<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2226596</hangar_id>
 <dok_id>GF03140</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>140</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:140</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>140</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:41</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03140/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03140</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03140</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:140&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;om den avgiftsfinansierade radio- och&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;TV-verksamheten 1993-1996 m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-2.png" style="width:39pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;h4&gt;Prop.&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;1991/92:140&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 26 mars 1992 för de åtgärder eller ändamål som&lt;br&gt;framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer för företagen inom&lt;br&gt;den nuvarande Sveriges Radio-koncernen (public service-företagen) under&lt;br&gt;kommande avtalsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att utvecklingen inom radio- och TV-området nu går&lt;br&gt;mycket snabbt i riktning mot större etableringsfrihet och förbättrade valmöj-&lt;br&gt;ligheter for lyssnare och tittare föreslås att avtalstiden begränsas till fyra år.&lt;br&gt;Avtalsperioden bör alltså inledas den 1 januari 1993 och upphöra den 31 de-&lt;br&gt;cember 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget för public service-företagen föreslås vara i huvudsak oförändrat&lt;br&gt;i förhållande till det uppdrag som har gällt under den senaste avtalsperioden.&lt;br&gt;Det innebär bl.a. att programföretagen skall tillgodose alla publikgrupper med&lt;br&gt;ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvenstillgången för public service-företagen bör liksom nu möjliggöra&lt;br&gt;två TV-kanaler och fyra radiokanaler. Övriga tillgängliga frekvenser bör för-&lt;br&gt;behållas andra intressenter på radio- och TV-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av public service-verksamheten föreslås liksom hittills hu-&lt;br&gt;vudsakligen ske med TV-avgiftsmedel. Programföretagen bör inte få finansi-&lt;br&gt;era sin verksamhet med reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelningen för avtalsperioden bör följa de riktlinjer som beslöts av&lt;br&gt;riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:149, KU39, rskr 370). Det innebär att&lt;br&gt;verksamheten skall tillföras ytterligare 150 milj.kr. per år under vardera av de&lt;br&gt;inledande tre åren. Samtidigt skall gälla ett rationaliseringskrav om 100&lt;br&gt;milj.kr. per år under år 1993 och 1994. Medelstilldelningen bör liksom nu&lt;br&gt;vara värdesäkrad med ett index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen bör även i fortsättningen ha ägare som är fristå-&lt;br&gt;ende från staten. Eftersom vissa av de nuvarande ägarna har aviserat att de&lt;br&gt;inte önskar vara kvar bör det nuvarande ägandet breddas genom att konstnär-&lt;br&gt;liga och vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslut-&lt;br&gt;ningar ges tillfälle att förvärva aktier. Fördelningen mellan olika ägargrupper&lt;br&gt;föreslås vid avtalstidens början vara 20 % för näringslivet, 20 % för pressen,&lt;br&gt;40 % för folkrörelserna och 20 % för akademier m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränslinjerna mellan riksdag/regering, styrelser/företagsledningar och&lt;br&gt;programansvariga bör anges klarare än för närvarande. Grundprincipen bör&lt;br&gt;vara att riksdag och regering bör ange allmänna förutsättningar för uppdrag,&lt;br&gt;organisation och finansiering för hela avtalsperioden. Styrelser och företags-&lt;br&gt;ledningar ansvarar för att uppdraget utförs och att detta sker med god hus-&lt;br&gt;hållning. De programansvariga bör, som i dagsläget, svara för de enskilda&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den kommande avtalsperioden bör företagens styrelser vara mindre&lt;br&gt;än för närvarande. Varje styrelse bör bestå av nio personer, varav verkstäl-&lt;br&gt;lande direktören och två personalrepresentanter är självskrivna. Av de återstå-&lt;br&gt;ende bör fyra ledamöter, inklusive ordföranden, utses av regeringen, medan&lt;br&gt;två utses av bolagsstämman. De ledamöter som regeringen utser bör hämtas&lt;br&gt;från olika sektorer av det svenska samhället, ha stor integritet och sammanta-&lt;br&gt;get representera den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksamhe-&lt;br&gt;ten. Inför utseendet bör regeringen samråda med ledarna för de i riksdagen&lt;br&gt;representerade partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjligheterna för allmänheten att lämna synpunkter på public ser-&lt;br&gt;vice-företagens verksamhet skall förbättras föreslås att ett särskilt publikråd&lt;br&gt;skall inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagens organisation bör förenklas genom att moderbo-&lt;br&gt;laget upphör. I enlighet med förra årets riksdagsbeslut bör vidare de nuva-&lt;br&gt;rande bolagen för lokalradio och riksradio föras samman till ett. Public ser-&lt;br&gt;vice-företagen kommer därmed att bestå av de tre självständiga programföre-&lt;br&gt;tagen Sveriges Television AB, Sveriges Rajiio AB och Sveriges Utbildnings-&lt;br&gt;radio AB. Medelstilldelningen för de tre bolagen bör fastställas av riksdagen&lt;br&gt;vid avtalstidens början och gälla under hela avtalsperioden. Den årliga me-&lt;br&gt;delsanvisningen föreslås uppgå till ca 2,6 miljarder kr. för Sveriges&lt;br&gt;Television, till knappt 1,5 miljarder kr. för Sveriges Radio och till i storleks-&lt;br&gt;ordningen 200 milj.kr. för Utbildningsradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:00&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13) Sveriges Radio-koncernens&lt;br&gt;verksamhet för produktion och ut-&lt;br&gt;sändning av radio- och televisions-&lt;br&gt;program, i den mån verksamheten&lt;br&gt;finansieras genom TV-avgiften eller&lt;br&gt;statsanslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13) verksamhet hos Sveriges&lt;br&gt;Radio AB, Sveriges Television AB&lt;br&gt;eller Sveriges Utbildningsradio AB&lt;br&gt;eller hos helägt dotterbolag till ett&lt;br&gt;eller flera av bolagen för produktion&lt;br&gt;och utsändning av radio- och televi-&lt;br&gt;sionsprogram, i den mån verksam-&lt;br&gt;heten finansieras genom TV-avgiften&lt;br&gt;eller statsanslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1755.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garage, hangar, lokstall, terminal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsbyggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stationsbyggnad, expeditionsbygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad,vänthall, godsmagasin, repara-&lt;br&gt;tionsverkstad och liknande, om&lt;br&gt;byggnaden används för allmänna&lt;br&gt;kommunika tionsändam ål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i postver-&lt;br&gt;kets, televerkets, statens järnvägars,&lt;br&gt;luftfartsverkets, Sveriges Radio&lt;br&gt;Aktiebolags och dess dotterbolags&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal,&lt;br&gt;stationsbyggnad, expeditionsbygg-&lt;br&gt;nad, vänthall, godsmagasin, repara-&lt;br&gt;tionsverkstad och liknande, om&lt;br&gt;byggnaden används för allmänna&lt;br&gt;kommunika tionsändam ål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i postver-&lt;br&gt;kets, televerkets, statens järnvägars,&lt;br&gt;luftfartsverkets, Svensk Rundradio&lt;br&gt;Aktiebolags, Sveriges Radio Aktie-&lt;br&gt;bolags och dess dotterbolags verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garage, hangar, lokstall, termi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsbyggnad nal, stationsbyggnad, expeditions-&lt;br&gt;byggnad, vänthall, godsmagasin,&lt;br&gt;reparationsverkstad och liknande,&lt;br&gt;om byggnaden används för allmänna&lt;br&gt;kommunika tionsändam ål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i postver-&lt;br&gt;kets, televerkets, statens järnvägars,&lt;br&gt;luftfartsverkets, Svensk Rundradio&lt;br&gt;Aktiebolags, Sveriges Radio Aktie-&lt;br&gt;bolags och dess dotterbolags verk-&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Lydelse enligt förslag i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garage, hangar, lokstall, termi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsbyggnad nal, stationsbyggnad, expeditions-&lt;br&gt;byggnad, vänthall, godsmagasin,&lt;br&gt;reparationsverkstad och liknande,&lt;br&gt;om byggnaden används för allmänna&lt;br&gt;kommunika tionsändam ål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i postver-&lt;br&gt;kets, televerkets, statens järnvägars,&lt;br&gt;luftfartsverkets, Svensk Rundradio&lt;br&gt;Aktiebolags, Sveriges Radio Aktie-&lt;br&gt;bolags, Sveriges Television Aktie-&lt;br&gt;bolags och Sveriges Utbildnings-&lt;br&gt;radio Aktiebolags verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459)&lt;br&gt;dels att 6 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 14 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslutningen skall på upp-&lt;br&gt;maning av närradionämnden tillställa&lt;br&gt;nämnden sådan inspelning som av-&lt;br&gt;ses i 8 § lagen (1982:460) om&lt;br&gt;ansvarighet för närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen inte rättar&lt;br&gt;sig efter en sådan uppmaning, kan&lt;br&gt;nämnden förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning skall på upp-&lt;br&gt;maning av närradionämnden tillställa&lt;br&gt;nämnden sådan inspelning som av-&lt;br&gt;ses i 5 kap. 3 § lagen (1991:1559)&lt;br&gt;med föreskrifter pä tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens omräden. Om sam-&lt;br&gt;manslutningen inte rättar sig efter en&lt;br&gt;sådan uppmaning, får nämnden före-&lt;br&gt;lägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:598.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i&lt;br&gt;riksdagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riks-&lt;br&gt;dagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ordinarie arbetstid för riksdagens tjänstemän och under andra tider i&lt;br&gt;anslutning till kammar- eller utskottssammanträde eller presskonferens eller&lt;br&gt;partimöte i riksdagens lokaler har följande personer rätt till tillträde:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska journalister och fotografer mot uppvisande av legitimation som&lt;br&gt;har utfärdats för dem av ett erkänt yrkesförbund eller av ett eget tidningsföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska journalister och fotografer enligt legitimationsregler som be-&lt;br&gt;slutas av riksdagens förvaltningskontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. teknisk personal från Sveriges&lt;br&gt;Radio AB eller dess dotterföretag&lt;br&gt;om besöket har samband med rund-&lt;br&gt;radiosändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. teknisk personal från Sveriges&lt;br&gt;Radio AB, Sveriges Television AB,&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB eller&lt;br&gt;Nordisk Television AB om besöket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har samband med rundradiosänd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjänstemän från regeringskansliet, riksdagens verk och andra statliga&lt;br&gt;myndigheter samt kommittétjänstemän och andra personer som i sin tjänst&lt;br&gt;eller för utförande av uppdrag regelbundet besöker riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets&lt;br&gt;granskning av statliga aktiebolag och stiftelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets&lt;br&gt;granskning av statliga aktiebolag och stiftelser skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som bedrivs i följande&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag och stiftelser.&lt;br&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk Kämbränslehantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penninglotteriet Aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk Kämbränslehantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Rundradio AB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Penninglotteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:45.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 29 §§ lagen (1989:41) om TV-avgift skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgiften är I 320 kronor för&lt;br&gt;ett år. Den skall betalas i fyra poster&lt;br&gt;om 330 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgiften är 1 404 kronor för&lt;br&gt;ett år. Den skall betalas i fyra poster&lt;br&gt;om 351 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast&lt;br&gt;sista vardagen före avgiftsperiodens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden&lt;br&gt;skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som&lt;br&gt;motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.&lt;br&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgiftsbelopp som bolaget uppbär skall omedelbart överföras till riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. Medlen skall omedelbart placeras på räntebärande räkning där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio Aktiebolag svarar Sveriges Television Aktiebolag&lt;br&gt;för förvaltningen av medlen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;svarar för förvaltningen av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1069.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på&lt;br&gt;televisionens område;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på te-&lt;br&gt;levisionens område skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsavgift och ränta betalas till kabelnämnden genom insättning på&lt;br&gt;ett särskilt postgirokonto. Betalning anses ha fullgjorts den dag då den har&lt;br&gt;bokforts på det särskilda postgirokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden skall omedelbart överfora mottagna medel till riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, som genast placerar medlen på räntebärande räkning där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio Aktiebolag för- Sveriges Television Aktiebolag&lt;br&gt;valtar medlen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvaltar medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kulturdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om den avgiftsfinansierade radio- och&lt;br&gt;TV-verksamheten 1993-1996 m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Historik&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ramarna för Sveriges Radio-företagens verksamhet anges i radiolagen,&lt;br&gt;avtalen med staten om programverksamheten som i sin tur grundas på riks-&lt;br&gt;dagsbeslut samt genom associationsformen (aktiebolag) och ägarstrukturen.&lt;br&gt;Härtill skall läggas de beslut av regering och riksdag som gäller TV-avgiftens&lt;br&gt;storlek samt medelstilldelningen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande ges en kort kronologisk översikt av de viktigaste besluten&lt;br&gt;under den senaste trettioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 1966: Två kanaler i TV&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1966 års beslut startade TV 2 i början av år 1969. Kanalen byggdes&lt;br&gt;successivt ut till resursmässig likställdhet med TV 1. De båda kanalerna fick&lt;br&gt;likvärdiga uppdrag och ”en stimulerande tävlan” skulle råda mellan kanalerna.&lt;br&gt;Båda skulle ha egna nyhetsredaktioner. Distriktsverksamheten i både radio&lt;br&gt;och TV skulle byggas ut - minst en fjärdedel av riksutbudet skulle produceras&lt;br&gt;utanför Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3 &amp;nbsp;1977: Lokalradion startar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1977 års beslut innebar en successiv utbyggnad av lokalradiosändningar med&lt;br&gt;länsvis täckning.Verksamheten samlades i Sveriges Lokalradio AB, ett sär-&lt;br&gt;skilt dotterbolag till Sveriges Radio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4 1978: Sveriges Radio omvandlas till en koncern;&lt;br&gt;Utbildningsradion bildas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;År 1978 resulterade ett mångårigt utredningsarbete om utbildningsverksamhet&lt;br&gt;genom radio och TV (TRU-kommittén) i beslut om ett nytt bolag, Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio AB. Detta bolag tog över kommitténs projektverksamhet&lt;br&gt;samt delar av Sveriges Radios skattefinansierade utbildningsprogramverk-&lt;br&gt;samhet. Utbildningsradion blev ett dotterbolag till Sveriges Radio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma år föreslogs i en annan proposition en långtgående omorganisation&lt;br&gt;av Sveriges Radio AB. Beslutet innebar att verksamheten organiserades i en&lt;br&gt;koncern med ett moderbolag (Sveriges Radio AB) och fyra program-&lt;br&gt;bolag/dotterbolag (Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges&lt;br&gt;Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa modifieringar gjordes av 1966 års modell för kanalkonkurrens. De&lt;br&gt;kulturpolitiska målen fördes in i riktlinjerna. Distriktsverksamheten inom&lt;br&gt;Riksradion och i än högre grad Sveriges Television skulle byggas ut ytterli-&lt;br&gt;gare. Regionala nyhetssändningar skulle omfatta hela landet. En ordning med&lt;br&gt;automatisk kompensation för kostnadsökningar genom ett särskilt index in-&lt;br&gt;fördes.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5 1986: Modifiering av koncemmodellen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Besluten med anledning av 1986 års proposition innebar modifieringar av&lt;br&gt;1978 års koncemmodell. Moderbolaget erhöll förstärkta styrbefogenheter på&lt;br&gt;vissa områden. En rad avregleringar infördes. Sveriges Radio-koncernen fick&lt;br&gt;exempelvis ansvaret för distriktsindelningen. På andra områden fick moder-&lt;br&gt;bolag och/eller programbolag initiera utredningar om förändringar som an-&lt;br&gt;sågs påkallade. Sveriges Televisions kanaler modifierades i riktning mot en&lt;br&gt;distriktsbaserad kanal (Sverigekanalen, TV 2) och en kanal baserad på resur-&lt;br&gt;serna i Stockholm (Kanal 1).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.6 1991: Reklam tillåts i en tredje TV-kanal vid sidan av&lt;br&gt;Sveriges Television&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En marksänd reklamfinansierad TV-kanal vid sidan av Sveriges Television&lt;br&gt;fick etableras. Regeringen gav riktlinjer för Sveriges Radio inför den kom-&lt;br&gt;mande avtalsperioden, vilka innebär att moderbolagets ställning begränsas&lt;br&gt;och att Riksradion och Lokalradion slås samman till ett ljudradioföretag.&lt;br&gt;Styrelserna i Riksradion och Lokalradion fick i stort sett samma person-&lt;br&gt;sammansättning för att underlätta den förestående organisationsförändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 trädde en ny särskild grundlag till skydd för yttrandefri-&lt;br&gt;heten i kraft, yttrandefrihetsgrundlagen. Den reglerar skyddet för yttrandefri-&lt;br&gt;heten i radio, TV, filmer, videogram och ljudupptagningar m.m. Den bygger&lt;br&gt;på samma principer som tryckfrihetsförordningen, vilket bl. a. innebär att&lt;br&gt;principerna om censurförbud och etableringsfrihet gäller för hela massmedie-&lt;br&gt;området liksom tryckfrihetsförordningens principer om ensamansvar och&lt;br&gt;källskydd, begränsning av möjligheterna till kriminalisering samt särskild&lt;br&gt;rättegångsordning med tillgång till jury. Eftersom frekvensutrymmet inte är&lt;br&gt;obegränsat gäller principerna om etableringsfrihet dock inte för etersänd radio&lt;br&gt;och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer som grundlagfästs i yttrandefrihetsgrundlagen har dock till&lt;br&gt;stora delar gällt även tidigare för Sveriges Radio-koncernens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I yttrandefrihetsgrundlagen finns regler om utgivare, yttrandefrihetsbrott&lt;br&gt;och regler om ansvar etc. Den kompletteras av lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden. Liksom tidigare gäller att det för vaije program skall finnas en ansvarig&lt;br&gt;utgivare som i princip är ensam ansvarig för eventuella yttrandefrihetsbrott i&lt;br&gt;programmet. Han är också jämte programföretaget skadeståndsskyldig men&lt;br&gt;endast i de fall framställningen i ett program innefattar ett yttrandefrihetsbrott&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Radiolagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt radiolagen (1966:755) krävs tillstånd av regeringen för att sända ljud-&lt;br&gt;radio och TV-program (enligt radiolagens terminologi är båda radioprogram)&lt;br&gt;till allmänheten i markbundna sändningar (5 § första stycket). Sådant tillstånd&lt;br&gt;ges för viss tid. Programföretaget (dvs. det företag som har tillstånd enligt 5&lt;br&gt;§) avgör ensamt vad som skall förekomma i en sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser gäller för hur verksamheten skall bedrivas. Bl.a. skall&lt;br&gt;sändningsrätten utövas opartiskt och sakligt och det skall vid utövandet av&lt;br&gt;den beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i&lt;br&gt;ljudradion och televisionen. Vidare gäller att programverksamheten som hel-&lt;br&gt;het skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen&lt;br&gt;om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och vär-&lt;br&gt;dighet (den s.k. demokratibestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretaget får inte i programverksamheten mot vederlag eller annars&lt;br&gt;på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt intresse. Regeringen får i avtal&lt;br&gt;med programföretaget bestämma om ytterligare villkor och skyldigheter för&lt;br&gt;programföretaget inom vissa uppräknade områden. Exempelvis kan i avtalet&lt;br&gt;bestämmas om skyldighet för företaget att inte sända reklam etc. Enligt radio-&lt;br&gt;lagen gäller särskilda regler om annonsers placering, utformning etc. i de fall&lt;br&gt;sådan skyldighet inte föreskrivits i avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden övervakar genom granskning i efterhand att den rätt före-&lt;br&gt;taget har på grund av sitt tillstånd utövas i enlighet med radiolagen och avtalet&lt;br&gt;mellan regeringen och företaget. Myndighet eller annat allmänt organ får inte i&lt;br&gt;förväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av radioprogram och inte&lt;br&gt;heller förbjuda en sändning på grund av dess innehåll. En motsvarande regel&lt;br&gt;finns i yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagen innehåller vidare bestämmelser om radionämndens storlek och&lt;br&gt;sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 TV-avgiftslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1989:41) om TV-avgift skall den som innehar en TV-mottagare&lt;br&gt;betala TV-avgift för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna AB. I lagen finns&lt;br&gt;bestämmelser om avgiftens storlek, undantag från avgiftsskyldigheten etc.&lt;br&gt;Avgiftsbeloppen överförs till ett särskilt konto hos riksgäldskontoret, det s.k.&lt;br&gt;rundradiokontot. Moderbolaget, Sveriges Radio AB, svarar för förvaltningen&lt;br&gt;av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen används för Sveriges Radio-koncemens och radionämndens verk-&lt;br&gt;samheter samt den verksamhet som bedrivs av sektorn Rundradio inom&lt;br&gt;Televerket Radio för Sveriges Radio-koncemens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Avtalen mellan staten och Sveriges Radio-&lt;br&gt;företagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt radiolagen skall det mellan varje programföretag och staten träffas avtal&lt;br&gt;som närmare reglerar hur företagets sändningsrätt skall utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller avtal dels mellan staten och det icke sändande&lt;br&gt;moderbolaget, dels mellan staten å ena sidan och å den andra vart och ett av&lt;br&gt;programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges&lt;br&gt;Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringen har ingått&lt;br&gt;avtal med moderbolaget och programföretagen inom koncernen om deras&lt;br&gt;verksamhet under perioden 1 juli 1986 - 30 juni 1992. Dessa avtal skall&lt;br&gt;enligt riksdagsbeslut (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 379) förlängas till den&lt;br&gt;31 december 1992. Slutligen finns det ett avtal med Radiotjänst i Kiruna som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 mars 1989 och gäller tills vidare samt ett avtal med&lt;br&gt;moderbolaget om det finansiella samordningsansvaret för rundradiorörelsen&lt;br&gt;och ett avtal om verksamheten i krig och vid krigsfara. De sistnämnda avtalen&lt;br&gt;gäller tills vidare respektive under samma tid som huvudavtalet med moder-&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan staten och moderbolaget föreskriver att moderbolaget skall&lt;br&gt;svara för att koncernens rundradioverksamhet kan bedrivas självständigt i&lt;br&gt;förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget skall till staten årligen inge anslagsframställning för hela&lt;br&gt;koncernen för det närmast följande budgetåret. Moderbolaget skall fördela av&lt;br&gt;staten tilldelade medel mellan företagen inom koncernen. Bolaget svarar för&lt;br&gt;att koncernen som helhet bedriver och utvecklar verksamheten rationellt och&lt;br&gt;iakttar god hushållning med tillgängliga medel. Detta ansvar innebär bl.a. att&lt;br&gt;bolaget skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra bedömningar av medieutvecklingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;svara för att den långsiktiga planeringen inom koncernen samordnas&lt;br&gt;och bedrivs från gemensamma utgångspunkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besluta om system och riktlinjer för redovisning av resurs- och&lt;br&gt;medelsanvändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;löpande granska programföretagens medelsanvändning och förvalt-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;göra analyser av koncernens samlade ekonomi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;samordna koncernens verksamhet i fråga om finansiering och place-&lt;br&gt;ring av medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillse att större investeringar föregås av samråd mellan koncernens&lt;br&gt;bolag och planeras så att möjligheterna till gemensamt utnyttjande tas&lt;br&gt;till vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillse att möjligheter till samordning mellan programföretagen tas till&lt;br&gt;vara i fråga om servicefunktioner, tekniska funktioner och lokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;besluta om en för koncernen gemensam personalpolitik och om&lt;br&gt;kollektivavtal beträffande löner och anställningsvillkor för koncernens&lt;br&gt;personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;besluta om koncernens representation i arbetsgivarorganisationer samt&lt;br&gt;om ställningstaganden i principiellt eller ekonomiskt viktiga frågor&lt;br&gt;inom dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;besluta om huvudavtal med rättighetshavarorganisationer i de fall av-&lt;br&gt;talen direkt eller indirekt berör verksamheten i mer än ett bolag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;samordna koncernens kontakter med televerket i frågor som direkt&lt;br&gt;eller indirekt berör mer än ett bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen mellan staten och programbolagen upptar i första hand bestämmel-&lt;br&gt;ser om programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksradio och Sveriges Television skall enligt sina respektive&lt;br&gt;avtal bedriva programverksamheten med beaktande av respektive mediums&lt;br&gt;centrala ställning i samhället, dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och&lt;br&gt;kulturens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen skall enligt avtalen ge kunskaper och upplevelser, förmedla&lt;br&gt;erfarenheter samt skänka god underhållning. De skall utformas så att de&lt;br&gt;genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser&lt;br&gt;skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers&lt;br&gt;intressen skall i görlig mån tillgodoses. Programutbudet skall som helhet&lt;br&gt;präglas av folkbildningsambitioner. Det skall som helhet utformas så att ut-&lt;br&gt;rymme ges åt en mångfald av olika åsikter och meningsriktningar och så att&lt;br&gt;det tar hänsyn till olika förutsättningar hos befolkningen. Ett mångsidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbud av program på svenska språket med svenska artister och verk av&lt;br&gt;svenska upphovsmän skall i betydande omfattning tillhandahållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa allmänna föreskrifter preciseras sedan i avtalen. Programföretagen&lt;br&gt;skall meddela nyheter samt kommentera och belysa händelser och skeenden,&lt;br&gt;stimulera till debatt kring viktigare samhälls- och kulturfrågor, granska myn-&lt;br&gt;digheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör&lt;br&gt;medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra&lt;br&gt;sammanslutningar och föreningar. Företagen skall också främja konstnärlig&lt;br&gt;och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga&lt;br&gt;uttrycksformer, bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets&lt;br&gt;olika områden, i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl.a.&lt;br&gt;religion, kultur och vetenskap, ta särskild hänsyn till språkliga och etniska&lt;br&gt;minoriteter samt ta särskild hänsyn till olika grupper av handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen får inte mot vederlag medge kommersiell reklam i program eller&lt;br&gt;programinslag. Programföretagen skall beriktiga felaktig sakuppgift när det är&lt;br&gt;påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan staten och Sveriges Lokalradio föreskriver att lokalradion&lt;br&gt;skall sända ljudradioprogram i lokala sändningar. Programverksamheten skall&lt;br&gt;ha en lokal inriktning. När det gäller programmens inriktning anges i huvud-&lt;br&gt;sak samma föreskrifter som för riksradion och televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Utbildningsradio skall Utbild-&lt;br&gt;ningsradion sända ljudradio- och TV-program i rikssändningar samt i&lt;br&gt;regionala och lokala sändningar. Utbildningsradion skall, liksom Sveriges&lt;br&gt;Television, också sända text-TV. Programmen skall med beaktande av&lt;br&gt;utbildningsradions särskilda uppgifter inom utbildningsområdet utformas så&lt;br&gt;att de genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning till-&lt;br&gt;godoser olika utbildningsbehov och intressen hos landets befolkning. Även&lt;br&gt;Utbildningsradion skall i sin programverksamhet ta särskild hänsyn till olika&lt;br&gt;grupper av handikappade samt till språkliga och etniska minoriteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen innehåller bestämmelser om förfarandet vid tvister om avtalens&lt;br&gt;tolkning, vid brott mot avtalen samt när avtalen upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan staten och Radiotjänst i Kiruna AB föreskriver att&lt;br&gt;Radiotjänst har till uppgift att uppbära TV-avgifter och bedriva avgiftskontroll&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Sveriges Radios organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Styrelserna i moderbolaget och de fyra programföretagen består av vardera&lt;br&gt;femton ledamöter. Regeringen utser ordförande och sex övriga ledamöter i&lt;br&gt;styrelserna. Respektive bolags verkställande direktör är ledamot. Fem leda-&lt;br&gt;möter i varje bolags styrelse utses av aktieägarna i moderbolaget på detta&lt;br&gt;bolags bolagsstämma. Enligt lagen om styrelserepresentation för de privat-&lt;br&gt;anställda äger personalen rätt att utse två ledamöter jämte två suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elva av moderbolagets ledamöter ingår även i programbolagens styrelser,&lt;br&gt;fyra i vardera av Sveriges Televisions, Sveriges Riksradios och Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalradios styrelse, samt tre i Utbildningsradions styrelse (styrelsen för&lt;br&gt;Riksradion och Lokalradion har i huvudsak samma personsammansättning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsernas roll i programföretagen gäller framförallt resursdimensione-&lt;br&gt;ring och medelstilldelning. Styrelserna skall däremot i princip inte ingripa i&lt;br&gt;det löpande programarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sveriges Television är organiserat i två programenheter, Kanal 1 som&lt;br&gt;består av produktionsenheterna i Stockholm, med undantag för Rapport-&lt;br&gt;redaktionen, och TV2 som består av de tio distrikten och Rapport-redak-&lt;br&gt;tionen. De båda kanalerna har en viss ämnesmässig arbetsfördelning samt&lt;br&gt;olika arbetsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riksradion består av ett antal programenheter i Stockholm samt en&lt;br&gt;distriktsorganisation med produktionskontor på elva orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lokalradion består av 25 lokalradiostationer och ett antal underredak-&lt;br&gt;tioner på andra ställen i respektive område samt en central förvaltning i&lt;br&gt;Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utbildningsradion har dels programavdelningar i Stockholm, dels regio-&lt;br&gt;nala producenter i samtliga lokalradioområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distriktsorganisationen framgår av figurerna på s. 20 - 21 vilka tidigare&lt;br&gt;återgivits i Sveriges Radio AB:s årsredovisning för verksamhetsåret 1990&lt;br&gt;(fr.o.m. år 1992 är Utbildningsradions regionala organisation något mer&lt;br&gt;spridd än vad som framgår av illustrationen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksradion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Produktionskohtor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Distriktsgräns&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Televisionen TV2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;■ Produktionskontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Distriktsgräns&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-3.png" style="width:130pt;height:96pt;"/&gt;
&lt;p&gt;NORR8OTTENS DISTRIKT&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-4.png" style="width:145pt;height:104pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-5.png" style="width:148pt;height:204pt;"/&gt;
&lt;p&gt;■ MALMO&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-6.png" style="width:140pt;height:218pt;"/&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lokalradion och Utbildningsradion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;■ Lokalradions huvudredaktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Lokalredaktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Personal från Utbildningsradion&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-7.png" style="width:173pt;height:345pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Radio Norrbotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå (UR), Gällivare, Arvidsjaur, Pajala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Piteå (UR), Jokkmokk, Arjeplog, Haparanda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Västerbotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå, Skellefteå (UR), Storuman, Lycksele&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Västernorrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härnösand, Sundsvall (UR), Örnsköldsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Jämtland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersund (UR), Sveg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Gävleborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle, Ljusdal, Bollnäs (UR), Hudiksvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Dalarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Falun (UR), Mora, Insjön (UR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Värmland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlstad (UR), Torsby, Arvika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Uppland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala (UR), Tierp, östhammar, Enköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm (UR), Norrtälje, Nynäshamn, Södertälje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro (UR), Karlskoga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Västmanland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås (UR), Fagersta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Sörmland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Östergötland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrköping, Linköping (UR), Motala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Gotland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visby (UR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona, Karlshamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Kristianstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad, Simrishamn (UR), Ängelholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Malmöhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö (UR), Helsingborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Kalmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar (UR), Västervik, Oskarshamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Kronoberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växjö (UR), Ljungby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköping (UR), Värnamo, Tranås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborg (UR), Stenungsund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Sjuhärad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Väst (fd Trestad)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uddevalla (UR), Vänersborg, Åmål, Strömstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Skaraborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skövde, Mariestad, Skara (UR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Halland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstad (UR), Varberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reportagebyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Radionämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden har till uppgift att genom efterhandsgranskning övervaka att&lt;br&gt;Sveriges Radios programbolag utövar sin rätt att sända radioprogram i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med radiolagen och de bestämmelser som anges i avtalen&lt;br&gt;mellan staten och bolagen. Nämndens granskning av program eller grupper&lt;br&gt;av program sker efter anmälan eller på nämndens eget initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden är en statlig myndighet som består av en ordförande och ytter-&lt;br&gt;ligare sex av regeringen utsedda ledamöter jämte suppleanter. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Chef för&lt;br&gt;nämndens kansli är en direktör som har ansvaret för granskningsärendena&lt;br&gt;och verksamheten i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden har ingen befogenhet att döma ut straff eller skadestånd.&lt;br&gt;Enligt avtalen mellan staten och programbolagen kan emellertid regeringen,&lt;br&gt;om det finns skäl att anta att ett programbolag i väsentlig mån har brutit mot&lt;br&gt;avtalet, påkalla utredning i frågan och även säga upp avtalet om utredningen&lt;br&gt;ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios och televerkets kostnader i samband med den allmänna&lt;br&gt;programverksamheten finansieras med medel som riksdagen anvisar från&lt;br&gt;rundradiokontot. Investeringar hos televerket avskrivs omedelbart i sin hel-&lt;br&gt;het. Även radionämndens verksamhet bekostas med avgiftsmedel. Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradios verksamhet, som tidigare skattefinansierades, finansieras&lt;br&gt;sedan budgetåret 1985/86 med avgiftsmedel. Programverksamheten för&lt;br&gt;utlandet finansieras med skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television har sedan den 1 augusti 1991 möjlighet att sända&lt;br&gt;sponsrade program där sändningen gäller en allmän sammankomst eller en&lt;br&gt;offentlig tillställning som anordnas av någon annan än programföretaget. För&lt;br&gt;sportevenemang gäller detta dock endast om evenemanget är av större svenskt&lt;br&gt;eller internationellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutar årligen hur stora avgiftsmedel som skall ställas till för-&lt;br&gt;fogande för de med verksamheten förenade utgifterna. Rundradiokontots&lt;br&gt;intäkter består huvudsakligen av TV-avgiftsmedel men kompletteras även&lt;br&gt;med en årlig koncessionsavgift från Nordisk Television. Avgiftsmedlen pla-&lt;br&gt;ceras hos riksgäldskontoret. Utbetalningen av medlen värdesäkras med&lt;br&gt;utgångspunkt i ett index, det s.k. SR-indexet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande TV-avgift är 1 320 kr. för ett år. Den betalas i fyra poster om&lt;br&gt;330 kr. Hushåll som endast har ljudradiomottagare behöver inte erlägga&lt;br&gt;någon avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet allmänna mottagaravgifter uppgick i december 1991 till drygt 3,3&lt;br&gt;miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkterna till rundradiokontot under verksamhetsåret 1991 uppgick till&lt;br&gt;3 908 milj.kr. Rundradiokontots likviditet var + 36 milj.kr. vid utgången av&lt;br&gt;år 1991. Det ackumulerade bokföringsmässiga underskottet på kontot var vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma tidpunkt ca 240 milj.kr. Rundradiokontot beräknas i december 1992&lt;br&gt;uppvisa ett ackumulerat bokföringsmässigt underskott på ca 360 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som för budgetåret 1991/92 anvisats över statsbudgeten till&lt;br&gt;Sveriges Radios utlandsprogram uppgår till 56,4 milj.kr. (avser kalenderåret&lt;br&gt;1992).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Verksamhetens omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Sändningsnät&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För distribution av ljudradioprogram finns fyra rikstäckande FM-nät (Pl, P2,&lt;br&gt;P3 och P4, vilket även medger länsvisa sändningar). Samtliga FM-nät är&lt;br&gt;anpassade för stereosändningar. Sändamäten för Kanal 1 och TV 2 täcker för&lt;br&gt;närvarande ca 99,8 % av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. femte FM-nätet i 104-108 MHz har hittills utnyttjats av försvars-&lt;br&gt;makten. Enligt en internationell överenskommelse skall detta frekvensband&lt;br&gt;öppnas för rundradiosändningar av ljudradio från den 1 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sändning av P 1 utanför Sverige och utlandsprogram finns sändare på&lt;br&gt;mellanvåg och kortvåg. Den äldre långvågssändaren i Motala lades ned 1991.&lt;br&gt;Således används numera endast en av de åtta frekvenstilldelningarna som&lt;br&gt;Sverige har för sändningar på lång- och mellanvåg (Sölvesborgs mellan-&lt;br&gt;vågsstation). För täckning av områden på större avstånd finns kortvågsstatio-&lt;br&gt;nema i Hörby och Karlsborg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 TV-innehav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Praktiskt taget varje hushåll beräknas ha en eller flera radiomottagare. Enligt&lt;br&gt;Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning är 96 % av landets&lt;br&gt;samtliga hushåll TV-innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Sändningsvolym&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1978 års reformprogram med vissa riktlinjer för verksamheten (jfr prop.&lt;br&gt;1977/78:91, KrU 24, rskr. 337) avslutades vid utgången av budgetåret&lt;br&gt;1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986 års riksdagsbeslut (jfr prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr. 343) om&lt;br&gt;ramarna för Sveriges Radio-koncemens verksamhet under perioden 1986/87&lt;br&gt;- 1991/92 innebar att vissa kompletterande krav ställdes på programverksam-&lt;br&gt;heten, bl.a. vad gäller att samtliga programföretag inom koncernen skall ut-&lt;br&gt;öva ett folkbildningsansvar, att nivån på utomståendes medverkan i program-&lt;br&gt;verksamheten skall vara hög, att programföretagens utbud på svenska språket&lt;br&gt;och minoritetsspråken måste stärkas, samt att handikappverksamheten skulle&lt;br&gt;stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda TV-kanalema har getts en viss ämnesmässig arbetsfördelning&lt;br&gt;samt olika arbetsförutsättningar. Av allmänproduktion och gestaltande pro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;duktion står Kanal 1 för 60 % medan TV2 svarar för 40 % samt all regional&lt;br&gt;nyhetsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986 års riksdagsbeslut innefattade också en etablering av ett fjärde FM-&lt;br&gt;nät för lokalradion. Tidigare hade lokalradions program sänts i P 3 under s.k.&lt;br&gt;fönstertider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt moderbolagets anslagsframställning för kalenderåret 1993 sände&lt;br&gt;Riksradion under år 1990 i genomsnitt 447 timmar per vecka, varav 124&lt;br&gt;timmar i Pl, 155 timmar i P2 och 168 timmar i P3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsprogrammet utgör en avdelning inom Riksradion. Verksamheten&lt;br&gt;är till skillnad från Sveriges Radio i övrigt skattefinansierad och behandlas&lt;br&gt;närmare i avsnittet 10.10.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Televisions totala sändningstid uppgick år 1990 till drygt 137&lt;br&gt;timmar per vecka, varav 10 timmar regional sändning per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen egenproducerade originalprogram (egen produktion) av första-&lt;br&gt;sändningarna beräknas till 55,7 %. Resten utgörs av inköpta originalprogram&lt;br&gt;av både svensk och utländsk härkomst (främmande produktion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksradions distriktsproducerade program år 1990 omfattade 100,7 tim-&lt;br&gt;mar per vecka. Detta motsvarar ca 39 % av den totala sändningstiden, vilket&lt;br&gt;är i nivå med 1989 och 1988 års resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Televisions distrikt omfattar Södra distriktet. Västra distriktet,&lt;br&gt;Smålandsdistriktet, Östra distriktet, Mellansvenska distriktet, Värmlands-&lt;br&gt;distriktet, Gävle-Dala-distriktet, Nedre Norrlandsdistriktet, Västerbottens-&lt;br&gt;och Norrbottensdistrikten. Hela landet täcks nu av regionala nyhetsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalradion har tredubblat sändningstiden efter riksdagsbeslutet år 1986&lt;br&gt;då lokalradion gick över till en egen kanal. Lokalradions totala sändningstid&lt;br&gt;under år 1990 var 1 676 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 sände Utbildningsradion 407 timmar TV (varav första-&lt;br&gt;sändning 117 timmar), 738 timmar i radions riksprogram (varav förstasänd-&lt;br&gt;ning 269 timmar) och 709 timmar radio regionalt (varav förstasändning 563&lt;br&gt;timmar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen svensk musik utgör 37 % av den spelade musiken i Riksradion.&lt;br&gt;Av Sveriges Televisions totala utbud utgörs ca 60 % av program på svenska&lt;br&gt;språket. Utbildningsradions sändningar på svenska språket utgör 70 % av&lt;br&gt;Utbildningsradions TV-sändningar och 50 % av Utbildningsradions riks-&lt;br&gt;radiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalradion svarar idag genom sändningar på sju olika språk för större&lt;br&gt;delen av koncernens programservice till språkliga och etniska minoriteter.&lt;br&gt;Sveriges Televisions samlade sändningstid på minoritetsspråk uppgick år&lt;br&gt;1990 till ca 300 timmar och omfattade nästan alla programområden.&lt;br&gt;Programföretagen (exkl. utlandsprogrammet; Radio Sweden) bedriver för&lt;br&gt;närvarande sändningar på ett tiotal olika minoritetsspråk. Dessutom sänds&lt;br&gt;program på svenska för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Radio- och TV-publiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande uppgifter är sammanställda av Sveriges Radios publik- och&lt;br&gt;programforskningsavdelning och baseras på undersökningar genomförda&lt;br&gt;under verksamhetsåret 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en treveckorsperiod hösten 1991 (16 november-7 december)&lt;br&gt;gjordes den årliga mätningen av radions publik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De dagliga radiolyssnama har blivit något fler under 1980-talet. Den sam-&lt;br&gt;lade lyssnartiden ligger däremot tämligen konstant Det genomsnittliga radio-&lt;br&gt;lyssnandet är ca två timmar och tio minuter per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andelar av befolkningen som lyssnat på radio&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-8.png" style="width:282pt;height:107pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Den totala andelen radiolyssnare en genomsnittlig vardag under perioden&lt;br&gt;var 77 %. Av hela befolkningen (9-99) år lyssnade i genomsnitt 17 % på P&lt;br&gt;1, 1% på P 2 och 53 % på P3. Motsvarande siffror för Lokalradion var 24 %&lt;br&gt;och för närradion 3 %. Lyssnandet på P 2 är mycket litet räknat i procent,&lt;br&gt;men i absoluta tal uppgår P 2-publiken till ca 80 000 lyssnare per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio utnyttjas mycket av alla åldrar. Den publika tyngdpunkten ligger i&lt;br&gt;åldersintervallet 45 - 54 år. P 3 dominerar radiolyssnandet och har en stor&lt;br&gt;bredd på publiken. Den äldsta publiksammansättningen har P 1, medan när-&lt;br&gt;radion har den yngst sammansatta publiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andelar av befolkningen som tittat på TV&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-9.png" style="width:283pt;height:107pt;"/&gt;
&lt;p&gt;TV-tittarsiffroma för hösten 1991 (12 augusti-13 oktober 1991) låg på en&lt;br&gt;för säsongen normal nivå. En vanlig dag tittade 77 % av befolkningen på TV.&lt;br&gt;Det genomsnittliga TV-tittandet låg under denna period på en timme och&lt;br&gt;trettionio minuter per dag. Personer med tillgång till satellit-TV tittade på TV&lt;br&gt;femton minuter mer per dag. Barn (9-14 år) och pensionärer (65-99 år) ser&lt;br&gt;betydligt mer på TV än genomsnittet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den totala befolkningen (3-99) år tittade under perioden i genomsnitt&lt;br&gt;53 % på Kanal 1, 48 % på TV 2, 10 % på TV3, 5 % på TV 4, 2 % på&lt;br&gt;Nordic Channel, 2 % på MTV, och 4 % på annan satellit-TV. Av den totala&lt;br&gt;befolkningen tittade 1 % på grannlands-TV och 6 % på video. Kanal 1 nådde&lt;br&gt;något fler tittare än TV 2 en genomsnittlig dag. Tittarna anslår emellertid&lt;br&gt;ungefar lika mycket tid till både Kanal 1 och TV 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tittartid i % i befolkningen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Tittartid i % bland personer&lt;br&gt;med satellit-TV&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-10.png" style="width:80pt;height:79pt;"/&gt;
&lt;p&gt;■ Sat.-TV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;| Video&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-11.png" style="width:79pt;height:78pt;"/&gt;
