<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287392</hangar_id>
 <dok_id>GF03148</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>148</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:148</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>148</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:41</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om förtroendeverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03148/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03148</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03148</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:148&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om förtroendenämndsverksamhet inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03148/prop_199192__148-1.png" style="width:41pt;height:33pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03148/prop_199192__148-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om förtroendenämndsverksamhet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården, m.m. Förslaget innebär att den verksamhet som&lt;br&gt;förtroendenämnderna inom hälso- och sjukvården har bedrivit enligt en&lt;br&gt;särskild lagstiftning sedan år 1980 nu läggs fast i en ny lag. Verksam-&lt;br&gt;heten, som för närvarande omfattar den hälso- och sjukvård som ett&lt;br&gt;landsting och en kommun som inte ingår i ett landsting ombesörjer en-&lt;br&gt;ligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), föreslås utvidgad till att om-&lt;br&gt;fatta även folktandvården. I landsting och sådana kommuner skall det&lt;br&gt;finnas en eller flera nämnder med uppgift att främja kontakterna mellan&lt;br&gt;patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen samt att åt patienterna&lt;br&gt;förmedla den hjälp som förhållandena kräver. För en sådan nämnd skall&lt;br&gt;gälla vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av kommunernas ökade ansvar på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsområdet föreslås vidare att det även inom den kommunala&lt;br&gt;hälso- och sjukvården skall firmas nämnder med motsvarande uppgifter&lt;br&gt;som inom landstingens hälso- och sjukvård. En kommun inom ett land-&lt;br&gt;sting skall dock kunna överlämna denna uppgift till landstinget om kom-&lt;br&gt;munen och landstinget är överens om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård har de nuvarande för-&lt;br&gt;troendenämnderna till uppgift att utse stödpersoner för patienterna inom&lt;br&gt;den psykiatriska tvångsvården. Enligt förslaget skall det i den nya lagen&lt;br&gt;föreskrivas vilka av förvaltningslagens särskilda handläggningsregler vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. myndighetsutövning mot en enskild som skall gälla vid nämndernas&lt;br&gt;handläggning av ärenden om stödpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1992. För-&lt;br&gt;slaget föranleder redaktionella ändringar i lagstiftningen om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att kommunerna inom ramen för för-&lt;br&gt;söksverksamhet med kommunal primärvård ges befogenhet att även&lt;br&gt;erbjuda viss tandvård, s.k. distriktstandvård. Om ett landsting och en&lt;br&gt;kommun har kommit överens om att kommunen med huvudmans ansvar&lt;br&gt;skall överta landstingets skyldighet att erbjuda viss hälso- och sjukvård&lt;br&gt;(s.k. primärvård) enligt lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård, skall kommunen även kunna överta den av&lt;br&gt;landstinget bedrivna distriktstandvården. Socialstyrelsen skall lämna sitt&lt;br&gt;medgivande härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med distriktstandvård avses i detta sammanhang den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av landstinget enligt tandvårdslagen (1985:125) som en organisa-&lt;br&gt;toriskt integrerad del av primärvården och som enbart har en hel kom-&lt;br&gt;mun eller del av sådan som upptagnings- eller betjäningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med kommunal primärvård som inkluderar även&lt;br&gt;distriktstandvård föreslås reglerad genom en ändring i lagen (1991:1136)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med kommunal primärvård. Ändringen föreslås&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För den hälso- och sjukvård och den tandvård som ett landsting&lt;br&gt;eller en kommun ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) eller tandvårdslagen (1985:125) eller någon annan författning&lt;br&gt;skall det finnas en eller flera nämnder med uppgift att främja kontak-&lt;br&gt;terna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen samt att åt&lt;br&gt;patienterna förmedla den hjälp som förhållandena kräver. För en sådan&lt;br&gt;nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En kommun som ingår i ett landsting får överlåta sin uppgift enligt&lt;br&gt;1 § till landstinget, om kommunen och landstinget har kommit överens&lt;br&gt;om detta. Kommunen får lämna sådant ekonomiskt bidrag till landstinget&lt;br&gt;som motiveras av överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Föreskrifter om stödpersoner vid psykiatrisk vård som är förenad&lt;br&gt;med frihetsberövande och annat tvång finns i lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård och i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en nämnds handläggning av ärenden om stödpersoner gäller, utöver&lt;br&gt;vad som i övrigt föreskrivs, följande bestämmelser i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223), nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om muntlig handläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om anteckning av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om parters rätt att få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om motivering av beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om underrättelse om beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om rättelse av skrivfel och liknande, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § om omprövning av beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992, då lagen (1980:12) om för-&lt;br&gt;troendenämnder inom hälso- och sjukvården skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30 och 31 §§ lagen (1991:1128) om psykiat-&lt;br&gt;risk tvångsvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När patienten begär det, skall en stödperson utses. En stödperson kan&lt;br&gt;utses också i annat fall, om patienten inte motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödpersonen skall bistå patienten i personliga frågor så länge denne&lt;br&gt;ges tvångsvård. Stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdin-&lt;br&gt;rättningen. Han får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under&lt;br&gt;uppdraget har fått veta om patientens hälsotillstånd eller personliga för-&lt;br&gt;hållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödperson utses av den nämnd&lt;br&gt;som avses i lagen (1980:12) om&lt;br&gt;förtroendenämnder inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödpersonen utses av en sådan&lt;br&gt;nämnd som avses i lagen&lt;br&gt;(1992:000) om förtroende-&lt;br&gt;nämndsverksamhet inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;br&gt;Chefsöverläkaren vid den enhet&lt;br&gt;där patienten vårdas skall anmäla&lt;br&gt;till förtroendenämnden niir det kan&lt;br&gt;finnas skäl att utse en stödperson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkaren vid den enhet&lt;br&gt;där patienten vårdas skall anmäla&lt;br&gt;till en sådan nämnd som avses i&lt;br&gt;30 § när det kan finnas skäl att&lt;br&gt;utse en stödperson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har stödperson för patienten inte redan utsetts, skall anmälan alltid&lt;br&gt;göras när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. chefsöverläkaren ansöker om medgivande till tvångsvård enligt 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 eller 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. patienten överklagar chefsöverläkarens beslut om intagning enligt 6&lt;br&gt;§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. patienten överklagar chefsöverläkarens beslut att avslå en begäran&lt;br&gt;att tvångsvården skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tvångsvården av en patient,&lt;br&gt;för vilken stödperson utsetts, har&lt;br&gt;upphört, skall chefsöverläkaren&lt;br&gt;snarast möjligt underrätta för-&lt;br&gt;troendenämnden om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tvångsvården av en patient,&lt;br&gt;för vilken stödperson utsetts, har&lt;br&gt;upphört, skall chefsöverläkaren&lt;br&gt;snarast möjligt underrätta en så-&lt;br&gt;dan nämnd som avses i 30 § om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatri sk vård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;br&gt;När rättspsykiatrisk vård i fall&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket 1&lt;br&gt;har påböijats eller upphört, skall&lt;br&gt;chefsöverläkaren snarast under-&lt;br&gt;rätta vederbörande förtroende-&lt;br&gt;nämnd enligt lagen (1980:12) om&lt;br&gt;förtroendenämnder inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården om att så har skett.&lt;br&gt;Nämnden skall i fall som avses i 4&lt;br&gt;§ underrättas när patienten enligt&lt;br&gt;18 § första stycket 2 har över-&lt;br&gt;klagat ett beslut av chefsöver-&lt;br&gt;läkaren att den rättspsykiatriska&lt;br&gt;vården inte skall upphöra, liksom&lt;br&gt;när vården efter överklagandet har&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När rättspsykiatrisk vård i fall&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket 1&lt;br&gt;har påböijats eller upphört, skall&lt;br&gt;chefsöverläkaren snarast under-&lt;br&gt;rätta vederbörande nämnd enligt&lt;br&gt;lagen (1992:000) om förtroende-&lt;br&gt;nämndsverksamhet inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården, m.m. om att så har&lt;br&gt;skett. Nämnden skall i fall som&lt;br&gt;avses i 4 § underrättas när patien-&lt;br&gt;ten enligt 18 § första stycket 2 har&lt;br&gt;överklagat ett beslut av chefs-&lt;br&gt;överläkaren att den rättspsykia-&lt;br&gt;triska vården inte skall upphöra,&lt;br&gt;liksom när vården efter överklag-&lt;br&gt;andet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om stödperson i 30 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård tillämpas vid rättspsykiatrisk vård som ges på en sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättning. Föreskriften i andra stycket andra meningen nämnda&lt;br&gt;paragraf om rätt för stödpersonen att besöka patienten på vårdinrätt-&lt;br&gt;ningen gäller dock bara i den mån det inte möter hinder på grund av-&lt;br&gt;bestämmelsema i 8 § tredje stycket denna lag eller 16 § lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. om möj-&lt;br&gt;lighet att besluta om inskränkningar i patientens rätt att ta emot besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1136) om försöksverk-&lt;br&gt;samhet med kommunal primärvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 och 7 §§ ordet &amp;quot;landstingskommunen&amp;quot; skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;landstinget&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 3-6 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, och närmast&lt;br&gt;före 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som ingår i en land-&lt;br&gt;stingskommun får inom ramen för&lt;br&gt;en försöksverksamhet erbjuda viss&lt;br&gt;hälso- och sjukvård (primärvård),&lt;br&gt;om landstingskommunen och kom-&lt;br&gt;munen har kommit överens om&lt;br&gt;det och fått tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som ingår i ett land-&lt;br&gt;sting får inom ramen för en för-&lt;br&gt;söksverksamhet erbjuda viss häl-&lt;br&gt;so- och sjukvård (primärvård), om&lt;br&gt;landstinget och kommunen har&lt;br&gt;kommit överens om det och fått&lt;br&gt;tillstånd till det. Om viss tandvård&lt;br&gt;(distriktstandvård) bedrivs som en&lt;br&gt;integrerad del av primärvården får&lt;br&gt;även denna tandvård ingå i för-&lt;br&gt;söksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen prövar frågor om tillstånd till sådan försöksverksamhet&lt;br&gt;och får fastställa villkor för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter i tandvårdslagen som&lt;br&gt;gäller för försöksverksamheten&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03148/prop_199192__148-3.png" style="width:24pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125), utom 5 och 6 §§, 7 §&lt;br&gt;första stycket 2 samt 10 och 11 §§,&lt;br&gt;gäller för den distriktstandvård&lt;br&gt;som ingår i försöksverksamheten.