<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2334725</hangar_id>
 <dok_id>GF03146</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>146</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:146</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>146</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-04-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:41</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>med bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03146/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03146</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03146</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92: 146&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;med bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner&lt;br&gt;mot Sydafrika, m. m.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 2 april 1992 for de åtgärder och det ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Dinkelspiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas en redogörelse för svenska sanktionsåtgärder mot&lt;br&gt;Sydafrika och regeringens bedömning och ställningstagande i frågan om&lt;br&gt;deras avskaffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ställningstaganden bygger i stor utsträckning på en rapport&lt;br&gt;den 25 mars 1992 av den parlamentariska delegation som besökte Syd-&lt;br&gt;afrika under februari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas regeringens bedömning att handelsförbudet&lt;br&gt;bör upphävas när det föreligger en bindande överenskommelse om en&lt;br&gt;interimsregering i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att regeringen får ett bemyndigande att föreskriva att&lt;br&gt;bestämmelserna om investeringsförbud och uppgiftsskyldigheter i lagen&lt;br&gt;(1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika inte skall tillämpas. Ett&lt;br&gt;sådant bemyndigande skulle göra det möjligt för regeringen att snabbt fatta&lt;br&gt;ett sådant beslut när de sista hindren för förbudens upprätthållande undan-&lt;br&gt;röjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om upphävande av denna lag liksom övriga lagar med sanktio-&lt;br&gt;ner mot Sydafrika bör föreläggas riksdagen under hösten 1992 eller vid ett&lt;br&gt;senare tillfälle om utvecklingen i Sydafrika skulle motivera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1985: 98) om förbud mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringar i Sydafrika;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1985:98) om förbud mot investe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar i Sydafrika skall införas en ny paragraf, 18 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Regeringen får föreskriva att 1, 2, 4, 5 och 9 §§ inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 15 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkel-&lt;br&gt;spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P.&lt;br&gt;Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Dinkelspiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition med bemyndigande att avskaffa vissa&lt;br&gt;sanktioner mot Sydafrika, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika är föremål för svenskä sanktioner sedan åtskilliga år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett beslut i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd den 4 november&lt;br&gt;1977 införde Sverige ett vapenembargo genom förordningen (1977:1 127)&lt;br&gt;om vissa sanktioner mot Sydafrika. Det svenska embargot skärptes år 1985&lt;br&gt;(SFS 1985: 100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1979. Denna lag ersattes år 1985 av en ny lag,&lt;br&gt;nämligen lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och&lt;br&gt;Namibia, varvid investeringsförbudet utvidgades till att omfatta bl. a.&lt;br&gt;förbud mot finansiell leasing. Lagen riktar sig sedan den 1 april 1990 endast&lt;br&gt;mot Sydafrika (SFS 1990:78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ljuli 1987 trädde lagen (1987:474) med bemyndigande att tillämpa&lt;br&gt;lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om en han-&lt;br&gt;delsblockad mot Sydafrika och Namibia i kraft. Med stöd av bemyndigan-&lt;br&gt;det beslutade regeringen förordningen (1987:477) om förbud mot handel&lt;br&gt;med Sydafrika och Namibia. Handelsförbudet började tillämpas den 1&lt;br&gt;oktober samma år. Sanktionerna mot Namibia upphörde den 1 april 1990&lt;br&gt;efter det att landet blivit självständigt. Detta föranledde följdändringar i&lt;br&gt;sanktionsförfattningarna, varvid bl. a. nyssnämnda bemyndigandelag er-&lt;br&gt;sattes av en ny (SFS 1990:77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskommuner får med stöd av lagen (1985:1052)&lt;br&gt;om rätt för kommuner och landstingskommuner att vidta bojkottåtgärder&lt;br&gt;mot Sydafrika vid upphandling av varor och tjänster med sydafrikanskt&lt;br&gt;ursprung vidta sådana solidaritetsaktioner som riktar sig mot den sydafri-&lt;br&gt;kanska apartheidpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sydafrikanska medborgare gäller restriktioner i viseringshänseende&lt;br&gt;enligt förordningen (1991:836) om visering för sydafrikanska medborgare.&lt;br&gt;Bestämmelserna har under senare år successivt skärpts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1985 beslutade regeringen rekommendationer om begränsning&lt;br&gt;av handel och sjöfart samt av upphandling och kontakter inom bl. a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturens och vetenskapens områden. Samma år upphörde också luftfarts- Prop. 1991/92: 146&lt;br&gt;avtalet med Sydafrika att gälla. Ett förbud mot exportkreditgarantier gäller&lt;br&gt;sedan år 1965.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har också i olika internationella fora verkat för åtgärder mot&lt;br&gt;apartheid i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 14 november 1991 bemyndiga utrikesministern&lt;br&gt;att utse en delegation på fem ledamöter med uppdrag att besöka Sydafrika&lt;br&gt;och på grundval därav lämna förslag på åtgärder som delegationen kan&lt;br&gt;finna lämpliga. Delegationen besökte Sydafrika under februari i år och&lt;br&gt;överlämnade den 26 mars 1992 sin rapport till utrikesministern. Rappor-&lt;br&gt;ten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän motivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Utvecklingen i Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;President de Klerks öppningsanförande inför det sydafrikanska parlamen-&lt;br&gt;tet den 2 februari 1990, då han tillkännagav att Nelson Mandela och andra&lt;br&gt;politiska fångar skulle komma att friges samt att ANC (African National&lt;br&gt;Congress) och andra organisationer åter skulle få verka fritt i landet,&lt;br&gt;utgjorde en milstolpe i Sydafrikas politiska historia. Därmed inleddes en&lt;br&gt;politisk process bort från apartheid i riktning mot demokrati i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1990 togs ett nytt steg då den sydafrikanska regeringen och ANC&lt;br&gt;undertecknade en överenskommelse i Kapstaden (det s. k. Groote Schuur-&lt;br&gt;protokollet). I juni samma år upphävde regeringen undantagstillståndet —&lt;br&gt;det behölls dock i provinsen Natal fram till oktober 1990. Ännu en överens-&lt;br&gt;kommelse ingicks mellan regeringen och ANC i augusti 1990, det s. k.&lt;br&gt;Pretoria-protokollet, i vilket parterna uttalade att vägen låg öppen för&lt;br&gt;förhandlingar om en ny författning för Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förhandlingar kom emellertid att dröja. Ett huvudskäl utgjordes&lt;br&gt;av det våld som kort efter undertecknandet av Pretoria-protokollet bröt ut&lt;br&gt;i de svarta förstäderna runt Johannesburg. Till dags dato har minst ett par&lt;br&gt;tusen liv krävts i dessa våldsdåd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldet kring Johannesburg var ett utflöde av det våld som sedan mitten&lt;br&gt;av 1980-talet pågått i Natal-provinsen och där krävt åtskilliga tusen döds-&lt;br&gt;offer. Det föreligger belägg för att element inom polisen och säkerhetstyr-&lt;br&gt;korna medverkat i våldet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid halvårsskiftet 1991 upphävde Sydafrikas parlament de rasåtskill-&lt;br&gt;nadslagar som brukar kallas apartheids grundpelare — jordlagarna, grupp-&lt;br&gt;områdeslagen och lagen om befolkningsregistrering (Land Acts, Group&lt;br&gt;Areas Act och Population Registration Act). Den sistnämnda äger dock&lt;br&gt;fortfarande tillämpning genom andra lagar men nyfödda sydafrikaner&lt;br&gt;registreras inte längre efter rastillhörighet. Den viktigaste apartheidlag som&lt;br&gt;nu återstår utgörs av författningen som inte ger landets svarta befolkning&lt;br&gt;rösträtt till parlamentet. Lagen om det s. k. hemlandssystemet är en annan&lt;br&gt;rasåtskiljande lag som ännu inte avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt steg för att söka bringa våldet till ett slut togs i september 1991,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då ett nationellt fredsfördrag (”National Peace Accord”) undertecknades Prop. 1991/92: 146&lt;br&gt;av 23 organisationer, däribland det regerande nationalistpartiet, ANC och&lt;br&gt;Inkatha. Det möte där fördraget undertecknades var det dittills mest&lt;br&gt;representativa som hållits i Sydafrika. Trots fördraget har våldet dock&lt;br&gt;fortsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av förra året ledde förändringsprocessen fram till öppnandet av&lt;br&gt;CODESA (”Convention for a Democratic South Africa”) för förhandlingar&lt;br&gt;om en ny, demokratisk författning för landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid CODESA:s första plenarsession den 20-21 december 1991 underteck-&lt;br&gt;nades bl. a. en avsiktsförklaring av de 19 deltagande partierna m.fl. av&lt;br&gt;innebörd att parterna förband sig arbeta för en författning grundad på&lt;br&gt;allmän rösträtt och en gemensam röstlängd för alla väljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att CODESA inledde sitt arbete, gick utvecklingen i Sydafrika&lt;br&gt;in i ett nytt skede, i en förhandlingsfas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformpolitiken har ända sedan den inleddes motarbetats av bl. a. det&lt;br&gt;konservativa partiet i Sydafrika. I flera fyllnadsval efter 1989 års parla-&lt;br&gt;mentsval har de konservativa besegrat regeringspartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlusten i fyllnadsvalet i valkretsen Potchefsstroom i februari i år&lt;br&gt;medförde att president de Klerk utlyste en folkomröstning den 17 mars i år&lt;br&gt;för att bereda landets vita väljare tillfälle att visa om de stödde reformpo-&lt;br&gt;litiken eller ej. Bakom presidentens beslut låg nationalistpartiets löfte inför&lt;br&gt;1989 års parlamentsval att de vita väljarna skulle få uttala sig innan viktiga&lt;br&gt;förändringar av landets författning genomfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgången av folkomröstningen blev en överväldigande framgång för&lt;br&gt;presidenten. 68,7 % av väljarna röstade ja och uttalade därmed sitt stöd för&lt;br&gt;presidentens reformpolitik. Valdeltagandet var drygt 85 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan folkomröstningen givit presidenten mandat for fortsatta refor-&lt;br&gt;mer, är nu förhoppningen att en andra plenarsession, CODESA II, skall&lt;br&gt;resultera i viktiga överenskommelser, framfor allt om en interimsregering&lt;br&gt;för Sydafrika. CODESA II väntas äga rum i mitten av maj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att FN, som sedan slutet av 1940-talet&lt;br&gt;behandlat Sydafrika-frågan, i slutet av förra året ånyo tog upp den. Gene-&lt;br&gt;ralförsamlingen antog i december 1991 en resolution, i vilken församlingen&lt;br&gt;uppmanade omvärlden att, i syfte att på lämpligt sätt reagera på den&lt;br&gt;pågående utvecklingen i Sydafrika, se över existerande restriktiva åtgärder&lt;br&gt;i den utsträckning detta motiverades av en positiv utveckling, såsom avtal&lt;br&gt;mellan parterna om övergångsarrangemang, och avtal om en ny, icke&lt;br&gt;rasuppdelad författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Sydafrika-delegationens rapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skaffa sig ett fördjupat underlag inför bedömningen av, om och&lt;br&gt;när förändringar av den svenska Sydafrikapolitiken kunde och borde göras&lt;br&gt;beslöt regeringen i november 1991 att tillsätta en särskild delegation.&lt;br&gt;Denna, den s. k. Sydafrika-delegationen, besökte Sydafrika under två vec-&lt;br&gt;kor i februari i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under sitt besök sammanträffade delegationen med företrädare för ett&lt;br&gt;stort antal organisationer, myndigheter, partier m. fl. i Sydafrika. Samtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägde rum med representanter för bl. a. regeringen, flertalet politiska par-&lt;br&gt;tier, befrielserörelserna ANC och PAC (Pan Africanist Congress), Inkatha,&lt;br&gt;fackföreningsrörelsen Cosatu, svenska foretag i Sydafrika, det sydafrikan-&lt;br&gt;ska näringslivet, kyrkor och organisationer som arbetar med mänskliga&lt;br&gt;rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin rapport till regeringen, som överlämnades till utrikesministern den&lt;br&gt;26 mars 1992, föreslår delegationen att de svenska restriktionerna och&lt;br&gt;sanktionerna mot Sydafrika upphävs steg för steg under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina rekommendationer konstaterar delegationen att resultatet av&lt;br&gt;folkomröstningen den 17 mars i år innebär att en klar majoritet av landets&lt;br&gt;vita uttalat sig for demokrati. Det innebär vidare att förändringsprocessen&lt;br&gt;i Sydafrika måste betecknas som i det närmaste oåterkallelig. En bekräft-&lt;br&gt;else på att så är fallet föreligger enligt delegationens mening i och med att&lt;br&gt;en bindande överenskommelse träffas mellan parterna i CODESA om en&lt;br&gt;interimsregering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika-delegationen föreslår att de svenska sanktionerna upphävs&lt;br&gt;samtidigt med att de sista resterna av apartheidpolitiken avskaffas, steg för&lt;br&gt;steg. En överenskommelse om en interimsregering, som med stor sanno-&lt;br&gt;likhet kan ingås i anslutning till CODESA II i slutet av april, bör enligt&lt;br&gt;delegationen följas av ett omedelbart upphävande av det svenska handels-&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga bekräftelsen på processen från apartheid till demokrati bör&lt;br&gt;enligt delegationen kunna utgöras av själva bildandet av en interimsrege-&lt;br&gt;ring. Bedömningen är att en sådan regering bör kunna tillträda någon gång&lt;br&gt;under sommaren 1992. Vid den tidpunkten bör enligt delegationens förslag&lt;br&gt;förbudet mot investeringar i Sydafrika liksom de finansiella sanktionerna&lt;br&gt;upphävas. Ett avskaffande kräver, som delegationen konstaterar, beslut av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att riksdagen kan fatta beslut att upphäva förbudet mot&lt;br&gt;investeringar först en tid efter det att interimsregeringen