<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230198</hangar_id>
 <dok_id>GF03134</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>134</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:134</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>134</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:41</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverken till aktiebolagsform</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03134/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03134</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03134</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:134&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om riktlinjer för överföringen av&lt;br&gt;verksamheten vid domänverket till&lt;br&gt;aktiebolagsform&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03134/prop_199192__134-1.png" style="width:36pt;height:46pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992 för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i maj 1991 att verksamheten vid domänverket skall&lt;br&gt;överföras till aktiebolagsform i anslutning till årsskiftet 1991 /92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition behandlas de riktlinjer som skall gälla vid överfö-&lt;br&gt;ring av domänverkets mark- och fastighetsinnehav och därmed också de&lt;br&gt;intressen som är kopplade till detta innehav. Som huvudregel föreslås gälla&lt;br&gt;att den produktiva marken överförs till bolaget medan den övriga marken&lt;br&gt;kvarblir i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas vidare regeringens överväganden beträffande&lt;br&gt;det bolagiserade domänverkets kapitalstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen lämnas i propositionen förslag angående det framtida ansvaret&lt;br&gt;för Göta kanalbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 16—18, 21 och 25 §§ rennäringslagen&lt;br&gt;(1971:437) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renskötsel får bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hela året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Norrbottens och Västerbottens&lt;br&gt;läns lappmarker dels ovanför od-&lt;br&gt;lingsgränsen, dels nedanför denna&lt;br&gt;gräns på mark som tillhör staten&lt;br&gt;(kronomark) och renbetesland där&lt;br&gt;skogsrenskötsel av ålder bedrives&lt;br&gt;under våren, sommaren eller hös-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på renbetesjjällen i Jämtlands&lt;br&gt;län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom de områden i Jämtlands&lt;br&gt;och Kopparbergs län som särskilt&lt;br&gt;upplåtits till renbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den 1 oktober—den 30 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övriga delar av lappmarkerna&lt;br&gt;nedanför odlingsgränsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom sådana trakter utanför&lt;br&gt;lappmarkerna och renbetesfjällen&lt;br&gt;där renskötsel av ålder bedrives vis-&lt;br&gt;sa tider av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renskötsel får bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hela året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Norrbottens och Västerbottens-&lt;br&gt;läns lappmarker dels ovanför od-&lt;br&gt;lingsgränsen, dels nedanför denna&lt;br&gt;gräns på mark där skogsrenskötsel&lt;br&gt;av ålder bedrivs under våren, som-&lt;br&gt;maren eller hösten och marken an-&lt;br&gt;tingen tillhör eller vid utgången av&lt;br&gt;juni 1992 tillhörde staten (krono-&lt;br&gt;mark) eller utgör renbetesland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på renbetesfjällen i Jämtlands&lt;br&gt;län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom de områden i Jämtlands&lt;br&gt;och Kopparbergs län som vid ut-&lt;br&gt;gången av juni 1992 tillhörde staten&lt;br&gt;och var särskilt upplåtna till renbe-&lt;br&gt;te,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den 1 oktober—den 30 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övriga delar av lappmarkerna&lt;br&gt;nedanför odlingsgränsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom sådana trakter utanför&lt;br&gt;lappmarkerna och renbetesfjällen&lt;br&gt;där renskötsel av ålder bedrivs vissa&lt;br&gt;tider av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med renbetesland förstås mark som vid avvittringen förklarats utgöra&lt;br&gt;renbetesland eller av ålder använts som sådant land. Med renbetesfjällen&lt;br&gt;förstås de vid avvittringen för samerna avsatta renbetesfjällen och de&lt;br&gt;områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dessa fjäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sameby får inom byns betesområde utföra arbetshage eller annat stäng-&lt;br&gt;sel för renarna, renslakteri eller annan anläggning som behövs för rensköt-&lt;br&gt;seln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sameby eller medlem i byn får på utmark inom byns betesområde&lt;br&gt;uppföra renvaktarstuga, kåta, förvaringsbod eller annan mindre byggnad&lt;br&gt;som behövs för renskötseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År anläggning som anges i första&lt;br&gt;stycket avsedd för stadigvarande&lt;br&gt;bruk, skall den förläggas till plats&lt;br&gt;som anvisas av markens ägare. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anläggning som anges i&lt;br&gt;första stycket är avsedd för stadig-&lt;br&gt;varande bruk, skall den förläggas&lt;br&gt;till en plats som anvisas av markens&lt;br&gt;ägare. Detta gäller också i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;som anges i andra stycket, om den&lt;br&gt;skall uppföras för stadigvarande&lt;br&gt;bruk nedanför odlingsgränsen eller&lt;br&gt;utanför renbetesfjällen på annan&lt;br&gt;mark än kronomark under statens&lt;br&gt;omedelbara disposition eller mark&lt;br&gt;som vid avvittring utlagts till all-&lt;br&gt;männingsskog.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan byggnad som anges i andra&lt;br&gt;stycket, om den skall uppföras för&lt;br&gt;stadigvarande bruk nedanför od-&lt;br&gt;lingsgränsen eller utanför renbe-&lt;br&gt;tesfjällen på mark som varken är&lt;br&gt;sådan kronomark som står eller vid&lt;br&gt;utgången av juni 1992 stod under&lt;br&gt;statens omedelbara disposition el-&lt;br&gt;ler mark som vid avvittring lagts ut&lt;br&gt;till allmänningsskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill sameby eller, om byggnad skall uppföras av medlem i byn, denne&lt;br&gt;icke godtaga anvisad plats, bestämmer länsstyrelsen platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behövs virke till anläggning eller&lt;br&gt;byggnad som avses i 16 § första el-&lt;br&gt;ler andra stycket, får skog avverkas&lt;br&gt;på de delar av betesområdet som&lt;br&gt;hör till lappmarkerna eller renbe-&lt;br&gt;tesfjällen. Inom samma delar av be-&lt;br&gt;tesområdet får medlem i samebyn&lt;br&gt;för eget behov taga bränsle och&lt;br&gt;slöjdvirke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs virke till en an-&lt;br&gt;läggning eller en byggnad som avses&lt;br&gt;i 16 § första eller andra stycket, får&lt;br&gt;skog avverkas på de delar av betes-&lt;br&gt;området som hör till lappmarker-&lt;br&gt;na, renbetesfjällen eller de områden&lt;br&gt;i Jämtlands och Kopparbergs län&lt;br&gt;som vid utgången av juni 1992 till-&lt;br&gt;hörde staten och var särskilt upplåt-&lt;br&gt;na till renbete. Inom samma delar&lt;br&gt;av betesområdet får medlemmar i&lt;br&gt;samebyn för eget behov ta bränsle&lt;br&gt;och slöjdvirke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växande barrträd får avverkas endast efter anvisning av markens ägare&lt;br&gt;eller brukare, om denne ej medger annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sådan mark utanför lappmarkerna och renbetesfjällen som hör till&lt;br&gt;samebys betesområde får byn eller medlem i byn för ändamål som anges i&lt;br&gt;första stycket taga endast torra träd, vindfällen, skogsavfall, tall- och&lt;br&gt;grantjur eller, för tillfälligt behov, på utmark växande lövträd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlem i sameby har rätt att&lt;br&gt;inom byns betesområde på krono-&lt;br&gt;mark under statens omedelbara&lt;br&gt;disposition eller mark som vid av-&lt;br&gt;vittring utlagts till allmänningsskog&lt;br&gt;taga virke till uppförande eller om-&lt;br&gt;byggnad av familjebostad. Avverk-&lt;br&gt;ning får ske endast efter anvisning&lt;br&gt;av markägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en sameby har rätt&lt;br&gt;att för att uppföra eller bygga om&lt;br&gt;familjebostad ta virke inom byns&lt;br&gt;betesområde på kronomark som&lt;br&gt;står eller som vid utgången av juni&lt;br&gt;1992 stod under statens omedelba-&lt;br&gt;ra disposition eller mark som vid&lt;br&gt;avvittring lagts ut till allmännings-&lt;br&gt;skog. Avverkning får ske endast ef-&lt;br&gt;ter anvisning av markägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skog som avverkas på krono-&lt;br&gt;mark under statens omedelbara&lt;br&gt;disposition eller mark som vid av-&lt;br&gt;vittring utlagts till allmänningsskog&lt;br&gt;behöver ersättning ej lämnas. Det-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skog som avverkas på krono-&lt;br&gt;mark som står eller som vid utgång-&lt;br&gt;en av juni 1992 stod under statens&lt;br&gt;omedelbara disposition eller mark&lt;br&gt;som vid avvittring lagts ut till all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;samma gäller växande lövträd som männingsskog behöver ersättning&lt;br&gt;eljest tages inom lappmarkerna el- inte lämnas. Detta gäller också väx-&lt;br&gt;ter på renbetesfjällen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ande lövträd som annars tas inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lappmarkerna, på renbetesfjällen&lt;br&gt;samt inom de områden i Jämtlands&lt;br&gt;och Kopparbergs län som vid ut-&lt;br&gt;gången av juni 1992 tillhörde staten&lt;br&gt;och var särskilt upplåtna till renbe-&lt;br&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i första stycket skall ersättning lämnas för&lt;br&gt;rotvärdet av växande träd som tages. Kan överenskommelse ej uppnås om&lt;br&gt;ersättningen, utser länsstyrelsen på begäran av part någon att söka förlika&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlem i sameby får jaga och fiska på utmark inom de delar av byns&lt;br&gt;betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när rensköt-&lt;br&gt;sel är tillåten där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning på medlem i sameby som&lt;br&gt;tillfälligt uppehåller sig inom annan samebys betesområde för renskiljning&lt;br&gt;eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel. Han får dock&lt;br&gt;jaga och fiska endast för sitt uppehälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehåller sig björn, varg, järv eller lo bevisligen i trakten, får jakt efter&lt;br&gt;sådant djur företagas på mark som anges i första stycket inom annan&lt;br&gt;samebys betesområde, i den mån regeringen eller myndighet, som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer, tillåter det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de områden i Jämtlands&lt;br&gt;och Kopparbergs län som vid ut-&lt;br&gt;gången av juni 1992 tillhörde staten&lt;br&gt;och var särskilt upplåtna till renbete&lt;br&gt;får medlem i sameby inom byns be-&lt;br&gt;tesområde fiska till husbehov samt&lt;br&gt;jaga rovdjur, i den mån regeringen&lt;br&gt;eller myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer, tillåter det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:565) om undantag från&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988) och jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230) vid friköp av kronotorp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1980:565) om undantag från fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988) och jordförvärvslagen (1979:230) vid fri-&lt;br&gt;köp av kronotorp skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med friköp av kronotorp avses i&lt;br&gt;denna lag att innehavare av sådan&lt;br&gt;lägenhet under domänverkets för-&lt;br&gt;valtning som har upplåtits såsom&lt;br&gt;skogstorp, odlingslägenhet, kolo-&lt;br&gt;nat, kronotorp eller kronolägenhet&lt;br&gt;förvärvar lägenheten eller del därav&lt;br&gt;med äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med friköp av kronotorp avses i&lt;br&gt;denna lag att innehavaren av en så-&lt;br&gt;dan lägenhet som har upplåtits så-&lt;br&gt;som skogstorp, odlingslägenhet, ko-&lt;br&gt;lonat, kronotorp eller kronolägen-&lt;br&gt;het och som vid utgången av juni&lt;br&gt;1992 stod under domänverkets för-&lt;br&gt;valtning förvärvar lägenheten eller&lt;br&gt;en del av den med äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92: 134&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jaktlagen (1987:259),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägaren har jakträtten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på den mark som hör till fastighe-&lt;br&gt;ten, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket eller av 11 §. I jakträtten in-&lt;br&gt;går rätt att tillgodogöra sig vilt som&lt;br&gt;omhändertas, påträffas dött eller&lt;br&gt;dödas i annat sammanhang än vid&lt;br&gt;jakt, om inte annat följer av före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av&lt;br&gt;25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägaren har jakträtten&lt;br&gt;på den mark som hör till fastighe-&lt;br&gt;ten, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket eller av 10 a § eller 11 §. I&lt;br&gt;jakträtten ingår rätt att tillgodogöra&lt;br&gt;sig vilt som omhändertas, påträffas&lt;br&gt;dött eller dödas i något annat sam-&lt;br&gt;manhang än vid jakt, om inte annat&lt;br&gt;följer av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten på den arrenderade&lt;br&gt;marken, om inte annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samernas rätt att jaga finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har jakträtten på den&lt;br&gt;mark som vid utgången av juni&lt;br&gt;1992 ingick i kronoparken Fjällve-&lt;br&gt;den i Södermanlands län, kronopar-&lt;br&gt;ken Tullgarn och angränsande kro-&lt;br&gt;noegendomar ävensom kronoegen-&lt;br&gt;domarna på Eriksö i Söderman-&lt;br&gt;lands län, kronoparken Karlsby i&lt;br&gt;Östergötlands län, kronoegendo-&lt;br&gt;men Ottenby kungsladugård i Kal-&lt;br&gt;mar län, kronoparken Halle- och&lt;br&gt;Hunneberg i Älvsborgs och Skara-&lt;br&gt;borgs län, kronoparken Haddebo i&lt;br&gt;Örebro län, kronoparken Grönbo i&lt;br&gt;Örebro och Västmanlands län samt&lt;br&gt;kronoparken Kloten i Örebro, Väst-&lt;br&gt;manlands och Kopparbergs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 och 41 §§ vapenlagen (1973:1176) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger risk för missbruk av skjutvapen, kan polismyndighet besluta&lt;br&gt;att vapnet och därtill hörande ammunition skall omhändertagas. Är faran&lt;br&gt;för missbruk överhängande, får polisman även utan sådant beslut omhän-&lt;br&gt;dertaga vapnet och ammunitionen. I sådant fall skall polismannen skynd-&lt;br&gt;samt anmäla åtgärden hos polismyndigheten, som omedelbart skall pröva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om omhändertagandet skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;polisman gäller även av länsstyrel-&lt;br&gt;sen för ordnade jakttillsynsmän&lt;br&gt;samt personal vid kustbevakning-&lt;br&gt;en, domänverket, tullverket eller&lt;br&gt;särskilt förordnade tjänstemän vid&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;polisman gäller även jakttillsyns-&lt;br&gt;män som förordnats av länsstyrel-&lt;br&gt;sen samt personal vid kustbevak-&lt;br&gt;ningen och tullverket eller särskilt&lt;br&gt;förordnade tjänstemän vid länssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns någon som har tillstånd att inneha den omhändertagna egendo-&lt;br&gt;men och återkallas ej tillståndet, skall egendomen återlämnas till inneha-&lt;br&gt;varen så snart det skäligen kan antagas att det ej längre föreligger någon&lt;br&gt;risk för missbruk. Detsamma gäller, om den omhändertagna egendomen&lt;br&gt;får innehas utan tillstånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beslag av egendom, som kan antagas vara förverkad enligt&lt;br&gt;40 §, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken med följande&lt;br&gt;avvikelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av länsstyrelsen förordnade&lt;br&gt;jakttillsynsmän samt personal vid&lt;br&gt;kustbevakningen, domänverket,&lt;br&gt;tullverket eller särskilt förordnade&lt;br&gt;tjänstemän vid länsstyrelsen har&lt;br&gt;samma rätt att ta egendom i beslag&lt;br&gt;som tillkommer en polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av länsstyrelsen förordnade&lt;br&gt;jakttillsynsmän samt personal vid&lt;br&gt;kustbevakningen och tullverket el-&lt;br&gt;ler särskilt förordnade tjänstemän&lt;br&gt;vid länsstyrelsen har samma rätt att&lt;br&gt;ta egendom i beslag som tillkom-&lt;br&gt;mer en polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen att åtal skall väckas inom viss tid gäller ej i annat fall&lt;br&gt;än då rätten utsatt sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1181&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:134&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg, Ask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om riktlinjer för överföringen av&lt;br&gt;verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:87, NU38, rskr. 318) att&lt;br&gt;verksamheten vid domänverket skall överföras till ett av staten helägt&lt;br&gt;aktiebolag i anslutning till årsskiftet 1991 — 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dåvarande regeringens proposition 1990/91:87 med förslaget om en&lt;br&gt;ombildning av domänverket till aktiebolag angavs emellertid att en sådan&lt;br&gt;ombildning omfattar många detaljfrågor som i olika avseenden är&lt;br&gt;komplexa till sin natur. Till de mer komplexa frågorna angavs de som är&lt;br&gt;kopplade till det stora mark- och fastighetsinnehavet. Huvuddelen av&lt;br&gt;markinnehavet har funnits i statens ägo under mycket lång tid, vilket har&lt;br&gt;lett till att ett flertal restriktioner för fastigheternas utnyttjande införts för&lt;br&gt;att tillgodose olika intressen. Regeringen påpekade därför i propositionen&lt;br&gt;att frågor om överföringen av fastigheter och därtill kopplade olika intres-&lt;br&gt;sen är av synnerligen stor vikt och att det inte är meningen att bolagisering-&lt;br&gt;en i sig skall medföra att dessa intressen skall trädas för när. Regeringen&lt;br&gt;ansåg därför att den tekniska lösningen för denna fråga ytterligare behövde&lt;br&gt;analyseras innan bolagiseringen. Andra frågor som regeringen ansåg ytter-&lt;br&gt;ligare behövde studeras var de som är hänförliga till det bolagiserade&lt;br&gt;domänverkets framtida kapitalstruktur. Nämnda frågor menade regering-&lt;br&gt;en att riksdagen skulle få ta ställning till före genomförandet av ombild-&lt;br&gt;ningen av domänverket till aktiebolag. Näringsutskottet anförde enhälligt i&lt;br&gt;sitt betänkande 199O/91:NU38 betydelsen av att mark av stort naturvårds-&lt;br&gt;värde som nu handhas av domänverket får ett starkt naturskydd i fortsätt-&lt;br&gt;ningen. På utskottets förslag begärde riksdagen att regeringen skulle pröva&lt;br&gt;frågan om hur detta naturskydd skulle kunna upprätthållas på ett betryg-&lt;br&gt;gande sätt och därefter återkomma till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade också i december 1991 (prop. 1991/92:69, NU10,&lt;br&gt;rskr. 92) att bemyndiga regeringen att genomföra försäljning helt eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis av statens aktier i vissa angivna statligt ägda foretag eller att sälja Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;delar av foretag i vilka staten äger samtliga aktier. Bemyndigandet omfat-&lt;br&gt;tade också att helt eller delvis sälja domänverket efter genomförd bolags-&lt;br&gt;bildning. Enligt propositionen anser regeringen bl. a. att staten skall driva&lt;br&gt;en näringspolitik som stärker marknadsekonomin och ökar näringsfrihe-&lt;br&gt;ten och konkurrensen. Detta kan inte åstadkommas genom ett omfattande&lt;br&gt;statligt ägande av företag varför en privatisering av statligt ägda företag&lt;br&gt;skall genomföras. Av propositionen framgår också att i första hand bör de&lt;br&gt;företagsenheter och företagsgrupper inom den statliga sektorn som i dag&lt;br&gt;arbetar under kommersiella betingelser på konkurrensutsatta marknader-&lt;br&gt;och som omfattas av bemyndigandet-successivt säljas. Domänverket arbe-&lt;br&gt;tar på en helt konkurrensutsatt fri marknad utan minsta inslag av mono-&lt;br&gt;polställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 mars 1992 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;de lagförslag som har utarbetats i ärendet. Lagförslagen och lagrådets&lt;br&gt;yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. resp, bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har några redaktionella ändringar vid-&lt;br&gt;tagits i de nu framlagda förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överföring av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform&lt;br&gt;beräknas ske den 1 juli 1992. I syfte att i enlighet med riksdagens beslut&lt;br&gt;kunna genomföra en ombildning av domänverket till aktiebolag vid nämn-&lt;br&gt;da tidpunkt kommer jag enligt ovan sagda i det följande att lämna förslag&lt;br&gt;på hur de särskilda intressen som är kopplade till domänverkets mark- och&lt;br&gt;fastighetsinnehav skall behandlas i ett bolagiserat domänverk. Jag kom-&lt;br&gt;mer också att behandla vissa frågor med anknytning till det bolagiserade&lt;br&gt;domänverkets framtida kapitalstruktur. Frågan om bl. a. den framtida&lt;br&gt;finansieringen av upprustningen av Göta kanal kommer också att behand-&lt;br&gt;las. Jag anser därmed att regeringen uppfyllt kraven for ett slutligt genom-&lt;br&gt;förande av en överföring av verksamheten vid domänverket till aktiebo-&lt;br&gt;lagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelser i ärendet har inkommit från domänverket, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kopparbergs län, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Samernas&lt;br&gt;Riksförbund och enskilda riksdagsmän. Vidare har riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;och domänverket inkommit med en utredning om vilken kulturhistorisk&lt;br&gt;mark som domänverket förvaltar samt domänverket och naturvårdsverket&lt;br&gt;med en överenskommelse avseende domänreservat respektive oskyddad&lt;br&gt;domänmark.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Domänkoncernen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domänverket blev affärsverk år 1912 med huvuduppgift att förvalta sta-&lt;br&gt;tens skogs- och jordbruksmark. Härtill kom andra uppgifter av myndig-&lt;br&gt;hetskaraktär som t. ex. tillsyn över de ecklesiastika skogarna och häradsall-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männingarna, ansvar för utbildning av skogstekniker, jaktlagstiftning, Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;m. m. Efter hand övergick myndighetsuppgifterna till andra verk och orga-&lt;br&gt;nisationer varefter den affärsdrivande verksamheten från 1960-talet blivit&lt;br&gt;den helt dominerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har såväl domänverkets inriktning som förhållanden i&lt;br&gt;omvärlden förändrats på ett genomgripande sätt. Från att i huvudsak ha&lt;br&gt;varit ett skogs- och markförvaltande affärsverk har domänverket utveck-&lt;br&gt;lats till en skogsindustrikoncern som arbetar i en allt hårdare inhemsk och&lt;br&gt;internationell konkurrens. Under 1980-talet har också domänverket bred-&lt;br&gt;dat sin verksamhet genom integrering med efterföljande förädlingsled.