&lt;br&gt;Vad som sägs om landstinget skall&lt;br&gt;dock gälla kommunen och vad som&lt;br&gt;sägs om folktandvården skall gälla&lt;br&gt;distriktstandvården enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall erbjuda en god primärvård åt dem som är bosatta&lt;br&gt;inom det område som omfattas av försöksverksamhet och därvid verka&lt;br&gt;för en god hälsa hos hela denna befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om distriktstandvård ingår i&lt;br&gt;försöksverksamheten skall kom-&lt;br&gt;munen erbjuda en god sådan tand-&lt;br&gt;vård åt dem som är bosatta inom&lt;br&gt;det område som omfattas av för-&lt;br&gt;söksverksamheten och därvid verka&lt;br&gt;för en god tandhälsa hos hela&lt;br&gt;denna befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som vistas inom det område som omfattas av försöksverk-&lt;br&gt;samhet utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;som faller inom primärvården, skall kommunen erbjuda sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får också i andra fall&lt;br&gt;erbjuda primärvård åt den som är&lt;br&gt;bosatt i en annan kommun om&lt;br&gt;berörda kommuner och landstings-&lt;br&gt;kommuner kommer överens om&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan primärvård som en kom-&lt;br&gt;mun har ansvar för enligt denna&lt;br&gt;lag omfattas inte av landstings-&lt;br&gt;kommunens ansvar enligt hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får också i andra fall&lt;br&gt;erbjuda primärvård åt den som är&lt;br&gt;bosatt i en annan kommun om&lt;br&gt;berörda kommuner och landsting&lt;br&gt;kommer överens om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och an-&lt;br&gt;dra stycket om primärvården gäl-&lt;br&gt;ler även distriktstandvården om&lt;br&gt;denna ingår i försöksverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan primärvård och distrikts-&lt;br&gt;tandvård som en kommun har&lt;br&gt;ansvar för enligt denna lag om-&lt;br&gt;fattas inte av landstingets ansvar&lt;br&gt;enligt hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) eller tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en landstingskommun och en&lt;br&gt;kommun träffat en överens-&lt;br&gt;kommelse om försöksverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag får landstings-&lt;br&gt;kommunen lämna sådant ekonom-&lt;br&gt;iskt bidrag till kommunen som&lt;br&gt;motiveras av överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett landsting och en kommun&lt;br&gt;har träffat en överenskommelse&lt;br&gt;om försöksverksamhet enligt&lt;br&gt;denna lag, får landst inget lämna&lt;br&gt;sådant ekonomiskt bidrag till kom-&lt;br&gt;munen som motiveras av öve-&lt;br&gt;renskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om förtroendenämndsverksamhet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1980 inleddes en försöksverksamhet med förtroendenämnder&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården. Verksamheten regleras i lagen (1980:12)&lt;br&gt;om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. Enligt denna lag&lt;br&gt;skall det inom vaije landsting och kommun som inte tillhör något lands-&lt;br&gt;ting finnas en eller flera förtroendenämnder för den hälso- och sjukvård&lt;br&gt;som landstinget eller kommunen ombesöijer enligt hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763). Nämnderna har till uppgift att främja kontakterna&lt;br&gt;mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen samt att förmedla&lt;br&gt;den hjälp till patienterna som förhållandena påkallar. Landstinget eller&lt;br&gt;kommunen får tillsätta en särskild förtroendenämnd eller uppdra åt nå-&lt;br&gt;gon annan nämnd att vara förtroendenämnd. När det finns flera för-&lt;br&gt;troendenämnder skall vaije nämnd fullgöra förtroendenämndsuppgifter&lt;br&gt;för en viss del av landstinget eller kommunen eller för en viss vårdin-&lt;br&gt;rättning. För en särskild förtroendenämnd gäller vad som är föreskrivet&lt;br&gt;om nämnder i kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet uttalade vid sin behandling av frågan om lagreglerade&lt;br&gt;förtroendenämnder (prop. 1978/79:220, SoU 1979/80:16) att verksam-&lt;br&gt;heten borde få karaktär av försöksverksamhet, pågå i fem år och ut-&lt;br&gt;värderas innan man tog slutlig ställning till hur verksamheten borde&lt;br&gt;utformas på längre sikt. Riksdagen ställde sig bakom utskottets uttalande&lt;br&gt;(rskr. 130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården trädde såle-&lt;br&gt;des i kraft den 1 juli 1980 med en giltighetstid till utgången av juni&lt;br&gt;1985. Giltighetstiden har därefter förlängts vid två tillfällen, första gång-&lt;br&gt;en med ett år och andra gången tills vidare (prop. 1984/85:181, SoU28,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rskr. 400 resp. prop. 1985/86:136, SoU21, rskr. 218). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom socialdepartementet har utvärderat försöksverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten med förtroendenämnder. Arbetsgruppen avlämnade i septem-&lt;br&gt;ber 1984 rapporten (Ds S 1984:16) Förtroendenämnder inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. I rapporten föreslogs bl.a. att verksamheten med förtroende-&lt;br&gt;nämnder skall bestå även sedan försöksperioden har upphört och att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen i fortsättningen skall vara skyldiga enligt lag att&lt;br&gt;inrätta en eller flera särskilda förtroendenämnder. Förtroendenämnder-&lt;br&gt;nas verksamhet borde enligt arbetsgruppen utvidgas till att omfatta även&lt;br&gt;folktandvården. Arbetsgruppens egen sammanfattning av de förslag som&lt;br&gt;rör förtroendenämnderna och gruppens lagförslag i denna del bör fogas&lt;br&gt;till protokollet i detta ärende som bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;och en sammanställning av deras yttranden över förslagen om förtroen-&lt;br&gt;denämndernas verksamhet har redovisats i prop. 1984/85:181 Utveck-&lt;br&gt;lingslinjer för hälso- och sjukvården, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar i detta ärende upp frågan om den fortsatta verksamheten hos&lt;br&gt;förtroendenämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med kommunal primärvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i maj 1991 att kommunerna inom ramen för en för-&lt;br&gt;söksverksamhet skulle ges befogenhet att erbjuda viss hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, s.k. primärvård (prop. 1990/91:121, SoU21, rskr. 362). Om ett&lt;br&gt;landsting och en kommun är överens om det och socialstyrelsen lämnar&lt;br&gt;sitt medgivande skall kommunen med huvudmans ansvar kunna överta&lt;br&gt;landstingets skyldighet att erbjuda sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten regleras i lagen (1991:1136) om försöksverksam-&lt;br&gt;het med kommunal primärvård. Den skall kunna pågå fr.o.m. år 1992&lt;br&gt;t.o.m. år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärvård avses i detta sammanhang den verksamhet som drivs&lt;br&gt;eller planeras att drivas av landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;och som enbart har en hel kommun eller del av sådan som upptagnings-&lt;br&gt;och betjäningsområde. Sådan tandvård som ett landsting ansvarar för&lt;br&gt;enligt tandvårdslagen (1985:125) omfattas således inte av den lagstift-&lt;br&gt;ning som gör det möjligt för kommunerna att med huvudmans ansvar&lt;br&gt;överta primärvården från landstingen genom en försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar i ärendet upp frågan om att inkludera även distriktstandvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 försöksverksamheten med kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmän bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;tillkom mot bakgrund av de önskemål som under flera år framförts i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika sammanhang - bl.a. genom motioner i riksdagen - om insatser&lt;br&gt;från samhällets sida för att förbättra möjligheterna till kontakt och infor-&lt;br&gt;mation mellan patienterna å den ena sidan samt sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;och de anställda inom hälso- och sjukvården å den andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagen antogs beslutade riksdagen att verksamheten skulle pågå som&lt;br&gt;försöksverksamhet i fem år för att sedan utvärderas inför ett slutligt&lt;br&gt;ställningstagande till utformningen på längre sikt (SoU 1979/80:16, rskr.&lt;br&gt;130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsgrupp inom socialdepartementet som utvärderat försöksverk-&lt;br&gt;samheten med förtroendenämnder föreslog i sin rapport (Ds S 1984:16)&lt;br&gt;bl.a. att verksamheten med förtroendenämnder skulle permanentas och&lt;br&gt;även i fortsättningen vara lagreglerad samt utvidgas något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giltighetstiden för den lag som reglerar försöksverksamheten med för-&lt;br&gt;troendenämnder förlängdes först med ett år till utgången av juni 1986&lt;br&gt;(prop. 1984/85:181, SoU28, rskr. 400) och därefter ytterligare en gång&lt;br&gt;att gälla tills vidare (prop. 1985/86:136, SoU21, rskr. 218).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till förlängningarna angavs vara att socialberedningens förslag i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten&lt;br&gt;bedömdes vara av den karaktären att de skulle bli av betydelse för för-&lt;br&gt;troendenämndernas verksamhet. Socialberedningen föreslog bl.a. att&lt;br&gt;stödpersoner skulle utses för patienter som är föremål för psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård. Riksdagen har sedermera beslutat om en ny lagstiftning om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård m.m. (prop. 1990/91:58, SoU13, rskr. 329 resp.&lt;br&gt;JuU34, rskr. 330). Den nya lagstiftningen, som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992, innebär bl.a. att det för tvångsvårdade patienter inom&lt;br&gt;psykiatrin skall utses stödpersoner. Enligt lagen (1991:1128) om psykia-&lt;br&gt;trisk tvångsvård skall dessa stödpersoner utses av den nämnd som avses&lt;br&gt;i lagen om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. Regleringen&lt;br&gt;innebär att såväl patienter som har tagits in för psykiatrisk tvångsvård i&lt;br&gt;administrativ ordning som patienter som ges rättspsykiatrisk vård, t.ex.