bildats i Syd-&lt;br&gt;afrika, föreslår delegationen att regeringen hos riksdagen hemställer om&lt;br&gt;fullmakt att omgående avskaffa investeringsförbudet och de finansiella&lt;br&gt;sanktionerna så snart en interimsregering bildats i Sydafrika, såvida inte&lt;br&gt;överenskommelse träffas om andra rekommendationer inom ramen för&lt;br&gt;CODESA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen framhåller slutligen på denna punkt att regeringen bör&lt;br&gt;utnyttja sin möjlighet att lämna dispens från investeringsförbudet under&lt;br&gt;den tid som återstår till dess detta kan slutligt upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Investeringsförbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att föreskriva att 1,&lt;br&gt;2, 4, 5 och 9 §§ lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i&lt;br&gt;Sydafrika inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Investeringsförbudet bör inte längre tillämpas när&lt;br&gt;en interimsregering bildats i Sydafrika såvida inte överenskommel-&lt;br&gt;se träffas inom ramen för CODESA om att rekommendera ett&lt;br&gt;tidigare avskaffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Sydafrika-delegationen framhållit måste bildandet av en in-&lt;br&gt;terimsregering ses som en slutlig bekräftelse på att processen bort&lt;br&gt;från apartheid till demokrati är helt oåterkallelig. Förslag om for-&lt;br&gt;mellt upphävande av investeringsförbudslagen bör därför föreläggas&lt;br&gt;riksdagen under hösten 1992 eller vid ett senare tillfälle om utveck-&lt;br&gt;lingen i Sydafrika skulle motivera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag och min bedömning: Mot bakgrund av utvecklingen&lt;br&gt;i Sydafrika under de två senaste åren har Sydafrika-delegationen föreslagit&lt;br&gt;att de svenska sanktionerna avvecklas steg för steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika-delegationen har förordat att upphävandet av investeringsför-&lt;br&gt;budslagen knyts till en interimsregerings tillträde i Sydafrika. Förhopp-&lt;br&gt;ningen är att detta skall kunna ske någon gång under sensommaren i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att riksdagens beslut kan tas först efter en tid efter det att&lt;br&gt;en interimsregering har bildats föreslår jag att regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;de paragrafer i lagen som föreskriver förbud eller uppgiftsskyldighet för&lt;br&gt;svenska företag inte skall tillämpas. De aktuella paragraferna bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att sådana föreskrifter om att förbud eller uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet ej längre skall tillämpas bör beslutas av regeringen så snart en&lt;br&gt;interimsregering bildats i Sydafrika, såvida inte överenskommelse träffas&lt;br&gt;inom ramen för CODESA om att rekommendera ett tidigare avskaffande.&lt;br&gt;Jag förutsätter att regeringens beslut kommer att föregås av samråd i&lt;br&gt;utrikesnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning skulle göra det möjligt för Sverige att i så gott som&lt;br&gt;omedelbar anslutning till övergångsregeringens tillträde i praktiken av-&lt;br&gt;skaffa också de sista svenska sanktionerna mot Sydafrika. Jag instämmer i&lt;br&gt;delegationens förslag, som innehåller ett välmotiverat mått av flexibilitet&lt;br&gt;när det gäller det villkor som måste vara uppfyllt för att regeringen skall&lt;br&gt;kunna besluta om att investeringsförbudet ej längre skall tillämpas. Ut-&lt;br&gt;vecklingen i Sydafrika är en dynamisk process. Därför kan det mycket väl&lt;br&gt;inträffa att parterna i landet kommer överens om att rekommendera&lt;br&gt;omvärlden att upphäva sina sanktioner vid något annat tillfälle än just&lt;br&gt;interimsregeringens tillträde. Den föreslagna uppläggningen ger då den&lt;br&gt;svenska regeringen möjlighet att följa en sådan rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Handelsförbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Handelsförbudet bör upphävas när det föreligger en&lt;br&gt;bindande överenskommelse om en interimsregering i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Sanktionerna mot Sydafrika bör upphävas&lt;br&gt;samtidigt med att de sista resterna av apartheidpolitiken avskaffas, dvs. i&lt;br&gt;takt med och som stöd för framstegen i en process som leder till allmän och&lt;br&gt;lika rösträtt i ett demokratiskt Sydafrika. 1 avvägningen mellan skilda&lt;br&gt;önskemål och krav som måste ske vid valet av tidpunkt för avvecklingen av&lt;br&gt;sanktionerna är det enligt min mening nödvändigt att ta hänsyn till det&lt;br&gt;stora behovet av ekonomisk tillväxt och utveckling i Sydafrika. Den&lt;br&gt;svenska Sydafrikapolitiken bör därför nu utformas så att även Sverige kan&lt;br&gt;bidra till att främja ekonomisk tillväxt i Sydafrika till fördel för landet och&lt;br&gt;befolkningen som helhet. Jag bedömer det därför som rimligt att avveck-&lt;br&gt;lingen av Sveriges sanktioner inleds genom ett upphävande av förbudet&lt;br&gt;mot handel när en bindande överenskommelse träffats om en interims-&lt;br&gt;regering. Svenskt näringsliv bör därvid ha goda förutsättningar att göra&lt;br&gt;aktiva insatser till förmån för denna utveckling. Regeringens föreskrifter&lt;br&gt;om handelsförbudet bygger på ett bemyndigande som regeringen inhäm-&lt;br&gt;tade av riksdagen genom lagen (1987:474) med bemyndigande att tillämpa&lt;br&gt;lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om en han-&lt;br&gt;delsblockad mot Sydafrika (numera ersatt av SFS 1990:77). Förslag om&lt;br&gt;upphävande av bemyndigandelagen bör föreläggas riksdagen under hösten&lt;br&gt;1992 eller vid ett senare tillfälle om utvecklingen i Sydafrika skulle motive-&lt;br&gt;ra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till handelsförbudet är kopplat vissa bestämmelser om licenstvång för&lt;br&gt;export till och import från Sydafrika av varor som inte omfattas av&lt;br&gt;handelsförbudet. Bestämmelser härom finns i förordningen om import-&lt;br&gt;och exportlicenser inom kommerskollegiets licensområde (KFS 1987:1),&lt;br&gt;förordningen om import- och exportlicenser inom jordbruksverkets licens-&lt;br&gt;område (JNFS 1987:25) och förordningen om import- och exportlicenser&lt;br&gt;inom fiskeriverkets licensområde (FIFS 1991:5). Jag avser att föreslå&lt;br&gt;regeringen att licenstvånget upphävs i samband med att handelsförbudet&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Kommuners och landstingskommuners rätt att vidta&lt;br&gt;bojkottåtgärder mot Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Frågan om upphävande av lagen (1985: 1052) om&lt;br&gt;rätt för kommuner och landstingskommuner att vidta bojkottåtgär-&lt;br&gt;der mot Sydafrika tas upp i samband med upphävande av övriga&lt;br&gt;sanktionslagar enligt vad jag anfört tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning finns det inte längre starka skäl att vidta&lt;br&gt;bojkottaktioner sedan handelförbudet upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: På de grunder som jag anfört beträffande Prop. 1991/92: 146&lt;br&gt;investeringsförbudslagen och bemyndigandelagen avseende handelsförbu-&lt;br&gt;det bör nu aktuell lag formellt vara i kraft tills vidare och förslag om dess&lt;br&gt;upphävande föreläggas riksdagen under hösten 1992 eller vid ett senare&lt;br&gt;tillfälle om utvecklingen i Sydafrika så skulle motivera. Eftersom lagen&lt;br&gt;endast ger kommuner och landstingskommuner rätt att vidta bojkottåtgär-&lt;br&gt;der kan dessa naturligtvis också avstå från sådana aktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Visering för sydafrikanska medborgare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De särskilda viseringskrav som gäller för sydafri-&lt;br&gt;kanska medborgare enligt förordningen i samma ämne (SFS&lt;br&gt;1991:836) bör upphävas när handelsförbudet upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I och med att handelsförbudet upphävs förelig-&lt;br&gt;ger inte längre skäl för en särskild visumförordning för sydafrikanska&lt;br&gt;medborgare utan visumansökningar bör därefter prövas med stöd av de&lt;br&gt;bestämmelser som i övrigt gäller för andra länders medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för Kulturdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Rekommendationer om upphandling och kontakter med&lt;br&gt;Sydafrika m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De av riksdagen år 1985 godkända riktlinjerna för den&lt;br&gt;svenska Sydafrikapolitiken som anges i det följande bör upphävas,&lt;br&gt;nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att regeringen bör rekommendera myndigheter och institutio-&lt;br&gt;ner att avstå från upphandling från Sydafrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att Sverige i det nordiska samarbetet och inom FN bör verka för&lt;br&gt;ett bindande beslut av säkerhetsrådet om oljeembargo samt ett&lt;br&gt;effektivt genomförande av de embargon som antagits av oljeex-&lt;br&gt;porterande och oljeproducerande länder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att Sverige bör ta upp frågan om nedläggning av SAS flygförbin-&lt;br&gt;delse med Johannesburg med de danska och norska regering-&lt;br&gt;arna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att regeringen bör gå ut med rekommendation till myndigheter&lt;br&gt;och institutioner med riktlinjer avseende kontakter med Syd-&lt;br&gt;afrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: I den proposition varigenom regeringen föreslog&lt;br&gt;riksdagen att godkänna en ny skärpt investeringsförbudslag (prop.&lt;br&gt;1984/85:56) föreläde regeringen också för riksdagens godkännande förslag&lt;br&gt;till riktlinjer för den fortsatta svenska Sydafrikapolitiken. Dessa riktlinjer&lt;br&gt;innefattade vissa åtgärder som innebar skärpningar i sanktionerna mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika. Riksdagen godkände riktlinjerna (UU 1984/85:6, rskr. 127). Prop. 1991/92: 146&lt;br&gt;Som en följd härav beslöt regeringen att gå ut med en rekommendation den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 maj 1985 till myndigheter m.fl. avseende upphandling av varor från&lt;br&gt;Sydafrika och en rekommendation den 13 juni 1985 avseende begränsning&lt;br&gt;av kontakter med Sydafrika på kulturens, vetenskapens och idrottens&lt;br&gt;områden. Dessa rekommendationer bör inte längre gälla. Sydafrika-&lt;br&gt;delegationen har föreslagit att rekommendationen avseende upphandling&lt;br&gt;avskaffas samtidigt med att handelsförbudet upphävs samt att rekommen-&lt;br&gt;dationen avseende kontakter på bl. a. kulturens område upphävs skynd-&lt;br&gt;samt. I avvaktan på att riksdagen prövar om riktlinjerna skall upphävas&lt;br&gt;menar jag att rekommendationerna, mot bakgrund av att de endast är just&lt;br&gt;rekommendationer och inte bindande för dem de riktar sig emot, ändå ger&lt;br&gt;visst utrymme för lättnader med hänsyn till utvecklingen i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör — med beaktande av riksdagens godkännande — inte&lt;br&gt;fortsättningsvis verka för ett oljeembargo sedan handelsförbudet upp-&lt;br&gt;hävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige sade upp luftfartsavtalet med Sydafrika den 27 juni 1985. Till&lt;br&gt;följd därav flyger inte SAS på Sydafrika. Jag förutser, efter samråd med&lt;br&gt;chefen för Kommunikationsdepartementet, att man vid lämpligt tillfälle&lt;br&gt;tar kontakt med de norska och danska regeringarna i syfte att utröna&lt;br&gt;förutsättningarna för förhandlingar med Sydafrika om ett nytt luftfartsav-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Övriga åtgärder mot Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Regeringen bör i samband med upphävande av&lt;br&gt;handelsförbudet besluta att följande rekommendationer inte längre&lt;br&gt;skall gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;rekommendationen den 10 oktober 1985 som uppmanar företag&lt;br&gt;som exporterar till eller importerar från Sydafrika att söka finna&lt;br&gt;andra marknader m. m. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;rekommendationen den 10 oktober 1985 till svenska rederier&lt;br&gt;att om möjligt undvika trafik på Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör förbudet mot exportkreditgarantier avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenembargot mot Sydafrika hävs först när FN:s säkerhetsråd&lt;br&gt;fattat beslut därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I samband med upphävande av handelsförbu-&lt;br&gt;det bör ett antal andra sanktionsåtgärder mot Sydafrika avskaffas. Själv-&lt;br&gt;klart gäller detta de rekommendationer om begränsning av handel och&lt;br&gt;sjöfart som föregick handelsförbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även gällande restriktioner från år 1965 mot lämnande av exportkredit-&lt;br&gt;garantier bör avskaffas. Samtidigt vill jag dock i detta sammanhang fram-&lt;br&gt;hålla att bestämmelserna i investeringsförbudslagen fortfarande gäller i&lt;br&gt;enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenembargot mot Sydafrika grundas på en FN:s säkerhetsråds reso- Prop. 1991/92: 146&lt;br&gt;lution av den 4 november 1977. Ett upphävande av embargot kan inte bli&lt;br&gt;aktuellt förrän FN:s säkerhetsråd fattat beslut därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Upprättat lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Utrikesdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i&lt;br&gt;Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1985:98) om förbud mot&lt;br&gt;investeringar i Sydafrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna att 1985 års riktlinjer för den svenska Sydafrikapoliti-&lt;br&gt;ken upphävs i enlighet med vad jag anfört i avsnitt 2.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i övrigt&lt;br&gt;om avvecklingen av sanktionerna mot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTRIKESDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika-delegationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAPPORT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 03 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Statsrådet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Utrikesdepartementet&lt;br&gt;INK. UTRIKES DEP.