<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285872</hangar_id>
 <dok_id>GF03150</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>150</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:150</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>150</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-04-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:51</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>med förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringproposition)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03150/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03150</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03150</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:150&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;med förslag om slutlig reglering av statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(kompletteringsproposition)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 15 april 1992 för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandenas hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93 som lades fram i årets&lt;br&gt;budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade&lt;br&gt;förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I&lt;br&gt;samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för&lt;br&gt;innevarande budgetår. Beräkningarna visar att budgetunderskottet för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 försämras med 19,9 miljarder kronor jämfört med&lt;br&gt;vad som beräknades i årets budgetproposition. Alltså förutses nu ett&lt;br&gt;underskott om 67,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknades i budgetpropositionen ett underskott&lt;br&gt;på statsbudgeten om 70,8 miljarder kronor. De nya beräkningarna visar&lt;br&gt;ett underskott på 101,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen i en reviderad finansplan sin&lt;br&gt;bedömning av hur den ekonomiska politiken bör utformas. Ett antal&lt;br&gt;åtgärder för att främja sysselsättningen föreslås. Inom skatteområdet&lt;br&gt;föreslår regeringen att den högsta nivån i mervärdeskatten sänks från&lt;br&gt;25% till 22%. Vidare föreslås en ändrad energibeskattning och en ny&lt;br&gt;utformning av schablonavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås omfattande förändringar inom det kommunal-&lt;br&gt;ekonomiska området. Riktlinjer ges för den kommunala skattesatsen och&lt;br&gt;för de statliga transfereringarna. Ett lagfäst kommunalt skattestopp&lt;br&gt;föreslås för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen /99//9J. / sand. Nr 150 Bil. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal specialdestinerade statsbidrag bl.a. till skolan och barnom-&lt;br&gt;sorgen slopas. I stället föreslås att ett nytt generellt statsbidragssystem för&lt;br&gt;kommunerna införs fr.o.m. år 1993. Skatteutjämningsavgiftema och&lt;br&gt;avräkningsskatten tas bort. En reducerad skatteutjämningsavgift kvarstår&lt;br&gt;övergångsvis för landstingen under år 1993. Systemet för hur staten&lt;br&gt;betalar ut kommunalskattemedel till kommuner och landsting läggs om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som särskilda bilagor till propositionen har fogats bl.a. en reviderad&lt;br&gt;nationalbudget för år 1992 med en prognos för den svenska ekonomin&lt;br&gt;åren 1992-1993 och en långsiktig konsekvenskalkyl för budgetåren&lt;br&gt;1992/93-1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets kompletteringsproposition består av två delar, var och en i ett&lt;br&gt;band. Den första delen innehåller regeringens syn på den ekono-&lt;br&gt;miska politiken och förslag till slutregleringen av statsbudgeten för&lt;br&gt;nästa budgetår. Där redovisas förslag av finanspolitisk natur som hör&lt;br&gt;samman med budgetförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra delen innehåller allmänna riktlinjer för den kommunala&lt;br&gt;ekonomin under åren 1993 - 1995 och förslag till en omläggning av&lt;br&gt;statsbidragssystemet för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Unckel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Wibble, af Ugglas, B. Westerberg, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Unckel, Hörnlund, Olsson, Friggebo, Davidson, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition med förslag till slutlig reglering av&lt;br&gt;statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m.&lt;br&gt;(kompletteringsproposition, del I)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wibble anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1991/92:100) förelagt&lt;br&gt;riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93. I de delar&lt;br&gt;där förslaget innehöll endast beräknade anslagsbelopp har regeringens&lt;br&gt;förslag därefter redovisats i särskilda propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen&lt;br&gt;— förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen — avge ett&lt;br&gt;särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande&lt;br&gt;budgetåret i den s.k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu&lt;br&gt;lämnas till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin&lt;br&gt;bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså&lt;br&gt;bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen. I kompletterings-&lt;br&gt;propositionen bör också tas med vissa frågor som har klara samband med&lt;br&gt;den ekonomiska politiken och budgetpolitiken m.m. och som bör behand-&lt;br&gt;las av riksdagen under det innevarande riksmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 8) angavs att den&lt;br&gt;kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) nyligen hade avlämnat sitt&lt;br&gt;betänkande (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk&lt;br&gt;balans. Betänkandet innehåller bl.a. förslag om nytt generellt stats-&lt;br&gt;bidragssystem för kommunerna. Jag och övriga berörda statsråd åter-&lt;br&gt;kommer senare denna dag till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wibble föredrar den reviderade finansplanen samt redogör för&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter och beräknade inkomster under nästa budgetår,&lt;br&gt;m.m. Statsråden af Ugglas, B. Westerberg, Könberg, Odell, Unckel,&lt;br&gt;Olsson, Hörnlund, Friggebo, Davidsson och Johansson föredrar de&lt;br&gt;ifrågavarande förslagen inom utrikes-, social-, kommunikations-,&lt;br&gt;utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-, kultur-, närings-, civil- samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljö- och naturresursdepartementens områden. Anförandena redovisas Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;i underprotokollet för resp, departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wibble hemställer att regeringen i en gemensam proposition&lt;br&gt;förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och&lt;br&gt;de ändamål som de hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-&lt;br&gt;protokollen skall bifogas propositionen enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U trikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U tbi ldningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fullföljer den ekonomiska politik som framlades i den&lt;br&gt;ekonomisk-politiska propositionen hösten 1991 och i finansplanen 1992.&lt;br&gt;Målet för den ekonomiska politiken är att Sverige skall bli en ekonomiskt&lt;br&gt;stark medlem i EG och att inflationen varaktigt skall hållas låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Regeringens strategi för den ekonomiska politiken&lt;br&gt;1990-talet erbjuder stora möjligheter. En rad underliggande förändringar&lt;br&gt;i den ekonomiska utvecklingen tyder på att Sverige denna gång kommer&lt;br&gt;att lyckas återställa utvecklingskraften i ekonomin. Förutsättningarna är&lt;br&gt;goda att förvandla Sverige till ett land med god tillväxt, låg inflation, en&lt;br&gt;dynamisk arbetsmarknad och lönsamma företag. Då kan också välfärden&lt;br&gt;tryggas och utvecklas och ytterligare utrymme skapas för nödvändiga&lt;br&gt;miljösatsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en tid har Sverige halkat efter utvecklingen i viktiga kon-&lt;br&gt;kurrentländer. Kombinationen av djupgående strukturella problem och&lt;br&gt;en misslyckad stabiliseringspolitik förde vid 1980-talets slut in Sverige&lt;br&gt;i den svåraste ekonomiska krisen sedan andra världskriget med en negativ&lt;br&gt;tillväxt, snabbt stigande arbetslöshet, kraftigt sjunkande industriproduk-&lt;br&gt;tion och betydande problem på de finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik syftar till att bryta denna nedgång och&lt;br&gt;återskapa förutsättningarna för en uthållig tillväxt i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kräver målmedvetenhet, systematik och långsiktighet. Svårig-&lt;br&gt;heterna kan bara övervinnas genom en långsiktig förändring av strukturen&lt;br&gt;i svensk ekonomi. Det finns inga snabba klipp i den ekonomiska&lt;br&gt;politiken. Den akuta krisen liksom den strukturella obalansen kan bara&lt;br&gt;hävas genom ett systematiskt reformarbete som frigör enskilda männi-&lt;br&gt;skors kreativitet. Politiken skall fullföljas med konsekvens och uthållig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen har varit och kommer för framtiden att vara&lt;br&gt;själva förutsättningen för det svenska välståndet. Kraven på kon-&lt;br&gt;kurrenskraft och beredskap för anpassning till förändringar i omvärlden&lt;br&gt;följer av att vi deltar i den internationella arbetsfördelningen. Sedan&lt;br&gt;1870-talet har tillväxten i allt väsentligt varit exportledd. Detta har varit&lt;br&gt;särskilt påtagligt under tiden efter det andra världskriget, dvs. under det&lt;br&gt;moderna samhällets och välfärdsstatens uppbyggnad. Industraliseringen&lt;br&gt;lyfte Sverige ur fattigdomen. På liknande sätt vill vi delta i den integra-&lt;br&gt;tionsprocess som nu pågår i Europa för att nå möjligheter till ökad&lt;br&gt;välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fasta växelkursen är en avgörande och definitiv norm för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Fixeringen av kronans kurs till ecun är en&lt;br&gt;avgörande del av regeringens ekonomiska strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fästa växelkursen ställer särskilda krav på långsiktighet och&lt;br&gt;konsekvens. Strukturpolitiken har därmed en avgörande roll. Konjunktur-&lt;br&gt;politiken måste utformas så att den bidrar till — inte motverkar — de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strukturförändringar Sverige behöver. Nödvändiga stabiliseringspolitiska&lt;br&gt;åtgärder måste inordnas i den långsiktiga strategin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi genomgår sedan en tid en smärtsam desinflations-&lt;br&gt;process. Det finns ingen anledning att tona ner de påfrestningar detta&lt;br&gt;innebär för enskilda människor, företag, finansiella institutioner och&lt;br&gt;offentlig sektor. Men Sverige måste genomgå desinflationsprocessen för&lt;br&gt;att den ekonomiska stagnationen skall brytas och basen för den svenska&lt;br&gt;välfärden stärkas. Denna ekonomiska politik är därmed en offensiv&lt;br&gt;investering i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna utnyttja internationaliseringens möjligheter måste svensk&lt;br&gt;produktion vara konkurrenskraftig. Detta ställer krav på den ekonomiska&lt;br&gt;politiken. Även utan EES-avtal och EG-medlemskap skulle inter-&lt;br&gt;nationaliseringen ställa krav, och troligen betydligt hårdare sådana.&lt;br&gt;Sverige måste delta i den inre marknadens utveckling för att framgent&lt;br&gt;vara en livskraftig industrination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska varor och tjänster måste kunna hävda sig i internationell&lt;br&gt;konkurrens. Kostnaderna kan inte öka snabbare än produktiviteten utan&lt;br&gt;att detta leder till inflation. Inflationsbekämpning är den centrala&lt;br&gt;uppgiften. För att värna sysselsättning och välfärd krävs att inflations-&lt;br&gt;bekämpningen överordnas andra ambitioner och krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens främsta uppgift är att hålla nere inflationen samt att göra&lt;br&gt;det möjligt för Sverige att med ekonomisk styrka bli medlem i EG och&lt;br&gt;i övrigt delta i den internationella ekonomiska integrationen. Strategin har&lt;br&gt;tre inslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ökade förutsättningar för varaktig ekonomisk tillväxt i hela Sverige&lt;br&gt;genom strategiska skattesänkningar, infrastrukturinvesteringar, sats-&lt;br&gt;ning på forskning och utbildning och andra åtgärder som främjar&lt;br&gt;investeringar och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanering av de offentliga finanserna för att säkra en låg inflation och&lt;br&gt;låg ränta, bereda utrymme för näringslivets investeringar och upp-&lt;br&gt;fylla EG:s konvergensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Skärpt konkurrenstryck och förändringstryck i den svenska ekono-&lt;br&gt;min. Det innebär samtidigt en valfrihetsrevolution för medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna strategi skapas goda förutsättningar för att vinna kampen&lt;br&gt;mot arbetslösheten och trygga en sådan ekonomisk utveckling att hela&lt;br&gt;Sverige kan växa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger stor vikt vid en rättvis fördelning. Bara ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt gör det i längden möjligt att bedriva en effektiv fördelnings-&lt;br&gt;politik. En sådan motverkar också kompensationstrycket i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det största hotet mot alla fördelningspolitiska ambitioner är hög och&lt;br&gt;långvarig arbetslöshet. Lika uppenbart är att en hög inflation skapar&lt;br&gt;ökade inkomst- och förmögenhetsklyftor. Framgång i kampen mot&lt;br&gt;strukturfelen i svensk ekonomi är därför av avgörande fördelningspolitisk&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i att kampen mot arbetslösheten måste lyckas blir&lt;br&gt;strukturreformerna särskilt viktiga. Ytterst är det fråga om att skapa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expansionsutrymme för de konkurrensutsatta sektorerna i svensk eko- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;nomi. Det är bara genom en uppgång som leds av den konkurrensutsatta Bilaga 1:1&lt;br&gt;sektorn som en långsiktig tillväxt i hela landet kan säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursanvändningen i sektorer skyddade från utländsk konkurrens&lt;br&gt;måste hållas tillbaka till förmån för den konkurrensutsatta delen av&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningens effektivitet är avgörande för både konkurrenskraften&lt;br&gt;och utvecklingskraften. Löneökningarnas storlek bestämmer företagens&lt;br&gt;möjligheter att få framgång i tävlan med konkurrenter i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser inte att bedriva inkomstpolitik. Dess uppgift är inte&lt;br&gt;att medverka i avtalsförhandlingarna utan att skapa goda allmänna&lt;br&gt;förutsättningar för dessa. Sådana förutsättningar finns redan nu, i god tid&lt;br&gt;före nästa avtalsrörelse. Skattereformen har fullföljts och ligger fast.&lt;br&gt;Regeringen föreslår en förlängning av det kommunala skattestoppet.&lt;br&gt;Inflationen har nedbringats till en låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik syftar till att säkerställa en ökande&lt;br&gt;sysselsättning på den ordinarie arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande förutsättning för att inflationen skall kunna hållas tillbaka&lt;br&gt;när tillväxten ökar är att arbetsmarknaden fungerar väl. Arbetslösheten&lt;br&gt;får aldrig bli ett medel i den ekonomiska politiken. Hela landet skall ha&lt;br&gt;möjlighet att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken ligger läst. Det krävs därför&lt;br&gt;aktiva insatser som lindrar och motverkar de negativa effekterna av&lt;br&gt;arbetslöshet. Det gäller särskilt ungdomar, invandrare och arbetshan-&lt;br&gt;dikappade. Insatser mot långtidsarbetslöshet måste prioriteras. De&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska insatserna måste ges en sådan utformning att&lt;br&gt;arbetskraften inte låses fest i åtgärder utan står till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande när efterfrågan ökar. Målmedvetna insatser krävs för att&lt;br&gt;stärka ekonomins möjlighet att fungera väl för att förhindra att hög&lt;br&gt;arbetslöshet permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken skall vara stram och baseras på neddragning av de&lt;br&gt;offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken innebär ett successivt sänkt skattetryck. Skattekvoten&lt;br&gt;sänks redan 1993 till drygt 51 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av de stora offentliga utgiftssystemen sker i syfte att&lt;br&gt;varaktigt minska utgifterna och göra det lönsamt att arbeta, spara och&lt;br&gt;driva företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En systematisk reformering krävs av ekonomins spelregler för att&lt;br&gt;stärka konkurrensen och effektivisera marknaderna. Ett etiskt förhåll-&lt;br&gt;ningssätt hos ekonomins aktörer bör främjas. Hederlighet, rättssäkerhet&lt;br&gt;och långsiktigt hållbara spelregler har även ekonomiskt gynnsamma&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att trygga välfärden och utveckla den måste vi använda resurserna&lt;br&gt;effektivare och genom valfrihet och konkurrens försäkra oss om att&lt;br&gt;produktionen sker på medborgarnas villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omvandlingsprocess som Sverige befinner sig mitt uppe i handlar&lt;br&gt;således också om att genomföra ett brett reformprogram. Inget område&lt;br&gt;undgår att påverkas av de närmaste årens stora förändringar. Det blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följaktligen en mödosam process och det kommer att ta tid innan Sverige&lt;br&gt;har återvunnit sin ekonomiska styrka. Men alternativet är inte lättare att&lt;br&gt;bära med fortsatt stagnation, hundratusentals människor utan arbete och&lt;br&gt;välfärdssystem som gradvis vittrar sönder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hoten mot en framgångsrik anpassning utgörs i första hand av de akuta&lt;br&gt;krissymptomen: det växande budgetunderskottet, arbetslösheten och oron&lt;br&gt;i det finansiella systemet. Den gemensamma orsaken till dessa symptom&lt;br&gt;är realräntechocken i övergången från hög inflation till låg inflation. Den&lt;br&gt;nedgång som följer av desinflationsprocessen kan inte överbryggas med&lt;br&gt;en generell expansiv politik. Däremot har vi goda möjligheter att genom&lt;br&gt;en effektiv inhemsk anpassning förkorta den period då vi tvingas leva&lt;br&gt;med höga räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finans- och penningpolitisk disciplin är ett grundläggande villkor för&lt;br&gt;att pressa ned räntan. Lika betydelsefullt är att kombinera den strama&lt;br&gt;finans- och penningpolitiken med åtgärder för att undanröja institutionella&lt;br&gt;hinder och därmed motverka uppkomsten av flaskhalsar och över-&lt;br&gt;hettningstendenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål är att öka hushållens och företagens totala sparande. Det&lt;br&gt;ökar tillgången på riskkapital och medger en fördelning av sparandet som&lt;br&gt;befrämjar tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens insatser för att sanera de offentliga finanserna och ta&lt;br&gt;kontroll över de snabbast växande utgiftssystemen har stor betydelse för&lt;br&gt;att skapa förutsättningar för en låg ränta. Som framgår av den reviderade&lt;br&gt;nationalbudgeten är utgiftsutvecklingen under kontroll. Budgetunder-&lt;br&gt;skottets utveckling inger emellertid oro. Samtidigt motsvaras det lägre&lt;br&gt;sparandet i den offentliga sektorn av en ökning av det enskilda sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan syns tecken på att politiken ger resultat. Tilltron återvänder till&lt;br&gt;Sverige som företagarnation. Sverige börjar åter bli ett konkurrenskraftigt&lt;br&gt;produktionsland med en exportledd tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även internationellt inger utvecklingen förhoppningar om att 1990-&lt;br&gt;talet skall bli ett årtionde med växande välstånd. Den viktigaste enskilda&lt;br&gt;läktom är den ekonomiska och politiska integrationen i vårt eget&lt;br&gt;närområde. I Europa fullföljs EG:s inre marknad. Förhoppningar finns&lt;br&gt;att GATT-förhandlingama leder till positivt resultat. Betydelsen därav har&lt;br&gt;ökat efter den stora frigörelsen i Ost- och Centraleuropa. Svensk industri&lt;br&gt;skall vara väl rustad att tillgodose den nya efterfrågan som kan förutses&lt;br&gt;i integrationens och frigörelsens spår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska välfärden kräver en stark ekonomisk bas. Bara om&lt;br&gt;ekonomin kan få ny växtkraft kan denna bas tryggas, välfärden stärkas&lt;br&gt;och arbetslösheten pressas ned. Att avstå från att angripa de grundlägg-&lt;br&gt;ande strukturfelen i svensk ekonomi för att undvika kortsiktigt smärt-&lt;br&gt;samma åtgärder vore att avstå från möjligheterna att slå vakt om och&lt;br&gt;utveckla den sociala tryggheten i Sverige. Inget skulle vara allvarligare&lt;br&gt;för de svaga och utsatta grupperna i vårt samhälle än en fortsatt&lt;br&gt;ekonomisk nedgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvänt kan en varaktig återhämtning med förnyad ekonomisk tillväxt&lt;br&gt;bl.a. skapa utrymme för sociala reformer som ger ett mjukare och mer&lt;br&gt;solidariskt samhälle och för långsiktigt angelägna insatser i syfte att rädda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljön. Regeringens ekonomisk-politiska strategi skall ses mot denna Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;bakgrund. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Finanspolitikens inriktning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Målet för finanspolitiken är att varaktigt hålla nere inflationen och&lt;br&gt;avskaffa det strukturella underskottet i de offentliga finanserna. Finans-&lt;br&gt;politiken och penningpolitiken skall samverka för att hålla inflationen på&lt;br&gt;en nivå som inte överstiger våra viktigaste konkurrentländers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken måste ha en långsiktig inriktning. De kortsiktiga åt-&lt;br&gt;gärder som vidtas skall vara förenliga med de långsiktiga målen. Kon-&lt;br&gt;junkturläget påverkar i vilken takt och i vilken ordning olika ekonomisk-&lt;br&gt;politiska åtgärder genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normen för finanspolitiken är att den totala offentliga sektorns&lt;br&gt;sparande skall vara i balans över en konjunkturcykel. Denna norm skall&lt;br&gt;upprätthållas genom en stram utgiftspolitik. De sänkningar av skadligt&lt;br&gt;höga skatter som vidtas skall vara finansierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfylls den finanspolitiska normen kommer Sverige också att klara&lt;br&gt;EG:s konvergensregler. Dessa gäller bl.a. räntan och inflationen. Vidare&lt;br&gt;får den offentliga sektorns underskott ej överstiga 3 % av BNP. Att&lt;br&gt;uppfylla EMU:s konvergenskrav bör således betraktas som ett etappmål&lt;br&gt;på väg mot att avskaffa det strukturella underskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock förenat med betydande svårighet att bestämma storleken&lt;br&gt;på det strukturellt betingade underskottet. Först och främst måste&lt;br&gt;budgetsaldot rensas från rena cykliska effekter, men bilden kompliceras&lt;br&gt;ytterligare av desinflationsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en övergångsperiod försvagas de offentliga finanserna, eftersom&lt;br&gt;inkomsterna växer långsammare när inflationen sjunker. Utgifterna&lt;br&gt;däremot bestäms av den tidigare högre inflationstakten och växer således&lt;br&gt;snabbare än inkomsterna. För statsbudgetens del blir dessa effekter&lt;br&gt;betydande i första hand på grund av den tvååriga eftersläpningen av&lt;br&gt;utbetalningen av kommunalskattemedel. Efter skattereformen med den&lt;br&gt;minskade progressiviteten i skatteskalorna stiger inte skatteintäkterna&lt;br&gt;automatiskt med inflationen. Indexeringen leder tvärtom till en viss&lt;br&gt;skattesänkning när realinkomstema växer långsammare än indexeringen&lt;br&gt;förutsatte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har hushållssparandet ökat kraftigt, delvis på grund av&lt;br&gt;skattereformen. Eftersom konsumtion är en av de viktigaste skattebaserna&lt;br&gt;leder ett ökat hushållssparande, och därmed långsammare konsumtions-&lt;br&gt;utveckling, på kort sikt till en försvagning av skatteinkomsterna. På&lt;br&gt;längre sikt innebär dock ett ökat sparande att tillväxten och därmed&lt;br&gt;skattebaserna växer snabbare än vad de annars skulle ha gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens inkomster försvagas därmed både av strukturella och kon-&lt;br&gt;junkturella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår beräknas underskottet i statsbudgeten nu till&lt;br&gt;67,6 miljarder kr., en försämring med 20 miljarder kr. sedan beräk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen i finansplanen 1992. För budgetåret 1992/93 beräknas under- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;skottet bli 101,8 miljarder kr. Detta innebär en försämring på drygt 30 Bilaga 1:1&lt;br&gt;miljarder kr. sedan beräkningen i januari. Försämringen som i första&lt;br&gt;hand återfinns på inkomstsidan är huvudsakligen av teknisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 Förändring sedan januari 1992 i beräkningen av statsbudgetens&lt;br&gt;inkomster budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändrat utgångsläge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt slopas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsavgift slopas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägre löner och priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägre real tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvagningen av inkomsterna uppgår till ca 37 miljarder kr. Det finns&lt;br&gt;en rad skäl till detta. För det första beror den på att det faktiska utfallet&lt;br&gt;av olika skatter för 1991 visat sig vara sämre än vad som antogs i&lt;br&gt;finansplanen. Denna basförändring svarar för ca 10 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra innebär det kommunalekonomiska förslaget att slopandet&lt;br&gt;av avräkningsskatten och skatteutjämningsavgiftema fr.o.m. 1993 svarar&lt;br&gt;för en minskning av inkomsterna på ca 17 miljarder kr. Fr.o.m. år 1993&lt;br&gt;sker en nettoberäkning av bidragen till kommunsektorn och statens&lt;br&gt;intäkter av avräkningsskatt och skatteutjämningsavgifter fäller bort. En&lt;br&gt;liknande förändring sker på utgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje orsak är den betydligt långsammare pris- och löneutveck-&lt;br&gt;lingen vilken på kort sikt sänker statsinkomsterna med ca 12 miljarder&lt;br&gt;kr. För det fjärde väntas nu en något svagare real utveckling av&lt;br&gt;ekonomin än vad som antogs i januari, huvudsakligen på grund av en&lt;br&gt;dämpad internationell utveckling. Detta svarar för ca 3 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare påverkas inkomsterna av den snabba lönsamhetsökning i&lt;br&gt;näringslivet som väntas ske successivt, främst från 1993. Eftersom&lt;br&gt;vinster beskattas lägre än löneinkomster leder en ökad vinstandel till att&lt;br&gt;statens inkomster utvecklas svagt. Storleken är svår att fastställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerade skattesänkningar motsvaras av skattehöjningar, besparingar&lt;br&gt;och andra inkomstförstärkningar på statsbudgetens inkomstsida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reviderade nationalbudgeten redovisas beräkningar över hur stor&lt;br&gt;del av förändringen i statens och socialförsäkringssektorns finansiella&lt;br&gt;sparande som beror på konjunkturnedgången. Av tabell 2.2 framgår att&lt;br&gt;den stora försämringen i sparandet inträffade år 1991. Siffrornas&lt;br&gt;jämförbarhet med motsvarande beräkningar i den preliminära national-&lt;br&gt;budgeten påverkas både av att det faktiska utfallet för 1991 nu är känt&lt;br&gt;och av viss metodutveckling sedan i januari i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.2 Konjunkturens inverkan på statens och socialförsäkringssektorns&lt;br&gt;finansiella sparande 1991-1993&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav konjunkturberoende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;konjunkturrensat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP i procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav konjunkturberoende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;konjunkturrensat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den konjunkturrensade förändringen beror främst av gällande regelsystem&lt;br&gt;och direkta politiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturnedgången svarade förra året för hälften av ökningen av&lt;br&gt;underskottet. Den försvagning som sker i år är totalt sett betydligt&lt;br&gt;mindre, och dessutom beror en större del, närmare två tredjedelar, av&lt;br&gt;konjunkturen. Vidtagna och aviserade åtgärder, främst arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska insatser, innebär att finanspolitiken är väsentligt stramare än&lt;br&gt;under tidigare konjunkturnedgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen och jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av de omfattande&lt;br&gt;förändringar som sker i samband med desinflationsprocessen, liksom den&lt;br&gt;mycket genomgripande förändring som följer av skattereformen. Des-&lt;br&gt;inflationsprocessen innebär i sig att statsfinanserna tillfälligt försämras&lt;br&gt;genom att inkomsterna försvagas först, medan utgifterna påverkas senare.&lt;br&gt;Den svaga konjunkturen medför vidare att dynamiska effekter av skatte-&lt;br&gt;reformen blir försenade. Det är därför svårt att med säkerhet avgöra när,&lt;br&gt;och i hur hög grad, den exportledda tillväxt som nu väntas kommer att&lt;br&gt;förstärka inkomstutvecklingen. De beräkningar som redovisas i det&lt;br&gt;följande visar emellertid att även när inkomsterna ökar är fortsatt&lt;br&gt;kraftfulla åtgärder nödvändiga för att avskaffa det strukturella under-&lt;br&gt;skottet i de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt angeläget att åtgärder sätts in tidigt för att snabbt få till&lt;br&gt;stånd en utveckling i rätt riktning. Regeringen har därför i årets&lt;br&gt;budgetproposition lagt fram förslag om omfattande neddragningar av de&lt;br&gt;offentliga utgifterna. Regeringen har därutöver lagt fäst en långsiktig&lt;br&gt;utgiftsstrategi. Den redovisas utförligt nedan (i kapitel 4). Ett fullföljande&lt;br&gt;av denna leder till att de offentliga utgifterna minskar med drygt 30&lt;br&gt;miljarder kr. under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som aviseras i det följande får effekter redan under 1993.&lt;br&gt;Till sin huvuddel inträffar dessa emellertid under 1994 och 1995 samt&lt;br&gt;åren därefter. Detta belyser den positiva effekten av att reformera de&lt;br&gt;stora och snabbast växande utgiftssystemen. Automatiken medför att&lt;br&gt;besparingarna växer över tiden. Genom att besparingarna blir större de&lt;br&gt;år konjunkturuppgången väntas infälla får dessa strukturellt motiverade&lt;br&gt;åtgärder också en stabiliseringspolitiskt lämplig utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken hålls hela tiden stram, och stramheten ökar när&lt;br&gt;tillväxtprocessen tilltar. Genom denna inriktning bidrar finanspolitiken till&lt;br&gt;inflationsbekämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabellen 2.3 nedan innebär de aviserade förslagen att&lt;br&gt;de offentliga utgifterna för transfereringar sänks 1993, med undantag för&lt;br&gt;pensioner och arbetsmarknadsersättningar. De totala offentliga utgifterna&lt;br&gt;är praktiskt taget oförändrade realt sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.3 Transfereringar till hushållen 1991-1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring, 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring m.m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt exkl. pensioner och&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i de offentliga finanserna motsvaras till ca två tredjedelar&lt;br&gt;av offentliga investeringar. De statliga myndigheternas investeringar ökar&lt;br&gt;med 30 % i volym under 1992 och 1993. Samtidigt ökar affärsverkens&lt;br&gt;investeringar med drygt 15 %. De totala offentliga investeringarna, dvs.&lt;br&gt;inklusive kommunernas investeringar, ökar med ca 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala skattekvoten beräknas nästa år sjunka till drygt 51 % av BNP&lt;br&gt;från att 1990 ha varit drygt 56 %. Utgiftskvoten beräknas till närmare&lt;br&gt;67 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Penningpolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitikens viktigaste uppgift är att upprätthålla förtroendet för den&lt;br&gt;lästa växelkursen. Med denna inriktning skapas en grund för att uppnå&lt;br&gt;ett stabilt penningvärde. Något utrymme för att använda penningpolitiken&lt;br&gt;för att styra den inhemska efterfrågan finns inte. Finans- och struktur-&lt;br&gt;politiken måste därför bära huvudansvaret för att skapa förutsättningar&lt;br&gt;för en icke-inflationistisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den valutaoro som uppstod i Sverige i samband med den finska&lt;br&gt;devalveringen i slutet av förra året visade att förtroendet för den fästa&lt;br&gt;växelkursen inte kan tas för givet. De penningpolitiska åtgärder som&lt;br&gt;Riksbanken vidtog, med kraftigt höjda räntor som följd, demonstrerade&lt;br&gt;emellertid på ett tydligt sätt att växelkursen kommer att försvaras med&lt;br&gt;räntejusteringar om så krävs. Förtroendet för växelkursen återställdes&lt;br&gt;också snabbt och under år 1992 har omfättande valutainflöden ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntenivån och räntemarginalen mot utlandet har under de senaste&lt;br&gt;månaderna kunnat tillåtas sjunka i flera etapper. Räntemarginalen mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandet har närmat sig den storlek som rådde före valutaoron. Mar-&lt;br&gt;ginalen är emellertid fortfarande relativt stor. Det visar på behovet av en&lt;br&gt;uthållig och konsekvent politik för en sänkt inflation vilket är viktigt från&lt;br&gt;förtroendesynpunkt. Stramhet i budgetpolitiken och fortsatt genomförande&lt;br&gt;av strukturella reformer i ekonomin måste ha oförändrat hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen preciserade i samband med sin behandling av 1992 års&lt;br&gt;finansplan tillämpningen av valutalånenormen, som innebär att staten inte&lt;br&gt;skall nettolåna i utländsk valuta, på så sätt att förtida amorteringar av&lt;br&gt;statens skuld i utländsk valuta inte bör göras av andra skäl än vad som&lt;br&gt;krävs för en aktiv skuldförvaltning. Planenliga amorteringar bör dock&lt;br&gt;göras i den utsträckning de är motiverade av penning- och valutapolitiska&lt;br&gt;skäl. Det framgår vidare av finansutskottets skrivning, som låg till grund&lt;br&gt;för riksdagsbeslutet, att avsikten är att undvika mycket kostsamma&lt;br&gt;förtidsamorteringar. Det är viktigt att man vid bedömningen härav tar&lt;br&gt;hänsyn till statens totala kostnader, så att även kostnaderna för en alltför&lt;br&gt;stor valutareserv beaktas. Detta innebär inte någon förändring av&lt;br&gt;normens förtroendeskapande roll när det gäller den fästa växelkurspolitik-&lt;br&gt;en. Normen att staten inte skall nettolåna i utländsk valuta ligger fäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den långsiktiga utgiftsstrategin&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 skedde en snabb försämring av de offentliga finanserna som&lt;br&gt;en följd både av konjunkturförsvagningen och av att tillräckligt kraftfulla&lt;br&gt;åtgärder inte tidigare vidtagits. Regeringen uttalade hösten 1991 (prop.&lt;br&gt;1991/92:38) att en långsiktig strategi för de offentliga utgifternas&lt;br&gt;utveckling skulle läggas fäst. Därvid uttalades också att utgiftsutrymmen&lt;br&gt;och besparingskrav borde läggas fäst för en treårsperiod i taget och att&lt;br&gt;detta borde vara en rullande process med årliga avstämningar. Rege-&lt;br&gt;ringen har i finansplanen januari 1992 åter uttalat denna avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två viktiga underlag för ställningstagandet till den långsiktiga&lt;br&gt;utgiftsstrategin är den långsiktiga konsekvenskalkylen (LK) och 1992 års&lt;br&gt;långtidsutredning (LU 92).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Den långsiktiga konsekvenskalkylen (LK)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den långsiktiga konsekvenskalkylen är att analysera stats-&lt;br&gt;budgetens och den offentliga sektorns finansiella utveckling budgetåren&lt;br&gt;1992/93 — 1996/97. Beräkningarna görs i princip utifrån förutsättningen&lt;br&gt;att redan fättade beslut och gjorda åtaganden ligger fäst och att inga nya&lt;br&gt;beslut eller åtaganden görs under perioden. Beräkningarna är alltså inte&lt;br&gt;en prognos för den troliga, eller ett program för den önskvärda inkomst-&lt;br&gt;och utgiftsutvecklingen. Under förutsättning att beslut fettas för att nå&lt;br&gt;en önskvärd utveckling, kommer därför alltid beräkningarna i den lång-&lt;br&gt;siktiga konsekvenskalkylen att avvika från den fektiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93 beräknas statsbudgetens underskott uppgå till drygt 100&lt;br&gt;miljarder kr. eller 6,9 % av BNP. (Den sammantagna inkomst- och&lt;br&gt;utgiftsutvecklingen innebär att budgetsaldot försämras ytterligare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94). Därefter sker en viss förbättring bl.a. som en följd av åter- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;hämtningen i ekonomin. Vid slutet av LK-perioden, budgetåret 1996/97, Bilaga 1:1&lt;br&gt;beräknas underskottet ändå vara nästan 100 miljarder kr., motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,4 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Statsbudgetens saldo enligt LK-kalkylen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(exkl. statsskuldräntor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;431,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-67,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-118,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-98,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP, procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för hela den offentliga sektorn sker en försvagning av det&lt;br&gt;finansiella sparandet under 1992/93 (och 1993/94) åtföljt av en viss&lt;br&gt;förbättring under åren därefter. Inte under något av dessa år skulle&lt;br&gt;Sverige klara av att uppfylla de krav på det finansiella sparandet som&lt;br&gt;EG:s s.k. konvergenskrav innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1992/93-1996/97 enligt&lt;br&gt;LK-kalkylen och olika sparkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o,--------------------------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-1...............................................................................................................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-2...............................................................................................................................&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-1.png" style="width:259pt;height:91pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-8-1---------------------.---------------------,--------------------,--------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en känslighetsanalys redovisas den inkomst och utgiftsutveckling som&lt;br&gt;följer av en betydligt sämre internationell utveckling än den i huvudsce-&lt;br&gt;nariot. Den offentliga sektorns sparande blir betydligt svagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LK:n är en del av beslutsunderlaget för regeringen när det gäller&lt;br&gt;utformningen av en långsiktig utgiftsstrategi. Den inkomst- och utgiftsut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veckling som följer av redan lättade beslut ställs mot olika alternativa Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;långsiktiga krav på den offentliga utgiftsutvecklingen. Beräkningarna Bilaga 1:1&lt;br&gt;visar att den faktiska utgiftsnivån enligt LK-beräkningama i båda&lt;br&gt;exemplen överstiger den önskvärda utgiftsnivån under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 Utgiftsminskningar vid olika krav på det offentliga sparandet&lt;br&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga utgifter enligt LK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;988,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1023,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1052,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1094,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1141,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årligt sparkrav 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(drygt 30 miljarder kr. på 3 år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årligt sparkrav 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(för att uppnå EG:s konvergenskrav på&lt;br&gt;det offentliga sparandet till 1996/97)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylerna understryker behovet av såväl långsiktighet som helhetssyn&lt;br&gt;för en anpassning av de offentliga utgifterna. Generella besparingar på&lt;br&gt;marginalen räcker inte för att tillräckligt begränsa utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att betydande förändringar i den offentliga utgifts-&lt;br&gt;strukturen är nödvändiga. De krävs både för att ge finansiellt utrymme&lt;br&gt;för nya och prioriterade områden såsom infrastruktur, utbildning,&lt;br&gt;forskning, vård och omsoig, för att finansiera angelägna skattesänkningar&lt;br&gt;och för att eliminera det strukturella underskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Det är viktigt att peka på att en önskvärd reformering av ett&lt;br&gt;utgiftssystem kanske får effekt först efter ett antal år. Det gör att det är&lt;br&gt;särskilt angeläget att tidigt lätta beslut om hur utgifterna skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en ny budgetberedning ökar förutsättningarna för att mer sek-&lt;br&gt;torövergripande strukturanalyser genomförs. Den långsiktiga ut-&lt;br&gt;giftsstrategin utgör basen för en ny budgetberedning i regeringskansliet&lt;br&gt;där prioriteringar som rör den offentliga sektorn skall ske inom ramen&lt;br&gt;för ett begränsat utgiftsutrymme. Skall vissa verksamheter prioriteras&lt;br&gt;samtidigt som det totala utgiftsutrymmet begränsas krävs att fler struk-&lt;br&gt;turförändringar initieras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 1992 års långtidsutredning (LU 92)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;LU 92 redovisar i sitt betänkande (SOU 1992:19) de finansiella&lt;br&gt;konsekvenserna av sin prognoskalkyl för utvecklingen fram till 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoskalkylen ger en bild av vad utredningen bedömt som den mest&lt;br&gt;sannolika utvecklingen under de närmaste åren. Enligt denna kalkyl&lt;br&gt;skulle BNP-tillväxten kunna öka, det privata konsumtionsutrymmet växa&lt;br&gt;och arbetslösheten sjunka, huvudsakligen tack vare en stark utveckling&lt;br&gt;av den konkurrensutsatta sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens övriga scenarier, särskilt det s.k. överhettnings-&lt;br&gt;altemativet, pekar emellertid på den centrala roll som utvecklingen av&lt;br&gt;den offentliga sektorns finanser spelar. En obalanserad utveckling av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentliga utgifterna kan bidra till en inflatorisk utveckling av ekonomin,&lt;br&gt;som på några års sikt leder till stigande arbetslöshet och fållande&lt;br&gt;lönsamhet och investeringar. Inte minst i ett längre perspektiv skulle det&lt;br&gt;få allvarliga konsekvenser för den svenska ekonomins utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylerna för utvecklingen fram till 1997 utgår från att skatterna&lt;br&gt;kommer att sänkas med ca 35 miljarder kr. i 1993 års priser under&lt;br&gt;perioden. Antagandet är baserat på att vissa skattesatser måste sänkas&lt;br&gt;med hänsyn till den internationella integrationen och för att förbättra den&lt;br&gt;svenska ekonomins funktionssätt. Även om beskattningen kan omfördelas&lt;br&gt;mellan olika skattebaser överväger enligt LU behovet av sänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utgår i sina kalkyler från att den minskning av skatte-&lt;br&gt;kvoten som blir följden måste motsvaras av en större neddragning på&lt;br&gt;utgiftssidan. Dagens underskott i de offentliga finanserna måste på sikt&lt;br&gt;täckas. En viktig orsak till detta är att pensionssystemet i allt väsentligt&lt;br&gt;ligger inom den offentliga sektorn. Det innebär att ett viktigt motiv för&lt;br&gt;privat sparande inte är för handen, samtidigt som en hög sparkvot spelar&lt;br&gt;en central roll för den ekonomiska utvecklingens stabilitet. Med&lt;br&gt;nuvarande pensionsordning är det därför enligt utredningen nödvändigt&lt;br&gt;att den offentliga sektorn lämnar ett positivt bidrag till det samlade&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att balansera den antagna skattesänkningen har utredningen&lt;br&gt;förutsatt dels att de statliga transfereringarna minskar med 16,5 miljarder&lt;br&gt;kr., dels att den kommunala konsumtionen förblir oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots denna neddragning av utgifterna pekar långtidsutredningens&lt;br&gt;beräkningar på ett kvardröjande underskott i de offentliga finanserna på&lt;br&gt;närmare tio miljarder kr. 1997. Ekonomin skulle då ha bakom sig flera&lt;br&gt;år med god tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsutredningens beräkningar är självfallet osäkra. Resultaten ger&lt;br&gt;emellertid klara besked om de uppgifter som den ekonomiska politiken&lt;br&gt;står inför. De offentliga utgifternas utveckling måste begränsas. Inför en&lt;br&gt;kommande förstärkning av konjunkturen är det också angeläget att&lt;br&gt;uppmuntra ett ökat hushållssparande så att tendenser till överhettning kan&lt;br&gt;motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens översyn av transfereringssystemen spelar en viktig roll i&lt;br&gt;detta perspektiv. Det offentliga underskottet är emellertid inte enbart en&lt;br&gt;statlig angelägenhet. Långtidsutredningens beräkningar och analyser&lt;br&gt;pekar på kommunernas centrala roll. Genom att rationalisera den&lt;br&gt;kommunala verksamheten, genom att öka konkurrensen och variationen&lt;br&gt;i utbudet av dessa tjänster och genom att bredda finansieringen kan&lt;br&gt;kommunerna tillgodose medborgarnas önskemål om väsentlig vård och&lt;br&gt;omsorg, utan att detta leder till överhettning. Möjligheterna för kom-&lt;br&gt;munerna att lösa dessa uppgifter ökar genom det nya systemet för statliga&lt;br&gt;bidrag, som minskar förekomsten av hämmande regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Regeringens långsiktiga utgiftsstrategi&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansplanen i januari slog regeringen fast tre övergripande mål för&lt;br&gt;finanspolitiken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Underskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel är inte&lt;br&gt;acceptabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Behovet av vissa strategiska skattesänkningar leder till krav på en&lt;br&gt;mycket stram utgiftspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige bör driva en sådan ekonomisk politik att de s.k. konver-&lt;br&gt;genskraven som ställts upp för medlemskap i den ekonomiska och&lt;br&gt;monetära unionen inom EG uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer att uppnå de väsentliga målen ifråga om inflationstakt&lt;br&gt;och därmed räntenivå. De i och för sig relativt mekaniska beräkningar&lt;br&gt;som LK- kalkylen utgör tyder dock på att underskottet både i statens&lt;br&gt;budget och i den totala offentliga sektorn kommer att bli för stora om&lt;br&gt;inte motåtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU 92 räknar med en förbättring i det offentliga sparandet under&lt;br&gt;prognosperioden. Detta förutsätter minskade utgifter. Men trots detta&lt;br&gt;skulle ett visst underskott i det totala offentliga sparandet kvarstå vid&lt;br&gt;perioden slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU:s kalkyl innebär att det strukturella underskottet i hela den&lt;br&gt;offentliga sektorn före besparingar kan sägas uppgå till drygt 30 miljarder&lt;br&gt;kr. Detta underskott försvinner ej som följd av en konjunkturförbättring.&lt;br&gt;Räknar man exklusive statsskuldräntor blir LU:s bild gynnsammare.&lt;br&gt;Utgångsläget 1991 för de offentliga finanserna är enligt nu föreliggande&lt;br&gt;uppgifter sämre än vad LU utgick från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LK-kalkylen uppnås ej balans i den offentliga sektorns finansi-&lt;br&gt;ella sparande trots en konjunkturförbättring över perioden. Till en del&lt;br&gt;beror detta på att fortsatta underskott ökar ränteutgifterna. Räknat&lt;br&gt;exklusive statsskuldräntor uppvisar offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande ett visst överskott. Statsskuldräntoma växer enligt LK-kalkylen&lt;br&gt;med drygt 30 miljarder kr. För att under den senare delen av perioden&lt;br&gt;kunna nå ett offentligt sparandeunderskott som uppfyller det aktuella&lt;br&gt;konvergensvillkoret skulle underskottet behöva minska med totalt sett&lt;br&gt;närmare 40 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att helt avlägsna underskottet i den offentliga sektorn behöver&lt;br&gt;ytterligare åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens långsiktiga mål är att avlägsna underskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Ett steg på vägen är att snabbt nedbringa underskottet i&lt;br&gt;enlighet med EG:s konvergensregler. Regeringen tar nu ställning till de&lt;br&gt;närmaste tre åren. Åtgärder som leder till effekter i storleksordningen&lt;br&gt;drygt 30 miljarder kr. vidtas under dessa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats är praktiskt taget alla de stora trans-&lt;br&gt;fereringssystemen föremål för översyner med en klar förändringsinrikt-&lt;br&gt;ning. Översynerna skall ge underlag för de beslut som krävs för att&lt;br&gt;uppnå den önskvärda och nödvändiga utgiftsminskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga utgiftsstrategin innebär att beslut lättas successivt under Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;de närmaste åren som leder till minskade utgifter om drygt 30 miljarder Bilaga 1:1&lt;br&gt;kr. Fortsatta utgiftsminskningar är enligt kalkylerna nödvändiga under&lt;br&gt;åren därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande åtgärder har tidigare aviserats:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Inom sjukpenning försäkringen införs två karensdagar 1993.&lt;br&gt;Besparingseffekten har beräknats till 4,7 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;De tidigare aviserade minskningarna av räntebidragen i bo-&lt;br&gt;stadsbeståndet om 3,4 miljarder kr. för 1993 kommer att tas ut&lt;br&gt;huvudsakligen genom upptrappning av den garanterade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Begränsningen av kommunernas finansiella utrymme beskrivs i det&lt;br&gt;följande. För år 1993 föreslås en indragning på 7,5 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut kommer således att fettas med följande inriktning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Inom arbetsskadeförsäkringen föreslås ett stramare arbetsskade-&lt;br&gt;begrepp från den 1 januari 1993. Det innebär en utgiftsminskning på&lt;br&gt;200-300 milj. kr. I nästa steg är huvudalternativet att privatisera&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen. Därmed sänks både skatter och utgifter. På&lt;br&gt;sikt blir besparingarna betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Pensionerna tillhör de transfereringar som växer snabbast, främst&lt;br&gt;genom att antalet pensionärer med full ATP ökar. Den översyn av&lt;br&gt;pensionssystemet som nu pågår syftar till långsiktiga förändringar.&lt;br&gt;Förslag som innebär stora förbättringar för ekonomins funktionssätt&lt;br&gt;och tillväxtförmåga kommer att presenteras under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Förslag presenteras nu om minskade bostadssubventioner. I fråga om&lt;br&gt;den kommande produktionen innebär förslaget om nytt finan-&lt;br&gt;sieringssystem besparingar på 1—2 miljarder kr. under de närmaste&lt;br&gt;åren jämfört med nuvarande system. Dessutom kommer resterande&lt;br&gt;investeringsbidrag att avskaffes från den 1 januari 1993. Det innebär&lt;br&gt;minskade offentliga utgifter på ca 1,5 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Den statliga konsumtionen har ökat något under senare år. Rationali-&lt;br&gt;seringsarbetet inom den statliga sektorn måste därför intensifieras.&lt;br&gt;Detta bör kunna innebära ytterligare besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett stort antal andra strukturella förändringar kommer att genomföras&lt;br&gt;för att frigöra offentliga medel för andra mer angelägna uppgifter.&lt;br&gt;Det gäller t.ex. förändringar för att finansiera insatser för de sämst&lt;br&gt;ställda pensionärerna samt insatser för människor med handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens långsiktiga utgiftsstrategi syftar till att de offentliga&lt;br&gt;utgifterna skall sjunka med drygt 30 miljarder kr. under de närmaste&lt;br&gt;åren. Tidigare vidtagna och ovan aviserade åtgärder leder till en bety-&lt;br&gt;dande minskning av det s.k. ohälsotalet. Därigenom minskar de offentliga&lt;br&gt;utgifterna, arbetskraftsdeltagandet och tillväxten ökar. Härmed tas ett&lt;br&gt;viktigt ytterligare steg i den långsiktiga utgiftsstrategin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Omvandlingen av socialförsäkringssystemen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna till hushållen representerar en så stor andel av de totala&lt;br&gt;offentliga utgifterna att det är otänkbart att begränsa utgiftsutvecklingen&lt;br&gt;utan att också begränsa inkomstöverföringamas tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna till hushållen har varit den snabbast växande&lt;br&gt;offentliga utgiftsposten under senare år, diagram 5.1. Transfereringarna&lt;br&gt;svarade för nästan hälften av den reala utgiftsökningen under 1980-talet&lt;br&gt;och utgör i dag drygt en tredjedel av de totala offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reala värdet av hushållens inkomster i form av pensioner, bidrag&lt;br&gt;m.m. ökade med 36 % under 1980-talet. Drygt hälften av denna ökning&lt;br&gt;beror på att ATP-systemet mognar ut och att nya pensionärer har högre&lt;br&gt;pension. Men även utgifterna för sjuk- och arbetsskadeersättning har ökat&lt;br&gt;kraftigt, liksom föräldraförsäkring och barnbidrag. Dessa tre områden&lt;br&gt;svarar för mer än 80 % av transfereringarnas tillväxt under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.1 Totala offentliga transfereringar till hushållen (exkl.&lt;br&gt;arbetsmarknadstransfereringar) och BNP-utvecklingen 1981-1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-2.png" style="width:277pt;height:197pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt under den senare delen av decenniet som transfere-&lt;br&gt;ringarna vuxit kraftigt. Som framgår av nedanstående tablå ökade&lt;br&gt;transfereringar till hushållen med 54 % realt åren 1985-90 exklusive&lt;br&gt;pensioner och arbetsmarknadsstöd. Samtidigt ökade BNP med endast&lt;br&gt;12,9 %. Det är helt uppenbart att en sådan utveckling måste brytas. På&lt;br&gt;grund av den expansion som tilläts under denna period handlar det inte&lt;br&gt;bara om att stoppa ökningen utan även om att ompröva utgiftssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning i transfereringsutgifter och BNP 1985-90 (Inklusive sjukförsäk-&lt;br&gt;ring, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring, barnbidrag, bostads-&lt;br&gt;bidrag, m.m. men exklusive pensioner och arbetsmarknadsstöd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Proc, volymökning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1986&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6,3&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2 2,2 2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik skall stärka den svenska ekonomins konkurrens-&lt;br&gt;kraft. Utrymme måste skapas för konkurrensutsatta sektorer och&lt;br&gt;inflationen hållas på en varaktigt låg nivå. Den svenska ekonomin skall&lt;br&gt;uppfylla de krav på låg inflation, låg ränta och en låg offentlig skuldsätt-&lt;br&gt;ning som den internationella utvecklingen ställer. Detta är inte förenligt&lt;br&gt;med dagens höga offentliga utgiftsandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom måste offentliga resurser frigöras för satsningar inom andra&lt;br&gt;områden, t.ex. utbildning och infrastruktur liksom vård och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väl fungerande socialförsäkringssystem fyller en viktig uppgift inom&lt;br&gt;den generella välfärdspolitiken. Samtidigt är det uppenbart att det finns&lt;br&gt;brister i systemen. En ekonomisk politik som syftar till att sanera de&lt;br&gt;offentliga finanserna och förbättra incitamenten för arbete, sparande och&lt;br&gt;personligt ansvarstagande måste noga pröva transfereringsutgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som vidtas måste bedömas i ett fördelningspolitiskt&lt;br&gt;sammanhang. Uppoffringarna skall bäras gemensamt av dem som har&lt;br&gt;fasta jobb och är friska. Även i svåra tider måste svaga och glömda&lt;br&gt;grupper värnas. Okade inslag av personlig ansvar i form av ökad&lt;br&gt;självrisk eller ökade egenavgifter stärker motiven för både arbete och&lt;br&gt;sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av socialförsäkringsavgiftema kan betraktas som skatter&lt;br&gt;därför att förmånerna inte motsvarar inbetalade avgifter. Om avgifterna&lt;br&gt;i större utsträckning kopplas till förmåner innebär detta att skatteandelen&lt;br&gt;minskar. En sådan koppling stärker motiven att förvärvsarbeta och&lt;br&gt;förbättrar därmed ekonomins funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har initierat en omfattande genomgång och omprövning av&lt;br&gt;de stora och viktiga transfereringssystemen. Därmed är transfereringsut-&lt;br&gt;gifter på 250 miljarder kr., beräknat på 1992 års nivå, föremål för&lt;br&gt;prövning. De svarar för inte mindre än 75 % av de totala inkomstöver-&lt;br&gt;föringama till hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1. Några viktiga inkomstöverföringar till hushållen 1992&lt;br&gt;Miljarder kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål för utredning,&lt;br&gt;översyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensioner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpension (inkl KBT&lt;br&gt;och delpension)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring, KAS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och lönegaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiebidrag, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverforingar totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga utgifter totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;960,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningarna har ökat kraftigt genom att antalet pensionärer&lt;br&gt;ökat och genom att allt fler numera får full ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemets uppgift är att omfördela individens inkomst över&lt;br&gt;tiden. I ATP-systemet är dock sambandet mellan inbetalade avgifter och&lt;br&gt;den pension som utbetalas till individen svagt och tenderar att efterhand&lt;br&gt;bli allt svagare. ATP-avgiften har därför till mycket stor del karaktären&lt;br&gt;av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemet spelar en viktig roll i den samhällsekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen och då särskilt vad gäller sparandets utveckling. ATP-&lt;br&gt;systemet har bidragit till att sparandet stagnerat samtidigt som en allt&lt;br&gt;större del har förts över i offentlig regi. En långsiktig, stabil ökning av&lt;br&gt;sparandet i den svenska ekonomin är nödvändig, i allt väsentligt genom&lt;br&gt;privat sparande. Ett viktigt motiv för privat sparande skulle kunna vara&lt;br&gt;sparande för pensionering. Detta potentiellt kraftiga sparmotiv måste&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning bättre tas till vara om den nödvändiga&lt;br&gt;sparandeökningen skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i framtiden skall pensionssystemet ge en grundtrygghet som är&lt;br&gt;oberoende av inkomst. I dag fyller folkpensionen denna funktion. Genom&lt;br&gt;närmandet till EG och den fria rörlighet som följer därav kommer det att&lt;br&gt;bli nödvändigt att ange en kvalifikationstid för folkpensionen. Förslag om&lt;br&gt;detta kommer att läggas i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att&lt;br&gt;mot bakgrund av pensionsberedningen och avgivna remissvar utarbeta ett&lt;br&gt;förslag till nytt pensionssystem. I direktiven har regeringen angivit att&lt;br&gt;beslut rörande pensionssystemet skall vara långsiktiga och präglas av&lt;br&gt;stabilitet. Vidare skall förändringarna stimulera till arbete och ökat&lt;br&gt;långsiktigt sparande genom att sambandet stärks mellan inbetalade&lt;br&gt;avgifter och erhållna förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utomordentligt angeläget att förändringar i pensionssystemet&lt;br&gt;sker tidigt under 1990-talet så att full effekt härav kan nås efter&lt;br&gt;sekelskiftet då påfrestningarna på pensionssystemet blir som störst.&lt;br&gt;Regeringen eftersträvar bredast möjliga förankring för en sådan reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för sjukpenningförsäkringen har ökat mycket kraftigt under&lt;br&gt;1980-talet. Bakom detta ligger dels en ökning av sjukfrekvensen, det s.k.&lt;br&gt;sjuktalet, dels förändringar av reglerna, bl.a. införandet av timsjuk-&lt;br&gt;penning. Den kraftiga ökningen av utgifterna på detta område ledde efter&lt;br&gt;hand till ökad insikt om att systemet behövde reformeras. Ersättningen&lt;br&gt;från försäkringskassan sänktes från den 1 mars 1991 från 90 % av lönen&lt;br&gt;till 65 % under de tre första sjukdagarna, därefter 80 % till den nittionde&lt;br&gt;sjukdagen. Från den 1 januari 1992 infördes vidare sjuklön under de&lt;br&gt;första 14 sjukdagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan våren 1991 har frånvaron minskat. Det är dock ännu inte möjligt&lt;br&gt;att avgöra hur mycket som förklaras av arbetsmarknadsläget. Med hänsyn&lt;br&gt;till sjukpenningsystemets betydelse både för de offentliga utgifterna och&lt;br&gt;för att produktionen skall fungera väl, måste det vara ställt utom allt&lt;br&gt;tvivel att sjukpenningsystemet skall fungera även i ett bättre arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläge. Regeringen lägger därför i höst fram den tidigare aviserade&lt;br&gt;propositionen om införande av två karensdagar. En departementsprome-&lt;br&gt;moria skickas i slutet av maj ut på remiss. Alternativet till karensdagar&lt;br&gt;är en sänkt ersättningsnivå under längre tid vilket är fördelningspolitiskt&lt;br&gt;sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt angeläget att långtidsfrånvaron minskar. Till en del&lt;br&gt;kan detta ske genom minskad korttidsfrånvaro eftersom denna är en&lt;br&gt;inkörsport till långtidsfrånvaro, till en del genom rehabilitering. På&lt;br&gt;förslag från regeringen kommer under åren 1993-95 att bedrivas försöks-&lt;br&gt;verksamhet med finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;socialförsäkring. Genom att sammanföra resurser från dessa båda&lt;br&gt;områden skapas incitament för samordnade bedömningar och ett bättre&lt;br&gt;utnyttjande av resurserna. Syftet är förbättrad hälsa och minskad&lt;br&gt;belastning på samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för arbetsskadeförsäkringen har också ökat mycket starkt&lt;br&gt;under 1980-talet. Det finns ingen anledning att tro att orsaken till detta&lt;br&gt;skulle vara en försämring av arbetsmiljön under denna tid. Förklaringen&lt;br&gt;torde i stället få sökas i det sätt på vilket försäkringen fungerat, samt i&lt;br&gt;ändrad praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppgift att under 1992&lt;br&gt;lägga förslag om förändringar. Ett första betänkande med förslag till&lt;br&gt;stramare definition av begreppet arbetsskada presenteras inom kort.&lt;br&gt;Uppgiften är därefter att undersöka möjligheterna att privatisera arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen. Försäkringen skulle därvid göras obligatorisk för&lt;br&gt;arbetsgivarna men med möjlighet att välja försäkringsbolag. En jämfö-&lt;br&gt;relse kan här göras med trafikförsäkringen som är obligatorisk men där&lt;br&gt;den enskilde har möjlighet att välja bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan en sådan privatisering inte ske, skall utredaren undersöka möjlig-&lt;br&gt;heterna att differentiera arbetsskadeavgiften med hänsyn till riskerna för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskada. Arbetsgivarnas incitament att förändra skadliga arbetsmiljöer&lt;br&gt;ökar därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringens utgifter ökade inte under 1980-talet som de&lt;br&gt;andra här redovisade utgiftssystemen. Detta förklaras av den överhettning&lt;br&gt;på arbetsmarknaden som rådde under senare delen av 1980-talet. I den&lt;br&gt;nu rådande lågkonjunkturen stiger emellertid kostnaderna för arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen kraftigt. Trots detta står en fjärdedel av de arbetslösa&lt;br&gt;utanför både arbetslöshetsförsäkring och kontantstöd, KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har tillkallats med uppgift att föreslå utformning&lt;br&gt;och finansiering av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Det är särskilt&lt;br&gt;angeläget att en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring får en sådan&lt;br&gt;utformning och finansiering att den stöder en ansvarsfull lönebildning. Ett&lt;br&gt;led i denna förändring är höjda egenavgifter. Redan inom den nuvarande&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen höjs egenavgiften 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förklaring till den i internationell jämförelse låga arbetslös-&lt;br&gt;heten i Sverige är med största sannolikhet dels den korta ersättningstiden&lt;br&gt;i arbetslöshetsförsäkringen, dels de krav som ställs på den enskilde som&lt;br&gt;mottar understöd. Möjlighet har inte funnits att under lång tid stå utanför&lt;br&gt;arbetsmarknaden och leva på arbetslöshetsunderstöd. Hävdandet av denna&lt;br&gt;s.k. arbetslinje skiljer Sverige från många länder med hög arbetslöshet.&lt;br&gt;Reglerna för den obligatoriska försäkringen skall utformas så att&lt;br&gt;arbetslinjen vidmakthålls och understöds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsnivå och ersättningstid måste avvägas så att incitamenten att&lt;br&gt;aktivt söka arbete på den öppna arbetsmarknaden förstärks. Utredaren&lt;br&gt;skall pröva möjligheten att komplettera ett allmänt grundskydd med ett&lt;br&gt;frivilligt påbyggnadssystem, som med en tilläggsavgift ger bättre&lt;br&gt;kompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget ger de här redovisade översynerna underlag för om-&lt;br&gt;fattande förändringar av de aktuella transfereringssystemen, deras&lt;br&gt;funktionssätt och utgiftsutveckling. De förändringar som nu pågår innebär&lt;br&gt;att ökningen i transfereringar exklusive arbetsmarknadsstöd bryts, se&lt;br&gt;diagram 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kommunernas omvandling&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Kommunernas roll i samhällsekonomin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting svarar för viktiga väl färdsuppgifter där vård,&lt;br&gt;omsorg och utbildning dominerar. Den verksamhet de bedriver eller&lt;br&gt;finansierar har ofta en avgörande betydelse för tryggheten i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste två decennierna har kommuner och landsting&lt;br&gt;expanderat mycket kraftigt. De har stått för en stor andel av tillväxten i&lt;br&gt;produktion och sysselsättning. Statliga och kommunala monopol har&lt;br&gt;samtidigt förhindrat privata initiativ att växa fram. Bristen på konkurrens&lt;br&gt;innebär i många fäll att tillgängliga resurser inte tas tillvara på ett för&lt;br&gt;samhället effektivt sätt. Privata företag har inte kunnat konkurrera på lika&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framtiden kommer situationen för kommunerna — i likhet med övrig&lt;br&gt;offentlig verksamhet — att vara en helt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag om kommunernas ekonomi som läggs fram i del II av denna&lt;br&gt;proposition bygger på den kommunalekonomiska kommitténs betänkande:&lt;br&gt;Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans — statsbidrag för ökat&lt;br&gt;handlingsutrymme och nya samarbetsformer (SOU 1991:98). Jag ger i&lt;br&gt;förslaget min syn på förhållandet mellan stat och kommun och vad detta&lt;br&gt;innebär för statens styrning och uppföljning av den kommunala sektorn.&lt;br&gt;Jag förslår att ett nytt generellt statsbidragssystem införs för kom-&lt;br&gt;munerna fr.o.m. år 1993 samt att förändringar samtidigt genomförs vad&lt;br&gt;gäller de i stort sett redan generaliserade bidragen till landstingen. Vidare&lt;br&gt;föreslår jag allmänna riktlinjer för kommunernas ekonomi under åren&lt;br&gt;1993 till 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Statsbidragssystemet läggs om&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en stor del av de nuvarande statsbidragen till&lt;br&gt;kommunerna avvecklas. I stället för ett tiotal olika specialdestinerade&lt;br&gt;bidrag införs ett generellt bidrag som år 1993 beräknas till ca 40&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med det nya statsbidraget är att skapa mer likvärdiga&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget är ett&lt;br&gt;komplement till kommunernas skatteinkomster. Skillnaderna i skatteuttag&lt;br&gt;skall på sikt spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet. Det nya&lt;br&gt;s.k. utjämningsbidraget består huvudsakligen av två delar: ett bidrag för&lt;br&gt;utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till en generell garanti-&lt;br&gt;nivå, samt ett tillägg eller avdrag på grund av opåverkbara skillnader i&lt;br&gt;strukturella förhållanden. I avvaktan på resultatet från den expertgrupp&lt;br&gt;som skall utforma förslag till hur sådana strukturella skillnader bäst&lt;br&gt;beaktas genomförs 1993-94 en viss omfördelning baserad på den&lt;br&gt;kommunalekonomiska kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundgången av pengar mellan stat och kommuner upphör genom att&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiftema och avräkningsskatten avskaffas. Detta&lt;br&gt;underlättar kommunernas överblick och planering och ger samtidigt en&lt;br&gt;tydligare gräns mellan kommunalt och statligt ansvar. Oveigångsvis&lt;br&gt;kvarstår dock under 1993 en reducerad skatteutjämningsavgift för&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för hur staten betalar ut kommunalskattemedel till kom-&lt;br&gt;munerna läggs om så att betalningarna sker det år skatten avser och inte&lt;br&gt;som nu två år senare. Detta förbättrar kommunernas planering genom att&lt;br&gt;inkomster och utgifter kommer att budgeteras i samma prisläge.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Kommunalt självbestämmande och den enskildes&lt;br&gt;valfrihet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med det nya utjämningsbidraget är att öka kommunernas&lt;br&gt;handlingsfrihet genom att minska den statliga regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de gamla statsbidragen försvinner flertalet av de regler som varit Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;knutna till statsbidragsgivningen inom olika sektorer, t.ex. bamomsoig. Bilaga 1:1&lt;br&gt;Kommunerna ges således ett ökat ansvar för sin verksamhet. Deras&lt;br&gt;handlingsfrihet ökar när det gäller verksamheters utformning och&lt;br&gt;prioriteringar mellan olika verksamheter. Bättre möjligheter ges till lokal&lt;br&gt;anpassning och lokalt ansvar. Detta bör stimulera utveckling och&lt;br&gt;nytänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom styrning genom statsbidragen försvinner ett antal statliga&lt;br&gt;detaljbestämmelser som i dag begränsar kommunernas handlingsutrymme&lt;br&gt;och möjligheter att använda resurserna effektivt. På skolans område har&lt;br&gt;steg redan tagits i denna riktning. Staten anger mål och riktlinjer.&lt;br&gt;Styrningen sker inte genom statsbidragssystemet utan via skollag och&lt;br&gt;läroplan. Det kommer att bli lättare för andra än kommunerna att driva&lt;br&gt;olika former av barnomsorg, utbildning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med att kommunernas handlingsfrihet ökar genom det nya&lt;br&gt;statsbidragssystemet måste den enskilde kommuninvånarens ställning&lt;br&gt;stärkas och individens valfrihet öka. För att åstadkomma detta bör&lt;br&gt;statsmakterna garantera den kommuninvånare som är berättigad till&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg eller har skolpliktiga barn att få del av de&lt;br&gt;resurser som kommunen avsätter för barnomsorg, äldreomsorg eller&lt;br&gt;skola. Den enskilde kan sedan välja att låta dessa medel gå till den&lt;br&gt;omsorgsform som han/hon väljer. Genom en sådan omläggning ökar&lt;br&gt;valmöjligheterna och nya producenter av dessa tjänster stimuleras i en&lt;br&gt;helt annan omfattning än tidigare. Ett förslag om ökad valfrihet i skolan&lt;br&gt;har nyligen presenterats. Det är uppenbart att sådana system måste bli&lt;br&gt;olika för olika områden. Skola är obligatorisk medan detta inte gäller för&lt;br&gt;barnomsorg och äldreomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förändringsarbete som nu måste bedrivas i kommuner och&lt;br&gt;landsting måste i hög grad bygga på att de anställdas kompetens och&lt;br&gt;initiativkraft bättre tas till vara. Bara när dessa resurser frigörs kan&lt;br&gt;effektiviseringar genomföras och verksamheten bedrivas billigare med&lt;br&gt;bibehållen eller höjd kvalitet. Ökade inslag av konkurrens och en starkare&lt;br&gt;betoning av politikernas roll som beställare av tjänster spelar i detta&lt;br&gt;sammanhang en viktig roll. Reformer med denna inriktning kommer inte&lt;br&gt;bara att vara till fördel för ekonomi och välfärd utan också för stora&lt;br&gt;grupper av offentliganställda kvinnor som kan ges nya möjligheter att&lt;br&gt;utvecklas i sin yrkesroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens viktigaste uppgift är hälso- och sjukvården. En särskild&lt;br&gt;kommitté skall granska sjukvårdens resursbehov fram till år 2000 varvid&lt;br&gt;den särskilt skall beakta effekterna av en förbättrad folkhälsa och&lt;br&gt;möjligheter till kostnadsminskningar genom t.ex. nya organisations-&lt;br&gt;former, ökad konkurrens och höjd produktivitet. Möjligheterna till&lt;br&gt;kostnadsminskningar bör bedömas i ljuset av det ökade resursbehov som&lt;br&gt;blir följden av ett ökat antal äldre och mot de otillfredsställda behov av&lt;br&gt;sjukvård, omvårdnad, omsorg och medicinsk rehabilitering som&lt;br&gt;otvivelaktigt finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall vidare överväga den framtida finansieringen och&lt;br&gt;organisationen med utgångspunkt från tre modeller, en reformerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingsmodell, en modell med primärvårdsstyming samt en modell&lt;br&gt;som bygger på en obligatorisk sjukvårdsförsäkring. Patientavgifternas roll&lt;br&gt;skall också analyseras. Okad valfrihet för medborgarna genom husläkar-&lt;br&gt;system kan vara ett centralt inslag i alla modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa olika förslag möjliggör betydande produktivitetsökningar i&lt;br&gt;produktionen av viktiga sociala tjänster. Medborgarna får mer valuta för&lt;br&gt;skattepengarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Statens förändrade roll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksamheten&lt;br&gt;utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomisk balans.&lt;br&gt;Statsmakternas riktlinjer för den kommunala ekonomin kommer i första&lt;br&gt;hand att avse den totala finansiella ramen. Det innebär att riktlinjer bör&lt;br&gt;ges för den kommunala skattesatsen och de statliga transfereringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorns samhällsekonomiska utrymme begränsas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;dels av att de för internationell konkurrens utsatta delarna av ekono-&lt;br&gt;min skall ha tillgång till arbetskraft och andra resurser till kon-&lt;br&gt;kurrenskraftiga löner och priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;dels av kravet på långsiktig finansiell balans i den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på statens transfereringar till kommunsektorn bedöms samlat&lt;br&gt;med utvecklingen av kommunernas skatteintäkter och bestäms av den&lt;br&gt;prioritering statsmakterna ger den kommunala verksamheten i stort i&lt;br&gt;förhållande till andra delar av den offentliga sektorn. Staten kommer att&lt;br&gt;ange de finansiella ramarna för de skattefinansierade kommunala&lt;br&gt;utgifterna. Hur mycket resurser verksamheten sedan kräver beror av hur&lt;br&gt;kommunerna med sin större frihet kan organisera och finansiera sin egen&lt;br&gt;verksamhet. Av betydelse är också hur många kommuninvånare som&lt;br&gt;utnyttjar möjligheten till skolpeng etc. och om ett bättre resursutnyttjande&lt;br&gt;kan nås därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt skäl för staten att ange mål för den kommunala sektorns&lt;br&gt;utveckling är att denna är skyddad från konkurrens. Genom att en ökande&lt;br&gt;del av de skattefinansierade tjänsterna utförs av privata tjänsteproducenter&lt;br&gt;kommer behovet för staten av att ange resursutrymmet i ett nytt läge.&lt;br&gt;När allt mer av dessa tjänster kan produceras av privata företag blir det&lt;br&gt;inte längre meningsfullt att ange riktlinjer för den kommunala konsum-&lt;br&gt;tionen på sätt som tidigare skett. Det väsentliga inslaget av styrning som&lt;br&gt;staten kommer att svara för sker genom den finansiella ram som&lt;br&gt;kommunalskattemedel och statsbidrag utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade frihet som det nya systemet ger i kombination med en snäv&lt;br&gt;finansiell ram gör det både möjligt och angeläget att kommunerna&lt;br&gt;prioriterar viktiga kärnområden. Det gäller dels uppgifter som är av&lt;br&gt;genuint kollektiv karaktär, dels grundläggande uppgifter inom vård,&lt;br&gt;omsorg och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna kan i vissa fäll finansiera sin verksamhet med avgifter. Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;Det är angeläget att det då finns en effektiv konkurrens mellan olika Bilaga 1:1&lt;br&gt;producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv kapitalförvaltning är vidare ett viktigt sätt att effektivisera&lt;br&gt;kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunalekonomiska besluten bör föregås av överläggningar&lt;br&gt;mellan företrädare för regeringen respektive för kommuner och landsting.&lt;br&gt;Överläggningar bör i princip ske dels inför ställningstagande till den&lt;br&gt;finansiella ramen för de kommunala utgifterna, dels inför förslag till&lt;br&gt;reformer, besparingar, omprioriteringar eller andra förändringar som&lt;br&gt;berör den kommunala sektorn. Den s.k. finansieringsprincipen skall&lt;br&gt;tillämpas. Denna innebär att kommuner och landsting inte åläggs nya&lt;br&gt;uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa på annat&lt;br&gt;sätt än genom höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att&lt;br&gt;den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare minskas på&lt;br&gt;motsvarande sätt de statliga bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna styr den kommunala sektorn genom att ange de&lt;br&gt;ekonomiska ramarna. Statsmakterna skall också styra genom att följa upp&lt;br&gt;de nationella målen för den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas uppföljning och utvärdering bör följa ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen mellan statlig och kommunal sektor och avse resultat av verksam-&lt;br&gt;heten. Resultatkraven behöver preciseras för att göra en ändamålsenlig&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering möjlig. I den mån ansvarsfördelningen är&lt;br&gt;oklar måste den göras tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Riktlinjer för kommunernas ekonomi åren 1993-1995&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer bör ges för den kommunala skattesatsen och för de statliga&lt;br&gt;transfereringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års finansplan aviserades att 5-10 miljarder kr. skulle dras in&lt;br&gt;från kommunerna. Vid utformningen av det nya statsbidragssystemet har&lt;br&gt;detta beaktats så att år 1993 dras 5,25 miljarder kr. in från kommunerna&lt;br&gt;och 2,25 miljarder kr. från landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget, de gynnsamma förut-&lt;br&gt;sättningarna som det nya statsbidragssystemet ger kommunerna samt att&lt;br&gt;eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskattemedel upphör, bör&lt;br&gt;kommuner och landsting utgå från att det nya statsbidraget kommer att&lt;br&gt;utvecklas mycket restriktivt under 1993-95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att begränsa det kommunala skatteuttaget bör det kommunala&lt;br&gt;skattestoppet förlängas. Regeringen föreslår i bilaga till denna proposition&lt;br&gt;ett lagfäst kommunalt skattestopp för 1993. Det kan dock finnas kom-&lt;br&gt;muner som kan hamna i en akut ekonomisk situation. Om så skulle vara&lt;br&gt;fallet får i sista hand frågan hanteras i särskild ordning genom att&lt;br&gt;regeringen föreslår riksdagen en lagändring som ger utrymme för skatte-&lt;br&gt;höjningar. Jag förutsätter att kommuner som genom det nya utjämnings-&lt;br&gt;systemet får ökade statsbidrag använder dessa för att sänka utdebite-&lt;br&gt;ringen. Det är önskvärt att spännvidden i utdebitering mellan skilda&lt;br&gt;kommuner minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Reformering av bostadsfinansieringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utveckling har medfört väsentliga förändringar i för-&lt;br&gt;utsättningarna för bostads- och fastighetsmarknaden. Förändringarna kan&lt;br&gt;sägas påminna om dem som skedde under 1970-talet efter den första&lt;br&gt;oljekrisen. De förändringar av pris- och kostnadsrelationer som då ägde&lt;br&gt;rum ledde till stora strukturförändringar i branscher och näringsgrenar.&lt;br&gt;Varvsindustrin är ett av de mest kända exemplen där lönsam produktion&lt;br&gt;inte längre blev möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga realränteuppgången innebär en liknande situation för&lt;br&gt;bostadssektorn. Med de höga realräntor som är realistiskt att räkna med&lt;br&gt;både på kort och medellång sikt råder en liknande situation för bostads-&lt;br&gt;sektorn i den meningen att även om produktionskostnaderna nu faller kan&lt;br&gt;en nyproducerad lägenhet inte hyras ut till hyror som både täcker kapital-&lt;br&gt;och driftskostnader och som konsumenterna är villiga att betala utan&lt;br&gt;subventioner. Subventionssystemet har lett till att konsumenterna inte&lt;br&gt;värderar lägenheterna till vad det kostar att producera dem. Subventioner-&lt;br&gt;na har också medfört högre produktionskostnader än vad som annars&lt;br&gt;skulle ha blivit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära hälften av den totala byggproduktionen är inriktad på bostäder.&lt;br&gt;Till väsentlig del sker denna produktion med stöd av direkta statliga&lt;br&gt;kapitalsubventioner. Sedan år 1975 har sålunda praktiskt taget all ny- och&lt;br&gt;ombyggnad av bostäder genomförts med räntebidrag, som kraftigt sänker&lt;br&gt;relativpriset på bostadskonsumtion och avskärmar hushållen från&lt;br&gt;effekterna av ränteändringar. Statens åtagande är mycket omfattande.&lt;br&gt;Kostnaden för första årets subventioner enbart för det bostadsbyggande&lt;br&gt;som färdigställdes år 1990 kan uppskattas till nära 7 miljarder kr.&lt;br&gt;Åtagandena är också mycket långvariga. En stor del av de bostäder som&lt;br&gt;har byggts eller byggts om sedan systemet infördes åtnjuter fortfarande&lt;br&gt;räntebidrag. I statsbudgeten för budgetåret 1992/93 beräknas ränte-&lt;br&gt;bidragsutgiftema till sammanlagt ca 29 miljarder kr. Därtill kommer ett&lt;br&gt;skattebortfall på grund av ränteavdrag på ca 14 miljarder kr. samt&lt;br&gt;bostadsbidrag (inkl. KBT) på ca 15 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sanera de offentliga finanserna måste bostadssektorns belastning&lt;br&gt;på statsbudgeten minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hittillsvarande bostadssubventionerna är inte heller ändamålsenliga.&lt;br&gt;De bryter motståndet mot kostnadsökningar i produktionen och mot höga&lt;br&gt;räntor och driver upp anspråken på statsutgifter. De fördelningspolitiska&lt;br&gt;effekterna är godtyckliga och kännetecknas inte av rättvisa, vare sig&lt;br&gt;mellan hushåll, upplåtelseformer eller regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omläggning av bostadsstödet skall nu genomföras så att subven-&lt;br&gt;tionerna minskar. Målet är att ägare av såväl egnahem som flerbostads-&lt;br&gt;hus skall ta ett större ekonomiskt ansvar för sina investeringar. Det bör&lt;br&gt;leda till att bostädernas utformning, storlek och standard i övrigt anpassas&lt;br&gt;till vad enskilda hushåll efterfrågar och är beredda att betala. Det&lt;br&gt;kommer att leda till ett effektivt motstånd mot fortsatta produktionskost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsökningar och ökat intresse för att inflation och räntor hålls nere.&lt;br&gt;Därmed ges också förutsättningar att bryta den kostnadsspiral inom&lt;br&gt;byggandet som, genom byggsektorns stora inverkan på samhällsekono-&lt;br&gt;min, annars kan hota prisstabiliteten när tillväxten tar tärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om en genomgripande förändring av statens stöd för finansie-&lt;br&gt;ringen av det bostadsbyggande som påböijas efter detta års utgång&lt;br&gt;redovisas i det följande. Förslaget tar sikte på att bostadssubventionerna&lt;br&gt;skall avvecklas, med upprätthållande av kostnadsneutraliteten mellan&lt;br&gt;skilda upplåtelseformer, successivt under 1990-talet. Efter tre år görs en&lt;br&gt;avstämning av utfallet inför den fortsatta avvecklingen. Förslaget&lt;br&gt;beräknas medföra besparingar med totalt ca 3,5 miljarder kr. fram till&lt;br&gt;budgetåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsfinansiella besparingar måste ske även i beståndet av bostäder.&lt;br&gt;Såsom tidigare aviserats skall räntebidragen reduceras med 3,4 mdr för&lt;br&gt;år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Avregleringar och privatiseringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen av den offentliga sektorn och sänkningen av de skatter&lt;br&gt;som har de mest skadliga effekterna är viktiga led i regeringens arbete&lt;br&gt;med att få fart på svensk ekonomi. Samtidigt pågår ett kontinuerligt&lt;br&gt;arbete med att avskaffa eller lindra hämmande regleringar som hindrar&lt;br&gt;ett fullt utnyttjande av våra resurser och därmed bidrar till arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid genomförandet av nedan aviserade och kommande avregleringar&lt;br&gt;eller andra förändringar gäller generellt att de regionalpolitiska konse-&lt;br&gt;kvenserna skall beaktas. Regeringen har nyligen beslutat om direktiv till&lt;br&gt;alla statliga utredningar och utredare om att redovisa hur förslagen&lt;br&gt;påverkar sysselsättningen i olika delar av landet och vilka konsekvenser&lt;br&gt;förslagen får för servicen i olika delar av landet. Vidare skall redovisas&lt;br&gt;hur planerade förändringar av taxor, avgifter, skatter och bidrag påverkar&lt;br&gt;de ekonomiska förutsättningarna för kommuner, näringsliv och privatper-&lt;br&gt;soner i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avregleringar inom näringspolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya näringspolitiken innebär att statens roll begränsas till att ange&lt;br&gt;de legala och institutionella spelreglerna för företagens verksamhet samt&lt;br&gt;att främja en teknisk utveckling och skapa goda förutsättningar för ny-&lt;br&gt;företagande. Det selektiva bransch- och företagsstödet avvecklas på en&lt;br&gt;rad områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga regelsystem liksom statens engagemang i olika verksamheter&lt;br&gt;avvecklas antingen helt eller omprövas i grunden. Det måste skapas för-&lt;br&gt;utsättningar för alternativ till den offentliga sektorns verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftning som begränsar utländska investeringar i näringsverk-&lt;br&gt;samhet i Sverige har upphävts. Tidigare bestämmelser i lagstiftningen om&lt;br&gt;utländska förvärv av fast egendom m.m., som stadgat att kontrollsub-&lt;br&gt;jekt behöver tillstånd för att förvärva vissa gruvrättigheter, har upphävts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. år 1992. En proposition om avreglering av elmarknaden har före- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;lagts riksdagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Privatisering av statligt ägda bolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt i december 1991 att bemyndiga regeringen att sälja&lt;br&gt;statens aktier i 35 helt eller delvis ägda statliga bolag. I riksdagsbeslutet&lt;br&gt;om nyteckning av aktier i Nordbanken fick regeringen bemyndigande att&lt;br&gt;sälja statens aktier i banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen av de 35 företagen bör ses som ett långsiktigt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan programmet pågår kan nya företag förutses tillkomma som kvali-&lt;br&gt;ficerar för privatisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen skall inledas snarast och successivt inriktas på en volym&lt;br&gt;av ca 10 miljarder kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första försäljningen avser SSAB. Ett antal försäljningar är under&lt;br&gt;förberedelse. Regeringen kommer i budgetpropositionen 1993 att redovisa&lt;br&gt;försäljningsutfallet för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med bolagisering av statlig verksamhet som en förberedelse för&lt;br&gt;privatisering har fortsatt. Vid årsskiftet ombildades Statens vattenfallsverk&lt;br&gt;till Vattenfall AB. Näringsministern har redovisat förslag beträffande&lt;br&gt;överföring av Domänverkets tillgångar till ett aktiebolag. Privatiseringen&lt;br&gt;sker i ett första skede genom att enskilda markägare får förvärva skogs-&lt;br&gt;och jordbruksmark och i ett andra skede genom försäljning av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avregleringar på arbetsmarknaden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsrättens område pågår en översyn av medbestämmandelagen&lt;br&gt;och den centrala arbetsrättslagstiftningen i övrigt. Syftet är att åstad-&lt;br&gt;komma enklare bestämmelser, ökade möjligheter till information och&lt;br&gt;inflytande för den enskilde arbetstagaren, samt en förskjutning av&lt;br&gt;informations- och förhandlingskontaktema till det lokala planet. Särskild&lt;br&gt;hänsyn skall tas till mindre och medelstora företag. Vissa förslag redo-&lt;br&gt;visas med förtur hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsmonopolet avvecklas. Regeringen har efter beslut av&lt;br&gt;riksdagen sagt upp den ILO-konvention som förbjuder privata arbetsför-&lt;br&gt;medlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också föreslagit en ny lönegarantilag innebärande bl.a.&lt;br&gt;en striktare prövning och en begränsning av garantins omfattning.&lt;br&gt;Motivet är att motverka missbruk och konkurrenssnedvridningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avregleringar inom kommunikationssektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De affärsverk som verkar på den konkurrensutsatta marknaden kommer&lt;br&gt;att bolagiseras. I ett andra steg kommer det också att vara aktuellt att&lt;br&gt;privatisera dessa bolag genom utförsäljning av delar eller av hela verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inrikes flygtrafiken kommer att avregleras under 1992. Luftfarts-&lt;br&gt;verkets framtida struktur ses över med inriktning att skilja infrastruktur&lt;br&gt;och myndighetsuppgifter från affärsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sjö fartsmarknaden kommer det nuvarande rederistödet att avvecklas. Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;Järnvägstrafiken skall successivt avregleras genom att öka konkurren- Bilaga 1:1&lt;br&gt;sen vid upphandling av olönsam trafik samt på sikt släppa in fler opera-&lt;br&gt;törer på stamnätet. SJ skall därvid bolagiseras för att få samma mark-&lt;br&gt;nadsmässiga förutsättningar som övriga användare av järnvägsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen är vidare att bolagisera både posten och televerket. Brev-&lt;br&gt;monopolet kommer att avskaffas och telemarknaden avregleras. En förut-&lt;br&gt;sättning är att en fungerande konkurrens skall kunna garanteras samtidigt&lt;br&gt;som förutsättningar föreligger att upprätthålla service i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avreglering inom jord- och skogsbruk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omställningen, marknadsanpassningen och den interna avregleringen av&lt;br&gt;jordbruket har inneburit positiva effekter både i fråga om produktionsan-&lt;br&gt;passning och prisutveckling i konsumentledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild omställningskommission har tillsatts för att följa och&lt;br&gt;stämma av det livsmedelspolitiska beslutet. Kommissionen skall också&lt;br&gt;följa arbetet med en ny gemensam jordbrukspolitik inom EG och föreslå&lt;br&gt;eventuella förändringar av den svenska jordbrukspolitiken för att under-&lt;br&gt;lätta anpassningen till EG:s regler och stödnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av skogsvårdslagstiftningen pågår i avsikt att bl.a. minska&lt;br&gt;detaljregleringen på alla nivåer. Avskaffandet av skogsvårdsavgiften den&lt;br&gt;1 juli 1992 samt därav finansierade bidrag leder till ytterligare förenk-&lt;br&gt;lingar för skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avreglering av de finansiella marknaderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen beslutat om en proposition med förslag till regel-&lt;br&gt;ändringar för börshandeln (prop. 1991/92:113). Nuvarande monopol för&lt;br&gt;Stockholm Fondbörs att bedriva börshandel med aktier och andra fond-&lt;br&gt;papper föreslås bli upphävt och Stockholms fondbörs ombildas till aktie-&lt;br&gt;bolag. Den nya lagstiftningen innebär full frihet att etablera börsverksam-&lt;br&gt;het, både för inhemska och utländska aktörer. Det skall vara möjligt att&lt;br&gt;få statlig auktorisation för verksamheten, antingen som börs eller som&lt;br&gt;marknadsplats. Genom förslaget blir det vidare möjligt för utländska&lt;br&gt;värdepappersbolag att bli medlem i en svensk börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att konkurrensfrihet införs på börsområdet och genom att&lt;br&gt;omsättningsskatten har avskaffats skapas goda förutsättningar för en&lt;br&gt;utveckling som främjar den svenska värdepappersmarknadens kon-&lt;br&gt;kurrenskraft i den alltmer integrerade internationella värdepappers-&lt;br&gt;handeln.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avreglering av bostadsbyggandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På regeringens initiativ har Boverket börjat en översyn av sina nybygg-&lt;br&gt;nadsregler. Fr.o.m. den 1 januari 1993 avser Boverket att ta bort alla&lt;br&gt;detalj föreskrifter om bostäders utformning och utrustning och ersätta&lt;br&gt;dessa med föreskrifter enbart om vilka funktioner en bostad skall kun-&lt;br&gt;na tillgodose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett år senare skall så långt det är möjligt övriga detalj föreskrifter i&lt;br&gt;nybyggnadsreglerna ersättas med funktionskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid årsskiftet 1991/92 slopades det kommunala markvillkoret, den&lt;br&gt;kommunala bostadsanvisningsrätten, samt produktionskostnadsprövning-&lt;br&gt;en. Samtidigt avvecklades även den statligt reglerade bostadslånegiv-&lt;br&gt;ningen. Därmed upphörde den särställning som Statens Bostadsfmansie-&lt;br&gt;ringsbolag, SBAB, har haft på kreditmarknaden. SBAB arbetar numera&lt;br&gt;i konkurrens med övriga bostadslåneinstitut. Bland övriga förändringar&lt;br&gt;kan nämnas slopandet av hembudskontrollen för de folkrörelsekoopera-&lt;br&gt;tiva organisationerna samt förbättrade möjligheter för ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare i vår kommer den särskilde utredaren om statens stöd till&lt;br&gt;bostadsfinansieringen att lägga fram ytterligare förslag till förenklingar&lt;br&gt;vad avser de administrativa regler som har anknytning till produktionen,&lt;br&gt;finansieringen och förvaltningen av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avreglering av flyktingmottagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att tillåta asylsökande att förvärvsarbeta. En&lt;br&gt;departementspromemoria i denna fråga har sänts ut på remiss. Beslut om&lt;br&gt;rätt att arbeta beräknas kunna fattas i maj och gälla från den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare beslutat att se över det nuvarande systemet för&lt;br&gt;mottagande av asylsökande och flyktingar. En särskild utredare skall&lt;br&gt;föreslå de regeländringar som behövs för att motverka långa vistelser i&lt;br&gt;flyktingförläggningar och för att göra mottagandet mer humant och flexi-&lt;br&gt;belt samt mindre kostnadskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall bl.a. klarlägga hur de asylsökande i större utsträck-&lt;br&gt;ning än i dag själva bör kunna välja sitt boende och ordna sina levnads-&lt;br&gt;förhållanden i övrigt. Utredaren skall undersöka hur frivilligorganisa-&lt;br&gt;tioner, privata entreprenörer och kommuner kan få en ökad roll för att&lt;br&gt;permanent driva förläggningar och andra former av boende och verksam-&lt;br&gt;het för asylsökande liksom hur frivilligorganisationer skulle kunna ta över&lt;br&gt;en del av de uppgifter i flyktingmottagandet som i dag sköts av kommun-&lt;br&gt;erna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Skattepolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en högre tillväxt och en bättre fungerande ekonomi måste&lt;br&gt;de samhällsekonomiskt mest skadliga skatterna sänkas så att de i allt&lt;br&gt;mindre utsträckning snedvrider företagens och hushållens ekonomiska&lt;br&gt;beteende. Arbetet inleddes med den stora skatteomläggningen 1990-91&lt;br&gt;som medförde mindre skattekilar för hushåll och företag. En rad beslut&lt;br&gt;fattades under hösten 1991 för att avskaffa eller sänka skatter som direkt&lt;br&gt;hämmat tillväxt och investeringar i svenska företag. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;slopandet av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i småföretag,&lt;br&gt;omsättningsskatten på aktier, den allmänna löneavgiften och skogsvårds-&lt;br&gt;avgiften liksom besluten att sänka kapitalinkomstskatten och arvs- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gåvoskatten samt att fr.o.m. år 1994 helt avskaffa förmögenhetsskatten.&lt;br&gt;Därtill förbättrades hushållens ekonomi genom att mervärdesskatten på&lt;br&gt;bl.a. livsmedel och persontransporter sänktes till 18 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupp tjänstemän inom finansdepartementet har i en nyligen&lt;br&gt;publicerad skrift redovisat sin syn på vilka anpassningar av det svenska&lt;br&gt;skattesystemet som är nödvändiga med hänsyn till den fortgående inter-&lt;br&gt;nationaliseringen och i synnerhet med hänsyn till ett framtida medlem-&lt;br&gt;skap i EG. Arbetsgruppen konstaterar att de stora förändringar som&lt;br&gt;genomförts i skattesystemet de senaste åren innebär att de svenska&lt;br&gt;skatterna är internationellt konkurrenskraftiga vad gäller personlig&lt;br&gt;inkomstskatt, bolagsskatt, fastighetsskatt och kapitalskatter. De sänk-&lt;br&gt;ningar som blir aktuella gäller i huvudsak indirekta skatter. En ytterligare&lt;br&gt;sänkning av kapitalinkomstskatten kan enligt arbetsgruppen bli aktuell&lt;br&gt;senare, bl.a. för att undanröja skatteundandragande genom oredovisat&lt;br&gt;sparande i utlandet. En sådan förändring är emellertid aktuell först då&lt;br&gt;räntorna etablerats på en lägre nivå. Under förutsättning att inflationen&lt;br&gt;hålls fortsatt låg bör dessa skatter möjliggöra en hög investeringsnivå och&lt;br&gt;tillväxt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under de senaste årtiondena har inneburit att teknologi&lt;br&gt;och kapital numera rör sig praktiskt taget helt fritt över gränserna, och&lt;br&gt;fordrar en ersättning som är minst lika hög som på andra håll i världen.&lt;br&gt;Detta gäller i allt högre grad kvalificerad arbetskraft. Därigenom&lt;br&gt;begränsas möjligheten för beskattningen att ta i anspråk det utrymme som&lt;br&gt;produktivitetsutvecklingen skapar. Denna gräns för skatteinkomsterna&lt;br&gt;sätts antingen genom politiska beslut om erforderlig anpassning av&lt;br&gt;skattesatserna eller genom individuella beslut som flyttar skattebaserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu ytterligare steg i skattepolitiken med huvudinriktning&lt;br&gt;på sänkningar eller slopande av samhällsekonomiskt skadliga skatter och&lt;br&gt;internationell anpassning av skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatterna minskar de svenska företagens konkurrenskraft. En&lt;br&gt;väsentlig sänkning föreslås därför av industrins energiskatter. Den&lt;br&gt;kvarvarande beskattningen av industrin sker inom ramen för miljörela-&lt;br&gt;terad beskattning (koldioxidskatt och svavelskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av främst miljöpolitiska skäl upprätthålls den totala nivån på beskatt-&lt;br&gt;ningen av energianvändningen genom ett ökat skatteuttag för hushållen&lt;br&gt;och den ej konkurrensutsatta delen av näringslivet. Detta sker genom en&lt;br&gt;höjning av koldioxidskatten. Därmed understryks miljöskatternas roll&lt;br&gt;inom energibeskattningen. Detta ligger också i linje med strävanden inom&lt;br&gt;EG i riktning mot en mera miljörelaterad beskattning av energisektorn.&lt;br&gt;De sammantagna effekterna av de nu berörda åtgärderna är statsfman-&lt;br&gt;siellt neutrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom denna ram skapas också ett utrymme för ytterligare satsningar på&lt;br&gt;fömybar energi och hushållning. Detta är, vid sidan av höjningen av&lt;br&gt;koldioxidskatten, viktiga inslag i den samlade klimatstrategin. Miljöför-&lt;br&gt;bättrande och kostnadseffektiva åtgärder i Ostersjö-området, liksom&lt;br&gt;svenskt deltagande i arbetet med att förbättra kämkraftssäkerheten i&lt;br&gt;Östeuropa, möjliggörs också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom energibeskattningen leder till en ökad skattebelastning&lt;br&gt;på hushållen. Det ökade skatteuttaget är att se mot bakgrund av de miljö-&lt;br&gt;politiska strävandena inom energibeskattningen. Syftet är däremot inte&lt;br&gt;att generellt öka belastningen på hushållssektom. En sänkning av den&lt;br&gt;generella mervärdesskatten — momsen — för hushållen bör därför företas.&lt;br&gt;Denna kompenserar fullt ut det höjda energiskatteuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momsuttagets nivå måste ses i perspektiv av det kommande EG-med-&lt;br&gt;lemskap som regeringen siktar till. I rapporten från tjänstemannagruppen&lt;br&gt;i finansdepartementet pekas på de skillnader som finns i indirekt beskatt-&lt;br&gt;ning mellan en rad EG-länder och Sverige. När gränshindren successivt&lt;br&gt;försvinner finns då risken för en omfattande gräns- och postorderhandel.&lt;br&gt;Denna skulle kunna medföra att skattebaserna flyttade ut ur landet och&lt;br&gt;det svenska folkhushållet gick miste om såväl produktion och distribution&lt;br&gt;som skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stora dessa risker är och när de inträffer är svårt att bedöma. Det&lt;br&gt;är dessutom viktigt att se risken för att skattebaser i Sverige minskar som&lt;br&gt;en följd av prisskillnader. De svenska produktionskostnaderna är, trots&lt;br&gt;den utjämning som skett, fortfarande högre än konkurrentländernas.&lt;br&gt;Fortsatt inflationsbekämpning, skärpt konkurrens och effektiv arbetsför-&lt;br&gt;delning är i detta sammanhang också viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock nödvändigt att också anpassa den allmänna momssatsen i&lt;br&gt;Sverige nedåt. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att den generella&lt;br&gt;momssatsen redan nu sänks från 25 till 22 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett visst utrymme för en sådan sänkning har redan reserverats i för-&lt;br&gt;slaget till statsbudget. Finansieringen därutöver bör ske på ett sådant sätt&lt;br&gt;att det fördelningsmässiga utfallet sammantaget, dvs. inklusive den före-&lt;br&gt;slagna energiskatteomläggningen, blir godtagbart. Regeringen föreslår&lt;br&gt;att schablonavdraget i inkomstslaget tjänst slopas och ersätts med regler&lt;br&gt;som begränsar avdragsrätten. Kostnader för resor mellan bostaden och&lt;br&gt;arbetet blir avdragsgilla till den del de överstiger 4 000 kr. Övriga&lt;br&gt;kostnader som nu täcks av schablonavdraget blir avdragsgilla till den del&lt;br&gt;de överstiger 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare denna dag att närmare redovisa förslagen till änd-&lt;br&gt;ringarna inom skatteområdet. I samband med mina förslag till nytt stats-&lt;br&gt;bidragssystem för kommunerna tar jag upp de återverkningar som&lt;br&gt;slopande av schablonavdraget under inkomst av tjänst får för relationerna&lt;br&gt;mellan staten och kommunerna. Utgångspunkten är att kommunernas&lt;br&gt;skatteintäkter inte skall påverkas av omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen framhålla att regeringen till hösten avser att föreslå&lt;br&gt;förbättringar för mindre och medelstora företag i syfte att jämställa olika&lt;br&gt;ägarformer och eliminera merbeskattningen av enskild näringsverksam-&lt;br&gt;het. Förslagen är en viktig del av regeringens politik för att förbättra&lt;br&gt;villkoren för små och medelstora företag. Förslag kommer även att&lt;br&gt;läggas som syftar till att underlätta riskkapitalförsöijningen till dessa&lt;br&gt;företag. Även arbetet med att generellt ytterligare anpassa företagsbe-&lt;br&gt;skattningen till förhållanden i omvärlden kommer att drivas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu redovisade sänkningen av skattetrycket har skett bl.a. genom&lt;br&gt;att samhällsekonomiskt klart skadliga skatter eliminerats eller reducerats.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta utgör en väsentlig del av regeringens strategi för att uppnå hög och&lt;br&gt;varaktig ekonomisk tillväxt. Summan av de åtgärder som har vidtagits&lt;br&gt;och kommer att vidtas innebär att skattetrycket sänks från ca 56 % 1990&lt;br&gt;till drygt 51 % redan 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda skäl att fortsätta detta arbete med reformeringen av&lt;br&gt;skattesystemet i syfte att göra Sverige mer konkurrenskraftigt i fråga om&lt;br&gt;investeringar och företagande, att ytterligare stimulera hushållssparandet&lt;br&gt;samt att reducera samhällsekonomiskt skadliga skattekilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ytterligare skattesänkningar som kan bli aktuella måste fullt ut&lt;br&gt;finansieras. Det är nödvändigt inte minst med hänsyn till att arbetet med&lt;br&gt;att sanera statens finanser och minska det strukturella budgetunderskottet&lt;br&gt;måste ges hög prioritet. Det krävs bl a för att ge trovärdighet åt den&lt;br&gt;fortsatta inflationsbekämpningen och för att klara de s.k. konvergenskrav&lt;br&gt;som ställs i samband med ett inträde i EG:s ekonomiska och monetära&lt;br&gt;union.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stort utrymmet i det längre perspektivet är för skattesänkningar&lt;br&gt;avgörs bl.a. av vilken produktivitetsutveckling som är möjlig att uppnå&lt;br&gt;i den statliga och kommunala tjänsteproduktionen liksom av andra&lt;br&gt;tänkbara strukturförändringar i de offentliga utgifterna. Därvid måste en&lt;br&gt;avvägning alltid ske mot behovet av offentliga insatser på olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas att en betydande ytterligare sänkning av&lt;br&gt;skattekvoten skulle bli möjlig vid en omläggning av pensionssystemet&lt;br&gt;enligt de riktlinjer som jag tidigare redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Arbetsmarknadspolitiska insatser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga inriktningen av den ekonomiska politiken ligger fäst. Det&lt;br&gt;finns ingen annan möjlighet att öka välfärden i Sverige än genom en&lt;br&gt;politik som leder till stärkt och bevarad konkurrenskraft, varaktigt låg&lt;br&gt;inflation och därmed lägre ränta. En generell stimulanspolitik i avsikt att&lt;br&gt;överbrygga den internationella lågkonjunkturen skulle bara leda till högre&lt;br&gt;inflation och högre ränta och därmed förlorad konkurrenskraft, förlorad&lt;br&gt;produktion och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för denna långsiktiga inriktning kan, som jag tidigare&lt;br&gt;framhållit, fördelningen av olika åtgärder över tiden påverkas av det&lt;br&gt;faktiska ekonomiska läget. De åtgärder inom skattepolitikens område som&lt;br&gt;här redovisats har anpassats i tiden för att snabbt ge erforderliga positiva&lt;br&gt;effekter på företagens konkurrenskraft och efterfrågans totala nivå.&lt;br&gt;Likaså kommer de omfattande åtgärder som föranleds av regeringens&lt;br&gt;långsiktiga utgiftsstrategi och som redovisats ovan att få sina största&lt;br&gt;effekter när konjunkturåterhämtningen har börjat och det blir ännu&lt;br&gt;viktigare att hålla tillbaka den efterfrågan som härrör från offentlig sektor&lt;br&gt;eller transfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det uppenbart att den försvagning av arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;som fortsätter ytterligare en tid skulle ha mycket negativa konsekvenser,&lt;br&gt;både för den enskilde och för ekonomin som helhet, om inte motåtgärder&lt;br&gt;sätts in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som skapas av hög arbetslöshet är betydande. Enskilda&lt;br&gt;människor kan få stora sociala problem och knäckt självförtroende. Risk&lt;br&gt;finns att missbruksproblem uppstår. Kompetens går förlorad när den inte&lt;br&gt;används och stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt allvarliga blir problemen för många ungdomar, arbetshandi-&lt;br&gt;kappade, invandrare och andra som har en svag ställning på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Erfarenheter från andra länder visar att hela generationer av&lt;br&gt;ungdomar kan riskera att aldrig få fotfäste på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allvarliga problem följer med arbetslöshet som varar lång tid. Därför&lt;br&gt;är långtidsarbetslöshet alltid oacceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög och permanent arbetslöshet skulle inte bara vara socialt orätt-&lt;br&gt;färdig. Den skulle också försämra ekonomins funktionssätt genom att&lt;br&gt;ekonomin i uppgången snabbt slår i kapacitetstaket med de risker för&lt;br&gt;överhettning och inflation som detta medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många länder har detta sociala problem lindrats genom att arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättning betalas ut under mycket lång tid, ibland ända till pensione-&lt;br&gt;ringen. I Sverige är inställningen annorlunda. En aktiv arbetsmarknads-&lt;br&gt;politik prioriterar arbetslinjen framför kontantstöd. Detta innebär sam-&lt;br&gt;tidigt att krav ställs på den enskilde individen. Denna politik skall full-&lt;br&gt;följas. Den är både socialt och ekonomiskt riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avsätter därför betydande resurser till bl.a. tidigareläggning&lt;br&gt;av investeringar i infrastruktur, tidigareläggning av statliga byggnadsin-&lt;br&gt;vesteringar, utbildningsinsatser och beredskapsarbeten. Åtgärderna beräk-&lt;br&gt;nas ge sysselsättningseffekter över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna har en sådan inriktning att de överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens långsiktiga strategi. Okade generella subventioner till byggande&lt;br&gt;eller offentlig sysselsättning kan därför inte komma ifråga. Sådana&lt;br&gt;insatser skulle riskera att medföra inlåsning av arbetskraft i fel sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktiva åtgärder som sätts in av sysselsättningsskäl har därför&lt;br&gt;följande inriktning. De skall vara möjliga att påböija och avsluta snabbt.&lt;br&gt;De skall ha träffsäkerhet och vara kostnadseffektiva. De skall stämma&lt;br&gt;med den långsiktiga tillväxtstrategin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir att utbildnings- och kompetenshöjande insatser samt&lt;br&gt;tidigareläggning av till väx tbefrämj ande investeringar prioriteras. Åtgärd-&lt;br&gt;erna syftar främst till att ge ungdomar meningsfull verksamhet, att stärka&lt;br&gt;särskilt svaga grupper på arbetsmarknaden samt att motverka långtids-&lt;br&gt;arbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden. De har därmed också&lt;br&gt;gynnsamma regionalpolitiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ungdomar har redan tidigare ett särskilt stöd föreslagits, s.k.&lt;br&gt;praktikplatser. Skulle de föreslagna platserna visa sig otillräckliga har&lt;br&gt;regeringen möjlighet att under hösten återkomma med förslag till&lt;br&gt;ytterligare praktikplatser via finansfullmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de försämrade utsikterna på arbetsmarknaden föreslås&lt;br&gt;också ökade möjligheter till utbildning för ungdomar genom att de som&lt;br&gt;lämnar tvååriga gymnasielinjer bereds möjlighet till ett tredje år. Där-&lt;br&gt;igenom kan minst 8 000 ungdomar ges bra utbildning som ökar deras&lt;br&gt;möjligheter till fasta jobb. Dessutom inrättas inom högskolan ett s.k.&lt;br&gt;basår som ger ungdomar möjlighet att komplettera sin utbildning för bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska studier. Ytterligare 520 högskoleplatser för språkutbildning Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;inrättas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten bl.a. inom&lt;br&gt;högskoleområdet, kulturområdet, justitiedepartementets område samt&lt;br&gt;handikappanpassning av statliga lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare resurser avsätts nästa budgetår för i första hand underhålls-&lt;br&gt;arbeten och mindre vägobjekt i regioner med hög arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett visst tillskott föreslås för utökade ramar för främst underhåll och&lt;br&gt;renovering av samlingslokaler. Trossamfunden tillförs medel för lokaler&lt;br&gt;inom denna ram. AMS tillförs medel för ytterligare beredskapsarbeten.&lt;br&gt;Denna förstärkning skall i första hand användas för upprustning av&lt;br&gt;skolans fysiska miljö, s.k. skogliga beredskapsarbeten och beredskaps-&lt;br&gt;arbeten inom natur- och fomminnesområdet. Slutligen tillförs AMS&lt;br&gt;ytterligare resurser för flexibla lönebidrag för arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialpolitiken lägger regeringen betydande vikt vid ett förbättrat&lt;br&gt;stöd för gamla människor och människor med handikapp. Därför föreslås&lt;br&gt;nu att byggande av s.k. gruppbostäder om möjligt får tidigareläggas. Det&lt;br&gt;stimulansbidrag för gruppbostäder som riksdagen tidigare beslutat om för&lt;br&gt;en treårsperiod bör således kunna utnyttjas i förtid allt eftersom projekt&lt;br&gt;blir färdiga för igångsättning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Den ekonomiska utvecklingen 1992-93&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Den internationella ekonomin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Produktionen i OECD-ländema växte med endast knappt 1 % 1991. Det&lt;br&gt;var främst en fortsatt svag utveckling i den amerikanska och brittiska&lt;br&gt;ekonomin — tillsammans med en dämpning av aktiviteten i Kontinental-&lt;br&gt;europa och Japan — som förklarar den låga tillväxten. I år och nästa år&lt;br&gt;väntas en viss förstärkning av den internationella ekonomin, och&lt;br&gt;totalproduktionen (BNP) i OECD-området beräknas växa med 2 % resp.&lt;br&gt;3 %. Det är främst i Nordamerika som tillväxten tilltar. I Kontinental-&lt;br&gt;europa och Japan å andra sidan väntas expansionen bli mycket svag&lt;br&gt;under större delen av 1992, och det är först mot slutet av året som en&lt;br&gt;viss återhämtning kan förutses äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farhågor som tidigare fanns att den amerikanska ekonomin åter skulle&lt;br&gt;falla tillbaka i en lågkonjunktur har inte besannats. Totalproduktionen har&lt;br&gt;ökat sedan ungefär ett år. Återhämtningen har dock varit mycket svag,&lt;br&gt;bl.a. beroende på en försiktig attityd hos hushåll och företag att öka&lt;br&gt;efterfrågan. Den för den amerikanska ekonomin så viktiga privata&lt;br&gt;konsumtionen har under de senaste månaderna visat klara tecken på att&lt;br&gt;förstärkas. Det faktum att räntorna fortsatt att fälla sedan hösten 1991 —&lt;br&gt;från en redan låg nivå — gör att det nu exceptionellt låga ränteläget&lt;br&gt;sannolikt snart ger märkbara effekter på den inhemska efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den japanska ekonomin kännetecknas av en snabb avmattning. En&lt;br&gt;kraftig försämring av lönsamheten i näringslivet tillsammans med en&lt;br&gt;försvagning av orderläget har lett till att de japanska företagen planerar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relativt omfattande neddragningar av investeringarna i år. Tillsammans&lt;br&gt;med en svag inkomstutveckling för hushållen talar detta för en långsam&lt;br&gt;efterfrågeutveckling under större delen av 1992. Först mot slutet av året&lt;br&gt;väntas effekterna av genomförda penningpolitiska lättnader och finans-&lt;br&gt;politiska stimulansåtgärder resultera i en viss förstärkning av den&lt;br&gt;japanska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stora drag överensstämmer den senaste utvecklingen i Förenta&lt;br&gt;staterna och Japan med de bedömningar som gjordes i finansplanen. I&lt;br&gt;Västeuropa däremot har den ekonomiska tillväxten dämpats betydligt mer&lt;br&gt;än vad som förutsågs i början av året. Utvecklingen reflekterar dels att&lt;br&gt;den starka efterfrågan som följde efter den tyska återföreningen avtagit,&lt;br&gt;dels att den penningpolitiska åtstramningen i Tyskland har lett till&lt;br&gt;ränteuppgång och historiskt sett höga realräntor i flertalet västeuropeiska&lt;br&gt;länder. Dessa två faktorer bidrar sannolikt till en fortsatt dämpad&lt;br&gt;ekonomisk utveckling i Västeuropa också in i 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland mattades tillväxten starkt av under 1991, och flertalet&lt;br&gt;konjunkturindikatorer pekar på en fortsatt svag utveckling fram till&lt;br&gt;åtminstone sommaren i år. Under den senaste tiden har pris- och&lt;br&gt;kostnadstrycket tilltagit i den tyska ekonomin, och de pågående löneför-&lt;br&gt;handlingarna har ökat oron. Det finns därför skäl att räkna med en stram&lt;br&gt;penningpolitik ännu en tid. Tidigast under senare delen av 1992 väntas&lt;br&gt;en viss återhämtning i den tyska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den successiva förstärkning av den internationella konjunkturen som&lt;br&gt;väntas under 1992 och 1993 kommer att förbättra marknadsförutsättning-&lt;br&gt;arna för den svenska exporten. Efter att förra året ha ökat endast&lt;br&gt;marginellt, väntas marknadstillväxten för svensk export uppgå till 4&lt;br&gt;respektive 7 % i år och nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt osäkerhetsmoment i bedömningen är utvecklingen i&lt;br&gt;Tyskland. Den markanta avmattningen av aktivitetstillväxten kan primärt&lt;br&gt;tolkas som en återgång till en mer normal ekonomisk utveckling, efter&lt;br&gt;den chock som den tyska ekonomin utsattes för till följd av återförening-&lt;br&gt;en. Man kan emellertid inte utesluta att den kraftiga dämpningen sedan&lt;br&gt;förra året speglar en mer traditionell konjunkturcykel, där ekonomin efter&lt;br&gt;flera år med mycket hög tillväxt går in i en regelrätt lågkonjunktur.&lt;br&gt;Oroväckande i sammanhanget är att det mönster av fallande nominella&lt;br&gt;och reala räntor som normalt föregår en vändning av konjunkturen hittills&lt;br&gt;uteblivit. Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i Tyskland och&lt;br&gt;därmed också för övriga Europa, kan betraktas som relativt stor ännu en&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;EG:s konvergenskrav och Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förverkligandet av en ekonomisk och monetär union (EMU) i EG mot&lt;br&gt;slutet av 1990-talet kräver en likartad ekonomisk utveckling i medlems-&lt;br&gt;länderna i fråga om inflation, ränta och budgetutveckling. Principen är&lt;br&gt;att endast de länder som uppfyller de s.k. konvergenskraven kan ingå i&lt;br&gt;EMU. Sålunda får inflationstakten och de långa räntorna inte vara mer&lt;br&gt;än 1,5 respektive 2 procentenheter högre än i de tre länder som har lägst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflationstakt. Den offentliga sektorns underskott och skuldsättning får&lt;br&gt;inte överstiga 3 respektive 60 % av BNP. Vidare skall växelkursen under&lt;br&gt;minst två år ha hållits stabil inom de normala fluktuationsmaiginalema&lt;br&gt;i EG:s valutasystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige som medlem i EG skall kunna delta i EMU måste vår&lt;br&gt;ekonomi sålunda utvecklas i linje med de mest stabila ekonomierna i&lt;br&gt;Europa. Endast på detta sätt skapas förutsättningar för att Sverige fullt&lt;br&gt;ut skall kunna tillgodogöra sig vinsterna av den fördjupade integrationen&lt;br&gt;med Europa. Sverige uppfyller för närvarande flertalet av EG:s&lt;br&gt;konvergenskrav. Enligt de prognoser som nu föreligger skulle vi även i&lt;br&gt;fortsättningen göra detta ifråga om inflation och ränta, men inte vad&lt;br&gt;gäller den offentliga sektorns finanser. Stora ansträngningar måste därför&lt;br&gt;göras under kommande år för att återta, behålla och befästa denna&lt;br&gt;position. Bl.a är en fortsatt restriktiv finanspolitik nödvändig för att&lt;br&gt;vidmakthålla den nu uppnådda låga inflationstakten liksom för att&lt;br&gt;förbättra statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;EES-avtalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär att EFTA-ländema blir delaktiga i den s.k. inre&lt;br&gt;marknaden i EG som träder i kraft den 1 januari 1993. På den inre&lt;br&gt;inarknaden undanröjs i princip hindren för varor, tjänster, kapital och&lt;br&gt;personer. I avtalet ingår vidare gemensam konkurrenspolitik samt sam-&lt;br&gt;arbete på ett antal angränsande områden såsom forskning, utbildning,&lt;br&gt;miljövård och konsumentskydd. Sverige får genom avtalet tillträde till en&lt;br&gt;europeisk marknad som omfattar 380 miljoner människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt resultat av EES-avtalet är att en betydande europeisk&lt;br&gt;marknad för offentlig upphandling skapas. Värdet av den offentliga&lt;br&gt;upphandlingen av varor och tjänster inom EG har uppskattats till ca&lt;br&gt;4 500 miljarder kr. årligen. Svenska producenter kommer att kunna delta&lt;br&gt;i konkurrensen på denna marknad, samtidigt som de nya reglerna skapar&lt;br&gt;möjlighet till minskade kostnader för offentlig upphandling i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig följd av EES-avtalet är införandet av gemensamma&lt;br&gt;konkurrensregler för gränsöverskridande handel. Den anpassning av den&lt;br&gt;svenska konkurrenslagstiftningen, som samtidigt genomförs, innebär i&lt;br&gt;kombination med minskade gränshinder en väsentlig skärpning av&lt;br&gt;konkurrensen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet innebär vidare etableringsfrihet inom EES-området. Den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen gällande utländska förvärv av företag och&lt;br&gt;fastigheter har i allt väsentligt redan liberaliserats vid årsskiftet 1991/92&lt;br&gt;som ett led i regeringens strävan att främja ökade utländska investeringar&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet ges rätt att fritt söka arbete i samtliga EFTA- och&lt;br&gt;EG-länder. Detta är principiellt ett viktigt steg. All erfarenhet inom EG&lt;br&gt;av en fri arbetsmarknad visar dock att arbetskraftens rörlighet i praktiken&lt;br&gt;förblir begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Den svenska ekonomins utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Aktiviteten i den svenska ekonomin fortsätter att mattas. Efter ett fall i&lt;br&gt;den samlade efterfrågan på varor och tjänster med drygt 1 % förra året&lt;br&gt;väntas en viss tillbakagång även i år. Läget på arbetsmarknaden förvärras&lt;br&gt;och kommer att vara fortsatt mycket svagt även nästa år, även om en viss&lt;br&gt;tillväxt i ekonomin då bör vara möjlig att uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga internationella konjunkturen är av stor betydelse. Recession-&lt;br&gt;en under fjolåret i de anglosaxiska länderna och raset i den finska&lt;br&gt;ekonomin gjorde att marknadstillväxten för svensk export endast uppgick&lt;br&gt;till ca '/i %. Svenska företag kunde heller inte hålla sina marknadsan-&lt;br&gt;delar, delvis som en följd av det sedan tidigare allt för högt uppdrivna&lt;br&gt;kostnadsläget. Inte heller i år kan exporten väntas ge någon större&lt;br&gt;draghjälp åt ekonomin. Visserligen förbättras konjunkturen i främst USA&lt;br&gt;och det dramatiska importfallet i Finland stoppas upp, men detta&lt;br&gt;motverkas till stor del av den försämring som nu kan registreras för bl.a.&lt;br&gt;Tyskland och Japan. Under 1993 däremot väntas exporten ta fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att gå igenom en desinflationsprocess under en internationell konjunk-&lt;br&gt;turavmattning innebär stora påfrestningar. Samtidigt är det nödvändigt att&lt;br&gt;den svenska ekonomin omvandlas på ett sådant sätt att förutsättningar&lt;br&gt;skapas för en långsiktigt uthållig tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De obalanser som byggdes upp under andra hälften av 1980-talet var&lt;br&gt;mycket stora och gör att anpassningen nu blir smärtsam. Priset på&lt;br&gt;fastigheter och andra tillgångar drevs upp alltför högt. Hushållens&lt;br&gt;skuldsättning och lånefinansierade konsumtion steg. Överhettningen&lt;br&gt;gjorde att löne- och prisutvecklingen kom helt i olag med omvärldens.&lt;br&gt;Ett otidsenligt skatte-, transfererings- och bidragssystem gjorde att&lt;br&gt;incitamenten till arbete och sparande var helt otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omställningsfäs som ekonomin nu genomgår innebär att en&lt;br&gt;normalisering håller på att komma till stånd inom en rad områden. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. hushållens sparkvot, byggandet av kommersiella fastigheter&lt;br&gt;och bostäder, bankers och andra instituts kreditgivning, värdering av&lt;br&gt;vissa tillgångar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hämsko för ekonomin i denna process är den mycket höga&lt;br&gt;realräntan, som ökar belastningen på hushåll och företag. I huvudsak är&lt;br&gt;den nominella räntan bestämd av omvärlden och framför allt av den tyska&lt;br&gt;penningpolitiken. Eftersom det tyska ränteläget ligger högt, i efterdyning-&lt;br&gt;arna av återföreningen och det inflationstryck som därvid uppstått, måste&lt;br&gt;också de svenska nominella räntorna anpassas till detta. Därtill kommer&lt;br&gt;de höga avkastningskraven på tillgångar i svenska kronor som beror på&lt;br&gt;att omvärlden ännu inte har insett att Sverige prioriterar låg inflation&lt;br&gt;samt den vidgade räntemarginal som följer av störningarna i det&lt;br&gt;finansiella systemet. Problemen kan endast lindras av en konsekvent och&lt;br&gt;trovärdig ekonomisk politik som gör att räntemarginalen mot omvärlden&lt;br&gt;kan hållas inom ett relativt snävt intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den bedömning som görs i den reviderade nationalbudgeten&lt;br&gt;kommer BNP att sjunka med 0,4 % i år. Det är framför allt fortsatt&lt;br&gt;fallande investeringar inom byggsektorn som svarar för denna negativa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling. Den privata och kommunala konsumtionen samt lagren bidrar Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;till att mildra nedgången. Exporten planar ut efter fjolårets fell. Bilaga 1:1&lt;br&gt;Produktivitetstillväxten tilltar inom näringslivet, och framför allt då inom&lt;br&gt;industrin. Därigenom stärks konkurrenskraften och de långsiktiga&lt;br&gt;tillväxtförutsättningama. I den korta perspektivet innebär det emellertid&lt;br&gt;att efterfrågan på arbetskraft avtar ytterligare och att arbetslösheten&lt;br&gt;fortsätter att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11:1 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 431,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;378,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 810,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;779,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brutto investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 810,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 406,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1993 inleds en exportledd tillväxt. BNP ökar med knappt&lt;br&gt;1 %. En bättre internationell konjunktur, i kombination med förstärkt&lt;br&gt;konkurrenskraft, väntas leda till en ganska god exportutveckling.&lt;br&gt;Därutöver ger sannolikt lagerinvesteringama ett positivt bidrag till&lt;br&gt;tillväxten. Fallande privat och offentlig konsumtion samt investeringar&lt;br&gt;gör dock att uppgången i BNP blir blygsam. Enligt den prognos som&lt;br&gt;redovisas i den reviderade nationalbudgeten skulle nedgången i byggverk-&lt;br&gt;samheten stanna vid 10 %. Kapacitetsutnyttjandet i ekonomin avtar&lt;br&gt;ytterligare. Arbetslösheten väntas börja sjunka först mot slutet av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen över den svenska ekonomins utveckling är behäftad med&lt;br&gt;mycket stora osäkerheter, eftersom erfarenheter av hur en desinflations-&lt;br&gt;process går till i allt väsentligt saknas och i alla händelser ligger mycket&lt;br&gt;långt tillbaka i tiden. Hushållens sparbeteende, reaktionerna i den&lt;br&gt;finansiella sektorn och byggsektorns anpassningsprocess är mycket svåra&lt;br&gt;att förutse, förutom de impulser som kommer från den internationella&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11:2 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inflation, KPI dec.-dec. %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå, %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå, %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förlopp som den svenska ekonomin genomgår innehåller också&lt;br&gt;flera positiva drag. Nedväxlingen av de nominella löneökningarna går&lt;br&gt;snabbt. Tillsammans med den produktivitetspotential som håller på att&lt;br&gt;frigöras i industrin leder detta till att förutsättningarna för en utrikes-&lt;br&gt;handelsledd tillväxt starkt förbättras, när väl den internationella kon-&lt;br&gt;junkturen skjuter fart. Inflationstakten har kommit ned på en nivå som&lt;br&gt;ligger lägre än i flertalet konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiv är också den starka förbättring som bytesbalansen genomgått.&lt;br&gt;Delvis förklaras utvecklingen av den svaga inhemska efterfrågan som&lt;br&gt;dämpat importen. Till en del beror dock den gynnsamma handelsbalansen&lt;br&gt;på en normalisering av importinnehållet i ekonomin efter den högt&lt;br&gt;uppdrivna nivå som följde på överhettningen i slutet av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omstrukturering från skyddad till konkurrensutsatt sektor som&lt;br&gt;pågår, de förbättrade incitamenten för arbete och sparande som införs&lt;br&gt;och det allt lägre pris- och kostnadstryck som uppnås kommer att&lt;br&gt;tillsammans höja den svenska ekonomins tillväxtförmåga och förstärka&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Ännu återstår dock en betydande del av den anpass-&lt;br&gt;ningsprocess som krävs för att nå de långsiktiga målen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Utvecklingen på de finansiella marknaderna och&lt;br&gt;fastighetsmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Problemen har vuxit för många företag som är verksamma inom de&lt;br&gt;finansiella marknaderna. Aktieägarna i finansiella företag och företag&lt;br&gt;med verksamhet på fastighetsmarknaden har sett värdet av sina aktier&lt;br&gt;falla kraftigt. Stora förmögenheter som skapats genom spekulation under&lt;br&gt;1980-talet har raderats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från att ha legat på ungefär 0,5 % av utlåningen under hela 1980-&lt;br&gt;talet steg kreditförlusterna i banksystemet till drygt 1 % 1990 och till&lt;br&gt;nästan 4 % 1991. Bankerna gick totalt sett med förlust förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika banker. De största bankerna är&lt;br&gt;stabila och har hittills endast haft mindre kreditförluster, men det står&lt;br&gt;fullt klart att det också finns banker där kreditgivningen varit anmärk-&lt;br&gt;ningsvärt riskfylld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditförlusterna är till en del en följd av den nödvändiga desinflations-&lt;br&gt;process som den svenska ekonomin just nu går igenom. Inflationen måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etableras på den låga nivå som den fästa växelkursen kräver. Denna Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;process har blivit särskilt smärtsam till följd av att den nödvändiga Bilaga 1:1&lt;br&gt;avregleringen på kreditmarknaden i mitten av 1980-talet inte redan då&lt;br&gt;kompletterades med den lika nödvändiga marginalskattereformen.&lt;br&gt;Därigenom lades, sammantaget med devalveringarna och expansionen av&lt;br&gt;de offentliga utgifterna, grunden för det drivhusklimat i ekonomin som&lt;br&gt;ledde till spekulation baserad på höga inflationsförväntningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationsförväntningarna spelar särskilt stor roll på fastighetsmarkna-&lt;br&gt;den. Där fäller nu priserna kraftigt eftersom direktavkastningen måste&lt;br&gt;stiga när inflationen inte längre automatiskt höjer hyror och värden. Det&lt;br&gt;finansiella systemet är också särskilt exponerat mot fästighetsrelaterade&lt;br&gt;krediter. Omkring 3/4 av de hittills gjorda kreditreserveringama inom&lt;br&gt;banksystemet härrör från fästighetsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga kreditförlusterna beror också på den realräntechock som&lt;br&gt;ekonomin nu upplever. Genom att nedgången av inflationstakten inte&lt;br&gt;motsvaras av en lika stor sänkning av marknadsräntorna har realräntan&lt;br&gt;kommit att stiga kraftigt. Samtidigt har bankerna vidgat sina ränte-&lt;br&gt;marginaler de senaste åren, vilket innebär en ytterligare höjning av den&lt;br&gt;realränta som hushåll och företag tvingas betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffände storleken på kreditförlusterna under de kommande åren&lt;br&gt;utgör, förutom den fortsatta utvecklingen på fästighetsmarknaden, hus-&lt;br&gt;hållens finansiella situation ett särskilt osäkerhetsmoment liksom de&lt;br&gt;många företagskonkurserna. En fortsatt svag ekonomisk aktivitet i före-&lt;br&gt;ning med en fortsatt hög realränta och stigande arbetslöshet talar för att&lt;br&gt;kreditförlusterna kommer att vara fortsatt höga. Internationell erfarenhet&lt;br&gt;visar även att det tar flera år att övervinna svårigheterna för bank-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade kreditförlusterna har även medfört att bankerna intar en mer&lt;br&gt;återhållsam inställning till kreditgivning. Större krav ställs på säkerheter&lt;br&gt;och låntagarnas betalningsförmåga. Det kan innebära att även sunda&lt;br&gt;investeringsprojekt riskerar att inte komma till stånd till följd av brist på&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget leder utvecklingen inom finanssektom till att den svenska&lt;br&gt;ekonomin utsätts för en kraftig finansiell åtstramning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allvarliga problemen har sin upprinnelse i tidigare strukturella och&lt;br&gt;stabiliseringspolitiska missgrepp. Den prioritering av inflationsbekämp-&lt;br&gt;ningen, som den tidigare regeringen påbörjade, var riktig men skedde vid&lt;br&gt;en alltför sen tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen står fäst i sin avsikt att fullfölja inflationsbekämpningen&lt;br&gt;med en kombination av strukturåtgärder och en stram finanspolitik&lt;br&gt;baserad på besparingar i de offentliga utgifterna. Den långsiktiga politik&lt;br&gt;som regeringen för medger inte generellt stimulerande åtgärder av&lt;br&gt;överbryggningskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allvarliga problem som finns på de finansiella marknaderna och på&lt;br&gt;fastighetsmarknaden bör lösas på marknadens egna villkor. Regeringen&lt;br&gt;följer noga utvecklingen och ägnar i sina beslut om den ekonomiska&lt;br&gt;politiken uppmärksamhet åt att de strukturellt nödvändiga åtgärderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste ges en sådan utformning att de underlättar och lindrar den Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;anpassning som nödvändigtvis måste ske. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situation som uppstått kräver åtgärder av alldeles speciell karaktär.&lt;br&gt;Det handlar om att i ett allvarligt läge beslutsamt angripa problem som&lt;br&gt;om de lämnades olösta skulle kunna hota vårt lands ekonomiska&lt;br&gt;återhämtning. Mot denna bakgrund förslår regeringen att fastighetsskatten&lt;br&gt;på kommersiella lokaler avskaffas från den 1 januari 1993. Därigenom&lt;br&gt;motverkas värdefallet på fastigheter med kommersiella lokaler, vilket&lt;br&gt;bidrar till en ökad stabilitet i fastighetssektorn och inom kreditsystemet.&lt;br&gt;Därigenom säkras också en högre framtida utlåningskapacitet genom att&lt;br&gt;bankernas pantvärden i berörda fastigheter påverkas i positiv riktning.&lt;br&gt;Detta medför dessutom en likabehandling inom skattesystemet eftersom&lt;br&gt;industri- och jordbruksfastigheter inte omfattas av denna skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också tidigare (prop. 1991/92:119) lagt förslag om&lt;br&gt;ändrade regler för avskattning av bankernas obeskattade reserver. Det&lt;br&gt;innebär att finansiella företag ges samma möjligheter som andra företag&lt;br&gt;att kvitta förluster mot det s.k. uppskovsbeloppet under hela återförings-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma proposition föreslogs ändrade skatteregler som underlättar för&lt;br&gt;utländska dotterbanksföretag att ombildas till filialer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av de framtida reglerna för statens stöd till nyproduktion&lt;br&gt;och ombyggnad av bostäder är avvägda så att de boende och fastighets-&lt;br&gt;ägarna inte får sina grundläggande ekonomiska förutsättningar rubbade&lt;br&gt;samtidigt som statens kostnader kan minska betydligt, särskilt på lång&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fick i höstas omedelbart efter regeringsskiftet ta ställning&lt;br&gt;till problemen i det finansiella systemet. Det första ärendet var frågan om&lt;br&gt;aktieemissionen i Nordbanken. Eftersom staten är huvudägare var&lt;br&gt;besluten om kapitaltillskott naturliga. Nästa ärende blev Första Spar-&lt;br&gt;banken. För att säkra stabiliteten i betalningssystemet i den situation som&lt;br&gt;uppkommit blev ett statligt deltagande i rekonstruktionsarbetet under&lt;br&gt;förra hösten nödvändigt. Utveckligen mot allt större kreditförluster&lt;br&gt;fortsatte i banksystemet som helhet under 1991 liksom i Första Spar-&lt;br&gt;banken. Regeringen har därför föreslagit riksdagen att staten åter&lt;br&gt;medverkar till en lösning av problemen i Första Sparbanken (prop.&lt;br&gt;1991/92:168). En statlig medverkan har bedömts vara nödvändig för att&lt;br&gt;också nu trygga stabiliteten i betalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Avslutning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik är på kort sikt en räddningsaktion för&lt;br&gt;välfärdssamhället. På lång sikt skapas möjligheter för Sverige att åter bli&lt;br&gt;en nation med hög och bestående tillväxt. Redan syns vissa tecken på att&lt;br&gt;insatserna ger resultat. Tilltron till Sverige som företagarnation är på väg&lt;br&gt;att återvända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten ökar kraftigt och Sverige börjar åter bli ett konkurrens-&lt;br&gt;kraftigt land. Inflationen har sänkts rejält och är nu lägre än i de flesta&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de ljusa inslagen i bilden hör också den internationella integra-&lt;br&gt;tionen. I Europa inleds genom tillkomsten av EG:s inre marknad och&lt;br&gt;EES-avtalet nästa år en liberalisering och avreglering som är unik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ost- och Centraleuropa öppnas nya marknader som under 1990-talet&lt;br&gt;och därefter kan ge betydande bidrag till den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;i vår del av världen. Sverige är väl rustat att möta denna efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna är således goda att vända utvecklingen, bryta den&lt;br&gt;ekonomiska stagnationen och återge svensk ekonomi dess utvecklings-&lt;br&gt;kraft. En rad förändringar i omvärlden och här hemma ger anledning till&lt;br&gt;optimism för framtiden. Villkoret är att Sverige klarar av att fullfölja den&lt;br&gt;inre anpassningen och fortsätta med den enda vägens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häri ligger de närmaste årens viktigaste politiska utmaning. Regeringen&lt;br&gt;är fast besluten att lösa denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Statsbudgeten och särskilda frågor&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1 Statsbudgeten budgetåren 1991/92 och 1992/93&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Beräkningsförutsättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs&lt;br&gt;om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket (RRV) har under hand lämnat en beräkning av statsbudgetens&lt;br&gt;inkomster. (Beräkningen i sin slutgiltiga utformning avser RRV att&lt;br&gt;publicera den 22 april 1992). En sammanfattning av beräkningen bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende (bilaga 11:1.3). De antaganden som&lt;br&gt;RRV räknat med redovisas i tabell 1. En del av de förslag som pre-&lt;br&gt;senteras i kompletteringspropositionen påverkar den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen på ett sådant sätt att jag nu gjort en ny bedömning av&lt;br&gt;denna. Därför räknar jag med delvis andra antaganden än RRV. Dessa&lt;br&gt;antaganden redovisas också i tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Antaganden om den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;Procentuell förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredra-&lt;br&gt;ganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredra-&lt;br&gt;ganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredra-&lt;br&gt;ganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser,&lt;br&gt;årsgenomsnitt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;löpande priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'innefattar effekt av skattereformen 1991, vilken höjer KPI med 3,7 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RRV:s beräkningar avseende budgetåren 1991/92 (statsbudgetens&lt;br&gt;inkomster och utgifter) och 1992/93 (statsbudgetens inkomster) har verket&lt;br&gt;tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat före den 20 mars 1992. RRV&lt;br&gt;har även beaktat förslag från regeringen före denna tidpunkt. Jag har&lt;br&gt;därutöver beaktat även de riksdagsbeslut som fettats under återstoden av&lt;br&gt;mars samt de förslag från regeringen som lagts fram under denna period.&lt;br&gt;I några fall har jag även beaktat förslag som lagts fram efter den 31&lt;br&gt;mars. Det får ankomma på riksdagens finansutskott att göra justeringar&lt;br&gt;för ytterligare förändringar som ej kunnat beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret&lt;br&gt;1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RRV kommer den 22 april 1992 även att presentera en ny beräkning av&lt;br&gt;budgetutfellet för budgetåret 1991/92, budgetprognos nr 5. Beräkningarna&lt;br&gt;av inkomsterna för budgetåret 1991/92 redovisas också i verkets&lt;br&gt;inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1991/92 beräknat&lt;br&gt;inkomsterna till 416 512 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s beräkningar föranleder inte någon erinran från min sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgifterna till 470 108 milj,&lt;br&gt;kr. Enligt underhandsinformation från RRV uppgår de totala utgifterna&lt;br&gt;till 484 711 milj. kr. Verket har i denna underrättelse beaktat beslut om&lt;br&gt;och förslag till anslag på tilläggsbudget om sammanlagt 4 004 milj. kr.&lt;br&gt;Utgifterna exkl. statsskuldräntor prognosticeras till 423 611 milj. kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ovannämnda underhandsinformation från RRV beräknas&lt;br&gt;utgifterna för statsskuldräntorna till 61,1 miljarder kr. för budgetåret&lt;br&gt;1991/92. Ny information från riksgäldskontoret ger vid handen att dessa&lt;br&gt;utgifter kan beräknas öka. Utgifterna för statsskuldräntorna uppgår därför&lt;br&gt;i min beräkning till 61,3 miljarder kronor. När det gäller den beräknade&lt;br&gt;belastningen under övriga anslag räknar jag ner anslagen Bostadsbidrag&lt;br&gt;med 140 milj. kr. och Ålderspensioner med 108 milj. kr. med anledning&lt;br&gt;av förändrade antaganden om den ekonomiska utvecklingen. Vidare&lt;br&gt;räknar jag ner anslaget Studiemedel med 359 milj. kr. och anslaget&lt;br&gt;Ersättning till kommuner för flyktingar med 336 milj. kr. med anledning&lt;br&gt;av ny information. Av samma skäl räknar jag upp anslaget Bidrag till&lt;br&gt;kommunala bostadstillägg till folkpension med 50 milj. kr. Efterlevande-&lt;br&gt;pensioner till vuxna med 22 milj, kr., Barnpensioner med 10 milj. kr.&lt;br&gt;samt Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet med 11&lt;br&gt;milj. kr. Ovannämnda förändringar kan jämföras med den budgetprognos&lt;br&gt;som RRV publicerar den 22 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Räntor på statsskulden budgetåret 1990/91&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning till&lt;br&gt;grund för stats-&lt;br&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på inhemska lån m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på utländska lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar att anslagsbehållningarna pä reservationsanslag under&lt;br&gt;innevarande budgetår kommer att öka med 5 907 milj. kr. för att uppgå&lt;br&gt;till 30 721 milj. kr. Någon utgift för reservationsmedelsförbrukning&lt;br&gt;kommer således inte att uppstå under budgetåret 1991/92. Denna&lt;br&gt;beräkning överenstämmer med underhandsinformation från RRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar 1,0 miljarder kronor för Beräknat tillkommande utgifts-&lt;br&gt;behov, netto för innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget räknar jag därmed med att utgifterna under budgetåret Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;1991/92 kommer att uppgå till 484 061 milj. kr. Beräkningarna samman- Bilaga 1:1&lt;br&gt;lättas i tabell 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1991/92&lt;br&gt;Milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427 668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring i anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470 108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;484 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;484 061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansfullmaktsutnyttjande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret&lt;br&gt;1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 397 909 milj. kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. I det följande redovisas de förändringar av inkoms-&lt;br&gt;terna i förhållande till RRV:s beräkningar som jag funnit nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av ändrade antaganden om den ekonomiska utvecklingen på&lt;br&gt;grund av de förslag som jag själv och chefen för arbetsmarknadsdepar-&lt;br&gt;tementet senare i dag kommer att presentera räknar jag upp inkomsttiteln&lt;br&gt;Folkpensionsavgift med 60 milj, kr., inkomsttiteln Barnomsorgsavgift&lt;br&gt;med 10 milj, kr., inkomsttiteln Utbildningsavgift med 70 milj. kr. och&lt;br&gt;inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 10 milj. kr. Med anledning&lt;br&gt;av vad jag senare i dag kommer att föreslå och p.g.a. nya antaganden om&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen räknar jag vidare upp inkomsttiteln Fysiska&lt;br&gt;personers inkomstskatt med 3 170 milj. kr. och inkomsttiteln Sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgift, netto med 1 624 milj. kr. Jag räknar ner inkomsttiteln&lt;br&gt;Mervärdeskatt med 4 050 milj. kr. av samma anledning. Jag räknar även&lt;br&gt;ner inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 600 milj, kr., upp&lt;br&gt;inkomsttiteln Bensinskatt med 400 milj. kr., ner inkomsttiteln Energiskatt&lt;br&gt;med 480 milj. kr. och ner inkomsttiteln Kilometerskatt med 210 milj. kr.&lt;br&gt;med anledning av de förslag jag kommer att presentera senare idag. De&lt;br&gt;förslag som jag senare i dag kommer att presentera föranleder också en&lt;br&gt;nedräkning av inkomsttiteln Avräkningsskatt med 12 557 milj. kr. och en&lt;br&gt;nedräkning av inkomsttiteln Skatteutjämningsavgift med 4 751 milj. kr.&lt;br&gt;Jag räknar vidare upp inkomsttiteln Övriga inkomster av statens&lt;br&gt;verksamhet med 2 000 milj. kr. till följd av vad chefen för arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet senare i dag kommer att presentera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av att jag gör en delvis annorlunda bedömning än RRV&lt;br&gt;räknar jag ner inkomsttiteln Skatt på spritdrycker med 500 milj, kr.,&lt;br&gt;inkomsttiteln Skatt på vin med 340 milj. kr. och Skatt på malt- och&lt;br&gt;läskedrycker med 96 milj. kr. Av samma anledning räknar jag slutligen&lt;br&gt;upp inkomsttiteln Uppdragsmyndigheter m.fl. komplementkostnader med&lt;br&gt;140 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att jag räknar ner inkomsterna i förhållande&lt;br&gt;till RRV:s beräkningar med sammanlagt 16 100 milj. kr. till 381 809&lt;br&gt;milj. kr. Förändringen i förhållande till RRV:s beräkningar framgår av&lt;br&gt;tabell 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Ändringar i RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster&lt;br&gt;budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel/Inkomsthuvud/Inkomstgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;br&gt;enligt före-&lt;br&gt;draganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11 441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+3 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1211 Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukförsäkringsavgift,netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231 Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241 Utbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251 Övriga socialavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1421 Bensinskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425 Skatt på spritdrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1426 Skatt på vin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1427 Skatt på malt- och läskedrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428 Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1462 Kilometerskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1511 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 557&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2543 Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811 Övriga inkomster av statens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5131 Uppdragsmyndigheter m.fl. komplement-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa förändringar enligt föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Redovisning på statsbudgeten av offentligrättsliga avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1991/92:100, bil. 1, redovisat principer för&lt;br&gt;styrning av avgiftsfinansierad verksamhet. För offentligrättsliga avgifter&lt;br&gt;för reglerande verksamhet redovisades grundprincipen att bruttoredo-&lt;br&gt;visning på statsbudgeten bör tillämpas i normalfallet. Det ankommer på&lt;br&gt;riksdagen att ta ställning till omfattningen och inriktningen av verksam-&lt;br&gt;heten. Verksamheten bör budgeteras på sedvanligt sätt och tillföras medel&lt;br&gt;över ramanslag. Avgifterna bör redovisas på inkomsttitel på statsbud-&lt;br&gt;geten. Riksdagen hade inga erinringar mot de redovisade principerna&lt;br&gt;(FiU20, rskr. 128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla en enhetlig tillämpning bör en ny inkomsttitel föras upp&lt;br&gt;på statsbudgeten benämnd Övriga offentligrättsliga avgifter. Inkomst-&lt;br&gt;titeln expeditionsavgifter bör bibehållas men ges beteckningen expe-&lt;br&gt;ditions- och ansökningsavgifter. Grundprincipen bör vara att avgifter från&lt;br&gt;offentligrättslig verksamhet bör tillföras någon av dessa två inkomsttitlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av&lt;br&gt;statsbudgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 (tabell 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;T&lt;/sub&gt; ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för budgetåret 1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Namnändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domänverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphör ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Expeditions- och ansökningsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Namnändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter från kärnkraftverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga offentligrättsliga avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Restavgifter och dröjsmålsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Namnändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar på fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphör ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det slutliga förslaget till statsbudget för budgetåret 1992/93 uppgår&lt;br&gt;utgifterna till 483 599 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition upptogs utgifterna till 489 457 milj. kr. Av&lt;br&gt;detta belopp svarade utgiftsanslagen för 491 957 milj. kr. och till-&lt;br&gt;kommande utgiftsbehov samt minskning av anslagsbehållningar samman-&lt;br&gt;taget för -2 500 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen förelädes budgetpropositionen har dels ett antal&lt;br&gt;propositioner innebärande anslagsförändringar förelagts riksdagen, dels&lt;br&gt;har riksdagen beslutat om ett antal förslag i budgetpropositionen. Om&lt;br&gt;riksdagen bifaller förslagen i propositionerna ökar de samlade utgifts-&lt;br&gt;anslagen med ca 7 142 milj. kr. Detta belopp rymmer ett flertal ut-&lt;br&gt;giftsförändringar, varav de största är att hänföra till arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder. Bland dessa åtgärder ingår 2 500 milj. kr.&lt;br&gt;för vägunderhåll och 500 milj. kr. för beredskapsarbeten. Vidare ingår&lt;br&gt;förslag om ökade utgifter för förläggningskostnader i flyktingverksam-&lt;br&gt;heten om 1 357 milj. kr. Detta belopp inkluderar även de anslagsför-&lt;br&gt;ändringar i förhållande till budgetpropositionen som beslutats av&lt;br&gt;riksdagen. I samband med min beräkning av anslagskonsekvensema har&lt;br&gt;jag upprättat en specifikation över föreslagna och i förekommande fäll&lt;br&gt;beslutade anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budget-&lt;br&gt;propositionen. Denna specifikation (bil. 1.5) täcker i princip perioden&lt;br&gt;t.o.m. mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Räntor på statsskulden m.m. upptogs i budgetpropositionen&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 med ett till 70 000 milj. kr. beräknat belopp.&lt;br&gt;Belastningen på detta anslag är beroende av den ackumulerade stats-&lt;br&gt;skulden under det budgetår för vilket anslaget anvisas och av räntenivån&lt;br&gt;inom och utom landet samt av bokföringsmässiga valutadifferenser på&lt;br&gt;grund av ändrade växelkurser vid omsättning eller återbetalning av&lt;br&gt;utlandslån. En ny beräkning från riksgäldskontoret ger vid handen att&lt;br&gt;utgifter för räntor på statsskulden kommer att uppgå till 69 000 milj. kr.&lt;br&gt;Förslag till inkomst- och utgiftsstat för anslaget Räntor på statsskulden&lt;br&gt;m.m. framgår av bilaga 1:1.4. Anslaget bör i enlighet med förslaget föras&lt;br&gt;upp på statsbudgeten för budgetåret 1992/93 med 69,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att statsbudgetens utgiftsanslag för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 uppgår till sammanlagt 499 099 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Räntor på statsskulden budgetåret 1992/93&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på inhemska lån m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på utländska lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av hela belastningen&lt;br&gt;på statsbudgeten beräknas, utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens&lt;br&gt;utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar och beräknat&lt;br&gt;tillkommande utgiftsbehov, netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen beräknades förbrukningen av anslags-&lt;br&gt;behållningar på reservationsanslag komma att uppgå till 4 500 milj. kr.&lt;br&gt;netto, budgetåret 1992/93. De propositioner innebärande anslags-&lt;br&gt;förändringar som därefter förelagts riksdagen motiverar ingen ändring av&lt;br&gt;den beräkning som gjordes i budgetpropositionen. Därför räknar jag även&lt;br&gt;nu med att anslagsbehållningarna minskar med 4 500 milj. kr. under&lt;br&gt;budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa en&lt;br&gt;realistisk budgetbelastning förs på budgetens utgiftssida upp posten&lt;br&gt;Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna&lt;br&gt;post görs en uppskattning av sådana utgifts- och inkomstförändringar som&lt;br&gt;inte förts upp på något annat ställe i budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen beräknades denna post till -7 000 milj. kr. Jag&lt;br&gt;beräknar nu denna post till -20 000 milj. kr. Denna förändring samman-&lt;br&gt;hänger bl. a. med de förslag jag senare i dag kommer att framföra i del&lt;br&gt;II om kommunernas ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1992/93&lt;br&gt;Milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ny&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483 599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1991/92 och&lt;br&gt;1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till redovisningen i det föregående beräknas utfallet av&lt;br&gt;statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och i&lt;br&gt;förslaget till statsbudget för budgetåret 1992/93 enligt vad som framgår&lt;br&gt;av tabellerna 8 och 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av budgetutfället för innevarande budgetår ger vid handen&lt;br&gt;att budgetunderskottet ökar med 19,9 miljarder kronor jämfört med vad&lt;br&gt;som beräknades i budgetpropositionen. Nu förutses ett underskott om ca&lt;br&gt;67,6 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsinkomsterna för budgetåret 1992/93 uppskattas nu till 381,8&lt;br&gt;miljarder kronor. Detta innebär en minskning med 36,9 miljarder kronor&lt;br&gt;jämfört med budgetpropositionen. Minskningen är i huvudsak en följd av&lt;br&gt;en försämring i konjunkturutvecklingen jämfört med bedömningen i den&lt;br&gt;preliminära nationalbudgeten för åren 1991-1993 samt effekter — av&lt;br&gt;teknisk karaktär — enligt förslagen om den kommunala ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna exkl. statsskuldräntor beräknades i budgetpropositionen till&lt;br&gt;419,5 miljarder kr. Nu beräknas dessa utgifter till 414,6 miljarder kr. Att&lt;br&gt;utgifterna minskar sammanhänger med förslagen om den kommunala&lt;br&gt;ekonomin. Sammanfattningsvis innebär beräkningarna att budgetsaldot för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 försämras med 31,0 miljarder kronor jämfört med&lt;br&gt;beräkningarna i budgetpropositionen till ett underskott om 101,8&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna av inkomsterna och utgifterna i förslaget till statsbudget&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 sedan budgetpropositionen har jag även samman-&lt;br&gt;ställt i en specifikation som bör bifogas till regeringsprotokollet i detta&lt;br&gt;ärende. (Bil 1:1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8. Statsbudgetens saldo budgetåren 1990/91-1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propo-&lt;br&gt;sitionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny be-&lt;br&gt;räkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;419,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-68,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-67,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9. Statsbudgetens saldo budgetåren 1990/91-1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propo-&lt;br&gt;sitionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny be-&lt;br&gt;räkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från utfall&lt;br&gt;1990/91 till&lt;br&gt;ny beräkning&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från ny be-&lt;br&gt;räkning 1991/92&lt;br&gt;till ny beräkning&lt;br&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;419,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;2 Underliggande budgetutveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls om det&lt;br&gt;redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller&lt;br&gt;hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Som bas&lt;br&gt;används de förhållanden som skall gälla för budgetåret 1992/93. Detta&lt;br&gt;innebär att den underliggande budgetutvecklingen i ett budgetförslag inte&lt;br&gt;kan jämföras med den i tidigare års budgetförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post&lt;br&gt;skall betraktas som en reguljär inkomst/utgift eller som en extraordinär&lt;br&gt;effekt. Trots att avgränsningen i det enskilda fallet inte är helt självklar&lt;br&gt;anser jag det ändå angeläget att redovisa en beräkning där de extra-&lt;br&gt;ordinära effekterna uteslutits, så att statsbudgetens underliggande&lt;br&gt;utveckling framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inkomstsidan har följande effekter betraktats som extraordinära vid&lt;br&gt;framräkning av det underliggande budgetsaldot:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;vissa engångsvisa höjningar/sänkningar av skatter eller avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tillfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;inkomster från sjukförsäkringsfonden och delpensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På utgiftssidan har bl.a. följande effekter betraktats som extraordinära&lt;br&gt;vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;valutaförluster/vinster som uppstår vid amortering av statens utlands-&lt;br&gt;lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;engångsvisa besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;kapitaltillskott till Nordbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden&lt;br&gt;1990/91-1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1990/91-1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underliggande budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-81,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-132,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Budgetunderskott och statsskuld&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statens budgetsaldo utgör den viktigaste förklaringen till statsskuldens&lt;br&gt;förändring och storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldförändringen under en given tidsperiod är lika med det totala,&lt;br&gt;utifrån kommande lånebehov som staten har att finansiera samt effekterna&lt;br&gt;av de tillfälliga bokföringstransaktioner av dispositiv karaktär som&lt;br&gt;riksgäldskontoret vidtar och som påverkar statsskuldens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har till uppgift att låna för att finansiera utgifter som&lt;br&gt;beslutats av riksdagen och som inte täcks av statsinkomster. Budgetunder-&lt;br&gt;skottet utgör den viktigaste beståndsdelen i detta lånebehov (tabell 11).&lt;br&gt;Det är emellertid inte det redovisade budgetutfallet baserat på inkomst/ut-&lt;br&gt;giftsmässiga principer som är relevant i det här sammanhanget, utan i&lt;br&gt;stället dess kassamässiga motsvarighet som är utfallet på statsverkets&lt;br&gt;checkräkning i riksbanken. I tabellen är skillnaden mellan redovisat&lt;br&gt;budgetutfall och rörelserna på statsverkets checkräkning angivet som&lt;br&gt;kassamässiga korrigeringar. Dessa korrigeringar kan i allmänhet endast&lt;br&gt;göras i efterhand när utfallen är kända. För prognoser antas att de&lt;br&gt;kassamässiga flödena är lika med budgetsaldot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11. Lånebehov och statsskuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetunderskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassamässiga korrigeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskattning av företagens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reserver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av Vattenfallsverks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsfondens underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulddispositioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld vid utgången&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av resp, budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;626,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;824,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avskattningen av företagens reserver i samband med att det re-&lt;br&gt;formerade skattesystemet trädde i kraft år 1991 skedde inledningsvis på&lt;br&gt;ett sådant sätt att de inbetalade medlen inte påverkade budgetsaldot utan&lt;br&gt;enbart lånebehovet. Från och med budgetåret 1991/92 sker dock&lt;br&gt;inbetalningen på sådant sätt att det ger effekter på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att statens vattenfall sverk ombildades till ett aktiebolag om-&lt;br&gt;vandlades verkets statslån till ett lån i riksgäldskontoret. Detta skedde&lt;br&gt;genom att riksgäldskontoret övertog Vattenfalls statslån på 17,2 miljarder&lt;br&gt;kronor och avskrev detta lån. Riksgäldskontoret lämnade samtidigt ett lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på samma belopp till Vattenfall AB och Svenska kraftnät. Transaktion- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;erna netto påverkade varken budgetutfall eller lånebehov. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har, förutom denna speciella långivning, en om-&lt;br&gt;fattande utlåning till affärsverk och myndigheter, bl.a. till CSN för&lt;br&gt;studielån. Riksgäldskontorets utlåning påverkar inte budgeten men väl&lt;br&gt;statens lånebehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens förändring påverkas därutöver av transaktioner av&lt;br&gt;dispositiv karaktär som riksgäldskontoret gör. Dessa transaktioner, eller&lt;br&gt;skulddispositioner, är ofta betingade av tidsförskjutningar mellan de&lt;br&gt;kassamässiga betalningar statsskulden ger upphov till och redovisningen&lt;br&gt;av dessa. Som exempel kan nämnas utbetalningar och regleringar av&lt;br&gt;förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvinster.&lt;br&gt;Valutaomvärderingar utgör en annan betydelsefull del av skulddisposi-&lt;br&gt;tionerna. Valutaskulden värderas löpande till aktuella valutakurser&lt;br&gt;samtidigt som avräkningen mot statsbudgeten enbart avser de realiserade&lt;br&gt;valutadifferensema. Redovisningen av uppköpta obligationer sker däremot&lt;br&gt;numera på ett sätt som inte påverkar statsskuldens förändring. Prognosen&lt;br&gt;för skulddispositionerna innehåller enbart beräknade realiseringar av&lt;br&gt;valutadifferenser. Dessa utgör en del av förändringarna på valutaomvär-&lt;br&gt;deringskontot. De övriga skulddispositionerna prognostiseras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåningsbemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom föregående år bör riksdagen utfärda bemyndigande för regeringen&lt;br&gt;enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Statliga garanti- och pensionsåtaganden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Redovisning av statens garantiåtaganden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 1) redovisades att&lt;br&gt;statens ram för garantiåtaganden per den 1 juli 1991 uppgick till ca 169&lt;br&gt;miljarder kr, en ökning med ca 6 miljarder kr jämfört med den 1 juli&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har efter den 1 juli 1991 lagt fram förslag till riksdagen&lt;br&gt;som berör omfattningen av den statliga ramen för garantiåtaganden.&lt;br&gt;Förslagen redovisas i tabell 13. Ramen för statens samlade garanti-&lt;br&gt;åtaganden kommer därmed att den 1 juli 1992 uppgå till ca 177 miljarder&lt;br&gt;kr en ökning med ca 8 miljarder kr jämfört med den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12. Föreslagna förändringar för statliga garantiåtaganden som&lt;br&gt;redovisades i prop. 1991/92:100 bil.l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Proposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garantins&lt;br&gt;ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;garantiram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen&lt;br&gt;garantiram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för&lt;br&gt;förändringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-10-16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bil. 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Central- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bil. 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantbruks-&lt;br&gt;kred iter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bil. 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bil. 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trollhätte&lt;br&gt;Kanalverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-07-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bil. 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trafikleder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-03-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bil. 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skeppshypo-&lt;br&gt;tekskassan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-03-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92:168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken&lt;br&gt;Första AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-04-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har regeringen den 19 december 1991 höjt garantiramen för&lt;br&gt;Televerket med 5 miljarder kr från 14 miljarder kr till 19 miljarder kr&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om att lämna en garantiram för de lån som&lt;br&gt;upptas för förbindelsen över Öresund och de svenska anslutningarna.&lt;br&gt;Någon garantiram är dock ännu ej specificerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Statliga garantier för pensionsåtaganden i samband med&lt;br&gt;överföring av statlig verksamhet till annan associationsform&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De statliga pensionsavtalen, varav det senaste (PA91) godkänts av&lt;br&gt;riksdagens finansutskott den 28 mars 1991, innebär att staten åtar sig att&lt;br&gt;svara för en kompletteringspension utöver den generella lagstadgade&lt;br&gt;pensionsnivån och för hela den pensionskostnad som uppstår vid en lägre&lt;br&gt;avtalad pensionsålder fram till den lagstadgade pensionsåldern på 65 år.&lt;br&gt;Detta avtal, tidigare avtal samt i förekommande fäll separata sidoavtal&lt;br&gt;och förordningar innebär att staten har ett betydande samlat pensions-&lt;br&gt;åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet (PA91) innehåller även en individrelaterad premiebestämd&lt;br&gt;förmån, kompletterande ålderspension, som närmast motsvarar den&lt;br&gt;privata sektorns ITP-K. Till denna skall staten från den 1 jan 1991&lt;br&gt;fortlöpande avsätta medel i likhet med den privata sektorn. De utgifts-&lt;br&gt;mässiga konsekvenserna av denna del av avtalet redovisas i prop.&lt;br&gt;1991/92:125 bil 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från den privata sektorn — som normalt på annat sätt i takt&lt;br&gt;med att pensionskostnaden uppstår, löpande avsätter och tryggar de&lt;br&gt;medel som krävs för framtida pensionutbetalningar — har staten inga&lt;br&gt;medel avsatta för framtida pensionsutbetalningar. För statens del&lt;br&gt;redovisas istället de faktiska pensionsutbetalningama direkt över varje års&lt;br&gt;utgiftsbudget. Detta sker via ett system med lönekostnadspålägg (LKP)&lt;br&gt;som redovisas netto på statsbudgeten under inkomsttitel 5211 Statliga&lt;br&gt;pensionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga pensionavgiftens andel av LKP fastställs i särskild ordning.&lt;br&gt;För statliga myndigheter, SJ och icke statliga arbetsgivare med statlig&lt;br&gt;tjänstepension, fastställs en generell avgift. Inkomsterna från avgifterna&lt;br&gt;balanseras mot årets pensionsutbetalningar vilket ger ett under- eller&lt;br&gt;överskott som redovisas på inkomsttiteln. Affärsverk exkl. SJ erlägger&lt;br&gt;en avgift som är relaterad till pensionsutbetalningama för verksamheten.&lt;br&gt;I praktiken innebär systemet att myndigheternas anslag och affärsverkens&lt;br&gt;intäkter för det innevarande året balanseras mot den historiska pensions-&lt;br&gt;kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansion av statlig verksamhet kan därigenom ske till en lägre&lt;br&gt;utgiftsnivå än vad som är fallet om en periodisering av pensions-&lt;br&gt;åtaganden tillämpas och den faktiska kostnaden redovisas. Det nya&lt;br&gt;pensionsavtalets krav på avsättningar för framtida åtaganden samt det&lt;br&gt;läktum att inga avsättningar gjorts tidigare innebär att staten, för&lt;br&gt;närvarande och för lång tid framöver, samtidigt har utgifter både för&lt;br&gt;historiska och framtida åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa affärsverk redovisar i bokslutet for år 1991 sina gjorda pensions-&lt;br&gt;åtaganden. Övriga myndigheter och affärsverk redovisar inte de till&lt;br&gt;verksamheten hänförliga pensionsåtagandena. Statens samlade pensions-&lt;br&gt;skuld på grund av åtaganden i avtal och förordningar redovisas ej i något&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Reglering av pensionsåtaganden i samband med&lt;br&gt;överföring av statlig verksamhet till annan associationsform&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: I samband med överlåtelse av statlig verksamhet&lt;br&gt;skall avtal träffas mellan staten och motparten om att betalningsskyl-&lt;br&gt;digheten för de upparbetade pensionsåtagandena i verksamheten skall&lt;br&gt;överföras till motparten. Avsikten är att teckna motsvarande avtal&lt;br&gt;även om det enbart är delar av verksamheter som övergår till&lt;br&gt;aktiebolagsform eller om verksamheten överfors till annan associa-&lt;br&gt;tionsform än aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Regeringens långsiktiga ekonomiska&lt;br&gt;politik syftar bl.a. till att begränsa den offentliga sektorns storlek och det&lt;br&gt;statliga ägandet av verksamhet med kommersiella förutsättningar. Ett&lt;br&gt;utryck för detta är de riktlinjer för den statliga förmögenhetsförvaltningen&lt;br&gt;som redovisats i prop. 1991/92:38 om den ekonomiska politikens&lt;br&gt;inriktning, och i prop 1991/92:69 om utförsäljningen av statliga företag.&lt;br&gt;Riktlinjerna innebär bl.a. att statlig verksamhet som är konkurrensutsatt&lt;br&gt;och kommersiellt bärkraftig skall bolagiseras och privatiseras. Det är av&lt;br&gt;stor vikt att de i verksamheten uppsamlade pensionsåtagandena följer med&lt;br&gt;verksamheten i samband med överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelsen av pensionsåtagandena skall ske för att bl.a. uppnå en&lt;br&gt;rättvisande bild av kapitalstruktur och kostnader i verksamheten och&lt;br&gt;därmed en ökad jämförbarhet och konkurrensneutralitet med likartade&lt;br&gt;verksamheter. Det är även viktigt att en i framtiden minskad statlig&lt;br&gt;förvaltning — bl.a till följd av bolagiseringar — inte tvingas bära mer än&lt;br&gt;sin del av kostnaderna för pensionsåtaganden i staten vad avser förfluten&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget ger detta att statliga verksamheter som ombildas till&lt;br&gt;annan associationsform eller på annat sätt överlåts alltid bör bära ansvaret&lt;br&gt;för de pensionsåtaganden som har upparbetats i verksamheten inom&lt;br&gt;ramen för det statliga pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip innebär detta att de i verksamheten upparbetade pensions-&lt;br&gt;åtagandena nuvärdeberäknas och överförs till det nybildade bolaget som&lt;br&gt;en pensionsskuld. Övertagandet av pensionsåtagandet bör regleras i avtal&lt;br&gt;mellan bolaget och staten. Betalningskyldigheten för statens pension-&lt;br&gt;åtagande övergår därmed till bolaget. Avtalet skall innebära att bolaget&lt;br&gt;åtar sig att betala de pensioner som härrör från den tid under vilken&lt;br&gt;verksamheten bedrevs i staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagiseringen av statens vattenfållsverk har staten och&lt;br&gt;Vattenfall AB tecknat ett avtal med följande innebörd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfåll AB övertar ansvaret för pensionsåtaganden vad gäller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;i affärsverket anställda vid bolagiseringstillfället;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;i affärsverket tidigare anställda som var anställda i affärsverket vid&lt;br&gt;sin pensionering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i affärsverket tidigare anställda som lämnat sin anställning före&lt;br&gt;uppnådd pensionering och som före bolagiseringen inte har tagit&lt;br&gt;statlig eller statligt reglerad anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avser att teckna avtal med motsvarande innebörd i&lt;br&gt;samband med att statliga verksamheter övergår till aktiebolagsform.&lt;br&gt;Utgångspunkten är att motsvarande avtal tecknas även vid övergång till&lt;br&gt;annan associationsform eller när delar av statliga verksamheter överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i vissa fall, främst i verksamheter med begränsad omfattning,&lt;br&gt;vara svårt att exakt beräkna den pensionsskuld som härrör från verksam-&lt;br&gt;heten. I andra fåll står den administrativa merkostnaden för en beräkning&lt;br&gt;inte i rimlig proportion till skuldens storlek. I dessa särskilda fåll bör det&lt;br&gt;vara möjligt att låta pensionsåtagandet ligga kvar i staten och att avtala&lt;br&gt;att staten antingen ges en rätt att löpande återkräva bolaget för av staten&lt;br&gt;gjorda pensionsutbetalningar — hänförliga till verksamheten — upp till&lt;br&gt;ett visst belopp eller att ersättning till staten utgår i form av ett schablon-&lt;br&gt;beräknat engångsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 Den skattemässiga situationen vid övertagande av&lt;br&gt;statliga pensionsåtaganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den särskilda löneskatt på pensionskostnader som&lt;br&gt;utlöses i samband med övertagande av statliga pensionsåtaganden&lt;br&gt;bör alltid belasta den från staten avskilda verksamheten. Det faktiska&lt;br&gt;ansvaret för skattens betalning skall regleras i avtalet mellan staten&lt;br&gt;och motparten i samband med övertagandet av verksamheten och&lt;br&gt;pensionsåtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: En fråga som aktualiseras i samband med&lt;br&gt;att ett statligt verk öveigår till att bli ett aktiebolag är hur gjorda&lt;br&gt;pensionsåtaganden kommer att behandlas skattemässigt vid övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett kan konstateras att de statliga verkens historiska pensions-&lt;br&gt;åtaganden inte har skuldförts i bokföringen och inte heller tryggats i&lt;br&gt;rättslig mening. För aktiebolag är situationen en annan. Hos dessa&lt;br&gt;bokförs värdet av åtagandena i takt med att de uppstår. För att pensions-&lt;br&gt;kostnader skall vara avdragsgilla vid inkomstbeskattningen fordras bl.a.&lt;br&gt;att pensionsåtagandet är tryggat. Till frågan om skattemässig avdragsrätt&lt;br&gt;är ytterligare en del villkor kopplade. Särskild löneskatt utgår numera i&lt;br&gt;samband med avsättningen och tryggandet av pensionsåtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande situation kan skisseras. Det statliga verket har ett pensions-&lt;br&gt;åtagande. Verksamheten skall övergå till ett bolag. Om överförandet av&lt;br&gt;pensionsåtagandet till bolaget sker utan att någon särskild ersättning utgår&lt;br&gt;kan detta överförande göras utan vare sig inkomstskatte- eller löneskatte-&lt;br&gt;konsekvenser för verket. Bolaget å sin sida bokför värdet av pensions-&lt;br&gt;åtagandena som skuld. Pensionsskulden ökar sålunda. Denna skuldökning&lt;br&gt;sker utan att någon motsvarande avräkningspost i avräkningsschemat&lt;br&gt;uppkommer vid beräkning av löneskatteunderlag, vilket alltså föranleder&lt;br&gt;att löneskatt utgår hos bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskattemässigt uppkommer följande situation. Vid det tillfälle då Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;bolaget betalar ut ett belopp till en f.d. anställd på grund av det Bilaga 1:1&lt;br&gt;övertagna pensionsåtagandet kommer denna utbetalning att betraktas som&lt;br&gt;en utbetalning av pension med avdragsrätt för bolaget. Samtidigt med&lt;br&gt;utbetalningen sjunker pensionsskulden med motsvarande belopp. Om&lt;br&gt;denna skuld är avsatt med avdragsrätt uppkommer därigenom ett&lt;br&gt;disponibelt belopp som återförs till beskattning hos bolaget. Detta&lt;br&gt;beskattningsbara belopp motsvaras då av det utbetalade beloppet och&lt;br&gt;kvittas mot det avdragsgilla utbetalade beloppet. Utbetalningen föranleder&lt;br&gt;därför inga inkomstskattemässiga konsekvenser hos bolaget. Hos&lt;br&gt;mottagaren av beloppet beskattas det som inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur löneskattesynvinkel utgör det utbetalade beloppet en pluspost i&lt;br&gt;avräkningsschemat men den motsvaras av minskningen av pensions-&lt;br&gt;kontot. Sålunda utgår inte heller vid detta tillfälle någon löneskatte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verket i stället överlåter pensionsskulden till bolaget och bolaget&lt;br&gt;betingar sig ett särskilt vederlag för övertagandet kommer verket att vara&lt;br&gt;betalningsskyldigt för löneskatt på ersättningen, eftersom detta belopp&lt;br&gt;kommer att tas upp som en pluspost i avräkningsschemat, men inte&lt;br&gt;motsvaras av någon minuspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall tas upp som en intäkt hos bolaget. Normalt bör dock&lt;br&gt;bolaget kunna undvika omedelbara inkomstskatteeffekter genom att trygga&lt;br&gt;pensionsskulden och därmed få avdrag med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I löneskatteschemat kommer den mottagna ersättningen hos bolaget att&lt;br&gt;bli en avräkningspost vid beräkning av löneskatteunderlaget. Om bolaget&lt;br&gt;inte har någon pluspost vid löneskatteberäkningen kommer det negativa&lt;br&gt;beloppet att kunna föras över som en avräkningspost till nästa år när&lt;br&gt;löneskatteunderlaget skall beräknas. Bolaget kommer dock normalt att ha&lt;br&gt;en pluspost på grund av att skuldkontot ökar med den övertagna&lt;br&gt;pensionsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket av ovanstående alternativ som blir aktuellt vid överföringen av&lt;br&gt;statens pensionåtagande avgörs av lösningen i det enskilda fallet. Det&lt;br&gt;finns dock skäl att slå fest att den särskilda löneskatt som utlöses vid&lt;br&gt;övertagandet är hänförlig till den överlåtna verksamheten på samma sätt&lt;br&gt;som gjorda pensionsåtaganden. Skatten betalas av staten i takt med&lt;br&gt;pensionsutbetalningama. Det fektum att den löpande utbetalningen i&lt;br&gt;stället nuvärdeberäknas och skuldförs bör inte innebära att verksamheten&lt;br&gt;till följd av vald metod för övertagandet undgår en belastning motsva-&lt;br&gt;rande skatten. Det bör därför i avtalet mellan staten och motparten alltid&lt;br&gt;anges att motparten skall bära det fektiska ansvaret för betalningen av&lt;br&gt;den särskilda löneskatten. Motsvarande princip bör gälla även vid&lt;br&gt;överlåtelse till annan associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.4 Skyldighet att trygga övertagna pensionsåtaganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Från staten till annan associationsform överförda&lt;br&gt;pensionsåtaganden bör alltid tryggas. Motparten bör i överlåtelse-&lt;br&gt;avtalet med staten förpliktigas att göra detta snarast möjligt efter&lt;br&gt;övertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Det finns idag ingen generell lagstadgad&lt;br&gt;skyldighet att trygga gjorda pensionsåtaganden. Tryggandet är dock oftast&lt;br&gt;reglerat i olika former av avtal mellan arbetsmarknadens parter. För de&lt;br&gt;uppsamlade statliga pensionsåtagandena sker inget tryggande och det&lt;br&gt;finns idag inget avtal som anger att ett tryggande måste ske. Vid en&lt;br&gt;betalningsinställelse i ett bolag med ett från staten övertaget icke tryggat&lt;br&gt;statligt pensionsåtagande skulle detta med stor sannolikhet medföra att&lt;br&gt;åtagandet skulle återgå till staten med åtföljande belastning på stats-&lt;br&gt;budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheter utanför offentlig sektor gäller att gjorda pensions-&lt;br&gt;åtaganden under året måste tryggas på visst sätt för att vara avdragsgilla&lt;br&gt;vid inkomstbeskattningen. Det skapas därigenom ett klart incitament för&lt;br&gt;ett tryggande av pensionsåtagandet oavsett om det är angivet i avtal eller&lt;br&gt;ej. För de pensionåtaganden som övertas av de bolagiserade statliga&lt;br&gt;verksamheterna är grunderna för ett tryggande av åtagandena däremot i&lt;br&gt;viss mån oklar. Detta främst beroende på att denna typ av överföring av&lt;br&gt;statliga pensionsåtaganden ej har förekommit i någon större omfattning&lt;br&gt;tidigare. Det är av stor vikt att ingen oklarhet på detta område uppstår&lt;br&gt;eftersom det gäller stora belopp som skall utbetalas över lång tid. Det&lt;br&gt;bör därför alltid ske ett tryggande i bolagen av dessa åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att verksamheter som övertar statliga pensions-&lt;br&gt;åtaganden i samband med överlåtelseavtalet bör förpliktigas att trygga de&lt;br&gt;från staten övertagna åtagandena. I de fäll där överlåtelse redan skett bör&lt;br&gt;staten verka för att ett tryggande sker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.5 Statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksdagen bör bemyndiga regeringen att uppdra åt&lt;br&gt;riksgäldskontorets att inom ramen för dess ordinarie verksamhet med&lt;br&gt;statliga garantier vid behov utfärda statlig borgen till de verksam-&lt;br&gt;heter som övertar statliga pensionsåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Överföringen av de statliga pensions-&lt;br&gt;åtagandena till annan associationsform medför att betydande belopp blir&lt;br&gt;aktuella för tryggande. Det finns idag begränsad praktisk erfarenhet av&lt;br&gt;tryggande av denna typ av stora engångsbelopp för statens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall har i en skrivelse till regeringen 25 november 1991 i&lt;br&gt;samband med genomförandet av bolagiseringen framfört önskemål om att&lt;br&gt;erhålla en statlig garanti för de övertagna pensionsåtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att det kan föreligga ett behov av att underlätta för de&lt;br&gt;verksamheter som övertar statliga pensionsåtaganden att trygga dessa.&lt;br&gt;Statens ansvar för de överlåtna pensionsåtagandena är även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis stort. Det är därigenom naturligt för staten att underlätta ett&lt;br&gt;tryggande. Tryggandet kan ske genom att verksamheten erhåller en statlig&lt;br&gt;borgen motsvarande de från staten övertagna pensionsåtagandet. Denna&lt;br&gt;borgen bör enbart omfatta ett tryggande av den historiska delen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulden, de nya åtaganden som uppstår i verksamheten bör tryggas på&lt;br&gt;sedvanligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga borgensåtagandet skall vara belagt med en avgift som&lt;br&gt;motsvarar risken och kostnaderna i verksamheten. Avgiften bör vara&lt;br&gt;baserad på en marknadsmässig bedömning och även vara konkurrens-&lt;br&gt;neutral i relation till de avgifter som konkurrerande verksamheter&lt;br&gt;erlägger. Den statliga garantin skall ses som ett alternativ till de idag&lt;br&gt;befintliga möjligheterna att trygga pensionsåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppdras åt riksgäldskontoret att utreda behovet och utform-&lt;br&gt;ningen av ett system med en statlig borgen för det övertagna statliga&lt;br&gt;pensionsåtagandena inom ramen för de statliga garantisystemet. Borgens-&lt;br&gt;förbindelsen bör i övrigt vara baserad på de riktlinjer som riksdagen lade&lt;br&gt;fäst i samband med behandlingen av prop. 1990/91:29 om riksgälds-&lt;br&gt;kontorets verksamhet med statliga garantier (FiU4, rskr. 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör bemyndiga regeringen att inom ramen för riksgälds-&lt;br&gt;kontorets ordinarie verksamhet med statliga garantier vid behov utfärda&lt;br&gt;statlig borgen till de verksamheter som övertar statliga pensions-&lt;br&gt;åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Redovisning av statens samlade pensionsåtagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det är av stor vikt att statens upparbetade pension-&lt;br&gt;åtagande för kompletteringspensioner kan redovisas i någon form.&lt;br&gt;Riksrevisionverket (RRV) och statens löne- och pensionsverk (SPV)&lt;br&gt;bör ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till för hur en sådan&lt;br&gt;redovisning kan utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: De statliga pensionsavtalen innebär att&lt;br&gt;staten har ett betydande samlat pensionsåtagande för kompletterande&lt;br&gt;pensioner. Statens metod att enbart redovisa de löpande pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningama innebär att statens samlade pensionsåtagande samt de framtida&lt;br&gt;pensionsutgiftema till följd av redan gjorda åtaganden i princip är&lt;br&gt;okända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga pensionsutbetalningama, som redovisas netto över&lt;br&gt;statsbudgetens inkomsttitel 5211, är för budgetåret 1992/93 beräknade till&lt;br&gt;ca 22,5 miljarder kr och av dessa kan ca 7 miljarder kr hänföras till&lt;br&gt;statliga kompletteringspensioner. Med utgångspunkt i de statliga&lt;br&gt;pensionsavtalen samt personalstrukturen i den statliga sektom är dessa&lt;br&gt;pensioner en betydande utgiftspost även på lång sikt. Detta samtidigt som&lt;br&gt;utrymmet för ökade statliga utgifter är mycket begränsat. För att bl.a.&lt;br&gt;skapa ett bättre underlag för en långsiktig strategi för de statliga&lt;br&gt;utgifterna samt klargöra förutsättningarna for finansieringen av pensions-&lt;br&gt;åtagandena bör statens samlade pensionsskuld redovisas årligen samt de&lt;br&gt;löpande utgifterna på medellång sikt uppskattas med en ökad noggrann-&lt;br&gt;het. Den föregående regeringen redovisade sina bedömningar i denna&lt;br&gt;fråga i prop. 1988/89:150 bil. 12 och avsåg att tillsätta en utredning i&lt;br&gt;frågan. Någon sådan utredning har dock inte tillsatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även angeläget att — inom ramen for RRV:s arbete med att Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;utveckla och införa en ny redovisningsmodell för staten — de av myndig- Bilaga 1:1&lt;br&gt;hetema förvaltade tillgångar och skulder inkl, pensionsåtaganden kan&lt;br&gt;redovisas. Arbetet bör inriktas bl.a. på att statens samlade pensions-&lt;br&gt;åtagande skall kunna konsolideras utifrån en redovisning av respektive&lt;br&gt;myndighet. Regeringen presenterade i prop. 1991/92:100 bil. 1 principer&lt;br&gt;för den finansiella styrningen av statsförvaltningen där det bl.a. anges att&lt;br&gt;kostnader som förs upp gemensamt på statsbudgeten i stället bör&lt;br&gt;redovisas i anslutning till resp, verksamhet. En redovisning av resp,&lt;br&gt;myndighets pensionsåtaganden skall ses som en del i en sådan redo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att ge RRV och SPV i uppdrag att utifrån&lt;br&gt;tidigare nämnda riktlinjer utreda och lämna förslag till hur en redovisning&lt;br&gt;av statens åtaganden i form av kompletteringspensioner inom statlig&lt;br&gt;verksamhet kan utformas. Detta bl.a. för att klargöra de krav på&lt;br&gt;finansiering som dessa pensionsåtaganden ställer på statsbudgeten.&lt;br&gt;Uppdraget bör även innefatta att lämna förslag till utformningen av&lt;br&gt;beräkningsmetoder som kan ligga till grund för redovisningen av vaije&lt;br&gt;års pensionsskuld och för att kunna göra beräkningar med ökad&lt;br&gt;noggrannhet på medellång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Årsbokslut för staten budgetåret 1990/91&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har överlämnat en balansräkning som ingår&lt;br&gt;i den kommande rapporten Årsbokslut för staten budgetåret 1990/91.&lt;br&gt;Detta årsbokslut omfattar de statliga myndigheterna inkl, affärsverken&lt;br&gt;och myndigheter under riksdagen. Riksbanken, som tillhör den senare&lt;br&gt;kategorin, ingår dock endast med grundfonden på 1,1 miljarder kronor&lt;br&gt;i enlighet med särskilt riksdagsbeslut. I övrigt ligger riksbankens till-&lt;br&gt;gångar helt vid sidan av den statliga redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Balansräkning med noter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen i årsbokslutet bygger på de tillgångar och skulder som&lt;br&gt;redovisas i ovannämnda myndigheters bokslut. I dessa bokslut tas&lt;br&gt;anläggningstillgångarna upp till anskaffningsvärden minskade med&lt;br&gt;avskrivningar. Kravet på myndigheterna att redovisa materiella tillgångar&lt;br&gt;har hitills varit begränsat. Endast myndigheter vars verksamhet till över-&lt;br&gt;vägande del är finansierad med avgifter (affärsverk och uppdrags-&lt;br&gt;myndigheter) har varit skyldiga att i sin balansräkning ta upp sådana&lt;br&gt;tillgångar. Inom myndigheterna nyttjas således tillgångar av betydande&lt;br&gt;värde som inte finns med i tillgångsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsförordningen fick en delvis ny lydelse fr.o.m. 1 juli 1991.&lt;br&gt;Samma regler gäller numera för alla myndigheter. Enligt dessa skall&lt;br&gt;samtliga tillgångar redovisas i myndigheternas balansräkningar. De nya&lt;br&gt;reglerna träder i kraft successivt. Eftersom några myndigheter tillämpat&lt;br&gt;de nya reglerna redan fr.o.m. budgetåret 1990/91, har värdet av&lt;br&gt;materiella anläggningstillgångar ökat redan i bokslutet för detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsbokslutet redovisas också tillgångarna upptagna till beräknade&lt;br&gt;nukostnader. Nukostnad definieras som en tillgångs nyanskaffnings-&lt;br&gt;värde minskat med avskrivningar grundade på detta värde. I beloppen&lt;br&gt;for nukostnad ingår såväl de bokförda tillgångarnas nukostnad som värdet&lt;br&gt;av vissa icke bokförda tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få uppgift om värdet av icke bokförda tillgångar samt nukost-&lt;br&gt;nad för bokförda tillgångar har RRV sänt ut förfrågningar till ca 100&lt;br&gt;myndigheter. Det inkomna materialet har bearbetats och sammanställts&lt;br&gt;i kolumnen för nukostnad i balansräkningen. Uppgifter från några större&lt;br&gt;myndigheter saknas. Bl.a. har underlag för beräkning av kapitalvärdet för&lt;br&gt;tillgångar som används inom försvaret — flygplan, fordon och annan&lt;br&gt;krigsmateriel — inte kunnat erhållas. Däremot redovisas ett beräknat&lt;br&gt;värde för försvarets byggnader och mark i nukostnadskolumnen i balans-&lt;br&gt;räkningen. Värdet av museisamlingar, bibliotek m.m. ligger också&lt;br&gt;utanför redovisningen. Den största tillkommande posten bland nu-&lt;br&gt;kostnadema är värdet av det statliga vägnätet, som här beräknats och&lt;br&gt;tagits in i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas&lt;br&gt;och skuldernas värde. Den negativa förmögenheten består i stort sett av&lt;br&gt;ackumulerade nettounderskott i statsbudgeten. Nettoförmögenheten var&lt;br&gt;positiv fram till slutet av 1970-talet för att därefter bli negativ och snabbt&lt;br&gt;fällande fram till år 1986. Den fällande tendensen böljade då avta be-&lt;br&gt;roende på främst minskande budgetunderskott fram till 1990. Per den 30&lt;br&gt;juni 1991 var den bokförda nettoförmögenheten -369,7 miljarder kronor.&lt;br&gt;Balansräkningen åteiges i något förkortad form i tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13. Balansräkning för staten, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_________________________________________ Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokförda värden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräknad nukostnad &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-06-30 1990-06-30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991-06-30 1990-06-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Lager och förråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Skepp, maskiner och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inventarier&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Byggnader och mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Statliga vägar &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;412,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Aktier m.m. &lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Skattefordringar&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Övriga fordringar&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Likvida tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;709,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKULDER OCH KAPITAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden &lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Lån i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Lån utomlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;562,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;562,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Långfristiga skulder&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Donationskapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkskapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Konsoliderade avsätt-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningar i affärsverken&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Fonder m.m.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Vid budgetårets början&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-351,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-355,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-189,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-192,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Förändringar under&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetåret:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Därav verksamhetens netto-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändringar&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Övriga kapitalför-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+25,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid budgetårets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-369,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-351,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-198,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-189,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder och kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;408,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;709,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;643,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nukostnad definieras som en tillgångs nyanskaffningsvärde minskat med&lt;br&gt;avskrivningar grundade på detta värde. I beloppen ingår även värdet av icke&lt;br&gt;bokförda tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Televerket har ändrat princip beträffande benämningarna av balansposterna. En&lt;br&gt;stor del av de poster som tidigare benämndes byggnader har flyttats till maskiner&lt;br&gt;och inventarier fr.o.m. 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;Värdet på de statliga vägarna har beräknats med investeringarna i vägnätet under Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;den senaste 40-årsperioden som underlag. Som investering har räknats utfallet på &lt;sub&gt;R&lt;/sub&gt;., &lt;sub&gt;T&lt;/sub&gt; ,&lt;br&gt;anslagen för byggande av statliga vägar. Till detta värde har lagts 10% av Dllaga 1.1&lt;br&gt;anslagen till drift av statliga vägar. Erfarenhetsmässigt bedöms nämligen en så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stor andel av anslaget utgöra värdehöjande förbättringsarbeten. De på detta sätt&lt;br&gt;beräknade investeringsbeloppen har omräknats till nukostnad med ledning av&lt;br&gt;vägverkets vägkostnadsindex. Det erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats&lt;br&gt;med avskrivningar (avskrivningstid 40 år). Anskaffningsvärdet för vägarna&lt;br&gt;minskat med avskrivningar uppgår till 31,9 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktierna är upptagna till sina anskaffningsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Därav avser 19,7 miljarder kronofogdemyndigeternas skattemedel för indrivning.&lt;br&gt;Enligt RSV:s bedömning kommer ca 25 % att krediteras p.g.a taxeringsändringar&lt;br&gt;och ca 30% att betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Därav lånefodringar 120,6 miljarder kronor. Lånefordringarna har tagits upp till&lt;br&gt;sina nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;I de bokförda värdena, enligt riksgäldskontorets redovisning, har skulder&lt;br&gt;inom staten räknats bort. Utlandslånen upptas till den kurs som gällde på&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringen mellan budgetåren kan bl a förklaras av ökningen av affärsverkens&lt;br&gt;avsättningar till pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt de regler som tidigare gällde för flertalet affärsverk skulle återan-&lt;br&gt;skaffningen av anläggningstillgångar finansieras med avskrivningsmedel.&lt;br&gt;Avsättningar som tidigare gjorts i detta syfte kvarstår. När tillgångarna och&lt;br&gt;skulderna omvärderas till nukostnad måste även kapitalposterna omvärderas.&lt;br&gt;När det gäller affärsverkens tillgångar har värdestegringen på mark tillförts&lt;br&gt;statens nettoförmögenhet och värdestegringen i övrigt fördelats proportionellt&lt;br&gt;mellan statskapital och konsoliderande avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;Förändringen mellan budgetåren kan förklaras dels av att arbetslivsfonden&lt;br&gt;tagits med i balansräkningen med 11,6 miljarder kr, fr o m 90/91 dels av att&lt;br&gt;arbetsmarknadsfonden ökat med ca 7 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;Verksamhetens nettoförändring framkommer enligt följande (milj. kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens underskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;34&amp;nbsp;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella transaktioner avseende utlåning m.m. - 9 286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringstransaktioner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;426&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens nettounderskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;- 43&amp;nbsp;360&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Finansfullmakten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för innevarande budgetår bemyndigat regeringen att, om&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt&lt;br&gt;belopp om 2 500 milj. kr. (prop. 1990/91:150 bil. 1, FiU 30, rskr. 386).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansfullmakten får användas för att tidigarelägga, utvidga eller&lt;br&gt;påskynda statliga investeringar som normalt finansieras med anslag på&lt;br&gt;statsbudgeten. Regeringen kan också använda den för bidrag till&lt;br&gt;kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten&lt;br&gt;får därvid fastställas med hänsyn till ändamålet men inte överstiga 75 %.&lt;br&gt;Vidare får finansfullmakten användas för bidrag till näringslivet och&lt;br&gt;bostadssektorn. I dessa sammanhang får gällande bidragssatser tillfälligt&lt;br&gt;höjas till högst 75 %, och för att inom bostadssektorn vidga vissa&lt;br&gt;låneramar, t.ex. för tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.&lt;br&gt;liksom ramen för bidrag till samlingslokaler. Regeringen har vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemyndigats att utnyttja fullmakten for ytterligare två ändamål, nämligen&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning och för arbetsmarknadspolitiska insatser med&lt;br&gt;anledning av handelsblockaden mot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 19 december 1991 utnyttjades finansfullmakten med&lt;br&gt;1 300 milj.kr. för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att inför budgetåret 1992/93 behövs en beredskap för att&lt;br&gt;kunna ta i anspråk finansfullmakten för ytterligare sysselsättningsåtgärder&lt;br&gt;såsom ungdomspraktik för 18—24 åringar. För budgetåret 1992/93&lt;br&gt;förordar jag att en fullmakt begärs intill ett sammanlagt belopp av 2 500&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Vissa riktlinjer för den statliga budgetprocessen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Grundregeln att regeringen bör styra de statliga&lt;br&gt;verksamheterna i treåriga budgetperioder bör ligga fast. Emellertid&lt;br&gt;bör en ökad flexibilitet införas i fråga om den administrativa indel-&lt;br&gt;ningen i tre s.k. budgetcykler. I syfte att främja långsiktigheten för&lt;br&gt;myndigheterna bör regeringen kunna medge att en viss verksamhet&lt;br&gt;får fortsätta i enlighet med redan fastlagda riktlinjer i ytterligare ett&lt;br&gt;år utöver slutåret i den pågående budgetperioden. Ett sådant beslut&lt;br&gt;kan fattas vid ytterligare två tillfällen. Sedan skall regeringen begära&lt;br&gt;in sådant underlag från vederbörande myndighet att en fördjupad&lt;br&gt;prövning kan genomföras. Avsikten är att mitt förslag till modifie-&lt;br&gt;ring av budgetprocessen bör tillämpas redan i vår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den nya statliga budgetprocessen bygger&lt;br&gt;på resultatstyrning. Det väsentliga är att analysera och värdera de resultat&lt;br&gt;och effekter som verksamheterna givit upphov till. Inriktningen i dag är&lt;br&gt;att i princip samtliga statliga verksamheter skall underkastas fördjupad&lt;br&gt;prövning vart tredje år. Av praktiskt administrativa skäl är de statliga&lt;br&gt;myndigheterna för närvarande indelade i tre s.k. budgetcykler&lt;br&gt;(prop. 1987/88:150, bil. 1 och prop. 1988/89:100, bil. 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetförordningen (1989:400, ändrad 1991:1029) återfinns det&lt;br&gt;grundläggande regelverket för resultatstyrningen. I förordningen återfinns&lt;br&gt;de krav på redovisningar som regeringen ställer på myndigheterna.&lt;br&gt;Redovisningarna skall avrapporteras dels i en s.k. fördjupad anslagsfram-&lt;br&gt;ställning, dels i en årsredovisning. Regeringen kan också begära in&lt;br&gt;speciella analyser i form av en särskild rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt budgetförordningen skall en fördjupad anslagsframställning&lt;br&gt;lämnas vart tredje år och innehålla bl. a en resultatanalys som avser de&lt;br&gt;senaste fem årens verksamhet. Årsredovisningen skall lämnas varje år&lt;br&gt;och innehålla dels myndigheternas uppföljning av verksamheten i form&lt;br&gt;av en resultatredovisning, dels balans- och resultaträkning (årsbokslut),&lt;br&gt;anslagsredovisning samt finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetförordningen reglerar också omfattningen av dessa dokument.&lt;br&gt;Budgetförordningen kan ses som en &amp;quot;bruttolista&amp;quot; med grundkravet att i&lt;br&gt;princip allt i en myndighets verksamhet skall avrapporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens myndighetsspecifika direktiv och i regleringsbreven görs&lt;br&gt;emellertid ett urval och en precisering av de krav som budgetförord-&lt;br&gt;ningen ställer. Merparten av de myndigheter som for närvarande ingår&lt;br&gt;i budgetcykelsystemet har erhållit sådana direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är regelverket uppbyggt så att om inte regeringen&lt;br&gt;fattar något beslut med annan innebörd så skall vaije myndighet obliga-&lt;br&gt;toriskt vart tredje år lämna en fördjupad anslagsframställning med en&lt;br&gt;sammanfattande resultatanalys avseende alla verksamheter som den&lt;br&gt;ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansplanen i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 1)&lt;br&gt;markerade jag att resultatstyrningen är stommen i budgetprocessen.&lt;br&gt;Emellertid bör budgetprocessen ges mer flexibla former, samtidigt som&lt;br&gt;åtgärder vidtas som leder till en mer konsekvent genomförd resultat-&lt;br&gt;styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den administrativa indelningen av myndigheterna i tre budgetcykler&lt;br&gt;försvårar en flexibel verksamhetsanpassad resultatstyrning. Min&lt;br&gt;uppfattning är att den administrativa indelningen på ett mindre ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt tagit över de verksamhetsmässiga övervägandena. Det bör vara&lt;br&gt;statsmakternas ställningstaganden till verksamheten som skall avgöra den&lt;br&gt;planeringsram som myndigheterna har att verka inom. Förändringar&lt;br&gt;måste därför vidtas så att de verksamhetsmässiga skälen blir styrande på&lt;br&gt;ett tydligare sätt. Dessa skall bestämma den planeringshorisont inom&lt;br&gt;vilken respektive myndighet har att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1992 skall de myndigheter som ingår i den första budget-&lt;br&gt;cykeln enligt regelverket inleda sin andra omgång i budgetcykelsystemet.&lt;br&gt;Myndigheterna skall erhålla myndighetsspecifika direktiv med sikte på&lt;br&gt;avrapportering i en fördjupad anslagsframställning hösten 1993. Det är&lt;br&gt;således lämpligt att nu initiera vissa korrigeringar på grundval av hittills&lt;br&gt;vunna erfarenheter. För att uppnå en ökad flexibilitet och verksam-&lt;br&gt;hetsanpassning föreslår jag följande utveckling av budgetprocessen för,&lt;br&gt;i ett första steg, tillämpning redan i vår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastlagda principen för resultatstyrning baserad på utvärdering och&lt;br&gt;fördjupad prövning vart tredje år bör ligga fäst. Detta är grundregeln. De&lt;br&gt;frågor som bör belysas inför regeringens fördjupade prövning meddelas&lt;br&gt;genom myndighetsspecifika direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många myndigheter kan det emellertid finnas verksamhetsmässiga&lt;br&gt;skäl för regeringen att avvika från denna grundregel. Om regeringen gör&lt;br&gt;bedömningen att en viss verksamhet på ett tillfredsställande sätt följer de&lt;br&gt;riktlinjer som är fastlagda och att inga nya sakförhållanden har tillkommit&lt;br&gt;som påverkar den bedömning som regeringen redovisade i 1991 års&lt;br&gt;budgetproposition, så bör det vara möjligt att redan under våren 1992 ge&lt;br&gt;vederbörande myndighet beskedet att dess planering kan utsträckas till att&lt;br&gt;omfatta ytterligare ett år utöver slutåret i löpande budgetperiod. Detta&lt;br&gt;skulle innebära ett bibehållande av ett treårsperspektiv samtidigt som de&lt;br&gt;verksamhetsmässiga skälen är styrande. Verksamheten skall alltså i dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fåll bedrivas med oförändrad inriktning ytterligare ett år utöver angivet&lt;br&gt;slutår i den löpande budgetcykeln. Därmed förstärks långsiktigheten i&lt;br&gt;myndighetens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också påpeka att årsredovisningarna avseende det första&lt;br&gt;budgetåret för myndigheterna i budgetcykel 1 — budgetåret 1991/92 —&lt;br&gt;inkommer till regeringen först under hösten 1992. Årsredovisningen är&lt;br&gt;ett viktigt underlag för regeringens ställningstagande till om målen och&lt;br&gt;resultatkraven för vederbörande myndigheter bör förändras. Min&lt;br&gt;uppfattning är att för ett flertal verksamheter så bör innehållet i årsredo-&lt;br&gt;visningarna inväntas innan några principiella förslag till förändringar&lt;br&gt;initieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ställningstaganden vad gäller myndigheterna i nuvarande&lt;br&gt;budgetcykel 1 bör anmälas för riksdagen i 1993 års budgetproposition.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att uppdra åt Riksrevisionsverket att upprätta&lt;br&gt;en förteckning över vilka myndigheter som enligt regeringens beslut skall&lt;br&gt;genomgå fördjupad prövning och vilka myndigheter som på här angivet&lt;br&gt;sätt bör tillåtas fortsätta sin verksamhet enligt redan fastlagda riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara möjligt att på motsvarande sätt besluta om förlängning för&lt;br&gt;sammanlagt i högst tre år. Men sedan skall regeln vara att en fördjupad&lt;br&gt;prövning bör äga rum för att se om verksamheten når sina mål och om&lt;br&gt;verksamheten utövas på ett effektivt sätt. Detta innebär att varje&lt;br&gt;verksamhet — oavsett storlek — bör vara föremål för fördjupad prövning&lt;br&gt;minst en gång under en tidsrymd av sex år. För de myndigheter som&lt;br&gt;ingår i nuvarande budgetcykel 1 innebär detta att slutsatserna från en&lt;br&gt;fördjupad prövning av verksamheterna kommer att redovisas för&lt;br&gt;riksdagen senast i 1997 års budgetproposition — baserad på myndighets-&lt;br&gt;specifika direktiv avgivna våren 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en modifierad budgetprocess bör också årsredovisningen ges en mer&lt;br&gt;central ställning och betraktas som det naturliga återrapporteringsdoku-&lt;br&gt;mentet även för resultatanalysen. Enligt min uppfattning bör det vara i&lt;br&gt;årsredovisningen som efter särskild begäran från regeringen — förutom&lt;br&gt;den löpande återrapportering som sker vaije år i detta dokument under&lt;br&gt;avsnittet resultatredovisning — en fördjupad resultatanalys i framtiden&lt;br&gt;bör redovisas. Vid beställning av mer omfattande effektanalyser av en&lt;br&gt;myndighets verksamhet kan sådana med fördel redovisas i en särskild&lt;br&gt;rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att den modifierade tillämpning av resultatstyrningen som&lt;br&gt;jag nu har berört skall påböijas redan i vår. Mot den bakgrunden vill jag&lt;br&gt;att regeringen ger riksdagen möjlighet att ta del av vad jag anfört om&lt;br&gt;utvecklingen av den nya budgetprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som&lt;br&gt;förordats i det föregående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som&lt;br&gt;förordats i det föregående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret&lt;br&gt;1992/93,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänna beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänna beräkningen av Beräknat tillkommnande utgiftsbehov,&lt;br&gt;netto för budgetåret 1992/93,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. anta förslaget till inkomst- och utgiftsstat rörande Räntor på&lt;br&gt;statsskulden, m.m. för budgetåret 1992/93,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 69 000 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bemyndiga regeringen att ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om&lt;br&gt;statens upplåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1992/93, om arbets-&lt;br&gt;marknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som&lt;br&gt;förordats intill ett sammanlagt belopp av 2 500 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. godkänna vad jag anfört om statlig borgen för överlåtna&lt;br&gt;pensionsåtaganden (avsnitt 4.2.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. reglering av pensionsåtaganden i samband med överföring av&lt;br&gt;statlig verksamhet till annan associationsform (avsnitt 4.2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;den skattemässiga situationen vid övertagande av statliga&lt;br&gt;pensionsåtaganden (avsnitt 4.2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. skyldighet att trygga övertagna pensionsåtaganden (avsnitt 4.2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. redovisning av statens samlade pensionsåtagande (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. årsbokslut för staten (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. utnyttjandet av finansfullmakten (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. vissa riktlinjer för den statliga budgetprocessen (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reviderad finansplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning ............................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens strategi för den ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politiken.............................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Finanspolitikens inriktning................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Penningpolitiken ......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den långsiktiga utgiftsstrategin................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Den långsiktiga konsekvenskalkylen (LK)....... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 1992 års långtidsutredning (LU 92)........... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Regeringens långsiktiga utgiftsstrategi.......... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Omvandlingen av socialförsäkringssystemen......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Kommunernas omvandling ................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Kommunernas roll i samhällsekonomin......... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Statsbidragssystemet läggs om .............. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Kommunalt självbestämmande och den enskildes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valfrihet ........................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Statens förändrade roll................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Riktlinjer för kommunernas ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åren 1993-1995 ....................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Reformering av bostadsfinansieringen............. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avregleringar och privatiseringar................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattepolitiken........................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Arbetsmarknadspolitiska insatser................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Den ekonomiska utvecklingen 1992-93 ............ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Den internationella ekonomin .............. 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Den svenska ekonomins utveckling ........... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Utvecklingen på de finansiella marknaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och fastighetsmarknaden.................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Avslutning............................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten och särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgeten budgetåren 1991/92&amp;nbsp;och 1992/93 ....... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Beräkningsförutsättningar................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1991/92 ..................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1992/93 ..................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 1992/93 ......................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Underliggande budgetutveckling................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Budgetunderskott och statsskuld................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Statliga garanti- och pensionsåtaganden............ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Redovisning av statens garantiåtaganden ........ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Statliga garantier för pensionsåtaganden i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med överföring av statlig verksamhet till annan&lt;br&gt;associationsform....................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;Bakgrund...................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;Reglering av pensionsåtaganden i samband&lt;br&gt;med överföring av statlig verksamhet till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan associationsform.............. 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;Den skattemässiga situationen vid övertagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av statliga pensionsåtaganden .......... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 &amp;nbsp;Skyldighet att trygga övertagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsåtaganden................. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 &amp;nbsp;Statlig borgen för överlåtna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsåtaganden................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Redovisning av statens samlade pensionsåtagande ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Årsbokslut för staten budgetåret 1990/91 ........... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Balansräkning med noter ................. 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Finansfullmakten......................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa riktlinjer för den statliga budgetprocessen ...... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan............................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviderad nationalbudget&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Reviderad Nationalbudget&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förord&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade nationalbudget som härmed läggs fram, beskriver den&lt;br&gt;internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartement och olika&lt;br&gt;verk och institutioner. För bedömningen av den internationella utveck-&lt;br&gt;lingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen av den&lt;br&gt;svenska ekonomin baseras främst på underlag från statistiska centralbyrån&lt;br&gt;och på den prognos för de kommande åren som konjunkturinstitutet&lt;br&gt;publicerade den 27 mars 1992. Vidare har en grupp bransch- resp,&lt;br&gt;konjunkturexperter hörts. Ansvaret för de redovisade bedömningarna&lt;br&gt;åvilar dock helt finansdepartementets ekonomiska avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig för den preliminära nationalbudgeten är departementsrådet&lt;br&gt;Anders Palmer. Kalkylerna avslutades den 15 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199U92. 1 samt. Nr 150 Bil. 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturläget är fortfarande svagt. Den samlade produktionen av varor&lt;br&gt;och tjänster fäller på ett för svenska förhållanden dramatiskt sätt.&lt;br&gt;Efterfrågan är låg inom de allra flesta områden och resurserna i&lt;br&gt;ekonomin utnyttjas i allt mindre grad. Hushållen har hittills mest känt&lt;br&gt;av lågkonjunkturen genom den stigande arbetslösheten, men gradvis&lt;br&gt;kommer också realinkomstema att utvecklas allt sämre. Företagen har&lt;br&gt;drabbats genom att lönsamheten försämrats kraftigt. Antalet företagsned-&lt;br&gt;läggelser och konkurser har successivt ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad samverkande faktorer som gör att denna recession&lt;br&gt;blivit den svåraste under efterkrigstiden. Några förklaringar står att söka&lt;br&gt;i omvärlden. Flera för Sverige viktiga länder har gått in i en svår&lt;br&gt;lågkonjunktur såsom USA, Storbritannien, Norge och framför allt&lt;br&gt;Finland. För betydelsefulla exportprodukter som massa, papper och bilar&lt;br&gt;råder det global överkapacitet med åtföljande mycket hårt konkurrensläge&lt;br&gt;och pressade priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig förklaring är det höga internationella ränteläget.&lt;br&gt;Återföreningen mellan de västra och östra delarna har fört med sig&lt;br&gt;överhettning och inflationstryck i den tyska ekonomin, vilket drivit upp&lt;br&gt;räntorna. Även om aktiviteten dämpats i l\skland kvarstår ändå oron för&lt;br&gt;snabba löne- och prisstegringar, vilket sannolikt gör att räntorna där&lt;br&gt;ligger kvar på en hög nivå ytterligare en tid. Eftersom ekonomierna är&lt;br&gt;starkt integrerade påverkas även andra länder i Europa av de tyska&lt;br&gt;räntorna. När konjunkturen viker och inflationstrycket avtar i dessa&lt;br&gt;länder stiger realräntorna till mycket höga nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges del accentueras realränteuppgången av att pris- och&lt;br&gt;lönestegringstakten här faller mycket kraftigt. Avdragsbegränsningama&lt;br&gt;i skattesystemet innebär dessutom att realräntan efter skatt ökar ytter-&lt;br&gt;ligare. Den höga realräntan verkar avkylande på den inhemska ekono-&lt;br&gt;miska aktiviteten. Hushållen drabbas via höga räntor på lån till bostäder&lt;br&gt;och andra ändamål, samtidigt som de nominella lönerna stiger i allt&lt;br&gt;långsammare takt. Företagens finansieringskostnader förblir höga medan&lt;br&gt;lågkonjunkturen gör att möjligheterna att ta ut prisökningar för produk-&lt;br&gt;terna på marknaden gradvis minskar. Stigande realräntor tenderar också&lt;br&gt;att sänka olika tillgångsvärden, vilket bl.a. pressar fastighets- och&lt;br&gt;bostadsmarknaderna. Resultatet av allt detta blir att konsumtionen,&lt;br&gt;investeringarna och därmed tillväxten hämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa tendenser förstärks av den oro som råder på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna. Banker och institut har höjt sina marginaler i syfte att&lt;br&gt;förbättra sin intjänandeförmåga och kompensera sig för de växande&lt;br&gt;kreditförlusterna. Därigenom drivs räntenivån upp, för de aktörer som&lt;br&gt;inte har tillgång till penning- och obligationsmarknaden, och aktiviteten&lt;br&gt;i ekonomin dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:1 Realräntan i Sverige 1980-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksränta minus förändring i KPI året efter&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-3.png" style="width:279pt;height:198pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Realränta definierad som räntenivån minus inflationsförväntningarna som antas&lt;br&gt;vara lika med nästkommande års inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Stadshypotek och statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanskrisen får också andra återhållande effekter på ekonomin. Många&lt;br&gt;projekt som under normala förhållanden skulle kunna drivas vidare får&lt;br&gt;nu inte finansiering. Hushållen blir mer osäkra om framtiden. Aktörerna&lt;br&gt;i ekonomin blir extra försiktiga i sitt agerande, vilket förvärrar lågkon-&lt;br&gt;junkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av förklaringen till den svenska recessionen står att finna&lt;br&gt;i den anpassning som ekonomin nu genomgår efter de stora obalanser&lt;br&gt;som byggdes upp under senare delen av 1980-talet. Priset på fastigheter&lt;br&gt;och andra tillgångar drevs upp till nivåer som inte var långsiktigt&lt;br&gt;hållbara. Hushållens skuldsättning och lånefinansierade konsumtion ökade&lt;br&gt;snabbare än vad som var förenligt med en balanserad ekonomisk&lt;br&gt;utveckling. Överhettningen gjorde att löner och priser steg betydligt mer&lt;br&gt;än i omvärlden. Incitamenten för arbete och sparande visade sig vara för&lt;br&gt;svaga för att det skulle gå att undvika ett alltför hårt tryck på resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin genomgår nu en omställningsfas. Ull stor del&lt;br&gt;innebär det en återgång till mer långsiktigt normala förhållanden. Det&lt;br&gt;gäller exempelvis hushållens sparkvot, byggandet av kommersiella&lt;br&gt;fastigheter och bostäder, bankers och andra instituts kreditgivning,&lt;br&gt;värdering av vissa tillgångar m.m. Under en sådan process är det&lt;br&gt;sannolikt ofrånkomligt att en överkorrigering sker på vissa områden&lt;br&gt;innan ett långsiktigt jämviktsläge uppnås. Därmed fördjupas lågkonjunk-&lt;br&gt;turen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två skilda tendenser väntas dominera utvecklingen i den svenska&lt;br&gt;ekonomin under de närmaste åren. Den konkurrensutsatta sektorn står av&lt;br&gt;allt att döma inför en ganska markerad uppgång. Marknadstillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilltar, om än i långsammare takt än vad som är normalt för detta skede&lt;br&gt;i konjunkturcykeln. Kostnadsläget är på väg att förbättras radikalt.&lt;br&gt;Kombinationen av låga nominella löneökningar och en mycket stark&lt;br&gt;produktivitetstillväxt gör att arbetskraftskostnaderna per producerad enhet&lt;br&gt;— i förhållande till konkurrentländerna i genomsnitt — faller med över 4 %&lt;br&gt;per år både 1992 och 1993. Det förbättrade konkurrensläget gör att&lt;br&gt;marknadsandelsförlustema gradvis kommer att klinga av. Det finns också&lt;br&gt;ett betydande utrymme att höja vinsterna, från den i nuläget starkt&lt;br&gt;nedpressade nivån. Detta förstärks av den föreslagna sänkningen av&lt;br&gt;energibeskattningen för industrin fr.o.m. 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra tendensen går däremot åt motsatt håll. Stora delar av den&lt;br&gt;s.k. skyddade sektorn kan väntas få en mycket svag utveckling framöver.&lt;br&gt;Bostadsbyggandet faller, hushållens köpkraft försämras, finanssektom&lt;br&gt;skär ned verksamheter, stat och kommun stramar åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:2 K- resp. S-sektorns utveckling i Sverige 1980-1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1980=100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1982&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1984&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-4.png" style="width:261pt;height:164pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Indelning enligt EFO-modellen, men där S-sektorn också inkluderar stat och&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyddade sektorn utgör emellertid en betydligt större andel av&lt;br&gt;ekonomin än den konkurrensutsatta. Sammantaget blir därför tillväxten&lt;br&gt;i ekonomin mycket svag under prognosperioden. BNP beräknas minska&lt;br&gt;med 0,4% 1992 och stiga med 0,8% 1993. Det förhållandet att lager-&lt;br&gt;investeringarna väntas falla i allt långsammare takt ger ett starkt positivt&lt;br&gt;bidrag till tillväxten bägge åren. Arbetslösheten stiger gradvis för att nå&lt;br&gt;en topp under andra halvåret 1993. Intensifierade arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;insatser kommer dock att hålla nere siffrorna över den öppna arbetslös-&lt;br&gt;heten. Löner och priser fortsätter att öka mycket långsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska historiska erfarenheterna av den typ av desinflationsprocess&lt;br&gt;som ekonomin nu går igenom är ytterst begränsade. En anpassning ska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske från ett läge med stora obalanser till ett läge med helt nya förutsätt- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ningar, mitt under en internationell lågkonjunktur. De prognoser som nu Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;görs måste därför betraktas som ännu osäkrare än vanligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationella förutsättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Produktionstillväxten inom OECD-området blev endast knappt 1 % förra&lt;br&gt;året. Återhämtningen försenades i USA och Storbritannien, samtidigt som&lt;br&gt;aktiviteten dämpades i Västeuropa och Japan. Flera faktorer samverkade&lt;br&gt;till den svaga utvecklingen. Investeringarna mattades av kraftigt, särskilt&lt;br&gt;inom byggsektorn. I främst de anglosaxiska länderna har både hushåll&lt;br&gt;och företag konsoliderat sina finansiella positioner, efter att skuldsätt-&lt;br&gt;ningen stigit snabbt under 1980-talet. Detta har också bidragit till att den&lt;br&gt;privata konsumtionen saktat av. I Tyskland har återföreningen lett till&lt;br&gt;överhettning och stigande räntor, vilket hämmar den ekonomiska&lt;br&gt;aktiviteten i Europa som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En starkt bidragande orsak till fallet i den svenska exporten under&lt;br&gt;fjolåret var tillbakagången i Norden. Raset i Finland saknar motstycke i&lt;br&gt;finsk efterkrigshistoria. I Norge blev tillväxten av fåstlandsekonomin en&lt;br&gt;besvikelse. Däremot hölls aktivitetsnivån väl uppe i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:1 Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(KPI årsgenomsnitt)&lt;br&gt;Råoljepris (dollar per fat)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dollarkurs (i kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler indikatorer tyder på att den amerikanska ekonomin nu är inne&lt;br&gt;i en mer märkbar återhämtningsfas. Den privata konsumtionen förstärks&lt;br&gt;samtidigt som industriproduktion, husbyggande och sysselsättning visar&lt;br&gt;tecken på att tillta. En tillväxtstödjande faktor är att räntorna nu kommit&lt;br&gt;ned på en låg nivå. Därmed stimuleras konsumtionen av varaktiga varor&lt;br&gt;och investeringarna, inte minst inom bostadssektorn. De finansiella&lt;br&gt;obalanserna som finns i ekonomin håller emellertid emot uppgången, som&lt;br&gt;väntas bli relativt långsam. Inflationen kommer sannolikt att vara väl&lt;br&gt;under kontroll under prognosperioden. Även i Storbritannien förutses en&lt;br&gt;— om än måttlig — konjunkturuppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerhet råder om utvecklingen av den tyska ekonomin. Ett flertal&lt;br&gt;konjunkturindikatorer fortsätter att peka nedåt. Någon snar lättnad av den&lt;br&gt;strama penningpolitiken är inte i sikte. Vinstmarginalerna inom industrin&lt;br&gt;är pressade. Hushållens disponibla inkomster fortsätter emellertid att öka.&lt;br&gt;Dessutom får exporten gradvis draghjälp av den amerikanska ekonomin.&lt;br&gt;Sammantaget uppskattas BNP i västra Tyskland öka med ca 1% i år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med ca 2 1/2% nästa år. Utvecklingen i l\skland får en kontraktiv&lt;br&gt;inverkan på övriga Europa under främst 1992. I de nordiska länderna är&lt;br&gt;en återhämtning på väg, även om 1992 som helhet blir ett svagt år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Löner och konsumentpriser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nedväxling av lönestegringstakten som påböljades under förra året&lt;br&gt;ser ut att förstärkas ytterligare. Arbetsmarknadsläget försämras, infla-&lt;br&gt;tionstakten dämpas, kapacitetsutnyttjandet faller och vinsterna pressas.&lt;br&gt;Aktiviteten är låg inom de flesta sektorer i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna på arbetsmarknaden står nu inför stabiliseringsavtalets&lt;br&gt;kontrollstation. Man ska fastställa hur stor del av löneglidningen 1991&lt;br&gt;som ska avräknas från de avtalsmässiga löneökningarna 1992. De&lt;br&gt;överenskommelser som hittills träffats tyder på en avräkning helt i linje&lt;br&gt;med Rehnbeigavtalet. Dessutom blev löneöverhänget från 1991 lägre än&lt;br&gt;väntat. Tillsammans med ett ytterligare försvagat arbetsmarknadsläge&lt;br&gt;pekar detta på att timlöneökningen för ekonomin i genomsnitt kan bli så&lt;br&gt;pass låg som 3,5%, både för 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:2 Löner och priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: KPI = Konsumentprisindex, NPI = Nettoprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationsförväntningarna verkar nu vara brutna i Sverige. Ekonomin&lt;br&gt;är nu inne i en desinflationsprocess, dvs. en period med snabbt av-&lt;br&gt;tagande prisökningar. Konsumentpriserna som under loppet av 1991 steg&lt;br&gt;med 8% beräknas i år öka med endast 2%. Av skillnaden svarar skatte-&lt;br&gt;reformen för 3,4 procentenheter och sänkningen av mervärdeskatten för&lt;br&gt;livsmedel, hotell och restaurang samt inrikes resor för 1,3 procenten-&lt;br&gt;heter. Vidare bidrar de allt långsammare löneökningarna och den för-&lt;br&gt;bättrade produktivitetstillväxten till att dämpa kostnadstrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstegringarna väntas bli låga också under nästa år, 2,2%, Den&lt;br&gt;föreslagna sänkningen av mervärdeskatten reducerar prisnivån med 1,2&lt;br&gt;procentenheter. Dessutom avskaffas en rad punktskatter. I uppdragande&lt;br&gt;riktning verkar emellertid den föreslagna höjningen av energibeskatt-&lt;br&gt;ningen för hushållen och att den tillfälliga sänkningen av fastighetsskatten&lt;br&gt;för småhus försvinner. Prisnivån stiger också sannolikt p.g.a. vidgade&lt;br&gt;vinstmarginaler och av att sänkta räntesubventioner höjer boendekost-&lt;br&gt;naderna. Den underliggande inflationstakten ( NPI ) — då effekterna av&lt;br&gt;förändringar i de indirekta skatterna och subventionerna är borttagna —&lt;br&gt;faller från 5,1% under 1991 till 3,4% under 1992 och vidare till 2,7%&lt;br&gt;under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsbalans &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP föll enligt nationalräkenskaperna med 1,1% förra året, mätt från ®&lt;br&gt;användningssidan. Det största negativa bidraget, 2,1 procentenheter, kom&lt;br&gt;från lagerinvesteringama. Vidare minskade de fasta investeringarna&lt;br&gt;kraftigt, liksom exporten. Att utvecklingen inte blev ännu sämre berodde&lt;br&gt;dels på en ökning av den privata konsumtionen, dels på en stark nedgång&lt;br&gt;av importen. Om man i stället mäter BNP från produktionssidan visar&lt;br&gt;statistiken på en tillbakagång med hela 1,7%. Skillnaden mellan de bägge&lt;br&gt;måtten gör det svårt att få en entydig bild av hur den svenska ekonomin&lt;br&gt;egentligen utvecklades under 1991. Under alla omständigheter kan dock&lt;br&gt;konstateras att lågkonjunkturen var mycket djup.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett positivt lagerbidrag och en svag uppgång för såväl den privata&lt;br&gt;konsumtionen som exporten gör att BNP väntas falla något mindre i år,&lt;br&gt;trots en accelererande nedgång för de lästa investeringarna och en&lt;br&gt;utplåning för importen. Under 1993 är det export och lagerinvesteringar&lt;br&gt;som står för mer än hela tillväxten. Inom övriga delar av ekonomin&lt;br&gt;förutses en fortsatt dämpning av aktiviteten. Produktiviteten i ekonomin&lt;br&gt;totalt stiger mycket kraftigt både i år och nästa år, beroende på om-&lt;br&gt;fattande ansträngningar att rationalisera och effektivisera verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1:3 BNP och produktivitet i Sverige 1981-1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-5.png" style="width:278pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens realt disponibla inkomster steg 1991 med hela 4,3%, trots&lt;br&gt;att både reallönerna före skatt och sysselsättningen minskade markant.&lt;br&gt;Detta motverkades dock mer än väl av att skattereformen medförde stora&lt;br&gt;sänkningar av de direkta skatterna och kraftigt höjda transfereringar.&lt;br&gt;Dessutom förbättrades hushållens köpkraft av att det tillfälliga sparandet&lt;br&gt;upphörde. Trots en uppgång i sparkvoten på över 3 procentenheter fanns&lt;br&gt;det utrymme för en ökning av den privata konsumtionen med drygt 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i år kommer hushållens realt disponibla inkomster att stiga, om&lt;br&gt;än i långsammare takt. En fortsatt uppgång i sparkvoten ter sig sannolik&lt;br&gt;bl.a. med tanke på den växande arbetslösheten, de höga realräntorna och&lt;br&gt;de begränsade avdragsmöjlighetema för skuldräntor. Den privata&lt;br&gt;konsumtionen väntas därför endast stiga med 1/2%, trots att utbetal-&lt;br&gt;ningarna av 1990 års tillfälliga sparande ger ett fortsatt köpkraftstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993 förutses däremot hushållens realinkomster minska, med&lt;br&gt;drygt 1/2%, beroende på fållande real lönesumma och på att transfere-&lt;br&gt;ringarna utvecklas svagt, eftersom besparingsåtgärder vidtas. Även om&lt;br&gt;sparincitamenten förblir starka, väntas hushållen ändå sträva efter att&lt;br&gt;försöka hålla uppe sin standard. Den privata konsumtionen beräknas i&lt;br&gt;stort sett sjunka i takt med inkomsterna och sparkvoten plana ut på en&lt;br&gt;nivå strax under 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionen växte 1991 med 1%, delvis beroende på&lt;br&gt;att vissa arbetsmarknadspolitiska insatser registreras som kommunal&lt;br&gt;konsumtion. Däremot drog staten ned sin verksamhet. I kommunerna&lt;br&gt;pågår för närvarande en intensiv aktivitet för att trimma verksamheter,&lt;br&gt;vilket väntas leda till stagnerande konsumtion i år och en minskning nästa&lt;br&gt;år. För staten fortsätter volymneddragningen, men bromsas upp genom&lt;br&gt;satsningar på underhåll av vägar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:3 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 431,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;378,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 810,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;779,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 810,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 406,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i investeringarna under fjolåret var koncentrerad till&lt;br&gt;näringslivet. Stora minustal noterades för finanssektom och fastighetsför-&lt;br&gt;valtning, där den tidigare överhettningen förbyttes i sin motsats. Även&lt;br&gt;industriinvesteringarna föll kraftigt beroende på lågt kapacitetsutnyttjande,&lt;br&gt;dålig lönsamhet och svag efterfrågan. Bostadsinvesteringama hölls väl&lt;br&gt;uppe, främst beroende på de höga igångsättningarna i slutet av 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallet för investeringarna väntas tillta i år p.g.a. att nybyggandet av&lt;br&gt;bostäder sjunker dramatiskt. Dessutom fortsätter raset för övrigt&lt;br&gt;näringsliv. Även industriinvesteringarna går tillbaka, om än långsammare&lt;br&gt;än förra året. Utvecklingen för affärsverken, de offentliga myndigheterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ombyggnadsverksamheten för bostäder motverkar i viss mån&lt;br&gt;investeringsnedgången. Under 1993 väntas genomgående ett mer positivt&lt;br&gt;förlopp i takt med den ökade aktiviteten i ekonomin. Ett viktigt undantag&lt;br&gt;utgörs dock av nybyggandet av bostäder som väntas falla med över 30%.&lt;br&gt;Detta leder till att de samlade bruttoinvesteringarna avtar, uppskattnings-&lt;br&gt;vis med ca 1,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagren minskade mycket kraftigt under 1991, med närmare 21&lt;br&gt;miljarder kr. (i 1985 års priser). I denna siffra har emellertid national-&lt;br&gt;räkenskaperna lagt in en korrektionspost på 3,5 miljarder kr. Denna post&lt;br&gt;betraktas här som en allmän nedjustering av användningssidan i&lt;br&gt;ekonomin och inte som en reell lageravveckling. Den starkaste lagerav-&lt;br&gt;vecklingen inträffade för industrins insatsvaror och varor i arbete samt&lt;br&gt;för partihandeln. Lagerstocken är nu, i ett historiskt perspektiv, mycket&lt;br&gt;liten efter den avveckling som också skett under hela 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det höga realränteläget och desinflationsprocessen skapar incitament&lt;br&gt;för att hålla små lager. Samtidigt framstår lagren redan nu som hårt&lt;br&gt;trimmade. Sannolikt finns dock utrymme för ytterligare neddragningar,&lt;br&gt;särskilt då av industrins färdigvarulager. Avvecklingen, totalt sett, kan&lt;br&gt;väntas gå i allt långsammare takt med tanke på den låga nivån i&lt;br&gt;utgångsläget. Därmed blir bidraget till BNP positivt både 1992 och 1993,&lt;br&gt;eftersom det är förändringen i lagerinvesteringama som påverkar BNP-&lt;br&gt;tillväxten. Osäkerheten i bedömningen är emellertid mycket stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska exporten minskade med över 2 1/2% förra året, beroende&lt;br&gt;på den internationella lågkonjunkturen, oförmånlig varusammansättning&lt;br&gt;och fortsatta marknadsandelsförluster. En förbättring av situationen är&lt;br&gt;dock på väg. Marknadstillväxten förstärks gradvis samtidigt som&lt;br&gt;kostnadsläget blir gynnsammare, eftersom lönerna stiger allt långsammare&lt;br&gt;och produktivitetsökningen tilltar. Mätt som årsgenomsnitt blir export-&lt;br&gt;uppgången blygsam i år, troligen ca 1 %, medan en volymtillväxt på ca&lt;br&gt;4 1/2% bör vara möjlig att uppnå 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importen föll 1991 betydligt kraftigare än vad den slutliga efterfrågan&lt;br&gt;indikerar. Ull en del förklaras detta av den omfattande lageravveck-&lt;br&gt;lingen. Troligtvis skedde också en normalisering av importandelen i&lt;br&gt;ekonomin efter de höga nivåer som uppnåddes under överhettningen i&lt;br&gt;slutet av 1980-talet. I år väntas fallet upphöra eftersom importtunga delar&lt;br&gt;av ekonomin ser ut att utvecklas bättre än i fjol. Dessutom antas&lt;br&gt;merparten av anpassningen av importandelen nu vara avklarad. Under&lt;br&gt;1993 kommer sannolikt efterfrågan på importvaror att bölja öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan konstateras att det är det kraftiga fallet i bruttoinve-&lt;br&gt;steringarna som i år orsakar tillbakagången i svensk ekonomi. Nästa år&lt;br&gt;lämnar såväl investeringar som konsumtion negativa bidrag till BNP.&lt;br&gt;Detta motverkas dock mer än väl av omslaget i lagerinvesteringarna och&lt;br&gt;av nettoexporten. Den inhemska användningen gick ned med över 2&lt;br&gt;1/2% 1991, minskar med ca 1% i år för att stabiliseras på en låg nivå&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:4 Bidrag till BNP-tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av föregående års BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bytesbalans&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det kraftiga importfållet medförde att överskottet i handelsbalansen mer&lt;br&gt;än fördubblades förra året. Eftersom exporten väntas öka snabbare än&lt;br&gt;importen under hela prognosperioden förbättras handelsbalansen ytter-&lt;br&gt;ligare. För 1993 beräknas överskottet uppgå till över 50 miljarder kr.&lt;br&gt;motsvarande nästan 3 1/2% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gynnsamma utvecklingen av handelsbalansen stärker naturligtvis&lt;br&gt;bytesbalansen. Dessutom stabiliseras underskottet i tjänstebalansen, delvis&lt;br&gt;beroende på att försämringen i resevalutanettot är på väg att upphöra.&lt;br&gt;Underskottet i kapitalavkastningen väntas ligga kvar på en oförändrad&lt;br&gt;nivå 1992 och 1993. Den räntebärande skulden till utlandet ökar allt&lt;br&gt;långsammare p.g.a. att de utgående svenska direktinvesteringama mattats&lt;br&gt;betydligt, samtidigt som ett förnyat intresse för utländska investeringar&lt;br&gt;i Sverige böljat märkas. Sammantaget innebär detta att bytesbalansen&lt;br&gt;gradvis förstärks. Nästa år kan det t.o.m. uppstå ett överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:5 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (mdr. kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsmarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen i ekonomin under 1991 medförde att antalet sysselsatta&lt;br&gt;sjönk kraftigt, med närmare 80 000 personer. Den största nedgången&lt;br&gt;inträffade för industrin. Samtidigt dämpades också utbudet av arbetskraft,&lt;br&gt;dels som en följd av ökad arbetsmarknadsutbildning och dels därför att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motivationen att söka arbete för vissa grupper avtar i en lågkonjunktur.&lt;br&gt;Den öppna arbetslösheten kunde därmed begränsas till 2,7 %, mätt som&lt;br&gt;årsgenomsnitt. I slutet av året låg siffran på knappt 3 1/2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga aktiviteten i ekonomin och det stora antalet varsel tyder på&lt;br&gt;en fortsatt vikande efterfrågan på arbetskraft. Tendensen förstärks av att&lt;br&gt;produktiviteten förbättras inom de flesta sektorer. Sysselsättningen&lt;br&gt;beräknas falla med drygt 150 000 personer i år och med drygt 70 000&lt;br&gt;personer nästa år. Hur stort genomslaget blir på arbetslösheten beror på&lt;br&gt;vad som händer med utbudet. Sannolikt kommer detta att minska&lt;br&gt;ytterligare något, eftersom svårigheterna att ta sig ut på arbetsmarknaden&lt;br&gt;kommer att vara betydande. Denna effekt är dock inte tillräcklig för att&lt;br&gt;hindra arbetslösheten från att gradvis stiga under 1992 och en stor del av&lt;br&gt;1993. Årsgenomsnitten beräknas bli 4,4% respektive 5,0%. Siffrorna&lt;br&gt;hålls nere av de ytterligare arbetsmarknadspolitiska insatser som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sparande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparandet i ekonomin uppgick till diygt 16% av BNP 1991, vilket&lt;br&gt;är den lägsta andelen sedan början av 1980-talet. De fästa investe-&lt;br&gt;ringarnas andel av BNP minskade förra året, men låg fortfarande på en&lt;br&gt;relativt hög nivå. Kraftiga neddragningar av lagren bidrog till att det&lt;br&gt;reala sparandet sjönk till ca 17 % av BNP. Därmed minskade underskottet&lt;br&gt;i det finansiella sparandet, vilket för hela ekonomin är identiskt med&lt;br&gt;bytesbalansens saldo. För 1992 och 1993 förutses en fortsatt nedgång av&lt;br&gt;det reala sparandet i ekonomin. Då bruttosparandet vänder uppåt nästa&lt;br&gt;år uppkommer ett litet överskott i bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1:6 Sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP i löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av det finansiella sparandet förändras radikalt under&lt;br&gt;perioden. Hushållens och framför allt företagens sparande stiger medan&lt;br&gt;den offentliga sektorns sparande sjunker. Under perioden 1987-1990 hade&lt;br&gt;den offentliga sektorn finansiella överskott medan bytesbalansen visade&lt;br&gt;underskott. Förra året försämrades den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande med nära 75 miljarder kr., och visade ett underskott motsva-&lt;br&gt;rande 1,5% av BNP. Bytesbalansen stärks under prognosperioden trots&lt;br&gt;att underskottet i den offentliga sektorn stiger till nära 5 % som andel av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP 1993. Den fortsatta försämringen av det offentliga sparandet beror&lt;br&gt;till övervägande delen på den svaga ekonomiska aktiviteten under&lt;br&gt;prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kapitalmarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stora valutautflöden ägde rum i slutet av 1991. Därefter har flödena vänt&lt;br&gt;och de svenska räntorna fallit. Nedgången är helt hänförlig till inhemska&lt;br&gt;faktorer. De europeiska räntorna, vilka efter ecu-anknytningen är&lt;br&gt;styrande för den svenska utvecklingen, har i det närmaste legat oföränd-&lt;br&gt;rade under de senaste månaderna. Räntedifferensen har minskat betydligt,&lt;br&gt;vilket återspeglar att förtroendet för uthålligheten i den ekonomiska&lt;br&gt;politiken stärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oron på kreditmarknaden har varit betydande. Institutens samlade&lt;br&gt;befarade och konstaterade kreditförluster uppgick till ca 48 miljarder&lt;br&gt;kronor i fjol. Av detta belastade 35 miljarder bankerna, vilket var mer&lt;br&gt;än 12 gånger så mycket som 1989. Vidgade räntemarginaler bidrog till&lt;br&gt;att förbättra bankernas intjänandeförmåga och dämpa resultatför-&lt;br&gt;sämringen. Kreditförlusterna väntas ligga på en hög nivå också under&lt;br&gt;1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora förlusterna medför att bankerna intar en mer försiktig&lt;br&gt;inställning till kreditgivning. Större krav ställs på säkerheter och&lt;br&gt;låntagarnas betalningsförmåga. Samtidigt har efterfrågan på krediter&lt;br&gt;minskat. Bostadsinstituten har emellertid ökat sin nettoutlåning. Samman -&lt;br&gt;taget håller dock kreditexpansionen på att dämpas kraftigt, vilket till viss&lt;br&gt;del både kan ses som ett resultat av och en orsak till avmattningen i&lt;br&gt;ekonomin. Problemen på kreditmarknaden kan väntas få en negativ&lt;br&gt;inverkan på ekonomins utveckling under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Internationell utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Sammanfattande översikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten inom OECD-området förra året uppgick till endast knappt&lt;br&gt;1 %. En fortsatt svag utveckling i den amerikanska och brittiska&lt;br&gt;ekonomin, samtidigt som aktiviteten i Västeuropa och Japan dämpades,&lt;br&gt;bidrog till en svagare ekonomisk tillväxt andra halvåret 1991 än tidigare&lt;br&gt;förutsett. I år och nästa år väntas en viss förstärkning av den ekonomiska&lt;br&gt;aktiviteten ske, och totalproduktionen i OECD-området beräknas öka med&lt;br&gt;2% respektive 3%. Inledningsvis är det främst i Nordamerika och i viss&lt;br&gt;mån i Storbritannien som tillväxten tilltar. I Kontinentaleuropa och Japan&lt;br&gt;bedöms avmattningen hålla i sig under större delen av innevarande år,&lt;br&gt;och först mot slutet av året kan en viss återhämtning förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av&lt;br&gt;OECD-&lt;br&gt;områdets&lt;br&gt;totala&lt;br&gt;BNP i %&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De sju stora länderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Canada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 1987 års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Exklusive Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga ekonomiska aktiviteten i OECD-området 1991 kan främst&lt;br&gt;förklaras av en kraftig nedgång i investeringsaktiviteten, och då särskilt&lt;br&gt;inom byggnadssektorn. I de länder som har genomgått en regelrätt&lt;br&gt;lågkonjunktur, t.ex. USA, Kanada och Storbritannien, har även den&lt;br&gt;privata konsumtionen saktat av beroende på en dämpad sysselsättnings-&lt;br&gt;utveckling och låga reala inkomstökningar. Även ett mycket pessimistiskt&lt;br&gt;stämningsläge bland hushåll och företag har haft en dämpande inverkan&lt;br&gt;på efterfrågan. Ytterligare en förklaring till den svaga utvecklingen i&lt;br&gt;USA och Storbritannien är att både hushåll och företag konsoliderade sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella position, efter att skuldsättningen stigit snabbt under 1980- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;talet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stora drag överensstämmer den senaste utvecklingen i USA och Japan&lt;br&gt;med de bedömningar som gjordes i den preliminära nationalbudgeten. I&lt;br&gt;Västeuropa däremot har den ekonomiska tillväxten dämpats betydligt mer&lt;br&gt;än vad som förutsågs i slutet av förra året. De två främsta orsakerna till&lt;br&gt;avmattningen är dels att den starka efterfrågeökning som följde efter den&lt;br&gt;tyska återföreningen har avtagit, dels att den penningpolitiska åtstram-&lt;br&gt;ningen i Tyskland har lett till historiskt sett höga realräntor i flertalet&lt;br&gt;västeuropeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pris- och kostnadsutvecklingen i flertalet OECD-länder — med undantag&lt;br&gt;för Tyskland — avtog under loppet av förra året. År 1991 steg konsu-&lt;br&gt;mentpriserna med 4,3% mätt med årsgenomsnitt, jämfört med 4,9%&lt;br&gt;1990. Hela OECD-området har gynnats av fallande råvarupriser på&lt;br&gt;viktiga insatsvaror samt även sjunkande oljepriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2:2 Statens budgetutveckling i vissa OECD-länder&lt;br&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;period&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/10-30/9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/4-31/3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland, statligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalenderår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(statligt+återföreningsfonder)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalenderår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/4-31/3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalenderår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalenderår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1/7-30/6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnitt ovanstående länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. kostnader för inlåningsförsäkringen och överskottet i socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Statens upplåningsbehov exkl. privatiseringsintäkter.&lt;br&gt;Källor: OECD samt respektive lands finansdepartement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avtagande pris- och kostnadsökningstakten i flertalet länder under&lt;br&gt;loppet av förra året bidrog till att utrymmet för en mer efterfråge-&lt;br&gt;stödjande ekonomisk politik ökade. I USA och Japan utnyttjades detta&lt;br&gt;genom fortsatta lättnader av penningpolitiken mot slutet av 1991 samt för&lt;br&gt;Japans del även i början av 1992. I USA sänktes diskontot i december&lt;br&gt;till 3,5%, vilket är den lägsta nivån sedan mitten av 1960-talet. I&lt;br&gt;Tyskland å andra sidan stramades penningpolitiken åt ytterligare mot&lt;br&gt;slutet av året — trots tydliga tecken på avmattning i ekonomin — som en&lt;br&gt;följd av en allt för snabb penningmängdstillväxt, en försvagning av&lt;br&gt;valutan gentemot dollarn samt — och kanske viktigast — tendenser till allt&lt;br&gt;för höga löneökningar. De västeuropeiska länder som har sin valuta nära&lt;br&gt;knutna till D-marken, främst via växelkursmekanismen inom EMS,&lt;br&gt;tvingades följa med i denna ränteuppgång, trots svagare ekonomisk&lt;br&gt;aktivitet. Finanspolitiken har inte i någon större utsträckning använts i&lt;br&gt;syfte att påskynda konjunkturvändningen i OECD-området. Budgetunder-&lt;br&gt;skotten har, som framgår av tabell 2:2, visserligen ökat i flertalet OECD-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länder, men det är främst en följd av att den låga ekonomiska aktiviteten&lt;br&gt;resulterat i lägre skatteinkomster och högre utgifter för den stigande&lt;br&gt;arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förväntade förbättringen av den internationella konjunkturen i år&lt;br&gt;baseras främst på att den amerikanska ekonomin kommer att visa en mer&lt;br&gt;märkbar återhämtning. Allt fler tecken tyder på detta. Den för ameri-&lt;br&gt;kansk ekonomi så viktiga privata konsumtionen har sålunda förstärkts&lt;br&gt;under de senaste månaderna. Även industriproduktionen och sysselsätt-&lt;br&gt;ningen visade i böljan av 1992 tecken på att tillta. En ökande sysselsätt-&lt;br&gt;ning tillsammans med en måttlig prisökningstakt och relativt god&lt;br&gt;löneutveckling talar för en gynnsam ökning av hushållens reala disponibla&lt;br&gt;inkomster. Även om hushållen i USA kan förväntas fortsätta minska sin&lt;br&gt;skuldsättning och därmed öka sitt sparande bedöms utrymmet för en ökad&lt;br&gt;privat konsumtion vara relativt stort. Senare bedöms den tilltagande&lt;br&gt;privata konsumtionen tillsammans med det låga ränteläget bidra till en&lt;br&gt;återhämtning av investeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den japanska ekonomin kännetecknas av en snabb avmattning. En&lt;br&gt;kraftig försämring av lönsamheten i näringslivet tillsammans med en&lt;br&gt;försämring av orderläget har lett till att de japanska företagen planerar&lt;br&gt;relativt omfattande neddragningar av investeringarna i år. Tillsammans&lt;br&gt;med en måttlig inkomstutveckling för hushållen talar detta för en svag&lt;br&gt;efterfrågeutveckling under större delen av 1992. Först mot slutet av året&lt;br&gt;förväntas effekterna av de penningpolitiska lättnader som skett sedan&lt;br&gt;sommaren 1991 tillsammans med effekter av det finanspolitiska&lt;br&gt;stimulanspaket som lades fram i slutet av mars 1992 resultera i en&lt;br&gt;förstärkning av den japanska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland har den starka efterfrågeökning som följde efter återföre-&lt;br&gt;ningen avtagit samtidigt som de efterfrågedämpande effekterna av den&lt;br&gt;penningpolitiska åtstramningen har blivit tydliga. En återhämtning av&lt;br&gt;produktionstillväxten väntas andra halvåret i år. Hushållens realinkomster&lt;br&gt;ökar fortfarande snabbt och till sommaren försvinner den tillfälliga höj-&lt;br&gt;ningen av inkomstskatten, vilket ytterligare stärker hushållens köpkraft.&lt;br&gt;Det finns därför utrymme för en återhämtning av privat konsumtion.&lt;br&gt;Vidare bedöms tysk industri kunna öka sin export i takt med att den&lt;br&gt;inhemska aktiviteten fortsätter att avta samtidigt som efterfrågan i främst&lt;br&gt;USA ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pris- och kostnadsutvecklingen väntas bli gynnsam i OECD-området&lt;br&gt;under prognosperioden. I USA och Storbritannien talar produktivitets-&lt;br&gt;förbättringar och avtagande löneökningar för en dämpad kostnadsut-&lt;br&gt;veckling. I USA finns det dock en viss risk att den markanta lättnad av&lt;br&gt;penningpolitiken som genomförts de senaste åren leder till att ett&lt;br&gt;inflationstryck uppstår i ett senare skede av konjunkturuppgången. Den&lt;br&gt;svaga kreditgivningen antas inte bero på att räntan fortfarande skulle&lt;br&gt;uppfattas som för hög, utan snarare på att dels osäkerheten kring&lt;br&gt;stabiliteten i konjunkturåterhämtningen har dämpat kreditefterfrågan, dels&lt;br&gt;att bankerna — tyngda av tidigare kreditförluster — till viss del har nekat&lt;br&gt;även kreditvärdiga företag och hushåll nya lån bl.a. för att kunna leva&lt;br&gt;upp till de nya, strängare kapitaltäckningsreglema. I takt med att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska tillväxten tilltar under året är det sannolikt att förtroendet hos&lt;br&gt;investerare och konsumenter stärks. Tillsammans med den låga ränte-&lt;br&gt;nivån kan detta leda till en snabb ökning av kreditefterfrågan. I Väst-&lt;br&gt;europa förväntas en dämpad pris- och kostnadsutveckling under&lt;br&gt;prognosperioden. Dels bidrar det höga ränteläget till en svagare&lt;br&gt;återhämtning av produktionstillväxten. Dels antas den ekonomiska&lt;br&gt;politiken i EG-ländema prioritera uppfyllandet av de s.k. konvergens-&lt;br&gt;kriterierna, som anges i Maastricht-avtalet inför upprättandet av en&lt;br&gt;ekonomisk och monetär union, gällande bl.a. prisstabilitet. Dessutom&lt;br&gt;förutses relativt stabila priser på råvaror och olja under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2:3 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De sju stora länderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Canada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exklusive Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Aggregaten är sammanvägda med hänsyn till storleken av respektive lands&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det största osäkerhetsmomentet i bedömningen av den internationella&lt;br&gt;ekonomin hänför sig till utvecklingen i Tyskland och Japan. En vanlig&lt;br&gt;tolkning av nedgången i totalproduktionen i Tyskland andra halvåret 1991&lt;br&gt;är att den tyska ekonomin befinner sig i en konsolideringsfås och att det&lt;br&gt;i första hand handlar om en nedväxling från en mycket hög aktivitetsnivå&lt;br&gt;till en mer stabil tillväxttakt; att det inte rör sig om en normal konjunk-&lt;br&gt;turnedgång. Det finns dock en risk att effekterna av den penningpolitiska&lt;br&gt;åtstramning, som fortsatte under senare delen av 1991, underskattas och&lt;br&gt;att den ekonomiska aktiviteten fortsätter att avmattas. Ett orosmoment är&lt;br&gt;att tidigare konjunkturuppgångar i Tyskland föregåtts av en markant&lt;br&gt;sänkning av korta räntan. Givet den fortsatt snabba prisökningstakten och&lt;br&gt;tendenser till höga löneökningar, kan det inte uteslutas att penning-&lt;br&gt;politiken blir stramare än förväntat under prognosperioden. Detta skulle&lt;br&gt;kunna tala för att den ekonomiska tillväxten fortsätter att utvecklas svagt&lt;br&gt;i Tyskland i år och nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Japan har aktiekurserna hittills i år gått ned med ca 20% och totalt&lt;br&gt;sedan 1990 har aktiekurserna fallit med närmare 60%. Detta — tillsam-&lt;br&gt;mans med fallande fastighetspriser — kan genom negativa förmögenhets-&lt;br&gt;effekter resultera i större neddragningar av den privata konsumtionen än&lt;br&gt;förutsett. Vidare kan det försvåra för de japanska bankerna att uppfylla&lt;br&gt;de nya kapitaltäckningskrav som ställs. Detta kan i sin tur leda till en&lt;br&gt;mer återhållsam kreditgivning med negativa återverkningar för företagens&lt;br&gt;investeringsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Länderöversikter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förenta staterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I USA föll totalproduktionen med 0,7 % förra året — mätt med årsgenom-&lt;br&gt;snitt. Fr.o.m. andra kvartalet 1991 har dock BNP ökat, med resultatet att&lt;br&gt;totalproduktionen under loppet av året steg med ca 1/4%. Det faktum att&lt;br&gt;ekonomin således växte under större delen av förra året överensstämmer&lt;br&gt;inte med den bild som ofta ges av att den amerikanska ekonomin&lt;br&gt;fortfarande befinner sig i en recession. En förklaring till detta kan vara&lt;br&gt;besvikelse över att återhämtningen varit oväntat svag, samtidigt som&lt;br&gt;ekonomin mot slutet av förra året såg ut att åter falla tillbaka i en&lt;br&gt;lågkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förnyade avmattning ser dock nu ut att gå mot sitt slut. Efter ett&lt;br&gt;svagt första kvartal i år pekar en rad konjunkturindikatorer, som t. ex.&lt;br&gt;detaljhandels- och bilförsäljningen, bostadsbyggandet, samt industrins&lt;br&gt;inköpsplaner på att den amerikanska ekonomin bör komma att ta fart&lt;br&gt;fr.o.m. andra kvartalet. Den främsta anledningen är att de räntesänk-&lt;br&gt;ningar som genomförts de senaste åren nu böljar få effekt. Detta märks&lt;br&gt;bl.a. i att penningmängden mot slutet av förra året böljade öka i snabbare&lt;br&gt;takt. Diskontot sänktes senast i december 1991 till 3,5 procent, vilket är&lt;br&gt;den lägsta nivån sedan 1964. Bostadsräntan har fallit till de lägsta&lt;br&gt;nivåerna sedan 1970-talet, vilket under senare delen av 1991 bidrog till&lt;br&gt;en kraftig återhämtning av bostadsbyggandet. Ytterligare en effekt av de&lt;br&gt;räntesänkningar som genomförts är att företagens räntekostnader, justerat&lt;br&gt;för skatt och inflation, i böljan av 1992 var negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till penningpolitiken har inte finanspolitiken bidragit till att&lt;br&gt;stimulera den inhemska efterfrågan. Den låga ekonomiska aktiviteten&lt;br&gt;tillsammans med kostnaderna för banksektorn är de främsta orsakerna till&lt;br&gt;att det federala budgetunderskottet innevarande budgetår väntas stiga till&lt;br&gt;rekordnivån 400 miljarder dollar (drygt 5% av BNP). Utrymmet för en&lt;br&gt;expansiv finanspolitik är således mycket begränsat, vilket bl.a. kom till&lt;br&gt;uttryck i det budgetförslag som administrationen presenterade i början av&lt;br&gt;i år. De åtgärder som skall verka på kort sikt är bl.a. minskat preliminär-&lt;br&gt;skatteuttag, större skatteavdrag för barnfamiljer, skattelättnad vid bostads-&lt;br&gt;köp för förstagångsköpare samt tillfälliga skatteavdrag för investeringar.&lt;br&gt;Totalt innebär förslagen ett tillskott till totalefterfrågan i år på ca 30&lt;br&gt;miljarder dollar, motsvarande ungefär 0,5 procent av BNP. Sannolikt&lt;br&gt;kommer dock effekten bli betydligt mindre, då en stor del av köpkrafts-&lt;br&gt;tillskottet till hushållen väntas leda till ökat sparande i stället för till ökad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtion. Från och med nästa budgetår beräknas underskottet i Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;budgeten kunna reduceras till ca 350 miljarder dollar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen dämpades successivt under loppet av förra året. Delvis&lt;br&gt;berodde detta på att produktivitetsökningar i kombination med en svag&lt;br&gt;löneutveckling resulterade i en markant nedväxling av företagens&lt;br&gt;kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste faktorn för en tilltagande tillväxt står att finna i den&lt;br&gt;privata konsumtionen, som motsvarar ca 70 procent av BNP. Lönerna&lt;br&gt;beräknas visserligen dämpas något i år, till följd av en fortsatt — om än&lt;br&gt;avtagande — ökning av arbetslösheten. Detta motverkas dock mer än väl&lt;br&gt;av en stigande sysselsättning och avtagande inflationstakt, vilket samman-&lt;br&gt;taget bedöms leda till en god real inkomstutveckling. Den privata&lt;br&gt;konsumtionen ökar dock något mindre än inkomsten eftersom hushållen&lt;br&gt;förväntas fortsätta konsolidera sin finansiella position, dvs. minska sin&lt;br&gt;skuldsättning och därmed öka sitt sparande. Investeringar — både i&lt;br&gt;bostäder och i maskiner och anläggningar — beräknas också tillta, dels&lt;br&gt;p.g.a. de mycket låga räntorna och dels p.g.a. en förväntad vinstökning&lt;br&gt;i näringslivet till följd av nedväxlingen av kostnadsökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även nettoexporten kommer sannolikt bidra till tillväxten — om än&lt;br&gt;svagt. Ungefär 1/3 av USA:s export är riktad till marknader som&lt;br&gt;förväntas få en svag tillväxt i år (Japan samt Europa). Resterande export&lt;br&gt;är riktad till expansiva områden som Canada, Sydostasien och Mexico.&lt;br&gt;Vid rådande dollarkurs är amerikanska företag mycket konkurrens-&lt;br&gt;kraftiga, vilket tillsammans med den förväntade låga kostnadsökningen&lt;br&gt;i tillverkningsindustrin sannolikt leder till att USA vinner marknads-&lt;br&gt;andelar både 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget talar en rad fundamentala faktorer, vilket de i för sig&lt;br&gt;gjort under en längre period, för en mer märkbar återhämtning av den&lt;br&gt;amerikanska ekonomin relativt snart. Anledningen till att man kan&lt;br&gt;förvänta sig att ekonomin denna gång verkligen skjuter fart som väntat&lt;br&gt;är att räntorna sedan hösten 1991 fortsatt att falla — från en redan låg&lt;br&gt;nivå. De ligger nu så exceptionellt lågt att det bedöms som högst&lt;br&gt;osannolikt att de inte relativt snart ger märkbara effekter på den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan. Utvecklingen i ekonomin under den senaste tiden&lt;br&gt;ligger också mycket väl i linje med det mönster som föregått tidigare&lt;br&gt;konjunkturvändningar i USA. Återhämtningen väntas ske på bred front,&lt;br&gt;med positiva bidrag från såväl den inhemska efterfrågan som netto-&lt;br&gt;exporten. Översatt i siffror innebär detta en BNP-tillväxt i år på ca 2%&lt;br&gt;och en tillväxt på ca 3 1/2% 1993. Konsumentpriserna beräknas under&lt;br&gt;samma period öka med mellan 3% och 3 1/2% per år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Japan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten i Japan uppgick förra året till 4,5%. Från och med andra&lt;br&gt;kvartalet mattades dock aktiviteten av markant, och sista kvartalet 1991&lt;br&gt;stagnerade totalproduktionen. Effekter av en relativt lång period av&lt;br&gt;ekonomisk-politisk stramhet samt restriktiv kreditgivning från bankerna&lt;br&gt;resulterade i en avmattning av de privata investeringarna, främst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsinvesteringar som föll under loppet av året. I linje med konjunk-&lt;br&gt;turnedgången har också pris- och kostnadstrycket avtagit. Överskottet i&lt;br&gt;handels- och bytesbalansen steg kraftigt förra året. Importen mattades av&lt;br&gt;markant p.g.a. den svaga inhemska efterfrågan samtidigt som exporten&lt;br&gt;till främst Sydostasien och EG-området ökade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken har mot denna bakgrund lättats successivt sedan&lt;br&gt;mitten av 1991, vilket resulterat i fållande räntor. Senast i april i år&lt;br&gt;sänktes diskontot ytterligare till 3 3/4%, att jämföra med 6% för ett år&lt;br&gt;sedan. Genomförandet av finanspolitiska åtgärder för att få fart på&lt;br&gt;ekonomin har dock försvårats p.g.a. en instabil politisk situation. I mars&lt;br&gt;i år antogs dock administrationens budget, vilken innehåller förhållande-&lt;br&gt;vis stora satsningar på offentliga investeringar. Samma månad presen-&lt;br&gt;terade regeringen också ett stimulanspaket, innehållande bl.a. en&lt;br&gt;tidigareläggning av offentliga investeringar samt förbättrade kreditmöjlig-&lt;br&gt;heter för små- och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot slutet av förra året med bl.a. fallande industriproduk-&lt;br&gt;tion, investeringar samt privat konsumtion samtidigt som lagren ökade&lt;br&gt;förstärker bilden av en kraftig avmattning i den japanska ekonomin. Den&lt;br&gt;lageruppbyggnad som skett talar tillsammans med en försämring av&lt;br&gt;orderläget för en fortsatt svag ekonomisk utveckling under våren. Det&lt;br&gt;försämrade orderläget har också tillsammans med ett kraftigt vinstfall i&lt;br&gt;näringslivet resulterat i ett mycket pessimistiskt stämningsläge i industrin,&lt;br&gt;vilket bidragit till att företagen i år planerar att minska investeringarna.&lt;br&gt;Den försämrade lönsamheten inom industrin är också den främsta&lt;br&gt;anledningen till raset på den japanska aktiemarknaden. Denna utveckling&lt;br&gt;kommer att försvåra för bankerna att uppfylla de nya och strängare&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglerna. Detta kan leda till en fortsatt restriktiv&lt;br&gt;kreditgivning och därmed verka återhållande på investeringarna. Det&lt;br&gt;försämrade vinstläget i industrin i kombination med en lägre sysselsätt-&lt;br&gt;ningstillväxt talar vidare för en svag inkomstutveckling, vilket väntas&lt;br&gt;resultera i att också den privata konsumtionen, som står för ca 60 procent&lt;br&gt;av BNP, kommer att utvecklas svagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att BNP-tillväxten i år beräknas dämpas till&lt;br&gt;endast diygt 2%, vilket är den lägsta ökningen sedan 1974. Först mot&lt;br&gt;slutet av 1992 kan effekterna av de penningpolitiska lättnader som&lt;br&gt;genomförts tillsammans med de finanspolitiska stimulansåtgärderna&lt;br&gt;resultera i en återhämtning av den inhemska efterfrågan, med en&lt;br&gt;tilltagande totalproduktion som resultat. Inflationen väntas ligga i&lt;br&gt;intervallet 2%-2 1/2% under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Västeuropa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten i Västeuropa dämpades under senare delen av&lt;br&gt;fjolåret. Delvis är detta en följd av att den starka efterfrågeökning som&lt;br&gt;följde efter den tyska återföreningen har avtagit och att återhämtningen&lt;br&gt;i USA och Storbritannien har fördröjts. Vidare har den penningpolitiska&lt;br&gt;åtstramningen i Tyskland lett till historiskt sett höga realräntor i flertalet&lt;br&gt;västeuropeiska länder. Det höga realränteläget väntas kvarstå och verka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dämpande på den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa under prognos- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;perioden. Den ekonomiska politiken i EG-ländema antas vara inriktad på Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;att uppfylla de s.k. konvergenskriterier, som anges i Maastricht-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För merparten av EG:s medlemsländer innebär det att finanspolitiken&lt;br&gt;kommer att inriktas på att minska budgetunderskotten. Sammantaget antas&lt;br&gt;den ekonomiska politiken få en kontraktiv effekt på ekonomin i Väst-&lt;br&gt;europa under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I västra Tyskland minskade totalproduktionen andra halvåret 1991.&lt;br&gt;Detta innebär att BNP ökade med endast knappt 1% under loppet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 och med ca 3 1/2% i genomsnitt. Avmattningen beror främst på att&lt;br&gt;den starka efterfrågeökning som följde efter återföreningen klingade av&lt;br&gt;samt att den penningpolitiska åtstramningen som fortsatte under fjolåret&lt;br&gt;böljade få effekt. Efterfrågan dämpades också av de skattehöjningar som&lt;br&gt;infördes somaren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet konjunkturindikatorer pekar på en fortsatt dämpad utveckling&lt;br&gt;under åtminstone första hälften av 1992. Orderingången i tillverknings-&lt;br&gt;industrin samt detaljhandelsförsäljningen har minskat under vintern.&lt;br&gt;Kapacitetsutnyttjandet, som föll fjärde kvartalet i fjol, är emellertid&lt;br&gt;fortfarande högt och den ekonomiska avmattningen hade i mars ännu inte&lt;br&gt;lett till någon stigande arbetslöshet i västra Tyskland. Kreditgivningen till&lt;br&gt;företagssektorn ökar fortfarande snabbt, vilket återspeglas i en snabb&lt;br&gt;ökning av penningmängden. Utvecklingen beror dock huvudsakligen på&lt;br&gt;en ökad kreditefterfrågan i östra Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken förväntas under prognosperioden vara inriktad på att&lt;br&gt;reducera budgetunderskottet, som 1991 uppgick till ca 110 miljarder&lt;br&gt;D-mark (4 1/2% av BNP). Underskottet beräknas emellertid stiga under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 till följd av konjunkturavmattningen och att transfereringarna till&lt;br&gt;östra Tyskland fortsätter att öka. Dessa uppgick 1991 till ca 140&lt;br&gt;miljarder D-mark. Bundesbank antas inte lätta på penningpolitiken förrän&lt;br&gt;övertygande signaler finns på att pris- och kostnadstrycket har avtagit.&lt;br&gt;Av central betydelse i detta sammanhang är att den pågående avtals-&lt;br&gt;rörelsen inte leder till löneökningar som står i konflikt med Bundesbanks&lt;br&gt;mål att på sikt få ned inflationen till ca 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under loppet av 1991 steg enhetsarbetskostnadema i hela ekonomin&lt;br&gt;med ca 7 1/2%, vilket i kombination med dämpad efterfrågan har lett till&lt;br&gt;sjunkande vinstmarginaler i tysk industri. I februari 1992 slöts avtal för&lt;br&gt;stålarbetarna som innebär en löneökning om 6,4% 1992. Förutom att&lt;br&gt;höga avtal kan väntas leda till att penningpolitiken blir fortsatt stram,&lt;br&gt;bedöms avtal överstigande 6% i rådande konjunkturläge leda till en&lt;br&gt;fortsatt försvagning av tysk industris konkurrenskraft och fortsatt&lt;br&gt;sjunkande vinstmarginaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De privata investeringarna fortsätter sannolikt att dämpas 1992 till följd&lt;br&gt;av det höga ränteläget, förväntningar om fortsatt pressade vinstmarginaler&lt;br&gt;och — åtminstone under större delen av året — svag inhemsk och utländsk&lt;br&gt;efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av höga löneökningar samt — om än svagt — stigande&lt;br&gt;sysselsättning uppskattas hushållens disponibelinkomster fortsätta att öka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snabbt. Dessutom försvinner till sommaren den ettåriga inkomstskatte-&lt;br&gt;höjningen, vilket ytterligare stärker köpkraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett osäkerhetsmoment i bedömningen av den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;utgör det faktum att tidigare konjunkturuppgångar i Tyskland föregåtts&lt;br&gt;av att den korta räntan sänkts. Detta har ännu inte skett. Den fortsatt&lt;br&gt;strama penningpolitiken kan leda till att den ekonomiska avmattningen&lt;br&gt;håller i sig under större delen av prognosperioden. Sammantaget&lt;br&gt;uppskattas BNP i västra Tyskland öka med ca 1 % 1992 och med 2 1/2%&lt;br&gt;1993. Konsumentpriserna beräknas stiga med ca 4% i år och ca 3 1/2%&lt;br&gt;nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I östra Tyskland, som svarar för ca 7% av Tysklands samlade total-&lt;br&gt;produktion, har nu återhämtningsprocessen inletts. Det är särskilt inom&lt;br&gt;bygg- och tjänstesektorerna som produktionen ökar, medan läget inom&lt;br&gt;tillverkningssektorn är mer avvaktande. Totalproduktionen i östra&lt;br&gt;Tyskland förväntas öka med ca 10% 1992 efter att ha minskat med ca&lt;br&gt;30% 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien sjönk totalproduktionen fjärde kvartalet i fjol, vilket&lt;br&gt;innebär att BNP — exklusive oljeproduktionen — har fallit sex på varandra&lt;br&gt;följande kvartal. Det är huvudsakligen det höga realränteläget och den&lt;br&gt;svaga utvecklingen av hushållens inkomster som fortsätter att dämpa den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan. Under senare delen av 1991 minskade hushållens&lt;br&gt;reala disponibla inkomster, främst som en följd av fallande sysselsätt-&lt;br&gt;ning. Dessutom fortsatte hushållen att konsolidera sin finansiella position,&lt;br&gt;vilket ytterligare bidrog till fallet i privat konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av osäkerheten kring den brittiska konjunkturen&lt;br&gt;hänför sig till bedömningen av utvecklingen av den privata konsumtionen&lt;br&gt;och sparkvoten. Fallet i sysselsättning väntas upphöra under första&lt;br&gt;halvåret i år samtidigt som lönerna fortfarande stiger snabbare än&lt;br&gt;priserna, vilket sammantaget förväntas leda till en ökning av hushållens&lt;br&gt;reala disponibla inkomster med ca 1% 1992. Den kraftiga förbättring av&lt;br&gt;hushållssektoms finansiella ställning samt den stabilisering av arbetslös-&lt;br&gt;heten som skett talar för att sparkvoten kommer att stabiliseras första&lt;br&gt;halvåret i år. Den privata konsumtionen kan därför väntas öka i takt med&lt;br&gt;hushållens reala disponibla inkomster. Ett orosmoment är dock bostads-&lt;br&gt;prisema. I fjol föll de med ca 4% och preliminär statistik tyder på att&lt;br&gt;fallet har fortsatt under inledningen av 1992. Fortsatt fallande förmögen-&lt;br&gt;hetsvärden kan leda till att sparkvoten stiger ytterligare och att konsum-&lt;br&gt;tionsutvecklingen blir svagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privata investeringar antas även fortsättningsvis dämpas av höga&lt;br&gt;realräntor, lågt kapacitetsutnyttjande och pressade vinstmarginaler.&lt;br&gt;Bygginvesteringama hålls dessutom tillbaka av det stora antalet osålda&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det penningpolitiska handlingsutrymmet begränsas av deltagandet i&lt;br&gt;ERM och av det faktum av pundet under en längre tid legat i botten av&lt;br&gt;växelkursbandet. Den nyligen omvalda konservativa regeringen väntas ge&lt;br&gt;fortsatt prioritet åt att reducera budgetunderskottet, som i inkomst-&lt;br&gt;budgeten bedöms stiga till ca 4 1 /2 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störst positivt bidrag till tillväxten i år beräknas komma från lager-&lt;br&gt;investeringarna. Under Q olårets senare del skedde kraftiga neddragningar&lt;br&gt;och även om nivåerna förväntas fortsätta att sjunka under åtminstone&lt;br&gt;första halvåret 1992, bedöms lagerinvesteringarna ändå ge ett positivt&lt;br&gt;bidrag till BNP. Under senare delen av 1992 samt 1993 förväntas även&lt;br&gt;ett ökat bidrag komma från privat konsumtion. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;BNP öka med ca 1% i genomsnitt 1992 och 2 1/2% 1993. Den svaga&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen har lett till en markant dämpning av pris- och&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen. Detaljhandelsprisema förväntas stiga med ca 3&lt;br&gt;1/2-4% per år under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Frankrike noterades nolltillväxt fjärde kvartalet i fjol, vilket innebär&lt;br&gt;att totalproduktionen steg med ca 1 1/4% i genomsnitt 1991. Andra&lt;br&gt;halvåret föll de privata investeringarna samtidigt som den privata&lt;br&gt;konsumtionen dämpades markant. Nettoexporten gav däremot ett kraftigt&lt;br&gt;bidrag till den ekonomiska tillväxten. Svag orderingång i januari och&lt;br&gt;februari pekar på en fortsatt dämpad aktivitet under innevarande års&lt;br&gt;första del. Hushållens reala disponibla inkomster väntas fortsätta att&lt;br&gt;utvecklas svagt under prognosperioden som en följd av främst den&lt;br&gt;mycket svaga sysselsättningsutvecklingen. Uppskattningar pekar på att&lt;br&gt;fransk ekonomi kräver tillväxt på 2-2 1/2% för att generera ökad&lt;br&gt;sysselsättning. Privat konsumtion antas öka i takt med disponibel-&lt;br&gt;inkomsten, d.v.s. 1 1/2-2% i års takt under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken i Frankrike har sedan slutet av 1980-talet&lt;br&gt;varit framgångsrik i att upprätthålla prisstabilitet. Sedan 1987 har&lt;br&gt;konsumentpriserna stigit med i genomsnitt 3% per år och i början av&lt;br&gt;1992 var 12-månadersökningen 1 1/2 procentenhet lägre än den tyska.&lt;br&gt;Trots ökat förtroende för den ekonomiska politiken, är de franska&lt;br&gt;räntorna fortfarande högre än de tyska. De höga realräntorna väntas,&lt;br&gt;tillsammans med den svaga inkomstutvecklingen i hushållsektom, dämpa&lt;br&gt;den inhemska efterfrågan under prognosperioden. Den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten antas öka långsamt från och med andra kvartalet i år och&lt;br&gt;totalproduktionen beräknas växa med ca 1 1/2% 1992 och ca 2 1/2%&lt;br&gt;1993. Inflationen antas ligga relativt stabilt på knappt 3% per år under&lt;br&gt;prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Norden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Totalproduktionen i Norden föll förra året. Orsaken till det är främst&lt;br&gt;recessionen i Finland. Förra året föll BNP med drygt 6%, och än så&lt;br&gt;länge finns inga tecken på en positiv ekonomisk tillväxt under den&lt;br&gt;närmaste tiden. Först när den internationella konjunkturen tar fart under&lt;br&gt;senare delen av 1992 kan en vändning för den finska ekonomin ske. I&lt;br&gt;Danmark och Norge förutses den ekonomiska tillväxten utvecklas relativt&lt;br&gt;gynnsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark ökade totalproduktionen med knappt 2% 1991. Drivkraften&lt;br&gt;var främst nettoexporten och bytesbalansen uppvisade ett oväntat stort&lt;br&gt;överskott. Produktiviteten förbättrades och tillsammans med låga&lt;br&gt;löneökningar och en relativt svag inhemsk efterfrågan har detta bidragit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till att inflationstakten nu är den lägsta inom hela OECD-området.&lt;br&gt;Arbetslösheten uppgick till 10,5% i årsgenomsnitt i fjol, trots återhämt-&lt;br&gt;ningen i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1991 har en del förändringar på skatteområdet ägt rum.&lt;br&gt;I november beslutade den danska regeringen att höja momsen från 22%&lt;br&gt;till 25%. Effekten av momshöj ningen bedöms dock som skatteneutral, då&lt;br&gt;den endast ersätter den s.k. löneskatten som infördes 1987. Vid årsskiftet&lt;br&gt;1991/92 sänktes företagsskatten från 38% till 34% samtidigt som en ny&lt;br&gt;vinstskatt infördes. De nedsatta punktskatterna på gränshandelskänsliga&lt;br&gt;varor har i stort sett finansierats genom höjningar på andra områden.&lt;br&gt;Vidare har regeringen lagt fram ett förslag om en ny skattereform, som&lt;br&gt;bl.a. syftar till lägre marginalskatter och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturindikatorer för den senaste tiden visar att expansionen håller&lt;br&gt;i sig. Industriproduktionen, detaljhandelsförsäljningen och orderingången&lt;br&gt;fortsatte att öka mot slutet av 1991. Samtidigt har konsument- och&lt;br&gt;producentpriserna samt lönekostnaderna ökat långsamt under den senaste&lt;br&gt;tiden. Dansk industri är således väl rustad för att möta konkurrensen när&lt;br&gt;väl den internationella uppgången kommer, varför nettoexporten&lt;br&gt;förväntas fortsätta bidra till produktionstillväxten. Den privata konsum-&lt;br&gt;tionen förutses stimuleras av högre disponibel inkomst och lägre räntor.&lt;br&gt;Den höga arbetslösheten verkar dock återhållande på den privata&lt;br&gt;konsumtionen. Sammantaget väntas BNP öka med ca 2% 1992 och 2&lt;br&gt;1/2% 1993. Inflationen beräknas vara fortsatt låg i Danmark, på grund&lt;br&gt;av en fortsatt gynnsam produktivitetsutveckling. 1993 ökar inflationen&lt;br&gt;emellertid något i takt med att kapacitetsutnyttjandet stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finska ekonomin befinner sig i en nedgång som saknar motstycke&lt;br&gt;i landets efterkrighistoria. BNP minskade med diygt 6% 1991. Den&lt;br&gt;dramatiska utvecklingen beror dels på en svag efterfrågan på vissa av&lt;br&gt;Finlands viktigaste exportmarknader i väst och — kanske framför allt —&lt;br&gt;sammanbrottet i den finska östhandeln. Utvecklingen reflekterar också&lt;br&gt;inhemska orsaker, som t.ex. företagens och hushållens skuldbörda, höga&lt;br&gt;räntor och en snabbt stigande arbetslöshet. Avsaknaden av efterfrågetryck&lt;br&gt;i ekonomin har bidragit till en dämpning av prisökningstakten. I början&lt;br&gt;av 1992 uppgick inflationen till ca 3%, räknat över tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturindikatorer för de senaste månaderna visar inga tecken på&lt;br&gt;att den finska ekonomin kommer att expandera under den närmaste tiden.&lt;br&gt;Industriproduktionen har fortsatt att falla samtidigt som arbetslösheten har&lt;br&gt;stigit ytterligare. Den stigande arbetslösheten och hushållens strävan att&lt;br&gt;konsolidera sin finansiella situation har resulterat i minskad privat&lt;br&gt;konsumtion. Enligt Finlands Banks senaste investeringsenkät, kommer&lt;br&gt;företagens investeringar att fortsätta minska under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I böijan av april i år uppstod en ny förtroendekris för den finska&lt;br&gt;marken, vilket resulterade i stora valutaflöden och kraftigt stigande&lt;br&gt;räntor. Mot denna bakgrund presenterade regeringen ett åtgärdspaket,&lt;br&gt;som innebär besparingar uppgående till ca 10 miljarder FIM per budgetår&lt;br&gt;under perioden 1993-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomin behöver draghjälp från utlandet för att få fart igen. Den&lt;br&gt;förbättring av konkurrenskraften som devalveringen i november 1991 har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medfört tillsammans med det låga pris- och kostnadstrycket talar för en&lt;br&gt;förbättring av den finska ekonomin när väl den internationella konjunk-&lt;br&gt;turen tar lärt under loppet av i år. Den finska skogsindustrin väntar sig&lt;br&gt;t.ex. en femprocentig ökning av exportvolymema under 1992. Den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan beräknas dock fortsätta att falla. Sjunkande&lt;br&gt;disponibla inkomster, hög skuldsättning i hushålls- och företagssektorn,&lt;br&gt;lågt kapacitetsutnyttjande i industrin samt fortsatt höga räntor medför att&lt;br&gt;både privat konsumtion och investeringar kommer att gå tillbaka&lt;br&gt;ytterligare under 1992. Sammantaget väntas den finska totalproduktionen&lt;br&gt;minska med ca 1 % 1992 och växa med ca 3% 1993. Mot bakgrund av&lt;br&gt;de nyligen aviserade åtstramningsåtgärdema samt risken för ett bestående&lt;br&gt;högt ränteläge kan emellertid inte uteslutas att produktionsutvecklingen&lt;br&gt;blir svagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen beräknas öka med ca 4% både 1992 och 1993. Det&lt;br&gt;löneavtal som ingicks efter devalveringen, och som är i kraft till oktober&lt;br&gt;1993, innebär att inga lönehöjningar betalas ut under denna tid. Den höga&lt;br&gt;arbetslösheten bidrar till att hålla tillbaka löneökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge blev den ekonomiska tillväxten 1991 betydligt lägre än tidigare&lt;br&gt;beräknat. Trots att den disponibla inkomsten ökade med ca 4% 1991, har&lt;br&gt;hushållen fortsatt att konsolidera sin finansiella position. Anledningen till&lt;br&gt;detta är försämrade avdragsmöjligheter för ränteutgifter i och med&lt;br&gt;skattereformen 1991/92 samt fallet i bostadsprisema i slutet av 1980-&lt;br&gt;talet som försämrat hushållens nettoförmögenhet. Vidare minskade&lt;br&gt;investeringarna i lastlands-Noige betydligt i gol. Drivkraften bakom&lt;br&gt;BNP-tillväxten om ca 1,5% 1991 var nästan helt oljesektom och ökad&lt;br&gt;offentlig konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ljuspunkt är emellertid att Noige lyckats genomföra en nedväxling&lt;br&gt;av inflationen. Lönerna steg förhållandevis måttligt under 1991 och&lt;br&gt;Noige har nu tre år i rad haft lägre löneökningar än konkurrentländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under prognosperioden väntas finanspolitiken vara fortsatt expansiv,&lt;br&gt;då den norska regeringen försöker att stimulera den inhemska ekonomin&lt;br&gt;med ökade offentliga utgifter. Den norska räntan bestäms i huvudsak av&lt;br&gt;de europeiska räntorna. Eftersom den tyska penningpolitiken beräknas&lt;br&gt;vara fortsatt stram under större delen av 1992, kommer sannolikt den&lt;br&gt;norska räntenivån att vara oförändrat hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta beräknas den ekonomiska tillväxten att uppgå&lt;br&gt;till ca 2% 1992 och knappt 3% 1993. Skattereformen tillsammans med&lt;br&gt;en expansiv finanspolitik väntas förbättra hushållens köpkraft. En stärkt&lt;br&gt;konkurrenskraft bör ge norska företag en god möjlighet att öka sin export&lt;br&gt;under prognosperioden. Inflationen väntas vara fortsatt låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Utrikeshandel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den internationella lågkonjunkturen under förra året var särskilt djup på&lt;br&gt;några av Sveriges viktigaste exportmarknader. Efterfrågan på insats- och&lt;br&gt;investeringsvaror, som väger tungt i svensk export, var särskilt svag.&lt;br&gt;Detta, tillsammans med att tidigare års ogynnsamma pris- och kostnadsut-&lt;br&gt;veckling resulterat i en försämring av konkurrenskraften, bidrog till att&lt;br&gt;den svenska varuexporten minskade med drygt 2 % 1991. Industrins&lt;br&gt;konkurrenskraft förbättras emellertid betydligt både i år och 1993 enligt&lt;br&gt;prognoserna, vilket tillsammans med en högre marknadstillväxt leder till&lt;br&gt;ökad export. Den svaga inhemska efterfrågan har medfört att importen&lt;br&gt;minskat kraftigt. Handelsbalansen har därmed förbättrats avsevärt.&lt;br&gt;Lågkonjunkturen har också påverkat övriga poster i bytesbalansen vilket&lt;br&gt;lett till en snabb förbättring. Redan nästa år väntas bytesbalansen visa&lt;br&gt;överskott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Export&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Marknadstillväxt och marknadsandelar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Importen av bearbetade varor till Sveriges största marknader inom&lt;br&gt;OECD-området steg med endast 0,7% 1991. Ett kraftigt fall i importen&lt;br&gt;av dessa varor till Finland med 18% och till Storbritannien med 8%&lt;br&gt;bidrog starkt till att marknadstillväxten blev så svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan drogs ned framför allt på investeringsvaror. Svensk export&lt;br&gt;av dessa varor, främst maskiner, minskade också betydligt förra året.&lt;br&gt;Hela 17% av den totala varuexporten 1991 utgjordes av maskiner. Vad&lt;br&gt;gäller övriga bearbetade varor minskade särskilt personbilsexporten, som&lt;br&gt;har en exportandel på diygt 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska exportens starka inriktning mot varor som växte särskilt&lt;br&gt;långsamt på de viktigaste utlandsmarknaderna kan förklara en stor del av&lt;br&gt;de fortsatta andelsförlustema. Andelarna på marknaden för bearbetade&lt;br&gt;varor i 14 OECD-länder minskade med hela 6% 1991 mot 4% 1990.&lt;br&gt;Förlusterna på världsmarknaden totalt för bearbetade varor var däremot&lt;br&gt;något lägre 1991 än 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare ökningen i Sveriges exportpris relativt marknadens import-&lt;br&gt;pris, som pågått sedan 1984, bröts 1990, då relativpriset minskade. De&lt;br&gt;tidigare relativprisökningama får emellertid negativ effekt på mark-&lt;br&gt;nadsandelarna under en följd av år, men dessa effekter avtar nu&lt;br&gt;successivt. För 1993 beräknas de så gott som ha upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportindustrin gynnades delvis av en effektiv depreciering av den&lt;br&gt;svenska kronan mot konkurrentländernas valutor under de två senaste&lt;br&gt;åren. Industrin pressade också sina priser och vinstmaiginaler för att&lt;br&gt;försvara sina positioner på världsmarknaden. Exportpriset för bearbetade&lt;br&gt;varor steg med ca 2% både 1990 och 1991. I år beräknas exportpriset&lt;br&gt;minska med drygt 1 %. Företagen tycks vara tvingade att sänka priserna&lt;br&gt;för att motverka marknadsandelsförlustema. Kraftiga prissänkningar i&lt;br&gt;böljan av året talar för detta. I januari föll exportpriset för bearbetade&lt;br&gt;varor med ca 1% från december och låg 2% lägre än i januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även importprisema sjönk, men inte lika kraftigt. Prissänkningen var&lt;br&gt;överraskande eftersom januari normalt är den månad då de kraftigaste&lt;br&gt;höjningarna under året görs. Brottet i säsongmönstret kan också tyda på&lt;br&gt;att företagen nu har ett visst utiymme för att sänka priserna. Industrins&lt;br&gt;vinstmaiginal beräknas öka såväl i år som 1993 trots fortsatt dämpade&lt;br&gt;producentpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportpriserna beräknas pressas ytterligare under prognosperioden.&lt;br&gt;Relativpriset för bearbetade varor minskar därmed både i år och 1993.&lt;br&gt;En låg kostnadsökning inom industrin ger möjlighet till en återhållsam&lt;br&gt;prisutveckling. Industrins vinstmarginal väntas ändå stiga något under&lt;br&gt;perioden eftersom produktiviteten ökar starkt. Trots detta beräknas&lt;br&gt;industrin fortsätta att tappa marknadsandelar i OECD-området, men i&lt;br&gt;avtagande takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och&lt;br&gt;export av bearbetade varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders&lt;br&gt;importriser, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska exportpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandelar, volym&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportvolym&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av&lt;br&gt;bearbetade varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som&lt;br&gt;mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser&lt;br&gt;vägs samman på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kraftiga andelsförlustema i OECD-området ger uttryck för den&lt;br&gt;ogynnsamma varusammansättningen för svensk export de senaste åren.&lt;br&gt;Under 1991 och prognosperioden 1992-1993 är det övriga faktorer än&lt;br&gt;relativpriset som förklarar den största delen av förlusterna. Investe-&lt;br&gt;ringarna i avsättningsländema väntas bli fortsatt svaga. En annan&lt;br&gt;förklaring kan vara att framför allt de stora svenska multinationella&lt;br&gt;företagen ökar sin export från dotterbolag i utlandet medan deras export&lt;br&gt;från Sverige får minskad betydelse. En studie av Sveriges 15 största&lt;br&gt;industriföretag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, som 1989 svarade för 20% av svensk export, visar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Svenska storkoncerners internationalisering - en uppdatering för perioden 1985-&lt;br&gt;1989, KatarinaStenmark, SAFIR-projektet, utredningsrapport91-l, Industriförbundet&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras försäljning från Sverige till externa kunder ökat långsammare än Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;deras utlandsproduktion under 1980-talets senare hälft. Dessutom har Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;exporten från Sverige till dotterbolag utomlands (intemexport) ökat&lt;br&gt;betydligt långsammare än utlandsproduktionen. Detta kan delvis&lt;br&gt;tillskrivas att dotterbolagen blivit mindre beroende av leveranser från&lt;br&gt;moderbolagen. En orsak till denna utveckling kan vara att förvärvade&lt;br&gt;bolag i utlandet behåller tidigare leverantörer av insatsvaror. De svenska&lt;br&gt;underleverantörerna får därmed svårare att hävda sig i konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta talar också för att kopplingen mellan utlandsproduktionen och de&lt;br&gt;svenska koncemdelama avtar, vilket missgynnar exporten från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden för bearbetade varor i OECD bedöms öka med knappt 4%&lt;br&gt;1992 och med omkring 6 1/2% 1993, vilket kan sägas vara en relativt&lt;br&gt;svag återhämtning. Under högkonjunkturen 1984-1986 växte marknaden&lt;br&gt;i genomsnitt med drygt 10% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3:1 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade&lt;br&gt;varor till 14 OECD-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1980=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-6.png" style="width:278pt;height:177pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i framför allt Tyskland&lt;br&gt;(se kapitel 2) gör att det finns en risk för att marknadstillväxten kan bli&lt;br&gt;betydligt lägre än prognosticerat. I prognosen förutsätts en BNP-ökning&lt;br&gt;för Tyskland med ca 1 % 1992. Om Tyskland istället får nolltillväxt i år&lt;br&gt;medför det en dämpning av landets och även en rad övriga OECD-&lt;br&gt;länders import. Sammantaget skulle det innebära en neddragning av&lt;br&gt;marknadstillväxten för 14 OECD-länder med 1,3 procentenheter, till&lt;br&gt;2,5% för 1992. Konsekvenserna för Sverige skulle bli avsevärda. Varu-&lt;br&gt;exporten, varuimporten och BNP-tillväxten skulle i år bli 0,9, 0,5 resp.&lt;br&gt;0,2 procentenheter lägre. Kalkylen förutsätter oförändrade marknads-&lt;br&gt;andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk varuexport &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges totala varuexport minskade med diygt 2% i volym 1991. I år bilaga I-l-l&lt;br&gt;beräknas varuexporten öka med omkring 1% och med diygt 4 1/5%&lt;br&gt;1993. Förutom en ökad marknadstillväxt, beror uppgången på stärkt&lt;br&gt;konkurrenskraft. Den ogynnsamma produktinriktningen avtar dessutom,&lt;br&gt;då efterfrågan på viktiga exportvaror för Sverige gradvis återhämtar sig.&lt;br&gt;Den måttliga uppgången i efterfrågan i omvärlden bidrar emellertid till&lt;br&gt;att exporten av bearbetade varor bedöms ta fart först mot slutet av&lt;br&gt;perioden och öka med omkring 1 % i år och med nära 6 % nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustrins export minskade kraftigt 1991, med drygt 5% i&lt;br&gt;volym. I år beräknas efterfrågan successivt förbättras och exportvolymen&lt;br&gt;för dessa varor öka med 1%. Nästa år beräknas den ta fart i samband&lt;br&gt;med den snabbare marknadstillväxten och förbättrade konkurrenskraften,&lt;br&gt;och öka med 6 1/2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För basindustrin beräknas exportvolymen i år öka något snabbare än&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="8"&gt;