&lt;p&gt;H &lt;sup&gt;SVT&lt;/sup&gt; □ Video&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Sat.-TV&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-12.png" style="width:17pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;SVT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av den totala tittartiden bland satellit-TV-innehavare&lt;br&gt;visar att Sveriges Television fortfarande dominerar TV-tittandet. Av befolk-&lt;br&gt;ningen med tillgång till satellit-TV tittade 60 % på Sveriges Television en&lt;br&gt;genomsnittlig dag, 34 % tittade på satellit-TV och 5 % på video. För den&lt;br&gt;totala befolkningen 3-99 år var motsvarande siffror 78 % för Sveriges&lt;br&gt;Television, 17 % för satellit-TV samt 5 % för video.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till satellit-TV bland befolkningen har ökat från 32 % hösten&lt;br&gt;1990 till 45 % vid årsskiftet 1991/92.1 befolkningen med tillgång till satellit-&lt;br&gt;TV är TV 3 fortfarande störst bland satellit-TV-kanalema med en daglig&lt;br&gt;räckvidd på 23 %, vilket motsvarar ca 790 000 tittare. TV 4 och Nordic&lt;br&gt;Channel hade ca 410 000 respektive 140 000 dagliga tittare. TV 4 har emel-&lt;br&gt;lertid kommit i gång med sina marksändningar och hade en spridning på&lt;br&gt;58 % i början av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Anslagsframställning från Sveriges Radio AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sveriges Radios anslagsframställning för budgetåret 1992/93 anförs föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios analys av den långsiktiga programmässiga utvecklingen i&lt;br&gt;den s.k. SR-studien, samt ytterligare bedömningar i anslagsframställningen&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 resulterade i en precisering av Sveriges Radios&lt;br&gt;resursbehov för 1990-talet till sammanlagt 785 milj.kr. i 1989 års prisnivå.&lt;br&gt;Rationaliseringspotentialen inom Sveriges Radio-koncernen beräknades till&lt;br&gt;100 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio-koncemens kostnadsstruktur kommer att förändras i sam-&lt;br&gt;band med att medelsanvisningen till Sveriges Radio kompletteras med de&lt;br&gt;medel som hittills uppburits av televerket för utsändning och programinsam-&lt;br&gt;ling och som är avsedda för att köpa sådana tjänster. Moderbolaget föreslår&lt;br&gt;därför att viktema inom det särskilda kompensations-indexet (SR-index)&lt;br&gt;fr.o.m. 1993 ändras i förhållande till den nya kostnadsstrukturen, dvs. från&lt;br&gt;prisandelen respektive löneandelen 40/60 % till 50/50 %. Vidare bör pris-&lt;br&gt;index även omfatta boendekostnader då lokalkostnader numera utgör en rela-&lt;br&gt;tivt stor andel av de samlade kostnaderna (hittills exkluderade ur indexet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny modell för finansiering av bygginvesteringar bör införas. Den sär-&lt;br&gt;skilda anvisningen av kapitaltäckningsmedel bör upphöra. I stället bör&lt;br&gt;medelsramen höjas med 80 milj.kr. så att kostnader för avskrivningar och&lt;br&gt;räntor täcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsanvisningen bör vidare enligt uppgifter från utredningen om nytt&lt;br&gt;huvudmannaskap för rundradionätet (SOU 1992:10) ökas med 446,3 milj.kr.&lt;br&gt;för att motsvara koncernens kostnader för utsändning och programinsamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolagets planeringsförutsättningar för det i prop. 1990/91:149 före-&lt;br&gt;slagna medelstillskottet (600 milj.kr. i 1989 års prisnivå) och rationalise-&lt;br&gt;ringskravet (200 milj.kr. i 1989 års prisnivå) tar bl.a. sin utgångspunkt i&lt;br&gt;programföretagens andelar av den begärda resursförstärkningen i SR-studien&lt;br&gt;och i anslagsframställningen för år 1992. Denna fördelning har gällt vid till-&lt;br&gt;delningen av reformmedlen år 1992 och ger i 1989 års prisnivå 72 milj.kr. till&lt;br&gt;Sveriges Television, 17 milj.kr. till Riksradion, 29 milj.kr. till Lokalradion,&lt;br&gt;6,6 milj.kr. till Utbildningsradion samt ett ofördelat belopp om 25,4 milj.kr.&lt;br&gt;för senare ställningstagande. Som planeringsförutsättning för perioden&lt;br&gt;1993-1995 har samma fördelning tillämpats. Vidare bör utgångspunkten vara&lt;br&gt;att rationaliseringsvinster vid moderbolaget och Radiotjänst i Kiruna skall till-&lt;br&gt;föras programverksamheten. Varje bolags andel av rationaliseringskravet,&lt;br&gt;200 milj.kr., bör motsvaras av bolagets andel av de totala avgiftsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förenklad anslagsframställning bör lämnas för åren 1994 och 1995.&lt;br&gt;Inför resterande del av den sexåriga avtalsperioden (1996-1998) bör ånyo&lt;br&gt;fördjupade anslagsframställningar lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programbolagen har ingen formell kommunikation med regeringen, men&lt;br&gt;deras framställningar till moderbolaget biläggs moderbolagets anslagsfram-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild redovisning ges av Radiotjänsts medelsanvändning. Anslaget&lt;br&gt;från moderbolaget till Radiotjänst för år 1991 var 126,9 milj.kr. (1990 års&lt;br&gt;prisläge). Av dessa medel åtgår ca 7 % till generell marknadsföring för att få&lt;br&gt;in fler TV-avgifter och till särskilda riktade kampanjer m.m. Avgiftskontroll-&lt;br&gt;organisationen kostar ca 16 milj.kr., varav löner utgör knappt hälften och&lt;br&gt;återstoden i huvudsak resor, lokaler, ADB och övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Övrigt beslutsunderlag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Skrivelser från Sveriges Radio-koncernen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9.1.1 &amp;nbsp;Sveriges Radio AB (moderbolaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagen i Sveriges Radio-koncernen redovisar i en gemensam framställning&lt;br&gt;från oktober 1991 sina synpunkter på respektive framtida uppdrag och orga-&lt;br&gt;nisation inför den nya avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya avtalen bör präglas av en strävan mot mindre detaljreglering och&lt;br&gt;större företagsmässig självständighet. Programbolagen bör i avtalen med&lt;br&gt;staten tillförsäkras självständighet i förhållande till staten och liksom moder-&lt;br&gt;bolaget åläggas ett ansvar for att verksamheten bedrivs självständigt i förhål-&lt;br&gt;lande till olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolagets ansvar för samordning av invandrar- och minoritetsspråks-&lt;br&gt;programmen, samordningen av programmen för och om handikappade samt&lt;br&gt;samordningen av insatser för språkvård bör inte gälla under en ny avtals-&lt;br&gt;period. Programbolagen bör självständigt svara för detta. Avtal bör slutas&lt;br&gt;mellan bolagen om fördelningen av insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolagets anslagsframställning bör i fortsättningen grundas på&lt;br&gt;dotterbolagens anslagsframställningar till moderbolaget och även innehålla&lt;br&gt;koncemstyrelsens analys av dotterbolagens verksamhet i bl.a. utbuds- och&lt;br&gt;ekonomiska termer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse i januari 1992 har moderbolaget redovisat ytterligare syn-&lt;br&gt;punkter inför den nya avtalsperioden. Inledningsvis anför moderbolaget att&lt;br&gt;det aktiebolagsrättsliga regelsystemet for Sveriges Radio-koncemens del inte&lt;br&gt;ger tillräcklig klarhet om ansvarsförhållandena inom koncernen.&lt;br&gt;Moderbolaget hänvisar till ett uttalande från konstitutionsutskottet om att när-&lt;br&gt;mare överväganden bör göras om hur avtalen bör utformas när det gäller&lt;br&gt;ansvarsförhållanden inom koncernen. Moderbolaget anför att den kortfattade&lt;br&gt;anvisning om moderbolagets ansvar som ges i proposition 1990/91:149 om&lt;br&gt;radio- och TV-frågor inte är tillfyllest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget framhåller att texten även i ett nytt avtal mellan staten och&lt;br&gt;moderbolaget konkret bör beskriva det ansvar som åvilar koncemstyrelsen.&lt;br&gt;Bl.a. bör koncernledningen bära det övergripande ansvaret för att den sam-&lt;br&gt;lade verksamheten bedrivs rationellt och att det inte förekommer misshus-&lt;br&gt;hållning med tillgängliga medel. De tolv punkter som anges i 9 § i nu gällande&lt;br&gt;avtal bör i allt väsentligt återfinnas även i avtalet för nästa period. En särskild&lt;br&gt;markering görs av betydelsen av samordning av personalpolitik och kollek-&lt;br&gt;tivavtalsförhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget har även inkommit med skrivelser i mars 1990 om avsikten&lt;br&gt;att utreda och påskynda eventuella förändringar inom koncernen, samt i okto-&lt;br&gt;ber 1990 angående den kommande avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I moderbolagets skrivelse från september 1991 biläggs en kopia av en&lt;br&gt;skrivelse från Kooperativa Förbundet där förbundet anmäler sin önskan att&lt;br&gt;frånträda sitt aktieägarskap inom Sveriges Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 Sveriges Television AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television anser i sin del av den gemensamma skrivelsen att nuva-&lt;br&gt;rande avtal har fungerat på ett tillfredsställande sätt men föreslår vissa juste-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television ifrågasätter formuleringen god underhållning (6 § i&lt;br&gt;nuvarande avtal). Bestämmelsen innebär att radionämnden i vissa fall åläggs&lt;br&gt;att spela rollen som smakdomare. Sveriges Television finner detta principiellt&lt;br&gt;betänkligt och anser att företagets övergripande kvalitetskrav är tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I instruktionen för radionämnden bör det av integritetsskäl införas en klau-&lt;br&gt;sul med innebörden att nämnden före beslut om prövning skall inhämta&lt;br&gt;skriftligt medgivande från den/dem som kan ha utsatts för brott mot denna&lt;br&gt;paragraf. Här syftas på de fall då anmälan gjorts av annan än den/de berörda&lt;br&gt;eller nämnden på eget initiativ önskar pröva ärendet (enskilds privatliv, 9 §).&lt;br&gt;Den särskilda skyldigheten att underrätta radionämnden i vissa genmäles- och&lt;br&gt;beriktigandeärenden (13, 15 §§) bör kunna utgå, alternativt begränsas till de&lt;br&gt;fall då beriktigande och genmäle ej beviljats. Skyldigheten att underrätta&lt;br&gt;radionämnden har lett till en omständlig och ofta onödig byråkrati. Enligt&lt;br&gt;Sveriges Televisions uppfattning innebär radiolagens krav på saklighet och&lt;br&gt;opartiskhet även skyldighet att rätta felaktiga uppgifter och lämna tillfälle till&lt;br&gt;befogat genmäle. Motsvarande synpunkter framförs även av Lokalradion och&lt;br&gt;Riksradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristen för såväl anmälningar till radionämnden som krav på berik-&lt;br&gt;tigande och genmäle bör sänkas från sex månader till en, alternativt två måna-&lt;br&gt;der (vilket är fallet i Danmark och Norge). Det bör vara ett allmänt intresse att&lt;br&gt;behandlingen av dessa ärenden skall ske så snabbt som omständigheterna&lt;br&gt;medger, annars riskerar saken förlora sin aktualitet och sitt intresse för pub-&lt;br&gt;liken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skyldigheterna mot olika minoritetsgrupper förutsätter&lt;br&gt;Sveriges Television att avtal sluts mellan programbolagen om fördelningen av&lt;br&gt;ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television har även inkommit med en skrivelse i oktober 1990&lt;br&gt;där önskemål infor en ny avtalsperiod framförs. I en skrivelse från november&lt;br&gt;1991 beskrivs planerna på en studie av Sveriges Televisions nyhetstjänster&lt;br&gt;inför den kommande avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television anför i en skrivelse från mars 1992 att bolagets håll-&lt;br&gt;ning angående kommande avtalsperiod redovisats i den för Sveriges Radio-&lt;br&gt;företagen gemensamma skrivelsen från oktöber 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.3 Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio förordar i en gemensam skri-&lt;br&gt;velse att det nya radiobolaget bör ha till uppgift att tillgodose intressen hos&lt;br&gt;såväl befolkningen i respektive lokalradioområde som hos hela befolkningen.&lt;br&gt;Riksradion och Lokalradion anser vidare att de övergripande bestämmelserna&lt;br&gt;torde kunna uttryckas kortare och klarare än vad som nu är fallet. Utöver ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergripande kvalitetskrav bör ett programutbud i allmänhetens tjänst präglas&lt;br&gt;av mångfald vad gäller åsikter, meningsyttringar och smakyttringar så att&lt;br&gt;samhälls- och kulturdebatten stimuleras. Det bör också finnas krav på bredd&lt;br&gt;vad gäller ämnesval och genrer. På så sätt tillfredsställs mångas intressen.&lt;br&gt;Även mindre gruppers intressen skall i görligaste mån tillgodoses. De två&lt;br&gt;radiobolagen anser att ytterligare detaljreglering är överflödig. Tvärtom är det&lt;br&gt;viktigt att tillse att en radio i allmänhetens tjänst ges stor frihet att utveckla sin&lt;br&gt;särart. På så sätt garanteras mångfald och bredd i den rådande konkurrens-&lt;br&gt;situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiobolaget bör vidare få möjlighet till sponsring på i princip samma vill-&lt;br&gt;kor som Sveriges Television. Radiobolaget bör dessutom få rätt att träffa&lt;br&gt;avtal med Sveriges Television om fordelningen av ansvaret för minoritets-&lt;br&gt;språk m.m. Därutöver föreslås några mindre omdispositioner i avtalstexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Sveriges Lokalradio inkommit med en skrivelse i november&lt;br&gt;1990 angående den lokala radions utveckling inför kommande avtalsperiod,&lt;br&gt;samt en skrivelse i mars 1991 om förslaget att bilda ett gemensamt radiobolag&lt;br&gt;inom Sveriges Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalradion och Riksradion anför i en gemensam skrivelse från februari&lt;br&gt;1992 att respektive bolags hållning angående kommande avtalsperiod redo-&lt;br&gt;visats i den för Sveriges Radio-företagen gemensamma skrivelsen från&lt;br&gt;oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.4 Sveriges Utbildningsradio AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande avtal skall användarna av Utbildningsradions utbud ges&lt;br&gt;möjlighet att framföra synpunkter och önskemål på programverksamheten.&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio anför i sin särskilda skrivelsen att det fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis bör vara Utbildningsradions sak att ta ställning till på vilket sätt&lt;br&gt;samverkan sker med användarna (regleras nu i avtal mellan moderbolaget och&lt;br&gt;Utbildningsradion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under en ny avtalsperiod bör det finnas möjligheter att erhålla all-&lt;br&gt;männa medel för insatser som är utbildningspolitiskt och utbildningsekono-&lt;br&gt;miskt motiverade. Regeringen bör pröva om och på vilket sätt nuvarande&lt;br&gt;finansiering kan kompletteras genom att staten ställer allmänna medel till för-&lt;br&gt;fogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsradions sändningstider är avgörande för det egna ansvaret för&lt;br&gt;programverksamheten. Möjligheterna att få bra sändningstider har enligt&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio försämrats avsevärt under de senaste åren. Moder-&lt;br&gt;bolaget bör även i fortsättningen besluta om fördelning av sändningstider i de&lt;br&gt;fall programföretagen inte själva kan enas. Utbildningsradions särskilda&lt;br&gt;uppdrag och möjlighet att förverkliga sitt avtal med staten måste vara väg-&lt;br&gt;ledande när moderbolaget fattar beslut. Långsiktig fördelning av sändnings-&lt;br&gt;utrymme måste eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av pågående förändringar inom utbildningsväsendet före-&lt;br&gt;slås vissa justeringar av avtalstexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse från oktober 1990 lämnar Utbildningsradion synpunkter&lt;br&gt;inför den kommande avtalsperioden. Utbildningsradion har även inkommit&lt;br&gt;med en skrivelse i oktober 1988 om önskemål att etersända teaterföreställ-&lt;br&gt;ningar, samt en skrivelse i mars 1991 om Utbildningsradions distanskurser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Skrivelser från Sveriges Radios ägare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 &amp;nbsp;Folkrörelsernas ägargrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelserna tar i en skrivelse i november 1991 upp att Sveriges Radio bör&lt;br&gt;arbeta långsiktigt och fungera som motpol till ytlighet och förflackning.&lt;br&gt;Sveriges Radio bör satsa på bredd och djup, inte minst i rollen som kultur-&lt;br&gt;bärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio bör också på ett konkret sätt ta sig an uppgiften att för-&lt;br&gt;verkliga folkbildningstanken. Denna uppgift bör åvila samtliga program-&lt;br&gt;bolag. Det är viktigt att de smala programmen för utbildning och folkbildning&lt;br&gt;ges erforderliga resurser i form av ekonomiska medel och programtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios folkliga förankring säkerställs genom de tre olika ägar-&lt;br&gt;grupperna. Ägarbilden bidrar också till att Sveriges Radio-koncernen kan&lt;br&gt;uppträda självständigt i förhållande till staten. Folkrörelseägandet är ett ut-&lt;br&gt;tryck för självständighet och integritet visavi olika maktgrupperingar och till-&lt;br&gt;för styrelsearbetet viktig kompetens och erfarenhet. Folkrörelsegruppen vill&lt;br&gt;kvarstå som majoritetsägare, men är också beredd att delta i en diskussion om&lt;br&gt;hur fler folkrörelser skall kunna inlemmas i ägarkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Frikyrkoråd och Svenska kyrkans centralstyrelse anför i en skri-&lt;br&gt;velse i februari 1992 att folkrörelserna skall fortsätta att bära sitt ägaransvar.&lt;br&gt;Ägarkretsen kan utvidgas genom att fler folkrörelser tar på sig ägaransvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 &amp;nbsp;Pressens ägargrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) redovisar i en skrivelse i oktober&lt;br&gt;1991 att man avser att vid avtalsperiodens slut frånträda sitt aktieinnehav i&lt;br&gt;Sveriges Radio. TU har svårt att bedöma om enskilda tidningsföretag vill ta&lt;br&gt;över dessa aktier. TU anser att ett ökat statligt ägande av Sveriges Radio inte&lt;br&gt;minskar möjligheten att garantera integritet och oberoende i den publicistiska&lt;br&gt;verksamheten. Sveriges Radio bör dock inte ställas under regeringens direkta&lt;br&gt;ledning. Företagets styrelse bör sammansättas av allmänt aktade medborgare&lt;br&gt;med professionella meriter från skilda samhällsområden såsom vetenskap,&lt;br&gt;kultur, ekonomi och företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TU anför därutöver i en skrivelse i mars 1992 att ett ökat statligt ägande&lt;br&gt;inte får leda till att Sveriges Radios eller programföretagens oberoende och&lt;br&gt;integritet i den publicistiska verksamheten i något avseende hotas. Ett sätt att&lt;br&gt;säkerställa Sveriges Radio-koncemens oberoende i programfrågor är att en&lt;br&gt;stiftelse övertar ägandet. Stiftelsen skulle, liksom den nuvarande koncern-&lt;br&gt;styrelsen, kunna besluta i övergripande frågor. Stiftelsen bör också som för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtare av aktierna i bolaget ha till uppgift att utse styrelsemajoriteter i de olika Prop. 1991/92: 140&lt;br&gt;programbolagens styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.3 Näringslivets ägargrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivsgruppen anför i en skrivelse i oktober 1991 att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen för ägandet av Sveriges Radio har varit historiskt betingad och har&lt;br&gt;inte återspeglat de förändringar som ägt rum under senare decennier. Numera&lt;br&gt;är åtskilliga av de nuvarande aktieägarna direkt eller indirekt involverade i&lt;br&gt;med Sveriges Radio-koncernen konkurrerande företag. Flera aktieägare har&lt;br&gt;redan anmält sin önskan att frånträda aktieinnehavet vid utgången av inne-&lt;br&gt;varande avtalsperiod. För näringslivsgruppen framstår det som självfallet att&lt;br&gt;det i fortsättningen saknas anledning att vara engagerad som delägare i det nu&lt;br&gt;konkurrensutsatta moderbolaget. Enligt gruppens mening kan inte heller&lt;br&gt;några andra korporationer eller intressegrupper ges sådan ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivsgruppen anser att ett statligt ägande inte innebär något större&lt;br&gt;hot mot integritet och oberoende än den nuvarande ordningen. Någon&lt;br&gt;”legitimering” av Sveriges Radios verksamhet i form av enskilt aktieägande&lt;br&gt;erfordras ej. Ägande utan ansvar eller faktiskt inflytande bör inte bestå. Ett&lt;br&gt;statligt styrt foretag bör också vara statligt ägt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare markera och säkerställa företagets oberoende i program-&lt;br&gt;frågor bör företaget inte ställas under regeringens direkta ledning. Den lämp-&lt;br&gt;ligaste ordningen skulle vara att staten inträder som huvudman för en stif-&lt;br&gt;telse, vars styrelse enligt stadgarna skall vara sammansatt av allmänt aktade&lt;br&gt;medborgare med professionella meriter från skilda samhällsområden såsom&lt;br&gt;vetenskap, kultur, ekonomi och företagande. Denna stiftelse tilldelas ett kapi-&lt;br&gt;tal som därefter omvandlas till aktier i det eller de aktiebolag som driver radio-&lt;br&gt;och TV-verksamheten. Stiftelsen utser styrelse för bolaget eller bolagen.&lt;br&gt;Verksamheten finansieras över statsbudgeten eller via mottagaravgifter som&lt;br&gt;fastställs av riksdagen. Verksamhetens riktlinjer som anges i riksdagsbeslut&lt;br&gt;bör vara mindre detaljreglerade än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teatrarnas Riksförbund har i en egen skrivelse anfört att förbundet inte har&lt;br&gt;för avsikt att frånträda sitt aktieägarskap i Sveriges Radio. Om inte närings-&lt;br&gt;livet längre vill medverka skulle t.ex. kulturföretag och andra intressen kunna&lt;br&gt;överta aktierna. Förbundet anser att ägarinflytandet skall vara reellt på aktie-&lt;br&gt;bolagslagens grund. Förbundet tar avstånd från stiftelseformen som i prak-&lt;br&gt;tiken är en helt oreglerad verksamhetsform och inte ger den erforderliga sta-&lt;br&gt;biliteten för ett producerande företag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Övrigt underlag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Kultur i hela landet (DsU 1989:36) behandlas Sveriges Radio-&lt;br&gt;företagens betydelse för att sprida ett kulturutbud över landet. Frågor om&lt;br&gt;radiering och televisering av teater- och operaföreställningar tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 140&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren åter-&lt;br&gt;finns i prop. 1989/90:100 bil. 10, s. 526 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten Saemien kultuvre - Same kultuvra - Samisk kultur (DsU&lt;br&gt;1989:38) behandlar bl.a. sameprogram verksamhet inom Sveriges Radio-före-&lt;br&gt;tagen. I denna föreslås att frågan om vidgat utrymme för samiska sändningar&lt;br&gt;tas upp inför den nya avtalsperioden för Sveriges Radio-företagen. Rapporten&lt;br&gt;har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren återfinns i prop.&lt;br&gt;1989/90:100 bil. 10, s. 543 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden har erhållit skrivelserna från Sveriges Radio-företagen för&lt;br&gt;kännedom och anför i december 1991 med anledning av dessa att det kan vara&lt;br&gt;rimligt att ärenden om intrång i den enskildes privatliv inte prövas i sak om de&lt;br&gt;berörda motsätter sig en sådan prövning. Vidare kommenteras bestämmel-&lt;br&gt;serna om genmäle och beriktigande samt god underhållning. Radionämnden&lt;br&gt;ifrågasätter en förkortning av den tid inom vilken anmälan m.m. skall ha&lt;br&gt;gjorts för att radionämnden skall vara skyldig att pröva ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Dövas Riksförbund anför i en skrivelse från november 1990 att&lt;br&gt;Sveriges Television har ett alltför litet utbud av program på teckenspråk. En&lt;br&gt;målsättning borde vara att döva skall få dagliga nyheter på teckenspråk.&lt;br&gt;Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)&lt;br&gt;anger i en skrivelse i oktober 1990 att Sveriges Radio (moderbolaget) skall&lt;br&gt;prioritera program som riktar sig till bl.a. utvecklingsstörda tittare respektive&lt;br&gt;lyssnare. Synskadades Riksförbund i Norrbotten kräver i en skrivelse från&lt;br&gt;april 1991 att text-TV bör göras tillgänglig för synskadade. Synskadades&lt;br&gt;Riksförbund betonar i en skrivelse i november 1990 Utbildningsradions&lt;br&gt;betydelsefulla roll. Statens handikappråd hemställer i en skrivelse i december&lt;br&gt;1991 om att regeringen uttrycker krav på handikappanpassning i Sveriges&lt;br&gt;Radio-koncemens verksamhet Handikapprådet redovisar i en skrivelse i april&lt;br&gt;erfarenheter från en konferens om Sveriges Radios ansvar inom handikapp-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Samemas Riksförbund lämnar i en skrivelse i februari 1992 för-&lt;br&gt;slag om hur det samiska språket och den samiska kulturen skall kunna stärkas&lt;br&gt;i radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik (SKAP) anför i en&lt;br&gt;skrivelse från september 1991 att musikutbudet i radio och television inte tar&lt;br&gt;hänsyn till allmänhetens önskemål vad gäller svensk musik. I Svenska&lt;br&gt;tonkonstnärsförbundets skrivelse från november 1991 redovisas ett brev från&lt;br&gt;Nordiskt Solistråd med protester mot nedskärningar av antalet musikstudio-&lt;br&gt;produktioner i de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens Bildningsförbund anser i en skrivelse från mars 1991 att&lt;br&gt;Sveriges Radio inte tar tillräckligt ansvar för folkbildningen och att Utbild-&lt;br&gt;ningsradion även i fortsättningen skall vara fristående. Ett antal privat-&lt;br&gt;personer har även inkommit med skrivelser i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) anför&lt;br&gt;i en skrivelse från mars 1991 att Sveriges Television bör få en långsiktig&lt;br&gt;tryggad finansiering via tillräckligt höga licenser. Public service-TV bör få&lt;br&gt;preciserade mål och uppdrag, och den kulturella mångfalden bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende Filmares Förbund framhåller i en skrivelse från februari 1989&lt;br&gt;att Sveriges Radios public service-uppdrag bör stärkas samt betonar vikten av&lt;br&gt;ett resurstillskott till Sveriges Radio-koncernen. Förbundet tar i en skrivelse&lt;br&gt;från juni 1991 starkt avstånd från nedskärningarna inom Sveriges Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverigefinska Riksförbundet föreslår i en skrivelse i mars 1992 att det i&lt;br&gt;Sveriges Radio inrättas en egen finskspråkig radiokanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna i Gävleborgs, Jämtlands, Kopparbergs och Västemorr-&lt;br&gt;lands län har i en skrivelse från juni 1990 framfört önskemål om en klyvning&lt;br&gt;av det regionala nyhetsprogrammet Mitt-Nytt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har skrivelser inkommit från ett antal privatpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.4 Utredning om ett nytt bolag för rundradiosändningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9.4.1 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor (s. 182-186) redo-&lt;br&gt;visades för riksdagens information att en utredning skulle tillkallas för att&lt;br&gt;inför den kommande propositionen våren 1992 om nya avtal för Sveriges&lt;br&gt;Radio-koncemens företag förbereda en omorganisation av verksamheten med&lt;br&gt;programutsändning och programinsamling för Sveriges Radio-företagen och&lt;br&gt;det nya reklam-TV-företaget. En förutsättning skulle vara att verksamheten,&lt;br&gt;som i dag drivs av sektom Rundradio inom Televerket Radio, skall drivas av&lt;br&gt;staten i en organisation som är avgränsad från televerket. Riksdagen anförde&lt;br&gt;inga erinringar mot dessa förutsättningar (KU39, rskr. 370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden var regeringens planer på en förändrad associationsform för&lt;br&gt;televerket (jfr proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkomsten av ett programföretag utanför Sveriges Radio innebär vidare&lt;br&gt;att de ekonomiska relationerna mellan programföretagen och sändarnätet&lt;br&gt;måste förändras. Den nuvarande modellen med finansiering genom medels-&lt;br&gt;anvisning från rundradiokontot eller via statsanslag direkt till televerket kan&lt;br&gt;inte tillämpas när ytterligare ett företag skall utnyttja anläggningarna. Enligt&lt;br&gt;föredragande statsrådet bör varje programföretag i stället erlägga en hyra som&lt;br&gt;motsvarar de utnyttjade tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i juli 1991 om direktiv (dir. 1991:66) för en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att utarbeta förslag till hur det nya bolaget eller den nya&lt;br&gt;organisationen skall avskiljas från televerket och vilka grundläggande villkor&lt;br&gt;som bör gälla för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.2 &amp;nbsp;Utredarens förslag och remissynpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda utredaren, direktören Birgitta Böhlin, överlämnade i januari&lt;br&gt;1992 sitt betänkande (SOU 1992:10) Ett nytt bolag för rundradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten föreslår utredaren bl.a. att staten bildar ett aktiebolag och att&lt;br&gt;bolaget bötjar sin verksamhet den 1 juli 1992. Utredarens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet återfinns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har remissbehandlats av utredaren. Samtliga yttranden finns&lt;br&gt;återgivna i betänkandet. En sammanställning av remissinstansernas syn-&lt;br&gt;punkter finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.3 Organisationskommitté för boiagsbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en bolagsbildning den 1 juli har regeringen i februari 1992&lt;br&gt;beslutat om direktiv (dir. 1992:14) för en organisationskommitté med uppgift&lt;br&gt;att inleda nödvändiga förberedelser inför bildandet av ett nytt statligt aktie-&lt;br&gt;bolag med huvudmannaskap för rundradionätet. I kommitténs uppdrag finns&lt;br&gt;ett förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens&lt;br&gt;förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.1 Allmänna förutsättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om Sveriges Radio-koncemens programverksamhet åter-&lt;br&gt;finns i flera författningar, främst radiolagen (1966:755). Av betydelse i&lt;br&gt;sammanhanget är också lagen (1989:41) och förordningen (1989:46) om TV-&lt;br&gt;avgift samt förordningen (1988:339) med instruktion för radionämnden.&lt;br&gt;Vidare finns avtal som slutits med staten rörande programverksamhetens&lt;br&gt;innehåll och organisation. Avtalens löptid har rört sig mellan sex och tolv år.&lt;br&gt;Avtalen har sammanfattat riksdagsbesluten inför den nya avtalsperioden. Till&lt;br&gt;detta skall läggas beslut i vissa frågor under avtalsperiodernas gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande riktlinjer för Sveriges Radio-företagens verksamhet går tillbaka&lt;br&gt;på beslut i riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU24, rskr. 337) och i&lt;br&gt;vissa avseenden år 1966 (prop. 1966:136, SU 1966:163). Besluten från år&lt;br&gt;1978 kompletterades år 1986 (prop. 1985/86:99, KrU21, rskr. 343) samt i&lt;br&gt;vissa avseenden även år 1989 (prop. 1988/89:18, KrU9, rskr. 97). Slutligen&lt;br&gt;skall nämnas 1991 års beslut (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till prop. 1990/91:149 anförde min företrädare, dåvarande&lt;br&gt;departementschefen för utbildningsdepartementet, att han ansåg att verksam-&lt;br&gt;heten under en ny avtalsperiod bör handhas av tre programbolag; ett för TV,&lt;br&gt;ett för radio och ett för utbildningsprogram. Sveriges Riksradio AB och&lt;br&gt;Sveriges Lokalradio AB bör föras samman till ett ljudradioföretag. Mina för-&lt;br&gt;slag utgår också från detta. Jag använder i fortsättningen benämningen&lt;br&gt;Sveriges Radio AB på detta bolag. Eftersom någon formell koncernbildning&lt;br&gt;inte längre blir aktuell med mitt förslag kommer jag att använda benämningen&lt;br&gt;public service-företagen när jag avser programföretagen Sveriges Television,&lt;br&gt;Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio med tillhörande verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2 Utgångspunkter för och sammanfattning av mina&lt;br&gt;förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta inledande avsnitt vill jag mot bakgrund av medieutvecklingen ange&lt;br&gt;vilket uppdrag public service-företagen bör ha under kommande avtalsperiod.&lt;br&gt;Jag anger också översiktligt vilka spelregler som bör gälla för dessa företag.&lt;br&gt;Jag kommer särskilt att behandla rollfördelningen mellan de tre aktörerna&lt;br&gt;riksdag/regering, styrelser/företagsledningar och programansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de tre första decennierna efter det att reguljära radiosändningar år&lt;br&gt;1925 inletts av Radiotjänst förfogade public service-företaget över endast en&lt;br&gt;radiokanal. I mitten av 1950-talet fick vi en andra programkanal i radio, och&lt;br&gt;vid ungefär samma tidpunkt bötjade försöksvisa TV-sändningar. Därefter har&lt;br&gt;utvecklingen gått i allt snabbare takt; under 1960-talet utvecklades en tredje&lt;br&gt;radiokanal och TV-verksamheten konsoliderades. Under slutet av 1960-talet&lt;br&gt;började en andra TV-kanal byggas ut och under 1970-talet etablerades lokal-&lt;br&gt;radion. Den avtalsperiod som nu löper mot sitt slut har inneburit stora för-&lt;br&gt;ändringar. Genom videointroduktionen fick Sveriges Television konkurrens&lt;br&gt;om tittarnas intresse. Satellittekniken har inneburit att en rad internationella&lt;br&gt;programkanaler blivit tillgängliga, däribland två som direkt vänder sig till en&lt;br&gt;svensk publik med reklamfmansierade program och två kanaler som erbjuder&lt;br&gt;svensktextade betal-TV-tjänster. I dagsläget kan inemot hälften av de svenska&lt;br&gt;hushållen ta emot sådana program genom att vara anslutna till kabelnät.&lt;br&gt;Ytterligare några hundra tusen hushåll kan ta emot satellitsändningar efter att&lt;br&gt;ha skaffat privata paraboler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnäten medger även utsändning av lokalt producerade program.&lt;br&gt;Denna programverksamhet har hittills fått en begränsad omfattning, bl.a. be-&lt;br&gt;roende på att det först vid det senaste årsskiftet, efter förslag från regeringen i&lt;br&gt;november 1991, blev möjligt att reklam finansiera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regeringen har också gett Nordisk Television AB kon-&lt;br&gt;cession för att starta en reklam finansierad tredje TV-kanal i marknätet&lt;br&gt;(TV 4). Reguljära sändningar har nyligen inletts och sändningsverksamheten&lt;br&gt;kommer att byggas ut så att den under avtalsperioden blir rikstäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretaget har gjort åtaganden som innebär att programutbudet blir&lt;br&gt;relativt ambitiöst och att det produceras på olika håll inom landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioområdet har också förändrats. Närradion har utvecklats så att för-&lt;br&gt;eningslivet fått en effektiv kanal att nå ut till allmänheten. Inom närradions&lt;br&gt;ram har också en piratverksamhet med reklamfinansierad radio etablerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för avsikt att senare i år återkomma till regeringen med förslag om&lt;br&gt;en särskild proposition med regler och villkor för en lokal, reklamfinansierad&lt;br&gt;radio (privatradio). Sådana sändningar, som redan mött stort intresse, bör&lt;br&gt;kunna starta i bötjan av nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingenting som tyder på att förändringstakten inom radio- och&lt;br&gt;TV-området kommer att dämpas. Satellit- och kabelutvecklingen kommer att&lt;br&gt;fortsätta. Ett fjärde TV-nät står till buds när finansieringsmöjligheter finns.&lt;br&gt;Förutsättningarna för markdistribution av radio och TV kommer att förändras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radikalt - såväl kvantitativt som kvalitativt - när utnyttjandet av frekvens-&lt;br&gt;utrymmet övergår från analog till digital metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anförda utvecklingen har gett publiken större valmöjligheter. Den har&lt;br&gt;också medgett en större mångfald, bl.a. i opinionsbildningen. Konkurrensen&lt;br&gt;har vitaliserat verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens strävan att underlätta utvecklingen av olika initiativ för&lt;br&gt;att öka publikens valmöjligheter. Det är emellertid svårt att i dagsläget när-&lt;br&gt;mare ange hur snabb utvecklingen kommer att bli. Allmänhetens reaktioner,&lt;br&gt;reklammarknadens utveckling och den internationella teknikutvecklingen kan&lt;br&gt;inte förutskickas för någon längre period. Eftersom public service-företagens&lt;br&gt;förutsättningar och statens uppdrag till dessa företag är beroende av den all-&lt;br&gt;männa medieutvecklingen förordar jag att den kommande avtalsperioden&lt;br&gt;bör bli kortare än vad avtalstiden hittills har varit. Mitt förslag är att de nya&lt;br&gt;avtalen sträcker sig över fyra år och startar den 1 januari 1993 för att upphöra&lt;br&gt;den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att behandla uppdraget för public service-företa-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inledningsvis erinra om att dessa företag i huvudsak finansieras&lt;br&gt;med TV-avgifter. Dessa avgifter kan betraktas som en skatt på innehav av&lt;br&gt;TV-apparater. Allmänhetens intresse av att betala avgiften är beroende av det&lt;br&gt;programutbud public service-företagen erbjuder i förhållande till det utbud&lt;br&gt;som erbjuds på annat sätt Om detta senare utbud är rikt och lättillgängligt kan&lt;br&gt;man räkna med att allmänhetens benägenhet att betala en avgift för ett ytter-&lt;br&gt;ligare utbud är begränsad. Om det privata utbudet i stället är begränsat och&lt;br&gt;ensidigt och reklaminslagen uppfattas som störande eller priset är högt, kan&lt;br&gt;public service-företagen, under förutsättning att de erbjuder ett mångfasetterat&lt;br&gt;utbud av hög kvalitet, förvänta sig en större förståelse från allmänheten för&lt;br&gt;skyldigheten att betala avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har anfört är det svårt att förutse hur redan etablerade pri-&lt;br&gt;vata företag kan utvecklas och ännu svårare att sia om utvecklingen för&lt;br&gt;program tjänster som ännu inte har kommit igång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund och med hänsyn till att jag föreslagit en fyraårig&lt;br&gt;avtalsperiod bör public service-företagen ges ett uppdrag som i huvudsak är&lt;br&gt;oförändrat i förhållande till det uppdrag som gällt under den senaste avtals-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om hur public service-företagen&lt;br&gt;bör förhålla sig till konkurrensen med de privata företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många företag som finansierar sin verksamhet med reklam eller tittares och&lt;br&gt;lyssnares direkta betalningsvilja kan - framför allt i ett inledande skede -&lt;br&gt;tvingas anpassa sitt programutbud till breda programsmaker. Public service-&lt;br&gt;företagen har inte detta tvång. I stället bör public service-företagen, inom&lt;br&gt;ramen för sitt uppdrag att tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt&lt;br&gt;programutbud, eftersträva en hög kvalitet i detta utbud. Jag vill också betona&lt;br&gt;vikten av att även programbehoven från mindre publikgrupper tillgodoses vid&lt;br&gt;tidpunkter då de flesta har möjlighet att titta och lyssna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frekvensmässiga förutsättningarna för public service-företagen&lt;br&gt;bör vara i huvudsak oförändrade. Ett public service-utbud med två TV-kana-&lt;br&gt;ler och fyra radiokanaler är rimligt. Övriga tillgängliga frekvenser bör för-&lt;br&gt;behållas andra intressenter på radio- och TV-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av public service-verksamheten bör liksom hittills i&lt;br&gt;huvudsak ske via TV-avgiftsmedel. TV-avgiftens storlek bör bestämmas av&lt;br&gt;riksdagen och intäkterna från denna uppbörd bör tillföras rundradiokontot.&lt;br&gt;Till detta konto förs också intäkter från koncessionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall inte få finansiera sin verksamhet med reklam. Den&lt;br&gt;möjlighet till sponsorsfinansiering som Sveriges Television i dag har, bör&lt;br&gt;utvidgas till att gälla också radioföretaget. Jag föreslår mot bakgrunden av&lt;br&gt;vunna erfarenheter vissa preciseringar i reglerna för sponsorsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till frågan om medelstilldelningens storlek under&lt;br&gt;avtalsperioden. I förra årets riksdagsbeslut rörande Sveriges Radio-verksam-&lt;br&gt;heten beslöts att verksamheten för innevarande kalenderår skulle erhålla 150&lt;br&gt;milj.kr. i reformpåslag. Under den nya avtalsperioden borde enligt vad dåva-&lt;br&gt;rande departementschefen anförde i propositionen 1990/91:149 verksamheten&lt;br&gt;tillföras ytterligare 150 milj.kr. under vardera av de inledande tre åren.&lt;br&gt;Samtidigt angav han som sin uppfattning att koncernen borde åläggas ett&lt;br&gt;rationaliseringskrav om 200 milj.kr. fördelat på åren 1993 och 1994 med&lt;br&gt;vardera 100 milj.kr. Slutligen förordades att medelstilldelningen liksom nu&lt;br&gt;bör vara värdesäkrad med ett index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att dessa förutsättningar för medelstilldelningen skall gälla för&lt;br&gt;den nya avtalsperioden och att medlen fördelas mellan programföretagen&lt;br&gt;enligt den särskilda schablon som jag redovisar i ett kommande avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen tillförsäkras på detta sätt en generös och jämfört med&lt;br&gt;andra medieföretag säker medelstilldelning. Tillsammans med de övriga för-&lt;br&gt;slag som jag redovisar bör detta medföra goda planeringsförutsättningar och&lt;br&gt;en möjlighet att uppfylla högt ställda public service-krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det angivna uppdraget och de givna ekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningarna bör verksamheten skötas effektivt och med ett publicistiskt och&lt;br&gt;konstnärligt oberoende från olika maktcentra. Det är min strävan att program-&lt;br&gt;företagen under den kommande avtalsperioden skall vara mer självständiga&lt;br&gt;och oberoende än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först vill jag emellertid behandla ägandet av public service-före-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio-koncernen har i dagsläget tre ägargrupper: folkrörelserna&lt;br&gt;(60 %), pressen (20 %) och näringslivet (20 %). I ett civilrättsligt avtal&lt;br&gt;mellan aktieägarna finns regler om hembud. Dessa innebär att de som vill&lt;br&gt;sälja sin aktiepost skall erbjuda posten till andra aktieägare i samma aktieägar-&lt;br&gt;grupp. Därmed upprätthålls proportionerna mellan ägargrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de två ägargrupperna pressen och näringslivet finns tveksamhet till&lt;br&gt;att vara kvar som ägare. Den huvudsakliga motiveringen för inställningen är&lt;br&gt;att man anser sig kunna hamna i en jävssituation då man redan uppträder eller&lt;br&gt;kommer att uppträda som konkurrenter till public service-företagen på radio-&lt;br&gt;och/eller TV-området. Även representanter för folkrörelsegruppen har av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma skäl lämnat sin ägarkrets. Den framtida medieutvecklingen torde inne-&lt;br&gt;bära att ytterligare folkrörelser kommer i denna situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt talar således för att det stabila ägande som sedan år 1966 har gällt för&lt;br&gt;Sveriges Radio-koncernen inte längre kan vidmakthållas. Med de hembuds-&lt;br&gt;regler som gäller skulle i extremfallet en enda aktieägare kunna inneha samt-&lt;br&gt;liga aktier i den egna ägargruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund ser jag ingen möjlighet att ha kvar nuvarande modell&lt;br&gt;för ägandet. Den fråga som då uppstår är vilka alternativ som är förenliga&lt;br&gt;med ett långtgående redaktionellt och konstnärligt oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna debatten har framförts att public service-företagens obero-&lt;br&gt;ende av statsmakterna skulle säkerställas genom att verksamheten organise-&lt;br&gt;rades som en stiftelse. Jag har övervägt möjligheten att använda stiftelsefor-&lt;br&gt;men, men kommit fram till att detta inte för närvarande är en lämplig lösning.&lt;br&gt;Skälet är framför allt osäkerheten om vad som i framtiden kommer att gälla&lt;br&gt;för stiftelser. Stiftelseformen är i dag oklar och utnyttjas på olika sätt. För&lt;br&gt;närvarande bereds ett förslag till lagstiftning om stiftelser, som enligt planerna&lt;br&gt;skall träda i kraft den 1 januari 1994. Enligt vad jag erfarit kan de kommande&lt;br&gt;reglerna komma att försvåra för riksdagen att för all framtid över huvud taget&lt;br&gt;ompröva förutsättningarna för public service-verksamheten, om denna orga-&lt;br&gt;niseras som en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också övervägt möjligheten att programföretagen blir statliga aktie-&lt;br&gt;bolag och kommit fram till att detta under kommande avtalsperiod inte bör&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu anförda bakgrunden föreslår jag att de tre programföretagen&lt;br&gt;liksom i dagsläget bör ägas av ett antal utomstående grupper, men att reglerna&lt;br&gt;kring ägandet bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grupper som bör vara aktuella är i första hand de som nu är ägare, dvs.&lt;br&gt;folkrörelserna, näringslivet och pressen. En ny, fjärde grupp bör beredas till-&lt;br&gt;fälle att bli ägare, nämligen en grupp bestående av konstnärliga och veten-&lt;br&gt;skapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att i kontakter med nuvarande och till-&lt;br&gt;tänkta ägare utröna intresset för ett ägaransvar för public service-verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom föreskrifter i bolagsordningarna bör anges att aktier som en ägare&lt;br&gt;vill avyttra t.ex. om jäv kommer att uppstå, skall hembjudas till staten. Ett&lt;br&gt;ägande i andra kommersiella radio- och TV-företag bör inte vara förenligt&lt;br&gt;med ägande av public service-företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har anfört är det för alla massmedieföretag av fundamen-&lt;br&gt;tal betydelse att de journalistiskt och konstnärligt verksamma har frihet i för-&lt;br&gt;hållande till ägarna och ekonomiskt ansvariga så att garantier ges för kritisk&lt;br&gt;granskning, även mot intressen som ägaren företräder. Särskilt viktigt är detta&lt;br&gt;givetvis om staten är ekonomisk bidragsgivare och delägare. Ägarmakten och&lt;br&gt;den ekonomiska makten bör kringgärdas med sådana regler att ett otillbörligt&lt;br&gt;inflytande inte kan förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall i det följande uppehålla mig vid ansvarsfördelningen mellan riks-&lt;br&gt;dag/regering, styrelser/företagsledningar och programansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det vara viktigt att det etableras klarare gränslinjer mellan dessa&lt;br&gt;aktörer och jag föreslår följande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riksdag/regering bör ange allmänna förutsättningar för public service-&lt;br&gt;verksamhetens uppdrag, organisation och finansiering. Dessa förutsättningar,&lt;br&gt;liksom medelstilldelningen, bör anges för hela avtalsperioden. Riktlinjerna&lt;br&gt;binds i avtal mellan staten och programföretagen. Reglerna för utseende av&lt;br&gt;styrelserna återkommer jag till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Styrelsema/företagsledningama bör inom ramen för aktiebolagslagen,&lt;br&gt;radiolagen och tilldelade medel se till att de uppdrag som enligt avtalet åvilar&lt;br&gt;företaget verkställs och att detta sker med god hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De programansvariga bör, som i dagsläget, utan inblandning från såväl&lt;br&gt;riksdag/regering som styrelser/företagsledningar ansvara för de enskilda pro-&lt;br&gt;grammen. Styrelsen har dock det slutliga ansvaret för att programverksam-&lt;br&gt;heten står i överensstämmelse med det avtal respektive bolag tecknat med&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till frågan om hur styrelserna skall utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelserna för moderbolag och programbolag utses i dagsläget på ett&lt;br&gt;likartat sätt, så att regeringen utser ordförande och sex ledamöter medan&lt;br&gt;ägarna utser fem ledamöter. Respektive verkställande direktör är självskriven&lt;br&gt;ledamot. Personalrepresentanterna utser två ledamöter och två suppleanter för&lt;br&gt;dessa. Varje styrelse består alltså av sammanlagt femton ordinarie ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har enligt en etablerad sed vänt sig till de större partierna i&lt;br&gt;riksdagen för nominering av ledamöter. Partierna har låtit sina riksdags-&lt;br&gt;grupper eller presidier utse ledamöter. De utsedda har , ftast hämtats från&lt;br&gt;respektive riksdagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kommande avtalsperiod bör styrelserna - en för varje programbolag -&lt;br&gt;vara mindre än i dagsläget. Vatje styrelse bör bestå av nio personer varav tre&lt;br&gt;är självskrivna: den verkställande direktören och två personalrepresentanter&lt;br&gt;(för vilka det enligt lag skall finnas två suppleanter). Vidare utser regeringen&lt;br&gt;fyra ledamöter, inklusive ordföranden. Dessa ledamöter bör hämtas från olika&lt;br&gt;sektorer av det svenska samhället, ha stor integritet och sammantaget repre-&lt;br&gt;sentera den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksamheten.&lt;br&gt;Regeringen bör inför utseendet av ledamöterna samråda med ledarna för&lt;br&gt;samtliga i riksdagen representerade partier. Återstående två styrelseledamöter&lt;br&gt;utses av respektive bolagsstämma, dvs. programföretagens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att bolagsstämmorna vid sina val av ledamöter utgår från&lt;br&gt;samma integritetskriterier m.m. som jag tidigare har anfört bör gälla vid rege-&lt;br&gt;ringens val av styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna ordningen för ansvarsfördelning och utseende av leda-&lt;br&gt;möter bör innebära ett hinder för otillbörlig styming och en garanti för själv-&lt;br&gt;ständighet i programverksamheten. Förutsättningen att riksdag/regering i&lt;br&gt;avtal anger sina riktlinjer för avtalsperioden innebär en minskning av risken&lt;br&gt;för otillbörlig påverkan. Samrådsförfarandet mellan partiledarna vid utseendet&lt;br&gt;av styrelseledamöter liksom erfarenheten att allmänheten och massmedierna&lt;br&gt;kommer att visa denna fråga stort intresse bör också minska risken. Ägarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roll understryker ytterligare den breda förankring och det oberoende som bör&lt;br&gt;prägla ledningen av public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen är ett steg på vägen mot större oberoende för&lt;br&gt;public service-företagen. Inför den avtalsperiod som skall inledas den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1997 bör oberoendet stärkas ytterligare. Mot bakgrund av den lagstiftning&lt;br&gt;som då gäller för stiftelser bör stiftelseformen kunna prövas på nytt. Även&lt;br&gt;andra lösningar bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att allmänheten får möjlighet att följa public service-företa-&lt;br&gt;gens verksamhet och lämna synpunkter på den. Ett särskilt publikråd bör&lt;br&gt;därför inrättas. Rådet bör innehålla representanter för olika tittar- och lyssnar-&lt;br&gt;grupper. Det kan t.ex. röra sig om folkrörelser samt även TV-tittare och&lt;br&gt;radiolyssnare som utses på personliga meriter. Företrädare för funktions-&lt;br&gt;hindrade, invandrare samt språkliga och etniska minoriteter bör också beredas&lt;br&gt;plats. Publikrådet bör ha tillgång till ett från public service-företagen fristå-&lt;br&gt;ende sekretariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-verksamhetens organisation har länge varit föremål&lt;br&gt;för kontroverser, bland de politiskt ansvariga i riksdagen och inom berörda&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprungligen utgjorde Sveriges Radio ett samlat aktiebolag. När lokal-&lt;br&gt;radion introducerades samlades denna verksamhet i ett aktiebolag som fick&lt;br&gt;ställning som dotterbolag. Som en konsekvens av detta blev övriga program-&lt;br&gt;företag - Sveriges Television, Riksradion och Utbildningsradion - också&lt;br&gt;dotterbolag under den avtalsperiod som därefter följde. Sveriges Radio AB&lt;br&gt;blev därvid moderbolag i Sveriges Radio-koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationen mellan dotterbolagen och framför allt relationen mellan moder-&lt;br&gt;bolaget och dotterbolagen har sedan dess varit oklar och föremål för interna&lt;br&gt;tvister som negativt har påverkat verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa oklarheter och motsättningar har sin bakgrund i att riksdag/regering&lt;br&gt;vid bestämningen av relationen mellan moderbolag och dotterbolag, med hän-&lt;br&gt;syn till programbolagens behov av bl.a. programmässig självständighet,&lt;br&gt;gjorde avsteg från de spelregler som normalt gäller inom en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra årets riksdagsbeslut innebar en förändring i dessa spelregler i så&lt;br&gt;måtto att moderbolagets betydelse minskade. Enligt vad jag har erfarit har&lt;br&gt;denna förändring inte resulterat i att motsättningarna och oklarheterna har för-&lt;br&gt;svunnit. Jag anser därför att en mer radikal förändring är nödvändig och&lt;br&gt;föreslår att moderbolaget avvecklas och att varje programföretag blir ett&lt;br&gt;självständigt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även andra motiv till ett sådant förslag. Genom sammanslag-&lt;br&gt;ningen av Lokalradion och Riksradion blir programverksamheten uppdelad&lt;br&gt;på tre stora programbolag. Verksamheten inom dessa programbolag är därtill&lt;br&gt;artskild; televisionen, radion och utbildingsverksamheten har utvecklat olika&lt;br&gt;kulturer. Denna utveckling kan väntas bli ytterligare accentuerad genom den&lt;br&gt;kommande medieutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild roll för moderbolaget har hittills varit att fördela de av staten&lt;br&gt;tilldelade medlen mellan programbolagen. Den samlade årliga medelstilldel-&lt;br&gt;ningen uppgår till drygt 4 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har anfört bör förutsättningarna för medelstilldelningen&lt;br&gt;till public service-verksamheten fastställas vid avtalstidens början och gälla&lt;br&gt;för hela avtalsperioden. Mot denna bakgrund anser jag inte att ett i övrigt&lt;br&gt;förutsättningslöst riksdagsbeslut om medelstilldelning till Sveriges Television&lt;br&gt;om ca 2,6 miljarder kr., till det sammanslagna radioföretaget knappt 1,5 mil-&lt;br&gt;jarder kr. och till Utbildningsradion i storleksordningen 200 milj.kr. innebär&lt;br&gt;en risk for detaljstyrning från riksdagens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna organisationen och de former för medelstilldelningen som&lt;br&gt;föreslås bör ge förbättrade förutsättningar för en effektiv verksamhet och en&lt;br&gt;god hushållning med tilldelade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget har i dagsläget ansvar för fördelning och placering av sänd-&lt;br&gt;ningstid om programföretagen inte själva kan enas i denna fråga. I den nya&lt;br&gt;organisationen bör man givetvis eftersträva en ordning där dessa frågor löses&lt;br&gt;i samarbete. Om man emellertid inte kan bli ense bör problemen hänskjutas&lt;br&gt;till skiljenämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag senare kommer att beröra bör vissa verksamheter, t.ex. avgifts-&lt;br&gt;inkasseringen, bedrivas under gemensamt ansvar. Därutöver bör givetvis&lt;br&gt;gemensamma insatser kunna göras på frivillighetens grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande avsnitt kommer jag också att beröra frågan om lokalhantering&lt;br&gt;och de förutsättningar som bör gälla för programutsändning och program-&lt;br&gt;insamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att mera i detalj redovisa mina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 Ny avtalsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avtalen mellan staten och public service-företagen skall&lt;br&gt;omfatta perioden 1 januari 1993-31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Nu gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio-koncer-&lt;br&gt;nen inleddes den 1 juli 1986. Ursprungligen planerades de som sexåriga&lt;br&gt;avtal. För att anpassa avtalsperioden till public service-företagens verksam-&lt;br&gt;hetsår som är lika med kalenderåret är avsikten att avtalsperioden skall för-&lt;br&gt;längas med sex månader så att de löper ut den 31 december 1992. De närmast&lt;br&gt;föregående avtalsperioderna har genom successiva förlängningar omfattat&lt;br&gt;perioderna 1 juli 1967 - 30 juni 1978 (med ett övergångsavtal för 1 juli 1978&lt;br&gt;-30 juni 1979) respektive 1 juli 1979 - 30 juni 1986, dvs. avtalen har blivit&lt;br&gt;tolv- respektive sjuåriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min företrädare föreslog i anslutning till proposition 1990/91:149 om&lt;br&gt;radio- och TV-frågor att en ny avtalsperiod skall omfatta perioden den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1993 - den 31 december 1998 (1990/91:KU39, rskr. 370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Mot bakgrund av de initiativ regeringen tagit&lt;br&gt;för reklam finansierade kabelsändningar och en reklamradiolagstiftning bör&lt;br&gt;den nya avtalsperioden för public service-företagen bli något kortare än vad&lt;br&gt;som tidigare har beslutats. Det är också enligt min mening lämpligare att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning i fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet som&lt;br&gt;diskuterades i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor (den s.k.&lt;br&gt;kontrollstationen inför medelstilldelningen för år 1996) görs i samband med&lt;br&gt;inledningen av en ny avtalsperiod i stället för mitt under avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning har jag funnit att en fyraårig avtalsperiod är en&lt;br&gt;lämplig avvägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild prövning av alternativa finansieringsformer för Sveriges&lt;br&gt;Television bör således inte göras under den förestående avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.2 Radio och TV i allmänhetens tjänst - public service i&lt;br&gt;den nya mediesituationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Programföretagens public service-uppdrag skall i&lt;br&gt;huvudsak vara oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De grundläggande principerna för public ser-&lt;br&gt;vice-uppdraget bör enligt min mening ligga fast även under den kommande&lt;br&gt;avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-uppdraget brukar på svenska sammanfattas med radio och&lt;br&gt;TV i allmänhetens tjänst. Public service har sitt ursprung i en i Västeuropa&lt;br&gt;tidigare praktiserad ordning att låta ett eller flera programföretag få ensamrätt&lt;br&gt;till sändningarna i respektive land under villkor att man tillhandahåller ett&lt;br&gt;mångskiftande utbud, speglar olika opinioner och tillfredsställer skilda smak-&lt;br&gt;riktningar. Det främsta exemplet på public service - och stilbildande vid upp-&lt;br&gt;byggnaden av de nordiska ländernas radio och TV - var länge Storbritanniens&lt;br&gt;BBC. Den publicistiska integriteten i förhållande till statsmakterna och olika&lt;br&gt;maktgrupper var, och är fortfarande, en viktig ingrediens i den brittiska&lt;br&gt;tappningen av public service-uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-begreppet måste också ses mot sin historiska bakgrund -&lt;br&gt;bristen på frekvensutrymme och behovet av statlig styrning för att skapa för-&lt;br&gt;utsättningar för landstäckande sändningar. Det ansågs av det skälet inte möj-&lt;br&gt;ligt att medge en fri etablering på samma villkor som gällde för exempelvis&lt;br&gt;pressen. I stället försökte man från statens sida att garantera en vidsträckt&lt;br&gt;yttrandefrihet inom ramen för sändningsmonopolet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de tekniska landvinningarna under den senaste tjugoårsperioden&lt;br&gt;finns inte längre samma knapphet på sändningsutrymme som tidigare. Det&lt;br&gt;saknas praktiska motiv för att upprätthålla sändningsmonopolet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om situationen således ändrats radikalt i Sverige genom att nya&lt;br&gt;aktörer tillkommit - TV-sändningar via satellit och kabel samt en markdistri-&lt;br&gt;buerad reklamfinansierad tredje TV-kanal - och kan förutses tillkomma -&lt;br&gt;t.ex. reklamfinansierade radiostationer - är det enligt min mening för tidigt att&lt;br&gt;överväga en mera radikal omprövning av det uppdrag som bör åvila public&lt;br&gt;service-radio och public service-TV under den närmaste fyraårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska modellen för public service har som grundstenar radiolagens&lt;br&gt;krav på opartiskhet och saklighet. Andra viktiga utgångspunkter är den i&lt;br&gt;avtalen med programbolagen föreskrivna skyldigheten att låta programverk-&lt;br&gt;samheten i sin helhet präglas av en skälig balans mellan olika åsikter&lt;br&gt;och intressen. I görligaste mån skall minoritetsintressen av olika slag&lt;br&gt;tillgodoses. Grundläggande är vidare kraven på geografisk rättvisa (dvs.&lt;br&gt;att utbudet skall kunna tas emot av hela befolkningen) och en hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en inneboende dynamik i public service-begreppet. Lika väl som&lt;br&gt;gränserna för den kritiska samhällsbevakningen kan skifta i andra mass-&lt;br&gt;medier - t.ex. inom dagspressen - från en tid till en annan, kan speglingen av&lt;br&gt;olika kulturyttringar följa varierande utvecklingslinjer. Sak samma gäller&lt;br&gt;synen på vad som är god kvalitet. Jag återkommer till det sistnämnda längre&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under alla förhållanden måste den redaktionella integriteten garanteras och&lt;br&gt;finansieringen av verksamheten ske i former som inte lämnar utrymme för&lt;br&gt;otillbörlig påverkan. Radionämndsgranskningen är en viktig del av public&lt;br&gt;service-verksamheten, och gällande principer för medelstilldelning och&lt;br&gt;finansieringskällor har samma syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-begreppet har ibland gett upphov till vissa missförstånd.&lt;br&gt;Det går tex. enligt min mening inte att ta public service-idén till intäkt för att&lt;br&gt;programföretaget skall producera allt självt. Variationen som förutsätts i det&lt;br&gt;samlade programutbudet skall även avse produktionskällorna. Den ekono-&lt;br&gt;miska grundtrygghet som måste säkras skall avse långsiktiga planeringsför-&lt;br&gt;utsättningar men får inte utformas så att programföretagen saknar incitament&lt;br&gt;till en rationell och effektiv resursanvändning. Slutligen bör det framhållas att&lt;br&gt;ett public service-företag måste eftersträva en maximal öppenhet i verksam-&lt;br&gt;heten utan att för den skull behöva lämna ut sådan ekonomisk information&lt;br&gt;och annan information som skulle vara till men för verksamheten i den&lt;br&gt;rådande konkurrenssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ökad utsträckning kommer programföretagen med public service-upp-&lt;br&gt;drag att få känna av konkurrensen om attraktiva program och därmed om&lt;br&gt;publiken. Konkurrenssituationen är i och för sig inte helt ny. Det räcker med&lt;br&gt;att erinra om ”den stimulerande tävlan” som förutsattes i 1966 års beslut om&lt;br&gt;tvåkanalssystemet. Jag har ett bestämt intryck av att attityden hos ledning och&lt;br&gt;programansvariga på exempelvis Sveriges Television är positiv till konkur-&lt;br&gt;rens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår självfallet från att värderingen av hur public service-uppdraget&lt;br&gt;fullgörs skall ske både i kvantitativa och kvalitativa termer. Det räcker inte&lt;br&gt;med enkla räckvidds- och uppmärksamhetstal. Lika självklart måste det vara&lt;br&gt;att gränser kan sättas för hur små lyssnar- och tittargrupper det är rimligt att&lt;br&gt;söka nå för massmedier som radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.3 Public service-verksamhetens omfattning,&lt;br&gt;sändningsnät m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Public service-företagens sändningsrätt skall medge&lt;br&gt;ungefär oförändrad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television skall sålunda sända i två rikstäckande TV-&lt;br&gt;kanaler inkl, text-TV, varav en kanal även skall ha regional täckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio skall sända i fyra rikstäckande kanaler for ljudradio,&lt;br&gt;varav en också skall ha lokal (länsvis) täckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio skall sända utbildningsprogram i&lt;br&gt;Sveriges Televisions och Sveriges Radios kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rikstäckning avses att mer än 99,8 % av den fast bosatta&lt;br&gt;befolkningen i landet skall nås av sändningarna. I likhet med vad som&lt;br&gt;nu gäller bör sändningarna ske med hög säkerhet. Vidare bör den tek-&lt;br&gt;niska kvaliteten på sändningarna vara hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att ange villkor för hur eventuell&lt;br&gt;överkapacitet i sändningsnäten kan disponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En viktig del i utvecklingen av Sveriges&lt;br&gt;Radio-företagen sedan 1950-talet har varit att sändningstiden har utökats&lt;br&gt;genom att nya radio- och TV-kanaler successivt har etablerats. Public service-&lt;br&gt;företagen disponerar nu två rikstäckande TV-kanaler inkl. text-TV, varav en&lt;br&gt;även medger regional täckning, samt fyra rikstäckande radiokanaler, varav en&lt;br&gt;också har lokal (länsvis) täckning. Därtill kommer sändningar riktade till&lt;br&gt;utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala utbudet av TV och radio i Sverige ökar nu genom tillkomsten av&lt;br&gt;andra programföretag vid sidan av public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning torde de sändningsnät som public service-företagen&lt;br&gt;i dagsläget disponerar i huvudsak motsvara de behov som kan uppkomma&lt;br&gt;under den kommande avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den renodling av ansvar och medelstilldelning som jag föreslår i det&lt;br&gt;följande bör det ankomma på programföretagen att upphandla sändnings-&lt;br&gt;tjänster m.m. från det statliga bolaget Svensk Rundradio med uppgift att&lt;br&gt;svara för utsändning och programinsamling. Jag återkommer senare i avsnit-&lt;br&gt;tet 10.8 till bildandet av detta bolag. Regering och riksdag bör i fortsättningen&lt;br&gt;rikta de krav som det finns anledning att ställa i fråga om hur många som&lt;br&gt;skall nås av sändningarna och dess tekniska kvalitet direkt till programföre-&lt;br&gt;tagen. Tidigare har sådana frågor hanterats i kontakterna mellan staten och&lt;br&gt;televerkets rundradiosektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att public service-företagen disponerar två TV-kanaler och fyra radiokana-&lt;br&gt;ler bör betraktas som ett tak när det gäller den totala omfattningen av sänd-&lt;br&gt;ningsrätten. De sändningar utöver denna nivå som redan förekommer på&lt;br&gt;några orter - det gäller t.ex. särskilda kommunsändningar i radio - bör dock&lt;br&gt;inte hindras. Däremot bör public service-företagen inte få ta i anspråk ytter-&lt;br&gt;ligare delar av exempelvis det s.k. femte FM-nätet (104 - 108 MHz) för nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändningar. Dessa riktlinjer bör emellertid inte utesluta en viss utbyggnad för&lt;br&gt;bättre sändningstäckning av befolkningen. I framtiden, om nya sändnings-&lt;br&gt;standarder etableras, kan det också bli aktuellt att inleda parallellsändningar av&lt;br&gt;kanaler i analog och digital form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tak för public service-företagens sändningsrätt jag här förordar innebär&lt;br&gt;att övriga delar av frekvensbandet för ljudradio kan användas för lokal&lt;br&gt;reklamfinansierad radio. Till den frågan avser jag emellertid att återkomma i&lt;br&gt;annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag talar om en TV-kanal avser jag en signal som innefattar TV-bild&lt;br&gt;med tillhörande ljud i mono och stereo. Med en radiokanal menar jag en&lt;br&gt;signal med ljudinnehåll i stereo. Dessutom bör ett programföretag ha tillgång&lt;br&gt;till utrymme för tilläggstjänster som text-TV, osynlig programidentifikation&lt;br&gt;av TV-program, ohörbar programidentifikation av radioprogram, automatise-&lt;br&gt;rade trafikmeddelanden i radio m.m. i den utsträckning som behövs för&lt;br&gt;programverksamheten. Enligt vad jag har erfarit sker nu aktuell programiden-&lt;br&gt;tifikation i radio enligt standarden för Radio Data System (RDS). I detta&lt;br&gt;sammanhang kan även nämnas att en särskild service för trafikinformation&lt;br&gt;enligt standarden för Traffic Message Channel (TMC) är under uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan därutöver finnas en viss överkapacitet i radio- och TV-signalema&lt;br&gt;som kan disponeras för annan verksamhet. Vid sändningsuppehåll under&lt;br&gt;nattetid kan resurserna också utnyttjas för andra ändamål. Överkapacitet har&lt;br&gt;sedan en längre tid utnyttjats för fjärrstyrning av radiosändare samt vissa&lt;br&gt;tilläggstjänster som mobilsökning, sändning av krypterade TV-program till en&lt;br&gt;begränsad mottagarkrets etc. utan att det inneburit några nackdelar för public&lt;br&gt;service-företagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom flera intressen kan komma att efterfråga en viss användning av&lt;br&gt;sändningsnäten bör det ankomma på regeringen att ange principer för hur&lt;br&gt;eventuell överkapacitet i sändningsnäten skall disponeras. Jag avser att åter-&lt;br&gt;komma till regeringen med närmare forslag men vill för riksdagens informa-&lt;br&gt;tion nämna att jag anser det vara viktigt att det vid försäljning av sådana&lt;br&gt;tjänster sker ett samråd med det eller de programföretag som har tillstånd för&lt;br&gt;rundradiosändning. Utgångspunkten bör därvid vara att programföretaget&lt;br&gt;skall ges möjlighet att köpa tjänster och att det först därefter bör bli möjligt för&lt;br&gt;Svensk Rundradio att erbjuda eventuell resterande kapacitet till andra intres-&lt;br&gt;senter. Denna prioritering följer av att huvuduppgiften vid utnyttjande av&lt;br&gt;sändningsnät av detta slag skall vara att möjliggöra rundradiosändningar. Jag&lt;br&gt;förutsätter att eventuella villkor beträffande programföretagens möjligheter att&lt;br&gt;vid exempelvis akuta nyhetshändelser utöka sändningarna behandlas när&lt;br&gt;programföretagen och rundradiobolaget preciserar de avtalsvillkor som skall&lt;br&gt;gälla för utsändningstjänstema m.m. Sammanfattningsvis bör public service-&lt;br&gt;företagen ges möjlighet att köpa utsändnings- och tilläggstjänster som ligger&lt;br&gt;inom ramen för public service-uppdraget medan rundradiobolaget svarar för&lt;br&gt;försäljning av överkapacitet avsedd for kommersiellt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan användning av signalerna är verksamheten med radiotidningar&lt;br&gt;vilken utnyttjar sändningstid under natten i det första FM-nätet eller - i något&lt;br&gt;fall - i TV-nätet. Det sistnämnda sker dock genom en tilläggstjänst så att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordinarie sändning ej påverkas. Jag avser att föreslå regeringen att Sveriges&lt;br&gt;Radios sändningsrätt ges en restriktion som innebär att radiotidningsverk-&lt;br&gt;samheten kan fortsätta i ungefär nuvarande tidsmässiga omfattning. Detta&lt;br&gt;villkor utgör enligt min bedömning en rimlig avvägning mellan olika intres-&lt;br&gt;sen. På sikt kommer införandet av digital ljudradio att avsevärt förbättra möj-&lt;br&gt;ligheterna till radiotidningstjänster och liknande utan att det behöver inkräkta&lt;br&gt;på sändningstiderna för andra rundradioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur begreppet rikstäckning definieras är av stor betydelse eftersom margi-&lt;br&gt;nalkostnaderna för att nå de sista andelarna av befolkningen är mycket höga.&lt;br&gt;Samtidigt är det förhållandet att sändningarna skall vara tillgängliga för hela&lt;br&gt;folket en del i public service-begreppet. Enligt min mening bör med rikstäck-&lt;br&gt;ning menas att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen i landet skall&lt;br&gt;nås av sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsnäten för radiokanalerna når idag ut till praktiskt taget 100 % av&lt;br&gt;den fast bosatta befolkningen. TV-kanalema når ca 99,8 % av befolkningen.&lt;br&gt;Till följd av att TV-kanalema till större delen sänds på olika frekvensband (de&lt;br&gt;s.k. VHF- respektive UHF-områdena) skiljer sig täckningen något för de&lt;br&gt;båda kanalerna. Att vi för närvarande har uppnått rikstäckning vad avser&lt;br&gt;public service-företagens sändningar bör emellertid, som jag nämnt i det&lt;br&gt;föregående, inte utesluta att det, i likhet med vad som nu förekommer, även i&lt;br&gt;fortsättningen sker en viss utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som nu gäller bör sändningarna ske med hög säkerhet,&lt;br&gt;dvs. det bör finnas viss reservkapacitet t.ex. när det gäller förbindelser,&lt;br&gt;sändare och elkraft så att sändningsavbrott blir så korta som möjligt. Vidare&lt;br&gt;bör den tekniska kvaliteten på sändningarna vara hög. Givetvis kan det senare&lt;br&gt;kravet endast avse den del av sändningskedjan över vilket programföretaget&lt;br&gt;och rundradiobolaget har ett inflytande. Den mottagningskvalitet som radio-&lt;br&gt;lyssnaren eller TV-tittaren får påverkas givetvis också av kvaliteten hos mot-&lt;br&gt;tagningsutrustning, antennsystem och kabel-TV-näl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att i avtal med programföretagen ange de&lt;br&gt;närmare villkoren för vad som skall innefattas i sändningstäckning, drifts-&lt;br&gt;säkerhet, teknisk kvalitet m.m. Utgångspunkten är därvid att kraven i princip&lt;br&gt;skall motsvara vad som för närvarande gäller för televerkets verksamhet med&lt;br&gt;utsändning av Sveriges Radio-företagens kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller i avtalet mellan staten och Nordisk Television&lt;br&gt;bör Sveriges Television kunna ges möjlighet att använda satellitdistribution&lt;br&gt;för att nå mindre delar av befolkningen. Jag tänker i första hand på sådana&lt;br&gt;hushåll som i dag inte nås från marksändare. Om Sveriges Television senare&lt;br&gt;under avtalsperioden överväger en sådan lösning bör det ankomma på rege-&lt;br&gt;ringen att i avtal reglera de närmare villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4 Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Public service-företagen skall finansieras med medel&lt;br&gt;som anvisas från rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen skall inte tillåtas sända betalda annonser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagens sidoaktiviteter till sändningsverksamheten&lt;br&gt;skall vara självbärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i Sveriges&lt;br&gt;Televisions och Sveriges Radios sändningar. Nuvarande villkor för&lt;br&gt;Sveriges Television när det gäller hur sponsorsmeddelanden får utfor-&lt;br&gt;mas skall i vissa avseenden preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Den mångfald vi är på väg att nå på radio- och&lt;br&gt;TV-området kräver att de programföretag som är på väg att byggas upp också&lt;br&gt;ges förutsättningar att finansiera sin verksamhet Public service-företagen bör&lt;br&gt;som nu finansieras i huvudsak med TV-avgifter. Privat radio- och TV-verk-&lt;br&gt;samhet får reklam finansieras eller etablera egna arrangemang för att ta betalt&lt;br&gt;av abonnenter (betal-TV-system). Närradion bygger i huvudsak på ideella&lt;br&gt;insatser från föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att denna rollfördelning på finansieringsområdet kan vid-&lt;br&gt;makthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare återkomma med förslag till hur privata radiostationer&lt;br&gt;kan etableras genom att möjligheterna till reklamfinansiering öppnas. Jag&lt;br&gt;bygger därmed vidare på den grund som lades i och med 1991 års riksdags-&lt;br&gt;beslut om att etablera en reklamfinansierad TV-kanal. För att åstadkomma en&lt;br&gt;så stor breddning av radioverksamheten som möjligt är det inte lämpligt att&lt;br&gt;samtidigt tillåta reklamfinansiering av program i Sveriges Radios kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska erfarenheter tyder på att finansiering med reklam påverkar&lt;br&gt;programpolitiken i särskilt hög grad i en situation då flera inhemska TV-före-&lt;br&gt;tag tävlar om inkomsterna från den nationella reklammarknaden. I de länder&lt;br&gt;där man har en sådan situation leder konkurrensen mellan olika programföre-&lt;br&gt;tag till att programmen anpassas till en minsta gemensam nämnare för publik-&lt;br&gt;smaken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att vara garanterade en viss på förhand känd tillförsel av medel har&lt;br&gt;public service-företagen en fördel framför privat radio och TV. Public&lt;br&gt;service-företagen är därmed inte beroende av att maximera antalet tittare och&lt;br&gt;lyssnare för att generera intäkter. I gengäld får de företag som ges dessa&lt;br&gt;förmåner svara mot vissa krav som inte kan ställas på de privata aktörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första månadernas erfarenheter för TV 4 tyder på att omfattningen av&lt;br&gt;den svenska reklammarknaden, åtminstone i rådande konjunkturläge, är&lt;br&gt;relativt begränsad. Förutsättningarna att på kort sikt reklamfinansiera&lt;br&gt;ytterligare en TV-kanal med ett ambitiöst programutbud ter sig därför i&lt;br&gt;dagsläget alltför begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som tidigare har anförts mot reklam i public service-företagen är&lt;br&gt;således alltjämt aktuella och jag avser inte att föreslå några förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Sveriges Utbildningsradio är det naturligt att i princip låta&lt;br&gt;samma regler gälla som för de andra public service-företagen, eftersom&lt;br&gt;utbildningsradioprogrammen sänds integrerade i radio- och TV-kanalema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för sidoaktiviteter till sändningsverksamheten för public&lt;br&gt;service-företagen bör heller inte förändras, dvs. sådana verksamheter skall&lt;br&gt;täcka sina egna kostnader. Jag avser exempelvis försäljning av kassetter av&lt;br&gt;program från den allmänna programverksamheten, handel med visnings-&lt;br&gt;rättigheter, förlagsverksamhet, försäljning av fonogram etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Utbildningsradion gäller dock särskilda villkor i fråga om sponsring&lt;br&gt;samt andra finansieringskällor till vilka jag återkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4.1 Förhållandet till rundradiokontot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller idag skall public service-företagen finansieras&lt;br&gt;med medel som anvisas från rundradiokontot. För att ge bästa möjliga plane-&lt;br&gt;ringsförutsättningar kommer jag att ange en ekonomisk ram för varje&lt;br&gt;programföretag, som avser hela avtalsperioden. Beloppen kommer liksom&lt;br&gt;hittills att värdesäkras genom en koppling till ett särskilt index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundradiokontots kostnader styrs således av nivån på dessa ramar och av&lt;br&gt;indexutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundradiokontots intäkter utgörs av TV-avgiftsmedel. Därutöver tillförs&lt;br&gt;en koncessionsavgift från Nordisk Television samt inbetalningar från Svensk&lt;br&gt;Rundradio avseende hittills direktavskrivna investeringar. Nivån på public&lt;br&gt;service-företagens intäkter påverkas således inte direkt av inbetalda TV-avgif-&lt;br&gt;ter eller influtna koncessionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som hittills har gällt bör riksdagen varje år få ta ställning&lt;br&gt;till ett förslag om vilken nivå som behövs på TV-avgiften för att rundradio-&lt;br&gt;kontot skall balansera intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4.2 Sponsring i Sveriges Television&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan sommaren 1991 har Sveriges Television haft möjlighet att träffa upp-&lt;br&gt;görelser med sponsorer för att kunna sända program från vissa stora evene-&lt;br&gt;mang som annars skulle vara svåra att erbjuda publiken. Enligt min mening är&lt;br&gt;det viktigt att publiken blir upplyst om att ett program är sponsrat. Inter-&lt;br&gt;nationella regler om att sponsring skall redovisas finns i Europarådskonven-&lt;br&gt;tionen om gränsöverskridande TV och EG:s direktiv om TV utan gränser.&lt;br&gt;Bestämmelser om att sponsrade program skall tillkännages finns i radiolagen&lt;br&gt;samt i avtalet mellan staten och Sveriges Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Television får meddelanden om&lt;br&gt;sponsorskap lämnas såväl före som efter ett sponsrat program. Meddelanden&lt;br&gt;får också lämnas en gång i pauser i sportprogram där det förekommer längre&lt;br&gt;pauser, eller i pauser i program som avser föreställningar eller evenemang&lt;br&gt;med pauser för publiken. Sådana meddelanden skall vara korta och ske&lt;br&gt;genom stillbild. Vid angivandet får sponsorns logotyp användas. Musik som&lt;br&gt;är typisk för eller annars knuten till sponsorn får inte användas. Programmet&lt;br&gt;får inte vara sponsrat av någon vars huvudsakliga verksamhet gäller tillverk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning eller försäljning av tobaksvaror, alkoholdrycker eller receptbelagda läke-&lt;br&gt;medel. Vidare får programmet inte huvudsakligen avse nyheter eller&lt;br&gt;nyhetskommentarer eller huvudsakligen vända sig till barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna uppfyller de minimikrav som anges i EG-direktivet och konven-&lt;br&gt;tionen. På några punkter innebär reglerna för Sveriges Television fler preci-&lt;br&gt;seringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är erfarenheterna nu sådana att vissa justeringar bör&lt;br&gt;göras av hur sponsorsmeddelanden får utformas så att dessa far en mindre&lt;br&gt;framträdande utformning. Det är enligt min mening olämpligt om sponsors-&lt;br&gt;meddelanden löper risken att förväxlas med sedvanliga reklaminslag i&lt;br&gt;reklamfinansierad TV. Då utgångspunkten är att public service-verksamhet&lt;br&gt;inte skall finansieras med reklam bör sponsorsvillkoren inte inbjuda till detta.&lt;br&gt;Bl.a. kan - utan att användningen förbjuds - det sätt logotyper används på&lt;br&gt;behöva ses över. Det bör ankomma på regeringen att närmare ange riktlin-&lt;br&gt;jerna för detta. En sådan justering bör göras i anslutning till att ett nytt avtal&lt;br&gt;sluts mellan staten och Sveriges Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4.3 Sponsring i Sveriges Radio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de uttalanden som kulturutskottet och konstitutionsutskottet&lt;br&gt;(1990/91:KU39, s. 52 f.) gjort om att det finns skäl att närmare överväga&lt;br&gt;frågan om huruvida i vissa fall sponsring bör tillåtas av program i det ljud-&lt;br&gt;radioföretag som skall bildas, innebär mitt förslag att det nya radioföretaget,&lt;br&gt;Sveriges Radio, bör ges en rätt att träffa uppgörelser om sponsring i fråga om&lt;br&gt;program på i huvudsak samma villkor som gäller för Sveriges Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang även erinra om att radiolagen innehåller gene-&lt;br&gt;rella bestämmelser om sponsring (6 § andra stycket andra meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor som direkt är knutna till TV-mediets förutsättningar bör för&lt;br&gt;Sveriges Radios vidkommande få en delvis annan utformning. När det gäller&lt;br&gt;hur meddelandet om sponsorskapet bör få vara utformat utgår jag från att det&lt;br&gt;bör vara kort. Det bör redovisas neutralt utan beledsagande musik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att ange de närmare riktlinjerna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har även övervägt om Utbildningsradion borde ges motsvarande möj-&lt;br&gt;ligheter till uppgörelser med sponsorer. Den särskilda inriktningen på verk-&lt;br&gt;samheten får enligt min mening som konsekvens att Utbildningsradions&lt;br&gt;program inte lämpar sig för sponsring i den mening som här avses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3 Programverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 Programverksamhetens oberoende garanteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Regering och riksdag skall ange endast allmänna&lt;br&gt;riktlinjer i fråga om public service-företagens programverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den särskilda roll som public service-&lt;br&gt;företagen har när det bl.a. gäller att granska det allmännas verksamhet, gör att&lt;br&gt;dessa företag bör ha en stor frihet för sitt agerande. Regering och riksdag bör&lt;br&gt;inte styra programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de finansiellt betingade bindningarna redogörs i ett annat samman-&lt;br&gt;hang. Här skall bara erinras om att anslagsgivningen inte innehåller någon&lt;br&gt;detaljstyrning. Fleråriga planeringsförutsättningar eftersträvas med ett stort&lt;br&gt;manöverutrymme för programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver skall ramarna för verksamheten anges av regering och riksdag&lt;br&gt;och sammanfattas i avtalen med företagen. Programföretagen skall i huvud-&lt;br&gt;sak ha fri bestämmanderätt i organisationen av verksamheten. Det innebär i&lt;br&gt;realiteten en långt gående frihet för programföretagen att bestämma om&lt;br&gt;programverksamhetens innehåll, sändningstidens längd och placering,&lt;br&gt;distriktsindelning, programsättningsprinciper och produktionssamman-&lt;br&gt;sättning. Härigenom bör det vara möjligt att anpassa verksamheten till olika&lt;br&gt;situationer och att hushålla med resurserna på bästa sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på radionämnden att övervaka att programföretagen utövar&lt;br&gt;sin rätt i fråga om rundradiosändningar i enlighet med radiolag och avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från olika håll framförs ibland att staten för att prioritera vissa sorters&lt;br&gt;program bör ange detaljerade krav uttryckta i exempelvis viss typ av&lt;br&gt;programverksamhet, antal timmar sändningstid, ekonomiska belopp eller&lt;br&gt;procentuella relationer mellan olika programtyper. Enligt min mening skulle&lt;br&gt;sådana krav vara till skada för den samlade verksamheten inom ett public&lt;br&gt;service-företag. Metoden lämpar sig inte som generellt styrinstrument efter-&lt;br&gt;som den praktiska ledningsfunktionen för public service-företagen i ett sådant&lt;br&gt;fall skulle komma att föras upp på regerings- och riksdagsnivå. Jag menar att&lt;br&gt;samma kritik är giltig även om sådana krav skulle ställas endast på ett mindre&lt;br&gt;antal områden. För att formulera ett mycket preciserat krav som dessutom&lt;br&gt;skall gälla för en hel avtalsperiod krävs vidare en mycket god kännedom om&lt;br&gt;de praktiska förutsättningarna inom respektive organisation. Ett grovt tillyxat&lt;br&gt;krav kan visa sig vara omöjligt att uppfylla, alternativt komma att ligga på en&lt;br&gt;så låg nivå att det inte får någon styrande effekt. I stället bör det vara styrel-&lt;br&gt;sernas och företagsledningarnas sak att utifrån de allmänna och de mer speci-&lt;br&gt;ficerade riktlinjerna som anges i avtalen och i förhållande till övrigt utbud på&lt;br&gt;radio- och TV-områdena bestämma den närmare inriktningen av program-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser således ingen anledning att frångå den principiella inställning som&lt;br&gt;har lagts fast i föregående propositioner och utskottsuttalanden från riksdagen&lt;br&gt;och som innebär att staten endast bör ange allmänna riktlinjer i fråga om&lt;br&gt;public service-företagens programverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till några viktiga områden där jag anser att det finns grund&lt;br&gt;för att staten bör ange mer detaljerade riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På två områden föreslår jag undantag från principen om endast allmänna&lt;br&gt;riktlinjer. Det gäller dels program om och för funktionshindrade, dels&lt;br&gt;program på invandrar- och minoritetsspråk. I dessa fall bör de tre program-&lt;br&gt;bolagen få fördela ansvar för vissa insatser sig emellan. För att omfördel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar i praktiken skall vara möjliga anger jag som allmän förutsättning att de&lt;br&gt;totala ekonomiska insatserna på respektive område, angivna i fast prisläge, i&lt;br&gt;princip bör ligga minst på nuvarande nivå. Jag förutsätter att programföre-&lt;br&gt;tagen kommer att nå en rationell arbetsfördelning inom dessa områden.&lt;br&gt;Eventuella meningsskiljaktigheter får förutsättas lösas på sätt som program-&lt;br&gt;företagen finner vara lämpligt. Om denna delegering av ansvaret inte skulle&lt;br&gt;visa sig fungera väl avser jag att återkomma till regeringen med närmare för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang förutsätter jag att Sveriges Radio, Sveriges Television&lt;br&gt;och Utbildningsradion vid fördelning av sändningstid utgår från att anspråk&lt;br&gt;på sändningstid skall stå i samklang med respektive företags uppdrag och till-&lt;br&gt;gängliga ekonomiska resurser. De enskilda programmens eller programse-&lt;br&gt;riemas art och målgruppsinriktning bör också ligga till grund för sändnings-&lt;br&gt;tidsfördelningen. Långsiktig fördelning av sändningsutrymme bör eftersträ-&lt;br&gt;vas. Jag återkommer i ett senare avsnitt till formerna för hur eventuella tvister&lt;br&gt;om sändningstidsfördelning kan lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 Allmänna riktlinjer för programverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Public service-företagen skall erbjuda ett mångsidigt&lt;br&gt;programutbud som kännetecknas av hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall ta hänsyn till respektive mediums särskilda&lt;br&gt;genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning&lt;br&gt;samt tiden för sändning av programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör nuvarande riktlinjer behållas i princip oförändrade, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och&lt;br&gt;mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och in-&lt;br&gt;tressen hos landets befolkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även mindre gruppers intressen skall i görligaste mån tillgodoses;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• programutbudet skall som helhet präglas av folkbildnings-&lt;br&gt;ambitioner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• programutbudet skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald&lt;br&gt;av olika åsikter och meningsinriktningar och så att hänsyn tas till olika&lt;br&gt;förutsättningar hos befolkningen; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall till-&lt;br&gt;handahållas och svenska artister och yerk av svenska upphovsmän&lt;br&gt;skall förekomma i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Sveriges Television konstaterar att avtalet med staten har&lt;br&gt;fungerat på ett tillfredsställande sätt under innevarande avtalsperiod. Vissa&lt;br&gt;mindre justeringar i avtalsbestämmelserna föreslås. Begreppet god under-&lt;br&gt;hållning bör utgå eftersom det innebär att radionämnden i vissa fall åläggs att&lt;br&gt;spela rollen som smakdomare, vilket Sveriges Television finner vara prin-&lt;br&gt;cipiellt betänkligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Lokalradio och Sveriges Riksradio förordar i sin gemensamma Prop. 1991/92: 140&lt;br&gt;skrivelse att uppgifterna för det nya radiobolaget bör vara mindre detaljerade&lt;br&gt;än vad som for närvarande gäller. Radiobolaget bör ges stor frihet att utveckla&lt;br&gt;sin särart och finna vägar att engagera publiken. Vidare föreslås vissa mindre&lt;br&gt;justeringar som hänger samman med samgåendet för de två bolagen. En tyd-&lt;br&gt;ligare markering bör göras av uppgiften att stimulera samhälls- och kultur-&lt;br&gt;debatten medan ansvaret för svenska språket och svenska upphovsmän bör&lt;br&gt;anges i samma sammanhang som ansvaret för de språkliga minoriteterna och&lt;br&gt;samverkan med kulturlivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Sveriges Television som Riksradion och Lokalradion föreslår att&lt;br&gt;avtal bör träffas mellan programföretagen om fördelningen av ansvaret gen-&lt;br&gt;temot olika minoritetsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden erinrar om att nämnden är ytterst restriktiv i sin praxis när&lt;br&gt;det gäller att falla eller kritisera program eller programinslag med stöd av&lt;br&gt;bestämmelsen om god underhållning. Enligt nämndens mening bör sådana&lt;br&gt;frågor som tagits upp mot bakgrund av den aktuella bestämmelsen lika gärna&lt;br&gt;kunna hanteras enligt den avtalsbestämmelse som hittills tagit sikte på mediets&lt;br&gt;centrala ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden anser att den sistnämnda bestämmelsen bör omformuleras&lt;br&gt;så att den i stället tar sikte på mediets genomslagskraft. I anslutning till detta&lt;br&gt;tillägger radionämnden att bestämmelsen om mediets genomslagskraft också&lt;br&gt;bör gälla sådana frågor om bl.a. jämställdhet och rasism som förutsattes vid&lt;br&gt;1991 års ändring av den s.k. demokratibestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De riktlinjer som bör gälla för Sveriges&lt;br&gt;Radio-företagen under nästa avtalsperiod överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;vad som nu gäller och bestämmelserna i nu gällande avtal bör med några&lt;br&gt;mindre förändringar återfinnas i avtalen för nästa period. Avsikten med en&lt;br&gt;förändring är att ytterligare betona kvalitetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programutbudet från public service-företagen bör i fortsättningen vara lika&lt;br&gt;mångsidigt som för närvarande. Det innebär bl.a. att programutbudet, liksom&lt;br&gt;nu, bör vara omväxlande och ta hänsyn till skiftande behov, intressen och&lt;br&gt;förutsättningar som finns i befolkningen, varvid även mindre gruppers intres-&lt;br&gt;sen bör tillgodoses. Det bör finnas utrymme för en mångfald av olika åsikter&lt;br&gt;och meningsriktningar och för ett mångsidigt utbud av program på svenska&lt;br&gt;språket och med svenska artister och svenska upphovsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att public service-företagen skall uppfylla uppdragets ambitioner om&lt;br&gt;mångsidighet och kvalitet behöver det, i likhet med vad som nu gäller, sändas&lt;br&gt;program av många olika slag, tex. aktualitetsprogram, barnprogram, musik-&lt;br&gt;program, underhållningsserier och program i populärvetenskap. Den del av&lt;br&gt;uppdraget som tar fasta på opartiskhet och saklighet har givetvis särskild&lt;br&gt;betydelse för exempelvis nyhetsprogram, kommenterande program och&lt;br&gt;debattprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett mångsidigt utbud avser jag bl.a. detsamma som tidigare uttrycktes&lt;br&gt;med att programmen bör ge kunskaper och upplevelser samt förmedla erfa-&lt;br&gt;renheter och erbjuda god underhållning. Ett mångsidigt programutbud får&lt;br&gt;som konsekvens att vissa program kommer att uppskattas av en stor andel av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befolkningen, medan andra program intresserar färre. Jag vill i detta sam- Prop. 1991/92: 140&lt;br&gt;manhang betona vikten av att även programbehoven från mindre publik-&lt;br&gt;grupper kan tillgodoses vid tidpunkter då de flesta har möjlighet att titta och&lt;br&gt;lyssna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.1 Hög kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att kvalitetsaspekten bör uppmärksammas ytterligare. Kravet på&lt;br&gt;kvalitet är naturligtvis inte något nytt utan har genomsyrat även tidigare avtal.&lt;br&gt;Genom att nu betona att hela programutbudet bör ha hög kvalitet, vill jag&lt;br&gt;emellertid markera att public service-företagen inte får göra avkall på kvali-&lt;br&gt;teten i den konkurrenssituation som är att vänta. Eftersom hög kvalitet ofta -&lt;br&gt;om än inte alltid - är kostsamt, kan det i vissa lägen vara frestande att hellre&lt;br&gt;satsa på kvantitet om man samtidigt kan registrera en stor publik. Enligt min&lt;br&gt;mening är minskad kvantitet och bibehållen hög kvalitet att föredra framför&lt;br&gt;oförändrad kvantitet och minskad kvalitet. Annorlunda uttryckt måste ambi-&lt;br&gt;tionen vara att på olika områden erbjuda ett förstklassigt men för den skull&lt;br&gt;inte nödvändigtvis exklusivt programutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkomsten av detta övergripande kvalitetsvillkor gör att underordnade&lt;br&gt;bestämningar om kvalitet som hittills ingått i riktlinjerna kan tas bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet inte möjligt att i allmänna termer ange vad som känne-&lt;br&gt;tecknar ett program av hög kvalitet. Bedömningen av kvalitet bör exempelvis&lt;br&gt;göras mot bakgrund av de olika programtypernas förutsättningar. Jag utgår&lt;br&gt;emellertid från att det kommer att föras en löpande diskussion inom program-&lt;br&gt;företagen om kvalitetsfrågorna inom olika genrer. Lika väsentlig är tittarnas&lt;br&gt;och lyssnarnas bedömning av programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock betona att vad jag nu har sagt om programkvalitet inte tar&lt;br&gt;sikte på att radionämnden skall göra renodlade smak- eller moralbedöm-&lt;br&gt;ningar. Radionämndens granskning av programmen med utgångspunkt från&lt;br&gt;kravet på hög kvalitet bör därför inte avse enskilda program eller delar av ett&lt;br&gt;programutbud. Det bör liksom hittills vara möjligt för nämnden att på eget&lt;br&gt;initiativ övervaka att ett programföretags utbud i sin helhet uppfyller kravet på&lt;br&gt;hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget ingår liksom tidigare även att särskild hänsyn skall tas till&lt;br&gt;språkliga och etniska minoriteter samt till olika grupper av funktionshindrade.&lt;br&gt;Därmed kan public service-företagen även tillgodose sådana ämnen och tittar-&lt;br&gt;grupper som inte andra, kommersiella programföretag tar sig an.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med de villkor som gäller-för reklamfinansierade program-&lt;br&gt;företag innebär dessa riktlinjer sammantagna att omfattande krav ställs på&lt;br&gt;public service-företagen. Jag anser emellertid som jag tidigare har nämnt att&lt;br&gt;det är naturligt att ställa höga krav på de företag som ges ett public service-&lt;br&gt;uppdrag och en säkrad finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.2 Demokratibestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den år 1991 ändrade demokratibestämmelsen i radiolagen innebär att&lt;br&gt;programverksamheten som helhet skall präglas av det demokratiska stats-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den&lt;br&gt;enskilda människans frihet och värdighet (jämför prop. 1990/91:149, s. 135&lt;br&gt;ff.). De något ändrade formuleringarna hade till syfte att undanröja viss&lt;br&gt;oenighet mellan radionämnden och Sveriges Television om dels vilket för-&lt;br&gt;hållningssätt programföretaget bör inta till sportevenemang där det fanns del-&lt;br&gt;tagare som framträtt i Sydafrika, dels i vilken utsträckning formuleringarna&lt;br&gt;innebär en skyldighet att aktivt främja jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;br&gt;Några tolkningsproblem med anledning av den nya lydelsen har inte kommit&lt;br&gt;till min kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör de grundläggande föreskrifterna i radiolagen om&lt;br&gt;programverksamhetens utformning inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.3 Mediets särskilda genomslagskraft m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om mediets centrala ställning bör, i enlighet med den ändrade&lt;br&gt;lydelsen i radiolagen, omformuleras till att gälla mediets särskilda genom-&lt;br&gt;slagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för&lt;br&gt;sändning av programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt&lt;br&gt;finns i radiolagen. Jag kommer att förorda avtalsbestämmelser med innebörd&lt;br&gt;att programbolagen även i fortsättningen skall beakta programverksamhetens&lt;br&gt;betydelse för den fria åsiktsbildningen och att utrymme skall ges åt en mång-&lt;br&gt;fald av olika åsikter och meningsyttringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.4 Program om och för funktionshindrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelser från statens handikappråd och olika handikapporganisationer ut-&lt;br&gt;trycks önskemål om att det inför en ny avtalsperiod ställs tydliga krav på&lt;br&gt;handikappanpassning i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikapprådet anser att anpassning av program och teknik för hörsel-&lt;br&gt;skadade, döva, synskadade, psykiskt utvecklingsstörda är en naturligt inte-&lt;br&gt;grerad del i public service-uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet redovisar att kontakter med Sveriges Radio-koncernen under nu&lt;br&gt;gällande avtalsperiod har förekommit i form av överläggningar och hearings.&lt;br&gt;Moderbolaget har beretts tillfälle att yttra sig över handikapprådets skrivelse&lt;br&gt;och anför att nu gällande ordning bör vara ändamålsenlig även under nästa&lt;br&gt;avtalsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande avtal mellan staten och programföretagen finns klart angivet&lt;br&gt;att det i public service-uppdraget ligger en särskild skyldighet att ta hänsyn till&lt;br&gt;handikappade. I avtalet mellan staten och moderbolaget föreskrivs vidare att&lt;br&gt;moderbolaget får fördela ansvaret mellan programföretagen så att insatserna&lt;br&gt;inom koncernen samordnas. Därvid bör beaktas att koncernen som helhet har&lt;br&gt;att ta särskild hänsyn till olika grupper av handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio-koncemens plan för handikappverksamhet anger att verk-&lt;br&gt;samheten i första hand skall omfatta åtgärder som underlättar för handikappa-&lt;br&gt;de att ta del av de ordinarie programmen. I dessa bör också handikappades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden uppmärksammas. Motiv finns även för att producera program&lt;br&gt;för speciella målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningen redovisas bl.a. att Sveriges Television har en om-&lt;br&gt;fattande text-TV-verksamhet med bl.a. textning av 11 timmar svenska pro-&lt;br&gt;gram per vecka inkl, direkttextning av Rapport, vilket är en ökning med fyra&lt;br&gt;timmar jämfört med år 1989. Inom gruppen av döva utnyttjar 70 % kon-&lt;br&gt;tinuerligt programtextningen. Ett veckonyhetsprogram sänds på teckenspråk.