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;D.No&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;92 -03- 2 6&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-2.png" style="width:91pt;height:30pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nv inriktning av sydafrikapolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapport från Sydafrika-delegationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 14 november 1991 att bemyndiga&lt;br&gt;utrikesministern att utse en delegation på fem&lt;br&gt;ledamöter med uppdrag att besöka Sydafrika och på&lt;br&gt;grundval därav lämna förslag på åtgärder som&lt;br&gt;delegationen kan finna lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av bemyndigandet beslöt utrikesministern&lt;br&gt;den 13 december 1991 att till ledamöter i&lt;br&gt;delegationen fr o m den 20 november 1991 förordna&lt;br&gt;riksdagsledamöterna Hadar Cars, tillika ordförande,&lt;br&gt;Karin Falkmer, Anita Gradin, Göran Hägglund, samt&lt;br&gt;partisekreteraren Ake Pettersson. Att biträda&lt;br&gt;delegationen förordnades samtidigt&lt;br&gt;departementssekreteraren Caroline Vondracek, expert,&lt;br&gt;departementssekreteraren B G Herrström, sekreterare&lt;br&gt;och byråassistenten Ann-Mari Fritsche, assistent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom regeringens beslut låg dels de betydande och&lt;br&gt;positiva förändringar som ägt rum i Sydafrika, dels&lt;br&gt;flera länders beslut att i ljuset av förändringarna&lt;br&gt;modifiera eller helt upphäva sina sanktioner mot&lt;br&gt;Sydafrika. Uppgiften för delegationen skulle vara&lt;br&gt;att utifrån ett besök i Sydafrika ge regeringen ett&lt;br&gt;fördjupat underlag för bedömningen av om och när&lt;br&gt;förändringar av den svenska sydafrikapolitiken&lt;br&gt;kunde och borde göras (bil 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikande mening har avgivits av ledamoten Karin&lt;br&gt;Falkmer (bil. 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt uttalande har avgivits av ledamöterna Anita&lt;br&gt;Gradin och Åke Pettersson (bil. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund, utvecklingen i Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rasdiskrimineringen i Sydafrika utgör ett arv från&lt;br&gt;kolonialtiden. Motståndet mot diskrimineringen i&lt;br&gt;Sydafrika började tidigt. ANC bildades 1912 och&lt;br&gt;tillämpade länge icke-våldsprincipen, efter föredöme&lt;br&gt;från Gandhi som verkade i Sydafrika i över 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det var genom nationalistpartiets&lt;br&gt;maktövertagande i valet 1948 som den systematiska&lt;br&gt;och i lag förankrade rasåtskillnadspolitiken&lt;br&gt;apartheid - började genomföras i Sydafrika på ett&lt;br&gt;sätt som inte förekommit i något annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela samhällsstrukturen byggde på en uppdelning av&lt;br&gt;människor i olika raskategorier, en uppdelning som&lt;br&gt;styrde valet av utbildning, arbete och bostadsort&lt;br&gt;samt reglerade deras vardag även på det allra mest&lt;br&gt;personliga planet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;./1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;./2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;./3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sharpeville-massakern 1960, där 69 svarta&lt;br&gt;demonstranter sköts ihjäl av polisen och 180&lt;br&gt;skadades blev en vattendelare i sydafrikansk&lt;br&gt;politisk historia. Myndigheterna förbjöd såväl ANC&lt;br&gt;som det år 1959 genom en utbrytning ur ANC bildade&lt;br&gt;PAC (Pan-Africanist Congress). ANC konstaterade&lt;br&gt;samtidigt att den fredliga vägens möjligheter var&lt;br&gt;uttömda - den väpnade kampen inleddes. I det&lt;br&gt;långvariga motståndet mot apartheid har ANC varit&lt;br&gt;tongivande men både ANC och PAC har av FN och OAU&lt;br&gt;erkänts som befrielserörelser och givits ställning&lt;br&gt;som observatörer i de båda organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom FN togs rasdiskrimineringen i Sydafrika upp av&lt;br&gt;Indien redan i slutet av 1940-talet. Det var dock&lt;br&gt;först 1961, i Sharpeville-massakerns spår, som&lt;br&gt;generalförsamlingen uppmanade medlemsstaterna att&lt;br&gt;överväga möjliga åtgärder enligt FN-stadgan för att&lt;br&gt;få slut på den sydafrikanska regeringens&lt;br&gt;apartheidpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsrådet fattade sitt första sanktionsbeslut&lt;br&gt;1963 avseende militär utrustning men inte förrän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977 antog rådet det för alla medlemsländer bindande&lt;br&gt;vapenembargot mot Sydafrika. 1985 flyttade&lt;br&gt;säkerhetsrådet fram positionerna i och med att rådet&lt;br&gt;då för första gången rekommenderade frivilliga&lt;br&gt;ekonomiska sanktioner mot Sydafrika, däribland ett&lt;br&gt;investeringsförbud. Denna rekommendation följdes&lt;br&gt;dock inte upp med beslut om bindande ekonomiska&lt;br&gt;sanktioner mot Sydafrika. Såväl USA som&lt;br&gt;Storbritannien motsatte sig sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978 hade de nordiska länderna antagit ett gemensamt&lt;br&gt;handlingsprogram mot apartheid, vilket utvidgades&lt;br&gt;och skärptes under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som första industriland införde Sverige ekonomiska&lt;br&gt;sanktioner mot Sydafrika genom förbudet 1979 mot&lt;br&gt;nyinvesteringar. I propositionen (prop. 1978/79:196)&lt;br&gt;konstaterade regeringen bl a följande: “Kränkningar&lt;br&gt;av mänskliga rättigheter förekommer förvisso på&lt;br&gt;andra håll i världen. I Sydafrika har&lt;br&gt;rasdiskrimineringen emellertid klätts i en laglig&lt;br&gt;form som gör att situationen saknar motstycke och&lt;br&gt;måste anses alldeles särskilt motbjudande. Läget i&lt;br&gt;Sydafrika .... har av en överväldigande majoritet av&lt;br&gt;världens länder i FN ansetts utgöra ett hot mot&lt;br&gt;internationell fred och säkerhet. I ingen annan&lt;br&gt;fråga har en sådan FN-majoritet under så många år&lt;br&gt;krävt att en regim bör isoleras genom ekonomiska och&lt;br&gt;andra sanktioner .... FN-organisationens&lt;br&gt;ställningstagande är..... ett klart uttryck för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läget i Sydafrika är utan jämförelse.&amp;quot; I riksdagen&lt;br&gt;röstade samtliga partier för investeringsförbudet&lt;br&gt;med undantag av moderata samlingspartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1985 utvidgades det svenska investeringsförbudet&lt;br&gt;till att omfatta förbud mot leasing mm. Samma år&lt;br&gt;förbjöd Sverige även import av jordbruksprodukter&lt;br&gt;från Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sydafrikanska regeringens beslöt 1983 att införa&lt;br&gt;en ny författning. Denna gav rösträtt till egna&lt;br&gt;parlamentskammare åt de färgade och indiska&lt;br&gt;befolkningsgrupperna men utestängde de svarta från&lt;br&gt;representation i parlamentet. Som följd härav utbröt&lt;br&gt;omfattande politisk oro i landet. År 1985 infördes&lt;br&gt;partiellt undantagstillstånd i Sydafrika som ett år&lt;br&gt;senare utvidgades till att omfatta hela landet.&lt;br&gt;Utvecklingen i Sydafrika föranledde 1986 den&lt;br&gt;amerikanska kongressen att mot president Reagans&lt;br&gt;veto införa relativt långtgående sanktioner mot&lt;br&gt;Sydafrika. Danmark beslöt 1985 att avbryta all&lt;br&gt;handel med Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den hårdnande utvecklingen i&lt;br&gt;Sydafrika, misslyckandet att få till stånd ett&lt;br&gt;bindande beslut av FN:s säkerhetsråd om sanktioner&lt;br&gt;och inspirerat av Danmarks beslut om&lt;br&gt;handelssanktioner, införde Sverige 1987 förbud mot&lt;br&gt;handel med Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för det svenska ställningstagandet att&lt;br&gt;införa sanktioner mot en annan stat - trots att&lt;br&gt;något beslut om sanktioner från FN:s säkerhetsråd&lt;br&gt;inte förelåg - framgår av propositionen om&lt;br&gt;handelsförbudet (prop. 1986/87:110). I allt&lt;br&gt;väsentligt byggde motiven på det resonemang som&lt;br&gt;fördes till stöd för införande av förbudet mot&lt;br&gt;investeringar. Två viktiga faktorer tillkom dock. De&lt;br&gt;gällde Sveriges traditionella hållning att endast&lt;br&gt;medverka i sådana sanktionsåtgärder som beslutats av&lt;br&gt;FN:s säkerhetsråd samt det föreslagna&lt;br&gt;handelsförbudets förenlighet med Sveriges åtaganden&lt;br&gt;inom GATT. På den sistnämnda punkten konstaterade&lt;br&gt;regeringen att handelsförbudet vore att se som ett&lt;br&gt;avsteg från GATT-åtagandena. Men det rörde sig om en&lt;br&gt;engångsföreteelse som motiverades av det unika i&lt;br&gt;själva apartheidsituationen. Vad gällde frågan om&lt;br&gt;huruvida handelsförbudet på ett negativt sätt kunde&lt;br&gt;påverka trovärdigheten i Sveriges&lt;br&gt;neutralitetspolitik framhöll regeringen att Sverige&lt;br&gt;i Sydafrika-frågan inte riskerade att komma i&lt;br&gt;motsättning till någon stormakt eller tvingas ta&lt;br&gt;ställning i stormakternas inbördes motsättningar. I&lt;br&gt;riksdagen röstade samtliga partier utom moderata&lt;br&gt;samlingspartiet för handelsförbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella ekonomiska sanktionerna mot&lt;br&gt;Sydafrika kan indelas i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förbud mot handel, dvs export till och import&lt;br&gt;från Sydafrika. Sanktioner av detta slag kan&lt;br&gt;begränsas till vissa typer av varugrupper och, i&lt;br&gt;varierande grad, omfatta också handel med tjänster,&lt;br&gt;t ex turism och sjöfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förbud mot investeringar. Sanktioner av detta&lt;br&gt;slag kan vara frivilliga eller obligatoriska och ha&lt;br&gt;olika omfattning och innefatta eller utesluta&lt;br&gt;leasingförfarande. Möjligheterna till undantag kan&lt;br&gt;också variera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Finansiella sanktioner. Härmed avses Sydafrikas&lt;br&gt;möjligheter att finansiera sin upplåning på den&lt;br&gt;internationella kreditmarknaden. För&lt;br&gt;upprätthållandet av finansiella sanktioner fyller&lt;br&gt;Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken&lt;br&gt;viktiga funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förbud mot försäljning&lt;br&gt;Denna sanktion grundas på&lt;br&gt;av FN:s generalförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av råolja till Sydafrika,&lt;br&gt;en rekommendation antagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vapenembargo. Detta embargo hänför sig till&lt;br&gt;beslut i FN:s säkerhetsråd och är därigenom bindande&lt;br&gt;för FN:s medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av följande översikt framgår de huvudsakliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sanktioner som ännu är i kraft i vissa länder och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländergrupper på handelns och investeringarnas&lt;br&gt;område. Inga andra länder än de nordiska gick så&lt;br&gt;långt som att införa förbud mot såväl handel som&lt;br&gt;investeringar. Observeras bör att de finansiella&lt;br&gt;sanktionerna fortfarande är i kraft, dvs Sydafrika&lt;br&gt;är ännu i allt väsentligt utestängt från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortfarande det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalmarknaden. Likaså gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av FN:s säkerhetsrådet beslutade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vapenembargot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge upprätthåller fortfarande förbud mot handel&lt;br&gt;med och investeringar i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland upphävde den 1 juli 1991 export- och&lt;br&gt;importförbudet av varor gentemot Sydafrika.&lt;br&gt;Samtidigt slopades de begränsningar för&lt;br&gt;betalningskredit- och garantireglering som hänför&lt;br&gt;sig till den internationella varuhandeln med&lt;br&gt;Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet att investera i Sydafrika kvarstår.&lt;br&gt;Detsamma gäller förbuden mot beviljande av patent&lt;br&gt;och tillverkningsrättigheter. Penninglån, krediter&lt;br&gt;eller garantier till Sydafrika får inte heller&lt;br&gt;beviljas ifall dessa inte är förknippade med den&lt;br&gt;internationella handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark. Den 9 januari 1992 godkände folketingets&lt;br&gt;utrikespolitiska utskott första steget i planen för&lt;br&gt;avveckling av sanktionerna mot Sydafrika. Därmed&lt;br&gt;upphävdes förbuden mot nyinvesteringar och handel&lt;br&gt;med tjänster liksom den danska blockeringen av EG:s&lt;br&gt;beslut att avskaffa gemenskapens sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den danska regeringen upphävde den 20 mars 1992&lt;br&gt;förbudet mot handel med varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG. EG har infört gemensamma sanktioner mot&lt;br&gt;Sydafrika. I december 1990 beslöt EG att upphäva&lt;br&gt;förbudet mot nyinvesteringar och förbudet mot handel&lt;br&gt;med Krugerrand och vissa järn- och stålprodukter. På&lt;br&gt;grund av Danmarks blockad kunde beslutet dock inte&lt;br&gt;genomföras förrän den 27 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsförbudet, som vilade på nationell&lt;br&gt;lagstiftning, upphävdes av flertalet medlemsländer i&lt;br&gt;februari 1991. Gemensamma reg],r om inskränkningar i&lt;br&gt;kapitalmarknadsoperationer som gäller Sydafrika&lt;br&gt;finns inte och saknas också i de flesta&lt;br&gt;medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samväldet. Vid Samväldets toppmöte i Harare i&lt;br&gt;oktober 1991 beslutades upphäva restriktionerna mot&lt;br&gt;personkontakter. nämligen på det konsulära området,&lt;br&gt;inklusive visum, kulturella och vetenskapliga&lt;br&gt;bojkotter, begränsning av turistfrämjande och förbud&lt;br&gt;mot direkta flygförbindelser. Däremot inkluderas&lt;br&gt;inte idrotten i denna del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restriktionerna mot en viss idrott upphävs först när&lt;br&gt;vissa villkor uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande resterande sanktioner beslöt samväldet&lt;br&gt;att de kunde avvecklas i tre steg, nämligen a)&lt;br&gt;förbuden mot handel och investeringar, b)&lt;br&gt;finansiella sanktioner och c) vapenembargot, och där&lt;br&gt;förändringar knyts direkt till reella framsteg i&lt;br&gt;arbetet på avvecklingen av apartheidsystmet.&lt;br&gt;Sanktionerna mot handel och investeringar skulle&lt;br&gt;kunna avvecklas när överenskommelse träffats i&lt;br&gt;Sydafrika om lämpliga övergångsmekanismer som gör&lt;br&gt;det möjligt för alla parter att delta i&lt;br&gt;förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beslöts att de finansiella sanktionerna inte&lt;br&gt;skulle upphävas förrän en uppgörelse nåtts om en ny&lt;br&gt;demokratisk författning eller om en allpartikongress&lt;br&gt;eller en interimsregering förordar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att samväldets beslut endast&lt;br&gt;utgör en rekommendation till medlemsstaterna och att&lt;br&gt;många samväldesländer, däribland Storbritannien,&lt;br&gt;inte förbjudit handel med och investeringar i&lt;br&gt;Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Canada har fortfarande förbud mot handel med vissa&lt;br&gt;varor. Jordbruksvaror, uran, kol och järn- och&lt;br&gt;stålprodukter får inte importeras medan bl a&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högteknologisk utrustning, flyg och teleutrustning&lt;br&gt;inte får exporteras. Canada upprätthåller ett&lt;br&gt;frivilligt investeringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Australien följer samväldet. De lättnader i&lt;br&gt;personrestriktionerna som samväldet beslutat om har&lt;br&gt;genomförts; också de direkta flygförbindelserna har&lt;br&gt;återupptagits. Förbudet mot handel är inte totalt -&lt;br&gt;den bilaterala handeln mellan Sydafrika och&lt;br&gt;Australien uppgår årligen till omkring 150 miljoner&lt;br&gt;australiska dollar (ca 700 miljoner kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nva Zeeland följer samväldets rekommendation. Därför&lt;br&gt;genomfördes i november 1991 de lättnader i&lt;br&gt;personsanktionerna som samväldet rekommenderat.