&lt;br&gt;efter att ha begått brott, skall kunna få en stödperson. Chefsöverläkaren&lt;br&gt;vid den enhet där patienten vårdas är skyldig att underrätta förtroende-&lt;br&gt;nämnden när behov uppkommer att förordna stödpersoner. Uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten är så utformad att förtroendenämnderna getts ökad möjlig-&lt;br&gt;het att överblicka de prövningar i tvångsvårdsfrågor som förekommer&lt;br&gt;inom nämndens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har därutöver under senare tid fattat andra beslut som har&lt;br&gt;en särskild betydelse vid bedömningen av förtroendenämndernas fort-&lt;br&gt;satta verksamhet. Jag tänker härvid på den generella kommunrättsliga&lt;br&gt;reformen och på kommunernas ökade roll på hälso- och sjukvårdsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya kommunallagen (1991:900), som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1992, får kommunerna och landstingen ökad frihet att organi-&lt;br&gt;sera sin nämndverksamhet (prop. 1990/91:117, KU38, rskr. 360). På&lt;br&gt;det specialreglerade området innebär detta att kraven på obligatoriska&lt;br&gt;nämnder har slopats. Av lagstiftningen på de skilda specialområdena bör&lt;br&gt;det i stället, enligt förarbetena till den nya kommunallagen, framgå att&lt;br&gt;det i vaije kommun resp, landsting skall finnas ett eller flera ansvariga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 148&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politiska organ för resp, verksamhetsområde. För de fakultativa nämn-&lt;br&gt;dernas del innebär den ökade friheten att uppgifterna kan fördelas på&lt;br&gt;flera nämnder. Organisationsfriheten innefattar också en frihet att be-&lt;br&gt;stämma att vissa nämnder skall verka på lokal nivå. Riksdagsbeslutet om&lt;br&gt;en fri nämndorganisation har fullföljts genom att den särskilda benäm-&lt;br&gt;ningen på vissa nämnder i olika lagar har slopats (prop. 1991/92:17,&lt;br&gt;KU6, rskr. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande skall förtroendenämnder finnas i landsting och i kom-&lt;br&gt;muner som inte ingår i ett landsting. På hälso- och sjukvårdsområdet har&lt;br&gt;kommuner som ingår i ett landsting efterhand fått allt större uppgifter.&lt;br&gt;Kommunerna har sålunda fr.o.m. den 1 januari 1992 ålagts ett samlat&lt;br&gt;ansvar för långvarig service och vård för äldre och handikappade&lt;br&gt;(prop. 1990/91:14, SoU9, rskr. 97). Den s.k. ÄDEL-reformen innebär&lt;br&gt;bl.a. att kommunerna från landstingen har övertagit ansvaret för sådana&lt;br&gt;sjukhem och andra vårdinrättningar för somatisk långtidssjukvård som&lt;br&gt;har ett lokalt upptagningsområde eller som ett landsting och en kommun&lt;br&gt;kommit överens om skall föras över till kommunen. Kommunerna har&lt;br&gt;vidare fått en skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård vid de sjukhem&lt;br&gt;och motsvarande som kommunerna övertar liksom vid övriga särskilda&lt;br&gt;boendeformer for service och omvårdnad, vid bostäder med särskild&lt;br&gt;service och vid kommunala dagverksamheter. Kommunernas skyldighet&lt;br&gt;omfattar dock inte läkarinsatser. Efter överenskommelse med landstinget&lt;br&gt;och med regeringens medgivande får en kommun också överta lands-&lt;br&gt;tingets skyldighet att erbjuda hemsjukvård, utom vad avser läkar-&lt;br&gt;insatser, i ordinärt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vidare beslutat att en försöksverksamhet med kom-&lt;br&gt;munalt huvudmannaskap för primärvård skall få bedrivas fr.o.m. år&lt;br&gt;1992 till utgången av år 1996 (prop. 1990/91:121, SoU21, rskr. 362).&lt;br&gt;Enligt lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primär-&lt;br&gt;vård kan en kommun överta landstingets skyldighet att erbjuda viss&lt;br&gt;hälso- och sjukvård (primärvård) om landstinget och kommunen är över-&lt;br&gt;ens om det och socialstyrelsen lämnat sitt medgivande. Jag återkommer&lt;br&gt;snart till denna försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den bedömning av frikommunförsöket som riksdagen nyligen har&lt;br&gt;tagit ställning till (prop. 1991/92:13, KU6, rskr. 31) har riksdagen ock-&lt;br&gt;så beslutat att kommuner som ingår i ett landsting på försök skall få&lt;br&gt;bedriva primärvård utan att huvudmannaansvaret övergår på kommunen&lt;br&gt;(entreprenadverksamhet). Denna försöksverksamhet regleras i lagen&lt;br&gt;(1985:1089) om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område&lt;br&gt;(senast ändrad 1991:1590). Även i detta fall skall socialstyrelsen lämna&lt;br&gt;medgivande till försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Fortsatt förtroendenämndsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förtroendenämndsverksamheten inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna var med något undantag posi-&lt;br&gt;tiva till en fortsatt verksamhet med förtroendenämnder inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sedan den 1 juli 1980 finns i vaije landsting&lt;br&gt;och kommun som inte ingår i ett landsting på försök en eller flera för-&lt;br&gt;troendenämnder som skall förmedla information och ge stöd och hjälp i&lt;br&gt;olika former till patienter. Nämnden skall verka för att patienternas&lt;br&gt;rättigheter tas till vara och deras integritet skyddas. Den har även till&lt;br&gt;uppgift att för de ansvariga påpeka eventuella behov av resurser inom ett&lt;br&gt;visst område. Nämndernas verksamhet omfattar all somatisk och psykia-&lt;br&gt;trisk vård som landstingen och de landstingsfria kommunerna ansvarar&lt;br&gt;för enligt hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från den hittillsvarande verksamheten med förtroende-&lt;br&gt;nämnder har visat att den har varit värdefull och fyllt ett behov. Det står&lt;br&gt;för mig helt klart att förtroendenämnderna har en viktig funktion att&lt;br&gt;fylla. De verkar nära vården och kan hjälpa till att på ett informellt,&lt;br&gt;snabbt och smidigt sätt lösa olika problem som kan uppkomma vid den&lt;br&gt;enskilda människans kontakter med hälso- och sjukvården. Inom nämn-&lt;br&gt;derna har under åren utvecklats en person- och miljökännedom som ger&lt;br&gt;goda förutsättningar för att konkreta åtgärder snabbt skall kunna vidtas&lt;br&gt;när det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patienter som klagar över något förhållande inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den är inte alltid i första hand intresserade av att någon disciplinär åt-&lt;br&gt;gärd vidtas mot personalen inom hälso- och sjukvården. En hel del pati-&lt;br&gt;enter tar kontakt endast i syfte att få ersättning för skador som de anser&lt;br&gt;har uppkommit i samband med vård och behandling. Dessa ärenden&lt;br&gt;regleras sedan år 1975 för huvudmännens räkning av patientförsäkring-&lt;br&gt;en. Försäkringens villkor är sådana att den enskilde inte behöver bevisa&lt;br&gt;att någon bland personalen har begått något fel eller annars varit för-&lt;br&gt;sumlig vid skadans uppkomst för att ersättning skall kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra klagomål och förfrågningar från patienter och deras anhöriga&lt;br&gt;har inte sällan sin grund i missförstånd eller bristande information till&lt;br&gt;den enskilde. En ytterligare kontakt med personalen kan många gånger&lt;br&gt;vara tillräcklig för att komma till rätta med problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem kan också lösas genom att en missnöjd patient hänvisas till en&lt;br&gt;annan läkare eller genom att fortsatt vård ges på ett annat sjukhus. När&lt;br&gt;personalen inom vården av något skäl inte själv kommer till rätta med&lt;br&gt;patientens klagomål har förtroendenämnderna en viktig roll som förmed-&lt;br&gt;lare av kontakter och information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sin ställning har nämnderna också goda möjligheter att på det&lt;br&gt;lokala planet ta initiativ till eller annars verka för de ändringar inom&lt;br&gt;vården som bedöms erforderliga. Detta är självfallet av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna utgör inte bara ett viktigt komplement till landstingens häl-&lt;br&gt;so- och sjukvård. För de statliga organ dit patienter ofta vänder sig med&lt;br&gt;klagomål och synpunkter - t.ex. hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd&lt;br&gt;(HSAN) eller socialstyrelsen - är det värdefullt att kunna hänvisa pati-&lt;br&gt;enterna till personer nära hemorten, som har en mer direkt möjlighet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälpa till eller förmedla kontakter. Denna möjlighet har också kommit&lt;br&gt;att utnyttjas i ökad utsträckning. Efter ett förslag från arbetsgruppen har&lt;br&gt;HSAN också fr.o.m. år 1986 fått möjlighet att till sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen överlämna ärenden som rör klagomål över brister i kontakten mellan&lt;br&gt;patient och hälso- och sjukvårdspersonalen eller något annat liknande&lt;br&gt;förhållande, då det är uppenbart att någon disciplinär åtgärd enligt den&lt;br&gt;s.k. tillsynslagen inte kan komma i fråga (prop. 1984/85:189, SoU33,&lt;br&gt;rskr. 401).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu sagt anser jag sammanfattningsvis att&lt;br&gt;förtroendenämndsverksamheten fyller en viktig funktion inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården genom att främja kontakterna mellan patienter och hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal samt informera och hjälpa patienter. Denna verksam-&lt;br&gt;het bör därför fortsätta och vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Skyldighet att svara för förtroendenämndsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Landstingen och kommunerna skall enligt lag vara&lt;br&gt;skyldiga att ha en eller flera nämnder med uppgift att främja kon-&lt;br&gt;takterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen&lt;br&gt;samt att åt patienterna förmedla den hjälp som förhållandena krä-&lt;br&gt;ver. För en sådan nämnd skall gälla vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;nämnder i kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Sjukvårdshuvudmännen skall vara skyldiga&lt;br&gt;att inrätta en eller flera särskilda förtroendenämnder. Verksamheten&lt;br&gt;skall inte kunna läggas på redan befintliga nämnder. Arbetsgruppen&lt;br&gt;föreslog inte någon ändring i reglerna om fördelning av uppgifter mellan&lt;br&gt;flera förtroendenämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna var positiva till&lt;br&gt;en fortsatt reglering i lag om skyldighet för sjukvårdshuvudmännen att&lt;br&gt;inrätta förtroendenämnder och till att verksamheten i fortsättningen skall&lt;br&gt;bedrivas endast av särskilda nämnder. Negativa till detta var stat-kom-&lt;br&gt;munberedningen (C 1983:02), 1983 års demokratiberedning (C1983:03),&lt;br&gt;Landstingsförbundet samt tolv landsting och de tre landstingsfria kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Socialutskottet uttalade år 1979 vid behand-&lt;br&gt;ling av frågan om lagreglerade förtroendenämnder (prop. 1978/79:220,&lt;br&gt;SoU 1979/80:16) att det kunde ifrågasättas om sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;borde åläggas att inrätta förtroendenämnder eller om det borde överläm-&lt;br&gt;nas åt resp, huvudman att själv avgöra om de berörda frågorna borde&lt;br&gt;lösas på ett annat sätt. Utskottet hänvisade till att den dåvarande kom-&lt;br&gt;munallagen (1977:179) gav sjukvårdshuvudmännen möjlighet att inrätta&lt;br&gt;särskilda organ, t.ex. för ändamål som de aktuella. Enligt utskottets&lt;br&gt;uppfattning borde statsmakterna visa stor återhållsamhet när det gäller&lt;br&gt;att tvinga på kommuner och landsting nya verksamheter. Utskottet fann&lt;br&gt;dock att reformen på sjukvårdsinformationens område inte skulle få den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;önskade genomslagskraften, om inte inrättandet av förtroendenämnder&lt;br&gt;gjordes obligatoriskt. Riksdagen ställde sig bakom utskottets uttalande&lt;br&gt;(rskr. 