&lt;br&gt;Som exempel på detta kan nämnas förvärven av AB Statens Skogsindustri-&lt;br&gt;ers (ASSI) sågverk i Seskarö och Lövholmen samt komponentfabriken i&lt;br&gt;Karlsborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket förvaltar i dag för statens räkning ca 10,3 milj, ha mark&lt;br&gt;varav 4,5 milj, ha utgör produktiv skogsmark, 0,1 milj, ha utgör jordbruks-&lt;br&gt;mark och 5,7 milj, ha utgör övrig mark. Av den produktiva skogsmarken&lt;br&gt;är 79% belägen i Norrland, 12% i Svealand och 9% i Götaland. Med&lt;br&gt;undantag av en egendom är all jordbruksmark långsiktigt upplåten genom&lt;br&gt;ca 1 800 arrenden varav 600 gårdsarrenden. Övrig mark består i huvudsak&lt;br&gt;av fjäll- och impedimentmarker i Norrlands inland, vilka främst utnyttjas&lt;br&gt;av rennäringen. På markinnehavet finns också ca 5000 permanent- och&lt;br&gt;fritidsbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket bedriver i första hand skogsbruk och vidareförädling av&lt;br&gt;skogsprodukter. En omfattande fastighetsförvaltning med utarrendering&lt;br&gt;av jordbruksegendomar, grus- och sandtillgångar m. m. är viktiga komple-&lt;br&gt;ment. Koncernen driver även turistanläggningar, upplåter jaktmarker och&lt;br&gt;fiskevatten. Affärsverket svarar för ca 55% av verksamhetens omfattning&lt;br&gt;medan dotterbolagen svarar för resterande del. Domänverket med dotter-&lt;br&gt;bolag bildar Domänkoncernen, Domän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänkoncernen arbetar inom en näring där hård internationell kon-&lt;br&gt;kurrens och prisbildning avgör såväl priset på virkesråvaran som på de&lt;br&gt;förädlade träråvarorna. Drygt 80% av verksamheten kan hänföras till&lt;br&gt;skogsbruk och skogsindustrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I affärsverket finns koncernledning och koncernstaber. Verksamheten i&lt;br&gt;verket bedrivs inom affärsområdena Domänskog och Domänmark. Flerta-&lt;br&gt;let dotterbolag är samlade i holdingbolaget Domänföretagen AB med de&lt;br&gt;dominerande affärsområdena Träförädling samt Grus och betong. Kon-&lt;br&gt;sultverksamheten, som i sin helhet bedrivs i bolagsform, är samlad i&lt;br&gt;affärsområdet Konsulting direkt underställt affärsverket. Inom turistom-&lt;br&gt;rådet finns bl. a. dels Domänturist AB och Stöten i Sälen AB, dels AB Göta&lt;br&gt;kanalbolag. Domänverket innehar också 25% av aktierna i AB Statens&lt;br&gt;Skogsindustrier (ASSI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala försäljningen och resultatet före extraordinära poster uppgick&lt;br&gt;år 1991 för Domänkoncernen till preliminärt 3 784 milj. kr. respektive 235&lt;br&gt;milj.kr. varav affärsverksdelen svarade för 2468 milj.kr. respektive 299&lt;br&gt;milj.kr. Totalt antal sysselsatta inom Domänkoncernen under år 1991 var&lt;br&gt;ca 4 500 varav 3 100 inom affärsverksdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Utvecklingen 1985 —1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av Domäns omsättning utgörs ca 80 % av skogsbruk och träförädling med&lt;br&gt;en dominans av skogsbruket. Koncernens ekonomiska utveckling är mot&lt;br&gt;denna bakgrund i stor utsträckning beroende av skogsindustrikonjunktu-&lt;br&gt;ren och dess svängningar. Samtidigt måste Domäns skogsbruk ges en&lt;br&gt;omfattning och inriktning som syftar till att maximera resultatet på lång&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har Domän genomfort en nödvändig anpassning av&lt;br&gt;den årliga avverkningsvolymen till en nivå som är optimal även ur ett&lt;br&gt;längre perspektiv. Domänverkets virkesförsäljning har mot denna bak-&lt;br&gt;grund minskats under åren 1980—1991 från 6,8 milj. m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;fub till 5,6 milj, m&lt;sup&gt;3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;fub eller med ca 17%. Från 1985 har volymen minskat med ca 0,5 milj.&lt;br&gt;m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;fub.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska resultatet i Domän har trots fÖrsäljningsminskningen&lt;br&gt;av vedråvara ökat från ett rörelseresultat efter avskrivningar om 199,9&lt;br&gt;milj. kr. år 1985 till preliminärt 372,6 milj. kr. år 1991. Bakom denna resul-&lt;br&gt;tatutveckling ligger dels ett omfattande rationaliseringsarbete inom hela&lt;br&gt;koncernen, dels en medveten strategi avseende ökad andel vidareförädling&lt;br&gt;i egen regi av såväl skogsråvara som marktillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bl. a. omfattande mekaniseringar av slutavverkningarna i skogs-&lt;br&gt;bruket och genomförande av en decentraliserad organisation har antalet&lt;br&gt;anställda i domänverket minskat från 5 535 årsanställda år 1985 till 3079&lt;br&gt;årsanställda år 1991 eller med ca 44%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsförbättringen har under senare år varit mycket hög i&lt;br&gt;skogsavverkningarna. Numera är i stort sett all sådan avverkning mekani-&lt;br&gt;serad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omorganisation som genomfördes i domänverket under år 1990 är&lt;br&gt;den mest omfattande sedan verkets tillkomst och innebar en minskning&lt;br&gt;från 31 till 17 skogsförvaltningar, borttagande av samtliga regioner och en&lt;br&gt;radikal minskning av huvudkontoret. Antalet tjänstemän har minskat från&lt;br&gt;ca 1 000 till ca 700 eller med ca 30%. Samtidigt har en översyn av&lt;br&gt;skogsförvaltningarnas behov av skogsarbetare genomförts. Den har lett till&lt;br&gt;att ytterligare ca 600 av totalt ca 3 000 skogsarbetare har berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bl. a. investeringar i vidareförädling har dotterbolagens andel av&lt;br&gt;koncernens omsättning ökat från ca 31 % år 1985 till 45% år 1991. TräfÖr-&lt;br&gt;ädlingsverksamheten svarade år 1985 for ca 20% av Domäns omsättning&lt;br&gt;mot ca 31 % år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som ägt rum under 1980-talet genom bildandet av några&lt;br&gt;få block inom massa- och pappersindustrin har emellertid medfört att det&lt;br&gt;blivit allt svårare för leverantörer av massaved och flis på virkesmarkna-&lt;br&gt;den att få tillräcklig andel av förädlingsvinsten. För att möta dessa mark-&lt;br&gt;nadsproblem är en ökad integrering mellan skogsbruk och industri en&lt;br&gt;angelägen handlingslinje för Domän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverkets massaved säljs externt, varav ca 50% till ASSI. Under år&lt;br&gt;1989 förvärvade domänverket 25% av aktierna i ASSI för 738 milj.kr. i&lt;br&gt;syfte att dels skapa grund for ett ökat råvarusamarbete, dels ge Domän en&lt;br&gt;andel av förädlingsvinsten i massa- och pappersindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte bl. a. att säkerställa ett tillvaratagande av de kvalitetsfördelar som Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;föreligger i den svenska skogen är en ökad förädlingsgrad av domänverkets&lt;br&gt;timmer inom koncernen samt fortsatt integrering framåt i träförädlingsin-&lt;br&gt;dustrin nödvändig. Fortsatta satsningar i detta avseende måste därför ske&lt;br&gt;för säkerställande av en rimlig prisnivå för svenskt timmer. För närvaran-&lt;br&gt;de går knappt 25% av domänverkets timmerleveranser till egna träföräd-&lt;br&gt;lingsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av nämnda utgångspunkter kommer jag i det följande att&lt;br&gt;föreslå vilka principer som skall gälla vid en överföring av fast egendom&lt;br&gt;samt av tillgångar och skulder i samband med en ombildning av domän-&lt;br&gt;verket till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Historik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svenska kronan har av ålder varit ägare av jordbruksegendomar. Till-&lt;br&gt;komsten av de äldsta innehaven är hänförbara till förhistorisk tid och hör&lt;br&gt;samman med kungamaktens jordinnehav. Till kungsgårdarna hörde&lt;br&gt;kungsladugårdar samt hemman och lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen krono för fast egendom av statlig natur kom i bruk under&lt;br&gt;Gustav Vasas regering och genomfördes helt under 1690-talet vid uppläg-&lt;br&gt;gandet av jordeböckerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut på reformationsriksdagen i Västerås 1527 indrogs till&lt;br&gt;kronan katolska kyrkans hemman. Fram till mitten av 1600-talet avhände&lt;br&gt;sig kronan genom förläningar ett stort antal gods och hemman, som&lt;br&gt;emellertid återtogs genom bl. a. reduktioner under andra hälften av 1600-&lt;br&gt;talet. Kronohemmanens antal uppgick därefter till ca 30000, som i stor&lt;br&gt;utsträckning anslogs som löneboställen åt statliga civila och militära be-&lt;br&gt;fattningshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter omfattande försäljningar enligt skatteköpsförordningar under&lt;br&gt;1700-talet kvarstod 1883 vid domänverkets förvaltningsövertagande ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 kronoegendomar, som — sedan systemet med löneboställen avveck-&lt;br&gt;lats — blev arrendegårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ursprungliga kronoparkerna i Götaland och Svealand (utom Dalar-&lt;br&gt;na) var få och hade begränsad areal (35 000 ha) vid inrättandet av skogssty-&lt;br&gt;relsen (domänverket) 1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer omfattande skogsmarksarealer hörde till kungsgårdar och boställen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 250000 ha vid slutet av 1870-talet. Huvuddelen av denna skogsmark&lt;br&gt;överfördes efter hand till kronopark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Gustav Vasas brev 1542 sägs att de ”ägor, som obyggde ligga höre Gud,&lt;br&gt;Oss och Sveriges krona till”. Detta var det första mera betydande uttrycket&lt;br&gt;för dåtidens regalrättsliga strävanden. Karl XI hänvisade i 1683 års skogs-&lt;br&gt;ordning till Gustav Vasas brev och uttryckte i princip samma regalrättsan-&lt;br&gt;språk men med tydligare formulering. 1683 års förordning bildar utgångs-&lt;br&gt;punkten för avvittringarna i Norrland och Dalarna och följdes av ett flertal&lt;br&gt;författningar under 1700- och 1800-talen. Avvittringarna pågick in på&lt;br&gt;1900-talet. Syftet med avvittringarna var att få till stånd en distinkt av-&lt;br&gt;gränsning mellan enskild mark och kronomark i Norrland och Dalarna. Ur &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvittringen utgick hemman och nybyggen med avgränsad tilldelning av Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;skogsmark. Hemmanets eller nybyggets tidigare rättigheter på kronomar-&lt;br&gt;ken utsläcktes i stort sett helt. Kronomarken redovisades vid avvittringen&lt;br&gt;såsom kronopark, kronoöverloppsmark och oavmätt mark (ej kartlagd&lt;br&gt;fjällmark). Förvaltningen av kronoparkerna lades under skogsstyrelsen&lt;br&gt;(domänverket) vid inrättandet 1859 samt kronoöverloppsmarkerna och de&lt;br&gt;oavmätta markerna 1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga nybyggen med skogsmark som tilldelats vid avvittringen har&lt;br&gt;under årens lopp återfallit till kronan sedan innehavaren förverkat sin rätt&lt;br&gt;genom att inte fullgöra odlings- och byggnadsskyldigheten. Dessa ny-&lt;br&gt;byggen har ställts under domänverkets förvaltning och införlivats med&lt;br&gt;kronopark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa sågverks privilegierade rätt till skogsfångst på kronoskogarna&lt;br&gt;(stockfångstskogarna) avvecklades i slutet på 1800-talet och början på&lt;br&gt;1900-talet. Ett mindre antal rekognitionsskogar — till bergshanteringens&lt;br&gt;understöd anslagna skogar — som var oinlösta då skattelösningsrätten&lt;br&gt;upphörde 1898 återföll till kronan. Vissa gruvskogar har under 1960-talet&lt;br&gt;på liknande sätt avvecklats. Stockfångst-, rekognitions- och gruvskogarna&lt;br&gt;har omvandlats till kronoparker och ställts under domänverkets förvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsansvaret för kronoholmar och avvittringsundantag har ge-&lt;br&gt;nom beslut 1986 och 1989 överförts från kammarkollegiet till domänver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från 1875 har kronoparkerna utvidgats genom inköp av skogsmark —&lt;br&gt;vissa år till betydande areell omfattning och många gånger av stora sam-&lt;br&gt;manhängande komplex (bruksskogar o. dyl.). Den totala arealen av inköp-&lt;br&gt;ta större bruksskogar från 1875 fram till mitten på 1900-talet uppgår till&lt;br&gt;250000 ha — de största var Kloten (1899), Villingsberg (1924), Horndal&lt;br&gt;(1934), Skinnskatteberg (1934), Karlsdal (1934), Färna (1934) och Laxå&lt;br&gt;(1947). 400000 ha skogsmark av annan karaktär än bruksskogar förvärva-&lt;br&gt;des under samma period. Från mitten på 1950-talet har förvärvats 400000&lt;br&gt;ha skogsmark — de största förvärven var Orrefors (1968), Mjölsefall-&lt;br&gt;Tyllinge (1971, 1974), Striberg (1973), Örebro Pappersbruk (1974), Sura-&lt;br&gt;skog (1976), Hofors (1978, 1979), Munksjö (1979, 1980), Riddarhyttan&lt;br&gt;(1979), Södra (1981) och Grangärde (1981).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom åren har förändringar av markinnehavet skett genom markbyten&lt;br&gt;och minskningar genom markförsäljningar, som här ej redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Den berörda egendomen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag lämnar först en redogörelse för den egendom som för statens räkning&lt;br&gt;förvaltas av domänverket och hur denna förvaltning går till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Regional fördelning och arrondering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:134&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I övre Norrland förvaltar domänverket cirka 43 procent av regionens&lt;br&gt;produktiva skogsmarksareal. Därtill kommer en betydande andel impedi-&lt;br&gt;ment och fjällmark. Innehavet i övre Norrland är välarronderat. Den&lt;br&gt;produktiva skogsmarken har låg bonitet men hög virkeskvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedre Norrland utgör den av domänverket förvaltade produktiva&lt;br&gt;skogsmarken knappt sju procent av all produktiv skogsmark i regionen.&lt;br&gt;Innehavet är i relation till det som gäller för andra större skogsägare&lt;br&gt;arronderingsmässigt sämre. Inom detta område ligger renbetesfjällen och&lt;br&gt;av verket förvaltade samefondsskogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Svealand utgör domänverkets andel cirka tio procent av den produk-&lt;br&gt;tiva skogsmarksarealen. Större samlade innehav finns i Bergslagen, norra&lt;br&gt;Uppland och nordvästra Dalarna. I övrigt är skogsmarksinnehavet&lt;br&gt;splittrat sett ur storskogsbrukssynpunkt men har samtidigt inslag av tät-&lt;br&gt;ortsnära långsiktigt värdefulla områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Götaland har domänverkets marker en sämre arrondering. Till en del&lt;br&gt;kompenseras detta av högre bonitet och hitintills goda avsättningsmöjlig-&lt;br&gt;heter för produktionen. Verkets areal utgör cirka åtta procent av den&lt;br&gt;produktiva skogsmarken i regionen. Såväl arealmässigt som värdemässigt&lt;br&gt;är huvuddelen av verkets jordbruksmark belägen inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt förvaltar domänverket cirka 4,5 miljoner ha produktiv skogs-&lt;br&gt;mark eller omkring 20 procent av skogsmarksarealen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Förvaltning av egendomen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Skogsmarken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av verkets produktiva skogsmarksareal är 79 procent belägen i Norrland,&lt;br&gt;12 procent i Svealand och 9 procent i Götaland. Med undantag av några&lt;br&gt;mindre områden i tätortsnära lägen med stora naturvårdsinslag drivs&lt;br&gt;skogsbruket på affärsmässig grund men med den långsiktighet och na-&lt;br&gt;turvårdshänsyn, som föreskrivs i skogsvårdslagen. Domänverket förvaltar&lt;br&gt;på uppdrag de skogar som ägs av verkets bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till de koncentrerade innehaven i övre Norrland, Bergslagen&lt;br&gt;och östra Småland finns också verkets förädlingsindustrier med möjlighet&lt;br&gt;till samverkansfördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang nämna domänverkets roll som betydelsefull&lt;br&gt;råvaruleverantör till ett stort antal sågverk i privat ägo, inte minst i&lt;br&gt;regional- och sysselsättningspolitiskt viktiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Jordbruksmarken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket förvaltar landets största samlade jordbruksinnehav. Det&lt;br&gt;omfattar cirka 70000 ha jordbruksmark, varav huvuddelen är belägen i&lt;br&gt;Götalands och Svealands slättbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I innehavet finns bl. a. egendomar som säkerligen ingått i Uppsala öd&lt;br&gt;och varit i kronans och kungamaktens besittning sedan förhistorisk tid.&lt;br&gt;Här finns också de s. k. Bornholmska vederlagsegendomarna från freden i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roskilde samt egendomar som indrogs till kronan genom Gustav Vasas Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;och Karl XI: s reduktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En egendom om cirka 1 200 ha åker driver domänverket i egen regi.&lt;br&gt;Övrig areal är upplåten genom cirka 1 800 arrenden av vilka 600 utgör&lt;br&gt;gårdsarrenden. Genom fortlöpande omstruktureringar utgör medelarealen&lt;br&gt;numera cirka 80 ha per egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 Impediment och fjällmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av dessa arealer är belägna i Norrland. Stora områden är&lt;br&gt;avsatta till natur- och domänreservat. Fjällmarken används för rensköt-&lt;br&gt;seln och tillåter endast begränsat nyttjande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4 Jakt och fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av den areal där domänverket har förvaltningsansvar är dis-&lt;br&gt;ponerad för jakt genom upplåtelser till jaktlag. Mellan 25 och 30 procent&lt;br&gt;av arealen arrenderas av personaljaktlag och resterande av utomstående.&lt;br&gt;Där så är lämpligt disponeras jakträtten av jordbruksarrendatorer eller&lt;br&gt;jaktvårdsområden. För att bredda jaktutbudet har ett antal korttidsjakt-&lt;br&gt;områden bildats. På vissa områden disponerar konungen jakträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisket i flertalet s. k. naturvatten görs tillgängligt för envar genom do-&lt;br&gt;mänfiskekortet. Inom vissa delar av landet har genom särskilda fiske-&lt;br&gt;vårdsåtgärder — t. ex. utsättning av laxartad fisk — i vissa vatten bildats&lt;br&gt;s.k. kronofisken. Inom verkets marker finns 730000 ha vatten med en-&lt;br&gt;samrätt. Därtill kommer cirka 2000 mil strömmande vatten. Huvuddelen&lt;br&gt;av dessa (540000 ha vatten och 1 500 mil strömmande vatten) är belägna&lt;br&gt;inom fjällområden där verket ej förvaltar fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.5 Byggnader och anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom byggnader som behövs för förvaltning och drift (kontor, förråd&lt;br&gt;m. m.) finns på markinnehavet cirka 1000 permanentbostäder och 4000&lt;br&gt;fritidsbostäder som hyrs ut på afTärmässig basis. Dessa byggnader jämte&lt;br&gt;ett antal lokaler och förråd som också hyrs ut har tidigare använts i jord-&lt;br&gt;och skogsbruket, men har genom rationalisering av dessa näringar blivit&lt;br&gt;överflödiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På fastigheterna som förvaltas av domänverket finns ett flertal telean-&lt;br&gt;läggningar av skilda slag. Dessa anläggningar, som hos televerket är bok-&lt;br&gt;förda till ett värde överstigande 3 miljarder kr, utgörs av omkring 10000&lt;br&gt;km teleledningar, i eller ovanjord, och cirka 300 byggnader och radioan-&lt;br&gt;läggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I innehavet finns också ett antal kulturhistoriskt värdefulla byggnader&lt;br&gt;däribland slott belägna bl. a. på s. k. kungsgårdar och boställen. Dessa&lt;br&gt;ingår oftast i gårdsarrenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningar för kommersiell breddturism (s. k. KronoCamping) har&lt;br&gt;tillkommit genom en målmedveten satsning från verket i för ändamålet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;attraktiva lägen. Dessa är utarrenderade till ett av domänverket helägt Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;driftbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.6 Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arealredovisningen finns uppgift om annan mark. På denna finns genom&lt;br&gt;markarrenden cirka 4 500 upplåtelser av skiftande slag. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas tomträtter, bostadsarrenden, golfbanor, skjutbanor, elljusspår&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materialtäkter på domänverkets marker disponeras huvudsakligen av&lt;br&gt;ett antal av verket helägda grusbolag genom särskilt avtal mellan dessa och&lt;br&gt;verket. Bolagen antingen förädlar täkterna eller upplåter i sin tur dessa till&lt;br&gt;andra entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Överföring av fast egendom&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En viktig princip for regeringens politik är att staten inte skall ägna sig åt&lt;br&gt;kommersiell verksamhet. Därför avser regeringen avyttra statens ägande i&lt;br&gt;normala företag. Denna försäljning skall ske så att en ägandespridning&lt;br&gt;uppnås. Regeringen har inlett detta arbete och i propositionen&lt;br&gt;(1991/92:69) om privatisering av statligt ägda företag, m. m. presenterat&lt;br&gt;principerna för en privatisering av statliga företag. Riksdagen har ställt sig&lt;br&gt;bakom dessa principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skogsmark är en annan del av dess kommersiella tillgångar.&lt;br&gt;Regeringen inleder nu arbetet på att särskilja sådana skogs- och marktill-&lt;br&gt;gångar som är kommersiellt betingade från skog och mark som av olika&lt;br&gt;orsaker bör förbli i statlig ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen av statens skogs- och marktillgångar skall främja en ägan-&lt;br&gt;despridning. Samtidigt är det viktigt att försäljningen av tillgångar bidrar&lt;br&gt;till effektiviteten inom skogsbruket och den skogsbearbetande industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att genomföra en privatisering av skogsmark&lt;br&gt;med två olika metoder. I ett första skede skall enskilda skogs- och jordbru-&lt;br&gt;kare få ökade möjligheter att förvärva statlig mark. I ett andra skede&lt;br&gt;öppnas möjligheten för den breda allmänheten, anställda och andra att&lt;br&gt;förvärva aktier i det nya bolag som kommer att överta stora delar av&lt;br&gt;statens markinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har funnit att det härigenom kommer att vara möjligt att såväl&lt;br&gt;förbättra förutsättningarna for många privata jord- och skogsbrukare i hela&lt;br&gt;landet som utnyttja det skogliga kunnandet i domänverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ möjlighet skulle vara att, efter att ha undantagit de områ-&lt;br&gt;den där staten under alla omständigheter bör kvarstå som ägare, sälja&lt;br&gt;resterande mark i större eller mindre arealer till privatpersoner och före-&lt;br&gt;tag. Jag bedömer emellertid att en sådan modell skulle ha flera nackdelar.&lt;br&gt;En sådan utförsäljning skulle troligen ta lång tid om försäljningen skall ske&lt;br&gt;med utgångspunkt från nu rådande marknadspriser. Därtill skulle det&lt;br&gt;värde som domänverkets personal och organisation utgör gå förlorat.&lt;br&gt;Inom domänverket finns ett stort skogligt kunnande som innebär att man&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ramen för en sammanhållen organisation har förutsättningar att&lt;br&gt;effektivt och miljömedvetet kunna utnyttja de svenska skogstillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ vore, att efter att ha undantagit de områden där&lt;br&gt;staten under alla omständigheter bör kvarstå som ägare, behålla all annan&lt;br&gt;mark i det nya bolaget och därefter sälja aktier i detta bolag. Jag anser&lt;br&gt;emellertid att en sådan lösning skulle strida mot regeringens intentioner.