&lt;br&gt;Importförbud gäller för bl.a. militär materiel,&lt;br&gt;jordbruksprodukter, guld och guldmynt samt uran, kol&lt;br&gt;järn och stål samt exportförbud för vapen och&lt;br&gt;ammunition samt elektronik-, dator- och&lt;br&gt;teleutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA■ De omfattande amerikanska federala sanktionerna&lt;br&gt;upphävdes i juli 1991. Fortfarande återstår viktiga&lt;br&gt;förbud, bl a mot lån från IMF och Världsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera amerikanska delstater, grevskap och städer,&lt;br&gt;däribland exempelvis staden New York, har egna&lt;br&gt;sanktioner mot Sydafrika som fortfarande är i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan beslöt 1991-10-22 upphäva huvudparten av sina&lt;br&gt;sanktioner mot Sydafrika. Beslutet gäller de&lt;br&gt;ekonomiska sanktionerna - redan i slutet av juni i&lt;br&gt;år upphävdes restriktionerna på kulturens, sportens,&lt;br&gt;undervisningens och turismens områden. Den 13&lt;br&gt;januari 1992 återupptog Japan diplomatiska&lt;br&gt;relationer med Sydafrika. Endast begränsningar av&lt;br&gt;export av vapen och datateknik återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i sammanhanget nämnas att länder som infört&lt;br&gt;sanktioner också samtidigt fortsatt att vara viktiga&lt;br&gt;handelspartners för Sydafrika, exempelvis USA och&lt;br&gt;Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANC:s, PAC:s och Inkathas svn på sanktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANC. Vid sin ordinarie kongress i juli 1991 beslöt&lt;br&gt;ANC uppmana omvärlden att hålla fast vid&lt;br&gt;sanktionerna mot Sydafrika. Resolutionen anger tre&lt;br&gt;faser: a) undanröjande av hindren för förhandlingar,&lt;br&gt;b) tillsättande av en interimsregering, c) antagande&lt;br&gt;av en ny författning, vid vilka beslut om ett&lt;br&gt;gradvis upphävande av sanktionerna kunde övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt anförande inför FN:s generalförsamling den 3&lt;br&gt;december 1991 förklarade ANC:s ordförande Nelson&lt;br&gt;Mandela att sanktionerna kunde avvecklas stegvis.&lt;br&gt;Han angav därvid två faser, den ena utgjordes av&lt;br&gt;tillsättandet av en interimsregering, den andra av&lt;br&gt;valet av en ny regering på grundval av en&lt;br&gt;demokratisk författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANC:s syn på sanktionerna delas av&lt;br&gt;fackföreningsrörelsen COSATU och det sydafrikanska&lt;br&gt;kommunistpartiet (SACP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PAC.&amp;quot; Pan-Africanist Congress of Azania&amp;quot; tillkom&lt;br&gt;1959 genom en utbrytning ur ANC. Konflikten med ANC&lt;br&gt;gällde bl.a. icke-afrikaners roll i befrielsekampen.&lt;br&gt;PAC ställde sig dessutom kritiskt till ANC:s nära&lt;br&gt;samarbete med det sydafrikanska kommunistpartiet. I&lt;br&gt;delegationens samtal med företrädare för PAC framkom&lt;br&gt;att PAC vill knyta upphävandet av sanktioner till&lt;br&gt;införandet av demokrati i Sydafrika. När val ägt rum&lt;br&gt;till en konstituerande församling kunde sanktionerna&lt;br&gt;ifråga om handel och investeringar avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkatha. Inkatha Freedom Party har sin bas och&lt;br&gt;enligt flera opinionsundersökningar sä gott som hela&lt;br&gt;sitt stöd inom zulubefolkningen som främst är bosatt&lt;br&gt;i Natal-provinsen. Inkatha skulle kunna betecknas&lt;br&gt;både som ett parti och som en stambaserad&lt;br&gt;organisation. Dess ledare Mangosuthu Buthelezi är&lt;br&gt;också förste minister i det inom Sydafrika&lt;br&gt;kvarstående självstyrande hemlandet KwaZulu. Inkatha&lt;br&gt;har genomgående avvisat såväl sanktioner som väpnad&lt;br&gt;kamp och hävdat att endast förhandlingar kunde lösa&lt;br&gt;landets problem. Här går således viktiga&lt;br&gt;skiljelinjer mellan Inkatha å ena sidan och ANC och&lt;br&gt;PAC å den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Demokratiserinqsprocessen har inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt öppningsanförande till parlamentet den 2&lt;br&gt;februari 1990 förklarade president de Klerk att&lt;br&gt;Nelson Mandela och andra politiska fångar skulle&lt;br&gt;komma att friges och förbuden mot ANC och andra&lt;br&gt;organisationer att upphävas. Detta var en milstolpe&lt;br&gt;i Sydafrikas moderna historia. Därmed inleddes en&lt;br&gt;politisk process bort från apartheid i riktning mot&lt;br&gt;demokrati i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;President de Klerks tal var ett uttryck för en&lt;br&gt;växande insikt inom den vita befolkningsgruppen att&lt;br&gt;den inte långsiktigt ensam kunde inneha makten i&lt;br&gt;landet. Denna insikt grundade sig på flera faktorer.&lt;br&gt;Trycket från motståndet mot apartheid inom landet&lt;br&gt;hade blivit allt starkare. Också det internationella&lt;br&gt;avståndstagandet i form av ekonomiska sanktioner,&lt;br&gt;isolering och bojkotter mot landet spelade roll,&lt;br&gt;särskilt tillsammans med pressen från den inhemska&lt;br&gt;oppositionen. I takt med isoleringen och&lt;br&gt;sanktionstrycket försämrades också landets ekonomi&lt;br&gt;steg för steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tunga apartheidlagarna, de som brukat betecknas&lt;br&gt;som apartheids grundpelare, avskaffades av det&lt;br&gt;sydafrikanska parlamentet i juni 1991. Den&lt;br&gt;viktigaste apartheidlag som nu återstår utgörs av&lt;br&gt;författningen. Andra rasåtski1jande lagar som ännu&lt;br&gt;inte avskaffats är lagen om hemlandssystemet, samt&lt;br&gt;lagar om medborgarskap, utbildning, pensioner och&lt;br&gt;sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med Pretoria-överenskommelsen mellan ANC och&lt;br&gt;Sydafrikas regering i augusti 1990 låg enligt de&lt;br&gt;båda parterna vägen öppen för förhandlingar om en ny&lt;br&gt;författning för Sydafrika. Dessa kunde dock inte&lt;br&gt;inledas förrän den 20-21 december 1991, då CODESA&lt;br&gt;(&amp;quot;Convention for a Democratic South Africa&amp;quot;) höll&lt;br&gt;sin första plenarsession. Beslut fattas i CODESA med&lt;br&gt;konsensus (enighet) eller med &amp;quot;sufficient&lt;br&gt;consensus&amp;quot;, dvs någon form av kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I CODESA deltar 19 politiska partier,&lt;br&gt;hemlandsregeringar och andra organisationer. Var och&lt;br&gt;en har en röst. Härigenom har för första gången&lt;br&gt;företrädare för svarta organisationer samma&lt;br&gt;ställning och rättigheter i ett avgörande politiskt&lt;br&gt;skede som regeringen och partierna i det nuvarande&lt;br&gt;parlamentet. Utanför CODESA ställde sig det&lt;br&gt;konservativa partiet (CP) och PAC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid CODESAs första plenarmöte i december antogs en&lt;br&gt;avsiktförklaring. I förklaringens kanske viktigaste&lt;br&gt;punkt förbinder sig parterna att utarbeta en&lt;br&gt;författning med allmän rösträtt på grundval av en&lt;br&gt;gemensam röstlängd (således inte uppdelad efter&lt;br&gt;ras). Vid mötet tillsattes också fem arbetsgrupper&lt;br&gt;med uppgift att utarbeta förslag till&lt;br&gt;överenskommelser på följande fem områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skapandet av ett klimat för fri politisk&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- författningsprinciper samt formerna för&lt;br&gt;utarbetande av själva författningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- frågan om övergångsarrangemang/regering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de s k hemländernas återförening med Sydafrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tidsramar för CODESA:s arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna bedömningen vid delegationens besök var&lt;br&gt;att arbetet inom CODESA gjort betydande framsteg,&lt;br&gt;även om många svåra frågor inte hade funnit sin&lt;br&gt;slutliga lösning. Nästa plenarmöte, som&lt;br&gt;ursprungligen fastställts till mars, kommer på grund&lt;br&gt;av folkomröstningen troligen att hållas i slutet av&lt;br&gt;april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två deltagare i CODESA:s första session avstod från&lt;br&gt;att skriva under avsiktsförklaringen. Inkatha och&lt;br&gt;det s.k. självständiga hemlandet Boputhatswanas&lt;br&gt;regering menade bl a att förklaringen inte innehöll&lt;br&gt;ett tillräckligt hänsynstagande till deras önskan om&lt;br&gt;en federal struktur för det nya Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de centrala frågorna i CODESA och i hela&lt;br&gt;förhandlingsprocessen gäller övergångsarrangemangens&lt;br&gt;utformning. ANC har sedan en tid krävt - och&lt;br&gt;regeringen motsatt sig - inrättandet av en&lt;br&gt;interimsregering. I början av innevarande år&lt;br&gt;förklarade regeringen sig dock vilja införa en&lt;br&gt;övergångsförfattning, utarbetad på grundval av&lt;br&gt;förhandlingar inom CODESA. På basis av denna skulle&lt;br&gt;ett övergångsparlament väljas och en&lt;br&gt;övergångsregering utses. En av uppgifterna för det&lt;br&gt;valda övergångsparlamentet skulle vara att utarbeta&lt;br&gt;förslag till permanent författning för landet. I och&lt;br&gt;med detta syntes regeringen ha godtagit ANC:s&lt;br&gt;uppfattning om det nödvändiga i någon form av&lt;br&gt;övergångsregering. Modellen med ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsparlament skiljer sig heller inte på något&lt;br&gt;avgörande sätt från ANC:s förslag att en vald&lt;br&gt;konstituerande församling skall utarbeta den nya&lt;br&gt;permanenta författningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom regeringens ståndpunkt ligger kravet att de&lt;br&gt;konstitutionella förändringarna skall ske i&lt;br&gt;författningsenliga former. Tanken att en&lt;br&gt;övergångsregering skulle regera med dekret har med&lt;br&gt;emfas avvisats av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot regeringens legalistiska linje har ANC m fl&lt;br&gt;genmält att man aldrig godtagit den vita&lt;br&gt;folkgruppens parlament som legal företrädare för&lt;br&gt;hela Sydafrika. Enligt detta synsätt borde således&lt;br&gt;de riktlinjer för en ny författning som blir följden&lt;br&gt;av förhandlingarna inom CODESA antas på annat sätt&lt;br&gt;än genom beslut av det av de vita dominerade&lt;br&gt;parlamentet. Man har också befarat att det vita&lt;br&gt;parlamentet skulle kunna motsätta sig sådana förslag&lt;br&gt;som CODESA enats om, varför överenskommelserna inte&lt;br&gt;skulle kunna ges laglig kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delegationens samtal, som ägde rum före&lt;br&gt;fyllnadsvalet i Potchefstroom och före beslutet om&lt;br&gt;folkomröstning bedömde flertalet av delegationens&lt;br&gt;samtalspartners att tidpunkten för beslut om och&lt;br&gt;inrättande av en övergångsregering låg ganska nära i&lt;br&gt;tiden. Också ANC har bedömt det som möjligt att en&lt;br&gt;interimsregering skulle kunna tillträda redan i&lt;br&gt;sommar, förutsatt att en överenskommelse härom kunde&lt;br&gt;nås vid CODESA II i april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framsteg beträffande övergångsarrangemangen har dock&lt;br&gt;nåtts inom en av CODESA:s arbetsgrupper, där en&lt;br&gt;preliminär överenskommelse träffades i början av&lt;br&gt;mars om vad som kallas &amp;quot;a transitional executive&lt;br&gt;structure&amp;quot;. Denna skall, åtminstone i ett inledande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skede, utnämnas i enlighet med regler som&lt;br&gt;överenskoms inom CODESA, således inte väljas eller&lt;br&gt;utses av regeringen. Överenskommelsens närmare&lt;br&gt;innebörd har inte offentliggjorts. ANC har för sin&lt;br&gt;del accepterat överenskommelsen och har i likhet med&lt;br&gt;regeringen betecknat den som ett genombrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen kommer att läggas fram för CODESA:s&lt;br&gt;nästa plenarsession för debatt och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Hoten mot demokratiserinqsprocessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hoten mot demokratiseringsprocessen lär inte vara&lt;br&gt;att finna inom CODESA utan utanför. Detta är i sig&lt;br&gt;starka skäl för strävandena att nå snabba resultat i&lt;br&gt;processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Våldet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Apartheidsystemet bär i sig ett stort ansvar för det&lt;br&gt;starka våld som sker i Sydafrika. I stor&lt;br&gt;utsträckning beror detta på den omfattande och&lt;br&gt;snabbt tilltagande fattigdomen i landet. De&lt;br&gt;beräkningar som presenterats över arbetslösheten&lt;br&gt;visar att drygt 40% av landets arbetsföra befolkning&lt;br&gt;saknar sysselsättning inom den formella sektorn av&lt;br&gt;ekonomin. (Över 10% saknar helt arbete eller andra&lt;br&gt;medel för sin försörjning). Härmed följer också en&lt;br&gt;betydande kriminalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan del av våldet sammanhänger med&lt;br&gt;motsättningarna mellan ANC och Inkatha. Detta våld&lt;br&gt;har kommit starkast till uttryck i Natalprovinsen&lt;br&gt;men är också vitt utbredd i städerna för svarta&lt;br&gt;(&amp;quot;townships&amp;quot;) i andra delar av landet. Syftet med&lt;br&gt;detta våld kan sägas vara organisationernas vilja&lt;br&gt;att bevara eller överta makten inom olika svarta&lt;br&gt;områden. I många fall torde grupper av medlemmar och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sympatisörer till organisationerna agera på egen&lt;br&gt;hand utan ledningarnas vetskap eller godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger bevis för att element inom polisen&lt;br&gt;och armén medverkat i våldet och då till stöd för&lt;br&gt;den ena parten, Inkatha. Syftet härmed torde ha&lt;br&gt;varit att skapa intrycket att de svarta inte kan&lt;br&gt;enas, att de är oförmögna att ta ansvar och att&lt;br&gt;landet, om de svarta skulle ges ökat inflytande,&lt;br&gt;skulle drivas i riktning mot ökat våld och anarki.