&lt;br&gt;95 % av den primära målgruppen ser regelbundet programmen. En ny teknik&lt;br&gt;prövas för att ge synskadade möjlighet att följa utländska program genom att&lt;br&gt;textningen görs tillgänglig som syntetiskt tal. Utbildningsradion producerar&lt;br&gt;program för och om funktionshindrade. Lokalradiostationerna sänder en stor&lt;br&gt;andel servicemeddelanden som riktar sig till funktionshindrade. Riksradion&lt;br&gt;ombesörjer att en förkortad version av programtidningen Röster i Radio/TV&lt;br&gt;ges ut på punktskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget föreslår i enlighet med de riktlinjer inför den nya avtals-&lt;br&gt;perioden som angavs i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor att&lt;br&gt;det i fortsättningen bör ankomma på programbolagen att självständigt ansvara&lt;br&gt;för samordning av program för och om handikappade. Ett direkt samarbete&lt;br&gt;mellan programbolagen bör etableras. Utgångspunkten bör som hittills vara&lt;br&gt;att insatser på dessa områden skall fördelas och avtalsbindas mellan bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av vad jag nyss har redovisat ställs krav på public ser-&lt;br&gt;vice-företagen av olika art från funktionshindrade. Sammanfattningsvis går&lt;br&gt;anspråken ut på att programmen i större utsträckning än nu skall göras till-&lt;br&gt;gängliga för personer med funktionshinder. Vidare önskar man program om&lt;br&gt;funktionshindrades förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under nu gällande och närmast föregående avtalsperiod har det skett en&lt;br&gt;glädjande ökning av insatser för att göra program i radio- och TV-kanalema&lt;br&gt;mer tillgängliga för funktionshindrade. Det finns anledning att förvänta sig att&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen i framtiden kommer att ge ännu bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att förbättra tillgängligheten. Jag tänker då närmast på vad digital&lt;br&gt;sändningsteknik kan möjliggöra i form av nya tjänster vid sidan av ordinarie&lt;br&gt;programutsändning. Jag utgår från att programbolagen uppmärksamt följer&lt;br&gt;utvecklingen på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag tidigare anfört om riktlinjer för programverk-&lt;br&gt;samheten bör staten inte rikta detaljerade krav i fråga om programinnehållet&lt;br&gt;till programföretagen. De krav som bör riktas mot programföretagen om att ta&lt;br&gt;särskild hänsyn till olika grupper av funktionshindrade bör därför i huvudsak&lt;br&gt;överensstämma med de nuvarande riktlinjerna. Jag förutsätter att program-&lt;br&gt;företagen i avtal sig emellan kommer att fördela ansvar för olika slags insat-&lt;br&gt;ser. Genom en sådan frivillig samordning kan de skilda förutsättningarna för&lt;br&gt;radio och TV tas till vara på bästa sätt. Därvid bör gälla att de totala resurserna&lt;br&gt;för detta ändamål minst bör vara oförändrade i jämförelse med vad som gäller&lt;br&gt;under verksamhetsåret 1992. Betydelsen av att public service-företagens&lt;br&gt;programutbud görs tillgängligt för funktionshindrade motiverar att de årliga&lt;br&gt;anslagsframställningarna även bör innehålla en redovisning av respektive&lt;br&gt;programbolags ekonomiska insatser på detta område. Utformningen av dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor är enligt min mening tillräckligt tydlig för att syftet med kraven skall&lt;br&gt;framgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det vara angeläget att programföretagen och företrädare för&lt;br&gt;funktionshindrade i det nya publikrådet ges ett forum för återkommande dis-&lt;br&gt;kussioner om hur programverksamheten fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.5 Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de gällande avtalen mellan staten och programföretagen ingår bl.a. villkor&lt;br&gt;om att bolagen bör ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter.&lt;br&gt;Vidare sägs att programmen skall utformas så att de genom kvalitet, tillgäng-&lt;br&gt;lighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och&lt;br&gt;intressen hos landets befolkning. Moderbolaget fördelar insatserna mellan&lt;br&gt;programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den kommande avtalsperioden föreslår moderbolaget att det bör&lt;br&gt;ankomma på programbolagen att självständigt ansvara för samordning av&lt;br&gt;program på invandrar- och minoritetsspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Samemas Riksförbund har i en skrivelse lämnat förslag om hur&lt;br&gt;det samiska språket och kulturen skall kunna stärkas i radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har ett stort ansvar när det gäller att spegla vårt allt&lt;br&gt;mer mångkulturella samhälle. Utöver service på invandrar- och minoritets-&lt;br&gt;språk måste satsningar göras som kan öka förståelsen mellan olika befolk-&lt;br&gt;ningsgrupper och för att undanröja grogrunden för främlingsfientlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mig kunna konstatera att den service på invandrar- och minori-&lt;br&gt;tetsspråk som för närvarande lämnas av public service-bolagen är av bety-&lt;br&gt;dande omfattning. Inför nästa avtalsperiod bör gälla att de totala resurserna&lt;br&gt;för detta ändamål minst bör vara oförändrade i jämförelse med vad som gäller&lt;br&gt;under verksamhetsåret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett i ett längre tidsperspektiv förändras genom invandring och utvandring&lt;br&gt;storleksförhållandet mellan invandrarnas språkgrupper. Det bör betonas att&lt;br&gt;programföretagens språkval kan behöva förändras över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang - i likhet med vad som skett i tidigare uttalan-&lt;br&gt;den från regering och riksdag - även understryka att det finns särskilda skäl&lt;br&gt;som motiverar programservice på samiska i större utsträckning än vad som&lt;br&gt;motiveras av samemas antal. Jag avser att senare återkomma till regeringen i&lt;br&gt;fråga om de förslag som aktualiserats av Svenska Samemas Riksförbund.&lt;br&gt;Utöver vad jag nu har anfört torde de åtgärder jag tänker på emellertid inte&lt;br&gt;komma att få någon ytterligare betydelse för public service-företagens upp-&lt;br&gt;drag under nästa avtalsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de språkliga minoriteterna intar även den finskspråkiga gruppen en&lt;br&gt;särställning. Dess rätt till programservice i public service-företagens sänd-&lt;br&gt;ningar måste anses ha en delvis annan karaktär än övriga grupper med hänsyn&lt;br&gt;till såväl de historiska banden mellan Sverige och Finland som den finsk-&lt;br&gt;språkiga gruppens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande avtalsperiod har ett samordningsansvar åvilat moder-&lt;br&gt;bolaget i fråga om invandrar- och minoritetsspråk. Jag utgår från att de tre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programföretagen löser det framtida samarbetet genom överenskommelser&lt;br&gt;mellan sig. Genom en sådan frivillig samordning kan de skilda förutsättning-&lt;br&gt;arna för radio och TV tas tillvara på bästa sätt Det är angeläget att respektive&lt;br&gt;programföretags ekonomiska insatser på detta område redovisas i samband&lt;br&gt;med de årliga anslagsframställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det vara angeläget att programföretagen och exempelvis företrä-&lt;br&gt;dare för invandrar- och minoritetsspråkgrupper i det nya publikrådet ges ett&lt;br&gt;forum för återkommande diskussioner om hur programverksamheten funge-&lt;br&gt;rar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.6 Folkbildning, kultur, svenska språket respektive&lt;br&gt;myndighetsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa programfrågor har behandlats relativt utförligt i samband med de&lt;br&gt;senaste avtalsrevisionema. Jag avser inte att nu ta upp dem på nytt. De prin-&lt;br&gt;ciper som tidigare formulerats i fråga om folkbildningsansvaret, programföre-&lt;br&gt;tagens samspel med kulturlivet, språkvårdsfrågor samt myndighetsinforma-&lt;br&gt;tion bör ligga fast (jämför prop. 1975:13, s. 82 f„ 1977/78:91, s. 195 f.,&lt;br&gt;200 ff. och 1985/86:99, s. 34 ff., 48 f.). Utöver detta vill jag endast beröra&lt;br&gt;några mindre punkter av teknisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller filmen har Sveriges Television i en särskild överenskom-&lt;br&gt;melse som är knuten till 1982 års filmavtal, och förlängningen av detsamma&lt;br&gt;till utgången av år 1992, förbundit sig att dels erlägga ett visst årligt belopp&lt;br&gt;för användning enligt bestämmelserna i filmavtalet, dels satsa ett visst årligt&lt;br&gt;belopp på förvärv av visningsrätt till svenska långfilmer samt på samproduk-&lt;br&gt;tion av svenska långfilmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i ett senare sammanhang redovisa mina förslag om en ny&lt;br&gt;ordning för stöd till svensk filmproduktion. Jag utgår i detta sammanhang&lt;br&gt;från att Sveriges Television även i fortsättningen bör kunna göra åtaganden&lt;br&gt;till stöd för svensk filmproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar även att programföretagen, utöver sin roll som förmedlare&lt;br&gt;av andras kulturaktiviteter etc., också de facto tillhör de mer betydelsefulla av&lt;br&gt;landets kulturinstitutioner. Exempelvis är Sveriges Television sedan flera år&lt;br&gt;en av de största beställarna och producenterna av långfilmer i landet. Riks-&lt;br&gt;radions roll i fråga om musik, framförallt konstmusik, är också värdefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande avtal mellan staten och moderbolaget innehåller en föreskrift&lt;br&gt;om att åtgärder för språkvård skall samordnas inom koncernen. Den struktur-&lt;br&gt;förändring som jag föreslår bör inte medföra att språkvårdens ställning inom&lt;br&gt;public service-företagen försvagas. Varje programföretag bör därför ha ett&lt;br&gt;eget ansvar för språkvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanslagning av Riksradion och Lokalradion som jag föreslår får&lt;br&gt;även till följd att skyldigheten för det nya ljudradioprogramföretaget att sända&lt;br&gt;meddelanden som är av vikt för allmänheten bör avse både statliga och kom-&lt;br&gt;munala myndigheter. I sak innebär inte detta någon förändring i förhållande&lt;br&gt;till de uppgifter som hittills har åvilat de båda bolagen var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter med anledning av vad jag här har anfört bör ingå i de avtal&lt;br&gt;som skall slutas inför nästa avtalsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.7 Frilansmedverkan och fri produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande avtal skall moderbolaget verka för att omfattningen av&lt;br&gt;frilansmedverkan håller en hög och jämn nivå i programproduktionen. Inför&lt;br&gt;nu gällande avtalsperiod angavs att moderbolaget bör pröva att främja pro-&lt;br&gt;duktionsutläggning av TV-program genom att kvotera medelstilldelningen till&lt;br&gt;Sveriges Television. Därvid angavs att omfattningen av produktionssam-&lt;br&gt;arbetet med producenter utanför Sveriges Television skall ligga på minst den&lt;br&gt;nivå som gällde för budgetåret 1982/83, dvs. runt 45 milj.kr. i 1984/85 års&lt;br&gt;penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningarna från moderbolaget och Sveriges Television&lt;br&gt;redovisas kostnader för utläggningar och samproduktioner m.m.&lt;br&gt;Motsvarande belopp för Sveriges Television uppgår för år 1991 till ca 57&lt;br&gt;milj.kr. i 1984/85 års prisläge, vilket således överstiger den nivå som angavs&lt;br&gt;inför den pågående avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det för nästa avtalsperiod är viktigt med en hög och jämn nivå&lt;br&gt;av utomstående medverkan i programföretagens produktion. Med den cen-&lt;br&gt;trala ställning som public service-företagen har på produktionsmarknaden är&lt;br&gt;det angeläget att man stimulerar uppbyggnaden av den fria produktionsverk-&lt;br&gt;samhet som nu har etablerats. Utläggningar förutsätter givetvis att kostna-&lt;br&gt;derna inte får bli högre än vad som är möjligt att uppnå med egen produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag anfört om tydlig fördelning av ansvar för verksam-&lt;br&gt;heten bör det ankomma på styrelser och företagsledningar att vidta sådana&lt;br&gt;åtgärder att syftet med villkoret uppfylls. Något uttryckligt kvoteringsvillkor&lt;br&gt;för exempelvis Sveriges Television bör därmed inte längre vara nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad jag har anfört beträffande public service-företagen övergår jag&lt;br&gt;nu till vilka särskilda riktlinjer som bör gälla för vart och ett av programföre-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3 Särskilda riktlinjer för Sveriges Television&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sveriges Television skall även i fortsättningen ha en&lt;br&gt;separat nyhetsredaktion för varje kanal samt en för text-TV-verksam-&lt;br&gt;heten. Regionala nyhetssändningar av'minst nuvarande omfattning&lt;br&gt;skall finnas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Det nuvarande sättet att organisera nyhetsredaktionerna går&lt;br&gt;tillbaka på 1966 års riksdagsbeslut om att inrätta en andra TV-kanal och de&lt;br&gt;uttalanden som därvid gjordes om att det från opinionsbildningens synpunkt&lt;br&gt;var önskvärt med en långt gående spridning av nyhetsurval, analyser och&lt;br&gt;kommentarer. Visst samarbete förutsattes fmnas mellan nyhetsredaktionerna i&lt;br&gt;radio och TV i form av en centralredaktion. En övergripande tanke med hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvåkanalsreformen var de möjligheter till ett system med stimulerande tävlan&lt;br&gt;mellan kanalerna som därvid öppnades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978 års riksdagsbeslut innebar att Sveriges Television bör ha två från&lt;br&gt;varandra fristående nyhetsredaktioner. Det tidigare kravet om vissa gemen-&lt;br&gt;samma funktioner avseende telegramredigering och telegramläsning upphäv-&lt;br&gt;des. Några forändringar på denna punkt gjordes inte vid 1986 års beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television utreder för närvarande som ett led i arbetet med att&lt;br&gt;kvalitativt förstärka sin nyhetsverksamhet och samtidigt uppnå rationalise-&lt;br&gt;ringar, vilka fördelar kan uppnås genom en sammanslagning av nyhetsredak-&lt;br&gt;tionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa överväganden sker bl.a. mot bakgrund av att Nordisk Television&lt;br&gt;nyligen inlett sändningar av TV 4-kanalen över marknätet och även har i upp-&lt;br&gt;drag att sända nyhetsprogram. Avtalet mellan staten och Nordisk Television&lt;br&gt;stadgar bl.a. att företagets nyhetssändningar efter en uppbyggnadsperiod om&lt;br&gt;två år skall omfatta minst tio timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Nyhetsförmedlingen är enligt min mening en&lt;br&gt;av Sveriges Televisions centrala uppgifter. I likhet med vad föredraganden&lt;br&gt;anförde i anslutning till proposition 1977/78:91 om radions och televisionens&lt;br&gt;fortsatta verksamhet m.m. (s. 189 f.) anser jag att frågan om hur nyhets-&lt;br&gt;verksamheten skall utformas och organiseras är värd stor uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt mitt förmenande önskvärt med en spridning i nyhetsurval,&lt;br&gt;analyser och kommentarer i radio och TV. En ökad mångfald inom nyhets-&lt;br&gt;området innebär också att möjligheterna att utnyttja yttrandefriheten förbätt-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade nyhetsutbud som tillkomsten av den marksända TV 4-kanalen&lt;br&gt;innebär är än så länge inte tillgängligt för alla invånare i landet. Det dröjer&lt;br&gt;ytterligare en tid innan den pågående sändningsutbyggnaden har nått fram till&lt;br&gt;rikstäckning. Enligt avtalet medges en successiv ökning innan verksamheten&lt;br&gt;har kommit upp till de nivåer inom olika områden som har angivits. De&lt;br&gt;nyhetssändningar som finns tillgängliga i olika satellit- och kabel-TV-spridda&lt;br&gt;kanaler kommer däremot inte att bli tillgängliga för samtliga hushåll, ens på&lt;br&gt;några års sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser jag inte att Sveriges Televisions nyhetsuppdrag&lt;br&gt;nu bör reduceras genom att gällande riktlinjer upphävs på denna punkt. Jag&lt;br&gt;har i och för sig förståelse för Sveriges Televisions planer på området efter-&lt;br&gt;som vissa rationaliseringsvinster otvivelaktigt skulle vara möjliga att hämta in&lt;br&gt;utan att exempelvis antalet nyhetssändningar därför skulle behöva minska.&lt;br&gt;Jag anser emellertid att man bör vara vaksam på den nya konkurrenssitua-&lt;br&gt;tionen så att den inte på kort sikt leder till en minskad mångfald även om&lt;br&gt;utvecklingen på längre sikt kan göra det möjligt för fler aktörer att vara verk-&lt;br&gt;samma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således bör riktlinjerna för Sveriges Television även för den nu aktuella&lt;br&gt;avtalsperioden innehålla ett villkor om att de båda kanalerna skall ha separata&lt;br&gt;nyhetsredaktioner. I konsekvens med detta bör även text-TV-sändningarnas&lt;br&gt;nyhetsvärdering vara självständig i förhållande till andra nyhetsredaktioners&lt;br&gt;överväganden inom public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom jag framförallt tänker på redaktionerna i deras funktion vad gäller&lt;br&gt;nyhetsurval, analyser och kommentarer, innebär vad jag nu har sagt att det&lt;br&gt;ändå bör vara möjligt med ett samarbete mellan de två kanalernas nyhets-&lt;br&gt;redaktioner. Det kan exempelvis röra sig om gemensamt utnyttjande av&lt;br&gt;utrikeskorrespondenter, samutnyttjande av personal för att i ett sammanhang&lt;br&gt;utföra uppdrag för olika nyhetsredaktioner etc. Vad jag har sagt bör heller inte&lt;br&gt;innebära några hinder för en ansvarsuppdelning i fråga om fördjupningar&lt;br&gt;inom vissa områden. Det torde vara en självklarhet att redaktionerna för att&lt;br&gt;kunna hävda sig i konkurrensen måste ha en allsidig och djup bevakning av&lt;br&gt;såväl nationella som internationella frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna bör även omfatta ett krav om att regionala nyhetssändningar av&lt;br&gt;minst nuvarande omfattning skall finnas i hela landet. Vad jag i övrigt för-&lt;br&gt;ordar om programföretagens uppgifter innebär att beslut om distriktsindel-&lt;br&gt;ning, programsättning och sändningstider bör ankomma på Sveriges&lt;br&gt;Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3.1 EG-krav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Europarådskonventionen om TV över gränserna och EG:s direktiv om&lt;br&gt;TV utan gränser har betydelse för den svenska public service-verksamheten.&lt;br&gt;Genom EES-avtalet har Sverige och andra EFTA-länder förbundit sig att&lt;br&gt;anpassa sin lagstiftning till EG-direktiv och att redovisa de åtgärder som vid-&lt;br&gt;tagits till kommissionen senast den 1 januari 1993. Europarådskonventionen,&lt;br&gt;som Sverige skrivit under men ännu inte ratificerat, kommer att kunna reglera&lt;br&gt;förhållandet till andra europeiska stater än dem som ingår i EG eller EFTA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med konventionen och direktivet har pågått under större delen av&lt;br&gt;1980-talet EG:s medlemsländer har samtidigt varit engagerade i Europarådets&lt;br&gt;konventionsarbete vilket har inneburit att konventionen och direktivet har lik-&lt;br&gt;artad uppbyggnad och i stort sett samma innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionsarbetet inom Europarådet startade främst för att skapa ett&lt;br&gt;regelverk för gränsöverskridande TV-sändningar i Europa och undvika oklar-&lt;br&gt;heter i ansvarsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet tar fasta på TV:s betydelse för att främja integrationssträvandena&lt;br&gt;inom EG. Programverksamheten i sig bedöms också som en potential för&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt. Mot denna bakgrund vill man stärka både den europeiska&lt;br&gt;programproduktionen och dess relativa andel av det samlade utbudet hos&lt;br&gt;europeiska TV-programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både konventionen och direktivet reglerar TV-sändningar som är avsedda&lt;br&gt;för allmänheten. Flertalet regler är av minimikaraktär. Ett land får alltså driva&lt;br&gt;en mer ambitiös linje i fråga om de sändningar som landet ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i annat sammanhang ta upp frågan om anpassning av den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen till EG-direktivet samt frågan om hur Sverige skall&lt;br&gt;uppfylla sin rapporteringsskyldighet när det gäller de satellitsändningar som&lt;br&gt;Sverige ansvarar för. Här begränsar jag mig till frågan om konsekvenserna&lt;br&gt;för Sveriges Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som har betydelse för Sveriges Televisions programutbud är&lt;br&gt;enligt min bedömning i första hand bestämmelserna om andelen europeiska&lt;br&gt;program. Dessa innebär att vaije programföretag skall sända minst 50 %&lt;br&gt;europeiska program, sedan nyheter, sport, tävlingar, reklam och text-TV räk-&lt;br&gt;nats bort. Medlemsländerna skall rapportera programstatistik för varje&lt;br&gt;programbolag separat och, i den mån en kanal inte uppnått föreskrivna ande-&lt;br&gt;lar, redovisa skälen för detta och vilka åtgärder som planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innehåller direktivet en bestämmelse om att medlemsländerna på&lt;br&gt;lämpligt sätt skall se till att programbolagen, där så är möjligt, reserverar&lt;br&gt;10 % av sändningstiden eller 10 % av programbolagets budget för euro-&lt;br&gt;peiska program av fristående producenter, undantaget de programkategorier&lt;br&gt;som refererats under regeln om europeiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både direktivet och konventionen innehåller bestämmelser om sponsring.&lt;br&gt;Ett programbolags redaktionella integritet måste säkras vid sponsring, dvs.&lt;br&gt;det måste framgå om ett program är sponsrat och sponsorns identitet måste&lt;br&gt;redovisas. Program får inte sponsras av företag som framställer eller säljer&lt;br&gt;tobak eller receptbelagd medicin. Nyheter och aktualitetsprogram får inte&lt;br&gt;sponsras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså har direktivet och konventionen regler om rätt till genmäle och&lt;br&gt;be riktigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver slutligen att EG-kommissionen skall erhålla en&lt;br&gt;rapport från varje anslutet land som redovisar vilka åtgärder som vidtagits för&lt;br&gt;att införliva direktivets regelverk i den nationella lagstiftningen. Vartannat år&lt;br&gt;skall en statistisk redovisning ske av hur bestämmelserna om europeisk&lt;br&gt;produktion uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning uppgår andelen europeiska program i Sveriges&lt;br&gt;Televisions utbud redan idag till ca 80 %. Med andra ord behöver inte några&lt;br&gt;särskilda kvotregler eller liknande övervägas. Nuvarande villkor i avtalet&lt;br&gt;mellan staten och Sveriges Television, om att ett mångsidigt utbud på svenska&lt;br&gt;språket skall tillhandahållas och att svenska artister och verk av svenska&lt;br&gt;upphovsmän i betydande omfattning skall förekomma, är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om andelen sändningstimmar europeisk frilansproduktion i&lt;br&gt;Sveriges Televisions utbud framgår inte direkt ur tillgänglig sändnings-&lt;br&gt;statistik. De riktlinjer om en hög och jämn nivå av utomstående medverkan&lt;br&gt;som jag tidigare har redovisat torde emellertid vara tillräckliga för att uppfylla&lt;br&gt;denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsringsreglema och nu gällande ordning i fråga om genmäle och&lt;br&gt;beriktigande uppfyller de grundkrav som anges i direktiv och konvention om&lt;br&gt;att det måste framgå om ett program är sponsrat samt att det skall vara möjligt&lt;br&gt;att få ett beriktigande infört om ett programföretag har sänt en felaktig&lt;br&gt;uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.4 Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sveriges Radio skall bedriva lokal sändningsverk&lt;br&gt;samhet av minst samma omfattning som för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Inför 1991 års riksdagsbeslut gjorde kulturutskottet&lt;br&gt;(1990/91:KU39, s. 59 f.) ett särskilt uttalade om den framtida ljudradio-&lt;br&gt;verksamheten. Utskottet ansåg bl.a. att det är nödvändigt att Sveriges Radio&lt;br&gt;bibehåller sin nuvarande stora frihet i fråga om programsättning m.m. När det&lt;br&gt;gäller lokalradioverksamhetens självständighet m.m. anförde utskottet vidare&lt;br&gt;att det är av synnerlig vikt att verksamheten, liksom nu är fallet, i framtiden&lt;br&gt;kan genomföras under stor frihet och självständighet Det fjärde FM-nätet bör&lt;br&gt;även fortsättningsvis förbehållas lokalradioverksamheten. Den sammanslagna&lt;br&gt;ljudradioverksamheten bör åläggas såväl uppdraget att svara för nationell&lt;br&gt;programproduktion och sändning som uppdraget att svara för lokal program-&lt;br&gt;produktion och sändning. Det lokala uppdraget förutsätter, enligt utskottets&lt;br&gt;mening, en lokal redaktionell beslutanderätt och självständighet beträffande&lt;br&gt;det lokala programutbudet. Lokalradioverksamheten bör ha minst den om-&lt;br&gt;fattning som motsvarar verksamheten inom dagens 25 lokalradiodistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet anslöt sig till vad kulturutskottet uttalat om ljud-&lt;br&gt;radioverksamheten under nästa avtalsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag instämmer med de båda utskottens&lt;br&gt;bedömning av värdet med lokalradioverksamheten. Tillkomsten av det fjärde&lt;br&gt;FM-nätet som möjliggjorde att Lokalradion kunde disponera en egen kanal&lt;br&gt;har varit av stor betydelse för den regionala och lokala utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt kan den lokala och regionala mediesituationen sägas kännetecknas&lt;br&gt;av att närradioverksamheten på många håll är av stor omfattning, dock med&lt;br&gt;en begränsad roll. Lokala, reklamfinansierade radiosändningar beräknas&lt;br&gt;visserligen kunna inleda sina sändningar nästa år men kommer inledningsvis&lt;br&gt;att vara av begränsad omfattning. Dagstidningar har mött ökande problem. På&lt;br&gt;vissa orter har svårigheterna fått nedläggningar som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det alltjämt viktigt att det sammanslagna radioföre-&lt;br&gt;taget fortsätter med sin public service-verksamhet. Utöver vad jag har före-&lt;br&gt;slagit i föregående avsnitt vill jag tillägga att Sveriges Radios uppdrag även&lt;br&gt;bör innefatta ett krav om lokal sändningsverksamhet av minst samma omfatt-&lt;br&gt;ning som för närvarande utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser jag inte att jag bör föreslå regeringen att ange hur Sveriges&lt;br&gt;Radio bör gå tillväga för att uppfylla detta villkor. I likhet med utskotten anser&lt;br&gt;jag att public service-företagen bör behålla sin nuvarande stora frihet i fråga&lt;br&gt;om distriktsindelning, programsättning, sändningstider m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsammans med vad jag tidigare har anfört under avsnittet 10.2.3 Public&lt;br&gt;service-verksamhetens omfattning, sändningsnät m.m., bör detta enligt min&lt;br&gt;mening täcka in syftet med de önskemål om såväl ett nationellt som ett lokalt&lt;br&gt;uppdrag, som utskotten har givit regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.5 Särskilda riktlinjer for Sveriges Utbildningsradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sveriges Utbildningsradios uppdrag skall i princip vara&lt;br&gt;oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretaget skall producera utbildningsprogram i första hand&lt;br&gt;för sändning via marksändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas på de fyra utbildningsområdena för-&lt;br&gt;skola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsradion skall tillse att användarna får möjlighet att&lt;br&gt;framföra synpunkter och önskemål på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Utbildningsradion pekar i sin skrivelse på vissa punkter där&lt;br&gt;förändringar bör ske inför en ny avtalsperiod, men synes i stort förorda en&lt;br&gt;fortsatt verksamhet av ungefär samma utformning som gäller för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsradion förordar att den, i stället för moderbolaget, bör ta ställ-&lt;br&gt;ning till på vilket sätt samverkan med användarna skall ske. Även under en ny&lt;br&gt;avtalsperiod bör kompletterande finansiering med allmänna medel kunna ges&lt;br&gt;för särskilda insatser. Utbildningsradion tar även upp frågan om att få tillgång&lt;br&gt;till sändningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att formuleringen av Utbildningsradions roll får en något&lt;br&gt;förändrad utformning: Programverksamheten skall främst inriktas på att för-&lt;br&gt;stärka, bredda och komplettera de utbildningsinsatser som görs inom ovan&lt;br&gt;nämnda utbildningsområden och inom det fria folkbildningsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag ansluter mig i huvudsak till vad mina&lt;br&gt;företrädare har uttalat i fråga om Utbildningsradions verksamhet. Program-&lt;br&gt;verksamheten bör därmed främst inriktas på att förstärka, bredda och kom-&lt;br&gt;plettera de utbildningsinsatser som görs inom de nämnda fyra utbildnings-&lt;br&gt;områdena och inom det fria folkbildningsarbetet. Inom samtliga utbild-&lt;br&gt;ningsområden bör stöd och stimulans ges till grupper med olika funktions-&lt;br&gt;hinder och till etniska och språkliga minoriteter samt övriga i utbildnings-&lt;br&gt;sammanhang eftersatta grupper. I likhet med nu bör barnprogram och&lt;br&gt;program av allmänt folkbildande karaktär också produceras. I verksamheten&lt;br&gt;ingår även produktion av tryckt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsradion bör sända radio- och TV-program i rikssändningar samt&lt;br&gt;i regionala och lokala sändningar. Utbildningsradion bör också sända text-&lt;br&gt;TV. När det gäller frågor om fördelning av sändningstid hänvisar jag till vad&lt;br&gt;jag anför i avsnitten 10.3.1 Programverksamhetens oberoende garanteras och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.2 Public service-företagens struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att Utbildningsradions programproduktion görs med in-&lt;br&gt;riktning på i första hand sändning via marksändare utesluter givetvis inte att&lt;br&gt;program från Utbildningsradion förmedlas på andra sätt, t.ex. genom kassett-&lt;br&gt;distribution. Mina förslag om nytt huvudmannaskap för rundradionätet och&lt;br&gt;köp av utsändningstjänster m.m. kommer att underlätta kostnadsjämförelser&lt;br&gt;mellan olika distributionsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom verksamheten skall inriktas på utbildning i samarbete med&lt;br&gt;utbildningsmyndigheter och utbildningsanordnare bör det i likhet med vad&lt;br&gt;som nu gäller finnas möjligheter för användarna att framföra synpunkter och&lt;br&gt;önskemål på Utbildningsradions verksamhet. Liksom nu bör detta inflytande&lt;br&gt;ske mot bakgrund av Utbildningsradions publicistiskt oberoende ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen genom medelstilldelning från rundradiokontot bör i likhet&lt;br&gt;med vad som nu gäller kunna kombineras med att staten även ställer särskilda&lt;br&gt;medel till Utbildningsradions förfogande för programverksamhet i samband&lt;br&gt;med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal. Det bemyndigande&lt;br&gt;riksdagen gav regeringen i samband med beslut om tilläggsbudget II (prop.&lt;br&gt;1987/88:125 bil. 5, KrU 23, rskr. 287) bör i fortsättningen, i konsekvens&lt;br&gt;med mina övriga förslag, avse Utbildningsradion i stället för som nu Sveriges&lt;br&gt;Radio AB (moderbolaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsradions förlagsverksamhet bör bedrivas enligt företagseko-&lt;br&gt;nomiska principer. Liksom nu skall det vara möjligt att ta emot produktions-&lt;br&gt;stöd av allmänna medel så att angelägna förlagsprodukter kan produceras för&lt;br&gt;små målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.4 Ägarskap och företagsform&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio skall vara självständiga aktiebolag. Pressen, närings-&lt;br&gt;livet, folkrörelserna, konstnärliga och vetenskapliga akademier och&lt;br&gt;oberoende kulturella sammanslutningar skall erbjudas bli ägare till&lt;br&gt;bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå&lt;br&gt;som ägare skall aktierna erbjudas staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall vidta åtgärder för att underlätta övergången från&lt;br&gt;nuvarande koncernbildning till tre självständiga public service-företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Av aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget) innehas&lt;br&gt;60 % av folkrörelserna, 20 % av pressen och 20 % av näringslivet. Under&lt;br&gt;avtalsperioden har vissa ägarförändringar skett, dock utan att de nyss nämnda&lt;br&gt;relationerna förändrats. Antalet aktieägare har därmed minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Sveriges Radio-företagen som dess föregångare har varit aktiebolag.&lt;br&gt;En annan associationsform som ibland aktualiseras är stiftelseformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagsformen regleras i aktiebolagslagen. Rörelseverksamhet bedrivs&lt;br&gt;normalt i aktiebolag. Bestämmelserna innebär en tydlig fördelning av ansvar&lt;br&gt;och befogenheter mellan ägare, styrelse och verkställande direktör samt en&lt;br&gt;klar procedur för tillsättande av ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseformen är inte lika entydig som aktiebolagsformen. Ett stort antal&lt;br&gt;varianter av olika stiftelsebildningar förekommer. I jämförelse med aktiebolag&lt;br&gt;saknas någon normal ägarroll i en stiftelse. En allmän lagstiftning med&lt;br&gt;grundläggande regler om vad som konstituerar en stiftelse, om stiftelsers för-&lt;br&gt;valtning och organisation samt om bokföring, redovisning och andra civil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga frågor saknas för närvarande. Det pågår ett beredningsarbete inom&lt;br&gt;regeringskansliet med förslag till lagstiftning på stiftelseområdet. De nya&lt;br&gt;bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett stort antal av de hittillsvarande ägarna till&lt;br&gt;Sveriges Radio-koncemen har aviserat att de vill frånträda sina aktier inför en&lt;br&gt;ny avtalsperiod. Detta gäller främst ägare inom näringslivs- och press-&lt;br&gt;grupperna. Ett motiv som anges är risken för jävssituationer. Flera har redan&lt;br&gt;engagerat sig i - eller avser att gå in i - olika medieprojekt i konkurrens med&lt;br&gt;public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande delen av ägarna inom folkrörelsegruppen har dock&lt;br&gt;deklarerat att de önskar kvarstå som ägare. Eftersom många folkrörelser i&lt;br&gt;framtiden kommer att intressera sig för annan radio- och TV-verksamhet får&lt;br&gt;man emellertid anta att det kommer att ske avhopp även från denna ägar-&lt;br&gt;grupp. De nuvarande hembudsreglema innebär i extremfallet att en aktieägare&lt;br&gt;skulle kunna inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen. Teoretiskt sett&lt;br&gt;skulle en enda ägare i folkrörelsegruppen kunna uppnå aktiemajoritet i&lt;br&gt;Sveriges Radio-koncemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund förutsätter jag att aktier som utbjuds till försäljning i&lt;br&gt;stället bör kunna hembjudas till staten. Jag avser att i kontakter med nuva-&lt;br&gt;rande och blivande ägare utröna möjligheterna av att det i bolagsordningarna&lt;br&gt;införs en föreskrift om hembud till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de risker som skulle uppstå om en public service-ägare till&lt;br&gt;följd av andra intressen i radio- och TV-verksamheter får dubbla lojaliteter&lt;br&gt;bör det enligt min mening vara naturligt att ägaren i ett sådant fall lämnar&lt;br&gt;bolagen och enligt vad jag nyss sagt hembjuder sina aktier i public service-&lt;br&gt;företagen till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bibehålla en spridd och balanserad ägarkrets bör enligt min&lt;br&gt;bedömning en ny aktieägargrupp beredas tillfälle att bli ägare till public ser-&lt;br&gt;vice-företagen. Jag avser då en grupp bestående av konstnärliga och veten-&lt;br&gt;skapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar. Jag har för&lt;br&gt;avsikt att föreslå regeringen att ta kontakt med exempelvis Kungl.&lt;br&gt;Musikaliska Akademien, Kungl. Akademien för de fria konsterna - Konst-&lt;br&gt;akademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och&lt;br&gt;Antikvitets Akademien, Svenska PEN-klubben, Konstnärliga och Litterära&lt;br&gt;Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) m.fl. Dessa grupper representerar&lt;br&gt;en viktig del av svenskt samhällsliv som hittills inte varit representerad i&lt;br&gt;public service-sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktierna i de tre public service-företagen bör inför inledningen av nästa&lt;br&gt;avtalsperiod fördelas så att pressen har 20 %, näringslivet 20 %, folkrörel-&lt;br&gt;serna 40 % och den nya ägargruppen 20 %. Principen om relationerna mellan&lt;br&gt;de olika ägargruppernas aktieinnehav modifieras dock om några av ägarna&lt;br&gt;lämnar sitt aktieinnehav och staten genom hembud tar över innehavet. För att&lt;br&gt;bereda plats för den nya aktieägargruppen förutsätts ägarna inom folkrörelse-&lt;br&gt;gruppen få sitt aktieinnehav reducerat med en tredjedel i förhållande till nu-&lt;br&gt;läget. Var och en av övriga nuvarande ägare som önskar kvarstå bör i princip&lt;br&gt;erbjudas en lika stor andel i aktieinnehavet i vart och ett av de tre företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som man i dag har i Sveriges Radio-koncemen. Jag utgår därvid från de ägar-&lt;br&gt;förhållanden som råder den dag när regeringens förslag blir offentliga i och&lt;br&gt;med att propositionen lämnas till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången från nuvarande koncernbildning till en situation där ägarna&lt;br&gt;bör erhålla aktier i tre fristående public service-företag bör ske i anslutning till&lt;br&gt;förestående årsskifte så att de nya ägarförhållandena kan börja gälla när&lt;br&gt;avtalsperioden inleds. För att underlätta denna process bör de nuvarande&lt;br&gt;ägarna i anslutning till denna tidpunkt överlåta samtliga aktier i moderbolaget&lt;br&gt;till staten. Därvid ges ägarna möjlighet att antingen få betalt för sina aktier&lt;br&gt;med det nominella värdet eller att få nya aktier i vart och ett av de tre public&lt;br&gt;service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att extra bolagsstämmor i programbolagen kommer att&lt;br&gt;hållas i anslutning till kommande avtalsperiods början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en förändring av ägarsituationen följer av vad som&lt;br&gt;stadgats i avtal och bolagsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § avtalet mellan regeringen och moderbolaget skall moderbolaget&lt;br&gt;omedelbart träda i likvidation om avtalet upphör. Sedan likvidationen avslu-&lt;br&gt;tats, dvs. skulderna betalats, skall tillgångarna minus inbetalat aktiekapital&lt;br&gt;och vad som enligt bolagsordningen (16 §) skall tillkomma ägarna som&lt;br&gt;utdelning, tillfalla staten. Om moderbolaget upplöses skall således tillgång-&lt;br&gt;arna tillfalla staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har i juni 1991 sagt upp avtalen, vilket var i överensstämmelse med&lt;br&gt;villkoren i avtalen. Om staten skulle underlåta att teckna något nytt avtal med&lt;br&gt;public service-företagen kommer dessa att träda i likvidation den 1 juli 1992.&lt;br&gt;Vad jag tidigare har anfört om ny ägargrupp, hembudsregler etc. bör enligt&lt;br&gt;min mening kunna åstadkommas utan att något likvidationsförfarande först&lt;br&gt;behöver tillgripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillsynen av public service-företagen bör nuvarande ordning&lt;br&gt;med auktoriserade revisorer bibehållas. Mot bakgrund av vad som nu gäller i&lt;br&gt;fråga om den revision av förvaltningskaraktär som dessutom sker, förutsätts&lt;br&gt;även fortsättningsvis regeringen utse en revisor och de fyra ägargrupperna&lt;br&gt;beredas tillfälle att utse var sin revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt bör public service-verksamheten även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen drivas i aktiebolagsform. Det förhållandet att public service-företagen&lt;br&gt;årligen omsätter mer än fyra miljarder kr. motiverar att kraven på ekonomisk&lt;br&gt;redovisning, tydlig ansvarsfördelning m.m. bör vara höga, vilket automatiskt&lt;br&gt;följer med aktiebolagsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I debatten inför den nya avtalsperioden har stiftelseformen förts fram som&lt;br&gt;ett alternativ. Enligt min bedömning skulle stiftelseformen vare sig för verk-&lt;br&gt;samheten i de nuvarande programföretagen eller för en tänkt instans mellan å&lt;br&gt;ena sidan riksdag och regering och å andra sidan programföretagen vara&lt;br&gt;lämplig i nuvarande läge då osäkerhet råder om hur kommande lagstiftning&lt;br&gt;om stiftelser skall utformas. Att nu låsa förutsättningarna för public service-&lt;br&gt;verksamheten utan att veta på vilka villkor som förändringar i framtiden kan&lt;br&gt;företas vore inte lämpligt Enligt vad jag har erfarit kan de planerade reglerna,&lt;br&gt;som jag tidigare har nämnt, komma att försvåra för riksdagen att för all fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid över huvud taget påverka förutsättningarna för public service-verksam-&lt;br&gt;heten om denna organiseras som en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det viktigare att fokusera de förutsättningar som&lt;br&gt;torde vara mer betydelsefulla för public service-företagens uppdrag, nämligen&lt;br&gt;innehållet i lagar och avtal samt ekonomiska ramar och styrelsemas samman-&lt;br&gt;sättning och arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997 bör dock förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att driva verksamhet i stiftelseform ha klarlagts. Olika möjlig-&lt;br&gt;heter att ytterligare stärka public service-verksamhetens oberoende bör prövas&lt;br&gt;inför denna period. Jag utgår från att en stiftelsebildning vid den tidpunkten&lt;br&gt;skulle kunna vara ett alternativ bland flera andra lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för public service-företagens verksamhet&lt;br&gt;är som tidigare nämnts att den skall bedrivas självständigt från publicistisk&lt;br&gt;synpunkt i förhållande till statsmakterna och andra maktgrupper i samhället.&lt;br&gt;Av denna anledning bör staten ålägga sig de restriktioner jag tidigare redo-&lt;br&gt;gjort för. Sammanfattningsvis kan de uttryckas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna i fråga om public service-företagens organisation och&lt;br&gt;programverksamhet skall av regering och riksdag anges inför varje avtals-&lt;br&gt;period. Dessa riktlinjer överförs till avtalsform och avtal sluts mellan staten&lt;br&gt;och vart och ett av programföretagen. Därtill kommer även de grundläggande&lt;br&gt;förutsättningar som anges i lag och bolagsordningar. Inför avtalsperioden ges&lt;br&gt;också public service-företagen besked om vilka ekonomiska resurser som kan&lt;br&gt;disponeras i värdesäkrade termer. Radionämnden ansvarar för övervakningen&lt;br&gt;av att avtalen följs. Regeringen utser en del av styrelserna för programföre-&lt;br&gt;tagen enligt de särskilda regler som jag redan berört och närmare återkommer&lt;br&gt;till i följande avsnitt. Staten skall därutöver inte påverka public service-före-&lt;br&gt;tagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening åstadkoms på detta vis tydliga spelregler för relationer-&lt;br&gt;na mellan staten och public service-företagen. Vad jag nu har anfört innebär&lt;br&gt;heller inte några nyheter i sak i jämförelse med nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.1 Programföretagens styrelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Styrelserna i programföretagen skall vardera bestå av&lt;br&gt;nio ledamöter. För samtliga skall gälla att regeringen utser ordföranden&lt;br&gt;och tre ledamöter. Vidare utser ägarna på respektive bolagsstämma två&lt;br&gt;ledamöter. Den verkställande direktören är självskriven ledamot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande gränsdragning mellan å ena sidan ledning och å andra&lt;br&gt;sidan löpande förvaltning inom programbolagen skall upprätthållas&lt;br&gt;även i fortsättningen. Det innebär att det ankommer på styrelserna i de&lt;br&gt;olika företagen att leda verksamheten medan de verkställande direk-&lt;br&gt;törerna skall svara för den löpande förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I propositionen 1990/91:149 om radio- och TV-frågor redo-&lt;br&gt;visade min företrädare hur ett ökat personsamband mellan programbolagens&lt;br&gt;och moderbolagets styrelser skulle kunna uppnås. Varje styrelse skulle bestå&lt;br&gt;av sammanlagt femton personer, varav regeringen utser ordföranden och sex&lt;br&gt;ledamöter. Ägarna utser fem ledamöter. Respektive verkställande direktör är&lt;br&gt;självskriven. Därtill kommer två ledamöter jämte suppleanter som personalen&lt;br&gt;har rätt att utse. Denna ordning trädde i kraft i och med de bolagsstämmor&lt;br&gt;som hölls i juni 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Styrelserna i programbolagen har det slutliga&lt;br&gt;ansvaret för bolagens programverksamhet, bl.a. för att den står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med det avtal som tecknas med staten. I likhet med vad som tidi-&lt;br&gt;gare har anförts inför nu gällande avtalsperiod, bör det vara styrelserna som&lt;br&gt;fastställer mål och långsiktiga planer samt beslutar om grundläggande priori-&lt;br&gt;teringar, t.ex. beträffande avvägningen mellan olika programtyper. Till upp-&lt;br&gt;gifterna på det administrativa/ekonomiska området hör att besluta om respek-&lt;br&gt;tive företags anslagsframställning, budget, planering samt viktigare utnäm-&lt;br&gt;ningar. Styrelserna skall emellertid inte ingripa i det löpande programarbetet&lt;br&gt;på redaktionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsernas storlek bör bli något mindre än nu så att bättre förutsättningar&lt;br&gt;ges för ett effektivt styrelsearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelserna bör således bestå av ordförande och åtta ledamöter, av vilka&lt;br&gt;den verkställande direktören och två personalrepresentanter är självskrivna.&lt;br&gt;Styrelserna bör inte innehålla några andra suppleanter än de två lagstadgade&lt;br&gt;suppleanterna för personalrepresentanterna. Ingen person bör samtidigt sitta i&lt;br&gt;flera av dessa styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör i varje programbolag utse ordförande och tre övriga leda-&lt;br&gt;möter. En sådan ordning för utseende av styrelsernas ledamöter bör uppnås&lt;br&gt;genom föreskrifter i bolagsordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet av personer till public service-företagens styrelser är det enligt&lt;br&gt;min mening viktigt att ta hänsyn till personlig kompetens och integritet. En&lt;br&gt;annan viktig aspekt är att det i styrelserna bör ingå personer med kunskaper&lt;br&gt;och erfarenheter från olika sektorer av det svenska samhället och samman-&lt;br&gt;taget representera den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksam-&lt;br&gt;heten. Regeringen bör inför utseende av ledamöterna samråda med ledama&lt;br&gt;för samtliga i riksdagen representerade partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstående två styrelseledamöter utses på respektive bolagsstämma. Det&lt;br&gt;är min förhoppning att ägama vid sina vaj av ledamöter utgår från samma&lt;br&gt;integritetskriterier m.m. som jag tidigare har anfört bör gälla vid regeringens&lt;br&gt;val av styrelseledamöter. Staten bör såsom eventuell aktieägare normalt inte&lt;br&gt;delta i valet av dessa styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gränsdragningen mellan ledning och löpande förvaltning&lt;br&gt;ansluter jag till vad flera av mina företrädare har redovisat i denna fråga. Jag&lt;br&gt;erinrar således om vad föredraganden anförde i proposition 1977/78:91 om&lt;br&gt;radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m. (s. 169 f.) rörande&lt;br&gt;vikten av att gränsdragningen mellan ledning och löpande redaktionell verk-&lt;br&gt;samhet görs särskilt strikt i publicistiska företag. Detta hindrar givetvis inte att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man inom styrelserna kan diskutera programverksamheten i stort och erfaren-&lt;br&gt;heterna av olika satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som jag nu har anfört om en ordning för maktdelning och utseende av&lt;br&gt;styrelseledamöter bör innebära ett hinder för otillbörlig styrning och en&lt;br&gt;garanti för självständighet i programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.5 Organisationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10.5.1 Förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vad jag i övrigt föreslår om en enklare och tydligare organisation&lt;br&gt;för public service-företagen bör staten begränsa detaljstyrningen av företagen.&lt;br&gt;Riksdagen bör ta ställning endast till huvuddragen i den struktur som bör&lt;br&gt;uppnås. Den interna företagsorganisationen bör i huvudsak bestämmas av det&lt;br&gt;enskilda bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar nu upp de strukturfrågor som är av sådan betydelse att staten bör&lt;br&gt;ange vissa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.2 Public service-företagens struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Public service-företagen utgörs under nästkommande&lt;br&gt;avtalsperiod av Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB&lt;br&gt;samt Sveriges Radio AB. Det sistnämnda programföretaget bildas&lt;br&gt;genom en sammanslagning av Sveriges Riksradio AB och Sveriges&lt;br&gt;Lokalradio AB. Varje programbolag svarar för att verksamheten kan&lt;br&gt;bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorgani-&lt;br&gt;sationer och andra maktgrupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande moderbolaget, Sveriges Radio AB, skall upphöra den&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuella tvister i fråga om placering av sändningstid får lösas&lt;br&gt;genom skiljenämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna AB ägs gemensamt av de tre programföretagen&lt;br&gt;i relation till storleken på respektive programföretags medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I propositionen 1990/91:149 om radio- och TV-frågor angavs&lt;br&gt;följande riktlinjer inför den kommande avtalsperioden i fråga om Sveriges&lt;br&gt;Radio-koncemens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programverksamheten bör handhas av tre företag, förutom av Utbild-&lt;br&gt;ningsradion, av ett programbolag för ljudradio och ett för TV. Detta innebär&lt;br&gt;att Lokalradion och Riksradion förs samman till ett ljudradioföretag. Dessa&lt;br&gt;organisatoriska förändringar bör, enligt föredraganden, genomföras så att&lt;br&gt;förutsättningar skapas för att förstärka den regionala och lokala radio- och&lt;br&gt;TV-produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslogs att programverksamheten organiseras i en koncern med&lt;br&gt;ett moderbolag. Moderbolaget bör ges ansvar för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inge anslagsframställning till regeringen och fördela av staten till-&lt;br&gt;delade medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ansvara för fördelning och placering av sändningstid om program-&lt;br&gt;företagen inte själva kan enas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ansvara för beredskapsplanering, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vara ett organ där koncemgemensamma frågor bereds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslogs att dotterbolaget Radiotjänst i Kiruna AB skulle ha hand&lt;br&gt;om avgiftsuppbörd och avgiftskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen gavs tillfälle att ta del av dessa riktlinjer. Kulturutskottet och&lt;br&gt;konstitutionsutskottet anförde därvid (1990/91:KU 39, s. 58) att de redovi-&lt;br&gt;sade riktlinjerna i allt väsentligt bör godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min företrädare uppmanade i augusti 1991 i ett brev till moderbolaget och&lt;br&gt;programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen, mot bakgrund av vad&lt;br&gt;riksdagen beslutat med anledning av propositionen 1990/91:149 om radio-&lt;br&gt;och TV-frågor, dem att komma in med underlag inför den nya avtalsperioden.