1979/80:130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under försöksperioden med förtroendenämnder har gällt att det skall&lt;br&gt;finnas en eller flera sådana nämnder i varje landsting och kommun som&lt;br&gt;inte ingår i ett landsting. Sjukvårdshuvudmännen får tillsätta en särskild&lt;br&gt;förtroendenämnd eller uppdra åt någon annan nämnd att vara förtroende-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen som utvärderade försöksverksamheten med förtroende-&lt;br&gt;nämnder angav i sin rapport att flertalet sjukvårdshuvudmän valt att&lt;br&gt;inrätta särskilda förtroendenämnder och att erfarenheterna av denna&lt;br&gt;lösning överlag har varit positiva. Några huvudmän hade lagt uppgif-&lt;br&gt;terna på förvaltningsutskott, hälso- och sjukvårdsnämnd, direktion eller&lt;br&gt;primärvårdsnämnd. Majoriteten av remissinstanserna var positiva till&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag om att verksamheten med förtroendenämnder i&lt;br&gt;fortsättningen inte borde läggas på redan befintliga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss anfört har riksdagen beslutat att stödpersoner i vissa&lt;br&gt;situationer skall utses för patienter inom den psykiatriska tvångsvården,&lt;br&gt;och att stödpersonerna skall utses av förtroendenämnderna. Bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till den roll dessa nämnder har fått i samband med tvångsvården&lt;br&gt;är det enligt min bedömning nödvändigt att nämndernas verksamhet blir&lt;br&gt;lagreglerad även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den diskussion som förts i frågan om förtroendenämnderna skall vara&lt;br&gt;obligatoriska eller inte måste ses mot bakgrund av den tidigare gällande&lt;br&gt;kommunalrättsliga regleringen. Genom riksdagens tidigare omnämnda&lt;br&gt;beslut om en ny kommunallag har kommuner och landsting fått en ökad&lt;br&gt;frihet att bestämma vilka nämnder som skall finnas. Enligt kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) får landstingen och kommunerna således i princip&lt;br&gt;själva besluta om vilka nämnder som skall finnas för att fullgöra upp-&lt;br&gt;gifter på de specialreglerade områdena och om nämndernas inbördes&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukvårdshuvudman finner det lämpligt, exempelvis på grund&lt;br&gt;av geografiska förhållanden eller omfattningen av den hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdande verksamheten, ges enligt nuvarande lagstiftning möjlighet att&lt;br&gt;inrätta mer än en förtroendenämnd. Enligt lagen skall i sådant fall verk-&lt;br&gt;samheten delas upp mellan nämnderna antingen efter geografiska grun-&lt;br&gt;der eller så att varje nämnd får ansvar för vissa inrättningar. Kombina-&lt;br&gt;tioner mellan dessa metoder är också möjliga. Jag anser att sådana frå-&lt;br&gt;gor om fördelning av verksamheten bör avgöras av sjukvårdshuvudman-&lt;br&gt;nen själv. Det kan finnas fördelar med att göra andra fördelningar mel-&lt;br&gt;lan nämnderna än dem som anges i gällande lag, t.ex. fördelning efter&lt;br&gt;verksamhetsområden för att kunna samla erfarenhet och kunskap i vissa&lt;br&gt;specifika frågor hos en nämnd. För huvudmän med omfattande psykiat-&lt;br&gt;risk hälso- och sjukvård kan det t.ex. visa sig vara fördelaktigt att in-&lt;br&gt;rätta en särskild förtroendenämnd för denna typ av vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår mot denna bakgrund att sjukvårdshuvudmännen i fort-&lt;br&gt;sättningen åläggs en skyldighet i lag att inrätta en eller flera nämnder&lt;br&gt;med uppgift att svara för förtroendenämndsverksamhet. Vad denna verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet skall omfatta återkommer jag strax till. För en sådan nämnd Prop. 1991/92:148&lt;br&gt;skall gälla vad som är föreskrivet om nämnder i den nya kommunal-&lt;br&gt;lagen. Frågan om hur uppgifter skall fördelas mellan olika nämnder&lt;br&gt;inom ett landsting eller en kommun skall inte längre regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Verksamhetens omfattning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förtroendenämndsverksamheten utvidgas till att om-&lt;br&gt;fatta, utöver vård enligt hälso- och sjukvårdslagen och uppgiften&lt;br&gt;att utse stödpersoner enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård, även den vård som landstingen och de landstingsfria kom-&lt;br&gt;munerna svarar för enligt tandvårdslagen (folktandvården).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt i fråga om ut-&lt;br&gt;vidgat ansvarsområde för förtroendenämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser var positiva till förslaget&lt;br&gt;om att folktandvården skall innefattas i nämndernas verksamhet. Flera&lt;br&gt;förordade att även omsorgsverksamheten skall inkluderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förtroendenämndernas verksamhet omfattar&lt;br&gt;för närvarande den hälso- och sjukvård som landstingen och de lands-&lt;br&gt;tingsfria kommunerna ombesörjer enligt hälso- och sjukvårdslagen.&lt;br&gt;Utanför den lagreglerade verksamheten faller annan kommunal samt&lt;br&gt;privat och statlig hälso- och sjukvård, tandvård och omsorger om psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda. Kommunallagstiftningen lägger dock inga hinder&lt;br&gt;i vägen för sjukvårdshuvudmännen att frivilligt utvidga nämndernas&lt;br&gt;kompetensområde till att omfatta annan vård som huvudmännen ansvarar&lt;br&gt;för. Arbetsgruppen konstaterade också i sin rapport att flera huvudmän&lt;br&gt;beslutat att lägga patientärenden inom tandvård och omsorger om psyk-&lt;br&gt;iskt utvecklingsstörda på nämnderna samt att förtroendenämndernas&lt;br&gt;handläggare ofta hjälper till med råd och upplysningar till patienter hos&lt;br&gt;privata vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor inom tandvård är ofta likartade de frågor som uppstår inom den&lt;br&gt;vård som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen. Gränsdragningen&lt;br&gt;mellan de olika vårdområdena kan ibland vara oklar. Jag anser därför att&lt;br&gt;nämndernas ansvarsområde bör utvidgas till att omfatta även folktand-&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser däremot inte att det finns skäl för att förtroendenämndsverk-&lt;br&gt;samheten obligatoriskt också skall omfatta den omsorgsverksamhet som&lt;br&gt;sker enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda m.fl. Organisatoriskt och ämnesmässigt hör dessa omsorger&lt;br&gt;samman med landstingens och kommunernas sociala verksamhet och har&lt;br&gt;en annan karaktär än den vård som avses ingå i förtroendenämndsverk-&lt;br&gt;samhetens ansvarsområde. Patientkontaktema inom andra vårdområden&lt;br&gt;är oftast av mera tillfällig natur än inom omsorgsverksamheten. Ett krav&lt;br&gt;på nämnderna att även innefatta de särskilda omsorgerna i sin verksam-&lt;br&gt;het skulle därför kunna innebära att verksamheten blev tung och svår-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hanterlig. Den s.k. tillsynsutredningen (S 1987:03) har bl.a. haft i upp-&lt;br&gt;drag att överväga om omsorgspersonalen skall föras in under tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personalen m.fl. (tillsynslagen). I utredningens betänkande&lt;br&gt;(SOU1991:63) Tillsynen över hälso- och sjukvården föreslås att om-&lt;br&gt;sorgspersonalen inte heller i fortsättningen skall omfattas av tillsynslagen&lt;br&gt;annat än när de fullgör hälso- och sjukvårdsuppgifter. Betänkandet re-&lt;br&gt;missbehandlas för närvarande. Mera omfattande förändringar inom detta&lt;br&gt;vårdområde har också nyligen föreslagits av 1989 års handikapputred-&lt;br&gt;ning i betänkandet (SOU 1991:46) Handikapp Välfärd Rättvisa. Handi-&lt;br&gt;kapputredningen har bl.a. föreslagit att en särskild lag om stöd och ser-&lt;br&gt;vice till vissa funktionshindrade skall ersätta den nuvarande omsorgs-&lt;br&gt;lagstiftningen. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag att det inte är lämpligt att&lt;br&gt;inbegripa de särskilda omsorgerna bland de obligatoriska förtroende-&lt;br&gt;nämndsuppgi ftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ställde sig negativa till att förtroendenämn-&lt;br&gt;derna skulle ha skyldighet att handha även frågor rörande enskilt be-&lt;br&gt;driven verksamhet. Inte heller jag anser det vara lämpligt att införa en&lt;br&gt;sådan skyldighet. Liksom beträffande omsorgsverksamheten för utveck-&lt;br&gt;lingsstörda m.fl. bör varje sjukvårdshuvudman själv få avgöra om en&lt;br&gt;sådan utvidgning av förtroendenämndsverksamheten skall ske. Särskilt&lt;br&gt;inom storstadsområdena kan det dock vara motiverat att den nämnd som&lt;br&gt;ansvarar för förtroendenämndsverksamheten har möjlighet att förmedla&lt;br&gt;hjälp också till patienter som ges enskild vård. Ges en sådan möjlighet&lt;br&gt;bör nämnden, särskilt såvitt gäller uppgiften att ta initiativ till önskvärda&lt;br&gt;förändringar inom vården, vara lyhörd för att man då har att göra med&lt;br&gt;en verksamhet med annat än kommunalt huvudmannaskap. Sådan vård&lt;br&gt;som bedrivs av enskilda vårdgivare efter avtal med ett landsting måste&lt;br&gt;däremot anses ingå i nämndernas lagreglerade kompetensområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare framhållit har den nämnd som avses i förtroende-&lt;br&gt;nämndslagen till uppgift att utse stödpersoner för patienter som behand-&lt;br&gt;las inom den psykiatriska tvångsvården. Någon ändring i detta hänseen-&lt;br&gt;de är inte aktuell. Så som angavs i propositionen om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård, m.m. bör det kunna ligga inom dessa nämnders mandat att vid&lt;br&gt;behov ta initiativ till undersökningar för att komma till rätta med brister&lt;br&gt;som uppmärksammas och att på andra sätt verka aktivt på området för&lt;br&gt;tvångsvård, t.ex. genom information till och andra kontakter med patien-&lt;br&gt;ter, vårdpersonal och ledning för institutioner i vårdpolicyfrågor (prop.