&lt;br&gt;Syftet kan också sägas ha varit att motverka och&lt;br&gt;försena den inledda demokratiseringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att komma tillrätta med våldet undertecknade&lt;br&gt;23 organisationer, däribland nationalistpartiet, ANC&lt;br&gt;och Inkatha ett fredsfördrag (&amp;quot;National Peace&lt;br&gt;Accord&amp;quot;, NPA) den 16 september 1991. Detta var det&lt;br&gt;mest representativa politiska möte som ditintills&lt;br&gt;hållits i Sydafrika. Av betydelse var också att&lt;br&gt;fredsfördraget upprättade gemensamma strukturer för&lt;br&gt;administration av avtalets regler. Inför&lt;br&gt;undertecknandet av fördraget tog det politiska&lt;br&gt;våldet ett dramatiskt kliv uppåt - under veckan före&lt;br&gt;mördades fler än hundra människor enbart i området&lt;br&gt;kring Johannesburg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid delegationens besök framkom skiftande&lt;br&gt;bedömningar av avtalets praktiska betydelse. Det&lt;br&gt;fanns de som menade att avtalet var alltför beroende&lt;br&gt;av medverkan från polisens sida för att riktigt&lt;br&gt;kunna fungera som tänkt. Andra ansåg att det hade&lt;br&gt;haft avsedd verkan ifråga om det kriminella våldet&lt;br&gt;men däremot inte ifråga om det politiska. Ett&lt;br&gt;tilltagande och allt allvarligare problem sades vara&lt;br&gt;de gängbildningar som nu alltmer förekommer i&lt;br&gt;städerna och som även polisen har svårigheter att&lt;br&gt;komma tillrätta med. Detta våld har knappast några&lt;br&gt;politiska förtecken utan är av kriminell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga insatser i arbetet mot våldet görs av&lt;br&gt;organisationer som kyrkorna, ANC:s kvinnoförbund och&lt;br&gt;IDASA (Institute for a Democratic Alternative for&lt;br&gt;South Africa). Kvinnoförbundet hade nyligen&lt;br&gt;genomfört en kampanj mot våldet i hela landet där&lt;br&gt;varje region medverkat. Ett krav förbundet tagit upp&lt;br&gt;gällde ombyggnad av arbetarbostäderna för män&lt;br&gt;(&amp;quot;hostels&amp;quot;) till familjebostäder som ett av flera&lt;br&gt;led i strävan att komma tillrätta med våldet. Andra&lt;br&gt;samtalspartners underströk hur viktigt det var att&lt;br&gt;de unga fick arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B__Det vita vetot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;President de Klerks stöd i parlamentet hänför sig&lt;br&gt;till det val som hölls 1989. Inom den vita&lt;br&gt;väljarkåren kom stödet för nationalistpartiet att&lt;br&gt;urholkas. Det konservativa partiet (CP) vann&lt;br&gt;framgångar i ett antal fyllnadsval, senast i&lt;br&gt;valkretsen Potchefstroom i Transvaal-provinsen den&lt;br&gt;19 februari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet 1989 lovade presidenten att den vita&lt;br&gt;befolkningsgruppen skulle få uttala sig innan&lt;br&gt;viktiga förändringar i landets författning&lt;br&gt;genomfördes. Före fyllnadsvalet den 19 februari&lt;br&gt;föreföll regeringens modell härför vara en&lt;br&gt;folkomröstning i vilken alla myndiga sydafrikaner,&lt;br&gt;således även de svarta, skulle ha rätt att deltaga.&lt;br&gt;Rösterna skulle räknas såväl gemensamt som separat&lt;br&gt;för de olika folkgrupperna. Röstsammanräkningen&lt;br&gt;skulle på så sätt klargöra om de vita väljarna&lt;br&gt;ställt sig bakom förändringarna eller förkastat dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kunde tydas som att de vita sydafrikanerna&lt;br&gt;skulle kunna inlägga sitt veto mot förändringar av&lt;br&gt;författningen, även i ett läge där en överväldigande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;majoritet av samtliga röstande givit sitt stöd för&lt;br&gt;förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den folkomröstning som president de Klerk utlyste&lt;br&gt;efter förlusten i fyllnadsvalet den 19 februari gav&lt;br&gt;de vita väljarna tillfälle att den 17 mars uttala&lt;br&gt;sig om de stödde presidentens reformpolitik eller&lt;br&gt;inte. Som bekant blev resultatet en överväldigande&lt;br&gt;framgång för presidenten, där 68,7 % av de vita&lt;br&gt;väljarna röstade ja (valdeltagandet var mycket högt,&lt;br&gt;85,7 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter folkomröstningen finns inte längre något vitt&lt;br&gt;veto som hotar förhandlingsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C Kupprisken från höger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av delegationens samtalspartners pekade på&lt;br&gt;extremhögerns styrka, framför allt på det stöd denna&lt;br&gt;har inom polis och militär. En kupp kunde inte helt&lt;br&gt;uteslutas. Nationalistpartiet avvisade dock denna&lt;br&gt;tanke. Både polis- och militärledningarna hade till&lt;br&gt;regeringen givit ett entydigt budskap - landets&lt;br&gt;problem krävde politiska lösningar, inte polisiära&lt;br&gt;eller militära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtal med det konservativa partiet angavs att&lt;br&gt;partiets mål var, vad man ville kalla, separat&lt;br&gt;utveckling. Apartheid var däremot ett ord som&lt;br&gt;Sydafrikas fiender tillskapat. Partiet sade sig&lt;br&gt;önska ett eget hemland för den vita nationen och var&lt;br&gt;beredd att ge Sydafrikas övriga nationer samma rätt.&lt;br&gt;Om gränsdragningen mellan de olika hemländerna sade&lt;br&gt;man sig vara fullt beredd att förhandla. Skulle det&lt;br&gt;emellertid visa sig omöjligt att komma överens i&lt;br&gt;förhandlingarna, då återstod endast en väg -&lt;br&gt;förvisso inte den väg man ville beträda, sade man,&lt;br&gt;men man skulle heller inte tveka - nämligen strid&lt;br&gt;(&amp;quot;battle&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att göra en bedömning av riskerna för&lt;br&gt;en högerkupp. Även om ledningarna för polisen och&lt;br&gt;militären säkerligen delar regeringens uppfattning,&lt;br&gt;finns många vittnesmål om att inställningen på lägre&lt;br&gt;nivåer är betydligt mer konservativ. Delegationen&lt;br&gt;vill därför inte helt utesluta risken för en&lt;br&gt;högerkupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller även sedan de vita väljarna klart&lt;br&gt;ställt sig bakom presidentens politik. Det finns en&lt;br&gt;risk att omröstningen i extremhögerns ögon inte&lt;br&gt;betraktas som fullt legitim. Presidenten skulle med&lt;br&gt;detta synsätt inte ha rätt att äventyra den vita&lt;br&gt;nationens existens. Dess framtid måste tryggas, om&lt;br&gt;nödvändigt med odemokratiska medel. Emellertid står&lt;br&gt;det nu efter folkomröstningen fullständigt klart att&lt;br&gt;en kupp ginge helt på tvärs med uppfattningen hos&lt;br&gt;majoriteten av den vita befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D Kupprisken från vänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna risk togs egentligen endast upp av en av dem&lt;br&gt;delegationen träffade. Denne betecknade dock risken&lt;br&gt;som långt mindre än för en högerkupp. Vänstern,&lt;br&gt;därmed åsyftades bl a PAC, var så mycket svagare än&lt;br&gt;ANC, både organisatoriskt och ekonomiskt. Den kunde&lt;br&gt;därför ifråga om hot på intet sätt mäta sig med&lt;br&gt;extremhögern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E Processens beroende av sina ledande företrädare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ofta upprepad sats är att de Klerk och Mandela är&lt;br&gt;ömsesidigt starkt beroende av varandra och det är på&lt;br&gt;dessa två det beror om processen skall kunna föras&lt;br&gt;till ett framgångsrikt slut. Härav följer också&lt;br&gt;ovissheten om vad som skulle inträffa om någon av&lt;br&gt;dessa ledare inte skulle kunna fullfölja sitt&lt;br&gt;deltagande i processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Den sydafrikanska ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika är i hög grad de ekonomiska kontrasternas&lt;br&gt;land. Den vita befolkningsgruppen med knappt 5&lt;br&gt;miljoner människor lever i allt väsentligt på en&lt;br&gt;standard som även med internationella mått måste&lt;br&gt;betraktas som mycket hög. Standarden för&lt;br&gt;befolkningsmajoriteten, där de svarta utgör den helt&lt;br&gt;dominerande delen, är däremot låg. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas att den förväntade medellivslängden för vita&lt;br&gt;är knappt 70 år medan den för svarta är drygt 58 år.&lt;br&gt;Barnadödligheten uppgår för vita till 13,2 och för&lt;br&gt;svarta till 57,4 (år 1988). Jämfört med&lt;br&gt;grannländerna befinner sig Sydafrikas svarta på&lt;br&gt;ungefär samma nivå som i Namibia och Lesotho men&lt;br&gt;sämre jämfört med Botswana och Zimbabwe. Totalt sett&lt;br&gt;lever Sydafrikas svarta endast på en något högre&lt;br&gt;nivå än sina grannar trots att de bor i Afrikas i&lt;br&gt;särklass mest dynamiska ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristerna avspeglar sig också i den oerhörda&lt;br&gt;bostadsbrist som råder. Immigrationen från&lt;br&gt;landsbygden till städerna förefaller ha accelererat&lt;br&gt;på senare år - avskaffandet i juni 1991 av Group&lt;br&gt;Areas Act och tidigare av de beryktade passlagarna&lt;br&gt;accentuerar denna utveckling. Kring städerna växer&lt;br&gt;allt fler och större kåkstäder upp där husen byggs&lt;br&gt;med det material som råkar finnas tillgängligt -&lt;br&gt;korrugerad plåt, bräder, svarta plastsäckar - och&lt;br&gt;där såväl rinnande vatten som el saknas. En uppgift&lt;br&gt;som delegationen fick under sitt besök var att 70%&lt;br&gt;av hushållen i landet saknar el, trots att&lt;br&gt;elproduktionen i Sydafrika idag ger ett överskott på&lt;br&gt;elkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också på skolområdet råder enorma skillnader mellan&lt;br&gt;vita och svarta. Enligt en uppgift skulle&lt;br&gt;spännvidden ifråga om lärartäthet i landet som&lt;br&gt;helhet sträcka sig från 1 lärare på 18 elever (vita&lt;br&gt;skolor) till 1 på 65 (svarta skolor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om arbetslösheten på senare år, i takt med&lt;br&gt;försämringen i landets ekonomiska utveckling, också&lt;br&gt;kommit att drabba vita, är det bland de svarta som&lt;br&gt;denna når katastrofala dimensioner. Drygt 40% uppges&lt;br&gt;sakna arbete inom den formella sektorn - regionalt&lt;br&gt;och lokalt kan siffrorna vara långt högre. Endast 7%&lt;br&gt;av alla dem som varje år kommer ut på&lt;br&gt;arbetsmarknaden uppges få sysselsättning inom den&lt;br&gt;formella ekonomin. Den starkt tilltagande&lt;br&gt;kriminaliteten och en del av våldet i landet skall&lt;br&gt;ses mot denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att finansministeriet&lt;br&gt;uppgav att Sydafrika anslår ca 7% av BNP till&lt;br&gt;utbildning, 3% till hälsovård (jfr siffrorna för&lt;br&gt;barnadödlighet ovan!) och, enligt en annan&lt;br&gt;företrädare för näringslivet, drygt 4% till&lt;br&gt;försvaret. Enligt officiella uppgifter hade&lt;br&gt;utgifterna för sociala ändamål i vid mening,&lt;br&gt;inklusive bostäder, från 1985 ökat från 31 till över&lt;br&gt;40% av budgeten. Sammanlagt gick 35 % av BNP till&lt;br&gt;offentliga utgifter (28% om endast&lt;br&gt;centralregeringens utgifter inräknades).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guldets betydelse för Sydafrikas ekonomi är inte&lt;br&gt;längre lika stor som tidigare. Guldpriset ligger i&lt;br&gt;stort sett stadigt mellan 350 och 400 dollar per&lt;br&gt;uns. Från finansdepartementet pekade man på den&lt;br&gt;förändring som inträtt. Tidigare hade&lt;br&gt;internationella kriser alltid lett till en uppgång&lt;br&gt;av guldpriset, men så blev inte fallet under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gulf-kriget. Statens inkomster från guldproduktionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hade minskat från 15% av budgeten i mitten av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70-talet till 1% idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl till den svaga ekonomiska tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i landet utgjordes av den minskade betydelse som&lt;br&gt;råvaruproducenter spelade i världsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika lever ju i stor utsträckning på export av&lt;br&gt;mineraler och jordbruksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var en samstämmig uppfattning hos delegationens&lt;br&gt;samtalspartners att Sydafrikas ekonomi befinner sig&lt;br&gt;i ett mycket bekymmersamt läge. Den regering som tar&lt;br&gt;över efter det första demokratiska valet kommer att&lt;br&gt;ställas inför mycket svåra avgöranden när det gäller&lt;br&gt;insatser för att möta de stora eftersatta behoven på&lt;br&gt;olika områden och där förväntningarna och kraven&lt;br&gt;från folkmajoriteten är höga. Det finns en mycket&lt;br&gt;konkret verklighet bakom frågan från mannen på&lt;br&gt;gatan: nu har Mandela varit ute ur fängelset i två&lt;br&gt;år, men vad har det betytt konkret för mig?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det verkligt allvarliga i läget framkommer när de&lt;br&gt;stora behoven ställs mot landets resurser. Sydafrika&lt;br&gt;är i och för sig ett rikt land. Men under lång tid,&lt;br&gt;främst sedan mitten av 80-talet, har landets ekonomi&lt;br&gt;utvecklats dåligt. De senast 10 åren har tillväxten&lt;br&gt;uppgått till i genomsnitt 1-1,5% per år. Eftersom&lt;br&gt;denna tillväxt inte hållit jämna steg med&lt;br&gt;befolkningsökningen på ca 2,6% per år, har landets&lt;br&gt;invånare följaktligen blivit allt fattigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalprodukten per invånare är lägre idag&lt;br&gt;än den var 1975. Drastiskt uttryckt formulerade en&lt;br&gt;företrädare för näringslivet det som så att BNP per&lt;br&gt;capita i Sydafrika under perioden 1960 - 90 har&lt;br&gt;utvecklats på ungefär samma sätt som i Etiopien och&lt;br&gt;Sudan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan flera år är Sydafrika, bl.a. till följd av de&lt;br&gt;finansiella sanktionerna, nettoexportör av kapital.&lt;br&gt;Enligt riksbankschefen behövs det balans i&lt;br&gt;kapitalströmmen för att tillväxten i ekonomin skall&lt;br&gt;kunna svara mot befolkningsökningen. Vill man&lt;br&gt;därutöver höja levnadsstandarden för de stora&lt;br&gt;befolkningsgrupperna behövs, enligt riksbankschefen,&lt;br&gt;en omfattande tillströmning av utländskt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen ny författning, hur bra den är, överlever om&lt;br&gt;inte ekonomin tar fart. Detta uttalande från flera&lt;br&gt;av dem delegationen diskuterade ekonomin med,&lt;br&gt;illustrerar den breda medvetenhet som finns om hur&lt;br&gt;avgörande den ekonomiska utvecklingen är och en&lt;br&gt;insikt om, att det bara är genom ekonomisk tillväxt&lt;br&gt;som de stora sociala behoven kan tillgodoses och&lt;br&gt;därmed folkmajoritetens enorma förväntningar på&lt;br&gt;bättre levnadsvillkor kan mötas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i detta perspektiv man bör se det kraftfulla&lt;br&gt;uttalande mot nationaliseringar som ANC:s president&lt;br&gt;Nelson Mandela gjorde vid sitt möte med&lt;br&gt;delegationen. Mandela underströk att han tagit stort&lt;br&gt;intryck av diskussionerna under hans senaste&lt;br&gt;europaresa till bl.a. Davos och Köpenhamn. Han&lt;br&gt;åberopade också samtal med Kinas och Vietnams&lt;br&gt;representanter i Davos. De hade, liksom&lt;br&gt;industriföreträdare han mött, förmedlat bilden av&lt;br&gt;att nationalisering och planekonomi inte kunde lösa&lt;br&gt;några ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från flera håll, ANC, Cosatu, Inkatha och även från&lt;br&gt;officiellt håll, framfördes konkreta förslag om hur&lt;br&gt;ekonomin skulle kunna stimuleras på ett sätt som&lt;br&gt;kunde tillgodose behoven av sociala förbättringar&lt;br&gt;utan att utsätta bytesbalansen för påfrestningar.