&lt;p&gt;för verkstadsindustrin. Från en volymökning med 1% förra året,&lt;br&gt;beräknas exporten stiga med knappt 2% i år och med diygt 3% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:2 Export av varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mdr&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Volymutveckling&lt;br&gt;procent per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Prisutveckling&lt;br&gt;procent per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;281,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Import&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;År 1991 minskade varuimporten med 7 1/2% i volym jämfört med 1990.&lt;br&gt;Nedgången omfattade i stort sett samtliga varukategorier, särskilt&lt;br&gt;investerings- och insatsvaror, byggvaror, eneigivaror och personbilar.&lt;br&gt;Undantag utgör importen av konsumtionsvaror, som steg med 1% i&lt;br&gt;värde, vilket förklaras av en uppgång för importen av dagligvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importen av bearbetade varor föll 1991 betydligt kraftigare än vad den&lt;br&gt;slutliga efterfrågan indikerar. Detta hänger delvis samman med att den&lt;br&gt;kraftiga lageravveckling som gjordes under året höll tillbaka importen.&lt;br&gt;Denna förklaring är dock inte tillräcklig. Inte heller den importvägda&lt;br&gt;efterfrågan, med lagerförändringen inkluderad, tydde på att importfallet&lt;br&gt;skulle bli så stort. En förklaring kan då vara att importandelen under&lt;br&gt;överhettningsåren steg till mycket höga nivåer genom de kapacitets-&lt;br&gt;restriktioner som förelåg för den inhemska produktionen. När dessa&lt;br&gt;begränsningar sedan bortföll i nedgångsfåsen åteigick importandelen till&lt;br&gt;mer normala nivåer. I ett sådant skede kan importen falla snabbare än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den importvägda efterfrågan. Under 1992 och 1993 väntas lageromslaget Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;bli positivt och bidra till en vändning uppåt i importen. Den importvägda Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;efterfrågan tyder emellertid på en svagare uppgång än för exporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år beräknas varuimporten minska med knappt 1% i volym för att&lt;br&gt;nästa år öka med knappt 2 1/2%. Uppgången förklaras till största delen&lt;br&gt;av en gynnsammare utveckling för exportindustrin, som väntas öka sin&lt;br&gt;efterfrågan av bl.a. importerade insatsvaror, medan övrig inhemsk&lt;br&gt;efterfrågan blir fortsatt svag. Nedgången i privat konsumtion och&lt;br&gt;bruttoinvesteringar 1993 verkar neddragande på importen, som sannolikt&lt;br&gt;folier för vissa varugrupper. De minskade byggnadsinvesteringarna bör&lt;br&gt;t. ex. leda till en fortsatt nedgång i importen av byggvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdelning på branscher för 1991 visar importminskningar av varor&lt;br&gt;från basindustri med nära 7% och av bearbetade varor med 9,5%.&lt;br&gt;Importen av varor från basindustrin väntas i år öka med ca 6% medan&lt;br&gt;den för bearbetade varor minskar med 1,8%. Nästa år tar importen av&lt;br&gt;bearbetade varor fort i samband med stigande efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importpriset för bearbetade varor steg svagt 1991. Medan importpris-&lt;br&gt;ema på papper och papp resp, järn- och stålvaror minskade, steg&lt;br&gt;importpriset för verkstadsprodukter med 1/2%. I år beräknas importpriset&lt;br&gt;för bearbetade varor däremot sjunka med 1/2%. Liksom Sveriges export-&lt;br&gt;priser för bearbetade varor föll importprisema i januari, vilket bryter mot&lt;br&gt;det tidigare säsongmönstret, som visar på relativt kraftiga höjningar i&lt;br&gt;januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:3 Import av varor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mdr&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Volymutveckling&lt;br&gt;procent per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Prisutveckling&lt;br&gt;procent per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Bytesbalans&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Överskottet i handelsbalansen mer än fördubblades förra året, till 32,6&lt;br&gt;miljarder kr. Förbättringen förklaras främst av den kraftiga minskningen&lt;br&gt;i importvolymen av framför allt investerings- och insatsvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bytesbalans visade 1991 ett underskott på 13 miljarder kr., en&lt;br&gt;förbättring med 25 miljarder kr. jämfört med föregående år. Medan&lt;br&gt;överskottet i handelsbalansen växte försämrades inte övriga stora&lt;br&gt;delposter i bytesbalansen som tidigare. Underskottet i avkastningsnettot&lt;br&gt;var så gott som oförändrat, resevalutanettot försämrades med 1,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljarder kr. medan nettot för övriga tjänster steg med drygt 5 miljarder&lt;br&gt;kr. Tjänste- och transfereringsbalansen totalt visade ett underskott på&lt;br&gt;45,6 miljarder kr. 1991 mot 52,8 miljarder kr. 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3:2 Handelsbalans för några användningsområden&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-7.png" style="width:202pt;height:187pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-8.png" style="width:277pt;height:205pt;"/&gt;
&lt;p&gt;varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i kapitalavkastningen väntas ligga kvar på ungefär samma&lt;br&gt;nivå under hela prognosperioden, omkring 24 miljarder kr., vilket främst&lt;br&gt;förklaras av utvecklingen i räntenettot. Det försämrades med endast 1,5&lt;br&gt;miljarder kr. 1991, att jämföra med drygt 14 miljarder kr. 1990.&lt;br&gt;Underskottet beräknas fortsätta att stiga i ungefär samma långsamma takt&lt;br&gt;under de närmaste åren. Den räntebärande skulden till utlandet ökar inte&lt;br&gt;lika mycket som tidigare, främst p.g.a. att de svenska direktinveste-&lt;br&gt;ringama utomlands mattats betydligt. Den internationella räntenivån&lt;br&gt;väntas dessutom sjunka något vilket motverkar en starkare uppgång i&lt;br&gt;ränteutbetalningarna. Förbättringen i räntenettot motverkas emellertid i&lt;br&gt;viss mån av att den kortfristiga upplåningen förra året tenderade att&lt;br&gt;ersättas av lån med längre löptider, lån som vanligtvis medför halvårsvisa&lt;br&gt;eller helårsvisa räntebetalningar. Denna typ av lån som togs under 1991&lt;br&gt;genererar följaktligen räntebetalningar först i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettotillgångarna i utländska portfölj aktier väntas fortsätta växa under&lt;br&gt;prognosperioden, men tillväxten bedöms bli relativt svag. Den betydliga&lt;br&gt;stockuppbyggnaden i utländska aktier som skett efter valutaavregleringen&lt;br&gt;har hittills inte visat sig i någon motsvarande markant uppgång i inflödet&lt;br&gt;av aktieutdelningar från utlandet. En förklaring kan vara att en stor del&lt;br&gt;av utdelningarna återinvesteras i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 gav de svenska direktinvesteringama inkl, återinvesterade&lt;br&gt;vinstmedel ett nettoutflöde på diygt 16 miljarder kr., vilket kan jämföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med nära 70 miljarder kr. föregående år. Förutom en markant nedgång&lt;br&gt;i utgående svenska direktinvesteringar jämfört med tidigare år gjorde&lt;br&gt;svenska företag stora desinvesteringar utomlands, dvs. utländska&lt;br&gt;dotterbolag eller produktionsenheter avyttrades och företagen omstruk-&lt;br&gt;turerades. De utländska direktinvesteringama i Sverige ökade dessutom&lt;br&gt;markant, från ca 14 miljarder kr. 1990 till ca 42 miljarder kr. 1991. Till&lt;br&gt;detta bidrog Tetrapaks köp av AlfaLaval starkt. Nettoutflödet av&lt;br&gt;direktinvesteringar krympte följaktligen kraftigt förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3:3 Sveriges bytesbalans, rullande tolvmånaderstal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-9.png" style="width:279pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lägre svenska direktinvesteringarna utomlands kan förklaras av flera&lt;br&gt;faktorer. Portföljanpassningen efter valutaavregleringen 1989 har trappats&lt;br&gt;av. Dessutom bidrar den kraftigt försämrade lönsamheten i framför allt&lt;br&gt;industrin i Sverige, den internationella konjunkturnedgången, fållande&lt;br&gt;priser på fastigheter, förändringen i den ekonomiska politiken och&lt;br&gt;företagsklimatet i Sverige till dämpningen i utlandsinvesteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydligt lugnare investeringsfas inleddes globalt sett förra året. En&lt;br&gt;fortsatt god utveckling för utländska direktinvesteringar i Sverige kan&lt;br&gt;ändå väntas de närmaste åren. För detta talar bl.a. att det blivit lättare&lt;br&gt;för utländska företag att köpa svenska företag sedan den nya förvärvslag-&lt;br&gt;stiftningen trädde i kraft 1 januari 1992. Den förutsedda förstärkningen&lt;br&gt;av näringslivets konkurrenskraft, genom lägre lönekostnadsökningar och&lt;br&gt;högre produktivitetstillväxt, borde vidare medföra en förbättring av&lt;br&gt;näringslivsklimatet och därmed stimulera utländska investeringar i&lt;br&gt;Sverige. Företagsbeskattningen i Sverige bedöms också vara förmånlig&lt;br&gt;jämfört med en rad övriga OECD-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i resevalutanettot ökade med endast 1,5 miljarder kr.&lt;br&gt;1991 mot 3,4 miljarder kr. 1990. Utlandsresandet föll kraftigt i böljan&lt;br&gt;av året i samband med kriget vid Persiska viken. Resevalutautgiftema&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskade med 2% 1991 räknat i volym. Antalet charterresenärer från&lt;br&gt;Sverige till utlandet föll totalt med 10% 1991 jämfört med 1990. Affärs-&lt;br&gt;resandet ser också ut att ha blivit mer återhållsamt. Kostnaderna för&lt;br&gt;utlandsresande i arbetet med övernattning minskade med 8 %, eller med&lt;br&gt;1,8 miljarder kr. i lästa priser 1991 jämfört med 1990, enligt statistik&lt;br&gt;från Sveriges Turistråd. Framför allt har en neddragning skett i antalet&lt;br&gt;studieresor utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resevalutainkomstema har minskat mycket kraftigt, vilket hör samman&lt;br&gt;med lågkonjunkturen, men också med tidigare relativprishöjningar på&lt;br&gt;svenska turisttjänster. Antalet utländska gästnätter i hotell e.d. minskade&lt;br&gt;med 15% förra året. Under prognosperioden förbättras emellertid&lt;br&gt;relativpriserna då Sveriges inflationstakt kommit ned på en låg nivå&lt;br&gt;internationellt sett. Momssänkningen från 25% till 18% på bl.a. hotell,&lt;br&gt;restaurang och inrikes transporter från den 1 januari 1992 bedöms också&lt;br&gt;bidra till en förbättring i resevalutainkomsterna. I år beräknas under-&lt;br&gt;skottet i resevalutanettot försämras med en miljard kr. och ligga kvar på&lt;br&gt;ungefär samma nivå nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3:4 Bytesbalans&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja och petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resevaluta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varu- och tjänstenetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på kapital&lt;br&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntenetto&lt;br&gt;återinvesterade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vinstmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utdelningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.&lt;br&gt;Källor: Riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i nettot för övriga tjänster minskade markant förra året,&lt;br&gt;med drygt 5 miljarder kr. jämfört med 1990. Importen av provisions- och&lt;br&gt;försäljningstjänster samt entreprenader föll kraftigt i samband med den&lt;br&gt;svaga inhemska efterfrågan. Med den något gynnsammare konjunkturen&lt;br&gt;under prognosperioden ökar sannolikt åter utgifterna, men underskottet&lt;br&gt;i övriga tjänster väntas endast uppgå till omkring 2 miljarder kr. både i&lt;br&gt;år och nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottet i handelsbalansen förutses öka till närmare 52 miljarder kr.&lt;br&gt;1993. Förutom återhämtningen i varuexporten väntas en fortsatt relativt&lt;br&gt;svag inhemsk efterfrågan bidra till allt högre överskott. Därmed beräknas&lt;br&gt;bytesbalansen för första året sedan 1986 visa ett överskott 1993, på diygt&lt;br&gt;3 miljarder kr., vilket motsvarar 0,2% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 150 Bil. 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Industri&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska återhämtningen i omvärlden sker något senare än&lt;br&gt;tidigare beräknats, vilket i hög grad drabbar industrin. Lageravvecklingen&lt;br&gt;fortsätter i år och industriproduktionen, som enligt nationalräkenskaperna&lt;br&gt;minskade med drygt 5% 1991, väntas börja ta fart först under andra&lt;br&gt;halvåret i år. Lönsamheten i industrin nådde en bottennivå förra året och&lt;br&gt;beräknas nu förbättras successivt i samband med relativt låga lönekost-&lt;br&gt;nadsökningar och stärkt produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Produktion och konkurrenskraft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Industrins orderingång från exportmarknaden tycks ha nått en bottennivå&lt;br&gt;i slutet av 1991, medan orderingången från hemmamarknaden fortsatte&lt;br&gt;att falla. Enligt konjunkturinstitutets konjunkturbarometer var industrins&lt;br&gt;exportorderingång oförändrad första kvartalet i år och under andra&lt;br&gt;kvartalet väntas en uppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriföretagen räknar med ökad produktion redan andra kvartalet,&lt;br&gt;men hela 43 % av industriföretagen bedömde i mars sina färdigvarulager&lt;br&gt;som för stora. Under första halvåret 1991 skedde en ofrivillig upp-&lt;br&gt;byggnad av färdigvarulagren och först under fjärde kvartalet drogs lagren&lt;br&gt;ned, enligt SCB:s statistik. Enligt konjunkturbarometem växte färdigvaru-&lt;br&gt;lagren första kvartalet i år och företagen planerar fortfarande för&lt;br&gt;neddragningar. Först under andra halvåret i år beräknas därför tillväxten&lt;br&gt;i produktionen komma igång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4:1 Industriproduktion 1974-1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1980=100, tre månaders glidande medelvärde&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-10.png" style="width:280pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktionen minskade med 19% från den senaste toppnivån i&lt;br&gt;januari 1989 till december 1991, enligt industristatistiken. Nedgången har&lt;br&gt;varit snabbare än under de närmast föregående lågkonjunkturerna i mitten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på 1970-talet och början av 1980-talet. Från toppnivån i juni 1974 till&lt;br&gt;bottennivån i juni 1978 föll industriproduktionen med 16%. Under&lt;br&gt;motsvarande nedgångsfes i böljan av 1980-talet minskade industriproduk-&lt;br&gt;tionen med 9 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 minskade industriproduktionen med ca 8 % enligt industri-&lt;br&gt;statistiken, men med drygt 5 % enligt nationalräkenskaperna. Skillnaden&lt;br&gt;förklaras av att nationalräkenskaperna stämmer av produktionen mot&lt;br&gt;efterfrågesidan, som för 1991 visar på en mindre kraftig nedgång än vad&lt;br&gt;industristatistiken indikerar. I nationalräkenskaperna justerades därför&lt;br&gt;industriproduktionen upp för att bättre stämma överens med användnings-&lt;br&gt;sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i industriproduktionen var förra året kraftigast för&lt;br&gt;verkstadsindustrin, som 1991 svarade för 44% av förädlingsvärdet i hela&lt;br&gt;tillverkningsindustrin. Produktionen inom branschen minskade med ca 6&lt;br&gt;1/2% 1991, enligt nationalräkenskaperna. För basindustrin begränsades&lt;br&gt;nedgången till 1 1/2%. Medan produktionen steg med diygt 5% för&lt;br&gt;elektroindustrin var fallet kraftigt, mellan 9% och 10%, för maskin-,&lt;br&gt;metallvaru- och transportmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoserna över industriproduktionen utgår här från nationalräken-&lt;br&gt;skaperna. Industriproduktionen förutses minska med 2% i år och öka&lt;br&gt;med diygt 3 1/2% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4:1 Industriproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;exkl. varv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrin totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Basindustri omfattar gruvor, sågverk, massaindustri, pappersindustri samt&lt;br&gt;järn-, stål- och metallverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins kapacitetsutnyttjande minskade med ca 8 procentenheter från&lt;br&gt;toppnivån i böljan av 1989 till fjärde kvartalet 1991, då nyttjandegraden&lt;br&gt;uppgick till 82%. Under den tidigare nedgångsfåsen från böijan av 1979&lt;br&gt;till bottennivån 1982 minskade kapacitetsutnyttjandet med ca 7 procenten-&lt;br&gt;heter. Den senaste nedgången ser alltså inte avvikande ut, men den sker&lt;br&gt;från en något högre nivå. Industrins kapacitetsutnyttjande fjärde kvartalet&lt;br&gt;1991 låg knappt 3 procentenheter över bottennivån 1982. Skillnaden&lt;br&gt;mellan det möjliga kapacitetsutnyttjandet med befmtlig arbetsstyrka i&lt;br&gt;industrin och det faktiska kapacitetsutnyttjandet ökade markant under&lt;br&gt;1991. Detta innebar att industrin, med befintlig arbetsstyrka, skulle ha&lt;br&gt;kunnat producera ca 12% mer fjärde kvartalet. Det svaga efterfrågeläget&lt;br&gt;förklarar emellertid nedgången i kapacitetsutnyttjandet. Det kraftiga fallet&lt;br&gt;talar för att industrin behållit ledig kapacitet snarare än lagt ned&lt;br&gt;kapacitet. Konjunkturinstitutet har gjort en uppskattning av industrins&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalstock och visar att den fortsätter att öka i volym, men i lägre takt.&lt;br&gt;Kapitalkvoten, dvs. kapitalstockens andel av förädlingsvärdet, ligger&lt;br&gt;kvar på en hög nivå. Det talar också mot att någon omlåttande utslagning&lt;br&gt;av kapacitet skett. Statistiken är emellertid osäker och bygger delvis på&lt;br&gt;ett antagande om realkapitalets medellivslängd. Risken finns därför att&lt;br&gt;utslagning av kapacitet underskattas under vissa perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallet i kapacitetsutnyttjandet i verkstadsindustrin från början av 1989&lt;br&gt;har varit kraftigare jämfört med nedgången under 1980-1982. Då sjönk&lt;br&gt;det med 7 procentenheter, medan det minskade med nära 12 procenten-&lt;br&gt;heter från första kvartalet 1989 t.o.m. fjärde kvartalet 1991. Den kraftiga&lt;br&gt;nedgången tyder på att verkstadsindustrin till stor del valt att behålla&lt;br&gt;ledig kapacitet för att utnyttja vid kommande konjunkturuppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4:2 Kapacitetsutnyttjandet i verkstadsindustrin (exkl. varv)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-11.png" style="width:279pt;height:191pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan sysselsättningen inom industrin beräknas fortsätta att kraftigt&lt;br&gt;minska ökar produktiviteten markant, med drygt 5 % såväl i år som 1993.&lt;br&gt;En omfattande strukturomvandling sker nu inom stora delar av industrin,&lt;br&gt;med målet att höja produktivitetstillväxten. Inom flera stora verkstads-&lt;br&gt;företag koncentreras produktionen till färre enheter, produktionen blir&lt;br&gt;mer specialiserad, teknikutvecklingen möjliggör en längre driven&lt;br&gt;mekanisering av tillverkningen, personalen omoiganiseras och far ökad&lt;br&gt;kompetens, ledtiderna kortas ned m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen i industrin kommer att underlättas av att konkurrens-&lt;br&gt;kraften stärks. Under 1991 steg industrins lönekostnader (timlön inkl,&lt;br&gt;sociala avgifter) med ca 7% jämfört med drygt 10 1/2% året innan.&lt;br&gt;Produktiviteten ökade ungefär lika mycket båda åren, med knappt 1 %.&lt;br&gt;Arbetskostnaderna per producerad enhet ökade följaktligen med nära&lt;br&gt;10% 1990 och med ca 6% förra året. Motsvarande uppgång i konkur-&lt;br&gt;rentländerna 1991 uppgick till knappt 4 1/2%. Kronans effektiva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;depreciering med drygt 1 % förra året medförde att enhetsarbets-&lt;br&gt;kostnadema räknat i gemensam valuta ökade maiginellt snabbare än i&lt;br&gt;konkurrentländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De låga lönekostnadsökningama i år och nästa år, som beräknas uppgå&lt;br&gt;till drygt 3 % per år, och produktivitetsökningarna på drygt 5 % per år,&lt;br&gt;bidrar till en kraftig förstärkning av industrins konkurrenskraft. Medan&lt;br&gt;industrins enhetsarbetskostnader minskar med omkring 2% i år och nästa&lt;br&gt;år stiger den i konkurrentländerna. Den tyska industrin, den största&lt;br&gt;konkurrenten till svensk industri, tappar konkurrenskraft i förhållande till&lt;br&gt;Sverige, i och med ökade arbetskostnader per producerad enhet med&lt;br&gt;4,8% i år och med 3% nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relativa arbetskostnaden per producerad enhet förutses minska med&lt;br&gt;sammanlagt ca 8 1/2% för svensk industri under 1992-1993. Förutom att&lt;br&gt;lönekostnaderna ökar långsammare i Sverige jämfört med konkurrent-&lt;br&gt;länderna beräknas produktiviteten stiga ca 6 1/2% snabbare för svensk&lt;br&gt;industri under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4:2 Nyckeltal för industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad per timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhetsarbetskostnad, (ULC)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet, 11 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 OECD-länders ULC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 OECD-länders ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder fortfarande oklarhet om den rätta nivån för industrins relativa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetskostnader per producerad enhet. Industristatistiken ger en gynn-&lt;br&gt;sammare bild än nationalräkenskaperna över utvecklingen i industrins&lt;br&gt;enhetsarbetskostnader under 1980-talet. SCB utreder hur skillnaderna kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förklaras&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och har bl.a. redan konstaterat att sanningen bör ligga&lt;br&gt;någonstans mellan industristatistikens och nationalräkenskapernas resultat.&lt;br&gt;Det finns bl.a. risk för inkonsistens i nationalräkenskaperna genom att&lt;br&gt;olika källor används för täljare och nämnare i produktivitetsmåttet.&lt;br&gt;Industristatistiken har däremot överskattat produktivitetsutvecklingen och&lt;br&gt;underskattat industrins totala kostnader. SCB kommer till sommaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;presentera en &amp;quot;ny&amp;quot; industristatistik, med en avgränsning av industri-&lt;br&gt;verksamheten som ska stämma bättre överens med nationalräken-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaperna. Nationalräkenskaperna kommer också att justeras med&lt;br&gt;avseende på industrins förädlingsvärde och resultatet kommer att&lt;br&gt;presenteras i slutet av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Industrins konkurrenskraft och produktivitet i fokus - en utvärdering av stati-&lt;br&gt;stiken, Margareta Ringqvist, SCB 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Lönsamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under andra halvåret 1989 böljade industriföretagens vinster fälla. De&lt;br&gt;senaste två åren krympte industrins vinstmarginal (beräknad som&lt;br&gt;bruttoöverskott&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; dividerat med bruttoproduktionsvärde) kraftigt, med&lt;br&gt;sammanlagt 1,5 procentenheter. Under den förra lågkonjunkturen i böljan&lt;br&gt;av 1980-talet minskade den med knappt en procentenhet. Industri-&lt;br&gt;företagens resultat efter finansnetto föll med 46% 1991, ett kraftigt fäll&lt;br&gt;historiskt sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4:3 Industrins bruttovinst som andel av kapitalstocken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-12.png" style="width:279pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Diagrammet avser industrin exkl. varv och petroleumraffinaderier.&lt;br&gt;Källor. Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönsamheten i småföretagen inom hela näringslivet minskade också&lt;br&gt;fr.o.m. hösten 1989, vilket småföretagarbarometem&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; visar. Lönsamheten&lt;br&gt;för småföretagen väntas nå en bottennivå första halvåret 1992. Den&lt;br&gt;kraftiga försämringen de senaste åren sammanföll med ökningen i antalet&lt;br&gt;företagskonkurser och bankernas kreditförluster. En åtstramning av&lt;br&gt;kreditmarknaden har skett, vilket i första hand tycks drabba småföretag,&lt;br&gt;som fatt svårare att få lån till nyinvesteringar beviljade till följd av en allt&lt;br&gt;hårdare kreditprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året skedde en nedväxling i industrins lönekostnader per produce-&lt;br&gt;rad enhet. Dessutom steg insatskostnadema betydligt långsammare än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Bruttoöverskottet är ett nationalräkenskapsbegrepp, som uttrycker hur mycket&lt;br&gt;som återstår av förädlingsvärdet när lönekostnaderna räknats bort. I företagseko-&lt;br&gt;nomiska termer motsvaras bruttoöverskottet närmast av rörelseresultat exkl.&lt;br&gt;lagerprisvinster, före kalkylmässiga avskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Undersökningen omfattar företag med upp till 19 anställda inom den affärs-&lt;br&gt;drivande sektorn i näringslivet. Företagarnas Riksorganisation och Förenings-&lt;br&gt;banken svarar för undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare. Vinstmarginalerna minskade ändå eftersom produktpriserna steg Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ännu långsammare än de rörliga kostnaderna. Minskad efterfrågan, Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;överkapacitet i vissa branscher, ökad konkurrens, marknadsandels-&lt;br&gt;förluster, fallande priser på bl.a. metaller, bidrog till små prisökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins vinstandel, dvs. driftsöverskottet brutto som andel av&lt;br&gt;förädlingsvärdet, beräknas ha nått en botten 1991, i nivå med 1982-års&lt;br&gt;vinstandel. Bottennivån vid den förra lågkonjunkturen nåddes emellertid&lt;br&gt;1981 och låg 5 procentenheter lägre än 1982-års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år väntas industrins vinstmarginal öka med 0,8 procentenheter. Till&lt;br&gt;detta bidrar nedgången i lönekostnaderna per producerad enhet, som&lt;br&gt;minskar med ca 2%. Dessutom stiger knappast insatsvarukostnadema.&lt;br&gt;Priserna på petroleumprodukter minskar kraftigt från föregående år&lt;br&gt;medan övriga insatsvarupriser stiger svagt. Industrins produktpriser&lt;br&gt;bedöms ligga kvar på en i det närmaste oförändrad nivå. Trots det stiger&lt;br&gt;alltså vinstmarginalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år stiger insatsvarukostnadema snabbare, men borttagandet av&lt;br&gt;den allmänna energiskatten för industrin motverkar uppgången i förbruk-&lt;br&gt;ningskostnadema. Förslaget innebär en sänkning av industrins energiskatt&lt;br&gt;med ca 3,4 miljarder kr., vilket gynnar främst den mest energitunga&lt;br&gt;industrin, dvs. basindustrin. Detta bidrar starkt till en förbättring i&lt;br&gt;industrins vinstmarginal, som stiger med hela 1,4 procentenheter 1993.&lt;br&gt;Till förbättringen bidrar dessutom en ytterligare minskning i lönekost-&lt;br&gt;naden per producerad enhet, med 1,5%. Producentpriserna stiger, men&lt;br&gt;är ändå pressade jämfört med utländska konkurrentpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4:3 Industrins rörliga kostnader, produktpriser, marginaler per&lt;br&gt;producerad enhet samt bruttoöverskottsandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Per producerad enhet&lt;br&gt;(procentuell förändring):&lt;br&gt;Förbrukningskostnad&lt;br&gt;Lönekostnad&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad per timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa rörlig kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktpris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marginal, procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoöverskottsandel&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lönekostnad per timme avser löner inkl, kollektiva avgifter. Produktivitet avser&lt;br&gt;bruttoproduktion i fasta priser per arbetad timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Som andel av förädlingsvärdet till faktorpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av industrins lönsamhet under 1980-talet har avsevärt&lt;br&gt;skilj t sig åt mellan olika branscher. För producenter av bearbetade varor&lt;br&gt;visar perioden efter devalveringarna i böljan av 1980-talet fram t.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986 en god lönsamhetsutveckling. Basindustrin följde med i den kraftiga&lt;br&gt;uppgången från 1982, men fick problem 1985-1986, då vinsterna föll.&lt;br&gt;Under perioden 1987-1989 steg basindustrins vinster igen, men övrig&lt;br&gt;industri drabbades av en försämring. Basindustrins vinstandel böljade&lt;br&gt;fålla först 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörelseresultatet efter finansnetto i svensk skogsindustri föll med nära&lt;br&gt;70% förra året. Nedgången var också kraftig för den amerikanska och&lt;br&gt;finska skogsindustrin. Positiva effekter av den finska devalveringen i&lt;br&gt;november förra året märks inte i resultatet för 1991, men bör komma i&lt;br&gt;år. Den finska skogsindustrin har i viss mån vunnit marknadsandelar&lt;br&gt;efter devalveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrin har fortsatta problem med överkapacitet för både massa&lt;br&gt;och papper, och konkurrensen är hård. Medan efterfrågan från om-&lt;br&gt;världen på massa och papper haft en tendens att öka, bidrog överkapa-&lt;br&gt;citeten till att exportpriserna på massa sjönk 1991 med 22,5%. Vinst-&lt;br&gt;marginalerna minskade därmed mycket kraftigt. Priset på pappersmassa&lt;br&gt;bedöms vara på väg uppåt, men från en låg nivå. Exportpriset för massa&lt;br&gt;beräknas för helåret 1992 fålla med 2% jämfört med föregående år.&lt;br&gt;Exportpriset på papper och papp kan väntas minska med över 5% i år&lt;br&gt;från en uppgång förra året med knappt 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För järn-, stål- och metallverk föll exportpriserna också under 1991.&lt;br&gt;Efterfrågan minskade, både från hemma- och exportmarknaden. Den&lt;br&gt;globala investeringsnedgången slog hårt mot branschen. För börsbolagen&lt;br&gt;inom metallindustrin föll resultatet efter finansnetto med drygt 65%&lt;br&gt;förra året. Konjunkturuppgången på viktiga marknader väntas dessutom&lt;br&gt;gå långsamt, men dock bidra till en successiv resultatförbättring för&lt;br&gt;branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basindustrins rörliga kostnader per producerad enhet beräknas fålla&lt;br&gt;med drygt 1 % i år. De pressade priserna medför emellertid en nedgång&lt;br&gt;i vinstmarginalen även i år, med 1/2 procentenhet. Först nästa år väntas&lt;br&gt;marginalerna förbättras, delvis till följd av en markant uppgång i försälj-&lt;br&gt;ningspriserna. Dessutom bidrar slopandet av den allmänna energiskatten&lt;br&gt;för industrin starkt till att dämpa uppgången i basindustrins förbruknings-&lt;br&gt;kostnader 1993. De beräknas stiga med 2,6% medan lönekostnaden per&lt;br&gt;producerad enhet minskar med knappt 1 %. De rörliga kostnaderna totalt&lt;br&gt;ökar med knappt 2% medan produktpriserna stiger med ca 6 1/2%.&lt;br&gt;Vinstmarginalen stiger då med ca 4 1/2 procentenheter. Bruttoöverskottet&lt;br&gt;som andel av förädlingsvärdet ökar till knappt 38%. Den senaste&lt;br&gt;toppnivån 1989 låg vinstandelen på nära 43 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga efterfrågeutvecklingen för bilar och investeringsvaror har&lt;br&gt;slagit hårt mot verkstadsindustrins export. Transportmedelsindustrins&lt;br&gt;vinster föll kraftigt förra året, vilket främst förklaras av den negativa&lt;br&gt;utvecklingen för personbilsförsäljningen, särskilt på de stora marknaderna&lt;br&gt;USA, Storbritannien och Sverige. Enligt Sveriges Verkstadsindustriers&lt;br&gt;prognos för den totala verkstadsindustrin minskade avkastningen på totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; med tre procentenheter 1991 från föregående år, till 3,1% 1991.&lt;br&gt;Rörelsemaiginalen&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; blev negativ, -1,3%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den stora nedgången för verkstadsindustrin finns nu vissa positiva&lt;br&gt;tecken. Exportorderingången till branschen som helhet tycks vara på väg&lt;br&gt;uppåt, men tillväxten i år väntas bli svag. Lönekostnaderna per produce-&lt;br&gt;rad enhet minskar med diygt 2% i år till följd av en markant uppgång i&lt;br&gt;produktivitetstillväxten. De totala rörliga kostnaderna väntas minska i år&lt;br&gt;med knappt 1/2%, vilket ger visst utiymme för en uppgång i vinst-&lt;br&gt;marginalerna, trots att produktpriset i det närmaste förblir oförändrat.&lt;br&gt;Nästa år beräknas marginalen växa snabbare, trots fortsatt pressade&lt;br&gt;produktpriser. Produktivitetsökningen förblir stark och lönekostnaden per&lt;br&gt;producerad enhet minskar med ca 3 1/2%. Uppgången i förbruknings-&lt;br&gt;kostnadema motverkas något av slopandet av energiskatten för industrin,&lt;br&gt;men i betydligt mindre grad jämfört med effekten för basindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Resultat efter finansnetto plus räntekostnader som andel av totalt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Resultat före finansnetto som andel av omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Näringslivets tjänster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den del av tjänstesektorn som riktas mot framför allt industri- och&lt;br&gt;byggföretag märkte av en minskad efterfrågan 1991. Fortsatt fällande&lt;br&gt;industriproduktion i år försvagar efterfrågan på dessa tjänster ytterligare,&lt;br&gt;men under loppet av 1993 väntas en förbättring. För de tjänster som&lt;br&gt;riktas mot hushållen är utvecklingen den motsatta. Produktionen av&lt;br&gt;hushållstjänster fortsätter att stiga i år, men beräknas däremot gå tillbaka&lt;br&gt;när den privata konsumtionen minskar 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste decennierna har tjänstesektorn passerat industrin i&lt;br&gt;fråga om antalet sysselsatta och produktion, se diagram 5:1. År 1991&lt;br&gt;arbetade ungefär 2/3 av de sysselsatta inom tjänstesektorn och ca 1/3&lt;br&gt;inom den varuproducerande sektorn. Framväxten av ett &amp;quot;tjänstesamhälle&amp;quot;&lt;br&gt;är en internationell företeelse och andelen sysselsatta inom tjänstesektorn&lt;br&gt;uppgick till 65% i genomsnitt inom OECD 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen i näringslivets olika delar i&lt;br&gt;förhållande till BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-13.png" style="width:171pt;height:111pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Till industrin har SNI 2-5 räknats, till tjänster SNI 6-9.&lt;br&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion och sysselsättning i näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta i näringslivet i förhållande till totala antalet&lt;br&gt;sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-14.png" style="width:171pt;height:111pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Tjänsterna kan delas in beroende på var produktionen sker. En tjänst&lt;br&gt;klassificeras som offentlig om den produceras inom en offentlig&lt;br&gt;myndighet. De övriga tjänsterna produceras inom näringslivet för&lt;br&gt;försäljning på marknaden och utgör det som vanligen kallas för den&lt;br&gt;privata tjänstesektorn. Det innebär att även statliga och kommunala bolag&lt;br&gt;samt affärsdrivande verk räknas till den privata tjänstesektorn. År 1991&lt;br&gt;svarande den för 35 % av totalt antal sysselsatta och 39% av produktionen&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata tjänstesektorn består i sin tur av en mängd ytterst&lt;br&gt;heterogena branscher. Om branscherna indelas efter hur tjänsterna anv-&lt;br&gt;änds utgör knappt hälften, 48% 1990, insats i annan produktion i&lt;br&gt;Sverige, s.k. företagstjänster. De övriga tjänsterna går till slutlig&lt;br&gt;förbrukning, till allra största del privat konsumtion (36%). Efterfrågan&lt;br&gt;på företagstjänster följer närmast industri- och byggkonjunkturen, medan&lt;br&gt;hushållstjänsternas utveckling främst kopplas till privat konsumtion.&lt;br&gt;Därmed skiljer sig konjunkturkänsligheten mellan de olika tjänste-&lt;br&gt;branschema väsentligen åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framväxten av tjänstesektorn förklaras delvis av att produktionsmeto-&lt;br&gt;derna blivit alltmer kunskapsintensiva, vilket ställer större krav på&lt;br&gt;kvalificerade tjänster. Dessutom sker s.k. sektorövergångar, vilket&lt;br&gt;innebär att verksamheter omklassificeras från t.ex. industri till tjänstesek-&lt;br&gt;tor p.g.a. att den huvudsakliga verksamheten förändras eller att delar av&lt;br&gt;företag bolagiseras. Detta fenomen förklarar framför allt ökningen av&lt;br&gt;uppdragsverksamhet under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsternas andel av utrikeshandeln, exkl. finansiella tjänster, har vuxit&lt;br&gt;från 15 till 20% under de två senaste decennierna. När kreditmark-&lt;br&gt;nadema avreglerades har utbytet av finansiella tjänster mellan länder&lt;br&gt;stigit markant. Betalningen för dessa sker emellertid främst genom&lt;br&gt;räntemarginaler och registreras därmed inte i statistiken. EES-avtalet och&lt;br&gt;ett framtida EG-medlemsskap medför att branscher som hittills varit&lt;br&gt;skyddade nu utsätts för utländsk konkurrens. Tjänstehandeln förutses&lt;br&gt;därför växa länder emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från svensk näringsgrensindelning (SNI) kan&lt;br&gt;följande indelning av den privata tjänstesektorn göras efter tjänsternas&lt;br&gt;användningsområden:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Distributionstjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Distributionstjänster består av parti- och detaljhandel tillsammans med&lt;br&gt;restaurang- och hotellverksamhet. Dessa är huvudsakligen hushålls-&lt;br&gt;tjänster, men partihandeln riktas mot såväl hushåll som företag.&lt;br&gt;Detaljhandeln redovisade en ökad försäljningsvolym 1991, men pris-&lt;br&gt;utvecklingen var svag, vilket innebar krympande vinstmarginaler.&lt;br&gt;Sårbarheten ökade därmed och konkurserna inom sällanköpsvaruhandeln&lt;br&gt;steg med drygt 60%. Utvecklingen inom partihandeln var splittrad. Den&lt;br&gt;del som levererar till detaljhandeln klarade sig bättre än den som riktas&lt;br&gt;mot annan produktion. Inom partihandeln minskade såväl försäljnings-&lt;br&gt;volymen som antalet anställda under 1991. Orderläget var svagt och&lt;br&gt;försäljningspriserna i stort sett oförändrade. Mer än 60% av partihandels-&lt;br&gt;företagen uppgav i konjunkturinstitutets tjänstebarometer (sista kvartalet&lt;br&gt;1991) att lönsamheten var dålig, vilket också resulterade i en uppgång av&lt;br&gt;antalet konkurser med 56%. Bruttoöverskottsandelen inom hela varu-&lt;br&gt;handeln minskade från 9,8% 1990 till 8,2% i fjol och totalt 11 700&lt;br&gt;personer varslades under 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommunikationstjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Person- och godstransporter samt post- och telekommunikation utgör&lt;br&gt;tillsammans kommunikationstjänster. Tjänsterna riktas till både företag&lt;br&gt;och hushåll. Åkeriernas transportvolym gick tillbaka under 1991 och&lt;br&gt;prissänkningar var vanligare än prishöjningar enligt tjänstebarometem.&lt;br&gt;Samfärdseltjänstema redovisade också en volymminskning förra året,&lt;br&gt;medan post- och teletjänster steg. Sektorn är idag starkt reglerad, men&lt;br&gt;kommer att utsättas för ökad konkurrens i och med EES-avtalet. Hårdare&lt;br&gt;miljökrav, liksom en ökad kostnadsmedvetenhet inom näringslivet, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. påverkar företagens lagerhållningsbeteende, väntas medföra struk-&lt;br&gt;turförändringar inom transportsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansiella tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansiella tjänster består av bank- och forsäkringsverksamhet och&lt;br&gt;inriktas mot såväl företag som hushåll. Den snabba utvecklingen på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna medförde att grändragningen mellan bank- och&lt;br&gt;forsäkringsverksamhet luckrades upp. Fr.o.m. den 1 augusti i fjol blev&lt;br&gt;det tillåtet för banker och försäkringsbolag att äga varandra. Produk-&lt;br&gt;tionen ökade 1991 med 7 resp. 4% inom bank- och försäkringsverk-&lt;br&gt;samhet. Bruttoöverskottsandelen, som för finansiella företag avspeglar&lt;br&gt;räntenettot minus förvaltningskostnader, steg något under 1991. Andra&lt;br&gt;halvan av 1980-talet kännetecknades av en generös och expansiv kredit-&lt;br&gt;givning. Lågkonjunkturen och betydande prisfall på kommersiella fastig-&lt;br&gt;heter medförde att kreditinstituten under förra året drabbades av kraftigt&lt;br&gt;ökade kreditförluster. Tack vare den goda intjänandeförmågan begrän-&lt;br&gt;sades dock det negativa resulatet till ca 10 miljarder kr i det svenska&lt;br&gt;banksystemet. Både bank- och försäkringsbranschen karaktäriserades av&lt;br&gt;starka koncentrationstendenser för att genom stordriftsfördelar hantera&lt;br&gt;den försämrade lönsamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fastighetsförvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteinnehållet inom branschen fastighetsförvaltning utgör en ytterst&lt;br&gt;liten del av kostnaderna. De motsvaras i stället främst av kapitalkostnader&lt;br&gt;samt kostnader för reparationer, underhåll och energi. Antalet sysselsatta&lt;br&gt;inom branschen är därför mycket litet. Produktionen är på kort sikt inte&lt;br&gt;konjunkturberoende utan utvecklas i den takt den befintliga bostads-&lt;br&gt;stocken slits och underhålls. Prisfallet på kommersiella fastigheter under&lt;br&gt;den senaste tiden samt förändringar av bostadssubventioner och ett lägre&lt;br&gt;bostadsbyggande framöver m.m. torde på sikt leda till en svag utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdragsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsverksamhet är den del av tjänstesektorn som vuxit snabbast&lt;br&gt;under de två gångna decennierna. Uppdragsverksamhet är i sig en ytterst&lt;br&gt;heterogen bransch och återfinns inom områden som t. ex. ADB, teknik,&lt;br&gt;reklam, informations- och skrivbyråer. Minsta gemensamma nämnare är&lt;br&gt;att det handlar om konsultverksamhet som nästan uteslutande inriktar sig&lt;br&gt;mot företag. De skilda delsektorema påverkas ytterst olika av den&lt;br&gt;rådande lågkonjunkturen. Värst drabbade enligt tjänstebarometem är&lt;br&gt;byggkonsulter där omsättningen liksom orderingången föll märkbart,&lt;br&gt;medan motpolen utgörs av juridisk uppdragsverksamhet där efterfrågan&lt;br&gt;var fortsatt stark hela 1991. Totalt sett inom uppdragsverksamhet ökade&lt;br&gt;antalet arbetade timmar medan bristen på arbetskraft med branschspecifik&lt;br&gt;kompetens upphörde helt. Den samlade produktionsvolymen böljade&lt;br&gt;också fålla under loppet av 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga privata tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I övriga privata tjänster inkluderas renhållning, undervisning, rekreation&lt;br&gt;m.m. som riktas mot såväl företag som hushåll. Produktionsvolymen&lt;br&gt;sjönk något under 1991, samtidigt som antalet arbetade timmar steg med&lt;br&gt;1%. I den mån offentliga tjänster privatiseras kommer undervisnings-&lt;br&gt;sektorn liksom hälso- och sjukvård att öka kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten ökade med 0,9% i genomsnitt i tjänstesektorn under&lt;br&gt;perioden 1980-1990 och steg med 1,0% i fjol. Den har dock fluktuerat&lt;br&gt;kraftigt och på ett ibland svårförklarligt sätt. Det är problematiskt att&lt;br&gt;avgöra hur stor del av en värdemässig förändring som utgör ersättning&lt;br&gt;för ökad kvalitet och som därmed skall betraktas som en volymökning.&lt;br&gt;Det ligger ofta i tjänstens karaktär att kvaliteten inte är kvantifierbar&lt;br&gt;samtidigt som den är ett mycket viktigt konkurrensmedel. I produk-&lt;br&gt;tivitetsdelegationens betänkande angavs att svårigheter att mäta kvalitets-&lt;br&gt;förändringar sannolikt lett till att produktivitetsökningen underskattats i&lt;br&gt;delar av tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattereformen genomfördes breddades basen för mervärdeskatt.&lt;br&gt;Detta påverkade de tjänstesektorer som tidigare varit befriade eller hade&lt;br&gt;reducerad skattesats och som vänder sig till hushåll. Enligt den utredning&lt;br&gt;som dåvarande Statens Industriverk (SIND) gjorde i samband med skatte-&lt;br&gt;reformen leder den höjda mervärdeskattesatsen till en nedgång i turismen&lt;br&gt;(hotell- och restaurangbranschen, vissa transportbranscher, nöjesfält&lt;br&gt;m.m.) med 11% på lång sikt. Efter den partiella mervärdeskattesänk-&lt;br&gt;ningen fr.o.m. 1992 begränsas nedgången i turism enligt SIND till ca&lt;br&gt;5%. Sänkningen omfattar livsmedel, hotell- och restaurangtjänster samt&lt;br&gt;persontransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5:2 Konjunkturläget i olika Ijänstebranscher&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-15.png" style="width:247pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nettotal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/3 &amp;nbsp;1990/4&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/1&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/2&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/3&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/4&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Bilden visar ett nulägesomdöme av antalet företag som anger att konjunktur-&lt;br&gt;läget förbättrats minus de som anser att det försämrats, under första kvartalet 1992.&lt;br&gt;Källa: Konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utsikter för 1992 - 1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet publicerar sedan två år en konjunkturbarometer för&lt;br&gt;tjänstesektorn motsvarande den som görs för industrin. Tjänstebarometem&lt;br&gt;omfattar detalj- och partihandeln, åkerier och uppdragsverksamhet.&lt;br&gt;Barometern för första kvartalet 1992 visar på ett splittrat konjunkturläge,&lt;br&gt;se diagram 5:2. Detaljhandeln tror på en fortsatt ökad försäljningsvolym,&lt;br&gt;men ett minskat antal anställda det kommande halvåret. Såväl parti-&lt;br&gt;handeln som åkerierna väntar sig neddragningar av försäljningsvolym och&lt;br&gt;antalet anställda. Inom uppdragsverksamhet finns vissa sektorer vars&lt;br&gt;förväntningar är positiva, men det stora flertalet tror på minskad&lt;br&gt;fakturering och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt fallande industriproduktion i år förstärker de indikationer som&lt;br&gt;framkommer ur tjänstebarometem om en negativ utveckling av produk-&lt;br&gt;tionen av företagstjänstema, men en förbättring väntas under 1993 när&lt;br&gt;industriproduktionen vänder uppåt. En fortsatt positiv utveckling av den&lt;br&gt;privata konsumtionen i år bidrar till en ökning av hushållstjänsternas&lt;br&gt;produktion som kompenserar nedgången av företagstjänstema. Däremot&lt;br&gt;förutses en försvagning 1993 när den privata konsumtionen väntas gå&lt;br&gt;tillbaka. Rationaliseringar förväntas leda till en minskad sysselsättning i&lt;br&gt;år främst inom företagstjänstema, men också inom hushållstjänsterna&lt;br&gt;beräknas sysselsättningen gå tillbaka något. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;produktionen stiga med 0,9% i år och med 1,8% 1993, samtidigt som&lt;br&gt;sysselsättningen fäller med knappt 2% i år och ytterligare ca 1% 1993.&lt;br&gt;Prognoserna över produktion och sysselsättning innebär att produk-&lt;br&gt;tiviteten inom tjänstesektorn beräknas öka med 2 1/2 till 3 % per år under&lt;br&gt;prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Arbetsmarknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter en avtagande överhettning under loppet av 1990, med stigande&lt;br&gt;arbetslöshet mot slutet av året, fortsatte arbetsmarknadsläget att försämras&lt;br&gt;i ett snabbt tempo under 1991. Arbetslösheten steg med ca en procent-&lt;br&gt;enhet från början av året till närmare 3,5% mot slutet av 1991. Syssel-&lt;br&gt;sättningsnedgången var markant. Antalet minskade med närmare 80 000&lt;br&gt;personer i genomsnitt under året. Nedgången var betydligt kraftigare&lt;br&gt;under senare delen av året. Ökningen av arbetslösheten dämpades av ett&lt;br&gt;allt starkare fall i arbetskraftsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatt höga nivån på antalet varsel samt den svaga efterfrågan på&lt;br&gt;arbetskraft som råder indikerar en fortsatt stigande arbetslöshet från den&lt;br&gt;höga nivån på 4,1% som uppnåddes under böljan av 1992. Årsgenom-&lt;br&gt;snittet 1992 beräknas stiga till 4,4%. Sysselsättningen förutses fålla med&lt;br&gt;närmare 3,5% eller ca 150 000 personer. Också 1993 beräknas syssel-&lt;br&gt;sättningen fortsätta att sjunka, om än i en avtagande takt, och arbetslös-&lt;br&gt;heten stiger till ett årsgenomsnitt på ca 5%. Den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;hålls tillbaka av de ytterligare åtgärder som föreslås sättas in. Orsakerna&lt;br&gt;till det pressade arbetsmarknadsläget är en svag utveckling av produk-&lt;br&gt;tionen med en minskning med 0,5% 1992 och endast 1% ökning nästa&lt;br&gt;år. Dessutom tillkommer effekten av en ovanligt kraftig produktivitets-&lt;br&gt;tillväxt med uppemot 3% per år. Det normala mönstret har varit att&lt;br&gt;produktiviteten stiger i en konjunkturuppgång i samband med att&lt;br&gt;produktionen åter tar iärt. I år sjunker istället produktionen samtidigt som&lt;br&gt;en ännu starkare nedgång av sysselsättningen orsakar produktivitetsför-&lt;br&gt;bättringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6:1 Antal varsel om uppsägningar per kvartal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-16.png" style="width:279pt;height:166pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Sysselsättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i sysselsättningen, som inleddes i böljan av 1991 fortsatte&lt;br&gt;under året i en accelererande takt. I genomsnitt under 1991 sjönk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättningen med närmare 80 000 personer eller 1,7%. Antalet&lt;br&gt;arbetade timmar föll med 2%, vilket innebar att medelarbetstiden&lt;br&gt;reducerades något. Att medelarbetstiden avtog trots minskad sjukfrån-&lt;br&gt;varo sammanhänger med att antalet lagstadgade semesterdagar utökades&lt;br&gt;med två dagar för stor del av de sysselsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sysselsättningsnedgången, som fortsatte i snabbt tempo i böljan av&lt;br&gt;1992, bidrog främst industrin, men minskningar noterades inom samtliga&lt;br&gt;branscher. Nedgången inom den konkurrensutsatta delen i ekonomin har&lt;br&gt;pågått sedan böljan av 1990. Inom de privata och offentliga konkurrens-&lt;br&gt;skyddade sektorerna noterades en stagnation eller tillbakagång först under&lt;br&gt;andra hälften av 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:1 Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivå Förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraft, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga trenden mot minskad sysselsättning inom jord- och&lt;br&gt;skogsbruket förutses fortsätta. Under 1991 sjönk antalet med 6 000&lt;br&gt;personer. I år och nästa år beräknas antalet gå ned ungefär lika mycket.&lt;br&gt;Inom jordbruket är omställningen mer av strukturell art genom den&lt;br&gt;jordbrukspolitiska reformen och närmandet till EG medan omställningen&lt;br&gt;är mer konjunkturell inom skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin fortsätter den starka neddragningen av sysselsättningen.&lt;br&gt;Förra året sjönk antalet med över 60 000 personer. I år beräknas&lt;br&gt;nedgången bli ännu större, 70 000 personer. Den starkt avtagande syssel-&lt;br&gt;sättningen, i timmar räknat 7 %, samtidigt som produktionen fäller med&lt;br&gt;endast ca 2% innebär en produktivitetsuppgång på hela 5,5%. Nästa år&lt;br&gt;beräknas produktivitetsutvecklingen bli lika stark, till följd av att&lt;br&gt;produktionen växer med ca 4% samtidigt som sysselsättningen fortsätter&lt;br&gt;att fålla med ytterligare 1,5%. Trots att industriproduktionen vänder&lt;br&gt;uppåt relativt kraftigt förutses således produktivitetsökningen bli&lt;br&gt;densamma som i år. Detta förklaras av att de stora sysselsättningsned-&lt;br&gt;dragningar som gjorts minskar potentialen för snabba produktivitets-&lt;br&gt;ökningar när efterfrågan åter tar fart. Det innebär att arbetskraftsreserven&lt;br&gt;som tidigare i motsvarande konjunkturfåser genererat en snabb produk-&lt;br&gt;tivitetstillväxt i produktionsökningsfäser nu är mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamheten ligger sent i konjunkturcykeln och syssel-&lt;br&gt;sättningen böljade minska först mot slutet av 1991. Under 1992 och&lt;br&gt;1993 förutses en stark neddragning av antalet sysselsatta, med ca 40 000&lt;br&gt;resp. 25 000 personer. Förutom effekten av konjunkturnedgången samt&lt;br&gt;oron på de finansiella marknaderna finns strukturella orsaker till&lt;br&gt;nedgången. Det innebär en anpassning till högre relativkostnader för&lt;br&gt;boendet samt en lägre subventionering av byggandet. Den starka produk-&lt;br&gt;tivitetstillväxt, år 1992 närmare 7%, som blir följden av den omfattande&lt;br&gt;sysselsättningsneddragningen kan till viss del förklaras av effek-&lt;br&gt;tivitetsförbättringar i samband med avvecklandet av subventioner och&lt;br&gt;regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den privata tjänstesektorn avtog sysselsättningen alltmer under&lt;br&gt;loppet av 1991. I genomsnitt under året föll sysselsättningen med 14 000&lt;br&gt;personer. Det var varuhandeln som svarade för hela nedgången. Produk-&lt;br&gt;tionen inom tjänstesektorn var relativt oförändrad. I år väntas däremot&lt;br&gt;produktionen stiga med närmare 1%, till följd av den positiva utveck-&lt;br&gt;lingen av den privata konsumtionen, medan antalet sysselsatta faller med&lt;br&gt;1,5%, eller med 25 000 personer. Ar 1993 beräknas sysselsättnings-&lt;br&gt;nedgången bromsas upp samtidigt som produktionen stiger med närmare&lt;br&gt;2% till följd av vändningen uppåt i industriproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stagnation av sysselsättningen inträffade under loppet av 1991 inom&lt;br&gt;den kommunala sektorn. Under 1992 förutses en minskning med ca&lt;br&gt;10 000 personer och 1993 ett ytterligare fall med 13 000 personer.&lt;br&gt;Överföringen av antalet personer i beredskapsarbete och inskolnings-&lt;br&gt;platser till de föreslagna s.k. ungdomspraktikplatsema innebär en ned-&lt;br&gt;dragning i sig. Detta beror på att de som berörs av de förstnämnda typen&lt;br&gt;av åtgärder räknas som sysselsatta, företrädelsevis inom kommunerna,&lt;br&gt;medan deltagande i ungdomspraktik definieras som studerande och&lt;br&gt;därmed inte ingår i arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen inom staten böljade falla under loppet av 1991.&lt;br&gt;Genomsnittet för året steg ändå enligt arbetskraftsundersökningen (AKU)&lt;br&gt;med 5 000 personer jämfört med 1990. Det beror dock på statistiska&lt;br&gt;mätfel. Enligt SCB:s årsstatistik för den statliga sysselsättningen var&lt;br&gt;antalet istället ungefär oförändrat jämfört med 1990. Neddragningen av&lt;br&gt;den statliga administrationen gör att antalet förutsätts minska både 1992&lt;br&gt;och 1993 med sammanlagt 12 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis fortsätter den snabba nedgången av den totala&lt;br&gt;sysselsättningen under 1992. Kostnadskrisen inom industrin under senare&lt;br&gt;delen av 1980-talet medförde att sysselsättningen där böljade anpassas&lt;br&gt;nedåt redan 1989. Därefter har trycket på effektiviseringar stigit som&lt;br&gt;följd av de krav som ställs i samband med den allt starkare inter-&lt;br&gt;nationella integrationen samt p.g.a. den desinflationsprocess som&lt;br&gt;ekonomin genomgår bl.a till följd av att devalveringsvägen är stängd.&lt;br&gt;Denna anpassningsprocess, som förstärkts av konjunkturnedgången,&lt;br&gt;beräknas fortsätta under prognosperioden. Under 1993 drar minskningen&lt;br&gt;inom byggsektorn ned sysselsättningsutvecklingen medan fallet bromsas&lt;br&gt;i industrin samt i den privata tjänstesektorn, där produktionsökningar&lt;br&gt;förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:2 Produktion och sysselsättning i timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;br&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;br&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För produktiviteten innebär detta förlopp att en kraftig uppgång sker&lt;br&gt;1992 till följd av den starka sysselsättningsnedgången, trots att produk-&lt;br&gt;tionen faller. Produktiviteten stiger med 2,8%. Det föreligger dock stora&lt;br&gt;tolkningsproblem av sambandet mellan produktions-, efterfråge- och&lt;br&gt;sysselsättningsutvecklingen i statistiken för 1991. Det får återverkningar&lt;br&gt;också under prognosperioden. År 1993 sker en lika stark produk-&lt;br&gt;tivitetsförbättring. Större delen av den strukturella anpassningsprocessen&lt;br&gt;bör då ha genomförts, åtminstone inom industrin. Dessutom böljar&lt;br&gt;sannolikt företagen se en ljusning i ekonomin och benägenheten att&lt;br&gt;ytterligare dra ned på personal kan därmed komma att avta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstidens utveckling är ytterligare en faktor som påverkar&lt;br&gt;sysselsättningen. Under 1991 sjönk medelarbetstiden trots att sjukfrån-&lt;br&gt;varon minskade. Det är en följd främst av att antalet semesterdagar&lt;br&gt;utökades bland vissa grupper. År 1992 och 1993 beräknas medelarbets-&lt;br&gt;tiden stiga svagt, trots att det också finns ett antal faktorer som verkar i&lt;br&gt;motsatt riktning. Det gäller t.ex. ett ökat antal permitteringar med&lt;br&gt;korttidsvecka och en högre andel deltidsarbetande. I uppdragande riktning&lt;br&gt;verkar däremot den minskande frånvaron, främst sjukfrånvaron som&lt;br&gt;historiskt tenderat att ha ett motkonjunkturellt förlopp. Ett antal&lt;br&gt;förändringar i sjukförsäkringssystemet förstärker denna tendens. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen som infördes fr.o.m.&lt;br&gt;1 januari 1992, de ökade satsningarna på rehabilitering samt det&lt;br&gt;aviserade införandet av två karensdagar 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Utbud av arbetskraft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I samband med att efterfrågan på arbetskraft blev allt starkare mot slutet&lt;br&gt;av 1980-talet steg också antalet personer i arbetskraften i snabb takt.&lt;br&gt;Under loppet av 1990 avtog ökningstakten och under 1991 inleddes en&lt;br&gt;nedgång som gradvis accelererade. I genomsnitt föll antalet under året&lt;br&gt;med 25 000 personer. Befolkningen ökade med ca 27 000 personer i&lt;br&gt;genomsnitt under 1991 enligt AKU. Ett lägre arbetskraftsdeltagande&lt;br&gt;svarade därmed för hela minskningen av antalet i arbetskraften. Bakom&lt;br&gt;nedgången av arbetskraftsdeltagandet ligger ett starkt fäll i de yngre&lt;br&gt;åldersgrupperna. Bland de äldre i åldern 55-64 år fortsatte däremot&lt;br&gt;deltagandet att stiga något, främst bland kvinnorna. Det totala arbets-&lt;br&gt;kraftsutbudet minskade av flera skäl. Antalet personer i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning steg samtidigt som antalet platser i det reguljära utbildnings-&lt;br&gt;väsendet utökades. Under 1991 ökade antalet studerande, som ej deltog&lt;br&gt;i arbetskraften, med drygt 40 000 personer enligt AKU. Därav skulle,&lt;br&gt;enligt AMS statistik, uppgången i antalet i arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;utgöra ca hälften. Motivationen att aktivt söka arbete minskas också i takt&lt;br&gt;med att arbetsmarknadsläget försämras. Utvecklingen av antalet s.k.&lt;br&gt;latent arbetssökande, dvs. personer som kan och vill arbeta men inte&lt;br&gt;aktivt sökt arbete och därmed inte inräknas i arbetskraften, bekräftar&lt;br&gt;denna utveckling. En stor del av dessa är ungdomar. Noteras kan att&lt;br&gt;också studerande som egentligen vill arbeta kan klassas som latent&lt;br&gt;arbetssökande. Under 1991 uppgick antalet latent arbetssökande till ca&lt;br&gt;65 000 personer, att jämföra med ca 40 000 personer 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:3 Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsmedeltal 1991 och förändring i procentenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivå Förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16-19 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-24 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-54 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55-64 år,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatt försämrade arbetsmarknadsläget som förutses under&lt;br&gt;prognosperioden medför att utbudet av arbetskraft sannolikt fortsätter att&lt;br&gt;minska. Nedgången beräknas bli starkast 1992 då effekten av ökade&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder är som störst. Utbudet väntas fålla med&lt;br&gt;nästan 80 000 personer 1992. År 1993 förutses ytterligare en minskning&lt;br&gt;med närmare 50 000 personer. Utbudet minskar trots att befolkningen&lt;br&gt;beräknas fortsätta stiga med ca 20 000 per år. Det är således arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftsdeltagandet som svarar för tillbakagången. Mest markant väntas&lt;br&gt;nedgången bland ungdomar bli. Till det medverkar den fortsatta&lt;br&gt;utvecklingen mot att alltfler studerar, främst genom arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska insatser som praktikplatser. Den höga nivån på det&lt;br&gt;totala arbetskraftsdeltagandet som uppnåddes under överhettningsåren&lt;br&gt;fram till 1990 berodde sannolikt på att grupper som tidigare haft svårt&lt;br&gt;att ta sig in på arbetsmarknaden i högre utsträckning kunde etablera sig&lt;br&gt;där. Ytterligare en orsak till att arbetskraftsdeltagandet sjunker, vilket det&lt;br&gt;inte gjort i tidigare konjunkturnedgångar, är att kvinnornas förvärvs-&lt;br&gt;frekvens alltmer närmat sig männens varför bidraget från den trend-&lt;br&gt;mässiga uppgången för kvinnorna avtagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer i åldern 65-74 år gör SCB en specialundersökning det&lt;br&gt;sista kvartalet varje år, eftersom denna grupp inte täcks av de ordinarie&lt;br&gt;månatliga arbetskraftsundersökningama. Efter en svacka 1990 steg&lt;br&gt;arbetskraftsdeltagandet oväntat 1991 trots det försämrade arbets-&lt;br&gt;marknadsläget. Andelen som deltar i arbetskraften i åldersgruppen&lt;br&gt;uppgick till 9,6%, mot 8,5% ett år tidigare. Det var männen som svarade&lt;br&gt;för uppgången, medan deltagandet bland kvinnorna var oförändrat.&lt;br&gt;Arbetskraftstalet bland männen uppgick till närmare 15%, mot drygt 12%&lt;br&gt;för ett år sedan. Bland kvinnorna deltog endast 5% av befolkningen i&lt;br&gt;arbetskraften. Det totala antalet sysselsatta i denna åldersgrupp uppgick&lt;br&gt;till 80 000 personer, vilket är 10 000 fler än året innan. En stor andel av&lt;br&gt;de sysselsatta, 60%, utgörs av egna företagare eller medhjälpande&lt;br&gt;familjemedlem. Denna grupp svarade också för större delen av ökningen.&lt;br&gt;Under prognosperioden förutses arbetskraftsdeltagandet i denna grupp&lt;br&gt;vara oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten böljade stiga under loppet av 1990 från, p.g.a. över-&lt;br&gt;hettningen, en mycket låg nivå på drygt 1 % av arbetskraften. Ökningen&lt;br&gt;fortsatte under 1991. Under det första halvåret uppgick arbetslösheten till&lt;br&gt;drygt 2% och under det andra till drygt 3%. Genomsnittet för helåret&lt;br&gt;blev 2,7% motsvarande ca 120 000 personer. Det var ca 50 000 fler än&lt;br&gt;året innan, då arbetslösheten uppgick till 1,5%. Nedgången i utbudet,&lt;br&gt;ökade arbetsmarknadspolitiska insatser samt en minskad medelarbetstid&lt;br&gt;bromsade uppgången i den öppna arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:4 Relativ arbetslöshet i olika åldrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16-19 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-24 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-54 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55-64 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Siffrorna för åren 1983-1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av&lt;br&gt;mätmetod i AKU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En större utjämning av fördelningen av arbetslösheten mellan olika&lt;br&gt;grupper och regioner tycks ha skett under innevarande lågkonjunktur i&lt;br&gt;förhållande till böijan av 1980-talet. Trots detta drabbas de som har ett&lt;br&gt;svagt fäste på arbetsmarknaden hårdast även vid denna konjunktur-&lt;br&gt;nedgång. Det gäller t.ex. ungdomar och utländska medboigare. I åldern&lt;br&gt;16-19 år uppgick arbetslösheten 1991 till närmare 7% och bland 20-24-&lt;br&gt;åringama till närmare 6%. Relativt sett har 20-24-åringama drabbats&lt;br&gt;hårdare än i förra lågkonjunkturen. Åldersgruppen 55-64 år har däremot&lt;br&gt;klarat sig bättre. Bland utländska medborgare uppgick arbetslösheten till&lt;br&gt;6,6% 1991. Det innebär ett relativt sett avsevärt sämre arbets-&lt;br&gt;marknadsläge än i förra lågkonjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten bland männen är nu betydligt högre än bland kvinnor.&lt;br&gt;Situationen var den motsatta i föregående lågkonjunktur. Ytterligare en&lt;br&gt;grupp med försämrat relativt arbetsmarknadsläge är tjänstemännen som&lt;br&gt;i allt högre grad har berörts av de strukturella förändringarna i närings-&lt;br&gt;livet. Neddragningarna i den offentliga verksamheten väntas bidra till ett&lt;br&gt;fortsatt besvärligt arbetsmarknadsläge för denna yrkeskategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots ökningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har en&lt;br&gt;markant uppgång av antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa längre tid än 6&lt;br&gt;månader) skett det senaste året. I andra länder har långtidsarbetslösheten&lt;br&gt;varit en av faktorerna som lett till &amp;quot;hysteresis&amp;quot;, dvs. en permanent högre&lt;br&gt;arbetslöshet. En risk är då att överhettningstendenser kan uppstå vid en&lt;br&gt;relativt måttlig uppgång av produktionen. Antalet långtidsarbetslösa i&lt;br&gt;Sverige böljade stiga i slutet av 1990. Uppgången fortsatte under 1991&lt;br&gt;och antalet uppgick till i genomsnitt ca 20 000 personer. Mot slutet av&lt;br&gt;året och böijan av 1992 hade antalet stigit till ca 35 000 personer. Av&lt;br&gt;dessa hade ca 1/4 varit arbetslösa längre tid än ett år. Medeltiden i&lt;br&gt;arbetslöshet har på ett år stigit med ca 3 veckor till 18 veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som årsgenomsnitt uppgick antalet långtidsarbetslösa som mest under&lt;br&gt;föregående lågkonjunktur till ca 40 000 personer. Det motsvarade&lt;br&gt;närmare 30% av det totala antalet arbetslösa. Samma andel i böijan av&lt;br&gt;detta år var ca 20%. Eftersom andelen historiskt stiger med lång&lt;br&gt;eftersläpning är det sannolikt att den kommer att fortsätta att stiga också&lt;br&gt;under denna prognosperiod. T.ex. har antalet arbetslösa som varit&lt;br&gt;arbetslösa i 3-6 månader ökat markant. Jämfört med slutet av 1990 hade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antalet vid slutet av 1991 fördubblats till ca 35 000 personer. En&lt;br&gt;motsvarande andel långtidsarbetslösa som under föregående lågkonjunktur&lt;br&gt;innebär ett genomsnitt på ca 70 000 långtidsarbetslösa 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lågkonjunkturen inverkar också på arbetstiderna som tenderar att&lt;br&gt;förkortas inom vissa delar av arbetsmarknaden. Antalet personer som&lt;br&gt;skulle vilja arbeta mer böljade stiga redan under 1990. Uppgången&lt;br&gt;fortsatte 1991 då 250 000 personer skulle ha velat arbeta mer än de&lt;br&gt;gjorde om de inte hade hindrats av arbetsmarknadsskäl. Enligt AMS&lt;br&gt;statistik över antalet deltidsarbetslösa består majoriteten av dessa av&lt;br&gt;kvinnor. En stor del av de deltidsarbetslösa finns inom hälso- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vikande sysselsättningen gör att arbetslösheten bedöms fortsätta att&lt;br&gt;stiga under 1992 för att under loppet av 1993 säsongrensat plana ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsuppgången bromsas av att utbudet faller. Arbetslösheten&lt;br&gt;beräknas uppgå till i genomsnitt 4,4% 1992 och till 5,0% 1993. Det&lt;br&gt;innebär en uppgång med ca 75 000 personer till ca 195 000 arbetslösa&lt;br&gt;1992. År 1993 förutses antalet stiga till 220 000 personer. Det innebär&lt;br&gt;en nästan dubbelt så hög andel öppet arbetslösa plus andelen i kon-&lt;br&gt;junkturberoende åtgärder 1993 jämfört med den som uppnåddes under&lt;br&gt;föregående lågkonjunktur. Då uppgick andelen som högst till ca 5,5 % av&lt;br&gt;arbetskraften. Det kan jämföras med de 9% som förutses för 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6:2 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-17.png" style="width:278pt;height:197pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal risker i ovanstående bedömning. Svårfångade&lt;br&gt;faktorer som desinflationsprocessen samt strukturella förändringar som&lt;br&gt;ekonomin för närvarande genomgår inverkar, förutom konjunkturen, på&lt;br&gt;förloppet. Historiska samband är därmed mer otillförlitliga än tidigare.&lt;br&gt;Svårigheterna är stora när det gäller att bedöma arbetsgivarnas beteende&lt;br&gt;och därmed produktivitetsutvecklingen. Dessutom tillkommer problemen&lt;br&gt;med statistiken vad gäller den bristande samstämmigheten mellan&lt;br&gt;produktions- och användningssida. Arbetslöshetsprognosen fäller ut&lt;br&gt;utifrån en kalkyl med många och osäkra poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har arbetsmarknadspolitiken i ökad utsträckning&lt;br&gt;inriktats på att underlätta anpassningen på arbetsmarknaden. Det innebär&lt;br&gt;en prioritering av utbildnings- och rehabiliteringsinsatser samt en&lt;br&gt;förstärkning av platsförmedlingen. Antalet personer som deltog i syssel-&lt;br&gt;sättningsskapande åtgärder drogs successivt ned från toppåret 1984 till&lt;br&gt;1990. Under samma period var antalet deltagande i arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning relativt oförändrat. Under 1991 steg antalet personer i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning mycket starkt medan antalet personer i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättningsskapande åtgärder ökade i betydligt mindre omfattning. I&lt;br&gt;prognosen beräknas antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;stiga till ca 4% av arbetskraften, motsvarande ca 180 000 personer,&lt;br&gt;under första halvåret 1993. För resterande del av året görs ett be-&lt;br&gt;räkningstekniskt antagande om oförändrad volym. Den föreslagna s.k.&lt;br&gt;ungdomspraktiken som införs i halvårsskiftet 1992 beräknas innebära ett&lt;br&gt;nettotillskott av antalet i åtgärder med ca 40 000 personer. Antalet som&lt;br&gt;förutses delta i ungdomspraktiken uppgår till ca 60 000 personer, varav&lt;br&gt;20 000 överförs från särskilda inskolningsplatser och beredskapsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6:5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental, genomsnitt per år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättnings-&lt;br&gt;skapande åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- beredskapsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ungdomslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;särskild inskol-&lt;br&gt;ningsplats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- avtalad inskol-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningsplats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- rekryteringsstöd&lt;br&gt;Arbetsmarknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utbildning (AMU)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvikariat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagsutbildning&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för arbets-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;handikappade&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av arbets-&lt;br&gt;kraften&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ungdomslagen avskaffandes den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 jul&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989 och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ersattes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;särskilda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inskol-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Utbildning vid permitteringshot, flaskhalsutbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Samhall, lönebidrag, arbetsmarknadsinstitutet och offentligt skyddat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Samtliga åtgärder exkl. arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Löner och konsumentpriser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetsdämpningen i den svenska ekonomin har fört med sig en bety-&lt;br&gt;dande nedväxling av löneökningstakten. Lönerna är historiskt sett mycket&lt;br&gt;känsliga för förändringar i arbetsmarknadsläget, men vid de arbetslös-&lt;br&gt;hetsnivåer som nu förutses är känsligheten mer osäker. Prognosen för&lt;br&gt;såväl 1992 som 1993 innebär att lönerna stiger med ca 3,5%. Detta&lt;br&gt;medför att de svenska lönerna stiger långsammare än i våra viktigaste&lt;br&gt;konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisökningstakten har avtagit mycket snabbt och är för närvarande ca&lt;br&gt;2,6 %, från att så sent som vid årsskiftet ha legat kring 8 %. Inflationsför-&lt;br&gt;väntningarna har radikalt dämpats och nu stabiliserats kring 2%. Detta&lt;br&gt;ligger väl i linje med prognosen för såväl i år som för 1993. Konsument-&lt;br&gt;prisutvecklingen hålls tillbaka, både 1992 och 1993, av omlättande&lt;br&gt;förändringar i den indirekta beskattningen. Prognosen för i år och nästa&lt;br&gt;år innebär att konsumentpriserna stiger blygsamt, med 2 respektive diygt&lt;br&gt;2%. Den underliggande prisökningstakten avtar från diygt 5% 1991 till&lt;br&gt;knappt 3% 1993. Detta innebär att de svenska konsumentpriserna stiger&lt;br&gt;långsammare än i nästan samtliga viktiga konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Löner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga löneökningstakten dämpades från 10% 1990 till diygt&lt;br&gt;5% 1991. Den allt kraftigare avmattningen av den svenska ekonomin&lt;br&gt;under 1991, i kombination med en sämre lönsamhetsutveckling och ett&lt;br&gt;stärkt förtroende för den fästa växelkurspolitiken, medförde en radikal&lt;br&gt;omsvängning av beteendet hos såväl företag som löntagare. Företagen&lt;br&gt;kom till insikt att höjda kostnader vare sig skulle ackommoderas genom&lt;br&gt;ingrepp från statsmakten eller kunde övervältras i form av höjda priser&lt;br&gt;med hänsyn till positionen på världsmarknaden. Detta skapade ett starkt&lt;br&gt;omvandlingstryck inom hela näringslivet. Hushållen å sin sida konfron-&lt;br&gt;terades med snabbt stigande varsel, företagsutslagningar och höjd&lt;br&gt;arbetslöshet. Tillsammans medförde detta en kraftig dämpning av&lt;br&gt;inflationsförväntningarna och en snabb lönenedväxling till de lägsta&lt;br&gt;löneökningstalen sedan 1960-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens forskning kring den svenska lönebildningen tyder på&lt;br&gt;att lönerna är mycket känsliga för förändringar i arbetsmarknadsläget.&lt;br&gt;Andra viktiga förklaringsfäktorer är vinster, prisförväntningar och&lt;br&gt;produktivitet. Problemet är emellertid att det inte med säkerhet går att&lt;br&gt;fastställa hur lönebildningen fungerar vid de höga arbetslöshetsnivåer som&lt;br&gt;nu förutses. Detta av den enkla anledningen att Sverige inte under efter-&lt;br&gt;krigstiden upplevt en så hög arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7:1 Timlöner och arbetskraftskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga löntagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriarbetare&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löne-&lt;br&gt;glid-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timför-&lt;br&gt;tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löne-&lt;br&gt;glid-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timför-&lt;br&gt;tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sociala&lt;br&gt;kost-&lt;br&gt;nader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbets-&lt;br&gt;krafts-&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Uppgifterna för samtliga löntagare baseras på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare&lt;br&gt;grundas på förtjänststatistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp,&lt;br&gt;som ej ingår i SCB:s statistik. Avtalskonstruktionen för industriarbetare 1987 omöjliggör en meningsfull&lt;br&gt;uppdelning på avtal och löneglidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:1 Industriarbetarlön, utfall och skattningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-18.png" style="width:278pt;height:194pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Industriarbetarlön exkl. arbetstidsförkortningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 7:1 illustreras dilemmat. Bilden visar tre olika framskriv-&lt;br&gt;ningar av industriarbetarlönen. Framskrivningama är gjorda med hjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tre olika ekonometriska skattningar. Det enda som skiljer ekvationerna&lt;br&gt;åt är den matematiska specificeringen av arbetslöshetsnivån. Ingen av&lt;br&gt;estimeringarna är den andra överlägsen vid utvärdering utifrån historiska&lt;br&gt;data, utan ger näst intill identiska resultat. När arbetslösheten når upp till&lt;br&gt;nivåer på 3% eller däröver upphör följsamheten och istället erhålles tre&lt;br&gt;tämligen olika resultat. Ett gemensamt mönster finns dock i den&lt;br&gt;bemärkelsen att alla tre skattningarna ger för svenska förhållanden&lt;br&gt;historiskt sett mycket låga tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bedömningen för innevarande år måste hänsyn också tas till gällande&lt;br&gt;avtalssituation. Parterna står i dagsläget inför stabiliseringsavtalets&lt;br&gt;kontrollstation som har till uppgift att fastställa hur stor del av löneglid-&lt;br&gt;ningen 1991 som skall avräknas från de avtalsmässiga löneökningarna&lt;br&gt;1992. Hittills har bl.a. den offentliga sektorn och Verkstadsindustriema-&lt;br&gt;metallarbetama avslutat detta arbete. I dessa fall har en avräkning skett&lt;br&gt;i enlighet med Rehnbergavtalets anda. Detta tillsammans med att&lt;br&gt;överhänget från 1991 blev något mindre än vad som förutsågs i den&lt;br&gt;preliminära nationalbudgeten motiverar en nedjustering av löneprognosen&lt;br&gt;från 4,5 till 3,5% för 1992. Den allmänna löneavgiften slopades vid&lt;br&gt;årsskiftet vilket medför att den totala timkostnaden sjunker ytterligare&lt;br&gt;0,3 procentenheter, till 3,2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga, för lönebildningen 1993, viktiga förklaringsvariabler&lt;br&gt;fortsätter att sträva åt ett och samma håll. Estimeringarna resulterar&lt;br&gt;därför i lägre löneökningar under 1993 än under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I böijan av nästa år löper de nuvarande avtalen på arbetsmarknaden ut.&lt;br&gt;Det kommer att firmas grupper med kompensationskrav för låga nomi-&lt;br&gt;nella löneökningar 1991-1992. Detta i kombination med oenighet hos&lt;br&gt;parterna vad gäller den framtida institutionella ramen för lönebildningen&lt;br&gt;kan medföra en situation som inte bara styrs av det ekonomiska läget&lt;br&gt;utan också av organisationspolitiska förhållanden. Det mycket svaga&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget bedöms dock dominera lönebildningen. Sammantaget&lt;br&gt;förutses löneökningarna 1993 uppgå till i genomsnitt 3,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskfördelningen bedöms inte vara symmetrisk kring prognosen, utan&lt;br&gt;sannolikheten förutses vara större för högre löneökningar 1992 och för&lt;br&gt;lägre under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom OECD-området steg lönerna med knappt 6% 1991 och öknings-&lt;br&gt;takten väntas avta under såväl 1992 som 1993. I Tyskland, Sveriges&lt;br&gt;viktigaste konkurrent på världmarknaden, steg lönerna med drygt 6%&lt;br&gt;1991. Även här förutses löneökningarna avta, se diagram 7:2. För första&lt;br&gt;gången sedan 1982 steg den svenska timförtjänsten långsammare än&lt;br&gt;konkurrenternas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:2 Nominell timlön inom industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring, nationell valuta&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-19.png" style="width:279pt;height:199pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent&lt;br&gt;till Sverige på världsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fästa växelkurspolitiken medför att kostnadsanpassningen till en&lt;br&gt;större del faller på lönebildningen. Åteigången kan komma att ta tid&lt;br&gt;eftersom nominallönema i Sverige inte anpassas nedåt. Samtidigt är våra&lt;br&gt;konkurrenters löneökningar relativt måttliga. En kraftig produktivitetstill-&lt;br&gt;växt medför emellertid att den relativa enhetsarbetskraftskostnaden faller&lt;br&gt;såväl 1992 som 1993. Relativpriserna förutses dock inte sjunka i samma&lt;br&gt;utsträckning, vilket speglar de svenska företagens behov att förbättra&lt;br&gt;lönsamheten, se vidare kapitel 4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Konsumentpriser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under loppet av 1991 ökade konsumentprisindex (KPI) med 8%. Den&lt;br&gt;underliggande inflationen i konsumentledet (nettoprisindex, NPI, som är&lt;br&gt;KPI rensat från indirekta skatter och subventioner) steg under 1991 med&lt;br&gt;lite drygt 5 %. I mars i år hade inflationen mätt som KPI i årstakt gått&lt;br&gt;ned till 2,6% och NPI till 4,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens prisförväntningar de kommande 12 månaderna, som föll&lt;br&gt;kraftigt under 1991, tycks ha stabiliserats kring 2%-nivån, se diagram&lt;br&gt;7:3. Detta ligger väl i linje med bedömningen nedan. Inflationsförvänt-&lt;br&gt;ningar spelar en central roll i samhällsekonomin. På basis av dessa fattas&lt;br&gt;en rad beslut i såväl företag som hushåll, t.ex. vad gäller lönsamhetskal-&lt;br&gt;kyler, lagerhållning, inköpsmönster, konsumtionens fördelning i tiden.&lt;br&gt;Detta i sin tur påverkar investeringsbeteendet hos ekonomins aktörer.&lt;br&gt;Förväntningarna påverkar också nominallönemas utveckling och därmed&lt;br&gt;kostnadstiycket i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:3 Hushållens prisforväntningar de kommande 12 månaderna&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-20.png" style="width:278pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den heldragna kurvan representerar endast de hushåll som i sina svar angivit&lt;br&gt;en förväntad inflationstakt mellan 0-15%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationsförväntningarna är numera brutna och Sverige befinner sig i&lt;br&gt;en desinflationsprocess, dvs. en period med avtagande prisökningar.&lt;br&gt;Desinflationsprocessen ger upphov till en rad olika effekter i samhälls-&lt;br&gt;ekonomin. Realräntorna stiger åtminstone till en böijan till en hög nivå,&lt;br&gt;se diagram 1:1, vilket skärper avkastningskraven på reala tillgångar.&lt;br&gt;Omfattande prisfall på t.ex. kommersiella fastigheter har medfört snabbt&lt;br&gt;växande kreditförluster. Detta har resulterat i en ytterligare åtstramning&lt;br&gt;av kreditmarknaden. Lägre priser på t.ex. fastigheter har också medfört&lt;br&gt;att kostnadsgapet mellan nyproduktion och att köpa en befintlig lokal&lt;br&gt;krympt. Tillsammans leder detta till att investeringsaktiviteten hämmas&lt;br&gt;och att omfattande rationaliseringar görs inom företagssektorn, vilket i&lt;br&gt;sin tur resulterar i lägre produktion och högre arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisprognosen för i år och nästa år återfinns i tabell 7:2.&lt;br&gt;Arbetskraftskostnaden per producerad enhet (ULC) utgör den enskilt&lt;br&gt;viktigaste förklaringsfaktom tillsammans med bedömningen av vinst-&lt;br&gt;marginalerna inom framför allt handeln. Låga löneökningar tillsammans&lt;br&gt;med sänkta arbetsgivaravgifter (1992) och god produktivitetsutveckling&lt;br&gt;bidrar till att enhetsarbetskostnadens ökningstakt kraftigt reduceras. Det&lt;br&gt;faktum att vinstmaiginalema, så som de kommer till uttiyck här, har&lt;br&gt;fallit alltsedan 1986 i kombination med svaga kostnadsökningar och en&lt;br&gt;fortsatt växande privat konsumtion motiverar en viss återhämtning av&lt;br&gt;marginalerna i år. Tendensen förväntas hålla i sig även 1993, om än i en&lt;br&gt;betydligt mindre omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid årsskiftet reducerades mervärdeskattesatsen för livsmedel, hotell&lt;br&gt;och restaurang samt för inrikes resor. Vidare reducerades investerings-&lt;br&gt;bidraget för bl.a. nybyggnation av bostäder. Sammantaget sänkte detta&lt;br&gt;KPI med drygt 1 %, men påverkade inte NPI. Nästa år avskaffas en rad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter, på bl.a. läskedrycker, konfektyr, kemisk-tekniska preparat,&lt;br&gt;kasettband och videoapparater. Samtidigt föreslås eneigibeskattningen av&lt;br&gt;bl.a. hushåll att öka. Vidare upphör den tillfälliga sänkningen av&lt;br&gt;fastighetsskatten för småhus och investeringsbidraget slopas. Slutligen&lt;br&gt;sänks mervärdeskattesatsen från 25 till 22% för de nyttigheter som idag&lt;br&gt;belastas med 25 % mervärdeskatt. Sammantaget innebär detta att bidraget&lt;br&gt;från indirekta skatter reducerar KPI:s ökningstakt 1993 med 1,1&lt;br&gt;procentenheter. NPI påverkas inte. Fastighetsskatten för andra fastigheter&lt;br&gt;än bostäder slopas fr.o.m. 1993. Detta påverkar konsumentpriserna&lt;br&gt;indirekt, via lägre kostnader för företagen, och väntas 1993 reducera&lt;br&gt;såväl KPI som NPI med ca 0,1%. Som en konsekvens av reducerade&lt;br&gt;subventioner och ökad självfinansiering förväntas en fortsatt relativt stark&lt;br&gt;prisstegring inom området &amp;quot;diverse taxor&amp;quot;, se tabellens anm. Även inom&lt;br&gt;boendet stiger kostnaderna snabbare än de genomsnittliga konsument-&lt;br&gt;priserna, vilket delvis förklaras av sänkta räntesubventioner. Prishöj-&lt;br&gt;ningarna för egnahemsboende är lägre än för boende i flerfamiljshus.&lt;br&gt;Detta sammanhänger med att reducerad avdragsrätt för kapitalkostnader&lt;br&gt;inte påverkar KPI. Allmännyttans fastigheter schablontaxeras emellertid&lt;br&gt;och för att bibehålla neutralitet mellan boendeformerna minskas&lt;br&gt;räntebidragen till flerfamiljshus (vilket påverkar KPI) när kapitalskatten&lt;br&gt;och därmed avdragsrätten för villaägare sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7:2 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoprisindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Importpriser, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oljeprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flerfamiljshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egnahem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indirekta skatter, bidrag i procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diverse taxor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensutsatt svensk produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftskostnad i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vinstmarginal, bidrag i procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoprisindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Implicitprisindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Diverse taxor består av läkemedel, läkarvård, tandläkararvode, lotteri m.m.,&lt;br&gt;TV-licens, post och tele samt resor och transporter. Nettoprisindex är KPI exkl.&lt;br&gt;indirekta skatter och subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, statens pris- och konkurrens-&lt;br&gt;verk samt finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid internationella jämförelser av inflationstakten används ofta&lt;br&gt;konsumentprisindex eller deflatom för privat konsumtion (IPI). Ingetdera&lt;br&gt;speglar det samlade inflationstrycket i en ekonomi. Dessutom föreligger&lt;br&gt;icke obetydliga skillnader mellan ländernas sätt att beräkna KPI, vilket&lt;br&gt;givetvis försämrar jämförbarheten. Inflationstakten enligt konsumentpris-&lt;br&gt;index är emellertid ett av de konvergensvillkor som kommer att ställas&lt;br&gt;inom EMU. Inom kort beräknas harmoniseringsarbetet av KPI att&lt;br&gt;inledas. Prognosen för 1992 och 1993 medför att de svenska konsument-&lt;br&gt;priserna stiger långsammare än i nästan samtliga viktiga konkurrent-&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7:4 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-21.png" style="width:278pt;height:200pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent&lt;br&gt;till Sverige på världsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En implicit prisindex för privat konsumtion (IPI) framkommer ur&lt;br&gt;nationalräkenskapernas redovisning av den privata konsumtionen.&lt;br&gt;Vikterna i IPI speglar den aktuella konsumtionssammansättningen, till&lt;br&gt;skillnad från KPI som baseras på föregående års värden. Under såväl&lt;br&gt;1990 som 1991 resulterade skattereformen i omfattande relativprisför-&lt;br&gt;skjutningar i konsumentledet. Både i år och nästa år ändras den indirekta&lt;br&gt;beskattningen. Detta tillsammans med förskjutningar i konsumtions-&lt;br&gt;sammansättningen och differensen mellan prisutvecklingen för lägenhets-&lt;br&gt;och egnahemsboende förklarar till största delen skillnaden mellan KPI&lt;br&gt;och IPI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hushållens ekonomi och privat konsumtion &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste två åren ökade hushållens realt disponibla inkomster med&lt;br&gt;sammanlagt 7,5 % medan den privata konsumtionen steg med knappt 1 %.&lt;br&gt;Hushållens sparkvot förbättrades därmed med inte mindre än 6,5&lt;br&gt;procentenheter mellan 1989 och 1991. Även 1992 beräknas en positiv&lt;br&gt;inkomstutveckling för hushållssektom trots sjunkande sysselsättning och&lt;br&gt;stigande arbetslöshet. Inkomstökningen räcker till att både höja konsum-&lt;br&gt;tionen och sparandet i år. Nästa år beräknas både inkomsterna och&lt;br&gt;konsumtionen minska och sparkvoten sjunker något, se tabell 8:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:1 Hushållssektoms disponibla inkomster, konsumtion och sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;599,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;632,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagar inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor och utdelningar, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringar från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter, avgifter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;690,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;794,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;831,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;699,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;779,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;807,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;823,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;504,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;526,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;519,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot, nivå i %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Hushållens inkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förra året steg de realt disponibla inkomsterna med nära 4,5 % samtidigt&lt;br&gt;som den reala lönesumman före skatt minskade med ca 5,5%. Bakom&lt;br&gt;den kraftiga inkomstökningen ligger i huvudsak skattereformen.&lt;br&gt;Sänkningen av inkomstskatten beräknas ge ett bidrag med ca 6,5&lt;br&gt;procentenheter till hushållens reala inkomstökning 1991. Även trans-&lt;br&gt;fereringarna från den offentliga sektorn hade en expansiv inverkan. I&lt;br&gt;skattereformen ingick höjningar av barn- och bostadsbidragen samt&lt;br&gt;pensionstillskotten. Även för 1992 medför skattesänkningar och&lt;br&gt;transfereringsökningar en relativt god inkomstutveckling för hushållen.&lt;br&gt;Nedväxlingen av inflationen är en starkt bidragande orsak till att de realt&lt;br&gt;disponibla inkomsterna kan öka med 1,5% i år trots att sysselsättningen&lt;br&gt;faller med ca 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen minskar även 1993, vilket leder till en fortsatt nedgång&lt;br&gt;av den reala lönesumman. Därtill kommer en ytterligare minskning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneinkomsterna (inkl, sjuklön) genom det föreslagna införandet av Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;karensdagar vid sjukdom. Effekterna på inkomstutvecklingen av Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;inflationsnedväxlingen avtar. De realt disponibla inkomsterna beräknas&lt;br&gt;minska med 0,8%. Nedgången begränsas av att barnbidragen höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hushållen inte får en sämre inkomstutveckling de närmaste åren,&lt;br&gt;trots att arbetsmarknaden försvagas kraftigt under hela perioden, beror&lt;br&gt;på att bortfallet av löneinkomster till stor del kompenseras genom bidrag&lt;br&gt;till personer i arbetsmarknadsutbildning och till arbetslösa, se tabell 8:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:2 Hushållens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. Procentuell utveckling Procentuellt bidrag till&lt;br&gt;Löpande priser 1985 års priser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;realinkomstutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma exkl. sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringar inkl, sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner från offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring m.m. inkl, sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;794,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillfälligt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster inkl, tillfälligt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;797,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Lönesumma, inkomstöverföringar och skatter är deflaterade med konsumentprisindex (KPI). Disponibel&lt;br&gt;inkomst och tillfälligt sparande är deflaterade med implicit prisindex för privat konsumtion (IPI). Skillnaden&lt;br&gt;mellan KPI och IPI påverkar posten &amp;quot;övriga inkomster, netto&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillfälliga sparandet drog ned hushållens köpkraft 1989 och 1990.&lt;br&gt;Vid redovisningen av disponibel inkomst i nationalräkenskaperna görs&lt;br&gt;inget avdrag för det tillfälliga sparandet. Ej heller tillskrivs hushålls-&lt;br&gt;sektom inkomster när sparandet återbetalas. Det tillfälliga sparandet&lt;br&gt;under 1989 och 1990 ingår som en del av hushållens totala sparande och&lt;br&gt;i den utsträckning som återbetalningarna av sparandet konsumeras&lt;br&gt;registreras det som ett minskat hushållssparande. Förra året steg&lt;br&gt;hushållens köpkraft utöver de disponibla inkomsterna med drygt 1&lt;br&gt;procentenhet, dels genom att det tillfälliga sparandet upphörde och dels&lt;br&gt;genom att 1989 års sparande återbetalades i maj 1991. I februari 1992&lt;br&gt;återbetalades 1990 års tillfälliga sparande, vilket bidrar till att öka&lt;br&gt;hushållens köpkraft med knappt 1/2 procentenhet i år. Nästa år minskar&lt;br&gt;köpkraften totalt med ca 1 1/2% beroende på att jämförelsenivån 1992&lt;br&gt;innefattar återbetalning av det tillfälliga sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabell 8:2 beräknas den reala timlönen före skatt stiga&lt;br&gt;med 0,8% i år och med 1,3% nästa år. Den reala lönesumman minskar&lt;br&gt;dock till följd av sjunkande sysselsättning. Den fr.o.m. 1992 införda&lt;br&gt;arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen innebär att arbetsgivaren övertar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningarna för sjukersättningen under de första 14 dagarna av en&lt;br&gt;sjukdomsperiod. Denna ersättning registreras i tabell 8:1 som lön, vilket&lt;br&gt;drar upp lönesumman i år med ca 11,5 miljarder kr. Införande av&lt;br&gt;karensdagar 1993 beräknas dra ned lönesumman (inkl, sjuklön) med ca&lt;br&gt;6 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringarna från den offentliga sektorn ökar realt med ca&lt;br&gt;3% i år. Om konsekvenserna av arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen&lt;br&gt;exkluderas (arbetsgivaren betalar sjuklön), stiger dock inkomstöver-&lt;br&gt;föringama realt med nära 6,5%. Nästa år beräknas inkomstöver-&lt;br&gt;föringama öka realt med ca 3,5%. Utbetalningarna av bidrag till&lt;br&gt;personer i arbetsmarknadsutbildning och till arbetslösa stiger kraftigt,&lt;br&gt;särskilt i år men också nästa år, till följd av det gradvis försämrade&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget. Barnbidragen höjs med 1020 kr. per barn och år&lt;br&gt;1993, se tabell 8:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8:3 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpension inkl. KBT&lt;br&gt;och delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AMU-bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAS och lönegaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiebidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomstöverföringar 277,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Deflatering är gjord med konsumentprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över hälften av inkomstöverföringama utgörs av pensioner inkl,&lt;br&gt;bostadstillägg. Pensionerna räknas upp med basbeloppet och stiger&lt;br&gt;dessutom genom att nya pensionärer med höga ATP-poäng kommer in&lt;br&gt;i systemet. Basbeloppet uppgår till 33 700 kr. i år och beräknas för 1993&lt;br&gt;till 34 400 kr. Nedväxlingen av inflationen medför att basbeloppet ökar&lt;br&gt;realt med drygt 2% i år. Nästa år blir basbeloppet realt oförändrat men&lt;br&gt;volymökningen i pensionssystemen leder dock till en fortsatt tillväxt av&lt;br&gt;de totala pensionsutbetalningarna 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsnivån i sjukförsäkringen sänktes från den 1 mars 1991 från&lt;br&gt;90% till 65% de tre första dagarna av en sjukperiod och till 80% mellan&lt;br&gt;4 till 90 dagar. Ersättningsnivån för vård av sjukt barn sänktes till 80%&lt;br&gt;de första 14 dagarna per kalenderår. För 1992 medför den ovan nämnda&lt;br&gt;arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen sänkta utbetalningar från försäk-&lt;br&gt;ringen med ca 11,5 miljarder kr. Dessa regeländringar och det försämra-&lt;br&gt;de läget på arbetsmarknaden väntas medföra en en minskning av&lt;br&gt;sjukfrånvaron de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen 1990-1991 innebar en genomgripande förändring av&lt;br&gt;skattesystemet. Skatten på arbetsinkomster har sänkts kraftigt. Alla&lt;br&gt;kapitalinkomster sammanförs till ett inkomstslag och beskattas med en&lt;br&gt;enhetlig statlig skatt om 30%. Skattesänkningen finansieras delvis inom&lt;br&gt;inkomstskattesystemet genom basbreddningar och skärpning av kapital-&lt;br&gt;beskattningen. I skattereformen ligger en årlig justering av skatteskalan.&lt;br&gt;Grundavdraget höjs i takt med basbeloppets ökning och skiktgränsen för&lt;br&gt;statsskatten räknas upp med ökningen av konsumentprisindex föregående&lt;br&gt;år (mellan oktober och oktober) plus 2 procentenheter. Det innebär för&lt;br&gt;1992 att grundavdraget höjts med ca 4,5% och skiktgränsen med ca&lt;br&gt;9,5%. Arbetsinkomster som uppgår till högst ca 200 000 kr. slipper i&lt;br&gt;stort sett statlig skatt. Genom att skatteskalan räknas upp med den&lt;br&gt;historiska inflationen uppkommer en real skattesänkning när löne-&lt;br&gt;ökningarna och inflationen avtar. Med den förväntande utvecklingen av&lt;br&gt;löner och priser i år blir det en real skattesänkning 1992 på ca 4&lt;br&gt;miljarder kr. Med real sänkning avses skattebortfallet vid en jämförelse&lt;br&gt;med vad skatteintäkterna kan beräknas till om skatteskalan för i år istället&lt;br&gt;justerats med 1992 års prisutveckling. När inflationen stabiliseras 1993&lt;br&gt;medför justeringen av skatteskalan endast en mindre nedgång av det reala&lt;br&gt;skatteutaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1992 har beslutats om vissa lindringar av kapitalbeskattningen och&lt;br&gt;för 1993 sänks skattesatsen för kapitalinkomster till 25%. Skattereduk-&lt;br&gt;tionen för fackföreningsavgifter slopas fr.o.m. 1992. Ar 1993 avskaffas&lt;br&gt;schablonavdraget under inkomst av tjänst vid taxeringen. Endast&lt;br&gt;resekostnader över 4 000 kr. och övriga kostnader över 1 000 kr.&lt;br&gt;berättigar till avdrag. Detta beräknas medföra en skattehöjning på ca 7&lt;br&gt;miljarder kr. Egenavgiften till arbetslöshetskassan fördubblades 1992 och&lt;br&gt;kommer att tredubblas fr.o.m. januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Hushållens sparande och privat konsumtion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter kreditmarknadens avreglering hösten 1985 steg den privata&lt;br&gt;konsumtionen kraftigt under en följd av år. Även inkomsterna ökade,&lt;br&gt;men inte alls i samma takt och hushållen drog ned sitt sparande.&lt;br&gt;Konsumtionsboomen kulminerade 1988. Då hade sparkvoten gått ned&lt;br&gt;med 7 procentenheter sedan 1985 och hushållens skulder som andel av&lt;br&gt;disponibel inkomst hade ökat från 103% 1985 till 135% 1988. Därefter&lt;br&gt;dämpades konsumtionstillväxten och 1990 registrerades t.o.m. en svag&lt;br&gt;tillbakagång till följd av ett kraftigt fall i bilinköpen. Sparandet förbättra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des avsevärt, men var fortfarande negativt 1990, dvs. konsumtionsnivån&lt;br&gt;fortsatte att överstiga inkomstnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:1 Privat konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr, 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säsongrensat&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-22.png" style="width:277pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Diagrammet visar konsumtionsförloppet per kvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 ökade konsumtionen successivt efter en mycket svag&lt;br&gt;inledning, se diagram 8:1. Mellan årsgenomsnitten 1990 och 1991 blev&lt;br&gt;uppgången 1,2%. Inköpen av nya bilar sjönk för tredje året i rad, medan&lt;br&gt;förändrade regler i skattereformen rörande leasingbil ledde till en&lt;br&gt;uppgång av överföringar av begagnade bilar från företag till hushålls-&lt;br&gt;sektom. Utlandsresandet föll kraftigt under det första kvartalet till följd&lt;br&gt;av orolighetema kring Persiska viken, men en återhämtning kom senare&lt;br&gt;under året. Efterfrågan på tjänster exkl. bostäder minskade med 3%,&lt;br&gt;vilket kan förklaras av den relativprisökning som skattereformen&lt;br&gt;medförde. Det var en ökad försäljning inom detaljhandeln samt en större&lt;br&gt;förbrukning av bensin och energi som höll uppe den totala privata&lt;br&gt;konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990 och 1991 steg sparkvoten med över 3 procentenheter per&lt;br&gt;år till ca 2%. Hela sparkvotsförsämringen mellan 1985 och bottenåret&lt;br&gt;1988 är därmed återhämtad. Det tillfälliga sparandet räknas in i&lt;br&gt;hushållens sparkvot, vilket kan sägas överskatta hushållens egentliga egna&lt;br&gt;sparande med drygt 1 procentenhet 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dramatiska utveckling som sparkvoten uppvisat sedan 1980-talets&lt;br&gt;mitt framgår av diagram 8:2. Den kraftiga nedgången som följde efter&lt;br&gt;kreditmarknadsavregleringen 1985 kan förklaras av förmånliga avdrags-&lt;br&gt;regler i skattesystemet, relativt låga realräntor och optimistiska framtids-&lt;br&gt;förväntningar. Hushållens tillgångar, såsom fastigheter och aktier, steg&lt;br&gt;i värde och utgjorde ett växande belåningsunderlag som delvis kunde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersätta ett eget sparande. De senaste årens förbättring i sparandet kan&lt;br&gt;ses som en &amp;quot;normalisering&amp;quot; efter en överanpassning till en avreglerad&lt;br&gt;kreditmarknad. Detta förstärks av skattereformens effekter, ett försämrat&lt;br&gt;konjunkturläge med stigande arbetslöshet samt oron på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna. De stora kreditförlusterna i banksystemet under senare år&lt;br&gt;har fört med sig en mer restriktiv kreditpolitik och större räntemargi-&lt;br&gt;naler. Den snabba nedväxlingen i inflationstakten har medfört en markant&lt;br&gt;höjning av realräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:2 Hushållens sparkvot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i procent av&lt;br&gt;disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-23.png" style="width:279pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den finansiella sparkvoten är beräknad exkl. kapitaltransfereringar 1987 och&lt;br&gt;1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell jämförelse av sparkvotsutvecklingen visar att de stora&lt;br&gt;svängningarna inte är en unik svensk företeelse, utan de har också&lt;br&gt;observerats i bl.a. våra nordiska grannländer med en viss tidsförskjut-&lt;br&gt;ning. En ökad &amp;quot;skuldbörda&amp;quot; hos hushållen under andra hälften av 1980-&lt;br&gt;talet är också ett återkommande mönster, vilket framgår av diagram 8:3.&lt;br&gt;När sparkvoten började gå upp i Sverige 1989 sjönk skuldernas andel av&lt;br&gt;inkomsterna. Hushållens önskade skuldstock bör minska eftersom&lt;br&gt;hushållens räntekänslighet ökat genom skattereformens effekter.&lt;br&gt;Sänkningen av kapitalskatten från 30% till 25% fr.o.m. 1993 begränsar&lt;br&gt;ytterligare ränteavdragens värde. Högre realräntor förstärker incitamentet&lt;br&gt;att dra ned skuldsättningen ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:3 Hushållens skuldsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens skulder som andel av&lt;br&gt;disponibel inkomst, %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-24.png" style="width:278pt;height:178pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Nivåskillnaderna mellan länderna illustrerar dels skillnader i statistiska&lt;br&gt;definitioner, dels olikheter i bostadsfinansieringssystem. Uppgifter för USA finns&lt;br&gt;endast t.o.m. tredje kvartalet 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån samt respektive lands&lt;br&gt;finansdepartement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8:4 Hushållens förväntningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoandel&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-25.png" style="width:278pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på en förbättring&lt;br&gt;av den egna resp. Sveriges ekonomi och andelen som tror på en försämring de&lt;br&gt;närmaste 12 månaderna, säsongrensat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den minskade aktiviteten i Sverige har fått ett visst genomslag på&lt;br&gt;hushållens förväntningar enligt den senaste undersökningen över&lt;br&gt;hushållens inköpsplaner (jan. 1992). Av diagram 8:4 framgår att det är&lt;br&gt;fler hushåll som tror på en försämring än en förbättring av den egna&lt;br&gt;ekonomin de närmaste 12 månaderna. Pessimismen är, enligt traditionella&lt;br&gt;mönster, större för hela landets ekonomiska utveckling. Det är dock en&lt;br&gt;betydligt positivare bild jämfört med förväntningarna under lågkonjunk-&lt;br&gt;turen vid 1980-talets början. Detta avspeglar troligen att de gynnsamma&lt;br&gt;fektorer som skattereformen medfört ännu överväger över de negativa&lt;br&gt;effekter som följer av det försämrade konjunkturläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetseffektema är idag de omvända mot de som rådde vid&lt;br&gt;1980-talets slut. Börskurserna är fortfarande (april 1992) 29% lägre än&lt;br&gt;senaste &amp;quot;all timehigh&amp;quot; 1989. Bostadsprisema steg kraftigt under 1991 års&lt;br&gt;första kvartal, men har sedan stagnerat och visat tecken på en tillbaka-&lt;br&gt;gång mot årets slut. Det finns en oro för att Sverige skall följa det&lt;br&gt;mönster Danmark och Norge tidigare gått i genom med fallande&lt;br&gt;bostadspriser. Belåningsunderlaget krymper, vilket medför att hushållen&lt;br&gt;måste öka sitt eget sparande för att nettoförmögenheten inte skall minska.&lt;br&gt;Samtidigt stiger arbetslösheten till för Sverige ovanligt höga nivåer.&lt;br&gt;Hushållen använder därför sannolikt huvuddelen av inkomstökningen i år&lt;br&gt;till att förbättra sparandet. Återbetalningen av det tillfälliga sparandet&lt;br&gt;med 5,6 miljarder kr. håller uppe konsumtionen under årets första&lt;br&gt;kvartal, men tillväxten bedöms därefter mattas av. Relativpriserna&lt;br&gt;ändrades vid årets böijan till följd av den partiella mervärdeskattesänk-&lt;br&gt;ningen och förväntas leda till en viss förändring i konsumtionssamman-&lt;br&gt;sättningen. Den nu föreslagna generella sänkningen av mervärdeskatten&lt;br&gt;väntas medföra att en del inköp av kapitalvaror senareläggs till nästa år.&lt;br&gt;Sammantaget beräknas den privata konsumtionen öka med 0,5% i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svagt arbetsmarknadsläge, hög realränta, sänkt kapitalskatt och ett&lt;br&gt;fortsatt behov av konsolidering håller tillbaka hushållens vilja att öka&lt;br&gt;konsumtionen på bekostnad av sparandet 1993. Under 1980-talets böijan&lt;br&gt;drog hushållen ned sparandet när inkomsterna föll för att på så sätt&lt;br&gt;upprätthålla sin konsumtionsstandard. Sparincitamenten förväntas nu vara&lt;br&gt;så starka att den beräknade nedgången av disponibelinkomsten också&lt;br&gt;resulterar i en minskning av konsumtionen, med 0,5 %, vilket innebär en&lt;br&gt;maiginell försämring av sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Investeringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna kulminerade under senare delen av 1989 efter den starka&lt;br&gt;expansionen under andra hälften av 1980-talet. Under 1990 vände utveck-&lt;br&gt;lingen och investeringarna minskade med knappt 1 %, efter att ha stigit&lt;br&gt;med närmare 30% sedan 1985. Under 1991 accelererade nedgången och&lt;br&gt;blev hela 7,3%. Orsaken var avtagande ekonomisk aktivitet, sjunkande&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjande, högre ränteläge samt en stramare kreditgivning i&lt;br&gt;takt med de allt större kreditförlusterna inom bank- och finanssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången 1991 var koncentrerad till näringslivet. Bostadsinveste-&lt;br&gt;ringama hölls uppe av den starka igångsättningen av nyproduktion under&lt;br&gt;1990 samtidigt som det skedde en vändning uppåt i ombyggnadsin-&lt;br&gt;vesteringama. En mycket stark investeringsexpansion noterades inom&lt;br&gt;kommunerna. Det är dock troligen en förskjutning från 1990 p.g.a. att&lt;br&gt;mervärdeskatten blev avdragsgill 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under prognosperioden förutses en fortsatt tillbakagång. Desinflations-&lt;br&gt;processen dämpar investeringsaktiviteten genom bl.a. högre avkastnings-&lt;br&gt;krav på fastigheter till följd av stigande realränta och fallande fastighets-&lt;br&gt;priser. Nedgången i de totala investeringarna beräknas till 9% resp. 1,5%&lt;br&gt;1992 och 1993. Näringslivets neddragande verkan avtar medan fallet i&lt;br&gt;bostadsinvesteringama istället blir allt starkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1991&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 bromsas nedgången inom näringslivet upp något. Fallet i&lt;br&gt;industriinvesteringarna avtar samtidigt som affärsverkens investeringar&lt;br&gt;stiger bl.a. till följd av infrastruktursatsningama. Dessa bidrar också till&lt;br&gt;uppgången av de statliga investeringarna. Trots markant stigande&lt;br&gt;ombyggnadsvolym faller de totala bostadsinvesteringama genom ned-&lt;br&gt;gången i nybyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993 drar nyproduktionen av bostäder ned den totala investeringsut-&lt;br&gt;vecklingen. En motverkande faktor är näringslivets investeringar.&lt;br&gt;Orsaken är industriinvesteringarnas expansion, en vändning uppåt i övrigt&lt;br&gt;näringsliv samt en fortsatt ökning inom statliga affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en tillväxt inom anläggnings- och ombyggnadssektorema under&lt;br&gt;prognosperioden fäller de totala byggnadsinvesteringana med ca 7,5% i&lt;br&gt;år och över 6,5% 1993. Inräknas också reparationsverksamheten, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expanderar bl.a. till följd av de nu föreslagna satsningarna på underhåll&lt;br&gt;av vägar, mildras nedgången till 4% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Näringslivets investeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha stigit oavbrutet sedan 1982 vände utvecklingen av närings-&lt;br&gt;livets investeringar under 1990 då volymen reducerades med över 1,5%.&lt;br&gt;Under 1991 skedde sedan ett markant fall med 14,5%. Nedgången&lt;br&gt;berörde samtliga branscher. Minskningar med över 20% noterades inom&lt;br&gt;finans- och fastighetsförvaltning samt byggnadsindustri. Också inom&lt;br&gt;varuhandel m.m. samt industri föll investeringarna med mer än 15%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:1 Näringslivets investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-26.png" style="width:288pt;height:201pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin noterades en investeringsminskning 1990 för första&lt;br&gt;gången sedan 1982. År 1991 föll volymen med hela 16,4%. Dålig&lt;br&gt;lönsamhet, lägre kapacitetsutnyttjande och produktion, räntehöjningar&lt;br&gt;samt en kontinuerligt försämrad konkurrenskraft sedan mitten av 1980-&lt;br&gt;talet medverkade till ett betydligt mer dämpat investeringsklimat. Före&lt;br&gt;hösten 1990 inverkade sannolikt också osäkerheten om Sveriges framtida&lt;br&gt;relationer till EG. Innan 1991 torde också osäkerheterna om industrins&lt;br&gt;energiförsörjning ha haft betydelse. Basindustrin svarade för den starkaste&lt;br&gt;nedgången 1991. Även inom transportmedelsindustrin var fallet stort.&lt;br&gt;Inom kemisk- och livsmedelsindustri noterades däremot svaga ökningstal.&lt;br&gt;År 1992 beräknas nedgången inom industrin dämpas till 8%. Fallet inom&lt;br&gt;basindustrin fortsätter, dock i något avtagande takt. Nedgången inom&lt;br&gt;verkstadsindustrin bromsas genom att maskin- och transportmedels-&lt;br&gt;industrin planerar för något ökande investeringar. Trots fåll tre år i rad,&lt;br&gt;med en sammanlagd minskning med en tredjedel av volymen, överstiger&lt;br&gt;nivån på de totala industriinvesteringarna med god marginal den nivå som&lt;br&gt;rådde under föregående lågkonjunktur. Nivån är ungefår densamma som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under 1986. Under 1980-talet har utvecklingen enligt produk- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;tivitetsdelegationen gått mot allt fler sysselsatta i förhållande till &amp;nbsp;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringsvolymen. Efter devalveringarna i böijan av 1980-talet var inte&lt;br&gt;tiycket på att effektivisera verksamheten genom ökade kapital-&lt;br&gt;investeringar tillräckligt starkt. Med tanke på bl.a. det låga kapacitets-&lt;br&gt;utnyttjandet förutses investeringarna stiga relativt blygsamt 1993, med&lt;br&gt;4%, då industriproduktionen åter beräknas öka och vinsterna stiger. Den&lt;br&gt;föreslagna sänkningen av energiskatten medverkar här i positiv riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:2 Bruttoinvesteringar i näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1991&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i övrigt näringsliv (exkl. affärsverken) föll i samma&lt;br&gt;omfattning som i industrin, dvs. med drygt 16% 1991. Vanligtvis är&lt;br&gt;utvecklingen av investeringarna jämnare inom övrigt näringsliv än inom&lt;br&gt;industrin till följd av att att denna sektor i mindre utsträckning är utsatt&lt;br&gt;för utländsk konkurrens. Fastighetskrisens inverkan gör dock att&lt;br&gt;investeringsfallet beräknas bli mycket stort också 1992. Det strama&lt;br&gt;kreditläget och högre realräntor, vilket höjer avkastningskraven på&lt;br&gt;fastigheter, medverkar starkt till denna utveckling. Till detta kommer att&lt;br&gt;nedgången i ekonomin dämpat efterfrågan på lokaler och att utbudet är&lt;br&gt;stort efter byggboomen i slutet på 1980-talet. De områden som utvecklas&lt;br&gt;gynnsamt relativt sett är de som är minst konjunkturkänsliga, t.ex.&lt;br&gt;varuhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets totala investeringar (inkl, statliga affärsverk) beräknas&lt;br&gt;sammanfattningsvis fortsätta att fälla 1992, med ca 11%. Därefter&lt;br&gt;förutses en svag uppgång, med 4%, till följd av en återhämtning av&lt;br&gt;industriinvesteringarna och en vändning uppåt också inom övrigt&lt;br&gt;näringsliv. Till det senare bidrar de nu föreslagna åtgärderna som sänkt&lt;br&gt;moms och borttagande av fastighetsskatten. Näringslivets investeringar,&lt;br&gt;sett som andel av BNP, förutses därmed uppgå till drygt 11%. Nivån&lt;br&gt;kommer då att vara ungefär densamma som den som rådde innan den&lt;br&gt;starka uppgången under andra hälften av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:2 Näringslivets investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-27.png" style="width:288pt;height:202pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Offentliga investeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;År 1991 svarade de kommunala investeringarna för uppgången av de&lt;br&gt;offentliga investeringarna. Den markanta ökningen inom kommunerna var&lt;br&gt;troligen en följd av att investeringarna förskjöts från 1990 till 1991 p.g.a.&lt;br&gt;att mervärdesskatten blev avdragsgill 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under prognosperioden förutses istället de statliga myndigheterna och&lt;br&gt;affärsverken svara för en fortsatt expansion av de offentliga investe-&lt;br&gt;ringarna. Summan av de tidigareläggningar av infrastruktursatsningar&lt;br&gt;som beslutades under 1991 och hittills i år innebär ökade investeringar&lt;br&gt;inom främst banverket och vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:3 Offentliga investeringar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1991&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l,o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala affärsverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Bostadsinvesteringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;Nybyggandet av bostäder har legat på en mycket hög nivå de senaste&lt;br&gt;åren. Inte sedan det s.k. miljonprogammets dagar har volymen varit av&lt;br&gt;samma omfattning. Mellan 1986 och 1990 mer än fördubblades&lt;br&gt;nybyggandet. Ombyggnaderna av bostäder minskades under samma&lt;br&gt;period till följd av de restriktioner som infördes för att dämpa överhett-&lt;br&gt;ningen. Den höga igångsättningen av nya lägenheter 1990 resulterade i&lt;br&gt;ökad investeringsvolym även 1991, med ca 4%. Dessutom steg ombyg-&lt;br&gt;gnaderna av bostäder till följd av att regeringen i stor utsträckning&lt;br&gt;använde sig av möjligheten att av arbetsmarknadsskäl medge lägre&lt;br&gt;garanterade räntor, dvs. ett högre räntebidrag, för enskilda projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:3 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-28.png" style="width:287pt;height:200pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nybyggandet av bostäder uppnådde en mycket hög nivå 1990 då&lt;br&gt;närmare 70 000 lägenheter påbörjades. Uppgången var särskilt stark&lt;br&gt;under andra halvåret. Bostadsproduktionen hindrades då inte längre av&lt;br&gt;brist på arbetskraft i och med den nedgång som skedde inom övriga&lt;br&gt;sektorer. Under 1991 böljade påböljandet av antalet lägenheter falla. I&lt;br&gt;genomsnitt under året minskade antalet med 18%, eller med 12 000 till&lt;br&gt;57 000 lägenheter, varav större delen av nedgången ligger på andra&lt;br&gt;halvåret. Tecken på sjunkande bostadsefterfrågan noterades hösten 1991.&lt;br&gt;I september uppgick antalet outhyrda lägenheter i allmännyttiga bostads-&lt;br&gt;företag till 11 000 lägenheter jämfört med 4 000 året innan. I förhållande&lt;br&gt;till antalet lägenheter i beståndet var andelen outhyrda lägenheter högre&lt;br&gt;i de senare årgångarna. Antalsmässigt dominerade dock årgångarna 1940-&lt;br&gt;1975. Låg efterfrågan på bostäder noterades framförallt utanför storstads-&lt;br&gt;områdena. Kommuner med mindre än 70 000 invånare redovisade den&lt;br&gt;största andelen lediga lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fortsatt fall i nybyggandet förutses under prognosperioden. Ned- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;gången är en följd av såväl strukturella låktorer, som av det svaga kon- Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;junkturläget. De höga nivåerna på byggandet mot slutet av 1980-talet var&lt;br&gt;en effekt av överhettningen i den totala ekonomin samtidigt som det var&lt;br&gt;en politisk prioritering att gynna nyproduktionen av bostäder. Höjda&lt;br&gt;relativpriser på byggande och boende verkar fortsatt dämpande på&lt;br&gt;efterfrågan de kommande åren. Det beror bl.a. på breddningen av&lt;br&gt;mervärdeskatten, minskade subventioner, minskningen av ränteavdragens&lt;br&gt;värde samt borttagandet av investeringsbidraget. Detta tvingar fram ett&lt;br&gt;mer effektivt användande av beståndet och därmed en minskad efter-&lt;br&gt;frågan på nyinvesteringar. I kontraktiv riktning verkar också det stramare&lt;br&gt;kreditläget och den fallande sysselsättningen. Investeringsvolymen för ny-&lt;br&gt;byggandet av bostäder beräknas sjunka med runt 30% per år 1992 och&lt;br&gt;1993. Antalet påböljade lägenheter beräknas fålla till närmare 40 000&lt;br&gt;1992. Det är samma antal som 1987. Nedgången väntas sedan fortsätta&lt;br&gt;till ca 25 000 lägenheter 1993. Det är en något lägre nivå än bottennivån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i mitten av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:4 Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1991&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flerbostadshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flerbostadshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnadsinvesteringarna inom bostadsbyggandet steg starkt under&lt;br&gt;första hälften av 1980-talet till följd av subventionerna inom ROT-&lt;br&gt;sektom (reparation, om- och tillbyggnad) och uppnådde därmed en&lt;br&gt;historiskt mycket hög nivå. För att motverka den tilltagande över-&lt;br&gt;hettningen på byggmarknaden infördes regleringar mot ombyggnads-&lt;br&gt;verksamheten. Mellan 1987 och 1990 föll också volymen med hela 35%.&lt;br&gt;Under 1991 inträffade emellertid ånyo en uppgång. Låneansökningama&lt;br&gt;steg mot slutet av året till följd av att den garanterade räntan för enskilda&lt;br&gt;projekt sänktes av arbetsmarknadsskäl, till 3,4% mot tidigare 5,25%.&lt;br&gt;Strax innan årsskiftet skedde en mycket stark uppgång av ansökningar till&lt;br&gt;följd av att mindre förmånliga regler infördes 1 januari 1992. De nya&lt;br&gt;reglerna innebar att den lägre räntenivån på 3,4% permanentades,&lt;br&gt;samtidigt tillkom dock en inskränkning av vad som berättigade till ränte-&lt;br&gt;subventioner. Detta bidrar starkt till den expansion på 25% i inve-&lt;br&gt;steringsvolym som förutses 1992. Denna uppgång är dock en försiktig&lt;br&gt;tolkning av utvecklingen enligt ansökningarna. Det finns sannolikt en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större del projekt som inte kommer igång jämfört med vad som är&lt;br&gt;historiskt brukligt, beroende bl.a. på att byggherrarna inte hunnit lika&lt;br&gt;långt i planeringen som vanligt till följd av brådskan att skicka in&lt;br&gt;ansökningarna. Dessutom finns inte någon tidsgräns för när projekten&lt;br&gt;måste sättas igång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis faller de totala bostadsinvesteringama med närmare&lt;br&gt;ca 13,5% i år. Ar 1993 sker en ytterligare nedgång med över 19%.&lt;br&gt;Bakom minskningen döljer det sig en omfördelning från ny- till ombygg-&lt;br&gt;nad av bostäder. Själva anpassningen inom stocken till förändrade relativ-&lt;br&gt;priser innebär att det uppstår ett behov av ombyggnader i beståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som avvecklingen av subventionerna gradvis gör både&lt;br&gt;byggande och boende dyrare så finns faktorer som verkar i motsatt&lt;br&gt;riktning. En närmare koppling mellan produktionskostnader och kundens&lt;br&gt;egen betalningsförmåga verkar nedpressande på priserna. Eftersom&lt;br&gt;subventionerna sannolikt skapat ett rationaliseringsutrymme inom&lt;br&gt;branschen bör en dämpning av kostnadsutvecklingen också vara möjlig.&lt;br&gt;Kostnaderna för nyproduktion kan då stiga långsammare än KPI, i&lt;br&gt;motsats till vad som varit fallet under 1980-talet. Under 1991 har&lt;br&gt;priserna också utvecklats i en sådan riktning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Byggnadsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringarna sjönk trendmässigt under 1970-talet och&lt;br&gt;inledningen av 1980-talet. Fallet orsakades dels av kontinuerligt&lt;br&gt;avtagande nyproduktion av bostäder efter den topp som nåddes runt 1970&lt;br&gt;till följd av det s.k. miljonprogrammet. Även industriinvesteringarna&lt;br&gt;sjönk markant under perioden. En vändning i utvecklingen av de totala&lt;br&gt;byggnadsinvesteringarna skedde i mitten av 1980-talet då en stark&lt;br&gt;expansion inleddes. Uppgången böljade 1986. Byggnadsinvesteringarna&lt;br&gt;i näringslivet böljade då stiga samtidigt som efterfrågan på bostäder&lt;br&gt;ökade. Stigande fastighetspriser och låga realräntor ledde till spekula-&lt;br&gt;tioner och överefterfrågan inom denna sektor. Den omfattande kredit-&lt;br&gt;expansionen underblåste prisökningarna. I takt med en alltmer besvärande&lt;br&gt;överhettning tillgreps successivt mer omfattande regleringar för att dämpa&lt;br&gt;byggandet. Avsikten var dels att dämpa det allmänna efterfrågetrycket&lt;br&gt;inom byggsektorn, dels att skapa utrymme för nyproduktion av bostäder.&lt;br&gt;Förutom begränsningarna för ombyggnader av bostäder infördes bl.a.&lt;br&gt;ramar för s.k. övrigt byggande (allt byggande utom bostadsbyggande)&lt;br&gt;samt den s.k. investeringsskatten. Samtliga dessa regleringar avvecklades&lt;br&gt;under 1990 och 1991. Aktiviteten inom byggverksamheten började visa&lt;br&gt;tecken på avmattning under 1990 och nedgången fortsatte under 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten inom byggnadsarbetarnas kassa steg mycket starkt under&lt;br&gt;loppet av 1991 och början av 1992. I mars i år uppgick andelen till 18%.&lt;br&gt;Högst arbetslöshet noterades inom den grupp där de flesta saknar&lt;br&gt;yrkesutbildning där nivåer på över 30% uppnåddes. Sysselsättningen&lt;br&gt;inom branchen (SNI 5) har dock inte fallit längre än till den nivå som&lt;br&gt;rådde under slutet av 1988. Hittills har nedgången inom industrin varit&lt;br&gt;av större omfattning än inom byggsektorn. Inom industrin har sysselsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen fallit med ca 14%, mot 11,5% i byggnadsverksamheten. Bygg-&lt;br&gt;sektorn ligger dock sent i konjunkturfesen och sysselsättningsned-&lt;br&gt;dragningama beräknas fortsätta i snabb takt. Enligt konjunkturinstitutets&lt;br&gt;byggbarometer planeras nedskärningar på personalsidan av knappt två&lt;br&gt;tredjedelar av företagen under sommarhalvåret i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:4 Byggnadsinvesteringar per sektor 1970 - 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970 &amp;nbsp;1973&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1976&amp;nbsp;&amp;nbsp;1979&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1982&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-29.png" style="width:265pt;height:167pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringarna stagnerade 1990 med en ökning med endast&lt;br&gt;0,4% i genomsnitt. Ett fåll inleddes under andra halvåret och nedgången&lt;br&gt;fortsatte under 1991, med 2,5%. Det var näringslivets investeringar som&lt;br&gt;svarade för hela nedgången medan myndigheternas investeringar och&lt;br&gt;bostadsbyggandet fortsatte att stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:5 Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1991&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reparationer och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;underhåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under prognosperioden förutses nedgången av byggnadsinvesteringarna&lt;br&gt;fortsätta, med runt 7% per år 1992 och 1993. Det är främst bostadsin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vesteringarna som faller medan nedgången i näringslivet bromsas och&lt;br&gt;vänder uppåt mot slutet av perioden. Minskningen av den totala bygg-&lt;br&gt;verksamheten, dvs. byggnadsinvesteringar inkl, också reparationer och&lt;br&gt;underhåll av byggnader och anläggningar, dämpas av en ökning av&lt;br&gt;underhålls- och reparationssektom. De nu aviserade satsningarna på&lt;br&gt;vägunderhåll medverkar till denna expansion. Nedgången av den totala&lt;br&gt;byggverksamheten stannar då på ca 4% per år under prognosperioden.&lt;br&gt;Utvecklingen mot ett mer effektivt utnyttjande av fastighetsbeståndet&lt;br&gt;torde dessutom medföra ett ökat behov av reparationsverksamhet.&lt;br&gt;Sammantaget finns således några faktorer inom byggnadsverksamheten&lt;br&gt;som dämpar fallet såsom anläggnings-, ombyggnads- och underhålls-&lt;br&gt;sektorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Lagerinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagerminskningama i den svenska ekonomin var under 1991 mycket&lt;br&gt;stora. Totalt sett minskades lagren med närmare 21 miljarder kr. (1985&lt;br&gt;års priser). Det negativa bidraget till BNP-tillväxten blev därmed hela 2,1&lt;br&gt;procentenheter. Inte sedan 1970-talet har lagerförändringar haft en så&lt;br&gt;kraftig inverkan på tillväxten i ekonomin. I detta helårsutfäll har dock&lt;br&gt;nationalräkenskaperna lagt in en neddragande korrektionspost på 3,5&lt;br&gt;miljarder kr., som ett led i svårigheterna med avstämningen mellan&lt;br&gt;användnings- och produktionssidan av ekonomin. Denna post har i&lt;br&gt;analysen betraktats som en allmän korrektion av användningssidan och&lt;br&gt;inte som en reell lageravveckling. Som en konsekvens av detta har en&lt;br&gt;korrektionspost av motsvarande storlek lagts in även under prognosåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9:6 Lagervolymförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El- och vattenverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partihandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrektionspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Totalt inkl, korrektionspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-b idrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet skedde en strukturell utveckling mot minskande&lt;br&gt;lagerkvoter. Totalt sett minskade lagren med närmare 55 miljarder kr.&lt;br&gt;(1985 års priser). För industrins del innebar detta att lagerkvoten, dvs.&lt;br&gt;kvoten mellan lager och produktion, i det närmaste halverades under&lt;br&gt;denna period. När industrikonjunkturen vände neråt under 1989&lt;br&gt;avstannade denna utveckling. Sålunda ökade färdigvarulagren med&lt;br&gt;närmare 5 miljarder kr. från 1989 t.o.m. första halvåret 1991. Denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lageruppbyggnad var emellertid blygsam vid en jämförelse med&lt;br&gt;motsvarande fes i tidigare konjunkturnedgångar. Produktionen anpassades&lt;br&gt;snabbare till den svagare efterfrågan än vad som tidigare varit fellet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-30.png" style="width:286pt;height:197pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-31.png" style="width:282pt;height:165pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:6 Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr., 1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-32.png" style="width:278pt;height:177pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Lagerinvesteringar exkl. SCB:s korrektionspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De analyser av lagerutvecklingen som gjordes i den preliminära&lt;br&gt;nationalbudgeten 1992 och i konjunkturinsitutets rapporter under 1991&lt;br&gt;utgick, mot bakgrund av detta, från att lagren var tämligen väl trimmade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potentialen för stora lagemeddragningar under perioden 1991-1993&lt;br&gt;bedömdes därför vara begränsad. Nationalräkenskapernas preliminära&lt;br&gt;utfall för 1991 reser frågan huruvida denna slutsats var riktig. En möjlig&lt;br&gt;tolkning av statistiken är att lagemeddragningar visserligen kom snabbare&lt;br&gt;och gjordes under en mer begränsad tid, men att lageravvecklingen nu&lt;br&gt;i det närmaste är avslutad. Därmed skulle lagrens positiva bidrag till&lt;br&gt;tillväxten i år och nästa år kunna bli dramatiskt stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan tolkning är att desinflationsprocessen och det höga realränte-&lt;br&gt;läget driver fram en betydligt kraftigare lageravveckling än väntat. Detta&lt;br&gt;kan i så fall ta sig uttryck genom olika mekanismer. En hög realränta&lt;br&gt;innebär en allmän press på alla typer av kapitalkostnader. Förväntningar&lt;br&gt;om framtida prisökningar är mycket låga. För en stor del av de&lt;br&gt;varugrupper som finns i lager är t.o.m. risken för prissänkningar&lt;br&gt;uppenbar. Ett moment av prisspekulation har i tidigare konjunktur-&lt;br&gt;uppgångar spelat en stor roll för lagerbeteendet. Detta har tagit sig&lt;br&gt;uttryck i att man köpt in stora kvantiteter medan priserna varit låga och&lt;br&gt;sedan, genom lagerhållning, väntat in prisökningar. Denna typ av&lt;br&gt;spekulation torde nu inte vara aktuell utan i viss mån ha vänts till sin&lt;br&gt;motsats. För lagerhållningen, speciellt i handelsledet, kan också&lt;br&gt;åtstramningen på kreditmarknaden spela en roll genom kraftigt ökande&lt;br&gt;svårigheter att lånefinansiera lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9:7 Lagerstocken i förhållande till varuproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1985=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-33.png" style="width:278pt;height:178pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Lagerstock exkl. SCB:s korrektionspost enligt ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för 1992 och 1993 innebär i hög grad en avvägning mellan&lt;br&gt;dessa båda synsätt. Tämligen kraftiga lageravvecklingar förutses för&lt;br&gt;innevarande år men trots detta ger lagren ett betydande positivt bidrag till&lt;br&gt;BNP-tillväxten. Industrins avveckling av fardigvarulagren, som inleddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra halvåret 1991, väntas fortsätta i tilltagande takt. De kraftiga&lt;br&gt;minskningarna av lagren i handelsledet innebar länge att industrin hade&lt;br&gt;stora problem att avveckla sina färdigvarulager. Även lagren av insats-&lt;br&gt;varor och varor i arbete fortsätter att minska något, främst till följd av&lt;br&gt;att industriproduktionen som årsmedeltal sjunker 1992. Även handels-&lt;br&gt;lagren väntas i år fortsätta att avta, dock i långsammare takt än 1991.&lt;br&gt;Totalt sett väntas lagerminskningar uppgå till 12 miljarder kr. i 1985 års&lt;br&gt;priser (exkluderat för NR:s korrektionspost enligt ovan). Trots denna&lt;br&gt;kraftiga neddragning ger lagerposten alltså ett positivt bidrag till BNP-&lt;br&gt;tillväxten på 0,6 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 väntas lagemeddragningarna bli betydligt mindre omfattande. En&lt;br&gt;viss justering nedåt av industrins färdigvarulager återstår även detta år,&lt;br&gt;medan lagren av insatsvaror och varor i arbete väntas vara oförändrade.&lt;br&gt;Detta innebär dock fortsatt fallande lagerkvoter eftersom industri-&lt;br&gt;produktionen 1993 ökar för första gången sedan 1989. Bidraget till BNP-&lt;br&gt;tillväxten blir detta år 0,9 procentenheter då lageravvecklingen stannar&lt;br&gt;vid ca 4 miljarder kr. (7 om man inkluderar korrektionsposten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att notera att de bidrag till tillväxten som diskuteras&lt;br&gt;gäller bruttosiffror, dvs. utan hänsyn taget till importinnehållet i lager-&lt;br&gt;förändringarna. Den direkta påverkan på produktionen av en lager-&lt;br&gt;förändring är alltså inte lika stor som bidragstalen indikerar. Sambandet&lt;br&gt;mellan lagerrörelsema och importens utveckling är egentligen mycket&lt;br&gt;starkt. Det kraftiga importraset 1991 berodde således i hög utsträckning&lt;br&gt;på motsvarande lageravveckling. För 1992 och 1993 påverkas tillväxt-&lt;br&gt;talen för importen på omvänt sätt uppåt av de positiva lageromslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Offentlig sektor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande visade 1991 ett underskott&lt;br&gt;motsvarande 1,5% av BNP, efter fyra år av överskott. Jämfört med 1990&lt;br&gt;försämrades sparandet med 74 miljarder kr. Nedgången i sparandet&lt;br&gt;fortsätter 1992 och 1993, men i lägre takt. Det är statens finanser som&lt;br&gt;försämras medan kommunernas ekonomi förbättras. Kalkyler av&lt;br&gt;konjunkturnedgångens effekter på statens finanser visar att även rensat&lt;br&gt;för effekterna av tillbakagången i ekonomin föll sparandet 1991. Hälften&lt;br&gt;av försämringen kan förklaras av den vikande konjunkturen och hälften&lt;br&gt;av effekterna av regelsystem och annan finanspolitik. Nedgången för&lt;br&gt;statens sparande motsvaras av en förbättring för hushåll och kommuner.&lt;br&gt;Bakom den fortsatta försämringen av statens finanser ligger i huvudsak&lt;br&gt;den svaga ekonomiska utvecklingen och 1992 även nedväxlingen av&lt;br&gt;inflationstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Konsoliderad offentlig sektor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under första hälften av 1970-talet hade den offentlig sektorn ett&lt;br&gt;finansiellt sparandeöverskott motsvarande 3-5% av BNP. Den svaga&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen i slutet av decenniet och under de första åren&lt;br&gt;av 1980-talet medförde en kraftig försämring av den offentliga sektorns&lt;br&gt;finanser. Det finansiella sparandet sjönk till motsvarande ca minus 7%&lt;br&gt;av BNP 1982. Sparandet förbättrades sedan under den långa högkonjunk-&lt;br&gt;turen och 1990 visade den offentliga sektorns finansiella sparande ett&lt;br&gt;överskott motsvarande ca 4% av BNP, se diagram 10:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10:1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-34.png" style="width:278pt;height:194pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom förstärkningen av den offentliga sektorns finanser låg, förutom&lt;br&gt;den goda konjunkturen, de mot slutet av 1980-talet tilltagande löne- och&lt;br&gt;prisökningarna. Detta tillsammans med de icke inflationsskyddade&lt;br&gt;skatteskalorna bidrog till att driva upp skattekvoten (skatterna och&lt;br&gt;socialavgifternas andel av BNP). Sammantaget steg skattekvoten från&lt;br&gt;50% 1985 till diygt 56% 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbakagången i ekonomin i kombination med skattereformen med-&lt;br&gt;förde att skattekvoten sjönk 1991 med nära 3,5 procentenheter till ca&lt;br&gt;53%. För 1992 och 1993 beräknas skattekvoten gå ned till ca 51,5%,&lt;br&gt;se tabell 10:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten beror dels på hur skatteunderlagen utvecklas i förhållande&lt;br&gt;till BNP, dels på förändringar i skatteuttagen. Även betalningsrutiner och&lt;br&gt;redovisningsprinciper påverkar skattekvoten. Mervärdeskatten på den&lt;br&gt;kommunala sektorns inköp av varor och tjänster lyfts av fr.o.m. 1 januari&lt;br&gt;och på den statliga sektorns inköp fr.o.m. 1 juli 1991. Dessa avlyft&lt;br&gt;bidrar till en minskning av skattekvoten med ca 1/2 procentenhet 1991&lt;br&gt;och ytterligare ca 1/4 procentenhet 1992, efter beaktande av att även&lt;br&gt;nominella BNP reduceras till följd av avlyften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:1 Skattekvoten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indirekta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;exkl. arbetsgivaravg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social försäkringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del större skatteändringar har genomförts 1992 och föreslås för&lt;br&gt;1993:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Skatten på vissa kapitalinkomster har sänkts i år och den generella&lt;br&gt;skattesatsen på kapitalinkomster sänks 1993 till 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Skattereduktionen för fackföreningsavgifter har slopats fr.o.m. 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Schablonavdraget under inkomst av tjänst föreslås nu avskaffas&lt;br&gt;fr.o.m. 1993 och endast resekostnader över 4 000 kr. och övriga&lt;br&gt;utgifter över 1 000 kr. blir avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Mervärdeskattesatsen på livsmedel, inrikes resor samt på restaurang&lt;br&gt;och hotell sänktes 1 januari 1992 från 25% till 18%. Nu föreslås att&lt;br&gt;den generella skattesatsen sänks från 25% till 22% fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1993. Mervärdeskatteintäkterna som andel av BNP skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed vara tillbaks på nivån före 1990, då det första steget i skatte-&lt;br&gt;reformen genomfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Uttaget av arbetsgivaravgifter sänktes 1 januari 1992 med ca 2,5&lt;br&gt;procentenheter, som andel av avgiftsunderlaget. Därav är 2,3&lt;br&gt;procentenheter en kompensation för arbetsgivarnas kostnad för den&lt;br&gt;i år införda arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen. För 1993 har&lt;br&gt;aviserats om införande av karensdagar vid sjukdom. För att arbets-&lt;br&gt;givarens besparingar till följd av detta skall tillfalla staten har i&lt;br&gt;föreliggande beräkningar uttaget av arbetsgivaravgifter räknats upp&lt;br&gt;med ca 1 procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Punktskatterna på en rad olika varor slopas fr.o.m. 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Den förändring av energibeskattningen som nu föreslås fr.o.m. 1993&lt;br&gt;medför att skatten på energianvändningen inom industrin sänks&lt;br&gt;medan övriga sektorer får höjd skatt. Omläggningen beräknas vara&lt;br&gt;i stort sett neutral för de totala skatteinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Fastighetsskatten för s.k. kommersiella lokaler föreslås slopas fr.o.m.&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Förslag om ökad preliminärbeskattning av biinkomster samt omlägg-&lt;br&gt;ning av uppbörden av preliminär B-skatt för hushåll och företag&lt;br&gt;snabbar upp skatteinbetalningarna fr.o.m. 1993. När regelföränd-&lt;br&gt;ringarna genomförs erhålls en engångseffekt, som för 1993 beräknas&lt;br&gt;öka skatteinkomsterna med ca 10 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifterna steg realt med drygt 3,5 % 1991. Som andel av&lt;br&gt;BNP var utgifterna 1991 ca 64%. Transfereringarna till hushåll ökade i&lt;br&gt;samband med skattereformen men också genom det försvagade läget på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Även transfereringarna till näringlivet ökade kraftigt&lt;br&gt;förra året, vilket avspeglar ökade räntesubventioner till bostäder,&lt;br&gt;investeringsbidrag till bostadsbyggande och omställningsstöd till&lt;br&gt;jordbruket, se tabell 10:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:2 Real förändring av den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr. 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985 års priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;918,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sjukförsäkring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar (subv.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Inkomsterna och transfereringarna är deflaterade med konsumentprisindex.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1992 och 1993 dämpas ökningen i transfereringarna. Den i år&lt;br&gt;införda arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen minskar de offentliga&lt;br&gt;utgifterna (och inkomsterna) 1992 med ca 10 miljarder kr. Investerings-&lt;br&gt;bidraget till bostadsbyggandet sänktes i november 1991 från 9,3% till&lt;br&gt;3,1% av byggnadskostnadema och slopas helt 1993. Tidseftersläpning&lt;br&gt;och övergångsregler gör att besparingseffekten begränsas under prognos-&lt;br&gt;perioden. Subventioneringen av läkemedel och tandvård minskas från 1&lt;br&gt;juli i år. Räntebidragen till bostäder reduceras. Besparingar och&lt;br&gt;nedskärningar inom den statliga och kommunala verksamheten drar ned&lt;br&gt;den offentliga konsumtionen. Det motverkas dock i viss utsträckning av&lt;br&gt;att en del av kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken registreras som&lt;br&gt;offentlig konsumtion. Ersättning till arbetslösa och satsningar på&lt;br&gt;infrastrukturinvesteringar bidrar också till att de totala utgifterna beräknas&lt;br&gt;öka realt med nära 2% i år och med knappt 0,5% nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 försämrades den offentliga sektorns finansiella sparande med&lt;br&gt;74 miljarder kr. och visade ett underskott på ca 21 miljarder kr. Den&lt;br&gt;återhållsamma utvecklingen av de offentliga utgifterna räcker inte till att&lt;br&gt;förhindra en fortsatt nedgång av det finansiella sparandet de närmaste två&lt;br&gt;åren. Inkomsterna ökar nämligen mycket svagt och realt sett (i förhål-&lt;br&gt;lande till konsumentprisindex) är det en minskning på ca 2,5% under&lt;br&gt;prognosperioden. Underskottet i det finansiella sparandet beräknas till&lt;br&gt;ca 57 miljarder kr. i år och till ca 73 miljarder kr. 1993. Underskottet&lt;br&gt;motsvarar då nära 5% av BNP , se tabell 10:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:3 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;br&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;903,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;918,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;547,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S oc ial försäkr ingsavg ifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;918,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;960,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;992,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning&lt;br&gt;av fastigheter och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Statens inkl, socialförsäkringssektorns finanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten inkl, socialförsäkringarna omfattar, förutom den statliga sektorn,&lt;br&gt;även allmänna sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen samt allmänna&lt;br&gt;tillägspensioneringen (AP-fonden). Sektorn är en konsolidering av&lt;br&gt;nationalräkenskapssektorema staten och socialförsäkringssektorn, där&lt;br&gt;transaktionerna mellan sektorerna eliminerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom försämringen av den offentliga sektorns finanser 1991 ligger en&lt;br&gt;ännu kraftigare nedgång för statens finansiella sparande. Det minskade&lt;br&gt;med nästan 78 miljarder kr. och gick därmed från ett överskott på ca 15&lt;br&gt;miljarder kr. 1990 till ett underskott på ca 63 miljarder kr. 1991. Statens&lt;br&gt;finansiella sparande fortsätter att sjunka de närmaste två åren, men i&lt;br&gt;lägre takt än 1991. För 1993 beräknas underskottet i statens finansiella&lt;br&gt;sparande till ca 119 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens överskott beräknas krympa från ca 43,5 miljarder kr. 1991&lt;br&gt;till 34,5 miljarder kr. 1993, se tabell 10:4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:4 Statens och socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser. Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;br&gt;Skatter exkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;649,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;629,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;602,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;588,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;648,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;666,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;687,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kommuner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;br&gt;därav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-19,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-62,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-72,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-109,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-84,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-119,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I bidrag till kommuner är avräkningsskatten bortdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga sparandet (liksom budgetsaldot) måste bedömas mot&lt;br&gt;bakgrund av det totala sparandet och kapacitetsutnytttjandet i ekonomin.&lt;br&gt;Under andra hälften av 1980-talet förbättrades statens finanser starkt&lt;br&gt;medan inflationen tilltog och bytesbalansen försämrades. Åren 1987 -&lt;br&gt;1990 hade staten ett positivt finansiellt sparande medan hushållens och&lt;br&gt;kommunernas sparande var negativt. År 1991 minskade underskottet i&lt;br&gt;bytesbalansen till motsvarande ca 1 % av BNP. Löneökningstakten&lt;br&gt;halverades och den underliggande inflationen (nettoprisindex) sjönk.&lt;br&gt;Hushållssparandet blev positivt och kommunernas finansiella sparandet&lt;br&gt;var i stort sett i balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten ökade snabbt under loppet av 1991. Den genomsnittliga&lt;br&gt;arbetslösheten var dock inte större än 2,7%, vilket talar för att arbets-&lt;br&gt;marknaden var i bättre balans 1991 än under den tidigare överhettningen.&lt;br&gt;BNP minskade dock med drygt 1 % mellan 1990 och 1991 och kapacitets-&lt;br&gt;utnyttjandet inom industrin var det lägsta sedan 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående diskussion pekar på att ekonomin var i bättre balans 1991&lt;br&gt;än under slutet av 1980-talet och 1990. Produktionsnivån hade dock&lt;br&gt;kunnat varit högre, om tillräcklig efterfrågan förelegat. Gapet mellan det&lt;br&gt;fektiska och möjliga kapacitetsutnyttjandet med befintlig arbetsstyrka&lt;br&gt;inom industrin var i genomsnitt 9 procentenheter 1991, vilket var en&lt;br&gt;ökning med 3 procentenheter jämfört med 1990. En högre produktion&lt;br&gt;hade kommit till uttryck i höjd produktivitet. Med en högre BNP-nivå&lt;br&gt;1991 hade statens finanser varit bättre, allt annat lika.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finanspolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att studera finanspolitiken är det primärt statens och socialför-&lt;br&gt;säkringssektorns finanser som är av intresse. Det är dessa sektorer som&lt;br&gt;direkt kontrolleras av regering och riksdag. Till finanspolitiken räknas de&lt;br&gt;medel som har en direkt effekt på statens (inkl, socialförsäkringarna)&lt;br&gt;inkomster och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens (inkl, socialförsäkringarna) inkomster och utgifter påverkas av&lt;br&gt;regelsystemen för t.ex. skatter och pensioner, konjunkturläget och av&lt;br&gt;under den aktuella perioden vidtagna politiska åtgärder. Regelsystemen&lt;br&gt;och de politiska åtgärderna skulle kunna sägas utgöra finanspolitiken. För&lt;br&gt;att kunna avgöra om finanspolitiken är expansiv eller kontraktiv&lt;br&gt;(inriktning) måste konjunkturens inverkan på statens inkomster och&lt;br&gt;utgifter isoleras. Finanspolitiken verkar genom förändringar av inkomster&lt;br&gt;och utgifter. En indikator på finanspolitikens inriktning (fiscal impulse)&lt;br&gt;erhålls genom att beräkna förändringen av det konjunkturrensade&lt;br&gt;finansiella sparandet för staten (inkl, socialförsäkringarna). Nivån på&lt;br&gt;sparandet har ingen betydelse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna av konjunkturens inverkan på statens (inkl, socialför-&lt;br&gt;säkringarna) inkomster och utgifter bygger på en metod som utarbetats&lt;br&gt;inom OECD. Metoden är dock modifierad och anpassad till svenska&lt;br&gt;förhållanden. Kalkylen visar hur statens (inkl, socialförsäkringarna)&lt;br&gt;finansiella sparande påverkas när den reala BNP-tillväxten avviker från&lt;br&gt;2% (BNP-gapet), vilket i stort sett motsvarar trenden under 1980-talet.&lt;br&gt;Vidare bygger kalkylen på att arbetslöshet och arbetsmarknadspoltiska&lt;br&gt;åtgärder ligger kvar på föregående års nivå. Metoden bygger inte på&lt;br&gt;något fast basår utan beräkningarna utgår från föregående års nivå på&lt;br&gt;BNP, arbetslöshet, skatter och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det korrigerade finansiella sparandet beräknas enligt följande: Huvud-&lt;br&gt;delen av skatteinkomsterna justeras proportionellt mot BNP-gapet, vilket&lt;br&gt;torde vara rättvisande med det nya skattesystemet. Löneanknutna&lt;br&gt;transfereringar, som sjukersättning, justeras på samma sätt. Ersättningar&lt;br&gt;till arbetslösa och till personer i åtgärder räknas upp med timlöneutveck-&lt;br&gt;lingen från föregående års nivå. Övriga kostnader för arbetsmarknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politiken, dvs. utbildningskostnader, statsbidrag till beredskapsarbete Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;m.m. antas ligga kvar på föregående års nivå. Ull skillnad från OECD:s Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;beräkningar justeras ej det finansiella sparandet för förändringar i&lt;br&gt;inflationstakt och realränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:5 BNP-förändringens inverkan på staten och socialförsäkrings-&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-84,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-beroende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-korrigerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunalskatter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapitalinkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP i procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändring&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-beroende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-korrigerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Effekt av systemet för utbetalningar av kommunalskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Beräknat på aktuellt års BNP-nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar att för 1991 hade skatteinkomsterna blivit ca 29&lt;br&gt;miljarder kr. större om BNP ökat med 2% i stället för att minska med&lt;br&gt;1,1%. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken och bidrag till arbetslösa&lt;br&gt;hade blivit ca 11 miljarder kr. lägre om arbetslösheten legat kvar på 1990&lt;br&gt;års nivå. Då BNP-tillväxten även för åren 1992 och 1993 ligger under&lt;br&gt;2% och arbetslösheten stiger ger konjunkturen ett negativt bidrag till&lt;br&gt;statens (inkl, socialförsäkringarna) finansiella sparande även de närmaste&lt;br&gt;två åren, se tabell 10:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det BNP-korrigerade finansiella sparandet (dvs. det som styrs av&lt;br&gt;regelsystem och annan finanspolitik) minskar 1991 med ca 41 miljarder&lt;br&gt;kr. och 1992 med ca 19 miljarder kr. År 1993 ökar det justerade&lt;br&gt;sparandet med 5 miljarder kr. Denna utveckling beror till en del på&lt;br&gt;politiska beslut men också på automatiken i vissa regelsystem, en&lt;br&gt;automatik som på kort sikt är oberoende av den reala BNP-tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts beaktas ej konjunkturens inverkan på löner och&lt;br&gt;priser. Nedväxlingen av löneökningstakten (till 5,5% 1991 från 10%&lt;br&gt;1989 och 1990) får, främst genom den tvååriga eftesläpningen och&lt;br&gt;avräkningsförfarandet vid utbetalningarna av kommunala skattemedel, en&lt;br&gt;kraftigt negativ effekt på statens sparande 1991 och 1992. Skatteutbetal-&lt;br&gt;ningarna till kommunerna stiger kraftigt 1991 och 1992 till följd av&lt;br&gt;löneökningarna två år tidigare medan de totala skatteinkomsterna ökar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svagare. Medan de totala skatteinkomsterna konjunktuijusterat stiger med&lt;br&gt;drygt 3,5% 1991 och med endast 0,5% 1992 så ökar utbetalningarna av&lt;br&gt;kommunalskatt (efter avdrag för avräkningskatt) med ca 10,5% 1991 och&lt;br&gt;ca 12,5% 1992. Om kommunalskatteutbetalningama ökat i samma takt&lt;br&gt;som de justerade totala skatteinkomsterna samma år hade statens&lt;br&gt;sparande blivit ca 14 miljarder kr. bättre 1991 och ca 27 miljarder kr.&lt;br&gt;bättre 1992. A andra sidan hade nivån på statens sparande 1990 varit&lt;br&gt;lägre om kommunalskatteutbetalningarna följt de totala skatteinkomsterna&lt;br&gt;de år då inflationen tilltog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningama beror också, genom kopplingen till bas-&lt;br&gt;beloppet, på den historiska inflationen. I samband med skattereformens&lt;br&gt;båda steg 1990 och 1991 avräknades den del av prisuppgången, som var&lt;br&gt;en följd av reformen. Basbeloppet steg dock med ca 3 % mer än timlönen&lt;br&gt;1991. Om basbeloppet ökat som timlönen hade pensionsutbetalningama&lt;br&gt;efter skatt blivit ca 3 miljarder kr. lägre 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet ingår en årlig justering av skatteskalan. Genom&lt;br&gt;att skatteskalan räknas upp med den historiska inflationen uppkommer ett&lt;br&gt;realt skattebortfall när löneökningarna och inflationen avtar. För 1992&lt;br&gt;beräknas skattebortfallet till ca 4 miljarder kr. jämfört med om skatte-&lt;br&gt;skalan i stället hade justerats med prisutvecklingen under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den fortsatt kraftiga ökningen av kommunalskatteutbetalningama&lt;br&gt;1992 inte får större genomslag på det BNP-korrigerade finansiella&lt;br&gt;sparandet beror på att det motverkas av en rad andra faktorer. Företagens&lt;br&gt;skatteinbetalningar ökar relativt starkt, mest beroende på att vissa&lt;br&gt;skattehöjningar i skattereformen börjar komma in till staten först i år.&lt;br&gt;Inleverenser från statliga affärsverk ökar tillfälligt. En tidigare beslutad&lt;br&gt;indragning från kommunerna bidrar också till att stärka statens finanser&lt;br&gt;i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993 införs ett nytt system för utbetalning av kommunalskatt samt&lt;br&gt;ett nytt mer generellt statsbidragssystem till kommunerna. De totala&lt;br&gt;utbetalningarna (skatter och bidrag) till kommunerna beräknas hamna på&lt;br&gt;i stort sett samma nivå som 1992. Statens kapitalinkomster, netto,&lt;br&gt;minskar efter den tillfälliga ökningen 1992. Tidigareläggning av&lt;br&gt;uppbörden av preliminärskatt (se avsnitt 10.1) förstärker statens sparande&lt;br&gt;med ca 10 miljarder kr. 1993. Detta bidrar till att sparandet (exkl.&lt;br&gt;kapitalinkomster, netto) beräknas öka med ca 18 miljarder kr. efter&lt;br&gt;korrigering för den svaga BNP-tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående diskussion, om bl.a. samspelet mellan regelsystemen för&lt;br&gt;kommunalskatter, pensioner och den ekonomiska utvecklingen i stort,&lt;br&gt;visar på svårigheterna att renodla konjunkturutvecklingens resp,&lt;br&gt;finanspolitikens roll för de offentliga finanserna. De beräkningar som&lt;br&gt;redovisas i tabell 10:5 bör därför tolkas med försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Kommunernas finanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn består av kommuner och landsting samt kyrko-&lt;br&gt;kommuner och kommunalförbund. Nedan används ordet kommuner som&lt;br&gt;en beteckning för hela sektorn. Mellan 1985 och 1991 hade sektorn ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;negativt finansiellt sparande. Det ackumulerade underskottet uppgick till Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34,5 miljarder kr. Inkomsterna täckte de löpande utgifterna medan en Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;del av investeringarna finansierades med upplåning, försäljning av&lt;br&gt;tillgångar eller neddragning av rörelsekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 förbättrades sektorns finanser även om det finansiella&lt;br&gt;sparandet fortfarande var något negativt. Inkomsterna ökade starkt medan&lt;br&gt;utgifterna bl.a. drogs ned av att kommunerna fr.o.m. förra året fick lyfta&lt;br&gt;av mervärdesskatten på sina inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 och 1993 väntas en tillfällig men kraftig förbättring av den&lt;br&gt;kommunala ekonomin. Det finansiella sparandet beräknas uppgå till 16,0&lt;br&gt;miljarder kr. i år och till 11,3 miljarder kr. år 1993, under förutsättning&lt;br&gt;att verksamhetsvolymen inte ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förbättrade finansiella situationen i år är huvudsakligen en följd av&lt;br&gt;den tvååriga eftersläpningen och avräkningsförfårandet vid utbetalningen&lt;br&gt;från staten av kommunalskattemedel. Skatteinkomsterna stiger kraftigt till&lt;br&gt;följd av de höga löneökningarna två år tidigare. Samtidigt leder&lt;br&gt;dämpningen av löneökningarna och inflationen till att de kommunala&lt;br&gt;utgifterna inte växer i samma snabba takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från staten och socialförsäkringssektorn stod för ca 25% av&lt;br&gt;kommunernas inkomster 1991. Statsbidragen bestod av allmänna och&lt;br&gt;specialdestinerade bidrag. Skatteutjämningsbidraget uppgick till 10,5&lt;br&gt;miljarder kr. netto och de specialdestinerade bidragen till 60,8 miljarder&lt;br&gt;kr. 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den tillfälliga höjningen av kommunernas avgifter till&lt;br&gt;staten för skatteutjämningsbidragen, minskar de allmänna statsbidragen&lt;br&gt;med 3 miljarder kr. i år. De specialdestinerade bidragen ökar dock med&lt;br&gt;ca 6,2 miljarder kr. Den kraftiga höjningen beror bl.a. på bidrag i&lt;br&gt;samband med äldrereformen och vårdgarantin samt bidrag till upprust-&lt;br&gt;ning av skolor, för sysselsättningsskapande åtgärder och ersättningar för&lt;br&gt;mottagande av flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att neutralisera skattereformens effekter på den kommunala&lt;br&gt;ekonomin har fr.o.m. 1991 dels bidraget till kommunerna avseende&lt;br&gt;garantibeskattningen avskaffats, dels en särskild skatt införts (avräknings-&lt;br&gt;skatt). Skatten baseras på kommunernas skatteunderlag och beräknas&lt;br&gt;uppgå till 6,5 miljarder kr. 1991 och till 15,6 miljarder kr. 1992. I&lt;br&gt;tabellen har statsbidragen minskats med dessa belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med 1993 införs nya regler för hur staten betalar ut de&lt;br&gt;kommunala skattemedlen till kommuner och landsting. Det nya systemet&lt;br&gt;utformas så att kommunens resp, landstingets skatteinkomster för ett visst&lt;br&gt;budgetår betalas ut på grundval av skatteunderlaget två år tidigare&lt;br&gt;uppräknat med en faktor, som motsvarar den beräknade ökningen av&lt;br&gt;skatteunderlaget de två efterföljande åren. Avsikten är att harmonisera&lt;br&gt;(skatte-) intäkternas ökning med tillväxttakten i utgifterna för budgetåret,&lt;br&gt;genom att ta hänsyn till den aktuella nominella utvecklingen. Öveigångs-&lt;br&gt;året 1993 sker dock en reducering av slutavräkningen avseende 1991 med&lt;br&gt;ca 60%, i syfte att uppnå ett budgetmässigt neutralt utfall av för-&lt;br&gt;ändringarna för kalenderåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993 införs också ett nytt system för statsbidragen till kommunerna.&lt;br&gt;En stor del av de specialdestinerade statsbidragen avvecklas och ersätts&lt;br&gt;av ett system efter mer generella principer. Avsikten med ett nytt stats-&lt;br&gt;bidragssystem är att ge kommunerna ökad handlingsfrihet vad gäller&lt;br&gt;verksamhetens utformning och prioritering mellan olika områden. Nivån&lt;br&gt;på de allmänna statsbidragen har anpassats till ett samtidigt slopande av&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiften och avräkningsskatten. De allmänna stats-&lt;br&gt;bidragen till kommuner och landsting uppgår till ca 48 miljarder kr. för&lt;br&gt;år 1993. Utanför de allmänna statsbidragen ligger fortfarande en post för&lt;br&gt;specialdestinerade statsbidrag på drygt 12 miljarder kr. 1993, täckande&lt;br&gt;bl.a. ersättningar för utförda tjänster åt staten (t.ex. flyktingmottagande)&lt;br&gt;samt stimulansbidrag till investeringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10:6 Kommunernas inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från staten och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringssektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;363,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H.O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: I investeringar m.m. ingår förutom kommunala myndigheters investeringar även kommunala affärsverks&lt;br&gt;investeringar, investeringar i personalbostäder samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala utgifterna består till 3/4 av konsumtion. Förra året steg&lt;br&gt;konsumtionen 2,3 % i volym. Konsumtionen drogs upp av att inköpen&lt;br&gt;av varor och tjänster ökade relativt starkt. Sysselsättningen i kommunerna&lt;br&gt;stagnerade, trots en viss uppgång av sysselsättningsskapande åtgärder i&lt;br&gt;kommunal regi. År 1992 och 1993 väntas den underliggande syssel-&lt;br&gt;sättningen minska i kommunerna. Detta understöds av redan aviserade&lt;br&gt;varsel om uppsägningar och av enkäter bland kommunerna. Kommu-&lt;br&gt;nemas förbättrade ekonomi 1992 och 1993 väntas därför inte i sig leda&lt;br&gt;till någon expansion av verksamheten. Förbättringen av kommunernas&lt;br&gt;finanser är nämligen tillfällig och regeringen har deklarerat att det inte&lt;br&gt;finns något samhällsekonomiskt utrymme för kommunal expansion. Den&lt;br&gt;av regeringen aviserade satsningen på ungdomspraktikplatser drar också&lt;br&gt;ned antalet deltagare i sysselsättningsskapande åtgärder i kommunal regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund beräknas den totala konsumtionsvolymen vara i&lt;br&gt;stort sett oförändrad år 1992 och minska med 0.8 % år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kapitalmarknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknaden kännetecknades under 1991 av stora kreditförluster&lt;br&gt;samtidigt som utlåningsexpansionen dämpades betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade inflationsförväntningar och ett återställt förtroende för&lt;br&gt;växelkurspolitiken resulterade i lägre räntor under inledningen av 1992.&lt;br&gt;Utvecklingen i Sverige skiljde sig därmed från utvecklingen i vår&lt;br&gt;omvärld där räntorna, sammantaget sett, låg på en oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Internationell ränte- och valutautveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under inledningen av 1992 har den internationella ränteutvecklingen varit&lt;br&gt;något splittrad. Efter en längre tids nedgång vände de amerikanska&lt;br&gt;räntorna svagt uppåt under det första kvartalet i år. I Japan har räntorna&lt;br&gt;fallit, medan de i Västeuropa hålls uppe av den strama penningpolitiken&lt;br&gt;i Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 förde den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, en&lt;br&gt;expansiv penningpolitik och under perioden december 1990 till december&lt;br&gt;1991 sänktes diskontot vid sex tillfällen med sammanlagt 3,5 procent-&lt;br&gt;enheter till 3,5%. Den senaste sänkningen ägde rum i december och&lt;br&gt;uppgick till en procentenhet. Den amerikanska penningpolitikens&lt;br&gt;inriktning skall ses mot bakgrund av den låga tillväxten i ekonomin under&lt;br&gt;1990 och 1991. Den expansiva penningpolitiken har möjliggjorts av att&lt;br&gt;inflationstakten successivt avtagit, vilket bidrog till att även obligations-&lt;br&gt;räntorna föll i slutet av 1991. Trots lägre räntor har hushållen och&lt;br&gt;företagen länge valt att inta en försiktig hållning till konsumtion och&lt;br&gt;investeringar och istället eftersträvat att minska skuldsättningen. Stora&lt;br&gt;kreditförluster för bl.a. bankerna har resulterat i höjda marginaler mellan&lt;br&gt;in- och utlåningsräntoma varför låntagarna inte i full utsträckning har fått&lt;br&gt;ta del av de sänkta officiella räntorna. Utmärkande för de senaste årens&lt;br&gt;ränteutveckling är att medan de korta räntorna fallit med ca 3,5&lt;br&gt;procentenheter sedan slutet av 1989 så har den trettioåriga statsobliga-&lt;br&gt;tionsräntan pendlat mellan 7,5% och 9%. Detta har begränsat den förda&lt;br&gt;penningpolitikens effekt på ekonomin, och är sannolikt en förklaring till&lt;br&gt;att konjunkturåterhämtningen har dragit ut på tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första kvartalet 1992 observerades vissa tecken på en&lt;br&gt;konjunkturåterhämtning. Nedgången av marknadsräntorna bröts och&lt;br&gt;förbyttes i en mindre uppgång. Mot bakgrund av den långsamma&lt;br&gt;återhämtningen i ekonomin valde Federal Reserve att lätta på penning-&lt;br&gt;politiken ytterligare i böijan av april, vilket även fick till följd att&lt;br&gt;marknadsräntorna föll. Räntorna bedöms ligga kvar på en relativt låg&lt;br&gt;nivå under större delen av 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska aktiviteten i Japan fortsatte att dämpas under det&lt;br&gt;första kvartalet. År 1991 avslutades med en diskontosänkning med en&lt;br&gt;halv procentenhet och i böijan av april sänktes diskontot med ytterligare&lt;br&gt;3/4 procentenhet till 3,75%. Den lättnad av penningpolitiken som har&lt;br&gt;skett det senaste året har varit avhängig dels lågkonjunkturen och dels de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växande problemen för de finansiella instituten. Fallande börskurser och Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;fastighetsvärden ökar bankernas kreditförluster och har i allt större Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;utsträckning upplevts som ett hot mot den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna till en kraftig förstärkning av konjunkturen bedöms vara små&lt;br&gt;och penningpolitiken förväntas därför ha en expansiv inriktning även&lt;br&gt;under resten av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:1 6-månaders euromarknadsräntor 1990-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkla årsräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■---'”'XX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ecu |&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'x/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;--^-s.--_ 7.....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;| DEM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;YEN |&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;.............................i...................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 USD j&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.............................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;o H---------------------------------------------------------------------1----------------------------------&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;----------------------------------i------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Veckogenomsnitt. Sista observation avser 9 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den västeuropeiska ränteutvecklingen tyngdes under 1991 av stram-&lt;br&gt;heten i den tyska penningpolitiken. Den tyska återföreningen skapade&lt;br&gt;överhettning i ekonomin med bl.a. stigande konsumentpriser som följd,&lt;br&gt;samtidigt som underskotten i den offentliga sektorn ökade till 105-110&lt;br&gt;miljarder D-mark. Trots tecken på avmattning i ekonomin valde&lt;br&gt;Bundesbank så sent som i december att höja de administrativa räntorna.&lt;br&gt;Den åtstramning av penningpolitiken som skedde skall ses i ljuset av ett&lt;br&gt;fortsatt inflationstryck, snabb penningmängdsexpansion samt tendenser&lt;br&gt;till höga löneökningar. Åtstramningen påverkade emellertid främst de&lt;br&gt;kortaste penningmarknadsräntoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Signalerna om en uppgång i den amerikanska ekonomin och förvänt-&lt;br&gt;ningar om stigande räntor har sedan årsskiftet ökat intresset för dollar-&lt;br&gt;placeringar. Fram till början av april steg dollarkursen med närmare 10%&lt;br&gt;gentemot såväl D-marken som yenen. I Japan har de fallande räntorna&lt;br&gt;och tveksamhet till placeringar i aktier och fastigheter medfört att kapital&lt;br&gt;i första hand sökt sig till Förenta staterna. Skillnaden i räntor mellan&lt;br&gt;Japan och Förenta staterna har minskat från ca en procentenhet vid&lt;br&gt;årsskiftet till 0,5 procentenheter i böljan av april. Räntedifferensen&lt;br&gt;mellan Tyskland och Förenta staterna ligger kvar på ca 5 procentenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och dollarkursens uppgång är i första hand ett uttryck för förväntningar&lt;br&gt;om att denna marginal skall minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset hos de internationella investerarna koncentreras till utveck-&lt;br&gt;lingen för räntor och växelkurser i Förenta staterna, Japan och Tyskland.&lt;br&gt;Utvecklingen i Västeuropa styrs i första hand av Tyskland. Den nära&lt;br&gt;kopplingen mellan de internationella kapitalmarknaderna medför&lt;br&gt;emellertid att även utvecklingen i Förenta staterna och Japan kan påverka&lt;br&gt;övriga europeiska räntemarknader. Flertalet andra västeuropeiska länder&lt;br&gt;har till skillnad från Tyskland haft en svag ekonomisk utveckling under&lt;br&gt;de senaste åren. EG:s valutasamarbete, EMS, sätter klara restriktioner&lt;br&gt;på de ingående ländernas penningpolitiska autonomi. Utrymmet för en&lt;br&gt;avvikande räntepolitik är litet. Minskade inflationsförväntningar i bl.a.&lt;br&gt;Frankrike och Storbritannien har emellertid skapat ett visst utrymme för&lt;br&gt;lägre räntor i dessa länder. Räntorna i Europa närmade sig därför&lt;br&gt;varandra ytterligare något under 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:2 10-åriga obligationsräntor 1991-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-35.png" style="width:277pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Veckovisa observationer. Sista observationen avser 8 april 1992.&lt;br&gt;Källor: Financial Times och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tyska ekonomin går nu in i ett lugnare skede. Under normala&lt;br&gt;omständigheter skulle detta kunna möjliggöra en penningpolitisk lättnad&lt;br&gt;i Tyskland, vilket övriga Västeuropa skulle kunna dra fördel av. God&lt;br&gt;köpkraft, bl.a. till följd av höga löneökningar och borttagandet av&lt;br&gt;tillfälliga skattehöjningar, håller dock prisökningarna på en hög nivå&lt;br&gt;samtidigt som den offentliga sektorns underskott förblir betydande under&lt;br&gt;de närmaste åren. Detta begränsar Bundesbanks manöverutrymme och&lt;br&gt;räntorna kommer därför sannolikt att ligga kvar på en hög nivå under&lt;br&gt;större delen av året, och först mot slutet av 1992 synes det finnas&lt;br&gt;möjligheter till en räntenedgång. Nedgången mot slutet av året bedöms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bli begränsad och främst beröra de korta räntorna. För övriga Västeuropa Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;blir konklusionen att räntorna i huvudsak kommer att ligga kvar på en Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;förhållandevis hög nivå. Utrymmet för en avvikande räntepolitik&lt;br&gt;begränsas av respektive valutas ställning inom växelkursmekanismen,&lt;br&gt;ERM, där t.ex. både pundet och den franska francen tillhör de svagaste&lt;br&gt;valutorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av den framtida ränteutvecklingen rymmer många&lt;br&gt;osäkerheter. En sådan är styrkan i den konjunkturuppgång som inletts i&lt;br&gt;Förenta staterna. En annan är huruvida utvecklingen i Tyskland kan&lt;br&gt;normaliseras och därigenom avlasta penningpolitiken och skapa lägre&lt;br&gt;räntor i övriga Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är bedömningen att de amerikanska och japanska&lt;br&gt;räntorna fortsätter att ligga på en låg nivå under 1992. Den svaga&lt;br&gt;utvecklingen för den japanska ekonomin möjliggör en fortsatt expansiv&lt;br&gt;inriktning av penningpolitiken medan den amerikanska penningpolitiken&lt;br&gt;kan antas stramas åt mot slutet av året och under 1993. Först mot slutet&lt;br&gt;av 1992, när den ekonomiska avmattningen möjliggör en nedgång av de&lt;br&gt;tyska räntorna, torde det finnas förutsättningar för lägre räntor i&lt;br&gt;Västeuropa. Nedgången av de europeiska räntorna bedöms dock bli&lt;br&gt;förhållandevis liten. Sammantaget bedöms den negativa amerikanska&lt;br&gt;räntedifferensen minska under prognosperioden vilket talar för att dollarn&lt;br&gt;kommer att apprecieras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1991 steg aktiekurserna på de fyra största börserna, Tokyo,&lt;br&gt;New York, London och Frankfurt med i genomsnitt 11%. Kursutveck-&lt;br&gt;lingen varierade dock mellan börserna. Investerarna reagerade mycket&lt;br&gt;positivt på de amerikanska och japanska räntesänkningarna i slutet av&lt;br&gt;december. Detta ansågs öka möjligheterna till en återhämtning i&lt;br&gt;världsekonomin som kan generera högre företagsvinster. Intresset för&lt;br&gt;aktier har på flertalet håll varit stort även under inledningen av 1992, inte&lt;br&gt;minst i Frankfurt där index steg med 10% fram till och med böljan av&lt;br&gt;april. D-markens försvagning gentemot dollarn är en förklaring till&lt;br&gt;uppgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till år 1989 var intresset för japanska aktier omfattande. Hög&lt;br&gt;tillväxt i ekonomin i kombination med låga räntor lockade många hushåll&lt;br&gt;och företag att för lånade pengar köpa aktier och fastigheter. Kurserna&lt;br&gt;på Tokyobörsen steg kraftigt, närmare bestämt med 300 % under&lt;br&gt;perioden 1986 till och med 1989, och värderingen ställde mycket höga&lt;br&gt;förväntningar på företagens vinstutveckling. Stigande räntor och ett högre&lt;br&gt;inhemskt kostnadstryck resulterade i en kraftig försämring av företagens&lt;br&gt;lönsamhet förra året. Detta i kombination med den politiska oro som&lt;br&gt;utmärkt Japan det senaste halvåret ledde till betydande kursfall. För de&lt;br&gt;högt skuldsatta hushållen och företagen blev det angeläget att sälja&lt;br&gt;tillgångar för att minska skuldbördan vilket har pressat aktiekurserna&lt;br&gt;ytterligare. Under 1992 har aktiekurserna fallit med 20% fram till början&lt;br&gt;av april och sedan årsskiftet 1989/90 har aktiekurserna mer än halverats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Räntor och valutaflöden i Sverige&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 blev ett händelserikt år på den svenska ränte- och valutamarknaden.&lt;br&gt;Avtagande inflationsförväntningar och ett ökat förtroende för den festa&lt;br&gt;växelkursen i samband med ecu-anknytningen medförde att räntorna föll&lt;br&gt;under större delen av året. Efter ecu-anknytningen i maj föll räntediffe-&lt;br&gt;rensen successivt från ca 4 procentenheter till mellan 0,5 och 1 procent-&lt;br&gt;enhet under hösten. Mot slutet av året tvingades emellertid riksbanken&lt;br&gt;strama åt penningpolitiken i syfte att skingra den ökade osäkerhet som&lt;br&gt;präglade valutamarknaden efter den finska devalveringen i november.&lt;br&gt;I samband med den finska devalveringen var den låga räntedifferensen&lt;br&gt;inte tillräcklig för att upprätthålla balans i valutaflödena. Utflödena från&lt;br&gt;Sverige uppstod i första hand genom att utländska investerare gick ur&lt;br&gt;sina positioner i kronor. Många investerare hade till följd av den finska&lt;br&gt;devalveringen gjort stora förluster på sina placeringar i finska mark och&lt;br&gt;var inte benägna att beakta skillnaderna mellan Sveriges och Finlands&lt;br&gt;ekonomiska läge och ekonomisk-politiska inriktning. Valutautflödet var&lt;br&gt;betydande under hösten och uppgick till ca 52 miljarder kr. under&lt;br&gt;perioden juli t.o.m. första veckan av december. Under de tre sista&lt;br&gt;rapportveckoma i november och under den första veckan i december&lt;br&gt;redovisades ett utflöde på sammantaget 31,1 miljarder kr. Det totala&lt;br&gt;utflödet var avsevärt mycket större. Statistiken över terminsmarknaden&lt;br&gt;i utländsk valuta, vilken redovisas med tre månaders eftersläpning, visar&lt;br&gt;nämligen att riksbanken under denna period valde att minska sin&lt;br&gt;terminsposition i utländsk valuta med 18,5 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:3 Valutaflöden och räntedifferens mot utlandet 1990-1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-36.png" style="width:278pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Valutaflödena avser rapportveckor (4 rapportveckor per månad). Sista&lt;br&gt;observationen avser 1-7 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksbanken och finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stävja utflödet och försvara kronans kurs höjde riksbanken&lt;br&gt;räntorna kraftigt. Den 25 november höjde riksbanken marginalräntan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från 10,5 till 11,5 procent. Utflödena fortsatte och situationen bedömdes&lt;br&gt;så allvarlig att maiginalräntan den 5 december höjdes till 17,5%.&lt;br&gt;Chockhöjningen fick avsedd effekt. Räntedifferensen vidgades till som&lt;br&gt;högst 4,3 procentenheter mot ecun och 5,2 procentenheter mot D-&lt;br&gt;marken, mätt på statsskuldväxlar respektive euromarknadsräntor med sex&lt;br&gt;månaders löptid. Vid dessa höga räntenivåer var köpintresset betydande.&lt;br&gt;Valutaflödet vände och sedan dess och fram till och med första veckan&lt;br&gt;av april har valutainflödet uppgått till ca 46 miljarder kr., varav&lt;br&gt;merparten uppstod under december och januari. Ett mått på det stora&lt;br&gt;intresset för placeringar i svenska kronor var att under perioden&lt;br&gt;december till februari nettoköpte utländska investerare räntebärande&lt;br&gt;kronpapper för 32 miljarder kr. Det ökade förtroendet för den fästa&lt;br&gt;växelkurspolitiken understryks av att kronan successivt apprecierats med&lt;br&gt;0,7 procentenheter sedan böijan av december och noterades i böijan av&lt;br&gt;april nära sitt riktvärde, 7,40 kr. per ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:4 Ränteutvecklingen 1990-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkla årsräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-37.png" style="width:279pt;height:182pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: 6 månaders statsskuldväxlar och 5 åriga statsobligationer. Veckogenomsnitt.&lt;br&gt;Sista observationen avser 9 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens agerande vid valutaoron lugnade således marknaden. I&lt;br&gt;samma riktning verkade regeringens budgetproposition som presenterades&lt;br&gt;i böijan av januari, vilken av investerarna bedömdes som tillräckligt&lt;br&gt;stram. Det återställda förtroendet beträffande Sveriges intentioner att&lt;br&gt;behålla en fest växelkurs möjliggjorde för riksbanken att successivt sänka&lt;br&gt;maiginalräntan till 11% i böijan av april. Valutaoron i Finland i böijan&lt;br&gt;av april smittade delvis av sig till Sverige med bl.a. valutautflöden och&lt;br&gt;stigande räntor som följd. För att demonstrera riksbankens beslutsamhet&lt;br&gt;att försvara kronans växelkurs höjdes maiginalräntan den 6 april från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11% till 13%. Den breda uppslutningen kring Finlands Banks politik att&lt;br&gt;hålla växelkursen låst medförde att marknadsräntorna såväl i Finland som&lt;br&gt;i Sverige snabbt föll tillbaka. Riksbanken kunde redan efter ett par dagar&lt;br&gt;sänka maiginalräntan med en procentenhet till 12%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget sett lägre marginalräntor i kombination med allt lägre&lt;br&gt;inflationsförväntningar har ökat intresset för räntebärande placeringar.&lt;br&gt;Räntan på sex-månaders statsskuldväxlar har fallit med drygt 3 procent-&lt;br&gt;enheter sedan den 5 december och fram till böijan av april, varav drygt&lt;br&gt;1 procentenhet under innevarande år. Räntan på femåriga statsobliga-&lt;br&gt;tioner har fallit med ca 1 procentenhet varav ca 0,5 procentenheter i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången av de svenska räntorna är helt hänförlig till inhemska&lt;br&gt;faktorer. De europeiska räntorna, vilka efter ecu-anknytningen är&lt;br&gt;styrande för den svenska ränteutvecklingen, har i det närmaste legat&lt;br&gt;oförändrade under de senaste månaderna. Räntedifferensen har därigenom&lt;br&gt;minskat betydligt och uppgick i böijan av april till 1,6 procentenheter&lt;br&gt;gentemot ecun och 2,1 procentenheter gentemot D-marken. Det kan vara&lt;br&gt;värt att notera att ränteskillnaden har minskat mer gentemot D-marks-&lt;br&gt;placeringar än mot ecuplaceringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat tecken på det ökade intresset för räntebärande värdepapper&lt;br&gt;är att omsättningen av statspapper stigit betydligt under det senaste året.&lt;br&gt;Under tolvmånadersperioden april 1991 till och med mars 1992 uppgick&lt;br&gt;den genomsnittliga dagsomsättningen till 36 miljarder kr. jämfört med&lt;br&gt;18 miljarder kr. tolvmånadersperioden innan. Statens ökade budget-&lt;br&gt;underskott medförde att riksgäldskontorets emissioner av obligationer&lt;br&gt;ökade från 20,7 miljarder kr. år 1990 till 81,2 miljarder kr. i fjol varvid&lt;br&gt;den utestående stocken av statsobligationer ökade med 36 miljarder kr.&lt;br&gt;till 269 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ecu-anknytningen har inneburit att kronans rörelser mot den amerikan-&lt;br&gt;ska dollarn har ökat jämfört med tidigare medan rörelserna gentemot de&lt;br&gt;europeiska valutorna numera är mycket små. Sedan årsskiftet och fram&lt;br&gt;till och med böijan av april försvagades kronan med 7% gentemot&lt;br&gt;dollarn till ca 5,90 kr. per dollar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapital flödena under 1991 ändrade karaktär jämfört med tidigare år.&lt;br&gt;Under några år har underskott i bytesbalansen, direktinvesteringar samt&lt;br&gt;handeln med aktier genererat betydande utflöden. Dessa begränsades&lt;br&gt;under 1991 till 32,5 miljarder kr. jämfört med 126,3 miljarder kr. år&lt;br&gt;1990. De främsta förklaringarna till det minskade nettoutflödet är dels&lt;br&gt;lågkonjunkturen som bl.a. reducerade importen och minskade det finan-&lt;br&gt;siella utrymmet för de svenska företagen att köpa företag, fastigheter&lt;br&gt;och aktier i utlandet, dels att utlandets förtroende för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken stärktes efter ecu-anknytningen och Sveriges ansökan om&lt;br&gt;medlemskap i EG. Utlandets ökade intresse för placeringar i svenska&lt;br&gt;tillgångar märktes främst i handeln med räntebärande kronpapper. Under&lt;br&gt;helåret 1991 köpte utländska investerare sådana papper för 58 miljarder&lt;br&gt;kr. Utlandets nettoplaceringar i andra tillgångar ökade också betydligt&lt;br&gt;och sammantaget genomfördes direktinvesteringar och köp av svenska&lt;br&gt;aktier för 52 miljarder kr. år 1991 jämfört med 15 miljarder kr. år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda underskottet i handeln med aktier kunde därigenom Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;begränsas till 3 miljarder kr. jämfört med 19 miljarder kr. år 1990. Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11:1 Betalningsbalansen&lt;br&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-62,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-83,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-57,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handel med aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utländska aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån/obl. m.m. i kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån/obl. m.m. i uti. valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt inkl, restpost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbalans exkl. staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaflöde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lån i uti. valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutares. transförändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den under större delen av året relativt låga räntemarginalen minskade&lt;br&gt;intresset hos svenska aktörer för lån i utländsk valuta. Dessa amorterades&lt;br&gt;med 4 miljarder kr. jämfört med en ökning på 117 miljarder kr. år 1990.&lt;br&gt;Sammantaget genererade kapitalbalansen under år 1991 ett inflöde på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28,5 miljarder kr. vilket mer än väl uppvägde underskottet i bytes-&lt;br&gt;balansen på 13 miljarder kr. Statens upplåning i utländsk valuta minskade&lt;br&gt;med 18 miljarder kr. Vid årsskiftet uppgick valutareserven till knappt&lt;br&gt;100 miljarder kr. Fram t.o.m. den första veckan av april hade den ökat&lt;br&gt;till diygt 113 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska räntenivån under de närmaste åren bestäms i huvudsak av&lt;br&gt;den utländska utvecklingen. Efter ecu-anknytningen är det särskilt de&lt;br&gt;europeiska räntorna som direkt påverkar den svenska ränteutvecklingen.&lt;br&gt;Detta innebär dock inte att ränterörelser i Förenta staterna och Japan&lt;br&gt;saknar betydelse. Ränteutvecklingen i dessa länder påverkar Sverige&lt;br&gt;indirekt, främst via den tyska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott i bytesbalansen och svenska aktörers omplacering i&lt;br&gt;förmögenhetsportföljema mot större andel tillgångar i utländska valuta,&lt;br&gt;som satte fart i samband med avregleringen 1989, har genererat&lt;br&gt;betydande utflöden under en följd av år. För att åstadkomma balanserade&lt;br&gt;flöden har en viss räntemarginal mot utlandet, i syfte att intressera&lt;br&gt;utländska och svenska investerare för köp av räntebärande kronpapper,&lt;br&gt;varit nödvändig. Under de senaste åren har den svenska ekonomin&lt;br&gt;kännetecknats av en svag utveckling och vid några tillfällen, bl. a. i&lt;br&gt;samband med den finska devalveringen, har en ökad osäkerhet om&lt;br&gt;möjligheterna att upprätthålla den fasta växelkursen tvingat riksbanken&lt;br&gt;att chockhöja räntorna för att säkerställa förtroendet för kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens agerande i kombination med regeringens fasta antiinflations-&lt;br&gt;politik har stärkt förtroendet för växelkurspolitiken, vilket visar sig i&lt;br&gt;minskad räntedifferens och en starkare krona. Genom att hålla låst vid&lt;br&gt;den förda politiken skapas möjligheter för ett fortsatt starkt förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Läget på kreditmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lågkonjunkturen och fortsatta prisfåll på kommersiella fåstigheter&lt;br&gt;medförde att kreditförlusterna ökade kraftigt för kreditinstituten under&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade avkastningskrav, sjunkande hyror och stigande vakansgrad&lt;br&gt;ledde till en betydande prisnedgång för kommersiella fastigheter under&lt;br&gt;1991. Lågkonjunkturen och skattereformen har inneburit att intresset för&lt;br&gt;köp av fåstigheter och lokaler minskat betydligt. Priserna för kommer-&lt;br&gt;siella fastigheter med bästa läge i centrala Stockholm har fållit med&lt;br&gt;uppskattningsvis 40 - 55% sedan våren 1990. Bidragande orsaker till&lt;br&gt;§ olårets nedgång var överutbud efter flera års mycket omfåttande&lt;br&gt;fåstighetsinvesteringar, bristen på riskvilligt kapital, höga realräntor och&lt;br&gt;kärvare kreditvillkor. Vakansgraden som historiskt sett varit mycket låg&lt;br&gt;i Sverige steg betydligt, från ca 2% till mellan 7 % och 8 %. Efterfrågan&lt;br&gt;på alla typer av lokaler är låg och hyresgästernas kostnadsmedvetenhet&lt;br&gt;har ökat väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitutens samlade befarade och konstaterade kreditförluster&lt;br&gt;uppgick till ca 48 miljarder kr. i fjol. Av detta belastade ca 35 miljarder&lt;br&gt;kr. bankerna, vilket kan jämföras med 2,8 och 10,8 miljarder kr. åren&lt;br&gt;1989 respektive 1990. Av bankernas kreditförluster härstammade ca 15%&lt;br&gt;från finansbolagen och ca 7 % från hushållen. Uppskattningsvis ca 3/4 av&lt;br&gt;kreditförlusterna var relaterade till fåstighetsfinansiering. De stora&lt;br&gt;kreditförlusterna medförde att bankerna, sammantaget sett, redovisade&lt;br&gt;förlust med uppskattningsvis 8 miljarder kr. i fjol jämfört med en vinst&lt;br&gt;på närmare 12 miljarder kr. år 1990. Förutom en mer varierande ränte-&lt;br&gt;sättning, medförande bl.a. vidgade räntemarginaler, är bankernas verk-&lt;br&gt;samhet för närvarande föremål för omfåttande kostnadsbesparingar.&lt;br&gt;Åtgärderna förbättrade bankernas intjäningsförmåga under 1991, vilket&lt;br&gt;bidrog till att dämpa resultatförsämringen. Under perioden 1982-1989&lt;br&gt;uppgick kreditförlusterna till ca 0,5% av utlåningen, för att under 1990&lt;br&gt;och 1991 stiga till 1,2% respektive 3,9%. Det bör dock poängteras att&lt;br&gt;utvecklingen avseende kreditförluster och vinster skiljer sig kraftigt åt&lt;br&gt;mellan olika banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba ökningen av bankernas kreditförluster är inte unik för&lt;br&gt;Sverige utan i stor utsträckning en internationell företeelse. Utvecklingen&lt;br&gt;har varit särskilt bekymmersam i de anglosaxiska länderna, Japan samt&lt;br&gt;i Norden. Ett gemensamt drag är att kreditförlusterna uppkommit genom&lt;br&gt;prisfåll på fåstigheter i kombination med en konjunkturavmattning. I&lt;br&gt;såväl Norge som Finland har staten tvingats till omfattande kapitalinjek-&lt;br&gt;tioner för att säkerställa bankernas kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bostadsinstitutens kreditförluster steg under 1991. De ökade dock&lt;br&gt;från en mycket låg nivå och uppgick till ca 2 miljarder kr. eller 0,21%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av utlåningen jämfört med 225 miljoner kr., 0,03% av utlåningen, år&lt;br&gt;1990. Bostadsinstituten har mött de ökade kreditförlusterna genom att&lt;br&gt;höja marginalerna. Rörelseresultatet kunde därmed i det närmaste hållas&lt;br&gt;oförändrat under 1991. Detta har emellertid inte förhindrat att farhågor&lt;br&gt;över ökade kreditförluster medfört att investerare visat viss tveksamhet&lt;br&gt;till placeringar i bostadsobligationer varvid bostadsinstitutens finan-&lt;br&gt;sieringskostnader stigit. Räntedifferensen mellan bostads- och statsobliga-&lt;br&gt;tioner (Stadshypotekets caisse-obligation) har vidgats från ca 0,5&lt;br&gt;procentenheter vid årsskiftet 1989/90 till som högst 1,4 procentenheter&lt;br&gt;i februari 1992. I början av april hade differensen minskat till ca 1,2&lt;br&gt;procentenheter. För att stärka kapitalbasen och därigenom förebygga&lt;br&gt;effekterna av stigande kreditförluster har instituten också valt att höja&lt;br&gt;marginalerna med ca en procentenhet sedan årsskiftet 1989/90. Medan&lt;br&gt;räntan på statsobligationer fallit med drygt 3 procentenheter sedan&lt;br&gt;årsskiftet 1989/90 så har den femåriga festa utlåningsräntan till bostads-&lt;br&gt;institutens kunder sjunkit med endast 1,25 procentenheter fram till böijan&lt;br&gt;av april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade kreditförlusterna har medfört att bankerna intar en mer&lt;br&gt;återhållsam inställning till kreditgivning. Större krav ställs på säkerheter&lt;br&gt;och låntagarnas betalningsförmåga. Samtidigt har efterfrågan på krediter&lt;br&gt;minskat. Lågkonjunkturen ökar osäkerheten hos företag och hushåll&lt;br&gt;samtidigt som skattereformen har minskat ränteavdragens värde.&lt;br&gt;Dessutom har realräntorna stigit markant. Redan för ett par år sedan&lt;br&gt;minskade hushållen sin kreditefterfrågan och under det senaste året har&lt;br&gt;företagen följt efter. För banker och finansbolag har utlåningsökningen&lt;br&gt;helt avstannat och det är nu t.o.m. fråga om en minskning av utlånings-&lt;br&gt;stocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:5 Utlåning till allmänheten 1986-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12-månaders förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-38.png" style="width:288pt;height:194pt;"/&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinstitutens nettoutlåning har under de senaste åren fortsatt att Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;expandera i hög takt och har legat nära 20%. Först på sista tiden har den Bilaga 1:1.1&lt;br&gt;sjunkit till drygt 15%. En förklaring till att bostadsinstituten har vunnit&lt;br&gt;marknadsandelar från banker och finansbolag är att utlåningen till&lt;br&gt;beståndet av fastigheter ökat betydligt under de senaste åren. Stigande&lt;br&gt;priser på bostadsmarknaden ledde till en ökad rebelåning. Dessutom har&lt;br&gt;bostadsinstituten sedan några år fått möjlighet att lämna krediter till&lt;br&gt;rörliga räntor, vilket ökat deras konkurrenskraft. Under de senaste åren&lt;br&gt;har det ökade bostadsbyggandet bidragit till utlåningsexpansionen.&lt;br&gt;Sammantaget har kreditexpansionen dämpats från mellan 20-30% i&lt;br&gt;ökningstakt till ca 5% i ökningstakt under den senaste tolvmånaders-&lt;br&gt;perioden fram till och med februari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svaga konjunkturläget i Sverige, hushållens osäkerhet över&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget, försämrade ränteavdrag från 1993 i kombination&lt;br&gt;med relativt sett höga utlåningsräntor talar för att kreditefterfrågan kan&lt;br&gt;komma att falla ytterligare. Kreditinstitutens intjänandeförmåga har under&lt;br&gt;de senaste åren förbättrats tack vare bl. a. de vidgade räntemarginalerna.&lt;br&gt;En minskad utlåning och ett ökat inslag av ränteeftergifter leder sannolikt&lt;br&gt;till att förbättringen i intjänandeförmågan avstannar. Samtidigt kommer&lt;br&gt;kreditförlusterna att ligga kvar på en hög nivå. En låg total efterfrågan&lt;br&gt;i ekonomin innebär sannolikt att företagens finansiella ställning försvagas&lt;br&gt;ytterligare samtidigt som fortsatta prisfall på fastighetsmarknaden inte kan&lt;br&gt;uteslutas. Ett slopande av fastighetsskatten på s.k. kommersiella lokaler,&lt;br&gt;vilket nu föreslås av regeringen, torde emellertid utgöra en dämpande&lt;br&gt;faktor och kan därmed bidra till att mildra kreditförlusterna i den&lt;br&gt;fastighetsrelaterade utlåningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande storleken på kreditförlusterna under de kommande åren&lt;br&gt;utgör hushållens finansiella situation ett särskilt osäkerhetsmoment. En&lt;br&gt;fortsatt svag ekonomisk aktivitet och stigande arbetslöshet talar för att&lt;br&gt;kreditförlusterna på utlåningen till hushållen kommer att öka, även om&lt;br&gt;den negativa utvecklingen i år motverkas av en fortsatt positiv inkomst-&lt;br&gt;utveckling. Inte minst ett kraftigt prisfall på bostadsmarknaden skulle&lt;br&gt;utsätta hushållen för påfrestningar. Det står klart att efterfrågan på&lt;br&gt;boendeyta kommer att minska. Bostadsytan har drivits upp av omfattande&lt;br&gt;subventioner. Under de senaste åren har boendet blivit förhållandevis&lt;br&gt;dyrare. Den relativt många andra länder återhållsamma prisutvecklingen&lt;br&gt;på bostäder under 1980-talet kan dock utgöra en dämpande faktor i&lt;br&gt;samband med en försvagning av bostadsprisema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är bedömningen att kreditförlusterna kommer att&lt;br&gt;fortsätta ligga på en hög nivå under år 1992 och sannolikt kommer&lt;br&gt;somliga institut även under de närmaste åren att redovisa negativa&lt;br&gt;resultat. Efter internationella överenskommelser kommer kreditinstituten&lt;br&gt;från och med årsskiftet 1992/93 att åsättas ett kapitaltäckningskrav på&lt;br&gt;8 %. För bankkoncemema som helhet är den nuvarande kapitalsituationen&lt;br&gt;i stort sett tillfredställande. För vissa institut medförde emellertid&lt;br&gt;förlusterna under 1991 att kapitalbasen behövde förstärkas. Emissionerna&lt;br&gt;i Nordbanken och Östgöta Enskilda Bank samt de aviserade emissionerna&lt;br&gt;i GOTA, Sparbanksgruppen och Föreningsbanken liksom de statliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatserna i fallet Första Sparbanken skall ses mot denna bakgrund. Även&lt;br&gt;under de kommande åren behöver sannolikt vissa kreditinstitut förbättra&lt;br&gt;sin kapitalbas med externt kapital. Regeringen har nyligen föreslagit att&lt;br&gt;avskattningen av bankernas obeskattade reserver får senareläggas för de&lt;br&gt;banker som redovisar ett negativt resultat. Reserver behöver därmed inte&lt;br&gt;upplösas förrän vinst åter redovisas. Ändringen bidrar till att mildra&lt;br&gt;effekterna av ett negativt resultat på kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Utvecklingen på aktiemarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under år 1991 steg aktiekurserna på Stockholms fondbörs med i&lt;br&gt;genomsnitt 5,6%. Kursutvecklingen styrdes i första hand av skiftande&lt;br&gt;omdömen om konjunkturutsiktema. Under det andra halvåret föll&lt;br&gt;kurserna eftersom allt fler signaler tydde på att konjunkturåterhämtningen&lt;br&gt;försenats samtidigt som företagens delårsrapporter indikerade kraftigt&lt;br&gt;fallande vinster för 1991. Börsbolagens vinster föll preliminärt med ca&lt;br&gt;50% under 1991. Räntesänkningarna i Förenta staterna och Japan i slutet&lt;br&gt;av december påverkade de internationella börserna positivt vilket även&lt;br&gt;fick återverkningar på Stockholmsbörsen. Köpintresset förstärktes under&lt;br&gt;det första kvartalet i år efter att ekonomisk statistik i Förenta staterna&lt;br&gt;visade att en återhämtning i ekonomin är på väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade optimismen i utlandet, de fällande räntorna och högre&lt;br&gt;utdelningar än väntat medförde att aktiekurserna på Stockholmsbörsen&lt;br&gt;fram t.o.m. böijan av april steg med i genomsnitt 6%. Den sänkta&lt;br&gt;kapitalbeskattningen för aktier, från 30% till 25%, har sannolikt också&lt;br&gt;bidragit till det ökade intresset. Trots de fällande vinsterna valde&lt;br&gt;börsbolagen, i genomsnitt, att hålla utdelningarna i stort sett oförändrade.&lt;br&gt;Utdelningspolicyn har under de senaste åren fått en ökad betydelse för&lt;br&gt;de svenska företagen. Tidigare har den svenska direktavkastningen, inte&lt;br&gt;minst av skatteskäl, legat på en förhållandevis låg nivå. I takt med den&lt;br&gt;ökade internationaliseringen av kapitalmarknaderna anpassas den svenska&lt;br&gt;utdelningsnivån till omvärldens. Den minskade dubbelbeskattningen av&lt;br&gt;aktieutdelningar till följd av skattereformen har påskyndat anpassningen.&lt;br&gt;De oförändrade utdelningarna kan även ses som en signal om att&lt;br&gt;företagen räknar med att nuvarande låga vinstnivå endast är tillfällig och&lt;br&gt;att vinsterna snart stiger igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpintresset har koncentrerats till de större bolagen, främst inom&lt;br&gt;exportindustrin. Förväntningarna är att det i första hand är dessa företag&lt;br&gt;som kommer att gynnas av konjunkturåterhämtningen. Index för de&lt;br&gt;sexton mest omsatta bolagen steg med 12% från årsskiftet och fram till&lt;br&gt;böijan av april. Intresset har vidare varit störst för de mer cykliska&lt;br&gt;branscherna, såsom verkstad och skog. Index för verkstadsindustrin och&lt;br&gt;skogsindustrin steg med 22% respektive 13%. Den sämsta utvecklingen&lt;br&gt;återfinns inom sektorerna bank och finans samt fästigheter och bygg.&lt;br&gt;Index för dessa branscher föll med 23% respektive 20%. Sammantaget&lt;br&gt;har kursutvecklingen i Stockholm varit något bättre än på flertalet andra&lt;br&gt;börser. Det skall dock ses mot bakgrund av att Stockholmsbörsen såväl&lt;br&gt;1990 som 1991 visade en förhållandevis svag utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11:6 Börsutvecklingen 1990-1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index ultimo 1989 = 100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-39.png" style="width:280pt;height:160pt;"/&gt;
&lt;p&gt;40-I------------------i-----------------i------------------:------------------i—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Veckogenomsnitt. Sista observationen avser 9 april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandets intresse för svenska aktier ökade under 1991. Ecu-&lt;br&gt;anknytningen och ansökan om medlemskap i EG minskade osäkerheten&lt;br&gt;för investeringar i svenska aktier. En annan viktig förklaring är att&lt;br&gt;alltfler börsbolag aviserade omstämpling av bolagets bundna aktier till&lt;br&gt;fria. Därmed ökar tillgängligheten samtidigt som de svenska börsbolagen&lt;br&gt;får en ökad tyngd i internationella portföljindex. Sammantaget under&lt;br&gt;1991 nettoköpte utländska investerare svenska aktier för motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,2 miljarder kr., vilket kan jämföras med nettoköp för 1,2 miljarder&lt;br&gt;kr. år 1990. Intresset har fokuserats till några större bolag såsom Astra,&lt;br&gt;Ericsson, Volvo och Electrolux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för aktier har således ökat. Detta märks också på omsätt-&lt;br&gt;ningen. Under det första kvartalet i år uppgick omsättningen till 46,5&lt;br&gt;miljarder kr. jämfört med 34,1 miljarder kr. för motsvarande period i&lt;br&gt;fjol, dvs. en ökning med 36%. En viktig förklaring till omsättnings-&lt;br&gt;ökningen är att omsättningsskatten på aktier slopades den 1 december i&lt;br&gt;fjol. Därmed sänktes transaktionskostnaderna väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Sammanfattning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Internationell utveckling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattande översikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Länderöversikter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Utrikeshandel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Export&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Import&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bytesbalans&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Industri&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktion och konkurrenskraft&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Lönsamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Näringslivets tjänster&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Arbetsmarknad&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsättning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Utbud av arbetskraft&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Löner och konsumentpriser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Löner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Konsumentpriser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Hushållens ekonomi och privat konsumtion&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Hushållens inkomster&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Hushållens sparande och privat konsumtion&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Investeringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets investeringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga investeringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostads investeringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Byggnadsverksamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;Lagerinvesteringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Offentlig sektor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Konsoliderad offentlig sektor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Statens inkl, socialförsäkringssektorns finanser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Kommunernas finanser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Kapitalmarknad&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Internationell ränte-och valutautveckling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Räntor och valutaflöden i Sverige&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Läget på kreditmarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Utvecklingen på aktiemarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tkbeller&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner och priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försöijningsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till BNP-tillväxten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens budgetutveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar&lt;br&gt;och export av bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export av varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import av varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal för industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrins rörliga kostnader, produktpriser, maiginaler per&lt;br&gt;producerad enhet samt bruttoöverskottsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion och sysselsättning i timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ arbetslöshet i olika åldrar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlöner och arbetskraftskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållssektoms disponibla inkomster, konsumtion och&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagervolymförändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real förändring av den offentliga sektorns inkomster&lt;br&gt;och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens och socialförsäkringssektorns inkomster&lt;br&gt;och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-förändringens inverkan på staten och socialför-&lt;br&gt;säkringssektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas inkomster och utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betalningsbalansen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Diagram&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realräntan i Sverige 1980-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K- resp. S-sektoms utveckling 1980-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP och produktivitet i Sverige 1981-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av&lt;br&gt;bearbetade varor till 14 OECD-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans för några användningsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bytesbalans, rullande tolvmånaderstal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion 1974-1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitetsutnyttjandet i verkstadsindustrin (exkl. varv)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrins bruttovinst som andel av kapitalstocken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion och sysselsättning i näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturläget i olika tjänstebranscher&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal varsel om uppsägningar per kvartal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriarbetarlön utfall och skattningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nominell timlön inom industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens prisförväntningar de kommande 12 månaderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens skuldsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens förväntningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringar per sektor 1970-1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-utveckling och lagerbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerstocken i förhållande till varuproduktionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 månaders euromarknadsräntor 1990-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10-åriga obligationsräntor 1991-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaflöden och räntedifferens mot utlandet 1990-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutvecklingen 1990-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlåning till allmänheten 1986-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Börsutvecklingen 1990-1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktig konsekvenskalkyl&lt;br&gt;för perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 — 1996/97&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Långsiktig konsekvenskalkyl för&lt;br&gt;perioden 1992/93 - 1996/97&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förord&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga konsekvenskalkylen (LK) för perioden 1992/93 - 1996/97&lt;br&gt;som här presenteras består av två delar, dels en huvudtext dels en&lt;br&gt;appendixdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudtexten redovisas en samlad konsekvensbeskrivning av redan&lt;br&gt;fattade beslut och gjorda åtaganden för den offentliga sektorns inkomster&lt;br&gt;och utgifter. I appendixdelen redovisas utgiftsutvecklingen på mot-&lt;br&gt;svarande sätt för respektive fäckdepartement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LK:ns inriktning varierar år från år i syfte att belysa och analysera&lt;br&gt;aktuella frågeställningar för att LK:n på bästa sätt skall kunna tjäna som&lt;br&gt;underlag inför beslut som rör den offentliga sektorns utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen bygger på material från fackdepartement, olika verk&lt;br&gt;och institutioner. Finansdepartementets ekonomiska avdelning svarar för&lt;br&gt;de bedömningar av den ekonomiska utvecklingen som ligger till grund&lt;br&gt;för LK-beräkningama. LK:n har utarbetats inom finansdepartementets&lt;br&gt;budgetavdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm i april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga-Britt Ahlenius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetchef&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll:&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Långsiktig konsekvenskalkyl för perioden&lt;br&gt;1992/93 - 1996/97&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning och slutsatser.................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Inledning............................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Beräkningsresultat...................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Slutsatser............................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samhällsekonomisk bakgrund.................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 De internationella förutsättningarna............ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utgångsläget och utvecklingen 1992 - 1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;...... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utvecklingen 1994 - 1997 ................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsmetod..........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Inkomster...........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Utgifter.............................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Den samhällsekonomiska bakgrunden...........13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsstrategi och ny budgetberedning............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 En långsiktig utgiftsstrategi.................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 En ny budgetberedning...................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Rambudgetering........................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens inkomster.....................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Utvecklingen 1986/87 - 1990/91 ............. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Utvecklingen 1992/93 - 1996/97 ............. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Fysiska personers inkomstskatt...........19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Juridiska personers inkomstskatt..........20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Lagstadgade socialavgifter..............20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 Skatt på egendom...................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.5 Mervärdeskatt.....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.6 Övriga indirekta skatter...............22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.7 Avräkningsskatt....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.8 Övriga inkomster...................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens utgifter......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Utveckling för budgetåren 1986/87&amp;nbsp;- 1996/97...... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Utgiftstyrande faktorer....................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Utgifterna fördelade på realekonomiska kategorier ... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Konsumtion......................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Investeringar......................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Transfereringar.....................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens saldo........................32&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn......................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1 Staten och socialförsäkringssektorn............&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Inkomster........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Utgifter.........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1.3 Statens finansiella sparande.............&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1.4 AP-fondens finansiella sparande..........&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.2 Den kommunala sektorn...................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Den kommunala sektorns utgifter.........&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Den kommunala sektorns skatteinkomster ....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 Statsbidragen till den kommunala sektorn.....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.4 Det samhällsekonomiska utrymmet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för kommunal verksamhet..................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.2.5 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 - 1997 ..........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.2.6 Den kommunala sektorns finansiella sparande&lt;br&gt;1992 - 1997 ..........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.3 Den konsoliderade offentliga sektorn...........&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av en långsiktig utgiftsstrategi.........&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.1 Beräkningsexempel......................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.2 Samhällsekonomiska effekter................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.3 Krav på strukturella förändringar.............&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.3.1 Pågående förändringsarbete.............&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.3.2 Ändamålsområden..................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.3.3 Slutsatser........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Känslighetsberäkning.......................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.1 Känslighetsanalys......................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande......&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Appendix&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementens verksamhetsområden&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Långsiktig konsekvenskalkyl för&lt;br&gt;perioden 1992/93-1996/97&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattning och slutsatser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De första årens långtidsbudgetar i böijan av 1960-talet hade karaktären&lt;br&gt;av beskrivning av hur regeringen förutsåg att budgeten skulle utvecklas.&lt;br&gt;Därav benämningen långtidsbudget. Denna modell övergavs sedermera&lt;br&gt;till förmån för den modell som idag används där beräkningarna avser&lt;br&gt;konsekvenserna av redan lättade beslut och gjorda åtaganden. Benäm-&lt;br&gt;ningen långtidsbudget ändras dock inte när beräkningsmodellen ändrades.&lt;br&gt;Det bör göras nu. Långsiktig konsekvenskalkyl (LK) är en mer adekvat&lt;br&gt;benämning på detta dokument och används därför i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den långsiktiga konsekvenskalkylen är att analysera stats-&lt;br&gt;budgetens och offentliga sektorns finansiella utveckling för budgetåren&lt;br&gt;1992/93 - 1996/97. Beräkningarna visar vilka konsekvenser stats-&lt;br&gt;makternas redan fattade beslut och gjorda åtaganden får för utvecklingen&lt;br&gt;av inkomster och utgifter i offentliga sektorn. Beräkningarna är alltså&lt;br&gt;inte en prognos för den troliga utvecklingen. Inte heller utgör den något&lt;br&gt;program för den önskvärda utvecklingen. I den utsträckning beslut fattas&lt;br&gt;som förändrar denna utveckling kommer beräkningarna i den långsiktiga&lt;br&gt;konsekvenskalkylen således alltid att avvika från det faktiska utfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i olika sammanhang, senast i 1992 års finansplan, slagit&lt;br&gt;fast att det behövs en samlad och långsiktig utgiftsstrategi (LUS) för att&lt;br&gt;få till stånd en begränsning av de offentliga utgifterna och en effek-&lt;br&gt;tivisering av förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den reviderade finansplanen måste politiken inriktas på att,&lt;br&gt;utöver en låg inflationstakt, undvika underskott i de offentliga finanserna&lt;br&gt;över en konjukturcykel, möta behovet av vissa strategiska skatte-&lt;br&gt;sänkningar genom en mycket stram utgiftspolitik samt uppfylla de s.k.&lt;br&gt;konvergenskraven inom EG:s ekonomiska och monetära union.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets LK analyseras mot denna bakgrund bl.a. vilka krav som kan&lt;br&gt;komma att ställas på den offentliga utgiftsutvecklingen. Den inkomst- och&lt;br&gt;utgiftsutveckling som följer av redan fattade beslut ställs mot olika&lt;br&gt;alternativa långsiktiga krav på den offentliga utgiftsutvecklingen. Därefter&lt;br&gt;diskuteras konsekvenserna — dels för den reala ekonomin dels för de&lt;br&gt;offentliga utgiftsåtagandena — av en successiv sänkning av skatternas och&lt;br&gt;utgifternas andel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna är gjorda utifrån antaganden om en ekonomisk&lt;br&gt;utveckling enligt följande: Den internationella ekonomin utvecklas&lt;br&gt;gynnsamt vilket ger dragkraft åt en inhemsk återhämtning under LK-&lt;br&gt;perioden. BNP-tillväxten stiger från -0,4% 1992 till 2,5% per år under&lt;br&gt;perioden 1994-97. Arbetslösheten sjunker långsamt, från en topp på&lt;br&gt;5,0% 1993 ner till 3,5% 1997. Löne- och prisutvecklingstakten ligger på&lt;br&gt;historiskt sett låga nivåer. Den privata konsumtionen ökar med drygt 2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per år under tidsperioden 1994-1997. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en känslighetsberäkning redovisas effekterna av att den ekono- Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;miska tillväxten antas bli lägre till följd av en förlängd internationell&lt;br&gt;konjunktursvacka. Den lägre tillväxttakten innebär bl.a. en väsentligt&lt;br&gt;högre arbetslöshet än i huvudscenariet. Den finansiella utvecklingen i&lt;br&gt;offentlig sektor blir i detta scenarie väsentligt svagare än i huvud-&lt;br&gt;scenariet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Beräkningsresultat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster (kapitel 5) ökar under LK-perioden med ca&lt;br&gt;67 miljarder kronor, eller i genomsnitt 3,6% per år i löpande priser.&lt;br&gt;Detta är mer än en halvering av ökningstakten jämfört med perioden&lt;br&gt;1986/87 - 1990/91 då den uppgick till 7,2% per år. Den låga öknings-&lt;br&gt;takten förklaras dels av låga pris- och löneökningar, dels av att vissa&lt;br&gt;engångsinkomster som uppstår under 1992/93 bortfaller under resten av&lt;br&gt;LK-perioden, dels av att avräkningsskatten och skatteutjämningsavgiften&lt;br&gt;upphör fr.o.m. år 1993 enligt regeringens förslag om kommunernas&lt;br&gt;ekonomi som läggs fram i kompletteringspropositionen. Det innebär&lt;br&gt;samtidigt att inkomstutvecklingen under periodens senare del, 1993/94 -&lt;br&gt;1996/97, är snabbare och uppgår till i genomsnitt 6,5% per år. Stats-&lt;br&gt;budgetens samlade inkomster, dvs skatter och övriga inkomster, i&lt;br&gt;förhållande till BNP fäller från 30,4% 1992/93 till 28,2% 1996/97. Stats-&lt;br&gt;budgetens skatteinkomster beräknade som andel av BNP, skattekvoten,&lt;br&gt;beräknas under LK-perioden öka från 26,0% till 26,7%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter (kapitel 6) som andel av BNP, utgiftskvoten,&lt;br&gt;minskar under LK-perioden, från 32,6% 1992/93 till 28,0% 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relativt långsamma utvecklingen av statsbudgetens utgifter beror&lt;br&gt;bl.a. på antaganden om relativt långsam pris- och löneökningstakt under&lt;br&gt;perioden. Statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldräntor ökar med i&lt;br&gt;genomsnitt 1,9% under tidsperioden 1993/94-1996/97. Mellan budgetåren&lt;br&gt;1992/93 och 1993/94 beräknas utgifterna minska med ca 15 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket till stor del förklaras av regeringens förslag till omläggning&lt;br&gt;av det kommunala bidragssystemet. Enligt förslaget slopas både&lt;br&gt;avräknings- och skatteutjämningsavgifit. Detta inkomstbortfall komp-&lt;br&gt;enseras genom minskade statsbidrag till kommunerna. I LK-kalkylen har&lt;br&gt;det generella statsbidraget till kommunerna beräknats vara nominellt&lt;br&gt;oförändrat. Den långsamma utvecklingen av statsbudgetens utgifter beror&lt;br&gt;vidare på att utgifterna för räntebidrag minskar kraftigt till följd av&lt;br&gt;antaganden om minskande bostadsbyggande och sjunkande räntenivåer&lt;br&gt;under perioden. Med anledning av att statsbidragen till kommunerna&lt;br&gt;minskar mellan budgetåren 1992/93 och 1993/94, så ökar utgifterna&lt;br&gt;exklusive statsskuldräntor endast med 1,6% i genomsnitt per år under&lt;br&gt;LK-perioden. Utgifterna för ränta på statsskulden ökar med i genomsnitt&lt;br&gt;10,0% per år under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93 beräknas statsbudgetens underskott (kapitel 7) uppgå till&lt;br&gt;-101,8 miljarder kronor eller till 6,9% av BNP. Detta är en försämring&lt;br&gt;med drygt 2,2 procentenheter jämfört med 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna inkomst- och utgiftsutvecklingen innebär att&lt;br&gt;statsbudgetens saldo nominellt sett förbättras under LK-perioden. Detta&lt;br&gt;innebär en förbättring även mätt som andel av BNP. Underskottet är för&lt;br&gt;slutåret dock betydande, trots en gynnsam ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.1 Statsbudgetens saldo 1992/93 - 1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-40.png" style="width:232pt;height:216pt;"/&gt;
&lt;p&gt;— Budget-&lt;br&gt;saldo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den offentliga sektorn (kapitel 8) minskar inkomsterna i för-&lt;br&gt;hållande till BNP under hela LK-perioden. Skattekvoten i offentlig sektor&lt;br&gt;sjunker från 51,5% till 49,5%. BNP ökar under samma tidsperiod med&lt;br&gt;5,6% i genomsnitt per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifternas andel av BNP sjunker under perioden från&lt;br&gt;67,4% till 62,7%. På grund av de stora budgetunderskotten ökar&lt;br&gt;utgifterna för statsskuldräntor med i genomsnitt 10,0% per år under&lt;br&gt;perioden. Utvecklingen innebär sammantaget att det finansiella sparandet&lt;br&gt;i den offentliga sektorn förbättras något, från -5,7 % av BNP 1992/93 till&lt;br&gt;-5,1 % av BNP 1996/97. Huvuddelen av underskottet utgörs under hela&lt;br&gt;perioden främst av de stora underskotten i statsbudgeten. Statsbudgetens&lt;br&gt;utveckling svarar dock för den förbättring som sker i den samlade&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparande i kom-&lt;br&gt;muner och i AP-fonden försämras under hela LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-41.png" style="width:241pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Andel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1992/93 - 1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandel av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-42.png" style="width:237pt;height:188pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-43.png" style="width:18pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i den kommunala sektorn försämras med ca&lt;br&gt;25 miljarder kronor under LK-perioden. De goda resultaten under inled-&lt;br&gt;ningen av perioden förklaras av den nedväxling i löne- och prisöknings-&lt;br&gt;takten som sker under 1992 i kombination med det nuvarande systemet&lt;br&gt;för utbetalning av kommunalskatten från staten till kommunalsektom.&lt;br&gt;För kommunernas del innebär detta en långsam utgiftsutveckling&lt;br&gt;samtidigt som skatteinkomsterna stiger i takt med den historiska&lt;br&gt;inflationen vilket resulterar i ett tillfälligt förbättrat sparande i den&lt;br&gt;kommunala sektorn åren 1991 och 1992. Fr.o.m. år 1993 föreslås ett&lt;br&gt;nytt statsbidragssystem för kommuner och landsting träda i kraft.&lt;br&gt;Samtidigt ändras även systemet för utbetalning av kommunalskatt. Den&lt;br&gt;kommunala sektorns inkomster ökar långsammare än BNP till följd av att&lt;br&gt;statsbidragen till kommuner och landsting sjunker realt med närmare&lt;br&gt;25 % under perioden samtidigt som deras skatteinkomster stiger långsamt.&lt;br&gt;Också utgifterna ökar långsammare än BNP under perioden, men&lt;br&gt;snabbare än inkomsterna. Under 1994-97 uppvisar kommunsektorn ett&lt;br&gt;negativt finansiellt sparande på drygt 11 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I AP-fonden ökar utgifterna snabbare än inkomsterna framför allt&lt;br&gt;beroende på att lönesumman utvecklas i långsammare takt än ATP-&lt;br&gt;pensionsutbetaningama. Som följd av detta försämras AP-fondens&lt;br&gt;finansiella sparande från 36,5 miljarder kronor i löpande priser 1992/93&lt;br&gt;till 29,5 miljarder kronor 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LK:n är ett av beslutsunderlagen för regeringen inför ett beslut om&lt;br&gt;utformningen av en långsiktig utgiftsstrategi. Beräkningarna i den&lt;br&gt;långsiktiga konsekvenskalkylen visar bl.a. hur stor del av samhällets&lt;br&gt;resurser som kommer att tas i anspråk av den offentliga sektorn om inga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya utgiftsbeslut fattas. Den utgiftsutveckling som följer i offentlig sektor Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;av redan fattade beslut och gjorda åtaganden ställs i LK:n mot den som Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;följer av att olika restriktioner fästställs för den offentliga utgifts-&lt;br&gt;utvecklingen (kaptiel 9). Avsikten är att redovisa vilket totalt utgifts-&lt;br&gt;utrymme den offentlig verksamheten får vid olika restriktioner för&lt;br&gt;utgiftsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar att det utgiftsutrymme som tas i anspråk för&lt;br&gt;offentliga åtaganden enligt LK-beräkningama i båda exemplen överstiger&lt;br&gt;den önskvärda utgiftsnivån under hela LK-perioden. Med givna restrik-&lt;br&gt;tioner för utgiftsutvecklingen krävs åtgärder som minskar de offentliga&lt;br&gt;utgifterna med som lägst ca 36 miljarder kronor under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en känslighetsanalys (kapitel 10) redovisas den inkomst- och utgifts-&lt;br&gt;utveckling som följer av en betydligt sämre internationell utveckling än&lt;br&gt;den i huvudscenariet. Tillväxten blir lägre, vilket bl. a. får till följd att&lt;br&gt;arbetslösheten stiger under hela perioden. Därigenom blir inflationen&lt;br&gt;lägre. Offentliga sektorns sparande blir betydligt svagare utifrån dessa&lt;br&gt;förutsättningar. De större underskotten i staten leder dessutom till ökad&lt;br&gt;upplåning vilket medför ännu högre utgifter för statsskuldräntor än i&lt;br&gt;huvudscenariet. Vid givna restriktioner för utgiftsutvecklingen medför&lt;br&gt;denna utveckling att kraftfullare åtgärder än i huvudscenariet måste vidtas&lt;br&gt;för att minska de offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i årets långsiktiga konsekvenskalkyl visar att det finan-&lt;br&gt;siella sparandet i offentlig sektor under hela LK-perioden uppvisar&lt;br&gt;historiskt sett stora underskott. En viss förbättring sker dock under&lt;br&gt;perioden, från -5,7% av BNP 1992/93 av BNP till -5,1% av BNP&lt;br&gt;1996/97. I slutåret är underskottet dock fortfarande betydande trots att en&lt;br&gt;gynnsam internationell utveckling under perioden skapat goda förut-&lt;br&gt;sättningar för en återhämtning för den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten är av central betydelse för den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiering eftersom tillväxt genererar ökade reala resurser. En&lt;br&gt;stor del av de offentliga utgifterna räknas upp med prisutvecklingen men&lt;br&gt;påverkas inte direkt av realinkomstema. Det innebär att framförallt&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt ger utrymme för att exempelvis sänka den offentliga&lt;br&gt;utgiftskvoten med bibehållen ambitionsnivå i de offentliga verksamhe-&lt;br&gt;terna och transfereringarna. Ekonomisk tillväxt och låg inflation&lt;br&gt;möjliggör även att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn kan&lt;br&gt;öka utan att skattetrycket behöver höjas. Genom anpassningsförmåga till&lt;br&gt;den internationella ekonomin och genom inhemska politiska beslut som&lt;br&gt;förbättrar och effektiviserar marknadsstrukturer, ägandeformer, invest-&lt;br&gt;eringsbenägenhet, utbildning, forskning, infrastruktur m.m. kan tillväxten&lt;br&gt;påverkas positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknas underskottet i offentlig sektor totalt&lt;br&gt;till ca 84 miljarder kronor. Detta underskott kvarstår i stort sett&lt;br&gt;oförändrat över hela LK-perioden. Att det totala sparandet är negativt är&lt;br&gt;framför allt en konsekvens av det stora statliga budgetunderskottet. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättring som sker av detta neutraliserar det försämrade sparandet i den&lt;br&gt;kommunala sektorn och AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LK-beräkningama visar att den offentliga sektorn kommer att ha&lt;br&gt;betydande finansiella underskott under hela LK-perioden. Skall resurser&lt;br&gt;kunna prioriteras till nya åtaganden krävs omprövningar av gällande&lt;br&gt;utgiftsåtaganden för att inte det offentliga sparandet ytterligare skall&lt;br&gt;försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattetrycket skall sänkas eller nya satsningar och reformer&lt;br&gt;genomföras, krävs motsvarande neddragningar av nuvarande offentliga&lt;br&gt;utgifter. Generella besparingar på maiginalen räcker inte for att&lt;br&gt;tillräckligt begränsa utgifterna. I stället måste strukturella ingrepp i&lt;br&gt;utgiftssystemen genomföras. En anpassning av de offentliga utgifterna&lt;br&gt;måste ske långsiktigt och utifrån en samhällsekonomisk helhetssyn.&lt;br&gt;Utgifternas effektivitet måste granskas från fördelningssynpunkt men&lt;br&gt;också utifrån deras eventuella negativa inverkan på arbete, sparande och&lt;br&gt;tillväxt. I detta perspektiv är beslut som rör transfereringarna av särskilt&lt;br&gt;stor betydelse eftersom dessa sammantaget utgör ca två tredjedelar av de&lt;br&gt;offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall det totala utgiftsutrymmet definieras i enlighet med något av&lt;br&gt;exemplen i kapitel 9 visar LK- kalkylen att detta förutsätter att besp-&lt;br&gt;aringar genomförs. Besparingarna behöver som lägst uppgå till ca 36&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arets långtidsutredning, LU 92, pekar på att skattebasernas rörlighet&lt;br&gt;ökar i och med EES-avtalet, oavsett Sveriges EG-anknytning. LU:s&lt;br&gt;scenarier utgår från att skatterna sammanlagt sänks med 35 miljarder&lt;br&gt;kronor 1997. För att inte den samhällsekonomiska balansen skall&lt;br&gt;äventyras måste utgifterna sänkas ännu mer. Sammantaget kan detta&lt;br&gt;komma att innebära krav på betydande besparingar. LU 92 pekar också&lt;br&gt;på att det största kravet för det offentliga utgiftsåtagandet i ett längre&lt;br&gt;perspektiv följer av demografiska förändringar. Detta förklaras av att de&lt;br&gt;framtida pensionärerna efter sekelskiftet dels blir fler, dels kommer att&lt;br&gt;ha högre pensionskrav till följd av att de har fler intjänandeår och&lt;br&gt;därmed högre ATP. Den demografiska utvecklingen ställer dessutom&lt;br&gt;stora krav på ökade resurser för bl.a. vård och omsorg. LU 92 visar&lt;br&gt;också att med den tillväxttakt som är att förutse och de krav på ökad&lt;br&gt;konkurrensförmåga och bättre balans i offentliga sektorn som den ökade&lt;br&gt;internationella integrationen innebär, så måste utgiftsutvecklingen i&lt;br&gt;offentliga sektorn brytas och utgiftsnedskämingar genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LK-beräkningama visar att de offentliga utgiftsåtagandena under hela&lt;br&gt;perioden är kraftigt underfinansierade. Därtill kommer att resurser&lt;br&gt;behöver frigöras för satsning på olika områden för att främja tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir att betydande förändringar i den offentliga utgifts-&lt;br&gt;strukturen är nödvändiga om behovet av tillväxtfrämjande investeringar&lt;br&gt;skall kunna tillgodoses parallellt med att sparandet skall kunna höjas utan&lt;br&gt;att skatternas andel av BNP höjs. En önskvärd reformering av ett utgifts-&lt;br&gt;system får ofta effekt först efter ett antal år. Det gör det särskilt&lt;br&gt;angeläget att tidigt fatta beslut om hur utgiftsbegränsningama skall ske.&lt;br&gt;Skall inkomst- och utgiftsutvecklingen förändras finns det i stort sett två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägar att gå: att minska automatiken eller att genomföra strukturella Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;förändringar. Skall utgiftsutvecklingen radikalt påverkas skulle en &amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskning av automatiken vara alltför kortsiktig och dessutom en otill-&lt;br&gt;räcklig åtgärd. I stället krävs att strukturella förändringar i utgifts-&lt;br&gt;systemen genomförs och att ett konstant förändringstryck upprätthålls&lt;br&gt;också för att styra över utgifterna till prioriterade, ofta nya, områden. I&lt;br&gt;årets LK redovisas några exempel på hur arbetet med att styra utgifterna&lt;br&gt;genomförs. Regeringen har initierat ett antal strukturprojekt/ översyner/-&lt;br&gt;utredningar. Vissa av de redovisade strukturprojekten kan förutses&lt;br&gt;innebära att utgiftstrycket ökar ytterligare inom områden som utbildning,&lt;br&gt;vård och omsoig. För att åstadkomma dessa ompriorite-ringar inom&lt;br&gt;ramen för oförändrade resurser visar LK-beräkningama att den omför-&lt;br&gt;delning av resurser som sker under perioden är otillräcklig. Skall vissa&lt;br&gt;verksamheter prioriteras samtidigt som det totala utgiftsutrymmet&lt;br&gt;begränsas krävs det att arbetet med att åstadkomma strukturförändringar&lt;br&gt;förs vidare på nya områden i syfte att begränsa utgiftsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av dessa bör dels röra marknadens funktionssätt i syfte att&lt;br&gt;påverka tillväxten positivt, dels inriktas på att förändra utgiftsautomatiken&lt;br&gt;i de automatiskt verkande regelsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Samhällsekonomisk bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektoms finansiella utveckling bestäms dels av beslut om&lt;br&gt;förändringar i de offentliga systemen, dels av den samhällsekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. För LK-beräkningama måste därför en bedömning av den&lt;br&gt;samhällsekonomiska utvecklingen under kalkylperioden göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad kopplingar mellan samhällsekonomin och de offentliga&lt;br&gt;utgifterna och inkomsterna. En svag sysselsättningsutveckling ger upphov&lt;br&gt;till ökade offentliga utgifter via t.ex. arbetsmarknadsåtgärder och arbets-&lt;br&gt;löshetsersättningar. Inflationen ger den offentliga sektom ökade nominella&lt;br&gt;inkomster men slår samtidigt igenom på utgiftssidan genom pris-&lt;br&gt;uppräkning av transfereringar etc. Skatteinkomsterna bestäms ytterst av&lt;br&gt;den ekonomiska tillväxten. Lönesumman som är produkten av syssel-&lt;br&gt;sättningen och lönenivån är, jämte den privata konsumtionen, den&lt;br&gt;viktigaste skattebasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk tillväxt ger den offentliga sektom ökade reala inkomster.&lt;br&gt;De offentliga utgifterna räknas till stor del upp med prisutvecklingen,&lt;br&gt;men påverkas inte direkt av realinkomstema. Det innebär att ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt ger utrymme för att antingen öka den offentliga verksamheten&lt;br&gt;eller att med bibehållen ambitionsnivå sänka den offentliga utgiftskvoten.&lt;br&gt;Den ekonomiska tillväxten är alltså av central betydelse för den offentliga&lt;br&gt;sektoms utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten påverkas i sin tur av den ekonomiska politiken. För en liten&lt;br&gt;öppen ekonomi som Sverige är BNP-utvecklingen på kort sikt i hög grad&lt;br&gt;beroende av utvecklingen på våra exportmarknader och den svenska&lt;br&gt;industrins relativa kostnadsläge. På lång sikt är emellertid produktivitets-&lt;br&gt;utvecklingen och arbetskraftsutbudet de avgörande faktorerna bakom&lt;br&gt;tillväxten. Produktivitetens utveckling bestäms av ett komplext samspel&lt;br&gt;mellan storleken på kapitalstocken, utbildningsnivån och den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen. Även institutionella faktorer av typen marknadsstrukturer,&lt;br&gt;ägandeformer m.m. spelar en stor roll. Den ekonomiska politiken&lt;br&gt;påverkar dessa faktorer. Offentliga utgifter inom utbildning och&lt;br&gt;infrastruktur är viktiga, eftersom de kan bidra till ökad tillväxt.&lt;br&gt;Skattepolitiken kan påverka investeringsbenägenheten, arbetsutbudet och&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt ges en kortfattad beskrivning av den bedömning av den&lt;br&gt;samhällsekonomiska utvecklingen som ligger till grund för beräkningarna&lt;br&gt;i årets LK. Bedömningen överensstämmer med den som görs i den&lt;br&gt;reviderade nationalbudgeten för åren 1992-1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I känslighetsanalysen i kapitel 10 undersöks effekterna av en sämre&lt;br&gt;ekonomisk utveckling efter 1992. Detta scenario baseras på antagandet&lt;br&gt;om en förlängd internationell konjunktursvacka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör särskilt framhållas att inget av scenarierna tar särskild hänsyn&lt;br&gt;till positiva effekter av den internationella integrationen på svensk&lt;br&gt;ekonomi. Produktiviteten i näringslivet ökar på ett sätt som är represen-&lt;br&gt;tativt för de senaste femton åren. Det finns dock goda aigument för att&lt;br&gt;produktivitetsutvecklingen under 1990-talet kan bli gynsammare. EES-&lt;br&gt;avtalet och den fortsatta internationella integrationen kan redan i det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuella tidsperspektivet innebära möjligheter till effektivisering av Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ekonomin och därmed en högre produktivitetstillväxt. På grund av den Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;stora osäkerheten om när och i vilken omfattning dessa effekter kan&lt;br&gt;tänkas uppträda har de emellertid inte beaktats i denna kalkyl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 De internationella förutsättningarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden bedöms bli gynnsam under&lt;br&gt;kalkylperioden. Konjunkturen i OECD-området nådde sin botten i mitten&lt;br&gt;av 1991. I flertalet industriländer väntas tillväxten tillta under loppet av&lt;br&gt;1992 och 1993. Den internationella återhämtningen blir dock samman-&lt;br&gt;taget betydligt svagare än under tidigare uppgångsfäser. För hela OECD-&lt;br&gt;området bedöms tillväxttakten stiga från knappt 1 % 1991 till ca 2% 1992&lt;br&gt;och 3% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig osäkerhetsfaktor i bedömningen är styrkan i den ameri-&lt;br&gt;kanska konjunkturuppgången. Ytterligare osäkerhet är förknippad med&lt;br&gt;den tyska och den japanska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den goda utvecklingen i omvärlden förutses fortsätta under resten av&lt;br&gt;kalkylperioden. BNP-tillväxten i OECD-området beräknas ligga omkring&lt;br&gt;3% årligen under perioden 1994-97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svensk del innebär detta att utvecklingen på våra exportmarknader&lt;br&gt;förväntas bli tämligen god under kalkylperioden med tillväxttal på&lt;br&gt;närmare 7% per år för bearbetade exportvaror efter 1992. Detta kan&lt;br&gt;jämföras med högkonjunkturen 1984-86 då exportmarknaderna i&lt;br&gt;genomsnitt växte med 10% per år och med bottenåret 1991 då export-&lt;br&gt;marknadstillväxten var endast drygt 0,5%.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Utgångsläget och utvecklingen 1992-93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande mycket svagt. Efter-&lt;br&gt;frågan viker inom de flesta sektorer och produktionen faller. Trots&lt;br&gt;omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser ökar arbetslösheten och&lt;br&gt;ligger för närvarande på 4% (AKU februari 1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillbakagången orsakas av en kombination av konjunk-&lt;br&gt;turella och strukturella faktorer. Avmattningen i omvärlden har stor&lt;br&gt;betydelse. Till övervägande del förklaras dock tillbakagången av&lt;br&gt;inhemska faktorer. Överhettningen i svensk ekonomi under 80-talets sista&lt;br&gt;år drev upp lönekostnaderna på ett sätt som var oförenligt med produkti-&lt;br&gt;vitetsutvecklingen. Följden blev att konkurrenskraften urholkades och&lt;br&gt;svenska företag böljade tappa marknadsandelar på världsmarknaden&lt;br&gt;samtidigt som vinstmaiginalema krympte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att BNP enligt nationalräkenskaperna sjönk med 1,1% 1991&lt;br&gt;beräknas nedgången stanna på 0,4% under 1992. Under 1993 förutses&lt;br&gt;förbättrad internationell draghjälp och en viss återhämtning av den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan leda till en uppgång i BNP på drygt 0,8%.&lt;br&gt;Ökningen av arbetslösheten väntas dock fortsätta under 1992 och 1993&lt;br&gt;till en för svenska förhållanden mycket hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen i den svenska ekonomin medför en markant nedväxling&lt;br&gt;av lönestegringstakten. Så gott som samtliga lönepåverkande faktorer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkar i samma riktning. Arbetslösheten stiger, inflationstakten avtar, Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;vinsterna pressas ned och kapacitetsutnyttjandet fäller. Lönedämpningen Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;i kombination med en svag efterfrågan och ledig produktionskapacitet&lt;br&gt;medför att konsumentpriserna stiger mycket långsamt. Inflationen väntas&lt;br&gt;nå en botten på 2,1 % under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska räntorna föll förhållandevis kraftigt under större delen av&lt;br&gt;1991. I november tvingades Riksbanken emellertid strama åt penning-&lt;br&gt;politiken sedan stora valutaflöden uppkommit. Under 1992 och 1993&lt;br&gt;förväntas räntenivån fortsätta att sjunka något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens reala disponibla inkomster väntas öka med 1,7% 1992 för&lt;br&gt;att sedan minska med ca 0,8% 1993. Förbättringen under 1992 beror&lt;br&gt;till en del på den kraftiga nedväxlingen av inflationen jämfört med 1991.&lt;br&gt;Eftersom många transfereringar räknas upp med föregående års inflation&lt;br&gt;innebär minskningen av inflationen att realvärdet av transfereringarna&lt;br&gt;ökar. Den privata konsumtionen ökar realt med 0,5 % 1992 för att sedan&lt;br&gt;fälla tillbaka med 0,5% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Utvecklingen 1994-97&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De positiva dragen i utvecklingen förstärks efter 1993. En årlig&lt;br&gt;exporttillväxt kring 6% ger näring åt den inhemska återhämtningen.&lt;br&gt;BNP-tillväxten stiger från 0,8% 1993 till drygt ca 2,5% per år under&lt;br&gt;perioden 1994-97. Investeringarna växer med ca 4% per år som en följd&lt;br&gt;av förbättrad lönsamhet i industrin och bidrar därmed till återhämtningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 1991-97&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;br&gt;från föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetald lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten sjunker långsamt från en topp på 5,0% 1993 ner till&lt;br&gt;3,5% 1997. En ökad efterfrågan på arbetskraft gör att lönerna stiger&lt;br&gt;något snabbare efter 1993, men p.g.a. det fortsatt kärva arbetsmarknads-&lt;br&gt;läget ligger ökningstakten fortfärande på en historiskt låg nivå. Tack vare&lt;br&gt;de låga nominella löneökningarna och en god produktivitetsutveckling&lt;br&gt;begränsas inflationen till 3-4% per år och reallönerna kan öka något. De&lt;br&gt;låga nominella löneökningarna i kombination med den goda produktivi-&lt;br&gt;tetstillväxten innebär också att konkurrenskraften för svensk export-&lt;br&gt;industri förbättras och förlorade marknadsandelar böijar återtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntenivån fortsätter att sjunka något under perioden. Detta innebär en&lt;br&gt;viss nedgång i realräntorna eftersom inflationen förväntas bli i stort sett&lt;br&gt;oförändrad under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen ökar realt med ca 2% per år 1994-97.&lt;br&gt;Tillsammans med en real ökning av lönesumman på knappt 4% under&lt;br&gt;perioden 1994-1997 innebär detta att de viktigaste skattebaserna ökar&lt;br&gt;realt under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Beräkningsmetod&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas de beräkningsmässiga förutsättningarna för LK-&lt;br&gt;beräkningama.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inkomstberäkningarna baseras på riksrevisionsverkets (RRV) beräkningar&lt;br&gt;med utgångspunkt i den ekonomiska utveckling som redovisats i&lt;br&gt;tabellerna 2.1 och 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstnivå vid vilken skyldighet föreligger för fysiska personer&lt;br&gt;att betala statlig inkomstskatt skrivs upp med utvecklingen av konsument-&lt;br&gt;prisindex plus två procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna av inkomstskatter för juridiska personer baseras på&lt;br&gt;antaganden om bruttodriftsöverskott i näringslivet exkl. egna hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala utdebiteringen, dvs. kommunalskatten, antas vara&lt;br&gt;oförändrad under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Utgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att beräkna utgifter till följd av redan lättade beslut&lt;br&gt;och gjorda åtaganden. En konsekvens av beräkningsmetoden är att många&lt;br&gt;anslag antas ha realt oförändrad nivå under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna antas komma att utvecklas i enlighet med beräk-&lt;br&gt;ningar av volymförändringar. För dessa anslag har den demografiska&lt;br&gt;utvecklingen stor betydelse, t.ex. antalet födda barn och antalet pension-&lt;br&gt;ärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anslag som styrs av den s.k. forskningsramen ligger kvar på&lt;br&gt;oförändrad nivå under LK-perioden trots att inga beslut ännu lättats för&lt;br&gt;tiden efter 1992/93. Utgifter för investeringar har behandlats på likartat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa inkomst- och utgiftsförändringar redovisas som tillkommande&lt;br&gt;utgiftsbehov, netto. Bland dessa kan nämnas i princip beslutande&lt;br&gt;infrastrukturinvesteringar om totalt tio miljarder kronor under LK-&lt;br&gt;perioden. Vidare har beräkningsmässigt antagits en uppjustering av&lt;br&gt;barnbidraget. Detta syftar till att ge en så rättvisande bild av statsbudget-&lt;br&gt;ens utveckling som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sjukdagar (inom sjukförsäkringssystemet) antas under LK-&lt;br&gt;perioden ligga kvar på 1993 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas ligga kvar på 1992/93 års nivå&lt;br&gt;under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av anslagsbehållningarna antas schablonmässigt uppgå till&lt;br&gt;1,5 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För LK-perioden är beräkningar i fästa priser gjorda i 1992/93 års&lt;br&gt;prisnivå. För den historiska perioden avser fästa priser 1985 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av statsskuldräntor för budgetåret 1992/93 grundas på&lt;br&gt;gällande räntenivåer vid beräkningstillfället. För perioden därefter baseras&lt;br&gt;ränteberäkningama på antagen räntenivå. I beräkningarna antas netto-&lt;br&gt;upplåningen i utlandet vara oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen av utgifterna från fästa till löpande priser har gjorts&lt;br&gt;enligt de antaganden om pris- och löneutvecklingen som redovisas i&lt;br&gt;tabellerna 2.1 och 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K'&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Den samhällsekonomiska bakgrunden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den prognos för den samhällsekonomiska utvecklingen som ligger till&lt;br&gt;grund för LK-beräkningama ingår också en bedömning av den offentliga&lt;br&gt;sektoms utveckling. Detta är nödvändigt för att kunna ta fram prognoser&lt;br&gt;för BNP, inflation, löneutveckling etc. När detta underlag sedan används&lt;br&gt;i LK:n kan en annan bild av den offentliga sektoms utgifts-, inkomst-&lt;br&gt;och sparandeutveckling än den ursprungliga framkomma. Detta innebär&lt;br&gt;att de förutsättningar som låg till grund för den ursprungliga prognosen&lt;br&gt;förändras. Följaktligen skulle LK:ns resultat behöva användas för att ta&lt;br&gt;fram en ny samhällsekonomisk prognos, vilken i sin tur ligger till grund&lt;br&gt;för en ny LK osv. En sådan iterativ process har inte kunnat genomföras&lt;br&gt;till sitt slut men en preliminär LK-beräkning ligger dock till grund för&lt;br&gt;den samhällsekonomiska bild som används som utgångspunkt för denna&lt;br&gt;LK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgiftsstrategi och ny budgetberedning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten blir enligt tillgängliga prognoser betydligt&lt;br&gt;lägre framöver än den var t ex under 1960-talet, dä den offentliga&lt;br&gt;sektorns system för social trygghet och omsorg huvudsakligen böljade&lt;br&gt;byggas upp. Generellt kan sägas att ju lägre tillväxttakten är, desto större&lt;br&gt;del av de samlade resurserna kommer de offentliga utgifterna att ta i&lt;br&gt;anspråk givet ambitionsnivåer och systemens konstruktion. Den offentliga&lt;br&gt;sektorn kan således inte tillåtas växa i samma takt framöver som den&lt;br&gt;gjort under tidigare decennier, särskilt inte om dess andel i ekonomin inte&lt;br&gt;skall öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de offentliga utgiftssystemen finns idag ett stort antal som är&lt;br&gt;behäftade med strukturella problem. Konstruktionen medför att de&lt;br&gt;uppsatta målen inte nås. Parallellt uppstår icke önskvärda konsekvenser&lt;br&gt;i ekonomin vad gäller utveckling av t.ex. arbetskraftsutbud och sparande.&lt;br&gt;Som exempel kan systemen för pensioner, stöd till bostadsfinansiering&lt;br&gt;och arbetsskadeförsäkring nämnas. Skattereformens syfte var framför allt&lt;br&gt;att eliminera sådana, icke önskvärda effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bringa kontroll över de offentliga utgifternas utveckling och sänka&lt;br&gt;utgiftstrycket i ekonomin kräver såväl långsiktighet som helhetssyn. Skall&lt;br&gt;dessutom skattetrycket sänkas eller nya satsningar och reformer&lt;br&gt;genomföras krävs motsvarande neddragningar av nuvarande utgifter.&lt;br&gt;Generella besparingar på marginalen räcker inte för att tillräckligt&lt;br&gt;begränsa utgifterna. Strukturella ingrepp i utgiftssystemen måste&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 En långsiktig utgiftsstrategi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående har regering och riksdag beslutat om en&lt;br&gt;långsiktig strategi för de offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den reviderade finansplanen måste politiken inriktas på att,&lt;br&gt;utöver en låg inflationstakt, undvika underskott i de offentliga finanserna&lt;br&gt;över en konjukturcykel, möta behovet av vissa strategiska skatte-&lt;br&gt;sänkningar genom en mycket stram utgiftspolitik samt uppfylla de s.k.&lt;br&gt;konvergenskraven inom EG:s ekonomiska och monetära union. Utifrån&lt;br&gt;dessa långsiktiga mål har en strategi för de offentliga utgifterna lagts fast.&lt;br&gt;Strategin omfattar följande tre steg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Att bedöma den långsiktiga utgiftsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Att fastställa det totala utgiffsutrymmet och fördela det dels över&lt;br&gt;tiden, dels enligt politiska prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Att göra avstämningar varje år för att bestämma utgiftsutrymmet för&lt;br&gt;en ny treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala utgiftsutrymmet måste fästställas mot bakgrund av vad som&lt;br&gt;krävs för att uppnå eftersträvad ekonomisk utveckling på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en långsiktig utgiftsstrategi är att det nu, när de offentliga&lt;br&gt;utgifterna inte längre kan tillåtas öka som vid uppbyggnad och expansion,&lt;br&gt;är angeläget att tydliggöra de samhällsekonomiska restriktionerna och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ange vilket det långsiktiga, politiskt definierade, målet är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för besluten enligt strategin är bl.a. beräkningarna i&lt;br&gt;den långsiktiga konsekvenskalkylen. Dessa visar hur stor del av&lt;br&gt;samhällets resurser som kommer att tas i anspråk av den offentliga&lt;br&gt;sektorn om inga nya beslut fattas. Denna utveckling ställs sedan mot vad&lt;br&gt;som kan tillåtas om det långsiktiga målet för de offentliga utgifternas&lt;br&gt;utveckling skall kunna nås. Mot bakgrund härav beslutas om ett utrymme&lt;br&gt;för offentliga utgifter. Det innebär att budgeteringen av de offentliga&lt;br&gt;utgifterna i första hand tar sin utgångspunkt i prognoser av den ekonomi-&lt;br&gt;ska utvecklingen och bedömningar av vilken storlek den offentliga&lt;br&gt;sektorn bör få ha. Den additiva process där myndigheternas behov av&lt;br&gt;ytterligare resurser summeras som utgångspunkt för budgeteringen&lt;br&gt;överges därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att det totala utgiftsutrymmet fastställs bör det också&lt;br&gt;klargöras vilka områden som skall ges hög respektive lägre prioritet inom&lt;br&gt;det utrymme som bedöms finnas tillgängligt i ekonomin för den offentliga&lt;br&gt;sektorn. Likaså måste en bedömning göras av vilka år nödvändiga&lt;br&gt;strukturella förändringar får effekt, vilket avgör fördelningen av&lt;br&gt;utgiftsutrymmet över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för prioriteringarna mellan olika områden utgör beräkningarna i&lt;br&gt;den långsiktiga konsekvenskalkylen en utgångspunkt. Utgiftsutvecklingen&lt;br&gt;i enlighet med redan fattade beslut redovisas i såväl realekonomiska&lt;br&gt;termer som i ändamål sområden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 En ny budgetberedning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att främja långsiktighet i beslutsfattandet och ge bättre förutsättningar&lt;br&gt;att uppfylla de budgetpolitiska målsättningarna genomförs i enlighet&lt;br&gt;härmed vissa förändringar i regeringens interna budgetberedning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga utgiftsstrategin utgör basen för en ny budgetbered-&lt;br&gt;ning. I enlighet med denna fästställs det totala utgiftsutrymmet för den&lt;br&gt;offentliga sektorn samtidigt som prioriteringar görs inom detta utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är vidare att analyser av verksamheter och granskning av&lt;br&gt;måluppfyllelse och resultat skall få allt större utrymme i budget-&lt;br&gt;beredningen inom regeringen och dess kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya budgetberedningen kan ses som tre faser vilka alla avslutas&lt;br&gt;med att specifika beslut fattas av regeringen. Faserna speglar en&lt;br&gt;successivt ökad grad av detaljeringsnivå i budgeteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första fäsen motsvarar i stort sett de tre steg som innefattas i den&lt;br&gt;långsiktiga utgiftsstrategin. Utifrån en bedömning av den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen och den långsiktiga konsekvenskalkylen tar regeringen&lt;br&gt;ställning till utgiftsnivån för kommande år. Regeringen tar samtidigt&lt;br&gt;ställning till hur olika ändamål skall prioriteras samt till en fördelning av&lt;br&gt;utgiftsutrymmet mellan staten, AP-fonden och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra fäsen i budgetberedningen innebär ytterligare konkretisering&lt;br&gt;och operationalisering av beslutet om det totala utgiftsutrymmet. I denna&lt;br&gt;fäs arbetas en departementsvis fördelning fram för statsbudgeten i&lt;br&gt;konsekvens med regeringens tidigare prioriteringar. Utgångspunkten är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de långsiktiga konsekvenskalkyler som görs för varje departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sista fasen arbetas de enskilda anslagen fram for att presenteras&lt;br&gt;i budgetpropositionens tabellverk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Rambudgetering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att operationalisera de krav den långsiktiga utgiftsstrategin och en ny&lt;br&gt;budgetberedning ställer krävs en fäst administrativ process. Ram-&lt;br&gt;budgetering är ett lämpligt arbetsinstrument i detta syfte. En ram anger&lt;br&gt;vilket utrymme som finns att budgetera inom. Applicerad på den nya&lt;br&gt;budgetberedningen innebär festställandet av det totala utgiftsutrymmet för&lt;br&gt;den offentliga sektorn och de prioriteringar som görs i samband med&lt;br&gt;detta, att även utrymmet for statsbudgetens sammanlagda utgifter anges.&lt;br&gt;Utifrån regeringens beslut om hur olika ändamålsområden skall priori-&lt;br&gt;teras görs en departementsvis fördelning av utgiftsutrymmet. Denna&lt;br&gt;fördelning innebär att departementsramar slås fest. Inom sin departe-&lt;br&gt;mentsram har sedan respektive minister att fördela utgifterna på anslag&lt;br&gt;i enlighet med de riktlinjer som tidigare beslutats. Kopplingen mellan&lt;br&gt;verksamhetsansvar och finansiellt ansvar blir på detta sätt tydligare.&lt;br&gt;Rambudgetering innebär inte att de fektiska utgifterna inte får översiga&lt;br&gt;budgeterat belopp. Med andra ord gäller inte en &amp;quot;cash limit&amp;quot; beträffende&lt;br&gt;utfellet. Rambudgetering är en metod att budgetera utifrån helhetssyn och&lt;br&gt;långsiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Statsbudgetens inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster indelas i skatter, inkomster av statens verksam-&lt;br&gt;het, inkomster av försåld egendom, återbetalning av lån samt kalkyl-&lt;br&gt;mässiga inkomster. Skatteinkomsterna utgörs av fysiska och juridiska&lt;br&gt;personers inkomstskatter, lagstadgade socialavgifter, skatt på egendom&lt;br&gt;samt skatt på varor och tjänster. Budgetåret 1992/93 beräknas skatterna&lt;br&gt;utgöra ca 85 % av statsbudgetens inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt leder hög nominell pris- och löneökningstakt till snabbt&lt;br&gt;stigande inkomster, även om den reala tillväxten är låg. Om löneöknings-&lt;br&gt;takten, utan motsvarande ökning av produktiviteten, varaktigt ligger på&lt;br&gt;en högre nivå än i våra konkurrentländer, leder detta till försämrad&lt;br&gt;konkurrenskraft. På sikt leder en sådan utveckling till försämrad tillväxt&lt;br&gt;och påverkar därmed inkomstutvecklingen negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lång sikt är det utvecklingen av produktivitet och sysselsättning som&lt;br&gt;avgör den ekonomiska tillväxten och därmed utvecklingen av inkom-&lt;br&gt;sterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.1 Statsbudgetens inkomster 1992/93&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-44.png" style="width:160pt;height:153pt;"/&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I | Skatt på&lt;br&gt;inkomst&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-45.png" style="width:16pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Skatt på&lt;br&gt;egendom&lt;br&gt;socialavg.&lt;br&gt;brutto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärde-&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Y//\ övrindir.&lt;br&gt;skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M Avräknings&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-46.png" style="width:18pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;br&gt;inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1 Statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring&lt;br&gt;per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93-1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87-1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter, brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga indirekta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som andel av BNP&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;621,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;815,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 466,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Andelen var 37,0% 1986/87 och beräknas för 1996/97 till 28,2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Utveckling 1986/87 - 1990/91&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste fem åren har statsbudgetens bruttoinkomster ökat med&lt;br&gt;117 miljarder kronor. Detta motsvarar en genomsnittlig ökningstakt på&lt;br&gt;7,2% per år i löpande priser. Inkomsterna som andel av BNP minskade&lt;br&gt;under samma period med ca 3 procentenheter, från 37% till 34%. Stats-&lt;br&gt;budgetens skatteinkomster mätt som andel av BNP ökade från 32,0% till&lt;br&gt;32,7% under perioden 1986/87 till 1989/90, för att falla till 30,6%&lt;br&gt;budgetåret 1990/91. Att skatteinkomsterna, mätt som andel av BNP, föll&lt;br&gt;budgetåret 1990/91 förklaras främst av att inkomsterna av fysiska&lt;br&gt;personers inkomstskatt minskade år 1991 till följd av skattereformen.&lt;br&gt;Denna sänkning finansierades huvudsakligen av breddad skattebas för&lt;br&gt;mervärdeskatten redan år 1990. Ytterligare en viktig förklaring till&lt;br&gt;minskande skatteinkomster 1990/91 är det försämrade konjunkturläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstgrupp som ökat snabbast under den senaste femårsperioden&lt;br&gt;är egendomsskattema. Ökningen uppgick i genomsnitt till 16% per år.&lt;br&gt;Den kraftiga ökningen förklaras främst av att inkomsterna av fastighets-&lt;br&gt;skatt överförts från kommunerna till staten fr. o. m. år 1987 samt av att&lt;br&gt;såväl stämpelskatten som omsättningsskatten på värdepapper höjts under&lt;br&gt;perioden. Inkomsterna från mervärdeskatten ökade med 14% per år i&lt;br&gt;genomsnitt. Detta förklaras, förutom av en snabb nominell ökning av den&lt;br&gt;privata konsumtionen, av den breddning av mervärdeskattebasen som var&lt;br&gt;en del av skattereformen och den tillfälliga höjningen av mervärde-&lt;br&gt;skatten. Mer än hälften av statsbudgetens totala inkomstökning under den&lt;br&gt;senaste femårsperioden utgjordes av mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2. Utveckling 1992/93-1996/97&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens bruttoinkomster beräknas under LK-perioden öka med ca&lt;br&gt;67 miljarder kronor eller i genomsnitt 3,6% per år. Budgetåret 1993/94&lt;br&gt;minskar inkomsterna med ca 21 miljarder kronor, främst till följd av att&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift och avräkningsskatt slopas samt att engångs-&lt;br&gt;inkomster om ca 13 miljarder kronor för budgetåret 1992/93 bortfaller.&lt;br&gt;Under perioden 1993/94 - 1996/97 ökar inkomsterna med i genomsnitt&lt;br&gt;6,5% per år. Fysiska personers inkomstskatt beräknas öka med ca 50&lt;br&gt;miljarder kronor, vilket motsvarar tre fjärdedelar av den totala ökningen.&lt;br&gt;Inkomster av lagstadgade socialavgifter svarar för 25 miljarder kronor&lt;br&gt;eller nära två femtedelar av inkomstökningen. Inkomsterna av mervärde-&lt;br&gt;skatt beräknas öka med ca 16 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan&lt;br&gt;en fjärdedel av den totala inkomstökningen. Inkomsterna av övriga&lt;br&gt;indirekta skatter beräknas öka med ca 11 miljarder. Inkomster av statens&lt;br&gt;verksamhet samt återbetalning av lån beräknas minska med ca 18&lt;br&gt;miljarder kronor. Juridiska personers inkomstskatt och övriga inkomster&lt;br&gt;beräknas minska med tillsammans ca 16 miljarder kronor. Statsbudgetens&lt;br&gt;skatteinkomster, brutto, beräknas öka med ca 90 miljarder kronor eller&lt;br&gt;i genomsnitt 6,4% per år under LK-perioden. BNP ökar under samma&lt;br&gt;period med i genomsnitt 5,6% per år. Därmed beräknas statsbudgetens&lt;br&gt;skattekvot öka med 0,7 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av fysiska personers inkomstskatt är främst beroende av&lt;br&gt;nominell löneutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgränsen över vilken statlig skatt utgår är reallöneskyddad med&lt;br&gt;2%. En lägre reallönetillväxt än 2% bidrar till en sänkning av skatte-&lt;br&gt;kvoten genom att färre personer träffas av den högre skattesatsen ovanför&lt;br&gt;inkomstgränsen. Vid högre reallöneökning ökar det reala skatteuttaget.&lt;br&gt;Under LK-perioden överstiger den årliga reallöneökningen inte 2 % något&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt består av två delar, statlig och&lt;br&gt;kommunal skatt. Dessa uppbärs tillsammans, nettot av uppbörd och&lt;br&gt;kommunalskatteutbetalningar redovisas över statsbudgeten. Utbetalning&lt;br&gt;av kommunalskatt till kommunerna sker i två steg. Ett givet år utbetalas&lt;br&gt;ett förskott till kommunerna, som baseras på den beskattningsbara inkom-&lt;br&gt;sten två år tidigare. Två år efter förskottutbetalningen slutregleras&lt;br&gt;kommunalskatten. Detta innebär att statsbudgetens redovisning av fysiska&lt;br&gt;personers inkomstskatt avser ett nettobelopp av bl.a. uppbörd av statlig&lt;br&gt;och kommunal skatt samt förskottsutbetalning och slutreglering av&lt;br&gt;kommunal skatt. Nettobeloppet på statsbudgeten blir därmed också&lt;br&gt;beroende av nominell löneutveckling två till fyra år tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93 beräknas nettoinkomsten av fysiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt bli negativ och uppgå till -8,3 miljarder kronor. Att&lt;br&gt;nettobeloppet beräknas bli negativt beror på att bruttouppbörden ökar&lt;br&gt;relativt långsamt till följd av den måttliga löneökningstakten, samtidigt&lt;br&gt;som utbetalningarna av kommunalskatt ökar kraftigt till följd av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre löneökningstakten två år tidigare. Budgetåret 1996/97 beräknas Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;nettobeloppet till 41,3 miljarder kronor. Ökningen är en effekt av en Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;genomsnittlig årlig ökning på ca 4,8% för bruttouppbörden och ca 1,2%&lt;br&gt;för kommunalskatteutbetalningama. Nettoinkomsterna ökar snabbare i&lt;br&gt;böijan av perioden och stagnerar senare, framförallt pga att kommunal-&lt;br&gt;skatteutbetalningama ökar slutåret som en följd av utbetalningssystemet&lt;br&gt;för dessa. I det förslag om kommunernas ekonomi som läggs fram i&lt;br&gt;bilaga II till kompletteringspropositionen, föreslås ett nytt system för&lt;br&gt;utbetalning av kommunalskatt. Med givna beräkningsförutsättningar&lt;br&gt;medför det nya systemet att ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningarna av kommunalskattemedel blir 13 miljarder kronor högre&lt;br&gt;budgetåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av juridiska personers inkomstskatt beror främst på vinsten&lt;br&gt;efter bokslutsdispositioner i näringslivet. I LK-beräkningama baseras&lt;br&gt;utvecklingen av inkomsterna från juridiska personers inkomstskatt på&lt;br&gt;antaganden om utvecklingen av bruttodriftsöverskottet i näringslivet&lt;br&gt;(exkl. egna hem). Därmed är dessa inkomster i hög grad beroende av&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen. Under inkomstgruppen juridiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt redovisas även effekter av upplösning av företagens&lt;br&gt;reserver, s.k. avskattning, och beskattning av tjänstegrupplivförsäkringar.&lt;br&gt;Avskattningen beräknas till 3,5 miljarder kronor för 1991 och till knappt&lt;br&gt;6 miljarder kronor per år under åren 1992 - 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93 beräknas juridiska personers inkomstskatt uppgå till&lt;br&gt;ca 28 miljarder kronor och utgöra ca 6% av statsbudgetens inkomster.&lt;br&gt;Inkomsterna av juridiska personers inkomstskatt beräknas under LK-&lt;br&gt;perioden minska med ca 1,8 miljarder kronor eller i genomsnitt 1,6%&lt;br&gt;per år. Minskningen förklaras främst av att avskattningen av företagens&lt;br&gt;reserver upphör 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.2 Inkomster av lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring&lt;br&gt;per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93-1996/97&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986/87-1990/91&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter, brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsutgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkrings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;*1 detta belopp ingår föräldraförsäkring och administrationskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: I socialavifter brutto ingår överföring från delpensionsfonden&lt;br&gt;(7 miljarder kronor 1992/93) och årliga överföringar från arbetslivsfonden&lt;br&gt;(3,7 - 4,1 miljarder kronor under LK-perioden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.3 Lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av avgiftsunderlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsuttag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993-1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vilka helt redovisas pä statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsavgift&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vilka nettoredovisas på statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringsavgift&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vilka ej redovisas på statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsavgift&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsavgift&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantiavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift för sjöfolks pensionering&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Vuxenutbildningsavgift uppgår till 0,31% fr.o.m. 1 juli 1992. 1 juli 1993&lt;br&gt;t.o.m. 30 juni 1994 är avgiften 0,35%. Fr.o.m. 1 juli 1994 höjs avgiften&lt;br&gt;till 0,39%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Särskild löneskatt utgår på passiv näringsverksamhet, för lön och aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet efter 65 års ålder samt för arbetsgivares pensionspremier.&lt;br&gt;Ingår inte i &amp;quot;summan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Arbetsskadeförsäkringsavgift uppgår till 0,9% t.o.m. 30 juni 1992. 1,4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1992 t.o.m. 31 december 1992. 1,58% fr.o.m. 1 januari 1993.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Delpensionsavgift uppgår till 0,50% t.o.m. 30 juni 1992. Slopas fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■'Arbetsmarknadsavgift uppgår till 2,12% fr.o.m. 1 juli 1992. 1 juli 1993&lt;br&gt;t.o.m. 30 juli 1994 är avgiften 2,08%. Fr.o.m. 1 juli 1994 sänks avgiften&lt;br&gt;till 2,04%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Avgift för sjöfolks pensionering betalas endast av arbetsgivare som&lt;br&gt;sysselsätter sjömansskattepliktig personal. Ingår inte i &amp;quot;summa&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagstadgade socialavgifterna följer, vid oförändrat avgiftsuttag,&lt;br&gt;lönesummans utveckling. Denna beror på timlön och sysselsättnings-&lt;br&gt;graden i ekonomin. Socialavgiftsinkomstema styrs således i mycket hög&lt;br&gt;grad av den nominella och reala tillväxten i ekonomin. Det totala&lt;br&gt;avgiftsuttaget framgår av tabell 5.3. En knapp tredjedel av avgifts-&lt;br&gt;inkomsterna redovisas på statsbudgeten. Resten redovisas direkt till&lt;br&gt;fonder utanför statsbudgeten. Den största av dessa är AP-fonden.&lt;br&gt;Sjukförsäkrings- och arbetsskadeavgiftema redovisas netto på stats-&lt;br&gt;budgetens inkomstsida, dvs med avdrag för de utgifter som de avses&lt;br&gt;finansiera. Detta betyder att underskott kan uppstå på respektive inkomst-&lt;br&gt;titel om utgifterna överstiger avgiftsinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster av lagstadgade socialavgifter beräknas uppgå&lt;br&gt;till ca 145 miljarder kronor brutto budgetåret 1992/93. De utgör därmed&lt;br&gt;en tredjedel av statsbudgetens inkomster. I beloppet ingår en engångs-&lt;br&gt;överföring från delpensionsfonden på sju miljarder kronor som skall för-&lt;br&gt;stärka finansieringen av arbetsskadefonden och folkpensionssystemet samt&lt;br&gt;en överföring från arbetsmarknadsfonden om knappt fyra miljarder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor, avsedd att bidra till finansieringen av utbildningsbidragen inom Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden beräknas inkomsterna av lagstadgade socialavgifter,&lt;br&gt;brutto, öka med ca 25 miljarder kronor eller i genomsnitt 4,1% per år.&lt;br&gt;Lönesumman antas under samma period öka med i genomsnitt 5,2% per&lt;br&gt;år. Att avgiftsinkomsterna ökar långsammare än lönesumman beror på att&lt;br&gt;engångsinkomsten från delpensionsfonden försvinner efter 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.4 Skatt på egendom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom utgörs av skatt på fäst egendom, förmögenhetsskatt,&lt;br&gt;arvs- och gåvoskatt samt stämpelskatt. Under budgetåret 1992/93&lt;br&gt;beräknas dessa skatter inbringa 26 miljarder kronor. Under LK-perioden&lt;br&gt;beräknas inkomsterna av dessa skatter minska med ca 2,0 miljarder&lt;br&gt;kronor eller i genomsnitt 2,0% per år. Minskningen förklaras av att&lt;br&gt;förmögenhetsskatten slopas under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.5 Mervärdeskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av mervärdeskatt styrs främst av den privata konsumtionens&lt;br&gt;utveckling samt investeringarnas utveckling i löpande priser. Därmed är&lt;br&gt;de i hög grad beroende av den ekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt utgår med 25 % på konsumtionen av de flesta varor och&lt;br&gt;tjänster. Regeringen föreslår i kompletteringspropositionen att skatte-&lt;br&gt;satsen ska sänkas till 22% 1 januari 1993. För livsmedel, inrikes&lt;br&gt;transporter samt hotell och restaurangtjänster utgår fr. o. m. år 1992 en&lt;br&gt;reducerad mervärdeskatt på 18%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93 beräknas inkomsterna av mervärdeskatt uppgå till&lt;br&gt;114,4 miljarder kronor. Under LK-perioden beräknas inkomsterna av&lt;br&gt;mervärdeskatt öka med 15,7 miljarder kronor eller 3,3% per år. Den&lt;br&gt;privata konsumtionen antas under samma period öka med i genomsnitt&lt;br&gt;5,4% per år. Att inkomsterna av mervärdeskatt ökar långsammare än den&lt;br&gt;privata konsumtionen förklaras av förslaget om sänkt skattesats fr.o.m.&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.6 Övriga indirekta skatter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de övriga indirekta skatterna utgår med fästa belopp för viss&lt;br&gt;volym eller per enhet. Detta innebär att den reala beskattningen minskar&lt;br&gt;vid prisökningar. Under LK-perioden beräknas inkomsterna av övriga&lt;br&gt;indirekta skatter öka med ca 11,2 miljarder kronor eller i genomsnitt&lt;br&gt;3,7% per år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.7 Avräkningsskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatten, som uttas sedan 1990/91, tillkom som ett led i&lt;br&gt;skattereformen för att neutralisera effekten för kommunerna av breddade&lt;br&gt;skattebaser och för kommunernas avdrag för mervärdeskatt. Skatten&lt;br&gt;upphör fr.o.m. 1 januari 1993 som en följd av regeringens förslag om ett&lt;br&gt;nytt system för statsbidrag till kommuner och landsting. För budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 beräknas inkomsterna (avseende år 1992) till ca 7,8 miljarder Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;kronor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2,8 Övriga inkomster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster består av inkomster från statens verksamhet (bl. a.&lt;br&gt;rörelseöverskott, ränteinkomster, inkomster av statens aktier och&lt;br&gt;offentligrättsliga avgifter), inkomster av försåld egendom och åter-&lt;br&gt;betalning av lån m. m. Dessa inkomster utgör tillsammans ca 58&lt;br&gt;miljarder kronor eller knappt 15% av statsbudgetens inkomster. Under&lt;br&gt;LK-perioden beräknas dessa inkomster minska med ca 23 miljarder&lt;br&gt;kronor eller i genomsnitt 11,1% per år. Minskningen beror på att&lt;br&gt;skattutjämningsavgiften för kommunerna tas bort år 1993 och att vissa&lt;br&gt;engångsinkomster 1992/93 bortfaller, liksom ränteinkomster och&lt;br&gt;amortering avseende statslån för affärsverk som bolagiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Statsbudgetens utgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 beräknas statsbudgetens utgifter uppgå till&lt;br&gt;547,5 miljarder kronor. Av dessa utgifter redovisas 85 % av utgifterna&lt;br&gt;för sjuk- och föräldraförsäkringen samt de totala utgifterna för arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen på statsbudgetens inkomstsida. Sammanlagt uppgår&lt;br&gt;dessa utgifter till 63,9 miljarder kronor. I det följande avses statsbud-&lt;br&gt;getens bruttoutgifter, dvs inklusive utgifter som redovisas på inkomst-&lt;br&gt;sidan, såvida inte annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Utgiftsutveckling för budgetåren 1986/87 - 1996/97&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter inkl, statsskuldräntor minskade med ca 0,6% per&lt;br&gt;år i lästa priser under perioden 1986/87-1990/91. Detta speglar de&lt;br&gt;fällande ränteutgifterna som under samma tidsperiod minskade realt med&lt;br&gt;i genomsnitt 7,9% per år. De minskade ränteutgifterna beror på&lt;br&gt;successivt förbättrade statsfinanser under tidsperioden ifråga med undan-&lt;br&gt;tag för budgetåret 1990/91 då budgetunderskottet uppgick till 34,5&lt;br&gt;miljarder kronor. Statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldräntor ökade&lt;br&gt;däremot realt under perioden 1986/87 - 1990/91 med i genomsnitt ca&lt;br&gt;0,9% per år. Den reala BNP-tillväxten var samtidigt i genomsnitt 1,5%&lt;br&gt;per år. Statsbudgetens utgifter som andel av BNP, utgiftskvoten,&lt;br&gt;minskade därmed från 38,5% 1986/87 till 37,0% 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgifter som har ökat mest är utgifter för räntebidrag, bidrag till&lt;br&gt;kommuner för flyktingar, försvar, internationellt utvecklingsarbete,&lt;br&gt;sjukförsäkring samt utgifter för arbetsskador. Vidare har utgifterna&lt;br&gt;ökat för skatteutjämningssystemet. Detta system finansieras dels genom&lt;br&gt;skatteutjämningsavgifter, dels genom bidrag från staten. I regeringens&lt;br&gt;förslag till förändrat kommunalt bidragssystem förslås att skatteut-&lt;br&gt;jämningsavgiften avskaffäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.1 Statsbudgetens utgifter, brutto, inkl. resp. exkl. statsskuldräntor&lt;br&gt;1986/87 - 1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-47.png" style="width:262pt;height:187pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utgifterna totalt sett inte ökat mer förklaras av att ut-&lt;br&gt;giftsminskningar skett inom vissa områden. Vissa affärsverks investe-&lt;br&gt;ringsanslag har lyfts ut från statsbudgeten. Minskade utgifter för&lt;br&gt;sysselsättningsskapande åtgärder har kunnat ske till följd av positiv&lt;br&gt;konjunkturutveckling samtidigt som företagsstöden dragits ner. Slutligen&lt;br&gt;har utgifterna för statsskuldräntor minskat. Vid utgången av budgetåret&lt;br&gt;1990/91 uppgick statsskulden till 627 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under LK-perioden, dvs. 1992/93 - 1996/97, beräknas stats-&lt;br&gt;budgetens utgifter exkl. statsskuldräntor minska ~ med i genomsnitt&lt;br&gt;1,9% per år i fästa priser, vilket innebär att utgiftsnivån sjunker med&lt;br&gt;drygt 36 miljarder kronor 1996/97 jämfört med 1992/93. En väsentlig&lt;br&gt;förklaring till att utgifterna minskar totalt sett sammanhänger med det&lt;br&gt;förslag som presenteras i del II i kompletteringspropositionen. Som ett&lt;br&gt;led i omläggningen avskaffas både skatteutjämningsavgift och avräknings-&lt;br&gt;skatt vilket medför minskade inkomster för staten. För att neutralisera&lt;br&gt;denna effekt minskas de totala statsbidragen till kommunerna. I 1992 års&lt;br&gt;budgetproposition beräknades avräkningsskatt och skattutjämningsavgift&lt;br&gt;till sammanslagt 33,2 miljarder kronor för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förklaring till utgiftsminskningen är att bostadssubven-&lt;br&gt;tionerna minskar kraftigt under LK-perioden. Räntebidrag och investe-&lt;br&gt;ringsbidrag minskar med sammanlagt 15,8 miljarder kronor i fästa priser&lt;br&gt;under LK-perioden. Denna nedgång beror framförallt på beräkningsförut-&lt;br&gt;sättningarna. Således antas en kraftig minskning i lägenhetsbyggandet.&lt;br&gt;Vidare förutsätts en sjunkande räntenivå. Beräkningarna utgår från att&lt;br&gt;investeringsbidraget avskaffäs fr.o.m. 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare förklaringar till utgiftsnedgången är att programmet med&lt;br&gt;omställningsåtgärder inom jordbruket och östeuropaprogrammet faller&lt;br&gt;bort under perioden. Pensionsutbetalningama för folkpension och förtids-&lt;br&gt;pensioner minskar realt som en följd av stigande pensionspoäng för&lt;br&gt;nybeviljade ATP-pensioner. En motsvarande merbelastning sker alltså&lt;br&gt;på utgifterna i AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.2 Statsbudgetens utgifter, brutto, inkl, resp exkl. statsskuldräntor&lt;br&gt;1992/93 - 1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-48.png" style="width:216pt;height:193pt;"/&gt;
&lt;p&gt;--- Totala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifter&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-49.png" style="width:31pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna växer å andra sidan till följd av att utlandsbiståndet ökar i&lt;br&gt;takt med utvecklingen av BNI. Inom socialdepartementets område ökar&lt;br&gt;utgifterna för barnbidrag beroene på ökat antal bidragstagare under LK-&lt;br&gt;perioden. Inom utbildningsdepartementets område ökar utgifterna till följd&lt;br&gt;av ökat antal högskoleplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av de fortsatt stora underskotten i statsbudgeten under LK-&lt;br&gt;perioden ökar statsskulden vaije år och därmed även utgifterna för&lt;br&gt;statsskuldräntor. Dessa beräknas öka från 69 miljarder kronor budgetåret&lt;br&gt;1992/93 till 101 miljarder kronor 1996/97, vilket motsvarar en årlig&lt;br&gt;genomsnittlig ökning med 10,0%. Som jämförelse kan nämnas att&lt;br&gt;utvecklingen av BNP under samma tidsperiod uppgår till 5,6%. Det&lt;br&gt;allmänna ränteläget antas sjunka under LK-perioden vilket innebär att&lt;br&gt;utgifterna för statsskuldräntoma skulle ha varit ännu högre om nuvarande&lt;br&gt;räntenivå skulle gälla under LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 Utgifter för statsskuldräntor m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1’1 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutakursdifferenser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I löpande priser beräknas statsbudgetens totala utgifter öka med i&lt;br&gt;genomsnitt 2,8% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av att utgifterna ökar långsammare än BNP är att stats-&lt;br&gt;budgetens utgiftskvot minskar. Under budgetåret 1992/93 beräknas&lt;br&gt;utgifternas andel av BNP uppgå till 37,3% och minska till 33,5%&lt;br&gt;1996/97. Orsaken till den förhållandevis långsamma utgiftsutvecklingen&lt;br&gt;är antaganden om en relativt långsam pris- och löneökningstakt under&lt;br&gt;perioden. Detta medför att även indexbundna transfereringar som&lt;br&gt;pensioner, sjukförsäkring och arbetsskador ökar relativt långsamt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Närmare 60% av utgifterna på statsbudgeten, vilket 1992/93 motsvarar&lt;br&gt;320 miljarder kronor, styrs av automatiskt verkande regelsystem. Dessa&lt;br&gt;utgifter ökar automatiskt i takt med t.ex. inflation, räntenivå eller volym,&lt;br&gt;om inga nya politiska beslut fattas. Exempel på stora utgifter, vilka styrs&lt;br&gt;av sådan automatik, är sjukförsäkring, folkpensioner och räntebidrag till&lt;br&gt;bostäder. Sammantaget kan ovan nämnda utgifter sägas vara föremål för&lt;br&gt;beslutad automatik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer knappt 17 % eller 93 miljarder kronor för verksamheter&lt;br&gt;som i efterhand kompenseras enligt praxis för historisk prisutveckling.&lt;br&gt;Till denna kategori hänförs främst utgifter för den statliga förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för räntor pä statsskulden svarar för drygt 12% och beräknas&lt;br&gt;uppgå till 69 miljarder kronor. Dessa utgifter styrs av den historiska&lt;br&gt;utvecklingen av statsbudgetens saldo, vilket avspeglas i statsskulden, samt&lt;br&gt;av räntenivån. Drygt 70 miljarder kronor eller drygt 13% av stats-&lt;br&gt;budgetens utgifter bestäms av separata beslut. De två största utgifts-&lt;br&gt;posterna i denna kategori är allmänna barnbidrag och utgifter för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.3 Utgiftsstyrande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.8% Komp enl&lt;br&gt;praxis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57.4% Beslutad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;automatik&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-50.png" style="width:114pt;height:124pt;"/&gt;