&lt;br&gt;Därvid anfördes att regeringen anser det vara värdefullt om det samlade&lt;br&gt;underlaget från moderbolaget och programbolagen kommer att redovisa syn-&lt;br&gt;punkter på bl.a. uppdrag, användning av det totala resursutrymmet inkl, me-&lt;br&gt;delstillskottet, hur rationaliseringskravet kan uppnås, ägarförhållanden och&lt;br&gt;företagsform, framtida organisation, utformning av SR-indexet samt hur ett&lt;br&gt;ökat ansvar för byggnadsinvesteringar kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en gemensam skrivelse i oktober 1991 anför Sveriges Radio-bolagen&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Programverksamhetens självständighet och integritet är grundläggande&lt;br&gt;för public service-verksamheten. Integriteten befästs av att programbolagen i&lt;br&gt;fråga om programverksamheten har ett avtalsfäst ansvar i relation till staten&lt;br&gt;(och en självständighet som är säkerställd i radiolagen) och i fråga om den&lt;br&gt;ekonomiska förvaltningen har ett i aktiebolagslagen reglerat ansvar gentemot&lt;br&gt;koncemstyrelsen. Genom detta dubbla ansvarsförhållande utesluts statligt&lt;br&gt;inflytande genom ekonomisk styrning av verksamheten i programbolagen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges hur bolagens inbördes anvarsförhållanden är utformade mot&lt;br&gt;bakgrund av gällande lag och rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagens principiella inställning vad gäller utformningen av nya avtal&lt;br&gt;präglas av en strävan mot mindre detaljreglering och en större företagsmässig&lt;br&gt;självständighet för de enskilda bolagen och för koncernen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget har i en skrivelse i januari 1992 redovisat ytterligare syn-&lt;br&gt;punkter inför den nya avtalsperioden. Innebörden av vad som där anförs är&lt;br&gt;att moderbolaget bör ges en starkare ställning än vad som uttalades i propo-&lt;br&gt;sition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor. I skrivelser i februari 1992 från&lt;br&gt;Riksradion och Lokalradion samt från Sveriges Television i mars 1992 tar&lt;br&gt;man avstånd från moderbolagets senare skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Organisationen av public service-företagen&lt;br&gt;bör förenklas. Enligt min mening bör ansvarsförhållanden och befogenheter&lt;br&gt;vara tydliga för att medge största möjliga rationalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande organisationen av Sveriges Radio-koncemen - som går&lt;br&gt;tillbaka till riksdagens beslut år 1978 - syftade till att bl.a. lyfta fram ljud-&lt;br&gt;radion ur televisionens skugga, att decentralisera och att lägga ut besluten&lt;br&gt;närmare programproduktionen. Det bör också tas i beaktande att organisa-&lt;br&gt;tionen är resultatet av en politisk kompromiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet har blivit en oklar ansvarsfördelning och kontroverser som inte&lt;br&gt;har varit fruktbara. Vid avtalsrevisionen år 1986 gjordes ett försök att strama&lt;br&gt;upp beslutsgångarna till förmån för moderbolaget. Resultatet av beredningen&lt;br&gt;av frågan förra året blev att pendeln återigen slog i riktningen mot ett försva-&lt;br&gt;gat moderbolag. De tidigare refererade skrivelserna vittnar om en förtroende-&lt;br&gt;klyfta mellan moderbolag och programbolag. Jag vill mot denna bakgrund&lt;br&gt;föreslå en annan och enklare lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först redovisar jag huvuddragen i mitt förslag, därefter närmare kommen-&lt;br&gt;tarer och detaljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma klara och tydliga ansvarsförhållanden bör koncern-&lt;br&gt;modellen överges. Allt ansvar bör innehas av de tre programföretagen&lt;br&gt;Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. Moder-&lt;br&gt;bolaget bör avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993 och dess uppgifter övertas&lt;br&gt;av programbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som moderbolaget hittills har haft i fråga om att värna själv-&lt;br&gt;ständigheten i förhållande till omvärlden bör övertas av programföretagen.&lt;br&gt;Varje programbolag svarar således for att verksamheten kan bedrivas själv-&lt;br&gt;ständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra makt-&lt;br&gt;grupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med denna strukturförändring bör riksdagen fortsättningsvis&lt;br&gt;besluta om medelstilldelning till vart och ett av de tre programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa obligatoriska samverkansformer mellan de tre programbolagen bör&lt;br&gt;finnas. Det gäller programbolagens gemensamma ansvar för uppbörd och&lt;br&gt;kontroll av TV-avgifter och det därmed sammanhängande ägandet av&lt;br&gt;Radiotjänst i Kiruna AB samt vissa frågor om fördelning och placering av&lt;br&gt;sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa nödvändiga samverkansuppgifter är dock inte av så stor omfattning&lt;br&gt;att de motiverar ett särskilt moderbolag eller de avvikelser i fråga om verk-&lt;br&gt;samhetsansvar mellan moderbolag och dotterbolag som har varit nödvändiga&lt;br&gt;att göra i förhållande till normala förhållanden inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt torde det finnas en rad områden där det kan vara rationellt med ett&lt;br&gt;mer eller mindre långt gående frivilligt sajnarbete mellan programbolagen.&lt;br&gt;Några särskilda föreskrifter om detta blir därför obehövliga. Härigenom&lt;br&gt;minskar även statens detaljreglering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag nämna att frågor om program om och för&lt;br&gt;funktionshindrade, program på invandrar- och minoritetsspråk samt bered-&lt;br&gt;skapsplanering även behandlas i andra avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att närmare kommentera några av delarna i det förslag&lt;br&gt;jag nyss redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programbolagen bör fortsättningsvis gemensamt äga Radiotjänst i&lt;br&gt;Kiruna AB vilket idag ägs av moderbolaget. I likhet med nu ligger det i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programföretagens intresse att verksamheten med avgiftsuppbörd och avgifts-&lt;br&gt;kontroll bedrivs så effektivt som möjligt. Programföretagens ägarroll blir&lt;br&gt;därför tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programbolagen bör äga Radiotjänst i relation till omfattningen av varje&lt;br&gt;bolags medelstilldelning under avtalsperioden. Ägama/programföretagen&lt;br&gt;svarar för verksamhetens finansiering genom ägartillskott i proportion till&lt;br&gt;ägarandelarnas storlek. Med denna modell för fördelning av ägarskapet är det&lt;br&gt;naturligt att eventuella justeringar av ägaransvaret kan ske vid ingången av&lt;br&gt;nästkommande avtalsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuell oenighet vid fördelning och placering av sändningstid bör lämp-&lt;br&gt;ligen lösas genom två skiljenämnder; en nämnd för Utbildningsradion och&lt;br&gt;Sveriges Television och en nämnd för Utbildningsradion och Sveriges Radio.&lt;br&gt;Jag förutsätter att bolagen exempelvis kan utse varsin representant till en&lt;br&gt;sådan skiljenämnd och därtill enas om en ordförande. Jag utgår från att&lt;br&gt;sådana nämnder kan sammankallas om behov uppstår. En utgångspunkt för&lt;br&gt;nämndernas ställningstagande bör vara den riktlinje jag tidigare har angivit i&lt;br&gt;avsnittet 10.3.1 Programverksamhetens oberoende garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bolagsfrågoma innebär mitt förslag att programföretaget&lt;br&gt;Sveriges Radio bildas genom en sammanslagning av Sveriges Riksradio och&lt;br&gt;Sveriges Lokalradio fr.o.m. den 1 januari 1993. Förutsättningarna för&lt;br&gt;sammanläggningen torde vara goda eftersom styrelserna för de båda bolagen&lt;br&gt;sedan förra bolagsstämman sommaren 1991 har haft i huvudsak samma&lt;br&gt;personsammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om bolagsordningarna för&lt;br&gt;public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden efter det att riksdagen har fattat beslut med anledning av regeringens&lt;br&gt;förslag fram till kommande årsskifte bör vara tillräcklig för att planera och&lt;br&gt;genomföra avvecklingen av moderbolaget Jag förutsätter att styrelserna där-&lt;br&gt;vid ser till att ingen viktig information går till spillo när ansvaret för olika&lt;br&gt;funktioner förs över till programföretagen. Eventuella kostnader som hänger&lt;br&gt;samman med långsiktiga åtaganden som moderbolaget gjort får framdeles&lt;br&gt;bäras gemensamt av public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag tidigare föreslagit om ändrat ägarskap innebär att nuvarande ägare&lt;br&gt;bör sälja sina aktier till staten i anslutning till kommande årsskifte. Därvid bör&lt;br&gt;nuvarande ägare erbjudas möjligheten att lösa in sitt aktieinnehav eller att&lt;br&gt;växla det mot aktier i de tre programföretagen. Nya aktieägare förutsätts även&lt;br&gt;kunna teckna aktier i detta sammanhang. Härigenom kan den nyss beskrivna&lt;br&gt;strukturen för public service-företagen åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.2.1 Distriktsorganisationer och distriktsbaseradproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det skall även fortsättningsvis finnas en distrikts-&lt;br&gt;organisation inom varje programföretag. Företagens organisation skall&lt;br&gt;utformas så att förhållandena i olika delar av landet kan speglas. Minst&lt;br&gt;40 % av allmänproduktionen i Sveriges Televisions och Sveriges&lt;br&gt;Radios rikssändningar skall produceras utanför Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Television skall även i fortsättningen gälla att distrikts-&lt;br&gt;produktionen koncentreras till en kanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programbolagen bestämmer i övrigt om regional och lokal indelning&lt;br&gt;av respektive organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Statsmakterna har tidigare lagt stor vikt vid Sveriges Radio-&lt;br&gt;företagens organisation när det gäller utbyggnad av distriktsverksamhet m.m.&lt;br&gt;Inför den nu gällande avtalsperioden anförde föredraganden att programstruk-&lt;br&gt;turen i TV är en så betydelsefull fråga att riksdagen bör ta ställning till den.&lt;br&gt;Riksdagen beslöt också i enlighet med förslaget om en modell för Sveriges&lt;br&gt;Television som innebär att distriktsverksamheten koncentreras till en kanal,&lt;br&gt;den s.k. Sverigekanalen, TV 2 (prop. 1985/86:99, KrU:21, rskr. 343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distriktsverksamheten inom programföretagen har sedan 1960-talet byggts&lt;br&gt;ut kraftigt. Riksdagen har uttalat sig om kvantitativa målsättningar för hur stor&lt;br&gt;den regionala produktionen bör vara. Inför den avtalsperiod som inleddes den&lt;br&gt;1 juli 1979 angav den dåvarande föredraganden att 40 % av den produktion i&lt;br&gt;radions och televisionens rikssändningar som rimligtvis kan utlokaliseras bör&lt;br&gt;produceras utanför Stockholm. Motsvarande riktlinje angavs gälla även inför&lt;br&gt;nuvarande avtalsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottet (KrU 1985/86:25) konstaterade att det även i fortsättningen&lt;br&gt;sjävfallet måste ankomma på Sveriges Radio att fördela resurserna på olika&lt;br&gt;distrikt. Utskottet erinrade bl.a. om att utbudet både skall ta till vara och&lt;br&gt;spegla det egna områdets särprägel och egenart och på ett mera allmänt sätt&lt;br&gt;bidra till mångfalden i programmen. Härvidlag bör, enligt utskottet, gälla att&lt;br&gt;radio och TV någorlunda likvärdigt bör kunna spegla förhållandena i olika&lt;br&gt;delar av landet och att detta måste kunna ske utan alltför stora resursmässiga&lt;br&gt;skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt Förslag: Jag anser att det för närvarande råder en till-&lt;br&gt;fredsställande balans i fråga om ekonomiska resurser mellan distrikts- och&lt;br&gt;Stockholmsbaserade verksamheter inom rikssänd radio och TV. Det är viktigt&lt;br&gt;att programföretagen även i fortsättningen har distriktsorganisationer så att&lt;br&gt;produktionen kan spegla förhållandena i olika delar av landet.&lt;br&gt;Programföretagens respektive distriktsorganisationer bör utformas så att föl-&lt;br&gt;jande riktlinjer kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det distriktsproducerade utbudet bör, liksom hittills, både ta till vara och&lt;br&gt;spegla det egna områdets särprägel och egenart och på ett mera allmänt sätt&lt;br&gt;bidra till mångfalden i programmen i radio och TV. En viss specialisering på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika programområden i distrikten är rimlig. Risken för att specialiseringen&lt;br&gt;kan leda till ensidighet i bevakningen bör dock uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör det finnas riktlinjer for distriktsproduktionens andel av&lt;br&gt;rikssändningama i Sveriges Television och Sveriges Radio. För att ansluta till&lt;br&gt;tidigare riktlinjer bör gränsen under nästa avtalsperiod kunna sättas till minst&lt;br&gt;40 %. Distriktsproduktionen i Sveriges Television bör även i fortsättningen&lt;br&gt;koncentreras till en kanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt anser jag att programföretagen bör bestämma om regional och&lt;br&gt;lokal indelning av respektive organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.3 Ett publikråd inrättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett publikråd med inriktning mot public service-&lt;br&gt;företagens programverksamhet skall inrättas med representanter från&lt;br&gt;olika lyssnar- och tittargrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall vara fristående från programföretagen och skall ha till&lt;br&gt;uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan publik och&lt;br&gt;programföretag om hur programverksamheten motsvarar public&lt;br&gt;service-uppdraget. Vidare skall rådet vara en väg för att ge synpunkter&lt;br&gt;och komma in med önskemål på programverksamhetens omfattning&lt;br&gt;och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten finansieras med medel från rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på regeringen att ange de närmare villkoren för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Någon särskild reglering av formerna för publikkontakter har&lt;br&gt;hittills inte gällt for programföretagen inom Sveriges Radio-koncemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen har på eget initiativ ordnat publikdagar, öppna hus,&lt;br&gt;studiebesök, referensgrupper, direkta inbjudningar till tittare och lyssnare att&lt;br&gt;per telefon eller brev lämna synpunkter på programverksamheten m.m. En&lt;br&gt;särskild insats har bestått i aktieägarträffar med företrädare för ägarna till&lt;br&gt;Sveriges Radio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag vill inledningsvis uttala min uppslutning&lt;br&gt;kring den princip som sedan länge tillämpats om att inte dryfta enskilda&lt;br&gt;program i riksdagen. Med stöd i den hittillsvarande ansvarsfördelningen har&lt;br&gt;regeringen också avstått från att kommentera delarna i programutbudet. Det&lt;br&gt;saknas således något organ där diskussioner om exempelvis innehållet i&lt;br&gt;programutbudet kan föras utan att den publicistiska integriteten hotas. Jag&lt;br&gt;bortser härvid från den efterhandsgranskning i domstolsliknande former som&lt;br&gt;görs av radionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.3.1 Rådets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör således finnas ett forum där radio- och TV-publiken kan diskutera&lt;br&gt;public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att det som en försöksverksamhet under förestående&lt;br&gt;avtalsperiod inrättas ett publikråd med representanter för olika lyssnar- och&lt;br&gt;tittargrupper. Jag tänker då bl.a. på de folkrörelser som ingår i Sveriges&lt;br&gt;Radio-koncemens ägarkrets, men även på andra folkrörelser. Exempelvis bör&lt;br&gt;föreningar som företräder funktionshindrade, invandrare samt språkliga och&lt;br&gt;etniska minoriteter beredas plats. Det är även angeläget att det i rådet finns&lt;br&gt;radiolyssnare och TV-tittare som inte i första hand representerar någon&lt;br&gt;förening eller intresse, utan som utses på personliga meriter. Deltagarna bör&lt;br&gt;vidare hämtas från olika delar av landet. Jag utgår från att en lämplig storlek&lt;br&gt;kan vara 30 - 40 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med publikrådet bör enligt min mening vara att det skall underlätta&lt;br&gt;en dialog mellan företrädare för programföretagen och lyssnarna/tittarna om&lt;br&gt;programverksamhetens omfattning och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publikrådet skulle vid några tillfällen per år kunna samlas och ta upp olika&lt;br&gt;ämnen till diskussion. En viktig uppgift för publikrådet bör vara att inför&lt;br&gt;varje ny avtalsperiod för public service-företagen ställa samman sina erfaren-&lt;br&gt;heter och redovisa dem för regering och riksdag. Givetvis bör erfarenheter&lt;br&gt;från tidigare och pågående publikkontakter samt från våra nordiska grann-&lt;br&gt;länder även tas till vara. Rådet skall däremot inte ha något verksamhetsansvar&lt;br&gt;eller ha några beslutsbefogenheter gentemot programföretagen. Det bör heller&lt;br&gt;inte avkrävas åtaganden som förutsätter enighet. Rådet torde dock komma att&lt;br&gt;i formell mening betraktas som en myndighet även om det inte skall utöva&lt;br&gt;några särskilda myndighetsfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har anfört bör naturligtvis inte tas till intäkt för public service-&lt;br&gt;företagen att dra ned på de etablerade formerna för publikkontakter. Om&lt;br&gt;programföretagen så önskar torde rådet även kunna fungera som referens-&lt;br&gt;grupp i olika sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För klarhetens skull vill jag understryka att publikrådet på intet vis förut-&lt;br&gt;sätts ersätta det granskningsansvar som åvilar radionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare ange närmare villkor för hur denna verksamhet bör&lt;br&gt;utformas. Därvid räknar jag exempelvis med att företrädare för programföre-&lt;br&gt;tagen bör kunna åta sig att vid kallelse närvara vid diskussioner i publikrådet&lt;br&gt;Föreskrifter om det sistnämnda torde därför föras in i avtalen med företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns avslutningsvis skäl att erinra öm den öppenhet som måste råda i&lt;br&gt;public service-företag. Det vore fel att betrakta publikrådets och programföre-&lt;br&gt;tagens intressen som antagonistiska. I bästa fall kan ett forum av detta slag&lt;br&gt;stärka och stimulera public service-företagen i en situation av hårdnande kon-&lt;br&gt;kurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.3.2 Hur medlemmarna utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet. Jag&lt;br&gt;föreslår att regeringen inhämtar namnförslag från olika håll, bl.a. sådana folk-&lt;br&gt;rörelser som jag nyss nämnt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att publikrådet bör ha en ställning som är fristående från&lt;br&gt;public service-företagen. Jag anser det inte vara befogat att etablera något sär-&lt;br&gt;skilt sekretariat utan sådana funktioner bör kunna erhållas från någon av&lt;br&gt;myndigheterna inom medieområdet. De förslag som kan bli aktuella med&lt;br&gt;anledning av förslag från utredningen (U 1991:09) om myndighet för radio-&lt;br&gt;och TV-sändningar till allmänheten kan också få konsekvenser för hur sekre-&lt;br&gt;tariatsfunktionerna anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publikrådets verksamhet, dvs. i huvudsak kostnader för möten med rådet,&lt;br&gt;bör bekostas med medel från rundradiokontot. Min kostnadsberäkning blir&lt;br&gt;preliminär eftersom tidigare erfarenheter saknas. För 1993 års verksamhet&lt;br&gt;beräknar jag kostnaden till högst 750 000 kr. Det bör under försöksperioden&lt;br&gt;ankomma på Sveriges Television, vilken i annat sammanhang ges ansvaret&lt;br&gt;för förvaltningen av rundradiomedlen, att svara för den utbetalning av rese-&lt;br&gt;ersättningar och dylikt i samband med rådets sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att ange de närmare villkoren för publik-&lt;br&gt;rådets verksamhet, att besluta om instruktion for publikrådet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.6 Ekonomiska förutsättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Medelstilldelningen till public service-företagen skall&lt;br&gt;liksom nu värdesäkras med utgångspunkt i ett index. För åren 1993-&lt;br&gt;1995 får public service-företagen tillsammans en reformram om 150&lt;br&gt;milj.kr. per år i tre års tid, sammanlagt 450 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På public service-företagen ställs ett rationaliseringskrav om vardera&lt;br&gt;100 milj.kr. för åren 1993 och 1994. De medel som frigörs genom&lt;br&gt;ytterligare rationaliseringar får behållas for reforminsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla special-&lt;br&gt;destinerade belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för byggnadsinvesteringar och övriga lokalfrågor skall i&lt;br&gt;fortsättningen ankomma på respektive programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen får inom tillgänglig ekonomisk ram göra de&lt;br&gt;prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Inför 1991 års beslut redovisade min företrädare, som ett&lt;br&gt;resultat av den överenskommelse som nåtts i TV-beredningen, en ambition&lt;br&gt;om reformtillskott till Sveriges Radio på sammanlagt 600 milj.kr. för åren&lt;br&gt;1992-1995 samt ett rationaliseringskrav om totalt 200 milj.kr. för åren 1993-&lt;br&gt;1994. Beloppen angavs i det då aktuella prisläget, dvs. för år 1989. Vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslogs att medelstilldelningen även fortsättningsvis skulle värdesäkras med&lt;br&gt;utgångspunkt i ett index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen hade inget att invända mot detta. Sveriges Radio erhöll ett&lt;br&gt;reformtillskott om 150 milj.kr. för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget föreslår att vikterna inom SR-indexet ändras i förhållande till&lt;br&gt;den nya kostnadsstruktur som uppstår när utsändningstjänster m.m. skall&lt;br&gt;köpas. Förhållandet mellan prisandelen och löneandelen bör ändras från&lt;br&gt;40/60 % till 50/50 %. Vidare bör prisandelen även omfatta boendekostnader&lt;br&gt;då lokalkostnader numera utgör en relativt stor andel av de samlade kostna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1986 års beslut redovisades en relativt detaljerad investeringsplan för&lt;br&gt;Sveriges Radio-koncernen. Moderbolaget förutsattes lånefinansiera dessa&lt;br&gt;investeringar varför det i medelstilldelningen anvisades särskilda medel för&lt;br&gt;kapitalkostnader. Utgifterna med anledning av denna plan har sedan legat till&lt;br&gt;grund för beräkningen av den särskilda posten för kapitaltäckningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om moderbolaget är i behov av att avyttra delar av fastighetsinnehavet&lt;br&gt;skall enligt avtalet med staten regeringens godkännande inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1991 års beslut angav min företrädare att en förenklad beräknings-&lt;br&gt;modell utan särredovisning av kapitalkostnader borde tillämpas vid beräk-&lt;br&gt;ningen av medelstilldelningen för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget föreslår i anslagsframställningen att nuvarande särredo-&lt;br&gt;visning ersätts med en höjning av den totala medelstilldelningen med&lt;br&gt;80 milj.kr. Denna nivåhöjning motiveras med utgångspunkt från koncernens&lt;br&gt;räntekostnader och avskrivningar för befintliga byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag ansluter mig till den bedömning som&lt;br&gt;gjordes i TV-beredningen om behovet av resurstillskott för att public service-&lt;br&gt;företagen skall kunna uppfylla sina förpliktelser om ett mångsidigt utbud. I&lt;br&gt;jämförelse med tidigare har vi nu en situation där flera företag genom inköps-&lt;br&gt;konkurrens driver upp priserna på de mest publikdragande programmen.&lt;br&gt;Därutöver vill jag för egen del tillägga att satsningarna på kvalitet i program-&lt;br&gt;utbudet som jag förordar också motiverar att reformmedel ställs till public&lt;br&gt;service-företagens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge public service-företagen så goda planeringsförutsättningar som&lt;br&gt;möjligt är det viktigt att ange vilka resurstillskott respektive rationalise-&lt;br&gt;ringskrav som företagen har att räkna med inför den nya avtalsperioden. Mitt&lt;br&gt;förslag innebär att public service-företagen tillsammans bör få disponera&lt;br&gt;150 milj.kr. per år fr.o.m. år 1993 t.o.rp. år 1995. För innevarande år&lt;br&gt;tillfördes medelstilldelningen 150 milj.kr., varför det samlade resurstillskottet&lt;br&gt;kommer att öka med 600 milj.kr., vilket är i överensstämmelse med&lt;br&gt;ställningstagandet i TV-beredningen (för tydlighetens skull anger jag nu&lt;br&gt;beloppen i samma prisläge som då användes, dvs. 1989 års).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringskravet överensstämmer likaledes med vad som tidigare har&lt;br&gt;anförts, dvs. 100 milj.kr. vardera för åren 1993 och 1994. Rationalise-&lt;br&gt;ringskravet utgör en del av finansieringen av nyss nämnda reformmedel.&lt;br&gt;Rationaliseringar som tidigareläggs till år 1992 bör också få tillgodoräknas&lt;br&gt;vid redovisningen av vilka åtgärder som vidtagits. Enligt min mening bör de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel som friställs genom rationaliseringar i övrigt hos public service-&lt;br&gt;företagen få behållas för ytterligare reform insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6.1 &amp;nbsp;Kompensationsindex för public service-företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningen av medel till public service-företagen bör även i fortsättningen&lt;br&gt;styras ett särskilt index. Samma index bör användas för de tre program-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom nu bör det ankomma på regeringen att fastställa hur detta index bör&lt;br&gt;vara konstruerat. Informationsvis vill jag nämna att jag med hänsyn till den&lt;br&gt;förändrade kostnadsstrukturen avser att ändra prisandelen respektive&lt;br&gt;löneandelen i indexet från 40/60 % till 50/50 %. Däremot bör indexet, liksom&lt;br&gt;hittills, inte innehålla några andelar som är knutna till boendekostnader eller&lt;br&gt;livsmedelskostnader. Kostnadsutvecklingen avseende lokaler torde enligt min&lt;br&gt;bedömning motsvaras av de övriga prisandelama i indexet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6.2 &amp;nbsp;Ansvar för lokalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för övrig verksamhet inom public service-&lt;br&gt;företagen bör styrelse och företagsledning bära det fulla ansvaret även för&lt;br&gt;beslut om byggnadsinvesteringar, fastighetsförvaltning och övriga lokal-&lt;br&gt;frågor. Någon lokalförsörjningsplan bör inte längre behöva redovisas för&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande beräkningsmodell för kapitaltäckningsmedel bör ersättas med&lt;br&gt;en nivåhöjning av medelstilldelningen med 66,2 milj.kr. Mot bakgrund av en&lt;br&gt;reviderad värdering av koncernens fastighetsinnehav finner jag detta belopp&lt;br&gt;vara väl avvägt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6.3 &amp;nbsp;Samlad medelsanvisning och fördelningsnycklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att medlen för verksamheten i fortsättningen anvisas samlat till vaije&lt;br&gt;programföretag kommer programföretagen i större utsträckning än nu att få&lt;br&gt;väga olika slags kostnader mot varandra. Tidigare separat redovisade medel&lt;br&gt;för televerkets verksamhet med programutsändning och programinsamling&lt;br&gt;m.m. bör i fortsättningen ingå i varje programföretags samlade medelstill-&lt;br&gt;delning. Vidare bör mot bakgrund av vad jäg nyss anfört om ökat ansvar for&lt;br&gt;lokalfrågor någon separat anvisning av medel för kapitalkostnader inte längre&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill poängtera att regering och riksdag varken bör eller skall ta ställning&lt;br&gt;till detaljer i programföretagens ekonomiska situationer. Riksdagens beslut&lt;br&gt;om medelstilldelning bör därför gälla en post till vart och ett av de tre&lt;br&gt;programbolagen i stället för att som nu i princip gälla en post till moder-&lt;br&gt;bolaget, vilket i sin tur svarar för den vidare fördelningen av medel inom&lt;br&gt;koncernen. Vid min beräkning av förslaget till medelstilldelning har jag tagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av underlag från moderbolaget, televerket samt programbolagen om hur&lt;br&gt;stor varje programföretags andel bör vara av den hittillsvarande gemensamma&lt;br&gt;medelstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programföretagen anför i en gemensam skrivelse att 61,09 % av&lt;br&gt;tillgängliga medel bör tillföras Sveriges Television, 34,31 % Sveriges Radio&lt;br&gt;och 4,60 % Sveriges Utbildningsradio. Jag ansluter mig till denna beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programbolagen kommer överens om att fördela ansvaret för olika&lt;br&gt;gemensamma funktioner sig emellan möter det från min utgångspunkt inga&lt;br&gt;hinder om programbolagen i samförstånd även justerar medelsfördelningen.&lt;br&gt;Jag avser emellertid inte att ta ställning till sådana frivilliga förändringar eller&lt;br&gt;att senare justera fördelningsnycklarna. Om samarbetsprojekten sträcker sig&lt;br&gt;över längre tidsperioder utgår jag från att programbolagen årligen kommer att&lt;br&gt;sköta sådana ansvars- och medelsfördelningar sins emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att beslutet om storleken av respektive medelstilldelning för&lt;br&gt;år 1993 kan fattas av riksdagen under innevarande riksmöte. Jag har sedan&lt;br&gt;för avsikt att för de resterande åren av avtalsperioden endast föreslå att&lt;br&gt;medelsanvisningama anpassas till förändringar i det särskilda indexet samt&lt;br&gt;göra de justeringar som följer av det aktuella årets reformtillskott respektive&lt;br&gt;rationaliseringskrav i enlighet med den plan och de fördelningsnycklar jag&lt;br&gt;just redovisat. Den värdesäkrade nivån på medelstilldelningen kommer&lt;br&gt;således att ligga fast och relationerna mellan programbolagens medelstill-&lt;br&gt;delningar kommer att vara oförändrade under avtalsperioden. Den modell&lt;br&gt;som jag här förordar innebär att programbolagen redan nu bör kunna förutse&lt;br&gt;vilka ekonomiska resurser som kan disponeras för hela avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I debatten har det anförts att den ordning jag nu föreslagit skulle komma att&lt;br&gt;innebära en större grad av statlig styrning än vad som hittills har varit fallet.&lt;br&gt;Under de förutsättningar jag nu har angivit saknar, enligt min mening, sådana&lt;br&gt;farhågor grund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.7 Anslagsframställningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hittills har moderbolaget svarat för att ta fram den anslagsframställning som&lt;br&gt;lämnas in till regeringen. Anslagsframställningen innehåller redovisningar av&lt;br&gt;Sveriges Radios planer och utfallet av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att föreslå regeringen att de tre programföretagen samt Radio-&lt;br&gt;tjänst i Kiruna AB årligen bör inge anslagsframställningar till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att regeringens kommande redovisningar till riksdagen skall ge ett gott&lt;br&gt;beslutsunderlag förutsätter jag att anslagsframställningarna särskilt kommer&lt;br&gt;att klargöra utfallet av verksamheten i förhållande till uppdraget och de rikt-&lt;br&gt;linjer som gäller. Jag tänker exempelvis på användningen av reformmedlen,&lt;br&gt;åtgärder med anledning av rationaliseringskraven samt insatser för funktions-&lt;br&gt;hindrade, invandrare och språkliga minoriteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television förutsätts redovisa de uppgifter som följer av bolagets&lt;br&gt;förvaltning av rundradiomedlen till vilket jag återkommer i avsnitt 10.9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Televisions del förutsätter jag att anslagsframställningen Prop. 1991/92: 140&lt;br&gt;kommer att innehålla programstatistik där det är möjligt att udäsa sådana upp-&lt;br&gt;gifter som berörs i Europarådskonventionen och EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.8 Utsändning och programinsamling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10.8.1 &amp;nbsp;Nytt huvudmannaskap för rundradionätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.1.1 Ett statligt aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för&lt;br&gt;rundradionätet, Svensk Rundradio AB, bildas den 1 juli 1992. TV-&lt;br&gt;avgiftsmedel och statsbudgetmedel som disponeras av televerket för&lt;br&gt;rundradioverksamhet skall fr.o.m. den 1 juli 1992 disponeras av rund-&lt;br&gt;radiobolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Televerket, sektorn Rundradio inom Televerket&lt;br&gt;Radio och Statsanställdas Förbund-Telesektionen stöder förslaget att staten&lt;br&gt;bildar ett aktiebolag, medan Nordisk Television anser att även affärs-&lt;br&gt;verksformen borde ha övervägts. Sektom Rundradio anser inte att det av&lt;br&gt;utredaren föreslagna namnet på det nya bolaget, Radio Net AB, skall an-&lt;br&gt;vändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i ett tidigare avsnitt (9.4) redogjort för&lt;br&gt;bakgrunden till att verksamheten med programutsändning och program-&lt;br&gt;insamling för Sveriges Radio-företagen och Nordisk Television bör få en ny&lt;br&gt;huvudman, dvs. att verksamheten i framtiden bör drivas i en organisation&lt;br&gt;fristående från televerket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundradionätet bör, som en del av samhällets grundläggande infrastruk-&lt;br&gt;tur, behållas i helstatlig ägo. Bl.a. beredskapshänsyn talar för detta. Det&lt;br&gt;statliga ägandet bör även ses som en garanti för konkurrensneutralitet inom&lt;br&gt;rundradioverksamheten, och för att priserna i den del av verksamheten som&lt;br&gt;inte är konkurrensutsatt, utsändningstjänstema, inte blir oskäligt höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär givetvis inte något formellt monopol i fråga om&lt;br&gt;utsändningstjänstema. Teoretiskt sett finns det inga hinder för att andra&lt;br&gt;aktörer bygger upp egna rundradionät parallellt med det redan existerande.&lt;br&gt;Däremot torde höga kostnader verka avhållande för sådana insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är aktiebolag den associationsform som lämpar sig bäst&lt;br&gt;för den framtida rundradioverksamheten. Det handlar om en rörelsedrivande&lt;br&gt;verksamhet som årligen kan beräknas omsätta nära 1 miljard kr. Inom delar&lt;br&gt;av verksamheten kan en betydande konkurrens förväntas från andra&lt;br&gt;operatörer. Programinsamlingstjänster kan t.ex. utföras såväl med radiolänk&lt;br&gt;som i tråd eller via satellit. Internationellt pågår en övergång till aktiebolag&lt;br&gt;som företagsform inom radio- och telekommunikationsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte för avsikt att senare föreslå en privatisering av bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets namn bör vara Svensk Rundradio AB (här även benämt rund-&lt;br&gt;radiobolaget). Det bör inleda sin verksamhet den 1 juli 1992. Rundradio-&lt;br&gt;bolaget ges därmed tillräcklig tid att etablera sin verksamhet, Lex. träffa avtal&lt;br&gt;med public service-företagen, innan den 1 januari 1993 då den direkta&lt;br&gt;medelstilldelningen för rundradioverksamheten bör upphöra och då public&lt;br&gt;service-företagen, i likhet med andra programföretag, i stället får köpa&lt;br&gt;bolagets tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag har anfört i anslutning till årets budgetpro-&lt;br&gt;position (1991/92:100 bil. 12, s. 154 ff.) bör medlen för det svensk-finska&lt;br&gt;TV-utbytet i form av rundradiosändningar även fortsättningsvis disponeras av&lt;br&gt;rundradioverksamheten, dvs. fr.o.m. den 1 juli 1992 av Svensk Rundradio&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en bolagsbildning den 1 juli har regeringen i februari&lt;br&gt;1992 beslutat om direktiv (dir. 1992:14) för en organisationskommitté med&lt;br&gt;uppgift att inleda nödvändiga förberedelser inför bildandet av ett nytt statligt&lt;br&gt;aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet. Naturligtvis innehåller&lt;br&gt;kommitténs uppdrag ett förbehåll för riksdagens kommande beslut med&lt;br&gt;anledning av regeringens förslag i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppgift att fastställa bolagsordning för Svensk&lt;br&gt;Rundradio AB. För riksdagens information vill jag nämna att bolagets&lt;br&gt;bundna egna kapital kommer att vara 300 milj. kr. Bolagets styrelse bör bestå&lt;br&gt;av ordförande och åtta ledamöter, av vilka den verkställande direktören och&lt;br&gt;två personalrepresentanter är självskrivna. Styrelsen bör inte innehålla några&lt;br&gt;andra suppleanter än de två lagstadgade suppleanterna för personalrepre-&lt;br&gt;sentanterna. Det bör ankomma på regeringen att utse ordförande och fem&lt;br&gt;ledamöter. Bolagets verksamhet kommer i likhet med vad som nu är fallet att&lt;br&gt;vara spridd över hela landet med 55 större sändarstationer och drygt 600&lt;br&gt;mindre stationer samt radiodrift- och rundradiocentraler, OB-grupper m.m.&lt;br&gt;Huvudkontoret kommer även fortsättningsvis att förläggas till Stockholms-&lt;br&gt;området. Regionkontor finns i Göteborg, Luleå, Malmö, Stockholm och&lt;br&gt;Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagsbildning medför en rad praktiska frågor som måste lösas. Jag&lt;br&gt;avser därför att inom kort föreslå regeringen att ge den nyligen tillsatta&lt;br&gt;organisationskommittén tilläggsdirektiv som innebär att kommittén, med be-&lt;br&gt;aktande av riksdagens kommande beslut, kan slutföra nödvändiga förbe-&lt;br&gt;redelser inför bolagsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket har för sektorn Rundradios verksamhet under år 1992 tilldelats&lt;br&gt;vissa TV-avgifts- och statsbudgetmedel. Den andel av dessa medel som inte&lt;br&gt;utnyttjats for rundradioverksamhet under första halvåret 1992 bör disponeras&lt;br&gt;av Svensk Rundradio fr.o.m. den 1 juli 1992. I avsnittet 11 Medelsberäk-&lt;br&gt;ningar m.m. tar jag upp frågan om hur 1993 års medel för program-&lt;br&gt;utsändning och programinsamling skall fördelas mellan public service-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.1.2 Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Svensk Rundradios icke konkurrensutsatta verksamhet&lt;br&gt;skall granskas av riksrevisionsverket. Bolaget åläggs uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het gentemot verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren föreslår att det vid bolagsbildningen&lt;br&gt;träffas ett avtal mellan rundradiobolaget och staten. Med en sådan konstruk-&lt;br&gt;tion finns det inga särskilda tillsynsbehov för bolaget, utöver den granskning&lt;br&gt;som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag. Om så skulle önskas kan&lt;br&gt;den statliga tillsynen av bolaget ökas genom att riksrevisonsverket ges&lt;br&gt;befogenhet att granska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sektom Rundradio delar uppfattningen att inga&lt;br&gt;särskilda tillsynsbehov föreligger. Om riksrevisionsverket ändå skall utföra&lt;br&gt;revision, är det rundradiosektoms uppfattning att verkets granskning endast&lt;br&gt;skall avse förvaltningsrevision av den del av bolagets verksamhet som är av&lt;br&gt;monopolkaraktär, dvs. för närvarande utsändningen av program för Sveriges&lt;br&gt;Radio-företagen och Nordisk Television samt eventuellt utsändningen av den&lt;br&gt;finländska kanalen över Storstockholmsområdet. För rundradiobolagets&lt;br&gt;övriga, rent affärsmässiga, verksamheter ter sig en granskning av riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket inte lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Revision av statlig verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform&lt;br&gt;regleras av samma lagstiftning och praxis som revisionen av privatägda&lt;br&gt;aktiebolag. Revisionen utförs i regel av auktoriserade eller andra revisorer,&lt;br&gt;som särskilt utses för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga förvalt-&lt;br&gt;ningen anför föredragande statsrådet att framväxten av statlig verksamhet i&lt;br&gt;aktiebolags- och stiftelseform har vidgat det område av statliga insatser som&lt;br&gt;är undantaget från riksdagens revisorers och riksrevisionsverkets förvalt-&lt;br&gt;ningsrevision. Behoven av att komplettera den civilrättsligt reglerade gransk-&lt;br&gt;ning som utförs i form av redovisningsrevision, med en sådan förvaltnings-&lt;br&gt;revision som tillämpas för den statliga förvaltningen är stora på grund av de&lt;br&gt;stora inslag av väsentliga samhällsfunktioner som finns i den statliga verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs i form av aktiebolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föredragande statsrådet bör förvaltningsrevision av de statliga före-&lt;br&gt;tagen främst inriktas på en granskning av de företag som har direkta myndig-&lt;br&gt;hetsfunktioner eller andra myndighetsliknande eller samhälleliga uppgifter.&lt;br&gt;Granskningen bör ha sin tyngdpunkt i de delar av företagens verksamhet som&lt;br&gt;har starka inslag av övergripande samhällsmål, särskilt sådan verksamhet&lt;br&gt;som samtidigt har ett betydande inslag av monopol eller som finansierats med&lt;br&gt;statliga medel eller bådadera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att främja effektivitet och produktivitet i&lt;br&gt;rundradiobolagets icke konkurrensutsatta verksamhet, dvs. utsändningen av&lt;br&gt;public service-företagens och Nordisk Televisions program, bör förvaltnings-&lt;br&gt;revision av denna del av Svensk Rundradios verksamhet ske genom riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisionsverkets försorg. Rundradiobolaget bör därför upptas bland de bolag&lt;br&gt;som får granskas av riksrevisionsverket enligt lagen (1987:519) om riksrevi-&lt;br&gt;sionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2 Rundradiobolagets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2.1 Programutsändning och programinsamling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Svensk Rundradios huvuduppgift skall vara att bedriva&lt;br&gt;utsändning och överföring av radio- och TV-program. Bolaget skall&lt;br&gt;vidare utveckla och marknadsföra andra tjänster som kan utföras med&lt;br&gt;stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksam-&lt;br&gt;heten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio-&lt;br&gt;och TV-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För närvarande utför Sektorn Rundradio inom Televerket&lt;br&gt;Radio följande tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ljudradiosändningar till allmänheten omfattande riksradio, lokalradio,&lt;br&gt;närradio och sändningar till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- TV-sändningar till allmänheten, vilka omfattar rikstäckande sändningar,&lt;br&gt;regional-TV och sändning av finländska TV-program över Storstockholms-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Programinsamling för radio och TV, inom landet så väl som till och&lt;br&gt;från utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Överföring av svenska TV-program till Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sändning av radiotidningar, inkl, tjänster som uthyrning av studiout-&lt;br&gt;rustning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktvision, dvs. TV-överföring till slutna grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Satellit-tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- RADTEX, dvs. enkelriktade, radiobuma dataöverföringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försäljning av överskottskapacitet, t.ex. till mobilsökningstjänsten&lt;br&gt;MBS som utnyttjar FM 4-nätet, samt till olika intressenter som placerar sin&lt;br&gt;utrustning i radiostationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försäljning av konsulttjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillverkning och försäljning av vissa radiomekaniska detaljer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tilläggstjänster till ljudradio- och TV-tjänster, tex. stereo, text-TV och&lt;br&gt;RDS, dvs. ett system för bl.a. ohörbar programinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av dessa tjänster utnyttjar sändarnäten under tid då program-&lt;br&gt;företagen inte sänder eller utnyttjar överkapacitet i näten. Dessa tjänster har&lt;br&gt;bedrivits under lång tid och bidragit till att minska behovet av TV-avgifts-&lt;br&gt;medel för programutsändning och programinsamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Televerket anser att sådan överskottskapacitet i&lt;br&gt;rundradionätet som kan användas för teletjänster bör marknadsföras av&lt;br&gt;lämplig teleoperatör. Sveriges Radio AB (moderbolaget) och Nordisk Televi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sion framför synpunkter på ansvarsfördelningen mellan rundradiobolaget och&lt;br&gt;programföretagen. Statsanställdas Förbund och Statstjänstemannaforbundet-&lt;br&gt;Televerket anser att staten bör försäkra sig om rikstäckande sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Svensk Rundradio skall kunna fortsätta att&lt;br&gt;utveckla, marknadsföra, sälja och bedriva sådana tjänster som sektorn Rund-&lt;br&gt;radio vid Televerket Radio för närvarande utför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets huvuduppgift innebär att programföretag med tillstånd enligt 5 §&lt;br&gt;radiolagen att bedriva rundradiosändningar från marksändare skall ha tillgång&lt;br&gt;till sändamätet. Rundradiobolaget måste ställa nätet till förfogande för alla&lt;br&gt;sändningsberättigade på likvärdiga villkor. De grundläggande krav på respek-&lt;br&gt;tive programföretags sändningar som staten har anledning att ställa i fråga om&lt;br&gt;rikstäckning, driftssäkerhet etc. förutsätts bli reglerade i kommande avtal&lt;br&gt;mellan staten och respektive programföretag. Jag utgår från att program-&lt;br&gt;företagens inflytande över de köpta tjänsternas omfattning, tillgänglighet,&lt;br&gt;kvalitet, behov av expansionsinvesteringar m.m. i sin tur kan säkerställas&lt;br&gt;genom den kundrelation som företagen kommer att ha med Svensk Rund-&lt;br&gt;radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av huvuduppgifterna programutsändning och programinsamling&lt;br&gt;av radio- och TV-program bör rundradiobolaget vara oförhindrat att utveckla&lt;br&gt;och bedriva andra tjänster med anknytning till bolagets verksamhet om det&lt;br&gt;kan ske utan hinder för fullgörandet av huvuduppgifterna. Sådana övriga&lt;br&gt;tjänster är för närvarande bl.a. sändningar av närradio och radiotidningar,&lt;br&gt;Direktvision, satellittjänster, RADTEX och inplacering av olika intressenters&lt;br&gt;utrustning i radiostationer. Eftersom dessa tjänster bedrivs på en konkurrens-&lt;br&gt;utsatt marknad är det inte rimligt att någon part ges ensamrätt. Svensk&lt;br&gt;Rundradio AB bör därför, i likhet med andra operatörer, kunna fortsätta att&lt;br&gt;bedriva tjänster av detta slag. Tjänsterna skall vara förenliga med verk-&lt;br&gt;samheten inom radio- och TV-området och bolaget skall ha utsikt att täcka&lt;br&gt;sina egna kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en naturlig och självklar del av sina olika arbetsuppgifter bör rund-&lt;br&gt;radiobolaget svara för service och underhåll för den egna utrustningen, samt&lt;br&gt;kunna erbjuda sådana tjänster exempelvis för inhyrd utrustning. För att&lt;br&gt;bolaget skall kunna ta det odelade ansvaret för kvalitet och driftssäkerhet i&lt;br&gt;tjänsterna, bör en serviceorganisation ingå i bolaget. Jag återkommer i ett&lt;br&gt;senare avsnitt (10.8.3.2) till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att Svensk Rundradio AB redan från böijan av sin verk-&lt;br&gt;samhet kommer att vara berättigat att delta i det internationella arbetet i de&lt;br&gt;organ som står öppna för nätoperatörer för radio och TV. Detta är också&lt;br&gt;nödvändigt om rundradiobolaget skall kunna vidmakthålla och vidareutveckla&lt;br&gt;sin internationella programöverföringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2.2 Beredskapsätgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Svensk Rundradio skall vidta erforderliga bered-&lt;br&gt;skapsåtgärder för verksamheten i krig och vid krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Televerkets beredskapsätgärder på radio- och TV-området&lt;br&gt;utförs inom ramen för verkets myndighetsansvar. I avtal mellan Sveriges&lt;br&gt;Radio AB (moderbolaget) och televerket regleras beredskapsplaner för rund-&lt;br&gt;radiotjänster vid krig och vid krigsfara. Televerkets kostnader för investe-&lt;br&gt;ringar och drift i krigsuthållighet och verksamhetsplanering för rundradio-&lt;br&gt;verksamheten betalas till stor del genom rundradiokontot. Televerket Radio&lt;br&gt;har också avtal med försvarsmakten beträffande verksamheten med lufor&lt;br&gt;(luftförsvarsorientering till totalförsvaret och civila enheter) och Ivorder&lt;br&gt;(order m.m. till luftvämsförband).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens forslag: Utredaren bedömer att rundradiobolaget kommer&lt;br&gt;att utses till krigsviktigt företag (K-företag) och föreslår att bolaget tillförs&lt;br&gt;direkta statsbidrag för kostnaderna för teknisk uthållighet, säkerhet och&lt;br&gt;verksamhetsplanering som beror på totalförsvarets krav. Kostnaderna för&lt;br&gt;bolagets säkerhetsverksamhet bör bolaget svara för på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser kommenterar frågan om K-&lt;br&gt;företag. Överbefälhavaren förutsätter att det nya bolaget till fullo övertar&lt;br&gt;hanteringen av beredskapsfrågorna liksom avtal och samarbete när det gäller&lt;br&gt;lufor/lvorder-systemet från Televerket Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag utgår från att Svensk Rundradio&lt;br&gt;övertar de förpliktelser för beredskapsätgärder på radio- och TV-området som&lt;br&gt;för närvarande åligger televerket. Svensk Rundradio bör därvid jämställas&lt;br&gt;med myndighet. Det bör även träffas ett särskilt avtal mellan staten och&lt;br&gt;rundradiobolaget om verksamheten vid krig och krigsfara, i likhet med det&lt;br&gt;avtal som i dag finns mellan staten och Sveriges Radio AB (moderbolaget). I&lt;br&gt;likhet med vad som gäller för public service-företagen förutsätts rundradio-&lt;br&gt;bolaget lyda under regeringen vid övergång till krigsorganisation. Svensk&lt;br&gt;Rundradio bör omfattas av personalkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nuvarande direkta medelstilldelningen från rundradiokontot till&lt;br&gt;televerket upphör den 1 januari 1993, bör rundradiobolaget räkna in bered-&lt;br&gt;skapsåtgärdema i den självkostnad som ligger till grund för beräkningen av&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2.3 Forsknings- och utvecklingsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Svensk Rundradio skall följa och aktivt delta i den&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs på radio- och TV-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag innebär att rundradiobolaget bör bedriva viss egen&lt;br&gt;forskningsverksamhet för att därmed även kunna uppträda som en kompetent&lt;br&gt;beställare av forsknings- och utvecklingsprojekt samt kunna medverka i&lt;br&gt;sådana och delta i det internationella samarbetet. Ett samarbetsavtal bör träffas&lt;br&gt;mellan rundradiobolaget och Telia Research AB, ett av televerket helägt&lt;br&gt;dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Televerket förordar att televerket tillsammans med&lt;br&gt;rundradiobolaget och programföretagen driver ett gemensamt forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsprogram. Sektorn Rundradio och Sveriges Radio AB (moder-&lt;br&gt;bolaget) betonar vikten av att rundradiobolaget har en hög utvecklings-&lt;br&gt;kompetens samt betydelsen av att bolaget kan välja mellan att bygga upp en&lt;br&gt;egen kompetens eller att köpa tjänster från t.ex. Telia Research. Nordisk&lt;br&gt;Television anser att om rundradiobolaget vill upprätthålla en högre eller annan&lt;br&gt;kompetens än vad som kan anses motiverat med hänsyn till program-&lt;br&gt;företagens behov, så skall kostnaderna för detta inte belasta programföreta-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: En hög kompetens inom det egna teknik-&lt;br&gt;området är av avgörande betydelse för Svensk Rundradio. 1990-talet kommer&lt;br&gt;sannolikt att innebära en teknisk revolution inom rundradioområdet såväl i&lt;br&gt;fråga om ljud- som bildöverföring, främst genom de möjligheter som den&lt;br&gt;digitala tekniken ger. Genom att de digitala systemen förväntas bli anpassade&lt;br&gt;till markbaserade nät, kommer dagens sändarnät att kunna bli ekonomiskt&lt;br&gt;konkurrenskraftiga även i framtiden. Rundradiobolaget bör följa och aktivt&lt;br&gt;delta i den forsknings- och utvecklingsverksamhet samt det standardiserings-&lt;br&gt;arbete som bedrivs nationellt och internationellt på radio- och TV-området.