&lt;br&gt;Det rörde sig om satsningar på bostadsbyggande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elektrifiering. En fördel med sådana insatser vore&lt;br&gt;att de skulle kunna stimulera lokal&lt;br&gt;tillverkningsindustri, exempelvis byggmaterial och&lt;br&gt;vitvaror och att de inte krävde någon omfattande&lt;br&gt;import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt fackföreningsrörelsen betonade behovet av&lt;br&gt;gemensamma ansträngningar för att få fart på landets&lt;br&gt;ekonomiska utveckling. Förslag om ett ekonomiskt&lt;br&gt;forum hade presenterats av Cosatu och näringslivet&lt;br&gt;som en mötesplats där alla parter kunde medverka i&lt;br&gt;diskussioner om riktlinjer för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken. Regeringen hade enligt uppgift ännu inte&lt;br&gt;tagit ställning till detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knappast någon bedömare i Sydafrika som delegationen&lt;br&gt;talade med föreställde sig att investerare nu stod i&lt;br&gt;kö för att satsa i Sydafrika. Osäkerheten om vilken&lt;br&gt;politik som en ny regering kommer att föra är ett&lt;br&gt;hinder, ett annat våldet och oron i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan också erinras om det&lt;br&gt;uttalande som Världsbankens chef gjorde under sitt&lt;br&gt;besök i Sydafrika som tidsmässigt delvis sammanföll&lt;br&gt;med delegationens. Banken vore beredd att bistå&lt;br&gt;Sydafrika när väl den politiska utvecklingen tagit&lt;br&gt;ytterligare steg i riktning mot demokrati. Men det&lt;br&gt;tog ca 18 månader från det att banken fattat beslut&lt;br&gt;om en insats till dess den kunde genomföras i&lt;br&gt;praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma torde gälla även andra slag av&lt;br&gt;investeringar, t ex rent kommersiella sådana. Med&lt;br&gt;tanke på behovet av snabba insatser för att vända&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen - beslut idag ger effekt&lt;br&gt;vid ungefär den tidpunkt då en demokratisk regering&lt;br&gt;tillträtt - och på samspelet mellan politik och&lt;br&gt;ekonomi förefaller skälen vara mycket starka för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyndsamma överenskommelser inom CODESA om såväl&lt;br&gt;övergångsarrangemangen som om den nya författningens&lt;br&gt;utseende. Varje försening av processen kan inte&lt;br&gt;annat än försvåra arbetet för den nya regering som&lt;br&gt;kommer att väljas i Sydafrikas första demokratiska&lt;br&gt;val. Sanktionspolitiken måste ses också i detta ljus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Effekter av sanktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl till den allvarliga ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen framkom under delegationens samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen tvekan rådde om att de finansiella&lt;br&gt;sanktionerna, dvs det förhållandet att Sydafrika&lt;br&gt;utestängts från den internationella kreditmarknaden,&lt;br&gt;var de som mest skadat landets ekonomi. Därom var&lt;br&gt;alla bedömare överens. I och med att de amerikanska&lt;br&gt;bankerna dragit sig ur Sydafrika och landet tvingats&lt;br&gt;betala tillbaka sina utlandslån utan att kunna ta&lt;br&gt;upp nya, har Sydafrika i genomsnitt de senaste åren&lt;br&gt;återbetalat ca 5 miljarder rand per år -&lt;br&gt;utlandsskulden har mellan 1988 och 1992 minskat från&lt;br&gt;24 till 15% (progn.) av BNP - belopp som annars hade&lt;br&gt;kunnat utnyttjas för investeringar inom landet. För&lt;br&gt;att klara återbetalningarna har Sydafrika måst hålla&lt;br&gt;ett tillräckligt stort överskott i bytesbalansen,&lt;br&gt;något som i sin tur begränsat möjligheterna att öka&lt;br&gt;den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av sanktionerna och regeringens&lt;br&gt;uppfattning att landet stod under hot hade stora och&lt;br&gt;mycket dyrbara investeringar genomförts i projekt&lt;br&gt;som syftade till att säkra landets självförsörjning&lt;br&gt;på strategiskt viktiga områden. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas SASOL, det företag som omvandlar stenkol, som&lt;br&gt;Sydafrika är mycket rikt på, till flytande bränsle -&lt;br&gt;investeringskostnaderna för SASOL skulle ha uppgått&lt;br&gt;till ca 12 miljarder rand (R1 = SEK 2,10 idag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsevärt högre före 1985). För byggandet av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kärnkraftsverket Koeberg och egen utveckling av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kärnbränsleelement hade ca 10 miljarder rand&lt;br&gt;investerats. Utvecklandet av en egen&lt;br&gt;försvarsindustri hade givetvis dragit stora&lt;br&gt;kostnader liksom den industri som grundats för&lt;br&gt;importsubstitution. I de samtal delegationen hade&lt;br&gt;framkom också uppfattningen att den inhemska&lt;br&gt;investeringsviljan var låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksbankens bedömning var det svårt att&lt;br&gt;kvantifiera omfattningen av vad man kallade de&lt;br&gt;politiska faktorernas påverkan på den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten i landet. Sådana faktorer var dels av&lt;br&gt;inhemskt ursprung - oro, strejker, bojkotter,&lt;br&gt;undantagstillstånd, krig mot grannländer - dels&lt;br&gt;utländskt - handelsbojkotter, disinvestment och&lt;br&gt;finansiella sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelssanktionernas negativa inverkan anses däremot&lt;br&gt;inte ha varit av samma omfattning. Varor, inkl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reservdelar, har alltid varit möjliga att importera&lt;br&gt;men till följd av handelssanktionerna ofta till ett&lt;br&gt;högre pris än vad som annars varit normalt. De&lt;br&gt;senaste åtta åren hade Sydafrika exempelvis kunna&lt;br&gt;öka sin export (i volym) med i genomsnitt 10% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en svensk uppgift (Odén, Nord. Afrikainst.)&lt;br&gt;är Sydafrikas ekonomi 20-30 % mindre än den skulle&lt;br&gt;ha varit utan importsubstitionsstrategi och&lt;br&gt;sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Svenska företag i Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kortfattad redovisning av de svenska företagens&lt;br&gt;engagemang i Sydafrika före införandet av&lt;br&gt;sanktionerna ges i bilaga (bil 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;./4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera svenska företag har lämnat Sydafrika till&lt;br&gt;följd av sanktionspolitiken och idag är endast&lt;br&gt;följande sex kvar: Atlas Copco, Sandvik, Skega, SKF,&lt;br&gt;Svedala Industri och Uniroc. Flertalet är verksamma&lt;br&gt;inom gruvsektorn och har varit etablerade länge i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska företag som är eller har varit verksamma&lt;br&gt;i Sydafrika anser sig ha drabbats ekonomiskt under&lt;br&gt;de senaste 10 åren. Ett växande antal lokala företag&lt;br&gt;har kunnat starta produktion av varor som ersatt de&lt;br&gt;svenska - även piratkopiering förekommer. I en del&lt;br&gt;fall konkurrerar nu de lokala företagen inte bara i&lt;br&gt;Sydafrika utan också i tredje land med svenska&lt;br&gt;företag inom samma bransch. Detta förhållande samt&lt;br&gt;att andra länder kommit in på den sydafrikanska&lt;br&gt;marknaden anses vara något som kan medföra bestående&lt;br&gt;negativa verkningar för handeln med svenska varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsförbudet har gjort de i Sydafrika&lt;br&gt;kvarvarande företagens teknologi och maskinparker&lt;br&gt;föråldrade och därmed försvårat konkurrenskraften.&lt;br&gt;Företagen har gjort omfattande sociala satsningar&lt;br&gt;för sina svarta anställda men på grund av&lt;br&gt;sanktionerna har alla ambitioner på detta område&lt;br&gt;inte kunnat förverkligas. Inte heller har företagen&lt;br&gt;kunnat medverka i regionen södra Afrika på önskat&lt;br&gt;sätt, vilket däremot konkurrenterna gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från näringslivet har man framhållit att företagen i&lt;br&gt;Sydafrika har behov av att göra investeringar på&lt;br&gt;eftersatta områden men också att investeringsbehoven&lt;br&gt;för närvarande är begränsade till följd av den svaga&lt;br&gt;konjunkturen i landet, främst för gruvindustrin. Vad&lt;br&gt;gäller nya etableringar kan vissa företag som&lt;br&gt;tidigare varit etablerade i landet men lämnat det&lt;br&gt;komma att återuppta sin verksamhet i Sydafrika. Det&lt;br&gt;50-tal företag som handlat med licenser kan ganska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snabbt söka återknyta tidigare kontakter. Även vissa&lt;br&gt;svenska företag som aldrig tidigare varit inne på&lt;br&gt;den sydafrikanska marknaden studerar nu denna, inte&lt;br&gt;bara tillverkande företag utan också till exempel&lt;br&gt;banker och försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt har näringslivet framhållit att&lt;br&gt;investeringar i Sydafrika i rådande läge med&lt;br&gt;osäkerhet, politiska risker mm. inte framstår som&lt;br&gt;attraktiva jämfört med andra länder. Också landets&lt;br&gt;försämrade ekonomi minskar dess attraktivitet. För&lt;br&gt;Sydafrika talar dock att landet kan utgöra&lt;br&gt;språngbräda för satsningar i hela regionen. Flera&lt;br&gt;företag har redan etablerat sig i grannländerna men&lt;br&gt;det är idag svårt att avgöra om sådana etableringar&lt;br&gt;kommer att ligga kvar eller flytta till Sydafrika&lt;br&gt;när väl sanktionerna upphävts. Ett allvarligt&lt;br&gt;problem är att de utländska konkurrenterna kunnat&lt;br&gt;stärka sin ställning under den tid Sverige haft&lt;br&gt;sanktioner. Enligt de svenska företagens bedömning&lt;br&gt;börjar man nu närma sig smärtgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Bedömning av processen och av sanktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för bl.a. nationalistpartiet,&lt;br&gt;demokratiska partiet, Inkatha och det sydafrikanska&lt;br&gt;näringslivet betecknade processen som oåterkallelig.&lt;br&gt;De menade att det inte fanns någon möjlighet för&lt;br&gt;Sydafrika att återvända till apartheid. Därmed borde&lt;br&gt;också sanktionerna avvecklas, inte minst med tanke&lt;br&gt;på det prekära ekonomiska läget. Det fanns heller&lt;br&gt;inte någon risk att regeringen skulle försena&lt;br&gt;förhandlingsprocessen, om återstående sanktioner&lt;br&gt;upphävdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANC och Cosatu tog dock fasta på sanktionernas&lt;br&gt;politiska betydelse. Om till och med Sverige, en av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de främsta sanktionsförespråkarna, började upphäva&lt;br&gt;sina sanktioner innan parterna ens träffat&lt;br&gt;överenskommelse om övergångsregering mm fanns,&lt;br&gt;enligt ANC, en risk att den sydafrikanska regeringen&lt;br&gt;skulle visa sig mindre angelägen om att skyndsamt&lt;br&gt;driva förhandlingsprocessen vidare. Därför pläderade&lt;br&gt;man för att sanktionerna borde behållas till dess en&lt;br&gt;interimsregering fanns på plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gällde frågan om tidtabell för de fortsatta&lt;br&gt;förhandlingarna var ANC relativt optimistiskt och&lt;br&gt;bedömde att ett avtal om en interimsregering skulle&lt;br&gt;kunna nås inom ramen för CODESA II i april månad.&lt;br&gt;Själva tillsättandet av interimsregeringen hoppades&lt;br&gt;ANC skulle kunna äga rum omkring tre månader efter&lt;br&gt;det att avtalet hade träffats, dvs i bästa fall&lt;br&gt;någon gång under sommaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Slutsatser och rekommendationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Förbuden mot handel och investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överlägsna framgången för ja-sidan i&lt;br&gt;folkomröstningen i Sydafrika är utomordentligt&lt;br&gt;glädjande. En klar majoritet av den vita&lt;br&gt;befolkningen har därigenom uttalat sig för demokrati&lt;br&gt;i Sydafrika. Den innebär enligt delegationen att ett&lt;br&gt;nytt läge inträtt i sydafrikansk politik. Det vita&lt;br&gt;vetot har tidigare hängt över processen. Trots&lt;br&gt;vetskapen om det omöjliga i en återgång till&lt;br&gt;apartheid eller i ett stopp för en demokratisering&lt;br&gt;av landet har vetot inneburit en risk för att&lt;br&gt;utvecklingen likafullt skulle kunna bromsas upp och&lt;br&gt;tom vridas tillbaka. Denna risk är nu på ett&lt;br&gt;avgörande sätt undanröjd. Nästa omröstning eller val&lt;br&gt;i Sydafrika kommer att omfatta alla landets invånare&lt;br&gt;och därmed bli den första demokratiska som äger rum&lt;br&gt;i landets historia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom folkomröstningens mycket klara utslag med&lt;br&gt;drygt två tredjedels majoritet för en fortsatt&lt;br&gt;reformpolitik är denna väl förankrad i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen utgår nu från att reformprocessen&lt;br&gt;kommer att gå vidare utan dröjsmål. Presidenten och&lt;br&gt;hans parti har fått ett entydigt mandat härför av&lt;br&gt;sina väljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med resultatet i folkomröstningen måste&lt;br&gt;förändringsprocessen i Sydafrika betecknas som i det&lt;br&gt;närmaste oåterkallelig. En bekräftelse på att så är&lt;br&gt;fallet anser delegationen kommer att föreligga i och&lt;br&gt;med att en bindande överenskommelse träffas mellan&lt;br&gt;parterna i CODESA om en interimsregering eller&lt;br&gt;motsvarande. Därmed får också företrädare för den&lt;br&gt;folkmajoritet som som ännu så länge står utanför&lt;br&gt;parlamentet möjlighet att direkt delta i utövandet&lt;br&gt;av den verkställande makten under den&lt;br&gt;övergångsperiod landet nu går in i. Partier och&lt;br&gt;organisationer utanför regeringen har betonat vikten&lt;br&gt;av att en part i förhandlingarna inte skall ha all&lt;br&gt;makt medan andra är helt utestängda från möjligheten&lt;br&gt;att under övergångs- och förhandlingsskedena påverka&lt;br&gt;politiken på vissa centrala områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionerna mot Sydafrika bör upphävas samtidigt&lt;br&gt;med att de sista resterna av apartheidpolitiken&lt;br&gt;avskaffas, dvs i takt med framstegen i en process&lt;br&gt;som leder till allmän och lika rösträtt i ett&lt;br&gt;demokratiskt Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av sanktionerna bör ske skyndsamt, steg&lt;br&gt;för steg. En bindande överenskommelse om en&lt;br&gt;interimsregering bör följas av ett omedelbart&lt;br&gt;upphävande av de svenska handelssanktionerna. En&lt;br&gt;sådan överenskommelse kommer med stor sannolikhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kunna träffas i anslutning till CODESA II som&lt;br&gt;inleds i slutet av april månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildandet av en övergångsregering måste ses som en&lt;br&gt;slutlig bekräftelse på att processen från apartheid&lt;br&gt;till demokrati är helt oåterkallelig. Förbudet mot&lt;br&gt;svenska investeringar i Sydafrika bör liksom de&lt;br&gt;finansiella sanktionerna upphävas så snart en&lt;br&gt;interimsregering finns på plats. Enligt samstämmiga&lt;br&gt;uppgifter från bl a ANC och den nuvarande&lt;br&gt;sydafrikanska regeringen bör en interimsregering&lt;br&gt;kunna vara i funktion under sensommaren 1992. Ännu&lt;br&gt;återstår dock vissa centrala förhandlingsfrågor att&lt;br&gt;lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett slopande av handelssanktionerna beslutas av den&lt;br&gt;svenska regeringen och kan därför ske omedelbart, så&lt;br&gt;snart en överenskommelse om interimsregering&lt;br&gt;träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringförbudet och förbudet mot lån och andra&lt;br&gt;krediter till sydafrikanska staten mm (finansiella&lt;br&gt;sanktioner) är reglerade i svensk lag. Ett&lt;br&gt;upphävande förutsätter därför riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att riksdagens beslut kan tas först&lt;br&gt;en tid efter det att en interimsregering har&lt;br&gt;bildats, föreslås att regeringen i en proposition&lt;br&gt;till riksdagen hemställer om fullmakt att omgående&lt;br&gt;avskaffa investeringsförbudet och de finansiella&lt;br&gt;sanktionerna så snart en interimsregering bildats i&lt;br&gt;Sydafrika, såvida inte överenskommelse träffas om&lt;br&gt;andra rekommendationer inom ramen för CODESA.