&lt;br&gt;1990/91:58 s. 166). Genom att den praktiska uppgiften att utse stöd-&lt;br&gt;personer handhas av förtroendenämndsorganen får dessa nämnder värde-&lt;br&gt;full kompletterande information om och nära kontakt med förhållandena&lt;br&gt;inom tvångsvården som grund för sin övergripande verksamhet på om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till de förslag som jag har lagt fram vill jag beröra ytterli-&lt;br&gt;gare några frågor som jag bedömer som viktiga när det gäller den prak-&lt;br&gt;ti ska förtroendenämndsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen som utvärderade verksamheten med förtroendenämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påpekade att det är viktigt med ett så obyråkratiskt och snabbt arbetssätt&lt;br&gt;som möjligt hos nämnderna. Detta är något som också jag finner ange-&lt;br&gt;läget att framhålla. Arbetsfördelningen mellan nämnderna och deras&lt;br&gt;tjänstemän bör syfta till att åstadkomma en smidig handläggning av&lt;br&gt;patientärendena, i stor utsträckning genom personliga kontakter, och till&lt;br&gt;att ge nämnderna utrymme att inrikta sig på de principiella frågorna och&lt;br&gt;det förebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att problem som har uppkommit i första hand bör&lt;br&gt;lösas så nära den vårdande verksamheten som möjligt. Nämnderna bör&lt;br&gt;därför vid klagomål undersöka vilka kontakter som har tagits och om det&lt;br&gt;är möjligt med direktkontakt mellan patienten och berörd hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal. I kontakterna med hälso- och sjukvårdspersonalen&lt;br&gt;och deras företrädare bör nämnderna också framhålla att det i första&lt;br&gt;hand är personalen som har ansvaret för att lösa uppkomna problem&lt;br&gt;tillsammans med patienterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar relationerna sådana att detta inte är möjligt kan ett alternativ vara&lt;br&gt;att patienten får knyta en ny vårdkontakt. Nämnderna bör i sådana fall&lt;br&gt;medverka till detta och hjälpa patienten tillrätta. Framställer patienten&lt;br&gt;uttryckligt önskemål om att göra en anmälan till hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;ansvarsnämnd (HSAN) i ett ärende som faller under HSAN:s prövnings-&lt;br&gt;område bör nämnden informera om vad en anmälan bör innehålla samt&lt;br&gt;i övrigt på lämpligt sätt bistå patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den spännvidd förtroendenämndsverksamheten har finns det ett&lt;br&gt;behov både for nämndernas ledamöter och handläggare av fortbildning&lt;br&gt;inom olika områden. Återkommande kontakter nämnderna emellan bör&lt;br&gt;vara av värde för att ge dem möjlighet att ta del av varandras erfaren-&lt;br&gt;heter och diskutera gemensamma problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att information skall spridas om nämndernas verksamhet anser jag&lt;br&gt;att det i nämndernas förebyggande arbete bör ingå att medverka i ut-&lt;br&gt;bildning av hälso- och sjukvårdspersonalen, främst i form av fortbild-&lt;br&gt;ning, och att besöka olika institutioner inom vården. Detta är en viktig&lt;br&gt;väg att sprida kunskap om de frågor som nämnderna handhar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl arbetsgruppen som utvärderat förtroendenämndsverksamheten&lt;br&gt;som flera remissinstanser har påpekat att informationen om förtroen-&lt;br&gt;denämnderna inte alltid har nått ut till patienter, personal och allmänhet&lt;br&gt;och att den måste förbättras. Även om en förbättring har skett sedan&lt;br&gt;dess anser jag att det är av största vikt att ansträngningar görs för att&lt;br&gt;ytterligare sprida kännedom om nämnderna och deras uppgifter. Det är&lt;br&gt;angeläget att undvika att nämnderna bland hälso- och sjukvårdspersona-&lt;br&gt;len uppfattas som ensidiga företrädare för patienterna och därmed på ett&lt;br&gt;olyckligt sätt upplevs som motparter till den berörda personalen. Det är&lt;br&gt;också av vikt att patienter och andra enskilda inte uppfattar nämnderna&lt;br&gt;och deras tjänstemän som en osjälvständig del av hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;organisationen. En hög grad av integritet och förmåga att göra själv-&lt;br&gt;ständiga bedömningar bör utmärka nämnderna och deras tjänstemän.&lt;br&gt;Samtidigt måste det dock noteras att även andra nämnder med uppgifter&lt;br&gt;inom vården på olika sätt skall hjälpa patienterna (jfr 2 a § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen). Det finns inte i detta hänseende något motsatsförhållan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de mellan de olika nämnderna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av en återföring av nämndernas erfarenheter till hälso- och&lt;br&gt;sjukvården har betonats av både arbetsgruppen och flera remissinstanser.&lt;br&gt;Jag anser att det är mycket angeläget med en sådan återföring for att&lt;br&gt;bl.a. ytterligare förbättra sjukvårdshuvudmännens och personalens kun-&lt;br&gt;skap om olika patientproblem. Detta kan t.ex. vara ett inslag i vård-&lt;br&gt;personalens fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förtroendenämndsverksamhet inom kommunernas hälso-&lt;br&gt;och sjukvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Även inom den hälso- och sjukvård som en kom-&lt;br&gt;mun ansvarar för skall det finnas nämnder med motsvarande upp-&lt;br&gt;gifter som inom landstingens hälso- och sjukvård. En kommun&lt;br&gt;inom ett landsting skall dock kunna överlämna denna uppgift till&lt;br&gt;en nämnd hos landstinget med förtroendenämndsuppgifter. En&lt;br&gt;förutsättning är att kommunen och landstinget är överens om&lt;br&gt;detta. Kommunen får i sådant fall lämna ekonomiskt bidrag till&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen hade inte anledning att be-&lt;br&gt;röra frågan om förtroendenämnder inom kommunernas hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård och lämnade inte något förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade i december 1990 (prop.&lt;br&gt;1990/91:14, SoU9, rskr. 97) om ändrad ansvarsfördelning inom äldre-&lt;br&gt;omsorgen m.m. Som jag tidigare redovisat har kommunerna genom&lt;br&gt;beslutet fått ett utvidgat ansvar för långvarig service och vård till äldre&lt;br&gt;och handikappade. Reformen har inneburit bl.a. att kommunerna överta-&lt;br&gt;git vissa sjukhem och andra vårdinrättningar för somatisk långtidssjuk-&lt;br&gt;vård. Vid de sjukhem och motsvarande inrättningar som kommunerna&lt;br&gt;övertagit liksom vid övriga särskilda boendeformer för service och om-&lt;br&gt;vårdnad, vid bostäder med särskild service och vid kommunala dagverk-&lt;br&gt;samheter har kommunerna skyldighet att erbjuda den hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård som de enskilda behöver. Kommunernas skyldighet omfattar dock&lt;br&gt;inte läkarinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:14 berördes även frågan om förtroendenämnder inom&lt;br&gt;kommunernas hälso- och sjukvård (avsnitt 5.7). Det föredragande stats-&lt;br&gt;rådet gjorde den bedömningen att frågan om förtroendenämnder inom&lt;br&gt;denna hälso- och sjukvård borde tas upp i anslutning till att ställning tas&lt;br&gt;till frågan om permanentning och utbyggnad av gällande lagstiftning om&lt;br&gt;landstingets förtroendenämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag också tidigare redovisat pågår olika försöksverksamheter med&lt;br&gt;kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att många av de skäl som motiverar fortsatt&lt;br&gt;förtroendenämndsverksamhet inom landstingens hälso- och sjukvård&lt;br&gt;självfallet har bärkraft även inom kommunernas motsvarande nya verk-&lt;br&gt;samhet. Det finns visserligen väsentliga skillnader mellan den vård som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett landsting ansvarar för och den som en kommun ansvarar för, som&lt;br&gt;t.ex. läkarinsatser och psykiatrisk tvångsvård med därmed följande an-&lt;br&gt;svar för att utse stödpersoner. Kravet på en likvärdighet i patienternas&lt;br&gt;omhändertagande inom landstingen och kommunerna talar dock för att&lt;br&gt;även kommunerna bör ha skyldighet att svara för förtroendenämndsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst med hänsyn till kommunernas varierande storlek anser jag&lt;br&gt;att verksamheten måste kunna organiseras utifrån lokala hänsyn. I de&lt;br&gt;allra största kommunerna kan det ibland vara lämpligt att organisera&lt;br&gt;egna nämnder för dessa frågor. En annan väg, som kanske bättre passar&lt;br&gt;små och medelstora kommuner, är att kommunen och landstinget kom-&lt;br&gt;mer överens om att förtroendenämndsverksamheten inom landstinget&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta även kommunens hälso- och sjukvård. Det är&lt;br&gt;från patienternas synpunkt praktiskt att kunna vända sig till en instans.&lt;br&gt;Inom äldreomsorgen rör patientärenden ofta både sådan vård som ett&lt;br&gt;landsting ansvarar för och sådan som kommunen ansvarar för och det&lt;br&gt;kan vara onödigt försvårande för patienten att behöva vända sig till olika&lt;br&gt;huvudmän. Jag anser att en sådan samarbetslösning kan vara lämplig för&lt;br&gt;att tillgodose såväl patienternas intressen som övriga motiv för förtroen-&lt;br&gt;denämndsverksamheten. Den bör också ligga väl i linje med de ökade&lt;br&gt;möjligheterna till försöksverksamhet med kommunalt bedriven primär-&lt;br&gt;vård både i form av överfört huvudmannaskap och på entreprenad. Det&lt;br&gt;är rimligt att kommunen i sådant fall bidrar till landstingets kostnader&lt;br&gt;för nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nämnd inom landstinget skall få handha även frågor som&lt;br&gt;ligger inom en kommuns kompetens krävs lagstöd. Detsamma gäller för&lt;br&gt;kommunens möjligheter att överlåta sitt ansvar för att ha en eller flera&lt;br&gt;nämnder för förtroendenämndsverksamheten och att ge bidrag till lands-&lt;br&gt;tinget. Det bör i övrigt överlåtas åt landstingen och kommunerna att&lt;br&gt;bestämma villkoren för denna samverkan inom ramen för gällande reg-&lt;br&gt;ler om samverkan mellan landsting och kommuner. Också en samverkan&lt;br&gt;mellan flera kommuner kan ibland vara lämplig. En sådan samverkan&lt;br&gt;kan ske genom ett kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Den lagtekniska lösningen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om förtroendenämndsverksam-&lt;br&gt;heten ges i en ny fristående lag. I lagen anges vilka av förvalt-&lt;br&gt;ningslagens särskilda handläggningsregler för ärenden som avser&lt;br&gt;myndighetsutövning mot någon enskild m.m. som skall gälla vid&lt;br&gt;nämndernas handläggning av ärenden om stödpersoner. Redaktio-&lt;br&gt;nella följdändringar sker i lagstiftningen om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt så vitt gäller att&lt;br&gt;bestämmelserna om förtroendenämnderna även i fortsättningen bör ges i&lt;br&gt;en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som ställde sig positiva till&lt;br&gt;förtroendenämndernas verksamhet var i allmänhet också positiva till att&lt;br&gt;denna verksamhet regleras i lag. I sammanhanget har väckts en fråga&lt;br&gt;om lagreglering kan ske genom ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Under försöksperioden har förtroende-&lt;br&gt;nämndernas verksamhet reglerats i lagen (1980:12) om förtroendenämn-&lt;br&gt;der inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att bestämmelserna om förtroendenämndsverksamheten även&lt;br&gt;i fortsättningen bör finnas i en särskild lag och inte i hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen. En särskild lag markerar tydligare att förtroendenämnds-&lt;br&gt;verksamheten inte utgör en integrerad del av den allmänna hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Som jag tidigare redovisat har landstingen och kommunerna&lt;br&gt;numera i princip full frihet att bestämma sin nämndorganisation. Jag&lt;br&gt;anser det dock angeläget att betona att förtroendenämndsverksamheten&lt;br&gt;bör handhas så att den av patienterna kan upplevas som fristående inom&lt;br&gt;landstingen och kommunerna i sin uppgift att när så behövs vara ett&lt;br&gt;komplement till hälso- och sjukvården m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående föreslagit att förtroendenämndsverksamheten&lt;br&gt;skall utvidgas till att omfatta även folktandvården. Nämnderna har vida-&lt;br&gt;re genom den nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård fått i uppgift&lt;br&gt;att utse stödpersoner åt patienter i sådan vård. Också dessa förhållanden&lt;br&gt;talar enligt min mening för att en ny fristående lag bör ersätta den nuva-&lt;br&gt;rande och att bestämmelserna bör hållas skilda från hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förvaltningslagen (1986:223) finns grundläggande regler som gäller&lt;br&gt;bl.a. förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden. En stor del&lt;br&gt;av dessa bestämmelser gäller dock, av naturliga skäl, vanligen inte inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården (33 § förvaltningslagen). Som en följd av förvalt-&lt;br&gt;ningslagens regler och av att en förtroendenämnds eller motsvarande&lt;br&gt;nämnds beslut om utseende av stödperson inte kan överklagas genom&lt;br&gt;förvaltningsbesvär blir således förvaltningslagens särskilda handlägg-&lt;br&gt;ningsregler om bl.a. parters rätt att få del av uppgifter inte tillämpliga,&lt;br&gt;såvida det inte särskilt anges i en annan lag eller i en förordning (jfr 3 §&lt;br&gt;förvaltningslagen). Förvaltningslagen är tillkommen främst med hänsyn&lt;br&gt;till parts rättssäkerhetsintresse. Det bör därför i den föreslagna nya&lt;br&gt;lagen anges vilka av förvaltningslagens nu åsyftade regler som skall&lt;br&gt;gälla vid handläggningen av ärenden om stödpersoner. Till detta åter-&lt;br&gt;kommer jag i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att redaktionella följdändringar bör ske i lagen om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård och i lagen om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen och de landstingsfria kommunerna Gotland, Göteborg och&lt;br&gt;Malmö har för närvarande det ekonomiska ansvaret för de nämnder som&lt;br&gt;handhar förtroendenämndsverksamheten. Förslaget innebär för lands-&lt;br&gt;tingens och dessa kommuners del att verksamheten utvidgas till att om-&lt;br&gt;fatta även frågor inom folktandvården. Hos flera sjukvårdshuvudmän&lt;br&gt;ligger patientärenden om tandvård redan i dag på förtroendenämnderna.