&lt;p&gt;12.4% Statskuld-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4% Separata&lt;br&gt;beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att endast en liten del av utgifterna styrs&lt;br&gt;genom separata beslut, medan merparten endast kan påverkas genom&lt;br&gt;ändringar i befintliga regelsystem. Huvuddelen av utgifterna bestäms av&lt;br&gt;pris- och löneutvecklingen. Detta innebär att en ekonomisk utveckling&lt;br&gt;med hög BNP-tillväxt och måttliga pris- och löneökningar ger en långsam&lt;br&gt;ökning av statsutgifterna och fallande statlig utgiftskvot.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Utgifterna fördelade på realekonomiska kategorier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I följande avsnitt görs en uppdelning av utgifterna i realekonomiska&lt;br&gt;kategorier innebärande att utgifterna indelas i konsumtion, investeringar,&lt;br&gt;transfereringar och finansiella transaktioner. Denna uppdelning stämmer&lt;br&gt;i stort sett överens med det internationella nationalräkenskapssystemet&lt;br&gt;SNA (System of National Accounts).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.2 Realekonomisk fördelning av statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp), och löpande priser (lp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93-1996/97 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fp&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar, brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till företag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella transaktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav transfereringar från&lt;br&gt;inkomstsidan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'inklusive tillkommande utgiftsbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, Riksrevisionsverket och Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Konsumtion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för statlig konsumtion beräknas 1992/93 utgöra en femtedel av&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter. Dessa består av löner och andra utgifter för&lt;br&gt;framför allt statlig förvaltning, försvaret och högskolan. Under perioden&lt;br&gt;1986/87 - 1990/91 ökade den statliga konsumtionen med i medeltal 2,6%&lt;br&gt;per år realt. De konsumtionsutgifter som ökat mest avser drift av vägar&lt;br&gt;och järnvägar, arbetsmarknadsutbildning samt utgifter för förläggnings-&lt;br&gt;kostnader för flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1992/93 - 1996/97 beräknas de statliga konsumtions-&lt;br&gt;utgifterna i fasta priser minska med i genomsnitt 1,3% per år. Utgifts-&lt;br&gt;minskningen beror bl.a. på minskade kostnader för flyktingförläggningar&lt;br&gt;p.g.a antagen minskning av antalet asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Investeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Investeringsutgiftema beräknas 1992/93 utgöra drygt 2,5% av stats-&lt;br&gt;budgetens utgifter. De investeringar som finansieras över statsbudgeten&lt;br&gt;består främst i vägar och järnvägar. Investeringarna inom affärsverken&lt;br&gt;uppgår till omkring 15 miljarder kronor. Dessa finansieras inte över&lt;br&gt;statsbudgeten utan genom upplåning bl.a. i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila&lt;br&gt;ändamål betraktas som investeringar. Endast de av statens egna inves-&lt;br&gt;teringar som finansieras över statsbudgeten redovisas i denna kategori.&lt;br&gt;Investeringar som finansieras över statsbudgeten och som går till andra&lt;br&gt;sektorer i ekonomin redovisas som transfereringar till respektive sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna minskade under perioden 1986/87 - 1990/91 i fasta&lt;br&gt;priser med i genomsnitt 8,9% per år. Att investeringarna minskat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förklaras av främst två finansieringstekniska förändringar. Statens vatten-&lt;br&gt;fallsverks investeringsanslag lyftes av från statsbudgeten 1988/89. Vidare&lt;br&gt;avvecklades byggnadsstyrelsens investeringsanslag fr.o.m budgetåret&lt;br&gt;1990/91. De sistnämnda investeringarna finansieras numera genom lån&lt;br&gt;i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.3 Transfereringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda transfereringarna beräknas 1992/93 motsvara knappt&lt;br&gt;två tredjedelar av statsbudgetens utgifter. Transfereringarna går främst&lt;br&gt;till hushåll, kommuner, företag och som bistånd till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1986/87 - 1990/91 minskade utgifterna för företags-&lt;br&gt;stöd och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samtidigt som transfereringarna&lt;br&gt;till hushåll ökade kraftigt. De hushållstransfereringar som ökat mest är&lt;br&gt;utgifter för sjukförsäkring och studiemedel. Räntebidrag till bostäder,&lt;br&gt;vilka klassificeras som transfereringar till företag, ökade också relativt&lt;br&gt;kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringar svarar för knappt hälften av statsbudgetens&lt;br&gt;transfereringsutgifter. De största hushållstransfereringarna på stats-&lt;br&gt;budgeten är folkpensioner, sjuk- och föräldraförsäkring, allmänna&lt;br&gt;barnbidrag, arbetsskadeersättningar och studiestöd. Hushållstrans-&lt;br&gt;fereringarna minskar något i fästa priser under LK-perioden, främst på&lt;br&gt;grund av minskade utgifter för folkpensioner. Denna minskning beror till&lt;br&gt;viss del på ökade intjänandepoäng i ATP-systemet vilket i sin tur ökar&lt;br&gt;utgifterna inom ATP-systemet utanför statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringar redovisas även på statsbudgetens inkomstsida.&lt;br&gt;Dessa gäller sjuk- och föräldraförsäkringen (85 % redovisas på inkomst-&lt;br&gt;sidan) samt utgifterna för arbetsskadeförsäkringen. Utgifterna för sjuk-&lt;br&gt;och arbetsskadeförsäkringen beräknas öka med i genomsnitt 2,7% per&lt;br&gt;år under LK-perioden i löpande priser. Sedan 1990 har sjukfrånvaron&lt;br&gt;minskat, vilket till en del kan antas bero på lägre ersättningsnivåer i&lt;br&gt;sjukförsäkringen men också reflekterar ett försämrat arbetsmarknadsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.3 Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp), och löpande priser (lp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93-1996/97 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fp&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa transfereringar&lt;br&gt;till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, Riksrevisionsverket och Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till kommuner, minskar under LK-perioden realt med&lt;br&gt;ca 10,4% per år. De minskade reala utgifterna sammanhänger med&lt;br&gt;regeringens förslag till förändrat kommunalt bidragssystem. Enligt&lt;br&gt;förslaget minskas statsbidragen bl.a. som en följd av avveckling av av-&lt;br&gt;räkningsskatt och skatteutjämningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till utlandet består huvudsakligen av anslag till ut-&lt;br&gt;vecklingsbistånd. Utgifterna för biståndet uppgår till 1% av BNI. Under&lt;br&gt;den kommande femårsperioden beräknas transfereringarna till utlandet att&lt;br&gt;öka med i genomsnitt 1,3% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till företag m.m. förväntas minska kraftigt i fasta&lt;br&gt;priser. Den främsta orsaken är att de tillfälliga utgifterna för om-&lt;br&gt;ställningsåtgärder inom jordbruket försvinner under perioden. Antagan-&lt;br&gt;det om minskat bostadsbyggande medför vidare kraftigt minskade utgifter&lt;br&gt;för ränte- och investeringsbidrag vilka klassificeras som transfereringar&lt;br&gt;till företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Budgetsaldot&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1986/87 - 1996/97&lt;br&gt;framgår av tabell 7.1. Under budgetåren 1986/87 - 1988/89 skedde en&lt;br&gt;successiv förbättring av saldot. Detta förklaras framförallt av en snabb&lt;br&gt;inkomstökning 1988/89. Till följd av saldoförbättringen minskade även&lt;br&gt;utgifterna för statsskuldräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1989/90 till 1992/93 sker en mycket kraftig försämring&lt;br&gt;av budgetsaldot, därefter sker en viss återhämtning. 1996/97 är under-&lt;br&gt;skottet fortfarande betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.1 Budgetsaldo 1986/87 - 1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;br&gt;exkl.&lt;br&gt;stads-&lt;br&gt;skuld-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stats-&lt;br&gt;skuld-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo som&lt;br&gt;andel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;367,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande beräkning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 67,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-118,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;431,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 98,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn omfattar staten, socialförsäkringssektorn samt&lt;br&gt;kommunsektorn (kommuner, landsting, kyrkokommuner och kommunal-&lt;br&gt;förbund). De samlade offentliga utgifterna beräknas 1992/93 uppgå till&lt;br&gt;ca 67% av BNP. Av detta belopp svarar staten för hälften, den kom-&lt;br&gt;munala sektorn för ca 40%. Resterande 10% utgörs av utgifter för ATP-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens och riksdagens beslutsfattande är inte avgränsat enbart till&lt;br&gt;statsbudgeten. Gränserna mellan delsektorema är inte för alltid givna -&lt;br&gt;både finansierings- och verksamhetsansvar har över tiden ändrats. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas förstatligandet av den kommunala polisen under&lt;br&gt;1960-talet och den överflyttning av arbetsgivaransvaret för lärare från&lt;br&gt;staten till kommunerna som skedde 1991. Skatter och avgifter flyttas&lt;br&gt;också mellan delsektorema. Detta gäller t.ex. avvecklingen av den&lt;br&gt;kommunala företagsbeskattningen och fastighetsbeskattningen. Ytterligare&lt;br&gt;exempel utgör växlingen av inkomster av arbetsgivaravgifter med två&lt;br&gt;procentenheter från statsbudgeten till AP-fonden fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LK-beräkningama avser i första hand statsbudgeten. LK-kalkylema&lt;br&gt;skall emellertid ligga till grund för regeringens långsiktiga utgiftsstrategi&lt;br&gt;för hela den offentliga sektom. Detta nödvändiggör en sammanställning&lt;br&gt;och konsolidering av offentlig sektor, vilket ger en heltäckande bild av&lt;br&gt;de offentliga finanserna och den offentliga sektoms resursanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Staten och socialförsäkringssektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster och utgifter har redan redovisats i avsnitten&lt;br&gt;5 och 6. I detta avsnitt redovisas utvecklingen av inkomster och utgifter&lt;br&gt;för statsbudgeten samt AP-fonden, arbetsmarknadsfonden, delpensions-&lt;br&gt;fonden, arbetarskyddsfonden, lönegaranti fonden och arbetslivsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1.1 Inkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De inkomster som inte redovisas på statsbudgeten består främst av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter samt AP-fondens ränteinkomster. Arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifternas utveckling styrs, vid oförändrat avgiftsuttag, av lönesummans&lt;br&gt;utveckling. Lönesumman beror av timlön och sysselsättning i ekonomin.&lt;br&gt;Utvecklingen av inkomster från arbetsgivaravgifter är således i hög grad&lt;br&gt;beroende av den nominella och reala tillväxten i ekonomin. Ränte-&lt;br&gt;inkomsterna bestäms främst av räntenivån samt fondstorleken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.1 Statens och socialförsäkringssektorns inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell förändring&lt;br&gt;per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93-1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87-1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoredovisade inkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga avgiftsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Avser inkomster som nettoredovisas mot sjuk- och arbetsskadeförsäkringsutgifter&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Andelen var 41,6% 1986/87 och beräknas för 1996/97 till 38,1%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1986/87 -1990/91 ökade statens och socialförsäkrings-&lt;br&gt;sektorns inkomster totalt med ca 184 miljarder kronor eller i genomsnitt&lt;br&gt;8,9% per år. BNP ökade under samma period med i genomsnitt 9,1%&lt;br&gt;per år. Statsinkomsternas andel av BNP minskade därmed från 46,1% till&lt;br&gt;45,7%. Trots en minskning av de samlade inkomsterna, ökade sektorns&lt;br&gt;skatter och avgifter med ca 164 miljarder kronor vilket bidrog till en&lt;br&gt;höjning av skattekvoten med 0,7 procentenheter. Ca 67 miljarder kronor&lt;br&gt;av inkomstökningen avser inkomster utanför statsbudgeten. Tre fjärde-&lt;br&gt;delar av denna ökning har skett i ATP-systemet, bl.a. till följd av en&lt;br&gt;höjning av ATP-avgiften med två procentenheter 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden beräknas statsbudgetens inkomster, bruttoredovisat,&lt;br&gt;öka med i genomsnitt 3,6% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av statens inkomster utanför statsbudgeten beräknas arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna öka med i genomsnitt 6,9% per år. Lönesumman antas öka med&lt;br&gt;i genomsnitt 5,4% per år under samma period. Att inkomsterna av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter beräknas öka snabbare förklaras av att arbetsgivare får&lt;br&gt;göra avdrag för kostnader för utbildningsvikariat under budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Denna avdragsmöjlighet antas upphöra fr.o.m. 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens ränteinkomster beräknas ligga kvar på i stort sett samma&lt;br&gt;nominella nivå 1996/97 som 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen finansieras i huvudsak genom arbets-&lt;br&gt;marknadsavgiften, vilken för närvarande uppgår till 2,16% av löne-&lt;br&gt;summan. Avgiften skall sänkas med 0,04 procentenheter per år under&lt;br&gt;perioden 1992/93 - 1994/95. En motsvarande höjning sker av vuxenut-&lt;br&gt;bildningsavgiften. Därutöver betalar medlemmar i a-kassan en s.k.&lt;br&gt;egenavgift som för närvarande utgör ca 5 % av arbetslöshetsförsäkringens&lt;br&gt;inkomster. Egenavgiften kommer att höjas och beräknas utgöra ca 30%&lt;br&gt;av inkomsterna fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsfondens behållning uppgick vid utgången av år 1991 till ca&lt;br&gt;12 miljarder kronor. Delpensionsfonden har finansierats med en del-&lt;br&gt;pensionsavgift som för närvarande uppgår till 0,5 % av lönesumman. 1&lt;br&gt;juli 1992 avvecklas delpensionsavgiften och växlas mot en lika stor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjning av avgiften för arbetsskadeförsäkringen. Fr.o.m. 1 juni 1992&lt;br&gt;upphör också möjligheten att ansöka om delpension. Under 1992/93 skall&lt;br&gt;7 miljarder kronor av delpensionsfondens behållning överföras till&lt;br&gt;statsbudgeten för att förstärka arbetsskadeförsäkringen och folkpensions-&lt;br&gt;systemet. Delpensionsfondens inkomster under LK-perioden består av&lt;br&gt;ränteinkomster på det återstående fondkapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens och socialförsäkringssektorns inkomster beräknas under LK-&lt;br&gt;perioden öka med ca 92 miljarder kronor eller i genomsnitt 3,6% per&lt;br&gt;år. Mätt som andel av BNP innebär detta en minskning med 3,0 procent-&lt;br&gt;enheter från 41,1% till 38,1%. Staten och socialförsäkringssektorn bidrar&lt;br&gt;samtidigt till en sänkning av skattekvoten med 0,6 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.2 Utgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna i staten och socialförsäkringssektorn redovisas i tabell 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.2 Statens och socialförsäkringssektorns utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93-1996/97 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fp&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Stadsbudgeten utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter på inkomstsidan&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;684,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'innefattar 85% av utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkring och 100% av utgifterna&lt;br&gt;för arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Historiska uppgifter för arbetslöshetsförsäkringens utgifter är inte jämförbara med&lt;br&gt;dagens system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Innefattar utgifter för lönegaranti, arbetslivsfonden och arbetarskyddsfondens&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Andelen beräknas till 42,4% för budgetåret 1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellen redovisas statsbudgetens totala utgifter som summan av&lt;br&gt;&amp;quot;statsbudgetens utgifter&amp;quot; och &amp;quot;utgifter på inkomstsidan&amp;quot; samt utgifterna&lt;br&gt;för ATP-pensionsutbetalningar, arbetslöshetsförsäkring, delpension samt&lt;br&gt;en övrig post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgiftsutveckling har beskrivits i kapitel 6. I detta avsnitt&lt;br&gt;beskrivs utvecklingen av övriga poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen framgår att de samlade statliga utgifterna ökar med i&lt;br&gt;genomsnitt 3,0% per år under LK-perioden. I festa priser minskar&lt;br&gt;utgifterna med ca 0,5% per år i genomsnitt .vilket är en återspegling av&lt;br&gt;statsbudgetens utveckling. Inom ATP-systemet ökar pensionsut-&lt;br&gt;betalningama. ATP-pensionsutbetalningama ökar i genomsnitt med 5,9%&lt;br&gt;per år under LK-perioden. Ökningen överstiger den antagna inflationstak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten beroende på att antalet ATP-pensionärer ökar samt att den genom-&lt;br&gt;snittliga pensionspoängen stiger. Denna utveckling fortgår även efter LK-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen minskar både i löpande och i&lt;br&gt;fasta priser, till följd av den minskade arbetslösheten under LK-perioden&lt;br&gt;som i sin tur är en konsekvens av det förbättrade konjukturläget under&lt;br&gt;den kommande femårsperioden. I LK-beräkningama når arbetslösheten&lt;br&gt;sin kulmen 1993 och uppgår då till 5,0% och sjunker sedan successivt&lt;br&gt;till 3,5 % år 1997. Utgifterna minskar med ca 0,8 % per år i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för delpension minskar kraftigt under LK-perioden vilket&lt;br&gt;beror på den successiva avvecklingen av delpensionssystemet. Enligt&lt;br&gt;regeringens förslag upphör möjligheten att ansöka om delpension fr.o.m.&lt;br&gt;1 juni 1992. Delpensionsutgiftema minskar därför kraftigt under LK-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 8.3 finns folkpension, ATP och delpension sammanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.3 Statens och socialförsäkringssektorns pensionsutgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, fasta priser (fp) och löpande priser (lp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93-1996/97 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fp&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkpension&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ålderspension, förtidspension och efterlevandepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Andelen beräknas för 1996/97 till 11,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet, Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen framgår att de samlade pensionsutgiftema ökar med 4,2%&lt;br&gt;per år i genomsnitt. Utgifterna för folkpension ökar med 2,2% per år.&lt;br&gt;Denna relativt långsamma ökning är en återspegling av utvecklingen i&lt;br&gt;ATP-systemet där utgifterna ökar betydligt snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.3 Statens finansiella sparande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; finansiella sparande består i huvudsak av budgetsaldot, korrigerat&lt;br&gt;för vissa inkomster och utgifter som inte påverkar det finansiella&lt;br&gt;sparandet, samt arbetsmarknadsfondens finansiella netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93 beräknas det finansiella sparandet i staten uppgå till&lt;br&gt;ca -135 miljarder kronor eller -9,2% av BNP. Av det totala sparande-&lt;br&gt;underskottet svarar arbetsmarknadsfonden för 16 miljarder kronor.&lt;br&gt;Eftersom delpensionsavgiften avskaffas den 1 juli 1992, samtidigt som&lt;br&gt;arbetsskadeavgiften höjs i motsvarande mån, upphör inkomster av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Som staten räknas här stat och socialförsäkringssektor exkl. AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delpensionsavgifter under 1992/93. Samtidigt är delpensionsutgiftema Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;fortfarande betydande. Detta tillsammans med överföringen från Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;delpensionsfonden till statsbudgeten gör att ett sparandeunderskott om ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 miljarder kronor uppstår i delpensionsfonden. Till följd av det stora&lt;br&gt;antalet konkurser i lågkonjunkturens spår uppvisar lönegarantifonden ett&lt;br&gt;sparandeunderskott om 2 miljarder kronor. Resterande del förklaras av&lt;br&gt;budgetunderskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden förbättras sparandet med 24 miljarder kronor, för&lt;br&gt;att slutåret vara ett underskott om 111 miljarder kronor eller 6,1% av&lt;br&gt;BNP. Statens budgetsaldo förbättras med ca 4 miljarder kronor. Som&lt;br&gt;följd av minskande arbetslöshet beräknas sparandet i arbetsmarknads-&lt;br&gt;fonden förbättras med ca 8 miljarder och uppgå till ca -8 miljarder&lt;br&gt;kronor. 1996/97 beräknas även ett sparandeunderskott på ca 2 miljarder&lt;br&gt;kronor i arbetslivsfonden. Delpensionsfondens sparande är i balans, vilket&lt;br&gt;innebär en förbättring med ca 9 miljarder kronor jämfört med budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Resterande del av statens sparandeunderskott förklaras av&lt;br&gt;budgetsaldot.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.4 AP-fondens finansiella sparande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den svaga reallöneutvecklingen under slutet av 1980-talet innebar att&lt;br&gt;pensionsutbetalningama ökade snabbare än de inbetalda ATP-avgiftema.&lt;br&gt;En följd av detta var att ränteinkomsterna togs i anspråk för de löpande&lt;br&gt;pensionsutgiftema. För att förstärka ATP-systemet höjdes ATP-avgiften&lt;br&gt;med två procentenheter till 13,0% den 1 januari 1990. Pensions-&lt;br&gt;utbetalningama ökar fortfarande i snabbare takt än avgiftsinkomsterna&lt;br&gt;och de årliga pensionsutbetalningama är större än avgiftsinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hela LK-perioden fortsätter pensionsutbetalningama att öka&lt;br&gt;snabbare än avgiftsinkomsterna. Denna utveckling väntas bestå fram till&lt;br&gt;sekelskiftet, bl.a. till följd av att de pensionärer som successivt inträder&lt;br&gt;i systemet har högre ATP-poäng än de som utträder. På sikt innebär&lt;br&gt;denna utveckling, med allt långsammare tillväxt av fondkapitalet, att&lt;br&gt;ATP-systemet riskerar ett inkomstunderskott som kan bli större och mer&lt;br&gt;långvarigt än vad AP-fonden kan klara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2. Den kommunala sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektom omfattar kommuner, landsting, kyrkokommuner&lt;br&gt;samt kommunalförbund. Av sektoms totala utgifter svarar kommunerna&lt;br&gt;för knappt två tredjedelar och landstingen för drygt en tredjedel. I tabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 redovisas den kommunala sektoms inkomster och utgifter 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.4 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter 1991&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialdestinerade statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från socialförsäkringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoköp av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;br&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet och Konjukturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för övriga delar av den offentliga sektorn påverkas den&lt;br&gt;kommunala sektorns utgifter och inkomster av den samhällsekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Dessa samband beskrivs mer utförligt i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.1. Den kommunala sektorns utgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorns totala utgifter motsvarar ungefär 25 % av BNP&lt;br&gt;(1991). Den övervägande delen av utgifterna avser kommunal konsum-&lt;br&gt;tion, framförallt inom utbildning, vård och omsoig. Av tabell 8.5&lt;br&gt;framgår hur utgifterna fördelar sig på olika typer av verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.5 Den kommunala sektorns utgifter fördelad på olika verksamhets-&lt;br&gt;områden 1990&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi, vatten och avfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Administration&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fritid och kultur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunernas finanser 1990, SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala konsumtionsvolymen, dvs den reala konsumtionen,&lt;br&gt;påverkas bl.a. av demografiska faktorer. Konsumtionens värde i löpande&lt;br&gt;priser påverkas av den reala konsumtionstillväxten samt av pris- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Uppgifterna bygger på nationalräkenskaperna. Det innebär att utgifterna&lt;br&gt;och inkomsterna i affärsdrivande kommunal verksamhet inte ingår i&lt;br&gt;omslutningen. Däremot ingår driftöverskott från och subventioner till&lt;br&gt;affärsdrivande verksamhet. I nationalräkenskaperna avräknas även&lt;br&gt;försäljning och avgifter t.ex. inom barnomsorg från utgifterna. Som en&lt;br&gt;följd av detta är såväl utgifter som inkomster enligt nationalräkenskaperna&lt;br&gt;lägre än de kommuner och landsting redovisar i sina räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Uppgifterna inkluderar affärsdrivande verksamhet. Däremot ingår inte&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av kommunägda bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneutvecklingen. Huvuddelen av utgifterna (ca 75%) för konsumtion Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;består av löner, vilka normalt ökar i snabbare takt än priserna. Utgifterna Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;för den kommunala konsumtionen tenderar därför att växa snabbare än&lt;br&gt;nominell BNP även om den reala tillväxten är densamma för båda aggre-&lt;br&gt;gaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna omfattar bl.a. bostadsbidrag, kommunalt bostads-&lt;br&gt;tillägg (KBT), socialbidrag m.m. till hushållen och subventioner till&lt;br&gt;företagen samt ränteutgifter. De påverkas delvis av den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen, bl.a. genom att en sämre inkomstutveckling för&lt;br&gt;hushållen medför en ökning i antalet bidragssökanden vid givna&lt;br&gt;bidragsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.2. Den kommunala sektorns skatteinkomster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatten är den kommunala sektorns största inkomstkälla. Den&lt;br&gt;svarar för drygt hälften av kommunernas och knappt tre fjärdedelar av&lt;br&gt;landstingens inkomster. Underlaget för kommunalskatten utgörs till ca&lt;br&gt;75% av den samlade lönesumman och transfereringar knutna till denna&lt;br&gt;(t.ex. sjukpenning). Resterande del utgörs i huvudsak av pensioner. Den&lt;br&gt;kommunala sektorns inkomster är således nära knutna till hur löner och&lt;br&gt;sysselsättning utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten står för uppbörden av all skatt inklusive kommunalskatten.&lt;br&gt;Utbetalningen av skatteinkomster till den kommunala sektorn sker i dag&lt;br&gt;med två års eftersläpning. Genom systemet med förskott och slutav-&lt;br&gt;räkning påverkas utbetalningarna även av skatteunderlaget fyra år bakåt&lt;br&gt;i tiden&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;. Denna eftersläpning i utbetalning av skatteinkomsterna har stor&lt;br&gt;betydelse för den kommunala sektorns finansiella sparande på kort sikt.&lt;br&gt;Detta illustreras särskilt av situationen 1991 och 1992. När löne- och&lt;br&gt;prisökningstakten dämpas under 1991 och 1992 begränsas ökningen av&lt;br&gt;utgifterna för löner och inköp. Skatteintäkternas ökning bestäms&lt;br&gt;emellertid av den jämförelsevis kraftiga ökningen av lönesumman som&lt;br&gt;skedde under 1989 och 1990. Detta bidrar till en kraftig tillfällig för-&lt;br&gt;bättring av den kommunala sektorns finanser under 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt system för utbetalning av kommunalskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i bilaga II till kompletteringspropositionen att ett nytt&lt;br&gt;system för utbetalning av kommunernas och landstingens skatteinkomster&lt;br&gt;skall införas den 1 januari 1993. I det nya systemet skall utbetalningen&lt;br&gt;av förskott baseras på en prognos över skatteunderlaget det år utbetal-&lt;br&gt;ningen avser istället för på skatteunderlaget två år bakåt i tiden.&lt;br&gt;Dessutom föreslås systemet med slutavräkning på kommunnivå försvinna.&lt;br&gt;Omläggningen innebär i princip att kommunernas och landstingens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningen under 1992 bestäms som summan av två komponenter.&lt;br&gt;Den första är 1992 års förskott, vilket baseras på skatteunderlaget 1990.&lt;br&gt;Den andra är slutskatten för 1990 minus det förskott som utbetalades 1990.&lt;br&gt;Detta förskott i sin tur baserade sig på skatteunderlaget 1988. Därför&lt;br&gt;påverkas utbetalningen i år av underlaget fyra år bakåt i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster i framtiden kommer att räknas i samma penningvärde som Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;deras utgifter. Därmed försvinner problemet med kraftiga förändringar Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;i det finansiella sparandet vid en nedväxling av pris- och löneöknings-&lt;br&gt;takten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.3. Statsbidragen till den kommunala sektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar från stat och socialförsäkring till den kommunala&lt;br&gt;sektorn uppgick 1991 till 81 miljarder kr och svarade därmed för 22%&lt;br&gt;av sektorns inkomster. Det bör understrykas att även dessa finansieras&lt;br&gt;med skatter. Sammantaget uppgick därmed skatternas andel av den kom-&lt;br&gt;munala sektorns inkomster till 87 %. Transfereringarna indelas i allmänna&lt;br&gt;respektive specialdestinerade statsbidrag samt ersättning från socialför-&lt;br&gt;säkringssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna statsbidragen utgörs framförallt av skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidraget vars syfte är att utjämna skillnader mellan kommuner, dels i&lt;br&gt;fråga om skattekraft, dels vad gäller kostnader som beror på strukturella&lt;br&gt;faktorer såsom befolkningssammansättning. Nettobidraget från staten var&lt;br&gt;ca 11 miljarder kronor 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av statsbidragen är s.k. specialdestinerade bidrag. Dessa&lt;br&gt;uppgick till 61 miljarder kronor 1991. De största bidragen avser skolan&lt;br&gt;(29 miljarder kronor) och bamomsoigen (13 miljarder kronor). Det&lt;br&gt;nuvarande regelsystemet för de specialdestinerade statsbidragen är&lt;br&gt;utformat så att en del (ca 60%) av bidragen är indexerade, dvs påverkas&lt;br&gt;av prisutvecklingen, medan resterande del inte är det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bidrag som sjukvårdshuvudmännen får från socialförsäkringen inom&lt;br&gt;ramen för den s.k. Dagmaröverenskommelsen uppgick 1991 till 15&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att neutralisera skattereformens effekter på den kommunala&lt;br&gt;sektorns ekonomi har kommunerna från och med 1991 betalat en&lt;br&gt;avräkningsskatt baserad på deras skatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt statsbidragssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns idag ett 60-tal olika statsbidrag, varav huvuddelen är special-&lt;br&gt;destinerade bidrag till kommunal konsumtion. Regeringen har i förslag&lt;br&gt;om kommunernas ekonomi som läggs fram i bilaga II till kompletterings-&lt;br&gt;propositionen föreslagit att ett 20-tal av de specialdestinerade stats-&lt;br&gt;bidragen avvecklas tillsammans med skatteutjämningsystemet och&lt;br&gt;avräkningsskatten. Sammantaget svarar dessa för ca 65% av netto-&lt;br&gt;bidragen till den kommunala sektorn (1991). Ett nytt statsbidragssystem&lt;br&gt;föreslås införas fr.o.m 1993. Det nya systemet ges en utformning som&lt;br&gt;innebär att regeringen i princip festställer en generell bidragsram med&lt;br&gt;utgångspunkt i vad som bedöms vara förenligt med det samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utrymmet för den kommunala sektorn. Det innebär att i stort&lt;br&gt;sett all automatik i statsbidragen försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principiella utgångspunkterna för det nya systemet är att kommuner&lt;br&gt;och landsting ges det fulla ansvaret för sin verksamhet samt ansvaret för&lt;br&gt;att prioritera mellan olika verksamhetsområden. Den statliga styrningen&lt;br&gt;skall ske med andra medel än bidragsregler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.4 Det samhällsekonomiska utrymmet för kommunal&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Medan statens och socialförsäkringssektorns utgifter till största delen&lt;br&gt;utgörs av transfereringar, ställer huvuddelen av de kommunala utgifterna&lt;br&gt;direkt anspråk på ekonomins reala resurser, framförallt arbetskraften. De&lt;br&gt;kommunala verksamheterna påverkar direkt både ekonomins utbudssida&lt;br&gt;och dess efterfrågesida. Drygt 80% av den kommunala sektorns utgifter&lt;br&gt;avser konsumtion och investeringar, vilket innebär att ca 21 % av brutto-&lt;br&gt;nationalprodukten används i den kommunala sektorn (1991). Den&lt;br&gt;kommunala produktionen utgör ca 16% av BNP (1991). Skillnaden&lt;br&gt;mellan konsumtion och produktion utgörs av två komponenter. Den ena&lt;br&gt;är värdet av de varor och tjänster som den kommunala sektorn köper in&lt;br&gt;direkt. Dessa ingår i den kommunal konsumtion men inte i den kom-&lt;br&gt;munala produktionen. Den andra är sådana kommunala verksamheter som&lt;br&gt;finansieras med avgifter från de som utnyttjar tjänsterna. Dessa ingår i&lt;br&gt;den kommunala produktionen men räknas som privat konsumtion på an-&lt;br&gt;vändningssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men kommunernas betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;är större än vad som framgår enbart av uppgifterna om dess andel i&lt;br&gt;ekonomin. Under de två senaste decennierna har kommunsektorn&lt;br&gt;expanderat mycket kraftigt. Under perioden 1970-1990 ökade antalet&lt;br&gt;sysselsatta i den kommunala sektorn med nära 600 000 personer, medan&lt;br&gt;den totala sysselsättningsökningen uppgick till knappt 640 000 personer.&lt;br&gt;Bristen på konkurrens i de sektorer kommunerna ansvarar för har i&lt;br&gt;många fall inneburit att resurserna inte utnyttjats effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste decennierna måste den kommunala sektorn i likhet&lt;br&gt;med övrig offentlig sektor ställa om från expanderande till stagnerande&lt;br&gt;verksamhetsvolym. Den kommunala sektorns samhällsekonomiska&lt;br&gt;utrymme begränsas av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kravet att de för internationell konkurrens utsatta delarna av svensk&lt;br&gt;ekonomi skall ha tillgång till arbetskraft och andra resurser till inter-&lt;br&gt;nationellt konkurrenskraftiga priser;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kravet på en begränsning av den offentliga sektorns skattekvot&lt;br&gt;samtidigt som en långsiktig finansiell balans upprätthålls i den offentliga&lt;br&gt;sektorn. Kravet på den samlade skattekvotens utveckling måste även&lt;br&gt;innefatta en restriktion på den kommunala sektorns ianspråktagande av&lt;br&gt;skattemedel, definierat som summan av kommunalskatter och statsbidrag&lt;br&gt;till kommunsektorn. Utveckling av statsbidrag och kommunalskatter i&lt;br&gt;relation till BNP under 1970- och 1980-talen framgår av tabell 8.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.6 Den kommunala sektorns skatteinkomster och statsbidrag 1970-1991&lt;br&gt;procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatt + statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen föreslås också att statsmakterna anger&lt;br&gt;riktlinjer för omfattningen på den skattefmansierade verksamheten i den&lt;br&gt;kommunala sektorn. Det innebär att riktlinjer anges för den kommunala&lt;br&gt;skattesatsen och statsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.5 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter 1992-97&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala konsumtionen antas förbli realt, dvs volymmässigt&lt;br&gt;oförändrad under hela LK-perioden, utom vad gäller 1993 då en real&lt;br&gt;minskning med 0,8% förutses. Detta innebär en fortsättning av den trend&lt;br&gt;mot minskande konsumtionsökningar som inleddes under 1980-talet.&lt;br&gt;Under första hälften av 1980-talet ökade den kommunala konsumtionen&lt;br&gt;realt med mer än 2,5 % per år i genomsnitt. Sedan 1985 har ökningen&lt;br&gt;uppgått till i genomsnitt 1,5% per år. Antagandet om oförändrad&lt;br&gt;konsumtionsvolym skiljer sig från kommun- och landstingsförbundens&lt;br&gt;s.k. baskalkyler, där en genomsnittlig ökning av konsumtionsvolymen på&lt;br&gt;nästan 2% per år förutses under 1992-97. Syftet med baskalkylema är att&lt;br&gt;beskriva den förändring av den kommunala konsumtionen som följer när&lt;br&gt;gjorda åtaganden infrias och befolkningens storlek och ålders-&lt;br&gt;sammansättning förändras. Det bör dock framhållas att baskalkylema inte&lt;br&gt;beaktar möjligheterna till en ökad avgiftsfinansiering eller en effektivi-&lt;br&gt;sering av den kommunala verksamheten, vilket skulle möjliggöra ökad&lt;br&gt;kommunal service också vid oförändrad kommunal konsumtionsvolym.&lt;sup&gt;5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Givet antagandet om oförändrad konsumtionvolym bestäms den nominella&lt;br&gt;konsumtionsökningen under kalkylperioden av ett kommunalt prisindex&lt;br&gt;som utvecklas i takt med ett vägt genomsnitt av löne- och prisöknings-&lt;br&gt;takten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kommunala sektoms investeringar antas en volymökning på&lt;br&gt;1% per år 1993-1997, medan kostnaden per enhet antas följa löneut-&lt;br&gt;vecklingen. Detta ska jämföras med utvecklingen under 80-talet då&lt;br&gt;investeringarna uppvisade en mycket svag utveckling med nominella&lt;br&gt;minskningar vissa år. I böijan av 80-talet utgjorde investeringar i&lt;br&gt;fåstigheter och maskiner mer än 10% av den kommunala sektoms&lt;br&gt;utgifter. Motsvarande siffra 1991 var ca 6%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektoms utgifter för transfereringar till hushåll och&lt;br&gt;företag utvecklades under 1980-talet i takt med övriga kommunala&lt;br&gt;utgifter. Under LK-perioden antas dessa transfereringar växa i takt med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;En ökad avgiftsfinansiering innebär en minskning av kommunal&lt;br&gt;konsumtion, vilken motsvaras av en lika stor ökning av den privata&lt;br&gt;konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisutvecklingen, utom vad gäller bostadsbidrag och KBT. I beräkning-&lt;br&gt;arna har antagits att ansvaret for dessa bidrag kommer att överföras från&lt;br&gt;kommunerna till staten fr.o.m. 1993. Överföringen har dock inte antagits&lt;br&gt;påverka kommunernas finansiella sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna av den kommunala sektorns skatteinkomster har det&lt;br&gt;antagits att den genomsnittliga kommunala skattesatsen ligger oförändrad&lt;br&gt;på 31,04 kronor per skattekrona under hela kalkylperioden. Hänsyn har&lt;br&gt;tagits till effekterna av det nya system för utbetalning av kommunernas&lt;br&gt;och landstingens skatteinkomster som föreslås i den kommunal-&lt;br&gt;ekonomiska propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna har hänsyn också tagits till effekterna av det nya stats-&lt;br&gt;bidragssystem som föreslås träda i kraft från och med 1 januari 1993.&lt;br&gt;Det statliga utjämningsbidraget till kommunerna har antagits ligga på&lt;br&gt;nominellt oförändrad nivå under hela perioden 1993-97. Detsamma gäller&lt;br&gt;skatteutjämningsbidraget till landstingen. Båda dessa belopp inkluderar&lt;br&gt;effekten av en indragning. Den förra regeringen beslutade om en tillfällig&lt;br&gt;höjning av skatteutjämningsavgiften 1992 i syfte att neutralisera en del&lt;br&gt;av den förbättring i den kommunala sektorns finanser som uppstår p.g.a.&lt;br&gt;ovan nämnda eftersläpning i utbetalningen av skatteinkomsterna.&lt;br&gt;Regeringens förslag om den kommunala ekonomin innefattar också en ny&lt;br&gt;indragning från kommunsektorn. I kalkylen har antagits en indragning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,5 miljarder 1993, i förhållande till den nivå som det gamla statsbidrags-&lt;br&gt;systemet skulle ha gett och en indragning 1994-97 på samma nivå men&lt;br&gt;uppräknat med den årliga procentuella ökningen av skatteunderlaget. Med&lt;br&gt;de antaganden gjorts minskar transfereringarna från stat och socialför-&lt;br&gt;säkring realt med nästan 30% under kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av kommunalskatter och statsbidrag till kommuner i för-&lt;br&gt;hållande till BNP sjunker från en topp på 23,6% 1992 till 20% 1997.&lt;br&gt;Detta innebär att den ökning som noterades under 90-talets första år nu&lt;br&gt;bryts. Nedgången förklaras till mer än hälften av de effekter den&lt;br&gt;nuvarande eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskatten får vid en&lt;br&gt;nedväxling av löne- och prisökningstakten. Under 1991 och 1992 innebär&lt;br&gt;denna nedväxlingen att nominell BNP ökar långsammare än tidigare. Den&lt;br&gt;kommunala sektorns skatteintäkter ökar däremot fortfarande i takt med&lt;br&gt;den historiska löneutvecklingen. Därför ökar kommunernas skatteintäkter&lt;br&gt;i förhållande till BNP under 1991 och 1992. Om anpassningen av den&lt;br&gt;kommunala sektorns skatteintäkter skett omedelbart skulle summan av&lt;br&gt;skatteinkomster och statsbidrag i förhållande till BNP varit lägre 1991&lt;br&gt;och 1992 och minskningen därmed mindre under kalkylperioden.&lt;br&gt;Samtidigt sker en real urholkning av statsbidragen under perioden vilken&lt;br&gt;svarar för en betydande del av minskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringarna från stat och socialförsäkring har minskat i betydelse&lt;br&gt;under 1980-talet. I böijan av 1980-talet utgjorde de 30% av inkomsterna,&lt;br&gt;jämfört med 23% 1991. Med de bedömningar som görs i den långsiktiga&lt;br&gt;konsekvenskalkylen kommer denna utveckling att fortsätta. År 1997&lt;br&gt;utgör nettotransfereringama 14% av den kommunala sektorns totala&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala utgifternas andel av BNP sjunker också från en topp på Prop. 1991 /92:150&lt;br&gt;26,4% 1992 till 24,2% 1997. Under 1970-talet ökade de kommunala Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;utgifterna snabbare än BNP. De kommunala utgifternas andel av BNP&lt;br&gt;steg från 22% 1970 till 28% 1980. Under 1980-talet begränsades den&lt;br&gt;kommunala utgiftsexpansionen och andelen reducerades till 25% 1991,&lt;br&gt;trots att volymtillväxten för den kommunala konsumtionen översteg den&lt;br&gt;reala BNP-tillväxten. En viktig förklaring till att detta är att det relativa&lt;br&gt;priset för den kommunala konsumtionen reducerades. Under LK-&lt;br&gt;perioden förutses alltså en fortsatt minskning av de kommunala ut-&lt;br&gt;gifternas andel av BNP. Förklaringen ligger i antagandet om oförändrad&lt;br&gt;konsumtionsvolym, medan relativpriset för kommunal konsumtion ökar&lt;br&gt;till följd av att lönerna ökar snabbare än den allmänna prisutvecklingen&lt;br&gt;under perioden. Utvecklingen av den kommunala sektorns inkomster och&lt;br&gt;utgifter illustreras i tabell 8.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.7 Den kommunala sektorns utgifter och inkomster i procent förhållande&lt;br&gt;till BNP 1991-1997&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatt + statsbidrag&lt;br&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.6 Den kommunala sektorns finansiella sparande 1992-97&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha uppvisat ett underskott på mellan 5-8 miljarder kronor per&lt;br&gt;år mellan 1985 och 1990 förbättrades den kommunala sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande kraftigt under 1991. Med ovanstående antaganden förstärks&lt;br&gt;denna positiva effekt under 1992 då ett finansiellt överskott på ca 16&lt;br&gt;miljarder uppstår. De positiva resultaten är emellertid tillfälliga och&lt;br&gt;förklaras till största delen av den nedväxling av pris- och löneökningstak-&lt;br&gt;ten som äger rum under 1991 i kombination med det nuvarande systemet&lt;br&gt;för utbetalning av den kommunala sektorns skatteinkomster. Den&lt;br&gt;underliggande finansiella utvecklingen är mer bekymmersam. Under 1993&lt;br&gt;försämras det finansiella sparandet något, men är fortfarande positivt.&lt;br&gt;Under resten av kalkylperioden uppvisar kommunsektorn ett negativt&lt;br&gt;finansiellt sparande på 10-13 miljarder. Det är framförallt under 1994&lt;br&gt;som det sker en kraftig försämring. Till stor del förklaras försämringen&lt;br&gt;av skatteinkomsternas dåliga utveckling. År 1994 minskar skat-&lt;br&gt;teinkomsterna jämfört med föregående år. I tabell 8.8 redovisas den&lt;br&gt;kommunala sektorns finansiella sparande 1992-97 enligt LK:n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.8 Den kommunala sektorns finansiella sparande&lt;br&gt;Miljarder kronor i löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försämringen i finansiellt sparande motsvaras inte av en ökad upp- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;byggnad av den kommunala sektorns reala tillgångar. Netto- Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;investeringarna ökar något under perioden men inte lika snabbt som det&lt;br&gt;finansiella sparandet försämras. Fortfarande är dock investeringarna&lt;br&gt;större än det finansiella sparandeunderskottet år 1997, dvs brutto-&lt;br&gt;sparandet är positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått är kommunsektorns finansiella sparande enligt&lt;br&gt;LK:n endast tillfälligt bra under 1992-93 medan siffrorna för 1994-97 är&lt;br&gt;en återgång till den underliggande finansiella utvecklingen. Denna präglas&lt;br&gt;av avsevärda underskott, trots att den kommunala konsumtionen antas&lt;br&gt;förbli realt oförändrad under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet att det kommunala skatteuttaget inte kan höjas och att de statliga&lt;br&gt;transfereringarna inte kan förväntas öka måste slutsatsen bli att den&lt;br&gt;kommunala sektorn står inför ett krav på betydande anpassning av sin&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Den konsoliderade offentliga sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93 beräknas den offentliga sektorns sammantagna&lt;br&gt;inkomster uppgå till ca 904 miljarder kronor eller 61,7% av BNP.&lt;br&gt;Utgifterna beräknas uppgå till ca 988 miljarder kronor eller 67,4% av&lt;br&gt;BNP. Den offentliga sektorn har därmed ett underskott i finansiellt&lt;br&gt;sparande, som uppgår till 84 miljarder kronor eller 5,7% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden försämras det finansiella sparandet budgetåret&lt;br&gt;1993/94, då underskottet uppgår till ca 106 miljarder kronor eller 7,0%&lt;br&gt;av BNP. Därefter sker en succesiv förbättring, men sparandeunderskottet&lt;br&gt;är vid LK-periodens slut fortfarande betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.9 Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter.&lt;br&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion, investering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor (AP-fonden)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten beräknas under LK-perioden falla med två procentenheter.&lt;br&gt;Bruttouppbörden av fysiska personers inkomstskatt ökar under LK-&lt;br&gt;perioden i genomsnitt med 4,8% per år. BNP antas under samma period&lt;br&gt;öka med i genomsnitt 5,6% per år. Detta medför att utvecklingen av&lt;br&gt;fysiska personers inkomstskatt och kommunalskatteuppbörd tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrar till en minskning av skattekvoten med 0,6 procentenheter. Bland&lt;br&gt;övriga faktorer som bidrar till att skattekvoten fäller kan nämnas&lt;br&gt;slopandet av förmögenhetsskatten, sänkningen av den högsta skattesatsen&lt;br&gt;för mervärdeskatt från 25 % till 22 % och en låg ökningstakt av inkomster&lt;br&gt;från juridiska personers inkomstskatt, bl.a. på grund av att avskattningen&lt;br&gt;av företagens reserver upphör år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uttalat som målsättning att sänka de skatter som verkar&lt;br&gt;tillväxthämmande. Huvuddelen av skattkvotssänkningen förklaras dock&lt;br&gt;av andra faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster exkl. skatter beräknas under LK-&lt;br&gt;perioden ligga kvar på en oförändrad nominell nivå. Mätt som andel av&lt;br&gt;BNP innebär detta en minskning med två procentenheter. Utvecklingen&lt;br&gt;av AP-fondens ränteinkomster förklarar 0,8 procentenheter av denna&lt;br&gt;minskning. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 bortfaller vissa engångs-&lt;br&gt;inkomster på statsbudgeten, samtidigt upphör återbetalning och ränteinbe-&lt;br&gt;talning till statslån från de affärsverk som bolagiseras. Detta bidrar till&lt;br&gt;en sänkning av inkomstkvoten med ca 0,6 procentenheter. Vidare bidrar&lt;br&gt;utvecklingen av kommunernas inkomster exkl. skatter och statsbidrag till&lt;br&gt;en sänkning med 0,3 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftskvoten beräknas under LK-perioden fälla med 4,7 procenten-&lt;br&gt;heter. Därav svarar den offentliga konsumtionen för en minskning om ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,8 procentenheter. De offentliga investeringarnas andel av BNP fäller&lt;br&gt;med ca 0,3 procentenheter över perioden. Detta innebär att den offentliga&lt;br&gt;sektorn ianspråktar en mindre andel av de reala resurserna i samhället&lt;br&gt;1996/97 än 1992/93. Transfereringar till hushåll minskar som andel av&lt;br&gt;BNP med 1,9 procentenheter. Övriga utgifter minskar som andel av BNP&lt;br&gt;med 0,8 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Konsekvenser av en långsiktig utgiftsstrategi Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 4 har regeringen beslutat att arbeta utifrån en&lt;br&gt;långsiktig strategi for de offentliga utgifterna. Nedan redovisas två&lt;br&gt;beräkningsexempel i syfte att visa hur den offentliga sektorns totala&lt;br&gt;utgiftsutrymme påverkas vid olika restriktioner för den offentliga utgifts-&lt;br&gt;utvecklingen. Trots en relativt god ekonomisk tillväxt under perioden&lt;br&gt;beräknas utgiftsutrymmet för den offentliga sektorn i båda dessa exempel&lt;br&gt;understiga den som följer av redan fattade beslut och gjorda åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Beräkningsexempel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det första beräkningsexemplet bygger på regeringens bedömning i 1992&lt;br&gt;års reviderade finansplan om behovet av minskade offentliga utgifter.&lt;br&gt;Denna bedömning innebär att det tillgängliga utgiftsutrymmet under&lt;br&gt;tidsperioden 1993/94 - 1995/96 minskar realt med drygt 30 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det tillgängliga utgiftsutrymmet budgetåret 1995/96 enligt detta&lt;br&gt;alternativ, understiger den beräknade utgiftsnivån enligt LK-kalylen med&lt;br&gt;36 miljarder kronor i löpande priser. Den årliga ökningen av besparings-&lt;br&gt;kravet har med utgångspunkt från detta fördelats med lika belopp under&lt;br&gt;budgetåren 1993/94 - 1995/96 och uppgår därmed till 12 miljarder&lt;br&gt;kronor. Beräkningen visas i tabell 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9.1 LUS-beräkningar, exempel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsnivå enligt LK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;988,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1023,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1052,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1094,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutrymme enligt LUS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;988,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1011,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1028,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1058,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkrav respektive år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkrav jämfört med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta exempel uppgår underskottet i offentlig sektor budgetåret 1995/96&lt;br&gt;fortfarande till ca 65,2 miljarder kronor eller 3,8% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andra exempel bygger på att EG:s konvergenskrav avseende det&lt;br&gt;offentliga sparandet skall vara uppfyllt budgetåret 1996/97. Detta betyder&lt;br&gt;att sparandeunderskottet i offentlig sektor inte får vara större än 3 % av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9.2 LUS-beräkningar, exempel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsnivå enligt LK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;988,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1023,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1052,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1094,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1141,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutrymme enligt LUS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;988,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1014,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1034,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1066,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1104,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkrav respektive år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkrav jämfört med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta exempel ger ett utgiftsutrymme som medför krav på utgifts- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;minskningar om sammanlagt 37,6 miljarder kronor. I exemplet har dessa Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;fördelats så att kravet på utgiftsminskningar ökar med 9,4 miljarder&lt;br&gt;kronor per år. Om utgifterna utvecklas i enlighet med detta exempel&lt;br&gt;kvarstår ett underskott i offentlig sektor om 54,6 miljarder kronor eller&lt;br&gt;3,0% av BNP slutåret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Samhällsekonomiska effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Offentliga underskott av den storleksordning som redovisas under LK-&lt;br&gt;perioden skulle ha negativ inverkan på räntor, prisutveckling och därmed&lt;br&gt;konkurrensförmågan och de långsiktiga tillväxtförutsättningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar i de offentliga utgiftsåtagandena i syfte att förbättra det&lt;br&gt;offentliga finansiella sparandet får återverkningar på samhällsekonomin,&lt;br&gt;dvs på produktion, sysselsättning inflation, bytesbalans, räntor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De positiva effekterna av att besparingar genomförs blir tydliga i&lt;br&gt;ekonomin framför allt i ett längre perspektiv. Även om enskilda positiva&lt;br&gt;effekter är svåra att kvantifiera är följande aspekter dock av stor&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besparing i de offentliga utgifterna kan genomföras på olika sätt.&lt;br&gt;Vilka effekter som uppstår i produktion och sysselsättning beror bl.a. på&lt;br&gt;var inom de offentliga utgifterna, som besparingarna genomförs. En&lt;br&gt;första distinktion måste göras mellan offentlig konsumtion och offentliga&lt;br&gt;transfereringar. Det är också viktigt att skilja på effekter på kort och lång&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskotten i de offentliga finanserna kan skapa ett tryck uppåt på&lt;br&gt;räntorna. Den offentliga sektorns upplåningsbehov orsakar påfrestningar&lt;br&gt;på kreditmarknaden och ett högre inhemskt ränteläge. Detta innebär att&lt;br&gt;investeringar trängs undan, vilket i sin tur leder till långsammare tillväxt.&lt;br&gt;Utgiftsnedskämingar skapar förutsättningar för låg inflation och ett&lt;br&gt;internationellt konkurrenskraftigt ränteläge och därmed bättre tillväxt-&lt;br&gt;möjligheter. Utbyggnaden av den konkurrensutsatta sektorn hämmas av&lt;br&gt;en alltför stor offentlig sektor. Den konkurrensutsatta sektorns behov av&lt;br&gt;reala resurser måste tillgodoses när den internationella efterfrågan växer.&lt;br&gt;Sådant utrymme skapas för den konkurrensutsatta sektorn framförallt&lt;br&gt;genom besparingar i den offentliga sektorn. Avgörande for möjligheten&lt;br&gt;till låg arbetslöshet är ekonomins anpassningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På längre sikt är det rimligt att anta att expansionen av den konkurrens-&lt;br&gt;utsatta sektorn leder till en högre total tillväxt p.g.a. en snabbare&lt;br&gt;produktivitetstillväxt i denna sektor jämfört med offentlig sektor.&lt;br&gt;Återigen är det viktigt att skilja på effekterna av en minskning i den&lt;br&gt;offentliga konsumtionen å ena sidan och en minskning av de offentliga&lt;br&gt;transfereringarna å andra sidan. En nedskärning i offentlig konsumtion&lt;br&gt;skapar ett större utrymme för expansion av den konkurrensutsatta sektorn&lt;br&gt;än motsvarande nedskärning av transfereringarna. En minskning av den&lt;br&gt;offentliga konsumtionen har i allmänhet en större effekt på efterfrågan&lt;br&gt;och därmed på produktion och sysselsättning, än motsvarande ned-&lt;br&gt;dragning av hushållstransfereringarna. I ett kortsiktigt perspektiv kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl sysselsättningen som produktion minska till följd av en utgifts- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;minskning. Sysselsättningen kan på kort sikt beräknas minska i ungelär Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;samma storleksordning som BNP, dvs en procentenhet lägre BNP&lt;br&gt;motsvarar i runda tal en ökning av arbetslösheten med en procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kortsiktiga negativa effekten på sysselsättningen blir mindre om&lt;br&gt;utgiftsnedskämingen görs i transfereringarna. Därmed blir också&lt;br&gt;besparingens nettoeffekt på statsbudgeten större i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Krav på strukturella förändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av LK-beräkningama framgår att offentliga sektoms finansiella sparande&lt;br&gt;under hela LK-perioden visar betydande underskott. Om resurser skall&lt;br&gt;kunna omfördelas för åtgärder för att främja den allmänekonomiska&lt;br&gt;tillväxten samtidigt som den offentliga utgiftsutvecklingen begränsas&lt;br&gt;betyder detta att det finns behov av att, genom explicita beslut, styra&lt;br&gt;utgifter till dessa prioriterade områden och att minska dem på andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års reviderade finansplan lägger regeringen fast strategin för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Öka den ekonomiska tillväxten genom strategiska skattesänkningar,&lt;br&gt;infrastrukturinvesteringar, satsning på forskning- och utbildning och&lt;br&gt;andra åtgärder som stimulerar till investering och sysselsättning i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanera de offentliga finanserna för att säkra en låg inflation och låg&lt;br&gt;ränta, bereda utrymme på kapitalmarknaden för investeringar och&lt;br&gt;uppfylla EG:s konvergensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Skärpa konkurrenstryck och förändringstryck inom hela den svenska&lt;br&gt;ekonomin. Det innebär samtidigt en valfrihetsrevolution för med-&lt;br&gt;borgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 10 till LU 92 sägs bl.a. att den begränsade tillväxttakt som är&lt;br&gt;att vänta och de krav som den internationella integrationen ställer, gör&lt;br&gt;att utvecklingen av de offentliga utgifterna inte kan fortsätta enligt nu&lt;br&gt;gällande beslut och gjorda åtaganden. Om målet för finanspolitiken&lt;br&gt;dessutom är att sänka skattetrycket och minska de offentliga utgifterna&lt;br&gt;som andel av BNP, krävs omfåttande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt samma bilaga finns det två vägar att gå för att ändra utgiftsut-&lt;br&gt;vecklingen: minska automatiken eller att genomföra strukturella&lt;br&gt;förändringar i de automatiskt löpande systemen. Det är särskilt angeläget&lt;br&gt;att genomlysa och förändra de utgiftssystem vars måluppfyllelse är låg.&lt;br&gt;I det sammanhanget bör även automatikens inverkan genomlysas. För&lt;br&gt;flera system gäller dessutom att de till sin konstruktion negativt påverkar&lt;br&gt;sparande och arbetskraftsutbud och därmed inte bidrar till den allmän-&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.1 Pågående förändringsarbete &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n ■ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;. ,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;■&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;•&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;• Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen visar i den reviderade finansplanen att viktiga steg i en&lt;br&gt;omläggning av den ekonomiska politiken redan tagits genom en&lt;br&gt;omlättande genomgång och omprövning av olika system, t.ex. om-&lt;br&gt;vandling av socialförsäkringssystem, kommunernas omvandling,&lt;br&gt;reformering av stödet till bostadsfinansieringen samt avregleringar och&lt;br&gt;privatiseringar. Några exempel på dessa redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Infrastruktur och avreglering på kommunikationsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommunikationsområdet pågår ett arbete för att åstadkomma&lt;br&gt;efffektivare utnyttjande av befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens inriktning att öka utbyggnaden av infrastrukturen, särskilt&lt;br&gt;vad gäller vägar och järnvägar, uppnås dels genom den pågående&lt;br&gt;nivåhöjningen av tillgängliga investeringsmedel och dels genom ett&lt;br&gt;effektivare utnyttjande av befintliga resurser. Denna effektivisering&lt;br&gt;kommer bl.a. att ske genom förbättrad upphandling och som följd av en&lt;br&gt;reformerad investeringsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för ett effektivare resursutnyttjande på kommunikations-&lt;br&gt;området gäller också avskaffandet av konkurrensbegränsningar genom&lt;br&gt;avreglering och avmonopolisering. En stor del av pågående översyner&lt;br&gt;syftar därför till effektivisering genom ökad konkurrens och fungerande&lt;br&gt;marknader. Det gäller bl.a. luftfarten, sjöfarten, fordonskontrollen samt&lt;br&gt;posten och teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fria universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en departementspromemoria (Fria universitet och högskolor, Ds&lt;br&gt;1992:1) skall styrningen av högskoleområdet ändras från nuvarande&lt;br&gt;detaljstyrning och detaljreglering till en mera mål- och resultatorienterad&lt;br&gt;styrning med uppföljning och utvärdering för att säkra kvaliteten i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående principer presenteras i promemorian:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;genom öppen konkurrens nås högre kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;det skall finnas ett starkt samband mellan utbildningsuppdrag,&lt;br&gt;studenttillströmning och resurstilldelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;statsmakternas dimensionering uttrycks i mer övergripande termer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är en garanterad bastilldelning av medel till högskol-&lt;br&gt;orna som knyts till utbildningsuppdraget. Studenternas val av högskola&lt;br&gt;och utbildningsprogram bör därutöver påverka resurstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Livsmedelspolitisk reform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1990 om en ny livsmedelspolitik (prop.&lt;br&gt;1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Den livsmedelspolitiska reformen&lt;br&gt;fullföljs nu i enlighet med detta beslut. Detta innebär en successiv&lt;br&gt;avreglering av jordbruket med en övergång till ett mer marknadsinriktat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system. En viktig utgångspunkt i riksdagsbeslutet är att samma villkor Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ska gälla för jordbruket som for andra näringar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya livsmedelspolitiken lyfts konsumentperspektivet fram. Konsu-&lt;br&gt;menternas krav på tillgång till ett varierat utbud av livsmedel av god&lt;br&gt;kvalitet och till rimliga priser bör tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utförsäljning av statligt ägda företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt i december 1991 att bemyndiga regeringen att sälja&lt;br&gt;statens aktier i 35 helt eller delvis ägda statliga bolag (prop. 1991/92:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen av de 35 företagen bör ses som ett långsiktigt program.&lt;br&gt;Medan programmet pågår kan nya företag förutses tillkomma som&lt;br&gt;kvalificerade för privatisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen skall inledas snarast och successivt inriktas på en volym&lt;br&gt;av ca 10 miljarder kronor per år. Intäkterna kommer att minska behovet&lt;br&gt;av upplåning och sänka ränteutgifterna och därmed långsiktigt förstärka&lt;br&gt;statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första försäljningen kommer att genomföras under 1992. Ett antal&lt;br&gt;försäljningar är under förberedelse. Regeringen kommer i budget-&lt;br&gt;propositionen 1993 att redovisa försälj ningsutfållet för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Pensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påfrestningarna på pensionssystemen väntas framöver bli stora. Detta&lt;br&gt;förklaras av att de framtida pensionärerna efter sekelskiftet dels blir fler,&lt;br&gt;dels kommer att ha högre pensionskrav till följd av att de har fler&lt;br&gt;intjänandeår och därmed högre ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet är behäftat med ett antal allvarliga systemfel.&lt;br&gt;Det är starkt beroende av en real tillväxt i ekonomin och av hög produk-&lt;br&gt;tivitet. Systemet ger vidare låga incitament för ett ökat hushållssparande.&lt;br&gt;Ett ökat hushållssparande är en viktig förutsättning för ökade in-&lt;br&gt;vesteringar och därmed högre tillväxt i ekonomin. Kopplingen mellan&lt;br&gt;avgifter och förmåner är svag vilket är negativt för arbetskraftsutbudet.&lt;br&gt;I perspektivet av begränsad ekonomisk tillväxt framöver och demo-&lt;br&gt;grafiska förskjutningar, där den förvärvsarbetande befolkningens relativa&lt;br&gt;andel sjunker, kommer pensionssystemet att utsättas för stora påfrest-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför tillsatt en arbetsgrupp som har i uppdrag att&lt;br&gt;lämna förslag till ett nytt pensionssystem utifrån följande utgångspunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;hur skapa bättre stabilitet i systemet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;hur öka det totala sparandet i samhället?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;hur skapa ett större samband mellan avgifter och förmåner?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Stödet till bostadsfinansieringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för bostadsstödet har ökat snabbt under senare år till&lt;br&gt;följd av ökade byggkostnader i förening med ett högt ränteläge och ett&lt;br&gt;kraftigt ökat bostadsbyggande. Framför allt byggkostnaderna har kraftigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökat bl.a. till följd av den höga subventioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har mot bakgrund av ovanstående tillsatt en utredare i syfte&lt;br&gt;att presentera ett nytt system för det framtida bostadsstödet. I komplet-&lt;br&gt;teringspropositionen presenterar regeringen ett förslag som bl.a. innebär&lt;br&gt;en successiv minskning av bostadssubventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Sjukförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1992 gäller nya regler inom sjukför-&lt;br&gt;säkringen. En sjuklöneperiod på 14 dagar införs och arbetsgivaren åläggs&lt;br&gt;ett rehabiliteringsansvar för de anställda. Dessutom har aviserats att två&lt;br&gt;karensdagar skall införas fr.o.m. 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen finansieras av en socialavgift samt via avkast-&lt;br&gt;ningen från arbetsskadefonden. Det ackumulerade underskottet per den&lt;br&gt;31 december 1991 uppgick till drygt 20 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tilläggsdirektiv till utredningen för översyn av vissa frågor inom&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen har regeringen begärt en genomgripande översyn&lt;br&gt;av hela arbetsskadeförsäkringen (1991:109). Utredningen skall se över&lt;br&gt;grunderna för vad som skall betraktas som arbetsskada. Ett delbetänkande&lt;br&gt;skall avlämnas 30 april 1992 i denna delfråga. Vid översynen skall även&lt;br&gt;möjligheten prövas att införa en för arbetsgivare obligatorisk arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring som tecknas i privat försäkringsbolag. Även förutsättningarna&lt;br&gt;för ett avgiftsuttag som differentieras med hänsyn till skaderisken skall&lt;br&gt;övervägas. Slutbetänkande skall redovisas senast 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Kommunalekonomisk proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i en kommunalekonomisk proposition att ett 20-tal&lt;br&gt;av de specialdestinerade statsbidragen avvecklas tillsammans med&lt;br&gt;skatteutjämningssystemet och avräkningsskatten. Sammantaget svarar&lt;br&gt;dessa för ca 65% av nettobidragen till den kommunala sektom (1991).&lt;br&gt;Ett nytt statsbidragsystem föreslås genomföras fr.o.m. år 1993. Det nya&lt;br&gt;s.k. statliga utjämningsbidraget för kommunerna föreslås få en ut-&lt;br&gt;formning som innebär att regeringen i princip festställer en generell&lt;br&gt;bidragsram med utgångspunkt i vad som bedöms vara förenligt med det&lt;br&gt;samhällsekonomiska utrymmet för den kommunala sektom. Det innebär&lt;br&gt;att i stort sett all automatik i statsbidragen försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Ramar för förvaltningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1992 föreslår regeringen att ett nytt system för&lt;br&gt;budgetering av myndigheternas ramanslag m.m. skall införas fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Syftet med förändringen är bl.a. att öka myndig-&lt;br&gt;heternas inflytande på lönebildningen, förändra styrningen av myndig-&lt;br&gt;heterna mot en minskad detaljreglering samt ge myndigheterna klara&lt;br&gt;ekonomiska ramar för verksamheten. Det nya systemet innebär att&lt;br&gt;myndigheternas ramanslag skall vara beräknade med beaktande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga resursslag och prisökningar. Inom anslaget skall ett utrymme&lt;br&gt;beräknas för lönekostnader, övriga förvaltningskostnader samt lokalkost-&lt;br&gt;nader. Anslagsnivån blir därmed ett uttryck för det likviditetsutrymme&lt;br&gt;som myndigheterna har tillgång till under det löpande budgetåret.&lt;br&gt;Merutgifter eller överskridanden för löneökningar kommer därmed inte,&lt;br&gt;som i dagens system, att medges under budgetåret. För att täcka denna&lt;br&gt;typ av merkostnader under verksamhetsåret kan myndigheterna istället&lt;br&gt;utnyttja den möjlighet till anslagssparande och anslagskredit som&lt;br&gt;ramanslaget medger. En särskild utredare har tillkallats med uppgift att&lt;br&gt;föreslå hur systemet i detalj skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Mottagande av asylsökande och flyktingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning har tillsatts under våren 1992 med uppgift att se över det&lt;br&gt;nuvarande systemet för mottagande av asylsökande och flyktingar. Syftet&lt;br&gt;är att motverka långa vistelser i flyktingförläggningar och att göra&lt;br&gt;mottagandet mer flexibelt och mindre kostnadskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Sjukvårdens finansiering och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården uppgick 1990 till 116&lt;br&gt;miljarder kr. Dessa påverkas till stor del av befolkningsutvecklingen.&lt;br&gt;Under hela 1980-talet har personer i åldern 75 år och däröver ökat sin&lt;br&gt;andel av hälso- och sjukvårdens kostnader. Under 1990-talet kommer&lt;br&gt;antalet personer över 75 år att fortsätta öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunalekonomiska kommittén framhåller att nya resurskrav&lt;br&gt;inom den samlade kommunala sektorn under 1990-talet måste mötas&lt;br&gt;genom effektiviseringar. Produktivitetsdelegationen har uppmärksammat&lt;br&gt;den svaga produktivitetsutvecklingen inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför tillsatt en kommitté som skall se över hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens resursbehov, modeller för finansiering, oiganisation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning har tillsatts för att föreslå utformning och finansiering av&lt;br&gt;en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Syftet är bl.a. att alla på&lt;br&gt;arbetsmarknaden skall tillhöra försäkringen, att avgiften till försäkringen&lt;br&gt;skall kopplas till lönebildningen och att de totala kostnaderna skall hållas&lt;br&gt;oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Handikapputredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för regeringens handikappolitik är att människor med&lt;br&gt;funktionshinder skall få möjlighet till ett liv på samma villkor som övriga&lt;br&gt;medborgare. Ekonomisk trygghet, inflytande över den egna situationen&lt;br&gt;och ett samhälle som utformas med hänsyn tagen till människor med&lt;br&gt;funktionshinder är viktiga mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1992 avser regeringen att lägga fram ett förslag till ökat&lt;br&gt;stöd för personer med handikapp grundat på förslaget från handikapput-&lt;br&gt;redningen (SoU 1991:46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3.2 Ändamålsområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en prioriteringsdiskussion kan statsbudgetens utgifter&lt;br&gt;redovisas på olika sätt. Ett sådant sätt kan vara att dela in budgetens&lt;br&gt;utgifter i olika ändamål. En sådan ändamålsindelning finns enligt&lt;br&gt;internationellt vedertagna principer. Nedan redovisas en annan som bättre&lt;br&gt;bör kunna tjäna som underlag för ställningstagande till fördelningen av&lt;br&gt;statsutgifterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;utbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;stöd till barnfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;—&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;pensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-• åldringsvård och handikappomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;bostadsförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;näring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;—&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;åtgärder inom arbetsmarknadsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;—&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;statsskuldräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resultatet av de ovan redovisade förändringsprojekten blir till-&lt;br&gt;räckliga för att uppfylla kraven i en långsiktig utgiftsstrategi är svårt att&lt;br&gt;uppskatta. Däremot är det möjligt att att få en uppfattning om för-&lt;br&gt;delningen av beslutade resurser, och dess konsekvenser under femårs-&lt;br&gt;perioden, i LK:n genom att dessa fördelas enligt ändamålsområdena ovan&lt;br&gt;(se tabell 9.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9.4 Ändamålsindelning av statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fasta priser, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till barnfamiljer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner, åldrings- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;handikappomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförsörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Infrastruktur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom arbetsmarknadsområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3.3 Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera av de hittills initierade strukturprojekten finns inom de områden&lt;br&gt;som enligt regeringens uttalade strategi är viktiga att analysera och göra&lt;br&gt;förändringar i. En direkt uttalad överensstämmelse kan emellertid inte&lt;br&gt;utläsas mellan de formulerade prioriteringarna, de strukturprojekt som är&lt;br&gt;under genomförande och de resurser, med åtföljande konsekvenser under&lt;br&gt;perioden, statsmakternas hittills nuvarande beslut innebär (tabell 9.4). Att&lt;br&gt;prioriterade områden, utifrån tillväxtmålet, som t.ex. högskola och&lt;br&gt;forskning (exkl. skolan vilket delvis påverkas av minskade sektorsbidrag&lt;br&gt;till kommunerna) får ett realt tillskott. Andra mindre prioriterade&lt;br&gt;områden får däremot minskade tillskott under LK-perioden vilket delvis&lt;br&gt;framgår av tabellen. Vissa områden borde, utifrån igångsatta projekt med&lt;br&gt;syfte att minska utgifterna, få minskade resurser under LK-perioden. I&lt;br&gt;vissa fall får dessa reformer en besparingseffekt på statsbudgeten först&lt;br&gt;om några år. Detta kan exemplifieras med bostadssektorn. Detta&lt;br&gt;understryker behovet av att beslut om strukturförändringar fattas tidigt.&lt;br&gt;Vissa av de redovisade strukturprojekten kan förutses innebära att&lt;br&gt;utgiftsstrycket ökar ytterligare inom områden såsom utbildning, vård och&lt;br&gt;omsorg samt infrastruktur. För att åstadkomma dessa omprioriteringar&lt;br&gt;inom ramen för oförändrade resurser är ytterligare utgiftsminskningar&lt;br&gt;nödvändiga för att bl.a. främja tillväxten och upprätthålla den svenska&lt;br&gt;konkurrenskraften i samband med den internationella integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skall vara möjligt att styra de begränsade offentliga utgifterna&lt;br&gt;till prioriterade områden är det nödvändigt att upprätthålla ett konstant&lt;br&gt;förändringstryck inom den offentliga sektorns samtliga områden. Detta&lt;br&gt;måste ske främst via kontinuerliga analyser och strukturförändringar&lt;br&gt;inom ramen för en långsiktig utgiftsstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Känslighetsanalys&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I syfte att analysera den samhällsekonomiska utvecklingens betydelse för&lt;br&gt;den offentliga sektoms finansiella utveckling har kalkyler gjorts med&lt;br&gt;utgångspunkt i en sämre internationell ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Den samhällsekonomiska utvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen för svensk ekonomi beror till en del på den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen i vår omvärld. I huvudscenariet sker en gradvis åter-&lt;br&gt;hämtning under perioden, vilket bidrar till en god svensk utveckling&lt;br&gt;genom förbättrade exportmöjligheter. Osäkerheten kring den interna-&lt;br&gt;tionella konjunkturens utveckling är dock betydande i synnerhet vad&lt;br&gt;gäller viktiga länder som USA, Tyskland och Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det alternativa scenariet antas den internationella utvecklingen under&lt;br&gt;perioden 1993-97 bli betydligt sämre än i huvudscenariet. BNP-tillväxten&lt;br&gt;i OECD-området stannar på 1,5% per år och marknadstillväxten för&lt;br&gt;svensk export begränsas till 3 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från huvudscenariet bygger detta scenarie inte på en&lt;br&gt;bedömning av en trolig utveckling. Det ska istället betraktas som&lt;br&gt;underlag för en känslighetsanalys av hur statsfinanserna påverkas av ett&lt;br&gt;alternativt samhällsekonominskt scenarie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.1 Nyckeltal for den samhällsekonomiska utvecklingen i känslig-&lt;br&gt;hetsanalysen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;br&gt;från föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export, volym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetald lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI (årsgenomsnitt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den sämre internationella utvecklingen blir BNP-&lt;br&gt;tillväxten en dryg procentenhet lägre per år än i huvudscenariet under&lt;br&gt;1994-97. Arbetslösheten fortsätter att stiga under hela perioden, vilket&lt;br&gt;bidrar till att hålla tillbaka löneökningarna ännu mer än i huvudscenariet.&lt;br&gt;Därigenom blir också inflationen lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen växer långsammare, såväl nominellt som&lt;br&gt;realt än i huvudscenariet. Detsamma gäller för den totala lönesumman.&lt;br&gt;Ur den offentliga sektorns synvinkel innebär detta att de viktigaste skatte-&lt;br&gt;baserna utvecklas svagare än i huvudscenariet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av den offentliga sektorns finansiella sparande blir betydligt&lt;br&gt;svagare i denna kalkyl och ställer högre krav på åtgärder jämfört med&lt;br&gt;huvudscenariet vid en given målsättning för den offentliga sektorns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella utveckling. Som jämförelse kan nämnas att den offentliga Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;sektorns sparandeunderskott enligt denna beräkning uppgår till 141 Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;miljarder kronor vid slutåret 1996/97. Detta kan jämföras med underskot-&lt;br&gt;tet enligt huvudscenariet som uppgår till 92 miljarder kronor vid samma&lt;br&gt;tidpunkt. Anledningen till att utvecklingen enligt denna beräkning är&lt;br&gt;sämre jämfört med huvudscenariet förklaras främst av en svagare tillväxt-&lt;br&gt;och inkomstutveckling i kombination med en högre arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna ökar i långsammare takt beroende på högre arbetslöshet&lt;br&gt;och långsammare pris- och löneutveckling. Den högre arbetslösheten&lt;br&gt;leder dessutom till ökade utgifter for arbetslöshetsunderstöd. Vissa index-&lt;br&gt;bundna transfereringar ökar i långsammare takt till följd av den&lt;br&gt;långsammare prisutvecklingen. Det ökade finansieringsbehovet kan även&lt;br&gt;komma att påverka kapitalmarknaderna och därmed bidra till en till&lt;br&gt;ränteuppgång. Denna sistnämnda (eventuella) effekt har inte beaktats i&lt;br&gt;kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i den kommunala sektorn utvecklas något&lt;br&gt;sämre än i huvudscenariet. Ar 1997 beräknas underskottet vara ca 3&lt;br&gt;miljarder kronor större i löpande priser än i huvudscenariet. Skillnaden&lt;br&gt;förklaras framförallt av att skatteinkomsterna utvecklas bättre i huvudsce-&lt;br&gt;nariet p.g.a. den bättre tillväxten och sysselsättningsutvecklingen. I övrigt&lt;br&gt;är likheten mellan scenarierna stor. I båda fellen sker en kraftig&lt;br&gt;förbättring 1992 jämfört med föregående år och en kraftig försämring&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;APPENDIX&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Departementens verksamhetsområden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande appendix ges en beskrivning av den reala utvecklingen inom&lt;br&gt;de olika departementens verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Utgiftsutvecklingen, miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;92/93- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86/87-”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13. Miljö- och natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;resursdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14. Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17 732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket, Finansdepartementet och respektive departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Fr.o.m. kalenderåret 1993 ingår vissa statsbidrag till kommunerna i det nya generella statsbidragssystemet.&lt;br&gt;“ P.g.a förändringar i regeringskansliets organisation fr.o.m. budgetåret 1991/92 har historiska siffror för&lt;br&gt;vissa huvudtitlar enbart varit möjliga att ta fram på litteranivå.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;II. Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstols- och åklagarväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Minussiffrorna på domstols- och åklagarsidan beror på vissa tidsbegränsade åtgärder på D 2 anslaget under&lt;br&gt;budgetåren 1992/93 och 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Resursförbrukningen inom området styrs till största delen av mål- och&lt;br&gt;ärendeutvecklingen samt löneutvecklingen. Huvuddelen av verksamheten&lt;br&gt;inom Justitiedepartementets område styrs av läktorer som direkt eller&lt;br&gt;indirekt regleras genom lagstiftning. Brottsutvecklingen, anmälda brott,&lt;br&gt;mängden mål och dess svårighetsgrad samt, inom kriminalvården, antalet&lt;br&gt;utdömda frihetsstraff och strafftidens längd, är exempel på sådana&lt;br&gt;faktorer inom brottmålsområdet. Antalet brott mot brottsbalken som&lt;br&gt;kommit till polisens kännedom har under åren 1986-1990 ökat med i&lt;br&gt;genomsnitt 2,9 % per år medan anmälda brott mot annan lagstiftning har&lt;br&gt;ökat med i genomsnitt 1,3 % per år för motsvarande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna inom rättsväsendet går nu successivt över till den nya&lt;br&gt;budgetprocessen där mål- och resultatstyrning sätts i förgrunden. Med&lt;br&gt;anledning därav pågår arbete med att utveckla metoder för att tillämpa&lt;br&gt;principerna om mål- och resultatstyrning på rättsväsendets myndigheter.&lt;br&gt;Ett led i arbetet är att räkna fram kostnaden för tjänster producerade&lt;br&gt;inom de olika myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93-&lt;br&gt;1994/95 beräknat kostnaden för den vanligaste patrulleringsformen för&lt;br&gt;övervakning — bilpatrull. Kostnaden för att ha en polisbil med två&lt;br&gt;polismän bemannad dygnet runt kan beräknas till 4,5 milj. kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har i sin treårsrapport för 1992/93 - 1994/95 redovisat&lt;br&gt;vad det kan antas kosta att handlägga skilda typer av mål vid olika slag&lt;br&gt;av domstolar. Siffrorna i det följande avser domstolsväsendets egna&lt;br&gt;kostnader (inkl, administration), däremot inte kostnaderna för t.ex.&lt;br&gt;parter, vittnen och offentliga försvarare. Enligt siffrorna &lt;sup&gt;—&lt;/sup&gt; som givetvis&lt;br&gt;måste anges med en rad reservationer — kostar exempelvis ett brottmål&lt;br&gt;i en tingsrätt, genomsnittligt 6.000 kr och ett tvistemål i tingsrätt ca&lt;br&gt;7.000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys av verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Polisväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För polisens dels styrs resursförbrukningen i första hand av brotts-&lt;br&gt;utvecklingen och av de mål som regering och riksdag anger för&lt;br&gt;polisverksamheten. I årets budgetproposition har angivits att målen för&lt;br&gt;polisens verksamhet skall vara att minska brottsligheten och öka&lt;br&gt;människomas trygghet i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det föregående har framgått att den långsiktiga trenden när det&lt;br&gt;gäller brottsutvecklingen är stigande. Den internationella integrationen&lt;br&gt;kommer att innebära att Sverige i ökad utsträckning blir exponerad for&lt;br&gt;brottslighet med internationell anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition satt som mål att polisbristen&lt;br&gt;skall vara avhjälpt senast år 1995. I den långsiktiga konsekvenskalkylen&lt;br&gt;har beräknats ett successivt tillskott av medel för polismanslöner i takt&lt;br&gt;med att antalet utbildade polismän ökar t.o.m. år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt måste behövliga reformer på polisens område finansieras inom&lt;br&gt;befintliga ramar genom omprioriteringar, rationaliseringar och effektivi-&lt;br&gt;seringar. Möjligheterna härvidlag kommer att öka genom att polisor-&lt;br&gt;ganisationen fr.o.m. den 1 juli 1992 läggs om till en enhetlig regional&lt;br&gt;ledningsorganisation och ett nytt budgetsystem (se prop. 1991/92:52,&lt;br&gt;JuU19, rskr. 124 och prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 68 ff).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Domstolsväsendet, åklagarväsendet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Resursförbrukningen inom domstols- och åklagarsektorema är som&lt;br&gt;nämnts i mycket hög grad beroende av tillflödet av mål och ärenden. Den&lt;br&gt;allmänna tendensen under den senaste tioårsperioden har varit att antalet&lt;br&gt;inkommande mål och ärenden har ökat, om än i varierande grad mellan&lt;br&gt;olika domstolsinstanser och olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av utvecklingen bör särskild uppmärksamhet ägnas&lt;br&gt;åt vissa viktiga, övergripande strukturprojekt som pågår. Dessa berör&lt;br&gt;både domstolsväsendet och åklagarväsendet och avser såväl frågan vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall hanteras inom respektive sektor som frågan hur&lt;br&gt;verksamheten skall vara organiserad för att bedrivas så rationellt som&lt;br&gt;möjligt. För domstolsväsendets del har reformarbetet bedrivits i&lt;br&gt;domstolsutredningen (Ju 1989:06), vars betänkande nu är föremål för&lt;br&gt;remissbehandling. Vidare pågår för närvarande inom justitiedepartementet&lt;br&gt;en översyn som tar sikte på domstolsväsendets framtida organisation och&lt;br&gt;administration. När det gäller åklagarväsendet bedrivs reformarbetet i&lt;br&gt;huvudsak inom ramen för åklagarutredningen -90 (Ju 1990:04), vars&lt;br&gt;slutbetänkande väntas kring halvårsskiftet 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om brottmålen, som genererar i princip hela verksamheten vid&lt;br&gt;åklagarmyndigheterna och en viktig del av verksamheten vid de allmänna&lt;br&gt;domstolarna, finns inga tydliga tecken på någon generell förändring av&lt;br&gt;den långsiktiga ökningen av antalet brott. När det gäller bl.a. narkotika-&lt;br&gt;brott och rattfylleribrott har lagändringar aviserats som kan tänkas leda&lt;br&gt;till ökad arbetsbelastning för såväl åklagare som domstolar. Det bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också betonas att åklagarutredningens arbete kan få positiva effekter för&lt;br&gt;arbetsbelastningen inom brottmålsområdet. Utredningen har bl.a. till&lt;br&gt;uppgift att överväga hur man i högre grad skall uppnå att brottmål&lt;br&gt;handläggs i så enkla och ändamålsenliga former som möjligt. Utred-&lt;br&gt;ningens uppdrag innefattar bl.a. en översyn av reglerna om åtalsunder-&lt;br&gt;låtelse och förundersökningsbegränsning samt reglerna för strafföre-&lt;br&gt;läggande och ordningsbot. Vidare gör utredningen en allmän genomgång&lt;br&gt;av möjligheterna till avkriminalisering eller s.k. depenalisering, vilket&lt;br&gt;innebär att straffet ersätts med en annan sanktionsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de allmänna domstolarnas del är — vid sidan av brottmålen —&lt;br&gt;tvistemålshanteringen en huvuduppgift. Det finns mycket lite som tyder&lt;br&gt;på att tillströmningen av tvistemål inom ramen för nuvarande lagstiftning&lt;br&gt;kommer att förändras i någon nämnvärd utsträckning. Samtidigt bör&lt;br&gt;påpekas att måltillströmningen är i hög grad beroende av kommande&lt;br&gt;förändringar i den materiella lagstiftningen. I sammanhanget bör även&lt;br&gt;beaktas strävandena att integrera Sverige i Europasamarbetet. Detta&lt;br&gt;resulterar sannolikt i att de svenska domstolarna tillförs fler mål av delvis&lt;br&gt;nya typer och med delvis nya handläggningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tingsrätternas uppgifter i övrigt har domstolsutredningen&lt;br&gt;i sitt tidigare nämnda betänkande föreslagit att ett flertal s.k. sidofunk-&lt;br&gt;tioner — t.ex. ärenden angående bouppteckning och arvsskatt samt&lt;br&gt;förmynderskap — överförs till andra myndigheter. Detta bortfall av&lt;br&gt;uppgifter skulle emellertid åtminstone delvis uppvägas av ett annat&lt;br&gt;förslag av utredningen, nämligen att tingsrätterna skulle överta över-&lt;br&gt;vakningsnämndemas uppgifter. Ett genomförande av dessa förslag kan&lt;br&gt;få effekter tidigast från den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de allmänna förvaltningsdomstolarna kan flera faktorer&lt;br&gt;väntas inverka på måltillströmningen framöver. Det är sannolikt att&lt;br&gt;antalet skattemål som kommer in till länsrätterna kommer att minska till&lt;br&gt;följd av det nya taxeringsförfärandet med obligatorisk omprövning, men&lt;br&gt;det är för tidigt att nu bedöma vilka effekterna blir på sikt. Genomförs&lt;br&gt;domstolsutredningens förslag, kommer länsrätternas befattning med&lt;br&gt;körkortsmål att minska radikalt till följd av att beslutsbefogenheterna&lt;br&gt;överförs till länsstyrelserna. Ett stort antal s.k. övriga mål kommer med&lt;br&gt;domstolsutredningens förslag att överklagas från förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;till länsrätt som domstol i första instans i stället för som idag till kam-&lt;br&gt;marrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämndes pågår för såväl domstolsväsendet som åklagar-&lt;br&gt;väsendets del överväganden rörande organisationen och administrationen.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. hur den lokala organisationen inom respektive område&lt;br&gt;skall vara utformad och vilka administrativa uppgifter som skall&lt;br&gt;handläggas centralt, regionalt eller lokalt. Det är sannolikt att eventuella&lt;br&gt;förändringar kan böija genomföras under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För justitiekanslems, datainspektionens och de allmänna advokat-&lt;br&gt;byråernas del pågår utredningar som på några års sikt kan få betydelse&lt;br&gt;för inriktningen av och organisationen av dessa myndigheters verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig rättshjälp ges i fyra former: allmän rättshjälp, rättshjälp åt&lt;br&gt;misstänkt i brottmål, offentligt biträde och rådgivning. Sedan rättshjälps-&lt;br&gt;lagens ikraftträdande år 1972 har det allmännas utgifter for rättshjälpen&lt;br&gt;successivt ökat kraftigt. Ett flertal lagstiftningsåtgärder i syfte att bryta&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen har vidtagits under årens lopp, men någon&lt;br&gt;avgörande effekt har dessa inte haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda understryks i en rapport angående rättshjälpens effek-&lt;br&gt;tivitet som riksrevisionsverket (RRV F 1992:6) nyligen avlämnat efter en&lt;br&gt;på regeringens uppdrag genomförd analys. RRV förordar flera åtgärder&lt;br&gt;för att uppnå ett effektivare och billigare rättshjälpssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 år budgetproposition konstateras att rättshjälpskostnadema nu&lt;br&gt;stigit till en nivå som i rådande samhällsekonomiska situation inte ter sig&lt;br&gt;försvarlig. Därför aviseras åtgärder för att bryta kostnadsutvecklingen i&lt;br&gt;tre hänseenden. I ett av dessa hänseenden — sänkning av den högsta&lt;br&gt;inkomstgränsen för rätt till allmän rättshjälp — har regeringen lämnat&lt;br&gt;förslag till lagändringar till riksdagen (prop. 1991/92:157). I övrigt&lt;br&gt;övervägs nu de aviserade åtgärderna inom justitiedepartementet mot&lt;br&gt;bakgrund av RRV:s rapport.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Brottsskadeersättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för de ersättningar för skador på grund av brott som betalas&lt;br&gt;ut av brottsskadenämnden beräknas öka med omkring 2 milj. kr. per år&lt;br&gt;under perioden, till följd av det ökande antalet personskadeärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kriminalvården&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Åren 1987 och 1988 ökade beläggningen vid kriminalvårdsanstaltema&lt;br&gt;med sammanlagt 13% och vid häktena med sammanlagt 25%. Därefter&lt;br&gt;har beläggningsnivån vid anstalter och häkten varit i stort sett oför-&lt;br&gt;ändrad. Beläggningen på de slutna riksanstaltema har dock under de&lt;br&gt;senaste åren varit hög. Antalet långtidsdömda ökar dessutom stadigt. Av&lt;br&gt;de intagna den 1 mars åren 1988-1991 var 406, 420, 470 resp. 528&lt;br&gt;dömda till fängelse fem år eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan budgetåret 1985/86 har kostnaderna för kriminalvårdens&lt;br&gt;transportverksamhet mer än fördubblats. En stor del av kostnadsökningen&lt;br&gt;avser transporter som sker med stöd av utlänningslagen (1989:529).&lt;br&gt;Kostnaderna uppgick under budgetåret 1990/91 till 223 milj. kr. och&lt;br&gt;beräknas för 1991/92 till omkring 250 milj. kr.. Kostnaderna kan antas&lt;br&gt;fortsätta att öka med ca 20 milj. kr. per år under perioden 1993/94-&lt;br&gt;1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag gjort en översyn av&lt;br&gt;kriminalvårdens transportorganisation. RRV redovisar i sin rapport (Fu&lt;br&gt;1991:10) ett antal förslag till åtgärder för att uppnå en högre kostnads-&lt;br&gt;effektivitet i transportorganisationen samt ett bättre utnyttjande av&lt;br&gt;kriminalvårdens samlade resurser. Transportorganisations ledning och&lt;br&gt;organisation skall behandlas i 1993 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;III. Utrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92/93 Förändring till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomsnittlig procentuell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;------------------------------- förändring per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93/94 &amp;nbsp;94/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96 96/97 92/93-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90/91&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt utvecklings-&lt;br&gt;samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer. Verksamhetens kostnader och&lt;br&gt;anslagsutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom utrikesdepartementets verksamhetsområde utgör internationellt&lt;br&gt;utvecklingssamarbete den största enskilda posten. Biståndsramen skall&lt;br&gt;enligt riksdagsbeslut uppgå till 1 % av BNI. Detta innebär att om&lt;br&gt;tillväxten ökar med 0,1% sker en motsvarande ökning av biståndsramen&lt;br&gt;och belastningen på statsbudgeten, d.v.s. ca 15 milj. kr. BNI:s utveckling&lt;br&gt;är därmed den viktigaste utgiftsstyrande faktorn inom utrikesdepartemen-&lt;br&gt;tets område. I enlighet med regeringsförklaringen skall de asylkostnader&lt;br&gt;som för närvarande täcks av biståndsmedel successivt lyftas ut ur&lt;br&gt;enprocentsramen. Konsekvensen av detta blir en successiv ökning av&lt;br&gt;biståndsanslaget över planeringsperioden som inte avspeglas i ovan-&lt;br&gt;stående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktärisktiskt för många av anslagen som faller inom utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentets ansvarsområde är att deras storlek beror på faktorer och beslut&lt;br&gt;över vilka Sverige har ett begränsat inflytande. Av detta följer att det ofta&lt;br&gt;inte heller är möjligt att mer precist förutsäga utvecklingen av anslagen.&lt;br&gt;Detta gäller inte minst anslagen för deltagande i internationella organisa-&lt;br&gt;tioner. Sålunda har Sverige, genom sitt beslut att vara medlem i FN,&lt;br&gt;ESK, OECD, Europarådet m.fl. organisationer, åtagit sig att bidra till&lt;br&gt;dessa organisationers budget enligt fastställda fördelningsnycklar.&lt;br&gt;Utvecklingen av olika internationella organisationers budgetar blir därmed&lt;br&gt;ytterligare en viktig utgiftsstyrande faktor inom utrikesdepartementets&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys av verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den Europeiska Gemenskapens (EG) toppmöte i Maastricht i december&lt;br&gt;1991 innebar ett viktigt steg mot förverkligandet av en europeisk union.&lt;br&gt;Sverige strävar efter att snarast möjligt bli medlem av EG och det ter sig&lt;br&gt;sannolikt att medlemskapsförhandlingama kan inledas kring årsskiftet&lt;br&gt;1992/93, med sikte på medlemskap 1 januari 1995. Vid ett medlemskap&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer ett svenskt bidrag till Gemenskapens budget att uttaxeras. Såväl&lt;br&gt;de kommande medlemskapsförhandlingama som ett framtida medlemskap&lt;br&gt;kommer att ställa större krav på utrikesförvaltningen. Ett medlemskap&lt;br&gt;ställer även krav på den inhemska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att den politiska utvecklingen i världen inte längre domineras&lt;br&gt;av motsättningarna mellan två rivaliserande maktblock har nya förutsätt-&lt;br&gt;ningar skapats för Förenta nationerna (FN) att värna om internationell&lt;br&gt;fred och säkerhet. FN förblir en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sverige&lt;br&gt;verkar, tillsammans med bl.a. de övriga nordiska länderna, för att stärka&lt;br&gt;FN:s konfliktförebyggande förmåga. FN:s utvidgade mandat, inte minst&lt;br&gt;på det fredsskapande och fredsbevarande området, kommer att ställa krav&lt;br&gt;på en utökad budget och därmed större bidrag från de enskilda medlems-&lt;br&gt;staternas sida. Detta beror på att varje medlemsstat är folkrättsligt&lt;br&gt;förpliktad att betala sin andel av FN:s budget. Sverige kandiderar till en&lt;br&gt;plats i FN:s säkerhetsråd under perioden 1993-1994. Ett medlemskap i&lt;br&gt;säkerhetsrådet skulle ytterligare understryka Sveriges aktiva roll i FN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fredsbevarande operationerna i FN:s regi kommer med stor&lt;br&gt;sannolikhet att öka i antal och omfattning under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) söker effek-&lt;br&gt;tivisera och bygga ut sina mekanismer på olika områden. Samtidigt har&lt;br&gt;organisationen kraftigt utvidgats, genom att bl.a. de nya självständiga&lt;br&gt;staterna i det forna Sovjetunionen beviljats inträde. Sverige verkar aktivt&lt;br&gt;för att ytterligare stärka ESK:s mekanismer. Sverige har också föreslagit&lt;br&gt;inrättandet av ett särskilt stödprogram för de nya deltagarländerna.&lt;br&gt;Sverige kommer vidare att stå värd för ESK:s tredje ministerrådsmöte i&lt;br&gt;december 1992 och övertar i samband därmed ordförandeskapet i ESK&lt;br&gt;för en period av 6-10 månader. Såväl ordförandeskapet som initiativet till&lt;br&gt;ett stödprogram kommer att ställa krav på särskilda insatser från&lt;br&gt;utrikesförvaltningens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådet har blivit en viktig mötesplats för länderna i Västeuropa&lt;br&gt;och de nya demokratierna i Östeuropa. Rådet kan förväntas ytterligare&lt;br&gt;utöka sin redan mångskiftande verksamhet i bl.a. Central- och Östeuropa,&lt;br&gt;i syfte att främja de demokratiska principerna och respekten for de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna. Europarådet ställs, i likhet med EKS, inför krav&lt;br&gt;på ytterligare resurser, i takt med att dess arbetsuppgifter utökas och&lt;br&gt;medlemskapskretsen utvidgas med resurssvaga stater från central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det kalla krigets slut bedrivs också det internationella nedrust-&lt;br&gt;ningsarbetet i en ny atmosfär. Verklig nedrustning har inletts på områden&lt;br&gt;där utsikterna till framgång endast för några år sedan tedde sig mycket&lt;br&gt;små. Det är i denna förändrade miljö, med bl.a. ökade krav på kunska-&lt;br&gt;per och analyser, som den svenska nedrustningspolitiken skall verka&lt;br&gt;under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse att värna om folkrättens&lt;br&gt;regler om respekt för statens suveränitet och territoriella integritet.&lt;br&gt;Främjandet av de mänskliga rättigheterna är ett annat grundläggande&lt;br&gt;element i vår utrikespolitik. Frågor om mänskliga rättigheter har fått en&lt;br&gt;ökad uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Sverige måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också uppfylla de åtaganden som görs från svensk sida genom att vi&lt;br&gt;ansluter oss till de internationella överenskommelserna på området. En&lt;br&gt;omlättande rapporteringsskyldighet skall fullgöras till internationella&lt;br&gt;organ. Andra för Sverige viktiga folkrättsliga frågor är havsrätten med&lt;br&gt;tillhörande avgränsningsfrågor, miljörätten och rymdrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av utlänningsärenden tar oförändrat i anspråk stora&lt;br&gt;resurser vid utlandsmyndigheterna. Detta kommer särskilt till uttryck i&lt;br&gt;en kraftig ökning av ärenden som rör uppehållstillstånd på grund av&lt;br&gt;anknytning. Viseringsverksamheten ställer liksom tidigare år krav på&lt;br&gt;stora arbetsinsatser från utlandsmyndigheternas sida. Så är t.ex. alltjämt&lt;br&gt;fallet på olika håll i Östeuropa. Förhållandet är likartat vid utlands-&lt;br&gt;myndigheterna i flera utomeuropeiska flyktinggenererande regioner.&lt;br&gt;Fortlöpande samråd sker med statens invandrarverk i syfte att genom&lt;br&gt;utökad delegering och andra åtgärder effektivisera ärendehanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handelspolitik och västeuropaintegrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som högt industrialiserat land med relativt liten hemmamarknad är&lt;br&gt;Sverige för sitt välstånd beroende av ett omfattande och fritt handelsut-&lt;br&gt;byte med omvärlden. Därför är det ett centralt mål för vår handelspolitik&lt;br&gt;att bidra till att bevara och vidareutveckla en ordning för världshandeln&lt;br&gt;som bygger på frihandelns principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i den världsomspännande s.k. Urugay-rundan&lt;br&gt;inom GATT. Rundan, vars syfte är att minska handel shindren, stärka&lt;br&gt;reglerna för internationell handel samt att utsträcka dem till nya områden,&lt;br&gt;skulle ha avslutats i december 1990. Emellertid kunde då ingen enighet&lt;br&gt;uppnås i centrala förhandlingsfrågor. Förhandlingsarbetet har fortsatt&lt;br&gt;under år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan EFTA-ländema och EG om ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (EES) framförhandlades i februari 1992. Ett omfattande&lt;br&gt;lagstiftningsarbete kommer att krävas inför avtalets ikraftträdande.&lt;br&gt;Arbetet med att implementera ett framtida EES-avtal kommer också att&lt;br&gt;kräva omfattande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk ansökan om medlemskap i EG inlämnades den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Det förberedande arbetet inför medlemskapsförhandlingama inleddes&lt;br&gt;våren 1992 genom arbetet med EG-kommissionens rapport om Sverige&lt;br&gt;som väntas föreligga under sommaren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i Central- och Östeuropa skapar nya förutsättningar för&lt;br&gt;ett utökat ekonomiskt samarbete mellan Sverige och dessa länder.&lt;br&gt;Undanröjandet av handelshinder har en viktig roll att spela för att främja&lt;br&gt;en positiv utveckling. Sverige har aktivt bidragit till att få till stånd&lt;br&gt;frihandelsavtal mellan EFTA och respektive Polen, Tjeckoslovakien och&lt;br&gt;Ungern. Ett sådant avtal underteknades med Tjeckoslovakien den 20&lt;br&gt;mars 1992. Frihandelsavtal mellan Sverige och de tre baltiska staterna&lt;br&gt;har också undertecknats under mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att ytterligare söka utveckla handeln också med länder&lt;br&gt;utanför Europa. Detta gäller inte minst Nordamerika, Japan och de&lt;br&gt;övriga snabbt växande ekonomierna i Stilla havsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samarbetet med Central- och Östeuropa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa syftar till att stödja&lt;br&gt;dessa länder att bygga demokratiska institutioner och att utveckla&lt;br&gt;marknadsekonomi ska strukturer. För de baltiska staterna är syftet också&lt;br&gt;att bistå dem att befästa sin nationella suveränitet. Samtidigt finns&lt;br&gt;betydande svenska utrikes- och säkerhetspolitiska, näringspolitiska och&lt;br&gt;kommersiella intressen att tillgodose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit en kraftig ökning&lt;br&gt;av stödet till länderna i Central- och Östeuropa. Tre miljarder kronor&lt;br&gt;över tre år föreslås satsas på samarbetet med dessa länder. Sveriges&lt;br&gt;närområde med tonvikt på de baltiska staterna kommer att prioriteras i&lt;br&gt;det bilaterala samarbetet. Med övriga länder i regionen kommer&lt;br&gt;samarbetet till största delen att kanaliseras via multilaterala kanaler.&lt;br&gt;Kunskapsöverföring på i stort sett alla områden kommer att vara den&lt;br&gt;främsta stödformen i vårt bilaterala samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i det multilaterala samarbetet till stöd för länderna&lt;br&gt;i Central- och Östeuropa. Här kan främst nämnas den s.k. G24-gruppen,&lt;br&gt;OECD, Europarådet, Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken&lt;br&gt;(IBRD) och den nya europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken&lt;br&gt;(EBRD).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationellt utvecklingssamarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut uppgår biståndsramen till 1 % av BNI.&lt;br&gt;För budgetåret 1992/93 fördelas ramen enligt regeringens förslag med&lt;br&gt;24 % till bidrag till internationella biståndsprogram, 53 % till utveck-&lt;br&gt;lingssamarbete genom SIDA samt 15 % till andra biståndsprogram bl.a.&lt;br&gt;u-krediter, forskningsstöd, stöd till ekonomiska reformprogram,&lt;br&gt;skuldlättnadsåtgärder och projektbistånd till vissa länder. För administra-&lt;br&gt;tion av biståndet beräknas 2,6 % av totalramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens världspolitiska förändringar, de stora skillnaderna i&lt;br&gt;u-ländemas utveckling under loppet av 1980-talet och det växande&lt;br&gt;ömsesidiga beroendet mellan u- och i-länder har ställt det internationella&lt;br&gt;samarbetet inför ofta svåra nya utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angelägna uppgifter är nu att återupprätta tillväxten i svårt krisdrab-&lt;br&gt;bade länder och att få till stånd en mer öppen, stabil och gynnsam inter-&lt;br&gt;nationell ekonomisk omgivning. Som en betydelsefull hjälp till självhjälp&lt;br&gt;prioriteras sådana åtgärder som stimulerar den marknadskonomiska&lt;br&gt;tillväxten, demokrati och skydd av mänskliga rättigheter. Det krävs också&lt;br&gt;intensifierade insatser i syfte att finna lösningar till den fortsatta&lt;br&gt;skuldkrisen i en stor del av främst Afrika och Latinamerika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågorna har fått ökad internationell uppmärksamhet. I u-ländema&lt;br&gt;är de stora miljöhoten ofta direkt fattigdomsorienterade. Markförstöring,&lt;br&gt;skogsskövling, vattenbrist samt en alltför hög befolkningstillväxt och&lt;br&gt;urbanisering påverkar utvecklingen i en stor del av den tredje världen.&lt;br&gt;Även på detta område krävs samlade insatser inom utvecklingssam-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bistånd genom enskilda organisationer, kyrkor och missioner utgör ett Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;viktigt komplement till det multilaterala biståndet och stat-till-stat Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;biståndet och bör få ett allt större ansvar för det svenska biståndet. Detta&lt;br&gt;bistånd har ofta en stor folklig förankring och är till sin natur både&lt;br&gt;obyråkratiskt och effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige i dag vore medlem i EG skulle det på biståndssidan&lt;br&gt;innebära att Sverige skulle bidra med omkring 1 miljard kronor till EGs&lt;br&gt;olika biståndsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grovt räknat skulle hälften utgöras av utbetalningar till European&lt;br&gt;Development Fund, genom vilken biståndet under Lomé-konventionen&lt;br&gt;finansieras. Dessa bidrag skulle enligt nuvarande ordning betalas ut över&lt;br&gt;den svenska statsbudgeten och därmed från biståndsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs övriga bistånd finansieras över EGs ordinarie budget, till vilken&lt;br&gt;respektive medlemsland bidrar med en fastställd andel av mervärdesskat-&lt;br&gt;ten. Den del av detta bidrag som avser u-landsbistånd förutses bli&lt;br&gt;finansierad inom enprocentsramen för biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;IV. Försvarsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Militär utgiftsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civila sektorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* P.g.a. anslagsförändringar har relevanta historiska siffror inte kunnat tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna styrs av femåriga försvarsbeslut. Regeringen föreslår i prop&lt;br&gt;1991/92:102 att totalförsvarets militära del tilldelas 173 330 milj. kr.&lt;br&gt;för perioden 1992/93 - 1996/97 (1992/93 års prisläge). Försvars-&lt;br&gt;beslutsperiodens årliga militära planeringsramar blir då 34 666 milj. kr.,&lt;br&gt;vilket är en höjning med 900 milj. kr. För försvarsbeslutsperioden&lt;br&gt;1992/93 - 1996/97 bedöms de årliga planeringsramarna för total-&lt;br&gt;försvarets civila del bli 2 079,8 milj. kr. (1992/93 års prisläge).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De realtillskott till det militära försvarets utgiftsram som här föreslås&lt;br&gt;ger uttryck för en dubbel strävan från regeringens sida att dels till-&lt;br&gt;handahålla förutsättningar för en satsning på kvalitetsutveckling,&lt;br&gt;personellt och materiellt, dels dämpa omfattningen av de struktur-&lt;br&gt;förändringar som följer av förändringarna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom en metod primärt ämnad att säkerställa en fortsatt kvalitets-&lt;br&gt;utveckling på det högteknologiska området och gardera för förväntad&lt;br&gt;kostnadsökning inom försvarsmaterielområdet föreslås den ekonomiska&lt;br&gt;ramen årligen räknas upp med ett belopp motsvarande 1,5 % av&lt;br&gt;materielanskaffningskostnadema. Priskompensationssystemet kommer&lt;br&gt;att förändras för att med största möjliga precision ta hänsyn till pris-&lt;br&gt;utvecklingen på olika typer av varor och tjänster som försvaret utnytt-&lt;br&gt;jar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys av verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1991/92:102 lämnar regeringen förslag avseende total-&lt;br&gt;försvarets utveckling under perioden 1992-1997 och en planerings-&lt;br&gt;inriktning för utvecklingen under den därpå följande femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas regeringens säkerhetspolitiska överväganden.&lt;br&gt;Utifrån detta anges mål och uppgifter för de militära och civila delarna&lt;br&gt;av totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora förändringar föreslås inom försvarsmakten, i syfte att uppnå en&lt;br&gt;till de säkerhets- och försvarspolitiska målen anpassad balans mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter och resurser och mellan kvalitet och kvantitet. Under de Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar som anges innebär detta förslag förändringar Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;såväl i krigs- och grundorganisationen som i ledningsorganisationen och&lt;br&gt;beträffande vämpliktssystemets utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående från angivna uppgifter redovisas regeringens förslag till&lt;br&gt;krigsorganisation omfåttande bl.a. 16 brigader inom armén och på sikt&lt;br&gt;16 divisioner inom flygvapnet efter JAS-systemets införande. Konsek-&lt;br&gt;vensen av dessa krigsoiganisationsförändringar är att ett mindre antal&lt;br&gt;värnpliktiga än hela årskullen behöver ges grundutbildning, vilket i sin&lt;br&gt;tur minskar behovet av utbildningsetablissemang. I propositionen föreslås&lt;br&gt;att tre regementen och en flygflottilj avvecklas, samtidigt som ett antal&lt;br&gt;förband berörs av förändringen genom bl.a. samlokalisering mellan och&lt;br&gt;inom gamisonsorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsinriktningen innebär en omfåttande förändringsprocess i olika&lt;br&gt;steg. Sålunda förutses föreslagna förändringar i försvarets ledningssystem&lt;br&gt;på central nivå vara genomförda och träda i kraft per den 1 juli 1994 och&lt;br&gt;på regional nivå redan den 1 juli 1993. Den 1 juli 1994 avses för-&lt;br&gt;ändringarna i försvarsmaktens grundorganisation vara genomförda. 1995&lt;br&gt;föreslås som inriktning för ställningstagande rörande ytterligare reduce-&lt;br&gt;ringar inom flygvapnets grundorganisation, utgående från det underlag&lt;br&gt;som då förväntas föreligga beträffånde möjlig lokalisering av s.k.&lt;br&gt;storflottiljer. Under de kommande åren skall vidare den personalavveck-&lt;br&gt;ling genomföras som utgör en besparingsförutsättning för planeringen i&lt;br&gt;övrigt. Övertalig militär och civil personal (ca 15%) inom försvars-&lt;br&gt;makten kommer att behöva avvecklas snarast möjligt. Avvecklingen skall&lt;br&gt;genomföras inom ramen för det statliga trygghetssystemet och med de&lt;br&gt;åtgärder i övrigt som parterna finner lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringssituationen i och med 1992 års försvarsbeslut förutsätter ett&lt;br&gt;aktivt åtagande från statsmakternas sida att med hjälp av nya och flexibla&lt;br&gt;instrument för finansiell styrning utöva en kontinuerlig uppföljning och&lt;br&gt;kontroll över planeringens genomförande. Med införande av genom-&lt;br&gt;förandeprisbudgetsystem, ramanslag och kapi tal tjänstkostnader skapas&lt;br&gt;möjligheter till en mer flexibel hantering av ev. uppkommande likviditets-&lt;br&gt;problem, m.m. under genomförandeprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar i propositionen att det inför nästa total-&lt;br&gt;försvarsbeslut kommer att bli aktuellt att överväga huruvida den&lt;br&gt;säkerhetspolitiska utvecklingen medger att ytterligare besparingar kan&lt;br&gt;ske genom minskningar utöver vad som här föreslås i försvarsmaktens&lt;br&gt;krigs- och grundorganisation, eller om tvärtom omvärldsutvecklingen&lt;br&gt;nödvändiggör på nytt ökade satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;V. Socialdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala statliga utgifter&lt;br&gt;inkl, socialförsäkring&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän tillägspension*&lt;br&gt;Folkpensioner exkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förtidspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalt bostadstillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpension*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring#&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 367&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärbetsskade försäkring*&lt;br&gt;Ekonomiskt stöd till barn-&lt;br&gt;familjer inkl, föräldra-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäkring#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkrings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;administration#&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till barnomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11 189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre- och handikappomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och närståendevård#&lt;br&gt;Socialt behandlingsarbete,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;alkohol- och narkotikapolitk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Not:* finansiering utanför statsbudgeten. Arbetsskadeförsäkringen även de facto på inkomstsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tt finansiering såväl på statsbudgetens utgifts- som inkomstsida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ingen markering finns sker finansiering helt på statsbudgetens utgiftssida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Den stora förändringen av de totala statliga utgifterna inom det sociala området beror till största&lt;br&gt;delen på de förslag rörande den kommunala ekonomin som behandlas på annat håll i föreliggande proposition.&lt;br&gt;Berörda områden i tabellen ovan är sjukförsäkring, bidrag till barnomsorg, hälso- och sjukvård samt äldre-&lt;br&gt;och handikappomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Reformering och omprövning av socialförsäkringssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En omfattande reformering och omprövning av det stora social-&lt;br&gt;försäkringssystemen har påbörjats och ko mer att fortsätta under LK-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantagna kommer resultaten av dessa insatser att få effekter på&lt;br&gt;socialförsäkringsutgiftema utöver vad som redovisas i den samman-&lt;br&gt;fattande tabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1992 har en sjuklöneperiod på 14 dagar införts.&lt;br&gt;Under denna period erhåller arbetstagaren vid sjukdom ersättning i form&lt;br&gt;av sjuklön. Samtidigt böljar nya regler vad gäller rehabilitering att gälla.&lt;br&gt;Ett ytterligare led i förändringen av sjukförsäkringen är införande av två&lt;br&gt;karensdagar år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tilläggsdirektiv till utredningen för översyn av vissa frågor inom&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen har regeringen begärt en genomgripande översyn&lt;br&gt;av hela arbetsskadeförsäkringen. Utredningen kommer under våren 1992&lt;br&gt;att lämna förslag till nya grunder för vad som ska betraktas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskada. Vid denna översyn skall vidare prövas möjligheten att införa&lt;br&gt;en obligatorisk arbetsskadeförsäkring som tecknas i privata försäkrings-&lt;br&gt;bolag. Delpensionsförsäkringen föreslås upphöra 1 juli 1992. En del av&lt;br&gt;behållningen i delpensionsfonden föreslås användas för att finansiera&lt;br&gt;underskottet i arbetsskadeförsäkringen och förstärka finansieringen av&lt;br&gt;folkpensionsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsutvecklingen utgör den mest betydande utgiftspåverkande&lt;br&gt;faktorn tillsammans med konstruktionen för de regelverk som styr utfallet&lt;br&gt;av olika förmåner inom det sociala området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar utgifterna inom den&lt;br&gt;sociala sektorn, såväl i kommunerna som för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta utgifterna inom socialförsäkringsområdet är knutna till&lt;br&gt;basbeloppet och därmed till pris- och löneutvecklingen i samhället. En&lt;br&gt;höjning av basbeloppet med 100 kronor motsvarar en ökning av&lt;br&gt;socialförsäkringens utgifter med ca 540 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller befolkningsutvecklingen är det främst antalet små barn samt&lt;br&gt;antalet ålderspensionärer totalt sett resp, antalet äldre äldre som ger stort&lt;br&gt;utslag på statens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjning med 100 kronor av bambidrag/flerbamtillägg, förlängt&lt;br&gt;barnbidrag och studiebidrag ökar statens utgifter med omkring 112&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet personer som är 65 år och äldre blir visserligen i&lt;br&gt;stort sett oförändrat under hela 1990-talet, men eftersom de äldsta&lt;br&gt;ålderspensionärerna, 80 år och äldre, stadigt blir fler så ökar ändå&lt;br&gt;behovet av vård och omsorg för de äldre totalt sett. De äldsta pensionä-&lt;br&gt;rerna svarar för en mycket stor del av vårdkonsumtionen jämfört med de&lt;br&gt;yngre pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEHOLKJMINGSrROGNOS 1992-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkning i slutet av 1992= index 100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-51.png" style="width:182pt;height:130pt;"/&gt;
&lt;p&gt;0-6- åringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65-79- åringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 år och äldre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KiiU. SCH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgiftsstyrande faktorerna kommenteras utförligare under varje&lt;br&gt;rubrik på följande sidor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys av verksamheten och dess kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården uppgick enligt national-&lt;br&gt;räkenskaperna, under år 1989 till drygt 99 miljarder kr. Detta motsvarar&lt;br&gt;ca 8,5 % av BNP. Genom bidrag från den allmänna sjukförsäkringen och&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag m.m. bidrar staten med ca en fjärdedel av dessa&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsökningarna inom hälso- och sjukvården kan till stor del hänföras&lt;br&gt;till befolkningsutvecklingen. Beräkningar inom socialdepartementet visar&lt;br&gt;bl.a. att något mer än hälften av de ökade driftkostnaderna för hälso- och&lt;br&gt;sjukvården under 1980-talet, uttryckt i fasta priser, kan hänföras till&lt;br&gt;befolkningsförändringar (10,3 % av totalt 19,2 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer i åldern 75 år och däröver ökade under denna tid sin andel av&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens totala driftkostnader med 26,6 %, medan barn i&lt;br&gt;åldrarna 0 - 14 år minskade sin andel med 5,8 %. Bland övriga&lt;br&gt;åldersgrupper var det en blygsam ökning med mellan 0,8 - 3,8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunalekonomiska kommittén framhåller att nya resurskrav&lt;br&gt;inom den samlade kommunala sektorn under 1990-talet måste mötas&lt;br&gt;genom effektiviseringar och anpassningar av verksamheten. Ett flertal&lt;br&gt;utredningar visar på betydande möjligheter till besparingar och bättre&lt;br&gt;resursutnyttjande. Produktivitetsdelegationen har t.ex. i sitt huvud-&lt;br&gt;betänkande uppmärksammat den svaga produktivitetsutvecklingen inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bl.a. denna bakgrund har regeringen under våren 1992 tillkallat&lt;br&gt;en kommitté med uppdrag att se över och ge förslag till hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens finansiering och organisation, kommittén skall överväga&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens resursbehov och olika modeller för finansiering&lt;br&gt;och organisation med hänsyn bl.a. till deras kostnadseffektivitet, till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningarna för kostnadskontroll, till vårdens tillgänglighet och&lt;br&gt;kvalitet, till möjligheten till demokratiskt inflytande samt till möjligheten&lt;br&gt;av förnyelse och utveckling med utgångspunkt i allas rätt till en god&lt;br&gt;hälso- och sjukvård och valfrihet för patienterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förhandlingarna om ersättning från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen för år 1992 - Dagmaröverenskommelsen - slöts&lt;br&gt;en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om&lt;br&gt;inriktningen för det fortsatta förändrings- och utvecklingsarbetet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Enligt överenskommelsen skall utvecklingsarbetet,&lt;br&gt;som har ett flerårsperspektiv, ha som mål att säkra ett effektivt utnytt-&lt;br&gt;jande av tillgängliga ekonomiska och personella resurser, att kontinuerligt&lt;br&gt;förbättra hälso- och sjukvården och att öka patienternas möjligheter att&lt;br&gt;fritt välja vårdgivare. Syftet med utredningsarbetet är att skapa bättre&lt;br&gt;styrning av verksamheten och underlätta resultatuppföljningen. I arbetet&lt;br&gt;ingår bl.a. att utveckla former för att mäta och värdera vårdens kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn kommer i framtiden att präglas av en än större&lt;br&gt;flexibilitet i fråga om verksamhetsformer och arbetssätt. Styrning,&lt;br&gt;ledning och organisation kommer att successivt ses över och revideras.&lt;br&gt;Insatser som bidrar till en bättre hälsa och ett mer aktivt liv för den&lt;br&gt;enskilde samtidigt som belastningen på samhällsekonomin minskar bör&lt;br&gt;därför prioriteras. Regeringen har under våren 1992 i enlighet härmed&lt;br&gt;lagts fram ett förslag för riksdagen om en lokal försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samordning mellan socialförsäkringen och hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att öka kontinuiteten och närheten i kontakterna&lt;br&gt;mellan läkare och patient. Regeringen avser att i en proposition under år&lt;br&gt;1992 lägga fram förslag om åtgärder som skall underlätta och stimulera&lt;br&gt;inrättandet av husläkare. Ett husläkarsystem innefattar också en fri&lt;br&gt;etableringsrätt för den som uppfyller kraven som ställs på husläkare i&lt;br&gt;syfte att ökar valfriheten för både patienter och läkare. Vidare har&lt;br&gt;nyligen en särskild utredare tillsatts med uppgift att göra en översyn av&lt;br&gt;läkarvårds taxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i hälsoläge mellan olika sociala grupper är fortforande&lt;br&gt;stora och tycks i vissa fall öka. För att utjämna skillnaderna och&lt;br&gt;vidmakthålla den generellt sett mycket positiva hälsoutvecklingen i&lt;br&gt;Sverige skall de förebyggande och hälsofrämjande insatserna vidareut-&lt;br&gt;vecklas. Inrättandet av ett folkhälsoinstitut i enlighet med riksdagens&lt;br&gt;beslut (prop. 1990/91:175, SoU23, rskr. 376) är ett viktigt led i detta&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också tillsatt en parlamentarisk utredning om priorite-&lt;br&gt;ringar inom hälso- och sjukvården med uppdrag att bl.a. överväga hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens uppgift i det moderna välfärdssamhället och lämna&lt;br&gt;förslag om vilka etiska priciper som bör ligga till grund för priorite-&lt;br&gt;ringarna inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det intensiva förändringsarbete som pågår inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och som bl.a. innebär att nya organisations- och styrformer prövas kan&lt;br&gt;förväntas fortsätta och accentueras. Utmärkande för arbetet är bl.a. att&lt;br&gt;patienternas valfrihet skall öka, ansvaret för såväl verksamhetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformning som ekonomi decentraliseras, beställar- resp, producentrol- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;lema renodlas samt effektiva informations- och uppföljningssystem Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försäkring vid sjukdom, arbetsskada, handikapp och i samband&lt;br&gt;med rehabilitering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen innebär ett skydd mot inkomstbortfall när den försäkra-&lt;br&gt;des arbetsförmåga är helt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1992 har en arbetstagare rätt till sjuklön från sin&lt;br&gt;arbetsgivare under de första 14 dagarna vid vaije sjukfåll. Sjuklönen&lt;br&gt;skall utgöra 75 % av inkomstbortfallet under de tre första dagarna och&lt;br&gt;90 % av inkomstbortfallet för de återstående dagarna i sjuklöneperioden.&lt;br&gt;Därefter utges sjukpenning från försäkringskassan. Sjukförsäkringen ger&lt;br&gt;även rätt till ersättning i samband med läkarvård och annan sjukvårdande&lt;br&gt;behandling, läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård samt sjukresor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjukpenning inkl, frivillig sjukförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sjukfrånvarons utveckling i termer av sjuktal, antal ersatta sjukdagar och&lt;br&gt;sjukperiodens längd är de viktigaste utgiftsstyrande faktorerna. Även&lt;br&gt;löneutvecklingen spelar roll eftersom den påverkar den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten. Om sjukfrånvaron ökar med 10% ökar utgifterna&lt;br&gt;med ca 10% varav ca 1/3 finansieras av arbetsgivarna genom sjuklön och&lt;br&gt;2/3 av socialförsäkringssektorn. De korta sjukfållen är betydligt fler än&lt;br&gt;långtidssjukskrivningarna. Eftersom de korta sjukfållen summerar till&lt;br&gt;betydligt färre antal dagar utgör deras andel av de totala sjukpen-&lt;br&gt;ningkostnadema endast en mindre del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en utvärdering av sjuklönereformen kommer särskild uppmärksam-&lt;br&gt;het att riktas mot eventuella förändringar av korttidsfrånvaron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor som påverkar sjukpenningutgiftema är förändringar på&lt;br&gt;arbetsmarknaden och då främst arbetslöshetsnivån. Vid hög arbetslöshet&lt;br&gt;tenderar sjukpenningutgiftema att minska för de korta sjukfållen och öka&lt;br&gt;för de långa sjukfållen. Fr.o.m 1992 har en förändring av reglerna gjorts&lt;br&gt;för att motverka att sjukskrivningar överstiger ett år. Om nedsättningen&lt;br&gt;av arbetsförmågan fortfårande består efter ett år skall individen i stället&lt;br&gt;beviljas sjukbidrag/förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönen finansieras av arbetsgivarna. För att övergången till sjuklön&lt;br&gt;skall vara kostnadsneutral sänktes sjukförsäkringsavgiften med 2.3&lt;br&gt;procentenheter till 7,8% fr.o.m. 1 jan 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Karensdagar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete pågår f.n. med att ta fram ett förslag om införande av&lt;br&gt;karensdagar i sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att utforma ett högriskskydd i ett system med karens-&lt;br&gt;dagar bl.a. så att inte den sänkta kompensationen drabbar personer som&lt;br&gt;av medicinska skäl har hög sjukfrånvaro. En översyn av omfåttningen av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten pågår också. Denna väntas leda till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en renodling av vad som är att betrakta som sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst. Vidare behandlas frågan om hur länge en fästställd sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rehabilitering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom rehabiliteringsområdet finns sedan 1 januari 1982 främst tre&lt;br&gt;utgiftsslag: rehabiliteringsersättning, medel for köp av yrkesinriktade&lt;br&gt;rehabiliteringstjänster och ersättning för medicinsk rehabilitering.&lt;br&gt;Beräkningarna hittills beträffande utgifterna är preliminära. 1992 års&lt;br&gt;utfall kommer att ge förbättrat underlag för att bedöma resursinsatserna&lt;br&gt;på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för rehabilitering är också beroende av i vilken utsträckning&lt;br&gt;arbetsgivarna kommer att ta ett ekonomiskt ansvar för de anställda vad&lt;br&gt;gäller kostnader för olika åtgärder under rehabiliteringen. En annan&lt;br&gt;utgiftsstyrande faktor for rehabiliteringspenningen är tillgången på&lt;br&gt;särskilda resurser och då inte enbart medicinska och arbetslivsinriktade&lt;br&gt;åtgärder som kommun, landsting och stat producerar utan även privata&lt;br&gt;och kooperativa alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det tar några år innan effekterna av satsningen på rehabilite-&lt;br&gt;ring kan avläsas är det viktigt att följa upp verksamheten för att se att&lt;br&gt;rehabiliteringsarbetet bedrivs på ett effektivt sätt. De nya reglerna för&lt;br&gt;rehabilitering innebär tidigare och bättre samordnade insatser vilket&lt;br&gt;förväntas leda till bättre resultat av rehabiliteringen. Det gäller också att&lt;br&gt;bedöma effekten av riksdagens beslut att förlänga samordningstiden&lt;br&gt;fr.o.m 1 januari 1992 från 90 till 180 dagar vad gäller arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarnas ökade ansvar för rehabilitering innebär även ett ökat&lt;br&gt;ekonomiskt ansvar. Netto förväntas dock de ökade utgifterna för&lt;br&gt;arbetsgivaren understiga den produktionsvinst som följer av en minskad&lt;br&gt;sjukfrånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen i en proposition (1991/92:105) föreslagit&lt;br&gt;riksdagen att lokala försök med finansiell samordning mellan social-&lt;br&gt;försäkring och hälso- och sjukvård ska inledas. Vidare kommer under&lt;br&gt;hösten 1992 regeringen att lägga förslag rörande den framtida ut-&lt;br&gt;formningen av de grundläggande reglerna för vad som skall betraktas&lt;br&gt;som arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Läkemedelsförmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen för läkemedelsförmånerna har varit otillfredställande&lt;br&gt;under flera år trots att vissa åtgärder vidtagits för att motverka kostnad-&lt;br&gt;sutvecklingen. I syfte att påverka kostnadsutvecklingen har bl.a.&lt;br&gt;läkemedelsavgiften höjts betydligt under senare år. Utgiftsökningen beror&lt;br&gt;på ett flertal faktorer, bl.a. prisutvecklingen på läkemedel och volym-&lt;br&gt;och pristillväxt på kostnadsfria läkemedel och förbrukningsartiklar. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund utgår utgiftsberäkningama för budgetperioden från en&lt;br&gt;extra prisökning med 5 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har lämnat förslag om att genomföra större förändringar Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;i förmånssystemet för läkemedel under budgetåret 1992/93. En gynn- Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;sammare prisutveckling och en minskad försäljningsvolym av de&lt;br&gt;läkemedel som omfattas av förmånssystemet kan förväntas och därmed&lt;br&gt;beräknas utgiftsutvecklingen under budgetperioden att dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli ändras avgiftssystemet för prisnedsatta läkemedel&lt;br&gt;genom att en avgift tas ut for vaije läkemedel som köps vid ett och&lt;br&gt;samma inköpstillfälle. Regeringen har också aviserat ett införande av ett&lt;br&gt;system med ett särskilt rabattgrundande pris för de läkemedel där&lt;br&gt;likvärdiga synonympreparat finns fr.o.m. år 1993. Regeringen kommer&lt;br&gt;under våren 1992 att förelägga riksdagen ett förslag om utformning av&lt;br&gt;ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tandvård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även inom tandvårdsområdet har försäkringsutgiftema ökat mer än vad&lt;br&gt;som beräknats med hänsyn till de årliga justeringarna av tandvårdstaxans&lt;br&gt;nivå och den allt bättre tandhälsan för större delen av befolkningen.&lt;br&gt;Taxans nivå fastställs av regeringen efter förslag från riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket varvid hänsyn tas till bl.a. löne- och prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen påverkas — bortsett från ändringar i taxenivån —&lt;br&gt;av patienttillströmningen och antalet tandläkare som är verksamma inom&lt;br&gt;tandvårdsförsäkringens ram. En annan viktig orsak till utgiftsutvecklingen&lt;br&gt;är det prestationsinriktade ersättningsystemet. Utformningen av detta&lt;br&gt;system stimulerar till en hög vårdproduktion och styr dessutom mot en&lt;br&gt;hög ambitionsnivå vad gäller reparativa och rehabiliterande tandvårdsbe-&lt;br&gt;handlingar. Detta skall ses mot bakgrund av att tandvårdslagen lägger&lt;br&gt;särskild vikt vid de förebyggande insatserna. Mot denna bakgrund har&lt;br&gt;beräkningarna i den långsiktiga konsekvenskalkylen utgått från en&lt;br&gt;volymtillväxt med 1 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka utgiftsutvecklingen har ett flertal åtgärder vidtagits av&lt;br&gt;regeringen och riksförsäkringsverket under de senaste åren. Regeringen&lt;br&gt;har dessutom i 1992 års budget proposition (1991/92:100 bil. 6.) aviserat&lt;br&gt;vissa ändringar i ersättningsnivåerna i tandvårdstaxan fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1992 för att på årsbasis minska försäkringsutgiftema med ca 580 milj,&lt;br&gt;kr. De förändringar som härmed avses är dels en sänkning av ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån i kostnadsintervallet 0 -2 999 kr. från 40% till 30%, dels en&lt;br&gt;sänkning av försäkringens ersättning för ädla metaller som ingår i&lt;br&gt;tandtekniskt arbete till hälften.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsskadeförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringens utgifter styrs, förutom av pris- och löneutveck-&lt;br&gt;lingen, av antalet personer som skadas, den ersättning dessa beviljas samt&lt;br&gt;utvecklingen av rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetsskadeärenden ökade under i stort sett hela 1980-talet.&lt;br&gt;Under åren 1985 - 1988 ökade antalet ärenden för prövning hos&lt;br&gt;försäkringskassorna från drygt 64 000 till närmare 118 000. Antalet&lt;br&gt;inkommande ärenden för prövning har därefter avstannat. År 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skedde t.o.m. en minskning med 4 % jämfört med året innan. Den&lt;br&gt;stadigt ökande ärendemängden har medfört administrativa belastningar för&lt;br&gt;försäkringskassorna, som trots betydande resurstillskott inte har kunnat&lt;br&gt;avverka ärendena i den takt de kommit in. Vid utgången av år 1990&lt;br&gt;uppgick ärendebalansen till drygt 113 000 ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadefondens inkomster var år 1991 2 990 milj.kr. och&lt;br&gt;utgifterna 11 295 milj.kr. Den 31 december 1991 var det ackumulerade&lt;br&gt;underskottet i fonden drygt 20 000 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen skall finansieras av en socialavgift och&lt;br&gt;avkastningen på arbetsskadefonden. Arbetsskadeavgiften höjdes år 1988&lt;br&gt;från 0,6 till 0,9 % av avgiftsunderlaget. Mot bakgrund av att arbets-&lt;br&gt;skadeavgiften är otillräcklig för att finansiera arbetsskadeförsäkringens&lt;br&gt;utgifter har regeringen i proposition om avskaffande av delpensionsför-&lt;br&gt;säkringen (prop 1991/92:149) föreslagit att delpensionsavgiften på 0,5 %&lt;br&gt;skall upphöra och att motsvarande höjning skall ske av arbetsskadeav-&lt;br&gt;giften. Vidare föreslås att en del av delpensionens behållning används&lt;br&gt;för att finansiera det underskott i arbetsskadeförsäkringen för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 som kvarstår efter avgiftshöjningen. Slutligen har regeringen i&lt;br&gt;1992 års budgetproposition (prop 1991/92:100 bil 11) föreslagit att en&lt;br&gt;sänkning av arbetarskyddsavgiften med 0.18 procentenheter utnyttjas för&lt;br&gt;att höja arbetsskadeavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. samordningstiden i arbetsskadeförsäkringen har förlängts från&lt;br&gt;90 till 180 dagar fr.o.m. den 1 januari 1992. Denna åtgärd utgör ett&lt;br&gt;första steg att komma till rätta med problemen med arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen. Ytterligare åtgärder kommer att vidtas när utredningen för&lt;br&gt;översyn av vissa frågor inom arbetsskadeförsäkringen (Dir. 1991:109) är&lt;br&gt;klar med sitt arbete. Den ena delen av arbetet, som rör avgränsningen&lt;br&gt;mellan arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade skador, skall vara&lt;br&gt;slutförd senast den 30 april 1992. Nya regler beräknas kunna träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1993. Den återstående delen — med bl.a. en prövning av&lt;br&gt;förutsättningarna för en obligatorisk arbetsskadeförsäkring som tecknas&lt;br&gt;i privata försäkringsbolag — skall vara klar senast vid utgången av år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Pensionsförmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för pensionssystemet kommer de närmaste åren i första hand&lt;br&gt;att öka på grund av att de som blir pensionärer har allt högre ATP-&lt;br&gt;poäng. På längre sikt kommer även det totala antalet pensionärer att öka.&lt;br&gt;När de stora 40-talskullama pensioneras efter år 2005 kommer påfrest-&lt;br&gt;ningarna på pensionssystemen att bli stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stora påfrestningarna på pensionssystemet blir har till största delen&lt;br&gt;att göra med den reala tillväxten i ekonomin. Kombinationen ett stort&lt;br&gt;antal pensionärer och låg real tillväxt innebär stora påfrestningar på&lt;br&gt;pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade utvecklingen av ATP-utgiftema från år 1992 till år&lt;br&gt;2025 och summan av de allmänna pensionerna budgetåren 1992/93—&lt;br&gt;1996/97 framgår av nedanstående figurer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PENS1ONSUTG1F1ERNAS UTVECKLING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MDjandcr kr. i fast pris (budgetåret 1992/93)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-52.png" style="width:231pt;height:139pt;"/&gt;
&lt;p&gt;AlT-UTGlEtERNAS UTVECKLING&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-53.png" style="width:225pt;height:151pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en diskussion om pensionssystemets samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala sparandet i Sverige är för lågt. Ökad tillväxt förutsätter&lt;br&gt;ökade investeringar. För att garantera investeringskapital måste det&lt;br&gt;inhemska sparandet öka för att undvika alltför stora underskott, och&lt;br&gt;därmed dyra räntebetalningar gentemot utlandet. En varaktigt högre&lt;br&gt;tillväxttakt kräver på sikt en investeringsandel av BNP som ligger på&lt;br&gt;ungefär samma nivå som 1989. Dagens pensionsystem har minskat&lt;br&gt;hushållens motiv för pensionssparande. Det är bl.a i ljuset av detta som&lt;br&gt;reformarbetet av pensionssystemet måste ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp har fått i uppdrag att lämna Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;förslag till ett nytt pensionssystem. Arbetet koncentreras kring tre Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;huvudfrågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hur skall man åstadkomma bättre stabilitet i systemet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hur skall man öka sparandet i samhället?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hur bör ett system med ett större samband mellan avgifter och&lt;br&gt;förmåner se ut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga kommande riksdags-/regeringsbeslut är bl.a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Delpensionsförsäkringen föreslås avskaffas fr.o.m. den 1 juni 1992&lt;br&gt;(prop. 1991/92:149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den parlamentariska kommitté som arbetar med ett reformerat&lt;br&gt;pensionssystem har arbetet inriktat mot en proposition med förslag att&lt;br&gt;nya regler träder i kraft den 1 januari år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En översyn av KBT-reglema pågår. Nya regler avses träda i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Åtgärder för de sämst ställda pensionärerna utreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Merkostnadsutredningen behandlar frågor som bl.a innebär en&lt;br&gt;ytterligare lägre nivå för handikappersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vårdbidragen föreslås förbättrade fr.o.m 1 juli 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1991/92:106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fler nivåer for det särskilda pensionstillägget för långvarig vård av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukt eller handikappat barn införs (prop. 1991/92:106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kvalifikationsreglerna inom folkpensioneringen förändras bl.a för att&lt;br&gt;möjliggöra en anpassning till den nya situation som EEs-avtalet&lt;br&gt;innebär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, samt barnomsorg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens del av familj epolitiken omfattar dels det ekonomiska stödet till&lt;br&gt;barnfamiljerna i form av barnbidrag med flerbarnstillägg, bostadsbidrag,&lt;br&gt;bidragsförskott, vårdbidrag, barnpensioner och föräldraförsäkring, dels&lt;br&gt;statsbidragen för barnomsorg samt bidrag till invandrar- och flyktingbarn&lt;br&gt;i förskolan. De totala utgifterna beräknas för budgetåret 1992/93 till ca&lt;br&gt;55 miljarder kronor. Genom förslaget rörande den kommunala ekonomin,&lt;br&gt;vilket behandlades på annat håll i föreliggande proposition, avskaffades&lt;br&gt;1993 de specialdestinerade statsbidragen för barnomsorg samt invandrar-&lt;br&gt;och flyktingbarn i förskolan. Medlen inordnas istället i det nya generella&lt;br&gt;statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Barnbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsstyrande faktorer för de allmänna barnbidragen är det totala antalet&lt;br&gt;barn, antalet barn i vaije familj samt barnbidragets storlek. Vid ingången&lt;br&gt;av år 1991 fanns det totalt ca 1 655 000 barn under 16 år. Antalet&lt;br&gt;beräknas öka den närmaste femårsperioden med ca 110 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen fastställs av statsmakterna genom särskilda beslut. I anslut-&lt;br&gt;ning till förslaget om ett nytt skattesystem föreslogs en kraftig höjning av&lt;br&gt;barnbidraget. Höjningen genomföra i två steg. Den 1 januari 1991 höjdes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnbidraget med 2 280 kr. till 9 000 kr och den 1 januari 1993 höjs det&lt;br&gt;med ytterligare 1 020 kr. till 10 020 kr. per barn och år. Om någon&lt;br&gt;uppbär barnbidrag för tre eller flera barn lämnas också flerbarnstillägg.&lt;br&gt;Studerande som uppbär studiehjälp inräknas vid beräkningen av&lt;br&gt;flerbarnstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostadsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas till barnfamiljer, ungdomar och studerande samt till&lt;br&gt;vissa andra hushåll utan barn. Bidragsgivningen sköts av kommunerna&lt;br&gt;som både beslutar och betalar ut bidrag. Kostnaderna för bostadsbidrag&lt;br&gt;delas mellan stat och kommun. Staten lämnar årligen ett bidrag motsva-&lt;br&gt;rande 50% av kommunernas kostnader. Statsbidraget utbetalas kalender-&lt;br&gt;årsvis i efterskott. Kostnaderna för bostadsbidrag påverkas framförallt av&lt;br&gt;inkomst- och bostadskostnadsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén har i sitt betänkande (SOU 1991:98)&lt;br&gt;föreslagit att bostadsbidragen helt finansieras av staten. En översyn av&lt;br&gt;bostadsbidragssystemet kommer att göras inom regeringskansliet i&lt;br&gt;anslutning till det beredningsarbete som pågår när det gäller ett nytt&lt;br&gt;ensamförälderstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bidragsförskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Barn vars föräldrar lever åtskilda kan få bidragsförskott. Bidraget utgörs&lt;br&gt;av 40 % av basbeloppet per år. Kostnaderna för bidraget beror främst på&lt;br&gt;det totala antalet barn som lever åtskilda från någon eller båda föräld-&lt;br&gt;rarna samt underhållsbidragets nivå. Under perioden beräknas antalet&lt;br&gt;barn med bidragsförskott öka med ca 2 000 per år bl a beroende på att&lt;br&gt;det totala antalet barn ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidragskommittén pekar i sitt betänkande (SOU 1990:8)&lt;br&gt;Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn på flera problem med&lt;br&gt;nuvarande bidragsförskottssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system ger en sammanblandning mellan underhållsbidrag&lt;br&gt;och bidragsförskott som ger icke önskvärda effekter. Om underhålls-&lt;br&gt;bidraget understiger garantinivån saknar vårdnadshavaren intresse att&lt;br&gt;medverka till att underhållsbidraget höjs. Olika manipulationer för att&lt;br&gt;hålla underhållsbidraget nere kan förekomma i syfte att maximera&lt;br&gt;samhällsstödet. Detta leder till att nuvarande system delvis är okontroller-&lt;br&gt;bart ur kostnadssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp har tillsatts inom regeringskansliet med uppgift att med&lt;br&gt;utgångspunkt i underhållsbidragskommitténs betänkande arbeta fram&lt;br&gt;förslag till ett system för stöd till särlevande föräldrars barn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Barnomsorg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag lämnas idag till kommunerna för driften av olika former av&lt;br&gt;barnomsorg. Statsbidragsberättigade är kommunala daghem, fritidshem,&lt;br&gt;familjedaghem, föräldrakooperativ, personalkooperativ samt daghem med&lt;br&gt;särskild pedagogik. Fr.o.m. den 1 januari 1992 lämnas statsbidrag även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till privata daghem och fritidshem. År 1985 lättade riksdagen ett Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;principbeslut att alla barn över ett och ett halvt år skall beredas plats i en &amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organiserad förskoleverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. 1993 föreslås detta statsbidrag ingå i det generella statsbidraget&lt;br&gt;till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föräldraförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom föräldraförsäkringen ges föräldrar rätt till ledighet och ersättning&lt;br&gt;för vård av barn. Utgifterna för försäkringen är huvudsakligen beroende&lt;br&gt;av antalet födda barn, basbeloppets storlek respektive löneutvecklingen.&lt;br&gt;Trots att födelsetalet beräknas ha nått sin kulmen under år 1990 beräknas&lt;br&gt;antalet ersatta dagar med föräldrapenning och havandeskapspenning inte&lt;br&gt;minska före år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen ger en ekonomisk ersättning för det inkomstbort-&lt;br&gt;fall som ledighet för vård av barn för med sig. Försäkringen ger båda&lt;br&gt;föräldrarna möjlighet att förena föräldraskap och yrkesliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet.&lt;br&gt;Detta gäller såväl finansieringen som administrationen av försäkringen.&lt;br&gt;Kostnaderna för förmånerna finansieras således till 15 % genom&lt;br&gt;statsbidrag på utgiftsanslag och till 85 % genom socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare och egenföretagare på inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vårdbidrag för handikappade barn och barnpension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste utgiftsstyrande faktorerna för såväl vårdbidrag som&lt;br&gt;barnpension är antalet barn som är berättigade till förmånerna och&lt;br&gt;basbeloppets utveckling. Vidare har för barnpensionens del de nya&lt;br&gt;reglerna för efterlevandepension från den 1 januari 1990 medfört att en&lt;br&gt;del barn över 18 år, som tidigare inte hade rätt till barnpension, har fått&lt;br&gt;rätt till förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen av vårdbidraget med en omvårdnadsdel och en merkost-&lt;br&gt;nadsdel som inte är pensionsgrundande men skattefri, har medfört att&lt;br&gt;föräldrar vars barn har stort behov av omvårdnad och höga merkostnader&lt;br&gt;missgynnas ur pensionssynpunkt. Regeringen har därför beslutat om en&lt;br&gt;proposition (prop 1991/92:106) till riksdagen med förslag till förbätt-&lt;br&gt;ringar på dennna punkt. De ändrade reglerna medför att större delen av&lt;br&gt;vårdbidraget görs pensionsgrundande samtidigt som vårdbidragsnivån&lt;br&gt;höjs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Socialförsäkringsadministrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För socialförsäkringsadministrationen utgör lönekostnaderna den största&lt;br&gt;utgiftsposten. Det betyder att såväl löneavtal (pris) som verksamhetsfö-&lt;br&gt;rändringar med personella effekter (volym) har stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även oiganisatoriska förändringar kommer att påverka administratio-&lt;br&gt;nen, t.ex. de i budgetpropositionen angivna rekommendationerna om&lt;br&gt;ökad flexibilitet vad gäller antalet lokalkontor i storstadsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringskassorna är tillströmningen av individuella ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörande för deras arbetsbelastning. Antal ärenden (t.ex. pensioner och Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;föräldraförsäkring) styrs i hög grad av demografiska faktorer. Även Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget påverkar tillströmningen av vissa ärenden (t.ex KAS&lt;br&gt;och utbildningsbidrag). Den nya inriktningen på rehabilitering innebär att&lt;br&gt;resursdimensioneringen delvis styrs bort från ärendehandläggning och&lt;br&gt;mot ett övergripande mål att sänka ohälsotalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFVs uppgift är att överföra riksdagsbeslut till praktisk handling ute&lt;br&gt;på försäkringskassorna. I arbetet ingår dessutom att utforma föreskrifter&lt;br&gt;och allmänna råd till försäkringskassorna, information till allmänheten&lt;br&gt;samt att utarbeta nya rutiner för utbetalningar från ADB-systemet. RFV&lt;br&gt;har också till uppgift att bedriva utvecklingsarbete samt att följa upp och&lt;br&gt;utvärdera verksamheten både vad gäller försäkringen i sig och dess&lt;br&gt;administration.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Äldre- och handikappomsorg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behovet av äldreomsoig beräknas öka under långtidsperioden. Den&lt;br&gt;främsta orsaken är att antalet personer i gruppen 80 år och äldre, som&lt;br&gt;har ett genomsnittligt stort omsorgsbehov, kommer att öka. Även antalet&lt;br&gt;ensamboende äldre beräknas öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den så kallade Ädelreformen har kommunerna fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1992 ålagts ett samlat ansvar för långvarig service och vård till&lt;br&gt;äldre och handikappade (prop. 1990/91:14, SoU9, rskr. 97). Reformen&lt;br&gt;innebär bl.a. att kommunerna fått en skyldighet att inrätta särskilda&lt;br&gt;boendeformer för service och omvårdnad, bostäder med särskild service&lt;br&gt;samt dagverksamheter. Vidare har kommunerna övertagit ansvaret för&lt;br&gt;sjukhemsvården dels genom att ca 500 enheter för långtidssjukvård med&lt;br&gt;sammanlagt omkring 31 000 platser har förts över från landstingen till&lt;br&gt;kommunerna och dels genom ett kommunalt betalningsansvar för&lt;br&gt;ytterligare ca 3 400 vårdplatser för vilka landstingen har ett fortsatt&lt;br&gt;verksamhetsansvar. Ett kommunalt betalningsansvar har också införts för&lt;br&gt;medicinskt färdigbehandlade patienter inom somatisk korttidssjukvård och&lt;br&gt;geriatrisk vård. Kommunerna har därutöver fått en skyldighet att bedriva&lt;br&gt;sjukvård i de särskilda boendeformerna samt en befogenhet att erbjuda&lt;br&gt;hemsjukvård i ordinärt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska regleringen av äldrereformen innebär att totalt 20,3&lt;br&gt;miljarder kr. har förts över från landstingen till kommunerna (prop.&lt;br&gt;1990/91:150, bil. 1:3, SoU25, rskr. 384). Regleringsinstrumenten har&lt;br&gt;bestått av en kombination av skatteväxling, förändringar i statsbidrags-&lt;br&gt;och skatteutjämningssystemen samt ett system för kostnadsutjämning&lt;br&gt;mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i anslutning till behandlingen av frågan om den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen fattat beslut om ett utökat statligt stöd inom&lt;br&gt;äldreomsorgsområdet uppgående till totalt 5,5 miljarder kr under en&lt;br&gt;femårsperiod. Av medlen skall 2 miljarder kr utges som stimulansbidrag&lt;br&gt;till gruppboende för åldersdementa, psykiskt utvecklingsstörda, psykiskt&lt;br&gt;sjuka och fysiskt handikappade. För utbyggnad och ombyggnad av&lt;br&gt;institutioner avsätts 1 miljard kr så att alla som önskar det skall få bo i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett eget rum. Kommunerna kompenseras under en treårsperiod med ett&lt;br&gt;statsbidrag om 1,5 miljarder kr för att täcka viss del av kostnaden för&lt;br&gt;medicinskt färdigbehandlade inom den somatiska korttidssjukvården och&lt;br&gt;den geriatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt statligt stöd till utbildningsinsatser och information har&lt;br&gt;under 1991 utbetalats med 500 milj. kr. Landstingen och de landstings-&lt;br&gt;fria kommunerna tillförs ett särskilt statsbidrag på 500 milj. kr under år&lt;br&gt;1992 med syfte att bl.a. förkorta kötiderna inom den somatiska korttids-&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av Adelreformen infördes ett nytt behovsrelaterat&lt;br&gt;statsbidrag till kommunerna — Bidrag till service och vård —. Från och&lt;br&gt;med 1993 föreslås att detta statsbidrag skall inordnas i ett nytt generellt&lt;br&gt;statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till färdtjänst utges, med vissa begränsningsregler, med&lt;br&gt;35 % av kommunernas bruttodriftskostnader. Även detta bidrag föreslås&lt;br&gt;inordnas i det generella statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbete som bedrivs i 1989 års handikapputredning (S 1988:03) är&lt;br&gt;av stor betydelse för utformningen av den framtida handikappolitiken.&lt;br&gt;Handikapputredningen avlämnade i juni 1991 sitt huvudbetänkande (SOU&lt;br&gt;1991:46) Handikapp — Välfärd — Rättvisa. I betänkandet föreslås bl.a.&lt;br&gt;införande av en ny lagstiftning om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under hösten 1992 avlämna en proposition på&lt;br&gt;grundval av förslagen från handikapputredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotika politik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen ges förutsättningarna för samhällets socialtjänst.&lt;br&gt;Kommunerna, och i vissa avseenden landstingen, har ansvaret for&lt;br&gt;socialtjänstens genomförande. Kraven på socialtjänsten visar en&lt;br&gt;tendens att öka i ekonomiska kärva tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parlamentariskt sammansatt kommitté, socialtjänstkommittén&lt;br&gt;(S 1991:07), har till uppdrag att göra en allmän översyn av social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620). Kommitténs arbete ska vara avslutat under år&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera vården av de mest utsatta ungdomarna, har&lt;br&gt;riksdagen beslutat att vissa institutioner inom ungdomsvården skall&lt;br&gt;övergå till statligt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstens organisation på kommunal nivå genomför för närv-&lt;br&gt;arande stora förändringar, samtidigt som de privata alternativen ökar.&lt;br&gt;Ett arbete pågår för att utveckla och förändra de sociala enheternas&lt;br&gt;tillstånds- och tillsynsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har stora insatser gjorts i kampen mot narkotikan.&lt;br&gt;Trots framgångar kvarstår betydande problem. Socialstyrelsen har&lt;br&gt;därför fått i uppdrag att, utifrån en analys av de hittills gjorda&lt;br&gt;satsningarna, utforma ett program för den offensiva narkomanvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige för en restriktivt hållen alkoholpolitik vars grunddrag slogs&lt;br&gt;fast av riksdagen år 1977. Överkonsumtion och missbruk av alkohol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för med sig betydande samhällsekonomiska kostnader och stort&lt;br&gt;lidande för den enskilde. Regeringen har därför tillkallat en parlamen-&lt;br&gt;tarisk kommission med uppgift att formulera en alkoholpolitisk&lt;br&gt;strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens folkhälsoinstitut, som inrättas den 1 juli 1992, kommer att&lt;br&gt;ha alkohol- och drogpreventivt arbete som sitt mest omfattande&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Effekten av den internationella integrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär att EG:s regler om prissättning av läkemedel&lt;br&gt;kommer att träda i kraft även för Sveriges vidkommande. Dessa regler&lt;br&gt;innebär att det nuvarande systemet med priskontroll på läkemedel måste&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkom tandvårdsområdet är konsekvenserna av ett EES-avtal for&lt;br&gt;närvarande svåra att överblicka på. En fri rörlighet av tandläkare inom&lt;br&gt;Europa och en fri anslutning till försäkringssystemet kan på sikt medföra&lt;br&gt;utgiftsökningar men bedöms inte medföra några stora sådana effekter&lt;br&gt;under planeringsperioden. Vidare kan nämnas att ett EG-direktiv, som&lt;br&gt;innefattar kontroll av dentala material och tandtekniska arbeten, kommer&lt;br&gt;att innebära att tandtekniska arbeten fritt får säljas över nationsgränserna.&lt;br&gt;Det är ännu för tidigt att bedöma om detta kan leda till att sådana arbeten&lt;br&gt;med samma kvalitet kan köpas billigare utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom pensionssystemet föreslås vissa förändringar för att underlätta&lt;br&gt;anpassningen. Det gäller såväl införande av en intjänandetid för rätt till&lt;br&gt;folkpension som förändringar angående det kommunala bostadstillägget.&lt;br&gt;En särskild utredare har nyligen överlämnat ett betänkande rörande&lt;br&gt;förändringen av kvalifikationerna vad gäller folkpensionsförmåner (SOU&lt;br&gt;1992:26). Utredningsförslag med denna innebörd förväntas under våren.&lt;br&gt;EES-avtalet kommer vidare att få konsekvenser för såväl enskildas rätt&lt;br&gt;till sjukvård inom EES-området som formerna för olika länders kostnads-&lt;br&gt;ansvar för sjukvårdsförmåner som utges i samband med tillfällig vistelse&lt;br&gt;utomlands, m.fl. situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;VI. Kommunikationsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjö- och luftfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Fr.o.m. kalenderåret 1993 ingår vissa statsbidrag till kommunerna i det nya generella statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna består till ungefär en tredjedel av vardera konsumtion,&lt;br&gt;investeringar och övriga utgifter. Konsumtionsutgifterna avser huvudsak-&lt;br&gt;ligen drift av statliga vägar. Investeringsutgiftema avser främst väg- och&lt;br&gt;j ämvägsinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i november 1991, som riksdagen godkänt (prop.&lt;br&gt;1991/92:25, TU5, rskr. 88), innebär att 1 500 milj.kr. redan avsatts för&lt;br&gt;sysselsättnings- och produktivitetsfrämjande åtgärder som gäller investe-&lt;br&gt;ringar i bl.a. vägar och järnvägar. För att förbättra utbytet av anvisade&lt;br&gt;medel har regeringen föreslagit att banverket och vägverket tillåts&lt;br&gt;disponera konstaterade besparingar till följd av kostnadseffektiv&lt;br&gt;upphandling av vissa investeringsprojekt, för underhållsinsatser på vägar&lt;br&gt;och järnvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1991 finns ett särskilt infrastrukturanslag för större projekt som&lt;br&gt;gäller vägar, järnvägar och kollektivtrafikanläggningar. Den totala&lt;br&gt;planeringsramen uppgår till 20 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De objekt som hittills kommit till utförande ligger bl.a. längs europa-&lt;br&gt;vägarna E 3, E 4, E 6 och E 18 respektive inom stomjämvägsnätet.&lt;br&gt;Objekten kommer till stor del att startas under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av anslaget är 5,5 miljarder reserverade för de s.k. storstadupp-&lt;br&gt;görelsema. Förhandlingar pågår i syfte att nå slutliga överenskommelser.&lt;br&gt;De frågor som är föremål för dessa förhandlingar är för Stock-&lt;br&gt;holmsregionen bl.a. frågan om Öster- och Västerleden och frågan om&lt;br&gt;avgifter på biltrafiken. I Göteborg är bl.a. dragningen av väg E 6 förbi&lt;br&gt;Göteborg föremål för diskussioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys av verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens omläggning av den ekonomiska politiken innebär bl.a. en&lt;br&gt;ny syn på enskilt ägande, enskilt företagande och sparande samt en skärpt&lt;br&gt;konkurrenspolitik. På kommunikationsområdet innebär detta avreglering&lt;br&gt;samt att vissa verksamheter kommer att bolagiseras. I regeringens&lt;br&gt;proposition (1991/92:38) om inriktningen av den ekonomiska politiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aviseras vissa förslag i riktning mot en ökad marknadsanpassning och&lt;br&gt;konkurrens. Det gäller telemarknaden, televerkets bolagisering, sjöferten,&lt;br&gt;luftfartsverkets struktur och inrikesflygets avreglering. I 1992 års&lt;br&gt;budgetproposition aviseras också en avrelgering av postens verksamhet,&lt;br&gt;bolagisering av postverket och ökad konkurrens på järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1991 fettades beslut om att bidra till investeringar i flera stora&lt;br&gt;väg- och jämvägsprojekt. Bland dem kan nämnas utbyggnaden av&lt;br&gt;jämvägssystemet i Mälardalen och byggandet av en tunnel genom&lt;br&gt;Hallandsåsen samt delar av vägarna E3, E4 och E6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen angav våren 1991 inriktningen av trafikverkens planering&lt;br&gt;(prop. 1990/91:87, TU24, rskr. 286). Utgångspunkten för regeringens&lt;br&gt;förslag i budgetpropositionen (1991/92:100) är vidare riksdagens trafik-&lt;br&gt;politiska beslut år 1988, de av riksdagen festlagda riktlinjerna för 1990-&lt;br&gt;talets miljöpolitik och den miljöpolitiska strategi som läggs fram i 1992&lt;br&gt;års budgetproposition. Som grund för beslut om investeringar i vägar och&lt;br&gt;järnvägar bör i första hand ligga den analys som den statliga produktivi-&lt;br&gt;tetsdelegationen nyligen presenterat. Även miljömålen och strävan efter&lt;br&gt;regional balans måste beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det eftersatta underhållet av infrastrukturen är en fråga som kräver&lt;br&gt;omedelbara åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda behoven av medel till investeringar och underhåll i&lt;br&gt;infrastrukturen är omfettande och överstiger betydligt nuvarande&lt;br&gt;anslagsnivåer. Finansieringen av ökade investeringar i infrastrukturen kan&lt;br&gt;i begränsad omfettning ske genom införande av vägavgifter och olika&lt;br&gt;former av samfinansiering. Som ett led i regeringens tillväxtpolitik är det&lt;br&gt;därför nödvändigt att öka utgifterna för infrastruktursatsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också nödvändigt att vidta åtgärder som effektiviserar utnyt-&lt;br&gt;tjandet av befintliga resurser inom kommunikationssektorn. Avskaffandet&lt;br&gt;av konkurrensbegränsningar genom avreglering och avmonopolisering är&lt;br&gt;därför angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att skapa en avreglerad luftfertsmarknad med konkurrens&lt;br&gt;kommer att påskyndas. En ytterligare avreglering bör kunna ske under&lt;br&gt;år 1992. Arbetet med att anpassa myndighetsstrukturen till de förändrade&lt;br&gt;konkurrensförhållandena inom flygsektorn skall fortsätta med inriktning&lt;br&gt;på ett samlat förslag senast i nästa års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommande avregleringen och bolagi seringen främst på post-, tele-&lt;br&gt;och luftfertsområdena kan medföra vissa kostnader för att säkerställa&lt;br&gt;bl.a. statens sociala och regionalpolitiska åtaganden. Bakgrunden till detta&lt;br&gt;är att finansieringen av dessa åtaganden hittills har skett inom ramen för&lt;br&gt;bl.a. postens och televerkets totala verksamhet. Vid en avreglering&lt;br&gt;minskar sannolikt denna finansieringsmöjlighet vilket kan innebära att&lt;br&gt;nya lösningar måste sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;VII. Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92/93 Förändring till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomsnittlig procentuell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;------------------------------- förändring per år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93/94 &amp;nbsp;94/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/96 96/97 92/93-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90/91&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 544 -9 078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteadministrationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-163 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret och kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för statsskuldens förvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag och ersättningar till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 592 -2 504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag för bostadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 759 -3 578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bo stad sbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 287 -2 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Redovisades under riksdagen och dess myndigheter under denna tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** Fr.o.m. kalenderåret 1993 ingår vissa statsbidrag till kommunerna i det nya generella statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom finansdepartementets område domineras av transferingar&lt;br&gt;till bostadsbyggandet och kommunerna. Statens utgifter för räntebidrag&lt;br&gt;och investeringsbidrag påverkas främst av räntenivåer, ny och ombyggan-&lt;br&gt;dets omfattning samt produktionskostnadernas omfattning och utveckling.&lt;br&gt;Utgifterna består huvudsakligen av transfereringar till ägare av fler-&lt;br&gt;bostadshus och småhus. Transfereringar till kommunerna utgår i form av&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag. Bidragets utveckling påverkas av skattesatsänd-&lt;br&gt;ringar och utvecklingen av skatteunderlaget totalt sett. Konsumtionsut-&lt;br&gt;gifterna utgörs bl.a. av löneutgifter för framförallt skatteförvalting och&lt;br&gt;tullväsendet. Dessa utgifter styrs främst av löne- och prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen på anslaget täckning av merkostnader för löner och&lt;br&gt;pensioner m.m. styrs av de kollektivavtal om löner och andra anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor som träffas mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Avtal har träffats för tiden den 1 januari 1991 - den 31 mars 1993. För&lt;br&gt;tiden därefter saknas kollektivavtal. Lönesumman för statligt reglerade&lt;br&gt;tjänster exkl. lönekostnaderna vid de statliga affärsverken uppgår till ca&lt;br&gt;50 miljarder kronor inkl, sociala avgifter. Vaije procents löneökning&lt;br&gt;motsvarar således utgifter om drygt 500 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys av verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den nya organisation för skatteförvaltningen som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1991, med en gemensam skattemyndighet i varje län, har vid&lt;br&gt;flertalet myndigheter en ny inre organisation genomförts den 1 janauri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992. Syftet med omorganisationen är bl.a. att verksamheten skall&lt;br&gt;decentraliseras och bedrivas mera integrerat än tidigare för olika skatter&lt;br&gt;och avgifter. Detta förutsätter en omfördelning av resurser och kom-&lt;br&gt;petens som inte kan genomföras fullt ut under de första åren av alla&lt;br&gt;myndigheter. Arbetsformerna kommer i stället att förändras successivt&lt;br&gt;under den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 janauri 1992 tog kronofogdemyndigheterna över handläggningen&lt;br&gt;av mål om betalningsföreläggande och handräckning från tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition har arbetet med omställning och minskning&lt;br&gt;av den statliga administrationen inom RSVs verksamhetsområde&lt;br&gt;behandlats. Ett långsiktigt sparmål har för detta verksamhetsområde satts&lt;br&gt;upp för perioden t.o.m. budgetåret 1995/96. Budgetförslaget för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 innebär att vissa besparingar tas hem utöver vad som&lt;br&gt;följer av det generella besparingskravet. En fördjupad prövning av&lt;br&gt;verksamheten skall ske inför perioden 1993/94-1995/96 och det är därför&lt;br&gt;för tidigt att nu uttala sig om vilka krav på besparingar som totalt sett&lt;br&gt;bör ställas for perioden i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga resultatredovisning som RSV avgav i september 1991 ger&lt;br&gt;en uppfattning om hur styckkostnaden för viktigare slag av prestationer&lt;br&gt;har utvecklats från 1989 till 1990. Som exempel kan följande nämnas. I&lt;br&gt;taxeringsverksamheten är kostnaden per granskad deklaration 186 kr.&lt;br&gt;Inom uppbördsverksamheten uppgår samma kostnad, räknat per&lt;br&gt;skattsedel, till 119 kr. Kostnaden per hanterad deklaration inom&lt;br&gt;mervärdesskatteområdet uppgår till ca 120 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kronofogdemyndigheterna redovisar RSV för år 1990 en&lt;br&gt;kostnad på ca 18 kr. för vaije 100-lapp som levererats in till boigenären.&lt;br&gt;Uppgiften avser genomsnittlig kostnad för enskilda och allmänna mål.&lt;br&gt;Betalningar som under målets handläggning görs direkt till borgenären&lt;br&gt;ingår inte i beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av kostnaderna för statens skuld är räntekostnader. Dessa&lt;br&gt;redovisas på anslaget Räntor på statsskulden, m.m. under sextonde&lt;br&gt;huvudtiteln. Övriga kostnader för statskulden redovisas under anslagen&lt;br&gt;Riksgäldskontoret: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningskostnader och Riksgäldskontoret:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för upplåning och låneförvaltning. Vid analys av de totala&lt;br&gt;kostnaderna för statsskulden bör dessa kostnadskomponenter betraktas i&lt;br&gt;ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen av riksgäldskontorets största anslag, Kostnader för&lt;br&gt;upplåning och låneförvaltning, är mycket svår att förutsäga, då den totala&lt;br&gt;upplåningsvolymen påverkas direkt av utfallet på statsbudgeten.&lt;br&gt;Belastningen bör också, enligt ovan, ses tillsammans med belastningen&lt;br&gt;på anslaget Räntor på statsskulden m.m. Den trendmässiga belastningen&lt;br&gt;av anslaget bör dock vara ej ökad belastning. Detta motiveras av att&lt;br&gt;andelen hushållsupplåning verkar minska till fördel för andelen penning-&lt;br&gt;och obligationsupplåning som ökar. Hushållsupplåningen innefattar högre&lt;br&gt;provisionskostnader än penning- och obligationsupplåningen. Riksgälds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontoret arbetar dessutom med att effektivisera hanteringen av hushåll-&lt;br&gt;upplåningen vilket bör leda till en minskad belastning av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tullverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tullverksamheten är inne i ett omlättande förnyelse- och förändrings-&lt;br&gt;arbete. En central uppgift härvid är att genomföra datoriseringen av&lt;br&gt;import-, transit- och exportrutinema enligt planerna. I budgetpropositio-&lt;br&gt;nen 1991 uppställdes ett besparingskrav på totalt 300 milj. kr. under en&lt;br&gt;femårsperiod för tulldatasystemets finansiering. För den långsiktiga&lt;br&gt;konsekvenskalkylperioden redovisas de förväntade besparingarna hos&lt;br&gt;tullverket för att finansiera tulldatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostadsväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter inom bostadsväsendet domineras av räntebidrag för ny-&lt;br&gt;och ombyggnad av bostadshus. Vid ny- och ombyggnad täcker räntebi-&lt;br&gt;dragen skillnaden mellan den s.k. garanterade räntan och en beräknad&lt;br&gt;räntekostnad efter ny- eller ombyggnad. Fr.o.m. den 1 januari 1992&lt;br&gt;lämnas räntebidrag i princip oberoende av den faktiska finansieringen.&lt;br&gt;Under perioden fäller statens kostnader för räntebidraget vilket är en&lt;br&gt;effekt av ett sjunkande bostadsbyggande men främst av sjunkande&lt;br&gt;räntenivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag lämnas även till vissa underhålls-, reparations- och ener-&lt;br&gt;giåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd lämnas även till vissa ränte- och amorteringsfria tilläggslån&lt;br&gt;för vissa reparations-, och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bo-&lt;br&gt;stadsrättshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 17 december 1991 om bostadsbyggandets&lt;br&gt;finansiering år 1992 (prop. 1991/92:56, BoU9, rskr. 75). Beslutet&lt;br&gt;innebär i förhållande till tidigare gällande regler bl.a. att de särskilda&lt;br&gt;garanterade räntorna vid ombyggnad slopas och att enhetliga regler införs&lt;br&gt;för beräkning av den bidragsgrundande räntekostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för räntebidragen har under senare år undergått en&lt;br&gt;dramatisk utveckling vilket redovisar i nedanstående tabell. Denna&lt;br&gt;utgiftsökning förklaras av höga räntenivåer men också av den kraftiga&lt;br&gt;ökningen av bostadsbyggnadet och byggkostnadsutvecklingen under&lt;br&gt;senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgift för räntebidrag 1987/88 - 1991/92&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;87/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;87/88-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88/89 &amp;nbsp;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90/91 91/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 948 &amp;nbsp;5 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 349 6 536&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Beloppet för 1991/92 har beräknats&lt;br&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkallade därför en utredare som nyligen lagt fram ett&lt;br&gt;förslag om ett nytt system för stödet till bostadsfinansieringen efter 1992.&lt;br&gt;Statsrådet Lundgren kommer senare denna dag att redovisa ett förslag&lt;br&gt;som innebär en successiv minskning av räntebidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt investeringsbidrag lämnas fr.o.m. den 1 januari 1991 för ny-&lt;br&gt;och ombyggnad av permanenta bostäder. Bidraget har till syfte att kom-&lt;br&gt;pensera bostadsbyggandet för de ökade kostnader som följer av att&lt;br&gt;mervärdesskatten för byggnads- och anläggningsarbeten sedan den 1&lt;br&gt;januari 1991 tas ut utan reduktion. Som en följd av det förslag om&lt;br&gt;sänkning av mervärdesskatten som senare denna dag presenteras föreslås&lt;br&gt;att investeringsbidraget slopas från och med 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga ränte- och investeringsbidragen administreras av boverket&lt;br&gt;och länsbostadsnämnderna. Redan fattade beslut innebär minskade arbets-&lt;br&gt;uppgifter hos länsbostadsnämnderna och att en anpassning av organisa-&lt;br&gt;tionens storlek kommer att ske under tiden fram till den 31 december&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med utredningen av ett nytt förenklat finansieringssystem&lt;br&gt;kommer boverkets och länsbostadsnämndernas roll i sammanhanget att&lt;br&gt;ytterligare övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya regler som gäller fr.o.m. den 1 januari 1992 innebär att Statens&lt;br&gt;Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, får lämna fullständiga finan-&lt;br&gt;sieringslån i full konkurrens med övriga låneinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna bidrag till den kommunala sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anslagen omfattar skatteutjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;br&gt;och bidrag till kommuner med anledning av avskaffandet av den&lt;br&gt;kommunala företagsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningssystemet syftar till att utjämna de stora skillnader som&lt;br&gt;finns mellan enskilda kommuner resp, landsting i fråga om skattekraft&lt;br&gt;och kostnader för bedrivande av kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsavgiftema i nuvarande system har gått mot en allt&lt;br&gt;högre progressivitet, dvs. allt mer pengar har tagits från kommuner med&lt;br&gt;högt skatteunderlag för att finansiera bidragen till kommuner med lågt&lt;br&gt;skatteunderlag. Systemet i sin helhet omfattar ordinarie skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag, extra skatteutjämningsbidrag, allmän skatteutjämninsavgift samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild skatteutjämningsavgift. Det ordinäre skatteutjämningsbidraget Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;utgör ett ekonomiskt stöd till kommuner och landsting utan förbehåll Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;beträffande användning och utan koppling till viss verksamhet. Genom&lt;br&gt;detta bidrag garanteras kommunerna och landstigen ett viss skatteunder-&lt;br&gt;lag, dvs. antal skattekronor i förhållande till riksgenomsnittet. Därutöver&lt;br&gt;finns möjligheter att få extra skatteutjämningsbidrag på vissa särskilda&lt;br&gt;grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidragets utveckling påverkas, förutom av skattesats-&lt;br&gt;ändringar, dels av utvecklingen av det egna skatteunderlaget i enskilda&lt;br&gt;kommuner och landsting, dels av hur skatteunderlaget totalt sett&lt;br&gt;förändras. Under senare år har kommunerna och landstingen själva fått&lt;br&gt;finansiera bidragsökningama genom att betala skatteutjämningsavgifer till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén anser att det är angeläget att i&lt;br&gt;samband med införandet av ett nytt statsbidragssystem minska trans-&lt;br&gt;fereringarna mellan den statliga och kommunala nivån. Skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag, skatteutjämningsavgift samt bidrag till kommuner och landsting&lt;br&gt;med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen&lt;br&gt;utgör en del av denna rundgång av pengar och bör därför avskaffas så att&lt;br&gt;utjämningen av skattekraft mellan kommunerna fortsättningsvis enbart&lt;br&gt;sker genom att statliga medel tillförs kommunerna. Statsrådet Wibble&lt;br&gt;presenterar senare denna dag ett kommunalekonomiskt förslag med&lt;br&gt;anledning av kommunalekonomiska kommitténs betänkande, Kommunal&lt;br&gt;ekonomi i sammhällsekonomisk balans - statsbidrag för ökat handlings-&lt;br&gt;utrymme och nya samarbetsreformer SOU 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgifter som helt eller delvis redovisas utanför statsbudgeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statlig lokalförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde redovisas i&lt;br&gt;form av en rullande treårsplan. Planen omfattar medel för både bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten och fastighetsförvärv. Investeringarna inom hela byggnads-&lt;br&gt;styrelsens lokalhållningsområde förbudgetåren 1992/93-1994/95 beräknas&lt;br&gt;till 2,05 miljarder kronor per år. Byggnadsstyrelsen finansierar invest-&lt;br&gt;eringarna genom upptagande av lån i riksgäldskontoret till marknads-&lt;br&gt;mässiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Effekter av den internationella integrationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta integrationsarbetet har bedömts få effekter på det svenska&lt;br&gt;skattesystemet bl.a. vad gäller vägtrafikbeskattningen. Någon mera&lt;br&gt;väsentlig inverkan på arbetet inom skatteförvaltningen får förändringarna&lt;br&gt;i första hand om de innebär att någon skatt eller avgift helt avskaffas&lt;br&gt;eller att någon ny tillkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett måste man utgå från att internationella frågor i beskatt-&lt;br&gt;ningen kommer att bli mera vanliga än f.n., liksom indrivningsärenden&lt;br&gt;med utländsk anknytning. Skattemyndigheternas kontrollverksamhet kan&lt;br&gt;också komma att påverkas av ändrade regler för utlandsbetalningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även myndigheternas interna administration kommer att påverkas av&lt;br&gt;bl.a. ändringar i upphandlingsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nu dra några slutsatser om totala effekter av integrationsarbetet för&lt;br&gt;skatteförvaltningen och exekutionsväsendet, exempelvis vad gäller&lt;br&gt;utvecklingen av administrationskostnaderna, är knappast möjligt. Det kan&lt;br&gt;nämnas att regeringen i de särskilda direktiven för den fördjupade&lt;br&gt;anslagsframställning som RSV skall avge hösten 1992 har uppdragit åt&lt;br&gt;verket att belysa hithörande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt led i införandet av EG:s s.k. inre marknad är att några&lt;br&gt;tullformaliteter eller tullkontroller vid ett gränsöverskridande mellan två&lt;br&gt;EG-länder i princip inte längre skall förekomma. Den fortsatta västeuro-&lt;br&gt;peiska integrationsprocessen och ett framtida svenskt medlemskap i EG&lt;br&gt;kommer därför att medföra stora förändringar för tullverksamheten&lt;br&gt;framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse den 4 december 1991 till regeringen har generaltullstyrel-&lt;br&gt;sen dels redovisat en sammanfattning av pågående utrednings- och&lt;br&gt;analysarbete om tullen och EG, dels fört fram vissa grundläggande&lt;br&gt;synpunkter på hur tulluppgiftema bör hanteras i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;VIII. Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;92/93 Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 911 -18 779’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 700 -19 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högskoleutbildning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 043 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 874 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Fr.o.m. kalenderåret 1993 ingår vissa statsbidrag till kommunerna i det nya generella statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Större delen av utgifterna styrs främst av löne- och prisutvecklingen.&lt;br&gt;Sektorsbidraget till skolverksamheten beräknas för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;utifrån ett särskilt skolindex. I övrigt är det elevutvecklingen som i&lt;br&gt;huvudsak styr sektorsbidragets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skolväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Analys av verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har en betydande decentralisering skett inom&lt;br&gt;skolväsendet. Syftet har varit att göra skolan mer mål- och resultatorien-&lt;br&gt;terad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsbidraget, ett finansiellt stöd för driften av skolverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt statsbidragssystem för skolområdet infördes fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1991. Sektorsbidraget utgör ett generellt finansiellt stöd till driften av det&lt;br&gt;kommunala offentliga skolväsendet, dvs. grundskola, gymnasieskola och&lt;br&gt;kommunal vuxenutbildning. Beräkning av statsbidraget görs enligt olika&lt;br&gt;beräkningsmodeller för resp, skolform. I beräkningsmodellerna används&lt;br&gt;strukturella kriterier som bygger på offentlig statistik. Bidraget räknas&lt;br&gt;upp vatje budgetår med ett skolindex. Sektorsbidraget täcker ca 50 % av&lt;br&gt;kommunernas kostnader för ifrågavarande skolverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna, som sedan den 1 januari 1991 har det fulla arbetsgivar-&lt;br&gt;ansvaret för skolledare och lärare, har frihet att själva besluta om sin&lt;br&gt;skolorganisation och använda resurserna på bästa sätt för att nå upp till&lt;br&gt;de nationella mål som satts upp för skolverksamheten. Dessa fästställs av&lt;br&gt;regering och riksdag, bl.a. genom skollag och läroplaner. Enligt&lt;br&gt;skollagen skall kommunen anta en skolplan, av vilken bl.a. skall framgå&lt;br&gt;de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för skolverksamheten påverkas av elevutvecklingen. För&lt;br&gt;grundskolan visar prognoserna för elevutvecklingen under 1990-talet på&lt;br&gt;en ökning av elevantalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1 Barn i grundskolan uppdelat på skolstadium 1990-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-54.png" style="width:264pt;height:168pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att skolstarten skall göras mer flexibel fr.o.m.&lt;br&gt;läsåret 1991/92 på så sätt att vårdnadshavaren får avgöra om barnet skall&lt;br&gt;börja skolan det år barnet fyller sex år eller påföljande år. En övergångs-&lt;br&gt;tid om sex år tillämpas, under vilken kommunerna kan bestämma i vilken&lt;br&gt;takt sexåringar skall tas in i skolan. Denna möjlighet utnyttjades endast&lt;br&gt;av 2 % av samtliga sexåringar för innevarande budgetår. Antalet&lt;br&gt;sexåringar som börjar skolan kommer att påverka statsbidraget fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Under den kommande femårsperioden har uppskat-&lt;br&gt;tats att en utökning av sexåringarna i skolan kommer att ske med 10 %&lt;br&gt;varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen för gymnasieskolan är att alla ungdomar under 20 år&lt;br&gt;skall genomgår en treårig gymnasieutbildning. Kommunen är skyldig att&lt;br&gt;erbjuda varje 16-19-åring plats i antingen sin egen eller någon annan&lt;br&gt;kommuns gymnasieskola. En reformering av gymnasieskolan i denna&lt;br&gt;riktning inleds fr.o.m. läsåret 1992/93 och skall vara fullt genomförd&lt;br&gt;läsåret 1995/96 (prop. 1990/91:85, UbU 16, rskr. 356).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gymnasieskolans del beräknas bidraget per elev utifrån antalet&lt;br&gt;ungdomar i åldern 16-19 år i kommunen. Under 1990-talet sker en&lt;br&gt;nedgång i detta antal. Förändringen av populationen samt förhållandet&lt;br&gt;mellan antalet 16-åringar och antalet i den totala populationen framgår av&lt;br&gt;nedanstående diagram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2 Andelen 16-åringar i förhållande till målpopulationen ungdomar i&lt;br&gt;åldern 16-19 år&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-55.png" style="width:268pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitten (Dir. 1991:117) har till uppgift att utarbeta mål-&lt;br&gt;och riktlinjer för grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenut-&lt;br&gt;bildning samt förslag till tim- och kursplaner för grundskolan. Utgångs-&lt;br&gt;punkten skall vara att målen formuleras så att resultatet av undervis-&lt;br&gt;ningen kan värderas i förhållande till målen, såväl på riks- som kommun-&lt;br&gt;nivå och i de enskilda skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om lika behandling av kommunala skolor och&lt;br&gt;fristående skolor godkända for vanlig skolplikt. Fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1992/93 har därför bidraget till dessa skolor inräknats i sektorsbidraget,&lt;br&gt;varefter kommunen får fördela bidraget till alla skolor inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå beräknas&lt;br&gt;under ett särskilt anslag och för budgetåret 1992/93 har ca 190 milj.kr.&lt;br&gt;beräknats för dessa skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets resultatuppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt steg för att förbättra möjligheten till uppföljning på skolom-&lt;br&gt;rådet är det system för resultatorienterad uppföljning på nationell nivå&lt;br&gt;som skolverket har i uppdrag att utforma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningssystemet skall ge den information som behövs för att&lt;br&gt;ansvariga skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- få en adekvat bild av verksamhetens organisation, resursförbrukning&lt;br&gt;och resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- påverka verksamheten genom de styrmedel som står till buds på den&lt;br&gt;aktuella ansvarsnivån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- följa och bedöma om verksamheten utvecklas i riktning mot de&lt;br&gt;uppställda målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningssystemet skall påbörjas senast budgetåret 1992/93. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt nu kan överblickas påverkas inte skolområdet av vare sig EES-&lt;br&gt;avtalet eller Sveriges eventuella medlemsskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mtrksamhetens kostnader och anslagsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsbidraget täcker ca 50 % av kommunens kostnader för skol-&lt;br&gt;verksamhet. Uttryckt som bidrag per elev motsvarar detta i genomsnitt&lt;br&gt;ca 22 000 kr./elev i grundskolan. Kostnaden per elev i specialskolorna&lt;br&gt;är betydligt högre men har beräknats utifrån andra förutsättningar,&lt;br&gt;eftersom staten svarar för praktiskt taget samtliga kostnader där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under LK-perioden påverkas anslaget till skolan av de förslag som&lt;br&gt;kommer att föreläggas riksdagen med anledning av kommunalekonomiska&lt;br&gt;kommitténs betänkande (SOU 1991:98). Enligt kommitténs förslag skall&lt;br&gt;följande bidrag inordnas i det nya statsbidragssystemet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sektorbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bidraget till driften av särskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bidraget till driften av särvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bidraget till undervisning av invandrare i svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 9, s. 46) har&lt;br&gt;föreslagits att den av riksdagen beslutade statliga finansieringen av&lt;br&gt;kostnaderna för gymnasieskolans reformering inte genomförs under&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Den statliga finansieringen av reformen beräknas&lt;br&gt;dock genomföras fr.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Folkbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1991/92 infördes ett nytt system för statsbidrag till&lt;br&gt;folkhögskolor och studieförbund. Grundtanken i det nya systemet är att&lt;br&gt;övergå från regelstyrning till målstyrning. Statsbidraget ges till ett&lt;br&gt;folkbildningsråd som ett samlat finansiellt stöd till folkbildningen. Det&lt;br&gt;ankommer på folkbildningsrådet att fördela statsbidraget till studieförbund&lt;br&gt;och folkhögskolor med hänsyn till de av regering och riksdag lästställda&lt;br&gt;målen för folkbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget anvisas under ett anslag som inte får överskridas utan&lt;br&gt;godkännande av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Studiestöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för studiehjälp har för budgetåret 1992/93 beräknats till ca 2,3&lt;br&gt;miljarder kr. Utgiften är till största delen beroende av antalet studerande&lt;br&gt;på gymnasial nivå. I början av långtidsperioden beräknas antalet elever&lt;br&gt;i gymnasieskolan minska något. Under senare delen beräknas antalet&lt;br&gt;studiehjälpsberättigade elever däremot öka främst som en följd av att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesförberedande utbildningarna i gymnasieskolan förlängts till tre år.&lt;br&gt;Totalt under långtidsperioden beräknas en utgiftsökning på drygt&lt;br&gt;200 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Studiemedelsanslagets storlek beror i huvudsak av antalet studiemedels-&lt;br&gt;tagare, basbeloppets storlek, upplåningsräntan i Riksgäldskontoret samt&lt;br&gt;löneutvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlen består av bidrag och lån. Utgifterna för bidrag beräknas&lt;br&gt;öka med drygt 450 milj. kr. under långtidsperioden på grund av att&lt;br&gt;antalet nyböijarplatser i högskolan utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för lån är beroende av följande förhållanden. Den del av&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämndens ränteutgifter till Riksgäldskontoret som inte&lt;br&gt;täcks genom återbetalning av lån regleras genom ett bidrag över&lt;br&gt;statsbudgeten. Den totala skuldstocken ökar kontinuerligt under hela&lt;br&gt;långtidsperioden eftersom endast relativt få låntagare i det nya studie-&lt;br&gt;medelssystemet, som infördes den 1 januari 1989, har påböijat åter-&lt;br&gt;betalning i full omfattning. Detta medför en kraftig ökning av ränte-&lt;br&gt;utgifterna. Efter hand som fler låntagare övergår till förvärvsarbete ökar&lt;br&gt;också återbetalningarna. I slutet av perioden uppskattas den årliga&lt;br&gt;återbetalningen vara ca 1,2 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även räntenivån är av stor betydelse för anslagsbelastningen. En&lt;br&gt;procents förändring av Riksgäldskontorets utlåningsränta innebär vid&lt;br&gt;slutet av perioden en ökning resp, minskning med ca 380 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förra årets kompletteringsproposition framhölls att de långsiktiga&lt;br&gt;beräkningarna av studiemedelsanslagets utveckling var osäkra, eftersom&lt;br&gt;främst storleken på den årliga återbetalningen var svår att förutse.&lt;br&gt;Motsvarande gäller även nu.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vuxenstudiestöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöden finansieras genom utbildningsavgiften som under&lt;br&gt;1992/93 utgör 0,31 % av underlaget för arbetsgivaravgifter. Av avgiften&lt;br&gt;avser 0,27 % vuxenstudiestödsändamål. Anslaget för vuxenstudiestöd&lt;br&gt;uppgår under 1992/93 till 1,3 miljarder kr. Genom avgiften finansieras&lt;br&gt;också timersättning vid vissa vuxenutbildningar och ett visst bidrag till&lt;br&gt;folkbildningen. Inkomsterna från utbildningsavgiften är beroende av&lt;br&gt;löneutvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Högskola och forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Strukturella förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian &amp;quot;Fria universitet och högskolor&amp;quot; (DS 1992:1) har pre-&lt;br&gt;senterats en reformstrategi för universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbehandling av promemorian pågår och är en viktig del av&lt;br&gt;underlaget för de politiska beslut som senare under år 1992 skall lättas&lt;br&gt;av regering och riksdag i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande högskoleutbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;Högskolans grundutbildning bedrivs dels vid statliga universitet och&lt;br&gt;högskolor, dels vid kommunala och landstingskommunala vårdhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De faktorer som styr anslagen till högskolans grundutbildningar är den&lt;br&gt;totala dimensioneringen uttryckt i antalet nybörjarplatser (planeringsr-&lt;br&gt;amar), utbildningarnas längd samt kostnad per student. I anslagen ingår&lt;br&gt;kostnader för administration, bibliotek samt övriga kringkostnader för&lt;br&gt;högskoleenheterna. Staten ger ett bidrag till kommuner och landsting för&lt;br&gt;vårdhögskolornas utbildningar som motsvarar 25-30 % av de totala&lt;br&gt;kostnaderna för dessa utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning av antalet årsstudieplatser som skett i högskolan under de&lt;br&gt;senaste åren kan till stor del hänföras till grundskollärarreformen, som&lt;br&gt;innebar en förlängning av lärarutbildningen och till införandet av&lt;br&gt;ingenjörsutbildningen i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut om ökningar av högskolans dimensionering som riksdagen&lt;br&gt;tog beslut om under våren 1991 och hösten 1991 (tilläggsbudget I) samt&lt;br&gt;regeringens förslag till ökningar för budgetåret 1992/93 innebär en&lt;br&gt;sammanlagd ökning med 17 500 årsstudieplatser fram t. o. m. 1996/97.&lt;br&gt;I den proposition om lärarutbildning (prop. 1991/92:75) som regeringen&lt;br&gt;nyligen lagt fram föreslås ytterligare 1 450 nyböijarplatser, vilket under&lt;br&gt;femårsperioden innebär en ökning av antalet årsstudieplatser med 5 400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition meddelade utbildningsministern att han&lt;br&gt;avser att återkomma i den kommande treårsbudgeten med en utökning av&lt;br&gt;högskolan med ytterligare 8 000 nybörjarplatser. Därmed har målet om&lt;br&gt;18 000 nyböijarplatser under femårsperioden 1991/92-1995/96 uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för denna ökning av högskolans grundutbildning är&lt;br&gt;beräknad till 1 280 milj. kr. under perioden 1993/94 - 1996/97. Av detta&lt;br&gt;belopp är 118 milj. kr. kostnader för ökningar som riksdagen beslutat om&lt;br&gt;på eget initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare beslut av riksdagen kommer högskolornas anslag för&lt;br&gt;grundläggande utbildning fr.o.m. budgetåret 1993/94 att anvisas&lt;br&gt;högskolevis och övergå till treårigt ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen till den kommunala delen av högskolan kommer enligt förslag&lt;br&gt;i 1992 års budgetproposition att förändras under budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;Förslaget innebär att bidraget per utnyttjad årsstudieplats blir detsamma&lt;br&gt;för samtliga utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Forskning och forskarutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till forskning och forskarutbildning m.m. inom Utbildnings-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde uppgår innevarande budgetår till&lt;br&gt;drygt 7 miljarder kr. Fakultetsanslagen utgör härav ca 4 miljarder kr.&lt;br&gt;medan forskningsrådens anslag sammanlagt är drygt 1 miljard kr.&lt;br&gt;Ytterligare en omfettande post i forskningsbudgeten utgörs av de&lt;br&gt;ersättningar för kostnader i samband med klinisk utbildning och forskning&lt;br&gt;som utgår till vissa landstingskommuner/kommuner enligt avtal om&lt;br&gt;samarbete om läkarutbildning och forskning m.m., nära 1,4 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1990 om inriktningen av forskningspoli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiken. Beslutet omfattar treårsperioden 1990/91 -1992/93 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i regeringsdeklarationen klart markerat att förstärkta&lt;br&gt;insatser skall göras inom forskningen och forskarutbildning. Nästa&lt;br&gt;forskningsproposition planeras till våren 1993. Denna proposition skall&lt;br&gt;avse perioden 1993/94 - 1995/96. Berörda myndigheter utarbetar nu&lt;br&gt;underlag för propositionen. Förberedelserna för propositionen kommer&lt;br&gt;bl.a. också att omfatta överläggningar med regeringens forskningsbered-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den internationella integrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Internationell samverkan är en förutsättning för en kvalitativt högstående&lt;br&gt;forskning. Det internationella samarbetet har ökat väsentligt i omfattning&lt;br&gt;under den senaste tioårsperioden och även områden som tidigare var mer&lt;br&gt;&amp;quot;nationella&amp;quot; såsom viss humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning,&lt;br&gt;bedrivs i dag i ett nära samarbete med forskare i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det institutionella samarbetet, t.ex. i gemensamma forskningsanlägg-&lt;br&gt;ningar, omfattar i första hand Europa. EES-avtalet kommer att ytter-&lt;br&gt;ligare öka detta samarbete. EES-avtalet innebär att Sverige deltar fullt ut&lt;br&gt;i hela EG:s forskningsprogram. Antalet och andelen forskningsprojekt i&lt;br&gt;samarbete med enskilda forskargrupper i EG-länder kommer att öka&lt;br&gt;väsentligt under 1990-talet. Den höga kvaliteten på svensk forskning gör&lt;br&gt;att Sverige kommer att få en väsentlig &amp;quot;återbetalning&amp;quot; från EG i form av&lt;br&gt;omfattande projektdeltagande i ramprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges samarbete med grannländer i öst kommer att öka betydligt.&lt;br&gt;Detta kommer att ske både genom bilateralt samarbete mellan enskilda&lt;br&gt;universitet och högskolor och deras motsvarigheter i Baltikum och&lt;br&gt;Ryssland och genom större internationella samarbetsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;IX. Jordbruksdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk och trädgårdsnäring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biobränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;874&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna består till över hälften av transfereringar, främst stöd till&lt;br&gt;jordbruksföretag i samband med reformeringen av jordbrukspolitiken.&lt;br&gt;Konsumtionsutgifterna avser förvaltningskostnader, av vilka lantbruks-&lt;br&gt;universitetets kostnader utgör en stor del. Faktorer som är styrande för&lt;br&gt;utgifternas utveckling är framför allt löne- och prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys av verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den framtida jordbruks- och livsmedelspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudfrågorna för jordbruksdepartementet under de kommande åren är&lt;br&gt;arbetet med en reformering av den svenska jordbruks- och livsmedels-&lt;br&gt;politiken samt anpassning av politiken till medlemskap i EG och&lt;br&gt;resultatet av ett eventuellt GATT-avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om jordbruket i princip hållits utanför EES-avtalet mellan EG&lt;br&gt;och EFTA-ländema kommer det bilaterala jordbruksavtalet mellan&lt;br&gt;Sverige och EG inom EES ram att medföra ökade exportmöjligheter och&lt;br&gt;ökad konkurrens för svenskt jordbruk och livsmedelsindustri och därmed&lt;br&gt;påbörjad anpassning till EG-förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1990 om en ny livsmedelspolitik (prop.&lt;br&gt;1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Den livsmedelspolitiska reformen&lt;br&gt;fullföljs nu i enlighet med detta beslut. Det innebär att omställningen av&lt;br&gt;jordbruket genomförs med siktet inställt mot en bättre balans mellan&lt;br&gt;produktion och efterfrågan inom landet samtidigt med en satsning på&lt;br&gt;alternativ till dagens livsmedelsproduktion. Konsumenternas krav på&lt;br&gt;tillgång till ett varierat utbud av livsmedel av god kvalitet till rimliga&lt;br&gt;priser skall även tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att omställningen skall ske under socialt acceptabla former&lt;br&gt;beslutade riksdagen om en rad övergångsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det livsmedelspolitiska beslutet innebär bl.a. att jordbruket ges tillfälle&lt;br&gt;att under en femårig övergångsperiod anpassa och ställa om produktionen&lt;br&gt;till nya villkor. Ett viktigt inslag är omställningsstödet vilket syftar till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlätta varaktig omställning av åkermark till annan produktion än Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;livsmedelsproduktion. Stödet lämnas i form av villkorslån. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvillkoret är att marken är varaktigt omställd när den femåriga&lt;br&gt;övergångsperioden löper ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra övergångsåtgärder som finns är att lämna ett direkt inkomst-&lt;br&gt;stöd, anläggningsstöd vid plantering av lövskog och anläggning av&lt;br&gt;energiskog eller våtmarker, stöd till utslaktning av mjölkkor och stöd till&lt;br&gt;skuldsatta jordbrukare. Vidare finns ett temporärt exportfmansieringsstöd&lt;br&gt;för kött samt särskilda medel för rådgivning och utbildning av lant-&lt;br&gt;brukare. Sammanlagt beräknas kostnaderna för dessa övergångsåtgärder&lt;br&gt;samt de nya permanenta åtgärder som beslutats, däribland en utbyggd&lt;br&gt;livsmedelsberedskap, uppgå till 13,6 miljarder kronor för perioden&lt;br&gt;1991/92 — 1994/95. Huvuddelen av dessa kostnader uppstår under&lt;br&gt;periodens inledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet de närmaste åren inriktas på att följa upp reformen så att den&lt;br&gt;bidrar till att nå de olika målsättningarna för den nya politiken. Det är&lt;br&gt;därför av största vikt att följa prisutvecklingen inom jordbruks- och&lt;br&gt;livsmedsektom liksom utvecklingen av jordbruket, produktionens&lt;br&gt;regionala fördelning, struktur i övrigt liksom utvecklingen av komplement&lt;br&gt;och alternativ till traditionell produktion samt lönsamheten inom sektorn.&lt;br&gt;Omställningens betydelse för livsmedelsförsöijningsförmågan måste&lt;br&gt;följas. Uppföljningen gäller också omställningens omfattning och&lt;br&gt;påverkan på marknaden. En avgörande faktor för möjligheterna att nå de&lt;br&gt;uppställda målen är i vilken utsträckning den nya politiken leder till en&lt;br&gt;dämpad utveckling av produktionskostnader och konsumentpriser inom&lt;br&gt;livsmedelssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under år 1991 medförde att balans uppnåddes inom&lt;br&gt;animalieproduktionen. Även omställningen inom vegetabilieproduktionen&lt;br&gt;var framgångsrik. Konsumentprisutvecklingen för jordbruksprodukter var&lt;br&gt;väsentligt lägre än den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik innebar bl.a. att den&lt;br&gt;interna marknadsregleringen avskaffades med böijan den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Därmed avvecklades även de interna avgifterna som finansierade&lt;br&gt;regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet av svenskt jordbruk och livsmedelsindustri består nu i&lt;br&gt;huvudsak av ett gränsskydd. Sedan den 1 juli 1991 förs alla inflytande&lt;br&gt;införselavgifter vid import av jordbruksprodukter till statsbudgeten. Som&lt;br&gt;en följd av bl.a. Sveriges ansökan om medlemskap i EG tillsattes i&lt;br&gt;januari 1992 en kommission med uppdrag att förbereda en avstämning av&lt;br&gt;jordbrukets omställning. I sitt arbete skall kommissionen beakta effekter&lt;br&gt;och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tidpunkten för det&lt;br&gt;livsmedelspolitiska beslutet. Utgångspunkten för arbetet skall vara att&lt;br&gt;Sverige vid inträdet i EG skall ha en stark och konkurrenskraftig&lt;br&gt;jordbruksnäring och livsmedelsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Effekter av den internationella integrationen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot flertalet andra näringsgrenar hålls jordbruket och fisket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1-1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stort sett utanför den integrationsprocess som blir följden av EES-&lt;br&gt;avtalet. Jordbruket och fisket blir därför några av de stora frågorna i&lt;br&gt;samband med Sveriges förestående medlemskapsförhandlingar. EG-&lt;br&gt;medlemskapet kommer att medföra stora förändringar med bl.a.&lt;br&gt;anpassning av de svenska reglerna till EG:s regelverk och deltagande i&lt;br&gt;EG:s omfåttande finansieringssystem. Den gemensamma jordbrukspoli-&lt;br&gt;tiken (CAP) kommer sannolikt att vara avsevärt förändrad år 1995, då&lt;br&gt;Sverige tidigast kan vara EG-medlem. Förändringen är en följd både av&lt;br&gt;de interna reformsträvandena och den internationella utvecklingen&lt;br&gt;(G ATT-Uruguay rundan). Trots en utveckling mot avsevärt ökad&lt;br&gt;användning av direktstöd kommer marknadsinterventioner och exportsub-&lt;br&gt;ventioner med stor sannolikhet även fortsättningsvis vara viktiga&lt;br&gt;instrument i en reformerat CAP.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;GATT&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;GATT:s Uruguayrunda har på jordbruksområdet som mål att leda till ett&lt;br&gt;avtal om successiv och sänkning av stödet till jordbruket. Genom sänkta&lt;br&gt;exportstöd och gränsskydd är avsikten att få en stabilare och mer&lt;br&gt;livskraftig världsmarknad för jordbrukets råvaror. Genom att begränsa&lt;br&gt;de handelssnedvridande stöden medges en övergång till direkta stöd som&lt;br&gt;med större precision kan riktas mot viktiga mål t.ex. miljöbehov,&lt;br&gt;regionala och sociala behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till ett totalpaket för hela Uruguay rundan presenterades i&lt;br&gt;december 1991. Avsikten är att förhandlingarna skall avslutas under&lt;br&gt;våren. I totalpaketet ingår sänkning av intemstöd till jordbruket med&lt;br&gt;20 %. Gränsskydd och exportstöd skall dras ned med 36 %. Detta skall&lt;br&gt;göras under perioden 1993 — 1999. Mindre produktionspåverkande&lt;br&gt;stödformer undantas från neddragning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljöfrågor inom jordbruket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljömålet är en viktig faktor i det livsmedelspolitiska beslutet. Ett öppet&lt;br&gt;och levande kulturlandskap skall bevaras och jordbruket skall användas&lt;br&gt;som en resurs i miljöarbetet. Jordbruket skall producera livsmedel av hög&lt;br&gt;kvalitet och andra miljövänliga råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya livsmedelspolitiken förutsätter ett omfåttande ansvar för att&lt;br&gt;värna om de odlings- och kulturlandskap som bedöms som värdefulla&lt;br&gt;från kultur- eller naturvårdssynpunkt. Ett särskilt anslag för att bevara&lt;br&gt;vissa från natur- och kulturmiljövårdssynpunkt värdefulla odlingslandskap&lt;br&gt;har därför anvisats. För perioden 1990/91 — 1992/93 beslutade riksdagen&lt;br&gt;att totalt 550 miljoner kronor skulle anvisas, varav 250 miljoner kronor&lt;br&gt;avser budgetåret 1992/93. Det nya landskapsvårdsstödet skall således&lt;br&gt;användas till att säkerställa nationellt intressanta natur- eller kulturmiljö-&lt;br&gt;värden i landskapet. Regeringen har vidare givit naturvårdsverket i&lt;br&gt;uppdrag att i samråd med berörda myndigheter fortlöpande utvärdera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken. Riksdagen anvisade våren Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;1991 (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338) 58,1 miljoner kronor för att Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;förstärka miljöhänsynen i jordbruket med siktet inställt på att bevara vår&lt;br&gt;biologiska mångfald och utnyttja de positiva bidrag som näringen kan&lt;br&gt;lämna i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100 bil. 10 har föreslagits att 33 miljoner kronor&lt;br&gt;anvisas till sådana miljöförbättrande åtgärder som minskar växtnärings-&lt;br&gt;läckaget i jordbruket och som ger säkrare och minskad användning av&lt;br&gt;kemiska bekämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skogsbruk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den parlamentariskt sammansatta skogspolitiska kommittén skall&lt;br&gt;utvärdera politikens mål och medel samt föreslå de förändringar som&lt;br&gt;bl.a. utvärderingen kan föranleda. Kommittén skall lämna sina förslag&lt;br&gt;senast den 1 september 1992. Skogsnäringens betydelse för landets&lt;br&gt;ekonomi är fortfarande stor trots den lågkonjuktur som råder och att&lt;br&gt;konkurrensen på utlandsmarknaden har ökat. Denna betydelse är en&lt;br&gt;viktig utgångspunkt för kommitténs arbete. Andra viktiga frågor för&lt;br&gt;kommittén är skogens roll i den framtida energiförsöijningen samt&lt;br&gt;luftföroreningarnas påverkan och hänsynen till miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att höja kunskapsnivån i naturvård och ekologi och informera&lt;br&gt;om ett mera naturanpassat skogsbruk har skogsvårdsorganisationen&lt;br&gt;tillsammans med studieförbunden bedrivit en riksomfattande kampanj,&lt;br&gt;Rikare Skog.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fiske&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för den svenska fiskenäringen har förändrats väsentligt&lt;br&gt;de senaste åren framför allt genom en ökad internationalisering. Haven&lt;br&gt;har indelats i nationella fiskezoner vilket innebär att tyngdpunkten i det&lt;br&gt;svenska havsfisket har förskjutits från Västerhavet till Östersjön. Inom&lt;br&gt;EFTA har träffats en överenskommelse om en liberaliserad handel med&lt;br&gt;fisk och fiskprodukter. Mellan EFTA och EG har en överenskommelse&lt;br&gt;träffats om tillskapandet av ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde,&lt;br&gt;EES. Förhandlingar pågår även inom GATT. Vidare har stora föränd-&lt;br&gt;ringar skett i fiskbestånd och marknad vilket innebär stora påfrestningar&lt;br&gt;både för yrkesfisket och den svenska fiskberedningsindustrin. Ett exempel&lt;br&gt;är det vikande beståndet av torsk i Östersjön. Ett annat är det ökade&lt;br&gt;beroendet av att avsätta sill på marknaden samtidigt som efterfrågan&lt;br&gt;generellt sett är svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med de internationella överenskommelserna avvecklas&lt;br&gt;prisregleringsavgiften, som i dag helt finansierar prisregleringen, och alla&lt;br&gt;generella pristillägg inom prisregleringen på fisk i och med utgången av&lt;br&gt;budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisket utgör ett viktigt inslag vid de kommande förhandlingarna om ett&lt;br&gt;medlemskap i EG och förberedelserna inför dessa. Mot denna bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har regeringen i årets budgetproposition tillfört fiskeriverket 5,9 miljoner&lt;br&gt;kronor genom omprioriteringar för bl.a. kompetensförstärkning, informa-&lt;br&gt;tionsinsatser och investeringar i dataprogram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen av Sveriges lantbruksuniversitet är redovisad i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1991:101) Landskap Näring Kunskap. Det skall efter remissbe-&lt;br&gt;handling utgöra ett underlag för 1993 års forskningspolitiska proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag i forskningspropositionen 1990 anvisades ökade resurser&lt;br&gt;för skogs- och jordbrukets forskningsråd för perioden 1991/92 -&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verksamhetens kostnader och anslagsutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1992/93 — 1996/97 beräknas transfereringarna till&lt;br&gt;jordbruks- och skogsägare minska främst till följd av det livsmedels-&lt;br&gt;politiska beslutet inkl, företags- och branchstöd, med ca 2,7 miljarder&lt;br&gt;kronor från ca 4,2 miljarder kronor till ca 1,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:60 om skattepolitik för tillväxt ges näringspolitiken ett&lt;br&gt;nytt innehåll. Där redovisas ett antal besparingar bl.a. på företags- och&lt;br&gt;branschstöd. För jordbruksdepartementets verksamhetsområde innebär det&lt;br&gt;t.ex. att bidragen till jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering&lt;br&gt;och bidraget till fiskeoiganisationema avvecklas och att bidraget till&lt;br&gt;fiskevård halveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsavgiften avskaffas den 1 juli 1992. Härigenom kommer de&lt;br&gt;olika bidrag och verksamheter som finansieras med avgiften att successivt&lt;br&gt;avvecklas till den 1 juli 1994. Fr.o.m. budgetåret 1992/93 upphör&lt;br&gt;möjligheten att lämna bidrag till skogsfröplantager, skogsvägar och&lt;br&gt;skogsbrukarnas trygghetsförsäkring som ett led i besparingsarbetet. I&lt;br&gt;samma syfte minskas anslaget till översiktliga skogsinventeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt prop. 1990/91:150 om omställning och minskning av den statliga&lt;br&gt;administrationen redovisar departementet ett besparingsåtagande på 115&lt;br&gt;miljoner kronor under perioden 1991/92 -- 1993/94. Under den aktuella&lt;br&gt;perioden har bl.a. effekter av förenklingen av jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230) lett till administrativa besparingar på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;X. Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94 &amp;nbsp;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-226 -200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-99 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-132 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen inom arbetsmarknadsdepartementets område styrs&lt;br&gt;till stor del av pris- och löneutvecklingen. Statens utgifter är också starkt&lt;br&gt;beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden. De utgiftsstyrande&lt;br&gt;faktorerna kommenteras utförligare under varje rubrik på följande sidor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsmarknad m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad m.m. omfattar huvudparten av den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs vid arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;arbetsförmedlingen exkl. arbetsmarknadsinstituten. Övriga myndigheter&lt;br&gt;som ingår i området är AMU-gruppen, arbetsdomstolen, statens&lt;br&gt;förlikningsmannaexpedition och statens nämnd för arbetstagares&lt;br&gt;uppfinningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Analys av verksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna styrs i huvudsak av&lt;br&gt;utvecklingen på arbetsmarknaden. Även den allmänna löneutvecklingen&lt;br&gt;påverkar dock kostnaderna för åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande faktorer har bedömts som viktiga för den arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska verksamhetens effektivitet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Åtgärdssystemets sammansättning; I olika sammanhang har&lt;br&gt;framhållits att de efterfrågepåverkande åtgärdernas regelverk förhindrar&lt;br&gt;ett mer resultatorienterat och flexibelt arbetssätt. AMS har föreslagit att&lt;br&gt;de nuvarande efterfrågepåverkande åtgärderna slås samman till två s.k.&lt;br&gt;anställningsstöd. Ett förenklat åtgärdssystem skulle medföra admini-&lt;br&gt;strativa rationaliseringsvinster inom arbetsmarknadsverket (AMV). Att&lt;br&gt;systemet blir mer flexibelt, dvs. kan anpassas till den arbetssökandes&lt;br&gt;behov, bör dessutom resultera i en ökad effektivitet och sänkta åtgärds-&lt;br&gt;kostnader. Regeringen har givit riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att&lt;br&gt;ge förslag till förbättringar och förenklingar av dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med syfte att förenkla åtgärdssystemet och minska åtgärdskostnadema 1991/92:150&lt;br&gt;har förslag till förändringar av ungdomsåtgärderna redovisats i sär- Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;proposition (prop. 1991/92:124) under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Åtgärdsvolymens omfattning; I takt med ökad volym avtar åtgär-&lt;br&gt;dernas gränsavkastning. Det är dock oklart var gränsen går över vilken&lt;br&gt;AMV med bibehållen effektivitet inte kan sysselsätta fler arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. AMV:s resultatuppföljning; AMS anser att resultatuppföljningen&lt;br&gt;inom AMV måste förbättras avsevärt. Enligt RRV är AMV:s ADB-&lt;br&gt;rutiner för de olika åtgärderna svårhanterliga, vilket medför att upp-&lt;br&gt;följningar av resultat- och resursförbrukningen försvåras. RRV fram-&lt;br&gt;håller dock att regelverket för det nuvarande åtgärdssystemet utgör ett&lt;br&gt;problem för en effektiv användning av teknikstödet och för införandet&lt;br&gt;av nya tekniklösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt steg, för att förbättra möjligheterna till uppföljning, har dock&lt;br&gt;tagits genom att AMS, under de senaste budgetåren, successivt integrerar&lt;br&gt;de två datasystemen SEKIN (ekonomisk information) och UVAS&lt;br&gt;(verksamhetsstatistik) i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella integrationen, vare sig det gäller EES-avtalet eller&lt;br&gt;ett eventuellt EG-medlemskap, bedöms inte påverka arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitikens nuvarande utformning och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorns utgiftssida påverkas negativt när arbets-&lt;br&gt;sökande placeras i exempelvis ett kommunalt beredskapsarbete, efter-&lt;br&gt;som kommunen svarar för en andel av åtgärdens lönekostnad. Å andra&lt;br&gt;sidan påverkas den kommunala sektorns inkomstsida positivt av ökade&lt;br&gt;skatteintäkter, det arbete som personerna i åtgärderna utför samt genom&lt;br&gt;att socialbidragskostnadema minskar. Om resultatet för kommunerna blir&lt;br&gt;positivt eller negativt beror på &amp;quot;värdet&amp;quot; av det arbete som utförs av&lt;br&gt;personen i beredskapsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa budgetår anslås totalt ca 19 607 milj.kr. till konjunkturberoende&lt;br&gt;åtgärder. Dessa resurser beräknas motsvara mellan 135 000 och 140 000&lt;br&gt;personer i åtgärd per månad. Av medlen beräknas 70 % användas till&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning, vilket motsvarar 75 000 personer i utbildning&lt;br&gt;per månad. Antalet sysselsatta i beredskapsarbete, med rekryteringsstöd&lt;br&gt;och på inskolningsplats beräknas uppgå till 35 000 personer per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utombudgetära utgifterna under arbetsmarknad m.m. representeras&lt;br&gt;av statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöne-&lt;br&gt;ersättningen samt kostnaderna för KAS, vissa utbildningsbidrag och&lt;br&gt;utbildningsvikariaten. Dessa stöd finansieras till större delen med ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter men också genom en medlemsavgift, s.k. egenavgift&lt;br&gt;vars andel ökar under perioden via den s.k. arbetsmarknadsfonden. Den&lt;br&gt;snabbt stigande arbetslösheten samt finansiering av vissa arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder och utbildningsvikariaten har medfört att arbetsmark-&lt;br&gt;nadsfonden, trots en sexdubbling av egenavgiften, riskerar att tömmas&lt;br&gt;inom en snar framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör även nämnas sambandet mellan satsningar på aktiva åtgärder&lt;br&gt;och belastningen på arbetsmarknadsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetslivsfrågor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsområdet omfattar bl.a. arbetsmiljöfrågor, arbetslivsforskning,&lt;br&gt;arbetslivsfondemas verksamhet samt vissa arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;insatser för arbetshandikappade som yrkesinriktad rehabilitering och&lt;br&gt;vägledning, lönebidrag m.m. och Samhallgruppens verksamhet för&lt;br&gt;arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Analys av verksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsverket finansieras fr.o.m. 1992/93 helt av arbetarskydds-&lt;br&gt;avgiften i stället som för närvarande bara till en viss del. Medel anvisas&lt;br&gt;över statsbudgeten samtidigt som motsvarande belopp förs från arbetar-&lt;br&gt;skyddsavgiften till statens inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för arbetarskyddsverket styrs i huvudsak av statsmakternas&lt;br&gt;beslut om medel till verksamheten. Därvid har statsmakterna bl.a. att ta&lt;br&gt;hänsyn till vad som åligger verket enligt arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160) i fråga om tillsyn av arbetsmiljön, utfärdande av tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter m.m. samt förvaltningsuppgifter i övrigt. Okade krav&lt;br&gt;i arbetsmiljölagstiftningen från den 1 juli 1991 har bl.a. föranlett en&lt;br&gt;utökning av antalet tjänster vid yrkesinspektionen från samma tidpunkt.&lt;br&gt;Vidare påverkas kostnaderna av att verket fått utökade arbetsuppgifter&lt;br&gt;inför ett EES-avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiviteten i verksamheten behöver utvecklas ytterligare. Myndig-&lt;br&gt;hetsrollen behöver förstärkas och kraven på dokumentation av åtgärderna&lt;br&gt;i tillsynsarbetet upprätthållas. Verksamheten bör i högre grad inriktas mot&lt;br&gt;de mest belastade arbetsmiljöerna. System och metoder för utvärdering&lt;br&gt;av verksamheten behöver utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet föreslås fr.o.m. budgetåret 1992/93 få hela sin&lt;br&gt;basfinansiering över statsbudgeten. Ca 70 milj. kr. av intäkterna av&lt;br&gt;arbetarskyddsavgiften omfördelas från arbetsmiljöfonden till statsbud-&lt;br&gt;getens inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för verksamheten kommer att styras av statsmakternas beslut&lt;br&gt;om medel i och med att medlen helt anvisas över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiviteten i verksamheten bör stärkas genom ett tvärvetenskapligt&lt;br&gt;arbetssätt, starkare inriktning på problem i arbetsmiljön som ger upphov&lt;br&gt;till långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar och en sådan&lt;br&gt;spridning av forskningsresultaten att dessa kan leda till konkreta åtgärder&lt;br&gt;för bättre arbetsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering av institutets forskning görs bl.a. av från institutet&lt;br&gt;fristående sakkunniga och avser såväl forskningens kvalitet och pro-&lt;br&gt;duktivitet som dess relevans för riskerna i arbetsmiljön. En utvärdering&lt;br&gt;gjordes år 1985 och ytterligare en förbereds f.n..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1991/92 betalas olika former av lönesubventioner&lt;br&gt;vid anställning av arbetshandikappade från reservationsanslaget Särskilda&lt;br&gt;åtgärder för arbetshandikappade. Genom att det tidigare förslagsanslaget&lt;br&gt;ersatts med ett högstbestämt anslag ökar statsmakternas kontroll av&lt;br&gt;utgiftsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna under reservationsanslaget, totalt 6,2 miljarder 1992/93,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domineras av lönesubventioner. Utgifterna påverkas av arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläget, särskilt möjligheterna att placera sökande med arbetshandi -&lt;br&gt;kapp, och av det allmänna löneläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att öka effektiviteten i verksamheten har fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1991/92 regelsystemet för lönebidrag förändrats. I stället för bestämda&lt;br&gt;bidragsnivåer för olika kategorier arbetsgivare skall bidraget vara&lt;br&gt;flexibelt och bestämmas av den arbetshandikappade personens behov och&lt;br&gt;förutsättningar. Ett system med flexibla bidrag kan väntas öka omsätt-&lt;br&gt;ningen på platser bl.a. till följd av att beslut om bidrag föreslås gälla för&lt;br&gt;en begränsad tid och omprövas regelbundet. Ett syfte med förändringen&lt;br&gt;är vidare att den genomsnittliga kostnaden för lönebidragen skall bli&lt;br&gt;lägre, vilket ger en större sysselsättningseffekt av anvisade medel. AMS&lt;br&gt;har ålagts som ett resultatkrav att fler skall få arbete med hjälp av&lt;br&gt;lönebidrag. Det rådande svåra arbetsmarknadsläget kan dock väntas&lt;br&gt;försvåra möjligheterna att uppnå mer påtagliga ökningar av antalet&lt;br&gt;personer som bereds arbete inom ramen för anvisade medel till lönebi-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den yrkesinriktade rehabiliteringen, Ami-verksamheten, har som&lt;br&gt;resultatkrav att antalet arbetshandikappade som lämnar Ami och&lt;br&gt;arbetsförmedling och placeras i arbete eller utbildning inte får minska&lt;br&gt;jämfört med innevarande budgetår. Verksamheten vid arbetsmarknads-&lt;br&gt;instituten ses f.n. över av riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för Ami-verksamheten styrs — förutom av den allmänna&lt;br&gt;löneutvecklingen — av statsmakternas beslut om medel. Reservationerna&lt;br&gt;på anslaget har fortlöpande ökat, vilket bl.a. sammanhänger med&lt;br&gt;svårigheter att ersätta personalavgångar som skett till den avgiftsfinan-&lt;br&gt;sierade verksamhet som Ami och arbetsförmedlingen också bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väntetiderna före inskrivning vid Ami ökade budgetåret 1990/91&lt;br&gt;jämfört med föregående budgetår. Det försämrade arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;medför ökat behov av Ami:s väglednings- och rehabiliteringsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel till utbildningsbidrag till inskrivna sökande vid Ami anvisas&lt;br&gt;under ett särskilt anslag för att underlätta att bidraget vid yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering särskiljs från utbildningsbidrag i övrigt. Därigenom kan&lt;br&gt;den sammantagna kostnaden för Ami-verksamheten bättre överblickas&lt;br&gt;och relateras till resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om Samhalls verksamhet har nyligen förelagts riksdagen i&lt;br&gt;propositionen (1991/92:91) om ombildning av Samhall till aktiebolag,&lt;br&gt;m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsutvecklingen har hittills styrts dels av statsmakternas beslut om&lt;br&gt;maximal sysselsättningsvolym, dels av resultaten i företagsgruppens&lt;br&gt;affärsverksamhet, dels också av löneutvecklingen för de arbetshandi-&lt;br&gt;kappade arbetstagarna. De förändringar som avses gälla fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 innebär att medlen till Samhall anvisas på ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag i stället för som f.n. på ett förslagsanslag. Medlen skall heller&lt;br&gt;inte anvisas med en viss procent av lönekostnaden för de arbetshandi-&lt;br&gt;kappade utan med ett fest krontalsbelopp. Därigenom ökar statsmakternas&lt;br&gt;kontrollmöjligheter över utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav som ställs på Samhall är att de nya bolagen under en 1991/92:150&lt;br&gt;femårsperiod skall minska behovet av statligt bidrag, så att bidraget Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;(exkl. kostnader för Samhalls fastigheter) högst svarar mot lönekost-&lt;br&gt;naden för de de arbetshandikappade anställda. Den sammantagna&lt;br&gt;besparingen under femårsperioden kan skattas till ca 500 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rådande lågkonjunktur påverkas Samhallgruppens intäkter av&lt;br&gt;affärsverksamheten negativt. Okad internationell konkurrens bl.a.&lt;br&gt;avseende legotillverkning påverkar också Samhalls bidrag till kostnaderna&lt;br&gt;för verksamheten. Dock finns en betydande potential till effektivitets-&lt;br&gt;förbättringar dels genom ett ökat inslag av tjänsteproduktion, dels genom&lt;br&gt;en effektivare organisation av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den internationella integrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsverket påverkas i hög grad av det pågående internationella&lt;br&gt;integrationsarbetet, främst EES-avtalet, medan övriga myndigheter och&lt;br&gt;verksamheter inte påverkas i nämnvärd utsträckning. Ett omfåttande&lt;br&gt;arbete pågår således inom arbetarskyddsverket med anpassning av&lt;br&gt;svenska arbetsmiljöföreskrifter till de EG-regler som omfattas av EES-&lt;br&gt;avtalet. Förslag till ändringar av framför allt föreskriftsbemyndigandena&lt;br&gt;i arbetsmiljölagen har lämnats (Ds 1991/72) vilka skall ge förutsättningar&lt;br&gt;för EES-anpassningen genom arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen deltar även i ett omfettande standardiseringsarbete inom de&lt;br&gt;europeiska standardiseringsorganen CEN och CENELEC. Standardi-&lt;br&gt;seringsarbetet blir allt viktigare i den strävan till harmonisering av&lt;br&gt;tekniska regler som utgör en viktig del i det europeiska integrations-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utombudgetära frågor inom arbetslivsområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter på arbetslivsområdet som regleras utanför statsbudgeten&lt;br&gt;är arbetsmiljöfonden och arbetslivscentrum, som handhar forsknings-&lt;br&gt;frågor inom arbetslivsområdet. Sedan maj 1990 finns en arbetslivsfond&lt;br&gt;med uppgift att fördela medel från den fond med samma namn som avses&lt;br&gt;i 2 § lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift. Fonden består av dels en&lt;br&gt;central arbetslivsfond dels en regional arbetslivsfond i varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av verksamheten på arbetslivsområdet finansieras&lt;br&gt;genom arbetarskyddsavgiften, som f.n. utgör 0,35 % av avgiftsunder-&lt;br&gt;laget enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Medlen har hittills&lt;br&gt;använts för bidrag — via statsbudgeten — till arbetarskyddsverkets och&lt;br&gt;arbetsmiljöinstitutets verksamhet samt för att finansiera samhällets bidrag&lt;br&gt;till företagshälsovården. Den återstående delen går till arbetsmiljöfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella statsbidraget till företagshälsovården skall avvecklas den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1993. Därigenom kan arbetarskyddsavgiften sänkas med 0,18&lt;br&gt;procentenheter. Detta utrymme föreslås bli utnyttjat för en motsvarande&lt;br&gt;höjning av arbetsskadeavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regionalpolitik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitikens mål är att ge människor tillgång till arbete, service bilaga 1.1.2&lt;br&gt;och god miljö oavsett var de bor i landet. Politiken skall främja en rättvis&lt;br&gt;fördelning av ekonomiska resurser mellan olika delar av landet och bidra&lt;br&gt;till en rationell produktion och en god ekonomisk tillväxt i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter för direkta regionalpolitiska åtgärder består bl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. av stöd i samband med investeringar, åtgärder för företags- och&lt;br&gt;teknikutveckling samt glesbygdsinsatser. Det regionalpolitiska stödet till&lt;br&gt;företag syftar främst till att skapa varaktiga sysselsättningstillfällen i&lt;br&gt;regioner med undersysselsättning och arbetslöshet. Ökad vikt har på&lt;br&gt;senare år lagts vid åtgärder för att allmänt förbättra näringslivsmiljön i&lt;br&gt;dessa regioner vad gäller utbildning, kommunikationer, teknisk kompe-&lt;br&gt;tens m.m.. Dessa löpande regionalpolitiska åtgärder har i vissa fäll&lt;br&gt;kompletterats med särskilda insatser i regioner med omfattande struk-&lt;br&gt;turförändringar inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala utvecklingen påverkas av åtgärder inom så gott som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alla politikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;XI. Kulturdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94 &amp;nbsp;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 505 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur och massmedia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-82 -1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 424 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal anslag inom kulturdepartementets område avser förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader och dessa styrs främst av löne- och prisutvecklingen. I&lt;br&gt;övrigt består utgifterna bl.a. av produktionsstöd, konstnärsstöd och annat&lt;br&gt;verksamhetsstöd på kultur- och medieområdet samt, på invandrings-&lt;br&gt;området, av försörjningsstöd till asylsökande och statsbidrag till kommu-&lt;br&gt;nerna för mottagande av flyktingar. Dessa utgifter styrs främst av antalet&lt;br&gt;asylsökande, asylprövningstiden samt beviljat antal uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys av verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kultur- och mediefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kulturverksamheten anslås medel till centrala och regionala&lt;br&gt;myndigheter och institutioner, organisationer och föreningar m.fl. inom&lt;br&gt;områden teater, dans, musik, bibliotek, bildkonst, konsthantverk, arkiv,&lt;br&gt;museer och utställningar samt till konstnärsstöd och samekulturen. De&lt;br&gt;totala statsutgifterna för budgetåret 1992/93 beräknas uppgå till 2,9&lt;br&gt;miljarder kr. Kulturinstitutionerna finansierar en del av sin verksamhet&lt;br&gt;genom inkomster från entréavgifter m.m. Dock tillhör de svenska&lt;br&gt;institutionsteatrama de kraftigast subventionerade i Europa och biljett-&lt;br&gt;intäkterna utgör mindre än 10 procent av biljettintäktema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördjupade prövningen av kulturverksamheten sker inför budget-&lt;br&gt;året 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett översynsprojekt om styrfrågor, strukturer, ansvarsfördelning m.m.&lt;br&gt;inom den statliga kulturpolitiken kommer att genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom medieområdet handläggs frågor om radio och TV, film och&lt;br&gt;video, dagspress, kulturtidskrifter, fonogram, litteratur, bokhandel och&lt;br&gt;europeiskt mediesamarbete samt vissa stödinsatser till funktionshindrade.&lt;br&gt;De statliga utgifterna föreslås uppgå till 877 milj.kr. för budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1992 har riksdagen förelagts en proposition om Sveriges&lt;br&gt;Radio under åren 1993 - 1998. Propositionen innehåller förslag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio-företagens uppdrag, ekonomiska förutsättningar, ägarför-&lt;br&gt;hållanden, företagsform och organisation under en ny sexårig avtalsperiod&lt;br&gt;samt nytt huvudmannaskap för rundradionätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser senare i år förelägga riksdagen en proposition om&lt;br&gt;den statliga filmpolitiken. I propositionen, som bygger på ett betänkande&lt;br&gt;av utredningen om översyn av filmstödet, framläggs förslag om utform-&lt;br&gt;ningen av den statliga filmpolitiken efter utgången av år 1992, då det&lt;br&gt;nuvarande film- och vieoavtalet upphör att gälla. Resultatet av de&lt;br&gt;pågående förhandlingarna med olika intressenter inom film- och&lt;br&gt;videobranschen m.m. kommer att redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare planerar regeringen att till hösten lägga fram en proposition om&lt;br&gt;lokala reklamfinansierade ljudradiosändningar. Propositionen bygger på&lt;br&gt;en departementspromemoria som presenterades tidigare i vår och kommer&lt;br&gt;att innehålla förslag till regler och villkor för sådana sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stöd till litteratur, fonogram, dagspress och tidskrifter,&lt;br&gt;samt åtgärder inom massmedieområdet för funktionshindrade avses&lt;br&gt;förslag till treårsbudget läggas fram i budgetpropositionen år 1993 för&lt;br&gt;perioden 1993/94 - 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Invandring m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De huvudsakliga verksamhetsområdena är migrationspolitisk bevakning,&lt;br&gt;tillståndsprövning avseende invandring och medborgarskap, överföring&lt;br&gt;och mottagande av flyktingar, fördelning av statsbidrag till kommunerna&lt;br&gt;för mottagande av flyktingar och åtgärder för invandrares långsiktiga&lt;br&gt;integration i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsutvecklingen styrs främst av möjligheterna att i internationell&lt;br&gt;samverkan påverka migrationsrörelsema, antalet asylsökande, regel-&lt;br&gt;systemets tillämpning (andelen beviljade tillstånd), den tid de asylsökande&lt;br&gt;måste tillbringa i förläggningar i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd&lt;br&gt;samt de normer enligt vilka staten ersätter kommunerna när dessa tar&lt;br&gt;emot flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet asylsökande ökade successivt under senare delen av 1980-talet&lt;br&gt;för att kulminera budgetåret 1989/90 med 38 700 personer. Under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 sjönk antalet till ca 20 800 asylsökande för att under&lt;br&gt;innevarande budgetår åter öka. Såvitt nu kan bedömas kommer de&lt;br&gt;asylsökande att uppgå till 30 000 personer. Det finns ingen grund för att&lt;br&gt;vänta en ytterligare tillströmning av asylsökande under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som det nu är, tar asylprövningen orimligt lång tid och de nästan&lt;br&gt;regelmässiga överklaganden som görs förlänger vistelsetidema i&lt;br&gt;förläggning med åtskilliga månader. Under utredningstiden har de&lt;br&gt;asylsökande hittills inte haft rätt att försörja sig genom förvärvsarbete.&lt;br&gt;Detta har tvingat in dem i passivitet. Samhällets kostnader för deras&lt;br&gt;försörjning under förläggningsvistelsen är mycket stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avveckling av förläggningsplatsema under budgetåren 1991/92 och&lt;br&gt;1992/93 som i budgetpropositionen bedömdes möjlig, kommer inte att&lt;br&gt;kunna genomföras. Antalet platser i förläggningssystemet uppgick till 30&lt;br&gt;500 i januari 1991. Därefter sjönk beläggningen successivt och ett antal&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förläggningar kunde avvecklas. Utvecklingen vände emellertid under Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;hösten och i januari 1992 var beläggningen åter uppe i mer än 30 300 Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;platser. Till största delen beror detta på en kraftig uppgång av antalet&lt;br&gt;asylsökande från Jugoslavien. Förläggningsverksamheten innevarande&lt;br&gt;budgetår beräknas härmed kosta nästan 1,4 miljarder kr. utöver anvisat&lt;br&gt;anslag. Förläggningskostnadema budgetåret 1992/93 kan komma att&lt;br&gt;överstiga budgetpropositionens beräkningar med 1 357 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1992 kommer regeringen att påböija en översyn av det&lt;br&gt;nuvarande systemet för mottagande av asylsökande och flyktingar. Syftet&lt;br&gt;är att kunna förkorta vistelsetiden i flyktingförläggningar och i övrigt&lt;br&gt;göra mottagandet mer flexibelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i de åsyftande förändringarna överväger för närvarande en&lt;br&gt;särskild utredare under vilka förutsättningar och på vilka villkor&lt;br&gt;asylsökande bör få arbeta medan de väntar på beslut om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd. Utredarens arbete skall vara slutfört senast den 30 juni 1992.&lt;br&gt;Frågan om möjligheten att få arbetstillstånd på den reguljära arbets-&lt;br&gt;marknaden för den som själv kan ordna ett arbete har snabbehandlats&lt;br&gt;inom kulturdepartementet och nyligen redovisats i en promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redan beslutad förändring som syftar till snabbare avgöranden i&lt;br&gt;asylärenden är att utredningsansvaret i första instans förs över från&lt;br&gt;polisorganisationen till invandrarverket den 1 juli 1992. En särskild&lt;br&gt;överprövningsinstans, utlänningsnämnden, inrättades dessutom den 1&lt;br&gt;januari 1992 för att ta över huvudparten av de överklaganden som&lt;br&gt;tidigare prövats av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1991 får kommunerna en schabloniserad ersättning&lt;br&gt;för varje mottagen flykting. Härigenom stimuleras kommunerna att vidta&lt;br&gt;åtgärder för att göra flyktingarna självförsöijande. T.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1992/93 betalas övergångsvis statsbidrag ut till kommunerna för sådana&lt;br&gt;flyktingar som tagits emot inom ramen för det tidigare ersättnings-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långa handläggningstidema gör att färre personer med uppehållstill-&lt;br&gt;stånd än vad som beräknats f.n. kan flytta ut i kommunerna. Därmed&lt;br&gt;minskar omfattningen av de statsbidrag som avser ersättning till&lt;br&gt;kommunerna för deras kostnader för flyktingmottagandet. De minskade&lt;br&gt;statsbidragen beräknas sänka statens kostnader med 0,8 miljarder kr.&lt;br&gt;under innevarande budgetår. Utflyttningen till kommunerna nästa&lt;br&gt;budgetår är svårbedömbar, dels i fråga om omfattning, dels vad gäller&lt;br&gt;tidpunkterna. Någon reviderad bedömning av anslagsbehovet för&lt;br&gt;kommunersättningar i förhållande till budgetpropositionens beräkningar&lt;br&gt;görs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jämställdhetsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för att förverkliga målet i den femåriga handlingsplan för jäm-&lt;br&gt;ställdhet som antogs av riksdagen under våren 1988 (prop. 1987/88:105,&lt;br&gt;AU 17, rskr. 364) fortsätter även under budgetåret 1992/93. I propo-&lt;br&gt;sitionen om en ny jämställdhetslag, m.m. (prop. 1990/91:113, AU 17,&lt;br&gt;rskr. 288) föreslogs vissa årgärder för att förstärka och bredda handlings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planen. En samlad bedömning av resultaten av det pågående arbetet&lt;br&gt;kommer att göras under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av den nya jämställdhetslag som trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1992 såvitt avser jämställdhetsombudsmannens arbete kan närmare iakttas&lt;br&gt;först efter ytterligare något år. Myndigheten omfattas fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1993/94 av systemet med treårig budgetering, inför vilket en fördjupad&lt;br&gt;prövning av jämställdhetsombudsmannens medelsbehov kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Effekter av den internationella integrationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär bl.a. att systemet for kontroll av utförsel ur landet&lt;br&gt;av kulturföremål måste ses över och utvecklas. Denna och andra&lt;br&gt;kulturpolitiska aspekter på europaintegrationen skall studeras i särskild&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verksamhetens kostnader och anslagsutvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket är dimensionerat för en inströmning av ca 30 000&lt;br&gt;asylsökande. Denna basorganisation beräknas kosta 444 milj. kr..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förläggningsboendet kostar i genomsnitt 309 kr. per dygn. Försörj-&lt;br&gt;ningen av en asylsökande, som efter en utredningstid av tre månader får&lt;br&gt;uppehållstillstånd, kostar därmed staten nästan 28 000 kr. En asylsökande&lt;br&gt;som får avslag på sin ansökan och därefter överklagar till utlännings-&lt;br&gt;nämnden kan komma att vistas på förläggningen i ytterligare ett antal&lt;br&gt;månader. En total vistelsetid om sex månader kostar 56 000 kr. och ett&lt;br&gt;års förläggningsboende 113 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det schabloniserade statsbidraget till kommunerna för att de tar emot&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar ligger på 135 000 kr. för en vuxen&lt;br&gt;person och på 83 100 kr. för barn under 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;XII. Näringsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknologisk infrastruktur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De utgiftsdrivande faktorerna inom näringsdepartementet är främst pris-&lt;br&gt;och löneutvecklingen men utgifterna styrs också till stor del via politiska&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementets kärnverksamheter de kommande åren är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genomföra privatisering av statliga företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverka till ökad konkurrens och avreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverka till en gynnsam utveckling för småföretagen, särskilt nyföre-&lt;br&gt;tagandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge stöd till forskning och utveckling i och för näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverka till en tryggad energiförsörjning till internationellt konkur-&lt;br&gt;renskraftiga priser bl a genom effektivare energimarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Näringsdepartementets bilaga till budgetförslaget för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 markeras en kraftig förändring av tidigare verksamhet på&lt;br&gt;centrala områden. Det gäller det statliga ägandet och småföretags-&lt;br&gt;politiken. Det överordnade syftet med förändringarna inom dessa två&lt;br&gt;områden är att öka produktiviteten och tillväxten genom att stärka de&lt;br&gt;dynamiska krafterna i marknadsekonomin. Arbetet med att genomföra&lt;br&gt;privatisering av statliga företag har nu påböljats inom departementet.&lt;br&gt;Inriktningen mot avreglering och ökad konkurrens förstärks också genom&lt;br&gt;att departementet tillförts ansvaret för konkurrensfrågorna. På detta&lt;br&gt;område kommer en särskild proposition att föreläggas riksdagen hösten&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementets verksamhetsområden skiljer sig väsentligt åt när det&lt;br&gt;gäller graden av anslagsfinansiering och anslagens storlek. Mest&lt;br&gt;anslagsberoende är stödet till forskning och utveckling. Näringslivet med-&lt;br&gt;finansierar delar av denna verksamhet — t.ex. den kollektiva forskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samtidigt som ett visst återflöde av medel sker från stödet till produkt-&lt;br&gt;utveckling. Den kollektiva forskningens framtida organisation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktning kommer att behandlas i den forskningspolitiska propositionen Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;våren 1993. Näringslivets finansiella medverkan är ett sätt att säkerställa Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;den industrirelevans som är väsentlig från teknikpolitisk utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den forskningspolitiska propositionen kommer frågan om&lt;br&gt;industrirelevans att behandlas utförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst anslagsberoende är verksamhetsområdet förvaltning och&lt;br&gt;privatisering av statligt ägda bolag. Målet för denna verksamhet är att&lt;br&gt;tillföra statskassan omkring 10 miljarder kr. per år under den kommande&lt;br&gt;femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avveckling av bransch- och företagsstöd som föreslås i budget-&lt;br&gt;propositionen kommer att påverka näringsdepartementets utgifter för den&lt;br&gt;kommande femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av utgifterna inom departementets ansvarsområde&lt;br&gt;stämmer väl överens med den långsiktiga utgiftsstrategi som har&lt;br&gt;redovisats i finansplanen. Transfereringarna, dvs bransch- och före-&lt;br&gt;tagsstöd, minskar under den kommande femårsperioden. De anslags-&lt;br&gt;mässigt dominerande utgifterna för forskning och utveckling represen-&lt;br&gt;terar ett område som är prioriterat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verksamhetsanalys för delområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Privatisering av statligt ägda företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag skall 34&lt;br&gt;statligt ägda företag säljas. Regeringen har riksdagens bemyndigande att&lt;br&gt;genomföra privatiseringsarbetet. Agaransvaret för de olika statliga&lt;br&gt;företagen är fördelat mellan ett antal departement som också har ansvaret&lt;br&gt;för att genomföra privatiseringar inom sina resp, områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet är huvudman för såväl det största antalet berörda&lt;br&gt;företag som de största kommersiella företagen. Näringsministern har ett&lt;br&gt;speciellt koordineringsansvar för regeringens privatiseringsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen är att försäljningen skall inledas snarast fr.o.m. våren&lt;br&gt;1992 och successivt inriktas på en volym av ca 10 miljarder kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Marknads- och konkurrensfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenspolitiken omiåttar åtgärder för ökad konkurrens genom skärpt&lt;br&gt;lagstiftning, avreglering och förenklad normgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet omprövas fh. Under långtidsbudgetperioden&lt;br&gt;beräknas en ny förstärkt konkurrenslag träda i kraft. Detta ökar kraven&lt;br&gt;på att ur rättslig synpunkt bevaka konkurrensen på marknaden och&lt;br&gt;innebär delvis nya uppgifter för konkurrensmyndighetema. Samtidigt&lt;br&gt;kommer en ökad vikt att läggas vid arbetet med att främja konkurrens i&lt;br&gt;den offentliga sektorn samt att ompröva och avveckla sådana offentliga&lt;br&gt;regleringar som hindrar en effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av omprövningen av verksamhetsområdet effektiviseras&lt;br&gt;myndighetsstrukturen genom att uppgifter från statens pris- och konkur-&lt;br&gt;renverk och näringsfrihetsombudsmannen förs samman i en ny central&lt;br&gt;konkurrensmyndighet fr.o.m. den 1 juli 1992. Samtidigt effektiviseras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsernas arbete med konkurrensfrågor. Marknadsdomstolens roll&lt;br&gt;ses vidare över.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillväxtbefrämjande företagsutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En öveigripande uppgift för Näringsdepartementet är att analysera och&lt;br&gt;följa upp hur olika strukturella eller systemdefinierade förutsättningar&lt;br&gt;påverkar företagens produktivitet och tillväxt. En av de viktigaste struk-&lt;br&gt;turella förutsättningarna utgörs av den legala ramen, bl.a. reglerna om&lt;br&gt;olika företagsformer, konkurrenslagstiftningen, arbetsrätten och miljölag-&lt;br&gt;stiftningen. En annan viktig förutsättning är beskattningens utformning&lt;br&gt;och skattetryckets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens målsättning att med den legala ramen skapa&lt;br&gt;förutsättningar för ett effektivt fungerande näringsliv. I huvudsak skall&lt;br&gt;regleringar bara accepteras om de leder till effektivisering av markna-&lt;br&gt;derna. Statligt ägande och branschstöd skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små och medelstora företagen utgör en viktig källa till förnyelse av&lt;br&gt;ekonomin. Den särskilda uppmärksamhet som måste ägnas de små och&lt;br&gt;medelstora företagen framöver bör innefatta en strategi för att skapa&lt;br&gt;bättre allmänna förutsättningar for dessa företag. I småföretagsproposi-&lt;br&gt;tionen aviserades en översyn av arbetsrätten med särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;på småföretagens situation samt förslag om regelförenkling. Dessa frågor&lt;br&gt;utreds eller bereds fh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att förbättra förutsättningarna för riskkapitalförsöijning&lt;br&gt;för småföretagen. Målsättningen är att successivt bygga upp en effektiv&lt;br&gt;riskkapitalmarknad för småföretag utan statlig inblandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna har beslutat att inrätta sex regionala riskkapitalbolag som&lt;br&gt;initialt kommer att disponera 125 milj.kr. vardera. De har till uppgift&lt;br&gt;att genom främst tillskott av ägarkapital höja soliditeten och därmed&lt;br&gt;främja utvecklingen i små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra statliga eller halvstatliga riskfinansiärer är Norrlandsfonden och&lt;br&gt;de regionala utvecklingsfonderna. Finansieringskapaciteten i utveck-&lt;br&gt;lingsfonderna bör inriktas på nyetableringarna som är den kategori som&lt;br&gt;har svårast att erhålla finansiering på marknaden. Näringsdepartementet&lt;br&gt;har nyligen remitterat ett förslag om etableringslån som skall finansieras&lt;br&gt;av utvecklingsfonderna. Förslag om avveckling av de nuvarande&lt;br&gt;formerna för riskkapitaltillförsel har aviserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsfondens verksamhet kommer att avvecklas och förvalt-&lt;br&gt;ningen av medlen överlåtas till Företagskapital AB, som ägs gemensamt&lt;br&gt;av staten och affärsbankerna. En strävan är att få med privata ägare i&lt;br&gt;såväl de regionala riskkapitalbolagen som i Företagskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrifonden är en statlig stiftelse, vars uppgift är att med finansiella&lt;br&gt;insatser på hög risknivå stödja utveckling av nya produkter, processer&lt;br&gt;och system för industriell produktion. Stöd lämnas främst till små och&lt;br&gt;medelstora företag. Även Närings- coh teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;br&gt;disponerar vissa resurser för finansiering av utvecklingsprojekt med hög&lt;br&gt;teknisk risk i småföretag. Dessa verksamheter kommer att utredas under&lt;br&gt;våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991/92.1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Teknisk forskning och utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt område inom regeringens näringspolitik utgörs av industrire-&lt;br&gt;levant teknisk FoU. Teknisk FoU är av grundläggande betydelse för ökad&lt;br&gt;produktivitet, förnyelse och tillväxt i industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar i EGs ramprogram för industriell teknisk FoU. EG&lt;br&gt;finansierar som regel halva kostnaden för projekten och den andra halvan&lt;br&gt;finansieras nationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av grundläggande betydelse för att forskningens kvalitet och relevans&lt;br&gt;skall kunna tryggas är att den utvärderas och att vunna erfarenheter tas&lt;br&gt;till vara. NUTEK och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR)&lt;br&gt;kommer bl.a. att lämna fördjupade analyser den 10 maj och Statens råd&lt;br&gt;för byggnadsforskning (BFR) den 1 september 1992 i enlighet med givna&lt;br&gt;direktiv. NUTEK kommer bl.a. att redovisa resultatanalyser beträffande&lt;br&gt;satsningar på stöd till samverkan högskola-industri, stöd till högskolor,&lt;br&gt;kollektiv forskning samt demonstrationsinsatser på eneigiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild grupp för utvärdering av FoU på energiområdet kommer&lt;br&gt;att komplettera sektorsorganens redovisningar och analyser av ener-&lt;br&gt;giforskningens roll och inriktning. En delredovisning skall göras den 1&lt;br&gt;september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den forskningspolitiska propositionen kommer även utredningar&lt;br&gt;om informationsteknologin, kollektiv forskning och kunskapsförsörj-&lt;br&gt;ningen inom skogsindustrin att behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största delen av satsningarna på rymdverksamhet görs inom&lt;br&gt;europeiskt samarbete genom deltagande i European Space Agency (ESA).&lt;br&gt;ESAs samarbetsprogram omfattar grundforskning, praktiska tillämpningar&lt;br&gt;och utveckling av rymdtransportsystem. Vid ett ministermöte i Madrid&lt;br&gt;i slutet av år 1992 skall beslut fettas bl.a. om budget och finansiering av&lt;br&gt;verksamheten för de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Energimarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Väsentliga inslag i energipolitiken är att, med beaktande av grundläg-&lt;br&gt;gande miljökrav, främja utvecklingen av energimarknader som präglas&lt;br&gt;av ökad konkurrens och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra viktiga uppgifter inom energiområdet är uppfyllandet av Sve-&lt;br&gt;riges åtaganden inom det internationella energisamarbetet, bl.a. olje-&lt;br&gt;beredskap inom IEA, och den harmoniseringsprocess som krävs inför ett&lt;br&gt;medlemsskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi- och miljöskatternas nivåer och strukturer kommer att behöva&lt;br&gt;ses över av flera skäl. Bl.a. bör en anpassning ske till en utveckling på&lt;br&gt;dessa områden som pågår inom EG. Detta berör även skattenedsätt-&lt;br&gt;ningssystemet för den energiintensiva industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest framträdande arbetsuppgiften inom energiområdet de&lt;br&gt;närmaste åren är avregleringen av elförsörjningssystemet i syfte att skapa&lt;br&gt;en elmarknad med konkurrens. Ett viktigt steg har redan tagits med&lt;br&gt;bolagiseringen av Vattenfell och avskiljandet av storkraftnätet med ut-&lt;br&gt;landsförbindelserna. En översyn av bl.a. ellagen blir nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nära anpassning till EGs kommande regler måste ske inom elmark-&lt;br&gt;naden. Inom EG finns i dag stora skillnader mellan ländernas elmark-&lt;br&gt;nader. Föreslagna förändringar inom EG har mött motstånd och takten&lt;br&gt;i förändringsarbetet är svår att förutse. Målen ökad öppenhet och&lt;br&gt;konkurrens, är dock klara. Det finns fördelar för Sverige att i dessa&lt;br&gt;avseenden ligga &amp;quot;före&amp;quot; EG i utvecklingen. Det fortsatta utrednings-&lt;br&gt;arbetet kommer att sträcka sig in i nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Teknologisk infrastruktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målet bör vara att begränsa den statliga verksamheten till de områden där&lt;br&gt;endast staten kan ta det nödvändiga ansvaret och att anpassa förhållan-&lt;br&gt;dena och regelsystemen i Sverige till de som råder inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den europeiska utvecklingen inom området provning&lt;br&gt;och certifiering med öppna system och ökad konkurrens mellan kom-&lt;br&gt;petenta organ har en särskild utredare utsetts för att överväga en&lt;br&gt;begränsning av statens engagemang inom provnings- och mätteknik samt&lt;br&gt;anslutande verksamheter bl.a. inom Statens provningsanstalt. I prop.&lt;br&gt;1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag m.m. föreslås bl.a.&lt;br&gt;att riksprovplatsema AB Svensk Anläggningsprovning och SEMKO&lt;br&gt;privatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid riksprovplatsema är i princip avgiftsfinansierad,&lt;br&gt;liksom tillsyns-, kontroll- och patentverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen av byggsektorn skall genomföras. Beträffande ansvars-&lt;br&gt;frågorna är det viktigt att dra en klarare gräns mellan samhällets och&lt;br&gt;enskildas ansvar för de färdiga byggnadernas egenskaper och att skärpa&lt;br&gt;producenternas ansvar för sådana fel och brister i byggnaderna som kan&lt;br&gt;hänföras till produktionsstadiet. Ansvarsfrågorna har vidare ett nära&lt;br&gt;samband med problemen kring s.k. sjuka hus och inomhusmiljön.&lt;br&gt;Byggnormerna skall endast ange nödvändiga funktioner. Inslagen i&lt;br&gt;detaljreglering i övrigt avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utombudgetära utgifter/åtaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Systemen avseende exportfinansiering, varv och industrigarantier som&lt;br&gt;Näringsdepartementet ansvarar för är under avveckling eller utfåsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att ännu ange vilket värde de statsägda företagen&lt;br&gt;representerar, men ett rimligt antagande är att företagen under&lt;br&gt;Näringsdepartementet exkl. Vattenfåll och Domänverket uppgår till ca&lt;br&gt;28-30 miljarder kr. före försäljningskostnader. Vattenfåll har värderats&lt;br&gt;till 50-100 miljarder kr. och Domänverket är mot bakgrund av den&lt;br&gt;nedåtgående trenden på skogsprisema mycket svårt att värdera. För båda&lt;br&gt;företagen kommer utförsäljningen att ta lång tid. Några större intäkter&lt;br&gt;torde inte inflyta förrän under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den internationella integrationens betydelse för&lt;br&gt;departementets verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den internationella integrationen har stor betydelse för departementets&lt;br&gt;verksamhet på två sätt. Det första är att näringslivets internationalise-&lt;br&gt;ring och därmed sammanhängande sammanflätning av olika länders&lt;br&gt;ekonomier starkt påverkar förutsättningarna för FoU-stöd, företags-&lt;br&gt;utveckling, energimarknadernas funktionssätt m.m. Det andra är att den&lt;br&gt;politiska integrationen genom EES-avtal och EG-anslutning påverkar&lt;br&gt;utgifter och regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Forskning och utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett motiv för ett ökat internationellt samarbete är att forskningen i vissa&lt;br&gt;fall är så kostnadskrävande att få länder ensamma kan ta det ekonomiska&lt;br&gt;ansvaret. Genom internationellt samarbete kan vidare en arbetsfördelning&lt;br&gt;uppnås och kvaliteten på forskningen utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete krävs också för att kunna förutse viktiga&lt;br&gt;framtida teknikområden för svensk industri och inrikta FoU-verksam-&lt;br&gt;heten på dessa områden, så att forskningsresultaten kan omsättas i&lt;br&gt;konkurrenskraftiga produkter. Företagen sköter i hög grad själva de&lt;br&gt;internationella kontakter som krävs för deras verksamhet. Ibland kommer&lt;br&gt;dock krav på agerande från statens sida. Exempel är sådana fall av&lt;br&gt;mellanstatligt samarbete där industrin har stort intresse för att medverka&lt;br&gt;(ESA, Eureka, EGs FoU-program).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet ger direkta effekter på departementets verksamhet,&lt;br&gt;budgetmässigt och arbetsmässigt. För FoU-området blir de direkta&lt;br&gt;kostnaderna, i form av avgifter till EG, i storleksordningen 500 milj.kr.&lt;br&gt;årligen när fullt deltagande uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet betyder också nya beslutsstrukturer på Europa-planet, vilka&lt;br&gt;kräver samordning både på departements- och myndighetsnivå. EES-&lt;br&gt;avtalet ger tillträde till EGs ramprogram för forskning och utveckling. De&lt;br&gt;enskilda programmen är i hög grad industriellt inriktade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Marknads- och konkurrensfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten påverkas i stor utsträckning av den västeuropeiska in-&lt;br&gt;tegrationen. En ökad frihandel leder till ett närmande mellan konkur-&lt;br&gt;rens- och handelspolitiken. Konkurrensmyndighetema får vidare upp-&lt;br&gt;gifter inom ramen för det internationella konkurrensrättsliga regelsyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Företagsutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För de små och medelstora företagen innebär ett EG-medlemskap att&lt;br&gt;tillträdet till en stor marknad underlättas. Detta kommer att totalt sett ha&lt;br&gt;en positiv effekt på tillväxten och produktiviteten. Ett naturligt led i&lt;br&gt;denna förändring är också att konkurrensen och omvandlingstrycket i&lt;br&gt;Sverige kommer att öka bl.a. genom att europeiska företag böljar be-&lt;br&gt;arbeta den svenska marknaden mer intensivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Teknologisk infrastruktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EGs direktiv som utformats enligt den sk nya metoden för harmonise-&lt;br&gt;ring av medlemsstaternas lagstiftning avseende varor innehåller endast&lt;br&gt;allmänt hållna krav för vad produkterna skall uppfylla i säkerhetshän-&lt;br&gt;seende. Tekniska specifikationer utformas genom europeiska har-&lt;br&gt;monierade standarder utarbetade av de europeiska standardiserings-&lt;br&gt;organen. För svensk standardiseringsverksamhet innebär detta att&lt;br&gt;europeiska standarder måste prioriteras. Företagen har ett självklart&lt;br&gt;intresse av att medverka för att se till att standarderna utformas så att&lt;br&gt;deras varor och tjänster accepteras på marknaden. Myndigheterna måste&lt;br&gt;också medverka för att bevaka att standarderna utformas i enlighet med&lt;br&gt;kraven på säkerhet med avseende på liv, hälsa, egendom och miljö.&lt;br&gt;Resurser som tidigare avsatts till arbete med föreskrifter bör ompriorite-&lt;br&gt;ras till standardiseringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången från nationella regelverk till europeiska direktiv och stan-&lt;br&gt;darder kommer att innebära styrning av en större regelmassa. Vinsten är&lt;br&gt;att denna gäller överallt inom den inre marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Energimarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet accepterar EFTA-ländema EGs lagstiftning för&lt;br&gt;handel och konkurrens. Avtalet innehåller ett stort antal direktiv och&lt;br&gt;regleringar. De viktigaste för elförsöijningsområdet är transiterings-&lt;br&gt;direktivet och innehållet i direktivet om pristransparens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett utkast till direktiv om en gemensam lagstiftning för den interna&lt;br&gt;elmarknaden som behandlades vid ett energi rådsmöte i oktober 1991&lt;br&gt;föreslogs ett regelsystem för att möjliggöra tredje parts tillträde till de&lt;br&gt;elektriska näten (Third Party Access, TPA). Den inre marknaden med&lt;br&gt;TPA skall vara genomförd i december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omstrukturering av den svenska elmarknaden som inletts med&lt;br&gt;bolagiseringen av Vattenfall och inrättandet av Svenska Kraftnät för&lt;br&gt;driften av storkraftnätet ligger väl i linje med utvecklingen i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom EG på att utforma en gemensam skattepolitik berör&lt;br&gt;punktskatter och miljöskatter på bl.a. energi. Samtidigt arbetar man också&lt;br&gt;med att utforma andra medel för att begränsa utsläppen av klimatpåver-&lt;br&gt;kande ämnen, främst koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;XIII. Civildepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;92/93- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94 &amp;nbsp;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-121 -18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-17,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet anslag som civildepartementet svarar för på statsbudgetens&lt;br&gt;utgiftssida avser förvaltningskostnader för myndigheterna. Pris- och&lt;br&gt;löneutvecklingen är således en faktor av avgörande betydelse för kost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen inom departementets område. De avtal som träffas&lt;br&gt;mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden har särskild betydelse&lt;br&gt;i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Länsstyrelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas verksamhet berör de flesta departement. Civildepar-&lt;br&gt;tementet svarar för att samordna, följa upp och utvärdera verksamheten&lt;br&gt;medan övriga fäckdepartement svarar för &amp;quot;beställarfunktionen&amp;quot; när det&lt;br&gt;gäller verksamheten inom länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Påverkan av den internationella integrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom den stora bredden i länsstyrelseverksamheten kan den internatio-&lt;br&gt;nella integrationen förväntas påverka länsstyrelserna på många olika&lt;br&gt;sätt. En informell arbetsgrupp mellan civildepartementet och utrikes-&lt;br&gt;departementet håller för närvarande på med att kartlägga och undersöka&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Viktigare riksdags- och regeringsbeslut som påverkar&lt;br&gt;länsstyrelseverksamheten under LK-perioden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår ett trettiotal utredningar som i större eller mindre&lt;br&gt;grad berör verksamhet inom länsstyrelserna. De viktigaste är Regionut-&lt;br&gt;redningen (C 1991:09) och Västsverigeutredningen (C 1991:08). Som&lt;br&gt;framgår av årets budgetproposition (bil. 14, s. 9) kommer dessa utred-&lt;br&gt;ningar att efter sommaren 1992 avlösas av en parlamentarisk beredning&lt;br&gt;för det fortsatta arbetet med såväl den regionala verksamhetens uppbyg-&lt;br&gt;gnad som landets indelning i län. Resultatet av detta och annat utred-&lt;br&gt;ningsarbete kan inte nu bedömas i verksamhetsmässiga termer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Svenska kyrkan och andra trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av statsbidragen till de fria trossamfunden bör prövas i&lt;br&gt;samband med en allmän översyn av statsbidragen till folkrörelserna.&lt;br&gt;Anslaget påverkas inte av några automatiskt verkande faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det kyrkliga området aktualiseras frågan om relationerna mellan&lt;br&gt;staten och svenska kyrkan genom att ERK-utredningen nyligen avgett&lt;br&gt;sitt slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Folkrörelser och kooperationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En översyn av statens bidragsgivning till folkrörelserna skall övervägas&lt;br&gt;efter det att Lotteriutredningen (C 1991:01) lämnat sitt betänkande i&lt;br&gt;september 1992. Detta kommer att handla om en total översyn vad&lt;br&gt;gäller bidrag, avgifter och skatter som gäller föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till allmänna samlingslokaler skall ses över i syfte att åstad-&lt;br&gt;komma att stödet i framtiden skall vara effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till Kvinnoorganisationernas centrala verksamhet kommer att&lt;br&gt;utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsumentpolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En översyn görs på det konsumentpolitiska området. Den kommer att&lt;br&gt;omfatta inriktningen av verksamheten, omfattningen av det statliga&lt;br&gt;åtagandet samt den organisatoriska strukturen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ungdomsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd är föremål för en översyn inom ramen för en utred-&lt;br&gt;ning (c 1991:06) om statens insatser inom barn- och ungdomsrådet.&lt;br&gt;Förslagen skall presenteras före utgången av april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av målen för samhällets stöd till barn- och ungdomsorga-&lt;br&gt;nisationerna aviserades i årets budgetproposition. Sedan tidigare pågår&lt;br&gt;ett arbete med att utarbeta ett mer målrelaterat system för stödet. En&lt;br&gt;samordning av dessa åtgärder kommer nu att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige får genom ett EES-avtal möjlighet att bli medlem i ungdoms-&lt;br&gt;utbytesprogrammet Youth for Europé fr.o.m. den 1 januari 1993. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för budgetåret 1992/93 återfinns medel för detta&lt;br&gt;första halvåret (3 mkr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;XIV. Miljö- och naturresursdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;br&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljövård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdata och lantmäteri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksrevisionsverket och Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgiftsstyrande faktorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av utgifterna på denna huvudtitel avser konsumtion, som i&lt;br&gt;sin tur till största delen består av löner. De största övriga utgifterna är&lt;br&gt;investeringar i mark för naturvård, bidrag till länsstyrelser och kom-&lt;br&gt;muner för kalkning av försurade sjöar samt bidrag för landskaps-&lt;br&gt;vårdande åtgärder. Åtgärder för sanering och återställning av miljöska-&lt;br&gt;dade områden hör också hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av de statliga utgifterna inom miljö- och naturresurs-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde är avgiftsfinansierade och redovisas&lt;br&gt;inte i tabellen ovan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Analys av verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitikens mål och inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har våren 1991 lagt fäst mål och riktlinjer för miljöpolitiken&lt;br&gt;(prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). I regeringsförklaringen anges att&lt;br&gt;alla har rätt att få leva i en god miljö. Den ekonomiska och tekniska&lt;br&gt;utvecklingen skapar goda möjligheter för omställningen till mindre&lt;br&gt;resurskrävande och miljöbelastande produktions-, eneigi- och trans-&lt;br&gt;portsystem. Miljöpolitiken måste utgå från vad naturen långsiktigt tål.&lt;br&gt;Försiktighetsprincipen måste därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen 1992 (prop. 1991/92:100 bil: 15)&lt;br&gt;redovisat sin miljöpolitiska strategi. En av regeringens viktigaste&lt;br&gt;uppgifter är att verka för en långsiktig och hållbar utveckling till ett&lt;br&gt;samhälle med frisk luft och rent vatten, levande sjöar, skogar och ett&lt;br&gt;varierat odlingslandskap. Därigenom säkerställs en hälsosam miljö,&lt;br&gt;livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att sambanden mellan ekonomi och ekologi görs&lt;br&gt;tydliga. Om naturens gränser överskrids förstörs på sikt livsvillkoren för&lt;br&gt;människor, djur och växter. Genom att sätta pris på miljön blir kostnader&lt;br&gt;som miljöskador orsakar synliga; kostnader som annars kan döljas och&lt;br&gt;upptäckas först långt senare. Endast så kan stora framtida miljöskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undvikas. Omvänt ger miljöförbättringar en välfärdsökning, som dock&lt;br&gt;kan vara svår att kvantifiera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att den ekonomiska politiken präglas av en totalsyn på&lt;br&gt;människan och miljön. Förvaltning och utveckling av miljö, natur-&lt;br&gt;resurser, kunnande, mänsklig arbetskraft och materiella resurser måste&lt;br&gt;ske så att en långsiktig utveckling av välfärden kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheten visar att det successivt uppdagas skador på miljön som&lt;br&gt;måste rättas till och motverkas för framtiden. Även genom förbättrade&lt;br&gt;mätmetoder och genom &amp;quot;importerade&amp;quot; miljöstörningar uppstår krav på&lt;br&gt;nya kostnadskrävande insatser. Ett nytt samlat miljöövervakningssystem&lt;br&gt;byggs för närvarande upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska planeringens tre huvuduppgifter är att säkerställa en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med mark- och vattenresurser, att främja en&lt;br&gt;långsiktigt förnuftig lokalisering av bebyggelse, anläggningar och&lt;br&gt;infrastruktur samt utveckla en rik och levande stadsmiljö samt att ta&lt;br&gt;hänsyn till naturens kretslopp i samhällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Effekter av den internationella integrationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall spela en pådrivande roll i det europeiska miljöarbetet. I&lt;br&gt;förhandlingarna med EG skall Sverige utgå från att den högsta tilläm-&lt;br&gt;pade ambitionsnivån skall gälla på miljöområdet. Denna princip skall&lt;br&gt;vara vägledande även för övriga internationella förhandlingar. Kraven&lt;br&gt;bör ställas så att åtgärder kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall aktivt medverka till att utveckla miljösamarbetet i Europa&lt;br&gt;och ge stöd för att rena Östersjön. Under de kommande åren fordras&lt;br&gt;stora insatser för att förbättra miljösituationen i Öst- och Centraleuropa.&lt;br&gt;Sådana insatser kan också komma att få stor positiv effekt på svenska&lt;br&gt;miljösystem, exempelvis försurningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kommer att ställa ökade krav på såväl departementet som dess&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt deltagande i EG:s miljöarbete medför att naturvårdsverket&lt;br&gt;och kemikalieinspektionen ytterligare får prioritera detta arbete. På sikt&lt;br&gt;kan delar av myndigheternas uppgifter eventuellt övertas av EG:s&lt;br&gt;gemensamma oigan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet kan ett kommande&lt;br&gt;EG-medlemskap innebära en mera omfattande administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemskap i Euroatom kommer vidare sannolikt att innebära&lt;br&gt;ökade kostnader för safeguardkontroll av klyvbart material. Andra&lt;br&gt;internationella samverkansbehov har aktualiserats — t.ex. bistånd till f.d.&lt;br&gt;Sovjetländer för att förbättra kärnsäkerhet och strålskydd i dessa länder&lt;br&gt;&lt;sup&gt;—&lt;/sup&gt; som finansieras med särskilda statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allvarligaste miljöhoten är av global och gränsöverskridande natur.&lt;br&gt;Dessa problem kan bemästras endast genom ett konsekvent agerande&lt;br&gt;nationellt och genom internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-konferensen om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro&lt;br&gt;1992 är ett betydelsefullt led i arbetet för konkreta och samstämda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder för att skapa en hållbar utveckling. Konferensen väntas bl.a. Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;leda till konventioner om skydd av klimatet och bevarande av den &amp;nbsp;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biologiska mångfalden. Den väntas också komma att innebära bl.a. krav&lt;br&gt;på att rättvist fördela kostnaderna för nödvändiga miljöinsatser i&lt;br&gt;utvecklingsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt svavelprotokoll planeras undertecknas år 1993. Huvuddelen&lt;br&gt;av utsläppsminskningama måste vidtas i Central- och Östeuropa. Dessa&lt;br&gt;länder är också de som har sämst förutsättningar att finansiera utsläpps-&lt;br&gt;minskande åtgärder. Dessa problem bör behandlas inom ramen för stödet&lt;br&gt;till Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan hösten 1990 pågår ett arbete med att ta fram ett åtgärdsprogram&lt;br&gt;för att återställa Östersjön i ekologisk balans. Arbetet har initierats av&lt;br&gt;statsministrarna i deltagande länder genom Ronnebydeklarationen.&lt;br&gt;Samtliga länder runt Östersjön deltar samt Norge och Tjeckoslovakien.&lt;br&gt;Fyra utvecklingsbanker och EG deltar också i arbetet. I april 1992 väntas&lt;br&gt;miljöministrarna underteckna en deklaration. Programmet kommer att&lt;br&gt;innehålla ett 100-tal s.k. hot spots som består av de mest förorenande&lt;br&gt;källorna i regionen med en total kostnad på över 100 miljarder kronor.&lt;br&gt;Enligt statsministrarnas beslut skall programmets huvudelement vara&lt;br&gt;påbörjade under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Esbo-konventionen med krav på miljökonsekvensbeskrivningar till&lt;br&gt;projekt som kan ge upphov till gränsöverskridande miljöpåverkan&lt;br&gt;kommer att öka kraven på såväl myndigheterna som företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verksamhetens kostnader och anslagsutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen och samarbetsmöjlighetema kommer&lt;br&gt;som nämnts att påverka kostnaderna för miljöarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomiska styrmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Effektiva ekonomiska styrmedel är i många fåll samhällsekonomiskt ett&lt;br&gt;mer effektivt sätt än t.ex. regleringar för att uppnå önskvärda miljö-&lt;br&gt;effekter. Sverige bör därför även i internationella fora verka för ökad&lt;br&gt;användning och samordning av ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Effektivare miljöarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Decentralisering av arbetet inom miljömyndigheterna har inletts och&lt;br&gt;fortsätter. En omfördelning av miljöarbetet mellan å ena sidan miljö-&lt;br&gt;myndigheterna, å andra sidan sektorsmyndigheter såsom jordbruks-&lt;br&gt;verket, trafikverken m.fl. pågår också. Det innebär emellertid inte att&lt;br&gt;kostnaderna försvinner. Antingen uppstår de hos andra centrala myn-&lt;br&gt;digheter, hos regionala eller lokala myndigheter eller måste de klaras av&lt;br&gt;kommunerna på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljölagstiftningen skall samordnas i en miljöbalk samt skärpas till&lt;br&gt;förmån för miljöintressena. Tillsyn och kontroll enligt en blivande&lt;br&gt;miljöbalk kan komma att ställa successivt större anspråk på personella&lt;br&gt;resurser. Å andra sidan beräknas betydande administrativa vinster kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppnås. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De miljömål som riksdagen beslutar skall överföras till sektorsmål och Bilaga 1:1.2&lt;br&gt;åtgärdsprogram av sektorsmyndighetema för olika samhällssektorer. De&lt;br&gt;nationella målen bryts ner för olika geografiska områden. Härigenom&lt;br&gt;ökar möjligheterna att prioritera och genomföra de åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att förbättra miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar ingår som ett naturligt element i&lt;br&gt;planerings- och beslutssystemet. Alla viktigare beslut skall föregås av&lt;br&gt;en miljökonsekvensbeskrivning. Härigenom minskas risken för&lt;br&gt;kostsamma korrigeringar i efterhand av miljöskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningsutredningen kommer i juni 1992 att redovisa sina&lt;br&gt;förslag till prioritering av insatserna vad gäller forskning inom miljö-&lt;br&gt;området. Enligt direktiven skall de förslag som redovisas rymmas inom&lt;br&gt;ramen för oförändrade resurser i förhållande till vad som föreslagits i&lt;br&gt;årets budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens stöd till Stiftelsen Stockholms internationella miljöinstitut&lt;br&gt;uppgår till 25 milj.kr. per år under perioden 1988/89 - 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det treåriga programmet för avfallsforskning löper t.o.m. nästa&lt;br&gt;budgetår. Frågan om en fortsättning tas upp i den forskningspolitiska&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med beslut om den nya livsmedelspolitiken&lt;br&gt;fattat beslut om stöd till landskapsvårdande åtgärder under en treårs-&lt;br&gt;period som löper ut med budgetåret 1992/93. Statens naturvårdsverk har&lt;br&gt;regeringens uppdrag att bl.a. utvärdera behovet av resurser för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet. En särskild omställningskommission har tillkallats med&lt;br&gt;uppgift att göra en samlad utvärdering av livsmedelspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stöd till åtgärder för sanering och återställning av miljöskadade&lt;br&gt;områden har riksdagen beslutat om ett femårigt program som löper ut&lt;br&gt;med budgetåret 1995/96. Programmet ska utvärderas mot slutet av&lt;br&gt;femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurningen av mark och vatten är fortfarande ett av våra allvar-&lt;br&gt;ligaste miljöproblem. Nedfallet av försurande ämnen kommer till nästan&lt;br&gt;90 % från utlandet. Det innebär att möjligheten för Sverige att vidta&lt;br&gt;direkta åtgärder vid källan är begränsade. Det är därför nödvändigt att&lt;br&gt;fortsätta kalkningsverksamheten. Regeringen har i budgetpropositionen&lt;br&gt;1992 beslutat om en planeringsram som innebär oförändrade resurser för&lt;br&gt;kalkning under de närmaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om begränsning av bullerstörningarna utreds för närvarande&lt;br&gt;av dels utredningen om åtgärder mot buller i fjäll och skärgårdar, dels&lt;br&gt;utredningen om en samlad aktionsplan mot buller. En prioriterad uppgift&lt;br&gt;för utredningen är att presentera utförliga kostnadsberäkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om miljöskadeförsäkring ses för närvarande över av en&lt;br&gt;särskild utredare. I utredarens uppdrag ingår att närmare studera frågan&lt;br&gt;om vem som i praktiken skall finansiera och bekosta en sanering när ett&lt;br&gt;företag i konkurs eller som inte längre bedriver verksamhet har lämnat&lt;br&gt;kvar miljöfarliga kemikalier och andra miljöfarliga rester inom anlägg-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. nästa budgetår föreslås en rationalisering inom tillsynen på Bilaga 1.1.2&lt;br&gt;kämavfållsområdet. Förslaget innebär att statens kämbränslenämnd slås&lt;br&gt;samman med statens kämkraftinspektion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lantmäteri, fastighetsdata m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För fåstighetsdataverksamheten och lantmäteriet väntas behovet av&lt;br&gt;resurser minska till följd av att fästighetsdatareformen avslutas år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XV. Övrigt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor 1992/93 års prisnivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig procentuell&lt;br&gt;förändring per år&lt;br&gt;92/93-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommandeutgiftsbehov m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Finansdepartementet och Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas verksamhets- och utgiftsområden i statsbudgeten&lt;br&gt;som ej ingår i den departementsvisa redovisningen. Dessa områden är&lt;br&gt;kungliga hov- och slottsstatema, riksdagen och dess myndigheter, räntor&lt;br&gt;på statsskulden m.m. samt beräknat tillkommande utgitftsbehov m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sist nämnda utgiftsområdet uppdelas budgetåret 1992/93 dels i ett&lt;br&gt;nettoberäknat tillkommande utgiftsbehov med -20,0 miljarder kronor, dels&lt;br&gt;en minskning av anslagsbehållningarna med 4,5 miljarder kronor samt&lt;br&gt;oförutsedda utgifter om 1 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med att beräkna tillkommande utgiftsbehov i förslaget till&lt;br&gt;statsbudget för 1992/93 är att visa en så realistisk budgetbelastning som&lt;br&gt;möjligt. Vid beräkningen har en uppskattning gjorts av sådana utgifts-&lt;br&gt;och inkomstförändringar som inte förs upp på något annat ställe i&lt;br&gt;budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för räntor på statsskulden beräknas till 69,0 miljarder kronor&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 och beräknas öka till 88,1 miljarder kronor 1996/97&lt;br&gt;i 1992/93 års prisnivå. De ökade ränteutgifterna beror på ökad upplåning&lt;br&gt;som följer av de beräknade budgetunderskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur riksrevisionsverkets&lt;br&gt;reviderade inkomst-&lt;br&gt;beräkningar för budgetåret&lt;br&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REGERINGEN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FINANSDEPARTEMENTET &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1.3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt sin instruktion varje år till regeringen&lt;br&gt;lämna en reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster för det kom-&lt;br&gt;mande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i komplet-&lt;br&gt;teringspropositionen. RRV redovisar med denna skrivelse nya beräkningar&lt;br&gt;av inkomsterna för budgetåret 1992/93 på de större inkomsttitlarna samt&lt;br&gt;vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. I anslutning till beräkning-&lt;br&gt;arna har även utfallet för budgetåret 1991/92 bedömts. Underlag för beräk-&lt;br&gt;ningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av in-&lt;br&gt;komstskatterna har dessutom uppgifter utnyttjats dels från RRVs taxerings-&lt;br&gt;statistiska undersökning avseende inkomståret 1989, dels från RRVs aktie-&lt;br&gt;bolagsenkät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna har hänsyn kunnat tas till riksdagsbeslut samt propositio-&lt;br&gt;ner och andra regeringsbeslut som förelåg den 20 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. I den av&lt;br&gt;RRV utgivna publikationen Inkomstberäkningen våren 1992 lämnas kom-&lt;br&gt;mentarer till förändringar för vissa titlar avseende budgetåret 1992/93, där&lt;br&gt;RRV nu förordar förändringar. För att underlätta jämförelse med progno-&lt;br&gt;serna i den reviderade nationalbudgeten presenteras i bilaga 1 också beräk-&lt;br&gt;ningsresultaten kalenderårsvis för åren 1991-1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs inkomstberäkning från hösten 1991 finns utgiven i en separat pub-&lt;br&gt;likation och kan tillsammans med den av RRV utgivna Inkomstliggaren an-&lt;br&gt;vändas som ett komplement till den nu presenterade reviderade inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vilka in-&lt;br&gt;komster som hänför sig till de olika inkomsttitlarna och vilka bestämmelser&lt;br&gt;som gäller för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överdirektör Arne Gadd har beslutat i detta ärende i närvaro av direktör&lt;br&gt;Gert Jönsson, revisionsdirektör Georg Danielsson, avdelningsdirektör Jör-&lt;br&gt;gen Hansson, byrådirektör Margareta Nöjd, revisor Peter Håkansson, revi-&lt;br&gt;sor Jens Swahn och föredragande, avdelningsdirektör Birgitta Aronsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Gadd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Aronsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. SAMMANFATTNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets (RRV) förslag till reviderad beräkning av statsbudge-&lt;br&gt;tens inkomster för budgetåret 1992/93 och den nu gjorda beräkningen av in-&lt;br&gt;komsterna för budgetåret 1991/92 grundas på den ekonomiska politik som&lt;br&gt;har kommit till uttryck i beslut av statsmakterna eller i förslag som har lagts&lt;br&gt;fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 20 mars 1992&lt;br&gt;samt därefter på antagandet om oförändrad ekonomisk politik. Förutom de&lt;br&gt;institutionella förutsättningarna är bedömningen av konjunkturutveck-&lt;br&gt;lingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. RRV har&lt;br&gt;därför haft kontakt med Finansdepartementet under det pågående arbetet&lt;br&gt;med den reviderade nationalbudgeten för år 1992 och med Konjunkturinsti-&lt;br&gt;tutet. På grundval härav har RRV utgått från följande grundläggande anta-&lt;br&gt;ganden för beräkningarna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;br&gt;En-&lt;br&gt;ligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En-&lt;br&gt;ligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;br&gt;en-&lt;br&gt;ligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetald lönesumma&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årsmedeltal&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;löpande priser&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fasta priser&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadslåneränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Procentuell förändring från föregående år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande beräkningar har hänsyn tagits till följande propositioner,&lt;br&gt;regeringsbeslut och skrivelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt avgiftssystem vid försenade skatteinbetalningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991/92:93)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa socialförsäkringsfrågor (1991/92:106)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skattebevis, m.m. (1991/92:112)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om dryckesskatt (1991/92:116)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av delpensionsförsäkringen m.m. (1991/92:149)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsbeslut 1991:1219 (K91/423/2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare grundas beräkningarna nu på aktuellare uppgifter för inkomstskat-&lt;br&gt;terna. RRV har även genomfört en enkät bland svenska aktiebolag under&lt;br&gt;februari månad för att förbättra underlaget för beräkningen av juridiska per-&lt;br&gt;soners inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens totala inkomster budgetåret 1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nu reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster till Bilaga 1.1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397,9 miljarder kr. Det är 20,8 miljarder kr. mindre än vad som beräknades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i budgetpropositionen. De största förändringarna på inkomsttitlar kommen-&lt;br&gt;teras under avsnittet utveckling av inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;STATSBUDGETENS INKOMSTER&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-56.png" style="width:301pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Totalt 398 miljarder kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På&lt;br&gt;ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettore-&lt;br&gt;dovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida. I tabell 1 finns en sammanställning av bruttobeloppen budget-&lt;br&gt;åren 1991/92 och 1992/93. I RRVs prognosarbete ingår att för dessa titlar&lt;br&gt;bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1991/92-1992/93 (milj.kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Inkomst-&lt;br&gt;huvudgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomster (brutto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utgifter (brutto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomster på stats-&lt;br&gt;budgeten (netto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;947 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;915 765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;591 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577 486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355 617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100* Skatt på&lt;br&gt;inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200* Lagstadgade&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400 Skatt på&lt;br&gt;varor och&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313 877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av sta-&lt;br&gt;tens verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av för-&lt;br&gt;såld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga&lt;br&gt;inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200* Statliga&lt;br&gt;pensionsavgifter,&lt;br&gt;netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 031 561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;998 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;615 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Omföringar mellan statsbudgetens inkomsttitlar är exkluderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på in-&lt;br&gt;komsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till&lt;br&gt;största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;m.m.). Utgifterna utgörs bl.a. av utbetalningar av kommunalskattemedel&lt;br&gt;och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomsterna&lt;br&gt;öka med 4,2 % mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93. Bruttoutgifterna be-&lt;br&gt;räknas öka med 14,5 % för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna inom huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. I bruttoredovisningen ingår såväl ATP-avgifter som övriga arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter som överförs till fonder eller konton utanför statsbudgeten. Ut-&lt;br&gt;gifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar&lt;br&gt;inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgiftens andel&lt;br&gt;av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkomsterna för huvudgruppen 1200&lt;br&gt;beräknas minska med 1,4% mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93. Utgif-&lt;br&gt;terna beräknas minska med 4,9 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 313,9 miljarder&lt;br&gt;kr. för budgetåret 1991/92 och bruttoutgifterna till 115,1 miljarder kr. för&lt;br&gt;samma år. Bruttoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt. För&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 beräknas bruttoinkomsterna minska med 2 % och brut-&lt;br&gt;toutgifterna öka med 0,8 % jämfört med budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av inkomsterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1991/92 beräknas till 416,5 miljar-&lt;br&gt;der kr. vilket är 17 miljarder kr. mindre än vad som beräknades i budgetpro-&lt;br&gt;positionen. För budgetåret 1992/93 minskar inkomsterna med 20,8 miljar-&lt;br&gt;der kr. i förhållande till budgetpropositionen och beräknas därmed uppgå till&lt;br&gt;totalt 397,9 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I efterföljande tablå redovisas de inkomsttitlar som har de största föränd-&lt;br&gt;ringarna för budgetåren 1991/92 och 1992/93 mellan beräkningarna till bud-&lt;br&gt;getpropositionen och RRVs nuvarande beräkning (milj.kr.). Orsakerna till&lt;br&gt;dessa förändringar beskrivs i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budbet-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;br&gt;jfr. med&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 6 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 6 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 7 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 8 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på spritdrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på vin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på malt- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;läskedrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Televerkets inlevererade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domänverkets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatterna för fysiska personer beräknas för budgetåret 1991/92 till&lt;br&gt;21,9 miljarder kr., vilket är en ökning med 3,9 milj.kr. jämfört med budget-&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknas fysiska personers inkomstskattetiteln -&lt;br&gt;11,4 miljarder kr., vilket är en minskning med 6,7 miljarder kr. jämfört med&lt;br&gt;budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tablån nedan redovisas en analys av orsakerna till förändringarna för&lt;br&gt;budgetåren 1991/92 och 1992/93 (milj.kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunktur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfallskorrigering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basjusteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med konjunktur menas den förändring i antaganden om den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen som RRV bygger sina beräkningar på. Förändringar av löne-&lt;br&gt;summan är här av central betydelse. Lönesumman för 1991 har justerats ned&lt;br&gt;med 0,5 procentenheter jämfört med budgetpropositionen. För inkomståren&lt;br&gt;1992 och 1993 har lönesumman justerats ned med 2,7 resp. 2,2 procentenhe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa förändringar har RRV haft tillgång till nya antaganden vad&lt;br&gt;gäller pensionsutbetalningar, ränteinkomster, ränteavdrag, beskattade för-&lt;br&gt;måner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tablån framgår att konjunkturförändringen står för den största delen&lt;br&gt;av den totala förändringen 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallskorrigeringar består av korrigeringar med hänsyn till det månatliga&lt;br&gt;utfallet i riksredovisningen. Redovisningen visar på stora egna preliminärs-&lt;br&gt;katteinbetalningar i januari och februari 1992. En del av detta har bedömts&lt;br&gt;minska fyllnadsinbetalningarna i april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basjusteringar består till största delen av justeringar av befolkningskom-&lt;br&gt;ponenten vad gäller kommunalskatteutbetalningar och en förändring av&lt;br&gt;viktningen av de olika preliminärskattekomponenterna. Här ingår även en&lt;br&gt;neddragning av de basbreddningar som skattereformen gav upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler avser prop. 1991/92:112 som beräknas öka inkomsterna&lt;br&gt;1992/93 med 1 600 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personers inkomstskatter beräknas för budgetåret 1991/92 till 24,1&lt;br&gt;miljard kr. Det är en minskning med cirka 1,9 miljarder kr. jämfört med bud-&lt;br&gt;getpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknas inkomsterna till 24,4 miljarder kr., vilket&lt;br&gt;är en minskning med 728 milj.kr. jämfört med budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade förändringen budgetåret 1991/92 jämfört med budgetpro-&lt;br&gt;positionen är främst en effekt av att den beskattningsbara inkomsten för in-&lt;br&gt;komståren 1991 och 1992 har justerats ned. Förändringen budgetåret&lt;br&gt;1992/93 jämfört med budgetpropositionen beror även denna till största del&lt;br&gt;på en nedjustering av den beskattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstadgade socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna av lagstadgade socialavgifter, netto beräknas uppgå till 73,6&lt;br&gt;miljarder kr. under budgetåret 1991/92 och till 79,1 miljarder kr. under bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93. I förhållande till budgetpropositionen innebär detta en&lt;br&gt;minskning med 7 miljarder kr. för budgetåret 1991/92 och med 7,4 miljarder&lt;br&gt;kr. för budgetåret 1992/93. Minskningen beror dels på lägre antaganden om&lt;br&gt;lönesummans utveckling, dels på högre utgifter för den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringen under inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto. Det senare beror&lt;br&gt;främst på att medelersättningen per dag nu beräknas bli högre än vad som&lt;br&gt;tidigare antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av skatt på egendom beräknas till totalt 21,9 miljarder kr. för bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 och till 26,0 miljarder kr. för budgetåret 1992/93. Det är en&lt;br&gt;minskning med 1,2 resp. 2,8 miljarder kr. jämfört med budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beloppsmässigt största inkomsttiteln under Skatt på varor och tjänster&lt;br&gt;är Mervärdeskatt. Inkomsterna av mervärdeskatt har räknats ned med 8,5&lt;br&gt;miljarder kr. för budgetåret 1991/92. För budgetåret 1992/93 har inkoms-&lt;br&gt;terna av mervärdeskatt räknats ned med 12,7 miljarder kr. jämfört med bud-&lt;br&gt;getpropositionen. Nedjusteringar har gjorts bl.a. till följd av utfall för 1991&lt;br&gt;och ändrade antaganden för den privata konsumtionen och maskin- och&lt;br&gt;byggnadsinvesteringar. Hänsyn har även tagits till att antalet konkurser&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatten har justerats upp till följd av ökad förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på sprit, vin och maltdrycker har justerats upp för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;med ca. 1 miljard kr. till följd av den föreslagna förändringen av dryckesskat-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den varma vintern beräknas inkomsterna på titeln Energiskatt&lt;br&gt;minska för innevarande budgetår med 0,3 miljarder kr. till 16,4 miljarder kr.&lt;br&gt;jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. För budgetåret 1992/93&lt;br&gt;beräknas inkomsterna på energiskatt öka med 1 miljard kr. till 17,5 miljarder&lt;br&gt;kr. Ökningen beror bl.a. på att avdragen för industrier med metallurgiska&lt;br&gt;processer har räknats ned jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerkets inlevererade överskott beräknas för budgetåret 1991/92 till 7 200&lt;br&gt;milj.kr. Detta är 213 milj.kr. mindre än i bugetpropositionen. För budget-&lt;br&gt;året 1992/93 beräknas inkomsterna till 1 119 milj.kr. vilket är oförändrat i&lt;br&gt;förhållande till budgetpropositionen. Enligt rskr. 1990/91:318 (prop.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:37) samt regeringsbeslut 1991-12-19 har beslut fattats om en föränd- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;rad associationsform samt ekonomiska bestämmelser för Televerket fr.o.m. Bilaga 1:1.3&lt;br&gt;den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens vattenfallsverk blev enligt rskr. 1990/91:358 aktiebolag den 1 januari&lt;br&gt;1992. Detta innebär att någon inleverans av överskott, skattemotsvarighet,&lt;br&gt;ränta på statslånet samt amortering inte kommer att ske fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Statens vattenfallsverk kommer efter aktiebolagsbildningen att in-&lt;br&gt;leverera aktieutdelning på inkomsttitel 2411 Inkomster av statens aktier&lt;br&gt;samt skatt på inkomsttitel 1121 Juridiska personers inkomstskatt. Statslånet&lt;br&gt;förvaltas efter den 1 januari 1992 av Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens inlevererade överskott beräknas till 7 700 milj.kr. för budget-&lt;br&gt;året 1991/92 och till 8 900 milj.kr. förbudgetåret 1992/93. Detta är en ökning&lt;br&gt;i förhållande till budgetpropositionen med 200 milj.kr. för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 och med 400 milj.kr. förbudgetåret 1992/93. Orsaken till ökningarna&lt;br&gt;är att Riksbankens resultat för 1991 fastställts till 13 410 milj.kr. Detta är&lt;br&gt;högre än vad som tidigare antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettot på titeln Statliga pensionsavgifter beräknas bli ett underskott på 2 675&lt;br&gt;milj.kr. för budgetåret 1991/92. Det är en ökning av underskottet med 1 057&lt;br&gt;milj.kr. i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen. Det är slutreg-&lt;br&gt;leringen av avgifterna avseende kalenderåret 1991 som beräknas bli större&lt;br&gt;än vad som tidigare beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 2 nedan redovisas RRVs förnyade beräkning jämfört med budget-&lt;br&gt;propositionen på samtliga inkomsttitlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs beräkning för budgetåren&lt;br&gt;1991/92 och 1992/93 (tusental kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000 Skatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370301307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355616807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14684500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366312146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338279146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28033000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100 Skatt på inkomst:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48189 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 340800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2151000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 381000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21312 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8069000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1110 Fysiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17963000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21860000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3897000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4715000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11441000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 726000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17963000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21860000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3897000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4715000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11441000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6726000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1120 Juridiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27305000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25629000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1676000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29626000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29048000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-578000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 965000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24089000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1876000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25176000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24448000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-728000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1122 Avskattning av företagens&lt;br&gt;reserver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1123 Särskild skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstegrupplivförsäkringar 1340000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1540000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1130 Ofördelbara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-695000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1131 Ofördelbara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-695000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1140 Övriga inkomstskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2516800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2446800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3370000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1141 Kupongskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1142 Utskiftningsskatt och&lt;br&gt;ersättningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1143 Bevillningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1144 Lotteriskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2085000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 085 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2930000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2930000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200 Lagstadgade&lt;br&gt;socialavgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 556000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73581000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6975 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86424000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79066000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 358000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1211 Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49313000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48186000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1127000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53279000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51618000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1661000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukförsäkringsavgift,&lt;br&gt;netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9864 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 327000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5537000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3283000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1525000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 808000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1231 Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 558000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14225000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-333000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 108000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14469000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-639000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1241 Utbildningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1729000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1689000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2170000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1950000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-220000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1251 Övriga socialavgifter,&lt;br&gt;netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;581000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3835000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3835000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1271 Inkomster av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter till&lt;br&gt;arbetarskyddsverkets och&lt;br&gt;arbetsmiljöinsitutets&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1281 Allmän löneavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1707000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1685000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1291 Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2583000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2583000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7968000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7990000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300 Skatt på egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23080007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21858007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1222000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28827 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25999 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2828 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1310 Skatt på fast egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8952007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 952 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16046546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16046546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1311 Skogsvårdsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;429000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;429000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;429000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;429000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1312 Fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8523007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8523007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15617546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15617546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1320 Förmögenhetsskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2138000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2156000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2151000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2153000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1321 Fysiska personers&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2076000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2076000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2086000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2068000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1322 Juridiska personers&lt;br&gt;förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1330 Arvsskatt och gåvoskatt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 780000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-280000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1530000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1331 Arvsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1430000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-230000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 180000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1332 Gåvoskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;br&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1340 Övrig skatt på egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10210000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9250000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-960000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1341 Stämpelskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6840000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-960000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2800000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1342 Skatt på värdepapper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2410000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2410000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400 Skatt på varor och&lt;br&gt;tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207459500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198821000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8638500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201967 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191558600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 409000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1410 Allmänna&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäljningsskatter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1420,1430 Skatt på specifika&lt;br&gt;varor:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56350500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56473500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55999600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58432600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2433000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1421 Bensinskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1422 Särskilda varuskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1116000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 116000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1423 Försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1540000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1580000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1660000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1670000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1424 Tobaksskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5928000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 862000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-66000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6177000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6177000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1425 Skatt på spritdrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1426 Skatt på vin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3160000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1427 Skatt på malt- och&lt;br&gt;läskedrycker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2685000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2769000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2675000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2855000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1428 Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16650000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-250000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1429 Särskild avgift på&lt;br&gt;svavelhaltigt bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1431 Särskild skatt på elektrisk&lt;br&gt;kraft från kärnkraftverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1432 Kassettskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1433 Skatt pä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;videobandspelare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1434 Skatt på viss elektrisk&lt;br&gt;kraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;965000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;870000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-95000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;946000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;946000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1435 Särskild skatt mot&lt;br&gt;försurning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1440 Överskott vid försäljning&lt;br&gt;av varor&lt;br&gt;med statsmonopol:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1441 AB Vin- &amp;amp;&lt;br&gt;Spritcentralens&lt;br&gt;inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1442 Systembolaget AB:s&lt;br&gt;inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1450 Skatt på tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1812000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1810500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1488000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1495 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1451 Reseskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1452 Skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;992000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;992000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1018000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1015000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1453 Totalisatorskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1454 Skatt på spel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1460 Skatt på vägtrafik:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7155000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-145000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7335000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7285000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1461 Fordonsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3995000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-105000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4050000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1462 Kilometerskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3160000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3235000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3235000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1470 Skatt på import:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5154000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4802000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-352000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5282000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4941000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-341000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1471 Tullmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5154000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 802000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-352000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5282000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 941000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-341000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1480 Övriga skatter på varor&lt;br&gt;och tjänster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1481 Övriga skatter på varor&lt;br&gt;och tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1511 Avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11016000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11016000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11016000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11016000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 712000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19712000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20343000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20343000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;631000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;631000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000 Inkomster av statens&lt;br&gt;verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53181354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50885888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2295466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42306399&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46116232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3809833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100 Rörelseöverskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21919024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20481942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1437082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12194965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14267015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2072050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2110 Affärsverkens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inlevererade överskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11788288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10140659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1647629&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3050315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1650007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2111 Postverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2112 Televerkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7413000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-213000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 119000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1119000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2113 Statens järnvägars&lt;br&gt;inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2114 Luftfartsverkets&lt;br&gt;inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;562690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2116 Statens vattenfallsverks&lt;br&gt;inlevererade&lt;br&gt;utdelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1690000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1645000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2117 Domänverkets&lt;br&gt;inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1569000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1431936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1450000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1450000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2118 Sjöfartsverkets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inlevererade överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2119 Statens vattenfallsverks&lt;br&gt;inleverans av&lt;br&gt;motsvarighet till statlig&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2120 Övriga myndigheters&lt;br&gt;inlevererade&lt;br&gt;överskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;553331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;633431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;341000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2123 Inlevererat överskott av&lt;br&gt;uthyrning av&lt;br&gt;ADB-utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2124 Inlevererat överskott av&lt;br&gt;riksgäldskontorets&lt;br&gt;garantiverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130 Riksbankens inlevererade&lt;br&gt;överskott:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8900000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2131 Riksbankens&lt;br&gt;inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8900000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150 Överskott från spel&lt;br&gt;verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2077405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2007852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1964657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 975 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2151 Tipsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 105270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1054869&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;969000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2152 Lotterimedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;972135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2200 Överskott av statens&lt;br&gt;fastighets-&lt;br&gt;förvaltning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1852000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2627000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2210 Överskott av fastighets-&lt;br&gt;förvalting:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1852000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2627000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2214 Överskott av&lt;br&gt;byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1852000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2627000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;br&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300 Ränteinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13722079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13252087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-469992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 845 941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7869421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1023480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2310,2320 Räntor på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3042525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2854500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-188025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2311 Räntor på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokaliseringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2313 Ränteinkomster på&lt;br&gt;statens avdikningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2314 Ränteinkomster på lån till&lt;br&gt;fiskerinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2316 Ränteinkomster på&lt;br&gt;vattenkraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2318 Ränteinkomster på&lt;br&gt;statens lån till den mindre&lt;br&gt;skeppsfarten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2321 Ränteinkomster på&lt;br&gt;skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2322 Räntor på övriga&lt;br&gt;näringslån,&lt;br&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2323 Räntor på övriga&lt;br&gt;näringslån,&lt;br&gt;Statens Jordbruksverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2324 Räntor på televerkets&lt;br&gt;statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400697&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2325 Räntor på postverkets&lt;br&gt;statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2326 Räntor på affärverkets&lt;br&gt;FFV:s statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2327 Räntor på statens&lt;br&gt;vattenfallsverks&lt;br&gt;statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2326065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2149386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-176679&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2330 Räntor på bostadslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6902230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6502230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5202100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5302100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2332 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;bostadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6900000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2333 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försörjning för mindre&lt;br&gt;bemedlade barnrika&lt;br&gt;familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2334 Räntor på övriga&lt;br&gt;bostadslån,&lt;br&gt;Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2340 Räntor på studielån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2341 Ränteinkomster på&lt;br&gt;statens lån för universi-&lt;br&gt;tetsstudier och garantilån&lt;br&gt;för studerande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2342 Ränteinkomster på&lt;br&gt;allmänna&lt;br&gt;studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2350 Räntor på energisparlån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2351 Räntor på energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11X1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2360 Räntor på medel avsatta&lt;br&gt;till pensioner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2361 Räntor på medel avsatta&lt;br&gt;till folkpensionering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2370 Räntor på&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beredskapslagring:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;573270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-891&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2371 Räntor på&lt;br&gt;beredskapslagring och&lt;br&gt;förrådsanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;573270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-891&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2380,2390 Övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränteinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2877914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2896838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1439200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;923 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2383 Ränteinkomster på&lt;br&gt;statens bosättningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2384 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;kommunala markförvärv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2385 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;studentkårslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2386 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;allmänna samlingslokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2389 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;inventarier i vissa&lt;br&gt;specialbostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2391 Ränteinkomster på&lt;br&gt;markförvärv för&lt;br&gt;jordbrukets&lt;br&gt;rationalisering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2392 Räntor på intressemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2394 Övriga ränteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2395 Räntor på särskilda&lt;br&gt;räkningar i riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1260000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 140444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-119556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2396 Ränteinkomster på det av&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;förvaltade kapitalet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1505000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1640000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;945000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;945000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2400 Aktieutdelning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1076000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1076000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2676000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 706 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2410 Inkomster av statens&lt;br&gt;aktier:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1076000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1076000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2676000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 706000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2411 Inkomster av statens&lt;br&gt;aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1076000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1076000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2676000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2706000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2500 Offentligrättsliga avgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13464 941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13137379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-327562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15255636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15215165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2511 Expeditionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;615455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-235000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;858105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-220000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2522 Avgifter för granskning av&lt;br&gt;filmer och videogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2527 Avgifter för statskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;br&gt;krigsmaterieltillverkningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2528 Avgifter vid bergsstaten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2529 Avgifter vid patent- och&lt;br&gt;registreringsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1741&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2531 Avgifter för registrering i&lt;br&gt;förenings m.fl. register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35043&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2532 Utsökningsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2534 Vissa avgifter för&lt;br&gt;registrering av körkort&lt;br&gt;och motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2535 Avgifter för statliga&lt;br&gt;garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2536 Lotteriavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2537 Miljöskyddsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2538 Miljöavgift pä&lt;br&gt;bekämpningsmedel och&lt;br&gt;handelsgödsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-90040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2539 Täktavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2541 Avgifter vid tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2542 Patientavgifter vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tandläkarutbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2543 Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11738000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11740000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13488000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13510000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2545 Närradioavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2547 Avgifter för statens&lt;br&gt;telenämnds verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2548 Avgifter för&lt;br&gt;finansinspektionens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2549 Avgifter för provning vid&lt;br&gt;riksprovplatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2550 Avgifter från&lt;br&gt;kärnkraftverken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2600 Försäljningsinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 188948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1088 948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1257797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1187623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70 174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2611 Inkomster vid&lt;br&gt;kriminalvården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2624 Inkomster av uppbörd av&lt;br&gt;felparkeringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2625 Utförsäljning av&lt;br&gt;beredskapslager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4826&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2626 Inkomster vid banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700 Böter m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750 362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;742231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 Restavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;419944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2712 Bötesmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713 Vattenföroreningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800 Övriga inkomster av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statens verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1435000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1421435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811 Övriga inkomster av&lt;br&gt;statens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1435000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1421435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000 Inkomster av försåld&lt;br&gt;egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528 624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4032700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3999900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100 Inkomster av försålda&lt;br&gt;byggnader och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3110 Affärsverkens inkomster&lt;br&gt;av försålda fastigheter och&lt;br&gt;maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3113 Statens järnvägars&lt;br&gt;inkomster av försålda&lt;br&gt;fastigheter och maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3120 Statliga myndigheters&lt;br&gt;inkomster av försålda&lt;br&gt;byggnader och maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3124 Statskontorets inkomster&lt;br&gt;av försålda datorer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3125 Byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;inkomster av försålda&lt;br&gt;byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ()&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetpro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200 Övriga inkomster av&lt;br&gt;markförsäljning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3211 Övriga inkomster av&lt;br&gt;markförsäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300 Övriga inkomster av&lt;br&gt;försåld egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527 124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;526000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4031700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3311 Inkomster av statens&lt;br&gt;gruvegendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3312 Övriga inkomster av&lt;br&gt;försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000 Återbetalning av lån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8968922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9821699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;852777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8772335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8794635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100 Återbetalning av&lt;br&gt;näringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4110 Återbetalning av&lt;br&gt;industrilän:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4111 Återbetalning av&lt;br&gt;lokaliseringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4120 Återbetalning av&lt;br&gt;jordbrukslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4122 Återbetalning av statens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdikningslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4123 Återbetalning av lån till&lt;br&gt;fiskerinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4130 Återbetalning av övriga&lt;br&gt;näringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 756&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4131 Återbetalning av&lt;br&gt;vattenkraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4133 Återbetalning av statens&lt;br&gt;lån till den mindre&lt;br&gt;skeppsfarten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4135 Återbetalning av&lt;br&gt;skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4136 Återbetalning av övriga&lt;br&gt;näringslån,&lt;br&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4137 Återbetalning av övriga&lt;br&gt;näringslån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Jordbruksverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4138 Återbetalning av tidigare&lt;br&gt;infriade statliga&lt;br&gt;garantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4200 Återbetalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadslån m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5952500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6552950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5602280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5602280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4212 Återbetalning av lån för&lt;br&gt;bostadsbyggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 950000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6550000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5600000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4213 Återbetalning av lån för&lt;br&gt;bostadsförsörjningen&lt;br&gt;för mindre bemedlade&lt;br&gt;barnrika familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4214 Återbetalning av övriga&lt;br&gt;bostadslån,&lt;br&gt;Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4300 Återbetalning av&lt;br&gt;studielån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4311 Återbetalning av statens&lt;br&gt;lån för&lt;br&gt;universitetsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4312 Återbetalning av&lt;br&gt;allmänna studielån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4313 Återbetalning av&lt;br&gt;studiemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4400 Återbetalning av&lt;br&gt;energisparlån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4411 Återbetalning av&lt;br&gt;energisparlån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4500 Återbetalning av övriga&lt;br&gt;lån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4514 Återbetalning av lån för&lt;br&gt;studentkår-&lt;br&gt;lokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4515 Återbetalning av lån för&lt;br&gt;allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4516 Återbetalning av utgivna&lt;br&gt;startlån och bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4517 Återbetalning från&lt;br&gt;Portugal fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4519 Återbetalning av statens&lt;br&gt;bosättningslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4521 Återbetalning av lån för&lt;br&gt;inventarier i vissa&lt;br&gt;specialbostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4525 Återbetalning av lån för&lt;br&gt;svenska FN-styrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4526 Återbetalning av övriga&lt;br&gt;lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5000 Kalkylmässiga inkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5100 Avskrivningar och&lt;br&gt;amorteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5110 Affärsverkens&lt;br&gt;avskrivningar och&lt;br&gt;amorteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5113 Statens järnvägars&lt;br&gt;avskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5116 Statens vattenfallsverks&lt;br&gt;amorteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5120 Avskrivningar på&lt;br&gt;fastigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5121 Avskrivningar på&lt;br&gt;fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5130 Uppdragsmyndigheters&lt;br&gt;komplementkostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5131 Uppdragsmyndigheters&lt;br&gt;m.fl.&lt;br&gt;komplementkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;br&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;br&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2318110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2318110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2486110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2486110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2314000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2314000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2482000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2482000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;523000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-364440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-887 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1252000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;685 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-566200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2038000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2207560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;864300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1035000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1235000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1035000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1235000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomsttitel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;br&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;budgetpro-&lt;br&gt;positionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs&lt;br&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( )&lt;br&gt;Minskning&lt;br&gt;(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5140 Övriga avskrivningar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;462800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;805000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5143 Avskrivningar på ADB-&lt;br&gt;utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;417000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5144 Avskrivningar på&lt;br&gt;förrådsanläggningar&lt;br&gt;för civilt totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200 Statliga pensionsavgifter,&lt;br&gt;netto:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1618000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2675000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1057000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-230 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-535 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5211 Statliga pensionsavgifter,&lt;br&gt;netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1618000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2675000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1057000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-230000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-535 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5300 Statliga avgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5311 Avgifter för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagshälsovård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA INKOMSTER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433503207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416512284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16990923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418675680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397 908513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20767167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 97245, Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar för anslaget&lt;br&gt;räntor på statsskulden, m.m.,&lt;br&gt;budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Beräkningar för anslaget räntor på statsskulden,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1991/92:100 med förslag till statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 upptogs under utgiftsanslaget XVI, Räntor på stats-&lt;br&gt;skulden, m.m. ett - efter samråd med Riksgäldskontoret - preliminärt&lt;br&gt;beräknat belopp på 70 000 000 000 kronor. I bilaga 17 till budget-&lt;br&gt;propositionen 1992 angående Räntor på statskulden, m.m. erinrades om&lt;br&gt;att under senare år förslaget i budgetpropositionerna reviderats i&lt;br&gt;kompletteringspropositionema och att avsikten därför var att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen i kompletteringspropositionen med förslag till beräkning av&lt;br&gt;anslag för statsskuldräntoma avseende budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har överlämnat förslag till beräkning av anslaget&lt;br&gt;Räntor på statsskulden, m.m. budgetåret 1992/93. Riksgäldskontoret har&lt;br&gt;också lämnat en beskrivning som syftar till att belysa utvecklingen av&lt;br&gt;ränteutgifterna för statsskulden, m.m. under några år bakåt i tiden samt&lt;br&gt;en förnyad beräkning av dessa utgifter för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter för statsskulden, m.m. 1986/87 - 1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en tioårsperiod från mitten av 1970-talet ökade statsskulden&lt;br&gt;kraftigt år för år. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 avtog ökningstakten&lt;br&gt;avsevärt och under tre budgetår, 1987/88 - 1989/90, minskade stats-&lt;br&gt;skulden. Under budgetåret 1990/91 ökade skulden med 44,2 miljarder&lt;br&gt;kronor till 626,7 miljarder kronor. Den relativt kraftiga ökningen är&lt;br&gt;främst beroende på det ökande budgetunderskottet men även på en&lt;br&gt;alltmer omfattande kreditgivning från Riksgäldskontorets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifterna m.m. för statsskulden steg också och uppgick som&lt;br&gt;högst budgetåret 1984/85 till 75,2 miljarder kronor, vilket motsvarar&lt;br&gt;23 % av de totala statsutgifterna. Därefter har ränteutgifternas m.m. andel&lt;br&gt;av de totala utgifterna minskat successivt och utgjorde 1990/91 14%,&lt;br&gt;motsvarande 61,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största utgiftsposten inom anslaget Räntor på statsskulden, m.m.&lt;br&gt;utgörs av ränteutgifterna. En annan stor post har varit realiserade&lt;br&gt;valutadifferenser. Förutom ränteutgifter och realiserade valutadifferenser&lt;br&gt;har på anslaget också förts utgifter, provisioner och avgifter m.m., men&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1989/90 redovisas provisioner bland Riksgälds-&lt;br&gt;kontorets verksamhetsutgifter inom anslaget Kostnader för upplåning och&lt;br&gt;låneförvaltning. På ränteanslaget redovisas också andra inkomster och&lt;br&gt;utgifter, främst ränteinkomster från Riksgäldskontorets utlåningsverksam-&lt;br&gt;het och uppkomna kursvinster och kursförsluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Ränteutgifter för statsskulden, m.m.&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutadifferenser (netto)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Provisioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt (inkomsträntor m.m.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Fr.o.m. budgetåret 1989/90 redovisas provisioner bland verksamhesutgifterna inom&lt;br&gt;ett anslag för upplåning och låneförvaltning och ej som tidigare inom anslaget Räntor&lt;br&gt;på stasskulden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under senare år med minskade totala utgifter för stats-&lt;br&gt;skulden bröts budgetåret 1989/90, då såväl ränteutgifterna som reali-&lt;br&gt;serade valutaförluster ökade. Budgetåret 1990/91 minskade de totala&lt;br&gt;utgifterna till 61,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabell 1 har räntorna på lån i utländsk valuta succes-&lt;br&gt;sivt minskat i takt med att valutaupplåningen minskat. Ränteutgifterna för&lt;br&gt;lån i svenska kronor har utvecklats mer oregelbundet och för budgetåret&lt;br&gt;1988/89 bör särskilt uppmärksammas att en bokföringsteknisk om-&lt;br&gt;läggning av redovisningen av statsskuldväxelräntor medförde en&lt;br&gt;engångseffekt av minskade ränteutgifter med 6,9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också framgår av tabell 1 har förändringen av de totala utgifterna&lt;br&gt;för statsskulden även varit beroende av utvecklingen av realiserade&lt;br&gt;valutadifferenser uppkomna i samband med inlösen och amortering av lån&lt;br&gt;i utländsk valuta. Under de i tabellen redovisade senaste fem budgetåren&lt;br&gt;har valutadifferensema svängt mellan valutaförlust (netto) med 2,3&lt;br&gt;miljarder kronor och valutavinst (netto) på 5,0 miljarder kronor.&lt;br&gt;Budgetåret 1990/91 redovisades valutavinst på 0,3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter m.m. 1991/92 och 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Räntor på statsskulden, m.m. har i statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 upptagits till 60,0 miljarder kronor och i budgetpropositionen&lt;br&gt;1992 har för budgetåret 1992/93 upptagits ett beräknat belopp av 70,0&lt;br&gt;miljarder kronor. I tabell 2 redovisas inkomst- och utgiftsstat för i&lt;br&gt;statsbudgeten för 1991/92 upptaget belopp och en nu reviderad beräkning&lt;br&gt;samt förslag avseende budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Beräknade räntor på statsskulden, m.m.&lt;br&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt stats-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Reviderad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgijier&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 373 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underkurs vid emissioner (kapital-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rabatter)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Depositioner på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 965 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 360 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 540 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutavinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överkurs vid emission (uppgäld)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursvinster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Preskriberade obligationer, kuponger&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och vinster&lt;br&gt;Aktieutdelning i PMC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 665 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 360 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa nettoutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'^Posten utgår för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förnyad beräkning av anslaget Räntor på statsskulden, m.m. visar att&lt;br&gt;utgifterna för innevarande budgetår blir större än vad som angetts i&lt;br&gt;statsbudgeten, 61,3 miljarder kronor mot i statsbudgeten beräknade 60,0&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna för lån i svenska kronor beräknas öka med netto 0,8&lt;br&gt;miljarder kronor. Mot bakgrund av att nettolånebehovet för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 blir väsentligt större än vad som antogs vid beräkningarna till&lt;br&gt;statsbudgeten i juni 1991 är ökningen liten. Detta beror främst på att&lt;br&gt;Riksgäldskontoret sålde mycket stora belopp av statsskuldväxlar till&lt;br&gt;Riksbanken i december 1991. Försäljningen av dessa medförde kassa-&lt;br&gt;tillgångar för Riksgäldskontoret vilka löpande genererar inkomsträntor.&lt;br&gt;Ränteutgifterna för statsskuldväxlar betalas vid förfallotidpunkten, vilket&lt;br&gt;innebär att en betydande del av ränteutgifterna för decemberväxlarna&lt;br&gt;kommer att belasta statsbudgeten först budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntoma för lån i utländsk valuta beräknas öka (netto) med 1,2&lt;br&gt;miljarder kronor. Realiserade valutadifferenser (netto) beräknas nu&lt;br&gt;resultera i valutaförlust på 0,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition har anslaget Räntor på statsskulden, m.m.&lt;br&gt;upptagits med ett beräknat belopp på 70,0 miljarder kronor. Medel för&lt;br&gt;Riksgäldskontoret att anvisas på anslaget Räntor på statsskulden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för budgetåret 1992/93 beräknas nu till 69,0 miljarder kronor. Speci-&lt;br&gt;fikation av beräkningarna framgår av tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beräkningsteknisk förutsättning för räntekalkyleringen ligger ett&lt;br&gt;antaget nettoupplåningsbehov för budgetåret 1992/93 i storleksordningen&lt;br&gt;130 miljarder kronor. Refinansieringsbehovet för lån i svenska kronor&lt;br&gt;beräknas till ca 420 miljarder kronor, varav statsobligationslån 23&lt;br&gt;miljarder kronor, sparobligationslån 6,5 miljarder kronor och statsskuld-&lt;br&gt;växlar ca 390 miljarder kronor. Kalkyleringen av räntor har skett utifrån&lt;br&gt;räntenivån i början av april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifterna för lån i svenska kronor beräknas öka med 12,0&lt;br&gt;miljarder kronor jämfört med innevarande budgetår, som emellertid av&lt;br&gt;orsaker som tidigare redogjorts för är jämförelsevis lågt räntebelastat.&lt;br&gt;Riksgäldskontorets ränteinkomster på grund av kreditgivning till&lt;br&gt;affärsverk m.fl. beräknas under budgetåret 1992/93 uppgå till 7,3&lt;br&gt;miljarder kronor, vilket är 4,3 miljarder kronor mer än för innevarande&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifterna för lån i utländsk valuta beräknas mellan budgetåren&lt;br&gt;1991/92 och 1992/93 minska med 0,6 miljarder kronor beroende främst&lt;br&gt;på att valutaskulden minskat. Uppköp av obligationer i utländsk valuta&lt;br&gt;beräknas ge inkomsträntor på 400 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känslighetsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldräntomas storlek är självfallet i hög grad beroende av ränte-&lt;br&gt;nivån. Upplåningens inriktning på olika låneinstrument är också av&lt;br&gt;betydelse. Kalkyleringen av räntorna avseende såväl budgetåret 1991/92&lt;br&gt;som budgetåret 1992/93 har skett utifrån räntenivån i slutet av mars&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att belysa känsligheten i beräkningarna kan det vara av intresse att&lt;br&gt;något närmare redovisa effekterna av ändrade antaganden om räntenivån&lt;br&gt;m.m.. En förändring i räntenivån slår givetvis inte omedelbart igenom&lt;br&gt;på hela statsskulden utan endast på låneformer med rörlig ränta och på&lt;br&gt;nyupplåningen. Efter hand får den effekt på upplåning som sker för att&lt;br&gt;omsätta förfallande lån med bunden ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring i räntenivån med en procentenhet från 1 juli 1992 skulle&lt;br&gt;för inhemska lån betyda en förändring i ränteutgifterna för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 - under i övrigt oförändrade förhållanden vad gäller upp-&lt;br&gt;låningens storlek och dess inriktning på olika låneinstrument - med ett&lt;br&gt;belopp i storleksordningen 0,9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar räntor för lån i utländsk valuta skulle en ränteförändring&lt;br&gt;med en procentenhet från 1 juli 1992 leda till att ränteutgifterna, under&lt;br&gt;i övrigt oförändrade förhållanden, förändras med 0,2 miljarder kronor för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. I samband med riksdagens beslut att koppla den&lt;br&gt;svenska kronan till ecu i slutet av maj 1991 förändrades riktmärket för&lt;br&gt;valutaskuldens sammansättning från kronkorgen till ecu. Detta medför&lt;br&gt;att valutakursernas utveckling inte längre har någon större betydelse för&lt;br&gt;ränteutgifterna och de realiserade valutadifferensema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reviderat förslag till&lt;br&gt;statsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Reviderat förslag till statsbudget för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propositionen&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens verksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av lån &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylmässiga inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418 674 178&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314 146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;- 41 524 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324 790 146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 365 232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 999 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 032 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 794 635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;825 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36 865 665&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381 808 513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101 790 578&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;483 599 091&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1992/93 Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget-&lt;br&gt;propositionen&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Senare&lt;br&gt;ändringar&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungliga hov- och slottsstaterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 849 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 849 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 359 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 534 712&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 754 756&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 744 841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 498 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 455 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131 043 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 547 664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 262 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 810 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 531 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 652 829&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 184 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 972 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 061 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 910 894&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 965 721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764 793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 730 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 749 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 140 977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 890 394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 553 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 459 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 013 693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 303 728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 293 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 185 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 235 224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och naturresurs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;departementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 914 458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 079 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikdsdagen och dess myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;708 842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;716 842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491 957 014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 142 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499 099 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad tillkommande utgifts-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;behov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 7 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 20 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;489 457 014&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 857 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483 599 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåtet 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000 Skatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1100 Skatt pä inkomst:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1110 Fysiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1111 Fysiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1120 Juridiska personers inkomstskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1121 Juridiska personers inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1122 Avskattning av företagens reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1123 Beskattning av tjänstegruppliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1130 Ofördelbara inkomstskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1131 Ofördelbara inkomstskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1140 Övriga inkomstskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1141 Kupongskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1143 Bevillningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1144 Lotteriskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1200 Lagstadgade socialavgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1211 Folkpensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1221 Sjukförsäkringsavgift, netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1231 Barnomsorgsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1241 Utbildningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1251 Övriga socialavgifter,netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till&lt;br&gt;arbetarskyddsverkets och arbets-&lt;br&gt;miljöinsitutets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1281 Allmän löneavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1291 Särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1300 Skatt på egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1310 Skatt på fast egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1311 Skogsvårdsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1312 Fastighetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1320 Förmögenhetsskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1330 Arvsskatt och gåvoskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1331 Arvsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1332 Gåvoskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1340 Övrig skatt på egendom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1341 Stämpelskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1400 Skatt på varor och tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1410 Allmänna försäljningsskatter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1411 Mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1420, &amp;nbsp;1430 Skatt på specifika varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1421 Bensinskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1422 Särskilda varuskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1423 Försäljningsskatt på motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1424 Tobaksskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1425 Skatt på spritdrycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1426 Skatt på vin&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8 271 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-8 271 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 848 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 448 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;365 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 930 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 882 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 678 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 479 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 020 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 845 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 990 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 840 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 840 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;429 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 617 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 046 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 068 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 153 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 999 546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;114 450 000 &amp;nbsp;114 450 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;665 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 670 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 177 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 100 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 160 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1427 Skatt på malt- och läskedrycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1428 Energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1429 Särskild avgift på svavelhaltigt&lt;br&gt;bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1431 Särskild skatt för oljeprodukter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1432 Kassettskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1433 Skatt på videobandspelare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1434 Skatt på viss elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1435 Särskild skatt mot försurning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1440 Överskott vid försäljning av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med statsmonopol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1441 AB Vin- &amp;amp; Spritcentralens inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1442 Systembolaget AB:s inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1450 Skatt på tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1451 Reseskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1452 Skatt på annonser och reklam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1454 Skatt på spel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1460 Skatt på vägtrafik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1461 Fordonsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1462 Kilometerskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1470 Skatt på import:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1471 Tullmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1480 Övriga skatter pä varor och tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1481 Övriga skatter på varor och tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1482 Tillfällig regional investeringsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1500 Avräkningsskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1511 Avräkningsskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 Inkomster av statens verksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2100 Rörelseöverskott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2110 Affärsverkens inlevererade överskott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2111 Postverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2112 Televerkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2113 Statens järnvägars inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2114 Luftfartsverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2115 Affärsverket FFV:s inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2116 Affärsverkets svenska kraftsnäts&lt;br&gt;inlevererade utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2117 Domänverkets inlevererade överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2118 Sjöfartsverkets inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2119 Affärsverket svenska kraftnäts&lt;br&gt;inleverans av motsvarighet till&lt;br&gt;statlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2120 Övriga myndigheters inlevererade&lt;br&gt;överskott:&lt;br&gt;2123 Inlevererat överskott av uthyrning av&lt;br&gt;ADB-utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 759 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 020 000&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;946 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;57 416 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 015 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 495 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 050 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 025 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 075 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 941 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 941 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 282 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324 790 146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;50 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 119 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180 260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 450 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 925&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 050 315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2124 Inlevererat överskott av riksgälds-&lt;br&gt;kontorets garantiverksamhet&lt;br&gt;Riksbankens inlevererade överskott:&lt;br&gt;2131 Riksbankens inlevererade&lt;br&gt;överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 OOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;341 OOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott från spelverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2151 Tipsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2152 Lotterimedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;990 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 975 700 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 267 015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av statens fastighets-&lt;br&gt;förvaltning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott av fastighetsjorvalting:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2211 Överskott av kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsens överskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2214 Överskott av byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 627 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 627 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 627 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2310,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2320 Räntor på näringslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2311 Räntor på lokaliseringslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2314 Ränteinkomster på lån till fiskeri-&lt;br&gt;näringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2317 Ränteinkomster på luftfartslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2318 Ränteinkomster på statens lån till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mindre skeppsfarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2321 Ränteinkomster på skogsväglån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2322 Räntor på övriga näringslån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2323 Räntor på övriga näringslån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2324 Räntor på televerkets statslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2325 Räntor på postverkets statslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2326 Räntor på affärsverkets FFV:s statslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 060&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266 695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på bostadslån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2332 Ränteinkomster på lån för&lt;br&gt;bostadsbyggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2333 Ränteinkomster på lån för bostads-&lt;br&gt;försörjning för mindre bemedlade&lt;br&gt;barnrika familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2334 Räntor på övriga bostadslån,&lt;br&gt;Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 302 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på studielån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2341 Ränteinkomster på statens lån för&lt;br&gt;universitetsstudier och garantilån för&lt;br&gt;studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2342 Ränteinkomster på allmänna studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på energisparlån:&lt;br&gt;2351 Räntor på energisparlån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på medel avsatta till pensioner:&lt;br&gt;2361 Räntor på medel avsatta till&lt;br&gt;folkpensionering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på beredskapslagring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2371 Räntor på beredskapslagring och&lt;br&gt;förrådsanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2380,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2390 Övriga ränteinkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2383 Ränteinkomster på statens&lt;br&gt;bosättningslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2385 Ränteinkomster på lån för student-&lt;br&gt;kårslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2386 Ränteinkomster på lån för allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2389 Ränteinkomster på lån för inventarier&lt;br&gt;i vissa specialbostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2391 Ränteinkomster på markförvärv för&lt;br&gt;jordbrukets rationalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2392 Räntor på intressemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2394 Övriga ränteinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2395 Räntor på särskilda räkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2396 Ränteinkomster på det av byggnads-&lt;br&gt;styrelsen förvaltade kapitalet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;945 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 439 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 869 421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktieutdelning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av statens aktier:&lt;br&gt;2411 Inkomster av statens aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 706 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 706 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 706 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentligrättsliga avgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2511 Expeditions- och ansökningsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2512 Tillsynsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2522 Avgifter för granskning av filmer&lt;br&gt;och videogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2527 Avgifter för statskontroll av krigs-&lt;br&gt;materieltillverkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2528 Avgifter vid bergsstaten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2529 Avgifter vid patent- och&lt;br&gt;registreringsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2531 Avgifter för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förenings m.fl. register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2532 Utsökningsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2534 Vissa avgifter för registrering&lt;br&gt;av körkort och motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2535 Avgifter för statliga garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2536 Lotteriavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2537 Miljöskyddsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel&lt;br&gt;och handelsgödsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2539 Täktavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2541 Avgifter vid tullverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2542 Patientavgifter vid tandläkar-&lt;br&gt;utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2543 Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2545 Närradioavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2546 Avgifter för registrering av&lt;br&gt;fritidsbåtar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2547 Avgifter för statens telenämnds&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2548 Avgifter för Finansinspektionens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2549 Avgifter för provning vid&lt;br&gt;riksprovplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2550 Avgifter från kränkraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2551 Övriga offentligrättsliga avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 043&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187 744&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147 239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181 800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 759 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 460&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 638&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 464 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 464 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäfjningsinkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2611 Inkomster vid kriminlavården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2612 Inkomster vid statens rätts-&lt;br&gt;kemiska laboratorium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2624 Inkomster av uppbörd av fel-&lt;br&gt;p arker i ngsavg i fter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2625 Utförsäljning av beredskapslager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2626 Inkomster vid banverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97 797&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164 826&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 187 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 187 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Böter m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2712 Bötesmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2713 Vattenföroreningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472 019&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350 450&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av statens verksamhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2811 Övriga inkomster av statens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 421 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 421 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 421 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster av statens verksamhet 43 365 232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3000 Inkomster av försåld egendom:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster av försålda byggnader och&lt;br&gt;maskiner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverkens inkomster av försålda&lt;br&gt;fastigheter och maskiner:&lt;br&gt;3113 Statens järnvägars inkomster av&lt;br&gt;försålda fastigheter och maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sratliga myndigheters inkomster av&lt;br&gt;försålda byggnader och maskiner:&lt;br&gt;3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster&lt;br&gt;av försålda byggnader och maskiner&lt;br&gt;3124 Statskontorets inkomster av försålda&lt;br&gt;datorer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av markförsäljning:&lt;br&gt;3211 Övriga inkomster av markförsäljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 OOO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster av Försåld egendom:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3311 Inkomster av statens gruvegendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3312 Övriga inkomster av försåld egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 031 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 031 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster av försåld egendom 4 032 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4000 Återbetalning av lån:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av näringslån:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av industrilån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4111 Återbetalning av lokaliseringslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 OOO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av jordbrukslån:&lt;br&gt;4123 Återbetalning av lån till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;31 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiskerinäringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av övriga näringslån:&lt;br&gt;4131 Återbetalning av vattenkraftslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4132 Återbetalning av luftfartslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4133 Återbetalning av statens lån till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den mindre skeppsfarten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4135 Återbetalning av skogsväglån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4136 Återbetalning av övriga näringslån,&lt;br&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4137 Återbetalning av övriga näringslån,&lt;br&gt;Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4138 Återbetalning av tidigare infriade&lt;br&gt;statliga garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4211 Återbetalning av lån till egnahem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4212 Återbetalning av lån för bostads-&lt;br&gt;byggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4213 Återbetalning av lån för bostadsför-&lt;br&gt;sörjningen för mindre bemedlade&lt;br&gt;barnrika familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4214 Återbetalning av övriga bostadslån,&lt;br&gt;Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4300 Återbetalning av studielån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4311 Återbetalning av statens lån för&lt;br&gt;universitetsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4312 Återbetalning av allmänna studielån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4313 Återbetalning av studiemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4400 Återbetalning av energisparlån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4411 Återbetalning av energisparlån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4500 Återbetalning av övriga lån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4514 Återbetalning av lån för studentkår-&lt;br&gt;lokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4515 Återbetalning av lån för allmänna&lt;br&gt;saml ingslokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4516 Återbetalning av utgivna startlån och&lt;br&gt;bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4517 Återbetalning från Portugalfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4519 Återbetalning av statens&lt;br&gt;bosättningslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4521 Återbetalning av lån för inventarier i&lt;br&gt;vissa specialbostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4525 Återbetalning av lån för svenska&lt;br&gt;FN-styrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4526 Återbetalning av övriga lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92 728&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 602 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 602 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 482 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 486 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 486 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109.270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalning av lån 8 794 635&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5000 Kalkylmässiga inkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5100 Avskrivningar och amorteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5110 Affärsverkens avskrivningar och&lt;br&gt;amorteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5113 Statens järnvägars avskrivningar&lt;br&gt;5121 Avskrivningar på fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5130 Uppdragsmyndigheters komplement-&lt;br&gt;kostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komp-&lt;br&gt;lementkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;230 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga avskrivningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5143 Avskrivningar på ADB-utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar&lt;br&gt;för civilt totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761 OOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 004 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga pensionsavgifter, netto:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5211 Statliga pensionsavgifter, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-230 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-230 OOO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-230 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga avgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5311 Avgifter för företagshälsovård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa kalkylmässiga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;825 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;STATBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 381 808 513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Specifikation av förändringar i utgiftsanslag för budgetåret Prop. 1991/92:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93 i förhållande till förslagen i budgetpropositionen Bilaga 1:1.5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;III. Utrikesdepartmentet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;40 635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oförutsedda fredsbevarande insatser,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med länderna i Central- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östeuropa, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;994 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel för informationsinsatser om Europeisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;integration, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 254 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 429 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IV. Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningar m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Armeförband:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 733 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 575 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 467 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 283 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;713 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marinförband:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 674 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 822 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 408 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 587 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 785&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenförband:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 374 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 103 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;728 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 051 913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 503 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JAS-systemet, betalningsförskjutningar,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;888 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 035 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar, reservationanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning: Täckning av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vissa kostnader, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets sjukvårdsstyrelse, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggning för gemensamma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;myndigheter, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 014 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 151 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar för försvarets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskningsanstalt, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktsverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168 299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets förvaltningshögskola, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets mediecenter, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krigsarkivet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens försvarshistoriska museer, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;delen av totalförsvaret m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets datacenter, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;±&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kroppsskador, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensam försvarsforskning, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskningl-l&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av försvarets rationaliserings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;institut, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel för kustbevakningen,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa nämnder m.m. inom det militära försvaret,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Regleringar av prisstegringar, förslagsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 900 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civil ledning och samordning, ramanslag&lt;br&gt;Investeringar för civil beredskap,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Signalskydd, reservationsanslag&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;br&gt;Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavarna: Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.m., ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavarna: Utbildning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övningsverksamhet, förslagsanslag&lt;br&gt;Befolkningsskydd och räddningstjänst,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggning for räddningsskolorna, m.m.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum, m.m., förslagsanslag&lt;br&gt;Ersättning för verksamhet vid räddnings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänst m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga försvarsorganisationer inom&lt;br&gt;den civila delen av totalförsvaret m.m.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vapcnfristyrclscn, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelscn: Vapenfria tjänstepliktiga,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försörjning med industrivaror, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Industriella åtgärder, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnader, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster till följd av statliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beredskapsgaranticr m.m., förslagsanslag&lt;br&gt;Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;±&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppdragsverksamhet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;±&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag&lt;br&gt;Kostnader i Sveriges för FN-styrkor m.m.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FN-styrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247 713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övervakningskontingcnten i Korea, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges delegation vid NNSC i Korea, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;område, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredning av allvarliga olyckor, förslagsanslag&lt;br&gt;Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning ( + )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning/-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppdragsverksamhet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;±&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 754 756&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 744 841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V. Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;442 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;465 222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till föräldraförsäkringen,förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 550 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 832 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;870 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 767 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 760 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt pensionstillägg, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till allmän sjukvård, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagring och utbildning m.m. för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 495 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 520 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;975 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sjukvård i krig, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftkostnader för beredskapslagring m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102, 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till barnomsorg, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 690 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 166 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 524 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till service och vind,förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 976 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 380 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;797 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;797 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;±&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för viss omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 521&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag m.m.,förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 103 247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 648 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 455 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VI. Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggande av länstrafikanläggningar,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till drift och underhåll av statskommun-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 037 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;925 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;vägar, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Försvarsuppgifter,reservationsanaslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;835 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;835 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag&lt;br&gt;Ersättning till sjöfartverket för vissa tjänster:&lt;br&gt;Sjöfartsverket: Ersättning till sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för vissa tjänster, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom den civila delen av total-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försvaret, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 tk&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;järnvägsaktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens telenämnd, förslagsanslag&lt;br&gt;Underhållsåtgärder för sysselsättning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tillväxt, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 2 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 097 478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 360 154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 1 262 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VII. Finansdepartementet&lt;br&gt;Riksskatteverket, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404 338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;591 101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 508 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 047 228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag&lt;br&gt;Täckning av merkostnader för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;613 021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lokalkostnader, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ncns eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;Täckning av merkostnader för löner och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensioner, förslagsanslag&lt;br&gt;Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 218 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;- 7 881 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kommunerna med anledning av&lt;br&gt;avskaffandet av den kommunala företags-&lt;br&gt;beskattningen , förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt utjämningsbidrag till kommunerna,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;879 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 844 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 19 854 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag mot förebyggande åtgärder mot&lt;br&gt;naturolyckor, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidrag till landsting,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 960 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;960 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med anledning av införandet av ett&lt;br&gt;nytt statsbidragssystem, jorslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa räntekostnader m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 356 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 009 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 16 652 829&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VIII. Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 714&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till driften av det kommunala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rskr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;offentliga skolväsendet, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 550 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 451 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-10 099 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till driften av särskolor m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till driften av särvux, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till undervisning av invandrare i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;svenska språket, förslagsanslag&lt;br&gt;Statens skolor för vuxna: Utbildnings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278 652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kostnader, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till folkbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 842 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rskr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 942 344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa särskilda utgifter inom högskolan&lt;br&gt;m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 659&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för undervisningsyrken,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 618 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 619 954&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 010 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 278 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokala och individuella linjer samt fri-&lt;br&gt;stående kurser, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;972 959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;991 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiehälp m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 331 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 396 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa studiesociala ändamål,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inredning och utrustning av lokaler vid&lt;br&gt;högskoleenheterna m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;858 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;872 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 874 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 812 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-10 061 523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IX. Jordbruksdepartemetnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i norra Sverige, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;873 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag&lt;br&gt;Inköp av livsmedel m.m., för beredskapslagring,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;±&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för beredskapslagring av livsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsstatistik, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627 275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;628 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslags-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning(-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;proposi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nens eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skrivelsens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Främjande av biobränsleanvändningen,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X. Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder för arbetshandikappade,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen Samhall,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XI. Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till utvecklingsverksamhet inom&lt;br&gt;kulturområdet m.m., reservationsanslag&lt;br&gt;Förläggningskostnader, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XII. Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till turism och rekreation,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning: Geologisk&lt;br&gt;undersökningsverksamhet m.m., ramanslag&lt;br&gt;Infriande av pensionsgaranti för FFV AB,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drift av beredskapslager, förslagsanslag&lt;br&gt;Beredskapslagring och industriella&lt;br&gt;åtgärder, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder för lagring av olja,&lt;br&gt;motorbensin m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom delfunktionen Elkraft,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XIII. Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till trossamfund m.m., reservationsanslag&lt;br&gt;Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XIV. Miljö- och naturresursdepartementet&lt;br&gt;Utredningar m.m., reservationsanslag&lt;br&gt;Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag&lt;br&gt;Statens strålskyddsinstitut: Uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till statens strålskyddsinstitut,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, ramanslag&lt;br&gt;Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 824 777&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 589 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764 793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 810 242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 807 406&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 606 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 106 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 208 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 408 318&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 557 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 182 135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 323 112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216 517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 603 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 960 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 716 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 176 617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rskr. 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125, 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398 316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;686 398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625 715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Huvudtitel, anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;belopp&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;proposi-&lt;br&gt;tionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Senare förslag eller beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;br&gt;Minskning/-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositio-&lt;br&gt;nens eller&lt;br&gt;skrivelsens&lt;br&gt;nummer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;An slags-&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnbränslenämnd: Avvecklingskost-&lt;br&gt;nader, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Visst internationellt samarbete i fråga&lt;br&gt;om kärnsäkerhet m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4- 165 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;XV. Riksdagen och dess myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till riksdagens ledamöter m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rskr. 179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stimma förändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 560 411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;194 702 488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 8 124 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Dinkelspiel i fråga under littera E punkt 7; statsrå-&lt;br&gt;det af Ugglas i fråga under littera G punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av&lt;br&gt;statsbudget för budgetåret 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Tredje huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;E. Utrikeshandel och exportfrämjande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;E 7. Medel för informationsinsatser om europeisk&lt;br&gt;integration&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 50000 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges relationer till de europeiska gemenskaperna, EG, och vårt lands&lt;br&gt;medverkan i det europeiska integrationsarbetet är frågor som har kommit&lt;br&gt;att engagera en bred opinion i det svenska samhället. Det är lika naturligt&lt;br&gt;som önskvärt och nödvändigt eftersom det är frågor som angår hela vårt&lt;br&gt;samhälle och alla medborgare. Genom EES-avtalet kommer Sverige att år&lt;br&gt;1993 få tillträde till EG:s inre marknad samtidigt som samarbetet mellan&lt;br&gt;EFTA-länderna och EG utvidgas och fördjupas på en rad viktiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1991 ansökte Sverige om medlemskap i EG. I mitten av 1990-&lt;br&gt;talet kan vårt land vara medlem av EG, som då är på väg att utvecklas till en&lt;br&gt;europeisk union. Denna utveckling kommer att påverka alla i vårt samhälle.&lt;br&gt;Det är därför viktigt att var och en skaffar sig kunskap om de förändringar&lt;br&gt;som väntar, inte minst med tanke på den folkomröstning som aviserats i re-&lt;br&gt;geringsförklaringen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag pågår en omfattande informationsverksamhet - i såväl rege-&lt;br&gt;ringens som bransch- och intresseorganisationers regi - om Sveriges medver-&lt;br&gt;kan i den europeiska integrationen samt om vårt förhållande till EG. Beho-&lt;br&gt;vet av grundläggande och lättillgänglig information som riktar sig till en bre-&lt;br&gt;dare allmänhet är emellertid stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen ställde sig den 12 december 1990 bakom utrikesutskottets be-&lt;br&gt;tänkande 1990/91 :UU8 om Sverige och den västeuropeiska integrationen att&lt;br&gt;”ytterligare informationsinsatser är nödvändiga i syfte att främja en allsidig&lt;br&gt;belysning av och diskussion om Sveriges Europasamarbete. Utskottet förut-&lt;br&gt;sätter att regeringen inkommer med förslag med denna innebörd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av riksdagens ställningstagande och vad jag nyss sagt, anser&lt;br&gt;jag att det är av stor betydelse att det under de närmaste två budgetåren -&lt;br&gt;1992/93 och 1993/94 - utgår medel motsvarande totalt 100milj.kr. dels till&lt;br&gt;regeringskansliets information, dels till sådan verksamhet i enskilda organi-&lt;br&gt;sationers regi. I det framtida förslaget till statsbudget 1993/94 bör informa-&lt;br&gt;tionskostnaderna kompenseras med utgiftsminskningar på andra punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för regeringskansliets information bör vila på Utrikesdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 är bidrag för informationsspridning utanför re-&lt;br&gt;geringskansliet främst tänkta att utgå till folkbildningsverksamhet, i första&lt;br&gt;hand studieförbunden, men även andra organisationer bör kunna beviljas&lt;br&gt;bidrag för allsidiga och seriösa informations- och utbildningsprojekt som be-&lt;br&gt;handlar den europeiska integrationsprocessen, EES-avtalet, EG - dess insti-&lt;br&gt;tutioner och verksamhet, samt Sveriges medlemskapsansökan. Jag avser att&lt;br&gt;föreslå regeringen att en särskild delegation - med ställningen av myndighet&lt;br&gt;inom regeringskansliet - inrättas för utdelning av bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsprojekten bör i tiden och till sin omfattning vara avgränsade&lt;br&gt;samt utgöra en identifierbar verksamhet utöver organisationernas vanliga&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd skall kunna lämnas för bl.a. framtagande och distribution av mate-&lt;br&gt;rial, kurser, konferenser, utställningar, studiebesök och informationsbanker.&lt;br&gt;Resebidrag bör normalt inte ges, inte heller generella förvaltningsbidrag. Bi-&lt;br&gt;dragen bör således inte medverka till att bygga upp och/eller permanenta&lt;br&gt;institutionella arrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationens beräknade spridningseffekt och möjligheten till delfinan-&lt;br&gt;siering av projekt är andra omständigheter som bör vägas in vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av bidragsansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Massmedia liksom politiska partier och därtill hörande organisationer&lt;br&gt;skall normalt inte erhålla bidrag. Specifika utbildningsprojekt som ej är del&lt;br&gt;av normal verksamhet kan dock erhålla bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 1993/94 med&lt;br&gt;förslag dels att riksdagen ställer ytterligare 50milj.kr. till förfogande för in-&lt;br&gt;formationsinsatser, dels om hur informationsspridningen fram till den i rege-&lt;br&gt;ringsförklaringen aviserade folkomröstningen bör ske. Enligt min mening&lt;br&gt;bör medel då kunna ställas till förfogande för de organisationer som önskar&lt;br&gt;bedriva kampanj för eller emot ett svenskt EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Medel för informationsinsatser om europeisk integration för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 50000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;G. Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att Sverige bör kompensera Estland och Litauen för det i Sverige&lt;br&gt;deponerade guld som år 1940 utlämnades till Sovjetunionen. Guldets värde&lt;br&gt;är med dagens guldpris ca 192 milj.kr. för det guld som tillhörde Estland och&lt;br&gt;ca 83 milj.kr. för det guld som tillhörde Litauen. Medlen bör belasta anslaget&lt;br&gt;G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;Anslaget föreslås uppgå till 1120 milj .kr. budgetåret 1992/93, vilket innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ökning med 125,5milj.kr. jämfört med tidigare förslag. Jag kommer att i&lt;br&gt;nästa års budgetproposition föreslå att anslaget budgetåret 1993/94 uppgår&lt;br&gt;till 869 milj.kr. för att kompensera den ökade belastningen under budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under tredje huvudtitelns reservationsanslag Samarbete med&lt;br&gt;länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisa&lt;br&gt;125500000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gota b Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg såvitt avser punkt 1-2 och statsrådet&lt;br&gt;B. Westerberg såvitt avser punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m. (kompletteringsproposition)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Femte huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Administration av socialförsäkring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 1. Riksförsäkringsverket&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i de senaste årens budgetpropositioner har försäkringskas-&lt;br&gt;sorna behov av ett förbättrat och moderniserat ADB-stöd för att kassor-&lt;br&gt;na skall klara de ökade krav som ställs på dem. Ett förbättrat ADB-stöd&lt;br&gt;väntas leda till såväl minskade försäkringskostnader som lägre admini-&lt;br&gt;strationskostnader. Utredningsarbete och försöksverksamhet pågår för&lt;br&gt;närvarande vid riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna i&lt;br&gt;syfte att förbättra ADB-stödet och därmed rationalisera arbetet vid för-&lt;br&gt;säkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår görs vidare i enlighet med vad som anfördes&lt;br&gt;i 1991 års kompletteringsproposition i en första etapp en satsning på en&lt;br&gt;basinvestering i ADB-kapacitet för att ge kassorna ett mer kraftfullt&lt;br&gt;kontorsstöd genom att bredda tillgången på arbetsplatsutrustningar samt&lt;br&gt;förstärka nät- och kommunikationskapacitet. I en andra etapp avsågs&lt;br&gt;enligt förra årets kompletteringsproposition lokala sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringsregisterlag redovisar i ett delbetän-&lt;br&gt;kande (SOU 1991:9) Lokala sjukförsäkringsregister förslag i fråga om&lt;br&gt;inrättande av lokala sjukförsäkringsregister jämte särskild lagreglering i&lt;br&gt;form av en registerlag. Delbetänkandet har remissbehandlats. I årets&lt;br&gt;budgetproposition anförde jag att utredningens förslag övervägdes inom&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ännu inte slutfört beredningsarbetet i anslutning till&lt;br&gt;förslagen. Det är givetvis angeläget att en modernisering av socialför-&lt;br&gt;säkringens ADB-system snarast kan komma till stånd. Inriktningen bör&lt;br&gt;vara att ge ett ändamålsenligt lokalt verksamhetsstöd vid försäkrings-&lt;br&gt;kassorna samtidigt som det är av yttersta vikt att den enskildes person-&lt;br&gt;liga integritet skyddas. Jag anser att ytterligare överväganden behöver&lt;br&gt;göras innan ställning kan tas till utformningen av det framtida dator-&lt;br&gt;stödet. Jag vill dock redan nu ange att en viktig förändring i förhållande&lt;br&gt;till utredningsförslagen bör vara att diagnosregistrering på ADB-medium&lt;br&gt;när det gäller enskilda personer inte skall få förekomma. Vid en avväg-&lt;br&gt;ning mellan effektivitetsvinster vad gäller arbetsmiljöuppföljning och&lt;br&gt;rehabilitering och de olägenheter för den personliga integriteten som en&lt;br&gt;registrering på ADB-medium av så känsliga uppgifter skulle medföra,&lt;br&gt;finner jag att hänsynen till den personliga integriteten skall överväga.&lt;br&gt;Regeringen bör mot denna bakgrund ge RFV i uppdrag att i nära sam-&lt;br&gt;arbete med försäkringskassorna närmare utreda moderniseringen av det&lt;br&gt;lokala ADB-stödet varvid teknikstrukturen skall tillvarata fördelar med&lt;br&gt;en decentralisering samtidigt som högt ställda krav på integritetsskydd&lt;br&gt;tillgodoses. Det är min avsikt att senare under året föreslå regeringen att&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med förslag i fråga om utvecklingen av ADB-&lt;br&gt;stödet inom socialförsäkringen. För utredningsarbete och försöksverk-&lt;br&gt;samhet på ADB-området beräknar jag ett resursbehov om 18,3 milj.kr.&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under femte huvudtitelns förslagsanslag Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket för budgetåret 1992/93 anvisa 18 300 000 kr. utöver vad&lt;br&gt;som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil.6 och prop. 1991/92:102,&lt;br&gt;kapitel 5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;D 1. Bidrag till sjukförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I regeringens budgetproposition 1991/92:100 beräknades anslaget D 1.&lt;br&gt;för 1992/93 till 5 767 milj. kr..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoserna för sjukpenningutgiftema baseras bl.a. på tidigare års&lt;br&gt;utveckling av sjukfrånvaron och kostnaderna för densamma. Det har&lt;br&gt;framkommit att sjukpenningutgiftema för år 1991 är större än vad jag&lt;br&gt;tidigare räknat med. Antalet ersatta dagar överenstämmer väl med&lt;br&gt;tidigare prognoser. Däremot visar det sig att medelersättningen blivit&lt;br&gt;högre än beräknat. Detta innebär att anslaget bör höjas med 260 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ifrågavarande anslag även påverkas av de förslag regeringen&lt;br&gt;framlägger rörande den kommunala ekonomin kommer de sammanlagda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsekvenserna för anslaget Bidrag till sjukförsäkringen att behandlas i&lt;br&gt;det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta del av vad jag anfört beträffande Bidrag till sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för&lt;br&gt;första halvåret 1993 m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Gällande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1988:786) om bostads-&lt;br&gt;bidrag samt i bostadsbidragsförordningen (1988:787).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett fast belopp, 1 000 kr.&lt;br&gt;per månad, som lämnas oberoende av antalet barn, dels av ett belopp&lt;br&gt;som beror av bostadskostnadens storlek och hur många barn det finns i&lt;br&gt;familjen. Bidraget är inkomstprövat och reduceras med 20% av den del&lt;br&gt;av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 91 000 kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bostadskostnadsberoende beloppet grundas på bostadskostnaden&lt;br&gt;mellan en nedre och en övre gräns. Inom detta intervall lämnas bidrag&lt;br&gt;med 75 eller 50% av bostadskostnaden. Bostadskostnadsgränsema fram-&lt;br&gt;går av följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjer med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta bidrags-&lt;br&gt;grundande&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;(kr./mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 75%&lt;br&gt;upp till en&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;av (kr./mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 50%&lt;br&gt;upp till en&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;av (kr./mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 eller flera barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till hushåll utan barn lämnas dels till ungdomar mellan&lt;br&gt;18 och 29 år, dels till andra hushåll utan barn. Bidragsbeloppet grundas&lt;br&gt;på bostadskostnadens storlek och lämnas med 75 resp. 30% av bostads-&lt;br&gt;kostnaden mellan en nedre och en övre gräns. Bostadskostnadsgränsema&lt;br&gt;framgår av följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållstyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta bidrags-&lt;br&gt;grundande&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;(kr./mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högsta bidrags-&lt;br&gt;grundande&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;(kr./mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsandel&lt;br&gt;i procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar 18-28 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Makar/samboende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utan studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensamboende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utan studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra hushåll utan barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget reduceras för ungdomar med en tredjedel av den del av den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten som överstiger 33 000 kr. per år för en-&lt;br&gt;samboende och 47 000 kr. per år för makar/samboende. För andra&lt;br&gt;hushåll utan barn reduceras bidraget med 10% av den del av den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomsten som överstiger 70 000 kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostadsbidrag första halvåret 1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelser om bostadsbidrag till barnfamiljer och&lt;br&gt;hushåll utan barn för år 1993 fastställs tills vidare endast för&lt;br&gt;månaderna januari - juni. Bidrag under denna tid lämnas enligt i&lt;br&gt;princip samma regler som under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstprövningen av bidragen sker mot 1991 års taxering. Om-&lt;br&gt;prövning av bidragsbeslut till barnfamiljer görs även vid väsentlig&lt;br&gt;ökning av förvärvsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskostnadsgränsema för barnfamiljer höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inom regeringskansliet pågår ett utrednings-&lt;br&gt;arbete som syftar till att samordna samhällsstödet till ensamföräldrar&lt;br&gt;med bostadsbidragen till barnfamiljer. I anslutning till detta arbete görs&lt;br&gt;också en översyn av bostadsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 16 januari 1992 tillsatte regeringen en särskild ut-&lt;br&gt;redare för att förbereda en överföring av bostadsbidragens administra-&lt;br&gt;tion från kommunerna till försäkringskassorna den 1 juli 1993. Utre-&lt;br&gt;daren skall vidare lämna förslag till regeländringar bl.a. i fråga om in-&lt;br&gt;komstprövningen av bostadsbidragen. Till grund för prövningen används&lt;br&gt;för närvarande den sammanräknade inkomsten enligt taxeringen till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt året före bidragsåret. I det nya inkomstskattesys-&lt;br&gt;temet saknas begreppet sammanräknad inkomst. I utredarens uppdrag&lt;br&gt;ingår att undersöka möjligheterna att gå över till att pröva bostads-&lt;br&gt;bidragen mot en mer aktuell inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete förordar jag att be-&lt;br&gt;stämmelser om bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1993 tills vidare fastställs endast för månaderna januari - juni. Bidrag&lt;br&gt;lämnas under denna tid enligt i princip samma regler som under år&lt;br&gt;1992. Bostadsbidragen bör under det första halvåret 1993, liksom för år&lt;br&gt;1992, bestämmas med utgångspunkt i den bidragsgrundande inkomst&lt;br&gt;som kan beräknas med ledning av 1991 års taxering. Det innebär att den&lt;br&gt;som vid utgången av år 1992 uppbär bostadsbidrag har rätt att, utan&lt;br&gt;föregående ansökan, få bidrag även för de sex första månaderna av år&lt;br&gt;1993 på samma nivå som för december 1992. I fråga om barnfamiljer&lt;br&gt;skall dock bidraget omräknas med hänsyn till de ändrade bostadskost-&lt;br&gt;nadsgränser, som jag senare kommer att förorda. Möjligheterna för&lt;br&gt;bidragstagare att begära omprövning av bidraget - exempelvis vid bo-&lt;br&gt;stadskostnadsökningar - skall därvid kvarstå. Förfarandet bör regleras i&lt;br&gt;en lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nämnda utredningsarbete har avslutats avser jag att återkomma&lt;br&gt;med förslag till nya regler för bostadsbidragsgivningen med sikte på att&lt;br&gt;de nya reglerna skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av bidragsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det tillfälliga beräkningsförfarande som jag har förordat kommer&lt;br&gt;enligt gällande omprövningsregler bostadsbidrag under det första halv-&lt;br&gt;året 1993 till barnfamiljer som uppbär sådant bidrag i december 1992 att&lt;br&gt;omprövas om hushållets inkomster av förvärvsarbete minskar väsentligt&lt;br&gt;i förhållande till motsvarande inkomster enligt 1991 års taxering till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. Däremot påverkar för närvarande inte senare in-&lt;br&gt;komstökningar bidragsbeloppets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana barnfamiljer till vilka kommunen inte lämnat bidrag&lt;br&gt;under år 1992 följer av bostadsbidragslagen att såväl väsentliga minsk-&lt;br&gt;ningar som väsentliga ökningar av familjens förvärvsinkomster skall&lt;br&gt;beaktas då bostadsbidraget fastställs för första halvåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening inte rimligt att väsentliga inkomstökningar&lt;br&gt;får genomslag när bostadsbidraget fastställs för vissa bidragsgrupper&lt;br&gt;men inte för andra. Med hänsyn härtill förordar jag att bidragsbeslut till&lt;br&gt;barnfamiljer för det första halvåret 1993 skall omprövas, inte bara som&lt;br&gt;nu vid inkomstminskning, utan även när hushållets inkomster av för-&lt;br&gt;värvsarbete har ökat väsentligt. Det bör ankomma på boverket att med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om hur stor ökningen skall vara för att anses&lt;br&gt;väsentlig. Den bidragsberättigade bör ha skyldighet att upplysa kommu-&lt;br&gt;nen om sådana ökningar. Det kan tilläggas att för hushåll utan barn skall&lt;br&gt;enligt gällande regler bostadsbidrag omprövas om hushållets inkomster&lt;br&gt;har ökat väsentligt i förhållande till de inkomster som låg till grund för&lt;br&gt;bidragsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om hushåll utan barn påverkas bostadsbidragens storlek av om&lt;br&gt;hushållet får studiemedel eller ej. En upplysningsskyldighet bör därför&lt;br&gt;införas för de hushåll utan barn som har beviljats bostadsbidrag och&lt;br&gt;därefter får studiemedel. Bidraget bör anpassas med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang även ta upp en fråga som rör beräkningen&lt;br&gt;av den bidragsgrundande inkomsten i de fall realisationsvinst ingår i den&lt;br&gt;sammanräknade inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En realisationsvinst som uppkommit i samband med försäljning av&lt;br&gt;t.ex. ett egnahem eller en bostadsrätt ökar den sammanräknade inkoms-&lt;br&gt;ten. Det innebär att den bidragsgrundande inkomsten kan bli för hög för&lt;br&gt;att bostadsbidrag skall lämnas eller att bidrag lämnas med ett lägre be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare angett kommer som grund för behovsprövningen av&lt;br&gt;de bostadsbidrag som lämnas under såväl år 1992 som under det första&lt;br&gt;halvåret 1993 att grundas på 1991 års taxering till statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Det innebär att ett hushåll kan förlora rätten till bostadsbidrag eller få ett&lt;br&gt;lägre bidrag till följd av att samma realisationsvinst påverkar bidraget&lt;br&gt;under två på varandra följande år. Det är enligt min mening en orimlig&lt;br&gt;effekt. Det bör därför finnas en möjlighet att bortse från realisationsvinst&lt;br&gt;från en försäljning av bostad när bostadsbidrag fastställs för de sex&lt;br&gt;första månaderna år 1993. Det bör ankomma på boverket att meddela&lt;br&gt;erforderliga föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjda bostadskostnadsgränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening motiverat att genom bostadsbidragen lindra&lt;br&gt;effekterna av bostadskostnadsökningar. I dag har närmare hälften av de&lt;br&gt;barnfamiljer som är berättigade till sådana bidrag en bostadskostnad som&lt;br&gt;är högre än de övre bostadskostnadsgränsema. Utan en uppräkning av&lt;br&gt;dessa gränser med hänsyn till bostadskostnadsutvecklingen kommer&lt;br&gt;endast de barnfamiljer vars hyreshöjningar ligger inom ramen för gällan-&lt;br&gt;de kostnadsgränser att kunna få ökat bidrag. För att både familjer i&lt;br&gt;vanliga bostadskostnadslägen och familjer som bor i nyproducerade&lt;br&gt;lägenheter skall få ett förstärkt stöd måste de övre bostadskostnadsgrän-&lt;br&gt;sema höjas inför år 1993. För att en sådan förstärkning av stödet skall&lt;br&gt;kunna genomföras, bör emellertid även gränserna för de lägsta bidrags-&lt;br&gt;grundande bostadskostnaderna höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att de nedre bostadskostnadsgränsema höjs med 150 kr.&lt;br&gt;per månad för samtliga barnfamiljer samt att den övre bostadskostnads-&lt;br&gt;gränsen höjs, för familjer med ett bam med 500 kr. per månad, för&lt;br&gt;familjer med två bam med 600 kr. per månad och för familjer med tre&lt;br&gt;eller flera bam med 700 kr. per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i denna del kan sammanfattas i följande tablå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bostadskostnadsgränser över vilka bidrag lämnas med 50% av bo-&lt;br&gt;stadskostnaden behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjer med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta bidrags-&lt;br&gt;grundande&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;(kr./mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 75%&lt;br&gt;upp till en&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;av (kr./mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 50%&lt;br&gt;upp till en&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;av (kr./mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 eller flera barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som jag nu har förordat i fråga om bostadskostnadsgrän-&lt;br&gt;ser för bostadsbidrag till barnfamiljer föranleder ändringar i 19 § lagen&lt;br&gt;om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrade omprövningsregler för barnfamiljer fr.o.m. den 1 juli 1992&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare redovisat bygger beräkningen av bostadsbidrag på&lt;br&gt;sökandens sammanräknade inkomst enligt taxeringen till statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt året före bidragsåret. Har inkomsten av förvärvsarbete under&lt;br&gt;bidragsåret ändrats väsentligt i förhållande till motsvarande inkomst&lt;br&gt;enligt taxeringen får emellertid bidraget räknas om med hänsyn till den&lt;br&gt;aktuella förvärvsinkomsten. I lagen om bostadsbidrag anges i fråga om&lt;br&gt;barnfamiljer att det skall stå klart att inkomständringen kommer att bestå&lt;br&gt;under bidragsåret. Handläggare av bostadsbidrag har påtalat att dessa&lt;br&gt;regler leder till att kommunen inte kan ompröva bidraget vid en väsent-&lt;br&gt;lig inkomstminskning vars varaktighet är osäker eller om det inte går att&lt;br&gt;säkert beräkna vilken inkomst sökanden kommer att ha under bidrags-&lt;br&gt;året. Exempel på detta är när en sökande blivit arbetslös eller när en&lt;br&gt;sökande inte kan förvärvsarbeta på grund av brist på barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det angeläget, inte minst med hänsyn till nuvarande situation&lt;br&gt;på arbetsmarknaden, att bostadsbidrag kan omprövas när förvärvs-&lt;br&gt;inkomsten minskat väsentligt även om bidragstagaren inte med säkerhet&lt;br&gt;kan beräkna sin inkomst för resten av bidragsåret. Ett sätt att göra detta&lt;br&gt;möjligt är att införa en anmälningsplikt för bidragstagaren och en därtill&lt;br&gt;kopplad omprövningsrätt för kommunen i sådana fall där det visat sig att&lt;br&gt;sökandens bedömning att inkomsten varaktigt minskar under bidragsåret&lt;br&gt;inte hållit. En sådan ändring bör genomföras redan under innevarande&lt;br&gt;bidragsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att det införs en särskild regel om anmälningsplikt för&lt;br&gt;barnfamiljer i de fall inkomsten av förvärvsarbete ökar sedan ett högre&lt;br&gt;bidrag beviljats på grund av en inkomstminskning och att kommunen har&lt;br&gt;rätt att ompröva bidraget i sådana fall. Ökningen i förhållande till den&lt;br&gt;beräknade inkomst som lagts, till grund för bidraget bör dock av admi-&lt;br&gt;nistrativa skäl vara inte obetydlig. Det bör ankomma på boverket att&lt;br&gt;närmare föreskriva hur stor ökningen skall vara för att beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som jag nu har förordat, och som föranleder ändringar i&lt;br&gt;27-28 §§ lagen om bostadsbidrag, bör tillämpas för bidrag som lämnas&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättade lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1:3.1 och&lt;br&gt;1:3.2. Förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande ej erford-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anta lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 och 27-28 §§ lagen (1988:786) om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas månadsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. med 1 OCK) kronor samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med 75 procent av den del av&lt;br&gt;bostadskostnaden per månad som&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer med ett bam överstiger&lt;br&gt;1 900 kronor men inte 2 400&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer med två bam överstiger&lt;br&gt;1 600 kronor men inte 2 800&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer med tre eller flera bam&lt;br&gt;överstiger 1 300 kronor men inte&lt;br&gt;3 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas månadsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. med 1 000 kronor samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med 75 procent av den del av&lt;br&gt;bostadskostnaden per månad som&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer med ett bam överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 050 kronor men inte 2 400&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer med två bam överstiger&lt;br&gt;1 750 kronor men inte 2 800&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer med tre eller flera bam&lt;br&gt;överstiger 1 450 kronor men inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadskostnaden överstiger&lt;br&gt;de belopp som anges i första&lt;br&gt;stycket 2, lämnas bostadsbidrag&lt;br&gt;med 50 procent av den över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skjutande bostadskostnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadskostnaden överstiger&lt;br&gt;de belopp som anges i första&lt;br&gt;stycket 2, lämnas bostadsbidrag&lt;br&gt;med 50 procent av den över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad upp till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 900 kronor för&lt;br&gt;ett bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 400 kronor för&lt;br&gt;två bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 kronor för&lt;br&gt;tre eller flera bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per&lt;br&gt;med&lt;br&gt;med&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skjutande bostadskostnaden&lt;br&gt;månad upp till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 400 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 700 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre eller flera bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per&lt;br&gt;med&lt;br&gt;med&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om&lt;br&gt;bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad&lt;br&gt;och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:792.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;Den som uppbär bostadsbidrag&lt;br&gt;skall upplysa kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om familjen byter bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om familjens sammansättning&lt;br&gt;ändras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ifråga om hushåll utan bam,&lt;br&gt;om hushållets inkomster ökar&lt;br&gt;väsentligt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i det fall bostadsbidrag upp-&lt;br&gt;bärs enligt 14 § fjärde stycket om&lt;br&gt;denne eller dennes make inte&lt;br&gt;längre uppbär studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bostadsbidrag till&lt;br&gt;barnfamiljer skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den som uppbär bidraget&lt;br&gt;begär det och familjens inkomster&lt;br&gt;av förvärvsarbete har minskat&lt;br&gt;väsentligt i förhållande till mot-&lt;br&gt;svarande inkomster enligt taxe-&lt;br&gt;ringen till statlig inkomstskatt året&lt;br&gt;före bidragsåret och det står klart&lt;br&gt;att inkomstminskningen kommer&lt;br&gt;att bestå under bidragsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om familjen byter bostad eller&lt;br&gt;familjens sammansättning ändras&lt;br&gt;på ett sådant sätt som har betydel-&lt;br&gt;se för bidraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den som uppbär bidraget&lt;br&gt;begär det och bostadskostnaden&lt;br&gt;har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsbeslutet får efter särskili&lt;br&gt;uppenbart att familjen inte behöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär bostadsbidrag&lt;br&gt;skall upplysa kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om hushållet byter bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om hushållets sammansättning&lt;br&gt;ändras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ifråga om barnfamiljer, om&lt;br&gt;hushållets inkomster av för-&lt;br&gt;värvsarbete ökar i förhållande till&lt;br&gt;de förvärvsinkomster som låg till&lt;br&gt;grund för ett bidragsbeslut till&lt;br&gt;följd av inkomstminskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ifråga om hushåll utan bam,&lt;br&gt;om hushållets inkomster ökar&lt;br&gt;väsentligt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i det fall bostadsbidrag upp-&lt;br&gt;bärs enligt 14 § fjärde stycket om&lt;br&gt;denne eller dennes make inte&lt;br&gt;längre uppbär studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bostadsbidrag till&lt;br&gt;barnfamiljer skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den som uppbär bidraget&lt;br&gt;begär det och familjens inkomster&lt;br&gt;av förvärvsarbete har minskat&lt;br&gt;väsentligt i förhållande till mot-&lt;br&gt;svarande inkomster enligt taxe-&lt;br&gt;ringen till statlig inkomstskatt året&lt;br&gt;före bidragsåret och det står klart&lt;br&gt;att inkomstminskningen kommer&lt;br&gt;att bestå under bidragsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om familjen byter bostad eller&lt;br&gt;familjens sammansättning ändras&lt;br&gt;på ett sådant sätt som har betydel-&lt;br&gt;se för bidraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den som uppbär bidraget&lt;br&gt;begär det och bostadskostnaden&lt;br&gt;har ändrats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om sådan inkomstökning som&lt;br&gt;anges i 27 § 3 har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredning omprövas, om det är&lt;br&gt;det bostadsbidrag som har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas såvitt&lt;br&gt;gäller 27-28 §§ i fråga om bostadsbidrag som avser tiden efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet och i övrigt första gången i fråga om bostadsbidrag för år&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för&lt;br&gt;år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För år 1993 lämnas bostadsbidrag enligt lagen (1988:786) om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag tills vidare endast för månaderna januari - juni med de av-&lt;br&gt;vikelser som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som vid utgången av år 1992 uppbär bostadsbidrag har rätt att&lt;br&gt;utan föregående ansökan få bidrag även för månaderna januari - juni&lt;br&gt;1993 med, i fråga om barnfamiljer, omräknat belopp enligt 19 § lagen&lt;br&gt;(1988:786) om bostadsbidrag eller, i fråga om hushåll utan bam, med&lt;br&gt;samma belopp som för december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsbeloppet skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för barnfamiljer, om något sådant förhållande inträffar som avses i&lt;br&gt;28 § första stycket 2-4 lagen (1988:786) om bostadsbidrag eller om&lt;br&gt;familjens inkomster av förvärvsarbete har ökat väsentligt eller minskat&lt;br&gt;väsentligt i förhållande till motsvarande inkomster enligt 1991 års taxe-&lt;br&gt;ring till statlig inkomstskatt och det står klart att inkomständringen kom-&lt;br&gt;mer att bestå under bidragsåret, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för hushåll utan bam, under de förutsättningar som anges i 29 §&lt;br&gt;samma lag eller om hushållet beviljas studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upplysningsskyldighet som föreskrivs i 27 § lagen om bostads-&lt;br&gt;bidrag gäller även sådana ändringar av inkomst och studiemedel som&lt;br&gt;avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I fråga om bostadsbidrag för månaderna januari - juni 1993 i andra&lt;br&gt;fall än som avses i 2 §, skall bidraget bestämmas med utgångspunkt från&lt;br&gt;den bidragsgrundande inkomst som kan beräknas med ledning av 1991&lt;br&gt;års taxering till statlig inkomstskatt. I fråga om upplysningsskyldighet&lt;br&gt;och omprövning av bidragsbeslut skall 2 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Närmare föreskrifter i fråga om den bidragsgrundande inkomsten&lt;br&gt;och ansökningsförfarandet meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikations-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Odell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m. (kompletteringsproposition).&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Sjätte huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;D. Järnvägar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;D 7. Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik&lt;br&gt;Järnvägsaktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det trafikpolitiska beslutet år 1988 (prop. 1987/88:50 bil. 1, TU19, rskr.&lt;br&gt;260) angavs att vissa järnvägar kan vara av intresse ur turistsynpunkt. För&lt;br&gt;att stimulera utvecklingen av sådan trafik kan bandelar och tillhörande fas-&lt;br&gt;tigheter som inte trafikeras reguljärt överlåtas till den som vill bedriva turist-&lt;br&gt;trafik på banan. Regeringen har mandat att överlåta fast egendom till ett&lt;br&gt;värde av högst 5 milj.kr. i varje enskilt fall. Som riktmärke bör berörda&lt;br&gt;turistintressenter genom egna insatser svara för minst samma värde som den&lt;br&gt;statligt efterskänkta andelen av anläggningen motsvarar. Det ankommer på&lt;br&gt;regeringen att bedöma angelägenhet och långsiktighet i projektet samt om&lt;br&gt;och hur nedsättning av köpesumman skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt samtidigt att Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktie-&lt;br&gt;bolags (VHVJ) förvärv av den 18 mil långa smalspåriga järnvägen Växjö-&lt;br&gt;Hultsfred-Västervik skulle omfattas retroaktivt av de angivna riktlinjerna,&lt;br&gt;eftersom denna bana överläts år 1987. Genom regeringsbeslut skedde däref-&lt;br&gt;ter en retroaktiv nedsättning av priset med 3,625 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VHVJ bedriver för närvarande viss turisttrafik och skoltågstrafik. VHVJ&lt;br&gt;har planer på att utöka verksamheten till att även omfatta viss godstrafik.&lt;br&gt;Bolaget har ekonomiska svårigheter på grund av de kapitalkostnader som&lt;br&gt;uppstod i och med förvärvet av banan. VHVJ har därför i en skrivelse till&lt;br&gt;kommunikationsdepartementet ansökt om bidrag motsvarande bolagets del&lt;br&gt;av köpeskillingen för banan år 1987 efter nedsättning. Bidraget är beräknat&lt;br&gt;till 3,620 milj.kr. i 1991 års penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att VHVJ får ett engångsbidrag för verksamheten på järnvägen&lt;br&gt;Växjö-Hultsfred-Västervik. Därigenom bör bolaget kunna lösa större delen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de lån bolaget tagit för finansieringen av banförvärvet år 1987. Jag föror-&lt;br&gt;dar att 3,7 milj.kr. anvisas för detta ändamål kommande budgetår. Det får&lt;br&gt;ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att be-&lt;br&gt;sluta om villkoren för bidraget med utgångspunkt i att en långsiktig överlev-&lt;br&gt;nad för bolagets verksamhet så långt möjligt skall underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 anvisa ett anslag på 3 700 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;J. Telekommunikationer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Teletaxorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska telemarknaden har successivt präglats av ökad konkurrens.&lt;br&gt;Från att inledningsvis i huvudsak ha gällt olika slags teleutrustning finns kon-&lt;br&gt;kurrensen numera etablerad också i fråga om teletjänster, främst till företag.&lt;br&gt;Den ändrade marknadssituationen har föranlett beslut om ny verksamhets-&lt;br&gt;form och nya ekonomiska krav på televerket. Men den ökade konkurrensen&lt;br&gt;förutsätter också en fortsatt omstrukturering av televerkets taxor. Riksdagen&lt;br&gt;har också tidigt ställt sig bakom en kostnadsanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1991 beslutade riksdagen att fr.o.m. den 1 januari 1992 fullt ut dele-&lt;br&gt;gera taxebesluten till televerket (prop. 1990/91:87, TU 28, rskr. 369). Riks-&lt;br&gt;dagen fastställde därvid bl.a. ett pristak för telefontaxorna som innebar att&lt;br&gt;dessa får öka med högst 70 % av förändringen av nettoprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund arbetade televerket fram ett förslag till taxeomlägg-&lt;br&gt;ning som skulle genomföras den 1 januari 1992. Omläggningen innebar i&lt;br&gt;stora drag att minutavgiften för lokalsamtal skulle höjas samtidigt som det&lt;br&gt;geografiska området där lokaltaxa gäller skulle utökas, med undantag för&lt;br&gt;Stockholmsområdet. Taxorna för rikssamtal och internationella samtal&lt;br&gt;skulle sänkas. Samtidigt skulle abonnemangsavgifterna höjas. Förslaget&lt;br&gt;medförde totalt sett en taxehöjning som rymdes inom det av riksdagen satta&lt;br&gt;pristaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december år 1991 beslutade riksdagen att taxedelegeringen skulle sena-&lt;br&gt;reläggas till den 1 juli 1992 (FiU 10 mom. 11, rskr. 108). Under tiden skulle&lt;br&gt;alternativa pristak analyseras. Enligt riksdagsbeslutet skulle övervägas bl.a.&lt;br&gt;om taket borde knytas till hushållens telefontaxor, varvid ett pristak på 25 %&lt;br&gt;alternativt 50% av nettoprisindex kunde övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut i december 1991 medförde att televerkets planerade&lt;br&gt;taxeomläggning per den 1 januari 1992 inte genomfördes. Det kan vidare&lt;br&gt;nämnas att verket inte fick höja abonnemangsavgiften för hushållen under&lt;br&gt;år 1991 vilket verket hade föreslagit hösten 1990. Verket har emellertid ge-&lt;br&gt;nomfört taxehöjningar på de områden som inte kräver regeringsbeslut. Den&lt;br&gt;uteblivna taxehöjningen per den 1 januari 1992 medför enligt televerkets be-&lt;br&gt;räkningar uteblivna intäkter på ca 600 milj. kr. på årsbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket har kommit in till regeringen med en analys av alternativa pris-&lt;br&gt;tak för telefoni enligt riksdagens beslut. Verket har vid analysen utgått från&lt;br&gt;att fastställda lönsamhetskrav och det sociala och regionalpolitiska ansvaret&lt;br&gt;skall uppfyllas samt att den s.k. kostnadsanpassningen av teletaxorna skall&lt;br&gt;fullföljas. I verkets analys konstateras att det beslutade pristaket på 70 % av&lt;br&gt;förändringen av nettoprisindex för telefoni innebär att totalproduktiviteten&lt;br&gt;måste öka med minst 3 % per år för att lönsamhetskraven skall klaras. Ett&lt;br&gt;lägre pristak skulle i konsekvens med detta leda till än högre krav på produk-&lt;br&gt;tiviteten. Verket bedömer att en ytterligare produktivitetsökning inte är rea-&lt;br&gt;listisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7) föreslår regeringen&lt;br&gt;att televerket ombildas till aktiebolag den 1 januari 1993. Regeringen fram-&lt;br&gt;håller i propositionen att den inför en bolagisering har för avsikt att genom-&lt;br&gt;föra en fördjupad analys av bl.a. telemarknaden, televerket och statens&lt;br&gt;ägarroll. I detta sammanhang understryks vikten av att en riktig kostnadsför-&lt;br&gt;delning sker på olika teletjänster och att detta avspeglas i priset. Området ses&lt;br&gt;nu över särskilt i samband med arbetet att bolagisera televerket. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma till riksdagen med dessa frågor under hösten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde pågår en genomlysning inom kommunikationsdepartemen-&lt;br&gt;tet av bl.a. televerkets kostnadsstruktur och principer för taxesättning. Re-&lt;br&gt;sultatet av detta arbete kommer att ligga till grund för ställningstaganden&lt;br&gt;kring principer för fördelning av gemensamma kostnader på olika kundkate-&lt;br&gt;gorier, vilket självfallet också påverkar den framtida taxestrukturen. I detta&lt;br&gt;omfattande arbete kommer naturligen frågor om pristak m.m. att behand-&lt;br&gt;las. Jag anser det nödvändigt att vid utformningen av framtida pristak beakta&lt;br&gt;att detta i första hand bör tillämpas på de områden som är utsatta för ingen&lt;br&gt;eller svag konkurrens, dvs. för närvarande hushållstelefonin. I avvaktan på&lt;br&gt;att det arbete jag redogjort för slutförs och att regeringen återkommer till&lt;br&gt;riksdagen med förslag till bl.a. pristak och principer för en framtida taxe-&lt;br&gt;struktur bör någon genomgripande omstrukturering av televerkets taxor inte&lt;br&gt;genomföras under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock angeläget att utbyggnaden och moderniseringen av telenätet&lt;br&gt;inte försenas, inte minst med hänsyn till rådande sysselsättningsläge. Tele-&lt;br&gt;verket bör därför i avvaktan på senare regeringsförslag kunna genomföra en&lt;br&gt;viss höjning av taxorna för hushållstelefonin under innevarande år. Telever-&lt;br&gt;ket har förordat att en höjning av hushållens abonnemangsavgift med 30 kr.&lt;br&gt;per kvartal (exkl. moms) genomförs den 1 juli 1992. Jag anser för egen del&lt;br&gt;att en sådan höjning är rimlig. Genom denna höjning av kvartalsavgiften,&lt;br&gt;inkl, övriga förändringar av de telefontaxor som televerket självt kan besluta&lt;br&gt;om, kommer den genomsnittliga prisnivån för telefoni att höjas med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,3 % under år 1992. Prisnivån för hushållstelefonin kommer att höjas med&lt;br&gt;ca 3,6 %. Med denna utgångspunkt bör den uppskjutna ändringen i förord-&lt;br&gt;ningen (1991:1791) om ändring i teleförordningen (1985:765) träda i kraft&lt;br&gt;som avsett den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att godkänna vad jag anfört om teletaxorna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;L. Övriga infrastrukturåtgärder (tidigare&lt;br&gt;litterabenämning L. Övriga&lt;br&gt;infrastrukturinvesteringar)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;L3. Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Underhållet av statliga vägar och järnvägar har under en följd av år varit&lt;br&gt;eftersatt på grund av brist på medel. De satsningar som har skett inom väg-&lt;br&gt;sektorn har destinerats till investeringar på de större vägarna för att skapa&lt;br&gt;ökad framkomlighet och tillväxt samt till åtgärder för att öka bärigheten på&lt;br&gt;broar på de större vägarna i hela landet och på broar på övriga vägar i skogs-&lt;br&gt;länen. Inom järnvägssektorn har satsningarna främst inriktats mot investe-&lt;br&gt;ringar på de mest trafikerade järnvägarna för att skapa ökad framkomlighet&lt;br&gt;och kapacitet samt för att förbättra dessa järnvägars standard.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Behov föreligger att vidta åtgärder på de mindre vägarna och på vissa järnvä-&lt;br&gt;gar. Dessa åtgärder har bl.a. stor betydelse för fortlevnad och utveckling av&lt;br&gt;det lokala näringslivet. Åtgärdsbehov finns i olika omfattning i alla delar av&lt;br&gt;landet både inom områden med relativt sett låg arbetslöshet och områden&lt;br&gt;med hög arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa ökade sysselsättnings- och tillväxteffekter bör ytterligare&lt;br&gt;medel anvisas till underhållsåtgärder på vägar och järnvägar och till reinve-&lt;br&gt;steringar i främst mindre objekt på länsvägar och på vissa järnvägar. Jag be-&lt;br&gt;räknar att totalt 2 200 milj. kr. bör anvisas för kommande budgetår. Det får&lt;br&gt;ankomma på regeringen att bestämma om fördelningen mellan väg- och&lt;br&gt;järnvägssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anvisade medlen bör därefter ställas till vägverkets och banverkets dis-&lt;br&gt;position för nämnda åtgärder och fördelas på vägverkets regioner och ban-&lt;br&gt;verkets regioner. Vid fördelningen på regioner och vid verkens fördelning&lt;br&gt;på enskilda objekt skall hänsyn tas till arbetslöshetssituationen och behovet&lt;br&gt;och nyttan av åtgärderna samt till objektens betydelse för bl.a. näringslivets&lt;br&gt;behov av transporter och för ökad tillväxt. Åtgärderna skall kunna sättas i&lt;br&gt;gång snabbt och vara sysselsättningsintensiva. Åtgärderna skall inom väg-&lt;br&gt;sektorn innefatta bl.a. förstärknings- och beläggningsarbeten på de mindre&lt;br&gt;vägarna. Möjligheten att anlita av arbetsmarknadsmyndigheterna anvisad&lt;br&gt;arbetskraft skall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna åtgärderna beräknas ge en direkt sysselsättning under bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 för ca 3000 personer och indirekt för betydligt fler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 2 200 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av förslaget till statsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1992/93, m.m., såvitt avser finansdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Skattefrågor&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan regeringen tillträdde i höstas har en rad åtgärder vidtagits för att&lt;br&gt;ge den svenska ekonomin ny växtkraft och trygga en stark ekonomisk&lt;br&gt;bas. Därigenom skapas förutsättningar att långsiktigt slå vakt om välfärd,&lt;br&gt;social tiygghet och en god miljö. Vägledande för de åtgärder som&lt;br&gt;vidtagits på skatteområdet sedan regeringsskiftet har för det första varit&lt;br&gt;strävan att slopa eller i vart fall sänka uttaget av sådana skatter som&lt;br&gt;hämmar tillväxten och fördjupar de ekonomiska problemen. Vidare har&lt;br&gt;målet varit att anpassa skatteuttag och struktur till vad som följer av&lt;br&gt;ambitionen att fullt ut utnyttja de möjligheter ett svenskt EG-medlemskap&lt;br&gt;kommer att medföra. Ett tredje mål för skattepolitiken har varit att&lt;br&gt;åstadkomma en successiv sänkning av det samlade skatteuttaget. De nu&lt;br&gt;nämnda målen för skattepolitiken befästs genom de förslag som jag i det&lt;br&gt;följande lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att skydda och förbättra miljön. Genom utformningen&lt;br&gt;av förslagen till reformerad energibeskattning hävdas de energi- och&lt;br&gt;miljöpolitiska målen. Miljöprofilen förbättras genom ökad tonvikt på kol-&lt;br&gt;dioxidskatten. Samtidigt är en sänkning av energiskatten för de konkur-&lt;br&gt;rensutsatta delarna av näringslivet sannolikt den enskilt viktigaste&lt;br&gt;åtgärden vi kan vidta för att stärka industrins konkurrenskraft. De&lt;br&gt;samhällsekonomiska skadeverkningarna av en internationellt avvikande&lt;br&gt;energibeskattning är uppenbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela frågan om skattesystemets utformning i samband med den euro-&lt;br&gt;peiska integrationen har under den senaste tiden kommit i centrum. Den&lt;br&gt;behandlas bl.a. i långtidsutredningen och i en rapport utarbetad av&lt;br&gt;finansdepartementets skatteavdelning; Sverige Europa och skatterna. En&lt;br&gt;gemensam slutsats är att vissa indirekta skatter bör sänkas. I fråga om&lt;br&gt;mervärdeskatten rekommenderas en sänkning av den generella skattesat-&lt;br&gt;sen i syfte att undvika gränshandel och därigenom förlust av skattebas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid också framhållas att sådan gränshandel ger upphov till Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;samhällsekonomiska förluster och inte enbart ett bortfall av skatteintäkter Bilaga 1:5&lt;br&gt;för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande sänkning av uttaget av mervärdeskatt bör därför enligt&lt;br&gt;min mening göras redan innan ett medlemskap i EG. Genom omlägg-&lt;br&gt;ningen av energibeskattningen ökar skattebelastningen på hushållen.&lt;br&gt;Denna effekt är energi- och miljöpolitiskt motiverad. Däremot bör inte&lt;br&gt;det samlade skatteuttaget för hushållen öka. Höjningen av skatteuttaget&lt;br&gt;balanseras av en sänkning av mervärdeskatten med ca 0,5 procentenheter.&lt;br&gt;En ytterligare sänkning av mervärdeskatten är emellertid motiverad av&lt;br&gt;EG-anpassningsskäl. Denna bör i huvudsak finansieras inom ramen för&lt;br&gt;skattesystemet genom en breddning av basen för uttag av inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår i det följande att den generella mervärdeskattesatsen sänks&lt;br&gt;från 25 till 22 %. Samtidigt görs en omläggning av det s.k. schablonav-&lt;br&gt;draget under inkomst av tjänst. Avdraget ersätts med ett system där&lt;br&gt;avdrag inte medges förrän de avdragsgilla kostnaderna överstiger vissa&lt;br&gt;bottenbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kommer jag också att ta upp frågan om fastighetsskatt på&lt;br&gt;kommersiella lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som jag nu föreslår innebär att den politik regeringen lagt&lt;br&gt;fast fullföljs. Samhällsekonomiskt skadliga skatter slopas och skattesy-&lt;br&gt;stemet anpassas till förhållandena i omvärlden. Det samlade skatteuttaget&lt;br&gt;sänks.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Energibeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.2.1 Ärendet och dess beredning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 21 juni 1990 tillkallade chefen för finansdepartementet en särskild&lt;br&gt;utredningsman (professor Lennart Hjalmarsson) för att se över frågan&lt;br&gt;om skattenedsättning för den energiintensiva industrin och växthusnä-&lt;br&gt;ringen. Enligt direktiven borde utredaren bedöma om det för att ge&lt;br&gt;industrin rimliga internationella konkurrensförutsättningar fanns ett&lt;br&gt;fortsatt behov av de nuvarande nedsättningsreglema. För det fall&lt;br&gt;bestämmelserna om nedsättning skulle vara kvar borde de utformas så att&lt;br&gt;energihushållning stimuleras och utsläppen av miljöskadliga ämnen&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin&lt;br&gt;och växthusnäringen m.m. (OS-91) redovisade i november 1991 i&lt;br&gt;betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning (SOU 1991:90)&lt;br&gt;resultatet av sitt arbete. Utredningen föreslår nya regler för beskattningen&lt;br&gt;av den energi som används i industrin och växthusnäringen. Utred-&lt;br&gt;ningens sammanfattning och lagförslag bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 1:5.1 resp, bilaga 1:5.2 Betänkandet har remissbehand-&lt;br&gt;lats. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom&lt;br&gt;finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr&lt;br&gt;4314/91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En interdepartemental arbetsgrupp har på uppdrag av näringsdeparte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men tet, miljö- och naturresursdepartementet samt finansdepartementet&lt;br&gt;kompletterat utredningens förslag med en miljökonsekvensbeskrivning.&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) remissyttrande över&lt;br&gt;betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning har härvid utgjort ett&lt;br&gt;viktigt underlag. Yttrandet innehåller beräkningar av produk-&lt;br&gt;tionstillväxten, energianvändningen samt utsläppen av koldioxid, svavel&lt;br&gt;och kväveoxider från industrin under antagande av olika skattemodeller,&lt;br&gt;däribland utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att ta upp utredningens förslag till nya&lt;br&gt;skatteregler för industrin (SNI 2 och 3) och växthusnäringen. Omlägg-&lt;br&gt;ningen av beskattningen bör enligt min mening finansieras inom&lt;br&gt;energibeskattningens ram. Härigenom kommer även andra delar av&lt;br&gt;energibeskattningen att beröras. Energibeskattningen kommer genom&lt;br&gt;mina förslag att tekniskt bli mer komplicerad vilket nödvändiggör en&lt;br&gt;teknisk översyn. Jag avser därför att föreslå regeringen att en särskild&lt;br&gt;utredare tillkallas med uppgift att göra en huvudsakligen lagteknisk&lt;br&gt;översyn av energibeskattningen. Förutom den tekniska översynen bör&lt;br&gt;utredningsuppdraget också omfatta vissa materiella frågor såsom&lt;br&gt;avgränsningen av det skattepliktiga området för framför allt oljeproduk-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 12 december 1991 tillkallades en särskild utredare med uppgift att&lt;br&gt;lämna förslag till den tekniska anpassningen av bl.a. energiskatterna som&lt;br&gt;behövs vid ett svenskt medlemskap i EG (Fi 1991:09). Ett nära&lt;br&gt;samarbete bör etableras mellan dessa båda utredningar. Förslagen från&lt;br&gt;den särskilda energi skatteutredaren bör vara så utformade att de kan&lt;br&gt;tillämpas i ett EG-perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av den ändring av kraftvärmens energibeskattning som&lt;br&gt;genomfördes som ett resultat av trepartiöverenskommelsen om ener-&lt;br&gt;gipolitiken våren 1991 har ifrågasatts. En särskild arbetsgrupp bör därför&lt;br&gt;tillsättas för att belysa följderna av ändringen och om så erfordras föreslå&lt;br&gt;åtgärder som undanröjer eventuella negativa effekter. Arbetsgruppen bör&lt;br&gt;även belysa biobränslenas möjligheter att i större utsträckning bli&lt;br&gt;konkurrenskraftiga inom kraftvärmeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skillnad i beskattningen av energi mellan industri och övriga&lt;br&gt;förbrukare, som jag kommer att föreslå i det följande, kommer att leda&lt;br&gt;till ett administrativt merarbete för riksskatteverket. Jag kommer därför&lt;br&gt;att i särskild ordning se till att riksskatteverket tillförs de resurser som&lt;br&gt;behövs för att det nya i energiskattesystemet skall kunna administreras på&lt;br&gt;ett acceptabelt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.2 Nuvarande energibeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt (EL, ändrad senast&lt;br&gt;1991:1823) skall energiskatt betalas för kolbränslen, fotogen, motor-&lt;br&gt;brännoljor och eldningsoljor samt andra oljeprodukter med undantag för&lt;br&gt;smörjoljor och smörjfetter som inte används för energialstring, naturgas&lt;br&gt;och gasol. Energiskatt tas inte ut för biobränslen eller torv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt betalas enligt lagen (1990:582) om koldioxidskatt&lt;br&gt;(ändrad senast 1991:1822) för bensin och för alla de bränslen som är&lt;br&gt;belagda med allmän energiskatt. Koldioxidskatt tas också ut på flyg-&lt;br&gt;bränsle enligt lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik&lt;br&gt;(ändrad senast 1990:586).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellen nedan redovisas den nuvarande energi- och koldioxidskatten&lt;br&gt;för bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kWh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatten på bensin är 58 öre per liter. För inrikesflyget&lt;br&gt;motsvarar koldioxidskatten 79 öre per kg förbrukat flygbränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de skattebelopp som anges ovan tillkommer mervärdeskatt som&lt;br&gt;beräknas på energipriset inklusive punktskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän energiskatt på elektrisk kraft är utformad så att den som&lt;br&gt;distribuerar kraften är skattskyldig. Skatten tas ut med 2,2 öre per kWh&lt;br&gt;vid förbrukning i vissa glesbygdskommuner i de nordliga delarna av&lt;br&gt;Sverige och med 7,2 öre per kWh för förbrukning i övriga landet. Vid&lt;br&gt;förbrukning i industriell verksamhet är skattesatsen 5 öre per kWh.&lt;br&gt;Därutöver beskattas elkraft genom lagen (1982:1201) om skatt på viss&lt;br&gt;elektrisk kraft (SEL, ändrad senast 1984:997) och genom lagen&lt;br&gt;(1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk&lt;br&gt;(LAE, ändrad senast 1986:503). Enligt SEL tas skatt ut för elektrisk kraft&lt;br&gt;som produceras i ett vattenkraftverk med en installerad generatoreffekt&lt;br&gt;av minst 1500 kW. Skatten är 2 öre per kWh om kraften har producerats&lt;br&gt;i ett kraftverk som har tagits i drift före år 1973. Skatten sätts ned med&lt;br&gt;1 öre per kWh om kraften har producerats i ett kraftverk som har tagits&lt;br&gt;i drift under åren 1973-1977 och med 2 öre per kWh om kraften har&lt;br&gt;producerats i ett kraftverk som tagits i bruk därefter. För elektrisk kraft&lt;br&gt;som framställs i ett kärnkraftverk tas skatt ut med 0,2 öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskattesystemet karaktäriseras av en rad avdrags- och undan-&lt;br&gt;tagsbestämmelser. Vid beräkning av energi- och koldioxidskatt medges&lt;br&gt;avdrag för bränsle som använts för produktion av elkraft, medan&lt;br&gt;elkraften beskattas hos användaren. Avdrag får också göras för bränslen&lt;br&gt;som använts för produktion av andra skattepliktiga bränslen. Genom&lt;br&gt;dessa regler undviks dubbelbeskattning. Avdrag medges även för&lt;br&gt;bränslen som förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än&lt;br&gt;energialstring och för kolbränslen som förbrukats i metallurgiska&lt;br&gt;processer. Härutöver finns bestämmelser om avdrag för skatt på bränsle&lt;br&gt;som exporterats eller använts för bl.a. bandrift och fartygsdrift. Liknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsbestämmelser tillämpas vid beräkning av skatt på elektrisk kraft.&lt;br&gt;Avdrag får även göras för energiskatt på bränsle som använts för&lt;br&gt;värmeproduktion i kraftvärmeverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagna från skatteplikt är bl.a. inhemska fasta bränslen och&lt;br&gt;inhemskt framställd metan. Detsamma gäller elektrisk kraft som&lt;br&gt;framställs i mindre kraftverk, t. ex. minikraftverk och vindkraftverk, eller&lt;br&gt;kraft som levereras utan avgift med viss låg effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uttag av energiskatter inom industrin och växthusnäringen gäller&lt;br&gt;dessutom speciella nedsättningsbestämmelser. Dessa regler har införts för&lt;br&gt;att mildra skattebelastningen på energi för de mest energiintensiva&lt;br&gt;industriföretagen och för växthusnäringen. Enligt lagen (1974:992) om&lt;br&gt;nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt (NEL, ändrad senast&lt;br&gt;1990:584) kan dessa skatter sättas ned. Regeringens möjlighet att med&lt;br&gt;stöd av NEL begränsa skatterna på energi utnyttjas årligen av drygt 100&lt;br&gt;företag. Under år 1992 har regeringen på ansökan nedsatt energi- och&lt;br&gt;koldioxidskatten vid industriell tillverkning till 1,2 % av de tillverkade&lt;br&gt;produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Hela energi- och kol-&lt;br&gt;dioxidskatten på kolbränslen, gasol och naturgas är nedsättningsgrundan-&lt;br&gt;de liksom energiskatten på elektrisk kraft. För oljebränslen, miljöklass&lt;br&gt;3, gäller att endast 473 kr. av den sammanlagda skatten på 1260 kr. per&lt;br&gt;m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; får räknas med i nedsättningsunderlaget. Detta innebär att 787 kr. per&lt;br&gt;m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; olja utöver det nedsatta skattebeloppet betalas av det aktuella&lt;br&gt;företaget. Nedsättningen är av betydelse för främst pappers- och&lt;br&gt;massaindustrin, järn- och stålindustrin, cementindustrin, kalk- och&lt;br&gt;tegelindustrin, kemiindustrin och gruvnäringen. För budgetåret 1990/91&lt;br&gt;uppgick värdet av skattenedsättningen till cirka 900 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av energi- och koldioxidskatt för växthusuppvärmning&lt;br&gt;vid yrkesmässig växthusodling begränsas skatten till 15 % av de&lt;br&gt;generella skattesatserna. Värdet av nedsättningen uppskattas till cirka 90&lt;br&gt;miljoner kr. förbudgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.3 Energibeskattningen i andra länder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om industrins energibeskattning i andra länder, främst inom EG,&lt;br&gt;är central då det gäller utformningen av svenska skattebestämmelser på&lt;br&gt;ett konkurrensneutralt sätt gentemot utlandet. Följande huvuddrag kan&lt;br&gt;urskiljas från den kartläggning som gjorts av OS-91 om de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna för energibeskattning inom länderna i västra Europa,&lt;br&gt;Nordamerika och Japan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Eneigivaroma är oftast belagda med mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Industrins användning av elenergi beskattas endast undantagsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller växthusnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I flertalet länder förekommer punktskatter (acciser) på eldningsoljor&lt;br&gt;vid sidan om mervärdeskatten. Endast Danmark och Italien har högre&lt;br&gt;punktskatt på olja än Sverige. I Danmark gäller dock att industrin och&lt;br&gt;flertalet andra mervärdeskattskyldiga har avdragsrätt inom mervärde-&lt;br&gt;skattesystemet också för acciser. Därmed betalar större delen av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;danska näringslivet inte några punktskatter på energi alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samtliga länder i Västeuropa har höga acciser på bensin. I Nord-&lt;br&gt;amerika är drivmedelsbeskattningen låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljörelaterade skatter och avgifter för bränslen är mindre vanliga.&lt;br&gt;Införandet av sådana diskuteras dock i flera länder liksom inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.4 Harmonisering av energibeskattningen inom EG&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom EG pågår ett omfattande arbete med att samordna de indirekta&lt;br&gt;skatterna, däribland energiskatterna, inför genomförandet av den inre&lt;br&gt;marknaden. Tanken är att ett definitivt system för punktskatter skall träda&lt;br&gt;i kraft år 1993. En viktig utgångspunkt vid utformningen av en gemen-&lt;br&gt;sam energiskattepolitik är ett dokument från EG-kommissionen hösten&lt;br&gt;1991 om en klimatstrategi för att nå målet att stabilisera den inre&lt;br&gt;marknadens totala utsläpp av koldioxid år 2000 vid 1990 års nivå och&lt;br&gt;öka energieffektiviteten. Strategin omfattar bl.a. en kombinerad energi-&lt;br&gt;och koldioxidskatt på fossila bränslen och elproduktion för hela den inre&lt;br&gt;marknaden. Något formellt beslut om en gemensam energi- och&lt;br&gt;koldioxidskatt har ännu inte fattats. För närvarande diskuteras införande&lt;br&gt;år 1993 av en skatt på eneigivaror motsvarande 3 USD per fat råolja.&lt;br&gt;Skatten skall därefter successivt höjas till 10 USD per fat år 2000.&lt;br&gt;Fömybara energikällor skulle enligt diskussionen undantas från skatt&lt;br&gt;liksom energivaror som används som råvaror av industrin. Vidare&lt;br&gt;diskuteras olika särlösningar för den eneigiintensiva industrin.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.5 Mina överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibeskattningen har tidigare främst haft ett fiskalt syfte. Under slutet&lt;br&gt;av 70-talet och under 80-talet genomfördes åtskilliga skattehöjningar som&lt;br&gt;motiverades av bl.a. energihushållningsskäl och strävandena att ersätta&lt;br&gt;olja med andra energislag. Genom införandet år 1991 av en kol-&lt;br&gt;dioxidskatt och en svavelskatt har även miljöpolitiska skäl beaktats i&lt;br&gt;större utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All energianvändning beskattas i stort sett på samma sätt oavsett vem&lt;br&gt;som använder den. En något lägre skatt gäller dock för industrins&lt;br&gt;elförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lindra energibeskattningen gäller, som framgått av det tidigare&lt;br&gt;anförda, en särskild nedsättning av energi- och koldioxidskatt för den&lt;br&gt;mest energikrävande industrin. Även den yrkesmässsiga växthusnäringen&lt;br&gt;omfattas av reducerade energiskattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden i skattebelastning på energiområdet mellan Sverige och&lt;br&gt;andra länder, främst inom EG, är för närvarande mycket stor. De&lt;br&gt;svenska energiskatterna har genom de successiva höjningarna kommit att&lt;br&gt;få allt större inverkan på produktionskostnaderna och på företagens&lt;br&gt;relativa konkurrenssituation på såväl export- som hemmamarknaderna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om energiskattebelastningen till viss del mildras genom bl.a.&lt;br&gt;nedsättningsbestämmelsema. Våra skatteregler måste i allt högre&lt;br&gt;utsträckning utformas med hänsyn till internationella förhållanden. Vid&lt;br&gt;ett svenskt EG-medlemskap krävs även en formell anpassning av&lt;br&gt;beskattningsreglerna på bl.a. energiområdet. Vår nuvarande energibe-&lt;br&gt;skattning är utformad så att energi beskattas vid import och skatteavdrag&lt;br&gt;medges vid export. Inom EG krävs att punktskatterna utformas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att gränskontroll inte behövs. Det är f.n. oklart hur eneigi-&lt;br&gt;och koldioxidbeskattningen inom EG kommer att utformas. De diskus-&lt;br&gt;sioner som hitintills förts visar emellertid entydigt att en kommande&lt;br&gt;gemensam beskattning av energi inom EG kommer att ligga på en&lt;br&gt;betydligt lägre nivå än våra nuvarande skatter. Med ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv är det från miljösynpunkt en nackdel med en hög svensk&lt;br&gt;energibeskattning för industrin. Flyttar industrin utomlands minskar&lt;br&gt;visserligen utsläppen i Sverige, men eftersom andra länder har mer&lt;br&gt;fossilbaserad energiförsörjning och oftast lägre reningskrav kan utsläppen&lt;br&gt;av koldioxid och andra miljöförstörande ämnen komma att öka globalt&lt;br&gt;sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande nedsättningssystemet kan kritiseras för bristande&lt;br&gt;styrning mot lägre energianvändning och milj ovänligare bränslen.&lt;br&gt;Reglerna innebär att energibeskattningen får mycket begränsade&lt;br&gt;styreffekter för den energiintensiva industrin samtidigt som denna industri&lt;br&gt;vid en internationell jämförelse belastas med ett mycket högt energi-&lt;br&gt;skatteuttag. Genom att det nuvarande nedsättningssystemet är uppbyggt&lt;br&gt;så att regeringen fattar beslut beträffande vaije enskilt företag och att&lt;br&gt;företaget anses kunna välja ut vilka produkter som skall omfattas av&lt;br&gt;beslutet är nedsättningen förknippad med administrativa problem. Den&lt;br&gt;individuella prövningen riskerar också att leda till handelspolitiska&lt;br&gt;komplikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om industrins och växthusnäringens energibeskattning har&lt;br&gt;särskilt pekat på att det utifrån teorin för optimal beskattning generellt&lt;br&gt;sett är ineffektivt att beskatta insatsvaror, som skall användas i produk-&lt;br&gt;tionen av andra varor. Detta gäller exempelvis energi. Energibeskatt-&lt;br&gt;ningen måste därför, enligt utredningen, motiveras på annat sätt, såsom&lt;br&gt;med miljöpolitiska målsättningar och som incitament för ener-&lt;br&gt;gihushållning. Skatter som incitament till energihushållning inom&lt;br&gt;industrisektorn leder, enligt utredningen, till en samhällsekonomisk&lt;br&gt;kostnad i termer av alltför låg kapital-, råvaru- och arbetsproduktivitet.&lt;br&gt;Utredningens slutsats är att den samhällsekonomiska effektivitetsaspekten&lt;br&gt;bör ges stor tyngd vid en reformering av energibeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår utredningen i huvudsak att&lt;br&gt;gällande nedsättningsregler för industri och växthusnäring tas bort. I&lt;br&gt;stället föreslås ett system med särskilda energi- och koldioxidskatter för&lt;br&gt;industrin (SNI 2 och 3) och växthusnäringen. De särskilda energi- och&lt;br&gt;koldioxidskattema anpassas till EG:s punktbeskattning och framtida&lt;br&gt;energi- och miljöbeskattning. Förslaget innebär således att skattesatserna&lt;br&gt;differentieras mellan industrin och växthusnäringen å ena sidan och&lt;br&gt;övriga energiförbrukare å andra sidan. Mot bakgrund av bl.a. EG-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionens förslag föreslår utredningen en reformerad bränslebeskatt- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ning motsvarande initialt 3 USD per fat olja. Skattenivån förutsätts sedan Bilaga 1:5&lt;br&gt;anpassas till utvecklingen inom EG. En EG-harmonisering anses&lt;br&gt;stabilisera förväntningarna ifråga om den framtida energipolitiken,&lt;br&gt;bromsa utflyttningen och gynnsamt påverka företagens incitament att&lt;br&gt;investera i Sverige. De av utredningen föreslagna skattesatserna för&lt;br&gt;industri och växthusnäring återges i tabellen nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatter för industrin och växthusnäringen enligt förslag från ÖS-91&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi-&lt;br&gt;skatt&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;co&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-&lt;br&gt;skatt&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;br&gt;skatt&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kWh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kWh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För att undvika konkurrenssnedvridningar i värmeproduktionen föreslår&lt;br&gt;utredningen en nedsättning av skatten på ingående bränsle i fjärrvärme-&lt;br&gt;produktionen beräknad utifrån dels den värme som levereras till industri&lt;br&gt;och växthusnäring, dels de skattesatser som ska gälla för industri och&lt;br&gt;växthusnäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att sänkningen av industrins energiskatter om&lt;br&gt;totalt ca 4 miljarder kr. finansieras genom höjda energiskatter på el och&lt;br&gt;olja för andra förbrukare. Detta skulle enligt utredningen innebära en&lt;br&gt;höjning av elskatten med cirka 4,5 öre per kWh och oljeskatten med 300&lt;br&gt;kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Genom att också höja bensinskatten skulle skattehöjningen på&lt;br&gt;olja och el kunna minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt att industrin ges rimligare&lt;br&gt;konkurrensvillkor genom en sänkt energibeskattning. Dessa tillstyrker att&lt;br&gt;nedsättningsreglema tas bort och ersätts av ett system med särskilda lägre&lt;br&gt;energi- och koldioxidskatter för industrin och växthusnäringen. De flesta&lt;br&gt;remissinstanserna anser att det nya systemet bör harmoniseras med EG:s&lt;br&gt;energibeskattning. De som avvisar förslaget anför som motiv att de&lt;br&gt;sänkta skatterna på fossila bränslen för industrin och växthusnäringen gör&lt;br&gt;att skälen för energieffektivisering och byte till fömybara energislag&lt;br&gt;minskar. Även naturgasens konkurrenskraft försämras. Oklarheten om&lt;br&gt;hur EG:s energibeskattning kommer att utformas talar enligt några&lt;br&gt;remissinstanser för att Sverige bör behålla nuvarande skattesystem&lt;br&gt;ytterligare någon tid. Flera remissinstanser vill att miljöstyrande skatter&lt;br&gt;skall få ökad betydelse och påpekar att konsekvensbedömningar av&lt;br&gt;förslaget saknas. Oavsett inställningen till utredningens huvudförslag har&lt;br&gt;många remissinstanser framfört invändningar mot finansieringen.&lt;br&gt;Förslaget i denna del kritiseras bl.a. för att det leder till en ökad&lt;br&gt;skattebelastning för hushållen och därmed ökade boendekostnader. Flera&lt;br&gt;instanser anser att finansieringsbehovet bör beräknas med hänsyn till de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dynamiska effekterna som sänkta produktionskostnader för industrin kan&lt;br&gt;ge upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att den nuvarande eneigibeskatt-&lt;br&gt;ningen har påverkat den svenska industrins internationella konkur-&lt;br&gt;renskraft negativt. En anpassning av energi skatterna mot de nivåer som&lt;br&gt;tillämpas inom våra konkurrentländer, främst inom EG och i&lt;br&gt;Nordamerika, är därför ett viktigt inslag i regeringens politik för att&lt;br&gt;förstärka industrins utvecklingsmöjligheter och för den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten. En anpassning bör ske på ett sådant sätt att de miljöpolitiska&lt;br&gt;målen för energisektorn inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar därför utredningens och majoriteten av remissinstansernas&lt;br&gt;uppfattning att en ytterligare sänkning av industrins energibeskattning är&lt;br&gt;nödvändig och att denna sänkning bör göras så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rimlig avvägning mellan samhällsekonomiska och miljöpolitiska&lt;br&gt;önskemål är att sänkningen av energibeskattningen för industrin&lt;br&gt;begränsas i förhållande till vad utredaren föreslagit och att reformen,&lt;br&gt;som jag tidigare framhållit, helt finansieras inom energibeskattningens&lt;br&gt;ram. Den ökade energianvändningen inom industrin som kan väntas bli&lt;br&gt;en följd av skattesänkningen kan balanseras med den höjda skatten för&lt;br&gt;övriga förbrukare. Genom att skatten på fossila bränslen höjs inom&lt;br&gt;övrigsektom förstärks biobränslenas konkurrenskraft inom en stor del av&lt;br&gt;värmemarknaden. Med mitt förslag finns det goda skäl att anta att&lt;br&gt;biobränslenas introduktion på marknaden påskyndas och att användningen&lt;br&gt;av biobränslen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de synpunkter som framkommit vid bl.a. remissbe-&lt;br&gt;handlingen är mitt förslag till ny energibeskattning för industrin och&lt;br&gt;växthusnäringen uppbyggt på ett annat sätt än det som föreslagits av&lt;br&gt;utredaren. Jag har därför i fortsättningen valt att relatera mitt förslag&lt;br&gt;enbart till gällande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort innebär mitt förslag att den allmänna energiskatten helt slopas&lt;br&gt;för industrin och växthusnäringen och att koldioxidskatten blir kvar men&lt;br&gt;på en väsentligt lägre nivå. Denna bör fastställas på en sådan nivå att en&lt;br&gt;förbättrad internationell konkurrenskraft kan uppnås samtidigt som&lt;br&gt;nedsättningsreglema efter viss övergångstid helt bör kunna slopas. Nivån&lt;br&gt;bör också relateras till den nivå som för närvarande diskuteras inom EG.&lt;br&gt;Jag avser att i det följande närmare i detalj beskriva mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins och växthusnäringens energibeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt&lt;br&gt;för den energiintensiva industrin och växthusnäringen i nuvarande&lt;br&gt;form avskaffas. I stället föreslås att den allmänna energiskatten på&lt;br&gt;bränslen och elektrisk kraft helt slopas för industrin (SNI 2 och 3)&lt;br&gt;och växthusnäringen samt att koldioxidskatten bestäms till en&lt;br&gt;fjärdedel av den allmänna nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärrvärmeleveranser till industrin (SNI 2 och 3) och växthusnä-&lt;br&gt;ringen omfattas av den skattebelastning som gäller för industrin och&lt;br&gt;växthusnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande bestämmelser om nedsättning har,&lt;br&gt;som framhållits tidigare, tillkommit för att lindra beskattningen för de&lt;br&gt;mest energi intensiva företagen och för växthusnäringen. Effektivitetsför-&lt;br&gt;lusterna på grund av att energi beskattas som insatsvara skulle annars bli&lt;br&gt;för stora. Systemet är såvitt gäller industrin administrativt mycket&lt;br&gt;krångligt och svårtillämpat. Utformningen leder till osäkerhet om&lt;br&gt;skattevillkoren och till att konkurrensförhållandena mellan företag och&lt;br&gt;mellan branscher snedvrids. Den bestämmelse som i praktiken har&lt;br&gt;använts för industrins skattenedsättning, 2 § andra stycket NEL, innebär&lt;br&gt;att regeringen, efter ansökan, fattar beslut för varje enskilt företag.&lt;br&gt;Genom denna särbehandling av enskilda företag riskerar regeln att&lt;br&gt;komma i konflikt med såväl GATT:s som EG:s regler om otillåtna&lt;br&gt;statliga stödåtgärder. Vidare gäller att med nuvarande nedsättningsregler&lt;br&gt;har energi- och koldioxidskattema, med undantag för den icke avdrags-&lt;br&gt;gilla delen av skatten på oljebränslen, inte haft någon miljöstyrande effekt&lt;br&gt;för de energiintensiva företagen så fort energiskattebelastningen överstigit&lt;br&gt;den andel av försäljningsvärdet som regeringen för varje år bestämt skall&lt;br&gt;utgöra den maximala energiskattebelastningen. För år 1992 gäller&lt;br&gt;gränsvärdet 1,2 %. Slopas bestämmelserna kommer den energiintensiva&lt;br&gt;industrins energiförbrukning i likhet med annan energiförbrukning att på&lt;br&gt;marginalen drabbas av skatt. Incitamenten till energieffektivisering och&lt;br&gt;begränsning av koldioxidutsläpp förstärks. Mot denna bakgrund anser jag&lt;br&gt;i likhet med utredningen det nödvändigt att nedsättningsreglema tas bort&lt;br&gt;och att industrins skattenedsättning åstadkoms på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av energihushållnings- och miljöskäl bör inte hela energibeskattningen&lt;br&gt;slopas för industrin. Även i några EG-länder liksom inom EG pågår&lt;br&gt;diskussioner om en viss men låg energibeskattning för industrin. Jag&lt;br&gt;anser det rimligt att den kvarvarande beskattningen av energi för&lt;br&gt;industrin enbart tas ut i form av miljöskatt. Den allmänna energiskatten&lt;br&gt;som främst har fiskalt intresse kan därför helt avskaffas för industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatten har som huvudsakligt syfte att begränsa utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid. Det är därför rimligt att också industrin betalar denna skatt.&lt;br&gt;Den nuvarande koldioxidskatten är dock väsentligt högre än de energi-&lt;br&gt;skatter som tillämpas för industrin i andra länder. När det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningen av industrin måste därför en avvägning göras mellan kravet&lt;br&gt;på miljöstyrning och önskemålet om likvärdiga konkurrensförhållanden&lt;br&gt;mellan svensk och utländsk industri. Den skattenivå som för år 1993 har&lt;br&gt;diskuterats för en samlad energi- och koldioxidskatt inom EG är 3 USD&lt;br&gt;per fat olja. Den diskuterade ambitionen är att skatten därefter successivt&lt;br&gt;skall höjas till 10 USD per fat olja. Min uppfattning är att vi inte nu bör&lt;br&gt;gå ner till denna nivå utan stanna på en nivå som motsvarar en beskatt-&lt;br&gt;ning på ca 5 USD per fat. Det motsvarar ungefär 8 öre per kg kol-&lt;br&gt;dioxidutsläpp. På något längre sikt bör ambitionen vara att nära ansluta&lt;br&gt;till det framtida uttaget inom EG. Jag kommer i det följande att föreslå&lt;br&gt;att koldioxidskatten höjs från 25 öre till 32 öre per kg utsläppt koldioxid.&lt;br&gt;Industrin skulle därigenom betala en fjärdedel av koldioxidskattens&lt;br&gt;generella nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att slopa den allmänna energiskatten och sänka koldioxidskatten&lt;br&gt;skapas bättre förutsättningar för företagen att verka på de villkor som&lt;br&gt;gäller internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen har jag funnit det rimligt att de nya reglerna&lt;br&gt;för industrins energibeskattning också skall gälla för den yrkesmässiga&lt;br&gt;växthusodlingen som i dag i likhet med den energiintensiva industrin har&lt;br&gt;speciella nedsättningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt föreslog utredningen ett system med differentierade&lt;br&gt;energiskattesatser för industrin och växthusnäringen å ena sidan och&lt;br&gt;övriga förbrukare å andra sidan. För att använda rätt skattesats skulle&lt;br&gt;enligt utredningens förslag energileverantören hålla reda på om köparen&lt;br&gt;skulle använda energin till industriell verksamhet, växthusuppvärmning&lt;br&gt;eller för annat ändamål. Den modellen tillämpas för närvarande&lt;br&gt;beträffande elenergi och fungerar där på ett tillfredsställande sätt. Skilda&lt;br&gt;skattesatser kan emellertid vara svåra att använda för icke ledningsbunden&lt;br&gt;energi och därmed ge sådana leverantörer stora problem. Med väsentliga&lt;br&gt;skillnader i skattesatser skulle också risken för skatteundandragande vara&lt;br&gt;stor. För att undvika dessa problem föreslår jag i stället att den nuva-&lt;br&gt;rande enhetliga skatten för bränslen bibehålls. Den lägre beskattningen&lt;br&gt;för industrin och växthusnäringen åstadkoms i stället genom att en&lt;br&gt;möjlighet till skatteavdrag införs för bränsleförbrukning inom industrin&lt;br&gt;och växthusnäringen för de som bedriver sådan verksamhet och som är&lt;br&gt;registrerade hos riksskatteverket som förbrukare och därmed skatt- och&lt;br&gt;redovisningsskyldiga för energi- och koldioxidskatt. De som inte är&lt;br&gt;registrerade får ansöka hos Riksskatteverket om särskild utbetalning av&lt;br&gt;skillnaden mellan betald skatt och den lägre skatten som skall gälla för&lt;br&gt;industrin och växthusnäringen. För att minska antalet ansökningar avser&lt;br&gt;jag senare föreslå regeringen att förordningen (1964:351) om allmän&lt;br&gt;energiskatt och förordningen (1990:708) om koldioxidskatt ändras på&lt;br&gt;sådant sätt att förbrukare av bränsle kan registreras för allmän energiskatt&lt;br&gt;och koldioxidskatt vid en lägre årsförbrukning än vad som gäller för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika konkurrenssnedvridningar i värmeproduktionen bör&lt;br&gt;också regler införas som innebär att det inte har någon betydelse ur&lt;br&gt;skattesynpunkt om ett företag själv producerar den energi som används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid tillverkningsprocessen eller om företaget köper energin från ett Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;fjärrvärmeverk. Fjärrvärmeieveransema till industriell verksamhet och för Bilaga 1:5&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling bör därför omfattas&lt;br&gt;av den lägre skattebelastningen som gäller för denna sektor. Fjärrvärme-&lt;br&gt;producenter får själva ansöka hos riksskatteverket om återbetalning av&lt;br&gt;skatten på den energin som åtgått för att producera den ijärrvärme som&lt;br&gt;levererats till industrin eller växthusnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjd koldioxidskatt m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Energiskatteomläggningen finansieras helt inom&lt;br&gt;energisektorn. Koldioxidskatten höjs från 25 till 32 öre per kg&lt;br&gt;utsläppt koldioxid. Koldioxidskatten på inrikes flygtrafik höjs i&lt;br&gt;motsvarande mån. Den höjda beskattningen av dieselolja kom-&lt;br&gt;penseras med en sänkning av kilometerskatten för den tunga&lt;br&gt;trafiken. Den allmänna energiskatten på elektrisk kraft höjs med 1,3&lt;br&gt;öre per kWh för andra förbrukare än industrin och växthusnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen har tidigare ställt sig bakom den&lt;br&gt;s.k. klimatstrategin (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). I denna&lt;br&gt;framhålls att målet är att kraftigt minska klimatpåverkan genom att bl.a.&lt;br&gt;begränsa utsläppen av koldioxid. Jag vill därför framhålla betydelsen av&lt;br&gt;att inom ramen för ändrad energibeskattning för industrin skärpa&lt;br&gt;åtgärderna mot koldioxidutsläpp inom övriga samhällssektorer. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för reformen är därför som jag framhållit tidigare att den totala&lt;br&gt;beskattningen av energi skall vara oförändrad. För att uppnå så gynnsam-&lt;br&gt;ma miljöeffekter som möjligt är det viktigt att skatteomläggningen för&lt;br&gt;industrin finansieras genom en höjning av energiskatterna för andra&lt;br&gt;användare av energi. Sänkningen av energibeskattningen för industrin kan&lt;br&gt;leda till en ökad energianvändning för denna sektor med åtföljande risker&lt;br&gt;för miljöolägenheter. För att motverka dessa risker och för att få en&lt;br&gt;dämpning av energiförbrukningen i andra sektorer bör den generella&lt;br&gt;miljöskatten på energi, nämligen koldioxidskatten, höjas. En lämplig&lt;br&gt;höjning är från 25 till 32 öre per kg utsläppt koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu förordade höjningen av koldioxidskatten innebär att skatten&lt;br&gt;kommer att tas ut med belopp som framgår av följande tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till förändrad koldioxidskatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dagens&lt;br&gt;nivå kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generell&lt;br&gt;nivå kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För industri&lt;br&gt;och växthusnäring kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorgasol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatten på inrikes flygtrafik bör höjas i motsvarande mån.&lt;br&gt;Koldioxidutsläppen vid förbränning av flygbränsle kan beräknas till 2 500&lt;br&gt;kg per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; bränsle. En skatt på 32 öre per kg koldioxid motsvarar 800 kr.&lt;br&gt;per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; bränsle, eller 80 öre per liter. Eftersom flygbränslets densitet är&lt;br&gt;ca 0,8 kg per liter motsvarar detta 1 kr. per kg. Koldioxidskatten på&lt;br&gt;inrikesflyget bör därför öka från 79 öre per kg förbrukat flygbränsle till&lt;br&gt;1 kr. per kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den generellt höjda koldioxidskatten medför att även skatten på&lt;br&gt;dieselolja höjs. Härigenom skulle den sammanlagda skatten höjas för den&lt;br&gt;tunga trafiken. En sådan höjning skulle innebära en stor nackdel ur&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt för Sverige. Den höjda koldioxidskatten bör därför&lt;br&gt;motsvaras av en sänkt kilometerskatt för de tunga fordonen. Det kan&lt;br&gt;tilläggas att en särskild utredare har till uppgift att föreslå en ny form av&lt;br&gt;beskattning av dieseldrivna fordon som är anpassad efter vad som&lt;br&gt;kommer att gälla inom EG. Utredningsresultatet skall enligt direktiven&lt;br&gt;redovisas i maj 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör reformen finansieras genom en generell höjning av den&lt;br&gt;allmänna energiskatten på elektrisk kraft för andra förbrukare än&lt;br&gt;industrin och växthusnäringen. Genom att både skatten på el och skatten&lt;br&gt;på framför allt olja höjs undviks alltför stora förändringar av relativpri-&lt;br&gt;serna för olja och el. Skatten på elektrisk kraft för andra förbrukare än&lt;br&gt;industri och växthusnäringen bör höjas med 1,3 öre per kWh. I samband&lt;br&gt;med energiskatteomläggningen avsätts 500 miljoner kr. för ytterligare&lt;br&gt;satsningar på fömybar energi och hushållning. Detta är, vid sidan av&lt;br&gt;höjningen av koldioxidskatten, viktiga inslag i klimatstrategin. Vidare&lt;br&gt;lämnas utrymme för kostnadseffektiva miljöåtgärder i Östersjöområdet.&lt;br&gt;Insatser för att förbättra kämkraftssäkerheten i Östersjöområdet skall&lt;br&gt;också delvis kunna finansieras ur den angivna ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattefriheten för inhemska fasta bränslen slopas. Den&lt;br&gt;skattefrihet som nu gäller för inhemskt framställd metan ändras till&lt;br&gt;att avse metan som framställs genom biologiska processer. Avdrag&lt;br&gt;för skatt på kolbränslen som förbrukas i metallurgiska processer&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De bestämmelser om undantag från skatteplikt&lt;br&gt;som finns i 2 § första stycket EL beträffande inhemska festa bränslen och&lt;br&gt;i 2 a § a) EL beträffande inhemskt framställd metan torde, såsom också&lt;br&gt;framhållits av utredaren, inte vara förenliga med våra handelspolitiska&lt;br&gt;förpliktelser och bör därför avskaffas. Skattefriheten för inhemska festa&lt;br&gt;bränslen saknar betydelse eftersom det i praktiken endast avser brunkol&lt;br&gt;som knappast kan anses brytningsvärt. Metan som framställs genom&lt;br&gt;biologiska processer, t. ex. biogas från soptippar, bör dock inte beskattas.&lt;br&gt;Skattefriheten för denna typ av metan bör gälla oberoende av om den&lt;br&gt;framställs inom landet eller utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 § första stycket f) EL gäller att avdrag får göras för skatt på&lt;br&gt;bränsle som använts för annat ändamål än energialstring. Enligt andra&lt;br&gt;stycket gäller härutöver att skatteavdrag får göras för kolbränslen som&lt;br&gt;förbrukats eller försålts för förbrukning i metallurgiska processer.&lt;br&gt;Avdraget har betydelse för järn- och stålindustrin och infördes med&lt;br&gt;motiveringen att skatt på kol och koks som används i en metallurgisk&lt;br&gt;process saknar styreffekt eftersom kolet inte kan ersättas. Mot bakgrund&lt;br&gt;av att huvuddelen av kolet ändå är avdragsgillt eftersom det inte används&lt;br&gt;som bränsle och då särbehandling av viss industri kan leda till han-&lt;br&gt;delspolitiska komplikationer anser jag i likhet med utredaren att&lt;br&gt;bestämmelsen bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Industrin (SNI 2 och 3) får under åren 1993 och 1994&lt;br&gt;nedsättning av den del av koldioxidskatten som överstiger 2 % av&lt;br&gt;företagets försäljningsvärde för de produkter som tillverkas. Den&lt;br&gt;yrkesmässiga växthusodlingen behåller under övergångsperioden&lt;br&gt;nuvarande skattenedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Trots att skatten för industrin generellt sänks&lt;br&gt;kraftigt finns det enstaka företag, som kommer att få en ökad skat-&lt;br&gt;tebelastning med mitt nu presenterade förslag. Det är mot denna&lt;br&gt;bakgrund rimligt att dessa företag övergångsvis, under åren 1993 och&lt;br&gt;1994, får en särskild rätt till nedsättning av koldioxidskatten. Denna rätt&lt;br&gt;bör dock endast gälla om företagets totala koldioxidskattebelastning&lt;br&gt;överstiger 2 % av företagets försäljningsvärde för samtliga de produkter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillverkas. Härigenom får berörda företag möjlighet att under en&lt;br&gt;något längre tidsiymd anpassa produktionen till de nya villkoren på&lt;br&gt;energibeskattningens område. För växthusnäringen föreslår jag att den&lt;br&gt;nuvarande begränsningen av energi- och koldioxidskatten till 15 % av de&lt;br&gt;generella skattesatserna för bränslen och el fortsätter att gälla även under&lt;br&gt;åren 1993 och 1994. Detta innebär således att växthusnäringen inte&lt;br&gt;omfattas av de nya bestämmelserna under en övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.6 Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.7 Upprättade lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om dels ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän&lt;br&gt;energiskatt och koldioxidskatt, dels upphävande av samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes&lt;br&gt;flygtrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1991:609) om ändring i vägtrafikskatte-&lt;br&gt;lagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:610) om ändring i lagen (1988:328)&lt;br&gt;om vägtrafikskatt på utländska fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1:5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.8 Författningskommentar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen om allmän energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att första stycket upphävs har kommenterats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 1.2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds av att punkten c) av misstag fått&lt;br&gt;en felaktig ordalydelse vid en tidigare ändring av bestämmelsen genom&lt;br&gt;att ordet &amp;quot;och&amp;quot; bytts ut mot ordet &amp;quot;eller&amp;quot;. Den elektriska kraft som skall&lt;br&gt;vara undantagen från skatt är självfallet endast den som både framställs&lt;br&gt;och förbrukas ombord på fartyg eller annat transportmedel. Det tidigare&lt;br&gt;misstaget föreslås nu bli åtgärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 1.2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har den allmänna energiskatten på elektrisk kraft slopats för&lt;br&gt;den förbrukning som sker i industriell verksamhet eller för växthusupp-&lt;br&gt;värmning vid yrkesmässig växthusodling. I den officiella statistiken&lt;br&gt;används en näringsgrensindelning benämnd standard för svensk närings-&lt;br&gt;grensindelning (SNI). Enligt denna omfattas industrisektorn av grupperna&lt;br&gt;2, brytning av mineraliska produkter, 3, tillverkning, och 4, el-, gas-,&lt;br&gt;värme- och vattenförsörjning. Avsikten är emellertid att begreppet&lt;br&gt;industriell verksamhet numera endast skall avse SNI 2 och 3. Den&lt;br&gt;statistiska indelningen kan användas som en allmän vägledning till vad&lt;br&gt;som avses med begreppet. Det är endast den förbrukning som äger rum&lt;br&gt;i tillverkningsprocessen som omfattas av O-skattesatsen. Till tillverknings-&lt;br&gt;processen bör också räknas hjälpverksamhet såsom belysning,&lt;br&gt;uppvärmning och ventilation. Motsvarande bör gälla för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusodling. Övrig förbrukning inom industrin,&lt;br&gt;t. ex. för uppvärmning av bostäder, beskattas enligt den skattesats som&lt;br&gt;gäller för förbrukning i den kommun som industrin är belägen i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vat-&lt;br&gt;tenförsöijning, SNI 4, i andra kommuner än de som anges i bilaga 2 till&lt;br&gt;lagen är skattesatsen 6,3 öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den elkraftsförbrukning som äger rum i de kommuner som anges&lt;br&gt;i bilaga 2 till lagen och som inte avser förbrukning i industriell verksam-&lt;br&gt;het eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling tillämpas&lt;br&gt;skattesatsen 3,5 öre per kWh. Även förbrukning för el-, gas-, värme-&lt;br&gt;eller vattenförsörjning i de kommuner som avses i bilaga 2 omfattas&lt;br&gt;således av denna skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig elkraftsförbrukning belastas med skattesatsen 8,5 öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det slopade avdraget för skatt på kolbränslen i metallurgiska processer&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 1.2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke är föranlett av att bränsleförbrukningen inom&lt;br&gt;industriell verksamhet och yrkesmässig växthusodling inte skall belastas&lt;br&gt;med skatt. Har avdrag redan medgetts enligt första stycket kan ytterligare&lt;br&gt;avdrag inte medges enligt detta stycke. Vid industriell verksamhet är det&lt;br&gt;skatt på bränsle som förbrukas i tillverkningsprocessen som är avdrags-&lt;br&gt;gill. Det innebär bl.a. att skatten på bränsle för drift av motorfordon eller&lt;br&gt;för uppvärmning av bostäder inte omfattas av avdragsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke d) beror på att det inom el-,&lt;br&gt;gas-, värme- eller vattenförsöijning, SNI 4, fortfarande tas ut skatt på&lt;br&gt;elektrisk kraft, i motsats till vad som gäller för industriell verksamhet.&lt;br&gt;Den som är registrerad för allmän energiskatt har därför rätt till avdrag&lt;br&gt;för skatt på den elkraft som producerats i en kraftvärmeanläggning och&lt;br&gt;som förbrukats för el-, gas-, värme- eller vattenförsöijning i den egna&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har införts för att skatt inte skall belasta den&lt;br&gt;som inte är registrerad för allmän energiskatt men som ändå bedriver&lt;br&gt;industriell verksamhet eller yrkesmässig växthusodling. Denne kan&lt;br&gt;erhålla kompensation för den skatt som belastat bränslet. Vid industriell&lt;br&gt;verksamhet är det skatten på bränsle som förbrukas i tillverkningsproces-&lt;br&gt;sen som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med paragrafens andra stycke är att den som producerar fjärrvär-&lt;br&gt;me som levereras till industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning&lt;br&gt;vid yrkesmässig växthusodling inte skall belastas med skatt för denna del.&lt;br&gt;Ar producenten registrerad för allmän energiskatt och koldioxidskatt&lt;br&gt;erhålls återbetalning av den skatt som belastat bränslet eller elkraften.&lt;br&gt;Har avdrag för skatt på elkraft eller bränsle redan medgetts med stöd av&lt;br&gt;24 § kan självklart inte återbetalning erhållas. Är producenten inte&lt;br&gt;registrerad erhålls i stället kompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är skattebelastningen på den fördelning mellan olika bränslen som&lt;br&gt;fjärrvärmeverket använder sig av som också bör användas när skat-&lt;br&gt;tebelastningen på leveranser till industrin och växthusnäringen räknas&lt;br&gt;ut. Används både beskattade och obeskattade bränslen är det fördelningen&lt;br&gt;under hela redovisningsperioden mellan bränsleslagen som gäller för den&lt;br&gt;fj ärrvärme som levereras till industrin och växthusnäringen för samma&lt;br&gt;redovisningsperiod. Det är således inte möjligt att bestämma att&lt;br&gt;Q ärrvärmen till industrin producerats uteslutande med t. ex. fossila&lt;br&gt;bränslen när det under redovisningsperioden använts både fossila bränslen&lt;br&gt;och annan energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket har en beloppsgräns på 5 000 kr. per kalenderkvartal&lt;br&gt;tagits in i lagen i fråga om när återbetalning eller kompensation kan ske.&lt;br&gt;Det är det sammanlagda beloppet för energi- och koldioxidskatt som skall&lt;br&gt;överstiga 5 000 kr. för ett kalenderkvartal för att återbetalning eller&lt;br&gt;kompensation skall kunna komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om koldioxidskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna höjningen av skatten till 32 öre per kg koldioxidutsläpp&lt;br&gt;medför att skatten på bensin höjs från 58 öre till 74 öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av ändringarna i lagen om allmän eneigiskatt ändras första&lt;br&gt;stycket på så sätt att hänvisningen till 2 § första stycket bortfaller medan&lt;br&gt;hänvisningarna till 28-31 §§ tillkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafens andra stycke är föranlett av att bränsleförbruk-&lt;br&gt;ningen inom industriell verksamhet och yrkesmässig växthusodling inte&lt;br&gt;skall belastas med mer skatt än en fjärdedel av den allmänna nivån. Vid&lt;br&gt;industriell verksamhet är det skatt på bränsle som förbrukas i tillverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsprocessen som är avdragsgill eller som återbetalas eller kom- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;penseras. Detta innebär bl.a. att skatten på bränsle för drift av motorfor- Bilaga 1:5&lt;br&gt;don eller för uppvärmning av bostäder inte omfattas av avdragsbestäm-&lt;br&gt;melsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning eller kompensation kan numera även göras&lt;br&gt;enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsgränsen i andra stycket har höjts till 5 000 kr. Det är det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet för koldioxid- och energiskatt som skall överstiga&lt;br&gt;5 000 kr. för ett kalenderkvartal för att återbetalning eller kompensation&lt;br&gt;skall kunna komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen upphör att gälla vid utgången av år 1994. Bestämmelserna i 5 §&lt;br&gt;angående möjligheten att rätta ett felaktigt belopp gäller dock till&lt;br&gt;utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1993 och 1994 gäller övergångsvis att Riksskatteverket på&lt;br&gt;ansökan får medge att skatten på sådant bränsle som anges i bilagan till&lt;br&gt;lagen om koldioxidskatt och som förbrukas vid industriell tillverkning&lt;br&gt;begränsas till två procent av de tillverkade produkternas försäljningsvär-&lt;br&gt;de. Avsikten med begränsningsregeln är att skattebelastningen skall&lt;br&gt;relateras till försäljningsvärdet för företagets samtliga produkter. Det blir&lt;br&gt;således inte möjligt att enbart välja ut någon enstaka produkt och&lt;br&gt;begränsa ansökningen till denna produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för regeringen att för visst företag medge skattenedsättning&lt;br&gt;när särskilda skäl föreligger slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Mervärdeskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den generella mervärdeskatten sänks från 25 till 22 %&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1993. Den lägre mervärdeskatten för vissa&lt;br&gt;varor och tjänster bibehålls på 18 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom lagen (1990:575) om tillfällig höjning&lt;br&gt;av mervärdeskatten höjdes mervärdeskatten den 1 juli 1990 från 19 till&lt;br&gt;20 % (prop. 1989/90:150 (bil. 4), FiU40, rskr. 358). Detta innebar en&lt;br&gt;höjning av skatten på priset före skatt från 23,46 till 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformeringen av mervärdeskatten ändrades tekniken&lt;br&gt;för att i lagen ange skattesatsen. I stället för att som tidigare beräknas&lt;br&gt;utifrån vederlaget inklusive mervärdeskatt beräknas mervärdeskatten&lt;br&gt;numera på vederlaget exklusive mervärdeskatt. Denna ordning tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. den 1 januari 1992 (prop. 1989/90:111, SkU31, rskr. 357, SFS Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;1990:576). Den 1 januari 1992 sänktes mervärdeskatten till 18 % på Bilaga 1:5&lt;br&gt;vissa varor och tjänster. Den lägre mervärdeskatten omfattar bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livsmedel, persontransporter och hotell- och restaurangtjänster. På övriga&lt;br&gt;varor och tjänster utgår skatten med 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits tidigare bör mervärdeskatten sänkas från 25 till 22 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre mervärdeskatten för vissa varor och tjänster bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis utgå med 18 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna sänkningen av mervärdeskatten bör träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 13 och 17 § § lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättat lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1:5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas över&lt;br&gt;lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Slopat schablonavdrag från intäkt av tjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Schablonavdraget i inkomstslaget tjänst slopas och&lt;br&gt;ersätts med regler om begränsad avdragsrätt. Kostnader för resor&lt;br&gt;mellan bostaden och arbetet blir avdragsgilla till den del de&lt;br&gt;överstiger 4 000 kr. Övriga kostnader som nu täcks av schablonav-&lt;br&gt;draget blir avdragsgilla till den del de överstiger 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av avdragsrätten för resor mellan bostad och&lt;br&gt;arbetsplats skall gälla även för enskilda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna skall gälla från och med 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 20 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, finns en för alla förvärvs-&lt;br&gt;källor gällande regel om att kostnad för inkomstens förvärvande är&lt;br&gt;avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 33 § KL regleras avdragsrätten för inkomstslaget tjänst och i 1 mom.&lt;br&gt;anges, i enlighet med de principer som slås fast i 20 §, att avdrag&lt;br&gt;medges för alla utgifter som är att anse som kostnader för fullgörande&lt;br&gt;av tjänsten. Vidare ges en exemplifiering av avdragsgilla kostnader. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. samma paragraf regleras rätten till schablonavdrag.&lt;br&gt;Schablonavdraget har till syfte att underlätta taxeringsarbetet. Tanken har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit att det förenklade deklarationsförferandet skall kunna användas av Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;majoriteten av löntagare. För att möjliggöra detta fordrades att avdrag Bilaga 1:5&lt;br&gt;inte yrkades under inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonavdraget är utformat så att skattskyldiga som redovisar&lt;br&gt;inkomst av tjänst, med vissa undantag, presumeras ha kostnader för in-&lt;br&gt;komstens förvärvande om 4 000 kr., dock högst 10 % av tjänsteinkomst-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schablonmässigt uppskattade kostnaden får alltså utnyttjas som ett&lt;br&gt;schablonavdrag vid beräkning av skatteunderlaget. Om den skattskyldiges&lt;br&gt;kostnader överstiger schablonbeloppet har han avdragsrätt för denna&lt;br&gt;verkliga kostnad vid beräkning av skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonavdraget omfattar emellertid inte alla kostnader som är&lt;br&gt;avdragsgilla i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande kostnader omfattas inte och är alltså avdragsgilla utöver&lt;br&gt;schablonavdraget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnader avseende hobbyverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade levnadskostnader vid tjänsteresa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- resekostnader i tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnader för dubbel bosättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vissa hemresekostnader samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 23 femte stycket av anvisningarna till 23 § KL anges att&lt;br&gt;reglerna under inkomst av tjänst om avdrag för resor till och från arbetet&lt;br&gt;också gäller för inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående (avsnitt 1.1) har jag angett skälen för en allmän&lt;br&gt;sänkning av mervärdeskatten och också förklarat att denna bör finansieras&lt;br&gt;genom att schablonavdraget under inkomst av tjänst slopas och ersätts&lt;br&gt;med regler om begränsad avdragsrätt för vissa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid enligt min mening anledning att här ytterligare&lt;br&gt;utveckla skälen för denna förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonavdraget medför ett betydande skattebortfall och har, som jag&lt;br&gt;tidigare påpekat, främst till syfte att möjliggöra användandet av förenklad&lt;br&gt;självdeklaration för stora grupper skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. ökade kostnader för resor mellan bostad och&lt;br&gt;arbete har det varit nödvändigt att höja schablonavdraget från ursprung-&lt;br&gt;ligen 1 000 kr. till 4 000 kr. Det finns dessutom behov av ytterligare&lt;br&gt;höjning av schablonavdraget redan nästa år om inte fler skattskyldiga&lt;br&gt;skall bli tvungna att avge allmän självdeklaration i stället för den&lt;br&gt;förenklade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjning av schablonavdraget med 1 000 kr. medför minskade&lt;br&gt;skatteinkomster med ca 1,2 miljarder kr. Skattesänkningar på tjänstein-&lt;br&gt;komster genom höjt schablonavdrag måste enligt min bedömning anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha klart lägre prioritet än sådana skattesänkningar som är nödvändiga&lt;br&gt;med hänsyn till EG-anpassning och för att främja tillväxten i samhället.&lt;br&gt;Jag anser det därför uteslutet att höja schablonavdraget ytterligare. På&lt;br&gt;grund härav kommer schablonavdraget inte längre att kunna uppfylla sitt&lt;br&gt;ursprungliga syfte. Med hänsyn härtill och det tidigare nämnda finan-&lt;br&gt;sieringsbehovet bör schablonavdraget avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inga andra åtgärder vidtas samtidigt skulle ett avskaffande av&lt;br&gt;schablonavdraget ge en viss ökning av skatteintäkterna. På grund av att&lt;br&gt;stora grupper skattskyldiga som hittills bara fått schablonavdrag skulle&lt;br&gt;kunna yrka avdrag för verkliga kostnader med belopp som ligger i&lt;br&gt;närheten av schablonavdragets storlek kan budgetförstärkningen dock&lt;br&gt;antas bli förhållandevis begränsad och i vart fall inte alls räcka till för att&lt;br&gt;finansiera den föreslagna mervärdeskattesänkningen. Dessutom skulle det&lt;br&gt;uppstå administrativa problem om ett stort antal skattskyldiga skulle yrka&lt;br&gt;avdrag för kostnader i sina deklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör i stället schablonavdraget ersättas med en regel&lt;br&gt;om begränsad avdragsrätt för kostnader i inkomstslaget tjänst. Härigenom&lt;br&gt;kan den erforderliga budgeteffekten erhållas. Vidare uppnås samma effekt&lt;br&gt;som schablonavdraget syftade till, nämligen att möjliggöra användandet&lt;br&gt;av förenklad självdeklaration för stora grupper skattskyldiga, utan att det&lt;br&gt;leder till inkomstbortfall för stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den närmare utformningen av avdragsbegränsningen är&lt;br&gt;enligt min mening i första hand två alternativ tänkbara. Det ena alter-&lt;br&gt;nativet är att kostnader motsvarande de som nu täcks av schablonavdraget&lt;br&gt;blir avdragsgilla till den del de överstiger ett visst belopp. Det andra är&lt;br&gt;att en uppdelning görs i två kategorier av avdragsbegränsningar, nämli-&lt;br&gt;gen en avdragsbegränsning för resor mellan bostad och arbete och en&lt;br&gt;annan begränsning för övriga kostnader som täcks av schablonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar det senare alternativet av följande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resor mellan bostad och arbetsplats har i skattesammanhang ansetts ha&lt;br&gt;karaktär av privat levnadskostnad. Kostnaden föranleds ju av den&lt;br&gt;skattskyldiges val av bostadsläge. Bl.a. med hänsyn till att det för många&lt;br&gt;skattskyldiga rör sig om en avsevärd kostnad som har visst samband med&lt;br&gt;inkomstens förvärvande medges trots detta avdrag för arbetsresor under&lt;br&gt;vissa förutsättningar. Mot bakgrund av att sådana kostnader skattemässigt&lt;br&gt;kan betraktas som privata levnadskostnader är det emellertid enligt min&lt;br&gt;mening från principiell synpunkt försvarbart att införa en begränsning av&lt;br&gt;avdragsrätten. Med hänsyn till att detta torde vara den vanligast&lt;br&gt;förekommande kostnaden i inkomstslaget tjänst uppnås dessutom stora&lt;br&gt;förenklingsvinster om en avdragsbegränsning görs för dessa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga kostnader som nu täcks av schablonavdraget avser i huvudsak&lt;br&gt;kostnader som har ett direkt samband med förvärvandet av inkomsten i&lt;br&gt;fråga. Enligt min mening skulle det framstå som oskäligt att inte i allt&lt;br&gt;väsentligt medge avdrag för sådana kostnader som exempelvis för&lt;br&gt;arbetsredskap, arbetsbiträde och dagbamvårdares kostnader för mat till&lt;br&gt;dagbamen. En förhållandevis låg beloppsgräns för dessa kostnader är&lt;br&gt;dock enligt min mening acceptabel av främst förenklingsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av gränsen för avdragsrätten bör, förutom statsfinan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siella skäl, beaktas den fördel ur förenklingssynpunkt det innebär att inte&lt;br&gt;väsentligt färre skattskyldiga än som nu är fallet kan använda den&lt;br&gt;förenklade självdeklarationen. Mot bakgrund härav är det enligt min&lt;br&gt;bedömning lämpligt att kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats&lt;br&gt;är avdragsgilla endast till den del de överstiger 4 000 kr. Motsvarande&lt;br&gt;bör även gälla för sådana resor vid beräkning av inkomst i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har inkomster både av tjänst och näringsverksamhet bör&lt;br&gt;i första hand en minskning ske av avdraget i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övriga kostnader som nu omfattas av schablonavdraget&lt;br&gt;anser jag en gräns på 1 000 kr. skälig. Denna avdragsbegränsning bör,&lt;br&gt;till skillnad från avdragsbegränsningen för resor mellan bostad och&lt;br&gt;arbetsplats, inte gälla för inkomstslaget näringsverksamhet. Några&lt;br&gt;förenklingsskäl eller administrativa skäl kan nämligen enligt min mening&lt;br&gt;inte anföras för en sådan avdragsbegränsning i inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet, bl.a. med hänsyn till att den som bedriver näringsverksamhet&lt;br&gt;ändå inte kan deklarera förenklat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också framhållas att den som tidigare haft kostnader för resor&lt;br&gt;mellan bostad och arbete överstigande schablonavdraget, t.ex. på grund&lt;br&gt;av lång färdväg, inte drabbas hårdare av denna åtgärd än den som&lt;br&gt;tidigare inte haft några sådana kostnader men ändå fått fullt schablonav-&lt;br&gt;drag. Båda kategorierna får en höjning av den taxerade inkomsten med&lt;br&gt;4 000 kr. vid i övrigt oförändrade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang även påminna om det pågående arbetet i&lt;br&gt;utredningen (Fi 1992:01) om förenkling och översyn av vissa regler i&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst. I utredningsuppdraget ingår bl.a. att lämna förslag&lt;br&gt;till den framtida utformningen av kostnadsavdraget för resor mellan&lt;br&gt;bostad och arbetsplats. En ny utformning av detta avdrag grundad på&lt;br&gt;utredningens förslag kan dock knappast bli aktuell förrän tidigast vid&lt;br&gt;1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det inte skäl att begränsa avdragsrätten för de&lt;br&gt;kostnader som för närvarande inte ingår i schablonavdraget. Detta skulle&lt;br&gt;t.ex. beträffande ökade levnadskostnader vid tjänsteresa leda till&lt;br&gt;avsevärda administrativa komplikationer för både anställda och ar-&lt;br&gt;betsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av avdragsreglema enligt mitt förslag kan beräknas medföra&lt;br&gt;en budgetförstärkning på ca 7 miljarder kr. De ökade skatteinkomsterna&lt;br&gt;tillfaller uppskattningsvis till ca 85 % kommunerna. En korrigering bör&lt;br&gt;emellertid ske så att statens inkomster förstärks med hela beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna konstruktionen med slopat schablonavdrag i kombina-&lt;br&gt;tion med begränsad avdragsrätt medför generellt sett en ökning av den&lt;br&gt;taxerade inkomsten som i sin tur, förutom ett ökat skatteunderlag, bl.a.&lt;br&gt;ökar underlaget för beräkning av grundavdrag m.m. Här kan framhållas&lt;br&gt;att det generellt gäller att skattehöjningen blir lägre i de inkomstskikt&lt;br&gt;som ligger under skiktgränsen för statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i punkt 23 femte stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 23 §, 33 § 1 och 2 mom. KL och i 2 kap. 10 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt i 4 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272). Vidare föranleder mitt förslag att 12 § Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;sistnämnda lag slopas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås gälla fr.o.m. 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättade lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1:5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas över&lt;br&gt;lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Författningskommentar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i 33 § 1 mom. erinras om att avdragsrätten för&lt;br&gt;kostnader är inskränkt genom de nya bestämmelserna i 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 2 mom. medför att schablonregeln för kostnadsavdrag&lt;br&gt;ersätts med en regel som innebär att kostnader för resor till och från&lt;br&gt;arbetet blir avdragsgilla till den del de överstiger 4 000 kr. samt att&lt;br&gt;kostnader i övrigt som nu täcks av schablonen blir avdragsgilla till den&lt;br&gt;del de överstiger 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i punkt 23 femte stycket av anvisningarna till 23 § tillagts&lt;br&gt;att om den skattskyldige också yrkar avdrag för kostnader för resor&lt;br&gt;mellan bostad och arbetsplats i inkomstslaget näringsverksamhet skall&lt;br&gt;begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna och i första hand&lt;br&gt;medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst. Detta innebär&lt;br&gt;alltså att avdrag medges med de sammanlagda resekostnaderna reducerat&lt;br&gt;med 4 000 kr. och att avdraget i praktiken i första hand hänförs till in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet och endast i den utsträckning det över-&lt;br&gt;stiger kostnaden för resor i detta inkomstslag hänförs till inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 2 kap. 10 § är en följd av att vid redovisning av inkomst av&lt;br&gt;tjänst får den förenklade självdeklarationen endast användas om avdrag&lt;br&gt;inte yrkas för kostnader som är förenade med tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 4 § 1 mom. innebär att skattetabellerna i fortsättningen skall&lt;br&gt;grundas på att inget avdrag för kostnader görs från inkomst av tjänst.&lt;br&gt;Momentet föreslås ändrat också i prop. 1991/92:112.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att 12 § slopas är en direkt följd av att schablonavdraget har tagits&lt;br&gt;bort. Paragrafen föreslås ändrad i prop. 1991/92:112.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Slopad fastighetsskatt på lokalhyreshus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fastighetsskatten för hyreshusenhet som huvudsakligen&lt;br&gt;består av lokaler slopas från och med den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till fastighetsskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten infördes genom lagen (1984:1052) om statlig fas-&lt;br&gt;tighetsskatt och tillämpas sedan 1986 års taxering. Fastighetsskatten&lt;br&gt;ersatte hyreshusavgiften. Denna avgift omfattade sådana flerbostadshus&lt;br&gt;och vissa hus med affärs- och/eller kontorslokaler som inte var statligt&lt;br&gt;belånade och således inte ingick i räntebidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till hyreshusavgiften var att hindra att uppräkningen av de&lt;br&gt;garanterade räntorna för de fastigheter som omfattades av räntebidragen&lt;br&gt;och den därpå följande höjningen av hyresnivån skulle leda till en&lt;br&gt;omfördelning av förmögenhetsförhållandena till förmån för fastighets-&lt;br&gt;ägare vars hus inte erhöll statliga räntebidrag. Som en följd av det s.k.&lt;br&gt;bruksvärdesystemet ökade nämligen hyresnivån även i dessa hus. Motivet&lt;br&gt;till att hyreshusavgiften utvidgades och ersattes av fastighetsskatten var&lt;br&gt;att denna skatt i kombination med räntebidragssystemet för ny- och&lt;br&gt;ombyggnad bäst ansågs svara mot kravet på ett rättvist och solidariskt&lt;br&gt;omfördelningssystem inom bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1991 års skattereform har fastighetsskatten grundligt förändrats.&lt;br&gt;Den har för småhusen ersatt schablonintäkten och är för dessa numera&lt;br&gt;den enda löpande fastighetsbeskattningen. Valet av skattesatsen 1,5 %&lt;br&gt;har ansetts stå i överensstämmelse med kraven på en likformig kapital-&lt;br&gt;beskattning. För hyreshusen har fastighetsskatten gjorts mer likformig&lt;br&gt;och enhetlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten omfattar småhusenheter, hyreshusenheter samt bo-&lt;br&gt;stadshus med tomtmark på lantbruksenhet. Det övriga fastighetsbeståndet&lt;br&gt;beläggs således inte med fastighetsskatt, dvs. varken andra delar av&lt;br&gt;lantbruksenheter eller industrienheter. Skatten beräknas med respektive&lt;br&gt;taxeringsvärde som underlag. Hyreshusenhet beskattas sålunda med&lt;br&gt;2,5 % av enhetens taxeringsvärde. För byggnader som huvudsakligen&lt;br&gt;innehåller bostäder är fastighetsskatten på visst sätt nedsatt dels över-&lt;br&gt;gångsvis för befintligt byggnadsbestånd, dels enligt permanenta regler för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyproduktionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1990:1460) om tillfällig höjning av statlig fastighetsskatt Bilaga 1:5&lt;br&gt;skall procentsatsen för beräkningen av fastighetskatten avseende hyres-&lt;br&gt;husenhet som huvudsakligen består av lokaler vid 1992 och 1993 års&lt;br&gt;taxeringar uppgå till 3,5. Den tillfälliga höjningen av fastighetsskatten&lt;br&gt;på kommersiella fastigheter motiverades främst med den överhettning&lt;br&gt;som tidigare förekom inom den privata tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på fastighetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet kännetecknades marknaden för kommersiella fastig-&lt;br&gt;heter av kraftigt stigande priser. Devalveringarna i början på 1980-talet&lt;br&gt;i kombination med en allmän internationell högkonjunktur skapade en&lt;br&gt;långvarig överhettning i den svenska ekonomin. Den höga aktiviteten&lt;br&gt;medförde bl.a. att bristen på lokaler blev stor varvid hyror och fas-&lt;br&gt;tighetsvärden steg kraftigt. Uppgången i fastighetspriserna understöddes&lt;br&gt;av att avregleringen av kreditmarknaden genomfördes flera år innan&lt;br&gt;avvecklingen av valutaregleringen och skattereformen. Från mitten av&lt;br&gt;1980-talet, när kreditmarknaden avreglerades, och fram till och med år&lt;br&gt;1989 kännetecknades kreditinstitutens utlåning av en generös kreditpröv-&lt;br&gt;ning. Högkonjunkturen medförde att bedömningen av den framtida&lt;br&gt;prisutvecklingen var optimistisk samtidigt som skattesystemet innehöll&lt;br&gt;gynnsamma avdragsmöjligheter. Fastighetsaffärer baserades på fortsatt&lt;br&gt;stigande priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 bröts dock prisuppgången. Lågkonjunkturen har medfört&lt;br&gt;att efterfrågan på kommersiella lokaler minskat med hyressänkningar&lt;br&gt;och fler lediga lokaler som följd. Vakansgraden, som under 1980-talet&lt;br&gt;låg på ca 2 %, har under de senaste åren stigit till ca 8 %. Skatterefor-&lt;br&gt;men har vidare medfört att fastighetsägande relativt sett blivit dyrare&lt;br&gt;genom bl.a. minskade avdrag för räntekostnader och en breddad bas för&lt;br&gt;mervärdeskatten. Vidare har nedgången i inflationstakten medfört att&lt;br&gt;inflationsförväntningarna minskat. Eftersom den nominella räntan inte&lt;br&gt;sjunkit i motsvarande utsträckning har detta lett till mycket höga&lt;br&gt;realräntor, vilket även påverkar avkastningskravet på fastighetsmarkna-&lt;br&gt;den. I Stockholm har direktavkastningskravet för fastigheter med bästa&lt;br&gt;läge under de senaste åren stigit från ca 4% till ca 7%. Ett ökat&lt;br&gt;förräntningskrav innebär att priserna måste justeras nedåt. Prisnedgången&lt;br&gt;har varit störst i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg och uppgår&lt;br&gt;inom vissa områden till mellan 40 och 55 %. Prisfallet har i landet som&lt;br&gt;helhet varit mindre, men ändå betydande. I genomsnitt är direktavkast-&lt;br&gt;ningskraven betydligt högre utanför storstadsregionerna. En permanent&lt;br&gt;låg inflationstakt ger vid handen att fastighetens direktavkastning i&lt;br&gt;framtiden får en ökad betydelse för marknadens värdering av fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade hyresintäkter och lägre utnyttjandegrad har skapat betydande&lt;br&gt;problem för många fastighetsägare. För ägare med högt belånade fastig-&lt;br&gt;heter har inte hyresintäkterna räckt till för att betala räntor och än mindre&lt;br&gt;för amorteringar, och det har inte varit möjligt att öka belåningen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheten. Det har också blivit betydligt svårare att övervältra fastig-&lt;br&gt;hetsskatten på hyresgästerna. Detta har skapat likviditetsproblem och i&lt;br&gt;åtskilliga fall tvångsförsäljningar. Antalet konkurser inom fastighetsbran-&lt;br&gt;schen har ökat väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisfallet på fastighetsmarknaden har medfört att i första hand finans-&lt;br&gt;bolag och banker drabbats hårt. En stor del av kreditgivningen är relate-&lt;br&gt;rad till kommersiella fastigheter och kreditförlusterna härrörande från&lt;br&gt;denna sektor har varit betydande. Sammantaget värderas bankernas kre-&lt;br&gt;ditförluster till ca 35 miljarder kr. under år 1991 och rörelseresultatet&lt;br&gt;var för flertalet banker negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen inom banksektorn har lett till vidgade räntemarginaler, vil-&lt;br&gt;ket påverkar såväl låntagare som insättare negativt. Utrymmet för nya&lt;br&gt;krediter begränsas också, vilket kan komma att försvåra främst mindre&lt;br&gt;och medelstora företags kapitalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten är utformad som en objektskatt beräknad på fastighetens&lt;br&gt;taxeringsvärde. Ett motiv för att ta ut fastighetskatt har varit att denna&lt;br&gt;ersätter en inkomstbeskattning av det i fastigheten nedlagda kapitalet.&lt;br&gt;Fastighetsskatten för privatbostäder i form av småhus kan således ses&lt;br&gt;som en skatt på implicit avkastning på eget kapital, motsvarande den&lt;br&gt;tidigare schablonintäkten. När det gäller hyreshus är emellertid intäkten&lt;br&gt;redan föremål för beskattning, nämligen inkomstbeskattningen av&lt;br&gt;fastighetens resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostadshyreshusen har fastighetsskatten utformats så att den&lt;br&gt;mildras för vissa årgångar. Den anknyter därmed till viss del till de&lt;br&gt;ursprungliga intentionerna för fastighetsskatten, nämligen att utjämna&lt;br&gt;bostadsutgiftema. Nedsättningen av fastighetsskatten gäller dock enbart&lt;br&gt;bostadshyreshusen, inte lokalhyreshusen, vars ägare inte heller får ränte-&lt;br&gt;bidrag. Det finns för lokalhyreshusen ingen sådan koppling till räntebi-&lt;br&gt;dragssystemet att det motiverar uttag av fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening måste således fastighetsskatten på lokalhyreshus&lt;br&gt;anses som en ren objektskatt. Det vore därför riktigare att skattemässigt&lt;br&gt;behandla lokalhyreshusen på samma sätt som industrifastigheterna, dvs.&lt;br&gt;att också undanta lokalhyreshusen från uttag av fastighetsskatt. Om man&lt;br&gt;av fiskala skäl vill ta ut en objektskatt på fastigheter borde den i princip&lt;br&gt;vara generell och enhetlig för fastigheter utanför bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare inte velat prioritera en sänkning av fastighets-&lt;br&gt;skatten på lokalhyreshus framför vissa andra angelägna skattesänkningar.&lt;br&gt;Utvecklingen på fastighetsmarknaden under den allra senaste tiden med-&lt;br&gt;för emellertid att jag nu anser att det finns anledning att göra en annan&lt;br&gt;bedömning. Mina överväganden grundas därvid på den tidigare bak-&lt;br&gt;grundsbeskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situation som nu uppstått kräver åtgärder av alldeles speciell&lt;br&gt;karaktär. Det handlar om att i ett allvarligt läge beslutsamt angripa&lt;br&gt;problem som om de lämnades olösta skulle kunna hota vårt lands ekono-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miska återhämtning. Mot denna bakgrund föreslår jag att fastighetsskatten&lt;br&gt;på kommersiella lokaler avskaffas från och med den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Därigenom motverkas värdefallet på fastigheter med kommersiella loka-&lt;br&gt;ler, vilket bidrar till en ökad stabilitet i fastighetssektorn och inom&lt;br&gt;kreditsystemet. Därigenom säkras också en högre framtida utlåningskapa-&lt;br&gt;citet genom att bankernas pantvärden i berörda fastigheter påverkas i&lt;br&gt;positiv riktning. Förändringen medför dessutom en likabehandling inom&lt;br&gt;skattesystemet eftersom exempelvis industri- och jordbruksfastigheter inte&lt;br&gt;omfattas av fastighetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsfinansiellt skulle ett slopande av fastighetsskatten brutto ge ett&lt;br&gt;skattebortfall på 3,0 miljarder kr. Nettoskattebortfallet skulle, om man&lt;br&gt;endast tar hänsyn till ökad inkomstskatt, uppgå till cirka 2,1 miljarder&lt;br&gt;kr. Ur statsfinansiell synvinkel kan ett avskaffande av fastighetsskatten&lt;br&gt;på kommersiella fastigheter även ses ur ett bredare perspektiv. Det&lt;br&gt;minskar risken för att staten skall tvingas gripa in för att skydda&lt;br&gt;stabiliteten i det finansiella systemet och därigenom åta sig kostnadskrä-&lt;br&gt;vande engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande gränsdragningen mellan de hyreshus som skall vara&lt;br&gt;befriade från fastighetsskatt och övriga kategorier av hyreshus vill jag&lt;br&gt;framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillfälligt höjda fastighetsskatten gäller för &amp;quot;hyreshusenhet som&lt;br&gt;huvudsakligen består av lokaler&amp;quot; (se prop. 1990/91:56, SFS 1990:1460).&lt;br&gt;RSV har i denna fråga (Dt 1991:12) lämnat rekommendationer som anger&lt;br&gt;att hyreshusenhet som huvudsakligen består av lokaler är sådan enhet där&lt;br&gt;minst 75 % av taxeringsenhetens totala taxeringsvärde avser lokalvärde-&lt;br&gt;ringsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna gränsdragning har kritiserats med utgångspunkt från att hyreshus&lt;br&gt;med huvudsakligen lokaler i sin helhet beskattas med fastighetsskatte-&lt;br&gt;satsen, 3,5 %, dvs. även på de delar av taxeringsvärdet som avser&lt;br&gt;bostäder. Detta innebär att bostäder och lokaler med i övrigt lika&lt;br&gt;egenskaper beskattas olika beroende på om de ligger i en byggnad med&lt;br&gt;huvudsakligen lokaler eller i en byggnad med huvudsakligen bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i en promemoria till finansdepartementet, avlämnad i&lt;br&gt;december 1991, föreslagit att skatteuttaget för hyreshus skall beräknas&lt;br&gt;separat för bostäder och lokaler baserad på värderingsenhetema bostäder&lt;br&gt;resp, lokaler. Även fastighetsskatteutredningen tar i sitt betänkande, SOU&lt;br&gt;1992:11, upp denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan på det hela taget instämma i den kritik som riktats mot den&lt;br&gt;nuvarande gränsdragningen. Jag är emellertid inte beredd att i förevaran-&lt;br&gt;de sammanhang föreslå någon ändring härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kommer efter avslutad remissbehandlig att beredas inom finans-&lt;br&gt;departementet. Därefter avser jag att återkomma till riksdagen med för-&lt;br&gt;slag i gränsdragningsfrågan i sådan tid att erforderliga ändringar kan&lt;br&gt;gälla från och med år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättade lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1:5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Yttrande från lagrådet har därför inte inhämtas över lagförsla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Ekonomiska effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas budgeteffekterna av mina förslag för den&lt;br&gt;konsoliderade offentliga sektorn, dvs. för staten, kommunerna och&lt;br&gt;socialförsäkringssektorn av de föreslagna förändringarna. Beräkningarna&lt;br&gt;avser budgeteffekter av de nu föreslagna förändringarna fr.o.m. år 1993&lt;br&gt;jämfört med ett läge med oförändrade regler. I beräkningarna har hänsyn&lt;br&gt;tagits till att förändringar av en viss skatt i många fall påverkar under-&lt;br&gt;laget för andra skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom mina förslag sänks energiskatterna för industrin med 3,39&lt;br&gt;miljarder kr., vilket innebär eliminering av en betydande konkur-&lt;br&gt;rensnackdel för svensk industri jämfört med vad som gäller i omvärlden.&lt;br&gt;Denna strukturellt viktiga skattelättnad genomförs vid ett kon-&lt;br&gt;junkturmässigt lämpligt tillfälle. Av energi- och miljöpolitiska skäl&lt;br&gt;finansieras sänkningen av industrins energiskatter i sin helhet genom en&lt;br&gt;höjning av övriga sektorers energi- och miljöskatter. Höjningarna&lt;br&gt;utformas så att det även skapas ett budgetmässigt utrymme på samman-&lt;br&gt;lagt 0,50 miljarder kr. för angelänga miljösatsningar avseende ökat stöd&lt;br&gt;för fömybar energi, åtgärder för ökad kämkraftssäkerhet i Östeuropa&lt;br&gt;samt miljösatsningar i Östersjön. Finansieringen påverkas också bl.a. av&lt;br&gt;att sänkta energiskatter för industrin påverkar underlaget för andra&lt;br&gt;skatter. De föreslagna förändringarna inom energiskattens ram i form av&lt;br&gt;sänkta skattesatser för industri och växthusnäring, slopade nedsättningreg-&lt;br&gt;ler, höjd koldioxidskatt för övriga förbrukare, sänkt kilometerskatt m.m.&lt;br&gt;beräknas sammantaget öka skatteintäkterna med 0,61 miljarder kr. I detta&lt;br&gt;nettobelopp ingår bl.a. en ökning av bensinskatten med 0,95 miljarder kr.&lt;br&gt;och en sänkning av kilometerskatten som medför en budgetförsvagning&lt;br&gt;med 0,25 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av den generella mervärdeskattesatsen från 25 till 22 %&lt;br&gt;medför ett bruttoskattebortfall på 11,6 miljarder kr. Nettoeffekten fr.o.m.&lt;br&gt;år 1994 blir dock mindre eftersom sänkningen av mervärdeskatten&lt;br&gt;medför lägre konsumentpriser och därmed ett lägre basbelopp än vad&lt;br&gt;som skulle blivit fallet vid oförändrad mervärdeskatt. Därmed reduceras&lt;br&gt;de offentliga utgifterna för pensioner och andra basbeloppsbestämda&lt;br&gt;transfereringar. Ett lägre basbelopp medför också ett lägre grundavdrag&lt;br&gt;fr.o.m. år 1994 eftersom även grundavdraget bestäms av basbeloppet.&lt;br&gt;Nettobudgeteffeken av den sänkta mervärdeskatten beräknas därför uppgå&lt;br&gt;till 9,3 miljarder kr. fr.o.m. år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna under inkomst av tjänst innebär att&lt;br&gt;schablonavdraget slopas samtidigt som kostnader för resor till och från&lt;br&gt;arbetet blir avdragsgilla endast till den del kostnaderna överstiger 4 000&lt;br&gt;kr. Övriga kostnader som nu ingår i schablonavdraget föreslås bli&lt;br&gt;avdragsgilla till den del kostnaderna överstiger 1 000 kr. Dessa föränd-&lt;br&gt;ringar beräknas sammantaget ge en intäktsökning på 7,0 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda nettoeffekten av de här redovisade förslagen är en&lt;br&gt;beräknad varaktig budgeteffekt på cirka -2,2 miljarder kr., vilket således&lt;br&gt;fördelas mellan en nettoeffekt av energiskatteomläggningen på +0,6&lt;br&gt;miljarder kr., sänkt moms på -9,3 miljarder kr., slopat schablonavdrag&lt;br&gt;på +7,0 miljarder kr. samt utgifter för angelägna miljösatsningar med en&lt;br&gt;budgeteffekt på -0,5 miljarder kr. Utiymme för dessa skattesänkningar&lt;br&gt;finns reserverat i det budgetförslag som lades fram i januari. Skat-&lt;br&gt;tesänkningarna är inriktade på företagssektorn, vilket framkommer genom&lt;br&gt;att nettobudgetbortfallet på 1,7 miljarder kr. fördelas mellan 1,3&lt;br&gt;miljarder kr. för åtgärder som är inriktade på företagen och 0,4 miljarder&lt;br&gt;för åtgärder som är inriktade på hushållen. Denna inriktning överens-&lt;br&gt;stämmer med regeringens prioritering att i första hand sänka samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt skadliga skatter som motverkar tillväxt och fördjupar de&lt;br&gt;ekonomiska problemen. Efter hand som anpassning sker med hänsyn till&lt;br&gt;industrins sänkta energiskatter kommer även dessa skattesänkningar&lt;br&gt;hushållen till del bl.a. genom förbättrade sysselsättningsmöjligheter och&lt;br&gt;genom att företagen får en något högre lönebetalningsförmåga än vad de&lt;br&gt;skulle ha haft i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det gäller fördelningen medför den sänkta mervärdeskatten liksom&lt;br&gt;de ändrade energiskatterna långsiktiga fördelningseffekter som i stort sett&lt;br&gt;är proportionella mot hushållens disponibla inkomster. Slopadet av&lt;br&gt;schablonavdraget ökar den taxerade förvärvsinkomsten med normalt&lt;br&gt;4 000 kr, vilket resulterar i en skattehöjning på 1 240 kr. för pesoner&lt;br&gt;med 31 % marginalskatt medan höginkomsttagare med 51 % mar-&lt;br&gt;ginalskatt får en skattehöjning med 2 040 kr. Sammantaget ger änd-&lt;br&gt;ringarna av de indirekta skatterna och slopadet av schablonavdraget&lt;br&gt;förhållandevis små och likartade effekter på den reala disponibla&lt;br&gt;inkomsterna när hushållen indelas i grupper på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatternas snedvridande effekter belyses i stor utsträckning av den s.k.&lt;br&gt;totala marginaleffekten för beskattade arbetsinkomster, dvs. den andel av&lt;br&gt;en proportionell ökning av arbetsinkomsterna som sammantaget tillfaller&lt;br&gt;den offentliga sektorn i form av ökade skatter och minskade bidrag.&lt;br&gt;Sänkningen av mervärdeskatten reducerar den totala maiginaleffekten för&lt;br&gt;beskattade arbetsinkomster medan slopandet av schablonavdraget höjer&lt;br&gt;skattekilen genom att en något större andel av de skattskyldige får betala&lt;br&gt;20 % statlig inkomstskatt för extra arbetsinkomster. Nettoeffekten av nu&lt;br&gt;föreslagna skatteändringar är att den totala maiginaleffekten för beskattat&lt;br&gt;arbete beräknas bli 60,0 % i stället för 60,6 % år 1993. Detta innebär&lt;br&gt;en fortsatt sänkning jämfört med den beräknade nivån på 61,4 % år&lt;br&gt;1992, 63,0 % år 1991 och 72,9 % år 1989. Skatternas snedvridande&lt;br&gt;effekter reduceras därmed successivt inom ett samhällsekonomiskt mycket&lt;br&gt;centralt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att slopa fastighetsskatten för hyreshusenheter som huvudsakligen&lt;br&gt;består av lokaler beräknas ge en nettobudgeteffekt på -2,1 miljarder kr.&lt;br&gt;när hänsyn tas till därav följande ökade underlag för andra skatter.&lt;br&gt;Budgeteffekten kan bli lägre och kan möjligen t.o.m. innebära att&lt;br&gt;budgeten förstärks om man även beaktar att den slopade fastighetsskatten&lt;br&gt;för lokalhyreshus kan reducera statens direkta och indirekta kostnader&lt;br&gt;p.g.a. kreditförluster för banker och andra finansiella institut. Lägre&lt;br&gt;hyreskostnader kan också ge lägre konsumentpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om dels ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän&lt;br&gt;energiskatt och koldioxidskatt, dels upphävande av samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtra-&lt;br&gt;fik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1991:609) om ändring i vägtrafikskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:610) om ändring i lagen (1988:328)&lt;br&gt;om vägtrafikskatt på utländska fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Statens stöd för bostadsfinansieringen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggandet sker i Sverige genom enskildas investeringar.&lt;br&gt;Byggherrar är aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, andra&lt;br&gt;juridiska personer eller enskilda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens och kommunernas uppgift är sedan länge att ge förutsättningar&lt;br&gt;för den bostadsproduktion som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har ansvaret för den nödvändiga fysiska planeringen och&lt;br&gt;därmed också för bygglovgivningen. Som ägare till bostadsaktiebolag&lt;br&gt;eller huvudmän för bostadsstiftelser står kommunerna vidare indirekt&lt;br&gt;bakom 20-25 % av den årliga nyproduktionen av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har sedan 1940-talet tagit på sig uppgiften att se til! att det -&lt;br&gt;inom de ramar som sätts av kraven på en balanserad samhällsekonomi -&lt;br&gt;finns en fungerande kreditförsörjning för bostadsbyggandet. Staten har&lt;br&gt;också med olika medel sökt minska kapitalkostnadernas genomslag i de&lt;br&gt;boendes utgifter under tiden närmast efter investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten och kommunerna lämnar vidare olika former av riktat stöd till&lt;br&gt;ekonomiskt svaga eller på annat sätt utsatta hushåll för deras boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunddragen i det finansieringssystem som gäller vid ny- och&lt;br&gt;ombyggnad av bostäder beslutades av riksdagen år 1974. Vissa betydel-&lt;br&gt;sefulla förändringar av systemets struktur beslutades av riksdagen under&lt;br&gt;år 1991, i avvaktan på en mer genomgripande och långsiktig förändring&lt;br&gt;av grunderna för statens stöd för bostadsfinansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade statsrådet Lundgren&lt;br&gt;den 12 december 1991 en särskild utredare (Georg Danell) för att&lt;br&gt;skyndsamt arbeta fram förslag om statens stöd för bostadsfinansieringen&lt;br&gt;för tiden efter år 1992. Utredaren redovisade den 18 mars 1992&lt;br&gt;delbetänkandet (SOU 1992:24) Avreglerad bostadsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet bör fogas som bilaga 1:5.7 till protokollet i detta ärende. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig&lt;br&gt;i finansdepartementet, dnr 1767/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar nu upp frågor om finansieringen av den framtida bo-&lt;br&gt;stadsproduktionen samt om statens stöd för denna. I anslutning härtill tar&lt;br&gt;jag också upp den i 1992 års budgetproposition (bil. 8 s. 109) aviserade&lt;br&gt;frågan om utgiftsbegränsningar i fråga om räntebidragen för år 1993 samt&lt;br&gt;finansieringen av den av riksdagen beslutade (prop. 1991/92:100 bil. 13,&lt;br&gt;BoU14, rskr. 155) vidgningen av ramen för bidrag till fonden för&lt;br&gt;avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Jag tar dessutom&lt;br&gt;upp frågan om en avveckling av det statliga investeringsbidraget för ny-&lt;br&gt;och ombyggnad av bostäder i anslutning till den i det föregående&lt;br&gt;föreslagna sänkningen av mervärdeskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Gällande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.2.1 Kreditförsörjningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1992 sker all kreditförsöijning vid ny- och om-&lt;br&gt;byggnad av bostäder i konkurrens mellan kreditinstituten på den allmänna&lt;br&gt;lånemarknaden. Den statligt reglerade bostadslångivningen har avskaffats&lt;br&gt;och den särställning som Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB&lt;br&gt;tidigare intagit på kreditmarknaden har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare bostadslångivningen grundades på ett låneunderlag som i&lt;br&gt;princip motsvarade den faktiska produktionskostnaden för bostäder. I&lt;br&gt;fråga om s.k låntagarbyggda egnahem beräknades dock låneunderlaget&lt;br&gt;enligt en metod som byggde på ett antal kostnadsschabloner som&lt;br&gt;fastställdes av boverket. Bostadslån lämnades normalt med 25-30 % av&lt;br&gt;låneunderlaget. För lånet skulle säkerhet lämnas i form av panträtt i&lt;br&gt;fastigheten eller tomträtten högst inom 95-100 % av ett pantvärde eller&lt;br&gt;i form av kommunal borgen som för egen skuld. Pantvärdet skulle&lt;br&gt;motsvara låneunderlaget, i förekommande fall med tillägg för värdet av&lt;br&gt;vissa tillkommande nyttigheter såsom lokaler och mark samt sådana&lt;br&gt;byggnader m.m. som ingick i eller hörde till fastigheten redan innan&lt;br&gt;projektet påbörjades, allt i den mån dessa nyttigheter inte redan ingick i&lt;br&gt;låneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1992 svarar kreditinstituten för finansieringen även i de&lt;br&gt;delar som tidigare täcktes med statligt reglerade bostadslån. Staten&lt;br&gt;erbjuder dock instituten kreditgarantier för de lån eller lånedelar som&lt;br&gt;ligger i samma riskläge som de tidigare bostadslånen. Garantiunderlag&lt;br&gt;och pantvärde bestäms därvid på i huvudsak samma sätt som tidigare för&lt;br&gt;bostadslån. Kreditgarantin är avgiftsbelagd och kreditgivaren bestämmer&lt;br&gt;själv i vilken omfattning han vill utnyttja möjligheten att få kreditgaran-&lt;br&gt;ti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gällde i fråga om bostadslån kan kreditgaranti&lt;br&gt;under vissa förutsättningar lämnas även för lånedelar under 70 % av&lt;br&gt;pantvärdet - s.k. fördjupning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantier för egnahem och sådana småhus som upplåts med&lt;br&gt;bostadsrätt förutsätter att kommunen genom borgen har åtagit sig att före&lt;br&gt;staten svara för förluster intill 40 % av det garanterade beloppet.&lt;br&gt;Härigenom har en självständig lämplighets- eller kreditriskprövning av&lt;br&gt;objektet från statens sida kunnat undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantin har formen av s.k. fyllnadsborgen. Det innebär att&lt;br&gt;långivaren även skall ha säkerhet i form av pantbrev för lån i det&lt;br&gt;säkerhetsläge som garantin omfattar och att pantsäkerheten tas i anspråk&lt;br&gt;i första hand om låntagaren inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot&lt;br&gt;långivaren. Kreditgarantin svarar således bara för den del av långivarens&lt;br&gt;fordran som står kvar sedan panten har realiserats. Kreditgaran-&lt;br&gt;tigivaren/staten kan medge att realisationen sker genom under-&lt;br&gt;handsförsäljning, om det kan antas begränsa statens åtagande i förhållan-&lt;br&gt;de till vad som skulle följa av en exekutiv försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om kreditgaranti handläggs av den nyinrättade statens bo-&lt;br&gt;stadskreditnämnd. Bestämmelser om kreditgaranti finns i förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långivare som önskar förvärva statlig garanti för viss del av den Bilaga 1:5&lt;br&gt;kredit som lämnas för ny- eller ombyggnad av ett bostadshus kan göra&lt;br&gt;detta genom ett enkelt avropsförfarande, grundat på ett generellt ramavtal&lt;br&gt;mellan kreditgivaren och nämnden. Kreditgaranti kan lämnas för en tid&lt;br&gt;av högst 25 år. Sedan den 15 april 1992 får bostadskreditnämnden godta&lt;br&gt;som långivare - förutom kreditaktiebolag och stads- och landshy-&lt;br&gt;poteksinstitutionema - bankinstitut, finansbolag och försäkringsinstitut&lt;br&gt;som står under finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långivaren svarar för prövningen av att låntagaren kan antas ha&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra de ekonomiska förpliktelser som följer av&lt;br&gt;låneförbindelsen eller att det ställs ytterligare säkerhet till skydd för&lt;br&gt;långivarnas fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ersättning betalas ut till långivaren övertar staten långivarens&lt;br&gt;fordringar på låntagaren i motsvarande del. Sådana regressfordringar kan&lt;br&gt;efterges av nämnden, om låntagaren inte kan betala och nämnden&lt;br&gt;bedömer att det kommer att vara fallet även framdeles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga avgiften för kreditgarantin uppgår för närvarande till 0,5 %&lt;br&gt;av det garanterade beloppet. Kostnadseffekten för långivaren har dock&lt;br&gt;bedömts bli väsentligt lägre, dels eftersom risken minskar, dels eftersom&lt;br&gt;statligt garanterade krediter inte kräver någon kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.2 Räntestödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid ny- och ombyggnad av bostäder lämnas statligt stöd till räntekostna-&lt;br&gt;derna i form av räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidragen är i dag så konstruerade att de - utöver att minska&lt;br&gt;kapitalkostnaderna i nyproducerade eller ombyggda bostäder - skall&lt;br&gt;skärma av bostäder med bidrag från genomslag av ränteändringar på&lt;br&gt;kreditmarknaden, utjämna kapitalkostnaderna mellan bostäder av olika&lt;br&gt;ålder (paritet) samt utjämna skillnader i fråga om beskattningens effekter&lt;br&gt;för bostäder med olika upplåtelseformer (neutralitet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskärmningen från marknadsräntornas genomslag åstadkoms genom&lt;br&gt;att räntebidrag lämnas för i princip hela den beräknade räntekostnaden&lt;br&gt;över en s.k. garanterad ränta. Kapitalkostnaderna skall utjämnas genom&lt;br&gt;att den garanterade räntan höjs stegvis i takt med husets ökande ålder.&lt;br&gt;Skillnaderna i beskattningen utjämnas genom att den garanterade räntan&lt;br&gt;- och den årliga höjningen av denna - är olika för låntagare med skilda&lt;br&gt;skatterättsliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare genomförda undersökningar visar att dessa avsedda effekter&lt;br&gt;numera uppnås endast delvis och med bristande precision (DsBo 1989:39&lt;br&gt;Studier av bostadssektorn 1989, m.fl.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1992 lämnas räntebidrag i princip oberoende av den faktiska&lt;br&gt;belåningen bl.a. för att främja sparandet inom bostadssektorn. Ränte-&lt;br&gt;bidrag lämnas således även om investeringen är finansierad med eget&lt;br&gt;kapital. Räntebidrag lämnas för en beräknad räntekostnad som svarar mot&lt;br&gt;skillnaden mellan den garanterade räntan och en subventionsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 150. Bil. 1:5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subventionsräntan är den räntesats som vid tidpunkten för färdigställandet Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;- eller den dag inom tre månader från färdigställandet som låntagaren Bilaga 1:5&lt;br&gt;väljer - tillämpas på den allmänna kreditmarknaden vid köp av bo-&lt;br&gt;stadsobligationer med en återstående löptid av fem år. Den subven-&lt;br&gt;tionsränta som fastställts för lånet gäller under fem år, dvs. fram till den&lt;br&gt;tidpunkt då villkoren på ett antaget lån med fem års räntebindningstid&lt;br&gt;omsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subventionsräntan kan beskrivas som en upplåningsränta. Den ränta en&lt;br&gt;låntagare får betala beror av långivarens faktiska upplåningskostnader och&lt;br&gt;den räntemarginal denne betingar sig. De nuvarande beräkningsgrunderna&lt;br&gt;för räntebidragen syftar till att upprätthålla en reell räntekonkurrens&lt;br&gt;mellan kreditinstituten och undvika snedvridande effekter av statliga&lt;br&gt;subventioner. Därmed säkras en totalt sett effektiv kreditförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag lämnas endast för bostäder. Underlaget beräknas på i&lt;br&gt;huvudsak samma sätt som underlaget för kreditgaranti. Underlaget&lt;br&gt;begränsas på olika sätt. För småhus lämnas sålunda inte räntebidrag för&lt;br&gt;kostnader som överstiger den beräknade kostnaden för ett hus på 120&lt;br&gt;m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. I fråga om hyres- och bostadsrättshus lämnas fullt räntebidrag endast&lt;br&gt;för kostnader som ligger inom 110 % av en schablonberäknad kostnad&lt;br&gt;för samma hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga ägarkategorier och upplåtelseformer gäller fr.o.m. år 1992&lt;br&gt;att fullt räntebidrag lämnas för 95 % av det så beräknade bidragsunder-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överskjutande kapitalkostnader får en egnahemsägare skattelindring&lt;br&gt;genom ränteavdrag alternativt, om investeringen i denna del finansieras&lt;br&gt;med eget kapital, utebliven beskattning av avkastningen. Av neutralitets-&lt;br&gt;skäl lämnas därför till ägare av hyres- och bostadsrättshus ett reducerat&lt;br&gt;räntebidrag, motsvarande värdet av egnahemsägarens ränteavdrag, för&lt;br&gt;den del av kreditgarantiunderlaget för bostäder som överstiger 95 % av&lt;br&gt;underlaget för fullt räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den garanterade räntan är under första året för egnahem 4,9 % och&lt;br&gt;för hyres- och bostadsrättshus 3,4 %, vilket motsvarar nettoräntan efter&lt;br&gt;skatt för egnahem vid en kap i tal skattesats om 30 %. Den garanterade&lt;br&gt;räntan för egnahem höjs därefter årligen med 0,5 procentenheter och för&lt;br&gt;hyres- och bostadsrättshus med 0,25 procentenheter. Den garanterade&lt;br&gt;räntan har emellertid vid flera tillfallen av främst statsfinansiella skäl&lt;br&gt;justerats för olika årgångar inom beståndet genom extra upptrappningar.&lt;br&gt;Senast detta skedde var den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reducerat räntebidrag lämnas för hyres- och bostadsrättshus med 30 %&lt;br&gt;av den del av den beräknade räntekostnaden för vilken fullt räntebidrag&lt;br&gt;inte lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda effekten av att fullt räntebidrag inte lämnas för hela&lt;br&gt;räntebidragsunderlaget och av att långivaren ofta betingar sig en&lt;br&gt;räntemarginal som överstiger vad som följer av subventionsräntan blir att&lt;br&gt;den faktiska ränteutgiften för bostadskrediter är inte oväsentligt högre än&lt;br&gt;vad som framgår av den gällande garanterade räntesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag är fr.o.m. år 1992 skattepliktig inkomst hos mottagaren.&lt;br&gt;Samtidigt medges avdrag för hela ränteutgiften, inkl, den del som täcks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade principerna för räntebidragets beräkning gäller i&lt;br&gt;huvudsak också i fråga om räntebidrag för bostadshus som har uppförts&lt;br&gt;eller byggts om med statligt stöd före år 1992. Reducerat räntebidrag&lt;br&gt;lämnas dock endast i fråga om hus från år 1985 eller senare. Räntebidrag&lt;br&gt;enligt de nu redovisade principerna kan för närvarande förekomma i&lt;br&gt;fråga om hyres- och bostadsrättshus som byggts eller byggts om år 1968&lt;br&gt;eller senare och egnahem som byggts eller byggts om år 1975 eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver räntebidrag för ny- och ombyggnad lämnas för närvarande&lt;br&gt;också räntebidrag för vissa s.k. förvärvslån till egnahemsägare samt för&lt;br&gt;vissa underhålls- och reparationsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus.&lt;br&gt;Räntebidrag för förvärvslån är konstruerade på i huvudsak samma sätt&lt;br&gt;som räntebidrag för ny- och ombyggnad av egnahem. Räntebidrag för&lt;br&gt;underhåll m.m. är ett skattekompenserande bidrag konstruerat på i&lt;br&gt;huvudsak samma sätt som det reducerade räntebidraget för ny- och&lt;br&gt;ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.3 Statens kostnader för räntestödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med det givna regelsystemet för statens räntestöd för bostäder påverkas&lt;br&gt;kostnaderna för räntebidragen av tre skilda faktorer: produktionsvolymen,&lt;br&gt;produktionskostnaderna och räntenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsproduktionen har ökat mycket kraftigt sedan mitten av&lt;br&gt;1980-talet. År 1985 påbörjades ca 27 500 lägenheter, fem år senare hade&lt;br&gt;antalet ökat till över 67 000 lägenheter. I fråga om ombyggnad avtog&lt;br&gt;däremot aktiviteten under samma period - antalet påböljade lägenheter&lt;br&gt;sjönk från ca 27 000 till ca 20 000 lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsprisema steg kraftigt i löpande priser under femårsperioden.&lt;br&gt;För flerbostadshus ökade anbudsprisema för bostäder med samma&lt;br&gt;kvaliteter årligen med i genomsnitt 12,3 %. För s.k. gruppbyggda&lt;br&gt;småhus var motsvarande årliga ökning 12,6 %. Det kan ställas mot att&lt;br&gt;den genomsnittliga årliga ökningen av konsumentprisindex för samma&lt;br&gt;period var 6,2 %. Den uppgivna produktionskostnaden för en lägenhet&lt;br&gt;med preliminärt beslut om statligt bostadslån steg samtidigt med i&lt;br&gt;genomsnitt 11,4 % per år i flerbostadshus och med 12,2 % i fråga om&lt;br&gt;gruppbyggda småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsräntan - uttiyckt som säljräntor för bostadsobligationer med&lt;br&gt;fem års återstående löptid - har varierat kraftigt sedan mitten av&lt;br&gt;1980-talet, vilket framgår av följande diagram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram Sälj räntor för bostadsobligationer med fem års löptid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-57.png" style="width:294pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;På grund av regelverkets utformning ger även en tillfälligt hög&lt;br&gt;räntenivå långvariga effekter beträffande statens kostnader för räntebidrag&lt;br&gt;för de lån som binds eller omsätts vid den tidpunkten. Effekten kvarstår&lt;br&gt;i princip under en period av fem år fram till nästa omsättning av lånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att även räntemarginalen - dvs. skillnaden&lt;br&gt;mellan den nu redovisade upplåningsräntan och den ränta långivaren&lt;br&gt;begär vid återutlåningen - har ökat. Denna kostnadsökning bärs helt av&lt;br&gt;låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter för räntebidrag m.m. har av de orsaker som jag nu&lt;br&gt;beskrivit ökat mycket kraftigt sedan mitten av 1980-talet, trots de&lt;br&gt;besparingar som har genomförts vid skilda tillfällen. Det framgår av&lt;br&gt;följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag m.m. enligt stats-&lt;br&gt;budgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(miljarder kr., löpande priser)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(utfall)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(utfall)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(utfall)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(utfall)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(utfall)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(utfall)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(prognos)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(enl igt budgetförslaget)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Utredarens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.3.1 Huvuddragen i omläggningen av det statliga stödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den utgångspunkt som anges i direktiven är att belastningen på statsbud-&lt;br&gt;geten från bostadssektorn måste minska. I uppdraget ingår att pröva olika&lt;br&gt;möjligheter att lägga kostnaderna helt utanför statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande frågan gäller att fördela kapitalkostnaderna över&lt;br&gt;tiden på sådant sätt att de inledande årens utgifter hålls på en rimlig nivå.&lt;br&gt;I direktiven framhålls särskilt att behovet av statligt stöd kan minskas om&lt;br&gt;ett ökat sparande byggs upp av fastighetens ägare eller de boende. Endast&lt;br&gt;i den omfattning som andra åtgärder inte är tillräckliga bör ett fortsatt&lt;br&gt;generellt statligt räntestöd komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar att problemet i grunden är ett likviditetsproblem.&lt;br&gt;Räntebidragen enligt nuvarande system har emellertid inte bara löst lik-&lt;br&gt;viditetsproblemet, utan även sänkt kostnaderna och därmed förbättrat&lt;br&gt;lönsamheten i bostadsinvesteringar. Det har gett tidigare led tillfälle att&lt;br&gt;genom högre priser ta del av det ökade lönsamhetsutrymmet. En&lt;br&gt;avveckling av det statliga stödet förutsätter att man accepterar att&lt;br&gt;lönsamhet i fastighetsinvesteringar i högre grad skall byggas på fas-&lt;br&gt;tighetens värde än på statliga bidrag. Statligt stöd till det framtida&lt;br&gt;bostadsbyggandet bör utgå från att det är likviditetsproblemet som skall&lt;br&gt;lösas. Man bör därför eftersträva en ordning som på sikt kan leda till en&lt;br&gt;bättre fungerande kreditmarknad med låneformer som löser detta problem&lt;br&gt;på ett godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har studerat olika förslag med detta syfte. Ett av dem bygger&lt;br&gt;på att staten även i framtiden ger bidrag för ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;bostäder. Enligt detta förslag skall bidragen emellertid finansieras genom&lt;br&gt;en specialdestinerad bostadsfinansieringsskatt, som delvis ersätter&lt;br&gt;nuvarande fastighetsskatt. Skatten tas ut av de fastigheter som inte har&lt;br&gt;rätt till räntebidrag. I övrigt innebär förslaget följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av ett schablonmässigt bestämt bidragsunderlag lämnas&lt;br&gt;räntebidrag dels som en skattekompenserande bassubvention, dels som&lt;br&gt;en toppsubvention för en beräknad räntekostnad. Bidragsunderlaget&lt;br&gt;förutsätts årligen minskas på visst sätt, så att bassubventionen upphör&lt;br&gt;efter 30 år och toppsubventionen efter 15 år. Bostadsfinansieringsskatt&lt;br&gt;betalas fr.o.m. år 16. Skattesatsen bestäms så att intäkterna finansierar&lt;br&gt;toppsubventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar att en sådan ordning inte innebär att de statliga&lt;br&gt;räntesubventionerna avvecklas och att kostnaderna torde bli åtminstone&lt;br&gt;lika höga som med nuvarande system. Vidare bör en konstruktion med&lt;br&gt;specialdestinerade skatter undvikas av principiella skäl. Förslaget om en&lt;br&gt;schablonmässig bestämning av bidragsunderlaget bör dock tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har vidare övervägt möjligheten att snabbt avveckla&lt;br&gt;räntesubventionerna genom att avsevärt begränsa bidragen och i stället&lt;br&gt;omfördela ränteutgifterna över tiden med hjälp av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande höga realränta och förhållandevis låga inflation torde&lt;br&gt;problemen med statens höga kostnader för räntebidragen enligt utredarens&lt;br&gt;uppfattning knappast kunna lösas genom omfördelning på kredit-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadens normala villkor. Det skulle leda till betydande merkostnader&lt;br&gt;för låntagaren under en följd av år. Eftersom en sådan omfördelning&lt;br&gt;skulle ställa krav på omfattande statliga kreditgarantier riskerar dessutom&lt;br&gt;staten betydande kostnader genom de kreditförluster som kan uppkomma.&lt;br&gt;Det utesluter emellertid inte en omfördelning i mer begränsad omfattning,&lt;br&gt;vilken i vissa situationer kan medföra fördelar för låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund konstaterar utredaren att möjligheterna att&lt;br&gt;åstadkomma en omedelbar avveckling av stödet för det framtida&lt;br&gt;bostadsbyggandet är begränsade, såvida man inte är beredd att acceptera&lt;br&gt;dramatiska effekter både för dem som efterfrågar bostäder och för den&lt;br&gt;del av näringslivet som är verksam inom sektorn. Utredaren finner därför&lt;br&gt;att en ordning med fortsatta statliga bidrag - om än i minskande&lt;br&gt;omfattning - för bostadsbyggandet är ofrånkomlig även efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i utredarens förslag kan sammanfattas i följande punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En avveckling av räntebidragen inleds fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Takten för avvecklingen bör nu läggas fast för de första tre åren.&lt;br&gt;Därefter bör en avstämning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Under awecklingsskedet bör räntebidrag lämnas för de inledande årens&lt;br&gt;kapitalutgifter. De statliga kreditgarantierna bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reglerna för bidragen bör förenklas kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I syfte att pressa ned produktionskostnaderna bör stödet inte längre&lt;br&gt;följa kostnadsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som investerar i bostäder bör förutsättas bidra i större utsträck-&lt;br&gt;ning med eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Boendeutgiftema bör i högre grad än i dag påverkas av förändringar&lt;br&gt;i ränteläget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.2 Stödet för nyproduktion av bostäder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avreglering och minskad detaljstyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att dagens detaljerade regelverk kring räntebidragen&lt;br&gt;avskaffas. Underlaget för räntebidrag bör i fortsättningen beräknas efter&lt;br&gt;en enkel schablonmetod, relaterad enbart till den yta som används för&lt;br&gt;bostadsändamål. Det bör vidare förutsättas att den som genomför en&lt;br&gt;bostadsinvestering är beredd att bidra med en kapitalinsats på i normalfal-&lt;br&gt;let åtminstone ca 10 % av produktionskostnaden och att bidrag inte skall&lt;br&gt;lämnas i den delen. Schablonen föreslås med hänsyn härtill uppgå till&lt;br&gt;dels ett lägenhetsbelopp om 455 000 kr., beräknat efter 13 000 kr. /m&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;bruksarea ovan mark för bostadsändamål upp till 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, dels ett belopp&lt;br&gt;för tillkommande yta om 7 000 kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; upp till högst 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsunderlaget - som således är frikopplat från produk-&lt;br&gt;tionskostnaden - föreslås uppgå till samma belopp oavsett om det är&lt;br&gt;fråga om småhus eller flerbostadshus. Inte heller bör läget i landet eller&lt;br&gt;på orten leda till skilda bidragsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast två av de förutsättningar som gäller i dag föreslås stå kvar för&lt;br&gt;rätten till räntebidrag. Det skall vara fråga om en permanentbostad och&lt;br&gt;villkoren i plan- och bygglagen för en sådan bostad skall vara uppfyllda.&lt;br&gt;Det senare prövas av kommunen vid bygglovprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag under avveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att räntebidrag skall lämnas - inte som i dag för&lt;br&gt;räntekostnader över en viss nivå - utan med en viss andel av den&lt;br&gt;beräknade räntekostnaden för ett kapital som motsvarar räntebidragsun-&lt;br&gt;derlaget. Räntekostnaden bör beräknas på samma sätt som i dag, dvs.&lt;br&gt;med ledning av den s.k. subventionsräntan. Subventionsräntan bestäms&lt;br&gt;med utgångspunkt i den räntesats som vid tidpunkten för färdigställandet&lt;br&gt;tillämpas på den allmänna kreditmarknaden vid köp av bo-&lt;br&gt;stadsobligationer med en återstående löptid av fem år. Den subven-&lt;br&gt;tionsränta som därmed kommer att gälla för projektet tillämpas under en&lt;br&gt;tid av fem år, varefter subventionsräntan för nästa femårsperiod bestäms&lt;br&gt;på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidraget för det första året av bidragstiden för de hyres- och bo-&lt;br&gt;stadsrättsbostäder som byggs med stöd av de nya bestämmelserna bör&lt;br&gt;enligt utredaren lämnas med 55 % av den på så vis beräknade räntekost-&lt;br&gt;naden. För egnahem bör bidraget reduceras motsvarande värdet av den&lt;br&gt;avdragsrätt om 25 % som föreligger vid beskattningen. Bidragsandelen&lt;br&gt;för egnahem blir därmed 40 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsandelen för det första året av bidragstiden bör successivt sänkas&lt;br&gt;för varje följande produktionsårgång. I fråga om hyres- och bo-&lt;br&gt;stadsrättshus bör bidraget sänkas med fem procentenheter för varje&lt;br&gt;följande årgång, dock inte lägre än till 25 %, vilket motsvarar värdet&lt;br&gt;av den avdragsrätt som alltid står kvar för ägare av egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande sänkning bör göras av räntebidragen för tillkommande&lt;br&gt;årgångar av egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje år av bidragstiden efter det första bör bidragsandelen minskas&lt;br&gt;med fyra procentenheter för hyres- och bostadsrättshus och med däremot&lt;br&gt;svarande tal för egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna avvecklingstakt kan räntesubventioner utöver skattekom-&lt;br&gt;penserande bidrag vara avvecklade för bostäder som byggs från år 1999.&lt;br&gt;För de bostäder som byggts dessförinnan kommer bidrag i begränsad&lt;br&gt;omfattning att lämnas under ytterligare något år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den osäkerhet om framtiden som är ofrånkomlig bör&lt;br&gt;man nu i första hand lägga fast en avveckling för den närmaste treårspe-&lt;br&gt;rioden. Inför den fortsatta avvecklingen bör en avstämning göras, vars&lt;br&gt;resultat får avgöra om awecklingsplanen skall ändras i någon del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga kreditgarantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att en statlig kreditgaranti motsvarande 30 % av&lt;br&gt;bidragsunderlaget skall erbjudas kreditgivaren för krediter för investe-&lt;br&gt;ringen. Detta bör gälla lika för alla typer av hus och alla ägarkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten för kreditgarantin bör ligga i direkt anslutning till de lån&lt;br&gt;som ett kreditinstitut ger utan andra säkerheter än panträtt i fastigheten.&lt;br&gt;För att begränsa statens risktagande bör dock säkerheten för kreditgaran-&lt;br&gt;tin ligga inom det säkerhetsläge i fastigheten som motsvaras av 100 %&lt;br&gt;av bidragsunderlaget. Även det bör gälla lika för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantin bör gälla under 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på kommunal borgen som förutsättning för kreditgaranti bör tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga kreditgarantin bör lämnas på sådana grunder och med så&lt;br&gt;avvägda avgifter att statsbudgeten inte belastas av kostnader eller&lt;br&gt;eventuella kreditförluster.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.3 Ombyggnadsstödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredaren framhåller att prövningen av vad som skall ingå i bi-&lt;br&gt;dragsunderlaget för stöd vid ombyggnad m.m. enligt dagens regler&lt;br&gt;förutsätter ett stort antal skilda bedömningar från lånemyndigheternas&lt;br&gt;sida. Det gör det svårt att under planeringen förutse myndigheternas&lt;br&gt;beslut. Behovet av förenklingar vid bestämningen av bidragsunderlaget&lt;br&gt;är därför stort. Samtidigt är det svårt att finna enkla schabloner utan&lt;br&gt;prövningsförfarande som inte, i frånvaron av kontroll, leder till att stöd&lt;br&gt;lämnas till åtgärder som inte är bidragsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en övergång till konventionell beskattning av de kommunala&lt;br&gt;bostadsföretagen kommer rätten till omedelbara skatteavdrag för&lt;br&gt;underhålls- och reparationsåtgärder att gälla alla hyreshus. Enligt&lt;br&gt;direktiven skall vidare särskilt utredas om en möjlighet bör öppnas att&lt;br&gt;göra skattefria avsättningar för framtida sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar mot denna bakgrund för att stödet vid ombyggnad och&lt;br&gt;underhåll bör ses över. Frågan om mer långtgående förenklingar av detta&lt;br&gt;stöd kräver emellertid ytterligare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från årsskiftet 1992 infördes inte oväsentliga begränsningar av vilka&lt;br&gt;åtgärder som kan få stöd. De nya reglerna bör enligt utredaren från år&lt;br&gt;1993 kompletteras så att det framgår att en förutsättning för bidrag är att&lt;br&gt;nyinvesteringarna medför en väsentlig förbättring av husets tekniska eller&lt;br&gt;funktionella kvalitet eller av boendemiljön. Bidrag bör dock inte lämnas&lt;br&gt;för åtgärder som medför att bostäderna får en standard som överstiger&lt;br&gt;normal standard i nyproducerade bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredaren bör vidare följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bidragsunderlaget bör bestämmas till 90 % av den faktiska kostnaden&lt;br&gt;för de bidragsberättigade åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bidragsunderlaget bör inte få överstiga 80 % av det schablonmässigt&lt;br&gt;bestämda bidragsunderlaget för motsvarande nybyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I bidragsunderlaget bör inräknas endast kostnader som överstiger&lt;br&gt;50 000 kr. per projekt. Denna begränsning bör dock inte gälla om-&lt;br&gt;byggnadsåtgärder som avser att åstadkomma ökad tillgänglighet för&lt;br&gt;handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt föreslår utredaren inga avvikelser i förhållande till vad som har&lt;br&gt;föreslagits i fråga om det statliga stödet vid nybyggnad av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.4 Omfördelningslån&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredaren framhåller att lån för omfördelning av ränteutgifter över tiden&lt;br&gt;är acceptabla endast om det höga ränteläget beror på en hög inflation.&lt;br&gt;Möjligheterna att sänka de inledande årens ränteutgifter är däremot&lt;br&gt;begränsade när ränteläget bestäms av en hög real ränta, såvida man inte&lt;br&gt;är beredd att acceptera fortsatt stigande reala utgifter under många år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande realränteläget tillåter inte att staten baserar en avveck-&lt;br&gt;ling av räntebidragen på en ökad omfördelning genom lån. Det kan ändå&lt;br&gt;finnas skäl att staten ger låntagarna en viss möjlighet att omfördela&lt;br&gt;ränteutgifter under de inledande åren. Det kan ske genom en utvidgad&lt;br&gt;kreditgaranti för sådana lån. Om den möjliga kreditgarantin för omfördel-&lt;br&gt;ningslån begränsas till sammanlagt 10 % av bidragsunderlaget - vilket&lt;br&gt;svarar mot den förutsatta ursprungliga egna insatsen - kommer den&lt;br&gt;garanterade låneskulden inte att växa utöver en rimlig produktionskostnad&lt;br&gt;för huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta omfördelningsutrymme bör endast få tas i anspråk successivt och&lt;br&gt;med högst en femtedel årligen. Säkerheten för kreditgarantin för&lt;br&gt;omfördelningslånet bör ligga i direkt anslutning till säkerheten för&lt;br&gt;kreditgarantin för investeringslånet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Ett reformerat bostadsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.4.1 Utgångspunkter för reformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De allmänna utgångspunkterna för den reformering av bostadsstödet som&lt;br&gt;jag föreslår i det följande har angetts av regeringen i direktiven för den&lt;br&gt;utredning som jag just har redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik är inriktad på att bryta den ekonomiska&lt;br&gt;stagnationen och att lägga grunden för en ny period av tillväxt, företagan-&lt;br&gt;de och utveckling i hela landet. För det måste den ekonomiska politiken&lt;br&gt;ges en långsiktig inriktning. En grundläggande förutsättning för en sund&lt;br&gt;utveckling som ger tillväxt och full sysselsättning är en varaktigt låg&lt;br&gt;inflation. Ekonomins växtkraft är vidare beroende av successivt sänkta&lt;br&gt;skatter och fortsatta avregleringar. Kravet på stabilitet förutsätter i sin tur&lt;br&gt;att skattesänkningar åtföljs av varaktigt minskade anspråk på statsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda får stor betydelse för bostadspolitiken. De hittillsvarande&lt;br&gt;regelsystemen har motverkat sparande och avskärmat aktörerna på bygg-&lt;br&gt;och bostadsmarknaderna från effekterna av den ekonomiska politik som&lt;br&gt;faktiskt förts. Det har försenat nödvändiga strukturförändringar och lett&lt;br&gt;till att kostnaderna för staten och medborgarna har accelererat på ett&lt;br&gt;närmast okontrollerbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de mest betydelsefulla faktorerna bakom de nuvarande svårighe-&lt;br&gt;terna inom bostadsfinansieringen är det höga ränteläget. Ansträng-&lt;br&gt;ningarna har hittills riktats in på att genom kostsamma och instabila&lt;br&gt;stödsystem hindra marknadsräntornas genomslag i boendekostnaderna. De&lt;br&gt;omfattande subventionerna har samtidigt dolt de kraftiga prisökningarna&lt;br&gt;i byggproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fortsatt generellt räntestöd måste utformas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;låntagarna själva i ökande omfattning träffas av positiva och negativa&lt;br&gt;effekter av förändringar av kostnaderna för det kapital som finansierar&lt;br&gt;bostadsinvesteringen. Den anpassning till förändrade förhållanden som är&lt;br&gt;nödvändig när priset på kapital ändras måste göras inom hela samhället.