&lt;br&gt;Regeringen förfogar över möjligheten att lämna&lt;br&gt;dispens från investeringsförbudet. Denna möjlighet&lt;br&gt;bör regeringen kunna utnyttja under den tid som&lt;br&gt;återstår tills investeringsförbudet kan slutligt&lt;br&gt;hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen är medveten om att ANC helst skulle ha&lt;br&gt;sett att samtliga sanktioner behölls till dess&lt;br&gt;interimsregeringen tillträtt. Vi har givetvis&lt;br&gt;övervägt detta önskemål noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den avvägning mellan skilda önskemål och krav som&lt;br&gt;måste ske vid valet av tidpunkt för avvecklingen av&lt;br&gt;sanktionerna är det enligt vår mening nödvändigt att&lt;br&gt;också ta hänsyn till det stora behovet av ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och utveckling i Sydafrika, våra&lt;br&gt;samtalspartners underströk samstämmigt allvaret i&lt;br&gt;det ekonomiska läget i landet och framhöll att&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt vore av central betydelse om de&lt;br&gt;oerhörda förväntningarna och kraven hos&lt;br&gt;folkmajoriteten skulle kunna mötas. Vidden av dessa&lt;br&gt;kan enligt vår uppfattning bara anas. De kommer att&lt;br&gt;ställa varje nytillträdd demokratisk regering inför&lt;br&gt;mycket svårhanterliga problem. Vid våra samtal i&lt;br&gt;Sydafrika underströks också att ingen demokratisk&lt;br&gt;författning, hur väl den än är utformad, kan&lt;br&gt;överleva utan en positiv ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden bör enligt vår mening den svenska&lt;br&gt;sydafrikapolitiken nu utformas så att även Sverige&lt;br&gt;kan bidra till att främja ekonomisk tillväxt i&lt;br&gt;Sydafrika till fördel för landet och befolkningen&lt;br&gt;som helhet. Det är därför vi bedömer det som rimligt&lt;br&gt;att avvecklingen av Sveriges sanktioner inleds genom&lt;br&gt;ett upphävande av förbudet mot handel när en&lt;br&gt;bindande överenskommelse om en interimsregering&lt;br&gt;träffats. Svenskt näringsliv bör härigenom ha goda&lt;br&gt;förutsättningar att då göra aktiva insatser till&lt;br&gt;förmån för utvecklingen i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill vi erinra om att Sverige&lt;br&gt;längre än de allra flesta länder aktivt stött&lt;br&gt;arbetet mot apartheid och för demokrati i Sydafrika.&lt;br&gt;Tillsammans med de andra nordiska länderna har vi&lt;br&gt;utövat hårdare påtryckningar än några andra länder&lt;br&gt;mot den sydafrikanska regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör även nämnas det mycket omfattande stöd som&lt;br&gt;Sverige givit - och fortfarande ger - till arbetet&lt;br&gt;mot och till offren för apartheid. Sverige, liksom&lt;br&gt;alla länder som medverkat i sanktionerna för att&lt;br&gt;förmå den vita befolkningen och regeringen i&lt;br&gt;Sydafrika att avskaffa apartheidpolitiken, har ett&lt;br&gt;moraliskt ansvar för att stimulera och medverka till&lt;br&gt;Sydafrikas ekonomiska utveckling, så snart en&lt;br&gt;interimsregering finns på plats, dvs då också de&lt;br&gt;svenska sanktionerna slutligt kan avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det motiverar svenska biståndsinsatser, främst&lt;br&gt;riktade till den svarta befolkningsmajoriteten.&lt;br&gt;Dessa insatser bör främst gälla stöd till&lt;br&gt;vuxenutbildning, småföretagsutveckling och&lt;br&gt;utbildningsinsatser för att främja en demokratisk&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Övriga svenska åtgärder mot Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga svenska åtgärder mot Sydafrika på handelns&lt;br&gt;område bör avskaffas samtidigt med att förbudet mot&lt;br&gt;handel upphävs. Det gäller förbuden mot&lt;br&gt;kreditgarantier och exportfrämjandestöd och&lt;br&gt;rekommendationerna till sjöfarten att undvika trafik&lt;br&gt;på Sydafrika, till myndigheter m.fl. att avstå från&lt;br&gt;upphandling av sydafrikanska varor samt till&lt;br&gt;näringslivet att söka finna andra leverantörer och&lt;br&gt;marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarvarande restriktioner för svenska besök i&lt;br&gt;Sydafrika bör upphävas omgående. Frivilliga&lt;br&gt;åtaganden som vissa branscher gjort, t ex inom&lt;br&gt;turistnäringen, bör upphöra liksom restriktioner mot&lt;br&gt;turistfrämjande. Regeringen bör också skyndsamt&lt;br&gt;upphäva rekommendationen från 1985 om begränsning i&lt;br&gt;kontakterna på idrottens, kulturens och vetenskapens&lt;br&gt;områden. Frågan om idrottsutbytet hanteras av&lt;br&gt;idrottsrörelsen själv efter särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visumreglerna bör ändras när förbudet mot handel&lt;br&gt;upphävs. Då föreligger inte skäl för en särskild&lt;br&gt;visumförordning för sydafrikanska medborgare.&lt;br&gt;Visumansökningar bör därefter prövas på samma sätt&lt;br&gt;som för andra länders medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygförbindelser med Sydafrika är inte en fråga för&lt;br&gt;enbart Sverige. Det tidigare luftfartsavtalet gällde&lt;br&gt;de tre skandinaviska länderna. Senast när&lt;br&gt;handelssanktionerna upphävs, bör regeringen ta upp&lt;br&gt;överläggningar med Norge och Danmark i syfte att&lt;br&gt;utröna förutsättningarna för förhandlingar med&lt;br&gt;Sydafrika om ett nytt luftfartsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till upphävandet av handelsförbudet&lt;br&gt;bör också Sveriges legation i Sydafrika uppgraderas&lt;br&gt;till ambassad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lag som infördes 1985 och ger kommuner rätt att&lt;br&gt;bojkotta sydafrikanska varor bör upphävas samtidigt&lt;br&gt;med förbudet mot handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana sanktioner mot Sydafrika som grundar sig på&lt;br&gt;beslut i FN, främst vapenembargot, bör givetvis&lt;br&gt;hävas först när FN fattat beslut därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed har delegationen fullgjort sitt uppdrag.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-3.png" style="width:104pt;height:58pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-4.png" style="width:101pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Karin Falkmer&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-5.png" style="width:84pt;height:39pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-6.png" style="width:259pt;height:36pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Caroline Vondracek&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-7.png" style="width:147pt;height:41pt;"/&gt;
&lt;p&gt;unnar Herrstrom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5515U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-8.png" style="width:21pt;height:33pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;UTRIKESDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;PROTOKOLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-11-14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HP 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HP 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande för utrikesministern att tillsätta&lt;br&gt;parlamentarisk delegation för besök i Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste två åren har betydande och&lt;br&gt;positiva förändringar ägt rum i Sydafrika.&lt;br&gt;Förhandlingar om en ny, demokratisk författning&lt;br&gt;rycker närmare och kan förhoppningsvis inledas&lt;br&gt;redan innevarande år. Det brutala våld som krävt&lt;br&gt;tusentals dödsoffer och som fortfarande pågår kan&lt;br&gt;dock ännu äventyra förändringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina huvuddrag är det en löftesrik utveckling som&lt;br&gt;sker i Sydafrika. Flera länder har i ljuset av&lt;br&gt;förändringarna där beslutat modifiera eller helt&lt;br&gt;upphäva sina sanktioner mot landet. För svensk del&lt;br&gt;är det, som regeringen tidigare framhållit,&lt;br&gt;utvecklingen i Sydafrika som är den avgörande&lt;br&gt;faktorn för beslut om upphävande av Sveriges&lt;br&gt;sanktioner mot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör en parlamentarisk delegation&lt;br&gt;tillkallas med uppdrag att besöka Sydafrika. Syftet&lt;br&gt;med en sådan resa skall vara att genom samtal och&lt;br&gt;kontakter med företrädare för ett brett spektrum av&lt;br&gt;det sydafrikanska samhället ge regeringen ett&lt;br&gt;fördjupat underlag för bedömningen av om och när&lt;br&gt;förändringar av den svenska sydafrikapolitiken kan&lt;br&gt;och bör göras. Efter sitt besök i Sydafrika, som&lt;br&gt;bör komma till stånd snarast möjligt, skall&lt;br&gt;delegationen till regeringen avge en rapport som&lt;br&gt;skall innehålla rekommendationer om lämpliga&lt;br&gt;åtgärder från svensk sida. Frågor om svenskt&lt;br&gt;bistånd skall inte tas upp av delegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar bemyndiga utrikesministern att&lt;br&gt;utse en parlamentarisk delegation på fem ledamöter&lt;br&gt;- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -&lt;br&gt;med uppdrag att besöka Sydafrika och på grundval&lt;br&gt;därav före årsskiftet lämna förslag på åtgärder som&lt;br&gt;delegationen kan finna lämpliga. Kostnaderna skall&lt;br&gt;belasta tredje huvudtiteln, anslag A 7. Utredningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ruelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flEu &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;iu&amp;lt;£-S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;UTRIKESDEPARTEMENTET&lt;br&gt;Politiska avdelningen&lt;br&gt;Enhet 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggare: ds Herrström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ArklvexSS^TEMENTSPROTOKOLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peter Osvald&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande av ledamöter och sekreterare i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika-delegationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 14 november 1991 chefen&lt;br&gt;för utrikesdepartementet, statsrådet af Ugglas, att&lt;br&gt;utse en delegation med fem riksdagsledamöter med&lt;br&gt;uppdrag att besöka Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet beslutar chefen för&lt;br&gt;utrikesdepartementet, statsrådet af Ugglas, att&lt;br&gt;förordna följande personer att vara ledamöter av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delegationen:&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-9.png" style="width:26pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Titel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m,&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hadar Cars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsled. Ordf.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-11-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330614-3219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Gradin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsled. Ledamot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-11-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330812-8523&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Falkmer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsled. Ledamot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-11-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360816-5449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Pettersson&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partisekr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ledamot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-11-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460727-2632&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Hägglund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsled. Ledamot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-11-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;590127-6674&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet af Ugglas beslutar vidare att förordna&lt;br&gt;följande personer att biträda delegationen i dess&lt;br&gt;arbete och deltaga i besöket i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d.i u ni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyl let ov potlexp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;| Avsont med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4a'vix&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l 1 •« torir &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;t ) •»' ta»»**&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;J ***»■&amp;gt;♦&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;* 1 1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;»•«'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet gäller fr o m den dag som anges nedan&lt;br&gt;tills vidare, dock längst t.o.m. den dag&lt;br&gt;vederbörandes arbetsuppgifter i delegationen är&lt;br&gt;slutförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn____________________Titel____Funktion___Fr.CL.JK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Caroline Vondracek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Depsekr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Expert&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-11-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430802-1205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;pengt (Bunnar Herrström Depsekr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sekr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-11-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470625-0075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ann-Mari Fritsche&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bass&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ass.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991-11-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;570123-0285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader som uppstår skall belasta tredje&lt;br&gt;huvudtitelns anslag, A 7. Utredningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förordnade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 3/RFL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådsberedningen, KB&lt;br&gt;Utrikesministerns kansli&lt;br&gt;Kabinettssekreteraren&lt;br&gt;Polchefen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ch pol 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ch H 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2/BUD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2/KAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leg. Pretoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestyrkes i tjänsten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;___&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-10.png" style="width:21pt;height:37pt;"/&gt;