&lt;br&gt;Det är ett viktigt mål för regeringen att främja utveckling i alla delar av&lt;br&gt;landet. I de flesta landsbygdsområden är det enskilda skogsbruket ett&lt;br&gt;viktigt inslag i näringslivet. Skogs- och jordbruk möjliggör för familjer att&lt;br&gt;bo kvar i sin hembygd. Enskilt ägande bidrar till att den svenska skogen&lt;br&gt;brukas effektivt. Därför bör enskilda kunna köpa mark som nu ägs av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatisering av statliga skogstillgångar är en komplicerad process som&lt;br&gt;kommer att ta flera år att genomföra. Det är väsentligt att snarast påbörja&lt;br&gt;processen genom att överföra huvuddelen av statens markinnehav till ett&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av egendom till bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1991/92:44) om riktlinjer för den statliga fastighets-&lt;br&gt;förvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m. lade rege-&lt;br&gt;ringen fram förslag till de riktlinjer som i fortsättningen bör gälla för&lt;br&gt;förvaltningen av statens mark och byggnader. Huvudinriktningen i dessa&lt;br&gt;riktlinjer är att fastighetsförvaltningen bör bedrivas med ett — så långt&lt;br&gt;möjligt — marknadsmässigt avkastningskrav. Vidare bör ledningens an-&lt;br&gt;svar för fastighetsförvaltningen klaras ut på ett bättre sätt än vad som är&lt;br&gt;möjligt inom myndighetsformen. Därför bör förvaltningen företrädesvis&lt;br&gt;bedrivas i aktiebolagsform. I förslaget till riktlinjer angavs dessutom att&lt;br&gt;vissa fastigheter inte lämpar sig för förvaltning i aktiebolagsform. Det&lt;br&gt;gäller framför allt fastigheter som av historiska eller kulturella skäl bör&lt;br&gt;kvarstanna i statens ägo. Sådana fastigheter bör, enligt förslaget till rikt-&lt;br&gt;linjer, läggas under samordnad förvaltning i myndighetsform. I propositio-&lt;br&gt;nen föreslogs också att en ny myndighet tillskapas för denna samordnade&lt;br&gt;fastighetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände i huvudsak de förslag som regeringen hade lagt&lt;br&gt;fram (FiU8, rskr. 107). I fråga om bl. a. lantbruksuniversitetets fastigheter&lt;br&gt;gjorde emellertid riksdagen uttalanden som har betydelse för hur den&lt;br&gt;framtida förvaltningen skall ske av de fastigheter som disponeras av lant-&lt;br&gt;bruksuniversitetet men som är bokförda på domänfonden. Riksdagen&lt;br&gt;angav också vissa kompletterande riktlinjer beträffande egendom av bety-&lt;br&gt;delse för det nationella kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då domänverkets verksamhet överförs till det nya bolaget blir en av de&lt;br&gt;stora frågorna som måste avgöras hur stor del av den mark som domänver-&lt;br&gt;ket i dag förvaltar för statens räkning som skall överlåtas till det nya&lt;br&gt;bolaget. De nyssnämnda riktlinjerna kommer därvid att bli vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudprincip bör därför gälla att den fasta egendom som domän-&lt;br&gt;verket förvaltar för statens räkning skall överlåtas till det nya bolaget.&lt;br&gt;Därigenom uppnås att fastighetsförvaltningen bedrivs med ett marknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 134&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mässigt avkastningskrav. Det sagda gäller framfor allt den produktiva Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;skogs- och jordbruksmarken, som utgör huvuddelen av den berörda mar-&lt;br&gt;ken, dock med de undantag som jag redovisar. Principen gäller också t. ex.&lt;br&gt;tätortsnära, kommersiellt utvecklingsbara områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverkets uppgift som aflärsdrivande verk har i första hand varit&lt;br&gt;att förvalta statens marktillgångar på ett sådant sätt att staten kunnat&lt;br&gt;erhålla en god avkastning. Samtidigt har dock staten haft andra intressen&lt;br&gt;som t. ex. inneburit att domänverket på vissa markområden inte kunnat&lt;br&gt;bedriva normalt skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avsevärd del av marken på domänfonden berörs av olika intressen,&lt;br&gt;som är skyddade genom författning, avtal, sedvanerätt eller eget&lt;br&gt;åtagande. Dessa intressen bör så långt möjligt skyddas vid överlåtelsen. I&lt;br&gt;vissa fall uppnås detta bäst genom att den berörda marken undantas från&lt;br&gt;överlåtelsen och alltså kvarblir i statens ägo. Framför allt gäller detta&lt;br&gt;markområden och byggnader där, till följd av något intresse, ett marknads-&lt;br&gt;mässigt avkastningskrav inte kan vara det enda kriteriet vid förvaltningen,&lt;br&gt;exempelvis vissa kulturminnesskyddade områden och byggnader av sär-&lt;br&gt;skilt värde eller riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta — men mera sällan i fråga om kulturhistoriskt värdefulla områden&lt;br&gt;och byggnader — berör emellertid ett intresse bara en viss del av en&lt;br&gt;fastighet. Fastigheten bör då överlåtas till bolaget med undantag för det&lt;br&gt;berörda området. Detta område får därefter utbrytas från bolagets fastig-&lt;br&gt;het genom avstyckning eller fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall kan det finnas anledning att överlåta en fastighet till bolaget&lt;br&gt;trots att den berörs av ett intresse. I dessa fall bör bolaget i det överlåtelse-&lt;br&gt;avtal som måste träffas mellan staten och bolaget åta sig att skydda detta&lt;br&gt;intresse. I andra fall åter kan intresset skyddas genom ändringar i lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det nya bolaget bildas och då övertar domänverkets verksamhet&lt;br&gt;kommer inte hela det berörda fastighetsinnehavet att kunna överlåtas till&lt;br&gt;bolaget. Ett omfattande arbete återstår nämligen beträffande en del av&lt;br&gt;fastighetsinnehavet innan överlåtelsen kan äga rum. Som exempel kan jag&lt;br&gt;nämna följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har t. ex. ett stort antal anläggningar på domänverkets&lt;br&gt;mark. En inventering av omfattningen av dessa anläggningar pågår för&lt;br&gt;närvarande men kommer sannolikt inte att hinna avslutas före bolagise-&lt;br&gt;ringen. I många fall kommer det att krävas ingående överväganden dels för&lt;br&gt;att avgöra om vissa markområden skall kvarbli i statens ägo eller överlåtas&lt;br&gt;till bolaget, dels för att dra upp gränsen mellan mark som skall överlåtas&lt;br&gt;till bolaget och mark som skall kvarbli i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de fastigheter som sålunda inte kan överlåtas vid bolagiseringen utan&lt;br&gt;som bör kvarbli i statens ägo bör byggnadsstyrelsen eller den senare bildade&lt;br&gt;fastighetsförvaltande myndigheten utöva ägarrollen. Bolaget bör — om inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar för en annan lösning — lämpligen få uppdraget att för-&lt;br&gt;valta dessa fastigheter tills osäkerheten undanröjts och överlåtelsen kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarrollen för de områden som definitivt skall kvarbli i statens ägo bör&lt;br&gt;tills vidare övertas av byggnadsstyrelsen i avvaktan på att den nya fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltande myndigheten bildas eller om naturreservat inrättas överfö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras till naturvårdsfonden. För de områden som under närmaste åren om- Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;vandias till naturreservat och som definitivt skall kvarstå i statens ägo bör&lt;br&gt;marken i samband med naturreservatsbildningen foras till naturvårdsfon-&lt;br&gt;den, som redan utövar äganderollen för statlig mark med speciellt stora&lt;br&gt;naturvårdsvärden, främst nationalparker och ett antal naturreservat. Om&lt;br&gt;det från arronderingssynpunkt dock är lämpligt bör ägarrollen for de ny-&lt;br&gt;bildade naturreservaten dock kunna utövas av byggnadsstyrelsen eller den&lt;br&gt;nya fastighetsförvaltande myndigheten. De slutliga formerna för ägande och&lt;br&gt;förvaltande av statens fastigheter, inklusive naturvårdsfondens markinne-&lt;br&gt;hav kommer senare att fastställas. Därvid kommer det att avgöras vilken&lt;br&gt;eller vilka myndigheter som i framtiden skall utöva statens ägarroll. Den&lt;br&gt;faktiska förvaltningen och skötseln skall naturligtvis ske på det mest effek-&lt;br&gt;tiva sättet. Den bör därför på sikt efter sedvanligt anbudsförfarande läggas&lt;br&gt;ut på entreprenad. Med hänsyn till att vissa frågor av övergångskaraktär&lt;br&gt;behöver lösas när domänverket skali lämna ifrån sig förvaltningen av de&lt;br&gt;områden som skall vara kvar i statens ägo anser jag dock det vara lämpligt&lt;br&gt;med en viss övergångsperiod innan åtgärder vidtas för att skapa nya&lt;br&gt;förvaltningsformer. Denna övergångsperiod, under vilken alltså bolaget&lt;br&gt;kan fortsätta att förvalta områdena i fråga, bör uppgå till högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu föreslagit bör gälla med de inskränkningar som föranleds av&lt;br&gt;mina förslag om rennäringens åretruntmarker och den pågående utred-&lt;br&gt;ningen om förvaltningen av universitetens fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de områden som i enlighet med vad jag föreslår skall kvarbli i&lt;br&gt;statens ägo har domänverket anläggningar som i vissa fall bör få dispone-&lt;br&gt;ras även efter bolagiseringen. Detta kan åstadkommas genom fastighets-&lt;br&gt;bildning och överlåtelse eller genom långsiktiga upplåtelser från staten till&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten saknar idag lagfart på en del av sina fastigheter. Detta beror på att&lt;br&gt;före ikraftträdandet av 1875 års lagfartsförordning gällde sedan gammalt&lt;br&gt;att de publika egendomarna var undantagna från lagfartsplikt. Så kan&lt;br&gt;förhållandet vara t. ex. för fastigheter i Norrlands inland, som tillkommit&lt;br&gt;genom avvittringsförordningarna, och för gamla militära och civila bostäl-&lt;br&gt;len. I sådana fall skall staten, med stöd av 60 a § lagen (1970:995) om&lt;br&gt;införande av nya jordabalken, anses ha lagfart om dess äganderätt styrks.&lt;br&gt;Utredning för att styrka äganderätten hämtas i första hand ur jordeböcker-&lt;br&gt;na på kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lämnar i avsnitten 4.1 —4.5 en redogörelse för berörda intressen och&lt;br&gt;förslag till hur dessa intressen skall skyddas i samband med bolagiseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av mark till enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ovan framhållit är det ett väsentligt intresse att landsbygden kan&lt;br&gt;utvecklas och att en differentierad arbetsmarknad kan vidmakthållas. För&lt;br&gt;många jordbrukare är skogsbruk en värdefull och nödvändig komplette-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Även för många andra på landsbygden är det väsentligt&lt;br&gt;att kunna komplettera andra inkomster med intäkter från skogsbruk. Även&lt;br&gt;småskaligt skogsbruk kräver dock ofta allt större enheter. Många är därför&lt;br&gt;intresserade att komplettera existerande markinnehav med mera mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förra regeringen beslutade om en särskild inleverans från domän- Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;verket budgetåret 1991/92 på 1450 milj.kr. I syfte att underlätta för&lt;br&gt;domänverket att klara av denna inleverans beslutade riksdagen också med&lt;br&gt;anledning av regeringens proposition om näringspolitik för tillväxt (prop.&lt;br&gt;1990/91:87, NU28, rskr. 318) att bl. a. bemyndiga verket att inom en ram&lt;br&gt;av 950 milj.kr. sälja staten tillhörig fast egendom. Under år 1991 sålde&lt;br&gt;domänverket skogs- och jordbruksfastigheter för 500 milj. kr. inom denna&lt;br&gt;ram. Det var den största markförsäljningen i verkets historia. Försäljning-&lt;br&gt;en fortsätter under första halvåret 1992. Domänverket erbjuder svenska&lt;br&gt;folket att köpa flera hundra skogs- och jordbruksfastigheter över hela&lt;br&gt;landet. Köpintresset är fortfarande stort. Det finns idag över 250000&lt;br&gt;privata skogsägare i landet av vilka en stor del kan tänka sig att köpa skog.&lt;br&gt;Nya intressegrupper har också tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att försäljning av mark till enskilda är viktig och bör fortsätta&lt;br&gt;under ytterligare en tid. Domänverket har av naturliga skäl i första hand&lt;br&gt;avyttrat fastigheter som verket upplevt som ekonomiskt mindre lönsam-&lt;br&gt;ma. Sådan försäljning av mark kommer det nya bolaget att ha full frihet att&lt;br&gt;göra och jag har erfarit att det fortfarande finns ett stort antal fastigheter&lt;br&gt;där det kommer att föreligga ett ekonomiskt intresse för bolaget att sälja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utesluter emellertid inte att det även finns mark som bolaget utifrån&lt;br&gt;sina egna intressen skulle vilja behålla men där staten har intresse av att&lt;br&gt;ägandet övergår till privata jord- och skogsbrukare. Givetvis måste även i&lt;br&gt;dessa fall försäljningspriserna utgå från marknadsvärdet men det kan inte&lt;br&gt;undvikas att bolaget i samband med dessa försäljningar kan få bära en viss&lt;br&gt;marginell extra börda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan särskild utförsäljningspolicy måste vara tidsbegränsad. Jag&lt;br&gt;föreslår att bolaget under de allra närmaste åren skall följa en sådan policy.&lt;br&gt;Denna tid kommer att sammanfalla med det komplicerade arbetet med att&lt;br&gt;särskilja bolagets mark från den mark som skall kvarstå i statlig ägo. Så&lt;br&gt;länge denna process pågår är det svårt att göra en ordentlig värdering av&lt;br&gt;företagets tillgångar. Därför bedömer jag det som mindre troligt att det är&lt;br&gt;möjligt att genomföra en försäljning av aktier i bolaget under denna&lt;br&gt;tidsperiod. Att ställa särskilda krav på det nya bolaget under en begränsad&lt;br&gt;tid innebär således inte något hinder för en senare försäljning av aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition (1991/92:69) om privatisering av statligt ägda&lt;br&gt;företag, m.m. fastslog regeringen att bl. a. allmänheten och de anställda&lt;br&gt;bör ges bred möjlighet att teckna aktier m.m. Vidare anfördes att ett&lt;br&gt;decentraliserat ägande är väsentligt. Dessutom sades det att när det gäller&lt;br&gt;försäljning av mark bör arrendatorer i vissa fall få förköpsrätt till den mark&lt;br&gt;de brukar. Detta är utgångspunkten för de principer för försäljning av&lt;br&gt;mark till enskilda som jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med försäljningarna bör vara att stärka det enskilda jord- och&lt;br&gt;skogsbruket. Det är väsentligt för den svenska jordbruks- och skogspoliti-&lt;br&gt;ken att skapa en pluralitet i ett stort antal enskilt ägda företag. Ett livskaf-&lt;br&gt;tigt privatskogsbruk är också till stort gagn för en levande landsbygd. Det&lt;br&gt;leder också i många fall till en effektivare användning av jordbruks- och&lt;br&gt;skogsbruksmarken. Samtidigt är det helt i linje med statens strävan i det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu föreliggande förslaget till bolagisering av domänverket att skapa ett Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;bärkraftigt, effektivt och välstrukturerat skogsföretag av domänverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet bör vara att senare när försäljningarna i huvudsak genomförts sälja&lt;br&gt;aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäljning av mark under den närmaste perioden bör därför&lt;br&gt;följande riktlinjer gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande jordbruk och jordbruksmark bör inriktningen vara att den&lt;br&gt;helt övervägande delen av jordbruksmarken avvecklas. Till jordbruken&lt;br&gt;bör läggas skogsskiften där så är lämpligt. Detta medverkar till att skapa&lt;br&gt;effektiva jordbruksföretag. Försäljning till redan etablerade jord- och&lt;br&gt;skogsbrukare kan givetvis också vara aktuell. Jag förutsätter att ett privat-&lt;br&gt;ägt jordbruk har större förutsättningar att genom flexibilitet och omställ-&lt;br&gt;ningsförmåga på ett effektivare sätt klara den anpassning till förändrade&lt;br&gt;förutsättningar som den förändrade jordbrukspolitiken och anpassningen&lt;br&gt;till EGs jordbrukspolitik kommer att kräva. Ett statligt ägande av jord-&lt;br&gt;bruksmark kan här innebära en större stelhet och mindre möjlighet till&lt;br&gt;omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör i princip inte äga och förvalta produktiv skogsmark i områ-&lt;br&gt;den där det finns ett enskilt privat brukande av skogen. En utförsäljning&lt;br&gt;skulle leda till en välbehövlig och önskvärd ägandespridning och bättre&lt;br&gt;arrondering, som i sin tur skulle borga för ett mer mångfacetterat skogs-&lt;br&gt;bruk. I fråga om försäljning av skogsfastigheter och skogsmark bör den&lt;br&gt;därför ske efter följande två huvudlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första bör mindre enskilda skogsskiften som understiger stor-&lt;br&gt;leksordningen 200 ha per enhet bjudas ut till försäljning. Det gäller enheter&lt;br&gt;där det privata skogsbruket har större möjligheter att åstadkomma en&lt;br&gt;effektiv förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra finns i anslutning till domänverkets större markinnehav&lt;br&gt;ett antal privata skogsägare som skulle vara i behov av mera skogsmark för&lt;br&gt;att uppnå effektivitet. Särskilt i södra Sverige finns delar av domänverkets&lt;br&gt;skogsinnehav där en ökad effektivisering med fördel kan ske genom att&lt;br&gt;privat ägande utvecklas. De områden som kan vara aktuella i sådana fall är&lt;br&gt;sådana där vidareförädlingen av skogsråvaran lämpligast kan ske i annan&lt;br&gt;regi än av det nya bolaget. Privata skogsägare bör kunna ta upp en&lt;br&gt;diskussion med bolaget om förvärv av delar av denna mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör den försäljning av permanent- och fritidsbostäder som pågår&lt;br&gt;sedan några år intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har från domänverket erfarit att bl. a. den rådande lågkonjunkturen&lt;br&gt;successivt medfört ökade finansieringsproblem för presumtiva köpare,&lt;br&gt;vilket bl. a. lett till ett mindre antal anbudsgivare och mer utdragen försälj-&lt;br&gt;ning. Ett sätt att motverka denna utveckling kan enligt min mening vara&lt;br&gt;att man i den fortsatta försäljningen särskilt undersöker möjligheterna att&lt;br&gt;rikta sig mot jord- och skogsbrukare som kan vara berättigade till kreditga-&lt;br&gt;ranti för yttre rationalisering. Mina förslag innebär en väsentlig utvidgning&lt;br&gt;av det försälj ningsprogram som domänverket för närvarande bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det överlåtelseavtal som avses träffas mellan regeringen och det nya&lt;br&gt;bolaget bör dels principerna för försäljning av mark till enskilda regleras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlighet med vad jag nu anfört, dels bolaget åta sig att genomföra försälj- Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;ningen i enlighet med regleringen i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har erfarit att det bland skogsbrukare och skogsbolag finns intresse&lt;br&gt;att söka finna mera ändamålsenlig arrondering av vissa skogsinnehav. I&lt;br&gt;den mån det nya bolaget kan medverka till sådana förändringar är det&lt;br&gt;givetvis positivt. Bolaget skall dock normalt medverka utifrån en själv-&lt;br&gt;ständig bedömning av värdet av dylika avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Statliga intressen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Fjällen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora delar av fjällkedjan förvaltas av domänverket. Huvuddelen av områ-&lt;br&gt;det utgörs av improduktiv mark som dock har ett stort allmänt värde&lt;br&gt;främst med hänsyn till rennäring, naturvård, rekreation och friluftsliv.&lt;br&gt;Med hänsyn till detta bör fjällkedjan kvarbli i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att i fjällen bestämma gränsen mellan den mark som skall&lt;br&gt;kvarbli i statens ägo och den mark som skall överlåtas till bolaget gör jag&lt;br&gt;följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de principer jag nyss redogjorde för bör den produktiva&lt;br&gt;marken, där man alltså kan ställa ett marknadsmässigt avkastningskrav,&lt;br&gt;överlåtas till bolaget medan återstoden kvarblir i statens ägo. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att gränsen dras i övergångszonen mellan den produktiva skogsmar-&lt;br&gt;ken och det rena kalfjället. I Norrbottens och Västerbottens län bör dock&lt;br&gt;gränsen dras längre ned, nämligen i odlingsgränsen. Dessutom bör renbe-&lt;br&gt;tesfjällen i Jämtlands län kvarbli i statens ägo. Skälet till detta är de&lt;br&gt;speciella regler till skydd för rennäringens intressen som gäller ovanför&lt;br&gt;odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Jag återkommer närmare till denna&lt;br&gt;fråga längre fram då jag ger en samlad redogörelse för rennäringens förhål-&lt;br&gt;landen. I Norrbotten och Västerbotten kommer alltså icke obetydliga&lt;br&gt;arealer produktiv skogsmark att kvarbli i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Jämtlands och Kopparbergs län innebär denna lösning att stora delar&lt;br&gt;av den fjällnära skogen kommer att överlåtas till bolaget. Riksdagen beslu-&lt;br&gt;tade år 1990 om vissa preciseringar av reglerna för avgränsning av skydda-&lt;br&gt;de områden i den fjällnära skogen (prop. 1990/91:3, JoU13, rskr. 70). De&lt;br&gt;områden det gällde var dels områden med svårföryngrad skog, dels områ-&lt;br&gt;den med stor konkurrens mellan olika markanvändningsintressen. Av-&lt;br&gt;gränsning av dessa områden avses ske successivt. I avvaktan på detta&lt;br&gt;föreslår jag att de delar av den fjällnära skogen som förvaltas av domänver-&lt;br&gt;ket tills vidare kvarblir i statens ägo och att man efter avslutade invente-&lt;br&gt;ringar av berörda marker slutgiltigt avgör vilka delar av den fjällnära&lt;br&gt;skogen som bör överlåtas på det nya bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss nämnde får på sikt skogsbruket på denna mark liksom den&lt;br&gt;faktiska förvaltningen och skötseln av fjällkedjan i övrigt efter sedvanligt&lt;br&gt;anbudsförfarande läggas ut på entreprenad. Detta bör dock bara gälla den&lt;br&gt;ekonomiska och tekniska förvaltningen. Enligt olika bestämmelser i rennä-&lt;br&gt;ringslagen utövar länsstyrelsen i dag olika befogenheter i det berörda&lt;br&gt;området. Dessa befogenheter bör kvarstå oförändrade. Jag återkommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en redogörelse för dessa befogenheter längre fram då jag redogör för Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;rennäringens förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Andra statliga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den staten tillhöriga mark som domänverket förvaltar består av ett stort&lt;br&gt;antal fastigheter. Dessa fastigheter upptas redovisningsmässigt på domän-&lt;br&gt;fonden. Det förekommer att andra myndigheter förvaltar eller har förval-&lt;br&gt;tat en viss del av en fastighet som är upptagen på domänfonden. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att statens vattenfallsverk med stöd av Kungl brev&lt;br&gt;den 27 januari 1956 förvaltade vatten och grund i ett antal älvar inom&lt;br&gt;kronoparkerna i Norrland. Dessa områden var upptagna på vattenfallsver-&lt;br&gt;kets fastighetsfond. Verksamheten vid vattenfallsverket överfördes den 1&lt;br&gt;januari 1992 till ett av staten ägt aktiebolag, Vattenfall AB. Vidare&lt;br&gt;förvaltar naturvårdsverket två nationalparker som är belägna på domän-&lt;br&gt;fondsfastigheter. Dessa områden är redovisade på naturvårdsfonden. Den-&lt;br&gt;na uppdelning i förvaltningshänseende av en och samma fastighet har inte&lt;br&gt;åtföljts av någon fastighetsbildningsåtgärd. När en sådan fastighet överlåts&lt;br&gt;till bolaget bör därför områden som ej stått under domänverkets förvalt-&lt;br&gt;ning undantas från överlåtelsen och sedan utbrytas genom fastighetsbild-&lt;br&gt;ning. Därutöver bör de områden som förvaltades av vattenfallsverket av&lt;br&gt;staten överlåtas till Vattenfall AB. Alternativt kan i vissa fall upplåtelse av&lt;br&gt;servitut eller nyttjanderätt komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser dock att fiskerätten i de vattenområden som här avses och som&lt;br&gt;hittills förbehållits domänverket bör överföras till det nya bolaget som ju i&lt;br&gt;flertalet fall kommer att äga marken runt vattenområdena. Härigenom kan&lt;br&gt;bolaget fortsätta att upplåta fiskerätt till allmänheten bl. a. genom det s. k.