&lt;br&gt;Bostadskonsumtionen kan inte avskärmas från sådana förändringar.&lt;br&gt;Redan sektorns storlek - bostadssektorn svarar för nära hälften av den&lt;br&gt;totala byggproduktionen - gör detta uppenbart. Bördan kan inte vältras&lt;br&gt;över på staten och ytterst på andra delar av samhället utan allvarliga&lt;br&gt;skadeverkningar för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omläggning av bostadsstödet som nu är nödvändig måste utgå från&lt;br&gt;att bostadssektorn inordnas under de förutsättningar som gäller för den&lt;br&gt;allmänna ekonomiska politiken. Bostadspolitiken skall alltså medverka till&lt;br&gt;att inflationen bekämpas, sparandet främjas och statens utgifter minskas.&lt;br&gt;Det skall ske på ett sätt som ger alla möjlighet till en god bostad till ett&lt;br&gt;rimligt pris, med ökad valfrihet och stärkt inflytande över sitt eget&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.2 Huvuddragen i ett reformerat stödsystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Räntebidragen för ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;bostadshus bör avvecklas successivt. Det skall ske med hänsynsta-&lt;br&gt;gande till de skatteregler som gäller för egnahem. För projekt som&lt;br&gt;påbörjas efter år 1992 lämnas räntebidrag för en stegvis minskande&lt;br&gt;andel av räntekostnaderna. För vaije tillkommande årgång påbörjas&lt;br&gt;bidragsgivningen på en lägre utgångsnivå än för föregående årgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragssystemet förenklas och underlaget för räntebidrag bestäms&lt;br&gt;helt efter schabloner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga kreditgarantier behålls för en del av finansieringen.&lt;br&gt;Kreditgarantier kan även lämnas för viss omfördelning av ränteutgif-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen omläggning görs nu i fråga om räntebidragen för hus som&lt;br&gt;har byggts eller byggts om med stöd av nuvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter år 1995 görs en avstämning inför det fortsatta genomförandet&lt;br&gt;av avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i princip med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om ändrade finansieringsregler har fått&lt;br&gt;ett blandat mottagande bland remissinstanserna. Huvudtankarna att&lt;br&gt;bidragsunderlaget skall bestämmas schablonmässigt och att räntebidraget&lt;br&gt;skall bestämmas som en andel av en beräknad räntekostnad liksom&lt;br&gt;förslaget att avvecklingen av räntebidrag för åren 1993-1995 läggs fast&lt;br&gt;får i princip stöd hos majoriteten av remissinstanserna. Även förslaget&lt;br&gt;till uppläggning av kreditgarantin har i huvudsak mottagits positivt. Jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisar här en kort sammanfattning av remissinstansernas synpunkter. Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;Kreditinstitut och banker är i huvudsak positiva till förslagen. Svenska Bilaga 1:5&lt;br&gt;Bankföreningen instämmer i stor utsträckning i gjorda bedömningar och&lt;br&gt;förslag. Föreningen framhåller vikten av att finansieringsreglema är&lt;br&gt;långsiktigt bestämda. SBAB finner för sin del att förslaget utgör ett starkt&lt;br&gt;incitament till kostnadsminskningar och låg räntenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland investerarna på obligationsmarknaden ställer sig Försäkringsför-&lt;br&gt;bundet positivt till utredningsförslagets inriktning liksom till att en&lt;br&gt;avreglering sker även på bostadsmarknaden. Allmänna Pensionsfonden&lt;br&gt;konstaterar att om effekten blir en kraftig minskning av bostadsbyggandet&lt;br&gt;och därmed en kraftigt minskad emissionsvolym av bostadsobligationer&lt;br&gt;kommer fondens placeringspolitik att påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland producentorganisationerna är reaktionerna mer avvaktande.&lt;br&gt;Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund framhåller särskilt att räntesubven-&lt;br&gt;tionerna får minskas endast i den takt som skatter, avgifter och räntor&lt;br&gt;sjunker samt att det är angeläget att de boendes ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar inte förändras. Förbundet har också vissa invändningar mot&lt;br&gt;metoden för beräkning av räntebidragsunderlaget liksom beträffande&lt;br&gt;bidragsnivån och avtrappningen av bidraget m.m. Byggentreprenörerna&lt;br&gt;framhåller att de sedan länge stödjer strävandena att avreglera bo-&lt;br&gt;stadsmarknaden och att avveckla de generella räntebidragen. De betonar&lt;br&gt;dock vikten av att avregleringen sker under ordnade former.&lt;br&gt;Byggentreprenörerna konstaterar att den föreslagna metoden för&lt;br&gt;beräkning av bidragsunderlaget är föredömligt enkel, vilket också gäller&lt;br&gt;metoden för avveckling. Man tillstyrker schablonbeloppens nivå och att&lt;br&gt;kraven på egen insats ökar, men föreslår en väsentlig höjning av&lt;br&gt;bidragsnivån liksom en långsammare avtrappning av räntebidragen under&lt;br&gt;de inledande åren. Byggentreprenörerna föreslår också att det nuvarande&lt;br&gt;stödet till ombyggnad tills vidare behålls på oförändrad nivå. Utredarens&lt;br&gt;förslag beträffande kreditgarantins omfattning bör ses över ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherreorganisationema intar sinsemellan skilda ståndpunkter.&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund konstaterar att förslagen överensstämmer&lt;br&gt;med förbundets principiella syn på bostadsstödet och avregleringen på&lt;br&gt;bostadsmarknaden. Förbundet anser att betänkandet kan läggas till grund&lt;br&gt;för beslut om ett nytt system för statens stöd till bostadsbyggandet. Såväl&lt;br&gt;HSB:s Riksförbund som Riksbyggen avstyrker genomförandet av&lt;br&gt;utredarens förslag. SABO anser att utredarens förslag kan bilda underlag&lt;br&gt;för ett propositionsarbete först efter en omfattande fördjupning och&lt;br&gt;breddning och en ny remissomgång. Sveriges Bostadsrättsföreningars&lt;br&gt;Centralorganisation tillstyrker i princip förslagen men vill att nuvarande&lt;br&gt;villkor behålls hela år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bland konsumentorganisationerna är remissutfallet delat.&lt;br&gt;Hyresgästernas Riksförbund liksom Riksförbundet Vi i Småhus avstyrker&lt;br&gt;förslaget, som man anser inte kan läggas till grund för ett riksdagsbeslut.&lt;br&gt;Villaägarnas Riksförbund anser att både avreglering och minskning av&lt;br&gt;räntebidragen i huvudsak kan genomföras enligt förslaget, men bara&lt;br&gt;under förutsättning att fastighetsskatten successivt minskas för att på sikt&lt;br&gt;avskaffas. Förbundet redovisar ett antal förslag till förändringar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget av främst teknisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet bland de statliga myndigheter som yttrat sig i ärendet&lt;br&gt;kan sägas vara i huvudsak positivt. Riksbanken tillstyrker huvuddragen&lt;br&gt;i utredarens förslag. Riksrevisionsverket delar den principiella upp-&lt;br&gt;fattningen att räntestödet bör avregleras. Statens bostadskreditnämnd, som&lt;br&gt;begränsat sitt yttrande till utformningen av garantin, har inget att erinra&lt;br&gt;mot huvuddragen i utredarens förslag i dessa delar. Boverket instämmer&lt;br&gt;i stort sett i utredarens beskrivning av räntelägets och produk-&lt;br&gt;tionskostnadernas betydelse för räntesubventionernas utveckling. Verket&lt;br&gt;anser också att förslaget att införa ett subventionssystem som är mera&lt;br&gt;kostnadskänsligt är riktigt. Det finns dock risk för att den förenklade&lt;br&gt;schablonmetoden, så länge bidragsandelen fortfarande är förhållandevis&lt;br&gt;hög, kommer att missgynna projekt med en svårare konstruktion och en&lt;br&gt;speciell utformning och utrustning. Projekt med en enkel utformning och&lt;br&gt;en låg utrustningsstandard kan komma att överkompenseras. Statens&lt;br&gt;institut för byggnadsforskning anför att de i princip inte avvisar förslaget&lt;br&gt;att minska bostadssubventionerna och förenkla långivningen men riktar -&lt;br&gt;från ett annat makroekonomiskt perspektiv än det utredaren anlagt -&lt;br&gt;kritik mot utredarens analyser. Flera av myndigheterna framför på&lt;br&gt;samma sätt erinringar i skilda detaljfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de fackliga organisationerna har endast TCO inkommit med&lt;br&gt;synpunkter på utredarens förslag. TCO anser att förslaget inte bör bli&lt;br&gt;föremål för ställningstaganden nu. Förslagen är av så genomgripande&lt;br&gt;karaktär och får sådana fördelningspolitiska effekter att det enligt TCO&lt;br&gt;behövs ett bredare underlag och ytterligare överväganden innan man tar&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala remissinstanserna instämmer i behovet av en reforme-&lt;br&gt;ring. Svenska kommunförbundet delar i princip utredarens grundsyn att&lt;br&gt;bostadssektorn inte skall vara avskärmad från den ekonomiska politik&lt;br&gt;som förs och från de ekonomiska förhållanden som gäller i samhället i&lt;br&gt;övrigt. Förbundet påpekar att utredaren inte berört de föreslagna&lt;br&gt;förändringarnas effekter på kommunerna och utgår från att bl.a. dessa&lt;br&gt;frågor tas upp i det fortsatta utredningsarbetet. Förbundet anser vidare att&lt;br&gt;det är tveksamt om det utökade stöd som föreslås för särskilda boen-&lt;br&gt;deformer är tillräckligt. Landstingsförbundet tillstyrker den allmänna&lt;br&gt;inriktningen att reglerna för statens stöd för bostadsfinansieringen ändras&lt;br&gt;så att de statliga transfereringsutgifterna efter hand kan minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser är försiktigt positiva. Målaremästamas&lt;br&gt;Riksförening tillstyrker att subventionerna minskas men har vissa&lt;br&gt;synpunkter på bidragsunderlaget för ombyggnad. Skattebetalarnas&lt;br&gt;Förening anser att förslaget ger en för liten besparing och att en snabbare&lt;br&gt;upptrappningstakt bör väljas. Länsbostadsdirektörernas Förening noterar&lt;br&gt;med tillfredsställelse att hanteringen av det statliga stödet förenklas.&lt;br&gt;Genomförandet av förslagen kan dock enligt föreningen vålla vissa&lt;br&gt;problem. Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan delar principiellt&lt;br&gt;utredarens uppfattning om behovet av avreglering av bostadsmarknaden&lt;br&gt;och hur den bör genomföras. Föreningen anser dock att ett alternativ är&lt;br&gt;att behålla nuvarande system och att endast genomföra de föreslagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativa förenklingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag har i det föregående (avsnitt 2.4.1)&lt;br&gt;redovisat de allmänna utgångspunkterna för en reformering av bo-&lt;br&gt;stadsstödet. Av dem följer att en genomgripande omläggning av&lt;br&gt;bostadsstödet är nödvändig. Boendet kan lika litet som annan konsumtion&lt;br&gt;fortlöpande stödjas med generella subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också flera remissinstanser har framhållit måste avvecklingen ske&lt;br&gt;i ordnade former och i en sådan takt att inte omställningen leder till&lt;br&gt;sådana sociala effekter, förluster inom produktionen eller störningar på&lt;br&gt;kreditmarknaden som framstår som oacceptabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag om en successiv avveckling av räntestödet för den&lt;br&gt;kommande bostadsproduktionen är enligt min mening väl avvägt med&lt;br&gt;hänsyn till dessa faktorer. Det ger både hushållen och producenterna&lt;br&gt;tillfälle att anpassa sig till förändringarna i takt med att samhällsekono-&lt;br&gt;min förbättras, inflationen bekämpas, skattetrycket minskar och&lt;br&gt;produktiviteten utvecklas. Förslaget har också fått ett övervägande&lt;br&gt;positivt mottagande av ett stort antal av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig förutsättning för att dessa förändringar i de omgivande&lt;br&gt;betingelserna skall realiseras är att målet för omläggningen nu läggs fast.&lt;br&gt;Som jag har utvecklat i det föregående är bostadssektorn så stor att den&lt;br&gt;i sig påverkar förutsättningarna för de ekonomisk-politiska reformer inkl,&lt;br&gt;skattesänkningar som på nytt skall ge landet tillväxt och utveckling och&lt;br&gt;därmed trygga och stärka medborgarnas betalningsförmåga och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många faktorer inverkar på möjligheterna att fullfölja den omläggning&lt;br&gt;av den svenska ekonomin som nu har inletts. Vi är beroende av en&lt;br&gt;positiv utveckling i fråga om både inhemska och utländska förhållanden.&lt;br&gt;Jag vill här framhålla ränteläget såsom en av faktorer över vilken vi&lt;br&gt;själva råder i endast begränsad utsträckning och som har särskild&lt;br&gt;betydelse just för bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför nödvändigt att, sedan reformen varit i kraft en tid, göra&lt;br&gt;en avstämning inför den fortsatta avvecklingen av bostadssubventionerna.&lt;br&gt;Jag delar uppfattningen att detta lämpligen bör göras efter år 1995. En&lt;br&gt;sådan avstämning är nödvändig för att vid behov kunna ta hänsyn till&lt;br&gt;utfallet. Jag vill i detta sammanhang också framhålla att regeringen kan&lt;br&gt;komma att överväga ytterligare insatser i fråga om bostadsbidragen, om&lt;br&gt;det skulle visa sig nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att närmare gå in på detaljerna i omlägg-&lt;br&gt;ningen. Jag konstaterar emellertid redan här att det finns ett stort stöd&lt;br&gt;även för enskildheterna i utredarens förslag. En reform bör bygga på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räntebidragen avvecklas successivt för sådana ny- och ombyggnader av&lt;br&gt;bostadshus som påböijas efter utgången av år 1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kraftfulla förenklingar genomförs i stödreglema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en enkel schablonmetod används för att beräkna ett stöd som är lika för&lt;br&gt;alla, oberoende av hur bostaden ser ut, vem som äger den, hur den&lt;br&gt;upplåts och var i landet den ligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- statliga kreditgarantier behålls för viss del av det lån som finansierar&lt;br&gt;investeringen och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheter öppnas för en viss omfördelning av ränteutgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredaren finner jag det inte möjligt att nu besluta om&lt;br&gt;förändringar av subventionerna för redan byggda bostäder, utöver vad&lt;br&gt;som följer av mina förslag i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.3 Räntebidrag för nybyggnad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Räntebidrag lämnas med en andel av en beräknad&lt;br&gt;räntekostnad för den del av investeringen som svarar mot ett&lt;br&gt;fastställt bidragsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsunderlaget bestäms av schablonbelopp som knyter an till&lt;br&gt;bostadsutrymmenas storlek. Två schablonbelopp används, ett på&lt;br&gt;13 000 kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; - definierat som bruksarea för bostadsändamål ovan&lt;br&gt;mark (BRA) - upp t.o.m. 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per lägenhet och ett på 6 000&lt;br&gt;kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för återstående yta inom 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per lägenhet. I fråga om&lt;br&gt;specialbostäder för dem som behöver tillsyn eller vård kan vissa&lt;br&gt;avsteg göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag lämnas på grundval av den beräknade räntekostnaden för&lt;br&gt;ett kapital som motsvarar bidragsunderlaget. Räntesatsen - den s.k.&lt;br&gt;subventionsräntan - bestäms med ledning av marknadsräntan för&lt;br&gt;bostadsobligationer med en återstående löptid av fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyres- och bostadsrättshus som påböijas under år 1993 lämnas&lt;br&gt;räntebidrag med 57 % av den så beräknade räntekostnaden under&lt;br&gt;första året efter färdigställandet. För vaije tillkommande årgång&lt;br&gt;sänks bidragsandelen för första året med fem procentenheter. För&lt;br&gt;varje följande år av bidragstiden efter det första bidragsåret sänks&lt;br&gt;bidragsandelen med fyra procentenheter, fram till den tidpunkt då&lt;br&gt;andelen har sjunkit till 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egnahem som påbörjas under år 1993 lämnas räntebidrag med&lt;br&gt;42 2/3 % av den beräknade räntekostnaden under första året efter&lt;br&gt;färdigställandet. För vaije tillkommande årgång sänks bidragsan-&lt;br&gt;delen för första året med 6 2/3 procentenheter. För varje följande år&lt;br&gt;av bidragstiden sänks bidragsandelen med 5 1/3 procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del bidragsunderlaget för ett bostadsrättshus överstiger&lt;br&gt;föreningens faktiska lån beräknas räntebidraget som för egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Förslaget skiljer sig från mitt förslag i fråga om&lt;br&gt;dels bidragsandelen, dels schablonbeloppet för ytor över 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att bi-&lt;br&gt;dragsunderlaget bestäms av enkla schablonbelopp, liksom att räntebidrag&lt;br&gt;lämnas för en andel av den beräknade räntekostnaden. Några är&lt;br&gt;tveksamma till att schablonbeloppen inte anpassas till regionala kostnads-&lt;br&gt;skillnader eller till kostnadsutvecklingen. Ett par remissinstanser förordar&lt;br&gt;att större bostadsytor skall få räknas in i bidragsunderlaget. Flera re-&lt;br&gt;missinstanser framhåller risken för att komplicerade eller speciellt&lt;br&gt;utformade och därmed dyra projekt blir svåra att genomföra. Några&lt;br&gt;remissinstanser har anfört kritik mot bidragsnivån och den takt varmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntebidragen föreslås minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I det nu gällande subventionssystemet&lt;br&gt;bestäms bidragsunderlaget för hyres- och bostadsrättshus i huvudsak av&lt;br&gt;den faktiska produktionskostnaden för projektet. Underlaget för fullt&lt;br&gt;räntebidrag begränsas emellertid till vad som ryms inom en schablon-&lt;br&gt;beräknad kostnad för projektet med tillägg för skäliga kostnader för vissa&lt;br&gt;nyttigheter och tjänster som inte omfattas av schablonerna. För återstoden&lt;br&gt;av den faktiska produktionskostnaden lämnas ett reducerat räntebidrag,&lt;br&gt;som motsvarar värdet av ränteavdrag vid beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om egnahem lämnas räntebidrag uteslutande på grundval av en&lt;br&gt;på så vis i huvudsak schablonberäknad produktionskostnad. Räntebidrag&lt;br&gt;för egnahem och andra småhus lämnas inte för en högre räntekostnad än&lt;br&gt;vad som kan beräknas med utgångspunkt i bidragsunderlaget för ett hus&lt;br&gt;på 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; i ett plan utan källare och med förrådsutrymmen på 10 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden bygger på ett förhållandevis stort antal schabloner som skall&lt;br&gt;fånga upp de normala kostnaderna för olika utföranden av skilda detaljer&lt;br&gt;i byggnaden. Det innebär att bidragsunderlaget - och därmed subven-&lt;br&gt;tionens storlek - påverkas av bl.a. vilka material som väljs, hur fasader&lt;br&gt;och planlösning utformas och med vilken utrustning byggnaden förses.&lt;br&gt;Särskilda tillägg kan vidare göras bl.a. för åtgärder som begränsar&lt;br&gt;kostnaderna för drift och underhåll eller medför en högre standard på&lt;br&gt;lägenheterna samt för särskilt kostnadskrävande utformning av huset eller&lt;br&gt;den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning medför att omfattningen av statens subventioner i stor&lt;br&gt;utsträckning påverkas av den byggande själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren påpekar kräver dagens system särskilda bedömningar av&lt;br&gt;vad som i det enskilda fallet skall ingå i bidragsunderlaget, från&lt;br&gt;uppmätningar till skälighetsbedömningar. Denna ordning förlänger ofta&lt;br&gt;byggprocessen, eftersom resultatet av de skilda bedömningar som skall&lt;br&gt;göras kan vara avgörande för om projektet kan utföras på avsett sätt eller&lt;br&gt;om det måste modifieras. I ett högt ränteläge har det stor inverkan på&lt;br&gt;byggkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget medför dagens system att både reglerna och utfallen av&lt;br&gt;dem är svåra att förstå för dem för vilka stödet är avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det bidragsunderlag som bestämmer storleken&lt;br&gt;av en generell subvention till boendet snarare vara ett uttryck för vad&lt;br&gt;som bör grunda ett skäligt bidrag till boendet än spegla de faktiska&lt;br&gt;produktionskostnaderna för den standard som ger ett optimalt utbyte av&lt;br&gt;statens stöd. Bostadsbyggandets inriktning kommer då i högre grad att&lt;br&gt;bestämmas av de bostadssökande hushållens önskemål än av bidragsreg-&lt;br&gt;lernas utformning. Om subventionerna helt frikopplas från de faktiska&lt;br&gt;produktionskostnaderna kommer byggherren nämligen att få naturliga&lt;br&gt;incitament att utforma bostaden på det sätt som möter de boendes&lt;br&gt;önskemål. Dessutom kommer den som bygger att eftersträva bästa&lt;br&gt;möjliga avvägning mellan investering och framtida driftkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från vissa remissinstanser har anförts att schabloner som inte täcker&lt;br&gt;de fulla priserna för dyrare men beständigare eller mindre under-&lt;br&gt;hållskrävande byggprodukter skulle diskriminera sådana produkter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till andra. Jag delar inte den uppfattningen. När subventionen Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;inte beror av hur huset utförts kan byggherren förväntas väga det fulla Bilaga 1:5&lt;br&gt;priset för två alternativa produkter mot värdet av de tillkommande&lt;br&gt;fördelar som kan finnas i den dyrare av dem. Om subventionen skulle&lt;br&gt;vara högre för den dyrare produkten finns inte längre någon garanti för&lt;br&gt;att denna produkt faktiskt har ett mervärde som minst svarar mot&lt;br&gt;prisskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu har sagt har enligt min mening relevans också när det gäller&lt;br&gt;kostnader för att anskaffa och exploatera mark för bebyggelsen. Det&lt;br&gt;generella bidragsunderlaget bör täcka en skälig kostnad för sådana&lt;br&gt;ändamål. Om ytterligare subventioner skulle lämnas för särskilt höga&lt;br&gt;exploateringskostnader eller för mark med särskilt gott läge skulle sådana&lt;br&gt;subventioner i det enskilda fallet enbart bidra till att hålla markpriset&lt;br&gt;eller andra åtaganden för exploateringen uppe på en högre nivå än vad&lt;br&gt;byggherren skulle vara beredd att ta på sig om subventionen inte&lt;br&gt;lämnades. Det är inte till fördel för vare sig fastighetsägarna eller de&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar således utredarens uppfattning att bidragsunderlaget bör&lt;br&gt;beräknas med ledning av några få, enkla schablonbelopp. Ett sådant&lt;br&gt;beräkningssätt leder till en önskvärd press nedåt på produktionskostnader-&lt;br&gt;na. Investeringar i fastigheter kommer att göras med ett långsiktigare&lt;br&gt;synsätt. En subvention, som på detta sätt är frikoppiad inte bara från den&lt;br&gt;faktiska finansieringen utan också från den faktiska produk-&lt;br&gt;tionskostnaden, kommer att fungera som ett driftbidrag under ett kortare&lt;br&gt;inledande skede, där vinsten av varje åtgärd som görs för att förbättra&lt;br&gt;totalekonomin i projektet i sin helhet kommer att tillföras fastighetsägarna&lt;br&gt;och de boende. Inte minst härigenom kommer kostnadspressen att bli&lt;br&gt;effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar mot denna bakgrund att bidragsunderlaget utformas som&lt;br&gt;ett belopp som är helt oberoende av hur huset utformas, med vilka&lt;br&gt;material det byggs, med vilken utrustning det förses, var det är beläget&lt;br&gt;och på vilket sätt det upplåts. Det enda som bör tillmätas betydelse är&lt;br&gt;vilken bostadsyta som tillförs bostadsmarknaden för de boendes behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en i huvudsak schablonberäknad produktionskostnad&lt;br&gt;medför att vissa delar av den detaljstyrning av byggandet som tidigare&lt;br&gt;ansetts väsentlig bortfaller. Vad gäller t.ex. bostadsmiljöfrågoma kommer&lt;br&gt;dessa att beaktas vid den översyn av byggnormer som för närvarande&lt;br&gt;sker och som avser bl.a. säkerhets- och hälsoaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för översynen av statens stöd till bostadsbyggandet är&lt;br&gt;att en större andel av produktionskostnaden än vad som gäller i dag bör&lt;br&gt;finansieras med eget kapital. Som jag har redovisat i det föregående&lt;br&gt;bygger dagens subventionsregler på i vissa fall mycket låga kapitalinsat-&lt;br&gt;ser. Det är olämpligt av flera skäl. Den höga grad av extern finansiering&lt;br&gt;som nödvändiggörs av en låg kapitalinsats exponerar fastighetsägare och&lt;br&gt;boende för mycket kraftiga genomslag av räntehöjningar, särskilt i den&lt;br&gt;del man tvingas finansiera investeringen med lån mot rörlig ränta. Ökade&lt;br&gt;egna insatser ger vidare ett kraftfullt bidrag till strävandena att hålla de&lt;br&gt;initiala utgifterna nere. Kravet på direktavkastning av eget kapital som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeras i realtillgångar kan hållas väsentligt under utlåningsräntoma på Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;kreditmarknaden. Slutligen är det ett rimligt krav, inte minst i fråga om Bilaga 1:5&lt;br&gt;ägare av hyreshus, att den som beslutar att genomföra en fastighetsin-&lt;br&gt;vestering är beredd att själv sätta in ett inte oansenligt riskkapital i&lt;br&gt;projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget erinra om att i utredarens fortsatta uppdrag&lt;br&gt;ingår att överväga hur ett ökat bosparande kan utnyttjas för att möta&lt;br&gt;behovet av ökat eget kapital i boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har utgått från att schablonerna bör sättas så att den egna&lt;br&gt;insatsen vid ett väl genomfört projekt skall kunna hållas kring 10 % av&lt;br&gt;investeringen. Man bör därvid förutsätta att det utrymme för rationalise-&lt;br&gt;ringar och andra kostnadsminskande åtgärder som finns i byggandets alla&lt;br&gt;led skall tas tillvara. Schablonerna bör därför bestämmas så att de&lt;br&gt;tillsammans med det förutsatta egna kapitalet ligger i underkant av de&lt;br&gt;produktionskostnader som man i dag har att räkna med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att bidragsunderlaget beräknas efter 13 000&lt;br&gt;kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; upp till 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och därefter 7 000 kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; upp till högst 120 m&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;per bostadslägenhet. I fråga om vissa specialbostäder för dem som&lt;br&gt;behöver tillsyn eller vård bör det högre beloppet kunna tillämpas för en&lt;br&gt;större yta än 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner utredarens förslag i huvudsak väl avvägda. Med hänsyn till&lt;br&gt;vad som har framkommit bl.a. i samband med remissbehandlingen i&lt;br&gt;frågan om marginalkostnaden för tillkommande ytor i bostäder anser jag&lt;br&gt;dock att schablonen för ytor utöver 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; lämpligen bör bestämmas till&lt;br&gt;6 000 kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. I likhet med utredaren finner jag att det högre belopp som&lt;br&gt;avser bostadens grundläggande funktioner bör kunna tillämpas för något&lt;br&gt;större ytor än för övriga bostäder när det gäller särskilda bostäder för&lt;br&gt;dem som behöver tillsyn eller vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsunderlaget bör i likhet med vad som nu gäller relateras till den&lt;br&gt;yta - bruksarea (BRA) - ovan mark som används för bostadsändamål,&lt;br&gt;inkl, sådana uppvärmda utrymmen i form av lägenhetsförråd, trapphus&lt;br&gt;och andra gemensamma utrymmen som disponeras av de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer att ge de närmare föreskrifter som behövs för att bi-&lt;br&gt;dragsunderlaget skall kunna bestämmas på ett entydigt och enkelt sätt i&lt;br&gt;enlighet med de riktlinjer som jag nu har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredaren anser jag också att schablonbeloppen bör ligga&lt;br&gt;fast och således inte automatiskt följa prisutvecklingen. Därmed förstärks&lt;br&gt;det grundläggande kravet på att arbetet nu riktas in på rationaliseringar&lt;br&gt;och andra kostnadsminskande åtgärder i alla utvecklingsled inom&lt;br&gt;byggsektorn. Den långvariga och från konsumentsynpunkt negativa&lt;br&gt;prisutveckling som det hittillsvarande systemet har medverkat till måste&lt;br&gt;brytas. Jag är alltså inte beredd att tillmötesgå de krav som har förts&lt;br&gt;fram om en metod för en mer kostnadsanpassad beräkning av bi-&lt;br&gt;dragsunderlaget för det fortsatta räntebidragsstödet. Jag utgår från att&lt;br&gt;frågor om omprövning av bidragsunderlaget över huvud taget inte skall&lt;br&gt;behöva vara aktuella före avstämningstillfället. Regeringen kommer&lt;br&gt;senare att ges tillfälle att ta ställning till formerna för omprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår så till frågan om bidragets storlek. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående redovisat att räntebidrag i dag lämnas för Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95 % av räntekostnaden mellan en garanterad ränta och den marknadsre-&lt;br&gt;laterade subventionsräntan. I två avseenden slår variationer i marknads-&lt;br&gt;räntorna igenom också för bidragsmottagaren. Det ena är att den -&lt;br&gt;positiva eller negativa - räntemarginal som kan föreligga mellan&lt;br&gt;subventionsräntan och den utlåningsränta som den aktuella långivaren&lt;br&gt;betingar sig helt återfaller på bidragsmottagaren. Det andra är att&lt;br&gt;underlaget för fullt räntebidrag vanligtvis inte täcker hela det finan-&lt;br&gt;sieringsbehov som föreligger för projektet. I övrigt är bidragsmottagaren&lt;br&gt;helt skyddad mot vaije förändring av marknadsräntorna, förutsatt att&lt;br&gt;mottagaren - vilket vanligen är fallet - väljer att binda räntan på lånen&lt;br&gt;för samma femårsperiod som gäller i fråga om räntebidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har angetts i de direktiv som regeringen har lämnat för utred-&lt;br&gt;ningsarbetet måste räntekänsligheten hos låntagarna ökas i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller inom det nuvarande systemet. Utredaren framhåller&lt;br&gt;samtidigt att fastighetsägarna måste ha rimliga möjligheter att bedöma&lt;br&gt;sina utgifter på någon sikt. Han föreslår därför att räntebidraget lämnas&lt;br&gt;som en viss andel av den beräknade räntekostnaden för investeringen.&lt;br&gt;Fastighetsägaren kommer därigenom att påverkas av det allmänna&lt;br&gt;ränteläge som råder vid den tidpunkt då han genomför investeringen,&lt;br&gt;även om han inte träffas av det fulla priset på kapitalet. Intresset av att&lt;br&gt;kunna överblicka åtminstone de närmaste årens utgifter talar för att det&lt;br&gt;även i fortsättningen är lämpligt att binda lånen för viss tid. Sådana&lt;br&gt;överenskommelser underlättas om den subventionsränta som används för&lt;br&gt;att beräkna räntebidraget läggs fast för fem år i taget på samma sätt som&lt;br&gt;i dag. Även de övriga grunder som nu gäller för fastställandet av&lt;br&gt;subventionsräntan bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om subventionsandelen fortlöpande minskas för vaije år av bidragsti-&lt;br&gt;den kommer fastighetens ägare att successivt bära en allt större andel av&lt;br&gt;den verkliga räntekostnaden för investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår mot denna bakgrund att räntebidraget för nybyggnad&lt;br&gt;under det första året av bidragstiden lämnas med 55 % den beräknade&lt;br&gt;räntekostnaden för ett kapital som motsvarar det fastställda bidragsunder-&lt;br&gt;laget i ärendet. Bidragsandelen för projektet bör därefter minskas med&lt;br&gt;fyra procentenheter för varje följande år av bidragstiden. Detta gäller i&lt;br&gt;fråga om hyres- och bostadsrättshus. Utredaren föreslår för egnahem&lt;br&gt;räntebidragsandelar som är avvägda i förhållande till dessa tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått har flera remissinstanser kritiserat de föreslagna reglerna&lt;br&gt;med hänvisning till bl.a. att de skulle försvåra ett nödvändigt bostadsbyg-&lt;br&gt;gande. Man har därför krävt bl.a. en högre subventionsnivå. Utredarens&lt;br&gt;förslag får emellertid samtidigt stöd av ett stort antal remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de överordnade problem som jag har redovisat i det&lt;br&gt;föregående och som nu måste lösas, finner jag för egen del utredarens&lt;br&gt;förslag i huvudsak väl avvägt. Jag har emellertid i det föregående&lt;br&gt;förordat att bidragsunderlaget begränsas något i förhållande till vad&lt;br&gt;utredaren har förutsatt. Det följer av mitt förslag att schablonen för&lt;br&gt;tillkommande ytor över 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; bestäms till 6 000 kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Ett syfte härmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att ytterligare förstärka kravet på rationalisering och effektivitet i&lt;br&gt;bostadsbyggandet. För att detta inte samtidigt skall leda till påtagligt&lt;br&gt;ökade ränteutgifter också för det byggande som redan uppfyller sådana&lt;br&gt;krav, förordar jag att räntebidrag vid nybyggnad av hyres- och bo-&lt;br&gt;stadsrättshus under det första året av bidragstiden lämnas med 57 % av&lt;br&gt;den beräknade räntekostnaden för ett kapital som motsvarar det fastställda&lt;br&gt;bidragsunderlaget. Bidragsandelen bör därefter, som utredaren har&lt;br&gt;föreslagit, minskas med fyra procentenheter för vaije följande år av&lt;br&gt;bidragstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egnahem kan ägaren tillgodogöra sig effekten av skatteavdrag för&lt;br&gt;utgiftsräntor. Vid en kapitalskattesats om 25 % medför det i allmänhet&lt;br&gt;en skatteminskning motsvarande 25 % av det som återstår av ränteutgif-&lt;br&gt;ten sedan räntebidraget räknats av. För att neutrala förhållanden skall&lt;br&gt;råda mellan upplåtelseformema bör därför bidragsandelen för egnahem&lt;br&gt;under det första året vara 42 2/3 % och den årliga minskningen uppgå&lt;br&gt;till fem och en tredjedels procentenhet. Av samma skäl bör den årliga&lt;br&gt;sänkningen av bidragsandelen för hyres- och bostadsrättshus upphöra när&lt;br&gt;bidragsandelen har sjunkit till 25 %. Den vidare frågan huruvida ett&lt;br&gt;sådant s.k. skattekompenserande stöd för hyres- och bostadsrättshus&lt;br&gt;senare kan avlösas genom åtgärder direkt inom skattesystemet kommer&lt;br&gt;att behandlas av utredaren inom det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna reglerna bör tillämpas i fråga om hus som påbörjas&lt;br&gt;under år 1993. Bidragstiden bör räknas från tidpunkten för färdigställan-&lt;br&gt;det. För hus som påbörjas under år 1992 skall enligt riksdagens beslut&lt;br&gt;(prop. 1991/92:56, BoU9, rskr. 75) nu gällande regler tillämpas. Med&lt;br&gt;påbörjande avses här påböljandet av de egentliga byggnadsarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att inleda en avveckling av de generella bostadssubventionerna&lt;br&gt;bör vidare, som utredaren har föreslagit, bidragsandelen för första året&lt;br&gt;av bidragstiden sänkas med fem procentenheter för varje följande årgång&lt;br&gt;av hyres- och bostadsrättshus. Det innebär att bidragsandelen blir 52 %&lt;br&gt;för hus som påböijas under år 1994, 47 % för hus som påböijas under&lt;br&gt;år 1995 osv. I fråga om egnahem bör bidragsandelen på motsvarande sätt&lt;br&gt;sänkas med sex och två tredjedels procentenheter för varje tillkommande&lt;br&gt;årgång. Även här bör den årliga sänkningen av bidragsandelen för hyres-&lt;br&gt;och bostadsrättshus upphöra när bidragsandelen har gått ned till 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag bör som framgått normalt lämnas oberoende av den&lt;br&gt;faktiska finansieringen av projektet. Vid nuvarande skatteregler för&lt;br&gt;bostadsrätter måste emellertid i fråga om bostadsrättshus ett samband&lt;br&gt;hållas kvar mellan räntebidrag och faktiska lån även i det nu föreslagna&lt;br&gt;räntebidragssystemet. Den högre subventionsgrad som föreslås för hyres-&lt;br&gt;och bostadsrättshus bör således bara gälla i den del bidragsunderlaget&lt;br&gt;svarar mot de investeringslån som föreningen faktiskt har. Om räntebi-&lt;br&gt;dragsunderlaget överstiger föreningens faktiska lån bör räntebidrag för&lt;br&gt;den återstående delen av underlaget lämnas efter samma grunder som&lt;br&gt;gäller i fråga om egnahem. Skälet är att medlemmarna i föreningen redan&lt;br&gt;åtnjuter den skattelättnad som följer av kapitalbeskattningens regler för&lt;br&gt;den del av investeringen som de själva svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att frågan om bostadsrätternas framtida beskattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för närvarande övervägs inom regeringskansliet på grundval av förslag Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;i betänkandet (SOU 1992:8) Fastighetstaxering m.m. - Bostadsrätter. Bilaga 1:5&lt;br&gt;Beredningen kan leda till att riksdagen föreläggs förslag om att bo-&lt;br&gt;stadsrättsföreningars ränteutgifter alltid skall ge en skattelättnad på 25 %&lt;br&gt;på det sätt som föreslås i betänkandet. Jag har inhämtat att statsrådet&lt;br&gt;Lundgren avser att i så fall samtidigt föreslå att räntebidrag för bo-&lt;br&gt;stadsrätter skall lämnas på samma nivå som för egnahem samt oberoende&lt;br&gt;av faktisk finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.4 Räntebidrag för ombyggnad m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Räntebidrag för ombyggnad lämnas enligt samma&lt;br&gt;grunder som för nybyggnad, med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bidragsunderlaget får uppgå till 90 % av den faktiska kostnaden&lt;br&gt;för ombyggnadsåtgärdema till den del den överstiger 50 000 kr. per&lt;br&gt;projekt och kostnaden är skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bidragsunderlaget får inte överstiga 80 % av bidragsunderlaget för&lt;br&gt;nybyggnad, minskat med värdet av byggnaden före ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ombyggnad avses nyinvesteringar varigenom husets kvaliteter&lt;br&gt;avsevärt förbättras i fråga om sådana grundläggande funktioner som&lt;br&gt;krävs för att huset skall fungera tillfredsställande för bo-&lt;br&gt;stadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nyinvesteringar jämställs åtgärder som syftar till att vid-&lt;br&gt;makthålla eller förbättra husets huvudsakliga försöijningssystem för&lt;br&gt;el, uppvärmning, VA, ventilation eller kommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredarens förslag om hur bidraget skall beräknas&lt;br&gt;överensstämmer med mitt förslag. Utredarens förslag om för vilka&lt;br&gt;ändamål som ombyggnadsstöd skall lämnas har i huvudsak samma&lt;br&gt;utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har särskilt berört stödet&lt;br&gt;för ombyggnad och visat tveksamhet inför vilka effekter förslaget kan få.&lt;br&gt;Några anser att de föreslagna reglerna kan komma att kraftigt minska&lt;br&gt;ombyggnadsverksamheten. Andra anser att stödet för ombyggnad kan&lt;br&gt;minskas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De regler som gäller för att bestämma&lt;br&gt;underlaget för statens stöd vid ombyggnad är uppbyggda på i huvudsak&lt;br&gt;samma sätt som reglerna för nybyggnad. Inslaget av olika bedömningar&lt;br&gt;är dock än större. Resultatet är därmed än svårare att förutse vid&lt;br&gt;planeringen av arbetena. Behovet av förenklingar vid bestämningen av&lt;br&gt;bidragsunderlaget vid ombyggnad framstår därmed som lika stort som vid&lt;br&gt;nybyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ombyggnader är emellertid sådana att det är&lt;br&gt;mycket svårt att generalisera. En ombyggnad kan avse allt från en total&lt;br&gt;sanering till en komplettering med en hiss i en i övrigt väl fungerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad. Det är uppenbart att de enkla kvadratmeterschabloner som&lt;br&gt;föreslås för nybyggnad inte utan vidare kan tillämpas vid ombyggnad.&lt;br&gt;Utredaren - som avser att behandla vissa ytterligare frågor med&lt;br&gt;anknytning till ombyggnadsfinansieringen i sitt fortsatta arbete med bl.a.&lt;br&gt;skattefrågorna - konstaterar att ombyggnadsfrågoma kräver ytterligare&lt;br&gt;överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på de ytterligare utredningar som kan behövas bör inför år&lt;br&gt;1993 sådana ändringar genomföras som innebär att stödreglema anpassas&lt;br&gt;till vad jag tidigare har föreslagit i fråga om nybyggnad. Jag förordar&lt;br&gt;därför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsunderlaget bör tills vidare bestämmas på grundval av den&lt;br&gt;faktiska kostnaden för åtgärderna, i den mån denna kostnad är skälig.&lt;br&gt;Mina förslag i det föregående i fråga om schabloner för beräkning av&lt;br&gt;bidragsunderlaget för nybyggnad utgår från att insatsen av eget kapital&lt;br&gt;bör vara väsentligt högre än i dag. Krav på eget kapital bör självfallet&lt;br&gt;ställas även vid ombyggnad. Det bör komma till uttryck på så sätt att&lt;br&gt;endast 90 % av den faktiska kostnaden får läggas till grund för bi-&lt;br&gt;dragsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den yttersta ramen för det bidragsunderlag som kan fastställas för&lt;br&gt;ombyggnad går i dag vid det underlag som enligt gällande schablonmetod&lt;br&gt;skulle ha beräknats för en motsvarande nybyggnad. Det bör gälla även&lt;br&gt;med den nya, starkt förenklade schablonberäkningen. I ny-&lt;br&gt;byggnadsschablonema ingår emellertid även kostnader för mark.&lt;br&gt;Bidragsunderlaget vid ombyggnad bör därför inte få överstiga 80 % av&lt;br&gt;schablonbeloppet för nybyggnad, vilket grovt får anses utgöra&lt;br&gt;byggnadsdelen av nybyggnadsschablonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hus som byggs om har även ett byggnadsvärde som beror av&lt;br&gt;byggnadens skick och standard före ombyggnaden. Aven detta värde bör&lt;br&gt;beaktas vid bestämmandet av underlaget för ombyggnadssubventionen.&lt;br&gt;Det bör ske på så sätt att den ram som ger den maximala omfattningen&lt;br&gt;av bidragsunderlaget för ombyggnaden minskas med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar detta värde. Normalt bör utgångspunkten för en sådan&lt;br&gt;värdering kunna tas i det taxeringsvärde för byggnaden som hänför sig&lt;br&gt;till bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av främst administrativa förenklingsskäl bör dessutom den begräns-&lt;br&gt;ningen föras in att ombyggnadsstöd lämnas endast till den del den&lt;br&gt;bidragsgrundande kostnaden för projektet överstiger 50 000 kr. Beloppet&lt;br&gt;bör räknas av när bidragsunderlaget fastställs. Som utredaren har&lt;br&gt;föreslagit bör begränsningen inte gälla ombyggnadsåtgärder som avser&lt;br&gt;bostadsanpassning för handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På basen av det bidragsunderlag som på detta sätt har fastställts för&lt;br&gt;ombyggnaden bör räntebidrag lämnas efter samma grunder som&lt;br&gt;föreslagits i fråga om nybyggnad, såväl vad gäller bidragsandel första&lt;br&gt;året efter färdigställandet och under efterföljande bidragsår som i fråga&lt;br&gt;om beräkningen av räntekostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredningsmannens uppfattning att begränsningen av&lt;br&gt;bidragsunderlaget vid ombyggnad till 80 % av schablonbeloppet för&lt;br&gt;nybyggnad bör gälla även vid ombyggnader som avser kulturhistoriskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdefulla bostadshus. Som utredningsmannen framhåller bör generella Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;bostadssubventioner i form av räntebidrag så långt som möjligt ges på Bilaga 1:5&lt;br&gt;villkor som är oberoende av den faktiska kostnaden. Frågan om&lt;br&gt;finansieringen av kulturhistoriskt motiverade merkostnader bör bli&lt;br&gt;föremål för ytterligare överväganden. Chefen för kulturdepartementet&lt;br&gt;avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår så till vilka åtgärder som ombyggnadsstödet bör omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd i form av räntebidrag lämnas i dag för ombyggnadsåtgärder som&lt;br&gt;innebär nyinvesteringar samt till underhållsåtgärder med 30-årig&lt;br&gt;varaktighet och som inte utgör förtida underhåll. I fråga om hyres- och&lt;br&gt;bostadsrättshus lämnas dessutom räntestöd motsvarande värdet av&lt;br&gt;ränteavdrag för sådana reparations- och underhållsåtgärder som inte avser&lt;br&gt;den enskilda lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnadsstödet har begränsats i väsentliga avseenden i och med&lt;br&gt;ingången av år 1992. Till ombyggnad hänfördes enligt tidigare gällande&lt;br&gt;bestämmelser bl.a. åtgärder som medförde en väsentlig förbättring av&lt;br&gt;husets tekniska eller funktionella kvalitet eller av boendemiljön. Fr.o.m.&lt;br&gt;år 1992 har tillförts den bestämningen att ombyggnadsstöd lämnas bara&lt;br&gt;för åtgärder som innebär nyinvesteringar. Därmed avskaffades möjlighe-&lt;br&gt;ten att få ombyggnadsstöd även för samtidigt utfört underhåll. Om-&lt;br&gt;byggnadsvillkoren gjordes i princip likvärdiga med villkoren för&lt;br&gt;nybyggnad. Avsikten var att ge neutralitet mellan nybyggnadsvillkor och&lt;br&gt;ombyggnadsvillkor i de delar ny- och ombyggnad är jämförbara. På&lt;br&gt;samma sätt skall villkoren för stöd till reparationer och underhåll vara&lt;br&gt;opåverkade av om arbetena utförs för sig eller i samband med mer&lt;br&gt;omfattande åtgärder. Med ombyggnad jämställs dock fortfarande&lt;br&gt;underhållsåtgärder med en varaktighet på minst 30 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu nybyggnadsstödet frikopplas från kostnaden för de olika&lt;br&gt;åtgärder som faktiskt genomförs och i stället bestäms till avgränsade&lt;br&gt;belopp, bör bestämningen av till vilka åtgärder ombyggnadsstöd lämnas&lt;br&gt;delvis ändras. Det ger samtidigt tillfälle att röja undan vissa oklarheter&lt;br&gt;som rått om räckvidden av det nuvarande ombyggnadsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De schabloner som föreslagits i det föregående för bestämningen av&lt;br&gt;bidragsunderlaget för nybyggnad är beräknade mot bakgrund av de&lt;br&gt;normala kostnaderna för att producera bostäder med den standard som i&lt;br&gt;dag är bruklig. Bestämmelserna hindrar sedan inte längre den byggande&lt;br&gt;att själv tillföra bostaden de ytterligare kvaliteter i fråga om utrymme,&lt;br&gt;utrustning eller annat som han finner önskvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa utgångspunkter måste gälla även för ombyggnadsstödet. Det&lt;br&gt;betyder att inte vaije nyinvestering som görs i ett befintligt hus bör kunna&lt;br&gt;subventioneras, men väl de nyinvesteringar som i väsentlig mån&lt;br&gt;förbättrar sådana grundläggande funktioner som krävs för att huset skall&lt;br&gt;fungera tillfredsställande som bostad. Med grundläggande funktioner bör&lt;br&gt;avses de som normalt finns i en nybyggd bostad och där kan förutsättas&lt;br&gt;rymmas inom vad som stöds med nybyggnadsstödet. Ombyggnadsstöd&lt;br&gt;bör inte lämnas för att tillföra ytterligare kvaliteter över denna nivå eller&lt;br&gt;för att dubblera eller ersätta funktioner som redan finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämningen nyinvestering ligger vidare att det inte får vara fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om underhåll eller reparationer. Vissa genomgripande åtgärder av Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;underhållskaraktär bör dock alltjämt ges samma stöd som ny- och Bilaga 1:5&lt;br&gt;ombyggnad och därför jämställas med nyinvesteringar. Den nuvarande&lt;br&gt;avgränsningen till underhållsåtgärder med en varaktighet av minst 30 år&lt;br&gt;är dock mindre lämplig. Förutom att den har visat sig vara oklar, medför&lt;br&gt;den att underhållet av olika material eller konstruktioner med samma&lt;br&gt;funktion ges kraftigt olika subventionsvillkor. Därmed griper stödreglema&lt;br&gt;in i prisbildningen på samma olyckliga sätt som jag har utvecklat i det&lt;br&gt;föregående när det gäller dagens metod för beräkning av schablon-&lt;br&gt;kostnader. Avgränsningen bör därför göras sådan att den entydigt anger&lt;br&gt;för vilka funktioner underhållet jämställs med nyinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nyinvesteringar bör sålunda jämställas åtgärder som syftar till att&lt;br&gt;vidmakthålla eller förbättra husets huvudsakliga försöijningssystem för&lt;br&gt;el, uppvärmning, VA, ventilation och transporter eller andra kom-&lt;br&gt;munikationer. Att de jämställs med nyinvesteringar medför att det även&lt;br&gt;i dessa fall skall handla om sådana grundläggande funktioner som är&lt;br&gt;nödvändiga för att huset skall fungera tillfredsställande för bo-&lt;br&gt;stadsändamål. Med begreppet huvudsakliga försöijningssystem avses att&lt;br&gt;stödet inte avser underhåll eller utbyte av sådana apparater och reglerdon&lt;br&gt;m.m. som är anknutna till systemen, exempelvis köksfläktar, värmeväx- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;®&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lare, värmepannor, termostatventiler eller tappkranar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhåll som med denna definition inte längre omfattas av om-&lt;br&gt;byggnadsstöd kommer - om övriga förutsättningar är uppfyllda - i stället&lt;br&gt;att falla in under tillämpningsområdet för förordningen (1983:974) om&lt;br&gt;statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.5 Statliga kreditgarantier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statliga kreditgarantier erbjuds även fortsättningsvis&lt;br&gt;för viss del av den slutliga finansieringen vid ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;bostäder. Garantibeloppet får utgöra högst 30 % av bidragsunder-&lt;br&gt;laget för huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantin ges formen av fyllnadsborgen. För garantins&lt;br&gt;giltighet krävs att kreditgivaren har säkerhet för det garanterade&lt;br&gt;lånet i form av panträtt i fastigheten eller tomträtten inom 100 % av&lt;br&gt;pantvärdet. Som pantvärde används bidragsunderlaget med vissa&lt;br&gt;tillägg. Tilläggen får avse värdet av vissa lokaler samt värdet av de&lt;br&gt;nyttigheter som ingick i eller hörde till fastigheten innan projektet&lt;br&gt;påbörjades, om värdet av lokalerna eller nyttigheterna inte ingår i&lt;br&gt;bidragsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten för det garanterade lånet skall i förmånsrättshänseende&lt;br&gt;alltid ligga närmast efter säkerheten för den kredit som långivaren&lt;br&gt;lämnar mot säkerhet endast av panträtt i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalt förlustansvar krävs inte för garantins giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lån eller lånedel som har bättre förmånsrätt än den garanterade&lt;br&gt;lånedelen får inte ha lämnats annan säkerhet än panträtt i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avgift för och administration av garantin samt eftergift&lt;br&gt;av statens regressfordringar som en följd av att garantin infrias skall&lt;br&gt;nuvarande regler fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgaranti erbjuds även för omfördelningslån, dock högst med&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar 10 % av bidragsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att besluta om ytterligare former för statlig&lt;br&gt;kreditgaranti för bostäder inom ramen för ett i huvudsak oförändrat&lt;br&gt;statligt risktagande i förhållande till vad som gäller för kreditgaran-&lt;br&gt;tier enligt huvudreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredarens förslag om kreditgarantins omfattning&lt;br&gt;överensstämmer med mitt. Utredaren har inte behandlat frågor om&lt;br&gt;pantvärdetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som berört frågan&lt;br&gt;godtar i huvudsak utredarens förslag vad gäller kreditgarantins konstruk-&lt;br&gt;tion. Flera av dem - bl.a. boverket och statens bostadskreditnämnd - har&lt;br&gt;påtalat behovet av pantvärdetillägg för sådana nyttigheter som inte ingår&lt;br&gt;i bidragsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sedan den 1 januari 1992 finansieras - som&lt;br&gt;framgått tidigare - bostadsbyggandet i sin helhet på den öppna kredit-&lt;br&gt;marknaden. Härigenom har det bl.a. blivit möjligt för fastighetsägaren&lt;br&gt;att ordna en sammanhållen finansiering genom avtal med endast en&lt;br&gt;kreditgivare. Denna ordning bör tillämpas även framdeles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetskreditgivningen i Sverige har av tradition skett i första hand&lt;br&gt;genom särskilda bostadslåneinstitut. Genom sina bolagsordningar eller&lt;br&gt;motsvarande har instituten i fråga om långivning mot pantsäkerhet i&lt;br&gt;allmänhet varit begränsade till lån mot säkerhet inom 85 % av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighets värde. I den tidigare statliga reglerade bostadslångivningen&lt;br&gt;förutsattes instituten svara för lån inom 70 % av ett fastställt låneunder-&lt;br&gt;lag, medan staten - senare Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB&lt;br&gt;- svarade för det återstående kreditbehovet inom låneunderlaget upp till&lt;br&gt;den gräns om 95-100 % som gällde i ärendet. För krediter med sämre&lt;br&gt;säkerhet än SBAB:s lån var låntagaren hänvisad till den övriga kredit-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att bostadslåneinstituten skulle kunna ta över den&lt;br&gt;tidigare statligt reglerade långivningen var att instituten kunde få statliga&lt;br&gt;kreditgarantier för långivningen i de högre risklägen som därigenom blev&lt;br&gt;aktuella. Sådana kreditgarantier måste kunna erbjudas även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen för att kreditförsörjningen för bostadsbyggandet skall fungera på&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt. Även om det reella kravet på egeninsats från&lt;br&gt;fastighetsägarnas sida ökas i enlighet med vad jag har förordat i det&lt;br&gt;föregående, kommer krediter under en relativt lång tid att behöva lämnas&lt;br&gt;i högre risklägen än de där instituten kan gå in enbart mot pant i&lt;br&gt;fastigheten. En fungerande konkurrens på bostadskreditmarknaden&lt;br&gt;understöds av att andra kreditgivare än de traditionella bo-&lt;br&gt;stadslåneinstituten erbjuds kreditgarantier för samma ändamål. En sådan&lt;br&gt;breddning av den krets av kreditinstitut som är berättigade till statlig&lt;br&gt;kreditgaranti har nyligen beslutats av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga kreditgarantier bör således erbjudas för viss del av den slutliga&lt;br&gt;finansieringen vid ny- och ombyggnad av bostäder med stöd av ränte-&lt;br&gt;bidrag. Underlaget för kreditgarantin bör motsvara räntebidragsunderlaget&lt;br&gt;för huset. Kreditgaranti bör lämnas högst för ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;30 % av bidragsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantin bör, liksom i dag, ha formen av en fyllnadsborgen. Det&lt;br&gt;innebär att det för att kreditgarantin skall gälla bör krävas att långivaren&lt;br&gt;också har säkerhet i form av panträtt för det garanterade lånet. Som&lt;br&gt;utredaren har föreslagit bör det i fråga om säkerheten krävas att den&lt;br&gt;ligger inom högst 100 % av fastighetens pantvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller frågan hur pantvärdet skall bestämmas, vill jag med&lt;br&gt;hänsyn till de framförda remissynpunkterna föreslå följande. Pantvärdet&lt;br&gt;bör motsvara bidragsunderlaget med tillägg för värdet av sådana lokaler&lt;br&gt;som är avsedda att användas av de boende i huset eller området, vissa&lt;br&gt;kommersiella lokaler samt värdet av de nyttigheter som ingick i eller&lt;br&gt;hörde till fastigheten innan projektet påbörjades, om värdet av lokalerna&lt;br&gt;eller nyttighetema inte ingår i bidragsunderlaget. Har en bostads värde&lt;br&gt;före ombyggnaden begränsat det möjliga bidragsunderlaget, bör tillägg&lt;br&gt;göras även med det beloppet. Vidare bör, för att de nya bestämmelserna&lt;br&gt;inte i praktiken skall få retroaktiv verkan, tillägg öveigångsvis fortfaran-&lt;br&gt;de få göras för markvärde som beror på särskilt gott bostadsläge. På sikt&lt;br&gt;bör dock detta tillägg avvecklas vid nybyggnad, eftersom kreditgaran-&lt;br&gt;tiordningen annars skulle motverka den prispressande effekt som&lt;br&gt;eftersträvas med mina övriga förslag. Det bör ankomma på regeringen&lt;br&gt;att besluta om takten i en sådan avveckling. För sammanhangets skull vill&lt;br&gt;jag dock anmäla att såvitt jag nu kan bedöma bör avvecklingen kunna&lt;br&gt;slutföras före utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har redovisat i det föregående har i fråga om flertalet småhus&lt;br&gt;krav ställts på kommunalt förlustansvar för viss del av den förlust som&lt;br&gt;kan uppkomma för staten om låntagaren inte fullgör sina förpliktelser&lt;br&gt;enligt låneavtalet. Det har inneburit att staten och långivarna oftast inte&lt;br&gt;har gjort någon kreditriskprövning av det enskilda objektet. Jag anser i&lt;br&gt;likhet med utredaren att en ordning med kommunalt förlustansvar för&lt;br&gt;sådana hus inte behövs för att kunna hantera kreditgarantier i fortsätt-&lt;br&gt;ningen. Jag vill erinra om att kreditgarantin vid nybyggnad varken till&lt;br&gt;beloppet eller i fråga om säkerhetens läge kommer att knyta an till den&lt;br&gt;faktiska produktionskostnaden. I mitt förslag ingår vidare att säkerheten&lt;br&gt;för det garanterade lånet skall ligga närmast efter säkerheten för det lån&lt;br&gt;eller den lånedel som lämnas utan annan säkerhet än panträtt i fas-&lt;br&gt;tigheten. Sammantaget begränsas härigenom statens förlustrisk jämfört&lt;br&gt;med nuvarande ordning i sådan utsträckning att det enligt min mening&lt;br&gt;inte längre finns skäl att behålla kravet på kommunal boigen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantierna knyter med den föreslagna ordningen således an till&lt;br&gt;den marknadsmässiga värdering som långivaren lägger till grund för sitt&lt;br&gt;erbjudande om krediter utan annan säkerhet än panträtt i fastigheten. Det&lt;br&gt;finns därför inte längre något behov av att fördjupa kreditgarantin. Om&lt;br&gt;kreditgivaren inte är beredd att lämna underliggande kredit upp till 70 %&lt;br&gt;av pantvärdet, kan det med den nya ordningen uppkomma ett behov av&lt;br&gt;ytterligare toppfinansiering. Om detta inträffar finns det i princip två&lt;br&gt;vägar för låntagaren att gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena är att han går in med en högre egen insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra är att han i denna del erbjuder kreditgivaren ytterligare&lt;br&gt;säkerhet, exempelvis i form av panträtt i annan fastighet, borgen eller&lt;br&gt;bankgaranti. Jag vill erinra om att mitt förslag innebär att kommunerna&lt;br&gt;i fråga om den fortsatta bostadsproduktionen befrias från det förlustan-&lt;br&gt;svar som i dag är obligatoriskt och som medför att kommunen i fråga om&lt;br&gt;egnahem och småhus som upplåts med bostadsrätt före staten får bära&lt;br&gt;40 % av förlusten på statligt garanterade lån. Kommunens möjlighet att&lt;br&gt;ställa borgen för det byggande den finner önskvärt står emellertid kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avgift för och administration av garantin samt eftergift av&lt;br&gt;statens regressfordringar som en följd av att garantin infrias bör&lt;br&gt;nuvarande regler fortsätta att gälla. Jag har inhämtat att statsrådet&lt;br&gt;Lundgren avser att föreslå regeringen att även övriga nu gällande&lt;br&gt;bestämmelser i huvudsak skall tillämpas framdeles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att kreditgaranti skall erbjudas även för omfördel-&lt;br&gt;ningslån högst intill ett belopp som motsvarar 10 % av bidragsunder-&lt;br&gt;laget. Inom denna ram föreslås den årliga ökningen av kreditgarantin få&lt;br&gt;uppgå högst till ett belopp som svarar mot 2 % av bidragsunderlaget. För&lt;br&gt;egen del ställer jag mig tvekande till att omfördelning skall kunna göras&lt;br&gt;med så förhållandevis stora belopp - för ett egnahem upp mot 20 000 kr.&lt;br&gt;om året - under ett så kort inledande skede som det i så fall skulle bli&lt;br&gt;fråga om. Risken är stor att hushållen förleds att ta på sig bo-&lt;br&gt;stadskostnader som de, när efter några år omfördelningsutrymmet är helt&lt;br&gt;utnyttjat, inte längre klarar av. Jag förordar i stället att utrymmet för&lt;br&gt;kreditgaranti vidgas årligen under de första tio åren med ett belopp som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarar 1 % av bidragsunderlaget och att det därigenom tillgängliga&lt;br&gt;utrymmet får utnyttjas när som helst under de 25 år som kreditgaranti&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om pantsäkerhet m.m. som villkor för kreditgaranti för&lt;br&gt;omfördelningslån bör gälla samma som i fråga om kredigarantin i övrigt.&lt;br&gt;Säkerheten bör ligga i omedelbar anslutning till säkerheten för de ny-&lt;br&gt;eller ombyggnadslån som omfattas av kreditgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens åtaganden genom kreditgarantisystemet är ett affärsmässigt&lt;br&gt;åtagande. Det har dock särdraget att andra aktörer än staten för&lt;br&gt;närvarande inte har förutsättningar att ta de risker som följer av&lt;br&gt;svårigheterna att kortsiktigt balansera avgifter och kostnader. Bl.a. mot&lt;br&gt;denna bakgrund är det väsentligt att även garantiproduktema kan&lt;br&gt;utformas i ett marknadsorienterat perspektiv. Enligt min mening är det&lt;br&gt;önskvärt att det förutom kreditgarantier enligt den ordning jag tidigare&lt;br&gt;har förordat kan erbjudas alternativa garantiordningar för att tillgodose&lt;br&gt;skillnader i preferenser mellan kreditinstituten i fråga om riskprofil m.m.&lt;br&gt;Det ligger i sakens natur att inriktningen på alternativa garantiordningar&lt;br&gt;kan behöva förändras över tiden och att det bör finnas en betydande&lt;br&gt;flexibilitet att genomföra nödvändiga anpassningar. Jag förordar därför&lt;br&gt;att regeringen bemyndigas att besluta om ytterligare former för statlig&lt;br&gt;kreditgaranti för bostäder inom ramen för ett i huvudsak oförändrat&lt;br&gt;statligt risktagande i förhållande till vad som gäller för kreditgarantier&lt;br&gt;enligt huvudreglerna. Det innebär bl.a. att kraven på kreditprövning bör&lt;br&gt;vara desamma. Om regeringen får ett sådant bemyndigande avser enligt&lt;br&gt;vad jag har inhämtat statsrådet Lundgren att - sedan frågan beretts vidare&lt;br&gt;- återkomma till regeringen med förslag om en alternativ garantiordning&lt;br&gt;som i huvudsak innebär att en utökad kreditgaranti för ny- och om-&lt;br&gt;byggnadslån kombineras med en självriskandel för långivaren. Möjlighe-&lt;br&gt;terna att erbjuda en på detta sätt utökad kreditgaranti ökar om sådana&lt;br&gt;kreditgarantier inte förenas med kreditgarantier för omfördelningslån. En&lt;br&gt;sådan alternativ ordning kan underlätta finansieringen på orter med mer&lt;br&gt;osäker värdeutveckling för fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.6 Administrativa konsekvenser av förslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om grunderna för bostadsbyggandets finansiering under&lt;br&gt;år 1992 innebär att länsbostadsnämndernas arbetsuppgifter nu successivt&lt;br&gt;minskar. Det gäller bl.a. nämndernas befattning med utbetalningar av bo-&lt;br&gt;stadslån för ny- och ombyggnad av bostäder som i huvudsak kan&lt;br&gt;förväntas upphöra under år 1992. Övrig låneförvaltning avseende sådana&lt;br&gt;lån och vissa andra lån kommer successivt att föras över till Statens&lt;br&gt;Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Denna överföring skall vara&lt;br&gt;genomförd senast den 1 juli 1993. Regeringen har lämnat boverket&lt;br&gt;riktlinjer för hur organisationen successivt skall anpassas till de minskan-&lt;br&gt;de arbetsuppgifterna. Riktlinjerna innebär att organisationen i princip&lt;br&gt;halveras fram till utgången av år 1993. Minskningen medför enligt min&lt;br&gt;bedömning att flertalet länsbostadsnämnder blir så små att det inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att vara rationellt att utforma dem som självständiga myn-&lt;br&gt;digheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag om statens stöd för bostadsfinansieringen för tiden efter&lt;br&gt;den 1 januari 1993 innebär att bostadsadministrationen kan minskas&lt;br&gt;ytterligare. Speciellt gäller detta hanteringen av nybyggnadsärenden, där&lt;br&gt;bidragsunderlaget kommer att beräknas enligt en kraftigt förenklad&lt;br&gt;schablonmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bidragsadministrationen innebär myndighetsutövning och då&lt;br&gt;de statliga subventionerna i form av räntebidrag kommer att uppgå till&lt;br&gt;betydande belopp även under det awecklingsskede som nu bör inledas,&lt;br&gt;bedömer jag att uppgifterna även i fortsättningen bör handläggas av en&lt;br&gt;statlig myndighet. Den återstående bidragsadministrationen motiverar&lt;br&gt;enligt min uppfattning emellertid inte att man bibehåller en regional&lt;br&gt;myndighet i vaije län. I den mån de fortsatta övervägandena visar att&lt;br&gt;hanteringen av bidragsansökningar m.m. kräver lokala kontakter bör&lt;br&gt;andra alternativ studeras. Nära till hands ligger då att sådana kontakter&lt;br&gt;sköts genom ett fåtal regionkontor inom boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i årets budgetproposition pågår för närvarande&lt;br&gt;överväganden beträffande boverkets framtida arbetsuppgifter och&lt;br&gt;dimensionering. Det kan vara lämpligt att i det sammanhanget närmare&lt;br&gt;studera en lösning med regionkontor inom boverket. Enligt vad jag har&lt;br&gt;inhämtat avser statsrådet Lundgren att återkomma till regeringen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Höjd garanterad ränta, m.m. år 1993 för hus med&lt;br&gt;räntebidrag enligt äldre bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Följande åtgärder vidtas för att uppnå de begräns-&lt;br&gt;ningar av statens utgifter för räntebidrag om sammanlagt 3,4&lt;br&gt;miljarder kr. per helår som förutskickats i 1992 års budgetpropo-&lt;br&gt;sition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den garanterade räntan höjs den 1 januari 1993 för&lt;br&gt;dels hyres- och bostadsrättshus med räntebidrag enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser för nybyggnad, ombyggnad eller energibesparande&lt;br&gt;åtgärder, om bidraget avser projekt som färdigställts under åren&lt;br&gt;1978-1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels egnahem med sådana räntebidrag, om bidraget avser projekt&lt;br&gt;som färdigställts under åren 1980-1989,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels egnahem med räntebidrag för förvärvslån och för förköpslån,&lt;br&gt;om huset har förvärvats under år 1989 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ändras den 1 januari 1993 reglerna för räntebidrag enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels så att bidrag inte lämnas för tid efter utgången av år 1992, om&lt;br&gt;bidraget avser projekt som färdigställts före år 1978 eller, i fråga&lt;br&gt;om egnahem, före år 1980,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels så att den årliga upptrappningen av den garanterade räntesatsen&lt;br&gt;höjs i fråga om räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus,&lt;br&gt;dels så att rätten till bidrag enligt äldre bestämmelser i övrigt&lt;br&gt;upphör, om den garanterade räntan vid utgången av år 1992&lt;br&gt;överstiger den bidragsgrundande räntekostnaden eller, om så inte är&lt;br&gt;fallet då, när den första gången därefter gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver sänks räntebidrag enligt förordningen (1983:974) om&lt;br&gt;statligt räntestöd för förbättring av bostadshus såvitt avser bidrag för&lt;br&gt;tid efter utgången av år 1992 och höjs den garanterade räntesatsen&lt;br&gt;för första året av bidragstiden för räntebidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;bostäder såvitt avser projekt som färdigställts efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag enligt äldre bestämmelser betalas fr.o.m. år 1993 ut&lt;br&gt;till husägaren. Systemet med nettoavisering slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeringen har vid beräkningen av ränte-&lt;br&gt;bidragsanslaget förbudgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100 bil. 8 s. 108)&lt;br&gt;förutsatt bl.a. att kapitalkostnaderna för statligt subventionerade hyres-&lt;br&gt;och bostadsrättshus skall höjas som en följd av ändrade regler för&lt;br&gt;kapitalbeskattning fr.o.m. den 1 januari 1993 (prop. 1991/92:60, SkUlO,&lt;br&gt;rskr. 97). De ändrade kapitalbeskattningsreglema medför att lånekostna-&lt;br&gt;derna för en egnahemsägare netto efter skatt kommer att öka från 70 till&lt;br&gt;75 %. Regeringen beräknade att en motsvarande höjning av kapitalkost-&lt;br&gt;naderna i hyres- och bostadsrättshus förutsätter 700 milj.kr. i minskade&lt;br&gt;räntebidrag för ny- och ombyggnad för budgetåret 1992/93 och 80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;milj.kr. i minskade räntebidrag för underhåll och reparation av bostäder.&lt;br&gt;Regeringens beräkning av räntebidragsanslaget för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;förutsätter dessutom utgiftsbegränsande åtgärder med ytterligare 1 000&lt;br&gt;milj.kr. budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta utgiftsminskningar på drygt 1,7 miljarder&lt;br&gt;kr. för budgetåret 1992/93 och 3,4 miljarder kr. för helår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har riksdagen beslutat (prop. 1991/92:100 bil. 13, BoU14, rskr.&lt;br&gt;155) att vidga ramen för bidrag från fonden för avhjälpande av fukt-och&lt;br&gt;mögelskador i småhus, m.m. med ytterligare 50 milj.kr. Samtidigt&lt;br&gt;beslutade riksdagen att vidgningen skall finansieras genom en besparing&lt;br&gt;på det under sjunde huvudtiteln uppförda räntebidragsanslaget. Riksdagen&lt;br&gt;uttalade också att regeringen i lämpligt sammanhang borde lägga fram&lt;br&gt;förslag hur besparingen skall läggas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från räntebidragsanslaget betalas för närvarande bl.a. räntebidrag enligt&lt;br&gt;nybyggnadslåneförordningen för bostäder, ombyggnadslåneförordningen&lt;br&gt;för bostäder, bostadsfinansieringsförordningen, bostadslånekungörelsen&lt;br&gt;(1967:552) och förordningen (1989:858) om ersättningslån för bo-&lt;br&gt;stadsändamål. I fråga om hyres- och bostadsrättshus omfattar denna&lt;br&gt;bidragsgivning ny- och ombyggnader som färdigställts åren 1968-1991&lt;br&gt;och i fråga om egnahem ny- och ombyggnader som färdigställts åren&lt;br&gt;1975-1991. Vidare betalas från anslaget bl.a. räntebidrag enligt&lt;br&gt;förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats&lt;br&gt;för anordnande av studentbostäder, förordningen (1986:82) om ränta och&lt;br&gt;amortering m.m. i fråga om vissa statliga tilläggslån till kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefull bebyggelse, förordningen (1977:332) om statligt stöd till&lt;br&gt;energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. samt förordningen&lt;br&gt;(1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag enligt alla nu nämnda författningar lämnas med ett årligt&lt;br&gt;belopp som motsvarar skillnaden mellan å ena sidan en beräknad&lt;br&gt;marknadsränta för bostadslån och underliggande kredit inom låneunderla-&lt;br&gt;get för bostäder och å andra sidan en garanterad ränta beräknad på den&lt;br&gt;ursprungliga låneskulden för nämnda lån. Den garanterade räntesatsen är&lt;br&gt;för närvarande 3,4 % för hyres- och bostadsrättshus och 4,9 % för&lt;br&gt;egnahem. Räntesatsen höjs årligen under bidragstiden med för närvarande&lt;br&gt;0,25 respektive 0,5 procentenheter. I fråga om hyres- och bostads-&lt;br&gt;rättsprojekt som färdigställts år 1985 och senare lämnas även räntebidrag&lt;br&gt;för kostnader för ränta på lån som överstiger 110 % av ett schablonmäs-&lt;br&gt;sigt beräknat låneunderlag för bostäder. Räntebidraget i denna del lämnas&lt;br&gt;med 30 % av den beräknade räntekostnaden för sådana lån (s.k.&lt;br&gt;reducerat räntebidrag). Med anledning av det som regeringen har&lt;br&gt;förutsatt vid sin beräkning av räntebidragsanslaget för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;bör följande åtgärder vidtas såvitt avser räntebidrag enligt nämnda&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökningen med anledning av den ändrade kapitalbeskattningen,&lt;br&gt;liksom den ytterligare besparing som har förutsatts skall göras, bör i&lt;br&gt;fråga om hyres- och bostadsrättshus åstadkommas genom en extra&lt;br&gt;höjning av den garanterade räntesatsen den 1 januari 1993 såvitt avser&lt;br&gt;projekt som färdigställts något av åren 1978-1992. Höjningen med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av den ytterligare besparingen bör i dessa fall göras så att den&lt;br&gt;tillsammans med höjningen på grund av ändrad kapitalbeskattning medför&lt;br&gt;lika stora kostnadsökningar för berörda årgångar. I fråga om egnahem&lt;br&gt;bör en motsvarande extra höjning av den garanterade räntesatsen göras.&lt;br&gt;Med hänsyn till kostnadsökningen på grund av de ändrade kapitalbe-&lt;br&gt;skattningsreglema bör extrahöj ningen i fråga om egnahem begränsas till&lt;br&gt;projekt som färdigställts något av åren 1980-1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De procenttal för höjningen som svarar mot vad jag nu har anfört&lt;br&gt;framgår av följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;År för projektets&lt;br&gt;färdigställande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Extra höjning av den garanterade&lt;br&gt;räntesatsen, procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyresrätt/&lt;br&gt;Bostadsrätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egnahem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av den av riksdagen beslutade vidgningen av ramen för&lt;br&gt;bidrag från fonden för fukt- och mögelskador i småhus har beaktats på&lt;br&gt;så sätt att den garanterade räntesatsen för egnahem som färdigställts&lt;br&gt;något av åren 1980-1983 har ökats med 0,10 procentenheter utöver vad&lt;br&gt;som följer den förutsatta besparingen på 1 miljard kr. Vid bestämmandet&lt;br&gt;av procenttalet har hänsyn tagits till att den besparing som följer av en&lt;br&gt;sådan upptrappning inträffar ett år tidigare än utgiften på grund av&lt;br&gt;ramvidgningen. Att besparingen föreslås göras på årgångarna 1980-1983&lt;br&gt;sammanhänger med att senare byggda hus i stor utsträckning belastas&lt;br&gt;med kostnader för det sedan år 1984 i lånesammanhang obligatoriska&lt;br&gt;konsumentskyddet för bl.a. egnahem - ett skydd som bl.a. träder i stället&lt;br&gt;för det stöd som fonden lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör det i det föregående nämnda reducerade räntebidraget för&lt;br&gt;hyres- och bostadsrättshus minskas från 30 till 25 % av den beräknade&lt;br&gt;räntekostnaden. Ändringen bör även här ske den 1 januari 1993 och avse&lt;br&gt;räntebidrag för tid efter utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om hus som är färdigställda eller ombyggda tidigare än år 1978&lt;br&gt;eller, i fråga om egnahem, tidigare än år 1980, bör räntebidrag inte&lt;br&gt;lämnas för räntekostnader som avser tid efter utgången av år 1992. Efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsskiftet 1992/93 bör således endast räntebidrag som avser räntekostna- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;der fram till utgången av år 1992 få betalas ut i dessa fall. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om räntebidrag för tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla bostadshus och för uppförande av studentbostäder gäller att&lt;br&gt;som färdigställandeår räknas det år då ränte- och amorteringsfriheten&lt;br&gt;upphörde. Detta bör gälla även för den nu föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från räntebidragsanslaget betalas vidare räntebidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem och&lt;br&gt;förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som&lt;br&gt;förköpts enligt förköpslagen (1967:868). Räntebidrag enligt dessa&lt;br&gt;förordningar lämnas efter i huvudsak samma grunder som räntebidrag för&lt;br&gt;nybyggnad av egnahem. Skillnaden begränsar sig huvudsakligen till&lt;br&gt;bestämmandet av låneunderlaget och till att den garanterade räntesatsen&lt;br&gt;för det första året av bidragstiden är något högre än för räntebidrag för&lt;br&gt;nybyggnad. Den höjning av de garanterade räntesatserna som jag har&lt;br&gt;föreslagit i fråga om räntebidrag för egnahem bör därför även göras i&lt;br&gt;fråga om dessa räntebidrag. Den garanterade räntesatsen för räntebidrag&lt;br&gt;enligt nu nämnda bestämmelser bör således höjas den 1 januari 1993 i de&lt;br&gt;fall och med det antal procentenheter som anges i följande sam-&lt;br&gt;manställning. I fråga om räntebidrag för förköpslån har riksdagen nyligen&lt;br&gt;beslutat (prop. 1991/92:100 bil. 100, BoU16, rskr. 203) bl.a. att den&lt;br&gt;tidigare beslutade avvecklingen av utelöpande räntebidrag under en&lt;br&gt;treårsperiod inte skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År då huset&lt;br&gt;förvärvades&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extra höjning av den garanterade&lt;br&gt;räntesatsen, procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående höjs den garanterade räntesatsen i&lt;br&gt;fråga om räntebidrag enligt de tidigare nämnda författningarna årligen&lt;br&gt;under lånetiden. Upptrappningen har tidigare varit 0,25 procentenheter&lt;br&gt;för hyres- och bostadsrättshus och 0,50 procentenheter för egnahem.&lt;br&gt;Även under år 1992 är den normala upptrappningen 0,25 respektive 0,50&lt;br&gt;procentenheter för hus färdigställda år 1991 eller tidigare. För hus för&lt;br&gt;vilka bostadslån har betalats ut före år 1991 har dessutom gjorts en extra&lt;br&gt;höjning av den garanterade räntesatsen den 1 januari 1991 med 0,30&lt;br&gt;procentenheter för hyres- och bostadsrättshus och 0,25 procentenheter för&lt;br&gt;egnahem. Som följd av de tidigare nämnda ändringarna av reglerna för&lt;br&gt;kapitalbeskattningen den 1 januari 1993 har regeringen vid beräkningen&lt;br&gt;av medelsbehovet för räntebidrag budgetåret 1992/93 förutsatt att upp-&lt;br&gt;trappningen av den garanterade räntesatsen för hyres- och bostadsrättshus&lt;br&gt;höjs fr.o.m. år 1993 så att procenttalet motsvarar 75 % av procenttalet&lt;br&gt;för upptrappning av den garanterade räntesatsen för egnahem. Det mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta svarande procenttalet är 0,375. Detta procenttal bör tillämpas första&lt;br&gt;gången för det bidragsår som böljar under år 1993. För egnahem bör&lt;br&gt;fortfarande gälla 0,50 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl bör även den garanterade räntesatsen för det första året&lt;br&gt;av bidragstiden ändras i fråga om räntebidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder&lt;br&gt;såvitt avser hyres- och bostadsrättsprojekt som färdigställts efter utgången&lt;br&gt;av år 1992. För sådana projekt bör räntesatsen motsvara 75 % av den&lt;br&gt;garanterade räntesats för första året av bidragstiden som nu gäller för&lt;br&gt;egnahem. Den garanterade räntesatsen för hyres- och bostadsrättshus bör&lt;br&gt;alltså bestämmas till avrundat 3,7 % för det första året av bidragstiden,&lt;br&gt;såvitt avser räntebidrag enligt nu nämnda förordning för projekt som&lt;br&gt;färdigställs år 1993 eller senare. Vad jag har förordat i fråga om den&lt;br&gt;reguljära upptrappningen fr.o.m. år 1993 bör gälla även för räntebidrag&lt;br&gt;enligt 1992 års regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på hyres- eller avgiftshöjningar som blir en följd av de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna kommer att variera beroende på bostadens storlek&lt;br&gt;och fastighetsägarens möjligheter att omfördela kapitalkostnadsökningar&lt;br&gt;i sitt fastighetsbestånd. Utgångspunkten för kommande hyres- och&lt;br&gt;avgiftsändringar är att kapitalsubventionen för ett hus med räntebidrag för&lt;br&gt;nybyggnad som färdigställs under något av åren 1978-1992 kan&lt;br&gt;beräknas minska med i genomsnitt 70 kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; under loppet av år 1993.&lt;br&gt;Då är inräknad även minskningen på grund av den reguljära höjningen&lt;br&gt;av den garanterade räntesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag enligt hittills nämnda bestämmelser lämnas, som framgått,&lt;br&gt;för tid under vilken den beräknade räntekostnaden överstiger den&lt;br&gt;garanterade räntan. Som redovisats i det föregående beräknas räntekost-&lt;br&gt;naden med utgångspunkt från marknadsräntorna för bostadsobligationer&lt;br&gt;med en återstående löptid av fem år. Systemet i denna del innebär att ett&lt;br&gt;räntebidrag som har upphört till följd av höjd garanterad ränta kan i ett&lt;br&gt;senare skede återkomma till följd av att marknadsräntorna höjts. Jag har&lt;br&gt;i det föregående redovisat förslag till en rad åtgärder för att åstadkomma&lt;br&gt;de besparingar som förutsattes i budgetpropositionen 1992. För att dessa&lt;br&gt;besparingar skall få bestående effekt bör reglerna för de räntebidrag som&lt;br&gt;nu avses ändras också på så vis att rätten till bidrag upphör definitivt när&lt;br&gt;den garanterade räntan första gången överstiger den bidragsgrundande&lt;br&gt;räntekostnaden. Denna begränsning av bidragsgivningen bör gälla från&lt;br&gt;årsskiftet 1992/93 och omfatta bidrag för tid efter årsskiftet. Det innebär&lt;br&gt;bl.a. att har det angivna förhållandet inträtt före årsskiftet, så upphör&lt;br&gt;rätten till bidrag vid utgången av år 1992, om förhållandet fortfarande&lt;br&gt;råder vid den tidpunkten. I annat fall upphör rätten när den garanterade&lt;br&gt;räntan första gången efter utgången av år 1992 överstiger den bidrags-&lt;br&gt;grundande räntekostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från räntebidragsanslaget betalas också räntebidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:974) om statligt stöd till förbättring av bostadshus. Räntebidrag&lt;br&gt;enligt dessa bestämmelser lämnas med ett belopp som motsvarar 30 %&lt;br&gt;av en beräknad räntekostnad för bidragsberättigade underhålls-, repara-&lt;br&gt;tions- och energisparåtgärder som utförs i fråga om hyres- och bo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadsrättshus. Som framgått har regeringen förutsatt att de ändrade Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;kapitalbeskattningsreglema skall föranleda att kapitalkostnaderna ökas Bilaga 1:5&lt;br&gt;även i dessa fall. Det bör ske genom att bidragsandelen i systemet sänks&lt;br&gt;till 25 %. Ändringen bör gälla i fråga om räntebidrag som avser tid efter&lt;br&gt;utgången av år 1992 - således också i fråga om bidrag som beviljats&lt;br&gt;enligt äldre regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av räntebidrag enligt äldre regler sker, med undantag för&lt;br&gt;räntebidrag enligt förordningen (1983:974) om statligt stöd till förbättring&lt;br&gt;av bostadshus och förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för&lt;br&gt;ny- och ombyggnad av bostäder, normalt genom s.k. nettoavisering. Det&lt;br&gt;innebär att räntebidraget betalas ut till långivaren i anslutning till&lt;br&gt;tidpunkten då denne aviserar låntagaren ränta och amortering. I gengäld&lt;br&gt;har långivaren åtagit sig att enbart avisera låntagaren den del av&lt;br&gt;räntekostnaden som inte täcks av det utbetalade bidraget. Ordningen med&lt;br&gt;nettoavisering av räntebidrag har visat sig administrativt komplicerad och&lt;br&gt;därför dyrbar. Den bidragsutbetalande myndigheten måste i varje ärende&lt;br&gt;hålla reda på vilket lån som svarar mot vilken del av bidraget och vilka&lt;br&gt;aviseringstidpunkter som gäller för vaije lån. Detta sker visserligen i stor&lt;br&gt;utsträckning med hjälp av datateknik men kräver återkommande&lt;br&gt;kontrollkömingar mot långivarnas låneregister, vilket har medfört&lt;br&gt;stigande datakostnader för staten. I fråga om räntebidrag för ny- och&lt;br&gt;ombyggnad av bostäder under år 1992 har nettoaviseringssystemet&lt;br&gt;övergetts. Bidragen enligt denna förordning avses betalas ut till ägaren&lt;br&gt;av det hus som räntebidraget avser. En motsvarande ordning bör av&lt;br&gt;förenklingsskäl nu införas även för räntebidrag enligt äldre bestämmelser.&lt;br&gt;Systemet med nettoavisering bör upphöra vid utgången av år 1992. I&lt;br&gt;fortsättningen bör alla räntebidrag betalas ut till husägaren. Räntebidrag&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser bör därvid i fortsättningen betalas vid samma&lt;br&gt;tidpunkt som gäller under år 1992. På så sätt undviks likviditetsproblem&lt;br&gt;för låntagaren på grund av omläggningen i betalningsrutinerna, liksom&lt;br&gt;negativa statsfmansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslagens ekonomiska effekter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.6.1 Exempel på effekter för boendeutgifterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I följande tabeller redovisas de beräknade effekterna av de föreslagna&lt;br&gt;förändringarna av det statliga stödet för två bostäder som byggs år 1993.&lt;br&gt;Den ena av dessa är en lägenhet i flerbostadshus om 77 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; BRA och den&lt;br&gt;andra ett småhus om 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; BRA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionskostnaden är beräknad med utgångspunkt i boverkets&lt;br&gt;uppgifter om produktionskostnaden för bostäder som fått preliminärt&lt;br&gt;beslut om bostadslån under år 1991. Kostnadsutvecklingen antas vara&lt;br&gt;sådan att produktionskostnaderna för det byggande som påböijas under&lt;br&gt;år 1993 ligger i nivå med värdet för nedre kvartilen i det materialet.&lt;br&gt;Beräkningen har därför grundats på en produktionskostnad av 10 200&lt;br&gt;kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; BRA för lägenheten i fl erbostadshuset och 8 950 kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; BRA för&lt;br&gt;småhuset. I fråga om det byggande som påböijas under år 1995 antas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till följd av det föreslagna systemets dämpande inverkan på kostnaderna&lt;br&gt;i bostadsbyggandet, byggkostnaderna i fasta priser ha fallit med ca 6 %&lt;br&gt;till resp. 9 600 och 8 400 kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; BRA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsräntan antas i exemplen uppgå till 11 % för de bostäder som&lt;br&gt;påbörjas år 1993 och till 10 % för de bostäder som påbörjas år 1995.&lt;br&gt;Subventionsräntan antas ligga en procentenhet lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den egna kapitalinsatsen förutsätts vara finansierad på sådant sätt att&lt;br&gt;den inte föranleder ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid jämförelsen med nuvarande system förutsätts att fullt räntebidrag&lt;br&gt;beräknas efter en garanterad ränta om 3,7 %, att produktionskostnaden&lt;br&gt;motsvarar drygt 120 % av den schablonberäknade kostnaden samt att&lt;br&gt;reducerat räntebidrag lämnas med 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna är gjorda i fasta priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.6.1 Kapitalutgifter för en lägenhet i flerbostadshus&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;system&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktionskostnad (kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; BRA)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egen kapitalinsats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Månatlig kapitalutgift per lägenhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoränteutgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 791&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egen ränteutgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maximalt möjlig omfördelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstående egen ränteutgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.6.2 Kapitalutgifter för en lägenhet i småhus&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;system&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktionskostnad (kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; BRA)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egen kapitalinsats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 2/3 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 1/3 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Månatlig kapitalutgift per lägenhet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoränteutgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 431&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteminskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egen ränteutgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maximalt möjlig omfördelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;804&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstående egen ränteutgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I följande sammanställning (tabell 2.6.3) belyses den inverkan&lt;br&gt;ränteläget har på den sammanlagda förändringen av ränteutgifterna till&lt;br&gt;följd av mina förslag. Beräkningarna är gjorda för samma lägenhet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flerbostadshus som i det föregående exemplet. Antagandena är således&lt;br&gt;desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen visar hur mycket den egna ränteutgiften - med och&lt;br&gt;utan omfördelning - ändras i förhållande till vad som skulle ha gällt dels&lt;br&gt;vid fortsatt tillämpning av 1992 års regler i oförändrat skick, dels vid&lt;br&gt;tillämpning av 1992 års regler sedan den garanterade räntan anpassats till&lt;br&gt;den ändrade kapitalskattesatsen. Förändringstalen avser ränteutgifterna&lt;br&gt;första året efter färdigställandet för ett hus som byggs år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.6.3 Den egna ränteutgiftens förändring (%) vid skilda ränteantaganden&lt;br&gt;till följd av förslagets regler, jämfört med nuvarande regelsystem med och utan&lt;br&gt;justering för ändrad kapitalskattesats&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;före&lt;br&gt;just.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;efter&lt;br&gt;just.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;före&lt;br&gt;just.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;efter&lt;br&gt;just.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;före&lt;br&gt;just.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;efter&lt;br&gt;just.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egen ränteutgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- utan omfördelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- med omfördelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;2.6.2 Förslagens statsfinansiella effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande förändringen av statens kostnader för de första fem&lt;br&gt;nyproduktionsårgångama genom den föreslagna reformen framgår av&lt;br&gt;följande sammanställning. Där visas de ekonomiska konsekvenserna av&lt;br&gt;att statens åtaganden - som de anges genom de nu föreslagna reglerna&lt;br&gt;- fullföljs under ett till fem bidragsår för de produktionsårgångar som&lt;br&gt;successivt påbörjas under de fem första åren efter reformen. Talen&lt;br&gt;redovisas dels för varje årgång, dels summerade för vaije fullt bidragsår.&lt;br&gt;Det bör observeras att utgifterna för det första, andra, tredje etc.&lt;br&gt;bidragsåret för en produktionsårgång inte faller ut vid samma kalendertid-&lt;br&gt;punkt för skilda hus, eftersom de hus som påböijas under ett och samma&lt;br&gt;produktionsår i praktiken färdigställs vid högst varierande tidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen anges i miljoner kr. i förhållande till vad som skulle följa&lt;br&gt;om nuvarande subventionssystem behölls utan andra förändringar än vad&lt;br&gt;som följer av den ändrade kapitalskattesatsen. Beräkningarna är gjorda&lt;br&gt;i 1991 års priser med antagandet om en fast subventionsränta på 10,7 %&lt;br&gt;och en årlig nyproduktion av 35 000 lägenheter, varav 8 000 i egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.6.4 Underliggande förändring av statens åtaganden tilll följd av&lt;br&gt;förslagets regler (milj.kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Produktions&lt;br&gt;årgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Bidragsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-680 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt för&lt;br&gt;fem årgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-680 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-1 505&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31 % &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-35 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande förändringen till följd av de föreslagna reglerna är&lt;br&gt;således redan från böijan mycket kraftig. Allt efter som nya årgångar&lt;br&gt;påböijas efter de regler som gäller i det nya systemet förstärks effekten.&lt;br&gt;Att även den procentuella förändringen ökar efter hand beror på att nya&lt;br&gt;årgångar går in på en allt lägre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag går därefter över till statsbudgeteffektema under de första åren&lt;br&gt;efter omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder lämnas för den&lt;br&gt;produktion som faktiskt kommer till stånd och med utgångspunkt från&lt;br&gt;den subventionsränta som gäller vid olika tidpunkter. Det totala&lt;br&gt;medelsbehovet över anslaget för räntebidrag sett över tiden blir därför&lt;br&gt;beroende bl.a. på omfattningen av kommande års bostadsproduktion och&lt;br&gt;den framtida ränteutvecklingen. Även utvecklingen av produk-&lt;br&gt;tionskostnaderna får betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statsfinansiella effekterna av mina förslag kan därför bäst belysas&lt;br&gt;genom att redovisa hur det anslagsbehov som kan beräknas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i nuvarande regler påverkas av olika förändringar till följd av mina&lt;br&gt;förslag vid en given produktionsvolym. Boverket har bedömt att&lt;br&gt;bostadsbyggnadsbehovet uppgår till i genomsnitt 35 000 nya lägenheter&lt;br&gt;per år under 1990-talet. Mina beräkningar grundas därför på en årlig&lt;br&gt;nyproduktion på 35 000 lägenheter, varav 8 000 lägenheter i egnahem.&lt;br&gt;I fråga om ombyggnad har jag antagit 32 000 lägenheter per år, varav&lt;br&gt;8 000 i egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränteutvecklingen bygger beräkningarna på ett antagande om&lt;br&gt;sjunkande räntenivåer enligt regeringens långsiktiga konsekvenskalkyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.6.5 Statsfinansiella effekter av räntebidragen för ny- och ombyggnad&lt;br&gt;av bostäder budgetåren 1992/93-1996/97 (milj.kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;regler&lt;br&gt;Fast ränta&lt;br&gt;10,7 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extra upp-&lt;br&gt;trappning&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändrat ränte-&lt;br&gt;stöd enl.&lt;br&gt;mitt förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjunkande&lt;br&gt;räntenivåer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;anslags-&lt;br&gt;behov&lt;br&gt;efter änd-&lt;br&gt;ring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ull följd av de långa räntebindningstidema kommer effekterna av de&lt;br&gt;ränteändringar som förutses i den långsiktiga konsekvensanalysen att till&lt;br&gt;sina huvuddelar falla ut först efter den redovisade perioden. Som&lt;br&gt;exempel på betydelsen av en låg marknadsränta kan dock nämnas att&lt;br&gt;statens beräknade utgifter för räntebidrag för budgetåret 1996/97 enligt&lt;br&gt;tabellen nära nog halveras, om man som utgångspunkt för beräkningen&lt;br&gt;antar en marknadsränta på 7 % för hela den redovisade perioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Avveckling av investeringsbidrag för ny- och ombyggnad&lt;br&gt;av bostäder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det statliga investeringsbidraget för ny- och om-&lt;br&gt;byggnad av bostäder avvecklas den 1 januari 1993 som en följd av&lt;br&gt;förslaget i det föregående att sänka den generella mervärdeskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgivningen enligt tidigare beslutade bestämmelser fullföljs&lt;br&gt;men anpassas till sänkningen av mervärdeskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Statligt investeringsbidrag för ny- och om-&lt;br&gt;byggnad av bostäder infördes den 1 januari 1991 (prop. 1990/91:34,&lt;br&gt;BoU4, rskr. 92). Syftet var att kompensera bostadsbyggandet för ökade&lt;br&gt;kostnader till följd av att de tidigare särskilda reduceringsreglema för&lt;br&gt;beräkning av mervärdeskatt för byggnads- och anläggningsarbeten&lt;br&gt;slopades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprungligen lämnades investeringsbidrag med 9,7 % av en schablon-&lt;br&gt;mässigt beräknad kostnad för sådana byggnads- och anläggningsarbeten&lt;br&gt;som är mervärdeskattepliktiga. Bidragsandelen har därefter sänkts två&lt;br&gt;gånger. Den sänktes dels den 1 juli 1991 till 9,3 % (prop. 1990/91:150,&lt;br&gt;FiU30, rskr. 386), dels den 1 januari 1992 till 3,1 % (prop. 1991/92:38,&lt;br&gt;FiUlO, rskr. 108). Sänkningen gjordes i båda iällen av statsfinansiella&lt;br&gt;skäl och avser i princip projekt för vilka ansökan om bidrag görs efter&lt;br&gt;angivna ändringstidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om investeringsbidrag finns i förordningen&lt;br&gt;(1991:1923) om statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostäder och i förordningen (1990:1369) med samma rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare denna dag beslutat att föreslå riksdagen att&lt;br&gt;sänka den generella mervärdeskatten från 25 till 22 % fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1993. Jag anser att investeringsbidraget bör avvecklas som en&lt;br&gt;följd av en sådan sänkning av mervärdeskatten. Investeringsbidrag bör&lt;br&gt;således inte lämnas för nya projekt efter utgången av år 1992. Med nya&lt;br&gt;projekt avser jag ny- och ombyggnader som påböijas efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nya projekt innebär mitt förslag en fördyring med ca 0,7 %&lt;br&gt;[0,031 - (1 - 122/125)]. En sådan fördyring bör kunna betraktas som&lt;br&gt;helt marginell i sammanhanget, särskilt om man beaktar att både&lt;br&gt;hanteringskostnader och likviditetspåfrestningar minskar för byggherren&lt;br&gt;genom att reduktionen av mervärdeskatten kommer direkt i stället för&lt;br&gt;genom ett särskilt sökt bidrag som betalas ut först sedan projektet är&lt;br&gt;avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgivningen enligt tidigare beslutade bestämmelser bör fullföljas&lt;br&gt;såvitt gäller projekt som påböljats före utgången av år 1992. Som följd&lt;br&gt;av den föreslagna sänkningen av mervärdeskatten bör dock bidrag för&lt;br&gt;sådana i projektet ingående byggnads- och anläggningsarbeten som&lt;br&gt;debiteras den lägre mervärdeskatten minskas i motsvarande mån.&lt;br&gt;Minskningen bör således göras med ett belopp som motsvarar 2,4 % av&lt;br&gt;den mot sådana arbeten svarande andelen av bidragsunderlaget för&lt;br&gt;investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om de närmare be-&lt;br&gt;stämmelser som behövs för avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter för investeringsbidrag för budgetåret 1992/93 har i&lt;br&gt;1992 års budgetproposition (bil. 8, s. 110) beräknats till 6 600 milj.kr.&lt;br&gt;Den tidigare beslutade sänkningen av bidragsandelen till 3,1 % beräkna-&lt;br&gt;des samtidigt innebära en utgiftsbegränsning på ca 4 400 milj.kr. räknat&lt;br&gt;för helår. Den skulle dock endast få marginell effekt för budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När i tiden den ytterligare utgiftsbegränsning inträffar som följer av en&lt;br&gt;avveckling enligt mitt förslag beror av i vilken utsträckning pågående&lt;br&gt;projekt kommer att debiteras mervärdeskatt enligt den högre eller lägre&lt;br&gt;procentsatsen. Det är därför svårt att göra någon mera exakt beräkning&lt;br&gt;av förslagets effekter för medelsbehovet under budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;Overslagsvis beräknar jag att medelsbehovet för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;minskar med 500 milj.kr. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna&lt;br&gt;anser jag dock att ingen ändring nu bör göras i fråga om anlaget för&lt;br&gt;investeringsbidrag nämnda budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har&lt;br&gt;förordat i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. räntebidrag för nybyggnad av bostäder (avsnitt 2.4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. räntebidrag för ombyggnad m.m. av bostäder (avsnitt 2.4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statliga kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. höjd garanterad ränta m.m. år 1993 för hus med räntebidrag enligt Bilaga 1:5&lt;br&gt;äldre bestämmelser (avsnitt 2.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avveckling av investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(avsnitt 2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-verksamheten vid Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition har regeringen föreslagit att de uppgifter som&lt;br&gt;handhas av riksskatteverkets (RSV) tekniska avdelning fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1992 skall föras till en särskild resultatenhet med ett anslag som i&lt;br&gt;statsbudgeten formellt tas upp till 1 000 kr. De medel som för dessa&lt;br&gt;uppgifter hittills anvisats på anslaget Riksskatteverket, i huvudsak under&lt;br&gt;anslagsposten ADB-verksamhet, skall fördelas mellan verkets egna&lt;br&gt;sakenheter samt mellan skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheter-&lt;br&gt;na (prop. 1991/92:100 bil. 8 s. 29). Kostnaderna för ADB-stödet skall&lt;br&gt;i fortsättningen betalas av användarmyndighetema från resp, anslag för&lt;br&gt;förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har nu redovisat en beräkning av de anslagsmässiga konsek-&lt;br&gt;venserna av den ändrade formen för finansiering av ADB-stödet.&lt;br&gt;Beräkningen har gjorts i tre steg. I det första steget har de medel som&lt;br&gt;kan anses belöpa på ADB-verksamheten identifierats. Därefter har dessa&lt;br&gt;medel fördelats mellan denna verksamhets olika system och pro-&lt;br&gt;duktområden. Slutligen har medlen inom resp, system eller pro-&lt;br&gt;duktområde fördelats mellan RSV:s, skattemyndigheternas och kronofog-&lt;br&gt;demyndigheternas anslagsposter för förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I korthet innebär RSV:s förslag till fördelning att under anslaget till&lt;br&gt;RSV anslagsposten Förvaltningskostnader skall tas upp till 286 203 000&lt;br&gt;kr. (en minskning med 7 102 000 kr.) och anslagsposten Utbildning och&lt;br&gt;information till 41 377 000 kr. (en minskning med 1 440 000 kr.) medan&lt;br&gt;anslagsposten ADB-verksamhet (594 159 000 kr.) tas bort, samt att&lt;br&gt;anslaget till Skattemyndigheterna, anslagsposten Förvaltningskostnader&lt;br&gt;skall tas upp till 3 633 097 000 kr. (en ökning med 497 450 000 kr.) och&lt;br&gt;anslaget till Kronofogdemyndigheterna, anslagsposten Förvaltningskostna-&lt;br&gt;der till 875 801 000 kr. (en ökning med 105 251 000 kr.). Totalt sett&lt;br&gt;innebär dessa tekniska omdisponeringar ingen förändring av resurstilldel-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att RSV:s förslag till fördelning av anslagsmedlen bör följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen anfört i årets budgetproposition bör ADB-tjänstema&lt;br&gt;tillhandahållas av en särskild resultatenhet, skild från RSV:s sakenheter,&lt;br&gt;vars kostnader helt täcks av avgifter som tas ut av uppdragsgivarna&lt;br&gt;(prop. 1991/92:100 bil. 8 s. 29). För verksamheten bör en särskild&lt;br&gt;anslagspost föras upp under anslaget till riksskatteverket, till ett formellt&lt;br&gt;belopp på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande teknik för myndigheternas kapitalförsöijning är inte&lt;br&gt;anpassad till att ta hänsyn till eventuell avgiftsfinansierad verksamhets&lt;br&gt;behov. I budgetpropositionen har nya regler aviserats som skall tillgodose&lt;br&gt;utvecklingsbehoven på detta område (prop. 1991/92:100 bil. 1 s. 55).&lt;br&gt;Med anledning härav vill jag framhålla att frågan om vilken lösning som&lt;br&gt;bör väljas för framtiden vad gäller kapitalförsöijning m.m. för RSV:s&lt;br&gt;ADB-service kommer att behandlas vid den fördjupade prövningen inför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perioden 1993/94-1995/96 med utgångspunkt i de förhållanden som råder Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;inom RSV:s verksamhetsområde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxesättningen inom exekutionsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 21 mars 1991 uppdrog regeringen åt riksrevisionsverket (RRV) att,&lt;br&gt;i samarbete med RSV, göra en översyn av taxesättningen inom&lt;br&gt;exekutionsväsendets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har redovisat uppdraget i två etapper. I en första rapport&lt;br&gt;lämnades förslag till avgifter i mål om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning. Dessa avgifter har därefter reglerats i förordningen&lt;br&gt;(1991:1583) om avgifter i mål om betalningsföreläggande och hand-&lt;br&gt;räckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har nyligen i en slutrapport redovisat den andra delen av&lt;br&gt;uppdraget och lämnat förslag till ändrad avgiftssättning i utsökningsmål&lt;br&gt;m.m. hos kronofogdemyndigheterna. Förslaget innebär samman-&lt;br&gt;fattningsvis följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundavgiften i mål med begränsad tillgångsundersökning höjs från&lt;br&gt;350 kr. till 500 kr. och grundavgiften i mål med fullständig tillgångsun-&lt;br&gt;dersökning, mål om avhysning och mål om återtagande av gods som&lt;br&gt;köpts på avbetalning m.fl. typer av mål från 750 kr. till 1 000 kr. Mål&lt;br&gt;som avser uttagande av underhållsbidrag föreslås vara avgiftsbefriade&lt;br&gt;även i fortsättningen och sökanden i mål rörande anspråk på grund av&lt;br&gt;brott föreslås även i fortsättningen vara befriad från ansvar för av-&lt;br&gt;giftsbelopp som inte kan tas ut hos gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås beträffande försäljningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att en avgift motsvarande 1 % av egendomens värde skall tas ut redan&lt;br&gt;när denna förtecknas och värderas, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att försäljningsavgiften i fall där försäljning äger rum och blir&lt;br&gt;bestående skall motsvara 3 % av köpeskillingen i fråga om såväl fast som&lt;br&gt;lös egendom och att högsta avgiftsbeloppet för försäljningen skall vara&lt;br&gt;ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är avgiften vid försäljning av fäst egendom 1 % av köpeskilling-&lt;br&gt;en, dock lägst 200 kr. och högst 4 000 kr. Vid försäljning av lös&lt;br&gt;egendom är det högsta beloppet i dag 2 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s förslag innefattar också viss ändring vad gäller särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RRVs förslag är avgifterna beräknade utifrån principen om full&lt;br&gt;kostnadstäckning, varvid kostnaden för handläggning av de av-&lt;br&gt;giftsbefriade målen om uttagande av underhållsbidrag har undantagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs rapport remissbehandlas för närvarande, och jag avser att&lt;br&gt;senare återkomma till regeringen med ett förslag till nya av-&lt;br&gt;giftsbestämmelser. Redan nu vill jag dock säga att jag räknar med att&lt;br&gt;RRVs förslag i allt väsentligt skall kunna följas. Som regeringen anfört&lt;br&gt;i den nyligen till riksdagen överlämnade propositionen om nytt av-&lt;br&gt;giftssystem vid försenade skatteinbetalningar (prop. 1991/92:93 s. 100),&lt;br&gt;finns det dock knappast skäl att behålla avgiftsfriheten vid verkställighet&lt;br&gt;för underhållsbidrag. Däremot anser jag att sökanden vid sådan verkstäl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lighet bör vara befriad från ansvar för avgiftsbelopp som inte kan tas ut Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;hos den underhållsskyldige. I sammanhanget kan nämnas att, som RRV Bilaga 1:5&lt;br&gt;också berör i sin rapport, verkställighet enligt lagen (1962:512) om&lt;br&gt;indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland,&lt;br&gt;Island eller Norge skall försiggå utan avgift för den berättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokala skattekontor i Strömsund och Sveg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 augusti 1991 att det inom skattemyndigheten&lt;br&gt;i Jämtlands län skall inrättas två nya skattekontor, ett i Strömsund och ett&lt;br&gt;i Sveg. Vidare uppdrog regeringen åt RSV att utarbeta en plan för&lt;br&gt;genomförandet av lokaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har nu redovisat uppdraget. Enligt verket kan en lämplig tidpunkt&lt;br&gt;att påbörja verksamheten vid de nya kontoren vara den 1 oktober 1992.&lt;br&gt;Utlokaliseringen från Östersund medför enligt RSVs beräkningar en&lt;br&gt;permanent merkostnad på ca 2,8 milj.kr. per år. Merkostnaden för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 uppgår inkl, engångsutgifter till ca 5,7 milj .kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör bedömningen att merkostnaderna för utlokaliseringen till viss&lt;br&gt;del bör kunna rymmas inom befintliga medelsramar. För budgetåret&lt;br&gt;1992/93 bör dock en tillfällig resursförstärkning medges med&lt;br&gt;4 milj.kr. Medlen bör anvisas på anslaget till Skattemyndigheterna. I vad&lt;br&gt;mån utlokaliseringen påverkar resursbehovet i ett längre perspektiv är en&lt;br&gt;fråga som bör kunna tas upp i den kommande fördjupade prövningen av&lt;br&gt;verksamheten inför perioden 1993/94-1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontoinsättning av överskjutande skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett förslag i 1991 års kompletteringsproposition inhämtade den&lt;br&gt;dåvarande regeringen riksdagens godkännande till att vidta de åtgärder&lt;br&gt;som krävs för att möjliggöra direktinsättning på postgirokonto eller&lt;br&gt;bankgirokonto av överskjutande skatt för de mottagare som önskar&lt;br&gt;kontoinsättning (prop. 1990/91:150 bil 1:1 s. 76 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens uppdrag har RSV redovisat ett förslag till rutiner för&lt;br&gt;kontoinsättning, som enligt verket kan tas i drift i tid för debiteringen av&lt;br&gt;slutlig skatt enligt 1992 års taxering. RSV har vidare anfört att det är&lt;br&gt;önskvärt att rutinerna kan användas även för andra återbetalningar av&lt;br&gt;skatt än den överskjutande skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter har regeringen genom beslut den 9 april 1992 gett RSV i&lt;br&gt;uppdrag att, i samråd med RRV, vidta de åtgärder som krävs för att&lt;br&gt;utbetalning av överskjutande skatt och omräknad slutlig skatt samt förtida&lt;br&gt;återbetalning av för mycket inbetald preliminär skatt skall kunna ske&lt;br&gt;direkt till postgirokonto eller bankkonto för den som önskar kon-&lt;br&gt;toinsättning. De nya rutinerna skall tillämpas första gången vid utbetal-&lt;br&gt;ning av överskjutande skatt och omräknad slutlig skatt enligt 1992 års&lt;br&gt;taxering och vid förtida återbetalning av för mycket inbetald preliminär&lt;br&gt;skatt avseende inkomståret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSV:s beräkningar medför genomförandet av förfarandet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontoinsättning engångsutgifter inom skatteförvaltningen på sammanlagt&lt;br&gt;5,5 milj.kr., varav 4,5 milj.kr. för information till allmänheten och 1&lt;br&gt;milj.kr. för system- och programutveckling. Av informationskostnadema&lt;br&gt;är huvuddelen portokostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del gör jag inte någon annan bedömning än RSV vad gäller&lt;br&gt;genomförandekostnadema. Även om de kontoförande instituten kan&lt;br&gt;förutsättas lämna information till sina kunder finner jag det nödvändigt&lt;br&gt;att också skatteförvaltningen informerar om det nya förfärandet. Skat-&lt;br&gt;teförvaltningen bör för budgetåret 1992/93 få ett tillfälligt resurstillskott&lt;br&gt;för att täcka informations- och andra genomförandekostnader. Av&lt;br&gt;beloppet bör 4,5 milj.kr. anvisas på anslaget till riksskatteverket och 1&lt;br&gt;milj.kr. på anslaget till skattemyndigheterna. Totalt sett räknar jag med&lt;br&gt;att systemet med kontoinsättning redan under det första året skall leda till&lt;br&gt;en besparing för staten, främst genom minskad kostnad för hantering av&lt;br&gt;återbetalningskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning där återbetalning sker genom kontoinsättning fordrar att&lt;br&gt;uppgifter om kontot och fullmakten för bank eller postgiro att ta emot&lt;br&gt;skatteåterbetalningen registreras i det centrala skatteregistret. En&lt;br&gt;bestämmelse härom bör införas i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa reformer på uppbörds- och indrivningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts har regeringen lagt fram ett förslag till nytt avgifts-&lt;br&gt;system vid försenade skatteinbetalningar. Vidare har ett förslag nyligen&lt;br&gt;lagts fram till nya regler om skatteavdrag och betalning av socialavgifter.&lt;br&gt;Det senare förslaget går bl.a. ut på att det skall införas en ny typ av&lt;br&gt;skattsedel, F-skattesedel, som skall skapa klarhet i fråga om skyldigheten&lt;br&gt;för den som betalar ut ersättning för utfört arbete att göra skatteavdrag&lt;br&gt;och betala arbetsgivaravgifter. Det innebär också att avdrag för prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt i fortsättningen skall göras inte bara på ersättning för arbete&lt;br&gt;från den som är huvudarbetsgivare utan även på biinkomster (prop.&lt;br&gt;1991/92:112).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen leder om de genomförs till en inte obetydlig förstärkning av&lt;br&gt;statsbudgeten. Det nya avgiftssystemet vid försenade skatteinbetalningar&lt;br&gt;ger dels en totalt sett bättre räntekompensation för staten än dagens&lt;br&gt;system, dels avgiftstäckning för en betydande del av kostnaden för&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas indrivning av skatt m.m. och därmed till en&lt;br&gt;minskad nettoutgift för staten. För budgetåret 1992/93 kan minskningen&lt;br&gt;av nettoutgiften på anslaget till kronofogdemyndigheterna grovt uppskat-&lt;br&gt;tas till ca 175 milj.kr. Förslaget om preliminärskatteavdrag på biinkoms-&lt;br&gt;ter leder till att betydande skattebelopp flyter in tidigare än vad som är&lt;br&gt;fallet i dag, när de betalas efter inkomstårets utgång genom fyllnadsin-&lt;br&gt;betalning eller som kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För genomförandet av förslagen krävs emellertid förberedelsearbete,&lt;br&gt;främst vad gäller system- och programutveckling. En mängd datorprog-&lt;br&gt;ram berörs av förändringarna. Vidare krävs bl.a. information till&lt;br&gt;allmänheten och viss utbildning för de anställda inom skatteförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och exekutionsväsendet. RSV har beräknat kostnaderna, som till alla&lt;br&gt;delar är av engångsnatur, till 40 milj ,kr. för det nya avgiftssystemet och&lt;br&gt;20 milj.kr. för de nya reglerna om skatteavdrag och betalning av&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s beräkning har som utgångspunkt bl.a. att förberedelsearbetet på&lt;br&gt;ADB-området till övervägande del måste utföras av konsulter. Med tanke&lt;br&gt;på den mängd förändringar som måste göras under en begränsad tid på&lt;br&gt;grund av de nu nämnda och andra reformer är jag beredd att ansluta mig&lt;br&gt;till den bedömningen. Jag anser dock att det inom RSV:s verksam-&lt;br&gt;hetsområde bör finnas sådana möjligheter till omprioritering att kostna-&lt;br&gt;derna till viss del kan rymmas inom befintliga medelsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del bedömer jag behovet av tillfälligt medelstillskott för de&lt;br&gt;nu nämnda reformerna till sammanlagt 50 milj.kr. Av beloppet bör 13&lt;br&gt;milj .kr. anvisas på anslaget till riksskatteverket, 30 milj.kr. på anslaget&lt;br&gt;till skattemyndigheterna och 7 milj.kr. på anslaget till kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsavdelningens organisatoriska ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i rapporten (RSV Rapport 1992:2) Riksskatteverkets roll och&lt;br&gt;arbetsuppgifter bl.a. behandlat beskattningsavdelningens organisatoriska&lt;br&gt;ställning. Avdelningen, som handhar RSV:s uppgifter på punktskat-&lt;br&gt;teområdet, är sedan den 1 juli 1988 lokaliserad till Ludvika. I rapporten&lt;br&gt;diskuteras två alternativ - dels att avdelningen får bilda en fristående&lt;br&gt;myndighet, dels att arbetsuppgifterna på punktskatteområdet förs över till&lt;br&gt;skattemyndigheten i Kopparbergs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att övervägande skäl talar för den senare&lt;br&gt;lösningen. Det främsta skälet till att jag anser att avdelningen inte längre&lt;br&gt;bör vara en del av RSV är att jag finner det mindre lämpligt att&lt;br&gt;centralmyndigheten svarar för operativa arbetsuppgifter av den omfatt-&lt;br&gt;ning som det här är fråga om. Genom att avdelningen blir en del av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län dit verksamheten är lokaliserad uppnår man&lt;br&gt;också bl.a. bättre möjligheter till flexibel användning av tillgängliga&lt;br&gt;personella och andra resurser och bättre förutsättningar för spridning av&lt;br&gt;kompetens på punktskatteområdet. Jag vill dock understryka att tanken&lt;br&gt;inte är att bana väg för en ändrad lokalisering av verksamheten. Frågor&lt;br&gt;om punktskatter skall även i fortsättningen handläggas i Ludvika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av beskattningsavdelningens organisatoriska ställning&lt;br&gt;kräver ändringar i lagstiftningen på punktskatteområdet. Det finns&lt;br&gt;anledning att i det här sammanhanget noga överväga vilken roll RSV i&lt;br&gt;fortsättningen skall ha inom detta område. Av det skälet är det såvitt jag&lt;br&gt;kan se inte möjligt att genomföra ändringen med verkan fr.o.m. den 1&lt;br&gt;juli 1992. Med hänsyn till budgetregleringen är det mest lämpligt att den&lt;br&gt;sker vid ett halvårsskifte. Jag föreslår därför att beskattningsavdelningen&lt;br&gt;förs över till skattemyndigheten i Kopparbergs län den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättat lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats ett&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1:5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Något yttrande från lagrådet har därför inte inhämtats över&lt;br&gt;förslaget. Datainspektionen har i avgivet yttrande över förslaget inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;br&gt;dels att anta förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;br&gt;dels att bereda riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta del av vad jag har anfört om de anslagsmässiga konsekvenserna&lt;br&gt;av att införa en grundavgift i allmänna mål hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. med ändring av riksdagens beslut (prop. 1991/92:100, bil. 8,&lt;br&gt;SkUlö, rskr. 139) till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93 anvisa&lt;br&gt;ett förslagsanslag på 404 338 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. med ändring av riksdagens beslut (prop. 1991/92:100, bil. 8,&lt;br&gt;SkUlö, rskr 139) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisa ett förslagsanslag på 4 047 228 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. med ändring av riksdagens beslut (prop. 1991/92:100, bil. 8, LU21,&lt;br&gt;rskr. 165) till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisa&lt;br&gt;ett förslagsanslag på 550 272 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 C. Statlig lokalförsörjning och fastighets-&lt;br&gt;förvaltning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Investeringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 8)&lt;br&gt;redovisat en treårsplan för investeringar för treårsperioden 1992/93 till&lt;br&gt;1994/95 om 1 700 milj.kr. per år i prisläget den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därefter i prop. 1991/92:102 om totalförsvarets utveck-&lt;br&gt;ling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;förslagit att myndigheter utanför försvarsmakten och de s.k. gemensam-&lt;br&gt;ma myndigheterna inom försvarsmakten inom försvarsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde skall lokalförsörjas enligt samma regler som gäller&lt;br&gt;för övriga statsförvaltningen. Med anledning därav har inte några anslag&lt;br&gt;för anskaffning av anläggningar för gemensamma myndigheter, anlägg-&lt;br&gt;ningar för räddningsskoloma m.m. samt anskaffning av anläggningar för&lt;br&gt;försvarets forskningsanstalt föreslagits riksdagen. Investeringarna för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa ändamål uppgår budgetåret 1992/93 till 136 852 OOO kr. och avses&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1992/93 redovisas under sjunde huvudtiteln, avsnittet&lt;br&gt;Investeringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det av sysselsättningsskäl är angeläget att tidigarelägga&lt;br&gt;byggnadsinvesteringar utöver vad som tidigare har redovisats. Jag&lt;br&gt;beräknar att treårsplanen för investeringar kan utökas med en in-&lt;br&gt;vesteringsvolym om ca 1 000 milj.kr. Jag beräknar därvid särskilt medel&lt;br&gt;för byggnadsinvesteringar inom högskoleområdet, kulturområdet,&lt;br&gt;justitiedepartementets område samt för handikappanpassning av statliga&lt;br&gt;lokaler. Jag föreslår att regeringen till följd av det besvärliga sys-&lt;br&gt;selsättningsläget ges ett bemyndigande att inom en total kostnadsram om&lt;br&gt;1 000 milj.kr. igångsätta byggnadsprojekt löpande under budgetåret&lt;br&gt;1992/93 oavsett beloppsgräns. Regeringen kommer successivt att följa&lt;br&gt;upp utvecklingen och tidigarelägga byggnadsprojekt som både kan&lt;br&gt;påbörjas tidigt och ge hög sysselsättningseffekt. Jag har för avsikt att&lt;br&gt;återkomma till riksdagen och redovisa hur detta bemyndigande använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kommande treårsperioden bör treårsplanen kompletteras med&lt;br&gt;ett projekt understigande 50 milj.kr. Inom näringsdepartementets område&lt;br&gt;räknar jag med en ombyggnad och upprustning av närings- och teknikut-&lt;br&gt;vecklingsverkets lokaler i Stockholm. Omfattande anpassning av&lt;br&gt;lokalerna erfordras för att tillgodose den nya myndighetens behov.&lt;br&gt;Arskostnadsökningen för projektet ryms inom de medel som myndigheten&lt;br&gt;disponerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av detta beräknar jag nu investeringsbehovet för&lt;br&gt;treårsperioden 1992/93 till 1994/95 till ca 6 600 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar milj.kr. i prisläge 1991-01-01&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Treårsplan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pågående/beslutade&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya investeringar m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition angavs planeringsnivån till 1 700 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 prisläget den 1 januari 1991. Den nya treårsplanen uppgår till 2 200&lt;br&gt;milj.kr. per år. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag nu till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 500 000 000 kr. i aktuellt genomförandeprisläge. Ramen för&lt;br&gt;upplåningen bör sättas högre än det i dagsläget beräknade medelsbehovet,&lt;br&gt;eftersom det erfarenhetsmässigt kan inträffa förändringar i de olika&lt;br&gt;byggnadsprojekten. Jag förordar därför nu att byggnadsstyrelsens ram för&lt;br&gt;upplåning under budgetåret 1992/93 fastställs till 3 000 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna den utökade treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet&lt;br&gt;med vad jag förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bemyndiga regeringen att besluta om tidigareläggning av&lt;br&gt;byggnadsprojekt i enlighet med vad jag förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndiga regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta&lt;br&gt;upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad&lt;br&gt;jag förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 C 3. Täckning av merkostnader för lokal-&lt;br&gt;kostnader m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 8)&lt;br&gt;föreslagit att 60 000 000 kr. anvisas under anslaget för budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående redogjorde jag för att byggnads- och anläggningsin-&lt;br&gt;vesteringar för myndigheter utanför försvarsmakten och de s.k. gemen-&lt;br&gt;samma myndigheterna inom försvarsmakten inom försvarsdepartementets&lt;br&gt;område skall redovisas under sjunde huvudtiteln, avsnittet Investeringar&lt;br&gt;m.m. (se prop. 1991/92:102, s. 118-119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 finns det inte underlag för att budgetera&lt;br&gt;kapitalkostnader för dessa investeringar hos respektive lokalbrukande&lt;br&gt;myndighet. Kostnaderna för detta ändamål bör övergångsvis belasta under&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 förslagsanslaget för täckning av merkostnader för&lt;br&gt;lokalkostnader m.m. Jag beräknar att kostnaderna uppgår till ca 10&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med budgetåret 1993/94 skall hyreskostnaderna belasta&lt;br&gt;respektive myndighets anslag för förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Täckning av merkostna-&lt;br&gt;der för lokalkostnader m.m. anvisa 10 000 000 kr. utöver vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop. 1991/92:100 bil 8.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 F 7. Täckning av merkostnader för löner och&lt;br&gt;pensioner m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 8)&lt;br&gt;föreslagit att 1 200 000 000 kr. anvisas under anslaget för budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkostnader för löner som faller på anslag inom det militära försvaret&lt;br&gt;har tidigare inte belastat detta anslag för täckning av merkostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löner och pensioner m.m. utan täckts via fjärde huvudtitelns anslag för&lt;br&gt;prisregleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1991/92:102 om Totalförsvarets utveckling till&lt;br&gt;och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;budgeterat den militära utgiftsramen i s.k. genomförandeprisläge för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Därmed finns det inte längre något behov av ett&lt;br&gt;anslag för prisregleringar under den fjärde huvudtiteln. Med ändring av&lt;br&gt;vad regeringen föreslagit i prop. 1991/92:100 skall från och med&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 merkostnader för löner som faller på anslag inom det&lt;br&gt;militära försvaret belasta det under sjunde huvudtiteln uppförda förslags-&lt;br&gt;anslaget för täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. Som&lt;br&gt;en följd bör det under anslaget anslås ytterligare 300 milj.kr. för det nya&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Täckning av merkostna-&lt;br&gt;der för löner och pensioner m.m. anvisa 300 000 000 kr. utöver vad&lt;br&gt;som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil 8.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Personalkonsekvenser vid strukturförändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De strukturförändringar som för närvarande genomförs inom statsförvalt-&lt;br&gt;ningen kommer att leda till övertalighet. Det som är det mest avgörande&lt;br&gt;för om människor kan finna och behålla arbeten är hur väl den ekono-&lt;br&gt;miska politiken i stort lyckas. Det centrala är att tillväxten i den svenska&lt;br&gt;ekonomin kan återvinnas. Det kommer emellertid att ta tid innan omlägg-&lt;br&gt;ningen av den ekonomiska politiken ger resultat. När den svenska&lt;br&gt;ekonomin har återfått sin styrka och tillväxt får detta effekt även på&lt;br&gt;efterfrågan av arbetskraft. Detta gagnar inte bara de statligt anställda&lt;br&gt;som hotas av övertalighet utan också alla andra löntagare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Det statliga trygghetssystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För de statligt anställda gäller ett trygghetssystem i samband med&lt;br&gt;övertalighet som anses vara det mest utbyggda trygghetssystemet på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Betydande resurser har avsatts för att övertalighet skall&lt;br&gt;kunna lösas i de enskilda fållen. Hur många av de övertaliga som&lt;br&gt;verkligen blir arbetslösa beror - förutom på utvecklingen av den svenska&lt;br&gt;ekonomin - bl.a. på hur väl detta system fungerar. Målet för det statliga&lt;br&gt;trygghetssystemet är att så långt som möjligt undvika att någon&lt;br&gt;statsanställd skall behöva bli arbetslös till följd av arbetsbrist. Trygg-&lt;br&gt;hetsavtalet är mycket flexibelt och medger stor individuell anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga trygghetsavtalet innebär bl.a. att uppsagda arbetstagare har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en dubblerad uppsägningstid i förhållande till lagen om anställningsskydd&lt;br&gt;(LAS) eller kollektivavtal - alltså i många fall upp till ett helt år. Vissa&lt;br&gt;arbetstagare har möjlighet att avgå med pension i förtid. Parterna på den&lt;br&gt;statliga arbetsmarknaden har också avsatt medel till en partsgemensam&lt;br&gt;tiygghetsstiftelse som bl.a. har till uppgift att hjälpa uppsagda med&lt;br&gt;personligt stöd. Syftet är att skapa förutsättningar för ett nytt arbete&lt;br&gt;genom att t. ex. ge bidrag till utbildningsinsatser eller för att starta ett&lt;br&gt;eget företag. Om arbetstagaren trots olika insatser blir arbetslös efter&lt;br&gt;uppsägningstidens utgång kompletterar stiftelsen de åtgärder som finns&lt;br&gt;enligt arbetslöshetsförsäkringen genom att bl.a. betala ersättning utöver&lt;br&gt;arbetslöshetskassans. Ersättningen utgör ett belopp som tillsammans med&lt;br&gt;ersättningen från arbetslöshetskassan motsvarar 85 procent av den&lt;br&gt;tidigare månadslönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den dubbla uppsägningstiden och pensionskostnaderna&lt;br&gt;betalas över statsbudgeten. Jag är inte beredd att föreslå några ytterligare&lt;br&gt;finansiella insatser över statsbudgeten för de statsanställda. Trygghetsav-&lt;br&gt;talet - och därigenom omfattningen av trygghetssystemet - disponeras av&lt;br&gt;de centrala parterna. Det ankommer därför på dem att bedöma om&lt;br&gt;ytterligare resurser anses nödvändiga, t. ex. genom att parterna i&lt;br&gt;kommande avtalsrörelse träffar avtal om avsättning av ytterligare medel&lt;br&gt;till trygghetsstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bedömning av personalkonsekvenserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet har bedömningar gjorts av personalkonsekvenser-&lt;br&gt;na av de strukturförändringar som pågår inom statsförvaltningen.&lt;br&gt;Strukturförändringarna är en följd av bl.a. det program för minskning av&lt;br&gt;den statliga administrationen som presenterades i kompletteringsproposi-&lt;br&gt;tionen 1991 och som riksdagen tidigare har beslutat om. De åtgärder av&lt;br&gt;strukturell art som redovisades i programmet har nu böljat genomföras&lt;br&gt;på myndigheterna. Efter den treårsperiod som programmet omfattar&lt;br&gt;beräknas en årlig nettobesparing på statsbudgeten ha uppnåtts om ca&lt;br&gt;2 miljarder kronor. I bedömningarna ligger också konsekvenserna av&lt;br&gt;bl.a. riksdagens beslut till följd av tillväxtpropositionen (prop.&lt;br&gt;1990/91:87), förslagen i budgetpropositionen 1992 och förslagen i den&lt;br&gt;försvarspolitiska propositionen (prop. 1991/92:102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningarna som avser våren 1992 och de närmaste tre budgetåren&lt;br&gt;är dock mycket grova. Alltför många osäkra faktorer finns för att mera&lt;br&gt;exakta uppgifter nu skall kunna redovisas. Bl.a. pågår utredningar inom&lt;br&gt;flera områden där personalkonsekvenserna inte är möjliga att förutse.&lt;br&gt;Enligt vad jag har inhämtat från trygghetsstiftelsen var 9 505 personer&lt;br&gt;registrerade där som uppsagda den 28 februari 1992. Antalet arbetslösa&lt;br&gt;med avgångsersättning uppgick samtidigt till ca 100 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten hade ca 380 000 anställda den 1 september 1991. Under åren&lt;br&gt;1992-1994 beräknas överslagsmässigt ca 19 000 statsanställda komma att&lt;br&gt;avgå med ålderspension. Detta antal kan komma att öka bl.a. till följd av&lt;br&gt;att arbetstagare kan avgå tidigare med pension eller pensionsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande pension enligt öveigångsbestämmelser i pensionsavtalet och&lt;br&gt;bestämmelser i trygghetsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de bedömningar som redovisas i det följande riskerar mellan&lt;br&gt;24 000 och 25 000 personer att bli övertaliga under våren 1992 och de&lt;br&gt;tre närmaste budgetåren. Hur många av dem som verkligen blir&lt;br&gt;arbetslösa går för närvarande inte att närmare bedöma. Ansvaret för att&lt;br&gt;genomföra strukturförändringar vilar på myndigheterna och ledningarna&lt;br&gt;för myndigheterna. Enligt det statliga trygghetssystemet har arbetsgivaren&lt;br&gt;ett betydande ansvar. Det förutsätts att arbetsgivaren arbetar effektivt&lt;br&gt;med trygghetsåtgärderna och därvid använder trygghetssystemets&lt;br&gt;möjligheter och resurser så att arbetslöshet så långt som möjligt undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom justitiedepartementets område genomfördes inom kriminalvården&lt;br&gt;en ny regional organisation den 1 januari 1991 med ett minskat antal&lt;br&gt;regioner och en reducering av antalet anställda på kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;från 348 till 230 personer. Enligt kompletteringspropositionen 1991 skall&lt;br&gt;ytterligare rationaliseringar på 10 milj.kr. göras under budgetåren&lt;br&gt;1991/92-1993/94. Därmed riskerar ytterligare 35-40 anställda på&lt;br&gt;kriminalvårdsstyrelsen att bli uppsagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsverket skall också enligt 1991 års budgetproposition spara&lt;br&gt;totalt omkring 150 milj.kr. budgetåren 1991/92 - 1995/96, varav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28,3 milj.kr. budgetåret 1992/93. Detta innebär en indragning av&lt;br&gt;omkring 600 tjänster. Två tredjedelar av de medel som frigörs genom&lt;br&gt;rationaliseringen får användas för effektivitetsfrämjande åtgärder inom&lt;br&gt;kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen, med uppgift att överväga domstolarnas uppgifter&lt;br&gt;och arbetssätt har redovisat sitt betänkande (SOU 1991:106). Utred-&lt;br&gt;ningens förslag får betydande personalkonsekvenser. Frågor om&lt;br&gt;domstolsväsendets organisation övervägs inom departementet liksom&lt;br&gt;specialdomstolamas roll i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom polisväsendet pågår en relativt omfattande översyn av uppgifter&lt;br&gt;och organisation. Bl.a. införs en ny regional ledningsoiganisation från&lt;br&gt;den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:52, JuU9, rskr. 124). Redan den 1 april&lt;br&gt;1992 överförs ansvaret för säkerhetskontroll på flygplats från polisen till&lt;br&gt;luftfartsverket (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 71). I samband därmed sker&lt;br&gt;en övergång till avgiftsfinansiering av kontrollverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt har beräknats att ca 110 milj.kr. kan sparas genom olika former&lt;br&gt;av rationaliseringar inom ramen för den nämnda organisationsöversynen&lt;br&gt;inom polisen (prop. 1990/91:150 bil. II:12s. 112). Besparingarna tas ut&lt;br&gt;successivt under en treårsperiod (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 74).&lt;br&gt;Personalkonsekvenserna går för närvarande inte att bedöma. Risk för&lt;br&gt;övertalighet kan emellertid komma att uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utrikesförvaltningen kommer uppsägningar till följd av nedlägg-&lt;br&gt;ningar vid utlandsmyndigheterna främst att gälla lokalanställda. För övrig&lt;br&gt;personal anställd av UD beräknas övertalighetsproblemen kunna lösas&lt;br&gt;genom naturlig avgång. Nedskärningarna inom svenska institutet beräknas&lt;br&gt;inte heller leda till övertalighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt budgetpropositionen skall kommerskollegium renodlas som&lt;br&gt;handelspolitisk myndighet. Bl.a. skall möjligheterna att föra över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommerskollegiums näringsrättsliga verksamhet till andra myndigheter Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;undersökas. Innan pågående översynsarbeten är slutförda är det inte Bilaga 1:5&lt;br&gt;möjligt att bedöma personalkonsekvenserna. En eventuell risk för&lt;br&gt;uppsägningar uppstår tidigast budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området för det internationella utvecklingssamarbetet bildades den&lt;br&gt;nya myndigheten för näringslivsutveckling, SWEDECORP, den 1 juli&lt;br&gt;1991 genom samordning av verksamheterna vid SWEDFUND, IMPOD&lt;br&gt;och delar av SIDA:s industribyrå. Sju tjänstemän sades upp i samband&lt;br&gt;med bildandet och dessa ingår under uppsägningstiden i en särskild&lt;br&gt;awecklingsorganisation. En översyn har nyligen inletts av&lt;br&gt;SWEDECORPis och Swedfund International AB:s associationsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det internationella utvecklingssamarbetet behövs också per-&lt;br&gt;sonal förstärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt&lt;br&gt;samarbete (BITS) har under senare år ökat kraftigt och blivit allt mer&lt;br&gt;diversifierad. Inte minst gäller detta insatserna i Central- och Östeuropa.&lt;br&gt;För att klara detta föreslås i årets budgetproposition (s. 207) att BITS får&lt;br&gt;medel (motsvarande ca fyra tjänster) för att förstärka sin organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försvarsdepartementets område föreslås i den försvarspolitiska&lt;br&gt;propositionen (prop. 1991/92:102) att krigsorganisationen skall minskas.&lt;br&gt;Konsekvenserna av en minskad krigsorganisation innebär att färre&lt;br&gt;värnpliktiga än nu behöver grundutbildas. Detta leder till att en rad&lt;br&gt;fredsförband kan läggas ned och att försvaret i fredstid behöver färre&lt;br&gt;anställda. Personalstyrkan behöver minskas med drygt 1 500 yrkes-&lt;br&gt;officerare och över 4 500 civilanställda före år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bedömningar görs inom socialdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1992 redovisas läget i det treåriga administrativa&lt;br&gt;besparingsprogrammet. En samlad besparingseffekt på 420 milj.kr.&lt;br&gt;beräknas under treårsperioden. Åtgärderna motsvarar en personalminsk-&lt;br&gt;ning på bortåt 2 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1992/93 intensifieras förnyelsearbetet inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringsadministrationen. Den budgetmässiga besparingen beräknas till&lt;br&gt;200 milj.kr. och nästan lika mycket för 1993/94. Departementet bedömer&lt;br&gt;att en stor del av minskningen kan ske genom naturlig avgång, men det&lt;br&gt;är också ofrånkomligt med uppsägningar. När och i vilken omfattning är&lt;br&gt;svårt att ange. Respektive myndighet har ansvar för att det sker i den takt&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas anslag minskas med 200 milj .kr. för budgetåret&lt;br&gt;1992/93, vilket motsvarar ca 900 personer. Kassornas bedömningar pekar&lt;br&gt;mot att antalet uppsägningar dock blir lägre till följd av en viss s.k.&lt;br&gt;naturlig avgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare beräkningar skall riksförsäkringsverkets anslag minskas&lt;br&gt;med 22 milj.kr. för perioden 1991/92 - 1993/94, motsvarande 80-90&lt;br&gt;årsarbeten. Andra beräkningar tyder på 120. I budgetpropositionen 1992&lt;br&gt;preciseras sparmål för budgetåret 1992/93 till 4,8 milj.kr. och för&lt;br&gt;1993/94 till 7,9 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har varit och är föremål för omfattande förändring i&lt;br&gt;organisation och uppgifter. I kompletteringspropositionen angavs en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besparing av 22 milj.kr. under perioden 1991/92 - 1993/94. Knappt ett&lt;br&gt;hundratal har hittills blivit uppsagda. Förändringarna innebär bl.a.&lt;br&gt;decentralisering, och att uppgifter övertas av ett Folkhälsoinstitut, som&lt;br&gt;inrättats den 1 juli 1992 med ca 60 anställda (prop. 1991/92:25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) hade ca 430 anställda i&lt;br&gt;november 1991. SBL har i februari 1992 överlämnat rapporten Bolagise-&lt;br&gt;ring av vaccinproduktion och försäljning, vari bl.a. föreslås att SBL:s&lt;br&gt;vaccinproduktion blir utskild från övrig verksamhet och överförd till ett&lt;br&gt;separat aktiebolag den 1 januari 1993 med ca 90 anställda. Utredningen&lt;br&gt;(S 1991:15) om ett nationellt smittskyddsinstitut har den 23 mars 1992&lt;br&gt;överlämnat betänkandet (SOU 1992:29) Smittskyddsinstitutet - ny&lt;br&gt;organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. I betänkandet&lt;br&gt;föreslås bl.a. att ett nationellt smittskyddsinstitut som skall vara&lt;br&gt;samlokaliserat med karolinska institutet (Kl) skall inrättas den 1 januari&lt;br&gt;1993. Smittskyddsinstitutets personal beräknas till 179 tjänster varav 18&lt;br&gt;vid Kl med placering vid smittskyddsinstitutet. Ärendet prövas inom&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket (RMV) inrättades den 1 juli 1991 för de&lt;br&gt;verksamheter som statens rättsläkarstationer och statens rättskemiska&lt;br&gt;laboratorium dittills svarat för (prop. 1990/91:93, SoU16, rskr. 328).&lt;br&gt;Socialstyrelsens uppgift som chefsmyndighet för dessa enheter upphörde&lt;br&gt;därvid. Vidare tog RMV den 1 oktober 1991 över ansvaret för den&lt;br&gt;rättspsykiatriska undersökningsverksamheten från socialstyrelsen. De&lt;br&gt;rättspsykiatriska stationerna och klinikerna blev då avdelningar inom&lt;br&gt;RMV (prop. 1990/91:120, SoU13, rskr. 329). Sammanlagt berördes ca&lt;br&gt;500 personer av dessa förändringar. Genomförandet beräknas spara ca&lt;br&gt;20 milj.kr. under treårsperioden t.o.m. den 30 juni 1994. De rättspsy-&lt;br&gt;kiatriska stationerna i Umeå och Linköping upphörde som statliga enheter&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1992. Personalen är fr.o.m. denna tidpunkt anställd&lt;br&gt;hos landstinget. Enligt regeringens beslut den 31 oktober 1991 uppdrogs&lt;br&gt;åt RMV att avveckla den rättsspsykiatriska avdelningen i Lund före&lt;br&gt;utgången av mars månad 1992. Avdelningen har också lagts ned enligt&lt;br&gt;beslutet och ca 60 personer har sagts upp, varav ca 30 har fått annat&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunikationsdepartementets område har regeringen aviserat&lt;br&gt;strukturförändringar av bl.a. verksamheter som berör olika myndigheter.&lt;br&gt;Regeringen kommer senare att återkomma med närmare förslag om&lt;br&gt;dessa förändringar. Inom vägverket pågår en omorganisation enligt&lt;br&gt;riktlinjerna i tidigare riksdagsbeslut. Vidare pågår omorganisationer och&lt;br&gt;rationaliseringar inom posten, televerket och statens järnvägar (SJ), som&lt;br&gt;dessa affärsverk själva beslutar om. Det pågår också vissa rationalise-&lt;br&gt;ringar inom andra verk inom kommunikationsdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är det för närvarande svårt att bedöma personalkonsek-&lt;br&gt;venserna av pågående och aviserade förändringar inom kom-&lt;br&gt;munikationsdepartementets område under den kommande treårsperioden.&lt;br&gt;En översiktlig bedömning som verken själva genomfört, visar dock att&lt;br&gt;neddragningar av antalet sysselsättningstillfällen kan vara i stor-&lt;br&gt;leksordningen 12-13 000 under treårsperioden. Denna bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattar främst posten, televerket, SJ, luftfartsverket, banverket,&lt;br&gt;trafiksäkerhetsverket (TSV) och vägverket. Huvuddelen av neddrag-&lt;br&gt;ningarna har dock aviserats av de stora affärsverken. Ambitionen från&lt;br&gt;verkens sida är dock att i första hand klara neddragningarna genom&lt;br&gt;naturlig avgång, utbildningsinsatser m.m. Omfattningen av övertaligheten&lt;br&gt;under treårsperioden är alltså för närvarande svårbedömbar inom&lt;br&gt;kommunikationsdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bedömningar har gjorts inom finansdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har tidigare beräknats att administrationskostnaderna inom&lt;br&gt;riksskatteverkets verksamhetsområde kan minskas med ca 70 milj.kr.&lt;br&gt;under budgetåren 1991/92 - 1993/94. I årets budgetproposition föreslås&lt;br&gt;att grovt räknat hälften av besparingarna tas budgetåret 1992/93. Det&lt;br&gt;uttalas vidare att resterande belopp beräknas kunna sparas budgetåret&lt;br&gt;1993/94. Besparingarna motsvarar ca 140 årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av budgetpropositionen framgår vidare att tullverket skall uppfylla det&lt;br&gt;tidigare fastställda besparingskravet på 300 milj.kr. under en femårspe-&lt;br&gt;riod för tulldatasystemets finansiering. Det innebär anslagsminskningar&lt;br&gt;på regional och lokal nivå inom tullverket med 19,2 milj.kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 och 24,5 milj.kr. för budgetåret 1993/94. Anslags-&lt;br&gt;minskningarna motsvarar totalt ca 160 årsarbetskrafter under de nämnda&lt;br&gt;budgetåren. Härutöver tillkommer ytterligare personalbesparingar på&lt;br&gt;central nivå om 100 årsarbetskrafter under femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsbostadsnämndernas låneförvaltning avvecklas under en övergångs-&lt;br&gt;period fram till den 1 juli 1993. Avvecklingen berör 230 helårstjänster.&lt;br&gt;Ca 60 personer kommer att sägas upp per den 30 juni 1993 och ca 170&lt;br&gt;per den 31 december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inget underlag för att bedöma eventuella personalkonsek-&lt;br&gt;venser till följd av den beslutade ombildningen av byggnadsstyrelsen. Det&lt;br&gt;utredningsförslag som finns om viss minskning av administrativa&lt;br&gt;funktioner vid finansinspektionen bedöms inte leda till uppsägningar.&lt;br&gt;Statens institut för personalutveckling (SIPU) läggs ned den 1 juli 1992.&lt;br&gt;SIPU har ca 140 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga arbetsgivarfunktionen utreds liksom stödet till de statliga&lt;br&gt;myndigheterna. Berörda myndigheter är bl.a. statens arbetsgivarverk,&lt;br&gt;statskontoret, delar av kammarkollegiet och statens löne- och pen-&lt;br&gt;sionsverk. Förslag beträffande den statliga arbetsgivarorganisationens&lt;br&gt;omfattning, organisation, styrning och finansiering beräknas kunna&lt;br&gt;föreläggas höstriksdagen 1992 och förslag beträffande stöd till myn-&lt;br&gt;digheterna i 1993 års budgetproposition. Omfattningen av förändringarna&lt;br&gt;och deras eventuella konsekvenser är inte möjliga att bedöma för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens statistikproduktion utreds för närvarande. Vilka konsekvenser&lt;br&gt;utredningen leder till kan inte bedömas. En besparing på ca 40 milj.kr.&lt;br&gt;skall enligt tidigare riksdagsbeslut göras tidigast budgetåret 1993/94. En&lt;br&gt;risk för uppsägning bedöms till följd härav uppstå för högst 80 ar-&lt;br&gt;betstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturförändringarna inom utbildningsdepartementets område gäller&lt;br&gt;främst universtitets- och högskoleämbetet (UHÄ) som kommer att läggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned den 1 juli 1992. Samtidigt inrättas emellertid en ny servicemyndighet Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;för högskolan och en överklagandenämnd. En särskild organisationskom- Bilaga 1:5&lt;br&gt;mitte har bl.a. till uppgift att anställa personal i de nya myndigheterna.&lt;br&gt;Detta är en av anledningarna till att det inte går att bedöma hur många&lt;br&gt;på UHÄ som kommer att bli uppsagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika strukturförändringar som pågår inom jordbruksdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde har betydande personalkonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146,&lt;br&gt;JoU25, rskr. 325) innebar en avreglering av de interna marknadsregle-&lt;br&gt;ringarna på livsmedelsområdet. I samband med avvecklingen av&lt;br&gt;regleringen och omställningen av jordbruket tog det nya jordbruksverket&lt;br&gt;över vissa uppgifter från de s.k. regleringsföreningarna. Efter omställ-&lt;br&gt;ningsperioden bortfaller flera arbetsuppgifter vid jordbruksverket. I takt&lt;br&gt;med att arbetsuppgifterna försvinner måste personalstyrkan minskas.&lt;br&gt;Totalt berörs ca 30 personer som har anställts för dessa upgpifter.&lt;br&gt;Personalminskningen sker först efter budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1992 räknas anslaget till Sveriges lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet (SLU) ned med 30 milj.kr. Det ankommer på SLU att&lt;br&gt;själv besluta om hur besparingarna skall göras. Preliminära bedömningar&lt;br&gt;vid SLU tyder på att ca 70-100 personer omfattas av personalminsk-&lt;br&gt;ningarna under budgetåren 1992/93 och 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsavgiften avskaffas den 1 juli 1992. Härigenom kommer de&lt;br&gt;olika bidrag och verksamheter som finansieras med avgiften att&lt;br&gt;successivt avvecklas till den 1 juli 1994. Fr.o.m. budgetåret 1992/93&lt;br&gt;upphör möjligheterna att lämna bidrag till skogsfröplantager, skogsvägar&lt;br&gt;och skogsbrukarnas trygghetsförsäkring och anslaget till den översiktliga&lt;br&gt;skogsinventeringen reduceras. Åtgärderna beräknas leda till stora&lt;br&gt;personalminskningar i skogsvårdsorganisationen. Totalt beräknas&lt;br&gt;personalminskningen omfatta ca 530 personer under de kommande tre&lt;br&gt;budgetåren. Ull ovanstående neddragningar tillkommer personalminsk-&lt;br&gt;ningar till följd av att den senaste fastighetstaxeringen slutförs. Dessa&lt;br&gt;uppskattas till ca 120 personer under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkonsekvenserna till följd av att jordförvärvslagstiftningen&lt;br&gt;ändras redovisas under civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsmarknadsdepartementets område kommer enligt budget-&lt;br&gt;propositionen 1992 strukturella förändringar och administrativa rationali-&lt;br&gt;seringar att genomföras på arbetsmarknadsstyrelsen och på länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna. Besparingarna på personalsidan uppgår till 18 årsarbetare&lt;br&gt;budgetåret 1991/92, 36 för 1992/93 och 74 för 1993/94, dvs. totalt 128.&lt;br&gt;Uppsägningar kan bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingskraven på arbetsmarknadsinstituten och på arbetar-&lt;br&gt;skyddsverket bedöms inte leda till uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingarna på arbetslivscentrum innebär att organisationen minskar&lt;br&gt;från 90 till 35 tjänster. Uppsägningar kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn kommer att initieras av bl.a. kultursektorns myn-&lt;br&gt;dighetsstruktur inom kulturdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det treåriga sparprogrammet enligt 1991 års kompletteringsproposition&lt;br&gt;innebär för kulturmyndighetema en minskning av administrations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnaderna med 2 milj .kr. för nästa budgetår och 7 milj .kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Enligt uppgift från myndigheterna beräknas&lt;br&gt;personalminskningarna på grund av dessa besparingar uppgå till fem&lt;br&gt;personer budgetåret 1992/93 och till 14 personer budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ingången av budgetåret 1991/92 fanns ca 3 100 personer anställda&lt;br&gt;hos statens invandrarverk (SIV). Närmare 70 % av dessa arbetade inom&lt;br&gt;förläggningsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgörande faktorerna för SIV:s personalbehov är antalet asylsö-&lt;br&gt;kande utlänningar och den tid dessa måste vistas på förläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande har SIV den största beläggningen i förläggningarna&lt;br&gt;någonsin. En avveckling till en form av normalläge bedöms inte kunna&lt;br&gt;vara genomförd förrän till budgetåret 1994/95. Som en följd härav ökar&lt;br&gt;SIV under våren 1992 antalet anställda i förläggningsorganisationen med&lt;br&gt;uppemot 400 personer. Kan en tvåårig avtrappning av förläggningskapa-&lt;br&gt;citeten därefter genomföras, skulle det kunna innebära en personalminsk-&lt;br&gt;ning med 700 personer för vart och ett av budgetåren 1992/93 och&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning har tillsatts för att se över det nuvarande systemet för&lt;br&gt;mottagande av asylsökande och flyktingar. Utredaren (dir. 1992:25) skall&lt;br&gt;bl.a. föreslå förändringar för att skapa ökad flexibilitet och större&lt;br&gt;valfrihet vad gäller asylsökandes boende. Därvid skall också undersökas&lt;br&gt;hur frivilligorganisationer, privata entreprenörer och kommuner kan få&lt;br&gt;en ökad roll för att permanent driva förläggningar och andra former av&lt;br&gt;boende och verksamhet för asylsökande. Detta utredningsarbete kan på&lt;br&gt;sikt leda till personalminskningar inom SIV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När SIV övertar utredningsansvaret i asylärenden från polisen den 1&lt;br&gt;juli 1992 behöver organisationen utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden beräknas till budgetåret 1993/94 ha arbetat av de&lt;br&gt;ärendebalanser man övertog från regeringen när myndigheten inrättades&lt;br&gt;den 1 januari 1992. Därigenom skulle man kunna reducera personalen&lt;br&gt;med ca 40 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom näringsdepartementets område sker bl.a. följande förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående omställningen av näringspolitiken innebär att politiken&lt;br&gt;inriktas på att skapa generellt goda förutsättningar för företagsamheten&lt;br&gt;i Sverige samt att branschinriktade statliga insatser upphör och statligt&lt;br&gt;företagsägande avvecklas. Privatisering, avreglering, konkur-&lt;br&gt;rensbefrämjande åtgärder, stöd till forskning och utveckling för näringsli-&lt;br&gt;vet, internationalisering är nya nyckelbegrepp i näringspolitiken.&lt;br&gt;Verksamhetsområden som berörs är bl.a. mineralprospektering,&lt;br&gt;verkstadsteknik, teko, trävarubranschen. Organisatoriskt påverkas&lt;br&gt;myndigheter med ansvar på dessa områden, myndigheter med ansvar för&lt;br&gt;konkurrensövervakningen samt affärsverk och bolag med statligt ägande&lt;br&gt;som berörs av privatiseringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för statens gruvegendom, NSG, kommer under våren 1992&lt;br&gt;att få i uppdrag att avveckla sin verksamhet per den 30 juni 1993. NSG&lt;br&gt;har 13 anställda, vilka samtliga kommer att sägas upp till detta datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling och statens&lt;br&gt;eneigiverk avvecklades och närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK, inrättades den 1 juli 1991. Totalt minskas personalresursen från Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ca 670 till ca 430 årsarbetskrafter. Anpassningen av personalresursen på Bilaga 1:5&lt;br&gt;grund av denna omorganisation beräknas fortsätta under budgetåret&lt;br&gt;1992/93. I årets budgetproposition aviserades en minskning av NUTEKs&lt;br&gt;lönemedel med 3 milj.kr. NUTEK beräknar att ca 33 tjänster berörs&lt;br&gt;utöver tidigare reduktion. Detta är en konsekvens av att bl.a. selektivt&lt;br&gt;bransch- och företagsstöd som administreras av NUTEK föreslås minska&lt;br&gt;i omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På konkurrensområdet föreslås näringsfrihetsombudsmannen med 34&lt;br&gt;tjänster och statens pris- och konkurrensverk med 151 tjänster upphöra.&lt;br&gt;I stället bildas en ny konkurrensmyndighet med ca 125 tjänster den 1 juli&lt;br&gt;1992. En oiganisationskommitté arbetar för närvarande med personal-&lt;br&gt;resursfrågorna. Ca 60 anställda kommer i detta sammanhang att sägas&lt;br&gt;upp under våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkstadstekniska delegationens verksamhet skall enligt förslag i prop.&lt;br&gt;1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken avslutas från&lt;br&gt;och med budgetåret 1992/93, vilket är ett år tidigare än den ursprungliga&lt;br&gt;planen. Delegationen har fyra tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På näringsdepartementets område har en proposition (1991/92:134) om&lt;br&gt;riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till&lt;br&gt;aktiebolagsform nyligen avlämnats till riksdagen. Anställningsvillkoren&lt;br&gt;kan förändras för personal som är anställd i myndigheter, affärsverk och&lt;br&gt;bolag som är helt eller delvis statligt ägda och som omfattas av privatise-&lt;br&gt;ringsprogrammet. Däremot innebär inte bolagsbildning eller privatisering&lt;br&gt;i sig att personalens storlek påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom civildepartementets område sker förändringar inom bl.a. följande&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1992 föreslås besparingar på sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 milj.kr. för budgetåret 1992/93 inom länsstyrelseområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) med 17 anställda läggs ned&lt;br&gt;den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nuvarande priskontorsverksamheten upphör beräknas 10&lt;br&gt;personer bli övertaliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de ca 35 personer på länsstyrelserna som riskerar att bli övertaliga&lt;br&gt;inom polisens regionala ledningsorganisation beräknas huvuddelen få&lt;br&gt;fortsatt anställning inom polisorganisationen. Administrativa besparingar&lt;br&gt;under budgetåret 1992/93 bedöms leda till en övertalighet på ca 50&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 föreslås besparingar om 20 milj.kr. till följd&lt;br&gt;av den förändrade jordförvärvslagstiftningen. Förändringen innebär att&lt;br&gt;ett avsevärt mindre antal jordförvärvsärenden kommer att behöva prövas&lt;br&gt;av länsstyrelserna. Personalkonsekvenserna vid de enskilda länsstyrel-&lt;br&gt;serna är inte kända. Besparingen beräknas dock motsvara kostnaderna för&lt;br&gt;ca 40 tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen 1991 föreslogs besparingar på ytterligare&lt;br&gt;ca 22 milj.kr. för budgetåret 1993/94 på länsstyrelseområdet. Detta kan&lt;br&gt;schablonmässigt beräknas innebära personalminskningar på sammanlagt&lt;br&gt;50-75 personer. När registreringen av handelsbolag m.m. successivt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphör vid länsstyrelserna under budgetåren 1993/94 - 1994/95 (prop.&lt;br&gt;1991/92:51) beräknas detta leda till risk för övertalighet för 25 personer&lt;br&gt;per budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket ses över bl.a. vad gäller uppgifter och myn-&lt;br&gt;dighetsstruktur. Denna översyn får troligen inte personalkonsekvenser&lt;br&gt;förrän under budgetåret 1994/95. Minskningen kan idag inte preciseras.&lt;br&gt;Allmänna reklamationsnämnden ses över samtidigt som konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde är&lt;br&gt;personalminskningarna begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedläggningen av kämbränslenämnden (prop. 1991/92:99) innebär en&lt;br&gt;eventuell uppsägning av enstaka personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar om 10 milj.kr. på statens naturvårdsverk beräknas kunna&lt;br&gt;klaras bl.a. genom indragning av projektmedel och naturlig avgång.&lt;br&gt;Uppsägningar är därför i nuläget inte aktuella. Miljölagstiftningen är&lt;br&gt;föremål för översyn. Effekter av resultatet av utredningens förslag kan&lt;br&gt;inte förväntas förrän efter år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatareformen skall vara genomförd år 1995. De extra&lt;br&gt;resurser som har avsatts för genomförandet av reformen avvecklas&lt;br&gt;successivt enligt följande. För närvarande arbetar ca 40 personer inom&lt;br&gt;lantmäteriverket i Gävle med fastighetsdatareformen. Personalminsk-&lt;br&gt;ningar kommer att genomföras successivt under perioden 1993/94 -&lt;br&gt;1996/97. Vissa av de anställda kan komma att bli uppsagda. Vid&lt;br&gt;centralnämnden för fastighetsdata berörs 36 personer som arbetar med&lt;br&gt;reformen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Den särskilda vinstskatten och investeringsskatten på&lt;br&gt;byggnadsarbeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I samband med att riksdagen behandlade prop. 1988/89:132 om särskild&lt;br&gt;vinstskatt, m.m. gav riksdagen regeringen till känna vad skatteutskottet&lt;br&gt;anfört med anledning av en motion om viss användning av intäkterna av&lt;br&gt;vinstskatten (1988/89:SkU33, rskr. 304). Skatteutskottet hade anfört att&lt;br&gt;det kunde finnas skäl till att någon del av de medel som den särskilda&lt;br&gt;vinstskatten inbringade skulle användas för utbildning av kortutbildade&lt;br&gt;vuxna. I vilken omfattning och hur detta skulle ske borde dock prövas i&lt;br&gt;samband med nästkommande års budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsskatten på oprioriterade byggnadsarbeten infördes våren&lt;br&gt;1989 och upphörde vid utgången av juni år 1991. Riksdagen uttalade att&lt;br&gt;det borde övervägas om inte intäkterna från skatten senare kunde&lt;br&gt;återföras till de regioner som berördes av skatten och att det borde&lt;br&gt;ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen i frågan&lt;br&gt;(1988/89:FiU36, rskr. 329 och 1989/90:SkU27, rskr. 207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen av investeringsskatten under våren 1991 togs&lt;br&gt;frågan om att &amp;quot;återföra&amp;quot; skatten upp på nytt bl.a. i en motion&lt;br&gt;(1990/91:Sk434). Motionen avslogs med hänvisning till det åtgärdsprog-&lt;br&gt;ram som tagits fram för Storstockholmsområdet (1990/91:FiU30, rskr.&lt;br&gt;386).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både vinstskatten och investeringsskatten var utformade som allmänna Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;skatter. Intäkterna av skatterna flyter in bland övriga allmänna skat- Bilaga 1:5&lt;br&gt;teintäkter. Det innebär att det vid den ordinarie budgetregleringen prövas&lt;br&gt;till vilka syften som medlen skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsskrivelserna 1988/89:304, 1988/89:329 och 1989/90:207 får&lt;br&gt;härmed anses slutbehandlade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personalkonsekvenser vid strukturförändringar, (avsnitt 7.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den särskilda vinstskatten och investeringsskatten på byggnadsar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beten, (avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;Konkurrensneutral energibeskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1990 beslöt regeringen att en särskild utredare skulle få i uppdrag&lt;br&gt;att se över frågan om energibeskattningen av industrin och växthus-&lt;br&gt;näringen, speciellt nedsättningsreglema. Bakgrunden till uppdraget var&lt;br&gt;framförallt strävan att etablera rimliga konkurrensvillkor för svensk&lt;br&gt;industri, samt att nuvarande nedsättningsregler riskerar att komma i&lt;br&gt;konflikt med Sveriges handelspolitiska åtaganden i gällande frihandelsav-&lt;br&gt;tal liksom i framtida avtal med EG. De senaste årens omfattande&lt;br&gt;förändringar i den svenska energibeskattningen motiverar också en&lt;br&gt;översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiven ska utredningen pröva om, det med hänsyn&lt;br&gt;till framför allt industrins internationella konkurrensförutsättningar, kan&lt;br&gt;anses motiverat att ha kvar någon form av nedsättningsregler. Förslagen&lt;br&gt;bör utformas mot konkurrensneutralitet och icke-diskriminering och vara&lt;br&gt;förenliga med våra handelspolitiska förpliktelser och de regelsystem som&lt;br&gt;gäller inom GATT, EFTA och EG. Vidare bör förslagen utformas så att&lt;br&gt;de stimulerar till energihushållning och minskade utsläpp av miljöskadliga&lt;br&gt;ämnen och så att reglerna blir administrativt mer lätthanterliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utredningen påbörjade sitt arbete har dock förutsättningarna&lt;br&gt;kraftigt förändrats. Sverige har ansökt om medlemskap i EG, samtidigt&lt;br&gt;som EG-diskussionen bidragit till ökad förståelse för att även vissa för&lt;br&gt;konkurrenskraften centrala skatter måste anpassas till nivån i konkurrent-&lt;br&gt;länderna, om inte den ekonomiska aktiviteten ska förskjutas från Sverige&lt;br&gt;till andra länder. Vidare har en trepartiuppgörelse träffats om den&lt;br&gt;framtida energipolitiken, vilken bl a innebär att kämkraftsawecklingen&lt;br&gt;skjutits på framtiden. Den långsamma ekonomiska tillväxten och&lt;br&gt;produktivitetsfrågorna har allt mer hamnat i fokus för det politiska&lt;br&gt;intresset liksom kostnadskrisen i industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudförslaget från utredningen är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Gällande nedsättningsregler för industrin och växthusnäringen tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ett system med särskilda energi- och koldioxidskatter införs för&lt;br&gt;industri (SNI 2 och 3) och växthusnäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Energi- och koldioxidskattema för industri och växthusnäring&lt;br&gt;anpassas till EG:s punktbeskattning och framtida energi- och&lt;br&gt;miljöbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att energivaror som utgör råvaror i processer ej heller&lt;br&gt;fortsättningsvis beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också, för att undvika snedvridningar i värme-&lt;br&gt;produktionen, en nedsättning av skatten på ingående bränsle i fjärrvärme-&lt;br&gt;produktionen beräknad utifrån dels den värme som levereras till industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och växthusnäring, dels de skattesatser som ska gälla för industri och&lt;br&gt;växthusnäring. Skatten på bränslen för drift av motorfordon berörs inte&lt;br&gt;av utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen innebär att skattesatserna differentieras mellan växthusnäring&lt;br&gt;och industri å ena sidan och övriga energiförbrukare å den andra. Som&lt;br&gt;alternativ har utredningen undersökt förutsättningarna för att göra vissa&lt;br&gt;delar av energiskatterna avlyftbara (analogt med ingående mervärdeskatt)&lt;br&gt;inom ramen för mervärdeskattesystemet enligt den modell som tillämpas&lt;br&gt;i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar även på möjligheterna att inordna hela jordbrukssek-&lt;br&gt;torn (SNI 1) i området för särskild energi- och koldioxidbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att lämpligaste teknik för att skilja mellan&lt;br&gt;eldningsolja och dieselolja (färgning eller annan märkning) utreds i&lt;br&gt;särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen medför ett skattebortfall på ca 4 miljarder kronor brutto&lt;br&gt;som, om det finansieras inom energiområdet, lämpligen finansieras&lt;br&gt;genom en likformig höjning av den allmänna skatten på elenergi och (i&lt;br&gt;första hand) eldningsolja som förbrukas utanför industri och växthusnä-&lt;br&gt;ring. Detta skulle innebära ca 4,5 öre/kWh i elskattehöjning respektive&lt;br&gt;300 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; i oljeskattehöjning. En sådan finansiering skulle inte medföra&lt;br&gt;förändrade relativpriser mellan el och olja och alltså inte leda till några&lt;br&gt;större snedvridningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Energibeskattningens karaktär och syfte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har, vid en internationell jämförelse, en exceptionellt hög&lt;br&gt;beskattning av energivaror. Traditionellt har energibeskattningen främst&lt;br&gt;haft ett fiskalt syfte. De framförda motiven kan ha skiftat, men höjningar&lt;br&gt;av energiskatterna har nästan alltid genomförts i samband med behov av&lt;br&gt;statsbudgetförstärkningar, samtidigt som allokeringseffektema i form av&lt;br&gt;snedvridningar av industristrukturen motverkats genom nedsättningsregler&lt;br&gt;för de mest energikostnadskänsliga företagen. Den på våra komparativa&lt;br&gt;fördelar uppbyggda svenska exportindustrin är mycket energiintensiv och&lt;br&gt;konkurrerar på marknader med hög priskänslighet, varför de samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska kostnaderna för en generell energibeskattning av industrin är&lt;br&gt;höga. Den tunga industrin är också lokaliserad till regioner med ensidig&lt;br&gt;näringsstruktur och relativt hög arbetslöshet, vilket ytterligare accentuerar&lt;br&gt;dess sårbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De energi- och miljöpolitiska motiven för en särskild beskattning av&lt;br&gt;energi har emellertid successivt ökat i styrka. När mervärdebeskattningen&lt;br&gt;utökades till att omfatta även energivaror bibehölls i stor utsträckning&lt;br&gt;punktbeskattningen av energi, i form av s.k. allmänna energiskatter,&lt;br&gt;visserligen av fiskala skäl, men därefter infördes miljörelaterade pålagor&lt;br&gt;1991 i form av koldioxidskatt och svavelskatt. Vidare finns en lag om&lt;br&gt;införande av avgifter på utsläpp av kväveoxider från och med 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande svenska koldioxidskatten, som i sin tillämpning&lt;br&gt;jämställs med den allmänna energiskatten, är i huvudsak att betrakta som&lt;br&gt;en fiskal skatt. I samband med införandet av koldioxidskatten 1991&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halverades de tidigare allmänna energiskattesatsema på olika bränslen.&lt;br&gt;Trots detta innebar den beslutade skatten på koldioxid, 25 öre/kg&lt;br&gt;koldioxid, en ökning av skattebelastningen för alla importerade bränslen.&lt;br&gt;Särskilt ökade skattebelastningen för kol, gasol och naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avdrags- och nedsättningsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eftersom energimarknaderna är svåra att avgränsa från andra råvaru-&lt;br&gt;marknader, och olika delmarknader är starkt inbördes beroende, med&lt;br&gt;stora substitutionsmöjligheter mellan olika eneigivaror och mellan energi&lt;br&gt;och andra råvaror, är det inte överraskande att stora bieffekter uppstår&lt;br&gt;och ökar i styrka allt eftersom energibeskattningen skärps. De mycket&lt;br&gt;höga punktskatterna på eneigi i Sverige har reducerats via ett antal olika&lt;br&gt;bestämmelser, för att förhindra att svenska producenter i alltför hög grad&lt;br&gt;skulle missgynnas i jämförelse med sina utländska konkurrenter. Dessa&lt;br&gt;nedsättningsregler har mildrat energiskattebelastningen för de mest&lt;br&gt;energiintensiva företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka olika icke avsedda eller icke önskvärda effekter har&lt;br&gt;således olika regler införts. Till detta har också kommit de skiftande och&lt;br&gt;delvis oklara avvägningarna mellan miljö-, eneigi- och budgetpolitik.&lt;br&gt;Sammantaget finns ett komplext och svåröverskådligt system av&lt;br&gt;undantags- och modifieringsregler som komplement till den allt högre&lt;br&gt;generella beskattningen. Enligt huvudreglerna rörande nedsättning och&lt;br&gt;avdrag för industri och växthusnäring gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Avdrag får göras för energivaror som förbrukats eller sålts för&lt;br&gt;förbrukning för annat ändamål än energialstring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Vid beräkning av nedsättning av eneigiskatt för industriell tillverk-&lt;br&gt;ning begränsas energi- och koldioxidskatten, efter ansökan hos&lt;br&gt;regeringen, för närvarande till 1,7 % av de tillverkade produkternas&lt;br&gt;försäljningsvärde fritt fabrik. En stor del av skatten på olja ingår&lt;br&gt;dock ej i nedsättningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Vid beräkning av nedsättning av energiskatt för uppvärmning inom&lt;br&gt;växthusnäringen begränsas energiskatten till 15 % av den nominella&lt;br&gt;skattenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningen av energibeskattningen till 1,7 % av omsättningen kan&lt;br&gt;tolkas som att de företag som faller under nedsättningsreglerna egentligen&lt;br&gt;ej betalar en energiskatt utan en extra bolagsskatt baserad på en viss&lt;br&gt;andel av energiförbrukningen. Energiskatten får karaktären av en extra&lt;br&gt;fiskal beskattning av dessa företag som enbart bidrar till att öka&lt;br&gt;kostnaderna och reducera rörelseöverskotten, dvs energiskatten leder&lt;br&gt;inte direkt till snedvridningar i teknologival utan &amp;quot;endast&amp;quot; till att&lt;br&gt;företagen dräneras på rörelsekapital på grund av att de har en hög&lt;br&gt;energikostnad. Eftersom detta leder till lägre expansionstakt inom den&lt;br&gt;energitunga basindustrin kommer dock &amp;quot;teknologivalet&amp;quot; för industrin som&lt;br&gt;helhet att bli mindre energiintensivt än vad det skulle blivit utan den&lt;br&gt;extra skattebelastningen på de eneigiintensiva företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikostnadernas andel av saluvärdet för industrin uppgick i genom-&lt;br&gt;snitt till 2,8 % 1989. Motsvarande siffra för andel av förädlingsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var 6,4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett antal branscher utgör emellertid energikostnaderna en betydligt&lt;br&gt;större andel. Andelen är störst i gruvor och mineralbrott, där ca 9 % av&lt;br&gt;förädlingsvärdet utgörs av kostnader för energi, och i massa- och&lt;br&gt;pappersindustrin, där motsvarande siffra uppgår till ca 8 %. I del-&lt;br&gt;branscher och på vissa arbetsställen förekommer ännu högre siffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1990/91 beräknades skattenedsättningen uppgå till ca&lt;br&gt;900 miljoner kronor. Industrins faktiska energi skatteinbetalningar, dvs&lt;br&gt;när hänsyn tagits till nedsättning, avdragsmöjligheter samt undantag från&lt;br&gt;skatteplikt, uppgick till ca 6 miljarder kr. budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den yrkesmässiga växthusodlingen är också en mycket energikrävande&lt;br&gt;och energiintensiv verksamhet. Energikostnaden utgör i allmänhet mellan&lt;br&gt;15 och 25 % av den totala produktionskostnaden i företag med året-runt—&lt;br&gt;produktion. Den genomsnittliga energiskattebelastningen, efter nedsätt-&lt;br&gt;ning med 85 %, är 2,4 %. Värdet av nedsättningen av energiskatt vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling uppskattas till ca 90 milj.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Energibeskattningen i andra länder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om energibeskattningens utformning i andra länder, särskilt när&lt;br&gt;det gäller beskattningen av näringslivet, är central för frågeställningarna&lt;br&gt;i denna utredning. Av särskild vikt är utvecklingen inom EG. Följande&lt;br&gt;huvuddrag kan urskiljas när det gäller energibeskattning i andra länder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;I regel är energivaroma belagda med mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Industrins användning av elenergi beskattas endast undantagsvis.&lt;br&gt;Detsamma gäller växthusnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;I flertalet länder förekommer - vid sidan av mervärdeskatten -&lt;br&gt;acciser (punktskatter) på eldningsoljor. Endast Danmark och Italien&lt;br&gt;har högre punktskatt på olja än Sverige. I Danmark gäller emellertid&lt;br&gt;att näringslivet har avdragsrätt inom mervärdeskattesystemet även för&lt;br&gt;accisema. I andra länder ligger accisema på mycket lägre nivåer än&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Samtliga länder i Västeuropa har höga acciser på bensin. I Nord-&lt;br&gt;amerika är drivmedelsbeskattningen låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Miljörelaterade pålagor för olika bränslen förekommer endast&lt;br&gt;undantagsvis, även om införandet av sådana diskuteras inom flera&lt;br&gt;länder liksom inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Är energiskatter lämpliga?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig slutsats från teorin för optimal beskattning är att det i&lt;br&gt;allmänhet (med undantag för beskattning av lägesräntor) är ineffektivt att&lt;br&gt;beskatta insatsfaktorer som används i produktionen av andra varor.&lt;br&gt;Sådana skatter innebär att användaren av en beskattad insatsvara betalar&lt;br&gt;ett pris som är skilt från det pris som producenten erhåller, vilket leder&lt;br&gt;till en ineffektiv allokering av produktiva resurser. Neutraliteten i&lt;br&gt;utrikeshandeln upphävs, och beskattningen utgör ett försök att beskatta&lt;br&gt;utländska konsumenter. Dessa är ofta priskänsliga och kan därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förväntas övervältra skatterna på högskattelandets konsumenter. Denna Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;övervältring tar sig uttryck i, en av skattesystemet betingad, omlokali- Bilaga 1:5.1&lt;br&gt;sering av investeringar och andra produktiva resurser från högskattelän-&lt;br&gt;der till lågskatteländer, samt internt inom landet en omfördelning av&lt;br&gt;resurser från mera produktiva till mindre produktiva sektorer. Det&lt;br&gt;betyder - förenklat uttryckt - att den totala kaka som produceras i&lt;br&gt;högskatteekonomin, blir mindre än vad den annars skulle ha blivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionsskatter har också effektivitetskostnader, men dessa är i&lt;br&gt;allmänhet betydligt lägre eftersom konsumenternas rörlighet och därmed&lt;br&gt;valmöjlighet i allmänhet är mera begränsad än företagens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av arbetskraft som insatsfaktor skiljer sig härvidlag från&lt;br&gt;övriga insatsfaktorer, eftersom en skatt på arbetskraft i stor utsträckning&lt;br&gt;övervältras på lönerna, varför de totala lönekostnaderna knappast&lt;br&gt;påverkas på lång sikt av en arbetskraftsbeskattning. Vid given tillgång på&lt;br&gt;arbetskraft i en ekonomi kommer konkurrensen om denna att på lång sikt&lt;br&gt;resultera i ett jämviktspris inklusive löneskatter. Detta utesluter inte att&lt;br&gt;höjda löneskatter på kort sikt har en kostnadshöjande verkan, eller att en&lt;br&gt;sänkning av löneskatter kan utnyttjas för att påverka kostnadsläget i en&lt;br&gt;ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av en sänkning av eneigibeskattningen är dock av annan&lt;br&gt;karaktär med klart positiva effekter på ekonomins utbudssida pä såväl&lt;br&gt;kort som lång sikt. En sänkning av energibeskattningen har därför&lt;br&gt;karaktären av en utbudspolitisk åtgärd för att såväl bromsa en förväntad&lt;br&gt;utflyttning av svensk industri som att stimulera till ökade investeringar&lt;br&gt;i Sverige. Sannolikheten för att skattesänkningen övervältras i högre&lt;br&gt;löner är låg. Däremot indikerar modellberäkningar, som utredningen&lt;br&gt;refererar, att vedprisema kan förväntas öka något, men samtidigt kan&lt;br&gt;detta förväntas leda till ett högre utbud av vedråvara till en expanderande&lt;br&gt;skogsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur samhällsekonomisk synvinkel gäller således att beskattning av&lt;br&gt;energi som insatsvara i industrin utgör en relativt dyr skatteform,&lt;br&gt;speciellt jämfört med en generell konsumtionsbeskattning men också&lt;br&gt;jämfört med en beskattning av energi i konsumentledet. En särskild&lt;br&gt;beskattning av eneigi som insatsfaktor i produktionen måste därför&lt;br&gt;motiveras på annat sätt. I direktiven anges dels miljöpolitiska målsätt-&lt;br&gt;ningar, dels incitamenten för eneigihushållning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Miljörelaterade skatter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kopplingen mellan energianvändning och miljöeffekter är ofta stark, och&lt;br&gt;i motsats till beskattning av bränslen och el finns det principiella&lt;br&gt;aigument för att utnyttja skatter för att påverka utsläppen av miljöskad-&lt;br&gt;liga ämnen i samband med energikonsumtion. Avgifterna på svavel och&lt;br&gt;kväveutsläpp är därför naturliga inslag i en effektiv miljöpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i Sverige införda koldioxidskatten har dock en annan karaktär. För&lt;br&gt;det första handlar det om ett äkta globalt (och i tiden osäkert) miljöpro-&lt;br&gt;blem, nämligen växthuseffekten, som endast kan lösas genom en bred&lt;br&gt;internationell samverkan och som ytterst maiginellt påverkas av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ensidig svensk beskattning. Ull en del kan koldioxidutsläpp reduceras&lt;br&gt;genom övergång till andra energislag, dock saknas idag lönsamma&lt;br&gt;teknologier för separation och lagring av koldioxid. En ensidig svensk&lt;br&gt;beskattning är endast styrande i så motto att utsläppen från svenska källor&lt;br&gt;minskar (till följd av utflyttning av industrier). De globala utsläppen&lt;br&gt;reduceras emellertid inte. I den bemärkelsen är skatten att betrakta som&lt;br&gt;fiskal, något som även understryks av nuvarande tillämpning av&lt;br&gt;nedsättningsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Effektiv hushållning med energi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven ska utredningen utforma sina förslag så att de också&lt;br&gt;stimulerar till energihushållning. Jag tolkar direktiven på så sätt att med&lt;br&gt;energihushållning avses en samhällsekonomiskt optimal avvägning mellan&lt;br&gt;användningen av energi och andra produktionsfaktorer inom industrin och&lt;br&gt;växthusnäringen. Ur samhällsekonomisk synvinkel är nämligen distink-&lt;br&gt;tionen mellan energihushållning och energisparande viktig. En effektiv&lt;br&gt;resurshushållning definieras då som den avvägning mellan användningen&lt;br&gt;av samtliga resurser som ger högst utbyte i termer av total faktorproduk-&lt;br&gt;tivitet och potentiell välfärd. En effektiv energihushållning är således&lt;br&gt;avhängigt användningen av andra resurser, dvs den optimala energi-&lt;br&gt;användningen är en funktion av den relativa knappheten på samtliga&lt;br&gt;produktionsfaktorer, energi, arbete, kapital och råvaror. En överdriven&lt;br&gt;resursinsats för att åstadkomma energisparande är dålig resurshushåll-&lt;br&gt;ning. Det frågan egentligen gäller är närmast om företag är mindre&lt;br&gt;rationella i sin energianvändning än i sin kapital-, råvaru-, eller&lt;br&gt;arbetskraftsanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga produktivitetsdelegationen (SOU 1991:82) har framförallt&lt;br&gt;koncentrerat sitt intresse på hur effektivt företagen utnyttjar arbetskraft&lt;br&gt;och kapital. Det visar sig, som man kanske kunde förvänta sig, att&lt;br&gt;företagen inte utnyttjar sin arbetskraft och sitt kapital fullständigt&lt;br&gt;rationellt. Andra analyser visar att företagen också skulle kunna&lt;br&gt;rationalisera användningen av råvaror inom många områden. Det saknas&lt;br&gt;dock därvid belägg för att hävda att företagen skulle vara mindre&lt;br&gt;rationella i sin energianvändning än i sin användning av andra produk-&lt;br&gt;tionsfaktorer. Vidare finns det lite som talar för att Sveriges problem,&lt;br&gt;med den långsamma utvecklingen av arbetsproduktiviteten och den låga&lt;br&gt;kapital- och råvaruproduktiviteten, skulle kunna lösas genom ökade&lt;br&gt;skatter för att få mera sparstimulerande priser på arbetskraft, kapital och&lt;br&gt;råvaror. Min slutsats är därför att skatter som incitament till energihus-&lt;br&gt;hållning inom industrisektorn snarast leder till en samhällsekonomisk&lt;br&gt;kostnad i termer av alltför låg kapital- råvaru- och arbetsproduktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När emissionerna av svavel- och kvävedioxider redan beskattas är det&lt;br&gt;egentligen endast koldioxiden som skulle kunna motivera en speciell&lt;br&gt;beskattning av fossila bränslen. Konsekvenserna av att låta en extrem&lt;br&gt;svensk koldioxidbeskattning verkligen få en styreffekt på det svenska&lt;br&gt;näringslivet skulle bli en kraftig utslagning av den bränsleintensiva&lt;br&gt;industrin med en omlokalisering av produktionen till andra länder med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ofta lägre energiproduktivitet i denna typ av produktion. Globalt skulle Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;koldioxidutsläppen sannolikt öka (om än marginellt), och eftersom Bilaga 1:5.1&lt;br&gt;koldioxidproblemet är globalt framstår därför en sådan politik inte endast&lt;br&gt;som mycket dyrbar för landet, utan dessutom som motverkande sitt eget&lt;br&gt;syfte. En effektiv politik för begränsning av koldioxidutsläpp kräver en&lt;br&gt;bred internationell uppslutning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Energibeskattningens effekter på svensk ekonomi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige är ett litet land som för sin välfärd är synnerligen beroende av&lt;br&gt;sin utrikeshandel. De energiintensiva och exportberoende förädlingsked-&lt;br&gt;jorna, som baseras på malmen och skogen, är starkt känsliga för&lt;br&gt;energibeskattningen. Efterfrågan på dess produkter är i allmänhet mycket&lt;br&gt;priskänslig. Svenska exportörer dominerar sällan marknaderna som&lt;br&gt;prisledare, utan får oftast agera som pristagare på marknader med hård&lt;br&gt;konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den utländska efterfrågan på ett lands exportvaror är mycket&lt;br&gt;prisokänslig både på kort och lång sikt blir snedvridningarna av en&lt;br&gt;råvaru- eller energiskatt små. Omvänt kan det uttryckas som så att det&lt;br&gt;föreligger betydande förutsättningar att beskatta konsumenterna i andra&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om å andra sidan priskänsligheten är hög i utlandet på ett lands&lt;br&gt;exportvaror är förhållandet det omvända. En råvaruskatt innebär här att&lt;br&gt;landet genom en ofördelaktig skattepolitik (råvaru- eller energibeskatt-&lt;br&gt;ning) försämrar sina komparativa fördelar och avhänder sig potentiella&lt;br&gt;marknadsandelar på exportmarknaderna. Empiriskt är också detta fall det&lt;br&gt;mest relevanta; det är sällan som ett litet land med framgång lyckas&lt;br&gt;beskatta andra länder, särskilt inte under någon längre tid. Skatterna&lt;br&gt;kommer därför att i sista ändan få betalas av de inhemska konsumenterna&lt;br&gt;via ett lägre utrymme för reallöneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa teoretiska resonemang får också ett starkt stöd i empiriska&lt;br&gt;analyser av energibeskattningens effekter på svensk industri. Resultaten&lt;br&gt;av s.k. allmänna jämviktsanalyser indikerar att ett avskaffande av&lt;br&gt;punktskatterna på eneigi skulle resultera i en produktionsökning i&lt;br&gt;industrin, framförallt inom basindustrin, med ca 20 miljarder kr. i 1991&lt;br&gt;års prisnivå motsvarande en sysselsättningsökning, med regionalt&lt;br&gt;gynnsam fördelning, i industrin på ca 10 000 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver kvantitativt beräkningsbara effekter tillkommer också effekter&lt;br&gt;av beskattningen, som inte lika direkt låter sig uppskattas i siffror, men&lt;br&gt;som ändå kan representera betydande effektivitetsförluster. Osäkerheten&lt;br&gt;om framtida energipolitik och energiskatter torde ha varit en nog så&lt;br&gt;väsentlig faktor i beslutsöverväganden rörande investeringslokalisering&lt;br&gt;under senare år som faktiska nivåer på dessa storheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens nedsättningsregler på energiskatteområdet bidrar givetvis till att&lt;br&gt;mildra effektivitetsförlusterna av energibeskattningen. Samtidigt skapar&lt;br&gt;emellertid systemet av diskretionära särbestämmelser i sig osäkerhet om&lt;br&gt;framtida kostnadsnivåer och konkurrensvillkor. I tillägg till marknads-&lt;br&gt;riskerna ska också politikriskerna beaktas. Förväntade variationer i de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare torde ofta vara av större betydelse för den framtida lönsamheten&lt;br&gt;av en investering än förväntade variationer i framtida faktorpriser&lt;br&gt;exklusive skatter och andra politikingripanden. Det är knappast överrask-&lt;br&gt;ande om lokaliseringsvalet vid investeringar starkt påverkas av såväl&lt;br&gt;nivån på energibeskattningen som stabiliteten i spelreglerna inom&lt;br&gt;energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den successiva höjningen av de svenska energiskatterna har&lt;br&gt;dessa kommit att få en allt större betydelse för produktionskostnaderna&lt;br&gt;och företagens relativa konkurrenssituation på exportmarknader och i&lt;br&gt;konkurrensen med importen. Utöver effekterna för de energitunga&lt;br&gt;branscherna visar det sig speciellt, att de senast beslutade energiskatte-&lt;br&gt;höjningarna lett till att många &amp;quot;nya&amp;quot; företag, t ex inom livsmedelsindu-&lt;br&gt;strin och verkstadsindustrin, fått en kraftigt ökad eneigiskattebelastning.&lt;br&gt;Utredningen har varit i kontakt med ett antal företag, vilka har uteslutit&lt;br&gt;nyinvesteringar i Sverige och överväger, för att överleva, utflyttning av&lt;br&gt;produktionen till länder med lägre energibeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktor som, i viss mån, motverkat alltför tydliga utflyttningsten-&lt;br&gt;denser har varit den tidigare relativt låga allmänna elprisnivån. De&lt;br&gt;senaste våtårens tillfälligt goda tillgång på avkopplingsbara elleveranser&lt;br&gt;till mycket låga, och tidigare skattefria, priser har verkat i samma&lt;br&gt;riktning. A andra sidan gynnas elenergin till den elintensiva industrin&lt;br&gt;prismässigt i många konkurrentländer, medan detta inte sker på samma&lt;br&gt;sätt i Sverige. Dessa förhållanden är emellertid oftast reglerade i&lt;br&gt;konfidentiella kontrakt och framgår inte av ytliga jämförelser av officiella&lt;br&gt;eltariffer. Konkurrenssituationen för många företag i Sverige med&lt;br&gt;elintensiv produktion framstår därför, så vitt man kan bedöma, som&lt;br&gt;ofördelaktig jämfört med andra konkurrentländer (Nordamerika, Norge,&lt;br&gt;Tyskland, Frankrike m m). Den allmänna svenska prisnivån för elenergi&lt;br&gt;torde, om kärnkraften bibehålls, dock i stort sett kunna komma att bestå&lt;br&gt;tills en mera omfattande integrering kommer till stånd mellan de&lt;br&gt;skandinaviska och kontinentala elmarknaderna. Långsiktiga principer för&lt;br&gt;energibeskattningen bör dock baseras på förutsättningen om en framtida&lt;br&gt;utjämning av elpriserna i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handelspolitiken och nedsättningsreglerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En av de främsta orsakerna till att en översyn av nedsättningsreglerna&lt;br&gt;inom energibeskattningen ansetts som starkt angelägen är just de problem&lt;br&gt;dessa nedsättningsregler lett till i handelspolitiken - problem som&lt;br&gt;successivt accentuerats speciellt för svensk stålindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avtalspart har Sverige bl a åtagit sig att följa vissa riktlinjer vad&lt;br&gt;gäller utnyttjandet av subventioner och andra statliga stödåtgärder. GATT&lt;br&gt;ställer upp relativt vida ramar för ett stort antal länder i världen, medan&lt;br&gt;EFTA-avtalet liksom frihandelsavtalen med EG innehåller förhållandevis&lt;br&gt;långtgående regler för ett begränsat antal länder i Europa. Genom att&lt;br&gt;Sverige sannolikt kommer att bli fullvärdig medlem i den europeiska&lt;br&gt;gemenskapen underställs Sverige därtill direkt EG:s interna bestämmel-&lt;br&gt;ser. Framförallt syftar regelsystemen till att förhindra att subventioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra stödåtgärder används, på ett sådant sätt att förutsättningarna&lt;br&gt;för internationell handel snedvrids och hämmas. Därtill skärps nu'&lt;br&gt;regelsystemen eller dessas tillämpningar i syfte att begränsa konkurrens-&lt;br&gt;snedvridande statsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är av särskilt intresse för denna utredning är just reglerna för&lt;br&gt;nedsättning av den energiintensiva industrins energibeskattning, vilka kan&lt;br&gt;uppfattas som subventioner via avvikelser från en generell skattenorm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En subvention föreligger i allmänhet då viss verksamhet åtnjuter en&lt;br&gt;skattenedsättning i förhållande till vad som gäller generellt (tax conces-&lt;br&gt;sion). Undantag från generella skatter är att betrakta som subventioner&lt;br&gt;och därmed otillåtna och oförenliga med våra handelspolitiska förpliktel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen i utredningen visar att de nuvarande svenska nedsättnings-&lt;br&gt;reglema, såvitt man nu kan bedöma, kommer att falla inom definitionen&lt;br&gt;av otillåtna stödåtgärder såväl vad gäller GATT som EG. Enligt&lt;br&gt;utredningens uppfattning kan man således inte längre bibehålla nuvarande&lt;br&gt;system för nedsättning av energiskatter. Dessa nedsättningsregler har&lt;br&gt;också alltmer kommit att uppmärksammas i viktiga konkurrentländer, och&lt;br&gt;inom vissa branscher är oron djup för vad ett bibehållande av nuvarande&lt;br&gt;nedsättningsregler skulle kunna komma att innebära i form av handels-&lt;br&gt;politiska motåtgärder från andra länders sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu eneigibeskattningen måste reformeras är det angeläget att ett&lt;br&gt;nytt skattesystem är förenligt såväl med GATT-reglema som med utveck-&lt;br&gt;lingen inom EG. Detta gäller i första hand industrin (SNI 2 och 3), men&lt;br&gt;kan på sikt också gälla jordbruket inkl växthusnäringen (SNI 1). Även&lt;br&gt;om växthusnäringen ännu inte erfarit några handelspolitiska problem med&lt;br&gt;nuvarande nedsättningsregler kan sådana mycket väl uppstå i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Harmoniseringen av energibeskattningen inom EG&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett huvudkrav på ett nytt energiskattesystem är att det ansluter till&lt;br&gt;utvecklingen inom EG. Inom EG bedrivs f n ett omfattande arbete med&lt;br&gt;att samordna de indirekta skattesystemen och, åtminstone delar av,&lt;br&gt;miljöpolitiken. Arbetet vad gäller den indirekta beskattningen, som hittills&lt;br&gt;resulterat i direktivförslag från kommissionen samt vissa principbeslut&lt;br&gt;men hittills utan bindande direktiv, omfattar såväl skattesystemens&lt;br&gt;utformning, vad gäller skattebaser och system för uppbörd, kontroll m&lt;br&gt;m, som förslag på miniminivåer för mervärdeskatten liksom för vissa&lt;br&gt;skattebelagda varugrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hela det indirekta skatteområdet, dvs mervärdeskatt, punktskatter&lt;br&gt;och vägtrafikskatt, finns nu direktivförslag från kommissionen och en&lt;br&gt;kompromissuppgörelse mellan finansministrarna om harmonisering av de&lt;br&gt;indirekta skatterna (24 juni 1991). För punktskatterna föreslås inte någon&lt;br&gt;övergångsperiod (som för mervärdeskatten), utan tanken är att ett&lt;br&gt;definitivt system ska träda i kraft 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det aktuella arbetet inom EG på harmoniseringen av&lt;br&gt;punktskatterna enades ministerrådet i juni 1991 om att överge idén om&lt;br&gt;skatteintervall för diesel och eldningsoljor och istället låta kommissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under hösten utarbeta direktiv som enbart innehåller minimiskattesatser&lt;br&gt;för alla mineraloljeprodukter. För bensin finns även de sedan tidigare&lt;br&gt;föreslagna målskattesatsema, som länderna på sikt bör sträva efter att&lt;br&gt;anpassa sig till. En minimiskattenivå för tung eldningsolja på ca 100&lt;br&gt;kronor per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; kommer därvid att etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är hur olika miljöskatter ska kunna tillämpas inom&lt;br&gt;ramen för den gemensamma marknaden. Här föreligger nu ett första&lt;br&gt;förslag, som har lämnats till ministerrådet, om åtgärder mot klimatpåver-&lt;br&gt;kan, som kommissionen enades om i september 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om motsättningarna inom EG är stora synes en viss konsensus&lt;br&gt;föreligga om en kombinerad energi- och CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-beskattning med en&lt;br&gt;skattenivå på 3 USD per fat olja (motsvarande ca 130 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) att&lt;br&gt;införas 1993. Enligt förslagstexten ska skatten sedan höjas successivt till&lt;br&gt;nivån 10 USD (ca 420 kr.) som slutmål år 2000. Eneigiskattedelen anges&lt;br&gt;till högst 50 %. Eftersom det endast föreligger ett första principförslag&lt;br&gt;är osäkerheten stor, och förslaget är på många punkter oklart exempelvis&lt;br&gt;vad gäller behandlingen av den energiintensiva industrin. EG-kommis-&lt;br&gt;sionens principförslag om energi- och CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-skatter tar nämligen upp&lt;br&gt;möjligheten till skydd för vissa konkurrensutsatta energiintensiva&lt;br&gt;branscher, samt skattebefrielse för fömybara energikällor och för&lt;br&gt;bränslen som används som råvaror, utan att i detalj gå in på hur sådana&lt;br&gt;avsteg ska konstrueras. Kommissionen har av miljöministrarna fått i&lt;br&gt;uppdrag att utarbeta ett mer utförligt förslag om en kombinerad eneigi-&lt;br&gt;och koldioxidskatt till ministerrådet före 1991 års utgång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning måste energiskattepolitiken ses som en del av den&lt;br&gt;långsiktiga tillväxtpolitiken, och reformeringen av denna bör således inte&lt;br&gt;leda till att ytterligare förvärra Sveriges långsiktiga produktivitetspro-&lt;br&gt;blem. Detta innebär att samhällsekonomiska effektivitetsaspekter bör ges&lt;br&gt;stor tyngd vid en reformering av energibeskattningen. Denna tillhör&lt;br&gt;enligt utredningens uppfattning de för samhällsekonomin mest skadliga&lt;br&gt;skatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att klara konkurrensen om investeringarnas lokalisering i en framtida&lt;br&gt;integrerad världsekonomi med stor rörlighet för realkapital, teknologi och&lt;br&gt;management kommer att vara av avgörande betydelse för den långsiktiga&lt;br&gt;produktivitetsutvecklingen och därmed löne- och standardutvecklingen för&lt;br&gt;ett enskilt land eller - i ett framtida gränslöst Europa - enskilda&lt;br&gt;regioner. Denna konkurrens utgör en stark begränsning på enskilda&lt;br&gt;länders möjligheter att beskatta näringslivet. Möjligheterna till &amp;quot;skatte-&lt;br&gt;flykt&amp;quot; genom omlokalisering av realkapital ökar successivt. Tillkomsten&lt;br&gt;av nya &amp;quot;NIC-länder&amp;quot; i Östeuropa skärper ytterligare konkurrensen om&lt;br&gt;realkapitalet - och försämrar Sveriges konkurrensläge också när det&lt;br&gt;gäller arbetsintensiv produktion. Arbetskraften är i hög grad regionalt&lt;br&gt;bunden och är den som får bära bördan av en misslyckad konkurrens-&lt;br&gt;eller skattepolitik, medan realkapitalet söker sig till de områden där&lt;br&gt;avkastningen efter skatt är högst. Enligt min uppfattning har den svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energibeskattningen nått en sådan nivå att den, i kombination med en&lt;br&gt;mobilitetshöjande strukturomvandling på ägarsidan, kan förväntas leda till&lt;br&gt;gradvis utflyttning från Sverige av såväl delar av den tunga industrin som&lt;br&gt;kostnadskänsliga företag inom andra branscher. En ökad internationaliser-&lt;br&gt;ing och utländskt ägande i företagen leder till ökad information om&lt;br&gt;relativa produktivitets- och kostnadsskillnader och underlättar omlokali-&lt;br&gt;seringar av produktion mellan länder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Energiskattemodeller&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vilka tänkbara modeller kan då övervägas när det gäller den framtida&lt;br&gt;energibeskattningen? Det är främst fyra modeller som a priori framstår&lt;br&gt;som aktuella:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) &amp;nbsp;Att behålla nuvarande skattesatser men avskaffa nedsättningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;&amp;quot;Växthusmodellen&amp;quot; med generell nedsättning med viss procentsats för&lt;br&gt;vissa branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) &amp;nbsp;Att avskaffa nuvarande energibeskattning för industri och växthus-&lt;br&gt;näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) EG-harmoni sering med låga bränsleskatter och ingen elskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett isolerat avskaffande av nedsättningsreglerna i energibeskattningen&lt;br&gt;framstår enligt utredningens uppfattning som orimligt medhänsyn till de&lt;br&gt;sannolikt mycket höga kostnaderna för samhällsekonomin som en sådan&lt;br&gt;åtgärd skulle leda till i form av utslagning och omlokalisering till andra&lt;br&gt;länder av tung svensk industri. Energisparandet i Sverige skulle&lt;br&gt;visserligen stimuleras men på bekostnad av en god hushållning såväl med&lt;br&gt;eneigi som andra resurser. Globalt skulle koldioxidutsläppen sannolikt&lt;br&gt;öka - om än maiginellt. De inhemska snedvridningseffektema skulle&lt;br&gt;ytterligare förstärkas, och strävandena att förbättra produktivitetsutveck-&lt;br&gt;lingen i den svenska ekonomin motverkas. Detta alternativ kan därför&lt;br&gt;avföras från fortsatta överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Växthusmodellen&amp;quot; uppfyller kraven på administrativ enkelhet, men&lt;br&gt;den har flera nackdelar. Ur samhällsekonomisk effektivitetssynpunkt har&lt;br&gt;den en hög grad av godtycke över sig. Vidare är en modell med differen-&lt;br&gt;tierad nedsättning mellan olika branscher inom industrin inte förenlig&lt;br&gt;med våra handelspolitiska förpliktelser. Eftersom växthusmodellen så&lt;br&gt;tydligt anknyter till dagens system, och eftersom det är enkelt att&lt;br&gt;förändra procentnivåer, skulle den knappast bidra till att stabilisera&lt;br&gt;förväntningsbildningen. Den skulle i hög grad representera en fortsättning&lt;br&gt;på den diskretionära energiskattepolitik som kännetecknat Sverige under&lt;br&gt;de senaste decennierna. Industri- och handelspolitiskt har detta förslag&lt;br&gt;uppenbara nackdelar. Enligt min uppfattning bör därför även detta förslag&lt;br&gt;avföras från diskussionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje alternativet med ett fullständigt avskaffande av beskattningen&lt;br&gt;av eneigi (dock utan att detta berör svavelskatten eller kväveoxidavgiften)&lt;br&gt;som insatsfaktor i industrin och växthusnäringen, framstår däremot ur&lt;br&gt;samhällsekonomisk synvinkel som mycket attraktivt med klart positiva&lt;br&gt;effekter på tillväxttakten i den svenska ekonomin. Administrativt skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det innebära en stor förenkling. Statsfinansiellt innebär det ett bortfall av&lt;br&gt;energi- och koldioxidskatt på drygt 5 miljarder kronor. (Netto blir dock&lt;br&gt;bortfallet för statskassan mindre när man beaktar effekterna på andra&lt;br&gt;skattebaser samt dynamiska effekter.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen med fullständig nedsättning är dock inte helt förenlig med&lt;br&gt;EG:s krav på minimiskattesatser och heller inte förenlig med EG:s&lt;br&gt;aviserade särskilda energi- och koldioxidbeskattning. Det skall dock&lt;br&gt;noteras att en fullständig nedsättning skulle innebära en anpassning såväl&lt;br&gt;till dagens danska förhållanden som till skatteförhållandena i vissa andra&lt;br&gt;konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;EG-harmonisering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En EG-harmonisering framstår, av givna orsaker, också som ett mycket&lt;br&gt;attraktivt alternativ. Huvudproblemet med detta alternativ är att dess&lt;br&gt;exakta innebörd ännu är oklar. Med hänsyn till att stor oklarhet råder om&lt;br&gt;när denna osäkerhet kommer att upplösas (enligt vissa bedömare kan det&lt;br&gt;dröja mellan 1 och 2 år), och med beaktande av det angelägna i en&lt;br&gt;skyndsam reformering av energibeskattningen utifrån bl a handelspoli-&lt;br&gt;tiska motiv, anser jag det i denna modell rimligt att föreslå alternativet&lt;br&gt;med en reformerad bränslebeskattning motsvarande, initialt, 3 USD per&lt;br&gt;fat olja, dvs 1993-nivån i EG-förslaget i avvaktan på utvecklingen inom&lt;br&gt;EG. Jag förutsätter att skattenivån sedan anpassas till utvecklingen inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utifrån EG-förslaget beräknade skattenivåerna anges i tabell 8.1.&lt;br&gt;Jag har här utgått från att alla fossila bränslen, dvs eldningsoljor, kol,&lt;br&gt;naturgas och gasol, belastas med skatt. Statsfinansiellt innebär förslaget&lt;br&gt;ett skattebortfall på totalt ca 4 miljarder kr. brutto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fossilbaserad elproduktion kan komma att beskattas i framtiden, men&lt;br&gt;formerna för detta, bl a med hänsyn till kravet på öppnare elmarknader,&lt;br&gt;är idag mycket oklara. Detsamma gäller för den diskuterade beskatt-&lt;br&gt;ningen av kärnkraft och vattenkraft. I avvaktan på att utvecklingen inom&lt;br&gt;EG klarnar föreslår jag därför ingen speciell skatt på el. Detta är också&lt;br&gt;konsistent med förhållandena i de flesta konkurrentländer såväl inom som&lt;br&gt;utom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undgå snedvridningar inom industrin bör motsvarande&lt;br&gt;skattenivå tillämpas på bränsleinsatsen i fj ärrvärmen för den § ärrvärme&lt;br&gt;som levereras till industrier och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-förslaget lämnas utrymme för att vissa undantag kan komma i&lt;br&gt;fråga. Det torde bl a gälla att energi som råvara inom industrin skulle&lt;br&gt;undantas från beskattning, vilket jag här utgår ifrån. Konsekvenserna för&lt;br&gt;t ex den petrokemiska industrin och stålindustrin skulle eljest bli&lt;br&gt;orimliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att energi- och koldioxidbeskattningen verkligen&lt;br&gt;införs inom EG, och att den (vilket inte är självklart) tillämpas på&lt;br&gt;växthusnäring och industri, är det utredningens uppfattning att denna&lt;br&gt;modell leder till rimliga internationella konkurrensvillkor för den svenska&lt;br&gt;industrin och växthusnäringen - även om det kvarstår en viss snedvrid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning visavi andra handelspartners. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom växthusnäringen utgör en del av jordbrukssektorn är denna Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektor mindre problematisk ur handelssynpunkt, och en skattebefrielse av&lt;br&gt;växthusnäringen torde i varje fall inte, inom de närmaste åren, leda till&lt;br&gt;några problem när det gäller GATT-reglema. Däremot kan problem&lt;br&gt;komma att uppstå i samband med ett EG-medlemskap. Enligt utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning finns det starka skäl att överväga att inkludera hela&lt;br&gt;sektorn jordbruk m m (SNI 1) i en nyeneigiskattemodell. Jordbrukets&lt;br&gt;avreglering och sänkta gränsskydd utgör ett motiv för att inkludera hela&lt;br&gt;jordbrukssektorn, även om nedsättningen framförallt har betydelse för&lt;br&gt;växthusnäringen. Gränsdragningsproblemen mellan jordbruks- och&lt;br&gt;livsmedelssektorn kan också förväntas öka i samband med jordbrukets&lt;br&gt;fortsatta avreglering och avmonopoliseringen av livsmedelsindustrin.&lt;br&gt;Denna kan förväntas resultera i mera småskalig livsmedelsproduktion i&lt;br&gt;direkt kombination med jordbruksdrift med ökade gränsdragningsproblem&lt;br&gt;mellan jordbruk och industriell verksamhet. Dessa gränsdragningspro-&lt;br&gt;blem kan t ex gälla klassificeringen av gårdstorkar, gårdsslakterier,&lt;br&gt;gårdsmejerier och gårdssågverk och kanske också intensiv kött- eller&lt;br&gt;äggproduktion. Med en kraftig skillnad i energibeskattningen för jordbruk&lt;br&gt;och livsmedelsindustri ökar incitamenten att få verksamhet klassificerad&lt;br&gt;som industriell tillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också övervägt möjligheterna att inkludera el- och&lt;br&gt;värmeproduktionssektom (SNI 4) i modellen, men avstått härifrån. Även&lt;br&gt;om en översyn av beskattningen för denna sektor kan synas mycket&lt;br&gt;angelägen, finns det starka skäl att avvakta utvecklingen mot en&lt;br&gt;avreglerad energimarknad inom EG, samt vad som händer beträffande&lt;br&gt;EG-kommissionens skatteförslag, ytterligare någon tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snedvridningseffektema i andra delar av näringslivet torde vara av&lt;br&gt;relativt begränsad omfattning, varför jag avstår från att förorda någon&lt;br&gt;förändring härvidlag, bl a med hänsyn till de statsfinansiella konsekvens-&lt;br&gt;erna. Med undantag för transportsektorn, som knappast berörs av&lt;br&gt;förslaget, är de aktiviteter det här gäller relativt hårt nationellt bundna,&lt;br&gt;varför effektivitetsförlusterna inte torde skilja sig så mycket från de som&lt;br&gt;uppstår i hushållssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En EG-harmonisering skulle med stor sannolikhet bidra till en påtaglig&lt;br&gt;stabilisering av förväntningsbildningen ifråga om den framtida energi-&lt;br&gt;skattepolitiken, bromsa utflyttningen och gynnsamt påverka företagens&lt;br&gt;incitament att investera i Sverige. Stabiliteten i spelreglerna torde&lt;br&gt;härvidlag vara av större betydelse än mindre variationer i skattenivåerna.&lt;br&gt;Det är försäkringar om att den framtida energiskatteutvecklingen kommer&lt;br&gt;att följa utvecklingen inom EG som bidrar till att stabilisera förväntning-&lt;br&gt;arna och påverka industriklimatet. Jag ser en sådan stabilisering av&lt;br&gt;förväntningsbildningen som mycket angelägen efter de senaste decennier-&lt;br&gt;nas kortsiktiga svängningar och frekventa politikomläggningar, vilka lett&lt;br&gt;till många investeringsmisslyckanden såväl inom energiproduktionssek-&lt;br&gt;tom som inom övriga delar av näringslivet. Medan kostnaderna för&lt;br&gt;sådana felinvesteringar inom energiproduktionssektom i många fall&lt;br&gt;kunnat övervältras på konsumenterna genom högre energipriser gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte detta inom konkurrensutsatta sektorer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör valet av modell baseras på de långsiktiga Bilaga 1:5.1&lt;br&gt;konsekvenserna av respektive alternativ och speciellt alternativens&lt;br&gt;effekter på förväntningsbildningen. Med det senare avser jag framförallt&lt;br&gt;alternativens grad av robusthet med avseende på tillfälliga svängningar&lt;br&gt;i energi- och miljöpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reformerad energibeskattning kommer också att kunna bidra till att&lt;br&gt;mildra den dagsaktuella kostnadskrisen inom svensk industri. Jämfört&lt;br&gt;med en sänkning av arbetsgivaravgifterna, har en sänkning av energi-&lt;br&gt;skatterna inte endast kortsiktigt gynnsamma effekter utan därtill mycket&lt;br&gt;påtagligt långsiktiga sådana, medan det senare inte på samma sätt är&lt;br&gt;fallet med sänkta arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avseende på såväl långsiktiga som kortsiktiga effekter framstår&lt;br&gt;EG-modellen som mycket attraktiv. Denna utgör alltså mitt huvudförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Administrativa aspekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den av mig förordade modellen innebär att punktskatter på bränslen&lt;br&gt;kommer att vara kvar och därmed också de skatteadministrativa problem&lt;br&gt;som är förknippade med redovisning, uppbörd och kontroll. Det existerar&lt;br&gt;för Sveriges vidkommande två tänkbara administrativa modeller, dels&lt;br&gt;särskilda energiskattesatser, dels direkt eller indirekt återföring av&lt;br&gt;energiskatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första av dessa båda modeller innebär helt enkelt att skattesatserna&lt;br&gt;för industri och växthusnäring särskiljs från skattesatserna för övriga&lt;br&gt;sektorer så att något kompletterande system för nedsättning inte krävs.&lt;br&gt;Den andra modellen innebär att skatten avräknas inom ramen för ett&lt;br&gt;förfaringssätt som är generellt i sin tillämpning, t ex av den typ som&lt;br&gt;tillämpas i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system baserat på att olika skattesatser tas ut för energileveranser&lt;br&gt;till olika kundkategorier har den fördelen att skattebördan direkt drabbar&lt;br&gt;rätt skattesubjekt, utan att några skattemedel måste avräknas eller&lt;br&gt;återföras via den statliga skatteadministrationen. Detta system förutsätter&lt;br&gt;dock att leveranserna till industri och växthusnäringen å ena sidan och&lt;br&gt;övriga konsumenter å andra sidan kan särskiljas med en tillräckligt hög&lt;br&gt;grad av precision. När det gäller elenergi fungerar redan idag uppbörden&lt;br&gt;så att skatten differentieras av elleverantören beroende på verksamhets-&lt;br&gt;område. Ett motsvarande förfaringssätt vad gäller naturgas är också&lt;br&gt;tänkbart, medan olika alternativ för skatteuppbörden på andra bränslen&lt;br&gt;diskuteras i kapitel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller indirekt återföring har utredningen funnit det intressant&lt;br&gt;att undersöka det system som tillämpas i Danmark, och som innebär att&lt;br&gt;eneigiskattenedsättningen görs inom ramen för mervärdeskattesystemet.&lt;br&gt;Den allmänna uppfattningen om detta system i Danmark tycks vara att&lt;br&gt;det hittills fungerat väl. Utredningen har studerat den danska nedsätt-&lt;br&gt;ningsmodellen i relation till de krav som ställs på skattesystemet vad&lt;br&gt;gäller systemets omfattning och rätten till nedsättning av de generella&lt;br&gt;skattesatserna. Vidare har utredningen inhämtat RSV:s synpunkter på hur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett system efter dansk förebild skulle fungera i Sverige. Därvid har vissa&lt;br&gt;skillnader påtalats, som övergångsvis skulle försvåra, men inte omöjlig-&lt;br&gt;göra, en tillämpning i Sverige. För det första hanteras punktskatterna på&lt;br&gt;energi resp mervärdeskatten av två olika myndigheter i Sverige, till&lt;br&gt;skillnad från av en gemensam i Danmark. För det andra skulle ett system&lt;br&gt;i Sverige avgränsas till att enbart gälla växthusnäring och industri, till&lt;br&gt;skillnad mot i Danmark där (i stort sett) hela näringslivet är berättigat till&lt;br&gt;nedsättning. För det tredje skulle avdragsrätten begränsas till att endast&lt;br&gt;gälla den del av energiskatten som överstiger &amp;quot;den konkurrensneutrala&lt;br&gt;nivån&amp;quot; och inte vara fullständig som i Danmark. RSV:s uppfattning om&lt;br&gt;dessa faktorer är att de utgör klara invändningar mot ett snabbt införande&lt;br&gt;av ett avräkningssystem av dansk modell i Sverige, medan däremot inga&lt;br&gt;väsentliga hinder finns för ett snabbt genomförande av en beskattnings-&lt;br&gt;modell baserad på ett system med särskilda energiskatter. Ull detta måste&lt;br&gt;läggas den stora osäkerhet som finns om huruvida &amp;quot;momsmodellen&amp;quot; är&lt;br&gt;förenlig med EG:s regelsystem framöver. Jag vill därför förorda att ett&lt;br&gt;system med särskilda energiskatter för industriell verksamhet samt&lt;br&gt;växthusnäring införs baserat på nuvarande organisering av skatteadmini-&lt;br&gt;strationen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Statsfinansiella konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För staten innebär förslagets genomförande ett direkt bortfall av&lt;br&gt;skatteintäkter som beräknas till ca 4 miljarder kronor. När det gäller de&lt;br&gt;totala effekterna på statsbudgeten är problemen att beräkna dessa effekter&lt;br&gt;stora. Kortsiktigt finns en osäkerhet som ligger i att bedöma hur stor del&lt;br&gt;av de sänkta energiskatterna som återförs till statskassan i en annan form,&lt;br&gt;som skatt på lön, vinst eller konsumtion. Det beror på hur de &amp;quot;frigjorda&amp;quot;&lt;br&gt;medlen kommer att utnyttjas ute på företagen. Med gällande vinstskatt&lt;br&gt;etc skulle man överslagsmässigt kunna anta att ca 30 % återkommer till&lt;br&gt;statskassan i en eller annan form. Ull detta ska läggas s.k. dynamiska&lt;br&gt;effekter som här ej beaktas. I diskussionen nedan utgår jag emellertid i&lt;br&gt;mina finansieringsförslag från ett behov, kortsiktigt, motsvarande ca 4&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har studerat vilka förändringar inom energiskattesystemet&lt;br&gt;som skulle kunna vara aktuella i syfte att finansiera förslaget. Här vill jag&lt;br&gt;peka på tre möjliga finansieringskällor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;höjning av elskatten för bostäder, service, m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) höjning av skatten på eldningsolja för bostäder, service, m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) höjning av bensinskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 1 redovisas överslagsmässigt vilka effekterna är för statskassan&lt;br&gt;av att höja dessa skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Ökade statsinkomster till följd av förändringar i energiskattesatser för&lt;br&gt;bostäder, service m m samt för bensin&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energislag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjning av skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Effekter för statskassan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 öre/kWh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700 miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eo 1-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 kr/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350-400 miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 öre/1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55-60 miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning har samtliga dessa skatter små snedvridande&lt;br&gt;effekter på resurshushållningen. Regionalpolitiska och fördelningspoli-&lt;br&gt;tiska skäl kan dock tala emot höjningar av bensinskatten. För likformiga&lt;br&gt;höjningar av el- och oljeskatt torde fördelningseffekterna vara små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som diskuteras i avsnitt 4.2 har man inom EG för avsikt att arbeta för&lt;br&gt;höjda bensinskatter genom att målskattesatser angivits som referenspunk-&lt;br&gt;ter. Ett införande av bensinskatter motsvarande EG:s mål skattenivåer&lt;br&gt;skulle generera skatteintäkter i storleksordningen 2 miljarder (beroende&lt;br&gt;på vilken anpassning som skulle uppstå när det gäller val av bensintyp&lt;br&gt;och total bensinförbrukning) och alltså till stor del kunna finansiera&lt;br&gt;utredningens förslag. Enligt min uppfattning bör dock en eventuell&lt;br&gt;förändring av bensinskattens nivå ske i samband med en, sannolikt&lt;br&gt;nödvändig, översyn av hela drivmedelsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudalternativ till finansiering föreslår jag därför en likformig&lt;br&gt;höjning av skatten på el och olja. El och olja konkurrerar inom värmeför-&lt;br&gt;sörjningen, och korspriskänsligheten mellan el och olja är relativt hög.&lt;br&gt;Det finns enligt min uppfattning mycket starka skäl att inte nu förändra&lt;br&gt;konkurrensförhållandet mellan el och olja, speciellt som eneigiomvand-&lt;br&gt;lingssektom (SNI 4) lämnats utanför utredningens överväganden. En&lt;br&gt;eventuell relativprisförskjutning bör därför anstå till en översyn av&lt;br&gt;beskattningen för denna sektor genomförs, vilket lämpligen bör ske när&lt;br&gt;utvecklingen inom EG klarnat. Dessutom skulle en förskjutning i&lt;br&gt;relativpriset mellan el och olja återigen förändra lönsamheten för ett stort&lt;br&gt;antal investeringar i uppvärmningssystem i hushåll och service m m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkret skulle detta innebära en höjning av elskatten med ca 4,5 öre&lt;br&gt;per kWh och oljeskatten med 300 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag påpeka att en finansiering utanför energiskatte-&lt;br&gt;systemet, liksom besparingar, givetvis, skulle kunna utgöra ett fjärde&lt;br&gt;alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag att ett system med särskilda energi- och&lt;br&gt;koldioxidskatter för industri (SNI 2 och 3) och växthusnäring ersätter&lt;br&gt;gällande nedsättningsregler. Jag föreslår vidare att de särskilda energi-&lt;br&gt;och koldioxidskattema anpassas till kommande förhållanden inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s särskilda energi- och koldioxidbeskattning är emellertid ännu inte&lt;br&gt;specificerad vad avser skattesatser eller skattebaser. En fullständig&lt;br&gt;anknytning till dessa nivåer kan därför inte ske innan dessa skattesatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skattebaser är fastlagda. Mot bakgrund av dagens europeiska&lt;br&gt;skattenivåer, EG-kommissionens förslag, förestående förhandlingar om&lt;br&gt;svenskt EG-medlemskap och kravet att åstadkomma rimliga konkurrens-&lt;br&gt;villkor och tillväxtförutsättningar för svensk industri föreslår jag att&lt;br&gt;skatterna inledningsvis sätts till de skattesatser som anges i tabell 2. Skatt&lt;br&gt;på fordonsbränslen berörs inte av utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Utredningens förslag till energiskattesatser för industri och växthus-&lt;br&gt;näring (kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsleslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eldningsolja 1-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kWh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär förändringar i de nuvarande reglerna för&lt;br&gt;avdrag, undantag och nedsättning som har sin tillämpning på industriell&lt;br&gt;verksamhet och växthusodling. Dessa förändringar framgår av bilagda&lt;br&gt;författningsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens lagförslag i betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Konkurrensneutral energibeskattning&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän&lt;br&gt;energiskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 10 § skall betecknas 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att den nya 9 § samt 2, 2 a, 6 , 7, 10, 11, 12, 14, 24, 25 och&lt;br&gt;26 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt utgår icke för inhemska&lt;br&gt;fasta bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt utgår inte heller för elek- Skatt utgår inte för elektrisk&lt;br&gt;trisk kraft, som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kraft, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) framställs inom landet av producent, som förfogar över en instal-&lt;br&gt;lerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt distribuerar elektrisk kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent&lt;br&gt;eller distributör till någon, som inte står i intressegemenskap med produ-&lt;br&gt;centen eller distributören,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) framställs eller förbrukas på lärtyg eller annat transportmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) nyttiggörs inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk&lt;br&gt;kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, transformering&lt;br&gt;eller omformning hos producent eller distributör, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) framställs i ett reservkraftsaggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt utgår inte för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt utgår inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inhemskt framställd metan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;a) metan, som framställs genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biologiska processer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) naturgas, som bortgår till följd av förluster vid transport eller&lt;br&gt;omformning hos producent eller distributör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) stadsgas, bensin eller gasol som används för framställning av&lt;br&gt;stadsgas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) flygfotogen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) jetbensin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) flygbensin och sådana produkter som är skattepliktiga enligt lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) oljeprodukter som tillhandahålls i särskild förpackning om högst fem&lt;br&gt;liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1984:994. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:837.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1085.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som inom landet producerar skattepliktigt bränsle eller förbrukar&lt;br&gt;sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har registrerats enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § andra stycket som återförsäl-&lt;br&gt;jare eller förbrukare av skatteplik-&lt;br&gt;tigt bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som för annat ändamål än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har registrerats enligt&lt;br&gt;7 § andra eller tredje stycket som&lt;br&gt;återförsäljare eller förbrukare av&lt;br&gt;skattepliktigt bränsle,&lt;br&gt;som avses i 24 § återförsäljer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbrukar bränsle, som förvärvats utan skatt eller med nedsatt skatt mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkran enligt 26 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som förvärvat gasol för&lt;br&gt;annan användning än för drift av&lt;br&gt;motorfordon men som använder&lt;br&gt;gasolen för drift av motorfordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som förvärvat ett skatte-&lt;br&gt;pliktigt bränsle för annan använd-&lt;br&gt;ning än för drift av motorfordon&lt;br&gt;men som använder detta bränsle&lt;br&gt;för drift av motorfordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som förbrukar flygfotogen för annat ändamål än drift av&lt;br&gt;flygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vars räkning skattepliktig naturgas införs till landet anses som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;producent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig enligt 6 § första stycket 1 skall vara registre-&lt;br&gt;rad hos riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i verksamhet som i huvudsak medför skattskyldighet enligt&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt i större omfattning återförsäljer eller&lt;br&gt;förbrukar skattepliktigt bränsle eller håller sådant bränsle i lager kan&lt;br&gt;registreras hos riksskatteverket som återförsäljare eller förbrukare av&lt;br&gt;sådant bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom landet förbrukar&lt;br&gt;skattepliktigt bränsle för produktion&lt;br&gt;av värme och som levererar värme&lt;br&gt;för förbrukning i industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusodling&lt;br&gt;kan, oavsett omfattningen av sin&lt;br&gt;förbrukning, vara registrerad hos&lt;br&gt;riksskatteverket som förbrukare av&lt;br&gt;skattepliktigt bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har registrerats som skattskyldig återförsäljare eller för-&lt;br&gt;brukare enligt denna lag, lagen (1990:582) om koldioxidskatt eller lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, skall anses registrerad på motsvarande sätt&lt;br&gt;enligt de två andra lagarna i den mån förutsättningar att bevilja sådan&lt;br&gt;registrering föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har varit registrerad enligt andra stycket och som därefter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1085.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:170.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avregistrerats får åter medges registrering enligt andra stycket tidigast ett&lt;br&gt;år efter avregistreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med i bilaga 1 an-&lt;br&gt;givet belopp för vikt- och volym-&lt;br&gt;enhet. I fall som avses i 8 § första&lt;br&gt;stycket 3 tas dock skatten ut med&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan skatt på gasol som&lt;br&gt;används för drift av motorfordon&lt;br&gt;och annan gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För oljor får volymen räknas om till 50° C när skattskyldigheten&lt;br&gt;inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med i bilaga 1 an-&lt;br&gt;givet belopp för vikt- eller volym-&lt;br&gt;enhet om inte annat följer av 10 §.&lt;br&gt;I fall som avses i 8 § första stycket&lt;br&gt;3 tas dock skatten ut med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan skatt på bränsle som an-&lt;br&gt;vänds för drift av motorfordon och&lt;br&gt;annan förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 1 hör oljor som har ett kokintervall (destillationsinter-&lt;br&gt;vall) av olika bredd mellan 180 och 285° C vid 95 procent destillat, en&lt;br&gt;densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid 15° C och som&lt;br&gt;innehåller högst 0,001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent&lt;br&gt;aromatiska kolväten. Sådana oljor får inte innehålla klart mätbara&lt;br&gt;polycykliska aromatiska kolväten och måttet på den naturliga tändvillig-&lt;br&gt;heten (cetanindex) får inte understiga 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 2 hör till miljöklass 1 inte hänförliga oljor som har ett&lt;br&gt;kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 295°&lt;br&gt;C vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820 kilogram per&lt;br&gt;kubikmeter vid 15° C och som innehåller högst 0,005 viktprocent svavel&lt;br&gt;och högst 20 volymprocent aromatiska kolväten. Halten polycykliska&lt;br&gt;aromatiska kolväten får inte överstiga 0,1 volymprocent och måttet på&lt;br&gt;den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 3 hör övriga oljor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bränsle som förbrukas i in-&lt;br&gt;dustriell verksamhet och för växt-&lt;br&gt;husuppvärmning vid yrkesmässig&lt;br&gt;växthusodling och som inte an-&lt;br&gt;vänds för drift av motorfordon tas&lt;br&gt;skatt ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kr per ton kolbränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 kr per 1000 nr naturgas samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 kr per ton gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av förutvarande 10 § 1991:675.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som inom landet yrkes-&lt;br&gt;mässigt distribuerar eller förbrukar&lt;br&gt;av honom producerad skattepliktig&lt;br&gt;elektrisk kraft eller yrkesmässigt&lt;br&gt;distribuerar av annan producerad&lt;br&gt;dylik kraft, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som för annat ändamål än&lt;br&gt;som avses i 25 § återförsäljer eller&lt;br&gt;förbrukar elektrisk kraft, som för-&lt;br&gt;värvats utan skatt eller med nedsatt&lt;br&gt;skatt mot försäkran enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som inom landet yrkes-&lt;br&gt;mässigt distribuerar eller förbrukar&lt;br&gt;av honom producerad skattepliktig&lt;br&gt;elektrisk kraft eller yrkesmässigt&lt;br&gt;distribuerar av annan producerad&lt;br&gt;dylik kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som för annat ändamål än&lt;br&gt;som avses i 25 § återförsäljer eller&lt;br&gt;förbrukar elektrisk kraft, som för-&lt;br&gt;värvats utan skatt eller med nedsatt&lt;br&gt;skatt mot försäkran enligt 26 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har registrerats enligt&lt;br&gt;fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag skall den för vars räkning elektrisk&lt;br&gt;kraft överförs till landet och den som utan att betala avgift tar emot&lt;br&gt;elektrisk kraft för vilken skatt skall betalas, anses ha producerat kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig enligt första stycket 1 skall vara registrerad&lt;br&gt;hos riksskatteverket som producent eller distributör av elektrisk kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom landet förbrukar&lt;br&gt;skattepliktig elektrisk kraft för&lt;br&gt;produktion av värme för förbruk-&lt;br&gt;ning i industriell verksamhet och&lt;br&gt;för växthusuppvärmning vid yrkes-&lt;br&gt;mässig växthusodling kan vara re-&lt;br&gt;gistrerad hos riksskatteverket som&lt;br&gt;förbrukare av elektrisk kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet inträder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som är skattskyldig enligt 11 § första stycket 1, då den&lt;br&gt;elektriska kraften distribueras till förbrukare, som inte är registrerad&lt;br&gt;enligt 11 § (skattepliktig distribution) eller då den skattskyldige använder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraften i den egna rörelsen (skattepliktig egenförbrukning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som är skattskyldig&lt;br&gt;enligt 11 § första stycket 2, då&lt;br&gt;elektrisk kraft levereras till köpare&lt;br&gt;eller tas i anspråk för annat ända-&lt;br&gt;mål än försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som är skattskyldig&lt;br&gt;enligt 11 § första stycket 2, då&lt;br&gt;elektrisk kraft levereras till köpare&lt;br&gt;eller tas i anspråk för annat ända-&lt;br&gt;mål än försäljning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för den som är skattskyldig&lt;br&gt;enligt 17 § första stycket 3, då&lt;br&gt;elektrisk kraft förbrukas i den egna&lt;br&gt;rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1984:154.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1984:154.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår med 2,2 öre per&lt;br&gt;kilowattimme för elektrisk kraft&lt;br&gt;som förbrukas i kommuner som an-&lt;br&gt;ges i bilaga 2 till denna lag och&lt;br&gt;med 7,2 öre per kilowattimme i öv-&lt;br&gt;riga fall. I fråga om sådan kraft&lt;br&gt;som förbrukas i industriell verk-&lt;br&gt;samhet utgår dock skatten med 5&lt;br&gt;öre per kilowattimme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut per kilowattimme&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 0 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i industriell verksamhet&lt;br&gt;och för växthusuppvärmning vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 2,2 öre för annan elektrisk kraft&lt;br&gt;än som avses under a) och som&lt;br&gt;förbrukas i kommuner som anges i&lt;br&gt;bilaga 2 till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 5 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas för el-, gas-, värme- och&lt;br&gt;vattenförsörjning i andra kom-&lt;br&gt;muner än de som anges i bilaga 2&lt;br&gt;till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 7,2 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklaration som avser bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i&lt;br&gt;egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) återtagits i samband med återgång av köp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift&lt;br&gt;eller därmed likartat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när&lt;br&gt;luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts&lt;br&gt;till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energi-&lt;br&gt;alstring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) förbrukats för framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle&lt;br&gt;eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som&lt;br&gt;avses i 25 § första stycket d),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) förbrukats för produktion av värme vid samtidig produktion av&lt;br&gt;värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1028.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:837.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Rtksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) försålts med förlust för den&lt;br&gt;skattskyldige, i den mån förlusten&lt;br&gt;hänför sig till bristande betalning&lt;br&gt;från köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) försålts med förlust för den&lt;br&gt;skattskyldige, i den mån förlusten&lt;br&gt;hänför sig till bristande betalning&lt;br&gt;från köpare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) förbrukats för produktion av&lt;br&gt;värme som levererats för förbruk-&lt;br&gt;ning i industriell verksamhet och&lt;br&gt;för växthusuppvärmning vid yrkes-&lt;br&gt;mässig växthusodling till den del&lt;br&gt;skatten motsvarar skillnaden mel-&lt;br&gt;lan den i bilaga 1 angivna skatte-&lt;br&gt;satsen och den i 10 § angivna skat-&lt;br&gt;tesatsen för ett och samma bränsle&lt;br&gt;i den mån avdrag inte har gjorts&lt;br&gt;enligt h).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axdrag får, i den mån axdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f), även göras för kolbränslen som&lt;br&gt;förbrukats eller försålts för för-&lt;br&gt;brukning i metallurgiska processer,&lt;br&gt;vari även skall anses ingå den gas-&lt;br&gt;och värmeproduktion som sker till&lt;br&gt;följd av sådana processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket i) får göras med belopp som svarar mot så&lt;br&gt;stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.&lt;br&gt;Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning&lt;br&gt;åter lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på&lt;br&gt;elektrisk kraft, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förbrukats av eller levererats till kommunikationsföretag för bandrift&lt;br&gt;eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än&lt;br&gt;energialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan&lt;br&gt;förbrukning eller vid framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet&lt;br&gt;skattepliktigt bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån&lt;br&gt;förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke&lt;br&gt;registrerad distributör av elektrisk kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) producerats i en kraftvärmean- d) producerats i en kraftvärmean-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggning och förbrukats i egen läggning och förbrukats för el-,&lt;br&gt;industriell verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gas-, värme- och vattenförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axdrag får göras för skatt på&lt;br&gt;elektrisk kraft som förbrukats för&lt;br&gt;produktion av värme som levere-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:837.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rats för förbrukning i industriell&lt;br&gt;verksamhet och för växthusupp-&lt;br&gt;värmning vid yrkesmässig växthus-&lt;br&gt;odling i den mån avdrag inte har&lt;br&gt;gjorts enligt första stycket d).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot&lt;br&gt;så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska&lt;br&gt;kraftens försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter&lt;br&gt;betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på den kraft som&lt;br&gt;betalningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får även göras för skatt på bensin eller i bilaga 1 angivet&lt;br&gt;bränsle, som förbrukats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft i&lt;br&gt;den mån avdrag inte gjorts enligt första stycket d) eller 24 § första&lt;br&gt;stycket g) denna lag eller enligt 7 § 1 mom. första stycket f) lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får även göras för skatt på bensin eller i bilaga 1 angivet&lt;br&gt;bränsle, som förbrukats vid produktion av sådan värme som avses i 7 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h) lagen (1961:372) om bensinskatt eller 24 §&lt;br&gt;första stycket h) av den som inte kan medges registrering som skatt-&lt;br&gt;skyldig förbrukare av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än den som är registrerad&lt;br&gt;får köpa in bränsle eller elektrisk&lt;br&gt;kraft utan skatt mot avgivande av&lt;br&gt;en försäkran till leverantören att&lt;br&gt;bränslet eller kraften skall använ-&lt;br&gt;das för ett sådant ändamål som av-&lt;br&gt;ses i 24 § första stycket c), d) eller&lt;br&gt;f) eller andra stycket eller 25 §&lt;br&gt;första stycket a) eller b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än den som är registrerad&lt;br&gt;får köpa in bränsle eller elektrisk&lt;br&gt;kraft utan skatt eller med nedsatt&lt;br&gt;skatt mot avgivande av en försäk-&lt;br&gt;ran till leverantören att bränslet&lt;br&gt;eller kraften skall användas för ett&lt;br&gt;sådant ändamål som avses i 24 §&lt;br&gt;första stycket c), d), f) eller 25 §&lt;br&gt;första stycket a) eller b). Detsam-&lt;br&gt;ma gäller den som köper bränsle&lt;br&gt;för förbrukning i industriell verk-&lt;br&gt;samhet och för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:583.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1990:582) om kol-&lt;br&gt;dioxidskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt tas ut för bränslen&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket med&lt;br&gt;i bilagan angivet belopp för vikt-&lt;br&gt;eller volymenhet. För varuslag&lt;br&gt;som är skattepliktiga enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket tas skatt ut med 58&lt;br&gt;öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bränslen som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket tillämpas 2 §&lt;br&gt;första stycket, 2 a, 6-8 §§, 10 §&lt;br&gt;andra stycket, 24 § utom första&lt;br&gt;stycket h), 25 § tredje stycket, 26,&lt;br&gt;27, 32 och 33 §§ lagen (1957:262)&lt;br&gt;om allmän energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt tas ut för bränslen&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket med&lt;br&gt;i bilagan angivet belopp för vikt-&lt;br&gt;eller volymenhet, om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket. För varu-&lt;br&gt;slag som är skattepliktiga enligt&lt;br&gt;1 § andra stycket tas skatt ut med&lt;br&gt;58 öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bränsle som förbrukas i in-&lt;br&gt;dustriell verksamhet och för växt-&lt;br&gt;husuppvärmning vid yrkesmässig&lt;br&gt;växthusodling och som inte an-&lt;br&gt;vänds för drift av motorfordon tas&lt;br&gt;skatt ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 kr. per ton kolbränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kr. per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; naturgas&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 kr. per ton gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bränslen som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket tillämpas 2 a, 6-&lt;br&gt;8 §§, 9 § andra stycket, 24 § utom&lt;br&gt;första stycket h), och j, 25 § fjärde&lt;br&gt;stycket, 26, 27, 32 och 33 §§&lt;br&gt;lagen (1957:262) om allmän ener-&lt;br&gt;giskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 deklaration får avdrag göras&lt;br&gt;för skatt på bränsle som förbrukats&lt;br&gt;för produktion av värme som leve-&lt;br&gt;rerats för förbrukning i industriell&lt;br&gt;verksamhet och för växthusupp-&lt;br&gt;värmning vid yrkesmässig växthus-&lt;br&gt;odling till den del skatten mot-&lt;br&gt;svarar skillnaden mellan den i bi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagan angivna skattesatsen och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 2 § andra stycket angivna skatte-&lt;br&gt;satsen för ett och samma bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:838.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas lagen (1961:372) om bensinskatt utom 1 §, 2 § första och andra&lt;br&gt;styckena och 7 § 1 mom. första stycket h). Bestämmelserna om bensin&lt;br&gt;i nämnda lag gäller de varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1974:992) om nedsättning av&lt;br&gt;allmän energiskatt och koldioxidskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att lagen (1974:992) om nedsättning av allmän&lt;br&gt;energiskatt och koldioxidskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall upphöra att gälla vid utgången av&lt;br&gt;juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till&lt;br&gt;tiden före den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1984:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt Bilaga 1:5.3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän energi-&lt;br&gt;skatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 2 a, 14, 24 och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 28-31 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt utgår icke för inhemska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fasta bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt utgår inte heller för elekt- Skatt utgår inte för elektrisk&lt;br&gt;risk kraft, som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kraft, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) framställs inom landet av producent, som förfogar över en installe-&lt;br&gt;rad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt eller såvitt avser vindkraft-&lt;br&gt;produktion mindre än 500 kilowatt och som inte yrkesmässigt distribuerar&lt;br&gt;elektrisk kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent&lt;br&gt;eller distributör till någon, som inte står i intressegemenskap med&lt;br&gt;producenten eller distributören,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) framställs eller förbrukas på c) framställs och förbrukas på&lt;br&gt;lärtyg eller annat transportmedel, fartyg eller annat transportmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) nyttiggörs inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk&lt;br&gt;kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, transformering&lt;br&gt;eller omformning hos producent eller distributör, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) framställs i ett reservkraftsaggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt utgår inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inhemskt framställd metan,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;a) metan, som framställs genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biologiska processer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) naturgas, som bortgår till följd av förluster vid transport eller om-&lt;br&gt;formning hos producent eller distributör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) stadsgas, bensin eller gasol som används för framställning av&lt;br&gt;stadsgas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) flygfotogen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) jetbensin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) flygbensin och sådana produkter som är skattepliktiga enligt lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1984:994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1823.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1085.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) oljeprodukter som tillhandahålls i särskild förpackning om högst fem&lt;br&gt;liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår med 2,2 öre per&lt;br&gt;kilowattimme för elektrisk kraft&lt;br&gt;som förbrukas i kommuner som&lt;br&gt;anges i bilaga 2 till denna lag och&lt;br&gt;med 7,2 öre per kilowattimme i öv-&lt;br&gt;riga fall. I fråga om sådan kraft&lt;br&gt;som förbrukas i industriell verk-&lt;br&gt;samhet utgår dock skatten med 5&lt;br&gt;öre per kilowattimme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut per kilowattimme&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 0 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i industriell verksamhet i&lt;br&gt;tillverkningsprocessen eller för&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkesmäs-&lt;br&gt;sig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3,5 öre för annan elektrisk&lt;br&gt;kraft än som avses under a) och&lt;br&gt;som förbrukas i kommuner som&lt;br&gt;anges i bilaga 2 till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 6,3 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas för el-, gas-, värme-&lt;br&gt;eller vattenförsörjning i andra&lt;br&gt;kommuner än de som anges i bi-&lt;br&gt;laga 2 till denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 8,5 öre för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklaration som avser bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i&lt;br&gt;egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) återtagits i samband med återgång av köp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift&lt;br&gt;eller därmed likartat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när&lt;br&gt;luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts&lt;br&gt;till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än&lt;br&gt;energialstring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) förbrukats för framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle&lt;br&gt;eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som&lt;br&gt;avses i 25 § första stycket d),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) förbrukats för produktion av värme vid samtidig produktion av&lt;br&gt;värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1028.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:837.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;br&gt;sig till bristande betalning från köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axdrag får, i den mån axdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f), även göras för kolbränslen som&lt;br&gt;förbrukats eller försålts för för-&lt;br&gt;brukning i metallurgiska processer,&lt;br&gt;vari även skall anses ingå den gas-&lt;br&gt;och värmeproduktion som sker till&lt;br&gt;följd av sådana processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket i) får göras med belopp som svarar mot så&lt;br&gt;stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.&lt;br&gt;Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning&lt;br&gt;åter lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får, i den mån avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte har gjorts enligt första stycket,&lt;br&gt;även göras för skatt på bränsle&lt;br&gt;som förbrukats vid tillverk-&lt;br&gt;ningsprocessen i industriell verk-&lt;br&gt;samhet eller för växthusuppvärm-&lt;br&gt;ning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på&lt;br&gt;elektrisk kraft, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förbrukats av eller levererats till kommunikationsföretag för bandrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än&lt;br&gt;energialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan&lt;br&gt;förbrukning eller vid framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet&lt;br&gt;skattepliktigt bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån&lt;br&gt;förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke&lt;br&gt;registrerad distributör av elektrisk kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) producerats i en kraftvärmean- d) producerats i en kraftvärmean-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggning och förbrukats i egen läggning och förbrukats för el-,&lt;br&gt;industriell verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gas-, värme- eller vattenförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot&lt;br&gt;så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska&lt;br&gt;kraftens försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter&lt;br&gt;betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på den kraft som&lt;br&gt;betalningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får även göras för skatt på bensin eller i bilaga 1 angivet&lt;br&gt;bränsle, som förbrukats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft i&lt;br&gt;den mån avdrag inte gjorts enligt första stycket d) eller 24 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:837.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket g) denna lag eller enligt 7 § 1 mom. första stycket f) lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får även göras för skatt på bensin eller i bilaga 1 angivet&lt;br&gt;bränsle som förbrukats vid produktion av sådan värme som avses i 7 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h) lagen (1961:372) om bensinskatt eller 24 §&lt;br&gt;första stycket h) av den som inte kan medges registrering som skattskyl-&lt;br&gt;dig förbrukare av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som inte är skattskyldig&lt;br&gt;förbrukat bränsle vid tillverknings-&lt;br&gt;processen i industriell verksamhet&lt;br&gt;eller för växthusuppvärmning vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling medger&lt;br&gt;riksskatteverket efter ansökan av&lt;br&gt;denne kompensation för den skatt&lt;br&gt;som belastat bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt tagits ut för bränsle&lt;br&gt;eller elektrisk kraft som förbrukats&lt;br&gt;för produktion av sådan fjärrvärme&lt;br&gt;som levererats för tillverkningspro-&lt;br&gt;cessen i industriell verksamhet eller&lt;br&gt;för växthusuppvärmning vid yrkes-&lt;br&gt;mässig växthusodling medger riks-&lt;br&gt;skatteverket efter ansökan av den&lt;br&gt;som producerat fjärrvärmen åter-&lt;br&gt;betalning av eller kompensation för&lt;br&gt;den skatt som belastat bränslet&lt;br&gt;eller den elektriska kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning eller&lt;br&gt;kompensation enligt 28 § görs&lt;br&gt;skriftligen hos riksskatteverket. Den&lt;br&gt;skall omfatta en period om ett ka-&lt;br&gt;lenderkvartal och ges in till riks-&lt;br&gt;skatteverket inom ett år efter kvar-&lt;br&gt;talets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning eller kompensation&lt;br&gt;medges inte för belopp som under-&lt;br&gt;stiger 5 OOO kronor av det sam-&lt;br&gt;manlagda beloppet för skatt enligt&lt;br&gt;denna lag och lagen (1990:582)&lt;br&gt;om koldioxidskatt för ett&lt;br&gt;kalenderkvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har återbetalning eller kompen-&lt;br&gt;sation för allmän energiskatt skett&lt;br&gt;med för högt belopp på grund av&lt;br&gt;oriktig uppgift, som sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat, eller på grund av felräk-&lt;br&gt;ning, misskrivning eller annat&lt;br&gt;uppenbart förbiseende, är mottaga-&lt;br&gt;ren skyldig att till staten återbetala&lt;br&gt;vad han oriktigt erhållit. Beslut&lt;br&gt;härom meddelas av riksskatte-&lt;br&gt;verket. Åtgärd för att ta ut ett&lt;br&gt;oriktigt erhållet återbetalnings-&lt;br&gt;eller kompensationsbelopp får inte&lt;br&gt;vidtas senare än fem år efter ut-&lt;br&gt;gången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket beloppet erhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 28 - 30 §§ över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 14 § avseende de nya skattesatserna för elektrisk&lt;br&gt;kraft tillämpas för energiförbrukningen efter utgången av år 1992. Om&lt;br&gt;mätaravläsning görs under tiden den 28 december 1992 — den 7 januari&lt;br&gt;1993 gäller de nya skattesatserna för tiden efter mätaravläsningen. Görs&lt;br&gt;inte mätaravläsning eller görs den i endast begränsad omfattning,&lt;br&gt;tillämpas de nya skattesatserna för energiförbrukningen från och med den&lt;br&gt;1 januari 1993, varvid skatten beräknas efter skälig grund. Som&lt;br&gt;mätaravläsning godtas även avläsning som enligt tillämpade rutiner görs&lt;br&gt;av förbrukaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 14 och 24 §§ i sina nya lydelser samt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 28-31 §§ tillämpas dock, såvitt avser växthusuppvärmning vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling, först från och med den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 5 §§ lagen (1990:582) om koldioxid-&lt;br&gt;skatt samt bilagan till lagen skall ha föjande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt tas ut för bränslen&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket med&lt;br&gt;i bilagan angivet belopp för vikt-&lt;br&gt;eller volymenhet. För varuslag&lt;br&gt;som är skattepliktiga enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket tas skatt ut med 58&lt;br&gt;öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt tas ut för bränslen&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket med&lt;br&gt;i bilagan angivet belopp för vikt-&lt;br&gt;eller volymenhet. För varuslag&lt;br&gt;som är skattepliktiga enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket tas skatt ut med 74&lt;br&gt;öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bränslen som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket tillämpas 2 §&lt;br&gt;första stycket, 2 a, 6 - 8 §§, 10 §&lt;br&gt;andra stycket, 24 § utom första&lt;br&gt;stycket h), 25 § tredje stycket, 26,&lt;br&gt;27, 32 och 33 §§ lagen (1957:262)&lt;br&gt;om allmän energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bränslen som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket tillämpas 2 a §,&lt;br&gt;6 - 8 §§, 10 § andra stycket, 24 §&lt;br&gt;utom första stycket h), 25 § tredje&lt;br&gt;stycket och 26-33 &amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1957:262) om allmän energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag, återbetalning och kom-&lt;br&gt;pensation enligt 24 § tredje stycket&lt;br&gt;eller 28 § lagen om allmän energi-&lt;br&gt;skatt medges dock beträffande&lt;br&gt;koldioxidskatt endast med tre fjär-&lt;br&gt;dedelar av skatten på de bränslen&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § andra stycket&lt;br&gt;tillämpas lagen (1961:372) om bensinskatt utom 1 §, 2 § första och andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena och 7 § 1 mom. första stycket h). Bestämmelserna om bensin&lt;br&gt;i nämnda lag gäller de varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning eller&lt;br&gt;kompensation enligt 4 § görs&lt;br&gt;skriftligen hos riksskatteverket.&lt;br&gt;Den skall omfatta en period om ett&lt;br&gt;kalenderkvartal och ges in till&lt;br&gt;riksskatteverket inom ett år efter&lt;br&gt;kvartalets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning eller&lt;br&gt;kompensation enligt 3 och 4 §§&lt;br&gt;görs skriftligen hos riksskatte-&lt;br&gt;verket. Den skall omfatta en period&lt;br&gt;om ett kalenderkvartal och ges in&lt;br&gt;till riksskatteverket inom ett år&lt;br&gt;efter kvartalets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:838.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning eller kompensation Återbetalning eller kompensation&lt;br&gt;medges inte för belopp som under- medges inte för belopp som under-&lt;br&gt;stiger 1 000 kronor för ett kalen- stiger 5 000 kronor av det sam-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;derk vartal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;manlagda beloppet för skatt enligt&lt;br&gt;denna lag och lagen (1957:262)&lt;br&gt;om allmän energiskatt för ett ka-&lt;br&gt;lenderkvartal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; till lagen (1990:582) om koldioxidskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr&lt;br&gt;enligt tull-&lt;br&gt;taxelagen&lt;br&gt;(1987:1068)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;620 kr. per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fotogen, motorbränn-&lt;br&gt;oljor och eldningsoljor&lt;br&gt;samt andra oljeproduk-&lt;br&gt;ter, med undantag för&lt;br&gt;smöij oljor och smörj-&lt;br&gt;fetter som inte an-&lt;br&gt;vänds för energi-&lt;br&gt;alstring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;720 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;535 kr. per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motorfordon&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drift av motorfordon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;750 kr. per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1086.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxenr&lt;br&gt;enligt tull-&lt;br&gt;taxelagen&lt;br&gt;(1987:1068)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.01,&lt;br&gt;ur 27.02&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 27.04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 kr. per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.10&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fotogen, motorbränn-&lt;br&gt;oljor och eldningsoljor&lt;br&gt;samt andra oljeproduk-&lt;br&gt;ter, med undantag för&lt;br&gt;smörjoljor och smöij-&lt;br&gt;fetter som inte an-&lt;br&gt;vänds för energi-&lt;br&gt;alstring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr. per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680 kr. per 1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 27.11&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 38.23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;drift av motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 öre per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;960 kr. per ton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 3 och 5 §§ tillämpas dock, såvitt avser&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, först från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om dels ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av Bilaga 1:5.3&lt;br&gt;allmän energiskatt och koldioxidskatt, dels upphävande av&lt;br&gt;samma lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:992) om nedsättning av&lt;br&gt;allmän energiskatt och koldioxidskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 a och 3 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 och 5 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt lagen (1957:262) om&lt;br&gt;allmän energiskatt på elektrisk&lt;br&gt;kraft och bränsle som förbrukas vid&lt;br&gt;industriell tillverkning och skatt&lt;br&gt;enligt lagen (1990:582) om kol-&lt;br&gt;dioxidskatt på sådant bränsle som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket nämnda&lt;br&gt;lag som förbrukas vid industriell&lt;br&gt;tillverkning, tas ut med sådant&lt;br&gt;belopp att den sammanlagda skat-&lt;br&gt;ten inte överstiger tre procent av&lt;br&gt;de tillverkade produkternas försälj-&lt;br&gt;ningsvärde fritt fabrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger särskilda skäl kan&lt;br&gt;regeringen för visst företag medge&lt;br&gt;nedsättning utöver vad som anges&lt;br&gt;i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har, på grund av oriktig uppgift&lt;br&gt;från sökanden eller på grund av&lt;br&gt;felräkning, misskrivning eller annat&lt;br&gt;uppenbart förbiseende, ett felaktigt&lt;br&gt;belopp fastställts med tillämpning&lt;br&gt;av 2 eller 3 § eller av beslut som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av dessa&lt;br&gt;bestämmelser, är sökanden skyldig&lt;br&gt;att till statsverket inbetala vad han&lt;br&gt;på detta sätt oriktigt har erhållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får på ansökan&lt;br&gt;medge att skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1990:582) om koldioxidskatt tas&lt;br&gt;ut på sådant bränsle som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket nämnda lag och&lt;br&gt;som förbrukas vid industriell till-&lt;br&gt;verkning med sådant belopp att&lt;br&gt;skatten för den som bedriver den&lt;br&gt;industriella tillverkningen inte&lt;br&gt;överstiger två procent av de tillver-&lt;br&gt;kade produkternas försäljningsvär-&lt;br&gt;de fritt fabrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har, på grund av oriktig uppgift&lt;br&gt;från sökanden eller på grund av&lt;br&gt;felräkning, misskrivning eller annat&lt;br&gt;uppenbart förbiseende, ett felaktigt&lt;br&gt;belopp fästställts med tillämpning&lt;br&gt;av 2 § eller av beslut som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av dessa be-&lt;br&gt;stämmelser, är sökanden skyldig&lt;br&gt;att till staten inbetala vad han på&lt;br&gt;detta sätt oriktigt har erhållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1984:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1990:584&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 1986:506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1975:273.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:584.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:528.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd i syfte att ta ut ett oriktigt erhållet belopp får inte vidtas&lt;br&gt;senare än fem år efter utgången av det kalenderår under vilket beloppet&lt;br&gt;har festställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortferande i fråga om förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fastän lagen upphör vid utgången av år 1994 skall den tillämpas&lt;br&gt;efter denna tid i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den&lt;br&gt;1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 5 § skall dock gälla till utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes Bilaga 1:5.3&lt;br&gt;flygtrafik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1988:1567) om miljöskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrikes flygtrafik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsverkets&lt;br&gt;uppgifter om bränsleförbrukning och utsläpp av kolväten och kväveoxider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från den aktuella flygplanstypen&lt;br&gt;flygsträcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten skall tas ut för vaije&lt;br&gt;flygning med 79 öre per kilogram&lt;br&gt;förbrukat flygbränsle och med 12&lt;br&gt;kronor per kilogram utsläppta kol-&lt;br&gt;väten och kväveoxider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under en genomsnittligt beräknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten skall tas ut för vaije&lt;br&gt;flygning med 1 krona per kilogram&lt;br&gt;förbrukat flygbränsle och med 12&lt;br&gt;kronor per kilogram utsläppta kol-&lt;br&gt;väten och kväveoxider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:586.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:609) om ändring i vägtrafik-&lt;br&gt;skattelagen (1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1988:327)&lt;br&gt;i bilagans lydelse enligt lagen (1991:609) om ändring i nämnda lag skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1988:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kilometerskatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt, öre för 10 kilometer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grund- tilläggsbelopp för&lt;br&gt;belopp varje helt hundratal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Buss&lt;br&gt;med två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 med anordning&lt;br&gt;för påhängsvagn&lt;br&gt;med två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2 annan lastbil&lt;br&gt;med två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med fyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller flera&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar med skatte-&lt;br&gt;vikt över 3 000 kilo-&lt;br&gt;gram, som dras av ett&lt;br&gt;kilometerskattepl ik-&lt;br&gt;tigt fordon, om det är&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 styraxel för på-&lt;br&gt;hängsvagn&lt;br&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två eller&lt;br&gt;flera hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2 annan släpvagn&lt;br&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med fyra&lt;br&gt;eller flera&lt;br&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 001-20 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 001- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;Kilometerskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, öre för 10 kilometer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- tilläggsbelopp för&lt;br&gt;belopp varje helt hundratal&lt;br&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Buss&lt;br&gt;med två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjulaxlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastbil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 med anordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för påhängsvagn&lt;br&gt;med två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2 annan lastbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med fyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller flera&lt;br&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar med skatte-&lt;br&gt;vikt över 3 000 kilo-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gram, som dras av ett&lt;br&gt;kilometerskattepl ik-&lt;br&gt;tigt fordon, om det är&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 styraxel för på-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hängsvagn&lt;br&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två eller&lt;br&gt;flera hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2 annan släpvagn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3 001-20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med fyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3 001-20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller flera&lt;br&gt;hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:610) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1988:328) om vägtrafik-&lt;br&gt;skatt på utländska fordon i bilagans lydelse enligt lagen (1991:610) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 till lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kilometerskatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalvikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kilometer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Dieseldrivna lastbilar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 med anordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för påhängs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001-15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vagn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1.2 Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001-15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Dieseldrivna bussar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001-15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Släpvagnar kopplade&lt;br&gt;till eller avsedda&lt;br&gt;att kopplas till&lt;br&gt;dieseldrivna last-&lt;br&gt;bilar eller diesel-&lt;br&gt;drivna bussar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Styraxel för på-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;hängsvagn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001-15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001-20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;Kilometerskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalvikt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 kilometer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Dieseldrivna lastbilar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 med anordning&lt;br&gt;för påhängs-&lt;br&gt;vagn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dieseldrivna bussar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Släpvagnar kopplade&lt;br&gt;till eller avsedda&lt;br&gt;att kopplas till&lt;br&gt;dieseldrivna last-&lt;br&gt;bilar eller diesel-&lt;br&gt;drivna bussar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Styraxel för på- 6 001-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hängsvagn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Övriga&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 001-15 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 001-20 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 001- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 och 17 §§ lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår med 22 procent av&lt;br&gt;beskattningsvärdet. Skatten utgår&lt;br&gt;dock med 18 procent av beskatt-&lt;br&gt;ningsvärdet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller liknande verksamhet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår med 25 procent av&lt;br&gt;beskattningsvärdet. Skatten utgår&lt;br&gt;dock med 18 procent av beskatt-&lt;br&gt;ningsvärdet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) serveringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) rumsuthyming i hotellrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtelse av campingplats och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av&lt;br&gt;underordnad betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) transport i skidliftar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) omsättning och import av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser&lt;br&gt;som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. vatten från vattenverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. spritdrycker, vin och starköl som tillhandahålls av det detaljhandels-&lt;br&gt;bolag som avses i 15 § andra stycket lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig får med de begränsningar som anges i 18 och 60 §§ vid&lt;br&gt;redovisning av skatt göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;förvärv eller import för verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt att göra avdrag för ingående skatt i statlig och&lt;br&gt;kommunal verksamhet gäller dock bestämmelserna i 18 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet eller&lt;br&gt;importen enligt god redovisningssed borde ha bokförts om inte annat&lt;br&gt;följer av fjärde eller femte stycket. Har medgivande enligt 5 a § andra&lt;br&gt;stycket erhållits får avdrag för andra förvärv än sådana som avses i fjärde&lt;br&gt;eller femte stycket göras först vid beskattningsårets utgång eller när&lt;br&gt;betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1755.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1755.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till förskotts- eller a conto-likvid får göras under den redovisnings-&lt;br&gt;period då betalning har erlagts eller, i fråga om byggnads- eller an-&lt;br&gt;läggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har&lt;br&gt;mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast&lt;br&gt;vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som hänför sig till&lt;br&gt;förvärv, import eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vara förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om&lt;br&gt;återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan&lt;br&gt;näringsidkare m.fl. får avdrag för den ingående skatten, oavsett&lt;br&gt;principerna för den skattskyldiges bokföring, göras för den redovisnings-&lt;br&gt;period under vilken faktura eller motsvarande handling har mottagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av avverkningsrätt till skog får avdrag för ingående skatt&lt;br&gt;göras endast för vad som har betalats under redovisningsperioden. Rätten&lt;br&gt;till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid införsel till landet&lt;br&gt;inträder tidigast när en av tullverket utfärdad tullräkning har mottagits av&lt;br&gt;den skattskyldige. Har skattskyldig övertagit annan skattskyldigs&lt;br&gt;verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för verksamheten, i den&lt;br&gt;mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande&lt;br&gt;ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens&lt;br&gt;förvärv med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som&lt;br&gt;nu har sagts gäller endast i den mån i samfälligheten deltagande fastighet&lt;br&gt;används i verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en&lt;br&gt;svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda&lt;br&gt;dotterbolag) och tillhandahåller ett av företagen något annat av företagen&lt;br&gt;en tjänst som inte är skattepliktig får det andra företaget göra avdrag för&lt;br&gt;den skatt som belöper på det förstnämnda företagets förvärv eller införsel&lt;br&gt;för tillhandahållande av tjänsten, i den mån avdragsrätt hade förelegat om&lt;br&gt;förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga företaget. Vad&lt;br&gt;nu har sagts gäller även aktiebolag vars aktier till mer än nio tiondelar&lt;br&gt;ägs av ett eller flera helägda dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar skattskyldig mot ve-&lt;br&gt;derlag skattepliktig vara inom&lt;br&gt;landet från den som inte är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättning av varan,&lt;br&gt;skall som ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;för den skattskyldige anses 20&lt;br&gt;procent av vederlaget. Om förvär-&lt;br&gt;vet avser sådan vara för vilken&lt;br&gt;skatt utgår med 18 procent av be-&lt;br&gt;skattningsvärdet enligt 13 § andra&lt;br&gt;meningen, skall som ingående mer-&lt;br&gt;värdeskatt dock anses 15,25 pro-&lt;br&gt;cent av vederlaget. Vad nu sagts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar skattskyldig mot ve-&lt;br&gt;derlag skattepliktig vara inom&lt;br&gt;landet från den som inte är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättning av varan,&lt;br&gt;skall som ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;för den skattskyldige anses 18&lt;br&gt;procent av vederlaget. Om förvär-&lt;br&gt;vet avser sådan vara för vilken&lt;br&gt;skatt utgår med 18 procent av be-&lt;br&gt;skattningsvärdet enligt 13 § andra&lt;br&gt;meningen, skall som ingående mer-&lt;br&gt;värdeskatt dock anses 15,25 pro-&lt;br&gt;cent av vederlaget. Vad nu sagts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller även den som är skattskyldig&lt;br&gt;för förmedling som avses i punkt 3&lt;br&gt;första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;2 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller även den som är skattskyldig&lt;br&gt;för förmedling som avses i punkt 3&lt;br&gt;första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;2 §..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas&lt;br&gt;föreskrivs i 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § 1 och 2 mom. samt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Från intäkt av tjänst&lt;br&gt;far avdrag göras för samtliga ut-&lt;br&gt;gifter, vilka är att anse som kost-&lt;br&gt;nader för fullgörande av tjänsten,&lt;br&gt;såvitt inte för samma kostnader&lt;br&gt;anvisats särskilt anslag, som, på&lt;br&gt;sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall&lt;br&gt;tas upp såsom intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Med den begränsning&lt;br&gt;som följer av 2 mom. får från&lt;br&gt;intäkt av tjänst avdrag göras för&lt;br&gt;samtliga utgifter, vilka är att anse&lt;br&gt;som kostnader för fullgörande av&lt;br&gt;tjänsten, såvitt inte för samma&lt;br&gt;kostnader anvisats särskilt anslag,&lt;br&gt;som, på sätt i 32 § 3 mom. är&lt;br&gt;sagt, ej skall tas upp såsom intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen&lt;br&gt;eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den&lt;br&gt;skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts&lt;br&gt;utförande och som han själv avlönat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst&lt;br&gt;redovisningsskyldig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksam-&lt;br&gt;hetsorten som varit förenad med övernattning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdkostnad vid resa i tjänsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för&lt;br&gt;tjänstens fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som&lt;br&gt;ej skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras&lt;br&gt;för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om&lt;br&gt;de betalats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana&lt;br&gt;kostnader om de betalats under året före beskattningsåret i den mån de&lt;br&gt;överstiger det årets intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än&lt;br&gt;som motsvarar beskattningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av&lt;br&gt;en verksamhet får inte dras av mot överskott i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller&lt;br&gt;annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Skattskyldig, som 2 mom. Avdrag för kostnader&lt;br&gt;haft intäkt av tjänst i form av kon- som avses i punkt 4 av anvisning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse 1991:585.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1866.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tant lön eller sådan annan&lt;br&gt;ersättning, som enligt 11 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring skall anses som inkomst&lt;br&gt;av anställning, dock inte intäkt av&lt;br&gt;verksamhet som avses i 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket, skall utöver kostna-&lt;br&gt;der som avses i 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket, punkterna 3-3 c och 7 av&lt;br&gt;anvisningarna och färdkostnad för&lt;br&gt;resa i tjänsten anses ha haft ut-&lt;br&gt;gifter till ett belopp av minst 4 000&lt;br&gt;kronor. Avdraget får dock inte&lt;br&gt;överstiga tio procent av denna&lt;br&gt;intäkt avrundat till närmast högre&lt;br&gt;hundratal kronor, och ej heller&lt;br&gt;ensamt eller tillsammans med färd-&lt;br&gt;kostnad för resa i tjänsten samt&lt;br&gt;kostnader som avses i nyssnämnda&lt;br&gt;anvisningspunkter överstiga intäk-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ama får göras endast till den del&lt;br&gt;kostnaderna överstiger 4 000 kro-&lt;br&gt;nor och för övriga kostnader till&lt;br&gt;den del kostnaderna överstiger&lt;br&gt;1 000 kronor. Vid nu sagts gäller&lt;br&gt;dock inte i fråga om kostnader som&lt;br&gt;avses i 1 mom. tredje stycket,&lt;br&gt;punkterna 3-3 c och 7 av anvis-&lt;br&gt;ningarna samt färdkostnad för resa&lt;br&gt;i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Avdrag får göras för fastighetsskatt och särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader och speciella för näringsverksamheten utgående skatter&lt;br&gt;och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska allmänna skatter inte&lt;br&gt;dras av (se 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma&lt;br&gt;att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare&lt;br&gt;i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses&lt;br&gt;motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattnings-&lt;br&gt;havare räknas som omkostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av&lt;br&gt;fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 b mom. första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § om avdrag anvisningarna till 33 § om avdrag&lt;br&gt;för kostnader för resor till och från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kostnader för resor till och från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1832.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsplatsen gäller också beträff- arbetsplatsen och i 33 § 2 mom.&lt;br&gt;ande inkomst av näringsverksam- om begränsning i rätten till avdrag&lt;br&gt;het. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för sådana kostnader gäller också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet. Om den skattskyldige&lt;br&gt;har kostnader för sådana resor&lt;br&gt;både i inkomstslaget tjänst och i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;skall begränsningen avse de sam-&lt;br&gt;manlagda kostnaderna och i första&lt;br&gt;hand medföra en minskning av av-&lt;br&gt;draget i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1990:325) om självdek-&lt;br&gt;laration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 g&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person får, om inte annat följer av 11 §, lämna förenklad&lt;br&gt;självdeklaration om vad som skall redovisas i fråga intäkter och avdrag&lt;br&gt;avser endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst av tjänst och annat&lt;br&gt;avdrag än som avses i 33 § 2&lt;br&gt;mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) inte yrkas för kostnader&lt;br&gt;för fullgörande av tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av kapital samt avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst av tjänst och avdrag&lt;br&gt;inte yrkas för kostnader för full-&lt;br&gt;görande av tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kostnader yrkas endast för ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tomträttsavgäld och intäkten utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ränta eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;a) ränta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utdelning på svenska aktier och andelar i svenska värdepappersfon-&lt;br&gt;der eller ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) intäkt vid försäljning av teckningsrätt eller delbevis som grundas på&lt;br&gt;aktieinnehav i svenskt bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) statligt räntebidrag för bostadsändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänt avdrag för pensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder ikraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse 1991:1834.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 12 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 § 1 mom. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod&lt;br&gt;och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbets-&lt;br&gt;anställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte skatte-&lt;br&gt;myndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära&lt;br&gt;skatt som belöper på olika inkomstbelopp, beräknade för månad eller den&lt;br&gt;kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer fastställer för vaije inkomstår sådana tabeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inkomsten är oförändrad under inkomståret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som&lt;br&gt;anges i tabellen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a t&lt;br&gt;ring&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra avdrag än grundavdrag samt&lt;br&gt;avdrag som avses i 33 § 2 mom.&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;med ett belopp av 4 OOO kronor,&lt;br&gt;dock högst tio procent av inkoms-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som&lt;br&gt;i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,&lt;br&gt;t den skattskyldige vid taxe-&lt;br&gt;för inkomsten inte erhåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skattskyldige vid taxe-&lt;br&gt;ring för inkomsten inte erhåller&lt;br&gt;annat avdrag än grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om preliminär skatt för 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt Bilaga 1:5.6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fastighetsskatt skattepliktiga&lt;br&gt;fastigheter är sådana som vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen betecknas som&lt;br&gt;småhusenhet, hyreshusenhet eller&lt;br&gt;lantbruksenhet om på&lt;br&gt;lantbruksenheten finns vad som vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen betecknas som&lt;br&gt;småhus, hyreshus, tomtmark för&lt;br&gt;småhus eller tomtmark för hyres-&lt;br&gt;hus. Från skatteplikt undantas fas-&lt;br&gt;tighet som året före taxeringsåret&lt;br&gt;inte varit skattepliktig enligt fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringslagen (1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fastighetsskatt skattepliktiga&lt;br&gt;fastigheter är sådana som vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen betecknas som&lt;br&gt;småhusenhet, hyreshusenhet eller&lt;br&gt;lantbruksenhet om på lantbruksen-&lt;br&gt;heten finns vad som vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen betecknas som småhus,&lt;br&gt;hyreshus, tomtmark för småhus&lt;br&gt;eller tomtmark för hyreshus. Från&lt;br&gt;skatteplikt undantas hyreshusenhet&lt;br&gt;som huvudsakligen består av loka-&lt;br&gt;ler samt fastighet som året före&lt;br&gt;taxeringsåret inte varit skatteplik-&lt;br&gt;tig enligt fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privabostad, som avses&lt;br&gt;i 5 § kommunalskattelagen (1928:370) och som är belägen i utlandet,&lt;br&gt;skattepliktig till fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering. För sådan hyreshusenhet som huvudsakligen består&lt;br&gt;av lokaler och för vars förvärvskälla beskattningsåret har böljat före&lt;br&gt;ikraftträdandet skall skatt vid 1994 års taxering påföras enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del&lt;br&gt;av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet och hela beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;delbetänkandet (SOU 1992:24) Avreglerad Bostadsmarknad Bilaga 1:5.7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över förslagen i betänkandet (SOU 1992:24)&lt;br&gt;Avreglerad bostadsmarknad avgivits av Riksbanken, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Boverket, Statens Bostadskreditnämnd (BKN),&lt;br&gt;Statens institut för byggnadsforskning (SIB), Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden, Första, Andra och Tredje fondstyrelserna,&lt;br&gt;Byggentreprenörerna, HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund,&lt;br&gt;Riksbyggen, Riksförbundet Vi i småhus, Sveriges Allmännyttiga&lt;br&gt;Bostadsföretag (SABO), Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorgani-&lt;br&gt;sation (SBC), Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Trähusfabrikers&lt;br&gt;Riksförbund (STR), Villaägarnas Riksförbund, Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Svenska Bankföreningen, Handelsbanken Hypotek AB, Nordban-&lt;br&gt;ken Hypotek AB, Nordbanken Kredit AB, Sparbanksgruppen AB, AB&lt;br&gt;Spintab, StadshypoteksKassan, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,&lt;br&gt;SBAB, Svensk Fastighetskredit AB, Svenska Livförsäkringsföreningars&lt;br&gt;Riksförbund och Sveriges Försäkringsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska bankföreningen, Handelsbanken Hypotek AB, Nordbanken&lt;br&gt;Hypotek AB, Nordbanken Kredit AB och Svensk Fastighetskredit AB&lt;br&gt;har avgivit ett gemensamt yttrande (i det följande kallat Bankföreningen).&lt;br&gt;Detsamma har Sparbanksgruppen AB och AB Spintab (i det följande&lt;br&gt;kallat Sparbankerna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom remiss har också Landsorganisationen i Sverige (LO) och&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) beretts tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. LO har förklarat att man avser att behandla remissen men att&lt;br&gt;det inte finns möjlighet att översända remissvaret inom utsatt tid. SACO&lt;br&gt;har förklarat att man avstår från att besvara ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom remisstiden har vidare yttande över betänkandet inkommit från&lt;br&gt;Målaremästamas Riksförening, Skattebetalarnas Förening, Föreningen&lt;br&gt;Kommunala Förmedlingsorgan, Länsbostadsdirektörernas Förening, Mur&lt;br&gt;och Puts Information AB och Mats Olstedt, styrelseledamot i Villaägarna&lt;br&gt;i Stockholms Stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret och Bostadskreditnämnden har yttrat sig endast såvitt&lt;br&gt;gäller statliga kreditgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har koncentrerat sitt remissarbete på att analysera förslagets&lt;br&gt;eventuella styreffekter samt dess konsekvenser för boendeutgifter och&lt;br&gt;statsfinanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB har begränsat sitt yttrande till effekterna av förslagen på fas-&lt;br&gt;tighetsmarknaden och kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag&lt;br&gt;som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdek-&lt;br&gt;laration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller&lt;br&gt;mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt. För vaije sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod,&lt;br&gt;skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller&lt;br&gt;underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida&lt;br&gt;bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), lagen om mervärdeskatt, lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter&lt;br&gt;och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetal-&lt;br&gt;ning av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och&lt;br&gt;med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att&lt;br&gt;laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Uppgifter som skall lämnas i allmän självdeklaration enligt 2 kap.&lt;br&gt;13 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas i förenklad&lt;br&gt;självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1920.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet,&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppgift&lt;br&gt;om anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbe-&lt;br&gt;talningskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-&lt;br&gt;demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om&lt;br&gt;ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-&lt;br&gt;delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från&lt;br&gt;sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde,&lt;br&gt;beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som&lt;br&gt;ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera&lt;br&gt;ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fas-&lt;br&gt;tighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sam-&lt;br&gt;manträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 26 a § lagen om&lt;br&gt;mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och 15. Uppgift om postgiro- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankgironummer, om personen är bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;näringsidkare samt, om fullmakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnats för bank eller postgiro att&lt;br&gt;ta emot skatteåterbetalning på ett&lt;br&gt;konto, datum för fullmakten samt&lt;br&gt;kontots nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt-&lt;br&gt;skyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan&lt;br&gt;beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och&lt;br&gt;belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för lev-&lt;br&gt;nadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ, och årsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2&lt;br&gt;kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-&lt;br&gt;ning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Skattefrågor ........................................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Allmänna synpunkter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;............................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Energibeskattningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.............................................. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Mervärdeskatt .................................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Slopat schablonavdrag från intäkt av tjänst ..................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Slopad fastighetsskatt&amp;nbsp;på&amp;nbsp;lokalhyreshus ......................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 Ekonomiska effekter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.............................................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 Hemställan ........................................................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Statens stöd för bostadsfinansieringen ............................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Inledning ........................................................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Gällande ordning ................................................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utredarens förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;............................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Ett reformerat bostadsstöd ...................................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Höjd garanterad ränta, m.m. år 1993 för hus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med räntebidrag enligt äldre bestämmelser ........................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslagens ekonomiska effekter .................................. 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Avveckling av investeringsbidrag för ny- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombyggnad av bostäder ................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Hemställan ....................................................... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet ......................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 C. Statlig lokalförsöijning och fastighetsförvaltning ............... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 C 3. Täckning av merkostnader&amp;nbsp;för&amp;nbsp;lokalkostnader&amp;nbsp;m.m............ 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 F 7. Täckning av merkostnader&amp;nbsp;för&amp;nbsp;löner och pensioner m.m.....80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Övriga frågor ......................................................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Personalkonsekvenser vid strukturförändringar ................. 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Den särskilda vinstskatten och investeringsskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på byggnadsarbeten .................................................... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Hemställan ....................................................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.1 Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensneutral energibeskattning ..................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.2 Utredningens lagförslag i betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensneutral energibeskattning .................