&lt;p&gt;4922U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sydafrikadelegationens rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikande mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Falkmer (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är min bestämda uppfattning att Sverige snarast möjligt&lt;br&gt;bör normalisera sina förbindelser med Sydafrika. Sverige bör&lt;br&gt;deltaga och hjälpa till i uppbyggnaden av det nya Sydafrika&lt;br&gt;genom att skapa möjligheter för investeringar,&lt;br&gt;teknologiöverföringar och handelsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika har sedan februari 1990 genomgått en tydlig&lt;br&gt;förändringsprocess bort från apartheid. De grundläggande&lt;br&gt;apartheidlagarna är avskaffade. Det väsentliga som återstår&lt;br&gt;är att förändra konstitutionen och införa ett demokratiskt&lt;br&gt;system i landet. Överenskommelse om en demokratisk&lt;br&gt;författning är föremål för förhandlingar i CODESA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vita Sydafrika gav i folkomröstningen den 17 mars 1992&lt;br&gt;president de Klerk ett kraftfullt stöd för att fullfölja&lt;br&gt;demokratiseringsarbetet. Valutslaget innebär att&lt;br&gt;förhandlingsprocessen i CODESA nu säkrats och kan gå vidare.&lt;br&gt;Enligt alla rimliga kriterier är processen bort från&lt;br&gt;apartheid och mot demokrati därmed oåterkallelig. De&lt;br&gt;demokratiska krafternas övertygande seger visar vägen mot&lt;br&gt;ett nytt Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min uppfattning fullständigt fel att fortsatt&lt;br&gt;straffa Sydafrika med sanktioner när utvecklingen entydigt&lt;br&gt;visar att en återgång till apartheid är otänkbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvärlden har redan före folkomröstningen reagerat på den&lt;br&gt;positiva utvecklingen i Sydafrika och flertalet länder har&lt;br&gt;avvecklat sina sanktioner. Även Sverige bör understödja&lt;br&gt;övergången till demokrati genom att ge positiva signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sydafrikas ekonomi har under de senaste tio åren kraftigt&lt;br&gt;försämrats. Den ekonomiska tillbakagången och omvärldens&lt;br&gt;sanktioner, särskilt de finansiella, har i första hand&lt;br&gt;drabbat de svarta. Fattigdom, trångboddhet, bristande&lt;br&gt;hälsovård och undermålig skolgång har förvärrats i takt med&lt;br&gt;att landet isolerats och de ekonomiska resurserna krympt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra demokratin måste Sydafrika fortast möjligt få&lt;br&gt;tillväxt och uppgång i ekonomin. Landet är i skriande behov&lt;br&gt;av resurser för att kunna ge medborgarna bättre livsvillkor.&lt;br&gt;Sverige bedriver genom SIDA viss biståndsverksamhet i&lt;br&gt;Sydafrika. Samtidigt avstänger vi landet från handelsutbyte.&lt;br&gt;Det är enligt min mening orimligt att nu utestänga&lt;br&gt;Sydafrika, som är i behov av bistånd, från handel, vilket är&lt;br&gt;det mest verkningsfulla instrumentet som finns när man vill&lt;br&gt;hjälpa ett land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de svenska företag som övervintrat i Sydafrika ökar nu&lt;br&gt;risken att bli definitivt utkonkurrerade av företag som kan&lt;br&gt;verka fritt i landet. Ett snabbt upphävande av de svenska&lt;br&gt;sanktionerna har stor betydelse för de svenska företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på investeringar för att förbättra bostäderna för de&lt;br&gt;svarta är enorma. Svenska företag kan göra en viktig insats&lt;br&gt;genom att vara med och bygga upp infrastrukturen i de svarta&lt;br&gt;områdena. När nya bostadsprogram kommer i gång finns stora&lt;br&gt;behov av bl.a. elektrifiering och utbyggnad av telefonnätet&lt;br&gt;till de svarta områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag som Ericsson, ASEA och Electrolux ser&lt;br&gt;etablering i Sydafrika som intressant och som en potential&lt;br&gt;för fler arbetstillfällen även i Sverige. Sverige bör häva&lt;br&gt;sanktionerna och ge svenska företag möjlighet att delta i&lt;br&gt;arbetet med att förbättra levnadsförhållandena för de svarta&lt;br&gt;i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det gagnar vare sig Sveriges eller det nya Sydafrikas&lt;br&gt;intressen om Sverige intar en särställning och vidhåller&lt;br&gt;sanktionspolitiken. Den demokratiseringsprocess som inleddes&lt;br&gt;för tvä är sedan är oåterkallelig och alla vägar tillbaka&lt;br&gt;till apartheid är stängda. Sverige bör därför snarast följa&lt;br&gt;övriga flertalet europeiska länders, inklusive Finlands och&lt;br&gt;Danmarks, exempel och snarast lyfta sanktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den zz mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Falkmer (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop.1991/92: 146&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika-delegationens rapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt yttrande av Anita Gradin (s) och Åke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pettersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har länge givit ett omfattande stöd till&lt;br&gt;ANC. Med tanke pä de stora krav som ställs på ANC i&lt;br&gt;förhandlingsprocessen, är det viktigt att detta&lt;br&gt;fortsätter också framöver. Svenskt bistånd skulle&lt;br&gt;även kunna utgå till CODESA för att stödja&lt;br&gt;demokratiseringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 mars 1992.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-11.png" style="width:85pt;height:26pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anita Gradin&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03146/prop_199192__146-12.png" style="width:128pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1991/92:146&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag och Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före handelsförbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sydafrikakommitténs betänkande (SOU 1990:6 s 85&lt;br&gt;ff.) anförs bl a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I Sydafrika finns sedan länge mänga utländska före-&lt;br&gt;tag verksamma. Xgarbilden domineras av de stora&lt;br&gt;västliga handelsnationerna, såsom Storbritannien,&lt;br&gt;USA och Västtyskland, vilka har de största investe-&lt;br&gt;ringarna. Storbritannien är det land som har de mest&lt;br&gt;omfattande investeringarna i Sydafrika. Sammanlagt&lt;br&gt;beräknas 1200 utländska företag vara etablerade i&lt;br&gt;Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag i Sydafrika har under 1980-talet&lt;br&gt;minskat i antal. När investeringsförbudslagen trädde&lt;br&gt;i kraft 1 juli 1979 ägde tolv svenska företag&lt;br&gt;dotterbolag i Sydafrika - att jämföra med nio vid&lt;br&gt;handelsförbudets införande 1 juli 1987. Orsakerna&lt;br&gt;till tillbakadragandena har främst varit vikande&lt;br&gt;lönsamhet för företagen i Sydafrika men också förmo-&lt;br&gt;dade eller verkliga negativa återverkningar på&lt;br&gt;hemmamarknaden av att vara ett *Sydafrikaföretag*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska producerande företag har etablerat sig med&lt;br&gt;tillverkning i Sydafrika för att få ordentligt fäste&lt;br&gt;på den sydafrikanska marknaden. Att bara exportera&lt;br&gt;från Sverige eller andra länder har inte ansetts&lt;br&gt;tillräckligt. Åtgärder av den sydafrikanska rege-&lt;br&gt;ringen i form av tullar eller importrestriktioner&lt;br&gt;för företag som inte har nationell produktion har&lt;br&gt;också bidragit till att företag tagit upp produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i landet. Den svenska exporten till Sydafrika har&lt;br&gt;fram till 1 juli 1987 till hälften bestått av leve-&lt;br&gt;ranser frän svenska företag med egna etableringar i&lt;br&gt;Sydafrika och dä ofta av koncerninterna leveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala utlandsengagemanget för de svenska kon-&lt;br&gt;cernerna är av sädan omfattning att etableringarna i&lt;br&gt;Sydafrika måste betraktas som små. Undantaget utgörs&lt;br&gt;av de företag som har verksamhet inom gruvsektorn.&lt;br&gt;Dessa företag anser etableringarna i Sydafrika bety-&lt;br&gt;delsefulla eftersom landet utgör en av världens&lt;br&gt;största gruvmarknader, som dessutom är mycket varie-&lt;br&gt;rad vilket ger möjlighet till testning och utveck-&lt;br&gt;ling av nya produkter och system. Dessa företag har&lt;br&gt;också tidigare lyckats erövra stora marknadsandelar&lt;br&gt;för i landet producerade produkter.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafer i lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i&lt;br&gt;Sydafrika beträffande vilka regeringen får föreskriva att de&lt;br&gt;inte skall tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Svensk juridisk person får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mot vederlag förvärva rörelse som drivs i Sydafrika eller del av sådan&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mot vederlag förvärva aktier eller andelar i ett sydafrikanskt företag&lt;br&gt;eller obligationer eller andra för den allmänna omsättningen avsedda&lt;br&gt;skuldförbindelser som ett sådant företag utfärdat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge ett sådant företag tillskott av pengar eller annan egendom som är&lt;br&gt;avsedd att användas i dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge ett sådant företag penninglån eller annan kredit med en löptid över&lt;br&gt;två år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställa säkerhet för ett sådant företags skulder med en löptid över fem år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ge penninglån eller annan kredit med en löptid över två år till&lt;br&gt;sydafrikanska staten eller dess myndigheter eller ställa säkerhet för sydafri-&lt;br&gt;kanska statens eller dess myndigheters skulder med en löptid över fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk juridisk person får inte heller genom handling eller underlåten-&lt;br&gt;het bidra till att åtgärder som anges i första stycket vidtas av utländskt&lt;br&gt;dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Svensk juridisk person får inte genom handling eller underlåtenhet&lt;br&gt;bidra till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anläggningstillgångar anskaffas i sydafrikanskt dotterföretag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egendom hyrs för att stadigvarande brukas eller innehas i ett sydafri-&lt;br&gt;kanskt dotterföretags rörelse, om hyresavtalets löptid är anpassad till&lt;br&gt;egendomens ekonomiska livslängd (finansiell leasing).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av förbuden i första stycket får årligen tillgångar anskaffas&lt;br&gt;och egendom hyras till ett sammanlagt värde av högst 100000 kronor.&lt;br&gt;Undantaget får inte möjliggöra en utvidgning av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag&lt;br&gt;driver rörelse i Sydafrika skall årligen upprätta en investeringsplan för&lt;br&gt;denna rörelse med angivande av finansieringsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om sådan investerings-&lt;br&gt;plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag&lt;br&gt;driver rörelse i Sydafrika skall årligen till den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer redovisa hur verksamheten i detta land utvecklas. Redovis-&lt;br&gt;ningen skall avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och&lt;br&gt;andra sådana förhållanden som har betydelse för kontrollen av hur denna&lt;br&gt;lag efterlevs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställ-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Svensk juridisk person skall i den omfattning och till den myndighet&lt;br&gt;som regeringen föreskriver lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överlåtelse eller upplåtelse av patent eller tillverkningsrätt till ett&lt;br&gt;sydafrikanskt företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärv av utländskt företag som äger aktier eller andelar i ett sydafri-&lt;br&gt;kanskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att 1985 års riktlinjer för den svenska Sydafrikapolitiken upphävs i enlighet med vad som anförts i propositionens avsnitt 2.7.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att 1985 års riktlinjer för den svenska Sydafrikapolitiken upphävs i enlighet med vad som anförts i propositionens avsnitt 2.7.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i övrigt om avvecklingen av sanktionerna mot Sydafrika.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i övrigt om avvecklingen av sanktionerna mot Sydafrika.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:00:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03146</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:00:21</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03146</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__146.pdf</filnamn>
<filstorlek>1640155</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4BCA2EF0-91CA-4AC6-A8CA-86BC21368A3E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:UU13</uppgift>
<ref_dok_id>GF01UU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avskaffandet av sanktioner mot Sydafrika</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:146&lt;br/&gt;
Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:146 Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:146&lt;br/&gt;
Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:146 Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:146&lt;br/&gt;
Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:146 Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:146&lt;br/&gt;
Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:146 Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Hagård  och Hugo Hegeland  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:146&lt;br/&gt;
Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:146 Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Hagård  och Hugo Hegeland  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Lars Moquist  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:146&lt;br/&gt;
Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:146 Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Lars Moquist  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:146&lt;br/&gt;
Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:146 Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Pierre Schori  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:146&lt;br/&gt;
Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02U10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:146 Bemyndigande att avskaffa vissa sanktioner mot Sydafrika, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Pierre Schori  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>