&lt;br&gt;Denna nya uppgift bör med hänsyn bl.a. härtill inte föranleda annat än&lt;br&gt;smärre kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att de kommuner som ingår i ett landsting ges&lt;br&gt;skyldighet att svara för förtroendenämndsverksamhet inom sin hälso-&lt;br&gt;och sjukvård på motsvarande sätt som redan tidigare gäller för lands-&lt;br&gt;tingen och de landstingsfria kommunerna. När det gäller kommunernas&lt;br&gt;hälso- och sjukvård får landstingen och kommunerna möjlighet att sam-&lt;br&gt;verka. Någon kvantitativ eller annan fördyrande förändring av verksam-&lt;br&gt;heten är inte aktuell. Den förändring som skett är att viss del av hälso-&lt;br&gt;och sjukvården har förts över från landstingen till kommunerna. I den&lt;br&gt;mån nya kommunala nämnder kommer att inrättas kan vissa merkost-&lt;br&gt;nader uppkomma. Sannolikt kommer dock en stor del av förtroende-&lt;br&gt;nämndsverksamheten inom denna del av hälso- och sjukvården att ombe-&lt;br&gt;sötjas genom samverkan med resp, landsting. Fördelningen av kostna-&lt;br&gt;den mellan landstinget och kommunen bör därvid kunna ske inom ramen&lt;br&gt;för den överenskommelse om samverkan som skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Försöksverksamhet med kommunal&lt;br&gt;distriktstandvård&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmän bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folktandvårdslagen (1973:457) och den till denna lag anslutande folk-&lt;br&gt;tandvårdskungörelsen (1973:637) reglerade endast den tandvård som&lt;br&gt;landstingen svarade för. Fr.o.m. år 1986 ersattes denna lag av den nu&lt;br&gt;gällande tandvårdslagen (1985:125). Tandvårdslagen har i likhet med&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen karaktären av en målinriktad ramlag som ger&lt;br&gt;ett betydande utrymme för landstingen att anpassa verksamheten till de&lt;br&gt;särskilda behoven och förutsättningarna inom resp, landsting. Tand-&lt;br&gt;vårdslagens allmänna krav på tandvården gäller också för tandvård som&lt;br&gt;andra vårdgivare, t.ex. privattandläkama, svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillkomsten av hälso- och sjukvårdslagen år 1982 undantogs tand-&lt;br&gt;vården från dess tillämpningsområde. Anledningen till detta var att&lt;br&gt;särskilda överväganden om tandvården då pågick i den s.k. tandvårdsut-&lt;br&gt;redningen (TU 78), vilka redovisades i utredningens betänkanden (SOU&lt;br&gt;1982:4) Tandvården under 8O-talet samt (Ds 1983:4) Sjukhustandvår-&lt;br&gt;dens omfattning, inriktning och arbetsuppgifter. I regeringens proposi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion 1984/85:79 med förslag till tandvårdslag m.m. angavs som skäl mot&lt;br&gt;att inarbeta tandvårdslagens bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen,&lt;br&gt;dels att landstingens andel av tandvården är avsevärt mycket mindre än&lt;br&gt;deras andel av hälso- och sjukvården i övrigt, dels att kraven på tand-&lt;br&gt;vården bör gälla all tandvård, dvs. både den privata och den av lands-&lt;br&gt;tingen bedrivna tandvården. För att sistnämnda krav skulle kunna tillgo-&lt;br&gt;doses hade en särreglering av tandvården i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;behövts, vilket ansågs mindre lämpligt. Vid utformningen av tandvårds-&lt;br&gt;lagen strävade man dock efter att i så stor utsträckning som möjligt&lt;br&gt;anpassa bestämmelserna i denna till hälso- och sjukvårdslagen för att på&lt;br&gt;sikt, om så skulle bedömas önskvärt, kunna göra hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen tillämplig också på tandvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika&lt;br&gt;villkor för hela befolkningen. Kraven på tandvården överensstämmer i&lt;br&gt;allt väsentligt med motsvarande bestämmelser i hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen, men det framhålls särskilt i tandvårdslagen att tandvården skall&lt;br&gt;lägga vikt vid förebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1970-talet har också en betydande förbättring av be-&lt;br&gt;folkningens tandhälsa ägt rum. 1974 års tandvårdsreform anses ha haft&lt;br&gt;en avgörande betydelse för denna utveckling. Barn och ungdomar som&lt;br&gt;nu växer upp har en påtagligt bättre tandhälsa än tidigare generationer.&lt;br&gt;Utbyggnaden av folktandvården med dess starka inslag av förebyggande&lt;br&gt;åtgärder har säkerligen spelat en stor roll. Också hos vuxna kan en&lt;br&gt;förbättring av tandhälsan urskiljas, även om många fortfarande har ett&lt;br&gt;relativt omfattande behov av s.k. reparativ tandvård, dvs. tandlagning&lt;br&gt;och tandproteser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland äldre människor finns dock fortfarande flera grupper, vilkas be-&lt;br&gt;hov av tandvård inte är tillräckligt väl tillgodosedda. Vikten av att även&lt;br&gt;äldre personer omfattas av en god tandvård har också uppmärksammats&lt;br&gt;i flera undersökningar under senare år. En ökad samverkan och samord-&lt;br&gt;ning mellan primärvård, tandvård och socialtjänst kan bidra till bättre&lt;br&gt;förutsättningar att uppmärksamma och avhjälpa sådana behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärvården av i dag har ett förstahandsansvar för befolkningens&lt;br&gt;behov av professionell hälso- och sjukvård inom ett begränsat geograf-&lt;br&gt;iskt område. I vissa fall har sjukvårdshuvudmännen funnit det mest&lt;br&gt;ändamålsenligt att inkludera även distriktstandvården i primärvårdsorga-&lt;br&gt;nisationen. Detta gäller t.ex. Hallands, Jämtlands, Skaraborgs och Älvs-&lt;br&gt;borgs läns landsting. Primärvården tillhandahåller således ett mångfacet-&lt;br&gt;terat serviceutbud och har olika innehåll i skilda delar av landet. Älvs-&lt;br&gt;borgs läns landsting och Ale kommun deltar sedan den 1 januari 1992 i&lt;br&gt;försöksverksamheten med kommunal primärvård. Dessa huvudmän har&lt;br&gt;också uttalat önskemål om att även distriktstandvården skall få ingå i&lt;br&gt;försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Försöksverksamhet med kommunal primärvård inkl. Prop. 1991/92:148&lt;br&gt;distriktstandvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försöksverksamhet med kommunal primärvård skall&lt;br&gt;kunna inkludera s.k. distriktstandvård, om ett landsting och en&lt;br&gt;kommun är överens om att så skall ske och distriktstandvården&lt;br&gt;redan är eller avses bli en integrerad del av primärvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare redovisat att riksdagen i&lt;br&gt;slutet av år 1991 har antagit lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård (prop. 1990/91:121, SoU21, rskr. 362). I&lt;br&gt;propositionen om försöksverksamhet med kommunalt huvudmannaansvar&lt;br&gt;för primärvård m.m. har det föredragande statsrådet närmare redovisat&lt;br&gt;bakgrunden och motiven för en sådan försöksverksamhet. Jag vill i detta&lt;br&gt;sammanhang hänvisa till propositionen och riksdagens behandling av&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa delar av landet, där huvudmännen är intresserade av att delta i&lt;br&gt;en sådan försöksverksamhet, är den s.k. distriktstandvården organisa-&lt;br&gt;toriskt integrerad med primärvården. För att försöksverksamheten skall&lt;br&gt;kunna genomföras måste dock landstinget, enligt nuvarande lagregle-&lt;br&gt;ring, genomföra en organisationsförändring av den primärvård man&lt;br&gt;hittills utvecklat och anpassat efter de aktuella behoven hos befolkningen&lt;br&gt;i området. Alternativt kan kommunerna inom ramen för försöksverk-&lt;br&gt;samheten ges möjlighet att med huvudmans ansvar överta även lands-&lt;br&gt;tingens skyldighet att erbjuda viss tandvård, s.k. distriktstandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att riksdagen också i annat sammanhang har uttalat&lt;br&gt;sig för en försöksverksamhet inom tand vårdsområdet, som skulle ha&lt;br&gt;inneburit en förändring av huvudmannaansvaret. Enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1419) om försöksverksamhet inom socialtjänstens, hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens samt omsorgsverksamhetens område kan regeringen medge&lt;br&gt;att Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun på försök gemen-&lt;br&gt;samt får fullgöra uppgifter inom socialtjänsten, viss hälso- och sjukvård&lt;br&gt;(primärvård) samt verksamheten med särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl. I samband med lagens tillkomst gav riksdagen&lt;br&gt;regeringen tillkänna att det i och för sig vore värdefullt om försöksverk-&lt;br&gt;samheten kom att omfatta även tandvård (1988/89:KU6, rskr. 13). Som&lt;br&gt;konstitutionsutskottet angav hade emellertid det landsting och den kom-&lt;br&gt;mun som omfattas av lagen inte för avsikt att ta med tandvården i för-&lt;br&gt;söket. Det konstaterades också i samband med utvärderingen av frikom-&lt;br&gt;munförsöket att landstinget och kommunen inte heller därefter haft så-&lt;br&gt;dan avsikt (prop. 1991/92:13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser jag att försöksverksamhet med kommunal&lt;br&gt;primärvård skall kunna inkludera s.k. distriktstandvård, om ett landsting&lt;br&gt;och en kommun är överens om att så skall ske och distriktstandvården&lt;br&gt;redan är eller avses att bli en integrerad del av primärvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Den rättsliga regleringen av försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det lagstöd som behövs för att försöksverksamheten&lt;br&gt;med kommunal primärvård skall kunna omfatta även distriktstand-&lt;br&gt;vård lämnas genom en ändring i lagen om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård. I lagen anges på motsvarande sätt som&lt;br&gt;gäller för landsting och kommuner enligt hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen vilka åligganden som kommunerna skall ha för denna tand-&lt;br&gt;vård inom ramen för försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En principiellt betydelsefull skillnad mellan&lt;br&gt;landstingens ansvar för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen och motsvarande ansvar för tandvården enligt tandvårdslagen&lt;br&gt;är att det för tandvården har lagts fast en skyldighet för landstingen att&lt;br&gt;själva svara för vissa slag av tandvård (7 § tandvårdslagen). Medan ett&lt;br&gt;landsting utan särskilda lagändringar har rätt att överlåta driftansvaret&lt;br&gt;för hälso- och sjukvården krävs lagstöd för att landstinget skall kunna&lt;br&gt;överlåta ett sådant ansvar vad gäller tandvård för barn