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.3 1 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1957:262) om allmän energiskatt ....................... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:582) om koldioxidskatt .......................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om dels ändring i lagen&lt;br&gt;(1974:992) om nedsättning av allmän energi-&lt;br&gt;skatt och koldioxidskatt, dels upphävande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av samma lag ............................................ 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1567)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om miljöskatt på inrikes flygtrafik ..................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:609)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327) ......... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:610)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på utländska fordon .................................... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt ............................................ 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.5 1 Förslag till lag om ändring i kommunal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattelagen (1928:370) &amp;nbsp;&amp;nbsp;.................................. 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter ............. 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272) &amp;nbsp;&amp;nbsp;........................................ 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om statlig fastighetsskatt ............................... 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.7 Förteckning över remissinstanser som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrat sig över delbetänkandet (SOU 1992:24)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avreglerad Bostadsmarknad ............................. 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:5.8 Förslag till lag om ändring i skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerlagen (1980:343) &amp;nbsp;&amp;nbsp;................................ 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Unckel&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m. (kompletteringspropositionen)&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Ättonde huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare idag att före-&lt;br&gt;slå att de arbetsmarknadspolitiska insatserna skall förstärkas. För att&lt;br&gt;möta den ökande ungsdomsarbetslösheten föreslår jag vissa åtgärder&lt;br&gt;även inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde som berör&lt;br&gt;gymnasieskolan och den grundläggande högskoleutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;B. Det offentliga skolväsendet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga&lt;br&gt;skolväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste drivkrafterna för en fortsatt utveckling av näringsli-&lt;br&gt;vet och för en hög sysselsättning i landet, är kunskaper och kompetens&lt;br&gt;hos medborgarna. Arbetslivet kräver i större utsträckning än tidigare&lt;br&gt;goda kunskaper i både allmänna ämnen och i yrkesämnen. Den refor-&lt;br&gt;merade gymnasieskolan som riksdagen har beslutat om (prop.&lt;br&gt;1990/91:85, UbUlö, rskr. 356) ger möjlighet för alla ungdomar att få en&lt;br&gt;god gymnasieutbildning. Gymnasiereformen, som bl.a. innebär att yr-&lt;br&gt;kesförberedande utbildning förlängs från två år till tre år, genomförs&lt;br&gt;successivt med början läsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att ett stort antal ungdomar - ca 40 000 - också i vår&lt;br&gt;kommer att gå ut gymnasieskolan med enbart en tvåårig gymnasieut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bil. 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning. I det konjunkturläge som nu råder riskerar många av dessa&lt;br&gt;ungdomar att bli arbetslösa. Den utan jämförelse viktigaste åtgärden&lt;br&gt;som stat och kommun kan vidta för ungdomar är att ge dem en så god&lt;br&gt;utbildning som det är möjligt. Enligt min mening bör därför de ungdo-&lt;br&gt;mar som gått en tvåårig gymnasieutbildning ges möjlighet att förbättra&lt;br&gt;sina kunskaper genom en komplettering av sin utbildning i gymnasie-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det ytterst angeläget att kommunerna läsåret 1992/93 - i lik-&lt;br&gt;het med vad som gäller innevarande läsår - ges förutsättningar att an-&lt;br&gt;ordna ett tredje utbildningsår för de 18-19-åringar som har gått igenom&lt;br&gt;en tvåårig gymnasieutbildning. Det tredje utbildningsåret skall kunna&lt;br&gt;inriktas mot en direkt fortsättning av den genomförda utbildningen el-&lt;br&gt;ler mot en komplettering av tidigare utbildning, t.ex. i allmänna äm-&lt;br&gt;nen. Jag avser givetvis utbildningsåtgärder utöver vad kommunerna re-&lt;br&gt;dan har planerat inför nästa läsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att kommunerna enligt skollagen (1985:1100, om-&lt;br&gt;tryckt 1991:1111) fr.o.m. den 1 juli 1992 är skyldiga att erbjuda alla&lt;br&gt;ungdomar, som har gått igenom grundskolan och som inte redan har&lt;br&gt;en gymnasieutbildning, en utbildning i gymnasieskolan på ett nationellt&lt;br&gt;program (motsvarande) eller ett individuellt program. Utbildningen&lt;br&gt;skall påbörjas senast under det första kalenderhalvåret det år ungdomar-&lt;br&gt;na fyller tjugo år. Med hänsyn härtill kan de åtgärder i form av särskil-&lt;br&gt;da insatser för ungdomar som jag nu föreslår avgränsas till att avse den&lt;br&gt;grupp ungdomar som redan har fått en tvåårig gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra för kommunerna att läsåret 1992/93 anordna ett&lt;br&gt;tredje gymnasieår i enlighet med vad jag här har anfört behöver det an-&lt;br&gt;slag som riksdagen redan anvisat ökas med 266 milj.kr. för 8 000 extra&lt;br&gt;helårsplatser. I dessa medel ingår också medel för planerings- och infor-&lt;br&gt;mationsinsatser. Jag har därvid bl.a. beräknat 5 milj.kr. som bör ställas&lt;br&gt;till regeringens disposition för informationsinsatser m.m. Medlen bör&lt;br&gt;föras upp på en särskild anslagspost och utbetalning ske genom ett re-&lt;br&gt;kvisitionsförfarande. Det bör ankomma på regeringen att närmare be-&lt;br&gt;sluta om de åtgärder som jag här har redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att med säkerhet avgöra vilken kapacitet som finns i de&lt;br&gt;enskilda kommunerna för att anordna ett tredje gymnasieår. Jag utgår&lt;br&gt;dock från att varje kommun gör sitt yttersta för att - i egen regi i sin&lt;br&gt;gymnasieskola eller kommunala vuxenutbildning eller i samverkan&lt;br&gt;med annan kommun - anordna utbildning för dessa ungdomar. Jag ut-&lt;br&gt;går också från att många ungdomar tar vara på erbjudandet att förbättra&lt;br&gt;sin kompetens. Det bör därför finnas möjlighet för regeringen att vid&lt;br&gt;behov ytterligare öka antalet platser för ett tredje gymnasieår utöver de&lt;br&gt;8 000 som jag nyss har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökningar på anslaget Bidrag till driften av det kommunala offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet som blir följden av vad jag nu har förordat, dvs. 266&lt;br&gt;milj. kr. utöver vad riksdagen redan har anvisat för nästa budgetår&lt;br&gt;(1991/92:UbulO, rskr 190), uppvägs emellertid av de kraftiga minsk-&lt;br&gt;ningar som uppkommer vid den genomgripande omläggning av syste-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;met för statsbidrag till kommunerna som chefen för finansdepartemen-&lt;br&gt;tet kommer att anmäla senare denna dag (del II). Jag återkommer där-&lt;br&gt;för senare idag (del II, bil 1:6) med förslag om vilket belopp som rege-&lt;br&gt;ringen bör begära att riksdagen anvisar för nästa budgetår under ansla-&lt;br&gt;get Bidrag till driften av det kommunala skolväsendet. Jag tar då hänsyn&lt;br&gt;till det ökade medelsbehov som föranleds av vad jag förordat i nu före-&lt;br&gt;varande sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bemyndiga regeringen att i enlighet med vad jag anfört,&lt;br&gt;vid behov ytterligare öka antalet platser för ett tredje gymnasieår&lt;br&gt;under budgetåret 1992/93 utöver de 8 000 platser för vilka medel&lt;br&gt;nu begärs i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 14. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har t.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1990/91 utöver medel från anslaget till statens skolor för vuxna tilldelats&lt;br&gt;medel ur anslaget till kommunal vuxenutbildning. Den verksamhet&lt;br&gt;som haft den avvikande finansieringen gäller vissa utbildningar för gles-&lt;br&gt;bygden, utbildning i teckenspråk som C-språk för hörselhandikappade&lt;br&gt;samt handledda självstudier för vuxna som inte kan behörighetskom-&lt;br&gt;plettera i hemkommunens komvux. Sedan det särskilda anslaget till&lt;br&gt;komvux upphört och sektorsbidraget till det kommunala offentliga&lt;br&gt;skolväsendet införts, kan medel för detta inte tillföras SSVH i samma&lt;br&gt;ordning som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1991 om ett anslag till SSVH på&lt;br&gt;2 milj.kr. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;samt gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört om&lt;br&gt;att det inte varit riksdagens avsikt att de nämnda utbildningarna vid&lt;br&gt;SSVH skulle upphöra eller att övrig verksamhet vid statens skolor för&lt;br&gt;vuxna skulle minskas för att bereda utrymme inom anslaget för till des-&lt;br&gt;sa utbildningar (1991/92:UbU7, rskr. 87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra undervisning vid SSVH i samma omfattning som&lt;br&gt;hittills föreslår jag att förslagsanslaget Statens skolor för vuxna: Utbild-&lt;br&gt;ningskostnader tillförs 2 milj.kr. utöver vad riksdagen beslutat om för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100 bil. 9, UbUll, rskr. 193).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbUll, rskr.&lt;br&gt;193) till Stalens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag&lt;br&gt;på 31 065 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;D. Den grundläggande högskoleutbildningen&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans dimensionering kommer succesivt att öka kraftigt. Genom&lt;br&gt;riksdagens beslut (UbU 1990/91:12, rskr. 355 och UbU 1991/92:7, rskr.&lt;br&gt;87) har den grundläggande utbildningen tillförts 5000 platser från och&lt;br&gt;med höstterminen 1991 respektive 2000 platser från och med vårtermi-&lt;br&gt;nen 1992. I budget- propositionen (1991/92:100, bil. 9) och i propositio-&lt;br&gt;nen om lärarutbildning (1991/92:75) redovisas förslag om ytterligare di-&lt;br&gt;mensionerings ökningar på sammanlagt 5000 platser från och med höst-&lt;br&gt;terminen 1992. Utökningen av platsantalet tillsammans med vissa bygg-&lt;br&gt;nadsåtgärder inom högskolan har bidragit till att underlätta det akuta&lt;br&gt;läget på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan svårigheter uppstå när det gäller rekrytering till hög-&lt;br&gt;skolan på olika områden, t.ex. till vissa naturvetenskapliga och tekniska&lt;br&gt;utbildningar och vissa lärarutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elever som söker teknisk linje på gymnasiet har minskat tre år i&lt;br&gt;rad, och prognoser visar på att denna utveckling fortsätter in på 2000-&lt;br&gt;talet. Det finns anledning att ta dessa tendenser på stort allvar, då mins-&lt;br&gt;kad rekrytering till tekniska utbildningsvägar kan hota de långsiktiga&lt;br&gt;förutsättningarna för svensk tillväxt och industriell utveckling. Blir ned-&lt;br&gt;gången på de tekniska utbildningarna tillräckligt djup och långvarig&lt;br&gt;kan hela infrastukturen för teknikerutbiidning skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begränsad omfattning har tidigare prövats ett s.k. tekniskt basår&lt;br&gt;inom högskolan, huvudsakligen för att ge elever från ekonomisk och&lt;br&gt;samhällsvetenskaplig linje i gymnasieskolan möjlighet att - i stimuleran-&lt;br&gt;de kontakt med högskolans utbildning - skaffa sig behörighet för te-&lt;br&gt;knisk högskoleutbildning. Detta har även fungerat som en attraktiv&lt;br&gt;möjlighet för dessa elever att tänka om i fråga om utbildnings- och yr-&lt;br&gt;kesval. Bland annat har kvinnor valt att satsa på teknisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I större skala bör nu ett år för breddning och fördjupning av kompe-&lt;br&gt;tens kunna fungera både som en aktiv åtgärd i ett mera långsiktigt re-&lt;br&gt;kryteringsperspektiv för högskolan och som en avlastning i den akuta&lt;br&gt;besvärliga arbetsmarknadssituationen. Jag föreslår att högskolan får anta&lt;br&gt;studerande till aktuell utbildning trots att de inte är fullt behöriga och&lt;br&gt;att högskolan efter antagningen ansvarar för att de erhåller behörighets-&lt;br&gt;givande förutbildning under ett år. Jag utgår härvid från att viss samver-&lt;br&gt;kan mellan bl.a. komvux och högskolan kommer att bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang anser jag det vara av särskild vikt att uppmuntra&lt;br&gt;kvinnor att söka sig till utbildningar som av tradition domineras av&lt;br&gt;män. Bland sökande till utbildning av det slag jag nu beskrivit och som&lt;br&gt;avser teknisk eller matematisk- naturvetenskaplig utbildning skall där-&lt;br&gt;för kvinnor ges företräde till utbildningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra för berörda universitet och högskolor att under&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 genomföra utbildning i enlighet med vad jag här an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fört, behövs på anslaget under anslagsposten 6. Till regeringens disposi-&lt;br&gt;tion medel för 1 250 platser, varav minst hälften bör avse naturveten-&lt;br&gt;skapliga och tekniska utbildningar samt vissa lärarutbildningar med in-&lt;br&gt;riktning mot matematik och naturorienterande ämnen&lt;br&gt;(+ 46 250 000 kr.). Därutöver beräknar jag medel för aktiva&lt;br&gt;informations- och planeringsinsatser (+ 2 000 000 kr.). Studiemedels-&lt;br&gt;kostnaderna har jag beräknat till 16 250 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag tidigare anfört om den snabba dimensioneringsökning utav&lt;br&gt;högskolan kommer att innebära att högskoleorganisationen utsätts för&lt;br&gt;betydande påfrestningar. Inom viktiga områden ger tillgången på fors-&lt;br&gt;karutbildade lärare, lokaler, m.m. viktiga begränsningar för möjlighe-&lt;br&gt;terna att snabbt bygga ut antalet platser. Inom utbildningsdepartementet&lt;br&gt;prövas kontinuerligt möjligheterna att utöka kapaciteten i högskolans&lt;br&gt;grundutbildning med beaktande av arbetsmarknadens behov och möj-&lt;br&gt;ligheterna att upprätthålla god kvalitet i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer det emellertid som möjligt att redan fr.o.m. hösttermi-&lt;br&gt;nen tillföra högskolan ytterligare 520 platser på fristående kurser för&lt;br&gt;språkutbildnng. Det europeiska samarbetet kommer självfallet att öka&lt;br&gt;efterfrågan på kvalificerade språkkunskaper på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glädjande nog har studerande under senare år i växande utsträckning&lt;br&gt;sökt sig till fristående kurser i språk. Ett ökande antal behöriga sökande&lt;br&gt;har därvid inte kunnat erbjudas plats. Jag beräknar därför medel för&lt;br&gt;520 platser under anslaget lokala och individuella linjer samt fristående&lt;br&gt;kurser. Jag räknar med att även denna åtgärd kommer att medverka till&lt;br&gt;en dämpning av ungdomsarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utbyggnaden kommer att medföra en ökning av sta-&lt;br&gt;tens kostnader med 25 milj. kr. varav kostnader för studiemedel är be-&lt;br&gt;räknade till ca 6,8 milj. kr. Lokal- inrednings- och utrustningskostna-&lt;br&gt;derna bedöms uppgå till ca 3,6 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Vissa särskilda&lt;br&gt;utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa&lt;br&gt;48 250 000 kr. utöver vad som beräknats i prop. 1991/92:100 bil.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Lokala och&lt;br&gt;individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 an-&lt;br&gt;visa 18 240 000 kr. utöver vad som beräknats i prop. 1991/92:100&lt;br&gt;bil.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F. Studiestöd m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F 2. Studiehjälp m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare under anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommuna-&lt;br&gt;la offentliga skolväsendet anfört att för att möjliggöra för kommunerna&lt;br&gt;att läsåret 1992/93 anordna ett tredje gymnasieår för de 18-19-åringar&lt;br&gt;som har gått igenom en tvåårig gymnasieutbildning behöver det anslag&lt;br&gt;som riksdagen redan anvisat ökas med 266 milj. kr. för 8 000 extra hel-&lt;br&gt;årsplatser i gymnasieskolan. Vid behov bör regeringen bemyndigas att&lt;br&gt;ytterligare öka antalet platser för ett tredje gymnasieår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utökning av antalet platser i gymnasieskolan medför även&lt;br&gt;ökade kostnader för studiehjälp. Jag beräknar denna kostnad till&lt;br&gt;65 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiehjälp&lt;br&gt;m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa 65 000 000 kr. utöver vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;NIONDE HUVUDTITELN&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;C. Skogsbruk&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;C4. Bidrag till skogsvård m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under denna anslagsrubrik har regeringen för nästa budgetår föreslagit riks-&lt;br&gt;dagen att dels anvisa ett förslagsanslag på 142492000 kr., dels medge att bi-&lt;br&gt;drag till skogsvård beviljas med sammanlagt högst 139800000 kr. (prop.&lt;br&gt;1991/92:100 bil. 10 s. 43 - 45). Av bidragsramen avses 58 milj.kr. disponeras&lt;br&gt;för särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skogsstyrelsens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den rådande lågkonjunkturen och den minskade efterfrågan på virke har&lt;br&gt;för privatskogsbrukets del lett till att antalet ansökningar om awerkningstill-&lt;br&gt;stånd i Norrlands inland har halverats jämfört med föregående år. Detta le-&lt;br&gt;der till en minskad sysselsättning inom privatskogsbruket. Awerkningsnivån&lt;br&gt;inom storskogsbruket har inte minskat. En ökad del av statsbidragen kom-&lt;br&gt;mer därför att tillfalla storskogsbruket om ingen förändring sker. För att pri-&lt;br&gt;vatskogsbruket skall få en större del av bidraget och för att skapa största&lt;br&gt;möjliga sysselsättningseffekt av det aktuella bidragsbeloppet bör reglerna&lt;br&gt;för disposition av delposten för åtgärder inom stödområdet jämkas så att pri-&lt;br&gt;vatskogsbruket även nästa budgetår kan få en rimlig del av anslaget. Detta&lt;br&gt;bör ske så att reglerna för stödgivning utvidgas för privata skogsägare och&lt;br&gt;att bidrag får lämnas även för ytterligare skogsvårdsåtgärder som går utöver&lt;br&gt;de krav som ställs i skogsvårdslagen (1979:429) samt för skogsägarens kost-&lt;br&gt;nader för rådgivning och andra tjänster i skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den snabba förändring som har skett inom privatskogsbruket i Norrlands&lt;br&gt;inland kunde inte förutses i samband med beredningen av budgetpropositio-&lt;br&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen 1992. Mot den bakgrunden förordar jag den förändringen att den på-&lt;br&gt;gående försöksverksamheten med stöd till ökad sysselsättning i privatskogs-&lt;br&gt;bruket i Norrbottens och Västerbottens inland förlängs ytterligare ett år.&lt;br&gt;Verksamheten bör liksom hittills inriktas på långsiktiga, snabba investe-&lt;br&gt;ringar i skogsvård och villkoras med åtagande om avverkning i den utsträck-&lt;br&gt;ning det är lämpligt. Med hänsyn till tidigare ställningstaganden från stats-&lt;br&gt;makternas sida och till behovet av att skapa så stor sysselsättning som möjligt&lt;br&gt;med stöd av medlen bör de inte få användas för bidrag till skogsvägbyggande&lt;br&gt;eller skogsdikning. Vidare bör verksamheten kunna avbrytas vid budgetårs-&lt;br&gt;skiftet 1993/94 så att genomförandet av förslag grundade på den skogspoli-&lt;br&gt;tiska kommitténs arbete inte försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar kostnaderna för den förordade förlängningen till 20 milj.kr.&lt;br&gt;De bör finansieras genom en minskning av bidragsramen för stödet till det&lt;br&gt;inre stödområdet med motsvarande belopp. Regeringen bör som hittills&lt;br&gt;kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att godkänna vad jag har anfört om en ettårig förlängning av för-&lt;br&gt;söksverksamheten med särskilda skogsvårdsinsatser i Norrlands in-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;I. Utbildning och forskning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;II. Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under denna anslagsrubrik har regeringen för nästa budgetår föreslagit riks-&lt;br&gt;dagen att anvisa ett reservationsanslag på 627 275 000 kr. (prop. 1991/92:100&lt;br&gt;bil. 10 s. 88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet har ett omfattande internationellt samarbete&lt;br&gt;med länder i tredje världen. Det gäller inte minst forskning inom växtod-&lt;br&gt;lingsläran. Denna forskning har hög relevans för u-länderna och därmed för&lt;br&gt;det svenska biståndet. Med hänsyn till angelägenheten av detta område an-&lt;br&gt;ser jag att en förstärkning av forskningsresurserna på årsbasis med samman-&lt;br&gt;lagt 1 milj.kr. bör komma till stånd. För nästa budgetår behöver då ytterli-&lt;br&gt;gare 700 000 kr. anvisas under detta anslag. Kostnaderna för detta ryms inom&lt;br&gt;avräkningarna som gjorts mot enprocentsramen för bistånd som redovisats&lt;br&gt;i prop. 1991/92:100 bil. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under nionde huvudtitelns reservationsanslag Sveriges lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisa 700 000 kr. utöver vad&lt;br&gt;som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m. (kompletteringsproposition)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter tillträdet i oktober 1991 tog regeringen initiativ till en serie&lt;br&gt;ekonomiskpolitiska åtgärder för att bryta stagnationen i den svenska ekono-&lt;br&gt;min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturproblemen har förvärrats under hela 1980-talet. Efter överhett-&lt;br&gt;ningen under senare delen av decenniet följde år 1990 den ofrånkomliga till-&lt;br&gt;bakagången och ett ras under år 1991. Produktion, investeringar och syssel-&lt;br&gt;sättning sjönk. Arbetstillfällen försvann i ett allt snabbare förlopp. Attiotals-&lt;br&gt;politiken ledde till avindustrialisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stagnationen innebar att själva den bas på vilken vårt välstånd byggts upp&lt;br&gt;urholkades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i vår omvärld förvärrade situationen. En omläggning av po-&lt;br&gt;litiken var nödvändig. Den måste bedrivas med kraft och konsekvens för att&lt;br&gt;bevara och utveckla välfärden. Detta arbete måste nu drivas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet är att häva den strukturella krisen och att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;en uthållig, stabil utveckling av samhällsekonomin och trygga arbeten i hela&lt;br&gt;landet. Genom en stram ekonomisk politik skapas förutsättningar för väl-&lt;br&gt;stånd. Ett konkurrenskraftigt näringsliv är en långsiktig välfärdsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin innebär en helhetssyn och den har ett långt tidsperspektiv. Kort-&lt;br&gt;siktiga insatser prövas kontinuerligt i ljuset av sina långsiktiga effekter och&lt;br&gt;den inverkan de kan beräknas få på andra sektorer av ekonomin. Kortsiktiga&lt;br&gt;ingrepp skall understödja och komplettera de långsiktiga. Det ledande vid&lt;br&gt;valet av åtgärder skall vara att dessa främjar den nödvändiga strukturom-&lt;br&gt;vandlingen i hela ekonomin och den framtida produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Utvecklingen på arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på arbetsmarknaden har följt mönstret i ekonomin i övrigt.&lt;br&gt;Takten i avmattningen har emellertid varit snabbare än vad som kunde förut-&lt;br&gt;ses hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på arbetskraft, mätt som kvarstående lediga platser, tende-&lt;br&gt;rade att sjunka redan i början av år 1989, och under de två senaste åren har&lt;br&gt;ett närmast linjärt fall skett. Antalet lediga platser uppgår nu till endast ca&lt;br&gt;en femtedel av nivån för drygt två år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sysselsatta har på ett år minskat med omkring 170 000 personer.&lt;br&gt;Mer än hälften av minskningen återfinns inom tillverkningsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. andra kvartalet 1990 t.o.m. tredje kvartalet 1991 ökade arbetslös-&lt;br&gt;heten med ca 65 000 personer i säsongrensade termer. Det innebar mer än&lt;br&gt;en fördubbling. Därefter har det skett en ytterligare ökning med ca 50 000&lt;br&gt;personer. Långtidsarbetslösheten ökar kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att problemen inledningsvis koncentrerades till den konkur-&lt;br&gt;rensutsatta sektorn har arbetslösheten hittills drabbat män i betydligt större&lt;br&gt;utsträckning än kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omfattande produktivitetsförbättringarna som nu sker, problemen på&lt;br&gt;de finansiella marknaderna och den internationella lågkonjunkturen innebär&lt;br&gt;sammantaget att arbetslösheten kommer att fortsätta att stiga. Någon för-&lt;br&gt;bättring av situationen på arbetsmarknaden kan sannolikt inte emotses&lt;br&gt;förrän efter nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för sina be-&lt;br&gt;dömningar av den ekonomiska utvecklingen under innevarande och nästa&lt;br&gt;budgetår. Enligt dessa beräknas den internationella konjunkturutvecklingen&lt;br&gt;under perioden ge endast en marginell draghjälp. De djupgående struktu-&lt;br&gt;rella bristerna i den svenska ekonomin medför därför att påfrestningarna på&lt;br&gt;arbetsmarknaden under åren 1992 och 1993 blir mycket stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder regeringen nu bör vidta är ägnade att, så långt möjligt inom&lt;br&gt;långsiktiga ramar, förhindra att dessa påfrestningar resulterar i arbetslös-&lt;br&gt;hetsnivåer av omvärldens storlek. Jag kommer strax att utförligt redogöra&lt;br&gt;för mina överväganden rörande arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Arbetsmarknadsstyrelsens framställningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse den 21 februari 1992 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) före-&lt;br&gt;slagit att åtgärder, utöver dem som har redovisats i årets budgetproposition,&lt;br&gt;vidtas för att mildra det svåra arbetsmarknadsläget som väntas under näst-&lt;br&gt;kommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget föreslår AMS att arbetsmarknadsverket tillförs 6 825 miljo-&lt;br&gt;ner kronor, varav 125 miljoner kronor över anslaget Arbetsmarknadsverkets&lt;br&gt;förvaltningskostnader, 6 500 miljoner kronor över anslaget Arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder och 200 miljoner kronor över anslaget Särskilda åt-&lt;br&gt;gärder för arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt AMS medför de åtgärder för ungdomar som föreslagits i årets bud-&lt;br&gt;getproposition och i prop. 1991/92:124 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;för ungdomar under 25 år omfattande krav på arbetsmarknadsverkets perso-&lt;br&gt;nal. Av den anledningen hemställer AMS att anslaget Arbetsmarknadsver-&lt;br&gt;kets förvaltningskostnader tillförs 100 miljoner kronor. Dessutom föreslår&lt;br&gt;AMS att 25 miljoner kronor återläggs av det generella rationaliseringskravet&lt;br&gt;och av det besparingskrav som har ålagts verket med anledning av riksda-&lt;br&gt;gens beslut om omställning och minskning av den statliga administrationen.&lt;br&gt;Dessa medel bör enligt AMS användas för att förbättra den ekonomiska re-&lt;br&gt;dovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förstärka insatser mot ungdomsarbetslösheten, föreslår AMS att&lt;br&gt;anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillförs 1 000 miljoner kronor för&lt;br&gt;ytterligare ungdomspraktikplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS anser att det med anledning av det svåra läget inom bygg- och an-&lt;br&gt;läggningssektorn är nödvändigt att snabbt få i gång omfattande investerings-&lt;br&gt;arbeten. Enligt AMS finns möjligheter att tidigarelägga investeringar för to-&lt;br&gt;talt 20 miljarder kronor. AMS hemställer därför att vissa statliga myndighe-&lt;br&gt;ter och affärsverk ges möjlighet att kortsiktigt låna medel på marknaden för&lt;br&gt;att finansiera en tidigareläggning av planerade investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka de räntekostnader som blir följden av upplåningen bör ansla-&lt;br&gt;get Arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillföras 2 000 miljoner kronor för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntestödet föreslås kunna lämnas under en period av högst två år. Det&lt;br&gt;innebär att medel för räntestöd även behöver anvisas för budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;Stödet bör endast kunna lämnas till investeringar som kan sättas i gång se-&lt;br&gt;nast under våren 1993. AMS anser att om medlen inte utnyttjas fullt ut som&lt;br&gt;räntestöd bör de få användas för ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der. Enligt AMS bör regeringen även besluta om statliga kreditgarantier.&lt;br&gt;AMS förutsätter att återbetalningen av lånen kommer att ske genom myn-&lt;br&gt;digheternas och verkens ordinarie anslag resp, intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga nedgången i nybyggnationen av bostäder medför enligt AMS&lt;br&gt;ett ökat behov av beredskapsarbeten av investeringskaraktär, bl.a. för kom-&lt;br&gt;munala ROT-projekt. AMS hemställer att 2 000 miljoner kronor tillförs an-&lt;br&gt;slaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS föreslår vidare att anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökas&lt;br&gt;med 1 500 miljoner kronor motsvarande beräknade avdrag från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter för utbildningsvikariat som AMS bedömer inte kommer att kunna&lt;br&gt;genomföras. Medlen bör i stället, enligt AMS, användas för andra arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetsgivarbidragen inom arbetsmarknadspolitiken hem-&lt;br&gt;ställer AMS att de, fr.o.m. budgetåret 1992/93, förändras i linje med AMS&lt;br&gt;tidigare förslag om nytt samordnat arbetsgivarstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS föreslår att starthjälp till s.k. nyckelpersoner även skall få beviljas&lt;br&gt;personer inom offentlig förvaltning vid flyttning till orter inom stödområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till utbildning i företag bör enligt AMS höjas till högst 60 kronor&lt;br&gt;per timme. Vidare föreslår AMS att bidraget tillfälligt under budgetåret&lt;br&gt;1992/93 får uppgå till högst 90 kronor per timme inom tillverkningsindustrin,&lt;br&gt;byggsektorn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS föreslår vidare att möjligheterna att använda högskoleutbildning&lt;br&gt;som arbetsmarknadsutbildning vidgas till att även gälla bristyrken inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller otraditionella insatser anser AMS att medlen som anvisats för&lt;br&gt;detta ändamål bör ökas till 3 % av medlen under anslaget Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja sysselsättningen för arbetshandikappade föreslår AMS att&lt;br&gt;medlen till flexibla lönebidrag utökas med 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhåller AMS i sin skrivelse att utbildningsmöjligheterna gene-&lt;br&gt;rellt bör vidgas för att därmed begränsa utbudet av arbetskraft. Därför bör,&lt;br&gt;enligt AMS, möjligheterna att genomföra det tredje gymnasieåret liksom att&lt;br&gt;få till stånd en så stor utbildningsvolym som möjligt inom den kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildningen prövas på nytt. Slutligen föreslår AMS att bidraget för&lt;br&gt;upprustning av skolans fysiska miljö behålls under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har i en skrivelse den 17 december 1991 redovisat försöksverksam-&lt;br&gt;heten med avgiftsbelagd programförmedling inom kulturarbetsförmed-&lt;br&gt;lingen. Den årliga intäkten har uppgått till ca 1 miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarbetsförmedlingen är en del av den offentliga arbetsförmedlingen&lt;br&gt;och omfattas av de riktlinjer och mål som fastställs för arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska insatser. Erfarenheterna av försöksverksamheten med avgiftsfinansie-&lt;br&gt;rad programförmedling har visat på svårigheten att bedriva en verksamhet,&lt;br&gt;som finansieras genom både anslag och avgifter, då uppdraget eller tjänsten&lt;br&gt;inte klart kan definieras. Det är angeläget att programförmedlingen bibe-&lt;br&gt;hålls som en tjänst inom kulturarbetsförmedlingen men med en kraftigare&lt;br&gt;markering av det arbetsmarknadspolitiska uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed finns det enligt AMS ingen anledning för kulturarbetsförmed-&lt;br&gt;lingen att fortsätta bedriva avgiftsbelagd programförmedling av dansorkest-&lt;br&gt;rar, discjockeys och populärmusikartister i konkurrens med organisations-&lt;br&gt;förmedlingarna. AMS föreslår därför att avgifterna slopas inom kulturar-&lt;br&gt;betsförmedlingen vid försöksverksamhetens slut den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse den 27 januari 1992 har AMS hemställt att arbetsmarknads-&lt;br&gt;verkets kostnader för förmedlingsverksamhet vid centrumbildningarna&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1992 överförs från anslaget Arbetsmarknadsverkets för-&lt;br&gt;valtningskostnader till elfte huvudtitelns anslag Bidrag till utvecklingsverk-&lt;br&gt;samhet inom kulturområdet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrumbildningarna bildades för drygt 20 år sedan av frilansarbetande&lt;br&gt;yrkesverksamma kulturskapare. Organisationernas mål var att främja de&lt;br&gt;olika konstområdenas och berörda kulturskapares situation i samhället.&lt;br&gt;Några av centrumbildningarna fick tidigt stöd av arbetsmarknadsverket ge-&lt;br&gt;nom att särskilda arbetsförmedlingstjänster inrättades med placering på&lt;br&gt;centrumbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sin mer renodlat kulturpolitiska verksamhet uppbär centrumbildning-&lt;br&gt;arna stöd från anslag på statsbudgeten. Dessa bidrag som även lämnas till&lt;br&gt;centrumbildningar som saknar arbetsförmedlartjänster fördelas i form av år-&lt;br&gt;liga verksamhetsbidrag av statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande organisationsformen har stora nackdelar. Centrumbild-&lt;br&gt;ningarna befinner sig i ett beroendeförhållande till kulturarbetsförmed-&lt;br&gt;lingen vilket inte svarar mot deras roll och uppgifter. Förhållandet med två&lt;br&gt;anslagsbeviljande myndigheter gör också att budgetarbetet blir onödigt&lt;br&gt;komplicerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera utredningar, bl.a. AMS-kommittén i betänkandet SOU 1985:7 och&lt;br&gt;konstnärsutredningen i betänkandet SOU 1990:39 Konstnärens villkor, har&lt;br&gt;betonat vikten av att renodla organisatoriskt idéburen och idémässigt neu-&lt;br&gt;tral verksamhet och föreslagit att de nuvarande samverkansformerna mellan&lt;br&gt;centrumbildningarna och kulturarbetsförmedlingen bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningar mellan AMS, statens kulturråd och företrädare för cent-&lt;br&gt;rumbildningarna har resulterat i en principiell överenskommelse om utform-&lt;br&gt;ningen av ett fortsatt samarbete utifrån en renodling av kulturfrämjande och&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett antal skrivelser har kommit in till regeringen från myndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter, organisationer m.m. angående åtgärder för att stimulera sysselsätt-&lt;br&gt;ningen eller motverka arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Föredragandens överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 En uthållig politik for tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de ekonomiskpolitiska initiativ som vidtagits ger inga omedelbara&lt;br&gt;effekter, som direkt kan avläsas i arbetslöshetssiffrorna. Samtidigt är dessa&lt;br&gt;åtgärder nödvändiga för att länka in den svenska ekonomin i banor där den&lt;br&gt;internationella konkurrensförmågan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska välståndet baseras på vår förmåga att genom kompetens, ini-&lt;br&gt;tiativkraft och produktivitet varaktigt hävda oss på världsmarknaden. Går&lt;br&gt;konkurrensdugligheten förlorad, undermineras välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uthålligheten blir därmed utomordentligt viktig. Inte minst gäller det&lt;br&gt;kampen mot inflation och för lägre räntor. Det är avgörande för investe-&lt;br&gt;ringsviljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken kan inte endast utformas med hänsyn till de&lt;br&gt;långsiktiga kraven utan måste också avvägas utifrån den internationella kon-&lt;br&gt;junkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av de stora obalanserna i den svenska ekonomin, och integratio-&lt;br&gt;nen med omvärlden, är det inte möjligt att parera de negativa effekterna på&lt;br&gt;sysselsättningen genom att i stabiliseringspolitiskt syfte stimulera offentlig&lt;br&gt;konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som krävs för att dämpa ökningen av arbetslösheten, måste&lt;br&gt;ges en sådan inriktning att de mobiliserar resurser och stärker den svenska&lt;br&gt;ekonomins struktur. Därigenom bidrar de till en uthållig tillväxt i både små,&lt;br&gt;medelstora och stora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i infrastruktur - främst kommunikationer - och utbildning&lt;br&gt;är exempel på detta. Infrastruktursatsningarna måste utformas så att de sti-&lt;br&gt;mulerar näringslivets tillväxt i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Initiativ for omvandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödvändigheten av att skapa förutsättningar för utveckling och en omvand-&lt;br&gt;ling av den svenska ekonomin berör i högsta grad också arbetsmarknaden&lt;br&gt;och arbetsmarknadspolitiken. Flera initiativ har tagits för att öppna för kon-&lt;br&gt;kurrens, stärka incitament och att avbyråkratisera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsmonopolet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja effektivitet och dynamik i förmedlingen av arbete kommer&lt;br&gt;det statliga arbetsförmedlingsmonopolet att avskaffas. Det kan emellertid&lt;br&gt;ske först vid halvårsskiftet 1993, då uppsägningen av ILO-konventionen (nr&lt;br&gt;96) om avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning har tillsatts för att lämna förslag om formerna för avregle-&lt;br&gt;ringen. Genom att öppna för konkurrens och mångfald inom arbetsförmed-&lt;br&gt;lingsområdet samt genom att ställa ökade krav på den offentliga förmed-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen, kommer det att ske en förnyelse och utveckling av verksamhet och&lt;br&gt;metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett samband mellan lönekostnader, arbetslöshet och kostnaderna&lt;br&gt;för arbetsmarknadspolitik. Vid växande arbetslöshet stiger kostnaderna för&lt;br&gt;såväl aktiva som passiva åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen finansieras dels med en arbetsgivaravgift, dels&lt;br&gt;med egenavgifter. Av de arbetslösa i februari 1992 hade emellertid endast&lt;br&gt;63% rätt till kassaersättning. 12% uppbar kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;(KAS). Inte mindre än 25 % stod helt utan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lönebildning, som inte har täckning i produktivitetsutvecklingen, dri-&lt;br&gt;ver upp kostnadsläget. Det leder direkt till konkurrensnackdelar i relation&lt;br&gt;till omvärlden och till minskad sysselsättning i utlandsberoende verksamhet.&lt;br&gt;Detta sprids sedan till hela samhällsekonomin. Lönebildningen i Sverige har&lt;br&gt;under flera decennier karakteriserats av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bidra till att vidmakthålla och utveckla arbetslinjen i arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken har en särskild utredare (A 1992:24) fått i uppdrag att senast&lt;br&gt;den 31 mars 1993 lämna förslag till utformning av en obligatorisk arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring. När det gäller finansieringen skall prövas hur försäkringen&lt;br&gt;kan utformas så att den ger stöd till en ansvarsfull lönebildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren skall ge underlag för såväl ett mer rättvist försäkringssystem vid&lt;br&gt;arbetslöshet som en ordning där de samhällsekonomiska konsekvenserna av&lt;br&gt;avtalsutfallet tydliggörs för de avtalsslutande parterna. Det är viktigt för att&lt;br&gt;komma bort från förhållandet att parterna fördelar ett större ”samhällseko-&lt;br&gt;nomiskt utrymme” än det som existerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktikplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till en ny arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning i form av ung-&lt;br&gt;domspraktik lämnades nyligen till riksdagen (prop. 1991/92:124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med förslaget är att skapa ett enkelt och enhetligt system riktat&lt;br&gt;främst till näringslivet men också till den offentliga förvaltningen. Det är sär-&lt;br&gt;skilt angeläget att en stor andel av praktikplatscr inrättas hos små och medel-&lt;br&gt;stora företag. Åtgärden skall ge ungdomar arbetslivserfarenhet och yrkes-&lt;br&gt;praktik och därigenom möjlighet att konkurrera på den reguljära arbets-&lt;br&gt;marknaden. Förslaget har utformats så att ungdomarna ges incitament och&lt;br&gt;stöd att under praktiktiden aktivt söka arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken är ett utmärkt tillfälle för alla arbetsgivare att visa&lt;br&gt;ungdomarna att de behövs inom industrin och inom näringslivet i övrigt;&lt;br&gt;inom just deras bransch. Rätt använd kommer ungdomspraktiken att göra&lt;br&gt;ungdomar intresserade av utbildning till 1990-talets bristyrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsrättsliga lagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det blivit alltmer tydligt att det finns brister i den arbets-&lt;br&gt;rättsliga lagstiftningen. De centrala arbetsrättsliga lagarna har haft effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte stämmer överens med deras syfte. Så har t.ex. det starka anställ-&lt;br&gt;ningsskyddet ibland utgjort ett extra hinder när det gäller att komma in på&lt;br&gt;arbetsmarknaden för personer som har svårt att få arbete. Vidare har med-&lt;br&gt;bestämmandelagen ofta lett till formaliserade samarbetsformer och en byrå-&lt;br&gt;kratisk beslutsprocess på arbetsplatserna. Detta trots att många anställda&lt;br&gt;fortfarande saknar möjlighet till information och inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommitté för översyn av arbetsrätten som regeringen tillsatte i de-&lt;br&gt;cember 1991 har till uppgift att analysera hur lagstiftningen har fungerat och&lt;br&gt;föreslå nya bestämmelser. De övergripande målen för kommitténs arbete är&lt;br&gt;att åstadkomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enklare bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ökade möjligheter till information och inflytande för den enskilde arbets-&lt;br&gt;tagaren, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en förskjutning av informations- och förhandlingskontakterna till det lo-&lt;br&gt;kala planet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall särskilt beakta de mindre företagens intressen. De för-&lt;br&gt;slag som kommittén lägger skall underlätta en flexibel arbetsmarknad och&lt;br&gt;en god ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Tillväxt och lönebildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det inflations- och spekulationsklimat som skapades av den stora devalve-&lt;br&gt;ringen, hösten 1982, bidrog till att de strukturella problemen i ekonomin dol-&lt;br&gt;des under 1980-talet. Dessa är inte heller uteslutande kostnadsrelaterade.&lt;br&gt;Konsekvensen har blivit att den svenska industrisektorn är för liten för de&lt;br&gt;anspråk som ställs på produkt- och exportvolymer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart rationaliseringar skapar inte tillväxt. De ger likväl, via ökad pro-&lt;br&gt;duktivitet, utrymme för expansion. Parallellt med rationaliseringarna har&lt;br&gt;emellertid också direkta kapacitetsneddragningar verkställts. Den industri-&lt;br&gt;ella basen krymper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktionens andel av BNP är nu nere på 20%. Det innebär en&lt;br&gt;historiskt låg nivå - den lägsta under innevarande sekel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att näringslivet skall börja växa igen krävs att det som försvinner er-&lt;br&gt;sätts med något nytt och bättre. Det är angeläget, inte minst från regionala&lt;br&gt;utgångspunkter och för målet om arbete och utveckling i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen underminerar konkurrenskraften och gör löneökningar fik-&lt;br&gt;tiva. Sedan år 1970 har timförtjänsterna för industriarbetare ökat med&lt;br&gt;540%. Reallöneökningen före skatt har inte nått ens 20%. Marknadsande-&lt;br&gt;larna utomlands har under samma period sjunkit med en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halveringen av tillväxten under de senaste decennierna - jämfört med de&lt;br&gt;föregående - och internationaliseringen av kapitalmarknaderna innebär&lt;br&gt;dessutom helt nya villkor för stabiliseringspolitiken och för lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen måste under lång tid bidra till en stabil och konkurrens-&lt;br&gt;kraftig tillväxt i industrin, i en omvärld där konkurrensen inom världshan-&lt;br&gt;deln hela tiden skärps. Den måste dessutom lämna ett ordentligt utrymme&lt;br&gt;för kapitalbildning på konsumtionens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär, att intresset bör riktas mot både lönenivån och lönestruktu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren. En hållbar lönebildning skall resultera i en produktiv lönestruktur, som&lt;br&gt;bidrar till tillväxt och därmed skapar utrymme för reallöneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningssvårigheterna på arbetsmarknaden är i vissa industriländer så&lt;br&gt;stora att inflationspåfrestningen börjar redan vid en arbetslöshet på 6-8 %.&lt;br&gt;Den svenska arbetsmarknaden skiljer sig starkt från dessa ekonomier. Enligt&lt;br&gt;OECD:s bedömningar är anpassningsförmågan i Sverige väsentligt bättre än&lt;br&gt;hos många konkurrenter och handelspartner. Det är en betydelsefull kompa-&lt;br&gt;rativ fördel som måste bevaras, bl.a. genom en fortsatt aktiv arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från slutet av 1980-talet visar emellertid att, till skillnad&lt;br&gt;från 1960-talet, den svenska arbetsmarknaden inte fungerar när, på de&lt;br&gt;största delarbetsmarknaderna arbetskraftsbristen varit påtaglig vilket resul-&lt;br&gt;terat i arbetslöshetsnivåer nedåt 1,5% och ibland t.o.m. väsentligt lägre.&lt;br&gt;Resultatet blir ohanterliga regionala spänningar, överhettning, inflation, ett&lt;br&gt;försämrat relativt kostnadsläge och arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senaste årets löne- och inflationsutveckling, präglad av Rehnbergav-&lt;br&gt;talet, innebär mycket goda förutsättningar för att definitivt bryta inflations-&lt;br&gt;lönespiralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ta till vara den unika möjligheten är det viktigt - när avtalen upp-&lt;br&gt;hör - att parterna snabbt enas om klara spelregler för en långsiktigt hållbar&lt;br&gt;tillväxtbefrämjande lönebildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den avgörande insats som arbetsgivare och arbetstagare kan göra&lt;br&gt;för att vidmakthålla arbetslinjen och främja den fulla sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inom ramen för den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;hushålla med resurser innebär en kombination av besparingsåtgärder, offen-&lt;br&gt;siva satsningar och omfördelningar inom befintliga ramar. Den samlade ef-&lt;br&gt;fekten skall bidra till den nödvändiga strukturella omställningen och en&lt;br&gt;vändning i den ekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påfrestningarna på arbetsmarknadspolitiken är redan nu mycket stora.&lt;br&gt;Prognoserna visar att kraven under nästa budgetår inte kommer att bli&lt;br&gt;mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt kan de nuvarande arbetslöshetsproblemen endast mötas med&lt;br&gt;aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder kombinerat med utbildningsinsat-&lt;br&gt;ser och tidigareläggning av investeringar. För att motverka ökningen av ar-&lt;br&gt;betslösheten och framför allt långtidsarbetslösheten kommer åtgärder att fö-&lt;br&gt;reslås inom flera områden. Jag har i dessa frågor samrått med cheferna för&lt;br&gt;social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, kultur- och civildeparte-&lt;br&gt;menten samt med statsrådet Ask. Ytterligare åtgärder t.ex. i form av svensk-&lt;br&gt;undervisning för invandrare övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen motiveras bl.a. av växande problem för vissa grupper, som vid&lt;br&gt;tidigare konjunkturnedgångar berörts i mindre omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturella förändringar kan väntas i den offentliga sektorn de närmaste&lt;br&gt;åren. AMS prognostiserar att ökningstakten i kvinnornas arbetslöshet kom-&lt;br&gt;mer att tillta under år 1992, och att genomslaget på arbetsmarknaden av för-&lt;br&gt;ändringarna hos kommunerna kommer att ske under åren 1993 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att arbetet mot målet om en jämställd arbetsmarknad&lt;br&gt;inte avbryts. De medel som finns avsatta för att komma till rätta med proble-&lt;br&gt;men med den segregerade arbetsmarknaden skall användas även under en&lt;br&gt;ansträngd arbetsmarknadssituation. Detta är inte minst viktigt för att skapa&lt;br&gt;beredskap för kommande förändringar på de delar av arbetsmarknaden där&lt;br&gt;framför allt kvinnor är sysselsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i den offentliga sektorn,&lt;br&gt;måste också observeras de strukturella förändringar, som sedan en längre tid&lt;br&gt;har lett till arbetslöshet på heltid eller deltid, framför allt för ”mellantjänste-&lt;br&gt;män”. Bl.a. har införandet av ny teknik inneburit mindre av traditionellt&lt;br&gt;skrivarbete. Förhållandet att även tjänstemän med högre utbildning har&lt;br&gt;drabbats av arbetslöshet i relativt stor utsträckning ställer nya krav på arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär en bred satsning på aktiva åtgärder över hela landet.&lt;br&gt;Samtidigt innebär de en fokusering på de långsiktiga huvudproblemen i eko-&lt;br&gt;nomin. Genom att öka kompetensen och utveckla infrastrukturen ges ett&lt;br&gt;verksamt bidrag till att höja effektivitet och produktivitet och därmed läggs&lt;br&gt;grunden för fler fasta arbeten när konjunkturen på nytt vänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget på arbetsmarknaden under budgetåret 1992/93 kommer att följas&lt;br&gt;med största uppmärksamhet och om läget så påkallar, återkommer jag till&lt;br&gt;regeringen med förslag till ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken ligger fast:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;arbetslinjen skall hävdas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utsatta grupper som ungdomar, arbetshandikappade samt flyktingar och&lt;br&gt;invandrare skall prioriteras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;långtidsarbetslöshet skall motverkas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- jämställdheten på arbetsmarknaden skall öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hävdandet av arbetslinjen skall genomsyra hela det arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska fältet och åtgärdssystemet. Arbetslinjen utgör därmed den viktigaste&lt;br&gt;aspekten av den aktiva arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslinjen är särskilt viktig i kampen mot långtidsarbetslösheten. Ut-&lt;br&gt;bredd långtidsarbetslöshet innebär risk för att många människor slås ut från&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan inte accepteras av två skäl. Det första och viktigaste är att det&lt;br&gt;är socialt orättfärdigt i ett välfärdssamhälle. Det andra skälet är att en hög&lt;br&gt;och permanent arbetslöshet försämrar ekonomins funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inom ramen för den aktiva arbetsmarknadspolitiken prioritera arbets-&lt;br&gt;linjen före passiviserande kontantstöd, innebär samtidigt att krav ställs på&lt;br&gt;den enskilde individen. I många västeuropeiska länder har stora grupper,&lt;br&gt;inte minst unga människor, fastnat i långtidsarbetslöshet. Det måste ses i&lt;br&gt;samband med dels en ofta mycket begränsad omfattning av de aktiva arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärderna, dels i vissa länder de kravlösa, och tidsmäs-&lt;br&gt;sigt nästan obegränsade, kontantersättningar som tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är främmande för den svenska arbetsmarknadspolitiken. De arbets-&lt;br&gt;lösa skall i största möjliga utsträckning aktiveras!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställer krav på att det i de arbetsmarknadspolitiska, såväl som i de&lt;br&gt;social- och utbildningspolitiska systemen, finns tydliga, entydiga och lättför-&lt;br&gt;ståeliga incitament, som medverkar till att den enskilde arbetssökanden, via&lt;br&gt;eget agerande och val, själv anstränger sig för och bidrar till att finna be-&lt;br&gt;stående lösningar. På samma sätt måste bestämmelser och myndigheternas&lt;br&gt;riktlinjer och signaler vara klara och ensartade. Ett interdepartementalt ar-&lt;br&gt;bete har inletts för att få genomslag för denna inriktning inom berörda poli-&lt;br&gt;tikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens möjligheter kommer att utnyttjas maximalt.&lt;br&gt;Med de stora påfrestningar som kan emotses på arbetsmarknaden under de&lt;br&gt;närmaste åren, kommer relationen mellan utgifter för aktiva och passiva åt-&lt;br&gt;gärder ändå att försämras. Det beror delvis på att exempelvis åtgärderna&lt;br&gt;inom det reguljära skolsystemet, inkl, högskolan, och infrastruktursatsning-&lt;br&gt;arna inte bokförs som arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till en redogörelse av mina förslag. De förslag som kommit&lt;br&gt;in och som jag inte tar upp i det följande, är jag inte beredd att tillstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 In vesteringsarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen härvid ett flertal tillfällen under senare tid tidigarelagt stora in-&lt;br&gt;vesteringar inom infrastrukturområdet. Syftet har varit att återskapa infra-&lt;br&gt;struktur samt generera sysselsättning för att motverka den höga arbetslöshe-&lt;br&gt;ten. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare i dag föreslagit&lt;br&gt;att ytterligare investeringar genomförs under nästa budgetår. Dessa resurser&lt;br&gt;skall användas till i första hand underhållsarbeten och mindre vägobjekt och&lt;br&gt;i viss mån till järnvägar i regioner med hög arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är denna typ av anläggningsarbeten stabiliseringspoli-&lt;br&gt;tiskt ändamålsenliga eftersom de dels är sysselsättningsintensiva, dels kan&lt;br&gt;sättas i gång med relativt kort varsel. Investeringarna har även långsiktig be-&lt;br&gt;tydelse för näringslivet och den regionala utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag lämnat förslag om stat-&lt;br&gt;liga byggnadsinvesteringar, bl.a. inom högskoleområdet, kulturområdet, ju-&lt;br&gt;stitiedepartementets område samt för handikappsanpassning av statliga lo-&lt;br&gt;kaler. Vid valet av lämpliga investeringsobjekt kommer de regionalpolitiskt&lt;br&gt;prioriterade orternas behov av statliga bygginvesteringar att uppmärksam-&lt;br&gt;mas särskilt. Chefen för kulturdepartementet kommer senare i dag att före-&lt;br&gt;slå vissa investeringar m.m. inom kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har av chefen för socialdepartementet vidare erfarit att de närmare&lt;br&gt;föreskrifterna angående stimulansbidrag för byggande av gruppbostäder för&lt;br&gt;åldersdementa, utvecklingsstörda, fysiskt handikappade och psykiskt sjuka&lt;br&gt;kommer att ändras så att bidrag skall kunna utbetalas i omedelbar anslutning&lt;br&gt;till att en gruppboendeenhet färdigställts. En motsvarande förändring kom-&lt;br&gt;mer att ske i fråga om statsbidraget för viss ombyggnad av sjukhem. Syftet&lt;br&gt;med dessa förändringar är att påskynda utbyggnaden och ombyggnaden av&lt;br&gt;gruppbostäder respektive sjukhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare i dag kommer chefen för civildepartementet att presentera förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om anslag för renovering och underhåll av samlingslokaler och ytterligare&lt;br&gt;medel för lokalbidrag till trossamfund. Medelstillskottet för samlingslokaler,&lt;br&gt;bör avgränsas till framför allt samlingslokaler med en övre total byggkostnad&lt;br&gt;om högst 3 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser dock att investeringarna över ordinarie anslag behöver komplet-&lt;br&gt;teras genom att AMS tillförs medel för beredskapsarbeten. Denna förstärk-&lt;br&gt;ning bör i första hand användas till upprustning av skolans fysiska arbets-&lt;br&gt;miljö, s.k. skogliga beredskapsarbeten samt beredskapsarbeten inom natur-&lt;br&gt;vårdsområdet. AMS bör tillföras 450 miljoner kronor i detta syfte. Medlen&lt;br&gt;bör ej få användas till bostadsinvesteringar. Vidare bör AMS tillföras 50 mil-&lt;br&gt;joner kronor för om-, till- och nybyggnad av små samlingslokaler, med&lt;br&gt;samma beloppsbegränsning som i det nämnda förslaget från civilministern.&lt;br&gt;AMS bör härvid prioritera samlingslokaler i vilka olika typer av kombina-&lt;br&gt;tionsverksamheter bedrivs, i sysselsättningssvaga områden, främst glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från olika håll har framhållits svårigheten att finna lämpliga platser för&lt;br&gt;beredskapsarbete för bl.a. arbetslösa som har fått arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;under så lång tid att ersättningsperioden riskerar att gå till ända. De nya in-&lt;br&gt;satser som nu föreslås har en tonvikt på infrastrukturinvesteringar. Det är&lt;br&gt;emellertid angeläget att arbetsmarknadsverket i sin fördelning av arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska insatser gör stora ansträngningar för att ta fram platser åt&lt;br&gt;sådana kategorier av arbetslösa, inte minst kvinnor, som inte primärt berörs&lt;br&gt;av de nu nämnda åtgärderna. Av den anledningen vill jag understryka vikten&lt;br&gt;av att arbetsmarknadsverket försöker ta fram fler platser hos alla kategorier&lt;br&gt;av arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har föreslagit att ramen för otraditionella insatser bör höjas till 3 %&lt;br&gt;av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I årets budget-&lt;br&gt;proposition har jag förordat att högst 100 miljoner kronor bör få användas&lt;br&gt;för insatser av otraditionellt slag. Mot bakgrund av försämringen på arbets-&lt;br&gt;marknaden och de krav detta ställer på utvecklingen av de arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärderna, bör ramen för otraditionella insatser höjas till 200 mil-&lt;br&gt;joner kronor av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Starta eget verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1992 års budgetproposition har regeringen föreslagit en fortsatt satsning på&lt;br&gt;starta-eget-bidraget. För att ytterligare stimulera personer i ett utsatt läge på&lt;br&gt;arbetsmarknaden att se eget företagande som en möjlighet vill jag föreslå&lt;br&gt;vissa regeländringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starta-eget-bidraget får nu lämnas endast till personer som är arbetslösa.&lt;br&gt;Under budgetåret 1992/93 bör enligt min mening bidrag få lämnas även till&lt;br&gt;dem som riskerar arbetslöshet. På det sättet kan personer som varslats om&lt;br&gt;uppsägning förbereda sitt nyföretagande under uppsägningstiden. Meningen&lt;br&gt;är inte att bidraget skall börja lämnas under uppsägningstiden utan att sö-&lt;br&gt;kanden skall få ett beslut om att bidrag får lämnas när uppsägningstiden gått&lt;br&gt;till ända. Under förberedelsetiden skall sökanden t.ex. kunna inregistrera&lt;br&gt;firmanamnet och vidta övriga åtgärder som inte inkräktar på de skyldigheter&lt;br&gt;som arbetstagaren har gentemot sin arbetsgivare. Inom det regionalpolitiska&lt;br&gt;stödområdet föreslår jag att även den som inte är eller riskerar att bli arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lös kan beviljas starta-eget-bidrag. Normalt kan den vakans som då uppstår&lt;br&gt;erbjudas en arbetslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den offentliga sektorn kan vi under de kommande budgetåren för-&lt;br&gt;utse neddragningar inom vissa områden med uppsägningar som följd. Det&lt;br&gt;kan särskilt drabba kvinnorna. Ökad uppmärksamhet måste ägnas åt detta.&lt;br&gt;I detta sammanhang måste också kvinnornas vilja att starta egen verksamhet&lt;br&gt;understödjas. AMS bör därför verka för att starta-eget-bidraget används&lt;br&gt;som ett medel för att bredda kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden. I&lt;br&gt;informationen till nyföretagare skall även kooperativa företagsformer upp-&lt;br&gt;märksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag erinra om de möjligheter som finns till regio-&lt;br&gt;nalpolitiskt stöd för investeringar vid start av företag inom stödområde samt&lt;br&gt;om det förslag till nyföretagarlån som har utarbetas inom näringsdeparte-&lt;br&gt;mentet (Ds 1992:20) och som är föremål för remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsperiodens längd bör, i likhet med nu, vara sex månader. Bidrags-&lt;br&gt;perioden bör emellertid kunna förlängas med högst sex månader om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande lämnas bidrag med ett belopp som motsvarar den ersätt-&lt;br&gt;ning som bidragstagaren skulle ha varit berättigad till i form av dagpenning&lt;br&gt;från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd vid arbets-&lt;br&gt;löshet. Bidraget är avsett att vara ett tillskott till nyföretagarens försörjning&lt;br&gt;under inledningsskedet av verksamheten som egen företagare. Jag föreslår&lt;br&gt;att även personer som inte har rätt till någon av dessa typer av ersättningar&lt;br&gt;skall ha möjlighet att beviljas starta-eget-bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att bidraget fr.o.m. den 1 juli 1992 skall vara detsamma som&lt;br&gt;skulle ha beviljats en nyföretagare om denne deltagit i arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning. Det innebär att den lägsta bidragsnivån blir 338 kronor per dag.&lt;br&gt;Försäkringskassan bör, i likhet med vad som gäller för utbildningsbidrag,&lt;br&gt;svara för utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeländringarna bör inte föranleda något medelstillskott. De nya reg-&lt;br&gt;lerna kan dock innebära en ökad efterfrågan på starta-eget-bidrag. En sådan&lt;br&gt;ökning får dock finansieras inom ramen för föreslagna medel under anslaget&lt;br&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag kommer att noga följa effekterna av&lt;br&gt;dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Utbildning och arbetslivserfarenhet för ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 Ökade utbildningsmöjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarna kommer inom några år på nytt att vara en eftertraktad resurs&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Det finns i dag, trots en svag efterfrågan på arbets-&lt;br&gt;kraft, efterfrågan på vissa högskoleutbildade yrkesgrupper. I väntan på att&lt;br&gt;lågkonjunkturen skall släppa sitt grepp behöver emellertid många ungdomar&lt;br&gt;få möjligheter att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Olika vägar be-&lt;br&gt;höver öppnas för att ge ungdomarna en chans till kompletterande utbildning&lt;br&gt;och arbetslivserfarenhet för att de skall stå bättre rustade när konjunkturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vänder. Till den grupp som behöver få möjligheter till kompletterande ut-&lt;br&gt;bildning hör bl.a. de ungdomar som till våren avslutar tvååriga gymnasieut-&lt;br&gt;bildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose dessa behov har statsrådet Ask tidigare i dag beräknat&lt;br&gt;medel för statsbidrag till kommunerna för genomförandet av ett tredje gym-&lt;br&gt;nasieår för i första hand 8 000 ungdomar som genomgått tvååriga gymnasie-&lt;br&gt;linjer samt föreslagit ett bemyndigande att få överskrida det aktuella ansla-&lt;br&gt;get om kommunerna kan inrätta flera platser. Chefen för utbildningsdepar-&lt;br&gt;tementet har tidigare i dag föreslagit att 1 250 platser inrättas, inom högsko-&lt;br&gt;lan, för ett s.k. basår för bl.a. naturvetenskapliga och tekniska utbildningar&lt;br&gt;samt vissa lärarutbildningar. Vid genomförandet av utbildningar kan sam-&lt;br&gt;verkan komma att ske mellan komvux och högskolan. Dessutom har utbild-&lt;br&gt;ningsministern föreslagit 520 nya högskoleplatser för språkutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ökade utbildningsmöjligheter vid gymnasieskolan och högskolan&lt;br&gt;utgör ett viktigt komplement till de arbetsmarknadspolitiska ungdomsåtgär-&lt;br&gt;derna och öppnar nya betydelsefulla utbildningsvägar för ett stort antal ung-&lt;br&gt;domar. Av arbetsmarknadsskäl är det därför mycket viktigt att kommunerna&lt;br&gt;gör sitt yttersta för att erbjuda så många ungdomar som möjligt ett tredje&lt;br&gt;gymnasieår. Antalet platser kan alltså utökas till full behovstäckning. Där-&lt;br&gt;igenom skulle behovet av ungdomspraktikplatser kunna begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 Ungdomspraktik för ungdomar under 25 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1991/92:124 om arbetsmarknadspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der för ungdomar under 25 år föreslagit ett nytt åtgärdsprogram för att mot-&lt;br&gt;verka den snabbt ökande arbetslösheten och då främst långtidsarbetslöshe-&lt;br&gt;ten bland ungdomarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att arbetssökande ungdomar som deltagit i jobbsökar-&lt;br&gt;aktiviteter under viss tid och som inte fått arbete på den reguljära arbets-&lt;br&gt;marknaden och för vilka någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd inte&lt;br&gt;kunnat erbjudas skall anvisas arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning-&lt;br&gt;benämnd ungdomspraktik - på hela arbetsmarknaden. Syftet är att ungdo-&lt;br&gt;marna skall få viktig yrkespraktik och arbetslivserfarenhet som ökar deras&lt;br&gt;möjligheter att konkurrera om arbete på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna systemet med ungdomspraktik avses bedrivas som en för-&lt;br&gt;söksverksamhet under tiden den 1 juli 1992-den 30 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1987:409) om bidrag till arbetshjälpmedel m.m. kan&lt;br&gt;bidrag till arbetshjälpmedel lämnas bl.a. när en handikappad anställs eller&lt;br&gt;för PRAO för handikappade ungdomar och för handikappade som är in-&lt;br&gt;skrivna vid arbetsmarknadsinstitut (Ami). För svårt handikappade ungdo-&lt;br&gt;mar kan även lämnas bidrag till arbetsbiträde. De gällande reglerna innebär&lt;br&gt;sålunda att t.ex. en ungdom som anställts på en särskild inskolningsplats kan&lt;br&gt;komma i fråga för förmånerna. Den som genomgår arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning i form av den föreslagna ungdomspraktiken - och som kommer att vis-&lt;br&gt;tas på en arbetsplats - omfattas därmed inte av regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör handikappade ungdomar i ungdomspraktik inte be-&lt;br&gt;handlas på annat sätt än de ungdomar som fullgör praktisk arbetslivsoriente-&lt;br&gt;ring. De handikappade ungdomarna bör således kunna omfattas av bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till arbetshjälpmedel och arbetsbiträde, om de behöver sådant stöd för att&lt;br&gt;klara sin praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i prop. 1991/92:124 av omfattningen av ungdomspraktiken&lt;br&gt;i det nya åtgärdssystemet, 39 000 årsplatser, gjordes med utgångspunkt i de&lt;br&gt;antaganden om arbetslöshetens utveckling som gjorts i årets budgetproposi-&lt;br&gt;tion. Det betonades dock att det kunde finnas anledning att återkomma till&lt;br&gt;omfattningen i samband med årets kompletteringsproposition, då en ny be-&lt;br&gt;dömning av utvecklingen på arbetsmarknaden skulle göras. Utöver de tidi-&lt;br&gt;gare föreslagna utökningarna av utbildningsmöjligheterna för ungdomar vid&lt;br&gt;såväl gymnasieskolan som högskolan, bedömer jag att det kommer att finnas&lt;br&gt;ett stort behov av ytterligare åtgärder för ungdomar och då främst i form av&lt;br&gt;ungdomspraktikplatser. Hur stort detta ytterligare behov kommer att vara&lt;br&gt;är bl.a. beroende av antalet ungdomar som kommer att genomgå ett tredje&lt;br&gt;gymnasieår. Jag är därför inte nu beredd att precisera antalet platser. Jag&lt;br&gt;avser i stället att i höst, när den nya åtgärden har verkat viss tid, återkomma&lt;br&gt;till regeringen med eventuellt förslag om ytterligare medelstillskott till prak-&lt;br&gt;tikplatser. Som chefen för finansdepartementet tidigare i dag har anfört, bör&lt;br&gt;finansfullmakten kunna användas i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.3 Bidrag till lönekostnader vid utbildning i företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbildning av anställda inom tillverkningsindustrin får, som en försöks-&lt;br&gt;verksamhet under innevarande budgetår, bidrag lämnas även för lönekost-&lt;br&gt;nader med högst 50 kronor per timme. I årets budgetproposition&lt;br&gt;(1991/92:100 bil. 11) anförde jag att det inte fanns skäl att förlänga denna&lt;br&gt;försöksverksamhet. Utvecklingen talar emellertid för att bidraget bör finnas&lt;br&gt;kvar i syfte att motverka uppsägningar. Jag föreslår därför att denna verk-&lt;br&gt;samhet bör få bedrivas även under nästa budgetår inom ramen för de medel&lt;br&gt;som redan beräknats för bidrag till utbildning i företag. Bidraget bör i första&lt;br&gt;hand komma små och medelstora företag till del samt företrädesvis medges&lt;br&gt;vid utbildning som bedrivs som ett alternativ till verkställande av lagda varsel&lt;br&gt;om permittering eller uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är däremot inte beredd att låta försöksverksamheten omfatta även&lt;br&gt;andra branschområden än tillverkningsindustrin, vilket föreslagits av AMS&lt;br&gt;och genom framställningar från såväl Byggentreprenörerna och Svenska&lt;br&gt;Byggnadsarbetareförbundet som Sveriges Hotell- och Restaurangförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är heller inte beredd att tillstyrka AMS förslag om en generell höjning&lt;br&gt;av bidraget till utbildningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Arbetsmarknads-, lönegaranti- och arbetslivsfonderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 Finansieringen av arbetslöshetsersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition beräknade jag att kostnaderna för statsbidragen&lt;br&gt;till arbetslöshetsförsäkringen under nästa budgetår skulle uppgå till 17 075&lt;br&gt;miljoner kronor efter avdrag för finansieringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa kostnader bestäms huvudsakligen av nivån på arbetslösheten bland&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas medlemmar och storleken på den genomsnittligt ut-&lt;br&gt;betalade dagpenningen. Med utgångspunkt i de prognoser som nu föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angående arbetslöshetens utveckling och med hänsyn tagen till de olika för-&lt;br&gt;slag som läggs fram i denna proposition bedömer jag att arbetslösheten&lt;br&gt;bland medlemmarna i kassorna kommer att motsvara 14,1 dagar per medlem&lt;br&gt;under nästa budgetår. Med denna arbetslöshet och en genomsnittligt utbeta-&lt;br&gt;lad dagpenning om 475 kronor samt ca 3,6 miljoner medlemmar beräknar&lt;br&gt;jag kostnaderna för statsbidragen under budgetåret 1992/93 till 24 200 miljo-&lt;br&gt;ner kronor efter avdrag för finansieringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen finansieras inte med anslags-&lt;br&gt;medel, utan med dels en socialavgift, benämnd arbetsmarknadsavgift, dels&lt;br&gt;en avgift från arbetslöshetskassorna, benämnd finansieringsavgift. Dessa av-&lt;br&gt;gifter samlas på ett konto hos riksgäldskontoret, vanligtvis kallat arbets-&lt;br&gt;marknadsfonden, varifrån utbetalningarna av statsbidrag görs. Som jag nyss&lt;br&gt;nämnt beräknar jag kostnaderna för statsbidrag till arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen till 24 200 miljoner kronor. Härtill kommer kostnaderna för kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd, vissa utbildningsbidrag och permitteringslöneersätt-&lt;br&gt;ning, sammanlagt 4 700 miljoner kronor. Mot detta skall ställas de beräk-&lt;br&gt;nade inkomsterna under nästa budgetår på ca 13 400 miljoner kronor och en&lt;br&gt;beräknad ingående balans (överskott) på ca 6 000 miljoner kronor. Arbets-&lt;br&gt;marknadsfonden kommer med den beräkningen att uppvisa ett underskott&lt;br&gt;på närmare 10 000 miljoner kronor vid utgången av nästa budgetår. För att&lt;br&gt;finansiera detta underskott måste fonden förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket disponerar för närvarande en rörlig kredit i riks-&lt;br&gt;gäldskontoret om 1 000 miljoner kronor för de ändamål som skall finansieras&lt;br&gt;ur arbetsmarknadsfonden. Förstärkningen av arbetsmarknadsfonden bör&lt;br&gt;ske genom att den rörliga krediten utökas till 10 miljarder kronor för nästa&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 Finansieringen av den statliga lönegarantin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetstagare som blir utan lön på grund av att arbetsgivaren har försatts&lt;br&gt;i konkurs kan i vissa fall få ersättning från lönegarantifonden enligt lagen&lt;br&gt;(1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det stora antalet konkurser under det senaste året har utbetal-&lt;br&gt;ningarna från lönegarantifonden stigit kraftigt. Kostnadsökningen har varit&lt;br&gt;så kraftig att det är nödvändigt att tillfälligt förstärka lönegarantifonden. För&lt;br&gt;nästa budgetår beräknar jag att kostnaderna för lönegarantin kommer att&lt;br&gt;uppgå till ca 3 600 miljoner kronor och inkomsterna till ca 1 200 miljoner&lt;br&gt;kronor. Vid ingången av nästa budgetår beräknar jag att lönegarantifonden&lt;br&gt;kommer att ha en ingående balans (överskott) som uppgår till ca 600 miljo-&lt;br&gt;ner kronor. Utgifterna i fonden kommer således att överstiga tillgångarna&lt;br&gt;med ca 1 800 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet disponerar för närvarande en rörlig kredit i riksgälds-&lt;br&gt;kontoret om 200 miljoner kronor för lönegarantikostnader. Förstärkningen&lt;br&gt;av lönegarantifonden bör ske genom att den rörliga krediten höjs till 2 000&lt;br&gt;miljoner kronor under nästa budgetår. Jag har vid beräkningen av hur&lt;br&gt;mycket den rörliga krediten bör höjas, tagit hänsyn till regeringens tidigare&lt;br&gt;framlagda förslag (prop. 1991/92:139) att fr.o.m. den 1 juli 1992 begränsa&lt;br&gt;den ersättning som kan utgå i lönegaranti till högst 100 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.3 Medel från arbetslivsfonden för finansiering av vissa&lt;br&gt;sysselsättningsskapande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Genom en särskild lag om avvikelse från lagen&lt;br&gt;(1989:484) om arbetsmiljöavgift skall det göras möjligt att disponera&lt;br&gt;2 miljarder kronor ur arbetslivsfonden för finansiering av vissa syssel-&lt;br&gt;sättningsskapande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift betalade arbetsgivare, för er-&lt;br&gt;sättningar som betalades ut under perioden september 1989-december&lt;br&gt;1990, en arbetsmiljöavgift som fördes till arbetslivsfonden (prop.&lt;br&gt;1989/90:62, SfU12, rskr. 327). Arbetslivsfonden tillkom i syfte att verka kon-&lt;br&gt;junkturpolitiskt stabiliserande, dvs. minska den ekonomiska aktiviteten i en&lt;br&gt;högkonjunktur och öka den i en lågkonjunktur. Fondens uppgift är att redu-&lt;br&gt;cera den arbetsrelaterade ohälsan genom bl.a. en förbättrad arbetsmiljö och&lt;br&gt;rehabilitering. Genom nämnda arbetsmiljöavgift erhöll fonden ca 11,4 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Till detta kommer avkastningen på kapitalet. Tills i dag har&lt;br&gt;fonden beslutat om bidrag om drygt 4 miljarder kronor till över 5 000 pro-&lt;br&gt;jekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar är av strategisk betydelse för konjunktursvängningarna. På&lt;br&gt;sedvanligt sätt karaktäriseras dagens djupa lågkonjunktur av en stigande ar-&lt;br&gt;betslöshet och av en starkt fallande investeringsvolym. Detta förstärks kraf-&lt;br&gt;tigt av krisen på fastighets- och kreditmarknaden. Innebörden är att det i&lt;br&gt;dagens läge finns ett betydande realekonomiskt utrymme för investeringar&lt;br&gt;som långsiktigt kan höja produktiviteten, vilket är grunden för att skapa en&lt;br&gt;uthållig sysselsättning i en skärpt internationell konkurrens. För att be-&lt;br&gt;kämpa arbetslösheten och på sikt skapa bättre förutsättningar för produkti-&lt;br&gt;vitetsförbättringar, bör ytterligare medel anslås för sysselsättningsskapande&lt;br&gt;åtgärder. För att delvis finansiera dessa åtgärder, föreslår jag att 2 miljarder&lt;br&gt;kronor från arbetslivsfonden används härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra detta och därigenom avlasta statsbudgeten motsva-&lt;br&gt;rande kostnad föreslår jag en särskild tidbegränsad lag om avvikelse från 2 §&lt;br&gt;lagen om arbetsmiljöavgift. Det bör ankomma på regeringen att med stöd&lt;br&gt;av lagen besluta om överföring av medlen från arbetslivsfonden till statsbud-&lt;br&gt;getens inkomsttitel (2811) Övriga inkomster av statens verksamhet under&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. De projekt som i dag kommer i gång gör det i ett väsent-&lt;br&gt;ligt lägre kostnadsläge än vad som varit fallet under tidigare år genom att&lt;br&gt;investeringsupphandlingar i dag sker till klart lägre priser. Den ursprungliga&lt;br&gt;målsättningen med arbetslivsfonden kan därför upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i olika sammanhang betonat vikten av ett aktivt&lt;br&gt;små- och nyföretagande för att säkerställa utveckling och tillväxt. Erfarenhe-&lt;br&gt;terna från hittillsvarande verksamhet i arbetslivsfonden visar att det finns ett&lt;br&gt;stort intresse hos småföretagen att vilja utnyttja fondens resurser, men att&lt;br&gt;deras ekonomiska möjligheter varit begränsade. Det finns därför starka skäl&lt;br&gt;som talar för att göra ytterligare särskilda insatser riktade till denna grupp.&lt;br&gt;För att i större utsträckning initiera småföretag framför allt inom tillverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsindustrin, som inte har över 50 anställda, att söka och starta arbetsmil-&lt;br&gt;jöprojekt avser jag att senare denna dag föreslå regeringen att uppdra åt den&lt;br&gt;centrala arbetslivsfonden att särskilt beakta detta förhållande och ta hänsyn&lt;br&gt;till detta i sin bidragsgivning. I uppdraget ingår också att arbetslivsfonden i&lt;br&gt;sin bidragsgivning skall verka för att arbetsmiljöförbättringar och även reha-&lt;br&gt;biliterande insatser som också ger ökad produktivitet kommer till stånd i&lt;br&gt;ökad utsträckning. Detta uppdrag innebär i övrigt ingen principiell föränd-&lt;br&gt;ring av inriktningen av den nuvarande bidragsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa åtgärder bedömer jag att ytterligare 2,5 miljarder kronor, ut-&lt;br&gt;över tidigare planerad bidragsgivning, skall kunna beslutas av arbetslivsfon-&lt;br&gt;den fram t.o.m. december 1993, vilket innebär en total beslutsram om 5-6&lt;br&gt;miljarder kronor och en total investeringsvolym om 10-14 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsmarknadsdepartementet har upprättats ett förslag till lag om&lt;br&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift. Förslaget bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 1:8.1. Jag har i denna&lt;br&gt;fråga samrått med chefen för finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta förslaget till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484)&lt;br&gt;om arbetsmiljöavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medge att en rörlig kredit får disponeras i riksgäldskontoret om&lt;br&gt;högst 10 000 000 000 kronor under budgetåret 1992/93 för statsbidrag&lt;br&gt;till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt&lt;br&gt;för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medge att en rörlig kredit får disponeras i riksgäldskontoret om&lt;br&gt;högst 2 000 000 000 kronor under budgetåret 1992/93 för utbetalningar&lt;br&gt;enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Anslagsfrågor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Tionde huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;B. Arbetsmarknad m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;AMS har i skrivelse den 17 december 1991 redovisat försöksverksamheten&lt;br&gt;med avgiftsbelagd programförmedling inom kulturarbetsförmedlingen och&lt;br&gt;föreslagit att verksamheten upphör vid försöksverksamhetens slut den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tillstyrker förslaget. Avgifterna har inte täckt kostnaderna och det är&lt;br&gt;svårt att bedriva en verksamhet som finansieras både genom anslag och av-&lt;br&gt;gifter, där den avgiftsbelagda delen inte klart kan definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har vidare i skrivelse den 27 januari 1992 hemställt att arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverkets kostnader för förmedlingsverksamhet vid centrumbildningarna&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1992 förs över från anslaget Arbetsmarknadsverkets&lt;br&gt;förvaltningskostnader till elfte huvudtitelns anslag Bidrag till utvecklings-&lt;br&gt;verksamheter inom kulturområdet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar AMS uppfattning att det är önskvärt att särskilja de arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska och de kulturpolitiska målen. Jag förutsätter att samarbetet&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadsverket och centrumbildningarna kommer att organi-&lt;br&gt;seras på ett sådant sätt att kulturskaparnas ställning på arbetsmarknaden kan&lt;br&gt;stärkas och att den kompetens som finns hos arbetsmarknadsverkets perso-&lt;br&gt;nal vid centrumbildningarna tas till vara. Jag föreslår därför att anslaget Ar-&lt;br&gt;betsmarknadsverkets förvaltningskostnader minskas med 2 773 000 kronor.&lt;br&gt;Chefen för kulturdepartementet kommer senare i dag att föreslå motsva-&lt;br&gt;rande ökning av anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturom-&lt;br&gt;rådet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna att den avgiftsbelagda programförmedlingen upphör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under tionde huvudtitelns ramanslag Arbetsmarknadsverkets för-&lt;br&gt;valtningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är&lt;br&gt;2 773 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil.&lt;br&gt;11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 11) angavs att riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV) hade fått i uppdrag att se över de åtgärder som innebär&lt;br&gt;statsbidrag till arbetsgivare, med syfte att ge förslag till förbättringar och för-&lt;br&gt;enklingar. RRV har vad gäller statsbidragens utformning och resultatupp-&lt;br&gt;följning den 15 mars 1992 till regeringen redovisat sina överväganden. I sitt&lt;br&gt;arbete har RRV utgått från AMS förslag till ett samordnat arbetsgivarbi-&lt;br&gt;drag. Både AMS och RRV:s förslag utgår från att de nuvarande statsbidra-&lt;br&gt;gen förs samman till ett allmänt resp, ett särskilt anställningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att ett samordnat arbetsgivarbidrag innebär en betydande för-&lt;br&gt;enkling och renodling i förhållande till dagens lönesubventioner. Ett färre&lt;br&gt;antal åtgärder medför enligt RRV ökade förutsättningar för bättre resursut-&lt;br&gt;nyttjande på arbetsförmedlingen och förenklar bidragsadministrationen&lt;br&gt;högst väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening ligger arbetet med att förenkla och förbättra det arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärdssystemet i linje med statsmakternas ambitioner&lt;br&gt;vad gäller styrningen av statlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför angeläget att arbetet med att förenkla och förbättra åtgärds-&lt;br&gt;systemet drivs vidare. RRV:s redovisning är enligt min bedömning en bra&lt;br&gt;utgångspunkt i detta arbete. Jag avser att, när frågan är färdigberedd, åter-&lt;br&gt;komma till regeringen med förslag till riksdagen om hur ett nytt åtgärdssy-&lt;br&gt;stem bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om en förstärkning av medlen för beredskapsarbeten (avsnitt&lt;br&gt;2.5.1) innebär att anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör tillföras&lt;br&gt;500 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna de ändringar i fråga om bidrag till arbetslösa för att&lt;br&gt;starta egen verksamhet som jag har förordat (avsnitt 2.5.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna vad jag anfört om bidrag till lönekostnader vid utbild-&lt;br&gt;ning i företag (avsnitt 2.6.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta del av vad jag har anfört om bidrag till arbetshjälpmedel och&lt;br&gt;arbetsbiträde åt handikappade ungdomar i ungdomspraktik (avsnitt&lt;br&gt;2.6.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisa 500 000 000 kronor ut-&lt;br&gt;över vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 11 (avsnitt 2.5.1).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C. Arbetslivsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;C 6. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår har regeringen under rubricerade anslag föreslagit&lt;br&gt;6 208,3 miljoner kronor (prop. 1991/92:100 bil. 11). Därav har till anställning&lt;br&gt;med lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare beräknats&lt;br&gt;6 091,7 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har föreslagit att medlen till flexibla lönebidrag skall utökas med 200&lt;br&gt;miljoner kronor i syfte att främja sysselsättningen för arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående angett riktlinjer för arbetsmarknadspolitikens in-&lt;br&gt;riktning det nästkommande budgetåret. Bl.a. skall utsatta grupper som ung-&lt;br&gt;domar, arbetshandikappade samt flyktingar och invandrare prioriteras i ar-&lt;br&gt;betsmarknadsverkets arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka möjligheterna att arbetsförmedlingens och arbetsmarknadsin-&lt;br&gt;stitutens insatser för arbetshandikappade leder till arbetsplaceringar, tillstyr-&lt;br&gt;ker jag AMS förslag om ett medelstillskott på 200 miljoner kronor till lönebi-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en betydande risk för att den genomsnittliga kostnaden för löne-&lt;br&gt;bidragen ökar i det rådande svåra arbetsmarknadsläget. En sådan utveckling&lt;br&gt;skulle innebära att ytterligare medel till lönebidrag inte ger ett reellt tillskott&lt;br&gt;av arbetsplaceringar utan enbart höjda bidragsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför understryka vikten av att en sådan utveckling undviks.&lt;br&gt;Detta ställer stora krav på arbetsförmedlarnas och Ami-personalens för-&lt;br&gt;handlingsförmåga. Men jag bedömer att personalen kan motsvara också&lt;br&gt;dessa högt ställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att noga följa utvecklingen såväl vad gäller kostnadsutvecklingen&lt;br&gt;som antalet placeringar i anställning med lönebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder&lt;br&gt;för arbetshandikappade för budgetåret 1992/93 anvisa 200 000 000&lt;br&gt;kronor utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 1:8.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avvikelse från 2§ lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift bemyndigas&lt;br&gt;regeringen att för budgetåret 1992/93 disponera 2 miljarder kronor från ar-&lt;br&gt;betslivsfonden till sysselsättningsskapande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller till utgången av juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I: 9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Elfte huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;B. Kulturverksamhet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsskapande investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsmarknadspolitiska situationen motiverar förslag om syssesätt-&lt;br&gt;ningsskapande investeringar under flera av statsbudgetens huvudtitlar. De&lt;br&gt;insatser som föreslås finansierade över kulturbudgeten behandlas under&lt;br&gt;förevarande anslag med avseende på medel till regeringens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrumbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget i övrigt disponeras av statens kulturråd. Medel anvisas bl.a. för&lt;br&gt;centrumbildningarna på kulturområdet. Dessa bildades för drygt 20 år sedan&lt;br&gt;av frilansarbetande yrkesverksamma kulturskapare. Organisationernas mål&lt;br&gt;var att främja de olika konstområdenas och berörda kulturskapares situation i&lt;br&gt;samhället. Några av centrumbildningarna fick tidigt stöd av arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverket genom att särskilda arbetsförmedlingstjänster inrättades med pla-&lt;br&gt;cering på centrumbildningarna. Idag finns sådana tjänster vid sex av de tio&lt;br&gt;centrumbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera utredningar, bl.a. AMS-kommittén i betänkandet (SOU 1985:7),&lt;br&gt;arbetsmarknadsverkets ansvarsområde, konstnärsutredningen i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1990:39) Konstnärens villkor och statens kulturråd i rapporten&lt;br&gt;(1990:5) Centrumbildningarna på kulturområdet, har betonat vikten av att&lt;br&gt;renodla organisatoriskt idéburen och idémässigt neutral verksamhet och före-&lt;br&gt;slagit att de nuvarande samverkansformema mellan vissa av centrum-&lt;br&gt;bildningarna och arbetsförmedlingen bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har därför i en skrivelse den 27 januari 1992 föreslagit att arbets-&lt;br&gt;marknadsverkets kostnader för förmedlingsverksamhet vid centrumbild-&lt;br&gt;ningarna fr.o.m. den 1 juli 1992 inte längre skall betalas från anslaget för&lt;br&gt;arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader utan från det anslag under&lt;br&gt;kulturdepartementets huvudtitel från vilket andra kostnader för centrum-&lt;br&gt;bildningar betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningar mellan AMS, statens kulturråd och företrädare för cen-&lt;br&gt;trumbildningarna har resulterat i en principiell överenskommelse om utform-&lt;br&gt;ningen av ett fortsatt samarbete utifrån en renodling av kulturfrämjande och&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsskapande investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cheferna för kommunikations-, finans- och arbetsmarknadsdepartementen&lt;br&gt;har tidigare i dag redovisat regeringens förslag om investeringar inom olika&lt;br&gt;områden. Chefen för civildepartementet kommer senare i dag att föreslå&lt;br&gt;ytterligare åtgärder. Förslagen syftar till att återskapa infrastruktur och gene-&lt;br&gt;rera sysselsättning för att motverka den höga arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också kulturområdet omfattas av förslagen till investeringar. Sålunda har&lt;br&gt;chefen för finansdepartementet tidigare lämnat förslag om statliga byggnads-&lt;br&gt;investeringar som bl.a. kommer att beröra statliga kulturbyggnader. Chefen&lt;br&gt;för arbetsmarknadsdepartementet har vidare föreslagit att anslagen till bered-&lt;br&gt;skapsarbeten bör ökas, bl.a. för arbeten inom natur- och fomlämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att investeringar inom kulturområdet av detta slag som&lt;br&gt;nu primärt motiveras av sysselsättningsläget samtidigt syftar till att uppnå&lt;br&gt;långsiktiga effekter i form av god vård av det odlade och byggda kulturarvet&lt;br&gt;och bättre villkor för kulturverksamheter, konstnärligt skapande och institu-&lt;br&gt;tioner inom kulturområdet. Allt detta är viktiga beståndsdelar i ett samhälle&lt;br&gt;som präglas av utveckling och framtidstro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter föreslår jag att - utöver de ändamål som redan&lt;br&gt;nämnts - 100 milj. kr. anslås över elfte huvudtiteln för investeringar inom&lt;br&gt;kulturområdet. Dessa medel bör utnyttjas för stöd till investering och&lt;br&gt;upprustning av icke-statliga kulturlokaler, bl.a. på grundval av de ansök-&lt;br&gt;ningar som ingivits till boverket. Medlen bör också användas för iståndsätt-&lt;br&gt;ning och vård av kulturminnen och kulturmiljöer, företrädesvis större projekt&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet har till regeringen redovisat ett underlag med förslag&lt;br&gt;till sådana investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa ändamål bör det finnas möjlighet att utnyttja delar av medlen&lt;br&gt;för investeringar också i statliga kulturlokaler, dvs. ett ändamål som annars&lt;br&gt;omfattas av det bemyndigande som chefen för finansdepartementet tidigare&lt;br&gt;begärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för de begärda ändamålen bör stå till regeringens disposition för&lt;br&gt;slutlig fördelning mellan de projekt som boverket och riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;tillhandahåller underlag för. Utgångspunkt för den slutliga medelsfördel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I: 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen bör bl.a. vara uppskattningen av de sysselsättningseffekter som följer&lt;br&gt;av det enskilda projektet samt möjligheten att erhålla effekter på sysselsätt-&lt;br&gt;ningen redan tidigt under budgetåret 1992/93. Genom att inte fördela medlen&lt;br&gt;på de resp, sakanslag (anslaget B 4. Stöd till icke-statliga kulturlokaler resp.&lt;br&gt;B 31. Kulturmiljövård) under vilka medlen alternativt kunde tas upp,&lt;br&gt;bibehålls dessutom möjligheten att omfördela delar av medlen till inves-&lt;br&gt;teringar i statliga kulturlokaler om detta visar sig lämpligt vid en samman-&lt;br&gt;vägning av hur de samlade investeringsmedlen utnyttjas bäst. Möjligheten att&lt;br&gt;anlita av arbetsmarknadsmyndigheterna anvisad arbetskraft skall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrumbildningarna inom kulturområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrumbildningarna på kulturområdet har en viktig funktion inom respektive&lt;br&gt;konstområde genom sina uppgifter som samarbetsorgan, informatörer och&lt;br&gt;opinionsbildare. Vissa av dem har också haft en ren arbetsförmedlande upp-&lt;br&gt;gift som finansierats med anslag från arbetsmarknadsverket. Mot denna&lt;br&gt;sammankoppling av kultur- och arbetsmarknadspolitiska roller har i flera ut-&lt;br&gt;redningar - bl.a. konstnärsutredningen och kulturrådets rapport om cen-&lt;br&gt;trumbildningarna - framförts kritik. Man har i stället betonat vikten av en&lt;br&gt;renodling av uppgifter och huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har tidigare i dag föreslagit att&lt;br&gt;arbetsmarknadsverkets kostnader för förmedlingsverksamhet vid centrum-&lt;br&gt;bildningarna som i budgetpropositionen beräknats under tionde huvudtitelns&lt;br&gt;anslag B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader i den kommande&lt;br&gt;statsbudgeten för nästa budgetår förs över till elfte huvudtitelns anslag B 2.&lt;br&gt;Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. under vilket&lt;br&gt;anslag bidrag för centrumbildningarna beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen om det lämpliga i denna förändring och förutsätter&lt;br&gt;att samarbetet mellan centrumbildningarna och arbetsmarknadsverket organi-&lt;br&gt;seras på ett sådant sätt att kulturskaparnas ställning på arbetsmarknaden kan&lt;br&gt;stärkas genom denna renodling av arbetsuppgifter och huvudmannaskap. Jag&lt;br&gt;tillstyrker följaktligen att anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom&lt;br&gt;kulturområdet m.m. ökas med 2 773 OOO kr. i förhållande till vad riksdagen&lt;br&gt;beslutat (1991/92:KrU18, rskr. 204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag därmed att anslaget förstärks med drygt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102,7 milj. kr. Av detta belopp bör 100 milj. kr. stå till regeringens disposi-&lt;br&gt;tion för investeringar inom kulturområdet medan resten motsvarar en överfö-&lt;br&gt;ring från tionde huvudtiteln för kostnaderna för förmedlingsverksamhet vid&lt;br&gt;centrumbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I: 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att med ändring av riksdagens beslut (1991/92:KrU18, rskr. 204) till&lt;br&gt;Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. for&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 216 517 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D. Invandring m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;D 2. Förläggningskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 min anmälan till propositionen om tilläggsbudget II till statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:125 bil. 9) redovisade jag hur belägg-&lt;br&gt;ningen av invandrarverkets flyktingförläggningar utvecklats under vintern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avveckling av förläggningskapaciteten som låg till grund för anslags-&lt;br&gt;beräkningarna i prop. 1991/92:100 bil. 12 avseende budgetåret 1992/93 har&lt;br&gt;inte varit möjlig att förverkliga. Huvudorsaken till detta är tillströmningen av&lt;br&gt;asylsökande från de f.d. jugoslaviska delrepublikerna. Antalet personer som&lt;br&gt;för närvarande bor på förläggning - ca 32 500 - utgör den största belägg-&lt;br&gt;ningen någonsin i invandrarverkets historia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bedömer jag att anslaget till förläggningskostnader&lt;br&gt;för nästa budgetår bör räknas upp med 1 357 milj. kr. utöver de 1 603,1 milj,&lt;br&gt;kr. som beräknades i budgetpropositionen, vilket innebär ett totalt anslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 960,1 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av förläggningskapacitet är med nuvarande system direkt kopplat&lt;br&gt;till den tid det tar för den asylsökande att få sin ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;prövad hos statens invandrarverk - och i fall av överprövning - hos den&lt;br&gt;utlänningsnämnd som inrättades den 1 januari i år. Utlänningsnämnden har&lt;br&gt;övertagit mycket omfattande ärendebalanser från regeringskansliet och det är&lt;br&gt;av största vikt ur såväl medmänsklig som ekonomisk synpunkt att nämnden&lt;br&gt;har erforderlig kapacitet att så snabbt som möjligt fatta beslut i dessa in-&lt;br&gt;neliggande ärenden. Jag har nyligen tagit initiativ till en omedelbar och kraftig&lt;br&gt;förstärkning av nämnden. Preliminärt beräknas ett resurstillskott på ca 12,5&lt;br&gt;milj. kr. för nästa budgetår. Jag har för avsikt att återkomma med en närmare&lt;br&gt;bedömning av resursbehovet i tillägsbudget I. Jag kommer också i fort-&lt;br&gt;sättningen att löpande hålla mig underrättad om ärendeutvecklingen hos&lt;br&gt;utlänningsnämnden och vidta de ytterligare åtgärder som kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under elfte huvudtitelns förslagsanslag Förläggningskostnader&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 anvisa 1 357 000 000 kr. utöver vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I: 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Odell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Tolfte huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;E. Statsägda företag m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen, med anledning av regeringens förslag i budgetpro-&lt;br&gt;positionen förbudgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100 bil. 13, NU17, rskr&lt;br&gt;156) anvisat ett förslagsanslag på 80 milj.kr. för budgetåret 1992/93 under&lt;br&gt;anslagsrubriken Infriande av pensionsgaranti för FFV AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:125 bil. 10) har regeringen föreslagit&lt;br&gt;riksdagen att anvisa ett förslagsanslag på 600 milj.kr. för slutligt infriande&lt;br&gt;av pensionsgaranti för FFV AB. Under förutsättning av att riksdagen god-&lt;br&gt;känner detta förslag till engångsbetalning finns det inget behov av det&lt;br&gt;anslag för budgetåret 1992/93 som riksdagen beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att - under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag i&lt;br&gt;prop. 1991/92:125 bil. 10 om anslag till Infriande av pensionsgaranti&lt;br&gt;för FFV AB på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 -&lt;br&gt;upphäva det tidigare under riksmötet (1991/92:NU17, rskr. 156) fattade&lt;br&gt;beslutet om anslag till samma ändamål för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Trettonde huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som chefen för arbetsmarknadsdepartementet har anfört under bilaga 1:8 är&lt;br&gt;läget på arbetsmarknaden nu sådant att det behövs särskilda åtgärder för att&lt;br&gt;stimulera sysselsättningen. Detta gäller även inom byggnadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under trettonde huvudtiteln anvisas anslag bl.a. avseende lokalbidrag för&lt;br&gt;trossamfund och bidrag till allmänna samlingslokaler. Dessa bidrag genere-&lt;br&gt;rar i allmänhet investeringar som ger en hög sysselsättningseffekt på grund&lt;br&gt;av den relativt stora egeninvesteringen av bidragsmottagarna. Riksdagen&lt;br&gt;har därför tidigare när det funnits behov av åtgärder för att stimulera syssel-&lt;br&gt;sättningen anvisat extra lokalbidrag. För trossamfundens del har kulturut-&lt;br&gt;skottet vid sin behandling av anslaget Stöd till trossamfund m.m. förbudget-&lt;br&gt;året 1992/93 uttalat att behovet av ytterligare medelsanvisning för lokalbi-&lt;br&gt;drag bör ges hög prioritet vid beredningen av årets kompletteringsproposi-&lt;br&gt;tion (1991/92:KrU13). Riksdagen har som sin mening gett regeringen till&lt;br&gt;känna vad utskottet anfört (rskr. 148).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser jag att, som en åtgärd för att stimulera syssel-&lt;br&gt;sättningen, ytterligare medel bör ställas till förfogande för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 för bidrag till lokaler för trossamfund och till allmänna samlingsloka-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang framhålla vikten av att det vid bidragsgiv-&lt;br&gt;ningen tas regionala hänsyn och att det görs en bedömning av arbetsmark-&lt;br&gt;nadsläget på orten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;C. Stöd till trossamfund m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;C 1. Stöd till trossamfund m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för budgetåret 1992/93 under anslaget Stöd till trossamfund&lt;br&gt;m.m. anvisat ett reservationsanslag på 72 007 000 kr. Av beloppet avser&lt;br&gt;14 486 000 kr. lokalbidrag. Frågor om bidrag ur anslaget prövas av Samar-&lt;br&gt;betsnämnden för statsbidrag till trossamfund enligt förordningen (1989:271)&lt;br&gt;om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för att anordna eller upprusta lokaler för trossamfund får betalas&lt;br&gt;med högst 30 procent av skäliga kostnader, dock högst 700 000 kr. För handi-&lt;br&gt;kappanpassning av lokaler för trossamfund får bidrag betalas med belopp&lt;br&gt;motsvarande kostnaderna för åtgärden, dock högst 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsnämnden räknar preliminärt med att det för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;finns aktuella projekt till en beräknad produktionskostnad av ca 265 milj. kr.&lt;br&gt;Behovet av statsbidrag till dessa projekt beräknas till ca 38 milj. kr. Statsbi-&lt;br&gt;draget till lokaler för trossamfund har alltså en hög sysselsättningseffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att det för budgetåret 1992/93 under anslaget Stöd till trossam-&lt;br&gt;fund m.m. anvisas ytterligare 20 milj. kr. för lokalbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att med ändring av riksdagens beslut (1991/92:KrU13, rskr. 148) till&lt;br&gt;Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag på 92 007 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F. Folkrörelsefrågor, kooperativa frågor, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;F 3. Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för budgetåret 1992/93 under anslaget Bidrag till allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler m.m. anvisat ett förslagsanslag på 105 milj. kr. Riksdagen&lt;br&gt;har samtidigt medgett att beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler un-&lt;br&gt;der nästa budgetår meddelas inom en ram om 46 milj. kr. (prop. 1991/92:100&lt;br&gt;bil. 14, BoU12, rskr. 153). Stöd till allmänna samlingslokaler lämnas enligt&lt;br&gt;förordningen (1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler. Boverket&lt;br&gt;prövar frågor om stöd enligt förordningen. Inom verket handhas frågorna av&lt;br&gt;samlingslokaldelegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till köp, ny- eller ombyggnad av samlingslokaler lämnas enligt&lt;br&gt;samma principer. Bidrag lämnas med 50 procent av kostnaderna för ytor upp&lt;br&gt;till 1 000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och med 30 procent för ytor mellan 1 000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och 2 000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsministern har tidigare denna dag föreslagit att Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen tillförs 50 milj. kr. för om-, till- och nybyggnad av små&lt;br&gt;samlingslokaler. Enligt det förslaget bör samlingslokaler i vilka olika typer&lt;br&gt;av kombinationsverksamheter bedrivs och som ligger i sysselsättningssvaga&lt;br&gt;områden, främst glesbygd, prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på stöd är för närvarande större än tillgången på medel. Bi-&lt;br&gt;drag behövs inte bara för sådana åtgärder som avses i förordningen om stöd&lt;br&gt;till allmänna samlingslokaler och för vilka en medelsram redan har lagts fast&lt;br&gt;för nästa budgetår, utan också för underhålls- och reparationsarbeten av an-&lt;br&gt;nat slag. Jag ser det som angeläget att stöd kan ges också till sådana åtgärder.&lt;br&gt;Dessa objekt kan i regel påbörjas med kort varsel. De ger därför en mer&lt;br&gt;omedelbar effekt på sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att för budgetåret 1992/93 bidrag får utgå med samman-&lt;br&gt;lagt högst 30 milj. kr. till underhålls- och reparationsarbeten på allmänna&lt;br&gt;samlingslokaler av det slag som jag nu nämnt. För detta bidrag bör gälla&lt;br&gt;andra regler än som anges i bidragsförordningen. Det bör ankomma på rege-&lt;br&gt;ringen att bestämma härom i regleringsbrevet avseende bidraget. Bidrag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana arbeten bör endast utgå till objekt med en total kostnad av högst 3&lt;br&gt;milj. kr. Vid val av objekt bör Boverket prioritera sysselsättningssvaga om-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att med ändring av riksdagens beslut (1991/92:BoU12, rskr. 153) till&lt;br&gt;Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1992/93 an-&lt;br&gt;visa ett förslagsanslag på 135 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturresursdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m. (kompletteringspropositionen)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;En samlad strategi för ökad användning av&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I den s.k. miljöbilagan till finansplanen (prop. 1991/92:100 bil. 1.5) redovi-&lt;br&gt;sade regeringen vilka principer som skall vara styrande för användningen av&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer, mot bakgrund av tidigare fastlagda principer, att nu redovisa&lt;br&gt;en samlad strategi för hur ekonomiska styrmedel skall användas i praktiken.&lt;br&gt;Målsättningen är att miljöpolitiken i högre utsträckning skall vara en inte-&lt;br&gt;grerad del av den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min redovisning innefattar jordbruk-, energi- och trafiksektorn vad gäller&lt;br&gt;miljöproblem samt nuvarande användning av ekonomiska styrmedel. An-&lt;br&gt;vändningen av kemikalier och uppkomsten av avfall tar jag upp ur samma&lt;br&gt;perspektiv. Ytterligare 1,2 milj. kr. bör enligt min mening anvisas för statis-&lt;br&gt;tiska centralbyråns utveckling av fysiska miljöräkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Val av styrmedel i miljöpolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kravet på den ekonomiska politiken är att den skall leda till en långsiktigt&lt;br&gt;hållbar utveckling. En långsiktigt hållbar utveckling kan beskrivas som en&lt;br&gt;utveckling där framtida generationer får ta över en nationalförmögenhet,&lt;br&gt;inkl, miljö- och naturresurser, som är minst lika stor som dagens. Denna ut-&lt;br&gt;veckling bör utgå från ansvaret att förvalta och inte förbruka ändliga resurser&lt;br&gt;och naturvärden. Ekonomiska beslut skall stå i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande ekologiska lagar. Ekonomiska styrmedel skall användas för&lt;br&gt;att driva på utvecklingen mot ett bärkraftigt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att detta inte alltid sker automatiskt beror på att miljön och vissa naturre-&lt;br&gt;surser är gemensamma nyttigheter, som inte prissätts på en marknad. Före-&lt;br&gt;tag och hushåll bär därmed inte ett tillräckligt kostnadsansvar för de skadliga&lt;br&gt;miljöeffekter de orsakar, vilket leder till att konsekvenser för miljön i alltför&lt;br&gt;liten utsträckning vägs in i olika beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera olika sätt att påverka marknaden att ta hänsyn till negativa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöeffekter. Kvantitativa regleringar är basen för miljöpolitiken. Ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel och information är viktiga komplement till regleringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel som avgifter och skatter benämns ofta som mark-&lt;br&gt;nadsbaserade styrmedel. Det bör emellertid uppmärksammas att samtliga&lt;br&gt;styrmedel, såväl avgifter och skatter som handel med utsläppskvoter förut-&lt;br&gt;sätter en grundläggande lagstiftning. Skillnaden mellan styrmedlen är gra-&lt;br&gt;den av flexibilitet de medger för att uppnå miljömålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken är det emellertid inte så lätt att sätta ett pris på miljön. Förlus-&lt;br&gt;ten av biologisk mångfald eller uttunningen av ozonlagret kan t.ex. inte di-&lt;br&gt;rekt värderas i ekonomiska termer. Detta hindrar dock inte att använd-&lt;br&gt;ningen av ekonomiska styrmedel kan vara ett effektivt sätt att styra mot bl.a.&lt;br&gt;en mindre användning av miljöskadliga ämnen. I många fall kan det därför&lt;br&gt;vara både fördelaktigt och nödvändigt att kombinera användningen av eko-&lt;br&gt;nomiska styrmedel med t.ex. annan administrativ reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På miljöområdet verkar ett styrsystem som består av fysisk planering inkl,&lt;br&gt;uppbyggnad av en miljöanpassad infrastruktur, normer i form av lagar och&lt;br&gt;föreskrifter, ekonomiska styrmedel samt åtgärder för att långsiktigt påverka&lt;br&gt;människors beteende genom bl.a. utbildning och miljömärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrningen har hittills haft sin tyngdpunkt i en administrativ reglering,&lt;br&gt;t.ex. beslut om villkor för miljöstörande verksamhet enligt miljöskyddsla-&lt;br&gt;gens (1969:387) regler och förbud och andra begränsningar av kemikalier&lt;br&gt;med stöd av lagen (1985:426) om kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har stora förändringar skett på miljöområdet. Utsläppen&lt;br&gt;från stora punktkällor har med stöd av miljöskyddslagen bringats ned kraf-&lt;br&gt;tigt. En allt större del av föroreningarna härstammar numera från andra&lt;br&gt;verksamheter såsom transporter, hantering av varor och produkter och av-&lt;br&gt;fall. Flera miljöproblem har samtidigt visat sig vara mer omfattande än vad&lt;br&gt;man tidigare trodde. Några av de mest allvarliga miljöproblemen för svensk&lt;br&gt;del, t.ex. försurning av mark och vattendrag samt övergödning av kustnära&lt;br&gt;havsområden, orsakas i hög grad av luftföroreningar från andra länder. Kun-&lt;br&gt;skapen om de globala miljöhoten, såsom uttunningen av ozonlagret och ris-&lt;br&gt;kerna för klimatförändringar har också gett miljöfrågorna en annan karak-&lt;br&gt;tär. Detta har sammantaget lett till att kraven på miljöpolitiska styrmedel&lt;br&gt;har förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor är att kostnaderna för att ytterligare begränsa vissa typer&lt;br&gt;av utsläpp har ökat kraftigt. När en allt större del av samhällets resurser sat-&lt;br&gt;sas på att åtgärda miljöproblemen ökar kravet på att detta arbete genomförs&lt;br&gt;på ett kostnadseffektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förändringar sammantagna har lett till bl.a. en ökad användning av&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel. Sverige har infört fler ekonomiska styrmedel än nå-&lt;br&gt;got annat land. I samband med den genomgripande skattereformen som in-&lt;br&gt;leddes under 1990 infördes särskilda skatter på vissa utsläpp av koldioxid och&lt;br&gt;svavel samt en avgift på kväveoxider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från effektivitetssynpunkt finns det starka skäl som talar för ett ökat in-&lt;br&gt;slag av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Detta innebär emellertid inte&lt;br&gt;att ekonomiska styrmedel allmänt sett är att föredra framför andra typer av&lt;br&gt;styrmedel eller åtgärder. Valet av styrmedel måste alltid göras med utgångs-&lt;br&gt;punkt i miljöproblemens karaktär och det mål man vill uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ekonomiska styrmedel i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Många miljöproblem är i dag gränsöverskridande till sin karaktär. Det krävs&lt;br&gt;ofta internationellt samarbete för att en utveckling mot mindre miljöpåver-&lt;br&gt;kan i dessa fall skall kunna uppnås. Den geografiska omfattningen varierar&lt;br&gt;och olika strategier måste användas för olika problemområden. En indelning&lt;br&gt;i tre nivåer kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Globala miljöproblem. Hela jorden utsätts för samma påverkan oavsett&lt;br&gt;var t.ex. ett utsläpp sker. Växthuseffekten och uttunningen av ozonlagret&lt;br&gt;är exempel på globala miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regionala miljöproblem. En region, t.ex. Europa, påverkas av gräns-&lt;br&gt;överskridande föroreningar, som exempelvis utsläpp av svavel- och kvä-&lt;br&gt;vedioxider. För de regionala miljöproblemen har det betydelse var inom&lt;br&gt;regionen utsläppen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lokala miljöproblem. Utsläpp av näringsämnen till en insjö eller dålig&lt;br&gt;luftkvalitet i en tätort är exempel på problem av lokal karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av 1960-talet debatterades ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. I&lt;br&gt;många länder övervägdes en rad skatter, föroreningsavgifter och subventio-&lt;br&gt;ner för att begränsa utsläppen - men bara ett fåtal länder införde dem. Miljö-&lt;br&gt;politiken inriktades i stället på regler för att minska utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det internationella miljösamarbetet har emellertid intresset för ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel åter ökat under senare tid. Detta gäller särskilt i syfte att&lt;br&gt;motverka utsläpp som leder till globala och regionala miljöproblem. Det&lt;br&gt;finns ett stort internationellt intresse för de åtgärder som hittills vidtagits i&lt;br&gt;Sverige på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Förenta Nationerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;FN har ända sedan böijan av 1970-talet uppmärksammat frågor som rör&lt;br&gt;sambandet mellan ekonomi och miljö. Är 1983 tillsattes FN-kommissionen&lt;br&gt;för miljö och utveckling (Brundtlandkommissionen). Den lanserade i sin år&lt;br&gt;1987 publicerade rapport begreppet ”sustainable development” - dvs. bär-&lt;br&gt;kraftig utveckling - som rättesnöre för det fortsatta miljöarbetet (World&lt;br&gt;Commission on Environment and Development, Our Common Future).&lt;br&gt;Rapporten följs upp år 1992 med en FN-konferens i Brasilien på samma&lt;br&gt;tema - 20 år efter Stockholmskonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års FN-konferens har bl.a. förberetts genom regionala konferenser-&lt;br&gt;för Europas del genom ECE-konferensen (Economic Commission for&lt;br&gt;Europé) i Bergen våren 1990. En ministerdeklaration antogs där ECE-län-&lt;br&gt;derna uppmanades att öka användningen av ekonomiska styrmedel i miljö-&lt;br&gt;politiken som komplement till traditionell reglering. I deklarationen uppma-&lt;br&gt;nas medlemsländerna även att försöka identifiera och avskaffa statliga sub-&lt;br&gt;ventioner till verksamheter med negativa miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 OECD&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även inom OECD pågår sedan lång tid tillbaka arbete inom miljöekono-&lt;br&gt;miområdet. I början av 1970-talet utformades inom OECD den s.k. ”pollu-&lt;br&gt;ter-pays-principle” (PPP), dvs. principen om att förorenaren skall betala. På&lt;br&gt;senare tid har denna princip åter diskuterats mot bakgrund av bl.a. u-länder-&lt;br&gt;nas och Öst- och Centraleuropas begränsade möjligheter att på egen hand&lt;br&gt;klara av internationella åtaganden för att minska regionala och globala mil-&lt;br&gt;jöproblem - t.ex. utsläpp av svavel, kväve och koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD har gjort en mängd studier för att försöka finna metoder och prin-&lt;br&gt;ciper för fördelning av utsläppsbegränsningarna och för resursöverföring till&lt;br&gt;länder med svaga ekonomier. Problemet har ställts på sin spets i förberedel-&lt;br&gt;serna inför FN-konferensen år 1992, där avsikten bl.a. är att en klimatkon-&lt;br&gt;vention skall kunna undertecknas. OECD har bidragit med en rad rapporter&lt;br&gt;om olika strategier för att minska koldioxidutsläpp och även utvecklat en&lt;br&gt;modell för att simulera effekterna av olika mål och miljöskattesatser för&lt;br&gt;olika regioner i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1989 har OECD också arbetat med att utveckla ett nytt miljöpro-&lt;br&gt;gram (”Next Generation Environmental Policy”). Huvudinriktningen är att&lt;br&gt;integrera miljön i OECD:s gemensamma policy för utvecklingen på olika&lt;br&gt;områden som ekonomisk politik, energi, industri, jordbruk, transporter,&lt;br&gt;handel, statistik, skatter etc. OECD:s miljökommitté samarbetar därför&lt;br&gt;med flera andra kommittéer, t.ex. med OECDzs skattekommitté om att ut-&lt;br&gt;arbeta riktlinjer för hur skattesystemen kan förändras i miljövänligare rikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet med det nya miljöprogrammet har ekonomiska styrmedel disku-&lt;br&gt;terats som ett viktigt medel i miljöpolitiken. År 1989 publicerade OECD en&lt;br&gt;omfattande studie om användningen av ekonomiska styrmedel i medlems-&lt;br&gt;länderna. Studien visar att användningen ökat markant under en 15-årspe-&lt;br&gt;riod. Det rör sig dock främst om olika typer av pantsystem för returglas och&lt;br&gt;differentierad energibeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 har OECDzs miljökommitté utarbetat förslag till riktlinjer&lt;br&gt;och rekommendationer beträffande ekonomiska styrmedel. I januari 1991&lt;br&gt;antogs dessa rekommendationer av miljöministrarna i OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekommendationerna är allmänt hållna och uppmanar medlemsländerna&lt;br&gt;att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- med stöd av OECDzs riktlinjer (Guidelines for the Use of Economic In-&lt;br&gt;struments in Environmental Policy) öka användningen av ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel för att åstadkomma bättre resursanvändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sträva efter att nå internationella överenskommelser om miljöpolitiska&lt;br&gt;instrument för att lösa regionala och globala miljöproblem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utveckla bättre metoder och modeller för att mäta och förutsäga effek-&lt;br&gt;terna på miljön och ekonomin av olika politiska strategier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- integrera miljön i det ekonomisk-politiska beslutsfattandet, t.ex. genom&lt;br&gt;att korrigera politiska beslut som innebär subventioner till energi, jord-&lt;br&gt;bruk och transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna omfattar bl.a. följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En redogörelse för och analys av vilka olika ekonomiska styrmedel som&lt;br&gt;står till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kriterier för val av styrmedel (miljöeffektivitet, fördelningseffekter, ad-&lt;br&gt;ministrationskostnader, acceptans).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riktlinjer för användning av styrmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Områden där styrmedlen kan användas (t.ex. vatten, luft, avfall, buller).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Europeiska gemenskaperna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom EG blir miljöpolitiken allt viktigare. Genom Enhetsakten år 1987 har&lt;br&gt;möjligheterna till samordning stärkts. EG-kommissionen skall övervaka att&lt;br&gt;de gemensamma miljökraven följs och beslut kan fattas med majoritet i stäl-&lt;br&gt;let för enhälligt. Besluten rör miniminivåer i de flesta fall och länderna är&lt;br&gt;då fria att införa mer långtgående krav, såvida åtgärden inte betraktas som&lt;br&gt;handelshinder. Det finns i dag drygt 80 beslut om miniminivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förverkligandet av den inre marknaden skall gränskontrol-&lt;br&gt;ler mellan länder inom gemenskapen avskaffas. De enskilda medlemslän-&lt;br&gt;derna skall emellertid ha rätt att behålla eller införa punktskatter på varor,&lt;br&gt;under förutsättning att någon beskattningsåtgärd inte aktualiseras i samband&lt;br&gt;med att varorna förs in till landet eller i samband med att de förs ut. Nya&lt;br&gt;miljöskatter eller avgifter i Sverige måste därför utformas så att de inte krä-&lt;br&gt;ver gränskontroll eller på annat sätt stör varuhandeln enligt EG:s regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen och EG:s miljöministerråd har visat ett ökat intresse&lt;br&gt;för användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Dessutom fram-&lt;br&gt;för ett stigande antal länder önskemål om användning av ekonomiska styr-&lt;br&gt;medel på gemensamhetsnivå. Särskilt gäller detta länder som Nederlän-&lt;br&gt;derna, Tyskland, Italien och Danmark. Under hösten 1990 lade en obe-&lt;br&gt;roende expertgrupp inom EG fram en rapport om framtida användning av&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel i EG:s miljöpolitik. I rapporten anges en rad globala&lt;br&gt;och regionala miljöproblem där gemensamma ekonomiska styrmedel i EG&lt;br&gt;kan vara intressanta. Områden som nämns är utsläpp av koldioxid, vatten-&lt;br&gt;och havsföroreningar, föroreningar från jordbruket samt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På gemensamhetsnivå har medlemsländerna, som hittills enda konkreta&lt;br&gt;åtgärd, enats om miniminivåer för oljebeskattningen. Många enskilda med-&lt;br&gt;lemsländer ligger dock långt framme i användningen av ekonomiska styrme-&lt;br&gt;del i miljöpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG beslutade år 1990 om en frysning av koldioxidutsläppen till år 2000 på&lt;br&gt;1990 års nivå. Det innebar att man valde att inte invänta resultatet av de&lt;br&gt;pågående klimatförhandlingarna. Sedan dess har man inom EG diskuterat&lt;br&gt;olika förslag om hur man skall utforma medlen för att nå detta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ EG-kommissionen har föreslagit en kombinerad energi- och koldioxid-&lt;br&gt;skatt. Miljö-, energi- och finansministrarna i EG har samfällt bett kommis-&lt;br&gt;sionen att utarbeta ett konkret förslag för en klimatstrategi inklusive en så-&lt;br&gt;dan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen överväger också, som en del i Gemenskapens avfalls-&lt;br&gt;strategi, att införa en generell avgift/skatt på avfall som går till slutlig depo-&lt;br&gt;nering. Syftet med en sådan avgift/skatt skulle vara att göra återvinning mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönsam, men även att begränsa själva mängden avfall. EG:s ministerråd har&lt;br&gt;emellertid ännu ej tagit ställning till förslagen. Bland de enskilda medlems-&lt;br&gt;länderna har Danmark redan infört statliga pålagor på avfall, medan långt&lt;br&gt;framskridna förslag finns i Tyskland, Frankrike och Nederländerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Användningen hittills av ekonomiska styrmedel&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;i miljöpolitiken i Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige ligger långt framme när det gäller användningen av ekonomiska styr-&lt;br&gt;medel. Miljöskatter och avgifter infördes bl.a. i samband med skatterefor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns liksom i de flesta andra länder sedan lång tid tillbaka en rad&lt;br&gt;miljörelaterade avgifter, som t.ex. brukaravgifter, administrativa avgifter,&lt;br&gt;dispensavgifter, sanktionsavgifter m.m. De administrativa avgifterna har till-&lt;br&gt;kommit för att täcka miljömyndigheternas kostnader och tillämpas bl.a. för&lt;br&gt;kemikaliekontrollen, för tillsyn enligt miljöskyddslagen och för kontroll av&lt;br&gt;täktverksamhet. Sedan lång tid finns också pålagor som delvis tillkommit av&lt;br&gt;miljöskäl. Energiskatterna och skatten på dryckesförpackningar är exempel&lt;br&gt;på detta. Vissa befintliga avgifter har det dubbla syftet att dels ge en miljö-&lt;br&gt;styrning, dels finansiera miljöåtgärder. Handelsgödselavgifterna och bil-&lt;br&gt;skrotningsavgiften är sådana exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 tillsattes en parlamentarisk utredning som fick i uppdrag att&lt;br&gt;lämna förslag till nya miljöavgifter för att begränsa miljöfarliga utsläpp och&lt;br&gt;användningen av miljöfarliga ämnen. Vissa av utredningens förslag ingick i&lt;br&gt;den omfattande reformering av det svenska skattesystemet som genomför-&lt;br&gt;des under åren 1990 och 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 januari 1991 infördes koldioxidskatt och svavelskatt. Dessa ut-&lt;br&gt;släppsrelaterade skatter baseras på kolinnehållet och svavelinnehållet i vissa&lt;br&gt;bränslen. Syftet är att påskynda övergången till miljömässigt bättre alterna-&lt;br&gt;tiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 januari 1992 infördes en miljöavgift på utsläpp av kväveoxider&lt;br&gt;från större energianläggningar. Det är den första helt renodlade utsläppsav-&lt;br&gt;giften som har införts i Sverige. Intäkterna återförs till branschen på grund-&lt;br&gt;val av nyttiggjord mängd energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra förslag från utredningen gick ut på att differentiera beskattningen&lt;br&gt;av vissa varor utifrån deras resp, inverkan på miljön. Resultatet är att s.k.&lt;br&gt;miljöklasser införts på bl.a. nya bilar, lastbilar och bussar samt på vissa&lt;br&gt;bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminära bedömningar tyder på att administrationskostnaderna för de&lt;br&gt;miljöavgifter som införts hittills är låga. En anledning till detta är att de in-&lt;br&gt;ordnats i befintliga uppbördssystem. Vissa avgifter har haft en inverkan mot&lt;br&gt;lägre utsläpp redan innan de trätt i kraft. En samlad utvärdering bör dock&lt;br&gt;göras av de ekonomiska styrmedel som nu finns i bruk. Många i-länder för-&lt;br&gt;bereder införande av ekonomiska styrmedel och det finns därför en stor ef-&lt;br&gt;terfrågan på erfarenheter av hur ekonomiska styrmedel fungerar i praktiken.&lt;br&gt;Det är också viktigt att dra erfarenheter från hur existerande miljöavgifter&lt;br&gt;fungerat inför fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Strategi för fortsatt användning av ekonomiska Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;styrmedel i miljöpolitiken &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:12&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utformningen av skatter och avgifter bör avvägas så att miljökost-&lt;br&gt;nader beaktas på samma sätt som andra samhällskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I den utsträckning som ekonomiska styrmedel medför ökade in-&lt;br&gt;komster till staten bör detta ske inom ramen för ett sänkt skatte-&lt;br&gt;tryck. Återföring av medel till skatt eller avgiftsskyldiga kan över-&lt;br&gt;vägas av konkurrensskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Möjligheten att differentiera miljörelaterade avgifter inom olika&lt;br&gt;samhällssektorer bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Subventioner till näringsliv, kommuner och hushåll bör ses över&lt;br&gt;med hänsyn till miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Berörda sektorsmyndigheter har ett ansvar för att utvärdera miljö-&lt;br&gt;relaterade ekonomiska styrmedel inom respektive sektor. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk har ansvaret för att utvärderingarna sammanställs&lt;br&gt;regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sverige bör fortsätta att i det internationella miljösamarbetet&lt;br&gt;verka för att gemensamma kostnadseffektiva ekonomiska styrme-&lt;br&gt;del införs för att lösa gränsöverskridande miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De styrmedel som finns och som verkar inom och mellan sektorer&lt;br&gt;bör löpande ses över med syfte att åstadkomma den mest effektiva&lt;br&gt;styrningen mot de miljömål som har angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: En viktig del i regeringens ekonomisk-poli-&lt;br&gt;tiska strategi är att gradvis sänka skattetrycket. Inkomster från miljöskatter&lt;br&gt;skall användas för att reducera skatter inom alla områden där lägre skatter&lt;br&gt;ger en bättre samhällsekonomisk resursanvändning. Skatteuttaget kan där-&lt;br&gt;med i högre grad baseras på aktiviteter som bör dämpas, såsom verksamhe-&lt;br&gt;ter som ger skadliga miljöeffekter, och i mindre grad på verksamhet som bör&lt;br&gt;uppmuntras som arbete och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring av miljöavgifter eller skatter kan övervägas av konkurrensskäl,&lt;br&gt;i syfte att eliminera avgiftens eller skattens inkomsteffekt och samtidigt be-&lt;br&gt;hålla styreffekten. För globala och regionala miljöproblem är ofta gemen-&lt;br&gt;samma skatte- och avgiftssystem att föredra. Om ett enskilt land väljer att gå&lt;br&gt;före i miljöarbetet, kan snedvridning av konkurrensförhållanden undvikas&lt;br&gt;genom ett återföringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en avgift på utsläpp av kväveoxider från stora energianläggningar in-&lt;br&gt;fördes den 1 januari 1992, infördes samtidigt ett återföringssystem. Avgiften&lt;br&gt;är begränsad till de energianläggningar som har en tillförd effekt på minst 10&lt;br&gt;megawatt och en energiproduktion som överstiger 50 gigawattimmar per år.&lt;br&gt;För att inte snedvrida konkurrensen återförs intäkterna från avgifterna till&lt;br&gt;kollektivet av betalningsskyldiga. Därmed missgynnas inte stora anlägg-&lt;br&gt;ningar, vilka ur miljösynpunkt oftast är att föredra då de är energieffektivare&lt;br&gt;och klarar högre reningskrav. Återföringen sker på basis av producerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energimängd. Systemet ger således motiv till att både minska kväveutsläp-&lt;br&gt;pen och effektivisera energiproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att under mandatperioden låta systematiskt se över möjligheten&lt;br&gt;att differentiera ytterligare miljörelaterade avgifter som i dag kan vara av&lt;br&gt;enhetlig karaktär. Detta sätt att uppnå en miljöstyrning som totalt sett är&lt;br&gt;inkomstneutral vad gäller kollektivet betalningsskyldiga, tillämpas redan för&lt;br&gt;bl.a. olika bränslekvaliteter inom trafiksektorn samt börjar tillämpas för in-&lt;br&gt;köp av nya bilar, lastbilar och bussar från 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En systematisk översyn bör göras av statliga subventioner och en miljöan-&lt;br&gt;passning övervägas där så anses befogat. En sådan översyn kan också vara&lt;br&gt;angelägen ur ett handelspolitiskt perspektiv och mot bakgrund av den på-&lt;br&gt;gående EG-anpassningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt OECD:s riktlinjer är subventioner principiellt oförenliga med Pol-&lt;br&gt;luter-Pays-Principle och bör därför undvikas. Subventioner inom ett område&lt;br&gt;kan leda till snedvridningar i övriga delar av ekonomin. I undantagsfall kan&lt;br&gt;dock subventioner övervägas om de bedöms vara effektivast i valet mellan&lt;br&gt;olika styrmedel. Detta har redan prövats vad avser t.ex. eftermontering av&lt;br&gt;katalysatorer på personbilar samt för viss återvinningsverksamhet. Jag anser&lt;br&gt;att det kan finnas anledning att ytterligare stimulera verksamhet inom olika&lt;br&gt;områden som syftar till en ökad resurshushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör fortsätta att i det internationella miljösamarbetet verka för att&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel införs gemensamt för att åstadkomma kostnadseffek-&lt;br&gt;tiva lösningar av gränsöverskridande miljöproblem. Härigenom kan risken&lt;br&gt;för snedvridning av konkurrensförhållanden minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att ytterligare kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel bör ut-&lt;br&gt;vecklas för svenskt vidkommande, där den nationella miljön förbättras av&lt;br&gt;sådana åtgärder och under förutsättning att just ekonomiska styrmedel är att&lt;br&gt;föredra givet omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser vidare att utvärderingar av de ekonomiska styrmedlens effektivi-&lt;br&gt;tet bör göras av de myndigheter som har en samlad kompetens inom resp,&lt;br&gt;område. Resultatet av utvärderingarna bör innehålla en analys av styreffekt,&lt;br&gt;hur styrmedlen fungerat administrativt och hur influtna medel har använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller styreffekten är det särskilt viktigt att kontinuerligt se över&lt;br&gt;och ompröva nivån på existerande avgifter och skatter i förhållande till upp-&lt;br&gt;satta miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av utvärderingarna bör redovisas i myndigheternas årsredovis-&lt;br&gt;ningar. Statens naturvårdsverk bör ansvara för att utvärderingarna blir en-&lt;br&gt;hetliga och dessutom för en övergripande sammanställning av samtliga ut-&lt;br&gt;värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare beslutat om tydliga miljömål för olika samhällssek-&lt;br&gt;torer. Det ankommer på berörda sektorsmyndigheter att regelbundet följa&lt;br&gt;upp och redovisa dels resultatet av genomförda åtgärder i relation till upp-&lt;br&gt;satta miljömål, dels behovet av ytterligare åtgärder. I takt med att nya miljö-&lt;br&gt;mål läggs fast krävs också en översyn av åtgärder och olika styrmedel. För&lt;br&gt;att få till stånd de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom vaije sektor och&lt;br&gt;över sektorsgränserna bör särskilda översyner göras av miljömål och till-&lt;br&gt;gängliga styrmedel, samtidigt som möjligheten att öka användningen av eko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomiska styrmedel värderas. Detta kräver således ett samarbete mellan&lt;br&gt;myndigheter inom olika sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer jag att presentera åtgärder för ökad användning av&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel som är angelägna att genomföra inom trafiken, jord-&lt;br&gt;bruket samt vid hanteringen av kemikalier och avfall.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska styrmedel inom olika&lt;br&gt;samhällssektorer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Jordbruket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande områden kan utpekas som särskilt viktiga vad gäller jordbrukets&lt;br&gt;miljöpåverkan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Biologisk mångfald samt förändrad landskapsbild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Växtnäring och därmed förknippade problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Felaktig användning av kemiska bekämpningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelspolitikens inriktning ändrades genom beslut i riksdagen våren&lt;br&gt;1990 (prop. 1989/90:146, JoU 25, rskr. 1290). Riksdagens beslut innebar&lt;br&gt;bl.a. att prisreglering och exportstöd avvecklades med böijan från den 1 juli&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya livsmedelspolitiken har bl.a. som mål att slå vakt om ett rikt och&lt;br&gt;varierat odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden och minimera&lt;br&gt;växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. Ett rikt och&lt;br&gt;varierat odlingslandskap är av central betydelse för flora och fauna. Miljö-&lt;br&gt;och landskapsvården har därför fått stor tyngd i den nya livsmedelspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan har riksdagen beslutat&lt;br&gt;om flera övergripande mål och en mängd olika åtgärder för att uppnå dessa&lt;br&gt;mål. En rad kvantitativa mål har ställts upp. Bl.a. skall kväveutlakning från&lt;br&gt;jordbruket halveras till år 1995 och förbrukningen av bekämpningsmedel&lt;br&gt;mätt i aktiv substans skall halveras från år 1990 till strax efter mitten av 1990-&lt;br&gt;talet. Dessutom har användningen av bekämpningsmedel redan halverats&lt;br&gt;mellan åren 1985 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala förbrukningen av handelsgödselmedel skall minska med 20 %&lt;br&gt;till år 2000 räknat från 1985 års förbrukning. Ett delmål är att uppnå en 10-&lt;br&gt;procentig minskning till år 1992. Jämfört med förbrukningen budgetåret&lt;br&gt;1985/86 har jordbrukets förbrukning av växtnäring i handelsgödsel för bud-&lt;br&gt;getåret 1990/91 minskat med för kväve 11 %, för fosfor 32 % och för kalium&lt;br&gt;33 %. Mot denna bakgrund kan bedömas att delmålet om en 10-procentig&lt;br&gt;minskning mellan år 1985 och 1992 väl kommer att uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en minskad förbrukning av handelsgödsel dubblerades år&lt;br&gt;1988 de år 1984 införda miljöavgifterna på handelsgödsel till 60 öre per kg&lt;br&gt;kväve och till 120 öre per kg fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta är handelsgödsel även belagda med prisregleringsavgifter.&lt;br&gt;Syftet med prisregleringsavgiften är att finansiera export av spannmålsöver-&lt;br&gt;skottet. Prisregleringsavgiften på handelsgödsel är för närvarande 175&lt;br&gt;öre/kg kväve, 379 öre/kg fosfor och 119 öre/kg kalium. Riksdagen har tidi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 150 Bil. 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare angett (1990/91:JoU30, rskr. 338) att fr.o.m. budgetåret 1991/92 bör en-&lt;br&gt;dast det ursprungliga miljöprogrammet, som finansierats genom miljöavgif-&lt;br&gt;ter, på 110 milj. kr. räknas av mot inflytande miljöavgifter på handelsgödsel&lt;br&gt;och bekämpningsmedel. Miljöprogrammet innefattar bl.a. miljöforskning&lt;br&gt;inom jordbruk och skogsbruk samt viss del av kemikalieinspektionens ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bekämpningsmedel utgår en miljöavgift på 8 kr. per kilo aktiv substans.&lt;br&gt;Denna miljöavgift fördubblades år 1988. Prisregleringsavgiften på bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel är 46 kr. per dos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av miljöavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel&lt;br&gt;bör övervägas då prisregleringsavgiften avskaffas. Dessförinnan måste det&lt;br&gt;utredas på vilken nivå som en miljöavgift eller skatt är kostnadseffektiv för&lt;br&gt;att åstadkomma en minskning av näringsläckaget och en minskning av hälso-&lt;br&gt;och miljörisker vid användandet av bekämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för jordbruksdepartementet har för avsikt att inom kort föreslå att&lt;br&gt;regeringen lägger ett sådant uppdrag till statens jordbruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom riksdagen tidigare har redovisat (1990/91:JoU30, rskr. 338) bör en&lt;br&gt;omläggning av miljöavgiften på bekämpningsmedel från per kilo aktiv sub-&lt;br&gt;stans till en dosavgift övervägas i samband med att prisregleringsavgiften av-&lt;br&gt;skaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inför denna redovisning samrått med chefen för jordbruksdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Trafiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1991 godkände riksdagen regeringens förslag till riktlinjer för 1990-&lt;br&gt;talets miljöpolitik (prop. 1990/91:90, JoU 30, rskr. 373). Beslutet innebar ett&lt;br&gt;ökat sektorsansvar för att minska miljöproblemen, bl.a. för transportsek-&lt;br&gt;torn. En särskild strategi för ett miljöanpassat transportsystem antogs. Inom&lt;br&gt;ramen för denna strategi skall transportsektorn eftersträva att kraftigt be-&lt;br&gt;gränsa hälsofarlig påverkan, kraftigt begränsa miljöstörande effekter samt&lt;br&gt;begränsa klimatpåverkan i enlighet med den av riksdagen antagna klimat-&lt;br&gt;strategin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsförklaringen skall en omfattande modernisering av järnvä-&lt;br&gt;gen och övrig infrastruktur ske under 1990-talet. Arbetet med att ersätta fos-&lt;br&gt;silbränslen skall påskyndas. Miljövänliga drivmedel skall särskilt gynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den antagna strategin för ett miljöanpassat transportsystem ingår frågor&lt;br&gt;om kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel som en viktig del. Chefen för&lt;br&gt;kommunikationsdepartementet har inom ramen för sitt sektorsansvar för&lt;br&gt;trafikens miljöproblem låtit utarbeta ett underlag inför en översyn av an-&lt;br&gt;vändningen av ekonomiska styrmedel inom transportsektorn. Jag delar hans&lt;br&gt;bedömningar i dessa frågor och avser att därtill ta initiativ till utredningsupp-&lt;br&gt;drag beträffande miljöklassning av bensin och skattedifferens mellan blyad&lt;br&gt;och blyfri bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1950-talet har trafiken ökat kraftigt, främst till följd av en snabb&lt;br&gt;välståndsökning och ökad internationell handel. Drygt 75 % av allt person-&lt;br&gt;transportarbete i Sverige sker med bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt transportrådets prognos år 1990 för de kommande 10-30 åren&lt;br&gt;kommer trafikens expansion att fortsätta. Flyget svarar för den snabbaste&lt;br&gt;ökningen av persontransporterna. Godstransporterna beräknas efter år 2000&lt;br&gt;öka snabbare än persontransporterna. Olika europeiska bedömningar har&lt;br&gt;kommit till liknande slutsatser speciellt för tillväxten av vägtrafiken. En an-&lt;br&gt;ledning till en sådan utveckling är tillkomsten av EG:s inre marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportsektorn kommer genom trafikökningen, trots beslut om skärpta&lt;br&gt;avgaskrav och införande av olika former av ekonomiska styrmedel, på sikt&lt;br&gt;och framför allt efter år 2000 att svara för en ökande andel av de totala ut-&lt;br&gt;släppen av luftföroreningar, såväl i Sverige som utomlands. Hittills fattade&lt;br&gt;beslut om skärpta avgaskrav leder därför inte till minskningar av utsläppen&lt;br&gt;av koldioxid. Dessa klimatpåverkande utsläpp samvarierar med förbruk-&lt;br&gt;ningen av fossilt bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 Nuvarande användning av ekonomiska styrmedel inom&lt;br&gt;transportsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare delen av 1980-talet har ekonomiska styrmedel använts mer&lt;br&gt;medvetet än tidigare. I nuläget utnyttjas ekonomiska styrmedel i syfte att&lt;br&gt;minska miljöeffekterna inom vägtrafiken, järnvägstrafiken och luftfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av grunderna för användningen av skatter och avgifter inom transport-&lt;br&gt;sektorn är utformningen av trafikens kostnadsansvar, som det formulerades&lt;br&gt;i 1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50, TU13, rskr. 159).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som samhällsekonomiska kalkyler hjälper oss att prioritera&lt;br&gt;mellan objekt i investeringsplaneringen vid byggandet av infrastrukturen,&lt;br&gt;ger ekonomiska styrmedel genom ett kostnadsansvar en prissättning på ut-&lt;br&gt;nyttjandet av vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som närmar sig en&lt;br&gt;samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning och där hänsyn tas till trafi-&lt;br&gt;kens externa effekter, bl.a. miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av 1988 års trafikpolitiska beslut höjdes de rörliga avgifterna&lt;br&gt;och skatterna för väg- och järnvägstrafiken samt för inrikesflyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av andra riksdagsbeslut har bl.a. särskilda skatter på svavel- och&lt;br&gt;koldioxidutsläpp införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägtrafiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vägtrafikens del höjdes bensinskatten med 25 öre per liter den 1 april&lt;br&gt;1988. Kilometerskatten för personbilar höjdes också den 1 april 1988. För&lt;br&gt;tunga dieseldrivna fordon höjdes kilometerskatterna den 1 juli 1989. Samti-&lt;br&gt;digt med denna höjning differentierades kilometerskatten med hänsyn till&lt;br&gt;antalet axlar på fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatten höjdes den 1 januari 1990 med 34 öre/liter. Den 1 januari&lt;br&gt;1991 omvandlades en del av bensinskatten till en koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatten har den 1 juli 1991 sänkts med 3 öre/liter för blyfri bensin&lt;br&gt;och höjts med 4 öre/liter för övrig bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för beslutet om kostnadsansvaret låg kostnadsberäkningar som&lt;br&gt;avsåg landsvägstrafik (se tabell 1). För tätortstrafik är de samhällsekono-&lt;br&gt;miska marginalkostnaderna väsentligt högre. De problem som samman-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänger med framför allt storstadstrafiken kunde, enligt det trafikpolitiska&lt;br&gt;beslutet, inte lösas inom ramen för ett generellt skattesystem. Av denna an-&lt;br&gt;ledning tillsattes storstadstrafikkommittén, som senare avlämnade förslag&lt;br&gt;om bl.a. särskilda bilavgifter (områdesavgifter) för att lösa prissättningen av&lt;br&gt;storstädernas trafik (SOU 1989:43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 En jämförelse av vägtrafikens marginalkostnader och rörliga avgifter år&lt;br&gt;1987 (öre/fordonskilometer).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonskategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marginalkostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörlig avgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil, bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19- 23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11-21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil, bensin (kat)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil, diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13-21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbil, diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38- 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Buss&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38- 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17- 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dragbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77-100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40-58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Prop. 1987/88:50, s. 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 infördes således en koldioxidskatt. Denna utgår med 58&lt;br&gt;öre per liter bensin och 72 öre per liter dieselolja. Samtidigt med att denna&lt;br&gt;nya skatt infördes, reducerades bensinskatten resp, energiskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med miljöavgiftsutredningens förslag (SOU 1989:83) beslutade&lt;br&gt;riksdagen om en differentiering av energiskatten på oljor mellan tre typer av&lt;br&gt;miljöklasser. Detta system introducerades den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatten har varit oförändrad sedan år 1988 för samtliga fordon&lt;br&gt;exkl. traktorer och traktorsläp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig förändring i den generella beskattningen genomfördes den 1&lt;br&gt;mars 1990, då mervärdeskatt infördes på drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade våren 1991 vidare beslut om att för fordon införa miljö-&lt;br&gt;klasser som träder i kraft 1 januari 1993 (prop. 1990/91:156, SkU25, rskr.&lt;br&gt;344). Riksdagen har också fattat beslut om att helt slopa skatten på ren eta-&lt;br&gt;nol som används som motorbränsle fr.o.m. 1 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägstrafiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med 1988 års trafikpolitiska beslut följde ett system för järnvägstrafiken&lt;br&gt;med banavgifter som omfattade såväl trafikberoende (rörliga) som trafiko-&lt;br&gt;beroende (fasta) avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl olycksavgifter som miljöavgifter ingår i de banavgifter som järnvägs-&lt;br&gt;trafiken betalar. Olycksavgiften utgår som en tågkilometeravgift, medan&lt;br&gt;miljöavgiften debiteras via bränsleskatten. Avgifterna för de externa effek-&lt;br&gt;terna svarar för ca 30% av de rörliga kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den koldioxidskatt som infördes den 1 januari 1991 tillämpas ej för järn-&lt;br&gt;vägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den regelbundna inrikes luftfarten tillämpas sedan år 1984 en taxa enligt&lt;br&gt;principen tvådelad tariff för start- och landningstjänst samt passagerartjänst.&lt;br&gt;I taxan ingår en fast avgift på årsbasis och en rörlig avgift som räknas per&lt;br&gt;påstigen passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av internationella överenskommelser inom luftfarten bedömdes&lt;br&gt;det inte möjligt att tillämpa ett samhällsekonomiskt kostnadsansvar för det&lt;br&gt;internationella flyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största förändringen i luftfartens kostnadsansvar har genomförts be-&lt;br&gt;träffande de externa effekterna. För inrikes flygtrafik i förvärvssyfte infördes&lt;br&gt;den 1 mars 1989 en miljöskatt i syfte att minska avgasutsläppen av kolväten&lt;br&gt;och kväveoxider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med 12 kr. per kg utsläppta kolväten och kväveoxider. Sak-&lt;br&gt;nas tillförlitliga uppgifter om sådana utsläpp tas skatten ut med 30 kr. per&lt;br&gt;flygning om den högsta tillåtna startvikten är högst 10 000 kg och ytterligare&lt;br&gt;120 kr. för varje påbörjat helt 5 000-tal kg t.o.m. högst 35 000 kg och med&lt;br&gt;ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt 5 000-tal kg därutöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrikesflygets kostnader för den nya miljöskatten beräknades vid införan-&lt;br&gt;det bli ca 60 milj.kr. per år. Efter det att Linjeflyg bytte ut brännkamrarna&lt;br&gt;på sina Fokkerplan har utsläppen reducerats, och den årliga kostnaden mins-&lt;br&gt;kat till ca 45 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 introducerades en koldioxidskatt på inrikesflyget.&lt;br&gt;Denna skatt tas ut för vaije flygning med 79 öre per kg förbrukat flygbränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartens betalningsansvar påverkades ej av 1988 års trafikpolitiska beslut.&lt;br&gt;Skälet till att miljöavgifter inte aktualiserades var en strävan efter att svensk&lt;br&gt;handelssjöfart skall kunna konkurrera med andra länder på likvärdiga vill-&lt;br&gt;kor. Detta innebär bl.a. att miljöavgifter i utrikes sjöfart bedöms som möj-&lt;br&gt;liga först efter harmoniseringar av nationella regler i internationella överens-&lt;br&gt;kommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från svensk sida inriktas arbetet i den nordiska kretsen och inom den in-&lt;br&gt;ternationella sjöfartsorganisationen IMO på att utveckla internationellt ac-&lt;br&gt;cepterade modeller för sjöfartens miljöbeskattning. I en rapport till rege-&lt;br&gt;ringen i januari 1992 har sjöfartsverket pekat på miljöpåverkan från fritids-&lt;br&gt;båtar, fiske- och arbetsfartyg i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 Skatter och avgifter inom EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG pågår en process i syfte att harmonisera skatter och avgifter och&lt;br&gt;introducera ekonomiska styrmedel inom transportområdet. I dagsläget är&lt;br&gt;det svårt att beskriva hur skatterna inom transportområdet kommer att ut-&lt;br&gt;formas efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller vägtrafikskatterna baseras EG-kommissionens förslag på att&lt;br&gt;alla fordon skall betala en fast avgift som täcker infrastrukturens fasta kost-&lt;br&gt;nader. Utöver denna fasta avgift skall fordonen betala en rörlig avgift som&lt;br&gt;är beroende av sträckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller drivmedelsskatterna har beslut tagits av ministerrådet om&lt;br&gt;miniminivåer som skall införas den 1 januari 1993. Inom kommissionen har&lt;br&gt;utarbetats underlag för fastställande av målnivåer för beskattningen på&lt;br&gt;längre sikt. Det saknas dock politiska ställningstaganden till nämnda målni-&lt;br&gt;våer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fordonsskatterna har kommissionen lagt fram förslag som&lt;br&gt;emellertid för närvarande är under omarbetning i kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har publicerat ett tillkännagivande om en klimatstrategi&lt;br&gt;vari diskuteras en kombinerad energi- och koldioxidskatt på fossila bränslen&lt;br&gt;och elproduktion inkl, kärnkraft. Den miniminivå som diskuterats är 3 dol-&lt;br&gt;lar per fat olja år 1993 vilken successivt skall höjas med 1 dollar per fat till&lt;br&gt;år 2000 då avgiften skall vara 10 dollar per fat olja. Vid en lika fördelning&lt;br&gt;mellan energiskatt och koldioxidskatt innebär detta ca 7 öre/kg koldioxidut-&lt;br&gt;släpp vid nivån 10 dollar. Som jämförelse kan nämnas att den svenska skat-&lt;br&gt;ten för närvarande är 25 öre/kg koldioxidutsläpp. Kommissionens förslag till&lt;br&gt;energi- och koldioxidskatt skall vara intäktsneutral, vilket innebär att den&lt;br&gt;skall kompletteras med motsvarande skattesänkningar på andra områden.&lt;br&gt;Syftet är att åstadkomma en ny skattestruktur som ger miljövänliga incita-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots harmoniseringssträvanden varierar skatter och avgifter inom EG&lt;br&gt;och hela Europa. Drivmedelspriserna i konsumentledet skiljer sig väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4. Strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för kommunikationsdepartementet avser att ta initiativ till en över-&lt;br&gt;syn av användningen av ekonomiska styrmedel inom transportsektorn. Han&lt;br&gt;gör därvid följande bedömningar, som jag helt delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ekonomiska styrmedel har den effekten att de kan påskynda teknisk ut-&lt;br&gt;veckling i miljöanpassad riktning men kan också medverka till en fördel-&lt;br&gt;ning mellan trafikslagen som bättre överensstämmer med en samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt effektiv resursanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det krävs flera olika typer av åtgärder för att transportsektorn skall&lt;br&gt;kunna medverka till att miljömålen uppnås. Ekonomiska styrmedel är en&lt;br&gt;viktig ingrediens i en sådan kombination av åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sveriges ansökan om medlemskap i EG har stor betydelse för den&lt;br&gt;svenska transport- och miljöpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sverige måste när det gäller användningen av ekonomiska styrmedel&lt;br&gt;inom transportsektorn finna långsiktiga lösningar som kan harmoniseras&lt;br&gt;med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skatter och avgifter är inte i dag systematiskt utformade för att styra i&lt;br&gt;miljöförbättrande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att påskynda miljöanpassningen inom trafiken i syfte att nå de fast-&lt;br&gt;ställda miljömålen behöver styrmedlens effektivitet förbättras och nya&lt;br&gt;användningar övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En samlad översyn av användningen av ekonomiska styrmedel inleds.&lt;br&gt;Miljöaspekterna kommer att utredas när det gäller beskattningen av bil-&lt;br&gt;förmåner, den tunga trafiken och drivmedel. Syftet med översynen är att&lt;br&gt;öka miljöhänsynen i beskattningen. Översynens huvuduppgift kommer&lt;br&gt;att vara att i ett EG-perspektiv utvärdera användningen samt föreslå för-&lt;br&gt;enklingar och effektiviseringar i användningen av de ekonomiska styr-&lt;br&gt;medlen inom trafikens olika sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet ger jag här en&lt;br&gt;redovisning av bakgrunden till och skälen för våra bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet kommer att innebära att Sverige får fritt tillträde till EG:s&lt;br&gt;hela inre marknad. Detta medför ökade krav på en väl fungerande infra-&lt;br&gt;struktur och effektiva transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förväntade trafikökningen såväl i Sverige som i Europa är inte pro-&lt;br&gt;blemfri. Trängsel är redan en realitet inom både vägtrafiken, järnvägstrafi-&lt;br&gt;ken och flyget. Trafikens negativa effekter på miljön är det dominerande&lt;br&gt;problemet. En central fråga är trafikens bidrag till växthuseffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen (transportdirektoratet) har nyligen presenterat ett de-&lt;br&gt;battunderlag i form av ett dokument om trafikens miljöeffekter (Green Pa-&lt;br&gt;per on Transport and the Environment). Rapporten framhåller att miljöpoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder måste integreras i transportpolitiken. En slutsats är att tek-&lt;br&gt;niska åtgärder i fordonen inte räcker. Ekonomiska styrmedel bör därför ut-&lt;br&gt;vecklas för att minska transportsektorns miljöeffekter. Styrmedlen skall&lt;br&gt;bl.a. kunna leda till minskad trafiktillväxt. Dokumentet kommer att utgöra&lt;br&gt;ett underlag för ett samlat dokument från kommissionen senare i år om EG:s&lt;br&gt;transportpolitik för 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta miljöarbetet i Sverige kan givetvis inte ses isolerat från vad&lt;br&gt;som sker inom EG. Sverige skall vara en pådrivande kraft i utformningen av&lt;br&gt;EG:s kommande miljö- och trafikpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste åtgärderna i en samlad politik för att minska trafikens&lt;br&gt;miljöproblem är utvecklingen av de ekonomiska styrmedlen. Som tidigare&lt;br&gt;redovisats är bilden splittrad. Trafikgrenarna har av skilda skäl behandlats&lt;br&gt;olika. Avgifter och skatter har införts vid olika tillfällen och med olika motiv.&lt;br&gt;Det är svårt att sätta pris på miljön. Den grundläggande vetenskapliga kun-&lt;br&gt;skapen är ofta bristfällig och det finns problem med att mäta både utsläpp&lt;br&gt;och konsekvenser. Det gäller särskilt långsiktiga effekter. Avsaknaden av ex-&lt;br&gt;akta beräkningar får emellertid inte leda till att användning av ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel utesluts. Beräkningar av vägtrafikens marginalkostnader visar att&lt;br&gt;kostnaderna varierar kraftigt beroende bl.a. på trafikförhållandena. Detta&lt;br&gt;får dock inte hindra att principen om förorenarens betalningsansvar måste&lt;br&gt;hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett i ett internationellt perspektiv är den samlade användningen av eko-&lt;br&gt;nomiska styrmedel inom trafiken förhållandevis omfattande i Sverige. Ni-&lt;br&gt;våerna på skatterna är även relativt andra länder högt satta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att döma av uttalanden från Europeiska transportministerkonferensen&lt;br&gt;(CEMT) och EG - senast uttryckt i kommissionens dokument om transpor-&lt;br&gt;ter och miljö - finns ett intresse för att använda sig av ekonomiska styrmedel&lt;br&gt;i syfte att minska trafikens miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för oss i Sverige är att användningen av ekonomiska styr-&lt;br&gt;medel skall utformas i samklang med vad som gäller i EG eller i en vidare&lt;br&gt;krets. Vissa styrmedel - inte minst sådana som har lokala eller regionala ef-&lt;br&gt;fekter t.ex. bilavgifter i storstäderna - bör dock även i framtiden kunna ut-&lt;br&gt;formas från ett nationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår för närvarande ett mycket omfattande arbete inom trafikområ-&lt;br&gt;det som medför att det finns behov av att ge en samlad redovisning av de&lt;br&gt;åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Det gäller att hitta handlingsvägar&lt;br&gt;som samtidigt tillgodoser trafikpolitiska och miljöpolitiska mål på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikens miljöproblem är så allvarliga att en bredare översyn krävs. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av utgångspunkterna för detta arbete är trafikverkens miljöarbete som redo-&lt;br&gt;visas hösten 1992 och naturvårdsverkets kommande klimatrapport. Andra&lt;br&gt;viktiga bidrag kommer från nordiska ämbetsmannakommittén för transport-&lt;br&gt;frågor som redovisar åtgärder inom luftfarten och sjöfarten för att minska&lt;br&gt;trafikens miljöpåverkan samt naturvårdsverkets kommande rapport Miljö&lt;br&gt;93 där bl.a. miljösituationen i transportsektorn gås igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsansvarsutredningen, som arbetar med tillämpningen av ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel inom transportsektorn, kommer att redovisas inom kort.&lt;br&gt;Regeringen har, i samband med arbetet med nya direktiv till den långsiktiga&lt;br&gt;investeringsplaneringen, även givit statens väg- och trafikinstitut i uppdrag&lt;br&gt;att granska bl.a. miljövärderingarna i de samhällsekonomiska kalkylmodel-&lt;br&gt;lerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikverken skall fr.o.m. hösten år 1992 varje år redovisa miljörapporter.&lt;br&gt;I årets miljörapport skall trafikverken förutom förslag till åtgärder och kost-&lt;br&gt;nader lämna förslag till hur trafikverken skall kunna bidra till att de natio-&lt;br&gt;nella miljömålen kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre prioriterade frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöpolitiken inom transportsektorn bör miljöaspekterna utredas på tre&lt;br&gt;områden som jag i likhet med chefen för kommunikationsdepartementet be-&lt;br&gt;dömer som särskilt viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utformningen av bilförmånerna bidrar till en användning&lt;br&gt;av förmånsbilen som ökar miljöbelastningen från trafiken. Förmånstagaren&lt;br&gt;belastas ej direkt med en egen rörlig kostnad för den privata användningen&lt;br&gt;av bilen, vilket är ett problem. Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande&lt;br&gt;av en särskild utredare i samband med en översyn av vissa regler i inkomst-&lt;br&gt;slaget tjänst (dir. 1992:3). I detta utredningsarbete kommer även miljö-&lt;br&gt;aspekterna av bilförmånerna att beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser jag att det är angeläget att drivmedlens miljöprestanda för-&lt;br&gt;bättras med olika styrmedel. En uppföljning av nuvarande miljöklasser på&lt;br&gt;dieselolja bör göras och miljöklassning av bensin utredas. Naturvårdsverket&lt;br&gt;bör ges i uppdrag att utreda hur ett sådant miljöklassystem kan utformas.&lt;br&gt;Jag återkommer senare i min föredragning med en närmare motivering till&lt;br&gt;detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje och sista prioriterade frågan är beskattningen av den tunga tra-&lt;br&gt;fiken. I särskilt sammanhang utreds kilometerskatten (dir. 1991:106). Denna&lt;br&gt;utredning har fått i uppdrag att lämna förslag till ett EG-anpassat beskatt-&lt;br&gt;ningssystem för dieseldrivna fordon. Vidare kommer miljökonsekvenserna&lt;br&gt;i förhållande till dagsläget att analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassningen av fordon behöver utvecklas i ett europeiskt perspektiv&lt;br&gt;och i största möjliga utsträckning harmoniseras med EG:s bestämmelser.&lt;br&gt;Det är enligt min mening av stor vikt att Sverige aktivt bidrar i den euro-&lt;br&gt;peiska utvecklingsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kommunernas möjligheter att i större utsträckning än i dag ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyttja ekonomiska styrmedel i sin trafikpolitik har utretts och debatterats i&lt;br&gt;många år. En del förändringar har genomförts bl.a. genom förslag i miljö-&lt;br&gt;propositionen (1990/91:90) våren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av ekonomiska styrmedel i storstädernas trafikpolitik, har&lt;br&gt;aktualiserats genom storstadsförhandlarnas överenskommelser. Förhand-&lt;br&gt;lingsuppgörelserna i Stockholms- och Göteborgsregionerna bygger på förut-&lt;br&gt;sättningen att kommunerna får möjlighet att använda nya former av ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel med syfte att dämpa bilanvändningen i stadskärnorna och&lt;br&gt;för att finansiera kollektivtrafikens investeringar och kringfartsleder. Rege-&lt;br&gt;ringen bör återkomma med förslag till riksdagen om lagstiftning i detta&lt;br&gt;ämne. Nya, effektivare former för betalningsupptagning via elektroniska sy-&lt;br&gt;stem är under utveckling bl.a. i en särskild statlig utredning (K 91/1231), som&lt;br&gt;inom kort lämnar sina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassificering av fartyg är en fråga som aktualiserats inom Helsihg-&lt;br&gt;forskommissionen (HELCOM). Detta arbete tar sikte på att införa individu-&lt;br&gt;ella miljöindex för fartyg. Indexen skall vara internationellt giltiga. De skall&lt;br&gt;kunna tjäna som grund för ekonomisk stimulans genom t.ex. reduktion av&lt;br&gt;avgifter. Avsikten med arbetet är att försöka nå en minskning av emissio-&lt;br&gt;nerna och samtidigt höja energieffektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det översynsarbete som redovisas här bör arbetet med&lt;br&gt;miljöklassificering av fartyg följas. Erforderliga initiativ bör också tas för att&lt;br&gt;i ett senare skede kunna intensifiera det internationella arbete som pågår&lt;br&gt;inom IMO (International Maritime Organization). Det miljöarbete som på-&lt;br&gt;går inom EG bör också nära följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det nationella planet bör undersökas om ekonomiska styrmedel i viss&lt;br&gt;omfattning skulle kunna utnyttjas förvissa delar av den nationella sjöfarten.&lt;br&gt;Sjöfartsverket har nyligen i en rapport redovisat uppgifter angående utsläp-&lt;br&gt;pen från fritidsbåtarna i Sverige. Av rapporten framgår att utsläppen av kol-&lt;br&gt;väten och kolmonoxid i förhållande till motsvarande utsläpp från större far-&lt;br&gt;tyg är så stora att sjöfartsverket anser att det finns ett behov att begränsa&lt;br&gt;fritidsbåtarnas utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen bör också omfatta en undersökning av förutsättningarna för en&lt;br&gt;framtida miljöklassificering av flygplan avseende avgasutsläpp. Översynen&lt;br&gt;bör också omfatta former för att effektivisera den banavgift som tas ut av&lt;br&gt;järnvägstrafiken. En differentiering av avgiften mellan olika banor bör såle-&lt;br&gt;des övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.5 Miljöklassindelning av oljor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige införde den 1 januari 1991 en indelning av oljor i tre miljöklasser&lt;br&gt;beroende på innehållet av svavel och aromatiska kolväten samt destillations-&lt;br&gt;intervall. Miljöklass 1 innehåller de från miljösynpunkt strängaste kraven.&lt;br&gt;Den 1 januari 1992 skärptes svavelkravet i klass 2 och höjdes den övre grän-&lt;br&gt;sen för destillationsintervallet i klasserna 1 och 2. Samtidigt infördes i dessa&lt;br&gt;klasser tre nya krav. Dessa avser halten av polycykliska kolväten, cetanindex&lt;br&gt;och densitet. Samtidigt sänktes skattesatserna för klasserna 1 och 2 så att&lt;br&gt;skillnaden är 25 öre per liter mellan klass 3 och 2 och 45 öre per liter mellan&lt;br&gt;klass 3 och 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ännu för tidigt att dra några klara slutsatser av styreffekten av mil-&lt;br&gt;jöklassindelningen och skattedifferenserna. Introduktionen av miljöklas-&lt;br&gt;serna 1 och 2 påskyndas av att bland annat Stockholms stad agerat med stöd&lt;br&gt;av substitutionsprincipen i lagen om kemiska produkter. Oljeföretagen gör&lt;br&gt;därför i dag stora investeringar för att få fram större kvantiteter av miljöklass&lt;br&gt;2 och i viss mån även miljöklass 1. Några förändringar i miljöklassystemet&lt;br&gt;bör inte göras innan effekterna av det nuvarande systemet hunnit avläsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.6 Miljöklassindelning av bensin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utreda hur ett&lt;br&gt;miljöklassystem för bensin kan utformas. I detta sammanhang bör&lt;br&gt;också prövas att öka differentieringen mellan blyad och oblyad ben-&lt;br&gt;sin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Bensindrivna personbilar kommer att domi-&lt;br&gt;nera personbilssidan under en lång tid framöver. Delar av de hälso- och mil-&lt;br&gt;jöproblem bensindrift för med sig har reducerats genom skärpta avgaskrav&lt;br&gt;samt återföringssystem för gaser vid tankning av bensin. De utsläppsreduk-&lt;br&gt;tioner som kan uppnås genom ett miljöklassystem för bensin gäller främst&lt;br&gt;bilar utan katalysatorer, vilka fortfarande utgör en stor del av bilparken. Tre-&lt;br&gt;vägskatalysatorn fungerar dåligt innan den blir uppvärmd och på kortare&lt;br&gt;sträckor är utsläppen därför betydande. På senare tid har tillverkningsmeto-&lt;br&gt;derna ändrats så att risken ökat för att bensinens miljöegenskaper blir sämre&lt;br&gt;när det gäller andra parametrar än bly. Det gäller framför allt ökad halt av&lt;br&gt;aromatiska kolväten som bensen samt ökad flyktighet av bensinen. Med en&lt;br&gt;miljöklassindelning kan bensinkvaliteten kontrolleras avseende andra para-&lt;br&gt;metrar än bly. Det finns i dag en svensk standard på bensin. Den omfattar&lt;br&gt;endast vissa parametrar avseende exempelvis bensen och svavelhalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav avser jag att föreslå regeringen att naturvårdsverket&lt;br&gt;får i uppdrag att utreda hur ett system för miljöklasser på bensin kan utfor-&lt;br&gt;mas. I detta sammanhang bör också prövas att öka differentieringen mellan&lt;br&gt;blyad och oblyad bensin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Energisektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kraftiga åtgärder behövs för att miljöanpassa energisystemet. Vare sig fos-&lt;br&gt;sila bränslen, kärnkraft eller tredje världens utnyttjande av vedbränslen är i&lt;br&gt;det globala perspektivet långsiktigt hållbara med nu kända användartekno-&lt;br&gt;logier. Det är därför angeläget att utveckla långsiktigt hållbara energisystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av världens energisystem är en förutsättning för en hållbar&lt;br&gt;utveckling. I förberedelserna för FN:s konferens för miljö och utveckling i&lt;br&gt;juni 1992 behandlas energifrågorna såväl i förhandlingarna om en global kli-&lt;br&gt;matkonvention som i Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av världens energisystem kommer att kräva stora insatser&lt;br&gt;och industriländerna måste vara föregångare. Den fortsatta anpassningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det svenska energisystemet måste ses mot denna bakgrund. En fullt ut ge-&lt;br&gt;nomförd anpassning av energisystemet kräver en internationell samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen och miljöanpassningen av det svenska energisystemet&lt;br&gt;kommer att präglas av satsningar på ökad energieffektivitet och förnybara&lt;br&gt;energiformer. Riksdagen har ställt sig bakom att miljömålet är ett energisys-&lt;br&gt;tem utan kärnkraft och där energisystemets bidrag till klimatpåverkan och&lt;br&gt;försurning minskas kraftigt. I den energiöverenskommelse som gjordes mel-&lt;br&gt;lan socialdemokratiska arbetarpartiet, folkpartiet liberalerna och centerpar-&lt;br&gt;tiet framhölls bl.a. att landets elförsörjning skall tryggas genom ett energi-&lt;br&gt;system som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst in-&lt;br&gt;hemska och förnybara, energikällor samt en effektiv energihushållning.&lt;br&gt;Riksdagen uttalade år 1980 (prop. 1979/80:170, NU70, rskr. 410) att kärn-&lt;br&gt;kraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av&lt;br&gt;elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Vidare angav&lt;br&gt;riksdagen att det bör slås fast att den sista reaktorn i Sverige skall stängas&lt;br&gt;senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen påverkar klima-&lt;br&gt;tet. Det är därför angeläget att i största möjliga utsträckning undvika eldning&lt;br&gt;med fossila bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De orörda älvarna och de älvsträckor som riksdagen har undantagit från&lt;br&gt;utbyggnad skyddas även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen fastslås att miljövänlig energi från biobränslen,&lt;br&gt;solenergi och vindkraft utvecklas och stimuleras och att energihushållningen&lt;br&gt;främjas. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet är den av riksdagen beslu-&lt;br&gt;tade klimatstrategin (prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373 och 1990/91:90, JoU&lt;br&gt;30, rskr. 373).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i den nödvändiga omställningen av energisystemet måste skat-&lt;br&gt;ter och avgifter utformas så att de bl.a. främjar energieffektivitet och an-&lt;br&gt;vändningen av förnybara och miljövänliga energislag. Sverige var ett av de&lt;br&gt;första länder i världen som införde en koldioxidskatt. Flera länder har däref-&lt;br&gt;ter följt Sveriges exempel och inom EG pågår just nu ett arbete med att in-&lt;br&gt;troducera en skatt på bl.a. koldioxid som en del av gemenskapens klimat-&lt;br&gt;strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för en om-&lt;br&gt;läggning av energiskatterna. Förslaget innebär en kraftig höjning av kol-&lt;br&gt;dioxidskatten från 25 öre till 32 öre per kg koldioxid. Detta är en väsentlig&lt;br&gt;skärpning av de klimatpolitiska ambitionerna och innebär att Sverige i fort-&lt;br&gt;sättningen kan spela en framträdande roll i det internationella arbetet för att&lt;br&gt;uppnå en effektiv klimatkonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av energiskatterna innehåller också ett nytt system för ut-&lt;br&gt;tag av industrins miljöskatter. Detta innebär att koldioxidskatt tas ut för in-&lt;br&gt;dustrin, dvs. även för den industri som för närvarande har nedsättning av&lt;br&gt;energi- och koldioxidskatt. Chefen för finansdepartementet har i detalj re-&lt;br&gt;dogjort för motiven bakom denna förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla att det föreslagna systemet för industrin&lt;br&gt;ligger väl i linje med Sveriges höga miljöpolitiska ambitioner. Den före-&lt;br&gt;slagna skattesatsen för industrin , dvs. 8 öre per kg koldioxid, innebär incita-&lt;br&gt;ment till energihushållning och energieffektiviseringar även för företag inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna sektor. Koldioxidskatten för industrin överstiger den nivå som nu dis-&lt;br&gt;kuteras inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar inställningen att det kan finnas skäl att ha särskilda regler för att&lt;br&gt;hindra att svensk industri utsätts för ett kostnadsläge som allvarligt avviker&lt;br&gt;från vad som gäller i konkurrentländerna. När det gäller globala miljöpro-&lt;br&gt;blem, inte minst risken för framtida klimatförändringar, har detta särskild&lt;br&gt;betydelse. Varken den globala miljön eller den svenska ekonomin gynnas&lt;br&gt;om produktion flyttas från Sverige till andra länder med lägre krav på miljön&lt;br&gt;och mindre inslag av energihushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av energiskatterna som chefen för finansdepartementet i&lt;br&gt;dag har presenterat har således en tydlig miljöprofil. Biobränslenas konkur-&lt;br&gt;renskraft i hushållssektorn förstärks. Emellertid kvarstår behovet att få till&lt;br&gt;stånd en ytterligare ökning av användningen av förnybar energi och därmed&lt;br&gt;en minskning av användningen av fossila bränslen också i övriga sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från miljösynpunkt, inte minst för att stödja användningen av biobräns-&lt;br&gt;len, bör frågan om kraftvärmebeskattningen utredas skyndsamt. En särskild&lt;br&gt;arbetsgrupp inrättas med detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med omläggningen av energibeskattningen avsätts 500 milj.kr.&lt;br&gt;för att finansiera insatser vad gäller förnybar energi, hushållning samt vissa&lt;br&gt;stödåtgärder i Baltikum och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel skall användas till att genomföra ytterligare åtgärder för att&lt;br&gt;stärka biobränslenas konkurrenskraft, öka energihushållningen och använd-&lt;br&gt;ningen av andra förnybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen har miljöministrarna i länderna runt Östersjön antagit en plan för&lt;br&gt;att återställa Östersjöns ekologiska balans. Vidare har planer utarbetats för&lt;br&gt;visst bilateralt miljösamarbete med främst de baltiska länderna och Polen.&lt;br&gt;En annan fråga med stor aktualitet i de östra östersjöländerna är de kärn-&lt;br&gt;kraftverk som nu drivs med bristande säkerhet. Incidenten i Sosnovyj Bor&lt;br&gt;är bara ett tecken på de förhållanden som råder inom de tidigare sovjetiska&lt;br&gt;kärnkraftverken. Statens kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut&lt;br&gt;har presenterat en rad åtgärder i såväl kort som långt tidsperspektiv för att&lt;br&gt;förbättra säkerheten vid de mest närbelägna kärnkraftverken på andra sidan&lt;br&gt;Östersjön. Åtgärder inom ramen för dessa två program skall också delvis&lt;br&gt;kunna finansieras ur den angivna ramen. Huvudfinansieringen avses dock&lt;br&gt;ske genom det särskilda anslaget för Östeuropasamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Kemikalier och avfall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Problem, strategier och styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det årliga inflödet av miljöskadliga ämnen i varor och anläggningar är fler-&lt;br&gt;faldigt större än de nuvarande årliga utsläppen till naturen. Därmed acku-&lt;br&gt;muleras en växande mängd stabila miljö- och hälsoskadliga ämnen i bl.a. va-&lt;br&gt;ror och byggnader. Ofta utgör detta inget hot mot miljön under använd-&lt;br&gt;ningen. Problemen uppkommer först när varorna kasseras och så små-&lt;br&gt;ningom - ofta med stor fördröjning sprids ämnena i mark och vatten genom&lt;br&gt;läckage från avfallsdeponier eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producenter av varor och kemiska produkter har det yttersta ansvaret för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den miljöpåverkan och misshushållning med resurserna som kan bli följden&lt;br&gt;av såväl tillverkning och användning som slutbehandling i avfallsledet. Pro-&lt;br&gt;ducentens ansvar behöver utkrävas tydligare än hittills. Den som ger upphov&lt;br&gt;till avfall skall också stå för kostnaderna i samband med avfallshanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande strategi för att begränsa riskerna med hälso- och miljö-&lt;br&gt;farliga ämnen i ett långsiktigt perspektiv är att ange en tidpunkt för avveck-&lt;br&gt;ling som ligger så långt fram i tiden att företagen själva hinner ta fram alter-&lt;br&gt;nativa, mindre farliga ämnen och tekniker. På sikt är detta en nödvändig&lt;br&gt;strategi för att nå framgång eftersom myndigheterna varken kan eller bör&lt;br&gt;svara för att styra kemikalieanvändningen i detalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grundläggande strategi är att utnyttja internationellt samarbete&lt;br&gt;för att få en effektiv långsiktig kemikaliekontroll. Samarbetet inom ramen&lt;br&gt;för OECD samt med EG är särskilt betydelsefullt. Den omfattande interna-&lt;br&gt;tionella handeln med såväl varor som kemiska produkter medför att kemika-&lt;br&gt;liekontrollen inte kan bedrivas effektivt på enbart nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad olika styrmedel och åtgärder behövs för att minska användningen&lt;br&gt;av hälso- och miljöfarliga kemiska ämnen och produkter t.ex.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- öka kunskaperna om kemiska ämnen och produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättra informationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- byta ut farliga produkter mot mindre farliga på frivillig väg eller genom&lt;br&gt;överenskommelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;se till att hanteringen inte leder till en exponering som kan skada hälsa&lt;br&gt;eller miljö för de produkter som inte kan bytas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;totalförbud eller strikta begränsningar av användningen av vissa ämnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ekonomiska styrmedel för att påverka marknadens aktörer i önskvärd&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Existerande ekonomiska styrmedel inom kemikalie- och&lt;br&gt;avfallsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgifter och skatter kan utgöra ett alternativ till andra generellt ver-&lt;br&gt;kande åtgärder, t.ex. för att påskynda en avveckling som redan pågår eller&lt;br&gt;för att göra en farlig produkt ekonomiskt olönsam och därmed styra över&lt;br&gt;användningen till ur miljösynpunkt bättre alternativ. Ekonomiska styrmedel&lt;br&gt;kan också utgöra ett komplement till tvingande regler, t.ex. för att åstad-&lt;br&gt;komma en kontinuerlig avtrappning av användningen när det finns ett beslut&lt;br&gt;om förbud med relativt lång tidshorisont.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgifter och miljöskatter kan också spela en viktig roll i de fall där&lt;br&gt;tydliga eller lönsamma alternativ ännu saknas, t.ex. vad gäller blyackumula-&lt;br&gt;torer, men där man ändå vill åstadkomma en minskad användning genom en&lt;br&gt;högre grad av kostnad/nyttoprövning från användaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter tas för närvarande ut på kemikalieområdet i form av kemika-&lt;br&gt;lieavgift som är indelad i en företagsdel och en produktdel. Företagsavgiften&lt;br&gt;täcker de första tre produkterna. För bekämpningsmedel tas ut produktav-&lt;br&gt;gifter och en årsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieavgiften så som den är utformad i dag har ingen styrande effekt&lt;br&gt;på kemikalieanvändningen vad gäller farliga ämnen. Den enda styreffekten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att små företag med bristande resurser eller med mycket liten kemikalie-&lt;br&gt;verksamhet avstår från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen utreder för närvarande om det är möjligt att införa&lt;br&gt;differentierade miljöavgifter på bekämpningsmedel i förhållande till hur far-&lt;br&gt;ligt bekämpningsmedlet är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sin behandling av miljöpropositionen i juni 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:90, JoU30, rskr. 373) anslöt sig riksdagen till regeringens bedömning&lt;br&gt;om att användningen av kadmium måste minskas kraftigt och återtagnings-&lt;br&gt;premier införas för att stimulera till ökad återlämning av uttjänta nickel/kad-&lt;br&gt;miumbatterier. Insamlingsresultatet för uttjänta nickel/kadmiumbatterier är&lt;br&gt;i dag för lågt. Insamlingsgraden måste öka markant. Målet är att minst 90 %&lt;br&gt;av batterierna återtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet pågår arbetet med att utforma ett återtagningssys-&lt;br&gt;tem för förbrukade nickel/kadmiumbatterier. Som ett led i detta arbete&lt;br&gt;skärpte regeringen nyligen miljöavgiften på nickel/kadmiumbatterier samt&lt;br&gt;utvidgade avgiften till att även omfatta fast monterade batterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differentiering av de kommunala avfallstaxorna kan vara ett sätt att styra&lt;br&gt;mot ökad källsortering. För att säkerställa kommunernas möjligheter att i&lt;br&gt;detta syfte differentiera taxorna har renhållningslagens avgiftsbestämmelser&lt;br&gt;nyligen ändrats. Denna åtgärd kommer att bidra till att nå riksdagens mål på&lt;br&gt;avfallsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en utredning som bland annat&lt;br&gt;skall se över miljöskadeförsäkringen (dir. 1992:13). Utredningen skall bl.a.&lt;br&gt;se om det går att införa en obligatorisk ansvarsförsäkring för tillverkare och&lt;br&gt;importörer av kemikalier. Utredningen skall också undersöka om försäk-&lt;br&gt;ringsmedlen kan användas till att förebygga och ersätta skador orsakade av&lt;br&gt;kemikalier. Utredningen skall vara klar den 31 augusti 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Effektiva styrmedel bör utformas för att minska av-&lt;br&gt;fallsvolymen, öka återanvändning och återvinning samt förbättra me-&lt;br&gt;toderna för avfallshanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild arbetsgrupp bör klarlägga effekterna av en avfallsskatt&lt;br&gt;och pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel för att&lt;br&gt;uppnå dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen bör beakta de åtgärder som redan har genomförts&lt;br&gt;eller kommer att genomföras i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen bör vidare föreslå ytterligare åtgärder för att stimu-&lt;br&gt;lera till källsortering, miljöanpassad avfallsbehandling och sanering&lt;br&gt;av deponier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör ta ställning till eventuella förslag före årsskiftet&lt;br&gt;1992-1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Riksdagen har vid flera tillfällen under senare&lt;br&gt;år behandlat avfallsfrågor, bl.a. i samband med 1990 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU16, rskr. 241).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergripande målsättning är att avfallets volym och farlighet måste be-&lt;br&gt;gränsas och att behandlingen av det avfall som ändå uppkommer måste för-&lt;br&gt;bättras. Skadligt avfall skall undvikas genom att innehållet av miljöskadliga&lt;br&gt;ämnen i produkter och varor minskas. Detta förutsätter ett ökat ansvar hos&lt;br&gt;producenter och konsumenter både när det gäller produktion och använd-&lt;br&gt;ning av riskfyllda ämnen och omhändertagande av avfallet. Industrin bör i&lt;br&gt;framtiden själv ta hand om en ökad del av sitt avfall genom återtagning i&lt;br&gt;processerna och annan ökad återanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att källsortering bör utvecklas med sikte på&lt;br&gt;att allt avfall som går till slutbehandling, sorteras i kategorier som möjliggör&lt;br&gt;ett från resurshushållningssynpunkt lämpligt omhändertagande fr.o.m. år&lt;br&gt;1994. En ökad satsning på källsortering bör enligt riksdagsbeslutet leda till&lt;br&gt;att förbränning och deponering av osorterat avfall i allt väsentligt skall ha&lt;br&gt;upphört vid slutet av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att det finns en relativt stor potential för källsortering som&lt;br&gt;skulle kunna leda till ökad återvinning och förbättrade behandlingsmetoder.&lt;br&gt;Genom sortering av industriavfallet kan t.ex. brännbart material av typ&lt;br&gt;byggavfall o.d. separeras och bli ett tillskott till landets energiförsörjning.&lt;br&gt;Vid källsortering av både industri- och hushållsavfall kan en fraktion erhållas&lt;br&gt;med högt energivärde som närmast kan karakteriseras som biobränsle och&lt;br&gt;som kan förbrännas utan problem i lämpliga anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dén fraktion som i huvudsak består av matrester och dylikt kan användas&lt;br&gt;för kompostering - företrädesvis lokalt eller för utvinning av biogas genom&lt;br&gt;rötning. Även om osorterat hushållsavfall har visat sig kunna förbrännas på&lt;br&gt;ett acceptabelt sätt i stora anläggningar med avancerad reningsutrustning,&lt;br&gt;ger källsortering möjlighet till en mera differentierad avfallsbehandling som&lt;br&gt;både miljömässigt och ekonomiskt bör vara att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid omständigheter som motverkar utvecklingen mot&lt;br&gt;ökad källsortering. En sådan omständighet är att priset för att lämna obe-&lt;br&gt;handlat avfall är lågt och att ekonomin därmed för närvarande inte är något&lt;br&gt;starkt incitament för sortering av avfall och ökad återvinning av restproduk-&lt;br&gt;ter och material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild arbetsgrupp bör därför klarlägga effekterna av en avfallsskatt&lt;br&gt;och pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel för att uppnå de&lt;br&gt;miljöpolitiska målen inom avfallsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten bör vara att regeringen skall kunna ta ställning till eventuella för-&lt;br&gt;slag före det kommande årsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.4 Styrmedel på användning av HCFC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Naturvårdsverket bör få i uppdrag att närmare ut-&lt;br&gt;reda hur styrmedel kan utformas för HCFC, s.k. ”mjuka” freoner.&lt;br&gt;Uppdraget bör redovisas senast den 1 oktober 1992. Regeringen kan&lt;br&gt;därefter under nästa riksmöte återkomma med ställningstagande till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Redan i den av riksdagen år 1988 antagna mil-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jöpolitiska propositionen 1987/88:85 slås fast att användningen av ozonned-&lt;br&gt;brytande ämnen bör upphöra eller begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna genomföra avvecklingen av CFC, s.k. freoner, till den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1995 behövs ersättningsprodukter. Inom vissa användningsområden är&lt;br&gt;det aktuellt med en övergång från CFC till HCFC-föreningar. Beteckningen&lt;br&gt;CFC står för klorfluorkarboner. Med HCFC avses ofullständigt halogene-&lt;br&gt;rade klorfluorkarboner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sina beslut med anledning av 1991 års miljöpolitiska proposition antog&lt;br&gt;riksdagen en rad åtgärder till skydd av ozonskiktet. Avseende HCFC beslöt&lt;br&gt;riksdagen att användningen skall begränsas innan den avvecklas så snart som&lt;br&gt;möjligt. Ekonomiska styrmedel påtalades vara en väg för att påskynda ut-&lt;br&gt;vecklingen av miljömässigt bättre alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i januari i år att från den 1 januari 1994 begränsa&lt;br&gt;användningen av samtliga HCFC-föreningar till köldmedia och som isoler-&lt;br&gt;gas i hård skumplast (SFS 1992:41). De varor som tillåts innehålla HCFC&lt;br&gt;efter 1 januari 1994 är i första hand kylskåp, frysskåp, kylanläggningar, vär-&lt;br&gt;mepumpar, byggisolering och fjärrvärmerör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttunningen av det stratosfäriska ozonskiktet beror på klorerade och bro-&lt;br&gt;merade ämnen av mänskligt ursprung. De senaste forskningsrönen pekar&lt;br&gt;mot att ozonskiktet tunnas ut fortare än beräknat även över Arktis och nord-&lt;br&gt;liga breddgrader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både CFC och HCFC kan medverka till nedbrytningen av ozonskiktet,&lt;br&gt;men den ozonnedbrytande potentialen är betydligt lägre för HCFC än för&lt;br&gt;CFC. Vidare bidrar HCFC liksom CFC till växthuseffekten, om än i mindre&lt;br&gt;grad. HCFC är övergångssubstanser utformade för att möjliggöra en snabb&lt;br&gt;avveckling av CFC. Ett års fortsatt användning av CFC inom ett använd-&lt;br&gt;ningsområde innebär samma miljöpåverkan som 20 års användning av&lt;br&gt;HCFC. Trots deras relativt låga ozonnedbrytande effekt finns det dock en&lt;br&gt;allvarlig risk att en fortsatt och ökad användning av HCFC kan väsentligt&lt;br&gt;bidra till nedbrytningen av ozonskiktet. Effekterna av en sådan övergång&lt;br&gt;från CFC till HCFC beror av i vilken utsträckning ett sådant utbyte sker och&lt;br&gt;på hur länge HCFC-föreningarna används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den internationella överenskommelsen om avveckling av ozonnedbry-&lt;br&gt;tande ämnen, Montrealprotokollet, regleras HCFC-föreningar ännu inte.&lt;br&gt;De har fått beteckningen övergångssubstanser vilkas produktion och an-&lt;br&gt;vändning skall rapporteras på samma sätt som de i dag reglerade ämnena.&lt;br&gt;Förslag till regleringsåtgärder för att begränsa och sedan avveckla använd-&lt;br&gt;ningen av HCFC-föreningar diskuteras för närvarande. Beslut skall fattas&lt;br&gt;vid parternas möte i november 1992. EG-kommissionens förslag till regle-&lt;br&gt;ring består bl.a. av en ännu inte fastställd procentsats för maximal ersättning&lt;br&gt;av CFC med HCFC, samt upprättande av en lista över användningsområden&lt;br&gt;för att begränsa användningen av HCFC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På flera områden finns redan i dag HCFC-fria alternativ i form av andra&lt;br&gt;tekniker och ämnen. Under de senaste åren har en teknikutveckling tagit&lt;br&gt;fart även internationellt, varför sannolikheten att snabbt hitta alternativa&lt;br&gt;tekniska lösningar för samtliga områden ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att förkorta den tidsrymd då HCFC behövs för att ersätta CFC-&lt;br&gt;föreningar inom vissa användningsområden, minskas de totala utsläppen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ozonnedbrytande ämnen. Det förbud som införs på HCFC från och med år&lt;br&gt;1994 täcker bara en mindre del av användningen. Huvuddelen av HCFC-&lt;br&gt;användningen ligger inom de områden som inte har reglerats. Ytterligare&lt;br&gt;styrmedel bör övervägas för att inom dessa områden styra mot en övergång&lt;br&gt;till miljövänligare alternativ och därigenom kunna uppfylla det av riksdagen&lt;br&gt;uppställda målet om en avveckling så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav bör statens naturvårdsverk ges i uppdrag att närmare&lt;br&gt;utreda hur styrmedel bör utformas för att stimulera en utveckling av .alterna-&lt;br&gt;tiv till HCFC inom samtliga användningsområden. Vidare bör de samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenserna av nya styrmedel belysas. Uppdraget bör redo-&lt;br&gt;visas till regeringen senast den 1 oktober 1991. Regeringen kommer därefter&lt;br&gt;att återkomma med ställningstagande om införande av styrmedel för en&lt;br&gt;övergång till miljövänligare alternativ än HCFC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.5 Miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utreda en av-&lt;br&gt;gift eller skatt på utsläppen av klorerade organiska ämnen från massa-&lt;br&gt;tillverkning. En sådan bör kunna införas senast den 1 juli 1993. Samti-&lt;br&gt;digt förutsätter detta att motsvarande åtgärder införs inom ramen för&lt;br&gt;exempelvis HELCOM-samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Miljöavgiftsutredningen lämnade i sitt första delbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1989:21) förslag på en avgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen&lt;br&gt;från massatillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften föreslogs bli så stor att den skulle vara styrande ned mot en ut-&lt;br&gt;släppsnivå av 1,5 kg totalt organiskt bundet klor (TOC1) per ton producerad&lt;br&gt;blekt massa. Detta skulle medföra en avgift på ca 50 kr. per kg TOC1. Då de&lt;br&gt;faktiska utsläppen kunde vara svåra att mäta utformades förslaget som en&lt;br&gt;avgift på mängd använd blekkemikalie. För klorgas föreslogs en avgift på 5&lt;br&gt;kr. per kg och för klordioxid och hypoklorit 1 kr. resp. 7 kr. per kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgift som, vid den tiden, skulle verkat styrande ned mot ett utsläpp&lt;br&gt;om 1 kg TOC1 per ton producerad massa, skulle enligt utredningen behövt&lt;br&gt;vara så stor som 200 kr. per kg utsläppt TOC1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då utvecklingen inom området gick betydligt fortare än förväntat och ut-&lt;br&gt;släppen av klorerade organiska föreningar därmed också minskade fortare&lt;br&gt;än förväntat, tog miljöavgiftsutredningen på nytt upp frågan om en avgift på&lt;br&gt;dessa utsläpp i sitt slutbetänkande (SOU 1990:59). Man föreslog där en av-&lt;br&gt;gift om 50 kr. per kg. adsorberbar organisk halogen (AOX), vilket i likhet&lt;br&gt;med TOC1 är ett mått på organiskt bunden halogen. Övergången till att mäta&lt;br&gt;AOX istället för TOC1 samtidigt som avgiftsnivån behölls innebar en mindre&lt;br&gt;skärpning av den föreslagna avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt slutbetänkande föreslog utredningen vidare att utsläppen under en&lt;br&gt;viss nivå skulle avgiftsbefrias och att denna nivå till att börja med skulle sät-&lt;br&gt;tas till 0,5 kg AOX per ton producerad massa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Klorerade organiska ämnen har dokumente-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade negativa effekter på miljön i form av bl.a. påverkan på fisk och den&lt;br&gt;marina faunan. Klorerade ämnen är till stor del även svårnedbrytbara varför&lt;br&gt;halterna av dem i miljön, t.ex. i bottensediment, ökar med tiden. Vissa så-&lt;br&gt;dana föreningar har också en tendens att ackumuleras i levande vävnad.&lt;br&gt;Sammantaget gör detta de klorerade organiska ämnena till ett av de stora&lt;br&gt;miljöhoten. Detta gäller särskilt Östersjöns miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningen av blekt pappersmassa är den helt dominerande källan när&lt;br&gt;det gäller utsläppen av klorerade organiska ämnen. Under framför allt de&lt;br&gt;senaste tio åren har kraftfulla åtgärder vidtagits för att minska utsläppen från&lt;br&gt;massaindustrin. Detta har resulterat i att utsläppen från de flesta aktuella&lt;br&gt;fabriker idag ligger runt 1 kg AOX per ton producerad massa, vilket är en i&lt;br&gt;internationell jämförelse mycket låg nivå. Trots detta måste utsläppen ytter-&lt;br&gt;ligare minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram en plan för&lt;br&gt;omprövningen av villkoren för den miljöfarliga industrin. Planen skall vara&lt;br&gt;färdig till den 1 juli 1992. Målet för planen är att industrins utsläpp inom en&lt;br&gt;tioårsperiod skall minskas till sådana nivåer att miljön inte skadas och hälsan&lt;br&gt;inte påverkas. Skogsindustrin skall prioriteras vid omprövningen. För att&lt;br&gt;kunna uppnå målet med planen måste man fastställa den nivå när utsläppen&lt;br&gt;inte längre påverkar miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare åtgärd för att påskynda en minskning av utsläppen av klore-&lt;br&gt;rade organiska ämnen från massaindustrin kan vara att införa en miljöavgift&lt;br&gt;eller skatt. Genom en sådan pålaga på de aktuella utsläppen ges industrin&lt;br&gt;ett ekonomiskt incitament för att minska dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grund för naturvårdsverkets utredning bör ligga miljöavgiftsutred-&lt;br&gt;ningens del- och slutbetänkanden. Problem som ytterligare måst£ utredas&lt;br&gt;är bl.a. vid vilken utsläppsnivå miljön inte längre påverkas, mot vilken nivå&lt;br&gt;avgiften eller skatten skall vara styrande, storleken på denna för att den&lt;br&gt;skall vara styrande samt i vilken mån en sådan avgift eller skatt blir så hög&lt;br&gt;att den kommer att påverka branschens lönsamhet och konkurrensförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig att nivån på en sådan pålaga blir så hög att lönsamhet och&lt;br&gt;konkurrensförmåga påverkas bör ett system för återföring av en viss del av&lt;br&gt;pålagan övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av om avgiften eller skatten kommer att påverka lönsam-&lt;br&gt;het eller konkurrensförmåga skall hänsyn tas till eventuellt kommande skat-&lt;br&gt;telättnader för den aktuella branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att svensk industri inte utsätts för avsevärt strängare krav&lt;br&gt;eller kraftigare pålagor än industrin i viktiga konkurrentländer. Regeringen&lt;br&gt;kommer därför att verka för internationella åtgärder. Innan en eventuell mil-&lt;br&gt;jöavgift/skatt införs avser regeringen även att ta upp frågan med de länder&lt;br&gt;som gränsar till svenska vatten. Samtidigt förutsätter detta att motsvarande&lt;br&gt;åtgärder införs inom ramen för exempelvis HELCOM-samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Utsläppsramar och överlåtbara utsläppskvoter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller s.k. bubblor, ofta i kom-&lt;br&gt;bination med överlåtbara utsläppskvoter, har väckt ökat intresse under se-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nare år. Förenklat innebär detta att man sätter ett tak, ett ramvillkor, för de&lt;br&gt;totala utsläppen av en viss förorening t.ex. inom ett visst område. Ramvill-&lt;br&gt;koren kan utformas på olika sätt exempelvis att gälla enbart för vissa domi-&lt;br&gt;nerande typer av utsläppskällor och inte för samtliga. Inom ramen finns se-&lt;br&gt;dan möjlighet att minska utsläppen där det är mest kostnadseffektivt. Ut-&lt;br&gt;släppsramar är i första hand lämpliga att använda då de samlade utsläppen&lt;br&gt;av ett ämne behöver minskas men när det från miljösynpunkt saknar bety-&lt;br&gt;delse var utsläppsminskningen sker inom det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsramar har i princip formen av ett administrativt styrmedel. I kom-&lt;br&gt;bination med utdelning av överlåtbara utsläppskvoter (rätter/tillstånd), som&lt;br&gt;då sammanlagt uppgår till det satta taket för utsläppen, skapas en kombina-&lt;br&gt;tion av ett administrativt och ett ekonomiskt styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelar med utsläppsramar och överlåtbara utsläppskvoter är att de ge-&lt;br&gt;nom sin inbyggda flexibilitet kan ge kostnadseffektiva lösningar eftersom be-&lt;br&gt;gränsningen av utsläppen kan ske vid de utsläppsskällor där det kostar minst.&lt;br&gt;Nackdelar kan sökas i termer av hur väl marknaden för utsläppskvoter fun-&lt;br&gt;gerar, samt om mät- och administrationskostnader blir höga jämfört med&lt;br&gt;andra styrmedel. Vidare kanske det inte är miljömässigt lämpligt eller möj-&lt;br&gt;ligt att enbart fastställa en högsta tillåten utsläppsnivå eftersom särskild hän-&lt;br&gt;syn kan behöva tas till lokal påverkan av enskilda utsläpp. En annan fråga&lt;br&gt;som uppkommer är om den uppställda ramen skall behållas om några an-&lt;br&gt;läggningar tas ur drift. Det kan vidare föreligga avsevärda svårigheter med&lt;br&gt;att konstruera systemen. Ett problem är hur utsläppskvoterna skall fördelas&lt;br&gt;initialt så att inte företag som redan har begränsat sina utsläpp missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter av styrning med överlåtbara utsläppskvoter finns i stort sett&lt;br&gt;enbart i Förenta staterna och då i relativt begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Exempel på användning i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ramvillkoren av administrativ karaktär. I Sverige finns flera exempel på att&lt;br&gt;ramvillkor tillämpas för ett område eller en anläggning med flera utsläpps-&lt;br&gt;punkter men med samma huvudman. Detta är t.ex. ofta fallet då villkor för&lt;br&gt;tillstånd enligt miljöskyddslagen meddelas avseende utsläpp av organiska&lt;br&gt;lösningsmedel eller begränsning av buller. Ytterligare ett exempel är ramvill-&lt;br&gt;kor som givits för fjärrvärmeverk där samma huvudman har flera separata&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Användning i Förenta staterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Förenta staterna finns erfarenheter från några olika program med överlåt-&lt;br&gt;bara utsläppskvoter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller dels mer omfattande program som för blyhalt i bensin och det så&lt;br&gt;kallade emissionshandelsprogrammet, The Emission Trading Program. Dels&lt;br&gt;finns det mindre, geografiskt begränsade, program såsom för fosforutsläpp&lt;br&gt;till en dricksvattenreservoar och för utsläpp av syreförbrukande ämnen till&lt;br&gt;en flod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blyprogrammet som pågick mellan åren 1983 och 1987 anses ha varit mest&lt;br&gt;framgångsrikt och aktiviteten har varit hög. Inom emissionshandelspro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grammet har däremot merparten av transaktionerna skett inom samma före-&lt;br&gt;tag medan transaktionerna mellan olika företag har varit få. Utvärderingar&lt;br&gt;visar att emissionshandelsprogrammet har lett till märkbara kostnadsbespa-&lt;br&gt;ringar för berörda företag men att effekterna på miljökvaliteten har varit&lt;br&gt;små. Inom de övriga programmen har det hittills enbart förekommit några&lt;br&gt;enstaka transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1990 fattades beslut om ett landsomfattande system med överlåtbara&lt;br&gt;utsläppskvoter för svaveldioxidutsläpp från fossileldade elkraftverk i För-&lt;br&gt;enta staterna. Systemet skall säkerställa att utsläppen av svaveldioxid från&lt;br&gt;denna typ av anläggningar reduceras med ca 50%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett första steg med början den 1 januari 1995 omfattas 110 stora anlägg-&lt;br&gt;ningar som år 1985 släppte ut mer än 0,54 g svavel per megajoule bränsle. I&lt;br&gt;steg två som börjar år 2000 skärps kraven till att omfatta såväl större som&lt;br&gt;mindre anläggningar vars utsläpp överskrider 0,26 g svavel per megajoule&lt;br&gt;bränsle. Samtliga anläggningar får också grundkrav med vissa utsläppsvill-&lt;br&gt;kor som inte får överskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse med svenska förhållanden visar att utsläppen i Förenta sta-&lt;br&gt;terna från denna typ av anläggningar är mycket hög och att Sverige har nått&lt;br&gt;långt med utsläppsbegränsning med hjälp av individuell prövning enligt mil-&lt;br&gt;jöskyddslagen och generella föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen&lt;br&gt;(1976:1074) om svavelhaltigt bränsle. Riksdagen har vid behandlingen av&lt;br&gt;propositionen En god livsmiljö (prop. 1990/91:90) godkänt att utsläpp av&lt;br&gt;svavel från större anläggningar efter år 1997 inte får överskrida 0,05 g svavel&lt;br&gt;per megajoule bränsle och från mindre anläggningar 0,1 g svavel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Möjligheter till utökad användning i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Statens naturvårdsverk bör få i uppdrag att redovisa&lt;br&gt;konkreta förslag om ökad användning av utsläppsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Vid tillståndsgivning enligt miljöskyddslagen&lt;br&gt;kan naturligtvis ramvillkor av administrativ karaktär även i fortsättningen&lt;br&gt;meddelas för ett område med flera utsläppspunkter men med samma huvud-&lt;br&gt;man. Detta gäller under förutsättning att det är utan betydelse för lokal på-&lt;br&gt;verkan var utsläppsminskningen sker. Det är däremot inte möjligt enligt gäl-&lt;br&gt;lande rätt att ge flera anläggningar med olika huvudmän ett gemensamt ram-&lt;br&gt;villkor. Det beror på att miljöskyddslagen i sin nuvarande utformning bygger&lt;br&gt;på prövning och tillsyn av enskilda verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten kvarstår dock att bilda en ram med överlåtbara utsläppskvo-&lt;br&gt;ter inom vilken samtliga ingående tillståndspliktiga verksamheter underskri-&lt;br&gt;der sina givna tillstånd. Det finns även möjlighet att lägga ramar för verk-&lt;br&gt;samheter som inte är prövningspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en bilaga till långtidsutredningen 1992 (SOU 1992:19) ges exempel på ett&lt;br&gt;antal förslag till utsläppsramar och överlåtbara utsläppskvoter som tidigare&lt;br&gt;diskuterats i Sverige. Utredningen framhåller licenser på handelsgödsel och&lt;br&gt;en ”bubbla” gällande kolväteutsläpp på Hisingen som lämpliga exempel att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbeta vidare med i första hand. Andra exempel som presenteras rör utsläpp&lt;br&gt;av klorerade organiska föreningar från pappersmassefabriker samt utsläpp&lt;br&gt;av koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskan att introducera mer flexibilitet i miljöpolitiken gör det rimligt att&lt;br&gt;överväga introduktion av överlåtbara utsläppsrätter i Sverige inom några väl&lt;br&gt;valda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för översyn av miljöskyddslagstiftningen (ME 1989:04) har&lt;br&gt;bl.a. i uppdrag att utreda hur tillståndsbeslut kan kopplas till den totala ut-&lt;br&gt;släppsmängden för vissa förekommande ämnen och för alla förekommande&lt;br&gt;verksamheter inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare i år att föreslå att regeringen ger naturvårdsverket i&lt;br&gt;uppdrag att närmare utarbeta konkreta förslag om ökad användning av ut-&lt;br&gt;släppsramar inom några områden, bl.a. för att öka flexibiliteten och därmed&lt;br&gt;kostnadseffektiviteten vad gäller reduktion av kväveläckaget till vissa kust-&lt;br&gt;nära havsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Miljöräkenskaper&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att förbättra och utveckla miljöstatistiken samt fy-&lt;br&gt;siska miljöräkenskaper på vissa områden anvisas 1,2 milj. kr. under&lt;br&gt;budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Miljöstatistik och miljöräkenskaper, som möjlig-&lt;br&gt;gör bättre information om viktiga samband mellan miljö och ekonomi, kan&lt;br&gt;bidra till att förverkliga de miljöpolitiska målen och till att vidtagna åtgärder&lt;br&gt;kan utvärderas på ett effektivt sätt. Miljöräkenskapsutredningen föreslår i&lt;br&gt;sitt betänkande (SOU 1991:37) att Sverige inleder ett mer systematiskt ar-&lt;br&gt;bete med att utveckla miljöräkenskaper. Regeringen har därför med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter gi-&lt;br&gt;vit konjunkturinstitutet i uppdrag att utveckla metoder och modeller för att&lt;br&gt;redovisa viktiga samband mellan miljö och ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör under våren ge statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag&lt;br&gt;att utveckla och komplettera miljöstatistiken samt utveckla fysiska miljö-&lt;br&gt;och naturresursräkenskaper. Ett uppdrag har också givits åt statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk att utveckla system med miljöindex som kan ge en samlad bild av&lt;br&gt;tillståndet i de svenska ekosystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För SCB:s arbete behöver ytterligare medel tillföras. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att 1,2 milj. kr. anvisas för detta arbete under budgetåret 1992/93. När det&lt;br&gt;gäller SCB:s fortsatta arbete bör en samlad bedömning av medelsbehovet&lt;br&gt;för miljöstatistiken göras i samband med att SCB:s fördjupade anslagsfram-&lt;br&gt;ställning för åren 1993/94-1995/96 behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad&lt;br&gt;jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. strategi för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i miljö-&lt;br&gt;politiken (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn (av-&lt;br&gt;snitt 6.2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. miljöklassindelning av bensin (avsnitt 6.2.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet (avsnitt 6.4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrmedel på användning av HCFC (avsnitt 6.4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen (avsnitt&lt;br&gt;6.4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. möjligheter till utökad användning i Sverige (avsnitt 7.3) och&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under fjortonde huvudtitelns reservationsanslag Bidrag till mil-&lt;br&gt;jöarbete för budgetåret 1992/93 anvisa 1 200 000 kr. utöver vad som&lt;br&gt;har föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Val av styrmedel i miljöpolitiken......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska styrmedel i ett internationellt perspektiv....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Förenta Nationerna................................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 OECD........................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Europeiska gemenskaperna......................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Användningen hittills av ekonomiska styrmedel i miljöpoliti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken i Sverige.......................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Strategi för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i mil-&lt;br&gt;jöpolitiken ............................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska styrmedel&amp;nbsp;inom&amp;nbsp;olika samhällssektorer........ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Jordbruket........................................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Trafiken.......................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;Nuvarande användning av ekonomiska styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom transportsektorn....................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatter och avgifter inom EG................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Strategi för ekonomiska styrmedel&amp;nbsp;inom&amp;nbsp;trans-&lt;br&gt;portsektorn ................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöklassindelning av oljor.................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöklassindelning av bensin................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Energisektorn..................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Kemikalier och avfall............................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Problem, strategier och styrmedel............. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;Existerande ekonomiska styrmedel inom kemika-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lie- och avfallsområdet...................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 &amp;nbsp;Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.4 &amp;nbsp;Styrmedel på användningen av HCFC......... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska äm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen ....................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläppsramar och&amp;nbsp;överlåtbara utsläppskvoter............. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Exempel på användning i Sverige.................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Användning i Förenta staterna....................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Möjligheter till utökad användning i Sverige.......... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöräkenskaper...................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning del I&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1 Reviderad finansplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens strategi för den ekonomiska politiken..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finanspolitikens inriktning................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Penningpolitiken ......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den långsiktiga utgiftsstrategin................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Omvandlingen av socialförsäkringssystemen......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Kommunernas omvandling ................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Reformering av bostadsfinansieringen............. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avregleringar och privatiseringar.......  25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattepolitiken........................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Arbetsmarknadspolitiska insatser................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Den ekonomiska utvecklingen 1992-93 ............ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Avslutning............................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten och särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgeten budgetåren 1991/92 och 1992/93 ....... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Underliggande budgetutveckling................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Budgetunderskott och statsskuld................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga garanti- och pensionsåtaganden............ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Årsbokslut för staten budgetåret 1990/91 ........... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Finansfullmakten......................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa riktlinjer för den statliga budgetprocessen ...... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1 Reviderad finansplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.1 Reviderad nationalbudget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.2 Långsiktig konsekvenskalkyl för bå 1992/93-1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.3 Utdrag ur RRV:s reviderade inkomstberäkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bå 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.4 Räntor på statsskulden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:1.5 Reviderad statsbudget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:2 Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:3 Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:4 Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:5 Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:6 Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:7 Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:8 Arbetsmarkandsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:9 Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil 1:10 Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wes-&lt;br&gt;terberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Unckel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Wibble, Unckel, B. Westerberg, Odell,&lt;br&gt;Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagen om den kommunala&lt;br&gt;ekonomin (kompletteringsproposition, del II)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wibble anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som läggs fram i del II av kompletteringspropositionen&lt;br&gt;bygger på den kommunalekonomiska kommitténs betänkande: Kom-&lt;br&gt;munal ekonomi i samhällsekonomisk balans - statsbidrag för ökat&lt;br&gt;handlingsutrymme och nya samarbetsformer (SOU 1991:98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen utgår från två grundläggande förhållanden. Det första är att&lt;br&gt;kravet på samhällsekonomisk balans är överordnat alla andra krav och&lt;br&gt;måste styra bedömningarna av det framtida ekonomiska utrymmet för&lt;br&gt;den kommunala sektorn. Det andra är att rollfördelningen mellan staten&lt;br&gt;respektive kommunerna och landstingen vad gäller uppgifter och eko-&lt;br&gt;nomi måste vara tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens förändrade roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksamheten i&lt;br&gt;vid mening utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk balans. Statsmakternas riktlinjer för den kommunala eko-&lt;br&gt;nomin bör ange omfattningen av den skattefmansierade verksamheten&lt;br&gt;oavsett om denna produceras av kommunen eller privata tjänste-&lt;br&gt;producenter. Det innebär att riktlinjer främst bör ges för den totala&lt;br&gt;finansiella ramen och därmed för den kommunala skattesatsen och de&lt;br&gt;statliga transfereringarna. Riktlinjerna bör revideras årligen med hänsyn&lt;br&gt;till förändringar i det samhällsekonomiska läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunalekonomiska besluten bör föregås av överläggningar&lt;br&gt;mellan företrädare för regeringen respektive för kommuner och lands-&lt;br&gt;ting. Överläggningar bör ske, dels inför ställningstagande till den&lt;br&gt;finansiella ramen för de kommunala utgifterna, dels inför förslag till&lt;br&gt;reformer, besparingar, omprioriteringar eller andra förändringar som&lt;br&gt;berör den kommunala sektorn. Den s.k. finansieringsprincipen skall&lt;br&gt;tillämpas, men inte lagfästas. Principen innebär att kommuner och&lt;br&gt;landsting inte åläggs nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att&lt;br&gt;finansiera dessa på annat sätt än genom höjda skatter. Om statsmakterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattar beslut som gör att den kommunala verksamheten kan bedrivas Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;billigare minskas på motsvarande sätt de statliga bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna styr den kommunala sektorn genom att ange de ekono-&lt;br&gt;miska ramarna. Statsmakterna skall också styra genom att följa upp de&lt;br&gt;nationella målen för den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas uppföljning och utvärdering bör följa ansvars-&lt;br&gt;fördelningen mellan statlig och kommunal sektor och avse resultaten av&lt;br&gt;verksamheten. Resultatkraven behöver preciseras för att göra en ända-&lt;br&gt;målsenlig uppföljning och utvärdering möjlig. I den mån ansvarsför-&lt;br&gt;delningen är oklar måste den göras tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet for hur staten betalar ut kommunalskattemedel till kommuner&lt;br&gt;läggs om så att utbetalningarna sker det år skatten avser och inte, som&lt;br&gt;i dagens system, två år senare. Detta förbättrar kommunernas planering&lt;br&gt;genom att inkomster och utgifter kommer att budgeteras i samma pris-&lt;br&gt;och löneläge. Förändringen genomförs fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet för statens utbetalning av kommunalskattemedel bör&lt;br&gt;grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen respektive&lt;br&gt;landstinget. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar&lt;br&gt;den beräknade ökningen av skatteunderlaget de två efterföljande åren.&lt;br&gt;Den prognostiserade utvecklingen följs upp och när taxeringsutfallet är&lt;br&gt;känt görs en slutreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med det nya statsbidraget är att skapa mer likvärdiga&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget är ett komple-&lt;br&gt;ment till kommunernas skatteinkomster och utgår oberoende av vilken&lt;br&gt;verksamhet som kommunen bedriver. Skillnaderna i skatteuttag skall på&lt;br&gt;sikt spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolv av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen, bl.a. bidragen&lt;br&gt;till skola och barnomsorg samt skatteutjämningsbidraget, extra skatteut-&lt;br&gt;jämningsbidraget och bidrag med anledning av avskaffandet av den&lt;br&gt;kommunala företagsbeskattningen, avskaffas och ersätts av ett nytt&lt;br&gt;generellt statsbidrag för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda systemet för mellankommunal kostnadsutjämning, som&lt;br&gt;infördes den 1 oktober 1991 med anledning av äldrereformen, bör&lt;br&gt;upphöra vid samma tidpunkt som ett nytt statsbidragssystem träder i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningavgiftema och avräkningsskatten avskaffas fr.o.m. år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993. Rundgången av pengar mellan stat och kommuner upphör så-&lt;br&gt;ledes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bidrag som avvecklas uppgår till 69,5 miljarder kr. år 1993. Efter&lt;br&gt;avdrag för slopade skatteutjämningsavgifter, slopad avräkningsskatt etc.&lt;br&gt;uppgår det nya statsbidraget till 39,7 miljarder kr. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya s.k. utjämningsbidraget består av tre delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till&lt;br&gt;en generell garantinivå, uttryckt som andel av en uppräknad medel-&lt;br&gt;skattekraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tillägg till respektive avdrag från bidraget på grund av opåverkbara&lt;br&gt;skillnader i strukturella förhållanden samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tillägg för befolkningsminskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsregler införs åren 1993 och 1994 för att begränsa omför-&lt;br&gt;delningseffektema av det nya utjämningsbidraget. Reglerna innebär att&lt;br&gt;bidraget avseende år 1993 för vaije kommun inte får öka eller minska&lt;br&gt;med mer än 1,5% av kommunens beräknade sammantagna inkomster av&lt;br&gt;skatt och bidrag i jämförelse med det gamla bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En expertgrupp tillsätts inom kort för att vidareutveckla systemet med&lt;br&gt;avseende på utjämning av strukturkostnader. Gruppen skall lägga fram&lt;br&gt;ett förslag i sådan tid att förändringen kan träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inomregionala skatteutjämningen i Stockholms län bibehålls&lt;br&gt;under åren 1993 och 1994. Det fortsatta behovet av detta system prövas&lt;br&gt;i samband med att ställning tas till en reviderad strukturutjämning inför&lt;br&gt;år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar för landstingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sex specialdestinerade bidrag avvecklas, liksom skatteutjämnings-&lt;br&gt;avgiften och avräkningsskatten. År 1993 återbetalas den tillfälliga&lt;br&gt;indragning från landstingen som görs år 1992. Effekten av dessa för-&lt;br&gt;ändringar kvittas mot utgiftsramen för vissa ersättningar till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1993 kvarstår dock en reducerad skatteutjämningsavgift. För&lt;br&gt;att skatteutjämningsavgiften skall kunna tas bort fr.o.m. år 1994 måste&lt;br&gt;nuvarande system för ersättningar till sjukvårdshuvudmännen göras om.&lt;br&gt;Erforderliga förändringar måste kunna träda i kraft senast den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smärre förändringar görs i skatteutjämningsbidraget med hänsyn till&lt;br&gt;de kopplingar som finns till det nya generella utjämningsbidraget till&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för kommunernas ekonomi åren 1993 till 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer bör ges för den kommunala skattesatsen och för de statliga&lt;br&gt;transfereringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att begränsa det kommunala skatteuttaget bör det kommunala&lt;br&gt;skattestoppet förlängas. Ett lagfäst kommunalt skattestopp föreslås för år&lt;br&gt;1993. Det kan dock finnas kommuner som kan hamna i en akut eko-&lt;br&gt;nomisk situation. Om så skulle vara fallet får i sista hand frågan han-&lt;br&gt;teras i särskild ordning genom att regeringen föreslår riksdagen en&lt;br&gt;lagändring som ger utrymme för skattehöjningar. Jag förutsätter att&lt;br&gt;kommuner som genom det nya utjämningssystemet får ökade statsbidrag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;använder dessa för att sänka kommunalskatten. Det är önskvärt att Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;spännvidden i skattesats mellan skilda kommuner minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragen bör av samhällsekonomiska skäl minskas med sam-&lt;br&gt;manlagt 7,5 miljarder kr. fr.o.m. år 1993. Vid utformningen av det nya&lt;br&gt;statsbidragssystemet har detta beaktats så att år 1993 dras 5,2 miljarder&lt;br&gt;kr. in från kommunerna och 2,3 miljarder kr. från landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget anser jag att det inte&lt;br&gt;finns utrymmet för att utlova någon uppräkning av statsbidragen fr.o.m.&lt;br&gt;år 1994. Jag avser att i höst återkomma med en bedömning på bl.a.&lt;br&gt;denna punkt, i samband med att jag redovisar mitt förslag till inriktning&lt;br&gt;av den ekonomiska politiken på medellång sikt. Kommuner och lands-&lt;br&gt;ting kan dock utgå från att det nya statsbidraget kommer att utvecklas&lt;br&gt;mycket restriktivt under åren 1993-1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 19 april 1990 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för&lt;br&gt;finansdepartementet, statsrådet Larsson, att tillkalla en parlamentariskt&lt;br&gt;sammansatt kommitté med uppdrag att dels utforma ett nytt system för&lt;br&gt;statens bidrag till kommuner och landsting, dels se över den kommunala&lt;br&gt;sektorns övriga finansieringskällor (dir. 1990:20). Kommittén antog&lt;br&gt;namnet Kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 8 augusti 1991 fick kommittén genom tilläggsdirek-&lt;br&gt;tiv i uppdrag att utreda de finansiella förutsättningarna för att, förutom&lt;br&gt;de nuvarande statsbidragen till drift och underhåll av statskommun-&lt;br&gt;vägar, även överföra statsbidragen till drift och underhåll av enskilda&lt;br&gt;vägar till ett nytt system för de statliga bidragen till kommunerna (dir.&lt;br&gt;1991:72).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avlämnade i december 1991 betänkandet (SOU 1991:98)&lt;br&gt;Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans - statsbidrag för ökat&lt;br&gt;handlingsutrymme och nya samarbetsformer. Kommitténs samman-&lt;br&gt;fattning av betänkandet återfinns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna har lagts som bilaga 8. En sammanställning av remissvaren&lt;br&gt;har gjorts inom finansdepartementet och finns tillgänglig i ärendet&lt;br&gt;(dnr 5035/91).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Den kommunala sektorn omdanas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har en central roll för välfärden. De svarar för&lt;br&gt;viktiga välfärdsuppgifter där vård, omsorg och utbildning dominerar.&lt;br&gt;Kommuner och landsting har en stor betydelse som arbetsgivare och&lt;br&gt;tjänsteproducenter. Genom sin stora omfattning både ekonomiskt och&lt;br&gt;personellt spelar därför den kommunala sektorn en viktig samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1990 arbetade 27% av det totala antalet sysselsatta i riket i den&lt;br&gt;kommunala sektorn. Landstingen och kommuner hade nästan 1,3&lt;br&gt;miljoner sysselsatta av vilka ca 79% var kvinnor. Den offentliga konsum-&lt;br&gt;tionen domineras av den kommunala som därav svarar för drygt 70%.&lt;br&gt;Kommunsektorn svarar för en stor del av det totala skattetrycket.&lt;br&gt;Tillsammans med statsbidragen utgör finansieringen av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten 22 procentenheter av en total skattekvot på 53% av BNP&lt;br&gt;år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste två decennierna har kommuner och landsting ex-&lt;br&gt;panderat mycket kraftigt. Under 1980-talet svarade enbart barnomsorgen&lt;br&gt;för 40 % av den totala kommunala expansionen. Kommuner och landsting&lt;br&gt;har därmed stått för en stor andel av tillväxten i produktion och&lt;br&gt;sysselsättning. Kommunala monopol har förhindrat privata initiativ inom&lt;br&gt;de sektorer som kommunerna svarar för. Bristen på konkurrens innebär&lt;br&gt;att tillgängliga resurser i många fåll inte tas tillvara på ett för samhället&lt;br&gt;effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste decennierna kommer situationen för kommunerna&lt;br&gt;— i likhet med övrig offentlig verksamhet — att vara en annan. Den&lt;br&gt;kommunala verksamheten måste ställas om från expansion till konsoli-&lt;br&gt;dering. För att göra detta möjligt samtidigt som medborgarnas önskemål&lt;br&gt;om service tillgodoses måste bl.a. konkurrensen inom det kommunala&lt;br&gt;ansvarsområdet öka. Privata initiativ måste främjas. Hinder mot&lt;br&gt;konkurrens måste undanröjas. Arbetet med att ta bort effektivitets-&lt;br&gt;hindrande regler måste målmedvetet bedrivas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt av stor vikt att stärka den enskilde kommuninvånarens&lt;br&gt;ställning och öka den enskildes valfrihet. Regeringen förbereder förslag&lt;br&gt;som möjliggör för kommuninvånare som är berättigad till t.ex. barn-&lt;br&gt;omsorg eller äldreomsorg att få del av de resurser som kommunen&lt;br&gt;avsätter för dessa verksamheter. Den enskilde bör själv få välja omsorgs-&lt;br&gt;form. Regeringen har redan lagt ett dylikt förslag beträffande val av&lt;br&gt;skola. Genom sådana vidgade valmöjligheter främjas efterfrågan på nya&lt;br&gt;och alternativa omsorgs- och skolformer och skapas stimulans och&lt;br&gt;möjligheter för nya producenter. Det är uppenbart att valmöjligheterna&lt;br&gt;måste formuleras olika för olika områden. Förslag i sådana avseenden&lt;br&gt;kommer att läggas successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är den allmänna bakgrunden till de förslag som jag lägger fram&lt;br&gt;i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Utgångspunkter för mina förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag utgår från två grundläggande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första är att kravet på samhällsekonomisk balans är överordnat alla&lt;br&gt;andra krav och därför måste styra bedömningar av det framtida ekonomi-&lt;br&gt;ska utrymmet för den kommunala sektorn. Utan en sund samhälls-&lt;br&gt;ekonomi kommer kommunernas och landstingens möjligheter att ta sitt&lt;br&gt;ansvar för vård, omsorg, utbildning etc. att undermineras, till förfång&lt;br&gt;för välfärden och den samhälleliga utvecklingen på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra är att rollfördelningen mellan staten respektive kommunerna&lt;br&gt;och landstingen vad gäller uppgifter och ekonomi måste vara tydlig. Det&lt;br&gt;ankommer på statsmakterna att föra en sådan politik gentemot den&lt;br&gt;kommunala sektom att kraven på verksamheten står i rimlig proportion&lt;br&gt;till de restriktioner som den ekonomiska utvecklingen sätter. Kommuner&lt;br&gt;och landsting måste också ges förutsättningar att förändra och effek-&lt;br&gt;tivisera sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån detta betraktelsesätt har följande riktlinjer varit vägledande för&lt;br&gt;mina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Statsmakterna skall ge tydligare ekonomiska ramar och så långsiktiga&lt;br&gt;och stabila förutsättningar som den samhällsekonomiska situationen&lt;br&gt;medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;De ekonomiska relationerna mellan statlig och kommunal sektor skall&lt;br&gt;bli tydligare och enklare att överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Den statliga regleringen av den kommunala verksamheten skall&lt;br&gt;minska. De krav som statsmakterna ställer på kommunsektorn skall&lt;br&gt;i princip regleras genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Det kommunala självbestämmandet stärks genom att kommuner och&lt;br&gt;landsting ges ökad handlingsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Reglerna utformas så att den enskilde kommuninvånarens valfrihet&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Okad konkurrens i den kommunala sektorn stimuleras och under-&lt;br&gt;lättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Statsmakternas mål, liksom uppföljning och utvärdering av resultatet&lt;br&gt;av den kommunala verksamheten skall utvecklas och göras tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag bl.a. en genomgripande förändring av&lt;br&gt;statsbidragen till kommunerna. Stor samstämmighet råder bland remiss-&lt;br&gt;instanserna om angelägenheten av att snarast genomföra de tilltänkta&lt;br&gt;systemförändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går in på mina överväganden och förslag vill jag särskilt&lt;br&gt;uppmärksamma några angränsande frågor som är centrala för utveck-&lt;br&gt;lingen inom den kommunala sektorn. Dessa gäller konkurrens, jämställd-&lt;br&gt;het mellan kvinnor och män samt avreglering. Frågan om jämställdhet&lt;br&gt;skall ses i perspektivet av att strukturer nu förändras inom en samhälls-&lt;br&gt;sektor som är starkt kvinnodominerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Ökad konkurrens&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade konkurrensen inom offentlig sektor är en nyckelfaktor för att&lt;br&gt;bryta köer och undanröja andra brister. Kostnadseffektivitet, service-&lt;br&gt;förmåga och förnyelse bör vara målen för den ökade konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framförallt genom att stimulera nya och fler externa entre-&lt;br&gt;prenader inom den kommunala sektorn som konkurrensen kan öka. I&lt;br&gt;många kommuner och landsting sker också omfåttande organisatoriska&lt;br&gt;förändringar som skall stimulera en intern konkurrens mellan olika&lt;br&gt;resultatenheter, så kallad intraprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är att det pågår ett omfåttande arbete med att få igång&lt;br&gt;nya entreprenader samt intraprenader och därmed ökad konkurrens. Detta&lt;br&gt;sker i samarbete med såväl den egna personalen som externa kooperativa&lt;br&gt;föreningar och näringslivets organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det vara av stor vikt att denna utveckling mot ökad konkur-&lt;br&gt;rens påskyndas och underlättas. Konkurrenskommittén har i sitt betänk-&lt;br&gt;ande (SOU 1991:104) Konkurrensen inom den kommunala sektorn&lt;br&gt;lämnat förslag som syftar till att öka inslaget av konkurrens i den&lt;br&gt;kommunala verksamheten. Betänkandet bereds för närvarande i rege-&lt;br&gt;ringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenspolitiken är ett viktigt inslag i stabiliseringspolitiken samt&lt;br&gt;en förutsättning för god resurshållning, ekonomisk tillväxt och utveckling&lt;br&gt;av den internationella konkurrenskraften. Det är därför väsentligt att även&lt;br&gt;kommunernas och landstingens verksamhet utsätts för konkurrens. Ett&lt;br&gt;starkt ökat inslag av privata entreprenader inom den kommunala sektorn&lt;br&gt;kommer också att innebära en kraftfull stimulans åt det lokala närings-&lt;br&gt;livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det som väsentligt att det lokala näringslivet får betydligt fler&lt;br&gt;möjligheter att utföra uppdrag på områden där kommunerna driver&lt;br&gt;verksamhet i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fåktum att det idag helt saknas privat konkurrens till många&lt;br&gt;kommunala verksamheter visar hur allvarlig situationen är. Det visar&lt;br&gt;också på vikten av att de satsningar som kommuner och landsting gör&lt;br&gt;stimuleras och underlättas. Detta har varit en viktig utgångspunkt för mitt&lt;br&gt;arbete med att reformera det kommunalekonomiska stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén har föreslagit åtgärder som syftar till att öka&lt;br&gt;möjligheterna för kommuner och landsting att lägga ut verksamheter på&lt;br&gt;entreprenad. Enligt kommittén är rättsläget i dag på många områden&lt;br&gt;oklart vad det gäller möjligheterna att lägga ut kommunal verksamhet på&lt;br&gt;entreprenad. Rättsläget i denna fråga bör klarläggas snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen med de förslag som&lt;br&gt;krävs för att underlätta upphandling av kommunala tjänster i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om konkurrens i kommunal verksamhet accentueras också av&lt;br&gt;Sveriges närmande till Europa, i första hand genom EES-avtalet, som i&lt;br&gt;detta hänseende innebär att vi tar över EG:s regelverk på området. Detta&lt;br&gt;regelverk bedöms öka konkurrensen i vaije fåll för de större upp-&lt;br&gt;handlingarna. Även för mindre upphandlingar bör möjligheter till&lt;br&gt;konkurrens utnyttjas i minst lika stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också peka på de incitament till att effektivisera den Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;kommunala verksamheten som följer av att möjligheterna att göra&lt;br&gt;kostnadsjämförelser mellan olika kommuner förbättras. Svenska kommun -&lt;br&gt;förbundet och Landstingsförbundet arbetar för närvarande på att förbättra&lt;br&gt;redovisningen av nyckeltal samt på att utarbeta underlag för kostnadsjäm-&lt;br&gt;förelser mellan olika kommuner respektive landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén har även lämnat andra förslag som syftar till att&lt;br&gt;genom ökad konkurrens effektivisera den kommunala verksamheten. Ett&lt;br&gt;sådant förslag berör sotningsmonopolet. Kommittén har föreslagit att&lt;br&gt;försöksverksamhet med anbudskonkurrens vid upphandling av sotnings-&lt;br&gt;tjänster inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare i år redovisa sina ställningstaganden med&lt;br&gt;anledning av konkurrenskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Utvecklingen i ett kvinnoperspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige har, både i ett historiskt och ett internationellt perspektiv,&lt;br&gt;kommit förhållandevis långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor&lt;br&gt;och män. Ett viktigt mål för jämställdhetspolitiken är i det närmaste&lt;br&gt;uppfyllt; nästan lika många kvinnor som män har ett eget förvärvsarbete&lt;br&gt;och därmed också möjlighet till en egen försöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors ökade förvärvsfrekvens har sammanfallit med den kraftiga&lt;br&gt;utbyggnaden av den kommunala sektorn. Vård, barnomsorg, äldreomsoig&lt;br&gt;och utbildning är traditionellt kvinnodominerade delar av ar-&lt;br&gt;betsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kvinnors höga förvärvsfrekvens utgör, tillsammans med&lt;br&gt;tillgång till bra barnomsorg till ett rimligt pris och möjligheter att vara&lt;br&gt;hemma när barnen är små, en styrka i svensk ekonomi. Kvinnors höga&lt;br&gt;förvärvsfrekvens är också en viktig konkurrensfördel, inte minst i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid långt kvar innan jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;br&gt;har uppnåtts, både inom privat och offentlig sektor. Fortfarande är&lt;br&gt;kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden mycket olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor har t.ex. fortfarande generellt sett lägre lön än män. Forsk-&lt;br&gt;ningen visar att den könsuppdelade arbetsmarknaden och kvinnors&lt;br&gt;deltidsarbete kan vara faktorer som har betydelse i detta sammanhang.&lt;br&gt;Det finns emellertid också löneskillnader som inte kan förklaras av att en&lt;br&gt;majoritet kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, av kvinnors&lt;br&gt;deltidsarbete eller skillnader i utbildningsbakgrund m.m. Därtill kommer&lt;br&gt;oroande uppgifter om att löneskillnaderna mellan kvinnor och män nu&lt;br&gt;ökar. Dessa frågor studeras närmare av löneskillnadsutredningen&lt;br&gt;(C 1991:05). Utredningen skall redovisa analys och förslag före utgången&lt;br&gt;av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbeten som kvinnor idag har i den sociala tjänstesektorn är ofta&lt;br&gt;fysiskt och psykiskt mycket krävande samtidigt som arbetets konstruktion&lt;br&gt;ofta inte ger möjlighet till eget inflytande och ansvar. Frågor om lön,&lt;br&gt;arbetsmiljö och andra arbetsvillkor är här särskilt viktiga. En av de mest&lt;br&gt;angelägna uppgifterna för jämställdhetsarbetet framöver är att på olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt uppvärdera det arbete som kvinnor utför, både inom offentlig sektor Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;och i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors erfarenheter, både som arbetstagare och som konsumenter av&lt;br&gt;tjänster, måste på ett bättre sätt än hittills tas tillvara i arbetslivet. Det&lt;br&gt;gäller i synnerhet inom den verksamhet som bedrivs i den sociala&lt;br&gt;tjänstesektorn. Kvinnor måste få ökade möjligheter att ta eget ansvar och&lt;br&gt;få ge sitt bidrag till hur det arbete som de själva utför skall bedrivas och&lt;br&gt;organiseras. En sådan utveckling underlättas när strukturerna förändras&lt;br&gt;och konkurrensen ökar i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen hittills lagt fram om ökad valfrihet i barn-&lt;br&gt;omsorgen samt om kommunala bidrag (s.k. skolpeng) till fristående&lt;br&gt;skolor ökar, tillsammans med den avreglering som i övrigt pågår inom&lt;br&gt;denna sektor, möjligheterna för den enskilde att välja alternativa&lt;br&gt;driftsformer. En utveckling mot ett ökat inslag av privata alternativ inom&lt;br&gt;den sociala tjänstesektorn skapar också, enligt min mening, ökade&lt;br&gt;möjligheter att förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden. I stället för&lt;br&gt;att som tidigare vara hänvisade till en eller två dominerande arbetsgivare&lt;br&gt;kan de nu välja mellan fler. De nya verksamhetsformerna kan väntas&lt;br&gt;innebära mindre och mer flexibla oiganisationer, vilket underlättar för de&lt;br&gt;anställda t.ex. att påverka sitt arbetsinnehåll och sina arbetstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvinnor som arbetar inom denna sektor far på detta sätt också en&lt;br&gt;vidgad arbetsmarknad och möjlighet till bättre arbetsvillkor i vid mening.&lt;br&gt;Till detta kommer att kvinnor får en reell möjlighet att själva driva&lt;br&gt;verksamhet inom t.ex. barnomsorgen. Med fler kvinnliga egenföretagare&lt;br&gt;stärks kvinnors inflytande på arbetsmarknaden och deras kompetens och&lt;br&gt;erfarenhet tas tillvara på ett bättre sätt. För att stödja dem som vill ta&lt;br&gt;möjligheten att starta eget har socialdepartementet nyligen i samarbete&lt;br&gt;med socialstyrelsen gett ut tipsbroschyren Tankar och idéer om privata&lt;br&gt;dag- och fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att föreslå ett nytt statsbidragssystem för&lt;br&gt;kommunerna som bl.a. innebär att de stora specialdestinerade stats-&lt;br&gt;bidragen slopas. En avsikt med denna omläggning är att öka kommun-&lt;br&gt;ernas och de enskilda människomas ansvar och frihet. Jag utgår från att&lt;br&gt;kommunerna stödjer privata initiativ och att både kommuner och&lt;br&gt;landsting riktar ökad uppmärksamhet mot arbetsvillkoren för de anställda&lt;br&gt;kvinnorna samt uppmuntrar och stödjer de kvinnor som vill starta eget&lt;br&gt;t.ex. för att driva entreprenader. Det är nödvändigt att utvecklingen på&lt;br&gt;detta område uppmärksamt följs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Fortsatt avreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt avreglering av den kommunala verksamheten är nödvändig för&lt;br&gt;att kommunerna och landstingen skall kunna anpassa sin verksamhet till&lt;br&gt;rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar. Erfaren-&lt;br&gt;heterna från frikommunförsöket visar att det finns tveksamheter och&lt;br&gt;missuppfattningar om vilka regler som faktiskt gäller. Av de förslag&lt;br&gt;frikommunema förde fram till regeringen kunde en inte obetydlig andel&lt;br&gt;genomföras utan förändringar i lagar eller andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal centrala statliga myndigheter har genom lag getts möjlighet Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;att utfärda föreskrifter som riktar sig till den kommunala nivån. Från&lt;br&gt;kommunalt håll har på senare tid viss kritik riktats mot föreskriftsrätten.&lt;br&gt;Det har bland annat hävdats att myndigheternas föreskrifter i alltför hög&lt;br&gt;utsträckning är utformade med hänsyn till den nämndorganisation som&lt;br&gt;tidigare fanns i alla kommuner. Även de förändringar som nu föreslås i&lt;br&gt;fråga om statsbidragens utformning torde påverka utformningen av&lt;br&gt;myndigheternas föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att den avreglering som riksdag och regering&lt;br&gt;genomfört även avspeglas i myndigheternas föreskrifter. Myndigheterna&lt;br&gt;bör se över den regelgivning som riktar sig till kommunerna och&lt;br&gt;landstingen. Myndigheterna bör dels gå igenom vilka föreskrifter som&lt;br&gt;måste finnas kvar, dels ompröva dessa så att de både till form och&lt;br&gt;innehåll anpassas till de förändringar som skett i fråga om nämnd-&lt;br&gt;organisation och statsbidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsförordningen (1987:1347) innebär att statliga myndigheter&lt;br&gt;skall utreda kostnadsmässiga och andra konsekvenser av de regler som&lt;br&gt;man avser att utfärda. Syftet är att begränsa beståndet av sådana regler&lt;br&gt;som medför ökade kostnader för staten, kommuner, näringsliv,&lt;br&gt;organisationer och enskilda. Riksrevisionsverket (RRV) har i rapporten&lt;br&gt;(Dnr 1988:508) Regelekonomi — begränsningsförordningen i praktiken&lt;br&gt;redovisat erfarenheterna av förordningens tillämpning. RRV anser att&lt;br&gt;situationen inte är helt tillfredsställande vad det gäller de utredningar som&lt;br&gt;myndigheterna är skyldiga att göra för att belysa konsekvenserna av en&lt;br&gt;ny föreskrift. Mot bakgrund av dagens ekonomiska förhållanden är det&lt;br&gt;rimligt att ha en hög ambitionsnivå när det gäller konsekvensutredningar.&lt;br&gt;De brister som fortfarande finns är otillfredsställande. Inom civildepar-&lt;br&gt;tementet kommer ett arbete att initieras som syftar till att se över&lt;br&gt;begränsningsförordningen i syfte att pröva möjligheterna till en bättre&lt;br&gt;efterlevnad av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att i detta sammanhang också peka på betydelsen&lt;br&gt;av ett fortsatt regelreformeringsarbete när det gäller regler som är&lt;br&gt;beslutade av kommuner och landsting. Jag anser det vara av stor vikt att&lt;br&gt;kommuner och landsting aktivt inventerar de regelsystem som man själv&lt;br&gt;förfogar över i syfte att finna möjligheter att avreglera verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett underlag för ett sådant arbete är t.ex. promemorian (Ds 1991:32)&lt;br&gt;Regelreformering, som publicerats av civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förhållandet medborgare - kommun - stat&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Den kommunalekonomiska kommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs uppdrag berör i hög grad förhållandet mellan medborgare,&lt;br&gt;stat och kommun. Kommittén har därför ägnat ett kapitel åt denna fråga.&lt;br&gt;Den kommunala självstyrelsen utgör en självskriven utgångspunkt för&lt;br&gt;analysen. Kommittén redovisar två olika synsätt vad gäller den kom-&lt;br&gt;munala funktionen och den kommunala verksamheten. Det ena synsättet&lt;br&gt;innebär att man anser att den offentliga makten utgår från staten och att&lt;br&gt;därmed kommunala beslut sker med utnyttjande av en delegering av&lt;br&gt;denna makt till kommunerna. Det andra synsättet är att kommunernas&lt;br&gt;befogenhet att fatta egna beslut för sin verksamhet m.m. utgör grunden&lt;br&gt;för det folkstyre som slås fäst i regeringsformen. Med det synsättet&lt;br&gt;utövas inte den kommunala makten på grund av delegation från statens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa två synsätt är varandras motsatser. När kommittén analyserar&lt;br&gt;hur den statliga och kommunala makten faktiskt utövas konstaterar man&lt;br&gt;att de svenska förhållandena innebär en kompromiss, en pragmatisk&lt;br&gt;tillämpning av båda synsätten. Man konstaterar att den kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen är en del av den offentliga makten och att avvägningen&lt;br&gt;mellan stat och kommun varierar över olika tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén slår fest att den kommunala självstyrelsen inte är total utan&lt;br&gt;begränsad. Jag delar kommitténs uppfattning. Det är emellertid inte&lt;br&gt;möjligt att dra en skarp gräns för den kommunala självstyrelsens&lt;br&gt;omfattning. Omfattningen måste enligt min mening avvägas med&lt;br&gt;utgångspunkt i de uppgifter som åvilar staten ensam, men som ändå har&lt;br&gt;kommunala återverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har angett tre olika uppgifter som ankommer på staten&lt;br&gt;ensam. Jag delar kommitténs uppfettning. De tre uppgifterna är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentlig verksamhet som har en given anknytning till hela riket, t.ex.&lt;br&gt;utrikespolitik, infrastrukturuppbyggnad, rättsordningen och skolans&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Fördelningspolitik. Denna uppgift avser vad jag tidigare nämnde,&lt;br&gt;nämligen önskemålet om att servicenivån inte varierar alltför mycket&lt;br&gt;mellan kommunerna.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-58.png" style="width:278pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Denna uppgift innebär att staten måste ha möjlighet att med bindande&lt;br&gt;verkan kunna festställa finansiella ramar, inte endast för den statliga&lt;br&gt;sektorn utan också för den kommunala sektorn. Staten har sålunda&lt;br&gt;ett övergripande ansvar för den offentliga sektorns utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Den kommunala självstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i kommitténs analys kan man konstatera att det inte&lt;br&gt;är möjligt att dra någon skarp gräns för vad den kommunala självstyrel-&lt;br&gt;sen närmare bestämt innebär. Kommittén har anfört att utrymmet för&lt;br&gt;självstyrelsen har ökat genom att den statliga detaljregleringen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskat. Kommittén menar vidare att förhållandet stat - kommun inte Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;kännetecknas av principiellt olikartade intressen utan av ett gemensamt&lt;br&gt;ansvar för medborgarnas bästa genom samarbete i olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Jag delar kommitténs uppfattning&lt;br&gt;att utrymmet för den kommunala självstyrelsen ökat i samma takt som&lt;br&gt;den statliga detaljstyrningen minskat. Emellertid har staten otvetydigt det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för samhällsekonomin och har att se till att&lt;br&gt;resurserna används på ett för hela ekonomin rationellt sätt. För att denna&lt;br&gt;uppgift skall kunna utövas på ett praktiskt genomförbart sätt är det&lt;br&gt;nödvändigt att det finns ett utrymme för normgivning gentemot kom-&lt;br&gt;munerna utan att självstyrelsen kränks. Sådan normgivning gentemot&lt;br&gt;kommunerna skall ske genom lag (RF 8:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte möjligt att exakt bestämma var gränsen går för&lt;br&gt;vad som kan vara en tillåten normgivning i detta hänseende. Hur den&lt;br&gt;kommunala handlingsfriheten påverkas är också en fråga om sam-&lt;br&gt;manvägning av flera olika åtgärder, där effekten av ett åtgärdspaket&lt;br&gt;sammantaget kan innebära att bedömningen skulle bli annorlunda än om&lt;br&gt;vaije åtgärd bedömdes för sig. Av regeringsformen kan inte någon exakt&lt;br&gt;vägledning hämtas. Tvärtom anges i förarbetena att bedömningen av&lt;br&gt;arbets- och befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun måste &amp;quot;i&lt;br&gt;ganska vid omfattning kunna ändras i takt med samhällsutvecklingen&amp;quot;&lt;br&gt;(prop. 1973:90 s. 90). Att sådana sammanvägningar måste göras visas&lt;br&gt;också av den debatt som ibland blossar upp. Den senaste gällde den&lt;br&gt;särskilda frågan om möjligheten att införa det tvååriga skattestoppet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Sammanfattande synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra att man kan betrakta samspelet mellan stat&lt;br&gt;och kommun från den enskilde medborgarens synpunkt. Med den&lt;br&gt;utgångspunkten är det självklart att den dagliga tillvaron påverkas av&lt;br&gt;såväl statliga som kommunala beslut. Det är enligt min mening inte&lt;br&gt;rimligt att se de två sektorerna som helt åtskilda från varandra. Staten har&lt;br&gt;— och måste ha — det övergripande ansvaret för hur resurserna fördelas&lt;br&gt;inom riket men har också ett motsvarande ansvar för att den service som&lt;br&gt;erbjuds medborgarna inte varierar alltför mycket mellan kommuner i&lt;br&gt;riket. Kommittén betonar de positiva värden en kommunal självstyrelse&lt;br&gt;vill främja. Grundvalen är de riktlinjer för relationerna medborgare -&lt;br&gt;kommun - stat som kommer till uttryck i subsidiaritetsprincipen. Från&lt;br&gt;demokratisk synpunkt är det viktigt att medborgarna styr sig själva och&lt;br&gt;svarar för administrationen på den lokala nivån vilket stimulerar&lt;br&gt;samhällelig pluralism. Då beslut fattas och samhälleliga uppgifter löses&lt;br&gt;på lägsta effektiva nivå, dvs. av dem eller nära dem vilka besluten berör,&lt;br&gt;tillvaratas också viktiga effektivitetsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfattning om utvecklingen av den kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen och att en fortsatt avreglering är nödvändig. Stora krav&lt;br&gt;kommer att ställas på omdaning och effektivisering av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten på grund av att de resurser som inom överskådlig kan&lt;br&gt;ställas till förfogande är begänsade. Jag delar också uppfattningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen och regeringen på grund av sitt övergripande ansvar för den Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen skall kunna vidta åtgärder som påverkar&lt;br&gt;kommunernas och landstingens verksamhet och också deras möjligheter&lt;br&gt;att finansiera verksamheten. Det är synnerligen angeläget att ekonomiska&lt;br&gt;ramar fastställs och att det därmed klart anges vilket utrymme som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åvilar därmed riksdag och regering ett mycket stort ansvar att dessa&lt;br&gt;ramar fästställs och utformas med urskillning och varsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Kommunernas anpassning till den&lt;br&gt;samhällsekonomiska utvecklingen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn spelar en viktig samhällsekonomisk roll.&lt;br&gt;Kommuner och landsting är stora arbetsgivare och tjänsteproducenter. En&lt;br&gt;femtedel av den totala bruttonationalprodukten används till konsumtion&lt;br&gt;och investeringar i den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Kommunernas ekonomiska betydelse år 1990 - några nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kommunal sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av totalt antal sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kommunal konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kommunala investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kommunal produktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kommunala utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av totala offentliga utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kommunal konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av total offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de två senaste decennierna har den kommunala verksamheten&lt;br&gt;expanderat mycket kraftigt. Kommuner och landsting har därmed stått for&lt;br&gt;en mycket stor andel av tillväxten i produktion och sysselsättning.&lt;br&gt;Kommunernas verksamhet är mycket arbetskraftsintensiv. Under 1980-&lt;br&gt;talet svarade kommunerna för över hälften av den totala sysselsättnings-&lt;br&gt;ökningen trots att den kommunala konsumtionen växte något lång-&lt;br&gt;sammare än BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn svarar för en stor del av det totala skatte-&lt;br&gt;trycket i ekonomin. Kommunernas intäkter från kommunalskatt motsvarar&lt;br&gt;16% av BNP. Tillsammans med statsbidragen, som finansieras med&lt;br&gt;statliga skatteintäkter, svarade finansieringen av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten 1991 för 22 procentenheter av en total skattekvot på ca&lt;br&gt;53% av BNP. Kommunala monopol har förhindrat privata initiativ att&lt;br&gt;växa fram inom de sektorer kommunerna ansvarar för. Bristen på&lt;br&gt;konkurrens har i många fall inneburit att tillgängliga resurser inte tagits&lt;br&gt;till vara på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste decennierna kommer situationen för kommunerna,&lt;br&gt;i likhet med övrig offentlig verksamhet, att vara en annan. Den offentliga&lt;br&gt;verksamheten måste ställas om från expansion till en stagnerande&lt;br&gt;verksamhetsvolym. De skattemedel som står till kommunernas förfogande&lt;br&gt;kommer inte att kunna växa i samma takt som efterfrågan på den typ av&lt;br&gt;verksamhet som kommunerna ansvarar för. Organisation och finansie-&lt;br&gt;ringsformer inom dessa verksamhetsområden kommer att genomgå&lt;br&gt;betydande förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Kravet på statsmakterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Staten har ett övergripande ansvar för att den&lt;br&gt;offentliga verksamheten i vid mening utvecklas på ett sätt som är&lt;br&gt;förenligt med samhällsekonomisk balans. Statsmakternas riktlinjer&lt;br&gt;för den kommunala ekonomin bör ange omfattningen av den&lt;br&gt;skattefinansierade verksamheten i den kommunala sektom. Det&lt;br&gt;innebär att riktlinjer främst bör ges för den totala finansiella ramen&lt;br&gt;genom riktlinjer för den kommunala skattesatsen och de statliga&lt;br&gt;transfereringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna bör redovisa vilken utveckling av den kommunala&lt;br&gt;ekonomin som bedöms förenlig med samhällsekonomisk balans.&lt;br&gt;Riktlinjerna bör översiktligt omfatta en treårsperiod och bör&lt;br&gt;revideras årligen med hänsyn till förändringar i det samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska läget. Vid revideringen fastställs riktlinjer för en ny&lt;br&gt;treårsperiod, så att dessa löpande avser tre år framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer i stort sett med min&lt;br&gt;bedömning. Kommittén anser emellertid att riktlinjerna bör justeras&lt;br&gt;endast vid större förändringar av de samhällsekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser anser att det är viktigt att&lt;br&gt;kommunerna ges stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar. De&lt;br&gt;tillstyrker att riktlinjerna omfattar en treårsperiod. Riksgäldskontoret&lt;br&gt;anser dock att riktlinjer om utdebitering och statsbidrag som endast avser&lt;br&gt;en treårsperiod inte ger tillräckligt stabila och långsiktiga planerings-&lt;br&gt;förutsättningar. Riksgäldskontoret anser att staten årligen bör ta ställning&lt;br&gt;till det år som följer efter den ett år tidigare behandlade treårsperioden&lt;br&gt;och därigenom fastlägga förutsättningarna för en ny treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Kommuner och landsting ställs inför stora&lt;br&gt;krav på förändring och anpassning av verksamheten på 1990-talet.&lt;br&gt;Omfettande strukturella förändringar kommer att behövas. För att inom&lt;br&gt;ramen för samhällsekonomisk balans göra det möjligt att möta medborg-&lt;br&gt;arnas behov av bl.a. viktiga sociala tjänster krävs betydande produk-&lt;br&gt;tivitetsförbättringar. Om utrymme skall skapas för nya reformer eller&lt;br&gt;skattesänkningar kan det också bli nödvändigt att minska eller avveckla&lt;br&gt;verksamheter som nu skattefinansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas agerande gentemot kommuner och landsting bör vara&lt;br&gt;sådant att det bidrar till att sektorn kan ha en rimlig planeringshorisont&lt;br&gt;som ligger långt fram. På det sättet underlättas strukturella förändringar&lt;br&gt;och undviks förhastade kortsiktiga lösningar. En utveckling av system&lt;br&gt;med skolpeng, bamomsoigspeng etc. kommer att innebära att kommun-&lt;br&gt;invånama får rätt att använda en del av de finansiella resurser som består&lt;br&gt;av kommunalskattemedel och statsbidrag. Dessa medel kommer att&lt;br&gt;användas för skola, barnomsorg etc., men inte nödvändigtvis i verk-&lt;br&gt;samhet som kommunerna bedriver. Redan av detta skäl påverkas&lt;br&gt;kommunernas planeringsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdag och regering bör så långt möjligt med hänsyn till de krav som&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen i landet eller i vår omvärld ställer, ge&lt;br&gt;kommunerna och landstingen de erforderliga planeringsförutsättningarna&lt;br&gt;i samband med att riksdagen tar ställning till regeringens ekonomiska&lt;br&gt;politik på medellång sikt. Dessa riktlinjer bör grundas på den långtids-&lt;br&gt;utredning som publiceras vart tredje år. De planeringsförutsättningar som&lt;br&gt;kan komma ifråga är vilket finansiellt utrymme som genom kommunal-&lt;br&gt;skatt och statsbidrag kommer att vara tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer det emellertid inte möjligt för riksdag och regering att nu&lt;br&gt;lägga fest dessa förutsättningar för en så lång tid som tre år. De&lt;br&gt;samhällsekonomiska förutsättningarna och bedömningen av den framtida&lt;br&gt;utvecklingen kan i väsentliga avseenden förändras under denna jämförel-&lt;br&gt;sevis långa period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer som riksdagen formulerar på medellång sikt bör därför&lt;br&gt;revideras årligen i samband med att riksdagen tar ställning till rege-&lt;br&gt;ringens ekonomiska politik för de närmaste åren. I kompletterings-&lt;br&gt;propositionema ingår numera beräkningar av den offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella utveckling i ett femårsperspektiv. Dessa revideras årligen och&lt;br&gt;rullas då ett år framåt. Det är min bedömning att dessa kalkyler kan ligga&lt;br&gt;till grund för de riktlinjer statsmakterna årligen bör ge kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Det samhällsekonomiska utrymmet för kommunerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det är i grunden kommunernas beskattningsrätt&lt;br&gt;som motiverar en avgränsning av den kommunala sektorns samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utrymme. Detta utrymme begränsas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels av att de för internationell konkurrens utsatta delarna av&lt;br&gt;ekonomin skall ha tillgång till arbetskraft och andra resurser till&lt;br&gt;konkurrenskraftiga löner och priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels av kravet på långsiktig finansiell balans i den offentliga&lt;br&gt;sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över en längre tidsperiod bör den kommunala sektom som helhet&lt;br&gt;uppvisa en finansiell balans i de delar av verksamheten som inte är&lt;br&gt;affärsdrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i stort sett med min bedömning.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Svenska kommunförbundet och Landstingsförbun-&lt;br&gt;det menar att den kommunala verksamheten måste få högre prioritet än&lt;br&gt;vad kommittén förordat inom ramen för ett begränsat totalt skatte-&lt;br&gt;utrymme. De pekar vidare på att den finansiella restriktion som en&lt;br&gt;reducerad kommunal skattekvot innebär kommer att medföra att den reala&lt;br&gt;verksamhetsvolymen måste skäras ned och att någon restriktion därför&lt;br&gt;inte kommer att behövas. Landstingsförbundet menar att kommitténs&lt;br&gt;analys inte tagit hänsyn till kommunernas betydelse för den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Förbundet anser att en alltför kraftig be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsning av verksamheten i kommuner och landsting får en skadlig Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;effekt på samhällsekonomin. Riksgäldskontoret anser att kommunernas&lt;br&gt;finansiella sparandeunderskott bör begränsas till viss procent av&lt;br&gt;skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I 1992 års finansplan har jag angett att&lt;br&gt;den ekonomiska politikens huvuduppgifter är att öka tillväxt- och&lt;br&gt;utvecklingskraften i ekonomin och att lägga grunden för en god&lt;br&gt;konkurrenskraft och en varaktigt låg inflationstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna inriktning av den ekonomiska politiken förutsätter att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;de skyddade sektorerna hålls tillbaka så att det finns ett tillräckligt&lt;br&gt;resursutrymme för de konkurrensutsatta delarna av ekonomin att växa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;en rad skattesatser sänks och att politiken får en inriktning som&lt;br&gt;möjliggör en reduktion av skattetrycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;en stram finanspolitik baserad på en restriktiv prövning av offentliga&lt;br&gt;utgifter och målet att skapa finansiell balans i den offentliga sektorn&lt;br&gt;under en konjunkturcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting finansierar en betydande del av produktionen&lt;br&gt;i den skyddade sektom. Finansieringen av den kommunala sektoms&lt;br&gt;verksamhet tar i anspråk nära hälften av den offentliga sektorns skatte-&lt;br&gt;inkomster. Utvecklingen av den kommunala sektom spelar därför en&lt;br&gt;viktig roll i den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvägningen av hur resursutrymmet fördelas mellan de för inter-&lt;br&gt;nationell konkurrens utsatta delarna av ekonomin och de icke-konkurrens-&lt;br&gt;utsatta sektorerna är en fråga som berör inte enbart kommunerna. Skälen&lt;br&gt;för att strama åt eller stimulera den inhemska efterfrågan från hushåll och&lt;br&gt;företag gör sig gällande även gentemot kommunal verksamhet. En alltför&lt;br&gt;snabb expansion av de skyddade sektorerna riskerar att tränga undan de&lt;br&gt;konkurrensutsatta delarna, som inte har samma möjlighet att vältra över&lt;br&gt;en kostnadsökning på konsumenterna. Det var i hög grad detta som&lt;br&gt;skedde under de sista åren på 1980-talet och som bidragit till de problem&lt;br&gt;svensk ekonomi nu brottas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är konsumenternas värderingar som skall styra resursfördelningen&lt;br&gt;mellan olika sektorer i ekonomin. Skattefinansiering innebär emellertid&lt;br&gt;att den direkta kopplingen mellan konsumenternas värdering av en tjänst&lt;br&gt;och kostnaden för att producera den är bruten. Det finns därför anledning&lt;br&gt;att särskilt uppmärksamma utvecklingen av den skattefmansierade&lt;br&gt;konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökande internationella beroendet och den närmare anknytningen till&lt;br&gt;den europeiska marknaden kommer att öka skattebasernas rörlighet. Om&lt;br&gt;Sverige har markant högre skattesatser än omvärlden kan lättrörliga&lt;br&gt;skattebaser eroderas genom utflyttning, gränshandel m.m. Skatte-&lt;br&gt;intäkterna blir lägre. Det innebär även beskattningens samhällsekono-&lt;br&gt;miska kostnad blir högre än i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad skatter har redan sänkts. Regeringen avser att föreslå ytterligare&lt;br&gt;strategiska skattesänkningar. Kommunernas del av de sammanlagda&lt;br&gt;skatteinkomsterna utgörs dels av kommunalskatten, dels av statsbidragen&lt;br&gt;till kommunerna, eftersom dessa i sin tur finansieras av skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av dessa båda delar av kommunernas intäkter motsvarade förra Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;året ca 22% av BNP, vilket kan jämföras med att skatteinkomsterna för&lt;br&gt;hela den offentliga sektorn motsvarade 53 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att det inte kommer att finnas förutsättningar att sanera de&lt;br&gt;offentliga finanserna enbart genom en reduktion av statens konsumtion&lt;br&gt;eller statens transfereringar till hushåll och företag. Detta innebär att&lt;br&gt;statsbidragen till kommunerna måste utvecklas mycket restriktivt&lt;br&gt;samtidigt som kommunalskatterna inte kan tillåtas öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En restriktion på kommunernas intäkter måste kombineras med ett krav&lt;br&gt;på kommunernas sparande. Enligt min mening bör detta sparkrav&lt;br&gt;formuleras så att kommunsektorn över en längre tidsperiod skall uppvisa&lt;br&gt;en finansiell balans vad avser de delar av verksamheten som inte är&lt;br&gt;affärsdrivande. Med restriktionen på kommunernas möjligheter att höja&lt;br&gt;skatten kommer kreditmarknadens bedömning rimligen att i huvudsak&lt;br&gt;kunna svara för den erforderliga begränsningen av kommunernas&lt;br&gt;upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell balans innebär att kommunsektorns löpande intäkter även&lt;br&gt;täcker investeringsutgiftema. En enskild kommun måste självfallet ha&lt;br&gt;möjligheten att lånefinansiera en investering för att på det sättet&lt;br&gt;periodisera utgiften. Likaså är en lånefinansiering motiverad för&lt;br&gt;investeringar som ger kommunen avkastning som överstiger ränte-&lt;br&gt;kostnaden för upplåningen. I det avseendet är det ingen skillnad mellan&lt;br&gt;en kommun och ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som däremot skiljer kommuner från företag är att kommunala&lt;br&gt;investeringar ofta inte ger någon direkt avkastning samtidigt som&lt;br&gt;kommunerna har beskattningsrätten som yttersta säkerhet vid upplåning.&lt;br&gt;Den restriktion som framgent måste ställas på skattefinansiering innebär&lt;br&gt;att beskattningsrätten inte längre kan ha denna funktion. Finansiell balans&lt;br&gt;bör därför eftersträvas för kommunsektorn som helhet. Konsekvensen&lt;br&gt;därav blir att enbart investeringar som ger kommunen avkastning kan&lt;br&gt;lånefinansieras utan att ränteutgifter tränger undan andra kommunala&lt;br&gt;utgifter. Avkastning kan vara direkt knuten till investeringen eller&lt;br&gt;indirekt ge kommunen ökade intäkter via ett större skatteunderlag. Till&lt;br&gt;de delar kommunerna har en rent affärsdrivande verksamhet kan däremot&lt;br&gt;finansiella underskott vara motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Riktlinjer för finansiering av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har kommunalskattens andel av kom-&lt;br&gt;munernas intäkter ökat medan statsbidragens betydelse minskat.&lt;br&gt;Sammantaget svarar skatter och statsbidrag för drygt 80% av kom-&lt;br&gt;munernas finansiering, (se tabell 4.2). Avgiftsfinansieringen av kom-&lt;br&gt;munalt producerade tjänster utgör, frånsett tekniska tjänster, en relativt&lt;br&gt;liten del av kommunernas produktion. Avgiftsfinansierad verksamhet,&lt;br&gt;som räknas till den privata konsumtionen, har under de senaste åren ökat&lt;br&gt;snabbare än den kommunala konsumtionen. Under de senaste åren har&lt;br&gt;kommunernas intäkter från försäljning av mark och fastigheter utgjort&lt;br&gt;en icke obetydlig inkomstkälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 Den kommunala sektorns inkomster är 1991&lt;br&gt;Procent av totala inkomster&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mark och fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 Omfattningen av statsbidragen till kommunerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Storleken på statens transfereringar till kommuner&lt;br&gt;och landsting bör bestämmas av hur statsmakterna prioriterar den&lt;br&gt;verksamhet som finansieras med kommunalskatt och statsbidrag till&lt;br&gt;kommunerna i förhållande till annan skattefinansierad verksamhet,&lt;br&gt;oavsett om denna produceras av kommuner eller privata tjänste-&lt;br&gt;producenter. Vidare måste statsbidragen anpassas så att denna verk-&lt;br&gt;samhet utvecklas i överensstämmelse med en balanserad samhälls-&lt;br&gt;ekonomi. I konsekvens med vad jag anfört om kommunernas sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska utrymme bedömer jag att statsbidragens betydelse&lt;br&gt;för kommunernas finansiering kommer att minska i framtiden.&lt;br&gt;Utvecklingen av statsbidragen måste dock bedömas samlat med kom-&lt;br&gt;munernas skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer i stort sett med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska kommunförbundet och Landstingsförbun-&lt;br&gt;det anser, i konsekvens med sin bedömning av det samhällsekonomiska&lt;br&gt;utrymmet för kommunerna, att statsbidragens betydelse för kommunernas&lt;br&gt;finansiering inte kan tillåtas att ytterligare reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Kommittén föreslår betydande föränd-&lt;br&gt;ringar av statsbidragssystemet till kommunerna. En ambition har varit att&lt;br&gt;åstadkomma ett statsbidragsystem som så långt som möjligt utjämnar de&lt;br&gt;ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna och som ger största möjliga&lt;br&gt;handlingsutrymme för kommuner och landsting att själva utforma sin&lt;br&gt;verksamhet. Jag återkommer till hur ett sådant system skall utformas&lt;br&gt;(avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt statsbidragssystem ger nya möjligheter att fastställa det&lt;br&gt;samhällsekonomiska utrymmet för kommunerna. Om de statliga bidragen&lt;br&gt;inte utgör ersättning för en viss prestation bortfaller också ett skäl för att&lt;br&gt;räkna upp bidragen med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom något&lt;br&gt;visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringen gäller således inte längre enskilda verksamhetsområden,&lt;br&gt;utan skattefinansieringen i stort. Statsbidragens storlek blir då beroende&lt;br&gt;av prioriteringen av den skattefinansierade verksamhet som kommunerna&lt;br&gt;ansvarar för i förhållande till andra samhällssektorer. Staten har ansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att detta sker i överensstämmelse med en balanserad samhälls-&lt;br&gt;ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redovisat de restriktioner som måste läggas på den&lt;br&gt;kommunala utdebiteringen och det finansiella sparandet. Det innebär att&lt;br&gt;det är via statsbidragen som statsmakterna kan påverka utvecklingen av&lt;br&gt;den skattefinansierade kommunala verksamheten. Med en oförändrad&lt;br&gt;genomsnittlig kommunal skattesats medför kravet på ett sänkt kommunalt&lt;br&gt;skattetryck att statsbidragen uttryckta i oförändrat penningvärde måste&lt;br&gt;utvecklas långsammare än de samlade inkomsterna i ekonomin. En&lt;br&gt;ytterligare restriktion, som jag senare skall redovisa, är de betydande&lt;br&gt;finansiella obalanser som uppstår på den statliga sidan de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Avgiftsfinansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Kommunerna bör beakta möjligheterna till avgifts-&lt;br&gt;finansiering av sin verksamhet. Det gäller i synnerhet för verksam-&lt;br&gt;heter som medborgarna inte är skyldiga att utnyttja. Däremot bör&lt;br&gt;avgift kunna tas ut för eventuell påbyggd service även inom den&lt;br&gt;obligatoriska verksamheten. Vidare bör det finnas en faktisk eller&lt;br&gt;potentiell konkurrens mellan olika producenter som alla bör ges&lt;br&gt;samma subventionsgrad. Vid utformningen av hur avgifter tas ut&lt;br&gt;måste även göras en bedömning av de fördelningsmässiga effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer i stort sett med min.&lt;br&gt;Kommittén tar dock inte ställning till vilka områden som kan avgifts-&lt;br&gt;finansieras eller till olika principer för avgiftssättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att såvitt gäller&lt;br&gt;den basservice, som kommunerna bör lämna, vill kammarrätten mana till&lt;br&gt;varsamhet med avgiftsfinansiering. Höjda avgifter kan drabba resurssvaga&lt;br&gt;kommunmedlemmar hårt och medföra höjda kostnader för socialhjälp.&lt;br&gt;Bl.a. socialstyrelsen och några landsting anser att ett högkostnadsskydd&lt;br&gt;bör byggas in i ett utökat avgiftssystem. Landstingen anför att avgifter&lt;br&gt;som inkomstkälla har på landstingssidan hittills spelat en underordnad&lt;br&gt;roll. Såväl Svenska kommunförbundet som Landstingsförbundet&lt;br&gt;instämmer i att avgiftsfinansiering kan vara ett sätt att effektivisera&lt;br&gt;resursanvändningen genom en bättre styrning av konsumtionen. Däremot&lt;br&gt;menar förbunden att avgifter inte kan ge några större finansiella tillskott&lt;br&gt;utan att innebära stora negativa fördelningsmässiga konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: En begränsning av den kommunala&lt;br&gt;verksamhetens bidrag till skattetrycket aktualiserar avgifternas roll som&lt;br&gt;finansieringskälla för den kommunala verksamheten. Ett sätt att begränsa&lt;br&gt;de finansiella obalanserna kan vara ökad avgiftsfinansiering. Det kan&lt;br&gt;innebära möjligheter att förbättra kommunernas finanser genom att&lt;br&gt;generera ökade intäkter och genom att dämpa eller styra efterfrågan på&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfinansiering används i dag i varierande omfattning som en&lt;br&gt;finansieringskälla. Olika principer och verksamheter är föremål for&lt;br&gt;utredning. Avgiftsutredningen (SOU 1991:110) har nyligen lagt sitt&lt;br&gt;slutbetänkande och beredning pågår inom regeringskansliet. Utrednings-&lt;br&gt;arbete bedrivs dessutom om bl.a. avgifternas roll inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården samt äldreomsoigen. Om avgifter skall få en ökad roll som&lt;br&gt;finansieringskälla måste dock avgifter som egentligen är skatter undvikas.&lt;br&gt;Det bör också finnas faktisk eller potentiell konkurrens mellan olika&lt;br&gt;producenter och subventionsgraden bör vara densamma. Det är emellertid&lt;br&gt;inte möjligt att utveckla generella principer för avgiftssättning. Olika&lt;br&gt;principer kan tillämpas på olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte går att utveckla generella principer för avgiftssättning&lt;br&gt;är det min bedömning att avgifter fyller en viktig funktion som effekti-&lt;br&gt;vitetshöjande styrinstrument. Avgifter ger en mer korrekt signal om den&lt;br&gt;faktiska resursuppoffringen och ger därför information om hur högt&lt;br&gt;konsumenterna värderar olika tjänster. De kan därmed vara en hjälp för&lt;br&gt;t.ex. kommunerna att prioritera mellan olika verksamheter. Avgifter kan&lt;br&gt;också utnyttjas aktivt för att styra efterfrågan mellan olika lösningar för&lt;br&gt;att tillgodose samma behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Okade avgifter får dock inte innebära att vissa individer av ekonomiska&lt;br&gt;skäl i praktiken utestängs från kommunal service eller annan service som&lt;br&gt;i huvudsak finansieras med offentliga medel. Kommittén pekar emellertid&lt;br&gt;här på möjligheten att bygga in olika former av högkostnadsskydd i&lt;br&gt;avgiftssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.3 Kapitalförvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En aktiv kapitalförvaltning är ett viktigt sätt att&lt;br&gt;effektivisera kommunal verksamhet. Enligt kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall kommuner och landsting ha en god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning och förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god&lt;br&gt;avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Enligt min&lt;br&gt;mening bör detta normalt innebära att försälj ningsvederlag eller&lt;br&gt;försäkringsersättning för en anläggningstillgång används för&lt;br&gt;investeringar i andra anläggningstillgångar eller för att amortera&lt;br&gt;långfristiga skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i princip inget att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Kommuner och landsting har stora&lt;br&gt;kapitaltillgångar. Kommunsektorns anläggningstillgångar beräknas av&lt;br&gt;statistiska centralbyrån år 1990 ha uppgått till ett värde av 277 miljarder&lt;br&gt;kronor. Frånsett de senaste åren har kommunsektorn haft en finansiell&lt;br&gt;balans, dvs. investeringarna har finansierats med löpande intäkter. Det&lt;br&gt;egna kapitalet motsvarar drygt 60% av de totala tillgångarna. På senare&lt;br&gt;tid har försäljning av tillgångar blivit en betydande inkomstkälla. Under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 gav nettoförsäljningen av mark och fåstigheter kommunerna&lt;br&gt;inkomster på ca 8,9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kravet på en god avkastning på det egna kapitalet skapas&lt;br&gt;förutsättningar för en effektiv kapitalförvaltning. Det kan bl.a. innebära&lt;br&gt;att lokalytan utnyttjas effektivare. Det kan även innebära försäljning av&lt;br&gt;fastigheter och andra tillgångar. Löpande utgifter bör emellertid&lt;br&gt;finansieras med löpande inkomster. Inkomster från försäljning bör&lt;br&gt;användas för att finansiera investeringar eller amortera av skulder. Vikten&lt;br&gt;av att inte finansiera löpande utgifter med inkomster från försäljning&lt;br&gt;förstärks av att kommunerna har stora pensionsåtaganden för sina&lt;br&gt;anställda som i framtiden kommer att öka belastningen på kommunernas&lt;br&gt;utgifter. Pensionsåtagandena beräknas enligt kommittén motsvara 18% av&lt;br&gt;kommunernas totala tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.4 Kommunernas skatteuttag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande finansieringskällan för den kommunala verksamheten&lt;br&gt;är beskattningen. I den delen innebär kommitténs förslag att man bör&lt;br&gt;sträva efter frivilliga överenskommelser om skattesatsen. Staten har dock&lt;br&gt;ett övergripande ansvar för den nationella ekonomin där den kommunala&lt;br&gt;sektorn ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förhoppning är att det nya utjämningssystemet på sikt skall&lt;br&gt;medverka till en minskad spännvidd mellan kommuner med likartad&lt;br&gt;ambitionsnivå men med stora skillnader i utdebitering. Det innebär att&lt;br&gt;kommuner med hög skatt bör sänka sin utdebitering. Jag återkommer till&lt;br&gt;frågan om skattestopp för år 1993 i samband med att jag tar upp&lt;br&gt;kommunalekonomiska frågor på finansdepartementets område. Jag tar då&lt;br&gt;också upp frågan om hanteringen av kommuner och landsting som kan&lt;br&gt;hamna i en akut ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Modell för anpassning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.4.1 Överläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De kommunalekonomiska besluten bör föregås av&lt;br&gt;överläggningar mellan företrädare för regeringen och för kommuner&lt;br&gt;och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i stort sett med min bedömning.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran. Några remissinstanser bl.a. Göteborgs&lt;br&gt;kommun anför dock att detta förslag måste utredas på grund av att det&lt;br&gt;finns flera oklarheter om t.ex vilken konstitutionell status överläggning-&lt;br&gt;arna skall ha och hur skall kommunföreträdarna utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den kommunala sektom ansvarar för&lt;br&gt;verksamheter som omfattar ca 25 % av BNP, ca 40 % av de totala&lt;br&gt;offentliga utgifterna och ca 70 % av den offentliga konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorns utgifter för utbildning utgör så mycket som ca 80 % av de Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;offentliga utgifterna för utbildning. När det gäller hälso- och sjukvård&lt;br&gt;utgör sektorns andel 99 %, exkl. transfereringar. Sektorns bruttoutgifter&lt;br&gt;finansieras till ca 55 % med kommunalskatt medan statsbidragen svarar&lt;br&gt;för ca 20 %. Eftersom skattefinansieringen av den verksamhet som i dag&lt;br&gt;bedrivs av kommunerna på sikt bör minska är det angeläget att riksdags-&lt;br&gt;beslut som innebär nya åtaganden för kommuner och landsting också&lt;br&gt;finansieras med andra medel än höjda skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser i likhet med kommittén att det är angeläget att kommuner&lt;br&gt;och landsting i god tid får klart för sig vilka förutsättningar som gäller&lt;br&gt;för de närmaste åren. Förslag till reformer, regeländringar etc. som&lt;br&gt;riksdagen har att ta ställning till måste grundas på väl underbyggda&lt;br&gt;ekonomiska konsekvensanalyser. Eftersom kommuner och landsting i så&lt;br&gt;hög grad berörs av besluten bör deras företrädare beredas större&lt;br&gt;möjligheter att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förslag som&lt;br&gt;regeringen har för avsikt att presentera för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna bör ske i två olika sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Inför regeringens förslag till riksdagen om hur den kommunala&lt;br&gt;verksamheten i stort skall anpassas till det samhällsekonomiska&lt;br&gt;utrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Inför regeringens förslag till nya reformer, besparingar, ompriorite-&lt;br&gt;ringar eller andra konkretiserade förändringar inom sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna överensstämmer i stort med hur det i praktiken har fungerat&lt;br&gt;under senare år även om överläggningarna inte har varit formaliserade.&lt;br&gt;Avsikten med överläggningarna är att regering och riksdag skall få ett så&lt;br&gt;bra beslutsunderlag som möjligt. Det bör således inte ställas något krav&lt;br&gt;på att parterna skall komma överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningarna bör enbart omfatta de områden där kommuner och&lt;br&gt;landsting har ett särskilt ansvar, dvs. inte frågor där de kan likställas med&lt;br&gt;t.ex. övriga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening inte nödvändigt att i regeringens kommande&lt;br&gt;propositioner dokumentera de synpunkter kommmunföreträdama har&lt;br&gt;framfört i överläggningarna. I de fåll överläggningarna resulterar i en&lt;br&gt;överenskommelse är det emellertid naturligt att överenskommelsen&lt;br&gt;dokumenteras i någon form. Jag är klar över att dessa överläggningar&lt;br&gt;inte kan resultera i överenskommelser som är bindande i någon avtals-&lt;br&gt;rättslig mening. De berörda bör emellertid verka för att överens-&lt;br&gt;kommelserna efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser bl.a. Göteborgs kommun har haft synpunkter på&lt;br&gt;hur kommunernas företrädare skall utses. Av praktiska skäl kan&lt;br&gt;företrädare för regeringen inte överlägga med vaije enskild kommun. Det&lt;br&gt;får ankomma på kommunerna och landstingen själva att utse sina&lt;br&gt;företrädare vid överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.2 Finansieringsprincipen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Kommuner och landsting bör inte åläggas nya&lt;br&gt;uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med&lt;br&gt;annat än höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att&lt;br&gt;den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare bör statsmakt-&lt;br&gt;erna på motsvarande sätt minska de statliga bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i stort sett med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Inom ramen för det samhällsekonomiska&lt;br&gt;utrymmet som fastställs för den kommunala sektom finns det stora&lt;br&gt;möjligheter för kommuner och landsting att besluta om förändringar och&lt;br&gt;omprioriteringar i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om däremot statsmakterna vill ge kommuner och landsting nya&lt;br&gt;uppgifter, avveckla uppgifter eller ändra ambitionsnivåer eller regler för&lt;br&gt;befintliga åtaganden bör finansieringsprincipen tillämpas. Det innebär att&lt;br&gt;statsmakterna bör anvisa hur kostnadskrävande förändringar skall&lt;br&gt;finansieras. Det kan ske genom minskade krav inom obligatoriska eller&lt;br&gt;reglerade områden eller genom ökade statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsprincipen innebär också att statsbidragen bör minska om&lt;br&gt;kommunerna i framtiden fråntas skyldigheter eller om de till följd av&lt;br&gt;regeländringar får möjlighet att bedriva en effektivare verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den verksamhet som bedrivs inom den kommunala&lt;br&gt;sektorn regleras i dag genom författningar och föreskrifter som ger&lt;br&gt;kommunerna stor frihet att själva utforma sin verksamhet. Genom att&lt;br&gt;införa ett nytt statsbidragssystem och stimulera konkurrens inom den&lt;br&gt;kommunala sektorn etc. avregleras nu verksamheten ytterligare. I fram-&lt;br&gt;tiden blir det därför kommunerna och landstingen som kommer att&lt;br&gt;prioritera de verksamheter som är mest angelägna, med ledning av de&lt;br&gt;bestämmelser samt mål och riktlinjer som riksdag och regering utfärdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsprincipen lagfästs ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Finansieringsprincipen behöver inte lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Finansieringsprincipen skall lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller lämnat det utan erinran. Flera kommuner påpekar att det&lt;br&gt;är viktigt att principen lagfästs. Några remissinstanser bl.a. kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm och statskontoret avstyrker att principen lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Kommittén har pekat på uttalanden från&lt;br&gt;riksdagen och regeringen om att kommuner och landsting inte skall&lt;br&gt;åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera&lt;br&gt;dessa med andra medel än höjda skatter. Utvidgade åligganden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför utgiftsökningar för kommunsektorn bör, menar kommittén, Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;finansieras genom att staten antingen ökar statsbidragen eller genom att&lt;br&gt;staten fattar beslut som möjliggör besparingar. Enligt kommitténs&lt;br&gt;bedömning är denna finansieringsprincip av central betydelse för att&lt;br&gt;åstadkomma stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar för&lt;br&gt;kommunsektorn. Med tanke på vikten av att finansieringsprincipen&lt;br&gt;tillämpas på ett konsekvent sätt finner kommittén att principen skall&lt;br&gt;lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del ansluter jag mig i allt väsentligt till kommitténs uppfattning&lt;br&gt;om finansieringsprincipen. Jag anser emellertid att det saknas skäl att i&lt;br&gt;lag uttryckligen lägga läst denna princip. Kommittén pekar också på det&lt;br&gt;ovanliga i en sådan lagstiftning, bl.a. att endast lagstiftaren själv skulle&lt;br&gt;vara adressat. Som kammarrätten i Stockholm också framhållit är ämnet&lt;br&gt;inte heller lämpat för lagstiftning. Enligt min mening är det i stället fråga&lt;br&gt;om att inom ramen för regeringsformen på ett ansvarsfullt sätt förvalta&lt;br&gt;den fördelning av ansvar för uppgifterna som gäller mellan stat och&lt;br&gt;kommun. Jag har tidigare i avsnittet om förhållandet medborgare - stat -&lt;br&gt;kommun angett vad jag anser vara statens främsta ansvarsområden och&lt;br&gt;jag har där hänvisat till regeringsformens föreskrifter i denna fråga.&lt;br&gt;Regeringsformens regler om den kommunala självstyrelsen innebär att&lt;br&gt;det åvilar riksdag och regering ett mycket stort ansvar för att de&lt;br&gt;ekonomiska ramarna för den kommunala verksamheten fastställs och&lt;br&gt;utformas med urskillning och varsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser jag att finansieringsprincipen endast bör&lt;br&gt;tillämpas för bindande statliga beslut. Ny prövning eller omprövning bör&lt;br&gt;inte göras efter det att beslutet har trätt i kraft. Det innebär att principen&lt;br&gt;den inte bör tillämpas retroaktivt. Om en uppenbar felbedömning&lt;br&gt;uppmärksammas eller prejudicerande beslut ändrar förutsättningarna för&lt;br&gt;den ekonomiska regleringen kan det dock vara rimligt att ta upp frågan&lt;br&gt;till förnyad prövning i samband med överläggningarna om det samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utrymmet för den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsprincipen måste tillämpas så att ett effektivt resursut-&lt;br&gt;nyttjande stimuleras. Det innebär att det många gånger kan vara rimligare&lt;br&gt;att beräkna effekterna utifrån en marginalkostnad i stället för en&lt;br&gt;genomsnittskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När finansieringsprincipen tillämpas skall det generella statsbidraget&lt;br&gt;ökas eller minskas på samma sätt som när bidraget anpassas till de&lt;br&gt;samhällsekonomiska förutsättningarna. Fördelning av ökade/minskade&lt;br&gt;statsbidrag per kommun respektive landsting sker därigenom enligt de&lt;br&gt;fördelningskriterier som kommer till uttryck i det nya regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fäll regel- eller verksamhetsförändringarna berör verksamheter&lt;br&gt;som är att betrakta som t.ex. tjänsteköp (exempelvis läkarutbildning) kan&lt;br&gt;det vara mer naturligt att reglera det specialdestinerade bidrag som finns&lt;br&gt;kvar för detta specifika ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Den kommunala ekonomin åren 1993-1997&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Jag har tidigare idag redogjort för min bedömning&lt;br&gt;av den offentliga sektorns finansiella utveckling under förutsättning&lt;br&gt;att inga åtgärder vidtas. Det framgick därvid att den offentliga&lt;br&gt;sektorns inkomster kommer att utvecklas betydligt svagare än den&lt;br&gt;utgiftsökning som följer med automatik. Trots en förhållandevis god&lt;br&gt;tillväxt under åren 1993-1997 beräknas den konsoliderade offentliga&lt;br&gt;sektorn uppvisa ett finansiellt underskott på 92 miljarder kr.