&lt;br&gt;Bolaget bör naturligtvis även kunna bedriva egen forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kan rundradiobolaget också medverka i forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsprojekt som är av uppdragskaraktär. Sådana projekt bör finansieras i&lt;br&gt;särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2.4 Ekonomiska förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den del av Svensk Rundradios verksamhet som avser&lt;br&gt;utsändning av program för de företag som erhållit koncession enligt 5 §&lt;br&gt;radiolagen skall bedrivas med skälig lönsamhet. Inom bolagets övriga&lt;br&gt;verksamhetsområde skall marknadsprissättning användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kompensera rundradiokontot för värdet av hittills gjorda&lt;br&gt;direktavskrivna investeringar skall Svensk Rundradio årligen överföra&lt;br&gt;213,6 milj. kr. till rundradiokontot under perioden 1993 - 2000 intill&lt;br&gt;dess att 1 047 milj.kr. erlagts (beloppen angivna i 1992 års prisläge).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den konkurrensutsatta delen av verksamheten skall ett avkast-&lt;br&gt;ningskrav ställas. Dessa medel tillförs rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag när&lt;br&gt;det gäller avvägningen mellan självkostnadsprincipen och den affärsmässiga&lt;br&gt;principen. Utredarens förslag skiljer sig dock från mitt när det gäller hur TV-&lt;br&gt;avgiftsbetalarna skall undgå att betala samma investeringar två gånger, när&lt;br&gt;anläggningar som finansierats genom rundradiokontot och direktavskrivits,&lt;br&gt;förs över till rundradiobolaget. Utredarens förslag är att Sveriges Radio-&lt;br&gt;företagen kompenseras genom en rabatt på tjänsternas självkostnadspris.&lt;br&gt;Rabatten skall motsvara företagens andel av avskrivningskostnaderna för&lt;br&gt;direktavskrivna investeringar i det nuvarande anslagssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rundradiobolagets insamlingstjänster påpekar utredaren att&lt;br&gt;Sveriges Radio-företagen inte kan göra avdrag för den mervärdesskatt som&lt;br&gt;kommer att påföras tjänsten, medan motsvarande kostnader för mervärdes-&lt;br&gt;skatt inte uppstår om Sveriges Radio-företagen i stället väljer att svara för&lt;br&gt;programinsamlingen själva. Ett sätt att undvika denna skatteeffekt är att en del&lt;br&gt;av medelstilldelningen till Sveriges Radio-företagen hålls inne på rundradio-&lt;br&gt;kontot för att täcka kostnaderna för mervärdesskatt på insamlingstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sektorn Rundradio föreslår som ett alternativ till&lt;br&gt;utredarens förslag om en rabatt på självkostnadspriset för Sveriges Radio-&lt;br&gt;företagen, att rundradiobolaget i stället erlägger ett belopp till rundradiokontot&lt;br&gt;motsvarande avskrivningar på de anläggningars bokförda restvärde som&lt;br&gt;bestäms utgöra apport i samband med bolagets bildande. Sveriges Radio AB&lt;br&gt;(moderbolaget) saknar en samlad bedömning av de ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;serna för koncernen av utredarens förslag i ett längre tidsperspektiv och&lt;br&gt;kritiserar utredarens förslag att kompensation för Sveriges Radio-företagens&lt;br&gt;kostnader för mervärdesskatt på insamlingstjänster skall avräknas direkt från&lt;br&gt;rundradiokontot. Andra remissinstanser pekar på vikten av att undvika en&lt;br&gt;snedvridning av resursanvändningen på grund av olika regler för mervärdes-&lt;br&gt;skatt. Televerket förutsätter - när det gäller inplaceringar och hyra av nät-&lt;br&gt;kapacitet - att nuvarande ersättningsnivåer behålls av rundradiobolaget under&lt;br&gt;minst tre år, annars är risken överhängande att televerket måste etablera en&lt;br&gt;egen infrastruktur. Nordisk Television är kritisk på flera punkter mot hur&lt;br&gt;utredaren behandlar ekonomiska frågor i betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Programföretagen skall fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1993 köpa utsändningstjänster från Svensk Rundradio. Det gäller även för&lt;br&gt;den verksamhet med sändning av utlandsprogram som hittills finansierats&lt;br&gt;direkt med skattemedel. Ersättningen skall grundas på den kapacitet som&lt;br&gt;programföretaget i fråga utnyttjar samt den köpta tjänstens tillgänglighet och&lt;br&gt;kvalitet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättningen för rundradiobolagets utsändningstjänster kan inte bygga på&lt;br&gt;konkurrens med andra jämförbara sändningstjänster. Det saknas alternativ&lt;br&gt;som t.ex. innefattar möjligheter till marksändningar med rikstäckning. Där-&lt;br&gt;med begränsas möjligheten att ange ett marknadspris. Ett medel för att uppnå&lt;br&gt;effektivitet och därmed lägsta möjliga kostnad för programföretagen, i den&lt;br&gt;icke konkurrensutsatta delen av rundradiobolagets verksamhet, är den förvalt-&lt;br&gt;ningsrevision som jag tidigare redogjort för i avsnittet 10.8.1.2 Tillsyn av&lt;br&gt;rundradiobolagets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundradiobolagets utsändningsverksamhet skall bedrivas med skälig lön-&lt;br&gt;samhet, dvs. intäkterna skall täcka verksamhetens driftskostnader, avskriv-&lt;br&gt;ningar, förräntning av kapital, risker för haveri i anläggningarna, kostnader&lt;br&gt;för beredskapsätgärder samt forsknings- och utvecklingsverksamhet eller&lt;br&gt;andra insatser som kan behövas för att säkerställa att bolaget kan tillhanda-&lt;br&gt;hålla radio- och TV-tjänster även på längre sikt. Dessa kostnader bör anses&lt;br&gt;motsvara utsändningsverksamhetens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att ge public service-företagen en rabatt på självkostnadspriset&lt;br&gt;för att kompensera rundradiokontot för gjorda och direktavskrivna investe-&lt;br&gt;ringar, har nackdelen att public service-företagens kostnader successivt&lt;br&gt;kommer att öka kraftigt i takt med att rabatten avtar. En annan nackdel är att&lt;br&gt;public service-företagen och TV 4 med en sådan lösning skulle komma att&lt;br&gt;betala olika priser för likvärdiga tjänster hos rundradiobolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den lösning som jag i stället föreslår, och som överenstämmer med&lt;br&gt;sektom Rundradios förslag, uppstår inte dessa nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer på underlag från sektorn Rundradio att de hittills gjorda&lt;br&gt;direktavskrivna investeringarna nu kan värderas till 1 347 milj.kr. Denna&lt;br&gt;värdering har genom min försorg även kontrollerats av Bohlins revisionsbyrå&lt;br&gt;AB. Mot bakgrund av att rundradiobolaget, som jag tidigare nämnt, bör&lt;br&gt;erhålla ett eget kapital om 300 milj.kr. återstår således 1 047 milj.kr. som bör&lt;br&gt;tillföras rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Rundradio skall årligen överföra 213,6 milj. kr. till rundradio-&lt;br&gt;kontot under perioden 1993 - 2000 vilket, med hänsyn till att överföringen&lt;br&gt;även innefattar en räntedel, motsvarar 1 047 milj.kr. Beloppen är angivna i&lt;br&gt;1992 års prisläge och skall fortsättningsvis räknas upp med samma&lt;br&gt;kompensationsindex som används vid utbetalningen av medelstilldelningen&lt;br&gt;till public service-företagen, det s.k. SR-indexet. Ett avtal bör träffas mellan&lt;br&gt;staten och rundradiobolaget som reglerar bolagets skyldighet att överföra&lt;br&gt;medel till rundradiokontot. Med mitt förslag blir nettobelastningen på rund-&lt;br&gt;radiokontot under överblickbar framtid densamma som om hittillsvarande&lt;br&gt;medelsanvisningsmodell även fortsättningsvis skulle ha tillämpats för public&lt;br&gt;service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rundradiobolagets insamlingstjänster, dvs. transport av&lt;br&gt;program från olika produktionsplatser till programföretagens centrala aweck-&lt;br&gt;lingspunkt eller andra överföringar som inte har direkt samband med en&lt;br&gt;utsändning, har programföretagen i viss utsträckning jämförbara alternativ till&lt;br&gt;det särskilda förbindelsenät som är upprättat för rundradioverksamheten.&lt;br&gt;Möjligheten för marknadsprissättning är därmed större och programföretagen&lt;br&gt;bör kunna köpa sina programinsamlingstjänster av rundradiobolaget till&lt;br&gt;marknadsmässiga priser. Även rundradiobolagets övriga tjänster, t.ex. uthyr-&lt;br&gt;ning till utomstående av kapacitet i sändamätet och inplaceringsverksamhet,&lt;br&gt;bör utföras under förutsättning att de har utsikt att täcka sina egna kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott som uppstår i Svensk Rundradios konkurrensutsatta verksamhet&lt;br&gt;bör - sedan statens avkastningskrav, till vilket jag strax återkommer, upp-&lt;br&gt;fyllts - användas för att täcka delar av utsändningsverksamhetens själv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader. Därigenom kan programföretagens kostnader för köp av utsänd-&lt;br&gt;ningstjänster bli lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning skulle det vara samhällsekonomiskt felaktigt om&lt;br&gt;public service-företagen bygger upp större egna resurser för programinsam-&lt;br&gt;ling eftersom det är en av rundradiobolagets uppgifter. Rundradiokontot bör&lt;br&gt;få belastas med kostnader för mervärdesskatt som debiteras public service-&lt;br&gt;företagen av rundradiobolaget eller av andra skattskyldiga leverantörer av&lt;br&gt;programinsamlingstjänster. Därmed kan en neutralitet uppnås mellan pro-&lt;br&gt;graminsamling i egen regi och köp av motsvarande tjänster. Från statsbud-&lt;br&gt;getsynpunkt innebär detta att momsintäktema blir oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i ett senare avsnitt till medelstilldelningen till public&lt;br&gt;service-företagen. Jag vill dock redan nu nämna att sammanlagt 47,5 milj. kr.&lt;br&gt;av medelstilldelningen till public service-företagen bör hållas inne på rund-&lt;br&gt;radiokontot. Medlen bör avsättas för att täcka kostnaderna för mervärdesskatt&lt;br&gt;på köp av insamlingstjänster och får rekvireras av public service-företagen&lt;br&gt;efter behov. En ordning bör etableras som innebär att årliga avräkningar&lt;br&gt;genomförs så att eventuella icke utnyttjade medel av det innehållna beloppet&lt;br&gt;får föras till nästa års utbetalning av medelstilldelning. På motsvarande sätt&lt;br&gt;bör eventuella högre rekvisitioner ur det innehållna beloppet betalas tillbaka&lt;br&gt;genom en minskning av nästa års medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att ställa effektivitets- och produktivitetskrav på Svensk&lt;br&gt;Rundradio. Med tanke på de särskilda villkor som gäller för utsändnings-&lt;br&gt;verksamhetens självkostnadsprissättning bör avkastningskrav endast riktas&lt;br&gt;mot den del av verksamheten som är konkurrensutsatt. För riksdagens&lt;br&gt;information vill jag nämna att det med de förutsättningar som nu gäller&lt;br&gt;kommer att vara omkring en fjärdedel av verksamheten som är utsatt för&lt;br&gt;konkurrens. På motsvarande andel av det egna kapitalet ställs därför ett&lt;br&gt;direktavkastningskrav om 3 % som betalas till rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätts även ange ett mål för hela bolagets verksamhet vad&lt;br&gt;avser soliditeten. Vid bildandet kommer denna att uppgå till ca 23 %. En&lt;br&gt;målsättning bör vara att soliditeten i Svensk Rundradio år 2000 uppgår ull ca&lt;br&gt;30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.3 Överföringar från televerket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.3.1 Överföring av anläggningar och utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Anläggningar och utrustning i televerket som&lt;br&gt;rundradiobolaget behöver för att kunna bedriva de tjänster som nu&lt;br&gt;tillhandahålls av sektorn Rundradio vid Televerket Radio skall föras&lt;br&gt;över till Svensk Rundradio. Därvid skall anläggningar som finansierats&lt;br&gt;med medel från rundradiokontot eller med skattemedel föras över&lt;br&gt;genom apport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överenstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att anläggningar som finansierats genom&lt;br&gt;rundradiokontot eller med statsbidrag skall överföras med ett apportför-&lt;br&gt;farande lämnas utan erinran av remissinstanserna. Televerket och sektorn&lt;br&gt;Rundradio har olika uppfattningar om hur televerket skall ersättas för den&lt;br&gt;utrustning rundradiosektorn använder vid sidan av huvuduppgifterna&lt;br&gt;programutsändning och programinsamling, dvs. för tjänsterna Direktvision,&lt;br&gt;RADTEX och Satellit-TV, radiotidningstjänsten, närradiotjänsten m.fl.&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Överföringen av materiella resurser från&lt;br&gt;televerket bör avse anläggningar och utrustning som Svensk Rundradio&lt;br&gt;behöver för att kunna bedriva de tjänster som nu tillhandahålls av sektorn&lt;br&gt;Rundradio vid Televerket Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även rättigheter och skyldigheter, t.ex. nyttjande- och royaltyrättigheter,&lt;br&gt;som är förknippade med televerkets rundradioverksamhet bör övertas av&lt;br&gt;rundradiobolaget i den mån det är rättsligt möjligt. Jag utgår från att Svensk&lt;br&gt;Rundradio kommer att erhålla frekvenstillstånd för den utrustning som&lt;br&gt;bolaget arbetar med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningar som finansierats med medel från rundradiokontot eller med&lt;br&gt;skattemedel skall avträdas utan att televerket ånyo ersätts för detta. Över-&lt;br&gt;föringen bör ske genom apport. Apportegendomen används för att teckna&lt;br&gt;bolagets aktier. Den del av anläggningarnas värde som inte används för att&lt;br&gt;teckna aktier, tillförs bolaget i form av förlagslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utrustning m.m. för den nya markbaserade TV-kanalen bör&lt;br&gt;ersättningen till televerket motsvara de investerings-, ränte- och driftskost-&lt;br&gt;nader som verket haft, med avdrag för de kostnadsersättningar som verket&lt;br&gt;erhållit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att frågan om den utrustning som rundradiosektom använ-&lt;br&gt;der för Direktvision, RADTEX, Satellit-TV, radiotidningstjänsten, närradio-&lt;br&gt;tjänsten m.fl. tjänster, kommer att aktualiseras i förhandlingar mellan telever-&lt;br&gt;ket och den tidigare nämnda organisationskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter i samband med överföringen av utrustning och&lt;br&gt;anläggningar skall erläggas av Svensk Rundradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket omfattas, i likhet med andra myndigheter, av offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen. Handlingar som inkommer eller upprättas när en verksamhet bedrivs i&lt;br&gt;bolagsform omfattas däremot inte av denna princip. Det arkiv med anknyt-&lt;br&gt;ning till rundradioverksamheten som bildats inom televerket utgörs av&lt;br&gt;allmänna handlingar, vilka inte kan förlora denna karaktär. När rundradio-&lt;br&gt;sektom övergår i bolagsform måste arkivet med rundradiohandlingar, enligt&lt;br&gt;arkivlagen (1990:782), överlämnas till riksarkivet inom tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Rundradio behöver ha tillgång till sitt arkiv för att bedriva&lt;br&gt;verksamheten. Jag förutsätter att frågan kan lösas så att bolaget i behövlig&lt;br&gt;omfattning får låna handlingar från riksarkivet Därigenom bör såväl bolagets&lt;br&gt;behov som kraven på skydd och insyn i arkivet kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.3.2 överföring av personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den personal som arbetar inom sektorn Rundradio vid&lt;br&gt;Televerket Radio anställs i Svensk Rundradio. Dessutom skall delar av&lt;br&gt;den för Televerket Radios samdiga tjänster gemensamma teknikservice-&lt;br&gt;organisationen föras över till Svensk Rundradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag skiljer sig delvis från mitt. Under förutsättning att&lt;br&gt;ett antal villkor är uppfyllda, förordar utredaren att den tekniska service-&lt;br&gt;organisationen förblir samlad inom Televerket Radio och att rundradiobolaget&lt;br&gt;köper servicetjänster av Televerket Radio. Utredaren föreslår vidare ett stopp&lt;br&gt;för nyanställningar inom rundradiosektom innan det nya bolaget bildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissopinionen är delad när det gäller den tek-&lt;br&gt;niska serviceorganisationen. Televerket stöder utredarens förslag och de&lt;br&gt;fackliga organisationerna Statsanställdas Förbund och Statstjänstemanna-&lt;br&gt;förbundet förordar en samlad teknikserviceorganisation. Sektorn Rundradio&lt;br&gt;samt Sveriges Radio AB (moderbolaget) och Nordisk Television anser att&lt;br&gt;rundradiobolaget bör ha en egen serviceorganisation, och att en delning av&lt;br&gt;serviceresursema bör ske redan från början. Flera remissinstanser är kritiska&lt;br&gt;till utredarens förslag om ett nyanställningsstopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sektorn Rundradio är sedan den 1 januari&lt;br&gt;1992 organiserad som en separat, sammanhållen enhet inom Televerket&lt;br&gt;Radio. Enheten består av den personal som arbetar vid huvudkontoret och vid&lt;br&gt;de fem regionala rundradioområdena, totalt för närvarande ca 450 personer.&lt;br&gt;Jag har erfarit att det därutöver finns vakanser på viktiga befattningar inom&lt;br&gt;sektorn Rundradio. Jag förutsätter att beslut om att tillsätta sådana tjänster&lt;br&gt;innan det nya bolaget etablerats skall kunna fattas inom den nuvarande&lt;br&gt;televerksorganisationen, efter samråd med organisationskommittén om&lt;br&gt;principerna för sådana tjänstetillsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personal som arbetar inom sektorn Rundradio bör vid utgången av&lt;br&gt;juni 1992 föras över till rundradiobolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servicepersonalen finns sedan årsskiftet 1991/92 i en för hela Televerket&lt;br&gt;Radio gemensam serviceorgansation. Jag har i ett tidigare avsnitt (10.8.2.1)&lt;br&gt;anfört att en egen serviceorganisation bör vara en naturlig och självklar del av&lt;br&gt;rundradiobolagets verksamhet och att bolaget måste kunna ta det odelade&lt;br&gt;ansvaret för kvalitet och driftssäkerhet i tjänsterna. Även det faktum att&lt;br&gt;rundradiobolaget måste agera konkurrensneutralt vid sina kontakter med&lt;br&gt;externa kunder talar för egna serviceresurser. Jag bedömer också att en sådan&lt;br&gt;lösning blir billigare för rundradiobolaget än om bolaget i stället köper mot-&lt;br&gt;svarande service från televerket Mot denna bakgrund bör den personal inom&lt;br&gt;den nuvarande serviceorganisationen som företrädesvis arbetar med&lt;br&gt;rundradioverksamhet föras över till rundradiobolaget. Servicepersonal som i&lt;br&gt;huvudsak arbetar inom områdena mobila teletjänster, radiolänkverksamhet för&lt;br&gt;telefoni och televerkets egna entreprenader bör vara kvar inom televerket. Jag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsätter att organisationskommittén och televerket samråder om hur&lt;br&gt;servicepersonalen skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagens information vill jag nämna att Svensk Rundradio skall&lt;br&gt;överta televerkets pensionsåtaganden för den personal som förs över från&lt;br&gt;televerket till det nya bolaget. Samdiga balansposter som är förknippade med&lt;br&gt;dessa pensionsåtaganden skall därvid övertas av rundradiobolaget. Jag har&lt;br&gt;för avsikt att föreslå regeringen att i tilläggsdirektiv uppdra åt organisations-&lt;br&gt;kommittén att pröva under vilka villkor ett sådant övertagande skall ske. Jag&lt;br&gt;utgår från att kommittén därvid samråder med televerket. Kommittén bör&lt;br&gt;komma in med forslag i frågan till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuella skatter som uppkommer vid överföringen av personal skall&lt;br&gt;erläggas av rundradiobolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i frågor som behandlas i avsnitt 10.8 samrått med chefen för&lt;br&gt;kommunikationsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.9 Uppbörd av TV-avgifter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10.9.1 Radiotjänst i Kiruna AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Inga förändringar behövs i fråga om bestämmelser&lt;br&gt;om uppbörden av TV-avgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna AB behåller sina hittillsvarande uppgifter med&lt;br&gt;uppbörd och avgiftskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Riksdagen beslutade våren 1987 om att uppbörden av TV-&lt;br&gt;avgifter för innehav av TV-mottagare och avgiftskontrollen i fortsättningen&lt;br&gt;skall skötas av moderbolaget (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrUll, rskr. 197).&lt;br&gt;För detta ändamål bildades ett dotterbolag, Radiotjänst i Kiruna AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1990 och 1991 har särskilda medel avsedda för Radiotjänst&lt;br&gt;anvisats för insatser i syfte att öka antalet TV-avgifter. Senast den 1 mars&lt;br&gt;1992 skulle Sveriges Radio AB (moderbolaget) redovisa resultaten av dessa&lt;br&gt;insatser samt eventuella förslag till förändringar i avgiftslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till min bedömning: Det förhållandet att Radiotjänst förutsätts&lt;br&gt;få nya ägare genom att de tre programföretagen övertar aktierna i Radiotjänst&lt;br&gt;från moderbolaget torde inte påverka Radiotjänsts nuvarande uppgifter i&lt;br&gt;någon större utsträckning. I enlighet med vad jag tidigare anfört svarar de tre&lt;br&gt;programföretagen för att tillräckliga medel ställs till Radiotjänsts förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina överväganden med anledning av den nyligen inkomna utvärderingen&lt;br&gt;av de första årens verksamhet kommer att redovisas i ett senare sammanhang&lt;br&gt;och kan således komma att innebära vissa justeringar av Radiotjänsts&lt;br&gt;förutsättningar under förestående avtalsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.9.2 Förvaltningen av rundradiomedlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Sveriges Television skall ansvara för förvaltningen av&lt;br&gt;rundradiomedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Moderbolaget ansvarar för den finansiella samordningen för&lt;br&gt;rundradiorörelsen. I detta ingår även vissa s.k. controllerfunktioner som&lt;br&gt;hänger samman med moderbolagets ställning i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt forslag: De tre programföretagen har som ägare ett&lt;br&gt;gemensamt ansvar för uppbörden av TV-avgifter m.m. som bedrivs av&lt;br&gt;Radiotjänst i Kiruna AB. För att åtstadkomma en klar och tydlig ansvars-&lt;br&gt;fördelning bör det emellertid ankomma på en part att ansvara för förvalt-&lt;br&gt;ningen av rundradiomedlen. I valet mellan vilket av de tre programföretagen&lt;br&gt;som bör ges denna uppgift har mitt val fallit på det största av dem; Sveriges&lt;br&gt;Television. Jag förutsätter att Sveriges Television håller de andra program-&lt;br&gt;företagen väl underrättade i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansvaret ingår att förvalta de medel som Radiotjänst i Kiruna AB överför&lt;br&gt;till riksgäldskontoret genom att välja mellan de placeringsaltemativ som&lt;br&gt;riksgäldskontoret erbjuder, låna upp medel vid underskott på rundradio-&lt;br&gt;kontot, svara för likviditetsplanering avseende utbetalningarna från rund-&lt;br&gt;radiokontot, redovisa medelsförvaltningen, två gånger per år lämna ekono-&lt;br&gt;miska redovisningar till regeringen m.m. Jämför även proposition&lt;br&gt;1988/89:18 om TV-avgiften (s.73 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att staten genom anslagsframställningen från Sveriges&lt;br&gt;Television i likhet med vad som nu gäller kommer att erhålla underlag som&lt;br&gt;behövs i fråga om bedömningar av rundradiorörelsens samlade kostnads- och&lt;br&gt;intäktsutveckling samt av hur stort avgiftsuttaget bör vara på kort och lång&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som nu gäller för moderbolaget bör staten sluta ett särskilt&lt;br&gt;avtal med Sveriges Television om förvaltningen av rundradiomedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.10 Särskilda frågor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:140&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10.10.1 &amp;nbsp;Radionämndens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.1.1 Frågor om genmäle och beriktigande samt den enskildes privatliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Radionämndens uppdrag, organisation och verk-&lt;br&gt;samhetsformer bör i huvudsak vara oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden bör före beslut om prövning enligt bestämmelserna&lt;br&gt;om att den enskildes privatliv skall respekteras, inhämta skriftligt med-&lt;br&gt;givande från den som kan ha utsatts för brott mot denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden så snart&lt;br&gt;någon begär ett beriktigande eller genmäle bör begränsas till att endast&lt;br&gt;avse sådana fall då genmäle eller beriktigande inte beviljats. Denna&lt;br&gt;förändring av skyldigheterna bör tas in i avtalen mellan regeringen och&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Sveriges Television samt Riksradion och Lokalradion&lt;br&gt;föreslår att reglerna för när programföretagen skall underrätta radionämnden i&lt;br&gt;vissa genmäles- och beriktigandeärenden bör begränsas. Den nu gällande&lt;br&gt;ordningen har lett till en omständlig och ofta onödig byråkrati. Antalet fäll-&lt;br&gt;ningar i radionämnden på dessa grunder har varit mycket fl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen anser att radiolagens krav på saklighet och opartiskhet&lt;br&gt;även innebär en skyldighet att rätta felaktiga uppgifter och lämna tillfälle till&lt;br&gt;befogat genmäle. Skyldigheten att underrätta radionämnden bör därför kunna&lt;br&gt;utgå, alternativt begränsas till de fall då genmäle och beriktigande inte be-&lt;br&gt;viljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television föreslår att tidsgränsen för såväl anmälningar till&lt;br&gt;radionämnden som krav på genmäle och beriktigande bör sänkas från sex&lt;br&gt;månader till två eller en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden delar uppfattningen att nuvarande ordning för genmäle och&lt;br&gt;beriktigande är otillfredsställande i vissa avseenden. Enligt nämndens mening&lt;br&gt;kan en ordning övervägas som innebär att underrättelseskyldigheten ersätts av&lt;br&gt;en skyldighet för programföretagen att i samtliga beslut av hithörande slag&lt;br&gt;informera den berörde om en rätt för denne att påkalla radionämndens pröv-&lt;br&gt;ning av beslutet och prövning av programföretagets handläggning av hans&lt;br&gt;eller hennes begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden anför vidare att det kan vara rimligt att ärenden om intrång i&lt;br&gt;den enskildes privatliv inte prövas i sak om den berörde motsätter sig en&lt;br&gt;sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (U 1991:09) om myndighet för radio- och TV-sändningar till&lt;br&gt;allmänheten har bl.a. i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur radionämnden,&lt;br&gt;kabelnämnden och närradionämden kan föras samman till en myndighet.&lt;br&gt;Betänkandet väntas föreligga under våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Mot bakgrund av den aktuella utred-&lt;br&gt;ningens arbete bör radionämndens uppgifter i stort vara oförändrade. Några&lt;br&gt;mindre justeringar bör dock med fordel kunna vidtas redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten för programföretagen att underrätta radionämnden vid krav&lt;br&gt;om genmäle eller beriktigande bör kunna begränsas utan att det får någon&lt;br&gt;negativ betydelse för allmänheten. Jag avser därför att i annat sammanhang&lt;br&gt;föreslå regeringen att nuvarande bestämmelser ersätts med en ordning som&lt;br&gt;överensstämmer med vad radionämnden föreslagit. Den som kontaktar ett&lt;br&gt;programföretag i syfte att få ett genmäle eller beriktigande utsänt bör således&lt;br&gt;erhålla information om att det är möjligt att få programföretagets handlande&lt;br&gt;med anledning av en sådan begäran prövat av radionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser också att föreslå regeringen en förändring i radionämndens&lt;br&gt;instruktion med innebörd att frågor om intrång i den enskildes privatliv skall&lt;br&gt;kunna prövas endast om den berörde medger del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ställningstaganden radionämnden gjort vid sin granskning av program-&lt;br&gt;företagens sätt att utöva sändningsrätten har med mycket få undantag accep-&lt;br&gt;terats av företagen. Jag vill dock erinra om att kulturutskottet (KrU&lt;br&gt;1982/83:18, s. 8 f.) har understrukit vikten av att radiolagens och avtalens&lt;br&gt;bestämmelser efterlevs och att radionämndens beslut respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.2 Försvarsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om landet befinner sig i krig skall Sveriges Television&lt;br&gt;och Sveriges Radio utgöra självständiga organisationer i totalförsvaret.&lt;br&gt;Vid övergång till krigsorganisation överförs Sveriges Utbildnings-&lt;br&gt;radios resurser till de övriga två programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Mina förslag till förändrad organisation för&lt;br&gt;public service-företagen får konsekvenser även för totalförsvarsuppgiftema.&lt;br&gt;Min utgångspunkt är att den krigsorganiserade verksamheten så nära som&lt;br&gt;möjligt bör överensstämma med organisationen i fred. Ett avsteg från detta&lt;br&gt;bör dock vara att de resurser som finns inom Utbildningsradion vid övergång&lt;br&gt;till krigsorganisationen delas upp och tillförs Sveriges Television och&lt;br&gt;Sveriges Radio. Det ter sig inte ändamålsenligt att Utbildningsradion skall&lt;br&gt;behöva bygga upp en egen beredskapsorg^nisation. Däremot förutsätter jag&lt;br&gt;givetvis att man vid beredskapsplaneringen på bästa sätt tar till vara de&lt;br&gt;resurser som finns inom Utbildningsradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television och Sveriges Radio bör således utgöra självständiga&lt;br&gt;organisationer i totalförsvaret. Varje bolag bör ansvara för sin beredskaps-&lt;br&gt;planering. Jag förutsätter att programföretagen bedriver ett nära samarbete i&lt;br&gt;dessa frågor med utnyttjande av den kompetens som finns inom säkerhets-&lt;br&gt;och beredskapsavdelningen inom moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt avtal för krig och krigsfara bör ingås mellan staten och vart och&lt;br&gt;ett av programföretagen. I likhet med vad som nu gäller förutsätts företagen&lt;br&gt;lyda under regeringen vid övergång till krigsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom nu bör företagen omfattas av personalkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rådgivande nämnd bör även fortsättningsvis utses av regeringen.&lt;br&gt;Nämnden bör på motsvarande vis som nu gäller för moderbolagets chef&lt;br&gt;knytas till Sveriges Televisions och Sveriges Radios chefer. Jag förutsätter att&lt;br&gt;dessa i samråd bestämmer vem som skall vara ordförande i nämnden. Det nya&lt;br&gt;rundradiobolaget bör även vara representerat i den nuvarande nämnden.&lt;br&gt;Televerkets representant ersätts därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande mångfalden inom radio- och TV-områdena innebär nya förut-&lt;br&gt;sättningar för beredskapsfrågornas hantering. En översyn av dessa frågor&lt;br&gt;kommer inom kort att inledas inom regeringskansliet. Mina överväganden&lt;br&gt;mot bakgrund av denna översyn kan komma att påverka public service-&lt;br&gt;företagens totalförsvarsuppgifter under förestående avtalsperiod. Om så blir&lt;br&gt;fallet avser jag att återkomma till regeringen med närmare förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.3 Avtalen mellan staten och public service-företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Frågor som rör sändningsrätt, innehållet i sänd-&lt;br&gt;ningarna samt vissa förhållanden mellan public service-företagen bör&lt;br&gt;regleras i avtal mellan regeringen och vart och ett av dessa foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I konsekvens med de organisationsför-&lt;br&gt;ändringar jag föreslår bör regeringen även i fortsättningen ingå avtal med vart&lt;br&gt;och ett av de tre programföretagen samt med Radiotjänst i Kiruna AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.4 Radio Sweden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.4.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet - Radio Sweden -&lt;br&gt;tillkom år 1938 och sänder för närvarande program på åtta språk, nämligen&lt;br&gt;svenska, engelska, tyska, ryska, franska, spanska, estniska och lettiska.&lt;br&gt;Programmen ger lyssnare över hela världen nyheter och information om och&lt;br&gt;från Sverige. Radio Sweden sänder nästan 14 300 timmar per år på kortvåg.&lt;br&gt;Till detta kommer ca 2 800 timmar per år på mellanvåg. Antalet sändnings-&lt;br&gt;timmar på kortvåg uppgick till omkring 17 880 på årsbasis i början av 1991.&lt;br&gt;Neddragningen i antalet timmar förklaras till en del bl.a. av överuttag i&lt;br&gt;samband med händelserna de senaste åren i Baltikum och Kuwait, men&lt;br&gt;huvudsakligen av allmänna kostnadsökningar. Utlandsprogrammet förfogar&lt;br&gt;över tre kortvågssändare, två i Hörby och en i Karlsborg, samt under kvälls-&lt;br&gt;tid även mellanvågssändaren i Sölvesborg (1 179 KHz). Flera av utlands-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programmen kan slutligen avlyssnas i Stockholmsområdet från en FM-&lt;br&gt;sändare (89,6 MHz).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Sweden, som formellt utgör en del av Riksradion, har drygt 70&lt;br&gt;anställda och erhåller till skillnad från övriga delar av Sveriges Radio-&lt;br&gt;koncemen inga TV-avgiftsmedel utan finansieras med anslagsmedel via&lt;br&gt;utrikesdepartementet (anslaget D 2.). För budgetåret 1992/93 (motsvarande&lt;br&gt;kalenderåret 1993) finns i regeringens senaste budgetförslag ett belopp&lt;br&gt;upptaget på 60 809 000 kr. för utlandssändningama. Under de senaste åren&lt;br&gt;fram t.o.m. kalenderåret 1991 (budgetåret 1990/91) kompenserades Radio&lt;br&gt;Swedens kostnadsökningar (men ej televerkets) enligt ett särskilt index.&lt;br&gt;Fr.o.m. kalenderåret 1992 erhåller emellertid Radio Sweden på samma sätt&lt;br&gt;som televerket ett reservationsanslag utan indexreglerat inflationsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande avtal mellan staten och Sveriges Riksradio AB (RR)&lt;br&gt;heter det att ”...RR:s program för sändning till utlandet skall ge utländsk&lt;br&gt;publik och särskilt utlandssvenskar möjlighet att få information om och&lt;br&gt;upprätthålla kontakt med Sverige”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Radio Swedens verksamhet intar mot denna bakgrund sändningarna på&lt;br&gt;svenska en särställning. Därefter prioriterar Radio Sweden sändningarna på&lt;br&gt;engelska, tyska och ryska. De franska och spanska radiosändningarna&lt;br&gt;halverades under 1990, samtidigt som programmen på portugisiska lades&lt;br&gt;ned. Under december 1988 inleddes sändningar på estniska och i mars 1989&lt;br&gt;på lettiska. Sändningar på litauiska påbörjades försöksvis i slutet av januari&lt;br&gt;1991 men upphörde redan i början av augusti samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt år 1990 om en investering på 45 milj. kr. i tre nya&lt;br&gt;kortvågssändare för att ersätta de nuvarande som blivit omoderna efter 20 års&lt;br&gt;drift och dessutom måste bytas av miljöskäl. De nya sändarna installeras&lt;br&gt;successivt och väntas vara i full drift i slutet av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba tekniska utvecklingen har även fått konsekvenser för&lt;br&gt;utlandsradioprogrammen i flera länder. Allt fler stationer har börjat sända&lt;br&gt;program via satellit Radio Sweden planerar således inleda provsändningar av&lt;br&gt;detta slag avsedda för lyssnare i Europa under våren 1992. Jämfört med&lt;br&gt;kortvågssändningar ger satellitprogram en betydligt högre teknisk kvalitet,&lt;br&gt;vilket medger sändning av musik i ökad utsträckning. Direktmottagning av&lt;br&gt;radioprogram via satellit beräknas dock inte bli allmänt förekommande de&lt;br&gt;närmaste åren. Mottagning på rörliga mottagare anses sålunda bli vanligt först&lt;br&gt;i böljan av nästa årtionde. För närvarande krävs i princip tillgång antingen till&lt;br&gt;en parabolantenn jämte radio- och TV-njottagare eller anslutning till ett&lt;br&gt;kabelnät eller avlyssning av en radiostation som återutsänder det aktuella&lt;br&gt;satellitsända radioprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiosändningar via satellit torde under de närmaste åren komma att&lt;br&gt;uppfattas som något exklusivt som endast når en bråkdel av de potentiella&lt;br&gt;lyssnarna. Sannolikt får man därför räkna med att radioprogram via kortvåg&lt;br&gt;och satellit kommer att existera sida vid sida under en längre tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.4.2 Riktlinjer for verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Radio Sweden skall administrativt utgöra en del av det&lt;br&gt;bolag som föreslås bildas av Sveriges Riksradio och Sveriges Lokal-&lt;br&gt;radio fr.o.m. den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Swedens kostnader för verksamheten skall täckas genom&lt;br&gt;anslagsmedel som staten ställer till förfogande för det nybildade radio-&lt;br&gt;bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiobolaget skall enligt förslagen till riktlinjer för programverk-&lt;br&gt;samheten bl.a. bedriva verksamheten med beaktande av mediets sär-&lt;br&gt;skilda genomslagskraft. Utgångspunkter bör vara att de nya avtalsbe-&lt;br&gt;stämmelserna så långt möjligt skall tillämpas också för utlands-&lt;br&gt;programmen. Bestämmelserna måste emellertid tillämpas med beaktan-&lt;br&gt;de av dessa sändningars speciella karaktär och med avseende på varje&lt;br&gt;sändningsspråk för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Swedens radiosändningar till utlandet skall ge dels svenskar&lt;br&gt;som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få&lt;br&gt;information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Radio Swedens&lt;br&gt;program bör ge kunskap om Sverige och bidra till förståelse för&lt;br&gt;Sverige och det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Sweden bör ha ett nära samarbete med övriga redaktioner på&lt;br&gt;det nybildade radiobolaget och i den utsträckning som är möjlig an-&lt;br&gt;vända eller återutsända radiobolagets program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De riktlinjer jag nu anger överensstämmer&lt;br&gt;med gällande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.4.3 Ekonomiska förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De ekonomiska förutsättningarna för Radio&lt;br&gt;Sweden överensstämmer med vad chefen för utrikesdepartementet&lt;br&gt;föreslagit i årets budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Televerket Radio har hittills svarat för&lt;br&gt;utsändningen av de program som produceras av Radio Sweden. En&lt;br&gt;konsekvens av vad som föreslagits i det föregående blir att det fr.o.m. nästa&lt;br&gt;kalenderår, dvs. år 1993, införs en nyordning som innebär att Radio Sweden&lt;br&gt;får köpa motsvarande tjänster av det nya och av televerket oberoende bolaget&lt;br&gt;Svensk Rundradio, som avses bildas den 1 juli 1992. Budgetmässigt betyder&lt;br&gt;denna nyordning bl.a. att Sveriges Radio AB ensamt äskar medel för Radio&lt;br&gt;Swedens verksamhet fr.o.m. budgetåret 1992/93 (kalenderåret 1993) och inte&lt;br&gt;som tidigare tillsammans med televerket vad avsåg Televerket Radios&lt;br&gt;sändningar för utlandsradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket, dvs. fr.o.m. den 1 juli 1992 Svensk Rundradio AB, skall&lt;br&gt;emellertid även i fortsättningen ansvara för det tidigare nämnda utbytet av de&lt;br&gt;tre kortvågssändama. Svensk Rundradio bör därför varje år under perioden&lt;br&gt;1990/91 - 2001/02 tillförsäkras ett för detta ändamål särskilt avdelat belopp&lt;br&gt;under förevarande anslag. I 1992/93 års statsbudgetförslag begärs dessutom&lt;br&gt;att riksdagen bekräftar i budgeten angivna riktlinjer för det av riksdagen år&lt;br&gt;1990 fattade beslutet om investering i nya sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. nästa kalenderår måste Radio Sweden däremot köpa de tjänster i&lt;br&gt;form av radiosändningar som det nya rundradiobolaget kan erbjuda. Avtal om&lt;br&gt;dessa tjänster avses slutas mellan Sveriges Radio och bolaget. Prissättningen&lt;br&gt;bör ske enligt den modell som har redovisats i avsnittet 10.8.2.4 i denna&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktuellt schema för Radio Swedens radiosändningar återfinns i bi-&lt;br&gt;laga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med statsrådet af Ugglas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.5 Teknisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.5.1 TV-sändningar med högre teknisk kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande sändningar från Sveriges Television sker enligt PAL-standarden&lt;br&gt;med 625 linjer per bild och 50 delbilder per sekund; 625/50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De större TV-mottagarindustriema utvecklar sedan lång tid nya TV-&lt;br&gt;sändningssystem. Kännetecknande för dessa är en väsentligt bättre bild-&lt;br&gt;kvalitet, större bildskärm av vidfilmsformat samt förbättrad färgåtergivning&lt;br&gt;och ljudkvalitet. För närvarande finns ett flertal med varandra konkurrerande&lt;br&gt;sändningsstandarder. Reguljära provsändningar försiggår sedan en tid i&lt;br&gt;Japan. I Europa har provsändningar nyligen inletts. Den huvudsakliga&lt;br&gt;inriktningen har hittills gällt satellitsänd TV. Både det japanska Hi-Vision-&lt;br&gt;systemet (MUSE; 1125/60) och en europeisk variant med sändningssystemet&lt;br&gt;systemet HD-MAC (1250/50) använder sig av analog teknik. De TV-&lt;br&gt;apparater som är anpassade för dessa standarder finns än så länge inte i&lt;br&gt;massproduktion och priserna är därför mycket höga. För närvarande synes&lt;br&gt;utvecklingen av tunna och lätta bildskärmar vara den faktor som avgör när&lt;br&gt;sådana TV-apparater kan få någon större spridning. För att få full behållning&lt;br&gt;av det bredare bildformatet anses bildbredden behöva vara drygt en meter&lt;br&gt;eller mera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig roll för vilka system som kommer att introduceras spelas av TV-&lt;br&gt;mottagarindustrin. Vissa länder anlägger även industripolitiska aspekter inför&lt;br&gt;besluten om nya sändningsstandarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG utarbetas för närvarande ett direktiv om satellitsänd TV. Det&lt;br&gt;direktivförslag som nu diskuteras innebär bl.a. att analoga satellitsändningar&lt;br&gt;med hög teknisk kvalitet skall ske med den s.k. HD-MAC-standarden. Vidare&lt;br&gt;ställs vissa tekniska krav på alla TV-apparater avsedda för bildformatet 16:9&lt;br&gt;eller 5,33:3 (en vanlig TV har förhållandet 4:3 mellan bredd och höjd) fr.o.m.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1994. Till direktivet knyts särskilda stödformer för att stimulera över-&lt;br&gt;gången till den standard som förespråkas i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare återkomma till regeringen i frågan om vilka åtgärder&lt;br&gt;Sverige behöver vidta med anledning av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För public service-verksamheten har denna utveckling blivit mer aktuell på&lt;br&gt;senare tid eftersom forskningen även gjort framsteg när det gäller&lt;br&gt;möjligheterna till marksänd TV med högre teknisk kvalitet. De system som&lt;br&gt;kan komma i fråga som standard för marksändning kommer enligt min&lt;br&gt;bedömning att vara digitala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår i USA en serie tester av olika analoga och digitala&lt;br&gt;sändningssystem avsedda för marksändningar. Beslut om vilket system som&lt;br&gt;skall väljas i USA väntas under hösten 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera av de nordiska länderna genomfors för närvarande ett projekt med&lt;br&gt;syfte att visa att det är möjligt att relativt snart utveckla en standard för&lt;br&gt;marksänd digital TV med högre teknisk kvalitet. En av förutsättningarna för&lt;br&gt;studien är att TV-signalen kan rymmas inom samma bandbredd som dagens&lt;br&gt;analoga TV-signaler, vilket skulle göra det möjligt att sända över dagens&lt;br&gt;marknät parallellt med de vanliga TV-sändningama. Inom projektet planeras&lt;br&gt;en demonstration av om detta är möjligt till juli månad år 1992. Projektet&lt;br&gt;drivs av Sveriges Television, Sveriges Radio (moderbolaget), televerkets&lt;br&gt;rundradiosektor, Telia Research AB (televerkets bolag för forskning och&lt;br&gt;utveckling), norska och danska televerken samt flera privata foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television deltar även i det av EG stödda projektet Vision 1250.&lt;br&gt;De svenska, finländska och norska public service-TV-programföretagen&lt;br&gt;samarbetar med experimentverksamhet genom att hyra ett mobilt kontrollrum&lt;br&gt;som använder det europeiska 1250/50-systemet. Svenska försök har även&lt;br&gt;gjorts med det japanska Hi-Vision-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skifte av sändningssystem för TV får stora ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser eftersom den innebär dels att alla hushåll på sikt kommer att&lt;br&gt;byta TV-apparater, dels att TV-företagen måste skaffa ny produktionsut-&lt;br&gt;rustning. En aspekt som hittills fått litet genomslag i debatten är hur hushållen&lt;br&gt;ställer sig till ett eller flera sådana teknikskiften inom de närmaste åren. Andra&lt;br&gt;viktiga frågor är avvägningen mellan teknisk kvalitet och antal kanaler&lt;br&gt;(accepteras en lägre teknisk kvalitet kan sannolikt flera TV-kanaler erbjudas).&lt;br&gt;Vidare aktualiserar det särskilda EG-direktivet inom området och den&lt;br&gt;pågående tekniska utvecklingen frågor om lagstiftning, ansvarsfördelning,&lt;br&gt;standardisering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är frågorna av sådan vikt att konsekvenserna noga&lt;br&gt;måste övervägas innan beslut fattas. Jag avser därför att senare föreslå&lt;br&gt;regeringen att ge utredningen (U 1991:10) om tekniska förutsättningar för&lt;br&gt;utökade sändningar av radio och television till allmänheten tilläggsdirektiv i&lt;br&gt;fråga om den tekniska utvecklingen inom TV-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.5.2 Digitala ljudradiosändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ljudradion utvecklas för närvarande ett system för digitala sändningar,&lt;br&gt;Digital Audio Broadcasting, DAB. Denna teknik har fördelar framför nu-&lt;br&gt;varande analoga teknik genom bättre ljudkvalitet, lägre stömingskänslighet&lt;br&gt;och bättre frekvensekonomi. En kommersiell introduktion av den nya tekni-&lt;br&gt;ken kan förutses under senare hälften av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om all ljudradiosändning utnyttjade digital teknik skulle i storleksord-&lt;br&gt;ningen tre gånger så många radiokanaler få plats inom det tillgängliga frek-&lt;br&gt;vensutrymmet som med nuvarande teknik. Tekniska begränsningar skulle då&lt;br&gt;inte längre behöva utgöra ett hinder för etablering av radiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitala ljudradiosändningar kan inte tas emot med nuvarande mottagare&lt;br&gt;för analog teknik. Vid en eventuell framtida övergång till digital teknik måste&lt;br&gt;därför sändningar i analog och digital teknik pågå parallellt under en över-&lt;br&gt;gångsperiod. Under denna period krävs att ett särskilt frekvensutrymme&lt;br&gt;avsätts för parallellsändningar med digital teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio&lt;br&gt;och television till allmänheten har i betänkandet (SOU 1991:108) Tekniskt&lt;br&gt;utrymme för reklamfinansierad radio utgått från att dels frekvensbandet 223 -&lt;br&gt;230 MHz (TV-kanal 12) och dels ungefär hälften av frekvensbandet 104 -&lt;br&gt;108 MHz skall användas för en övergång till digitala ljudradiosändningar.&lt;br&gt;Enligt utredningen möjliggörs därigenom att rikstäckande och regionala sänd-&lt;br&gt;ningar från såväl Sveriges Radio som andra programföretag kan sändas ut&lt;br&gt;digitalt under övergångsperioden. Vid sidan av de regionala sändningarna kan&lt;br&gt;lokala program med begränsad räckvidd sändas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (Ds 1992:22) Regler och villkor för privatradio, som&lt;br&gt;nyligen sänts ut på remiss från kulturdepartementet, föreslås att frekvens-&lt;br&gt;bandet 104 - 108 MHz i sin helhet tas i anspråk för analoga FM-sändningar&lt;br&gt;av privatradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om huruvida och på vilket sätt digital sändningsteknik skall inforas&lt;br&gt;för ljudradion kommer att bli aktuell under avtalsperioden. Jag räknar med att&lt;br&gt;senare återkomma till regeringen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.6 Sändare för närradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skyldigheten att sända närradio över sändare som&lt;br&gt;ställts till förfogande av televerket upphåvs fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioutredningen: Skyldigheten att använda televerkets sändare&lt;br&gt;bör upphöra. Tillstånd att inneha närradiosändare skall endast få lämnas till&lt;br&gt;den som åtar sig att låta samtliga sändningsberättigade inom sändnings-&lt;br&gt;området använda sändaren på lika villkor. Kostnaden per sändningstimme&lt;br&gt;skall vara enhetlig och skälig. Om flera söker tillstånd att inneha närradio-&lt;br&gt;sändare skall tillståndet lämnas till den som kan visa att hans ansökan stöds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en majoritet av de sändningsberättigade sammanslutningarna inom till-&lt;br&gt;ståndsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna instämmer med&lt;br&gt;utredaren i att televerkets ensamrätt i fråga om närradiosändare bör avvecklas.&lt;br&gt;Några remissinstanser framför emellertid farhågor för att föreningarna&lt;br&gt;kommer att få ökade kostnader på vissa orter. När det gäller förslaget att&lt;br&gt;kostnaden per sändningstimme skall vara enhetlig råder delade meningar.&lt;br&gt;Några remissinstanser framför kritik mot att det skall vara frekvensmyndig-&lt;br&gt;hetens uppgift att se till att den som får tillstånd att inneha radiosändare för&lt;br&gt;närradio åtar sig att låta alla sändningsberättigade använda sändaren på lika&lt;br&gt;villkor och till en enhetlig och skälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bildandet av Svensk Rundradio samt avveck-&lt;br&gt;landet av moderbolaget och koncernbildningen för public service-företagen&lt;br&gt;föranleder ett antal olika lagändringar. Dessa är i huvudsak av redaktionell&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fall förordar jag emellertid en saklig ändring. Den gäller skyldigheten&lt;br&gt;för närradion att använda sändare som televerket ställer till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande begränsningen av de närradiosändande sammanslutningarnas&lt;br&gt;möjlighet att välja leverantör av sändartjänster är otidsenlig och bör upphävas.