&lt;br&gt;domänfiskekortet. I den mån fiskerätten hör till fastighet som skall överlå-&lt;br&gt;tas till Vattenfall AB, bör därför staten i överlåtelseavtalen förbehålla sig&lt;br&gt;nyttjanderätten till fisket. Denna nyttjanderätt bör sedan överföras till det&lt;br&gt;nya domänbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av olika regeringsbeslut och överenskommelser disponerar&lt;br&gt;andra myndigheter, t. ex. lantbruksuniversitetet, kriminalvårdsverket, te-&lt;br&gt;leverket m. fl., fastigheter eller delar därav som finns upptagna på domän-&lt;br&gt;fonden. Den disponerande myndigheten erlägger en årlig ersättning till&lt;br&gt;domänverket motsvarande en förräntning av det bokförda värdet eller en&lt;br&gt;avtalad ersättning. Dispositionen avser i dessa fall oftast mark med bygg-&lt;br&gt;nader eller andra anläggningar. Fastigheterna kan grovt delas in i place-&lt;br&gt;ringsfastigheter, t. ex. sedvanliga kontorsfastigheter med alternativa an-&lt;br&gt;vändningsmöjligheter, och ändamålsfastigheter, dvs. fastigheter eller delar&lt;br&gt;av fastigheter som saknar, eller har en mycket liten, alternativ användning&lt;br&gt;och/ellerhar skräddarsytts för sitt ändamål. Exempel på den senare typen är&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalter, vissa anläggningar som disponeras av lantbruks-&lt;br&gt;universitetet, teleanläggningar och telestationer som disponeras av telever-&lt;br&gt;ket samt fyrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsfastigheterna har alternativa användningsmöjligheter och kan&lt;br&gt;därför fullt ut förvaltas på marknadsmässiga villkor. De skall således&lt;br&gt;förvaltas i bolagsform och det nya bolaget torde vara väl skickat att svara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den förvaltningen, varför dessa fastigheter bör överlåtas till det nya Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ändamålsfastigheter skall behandlas får avgöras från fall till fall&lt;br&gt;enligt följande riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det rör sig om stora anläggningar, exempelvis kriminalvårdens&lt;br&gt;riksanstalter, bör dessa kvarbli i statens ägo eftersom det inte torde vara en&lt;br&gt;adekvat uppgift för det nya bolaget att äga och förvalta sådana anläggning-&lt;br&gt;ar. Detsamma gäller mycket specialiserade anläggningar såsom televerkets&lt;br&gt;anläggningar och en del av lantbruksuniversitetets anläggningar. Sådana&lt;br&gt;anläggningar har för övrigt i de flesta fall anskaffats för den disponerande&lt;br&gt;myndighetens räkning, vilket också talar för att den mark, där anläggning-&lt;br&gt;en är belägen, undantas från överlåtelsen. Om det däremot är fråga om&lt;br&gt;små anläggningar, exempelvis fyrar och meteorologiska mätinstrument,&lt;br&gt;bör man av kostnadsskäl och beroende på svårigheten att bilda lämpliga&lt;br&gt;fastigheter avstå från att bryta ut dessa anläggningar från den fastighet på&lt;br&gt;vilka de står. Fastigheten inklusive anläggningen bör alltså i dessa fall&lt;br&gt;överlåtas till det nya bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ändamålsfastigheter som överlåts till det nya bolaget får den&lt;br&gt;disponerande myndigheten på sedvanligt sätt träffa avtal om nyttjanderätt&lt;br&gt;med det nya bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret, främst den militära delen, har ett stort antal byggnader och&lt;br&gt;anläggningar på den mark domänverket förvaltar. Det rör sig om flygfält,&lt;br&gt;flygbaser, befästningsanläggningar, ammunitionsförråd, mobiliserings-&lt;br&gt;förråd, drivmedelsanläggningar etc. Många av dessa anläggningar är speci-&lt;br&gt;fikt utformade för sitt ändamål och utgör därför s. k. ändamålsfastigheter.&lt;br&gt;Om det är fråga om stora eller komplicerade anläggningar bör anläggning-&lt;br&gt;en med tillhörande mark utbrytas genom fastighetsbildning och kvarbli i&lt;br&gt;statens ägo, eftersom det inte kan vara en adekvat uppgift för det nya&lt;br&gt;bolaget att förvalta denna typ av anläggningar. Däremot bör vissa mindre&lt;br&gt;och okomplicerade anläggningar såsom en del förrådsbyggnader kunna&lt;br&gt;ingå i överlåtelsen till bolaget. Ibland kan dock militära säkerhets- och&lt;br&gt;sekretesskäl tala för att även sådana anläggningar kvarblir i statens ägo.&lt;br&gt;Denna fråga får avgöras från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med domänverket disponerar försvarsmakten&lt;br&gt;en rad markområden för skilda ändamål, främst som skjutfält och öv-&lt;br&gt;ningsfält. Även beträffande dessa områden får det avgöras från fall till fall&lt;br&gt;hur det skall förfaras med området. Vägledande vid den bedömningen bör&lt;br&gt;vara den inverkan den militära verksamheten har på området. Om ett&lt;br&gt;område används som artilleriskjutfält, uppstår ofta stora skador på skogen&lt;br&gt;och risken för blindgångare är överhängande. Dessa omständigheter utgör&lt;br&gt;ett mycket starkt hinder mot rationellt skogsbruk, varför områdena i&lt;br&gt;allmänhet bör kvarbli i statens ägo och kvarstå till försvarsmaktens dispo-&lt;br&gt;sition. Om ett område däremot används som övningsfält, blir skadorna&lt;br&gt;inte alls lika omfattande. Den militära verksamheten behöver därför inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöra något avgörande hinder mot skogsbruket. Sådana områden bör Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;därför i många fall kunna överlåtas till det nya bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de områden som överlåts till bolaget får försvarsmakten på&lt;br&gt;sedvanligt sätt teckna avtal om nyttjanderätt på marknadsmässiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En typ av anläggningar för totalförsvarets behov intar en särställning.&lt;br&gt;Det gäller ett antal anläggningar av särskild betydelse för rikets säkerhet.&lt;br&gt;Dessa anläggningar är utrustade med kommunikationssystem för vilka en&lt;br&gt;mängd ledningar dragits. Till ledningar hör i detta sammanhang också&lt;br&gt;master och andra mindre anordningar som krävs för att systemet skall&lt;br&gt;fungera. Själva anläggningarna erbjuder inga speciella problem, eftersom&lt;br&gt;den mark på vilken de ligger kan utbrytas genom fastighetsbildning och&lt;br&gt;sedan kvarbli i statens ägo. I avvaktan på fastighetsbildning får överlåtelse&lt;br&gt;av de fastigheter på vilka sådana anläggningar finns inte ske till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mark som ianspråktas för ledningar går det däremot inte&lt;br&gt;att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsbildning utan här uppkommer&lt;br&gt;särskilda problem och jag återkommer i nästkommande avsnitt till dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Ledningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avtal med domänverket har dåvarande statens vattenfallsverk dragit&lt;br&gt;fram starkströmsledningar över kronoparker framför allt i Norrland. Som&lt;br&gt;jag nyss nämnde har verksamheten vid vattenfallsverket överförts till&lt;br&gt;Vattenfall AB. Storkraftnätet har dock undantagits och ligger därför kvar i&lt;br&gt;statens ägo. Det förvaltas sedan den 1 januari 1992 av ett nyinrättat verk,&lt;br&gt;Affärsverket Svenska Kraftnät. Vidare har televerket ett stort antal teleled-&lt;br&gt;ningar med tillhörande anläggningar på mark som förvaltas av domänver-&lt;br&gt;ket. Även totalförsvaret i övrigt har ledningar på denna mark. Sekretess av&lt;br&gt;hänsyn till totalförsvaret gäller för en inte oväsentlig del av televerkets och&lt;br&gt;totalförsvarets ledningar i fråga om funktion och belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningarna måste självfallet undantas från överlåtelsen till det nya&lt;br&gt;bolaget. Detta stöter emellertid på vissa problem. Visserligen förvaltas&lt;br&gt;marken respektive ledningarna av olika myndigheter men de är i samme&lt;br&gt;ägares hand, staten. Enligt 2 kap. 1 § jämförd med 2 kap. 4 § jordabalken&lt;br&gt;utgör ledningarna därmed tillbehör till fastighet. Enligt 7 § samma kapitel&lt;br&gt;gäller överlåtelse av tillbehör inte gentemot tredje man förrän tillbehöret&lt;br&gt;skilts från fastigheten på sådant sätt att det inte längre kan anses höra till&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma princip avses gälla om en fastighet överlåts och överlåtaren&lt;br&gt;därvid förbehåller sig äganderätten till något föremål som hör till fastighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande lagstiftning kan alltså inte ledningarna med sakrättslig&lt;br&gt;verkan kvarbli i statens ägo då marken överlåts till bolaget. Inom justitie-&lt;br&gt;departementet pågår för närvarande arbetet med en lagstiftning som kom-&lt;br&gt;mer att göra det möjligt att vid överlåtelse av statligt ägda fastigheter med&lt;br&gt;sakrättslig verkan skilja äganderätten till fastighetstillbehör från ägande-&lt;br&gt;rätten till fastigheten i övrigt utan att tillbehöret skiljes från fastigheten&lt;br&gt;enligt stadgandet i 2 kap. 7 § jordabalken. Denna lagstiftning avses få en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan utformning att det sakrättsliga skyddet uppstår redan genom själva Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;överlåtelseavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om denna lagstiftning inte har hunnit träda i kraft då bolagiseringen&lt;br&gt;skall äga rum, föreslår jag följande arrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bolagiseringen kan vissa fastigheter överlåtas till bolaget. I överlåtel-&lt;br&gt;seavtalet undantas ledningarna som därmed kvarblir i statens ägo. Denna&lt;br&gt;överenskommelse blir bindande mellan parterna men kan, som jag nyss&lt;br&gt;nämnde, inte åberopas mot tredje man. Därför bör bolaget åta sig att inte&lt;br&gt;överlåta och ej heller inteckna fastigheter förrän statens äganderätt till&lt;br&gt;ledningarna har blivit gällande mot tredje man genom den planerade&lt;br&gt;lagstiftningen, som i sådant fall måste göras tillämplig även ifråga om&lt;br&gt;överlåtelseavtal som har ingåtts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid bör de fastigheter där försvaret eller televerket har ledningar&lt;br&gt;stanna i statens ägo tills den planerade lagstiftningen trätt i kraft eftersom&lt;br&gt;en väsentlig del av teleledningarna har stor säkerhetsmässig betydelse och&lt;br&gt;är hemliga från försvarssynpunkt. Först därefter kan fastigheterna överlå-&lt;br&gt;tas till bolaget med förbehåll för ledningarna som då fortsättningsvis med&lt;br&gt;sakrättslig verkan kommer att ägas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ledningar har såväl televerket som försvaret olika typer av an-&lt;br&gt;läggningar på den av domänverket förvaltade marken. Beträffande större&lt;br&gt;anläggningar uppstår inga problem eftersom dessa anläggningar med till-&lt;br&gt;hörande mark kan avstyckas om de skall kvarbli i statens ägo. Vissa&lt;br&gt;anläggningar är dock så små att en ändamålsenlig fastighetsbildning inte&lt;br&gt;kan komma till stånd, varför avstyckning inte kan ske. Dessa anläggningar,&lt;br&gt;som alltså utgör tillbehör till fastighet, får därför behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som televerkets och försvarets ledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta sammanhang vill jag anmärka att domänverket för närvarande&lt;br&gt;genomför omfattande försäljningar av mark i enlighet med riksdagens&lt;br&gt;bemyndigande att försälja mark inom en ram av 950 miljoner kr (prop.&lt;br&gt;1990/91:87, NU38, rskr. 318). Det är angeläget att dessa försäljningar får&lt;br&gt;fortsätta men de måste dock ske under hänsynstagande till det problem&lt;br&gt;som är förknippat med vissa ledningar och anläggningar för vilket jag just&lt;br&gt;har redogjort. Jag föreslår att de fastigheter som omfattas av försäljnings-&lt;br&gt;programmet kvarblir i statens ägo tills den nya lagstiftningen har trätt i&lt;br&gt;kraft. Det nya bolaget bör dock få i uppdrag att för statens räkning och&lt;br&gt;efter regeringens tillstånd sälja de berörda fastigheterna. I samtliga dessa&lt;br&gt;fall skall i överlåtelseavtalet ledningarna med tillhörande anläggningar&lt;br&gt;undantas på samma sätt och under samma villkor som jag tidigare redo-&lt;br&gt;gjort för. Det sakrättsliga skyddet kommer senare att erhållas genom den&lt;br&gt;planerade lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.5 Naturvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sitt stora och samlade markinnehav har domänverket genom åren&lt;br&gt;kunnat göra stora insatser för naturvården och det rörliga friluftslivet. Av&lt;br&gt;domänverkets markinnehav har verket undantagit vissa delar från normalt&lt;br&gt;skogsbruk oftast beroende på att området bör skyddas av naturvårds- eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogshistoriska skäl. Sådana områden finns på cirka 700 olika platser i Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;landet och kallas domänreservat. Reservatens sammanlagda areal uppgår&lt;br&gt;till ungefär 1,4 miljoner ha av verkets totalt 10 miljoner ha mark. Huvud-&lt;br&gt;delen av den fjällskog som ägs av staten i mellersta och norra Norrland&lt;br&gt;ingår i domänreservaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra områden skyddas på grund av bestämmelserna i naturvårdslagen.&lt;br&gt;Det rör sig här om naturreservat och nationalparker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på domänverkets insatser for det rörliga friluftslivet kan&lt;br&gt;nämnas att verket i vissa för allmänheten särskilt intressanta områden&lt;br&gt;vidtagit åtgärder för att underlätta allmänhetens tillgång till och utnyttjan-&lt;br&gt;de av området, t. ex. anläggande av strövstigar och rastplatser. Domänver-&lt;br&gt;ket har också en inriktning när det gäller skogsbilvägar på verkets marker&lt;br&gt;att så långt möjligt hålla dessa öppna för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken&lt;br&gt;anförde regeringen att statliga tillgångar, som saknar kommersiella förut-&lt;br&gt;sättningar bör avskiljas vid bolagisering. Bland exemplen på sådana till-&lt;br&gt;gångar nämns mark av stort naturvärde som har undantagits från normalt&lt;br&gt;skogsbruk. Mot bakgrund av detta och riksdagens beslut i maj 1991&lt;br&gt;(1990/91:NU38, rskr. 318) får bolagiseringen inte leda till att områden av&lt;br&gt;stort naturvårdsvärde under domänverkets förvaltning mister sitt skydd&lt;br&gt;eller att detta försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att dessa områden behandlas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de cirka 740 domänreservaten har domänverket och naturvårdsver-&lt;br&gt;ket gemensamt upprättat en förteckning över 84 reservat som under åren&lt;br&gt;1987— 1990 avsattes i det fjällnära området. Med den gränsdragning mel-&lt;br&gt;lan statens och bolagets marker i fjällen som jag tidigare har föreslagit&lt;br&gt;skulle cirka 25 av dessa reservat hamna på bolagets mark. Dessa reservat&lt;br&gt;bör i princip kvarbli i statens ägo. En inventering bör göras inför en&lt;br&gt;omvandling till naturreservat. I avvaktan på att denna inventering blir klar&lt;br&gt;föreslår jag att dessa domänreservat tills vidare kvarblir i statens ägo och att&lt;br&gt;det efter avslutad inventering slutgiltigt avgörs vilka delar av dessa områden&lt;br&gt;som bör överlåtas på det nya bolaget. För de områden som kan komma att&lt;br&gt;överlåtas till bolaget gäller att om ombildningen till naturreservat innebär&lt;br&gt;nya restriktioner för markanvändningen jämfört med de restriktioner som&lt;br&gt;domänverket självt har ålagt sig beträffande reservatet bör köpeskillingen, i&lt;br&gt;de fall naturreservatet skall ägas av bolaget, reduceras i motsvarande mån&lt;br&gt;men i övrigt bör ingen ersättning utgå för ombildningen till naturreservat.&lt;br&gt;Den nämnda inventeringen bör vara avslutad inom två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två myndigheterna har upprättat ytterligare en förteckning som&lt;br&gt;upptar cirka 270 värdefulla domänreservat. Dessa bör överlåtas till det nya&lt;br&gt;bolaget som i överlåtelseavtalet bör åta sig att i förväg underrätta berörd&lt;br&gt;länsstyrelse om bolaget planerar någon ändring av de restriktioner för&lt;br&gt;markanvändningen som domänverket självt har ålagt sig beträffande dessa&lt;br&gt;reservat, så att länsstyrelsen bereds möjlighet att överväga bildande av&lt;br&gt;naturreservat. Om bolaget lämnar en sådan underrättelse beträffande ett&lt;br&gt;reservat bör länsstyrelsen inom ett år meddela bolaget huruvida man avser&lt;br&gt;att omvandla området till naturreservat. Om bolaget inte får något sådant&lt;br&gt;meddelande inom tidsfristen bör bolaget därefter ha rätt att disponera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över området utan särskilda restriktioner. Länstyrelsen bör även på eget Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;initiativ begära ombildning till naturreservat. Om ett sådant domänreservat&lt;br&gt;ombildas till naturreservat bör ersättning enligt naturvårdslagen utgå endast&lt;br&gt;i den utsträckning reservatbildningen medför att den pågående faktiska&lt;br&gt;markanvändningen avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga domänreservat överlåts till bolaget utan särskilda villkor. Jag&lt;br&gt;utgår från att bolaget, under minst en tvåårsperiod, välvilligt överväger&lt;br&gt;omklassificering av reservat till ovanstående lista i den mån det i denna&lt;br&gt;grupp domänreservat skulle finnas områden med ett naturvårdsvärde som&lt;br&gt;överensstämmer med reservaten i den listan. Eventuella brister i invente-&lt;br&gt;ringsarbetet skall inte leda till att värdefull natur får ett otillräckligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två myndigheterna har dessutom upprättat en förteckning över&lt;br&gt;oskyddad domänverksmark som ingår i naturvårdsverkets nationalparks-&lt;br&gt;plan, program för fjällskogsreservat, urskogsinventering eller investerings-&lt;br&gt;lista. Dessa områden bör tills vidare kvarbli i statens ägo. En inventering&lt;br&gt;bör göras hur naturskyddet bör ordnas. Om därvid området förklaras som&lt;br&gt;nationalpark skall det kvarbli i statens ägo. I annat fall torde bildande av&lt;br&gt;naturreservat vara det lämpligaste sättet att skydda området. Huvudregeln&lt;br&gt;bör därvid vara att de områden som blir naturreservat stannar i statens ägo.&lt;br&gt;Om detta med hänsyn till t. ex. arronderingsförhållanden är olämpligt kan&lt;br&gt;reservat övergå i bolagets ägo. I sådant fall bör reduktion av köpeskilling ske&lt;br&gt;motsvarande sedvanlig intrångsersättning enligt naturvårdslagens bestäm-&lt;br&gt;melser. Inventeringen bör vara avslutad senast fem år efter bolagiseringen.&lt;br&gt;Om det efter den tidsperioden återstår områden där beslut om naturskyddet&lt;br&gt;ännu inte fattats bör områdena överlåtas till bolaget utan särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de naturreservat som idag finns på den av domänverket&lt;br&gt;förvaltade marken innebär bolagiseringen ingen förändring i och med att&lt;br&gt;de åtnjuter skydd enligt naturvårdslagen oberoende av ägarbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nationalparker gäller att de är förda på naturvårdsfonden och att de&lt;br&gt;bara kan ägas av staten, varför de måste undantas från överlåtelsen till&lt;br&gt;bolaget. I samband med bolagiseringen måste därför de två nationalparker&lt;br&gt;som är belägna på domänfondsfastigheter antingen avstyckas eller genom&lt;br&gt;fastighetsreglering föras över till fastighet som ingår i naturvårdsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framförts önskemål om att staten vid en bolagisering av huvud-&lt;br&gt;delen av domänverkets mark, förutom sådan mark som ovan nämnts som&lt;br&gt;lämplig att kvarligga i statens ägo, även skulle behålla en slags reserv av&lt;br&gt;produktiv skogsmark. Det kan förväntas att staten även i framtiden kan&lt;br&gt;komma att vilja förvärva mark för olika ändamål t. ex. i samband med&lt;br&gt;väg- och järnvägsprojekt och i syfte att skydda värdefull naturmiljö. Ett&lt;br&gt;alternativ till andra former av förvärv kan då vara markbyten. En skogs-&lt;br&gt;ägare som avstår från ett markområde kan då i gengäld erhålla annan&lt;br&gt;skogsmark från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur ekonomisk synvinkel är inte markbyte normalt mera fördelaktigt för&lt;br&gt;staten än att köpa marken. Vid markbyte byter staten produktiv mark mot&lt;br&gt;mark som, just på grund av de begränsningar som motiverar bytet, ger&lt;br&gt;ringa eller ingen ekonomisk avkastning. Att vidmakthålla en markreserv&lt;br&gt;av produktiv mark är således ingen metod som ger staten ökade ekonomis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ka möjligheter att förvärva mark för t. ex. naturvårdsändamål. Däremot Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;kan det underlätta att träffa överenskommelser med enskilda markägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda areal som staten i framtiden kan ha intresse att&lt;br&gt;förvärva kommer att vara liten i förhållande till domänverkets markinne-&lt;br&gt;hav. Det går inte i dag att förutse var i landet förvärv kan bli aktuella. Att&lt;br&gt;upprätthålla en markreserv finner jag därför vore opraktiskt. För att kunna&lt;br&gt;erbjuda mark i hela landet skulle mycket stora arealer produktiv mark&lt;br&gt;behöva sättas undan. Detta skulle strida mot de ovan redovisade intentio-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det bör kunna gå att ordna mark för markbyte även i&lt;br&gt;framtiden. Det kan ske genom att staten förvärvar mark från bolaget och&lt;br&gt;sedan genomför en markbytesaffär. Jag förutsätter att bolaget kommer att&lt;br&gt;vara villigt att vara staten behjälplig vid denna typ av affärer. Dessa&lt;br&gt;förvärv skall givetvis göras till gängse marknadspris varför en utfästelse&lt;br&gt;från bolaget att i möjlig mån hjälpa staten inte skulle innebära någon&lt;br&gt;ekonomisk belastning för bolaget. De arealer som kan komma att bli&lt;br&gt;aktuella är marginella i förhållande till bolagets markinnehav. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att i det överlåtelseavtal som avses träffas mellan&lt;br&gt;regeringen och det nya bolaget reglera de närmare formerna för i avsnittet&lt;br&gt;ovan redovisade principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.6 Vattenområden av riksintresse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. (naturre-&lt;br&gt;surslagen, NRL) anges ett antal områden som, med hänsyn till de natur-&lt;br&gt;och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet är av riksintresse. I 6 §&lt;br&gt;nämnda kapitel anges ett antal vattenområden och älvsträckor som uppfyl-&lt;br&gt;ler detta kriterium. I dessa områden får inte vattenkraftverk samt vatten-&lt;br&gt;reglering eller vattenöverledning för kraftändamål utföras. Bland dessa&lt;br&gt;vattenområden ingår de fyra s. k. huvudälvarna, Torne, Kalix och Pite&lt;br&gt;älvar samt Vindelälven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att de vattenområden och älvsträckor som anges i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;NRL kvarblir i statens ägo i den mån de idag förvaltas av domänverket. I&lt;br&gt;dessa vattendrag kvarstår därmed också fiskerätten i statens ägo. Liksom i&lt;br&gt;dag bör upplåtelse till allmänheten ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.7 Kulturminnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ursprungliga kärnan av de jordbruksegendomar som domänverket&lt;br&gt;idag förvaltar för statens räkning utgörs av de kungsgårdar kring vilka den&lt;br&gt;svenska riksbildningen byggdes upp under tidig medeltid. Markinnehavet&lt;br&gt;speglar den gods- och förvaltningspolitik som statsmakten sedan förde&lt;br&gt;under de följande århundradena. Kontinuiteten mellan kronans och kung-&lt;br&gt;ens gårdar såsom de framträder i Gustav Vasas jordeböcker och domän-&lt;br&gt;verkets jordbruksrörelse är sålunda påtaglig. I innehavet av fastigheter kan&lt;br&gt;också avläsas t. ex. Gustav Vasas indragning av kyrklig jord och Karl XI: s&lt;br&gt;indelningsverk med militära boställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa förhållanden följer naturligt att det finns betydande nationella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;symbolvärden som är knutna till kronans och kungamaktens besittningar. Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;Det finns också en stor mängd miljöer och enskilda byggnader som repre-&lt;br&gt;senterar mycket stora kulturhistoriska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagiseringen av domänverket måste därför genomföras på ett sådant&lt;br&gt;sätt att dessa värden inte äventyras. Jag föreslår att det sker med stöd av&lt;br&gt;följande riktlinjer. Jag har därvid beaktat vad riksdagen anförde med&lt;br&gt;anledning av regeringens proposition om riktlinjer för den statliga fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m. m. (prop.&lt;br&gt;1991/92:44, FiU8, rskr.107):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Egendomar som representerar viktiga delar av det nationella kultur-&lt;br&gt;arvet skall hållas samman och kvarstå i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Egendomar som kan betecknas som kulturreservat och som därför är&lt;br&gt;olämpliga för förvaltning i bolagsform kvarstår i statens ägo. Det gäller&lt;br&gt;t. ex. Björkö i Mälaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Beslut om byggnadsminnesskydd fattas beträffande de byggnader i&lt;br&gt;domänverkets förvaltning som är kvalificerade för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ett åtagande om allmän hänsyn till kulturvärdena i bolagets ägoinne-&lt;br&gt;hav skrivs in i avtalet mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De kostnader för vård och underhåll av kulturegendom som staten&lt;br&gt;hittills bestridit via domänverket men som nu skiljs från bolaget beräknas&lt;br&gt;och finansieras i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna berör bl. a. tolv kungsgårdar eller kronoparker under do-&lt;br&gt;mänverkets förvaltning, nämligen kronoparkerna resp, jordregisterenhe-&lt;br&gt;terna Lovö och Svartsjö vårdanstalt på Mälaröarna, Tullgarn och Grips-&lt;br&gt;holm i Södermanland, Strömsholm i Västmanland samt Läckö i Västergöt-&lt;br&gt;land. I fråga om dessa egendomar har slottsbyggnaderna hittills förvaltats&lt;br&gt;av byggnadsstyrelsen medan jord- och skogsbruket skötts av domänverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa egendomar består dels av den ursprungliga kungsgården, dels i&lt;br&gt;vissa fall av markområden som under senare tid har köpts in av domänver-&lt;br&gt;ket. Den del av dessa egendomar som utgörs av den ursprungliga kungsgår-&lt;br&gt;den representerar i de flesta fall ett nationellt kulturarv som bör hållas&lt;br&gt;samlat och kvarbli i statens ägo. I fråga om den mark som senare har köpts&lt;br&gt;in av domänverket bör man däremot överväga om den kan överföras till&lt;br&gt;bolaget utan men för kulturvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om Johannisborgs slott och kronoregisterenheten Tuna i Öster-&lt;br&gt;götland, Tomarps kungsgård i Skåne och Roma kloster på Gotland har&lt;br&gt;domänverket hittills haft hand om den samlade förvaltningen. Dessa&lt;br&gt;egendomar bör kvarbli i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Bogesund och Salsta i Uppland anser jag att ytterligare&lt;br&gt;överväganden krävs innan det kan avgöras om dessa egendomar i framti-&lt;br&gt;den skall ägas av staten eller bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de nu nämnda egendomarna finns det ytterligare ett antal&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla fastigheter som inte bör överföras till bolaget.&lt;br&gt;Det gäller objekt där kulturmiljövårdens intressen varit huvudmotivet för&lt;br&gt;statens ägande eller förvärv eller där statens ägande är förenat med särskil-&lt;br&gt;da donationsvillkor. På dessa grunder bör från bolagiseringen undantas&lt;br&gt;egendomarna Biskops-Arnö och Mora kungsäng i Uppland, kungsgårdar-&lt;br&gt;na Ottenby på Öland och Dalby i Skåne, Björkö kulturreservat i Mälaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huseby bruk i Kronobergs län, Kastellgården i Kungahälla, Bohuslän samt Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;Anundshögsområdet i Västmanland. Till flera av dessa fastigheter hör en&lt;br&gt;jord- och skogsbruksrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare att föreslå att kronoholmarna med vissa undantag&lt;br&gt;kvarblir i statens ägo. Det innebär bl. a. att ett antal kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla fyrplatser — Nidingen, Tylön, Bergudden, Malören och Röd-&lt;br&gt;kallen — kvarblir i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på riksantikvarieämbetet och domänverket att utreda&lt;br&gt;frågorna om ägande och förvaltning av de kulturmiljöer som redovisats&lt;br&gt;ovan (FiU8, rskr. 107).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också antagligt att det kan finnas ytterligare fastigheter under&lt;br&gt;domänverkets förvaltning som av kulturhistoriska skäl bör behållas av&lt;br&gt;staten. Riksantikvarieämbetet och domänverket bör därför få i uppgift att&lt;br&gt;utifrån de angivna riktlinjerna undersöka huruvida sådana fastigheter&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skydd for den mest värdefulla bebyggelsen i statens&lt;br&gt;ägo finns meddelade i förordningen (1988:1229) om statliga byggnads-&lt;br&gt;minnen. En byggnad som regeringen beslutat skall vara ett statligt bygg-&lt;br&gt;nadsminne får inte ändras utan skall vårdas och underhållas på det sätt&lt;br&gt;som anges i särskilda skyddsföreskrifter. Om ett statligt byggnadsminne&lt;br&gt;överlåts till en annan ägare blir det automatiskt byggnadsminne enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturmin-&lt;br&gt;neslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket förvaltar idag för statens räkning 28 statliga byggnads-&lt;br&gt;minnen. Arbetet med att systematiskt gå igenom och skilja ut den bebyg-&lt;br&gt;gelse som är kvalificerad för byggnadsminnesförklaringar har dock på-&lt;br&gt;börjats relativt nyligen varför antalet kvalificerade objekt uppskattnings-&lt;br&gt;vis kan vara omkring det dubbla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att regeringen före det slutliga beslutet om bolagisering-&lt;br&gt;en skall fatta beslut om i princip samtliga byggnadsminnesfrågor som&lt;br&gt;berör domänverket. Det inkluderar skyddsföreskrifter som nu saknas även&lt;br&gt;för de befintliga byggnadsminnena. På så sätt blir det nya bolagets ansvar&lt;br&gt;för byggnadsminnena preciserat redan från början. Några oklarheter om&lt;br&gt;bl. a. de ekonomiska förutsättningarna för detta ansvar behöver därmed&lt;br&gt;inte uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de särskilt fastställda byggnadsminnena kommer bolaget — ut-&lt;br&gt;ifrån kronomarkernas särpräglade natur — att få ansvaret för en mycket&lt;br&gt;stor mängd kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. En särskild&lt;br&gt;erinran från statens sida om bolagets skyldighet att beakta kulturmiljövår-&lt;br&gt;dens intressen bör därför skrivas in i överlåtelsen från statens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.8 Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På mark som domänverket förvaltar disponerar Sveriges lantbruksuniver-&lt;br&gt;sitet (SLU) efter överenskommelse med verket dels ett antal försöksparker&lt;br&gt;och övningsskogar, dels ett antal försöksytor. Denna mark utgör produktiv&lt;br&gt;skogsmark. Den verksamhet som SLU bedriver på dessa marker innebär&lt;br&gt;inget väsentligt hinder mot ett rationellt skogsbruk. Dessa områden bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således överlåtas till bolaget. I överlåtelseavtalet bör bolaget åta sig att Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;inträda i domänverkets ställe i de överenskommelser som ligger till grund&lt;br&gt;för SLU:s disposition av områdena. Om SLU även efter utgången av&lt;br&gt;överenskommelsernas giltighetstid behöver diponera områdena får SLU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träffa avtal om detta med bolaget på sedvanligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.9 Hovförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa områden som förvaltas av domänverket har av staten ställts till&lt;br&gt;konungens egen disposition. Det gäller framför allt de kungliga lustslotten&lt;br&gt;med kringliggande mark. På grund av denna dispositionsrätt och då de har&lt;br&gt;stort kulturhistoriskt värde saknar dessa områden alternativ användning,&lt;br&gt;varför de bör kvarbli i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid tillbaka har konungen haft jakträtten på kronans mark i&lt;br&gt;skiftande omfattning. Det äldsta stadgandet om detta finns i konungabal-&lt;br&gt;ken i Magnus Erikssons allmänna landslag från 1351.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera regleras frågan i Kungl. Majrts kungörelse (1927:437) angående&lt;br&gt;grunder för tillgodogörande av kronans jakträtt. I den kungörelsen ges&lt;br&gt;bestämmelser om vem som får utöva jakträtten på kronans mark. Enligt&lt;br&gt;dessa bestämmelser utövas jakträtten på en betydande del av marken av&lt;br&gt;konungen. Detta gäller på två typer av mark. Den första typen är sådan&lt;br&gt;mark som ställts till konungens egen disposition, nämligen hägnade jakt-&lt;br&gt;parker och djurgårdar, mark som hör till de kungliga lustslotten samt&lt;br&gt;andra lägenheter som ställts till konungens egen disposition. Den andra&lt;br&gt;typen av mark utgörs av kungsgårdar, kungsängar, kronoparker, skog som&lt;br&gt;undantagits vid utarrendering av kronans jordbruksegendomar, kronans&lt;br&gt;övriga odisponerade mark samt de skogar som anslagits till understöd åt&lt;br&gt;bergshanteringen och sågverksrörelsen. Nämnda kungörelse föregicks av&lt;br&gt;en kungörelse den 8 november 1912 med i stort sett samma innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kungligt brev den 25 april 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt&lt;br&gt;domänverket att förvalta jakträtten på de kronomarker där konungen hade&lt;br&gt;jakträtten. Uppdraget omfattade inte den mark som stod under konungens&lt;br&gt;egen disposition. Från den återstående marken undantog Kungl. Maj:t&lt;br&gt;från uppdraget dessutom vissa områden där konungen ville disponera&lt;br&gt;jakträtten för egen räkning. Efter att ha ändrats vid ett flertal tillfällen fick&lt;br&gt;de undantagna områdena sin nuvarande omfattning genom ett kungligt&lt;br&gt;brev den 17 augusti 1951. I det brevet anges nio kronoparker och två&lt;br&gt;kronoegendomar där konungen alltså disponerar jakträtten för egen räk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden där Kungl. Maj: t har undantagit jakträtten för konungens&lt;br&gt;räkning omfattas av den förestående överlåtelsen till det nya bolaget,&lt;br&gt;vilket enligt huvudregeln innebär att också jakträtten övergår till bolaget.&lt;br&gt;Jag anser emellertid att konungens jakträtt på de berörda områdena bör&lt;br&gt;bibehållas, varför staten bör behålla jakträtten på dessa områden. I detta&lt;br&gt;sammanhang har dock konungen förklarat att han avstår från jakträtten på&lt;br&gt;två av egendomarna. Jakträtten på de sålunda återstående nio egendomar-&lt;br&gt;na bör dock inte ha karaktären av en upplåtelse utan den bör bli offentlig-&lt;br&gt;rättsligt reglerad. Jag föreslår därför att i jaktlagen tas in ett stadgande om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att jakträtten på de aktuella områdena tillkommer staten. Därefter kan Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;regeringen upplåta jakträtten på dessa områden till konungen och därvid&lt;br&gt;fastställa de närmare villkoren for jakträttens utövande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stenhammars egendom har genom testamente 1901 tillfallit staten och&lt;br&gt;förvaltas av domänverket. Konungen arrenderar egendomen enligt testa-&lt;br&gt;mentets bestämmelser. Under sådana förhållanden kan inte egendomen&lt;br&gt;överföras till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Rennäringens intressen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Allmänt om renskötselrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samernas rättigheter enligt rennäringslagen (1971:437) har i lagen fått den&lt;br&gt;sammanfattande beteckningen renskötselrätt. Denna beskrivs som en rätt&lt;br&gt;för samer att begagna mark och vatten till underhåll för sig och sina renar.&lt;br&gt;I rätten ingår bl. a. rätt till renbete, jakt, fiske och visst skogsfång. Rätten&lt;br&gt;tillkommer främst sådana personer av samisk härkomst som kan åberopa&lt;br&gt;att någon av deras föräldrar, farföräldrar eller morföräldrar haft renskötsel&lt;br&gt;som stadigvarande yrke. Endast den som är medlem i sameby har rätt att&lt;br&gt;utöva renskötselrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rennäringslagen finns bestämmelser om inom vilka områden som&lt;br&gt;renskötsel får bedrivas och om betestidens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s. k. åretruntmarkerna, där renskötsel får bedrivas hela året omfattar&lt;br&gt;Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker dels ovanför odlingsgrän-&lt;br&gt;sen, dels nedanför denna gräns på mark där skogsrenskötsel av ålder&lt;br&gt;bedrivs under våren, sommaren eller hösten och marken antingen tillhör&lt;br&gt;staten (kronomark) eller utgör renbetesland samt renbetesfjällen i Jämt-&lt;br&gt;lands län och de områden i Jämtlands och Kopparbergs län som särskilt&lt;br&gt;upplåtits till renbete. Med de senare områdena avses de som Kungl. Maj: t&lt;br&gt;genom beslut den 23 september 1886, den 31 december 1888 och den 7&lt;br&gt;april 1899 bemyndigat dåvarande domänstyrelsen att tills vidare upplåta&lt;br&gt;för renbete. Områdena utgör kronomark och är upplåtna utan avgift.&lt;br&gt;Betesrätten är inte inskränkt till viss del av året. Upplåtelserna omfattar&lt;br&gt;också viss begränsad rätt till skogsfångst, jakt och fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s. k. vinterbetesmarkerna, där renskötsel får bedrivas under tiden&lt;br&gt;den 1 oktober — den 30 april, omfattar dels övriga delar av lappmarken&lt;br&gt;nedanför odlingsgränsen, dels sådana trakter utanför lappmarken och&lt;br&gt;renbetesfjällen där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med renbetesland förstås mark som vid avvittringen förklarats utgöra&lt;br&gt;renbetesland eller av ålder används som sådant land. Med renbetesfjällen&lt;br&gt;förstås de vid avvittringen för rennäringen avsatta renbetesfjällen och de&lt;br&gt;områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dessa fjäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På åretruntmarkerna får markanvändningen inte ändras så att avsevärd&lt;br&gt;olägenhet uppkommer för rennäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För renskötseln finns samebyar med renskötselberättigade samer som&lt;br&gt;medlemmar. Den mark där renskötsel får bedrivas hela året är fördelad&lt;br&gt;mellan sådana byar i särskilda byområden. Samebyarna ombesörjer ren- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 134&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skötseln inom byns betesområde och företräder medlemmarna i bl. a.&lt;br&gt;frågor som rör renskötselrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlem i samebyn har rätt att jaga och fiska på utmark inom de delar av&lt;br&gt;byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när&lt;br&gt;renskötsel är tillåten där. Jakten och fisket får ske även till avsalu. Medlem&lt;br&gt;i sameby har dessutom rätt att jaga och fiska för husbehov när han&lt;br&gt;tillfälligt uppehåller sig inom annan samebys betesområde om han vistas&lt;br&gt;där med anledning av renarnas skötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Förhållanden på kronomark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med renskötselrätten följer rättigheter som i vissa avseenden är större på&lt;br&gt;kronomark än på övrig mark inom renskötselområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyss nämnde jag att nedanför odlingsgränsen i Norrbottens och Väster-&lt;br&gt;bottens läns lappmarker får renskötsel bedrivas hela året på kronomark,&lt;br&gt;där skogsrenskötsel av ålder bedrivs under våren, sommaren och hösten.&lt;br&gt;Dessutom gäller följande särregler på kronomark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sameby eller medlem i byn får på utmark inom byns betesområde&lt;br&gt;uppföra renvaktarstuga, kåta, förvaringsbod eller annan mindre byggnad&lt;br&gt;som behövs för renskötseln. Om en sådan byggnad skall uppföras för&lt;br&gt;stadigvarande bruk nedanför odlingsgränsen eller utanför renbetesfjällen&lt;br&gt;skall den förläggas till plats som anvisas av markens ägare. Sistnämnda&lt;br&gt;regel gäller dock inte om byggnaden skall uppföras på kronomark som står&lt;br&gt;under statens omedelbara disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har medlem i sameby rätt att inom byns betesområde på krono-&lt;br&gt;mark under statens omedelbara disposition ta virke till uppförande eller&lt;br&gt;ombyggnad av familjebostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa angivna fall har sameby eller medlem i byn rätt att avverka skog.&lt;br&gt;För skog som avverkas skall ersättning lämnas för rotvärdet av växande&lt;br&gt;träd som tas. Detta gäller dock inte på kronomark som står under statens&lt;br&gt;omedelbara disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förestående bolagiseringen får inte medföra någon försvagning av&lt;br&gt;renskötselrätten. Jag föreslår därför att genom ändringar i rennäringslagen&lt;br&gt;med kronomark jämställs mark som före bolagiseringen utgjorde krono-&lt;br&gt;mark. Detta innebär att de inskränkningar i ägarens rådighet över krono-&lt;br&gt;mark, som renskötselrätten innebär kommer att gälla även i fortsättningen&lt;br&gt;oavsett i vems ägo marken är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mark, där inskränkningar i ägarens rådighet över marken sålunda&lt;br&gt;föreligger kommer i framtiden att bli föremål för överlåtelser i betydligt&lt;br&gt;vidare omfattning än vad som för närvarande är fallet. Dessa inskränk-&lt;br&gt;ningar i äganderätten utgör ett osäkerhetsmoment för presumtiva köpare.&lt;br&gt;Det bör därför i annat sammanhang övervägas att införa bestämmelser om&lt;br&gt;anteckning i fastighetsboken av att en fastighet har karaktär av krono-&lt;br&gt;mark enligt rennäringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kronomark som upplåtits till åretruntbete i Jämtlands och&lt;br&gt;Kopparbergs län gäller delvis andra regler än de jag nu har redogjort för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Förhållanden ovanför odlingsgränsen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanför odlingsgränsen får renskötsel bedrivas hela året. Som jag nyss&lt;br&gt;nämnde får inte markanvändningen där ändras så att avsevärd olägenhet&lt;br&gt;uppkommer för rennäringen. Detta gäller både statlig och privat mark.&lt;br&gt;Det är i första hand markägaren som har att avgöra om en ändrad markan-&lt;br&gt;vändning innebär avsevärd olägenhet. Ytterst ankommer det på allmän&lt;br&gt;domstol att pröva frågan. Att skyddet för rennäringen fått denna utform-&lt;br&gt;ning beror på att staten är den helt dominerande markägaren. Om marken&lt;br&gt;överlåts till ett enskilt bolag och därmed på sikt delas upp mellan flera&lt;br&gt;markägare kan detta också leda till att störningarna ökar i antal. Varje&lt;br&gt;enskild störning kanske inte utgör ett ersättningsgillt intrång men&lt;br&gt;sammantaget kan störningarna innebära ett oacceptabelt intrång i rennä-&lt;br&gt;ringen. Man kan visserligen utvidga möjligheten att få ersättning för&lt;br&gt;intrång i rennäringen men följden kan bli att samebyarna kan tvingas&lt;br&gt;processa oftare och mot flera markägare för att skydda sig mot intrång i&lt;br&gt;rennäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde tidigare har medlemmarna i en sameby rätt att jaga och&lt;br&gt;fiska inom byns betesområde när renskötsel är tillåten där trots att man&lt;br&gt;inte äger marken. Denna rätt är av stor vikt för samerna, inte minst&lt;br&gt;ovanför odlingsgränsen. Det har också stor betydelse för rennäringen att&lt;br&gt;markägaren, staten, inte utnyttjar sin rätt att jaga och fiska på sin mark.&lt;br&gt;Om marken överlåts till bolaget och därmed på sikt delas upp på flera&lt;br&gt;markägare innebär det att ett större antal personer kommer att utnyttja sin&lt;br&gt;rätt att jaga och fiska på sin mark eller att upplåta sådan rätt. Detta&lt;br&gt;kommer självfallet att negativt påverka samebymedlemmarnas möjlighet&lt;br&gt;att utnyttja sin jakt- och fiskerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den mark som domänverket förvaltar gäller som huvudregel att&lt;br&gt;verket utövar markägarens rätt att upplåta nyttjanderätt till marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rennäringslagen innehåller emellertid bestämmelser som både inskrän-&lt;br&gt;ker möjligheten att upplåta nyttjanderätt och som sätter den nyss nämnda&lt;br&gt;huvudregeln ur kraft enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens&lt;br&gt;omedelbara disposition får nyttjanderätt upplåtas endast om det kan ske&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Avser upplåtelsen rätt till jakt&lt;br&gt;eller fiske, vilket i det här sammanhanget är den viktigaste typen av&lt;br&gt;upplåtelse, krävs dessutom att upplåtelsen är förenlig med god jaktvård&lt;br&gt;eller fiskevård och kan ske utan besvärande intrång i samebymedlemmar-&lt;br&gt;nas rätt till jakt och fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i stället för domänverket beslutar om de flesta typerna av&lt;br&gt;upplåtelse, framför allt rätt till jakt och fiske, på den mark som domänver-&lt;br&gt;ket förvaltar ovanför odlingsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av nyttjanderätt skall, om det inte föreligger särskilda skäl,&lt;br&gt;ske mot avgift. Avgiften utgör ett schabloniserat skadestånd för skada och&lt;br&gt;olägenhet. Sådan avgift tillfaller därför inte markägaren, staten, utan sa-&lt;br&gt;mefonden och berörd sameby med hälften var. Om avgiften avser rätt till&lt;br&gt;fiske tillfaller dock tre fjärdedelar av avgiften samefonden medan berörd&lt;br&gt;sameby får resterande fjärdedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om upplåtelsen avser tillgodogörande av naturtillgångar utgår ingen Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;avgift utan i stället skall staten utge ersättning för den skada eller olägenhet&lt;br&gt;för renskötseln som upplåtelsen medför. Ersättning som inte tillfaller&lt;br&gt;enskild person fördelas lika mellan samefonden och berörd sameby.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sistnämnda fall betingar sig staten ersättning av nyttjanderättshavaren.