&lt;br&gt;budgetåret 1996/97. Detta underskott belastar i första hand den&lt;br&gt;statliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min slutsats av dessa beräkningar är att det kommer att krävas en&lt;br&gt;mycket stram prövning av både statens och den kommunala sektorns&lt;br&gt;utgifter. Enligt min bedömning måste en prövning inkludera statens&lt;br&gt;nettobidrag till kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Kommittén baserade sina slutsatser på den&lt;br&gt;prognos som gjordes i samband med regeringens proposition om&lt;br&gt;inriktningen av den ekonomiska politiken (prop. 1991/92:38) som lades&lt;br&gt;fram i oktober 1991. Enligt den bedömning som görs i den reviderade&lt;br&gt;nationalbudgeten kommer den makroekonomiska utvecklingen att i flera&lt;br&gt;avseenden bli sämre än vad som förutsågs i oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag baserar min bedömning på finans-&lt;br&gt;departementets långsiktiga konsekvenskalkyl (LK) för perioden 1992-&lt;br&gt;97 och på 1992 års långtidsutredning. LK:n visar de finansiella konse-&lt;br&gt;kvenserna för den offentliga sektorn av existerande regelsystem och&lt;br&gt;redan fattade beslut, inklusive de som läggs i denna proposition, givet en&lt;br&gt;prognos över den samhällsekonomiska utvecklingen. Arets LK bygger&lt;br&gt;på antagandet om en gradvis återhämtning av den inhemska konjunkturen&lt;br&gt;från och med år 1993. Bedömningen överensstämmer med den som görs&lt;br&gt;i den reviderade nationalbudgeten för perioden 1992-93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.3 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1992/93 - 1996/97&lt;br&gt;miljarder kr, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-134,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-139,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-122,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-118,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-110,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunala sektorn&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-84,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-106,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-92,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avser kommuner, landsting, kyrkokommuner och kommunalförbund. Kyrko-&lt;br&gt;kommuner och kommunalförbund beräknas uppvisa ett positivt finansiellt sparande&lt;br&gt;på 1-2 miljarder per år under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots förhållandevis goda samhällsekonomiska förutsättningarna fr.o.m.&lt;br&gt;år 1993 uppstår betydande underskott i den offentliga sektorn under hela&lt;br&gt;LK-perioden. Budgetåret 1996/97 uppgår underskottet i den samlade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentliga sektom till 92 miljarder kr. Tabell 4.3 visar det finansiella Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;sparandets utvecklingen i den offentliga sektorns olika delar under&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kommunala sektorns del baseras kalkylen på antagandet om&lt;br&gt;oförändrad konsumtionsvolym under LK-perioden, utom vad gäller år&lt;br&gt;1993 då en minskning på 0,8% förutses. Även den kommunala sektoms&lt;br&gt;transfereringar till hushåll och företag antas förbli realt oförändrade&lt;br&gt;under perioden, utom vad gäller bostadsbidrag och KBT. I beräk-&lt;br&gt;ningarna har antagits att ansvaret för dessa bidrag kommer att överföras&lt;br&gt;från kommunerna till staten fr.o.m. år 1993. Överföringen har dock inte&lt;br&gt;antagits påverka kommunernas finansiella sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagandet om oförändrad konsumtionsvolym skiljer sig från de s.k.&lt;br&gt;baskalkyler som kommunförbunden gjort till årets långtidsutredning.&lt;br&gt;Enligt långtidsutredningen bedömer förbunden att det behövs en&lt;br&gt;genomsnittlig ökning av konsumtionsvolymen med nästan 2% per år&lt;br&gt;under 1992-97 för att möta den ökning i efterfrågan på kommunal&lt;br&gt;verksamhet som följer när gjorda åtaganden infrias och befolkningens&lt;br&gt;storlek och ålderssammansättning förändras. Det bör dock betonas att&lt;br&gt;baskalkylema inte beaktar möjligheten att möta en ökande efterfrågan på&lt;br&gt;kommunal service med effektivisering av verksamheten, utom vad gäller&lt;br&gt;den kommunala skolan där kommunförbundet räknat med en viss&lt;br&gt;produktivitetsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagandet om oförändrad konsumtionsvolym kan alltså sägas innebära&lt;br&gt;ett krav på effektivisering i den kommunala sektom motsvarande knappt&lt;br&gt;2 % av konsumtionen per år i förhållande till förbundens baskalkyler. Det&lt;br&gt;bedöms att en ökning av den kommunala konsumtionsvolymen på drygt&lt;br&gt;0,5% kan motiveras med rent demografiska förändringar. Resterande del&lt;br&gt;av den volymökning som förbunden förutser förklaras i huvudsak av&lt;br&gt;höjda ambitionsnivåer och medicinsk-teknisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I LK-beräkningama har hänsyn tagits till effekterna av det nya stats-&lt;br&gt;bidragssystem som föreslås införas fr.o.m 1 januari 1993. Det statliga&lt;br&gt;utjämningbidraget till kommunerna har beräkningsmässigt antagits ligga&lt;br&gt;på nominellt oförändrad nivå under hela LK-perioden. Detsamma gäller&lt;br&gt;skatteutjämningsbidraget till landstingen. Dessa belopp innefattar en&lt;br&gt;indragning från den kommunala sektom till staten på 7,5 miljarder&lt;br&gt;fr.o.m. 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna av den kommunala sektorns skatteinkomster har&lt;br&gt;antagits att den genomsnittliga kommunala skattesatsen ligger oförändrad&lt;br&gt;på 31,04 procent under hela LK-perioden. Hänsyn har tagits till&lt;br&gt;effekterna av det nya system för utbetalning av kommunernas och&lt;br&gt;landstingens skatteinkomster som enligt min bedömning bör införas&lt;br&gt;fr.o.m. 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha uppvisat ett underskott på mellan 5-8 miljarder kronor per&lt;br&gt;år mellan år 1985 och år 1990 förbättrades den kommunala sektorns&lt;br&gt;finansiella sparande kraftigt under år 1991. Med ovanstående antaganden&lt;br&gt;förstärks denna positiva effekt under år 1992 då ett finansiellt överskott&lt;br&gt;på drygt 16 miljarder uppstår. De positiva resultaten är emellertid&lt;br&gt;tillfälliga och förklaras till största delen av den nedväxling av pris- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneökningstakten som ägde rum under år 1991 i kombination med det Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;nuvarande systemet for utbetalning av den kommunala sektorns skatte-&lt;br&gt;inkomster. Den underliggande finansiella utvecklingen är bekymmersam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1993 försämras det finansiella sparandet något, men är fort-&lt;br&gt;farande positivt. Under resten av kalkylperioden uppvisar kommunsektorn&lt;br&gt;ett negativt finansiellt sparande kring 10 miljarder kronor per år.&lt;br&gt;Eftersom kyrkokommunerna uppvisar ett positivt sparande i storleks-&lt;br&gt;ordningen 2 miljarder per år under samma period är alltså siffrorna för&lt;br&gt;kommuner och landsting i motsvarande grad sämre. Det är framförallt år&lt;br&gt;1994 som det sker en kraftig försämring. Till stor del förklaras försäm-&lt;br&gt;ringen av skatteinkomsternas utveckling. I tabell 4.4 redovisas den kom-&lt;br&gt;munala sektorns finansiella sparande 1991-97 enligt LK:n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.4 Den kommunala sektorns finansiella sparande 1991-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av kommunalskatter och statsbidrag till kommunsektorn räknat&lt;br&gt;som andel av BNP sjunker från en topp på 23,6% 1992 till 20% år 1997.&lt;br&gt;Detta innebär att den ökning som noterades under 90-talets första år nu&lt;br&gt;bryts. Nedgången är i huvudsak en åteigång till de förhållanden som&lt;br&gt;rådde under slutet av 80-talet. Den förklaras till mer än hälften av de&lt;br&gt;effekter som den nuvarande eftersläpningen i utbetalningen av kommunal-&lt;br&gt;skatten far när löne- och prisökningstakten minskar. År 1991 och 1992&lt;br&gt;ökar skatteinkomsterna mycket kraftigt jämfört med föregående år till&lt;br&gt;följd av eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskatten. Mellan åren&lt;br&gt;1993 och 1994 minskar däremot skatteinkomsterna nominellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av statsbidragen svarar för resterande del av minskningen&lt;br&gt;i kvoten mellan kommunalskatter plus statsbidrag och BNP. Trans-&lt;br&gt;fereringarna från staten och socialförsäkringssektorn minskar realt med&lt;br&gt;nästan 30% under LK-perioden. Detta innebär en fortsättning av den&lt;br&gt;minskning av statsbidragens andel i den kommunala sektorns inkomster&lt;br&gt;som inleddes under 1980-talet. År 1997 utgör transfereringarna från&lt;br&gt;staten och socialförsäkringssektorn 14% av den kommunala sektorns&lt;br&gt;totala inkomster jämfört med 18% 1992 och 30% i böijan av 80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.5 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter 1991-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kom.skatt -1- statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter - Övr. ink.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylerna visar också att de kommunala utgifternas andel av BNP Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;sjunker från en topp på 26,4% år 1992 till 24,2% år 1997. Samtidigt&lt;br&gt;minskar den kommunala konsumtionens andel av BNP från 19,6% år&lt;br&gt;1992 till 18,3% år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en konjunkturvändning år 1993 kvarstår ett betydande finansiellt&lt;br&gt;sparandeunderskott i den offentliga sektorn under hela LK-perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten från LK:n tyder på att de totala offentliga utgifterna måste&lt;br&gt;utsättas för en mycket stram prövning under perioden. Denna prövning&lt;br&gt;måste innefatta statens nettobidrag till den kommunala sektom, vilket inte&lt;br&gt;kan förväntas öka under perioden. En anpassning av statsbidragen till den&lt;br&gt;kommunala sektom innebär emellertid endast en förskjutning av&lt;br&gt;underskottet mellan staten och kommunsektorn, om inte de kommunala&lt;br&gt;utgifterna samtidigt begränsas. För att eliminera de underskott som&lt;br&gt;uppstår i LK-beräkningama krävs en minskning av de kommunala&lt;br&gt;utgifterna. Det kommer att ställas stora krav på förändring av verksam-&lt;br&gt;heten i kommuner och landsting så att de utgifter som finansieras med&lt;br&gt;skatter och statsbidrag minskas. Förändringskraven kan delas upp i tre&lt;br&gt;delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första krävs åtgärder för att komma tillrätta med de under-&lt;br&gt;liggande underskotten i kommunsektorn. Dessa underskott beräknas enligt&lt;br&gt;LK:n uppgå till i storleksordningen 10 miljarder kr per år 1994-97. Detta&lt;br&gt;motsvarar ca 2,5 % av de beräknade totala utgifterna 1993 eller ca 3 %&lt;br&gt;av de utgifter som finansieras med skatt eller statsbidrag. Enligt Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet och Landstingsförbundet är dessa underliggande&lt;br&gt;underskott väsentligt större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra krävs åtgärder för att möta den ökning i efterfrågan på&lt;br&gt;kommunal service som följer av att befolkningens storlek och ålders-&lt;br&gt;sammansättning förändras under perioden. Befolkningsförändringar&lt;br&gt;bedöms kräva en ökning av den kommunala konsumtionsvolymen på i&lt;br&gt;genomsnitt ca 0,5 % per år. Det motsvarar utgifter på drygt 1,5&lt;br&gt;miljarder kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje krävs åtgärder för att ta tillvara den medicinsk-tekniska&lt;br&gt;utvecklingen och för att fullfölja de åtaganden om verksamhetsökningar&lt;br&gt;som har gjorts. Enligt förbundens bedömning kräver den medicinsk-&lt;br&gt;tekniska utvecklingen och fullföljandet av gjorda åtaganden en årlig&lt;br&gt;ökning av konsumtionsvolymen på knappt 1,5 %, utöver vad som krävs&lt;br&gt;för befolkningsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån kommuner och landsting vill genomföra nya reformer krävs&lt;br&gt;ytterligare minskningar i utgifterna för den nuvarande verksamheten för&lt;br&gt;att finansiera dessa reformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En känslighetsanalys visar bl.a. att 1 procents minskning av den&lt;br&gt;kommunala sektorns skattefinansierade utgifter betyder ca 3,2 miljarder&lt;br&gt;kronor med utgångspunkt i 1991 års siffror. Det motsvarar för kom-&lt;br&gt;munerna exempelvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;En&amp;nbsp;minskning av&amp;nbsp;konsumtionsutgifterna med&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,2&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En&amp;nbsp;minskning av&amp;nbsp;lönekostnaderna med&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,5&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;En&amp;nbsp;minskning av&amp;nbsp;transfereringarna till hushållen&amp;nbsp;med&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskning av investeringarna med&lt;br&gt;En ökning av avgiftsinkomsterna med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 % Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 %&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Riktlinjer för de närmaste åren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statsbidragen till kommuner och landsting minskas&lt;br&gt;med sammanlagt 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén: Kommittén har inte preciserat det samhällsekonomiska&lt;br&gt;utrymmet för kommunerna år 1993 och därmed inte heller angivit hur&lt;br&gt;stora bidragen till kommuner och landsting bör vara år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att det är olyckligt att&lt;br&gt;kommunalekonomiska kommitténs förslag kopplas ihop med förslag till&lt;br&gt;besparingar i kommunsektorn. De påpekar att de positiva effekterna av&lt;br&gt;ett nytt statsbidragssystem kommer att förtas när en indragning av pengar&lt;br&gt;samtidigt sker från kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Av min tidigare redovisning framgår att den&lt;br&gt;svenska ekonomin nu genomgår en omställningsperiod vilken är&lt;br&gt;nödvändig för att skapa förutsättningar för en långsiktigt uthållig tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade nationalbudgeten visar för bugdetår 1992/93 ett&lt;br&gt;underskott i den konsoliderade offentliga sektorn på ca 84 miljarder&lt;br&gt;kronor medan den kommunala sektorn år 1993 visar ett överskott på ca&lt;br&gt;14 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn har, sett som en enhet, således goda ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden under innevarande år och år 1993. Förhållandena kan&lt;br&gt;dock variera kraftigt mellan enskilda kommuner och landsting. År 1994&lt;br&gt;försämras emellertid situationen kraftigt. Med de beräkningsförut-&lt;br&gt;sättningar som ligger till grund för bl.a. den långsiktiga konsekvens-&lt;br&gt;kalkylen försämras det finansiella sparandet med över 20 miljarder kr.&lt;br&gt;mellan åren 1993 och 1994. Hela försämringen kan i princip förklaras&lt;br&gt;med att slutavräkningen för kommunalskattemedel då halveras. Dagens&lt;br&gt;system för att betala ut kommunalskatt innebär stora olägenheter i en&lt;br&gt;ekonomi som går över från hög årlig löne- och prisutveckling till en låg&lt;br&gt;inflation. Jag ser därför en omläggning av systemet för att betala ut&lt;br&gt;kommunalskattemedel som en viktig förutsättning för att ge kommuner&lt;br&gt;och landsting goda planeringsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har prövat de krav som har framförts från respektive förbund vad&lt;br&gt;gäller bl.a. justering av avräkningsskatten, regleringen av skolstats-&lt;br&gt;bidragen, den s.k. Adel- reformen inom äldreområdet och kompensa-&lt;br&gt;tionen för förändringarna inom sjukförsäkringen. Avräkningsskattens nivå&lt;br&gt;har minskats på grund av tidigare beslut om ändrade regler för bl.a.&lt;br&gt;beskattning av pensionärer. Denna inkomstminskning för staten behöver&lt;br&gt;kommuner och landsting inte finansiera genom minskade stats-bidrag.&lt;br&gt;Det finns inget samhällsekonomiskt utrymme för att i någon del tillmötes-&lt;br&gt;gå kraven på ytterligare resurser till den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragen bör av samhällsekonomiska skäl till och med minskas&lt;br&gt;med sammanlagt 7,5 miljarder kronor år 1993, jämfört med vad dagens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelsystem skulle ge för utfall. Indragningen bör fördelas med 70 % på Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;kommunerna och 30 % på landstingen (inklusive de landstingsfria&lt;br&gt;kommunerna). Detta har beaktats i de statsbidrag som jag uppfört under&lt;br&gt;finansdepartementets huvudtitel (bilaga 11:4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget anser jag att det inte&lt;br&gt;finns utrymme för att utlova någon uppräkning av statsbidragen fr.o.m.&lt;br&gt;år 1994. Jag avser att i höst återkomma med en bedömning på bl.a.&lt;br&gt;denna punkt, i samband med att jag redovisar mitt förslag till inriktning&lt;br&gt;av den ekonomiska politiken på medellång sikt. Kommuner och landsting&lt;br&gt;kan dock utgå från att det nya statsbidraget kommer att utvecklas mycket&lt;br&gt;restriktivt under åren 1993-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare åtgärd kommer jag senare (bilaga 11:4) att föreslå&lt;br&gt;att skattestoppet förlängs till att omfatta även år 1993. Det bör leda till&lt;br&gt;att kommuner och landsting anstränger sig ytterligare för att åstadkomma&lt;br&gt;den nödvändiga omställningen inom den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min sammanfattande bedömning är att det för år 1993 finns ett&lt;br&gt;finansiellt utrymme för kommunerna att bibehålla en oförändrad real nivå&lt;br&gt;på de totala utgifterna jämfört med år 1992. För landstingen finns det till&lt;br&gt;och med utrymme för en viss ökning av utgifterna. Med hänsyn till de&lt;br&gt;väntade finansiella underskotten från år 1994 bör emellertid kommun-&lt;br&gt;sektorn redan år 1993 utnyttja alla tillfällen till effektiviseringar i syfte&lt;br&gt;att kunna erbjuda en oförändrad eller bättre verksamhet till en lägre&lt;br&gt;kostnad. De nya statsbidragsreglema, avregleringen, omfåttande&lt;br&gt;utnyttjande av anbudskonkurrens m.m. erbjuder möjligheter till ökad&lt;br&gt;produktivitet. Med hänsyn till svårigheten att genomföra strukturella&lt;br&gt;förändringar som resulterar i omedelbara utgiftsminskningar kan också&lt;br&gt;övergångsvis vissa tillgångar säljas för att finansiera investeringar. Jag&lt;br&gt;räknar med att det på några års sikt blir både nödvändigt och möjligt&lt;br&gt;med betydande produktivitetsförbättringar för att minska de skatte-&lt;br&gt;finansierade utgifterna. I några fall finns möjligheter för kommuner och&lt;br&gt;landsting att i stället för att avveckla verksamheter delvis ersätta skatte-&lt;br&gt;finansieringen med avgiftsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det perspektivet ser jag sparkravet på den kommunala sektorn som&lt;br&gt;helhet som rimligt. Min bedömning grundas på de tidigare redovisade&lt;br&gt;behoven av att öka verksamhetsvolymen med hänsyn till befolknings-&lt;br&gt;förändringar. Om kommuner och landsting har för avsikt att öka&lt;br&gt;ambitionsnivån på vissa områden jämfört med i dag krävs ompriori-&lt;br&gt;teringar och/eller ytterligare produktivitetsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kommunernas och landstingens skatteinkomster &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Beräkning av kommunalskatt i dag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas och landstingens skatteinkomster är beroende av två&lt;br&gt;faktorer, dels den kommunala skattesatsen, dels det kommunala&lt;br&gt;skatteunderlaget. Utgångspunkten är att det är kommunen och landstinget&lt;br&gt;som själv bestämmer skattesatsen. För åren 1991 och 1992 har emellertid&lt;br&gt;kommunerna inte haft möjlighet att höja skattesatsen på grund av lagen&lt;br&gt;(1990:608) om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är statsmakterna som avgör vilken typ av inkomster som skall ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i det kommunala skatteunderlaget. Fr.o.m. inkomst- och beskattningsåret&lt;br&gt;1991 (dvs. kommunernas och landstingens budgetår 1993) beräknas&lt;br&gt;kommunalskatt enbart på inkomst av tjänst och näringsverksamhet.&lt;br&gt;Dessförinnan låg också inkomst av kapital och fastigheter och, ännu&lt;br&gt;tidigare, inkomster från juridiska personer till grund för den kommunala&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas ändringar i skattereglerna och i regler avseende bl.a.&lt;br&gt;pensionssystemet och sjukförsäkringen påverkar kommunernas skatte-&lt;br&gt;inkomster lika väl som förändringar i arbetskraften eller i den kommu-&lt;br&gt;nala skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas och landstingens skatteinkomster baserar sig i dag&lt;br&gt;huvudsakligen på de inkomster som invånarna i kommunen har intjänat&lt;br&gt;och beskattats för två år tidigare. När den slutliga taxeringen är klar görs&lt;br&gt;en slutavräkning. Med dagens regelsystem som grund beräknas alltså&lt;br&gt;skatteinkomsterna för år 1993 så här:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;Förskott för år 1993:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal skattekronor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; år 1991 (enligt 1992 års taxering uppräknat med&lt;br&gt;hänsyn till befolkningsökning) x fastställd skattesats för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Slutavräkning för år 1991:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Slutlig skatt för år 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal skattekronor år 1991 (enligt 1992 års taxering) x skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satsen år 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Avräknat förskott år 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal skattekronor år 1989 (enligt 1990 års taxering uppräknat&lt;br&gt;med hänsyn till befolkningsökning) x skattesatsen för år 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt I och II utgör tillsammans kommunens fordran på staten vid&lt;br&gt;ingången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för statens utbetalning av kommunalskattemedel bör ändras&lt;br&gt;så att den tvååriga eftersläpningen upphör utan att nuvarande uppbörds-&lt;br&gt;system ändras. För de kyrkliga kommunerna bör dock nuvarande&lt;br&gt;utbetalningssystem för kommunalskattemedel behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Med skattekronor avses summan av den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten för samtliga skattskyldiga inom kommunen, landstinget eller riket dividerat&lt;br&gt;med 100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel Prop. 1991/92:150&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Kommunernas och landstingens skatteinkomster&lt;br&gt;bör beräknas i samma års löne- och prisnivå som utgifterna. Det&lt;br&gt;innebär att dagens system för att betala ut kommunalskatt bör&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utbetalning av kommunalskattemedel bör grundas på det&lt;br&gt;senast kända skatteunderlaget i kommunen respektive landstinget.&lt;br&gt;Skatteunderlaget uppräknas sedan med en faktor som motsvarar den&lt;br&gt;beräknade ökningen av skatteunderlaget i riket de två efterföljande&lt;br&gt;åren. Den prognostiserade utvecklingen följs upp och när taxerings-&lt;br&gt;utfallet är känt görs en slutreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i princip med vad jag anget,&lt;br&gt;men kommittén har föreslagit att utbetalningen grundas på de beskatt-&lt;br&gt;ningsbara inkomsterna ett år före budgetåret, uppräknat med en faktor&lt;br&gt;som motsvarar skatteunderlagets ökning i riket under själva budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna anser att det är angeläget att&lt;br&gt;ändra utbetalningssystemet för kommunalskatt. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;haft synpunkter på hur ett nytt system bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Dagens system för att betala ut kommu-&lt;br&gt;nalskattemedel har betydande brister som gör sig gällande både för den&lt;br&gt;kommunala sektorn och för staten, vilket illustreras särskilt tydligt åren&lt;br&gt;1992 och 1993. Kommunernas skatteinkomster ökar mycket kraftigt dessa&lt;br&gt;år till följd av de höga löneavtal som träffades år 1990 och av skatte-&lt;br&gt;reformen som genomfördes under åren 1990 och 1991. De stora&lt;br&gt;utbetalningarna belastar statsbudgeten samtidigt som inkomster i form av&lt;br&gt;preliminärskatteinbetalningama ökar i långsammare takt än tidigare till&lt;br&gt;följd av att löne- och prisökningstakten har dämpats och att konjunktur-&lt;br&gt;läget har försämrats. Även skatteinkomsterna från fysiska personers&lt;br&gt;statliga inkomstskatt minskar till följd av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens system försvårar kommunernas och landstingens ekonomiska&lt;br&gt;planering. Det beror på att skatteinkomsternas utveckling i hög grad&lt;br&gt;bestäms av den allmänna löne- och prisutvecklingen två år tidigare.&lt;br&gt;Utgifterna påverkas däremot omedelbart av aktuella förändringar av löner&lt;br&gt;och priser. Eftersom utgifter och inkomster inte ligger i fes så blir kom-&lt;br&gt;munernas beslutsunderlag missvisande. År när utgifterna ökar väsentligt&lt;br&gt;snabbare än inkomsterna kan kommunerna tvingas till långsiktigt mindre&lt;br&gt;ändamålsenliga åtgärder, t.ex. en mer omfettande utförsäljning av&lt;br&gt;tillgångar eller kraftigare upplåning. År när kommunernas inkomster&lt;br&gt;ökar snabbare än utgifterna kan den tillfälliga inkomstförstärkningen leda&lt;br&gt;till att kommunerna tar på sig ytterligare åtaganden som kan vara svåra&lt;br&gt;att finansiera på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kommunalt håll hävdas också att ett stort problem med dagens&lt;br&gt;system för utbetalning av kommunalskattemedel är att kommunernas och&lt;br&gt;landstingens resultat inte blir rättvisande. Skatteinkomsterna beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen inte i samma års prisnivå som utgifterna. Jag har erfarit att Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;flera kommuner och landsting periodiserar eller överväger att periodisera&lt;br&gt;sina skatteinkomster i syfte att åstadkomma en förbättring därvidlag. I&lt;br&gt;formell mening har kommunerna inte något stöd för att fordringsföra det&lt;br&gt;slutavräkningsbelopp som i dagens system betalas ut när taxeringen för&lt;br&gt;det aktuella inkomståret är avslutat. Staten skuldför inte heller beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av dagens system blir emellertid att kommunala&lt;br&gt;nyckeltal såsom t.ex. &amp;quot;resultat efter skatteintäkter och finansnetto&amp;quot; och&lt;br&gt;&amp;quot;soliditet&amp;quot; får ofullständiga värden. Det gäller framför allt när löne- och&lt;br&gt;prisutvecklingen varierar mycket mellan olika år eller när t.ex. beskatt-&lt;br&gt;ningsreglerna ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutavräkningsförfärandet förstärker problemen. De slutliga regleringen&lt;br&gt;av kommunalskatten sker med två års eftersläpning och att skillnaden&lt;br&gt;mellan vad som har betalats ut och vad som borde ha betalats ut regleras&lt;br&gt;efter två år. Stora skillnader kan därför uppstå mellan skatteinkomsternas&lt;br&gt;utveckling och skatteunderlagets utveckling. Förändringar i skatte-&lt;br&gt;underlaget slår inte bara igenom med två års eftersläpning, utan också&lt;br&gt;med dubbel effekt två år efter genomförd reform. Detta leder till att&lt;br&gt;regeländringar påverkar kommunerna, landstingen och staten på ett&lt;br&gt;svåröverskådligt sätt. En förändring av beskattningen av löntagare och&lt;br&gt;näringsidkare påverkar statens skatteutbetalningar och kommunsektorns&lt;br&gt;skatteinkomster med en långsiktigt riktig effekt först efter fem år, vilket&lt;br&gt;bl.a. illustreras i promemorian (Ds 1991:59). Utbetalning av kommunal-&lt;br&gt;skattemedel - alternativa system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min slutsats är att utbetalningssystemet för kommunalskatt måste&lt;br&gt;ändras. Det är emellertid inte möjligt att redan i dag ange hur det nya&lt;br&gt;systemet bör se ut i detalj. Jag kommer däremot att i höst lägga fram&lt;br&gt;erforderliga förslag till författningsändringar, så att ett nytt system skall&lt;br&gt;kunna tillämpas från den 1 januari 1993. Jag skall dock redan nu ange&lt;br&gt;hur ett förändrat system bör se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på det nya utbetalningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet för utbetalning av kommunalskattemedel bör utformas&lt;br&gt;så att kommunens respektive landstingets skatteinkomster för ett visst&lt;br&gt;kalenderår betalas ut på grundval av skatteunderlaget i kommunen två år&lt;br&gt;tidigare, uppräknat med en faktor som motsvarar skatteunderlagets&lt;br&gt;beräknade ökning i riket de två efterföljande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att statsbudgetens inkomsttitel fysiska personers inkomst-&lt;br&gt;skatt, netto inte bör påverkas av uppbörd och utbetalning av kommunal-&lt;br&gt;skattemedel. En svårighet är att finna en uppräkningsfäktor som ger ett&lt;br&gt;utfall som så nära som möjligt stämmer överens med det fektiska utfall,&lt;br&gt;som blir känt först två år senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har övervägt olika metoder ett åstadkomma ett system som&lt;br&gt;uppfyller följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De skatteinkomster som skall utbetalas till kommuner och landsting&lt;br&gt;för ett visst budgetåret grundas på ett skatteunderlag som så nära som&lt;br&gt;möjligt överensstämmer med de inkomster, som skall beskattas i&lt;br&gt;kommunen respektive landstinget det aktuella året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Kommuner och landsting skall ha goda planeringsförutsättningar för&lt;br&gt;att i förväg kunna bedöma hur stora skatteinkomsterna kommer att&lt;br&gt;bli det aktuella budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Statsmakterna skall ha goda planeringsförutsättningar och möjlighet&lt;br&gt;att ange de ekonomiska ramar inom vilka kommuner och landsting&lt;br&gt;skall handha sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Skatteunderlaget i den enskilda kommunen och medelskattekraften,&lt;br&gt;dvs. den genomsnittligt beskattningsbara inkomsten per invånare i&lt;br&gt;riket, skall påverka kommunens bidrag från det utjämningssystem för&lt;br&gt;kommunerna som jag senare i dag kommer att föreslå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sist nämnda krav skall kunna uppfyllas måste kommunalskatten&lt;br&gt;beräknas på det skatteunderlag som är känt vid ingången av kommunens&lt;br&gt;budgetår (år 0), dvs. beskattningsåret två år före budgetåret (år -2).&lt;br&gt;Denna bas bör räknas upp med en faktor utifrån en prognos över&lt;br&gt;skatteunderlagets utveckling de efterföljande två åren och ligga till grund&lt;br&gt;för statens utbetalning av kommunal skattemedel år 0.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Den nya metoden att beräkna kommunalskatten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Beräkningarna för utbetalning av skatt till&lt;br&gt;kommuner och landstingens görs i december året före (år -1)&lt;br&gt;kommunens budgetår (år 0).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna skall grundas på skatteunderlaget i kommunen två&lt;br&gt;år tidigare (år -2) uppräknat med en faktor som motsvarar den&lt;br&gt;förväntade ökningen av skatteunderlaget i riket fram till och med år&lt;br&gt;0. De två prognosåren blir alltså år -1 och år 0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i statsbudgeten beräknade beskattningsbara förvärvsinkom-&lt;br&gt;sterna för fysiska personer bör ligga till grund för prognosen och&lt;br&gt;därmed utbetalningen under kommunens budgetår (år 0). Mellan-&lt;br&gt;skillnaden mellan utfall och utbetalning bör regleras så att kommun-&lt;br&gt;alskattemedel inte tillgodoräknas statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Innebär att beräkningen av kommunalskatt för&lt;br&gt;det aktuella budgetåret (år 0) grundas på skatteunderlaget två år tidigare&lt;br&gt;uppräknat med en faktor som så nära som möjligt ansluter till det&lt;br&gt;kommunala skatteunderlagets utveckling fram till och med budgetåret (år&lt;br&gt;0). Kommittén avsåg emellertid att den slutliga utbetalningen av kom-&lt;br&gt;munalskatt skulle grundas på kommunens skatteunderlag året före&lt;br&gt;budgetåret (år -1) uppräknat med en faktor som motsvarar den beräknade&lt;br&gt;ökningen av skatteunderlaget i riket under budgetåret (år 0).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har anfört att flera uppräkningsfäktorer kan övervägas men&lt;br&gt;förordat nettoprisindex, eventuellt uppräknat med en volymkomponent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta har inte haft något att erinra emot&lt;br&gt;kommitténs förslag. Några av remissinstanserna bl.a. konjunkturinstitutet&lt;br&gt;och Svenska kommunförbundet anser det vara nödvändigt att ett&lt;br&gt;avräkningsförfarande på kommunnivå behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som har kommenterat uppräkningsfäktom anser Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;de flesta att nettoprisindex inte på ett bra sätt återspeglar skatteunder-&lt;br&gt;lagets utveckling. De alternativ som har framförts är lönesumman och&lt;br&gt;preliminärskatten. Några remissinstanser anser att preliminärskatten borde&lt;br&gt;kunna gå direkt till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Genom att fastställa det uppräknade&lt;br&gt;skatteunderlaget för riket och per kommun i december året före&lt;br&gt;budgetåret får kommunerna goda förutsättningar att beräkna sina&lt;br&gt;skatteinkomster för det aktuella året (år 0). Det är också på denna grund&lt;br&gt;som det nya statsbidraget skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket publicerar två gånger per år en beräkning av&lt;br&gt;statsbudgetens inkomster. Denna prognos omfattar också de beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomster som beräknas ligga till grund för kommande&lt;br&gt;utbetalningar av kommunalskatt. Det vore därför lämpligt att låta&lt;br&gt;riksrevisionsverkets prognos ligga till grund för den preliminära utbetal-&lt;br&gt;ningen av kommunalskatt. De korrigeringar som eventuellt kan bli&lt;br&gt;nödvändiga till följd ändrade skatteregler etc. och som inte beaktats av&lt;br&gt;RRV, redovisas normalt i budgetpropositionen. Korrigeringar bör&lt;br&gt;diskuteras i de årliga överläggningarna mellan företrädare för regeringen&lt;br&gt;och kommuner respektive landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlagets uppräkningsfäktor utgör därmed en sammanvägning&lt;br&gt;av flera olika komponenter. Kommittén föreslår att nettoprisindex&lt;br&gt;används som uppräkningsfäktor. Nackdelen med att använda enbart t.ex.&lt;br&gt;nettoprisindex eller lönesumman som uppräkningsfäktor är att dessa inte&lt;br&gt;innehåller alla komponenter som påverkar kommunernas skatteunderlag.&lt;br&gt;Jag tänker t.ex. på utvecklingen av pensioner eller eventuella ändringar&lt;br&gt;inom skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför inte heller skäl att överväga om utvecklingen av&lt;br&gt;preliminärskatteinbetalningama hade utgjort ett bättre underlag för att&lt;br&gt;räkna upp skatteunderlaget. Att tillföra kommunerna preliminärskatt&lt;br&gt;direkt, så som vissa remissinstanser har förordat, går inte att förena med&lt;br&gt;det uppbördsystem vi har idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har framfört sin oro över att kommunerna inte&lt;br&gt;kommer att få de skatteinkomster som de anser sig ha rätt till, om&lt;br&gt;systemet med slutreglering slopas. Det är min ambition att åstadkomma&lt;br&gt;ett system som innebär att kommunerna och landstingen får inkomster&lt;br&gt;som baseras på det faktiska taxeringsutfället. Utgångspunkten bör vara&lt;br&gt;att inga kommunalskattemedel vid budgeteringstill fallet skall tillgodo-&lt;br&gt;räknas statsbudgeten. Uppräkningsfäktom bör därför motsvara mellan-&lt;br&gt;skillnaden mellan skatteunderlaget enligt det senaste taxeringsutfället och&lt;br&gt;det i statsbudgeten beräknade skatteunderlaget för det aktuella kalender-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I figuren illustreras dagens system och ett nytt system för utbetalning&lt;br&gt;av kommunalskattemedel. I exemplet antas skatteunderlaget uppgå till&lt;br&gt;634 miljarder kronor avseende år 1989 och 767 miljarder kronor år&lt;br&gt;1991. Uppräkningsfäktom mellan åren 1989 och 1991 är 1,04 (1,03 x -&lt;br&gt;1,01) och skattesatsen 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-59.png" style="width:358pt;height:207pt;"/&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Processen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Vid utgången av kommunens budgetår (år 0) görs&lt;br&gt;en första avstämning av prognosen. När taxeringen är klar (i&lt;br&gt;december år +1) görs en andra avstämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det beräknade skatteunderlaget för det första prognosåret (år -&lt;br&gt;1) understiger det faktiska taxeringsutfället bör kommunerna och&lt;br&gt;landstingen erhålla kompensation motsvarande mellanskillnaden&lt;br&gt;mellan prognos och utfall för detta prognosår. Hänsyn skall då också&lt;br&gt;tas till den reviderade prognosen för det andra prognosåret (år 0).&lt;br&gt;Vid det andra avstämmningstillfället sker en slutlig reglering. Om&lt;br&gt;prognosen däremot har överskattat skatteunderlagets utveckling&lt;br&gt;betalar kommuner och landsting tillbaka mellanskillnaden. Mellan-&lt;br&gt;skillnaden regleras genom en 13:e och 14:e utbetalning/återbetal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Det går inte att ändra utbetalningsförfarandet&lt;br&gt;så att kommunerna under innevarande år får exakt de skatteinkomster&lt;br&gt;som kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster berättigar kommunen&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Möjligheterna att göra en skatteunder-&lt;br&gt;lagsprognos som är hållbar över en så lång period som två till tre år är&lt;br&gt;mycket begränsade. Förändringar i arbetskraften, nya löneavtal och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsregler kan leda till stora avvikelser mellan prognos och utfall. Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;Det är därför nödvändigt att den prognos som ligger till grund för&lt;br&gt;utbetalningen följs upp kontinuerligt och att en slutavräkning kommer till&lt;br&gt;stånd när utfället är känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämning 1 (i december år 0)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala skatteunderlagets utveckling bör följas upp kontinuerligt,&lt;br&gt;såväl under det aktuella budgetåret som i efterhand när utfallet blir känt.&lt;br&gt;Senast vid slutet av kommunernas budgetår (år 0) skall en avstämning&lt;br&gt;göras mellan den tidigare prognosen och det beräknade utfallet. Det i&lt;br&gt;december kända taxeringsutfället för det första prognosåret (år-1) bör&lt;br&gt;ligga till grund för avstämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om taxeringsutfället för det första prognosåret (år -1) blir högre än den&lt;br&gt;prognos (för år -1) som har legat till grund för utbetalningen under&lt;br&gt;kommunens budgetår (år 0) bör kommunerna ha rätt att få kompensation&lt;br&gt;för mellanskillnaden redan under det aktuella budgetåret, förutsatt att inte&lt;br&gt;avvikelsen motverkas av en revidering av prognosen för det andra&lt;br&gt;prognosåret (år 0). Mellanskillnaden mellan den nya prognosen för det&lt;br&gt;totala skatteunderlaget budgetår (år 0) och det skatteunderlag som har&lt;br&gt;legat till grund för de fäktiskt, månadsvis utbetalade kommunal-&lt;br&gt;skattemedel under året (år 0) bör då ligga till grund för en komp-&lt;br&gt;letterande 13:e utbetalning till kommunerna. Utbetalningen bör om&lt;br&gt;möjligt göras i december månad eller senast i böijan på januari, så att&lt;br&gt;kommunerna kan beakta denna utbetalning i sitt bokslut för år 0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om taxeringsutfället för det första prognosåret blir lägre än beräknat&lt;br&gt;görs enbart en reglering om avvikelsen är så stor att taxeringsutfället&lt;br&gt;avseende år 0 också förväntas ge lägre skatteinkomster än vad som har&lt;br&gt;utbetalats.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-60.png" style="width:358pt;height:142pt;"/&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämning 2 (i december är +1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december året efter budgetåret görs en slutlig avstämning mellan det&lt;br&gt;faktiska taxeringsutfallet och den prognos som legat till grund för statens&lt;br&gt;utbetalning av kommunalskattemedel. Mellanskillnaden mellan prognosen&lt;br&gt;och utfallet bör tillgodoräknas kommunerna respektive landstingen genom&lt;br&gt;en 14: e utbetalning av kommunalskattemedel avseende år 0. Om de&lt;br&gt;kommunalskattemedel som har betalats ut i enlighet med prognosen visar&lt;br&gt;sig vara högre än det faktiska utfallet skall kommunerna betala tillbaka&lt;br&gt;mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellanskillnaden mellan prognos och utfall kan fördelas mellan&lt;br&gt;kommuner respektive landsting på olika sätt. Det alternativ som ligger&lt;br&gt;närmast till hands är att reglera mellanskillnaden på samma sätt som i&lt;br&gt;dag genom en slutreglering i förhållande till taxeringsutfallet för vaije&lt;br&gt;enskild kommun och vaije enskilt landsting. Ett annat alternativ kan vara&lt;br&gt;att reglera mellanskillnaden så att kommunernas och landstingens bidrag&lt;br&gt;från skatteutjämningssystemen beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidragssystemet för kommunerna innebär att alla&lt;br&gt;kommuner garanteras en viss procent av den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomsten per innevånare i riket (garantinivån uttrycks som ett&lt;br&gt;procenttal i förhållande till medelskattekraften). Det nya bidragets storlek&lt;br&gt;per kommun bestäms sedan av tre faktorer; garantinivån, kommunens&lt;br&gt;eget skatteunderlag och den beskattningsbara inkomsten per invånare i&lt;br&gt;riket. Garantinivån kan emellertid inte fastställas förrän det slutliga skat-&lt;br&gt;teunderlaget i riket är fastställt. Detta är ett annat viktigt skäl till att&lt;br&gt;också skatteunderlaget för att beräkna kommunalskatten måste fastställas&lt;br&gt;före budgetårets ingång. Jag kommer senare (avsnitt 6.3.2) att mer&lt;br&gt;ingående beskriva inkomstutjämningens syfte och hur det nya stats-&lt;br&gt;bidraget beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet av systemomläggningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör utbetalningen av kommunalskattemedel grundas&lt;br&gt;på det senast kända taxeringsutfallet, uppräknat med en faktor som skall&lt;br&gt;motsvara den i statsbudgeten beräknade ökningen av skatteunderlaget,&lt;br&gt;fram till och med det aktuella budgetåret. Samtidigt införs två avstäm-&lt;br&gt;ningstillfällen, en slutreglering och en budgeteringsprincip som innebär&lt;br&gt;att kommunalskattemedel beräkningsmässigt inte påverkar statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet för utbetalning av kommunalskattemedel skulle&lt;br&gt;innebära små skillnader jämfört med dagens system, om de beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomsterna ökade i samma jämna takt år efter år. Så är emellertid&lt;br&gt;inte fallet. Variationer med någon procentenhet uppåt och nedåt leder till&lt;br&gt;stora avvikelser när man jämför det nya systemet med dagens system. De&lt;br&gt;beräkningsförutsättningar som har legat till grund för den långsiktiga&lt;br&gt;konsekvenskalkylen visar att statens utbetalningar ökar med 8-15&lt;br&gt;miljarder kr. i löpande priser under åren 1993 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell. 5.1 Utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag och Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;skatteinkomster enligt preliminära beräkningar som legat till grund för den&lt;br&gt;långsiktiga konsekvenskalkylen i kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp i miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;787,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;802,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;843,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;892,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;953,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1017,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärlig förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter dagens system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- förskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- slutavräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter nytt system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer vid fast slutavr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;exkl. slutavräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inkl, slutavräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Beskattningsbar inkomst vid kommunal taxering, exklusive gemensamma distrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta är jag beredd att föreslå denna systemomläggning. Min&lt;br&gt;bedömning är att såväl statsmakterna som kommuner och landsting får&lt;br&gt;väsentligt bättre planeringsförutsättningar när omläggningen är genom-&lt;br&gt;förd. De stora avvikelserna mellan det nya systemet och dagens system&lt;br&gt;är i första hand en effekt av att skatteunderlaget utvecklas olika snabbt&lt;br&gt;olika år. Vid en jämn utvecklingstakt på exempelvis 5 procent per år&lt;br&gt;skulle skillnaden mellan det nya systemet och dagens system bli&lt;br&gt;väsentligt lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det nya utbetalningssystemet leder till att kommunerna med&lt;br&gt;automatik får större inkomster än vad det samhällsekonomiska utrymmet&lt;br&gt;tillåter finns det andra instrument för att senare reglera detta. Det kan&lt;br&gt;t.ex. ske genom att ändra storleken på statsbidraget eller genom att ändra&lt;br&gt;definitionen på det kommunala skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det nya utbetalningssystemet för kommunalskatt&lt;br&gt;bör införas den 1 januari 1993. De slutavräkningar som avser&lt;br&gt;inkomståren 1991 och 1992, och som enligt dagens regelsystem skall&lt;br&gt;utbetalas åren 1993 och 1994, skall i första hand avräknas mot de&lt;br&gt;ökade kommunalskatteutbetalningar som följer av att utbetalnings-&lt;br&gt;systemet läggs om samt mot att avräkningsskatten helt slopas redan&lt;br&gt;år 1993. Från slutavräkningen skall också den periodiseringseffekt&lt;br&gt;som uppkommer till följd av omläggningen av statsbidragssystemet&lt;br&gt;räknas av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag på&lt;br&gt;denna punkt, men konstaterar att om ett nytt utbetalningssystem skall&lt;br&gt;införas år 1993 och om slutavräkningen avseende åren 1991 och 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessutom skall betalas ut i enlighet med gällande bestämmelser, så upp- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;kommer en väsentlig belastning på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har tagit upp denna fråga&lt;br&gt;anser att om ett nytt utbetalningssystem skall införas år 1993 skall dock&lt;br&gt;först slutavräkningen avseende år 1991 och 1992 utbetalas enligt gällande&lt;br&gt;bestämmelser. Flera remissinstanser bl.a. statskontoret påpekar att&lt;br&gt;omläggningseffektema inte är tillräckligt belysta och att det därför saknas&lt;br&gt;underlag för bedömning av hur och när en omläggning bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Det är inte rimligt att belastningen på&lt;br&gt;statsbudgeten ökar till följd av att systemet för utbetalning av kommunal-&lt;br&gt;skattemedel läggs om. I förhållandet mellan staten och den kommunala&lt;br&gt;sektorn bör omläggningen ge ett för båda parter budgetmässigt neutralt&lt;br&gt;utfall. Detta kan endast åstadkommas om slutavräkningen de aktuella åren&lt;br&gt;inte betalas ut till sitt fulla belopp. Jag vill i sammanhanget nämna att&lt;br&gt;kommunerna inte på gällande lagstiftning kan grunda någon rätt till visst&lt;br&gt;framtida avräkningsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på slutavräkningen uppgår till ca 40 miljarder kr. med nu&lt;br&gt;gällande beräkningsförutsättningar som grund. Detta belopp bör minskas&lt;br&gt;motsvarande nivåhöjningen i det nya systemet. Slutavräkningen skall&lt;br&gt;också minskas med ett belopp som motsvarar effekten av att avräknings-&lt;br&gt;skatten helt slopas år 1993 och att en periodiseringseffekt uppkommer&lt;br&gt;till följd av omläggningen av statsbidragssystemet. Det belopp som då&lt;br&gt;återstår att betala ut motsvarar ca 40 % av den beräknade slutavräkningen&lt;br&gt;för år 1993. Med nu gällande beräkningsförutsättningar kommer ingen&lt;br&gt;slutavräkning att utbetalas för år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Förslagen att införa karensdagar och slopa&lt;br&gt;schablonavdragen leder sammantaget till att kommunernas skatte-&lt;br&gt;underlag ökar. Denna inkomstökning för kommuner och landsting&lt;br&gt;bör neutraliseras genom en minskning av kommunernas skatteunder-&lt;br&gt;lag alternativt en motsvarande minskning av statsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till min bedömning: Jag har tidigare i dag föreslagit att&lt;br&gt;schablonavdraget i inkomstslaget tjänst slopas och ersätts med regler om&lt;br&gt;begränsad avdragsrätt. Denna förändring innebär att den kommunala&lt;br&gt;sektorns skatteunderlag ökar, vilket i sin tur leder till att kommuner,&lt;br&gt;landsting och kyrkliga kommuner får ökade skatteinkomster på samman-&lt;br&gt;lagt drygt 6 miljarder kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könbeig kommer senare att föreslå att två karensdagar&lt;br&gt;införs i sjukförsäkringen. Denna förändring innebär att den kommunala&lt;br&gt;sektorns skatteinkomster minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoeffekten av dessa åtgärder bör regleras mellan staten och kom- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;munema. De metoder som står till buds är att minska statsbidragen eller&lt;br&gt;att reducera kommunernas och landstingens skatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men om det nya statsbidraget till kommunerna minskas genom att den&lt;br&gt;generella nivån minskas, kommer fler kommuner att hamna utanför det&lt;br&gt;nya statsbidragssystemet, och därmed inte heller omfattas av statliga&lt;br&gt;åtgärder. För landstingens del måste skatteutjämningsavgiftema höjas för&lt;br&gt;att inte den s.k. Dagmarersättningen skall bli för låg år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att det alternativ som ligger närmast till hands är att&lt;br&gt;reducera kommunernas skatteunderlag genom en (procentuell) ned-&lt;br&gt;räkning. För att åstadkomma ett budgetmässigt neutralt förhållande&lt;br&gt;mellan staten och den kommunala sektorn bör skatteunderlaget minskas&lt;br&gt;med ca 2 %. Jag avser att återkomma till riksdagen med förslag på denna&lt;br&gt;punkt i samband med höstens kommunalekonomiska proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det sammanhanget även att överväga om nedräknings-&lt;br&gt;fektom bör vara högre för de kommuner som inte omfattas av det nya&lt;br&gt;statsbidragssystemet. Skälet till detta är att även dessa kommuner bör&lt;br&gt;omfettas av de övergångsregler som begränsar effekterna av omlägg-&lt;br&gt;ningen till ett nytt statsbidragssystem. Dessa kommuner omfettas inte&lt;br&gt;heller av den indragning på 7,5 miljarder kr. som jag föreslår fr.o.m. år&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ett nytt statsbidragssystem för kommunerna &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten måste bättre anpassas till såväl med-&lt;br&gt;borgarnas behov och önskemål som till de samhällsekonomiska ramarna.&lt;br&gt;Det kommunala självstyret måste utvecklas. Starka skäl talar för att ett&lt;br&gt;generellt statsbidragssystem bättre befrämjar det lokala självbestäm-&lt;br&gt;mandet och anpassningen av den kommunala verksamheten än vad de&lt;br&gt;specialdestinerade bidragen gör.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Principiella utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala ansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunerna ges ett ökat ansvar för sin verksamhet.&lt;br&gt;Detta sker genom att kommunerna ges större handlingsfrihet när det&lt;br&gt;gäller verksamhetens utformning samt prioriteringen mellan olika&lt;br&gt;verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten kan därmed be-&lt;br&gt;drivas på ett effektivare sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen till&lt;br&gt;olika kommunala verksamheter avvecklas och ersätts av ett generellt&lt;br&gt;bidrag till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag tillstyrks av en stor majoritet&lt;br&gt;av remissinstanserna. Det avstyrks dock av flera kommuner bl.a. i&lt;br&gt;Stockholms län. Några kommuner anser att ytterligare analyser och&lt;br&gt;utredningar krävs innan ett nytt statsbidragssystem kan införas. Dessa&lt;br&gt;analyser skulle främst gälla effekterna för olika delverksamheter av det&lt;br&gt;nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner anser att statsbidragen för utbildning, barnomsorg&lt;br&gt;respektive äldreomsorg i princip bör fördelas utifrån antalet skolpliktiga,&lt;br&gt;bam respektive äldre i kommunerna. Statsbidrag för sådan service där&lt;br&gt;behoven varierar mellan kommunerna bör även fortsättningsvis vara&lt;br&gt;prestationsrelaterade. SAF och Sveriges Industriförbund anser att&lt;br&gt;kommitténs förslag har stora tekniska brister. Organisationerna föreslår&lt;br&gt;att staten ger bidragen direkt till medborgarna i form av rättigheter till&lt;br&gt;i första hand utbildning och barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Syftena med statens nuvarande bidragsgivning&lt;br&gt;kan i huvudsak sägas vara att ge ett finansiellt stöd, att utjämna&lt;br&gt;skillnader i skattekraft och kostnader mellan kommuner respektive&lt;br&gt;landsting och att stimulera utbyggnad och tillhandahållande av viss&lt;br&gt;service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till kommuner och landsting utgår i två olika former. De&lt;br&gt;specialdestinerade bidragen ges för både drift- och investeringsändamål&lt;br&gt;och syftar till att finansiera service på bestämda områden. Skatte-&lt;br&gt;utjämningsbidragen utgör ett allmänt finansiellt stöd med syfte att jämna&lt;br&gt;ut skillnader i skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med specialdestinerade statsbidrag har antagits bidra till att&lt;br&gt;jämna ut servicenivåer mellan kommuner och att säkerställa en grund-&lt;br&gt;läggande trygghet och rättvisa för medborgarna. Detta har varit viktigt&lt;br&gt;under den tid som den kommunala verksamheten byggts ut. Systemet har&lt;br&gt;dock skapat en viss stelhet i den kommunala verksamheten. Detta kan&lt;br&gt;försvåra den omställning från expansion till konsolidering som är&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har flera studier av effekterna av specialdestinerade&lt;br&gt;statsbidrag genomförts. Studierna har omfattat både svenska och&lt;br&gt;internationella förhållanden. De slutsatser som kan dras av de olika&lt;br&gt;studierna sammanfaller ofta på viktiga punkter. Studierna har bl.a. visat&lt;br&gt;att specialdestinerade statsbidrag troligtvis inte främjar en effektiv&lt;br&gt;resursfördelning. Bidragen kan enligt studierna hindra kommuner och&lt;br&gt;landsting från att förutsättningslöst genomföra nödvändiga omprövningar&lt;br&gt;och omprioriteringar efter vad de egna behoven eller de lokala för-&lt;br&gt;hållandena kräver. Specialdestinerade statsbidrag har också visat sig&lt;br&gt;kunna förhindra samordning och flexibilitet på lokal nivå. Ad-&lt;br&gt;ministrationen av statsbidragen medför dessutom kostnader för både stat,&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragen kan emellertid också sägas utgöra en typ av garanti från&lt;br&gt;staten till medborgarna för en viss standard i olika verksamheter och är&lt;br&gt;därmed även ett uttryck för en samhällelig prioritering. Detta är kanske&lt;br&gt;särskilt tydligt för sådan verksamhet som är angelägen från allmän&lt;br&gt;samhällssynpunkt men där strikt kommunalekonomiska överväganden kan&lt;br&gt;innebära en direkt risk för samhällsekonomiskt felaktiga prioriteringar.&lt;br&gt;Det viktigaste exemplet är barnomsorgen, för vilken kommunerna idag&lt;br&gt;bär en stor kostnad men endast får en mindre del av intäkterna. Ur&lt;br&gt;statens synvinkel är barnomsorgen strategisk, både för dess betydelse för&lt;br&gt;barnens utveckling och för att den är en viktig förutsättning för föräldrar-&lt;br&gt;nas - hitintills inte minst mödrarnas - förvärvsarbete och inkomster. En&lt;br&gt;viktig utgångspunkt för ett generellt system är därför att kommunerna,&lt;br&gt;vid utformning och dimensionering av verksamheten, gör både resurs-&lt;br&gt;och effektivitetsmässiga överväganden och samtidigt lägger vikt vid just&lt;br&gt;den bredare samhällsnytta som bl.a. barnomsorgen leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenhet från länder som gått över till ett generellt statsbidragssystem&lt;br&gt;tyder på att en sådan omläggning inte har inneburit några stora föränd-&lt;br&gt;ringar för verksamheten. Det kan bero på att styreffekterna av special-&lt;br&gt;destinerade bidrag har överskattats, och att den verksamhet som bidraget&lt;br&gt;en gång skulle stimulera efterhand har blivit en naturlig del av kommu-&lt;br&gt;nernas och landstingens verksamhet. Av betydelse är självfallet också&lt;br&gt;de kommunalt förtroendevaldas intresse och förmåga att tillgodose&lt;br&gt;medborgarnas krav och intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen av de framtida samhällsekonomiska förutsättningarna för den&lt;br&gt;kommunala verksamheten visar att de resurser som står till kommunernas&lt;br&gt;förfogande inte kommer att kunna växa i takt med efterfrågan på den&lt;br&gt;verksamhet som kommunerna svarar för. Stora krav kommer att ställas&lt;br&gt;på anpassning och omdaning av verksamheten. Det är därför av stor vikt&lt;br&gt;att kommuner och landsting får en ökad handlingsfrihet och därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större möjligheter att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. Att&lt;br&gt;ersätta nuvarande specialdestinerade statsbidrag med ett generellt system&lt;br&gt;innebär ett förändrat synsätt när det gäller statsmakternas styrning av&lt;br&gt;kommunerna. Genom att ett antal specialdestinerade bidrag slopas&lt;br&gt;försvinner även de bestämmelser som varit knutna till bidragen. Också&lt;br&gt;kopplingen mellan prestationer och finansiellt stöd kommer att försvinna.&lt;br&gt;Detta innebär att kommunerna får ett ökat ansvar när det gäller att&lt;br&gt;prioritera mellan olika verksamheter samtidigt som statens ansvar för att&lt;br&gt;lägga fast det samhällsekonomiska utrymmet for kommunerna blir&lt;br&gt;tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med det nya statsbidragssystemet är därför att ge kommunerna&lt;br&gt;möjlighet att inom ramen för den kommunala självstyrelsen bestämma&lt;br&gt;om utformningen och prioriteringen av de verksamheter som man har&lt;br&gt;ansvaret för. Bidragssystemet skall således öka det lokala ansvaret för&lt;br&gt;verksamheten, vilket också kan bidra till ett ökat medboigerligt engage-&lt;br&gt;mang. Därigenom skapas bättre förutsättningar för en nödvändig&lt;br&gt;utveckling och förnyelse i kommunerna och för en effektivisering och&lt;br&gt;samordning mellan olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav och önskemål som staten vill ställa på verksamheten bör i&lt;br&gt;första hand uttryckas i lagstiftning eller genom andra ställningstaganden&lt;br&gt;från statsmakternas sida, exempelvis i samband med uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av kommunernas och landstingens verksamhet. Jag kommer&lt;br&gt;senare att närmare redogöra för min syn på hur statens styrning av&lt;br&gt;verksamheten genom bidragsregler istället skall ersättas av en över-&lt;br&gt;gripande mål- och resultatorienterad styrning och uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvärdiga ekonomiska förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Ett viktigt syfte med att införa ett nytt stats-&lt;br&gt;bidragssystem är att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar mellan kommunerna. Bidraget bör därför utgöra ett komple-&lt;br&gt;ment till kommunernas skatteinkomster och inte göras beroende av&lt;br&gt;vilken verksamhet kommunen bedriver. Skillnader i skattesats bör&lt;br&gt;på sikt spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer i stort sett med min.&lt;br&gt;Kommittén har givit högst prioritet åt målet om likvärdiga ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den roll som kommunerna med tiden har&lt;br&gt;fått innebär att alla kommuner, oavsett storlek, struktur osv., har en&lt;br&gt;omfattande kärna av grundläggande service som torde vara relativt lika&lt;br&gt;för alla. Alla kommuner bör därför garanteras vissa grundläggande&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar för att klara den verksamhet som med-&lt;br&gt;boigama i kommunen bör kunna kräva. Detta motiverar en utjämning av&lt;br&gt;skillnaderna i ekonomiska förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uttryck för de stora skillnaderna mellan kommunerna är skillnad- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;erna i skattesats. Kommuner med låg egen skattekraft har ofta en högre&lt;br&gt;skattesats än kommuner med hög egen skattekraft. Det finns inget som&lt;br&gt;talar för att kommuner med högre skattesats generellt också skulle ha en&lt;br&gt;högre servicenivå. Kommuner med höga tillskott av skattekraft har&lt;br&gt;emellertid trots detta ofta en hög skatt. Till en del har konstruktionen av&lt;br&gt;det tidigare skatteutjämningssystemet bidragit till detta. På sikt är det&lt;br&gt;önskvärt att skillnaderna i skattesatser minskar. Ett nytt bidragssystem&lt;br&gt;bör leda till en sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande statsbidrag utgör sammantaget en blandning av inkomst-&lt;br&gt;och strukturkostnadsutjämning, kompensation för olika behov samt&lt;br&gt;prestationsbaserade bidrag för stimulans av vissa verksamheter. Den&lt;br&gt;beloppsmässigt största delen av statsbidragen, dvs. bidragen till skatte-&lt;br&gt;utjämning och skolväsendet, är främst inriktade på inkomst- och struktur-&lt;br&gt;utjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner med hög skattekraft synes i större utsträckning ha fått del&lt;br&gt;av prestationsrelaterade bidrag med stimulansinslag. Detta kan förklaras&lt;br&gt;av att dessa kommuner har större behov av t.ex. bamomsoig, och&lt;br&gt;samtidigt en struktur som innebär att man i första hand valt att organisera&lt;br&gt;barnomsorgen i former som relativt sett haft en hög subventionsgrad. Det&lt;br&gt;kan också vara så att dessa kommuner faktiskt har haft bättre ekonomiska&lt;br&gt;möjligheter att satsa på bidragsberättigade verksamheter än kommuner&lt;br&gt;med sämre skattekraft och därför har kunnat tillgodogöra sig en relativt&lt;br&gt;sett större del av bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att föreslå att statens bruttotransfereringar&lt;br&gt;till kommunerna skall minska. Detta sker genom att avräkningsskatten&lt;br&gt;och skatteutjämningsavgiftema tas bort. Med en minskad volym på de&lt;br&gt;statliga transfereringarna och med ett ökat kommunalt ansvar för utform-&lt;br&gt;ning och prioritering av verksamheten, bör statsbidragens huvudsyfte&lt;br&gt;vara att jämna ut inkomster mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det föreslagna utjämningssystemet försvinner sambandet mellan&lt;br&gt;bidrag och faktiskt bedriven verksamhet. Detta kan innebära att&lt;br&gt;verksamheter som idag uppbär en stor andel specialdestinerade stats-&lt;br&gt;bidrag kan komma att bli föremål för en mer ingående effektivitets-&lt;br&gt;granskning än tidigare, och i vissa fall också överväganden om ökad&lt;br&gt;avgiftsfinansiering. Detta ligger i linje med statsbidragsreformen. Det kan&lt;br&gt;också bidra till att öka medborgarnas intresse för att ta reda på vad man&lt;br&gt;får ut av sina skattepengar. Avgifter kan därmed bli ett viktigt styr-&lt;br&gt;instrument för att höja effektiviteten i verksamheten. Det kan emellertid&lt;br&gt;också finnas risker, t.ex. för att avgifter blir ett instrument som&lt;br&gt;utestänger hushåll med svag ekonomi från att ta del av vissa kommunala&lt;br&gt;tjänster. Det är inte meningen att ökade avgifter skall leda till att vissa&lt;br&gt;grupper av ekonomiska skäl får svårt att ta del av sådan service som&lt;br&gt;endast delvis finansieras med offentliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidragssystem som jag kommer att föreslå innebär att&lt;br&gt;kommunerna i högre utsträckning får disponera över sina egna inkomster&lt;br&gt;och bestämma hur de skall användas. Det innebär också att flertalet&lt;br&gt;kommuner med hög egen skattekraft kommer att få lägre bidrag totalt&lt;br&gt;sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening har kommuner med hög egen skattekraft trots allt Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;bättre förutsättningar att klara en anpassning av sin verksamhet.&lt;br&gt;Visserligen har dessa kommuner ofta stora behov och medborgarna har&lt;br&gt;höga krav på service, men de har också en större bas i utgångsläget både&lt;br&gt;verksamhetsmässigt och ekonomiskt (skatteintäkter, avgiftspotential etc.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uttryckts vissa farhågor för att det nya statsbidragssystemet kan&lt;br&gt;komma att få direkt negativa effekter för vissa verksamheter som idag&lt;br&gt;uppbär specialdestinerade bidrag och där vinsten eller nyttan framför allt&lt;br&gt;står att finna i det samhällsekonomiska och inte i det kommunal-&lt;br&gt;ekonomiska perspektivet. Några viktiga exempel på sådana verksamheter&lt;br&gt;är barnomsorgen och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det föreslagna statsbidragssystemet kommer t.ex. kommunens&lt;br&gt;&amp;quot;vinst&amp;quot; av att lägga ner en barnomsorgsplats att på marginalen kunna&lt;br&gt;överstiga kostnaden i form av skattebortfall (förutsatt att föräldern slutar&lt;br&gt;arbeta), eftersom detta bortfall till stor del kompenseras av det nya&lt;br&gt;systemet. Detta gäller särskilt den dyrare omsorgen för de yngre barnen.&lt;br&gt;Denna effekt finns redan i dagens system, men är där svagare. A andra&lt;br&gt;sidan får många kommuner i det nya systemet totalt sett ett bättre&lt;br&gt;ekonomiskt utgångsläge, vilket ger förutsättningar för en mer likvärdig&lt;br&gt;standard inom barnomsorgen. Dessutom ges kommunerna frihet att välja&lt;br&gt;de verksamhetsformer för barnomsorg som bäst passar de lokala&lt;br&gt;förutsättningarna. Detta är emellertid inte tillräckligt. Jag delar chefen&lt;br&gt;för socialdepartementets mening att förändringen bör föranleda en&lt;br&gt;utvidgad lagreglering av bamomsoigsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag till omfördelning för strukturella skillnader som jag senare&lt;br&gt;presenterar, finns för närvarande ingen särskild faktor som beaktar&lt;br&gt;behovet av barnomsorg utöver antalet bam i kommunen. I den vidare-&lt;br&gt;utveckling som skall göras av strukturutjämningen bör dock denna fråga&lt;br&gt;särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för mitt förslag om ett nytt statsbidragssystem är att&lt;br&gt;kommunerna skall få likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Förändringen&lt;br&gt;är också ett led i att stärka den kommunala självstyrelsen. Det medborg-&lt;br&gt;erliga inflytandet i de enskilda kommunerna innebär att angelägna&lt;br&gt;verksamheter inte rustas ned på ett oacceptabelt sätt. Det pågår också en&lt;br&gt;utveckling mot större mångfald i verksamhetsformerna, bl.a. genom att&lt;br&gt;kommunerna ändrar sina styrsystem (resultatenheter etc.) och att enskilda&lt;br&gt;tar initiativ till att bedriva verksamhet inom traditionellt kommunala&lt;br&gt;områden. Detta leder bl.a. till att konkurrensen successivt ökar, vilket&lt;br&gt;förbättrar möjligheterna att möta angelägna behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu sagt är det av stor vikt att utvecklingen&lt;br&gt;inom olika verksamheter följs upp. Jag återkommer till detta i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Rundgången av medel mellan stat och kommuner upphör&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Såväl den allmänna som den särskilda skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgiften samt avräkningsskatten avskaffas fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker att nuvarande över-&lt;br&gt;föringar av medel från kommunal till statlig nivå skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag om att skatteutjämningsavgiftema och avräknings-&lt;br&gt;skatten skall slopas tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet&lt;br&gt;remissinstanser. Många remissinstanser påpekar dock att storleken på den&lt;br&gt;avräkningsskatt som skall kvittas bort måste bestämmas utifrån nya&lt;br&gt;beräkningar av skattereformens långsiktiga effekter. Många remiss-&lt;br&gt;instanser anser att staten har överskattat skattereformens positiva effekter&lt;br&gt;för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av de nuvarande skatteutjämningsbidragen till&lt;br&gt;kommunerna finansieras närmare hälften med den allmänna skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgiften, som betalas av samtliga kommuner i relation till eget&lt;br&gt;skatteunderlag. Särskild skatteutjämningsavgift betalas av kommuner med&lt;br&gt;särskilt hög skattekraft. Sedan år 1991 betalar kommunerna också en&lt;br&gt;avräkningsskatt på sitt totala skatteunderlag, i syfte att neutralisera&lt;br&gt;effekterna av skattereformen. De specialdestinerade bidragen fördelas&lt;br&gt;enligt andra kriterier, främst behov och prestationer. Den nuvarande&lt;br&gt;rundgången av bidrag och avgifter har bl.a. skapat oklarhet för kom-&lt;br&gt;munerna om de ekonomiska villkoren. Dagens system har också blivit&lt;br&gt;svåröverskådligt och kan därmed sägas försvåra prioriteringarna mellan&lt;br&gt;olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör överföringar av medel från kommunerna till&lt;br&gt;staten i princip inte förekomma. Skatteutjämningsavgiftema och avräk-&lt;br&gt;ningsskatten bör därför avskaffas fr.o.m. år 1993 i samband med att ett&lt;br&gt;nytt statsbidragssystem träder i kraft. Genom att resurser överförs i&lt;br&gt;endast en riktning skapas en tydligare gräns mellan kommunalt och&lt;br&gt;statligt ansvar för den kommunala ekonomin. Det blir också tydligare hur&lt;br&gt;stora de statliga transfereringarna är och att de utgör ett allmänt&lt;br&gt;finansiellt stöd. Kommunernas överblick och planering underlättas, vilket&lt;br&gt;också innebär en administrativ förenkling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer med lagförslag i samband med att jag tar upp frågan&lt;br&gt;om kommunal ekonomi såvitt avser finansdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Statsbidrag som avvecklas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Principer för vilka bidrag som avvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statliga bidrag som utgår till verksamhet för vilken&lt;br&gt;kommuner är ansvariga samordnas i ett generellt system för de&lt;br&gt;statliga bidragen. Undantag görs för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ersättningar för utförd tjänst åt staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— investeringsbidrag, tidsbegränsade stimulansbidrag o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;arbetsmarknadspolitiska bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bostadspolitiska bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bidrag som utgår till andra bidragsmottagare på samma villkor&lt;br&gt;som till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bidrag till förnyelse och utvecklingsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i princip med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget till&lt;br&gt;principer eller lämnar det utan erinran. Statskontoret anser dock att&lt;br&gt;bidrag som kan utgå till annan bidragsmottagare på samma villkor som&lt;br&gt;till kommuner skall ingå om bidragen avser verksamhet som kommunen&lt;br&gt;svarar för. Vidare bör bidrag till utvecklingsarbete inordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Huvudprincipen vid prövningen av vilka&lt;br&gt;specialdestinerade statsbidrag som skall läggas samman i de generella&lt;br&gt;systemen har varit att statsbidrag till sådan verksamhet, för vilken staten&lt;br&gt;redan överlåtit verksamhetsansvaret till kommunen bör ingå. Förslaget&lt;br&gt;som jag nu presenterar innebär därför ingen förändring av ansvars-&lt;br&gt;fördelningen mellan den statliga och kommunala nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av bidragen är för närvarande föremål för omprövning. Jag&lt;br&gt;anser inte detta vara ett skäl för att lämna sådana bidrag utanför mitt&lt;br&gt;förslag. Dessa har därför i regel prövats utifrån gällande regler. Undan-&lt;br&gt;tagen utgörs av kommunala bostadstillägg till folkpension, bostadsbidrag,&lt;br&gt;bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård och bidrag inom kultur-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa statliga bidrag är att betrakta som ersättningar till kommunerna&lt;br&gt;för tjänst som dessa utfört åt staten. Staten har således ansvaret för&lt;br&gt;verksamheten. Detta gäller till exempel när staten ger ersättning till vissa&lt;br&gt;landsting enligt det s.k. LUA-avtalet och när ersättning utgår till&lt;br&gt;kommuner enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för&lt;br&gt;flyktingmottagande m.m. Vad som är statligt bidrag till kommunal&lt;br&gt;verksamhet respektive ersättning för utförd tjänst kan vara svårt att&lt;br&gt;avgöra i de fall som ansvarsfördelningen mellan stat och kommun inte&lt;br&gt;klart framgår av lagstiftning, avtal eller på annat sätt. Det är angeläget&lt;br&gt;att ansvarsförhållandena förtydligas. Sådana klarlägganden kan leda till&lt;br&gt;att ytterligare bidrag senare kan läggas in i det generella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälliga investeringsbidrag och tidsbegränsade stimulansbidrag bör&lt;br&gt;inte ingå i det generella systemet. Denna typ av bidrag finns inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvaret, äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården. Jag anser dock att&lt;br&gt;strävan framdeles bör vara att undvika stimulansbidrag. Om det är frågan&lt;br&gt;om permanenta insatser där kommunerna berörs över en längre period,&lt;br&gt;bör stimulans- och investeringsbidrag införas i ett generellt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan typ av specialdestinerade statsbidrag är bidraget som utgår&lt;br&gt;till kommunen i dess egenskap av arbetsgivare. Ett sådant exempel är de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska bidragen. Arbetsmarknadspolitik är primärt ett&lt;br&gt;statligt ansvar. Bostadspolitiska bidrag såsom bostadsbidrag och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg (KBT) bör inte heller ingå i ett generellt&lt;br&gt;statsbidragssystem. Dessa avses till sin helhet bli en statlig angelägenhet.&lt;br&gt;Statliga bidrag som utgår till kommuner och landsting på samma villkor&lt;br&gt;som till andra bidragsmottagare bör också hållas utanför det generella&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års proposition om forskning (prop. 1989/90:90, FiU28,&lt;br&gt;rskr. 329) uttalade den dåvarande regeringen att kommuner och landsting&lt;br&gt;har ansvar för huvuddelen av den offentliga sektorns verksamheter. Detta&lt;br&gt;talar också för att de har ansvar för det utvecklingsarbete som syftar till&lt;br&gt;att förbättra den egna verksamheten. Jag delar i princip denna bedömning&lt;br&gt;Det bör således inte vara statens ansvar att bevilja medel till projekt, som&lt;br&gt;syftar till att utveckla och förnya verksamhet för vars utformning den&lt;br&gt;kommunala sektorn ansvarar. Staten bör av samma skäl inte heller bidra&lt;br&gt;till kostnader för utbildningsinsatser för kommunalt anställd personal. I&lt;br&gt;likhet med flera remissinstanser anser jag att en särskild genomgång bör&lt;br&gt;göras av hur de medel som för närvarande anslagits till förnyelse- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete kan ställas till den kommunala sektorns förfogande för&lt;br&gt;sådan verksamhet. I den mån staten vill använda utvecklingsarbete eller&lt;br&gt;personalutbildning som styrmedel måste emellertid möjligheterna därtill&lt;br&gt;fortfarande stå öppna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma principer för vilka bidrag som avvecklas bör tillämpas inom&lt;br&gt;såväl kommunernas som landstingens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialdestinerade statsbidrag som slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tolv av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen&lt;br&gt;samt skatteutjämningsbidraget, extra skatteutjämningsbidraget och&lt;br&gt;bidrag med anledning av avskaffandet av den kommunala företags-&lt;br&gt;beskattningen avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda systemet för mellankommunal kostnadsutjämning,&lt;br&gt;som infördes den 1 oktober 1991 med anledning av äldrereformen&lt;br&gt;bör upphöra vid samma tidpunkt som ett nytt statsbidragssystem&lt;br&gt;träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har i princip tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget om vilka bidrag som skall ingå i det nya statsbidragssystemet.&lt;br&gt;Bl.a. överstyrelsen för civilberedskap och räddningsverket avstyrker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock att statsbidrag till beredskapsplanläggning skall inordnas. Rädd- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ningsverket, boverket, statens geotekniska institut och flera kommuner&lt;br&gt;avstyrker att den del av det extra skatteutjämningssystemet som avser&lt;br&gt;bidrag mot jordskred och andra naturolyckor skall inordnas. Ekerö&lt;br&gt;kommun avstyrker att bidraget till kommunal barnomsorg skall inordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner, Svenska kommunförbundet m.fl. avstyrker att&lt;br&gt;statsbidragen för insatser mot AIDS och drift och underhåll av stats-&lt;br&gt;kommunvägar skall ingå. De Handikappades Riksförbund och Pensionär-&lt;br&gt;enas Riksorganisation (PRO) avstyrker att bidragen till social hemhjälp,&lt;br&gt;ålderdomshem m.m. inordnas. Boverket, Handikappförbundens Central-&lt;br&gt;kommitté (HCK), PRO m.fl. avstyrker att bidraget till färdtjänst skall&lt;br&gt;inordnas. Boverket, HCK m.fl. avstyrker vidare att bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidraget, bidraget till att återställa handikappanpassade lägenheter&lt;br&gt;och återanvändning av lyftanordningar skall inordnas i det nya systemet.&lt;br&gt;HCK avstyrker att sektorsbidraget till skolan och bidraget till särskolan&lt;br&gt;skall inordnas. Statens kulturråd, riksantivarieämbetet, flera länsbibliotek&lt;br&gt;och många kommuner m.fl. avstyrker att bidragen till kulturinstitu-&lt;br&gt;tionerna skall ingå i det nya systemet. Talboks- och punktskrifts-&lt;br&gt;biblioteket avstyrker att bidraget till länsbiblioteksverksamheten skall&lt;br&gt;inordnas. Socialstyrelsen föreslår att statsbidrag som utgår till oiganisa-&lt;br&gt;tioner inom missbrukarvården samt ersättning för läkemedel bör utredas&lt;br&gt;med inriktning mot ett kommunalt eller regionalt övertagande. Vägverket&lt;br&gt;föreslår att bl.a. att statsbidragen till investeringar i cykelleder och&lt;br&gt;kollektivtrafikanläggningar inordnas. Statskontoret föreslår att flera&lt;br&gt;bidrag bör ingå i det nya systemet, framförallt inom skolans område.&lt;br&gt;Några landsting anser att bidrag till utbildning som bedrivs av landsting-&lt;br&gt;en bör ges direkt till landstingen och inte gå via kommunerna. En&lt;br&gt;majoritet av remissinstanserna föreslår att staten skall ta över ansvaret för&lt;br&gt;kommunala bostadstillägg och bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner bl.a Åtvidaberg, Hultsfred, Karlskrona och Perstorp&lt;br&gt;avstyrker att den mellankommunala kostnadsutjämningen skall upphöra&lt;br&gt;i och med införandet av det nya statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med de ovan redovisade principerna som&lt;br&gt;utgångspunkt har jag tillsammans med övriga berörda statsråd prövat&lt;br&gt;vilka statsbidrag som bör avvecklas. De bidrag som bör ingå i det&lt;br&gt;generella systemet framgår närmare av tabell 6.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om vilka statsbidrag som skall inordnas i det nya statsbidrags-&lt;br&gt;systemet från och med år 1993 föredras av det statsråd som har ansvar&lt;br&gt;för respektive statsbidrag. Förslagen redovisas i underprotokoll för&lt;br&gt;berörda departement. Jag kommer emellertid att kort sammanfatta vad&lt;br&gt;förslagen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen till landstingen behandlas delvis också i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.2.2 Statsbidrag som skall avvecklas fr.o.m. 1 januari år 1993&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beräknat belopp&lt;br&gt;budget-&lt;br&gt;propositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Medel upptagna på anslag för 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunal barnomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrar och flykting-&lt;br&gt;barn i förskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskap sanläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till service&lt;br&gt;och vård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Färdtjänst, service-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;797&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;linjer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viss omsorg om psyk-&lt;br&gt;iskt utvecklingsstörda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till drift och&lt;br&gt;underhåll av kommunvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggande av läns-&lt;br&gt;trafikanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 100&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 218&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extra skatte-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utjämn ingsb idrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunala företags-&lt;br&gt;beskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driften av det kommunala&lt;br&gt;offentliga skolväsendet;&lt;br&gt;sektorsbidraget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Undervisning av invand-&lt;br&gt;rare i svenska språket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driften av särskolor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driften av särvux&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Gemensamt för Kommuner och Landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementets område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att statsbidraget till beredskapsplanläggning bör&lt;br&gt;ingå i det generella statsbidragssystemet för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt väsentligt bör den inriktning som kommittén föreslagit för statens&lt;br&gt;bidragsgivning till kommunerna också tillämpas på försvarsdepartemen-&lt;br&gt;tets område. En avreglering bör genomföras i syfte att förbättra kommun-&lt;br&gt;ernas möjlighet att själv utforma sin verksamhet inom det civila försvaret&lt;br&gt;enligt de förutsättningar som finns lokalt i vaije kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i&lt;br&gt;dag är oklar vad gäller bidragen inom försvarsdepartementets område och&lt;br&gt;i avvaktan på det reformarbete som pågår inom totalförsvarets civila del&lt;br&gt;avser regeringen att senare återkomma till riksdagen med förslag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka bidrag som skall avvecklas och lyftas in i det generella statsbidrags- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;systemet för kommunerna samt tidpunkten för genomförandet. Införandet&lt;br&gt;av det nuvarande statsbidraget till beredskapsplanläggning bör därför&lt;br&gt;anstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementets område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att statliga bidrag som utgår till verksamheter för&lt;br&gt;vilka kommuner och landsting är ansvariga skall avvecklas och mot-&lt;br&gt;svarande medel inordnas i det generella systemet för de statliga bidragen.&lt;br&gt;Bidrag inom socialdepartementets verksamhetsområde som omfattas av&lt;br&gt;denna princip är bidrag till kommunal barnomsorg, invandrar- och&lt;br&gt;flyktingbarn i förskolan, missbrukarvård och ungdomsvård, beredskaps-&lt;br&gt;planläggning, insatser mot AIDS (den del som avser bidrag till vissa&lt;br&gt;kommuner), bidrag till social hemhjälp, ålderdomshem m.m., färdtjänst&lt;br&gt;och servicelinjer m.m., viss omsorg av psykiskt utvecklingsstörda m.m.,&lt;br&gt;bostadsanpassning, återställande av handikappanpassade lägenheter och&lt;br&gt;återanvändning av lyftanordningar. Jag kommenterar enbart de bidrag&lt;br&gt;som föranleder särskilda överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att det extra bidraget vad gäller insatser mot&lt;br&gt;AIDS skall ingå i det generella systemet. Med tanke på att bidraget har&lt;br&gt;avsetts att utgå endast under en övergångstid bör det inte läggas in i det&lt;br&gt;generella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mellankommunala kostnadsutjämningen med anledning av äldre-&lt;br&gt;reformen utgörs i princip av ett särskilt utjämningssystem inom varje&lt;br&gt;län. Utjämning mellan kommuner bör vara en statlig uppgift och ske i ett&lt;br&gt;sammanhang. Det är därför angeläget att i samband med införandet av&lt;br&gt;ett nytt statsbidragssystem också avveckla den mellankommunala&lt;br&gt;kostnadsutj ämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård har&lt;br&gt;riksdagen (prop. 1990/91:96, SoU14, rskr.267) konstaterat att det krävs&lt;br&gt;en samordning på riksnivå av vårdresurserna för missbrukare och vissa&lt;br&gt;ungdomar. Socialutskottet uttalade att staten är mer lämpad som&lt;br&gt;huvudman för tvångsvården i de särskilda ungdomshemmen och att en&lt;br&gt;huvudmannaskapsförändring snarast bör ske och vara genomförd under&lt;br&gt;år 1992. I betänkandet (SOU 1992:18) Tvångsvård i socialtjänsten -&lt;br&gt;ansvar och innehåll, har förslag lagts fram om en sådan förändring av&lt;br&gt;huvudmannaskapet. Betänkandet har remitterats. En proposition planeras&lt;br&gt;att läggas till riksdagen i höst. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande&lt;br&gt;till utredningens förslag bör hela statsbidraget till missbrukarvården hållas&lt;br&gt;utanför det generella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget till kommunal barnomsorg skall inordnas i det generella&lt;br&gt;statsbidragssystemet för kommuner. Det är nödvändigt att säkerställa ett&lt;br&gt;tillräckligt stöd för enskilda alternativ. Det är också viktigt att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för att efterfrågan på barnomsorg utanför hemmet skall&lt;br&gt;tillgodoses. Detta innebär ett behov av en utvidgad lagreglering av&lt;br&gt;kommunernas ansvar på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för socialdepartementet avser att under hösten 1992 återkomma Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;till regeringen med förslag om en utvidgad lagreglering av bamoms-&lt;br&gt;oigsområdet med de syften som ovan angetts och ett förslag om&lt;br&gt;vårdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen med uppdrag att se över systemet med kommunala&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension, KBT-utredningen (dir. 1991:25), har bl. a.&lt;br&gt;haft till uppgift att analysera lämpligheten av att staten helt eller delvis&lt;br&gt;tar över ansvaret för bostadsstödet. Förutsättningen för ett statligt&lt;br&gt;huvudmannaskap är att ett budgetmässigt neutralt förhållande mellan stat&lt;br&gt;och kommun kan uppnås. Innebörden av detta är att statens eventuella&lt;br&gt;merkostnader skall kunna finansieras genom att minska andra bidrag som&lt;br&gt;utgår till kommunerna. En allvarlig kritik mot det nuvarande KBT-&lt;br&gt;systemet gäller att förmånsnivåerna varierar avsevärt mellan olika&lt;br&gt;kommuner. En huvuduppgift för utredningen är därför dels att analysera&lt;br&gt;och förklara skillnader i förmånsnivåer mellan kommuner, dels att&lt;br&gt;utarbeta ett enhetligare system för bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under januari 1992 tillsattes en utredning om bostadsbidragens admini-&lt;br&gt;stration (dir. 1992:5). Utredningens uppdrag syftar dels till att förbereda&lt;br&gt;en överföring av bostadsbidragens administration från kommunerna till&lt;br&gt;försäkringskassorna, dels att föreslå vissa regeländringar inom bostads-&lt;br&gt;bidragssystemet. I detta sammanhang skall utredningen överväga en&lt;br&gt;anpassning av regelverket så att ett rikstäckande system för bostads-&lt;br&gt;bidragen kan byggas upp. I uppdraget ingår också att överväga en&lt;br&gt;samordning mellan bostadsbidrag och ensamförälderstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för socialdepartementet och statsrådet Könberg avser att under&lt;br&gt;hösten 1992 återkomma till regeringen med förslag till proposition för&lt;br&gt;bostadsbidrag respektive KBT innebärande bl.a. att staten övertar hela&lt;br&gt;ansvaret för de båda systemen. Förslaget skall vara budgetmässigt&lt;br&gt;neutralt mellan stat och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementets område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att bidrag till drift och underhåll av statskommun-&lt;br&gt;vägar skall ingå i det generella systemet för statsbidrag till kommunerna.&lt;br&gt;Staten svarar för de allmänna vägarna och vägverket har hand om&lt;br&gt;väghållningen för statens räkning. Staten har hela det ekonomiska&lt;br&gt;ansvaret för nationella gemensamma riksvägar och för merparten av de&lt;br&gt;regionala vägarna. För delar av det lokala vägnätet i större tätorter,&lt;br&gt;statskommunvägar m.m., har stat och kommun ett gemensamt ekono-&lt;br&gt;miskt ansvar. Statsbidrag utgår till kommunerna för byggande, drift och&lt;br&gt;underhåll av de vägar och gator för vilka kommunen är väghållare. Med&lt;br&gt;anledning av riksdagens beslut (prop. 1990/91:87, TU26, rskr.236) om&lt;br&gt;en renodling av väghållaransvaret, bör arbetet med en klarare ansvars-&lt;br&gt;fördelning mellan stat och kommun fortsätta. En samordning av&lt;br&gt;hanteringen av de ekonomiska medlen tillsammans med den praktiska&lt;br&gt;planeringen av vägnätet innebär en effektivisering av verksamheten. Ett&lt;br&gt;första steg i en sådan effektivisering är att lyfta in fler bidrag till det&lt;br&gt;generella statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande riksfardtjänsten har riksdagen tidigare ställt sig bakom Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;uttalanden om att denna kommunaliseras. Om ansvaret överförs till&lt;br&gt;kommunerna är det också naturligt att medel för detta ändamål överförs&lt;br&gt;till det generella systemet för kommuner. Frågan om det framtida&lt;br&gt;ansvaret för riksfardtjänsten bereds för närvarande i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad chefen för kommunikationsdepartementet&lt;br&gt;senare kommer att anföra bör, utöver kommitténs förslag, även statsbi-&lt;br&gt;draget vad gäller byggande av länstrafikanläggningar i den del som avser&lt;br&gt;byggande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafik-&lt;br&gt;investeringar avvecklas och överföras till det generella systemet för&lt;br&gt;statsbidrag till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att både skatteutjämningsbidraget, det extra&lt;br&gt;skatteutjämningsbidraget och bidrag med anledning av avskaffandet av&lt;br&gt;den kommunala företagsbeskattningen skall ingå i det generella stats-&lt;br&gt;bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att det nya kommunala utjämningsbidraget ersätter&lt;br&gt;bl.a. dagens skatteutjämningsbidrag för kommunerna. Samtidigt avskaffas&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiftema och avräkningsskatten. Jag föreslår också att&lt;br&gt;det extra skatteutjämningsbidraget samt bidraget med anledning av av-&lt;br&gt;skaffandet av den kommunala företagsbeskattningen avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att hela det extra skatteutjämningsbidraget&lt;br&gt;skall avvecklas. Flera remissinstanser har avvisat kommitténs förslag att&lt;br&gt;inordna den del av det extra skatteutjämningsbidraget som avser bidrag&lt;br&gt;till förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Jag&lt;br&gt;delar uppfattningen att denna del av bidraget bör kvarstå som ett special-&lt;br&gt;destinerat statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementets område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att sektorsbidrag till driften av det kommunala&lt;br&gt;offentliga skolväsendet, bidrag till driften av särskolor m.m., bidrag till&lt;br&gt;driften av särvux samt bidrag till undervisning av invandrare i svenska&lt;br&gt;språket skall avvecklas och medel inordnas i det generella statsbidrags-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beloppsmässigt största statsbidraget inom utbildningsdepartementets&lt;br&gt;område utgörs av sektorsbidraget till driften av skolväsendet. Genom&lt;br&gt;detta statsbidrag får kommunerna ett finansiellt stöd till driften av det&lt;br&gt;kommunala offentliga skolväsendet, som omfattar grundskolan, gym-&lt;br&gt;nasieskolan och den kommunala utbildningen för vuxna. Från och med&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 kommer även statsbidraget till flertalet fristående&lt;br&gt;skolor på grundskolenivå att räknas in i sektorsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en proposition om ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;särskolan och särvux m.m. (prop. 1991/92:94) bl.a. föreslagit att&lt;br&gt;ansvaret för särskolan och särvux förs över från landsting till kommuner.&lt;br&gt;Överföringen kan ske successivt, men skall vara avslutad senast den&lt;br&gt;1 januari 1996. Redan nu kan ett landsting överlåta ansvaret för särskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och särvux till en kommun. Jag kommenterar detta ytterligare under Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;motsvarande avsnitt för landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller statsbidragen inom utbildningsdepartementets område bör&lt;br&gt;sektorsbidraget till driften av det kommunala offentliga skolväsendet,&lt;br&gt;bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket, bidrag till&lt;br&gt;driften av särskolor m.m. avvecklas och ingå i det generella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att bidraget till driften av det kommunala offentliga&lt;br&gt;skolväsendet avvecklas kommer bestämmelser att föras in i skollagen som&lt;br&gt;innebär att om en kommun grovt eller under en längre tid åsidosatt sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt skollagen eller enligt föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen får regeringen meddela de föreskrifter, eller på kommunens&lt;br&gt;bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementets område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att följande bidrag inom kulturdepartementets&lt;br&gt;område skall ingå i det nya statsbidrags systemet för kommunerna&lt;br&gt;nämligen bidragen till regional musikverksamhet, regionala och lokala&lt;br&gt;teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer, regional&lt;br&gt;biblioteksverksamhet och folkbibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kulturområdet finns ett antal specialdestinerade statsbidrag vars&lt;br&gt;gemensamma syfte i första hand är att bidra till att ett regionalt nät av&lt;br&gt;kulturinstitutioner byggs upp. Flertalet regionala teatrar, orkestrar och&lt;br&gt;museer drivs i form av aktiebolag, stiftelser eller föreningar. Landsting,&lt;br&gt;kommuner och även andra delar ofta på huvudmannaskapet. Den&lt;br&gt;regionala biblioteksverksamheten är kommunal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på den översyn och utvärdering av formerna för det statliga&lt;br&gt;stödet till kulturen som kommer att genomföras bör det nuvarande&lt;br&gt;systemet inte förändras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Nytt totalt bidrag för kommunerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nedan sammanfattas de ekonomiska effekterna av de redovisade&lt;br&gt;förslagen om avveckling av specialdestinerade bidrag samt avskaffande&lt;br&gt;av skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatt. Beloppen avser&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs under kalenderåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_____________________________________________________________ Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag som läggs in i det statliga utjämningsbidraget till kommunerna (milj.kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag som avvecklas:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Barnomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Hemspråk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Social service&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Färdtjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Bostadsanpassning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Statskommunvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del av byggande av länstrafikanl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Skolväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Svenskundervisning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteutjämn.bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Extra skatteutj-bidrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Komp, för beskattn jur personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvittningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avräkningsskatt&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-663&lt;br&gt;-9 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kostnader för bostadsbidrag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kostnader för kom. bostadstillägg&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NETTOBIDRAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del av samhällsek, motivera besparing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NYTT TOTALT NETTOBIDRAG 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. jordskred&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Långsiktig nivå 1,09 kr/skr enligt kommitténs förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Kommunernas beräknade statsbidragsberättigade nettokostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Kommunernas beräknade statsbidragsberättigade nettokostnader&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förslag till nytt generellt statsbidragssystem för&lt;br&gt;kommunerna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Statligt utjämningsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett nytt generellt statsbidrag införs. Bidraget kallas&lt;br&gt;statligt utjämningsbidrag till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utjämningsbidraget består av tre delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp&lt;br&gt;till en generell garantinivå, uttryckt som andel av en uppräknad&lt;br&gt;medelskattekraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tillägg till respektive avdrag från bidraget på grund av opåverk-&lt;br&gt;bara skillnader i strukturella förhållanden samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tillägg för befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Instämmer i stort sett i grundprinciperna om ett&lt;br&gt;generellt statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare redovisat de viktigaste skälen&lt;br&gt;för att införa ett generellt statsbidrag som främst syftar till att jämna ut&lt;br&gt;de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den minskade bidragsvolym, som mina förslag om att avskaffa&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiftema och avräkningsskatten innebär, och ambitionen&lt;br&gt;att styrningen med bidrag skall minska, är det naturligt att staten i första&lt;br&gt;hand svarar för att jämna ut de ekonomiska förutsättningarna mellan&lt;br&gt;kommunerna. Dessa kan skilja sig ganska avsevärt mellan kommuner,&lt;br&gt;både vad gäller inkomster och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det system som jag nu föreslår uppfyller i huvudsak de krav som&lt;br&gt;ställdes upp i direktiven för kommunalekonomiska kommittén. Dessa&lt;br&gt;krav var att systemet skall bygga på generella principer och opåverkbara&lt;br&gt;faktorer. Systemet skall syfta till att skapa likvärdiga ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar för kommunerna att själva kunna styra utformningen av&lt;br&gt;och ambitionsnivån för sin verksamhet. Detta bör bl.a. innebära en ökad&lt;br&gt;flexibilitet i verksamheten och därmed också ett större utrymme för&lt;br&gt;förnyelse och utveckling. Systemet bör på sikt leda till att skillnaderna&lt;br&gt;i kommunernas skatteuttag minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att en total samhällsekonomisk ram för&lt;br&gt;den kommunala sektorn bestäms. Med denna som utgångspunkt fastställs&lt;br&gt;den totala statsbidragsvolymen. Detta innebär att en regelbunden&lt;br&gt;prövning av den generella garantinivån måste göras utifrån de totala&lt;br&gt;resurser som staten kan ställa till förfogande för kommunernas verksam-&lt;br&gt;het. Det nya systemet uppfyller således kraven på flexibilitet när det&lt;br&gt;gäller den totala bidragsvolymen. Genom att garantera kommunerna en&lt;br&gt;lägsta nivå på skattekraften dvs. den beskattningsbara inkomsten per&lt;br&gt;invånare, skapas likvärdiga förutsättningar mellan dem i ekonomiskt&lt;br&gt;hänseende. Om en sådan garanti fixeras vid en fäst nivå skulle det&lt;br&gt;innebära en automatik i bidragssystemet vilken inte ligger i linje med att&lt;br&gt;statsmakterna skall göra en total samhällsekonomisk avvägning mellan&lt;br&gt;olika sektorer. I likhet med kommittén anser jag att det är den totala&lt;br&gt;bidragsramen som skall fästställas och därmed styra garantins nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Utjämning av inkomster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Inkomstutjämningen innebär att kommunen får ett&lt;br&gt;bidrag, s.k. grundbelopp, som beräknas utifrån ett tillskott av&lt;br&gt;skatteunderlag for varje kommun och en enhetlig skattesats för&lt;br&gt;kommunerna inom vaije län. Tillskottet av skatteunderlag bestäms&lt;br&gt;dels utifrån en generell garantinivå uttryckt i procent av en upp-&lt;br&gt;räknad medelskattekraft för bidragsåret, dels utifrån kommunens&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag för samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De länsvisa enhetliga skattesatser som skall tillämpas skall&lt;br&gt;motsvara 95% av 16 kronor plus tillägg för den skatteväxling som&lt;br&gt;skett till följd av äldrereformen och andra förändringar av huvud-&lt;br&gt;mannaskap mellan kommuner och landsting. Skattesatserna skall&lt;br&gt;kunna justeras vid sådana huvudmannaskapsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt, bortsett&lt;br&gt;från vissa punkter när det gäller utjämningens tekniska utformning. Kom-&lt;br&gt;mitténs förslag innehåller, till skillnad från mitt, inte någon länsvis&lt;br&gt;differentiering av den enhetliga skattesats som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är till stora delar övervägande&lt;br&gt;positivt. Flera kommuner i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län och&lt;br&gt;Malmöhus län anser dock att inkomstutjämningen är för långtgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner kritiserar minskningen av tillskottet med 5 procent,&lt;br&gt;med motiveringen att den strider mot utjämningstanken och att många&lt;br&gt;kommuner inte anser sig kunna påverka sitt skatteunderlag särskilt&lt;br&gt;mycket. Kommunerna menar att det redan finns tillräckliga incitament,&lt;br&gt;som inte primärt har med bidragssystemet att göra, för att öka det egna&lt;br&gt;skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del kommuner avstyrker att bidraget beräknas utifrån en enhetlig&lt;br&gt;utdebitering. De menar att bidraget bör påverkas av de i vissa fall stora&lt;br&gt;skillnader i den verksamhet som överförts genom äldrereformen och som&lt;br&gt;också ledde till att olika skattesatser växlades.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergång från prestationsbidrag till inkomstutjämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom kommittén bedömer jag att den största och viktigaste skillnaden&lt;br&gt;mellan kommunerna i fråga om ekonomiska förutsättningar är skillnaden&lt;br&gt;i inkomster. Det primära syftet med ett nytt bidragssystem bör därför&lt;br&gt;vara att jämna ut de stora inkomstskillnaderna. En bidragsfördelning efter&lt;br&gt;kommunens ekonomiska bärkraft är enligt min bedömning den enklaste&lt;br&gt;och mest objektiva metoden att bygga statsbidragssystemet på. Det finns&lt;br&gt;emellertid också relativt stora skillnader i kostnader mellan kommunerna.&lt;br&gt;Jag återkommer till detta senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om ett system med inkomstutjämning innebär att bidraget&lt;br&gt;skall relateras till kommunens egen skattebas i stället för till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som kommunen bedriver. Enligt min mening är detta den Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;mest grundläggande förändringen när det gäller statsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till inkomstutjämning innebär i princip att alla kommuner&lt;br&gt;kan få en inkomst per invånare från skatt eller statsbidrag, vilken&lt;br&gt;motsvarar en viss procent av den beskattningsbara inkomsten per&lt;br&gt;invånare i riket multiplicerad med en länsvis enhetlig skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om de omställningsproblem som övergången till ett&lt;br&gt;inkomstutjämningssystem kan komma att medföra. Detta gäller särskilt&lt;br&gt;för kommuner som i hög utsträckning följt statsmakternas intentioner och&lt;br&gt;byggt ut sådana verksamheter som de specialdestinerade bidragen riktas&lt;br&gt;till. För många kommuner kommer dock inte övergången att innebära&lt;br&gt;någon stor skillnad, eftersom det nya systemet innehåller en betydligt&lt;br&gt;högre inkomstgaranti än nuvarande skatteutjämningssystem. En del&lt;br&gt;kommuner har både hög skattekraft (egen eller garanterad) och/eller&lt;br&gt;höga specialdestinerade bidrag. Dessa kommuner kan sägas ha gynnats&lt;br&gt;av dagens system, och kommer i vissa fåll att få vidkännas stora bidrags-&lt;br&gt;minskningar. Jag föreslår senare särskilda övergångsregler för att mildra&lt;br&gt;effekterna av omläggningen till ett nytt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inledningsvis förklara några av de begrepp jag kommer att&lt;br&gt;använda i den fortsatta redogörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skatteunderlag utgörs av summan av de till kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt beskattningsbara inkomsterna och uttrycks i skattekronor,&lt;br&gt;vilket innebär att beskattningsbara inkomsterna divideras med 100. Med&lt;br&gt;skattekraft avses skatteunderlaget per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppräknat skatteunderlag avses kommunens skatteunderlag två&lt;br&gt;år före bidragsåret multiplicerat med en uppräkningsfäktor. Detta skatte-&lt;br&gt;underlag överensstämmer med det som kommer att ligga till grund för&lt;br&gt;statens preliminära utbetalning av kommunalskattemedel det aktuella&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppräknad medelskattekraft avses det beräknade totala skatte-&lt;br&gt;underlaget i riket vid ingången av bidragsåret (motsvarar skatteunderlaget&lt;br&gt;två år före bidragsåret multiplicerat med en uppräkningsfäktor) fördelat&lt;br&gt;per invånare i riket den 1 oktober året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den generella garantinivån är en fastställd procentandel av den&lt;br&gt;uppräknade medelskattekraften. När den generella garantinivån multi-&lt;br&gt;pliceras med den uppräknade medelskattekraften och antalet invånare i&lt;br&gt;kommunen den 1 oktober året före bidragsåret, erhålls kommunens&lt;br&gt;garantiskatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillskott av skatteunderlag avses det antal skattekronor varmed&lt;br&gt;kommunens beräknade skatteunderlag understiger garantiskatte-&lt;br&gt;underlaget. Om kommunens beräknade skatteunderlag understiger&lt;br&gt;garanti skatteunderlaget, beräknas ett grundbelopp som motsvarar&lt;br&gt;tillskottet av skatteunderlag multiplicerat med en enhetlig skattesats för&lt;br&gt;kommunerna inom respektive län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantinivån i inkomstutjämningen uttrycks som procenttal i förhållande&lt;br&gt;till den uppräknade medelskattekraften i riket och fästställs för ett år i&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilda kommunens grundbelopp beräknas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Generell garantinivå i % / 100) x uppräknad medelskattekrafit x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x antal invånare i kommunen) - kommunens eget uppräknade skatteunder-&lt;br&gt;lag) x länsvis enhetlig skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel: Den generella garantinivån uppgår till 127,26% och den&lt;br&gt;uppräknade medelskattekraften till 926,79 skattekronor (skr). Kommun&lt;br&gt;A har 22 464 invånare och ett eget uppräknat skatteunderlag om 21 882&lt;br&gt;400 skr, dvs. en skattekraft om 974 skr per invånare. Den enhetliga&lt;br&gt;länsvisa skattesatsen som tillämpas för kommun A är 18,38 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens grundbelopp blir: ((127,26/100) x 926,79 x 22 464 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 882 400) x 18,38 = 84 775 544&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-61.png" style="width:357pt;height:212pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Begreppet medelskattekraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom kommittén har jag utgått ifrån begreppet medelskattekraft i det&lt;br&gt;nya bidragssystemet. Fördelarna med detta begrepp är dels att det innebär&lt;br&gt;att alla kommuners inkomster sätts i relation till den genomsnittliga&lt;br&gt;tillväxten av skatteinkomster i riket, dels att de samlade inkomsterna&lt;br&gt;relateras till antalet invånare, som har stor betydelse för kommunens&lt;br&gt;kostnader. För beräkning av det nya utjämningsbidraget används&lt;br&gt;begreppet uppräknad medelskattekraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet medelskattekraft kan emellertid vara svårt för många att förstå.&lt;br&gt;SCB och RRV har föreslagit att detta begrepp utmönstras och ersätts av&lt;br&gt;begreppet genomsnittlig, för kommunal taxering, beskattningsbar inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per invånare i riket. Begreppet skattekraft ersätts av genomsnittlig Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;beskattningsbar inkomst i kommunen. Jag kommer i ett senare samman-&lt;br&gt;hang att återkomma med förslag till följdändringar i övrig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräknat skatteunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått anser jag att systemet med utbetalning av&lt;br&gt;kommunalskatt bör ändras på så sätt att utbetalningarna baseras på ett&lt;br&gt;mer aktuellt skatteunderlag än vad som är fallet idag. Eftersom inkomst-&lt;br&gt;utjämningens syfte är att ge kommunerna likvärdiga ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar bör grundbeloppet beräknas utifrån samma skatteunderlag&lt;br&gt;som kommunernas egna skatteinkomster. Av samma skäl föreslår jag att&lt;br&gt;den uppräknade medelskattekraften skall beräknas utifrån ett så aktuellt&lt;br&gt;befolkningsunderlag som möjligt. Den mest aktuella uppgiften vid&lt;br&gt;beräkningstillfället är befolkningen i kommunen den 1 oktober året före&lt;br&gt;bidragsåret. Detta innebär att kommunernas inkomster från skatt och&lt;br&gt;statsbidrag sammantaget så långt möjligt svarar mot det antal invånare&lt;br&gt;som bor i kommunen vid ingången av budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reduktionsfaktor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna får enligt förslaget ett tillskott av skatteunderlag som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan det garanterade och det egna skatte-&lt;br&gt;underlaget. Kommittén föreslår att detta tillskott skall minskas med 5 %,&lt;br&gt;i syfte att markera att det skall vara mer lönsamt med egna skatte-&lt;br&gt;inkomster än med bidrag. Kommittén föreslår vidare att bidraget skall&lt;br&gt;fastställas utifrån en enhetlig skattesats om 18,30 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser har haft kritiska synpunkter på förslaget&lt;br&gt;om att minska tillskottet, bl.a. eftersom man inte tror på incitaments-&lt;br&gt;effekten. Man anser att de flesta kommuner har små eller obetydliga&lt;br&gt;möjligheter att på kort sikt påverka sitt skatteunderlag. Jag kan delvis&lt;br&gt;instämma i dessa synpunkter. Det finns därutöver tekniska skäl till att&lt;br&gt;inte minska tillskottet. En minskning med 5% tillsammans med den&lt;br&gt;enhetliga skattesatsen på 18,30 kr. ger samma resultat som en enhetlig&lt;br&gt;skattesats på 17,38 kr. utan minskning av tillskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att minska tillskottet av skatteunderlag eller den enhetliga&lt;br&gt;skattesatsen måste emellertid också ses i perspektivet av modellens&lt;br&gt;hållbarhet över tiden. En avvägning måste göras mellan storleken på&lt;br&gt;garantinivån respektive på den enhetliga skattesatsen. Ju lägre kompen-&lt;br&gt;sationsnivå systemet ger, dvs. ju lägre enhetlig skattesats, desto högre&lt;br&gt;kan garantinivån sättas med samma bidragsram, varmed fler kommuner&lt;br&gt;kan omfattas av systemet. Om statsbidragen skall ses som ett samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt regleringsinstrument är det önskvärt att så många kommuner&lt;br&gt;som möjligt omfattas. Detta talar för högsta möjliga garantinivå. Om&lt;br&gt;målet är en långtgående utjämning så skall i stället kompensationsnivån&lt;br&gt;sättas så högt som möjligt. Detta ger en lägre garantim vå. Kommitténs&lt;br&gt;förslag om en minskning av tillskottet till 95 % och en enhetlig skattesats&lt;br&gt;om 18,30 kronor skulle 1991 givit en garantinivå på ca 138% av&lt;br&gt;medelskattekraften. Två kommuner skulle hamnat utanför systemet. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de förutsättningar som gäller för år 1993 kommer garantinivån att bli Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;betydligt lägre, särskilt om minskningen av tillskottet till 95% tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett större antal kommuner kommer då att fålla ur systemet. Den&lt;br&gt;utveckling av statsbidragen som kan förutses för de närmaste fem åren&lt;br&gt;innebär att garaninivån kan komma att sjunka ytterligare och fler&lt;br&gt;kommuner hamna utanför. Detta talar för att modellen kan behöva&lt;br&gt;anpassas på så sätt att en sänkt bidragsnivå också kan komma att tas ut&lt;br&gt;i form av en sänkning av den enhetliga skattesats som skall tillämpas och&lt;br&gt;inte i form av en minskad garantinivå. Genom att hålla garantinivån&lt;br&gt;intakt kan fler kommuner omlättas av utjämningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta föreslår jag att de enhetliga skattesatser som&lt;br&gt;skall tillämpas i statsbidragssystemet fästställs på en nivå som innebär en&lt;br&gt;minskning med 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsvisa enhetliga skattesatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs mening att en enhetlig skattesats bör ligga till grund&lt;br&gt;för kommunens bidrag. Därigenom kan en kommun inte påverka&lt;br&gt;bidragets storlek genom egna åtgärder. Bidraget blir relativt sett mer&lt;br&gt;rättvist mellan kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har färhågor för att kommuner där kommunal-&lt;br&gt;skatten är lägre än den enhetliga skattesats som ligger till grund för&lt;br&gt;utjämningsbidraget, skulle kunna eftersträva en minskning av sitt eget&lt;br&gt;skatteunderlag eftersom det är mera &amp;quot;lönsamt&amp;quot; att få tillskott. Denna risk&lt;br&gt;finns naturligtvis. Jag delar dock kommitténs uppfättning att risken måste&lt;br&gt;bedömas som liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår en enhetlig skattesats på 18,30 kr., vilket mot-&lt;br&gt;svarar det tidigare utdebiteringstaket i skatteutjämningssystemet plus&lt;br&gt;genomsnittet av de skatteväxlingssatser som blev en följd av äldrerefor-&lt;br&gt;men. För närvarande tillämpas länsvisa differentierade tak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken med en enhetlig skattesats i bidragssystemet har inte ifrågasatts&lt;br&gt;av remissinstanserna. Däremot har många kommuner haft synpunkter på&lt;br&gt;nivån. Skatteväxlingssatsema till följd av äldrereformen varierar mellan&lt;br&gt;1,80 och 3,20 kr i olika län. Variationerna har flera orsaker dels att&lt;br&gt;verksamhetens fördelning mellan kommuner och landsting historiskt sett&lt;br&gt;har varit olika i olika län, dels att omfättningen på den övertagna&lt;br&gt;verksamheten i samband med reformen varierar och dels att den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen har påverkats av förhållandet mellan nuvarande&lt;br&gt;inkomster och skatteutjämning. Ett viktigt led i den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen av äldrereformen är också den mellankommunala omfördel-&lt;br&gt;ningen, som föreslås avskaffäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan jag i vissa delar instämma i kritiken mot att&lt;br&gt;den enhetliga skattesatsen skulle sättas lika för alla kommuner. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att den enhetliga skattesatsen differentieras mellan länen&lt;br&gt;med hänsyn till den faktiska skatteväxlingssatsen som följde av äldre-&lt;br&gt;reformen samt skatteväxlingar som ägt rum under åren 1991 och 1992&lt;br&gt;med anledning av andra huvudmannaskapsförändringar. Jag återkommer&lt;br&gt;senare till frågan om kommande huvudmannaskapsförändringar. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag innebär en större samstämmighet mellan utjämningssystemen för Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;kommuner respektive landsting jämfört med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i förordning fastställa de länsvisa enhetliga skatte-&lt;br&gt;satser som skall tillämpas för beräkning av det statliga utjämnings-&lt;br&gt;bidraget till kommunerna. Den länsvisa enhetliga skattesatsen kommer till&lt;br&gt;följd av mitt förslag att variera mellan 16,91 och 18,72 kr. I figuren&lt;br&gt;illustreras skillnaderna mellan de länsvis enhetliga skattesatserna och de&lt;br&gt;egna skattesatserna för tre olika kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;% av genom-&lt;br&gt;snittsink.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-62.png" style="width:357pt;height:172pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Skatteväxling vid huvudmannaskapsförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner i flera län har påpekat att utjämningssystemet bör ta hänsyn&lt;br&gt;till skatteväxlingar för ändrat huvudmannaskap även på andra områden&lt;br&gt;än äldreomsorgen. I Hallands län ägde en sådan skatteväxling rum redan&lt;br&gt;år 1991, vilket kommittén tagit hänsyn till i sina bidragsberäkningar&lt;br&gt;genom att tillämpa en högre skattesats för de berörda kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min utgångspunkt när det gäller skatteväxlingar är att utjämnings-&lt;br&gt;systemet måste klara sådana förändringar av huvudmannaskap som är till&lt;br&gt;gagn för verksamheten. Detta får dock inte innebära en oskälig överkom-&lt;br&gt;pensation for berörda kommuner eller en ökad kostnad för staten. För att&lt;br&gt;underlätta huvudmannaskapsförändringar bör en justering kunna göras av&lt;br&gt;den länsvisa enhetliga skattesats som tillämpas i utjämningssystemet för&lt;br&gt;kommunerna. En samordning bör därvid ske mellan utjämningssystemen&lt;br&gt;för kommuner respektive landsting så att ett ekonomiskt utrymme flyttas&lt;br&gt;från det ena systemet till det andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av detta är följande. Om verksamhet skall flyttas över från&lt;br&gt;landstinget till kommunerna i ett län, får dessa inbördes avtala om den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen i form av skatteväxling och övriga åtgärder. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskomna skatteväxlingssatsen får sedan slå igenom i sin helhet i Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;båda utjämningssystemen. Det ekonomiska utrymme som därvid frigörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i landstingssystemet flyttas över till kommunsystemet. De berörda&lt;br&gt;kommunerna kompenseras genom den höjda skattesatsen. Detta kan&lt;br&gt;innebära att det ekonomiska utfallet för de berörda kommunerna kan&lt;br&gt;komma att överstiga den summa som flyttats över från landstings-&lt;br&gt;systemet, eftersom de garanterade skatteunderlagen i kommunsystemet&lt;br&gt;är större än i landstingssystemet. Detta får finansieras inom systemets&lt;br&gt;ram. Det innebär att övriga kommuner totalt sett kan få ett något lägre&lt;br&gt;bidrag till följd av skatteväxling i ett län. Jag bedömer dock att dessa&lt;br&gt;effekter är mycket marginella och att enkelheten i lösningen överväger&lt;br&gt;nackdelarna. En prövning bör dock kunna göras av justeringen av&lt;br&gt;skattesatsen i kommunsystemet så att den inte får uppenbart oskäliga&lt;br&gt;konsekvenser. En förutsättning bör t.ex. vara att det är fråga om en&lt;br&gt;uppgifts- och ansvarsöverföring i verklig mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag tidigare föreslagit bör de länsvisa enhetliga skattesatser&lt;br&gt;som skall tillämpas i det kommunala utjämningssystemet fr.o.m. år 1993&lt;br&gt;sättas med hänsyn även till skatteväxlingar som skett vid huvudmanna-&lt;br&gt;skapsförändringar utöver de som sedan år 1991 skett till följd av&lt;br&gt;äldrereformen. Jag föreslår också att framtida skatteväxlingar vid&lt;br&gt;förändrad ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting i ett län bör&lt;br&gt;föranleda en justering av den enhetliga skattesatsen i utjämningssystemet&lt;br&gt;för kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.3 Utjämning av strukturella skillnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De strukturella förhållandena i kommunen skall kunna&lt;br&gt;ge tillägg till eller avdrag från grundbeloppet i inkomstutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens kostnadspåverkande strukturella förhållanden vägs in&lt;br&gt;i bidragssystemet med utgångspunkt i ett för varje kommun fastställt&lt;br&gt;strukturkostnadsindex och kommunernas totala nettokostnader per&lt;br&gt;invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens strukturkostnadsindex beräknas för åren 1993 och&lt;br&gt;1994 med hänsyn till kommunens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;åldersstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;social struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;glesby gds/tätortsgrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;klimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: I huvudsak i överensstämmelse med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna är mycket&lt;br&gt;kritiska mot metoden samt urvalet av läktorer och deras genomslag vid&lt;br&gt;beräkningen av tillägg och avdrag. Flera remissinstanser anser att&lt;br&gt;strukturindex bör kompletteras med flera faktorer, t.ex. sådana som&lt;br&gt;mäter arbetslöshet, barnomsorg, näringslivsstruktur, storstadsproblem&lt;br&gt;samt en särskild ö-faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är särskilt kritiska till metoden för beräkning av &amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strukturkostnader, och vilka faktorer som därvid bör ingå. Flera&lt;br&gt;remissinstanser anser att beräkningsmodellen är behäftad med allvarliga&lt;br&gt;brister och därför inte bör ligga till grund för beslut i sin nuvarande&lt;br&gt;utformning. Många framhåller vikten av att den modell som slutligen&lt;br&gt;föreslås verkligen är allmänt accepterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna anser att klimatfaktorns stora genom-&lt;br&gt;slagskraft får orimliga effekter. De anser att kostnader som hänger&lt;br&gt;samman med geografiskt läge och klimat visserligen måste beaktas i det&lt;br&gt;nya utjämningssystemet, men att en sådan faktor måste ges mindre vikt&lt;br&gt;och dessutom utformas så att den inte förorsakar de nu konstaterade&lt;br&gt;tröskeleffekter som finns i kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsfaktom bör enligt flera kommuner omdefinieras när det gäller&lt;br&gt;tätortsstorlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersfaktorn bör enligt många remissinstanser ges en ökad vikt.&lt;br&gt;Eventuellt bör man överväga att utforma åldersfaktorn skild från&lt;br&gt;strukturindex, dvs. efter samma principer som i dagens skatteutjämnings-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sociala faktorerna skall enligt kommittén spegla avvikande&lt;br&gt;kostnader på grund av den sociala strukturen. Remissinstanserna anser&lt;br&gt;att det är väsentligt att kostnader som hänger samman med variationer i&lt;br&gt;den sociala strukturen beaktas. Det bör enligt remissinstanserna noga&lt;br&gt;prövas om de valda faktorerna (andelen bam till ensamstående och&lt;br&gt;andelen förtidspensionärer) verkligen speglar skillnaderna i sociala&lt;br&gt;kostnader på ett rimligt sätt. En del remissinstanser anser att de sociala&lt;br&gt;faktorer som kommittén valt inte tillräckligt beaktar kostnaderna för&lt;br&gt;storstädernas sociala struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anför att behovet av kommunal verksamhet kan&lt;br&gt;påverkas av olika strukturella skillnader mellan kommuner. Som exempel&lt;br&gt;nämns kommuner med en hög andel bam till förvärvsarbetande föräldrar,&lt;br&gt;vilka kan förväntas ha höga kostnader för bamomsoig. Remissinstanserna&lt;br&gt;anser att det är rimligt att betrakta sådana kostnader som strukturella och&lt;br&gt;att de därför bör beaktas i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser det vara anmärkningsvärt att kommittén&lt;br&gt;inte övervägt om kostnadsläget på orten, t.ex. vad avser hyres- och löne-&lt;br&gt;nivåer, bör beaktas i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit spärregler för beräknade strukturindex genom&lt;br&gt;att lägga in en minimi- respektive maximigräns. Flera remissinstanser&lt;br&gt;anser att dessa begränsningar är främmande inslag i bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser att samtliga kommuner, även de som&lt;br&gt;ligger utanför inkomstutjämningen, skall få avdrag på grund av struk-&lt;br&gt;turella skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsskillnader mellan kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i kostnader mellan kommunerna kan vara stora för en och&lt;br&gt;samma verksamhet. Delvis beror dessa kostnadsskillnader på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna har valt olika nivå på sin service. Enligt min mening kan Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;kostnadsskillnader i viss utsträckning också tjäna som utgångspunkt när&lt;br&gt;det gäller att bedöma effektiviseringspotentialen i den kommunala&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inte obetydlig del av kostnadsskillnaderna kan dock sannolikt&lt;br&gt;hänföras till skillnader i fråga om behov och strukturella förhållanden,&lt;br&gt;dvs. sådana som den enskilda kommunen knappast kan påverka. Jag&lt;br&gt;anser, i likhet med kommittén, att dessa strukturellt betingade skillnader&lt;br&gt;i kostnader bör jämnas ut inom ramen för det statliga utjämnings-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsutjämning genom omfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom kommittén anser jag att de strukturella skillnaderna bör jämnas&lt;br&gt;ut genom att resurser fördelas om från kommuner med en gynnsam&lt;br&gt;struktur till kommuner med en ogynnsam struktur. Alternativet skulle&lt;br&gt;t.ex. kunna vara ett särskilt bidrag från staten till i strukturhänseende&lt;br&gt;missgynnade kommuner. Att såsom kommittén föreslagit göra utjäm-&lt;br&gt;ningen i form av en omfördelning mellan kommuner bör enligt min&lt;br&gt;uppfattning innebära att det kommunala ansvaret blir större. Valet av&lt;br&gt;vilka faktorer som har betydelse är mycket grannlaga, eftersom ingen&lt;br&gt;kommun vinner utan att någon annan förlorar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bärande tanke bakom omläggningen av statsbidragssystemet är att&lt;br&gt;kommunerna i högre grad skall förfoga över sina skatteinkomster. Som&lt;br&gt;jag tidigare anfört innebär detta bl.a. att rundgången av pengar mellan&lt;br&gt;stat och kommun skall undvikas genom att de överföringar av medel som&lt;br&gt;nu sker från kommuner till stat skall upphöra. En kostnadsutjämning som&lt;br&gt;sker genom omfördelning mellan kommunerna skulle naturligtvis i&lt;br&gt;princip kunna omfatta samtliga kommuner, dvs. även de som har en egen&lt;br&gt;skattekraft över garantinivån och således ligger utanför inkomst-&lt;br&gt;utjämningen. Mot bakgrund av vad jag här har sagt är min uppfattning&lt;br&gt;emellertid att dessa kommuner inte skall omfattas av omfördelningen,&lt;br&gt;oberoende av om de har en gynnsam struktur eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunder och metod för omfördelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser liksom kommittén att skillnader som skall vägas in i omfördel-&lt;br&gt;ningssystemet bör grundas på objektiva förhållanden som kommunen inte&lt;br&gt;kan påverka. De bör inte heller ha någon anknytning till den verksamhet&lt;br&gt;som kommunen väljer att bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad omständigheter som i det enskilda fallet kan ha&lt;br&gt;betydelse för kommunens kostnadsläge. Kommittén har eftersträvat att&lt;br&gt;finna ett inte alltför stort antal faktorer, som är opåverkbara, stabila,&lt;br&gt;mätbara, rimliga och acceptabla att använda i ett omfördelningssystem.&lt;br&gt;Kommittén har använt en statistisk metod, multipel regressionsanalys, för&lt;br&gt;att mäta sambanden mellan ett antal faktorer och kommunernas kost-&lt;br&gt;nader. Utifrån dessa samband skapas sedan ett index för beräkning av&lt;br&gt;tillägg och avdrag i omfördelningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår i likhet med kommittén att åldersstruktur och social Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;struktur, vilka har betydelse för behovet av den del av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten som är åldersberoende, skall ingå i systemet. Andra&lt;br&gt;strukturella faktorer av betydelse är enligt kommittén befolkningsgleshet&lt;br&gt;och klimat, vilka påverkar styckkostnadema i samtliga kommunala&lt;br&gt;verksamheter. Jag föreslår, liksom kommittén, att även dessa bör tas in&lt;br&gt;i systemet. Jag återkommer dock till frågan om klimatfaktorn och dess&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kostnadsbegrepp som kommittén har arbetat med, och som bör&lt;br&gt;användas, är nettokostnaderna. Dessa är bruttokostnader minus avgifts-&lt;br&gt;intäkter. På så sätt rensar man bort de skillnader som finns mellan&lt;br&gt;kommunerna när det gäller intemdebiteringar, val av regi för olika&lt;br&gt;verksamheter etc. Från nettokostnaderna skall också tas bort kostnader&lt;br&gt;för sådana verksamheter som fortsättningsvis skall finansieras med&lt;br&gt;specialdestinerade statsbidrag. Det gäller framför allt bostadsbidrag,&lt;br&gt;KBT, flyktingverksamhet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettokostnaderna påverkas också av kommunernas avgiftssättning.&lt;br&gt;Enligt kommittén finns det inga indikationer på att avgifterna skulle&lt;br&gt;variera på ett systematiskt sätt som påverkar utfallet i systemet. Det kan&lt;br&gt;dock finnas anledning att studera denna fråga inom ramen för den&lt;br&gt;expertgrupp som jag avser att tillsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till teknisk konstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden i kommitténs förslag till omfördelningssystem är följande.&lt;br&gt;Kommunens grundbelopp i inkomstutjämningen justeras med ett tillägg&lt;br&gt;eller avdrag utifrån strukturella förhållanden. Det belopp som utgör&lt;br&gt;tillägget eller avdraget skall motsvara skillnaden mellan kommunens&lt;br&gt;beräknade totala kostnad vid normala (riksgenomsnittliga) strukturella&lt;br&gt;förhållanden, och den beräknade totala kostnaden utifrån kommunens&lt;br&gt;faktiska strukturella förhållanden så som de definierats i modellen. De&lt;br&gt;strukturfaktorer som legat till grund för beräkningen är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;åldersstruktur (åldersvägt index utifrån olika åldersgruppers andel av&lt;br&gt;kostnaderna samt antal individer i olika åldersgrupper i respektive&lt;br&gt;kommun)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—• social struktur (summan av befolkningsandelen bam till ensamstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och befolkningsandelen förtidspensionärer)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;befolkningsgleshet (kvadratkilometer per invånare multiplicerat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel invånare utanför tätort med mer än 500 invånare)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;klimat (uppvärmningsindex som bl.a. bygger på begreppet graddagar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-63.png" style="width:346pt;height:162pt;"/&gt;
&lt;p&gt;kepstrf&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-64.png" style="width:233pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;p&gt;| I Klimat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gleshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Social&lt;br&gt;utjamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom s.k. multipel regressionsanalys beräknas sambandet mellan&lt;br&gt;dessa faktorer (oberoende, förklarande variabler) och nettokostnaden per&lt;br&gt;kommun (beroende variabel). Faktorerna förklarar 75 % av variationerna&lt;br&gt;i nettokostnader. Analysen resulterar i parametervärden för varje faktor.&lt;br&gt;Utifrån dessa parametervärden, kommunens värden på respektive faktor&lt;br&gt;samt kommunens befolkning kan varje kommuns totala strukturkostnad&lt;br&gt;sedan beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller faktorernas inbördes betydelse har klimatfaktorn den&lt;br&gt;absolut största vikten följd av åldersstruktur och social struktur. Den&lt;br&gt;faktor som skall uttrycka befolkningsgleshet har relativt liten betydelse&lt;br&gt;i modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem och nödvändiga justeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén pekar själv på ett antal problem med den valda modellen och&lt;br&gt;de faktorer som används. Sålunda konstateras bl.a. att den underliggande&lt;br&gt;redovisningen är behäftad med viss osäkerhet. Det har t.ex. inte varit&lt;br&gt;möjligt att rensa bort kostnadsskillnader till följd av olika servicenivå och&lt;br&gt;effektivitet. Vidare framhåller kommittén att de samband som fram-&lt;br&gt;kommer i modellen inte nödvändigtvis är direkta orsakssamband, utan&lt;br&gt;snarare samvariationer mellan kostnaderna och faktorer som uppfyller&lt;br&gt;kraven på objektivitet och opåverkbarhet. Kommittén pekar dock på det&lt;br&gt;faktum att flera tidigare utredningar rörande utjämningssystem har, med&lt;br&gt;olika mätmetoder, kommit fram till att de föreslagna faktorerna har stor&lt;br&gt;betydelse för kostnaderna. Den största förändringen som ligger i&lt;br&gt;kommitténs förslag jämfört med tidigare utredningar är den objektiva&lt;br&gt;metod som används för att fastställa respektive faktors ekonomiska&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser sammantaget att den föreslagna metoden, trots de&lt;br&gt;nackdelar och problem som finns, har sådana väsentliga fördelar att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör kunna tillämpas i ett system för utjämning av strukturella skillnader. Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;Ett vidare utvecklingsarbete är dock enligt kommittén nödvändigt. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. valet av faktorer, problemet med hur man kan hantera&lt;br&gt;skillnader i servicenivå och effektivitet och frågan om hur redovisningen&lt;br&gt;kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från remissinstansernas sida har, som tidigare redovisats, framkommit&lt;br&gt;en mycket omfattande kritik mot förslaget till strukturindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora skillnaden i genomslag för de valda faktorerna som blir&lt;br&gt;resultatet vid regressionsanalysen har kritiserats kraftigt. De flesta&lt;br&gt;remissinstanser accepterar inte att klimatfaktorn är den faktor som spelar&lt;br&gt;störst roll för kostnadsvariationema. De menar att det inte är rimligt att&lt;br&gt;denna faktor påverkar kostnaderna i så stor utsträckning som modellen&lt;br&gt;indikerar med hänsyn till den ganska begränsade del av kostnaderna som&lt;br&gt;kan anses vara klimatrelaterad. Dessutom är variabeln i sig osäker&lt;br&gt;eftersom den bygger på ett tveksamt underlag och är intervallindelad,&lt;br&gt;vilket kan ge stora tröskeleffekter mellan närliggande kommuner med i&lt;br&gt;övrigt ungefär samma förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har många remissinstanser ifrågasatt det riktiga i att ålders-&lt;br&gt;strukturen förklarar en förhållandevis liten del av kostnadsvariationema.&lt;br&gt;De anser att detta inte synes rimligt på grund av att en stor del av&lt;br&gt;kostnaderna avser åldersrelaterade verksamheter. De har också haft&lt;br&gt;synpunkter på kommitténs val av faktorer för att uttrycka social struktur.&lt;br&gt;Sambandet mellan dessa faktorer och kostnaderna för de sociala&lt;br&gt;verksamheterna ifrågasätts. Dessutom pekar många remissinstanser på att&lt;br&gt;frågan om barnomsorgs- och storstadskostnader inte har penetrerats&lt;br&gt;tillräckligt i kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra remissinstanser har tagit upp problemen kring de geografiska&lt;br&gt;förhållandena. Det gleshetsbegrepp som kommittén har använt tar t.ex.&lt;br&gt;inte hänsyn till att det kan innebära stora kostnader för en kommun att&lt;br&gt;ha ett stort antal små tätorter. Vidare har framhållits att kommitténs&lt;br&gt;förslag saknar hänsyn till de speciella förhållanden som gäller t.ex. för&lt;br&gt;ö- och skärgårdskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del kan jag delvis instämma i den framförda kritiken mot&lt;br&gt;förslaget. Jag fäster mig särskilt vid den kritik som gäller valet av&lt;br&gt;faktorer, hanteringen av service- och effektivitetsskillnader, redovis-&lt;br&gt;ningens kvalitet, klimatfaktorns vikt samt avrundningar och spärrar. Det&lt;br&gt;finns dessutom delar i utredningens förslag som behöver analyseras och&lt;br&gt;utvecklas ytterligare, t.ex. konstruktionen av åldersfaktorn och möjlig-&lt;br&gt;heter att fånga in förhållanden som speglar behovet av barnomsorg. Jag&lt;br&gt;är medveten om att vissa försök har gjorts att finna samband mellan&lt;br&gt;kommunernas totala kostnader och enkla mått på bamomsorgsbehov. Det&lt;br&gt;finns emellertid ett antal problem i sammanhanget, bl.a. att finna bra&lt;br&gt;faktorer för att mäta de aktuella behoven. Problemet att finna bra&lt;br&gt;fördelningsfäktorer gäller generellt för hela systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att en reformering av statsbidragssystemet är mycket ange-&lt;br&gt;lägen. Systemet bör därför läggas om nu, trots den delvis hårda kritiken&lt;br&gt;som framförts. En omfördelning för att jämna ut skillnader i strukturella&lt;br&gt;förhållanden är ett viktigt inslag i inkomstutjämningen för att verkligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapa de ekonomiskt likvärdiga förutsättningar som är målet för hela&lt;br&gt;omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till strukturindex som grund för en omfördelning&lt;br&gt;har enligt min mening trots allt vissa företräden. Det bör därför kunna&lt;br&gt;ligga till grund för ett nytt system. Vissa modifieringar av kommitténs&lt;br&gt;förslag bör emellertid göras. Jag föreslår att en sådan modifierad modell&lt;br&gt;för strukturindex gäller under två år, nämligen åren 1993 och 1994.&lt;br&gt;Därefter räknar jag med att det skall finnas ett nytt, mer genomarbetat&lt;br&gt;system för strukturutjämning, vilket kan gälla fr.o.m år 1995. För åren&lt;br&gt;1993 och 1994 kommer jag också att föreslå vissa övergångsregler för&lt;br&gt;att begränsa omfördelningseffektema av det nya bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är, som framgått tidigare, medveten om de problem som remiss-&lt;br&gt;instanserna pekar på. I det system som jag nu föreslår har följande&lt;br&gt;justeringar av strukturindex gjorts i förhållande till kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatfaktorns vikt i strukturindex har justerats ner på så sätt att en&lt;br&gt;restriktion lagts på vilket värde denna variabels parameter tillåts anta i&lt;br&gt;regressionsanalysen. Parametervärdet blir 13 207 vid regressionen,&lt;br&gt;medan restriktionen innebär att parametern antar värdet 10 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att strukturindex skall avrundas till jämna intervall&lt;br&gt;om två enheter, för att i viss mån reducera den skenbara precisionen i&lt;br&gt;siffrorna men ändå ge möjlighet för förändringar i åldersfaktorn att slå&lt;br&gt;igenom mellan olika år. Denna intervallindelning har visat sig ge till&lt;br&gt;synes slumpmässiga effekter. Avrundningen görs istället till tiondels&lt;br&gt;procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vidare att en minimi- respektive maximigräns skall&lt;br&gt;tillämpas för indextalen på så sätt att ingen kommun skulle få lägre index&lt;br&gt;än 92 och ingen skulle få högre än 128. Även dessa spärrar har visat sig&lt;br&gt;kunna ge orättvisa effekter. De bör därför inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.4 Tillägg för befolkningsminskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommuner som haft en befolkningsminskning på mer&lt;br&gt;än två procent under den senaste femårsperioden ges ett tillägg för&lt;br&gt;denna minskning. Tillägget uppgår till 40% av den uppräknade&lt;br&gt;medelskattekraften per invånare för den del av befolknings-&lt;br&gt;minskningen som överstiger dessa två procent, multiplicerat med&lt;br&gt;samma enhetliga skattesats som gäller för beräkning av grund-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Några remissinstanser anser att det också bör&lt;br&gt;finnas ett särskilt tillägg vid kraftig befolkningsökning, eftersom behovet&lt;br&gt;av kommunal service då ökar snabbare än tillväxten av skatteinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När befolkningen i en kommun snabbt&lt;br&gt;minskar, behöver kommunen viss tid för att anpassa verksamheten och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnaderna till de nya förhållandena. Ett system med inkomstutjämning Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;löser inte detta problem. Under en övergångsperiod finns därför behov&lt;br&gt;av att lindra effekterna av att invånare flyttar ut från kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg för befolkningsminskning finns redan i dagens skatte-&lt;br&gt;utjämningssystem, där kompensation utgår om befolkningen minskat med&lt;br&gt;mer än fem procent under en tioårsperiod. Jag föreslår nu att kompensa-&lt;br&gt;tion skall utgå om befolkningen minskar med mer än två procent under&lt;br&gt;en femårsperiod. Den föreslagna sänkningen av tiden för beräkning av&lt;br&gt;befolkningsminskningen motiveras av att det just är snabba befolknings-&lt;br&gt;minskningar som ställer störst krav på anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationens storlek bör inte knytas till kostnaderna som vissa&lt;br&gt;remissinstanser föreslagit utan liksom hittills knytas till den upprättade&lt;br&gt;medelskattekraften, dvs. till inkomsterna, eftersom det i första hand är&lt;br&gt;dessa som förändras när befolkningen minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte se några skäl till att införa ett särskilt tillägg till kom-&lt;br&gt;muner med snabb befolkningsökning. En snabb ökning av befolkningen&lt;br&gt;sker främst i expansiva kommuner, där den ekonomiska potentialen i&lt;br&gt;allmänhet kan förväntas vara stor. Problemet för dessa kommuner är i&lt;br&gt;första hand att utgifterna för en utbyggd kommunal service initialt ökar&lt;br&gt;snabbare än de inkomster som ett växande befolknings- och skatte-&lt;br&gt;underlag ger. Mina förslag om ett ändrat utbetalningssystem för&lt;br&gt;kommunalskatt respektive om ett nytt statsbidragssystem innebär att&lt;br&gt;kommunerna får sina inkomster betydligt snabbare än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer med lagförslag rörande nytt utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommunerna i samband med att jag tar upp frågan om kommunal&lt;br&gt;ekonomi såvitt avser finansdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.5 Inomregional utjämning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det statliga utjämningssystemet bör ges en sådan&lt;br&gt;utformning att det inte finns behov av särskilda regionala utjäm-&lt;br&gt;ningssystem. Den inomregionala skatteutjämningen i Stockholms län&lt;br&gt;bibehålls under åren 1993 och 1994. Det fortsatta behovet av detta&lt;br&gt;system prövas i samband med ställningstagandet till en reviderad&lt;br&gt;strukturutjämning inför år 1995. Den expertgrupp som skall utreda&lt;br&gt;frågan om strukturutjämning inom statsbidragets ram bör bl.a. också&lt;br&gt;ägna uppmärksamhet åt frågan om hur detta system kan utformas för&lt;br&gt;att tillgodose även de behov som den inomregionala utjämningen&lt;br&gt;tillgodoser idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén: Kommittén föreslår att den inomregionala skatteutjäm-&lt;br&gt;ningen skall upphöra redan år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En del remissinstanser bl.a. Stockholms läns&lt;br&gt;landsting och Landstingsförbundet anser att den inomregionala skatte-&lt;br&gt;utjämningen i Stockholms län skall finnas kvar och att flera län bör ges&lt;br&gt;samma möjlighet. Bl.a. Botkyrka kommun anför att om utjämningen tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bort måste berörda kommuner kompenseras för de faktorer som ingår i&lt;br&gt;utjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Utjämningen av inkomster och struk-&lt;br&gt;turella förhållanden bör vara en statlig uppgift. Jag anser därför att&lt;br&gt;landstingen i princip inte bör ha rätt att ta ut skatt för att sedan fördela&lt;br&gt;om pengar mellan kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfördelning av pengar mellan kommuner bör dock kunna ske i de&lt;br&gt;fäll omfördelningen bygger på ett avtal mellan berörda kommuner i syfte&lt;br&gt;att t.ex. underlätta huvudmannaskapsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det inomregionala skatteutjämningssystemet i Stockholms län innebär&lt;br&gt;att landstinget ger bidrag till vissa kommuner i ett system för omfördel-&lt;br&gt;ning där särskild hänsyn tas till den gemensamma arbets- och bostads-&lt;br&gt;marknad som finns inom länet. För vissa kommuner har omfördelningen&lt;br&gt;en ganska stor ekonomisk betydelse. Jag delar i princip kommitténs&lt;br&gt;uppfattning att de behov som en sådan omfördelning tillgodoser, i princip&lt;br&gt;bör tillhandahållas inom ramen för ett statligt utjämningssystem. När&lt;br&gt;detta är fullt genomfört bör det således inte längre finnas behov av ett&lt;br&gt;inomregionalt system. Jag är dock inte beredd att nu föreslå att det&lt;br&gt;inomregionala systemet i Stockholms län avvecklas, utan detta bör&lt;br&gt;bibehållas under åren 1993 och 1994. Resultatet av arbetet i den&lt;br&gt;föreslagna expertgruppen kan därmed avvaktas. I detta arbete kommer&lt;br&gt;bl.a. frågan om strukturfaktorer som grund för omfördelning att tas upp.&lt;br&gt;Gruppen skall lägga förslag som kan utgöra grund för ställningstagande&lt;br&gt;till ett reviderat strukturutjämningssystem fr.o.m. år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.6 Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En mer ingående analys bör göras för att utveckla&lt;br&gt;grunder och metoder för utjämning av strukturella skillnader inom&lt;br&gt;ramen för det nya statsbidragssystemet. En expertgrupp tillsätts för&lt;br&gt;att vidareutveckla systemet för strukturutjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén: Kommittén förordar ett fortsatt utvecklingsarbete när det&lt;br&gt;gäller underlaget för strukturkostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser har pekat på behovet av att&lt;br&gt;närmare studera och utveckla grunderna och metoden för att mäta och&lt;br&gt;jämna ut strukturella skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: En omfattande kritik har framkommit mot&lt;br&gt;det av kommittén föreslagna strukturindexet. Den korta beredningstiden&lt;br&gt;har inte medgivit några omfåttande förändringar av kommitténs förslag.&lt;br&gt;Jag avser därför att inom kort tillsätta en expertgrupp för vidare-&lt;br&gt;utveckling av strukturutjämningen i statsbidragssystemet. Expertgruppen&lt;br&gt;bör kunna lägga fram förslag i sådan tid att ändringarna i systemet kan&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen far i uppgift att utreda vilken modell för struktur-&lt;br&gt;kostnadsutjämning som bör användas och vilka strukturella faktorer som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör beaktas en sådan modell. Den modell som expertgruppen föreslår Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;skall i likhet med den modell som jag föreslår bygga på att staten inte&lt;br&gt;finansiellt medverkar i kostnadsutjämningen. Gruppen bör också utreda&lt;br&gt;och föreslå andra förändringar som gruppen bedömer bör göras med&lt;br&gt;hänsyn till de förändringar i modellen för strukturkostnadsutjämning som&lt;br&gt;gruppen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.4.1 Referensalternativet för kommunerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Till grund för den beräknade fördelningen av 1993 års&lt;br&gt;nettobidrag, mot vilken utfallet av det nya bidragssystemet skall&lt;br&gt;jämföras, skall fördelningen av 1992 års nettobidrag ligga, sedan&lt;br&gt;hänsyn tagits till indragningen på 5,2 miljarder kronor (det s.k.&lt;br&gt;referensal temati vet).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsförutsättningar på riksnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.2.3 har jag redovisat de sammantagna ekonomiska konse-&lt;br&gt;kvenserna av att avveckla ett antal specialdestinerade statsbidrag och&lt;br&gt;skatteutjämningsbidragen samt att kvitta bort skatteutjämningsavgiftema,&lt;br&gt;avräkningsskatten, den mellankommunala omfördelningen till följd av&lt;br&gt;äldrereformen och kommunernas beräknade kostnader för bostadsbidrag&lt;br&gt;och KBT. Det sålunda framräknade bidraget för år 1993, som skall&lt;br&gt;utgöra ramen för det nya utjämningsbidraget, uppgår till 44,9 miljarder&lt;br&gt;kronor. Från detta belopp skall först dras den av samhällsekonomiska&lt;br&gt;skäl motiverade besparingen om totalt 5,2 miljarder kronor. Den totala&lt;br&gt;bidragsramen uppgår därmed till 39,7 miljarder kronor för år 1993. En&lt;br&gt;närmare redovisning framgår av tabell 6.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktion av ett referensalternativ per kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogör jag för hur referensal temati vet per kommun är&lt;br&gt;framtaget. Med referensaltemativ avser jag det bidrag mot vilket utfallet&lt;br&gt;av det nya systemet skall jämföras. Referensaltemativet skall således&lt;br&gt;motsvara det bidrag som kommunen skulle fått enligt nuvarande bidrags-&lt;br&gt;regler, minskat med de kvittningar som föreslås när det gäller skatteut-&lt;br&gt;jämningsavgifter m.m.. Jag vill i detta sammanhang påpeka att det&lt;br&gt;referensaltemativ som används här inte är direkt jämförbart med det&lt;br&gt;referensaltemativ (utgångsläge 4) som kommittén presenterade i sina&lt;br&gt;beräkningar. Referensaltemativet som presenteras i det följande bygger&lt;br&gt;helt på faktiskt eller prognostiserat utfall av nuvarande bidrags- och&lt;br&gt;avgiftssystem för år 1992, vilket inte var fallet i kommitténs alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt för de kommunvisa beräkningarna av såväl&lt;br&gt;statsbidrag som avgifter och andra kvittningar har jag använt 1992 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nivå och fördelning och inte beräknade bidrag för år 1993. Det viktigaste Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;skälet till detta är att 1992 års värden redan nu är kända eller kan prog-&lt;br&gt;nostiseras med relativt stor säkerhet. Redan under hösten 1992 kommer&lt;br&gt;dessutom ett betydligt bättre underlag att finnas tillgängligt, varvid de nu&lt;br&gt;använda värdena kan följas upp och korrigeras inför de slutliga beräk-&lt;br&gt;ningarna av bidraget för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur de specialdestinerade bidrag som ingår i referensaltemativet har&lt;br&gt;beräknats per kommun redovisas närmare i bilaga 9 &amp;quot;Beräkningsförut-&lt;br&gt;sättningar för det nya utjämningsbidraget samt tabeller med kommun-&lt;br&gt;redovisningar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av beräknade statsbidrag och avgifter m.m. för år 1993, enligt&lt;br&gt;gällande regler, bildar nivån för det totala statsbidraget år 1993. Detta&lt;br&gt;har redovisats i avsnitt 6.2.3. För att skapa ett referensaltemativ fördelat&lt;br&gt;per kommun används 1992 års fördelning av bidrag och avgifter m.m..&lt;br&gt;I tabell 6.4.1 redovisas i stora drag dels underlaget för den totala&lt;br&gt;bidragsnivån, dels underlaget för referensaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.4.1 Sammanfattning av underlaget för att bestämma dels bidragsramen&lt;br&gt;för år 1993, dels referensaltemativet för år 1992 mifj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underlag för&lt;br&gt;nivå (1993)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underlag för&lt;br&gt;fördelning (1992)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag som avvecklas:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Skola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Skatteutjämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Barnomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Äldreomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Övriga bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvittningar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- KBT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Skatteutjämninsavg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Avräkningsskatt 1,09 kr/skr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa nettobidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsminskning&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa bidrag totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Samhällsekonomiskt motiverad indragning. Indragningen för år 1993 uppgår till 5,2&lt;br&gt;miljarder kr. Omräknad till år 1992 skulle den uppgåt till 4,8 miljarder kr. Här&lt;br&gt;redovisas endast 3,3 miljarder kr. för år 1992 eftersom beloppet skall ge samma&lt;br&gt;totalram som år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av referens alternativen för samtliga kommuner uppgår enligt&lt;br&gt;mina här redovisade beräkningar till 39,7 miljarder kronor. Referens-&lt;br&gt;altemativet kan därmed sägas uttrycka hur stora nettoinkomster som&lt;br&gt;kommunerna år 1992 skulle ha fått i form av sådana statliga bidrag (efter&lt;br&gt;avdrag for avgifter m.m.) som fr.o.m. år 1993 skall inordnas i ett&lt;br&gt;generellt statsbidragssystem, korrigerat med en del av den bidrags-&lt;br&gt;minskning som av samhällsekonomiska skäl genomfors år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utslaget per invånare varierar referensaltemativet för kommunerna&lt;br&gt;mellan 1 267 kr och 19 492 kr. Två kommuner, Danderyd och Lidingö,&lt;br&gt;får ett negativt bidrag på grund av att kvittningama för skatteutjämnings-&lt;br&gt;avgifter m.m. är högre än bidragen. Det innebär att dessa kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinner betydligt mer på de genomförda kvittningama än de förlorar på&lt;br&gt;uteblivna statsbidrag. De omfattas inte heller av indragningen. Det&lt;br&gt;beräknade negativa bidraget uppgår för Danderyds del till totalt ca 120&lt;br&gt;milj kr, och för Lidingö till ca 25 milj kr. Jag återkommer till denna&lt;br&gt;fråga under avsnittet om övergångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 1 bilaga 9 redovisas referensaltemativet per kommun i kronor&lt;br&gt;per invånare; totalt och uppdelat i olika delkomponenter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.2 Utfall av det nya statsbidragssystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Med en total ram för utjämningsbidraget om 39,7&lt;br&gt;miljarder kronor och med nuvarande skatteunderlagsprognoser som&lt;br&gt;grund beräknas garantinivån uppgå till 127,26 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I bilaga 9 redovisas också vilka förutsätt-&lt;br&gt;ningar som ligger till grund för beräkningen av det preliminära utfallet&lt;br&gt;per kommun av det nya bidragssystemet. Dessutom redovisas utfallet i&lt;br&gt;bidragssystemets olika delar, samt det totala utfallet jämfört med&lt;br&gt;referensaltemativet. Beräkningarna bygger f.n. på prognoser när det&lt;br&gt;gäller skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även här noteras att det redovisade utfallet för kommunerna&lt;br&gt;inte är helt jämförbart med kommitténs beräknade utfall. Detta beror dels&lt;br&gt;på skillnader i beräkningen av utgångsläget, dels på skillnader i den&lt;br&gt;föreslagna modellen och dels på skillnader i skatteunderlagets nivå och&lt;br&gt;garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 2 i bilaga 9 redovisas utjämningsbidraget i dess samtliga&lt;br&gt;komponenter för vaije kommun. Av tabellen framgår antal invånare,&lt;br&gt;skattekraft i procent av uppräknad medelskattekraft, enhetlig länsvis&lt;br&gt;skattesats, strukturindex samt totalt utjämningsbidrag per invånare, totalt&lt;br&gt;och uppdelat i komponenterna inkomstutjämning, strukturtillägg/avdrag&lt;br&gt;för de olika strukturfäktorema och tillägg för befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall av inkomstutjämningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den totala bidragsramen om 39,7 miljarder kr. fördelas 39,3 miljarder&lt;br&gt;kr. ut genom inkomstutjämningen. Den garanterade beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten per invånare blir således, som tidigare angivits, 127,26% av&lt;br&gt;den genomsnittliga, vilken uppgår till 92 649 kr. Med nu föreliggande&lt;br&gt;underlag motsvarar detta en garanterad beskattningsbar inkomst om&lt;br&gt;117 905 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Variationen mellan kommunerna när det gäller egen skattekraft uttryckt&lt;br&gt;som procent av den uppräknade medelskattekraften ligger mellan 69%&lt;br&gt;och 166%. Spridningen framgår av följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal kommuner i olika skattekraftsintervall, % av uppräknad medel- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;skattekraft:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;35 kommuner har en skattekraft under 80 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;103 kommuner har mellan 80 och 89%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;89 kommuner har mellan 90 och 99 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 35 kommuner har mellan 100 och 109%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;24 kommuner har 110 % eller högre, varav 3 ligger över garantinivån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på 127,26%&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skattekraft&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Antal skattekronor per invånare&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-65.png" style="width:274pt;height:149pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Variationen i egna skatteinkomster ligger mellan ca 11 600 och&lt;br&gt;ca 21 700 kronor per invånare. Medelvärdet är ca 17 000 kronor per&lt;br&gt;invånare. Variationen beror både på skillnader i kommunernas skatte-&lt;br&gt;underlag per invånare och på skillnader i skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet i inkomstutjämningen varierar mellan 0 och ca 9 400&lt;br&gt;kronor per invånare. Medelvärdet är 4 531 kronor per invånare. En&lt;br&gt;kommun som har ca 100% i egen skattekraft och en genomsnittlig länsvis&lt;br&gt;enhetlig utdebitering på 18,30 får ett grundbelopp i inkomstutjämningen&lt;br&gt;om ca 4 500 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nu gällande antaganden som grund kommer alla kommuner efter&lt;br&gt;inkomstutjämning att uppnå en sammantagen skatteinkomst på minst&lt;br&gt;16 625 kronor per invånare (skatteinkomster samt inkomstutjämning&lt;br&gt;exklusive tillägg/avdrag för struktur) och maximalt 24 501 kronor per&lt;br&gt;invånare. Spännvidden mellan lägsta och högsta skatteinkomst per&lt;br&gt;invånare kan därmed sägas ha minskat från ca 10 100 kronor till 7 900&lt;br&gt;kronor. Den genomsnittliga totala inkomsten av skatt och grundbelopp&lt;br&gt;uppgår till ca 21 600 kronor per invånare. I diagrammet nedan redovisas&lt;br&gt;några kommuners inkomster från skatter och inkomstutjämningsbidrag i&lt;br&gt;kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter och inkomstutjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr/Invanare&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-66.png" style="width:222pt;height:143pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Paja Torsby Malung Olofs Goteb Vaxholm Taby&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-67.png" style="width:19pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Grund&lt;br&gt;bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen skatt&lt;br&gt;under enh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen skatt&lt;br&gt;over ennet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lansvis&lt;br&gt;enh skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KEPSKBI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall av strukturutjämningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tabell 2 i bilaga 9 varierar strukturkostnadsindex med nuvarande&lt;br&gt;beräkningsförutsättningar mellan kommunerna från 88,2 till 150,3.&lt;br&gt;Avrundning till 1 decimal har tillämpats. En kommun som exempelvis&lt;br&gt;har indextalet 103,4 förväntas ha 3,4% högre kostnader på grund av sin&lt;br&gt;struktur än genomsnittskommunen. Det högsta strukturtillägget är ca 12&lt;br&gt;300 kr/inv och det högsta strukturavdraget är ca 2 900 kr/inv. 140&lt;br&gt;kommuner har tillägg eller avdrag som överstiger 1 000 kronor per&lt;br&gt;invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillägg eller avdrag som vaije faktor ger beräknas utifrån kom-&lt;br&gt;munens värde på faktorn, riksgenomsnittsvärdet på faktorn och befolk-&lt;br&gt;ningsmängden i kommunen. Av tabellen framgår det maximala tillägg&lt;br&gt;eller avdrag i kr/inv (1993 års prisnivå) någon kommun har för&lt;br&gt;respektive faktor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gleshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klimat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Max tillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Max avdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skillnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Störst skillnader i tillägg och avdrag ger gleshetsfaktom där skillnaden&lt;br&gt;mellan de kommuner som har lägst respektive den som har högst värde&lt;br&gt;på faktorn är 6 818 kronor, per invånare. Lägst skillnad mellan&lt;br&gt;kommunerna ger åldersfaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuners tillägg respektive avdrag för de fyra faktorerna&lt;br&gt;i kronor per invånare framgår av tabell 2 i bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt beräknas tilläggen till 4 658 milj.kr. och fördelas på 126 kom- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;muner. Avdragen utgör tillsammans 4 634 milj.kr. och fördelas på 156&lt;br&gt;kommuner. Skillnaden på 24 milj.kr. beror på att indextalet har&lt;br&gt;avrundats till en decimal. Fyra kommuner erhåller varken avdrag eller&lt;br&gt;tillägg. Sju kommuner som skulle fått avdrag erhåller inget grundbelopp&lt;br&gt;eller erhåller ett så lågt grundbelopp att avdraget inte kan tas ut. De&lt;br&gt;omfettas därför inte av strukturkostnadsutjämningen. De avdrag som på&lt;br&gt;detta sätt inte kan tas ut uppgår till 260 milj.kr. Totalt tar struktur-&lt;br&gt;utjämningen därför i anspråk 284 milj.kr. (24 + 260) av den totala&lt;br&gt;bidragsramen om 39,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utfellet av strukturutjämningen kan bl.a. följande konsta-&lt;br&gt;teras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de kommuner som finns i mellan- och södra Sverige är det en&lt;br&gt;stor del som får avdrag i strukturutjämningen, medan kommunerna norrut&lt;br&gt;i hög grad far tillägg i systemet. Detta beror i stor utsträckning på&lt;br&gt;klimatfaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett till olika typer av kommuner kan man konstatera att förorts-&lt;br&gt;kommuner nästan genomgående får avdrag i systemet, vilket bl.a. beror&lt;br&gt;på att de har en mer gynnsam åldersstruktur och social struktur än&lt;br&gt;genomsnittet. Särskilt den sociala fektom har stor betydelse. För förorts-&lt;br&gt;kommunema i södra Sverige betyder även klimatfaktorn mycket. Av&lt;br&gt;glesbygdskommunerna får en mycket stor andel tillägg i systemet. Detta&lt;br&gt;beror dels på att en stor del av dessa kommuner ligger i de klimatmässigt&lt;br&gt;mindre gynnade delarna av landet och dels på att många av dem har ett&lt;br&gt;högt värde på gleshetsvariabeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall av tilläggen för befolkningsminskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för kompensation för befolkningsminskning innebär att de&lt;br&gt;kommuner, vars befolkning mellan åren 1987 och 1992 har minskat med&lt;br&gt;mer än 2 % får kompensation med 40 % av den uppräknade medelskatte-&lt;br&gt;kraften för den del av befolkningsminskningen som överstiger de två&lt;br&gt;procentenheterna. För år 1993 medför reglerna att 45 kommuner får&lt;br&gt;tillägg. Dessa varierar mellan 2 och 400 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av de kommuner som får tillägg för befolkningsminsk-&lt;br&gt;ning ligger i norra Sverige. Många av dessa har en hög skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt uppgår tilläggen för befolkningsminskning till 76 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt utfall av det nya systemet jämfört med referensaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör i detta avsnitt en kortfettad genomgång av det totala utfellet av&lt;br&gt;det nya systemet jämfört med referensaltemativet. Redovisningen i det&lt;br&gt;följande utgår främst från tabell 3 i bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bidrag som fördelas uppgår till 39,7 milj.kr., varav 39,3 avser&lt;br&gt;inkomstutjämning, 0,3 miljarder kr. strukturutjämning och 0,1 miljarder&lt;br&gt;kr. befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det nya bidraget och referensaltemativet har Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;relaterats dels till antal invånare, dels till respektive kommuns totala&lt;br&gt;beräknade inkomster (summan av skatt och referensaltemativ). Skill-&lt;br&gt;naderna redovisas sedan i procent av inkomsterna. Jag redovisar här de&lt;br&gt;effekter som det nya systemet skulle få när det slagit igenom fullt ut. Jag&lt;br&gt;anser emellertid att det är nödvändigt att införa regler, som innebär att&lt;br&gt;effekterna av det nya systemet övergångsvis begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett fullt genomslag av det nya bidragssystemet skulle ett stort antal&lt;br&gt;kommuner få vidkännas stora förändringar av sina statsbidrag. I följande&lt;br&gt;tabell redovisas antalet kommuner efter förändringarnas storlek mätt i&lt;br&gt;procent av inkomsterna i respektive kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.4.2 Antal kommuner fördelade efter storleken på bidragsförändring-&lt;br&gt;arna uttryckt i procent av inkomsterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning&amp;gt; 10% av ink &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning 0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2- 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inkl. Danderyd och Lidingö som i princip har 0 % förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan nytt bidrag och referensaltemativ varierar mellan&lt;br&gt;ca +3 500 kronor och -5 100 kronor per invånare. Det är 172 kom-&lt;br&gt;muner som kommer i intervallet +-1 000 kronor per invånare. För dessa&lt;br&gt;kommuner motsvarar alltså inkomstminskningen eller -ökningen ca 5 %&lt;br&gt;av inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Variationen i bidrag per invånare är ungefär lika stor som i nuvarande&lt;br&gt;system. Nu varierar bidraget mellan 0 och ca 19 400 kronor per&lt;br&gt;invånare. I det nya systemet varierar bidraget mellan 0 och ca 20 500&lt;br&gt;kronor per invånare. Profilen blir dock annorlunda i det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sju kommuner beräknas inte komma att omfattas av systemet.&lt;br&gt;Kommunerna är Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Täby, Lomma&lt;br&gt;och Vellinge. Tre av dessa har en skattekraft som ligger över garanti-&lt;br&gt;nivån. För de övriga är strukturavdraget större än grundbeloppet, varmed&lt;br&gt;bidraget totalt sett blir noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de kommuner som far bidragsökningar har en låg egen&lt;br&gt;skattekraft, medan det bland dem som får lägre bidrag återfinns en stor&lt;br&gt;andel av kommunerna med högst skattekraft i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den egna utdebiteringen kan konstateras att många av de&lt;br&gt;kommuner som får bidragsökningar i det nya systemet har en hög&lt;br&gt;utdebitering. Bland dem som får minskningar finns en hel del lågskatte-&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inkomst - struktur - befolkning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-68.png" style="width:241pt;height:145pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Pajala Torsby Malung Olofs Göteb Vaxholm Täby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Struktur&lt;br&gt;ut jamn&lt;br&gt;Inkomst&lt;br&gt;ut jamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KEPISB&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.3 Övergångsregler för åren 1993 och 1994&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ingen kommun skall år 1993 till följd av det nya&lt;br&gt;statsbidragssystemet vinna eller förlora bidrag överstigande 1,5 % av&lt;br&gt;kommunens beräknade sammantagna inkomster av skatt och bidrag&lt;br&gt;enligt referensaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1994 får skillnaden mellan bidraget för år 1994 och&lt;br&gt;utbetalade utjämningsbidrag år 1993 uppgå till högst 3 % av sum-&lt;br&gt;man av skatteinkomsterna år 1994 och utbetalat utjämningsbidrag år&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Specialdestinerade statsbidrag som avser&lt;br&gt;verksamheter som bedrivits år 1992 och som enligt det nuvarande&lt;br&gt;systemet skall slutregleras under år 1993 bör slutregleras enligt de&lt;br&gt;gamla reglerna. Ett belopp motsvarande slutregleringen kvittas mot&lt;br&gt;kommunens återstående slutavräkning av kommunalskattemedel&lt;br&gt;avseende år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i stort med mitt. Kommittén&lt;br&gt;föreslår dock att den årliga ökningen eller minskningen av bidraget högst&lt;br&gt;får uppgå till ett belopp motsvarande 2 % av kommunens brutto-&lt;br&gt;kostnader, och att övergångstiden bör sträcka sig över tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många kommuner och Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;delar kommitténs bedömning att övergångstiden bör vara relativ kort.&lt;br&gt;Flera kommuner anser dock att öveigångstiden bör förlängas till fem år.&lt;br&gt;En del kommuner anser att införandet bör skjutas upp till år 1994. Några&lt;br&gt;kommuner anser att övergångsreglerna bör kombineras med en mellan-&lt;br&gt;kommunal utjämning som det första året helt uppväger förslagets&lt;br&gt;omfördelningseffekter. Bl.a. Svenska kommunförbundet påpekar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;speciella regler måste gälla för kommuner som får mycket stora&lt;br&gt;bidragsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag och min bedömning: När det gäller effekterna&lt;br&gt;för enskilda kommuner av det nya bidragssystem som träder i kraft år&lt;br&gt;1993 vill jag särskilt ta upp två frågor. Den ena gäller hur stort&lt;br&gt;genomslag det nya systemet skall få redan år 1993 utan att omställnings-&lt;br&gt;problemen blir alltför stora. Den andra gäller de periodiseringseffekter&lt;br&gt;som uppstår vid övergången till det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximer ing av bidragsförändringen i det nya systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare idag föreslagit att ett helt nytt statsbidragssystem för&lt;br&gt;kommunerna träder i kraft den 1 januari 1993. Jag har vidare redovisat&lt;br&gt;det beräknade ekonomiska utfellet för kommunerna vid fullt genomslag&lt;br&gt;av det nya systemet. Utfellet innebär kraftiga bidragsförändringar för&lt;br&gt;många kommuner. Dessa förändringar kan inte rimligen tillåtas slå&lt;br&gt;igenom från ett år till ett annat eftersom de ekonomiska effekterna då&lt;br&gt;skulle bli mycket dramatiska. Jag vill därutöver peka på att ytterligare&lt;br&gt;förändringar i bidragssystemet kan komma att genomföras år 1995 bl.a.&lt;br&gt;till följd av arbetet i den expertgrupp som jag tidigare anmält. Samman-&lt;br&gt;taget talar detta för att bidragsförändringarna för åren 1993 och 1994&lt;br&gt;måste begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bedömer i sitt betänkande att en bidragsförändring som&lt;br&gt;motsvarar 2% av de totala bruttokostnadema i den enskilda kommunen&lt;br&gt;är rimlig i ett ettårsperspektiv. Jag delar i huvudsak kommitténs&lt;br&gt;bedömning, men vill göra vissa modifieringar. Jag väljer att relatera&lt;br&gt;bidragsförändringen till kommunernas sammanlagda inkomster i form av&lt;br&gt;skatt och bidrag i stället för till de totala bruttokostnadema som&lt;br&gt;kommittén använt. Det främsta skälet till detta är de skillnader i&lt;br&gt;kommunernas redovisning som påverkar räkenskapsunderlagen, vilka&lt;br&gt;ligger till grund för kostnadsuppgifterna. De sammanlagda inkomsterna&lt;br&gt;är ett mer neutralt mått. Eftersom basen till vilken jag relaterar bidrags-&lt;br&gt;förändringarna är lägre än i kommitténs förslag, bör maxgränsen för&lt;br&gt;bidragsförändringen från det ena året till det andra i princip kunna sättas&lt;br&gt;snarare på 3% än 2%. Under åren 1993 och 1994 kommer stora krav att&lt;br&gt;ställas på kommunerna i olika avseenden. Den maximala bidrags-&lt;br&gt;förändringen bör begränsas i förhållande till kommitténs förslag. Jag&lt;br&gt;bedömer att för år 1993 är en bidragsförändring om maximalt 1,5 % av&lt;br&gt;inkomsterna mer rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1993 föreslår jag en öveigångsregel som innebär att ingen&lt;br&gt;kommun till följd av det nya bidragssystemet skall vinna eller förlora&lt;br&gt;bidrag motsvarande mer än 1,5% av summan av skatt och referens-&lt;br&gt;altemativ. Det motsvarar i genomsnitt ca 300 kr. per invånare. Som&lt;br&gt;redovisats i tabell 6.4.2 beräknas endast 43 kommuner få förändringar&lt;br&gt;som ligger inom detta intervall. Övriga 243 kommuner kommer således&lt;br&gt;att omfettas av övergångsregeln. För år 1994 föreslår jag en motsvarande&lt;br&gt;övergångsregel. Den innebär att bidragsförändringen mellan åren 1993&lt;br&gt;och 1994 maximalt får uppgå till 3% av summan av de totala skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomsterna för år 1994 och utfallet av utjämningsbidraget för år 1993. Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;De två kommuner som vinner betydligt mer på de genomförda kvitt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama m.m. än de förlorar på uteblivna statsbidrag, dvs de redovisar&lt;br&gt;ett negativt referensaltemativ för år 1992, bör i princip omfattas av&lt;br&gt;samma övergångsregler som gäller för de kommuner som berörs av det&lt;br&gt;nya utjämningssystemet. Eftersom skatteutjämningsavgifter och avräk-&lt;br&gt;ningsskatt slopas år 1993 måste övergången till det nya systemet regleras&lt;br&gt;i särskild ordning för dessa kommuner. Exempelvis bör övervägas att&lt;br&gt;reducera kommunernas skatteunderlag eller den slutreglering av&lt;br&gt;kommunalskattemedel som avser år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 3 i bilaga 9 redovisas per kommun dels vilket utfall det nya&lt;br&gt;utjämningsbidraget ger, dels vilket det faktiska utfallet blir för år 1993&lt;br&gt;till följd av den ovan nämnda övergångsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån tabellen kan konstateras att den maximala differensen uppåt&lt;br&gt;eller nedåt för samtliga kommuner efter övergångsregeln varierar mellan&lt;br&gt;+ 500 och - 525 kronor per invånare. Många får en förändring på&lt;br&gt;omkring 300 kr per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna övergångsregeln innebär att kostnaden för systemet&lt;br&gt;ökar med ca 300 milj kr för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringseffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande bidragssystem finns både sådana bidrag som betalas ut under&lt;br&gt;löpande verksamhetsår (t.ex. skatteutjämningsbidragen) och sådana som&lt;br&gt;betalas ut helt eller delvis i efterskott (t.ex. bidraget till barnomsorg). Det&lt;br&gt;nya systemet bygger på principen att kommunerna skall få bidraget&lt;br&gt;löpande under det aktuella verksamhetsåret, dvs. det år som de bidrags-&lt;br&gt;grundande faktorerna avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar i statsbidragssystemet som jag föreslår kommer för&lt;br&gt;kalenderåret 1993 att få periodiseringseffekter. Dessa innebär bl.a. att det&lt;br&gt;under år 1993 kommer att ske en slutreglering av tidigare special-&lt;br&gt;destinerade statsbidrag avseende år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör alla bidrag avseende verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs under år 1992 slutregleras enligt de gamla reglerna även om det&lt;br&gt;sker först under år 1993. Det innebär att kommunerna under år 1993&lt;br&gt;kommer att kunna få bidrag både från det nya systemet och från det&lt;br&gt;gamla i form av slutregleringar av tidigare specialdestinerade bidrag.&lt;br&gt;Detta leder till en tillfälligt kraftigt ökad bidragsvolym. En sådan är av&lt;br&gt;samhällsekonomiska skäl inte rimlig. Jag avser därför att senare lägga ett&lt;br&gt;förslag som innebär att de slutregleringar av statsbidrag avseende år&lt;br&gt;1992, som görs under år 1993, helt eller delvis kvittas mot den slutavräk-&lt;br&gt;ning som görs år 1993 avseende kommunalskatt för år 1991. Denna&lt;br&gt;slutavräkning kommer också att minskas till följd av det nya utbetal-&lt;br&gt;ningssystemet för kommunalskattemedel samt ändringen av schablon-&lt;br&gt;avdragen (avsnitt 5.3 resp. 5.4). Vad jag nu sagt innebär för de enskilda&lt;br&gt;kommunerna i princip att slutregleringen av kommunalskatteutbetalning-&lt;br&gt;ama avseende år 1991 kan minskas med ett belopp som motsvaras av&lt;br&gt;slutregleringen av statsbidragen avseende år 1992. Något underlag för att&lt;br&gt;beräkna effekter finns emellertid inte ännu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förändringar i statsbidragen till landstingen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Principiella utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Vissa förändringar bör göras av statsbidrags-&lt;br&gt;systemet för landstingen. Några specialdestinerade statsbidrag,&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiften och avräkningsskatten bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer principiellt med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några principiella invändningar mot kommitténs&lt;br&gt;förslag i dessa delar har inte framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den nuvarande statliga bidragsgivningen&lt;br&gt;till landstingen innebär inte samma detaljstyrning som bidragsgivningen&lt;br&gt;till kommunerna. De största bidragen — vissa ersättningar till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen m.m. och skatteutjämningsbidragen — är redan i stort att&lt;br&gt;betrakta som generella bidrag. Fördelningen som görs i dessa bidrags-&lt;br&gt;system har inte ifrågasatts i någon större utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen har en utredning (dir. 1992:30) tillsatts som skall se över&lt;br&gt;hälso-och sjukvårdens framtida organisation och finansiering samt&lt;br&gt;bedöma resursbehoven fram till år 2000. Utredningsuppdraget skall vara&lt;br&gt;slutfört under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund begränsar jag mina förslag avseende bidrags-&lt;br&gt;systemet till landstingen till sådana förändringar som krävs för att skapa&lt;br&gt;en ström av pengar enbart från staten till landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal specialdestinerade statsbidrag bör dock redan nu kunna&lt;br&gt;avvecklas och ersättas med en generell bidragsgivning. Vidare bör skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgiften och avräkningsskatten avvecklas även för landstingen.&lt;br&gt;Av skäl som jag återkommer till bör dock skatteutjämningsavgiften för&lt;br&gt;landstingen finnas kvar även under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förändringar i bidragssystemet fr.o.m. år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rundgängen av medel mellan stat och landsting upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avräkningsskatten avskaffas fr.o.m. år 1993 och&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiften avskaffas fr.o.m. år 1994. För år 1993&lt;br&gt;föreslås att skatteutjämningsavgiften för landstingen sänks till 0,40&lt;br&gt;kr. per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt men kommittén har&lt;br&gt;föreslagit att även skatteutjämningsavgiften slopas år 1993. Vidare&lt;br&gt;föreslår kommittén att kvittning av avräkningsskatten och skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgiften skall göras mot den allmänna sjukvårdsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser tillstyrker principen om att&lt;br&gt;rundgången av t ran fe re ringar mellan statlig och kommunal sektor slopas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal landsting och Landstingsförbundet anser att nivån på den avräk- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ningsskatt som kvittas är för hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av samma skäl som jag anförde för&lt;br&gt;kommunerna skall nuvarande överföringar av medel från landstingen till&lt;br&gt;staten upphöra. Nivån på statsbidragsramen skall minskas i motsvarande&lt;br&gt;mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att den allmänna sjukvårdsersättningen skall&lt;br&gt;minskas med det belopp som motsvarar de ekonomiska nettokonsekven-&lt;br&gt;sema av att specialdestinerade statsbidrag slopas och av att skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgifter och avräkningsskatter tas bort. Vidare föreslår kommittén&lt;br&gt;att den årliga automatiska ökningen av kostnaderna för skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidragen, som följer av att de beskattningsbara inkomsterna ökar, bör&lt;br&gt;finansieras genom att antingen den allmänna sjukvårdsersättningen eller&lt;br&gt;nivån på grundgarantiema i skatteutjämningssystemet minskas. Jag&lt;br&gt;instämmer i princip i kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de kvittningar som kommittén föreslår och dessutom den av mig&lt;br&gt;tidigare av samhällsekonomiska skäl föreslagna bidragsminskningen görs&lt;br&gt;genom att beloppet för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;m.m. minskas, skulle det återstående beloppet att fördela med dessa&lt;br&gt;bidrag uppgå till ca 2 700 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som chefen för socialdepartementet anför uppstår emellertid problem&lt;br&gt;om kvittning görs på detta sätt. Det belopp som vissa sjukvårdshuvudmän&lt;br&gt;blir berättigade till skulle understiga de ersättningar som under föregå-&lt;br&gt;ende år lämnats till privata vårdgivare inom huvudmannens område och&lt;br&gt;som enligt nuvarande regler dras av från ersättningen till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannen. Jag har därför — trots mitt principiella instämmande i kom-&lt;br&gt;mitténs förslag — prövat att göra en del av kvittningen genom att sänka&lt;br&gt;grundgarantiema i skatteutjämningssystemet. Jag har emellertid funnit att&lt;br&gt;skatteutjämningsbidragen skulle behöva minska i sådan omfattning att&lt;br&gt;ogynnsamma omfördelningseffekter skulle uppstå mellan sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen. Bl.a. skulle ytterligare landsting, utöver de tre som i dag inte&lt;br&gt;får några skatteutjämningsbidrag, fälla ur systemet. Systemets inkomst-&lt;br&gt;utjämnande syfte skulle därmed undeigrävas. Detta är enligt min mening&lt;br&gt;inte acceptabelt. Mot denna bakgrund föreslår jag som en temporär&lt;br&gt;lösning att skatteutjämningsavgiften får finnas kvar under år 1993. Jag&lt;br&gt;är medveten om den olägenhet som detta medför beträffande målsätt-&lt;br&gt;ningen att slopa transfereringarna från landstingen till staten. För att&lt;br&gt;minska denna olägenhet föreslår jag emellertid att den tillfälliga&lt;br&gt;indragning från landstingen som riksdagen har beslutat om för år 1992&lt;br&gt;(prop. 1990/91:100 bil. 9, FiU 29, rskr. 248) återbetalas redan under&lt;br&gt;nästa år genom att skatteutjämningsavgiften för år 1993 minskas&lt;br&gt;motsvarande 1 500 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skatteutjämningsavgiften skall kunna tas bort fr.o.m. år 1994&lt;br&gt;måste nuvarande system för ersättningar till sjukvårdshuvudmännen göras&lt;br&gt;om. Erforderliga förändringar måste kunna träda i kraft senast den&lt;br&gt;1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteutjämningsavgiftens storlek har alltså min&lt;br&gt;utgångspunkt varit att statens nettokostnad för vissa ersättningar till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen m.m. och skatteutjämningsbidragen skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nominellt oförändrad jämfört med år 1992. Jag har därvid också tagit Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;hänsyn till att specialdestinerade statsbidrag och avräkningsskatten&lt;br&gt;avvecklas. Vidare ingår också den föreslagna bidragsminskningen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 250 milj.kr. från landstingen i beräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialdestinerade statsbidrag avvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sex specialdestinerade statsbidrag avvecklas. Motsvar-&lt;br&gt;ande belopp förs över till utgiftsramen för vissa ersättningar till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår att även bidragen till regionala och lokala teater-, dans-&lt;br&gt;och musikinstitutioner, regionala museer, regional musikverksamhet samt&lt;br&gt;regional biblioteksverksamhet läggs in i ett generellt bidrag. Vidare&lt;br&gt;föreslår kommittén att bidrag till insatser mot AIDS delvis läggs in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stockholms läns landsting och Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet anser att bidraget till insatser mot AIDS skall behållas. Flera&lt;br&gt;remissinstanser bl.a. statens kulturråd, flertalet landsting, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet och Svenska kommunförbundet avstyrker eller har synpunkter på&lt;br&gt;att statsbidragen till de regionala kulturinstitutionerna läggs in i ett&lt;br&gt;generellt bidrag. Bl.a. kulturrådet anför att dessa bidrag inte ges till alla&lt;br&gt;kommuner och landsting. Bidragen ges dessutom ofta till fristående&lt;br&gt;kulturinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Syftet med att avveckla specialdestinerade&lt;br&gt;bidrag är att genom minskad statlig reglering bidra dels till att lands-&lt;br&gt;tingen får bättre förutsättningar att effektivisera och planera sin verksam-&lt;br&gt;het, dels till att landstingens ansvar för ekonomi och verksamhet blir&lt;br&gt;tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vilka bidrag som kan slopas har i huvudsak&lt;br&gt;samma principer tillämpats som för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialdestinerade bidrag föreslås avvecklas inom följande verksam-&lt;br&gt;hetsområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;beredskapsplanläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;färdtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;särskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;särvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;kollektiv landsbygdstrafik (extra skatteutjämningsbidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl som anfördes beträffande bidragen till kommunerna bör inte&lt;br&gt;bidraget till insatser mot AIDS läggas in i ett generellt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för kulturdepartementet anser att bidragen till kulturverksam-&lt;br&gt;heten inte bör förändras i avvaktan på den översyn och utvärdering av&lt;br&gt;formerna för det statliga stödet till kulturen som kommer att genomföras.&lt;br&gt;Jag delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga delar av förslaget hänvisas till vad övriga statsråd anför inom&lt;br&gt;sina respektive ansvarsområden och till vad jag tidigare framförde om&lt;br&gt;bidragen till landstingen i anslutning till ställningstagande angående de&lt;br&gt;specialdestinerade bidragen till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammantagna beloppet för de bidrag som föreslås avvecklas&lt;br&gt;beräknas till 1 308 milj.kr. i 1993 års nivå. Detta belopp fors över till&lt;br&gt;utgiftsramen for vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit riksdagen (prop. 1991/92:94) att ansvaret för&lt;br&gt;särskolan och särvux förs över från landsting till kommuner. Överför-&lt;br&gt;ingen kan ske successivt, men skall vara avslutad senast den 1 januari&lt;br&gt;1996. Vidare har 1989 års handikapputredning i sitt huvudbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1991:46) föreslagit att ansvaret för omsoigema om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda i huvudsak skall föras över till kommunerna. Reger-&lt;br&gt;ingen avser att under hösten 1992 avge proposition på grundval av detta&lt;br&gt;betänkande. I vissa län har redan överföring av särskolan och/eller&lt;br&gt;omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda genomförts eller planeras att&lt;br&gt;genomföras under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa verksamheter utgår vissa statsbidrag, som nu föreslås ingå&lt;br&gt;i den generella bidragsgivningen. Bidragen kommer alltså i fortsättningen&lt;br&gt;inte att vara identifierbara. Någon successiv överföring av bidragen från&lt;br&gt;landstingens bidragsram till kommunernas är alltså inte möjlig. Av detta&lt;br&gt;skäl anser jag att bidragen nu i sin helhet bör föras till landstingens&lt;br&gt;bidragsram. De landsting och kommuner som redan gjort eller har för&lt;br&gt;avsikt att göra huvudmannaskapsförändringar har möjlighet att komma&lt;br&gt;överens om eventuella bidrag från landstingen till kommunerna utöver&lt;br&gt;vad en skatteväxling ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningssystemet anpassas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nuvarande skatteutjämningsbidrag för landstingen&lt;br&gt;behålls. De ändras dock på så sätt att en renodlad landstingskom-&lt;br&gt;munal åldersfaktor tillämpas för de landstingsfria kommunerna.&lt;br&gt;Vidare skall liksom för kommunerna ett tillägg för befolknings-&lt;br&gt;minskning göras om folkmängden under den senaste femårsperioden&lt;br&gt;har minskat med över två procent av folkmängden vid femårsperiod-&lt;br&gt;ens böijan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Svenska kommunförbundet anser att&lt;br&gt;en lösning bör åstadkommas som innebär att de landstingsfria kommuner-&lt;br&gt;na behöver ingå endast i kommunernas bidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det nuvarande skatteutjämningssystemet är&lt;br&gt;principiellt lika för kommuner och landsting. Systemet omfattar allmänna&lt;br&gt;och extra skatteutjämningsbidrag samt allmänna och för kommunerna&lt;br&gt;även särskilda skatteutjämningsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttobeloppet for skatteutjämnningsbidragen till landstingen uppgår år Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;1992 till 7 094 milj.kr. Skatteutjämningsavgifterna är 4 328 milj.kr.,&lt;br&gt;sedan reducering gjorts for den under år 1992 tillfälliga höjningen på&lt;br&gt;0,25 kr. per skattekrona. För år 1993 beräknar jag skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidragen till 7 921 milj.kr. inkl, bidragen till de landstingsfria kom-&lt;br&gt;munerna. Med utgångspunkt i mitt förslag om ändrad nivå för skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgiftema beräknar jag dessa avgifter för samma år till 2 792&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har redogjort för slopas skatteutjämningssystemet helt&lt;br&gt;och hållet för kommunerna. För landstingen behålls de allmänna skatte-&lt;br&gt;utjämningsbidragen med i princip oförändrade regler. För de landstings-&lt;br&gt;fria sjukvårdshuvudmännen — Gotland, Malmö och Göteboig — innebär&lt;br&gt;förslaget dock vissa ändringar. Innan jag går in på dessa skall jag&lt;br&gt;kortfattat beskriva efter vilka regler de allmänna skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidragen till landstingen fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för vaije landsting festställt en grundgaranti som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i procent av medelskattekraften. Grundgarantiema varierar mellan 100&lt;br&gt;och 141 % och kompletteras med en åldersfektor som tar hänsyn till hur&lt;br&gt;åldersberoende verksamheter påverkas av åldersstrukturen. Beroende på&lt;br&gt;det enskilda landstingets åldersstruktur beräknas årligen tillägg eller&lt;br&gt;avdrag, som också uttrycks i procent av medelskattekraften. Dessutom&lt;br&gt;kan landsting som har haft en stor befolkningsminskning få tillägg för&lt;br&gt;detta. Genom att summera grundgarantin och tilläggen/avdragen får man&lt;br&gt;fram landstingets garanterade skattekraft eller, uttryckt i skattekronor,&lt;br&gt;landstingets garanterade skatteunderlag. Om det garanterade skatteunder-&lt;br&gt;laget överstiger det egna skatteunderlaget får landstinget mellanskillnaden&lt;br&gt;som ett tillskott av skattekronor. Vid beräkning av skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidragets storlek multipliceras sedan detta tillskott med landstingets&lt;br&gt;skattesats, såvida denna inte överstiger det s.k. taket, dvs. en för vaije&lt;br&gt;län festställd högsta skattesats. Taket var ursprungligen 13,50 kr. per&lt;br&gt;skattekrona för alla landsting. På grund av skatteväxlingar, t.ex. för&lt;br&gt;äldrereformen, tillämpas numera efter särskilda regeringsbeslut länsvisa&lt;br&gt;tak. De nu för vaije landsting gällande taken har festställts av regeringen&lt;br&gt;med stöd av 6 § andra stycket lagen (1988:491) om skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att regeringen även i fortsättningen bör få ändra den högsta&lt;br&gt;skattesats, som får tillämpas vid beräkning av skatteutjämningsbidrag till&lt;br&gt;landstingen. Detta bör ske om ett landsting och kommunerna inom&lt;br&gt;landstingsområdet kommer överens om en ändrad fördelning av uppgifter&lt;br&gt;och landstings- respektive kommunalskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de landstingsfria kommunerna beräknas åldersfaktorn genom en&lt;br&gt;sammanvägning av indextalen för de åldersberoende primärkommunala&lt;br&gt;respektive landstingskommunala verksamheterna. Som en följd av att det&lt;br&gt;nu blir helt olika utjämningssystem för kommuner och landsting bör&lt;br&gt;bidragen till de landstingsfria kommunerna från de olika systemen räknas&lt;br&gt;var för sig. Därför kommer en renodlad landstingskommunal åldersfektor&lt;br&gt;i fortsättningen att tillämpas för dessa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av att åldersfaktorn bara skall omfatta landstings- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;verksamhet, måste ett nytt utdebiteringstak fästställas för beräkning av&lt;br&gt;det landstingskommunala skatteutjämningsbidraget till de landstingsfria&lt;br&gt;kommunerna. Jag föreslår att detta tak fastställs till 11,20 kr. per&lt;br&gt;skattekrona. Beloppet har räknats fram med utgångspunkt i det ursprung-&lt;br&gt;liga taket om 13,50 kr. per skattekrona för landstingen. En minskning&lt;br&gt;har sedan gjorts med ett belopp som motsvarar det sammanvägda&lt;br&gt;genomsnittet (2,30 kr. per skattekrona) av den skatteväxling som&lt;br&gt;genomfördes i samband med att ansvaret för äldreomsoigen fördes över&lt;br&gt;till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har redovisat beträffande förslaget om statliga&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommunerna kommer vid fästställandet av den&lt;br&gt;länsvisa enhetliga skattesats, som skall användas vid beräkning av&lt;br&gt;bidragen, en femprocentig nedjustering att göras. Nuvarande tak för de&lt;br&gt;landstingsfria kommunerna är 29,50 kr. per skattekrona. I och med att&lt;br&gt;&amp;quot;landstingstaket&amp;quot; för dessa kommuner festställs till 11,20 kr. per&lt;br&gt;skattekrona skulle alltså resterande belopp, 18,30 kr. per skattekrona,&lt;br&gt;avse den primärkommunala delen. Även detta belopp bör minskas med&lt;br&gt;5 % och blir då avrundat 17,40 kr. per skattekrona. Summan av detta&lt;br&gt;belopp och &amp;quot;landstingstaket&amp;quot; blir 28,60 kr. per skattekrona. Om en&lt;br&gt;landstingsfri kommuns verkliga skattesats understiger 28,60 kr. per&lt;br&gt;skattekrona skall skatteutjämningsbidraget beräknas på en reducerad&lt;br&gt;skattesats på så sätt att taket 11,20 kr. per skattekrona minskas med 39&lt;br&gt;% av skillnaden mellan 28,60 kr. per skattekrona och den landstingsfria&lt;br&gt;kommunens verkliga utdebitering. Procentsatsen har räknats fram genom&lt;br&gt;nämnda schablonmässiga antagande om den landstingskommunala andelen&lt;br&gt;av det sammanlagda taket (11,20/28,60 = 39 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att mina förslag godtas i denna del, avser regeringen att i&lt;br&gt;enlighet med vad jag nu har sagt förordna om de högsta skattesatser som&lt;br&gt;skall tillämpas för landstingen och de landstingsfria kommunerna vid&lt;br&gt;beräkning av skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg för befolkningsminskning bör enligt samma regler som&lt;br&gt;föreslås för kommunerna även fortsättningsvis kunna ges till landsting&lt;br&gt;vars folkmängd har minskat väsentligt. Samma skäl som jag anförde för&lt;br&gt;kommunerna gäller för landstingen. Tillägget motsvarar 40 % av&lt;br&gt;medelskattekraften för vaije person som befolkningsminskningen under&lt;br&gt;den senaste femårsperioden överstigit två procent av folkmängden vid&lt;br&gt;femårsperiodens böijan. I nuvarande skatteutjämningssystem ges&lt;br&gt;motsvarande tillägg till den del befolkningen minskat med över fem&lt;br&gt;procent under den senaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Bedömning av utfall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förändringar jag i denna del har föreslagit för landstingen och de&lt;br&gt;landstingsfria kommunerna innebär att nu gällande system i princip&lt;br&gt;bibehålls under år 1993. Jag ser därför inte något behov av att på grund&lt;br&gt;av dessa förslag införa speciella övergångsregler av det slag som föreslås&lt;br&gt;med anledning av det nya statsbidragssystemet för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Målstyrning, uppföljning och utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Nationella mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De åtaganden som statsmakterna anser att kom-&lt;br&gt;munerna har gentemot sina innevånare bör läggas fast i lag, eller&lt;br&gt;regleras med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål och krav på den kommunala verksamheten som fastställs&lt;br&gt;av statsmakterna bör innebära en tydlig ansvarsfördelning mellan&lt;br&gt;statlig och kommunal nivå. Den service som erbjuds medborgarna&lt;br&gt;bör inte variera alltför mycket mellan regionerna i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt. Kommittén&lt;br&gt;anser emellertid inte att de mål som finns i dagens lagstiftning och som&lt;br&gt;kommer att kvarstå oförändrade är så oklart uttryckta att det hindrar att&lt;br&gt;ett generellt statsbidragssystem kan införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som tar upp denna fråga anser&lt;br&gt;att ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna måste vara tydlig&lt;br&gt;och att de statliga kraven på den kommunala sektorn måste regleras&lt;br&gt;genom lagstiftning. Flera remissinstanser bl.a. många kommuner och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet betonar dock vikten av att inte ersätta den&lt;br&gt;ekonomiska styrningen via specialdestinerade statsbidrag med mer&lt;br&gt;detaljreglering av verksamheten i ny speciallagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag delar den uppfattning som har&lt;br&gt;framförts av många remissinstanser att dagens styrning via statsbidrag&lt;br&gt;inte bör ersättas av annan detaljreglering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har nämnt anser jag att det ligger i statens ansvar för&lt;br&gt;fördelningspolitiken att garantera en viss servicenivå till alla invånare&lt;br&gt;oavsett var i landet de är bosatta. Grundtanken med det statsbidrags-&lt;br&gt;system som jag har presenterat är att ge kommunerna likvärdiga förut-&lt;br&gt;sättningar att bedriva sin verksamhet. De områden som i dag regleras&lt;br&gt;genom statsbidragen blir i många delar oreglerade. Jag anser att det inom&lt;br&gt;framför allt dessa områden är viktigt att statsmakterna nu preciserar&lt;br&gt;kommunernas uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan därför bli nödvändigt att komplettera dagens lagstiftning så att&lt;br&gt;det inte skall råda någon oklarhet om kommunernas grundläggande&lt;br&gt;skyldigheter att bl.a. erbjuda sina invånare valmöjlighet i skolan,&lt;br&gt;barnomsorgen etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målstyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Övergripande nationella mål syftar till en allmän&lt;br&gt;riktningsgivning för den kommunala verksamheten. Inom ramen för&lt;br&gt;dessa bör mer specifika mål formuleras som är möjliga att konkret&lt;br&gt;följa upp och utvärdera. Dessa mål kan avse såväl kvantitativa som&lt;br&gt;kvalitativa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Det är tveksamt om statens mål för den&lt;br&gt;kommunala verksamheten kan bli tillräckligt konkreta för att uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av måluppfyllelsen skall vara möjlig. Vissa element i&lt;br&gt;målstyrningen bör emellertid utgöra kärnan också i statens styrning av&lt;br&gt;den kommunala verksamheten. Styrningen bör bli mer resultatinriktad&lt;br&gt;och allt mindre inriktad på detaljer, resursinsatser och processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser delar kommitténs bedömning&lt;br&gt;att styrningen av kommunerna bör bli mer resultatinriktad. Några remiss-&lt;br&gt;instanser anser att formuleringarna av mål och resultatkrav bör göras av&lt;br&gt;regering och riksdag och inte på myndighetsnivå. Den styrning som anses&lt;br&gt;böra ske bör grundas på politiskt fettade beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag delar kommitténs uppfettning att&lt;br&gt;dagens inriktningsmål är för allmänna och att det krävs en precisering av&lt;br&gt;de resultatkrav som staten ställer på verksamheten. Kommittén pekar på&lt;br&gt;det arbete som har inletts inom skolan och barnomsorgen i syfte att se&lt;br&gt;över mål och riktlinjer för respektive verksamhet. Även om det kan vara&lt;br&gt;svårt att formulera uppföljningsbara mål så bör en strävan vara att&lt;br&gt;åstadkomma sådana. Det är viktigt att målen formuleras av regering och&lt;br&gt;riksdag så att styrningen av den kommunala verksamheten grundas på&lt;br&gt;politiskt fettade beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Uppföljning och utvärdering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Statsmakternas uppföljning och utvärdering bör i&lt;br&gt;huvudsak omfatta det ansvar statsmakterna har lagt på kommuner&lt;br&gt;och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga uppföljningen bör avse resultaten av verksamheten och&lt;br&gt;inte metoderna att uppnå resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer i stort med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser påpekar att den nationella&lt;br&gt;uppföljningen och utvärderingen av kommunernas verksamhet måste&lt;br&gt;begränsas till nationellt relevanta områden och endast inriktas på resul-&lt;br&gt;taten av den kommunala verksamheten. En del remissinstanser anser att&lt;br&gt;kraven på uppföljning inte får innebära stora administrativa kostnader&lt;br&gt;eller styrning av organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att förslaget om målstyrning, uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering bör vidareutvecklas och fördjupas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Liksom kommittén anser jag att det är&lt;br&gt;nödvändigt att begränsa kommunernas uppgiftsskyldigheter till vad som&lt;br&gt;är rimligt med utgångspunkt från statsmakternas behov. Eftersom många&lt;br&gt;verksamheter har den karaktären att de inte kan utvärderas enbart genom&lt;br&gt;resultatmått kan det bli nödvändigt att belysa måluppfyllelsen och resultat&lt;br&gt;genom att också följa upp metoder och processer. Den information som&lt;br&gt;statsmakterna samlar in bör dock i allt väsentligt vara sådan som kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nema och landstingen själva har intresse av för sin egen uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i vad flera remissinstanser har framfört att kommitténs&lt;br&gt;förslag om målstyrning, uppföljning och utvärdering bör vidareutvecklas&lt;br&gt;och fördjupas. Inom regeringskansliet pågår utvecklingsarbete i dessa&lt;br&gt;frågor. Det befinner sig på olika stadier inom olika verksamhetsområden.&lt;br&gt;Arbetet kommer att intensifieras och få följande inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsvis och övergripande uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Statsmakterna bör följa upp och utvärdera verk-&lt;br&gt;samheten inom olika sektorer såsom hälso- och sjukvård, äldre-&lt;br&gt;omsorg, barnomsorg, skola, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna behöver ett underlag för att bedöma graden av&lt;br&gt;måluppfyllelse för den samlade verksamheten i kommunen, liksom&lt;br&gt;att skillnaderna i de obligatoriska delarna inte varierar alltför mycket&lt;br&gt;över landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigare uppgifterna från den sektorsvisa uppföljningen och&lt;br&gt;utvärderingen bör också sammanfattas och ingå som en del i den&lt;br&gt;övergripande uppföljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Ansvaret för den sektorsvisa uppfölj-&lt;br&gt;ningen och utvärderingen ligger naturligt på berörda statliga myndigheter&lt;br&gt;i samarbete med huvudmännen. Det ankommer på regeringen att finna&lt;br&gt;formerna för en återkommande avrapportering till riksdagen. Berörda&lt;br&gt;statsråd kommer senare (bilaga II: 2 och 5) att närmare redovisa&lt;br&gt;inriktningen på den sektorsvisa uppföljningen och utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns ingen sektorövergripande uppföljning där måluppfyllelse,&lt;br&gt;prioriteringar, resursförbrukning, produktivitet, effektivitet etc. redovisas&lt;br&gt;samlat för riksdagen. Visserligen redovisar Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, RRV, SCB m.fl. uppgifter av denna karaktär men&lt;br&gt;målgruppen är sällan regering och riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör med jämna mellanrum ge riksdagen en samlad genom-&lt;br&gt;lysning av den verksamhet som finansieras av kommuner och landsting.&lt;br&gt;Ett sådant material behövs inför statsmakternas prioriteringar av hur&lt;br&gt;resurserna skall fördelas mellan olika samhällssektorer, t.ex. som ett&lt;br&gt;ingångsvärde för att bestämma en långsiktig utgiftsstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant material bör innehålla uppföljning av såväl ekonomiska mål&lt;br&gt;som, verksamhetsmål och verksamhetsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller uppföljningen av de ekonomiska målen bör den bl.a.&lt;br&gt;omfatta kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning, riks-&lt;br&gt;dagens krav på anpassning av den kommunala verksamheten till de&lt;br&gt;samhällsekonomiska förutsättningarna, och hur produktiviteten inom&lt;br&gt;sektorn utvecklas. En annan viktig uppgift för den ekonomiska upp-&lt;br&gt;följningen blir att bedöma om kommuner och landsting genom det nya&lt;br&gt;statsbidragssystemet verkligen far likvärdiga ekonomiska förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bedriva en likvärdig verksamhet. Vid uppföljningen bör det bl.a. Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;framkomma om skillnader i kommunernas och landstingens servicenivå,&lt;br&gt;avgiftspolitik och effektivitet också återspeglas i de kommunala skatte-&lt;br&gt;satserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av hur de övergripande målen liksom delmålen&lt;br&gt;inom olika verksamheter uppfylls är ett viktigt komplement till den&lt;br&gt;ekonomiska uppföljningen. Detsamma gäller uppgifter om verksamheter-&lt;br&gt;nas utveckling. Av denna bör bl.a. framgå hur olika verksamhetsområden&lt;br&gt;har utvecklats i förhållande till andra (har de prioriterade verksamheterna&lt;br&gt;också fått ökade resurser). Den övergripande informationen bör&lt;br&gt;kompletteras med uppgifter som belyser verksamhetens kvantitets-&lt;br&gt;utveckling (t.ex. antal barnomsorgsplatser i privat respektive offentlig&lt;br&gt;regi), effektivitet (t.ex. medelvårdtid per färdigbehandlad per patient),&lt;br&gt;kvalitetsförändringar (t.ex. personaltäthet) eller mått som indikerar&lt;br&gt;produktivitetsutveckling (kostnad per utskriven patient). I vissa fåll är&lt;br&gt;enhetskostnader (t.ex. kostnad per skolelev) värdefull information när&lt;br&gt;bättre mått saknas. Dessa uppgifter bör hämtas från den sektorsvisa&lt;br&gt;uppföljningen och utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rent siffermässig uppföljning och utvärdering är inte tillfyllest för&lt;br&gt;att ge uttömmande svar på frågor om måluppfyllelse och effektivitet i&lt;br&gt;kommunernas verksamhet. Den sektorsvisa uppföljningen och utvärde-&lt;br&gt;ringen måste också innehålla en kvalitativt inriktad del. Denna del av&lt;br&gt;uppföljnings- och utvärderingssystemet kan ges formen av en särskild&lt;br&gt;uppföljnings- och utvärderingsinsats som riktas till ett slumpmässigt,&lt;br&gt;representativt urval av kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan metod kan vara att följa upp beslutade förändringar. Ett&lt;br&gt;exempel på detta är regeringens beslut att inrätta en särskild delegation&lt;br&gt;för att pröva behovet av korrigeringar i förhållande till den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen till följd av äldrereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på den kommunala redovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En proposition om förenklad statistikreglering (1991/92:118) har nyligen&lt;br&gt;lämnats till riksdagen. I denna föreslås en ny lag om den officiella&lt;br&gt;statistiken, som bl.a. reglerar kommunernas uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra den statliga uppföljningen och utvärderingen bör&lt;br&gt;statsmakterna definiera vilka uppgifter som skall redovisas. Om&lt;br&gt;jämförelser mellan olika kommuner och olika landsting skall bli&lt;br&gt;meningsfulla måste uppgifterna bygga på en gemensam grund. Rege-&lt;br&gt;ringen bör bl.a. att i anslutning till behandlingen av konkurrens-&lt;br&gt;kommitténs betänkande (SOU 1991:104) överväga om särskilda krav bör&lt;br&gt;ställas på den kommunala redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom uppföljning och utvärdering skall brister uppmärksammas. Jag&lt;br&gt;utgår ifrån att kommuner och landsting inom ramen för sitt ansvar&lt;br&gt;åtgärdar eventuella brister och försummelser. Statsmakternas sanktions-&lt;br&gt;möjligheter är mycket begränsade. Jag har övervägt metoden att hålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inne eller minska de nya statsbidragen till kommuner och landsting. Min Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;bedömning är att detta inte är någon konstruktiv metod för att komma&lt;br&gt;tillrätta med problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar emellertid den bedömning som chefen för utbildnings-&lt;br&gt;departementet gör (bilaga 11:5), vad gäller sanktioner inom skolområdet.&lt;br&gt;Eftersom statsmakterna har det yttersta ansvaret för skolväsendet finns&lt;br&gt;det skäl att inom detta område ge regeringen rätt att vidta åtgärder för att&lt;br&gt;avhjälpa bristerna. Detta bör ske med stöd av skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ekonomiska effekter m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Summering av förslag med ekonomiska effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag summerar avslutningsvis de förslag som får mer betydande ekono-&lt;br&gt;miska effekter för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolv av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen till kommunerna&lt;br&gt;slopas. Dessa skulle med oförändrade regler haft en omfattning på ca 70&lt;br&gt;miljarder kr. år 1993. Även skatteutjämningsavgiftema och avräknings-&lt;br&gt;skatten avskaffas. Därmed upphör rundgången av pengar mellan stat och&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället införs ett statligt utjämningsbidrag som för år 1993 beräknas till&lt;br&gt;ca 40 miljarder kr. Vid beräkningen av bidragets storlek har jag&lt;br&gt;reserverat medel inför aviserade förslag om förstatligande av ansvaret&lt;br&gt;för bostadsbidrag och KBT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sex av statsbidragen till landstingen avvecklas. Motsvarande belopp&lt;br&gt;förs över till bidragsramen för vissa ersättningar till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen. Avräkningsskatten slopas och skatteutjämningsavgiften reduceras&lt;br&gt;år 1993. År 1994 bör skatteutjämningsavgiften helt slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragen anpassas till de samhällsekonomiska förutsättningarna och&lt;br&gt;minskas med sammanlagt 7,5 miljarder kronor från år 1993, jämfört med&lt;br&gt;det utfall som dagens regelsystem skulle ge. Vid utformningen av det&lt;br&gt;nya statsbidragssystemet har detta beaktats så att det nya bidraget till&lt;br&gt;kommunerna minskas med 5,2 miljarder kronor och för landstingens del&lt;br&gt;med 2,3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för hur staten betalar ut kommunalskattemedel till kommu-&lt;br&gt;nerna läggs om så att betalningarna sker det år skatten avser och inte&lt;br&gt;som nu två år senare. Därmed kan kommunerna och landsting budgetera&lt;br&gt;inkomster och utgifter i samma pris- och löneläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lagfästa skattestoppet förlängs till att omfatta även år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att förslagen i jämförelse med oförändrade regler&lt;br&gt;sammantaget skall ge ett budgetmässigt neutralt utfall i förhållandet&lt;br&gt;mellan staten och den kommunala sektorn som helhet år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya utjämningsbidraget till kommunerna och för landstingens del&lt;br&gt;skatteutjämningsbidraget och vissa ersättningar till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen skall uppgå till samma belopp som summan av för år 1992&lt;br&gt;beräknade specialdestinerade bidrag minus kvittningar. Vidare beaktas&lt;br&gt;den förändring i nivån på utbetalningarna av kommunalskattemedel som&lt;br&gt;de nya reglerna leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ej nivåpåverkande kvittningama, dvs. den högre avräkningsskatten&lt;br&gt;för åren 1993 och 1994 och de periodiseringseffekter som uppstår när det&lt;br&gt;nya statsbidragssystemet för kommunerna införs, bör avräknas från den&lt;br&gt;slutreglering av kommunalskattemedel avseende år 1991 som enligt&lt;br&gt;dagens regelsystem skulle betalas ut år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den indragning som gjordes år 1992 genom att skatteutjämnings-&lt;br&gt;avgiften tillfälligt höjdes, återbetalas nu till kommunsektorn. Dessa medel&lt;br&gt;skall bl.a. finansiera vissa effekter av de spärregler som föreslås vid&lt;br&gt;statsbidragsomläggningen för kommunerna. De skall vidare disponeras&lt;br&gt;för att reglera vissa effekter av skattereformen för de mest utsatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna. För landstingen slutligen utnyttjas medlen för att sänka Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiften år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellerna framgår hur förslaget förhåller sig till dagens system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse av utfall för kommuner mellan dagens system och föreslagna&lt;br&gt;regler (milj, kr*)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Dagens system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa bidrag som avvecklas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- skolstatsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- skatteutjämningsbidr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- barnomsorgsb idrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hemtjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- övriga bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kvittningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;KBT+bostadsbidr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■ 7 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Skatteutjämn,avg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 8 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Avräkningsskatt 1,09 skr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 9 267&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag sminskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 5 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- förskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- slutavräkning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181 418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräknas från slutavräkning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- uppräknad nivå kommunalskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;- avräkningsskatt 1993 0,65 kr./skr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 5 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;periodiseringseffekt statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt och bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; före avdrag för periodiseringseffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse av utfall för landsting mellan dagens system och föreslagna regler&lt;br&gt;(milj.kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dagens system&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragssystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialdestinerade statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa ers. till sjukvårdshuvudmännen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatt 0,62 kr./skr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regleringsposter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indragning 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av indragning 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- förskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- slutavräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräknas från slutavräkningen:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- uppräknad nivå kommunalskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- avräkningsskatt 1993 0,42 kr./skr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Propositionen hösten 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det har under den korta tid som förflutit sedan kommittén presenterade&lt;br&gt;sitt betänkande inte varit möjligt att redovisa ett i alla detaljer fullständigt&lt;br&gt;förslag. Till viss del beror det på att erforderligt beräkningsunderlag ännu&lt;br&gt;inte finns tillgängligt. Det beror också på att de förslag som kommittén&lt;br&gt;har presenterat är så komplexa att ytterligare utredning är nödvändig. Jag&lt;br&gt;bedömer emellertid att det är mycket angeläget att kommuner och&lt;br&gt;landsting redan nu får en så klar vägledning som möjligt om vilka&lt;br&gt;förutsättningar som kommer att gälla för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som behöver övervägas ytterligare och där jag avser&lt;br&gt;återkomma till regeringen med förslag senare i år är bl.a. följande. Vad&lt;br&gt;gäller förslag på andra områden hänvisas till respektive departements-&lt;br&gt;chefs underprotokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Med anledning av att systemet för utbetalning av kommunalskatte-&lt;br&gt;medel läggs om behöver bl.a. följande lagar ändras; Lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebi-&lt;br&gt;tering av skatt m.m. (1965:269 ändrad senast 1991:1152), kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370 ändrad senast 1991:1044), kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900), taxeringslagen (1990:324 ändard senast 1991:695) och&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272 ändrad senast 1991:697).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Konsekvenserna för kommuner och landsting av förslaget att slopa&lt;br&gt;schablonavdraget och det aviserade förslaget om att införa två&lt;br&gt;karensdagar måste också regleras i höst. Det finns då skäl att&lt;br&gt;överväga om statsbidraget skall minskas ytterligare eller om kommu-&lt;br&gt;nernas och landstingens skatteunderlag skall reduceras till följd av&lt;br&gt;förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;En ny beräkning bör göras av hur det nya utjämningsbidraget för&lt;br&gt;kommunerna år 1993 skall fördelas mellan olika kommuner. Nivån&lt;br&gt;på den garanterade skattekraften kan preciseras när ett preliminärt&lt;br&gt;taxeringsutfell för beskattningsåret 1991 finns tillgängligt. Det är&lt;br&gt;emellertid inte möjligt att slutligt fastställa procenttalet för garantin-&lt;br&gt;ivån förrän vid årsskiftet 1992/93.1 höst kommer det också att finnas&lt;br&gt;en bättre kunskap om hur 1992 års specialdestinerade statsbidrag&lt;br&gt;beräknas fördelas per kommun. För vissa bidrag kommer det inte att&lt;br&gt;vara möjligt att ange det faktiska utfallet per kommun förrän i böijan&lt;br&gt;av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid inte utrymme för att ändra storleken på det&lt;br&gt;nya bidraget för år 1993, om inte en nivåjustering motsvaras av att&lt;br&gt;ett annat bidrag minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Metoden för att bestämma slutavräkningens storlek (avseende kom-&lt;br&gt;munalskattemedel år 1991) måste slutligt läggas fest. Jag utgår ifrån&lt;br&gt;att slutavräkningen skall reduceras med ett belopp som på riksnivå&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan förskottet och den beräknade skatten i&lt;br&gt;det nya systemet. Från slutavräkningen skall också dras en del av&lt;br&gt;avräkningsskatten. Detta avdrag bör på riksnivå motsvara 0,65 kr.&lt;br&gt;per skattekrona för kommunerna och 0,42 kr. per skattekrona för&lt;br&gt;landstingen. Slutavräkningen skall också minskas till följd av&lt;br&gt;periodiseringseffekter m.m. som uppkommer till följd av omlägg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av statsbidragssystemet. De kvittningar som jag avser föreslå Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;bör emellertid inte leda till att någon kommun får en negativ&lt;br&gt;slutavräkning år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till kvittningama och de förväntade periodiserings-&lt;br&gt;effektema är min preliminära bedömning den att det inte kommer att&lt;br&gt;betalas ut någon slutavräkning alls under första halvåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl jag anfört i det tidigare är det angeläget att det generella&lt;br&gt;statsbidragssystemet träder i kraft så snart som möjligt. Det närmaste&lt;br&gt;årsskiftet, dvs. 1992/93 är därför den lämpligaste startpunkten för&lt;br&gt;förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen kommer att följas upp inte endast av den expertgrupp jag&lt;br&gt;nämnde utan även inom regeringskansliet. Som jag tidigare nämnt avser&lt;br&gt;jag att återkomma till regeringen i höst med bl.a. ett förslag om nytt&lt;br&gt;system för utbetalning av kommunal skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att godkänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att statsbidragen till kommuner och landsting minskas med 7,5&lt;br&gt;miljarder kronor fr.o.m. år 1993 (avsnitt 4.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inriktningen av ett nytt system för utbetalning av kommunalskat-&lt;br&gt;temedel och ikraftträdandet av detta (avsnitt 5.2 och 5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. riktlinjerna för en finansiell neutralisering av förslag om minskat&lt;br&gt;schablonavdrag m.m. (avsnitt 5.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. principerna för ett nytt statsbidragssystem (avsnitt 6.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga&lt;br&gt;om kommuner (avsnitt 6.2.1 och 6.2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för kommuner&lt;br&gt;(avsnitt 6.3.1 — 6.3.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för&lt;br&gt;öveigångsregler för åren 1993 och 1994 (avsnitt 6.4.1 och 6.4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga&lt;br&gt;om landsting (avsnitt 7.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del&lt;br&gt;av vad jag i övrigt anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen (avsnitt 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lO.inomregional skatteutjämning och översyn av strukturutjämningen&lt;br&gt;(avsnitt 6.3.5 och 6.3.6) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. målstyrning, uppföljning och utvärdering (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsråden föredrar de riktlinjer och förslag om kommunal ekonomi,&lt;br&gt;som hör till vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i&lt;br&gt;underprotokollet för respektive departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wibble hemställer att regeringen i propositionen med förslag&lt;br&gt;till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m.&lt;br&gt;(kompletteringspropositionen) även förelägger riksdagen vad hon och de&lt;br&gt;övriga föredragandena nu har anfört för de åtgärder och de ändamål som&lt;br&gt;de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att i kompletteringspropositionen förelägga riksdagen vad föredragandena&lt;br&gt;anfört för de åtgärder och ändamål som de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-&lt;br&gt;protokollen skall bifogas propositionen enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F örsvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F inansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U tbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kul turdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Försvarsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Unckel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;m.m. såvitt avser kommunal ekonomi&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1987 års försvarsbeslut fastställdes principerna för finansiering av&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema inom totalförsvarets civila del. Den som skall&lt;br&gt;upprätthålla en verksamhet under kriser och i krig skall själv svara för&lt;br&gt;de administrativa kostnaderna, dvs. kostnaderna för planerings-,&lt;br&gt;utbildnings- och övningsverksamhet. Beredskapsinvesteringama svarar&lt;br&gt;staten för med avdrag för vad som kan anses motsvara fredsnyttan av&lt;br&gt;investeringarna. För drift- och underhållskostnaderna gäller att finansie-&lt;br&gt;ringsansvaret skall avgöras från fäll till fäll. Även här skall dock&lt;br&gt;fredsnyttan ha betydelse för kostnadsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av dessa principer berör i stor utsträckning kommuner-&lt;br&gt;nas och landstingens uppgifter inom den civila delen av totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt försvarsbeslutet och med avvikelse från nämnda principer svarar&lt;br&gt;tills vidare staten för vissa administrativa kostnader som kommunerna&lt;br&gt;och landstingen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förvarsdepartementets område ger staten bidrag till kommunerna för&lt;br&gt;följande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag utgår till kommunerna för beredskapsplanläggning, dvs. för&lt;br&gt;upprättande och revidering av planer för civilförsvarsverksamheten och&lt;br&gt;för den kommunala beredskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civilberedskap (ÖCB) bidrar vidare årligen med&lt;br&gt;medel för inriktning och stöd av det civila försvarets utbildnings- och&lt;br&gt;övningsaktiviteter. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1991/92 skall&lt;br&gt;utbildning och övning av förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och&lt;br&gt;landsting ägnas särskild uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk betalar ersättning till kommuner som inrättar och&lt;br&gt;utrustar ledningscentraler för civilförsvarsverksamheten. I vissa fäll krävs&lt;br&gt;bemyndigande av regeringen för att utbetalning skall kunna göras.&lt;br&gt;Kommunerna har vidare rätt till ersättning från staten för inrättande och&lt;br&gt;utrustning av skyddsrum (s.k. bristtäckning) och för besiktning av&lt;br&gt;skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver disponerar ÖCB även medel för bidrag till investeringar i&lt;br&gt;reservanordningar för kommunalteknisk försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bidrar genom statens räddningsverk till investeringar i kom-&lt;br&gt;munala övningsfält. Syftet med bidraget är att möjliggöra att den fort-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande övningen av civilförsvarets undsättningsoiganisation kan genom-&lt;br&gt;föras lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande bereds en ny lagreglering av totalförsvarets civila del&lt;br&gt;inom regeringskansliet. Civilförsvarslagutredningen har överlämnat sitt&lt;br&gt;betänkande (SOU 1989:42) Det civila försvaret med förslag om att&lt;br&gt;civilförsvarslagen och ett antal andra lagar inom den civila delen av&lt;br&gt;totalförsvaret skall ersättas av en ny lag om civilt försvar, som bl.a. skall&lt;br&gt;innehålla bestämmelser om kommunernas uppgifter och skyldigheter på&lt;br&gt;detta område samt om den ersättning som kommunerna skall vara&lt;br&gt;berättigade till.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: I allt väsentligt bör den inriktning som kommunal-&lt;br&gt;ekonomiska kommittén föreslagit för statens bidragsgivning till&lt;br&gt;kommunerna också tillämpas på försvarsdepartementets område. En&lt;br&gt;avreglering bör genomföras i syfte att förbättra kommunernas möj-&lt;br&gt;ligheter att själva utforma sin verksamhet inom den civila delen av&lt;br&gt;totalförsvaret enligt de förutsättningar som finns lokalt i vaije&lt;br&gt;kommun. Genomförandet bör dock anstå tillsvidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén har föreslagit att det specialdestinera-&lt;br&gt;de statsbidraget till kommunernas beredskapsplanläggning liksom det&lt;br&gt;extra skatteutjämningsbidraget inklusive den del som avser bidrag till&lt;br&gt;förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor skall&lt;br&gt;avvecklas och lyftas in i det generella statsbidragssystemet. Enligt min&lt;br&gt;uppfattning bör de statsbidrag inom försvarsdepartementets område som&lt;br&gt;avser kommunernas fortlöpande beredskapsverksamhet och som inte&lt;br&gt;avser engångsåtgärder omfattas. I detta sammanhang bör emellertid det&lt;br&gt;reformarbete som nu pågår inom totalförsvarets civila del beaktas.&lt;br&gt;Regeringen har i propositionen 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling&lt;br&gt;till och med budgetåret 1996/97 föreslagit att bl.a. materielhanteringen&lt;br&gt;och personalförsöijningen inom befolkningsskyddet och räddningstjän-&lt;br&gt;sten förs över från staten till kommunerna. Förslaget syftar till ett samlat&lt;br&gt;ansvar hos kommunerna för genomförandet på lokal nivå av hela&lt;br&gt;verksamheten. Överföringen skall föregås av överläggningar med&lt;br&gt;kommunerna om den statliga ersättningen för uppgifterna och om&lt;br&gt;tidpunkten för överföringen. Inriktningen är att reformen skall genom-&lt;br&gt;föras successivt under åren 1994 - 1996. I propositionen anförs att&lt;br&gt;genomförandet bör samordnas med införandet av ett nytt system för&lt;br&gt;statens bidragsgivning till kommunerna avseende deras uppgifter inom&lt;br&gt;totalförsvarets civila del. Utgångspunkten bör vara att kommunerna ges&lt;br&gt;full kostnadstäckning för de nya uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör regeringen vid ett senare tillfälle föreslå&lt;br&gt;riksdagen när de specialdestinerade statsbidragen inom försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentets område bör avvecklas. I detta sammanhang bör regeringen även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslå hur statsmakternas uppföljning och utvärdering av kommunernas&lt;br&gt;verksamhet inom den civila delen av totalförsvaret bör utformas. Även&lt;br&gt;inordnandet av statsbidraget för kommunernas beredskapsplanläggning&lt;br&gt;bör anstå till denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för finansdepartementet kommer senare idag att redogöra för&lt;br&gt;det extra skatteutjämningsbidraget inklusive den del som avser bidrag till&lt;br&gt;förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor under&lt;br&gt;finansdepartementets bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad&lt;br&gt;jag anfört beträffande de specialdestinerade statsbidragen inom försvars-&lt;br&gt;departementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet B. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m. såvitt avser den kommunala ekonomin inom&lt;br&gt;socialdepartementets område&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kommunalekonomiska kommittén har föreslagit att vissa specialdes-&lt;br&gt;tinerade statsbidrag, som utgår till verksamheter för vilka kommuner&lt;br&gt;och landsting är ansvariga, skall inordnas i ett generellt system för de&lt;br&gt;statliga bidragen. De bidrag inom socialdepartementets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde som berörs av förslaget är bidrag till service och vård, färdtjänst&lt;br&gt;och servicelinjer m.m., specialpedagogiska insatser för vissa förskole-&lt;br&gt;barn, bostadsanpassning, återställande av handikappanpassade lägen-&lt;br&gt;heter, återanvändning av lyftanordningar, barnomsorg (exkl. bidrag till&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet o.d.), invandrar- och flyktingbarn i förskolan,&lt;br&gt;missbrukarvård och ungdomsvård (kommunbidragsdelen), beredskaps-&lt;br&gt;planläggning samt insatser mot aids (det extra bidraget till vissa kommu-&lt;br&gt;ner och landsting). Vidare har kommittén gjort bedömningen att de&lt;br&gt;kommunala bostadstilläggen och bostadsbidragen skall bli statliga&lt;br&gt;angelägenheter. Kommittén har också föreslagit vissa förändringar i&lt;br&gt;systemet för de statliga bidragen till landstingen. Den allmänna sjuk-&lt;br&gt;vårdsersättningen föreslås reduceras med det belopp som motsvarar de&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenserna av skatteutjämningsavgifter och avräknings-&lt;br&gt;skatt tas bort. Till den allmänna sjukvårdsersättningen skall föras medel&lt;br&gt;motsvarande de specialdestinerade bidrag som avvecklas. I det följande&lt;br&gt;beskrivs berörda bidrag med avseende på syfte, konstruktion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Flertalet av berörda specialdestinerade statsbidrag&lt;br&gt;inom socialdepartementets område bör avvecklas och lyftas in i det&lt;br&gt;generella statsbidragssystemet. Det extra bidraget för insatser mot&lt;br&gt;aids bör dock hållas utanför. Vidare bör, i avvaktan på fortsatt&lt;br&gt;beredning inom regeringen, statsbidraget till missbrukarvård och&lt;br&gt;ungdomsvård lämnas helt utanför systemet. Bostadsbidragen liksom&lt;br&gt;kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT) och det särskilda&lt;br&gt;bostadstillägget (SKBT) till pensionärer med låga inkomster och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höga bostadskostnader bör på sikt bli statliga angelägenheter. För&lt;br&gt;vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen på fastställs en&lt;br&gt;utgiftsram på 6 995 milj.kr. för år 1993. Jag har i berörda delar&lt;br&gt;samrått med statsrådet Könberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag delar kommitténs uppfattning att kommu-&lt;br&gt;ner och landsting bör ges bättre förutsättningar att rationalisera och&lt;br&gt;effektivisera sin verksamhet. Ett generellt statsbidrag kan bedömas ge&lt;br&gt;huvudmännen ökade möjligheter att utforma och prioritera verksamheten&lt;br&gt;efter resurser och lokala förutsättningar. Avskaffandet av de specialdesti-&lt;br&gt;neiade statsbidragen innebär generellt en omfåttande avreglering. Jag be-&lt;br&gt;dömer att det på vissa områden kan föreligga en risk att de ekonomiska&lt;br&gt;incitamenten att bedriva en verksamhet försvagas. Bl.a. av det skälet&lt;br&gt;avser jag att senare återkomma med förslag till sådan reglering som är&lt;br&gt;motiverad med hänsyn till statens övergripande ansvar för att uppställda&lt;br&gt;nationella mål kan uppnås. Jag återkommer till dessa frågor i det följ-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Bidrag till barnomsorg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget till barnomsorg är ett av de största specialdestinerade stats-&lt;br&gt;bidragen. Bidraget har till syfte att stödja och stimulera utbyggnad av&lt;br&gt;barnomsorg i form av öppen förskola, deltidsgrupp, daghem, kommu-&lt;br&gt;nala familjedaghem, fritidshem och öppen fritidshemsverksamhet. Stats-&lt;br&gt;bidrag lämnas även till andra än kommuner som driver daghem och&lt;br&gt;fritidshem. Statsbidrag lämnas enligt förordningen (1987:860) om stats-&lt;br&gt;bidrag till kommunerna för barnomsorg (ändrad senast 1992:113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget infördes ursprungligen för att stimulera kommunerna att bygga&lt;br&gt;ut barnomsorgen för bam vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar.&lt;br&gt;Efterhand har emellertid bidraget kommit att bli ett direkt stöd till&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss styrning av den kommunala verksamheten har skett genom&lt;br&gt;statsbidragsbestämmelsema. Viktigast är kravet på öppethållande för att&lt;br&gt;bidrag skall utgå för daghem och fritidshem. Inom statsbidragets ram är&lt;br&gt;vissa medel &amp;quot;öronmärkta&amp;quot; för insatser för bam med behov av särskilt&lt;br&gt;stöd och för fortbildning av bamomsorgspersonalen. Även om kommu-&lt;br&gt;nerna formellt haft beslutanderätten beträffande användningen och för-&lt;br&gt;delningen av dessa har bidragens utformning haft en viss styreffekt.&lt;br&gt;Vidare har statsbidragen till daghem/fritidshem respektive familjedag-&lt;br&gt;hem haft olika utformning. Bidragen till daghem och fritidshem har varit&lt;br&gt;högre vilket sannolikt kan ha haft betydelse för kommunernas val av&lt;br&gt;omsorgsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag har i princip endast lämnats för etablerade bamomsorgsfor-&lt;br&gt;mer, som definierats på visst sätt. Olika lokala lösningar har därför inte&lt;br&gt;kunnat erhålla statsbidrag. Sannolikt har detta förhållande motverkat en&lt;br&gt;effektivisering av verksamheten. Samtidigt bör dock understrykas att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbidragsreglema även utgjort en viss garanti for verksamhetens kvali-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att statsbidraget till barnomsorg skall inordnas&lt;br&gt;i det generella bidragssystemet. Det finns starka principiella skäl för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed uppkommer emellertid enligt min mening ett behov av en&lt;br&gt;utvidgad lagreglering av kommunernas ansvar på detta område. En&lt;br&gt;lagreglering är nödvändig för att säkerställa ett tillräckligt stöd för&lt;br&gt;enskilda alternativ. En sådan är också viktig för att skapa förutsättningar&lt;br&gt;för att efterfråga att bamomsoig utanför hemmet skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan tidigare aviserat att ett vårdnadsbidrag kommer&lt;br&gt;att böija genomföras under mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att under hösten 1992 återkomma till regeringen med förslag&lt;br&gt;om såväl en utvidgad lagreglering av bamomsoigsområdet med de syften&lt;br&gt;som ovan angetts, som ett förslag om vårdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att statsbidraget&lt;br&gt;till barnomsorgen upphör per den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bidraget är avsett att främja hemspråksträning och andra insatser för&lt;br&gt;invandrar- och flyktingbarn. Medlen fördelas av socialstyrelsen efter&lt;br&gt;ansökan från kommunen och beräknas på grundval av antalet inskrivna&lt;br&gt;invandrar- och flyktingbarn i barnomsorgen för respektive kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget lämnas endast för bam som är inskrivna i förskolan. Ett bort-&lt;br&gt;tagande av detta bidrag gör det möjligt för kommunerna att finna andra&lt;br&gt;och effektivare verksamhetsformer för att bl.a. organisera en bra hem-&lt;br&gt;språksträning för invandrar- och flyktingbarn. Jag förordar således att&lt;br&gt;bidraget avvecklas och lyfts in i det nya statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att statsbidraget&lt;br&gt;till invandrar- och flyktingbarn i förskolan upphör per den 1 januari&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Bidrag till service och vård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget till social hemhjälp, ålderdomshem m.m. inrättades år 1964&lt;br&gt;och har stimulerat uppbyggnaden av den öppna äldre- och handi-&lt;br&gt;kappomsorgen framförallt under 1960- och 1970-talen. Som en följd av&lt;br&gt;äldrereformen har statsbidraget fått en ny konstruktion som innebär att&lt;br&gt;bidrag till kommunerna för service och vård fr.o.m. kalenderåret 1992&lt;br&gt;utbetalas i förhållande till antalet äldre i olika åldersklasser, andelen&lt;br&gt;ensamboende i de högre åldrama, kommunens glesbygdsgrad och antalet&lt;br&gt;förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1991 om den ekonomiska regleringen till&lt;br&gt;följd av äldrereformen (prop. 1990/91:150, SoU25, rskr. 384). I sam-&lt;br&gt;band med den ekonomiska regleringen överfördes en viss del av den all-&lt;br&gt;männa sjukvårdsersättningen från sjukvårdshuvudmännen till kommu-&lt;br&gt;nerna. Detta innebär att statsbidraget till service och vård i det närmaste&lt;br&gt;fördubblades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska regleringen av äldrereformen genomförs med hjälp av&lt;br&gt;fyra regleringsinstrument; den tidigare nämnda förändringen av stats-&lt;br&gt;bidraget till kommunerna, skatteväxling, förändring av skatteutjämnings-&lt;br&gt;systemet samt ett system för mellankommunal kostnadsutjämning. Målet&lt;br&gt;för den samlade ekonomiska regleringen är att kommunerna för år 1992&lt;br&gt;skall ges täckning för de tillkommande kostnader som äldrereformen för&lt;br&gt;med sig. Enbart en förändring av systemen för statsbidrag och skatte-&lt;br&gt;utjämning samt skatteväxling mellan huvudmännen är inte tillräcklig för&lt;br&gt;att uppnå målet att kommunerna skall få kostnadstäckning första året&lt;br&gt;efter äldrereformens ikraftträdande. En förändring mot en behovsbaserad&lt;br&gt;resursfördelning bedömdes också kunna innebära vissa omställnings-&lt;br&gt;problem för kommunerna. Systemet med en mellankommunal kostnads-&lt;br&gt;utjämning skall för år 1992 bidra till att ge kommunerna täckning för&lt;br&gt;tillkommande kostnader till följd av äldrereformen vilka inte täcks genom&lt;br&gt;övriga regleringsinstrument. År 1992 omfördelas netto ca 1 400 milj.kr.&lt;br&gt;Under en femårsperiod skall systemet ge kommunerna möjlighet att&lt;br&gt;gradvis anpassa sig till en behovsbaserad fördelning av det statliga stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har enligt direktiven haft i uppdrag att pröva möjligheterna&lt;br&gt;att inarbeta eller avlösa systemet med mellankommunal kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ning i ett nytt generellt bidragssystem. Kommittén har funnit att det inte&lt;br&gt;finns anledning att särskilt reglera omfördelningseffekter inom en mindre&lt;br&gt;del av den kommunala verksamheten. Jag anser i likhet med kommittén&lt;br&gt;att den särskilda mellankommunala kostnadsutjämningen skall upphöra&lt;br&gt;i samband med att det nya statsbidragssystemet träder i kraft. Jag avser&lt;br&gt;att senare återkomma med erforderligt lagförslag i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 28 november 1991 beslutade regeringen att inrätta en särskild&lt;br&gt;delegation för att pröva behovet av korrigeringar i förhållande till den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen. Enligt beslutet är&lt;br&gt;utgångspunkten för delegationens arbete att korrigeringar endast skall&lt;br&gt;komma i fråga i de fall det skett uppenbara tekniska fel eller beräknings-&lt;br&gt;fel i anslutning till den ekonomiska regleringen. Delegationens bedöm-&lt;br&gt;ningar och förslag skall redovisas för regeringen senast den 1 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med äldrereformen beslutat om tillfälliga&lt;br&gt;särskilda statliga stimulansbidrag om totalt 5,5 miljarder kr. Dessa sär-&lt;br&gt;skilda medel skall bl.a. användas för att stimulera utbyggnaden av&lt;br&gt;gruppbostäder, till ombyggnad av sjukhem m.m. Dessa tidsbegränsade&lt;br&gt;statsbidrag avses inte ingå i det nya generella statsbidraget. Bidragen bör&lt;br&gt;därmed utges enligt de principer som riksdagen tidigare har beslutat om.&lt;br&gt;Medel kommer även fortsättningsvis att anvisas under femte huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfattning att statsbidraget till service och vård&lt;br&gt;kan inordnas i det generella statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att statsbidraget&lt;br&gt;till service och vård upphör per den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt statsbidrag till färdtjänst infördes år 1975 för att stimulera&lt;br&gt;uppbyggnaden av kommunal färdtjänst. Sedan år 1980 finns färdtjänst i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga kommuner i landet. Bidraget utgår till kommuner och landsting&lt;br&gt;med i princip 35 % av bruttodrifiskostnadema för färdtjänst och särskilt&lt;br&gt;anpassad kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens ansvar för färdtjänst framgår av socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), SoL. Enligt 10 § SoL bör socialnämnden genom hjälp i&lt;br&gt;hemmet, färdtjänst eller annan service underlätta för den enskilde att bo&lt;br&gt;hemma och ha kontakter med andra. Av 19 § SoL framgår att social-&lt;br&gt;nämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och&lt;br&gt;bo självständigt och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap&lt;br&gt;med andra. Enligt 21 § SoL skall socialnämnden verka för att människor&lt;br&gt;som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i&lt;br&gt;sin livsföring, får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva&lt;br&gt;som andra. När det gäller färdtjänst och andra former av särskilt an-&lt;br&gt;passad kollektivtrafik är det viktigt att se dessa verksamheter som kom-&lt;br&gt;plement till den ordinarie kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfattning att ifrågavarande bidrag kan inordnas&lt;br&gt;i det generella statsbidragssystemet. Denna avreglering ligger i linje med&lt;br&gt;att den som har kostnadsansvaret för en verksamhet också fattar beslut&lt;br&gt;om inriktningen och omfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att bidraget till&lt;br&gt;färdtjänst, servicelinjer m.m. upphör per den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Bostadsanpassningsbidrag m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till verksamhet med syfte att anpassa boendet för personer med&lt;br&gt;funktionshinder har funnits i olika former sedan 1950-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag utges enligt förordningen (1987:1050) om&lt;br&gt;statskommunalt bostadsanpassningsbidrag. Bidrag lämnas för sådana&lt;br&gt;anpassningsåtgärder i och i anslutning till en bostadslägenhet som be-&lt;br&gt;hövs för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för den handi-&lt;br&gt;kappade. Bidrag lämnas normalt med ett belopp som motsvarar den&lt;br&gt;godkända kostnaden för åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna sköter bidragsgivningen och betalar ut bidragen. I vissa&lt;br&gt;fåll skall dock länsbostadsnämnden pröva dessa ärenden. Staten lämnar&lt;br&gt;bidrag med 40 % av kommunernas kostnader för bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag. Statsbidraget betalas ut kalenderårsvis i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ifrågavarande anslag utges också bidrag för att återställa handi-&lt;br&gt;kappanpassade bostäder i flerbostadshus och i småhus som upplåts med&lt;br&gt;hyresrätt. Detta regleras i förordningen (1985:489) om statsbidrag för att&lt;br&gt;återställa handikappanpassade bostäder m.m. Bidrag lämnas med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärden. Staten lämnar bidrag&lt;br&gt;med 50 % av den godkända kostnaden under förutsättning att kommunen&lt;br&gt;lämnar ett kommunalt bidrag med 50 % samt att kostnaden överstiger&lt;br&gt;5 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bestrids också bidrag till kommuner för kostnader i sam-&lt;br&gt;band med omhändertagande och förvaltning av vissa lyftanordningar&lt;br&gt;m.m. för handikappade. Sådant bidrag beviljas enligt ett regeringsbeslut&lt;br&gt;den 29 januari 1987, då regeringen uppdrog åt boverket att bedriva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet i fråga om återanvändning av lyfitanordningar m.m. Kommu-&lt;br&gt;nerna redovisar uppkomna kostnader till länsbostadsnämnden som be-&lt;br&gt;slutar om utbetalning av medel för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1985 infördes ett bidrag för utveckling av samordnad boendeservice&lt;br&gt;enligt förordningen (1985:779) om statsbidrag till visst utvecklingsarbete&lt;br&gt;i fråga om boendeservice. Syftet var att under en femårsperiod stödja&lt;br&gt;utvecklingen av nya former för samverkan av sådan boendeservice som&lt;br&gt;förbättrar möjligheterna för äldre handikappade och långvarigt sjuka att&lt;br&gt;bo i vanliga bostäder. Bidragsformen stod öppen för nya projekt t.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1989/90. Dessa medel avses inte ingå i det generella stats-&lt;br&gt;bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål för äldre- och handikappomsoigen är att äldre männi-&lt;br&gt;skor och människor med funktionshinder skall ges möjligheter till ett&lt;br&gt;självständigt boende med god tillgänglighet. Verksamheten med bostads-&lt;br&gt;anpassning har härvid en viktig funktion att fylla. Väl genomtänkta&lt;br&gt;bostadsanpassningsåtgärder är en väsentlig förutsättning för att många&lt;br&gt;äldre och funktionshindrade skall kunna leva ett självständigt liv utanför&lt;br&gt;institutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att statsbidraget till bostadsanpassning upphör kommer ock-&lt;br&gt;så förordningen om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag att upp-&lt;br&gt;höra. Därmed kommer verksamheten med bostadsanpassning att helt och&lt;br&gt;hållet vara en oreglerad verksamhet. Med hänsyn till vad jag tidigare&lt;br&gt;sagt om bostadsanpassningens viktiga roll inom äldre- och handikapp-&lt;br&gt;omsorgen, anser jag inte att detta är godtagbart. Enligt min mening bör&lt;br&gt;därför kommunerna genom en särskild reglering ges en skyldighet att&lt;br&gt;svara för bostadsanpassning. Inriktningen för en sådan reglering bör vara&lt;br&gt;att bostadsanpassningsbidrag skall utges för sådana åtgärder i och i&lt;br&gt;anslutning till en funktionshindrad persons bostad som behövs för att&lt;br&gt;den skall vara ändamålsenlig som bostad för personen i fråga. En ut-&lt;br&gt;gångspunkt för regleringen bör vara att den inte skall leda till totalt sett&lt;br&gt;höjda kostnader för bostadsanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare återkomma med förslag till regeringen om att&lt;br&gt;förelägga riksdagen en proposition i ämnet. Enligt min uppfattning bör&lt;br&gt;en reglering inom detta område träda i kraft samtidigt som ett nytt gene-&lt;br&gt;rellt statsbidrag införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att statsbidragen&lt;br&gt;till bostadsanpassning m.m. upphör per den 1 januari 1993. Medlen för&lt;br&gt;utveckling av samordnad boendeservice kommer även fortsättningsvis att&lt;br&gt;anvisas under femte huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Statsbidrag till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn&lt;br&gt;Psykiskt utvecklingsstörda och bamdomspsykotiska bam har enligt lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.&lt;br&gt;rätt till rådgivning och personligt stöd av olika specialister. Den&lt;br&gt;1 januari 1990 ändrades konstruktionen för ifrågavarande statsbidrag så&lt;br&gt;att landstingen tilldelas bidrag i förhållande till det antal bam som får&lt;br&gt;del av specialpedagogiska insatser. Dessa insatser kan ges av olika yrkes-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kategorier och personkretsen beräknas uppgå till 2 200 bam. Bidraget&lt;br&gt;regleras i förordningen (1989:791) om statsbidrag till specialpedagogiska&lt;br&gt;insatser for vissa förskolebarn. En viss del av anslaget avser medel till&lt;br&gt;socialstyrelsen för uppföljning och utvärdering av omsorgsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget utbetalas till landstingen i förhållande till det antal bam som&lt;br&gt;får del av specialpedagogiska insatser. Bidraget utgår till verksamhet för&lt;br&gt;vilken landsting eller kommuner är ansvariga. Jag delar kommitténs&lt;br&gt;uppfattning att det särskilda statsbidraget till specialpedagogiska insatser&lt;br&gt;bör ingå i ett generellt statsbidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser iform av rådgivning och personligt stöd för psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda och barndomspsykotiska bam utgör en viktig förutsätt-&lt;br&gt;ning för integrering av dessa bam i förskolan. Detta gör att jag fäster&lt;br&gt;särskild vikt vid att sådana insatser utformas och utvecklas med hänsyn&lt;br&gt;till dessa barns speciella behov. Jag anser det därför angeläget att&lt;br&gt;samhällets stöd till dessa bam blir föremål för uppföljning i särskild&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att statsbidraget&lt;br&gt;till kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. upp-&lt;br&gt;hör per den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7 Bidrag för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag delar finansministerns bedömning att det är angeläget att ytterligare&lt;br&gt;förenkla den statliga bidragsgivningen till landstingen och att i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning minska detaljstyrningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att den allmänna sjukvårdsersättningen skall&lt;br&gt;minskas med det belopp som motsvarar de ekonomiska konsekvenserna&lt;br&gt;av att skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatter avvecklas. Till&lt;br&gt;bidraget skall föras medel motsvarande de specialdestinerade bidrag som&lt;br&gt;avvecklas. Vidare föreslår kommittén att den årliga automatiska ökning&lt;br&gt;av kostnaderna för skatteutjämningsbidragen som följer av att de be-&lt;br&gt;skattningsbara inkomsterna ökar, bör finansieras antingen genom att den&lt;br&gt;allmänna sjukvårdsersättningen eller att nivån på grundgarantiema i&lt;br&gt;skatteutjämningssystemet minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern har tidigare föreslagit att de ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;serna av såväl avvecklingen av avräkningsskatten och skatteutjämnings-&lt;br&gt;avgiftema som den automatiska ökningen av skatteutjämningsbidragen år&lt;br&gt;1993 bör finansieras av utgiftsramen för ersättningar till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen. Den minskning av landstingens ekonomiska utrymme som&lt;br&gt;motiveras av det samhällsekonomiska läget bör likaså göras genom att&lt;br&gt;utgiftsramen för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.&lt;br&gt;minskas. Bakgrunden till detta har finansministern tidigare redovisat och&lt;br&gt;jag delar bedömningen i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande fullt ut av kommitténs förslag i förening med att den&lt;br&gt;samhällsekonomiskt motiverade indragningen görs mot utgiftsramen för&lt;br&gt;ersättningar till sjukvårdshuvudmännen skulle — med utgångspunkt i ett&lt;br&gt;nominellt oförändrat belopp om 13 692 milj.kr. år 1993 — innebära att&lt;br&gt;ramen skulle uppgå till 2 703 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgiftsram på en sådan nivå leder emellertid till att de belopp som&lt;br&gt;vissa sjukvårdshuvudmän blir berättigade till skulle understiga de&lt;br&gt;ersättningar som under föregående år lämnats till privata vårdgivare inom&lt;br&gt;huvudmannens område och som enligt nuvarande regler dras av från&lt;br&gt;ersättningen till sjukvårdshuvudmannen. I samråd med finansministern&lt;br&gt;gör jag därför den bedömningen att skatteutjämningsavgiften bör&lt;br&gt;bibehållas ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern har tidigare föreslagit att skatteutjämningsavgiften år&lt;br&gt;1993 sänks till 0,40 kr. per skattekrona, vilket innebär att avgifterna&lt;br&gt;samma år beräknas uppgå till 2 792 milj.kr. Genom att landstingen på&lt;br&gt;detta sätt även under år 1993 bidrar till finansieringen av skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsbidragen kan ett motsvarande resursutrymme frigöras och tillföras&lt;br&gt;utgiftsramen för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m.&lt;br&gt;Vidare föreslår finansministern att den tillfälliga indragning från&lt;br&gt;landstingen som riksdagen beslutat om för år 1992 (prop. 1990/91:100,&lt;br&gt;bil. 9, FiU29, rskr. 248) återförs till landstingen redan under nästa år,&lt;br&gt;vilket innebär en förstärkning av utgiftsramen med 1 500 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda utgiftsramen för vissa ersättningar till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen föreslås därmed uppgå till 6 995 milj.kr. för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna avveckla skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år 1994 och&lt;br&gt;därmed skapa den åsyftade strömmen av pengar enbart från staten till&lt;br&gt;landstingen skall en översyn göras av systemet för ersättningar till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen m.m. med syfte att finna en ny utformning av&lt;br&gt;systemet. I denna översyn bör sambanden mellan den allmänna&lt;br&gt;sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården särskilt belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1992 uppgår beloppet för vissa ersättningar till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen m.m. till 13 692 milj.kr. exkl. vissa engångskostnader.&lt;br&gt;Av beloppet utgörs 11 706,5 milj.kr. av en allmän sjukvårdsersättning,&lt;br&gt;1 396 milj.kr. (exkl. engångskostnader) av sjukreseersättning och&lt;br&gt;485 milj.kr. av särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlings-&lt;br&gt;insatser. Resterande 104,5 milj.kr. är fördelade på särskild ersättning&lt;br&gt;för psykoterapeutisk verksamhet, för rikssjukvård för HIV-smittade, för&lt;br&gt;informationsförsörjning och produktkontroll, till centrum för epidemio-&lt;br&gt;logi och social analys, för vissa patientöverföringar och för handledning&lt;br&gt;av kiropraktorer samt ersättning till Handikappinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsramen för år 1993 bör omfatta bl.a. dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Könbeig avser att snarast inleda överläggningar med före-&lt;br&gt;trädare för sjukvårdshuvudmännen om fördelningen av utgiftsramen.&lt;br&gt;Regeringen avser att senare redovisa resultatet av överläggningarna för&lt;br&gt;riksdagen. Vidare avser statsrådet Könbeig att i särskilda överläggningar&lt;br&gt;med företrädare för sjukvårdshuvudmännen ta upp bl.a. frågan om ett&lt;br&gt;överförande av sjukhusvårdsavdraget för pensionärer till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har anfört innebär för budgetåret 1992/93 en minskning av&lt;br&gt;anslaget Bidrag till sjukförsäkringen med 267 milj.kr. och anslaget&lt;br&gt;Bidrag till allmän sjukvård m.m. med 975 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Könberg har tidigare föreslagit att anslaget Bidrag till&lt;br&gt;sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 ökas med 260 milj.kr. med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till utvecklingen av sjukpenningutgiftema. Den sammantagna&lt;br&gt;effekten av detta och av vad jag nyss har anfört innebär en minskning av&lt;br&gt;ifrågavarande anslag med 7 milj.kr. för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.8 Beredskapsplanläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Medlen utgör ersättning bl.a. för planläggning vad avser hälso- och&lt;br&gt;sjukvård i krig. Det åligger sjukvårdshuvudmännen att redan under fred&lt;br&gt;bl.a. göra en sådan planläggning. Ansvaret för tillsyn och uppföljning av&lt;br&gt;bl.a. planläggningen av hälso- och sjukvården i krig ligger på social-&lt;br&gt;styrelsen och civilbefälhavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommunalekonomiska kommitténs uppfattning att det special-&lt;br&gt;destinerade statsbidrag, som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i krig bör&lt;br&gt;avvecklas och lyftas in i det generella statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att bidraget till&lt;br&gt;beredskapsplanläggning upphör per den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.9 Statsbidrag till ungdomsvård och missbrukarvård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag utgår till missbrukarvård och ungdomsvård i enlighet med en&lt;br&gt;överenskommelse om statsbidragssystem för åren 1990-1992 som träffats&lt;br&gt;mellan staten och de båda kommunförbunden. Statsbidraget är fördelat&lt;br&gt;på kommunbidrag, platsbidrag, utvecklingsbidrag och anordningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fettade våren 1991 (prop. 1990/91:96, SoU14, rskr. 267)&lt;br&gt;ett principbeslut om att de särskilda ungdomshemmen skall föras över&lt;br&gt;till statligt huvudmannaskap. Socialutskottet uttalade bl.a. att staten är&lt;br&gt;mer lämpad som huvudman för tvångsvården i de särskilda ungdoms-&lt;br&gt;hemmen och att en huvudmannaskapsförändring bör ske snarast och vara&lt;br&gt;genomförd under år 1992. Regeringen borde utan dröjsmål utreda och&lt;br&gt;förbereda erforderliga åtgärder. Frågan om det framtida stödet till&lt;br&gt;missbrukarvården skulle också övervägas i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har i februari 1992 lämnat ett betänkande (SOU&lt;br&gt;1992:18) Tvångsvård i socialtjänsten — ansvar och innehåll. I betänkan-&lt;br&gt;det föreslås att det statliga huvudmannaskapet skall omfetta såväl de&lt;br&gt;särskilda ungdomshemmen som missbrukarvårdens tvångsvårdsinstitu-&lt;br&gt;tioner. Två huvudalternativ beskrivs som båda utgår från att staten har&lt;br&gt;det yttersta ansvaret för institutionsvården inom området. Alternativen&lt;br&gt;innebär antingen en helstatlig organisation eller en statlig organisation&lt;br&gt;med entreprenad. Utredningen föreslår att en ny statlig myndighet byggs&lt;br&gt;upp för ledningen av verksamheten, oavsett vilket alternativ som väljs&lt;br&gt;för driften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att den ekonomiska fördelningen mellan&lt;br&gt;stat och kommun bibehålls efter vissa justeringar. Detta innebär bl.a. att&lt;br&gt;det nuvarande statsbidragssystemet i princip bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens betänkande har remitterats och en proposition planeras&lt;br&gt;att läggas till riksdagen hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén har föreslagit att medel motsvarande&lt;br&gt;den del av statsbidraget som utges i form av kommunbidrag bör tillföras&lt;br&gt;det generella statsbidragssystemet för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att ett ställningstagande till kommunalekonomiska kom-&lt;br&gt;mitténs förslag i denna del bör anstå till dess regeringen tar ställning till&lt;br&gt;institutionsutredningens förslag under hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.10 Insatser mot aids&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs förslag bör det extra bidraget för insatser mot aids,&lt;br&gt;vilket avses att betalas ut till vissa landsting och kommuner som stöd till&lt;br&gt;förebyggande insatser mot spridningen av HIV/aids, avvecklas och lyftas&lt;br&gt;in i det generella statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser bl.a. Svenska kommunförbundet och AIDS-&lt;br&gt;delegationen har avvisat kommitténs förslag på denna punkt. AIDS-dele-&lt;br&gt;gationen har framhållit att ifrågavarande medel på 120 milj.kr. årligen&lt;br&gt;används för preventiva insatser i Stockholm, Malmö och Göteborg men&lt;br&gt;också i andra kommuner och landsting. Det är enligt delegationen&lt;br&gt;angeläget att få en klar gräns, så att medlen inte går till ordinarie&lt;br&gt;verksamhet. HIV-smittan är fortfarande ett hot, och det behövs styrmedel&lt;br&gt;på nationell nivå för att initiera och trygga ett långsiktigt och därmed&lt;br&gt;effektivt HIV-preventivt arbete. Mot denna bakgrund understryker&lt;br&gt;AIDS-delegationen vikten av att det preventiva arbetet i storstadsom-&lt;br&gt;rådena även i fortsättningen får del av det statliga aids-anslaget och att&lt;br&gt;detta inte omvandlas till ett generellt statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad remissinstanserna anfört och till att statsbidraget&lt;br&gt;har avsetts att utgå endast under en öveigångstid och således är av till-&lt;br&gt;fällig karaktär anser jag att det extra bidraget inte bör inordnas i det&lt;br&gt;generella statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.11 Bostadsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bidragen är inkomstprövade och avsedda att ge även ekonomiskt svaga&lt;br&gt;hushåll möjligheter att hålla sig med goda och rymliga bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett fest belopp, dels av ett&lt;br&gt;belopp som beror av bostadskostnadens storlek och antal bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till hushåll utan bam består av ett belopp som beror av&lt;br&gt;bostadskostnadens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragsgivningen sköts av kommunerna som både beslutar om&lt;br&gt;och betalar ut bidrag. Kostnaderna för bostadsbidrag delas mellan stat&lt;br&gt;och kommun. Statens bidrag motsvarar 50 % av de totala kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att en översyn görs av förutsättningarna för&lt;br&gt;att överföra bostadsbidragen till statligt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det naturligt att staten, i samband med de förändringar som&lt;br&gt;nu görs beträffende de specialdestinerade statsbidragen, övertar det fulla&lt;br&gt;kostnadsansvaret för bostadsbidragen. En förutsättning för ett statligt&lt;br&gt;huvudmannaskap är att ett budgetmässigt neutralt förhållande mellan stat&lt;br&gt;och kommun skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialdepartementet pågår en översyn av bidragens regelverk med&lt;br&gt;utgångspunkt i ett statligt övertagande av bostadsbidragen. Vidare har en&lt;br&gt;särskild utredare fått i uppdrag att förbereda en överföring av bostadsbid-&lt;br&gt;ragens administration från kommunerna till försäkringskassorna. Detta&lt;br&gt;arbete skall vara färdigt senast den 15 september 1992. På grundval&lt;br&gt;härav avser jag att föreslå regeringen att hösten 1992 förelägga riksdagen&lt;br&gt;en proposition i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.12 Kommunala bostadstillägg till folkpension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT) är inkomstprövade,&lt;br&gt;och reglerna för denna prövning är fastställda i lagen (1962:392) om&lt;br&gt;hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. KBT upp till&lt;br&gt;en viss miniminivå är obligatoriska för kommunerna. För utbetalda&lt;br&gt;bidrag upp till denna nivå utgår statsbidrag med 25 % av kommunens&lt;br&gt;kostnad. KBT administreras och utbetalas av försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1991 utbetalas också ett särskilt kommunalt bostadstillägg&lt;br&gt;(SKBT) till pensionärer med låga inkomster och höga bostadskostnader.&lt;br&gt;SKBT administreras på samma sätt som KBT. Statsbidraget till SKBT&lt;br&gt;utgör 40 % av kommunens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det naturligt att staten övertar det fulla kostnadsansvaret för&lt;br&gt;KBT och SKBT. Förutsättningen för ett statligt huvudmannaskap är att&lt;br&gt;ett budgetmässigt neutralt förhållande mellan stat och kommun uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredning med uppgift att se över systemet med KBT har&lt;br&gt;nyligen avlämnat sitt betänkande (SOU 1992:21) Bostadsstöd till pensio-&lt;br&gt;närer. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. att KBT görs om till ett&lt;br&gt;statligt bostadsstöd. Syftet med en sådan överföring av huvudmanna-&lt;br&gt;skapet för KBT är i första hand att åstadkomma enhetligare regler över&lt;br&gt;landet. Utredningen har vidare lämnat förslag till förenklade regler vad&lt;br&gt;beträffar inkomstprövning m.m. Betänkandet är för närvarande föremål&lt;br&gt;för remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Könberg avser att senare återkomma till regeringen med&lt;br&gt;förslag vad avser det framtida bostadsstödet och finansieringen av detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Uppföljning och utvärdering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I och med att ett flertal av de specialdestinerade statsbidragen till kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen slås samman till generella bidrag bortfaller&lt;br&gt;också till bidragen knutna bestämmelser avseende skyldigheten för&lt;br&gt;kommuner och landsting att tillhandahålla det underlag som behövs för&lt;br&gt;myndighetens granskning av att bidragsvillkoren uppfylls. Kommittén&lt;br&gt;föreslår att införandet av ett generellt statsbidragssystem förenas med ett&lt;br&gt;system för statens uppföljning och utvärdering av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten. Kommittén framhåller vidare att statens uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering bör begränsas till sin omfattning och följa ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen mellan statlig och kommunal sektor. Den bör avse resultaten av&lt;br&gt;verksamheten och inte metoderna för att uppnå dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om uppföljning och utvärdering av den kommunala verksam-&lt;br&gt;heten har behandlats av flera pågående eller slutförda utredningar av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka några specifikt avser socialdepartementets område medan andra&lt;br&gt;gäller den kommunala verksamheten i sin helhet. Utredningen om infor-&lt;br&gt;mationsstrukturen inom hälso- och sjukvården föreslår i sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1991:18) att staten och sjukvårdshuvudmännen gemensamt tar&lt;br&gt;fram mått och mätmetoder för såväl resurser och prestationer som effek-&lt;br&gt;ter. Ett förslag till informationsstruktur för socialtjänsten har tagits fram&lt;br&gt;av socialstyrelsen och prövats i praktisk försöksverksamhet. Andra ut-&lt;br&gt;redningar med anknytning till uppföljning och utvärdering inom det&lt;br&gt;sociala området är konkurrenskommittén (SOU 1991:104) samt utred-&lt;br&gt;ningen om den statliga statistikens styrning, finansiering och samordning&lt;br&gt;(dir. 1990:68).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommunalekonomiska kommitténs uppfattning att det behövs&lt;br&gt;bättre system för statens uppföljning och utvärdering av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten alldeles oavsett valet av statsbidragssystem. Mot bakgrund&lt;br&gt;av det omfettande arbete som för närvarande pågår kring dessa frågor är&lt;br&gt;jag idag inte beredd att mer konkret beskriva utformningen av detta inom&lt;br&gt;socialdepartementets område. Vissa principer bör dock redan nu&lt;br&gt;festläggas. Sålunda bör kommunerna ges skyldighet att lämna vissa&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för statens uppföljning och utvärdering inom det&lt;br&gt;sociala området. Dessa uppgifter skall vara av sådan karaktär att de inte&lt;br&gt;innebär någon reglering av innehållet i kommunernas verksamhet.&lt;br&gt;Uppgifterna skall vara starkt begränsade till sin omfettning. De skall utgå&lt;br&gt;från väl bestämda begrepp och definitioner och vara beräknade efter&lt;br&gt;enhetliga mellan staten och kommunerna överenskomna redovis-&lt;br&gt;ningsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella målen inom det sociala området uttrycks bl.a. i social-&lt;br&gt;tjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. De mål som där anges har&lt;br&gt;emellertid inte den karaktären att de lämpar sig för en uppföljning, som&lt;br&gt;är begränsad till sifferuppgifter avseende kostnader och prestationer inom&lt;br&gt;olika verksamheter. Den redovisning av nyckeltal som jag nämnt kan&lt;br&gt;därför endast utgöra en del av det statliga systemet för uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering. Detta måste kompletteras med en mer djupgående, kvalitativt&lt;br&gt;inriktad uppföljning, som kan ge mer uttömmande svar på frågor om&lt;br&gt;effektivitet och måluppfyllelse i kommunernas verksamhet. En uppfölj-&lt;br&gt;ning som fyller dessa krav är inte möjlig att utforma inom ramen för ett&lt;br&gt;rutinmässigt, för alla kommuner gällande uppgiftslämnande. I stället bör&lt;br&gt;denna del av uppföljnings- och utvärderingssystemet bygga på att ett&lt;br&gt;slumpmässigt, representativt urval av kommunerna årligen blir föremål&lt;br&gt;för en särskild uppföljnings- och utvärderingsinsats. Ansvaret för denna&lt;br&gt;bör lämpligen åvila de statliga tillsynsmyndigheterna. Jag avser att vid&lt;br&gt;senare tillfälle återkomma och mer konkret utveckla dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på inriktning och utformning av en sådant uppfölj-&lt;br&gt;ningsarbete kan nämnas den utvärdering av äldrereformen som för när-&lt;br&gt;varande pågår i socialstyrelsens regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldrereformen innebär en omfettande överföring av verksamhetsansvar&lt;br&gt;och omfördelning av ekonomiska resurser från landstingen till kommu-&lt;br&gt;nerna. Det har av riksdagen ansetts vara av stor vikt att äldrereformen&lt;br&gt;noga följs upp och utvärderas vad avser innehåll, kvalitet och kostnader.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade under hösten 1991 att ge socialstyrelsen i uppdrag&lt;br&gt;att följa upp och utvärdera äldrereformen i sin helhet och gav samtidigt&lt;br&gt;ett särskilt uppdrag att följa upp och beskriva utvecklingen avseende&lt;br&gt;särskilda boendeformer för äldre och handikappade. Båda dessa uppdrag&lt;br&gt;skall pågå under kommande femårsperiod och enligt direktiven skall&lt;br&gt;bl.a. följande frågor i anslutning till reformen följas upp: kostnadsutveck-&lt;br&gt;ling, kostnadsfördelning mellan olika parter, frågor om kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet i relation till kommunernas ansvar för viss hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;samarbetsformer och organisation, hjälpmedelsverksamhet, utnyttjande&lt;br&gt;av stimulansbidragen, utformning av särskilda boendeformer och för-&lt;br&gt;ändring av boendemiljön inom långtidssjukvården, behovssituationen när&lt;br&gt;det gäller särskilda boendeformer m.m. Denna omfattande uppföljnings-&lt;br&gt;och utvärderingsinsats har initierats primärt genom äldrereformen men&lt;br&gt;ger samtidigt möjligheter till en fortlöpande uppföljning av situationen&lt;br&gt;inom äldre- och handikappomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel är det sk. DAGMAR 50-projektet. Detta projekt&lt;br&gt;tillkom som ett resultat av 1990 års överläggningar mellan staten och&lt;br&gt;landstingsförbundet och innebar att en gemensam kraftsamling skulle&lt;br&gt;göras för att öka tillgängligheten och kapaciteten i hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;En sammanfattande rapport har nyligen publicerats som redovisar&lt;br&gt;projektet och dess resultat med avseende på bl.a. kapacitets- och&lt;br&gt;produktivitetseffekter samt hur tillgängligheten inom de sex studerade&lt;br&gt;specialiteterna har utvecklats. I rapporten lämnas också förslag om hur&lt;br&gt;arbetet bör bedrivas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppföljning och utvärdering av nationella mål för barnomsorgen&lt;br&gt;som kan bli aktuell har ett visst samband med den av mig tidigare&lt;br&gt;aktualiserade lagstiftningsfrågan. Jag återkommer därför till dessa frågor&lt;br&gt;i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna att statsbidraget till barnomsorg slopas per den&lt;br&gt;1 januari 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i&lt;br&gt;förskolan slopas per den 1 januari 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna att statsbidraget till service och vård slopas per den&lt;br&gt;1 januari 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänna att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m.&lt;br&gt;slopas per den 1 januari 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänna att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas per&lt;br&gt;den 1 januari 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänna att statsbidraget till specialpedagogiska insatser för&lt;br&gt;vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänna att det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen för planläggning under fred vad avser hälso- och&lt;br&gt;sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 anvisa ett&lt;br&gt;belopp som är 2 524 OOO OOO kr. lägre än vad som föreslagits i prop.&lt;br&gt;1991/92:100, bil.6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 anvisa&lt;br&gt;ett belopp som är 1 595 200 000 kr. lägre än vad som föreslagits i&lt;br&gt;prop. 1991/92:100, bil. 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. till Driftskostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisa ett belopp som är 3 500 000 kr. lägre än vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop. 1991/92:102, kapitel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisa&lt;br&gt;ett belopp som är 7 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop.&lt;br&gt;1991/92:100, bil. 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisa ett belopp som är 975 000 000 kr. lägre än vad som före-&lt;br&gt;slagits i prop. 1991/92:100, bil. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Odell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m. såvitt avser kommunal ekonomi&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Väg väsende m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Staten är i dag väghållare för de flesta allmänna vägarna. Vägverket&lt;br&gt;ansvarar för väghållningen för statens räkning. Kommunerna är&lt;br&gt;väghållare för vissa allmänna vägar till vilka lämnas statsbidrag. Stats-&lt;br&gt;bidrag utgår dels till kommuner för byggande, drift och underhåll av de&lt;br&gt;vägar och gator för vilka kommunerna är väghållare. Statsbidrag lämnas&lt;br&gt;även till vissa enskilda väghållare för drift och byggande av enskilda&lt;br&gt;vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av regeringens proposition Näringspolitik för tillväxt&lt;br&gt;(prop. 1990/91:87, TU26, rskr. 326) har beslutats om en förändrad&lt;br&gt;planeringsprocess för väginvesteringar. Denna innebär att planerings-&lt;br&gt;processen skall utgå från ett helhetsperspektiv och att ett nationellt vägnät&lt;br&gt;som är av särskild betydelse för landets ekonomiska tillväxt och&lt;br&gt;väl färdsutveckling bör få en särställning vid det framtida arbetet med&lt;br&gt;planeringen. På den lokala nivån består de statliga insatserna av bidrag&lt;br&gt;till drift, underhåll och byggande av statskommunvägar, bidrag till&lt;br&gt;byggande av cykelleder, bidrag till byggande av kollektivtrafikinvester-&lt;br&gt;ingar samt bidrag till drift och byggande av enskilda vägar. Eftersom&lt;br&gt;planeringen och prioriteringen av olika åtgärder på det vägnät som här&lt;br&gt;avses är av utpräglad lokal karaktär bör också hanteringen av de&lt;br&gt;ekonomiska medlen ske på denna nivå. Enligt riksdagsbeslut skall därför&lt;br&gt;det politiska och ekonomiska ansvaret för statskommunvägar och enskilda&lt;br&gt;vägar överföras på kommunerna så snart detta är praktiskt genomförbart.&lt;br&gt;Regeringen aviserade i propositionen också att den kommunalekonomiska&lt;br&gt;kommittén skulle få i uppdrag att utarbeta förslag till hur överföringen&lt;br&gt;skulle kunna gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.1 Kommunalekonomiska kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vägområdet har kommittén behandlat anslagen till Byggande av&lt;br&gt;länstrafikanläggningar, Bidrag till drift och underhåll av statskommun-&lt;br&gt;vägar samt anslaget till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar betalas vägverkets&lt;br&gt;kostnader för byggande av länsvägar och banverkets kostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringar i länsjärnvägar. Vidare lämnas från anslaget bidrag till Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;byggande av sådana statskommunvägar som inte är riksvägar, till väg- Bilaga 11:3&lt;br&gt;och gatuanläggningar samt till spåranläggningar for kollektiv persontrafik&lt;br&gt;och till cykelleder. Från anslaget lämnas även bidrag till kollektivtrafik-&lt;br&gt;åtgärder som främjar miljö, eneigieffektivitet och samordning. Bidrags-&lt;br&gt;givningen regleras genom förordningen (1988:1017) om statsbidrag till&lt;br&gt;vissa vägar och kollektivtrafikanläggningar m.m., förordningen&lt;br&gt;(1991:1224) om statsbidrag till vissa investeringar som rör kollektiv&lt;br&gt;persontrafik samt förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta anslag har den del av det i prop. 1991/92:100, bil 7&lt;br&gt;föreslagna anslaget Byggande av länstrafikanläggningar som med dagens&lt;br&gt;system skulle utgå i form av bidrag till kommunerna beräknats till&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Bidrag till byggande av statskommunvägar, 83 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Bidrag till byggande av cykelleder, 20 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Bidrag till kollektivtrafikinvesteringar, 140 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar&lt;br&gt;lämnas driftbidrag till statskommunvägar samt väg- och gatuanläggningar&lt;br&gt;för kollektiv persontrafik m.m. Medlen disponeras av vägverket och&lt;br&gt;bidragsgivningen regleras genom förordningen (1988:1017) om statsbid-&lt;br&gt;rag till vissa vägar och kollektivtrafikanläggningar m.m. Ersättning&lt;br&gt;lämnas till delar av kommunernas totala utgifter för statskommunala&lt;br&gt;vägar. Bidrag lämnas även till trafikhuvudmän för drift av kollektivtrafik-&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar betalas&lt;br&gt;bidrag till drift och byggande av bidragsberättigade enskilda vägar.&lt;br&gt;Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1979:788) om statsbidrag&lt;br&gt;till enskild väghållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén föreslår i sitt betänkande att bidraget&lt;br&gt;för byggande av länstrafikanläggningar inte bör ingå i det generella&lt;br&gt;statsbidragssystemet med anledning av att det är ett investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller statsbidraget till drift och underhåll av statskommunvägar&lt;br&gt;föreslår kommittén däremot att detta bidrag bör ingå i det generella&lt;br&gt;statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bidraget till drift och byggande av enskilda vägar tar inte&lt;br&gt;kommittén ställning till om bidraget bör ingå i det generella statsbidrags-&lt;br&gt;systemet. I betänkandet redovisas dock de ekonomiska effekterna av att&lt;br&gt;inordna bidraget till de enskilda vägarna i det generella statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet har i sitt remissvar motsatt sig att dagens specialdes-&lt;br&gt;tinerade statsbidrag till kommunal väghållning inordnas i ett generellt&lt;br&gt;bidrag till kommunerna. Förbundet menar att inriktningen för denna typ&lt;br&gt;av kommunalteknisk verksamhet måste vara att finansieringen sker med&lt;br&gt;avgifter från brukarna. Till dess ett nytt finansieringssystem införs bör&lt;br&gt;nuvarande statsbidrag till statskommunal och enskild väghållning behållas&lt;br&gt;som specialdestinerade bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket biträder i sitt remissvar förslaget om att inordna anslaget till&lt;br&gt;drift och underhåll av statskommunvägar i det generella bidraget. Till&lt;br&gt;skillnad mot kommittén anser dock vägverket att även investeringsbidrag-&lt;br&gt;en bör kunna inordnas i det generella bidraget. Verket ser inget hinder&lt;br&gt;mot att investeringar i vägar hanteras på samma sätt som andra större&lt;br&gt;investeringar i kommuner och landsting. Beträffande bidrag till drift och&lt;br&gt;byggande av enskilda vägar menar vägverket att detta även fortsättnings-&lt;br&gt;vis bör vara specialdestinerat och administreras av verket. Verket&lt;br&gt;framhåller bl.a. att ca 85 procent av detta vägnät ägs och sköts av&lt;br&gt;enskilda, varför en överföring av bidragshanteringen skulle innebära en&lt;br&gt;ny verksamhet för kommunerna. Vidare framhåller vägverket att kom-&lt;br&gt;munernas engagemang beträffande rådgivning till enskilda väghållare är&lt;br&gt;mycket begränsat. Vägverket utför idag ett betydande arbete med&lt;br&gt;rådgivning till enskilda väghållare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.2 Uppdrag till vägverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har på regeringens uppdrag utrett de praktiska och juridiska&lt;br&gt;förutsättningarna för och effekterna av att ansvaret för de statskommunala&lt;br&gt;och enskilda vägarna överförs till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vägverkets redovisning av uppdraget framgår att verket inte ser&lt;br&gt;några hinder när det gäller att överföra de nuvarande statliga bidragen för&lt;br&gt;drift och underhåll samt byggande av statskommunala vägar, kollektiv-&lt;br&gt;trafikåtgärder samt byggande av cykelleder till ett generellt bidragssys-&lt;br&gt;tem. Inte heller överföringen av ansvaret för de enskilda vägarna till&lt;br&gt;kommunerna möter enligt vägverket några administrativa hinder.&lt;br&gt;Vägverket anser dock att krav på samordning av statliga och kommunala&lt;br&gt;intressen bör kopplas till överföringen av bidragen. Tidpunkten för en&lt;br&gt;överföring bör enligt verket med tanke på planeringsperiodema förläggas&lt;br&gt;till den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 Förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De särskilda statsbidragen till drift och underhåll av&lt;br&gt;statskommunvägar och byggande av länstrafikanläggningar vad gäller&lt;br&gt;del av bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag till bygg-&lt;br&gt;ande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafik-&lt;br&gt;investeringar som går till kommunerna upphör per den 1 januari&lt;br&gt;1993 och inordnas i det generella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det blir i framtiden än viktigare att investe-&lt;br&gt;ringarna i vägnätet bygger på en helhetssyn. Det är då viktigt att ansvaret&lt;br&gt;för väghållningen är lämpligt avgränsat. Staten bör ansvara för det&lt;br&gt;övergripande vägnätet som är av nationell och regional betydelse. Det&lt;br&gt;övriga vägnätet bör i framtiden i större utsträckning än i dag vara en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet. Det är därför av stor vikt att den renodling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det politiska och ekonomiska ansvar som riksdagen (prop. 1990/91:87, Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;TU26, rskr. 326) har uttalat sig för genomförs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fullföljande av riksdagsbeslutet bör arbetet med en klarare ansvars-&lt;br&gt;fördelning mellan stat och kommun fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i kommitténs uppfattning att det specialdestinerade&lt;br&gt;bidraget till statskommunvägar bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väghållning omfattar både investerings- och driftverksamhet. I syfte att&lt;br&gt;ge kommunerna större handlingsfrihet bör kommunerna ansvara för både&lt;br&gt;drift och investeringar och själva prioritera mellan dessa insatser. Detta&lt;br&gt;bör innebära betydande effektiviseringsvinster. Jag delar således inte&lt;br&gt;kommitténs uppfattning att investeringsbidrag till den kommunala&lt;br&gt;väghållningen skall kvarstå som specialdestinerade statsbidrag. Investe-&lt;br&gt;ringar i vägar bör hanteras på samma sätt som andra större investeringar&lt;br&gt;i kommuner och landsting. Om staten genom vägverket och länsstyrelser-&lt;br&gt;na även i fortsättningen är inblandade i planeringsprocessen behåller&lt;br&gt;staten sin påverkan på den kommunala väghållningen. Den eftersträvade&lt;br&gt;effekten att kommunerna själva tar ansvar för denna kommer då att&lt;br&gt;utebli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs förslag bör huvudregeln vara att alla statsbidrag som&lt;br&gt;går till verksamhet för vilken landsting eller kommun är ansvarig&lt;br&gt;inordnas i det generella statsbidragssystemet. Beträffande bidrag till den&lt;br&gt;enskilda väghållningen fann kommittén ingen anledning att ta ställning i&lt;br&gt;sak. Enligt beslut av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87, TU26,&lt;br&gt;rskr. 326) skall det ekonomiska och politiska ansvaret för hela det lokala&lt;br&gt;vägnätet överföras till kommunerna. Då kommittén inte lagt något förslag&lt;br&gt;beträffande den enskilda väghållningen avser jag att i annat sammanhang&lt;br&gt;ta initiativ till att genomföra riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar lämnas i dag bidrag&lt;br&gt;till kommuner för pågående projekt som inte är färdigbyggda före den 1&lt;br&gt;januari 1993. Detta gäller byggandet av statskommunvägar och kollektiv-&lt;br&gt;trafikinvesteringar. Prioriteringsgrunden är den 10-åriga plan för&lt;br&gt;investeringar som upprättas av banverket, vägverket och länsstyrelserna.&lt;br&gt;Dessutom har kommuner genom förskottering av medel tidigarelagt&lt;br&gt;projekt. Bidragsdelen för dessa projekt betalas normalt ut till kommuner-&lt;br&gt;na under de år objekten finns upptagna i planen. Det är angeläget att&lt;br&gt;dessa delar i anslaget i framtiden inordnas i det nya statsbidragssys-&lt;br&gt;temet. Emellertid måste pågående och förskotterade projekt kunna erhålla&lt;br&gt;bidrag, vilket innebär att anslaget kommer att behöva utnyttjas även&lt;br&gt;under några år framöver för dessa syften. I de tre storstadsregionerna har&lt;br&gt;överenskommelser gjorts om insatser i väg-, järnvägs- och kollektivtrafik-&lt;br&gt;satsningar. Hänsyn har även tagits till storstadsöverenskommelsema&lt;br&gt;genom att medel har reserverats för de åtaganden som staten har gjort&lt;br&gt;gentemot kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beräknat det fortsatta medelsbehovet för dessa ändamål till 131&lt;br&gt;milj.kr. för verksamhetsåret 1993. För de därpå följande åren fram till&lt;br&gt;och med år 1997 beräknas anslagsbehovet till sammanlagt 333 milj.kr.&lt;br&gt;Verksamhetsåret 1997 är således det sista året för vilket anslag kommer&lt;br&gt;att behöva anvisas för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har inte möjlighet att lämna bidrag till kommuner som inte&lt;br&gt;är väghållare. Den del av bidraget till drift och underhåll av statskom-&lt;br&gt;munvägar som bl.a. bekostar drift av kollektivtrafikanläggningar i sådana&lt;br&gt;kommuner, lämnas därför i dag till trafikhuvudmännen. Enligt min&lt;br&gt;mening bör även denna del inordnas i det generella bidraget till&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts erhåller även kommunerna bidrag från anslaget till&lt;br&gt;Byggande av riksvägar. Detta gäller byggande av statskommunvägar som&lt;br&gt;är riksvägar. Denna bidragsvolym är av begränsad omfattning. På grund&lt;br&gt;härav och då staten successivt kommer att ta över väghållaransvaret för&lt;br&gt;dessa vägar, bör denna bidragsdel inte överföras till det generella&lt;br&gt;bidragssystemet. Kollektivtrafikinvesteringar som är av huvudsaklig&lt;br&gt;regional karaktär, bör kvarstå som ett specialdestinerat statsbidrag till&lt;br&gt;trafikhuvudmännen. Bidraget bör ingå i anslaget till byggande av&lt;br&gt;länsstrafikanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande riksfardtjänsten har riksdagen tidigare ställt sig bakom&lt;br&gt;uttalandenna att riksfardtjänsten bör kommunaliseras. Om ansvaret&lt;br&gt;överförs till kommunerna, är det också naturligt att medel för detta&lt;br&gt;ändamål överförs till det generella statsbidragssystemet. Frågan om det&lt;br&gt;framtida ansvaret för riksfardtjänsten bereds för närvarande i regerings-&lt;br&gt;kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår sammanfattningsvis att bidragen till drift och underhåll av&lt;br&gt;statskommunvägar och till byggande av länstrafikanläggningar vad gäller&lt;br&gt;del av byggande av statskommunvägar, bidraget till byggande av&lt;br&gt;cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar som går&lt;br&gt;till kommunerna upphör fr.o.m. den 1 januari 1993. Bidrag bör i stället&lt;br&gt;utgå under sjunde huvudtiteln (finansdepartementet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vidare för avsikt att senare återkomma till regeringen med&lt;br&gt;förslag om de förordningsändringar som är nödvändiga med anledning av&lt;br&gt;mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. regeringen återkallar förslaget i prop. 1991/92:100 bil.7 om&lt;br&gt;anslag för budgetåret 1992/93 till Bidrag till drift och underhåll av&lt;br&gt;statskommunvägar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att regeringen föreslår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna att statsbidragen Bidrag till drift och underhåll av&lt;br&gt;statskommunvägar och Byggande av länstrafikanläggningar vad gäller&lt;br&gt;del av bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag till&lt;br&gt;byggande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafik-&lt;br&gt;investeringar upphör per den 1 januari 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till anslaget Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisa belopp som är 112 milj.kr. lägre än vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop 1991/92:100, bil.