&lt;br&gt;Genom att flera leverantörer kan konkurrera bör närradions kostnader kunna&lt;br&gt;pressas. Skyldigheten att sända närradio över sändare som ställts till&lt;br&gt;förfogande av televerket bör därför upphävas från den 1 juli 1992. Mitt&lt;br&gt;förslag kräver att närradiolagen (1982:459) ändras. Ett förslag om detta har&lt;br&gt;upprättats inom kulturdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om de ekonomiska villkor på vilka de olika sändningsberättigade&lt;br&gt;sammanslutningarna skall kunna använda sändarna bör enligt min mening&lt;br&gt;avgöras lokalt av de berörda organisationerna. Jag vill därför inte förorda&lt;br&gt;några särskilda föreskrifter om hur dessa villkor skall vara utformade. Om det&lt;br&gt;skulle uppstå missförhållanden är jag givetvis beredd att senare återkomma till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Medelsberäkningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11.1 Föredragandens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11.1.1 &amp;nbsp;Public service-företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag om medelsanvisning till Sveriges Television, Sveriges Radio&lt;br&gt;och Sveriges Utbildningsradio tar sin utgångspunkt i vad jag tidigare har&lt;br&gt;anfört om ekonomiska förutsättningar (se avsnitt 10.6). Förslagen innebär&lt;br&gt;dels en uppskrivning av den medelsram som Sveriges Radio-koncemen&lt;br&gt;tilldelats för år 1992 i förhållande till indexförändringen, dels ett resurs-&lt;br&gt;tillskott om 150 milj.kr. och ett rationaliseringskrav om 100 milj.kr. (båda i&lt;br&gt;1989 års prisläge). Public service-företagen bör vidare anvisas 734,2 milj.kr.&lt;br&gt;(i 1990 års prisläge) som beräknats med utgångspunkt från att företagen i&lt;br&gt;fortsättningen skall kunna köpa utsändnings- och programinsamlingstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ordningen beträffande byggnadsinvesteringar, fastighetsförvaltning&lt;br&gt;och övriga lokalfrågor medför vidare att medelstilldelningen bör höjas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66.2 milj.kr. (i 1990 års prisläge). Den totala medelstilldelningen till public&lt;br&gt;service-företagen blir således 4 263,3 milj.kr. (i 1990 års prisläge).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag tidigare anfört om fördelningsnycklar bör för år&lt;br&gt;1993 Sveriges Television anvisas 61,09 % av det tillgängliga beloppet, eller&lt;br&gt;2 604,5 milj.kr., Sveriges Radio 34,31 %, eller 1 462,7 milj.kr. samt&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio 4,60 %, eller 196,1 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget har enligt regeringens anvisningar redovisat en verksam-&lt;br&gt;hetsplan för perioden 1992-1996 för Sveriges Radio-koncemens beredskaps-&lt;br&gt;planering. Planen följer de riktlinjer som angavs i den proposition om&lt;br&gt;säkerhetspolitiken och totalförsvaret (prop. 1981/82:102 bil. 7, FöU18, rskr.&lt;br&gt;374) som vad beträffar Sveriges Radio-koncemens verksamhet antogs av&lt;br&gt;riksdagen våren 1982 och som alltjämt gäller (jfr. prop. 1986/87:95 bil. 7,&lt;br&gt;FöUl 1, rskr. 310). I medelsberäkningama för den avgiftsfinansierade radio-&lt;br&gt;och TV-verksamheten har hänsyn tagits till kostnader för beredskapsätgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med beslut om tilläggsbudget II (prop.&lt;br&gt;1987/88:125 bil. 5, KrU 23, rskr. 287) bemyndigat regeringen att ställa&lt;br&gt;särskilda medel till Sveriges Radios AB (moderbolaget) förfogande för&lt;br&gt;Utbildningsradions programverksamhet i samband med särskilt angelägen&lt;br&gt;fortbildning av skolans personal. Regeringen tilldelade under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 av allmänna medel 2,9 milj.kr. för nämnda verksamhet till Utbild-&lt;br&gt;ningsradion (VIII anslaget B 6. Fortbildning m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de ramar jag nu har angivit bör programföretagen gemensamt svara&lt;br&gt;för att finansiera kostnaderna för publikrådets sammanträden. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att ange hur stor del av medelsramama som högst får&lt;br&gt;användas för detta ändamål. För riksdagens information vill jag nämna att&lt;br&gt;högst 750 000 kr. bör få tas i anspråk för detta ändamål under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.2 &amp;nbsp;TV-avgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag till medelstilldelning för den med TV-avgifter finansierade radio-&lt;br&gt;och TV-verksamheten under år 1993 för public service-företagens framgår av&lt;br&gt;följande sammanställning. Beloppen anges i milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förslag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(moderbolaget)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 210,5&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Televerket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416,43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 604,5&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 462,7&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbild-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningsradio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196,l&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Prisläge 1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Prisläge 1992, ytterligare 2,4 milj.kr. föreslås på TB II&lt;br&gt;^Prisläge 1992, ytterligare 5,2 milj.kr. föreslås på TB II&lt;br&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Prisläge 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De faktorer som är avgörande för behållningen på rundradiokontot är&lt;br&gt;utvecklingen av det särskilda kompensationsindexet för public service-&lt;br&gt;företagen, antalet TV-avgiftsbetalare, överföringar från rundradiobolaget samt&lt;br&gt;Nordisk Televisions AB betalning av koncessionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mina beräkningar har jag bl.a. utgått från att kompensationsindexet&lt;br&gt;under år 1992 och 1993 inte kommer att öka med mer än 5 respektive 4 %&lt;br&gt;och att antalet TV-avgiftsbetalare blir oförändrat ca 3 310 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag tidigare anfört om att TV-avgiftsbetalama inte skall&lt;br&gt;behöva betala två gånger för hittills direktavskrivna investeringar bör&lt;br&gt;rundradiobolaget tillföra 213,6 milj.kr. till rundradiokontot för år 1993&lt;br&gt;(beloppet angivet i 1992 års prisläge).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom TV-avgiften inbetalas i förskott för varje avgiftsperiod behöver&lt;br&gt;ett underskott i det årliga bokslutet för rundradiokontot inte nödvändigtvis&lt;br&gt;leda till ett lika stort behov av upplåning. Det nu aktuella ackumulerade&lt;br&gt;bokföringsmässiga underskottet vid utgången av år 1991 om 240 milj.kr. har&lt;br&gt;således inte medfört en lika stor nettoupplåning som beloppet kan synas&lt;br&gt;innebära eftersom likviditeten i huvudsak har varit positiv på kontot. Vid min&lt;br&gt;bedömning av hur underskottet på rundradiokontot på lång sikt skall kunna&lt;br&gt;arbetas in har jag tagit hänsyn till sådana likviditetseffekter och till&lt;br&gt;koncessionsavgiftsintäkter från Nordisk Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är TV-avgiften 1 320 kr. per år eller 330 kr. per tre-&lt;br&gt;månadersperiod. Jag föreslår att TV-avgiften höjs med 84 kr. (6,4 %) till&lt;br&gt;1 404 kr. per år fr.o.m. den 1 januari 1993. Avgiften för en tremånaders-&lt;br&gt;period blir därmed 351 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag rörande TV-avgiften förutsätter att lagen (1989:41) om TV-&lt;br&gt;avgift ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kulturdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen om mervärdeskatt (1968:430),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i närradiolagen (1982:459),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning&lt;br&gt;av statliga aktiebolag och stiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lag om TV-avgift (1989:41),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen under 1-3 och 6 har upprättats efter samråd med chefen för&lt;br&gt;finansdepartementet och förslaget under 5 efter samråd med chefen för&lt;br&gt;justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagändringar som här föreslås är i huvudsak av redaktionell karaktär.&lt;br&gt;Lagförslagen hör till de områden inom vilka lagrådets yttrande i princip bör&lt;br&gt;inhämtas. Lagförslagen är emellertid av sådan beskaffenhet att lagrådets&lt;br&gt;hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;forslag till lag om ändring i lagen om mervärdeskatt (1968:430),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;förslag till lag om ändring i närradiolagen (1982:459),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;förslag till lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i&lt;br&gt;riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;förslag till lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets&lt;br&gt;granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;förslag till lag om ändring i lag om TV-avgift (1989:41),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på&lt;br&gt;televisionens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslå riksdagen att godkänna vad jag har förordat i fråga om public&lt;br&gt;service-företag i vad avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. programföretagens public service-uppdrag, omfattning, sändningsnät&lt;br&gt;m.m. (avsnitten 10.2.2 - 10.2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. finansiering (avsnitt 10.2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 10.3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. särskilda riktlinjer for programföretagen (avsnitten 10.3.3-10.3.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncemen&lt;br&gt;samt programföretagens styrelser (avsnitten 10.4 - 10.4.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. företagens struktur och krav på distriktsorganisation inom varje&lt;br&gt;programföretag (avsnitten 10.5.2 - 10.5.2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. ekonomiska förutsättningar for perioden 1993 - 1996 (avsnitt 10.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. regler för programföretagens uppgifter i krig och vid krigsfara (avsnitt&lt;br&gt;10.10.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. riktlinjer för Radio Swedens verksamhet (avsnitt 10.10.4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslå riksdagen att godkänna vad jag har förordat i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. bildande av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rund-&lt;br&gt;radionätet, dess verksamhet samt överföring till bolaget av medel som till-&lt;br&gt;delats televerket för investerings- och driftskostnader avseende rundradio-&lt;br&gt;verksamhet (avsnitten 10.8.1.1 och 10.8.2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. ekonomiska förutsättningar för Svensk Rundradio AB (avsnitt&lt;br&gt;10.8.2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. överföring av anläggningar och utrustning samt personal från tele-&lt;br&gt;verket till Svensk Rundradio AB (avsnitten 10.8.3.1-10.8.3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. garantier för programverksamhetens oberoende (avsnitt 10.3.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. beredskapsätgärder för Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Svensk Rundradio AB&lt;br&gt;(avsnitt 10.8.2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänsts i Kiruna AB uppgifter&lt;br&gt;(avsnitt 10.9.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden vid berik-&lt;br&gt;tigande och genmäle (avsnitt 10.10.1.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. avtalen mellan staten och public service-företagen (avsnitt 10.10.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden (avsnitt 10.10.4.3),&lt;br&gt;dels föreslå riksdagen att godkänna mitt förslag till medelsberäkning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Televi-&lt;br&gt;sion AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt&lt;br&gt;11.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslå riksdagen att bemyndiga regeringen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget) för att&lt;br&gt;möjliggöra att moderbolaget avvecklas och att aktierna i dotterbolagen för-&lt;br&gt;delas i enlighet med mitt förslag (avsnitt 10.4 och 10.5.2), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. att bemyndiga regeringen att ställa särskilda medel till Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio AB:s förfogande för programverksamhet i samband med&lt;br&gt;särskilt angelägen fortbildning av skolans personal (avsnitt 10.3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de&lt;br&gt;åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiosändningar till utlandet från Radio Sweden &lt;sub&gt;Bilaga&lt;/sub&gt;!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;via kortvåg, mellanvåg och satellit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;period: 29 mars 1992 • 26 september 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engllsh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa / Afrika / Mellanöstern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0400-0615 0600-0815&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt; SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15390 19 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0600-0800 0800-1000”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15390 19 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9625 31 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0700-0900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0900-1100”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15390 19 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9625 31 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200*1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9625 31 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1030 P1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9625 31 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15230 19 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15245 19 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1430 P1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;br&gt;6065 49 210&lt;br&gt;9670 31 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600P1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9670 31 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15270 19 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1730-1830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1930-2030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1800-1830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2000-2030 IM) 9670 31 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15270 19 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2200”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9655 31 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Aaien / Australaalen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200*1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17740 16 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15170 19 85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17740 16 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15170 19 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17870 16 55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2200”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11730 23 70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11730 25 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9685 31 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nordamerika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0400P1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0600”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9685 31 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21500 13 290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17870 16 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1430 P1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21500 13 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11705 25 290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9695 31 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Latinamerika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2330 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0130&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9695 31 235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11705 25 250&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;kHz mfiMTD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Europé / Atrica / Middle Eaet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2030-2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2230-2330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Aal* / Au*tr»l**l*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2030-2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2230-2330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;North Amorica&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Francals&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTOGKT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kHz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m Dir.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Europ* / Ahlqu* / Moy*n Orl*nt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1179 254OM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1179 2540M.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1179 254 OM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Am*riqu* du Nord&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Am*rlqu* Latin*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11705 25 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*) tandi * vandiadi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;no-pyccKH&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B?*** no&lt;br&gt;r&amp;gt;—•r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Man aan a*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•P—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ifH MHanaoo-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EBPOriA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000 49 70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9670 31 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6000 49 70&lt;br&gt;1179 254 CB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in&amp;amp;SML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0900-1000* 1100-1200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1830-1930 2030-2130&lt;br&gt;(«&amp;lt;S-.AIt 2030-2200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;au et&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03140/prop_199192__140-13.png" style="width:56pt;height:9pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1) P1 vardagar 2) P1 ♦ P3 lördagar 3) P1 töndagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) endact iö-aö 5) P1 vardagar. Radio Svenge 15-aö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) enda* vardagar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000 49 85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1179 254 CB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;A3H»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1300 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1500&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15170 25 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17740 16 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Y1A SATELLTTE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASTRA 19,r»ast &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TELE-X 3°aaM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,597 GHz, V (Comedy Ch&amp;gt;7.74 MHz 12,207 GHz (TV4)-7.38 MHz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9625 31 210&lt;br&gt;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9655 31 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jl&lt;sup&gt;gggng&lt;/sup&gt;L - Bl'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;______wwc______________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa / Atrica / Mod io Or ien te&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SAT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;America del Norte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;America Latina&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;•)dja4«Mia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTC/GMTEäättkHzM Suund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1630 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1930&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6000 49 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;br&gt;1630-1700* 1930-2000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6000 49 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•) aianh teopCevib ja pttiapåcviö-&lt;br&gt;MW-kaaUaiDeL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Latvlskl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;y&lt;/sup&gt; UzUTT&lt;br&gt;________Mka_______________tea&lt;br&gt;1645* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1945&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6000 49 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;br&gt;1730-1800**2030-2100 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;SAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6065 49 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6000 49 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1179 254 MW&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•)jkdMDM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;**) Aai »itrtimia qd avdtdiania.&lt;br&gt;inP-Videjoaviteoa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RADK) SWEDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X s-tos 10 ******&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tdejtoje *46 8 784 7288 (*46 87847234)&lt;br&gt;telefax *46 8 667 62 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;achedole by telefax (pcOmg) *46 8 667 37 01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga 2 Utredarens sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;(SOU1992:10) Ett nytt bolag för rundradiosändningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag skall utarbeta ett förslag till ett nytt huvudmannaskap för program-&lt;br&gt;insamling och program utsändning för Sveriges Radio AB och för Nordisk&lt;br&gt;Television AB. Utgångspunkten för arbetet har varit att verksamheten drivs&lt;br&gt;av staten i en organisation som är fristående från televerket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redovisar i utredningen olika organisationsaltemativ och föreslår att staten&lt;br&gt;bildar ett aktiebolag, Radio Net AB, samt att bolaget börjar sin verksamhet&lt;br&gt;den 1 juli 1992. För att bereda bildandet av bolaget föreslår jag att det tillsätts&lt;br&gt;en organisationskommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets aktiekapital bör vara lägst 100 milj.kr. och högst 300 milj.kr.&lt;br&gt;Antalet styrelseledamöter bör vara lägst fem och högst sju.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten kommer gentemot företaget att ha två olika roller. Staten kommer att&lt;br&gt;uppträda dels som ägare, dels i rollen som statsmakt. Jag föreslår att det vid&lt;br&gt;bolagsbildningen träffas ett avtal mellan Radio Net AB och staten i dess&lt;br&gt;egenskap av statsmakt. I det avtalet bör regleras de frågor som är väsentliga&lt;br&gt;för den allmänna mediepolitiken. I avtalet bör också regleras sådana frågor&lt;br&gt;där staten köper tjänster av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det lämpligt att Radio Net AB har frekvenstillstånden för den&lt;br&gt;utrustning som företaget arbetar med. Detta har betydelse för själva driften&lt;br&gt;och det har betydelse i samband med fastställande av tekniska krav vid&lt;br&gt;upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna följa och påverka utvecklingen är det viktigt att det av mig&lt;br&gt;föreslagna bolaget redan från början kan deltaga i det globala och det&lt;br&gt;europeiska standardiseringsarbetet avseende nya rundradiosystem. Bolaget&lt;br&gt;bör som auktoriserad operatör kunna deltaga i det internationella arbetet i de&lt;br&gt;organ som står öppna för andra nätoperatörer för rundradio. Detta förutsätter&lt;br&gt;att det i Sverige kommer att finnas Recognized Private Operating Agency&lt;br&gt;(RPOA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att Radio Net AB kommer att få ställning som en svensk&lt;br&gt;RPOA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det nybildade Radio Net AB bör gälla att företaget själv svarar för&lt;br&gt;kostnaderna för säkerhetsverksamhet, som har ett egenintresse. Jag&lt;br&gt;föreslår att staten svarar för kostnaderna för teknisk uthållighet och&lt;br&gt;säkerhet, som beror på totalförsvarets krav. Dessutom svarar staten för&lt;br&gt;kostnader för verksamhetsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets kostnader för totalförsvaret kommer inte att minska genom att&lt;br&gt;verksamheten flyttas från Televerket Radio till det nya bolaget. Bolaget kan få&lt;br&gt;ökade kostnader genom att de inte längre kan använda sig av televerkets&lt;br&gt;centrala funktioner på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planering av sändarbolagets verksamhet vad avser forskning och utveck-&lt;br&gt;ling är det viktigt att beakta både det kortsiktiga och det långsiktiga per-&lt;br&gt;spektivet. Jag finner det nödvändigt att Radio Net AB har kompetens att följa&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen och att det har kompetens att delta i det interna-&lt;br&gt;tionella samarbetet. Det är dessutom nödvändigt att bolaget har beställar-&lt;br&gt;kompetens både vad avser köp av forskning och utveckling, samt teknisk&lt;br&gt;utrustning för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas ett samarbetsavtal mellan Radio Net AB och Telia Research&lt;br&gt;AB. Telia Research AB är ett av televerket helägt dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att Radio Net AB bör bedriva viss egen forsknings-&lt;br&gt;verksamhet och följaktligen kunna uppträda som en kompetent beställare av&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringar från Televerket Radio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av anläggningar och utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de möjliga överföringsalternativen föreslår jag att överföringen sker&lt;br&gt;genom apport Apportegendomen används för att teckna bolagets aktier. Den&lt;br&gt;del av apportegendomens värde som inte används för teckning av aktier till-&lt;br&gt;förs bolagets egna kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överföringen av statlig egendom till ett av staten helägt aktiebolag bör&lt;br&gt;det inte vara aktuellt med uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitt förslag till bolagsordning för Radio Net AB är aktiekapitalet lägst&lt;br&gt;100 milj.kr. och högst 300 milj.kr. Det innebär att stämpelskatten blir lägst&lt;br&gt;2 milj.kr. och högst 6 milj.kr. I detta fall är det staten som äger Televerket&lt;br&gt;Radio och det är staten som kommer att vara ensam aktieägare i Radio Net&lt;br&gt;AB. Med hänvisning till att synnerliga skäl föreligger bör regeringen besluta&lt;br&gt;om befrielse från stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fastigheter som berörs av överföringen har inte något taxeringsvärde,&lt;br&gt;eftersom de beaktas som telefastigheter. I samband med att fastigheterna&lt;br&gt;överförs till Radio Net AB skall de åsättas ett värde och det skall utgå en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpelskatt på tre procent av fastigheternas värde. Föreligger synnerliga skäl Prop. 1991/92:140&lt;br&gt;och är de av principiell betydelse kan regeringen medge befrielse från Bilaga 2&lt;br&gt;stämpelskatten. Jag föreslår att regeringen medgiver befrielse från stämpel-&lt;br&gt;skatt i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den egendom som skall föras från Televerket Radio till Radio Net AB är&lt;br&gt;sådan egendom som har finansierats genom rundradiokontot. Genom sam-&lt;br&gt;ordning av olika verksamheter inom hela televerket finns det investeringar&lt;br&gt;som har finansierats av televerket, men som bör föras över till Radio Net AB.&lt;br&gt;Den organisationskommitté som jag föreslår bör ta ställning till vilka över-&lt;br&gt;föringar som bör göras. Samma sak bör gälla i den mån det finns utrustning&lt;br&gt;som bör vara kvar i televerket, men som har finansierats genom rund-&lt;br&gt;radiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda investeringar som televerket har gjort för det nya mark-&lt;br&gt;baserade televisionsföretaget bör överlåtas till Radio Net AB. Överlåtelse-&lt;br&gt;summan bör motsvara de kostnader televerket har haft för investeringarna&lt;br&gt;minus den eventuella kostnadstäckning televerket har fått från televisions-&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget avser byte av huvudman för en befintlig verksamhet.&lt;br&gt;En utgångspunkt för direktiven är att de personella resurser som behövs för&lt;br&gt;att utföra de tjänster som nu tillhandahålls av Televerket Radio, affärsområdet&lt;br&gt;rundradio, skall föras över till den nya organisationen. Jag har därför som&lt;br&gt;utgångspunkt för mina ställnings-taganden vad avser personalen att de som&lt;br&gt;nu arbetar inom Televerket Radio, affärsområde rundradio, skall anställas i&lt;br&gt;det nya bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundradioverksamheten måste förutom den personal som överfors till den&lt;br&gt;sammanhållna organisationen kompletteras med viss personal. Inom det&lt;br&gt;nuvarande affärsområdet rundradio har det beräknats att personalen behöver&lt;br&gt;öka från nuvarande ca 430 personer till ca 500 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket Radio beslutade i juni 1991 att ha en gemensam teknisk service-&lt;br&gt;organisation för samtliga affärsområden och att den organisationen genom-&lt;br&gt;förs den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tagit ställning till att det skall finnas en särskild organisation&lt;br&gt;för landets rundradionät. Jag har tidigare föreslagit att den organisationen&lt;br&gt;skall vara ett aktiebolag och att staten skall äga samtliga aktier. Det statliga&lt;br&gt;ägandet är en förutsättning enligt utredningens direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personal som i dag arbetar inom Televerket Radio, affärsområdet&lt;br&gt;rundradio, överförs till Radio Net AB. De som berörs av de som är anställda&lt;br&gt;vid huvudkontoret och de som är anställda vid de regionala rundradio-&lt;br&gt;områdena. Personalgruppen kan avgränsas till den personal som den 1&lt;br&gt;januari 1992 ingår i den organisation som interimistiskt har bildats i avvaktan&lt;br&gt;på den slutliga organisation av rundradioverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den tekniska serviceorganisationen är problemen av mera&lt;br&gt;komplex natur. Det finns ett antal alternativa lösningar, men jag vill särskilt&lt;br&gt;framhålla att ingen lösning i grunden är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att den tekniska serviceorganisationen är kvar oförändrad&lt;br&gt;inom Televerket Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett sådant alternativ måste ett antal krav vara uppfyllda, för att det skall&lt;br&gt;vara en möjlig lösning for Radio Net AB. En sådan lösning förutsätter att det&lt;br&gt;fins ett avtal mellan Televerket Radio och Radio Net AB.I avtalet skall ett&lt;br&gt;antal grundläggande frågor vara reglerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att en avtalslösning blir ett billigare alternativ for Radio Net&lt;br&gt;AB än alternativet att företaget har en egen serviceorganisation. Samordnings-&lt;br&gt;och effektivitetsvinster bör även tillfalla Radio Net AB. Storleksordningen av&lt;br&gt;de vinsterna bör kunna uppskattas till närmare tjugo procent. För att säker-&lt;br&gt;ställa vinster i den storleksordningen bör priset i avtalet jämföras med det&lt;br&gt;interna pris som gäller under år 1991. Visar det sig att avtalsförhandlingarna&lt;br&gt;leder till ringa eller inga vinster i form av lägre priser för Radio Net AB bör&lt;br&gt;slutsatsen bli att serviceorganisationen delas upp mellan Televerket Radio och&lt;br&gt;Radio Net AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A vvecklingskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att i utredningsfasen ange exakta belopp för vilka av-&lt;br&gt;vecklingskostnader som kan komma att uppstå. Avvecklingskostnademas&lt;br&gt;nivå bestäms i huvudsak genom vilket samarbete det kommer att finnas&lt;br&gt;mellan Televerket Radio och Radio Net AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alternativet med en samlad teknikserviceorganisation inom Televerket&lt;br&gt;Radio blir avvecklingskostnadema marginella och uppskattas endast till några&lt;br&gt;miljoner kronor. Det slutliga beloppet kan inte bestämmas förrän efter de&lt;br&gt;sludiga förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en delad teknikserviceorganisation krävs en detaljerad kostnadsanalys.&lt;br&gt;En preliminär analys visar att Televerket Radio har kompensationskrav på&lt;br&gt;storleksordningen 100 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har utgått ifrån att den tekniska serviceorganisationen kan vara kvar&lt;br&gt;inom Televerket Radio. Det ställningstagande innebär att det enbart blir&lt;br&gt;marginella awecklingskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall enligt sina direktiv redovisa hur de personella och&lt;br&gt;materiella överföringarna påverkar televerket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den av mig föreslagna lösningen vad avser den tekniska service-&lt;br&gt;organisationen uppkommer det inte negativa konsekvenser av någon särskild&lt;br&gt;storleksordning för televerket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självkostnadsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med självkostnad avser jag summan av alla kostnader för en viss produkt&lt;br&gt;eller tjänst tills den är levererad och betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självkostnadens komponenter är löpande driftskostnader, kapitalkostnader&lt;br&gt;och avkastning/riskkompensation beräknat på eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättningen kan vara kortsiktig eller långsiktig. I alternativet med kort-&lt;br&gt;siktig prissättning tar inte företaget normala affärs-, tekniska eller finansiella&lt;br&gt;risker. I alternativet med långsiktig prissättning tar företaget samtliga risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet med en långsiktig prissättning är det alternativ som bäst&lt;br&gt;kommer att svara mot den verksamhet Radio Net AB kommer att bedriva. Det&lt;br&gt;ger företaget en möjlighet att utveckla sin affärsidé på ett sådant sätt att&lt;br&gt;företaget kan bli effektivt I ett alternativ med kortsiktig prissättning kommer&lt;br&gt;företaget inte att få de möjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensation för gjorda investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De investeringar som har gjorts i rundradionätet har finansierats genom TV-&lt;br&gt;avgifter. TV-avgiften jämställs med s.k. näringsbidrag. Detta innebär att in-&lt;br&gt;vesteringarna hittills har direktavskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anläggningstillgångar som nu tillhör Televerket Radio och som har fi-&lt;br&gt;nansierats enligt ovan överförs till Radio Net AB som apport-egendom. Det&lt;br&gt;är då viktigt att skapa ett förfarande som innebär att TV-avgiftsbetalama inte&lt;br&gt;drabbas av avskrivningskostnader mer än en gång. Det bör vara möjligt&lt;br&gt;genom att ge Sveriges Radio-koncemen en rabatt på självkostnadspriset som&lt;br&gt;motsvarar koncernens andel av avskrivningskostnader för direktavskrivna in-&lt;br&gt;vesteringar i det gamla systemet En förutsättning for den rabatten är att före-&lt;br&gt;taget kan bedriva andra vinstgivande verksamheter eftersom man med det här&lt;br&gt;förslaget inte får full självkostnadstäckning under ett antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra programföretag än programföretag inom Sveriges Radio-koncemen&lt;br&gt;skall dock betala fullt självkostnadspris och i det priset ingår kostnaderna för&lt;br&gt;användning av redan gjorda investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rabatt som Sveriges Radio AB kommer att erhålla går inte att fastställa&lt;br&gt;i nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsanvisning till Sveriges Radio AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningen för år 1993 bör Sveriges Radio AB föra upp ett&lt;br&gt;belopp på 401 milj.kr. exklusive mervärdesskatt. Beloppet är preliminärt&lt;br&gt;Den summa som Sveriges Radio AB skall betala till Radio Net AB är en för-&lt;br&gt;handlingsfråga mellan bolagen. Förhandlingsresultatet blir beroende av den&lt;br&gt;värdering som måste göras av de anläggningar och den utrustning som har&lt;br&gt;finansierats med TV-avgiftsmedel. Beloppet kommer under de följande verk-&lt;br&gt;samhetsåren att stiga på grund av successivt ökade kapitalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de tjänster som Radio Net AB kommer att erbjuda är program-&lt;br&gt;insamling. Programinsamling kan också utföras av programföretag. Sveriges&lt;br&gt;Radio AB och dess dotterbolag har inte en verksamhet, som gör att de har ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gående mervärdeskatt, varför de inte heller har någon möjlighet att göra av-&lt;br&gt;drag för ingående mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuläget har Televerket Radio fått kompensation för mervärdesskatten från&lt;br&gt;rundradiokontot. Kompensationen är för år 1991 ca 120 milj.kr. En utgångs-&lt;br&gt;punkt for utredningsuppdraget är att Sveriges Radio AB i fortsättningen skall&lt;br&gt;disponera de medel som Televerket Radio nu disponerar för rundradioverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljer Sveriges Radio AB i fortsättningen att bygga upp fasta resurser och&lt;br&gt;själv svara for programinsamlingen uppkommer inga motsvarande kostnader&lt;br&gt;för mervärdeskatt Detta innebär att de medel som riksdagen har avsett skall&lt;br&gt;betalas in i mervärdeskatt i stället kan användas för programverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kan lösas genom att riksdagen enbart anvisar medel till själva&lt;br&gt;verksamheten vid Sveriges Radio AB och dess dotterbolag, men samtidigt&lt;br&gt;medger att rundradiokontot får belastas med kostnaderna för mervärdeskatt&lt;br&gt;som debiteras programföretaget av leverantör av distributions- och över-&lt;br&gt;föringstjänster som är skattskyldig till mervärdeskatt. Ett sådant medgivande&lt;br&gt;behöver bara lämnas av riksdagen vid ett tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ingår inte i utredningsuppdraget att analysera den framtida tekniska&lt;br&gt;utvecklingen. Jag har dock bedömt det viktigt att ge en sådan redovisning.&lt;br&gt;Utvecklingen har betydelse för den framtida överlevnadsmöjligheten för&lt;br&gt;Radio Net AB och för företagets framtida investeringsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen och förväntad framtida utveckling innebär att de&lt;br&gt;markbaserade sändamäten har blivit av intresse även på lång sikt De digitala&lt;br&gt;systemen förväntas bli anpassade till markbaserade nät Markbaserade digitala&lt;br&gt;nät förväntas bli mycket ekonomiskt konkurrenskraftiga. Ett byte till digital&lt;br&gt;radio och digital television kan ske med dagens sändamät som bas. Det&lt;br&gt;kommer naturligtvis att krävas vissa kompletteringar i sändamäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kända tekniska kunskaper och förväntade nya kunskaper kommer&lt;br&gt;dagens sändamät även i framtiden att bli konkurrenskraftigt. Rätt utnyttjat&lt;br&gt;kommer dagens sändamät med digital teknik att ha ett ekonomiskt berättig-&lt;br&gt;ande in i 2000-talet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:10) Ett nytt bolag för&lt;br&gt;rundradiosändningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet från utredningen om ett nytt hu-&lt;br&gt;vudmannaskap för rundradionätet avgetts av överbefälhavaren, överstyrelsen&lt;br&gt;för civil beredskap, televerket, sektorn Rundradio inom Televerket Radio,&lt;br&gt;Sveriges Radio AB (moderbolaget för koncernen), Nordisk Television AB,&lt;br&gt;Statsanställdas Förbund-Telesektionen och Statstjänstemannaförbundet-&lt;br&gt;Televerket Samtliga yttranden finns återgivna i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har utarbetat ett förslag till nytt huvudmannaskap för verksamheten&lt;br&gt;med programinsamling och programutsändning för Sveriges Radio-företagen&lt;br&gt;och för Nordisk Television. Verksamheten bedrivs i dag av sektorn Rund-&lt;br&gt;radio inom Televerket Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket konstaterar, mot bakgrund av utredningsdirektiven, att utreda-&lt;br&gt;rens förslag i allt väsentligt är bra och att verkets synpunkter på betänkandet i&lt;br&gt;huvudsak är av kompletterande art. Verkets ambition är att inom ramen för&lt;br&gt;den nya uppläggningen av rundradioverksamheten finna former för en fortsatt&lt;br&gt;god samverkan. Statsanställdas Förbund är i huvudsak positiv till utredarens&lt;br&gt;förslag. Sektorn Rundradio har avgivit ett yttrande som bygger på synpunkter&lt;br&gt;från såväl ledning som övrig personal inom rundradiosektom. Nordisk Tele-&lt;br&gt;vision anser att utredningen i vissa delar är så ofullkomlig att det inte är möj-&lt;br&gt;ligt att bedöma konsekvenserna av utredarens förslag och att det därför inte är&lt;br&gt;möjligt att avge något detaljerat yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsform m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att staten bildar ett aktiebolag och att bolaget börjar sin&lt;br&gt;verksamhet den 1 juli 1992. Televerket, sektorn Rundradio och Statsanställ-&lt;br&gt;das Förbund stöder förslaget. Televerket anser att det bör anges i bolags-&lt;br&gt;ordningen att verksamheten i allt väsentligt är av monopolkaraktär. Sektorn&lt;br&gt;Rundradio pekar på att delar av verksamheten är klart konkurrensutsatt och att&lt;br&gt;den konkurrensutsatta delen av verksamheten kommer att öka när den ekono-&lt;br&gt;miska relationen till Sveriges Radio förändras fr.o.m. år 1993. Statsan-&lt;br&gt;ställdas förbund förutsätter att bolagsavtalet (B O A) kommer att tillämpas i&lt;br&gt;bolaget. Nordisk Television, som är den enda remissinstans som ifrågasätter&lt;br&gt;aktiebolagstanken, menar att även affärsverksformen borde ha övervägts för&lt;br&gt;verksamheten. Denna kan i många avseenden liknas vid den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs vid banverket och vid vattenfallsverket. Att bolagsformen valts i&lt;br&gt;andra länder innebär inte att den nödvändigtvis är ändamålsenlig för för-&lt;br&gt;hållanden som kommer att råda inom rundradiobolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att antalet styrelseledamöter i bolaget bör vara lägst fem&lt;br&gt;och högst sju, plus arbetstagarrepresentanter enligt lag. Sektorn Rundradio&lt;br&gt;finner förslaget väl avvägt och förutsätter att bolagets leverantörer, kunder&lt;br&gt;och andra förhandligsparter samt konkurrenter inte kommer att vara före-&lt;br&gt;trädda i styrelsen. Televerket är berett att medverka med en representant i den&lt;br&gt;kommande styrelsen. Detta bör vara möjligt eftersom bolaget enligt utredaren&lt;br&gt;bildas för att lösa frågor inom massmedieområdet och inte för att konkurrera&lt;br&gt;med Televerket Radio. Statsanställdas Förbund förordar att statens inflytande&lt;br&gt;säkerställs genom en ledamot i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att bolagets namn skall vara Radio Net AB. Sektorn&lt;br&gt;Rundradio anser inte att det föreslagna namnet bör användas. Dels finns det&lt;br&gt;redan i aktiebolagsregistret ett företag med nästan samma namn och med&lt;br&gt;verksamhet inom radio- och TV-branschen. Dels är namnet knappast gång-&lt;br&gt;bart internationellt. Förkortningen Net för Net-work är mycket ovanlig i den&lt;br&gt;anglosachsiska världen och skulle lätt kunna associeras till betydelsen hårnät&lt;br&gt;eller annan typ av nät. Det är även tveksamt om det engelska ordet Radio, i&lt;br&gt;likhet med det svenska ordet rundradio, uppfattas som att det täcker både&lt;br&gt;ljudradio och television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att det vid bolagsbildningen träffas ett avtal mellan&lt;br&gt;rundradiobolaget och staten. Med en sådan konstruktion finns det inga sär-&lt;br&gt;skilda tillsynsbehov, utöver den tillsyn som normalt sker i ett av staten helägt&lt;br&gt;aktiebolag. Om så skulle önskas kan den statliga tillsynen ökas, genom att&lt;br&gt;riksrevisonsverket ges befogenhet att granska rundradiobolaget. Sektorn&lt;br&gt;Rundradio finner det svårt att förstå vari vinsten med en avtalskonstruktion&lt;br&gt;består. Genom avtal kan inte staten få större påverkansmöjligheter än i egen-&lt;br&gt;skap av ägare, eftersom staten rimligtvis uppträder på samma sätt i rollen som&lt;br&gt;ägare som i rollen som statsmakt. Sektorn Rundradio har dock inget att&lt;br&gt;invända mot att en organisationskommitté får i uppdrag att analysera om och i&lt;br&gt;så fall på vilka områden avtal behöver upprättas. Sektorn Rundradio delar&lt;br&gt;utredarens uppfattning att det inte behövs någon särskild tillsyn av verk-&lt;br&gt;samheten utöver den som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag. Om&lt;br&gt;riksrevisionsverket ändå skall utföra revision, är det rundradiosektoms upp-&lt;br&gt;fattning att verkets granskning endast skall avse förvaltningsrevision av den&lt;br&gt;del av bolagets verksamhet som är av monopolkaraktär, dvs. för närvarande&lt;br&gt;utsändningen av program för Sveriges Radio-företagen och för Nordisk&lt;br&gt;Television samt eventuellt utsändningen av den finländska kanalen över Stor-&lt;br&gt;stockholmsområdet. För rundradiobolagets övriga, rent affärsmässiga,&lt;br&gt;verksamheter ter sig en granskning av riksrevisionsverket inte som lämplig.&lt;br&gt;När det gäller redovisningsrevisionen finns det inga bärande skäl att låta den&lt;br&gt;ske på annat sätt än vad som är brukligt enligt aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att en organisationskommitté tillsätts for att förbereda&lt;br&gt;bolagsbildningen. Televerket föreslår att kommittén bemyndigas att träffa av-&lt;br&gt;tal med samarbetspartners, kunder och leverantörer för perioden efter bolags-&lt;br&gt;bildningen och verket fäster stor betydelse vid att vara representerat i kom-&lt;br&gt;mittén. Sektorn Rundradio anser att kommittén bör förses med sådana be-&lt;br&gt;fogenheter att den dels kan verka som part, dels kan fatta beslut som under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lättar övergången till det nya bolaget samtidigt som rundradiosektom kan&lt;br&gt;verka med full kraft fram till bolagsbildningen. Eftersom kommittén skall&lt;br&gt;företräda rundradioverksamheten vid förhandlingar med televerket förutsätter&lt;br&gt;sektorn Rundradio att man blir väl representerad i kommittén. Däremot bör&lt;br&gt;leverantörer, kunder och andra förhandlingsparter samt konkurrenter rimligen&lt;br&gt;inte ingå i kommittén. Sveriges Radio konstaterar att kommittén skall behand-&lt;br&gt;la frågor som kommer att få stor betydelse för koncernen och att det därför är&lt;br&gt;angeläget att man får möjlighet att medverka i arbetet, t.ex. med en represen-&lt;br&gt;tant i kommittén. Nordisk Television förutsätter att kommittén får största möj-&lt;br&gt;liga handlingsutrymme inom ramen for självkostnadsprincipen, att program-&lt;br&gt;företagen ges tillfälle att delta och påverka kommitténs arbete, samt att per-&lt;br&gt;soner med särskild kompetens när det gäller organisation, redovisning och&lt;br&gt;ekonomistyrning knyts till kommittén. Statsanställdas Förbund förutsätter att&lt;br&gt;förbundet erhåller en plats i kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att rundradiobolaget bör inneha frekvenstillstånden för den&lt;br&gt;utrustning som bolaget arbetar med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn Rundradio finner en sådan lösning naturlig och i linje med nu-&lt;br&gt;varande ordning. Televerket stöder förslaget och påpekar att frågan kommer&lt;br&gt;att preciseras ytterligare i förslaget till Lag om radiokommunikation, m.m.&lt;br&gt;från frekvensrättsutredningen (K 1990:02). Överbefälhavaren förutsätter att&lt;br&gt;frekvensmyndigheten även i fortsättningen fördelar frekvenstillstånd för&lt;br&gt;rundradiosändare som tillhör det nya bolaget eller annan ägare, t.ex. försvars-&lt;br&gt;makten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag till ändamålsparagraf i bolagsordningen innebär att rund-&lt;br&gt;radiobolaget skall ha till föremål för sin verksamhet att bedriva utsändning&lt;br&gt;och överföring av radio- och televisionsprogram. Bolaget skall vidare ut-&lt;br&gt;veckla och marknadsföra andra tjänster med stöd av de resurser som finns för&lt;br&gt;radio- och televisionsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn Rundradio anser att utredaren på ett förtjänstfullt sätt har översatt&lt;br&gt;sektorns uppgifter i sitt förslag. Ett tillägg av typen ”och därmed förenlig&lt;br&gt;verksamhet” bör dock göras. Sådana tillägg förekommer normalt i en bolags-&lt;br&gt;ordning och skulle i detta fall möjliggöra att bolaget t.ex. i samband med sin&lt;br&gt;radiotidningsverksamhet för synskadade kan fortsätta att erbjuda synskadade&lt;br&gt;service av mottagare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket konstaterar att rundradionätet i första hand är byggt för ter-&lt;br&gt;rester utsändning av radio- och TV-program. Därutöver används överskotts-&lt;br&gt;kapacitet i nätet för att antal övriga tjänster. Televerket säljer likartade tjänster&lt;br&gt;som rundradiosektoms Direktvision i trådbunden form. Även rundradions&lt;br&gt;RADTEX-tjänst har en motsvarighet i televerkets MINICALL-texttjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerkets uppfattning är att överskottskapacitet i rundradionätet som kan&lt;br&gt;användas för teletjänster bör marknadsföras av lämplig teleoperatör som har&lt;br&gt;en för respektive tjänst fungerande marknadsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ansvarsfördelningen mellan rundradiobolaget och program-&lt;br&gt;företagen anser Nordisk Television att bolaget skall kunna ta ansvar för hela&lt;br&gt;överföringssträckan, dvs. ända från gränssnittet vid programföretagen. Bo-&lt;br&gt;lagets åtaganden skall dessutom avse distribution av programföretagens&lt;br&gt;signaler inkl, tilläggstjänster. Sveriges Radios krav på det nya bolaget är att&lt;br&gt;utsändning och insamling av program skall ske med hög driftssäkerhet och&lt;br&gt;kvalitet samt till lägsta möjliga kostnad. Sveriges Radio anser inte att frågan&lt;br&gt;om ansvarsfördelningen när det gäller signalernas utnyttjande framgår av&lt;br&gt;utredningen. Enligt Sveriges Radio bör rundradiobolaget äga och ansvara för&lt;br&gt;förbindelse- och sändamät, medan programföretagen har ansvar och ägande-&lt;br&gt;rätt till de tekniska signalerna i sin helhet, med de tilläggstjänster som de kan&lt;br&gt;bära. Sveriges Radio förutsätter att koncernen har tillgång till distributions-&lt;br&gt;nätet på 24 timmars basis. Användningen av överkapacitet i signalerna res-&lt;br&gt;pektive icke utnyttjad sändningstid bör regleras i avtal mellan rundradio-&lt;br&gt;bolaget och programföretagen, på samma sätt som nu gäller mellan Sveriges&lt;br&gt;Radio och televerket. Distributionsnätet förutsätts omfatta överförings-&lt;br&gt;sträckan från gränssnittet mellan programföretaget och bolaget till sändar-&lt;br&gt;stationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsanställdas Förbund anser att staten måste försäkra sig om att rund-&lt;br&gt;radiobolaget förvaltar och utvecklar sändamätet så att alla TV-avgiftsbetalare&lt;br&gt;får samma tekniska kvalitet på tjänsterna i framtiden. Stats tjänstemannaför-&lt;br&gt;bundet tycker att det är viktigt att de tjänster som staten köper av bolaget har&lt;br&gt;samma tillgänglighet över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att rundradiobolaget redan från början bör kunna delta som&lt;br&gt;auktoriserad operatör i det internationella arbetet i de organ som står öppna&lt;br&gt;för andra nätoperatörer för rundradio. Detta förutsätter att bolaget får ställning&lt;br&gt;som en svensk Recognized Private Operating Agency (RPOA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn Rundradio instämmer i utredarens slutsats om förutsättningarna&lt;br&gt;för att bolaget skall kunna delta i internationell verksamhet. Om bolaget, i lik-&lt;br&gt;het med sina europeiska motsvarigheter, får ställning som svensk RPOA&lt;br&gt;skulle det internationella samarbetet underlättas betydligt. Bolaget bör få&lt;br&gt;denna ställning redan vid bolagsbildningen. Det framgår av utredningsbetän-&lt;br&gt;kandet att bolaget kommer att uppfylla Internationella Teleunionens (ITU)&lt;br&gt;krav, dels genom den föreslagna aktiebolagsformen och karaktären på verk-&lt;br&gt;samheten, dels genom förslaget att bolaget skall vara innehavare av frekvens-&lt;br&gt;tillstånden för radiosändningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket anser att rundradiobolaget behöver kunna delta i de interna-&lt;br&gt;tionella organ som står öppna för andra nätoperatörer för rundradio, t.ex.