&lt;br&gt;Denna ersättning tillförs domänverkets investeringsfond. Från fonden&lt;br&gt;betalas sedan den ersättning som staten är skyldig att utge för den skada&lt;br&gt;eller olägenhet för renskötseln som upplåtelsen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de regler jag nu har redogjort för upplåter länsstyrelsen&lt;br&gt;regelmässigt jakt- och fiskerätt till bl. a. ortsbefolkningen, för vilken denna&lt;br&gt;möjlighet har stor betydelse. Om marken överlåts till bolaget måste, av&lt;br&gt;hänsyn till rennäringens intressen, reglerna om upplåtelse av nyttjanderätt&lt;br&gt;bibehållas. Självfallet kan då inte länsstyrelsen upplåta nyttjanderätt mot&lt;br&gt;markägarens vilja. Eftersom ersättningen för en upplåtelse tillfaller same-&lt;br&gt;byn och samefonden i stället för markägaren kommer denne att sakna&lt;br&gt;incitament för att upplåta bl. a. jakt- och fiskerätt. Ortsbefolkningens&lt;br&gt;möjligheter att jaga och fiska kommer därmed drastiskt att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av de speciella förhållanden som sålunda råder ovanför od-&lt;br&gt;lingsgränsen anser jag att den marken bör kvarbli i statens ägo. Liksom i&lt;br&gt;dag bör befogenheten att upplåta nyttjanderätt utövas av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Förhållanden nedanför odlingsgränsen i Västerbottens och&lt;br&gt;Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På åretruntmarkerna nedanför odlingsgränsen gäller samma förbud mot&lt;br&gt;att ändra markanvändningen som ovanför denna gräns. Detta talar i och&lt;br&gt;för sig för att marken skall kvarbli i statens ägo. Det är emellertid som jag&lt;br&gt;nyss nämnt så, att åretruntmarkerna nedanför odlingsgränsen endast om-&lt;br&gt;fattar de områden där renskötsel av ålder bedrivs under våren, sommaren&lt;br&gt;och hösten. Rätten att bedriva renskötsel där hela året grundar sig således&lt;br&gt;på sedvana. I motsats till renbetesfjällen och området ovanför odlingsgrän-&lt;br&gt;sen är detta område därför inte geografiskt bestämt. Det går därför inte att&lt;br&gt;exakt ange vilka fastigheter åretruntmarkerna omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av nyttjanderätt får ske utan någon annan i lag angiven&lt;br&gt;inskränkning än att markanvändningen inte får ändras så att avsevärd&lt;br&gt;olägenhet uppkommer för rennäringen. Detta gäller även upplåtelse av rätt&lt;br&gt;till jakt och fiske. Det krävs således inte att upplåtelsen kan ske utan&lt;br&gt;avsevärd olägenhet för renskötseln eller utan besvärande intrång i sameby-&lt;br&gt;medlemmarnas rätt till jakt och fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket bestämmer upplåtelseavgiftens storlek och behåller avgif-&lt;br&gt;ten. Det finns inte något som hindrar att domänverket i egenskap av&lt;br&gt;makförvaltare låter sina anställda jaga och fiska på marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att förhållandena på de av staten ägda åretruntmarker-&lt;br&gt;na nedanför odlingsgränsen inte är jämförbara med de förhållanden som&lt;br&gt;råder ovanför denna gräns. Marken kan därför överlåtas till det nya&lt;br&gt;bolaget. Som jag tidigare nämnt skall dock de inskränkningar i ägarens&lt;br&gt;rådighet över denna mark som följer av renskötselrätten gälla även i&lt;br&gt;fortsättningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Renbetesfjällen i Jämtlands län samt vissa mindre områden i&lt;br&gt;Västerbottens och Norrbottens län (Samefondsskogarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samefondsskogarna utgörs av de renbetesfjäll som vid avvittringen i Jämt-&lt;br&gt;lands län avsattes för samerna samt ett hundratal för utvidgning av renbe-&lt;br&gt;tesfjällen inköpta fastigheter (utvidgningshemmanen) ävensom de s. k.&lt;br&gt;lapprutorna och några enstaka fastigheter i Västerbotten och Norrbotten.&lt;br&gt;Förvaltningsansvaret för samefondsskogarna överfördes på domänverket&lt;br&gt;1891 beträffande utvidgningshemmanen och 1908 beträffande övriga fas-&lt;br&gt;tigheter. De bokförs sedan 1943 på domänfonden och utgörs således en-&lt;br&gt;dast av mark som tillhör staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Kungl Brev den 18 maj 1962 uppdrogs åt domänverket att&lt;br&gt;förvalta samefondsskogarna under 50 år, räknat från och med den 1 juli&lt;br&gt;1962, enligt de grunder som gäller för kronoparker och med iakttagande i&lt;br&gt;övrigt av vad som anfördes i Kungl. Maj:ts proposition (1962:39) angå-&lt;br&gt;ende vissa frågor berörande domänverket. Eftersom dessa skogar avsatts&lt;br&gt;för rennäringen skall avkastningen tillföras samefonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket brukar samefondsskogarna med inriktning på ett ratio-&lt;br&gt;nellt och långsiktigt skogsbruk. Det bedömda genomsnittsvärdet av netto-&lt;br&gt;avkastningen under upplåtelseperioden skall, som nyss nämndes, årligen&lt;br&gt;tillföras samefonden. Beloppet bedömdes år 1962 till 150000 kr per år.&lt;br&gt;Beloppet är indexreglerat och följer konsumentprisindex. Till samefonden&lt;br&gt;härunder 1991 inlevererats 1 138 596 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På renbetesfjällen gäller samma regler till skydd för rennäringen som på&lt;br&gt;marken ovanför odlingsgränsen. På grund härav och då renbetesfjällen har&lt;br&gt;avsatts för rennäringen bör renbetesfjällen inklusive utvidgningshem-&lt;br&gt;manen kvarbli i statens ägo. Liksom i dag bör befogenheten att upplåta&lt;br&gt;nyttjanderätt utövas av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig mark som tillhör samefondsskogarna, dvs. lapprutorna och några&lt;br&gt;enskilda fastigheter i Västerbotten och Norrbotten, saknar numera bety-&lt;br&gt;delse för de ändamål för vilka de ursprungligen avsattes. De bör därför, i&lt;br&gt;den mån de är belägna nedanför odlingsgränsen, utan restriktioner överlå-&lt;br&gt;tas till det nya bolaget. Köpeskillingen skall tillföras samefonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 Förhållandena i Kopparbergs län och i Jämtlands län utanför&lt;br&gt;renbetesfjällen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnt i avsnitt 4.2.1 har regeringen bemyndigat dåvarande do-&lt;br&gt;mänstyrelsen att upplåta vissa kronomarker i Kopparbergs och Jämtlands&lt;br&gt;län för åretruntbete. Så länge marken är upplåten till renbete hela året&lt;br&gt;gäller att markanvändningen inte får ändras på ett sätt som medför avse-&lt;br&gt;värd olägenhet för renskötseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelserna omfattar också rätt att ta bränsle, slöjd- och byggnadsvir-&lt;br&gt;ke av torrskog, vindfällen, björk eller kortvuxna till timmer inte användba-&lt;br&gt;ra barrträd. Vidare föreligger rätt till jakt efter rovdjur och rätt till husbe-&lt;br&gt;hovsfiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de nu aktuella markerna räcker det inte med att i rennäringslagen&lt;br&gt;med kronomark jämställa mark som före bolagiseringen utgjorde krono-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark. För att renskötselrätten inte skall försvagas och vara beroende av Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;upplåtelser bör rennäringslagen ändras så att renskötsel får bedrivas hela&lt;br&gt;året i de områden av Kopparbergs och Jämtlands län som vid utgången av&lt;br&gt;juni 1992 tillhörde staten och då var särskilt upplåtna till renbete. Genom&lt;br&gt;ändringar i rennäringslagen bör vidare de upplåtna rättigheterna till skogs-&lt;br&gt;fång, jakt och fiske i huvudsak kvarstå oberoende av upplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Ströängar i Norrbottens och Västerbottens läns&lt;br&gt;lappmarker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bestämmelserna i lappmarksreglementet från 1749 fick de&lt;br&gt;personer som tog upp nybyggen inom Västerbottens och Norrbottens läns&lt;br&gt;lappmarker ofta rätt att tills vidare bruka vissa avsides belägna slåtteräng-&lt;br&gt;ar, s.k. ströängar. Det förutsattes i lappmarksreglementet att en slutlig&lt;br&gt;gränsbestämning av nybygget skulle ske efter viss tid. Därvid kunde inte&lt;br&gt;nybyggaren göra anspråk på att exakt den mark han dittills hade brukat&lt;br&gt;skulle tilläggas fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna slutgiltiga gränsbestämning kom att dröja ända till andra hälften&lt;br&gt;av 1800-talet och början av 1900-talet. Regleringen skedde då som avvitt-&lt;br&gt;ring enligt Kungl. stadgan den 30 maj 1873 om avvittring i Västerbottens&lt;br&gt;och Norrbottens läns lappmarker. Enligt stadgan kunde markägare vara&lt;br&gt;skyldig avstå vissa skiften, framför allt ströängar, mot ersättning i annan&lt;br&gt;mark. Syftet var bl. a. att återföra ströängarna till kronan mot att fastig-&lt;br&gt;hetsägaren fick mark närmare själva fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då avvittringen genomfördes kvarstod ofta behovet för fastighetsägaren&lt;br&gt;att nyttja ströängen samtidigt som det rådde brist på markområden som&lt;br&gt;kunde användas som utbyte mot ströängen. Med stöd av särskilda beslut&lt;br&gt;fick därför ofta ströängarna behållas tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ströängar, som alltså låg avsides från fastigheten, kom att bilda&lt;br&gt;enklaver på främmande mark, i regel kronoparker, kronoöverloppsmarker&lt;br&gt;eller allmänningar men ibland även på enskild mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tilläggsavvittring enligt Kungl. Majrts kungörelse den 30 decem-&lt;br&gt;ber 1916 angående tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns&lt;br&gt;lappmark eller genom särskilda förrättningar med stöd av lagen&lt;br&gt;(1921:378) om ströängars indragande till kronan har åtskilliga ströängar&lt;br&gt;indragits till kronan medan vissa andra undantagits härifrån och fått&lt;br&gt;behållas, s. k. reglerade ströängar. Andra ströängar är fortfarande oreglera-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som idag föreligger med dessa oreglerade ströängar är&lt;br&gt;komplexa till sin natur och kan inte få sin lösning i detta sammanhang. Jag&lt;br&gt;vill dock något beröra problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En oklarhet är vilken rätt ströängsinnehavaren har till ströängen. I den&lt;br&gt;frågan kan det konstateras att hans rätt är stark och närmast kan jämföras&lt;br&gt;med äganderätt. Den största inskränkningen i hans rätt är skyldigheten för&lt;br&gt;honom att avstå ströängen mot vederlag i ersättningsmark (NJA 1986 s.&lt;br&gt;165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att ett överförande av mark, på vilken finns ströängar, från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staten till det nya bolaget inte kommer att påverka statens eller ströängsin- Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;nehavarnas rätt till ströängen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Övriga enskilda intressen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Arrende och hyra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga enskilda intressen, som kan beröras vid bolagiseringen, utgörs i&lt;br&gt;första hand av upplåtelser av arrende och hyra. Antalet sådana upplåtelser&lt;br&gt;uppgår till cirka 13000. Förhållandet mellan domänverket och nyttjande-&lt;br&gt;rättshavaren är reglerat genom skriftliga avtal. Tiden för upplåtelserna&lt;br&gt;varierar. I vissa fall kan avtalet vara begränsat i tiden så att det under alla&lt;br&gt;förhållanden upphör före bolagiseringen. I flertalet fall torde dock besitt-&lt;br&gt;ningsskyddet och rätten till förlängning av avtalet medföra att avtalet&lt;br&gt;löper vid tiden för fastighetens övergång till bolaget. Vid överlåtelsen av&lt;br&gt;fastigheten åligger det överlåtaren, dvs. staten, enligt 7 kap. 11 § jordabal-&lt;br&gt;ken att göra förbehåll om upplåtelsen, om inte inskrivning av rättigheten&lt;br&gt;är beviljad. Ett sådant förbehåll medför att upplåtelsen gäller mot den nye&lt;br&gt;innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överlåtelseavtalet bör därför förbehåll göras för berörda nyttjanderät-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förbehåll inte har gjorts gäller emellertid, med vissa undantag,&lt;br&gt;skriftliga hyres- och arrendeavtal mot bolaget, om tillträde har ägt rum, till&lt;br&gt;följd av regeln i 7 kap. 13 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället&lt;br&gt;har en arrendator rätt att, under vissa angivna förutsättningar, förvärva&lt;br&gt;arrendestället vid en eventuell överlåtelse av arrendestället. Denna rätt&lt;br&gt;gäller bara om avtalet avser jordbruksarrende som omfattar bostad åt&lt;br&gt;arrendatorn eller bostadsarrende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket har upplåtit tomträtt i cirka 400 fastigheter. De flesta av&lt;br&gt;dessa fastigheter ligger i Ängelholm och Stocksund och representerar bety-&lt;br&gt;dande värden. Ett mindre antal tomträtter finns dessutom ovanför od-&lt;br&gt;lingsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De upplåtna tomträtterna påverkas inte av att fastigheten övergår till&lt;br&gt;bolaget. Däremot kan bolaget inte upplåta nya tomträtter. Sådana upplå-&lt;br&gt;telser får nämligen bara ske i fastigheter som tillhör staten eller kommun&lt;br&gt;eller som eljest är i allmän ägo. Med det sistnämnda avses exempelvis&lt;br&gt;kyrklig jord och universitetens donationsfastigheter men däremot inte&lt;br&gt;fastigheter som ägs av statliga aktiebolag. Det nya bolaget kommer där-&lt;br&gt;med, som jag nämnde, inte att kunna upplåta nya tomträtter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tomträttshavarna innebär alltså bolagiseringen ingen förändring.&lt;br&gt;Om det nya bolaget antingen säger upp tomträttsavtalet eller begär om-&lt;br&gt;prövning av avgälden har tomträttshavarna, precis som idag, rätt att få&lt;br&gt;frågan prövad vid fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Jakt&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92: 134&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av rätt att jaga på en fastighet är enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;jordabalken att anse som nyttjanderätt. Vid överlåtelse av fastighet åligger&lt;br&gt;det därför, i enlighet med vad jag tidigare har anfört, överlåtaren att göra&lt;br&gt;förbehåll om upplåtelsen, om inte inskrivning av rättigheten är beviljad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför bör i överlåtelseavtalet sådant förbehåll göras för berörda jakträt-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 Fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket har upplåtit rätt att fiska på ett stort antal fastigheter.&lt;br&gt;Upplåtelserna har skett dels till yrkesfiskare enligt lagen (1957:390) om&lt;br&gt;fiskearrenden, vilka upplåtelser normalt gäller fem år, dels till allmänheten&lt;br&gt;i övrigt genom domänfiskekortet. Dessa upplåtelser varierar i tiden från&lt;br&gt;någon enstaka dag — i vissa fall t. o. m någon enstaka timme — till ett år.&lt;br&gt;Antalet skriftliga avtal är for närvarande cirka 2200. Arrendeavgifterna&lt;br&gt;för dessa uppgår till knappt 1,5 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåten fiskerätt är, liksom upplåten jakträtt, enligt jordabalkens be-&lt;br&gt;stämmelser att anse som nyttjanderätt. I överlåtelseavtalet bör därför&lt;br&gt;staten göra förbehåll för berörda fiskerätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vården och förvaltningen av statens fisken i enskilda&lt;br&gt;vatten finns i förordningen (1981:1217) om förvaltningen av statens fis-&lt;br&gt;ken m. m. vari anges att statens fiske vårdas och förvaltas av den myndig-&lt;br&gt;het under vilken vattenområdet hör. Dessutom ges vissa föreskrifter om&lt;br&gt;hur fiskerätt får upplåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen gäller myndigheters förvaltning och vård av staten tillhö-&lt;br&gt;riga fisken. En överlåtelse till bolaget medför att förordningen inte längre&lt;br&gt;blir tillämplig på bolagets fiskevatten eftersom dessa inte längre tillhör&lt;br&gt;staten. För yrkesfiskare innebär bolagiseringen dock i de flesta fall ingen&lt;br&gt;förändring eftersom deras fiskerätt har upplåtits enligt lagen om fiskear-&lt;br&gt;renden, vars bestämmelser även gäller för bolaget. För övriga fiskare&lt;br&gt;innebär bolagiseringen däremot att bolaget, liksom andra enskilda ägare&lt;br&gt;av fiskevatten, självt får avgöra frågor om upplåtelse av fiskerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.5 Kronoholmarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Sveriges kuster, framför allt i Göteborgs och Bohus län och Norrbot-&lt;br&gt;tens län, finns en mängd holmar och skär som tillhör staten. Dessa s. k.&lt;br&gt;kronoholmar uppgår till flera hundra. Ett stort antal av dessa är oregistre-&lt;br&gt;rade, dvs. de är inte åsatta fastighetsbeteckningar. I syfte att åstadkomma&lt;br&gt;en systematisk fastighetsregistrering, vilket för närvarande endast genom-&lt;br&gt;förts för Norrbottens läns kust, pågår eller kommer inom kort att påbörjas&lt;br&gt;förrättningar enligt lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legali-&lt;br&gt;sering för övriga kustavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal av holmarna är bebyggda med såväl permanentbostäder&lt;br&gt;som fritidsbostäder. Till övervägande del disponeras mark för bostadsän-&lt;br&gt;damål med arrenderätt men i ett mindre antal fall är marken upplåten med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomträtt. Även avtalsmässigt oreglerade markdispositioner förekommer.&lt;br&gt;Tvist pågår för närvarande sedan ett antal boende på Käringön i Bohuslän&lt;br&gt;väckt talan mot staten och därvid yrkat rätt att för evärderlig tid kost-&lt;br&gt;nadsfritt få nyttja marken för boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket svarar sedan år 1986 för förvaltningen av flertalet av&lt;br&gt;kronoholmarna. Riktlinjerna för domänverkets förvaltning har fastställts&lt;br&gt;av riksdagen (prop. 1985/86:110, FiU32, rskr. 263). Riktlinjerna avser i&lt;br&gt;allt väsentligt frågor rörande överlåtelse av äganderätt till kronoholme&lt;br&gt;eller del av sådan och frågor angående upplåtelse av nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om äganderätten till kronoholmarna följer av riktlinjerna att&lt;br&gt;staten bör bibehålla äganderätten till en kronoholme om denna behövs för&lt;br&gt;statligt ändamål eller om den är av riksintresse för naturvården, kultur-&lt;br&gt;minnesvården eller friluftslivet enligt riktlinjerna i den fysiska riksplane-&lt;br&gt;ringen. I de fall en kronoholme inte behövs för något sådant ändamål bör,&lt;br&gt;enligt riktlinjerna, kommunerna få företräde att förvärva holmen helt eller&lt;br&gt;delvis. I det fall att inte heller kommunen har något intresse av ett förvärv&lt;br&gt;finns utrymme för enskilda att förvärva egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller upplåtelse med nyttjanderätt framgår av riktlinjerna att i&lt;br&gt;första hand arrende skall komma ifråga och att arrendeavtalen skall ha&lt;br&gt;skriftlig form samt att arrendeavgifterna skall vara marknadsanpassade&lt;br&gt;och ge full kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har den 20 november 1991, på förslag av finansutskottet&lt;br&gt;(1991/92:FiUl), modifierat riktlinjerna enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presumtionen bör i fortsättningen inte vara fortsatt statligt ägande av&lt;br&gt;marken på kronoholmarna utan presumtionen bör vara att marken skall få&lt;br&gt;friköpas av de boende. Riksdagen förutsätter att den redan påbörjade&lt;br&gt;överlåtelsen av mark till husägare fortsätter. Sedan någon tid pågår upplå-&lt;br&gt;telse av mark med tomträtt till husägarna på Käringön. Motsvarande&lt;br&gt;kommer att ske på Gullholmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att de nu gällande riktlinjerna för förvaltningen av kronohol-&lt;br&gt;marna i princip bör gälla även i fortsättningen. Detta medför att de flesta&lt;br&gt;kronoholmarna inte kan förvaltas endast utifrån marknadsmässiga syn-&lt;br&gt;punkter, vilket talar för att holmarna kvarblir i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Käringön, Gullholmen och Brämön med Kalven har domänverket&lt;br&gt;gjort och planerar omfattande investeringar. Dessa utgör inte någon olä-&lt;br&gt;genhet från allmän synpunkt och får anses ligga väl i linje med riktlinjerna&lt;br&gt;för förvaltningen av kronoholmarna. Jag anser därför att de nämnda&lt;br&gt;kronoholmarna bör överlåtas till det nya bolaget. Den fortsatta exploate-&lt;br&gt;ringen, i enlighet med de modifierade riktlinjerna, får då ske genom&lt;br&gt;tomtförsäljning eftersom bolaget inte kan upplåta tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Käringön pågår för närvarande arbetet med att anta områdesbestäm-&lt;br&gt;melser. Dessa bestämmelser syftar till att säkerställa den kulturhistoriskt&lt;br&gt;riksintressanta miljön på Käringön. Med hänsyn till detta bör bolaget i&lt;br&gt;överlåtelseavtalet åta sig att inte överlåta fastigheter på Käringön förrän&lt;br&gt;områdesbestämmelser har meddelats för fastigheten i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu sagt gäller endast kronoholmar som har en omfattande&lt;br&gt;bebyggelse. Övriga holmar är i huvudsak obebyggda. Dessa holmar utgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till största delen av improduktiv mark som oftast är av stort intresse för Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;naturvården, vilket även det talar för ett fortsatt statligt ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa överväganden föreslår jag att samtliga krono-&lt;br&gt;holmar med undantag av Käringön, Gullholmen och Brämön med Kalven&lt;br&gt;undantas från överlåtelsen till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.6 Kronotorp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen kronotorp används som en sammanfattande benämning på&lt;br&gt;lägenheter under domänverkets förvaltning som enligt olika regler har&lt;br&gt;upplåtits för uppodling och bebyggande. Upplåtelser av detta slag har&lt;br&gt;förekommit från slutet av 18OO-talet fram till 1950-talet. Huvudsyftet har&lt;br&gt;varit att främja uppkomsten av mindre jordbruk och egna hem. Senare&lt;br&gt;motiv var att underlätta kronoparkernas vård och att säkra det statliga&lt;br&gt;skogsbrukets behov av arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av kronotorpen sker enligt av riksdagen antagna riktlinjer&lt;br&gt;(prop. 1979/80:74, NU64, rskr. 414). Dessa riktlinjer behandlar främst&lt;br&gt;beräkning av avträdesersättning då en kronotorpare lämnar sitt torp samt&lt;br&gt;rätten att friköpa kronotorp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagiseringen får inte medföra någon ändring i kronotorparnas ställ-&lt;br&gt;ning. Bolaget bör därför i överlåtelseavtalet åta sig att förvalta kronotor-&lt;br&gt;pen i enlighet med de riktlinjer statsmakterna meddelar. Kronotorpen&lt;br&gt;utgör i allmänhet inte egna registerfastigheter, varför de utgör delar av en&lt;br&gt;fastighet. Om en sådan fastighet överlåts vidare av bolaget måste denna&lt;br&gt;överlåtelse innehålla garantier för att kronotorparens rättigheter bevaras.&lt;br&gt;Bolaget bör därför också åta sig att inte sälja fastigheter, på vilka det finns&lt;br&gt;kronotorp, utan att iaktta detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kronotorpen oftast inte utgör egna registerfastigheter måste&lt;br&gt;vid friköp av ett kronotorp fastighetsbildning komma till stånd. I samband&lt;br&gt;med att riksdagen antog de riktlinjer jag nyss nämnde antog riksdagen&lt;br&gt;också en lag enligt vilken fastighetsbildning i samband med friköp av&lt;br&gt;kronotorp får ske även om villkoren i fastighetsbildningslagen inte är&lt;br&gt;uppfyllda. Dessutom stadgas i lagen att förvärvstillstånd enligt jordför-&lt;br&gt;värvslagen inte behövs vid friköp av kronotorp. Denna lag bör fortsätta att&lt;br&gt;gälla efter bolagiseringen, vilket kräver en viss redaktionell ändring i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.7 Utmarksdelningsfastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan åren 1569 och 1801 var Öland en kunglig jaktpark. Sistnämnda år&lt;br&gt;beslöt Kungl. Maj:t att jaktparksinrättningen skulle upphöra. Genom&lt;br&gt;beslut av Kungl. Maj:t åren 1816 och 1819 tilldelades öns hemman större&lt;br&gt;delen av skogen och utmarken på ön. Vissa delar undantogs dock som&lt;br&gt;kronopark och allmänning. Dessutom undantogs cirka 190 områden om&lt;br&gt;sammanlagt 1 040 hektar, vilka avsattes för allmänna behov till fiskelägen,&lt;br&gt;stenbrott, lastplaner m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1928 bemyndigades Kungl. Maj:t av riksdagen (prop. 1928:135,&lt;br&gt;JoU23, rskr. 179) att sälja eller, om det förelåg särskilda skäl, utan veder-&lt;br&gt;lag överlåta sådana utmarksdelningsfastigheter som inte användes för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angivet ändamål. Med anledning av riksdagens beslut uppdrog Kungl. Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;Maj:t den 7 november 1929 åt kammarkollegiet och domänverket att&lt;br&gt;gemensamt utreda och handlägga ärenden angående dispositionen av om-&lt;br&gt;rådena. Ett stort antal av områdena har därefter avyttrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om dispositionen av de återstående för allmänna ändamål avsat-&lt;br&gt;ta utmarksdelningsfastigheterna togs upp år 1964 av riksdagens revisorer.&lt;br&gt;De ansåg i sin berättelse att avvecklingen även borde omfatta områden&lt;br&gt;som alltjämt utnyttjades för det ursprungliga ändamålet. Jordbruksutskot-&lt;br&gt;tet ansåg sig härefter (JoU 1965:28) kunna förutsätta att nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för en lämplig avveckling och disposition i övrigt av de berörda&lt;br&gt;områdena kom att vidtas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmarksdelningsfastigheterna förvaltas idag av domänverket enligt rikt-&lt;br&gt;linjer som meddelades av regeringen den 10 september 1981. Riktlinjerna&lt;br&gt;har följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Regeringen uppdrar åt domänverket att i möjligaste mån avyttra de på&lt;br&gt;domänverkets fond upptagna utmarksfastigheterna på Öland. Därvid skall&lt;br&gt;följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet som nyttjas för det ändamål vartill den avsatts bör som regel&lt;br&gt;bibehållas i statlig ägo, men kan avyttras om ändamålet med fastigheten&lt;br&gt;ändock kan tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild hänsyn skall tas till natur- och kulturminnesintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av strandfastighet skall villkor ställas som säkerställer&lt;br&gt;allmänhetens rätt till fiske enligt lagen (1950:596) om rätt till fiske och&lt;br&gt;enligt förordningen (1950:597) om fiskerätten vid vissa kronan tillhöriga&lt;br&gt;havsstränder, skär och holmar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljning skall tillämpas föreskrifterna i förordningen (1971:727)&lt;br&gt;om försäljning av staten tillhörig fast egendom m.m. Ärende som avser&lt;br&gt;avyttring utan vederlag skall underställas regeringen för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överföring av mark till annan myndighet skall gälla bestämmelserna&lt;br&gt;i regeringens beslut den 28 juni 1968 angående ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;överföring i förvaltningshänseende av staten tillhörig egendom mellan&lt;br&gt;olika kapitalfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om avyttring inhämtas yttrande från länsstyrelsen i Kalmar län&lt;br&gt;och, om särskilda skäl kan anses föreligga härför, från kammarkollegiet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av riktlinjerna skall dessa fastigheter avyttras om de inte&lt;br&gt;behövs för sitt ursprungliga ändamål. Detta innebär att en del av fastighe-&lt;br&gt;terna måste undantas från en eventuell överlåtelse till det nya bolaget. Om&lt;br&gt;de återstående fastigheterna överlåts måste deras förvaltning kringgärdas&lt;br&gt;med vissa förbehåll i enlighet med riktlinjerna. Jag anser mot denna&lt;br&gt;bakgrund att utmarksdelningsfastigheterna bör undantas från överlåtelsen&lt;br&gt;och att därmed staten även i fortsättningen får ansvaret för avvecklingen i&lt;br&gt;enlighet med de gällande riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.8 Donationer&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92: 134&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domänverket handhar förvaltningen av ett begränsat antal donerade egen-&lt;br&gt;domar, bl. a. Huseby och Stenhammar. Där egendomen är testamenterad&lt;br&gt;till staten med villkor att staten ej får avhända sig egendomen, är det inte&lt;br&gt;möjligt att överföra den till bolaget varför den måste kvarbli i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt vapenlagen har polisman rätt att under vissa förutsättningar om-&lt;br&gt;händerta vapen och att ta vapen i beslag. Samma rätt tillkommer vissa&lt;br&gt;tjänstemän vid olika myndigheter, däribland domänverket. I och med&lt;br&gt;bolagiseringen bör denna befogenhet för domänverkets personal tas bort&lt;br&gt;ur vapenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Överföring av övriga tillgångar och skulder,&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mina bedömningar och förslag: Domänkoncernen bör efter genom-&lt;br&gt;förd bolagisering ges en stabil finansiell struktur på grund av&lt;br&gt;konjunkturkänsligheten i verksamheten och för att underlätta en&lt;br&gt;framtida privatisering. Regeringen bör bemyndigas att närmare ut-&lt;br&gt;forma villkoren för överföringen av tillgångar och skulder varvid i&lt;br&gt;huvudsak följande bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av tillgångar och skulder sker i princip till bokförda&lt;br&gt;värden. Domänverkets förlagslån återbetalas. Bolaget övertar do-&lt;br&gt;mänverkets pensionsskuld. Särskild inleverans framflyttas till bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mina bedömningar och förslag: Principerna för överföring av&lt;br&gt;tillgångar och skulder vid bolagisering av domänverket är av central bety-&lt;br&gt;delse och bör därför enligt min mening underställas riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bedömning av Domäns kapitalstruktur måste koncernens risksitua-&lt;br&gt;tion beskrivas. Domäns totala risk kan uppdelas i en rörelserisk och en&lt;br&gt;finansiell risk. Rörelserisken består av variationer i rörelsens resultat och&lt;br&gt;är beroende av konjunkturer samt bransch- och företagsspecifika faktorer.&lt;br&gt;Den finansiella risken uppstår när verksamheten finansieras med lånade&lt;br&gt;medel som ger finansiella kostnader vilka belastar resultatet. Det finansiel-&lt;br&gt;la risktagandet ökar med minskad andel eget kapital, dvs. minskad solidi-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög rörelserisk kompenseras vanligen genom en hög soliditet. En hög&lt;br&gt;soliditet ger företaget möjlighet att balansera variationerna i rörelseresul-&lt;br&gt;tatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell risk mäts vanligen genom olika mått på soliditeten dvs. ande-&lt;br&gt;len eget kapital i förhållande till totalt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domäns rörelserisk är påtaglig genom att de dominerande verksamhe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna skogsbruk och träförädling arbetar inom konjunkturkänsliga bran- Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;scher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domäns finansiella risk är för närvarande relativt låg till följd av hög&lt;br&gt;soliditet. Den i 1990 års bokslut gjorda skuldföringen av domänverkets&lt;br&gt;ovillkorade pensionsskuld om ca 1 000 milj. kr. sänkte dock den redovisa-&lt;br&gt;de soliditeten från 64% till 52%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntetäckningsgraden, rörelseresultatet före räntekostnader i förhållan-&lt;br&gt;de till räntekostnaderna, kan sägas avspegla balansen mellan den finansiel-&lt;br&gt;la risken och rörelserisken. Domäns räntetäckningsgrad för verksamhets-&lt;br&gt;året 1991 var ca 2,4 vilket innebär att räntekostnaderna kan fördubblas&lt;br&gt;eller rörelseresultatet halveras innan resultatet efter finansiella poster blir&lt;br&gt;negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av kapitalstrukturen, dvs. fördelningen mellan eget&lt;br&gt;och lånat kapital för ett bolagiserat domänverk, har jag utgått från följande&lt;br&gt;allmänna utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Domän skall ges en god finansiell stabilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— marknadsmässiga utdelningskrav skall ställas av ägaren med beaktande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av koncernens förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Domän skall i bolagsform utvecklas vidare med utgångspunkt från den&lt;br&gt;planerade omfattningen och inriktningen av verksamheten samt kunna&lt;br&gt;väl hävda sig på marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått kommer viss del av domänverkets nuvarande mark-&lt;br&gt;och fastighetsinnehav antingen förbli i statens ägo eller övergångsvis kvar-&lt;br&gt;bli i statens ägo i avvaktan på att vissa frågor av juridisk karaktär blivit&lt;br&gt;lösta för att därefter överföras till bolaget. Som exempel på det sistnämnda&lt;br&gt;vill jag nämna de fastigheter där försvaret eller televerket har anläggningar&lt;br&gt;och ledningar (avsnitt 4.1.3 —4.1.4). Det viktigaste motivet till att föra&lt;br&gt;över huvuddelen av domänverkets verksamhet till bolag är att effektivisera&lt;br&gt;förvaltningen av statens kapital. Mot denna bakgrund anser jag det viktigt&lt;br&gt;att det nya bolagets verksamhet kan påbörjas redan den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bolagiserade domänverkets kapitalstruktur och värderingen av till-&lt;br&gt;gångar och skulder har stor betydelse för det nya bolagets utvecklingsmöj-&lt;br&gt;ligheter och dess möjligheter att hävda sig på den svenska skogs- och&lt;br&gt;fastighetsmarknaden. Bolagets villkor bör så långt det är möjligt vara&lt;br&gt;likvärdiga med övriga svenska skogsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen av domänverkets verksamhet till bolagsform avses for-&lt;br&gt;mellt ske genom att det statligt ägda Domän AB (nuvarande Domänföre-&lt;br&gt;tagen AB) övertar domänverkets verksamhet med tillhörande tillgångar&lt;br&gt;och skulder. Även de rättigheter och skyldigheter för domänverket som är&lt;br&gt;förknippade med verksamheten övertas av det nya bolaget i den mån det&lt;br&gt;är rättsligt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som det nya bolaget övertar kan i vissa fall innehålla bestämmelser&lt;br&gt;om att de inte för statens vidkommande får ändras utan riksdagens eller&lt;br&gt;regeringens godkännande. Dessa bestämmelser bör upphöra att gälla i&lt;br&gt;samband med bolagiseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen av affärsverkets tillgångar och skulder sker genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domän AB förvärvar samtliga tillgångar och skulder i affärsverket med&lt;br&gt;undantag för den fasta egendom som varaktigt av nämnda skäl skall&lt;br&gt;kvarbli i statens ägo. Detta möjliggörs genom att staten tecknar aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalstrukturen i det nya bolaget påverkar dess affärsmässiga förut-&lt;br&gt;sättningar. Med kapitalstruktur avser jag relationen mellan eget kapital&lt;br&gt;och annan finansiering. Härvid bör beaktas att domänverkets fastigheter&lt;br&gt;är bokförda till ett värde som understiger såväl ett beräknat marknadsvär-&lt;br&gt;de som taxeringsvärdet. Verkets tillgångar utgörs dock i huvudsak av&lt;br&gt;fastigheter som i sig — liksom de flesta fastigheter — har en låg direktav-&lt;br&gt;kastning och därmed minskar möjligheterna för verksamheten att bära en&lt;br&gt;hög räntebörda utan att löpande realisera tillgångar. Tillgångarna och&lt;br&gt;skulderna bör därför överföras till bokförda värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt innehar domänverket 25% av aktierna i AB&lt;br&gt;Statens Skogsindustrier (ASSI). Såväl domänverket som ASSI omfattas av&lt;br&gt;riksdagens bemyndigande (prop. 1991/92:69, NU10, rskr. 92) att privati-&lt;br&gt;sera vissa statligt ägda företag. I syfte att underlätta en privatisering av ASSI&lt;br&gt;anser jag att domänverkets aktier i ASSI även i fortsättningen bör ligga kvar&lt;br&gt;i staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av beslut med anledning av den tidigare regeringens skrivelse&lt;br&gt;1990/91:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväx-&lt;br&gt;ten av de offentliga utgifterna skall domänverket under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 som särskild inleverans till staten, utöver ordinarie sådan för år&lt;br&gt;1991, inleverera 1450 milj. kr. Med hänsyn till att tidpunkten för ombild-&lt;br&gt;ningen av domänverket till aktiebolag framflyttas till den 1 juli 1992 i&lt;br&gt;stället för den 1 januari 1992 som tidigare planerats, kommer även tid-&lt;br&gt;punkten för den särskilda inleveransen att flyttas fram. Den bör nu ske&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 i stället för budgetåret 1991/92. Denna skuld övertas&lt;br&gt;av bolaget i den mån den inte regleras i annan ordning. Framflyttningen av&lt;br&gt;denna inleverans kommer att medföra vissa positiva effekter på bolagets&lt;br&gt;resultat och kapitalstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av domänverkets fastighetsinnehav kommer ägarmässigt att över-&lt;br&gt;föras till bolaget först fr. o. m. den 1 januari 1993. Jag har vidare framhållit&lt;br&gt;det angelägna i att det inom verket för närvarande pågående fastighetsför-&lt;br&gt;säljningsprogrammet kan fortsätta som planerat. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;kommer det nya bolaget att för statens räkning fullfölja planerade försälj-&lt;br&gt;ningar under andra halvåret 1992. Dessa fastigheter överförs därmed inte&lt;br&gt;till bolaget. Intäkterna från försäljningen som översiktligt f. n. beräknas&lt;br&gt;uppgå till drygt 500 milj. kr. räknas i stället på lämpligt sätt av mot den&lt;br&gt;särskilda inleveransen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ovan redovisade särskilda inleverans på 1450 milj.kr. beräknas,&lt;br&gt;efter avräkning av uppnådda försäljningsintäkter enligt ovan ca 950&lt;br&gt;milj. kr. återstå. En närmare avräkning av beloppen får ske i samband med&lt;br&gt;att nämnda fastighetsförsäljningsprogram avslutats. Inleveransen beräknas&lt;br&gt;ske under budgetåret 1992/93 vid tre tillfallen under våren 1993. Från denna&lt;br&gt;inleverans får dock på lämpligt sätt även avräknas högst 550 milj. kr. avse-&lt;br&gt;ende transaktionskostnader för bolaget i form av stämpelskatter och lagfart -&lt;br&gt;savgifter. Eventuell resterande del av nämnda 550 milj. kr. skall — tillsam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mans med återstående del av den särskilda inleveransen — levereras in när Prop. 1991 /92: 134&lt;br&gt;samtliga överlåtelser är genomförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79:125, NU34, rskr.&lt;br&gt;447) disponerar domänverket ett förlagslån som får lyftas av verket och&lt;br&gt;användas for inköp av skogsmark efter beslut av regeringen i varje särskilt&lt;br&gt;fall. Förlån som lyfts skall verket betala räntan till staten med 4%. Förlags-&lt;br&gt;lånet var från början 500 milj. kr. och uppgår i dag till 476 milj. kr. Med&lt;br&gt;utgångspunkt i den inriktning, de förutsättningar som gäller för lånet och&lt;br&gt;den karaktär av kapitaltillskott som det innebar anser jag att lånet bör&lt;br&gt;omvandlas till eget kapital i Domän AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga pensionssystemet är uppbyggt så att gjorda pensionsåtagan-&lt;br&gt;den hittills i princip inte periodiserats utan belastat bl. a. affärsverkets&lt;br&gt;rörelse i samband med utbetalningen. Detta har medfört att domänverket&lt;br&gt;tidigare inte redovisat någon pensionsskuld i balansräkningen. I ett aktie-&lt;br&gt;bolag skulle däremot reserver ha lagts upp för att möta dessa utgifter. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund har regeringen medgivit att domänverket fr. o. m. den 31&lt;br&gt;december 1990 övergått till att göra avsättningar för pensionsskuld i sin&lt;br&gt;redovisning. Avsättningarna innefattar pensionsåtaganden för utgående&lt;br&gt;pensioner och oantastbara utfästelser till anställda och uppgick nämnda&lt;br&gt;datum till 1013 milj. kr. En mot den avsatta pensionsskulden om 1013&lt;br&gt;milj.kr. svarande uppskrivning av domänverkets fastighetsinnehav ge-&lt;br&gt;nomfördes per den 31 december 1990 i verkets bokslut. Denna skuld&lt;br&gt;beräknas per utgången av år 1991 uppgå till ca 1 160 milj.kr. Utöver&lt;br&gt;nämnda pensionsåtaganden har verket per detta datum en villkorad pen-&lt;br&gt;sionsskuld på ca 280 milj. kr. Vidare åvilar det domänverket att löpande&lt;br&gt;betala livräntor avseende arbetsskador. Domänverkets totala pensions-&lt;br&gt;skuld inkl, arbetsskadelivräntor uppgår till ca 1 550 milj. kr. Vid övergång&lt;br&gt;till bolagsform är det enligt min mening rimligt att bolaget övertar pen-&lt;br&gt;sionsskulden och de åtaganden avseende livräntor för arbetsskador som&lt;br&gt;verket har vid bolagiseringen. En sådan överföring medför att löneskatte-&lt;br&gt;betalning utlöses avseende överförd pensionsskuld i stället för att utfalla i&lt;br&gt;takt med att pensionsutbetalningarna görs. Den särskilda löneskatten som&lt;br&gt;kan komma att utlösas beräknas till uppemot 315 milj. kr. och eftersom det&lt;br&gt;i princip enbart är en periodisering av framtida inbetalningar bör denna&lt;br&gt;skatt erläggas av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare framhållit kommer en del av domänverkets nuvarande&lt;br&gt;fastigheter att överföras till det nya bolaget först efter det att rättsliga&lt;br&gt;förutsättningar föreligger för ett statligt bibehållande av äganderätten till&lt;br&gt;t. ex. försvarsanläggningar och teleledningar etc. Sådana förutsättningar&lt;br&gt;beräknas föreligga den 1 januari 1993. Mot denna bakgrund kommer&lt;br&gt;domänverkets tillgångar och skulder att överföras till bolaget i två steg.&lt;br&gt;Sålunda avses per den 1 juli 1992 överföring till bolaget ske av i princip&lt;br&gt;verkets nuvarande tillgångar exkl. visst fastighetsinnehav, verkets nuva-&lt;br&gt;rande rörelseskulder samt tidigare nämnda tillkommande pensionsskuld,&lt;br&gt;löneskatteskuld, inleveransskuld, m. m. Resterande fastighetstillgångar&lt;br&gt;överförs till bolaget med början den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra för det nya bolaget att redan den 1 juli 1992 överta&lt;br&gt;nämnda skulder måste bolaget ges en substans motsvarande den som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget skulle ha erhållit om fastigheterna redan från detta datum kunnat&lt;br&gt;överföras. Mot denna bakgrund kommer bolaget vid övertagandet av&lt;br&gt;skulderna att erhålla en fordran på staten motsvarande det beräknade&lt;br&gt;bokförda värdet på de fastigheter som bolaget senare kommer att överta.&lt;br&gt;Denna fordran kommer att löpa utan ränta samtidigt som bolaget utan&lt;br&gt;ersättning disponerar det vid varje tillfälle ej överförda fastighetsinne-&lt;br&gt;havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverkets fastighetsinnehav är per utgången av år 1991 preliminärt&lt;br&gt;upptaget i verkets redovisning till ett värde om drygt 3000 milj. kr. och&lt;br&gt;utgör den dominerande delen av Domänkoncernens samtliga tillgångar.&lt;br&gt;Vid bedömning av värdet på koncernens övriga tillgångar och skulder kan&lt;br&gt;nämnas att dessa i princip samtliga är direkt hänförliga till den i koncernen&lt;br&gt;bedrivna rörelsen. Dess bokförda värden torde även kunna anses återspeg-&lt;br&gt;la för rörelsen och dess bedrivande relevanta och rimligt beräknade vär-&lt;br&gt;den. Några för bedömningen av värdet av hela domänverket avgörande&lt;br&gt;övervärden i redovisade tillgångar utöver fastigheter föreligger sålunda&lt;br&gt;inte enligt min mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge det nya bolaget en rimlig synlig soliditet i relation till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet på tillgångarna bör de av verkets fastigheter som skall över-&lt;br&gt;föras till det nya bolaget före en bolagisering skrivas upp. Uppskrivningen&lt;br&gt;bör tillsammans med de uppskrivningar som skett i verkets bokslut för&lt;br&gt;åren 1990 och 1991 uppgå till sammanlagt 3000 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domäns samlade tillgångar exkl. aktierna i ASSI beräknas vid utgången&lt;br&gt;av år 1991, om hela nämnda uppskrivning beaktas, ha ett bokfört värde om&lt;br&gt;ca 7 800 milj. kr. De samlade skulderna beräknas uppgå till ca 4100&lt;br&gt;milj. kr. efter beaktande av ovan nämnda tillkommande skulder och av-&lt;br&gt;räkning avseende de för statens räkning gjorda fastighetsförsäljningarna.&lt;br&gt;Som jag tidigare nämnt bör överföringen av övriga tillgångar och skulder&lt;br&gt;ske till bokförda värden. Härvid uppgår skillnaden mellan tillgångar och&lt;br&gt;skulder till ca 3 700 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till de principer jag ovan redovisat är det min bedöm-&lt;br&gt;ning att Domän AB när ovan nämnda åtgärder genomförts kommer att få&lt;br&gt;en god kapitalstruktur. När överenskomna mark- och fastighetsöverlåtel-&lt;br&gt;ser är genomförda kan Domän AB beräknas ha ett eget kapital i storleks-&lt;br&gt;ordning 3 800 milj.kr. med 1991 års värden som utgångspunkt vilket i&lt;br&gt;förhållande till totala kapitalet ger en soliditet på ca 49%. Därtill kommer&lt;br&gt;resultatet av verksamheten under 1992 intill bolagiseringen. Räntetäck-&lt;br&gt;ningsgraden beräknas efter att pågående fastighetsförsäljningsprogram ge-&lt;br&gt;nomförts komma att uppgå till ca 1,7. Detta ligger i nivå med konkurreran-&lt;br&gt;de företags.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelsen kommer att regleras i ett avtal mellan staten och Domän&lt;br&gt;AB. I avtalet anges vilka tillgångar, skulder samt rättigheter och åtaganden&lt;br&gt;som överförs till Domän AB. Ett sådant avtal förbereds för närvarande.&lt;br&gt;Avtalen mellan staten och Domän AB avses att tecknas före halvårsskiftet&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovan sagda förordar jag att regeringen föreslår riksda-&lt;br&gt;gen att godkänna överföringen av tillgångar och skulder till Domän AB i&lt;br&gt;enlighet med de principer som här redovisats. Det bör dock ankomma på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen att närmare utforma villkoren för överföringen av tillgångar Prop. 1991/92: 134&lt;br&gt;och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 AB Göta kanalbolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kanalfastigheten överlåts till staten medan bolaget&lt;br&gt;behåller övrig skogsmark. Det statliga ägaransvaret för kanalen, kan&lt;br&gt;liksom för all annan mark som kvarstannar i statens ägo, tills vidare&lt;br&gt;utövas av byggnadsstyrelsen. I överlåtelseavtalet mellan staten&lt;br&gt;och det nya domänbolaget bör bolaget få i uppdrag att under en&lt;br&gt;begränsad avtalsperiod på fyra år svara för drift och underhåll av&lt;br&gt;kanalen inom ramen för nu gällande upprustningsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Göta kanal är ett kulturhistoriskt byggnadsverk&lt;br&gt;som innefattar, förutom själva kanalen, byggnader och miljöer av histo-&lt;br&gt;riskt, socialt och tekniskt intresse. Kanalen besöks årligen av ca 1,5 miljo-&lt;br&gt;ner människor som på olika sätt tillbringar sin fritid på och vid kanalen.&lt;br&gt;Härigenom är kanalen även ett av landets större turistobjekt. Underhållet&lt;br&gt;av kanal, slusstrappor och andra områden längs den 19 mil långa farleden&lt;br&gt;är omfattande och nödvändigt för att bevara området samt att göra det&lt;br&gt;tillgängligt för de besökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom AB Göta kanalbolag innefattar drift av kanalen och&lt;br&gt;viss fastighetsförvaltning omfattande bl. a. 3 800 ha skogsmark. Kanaldrif-&lt;br&gt;ten har svag lönsamhet men kompenseras till viss del av förvaltningsverk-&lt;br&gt;samheten. Kanalbolaget omsatte år 1991 ca 24 milj. kr. och sysselsatte 50&lt;br&gt;personer. Bolaget redovisade detta år ett resultat före extraordinära poster&lt;br&gt;på ca 1,7 milj. kr. inkl, bidrag från berörda landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens beslut den 30 maj 1984 ålades domänverket att överta&lt;br&gt;förvaltningen av statens aktier i AB Göta kanalbolag. Inför överföringen&lt;br&gt;av aktierna redovisades ett omfattande upprustningsbehov inom bolaget&lt;br&gt;för att möjliggöra fortsatt kanalverksamhet. Vidare angavs att fortsatta&lt;br&gt;driftsunderskott i kanalrörelsen sannolikt inte kunde undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen i december 1984 (prop.