och ungdomar&lt;br&gt;och specialisttandvård för vuxna. Både vad gäller sådan hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård och sådan tandvård som ett landsting ansvarar för krävs dock lag-&lt;br&gt;stöd för att en kommun skall kunna åta sig sådana uppgifter. Vad gäller&lt;br&gt;hälso- och sjukvården har försök med en kommunalt driven primärvård&lt;br&gt;förekommit sedan mitten av 1980-talet. Lagstöd för sådan försöksverk-&lt;br&gt;samhet skapades i anslutning till försöksverksamheten med ökad kom-&lt;br&gt;munal självstyrelse, det s.k. frikommunförsöket. Denna verksamhet har&lt;br&gt;närmare redovisats i propositionen 1990/91:121 om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunalt huvudmannaansvar för primärvården m.m. och i den&lt;br&gt;tidigare omnämnda utvärderingen av frikommunförsöket&lt;br&gt;(prop. 1991/92:13, KU6, rskr. 31). Någon motsvarande försöksverk-&lt;br&gt;samhet inom tandvården har inte varit aktuell i samband med frikom-&lt;br&gt;munförsöken. Den försöksverksamhet som för närvarande pågår inom&lt;br&gt;tandvården sker inom ramen för tandvårdslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis berört regleras den försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunalt huvudmannaansvar för primärvård, som påbörjades i januari&lt;br&gt;1992, i en särskild lag - lagen om försöksverksamhet med kommunal&lt;br&gt;primärvård. Ytterligare lagstöd krävs för att en sådan försöksverksamhet&lt;br&gt;skall kunna omfatta även den tandvård, s.k. distriktstandvård, som vissa&lt;br&gt;huvudmän sedan tidigare driver som en i vissa avseenden integrerad del&lt;br&gt;av primärvården. Försökskaraktären och anknytningen till försöksverk-&lt;br&gt;samheten med kommunal primärvård gör dock att regleringen lämpligen&lt;br&gt;inte kan ske i tandvårdslagen. Ett sätt att lösa denna fråga är att ändra&lt;br&gt;och komplettera den nyss nämnda lagen om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård så att en kommun som ingår i ett landsting för-&lt;br&gt;söksvis kan vara huvudman även för distriktstandvård som är anknuten&lt;br&gt;till primärvården inom kommunens område i samband med att kom-&lt;br&gt;munen övertar landstingets huvudmannaansvar för primärvården inom&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvårdslagen eller lagstiftningen i övrigt innehåller inte någon defi- Prop. 1991/92:148&lt;br&gt;nition av begreppet distriktstandvård. Landstinget och kommunen måste&lt;br&gt;därför klargöra och lägga samma innebörd i distriktstandvårdsbegrepp-&lt;br&gt;et när man avtalar om att delta i försöksverksamheten. I övrigt bör i&lt;br&gt;princip motsvarande villkor gälla för den tandvård som omfattas av&lt;br&gt;försöksverksamheten som för den primärvård som omfattas. Det gäller&lt;br&gt;bl.a. den geografiska avgränsningen och krav på uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetsmässigt måste en försöksverksamhet som inkluderar även&lt;br&gt;distriktstandvård självfallet fylla samma krav som ställs i tandvårds-&lt;br&gt;lagen på den tandvård som bedrivs av landstingen och privata vårdgiva-&lt;br&gt;re. Likaså måste reglerna om planering, samverkan, nämnder, personal&lt;br&gt;och patientsäkerhet m.m. ha sin motsvarighet i försökslagen. Lagtek-&lt;br&gt;niskt kan detta till största delen genomföras genom hänvisningar till&lt;br&gt;tandvårdslagens föreskrifter. Att tandvårdslagen till viss del gäller även&lt;br&gt;utan sådan hänvisning hindrar inte detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa författningar som utfärdas av regeringen kan behöva ändras till&lt;br&gt;följd av ändringar i lagen om försöksverksamhet med kommunal primär-&lt;br&gt;vård. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till&lt;br&gt;behövliga förordningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsregleringen inom socialförsäkringsområdet gäller om tand-&lt;br&gt;vård meddelas bl.a. genom det allmännas försorg. Detta medför att&lt;br&gt;exempelvis ersättningsreglerna enligt tandvårdstaxan (1973:638, om-&lt;br&gt;tryckt 1986:1055) kommer att gälla även när en kommun tar över an-&lt;br&gt;svaret för distriktstandvården.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom socialdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 2 och 3 gäller lagstiftning som faller under lagrådets&lt;br&gt;granskningsområde. Förslagen är dock av sådan beskaffenhet att lag-&lt;br&gt;rådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om förtroendenämndsverksamhet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen bygger i väsentliga hänseenden på den gamla men inne-&lt;br&gt;håller också några nya bestämmelser. När det gäller kommentarer till de&lt;br&gt;regler som har flyttats från den gamla lagen till den nya utan ändring i&lt;br&gt;sak, får jag hänvisa till den proposition som ligger till grund för den&lt;br&gt;gamla lagen (prop. 1978/79:220 s. 30 f.). Jag vill även hänvisa till den&lt;br&gt;proposition som ligger till grund för hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), vilken medförde att förtroendenämndernas ansvarsområde&lt;br&gt;utvidgades till att avse också förebyggande insatser (prop. 1981/82:97&lt;br&gt;s.53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras landstingens och kommunernas (sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännens) skyldighet att inrätta nämnder för det som i lagens rub-&lt;br&gt;rik benämns förtroendenämndsverksamhet och dessa nämnders huvud-&lt;br&gt;sakliga uppgifter. Bestämmelserna har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 2.2, 2.3, 2.4 och 2.5). För de kommuner som&lt;br&gt;ingår i ett landsting modifieras skyldigheten av bestämmelsen i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndernas ansvarsområde omfattar enligt första stycket den hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som ett landsting eller en kommun ansvarar för enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller någon annan författning.&lt;br&gt;Detta innebär att de kommuner som ingår i ett landsting åläggs en ny&lt;br&gt;skyldighet. Så som framgår av den allmänna motiveringen hänger detta&lt;br&gt;samman med att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1992 har fått ansvar&lt;br&gt;för viss hälso- och sjukvård. Kommunerna kan därutöver helt eller del-&lt;br&gt;vis överta landstingens ansvar för primärvård inom ramen för de för-&lt;br&gt;söksverksamheter som för närvarande pågår med stöd av lagen&lt;br&gt;(1985:1089) om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område&lt;br&gt;eller lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primär-&lt;br&gt;vård. Med hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt nå-&lt;br&gt;gon annan författning än hälso- och sjukvårdslagen avses sådan primär-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen gäller all somatisk och psy-&lt;br&gt;kiatrisk vård. Att all psykiatrisk vård omfattas av reglerna i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen har uttryckligen lagts fast i lagen (1991:1128) om psykia-&lt;br&gt;trisk tvångsvård. Genom den nya lagen utvidgas nämndernas ansvars-&lt;br&gt;område till att gälla även inom folktandvården, dvs. den tandvård som&lt;br&gt;ett landsting eller en landstingsfri kommun själv bedriver enligt tand-&lt;br&gt;vårdslagen (1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndernas huvuduppgifter anges, i överensstämmelse med vad som&lt;br&gt;sägs i gällande lag, vara att främja kontakterna mellan patienterna och&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonalen samt att åt patienterna förmedla den&lt;br&gt;hjälp som förhållandena kräver. Att ordet &amp;quot;påkallar&amp;quot; har bytts ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;kräver&amp;quot; innebär inte någon saklig ändring. Patientens egen uppfattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vilken hjälp som krävs måste alltid beaktas. Självfallet kan dock&lt;br&gt;denna uppfattning inte ensamt få avgöra vilka åtgärder nämnden eller&lt;br&gt;dess tjänstemän skall vidta. Så som framgår av den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen innefattar uppgifterna såväl individärenden efter t.ex. klagomål&lt;br&gt;från en patient som mera övergripande policyfrågor och andra initiativ&lt;br&gt;på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall det finnas en eller flera nämnder med uppgifter&lt;br&gt;enligt denna lag. Sjukvårdshuvudmännen får således möjlighet att inrätta&lt;br&gt;mer än en sådan nämnd. De flesta landsting kommer sannolikt även i&lt;br&gt;fortsättningen att ha endast en nämnd för dessa uppgifter. Huvudmännen&lt;br&gt;får dock, till skillnad mot vad som gäller för närvarande, frihet att själva&lt;br&gt;bestämma hur arbetsuppgifterna skall fördelas mellan nämnderna om det&lt;br&gt;inrättas flera sådana. Utformningen av bestämmelsen är i linje med den&lt;br&gt;ökade organisatoriska frihet för landstingen och kommunerna som följer&lt;br&gt;av kommunallagen (1991:900). För nämnderna gäller också, enligt sista&lt;br&gt;meningen i paragrafen, vad som är föreskrivet om nämnder i den nya&lt;br&gt;kommunallagen. Vad detta innebär framgår av den lagen och dess förar-&lt;br&gt;beten (prop. 1990/91:117, KU38, rskr. 360).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett landsting eller en kommun skall få ha hand om en ange-&lt;br&gt;lägenhet krävs i allmänhet att denna har anknytning till landstingets eller&lt;br&gt;kommunens område eller deras medlemmar (jfr 2 kap. 1 § kommunal-&lt;br&gt;lagen). När en patient vårdas utanför sitt hemlandsting kan detta sägas&lt;br&gt;ha anknytning såväl till hemlandstinget som till det landsting där vården&lt;br&gt;sker. Om patienten är missnöjd med något inom vården kan han därför&lt;br&gt;i princip vända sig till förtroendenämndsorganet i två olika landsting. Av&lt;br&gt;praktiska skäl är det dock rimligt att den nämnd inom vars område vård-&lt;br&gt;inrättningen är belägen tar upp patientens frågor eller klagomål. Nämn-&lt;br&gt;der inom olika landsting bör utveckla rutiner för samverkan i nu åsyfta-&lt;br&gt;de situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) om kommunernas och&lt;br&gt;landstingens befogenheter följer att ett landsting inte får ägna sig åt&lt;br&gt;sådant som skall handhas enbart av kommunerna. Verksamhetsområdet&lt;br&gt;för en nämnd inom landstinget med förtroendenämndsuppgifter skall&lt;br&gt;dock enligt vad som föreslås i detta ärende få omfatta även den kom-&lt;br&gt;munala hälso- och sjukvården. Uttryckt på annorlunda sätt skall en kom-&lt;br&gt;mun som ingår i ett landsting kunna uppfylla sin skyldighet enligt 1 §&lt;br&gt;genom att uppdra åt en nämnd inom landstinget att svara för förtroende-&lt;br&gt;nämndsverksamheten. En bestämmelse som klargör denna kompetens&lt;br&gt;har tagits in i paragrafen. För att möjliggöra ett sådant överförande av&lt;br&gt;ansvar behövs en bestämmelse som ger kommunen befogenhet att lämna&lt;br&gt;ekonomiskt bidrag till landstinget. En sådan bestämmelse har tagits in i&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att en landstingsnämnd som med stöd av denna&lt;br&gt;paragraf fullgör uppgifter för en kommun, inte kan delegera beslutande-&lt;br&gt;rätt till anställda hos kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av den allmänna motiveringen finns i lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och i lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, vilka trätt i kraft den 1 januari 1992, föreskrifter&lt;br&gt;om stödpersoner för patienter inom den psykiatriska tvångsvården. Stöd-&lt;br&gt;personer utses av en nämnd som fullgör förtroendenämndsuppgifter&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården. En hänvisning till