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m., såvitt avser kommunal ekonomi&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att specialdestinerade statsbidrag som utgår till&lt;br&gt;verksamheter för vilka kommuner och landsting är ansvariga skall&lt;br&gt;avvecklas och lyftas in i ett generellt statsbidragssystem. Bidrag inom&lt;br&gt;finansdepartementets verksamhetsområde som omfattas av denna princip&lt;br&gt;är det ordinarie skatteutjämningsbidraget, det extra skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidraget och bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av&lt;br&gt;den kommunala företagsbeskattningen. Dessutom föreslår kommittén att&lt;br&gt;den allmänna och den särskilda skatteutjämningsavgiften samt avräknings-&lt;br&gt;skatten slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Ordinarie skatteutjämningsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skatteutjämningsbidrag finns i lagen (1988:491) om&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag och förordningen (1988:494) om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsbidrag. Skatteutjämningsbidrag garanteras kommuner och landsting&lt;br&gt;vars egen skattekraft är lägre än den de anses behöva för att kunna ge&lt;br&gt;medborgarna likvärdig kommunal service oavsett bostadsort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Extra skatteutjämningsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till ordinarie skatteutjämningsbidrag får regeringen&lt;br&gt;bevilja extra skatteutjämningsbidrag. Extra skatteutjämningsbidrag bevil-&lt;br&gt;jas, efter ansökan, kommuner och landsting som av olika skäl har&lt;br&gt;kommit i ekonomiska svårigheter. Extra skatteutjämningsbidrag lämnas&lt;br&gt;också för att trygga kollektivtrafik i glesbygd samt efter särskild ansökan&lt;br&gt;till kommuner som vidtar förebyggande åtgärder mot jordskred och andra&lt;br&gt;naturolyckor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Allmän skatteutjämningsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om allmän skatteutjämningsavgift finns i lagen (1987:560)&lt;br&gt;om skatteutjämningsavgift. Sedan år 1990 beräknas skatteutjämnings-&lt;br&gt;avgiften enbart på det egna skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Särskild skatteutjämningsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om särskild skatteutjämningsavgift finns i lagen (1987:561)&lt;br&gt;om särskild skatteutjämningsavgift. Avgiften tas ut på den del av det&lt;br&gt;egna skatteunderlaget som överstiger 100 % av medel skattekraften, dock&lt;br&gt;inte för den del som understiger det för kommunen garanterade skatte-&lt;br&gt;underlaget enligt lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag. Riksdagen&lt;br&gt;har hösten 1991 beslutat (prop. 1991/92:38, FiUlO, rskr. 108) att ändra&lt;br&gt;avgiften i syfte att ingen kommun vid en ökning av skatteunderlaget&lt;br&gt;behöver betala mer i skatteutjämningsavgift än vad skatteinkomsterna&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet&lt;br&gt;av den kommunala företagsbeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas bidrag till kommunerna som kompensation för det&lt;br&gt;intäktsbortfall som blivit en följd av att den kommunala beskattningen av&lt;br&gt;juridiska personer upphört.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skatteutjämningsbidrag till kommunerna och bidrag till&lt;br&gt;kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala&lt;br&gt;företagsbeskattningen skall upphöra per den 1 januari 1993. Dock&lt;br&gt;skall den del av det extra skatteutjämningsbidraget till kommunerna&lt;br&gt;som avser vissa förebyggande åtgärder mot jordskred och andra&lt;br&gt;naturolyckor kvarstå som ett specialdestinerat bidrag. Avräknings-&lt;br&gt;skatten avskaffas för både landsting och kommuner fr.o.m. år 1993.&lt;br&gt;Skatteutjämningsavgif-tema avskaffas för kommunerna fr.o.m. år&lt;br&gt;1993 och för landstingen fr.o.m. år 1994. För år 1993 sänks&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiften för landstingen till 0,40 kr. per skattekrona&lt;br&gt;(kr/skr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kommuner och landsting för idag på olika&lt;br&gt;sätt över ett ansenligt belopp till staten. Det sker framförallt genom den&lt;br&gt;allmänna och särskilda skatteutjämningsavgiften samt genom avräknings-&lt;br&gt;skatten. En utgångspunkt med ett nytt statsbidragssystem till kommuner-&lt;br&gt;na har varit att åstadkomma en ström av transfereringar enbart från staten&lt;br&gt;till kommunerna. Nuvarande överföringar av medel från kommunal till&lt;br&gt;statlig nivå skall upphöra och den totala ramen för de statliga bidragen&lt;br&gt;minska i motsvarande mån. Skatteutjämningsavgifterna, avräkningsskatten&lt;br&gt;och bidraget till kommunerna med anledning av avskaffandet av den&lt;br&gt;kommunala företagsbeskattningen bör därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsskatten tillkom som ett led i skattereformen för att&lt;br&gt;neutralisera effekterna för kommunerna för breddade skattebaser och&lt;br&gt;kommunernas avdrag för mervärdeskatt. Syftet är att på detta sätt uppnå&lt;br&gt;ett budgetmässigt neutralt utfall i förhållandet mellan stat och kommun-&lt;br&gt;sektorn. Avräkningsskatten som beräknas på kommuners respektive&lt;br&gt;landstings totala skatteunderlag har fastställts fram till och med kalender-&lt;br&gt;året 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i sitt förslag utgått från att avräkningsskatten justeras&lt;br&gt;med hänsyn till beslutade ändringar av pensionärernas särskilda&lt;br&gt;grundavdrag och de nya reglerna för änkepension. När dessa regler har&lt;br&gt;beaktats uppgår avräkningsskattens långsiktiga nivå till 1.09 kr/skr för&lt;br&gt;kommuner, 0,62 kr/skr för landsting och 1,71 kr/skr för landstingsfria&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den tvååriga eftersläpningen och slutavräkningsförfarandet&lt;br&gt;vid utbetalning av kommunalskatt är avräkningsskatten högre åren 1993&lt;br&gt;och 1994 än 1995. Den fastställda avräkningsskatten kan således delas&lt;br&gt;upp i följande tre delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas avräkningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattenivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långsiktig nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förhöjd nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeländringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a fastställd nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Som chefen för socialdepartementet anfört uppstår vissa problem om&lt;br&gt;de kvittningar mot den allmänna sjukförsäkringen som kommittén föreslår&lt;br&gt;helt skall genomföras under år 1993, samtidigt som den av samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska skäl föreslagna indragningen görs motsvarande utgifterna.&lt;br&gt;Det belopp som vissa sjukvårdshuvudmän blir berättigade till skulle&lt;br&gt;understiga de ersättningar som under föregående år lämnats till privata&lt;br&gt;vårdgivare inom sjukvårdshuvudmannens område och som enligt motsva-&lt;br&gt;rande regler dras av från ersättningen till sjukvårdshuvudmannen. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund föreslår jag som en temporär lösning att skatteut-&lt;br&gt;jämningsavgiften för landstingen får finnas kvar under år 1993 för att&lt;br&gt;sedan avskaffas år 1994. För år 1993 sänks skatteutjämningsavgiften till&lt;br&gt;0,40 kr. per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. statens räddningsverk, några länsstyrelser&lt;br&gt;och ett antal kommuner, har avstyrkt att den del av det extra skatte-&lt;br&gt;utjämningsbidraget som avser bidrag till de kommuner som vidtar&lt;br&gt;förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, skall ingå&lt;br&gt;i det generella statsbidragssystemet. Jag delar uppfattningen att bidraget&lt;br&gt;har haft stor betydelse för genomförandet av säkerhetshöjande åtgärder&lt;br&gt;i kommunerna och att erfarenheterna av verksamheten är goda. Med&lt;br&gt;anledning av detta bör bidraget fortsättningsvis vara ett specialdestinerat&lt;br&gt;statsbidrag. Bidraget skall dock även fortsättningsvis utgå efter de&lt;br&gt;grunder som hittills tillämpats, dvs. med utgångspunkt i vad som anförts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1986 års kompletteringsproposition (prop. 1985/86:150, FöUll och&lt;br&gt;FiU29, rskr. 345 och 361).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill vidare nämna de anslag och anslagsförändringar jag föreslår på&lt;br&gt;sjunde huvudtiteln har beräknats med beaktande av förslag avseende&lt;br&gt;anslagsförändringar på andra huvudtitlar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Bidrag med anledning av införandet av ett nytt&lt;br&gt;statsbidragssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den indragning som gjordes från kommuner och&lt;br&gt;landsting år 1992 i form av en tillfällig höjning av skatteutjämnings-&lt;br&gt;avgiften återbetalas till den kommunala sektorn under åren 1993 och&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till landstingen återbetalas 1,5 miljarder kr. genom att skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgiften för år 1993 sänks med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstående medel bör i första hand betalas ut till kommunerna i&lt;br&gt;syfte att, dels underlätta övergången från dagens statsbidragssystem&lt;br&gt;till ett nytt system, dels övergångsvis reglera vissa effekter av&lt;br&gt;skattereformen. Regeringen skall besluta om utbetalningen. För&lt;br&gt;ändamålet avsätts budgetåret 1992/93 950 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén anser att om stöd tillfälligt bör ges&lt;br&gt;till ett antal kommuner, bör detta kunna finansieras med de ca 3&lt;br&gt;miljarder kronor, som enligt riksdagens beslut avsatts för att underlätta&lt;br&gt;införandet av ett generellt statsbidrag. Eventuellt återstående medel bör&lt;br&gt;enligt kommitténs mening återbetalas till kommuner och landsting i&lt;br&gt;förhållande till hur de har betalats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till inkomstutjämningssystem innebär i princip att&lt;br&gt;skattereformen blir neutral på kommunnivå för de kommuner som ingår&lt;br&gt;i systemet, när detta får slå igenom fullt ut. Kommittén har dock inte&lt;br&gt;särskilt behandlat frågan om hur skattereformens effekter skall behandlas&lt;br&gt;under den föreslagna övergångsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Få remissinstanser har tagit upp frågan om&lt;br&gt;återbetalning. Några anser att återbetalningsbeloppet skall tillföras det&lt;br&gt;nya generella bidraget. Några anser att det bör återbetalas på samma sätt&lt;br&gt;som det har betalats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuner också tagit upp frågan om neutralisering av skatte-&lt;br&gt;reformen på kommunnivå. Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner&lt;br&gt;m.fl. anför att de analyser som redovisas av kommittén inte är accep-&lt;br&gt;tabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I syfte att minska den tillfälliga likviditets-&lt;br&gt;förbättringen i kommuner och landsting år 1992 höjdes den allmänna&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiften tillfälligt med 25 öre per skattekrona (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 9, FiU29, rskr. 248, SFS 1991:1035). Indragningen&lt;br&gt;motiverades med att den kraftiga förbättringen i sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande inte bör leda till att kommuner och landsting underlåter att vidta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strukturella förändringar som innebär att utgifterna långsiktigt anpassas&lt;br&gt;till de löpande inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen delade uppfattningen (prop. 1990/91:100, bil. 9, FiU 29,&lt;br&gt;rskr. 248) att de indragna medlen bör återföras till kommunerna för att&lt;br&gt;underlätta skiftet av statligt transfereringssystem till den kommunala&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den extra avgiften på 25 öre per skattekrona innebär att kommuner&lt;br&gt;och landsting tillsammans betalar in ca 3,4 miljarder kr., varav kom-&lt;br&gt;munerna 1,8 miljarder kr. och landstingen 1,6 miljarder kr..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår nu att dessa medel återbetalas till kommuner och landsting.&lt;br&gt;Av beloppet föreslås 1,5 miljarder kr. återbetalas till landstingen genom&lt;br&gt;att skatteutjämningsavgiften för år 1993 minskas med motsvarande belopp&lt;br&gt;(avsnitt 7). Det återstående beloppet på 1,9 miljarder kr. bör i första&lt;br&gt;hand återbetalas till kommunerna i syfte dels att underlätta övergången&lt;br&gt;från dagens statsbidragssystem till ett nytt system, dels att övergångsvis&lt;br&gt;neutralisera vissa effekter av skattereformen. För ändamålet bör ett nytt&lt;br&gt;anslag benämnt Bidrag med anledning av införandet av ett nytt stats-&lt;br&gt;bidragssystem föras upp under den sjunde huvudtiteln. För budgetåret&lt;br&gt;1992/93 bör anvisas 950 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 6.4.3) redovisat de övergångsregler som bör&lt;br&gt;gälla med anledning av att det nya statsbidraget införs. De spärregler&lt;br&gt;som jag föreslår innebär att ingen kommun skall vinna eller förlora mer&lt;br&gt;än 1,5 % av sina totala inkomster av skatt och bidrag i det nya systemet.&lt;br&gt;Spärregeln beräknas preliminärt innebära en merbelastning på ca 300&lt;br&gt;milj. kr. för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den spärregel som införs för att begränsa omfördelningseffektema av&lt;br&gt;det nya generella utjämningsbidraget avser endast förändringar i statsbi-&lt;br&gt;dragen. Ingen särskild hänsyn har således tagits till om skattereformen&lt;br&gt;och avräkningsskatten är neutral på kommunnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstutjämning som genomförs i den nya statsbidragsmodellen&lt;br&gt;innebär emellertid att kommuner som får ett sämre utfall av skatte-&lt;br&gt;reformen jämfört med genomsnittskommunen kompenseras genom ett&lt;br&gt;högre statsbidrag, när systemet är fullt utbyggt. Inkomstutjämningen&lt;br&gt;kommer inte att slå igenom under de närmaste åren för de kommuner&lt;br&gt;som omfattas av spärreglerna. Jag bedömer det därför nödvändigt att med&lt;br&gt;ett kompletterande bidrag övergångsvis reglera effekterna av skatte-&lt;br&gt;reformen för de mest utsatta kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Kommunalt skattestopp år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den begränsning av rätten för landsting, kommuner,&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfälligheter att höja skatteuttaget som&lt;br&gt;gällt för åren 1991 och 1992 skall gälla även för år 1993. Begräns-&lt;br&gt;ningen innebär att utdebiteringen under år 1993 inte får vara högre&lt;br&gt;än den utdebitering som fastställts för år 1990, med de ändringar av&lt;br&gt;1990 års skattesats som vidtagits på grund av skatteväxlingar enligt&lt;br&gt;lagen (1990:608) om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta&lt;br&gt;ut skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den kommunala sektorn är inne i en mycket&lt;br&gt;intensiv och genomgripande omdaning. Jag bedömer att det inte kommer&lt;br&gt;att finnas förutsättningar att sanera de offentliga finanserna enbart genom&lt;br&gt;en reduktion av statens konsumtion eller statens transfereringar till&lt;br&gt;hushåll och företag. Detta innebär att statsbidragen till kommunerna&lt;br&gt;måste utvecklas mycket restriktivt samtidigt som kommunalskatterna inte&lt;br&gt;kan tillåtas öka. Enligt min mening vilar ett mycket stort ansvar på&lt;br&gt;statsmakterna vad gäller kravet att fastställa stabila finansiella ramar. Det&lt;br&gt;är synnerligen angeläget att ramarna fästställs och att det därmed klart&lt;br&gt;anges vilket utrymme som finns. Statsmakterna har ansvaret för att dessa&lt;br&gt;ramar utformas med urskillning och varsamhet. Grunden för dessa ramar&lt;br&gt;skulle kunna ryckas undan genom höjningar av den kommunala utdebi-&lt;br&gt;teringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samhällsekonomiska läget är sådant att det inom överskådlig tid&lt;br&gt;inte kommer att finnas utrymme för en ökning av den skattefinansierade&lt;br&gt;verksamheten. Särskilt den närmaste tiden är det mycket angeläget att&lt;br&gt;ansträngningarna att åstadkomma den nödvändiga omställningen inom den&lt;br&gt;offentliga verksamheten, inte minst på det kommunala området, ger&lt;br&gt;resultat. Enligt min mening bör därför den begränsning av kommuners,&lt;br&gt;landstings, församlingars och kyrkliga samfälligheters möjlighet att höja&lt;br&gt;skatteuttaget som gällt för åren 1991 och 1992 förlängas till att avse&lt;br&gt;ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas kommuner, landsting, församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter som kan hamna i en akut ekonomisk situation. Om så&lt;br&gt;skulle vara fallet får i sista hand frågan hanteras i särskild ordning genom&lt;br&gt;att regeringen föreslår riksdagen en lagändring som ger utrymme för&lt;br&gt;skattehöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 9 april 1992 beslutade regeringen att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;ett förslag till lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för&lt;br&gt;år 1993. Det till lagrådet remitterade lagförslaget är likalydande med det&lt;br&gt;jag föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget har inte föranlett någon erinran från lagrådets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 199H92. 1 sand. Nr 150. Hilaga //&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 136 rad 6 StAr: 7 881 500 OOO Rättat till: 11 970 OOO OOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;11:4.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Uppföljning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att en uppföljning av det nya bidragssystemet görs vad&lt;br&gt;avser bl.a. dess målstyrnings- och ekonomiska effekter. I den delen&lt;br&gt;hänvisar jag till vad jag anfört tidigare denna dag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild skatteut-&lt;br&gt;jämningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.lag om upphävande av lagen (1990:609) om avräkningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 11:4.2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Lagen om statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en grundläggande bestämmelse om att kommuner&lt;br&gt;kan ha rätt till statligt utjämningsbidrag för inkomst- och&lt;br&gt;kostnadsutjämning och som finansiellt stöd till sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av vissa termer som används i lagen,&lt;br&gt;uppräkningsfäktor, uppräknat skatteunderlag, uppräknad medelskattekraft,&lt;br&gt;garantiskatteunderlag och tillskott av skatteunderlag. Enbart en term,&lt;br&gt;bidragsår, har överförts oförändrad från 2 § lagen om skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppräkningsfäktor menas den faktor med vilken det egna&lt;br&gt;skatteunderlaget (definierad som i lagen om skatteutjämningsbidrag) skall&lt;br&gt;multipliceras vid fastställandet av dess beräknade värde for bidragsåret.&lt;br&gt;Uppräknat skatteunderlag är det uppskattade värde man får genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;multiplicera med uppräkningsfäktom. Genom att sätta det totala Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlaget i förhållande till rikets befolkning den 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oktober året före bidragsåret erhålls den uppräknade medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket garantiskatteunderlag avser skatteunderlag, dvs. det antal&lt;br&gt;skattekronor, som motsvarar den uppräknade medelskattekraften,&lt;br&gt;multiplicerad med antalet folkbokförda den 1 oktober före bidragsåret för&lt;br&gt;vaije enskild kommun och med en ytterligare procentsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillskott av skatteunderlag menas det antal skattekronor varmed det&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlaget understiger garantiskatteunderlaget.&lt;br&gt;Tillskottet av skatteunderlaget har i första hand betydelse för hur&lt;br&gt;grundbeloppet beräknas och inte för hur det slutliga bidraget bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av grundbelopp.&lt;br&gt;Grundbeloppet beräknas i princip på samma sätt som skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidraget hittills har beräknats, såvitt avser kommuner. En skillnad är att&lt;br&gt;grundbeloppet inte motsvarar det slutliga bidraget för vaije enskild&lt;br&gt;kommun. Med grundbeloppet som utgångspunkt görs tillägg eller avdrag&lt;br&gt;enligt 4 §. Grundbeloppet motsvarar tillskottet av skatteunderlag, dvs.&lt;br&gt;skillnaden mellan garantiskatteunderlaget och det uppräknade skatte-&lt;br&gt;underlaget om det är lägre, multiplicerat med den skattesats som rege-&lt;br&gt;ringen årligen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun som har ett uppräknat eget skatteunderlag överstigande&lt;br&gt;garantiskatteunderlaget kan något grundbelopp inte fästställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang påpeka att det inte är fråga om att&lt;br&gt;regeringen fästställer en skattesats som skall ligga till grund för taxering&lt;br&gt;eller debitering. Den skattesats som avses i bestämmelsen är i princip&lt;br&gt;endast en fäktor att använda vid de beräkningar som skall göras för&lt;br&gt;fästställande av bidrag enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om att tillägg till eller avdrag från&lt;br&gt;grundbeloppet kan göras med anledning av vissa fäktorers påverkan på&lt;br&gt;kommuners kostnader. De fäktorer som skall beaktas är ådersstruktur,&lt;br&gt;social struktur, klimat och befolkningstäthet. Det som skall kompenseras&lt;br&gt;är således vaije kommuns mer- eller mindrekostnad på grund av dessa&lt;br&gt;strukturella fäktorer. Liksom idag skall också befolkningsminskning i&lt;br&gt;vissa fäll föranleda tillägg. Som jag tidigare anförde (avsnitt 6.3.4) skall&lt;br&gt;tillägget uppgå till 40 procent av den uppräknade medelskattekraften per&lt;br&gt;invånare, multiplicerad med tillämplig skattesats enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner som inte har erhållit något grundbelopp kan inte heller få&lt;br&gt;något tillägg eller avdrag enligt denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur dessa bestämmelser skall tillämpas och beräkningar göras har jag&lt;br&gt;kommenterat tidigare i dag. Jag vill erinra om det tidigare nämnda&lt;br&gt;uppdraget till den särskilda expertgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om att det statliga&lt;br&gt;utjämningsbidraget motsvarar grundbelopp med tillägg eller avdrag enligt&lt;br&gt;4 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § i den nuvarande lagen om skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag i vad den avser kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare bestämmelserna om vilken uppräkningsfäktor som skall&lt;br&gt;användas vid fastställandet av och uppräknat skatteunderlag bör överlåtas&lt;br&gt;till regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, att förordna&lt;br&gt;om. Motsvarande bemyndigande skall gälla också för bestämmande av&lt;br&gt;den skattesats som skall användas vid beräkningar enligt lagen och för&lt;br&gt;angivande hur tillägg till eller avdrag från grundbeloppet skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att regeringen skall förordna om skattesatsen&lt;br&gt;och därvid ta hänsyn till överenskommelser om ändrad uppgiftsfördelning&lt;br&gt;med åtföljande skatteväxling mellan kommun och landsting inom ett&lt;br&gt;landstingsområde. Som jag anförde tidigare (avsnitt 6) skall regeringen&lt;br&gt;även utföra en femprocentsreduktion av den skattesats man kan beräkna&lt;br&gt;enligt detta stycke. Vad som återstår efter den reduktionen utgör&lt;br&gt;skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 9 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;lagen om skatteutjämningsbidrag med den skillnaden att den uppgift som&lt;br&gt;avses här är uppgiften om det uppskattade statliga utjämningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar i princip 10 § i den nuvarande lagen&lt;br&gt;om skatteutjämningsbidrag. I stället för att fastställa medelskattekraften&lt;br&gt;skall statistiska centralbyrån dock fastställa den uppräknade medelskatte-&lt;br&gt;kraften för bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke motsvarar 9 § första stycket i den nuvarande&lt;br&gt;lagen om skatteutjämningsbidrag med den skillnaden att skattemyn-&lt;br&gt;digheten i stället för att fastställa tillskott av skatteunderlag skall fastställa&lt;br&gt;det statliga utjämningsbidraget. Det innebär att skattemyndigheten med&lt;br&gt;hjälp av reglerna i 3 §, uppräknad medelskattekraft, uppräkningsfäktor,&lt;br&gt;tillägg och avdrag enligt 4 § och kommunernas eget skatteunderlag m.m.&lt;br&gt;skall fastställa vaije kommuns statliga utjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utjämningsbidraget fästställs som ett nominellt belopp i&lt;br&gt;motsats till det nuvarande skatteutjämningsbidraget som skattemyndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten festställer i form av ett tillskott av skatteunderlag. Av praktiska Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;skäl bör dock det statliga utjämningsbidraget betalas ut i samband med Bilaga 11:4&lt;br&gt;och på samma sätt som gäller för utbetalning av kommunalskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningssystemet för kommunalskatt kan dock förutses bli föremål&lt;br&gt;för ändringsförslag enligt de riktlinjer jag nämnde tidigare. I ett sådant&lt;br&gt;fell bör övervägas om en ändring bör göras i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § i den nuvarande lagen om skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen träder i kraft den 1 juli 1992. Vidare upphävs den&lt;br&gt;nuvarande lagen om skatteutjämningsbidrag. I fråga om bidragsåret 1992&lt;br&gt;och tidigare skall den upphävda lagen fortferande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Lagen om skatteutjämningsbidrag till landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 § lagen om skatteutjämningsbidrag i vad den&lt;br&gt;avser landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som saknar motsvarighet i lagen om skatteutjämningbidrag,&lt;br&gt;ansluter till motsvarande bestämmelse i lagen om skatteutjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner. Paragrafen innebär bl.a. att samma bidragsregler gäller&lt;br&gt;för de kommuner som inte ingår i landsting som for landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 2 och 3 §§ samt, vad gäller de landstingsfria&lt;br&gt;kommunerna, 4 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § lagen om skatteutjämningsbidrag i vad den&lt;br&gt;avser landstingen. De landstingsfria kommunerna får härmed en renodlad&lt;br&gt;landstingskommunal åldersfektor i stället för en sammanvägd, som&lt;br&gt;hittills. Beträffande befolkningsminskningen har dock tidsperioden sänkts&lt;br&gt;till 5 år och procentsatsen till 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller grunden för bidraget till landsting. Andra stycket&lt;br&gt;motsvarar 7 § andra stycket i förslaget till lag om utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7—10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;i lagen om skatteutjämningsbidrag till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om bidragsåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förslaget till lag om begränsning av kommuners rätt att&lt;br&gt;ta ut skatt för år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att begränsningen i rätten att höja skatten skall gälla&lt;br&gt;såväl borgerliga som kyrkliga kommuner. Begränsningen medför att&lt;br&gt;utdebiteringen för respektive menighet inte får vara högre under år 1993&lt;br&gt;än vad som gällt för år 1990. Vidare har lagts till att det skall vara fråga&lt;br&gt;om 1990 års skattesats, justerad på grund av skatteväxling enligt 2 eller&lt;br&gt;3 § lagen (1990:608) om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta&lt;br&gt;ut skatt (i dess lydelse enligt SFS 1990:1462).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket anges att ett beslut om en högre skattesats än den som&lt;br&gt;avses i första stycket inte får någon verkan. Det skall i alla fall vara&lt;br&gt;den - justerade - skattesatsen för år 1990 som skall tillämpas vid uppbörd&lt;br&gt;av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges reglerna för skatteväxling. Paragrafen motsvarar&lt;br&gt;i stort sett den bestämmelse som gäller i den tidigare begränsningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket förutsätts att det har skett en omfördelning av uppgifter&lt;br&gt;mellan kommun och landsting. Om kommunens utdebiteringsbehov har&lt;br&gt;minskat på grund härav skall kommunen också sänka sin utdebitering i&lt;br&gt;motsvarande mån. Innebörden av andra meningen är att uppbörd av skatt&lt;br&gt;kommer att göras med tillämpning av regeln i första meningen, oavsett&lt;br&gt;om den faktiskt har tillämpats i det enskilda fallet eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges den motsatta situationen, dvs. här ges rätt till den&lt;br&gt;menighet som övertagit uppgifter att höja sin skattesats. Den restriktion&lt;br&gt;som ges är att den sammanlagda skattesatsen för kommunen och lands-&lt;br&gt;tinget inte får vara högre än den var före förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns motsvarande bestämmelse för kyrkliga enheter&lt;br&gt;som gäller för kommun och landsting enligt 2 §. Vidare regleras det&lt;br&gt;speciella förhållandet att en kyrklig samfällighet bildas, ändras eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplöses. En motsvarande bestämmelse infördes i den tidigare begräns- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;ningslagen genom SFS 1990:1462. Av prop. 1990/91:56, s. 13-15, Bilaga 11:4&lt;br&gt;framgår hur den skulle tillämpas i det sammanhanget. Motsvarande&lt;br&gt;tillämpning skall ske i det nu aktuella sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att det skall ankomma på regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;hur stor sänkning av utdebiteringen som skall göras för den kommun som&lt;br&gt;lämnat ifrån sig uppgifter resp, hur stor höjning av utdebiteringen som&lt;br&gt;får göras av den som åtagit sig ytterligare uppgifter. Sådana föreskrifter&lt;br&gt;får betraktas som verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 13 § rege-&lt;br&gt;ringsformen, eftersom villkoren för skatteväxling i allt väsentligt angetts&lt;br&gt;i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Förslaget till lag om ändring av&lt;br&gt;lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall fortfarande gälla under 1993, men endast för landsting. I&lt;br&gt;lagtexten har därför den text som avser kommuner tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Förslaget till lag om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992, men dock alltjämt&lt;br&gt;tillämpas i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992 och&lt;br&gt;tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild skatteut-&lt;br&gt;jämningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om upphävande av lagen (1990:609) om avräkningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänna att bidraget med anledning av avskaffandet av den&lt;br&gt;kommunala företagsbeskattningen upphör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. godkänna vad jag anfört om neutralisering av skattereformen på&lt;br&gt;kommunnivå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bemyndiga regeringen att utge bidrag med anledning av Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;införandet av ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad jag Bilaga 11:4&lt;br&gt;förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. under sjunde huvudtitelns anslag Skatteutjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommunerna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är&lt;br&gt;11 970 000 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop.&lt;br&gt;1991/92:100, bil 8.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. under sjunde huvudtitelns anslag Bidrag med anledning av&lt;br&gt;avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 anvisa ett belopp som är 440 172 000 kronor lägre än&lt;br&gt;vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil 8.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 844 500 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. till Bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslags-&lt;br&gt;anslag på 25 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. till Skatteutjämningsbidrag till landstingen för budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 på sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 960 500 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidrags-&lt;br&gt;system, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på&lt;br&gt;950 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-04-13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Wibble beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut&lt;br&gt;skatt för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har infor lagrådet föredragits av kanslirådet Eskil Nord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget utgörs av en ny lag. Bortsett från att den&lt;br&gt;föreslagna lagen tar sikte på år 1993 har den i det närmaste samma&lt;br&gt;lydelse som den nu gällande lagen (1990:608) om tillfällig begränsning&lt;br&gt;av kommuners rätt att ta ut skatt. Det i remissen åsyftade resultatet hade&lt;br&gt;därför i och för sig kunnat uppnås genom att 1990 års lag med vissa&lt;br&gt;jämkningar förlängts att gälla även för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu framlagda lagförslaget har inte varit föremål för sedvanligt&lt;br&gt;remissförfarande. Detta förhållande har inte kommenterats i lagrådsremis-&lt;br&gt;sen. 1990 års lag föregicks emellertid av en omfåttande remissbehand-&lt;br&gt;ling. Med hänsyn bland annat härtill finner lagrådet att föreskrifterna i&lt;br&gt;7 kap. 2 § regeringsformen inte utgör något hinder mot förslagets&lt;br&gt;genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års lagstiftningsärende underkastades frågan om inskränkning&lt;br&gt;i den kommunala beskattningsrätten en närmare granskning utifrån&lt;br&gt;regeringsformens bestämmelser om kommunal självstyrelse. Med hän-&lt;br&gt;visning till vad som förekommit i det ärendet finner sig lagrådet från&lt;br&gt;konstitutionell synpunkt kunna godta den nu föreslagna förlängningen&lt;br&gt;med ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget föranleder inte heller i övrigt någon erinran från lagrådets&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En kommun kan för inkomst- och kostnadsutjämning och som&lt;br&gt;finansiellt stöd till kommunens verksamhet få statligt utjämningsbidrag&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsär det år under vilket bidraget utbetalas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppräkningsfäktor den faktor som används för att fastställa uppräknat&lt;br&gt;skatteunderlag för bidragsåret och som årligen fästställs enligt 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppräknat skatteunderlag antalet skattekronor enligt skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt året före bidragsåret för en kommun multiplicerat&lt;br&gt;med uppräkningsfäktom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppräknad medelskattekraft antalet skattekronor enligt skattemyn-&lt;br&gt;dighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen om taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt för riket per folkbokförd invånare den 1 oktober&lt;br&gt;året före bidragsåret multiplicerat med uppräkningsfäktom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiskatteunderlag det antal skattekronor som motsvarar den&lt;br&gt;uppräknade medelskattekraften multiplicerat med antalet folkbokförda&lt;br&gt;kommuninvånare den 1 oktober året före bidragsåret och med ett&lt;br&gt;procenttal, som årligen fästställs av regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillskott av skatteunderlag det antal skattekronor varmed det upp-&lt;br&gt;räknade skatteunderlaget understiger garantiskatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För kommun vars uppräknade skatteunderlag understiger garanti-&lt;br&gt;skatteunderlaget beräknas ett grundbelopp. Grundbeloppet motsvarar&lt;br&gt;tillskottet av skatteunderlag multiplicerat med den skattesats som årligen&lt;br&gt;fästställs enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med utgångspunkt i grundbeloppet skall tillägg eller avdrag göras för&lt;br&gt;följande fäktorer av betydelse för kommunens kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åldersstruktur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. social struktur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. klimat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. befolkningstäthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars folkmängd under den senaste femårsperioden har&lt;br&gt;minskat skall tillägg göras för den befolkningsminskning som överstiger&lt;br&gt;två procent av folkmängden vid femårsperiodens böijan. Tillägget uppgår&lt;br&gt;till 40 procent av medelskattekraften per invånare, multiplicerad med&lt;br&gt;tillämplig skattesats enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En kommun skall få statligt utjämningsbidrag med ett belopp&lt;br&gt;motsvarande grundbeloppet med tillägg eller avdrag enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ändras rikets indelning i kommuner beräknas tillskott av skat- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;teunderlag på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets Bilaga 11:4.2&lt;br&gt;ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar&lt;br&gt;närmare bestämmelser om uppräkningsfäktom enligt 2 § och om&lt;br&gt;beräkningen av tillägg och avdrag enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall förordna om den skattesats som skall tillämpas enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §. När regeringen fästställer skattesatsen skall hänsyn tas till överens-&lt;br&gt;kommelser mellan respektive landsting och kommuner inom landstings-&lt;br&gt;området om en ändrad fördelning av uppgifterna inom området jämte&lt;br&gt;åtföljande förändrad fördelning av den sammanlagda landstings- och&lt;br&gt;kommunalskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Skattemyndigheten skall senast den 10 september året före bidrags-&lt;br&gt;året lämna uppgift till kommunen om uppskattat statligt utjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Statistiska centralbyrån iästställer den uppräknade medelskattekraften&lt;br&gt;senast den 31 december året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten fästställer statligt utjämningsbidrag samt lämnar&lt;br&gt;senast den 25 januari bidragsåret uppgift till kommunen om bidragets&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Det statliga utjämningsbidraget skall under bidragsåret betalas ut i&lt;br&gt;samband med och på samma sätt som gäller för utbetalningen av&lt;br&gt;kommunalskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En kommun får överklaga Statistiska centralbyråns eller skattemyn-&lt;br&gt;dighetens beslut enligt denna lag hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om bidragsåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag.&lt;br&gt;Den upphävda lagen gäller dock fortfärande i fråga om skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag för år 1992 och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det i lag eller annan förfättning hänvisas till föreskrifter som har&lt;br&gt;ersatts genom föreskrifter i denna lag, tillämpas i stället de nya före-&lt;br&gt;skrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om skatteutjämningsbidrag till landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett landsting kan få skatteutjämningsbidrag enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med landsting enligt denna lag avses också kommuner som inte ingår&lt;br&gt;i landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I lagen förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsår det år under vilket bidraget utbetalas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eget skatteunderlag antalet skattekronor enligt skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt året före bidragsåret för ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egen skattekraft eget skatteunderlag per folkbokförd invånare i&lt;br&gt;landstinget vid ingången av året före bidragsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelskattekraft antalet skattekronor enligt skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen om taxering till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;året före bidragsåret för riket per folkbokförd invånare vid ingången av&lt;br&gt;året före bidragsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garanterad skattekraft grundgarantin enligt 4 § med tillägg eller avdrag&lt;br&gt;enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garanterat skatteunderlag det antal skattekronor som motsvarar den&lt;br&gt;garanterade skattekraften,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillskott av skatteunderlag det antal skattekronor varmed det egna&lt;br&gt;skatteunderlaget understiger det garanterade skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För landstingen gäller som grundgaranti följande skattekraft i procent&lt;br&gt;av medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grund-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(motsvarande)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;garanti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västemorrlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotlands kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västemorrlands läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmlands, Kopparbeigs och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar, Örebro och Västmanlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;läns landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med utgångspunkt i grundgarantin enligt 4 § beräknas årligen vaije Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;landstings garanterade skattekraft. Denna utgörs av grundgarantin med Bilaga 11:4.2&lt;br&gt;tillägg eller avdrag för åldersstrukturens inverkan på landstingets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landsting vars folkmängd under den senaste femårsperioden har&lt;br&gt;minskat skall tillägg göras för den befolkningsminskning som överstiger&lt;br&gt;två procent av folkmängden vid femårsperiodens böijan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett landsting skall få skatteutjämningsbidrag om det egna skatteunder-&lt;br&gt;laget understiger det garanterade skatteunderlaget. Bidraget motsvarar&lt;br&gt;tillskottet av skatteunderlag multiplicerat med den för landstinget&lt;br&gt;fastställda skattesatsen för bidragsåret i den mån denna inte överstiger det&lt;br&gt;antal kronor per skattekrona, varom särskilt förordnas enligt andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall förordna om de högsta skattesatser som skall tillämpas&lt;br&gt;enligt första stycket. När regeringen festställer skattesatserna skall hänsyn&lt;br&gt;tas till överenskommelser mellan respektive landsting och kommuner&lt;br&gt;inom landstingsområdet om en ändrad fördelning av uppgifterna inom&lt;br&gt;området jämte åtföljande förändrad fördelning av den sammanlagda&lt;br&gt;landstings- och kommunalskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Andras rikets indelning i landsting beräknas tillskott av skatteunder-&lt;br&gt;lag på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Skattemyndigheten skall senast den 10 september året före bidrags-&lt;br&gt;året lämna uppgift till landstinget om uppskattat tillskott av skatteunder-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Statistiska centralbyrån festställer medelskattekraften senast den 31&lt;br&gt;december året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten festställer tillskott av skatteunderlag samt lämnar&lt;br&gt;senast den 25 januari bidragsåret uppgift till landstinget om tillskottets&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Skatteutjämningsbidraget till landsting skall under bidragsåret&lt;br&gt;betalas ut i samband med och på samma sätt som gäller för utbetalningen&lt;br&gt;av kommunalskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett landsting får överklaga Statistiska centralbyråns eller skattemyn-&lt;br&gt;dighetens beslut enligt denna lag hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om bidragsåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i lag eller annan förfettning hänvisas till föreskrifter som har&lt;br&gt;ersatts genom föreskrifter i denna lag, tillämpas i stället de nya föreskrif-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år Bilaga 11:4.2&lt;br&gt;1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid festställande av skattesatsen för skatt till landsting, kommun,&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällighet får skattesatsen för år 1993 inte&lt;br&gt;bestämmas högre än den skattesats som för år 1990 har gällt för&lt;br&gt;respektive landsting, kommun, församling eller kyrklig samfällighet, i&lt;br&gt;förekommande fell justerad enligt 2 eller 3 § lagen (1990:608) om&lt;br&gt;tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar landsting, kommun, församling eller samfällighet om en högre&lt;br&gt;skattesats än som angetts i första stycket skall den skattesats som gällde&lt;br&gt;för år 1990, i förekommande fell justerad enligt första stycket, användas&lt;br&gt;vid tillämpningen av uppbördslagen (1953:272), lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m. m. och lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i första stycket angivna högsta skattesatsen gäller även om&lt;br&gt;landsting, kommun, församling eller kyrklig samfällighet bildas.&lt;br&gt;Skattesatsen får i sådant fell inte bestämmas högre än vad som gällde vid&lt;br&gt;den tidigare indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har uppgifter omfördelats mellan landsting och kommunerna inom&lt;br&gt;landstinget, skall den kommun vars utdebiteringsbehov minskat på grund&lt;br&gt;av omfördelningen sänka sin skattesats så att uttaget av skatt minskar&lt;br&gt;med ett belopp som motsvarar det minskade behovet. Företas inte en&lt;br&gt;sådan sänkning skall vid tillämpningen av de i 1 § andra stycket angivna&lt;br&gt;lagarna användas en skattesats som motsvarar den som skulle ha gällt om&lt;br&gt;bestämmelsen i första meningen följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting eller kommun får då omfördelning som avses i föregående&lt;br&gt;stycke har skett festställa en högre skattesats än den som angetts i 1 § i&lt;br&gt;den mån höjningen av utdebiteringen avser att täcka ökade kostnader som&lt;br&gt;uppkommit vid omfördelningen. Den sammanlagda utdebiteringen av&lt;br&gt;skatt till landstinget och kommunen får i sådant fell dock inte bli högre&lt;br&gt;än den sammanlagda utdebiteringen av skatt till landstinget och kom-&lt;br&gt;munen som gällt för år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Har uppgifter omfördelats mellan kyrklig samfällighet och församling&lt;br&gt;eller mellan kyrkliga samfälligheter antingen genom omorganisation eller&lt;br&gt;då kyrklig samfällighet bildats, ändrats eller upplösts skall den församling&lt;br&gt;eller samfällighet vars utdebiteringsbehov minskat på grund av omfördel-&lt;br&gt;ningen sänka sin skattesats så att uttaget av skatt minskar med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar det minskade behovet. Företas inte en sådan sänkning&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av de i 1 § andra stycket angivna lagarna&lt;br&gt;användas en skattesats som motsvarar den som skulle ha gällt om&lt;br&gt;bestämmelsen i första meningen följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfällighet eller församling får då omfördelning som avses i första&lt;br&gt;stycket har skett fastställa en högre skattesats än den som anges i 1 § i&lt;br&gt;den mån höjningen av utdebiteringen avser att täcka ökade kostnader på&lt;br&gt;grund av omfördelningen. Den sammanlagda utdebiteringen av skatt för&lt;br&gt;berörda samfälligheter och församlingar får därvid inte överstiga det med&lt;br&gt;utgångspunkt i det egna skatteunderlaget vägda genomsnittet av de&lt;br&gt;skattesatser som gällde för samfällighetema och församlingarna för år&lt;br&gt;1990. Med eget skatteunderlag avses antalet skattekronor för beräkning&lt;br&gt;av förskott på kommunalskatt för år 1990 enligt taxeringsnämndens beslut&lt;br&gt;år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om storleken av den sänkning av utdebiteringen&lt;br&gt;som skall företas respektive den största höjningen av utdebiteringen som&lt;br&gt;får företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:560) om&lt;br&gt;skatteutj ämningsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3, 6, 7 - 9 §§ lagen (1987:560) om&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Landstingskommun och kommun&lt;br&gt;skall erlägga avgift (skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgift) enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;Avgiften utgör för landstings-&lt;br&gt;kommun 92 öre per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;br&gt;Ändras rikets indelning i lands-&lt;br&gt;tingskommuner eller kommuner,&lt;br&gt;beräknas skatteutjämningsavgift på&lt;br&gt;grundval av den indelning som&lt;br&gt;gäller vid ingången av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;br&gt;Skattemyndigheten fastställer&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift och till-&lt;br&gt;ställer senast den 25 januari&lt;br&gt;landstingskommun och kommun&lt;br&gt;uppgift om avgiftens belopp for&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledning för landstingskom-&lt;br&gt;muns och kommuns budgetarbete&lt;br&gt;skall skattemyndigheten senast den&lt;br&gt;10 september lämna landstings-&lt;br&gt;kommun och kommun uppgift om&lt;br&gt;uppskattad skatteutjämningsavgift&lt;br&gt;för nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting skall erlägga avgift&lt;br&gt;(skatteutjämningsavgift) enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften utgör för landsting 40 öre&lt;br&gt;per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras rikets indelning i landsting&lt;br&gt;eller kommuner, beräknas skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgift på grundval av&lt;br&gt;den indelning som gäller vid&lt;br&gt;ingången av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten fastställer&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift och till-&lt;br&gt;ställer senast den 25 januari&lt;br&gt;landsting uppgift om avgiftens&lt;br&gt;belopp för året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september lämna landsting&lt;br&gt;uppgift om uppskattad skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgift för nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1035.&lt;br&gt;Senaste lydelse 1990:397.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;br&gt;Skatteutjämningsavgiften skall&lt;br&gt;betalas med en tolftedel vaije&lt;br&gt;månad under året genom avräkning&lt;br&gt;med lika belopp vid vaije&lt;br&gt;utbetalning av landstingsskatt och&lt;br&gt;kommunalskatt enligt 4 § lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m.m. Är avgiften inte&lt;br&gt;uträknad vid avräkningstillfällena i&lt;br&gt;månaderna januari och februari, får&lt;br&gt;avräkning ske med ett uppskattat&lt;br&gt;belopp. Om något av de belopp&lt;br&gt;som avräknas i månaderna januari&lt;br&gt;och februari inte motsvarar en&lt;br&gt;tolftedel av landstingskommunens&lt;br&gt;eller kommunens avgift, skall den&lt;br&gt;jämkning som föranleds av detta&lt;br&gt;ske i fråga om det belopp som&lt;br&gt;avräknas i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsavgiften skall&lt;br&gt;betalas med en tolftedel vaije&lt;br&gt;månad under året genom&lt;br&gt;avräkning med lika belopp vid&lt;br&gt;varje utbetalning av&lt;br&gt;landstingsskatt enligt 4 § lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m. m. Är avgiften inte&lt;br&gt;uträknad vid avräkningstillfällena i&lt;br&gt;månaderna januari och februari, får&lt;br&gt;avräkning ske med ett uppskattat&lt;br&gt;belopp. Om något av de belopp&lt;br&gt;som avräknas i månaderna januari&lt;br&gt;och februari inte motsvarar en&lt;br&gt;tolftedel av landstingets avgift,&lt;br&gt;skall den jämkning som föranleds&lt;br&gt;av detta ske i fråga om det belopp&lt;br&gt;som avräknas i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om utjämningsavgift för landsting för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:397.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:4.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;skatteutjämningsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:561) om särskild&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.&lt;br&gt;Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om särskild skatteut-&lt;br&gt;jämningsavgift för år 1992 och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om upphävande av lagen (1990:609) om&lt;br&gt;avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1990:609) om avräkningsskatt skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1992. Den upphävda lagen gäller&lt;br&gt;dock fortfarande i fråga om avräkningsskatt för år 1992 och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 15 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Unckel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m. såvitt avser kommunal ekonomi.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén har föreslagit att följande anslag eller&lt;br&gt;delar av anslag skall ingå i det nya statsbidragssystemet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet (sektors-&lt;br&gt;bidraget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Bidrag till driften av särskolor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Bidrag till driften av särvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sektorsbidraget utgör ett generellt finansiellt stöd till driften av det&lt;br&gt;kommunala offentliga skolväsendet, dvs. grundskolan, gymnasieskolan&lt;br&gt;och den kommunala vuxenutbildningen. Det infördes den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1992/93 har i sektorsbidraget även inräknats&lt;br&gt;inackorderingstillägg, som för närvarande betalas som en del av den&lt;br&gt;statliga studiehjälpen i enlighet med bestämmelserna i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i sektorsbidraget för budgetåret 1992/93 beräknats medel&lt;br&gt;för fristående skolor på grundskolenivå. I propositionen om valfrihet och&lt;br&gt;fristående skolor (prop. 1991/92:95) har föreslagits att godkända&lt;br&gt;fristående skolor för elever som har vanlig skolplikt skall tilldelas medel&lt;br&gt;för verksamheten av den kommun där respektive skola är belägen med&lt;br&gt;belopp som motsvarar kommunens genomsnittskostnad per elev i den&lt;br&gt;egna grundskolan. Kommunen skall dock kunna dra av högst 15 % av&lt;br&gt;denna kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör återkomma i höst med en proposition som rör&lt;br&gt;fristående skolor på gymnasial nivå och olika typer av mellanformer av&lt;br&gt;fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget beräknas även medel för särskilt verksamhetsstöd till&lt;br&gt;vissa gymnasiala utbildningar och vissa vuxenutbildningar, bidrag för&lt;br&gt;gymnasiala utbildningar planerade att överföras till annan utbildnings-&lt;br&gt;form, kostnader för vissa gymnasieutbildningar m.m. av internationell&lt;br&gt;karaktär samt för lönekostnadspålägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 Bidrag till driften av särskolor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande statsbidragssystem infördes budgetåret 1986/87. Statsbidraget&lt;br&gt;baseras på antalet elever och beräknas som grundresurs, kompletterings-&lt;br&gt;resurs samt tilläggsresurs för hemspråksundervisning och för svenska&lt;br&gt;som andraspråk. För en elev som får särskild undervisning i stället för&lt;br&gt;undervisning vid särskola beräknas särskilda lärarresurser. Bidrag utgår&lt;br&gt;även för lokal skolutveckling och tilläggspensionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget beräknas även medel för bidrag till Örebro landsting för&lt;br&gt;yrkesundervisning för hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda enligt&lt;br&gt;särskilt avtal, för försöksverksamhet med databaserad undervisning, för&lt;br&gt;konferenser m.m. samt för lönekostnadspålägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en proposition om ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;särskolan och särvux m.m. (prop. 1991/92:94) bl.a. föreslagit att&lt;br&gt;ansvaret för särskolan och särvux förs över från landsting till kommuner.&lt;br&gt;Överföringen kan ske successivt, men skall vara avslutad senast den 1&lt;br&gt;januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu kan ett landsting enligt 6 kap. 5 § och 12 kap. 3 § skollagen&lt;br&gt;överlåta ansvaret för särskolan och särvux till en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3 Bidrag till driften av särvux&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande schabloniserade statsbidragssystem för särvux trädde ikraft&lt;br&gt;den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4 Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1991 beräknas statsbidraget till kommunerna för&lt;br&gt;undervisning av invandrare i svenska språket (sfi) i form av ett visst&lt;br&gt;belopp per deltagare. Kommunen kan anordna utbildningen själv eller&lt;br&gt;lägga ut den på andra anordnare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet&lt;br&gt;m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sektorsbidraget till kommunerna för det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet och bidraget till undervisning av invandrare i svenska&lt;br&gt;språket lyfts in i det generella statsbidragssystemet för kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sektorsbidraget, som infördes den 1 juli&lt;br&gt;1991, utgör ett generellt finansiellt stöd som inte skall styra verksam-&lt;br&gt;heten. Den detaljerade statliga styrningen på skolans område har därmed&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med&lt;br&gt;kunskaper (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356) skall gymnasieskolans&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reformering inledas fr.o.m. läsåret 1992/93 och vara fullt genomförd&lt;br&gt;läsåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom sektorsbidraget till skolväsendet redan är schabloniserat finner&lt;br&gt;jag det naturligt att det ingår i det gemensamma bidraget till kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till regeringen den 13&lt;br&gt;december 1991 påtalat att sektorsbidraget för skolan, enligt förbundets&lt;br&gt;mening, inte har uppnått den nivå som de statliga utfästelserna innebär.&lt;br&gt;Skrivelsen har remitterats till skolverket som i ett yttrande den 19&lt;br&gt;februari 1992 har avstyrkt bifåll till förbundets framställning. Kom-&lt;br&gt;munförbundet har därefter inkommit med ytterligare en skrivelse i&lt;br&gt;ärendet. Några kommuner har också skrivit till regeringen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundets anspråk på staten är att sektorsbidraget&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1992 höjs med ytterligare 1,4 miljarder kr. Förbundets&lt;br&gt;yrkande grundas på att staten enligt förbundets mening har beräknat&lt;br&gt;kostnadskompensationen för lågt när det gäller prisutvecklingsgarantin i&lt;br&gt;läraravtalet fr.o.m. oktober 1990 och för sänkningen av lärarnas&lt;br&gt;undervisningsskyldighet samt att staten har överskattat kommunernas&lt;br&gt;minskade kostnader till följd av lärarnas övergång från statligt till&lt;br&gt;kommunalt reglerade avtal. Därutöver yrkar kommunförbundet att staten&lt;br&gt;betalar ut 2,3 miljarder kr. retroaktivt till kommunerna för kostnader&lt;br&gt;under budgetåren 1990/91 och 1991/92. Det nya samlade bidraget till&lt;br&gt;kommunerna som införs den 1 januari 1993 beräknas i huvudsak utifrån&lt;br&gt;två principer; dels en bedömning av det samhällsekonomiska utrymmet&lt;br&gt;för hela den offentliga sektorn, dels — inom den ramen — en bedömning&lt;br&gt;av de kommunala behoven i relation till hela den offentliga sektorns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör för min del den bedömningen att det, när det gäller beräk-&lt;br&gt;ningar av kostnadskonsekvenser i stora och komplexa strukturfrågor i&lt;br&gt;samhället, knappast är möjligt att med fullkomlig säkerhet göra en exakt&lt;br&gt;kostnadsbestämning, som ur alla synvinklar är helt invändningsfri. Jag&lt;br&gt;konstaterar att staten och kommunförbundet i detta fall har gjort olika&lt;br&gt;bedömningar av kostnadskonsekvensema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa utbildningar bör inte ingå i det nya kommunbidraget.&lt;br&gt;Skälet är dessa utbildningars karaktär, t.ex. att de är mer eller mindre&lt;br&gt;rikstäckande. Detta gäller Katrineholms tekniska skola, Sundsgården i&lt;br&gt;Ekerö kommun (jfr. prop. 1991/92:95), tre lanthushållsskolor (jfr. prop.&lt;br&gt;1991/92:157) samt utbildningen i dans i Stockholm m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör särskilt verksamhetsstöd till vissa gymnasiala utbildningar&lt;br&gt;och vuxenutbildningar, gymnasiala utbildningar planerade att överföras&lt;br&gt;till annan utbildningsform, kostnader för vissa gymnasieutbildningar&lt;br&gt;m.m. av internationell karaktär samt tills vidare lönekostnadspålägg även&lt;br&gt;fortsättningsvis beräknas under ett särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ansvarar för fortbildning av all personal inom skolan.&lt;br&gt;Inom regeringskansliet pågår en översyn av fortbildningen för lärare. Jag&lt;br&gt;avser återkomma i denna fråga när beredningens arbete slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det även naturligt att låta det bidrag som utgår till svenskun-&lt;br&gt;dervisning för sådana invandrare som inte omfattas av den kommunala&lt;br&gt;flyktingmottagningen ingå i det generella bidraget till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Bidrag till driften av särskolor och särvux&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bidragen till landstingen för driften av särskolan och&lt;br&gt;särvux lyfts in i det generella statsbidragssystemet för landstingen,&lt;br&gt;med undantag för Dammsdalsskolan i Vingåker m.fl. och för&lt;br&gt;särskolans anslag för lönekostnadspålägg m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare redovisat har regeringen i&lt;br&gt;propositionen om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux&lt;br&gt;(prop. 1991/92:94) föreslagit att ansvaret för särskolan och särvux&lt;br&gt;successivt förs över från landsting till kommuner. Överföringen skall&lt;br&gt;vara avslutad senast den 1 januari 1996. Redan nu har flera kommuner&lt;br&gt;tagit över ansvaret för särskolan och särvux. Inom flera landsting pågår&lt;br&gt;förberedelser för att föra över huvudmannaskapet till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att särskolan förs in under kommunernas ansvarsområde&lt;br&gt;ökar möjligheterna till en samlad planering av undervisningen för alla&lt;br&gt;kommunens bam och ungdomar. Detta kan gälla t.ex. läsårets förlägg-&lt;br&gt;ning, lokaler och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på riksdagens ställningstagande till det framtida huvud-&lt;br&gt;mannaskapet och med hänsyn till nuvarande ansvarsförhållanden har&lt;br&gt;kommittén föreslagit att statsbidraget till särskolan och särvux räknas in&lt;br&gt;i bidragssystemet för landstingen. Riksdagen har ännu inte fettat sina&lt;br&gt;beslut med anledning av propositionen om ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;särskolan och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen bör nu i sin helhet föras till landstingens bidragsram.&lt;br&gt;Bidragen kommer i fortsättningen inte att vara identifierbara. Någon&lt;br&gt;successiv överföring av bidragen från landstingens bidragsram till&lt;br&gt;kommunernas är alltså inte möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De landsting och kommuner som redan gjort eller har för avsikt att&lt;br&gt;göra huvudmannaskapsförändringar har möjlighet att komma överens om&lt;br&gt;eventuella bidrag från landstingen till kommunerna utöver vad en&lt;br&gt;skatteväxling ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bidrag till fristående särskolor föreslås ingen förändring utan&lt;br&gt;bidraget bör tills vidare utbetalas direkt till huvudmännen för skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nyssnämnda proposition har föreslagits att huvudmannaskapet för&lt;br&gt;Dammsdalsskolan i Vingåker, Salbohedskolan i Sala och den yrkesut-&lt;br&gt;bildning för hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda elever som anord-&lt;br&gt;nas i Örebro regleras särskilt samt att ett särskilt verksamhetsstöd utgår&lt;br&gt;till huvudmännen för dessa skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda medel som beräknas under särskolans anslag för lönekost-&lt;br&gt;nadspålägg, datautbildning och konferenser m.m. bör även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen beräknas under ett särskilt anslag på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Sanktioner i skollagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I skollagen (1985:1100) förs in en bestämmelse av&lt;br&gt;innebörd att, om en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt skollagen eller enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen, regeringen får meddela de föreskrif-&lt;br&gt;ter eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att avhjälpa bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder bör&lt;br&gt;få kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalat ut till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regleringen i skollagen bygger i väsentliga&lt;br&gt;delar på principen om målstyrning. Statsmakterna anger sålunda vad&lt;br&gt;kommunerna som skolhuvudmän skall nå för resultat, men överlåter i&lt;br&gt;huvudsak åt kommunerna att välja vägar att nå de föreskrivna målen.&lt;br&gt;Genom uppföljning och utvärdering skall brister uppmärksammas. Jag&lt;br&gt;utgår från att brister och försummelser kommer att avhjälpas som en&lt;br&gt;följd av detta arbete. Med det yttersta ansvar för skolväsendet som&lt;br&gt;statsmakterna har torde det dock finnas ett behov av mer konkreta&lt;br&gt;korrektionsåtgärder om huvudmannen trots allt inte vidtar någon rättelse.&lt;br&gt;Inte minst kan sådana möjligheter fylla en funktion som ett yttersta skydd&lt;br&gt;för de svagaste grupperna. Att enbart hålla inne statsbidrag är i detta&lt;br&gt;sammanhang inte någon konstruktiv metod. Det väsentliga är att få&lt;br&gt;försummelsen avhjälpt. För den sakens skull bör regeringen tilläggas rätt&lt;br&gt;att, i fall då en kommun grovt eller under längre tid har åsidosatt sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt skollagen eller med stöd av den meddelade föreskrif-&lt;br&gt;ter, vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Vidare bör gälla att åtgärderna&lt;br&gt;kan genomföras på kommunens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder som kan bli aktuella kan inte nu anges med exakthet. De&lt;br&gt;måste kunna avpassas efter den konkreta situationen. Jag kan som en&lt;br&gt;möjlighet förutse detaljerade föreskrifter för kommunen om dess&lt;br&gt;skolverksamhet. I något fall kan också tänkas att regeringen genomför en&lt;br&gt;praktisk åtgärd, t.ex. fortbildning av lärare, på kommunens bekostnad.&lt;br&gt;Ett ytterligare skäl att inte detaljreglera korrektionsåtgärdema är att jag&lt;br&gt;förutser att sådana åtgärder inte skall behöva tillgripas annat än i rena&lt;br&gt;undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts skall korrektionsåtgärder kunna vidtas på kommuner-&lt;br&gt;nas bekostnad. Det vore orimligt om en kommun genom grovt åsido-&lt;br&gt;sättande av sina lagliga skyldigheter i slutändan skulle kunna vältra över&lt;br&gt;kostnaden på staten. Om kostnaden för en åtgärd har förskotterats av&lt;br&gt;staten bör staten vidare för enkelhets skull ha rätt att kvitta sin fordran&lt;br&gt;på kommunen mot sådana medel som staten annars skulle betala ut till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag jag här har lagt fram fordrar lagstiftning. Enligt min mening&lt;br&gt;bör reglerna om regeringens rätt att ingripa, om kostnadsansvaret och om&lt;br&gt;kvittningsrätten tas in i 15 kap. skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här bara tillägga att då jag talat om rätt för regeringen att vidta Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;åtgärder har jag utgått från att regeringen skall kunna uppdra åt en Bilaga 11:5&lt;br&gt;myndighet under regeringen att rent praktiskt genomföra sådana åtgärder.&lt;br&gt;Detta bör rimligen ligga i en föreskrift om att regeringen får vidta&lt;br&gt;åtgärder för att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Uppföljning och utvärdering inom skolväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nya sektorsbidraget för skolan, som infördes den 1 juli 1991, innebär&lt;br&gt;att den regelstyrning som tidigare hade präglat skolsektorn upphörde. I&lt;br&gt;det nya mål- och resultatorienterade styrsystemet, som då infördes, blev&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering strategiska uppgifter. En övergång till ett&lt;br&gt;generellt statsbidrag till kommunerna av det slag som föreslås i före-&lt;br&gt;liggande proposition förändrar inte karaktären av dessa uppgifter. Det&lt;br&gt;finns således inte någon anledning att, med hänsyn till ett generellt&lt;br&gt;statsbidragssystem till kommunerna, göra några principiella förändringar&lt;br&gt;av statens uppföljning och utvärdering av skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången från ett sektorsbidrag till ett generellt kommunbidrag&lt;br&gt;kräver inte heller någon förändring av de nationella styrinstrumenten. I&lt;br&gt;likhet med vad som gäller för närvarande kommer således även i&lt;br&gt;fortsättningen de viktigaste nationella styrinstrumenten att bestå av&lt;br&gt;bestämmelser i skollagen samt de nationella läroplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som avreglering och decentralisering naturligtvis i viss mån&lt;br&gt;försvårar långsiktiga bedömningar på den nationella nivån är det&lt;br&gt;uppenbart att behovet av sådana ökar kraftigt. Detta gäller inte minst för&lt;br&gt;verksamheten inom skolsektorn, där besluten av regering och riksdag till&lt;br&gt;sin karaktär vanligen är långsiktiga. Underlaget för regeringens ställ-&lt;br&gt;ningstagande måste hålla hög kvalitet för att det skall vara möjligt att&lt;br&gt;bedöma om målen uppfylls. I detta sammanhang har statens skolverk en&lt;br&gt;nyckelroll, inte bara genom det uppföljningssystem som jag i det följande&lt;br&gt;kommer att lämna en redogörelse för, utan även på grund av sin&lt;br&gt;allmänna uppgift att följa utvecklingen i den svenska skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har framhållit i avsnittet om sanktioner i&lt;br&gt;skollagen har staten också ett viktigt ansvar att värna om och följa de&lt;br&gt;svagaste elevernas rätt till en god och likvärdig utbildning. Som stöd i&lt;br&gt;det arbetet har staten de utvärderande och stödjande myndigheterna på&lt;br&gt;skolans område, skollagens bestämmelser och ytterst sanktionsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Uppföljning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfattning att den sektorsvisa uppföljningen bör&lt;br&gt;utformas efter vaije sektors särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skolverksamheten får tillämpningen av dessa principer&lt;br&gt;en särskild prägel. Verksamheten i den svenska skolan styrs av de&lt;br&gt;nationella mål som har beslutats av regering och riksdag. Bland dessa&lt;br&gt;mål utgör kravet på nationell likvärdighet ett av de främsta. Detta gäller&lt;br&gt;inte enbart resultatet av undervisningen, utan även formerna för&lt;br&gt;undervisningen skall i någon mening vara likvärdiga. Frågor om klass-&lt;br&gt;torlek och utbildningens tillgänglighet utgör exempel på uppgifter som&lt;br&gt;kan behöva vägas in när graden av måluppfyllelse diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att det statliga uppföljningssystemet även&lt;br&gt;innefattar olika mått på kostnadseffektiviteten inom skolan. Detta är&lt;br&gt;betydelsefullt för att jämförelser skall kunna göras både inom landet och&lt;br&gt;internationellt. I sammanhanget bör även beaktas det förhållandet att&lt;br&gt;större delen av den svenska skolan är obligatorisk och inte i samma&lt;br&gt;utsträckning som andra kommunala verksamheter beroende av kom-&lt;br&gt;munala beslut. Den kommunala självstyrelsen på skolans område är&lt;br&gt;således mindre än vad som gäller för övrig kommunal verksamhet. Jag&lt;br&gt;anser att det mot denna bakgrund är självklart att den statliga uppfölj-&lt;br&gt;ningen av skolverksamheten även beaktar vissa förhållanden beträffande&lt;br&gt;undervisningens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i beslut den 12 september 1991 uppdragit åt statens&lt;br&gt;skolverk att med promemorian (Ds 1991:43) Ett resultatorienterat&lt;br&gt;uppföljningssystem för skolan som grund utforma ett uppföljningssystem.&lt;br&gt;Uppdraget skall fullgöras efter samråd med Svenska kommunförbundet.&lt;br&gt;I det nya uppföljningssystemet ges skolverket ett beställaransvar,&lt;br&gt;statistiska centralbyrån ett producentansvar och kommunerna ett ansvar&lt;br&gt;för att ta fram de begärda uppgifterna. Huvudtanken med det nya&lt;br&gt;uppföljningssystemet är att det skall utgöra ett verksamt medel i&lt;br&gt;styrsystemet. Genom uppföljningssystemet skall såväl kommunerna som&lt;br&gt;staten ges ett så gott beslutsunderlag som möjligt. Uppföljningssystemet&lt;br&gt;bör därför så långt möjligt utformas med den utgångspunkten att&lt;br&gt;statsmakterna kan använda samma måttstock som kommunerna internt&lt;br&gt;mäter verksamheten med. En annan självklar utgångspunkt bör vara att&lt;br&gt;skolverket skall begränsa antalet uppgifter som begärs in.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Ingen uppföljning av sektorsbidraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Beslutet att tillkalla en särskild kommitté för upp-&lt;br&gt;följning av sektorsbidraget upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Riksdagen beslutade (1990/91:UbU4,&lt;br&gt;rskr. 76) att ge regeringen tillkänna att en parlamentarisk kommitté skulle&lt;br&gt;anförtros uppgiften att följa konsekvenserna av det nya sektorsbidraget&lt;br&gt;för skola och vuxenutbildning m.m. som infördes den 1 juli 1991. På&lt;br&gt;förslag av min företrädare, statsrådet Persson, utfärdade regeringen den&lt;br&gt;12 september 1991 direktiv för en sådan kommittés arbete. Avsikten var&lt;br&gt;att kommittén skulle vara verksam i minst tre år. Några ledamöter har&lt;br&gt;emellertid inte tillkallats och mot bakgrund av de förändringar som&lt;br&gt;regeringen föreslår i föreliggande proposition anser jag att det knappast&lt;br&gt;är meningsfullt att så sker. Insatserna bör i stället koncentreras på att&lt;br&gt;följa upp effekterna av det nya statsbidragssystemet. Jag föreslår således&lt;br&gt;att det bemyndigandet som finns för mig att tillkalla en särskild&lt;br&gt;parlamentarisk kommitté för uppföljning av sektorsbidraget upphävs och&lt;br&gt;att riksdagen meddelas detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Upprättat lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag anfört har inom utbildningsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).&lt;br&gt;Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga II:x.x.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antaga förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;br&gt;dels att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna vad jag har föreslagit om att sektorsbidraget till det&lt;br&gt;kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen till särskolan,&lt;br&gt;särvux och undervisning av invandrare i svenska språket slopas per&lt;br&gt;den 1 januari 1993 i enlighet med vad som tidigare redovisats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU10, rskr. 190)&lt;br&gt;till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsan-&lt;br&gt;slag på 21 451 906 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbUll, rskr. 193)&lt;br&gt;till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 under&lt;br&gt;åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 774 978 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbUll, rskr. 193)&lt;br&gt;till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93 under åttonde&lt;br&gt;huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 34 703 000 kr. samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbUll, rskr. 193)&lt;br&gt;till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket under&lt;br&gt;åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 138 652 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om före-&lt;br&gt;komsten av en särskild parlamentarisk kommitté för uppföljning av&lt;br&gt;sektorsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:150&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i skollagen (1985:1100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall inforas en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny paragraf, 15 kap. 15 §, av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en kommun grovt eller under&lt;br&gt;längre tid åsidosatt sina skyldigheter&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen, får regeringen meddela de&lt;br&gt;föreskrifter för kommunen eller, på&lt;br&gt;kommunens bekostnad, vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att adijälpa&lt;br&gt;bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten haft kostnader för en&lt;br&gt;åtgärd som vidtagits med stöd av&lt;br&gt;första stycket, får denna kostnad&lt;br&gt;kvittas mot belopp som staten eljest&lt;br&gt;skulle ha betalt ut till kommunen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition med förslag till slutlig&lt;br&gt;reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;m.m. såvitt avser kommunal ekonomi&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén föreslår att följande bidrag på kultur-&lt;br&gt;området skall ingå i det generella systemet, nämligen bidragen till&lt;br&gt;regional musikverksamhet, regionala och lokala teater-, dans- och&lt;br&gt;musikinstitutioner, regionala museer, regional biblioteksverksamhet och&lt;br&gt;folkbibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Statsbidragen till den regionala kulturverksamheten&lt;br&gt;bör inte inordnas i det generella statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: En viktig del i den statliga kulturpolitiken&lt;br&gt;har sedan böijan av 1970-talet varit att medverka till att det på regional&lt;br&gt;nivå byggs upp ett nät av professionellt drivna teater-, musik-, biblioteks-&lt;br&gt;och museiinstitutioner. I första hand landsting, men också kommuner och&lt;br&gt;en del hembygdsförbund, är huvudmän för dessa institutioner. De&lt;br&gt;regionala kulturinstitutionerna är oftast oiganiserade som stiftelser men&lt;br&gt;några drivs även som aktiebolag eller inom ramen för den kommunala&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga kulturpolitiken syftar till att stimulera och stödja huvud-&lt;br&gt;männens egna satsningar på sina kulturinstitutioner. Statens stöd till dessa&lt;br&gt;institutioner utgår huvudsakligen i form av s.k. grundbelopp. Ett&lt;br&gt;grundbelopp motsvarar i princip en genomsnittslön vid institutionen.&lt;br&gt;Statsbidrag utgår normalt med 55 % av grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd utgår för närvarande till länsmuseer eller motsvarande&lt;br&gt;museer och länsbibliotek i samtliga län samt till 23 lokala och regionala&lt;br&gt;teatrar. Vidare erhåller 12 symfoni/kammarorkestrar statsbidrag. Den år&lt;br&gt;1988 nyorganiserade regionala musikverksamheten finns i samtliga län&lt;br&gt;och får bidrag enligt ett system som bygger på förhandlingar mellan&lt;br&gt;staten och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén har föreslagit att statsbidragen till&lt;br&gt;den regionala kulturverksamheten skall ingå i det generella systemet. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvaktan på den översyn och utvärdering av formerna för det statliga Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;stödet till kulturen som kommer genomföras bör det nuvarande systemet Bilaga 11:6&lt;br&gt;inte förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till detta skäl föreslår jag att statsbidragen till den&lt;br&gt;regionala kulturverksamheten behålls i deras nuvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om statsbidrag&lt;br&gt;till den regionala kulturverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av utredningens betänkande&lt;br&gt;(SOU 1991:98)&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén har haft mycket omfåttande direktiv för&lt;br&gt;utredningsarbetet i förhållande till den tid som stått till buds. Kommittén&lt;br&gt;har därför koncentrerat arbetet på tre frågor. Dels att se över hur&lt;br&gt;finansieringen av den kommunala verksamheten kan utvecklas under&lt;br&gt;1990-talet med hänsyn till kravet på samhällsekonomisk balans, dels att&lt;br&gt;utarbeta nya system för de statliga bidragen till landsting och kommuner&lt;br&gt;och dels att se över de ekonomiska relationerna mellan statlig och&lt;br&gt;kommunal sektor. Kommittén har därvid varit tvungen att lämna en del&lt;br&gt;frågor för ytterligare utredning och analys, t.ex. den administrativa&lt;br&gt;hanteringen och vissa beräkningar av övergångseffekterna. De grundläg-&lt;br&gt;gande motiven och förutsättningarna för kommitténs förslag är dock väl&lt;br&gt;analyserade och övervägda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har under utredningsarbetet utgått från två grundläggande&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första är kravet på samhällsekonomisk balans överordnat andra&lt;br&gt;krav och måste således styra bedömningen av det framtida ekonomiska&lt;br&gt;utrymmet för den kommunala sektorn. Utan en sund samhällsekonomi&lt;br&gt;kommer kommuners och landstings möjligheter att bedriva sin verksam-&lt;br&gt;het på ett tillfredsställande sätt att gradvis undermineras, till förfång för&lt;br&gt;välfärden och den samhälleliga utvecklingen på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av betänkandet kommer kommuner och landsting härvid&lt;br&gt;att ställas inför stora krav på förändring och anpassning av verksamheten&lt;br&gt;till de ekonomiska förutsättningarna. Under 1980-talet har kommun-&lt;br&gt;sektorn delvis löst finansieringsproblemen genom att höja utdebiteringen&lt;br&gt;och genom att ta lån och realisera kapital. Under 1990-talet måste&lt;br&gt;finansieringen i första hand ske genom effektivisering och anpassning av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra vill kommittén framhålla att staten måste anpassa sitt&lt;br&gt;agerande till denna situation. Kommuner och landsting måste fä bästa&lt;br&gt;möjliga förutsättningar för att effektivisera och förändra verksamheten.&lt;br&gt;Framförallt måste staten föra en konsekvent politik gentemot den&lt;br&gt;kommunala sektorn, där kraven på verksamheten står i proportion till de&lt;br&gt;krav som ställs på ekonomin. De viktigaste punkterna är här följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten måste minska sin reglering av den kommunala verksamheten och&lt;br&gt;låta kommuner och landsting inom ramen för lagstiftningen fritt utforma&lt;br&gt;och prioritera sin verksamhet. Ansvarsfördelningen mellan den statliga&lt;br&gt;och lokala politiska nivån måste vara tydlig. De krav som staten vill&lt;br&gt;ställa på kommunsektorn bör i princip regleras genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten måste ge långsiktiga och stabila besked till den kommunala&lt;br&gt;sektorn om de ekonomiska förutsättningar som kommer att gälla. I detta&lt;br&gt;ligger även att de ekonomiska relationerna mellan statlig och kommunal&lt;br&gt;sektor måste bli tydligare och enklare att överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten måste ta sitt ansvar för prioriteringen mellan verksamheter inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn genom att inte ålägga kommuner och landsting nya&lt;br&gt;uppgifter utan att dessa kan finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vid utformningen av sina överväganden och förslag&lt;br&gt;vägletts av ovanstående synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt för kommitténs förslag till statsbidragssystem har varit&lt;br&gt;att minimera de penningströmmar som går mellan statlig och kommunal&lt;br&gt;sektor på så sätt att en nettoström av pengar från stat till kommun införs,&lt;br&gt;i första hand genom att skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatt&lt;br&gt;slopas. En annan utgångspunkt har varit att åstadkomma ett statsbidrags-&lt;br&gt;system, som så långt möjligt utjämnar de ekonomiska skillnaderna mellan&lt;br&gt;kommunerna och som ger största möjliga handlingsutrymme för&lt;br&gt;kommuner och landsting att själva utforma sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kort sammanfattning innebär kommitténs förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att regering och riksdag skall fetta långsiktiga och stabila beslut om&lt;br&gt;vilken utveckling av den kommunala ekonomin som är förenlig med&lt;br&gt;samhällsekonomisk balans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att en lag införs, som innebär att kommuner och landsting inte skall&lt;br&gt;åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera&lt;br&gt;dessa med annat än höjda skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att 24 specialdestinerade statsbidrag, som idag går till verksamheter&lt;br&gt;för vilka kommunerna och/eller landstingen är ansvariga, slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att nuvarande skatteutjämningsbidrag till kommunerna slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att ett statligt utjämningsbidrag till kommuner införs, som syftar till&lt;br&gt;att så långt möjligt ge kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att de allmänna och särskilda skatteutjämningsavgiftema slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att avräkningsskatten, som reglerar effekterna av skattereformen,&lt;br&gt;slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att ansvaret för de kommunala bostadstilläggen (KBT) samt bostads-&lt;br&gt;bidragen förs över till staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att den mellankommunala kostnadsutjämningen med anledning av&lt;br&gt;äldrereformen upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att det inomregionala skatteutjämningssystemet i Stockholms län&lt;br&gt;upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att nuvarande bidragssystem för landstingen i sin grundstruktur är&lt;br&gt;oförändrat med undantag av ovan nämnda förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att ett nytt system för utbetalning av kommunalskatten införs, som&lt;br&gt;innebär att kommunalskatten utbetalas utan eftersläpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap.2 Förhållandet medborgare-stat-kommun&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns två olika synsätt vad gäller kommuners och landstings funktion&lt;br&gt;och verksamhet. Enligt det ena utgår all offentlig makt från staten och i&lt;br&gt;den utsträckning kommuner och landsting fettar beslut är det enligt en av&lt;br&gt;staten delegerad beslutanderätt. Det andra synsättet innebär att kommun-&lt;br&gt;erna betraktas som grunden för folkstyret. Sverige har valt en kompro-&lt;br&gt;miss av dessa båda synsätt. Avvägningen mellan statligt och kommunalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste ske fortlöpande och under ständig anpassning till nya förhållanden Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;och bedömningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid har det funnits en strävan att minska den statliga&lt;br&gt;detaljstyrningen. Samtidigt har regering och riksdag funnit det påkallat&lt;br&gt;att vidta åtgärder för att dämpa den kommunala konsumtionsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt avreglering av den kommunala verksamheten är nödvändig&lt;br&gt;för att kommuner och landsting skall kunna förnya och effektivisera den&lt;br&gt;kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn har dock en sådan omfattning och betydelse&lt;br&gt;för utvecklingen av samhällsekonomin att staten vid behov måste kunna&lt;br&gt;vidta åtgärder som påverkar kommunernas och landstingens finansiering&lt;br&gt;av sin verksamhet, framförallt genom att fastställa finansiella ramar.&lt;br&gt;Staten måste också följa upp hur den kommunala verksamheten utvecklas&lt;br&gt;i förhållande till av riksdag och regering uppsatta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ansvar för samhällsekonomin och verksamheten i stort inom&lt;br&gt;kommunsektorn måste kombineras med största respekt för den kommun-&lt;br&gt;ala självstyrelsen. Av det följer att regering och riksdag bör använda sig&lt;br&gt;av sådana stabiliseringspolitiska åtgärder som begränsar den kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen så lite som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap.3 Kommunernas och landstingens verksamhet och ekonomi&lt;br&gt;under 1980-talet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas och landstingens finanser kännetecknas av att både intäkter&lt;br&gt;och utgifter ökat realt under 1980-talet. Skatteunderlaget har vuxit&lt;br&gt;betydligt, vilket i kombination med en ökning av utdebiteringen inneburit&lt;br&gt;att kommunsektorns skatteintäkter ökat. De ökade skatteintäkterna har&lt;br&gt;möjliggjort en ökning av konsumtionen trots att statsbidragen varit realt&lt;br&gt;oförändrade under 1980-talet. Eftersom konsumtionen stadigt ökat har&lt;br&gt;statsbidragen dock minskat som andel av finansieringen. En allt mindre&lt;br&gt;del av utgifterna används till nettoinvesteringar, vilket främst beror på att&lt;br&gt;nettoförsäljningen av mark och fåstigheter har ökat i omfattning. Denna&lt;br&gt;försäljning har bidragit till att det finansiella sparandet förbättrats under&lt;br&gt;de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens och kommunernas finanser har utvecklats på likartat sätt.&lt;br&gt;Några skillnader finns dock. Intäkter och utgifter har ökat snabbare i&lt;br&gt;landstingen än i kommunerna. Skatteintäkterna har ökat mer i landstingen&lt;br&gt;därför att utdebiteringen höjts kraftigare. Landstingen har heller inte&lt;br&gt;nettoförsålt mark och fåstigheter i samma utsträckning. I gengäld har&lt;br&gt;landstingens finansiella sparande utvecklats sämre under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 4 De samhällsekonomiska förutsättningarna for verksamheten&lt;br&gt;i kommuner och landsting på 1990-talet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En av kommitténs uppgifter är att utreda hur kommuners och landstings&lt;br&gt;verksamhet och ekonomi kan anpassas till de samhällsekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har när de gäller de reala restriktionerna gjort bedömningen&lt;br&gt;att de konkurrensutsatta delarna av den svenska ekonomin måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstärkas, för att det skall vara möjligt att förena balans i utrikesbetal-&lt;br&gt;ningama med en ekonomisk tillväxt som är lika hög som i övriga&lt;br&gt;industriländer. För att den konkurrensutsatta sektorn skall kunna växa&lt;br&gt;måste tillväxten i övriga delar av ekonomin begränsas. Den kommunala&lt;br&gt;sektorn spelar i detta sammanhang en central roll, bl.a. därför att den&lt;br&gt;sysselsätter en stor del av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de finansiella restriktionerna anser kommittén att det&lt;br&gt;dels krävs åtgärder för att förstärka hushållens sparande, dels krävs en&lt;br&gt;betydande återhållsamhet med offentliga utgifter. Det senare är nödvänd-&lt;br&gt;igt för att förstärka det offentliga sparandet i en situation där skatte-&lt;br&gt;trycket bör sänkas. Tillväxten av de skattefinansierade delarna av den&lt;br&gt;kommunala verksamheten måste bromsas. Okad avgiftsfinansiering kan&lt;br&gt;vara en möjlighet för kommunsektorn att bedriva en mer omfettande&lt;br&gt;verksamhet än vad sparkrav och minskande skattekvot kommer att&lt;br&gt;medge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baskalkyler, som gjorts av Svenska kommunförbundet respektive&lt;br&gt;Landstingsförbundet, visar på ett ökande behov av den service som&lt;br&gt;kommunsektorn idag erbjuder. Produktivitetsförbättringar och effektivi-&lt;br&gt;seringar av den kommunala verksamheten måste därför ske. Det kan&lt;br&gt;även bli nödvändigt för kommuner och landsting att välja bort viss&lt;br&gt;service eller att införa respektive höja avgifter för vissa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 5 Kommunal utveckling i samhällsekonomisk balans&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att det samhällsekonomiska utrymmet för den&lt;br&gt;offentliga sektorn begränsas både av reala och finansiella fektorer. Den&lt;br&gt;offentliga sektorn, inklusive den kommunala, måste begränsas så att den&lt;br&gt;konkurrensutsatta sektorn får tillgång till arbetskraft och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör ange riktlinjer för den samlade kommunala utdebiteringen.&lt;br&gt;Storleken på statens transfereringar till kommuner och landsting bör&lt;br&gt;bestämmas med hänsyn till dels det samhällsekonomiska utrymmet, dels&lt;br&gt;vilken prioritering den kommunala verksamheten bör ges i förhållande till&lt;br&gt;andra delar av den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén är det emellertid inte tillräckligt att staten festlägger&lt;br&gt;mål för den kommunala ekonomin. Statens måste också bidra till att&lt;br&gt;kommuner och landsting får reella möjligheter att anpassa sin verksamhet&lt;br&gt;till de ekonomiska ramarna. Kommittén anser att tre fektorer därvid är&lt;br&gt;av grundläggande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första måste kommuner och landsting få långsiktiga och stabila&lt;br&gt;planeringsförutsättningar. Kommittén föreslår därför att regering och&lt;br&gt;riksdag i böijan av vaije mandatperiod fettar beslut om vilken utveckling&lt;br&gt;av den kommunala ekonomin, som är förenlig med en samhällsekonomi&lt;br&gt;i balans. Besluten skall innehålla riktlinjer för den kommunala utdebite-&lt;br&gt;ringen och för de statliga transfereringarna till kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra skall staten inte ålägga kommuner och landsting nya&lt;br&gt;uppgifter utan att samtidigt anvisa finansieringsmöjligheter. Kommittén&lt;br&gt;föreslår att denna princip uttrycks i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje måste kommuner och landsting få större frihet att själva Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;utforma sin verksamhet. Införandet av ett generellt statsbidragssystem är Bilaga 11:7&lt;br&gt;här betydelsefullt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 8 Specialdestinerade statsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar, bl.a. mot bakgrund av erfarenheterna av&lt;br&gt;nuvarande statsbidragssystem, att ett generellt bidragssystem förstärker&lt;br&gt;den kommunala självstyrelsen samt förbättrar kommunernas och&lt;br&gt;landstingens möjligheter att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att alla specialdestinerade statsbidrag, som går till&lt;br&gt;sådan verksamhet för vilken kommuner eller landsting är ansvariga, bör&lt;br&gt;slopas och i stället inordnas i ett generellt och behovsrelaterat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår med utgångspunkt i denna princip att 24 av&lt;br&gt;nuvarande ca 65 specialdestinerade bidrag slopas, däribland bidrag inom&lt;br&gt;socialtjänsten, skolväsendet och kulturområdet. Sammanlagt motsvarar&lt;br&gt;detta tillsammans med nuvarande skatteutjämningsbidrag ca 75 % av de&lt;br&gt;statliga bruttobidragen till den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår också att ansvaret för de kommunala&lt;br&gt;bostadstilläggen (KBT) och bostadsbidragen överförs till staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap.9 Målstyrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att kommitténs förslag angående de special-&lt;br&gt;destinerade statsbidragen inte innebär någon förändring av rådande&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan statlig och kommunal nivå eller att nuvarande&lt;br&gt;mål för verksamheten förändras. Eventuella behov av förändringar i&lt;br&gt;lagstiftningen med anledning av att vissa specialdestinerade statsbidrag&lt;br&gt;försvinner bör bedömas av statsmakterna i andra sammanhang. Enligt&lt;br&gt;kommitténs uppfattning är det därvid viktigt att ansvarsfördelningen&lt;br&gt;mellan den statliga och den lokala politiska nivån är tydlig, både av&lt;br&gt;demokratiska skäl och av effektivitetsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt bidragssystem bör förenas med ett system för statens&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten. Uppfölj-&lt;br&gt;ningen och utvärderingen bör i princip inriktas på hela det kommunala&lt;br&gt;verksamhetsområdet och således inte specifikt på de verksamheter som&lt;br&gt;idag är statsbidragsberättigade. Den statliga uppföljningen bör avse&lt;br&gt;resultaten av verksamheten och inte metoderna för att uppnå resultaten.&lt;br&gt;För detta kan en precisering av de resultatkrav som ställs på verksam-&lt;br&gt;heten krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avvisar s.k. sektorsbidrag till olika delar av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten. Kommittén anser också att stimulandsbidrag bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 10 Allmänna överväganden kring ett nytt statsbidragssystem för&lt;br&gt;kommunerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att omläggningen till ett statsbidragssystem, som&lt;br&gt;bygger på generella kriterier och objektiva fektorer för att mäta behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och struktur, kommer att innebära omfördelningar mellan kommunerna.&lt;br&gt;Detta förklaras främst av att de specialdestinerade bidragen, som utgör&lt;br&gt;ca 90 % av de totala bidragen, fördelas efter faktiskt bedriven verksam-&lt;br&gt;het och inte efter behov. Fördelningen av nuvarande skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag går inte heller att översätta i objektiva, mätbara fäktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs bedömning kommer en minskad spännvidd i de&lt;br&gt;kommunala skattesatserna att möjliggöras på sikt genom att kommunerna&lt;br&gt;får mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att statsbidragssystemet bör ta hänsyn till regionala&lt;br&gt;förhållanden i den mån de innebär opåverkbara kostnader för att bedriva&lt;br&gt;kommunal verksamhet. Regionala förhållanden som inte påverkar&lt;br&gt;kommunens kostnader bör däremot inte påverka fördelningen av bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska effekterna av vissa andra reformer, med stor betydelse&lt;br&gt;för kommunernas ekonomi, bör bedömas sammantaget med effekterna&lt;br&gt;av det nya statsbidragssystemet. Det gäller skattereformen, äldrereformen&lt;br&gt;samt det nya sektorsbidraget till skolväsendet. Kommittén har gjort en&lt;br&gt;beräkning av skattereformens långsiktiga effekter för enskilda kommuner&lt;br&gt;och landsting. Kommittén föreslår också att den mellankommunala&lt;br&gt;kostnadsutjämningen med anledning av äldrereformen upphör i samband&lt;br&gt;med att ett nytt statsbidragssystem införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att nuvarande överföringar av medel från kommu-&lt;br&gt;nal till statlig nivå skall upphöra och att den totala ramen för de statliga&lt;br&gt;bidragen minskas i motsvarande mån. Detta kommer att underlätta&lt;br&gt;kommunsektorns möjligheter att överblicka och planera sin verksamhet&lt;br&gt;och ekonomi. Det kommer också att bli lättare för kommuninvånarna att&lt;br&gt;urskilja det lokala politiska ansvaret för hur de kommunala skattemedlen&lt;br&gt;används. Kommittén föreslår att alla skatteutjämningsavgifter slopas samt&lt;br&gt;att avräkningsskatten upphör och att en nettoström av pengar från stat till&lt;br&gt;kommun därmed åstadkoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att utjämning mellan kommuner bör vara en statlig&lt;br&gt;uppgift och föreslår därför att den inomregionala skatteutjämningen i&lt;br&gt;Stockholms län avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap.Il Allmänna överväganden kring statsbidragen till landstingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I syfte att underlätta framtida huvudmannaskapsförändringar och&lt;br&gt;skatteväxlingar har kommittén prövat möjligheterna att införa en&lt;br&gt;statsbidragsmodell där landstingets grundgarantier, eller motsvarande, är&lt;br&gt;den sammanlagda effekten av grundgarantiema för kommunerna i länet.&lt;br&gt;Detta har emellertid inte varit möjligt utan kraftiga omfördelnings-&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största delen av bidragsgivningen till landstingen är idag redan&lt;br&gt;behovsrelaterad genom den allmänna sjukvårdsersättningen. Den&lt;br&gt;nuvarande fördelningen mellan landstingen av de statliga bidragen har&lt;br&gt;heller inte ifrågasatts i någon större omfattning. Kommittén har mot&lt;br&gt;bakgrund härav ansett att det inte finns tillräckliga skäl för att föreslå ett&lt;br&gt;nytt statsbidragssystem, som ger så pass kraftiga omfördelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har därför valt att föreslå ett antal mer begränsade&lt;br&gt;förändringar av statsbidragsgivningen till landstingen. Kommittén föreslår&lt;br&gt;således att tretton specialdestinerade statsbidrag slopas och att skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgifter samt avräkningsskatt tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 12 Skattereformens effekter för kommuner och landsting&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har gjort beräkningar av skattereformens effekter för enskilda&lt;br&gt;kommuner och landsting. Kommittén har däremot inte ansett sig ha&lt;br&gt;tillräckligt underlag för att göra en bedömning av effekten på totalnivån&lt;br&gt;och har därför i beräkningarna utgått från den av riksdagen fastställda&lt;br&gt;nivån. Vissa tekniska justeringar av nivån har dock gjorts, som samman-&lt;br&gt;taget innebär att nivån minskar med sex miljarder kr., från ca 24 till ca&lt;br&gt;18 miljarder kr., jämfört med den tidigare fastställda nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar att avräkningsskatten i stort sett är ett neutralt&lt;br&gt;regleringsinstrument för de flesta kommuner och landsting. För tio&lt;br&gt;kommuner blir dock avräkningsskatten upp till 50 öre för hög och för 42&lt;br&gt;kommuner upp till 50 öre för låg samt för 13 kommuner mer än 50 för&lt;br&gt;låg. För landstingen är avräkningsskatten som mest 12 öre för hög&lt;br&gt;respektive 32 öre för låg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 13 Statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår, efter att ha övervägt och prövat flera alternativa&lt;br&gt;modeller, ett nytt statsbidragssystem för kommunerna vid namn statligt&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utjämningsbidraget till kommunerna består av tre delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Utjämning av skatteinkomster upp till en för alla kommuner&lt;br&gt;gemensam generell inkomstgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Utjämning av skillnader i strukturella förhållanden genom tillägg&lt;br&gt;respektive avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Tillägg för befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsbidraget bygger i stor utsträckning på utjämning av&lt;br&gt;kommunernas skatteinkomster. Kommittén anser att detta bäst bidrar till&lt;br&gt;att jämna ut de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna.&lt;br&gt;Kommitténs förslag innebär också vissa incitament i inkomstutjämningen&lt;br&gt;i syfte att stimulera kommunerna att öka sitt eget skatteunderlag och att&lt;br&gt;göra bidraget oberoende av kommunernas utdebitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen av skillnader i behov sker genom ett för vaije kommun&lt;br&gt;festställt indextal. Som grund för index talen ligger resultatet av omfett-&lt;br&gt;ande regressionsanalyser av samband mellan kommunernas kostnader för&lt;br&gt;verksamheten och ett stort antal förklaringsfektorer. Indextalet anger hur&lt;br&gt;mycket över eller under genomsnittskostnaden per invånare för den&lt;br&gt;kommunala verksamheten som respektive kommun bör ligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indextalen beräknas utifrån fektorema klimat, åldersstruktur, gles-&lt;br&gt;bygdsgrad och social struktur, dvs. andelen förtidspensionärer och&lt;br&gt;andelen barn med ensamstående föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg för befolkningsminskning utgår vid en minskning på mer än 2 Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;% under den senaste femårsperioden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet av det nya utjämmningsbidraget bedöms sammantaget med&lt;br&gt;utfellet av att KBT och bostadsbidrag lyfts bort från kommunerna, av att&lt;br&gt;den mellankommunala kostnadsutjämningen med anledning av äldre-&lt;br&gt;reformen upphör samt av att avräkningsskatten slopas. De långsiktiga&lt;br&gt;effekterna av skattereformen för enskilda kommuner beaktas även.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfellet visar inga tydliga mönster i effekterna för olika kommuntyper.&lt;br&gt;Nedanstående tabell visar förändringar i bidraget till enskilda kommuner&lt;br&gt;dels mätt i procent av respektive kommuns totala bruttokostnader för&lt;br&gt;verksamheten, dels mätt i kronor per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13.2 Bidragsförändringar uttryckt i % av kommunens kostnader samt i&lt;br&gt;kronor per skattekrona. Beräkningarna avser statsbidragen 1991, justerade för&lt;br&gt;äldre- skol-och skattereformen samt kvittningar av KBT, bostadsbidrag och&lt;br&gt;avräkningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring i % av totala kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsminskn motsvarande mer än&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsökning motsvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;än 10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i kronor per skattekrona&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsminskn motsvarande mer än&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2 kr/skkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsökning motsvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;än 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår särskilda övergångsregler för införandet av det nya&lt;br&gt;systemet. Övergångsreglerna innebär att ingen kommun i normalfallet&lt;br&gt;skall få en minskning respektive ökning av bidraget som motsvarar mer&lt;br&gt;än högst 2 % av kommunens kostnader vid införandeåret. Övergångstiden&lt;br&gt;bör sträcka sig över högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 18 kommuner som får minskningar som motsvarar mer än 6 % av&lt;br&gt;kommunens kostnader bör analyseras och respektive kommuns speciella&lt;br&gt;behov och förhållanden läggas till grund för eventuella särskilda åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de 27 kommuner som får en ökning av bidraget som motsvarar&lt;br&gt;mer än 6 % av kommunens kostnader, skall övergångstiden förlängas.&lt;br&gt;Kommunen skall dock kunna få hälften av det överskjutande beloppet&lt;br&gt;redan fr.o.m. införandeåret om kommunen samtidigt sänker sin utdebi-&lt;br&gt;tering med ett belopp som minst motsvarar hela det överskjutande&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att de föreslagna övergångsreglerna bör medverka till&lt;br&gt;att den totala nivån på den kommunala utdebiteringen inte ökar i samband&lt;br&gt;med införandet av ett nytt system. Kommittén vill också framhålla att&lt;br&gt;av de 131 kommuner som får minskade bidrag får 80 % en minskning&lt;br&gt;som understiger 5 %, mätt som andel av kommunens kostnader. En&lt;br&gt;minskning i den storleksordningen bör till stora delar kunna täckas av de&lt;br&gt;rationaliseringsvinster som kan göras vid införandet av ett generellt&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 14 Förändringar i statsbidragen till landstingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att den allmänna sjukvårdsersättningen reduceras&lt;br&gt;med det belopp som motsvarar de ekonomiska effekterna av att tretton&lt;br&gt;specialdestinerade statsbidrag slopas och av att skatteutjämningsavgifter&lt;br&gt;och avräkningsskatt tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta en reduktion av den allmänna sjukvårds-&lt;br&gt;ersättningen med ca 50 %. Reduktionen föreslås göras proportionellt, så&lt;br&gt;att den nuvarande fördelningen mellan huvudmännen inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska effekterna av förslaget blir för landstingen endast&lt;br&gt;marginella. För de tre landstingsfria kommunerna är effekterna något&lt;br&gt;större. Om effekterna både för landstingsdelen och kommundelen av de&lt;br&gt;landstingsfria kommunernas verksamhet läggs ihop får Gotland en&lt;br&gt;minskning av bidragen motsvarande 6,5 % av de totala kostnaderna för&lt;br&gt;hela kommunens verksamhet och Göteborg en minskning motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,5 %. Malmö får däremot en ökning motsvarande 2,3 % av kostnad-&lt;br&gt;erna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 15 Nytt system for utbetalning av kommunalskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dagens system för utbetalning av kommunalskatt förorsakar stora&lt;br&gt;problem. Det leder till att kommunernas och landstingens inkomster och&lt;br&gt;utgifter inte redovisas i sammma löne- och prisnivå och att förändringar&lt;br&gt;i beskattningsbara inkomster påverkar kommuner, landsting och stat på&lt;br&gt;ett svåröverskådligt sätt. En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet&lt;br&gt;har med anledning härav utarbetat en promemoria (Ds 1991:59)&lt;br&gt;Utbetalning av kommunalskatt - alternativa system. Promemorian har&lt;br&gt;överlämnats till kommunalekonomiska kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att en förändring av nuvarande system för&lt;br&gt;utbetalning av kommunalskatt genomförs i samband med att förändring-&lt;br&gt;arna av statsbidragssystemen införs. Det nya utbetalningssystemet innebär&lt;br&gt;att kommuninvånarnas kommunalskatt så snabbt som möjligt kommer&lt;br&gt;kommuner och landsting till godo. Systemet utformas så att kommunens&lt;br&gt;respektive landstingets skatteinkomster för budgetår noll utbetalas på&lt;br&gt;grundval av de beskattningsbara inkomsterna i kommunen respektive&lt;br&gt;landstinget två år innan, uppräknade med en faktor som motsvarar&lt;br&gt;skatteunderlagets ökning i riket det aktuella året. Det av kommittén&lt;br&gt;föreslagna systemet är en kombination av de två huvudmodeller som&lt;br&gt;redovisas i ovan nämnda promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte haft möjlighet att kostnadsberäkna det föreslagna&lt;br&gt;systemet eller att analysera de ekonomiska effekterna på kommunnivå.&lt;br&gt;I promemorian finns dock vissa beräkningar redovisade. De ekonomiska&lt;br&gt;effekterna bör regleras i samband med införandet av de nya statsbidrags-&lt;br&gt;systemen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 16 Vissa direktiv för kommitténs arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i likhet med andra kommittéer och särskilda utredare fått&lt;br&gt;i uppdrag att dels beakta EG-aspektema, dels följa vissa riktlinjer&lt;br&gt;avseende de offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s medlemsländers finansiella bidrag till den nivå, som motsvarar&lt;br&gt;den kommunala och landstingskommunala nivån, ligger utanför kommis-&lt;br&gt;sionens arbetsuppgifter. Finansieringen av den kommunala verksamheten&lt;br&gt;betraktas som en nationell angelägenhet, som bestäms av respektive&lt;br&gt;medlemsland. Kommittén drar bl.a. av detta slutsatsen att det idag inte&lt;br&gt;finns några regler som direkt skulle kunna påverka utformningen av det&lt;br&gt;svenska statsbidragssystemet eller kommuners och landstings rätt till&lt;br&gt;inkomstbeskattning och avgiftsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar också att kommitténs förslag på många sätt&lt;br&gt;ligger väl i linje med regeringens riktlinjer för de offentliga utgifterna.&lt;br&gt;Förslagen innebär avsevärda förenklingar, minskad detaljstyrning och&lt;br&gt;minskade administrativa kostnader samt bättre styrning av nivån på de&lt;br&gt;offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttrande över (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi&lt;br&gt;i samhällsekonomisk balans- statsbidrag för ökat&lt;br&gt;handlingsutrymme och nya samarbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över KEK:s betänkande avgetts av kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm, försvarets sjukvårdsstyrelse, överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap, statens räddningsverk, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen,&lt;br&gt;banverket, vägverket, riksgäldskontoret, statskontoret, statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, riksrevisionsverket, riks-skatteverket, konjunkturinstitutet,&lt;br&gt;boverket, statens skolverk, statens institut för handikappfrågor i skolan,&lt;br&gt;universitetet i Stockholm, universitetet i Göteboig, universitetet i Lund,&lt;br&gt;arbetsmarknadsstyrelsen, statens kulturråd, närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket, länsstyrelserna i Malmöhus, Jämtlands, Älvsboigs och&lt;br&gt;Örebros län, kyrkofondens styrelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande kommuner, nämligen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms län: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge,&lt;br&gt;Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn, Salem, Sigtuna,&lt;br&gt;Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby,&lt;br&gt;Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och&lt;br&gt;Österåker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala län: Enköping, Håbo, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Öst-&lt;br&gt;hammar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södermanlands län: Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping,&lt;br&gt;Oxelösund, Strängnäs Trosa och Vingåker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands län: Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby,&lt;br&gt;Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Åtvidaberg&lt;br&gt;och Ödeshög,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings län: Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Nässjö,&lt;br&gt;Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs län: Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd,&lt;br&gt;Uppvidinge, Växjö och Älmhult,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län: Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar,&lt;br&gt;Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och&lt;br&gt;Västervik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands län: Gotland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona, Olofctröm, Ronneby och Sölves-&lt;br&gt;borg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads län: Bromölla, Båstad, Hässleholm, Klippan, Kristianstad, Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osby, Perstorp, Tomelilla, Åstorp, Ängelholm och Östra Göinge, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 11:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus län: Bjuv, Eslöv, Helsingborg, Hörby, Höör, Kävlinge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svalöv, Svedala, Vellinge och Ystad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallands län: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Kungsbacka, Laholm och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus län: Göteborg, Härryda, Kungälv, Lysekil,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs län: Ale, Alingsås, Bengtsfors, Borås, Dals-Ed, Färgelanda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herrljunga, Lerum, Lilla Edet, Mark, Mellerud, Svenljunga, Tranemo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trollhättan, Ulricehamn, Vårgårda, Vänersborg och Åmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs län: Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Habo, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Mullsjö, Skara, Skövde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tibro, Töreboda och Vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands län: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hammarö, Karlstad, Kils, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säffle, Torsby och Årjäng,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro län: Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kumla, Laxå, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands län: Arboga, Heby, Kungsör, Köping,Norberg, Sala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skinnskatteberg och Västerås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs län: Avesta, Borlänge, Falu, Hedemora, Leksand, Ludvika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter, Vansbro och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvdalen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs län: Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västemorrlands län: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ånge och Örnsköldsvik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands län: Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund&lt;br&gt;och Östersund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens län: Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vindeln, Vännäs och Åsele,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens län: Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertomeå;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga landsting utom Kopparbergs läns landsting;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kommunförbundet, Landstings- Prop. 1991/92:150&lt;br&gt;förbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund, Sveriges Bilaga 11:8&lt;br&gt;industriförbund (SIF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På eget initiativ har följande instanser avgivit yttrande: AIDS-delega-&lt;br&gt;tionen, Bammiljörådet, Bergslaget, Blekinge länsmuseum, Dalarnas&lt;br&gt;Kommunförbund, Dalarnas museum, De Handikappades Riksförbund,&lt;br&gt;Folkens Museum m. fl., Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan, Före-&lt;br&gt;ningen Sveriges Kulturchefer, Göteborgs Konserthus AB, Handikappför-&lt;br&gt;bundens Centralkommitté, Handikapputredningen, Jämtlands läns&lt;br&gt;bibliotek, Jämtlands läns museum, KLYS, Kommunalförbundet Göte-&lt;br&gt;borg, Kommunförbundet Göteborgs och Bohus län, Kommunförbundet&lt;br&gt;Jämtlands län, Kommunförbundet Jönköpings län, Kommunförbundet&lt;br&gt;Kristianstads län, Kommunförbundet Malmöhus, Kommunförbundet&lt;br&gt;Skaraborg, Kommunförbundet Stockholms län, Kommunförbundet&lt;br&gt;Värmland, Kommunförbundet Västernorrland, Kommunförbundet Örebro&lt;br&gt;län, Kristianstads Länsbibliotek, Länsbiblioteket Halland, Länsmuseernas&lt;br&gt;Samarbetsråd, Länsmuseet i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen&lt;br&gt;Östergötlands län, Länsteatem i Örebro, Lärarnas Riksförbund &amp;amp;&lt;br&gt;Sveriges skolledarförbund, Malmö Stadsbibliotek, Nordiska Museet,&lt;br&gt;Norrlandsförbundet, Pensionärernas Riksorganisation, Riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet, Riksförbundet för Enskild Väghållning, Riksförbundet mot&lt;br&gt;Astma-allergi, Skärgårdens trafikantförening, Skaraborgs Länsmuseum,&lt;br&gt;Skredkommissionen (IVA), Småkom, Socialdemokraterna i Södertälje,&lt;br&gt;Statens geotekniska institut, Statens historiska museer, Stockholms&lt;br&gt;Handelskammare, Stockholms Socialdemokratiska Kvinnodistrikt,&lt;br&gt;Stockholms stadsbibliotek, Stiftelsen Östgötamusiken, Svenska Geo-&lt;br&gt;tekniska Föreningen, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska&lt;br&gt;Rikskonserter, Svenska Teaterförbundet, Sverigefinska Riksförbundet,&lt;br&gt;Sveriges Allmänna Biblioteksförening, Symfoniorkestern &amp;amp; Östgöta-&lt;br&gt;teatem, Synskadades Riksförbund, Talboks- och punktskriftsbiblioteket,&lt;br&gt;Teatrarnas Riksförbund, Värmlands Museum, Örebro läns museum,&lt;br&gt;Östergötlands kommunförbund, Östertergötlands Länsmuseum, Ingvar&lt;br&gt;Eriksson och Ingrid Gulin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Beräkningsförutsättningar för det nya&lt;br&gt;utjämningsbidraget samt tabeller med&lt;br&gt;kommunredovisningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna bilaga redovisas underlaget för beräkningarna av utfallet av det&lt;br&gt;föreslagna utjämningsbidraget för kommuner. Jag redogör dels för hur&lt;br&gt;det s.k. referensaltemativet per kommun är framtaget och dels för vilka&lt;br&gt;beräkningsförutsättningar som legat till grund för bidragsberäkningen&lt;br&gt;totalt och i dess olika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med referensaltemativet avses det beräknade nettobidrag per kommun,&lt;br&gt;mot vilket utfallet av det nya bidragssystemet skall jämföras. Referens-&lt;br&gt;altemativet skall motsvara det bidrag som kommunen skulle få med&lt;br&gt;nuvarande bidragsregler, minskat med de kvittningar som föreslås&lt;br&gt;(skatteutjämningsavgifter etc.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det referensaltemativ som här beräknas är inte direkt jämförbart med&lt;br&gt;det som kommittén använde som utgångspunkt för sina jämförelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktion av ett referens alternativ per kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De specialdestinerade statsbidrag som ingår i referensaltemativet har&lt;br&gt;fördelats på kommuner enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flera av statsbidragen är den preliminära fördelningen och de&lt;br&gt;preliminära beloppen per kommun för år 1992 i huvudsak redan kända,&lt;br&gt;men vissa justeringar av fördelningen kan komma att göras fram till&lt;br&gt;hösten 1992. Det gäller bidragen till äldreomsorg (6,4 mdr), färdtjänst&lt;br&gt;(0,5 mdr), skolväsendet (28,6 mdr), svenskundervisning (0,2 mdr) och&lt;br&gt;statskommunvägar (0,8 mdr). Därtill kommer också de extra skatte-&lt;br&gt;utjämningsbidragen (0,2 mdr) och kompensation för beskattning av&lt;br&gt;juridiska personer (0,9 mdr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För några av statsbidragen finns ännu inte varken preliminära eller&lt;br&gt;slutliga uppgifter om belopp och fördelning för 1992. De har därför i&lt;br&gt;detta sammanhang lagts ut på kommunerna med samma relativa&lt;br&gt;fördelning (procent av det totala bidraget) som för 1991, med den&lt;br&gt;beräknade totalram som gäller för 1992. Det gäller statsbidragen till&lt;br&gt;barnomsorg (13,4mdr), hemspråksträning (0,04 mdr), bostadsanpassning&lt;br&gt;(0,3 mdr) samt del av byggande av länstrafikanläggningar (0,1 mdr). För&lt;br&gt;samtliga bidrag skall en revidering av siffrorna per kommun göras i höst,&lt;br&gt;då ett bättre underlag finns tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsbidragen (14,7 mdr) har lagts in med faktiska belopp&lt;br&gt;per kommun för 1992, vilka bygger på skatteunderlaget enligt 1991 års&lt;br&gt;slutliga taxering. För de landstingsfria kommunerna har beloppen rensats&lt;br&gt;från den del av bidraget som avser landstingsverksamheten. Denna del&lt;br&gt;tas upp vid beräkning av utfallet av bidragssystemet för landstingen.&lt;br&gt;Någon revidering i höst av beloppen för skatteutjämningsbidrag krävs&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mellankommunala onfördelningen (totalt +-0) inom ramen för den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen föreslås avvecklas.&lt;br&gt;De omfördelade beloppen kvittas bort i utgångsläget genom att de som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle få tillägg i systemet får ett högre utgångsvärde och de som skulle&lt;br&gt;få avdrag får ett lägre utgångsvärde. Värdena har nu tagits upp med de&lt;br&gt;belopp per kommun för 1991 som fastställdes i samband med reformens&lt;br&gt;genomförande. Beloppen har räknats upp till 1992 års nivå enligt&lt;br&gt;gällande regler. En revidering i höst av värdena för respektive kommun&lt;br&gt;kan komma att krävas till följd av regeringens beslut med anledning av&lt;br&gt;ställningstagandena i den av regeringen inrättade särskilda delegationen&lt;br&gt;för korrigering av den ekonomiska regleringen av äldrereformen&lt;br&gt;(S 1991:G). Delegationens arbete skall vara slutfört den 1 juni i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunvisa kvittningama för KBT och bostadsbidrag har jag&lt;br&gt;beräknat på följande sätt. Kvittningama skall i princip motsvara den&lt;br&gt;minskning av kommunernas kostnader som blir resultatet när staten tar&lt;br&gt;över ansvaret för systemen. Kommunens totala statsbidrag skall således&lt;br&gt;minskas med motsvarande belopp. Eftersom det slutliga förslaget om&lt;br&gt;förstatligande ännu inte är utformat, har jag valt att i detta sammanhang&lt;br&gt;endast kvitta bort den statsbidragsberättigade delen av kommunernas&lt;br&gt;kostnader för de aktuella systemen. Detta är dock inget ställningstagande&lt;br&gt;till hur stor den slutliga kvittningen faktiskt blir eller efter vilka principer&lt;br&gt;den skall göras. Den statsbidragsberättigade kostnaden har beräknats&lt;br&gt;utifrån bidragets storlek. Den gjorda kvittningen bygger på bidragsfördel-&lt;br&gt;ningen 1991 och på totalbelopp som är framskrivna till 1992 (5,1 mdr kr&lt;br&gt;för KBT, 2,3 mdr kr för bostadsbidragen). Dessa siffror kommer att&lt;br&gt;revideras i höst när de slutliga förslagen läggs och när fördelningen av&lt;br&gt;och storleken på bidrag och kostnader är kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittningen av allmän och särskild skatteutjämningsavgift (totalt 7,0&lt;br&gt;mdr) har gjorts med de faktiska belopp som kommunerna erlägger i&lt;br&gt;avgifter under 1992, vilka grundas på skatteunderlaget enligt den slutliga&lt;br&gt;taxeringen 1991. De allmänna skatteutjämningsavgiftema som kvittas bort&lt;br&gt;innefattar dock inte den extra skatteutjämningsavgiften om 0,25 kr per&lt;br&gt;skattekrona för 1992, eftersom denna endast gäller detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avräkningsskatt som kvittas bort motsvarar den långsiktiga nivå&lt;br&gt;som beräknats av kommunalekonomiska kommittén, nämligen 1,09 kr per&lt;br&gt;skattekrona (8,6 mdr). Även avräkningsskatten baseras på skatte-&lt;br&gt;underlaget enligt den slutliga taxeringen för 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalsumman för samtliga kommuner av här redovisade bidrag och&lt;br&gt;kvittningar uppgår till 43,1 mdr kronor. Därtill skall i princip läggas den&lt;br&gt;av samhällsekonomiska skäl motiverade indragningen av statsbidrag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,2 mdr kr i 1993 års nivå, vilken omräknad till 1992 kan uppskattas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,8 mdr kronor. Om denna dras från det totala bidraget återstår en&lt;br&gt;totalsumma av 38,3 mdr kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte bidragsminsknigen skall påverka jämförelsen mellan&lt;br&gt;referensaltemativet och utfallet av det nya bidragssystemet har jag dock&lt;br&gt;valt att endast justera det totala bidraget i de kommunvisa referens-&lt;br&gt;alternativen för 1992 med ett belopp om 3,3 mdr kr. Totalramen i detta&lt;br&gt;alternativ blir därvid densamma som den ram för 1993 som fördelas ut&lt;br&gt;med det nya bidragssystemet, nämligen 39,7 mdr kronor. Bidrags-&lt;br&gt;minskningen fördelas på kommunerna efter deras andel av det totala&lt;br&gt;skatteunderlaget; såväl eget skatteunderlag som tillskott av skatteunderlag&lt;br&gt;från det nuvarande skatteutjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referensaltemativet per kommun redovisas i tabell 1. Tabellen&lt;br&gt;innehåller kommunernas värden i kronor per invånare på totala special-&lt;br&gt;destinerade statsbidrag och skatteutjämningsbidrag samt kvittningar av&lt;br&gt;mellankommunala utjämningen p.g.a. äldrereformen, av KBT och&lt;br&gt;bostadsbidrag, av skatteutjämningsavgifter, av avräkningsskatt och av&lt;br&gt;indragningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för beräkning av det nya statsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala bidragsram som ligger till grund för denna beräkning uppgår&lt;br&gt;som tidigare sagts till 39,7 mdr kr. Med de modifieringar av bidrags-&lt;br&gt;modellen i förhållande till kommitténs förslag som jag tidigare beskrivit&lt;br&gt;innebär denna ram att den generella garantinivån uppgår till 127,26 % av&lt;br&gt;den uppräknade medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunvisa beräkningarna av utfallet av det nya bidragssystemet&lt;br&gt;grundar sig på ett av RRV prognostiserat skatteunderlag för 1993 som&lt;br&gt;fördelats mellan kommunerna utifrån kommunalekonomiska kommitténs&lt;br&gt;utvärdering av skattereformens effekter för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsberäkningama baseras på ett prognostiserat befolkningsunderlag&lt;br&gt;per 1 januari 1993. De slutliga beräkningarna för 1993 kommer att&lt;br&gt;grundas på den verkliga befolkningen i vaije kommun den 1 oktober&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det redovisade skatteunderlaget och den angivna befolkningen blir&lt;br&gt;den uppräknade medelskattekraften för år 1993 i riket 926,49 skatte-&lt;br&gt;kronor (skr) per invånare, vilket motsvarar en beskattningsbar inkomst&lt;br&gt;om 92 649 kronor per invånare. Den generella garantin om 127,26%&lt;br&gt;innebär att alla kommuner garanteras ett skatteunderlag om 1 179,05 skr&lt;br&gt;per invånare, eller en beskattningsbar inkomst per invånare om 117 905&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas verkliga skattesatser för 1992 varierar mellan 13,20 kr&lt;br&gt;och 21,70 kr, exklusive de landstingsfria kommunerna. Vid beräkningen&lt;br&gt;av bidraget tillämpas länsvisa enhetliga skattesatser som motsvarar 95 %&lt;br&gt;av 16 kr plus skatteväxlingen till följd av äldrereformen i samtliga län,&lt;br&gt;samt ytterligare växlingar för andra huvudmannaskapsförändringar i fyra&lt;br&gt;län. De tillämpade länsvisa skattesatserna varierar mellan 16,91&lt;br&gt;(Stockholms län) och 18,72 (Göteborgs och Bohus län).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya strukturindex har tagits fram, vilka bygger på åldersstrukturen i&lt;br&gt;1992 års befolkning och på uppdaterade värden på de sociala faktorerna.&lt;br&gt;I modellberäkningen har en restriktion på 10 000 kr lagts på klimat-&lt;br&gt;faktorn (se särskilt avsnitt om strukturutjämning nedan). Den genom-&lt;br&gt;snittliga folkmängdsvägda nettokostnaden som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkning av tillägg och avdrag har här räknats upp från 1990 till 1993&lt;br&gt;med hjälp av nettoprisindex (prognos för åren 1992 och 1993), och&lt;br&gt;uppgår för 1993 till 24 638,20 kr per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 2 redovisas utjämningsbidraget per kommun i dess samtliga&lt;br&gt;komponenter. Av tabellen framgår för vaije kommun antal invånare,&lt;br&gt;skattekraft i procent av den uppräknade medelskattekraften enhetlig&lt;br&gt;länsvis skattesats, strukturindex samt totalt utjämningsbidrag per invånare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdelat i komponenterna inkomstutjämning, strukturtillägg/avdrag totalt&lt;br&gt;och per del faktor och slutligen tillägg för befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall av inkomstutjämningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den totala bidragsramen om 39,7 mdr kr fördelas 39,3 mdr kr ut&lt;br&gt;genom inkomstutjämningen. Med den givna bidragsramen och med de&lt;br&gt;fastställda enhetliga, länsvisa skattesatserna uppgår garantinivån till&lt;br&gt;127,26% av den uppräknade medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet i inkomstutjämningen, vilket utgörs av skillnaden mellan&lt;br&gt;eget och garanterat skatteunderlag multiplicerat med den enhetliga&lt;br&gt;skattesatsen, varierar mellan 0 och 9 ca 9 400 kr per invånare. Medel-&lt;br&gt;värdet uppgår till 4 531 kr per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall av strukturutjämningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beskriver i detta avsnitt metoden för och utfellet av utjämningen&lt;br&gt;p.g.a. skillnader i kommunernas strukturella förhållanden. Beskrivningen&lt;br&gt;är förhållandevis detaljerad, men det är enligt min mening viktigt att klart&lt;br&gt;redovisa hur beräkningarna har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom multipel regressionsanalys har sambandet mellan ett antal&lt;br&gt;strukturfektorer (oberoende variabler) och kommunernas nettokostnader&lt;br&gt;(beroende variabel) beräknats. Den modell som erhålls genom reg-&lt;br&gt;ressionsanalysen används för att beräkna kommunens strukturkostnads-&lt;br&gt;index. Detta sker genom att de värden på parametrarna som regressions-&lt;br&gt;analysen resulterar i utgör strukturfektoremas vikter i indexet. Den&lt;br&gt;förväntade kostnad modellen ger kan tolkas som kommunens struktur-&lt;br&gt;kostnad. Indexet ligger till grund för beräkning av tillägget eller&lt;br&gt;avdraget. Tillägg till eller avdrag från grundbeloppet görs för de&lt;br&gt;kommuner som erhåller grundbelopp i inkomstutjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förväntade kostnad = konstant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ kommunens åldersfektor x parameter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ kommunens socialfektor x parameter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ kommunens gleshetsfektor x parameter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ kommunens klimatfektor x parameter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens förväntade kostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturindex = 100 x ---------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgenomsnittskostnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg/avdrag = &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(Strukturkostnadsindex / 100 x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgenomsnittskostnaden) -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgenomsnittskostnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturkostnadsindex varierar mellan 88,2 och 150,3. Avrundning till&lt;br&gt;en decimal har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra strukturfektorer som används som oberoende variabler i&lt;br&gt;regressionsanalysen är åldersstruktur, social struktur, befolkningsgleshet&lt;br&gt;och klimat. Vid regressionsanalysen har de senast tillgängliga värdena på&lt;br&gt;dessa fektorer använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åldersindex som använts i modellen bygger på räkenskapsdata för&lt;br&gt;1990 och på 1992 års befolkningsdata. Befolkningen har delats in i 12&lt;br&gt;åldersgrupper. Genomsnittskostnaden i riket för vaije åldersgrupp har&lt;br&gt;tagits fram och de verksamheter som inte är åldersrelaterade har fördelats&lt;br&gt;lika per invånare. Kostnaden för åldersgruppen 19-64 år har använts som&lt;br&gt;referenskostnad och kostnadsvikten för respektive åldersgrupp har&lt;br&gt;beräknats som kvoten mellan kostnaden för åldersgruppen och referens-&lt;br&gt;kostnaden. Åldersindex har skapats genom att den enligt ovan konstrue-&lt;br&gt;rade kostnadsvikten för vaije åldersgrupp multiplicerats med befolknings-&lt;br&gt;andelen för vaije åldeigrupp i kommunen. Produkterna för vaije&lt;br&gt;åldersgrupp har summerats. Summan har därefter dividerats med&lt;br&gt;riksgenomsnittet och multiplicerats med 100. De åldersgrupper och&lt;br&gt;kostnadsvikter som legat till grund för beräkningarna är :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1- 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7- &amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10- 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13- 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16- 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19- 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65- 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75- 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80- 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85- 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90- w&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsvikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9,04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14,74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20,90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fektor som mäter social struktur har definierats som summan av&lt;br&gt;befolkningsandelen bam till ensamstående föräldrar och befolknings-&lt;br&gt;andelen förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gleshetsfektom har definierats som kvadratkilometer per invånare&lt;br&gt;multiplicerat med befolkningsandelen boende utanför tätort med minst&lt;br&gt;500 invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som tidigare anförts om klimatfaktorn har&lt;br&gt;faktorns parametervärde justerats ned genom en restriktion. Vid&lt;br&gt;regressionsanalys utan restriktion antar denna fektors parameter värdet&lt;br&gt;13207. Restriktionen innebär att klimatfaktorns parameter antar värdet&lt;br&gt;10000 i regressionsanalysen medan de övriga parametrarna tillåts variera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta, lägsta och genomsnittliga värden (folkmängdsvägt genomsnitt)&lt;br&gt;på vaije fektor är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersindex&lt;br&gt;Social struktur&lt;br&gt;Gleshet&lt;br&gt;Klimat&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De parametrar modellskattningen resulterar i är :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstant&lt;br&gt;Åldersindex&lt;br&gt;Social struktur&lt;br&gt;Gleshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3518,85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50,28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450,25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46,90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10000,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstanten är den del av strukturkostnaden som är lika för alla kom-&lt;br&gt;muner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturkostnaden vid folkmängdsvägda genomsnittliga faktorvärden&lt;br&gt;uppdelade på de olika delarna i 1990 års prisläge:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstant&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3518,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5028,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social struktur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3050,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gleshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klimat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9969,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 650,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Faktorernas kostnadsandelar, vid genomsnittliga faktorvärden (folk-&lt;br&gt;mängdsvägda genomsnitt):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersindex&lt;br&gt;Social struktur&lt;br&gt;Gleshet&lt;br&gt;Klimat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan restriktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24,2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64,3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restriktion = 10000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27,7%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16,8%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de värden på kommunernas nettokostnader som används i&lt;br&gt;modellen bygger på uppgifter ur bokslutet för 1990, måste tillägget eller&lt;br&gt;avdraget räknas om till 1993 års prisnivå. Detta sker enligt förändringen&lt;br&gt;i nettoprisindex. Den folkmängdsvägda riksgenomsnittliga förväntade&lt;br&gt;kostnaden enligt modellen blir efter uppräkning 24 638,20 kr per&lt;br&gt;invånare. När räkenskapsdata för 1991 fmns tillgängligt kommer dessa&lt;br&gt;uppgifter att ligga till grund för en uppdatering av tillägget eller&lt;br&gt;avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bidrag vaije faktor ger tillägget eller avdraget kan beräknas utifrån&lt;br&gt;kommunens värde på faktorn, riksgenomsnittligt värde på faktorn och&lt;br&gt;kommunens folkmängd. Av tabellen framgår det maximala tillägg eller&lt;br&gt;avdrag i kr per invånare (1993 års prisläge) som någon kommun har för&lt;br&gt;respektive faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gleshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klimat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Max tillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;871&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Max avdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-738&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skillnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Störst skillnader i tillägg och avdrag ges gleshetsfäktom där skillnaden&lt;br&gt;mellan lägsta respektive högsta värdet är 6 818 kr per invånare. Lägst&lt;br&gt;skillnad mellan kommunerna ger åldersfaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuners tillägg respektive avdrag for de fyra faktorerna&lt;br&gt;framgår av tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun som får högst strukturtillägg får 12 300 kr per invånare,&lt;br&gt;medan den kommun som har högsta strukturavdraget får avstå 2 900 kr&lt;br&gt;per invånare. 140 kommuner har tillägg eller avdrag som överstiger 1000&lt;br&gt;kr per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt beräknas tilläggen till 4 658 miljoner kr. och fördelas på 126&lt;br&gt;kommuner. Avdragen utgör tillsammans 4 634 milj.kr. och fördelas på&lt;br&gt;156 kommuner. Skillnaden på 24 milj.kr. beror på att indextalet har&lt;br&gt;avrundats till en decimal. Fyra kommuner erhåller varken avdrag eller&lt;br&gt;tillägg. Sju kommuner som skulle fått avdrag erhåller inget grundbelopp&lt;br&gt;eller erhåller ett så lågt grundbelopp att avdraget inte kan tas ut. De&lt;br&gt;omfattas därför inte av strukturkostnadsutjämningen. De avdrag som på&lt;br&gt;detta sätt inte kan tas ut uppgår till 2 260 milj.kr. Totalt tar struktur-&lt;br&gt;utjämningen därför i anspråk 284 milj.kr. (24 + 260) av den totala&lt;br&gt;bidragsramen om 39,7 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall av tilläggen för befolkningsminskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för kompensation för befolkningsminskning innebär att de&lt;br&gt;kommuner, vars befolkning mellan 1987 och 1992 har minskat med mer&lt;br&gt;än 2% får kompensation med 40% av medel skattekraften för de&lt;br&gt;bortfallna invånare som överstiger de två procentenheterna. För 1993&lt;br&gt;medför reglerna att 45 kommuner får tillägg. Dessa varierar mellan 2 och&lt;br&gt;400 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt uppgår tilläggen för befolkningsminskning till 76 milj kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E -o -2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E Lo -a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;• —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;/&amp;gt; s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^.ooc-^r^^ocn-^oensoo^cNO^o^&lt;br&gt;sOOOeno-^OCNsoensooCos^OOsoOOO&lt;br&gt;un en t- en CNensOenoOCNF^OOSOcn&lt;br&gt;CN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;_&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Csj&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-h&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo —o un 'o r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O en un oC en oo&lt;br&gt;'o o so r- so —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-69.png" style="width:9pt;height:21pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-70.png" style="width:28pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-71.png" style="width:10pt;height:15pt;"/&gt;
&lt;p&gt;8 FL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Referensaltemativet för 1992; delkomponenter, kronor/invånare samt totalt referensbidrag netto, miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ri&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-72.png" style="width:18pt;height:38pt;"/&gt;
&lt;p&gt;00 *.&lt;br&gt;C \^&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-73.png" style="width:15pt;height:10pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-74.png" style="width:16pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CA&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-75.png" style="width:12pt;height:17pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-76.png" style="width:11pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;ti&lt;br&gt;•a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un Qs un cn en Q&lt;br&gt;F&amp;quot;- Os O en un Os&lt;br&gt;&amp;gt; - O X C\ (S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tj- t&amp;quot;- m — t— so&lt;br&gt;oo un so un cn&lt;br&gt;en CN sO OO Os Os&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\o m Os un&lt;br&gt;cnoc-so —&lt;br&gt;CN en CN —’ 00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; so so N un&lt;br&gt;un en cn oo o cn&lt;br&gt;O O 00 Os 00 Os&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-77.png" style="width:263pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;br&gt;c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;»t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;”O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r«&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;br&gt;•o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-78.png" style="width:38pt;height:285pt;"/&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-79.png" style="width:385pt;height:572pt;"/&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökningen mellan 1992 och 1993 av totala bidrag minus kvittningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget finns i tabell 6.4.1 s. 75.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;co d&lt;br&gt;u 2&lt;br&gt;So&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.2P&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* &amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal inv Totala Skatteutj.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omför-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indragning/&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;spec.dest bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KBT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteutj.- avräknings-&amp;nbsp;&amp;nbsp;kvittning nivåkorr.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referens-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ref.bidr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ädel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och bobidr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift skatt, lång sikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not) bidrag Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os Os —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OsOOOsOOOsOsOsOsQOOOOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■'tr-r-Trmos^o^^Osoo&lt;br&gt;OsOsOsOsOsOOOsOOsOsO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— —&lt;sup&gt;i&lt;/sup&gt;ÖC'-^0'r&amp;gt;'Cv&amp;gt;ON01'--Ö’f'^9Tcs^’TininQO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C' 9T tn \o IO to &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vo '0 '^0 T'&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;»o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rr&amp;gt;or\10C00r-)t&amp;lt;)—— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;— OOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n’rr-&lt;sub&gt;l&lt;/sub&gt;ioO^O^«ot&amp;lt;iN&amp;gt;O(NOO00-‘(N — - N &amp;gt;&lt;br&gt;o &amp;gt; &amp;gt; oo o oo o x x o Tf cc oo o o O' r- o &amp;gt; o X' »&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00 m O&lt;br&gt;— en Os&lt;br&gt;en ko m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—• en r-&lt;br&gt;CN —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00 00&lt;br&gt;— mm&lt;br&gt;Os en r-&lt;br&gt;oo xr cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\o r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O TT&lt;br&gt;m —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O CN&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-80.png" style="width:20pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;p&gt;■'T&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;o&lt;br&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO Os Os CN&lt;br&gt;— CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN 0O&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-81.png" style="width:19pt;height:15pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-82.png" style="width:10pt;height:15pt;"/&gt;
&lt;p&gt;— CN OO CN OO&lt;br&gt;en — — — cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O — vOOtT&lt;br&gt;'söcn^Tenr-&lt;br&gt;O\ o r- o.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— os os r- o&lt;br&gt;cn — cn —&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-83.png" style="width:10pt;height:25pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-84.png" style="width:224pt;height:66pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-85.png" style="width:38pt;height:285pt;"/&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-86.png" style="width:12pt;height:77pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antal inv &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totala&amp;nbsp;Skatteutj.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omför-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indragning/&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;spec.dest bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KBT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteutj.-&amp;nbsp;avräknings-&amp;nbsp;&amp;nbsp;kvittning nivåkorr.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referens-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ref.bidr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ädel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och bobidr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift skatt, lång sikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not) bidrag Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;x &amp;gt; co to cn., xt oo co co&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—xr cn u-T of oo »X X' o&amp;quot; o X&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; os —■* o? oC X&amp;quot; X X oC X X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ooo--'^r'00&lt;sup&gt;i&lt;/sup&gt;oo'^0'^o0'coio^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—■&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—•&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;04&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;lt; m&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-87.png" style="width:223pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;O &amp;gt;-&amp;lt; O-&amp;gt; or O\ ~' OC O\ 9T 04 &amp;lt;&amp;gt; -&lt;br&gt;e'j»r&amp;gt;r-oooo‘r&amp;gt;‘r&amp;gt;'or-'t--'r''CMQOO\csooo^c&amp;gt;or'--’frc-'&lt;br&gt;xrenen-^-mxi-Ttcncncncncn cn cnTtcnTj-cnTtmcnm&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-88.png" style="width:224pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;o »r&amp;gt; cn cn oo&lt;br&gt;cn —&amp;lt; »n cn oo cn oo&lt;br&gt;\O C&amp;quot; O '© \o w-&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;St' — Os O Q — cn&lt;br&gt;cn o w&amp;gt; oo tt Tt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xrm-^esicnor-^o&lt;br&gt;os Os k&amp;gt; —■ Tf cn »n&lt;br&gt;«n\©'©r-'©'©vc&amp;gt;&amp;lt;&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— oo4Noo^oc4&amp;gt;&lt;br&gt;sjor'0' — ojS* — or^ccoceintoom&lt;br&gt;r--r^\OOOOOOOsOOQOC&amp;gt;OOOOOOsOs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»n '© O&amp;gt; O (N&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O\ T' O\ O\ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O»&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-89.png" style="width:20pt;height:286pt;"/&gt;
&lt;p&gt;ökningen mellan 1992 och 1993 av totala bidrag minus kvittningar (+1,9 mdr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget finns i tabell 6.4.1 s. 75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-90.png" style="width:11pt;height:78pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antal inv Totala Skatteutj.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omför-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning Kvittning Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indragning/&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;spec.dest bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KBT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteutj.-&amp;nbsp;avräknings-&amp;nbsp;&amp;nbsp;kvittning nivåkorr.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referens-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ref.bidr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ädel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och bobidr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift skatt, lång sikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not) bidrag Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*) Korrigeringspost för att åstadkomma samma totala bidragsram som för 1993.&lt;br&gt;Summan 3,3 mdr bestäms av den föreslagna indragningen 1993 (-5,2 mdr) och&lt;br&gt;ökningen mellan 1992 och 1993 av totala bidrag minus kvittningar (+1,9 mdr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget finns i tabell 6.4.1 s. 75.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-91.png" style="width:276pt;height:112pt;"/&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-92.png" style="width:11pt;height:80pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antal inv Totala Skatteutj.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omför-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indragning/&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;spec.dest bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KBT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteutj.- avräknings-&amp;nbsp;&amp;nbsp;kvittning nivåkorr.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referens-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ref.bidr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ädel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och bobidr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift skatt, lång sikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not) bidrag Milj. kr.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-93.png" style="width:30pt;height:17pt;"/&gt;
&lt;p&gt;c-^—^r-^eNocN—^'ooooo—^cnoorrun^xcr^oo—&lt;br&gt;»h’ oC c*T O © O N* N o&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;M oC N* C&amp;quot;&amp;quot; TT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oor^eNunooor^mr^unr^-ooosor-oosot^&lt;br&gt;-« (N c&amp;lt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt; •—&amp;lt; CN O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— unmuncNt^unc-r-unsor-os—isoosr~r-osOs’-^’-&amp;lt;&lt;br&gt;r^^coor^^Ttot^-t^-ooounr^sooounTtosr^oor-oo&lt;br&gt;enenenenencn^enenenencnenencncnenenenencnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cNoooo^r^enr^cN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;osoosoosttooso'©&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c- cn so t- en oo cn&lt;br&gt;CN^tCenUTSO —&lt;br&gt;Os Os Os Os OO 00 O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■^r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un O un so&lt;br&gt;en un TT cn&lt;br&gt;-»T un en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN (N N (S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— OO —&amp;lt; CN&lt;br&gt;en Os TT Os&lt;br&gt;TTfCXO-'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN CN (N CN CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN (N tC en (N T) CN&lt;br&gt;xfr —. so O' Tt o&lt;br&gt;Os Os Os Os 00 Os Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or c&amp;lt;, Tf (-&lt;br&gt;un O Os so&lt;br&gt;so en un cn&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-94.png" style="width:10pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;CN CN CN CN CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^^c-cnc^^soo&lt;br&gt;SOOsSOOsxtC-CNun&lt;br&gt;OsOOOOOsCsOsOvOs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tr»nenr^-ooor^wn—■ &amp;gt; ui tn so o &amp;gt; cn so st xj- cn Os co en&lt;br&gt;O Os un —'oo^oor^^o^in^^Otso^^Os^vocnTf&lt;br&gt;sounoosososoossosor-soc^unsoc^-c^r-sounoounooso&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—&amp;lt; —&lt;sup&gt;i&lt;/sup&gt;OsCNsOsooOuncNO&amp;gt;’-OsOO'enocO'CN — CNenxf-&lt;br&gt;soxicTrovsoTj-iDer^ococ^r^tncN-&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;^^^ — en&lt;br&gt;oooo-^-t^-sor^enosooosr^xrosooo-^runor^r^r^soos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en en&amp;nbsp;o.&amp;nbsp;un&amp;nbsp;un&amp;nbsp;c—&amp;nbsp;sq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn en&amp;nbsp;Ö&amp;nbsp;t&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;O&amp;nbsp;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Os&amp;nbsp;un&amp;nbsp;os&amp;nbsp;os&amp;nbsp;os&amp;nbsp;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO X un OC SO Un Xf&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-95.png" style="width:10pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;C' r~ un o&lt;br&gt;un os en o&lt;br&gt;O O CN Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO SO Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—'Ocnoo — r^oenoco&lt;br&gt;ununoenor^unTj-oos&lt;br&gt;enr^c-xt — r— c-OsunO'&lt;br&gt;or~unununosOs Os '■t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;o&lt;br&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO^OsTtun—HCNr^OCNOOst^OsONQenOO^r^CNCNOs&lt;br&gt;oosun-^-cN^tn-ocNxrm xftNcNunor-ocN&lt;br&gt;-h o • &amp;nbsp;&amp;nbsp;• en so un x|- Os cn cn un —' en — x^- cn s^ xj-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-96.png" style="width:38pt;height:288pt;"/&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CZ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr 'o -h&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o” kö (N xf CN O&lt;br&gt;r- o F&amp;quot; os xr os&lt;br&gt;CN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O^cnOs^cNcxyencNkö&lt;br&gt;oo oo xf cn cn kö —&amp;quot;&lt;br&gt;—■ tn &amp;lt;o oo oo O o&lt;br&gt;e*i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Qs_ o o »r&amp;gt; o\&lt;br&gt;'Oxf &amp;lt;&amp;gt; Sf -T Q0~&lt;br&gt;r~ r~ m cn r~ xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-97.png" style="width:27pt;height:35pt;"/&gt;
&lt;p&gt;r^ — o — ^^soxTi-xrrjxcsQxcN^T)^&lt;br&gt;m^oo — •r»r--''&amp;lt;rt— -^r^xfrr^oxroscNcNo^-^xrxrn-icN&lt;br&gt;»^osoovoosr-^ooosososoor-xrr-ooosr-^oor-sooo&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-98.png" style="width:26pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;O^xfOOsOsQOsOO—-&amp;lt;Osxt-&lt;br&gt;TiZiiOifN^SC^iDSO— lOv&lt;br&gt;r-~ —&amp;lt; • ■o &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; - tN fN ' F&amp;quot; 00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^ooo^oosor^oovQr-r-&lt;br&gt;00 Os 00 CN Os —' —&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; O xt —&amp;lt;in&lt;br&gt;sO fC fC &amp;lt;&amp;gt; CN M Ti — c*-) tr&amp;gt; rc&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Fortsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*) Korrigeringspost för att åstadkomma samma totala bidragsram som för 1993.&lt;br&gt;Summan 3,3 mdr bestäms av den föreslagna indragningen 1993 (-5,2 mdr) och&lt;br&gt;ökningen mellan 1992 och 1993 av totala bidrag minus kvittningar (+1,9 mdr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget finns i tabell 6.4.1 s. 75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Fortsättning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-99.png" style="width:334pt;height:565pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-100.png" style="width:172pt;height:112pt;"/&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-101.png" style="width:12pt;height:79pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antal inv Totala Skatteutj.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omför-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indragning/&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;spec.dest bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KBT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteutj.-&amp;nbsp;avräknings-&amp;nbsp;&amp;nbsp;kvittning nivåkorr.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referens-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ref.bidr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ädel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och bobidr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift skatt, lång sikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not) bidrag Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N-e^oor-mr-o — vocNcNr-cNcN-rt-xroo—&amp;lt;&amp;gt;/^c'~ioo&amp;gt;o&lt;br&gt;— r-ot^-oero—'—'ttcn—'OooTt-oo—*—^u^ooor--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oooc^om^ooot—Tt—&amp;lt;c*-)C^oookne*ixf&lt;br&gt;CN OO —•^Oc*5r-U'TC*‘&amp;gt;&amp;lt;N0s‘/Tt-'-C'-\C&amp;gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CNCNCNCNCNCNCNCNCNCNCNCN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN CN CN CN CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m—tr^ooc^r^&lt;br&gt;r- —&amp;lt; &amp;lt;n r- tt —&amp;lt;&lt;br&gt;kO 'O OO VT o \o&lt;br&gt;CN CN CN CN (N CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in cn co Q 'o -• — 'OO'’3''’tcNe'Tc*T00i/-&amp;gt;or-'O(NOc*‘)V&amp;gt;&lt;br&gt;rT m —■ ■'tOOCNCNcCOVT-^tOVTOoO —&amp;lt; CN e*T c*T CN CN&lt;br&gt;OOOOOOOOO-^OOOO —&amp;lt;OOOO—'OOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CNr^QOVT—&amp;lt;VTOQCNc*-)CNOOOCNV'&amp;gt;CNCN''t(NVTOQ&lt;br&gt;(^N^Ct^OOiCrt — \0r&lt;sup&gt;&amp;lt;&lt;/sup&gt;)CC^'0‘DO&amp;lt;&amp;gt;^'O&lt;sup&gt;,&lt;/sup&gt;OM&lt;sup&gt;i&lt;/sup&gt;r&amp;gt;(NO&lt;br&gt;\ot^-t^'c'0'0'0&lt;sup&gt;i&lt;/sup&gt;o^o'0‘o'ö^0'0'o^'&lt;sup&gt;k&lt;/sup&gt;0'0^0'0'oc^(^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O (N O&lt;br&gt;OOO&lt;br&gt;— r- cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VO (*T t&amp;quot;&lt;br&gt;—&amp;lt; —&amp;lt; t&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-102.png" style="width:20pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;oo vt&amp;nbsp;—&amp;lt;&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;—«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r- cn&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;o&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C*T O&amp;nbsp;00&amp;nbsp;C*T&amp;nbsp;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN O&amp;nbsp;Tf&amp;nbsp;VT&amp;nbsp;r*T&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— CN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-103.png" style="width:27pt;height:61pt;"/&gt;
&lt;p&gt;xtOOVOOOOCNOVO&lt;br&gt;'^■Tr&amp;gt;rrr&amp;gt;CC’JO9T&lt;br&gt;O-H^^t^WCNWOO&lt;br&gt;oo vt o cn —&amp;lt; 'O o eo oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN —&amp;nbsp;r-&amp;nbsp;CN&amp;nbsp;O&amp;nbsp;c*T&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M (N&amp;nbsp;&amp;lt;-&amp;lt;&amp;nbsp;rf&amp;nbsp;-h&amp;nbsp;1^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vr o&amp;nbsp;vt&amp;nbsp;o&amp;nbsp;o&amp;nbsp;vo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vo&amp;nbsp;o&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;tj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt;&amp;nbsp;CN&amp;nbsp;—&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-104.png" style="width:35pt;height:39pt;"/&gt;
&lt;p&gt;z w w w&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-105.png" style="width:10pt;height:36pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-106.png" style="width:38pt;height:286pt;"/&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OX)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«fl3&lt;br&gt;tA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;©&lt;br&gt;b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;&amp;lt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C/)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CA&lt;br&gt;a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;£&lt;br&gt;p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-' er x ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“ C-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O0 —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;x&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Sb&lt;br&gt;s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fa&lt;br&gt;= &lt;sup&gt;0&lt;br&gt;0&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;öfi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eb&lt;br&gt;g&lt;br&gt;&amp;quot;O&lt;br&gt;a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;br&gt;a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CZ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;©D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_a&lt;br&gt;’2&lt;br&gt;ä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;a&lt;br&gt;’2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;£&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;J2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;amp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’t/5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00 M&lt;br&gt;a ~&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C&lt;br&gt;&amp;gt;4$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘öb&lt;br&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;x&amp;gt;&lt;br&gt;£&lt;br&gt;-a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Q&lt;br&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-o&lt;br&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.fa •©&lt;br&gt;a ,&amp;lt;&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;/&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v&lt;br&gt;•o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;er&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sr-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;br&gt;oo&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os xr&lt;br&gt;■“ Os&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;br&gt;r-&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;br&gt;O&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cr&lt;br&gt;r-&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cq&lt;br&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;Os&lt;br&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;■&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;°® *&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO xf Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ** x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo r~&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;br&gt;so&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so&lt;br&gt;er&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;x&lt;br&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q rq&lt;br&gt;xt Os&lt;br&gt;xt er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;br&gt;er&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;oo&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;ur&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;X&lt;br&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;br&gt;o&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so&lt;br&gt;oo&lt;br&gt;C&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;br&gt;H&lt;br&gt;s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur&lt;br&gt;xt&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;br&gt;xr&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 8 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-- &amp;nbsp;- xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X X&lt;br&gt;cq cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;X&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 8&lt;br&gt;xt&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'•C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x rq&lt;br&gt;xr rq&lt;br&gt;X X&lt;br&gt;rq rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;Os&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;br&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;r-&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;UT&lt;br&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;br&gt;H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;/j&lt;br&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;o&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O Os&lt;br&gt;—&amp;lt; rq&lt;br&gt;Os O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;o.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xt&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tt&lt;br&gt;cr&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;br&gt;cr&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;xr&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so&lt;br&gt;ur&lt;br&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;xt&lt;br&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO 00&lt;br&gt;Os r-&lt;br&gt;O Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;xr&lt;br&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;e*'.&lt;br&gt;X&lt;br&gt;x&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cr&lt;br&gt;r-&lt;br&gt;so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xT&lt;br&gt;CT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;br&gt;cr&lt;br&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;br&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r&amp;lt;-,&lt;br&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C&amp;lt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;r-&lt;br&gt;sO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xC&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;cq&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sO&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;er&lt;br&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;Os&lt;br&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;oo&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so rq&lt;br&gt;—&amp;lt; r-&lt;br&gt;Os Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'O&lt;br&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;br&gt;oo&lt;br&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;amp;&lt;br&gt;O&lt;br&gt;CZ)&lt;br&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;X&lt;br&gt;§&lt;br&gt;o&lt;br&gt;z&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;er&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;er&lt;br&gt;r*&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;ur&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X X&lt;br&gt;rq r-&lt;br&gt;rq x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O 00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sO&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t-&lt;br&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;so&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq r~-&lt;br&gt;TT Os&lt;br&gt;00 •&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;o&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;x&lt;br&gt;x&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;X&lt;br&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;Z)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;o&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;O&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;S)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Z&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;oo&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X Os&lt;br&gt;x cq&lt;br&gt;x r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x cq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;Z)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;OO&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c-&lt;br&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er&lt;br&gt;r-&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;br&gt;so&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;I q&lt;br&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;br&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;br&gt;x&lt;br&gt;UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;br&gt;X&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;br&gt;rq&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;oo&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;er&lt;br&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;br&gt;O&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■^r r-~&lt;br&gt;cq r-&lt;br&gt;xr er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— cr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rq&lt;br&gt;o&lt;br&gt;rq&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■° 2 s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•3=.S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 g&amp;gt;e&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;•5 S&amp;gt;&lt;br&gt;a3 C g&lt;br&gt;S ’Z .&amp;quot;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□ cr ««&lt;br&gt;•o as _&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; as .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S g-5^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;br&gt;O&lt;br&gt;Z&lt;br&gt;■&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;br&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;br&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;z&lt;br&gt;&amp;lt;&lt;br&gt;&amp;lt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X&lt;br&gt;X&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■-J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h Q&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P M&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■&amp;lt; &lt;sup&gt;S&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo &amp;lt;z&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Z)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;o:&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 «-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s 3 ®&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00 fa a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.2? &lt;sub&gt;c&lt;/sub&gt; &lt;sup&gt;c&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 5 o oj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 I sö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* O =&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* ca :o O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g &amp;lt;□&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»O O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal inv Totala Skatteutj.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omför-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning Kvittning Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indragning/&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;spec.dest bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KBT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteutj.-&amp;nbsp;avräknings-&amp;nbsp;&amp;nbsp;kvittning nivåkorr.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referens-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ref.bidr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ädel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och bobidr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift skatt, lång sikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not) bidrag Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—■ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-^CNOOsOO—&amp;lt;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O Os O&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-107.png" style="width:95pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(N&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;os'£&amp;gt;'0»n'0-*'0’-*0'0c&amp;gt;)0s^&lt;sup&gt;,&lt;/sup&gt;’-’oo-^—»oospotoomo&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-108.png" style="width:223pt;height:64pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-109.png" style="width:38pt;height:285pt;"/&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal inv Totala Skatteutj.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfor-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indragning/&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;spec.dest bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KBT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteutj.-&amp;nbsp;avräknings-&amp;nbsp;&amp;nbsp;kvittning nivåkorr.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referens-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ref.bidr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ädel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och bobidr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift skatt, lång sikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not) bidrag Milj. kr.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-110.png" style="width:226pt;height:21pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-111.png" style="width:224pt;height:25pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-112.png" style="width:224pt;height:16pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-113.png" style="width:224pt;height:22pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-114.png" style="width:224pt;height:21pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-115.png" style="width:385pt;height:321pt;"/&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-116.png" style="width:12pt;height:6pt;"/&gt;
&lt;p&gt;©&lt;br&gt;to&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;ca&lt;br&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal inv Totala Skatteutj.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfor-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvittning Kvittning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indragning/&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;spec.dest bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KBT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteutj.- avräknings-&amp;nbsp;&amp;nbsp;kvittning nivåkorr.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referens-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ref.bidr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ädel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och bobidr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift skatt, lång sikt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not) bidrag Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ooor'&lt;sup&gt;,&lt;/sup&gt;c&amp;gt;'o--\ooo^o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so O 00 o so&lt;br&gt;m «—• r- so m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;« o&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-117.png" style="width:27pt;height:18pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-118.png" style="width:16pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-119.png" style="width:98pt;height:58pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-120.png" style="width:20pt;height:21pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-121.png" style="width:17pt;height:18pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-122.png" style="width:26pt;height:25pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-123.png" style="width:37pt;height:283pt;"/&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-124.png" style="width:10pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;OOOsunen^O^Os^^un&lt;br&gt;iniA — &amp;nbsp;&amp;nbsp;— (NO&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; • cn »n &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o &amp;gt; Q 'O&lt;br&gt;&amp;lt;&amp;gt; O &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn cn ■'T un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; tn - &amp;gt;&lt;br&gt;&amp;lt;N cn en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O ”t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;c-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C'-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Resultat av modellberäkning. Utjämningsbidrag, totalt och uppdelat på delkomponenter.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-125.png" style="width:114pt;height:52pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-126.png" style="width:21pt;height:322pt;"/&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal Enhetlig Sk.kraft Struktur- Totalt Varav Struktur- Varav &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befolknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invånare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;länsvis prognos index bidrag Inkomst- tillägg/avdrag Ålder Social Gleshet Klimat minskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 utdebitering 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kr/inv utjämning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oooooooo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o o o o&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-127.png" style="width:96pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;br&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;br&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr o&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*“*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5=&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;OsOsunenosunso^ocNunoooo&lt;br&gt;enosooensoenossosososo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Os en un -h&lt;br&gt;xr CN SO xT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn un xr o o un&lt;br&gt;Xt - &amp;gt; N N (N&lt;br&gt;un r- xr en '&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(■&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;encNQOsunooF^xr-^ounsoenQooxrQsootNt^-^cNxr&lt;br&gt;r^o^xrsoosxruncNF^o^oo^cNcNOssouncNoocNoo&lt;br&gt;xr^Osxrunoooso'OxrenenunsoenenununenOsooosr~&lt;br&gt;cncNxr^Hr^ensosounsoF*soencNununF'--r-xrF^cNunun&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-128.png" style="width:30pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;SQ Un&amp;nbsp;OO&amp;nbsp;un&amp;nbsp;—«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr cn&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;f-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F~- cn&amp;nbsp;un&amp;nbsp;xr&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un o&amp;nbsp;—■&amp;nbsp;Os&amp;nbsp;cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-nr- cn&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-129.png" style="width:30pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;br&gt;cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*O CN&amp;nbsp;Os&amp;nbsp;CN&amp;nbsp;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F&amp;quot; O&amp;nbsp;OS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os 00&amp;nbsp;so&amp;nbsp;r-&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r- CN&amp;nbsp;F&amp;quot;&amp;nbsp;OS&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr &amp;nbsp;&amp;nbsp;•&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr tt - - - o&lt;br&gt;un Os F- cn os CN&lt;br&gt;f-~ CN un Os en xr&lt;br&gt;un en o xr so cn&lt;br&gt;(N - (N CN Tf&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-130.png" style="width:220pt;height:59pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-131.png" style="width:12pt;height:322pt;"/&gt;
&lt;p&gt;beroende på att det totala tillägget/avdraget beräknats med avrundade indextal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-132.png" style="width:12pt;height:78pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antal Enhetlig Sk-kraft Struktur- Totalt Varav Struktur- Varav &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befolknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invånare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;länsvis prognos index bidrag Inkomst- tillägg/avdrag Ålder Social Gleshet Klimat minskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 utdebitering 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kr/inv utjämning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oooooooooooo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en en en en en en&lt;br&gt;un un un un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00 O&amp;nbsp;xt&amp;nbsp;Os&amp;nbsp;CN&amp;nbsp;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo CN&amp;nbsp;un&amp;nbsp;O&amp;nbsp;no&amp;nbsp;&amp;nbsp;•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;•&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un xt xt xt&lt;br&gt;en en en en en&lt;br&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un cn no un en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O O en xj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un xt xt xt xt xt&lt;br&gt;m cn en m m m&lt;br&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; x un o ■&amp;gt;t&lt;br&gt;oo un • c~- —&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-133.png" style="width:165pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;p&gt;xt un&amp;nbsp;un&amp;nbsp;un&amp;nbsp;un&amp;nbsp;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en cn&amp;nbsp;m&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;en&amp;nbsp;cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi un&amp;nbsp;un&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt f cn cn x f&lt;br&gt;en Ntp en cn Os&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-134.png" style="width:48pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;p&gt;no&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T&amp;quot; -' (Ngs^enooooF-unxtsoosenun —■ o cn no&lt;br&gt;cNxt^0'^o\r^0\t^0'vncn\0’rr'0' — -« — os —&amp;lt; t~- os&lt;br&gt;cn T' on un — • cn x|- —« oo un en &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; cn x r- un o -&amp;lt; cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;soununNpoounooOs^cNCNNO^cNFen&lt;br&gt;uno — Os — unoöcNX^-uncN^CNunNOX&lt;br&gt;xt —'ensoOCNOs—'Osunxt —&amp;lt; xt — oo — oo&lt;br&gt;xt^o^^Osunr^xunxtenxtunxun^un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o r-&amp;nbsp;o&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt &amp;gt;&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'O oo&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;en&amp;nbsp;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en un un un o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~&lt;br&gt;f-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;—&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;os”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&amp;gt;”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;g&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Qs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f&amp;gt;”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo f~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;NO ^P&amp;nbsp;^P&amp;nbsp;SP&amp;nbsp;^P&amp;nbsp;'iP&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&amp;nbsp;*■“'&amp;nbsp;&lt;sup&gt;1—1&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;—&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;—’&amp;nbsp;—'&amp;nbsp;—'&amp;nbsp;—'&amp;nbsp;&amp;gt;—I&amp;nbsp;•—I&amp;nbsp;•—1&amp;nbsp;r—« &amp;lt;&amp;nbsp;—I&amp;nbsp;•—&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&amp;lt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;lt;&amp;lt;&amp;nbsp;&amp;lt;&amp;lt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;lt;&amp;lt;&amp;nbsp;r-”&amp;nbsp;r»”&amp;nbsp;f-”&amp;nbsp;K&amp;nbsp;f-”&amp;nbsp;r&amp;lt;&amp;nbsp;f-”&amp;nbsp;F-”&amp;nbsp;r-”&amp;nbsp;F-”&amp;nbsp;F-”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so no&amp;nbsp;so&amp;nbsp;no&amp;nbsp;no&amp;nbsp;no&amp;nbsp;no&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;f-&amp;nbsp;f^ f-&amp;nbsp;f-&amp;nbsp;f-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-135.png" style="width:31pt;height:59pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-136.png" style="width:191pt;height:56pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-137.png" style="width:22pt;height:322pt;"/&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J=J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr un un&lt;br&gt;en en cn&lt;br&gt;un »o&lt;br&gt;i •&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S«nxrununwnxrwnun&lt;br&gt;•—&amp;lt; un un un un •—&amp;lt; un un&lt;br&gt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i • t&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ii&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;go &amp;gt; O tN O »t - O OO en xT&lt;br&gt;rj- —&amp;lt; en xr • xr oo cn cn un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o xr o &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r- en en xr r^- r- un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—&amp;lt; oo o&lt;br&gt;un fj- oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-138.png" style="width:10pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;enoooxrenencN^cNt^^-^^ouncNcNcNO&lt;br&gt;—i un xf CN cN^&amp;gt;cNooen~^xfcNCNenen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-139.png" style="width:46pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;S &amp;lt;v &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;o un oo \o —lOCNvcr-enxrcNO^OsCNcNOCNrrO^o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•O &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;osent^o—■'Or-—&amp;gt;—'CNr^^-enen—■'or-oenooxrr-cN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;« -5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;un ' en r- cn xr oo cn un cn —• &amp;gt; CN m ÖJ en cn&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—' xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; •&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-140.png" style="width:29pt;height:36pt;"/&gt;
&lt;p&gt;r-encn^t^r-^r-^xr-i-i^ocN — coco^^eno&lt;br&gt;sooo^vo^o^r-oxroQsxros xr 0 oo en —&amp;gt; 'Å co -&lt;br&gt;un —ioorj-&lt;sup&gt;l/&lt;/sup&gt;^&lt;sup&gt;irir&lt;/sup&gt;^&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;^&lt;sup&gt;K&lt;/sup&gt;9'^'&lt;sup&gt;w&lt;/sup&gt;7^’&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;‘nunr-cc^r--&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;©&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-141.png" style="width:29pt;height:33pt;"/&gt;
&lt;p&gt;or^cNr-OsunfnQxr-^r-—&amp;lt;QM-0^xrunr-^encNoo-^&lt;br&gt;ooo\0CNxrounooxr&amp;lt;oo\O(Noomch—• x o - cn&lt;br&gt;ooooenxrr-r^ounxro-x-^cN-^ cn^o &amp;gt; &amp;gt; &amp;gt;- o xr oo&lt;br&gt;'©xr'OOs‘n'©ooun'or^'CunQ\'C'Or^xrunxrun'Oun0&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-142.png" style="width:10pt;height:23pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-143.png" style="width:18pt;height:21pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-144.png" style="width:224pt;height:22pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-145.png" style="width:264pt;height:43pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-146.png" style="width:95pt;height:52pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-147.png" style="width:10pt;height:42pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-148.png" style="width:22pt;height:322pt;"/&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-149.png" style="width:12pt;height:78pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antal Enhetlig Sk.kraft Struktur- Totalt Varav Struktur- Varav &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befolknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invänare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;länsvis prognos index bidrag Inkomst- tillägg/avdrag Ålder Social Gleshet Klimat minskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 utdebitering 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kr/inv utjämning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ooooooooooooooooooooooo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333^3338333338833333333&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-150.png" style="width:220pt;height:7pt;"/&gt;
&lt;p&gt;on t? r? &amp;quot;'f ' Cht^rn^ooch^osoo •■^ooooqxQv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O OO N &amp;nbsp;~&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;es—tfNCNvr o? &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i 'T ‘nm'£i?&amp;gt;'^coccv)t’pQO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n“)(N-HOO'C’tQTt-HxroOC'&amp;gt;0\OOt^V'&amp;gt;&amp;gt;'0-1 tN Q rt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CM CM •—’ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;— C&amp;lt;I V) — CM tT xf&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;•—&amp;lt; CM &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; CT T&amp;gt; tT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;n —&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-151.png" style="width:17pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;br&gt;©&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—• C&amp;quot;&lt;br&gt;r~ —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CM U?&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-152.png" style="width:10pt;height:18pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-153.png" style="width:10pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;c&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-154.png" style="width:17pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;c&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-155.png" style="width:16pt;height:29pt;"/&gt;
&lt;p&gt;c3 v&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-156.png" style="width:16pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-157.png" style="width:17pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;O T3&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-158.png" style="width:222pt;height:113pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-159.png" style="width:18pt;height:88pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-160.png" style="width:16pt;height:30pt;"/&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-161.png" style="width:12pt;height:78pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-162.png" style="width:32pt;height:451pt;"/&gt;
&lt;p&gt;ooooooooooooooooooooooo&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;cn oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;o-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;04 &amp;nbsp;&amp;nbsp;' 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;OJ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;— OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;OJ&lt;br&gt;'O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;oo o- o-&lt;br&gt;o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;oj cS&lt;br&gt;cn o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;■3- \o o&lt;br&gt;04 'O cn xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•—&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;\o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;wn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—•&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—' O&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&amp;lt; O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-163.png" style="width:225pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;♦) Summan av strukturutjämningens olika delar kan avvika från det totala strukturtillägget/avdraget&lt;br&gt;beroende på att det totala tillägget/avdraget beräknats med avrundade indextal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-164.png" style="width:12pt;height:76pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antal Enhetlig Sk.kraft Struktur- Totalt Varav Struktur- Varav &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befolknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invånare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;länsvis prognos index bidrag Inkomst- tillägg/avdrag Ålder Social Gleshet Klimat minskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 utdebitering 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kr/inv utjämning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oooooooooooo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO&amp;lt;OOOO&amp;lt;OO&amp;lt;OOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o xt&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-165.png" style="width:25pt;height:7pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-166.png" style="width:87pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;p&gt;OOQsQt^ONOOsOsNOOs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rj &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;lt; f~ Os f- —&amp;lt; o os —&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt xt ao cn f- x \o &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn &amp;lt;N vn —&amp;lt; • —&amp;lt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn wn no cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cNsöxtcNoosu-sxrosor-&lt;br&gt;CN 00 cnenOOO^oOOOcn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;r&amp;gt; O&amp;nbsp;O&amp;nbsp;N&amp;nbsp;-&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;un&amp;nbsp;Qs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr &amp;nbsp;•&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;xr&amp;nbsp;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f- —&amp;lt; cn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;wn oo o o cn&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*—'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■—i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-&lt;br&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F~&lt;br&gt;F&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;br&gt;f~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;br&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;X&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;br&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;br&gt;Xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Xt&lt;br&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c*y&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;,_4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ao&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ao&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ao&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;no&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;no&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-167.png" style="width:225pt;height:21pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-168.png" style="width:117pt;height:27pt;"/&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;br&gt;o&lt;br&gt;f-&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-169.png" style="width:117pt;height:61pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-170.png" style="width:20pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;cn cn&lt;br&gt;xr O&lt;br&gt;xr no&lt;br&gt;cn O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F- —&amp;lt; un cn cn un&lt;br&gt;un cn ir&amp;gt; un o O&lt;br&gt;cn un xt O\ xr O\&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- N - N O O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— -i &amp;lt;r&amp;gt; cn t&amp;lt;i&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-171.png" style="width:22pt;height:321pt;"/&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal Enhetlig Slckraft Struktur- Totalt Varav Struktur- Varav &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befolknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invånare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;länsvis prognos index bidrag Inkomst- tillägg/avdrag Ålder Social Gleshet Klimat minskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 utdebitering 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kr/inv utjämning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0&amp;lt;00000&amp;lt;0&amp;lt;0&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-172.png" style="width:30pt;height:18pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-173.png" style="width:7pt;height:15pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-174.png" style="width:30pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;£8&lt;br&gt;o m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oooooooooooooo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ccchOGhTrooriirixr —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt&lt;br&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so—&amp;lt;cN&amp;lt;Qc&amp;lt;&amp;gt;r-^o—&amp;lt;Qt~^xrcN&lt;br&gt;■^•trtcN-^-—'c^cnoo^xTccoo&lt;br&gt;cNsoxrsoxtxtinxr-^-—&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ch O 00 OO xt CC 00&lt;br&gt;Os oo oo oo c- r- oo&lt;br&gt;CN &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; CN CN xt xT —&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN CC CN&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-175.png" style="width:22pt;height:322pt;"/&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-176.png" style="width:12pt;height:78pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antal Enhetlig Sk-kraft Struktur- Totalt Varav Struktur- Varav &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befolknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invånare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;länsvis prognos index bidrag Inkomst- tillägg/avdrag Ålder Social Gleshet Klimat minskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;930101 utdebitering 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kr/inv utjämning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(se not)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;unOOOOOOO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O O O cn O&lt;br&gt;O 00&lt;br&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O O O O O O&lt;br&gt;XT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en—'cnc^Kor^ooxoxroscnxrencNO^un—'t^-cnunoxxo&lt;br&gt;xo • r»xr^cNxr»-HCNr^cnKooxxo'Ocnoooxrxouno&lt;br&gt;cn — in 'O &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; m F&amp;quot; • — cn — o — cn un&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—« &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O un un&lt;br&gt;r- cn m&lt;br&gt;—&amp;lt; CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xT O&lt;br&gt;CN Ox&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OO T' Ox&lt;br&gt;cn xr —&lt;br&gt;cn cn cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ch^-cncnCNOxOKJXOUnoOOxOO&lt;br&gt;C'ö'GOc&amp;lt;)cn(NO'’TOOcncniG(^'n&lt;br&gt;cn xt cn un — cn cn &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; — —&amp;lt; cn un cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr tj- cn cn o —&amp;lt; —&amp;lt; oo un oo cn&lt;br&gt;r-r^eNxroooununcNKcooxr&lt;br&gt;r- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;oo cn xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cnocnooxcnr^cnooun^&lt;br&gt;o xr cn O' — — —’ oo cn&lt;br&gt;xr oo • oo un un r- • cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;CN&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-177.png" style="width:225pt;height:305pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—•&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;|&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ox&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ox&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-178.png" style="width:22pt;height:322pt;"/&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;000000^-^^--' — of cs sp cc&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn xr \©&lt;br&gt;un cn -H&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-179.png" style="width:20pt;height:14pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-180.png" style="width:57pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;'i&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;(Z)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t^-H^'©r-.un©&amp;gt;s©r-~.-&amp;lt; t'' &amp;lt;o \o &amp;lt;n -&lt;br&gt;r-soc^^cNxtencN^xrcN-^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;— &amp;gt; -m \o '&amp;lt;p o&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;un cn s© •—•&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-181.png" style="width:17pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;un —i'on^inxj&lt;sup&gt;,&lt;/sup&gt;r--'Oi^o\o&lt;br&gt;• -i&amp;gt;o\-Trcc^o\oN^-&lt;br&gt;CN m &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn CN CN m —’ —&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V© un&amp;nbsp;un&amp;nbsp;en&amp;nbsp;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en OO&amp;nbsp;—&amp;lt;&amp;nbsp;—&amp;lt;&amp;nbsp;—&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XT en&amp;nbsp;Un&amp;nbsp;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn O\ xr r- s© cn&lt;br&gt;—' r- oo —&amp;lt; un -h&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• —* xr un —&amp;lt; xr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-182.png" style="width:28pt;height:46pt;"/&gt;
&lt;p&gt;un xt en&lt;br&gt;oo en en&lt;br&gt;Os en Os&lt;br&gt;en xt r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r* oo&amp;nbsp;r~&amp;nbsp;xr&amp;nbsp;*—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s© cn&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;en&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~ os&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;r~&amp;nbsp;r~&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un xt&amp;nbsp;■©&amp;nbsp;\©&amp;nbsp;\©&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Q —&amp;lt; Os 00&lt;br&gt;Os —&amp;gt; oo un&lt;br&gt;t— un —- xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr cn un xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uncN^Osc-&amp;quot;&lt;br&gt;- &amp;gt;&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;xf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un ©&amp;nbsp;o&amp;nbsp;—-&amp;nbsp;xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt ©&amp;nbsp;©&amp;nbsp;r-&amp;nbsp;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN CN CN oo cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN en un © Os ©&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OCNenOOr-&lt;br&gt;© © r&amp;gt; un ©&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-183.png" style="width:282pt;height:233pt;"/&gt;
&lt;p&gt;*) Summan av strukturutjämningens olika delar kan avvika från det totala strukturtillägget/avdraget&lt;br&gt;beroende på att det totala tillägget/avdraget beräknats med avrundade indextal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-184.png" style="width:317pt;height:537pt;"/&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-185.png" style="width:382pt;height:545pt;"/&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*) Summan av strukturutjämningens olika delar kan avvika från det totala stmkturtillägget/avdraget&lt;br&gt;beroende på att det totala tillägget/avdraget beräknats med avrundade indextal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-186.png" style="width:226pt;height:539pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ö0&lt;br&gt;a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.f,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-187.png" style="width:162pt;height:24pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-188.png" style="width:181pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-189.png" style="width:282pt;height:554pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f g&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN N?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.•s &amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För kommuner med negativt referensbidrag regleras övergången till det nya systemet i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 150. Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omtryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-190.png" style="width:12pt;height:52pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utdebitering Beräknade Referens- Nyttutjämn.- Diff nytt bidrag Diffi%av Bidrag 1993 Ny differens Totala inkomster&lt;br&gt;1992 egna skatte- bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag i forhållande t.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteink+&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter över- i forhållande t. skatt + bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag gångsregel referensbidrag efter överg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;QO'OÖ'r)fNf)'t‘/3&lt;br&gt;OcnOOOxtOO&lt;br&gt;cniN^-t^cn^^o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;O CN O O —■ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;lt; (N O O •—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OOQ^-O^tn-OCtn^^t^t*)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;v&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-m vy &amp;lt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;wy&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn v&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ri so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;''t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-T w-T &amp;amp;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;~ oT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;v?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•'t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-191.png" style="width:222pt;height:22pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-192.png" style="width:222pt;height:22pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-193.png" style="width:222pt;height:22pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-194.png" style="width:222pt;height:26pt;"/&gt;
&lt;p&gt;cn oo o o cn &amp;lt;n so »A »n «n cn vy u-&amp;gt; xt &amp;lt;n »n &amp;lt;5 oo —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X? 22 °® &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;°® °o °° °®&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;°o&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-195.png" style="width:221pt;height:59pt;"/&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-196.png" style="width:31pt;height:58pt;"/&gt;
&lt;p&gt;uncNcnocnooor^vot^OscnuncNr^osxruncnoooos&lt;br&gt;cNoounovoOsununvoocncNor^cnunoovor^ocncNcn&lt;br&gt;CNOOcnOOO—&amp;lt;000s0’-‘0-&amp;lt;00 0—'xTOCNCN&lt;br&gt;CNCNCNCNCNCNCNCNCNCN&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;—■'CNCNCNCNCNCNCsCNCNCNCNCN&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-197.png" style="width:9pt;height:41pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-198.png" style="width:10pt;height:50pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-199.png" style="width:12pt;height:50pt;"/&gt;
&lt;p&gt;^100^0 — VCOO^OO&lt;br&gt;Tt-d^lTlO^OfN&lt;br&gt;— cncNcncncncncn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;onxoOQt^-vovounoo&lt;br&gt;oor-ooo — oco&lt;br&gt;cncN^cncncncncNcn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-. —d kD O o Q&lt;br&gt;O cn xO O cn xr&lt;br&gt;—•’ cn en —- cn cn&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-200.png" style="width:29pt;height:40pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Oc^irtOOO^Q-^r—&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; un CN O&lt;br&gt;unoo^cnunosvooooooouncN&lt;br&gt;Tr-t^inTrt^^r- - o xt —&amp;lt;&lt;br&gt;Tt'0'^-ooxin&amp;gt;xinTfm’t&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-201.png" style="width:20pt;height:39pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-202.png" style="width:9pt;height:22pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-203.png" style="width:17pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;£&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;a&lt;br&gt;fe&lt;br&gt;S&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-204.png" style="width:10pt;height:27pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-205.png" style="width:12pt;height:50pt;"/&gt;
&lt;p&gt;en cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S 3 S 2 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— oo oo un Os&lt;br&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enxrocNF-Qxrunoo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— unr-oo^cNcC)—&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f- —&amp;lt; cn o O\ 'O&lt;br&gt;ooxrooco&lt;br&gt;— Os CN —' un Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;’ cn ’&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-206.png" style="width:17pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;so un un&lt;br&gt;un o —&lt;br&gt;xr —&amp;lt; cn&lt;br&gt;xr xr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vp oo un o o&lt;br&gt;Os r-1 i/n oo CN&lt;br&gt;-OOCNOs—-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VO Os un F- 00&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-207.png" style="width:9pt;height:15pt;"/&gt;
&lt;p&gt;c5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■s&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-208.png" style="width:10pt;height:11pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-209.png" style="width:20pt;height:43pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-210.png" style="width:78pt;height:25pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-211.png" style="width:39pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;r- r~&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;o&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os cn&amp;nbsp;—&amp;lt;&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;f~-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un o&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;xr&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un cn&amp;nbsp;un&amp;nbsp;xr&amp;nbsp;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O VO O O&lt;br&gt;oo o xr q&lt;br&gt;o\ cn o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-212.png" style="width:10pt;height:6pt;"/&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-213.png" style="width:20pt;height:44pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-214.png" style="width:31pt;height:58pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-215.png" style="width:191pt;height:64pt;"/&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Fortsättning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-216.png" style="width:283pt;height:549pt;"/&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c&lt;br&gt;’2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;©&lt;br&gt;b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;br&gt;=5&lt;br&gt;£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdebitering Beräknade Referens- Nyttutjämn.- Diff nytt bidrag Diffi%av Bidrag 1993 Ny differens Totala inkomster&lt;br&gt;1992 egna skatte- bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag i förhållande t. skatteink+ efter över- i förhållande t. skatt + bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag gångsregel referensbidrag efter överg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•n—«C&amp;gt;xtOsxtOsOOs\©OOs&lt;br&gt;— \0000\Dt^N’-‘9-&amp;gt; — MfN&lt;br&gt;wncncN'©—''©'©cnooooor'-&lt;br&gt;oooo-^^ooosoc^oo—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt—sQCOCNSOCNcn&lt;br&gt;r-oomcNr-^cN&lt;br&gt;CN cn cn cn cn CN CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os Os — Os cn_ Oy —« —&lt;br&gt;u-T &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn cn cn oo&amp;quot; —&amp;lt;&amp;quot; o&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osxtosoooor^cNm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; F CN 't o cn -&amp;lt; CN&lt;br&gt;O m « F \o fN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;br&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vt&lt;br&gt;o&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\o&lt;br&gt;r»&lt;br&gt;t*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn un xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v&amp;gt; cn&amp;nbsp;xt&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;Q&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo s©&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;o&amp;nbsp;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O xt&amp;nbsp;VT&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r* vs&amp;nbsp;xt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Os&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;xt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v&amp;gt; sp&amp;nbsp;v&amp;gt;&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O o&amp;gt;&amp;nbsp;O&amp;nbsp;un&amp;nbsp;—&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— o»&amp;nbsp;o&amp;nbsp;os&amp;nbsp;os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN —&amp;nbsp;CN&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn xf r~ un F&amp;quot;&lt;br&gt;r- v&amp;gt; o o oo so&lt;br&gt;oo v© un cn —«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os Os O O Os O&lt;br&gt;—■ —■ CN CN —■ CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3F- TT \o -'Q^COOfN-HsnTrzix&lt;br&gt;oocn—«CNOOsOscnCNOO—*OsOs&lt;br&gt;cn cn cn cn cn —• cn cn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt; cn cn cn cn cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un v© \© un o^ un&lt;br&gt;t&amp;quot;-&amp;quot; cn Np cn cjT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 3 ~ 5&lt;br&gt;cn v&amp;gt; xt r^&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O Os CN 'O&lt;br&gt;VT VT 00 Os&lt;br&gt;cn xt un —'&lt;br&gt;cn s© so un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xt s© CN NO CN (N VT &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vt&amp;quot; x|-&amp;quot; &amp;lt;z&amp;gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vt xt&amp;quot;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cNQt^-oocNcnsoun—&amp;lt;cn&lt;br&gt;OO'©—&amp;lt;cncNxt'©cNcncn&lt;br&gt;xt —&amp;lt; o o &amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt; o o o cn r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;‘&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; — cn '&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r^^r-oo-^cNCNu^r^un&lt;br&gt;VTOunsOO»’— '©'©CN'©Qs&lt;br&gt;— cNr-or-cNxtooos —&lt;br&gt;cnuncNxts©soxtxtcncNcn&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-217.png" style="width:119pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;cNFF-r-r-FtNr-r'&lt;br&gt;s© cn cn cn cn cn Os^&lt;br&gt;oo&amp;quot; oo&amp;quot; oo&amp;quot; r-&amp;quot; r&amp;gt;&amp;quot; oo&amp;quot; r~-&amp;quot; oo&amp;quot; \©&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00 00&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-218.png" style="width:18pt;height:54pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-219.png" style="width:10pt;height:61pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-220.png" style="width:20pt;height:43pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-221.png" style="width:10pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'N&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t-J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;©&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—1&lt;br&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;©&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;Z)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;©&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-222.png" style="width:97pt;height:60pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-223.png" style="width:17pt;height:31pt;"/&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-224.png" style="width:27pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;oor^vo-^-vövocMvor^iocM—-trioor-Tr.—(Trirj-^xrcMcn&lt;br&gt;fN&amp;gt;r&amp;gt;’T&amp;lt;5t^O\'0-00\^(N(NCN-*CCO\«'0--&lt;sup&gt;&amp;lt;&lt;/sup&gt;00&lt;br&gt;r-OsOOOOvOOChOO—‘O — — —&amp;lt;CN—&amp;lt;mmOCMCNCM&lt;br&gt;—i —&amp;lt; —&amp;lt; CN —&amp;lt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;—t-^cMCNCNCNCMCNCNCNCMCNCNCMCMCNCM&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-225.png" style="width:31pt;height:50pt;"/&gt;
&lt;p&gt;(SMCNrirlCSCNCNfSCNMfC — ^t^m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;wn cn xt r- r- o&lt;br&gt;VOUn-HCMcn —&lt;br&gt;c^&amp;gt; r*i m c^, &amp;nbsp;&amp;nbsp;•&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-226.png" style="width:17pt;height:40pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-227.png" style="width:12pt;height:38pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-228.png" style="width:20pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;cNt^r^cMr-r^r-cNuntnv*&lt;br&gt;»n cn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cm cm wn o o »n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vo oo vo oo oo oo vo&amp;quot; oo oC oo&amp;quot; oo&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»r»&lt;br&gt;cn&lt;br&gt;oT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*n on&amp;nbsp;o&amp;nbsp;tr&amp;gt;&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O O&amp;nbsp;co&amp;nbsp;Ch&amp;nbsp;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oC o&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;oC&amp;nbsp;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—i CM&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt;&amp;nbsp;CM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 ® 3 £ 3 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— — CO ©&amp;quot; oT O?&lt;br&gt;CM CM —&amp;lt; CN ’-&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Fortsättning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-229.png" style="width:274pt;height:64pt;"/&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdebitering Beräknade Referens- Nyttutjämn.- Diff nytt bidrag Diffi%av Bidrag 1993 Ny differens Totala inkomster&lt;br&gt;1992 egna skatte- bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag i förbiilande t. skatteink+&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter över-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;iförhållandet. skatt-t bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag gångsregel referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter överg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»no&amp;lt;NG&amp;gt;T)0\^-&amp;lt;Tf^Trgocsr&amp;gt;Tt-&lt;br&gt;r*(N'o~Hooxrcsenc'JooeMxr&amp;lt;N&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s©Tfchoor--cs'c&amp;gt;'ooor'«r&amp;gt;cN)'or*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^^■»r^OOCNOOOOQOxt-^Qe^^-^te^Ch—&amp;lt;•—■C''&lt;br&gt;’too(NO\r‘i'Tco-’'0’-&amp;lt;t'''/&amp;quot;)W''Tir&lt;sub&gt;l&lt;/sub&gt;&amp;gt;f&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;('-o\r'Troo&lt;br&gt;CNir&amp;gt;oO’t’T'Ot&amp;lt;&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;'&amp;lt;r(-'-.r&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;ocO'0(N^‘r&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;^'-0'nM'r)'C&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-230.png" style="width:10pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;o&lt;br&gt;TT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«r&amp;gt;&lt;br&gt;c*l&lt;br&gt;O&lt;br&gt;rf-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r* —■&amp;lt; r*&amp;nbsp;tj- »o o&amp;nbsp;—•&amp;nbsp;c*y&amp;nbsp;—«_&amp;nbsp;\o o cs&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;oo cm \o cs 00 »n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o &amp;gt;-T&amp;nbsp;o~ o? c? o&amp;nbsp;o~&amp;nbsp;o~&amp;nbsp;ch&amp;nbsp;o -o&amp;nbsp;oo oC&amp;nbsp;o~ oC oC cT 00&amp;nbsp;oC 00 00 o&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-231.png" style="width:219pt;height:59pt;"/&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdebitering Beräknade Referens- Nyttutjämn.- Diff nytt bidrag Diff i % av Bidrag 1993 Ny differens Totala inkomster&lt;br&gt;1992 egna skatte- bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag i forhållande t. skatteink+ efter över- i forhållande t. skatt + bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag gångsregel referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter överg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—•ostnc^-r-OKo—-ou^N-fN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;OOCNO’-‘*-&amp;lt;&lt;br&gt;CNCNCNCNCNCN^CNCNCNCNCN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i£&amp;gt;KOCNCNxJOsCNCN^QOsxrinxroO-^QsCNOOOOCNW-lxr&lt;br&gt;xr^oo—■KöxrcNCNQOxroxroor-^H^osKorir-ootri^&lt;br&gt;CN'0'CTrxO\CN9Tr-&amp;lt;un'0’-OOfNO\^OfNr'00-■ Os oo&lt;br&gt;K©oo»nr-oou-&amp;gt;\o»r&amp;gt;KOxtxrr*u-&amp;gt;c**im«nr-r^soosoor^»n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn ©&lt;br&gt;c?&amp;quot; Np ko&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»n r-&lt;br&gt;xr r-&lt;br&gt;(N xr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-232.png" style="width:10pt;height:15pt;"/&gt;
&lt;p&gt;ko r- ko&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&amp;gt;c &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-- CN &amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xp&amp;quot; cn cp xf ko&amp;quot; cn o —c*7 xr&amp;quot; trT »U&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O c* v© ■'T X.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xr&amp;quot; CN ko&amp;quot; c*n&amp;quot; —«&amp;quot; K^” o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- £ ri c&amp;gt;&lt;br&gt;«r&amp;gt; Os oo Os ko&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~&amp;gt; o r- r-&lt;br&gt;O 00 KO KO&lt;br&gt;oo Ok c*^ oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k© cn c*i o o »n&lt;br&gt;CN d O &amp;gt;O - \O&lt;br&gt;xr »n ©s m ko&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’t&amp;gt;0(NOTr\OriO’T&lt;br&gt;oo»nxr»r&amp;gt;&amp;lt;ncnO'© —&lt;br&gt;Kooo^w^Kow^ioxrt^.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OXf-^tNSOCNCN-fXiCNxr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C^OsCNr^CNCNW^CNU^CNxTOO&lt;br&gt;'©oo‘nr^Os'©'©»r&amp;gt;KoxrTr\o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•r&amp;gt;oooomoo«noQ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•ry &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn iry oo cn cn c*y —&amp;lt;©&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&amp;quot; OO 00 Os&amp;quot; o&amp;quot; OO Os&amp;quot; Os&amp;quot; O? Os&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KO xt xr O K©&lt;br&gt;c*-)00 — ko-^-&lt;br&gt;xr »n os oo cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»o c*~i &amp;gt;r&amp;gt; oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;xT 00 00 (N O xT&lt;br&gt;Q-j &amp;lt;N xT OO CN —&amp;lt;&lt;br&gt;— Os m —&amp;lt; r- oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C- (&amp;quot;■ Os OO KO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XCNtTOOsOO-^NOO&lt;br&gt;KOOOc^c^C^OOOtnc^e^xr&lt;br&gt;r^-t^OsCNmu^xrcNoocnK©&lt;br&gt;xrcNxr^r-r^^oor^oou-»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os^ m &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;io &amp;gt;n xr ^r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00 Os&amp;quot; 00 r-&amp;quot; 00 o? 00 oC Os&amp;quot; Os&amp;quot; o&amp;quot; o&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-233.png" style="width:278pt;height:75pt;"/&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdebitering Beräknade Referens- Nytt utjämn.- Diff nytt bidrag Diff i % av Bidrag 1993 Ny differens Totala inkomster&lt;br&gt;1992 egna skatte- bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag i forhållande t. skatteink* efter över- i forhållande t. skatt + bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag gångsregel referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter överg.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-234.png" style="width:223pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;so^ocn — &amp;gt;n(5 — cn&amp;gt;&lt;br&gt;en en en • en en en en •&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-235.png" style="width:30pt;height:18pt;"/&gt;
&lt;p&gt;unt^oocNC-oor^uncN&lt;br&gt;encNenenenencNenencN&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-236.png" style="width:10pt;height:15pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-237.png" style="width:30pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;oo &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn&amp;nbsp;-&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un un&amp;nbsp;—&amp;nbsp;Q\&amp;nbsp;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en oo&amp;nbsp;r-&amp;nbsp;t-*-&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;to x&amp;nbsp;&amp;gt;&amp;nbsp;T'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enosunoocNunenooooooenunosun&lt;br&gt;’tr'-ooooc^O\t'-’-'0’-1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;in &amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn &amp;gt; &amp;gt; x o « o&lt;br&gt;—o cn -&amp;lt; cn ’&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-238.png" style="width:20pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;F&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;br&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-239.png" style="width:20pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;r- —&lt;br&gt;— CN&lt;br&gt;00 CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\O CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r* en en en un&lt;br&gt;—&amp;lt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;— o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x -i o\&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mt \o x \o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;br&gt;un&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-240.png" style="width:223pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;ununQunununounununooQOOOOOOOQOun&lt;br&gt;en »-* oo &amp;lt;o oo un oo_ oo cn un en cn cn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cn o un cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cT o~ oT o~ o~ cT o? oC oT cT oC o\ cn o? q? q\xo\O\O\cnosox&lt;br&gt;CMCN^CNCNCN—'—■—&amp;lt;CN—‘^’-^—&amp;lt;—&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-241.png" style="width:30pt;height:44pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-242.png" style="width:29pt;height:62pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-243.png" style="width:25pt;height:35pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-244.png" style="width:12pt;height:29pt;"/&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdebitering Beräknade Referens- Nyttutjämn.- Diff nytt bidrag Diffi%av Bidrag 1993 Ny differens Totala inkomster&lt;br&gt;1992 egna skatte- bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag i forhållande t. skatteink+ efter över- iförhållandet. skatt + bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag gångsregel referensbidrag efter överg.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-245.png" style="width:30pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;or^-^r-oo&amp;lt;omc^-en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■^-enoounossocNunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CO (N &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;N - O'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MDTro^zicoccoo&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-246.png" style="width:39pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;o un&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;—H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r- cn&amp;nbsp;un&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C' T)&amp;nbsp;—&amp;nbsp;N&amp;nbsp;OO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m oo&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;oo&amp;nbsp;\o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(N O X)&lt;br&gt;O 0*1 en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O 00 O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un&lt;br&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~ oo&lt;br&gt;—&amp;lt; un&lt;br&gt;C- 00&lt;br&gt;en r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN O&lt;br&gt;Os —■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un&lt;br&gt;Os&lt;br&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;un un cn en oo&lt;br&gt;en -i o tT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;so Tf -&amp;lt;r un cn&lt;br&gt;r- so os r- un so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;unoenr^oosoxrosOsunsocNOsOencNen^oocN^unso&lt;br&gt;gsor^oocxt-öenosxrr^-cnQOsO — oo-^ooounosos&lt;br&gt;'Osoosen'o&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;3-osocNenun-3-cNCNsosoo—« &amp;nbsp;oo r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oooTrsooosososor-oor^oor^unso^toososounTtr-Tr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s s s&lt;br&gt;o oC oC&lt;br&gt;CN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SunooooununoununoounununQunoun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;~ FL ~ ~ ~ 'F. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F. 1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F, ”&amp;quot;L&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oC o o o oT oC oo oC o oo oCoCoCooCoCooCooo&lt;br&gt;^CNCNCN-^^—&amp;lt;—'CN-^—■’—^CN—«CN—'CN^-I&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-247.png" style="width:282pt;height:78pt;"/&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-248.png" style="width:29pt;height:55pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-249.png" style="width:79pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;O cn s$ &amp;gt; — -&amp;lt;socnor*oO»nOsOso&lt;br&gt;-^O^n-Csl^OClxTN-- cn — o&lt;br&gt;■^■mcncN»nr*r^cnxrsocnr~oooor*&lt;br&gt;CNCNfNtNNCNNntNCNCNtNtNCNCS&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-250.png" style="width:31pt;height:50pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Os O&lt;br&gt;cn cn xt&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-251.png" style="width:10pt;height:18pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-252.png" style="width:10pt;height:18pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-253.png" style="width:29pt;height:40pt;"/&gt;
&lt;p&gt;- IT) ir&amp;gt; Os Q&lt;br&gt;f^r'X(NO\'riQOV'-^'^oO'’?Tr«^&lt;br&gt;'oo^ocssr^x\oo-^0’t^n(N-&amp;lt;&lt;br&gt;OsCNt^cnsnsoOOOsOOOOinSOSOOOxrsO&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-254.png" style="width:17pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Os SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN 00 M&amp;quot;&amp;gt;&lt;br&gt;cn C- xT&lt;br&gt;so cn xr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-255.png" style="width:10pt;height:15pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-256.png" style="width:31pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;cnCNVTCNOOOOOsxr — &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r-xrxrcNoo^cnsn—«-*'O‘n-*rcncncN00CN~*cN00'^Os&lt;br&gt;sor-sn-^-oooooocnoocnt^-cN — —'C-sosn —&amp;lt; cn oo r* cn&lt;br&gt;—&amp;lt; —&amp;lt; -m CM &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt; CM '&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-257.png" style="width:18pt;height:44pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-258.png" style="width:30pt;height:25pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-259.png" style="width:49pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;so cn&lt;br&gt;—&amp;gt;i cn&lt;br&gt;Os SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;00 00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»n&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-260.png" style="width:10pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Os 'O »n&lt;br&gt;Os CN CM tn&lt;br&gt;xT O SO O&lt;br&gt;SO Os Os xr&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-261.png" style="width:10pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;cn cn so &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;»n cm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O r- vi cs m so&lt;br&gt;r- —&amp;lt; os »n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Os c-. tr&amp;gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;CN CM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 S&lt;br&gt;&amp;lt;S J=&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;in&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tr&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;»n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;so&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;»n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;«n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w~»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-262.png" style="width:263pt;height:43pt;"/&gt;
&lt;p&gt;oosnmo^mtnvrtno&lt;br&gt;oo'Oooo—« »n o cn o w-&amp;gt; o&lt;br&gt;o&amp;quot; O o” o” O Ö~ Os” o” o” o” o”&lt;br&gt;CMCMCMCMCNCM—'CMCMCMCM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Fortsättning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-263.png" style="width:22pt;height:38pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-264.png" style="width:10pt;height:33pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-265.png" style="width:10pt;height:18pt;"/&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;y&lt;br&gt;r&lt;br&gt;©&lt;br&gt;b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-266.png" style="width:10pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdebitering Beräknade Referens- Nyttutjämn.- Diff nytt bidrag Diff i % av Bidrag 1993 Ny differens Totala inkomster&lt;br&gt;1992 egna skatte- bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag i förhållande t. skatteink+ efter över- i förhållande t. skatt + bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag gångsregel referensbidrag efter överg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O' 00 ■'T CN CN un OO m CN CN vo r- un&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ch TT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;v©&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vd un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O\&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O Qt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Xt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■'t r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■^r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VO C&amp;quot;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*■“&lt;sup&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—1 —&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*—■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F—1 _&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;un un un un un un o&lt;br&gt;un un o —• vo —’&lt;br&gt;o” o&amp;quot; o” O? o&amp;quot; o&amp;quot; o&amp;quot;&lt;br&gt;CN CN CN —■ CN CN CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;QUnQununununun&lt;br&gt;tF to&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;nbsp;—«&amp;nbsp;vo&amp;nbsp;—&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;o o? o”&amp;nbsp;o&amp;quot;&amp;nbsp;o&amp;quot;&amp;nbsp;&amp;lt;o&amp;nbsp;o&amp;quot;&amp;nbsp;o&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; CN&amp;nbsp;CN&amp;nbsp;CN&amp;nbsp;CN&amp;nbsp;CN&amp;nbsp;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ununununununoc&lt;br&gt;\OVO — VOOO — CNO&lt;br&gt;o' o? o o” o&amp;quot; oC o&amp;quot; o&amp;quot;&lt;br&gt;CN-^CNCNCN-^CNCN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-267.png" style="width:12pt;height:75pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utdebitering Beräknade Referens- Nyttutjämn.- Diff nytt bidrag Diff i % av Bidrag 1993 Ny differens Totala inkomster&lt;br&gt;1992 egna skatte- bidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag i förhållande t. skatteink+ efter över- i förhållande t. skatt + bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;referensbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bidrag gångsregel referensbidrag efter överg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;oo un&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^go^omr--unun—oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r- CN&lt;br&gt;cNcncNCNCNencNCNcnm &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;lt; en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cNr-wnvnvo-^c^cn^en&lt;br&gt;c^r-r^oooovo^oQsv©&lt;br&gt;oo «n cn —•—&amp;lt; m n- un ö\ r-&lt;br&gt;cNenoooxoc^ooo^twn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ununooununoo&lt;br&gt;cn^ricNcn^^oo&lt;br&gt;oC o&amp;quot; o&amp;quot; —cT o&amp;quot; a&amp;gt; o?&lt;br&gt;— CNfNCNCNfNCN —&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-268.png" style="width:27pt;height:50pt;"/&gt;
&lt;p&gt;CN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■■o&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-269.png" style="width:17pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;un o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•4* o”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CN CN&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03150/prop_199192__150-270.png" style="width:21pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 15 april 1992 ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.............................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter.................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Den kommunala sektorn omdanas ........... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Utgångspunkter för mina förslag............ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Okad konkurrens...................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Utvecklingen i ett kvinnoperspektiv .......... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Fortsatt avreglering .................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Förhållandet medborgare - kommun - stat.......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Den kommunalekonomiska kommittén......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Den kommunala självstyrelsen.............. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Sammanfattande synpunkter ............... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen ........................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Kravet på statsmakterna.................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Det samhällsekonomiska utrymmet för kommunerna&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Riktlinjer för finansiering av den kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten........................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Omfattningen av statsbidragen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna ........................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Avgiftsfinansiering................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Kapitalförvaltning................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Kommunernas skatteuttag ............ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Modell för anpassning .................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Överläggningar .................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Finansieringsprincipen.............. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Den kommunala ekonomin åren 1993-1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;  26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Riktlinjer för de närmaste åren.............. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Kommunernas och landstingens skatteinkomster ...... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Beräkning av kommunalskatt i dag........... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Den nya metoden att beräkna kommunalskatten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Processen...................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Ikraftträdande........................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Ett nytt statsbidragssystem för kommunerna......... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Principiella utgångspunkter................ 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 Rundgången av medel mellan stat och kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. upphör........................ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 Statsbidrag&amp;nbsp;som avvecklas............ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 Nytt totalt&amp;nbsp;bidrag&amp;nbsp;för kommunerna...... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Förslag till nytt generellt statsbidragssystem för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna......................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Statligt utjämningsbidrag............. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Utjämning av inkomster............. 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Utjämning av strukturella skillnader...... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.4 Tillägg för befolkningsminskning........ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.5 Inomregional utjämning ............. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.6 Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Referensaltemativet för kommunerna ..... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Utfiill av det nya statsbidragssystemet ..... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 Övergångsregler för åren 1993 och 1994&amp;nbsp;...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i statsbidragen till landstingen......... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Principiella utgångspunkter................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Förändringar i bidragssystemet fr.o.m. år 1993 ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Bedömning av utfall ................... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Målstyrning, uppföljning och utvärdering ........... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Nationella mål....................... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering............... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Ekonomiska effekter m.m..................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Summering av förslag med ekonomiska effekter ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Propositionen hösten 1992 ................ 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ikraftträdande............................ 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Hemställan ............................. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Beslut ................................ 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II: 1 Försvarsdepartementets område............ 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:2 Socialdepartementets område ............. 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rilaga TT:3 Kommunikationsdepartementets område ...... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:4 Finansdepartementets område............. 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:5 Utbildningsdepartementets område.......... 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:6 Kulturdepartementets område ............. 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:7 Sammanfattning över kommunalekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommitténs betänkande................. 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:8 Förteckning över remissinstanserna.......... 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11:9 Beräkningsförutsättningar för det nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsbidraget samt tabeller med&lt;br&gt;kommunredovisningar ................. 172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41187, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Medel för informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU35</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Medel för informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse></lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts beträffande de specialdestinerade statsbidragen inom försvarsdepartementets område.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts beträffande de specialdestinerade statsbidragen inom försvarsdepartementets område.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statsbidrag till den regionala kulturverksamheten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statsbidrag till den regionala kulturverksamheten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i riksgäldskontoret om högst 10 000 000 000 kr. under budgetåret 1992/93 för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i riksgäldskontoret om högst 10 000 000 000 kr. under budgetåret 1992/93 för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i riksgäldskontoret om högst 2 000 000 000 kr. under budgetåret 1992/93 för utbetalningar enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i riksgäldskontoret om högst 2 000 000 000 kr. under budgetåret 1992/93 för utbetalningar enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den utökade treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den utökade treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om tidigareläggning av byggnadsprojekt i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om tidigareläggning av byggnadsprojekt i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. anvisar 10 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 8</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. anvisar 10 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 8</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns förlagsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. anvisar 300 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 8</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns förlagsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. anvisar 300 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 8</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om personalkonsekvenser vid strukturförändringar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om personalkonsekvenser vid strukturförändringar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om den särskilda vinstskatten och investeringsskatten på byggnadsarbeten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om den särskilda vinstskatten och investeringsskatten på byggnadsarbeten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad i propositionen anförts, vid behov ytterligare öka antalet platser för ett tredje gymnasieår under budgetåret 1992/93 utöver de 8 000 platser för vilka medel nu begärs i särskild ordning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad i propositionen anförts, vid behov ytterligare öka antalet platser för ett tredje gymnasieår under budgetåret 1992/93 utöver de 8 000 platser för vilka medel nu begärs i särskild ordning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att den avgiftsbelagda programförmedlingen upphör</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att den avgiftsbelagda programförmedlingen upphör</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tionde huvudtitelns ramanslag Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 2 773 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 11.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tionde huvudtitelns ramanslag Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 2 773 000 kronor lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 11.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 31 065 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 31 065 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bidrag till lönekostnader vid utbildning i företag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bidrag till lönekostnader vid utbildning i företag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om bidrag till arbetshjälpmedel och arbetsbiträde åt handikappade ungdomar i ungdomspraktik</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om bidrag till arbetshjälpmedel och arbetsbiträde åt handikappade ungdomar i ungdomspraktik</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar 500 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar 500 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:KrU18, rskr. 204) till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 216 517 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:KrU18, rskr. 204) till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 216 517 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:KrU13, rskr. 148) till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 92 007 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:KrU13, rskr. 148) till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 92 007 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en ettårig förlängning av försöksverksamheten med särskilda skogsvårdsinsatser i Norrlands inland</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en ettårig förlängning av försöksverksamheten med särskilda skogsvårdsinsatser i Norrlands inland</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1992/93 anvisar 200 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1992/93 anvisar 200 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 11</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar 48 250 000 kr. utöver vad som beräknats i prop. 1991/92:100 bil. 9</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar 48 250 000 kr. utöver vad som beräknats i prop. 1991/92:100 bil. 9</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar 18 240 000 kr. utöver vad som beräknats i prop. 1991/92:100 bil. 9</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar 18 240 000 kr. utöver vad som beräknats i prop. 1991/92:100 bil. 9</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiehjälp m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar 65 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 9</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiehjälp m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar 65 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 9</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:BoU12, rskr. 153) till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 135 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:BoU12, rskr. 153) till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 135 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till barnomsorg slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till barnomsorg slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till service och vård slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till service och vård slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10036</nummer>
<beteckning>10036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10036</nummer>
<beteckning>10036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10037</nummer>
<beteckning>10037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10037</nummer>
<beteckning>10037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10038</nummer>
<beteckning>10038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10038</nummer>
<beteckning>10038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidraget till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10039</nummer>
<beteckning>10039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10039</nummer>
<beteckning>10039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10040</nummer>
<beteckning>10040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 2 524 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10040</nummer>
<beteckning>10040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 2 524 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10041</nummer>
<beteckning>10041</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 1 595 200 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10041</nummer>
<beteckning>10041</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 1 595 200 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10042</nummer>
<beteckning>10042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Driftskostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 3 500 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:102, kapitel 5</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10042</nummer>
<beteckning>10042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Driftskostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 3 500 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:102, kapitel 5</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10043</nummer>
<beteckning>10043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 7 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10043</nummer>
<beteckning>10043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 7 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10044</nummer>
<beteckning>10044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 975 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil 6.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10044</nummer>
<beteckning>10044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 975 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil 6.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10045</nummer>
<beteckning>10045</beteckning>
<lydelse>att förslaget i proposition 1991/92:100 bil. 7 om anslag för budgetåret 1992/93 till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar återkallas</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10045</nummer>
<beteckning>10045</beteckning>
<lydelse>att förslaget i proposition 1991/92:100 bil. 7 om anslag för budgetåret 1992/93 till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar återkallas</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10046</nummer>
<beteckning>10046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidragen Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar och Byggande av länstrafikanläggningar vad gäller del av bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10046</nummer>
<beteckning>10046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidragen Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar och Byggande av länstrafikanläggningar vad gäller del av bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1 januari 1993</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10047</nummer>
<beteckning>10047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till anslaget Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 112 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 7</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10047</nummer>
<beteckning>10047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till anslaget Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 112 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 7</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10048</nummer>
<beteckning>10048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen upphör</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10048</nummer>
<beteckning>10048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen upphör</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10049</nummer>
<beteckning>10049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om neutralisering av skattereformen på kommunnivå</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10049</nummer>
<beteckning>10049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om neutralisering av skattereformen på kommunnivå</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10050</nummer>
<beteckning>10050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att utge bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10050</nummer>
<beteckning>10050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att utge bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10051</nummer>
<beteckning>10051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 11 970 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 8</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10051</nummer>
<beteckning>10051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 11 970 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bil. 8</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10052</nummer>
<beteckning>10052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag Bidrag med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 440 172 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bil. 8</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10052</nummer>
<beteckning>10052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag Bidrag med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 440 172 000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bil. 8</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10053</nummer>
<beteckning>10053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 19 844 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10053</nummer>
<beteckning>10053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 19 844 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10054</nummer>
<beteckning>10054</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10054</nummer>
<beteckning>10054</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10055</nummer>
<beteckning>10055</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till landstingen för budgetåret 1992/93 på sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3 960 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10055</nummer>
<beteckning>10055</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till landstingen för budgetåret 1992/93 på sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3 960 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10056</nummer>
<beteckning>10056</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10056</nummer>
<beteckning>10056</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10057</nummer>
<beteckning>10057</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska språket slopas per den 1 januari 1993 i enlighet med vad som tidigare redovisats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10057</nummer>
<beteckning>10057</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska språket slopas per den 1 januari 1993 i enlighet med vad som tidigare redovisats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10058</nummer>
<beteckning>10058</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU10, rskr. 190) till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21 451 906 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10058</nummer>
<beteckning>10058</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU10, rskr. 190) till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21 451 906 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10059</nummer>
<beteckning>10059</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 774 978 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10059</nummer>
<beteckning>10059</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 774 978 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10060</nummer>
<beteckning>10060</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 34 703 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10060</nummer>
<beteckning>10060</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 34 703 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10061</nummer>
<beteckning>10061</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 138 652 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10061</nummer>
<beteckning>10061</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 138 652 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10062</nummer>
<beteckning>10062</beteckning>
<lydelse>att rikdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om förekomsten av en särskild parlamentarisk kommitté för uppföljning av sektorsbidraget.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10062</nummer>
<beteckning>10062</beteckning>
<lydelse>att rikdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om förekomsten av en särskild parlamentarisk kommitté för uppföljning av sektorsbidraget.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10063</nummer>
<beteckning>10063</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 200 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10063</nummer>
<beteckning>10063</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 200 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10064</nummer>
<beteckning>10064</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10064</nummer>
<beteckning>10064</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10065</nummer>
<beteckning>10065</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidragen till kommuner och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993 (avsnitt 4.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10065</nummer>
<beteckning>10065</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att statsbidragen till kommuner och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993 (avsnitt 4.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10066</nummer>
<beteckning>10066</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10066</nummer>
<beteckning>10066</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som förordats i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10067</nummer>
<beteckning>10067</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och ikraftträdandet av detta (avsnitt 5.2 och 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10067</nummer>
<beteckning>10067</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och ikraftträdandet av detta (avsnitt 5.2 och 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10068</nummer>
<beteckning>10068</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för en finansiell neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag m.m. (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10068</nummer>
<beteckning>10068</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för en finansiell neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag m.m. (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10069</nummer>
<beteckning>10069</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1992/93</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10069</nummer>
<beteckning>10069</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1992/93</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10070</nummer>
<beteckning>10070</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för ett nytt statsbidragssystem (avsnitt 6.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10070</nummer>
<beteckning>10070</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för ett nytt statsbidragssystem (avsnitt 6.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10071</nummer>
<beteckning>10071</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1992/93</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10071</nummer>
<beteckning>10071</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1992/93</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10072</nummer>
<beteckning>10072</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner (avsnitt 6.2.1 och 6.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10072</nummer>
<beteckning>10072</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner (avsnitt 6.2.1 och 6.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10073</nummer>
<beteckning>10073</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till inkomst- och utgiftsstat rörande Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1992/93</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10073</nummer>
<beteckning>10073</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till inkomst- och utgiftsstat rörande Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1992/93</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10074</nummer>
<beteckning>10074</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för kommuner (avsnitt 6.3.1--6.3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10074</nummer>
<beteckning>10074</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för kommuner (avsnitt 6.3.1--6.3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10075</nummer>
<beteckning>10075</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 69 000 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10075</nummer>
<beteckning>10075</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 69 000 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10076</nummer>
<beteckning>10076</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för åren 1993 och 1994 (avsnitt 6.4.1 och 6.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10076</nummer>
<beteckning>10076</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för åren 1993 och 1994 (avsnitt 6.4.1 och 6.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10077</nummer>
<beteckning>10077</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10077</nummer>
<beteckning>10077</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10078</nummer>
<beteckning>10078</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om landsting (avsnitt 7.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10078</nummer>
<beteckning>10078</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om landsting (avsnitt 7.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10079</nummer>
<beteckning>10079</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som förordats intill ett sammanlagt belopp av 2 500 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10079</nummer>
<beteckning>10079</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som förordats intill ett sammanlagt belopp av 2 500 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10080</nummer>
<beteckning>10080</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad i propositionen i övrigt anförts om kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10080</nummer>
<beteckning>10080</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad i propositionen i övrigt anförts om kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska utvecklingen (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10081</nummer>
<beteckning>10081</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (avsnitt 4.2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10081</nummer>
<beteckning>10081</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (avsnitt 4.2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10082</nummer>
<beteckning>10082</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad i propositionen i övrigt anförts om inomregional skatteutjämning och översyn av strukturutjämningen (avsnitt 6.3.5 och 6.3.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handl. (avsn.6.3.5) delv. bifall (avsn.6.3.6)</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10082</nummer>
<beteckning>10082</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad i propositionen i övrigt anförts om inomregional skatteutjämning och översyn av strukturutjämningen (avsnitt 6.3.5 och 6.3.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10083</nummer>
<beteckning>10083</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om reglering av pensionsåtaganden i samband med överföring av statlig verksamhet till annan associationsform (avsnitt 4.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10083</nummer>
<beteckning>10083</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om reglering av pensionsåtaganden i samband med överföring av statlig verksamhet till annan associationsform (avsnitt 4.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10084</nummer>
<beteckning>10084</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad i propositionen i övrigt anförts om målstyrning, uppföljning och utvärdering (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10084</nummer>
<beteckning>10084</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad i propositionen i övrigt anförts om målstyrning, uppföljning och utvärdering (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10085</nummer>
<beteckning>10085</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om den skattemässiga situationen vid övertagande av statliga pensionsåtaganden (avsnitt 4.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10085</nummer>
<beteckning>10085</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om den skattemässiga situationen vid övertagande av statliga pensionsåtaganden (avsnitt 4.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10086</nummer>
<beteckning>10086</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om skyldighet att trygga övertagna pensionsåtaganden (avsnitt 4.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10086</nummer>
<beteckning>10086</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om skyldighet att trygga övertagna pensionsåtaganden (avsnitt 4.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10087</nummer>
<beteckning>10087</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om redovisning av statens samlade pensionsåtagande (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10087</nummer>
<beteckning>10087</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om redovisning av statens samlade pensionsåtagande (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10088</nummer>
<beteckning>10088</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om årsbokslut för staten (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10088</nummer>
<beteckning>10088</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om årsbokslut för staten (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10089</nummer>
<beteckning>10089</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om utnyttjandet av finansfullmakten (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10089</nummer>
<beteckning>10089</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om utnyttjandet av finansfullmakten (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10090</nummer>
<beteckning>10090</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om vissa riktlinjer för den statliga budgetprocessen (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10090</nummer>
<beteckning>10090</beteckning>
<lydelse>berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om vissa riktlinjer för den statliga budgetprocessen (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10091</nummer>
<beteckning>10091</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10091</nummer>
<beteckning>10091</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU35</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10092</nummer>
<beteckning>10092</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av tidigare beslut (prop. 1991/92:100, bil. 8, SkU16, rskr 139) till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 404 338 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU35</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10092</nummer>
<beteckning>10092</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av tidigare beslut (prop. 1991/92:100, bil. 8, SkU16, rskr 139) till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 404 338 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10093</nummer>
<beteckning>10093</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av tidigare beslut (prop. 1991/92:100, bil. 8, SkU16, rskr 139) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 047 228 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10093</nummer>
<beteckning>10093</beteckning>
<lydelse>att riksdagen med ändring av tidigare beslut (prop. 1991/92:100, bil. 8, SkU16, rskr 139) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 047 228 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU35</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10094</nummer>
<beteckning>10094</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad som anförts om de anslagsmässiga konsekvenserna av att införa en grundavgift i allmänna mål hos kronofogdemyndigheterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:LU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10094</nummer>
<beteckning>10094</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad som anförts om de anslagsmässiga konsekvenserna av att införa en grundavgift i allmänna mål hos kronofogdemyndigheterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10095</nummer>
<beteckning>10095</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ändring av riksdagens beslut (prop. 1991/92:100, bil. 8, LU21, rskr. 165) att till Kronofogdemynigheterna för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 550 272 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10095</nummer>
<beteckning>10095</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ändring av riksdagens beslut (prop. 1991/92:100, bil. 8, LU21, rskr. 165) att till Kronofogdemynigheterna för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 550 272 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:LU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10096</nummer>
<beteckning>10096</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tredje huvudtitelns reservationsanslag Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar 125 5000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 4.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10096</nummer>
<beteckning>10096</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tredje huvudtitelns reservationsanslag Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar 125 5000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 4.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10097</nummer>
<beteckning>10097</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under elfte huvudtitelns förslagsanslag Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar 1 357 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 12.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10097</nummer>
<beteckning>10097</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under elfte huvudtitelns förslagsanslag Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar 1 357 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 12.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= bifall</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10098</nummer>
<beteckning>10098</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till femte huvudtitelns förslagsanslag Riksförsäkringsverket för budgetåret 1992/93 anvisar 18 300 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6 och prop. 1991/92:102, kapitel 5.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10098</nummer>
<beteckning>10098</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till femte huvudtitelns förslagsanslag Riksförsäkringsverket för budgetåret 1992/93 anvisar 18 300 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6 och prop. 1991/92:102, kapitel 5.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10099</nummer>
<beteckning>10099</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad som anförts beträffande Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10099</nummer>
<beteckning>10099</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad som anförts beträffande Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10100</nummer>
<beteckning>10100</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under nionde huvudtitelns reservationsanslag Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar 700 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 10.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10100</nummer>
<beteckning>10100</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under nionde huvudtitelns reservationsanslag Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar 700 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 10.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10101</nummer>
<beteckning>10101</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 3 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10101</nummer>
<beteckning>10101</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 3 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:TU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10102</nummer>
<beteckning>10102</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om teletaxorna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:TU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10102</nummer>
<beteckning>10102</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om teletaxorna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10103</nummer>
<beteckning>10103</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om strategi för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10103</nummer>
<beteckning>10103</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om strategi för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10104</nummer>
<beteckning>10104</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn (avsnitt 6.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10104</nummer>
<beteckning>10104</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn (avsnitt 6.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10105</nummer>
<beteckning>10105</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om miljöklassindelning av bensin (avsnitt 6.2.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10105</nummer>
<beteckning>10105</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om miljöklassindelning av bensin (avsnitt 6.2.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10106</nummer>
<beteckning>10106</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet (avsnitt 6.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10106</nummer>
<beteckning>10106</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet (avsnitt 6.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10107</nummer>
<beteckning>10107</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om styrmedel på användning av HCFC (avsnitt 6.4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10107</nummer>
<beteckning>10107</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om styrmedel på användning av HCFC (avsnitt 6.4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10108</nummer>
<beteckning>10108</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen (avsnitt 6.4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10108</nummer>
<beteckning>10108</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen (avsnitt 6.4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10109</nummer>
<beteckning>10109</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om möjligheter till utökad användning i Sverige (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10109</nummer>
<beteckning>10109</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om möjligheter till utökad användning i Sverige (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10110</nummer>
<beteckning>10110</beteckning>
<lydelse>att under fjortonde huvudtitelns reservationsanslag Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisas 1 200 000 kr. utöver vad som har föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10110</nummer>
<beteckning>10110</beteckning>
<lydelse>att under fjortonde huvudtitelns reservationsanslag Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisas 1 200 000 kr. utöver vad som har föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10111</nummer>
<beteckning>10111</beteckning>
<lydelse>att riksdagen -- under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag i prop. 1991/92:125 bil. 10 om anslag till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 -- upphäver det tidigare under riksmötet (1991/92:NU17, rskr.156) fattade beslutet om anslag till samma ändamål för budgetåret 1992/93.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10111</nummer>
<beteckning>10111</beteckning>
<lydelse>att riksdagen -- under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag i prop. 1991/92:125 bil. 10 om anslag till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 -- upphäver det tidigare under riksmötet (1991/92:NU17, rskr.156) fattade beslutet om anslag till samma ändamål för budgetåret 1992/93.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10112</nummer>
<beteckning>10112</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen upprättade förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10112</nummer>
<beteckning>10112</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen upprättade förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10113</nummer>
<beteckning>10113</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om räntebidrag för nybyggnad av bostäder (avsnitt 2.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10113</nummer>
<beteckning>10113</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om räntebidrag för nybyggnad av bostäder (avsnitt 2.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10114</nummer>
<beteckning>10114</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i protokollet förordats om räntebidrag för ombyggnad m.m. av bostäder (avsnitt 2.4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10114</nummer>
<beteckning>10114</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i protokollet förordats om räntebidrag för ombyggnad m.m. av bostäder (avsnitt 2.4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10115</nummer>
<beteckning>10115</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om statliga kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt 2.4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10115</nummer>
<beteckning>10115</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om statliga kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt 2.4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10116</nummer>
<beteckning>10116</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om höjd garanterad ränta m.m. år 1993 för hus med räntebidrag enligt äldre bestämmelser (avsnitt 2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10116</nummer>
<beteckning>10116</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om höjd garanterad ränta m.m. år 1993 för hus med räntebidrag enligt äldre bestämmelser (avsnitt 2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10117</nummer>
<beteckning>10117</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om avveckling av investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt 2.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10117</nummer>
<beteckning>10117</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om avveckling av investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt 2.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-05-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kristdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:38:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03150</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:38:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03150</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__150.pdf</filnamn>
<filstorlek>34558314</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringproposition)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/72B61DF5-604F-4959-9119-574FBC70638C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:BoU23</uppgift>
<ref_dok_id>GF01BoU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statens stöd för bostadsfinansieringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:BoU25</uppgift>
<ref_dok_id>GF01BoU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bostadsbidrag för första halvåret 1993 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU29</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den kommunala ekonomin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU30</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU32</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Räntor på statsskulden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU33</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU34</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:JoU24</uppgift>
<ref_dok_id>GF01JoU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen, bilaga I:12)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KU35</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KU35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>EG-information</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:LU39</uppgift>
<ref_dok_id>GF01LU39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändrat anslag till kronofogdemyndigheterna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:NU29</uppgift>
<ref_dok_id>GF01NU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tilläggsbudget II m.m. (näringsdepartementet)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SfU13</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SfU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sjukförsäkring, läkemedel och tandvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SfU16</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SfU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förläggningskostnader m.m. budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU35</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslagen till skatteförvaltningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:TU23</uppgift>
<ref_dok_id>GF01TU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Teletaxorna samt bidrag till VHVJ-järnvägen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:UbU27</uppgift>
<ref_dok_id>GF01UbU27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Viss förstärkning av forskningsresurserna vid Sveriges lantbruksuniversitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:UU30</uppgift>
<ref_dok_id>GF01UU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa (prop. 1991/92:150, bil. I:2, G1 kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi86</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi86</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi87</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi88</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi88</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi89</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi89</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi90</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi90</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi94</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi94</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi95</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi95</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02T23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Bo14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Bo15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Bo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Bo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Wennerfors  (M) och Kjell Nilsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Wennerfors  (M) och Kjell Nilsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Nilsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi87</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Nilsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Åhnberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Åhnberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Axel Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Axel Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Bo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Hurtig  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Hurtig  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Kindbom  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Kindbom  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Andersson  m.fl. (C, KD, FP, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Andersson  m.fl. (C, KD, FP, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Dahl  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Dahl  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  och Tage Påhlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  och Tage Påhlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Finnkvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Finnkvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Finnkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Finnkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Forslund  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Forslund  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Holmberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Holmberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Nilsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Nilsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bruno Poromaa  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bruno Poromaa  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson i Kolmården  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson i Kolmården  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Eriksson i Stockholm  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Eriksson i Stockholm  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Doris Håvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Doris Håvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Hedkvist Petersen  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Hedkvist Petersen  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi86</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi86</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av förste vice talman Stig Alemyr  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av förste vice talman Stig Alemyr  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Georg Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Georg Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunhild Bolander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunhild Bolander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Stenberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Stenberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Håkan Strömberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Håkan Strömberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Bo G Jenevall  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Bo G Jenevall  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingbritt Irhammar  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingbritt Irhammar  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Hestvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Hestvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Hestvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Hestvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Hemmingsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Hemmingsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Franzén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Franzén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Andersson  och Bo Nilsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Bo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Andersson  och Bo Nilsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Bergqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Bergqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jerzy Einhorn  och Margareta Viklund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jerzy Einhorn  och Margareta Viklund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi90</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi90</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av John Andersson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av John Andersson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av John Andersson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av John Andersson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johnny Ahlqvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johnny Ahlqvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  och Birgitta Carlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Bo15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  och Birgitta Carlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Erik Svartberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi88</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi88</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Erik Svartberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Erik Svartberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi89</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi89</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Erik Svartberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Nilsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Nilsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Sundin  och Elver Jonsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Sundin  och Elver Jonsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  och Ingbritt Irhammar  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  och Ingbritt Irhammar  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson  och Elving Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi94</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi94</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson  och Elving Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Martin Nilsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Martin Nilsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Odenberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi95</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi95</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Odenberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Monica Öhman  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Monica Öhman  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils-Olof Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils-Olof Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Bo14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Owe Andréasson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Owe Andréasson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Evensson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Evensson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02T23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Melin  och Göte Jonsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Melin  och Göte Jonsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ylva Annerstedt  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ylva Annerstedt  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:150&lt;br/&gt;
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret  1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>