&lt;br&gt;ITU, European Telecommunications Standards Institute (ETSI) och rund-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radiobolagens europeiska samarbetsorgan (EBU). Om detta skall ske i egen-&lt;br&gt;skap av RPOA eller inte, bör övervägas i samband med att definitionen av en&lt;br&gt;svensk RPOA klargörs. Det är t.ex. inte självklart att deltagande i inter-&lt;br&gt;nationella kabel- och satellitkonsortier är nödvändigt för rundradiobolaget.&lt;br&gt;Statsanställdas Förbund anser att televerket även i fortsättningen bör vara&lt;br&gt;huvudman för arbetet inom ITU och att organisationskommittén bör få i upp-&lt;br&gt;drag att påbörja bildandet av ett RPOA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren bedömer att rundradiobolaget kommer att utses till krigsviktigt&lt;br&gt;företag (K-företag) och föreslår att bolaget tillförs direkta statsbidrag för kost-&lt;br&gt;naderna för teknisk uthållighet, säkerhet och verksamhetsplanering som beror&lt;br&gt;på totalförsvarets krav. Kostnaderna för bolagets säkerhetsverksamhet bör&lt;br&gt;bolaget svara för på egen hand. Statsbidraget bör kunna utbetalas genom&lt;br&gt;överstyrelsen för civil beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket finner det viktigt att bolaget i rollen som K-företag samverkar&lt;br&gt;med andra sådana företag och med Televerket, så att det gemensamma an-&lt;br&gt;svaret för tittare och lyssnare kan uppfyllas. Sektorn Rundradio stöder be-&lt;br&gt;dömningen att det nya bolaget bör bli K-företag och delar även slutsatsen att&lt;br&gt;bolaget bör tillföras direkta statsbidrag för totalförsvarskostnader. Vissa&lt;br&gt;andra frågor bör också lösas inför bolagsbildningen, t.ex. bolagets represen-&lt;br&gt;tation i olika totalförsvarsorgan samt bolagets skyldigheter och möjligheter att&lt;br&gt;utöva personalkontroll. Överbefälhavaren förutsätter att det nya bolaget till&lt;br&gt;fullo övertar hanteringen av beredskapsfrågorna liksom avtal och samarbete&lt;br&gt;beträffande lufor (luftförsvarsorientering till totalförsvaret och civila enheter)&lt;br&gt;och lvorder (order m.m.till luftvämsförband) från Televerket Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen for civil beredskap anser att betänkandet saknar en djupare&lt;br&gt;beskrivning av de beredskapsuppgifter som Televerket Radio har i dag och att&lt;br&gt;en analys borde göras av vilka uppgifter det nya bolaget skall utföra. Över-&lt;br&gt;styrelsen menar att styrelsen för psykologiskt försvar, som berörd funk-&lt;br&gt;tionsansvarig myndighet, skall reglera rundradiobolagets beredskapsverk-&lt;br&gt;samhet och bestrida finansieringen av bolagets beredskapsbetingade inve-&lt;br&gt;steringar med medel som ingår i det civila försvarets planeringsram. Övriga&lt;br&gt;investeringar får bolaget bestrida på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att rundradiobolaget bör bedriva viss egen forsknings-&lt;br&gt;verksamhet för att därmed även kunna uppträda som en kompetent beställare&lt;br&gt;av forsknings- och utvecklingsprojekt samt kunna medverka i sådana och&lt;br&gt;delta i det internationella samarbetet. Ett samarbetsavtal bör träffas mellan&lt;br&gt;rundradiobolaget och Telia Research AB, ett av televerket helägt dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket konstaterar att verket bedriver landets mest omfattande forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsverksamhet inom området och att det därför är lämpligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att televerket tillsammans med rundradiobolaget och programföretagen driver&lt;br&gt;ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för att säkerställa bästa&lt;br&gt;möjliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn Rundradio anser det vara av avgörande betydelse för rund-&lt;br&gt;radiobolaget och utvecklingen av dess tjänster att bolagets kompetens på det&lt;br&gt;egna teknikområdet kan upprätthållas på en hög nivå. En förutsättning for att&lt;br&gt;lyckas med detta är att bolaget inte bara följer utvecklingen och upprätthåller&lt;br&gt;en beställarkompetens utan också deltar i forsknings- och utvecklingsverk-&lt;br&gt;samhet som sker på rundradioområdet. Bolaget bör och måste kunna vara&lt;br&gt;ledande i Sverige när det gäller utvecklingen inom den egna verksam-&lt;br&gt;hetsområdet. Detta förutsätter en aktiv, egen teknisk utvecklingsverksamhet.&lt;br&gt;Att arbeta och leda teknikutvecklingen på rundradioområdet är viktigt för att&lt;br&gt;bolaget skall kunna delta i internationellt standardiseringsarbete och annat&lt;br&gt;internationellt samarbete och därmed få större möjligheter att tillvarata rund-&lt;br&gt;radioverksamhetens intressen. Tyngdpunkten i det långsiktiga forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsarbetet kan inte ligga hos en annan part, vilket inte hindrar att&lt;br&gt;det för bolaget är naturligt med samarbetspartners. Inte minst är det av in-&lt;br&gt;tresse att även i fortsättningen kunna samarbeta med Telia Research och&lt;br&gt;Sveriges Radio-koncemen. Det avgörande är att bolaget har handlingsfrihet&lt;br&gt;att på egen hand bedöma om det från rundradioverksamhetens utgångs-&lt;br&gt;punkter är mest fördelaktigt att bygga upp egna utvecklingsresurser eller att&lt;br&gt;köpa dem från t.ex. Telia Research. Detta är särskilt viktigt eftersom det kan&lt;br&gt;uppstå intressekonflikter mellan rundradiobolaget och Telia Research. Det tar&lt;br&gt;givetvis tid att bygga upp en utvecklingsmiljö, men det finns en mycket god&lt;br&gt;grund härfor i den utvecklingspersonal och den utrustning som redan finns i&lt;br&gt;sektom Rundradio. Sveriges Radio finner det angeläget att rundradiobolaget&lt;br&gt;har hög utvecklingskompetens. Ett samarbete med Telia Research kan vara av&lt;br&gt;värde i mer generella transmissionsfrågor, medan den rundradiospecifika&lt;br&gt;kompetensen bör finnas inom rundradiobolaget. Bolaget bör kunna välja&lt;br&gt;mellan att bygga upp egen kompetens eller att köpa tjänster från Telia Resarch&lt;br&gt;eller annat kompetent bolag. Sveriges Radio förutsätter, i likhet med utreda-&lt;br&gt;ren, även fortsättningsvis ett samarbete med Sveriges Radio-koncemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk Television anser det inte motiverat att rundradiobolaget upprätt-&lt;br&gt;håller en forsknings- och utvecklingsfunktion utöver vad som erfordras för&lt;br&gt;att bolaget skall kunna bedriva en framgångsrik upphandling av utrustning&lt;br&gt;och tjänster. Utvecklingen inom TV-teknikområdet går mot alltmer standar-&lt;br&gt;diserade produkter och teknikutvecklingen sker i huvudsak hos leveran-&lt;br&gt;törerna av utrustningen. Om bolaget vill upprätthålla en högre eller annan&lt;br&gt;kompetens än vad som kan anses motiverat med hänsyn till programföre-&lt;br&gt;tagens behov skall kostnaderna därför inte belasta programföretagen. Mot-&lt;br&gt;svarande resonemang torde vara tillämpligt även när det gäller andra verk-&lt;br&gt;samheter som bolaget bedriver. Resultatet av dessa bör normalt inte påverka&lt;br&gt;programföretagens självkostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringar från Televerket Radio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av anläggningar och utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att anläggningar som finansierats genom rundradiokontot&lt;br&gt;eller med statsbidrag överförs till rundradiobolaget genom apport, samt att det&lt;br&gt;inte bör vara aktuellt med uttagsbeskattning vid överföringen av statlig egen-&lt;br&gt;dom till ett av staten helägt aktiebolag. Förslaget lämnas utan erinran av&lt;br&gt;remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att ersättningen till televerket för utrustningen m.m. for&lt;br&gt;den nya markbaserade TV-kanalen bör motsvara verkets kostnader för inve-&lt;br&gt;steringarna minus den eventuella kostnadstäckning som verket har fått från&lt;br&gt;programföretaget. Televerket anser att anläggningar för den nya markbundna&lt;br&gt;TV-kanalen bör överlåtas till rundradiobolaget för en summa som motsvarar&lt;br&gt;verkets utgifter för investeringarna, inkl, räntekostnader samt drift- och&lt;br&gt;underhållskostnader, minus de kostnadsersättningar verket erhållit för anlägg-&lt;br&gt;ningarna. Sektorn Rundradio menar att ersättningen till televerket bör baseras&lt;br&gt;på de investerings-, ränte- och driftskostnader som verket haft med avdrag&lt;br&gt;för de ersättningar för dessa kostnader som hunnit erläggas vid överlåtelsetid-&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket anser att anläggningar för att bedriva övriga verksamheter inom&lt;br&gt;sektorn Rundradio, såsom tjänsterna Direktvision, Radtex och närradiotjäns-&lt;br&gt;ten m.fl. som finansierats av televerket skall föras över till rundradiobolaget&lt;br&gt;för en summa som motsvarar marknadsvärdet, vilket omfattar hela värdet av&lt;br&gt;respektive verksamheter, inkl, ingående anläggnings- och omsättningstill-&lt;br&gt;gångar. Sektorn Rundradio menar att anläggningar för att bedriva tjänster&lt;br&gt;som RADTEX, Direktvision och Satellit-TV samt radiotidningstjänsten och&lt;br&gt;närradiotjänsten i flera avseenden har etablerats med materiella resurser och&lt;br&gt;kompetens som skapats inom den TV-avgiftsfinansierade verksamheten. Där-&lt;br&gt;utöver har investeringar gjorts som har finansierats av televerket Med hänsyn&lt;br&gt;till det förstnämnda förhållandet och med beaktande av att det gäller en upp-&lt;br&gt;delning av verksamheter med samma ägare, bör det vara naturligt att anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar som finansierats av telerörelsen överlåts till rundradiobolaget&lt;br&gt;för en ersättning som motsvarar anläggningarnas bokförda restvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har utgått från att den personal som arbetar i sektorn Rund-radio,&lt;br&gt;som sedan den 1 januari 1992 är organiserad som en separat och samman-&lt;br&gt;hållen enhet inom Televerket Radio, överförs till rundradiobolaget. Utredaren&lt;br&gt;finner det olämpligt att televerket nyanställer personal till rundradioverk-&lt;br&gt;samheten innan det nya bolaget bildats. Det bör vara möjligt för Televerket&lt;br&gt;Radio att svara för gemensamma funktioner under tiden fram till den 1 juli&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket delar uppfattningen att den personal som ingår i rundradions&lt;br&gt;interimistiska organisation bör anställas av rundradiobolaget. Televerket kon-&lt;br&gt;staterar att vakanser inom rundradioverksamheten i stor utsträckning kunnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besättas med interna resurser och att Televerket Radio har beslutat om stor&lt;br&gt;restriktivitet när det gäller extern rekrytering av personal. Det är dock nöd-&lt;br&gt;vändigt att besätta vissa vakanser så att en driftssättning av rundradiobolaget&lt;br&gt;möjliggörs den 1 juli 1992 och så att inte verksamheten äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn Rundradio påpekar att det föreligger ett stort antal vakanser inom&lt;br&gt;interimsorganisationen och att det är angeläget att rundradioverksamheten inte&lt;br&gt;hindras att genomföra nödvändiga rekryteringar nu. Med ett nyanställnings-&lt;br&gt;stopp minskar möjligheterna kraftigt att rekrytera för verksamheten strategiskt&lt;br&gt;viktig kompetens. Det är emellertid naturligt att vara fortsatt återhållsam med&lt;br&gt;rekryteringar när så är befogat och möjligt inför bolagsbildningen. Sektorn&lt;br&gt;Rundradio förutsätter att televerket gör det möjligt att genomföra nödvändiga&lt;br&gt;rekryteringar och att vidtagna och planerade åtgärder kan stämmas av med&lt;br&gt;organisationskommittén. Sveriges Radio anser att det rekryteringsförbud som&lt;br&gt;utredaren föreslår är olämpligt och att det motverkar sitt syfte. Det är ange-&lt;br&gt;läget att bolaget så fort som möjligt kan rekrytera kompetent personal. Stats-&lt;br&gt;tjänstemannaförbundet anser att personalen ”skall erbjudas anställning i det&lt;br&gt;nya bolaget”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikserviceorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att den tekniska serviceorganisationen - under vissa villkor&lt;br&gt;- förblir samlad inom Televerket Radio och att rundradiobolaget köper ser-&lt;br&gt;vicetjänster av Televerket Radio. En sådan lösning förutsätter att ett treårigt&lt;br&gt;avtal träffas mellan Televerket Radio och rundradiobolaget. I avtalet skall ett&lt;br&gt;antal grundläggande frågor vara reglerade. Bl.a. erfarenhetsöverföringen mel-&lt;br&gt;lan rundradiospecialister och servicepersonal samt rundradiobolagets kontroll&lt;br&gt;över sina sändare. Även neutraliteten visavi televerkets konkurrenter skall&lt;br&gt;garanteras i avtalet. Utredaren förutsätter att en avtalslösning blir billigare för&lt;br&gt;rundradiobolaget än om bolaget har en egen serviceorganisation. Vinsten&lt;br&gt;uppskattas till närmare 20 % vid en jämförelse med det interna pris som gäll-&lt;br&gt;de under år 1991. Visar det sig att avtalsförhandlingarna leder till ringa eller&lt;br&gt;inga vinster i form av lägre priser för rundradiobolaget bör serviceorganisa-&lt;br&gt;tionen delas. Remissopinionen är delad i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket, Statsanställdas Förbund och Statstjänstemannaförbundet delar&lt;br&gt;i huvudsak utredarens förslag. Televerket anser att en sammanhållen teknik-&lt;br&gt;serviceorganisation är såväl samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt för&lt;br&gt;berörda verksamheter den billigaste och mest effektiva lösningen. Förutom&lt;br&gt;utredarens argument pekar televerket på den resursutjämning över tiden som&lt;br&gt;kan ske med en sammanhållen serviceorganisation; master för rundradio och&lt;br&gt;mobilradio är t.ex. inte lika gamla och behöver inte underhåll samtidigt. Vi-&lt;br&gt;dare leder ökat programutbud och reklamfinansiering med stor sannolikhet till&lt;br&gt;skärpta krav på korta ställtider. Det talar för personal med bred kompetens&lt;br&gt;som kan användas för många tjänster, samtidigt som det större antalet ser-&lt;br&gt;vicetekniker ökar möjligheten att dygnet runt och med kort inställelsetid göra&lt;br&gt;felavhjälpande insatser. Televerket poängterar att teknikservicepersonalen&lt;br&gt;aldrig varit en exklusiv rundradioresurs under de mer än 75 år som Radion i&lt;br&gt;olika former varit en samordnad organisation. Drygt en tredjedel av den totala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknikserviceresursen inom televerket beräknas utnyttjas för rundradiosek-&lt;br&gt;toms behov under år 1992. Televerket hänvisar till de erfarenheter som verket&lt;br&gt;har av att arbeta med externa kunder, t.ex. luftfartsverket. Ett avtal om tek-&lt;br&gt;nikservice mellan televerket och luftfartsverket har löpt sedan 1960-talet och&lt;br&gt;uppfyller mycket höga krav på säkerhet och tillgänglighet. En delning av tek-&lt;br&gt;nikserviceorganisationen skulle, enligt televerket, innebära betydande påfrest-&lt;br&gt;ningar för berörd personal och för ekonomin. Televerket konstaterar att&lt;br&gt;någon omfattande analys inte har gjorts av utredaren i det fall en delning av&lt;br&gt;serviceorganisationen skulle bli aktuell. Till de 220 personer som utredaren&lt;br&gt;beräknar skulle behöva överforas till rundradiobolaget, bör en rimlig andel av&lt;br&gt;gemensamma resurser tillkomma. När det gäller de krav på sänkta kostnader&lt;br&gt;som utredaren ställer, anser televerket att man klarar att hålla rimliga kost-&lt;br&gt;nader, men att det är viktigt att kostnadsjämförelsen görs på ett riktigt och&lt;br&gt;relevant sätt. För år 1992 tillkommer t.ex. det nya marknätet för TV samt en&lt;br&gt;kraftig ambitionssänkning av det förebyggande underhållet för rundradio-&lt;br&gt;nätet. Televerket konstaterar att utredaren inte berör personella resurser för&lt;br&gt;anläggningsverksamheten. En del av denna personal rekryterades för rund-&lt;br&gt;radions speciella behov när det gäller högmaster. Det är rimligt att rundradio-&lt;br&gt;bolaget är med och tar ett ansvar för denna personal. Anläggningsverksam-&lt;br&gt;heten bör, i likhet med den tekniska driften, regleras i avtal. När det gäller&lt;br&gt;oron för att neutralitetsproblem skulle uppstå med en samlad serviceorga-&lt;br&gt;nisation, vill televerket understryka att det inte är verkets avsikt att skapa ett&lt;br&gt;underhållsmonopol. Om verkets konkurrenter önskar underhålla sin ut-&lt;br&gt;rustning i rundradiobolagets master och hus, skall de naturligtvis ha full frihet&lt;br&gt;till detta. Kraven från rundradioverksamhetens företrädare skapar i själva ver-&lt;br&gt;ket en stark oro hos televerket att ett fullständigt monopol eftersträvas när det&lt;br&gt;gäller de unika högmastema och allt underhåll och anläggningsarbete som är&lt;br&gt;knutet till dessa. Televerket utgår från att verket kommer att ha rätt att utföra&lt;br&gt;sådant arbete på den egna utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsanställdas Förbund delar, utan att ta ställning till huvudmannaskap,&lt;br&gt;utredarens uppfattning att en samlad serviceorganisation är det mest rationella&lt;br&gt;och kostnadseffektiva för samtliga parter. En samlad serviceorganisation gör&lt;br&gt;det möjligt att behålla en geografiskt spridd organisation och arbetsuppgifter i&lt;br&gt;glesbygd. Ett avtal på minst tre år bör träffas mellan rundradiobolaget och&lt;br&gt;Televerket Radio. Om en delning genomförs måste en mycket noggrannare&lt;br&gt;bedömning göras av vilka personalresurser som krävs för att respektive bolag&lt;br&gt;skall klara statens krav och ingångna avtal. Utredaren har inte tagit med redan&lt;br&gt;anställda inom områdena mast och el i sin bedömning. Statstjänstemannafor-&lt;br&gt;bundet anser att serviceorganisationen bör hållas samman, inkl, mast och an-&lt;br&gt;läggningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn Rundradio, Sveriges Radio och Nordisk Television delar inte ut-&lt;br&gt;redarens uppfattning, utan anser att rundradiobolaget bör ha en egen service-&lt;br&gt;organisation och att en delning av serviceresursema bör ske redan från bör-&lt;br&gt;jan. Sektorn Rundradio sammanfattar skälen för en egen serviceorganisation&lt;br&gt;på följande sätt. För det första är rundradioverksamhetens behov av anlägg-&lt;br&gt;nings-, drift- och underhållsverksamhet tillräckligt stort för att motivera en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egen serviceorganisation. En egen organisation är den största garantin för&lt;br&gt;rimliga servicekostnader. För det andra kan fältpersonalens personliga enga-&lt;br&gt;gemang och känsla av ansvar behållas med en egen serviceorganisation, vil-&lt;br&gt;ket har klara ekonomiska implikationer. Felavhjälpningstider riskerar inte att&lt;br&gt;förlängas, som när en entreprenör skall ha hand om verksamheten. För det&lt;br&gt;tredje kan rundradioverksamheten som nu ta det fullständiga ansvaret för&lt;br&gt;driftssäkerhet och kvalitet i tjänsterna, vilket efterfrågas från programföreta-&lt;br&gt;gen och som rundradioverksamheten är skyldig sina egentliga kunder, lyss-&lt;br&gt;narna och tittarna. För det fjärde skulle möjligheten att verka konkurrens-&lt;br&gt;neutralt försvåras betydligt om en tänkbar konkurrent till kunder hos rund-&lt;br&gt;radiobolaget, och i vissa avseenden även en konkurrent till rundradiobolaget,&lt;br&gt;har insyn i och kontroll över en del av verksamheten och därigenom kan på-&lt;br&gt;verka bolagets möjligheter till affärsutveckling och till nya kundkontakter.&lt;br&gt;Därmed minskar även bolagets möjlighet att erbjuda utsändningstjänster till&lt;br&gt;lägsta möjliga kostnad. För det femte är det av största värde för rundradio-&lt;br&gt;bolagets uppgifter inom totalförsvaret att den servicepersonal som skall för-&lt;br&gt;beredas för beredskapsuppgifter inom rundradioverksamheten är knuten till&lt;br&gt;bolaget. Sektorn Rundradio anser att de villkor som utredaren förtecknar i&lt;br&gt;betänkandet, talar för att rundradiobolaget skall svara för sin egen teknik-&lt;br&gt;service. Därtill kommer att drift och underhåll är centrala funktioner inom&lt;br&gt;rundradioverksamheten. Radio- och TV-sändare, nät och stationer represen-&lt;br&gt;terar stora ekonomiska värden vars bevarande kräver väl avvägda under-&lt;br&gt;hållsinsatser. Därför är det, enligt sektorn Rundradio, svårt att förstå varför&lt;br&gt;utredaren föreslår en lösning utan reell möjlighet till den tillsyn och kontroll&lt;br&gt;som är så viktig för bolaget och dess verksamhet. Kalkyler utförda inom&lt;br&gt;sektom Rundradio visar att rundradiobolaget med en egen serviceorganisation&lt;br&gt;har betydligt bättre förutsättningar att hålla servicekostnaderna nere, jämfört&lt;br&gt;med om Televerket Radio skulle anlitas som entreprenör. Rundradiostations-&lt;br&gt;personalen kan t.ex. samutnyttjas med övriga resurser inom rundradio-&lt;br&gt;bolaget. Bolaget skulle inte heller behöva vara med och betala för en&lt;br&gt;sammanhållen serviceorganisations samkostnader, eller det vinstpåslag som&lt;br&gt;Televerket Radio aviserat fr.o.m. den 1 juli 1992. När det gäller konkurrens-&lt;br&gt;neutraliteten påpekar sektorn Rundradio att det ligger redan i förutsättningarna&lt;br&gt;för bolagets bildande att det skall verka konkurrensneutralt. Denna förut-&lt;br&gt;sättning kan inte uppfyllas med starka bindningar och ett beroendeförhållande&lt;br&gt;till televerket. Dessutom skulle allmänhetens och de lokala kundföretagens&lt;br&gt;möjligheter att uppfatta ansvarsförhållandena starkt försvåras. Sektorn Rund-&lt;br&gt;radio påpekar att en delning av den nu sammanslagna serviceorganisationen&lt;br&gt;inte innebär att Televerket Radio behöver flytta sin utrustning från rundradio-&lt;br&gt;bolagets stationer. Tvärtom utgår sektom Rundradio från att Televerket Radio&lt;br&gt;och rundradioverksamheten även i fortsättningen har behov av och önskemål&lt;br&gt;om inplaceringar i varandras stationer till affärsmässigt grundade ersättningar&lt;br&gt;och att olika andra ömsesidiga villkor kan tillgodoses. Om Televerket Radio i&lt;br&gt;likhet med tidigare önskar köpa service från rundradiobolaget är detta givetvis&lt;br&gt;fullt möjligt. Sektom Rundradio anser inte att en uppdelning av organisatio-&lt;br&gt;nen behöver innebära några dramatiska förändringar för servicepersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundradioverksamheten är givetvis beredd att ta på sig sin del av ansvaret för Prop. 1991/92:140&lt;br&gt;den personal som anlitats av sektorn Rund-radio för tyngre anläggnings- och Bilaga 3&lt;br&gt;underhållsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio konstaterar att utredaren inte gör någon jämförande ekono-&lt;br&gt;misk analys av de olika alternativen för teknikserviceorganisationen. Det&lt;br&gt;finns, såvitt Sveriges Radio kan bedöma, ingen anledning att anta att rund-&lt;br&gt;radiobolaget inte på egen hand skulle kunna sköta underhållet till högst sam-&lt;br&gt;ma kostnad som televerket. Sveriges Radio anser att alla kunder måste kunna&lt;br&gt;uppleva bolaget som konkurrensneutralt. För programföretagen uppstår en&lt;br&gt;säregen situation om man har avtal med rundradiobolaget om kvalitet och till-&lt;br&gt;gänglighet i tjänsterna, samtidigt som bolaget saknar egna resurser att driva&lt;br&gt;näten. Det förefaller inte heller rationellt att bilda ett bolag som är helt beroen-&lt;br&gt;de av yttre entreprenörer för det viktiga underhållsarbetet på anläggningar&lt;br&gt;som har ett återanskaffningsvärde på ca 5 miljarder kronor. Nordisk Televi-&lt;br&gt;sion för ett liknande resonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awecklingskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anger att avvecklingskostnadema endast blir marginella om teknik-&lt;br&gt;serviceorganisationen förblir samlad inom Televerket Radio. Vid en delning&lt;br&gt;av serviceorgansiationen kommer Televerket Radio enligt en preliminär ana-&lt;br&gt;lys att ha kompensationskrav på i storleksordningen 100 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket menar att de ekonomiska konsekvenserna för verket inte blir av&lt;br&gt;någon betydande omfattning om överföringar och överenskommelser&lt;br&gt;avseende material, personal och tjänster sker enligt utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn Rundradio konstaterar att utredaren inte redovisar hur beloppet&lt;br&gt;100 milj. kr. tagits fram och att ett kompensationskrav i den storleksord-&lt;br&gt;ningen vore orimligt. Sveriges Radio konstaterar att utredaren inte värderar&lt;br&gt;kravet. Sveriges Radio anser att en eventuell avvecklingskostnad inte får be-&lt;br&gt;lasta rundradioverksamheten. Hänsyn måste tas till de ekonomiska och tids-&lt;br&gt;mässiga fördelar som televerket har haft av rundradionätet vid uppbyggnaden&lt;br&gt;av NMT-systemet. Nordisk Television anser att televerkets kompensations-&lt;br&gt;krav saknar underbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självkostnadsprincipen och marknadsprissättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att marknadsprissättning skall användas för rundradio-&lt;br&gt;bolagets samtliga tjänster, utom för programutsändning. Utsändningsverk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas till självkostnad och med långsiktig prissättning. Ut-&lt;br&gt;redaren föreslår att en del av medelstilldelningen till Sveriges Radio-företagen&lt;br&gt;hålls inne på rundradiokontot för att täcka kostnaderna för mervärdeskatt på&lt;br&gt;insamlingstjänstema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statstjänstemannaförbundet stöder utredarens förslag i frågan om mer-&lt;br&gt;värdeskatt på insamlingstjänstema. Televerket anser att det är viktigt att orga-&lt;br&gt;nisationsförändringen inte leder till ökade kostnader totalt sett, och att en&lt;br&gt;snedvridning inte uppstår på grund av olika regler för mervärdesskatt för&lt;br&gt;olika inblandade företag. Om alla, inkl. Sveriges Radio-företagen, kunde&lt;br&gt;göras redovisningsskyldiga för mervärdesskatt på utsändnings- och insam-&lt;br&gt;lingstjänster skulle detta undvikas. När det gäller inplaceringsverksamhet och&lt;br&gt;hyra av nätkapacitet, förutsätter televerket att nu gällande ersättningsnivåer till&lt;br&gt;rundradiobolaget behålls under minst tre år. Detta är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till den låsning som den mångåriga integrationen och sambyggnaden lett till&lt;br&gt;för televerkets utrustningar och tjänster. Om så ej blir fallet är risken över-&lt;br&gt;hängande att televerket måste etablera en egen infrastruktur. De marginella&lt;br&gt;kommersiella verksamheter som rundradiobolaget skall bedriva bör, enligt&lt;br&gt;televerket, ställas under särskild priskontroll. Statsanställdas Förbund anser&lt;br&gt;att det bör övervägas - om utredarens förslag inte löser problemet - att även&lt;br&gt;Sveriges Radio åläggs redovisningsskyldighet för mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio är kritisk mot utredarens förslag att rundradiobolagets&lt;br&gt;basverksamhet skall belastas med större delen av de indirekta kostnaderna&lt;br&gt;medan de konkurrensutsatta verksamheterna belastas med marginalkostnader.&lt;br&gt;Enligt Sveriges Radio bör kostnaderna fördelas så rättvist som möjligt mellan&lt;br&gt;verksamheterna. När det gäller förslaget att mervärdeskatt skall debiteras&lt;br&gt;rundradiokontot, anser Sveriges Radio inte att detta innebär någon kostnads-&lt;br&gt;reducering för TV-avgiftsbetalama. Däremot kan en sådan ordning försvåra&lt;br&gt;för programföretagen att effektivisera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk Television anser inte att utredarens avsnitt om ekonomiska frågor&lt;br&gt;är sådant att det är möjligt att på ett tillfredsställande sätt analysera de ekono-&lt;br&gt;miska konsekvenserna av förslagen i betänkandet. Det saknas en samman-&lt;br&gt;fattande beskrivning av bolagets affärsidé och det ställs inte heller upp några&lt;br&gt;ekonomiska krav av typ räntabilitet eller soliditet. Nordisk Television menar&lt;br&gt;bl.a. att självkostnadsprincipen inte är förenlig med att verksamheten enligt&lt;br&gt;utredaren skall bedrivas med skälig lönsamhet. I utredarens uppräkning av&lt;br&gt;självkostnadens komponenter ges ingen vägledning om hur kostnadsmassan&lt;br&gt;ser ut och hur den är fördelad. Nordisk Television delar utredarens uppfatt-&lt;br&gt;ning om att självkostnadsprincipen och en långsiktig prissättning torde vara&lt;br&gt;bäst, men för att företaget skall kunna ta definitiv ställning krävs ytterligare&lt;br&gt;information om verksamheten och kostnadsmassans struktur. Utredarens&lt;br&gt;förslag att huvuddelen av de indirekta kostnaderna skall fördelas på bas-&lt;br&gt;verksamheten, står i direkt strid med självkostnadsprincipen och med all-&lt;br&gt;männa affärsmässiga principer. Vaije verksamhet bör självklart belastas med&lt;br&gt;en skälig andel av de indirekta kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensation för gjorda investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att Sveriges Radio-företagen ges en rabatt på rundradio-&lt;br&gt;bolagets självkostnadspris. Tanken är att TV-avgiftsbetalama skall undgå att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala samma investeringar två gånger, när anläggningar som finansierats&lt;br&gt;genom rundradiokontot och direktavskrivits, förs över till rundradiobolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn Rundradio menar att utredarens förslag inte ger rundradiobolaget&lt;br&gt;möjligheter att på vanligt sätt göra avskrivningar på de anläggningsvärden&lt;br&gt;som genom apport förs in i bolaget. Förslaget innebär att Sveriges Radio-&lt;br&gt;företagens kostnader för rundradiobolagets tjänster under år 1993 blir för-&lt;br&gt;hållandevis låga, för att därefter stiga avsevärt. En alternativ lösning är att&lt;br&gt;rundradiobolaget erlägger ett belopp till rundradiokontot som motsvarar av-&lt;br&gt;skrivningar på de anläggningars bokförda restvärde som bestäms utgöra ap-&lt;br&gt;port i samband med bolagets bildande. Det finns flera fördelar med en sådan&lt;br&gt;lösning. Bl.a. kan en enhetlig prissättningsmodell användas. Sveriges Radio&lt;br&gt;har inför utredaren förordat en modell med ”lika hyresnivå”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk Television anser att i den mån programföretagens avgifter an-&lt;br&gt;vänds för att finansiera infrastrukturinvesteringar som inte är specifika för&lt;br&gt;utsändningen av en viss TV- eller radiokanal, bör samtliga kanaler få del i&lt;br&gt;rabatten. Utredaren förklarar dock inte hur det skall vara möjligt att klara&lt;br&gt;värdesäkring och realränta på det egna kapitalet och samtidigt ge en rabatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsanvisning till Sveriges Radio AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår ett preliminärt belopp för medelsanvisningen till Sveriges&lt;br&gt;Radio-företagen för år 1993. Den summa som public service-företagen skall&lt;br&gt;betala till rundradiobolaget är en förhandlingsfråga mellan bolagen. På grund&lt;br&gt;av successivt ökade kapitalkostnader kommer beloppet att stiga under de&lt;br&gt;följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio saknar en sammanfattande bedömning av de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av den föreslagna organisationsmodellen för koncernen i ett&lt;br&gt;längre tidsperspektiv. På basis av siffermaterial från televerket, beräknar mo-&lt;br&gt;derbolaget att kostnaden för utsändning och insamling av program kommer&lt;br&gt;att ligga drygt 30 % högre om tio år jämfört med nuvarande ordning. Om&lt;br&gt;koncernens anslag inte skulle justeras under denna perioden, utan ligga kvar&lt;br&gt;på 1993 års nivå, skulle detta motsvara en nivåreducering med 320 milj. kr.&lt;br&gt;efter tio år. Därför är det nödvändigt att beslut fattas redan nu om att kon-&lt;br&gt;cernen löpande skall kompenseras för dessa kostnadshöjningar. Sveriges&lt;br&gt;Radio noterar att Utlandsprogrammet inte behandlas i utredningen och att&lt;br&gt;dess ekonomiska framtid behöver klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn Rundradio anser att det är angeläget att regeringen i sitt förslag till&lt;br&gt;riksdagen om medelsanvisning till Sveriges Radio-koncemen lämnar utrym-&lt;br&gt;me för justeringar med hänsyn till kommande förhandlingar mellan bolagen&lt;br&gt;och till värderingar som måste göras av anläggningar och utrustning. Det an-&lt;br&gt;visade beloppet för public serviceföretagens köp av programutsändnings- och&lt;br&gt;programinsamlingstjänster från rundradiobolaget bör därför vara preliminärt,&lt;br&gt;för att kunna justeras senare. Rundradiosektom påtalar vikten av att bolagets&lt;br&gt;ekonomiska relation med Sveriges Riksradio när det gäller utlands-&lt;br&gt;sändningar, blir densamma som för public serviceverksamheten i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993- 1996 m.m....................................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.............................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Historik......................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;U tgångspunkter....................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1966: Två kanaler i TV............................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1977: Lokalradion startar..........................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1978: Sveriges Radio omvandlas till en&amp;nbsp;koncern...............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1986: Modifiering av koncemmodellen.........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1991: Reklam tillåts i en tredje TV-kanal vid sidan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning.................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yttrandefrihetsgrundlagen.........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Radiolagen 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;TV-avgiftslagen....................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalen mellan staten och Sveriges Radio-företagen...................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Radios organisation.............................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radionämnden..............................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering.................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetens omfattning................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sändningsnät.......................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;TV-innehav.........................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sändningsvolym...................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio- och TV-publiken...........................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsframställning från Sveriges Radio&amp;nbsp;AB..........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt beslutsunderlag.....................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skrivelser från Sveriges Radio-koncemen......................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Radio AB..................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Riksradio AB och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Lokalradio AB............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Utbildningsradio AB.....................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Utbildningsradio AB.....................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skrivelser från Sveriges Radios ägare...........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkrörelsernas, ägargrupp..........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pressens ägargrupp..................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets ägargrupp............................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt underlag.....................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredning om ett nytt bolag för rundradiosändningar.........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.............................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredarens förslag och remissynpunkter.........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationskommitté för bolagsbildningen ... .36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Förslag.......................................................................36 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Allmänna förutsättningar..........................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Utgångspunkter för och sammanfattning av mina forslag.....37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny avtalsperiod......................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio och TV i allmänhetens tjänst - public&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;service i den nya mediesituationen.................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Public service-verksamhetens omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändningsnät m.m...................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering..........................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet till rundradiokontot...................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sponsring i Sveriges Television...................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sponsring i Sveriges Radio........................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Programverksamheten.............................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Programverksamhetens oberoende garanteras .. .51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna riktlinjer för programverksamheten....53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hög kvalitet..........................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Demokratibestämmelsen..............,.............55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mediets särskilda genomslagskraft m.m..........56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.4 &amp;nbsp;Program om och för funktionshindrade...........56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet på invandrar-och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minoritetsspråk.......................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkbildning, kultur, svenska språket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resp, myndighetsinformation.......................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frilansmedverkan och fri produktion.............60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda riktlinjer för Sveriges Television.......60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-krav m.m........................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio............64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda riktlinjer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio..........................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Ägarskap och företagsform.......................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Programföretagens styrelser........................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;Organisationen......................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar.......................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Public service- företagens struktur.................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Distriktsorganisationer och distriktsbaserad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktion............................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett publikråd inrättas................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådets uppgifter.....................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5.3.2 &amp;nbsp;Hur medlemmarna utses............................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 &amp;nbsp;Ekonomiska förutsättningar.......................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kompensationsindex för public&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;service-före tagen.....................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvar för lokalfrågor..............................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samlad medelsanvisning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelningsnycklar...................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 &amp;nbsp;Anslagsframställningar............................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 &amp;nbsp;Utsändning och programinsamling..............................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nytt huvudmannaskap för rundradionätet........82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett statligt aktiebolag................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet.........84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rundradiobolagets verksamhet....................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Programutsändning och programinsamling&amp;nbsp;m.m.85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beredskapsätgärder..................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forsknings- och utvecklingsverksamhet..........87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska förutsättningar........................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överföringar från televerket........................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överföring av anläggningar och utrustning.......91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överföring av personal..............................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.9 &amp;nbsp;Uppbörd av TV-avgifter m.m....................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radiotjänst i Kiruna AB............................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningen av rundradiomedlen................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10 Särskilda frågor....................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Radionämnden.......................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.1.1 Frågor om genmäle och beriktigande samt den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskildes privatliv...................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsfrågor.......................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalen mellan staten och public service-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagen..............................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio Sweden........................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.4.1 &amp;nbsp;Bakgrund.............................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.4.2 &amp;nbsp;Riktlinjer för verksamheten.......................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.4.3 &amp;nbsp;Ekonomiska förutsättningar......................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknisk utveckling................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.5.1 &amp;nbsp;TV-sändningar med högre teknisk kvalitet.....101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.5.2 &amp;nbsp;Digitala ljudradiosändningar......................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sändare för närradio...............................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medelsberäkningar m.m.................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Föredragandens överväganden.................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Public service-företagen..........................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TV-avgiften.........................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag....................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ................................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut......................................................................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sändningsschema för Radio Sweden............................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredarens sammanfattning av betänkandet (SÖU1992:10)... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1992:10) Ett nytt bolag för rundradiosändningar.......117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41028, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser programföretagens public  service-uppdrag, omfattning, sändningsnät m.m. (avsnitten 10.2.2 - 1 0.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser programföretagens public  service-uppdrag, omfattning, sändningsnät m.m. (avsnitten 10.2.2 - 1 0.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser finansiering (avsnitt 10.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser finansiering (avsnitt 10.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer för programverksamheten  (avsnitt 10.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer för programverksamheten  (avsnitt 10.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser särskilda riktlinjer för programföretagen (avsnitten 10.3.3 - 10.3.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser särskilda riktlinjer för programföretagen (avsnitten 10.3.3 - 10.3.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen samt programföretagens styrelser (avsnitten 10.4 - 10.4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen samt programföretagens styrelser (avsnitten 10.4 - 10.4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser företagens struktur och krav på distriktsorganisation inom varje programföretag (avsnitten 10.5.2 - 10.5.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser företagens struktur och krav på distriktsorganisation inom varje programföretag (avsnitten 10.5.2 - 10.5.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser ekonomiska förutsättningar för perioden 1993 - 1996 (avsnitt 10.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser ekonomiska förutsättningar för perioden 1993 - 1996 (avsnitt 10.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser regler för programföretagens uppgifter i krig och vid krigsfara (avsnitt 10.10.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser regler för programföretagens uppgifter i krig och vid krigsfara (avsnitt 10.10.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser riktlinjer för Radio Swedens verksamhet (avsnitt 10.10.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser riktlinjer för Radio Swedens verksamhet (avsnitt 10.10.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om bildande av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet, dess verksamhet samt överföring till bolaget av medel som tilldelats televerket för investerings- och driftskostnader avseende rundradioverksamhet (avsnitten 10.8.1.1 och 10.8.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om bildande av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet, dess verksamhet samt överföring till bolaget av medel som tilldelats televerket för investerings- och driftskostnader avseende rundradioverksamhet (avsnitten 10.8.1.1 och 10.8.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om ekonomiska förutsättningar för Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om ekonomiska förutsättningar för Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om överföring av anläggningar och utrustning samt personal från televerket till Svensk Rundradio AB (avsnitten 10.8.3.1 - 10.8.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om överföring av anläggningar och utrustning samt personal från televerket till Svensk Rundradio AB (avsnitten 10.8.3.1 - 10.8.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om garantier för programverksamhetens oberoende (avsnitt 10.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om garantier för programverksamhetens oberoende (avsnitt 10.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts  i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts  i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänsts i Kiruna AB uppgifter (avsnitt 10.9.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänsts i Kiruna AB uppgifter (avsnitt 10.9.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts  i fråga om programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden vid beriktigande och genmäle (avsnitt 10.10.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts  i fråga om programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden vid beriktigande och genmäle (avsnitt 10.10.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts  i fråga om avtalen mellan staten och public service-företagen (avsnitt 10.10.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts  i fråga om avtalen mellan staten och public service-företagen (avsnitt 10.10.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts  i fråga om ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden (avsnitt 10.10.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts  i fråga om ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden (avsnitt 10.10.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 11.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 11.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget) för att möjliggöra att moderbolaget avvecklas och att aktierna i dotterbolagen fördelas i enlighet med propositionens förslag (avsnitt 10.4 och 10.5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget) för att möjliggöra att moderbolaget avvecklas och att aktierna i dotterbolagen fördelas i enlighet med propositionens förslag (avsnitt 10.4 och 10.5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa särskilda medel till Sveriges Utbildningsradio AB:s förfogande för programverksamhet i samband med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal (avsnitt 10.3.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa särskilda medel till Sveriges Utbildningsradio AB:s förfogande för programverksamhet i samband med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal (avsnitt 10.3.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:22:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03140</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:22:09</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03140</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__140.pdf</filnamn>
<filstorlek>6102173</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DF71474F-3436-4E2A-A44B-88B4EAB4F406</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KrU28</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KrU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunhild Bolander  och Birgitta Carlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunhild Bolander  och Birgitta Carlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Andersson  och Bengt Silfverstrand  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Andersson  och Bengt Silfverstrand  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leo Persson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:140&lt;br/&gt;
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Kr6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leo Persson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>