lagarna om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård resp, rättspsykiatrisk vård har tagits in i första stycket. För-&lt;br&gt;troendenämndsverksamheten omfattar all psykiatrisk vård inom landsting&lt;br&gt;och kommuner. Uppgiften att utse stödpersoner berör däremot inte alla&lt;br&gt;nämnder utan endast sådana som har uppgifter som berör den psykiatris-&lt;br&gt;ka tvångsvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs vilka av förvaltningslagens (1986:223) sär-&lt;br&gt;skilda regler för handläggning av ärenden som skall tillämpas då en&lt;br&gt;nämnd skall behandla frågor om förordnande eller entledigande av stöd-&lt;br&gt;personer. Ett sådant ärende innefattar myndighetsutövning mot någon&lt;br&gt;enskild. Bestämmelsen har tidigare berörts i avsnitt 2.6. Ett beslut att&lt;br&gt;utse en stödperson bör så långt möjligt fattas efter samråd med patien-&lt;br&gt;ten. Nämndernas beslut i fråga om att utse stödperson kan inte överkla-&lt;br&gt;gas genom förvaltningsbesvär. Vid sådant förhållande följer av 31 och&lt;br&gt;33 §§ jämförda med 3 § förvaltningslagen att, om några av förvaltnings-&lt;br&gt;lagens särskilda regler för handläggning av ärenden skall tillämpas vid&lt;br&gt;utseende m.m. av stödperson, detta måste anges särskilt i lag eller för-&lt;br&gt;ordning. I paragrafen anges följaktligen att bestämmelserna i 14-17, 20,&lt;br&gt;21, 26 och 27 §§ förvaltningslagen skall tillämpas i sådana ärenden. Vad&lt;br&gt;dessa bestämmelser avser nämns i lagtexten. De inledande reglerna i&lt;br&gt;1-12 §§ förvaltningslagen är tillämpliga även på denna del av nämndens&lt;br&gt;verksamhet utan att det särskilt anges. Här inbegrips bl.a. föreskrifterna&lt;br&gt;om att tolk bör anlitas vid behov (8 §) och om den enskildes rätt att&lt;br&gt;anlita ombud eller biträde (9 §). Den närmare tillämpningen av hand-&lt;br&gt;läggningsreglema behandlas i förarbetena till förvaltningslagen&lt;br&gt;(prop. 1985/86:80, KU 21, rskr. 202).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården, m.m. avses gälla fr.o.m. den 1 juli 1992. I och med den nya la-&lt;br&gt;gens ikraftträdande skall den gamla lagen om förtroendenämnder inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården upphöra att gälla. Det är dock inte nödvändigt att&lt;br&gt;välja nya förtroendenämnder innan mandattiden för de nuvarande nämn-&lt;br&gt;derna gått ut. Om verksamheten omorganiseras är det å andra sidan&lt;br&gt;möjligt att ändra nämndorganisationen. Enligt 6 kap. 13 § kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) bestämmer nämligen fullmäktige mandattiderna för&lt;br&gt;andra nämnder än styrelsen. Det innebär att kommunerna och landsting-&lt;br&gt;en när de så vill kan göra förändringar i sin nämndorganisation genom&lt;br&gt;att t.ex. bilda nya nämnder och avskaffa gamla. Någon särskild över-&lt;br&gt;gångsreglering i denna fråga behövs därför inte. Den nya lagen föran-&lt;br&gt;leder inte heller i övrigt särskilda övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslagen till lag om ändring i övriga lagar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård resp, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård innebär endast redaktionella följder&lt;br&gt;av förslaget till ny lag om förtroendenämndsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kom-&lt;br&gt;munal primärvård har tillkommit för att göra det möjligt för kommu-&lt;br&gt;nerna att inom ramen för försöksverksamheten överta ansvaret för viss&lt;br&gt;tandvård. Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra-&lt;br&gt;ganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av rapporten (Ds S 1984:16)&lt;br&gt;Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsgruppens sammanfattning av rapporten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet har utvärderat för-&lt;br&gt;söksverksamheten med förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten regleras i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1980 och gäller&lt;br&gt;till utgången av juni 1985. Enligt lagen skall landstingskommun och&lt;br&gt;kommun, som inte ingår i en landstingskommun, för hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den ha en eller flera förtroendenämnder. Nämnderna skall ha till uppgift&lt;br&gt;att främja kontakten mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersona-&lt;br&gt;len samt att förmedla den hjälp som förhållandena påkallar till patienter-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet förutsatte i sin behandling av frågan om förtroende-&lt;br&gt;nämnder (SoU 1979/80:16) att verksamheten skulle utvärderas innan&lt;br&gt;slutlig ställning togs till hur verksamheten borde utformas på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har gjort en enkätundersökning för att få en uppfattning&lt;br&gt;om innehåll och omfattning av förtroendenämndernas verksamhet. Syn-&lt;br&gt;punkter på verksamheten har inhämtats från förvaltningsutskotten&lt;br&gt;(motsv.), vilka i sin tur inhämtat yttranden från förtroendenämnderna&lt;br&gt;och hälso- och sjukvårdsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har sammanträffat med handläggarna hos förtroende-&lt;br&gt;nämnderna samt med företrädare för hälso- och sjukvårdens ansvars-&lt;br&gt;nämnd (HSAN), socialstyrelsen, Spri och personal- och patient-&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen lägger fram följande förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Verksamheten med förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;bör bestå även sedan försöksperioden upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sjukvårdshuvudmännen bör i fortsättningen vara skyldiga att inrätta&lt;br&gt;en eller flera särskilda nämnder för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nämndernas verksamhet bör i fortsättningen omfatta både den all-&lt;br&gt;männa hälso- och sjukvården och folktandvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förtroendenämnderna bör även i fortsättningen regleras i en särskild&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslås få möjligheter att till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen överlämna ärenden som rör klagomål över&lt;br&gt;bemötande av personal inom hälso- och sjukvården eller bristande&lt;br&gt;kontakt och information i vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att arbetsfördelningen mellan förtroendenämnderna och deras hand-&lt;br&gt;läggare bör syfta till att åstadkomma en snabb och obyråkratisk hand-&lt;br&gt;läggning av patientärendena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att återföringen av erfarenheterna från nämnderna bör göras effek-&lt;br&gt;tivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att fortbildning bör anordnas för nämnderna och deras handläggare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att nämnderna i ökad omfattning bör delta i utbildning av hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att återkommande information om nämnderna bör lämnas till perso-&lt;br&gt;nal, patienter och allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att lämpliga former för fortlöpande kontakter med företrädare for lo-&lt;br&gt;kala personal- och patientorganisationer bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen lägger fram förslag till lag om förtroendnämnder inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och folktandvården samt föreslår en ändring i&lt;br&gt;lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsgruppen författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;folktandvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För den hälso- och sjukvård och folktandvård som en landstings-&lt;br&gt;kommun eller en kommun som inte ingår i en landstingskommun ombe-&lt;br&gt;sörjer enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller folktandvårdsla-&lt;br&gt;gen (1973:457) skall det finnas en eller flera förtroendenämnder med&lt;br&gt;uppgift att främja kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen samt att åt patienterna förmedla den hjälp som förhål-&lt;br&gt;landena påkallar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När flera förtroendenämnder finns, skall varje nämnd fullgöra de upp-&lt;br&gt;gifter som sägs i första stycket för en viss del av landstingskommunen&lt;br&gt;eller kommunen eller för en viss vårdinrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om förtroendenämnderna gäller bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212 §§ kommunallagen (1977:179) i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Annan nämnd än förtroendenämnd får till utgången av år 1985 vara&lt;br&gt;förtroendenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Proposition................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagforslag........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992 . . &amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m...................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmän bakgrund........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Fortsatt förtroendenämndsverksamhet............12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Skyldighet att svara för förtroendenämndsverksamhet . . 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Verksamhetens omfattning m.m................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förtroendenämndsverksamhet inom kommunernas hälso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvård...........................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Den lagtekniska lösningen m.m................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Ekonomiska konsekvenser...................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamhet med kommunal distriktstandvård.....22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmän bakgrund........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Försöksverksamhet med kommunal primärvård inkl.distrikts-&lt;br&gt;tandvård ..............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Den rättsliga regleringen av försöksverksamheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;.... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga Sammanfattning av rapporten (Ds S 1984:16)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården, m.m. samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens författningsförslag..............31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41063, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SoU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:52:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03148</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:52:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03148</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__148.pdf</filnamn>
<filstorlek>1411243</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om förtroendeverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/71483CB0-885F-486C-8DCE-EA58B145619E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SoU20</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SoU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:148&lt;br/&gt;
Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:148 Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:148&lt;br/&gt;
Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:148 Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:148&lt;br/&gt;
Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:148 Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:148&lt;br/&gt;
Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:148 Förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>