&lt;br&gt;1984/85:25, NU35, rskr. 87) om vissa ekonomiska åtgärder för att trygga&lt;br&gt;den nödvändiga upprustningen av kanalen samt för att täcka förluster i&lt;br&gt;bolaget till följd av underskott i kanalrörelsen. Av riksdagens beslut fram-&lt;br&gt;gick också att det inte var rimligt att domänverket skulle behöva ta det&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret för upprustningen. Finansieringen av upprustningen&lt;br&gt;skulle ske genom beredskapsarbete, direkta anslag över statsbudgeten eller&lt;br&gt;efter särskilt regeringsbeslut som bidrag från domänverket vilket skulle&lt;br&gt;avräknas mot verkets inleverans av överskottsmedel till staten. Vid tid-&lt;br&gt;punkten för riksdagens beslut beräknades upprustningsbehovet till 40&lt;br&gt;milj. kr. för perioden 1985/86 — 1989/90 och till 47 milj. kr. för perioden&lt;br&gt;1990/91 — 1994/95 i 1984 års penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1990 (prop. 1989/90:100. NU28, rskr. 248)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlades på nytt frågan om fortsatt upprustning av Göta kanal under&lt;br&gt;perioden 1990/91 — 1994/95. Som underlag för bedömning av kvarvarande&lt;br&gt;upprustningsbehov redovisades resultatet av en av sjöfartsverket genom-&lt;br&gt;förd utredning. I propositionen beräknades den sammanlagda kostnaden&lt;br&gt;för upprustning under ovan nämnda femårsperiod till 76 milj.kr. i 1989&lt;br&gt;års penningvärde. Till denna kostnad kommer ett beräknat negativt resul-&lt;br&gt;tat i kanalbolaget på totalt ca 1,8 milj. kr. för åren 1990—1992. Samman-&lt;br&gt;lagt beräknades en kostnad om i genomsnitt ca 15,6 milj. kr. per budgetår&lt;br&gt;under perioden 1990/91 — 1994/95. Efter år 1995 beräknas den årliga&lt;br&gt;underhållskostnaden uppgå till 9—10 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att upprätthålla Göta kanal som ett kulturhistoriskt byggnadsverk&lt;br&gt;och möjliggöra att kanalen förblir ett attraktivt turistmål har regering och&lt;br&gt;riksdag genom olika beslut bidragit med totalt ca 80 milj. kr. för upprust-&lt;br&gt;ning av kanalen under perioden 1985/86—1991 /92. Senast beslutade rege-&lt;br&gt;ringen den 29 augusti 1991 om nedsättning av domänverkets inleverans-&lt;br&gt;krav för år 1991 på 16 milj. kr. som bidrag till domänverket för upprust-&lt;br&gt;ning av Göta kanal budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens proposition 1991/92:38 om inriktningen av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken redovisas bl. a. regeringens strategi för förmögen-&lt;br&gt;hetsförvaltningen (avsnitt 4.11 s. 63) innebärande bl. a. att staten bör&lt;br&gt;effektivisera sitt ägande. Strategin för förmögenhetsförvaltningen bygger&lt;br&gt;på tre faktorer. En tydlig statlig ägarfunktion som upphandlar tjänster på&lt;br&gt;marknaden, brukare som inte är bundna att nyttja statens tillgångar samt&lt;br&gt;föreskrifter som utfärdas av ansvariga tillsynsmyndigheter eller av stats-&lt;br&gt;makterna. För Göta kanalbolag innebär denna strategi att drift och under-&lt;br&gt;håll av kanalen bör skiljas från ägandet av kanalen. Drift och underhåll bör&lt;br&gt;på sikt upphandlas i konkurrens på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund därav anser jag att följande bör gälla för Göta kanalbolag&lt;br&gt;i samband med att domänverket ombildas till aktiebolag den 1 juli 1992.&lt;br&gt;Kanalfastigheten överlåts till staten medan bolaget behåller övrig skogs-&lt;br&gt;mark. Det statliga ägaransvaret för kanalen, kan liksom för all annan mark&lt;br&gt;som kvarstannar i statens ägo, tills vidare att utövas av byggnadsstyrelsen.&lt;br&gt;I överlåtelseavtalet mellan staten och det nya domänbolaget bör bolaget få&lt;br&gt;i uppdrag att under en begränsad avtalsperiod på fyra år svara för drift och&lt;br&gt;underhåll av kanalen enligt gällande upprustningsplaner. Verksamheten&lt;br&gt;finansieras inom ramen för de villkor som anges i överlåtelseavtalet mel-&lt;br&gt;lan staten och Domän AB. Genom denna lösning anser jag att såväl&lt;br&gt;bevarandet av Göta kanals kulturhistoriska värde som upprustningen av&lt;br&gt;kanalen säkerställs. Lösningen motsvarar också på sikt redovisad strategi&lt;br&gt;för förmögenhetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom näringsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1980:565) om undantag från fastighetsbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen (1970:988) och jordförvärvslagen (1979:230) vid friköp av Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;kronotorp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i jaktlagen (1987:259),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176).&lt;br&gt;Jag har i detta ärende samrått med berörda statsråd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i rennäringslagen&lt;br&gt;(1971:437)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3, 16, 18 och 21 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ursprungliga lydelsen av paragraferna har samebyn och dess&lt;br&gt;medlemmar vissa angivna rättigheter på mark som ägs av staten. Sådan&lt;br&gt;mark benämns i lagen kronomark. Genom den föreslagna ändringen bibe-&lt;br&gt;hålls de angivna rättigheterna på sådan mark som vid utgången av juni&lt;br&gt;1992 tillhörde staten men som därefter har överlåtits till annan. För&lt;br&gt;enkelhets skull bibehålls termen kronomark för sistnämnda typ av mark&lt;br&gt;eftersom den marken i lagen intar samma ställning som statlig mark. Den&lt;br&gt;mark som vid utgången av juni 1992 var i statlig ägo behåller alltså sin&lt;br&gt;ställning som kronomark oavsett i vems ägo den därefter är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har också vissa redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § första stycket 1 får renskötsel bedrivas hela året i Norrbottens&lt;br&gt;och Västerbottens läns lappmarker dels ovanför odlingsgränsen, dels ne-&lt;br&gt;danför denna gräns på mark som tillhör staten (kronomark) och renbetes-&lt;br&gt;land där skogsrenskötsel av ålder bedrivs under våren, sommaren eller&lt;br&gt;hösten. Paragrafens andra stycke innehåller vissa definitioner. Med renbe-&lt;br&gt;tesland förstås enligt bestämmelsen mark som vid avvittringen förklarats&lt;br&gt;utgöra renbetesland eller av ålder använts som sådant land. I lagen&lt;br&gt;(1928:309) om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige som föregick&lt;br&gt;den nuvarande rennäringslagen, gjordes skillnad mellan fjällrenskötselns&lt;br&gt;och skogsrenskötselns rätt till betesområden. Skogssamerna fick enligt 3 §&lt;br&gt;1 mom. lagen uppehålla sig med sina renar hela året inom lappmarkerna&lt;br&gt;ovanför odlingränsen samt nedanför denna gräns på mark som antingen&lt;br&gt;tillhör kronan eller utgör renbetesland, ”dock att de må uppehålla sig&lt;br&gt;endast å trakter, där skogsrenskötsel av ålder förekommer under våren,&lt;br&gt;sommaren eller hösten”. I betänkandet (SOU 1968:16) Rennäringen i&lt;br&gt;Sverige föreslog 1964 års rennäringssakkunniga att rådande skillnad i&lt;br&gt;rättsställning mellan fjäll- och skogsrenskötseln skulle avskaffas. ”Någon&lt;br&gt;väsentlig vare sig inskränkning eller utvidgning av de nuvarande rättighe-&lt;br&gt;terna, vilka lagfästs efter ingående överväganden och numera får betraktas&lt;br&gt;som hävdvunna, har inte ansetts böra vidtagas,” anförde de sakkunniga.&lt;br&gt;Rennäringssakkunnigas förslag om renskötselområdets omfattning antogs&lt;br&gt;i det väsentliga av riksdagen (prop. 1971:51, JoU37). Någon diskussion&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring av områdesbestämningen förekom inte, vare sig i propositio-&lt;br&gt;nen eller i utskottets betänkande. Bestämmelsen har i sin nuvarande&lt;br&gt;lydelse vid tillämpningen ibland uppfattats så, att renskötsel får bedrivas&lt;br&gt;hela året på all mark nedanför odlingsgränsen som tillhör staten (1990/&lt;br&gt;91:JoU22). Genom en redaktionell ändring av punkten 1 framgår klarare&lt;br&gt;att som villkor för att renskötsel skall få bedrivas hela året krävs, även i&lt;br&gt;fråga om statens mark, att skogsrenskötsel av ålder bedrivs där under&lt;br&gt;våren, sommaren eller hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring av första stycket punkten 1 bibehålls i Jämtlands och&lt;br&gt;Kopparbergs län rätten till renbete hela året även utan upplåtelse på de&lt;br&gt;områden som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt&lt;br&gt;upplåtna till renbete. Skälen till ändringen framgår av avsnitt 4.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i paragrafens första stycke får virke till anläggning,&lt;br&gt;byggnad samt bränsle och slöjdvirke tas även inom de områden i Jämt-&lt;br&gt;lands och Kopparbergs län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten&lt;br&gt;och som var särskilt upplåtna till renbete. Av bestämmelsens tredje stycke,&lt;br&gt;som inte har ändrats, framgår vad som får avverkas eller tillgodogöras.&lt;br&gt;Skälen till ändringen framgår av avsnitt 4.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i paragrafens första stycke behöver ersättning inte&lt;br&gt;lämnas för de lövträd som avverkas inom de områden i Jämtlands och&lt;br&gt;Kopparbergs län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och som&lt;br&gt;var särskilt upplåtna till renbete. Skälen till ändringen framgår av avsnitt&lt;br&gt;4.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke ges samebymedlemmar rätt till jakt efter rovdjur&lt;br&gt;samt husbehovsfiske inom de delar av samebyns betesområde som ligger&lt;br&gt;inom de delar av Jämtlands och Kopparbergs län som vid utgången av juni&lt;br&gt;1992 tillhörde staten och som var särskilt upplåtna till renbete hela året.&lt;br&gt;Skälen till ändringen framgår av avsnitt 4.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:565) om&lt;br&gt;undantag från fastighetsbildningslagen (1970:988) och&lt;br&gt;jordförvärvslagen (1979:230) vid friköp av kronotorp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ändringen kommer lagen att vara tillämplig på&lt;br&gt;lägenhet som vid utgången av juni 1992 stod under domänverkets förvalt-&lt;br&gt;ning oavsett vem som därefter äger lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.1.9).&lt;br&gt;Stadgandet innebär ett undantag från huvudregeln att jakträtten tillkom-&lt;br&gt;mer markägaren. På de berörda områdena tillkommer jakträtten staten&lt;br&gt;som där har samma befogenheter som en vanlig jakträttsinnehavare. Jakt-&lt;br&gt;rätten är knuten till vissa områden och påverkas därför inte av ägarbyten&lt;br&gt;eller ändringar i fastighetsindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande områden omfattas av bestämmelsen. Kronoparken Fjällveden&lt;br&gt;i Södermanlands län, kronoparken Tullgarn och angränsande kronoegen-&lt;br&gt;domar ävensom kronoegendomarna på Eriksö i Södermanlands län, kro-&lt;br&gt;noparken Karlsby i Östergötlands län, kronoegendomen Ottenby kungsla-&lt;br&gt;dugård i Kalmar län, kronoparken Halle- och Hunneberg i Älvsborgs och&lt;br&gt;Skaraborgs län, kronoparken Haddebo i Örebro län, kronoparken Grönbo&lt;br&gt;i Örebro och Västmanlands län samt kronoparken Kloten i Örebro, Väst-&lt;br&gt;manlands och Kopparbergs län. De nämnda områdena finns angivna i ett&lt;br&gt;kungligt brev den 17 augusti 1951.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1973:1 176)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;32 och 41 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna ges bestämmelser om vissa befogenheter för personal vid ett&lt;br&gt;antal angivna myndigheter. Genom ändringen tas domänverket bort från&lt;br&gt;de angivna myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1980:565) om undantag från fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen (1970:988) och jordförvärvslagen (1979:230) vid friköp av&lt;br&gt;kronotorp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i jaktlagen (1987:259),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att godkänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de riktlinjer for försäljning av mark till enskilda som jag förordat&lt;br&gt;(avsnitt 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de riktlinjer för överföringen av fast egendom från staten till Domän&lt;br&gt;AB som jag förordat (avsnitt 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från staten till&lt;br&gt;Domän AB som jag förordat (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. de riktlinjer för det framtida ansvaret för Göta kanalbolag som jag&lt;br&gt;förordat (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att bemyndiga regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att genomfora ombildningen av domänverket till ett aktiebolag enligt Prop. 1991/92:134&lt;br&gt;de riktlinjer jag förordat.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 16, 17, 18, 21 och 25 §§ rennäringslagen&lt;br&gt;(1971:437) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renskötsel får bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hela året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Norrbottens och Västerbottens&lt;br&gt;läns lappmarker dels ovanför od-&lt;br&gt;lingsgränsen, dels nedanför denna&lt;br&gt;gräns på mark som tillhör staten&lt;br&gt;(kronomark) och renbetesland där&lt;br&gt;skogsrenskötsel av ålder bedrives&lt;br&gt;under våren, sommaren eller hös-&lt;br&gt;ten, på renbetesfjällen i Jämtlands&lt;br&gt;län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom de områden i Jämtlands&lt;br&gt;och Kopparbergs län som särskilt&lt;br&gt;upplåtits till renbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den 1 oktober—den 30 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övriga delar av lappmarkerna&lt;br&gt;nedanför odlingsgränsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom sådana trakter utanför&lt;br&gt;lappmarkerna och renbetesfjällen&lt;br&gt;där renskötsel av ålder bedrives vis-&lt;br&gt;sa tider av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renskötsel får bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hela året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Norrbottens och Västerbottens-&lt;br&gt;läns lappmarker dels ovanför od-&lt;br&gt;lingsgränsen, dels nedanför denna&lt;br&gt;gräns på mark där skogsrenskötsel&lt;br&gt;av ålder bedrivs under våren, som-&lt;br&gt;maren eller hösten och marken an-&lt;br&gt;tingen utgör renbetesland eller till-&lt;br&gt;hör eller vid utgången av juni 1992&lt;br&gt;tillhörde staten (kronomark), på&lt;br&gt;renbetesfjällen i Jämtlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom de områden i Jämtlands&lt;br&gt;och Kopparbergs län som vid ut-&lt;br&gt;gången av juni 1992 tillhörde staten&lt;br&gt;och var särskilt upplåtna till ren-&lt;br&gt;bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den 1 oktober —den 30 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övriga delar av lappmarkerna&lt;br&gt;nedanför odlingsgränsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom sådana trakter utanför&lt;br&gt;lappmarkerna och renbetesfjällen&lt;br&gt;där renskötsel av ålder bedrivs vissa&lt;br&gt;tider av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med renbetesland förstås mark som vid avvittringen förklarats utgöra&lt;br&gt;renbetesland eller av ålder använts som sådant land. Med renbetesfjällen&lt;br&gt;förstås de vid avvittringen för samerna avsatta renbetesfjällen och de&lt;br&gt;områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dessa fjäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sameby får inom byns betesområde utföra arbetshage eller annat stäng-&lt;br&gt;sel för renarna, renslakteri eller annan anläggning som behövs för rensköt-&lt;br&gt;seln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sameby eller medlem i byn får på utmark inom byns betesområde&lt;br&gt;uppföra renvaktarstuga, kåta, förvaringsbod eller annan mindre byggnad&lt;br&gt;som behövs för renskötseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är anläggning som anges i första&lt;br&gt;stycket avsedd för stadigvarande&lt;br&gt;bruk, skall den förläggas till plats&lt;br&gt;som anvisas av markens ägare. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om byggnad&lt;br&gt;som anges i andra stycket, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anläggning som anges i&lt;br&gt;första stycket är avsedd för stadig-&lt;br&gt;varande bruk, skall den förläggas&lt;br&gt;till en plats som anvisas av markens&lt;br&gt;ägare. Detta gäller också i fråga om&lt;br&gt;sådan byggnad som anges i andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall uppföras för stadigvarande&lt;br&gt;bruk nedanför odlingsgränsen eller&lt;br&gt;utanför renbetesfjällen på annan&lt;br&gt;mark än kronomark under statens&lt;br&gt;omedelbara disposition eller mark&lt;br&gt;som vid avvittring utlagts till all-&lt;br&gt;männingsskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket, om den skall uppföras för&lt;br&gt;stadigvarande bruk nedanför od-&lt;br&gt;lingsgränsen eller utanför renbe-&lt;br&gt;tesfjällen på annan mark än krono-&lt;br&gt;mark som står eller vid utgången av&lt;br&gt;juni 1992 stod under statens ome-&lt;br&gt;delbara disposition eller mark som&lt;br&gt;vid avvittring lagts ut till allmän-&lt;br&gt;ningsskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill sameby eller, om byggnad skall uppföras av medlem i byn, denne&lt;br&gt;icke godtaga anvisad plats, bestämmer länsstyrelsen platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behövs virke till anläggning eller&lt;br&gt;byggnad som avses i 16 § första el-&lt;br&gt;ler andra stycket, får skog avverkas&lt;br&gt;på de delar av betesområdet som&lt;br&gt;hör till lappmarkerna eller renbe-&lt;br&gt;tesfjällen. Inom samma delar av be-&lt;br&gt;tesområdet får medlem i samebyn&lt;br&gt;för eget behov taga bränsle och&lt;br&gt;slöjdvirke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs virke till en an-&lt;br&gt;läggning eller en byggnad som avses&lt;br&gt;i 16 § första eller andra stycket, får&lt;br&gt;skog avverkas på de delar av betes-&lt;br&gt;området som hör till lappmarker-&lt;br&gt;na, renbetesfjällen eller de områden&lt;br&gt;i Jämtlands och Kopparbergs län&lt;br&gt;som vid utgången av juni 1992 till-&lt;br&gt;hörde staten och var särskilt upplåt-&lt;br&gt;na till renbete. Inom samma delar&lt;br&gt;av betesområdet får medlemmar i&lt;br&gt;samebyn för eget behov ta bränsle&lt;br&gt;och slöjdvirke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växande barrträd får avverkas endast efter anvisning av markens ägare&lt;br&gt;eller brukare, om denne ej medger annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sådan mark utanför lappmarkerna och renbetesfjällen som hör till&lt;br&gt;samebys betesområde får byn eller medlem i byn för ändamål som anges i&lt;br&gt;första stycket taga endast torra träd, vindfällen, skogsavfall, tall- och&lt;br&gt;grantjur eller, för tillfälligt behov, på utmark växande lövträd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlem i sameby har rätt att&lt;br&gt;inom byns betesområde på krono-&lt;br&gt;mark under statens omedelbara&lt;br&gt;disposition eller mark som vid av-&lt;br&gt;vittring utlagts till allmänningsskog&lt;br&gt;taga virke till uppförande eller om-&lt;br&gt;byggnad av familjebostad. Avverk-&lt;br&gt;ning får ske endast efter anvisning&lt;br&gt;av markägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skog som avverkas på krono-&lt;br&gt;mark under statens omedelbara&lt;br&gt;disposition eller mark som vid av-&lt;br&gt;vittring utlagts till allmänningsskog&lt;br&gt;behöver ersättning ej lämnas. Det-&lt;br&gt;samma gäller växande lövträd som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar i en sameby har rätt&lt;br&gt;att ta virke inom byns betesområde&lt;br&gt;på kronomark som står eller som&lt;br&gt;vid utgången av juni 1992 stod un-&lt;br&gt;der statens omedelbara disposition&lt;br&gt;eller mark som vid avvittring lagts&lt;br&gt;ut till allmänningsskog för att upp-&lt;br&gt;föra eller bygga om familjebostad.&lt;br&gt;Avverkning får ske endast efter an-&lt;br&gt;visning av markägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skog som avverkas på krono-&lt;br&gt;mark som står eller som vid utgång-&lt;br&gt;en av juni 1992 stod under statens&lt;br&gt;omedelbara disposition eller mark&lt;br&gt;som vid avvittring lagts ut till all-&lt;br&gt;männingsskog behöver ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eljest tages inom lappmarkerna el- inte lämnas. Detta gäller också väx-&lt;br&gt;ter på renbetesfjällen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ande lövträd som annars tas inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lappmarkerna, på renbetesfjällen&lt;br&gt;samt inom de områden i Jämtlands&lt;br&gt;och Kopparbergs län som vid ut-&lt;br&gt;gången av juni 1992 tillhörde staten&lt;br&gt;och var särskilt upplåtna till renbe-&lt;br&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i första stycket skall ersättning lämnas för&lt;br&gt;rotvärdet av växande träd som tages. Kan överenskommelse ej uppnås om&lt;br&gt;ersättningen, utser länsstyrelsen på begäran av part någon att söka förlika&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlem i sameby får jaga och fiska på utmark inom de delar av byns&lt;br&gt;betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när rensköt-&lt;br&gt;sel är tillåten där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning på medlem i sameby som&lt;br&gt;tillfälligt uppehåller sig inom annan samebys betesområde för renskiljning&lt;br&gt;eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel. Han får dock&lt;br&gt;jaga och fiska endast för sitt uppehälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehåller sig björn, varg, järv eller lo bevisligen i trakten, får jakt efter&lt;br&gt;sådant djur företagas på mark som anges i första stycket inom annan&lt;br&gt;samebys betesområde, i den mån regeringen eller myndighet, som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer, tillåter det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de områden i Jämtlands&lt;br&gt;och Kopparbergs län som vid ut-&lt;br&gt;gången av juni 1992 tillhörde staten&lt;br&gt;och var särskilt upplåtna till renbete&lt;br&gt;får medlem i sameby inom byns be-&lt;br&gt;tesområde fiska till husbehov samt&lt;br&gt;jaga rovdjur, i den mån regeringen&lt;br&gt;eller myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer tillåter det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:565) om undantag från&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988) och jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230) vid friköp av kronotorp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1980:565) om undantag från fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988) och jordförvärvslagen (1979:230) vid fri-&lt;br&gt;köp av kronotorp skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med friköp av kronotorp avses i&lt;br&gt;denna lag att innehavare av sådan&lt;br&gt;lägenhet under domänverkets för-&lt;br&gt;valtning som har upplåtits såsom&lt;br&gt;skogstorp, odlingslägenhet, kolo-&lt;br&gt;nat, kronotorp eller kronolägenhet&lt;br&gt;förvärvar lägenheten eller del därav&lt;br&gt;med äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med friköp av kronotorp avses i&lt;br&gt;denna lag att innehavaren av en så-&lt;br&gt;dan lägenhet som har upplåtits så-&lt;br&gt;som skogstorp, odlingslägenhet, ko-&lt;br&gt;lonat, kronotorp eller kronolägen-&lt;br&gt;het och som vid utgången av juni&lt;br&gt;1992 stod under domänverkets för-&lt;br&gt;valtning förvärvar lägenheten eller&lt;br&gt;en del av den med äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jaktlagen (1987:259),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10a§, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägaren har jakträtten&lt;br&gt;på den mark som hör till fastighe-&lt;br&gt;ten, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket eller av 10 a § eller 11 §. I&lt;br&gt;jakträtten ingår rätt att tillgodogöra&lt;br&gt;sig vilt som omhändertas, påträffas&lt;br&gt;dött eller dödas i något annat sam-&lt;br&gt;manhang än vid jakt, om inte annat&lt;br&gt;följer av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägaren har jakträtten&lt;br&gt;på den mark som hör till fastighe-&lt;br&gt;ten, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket eller av 11 §. I jakträtten in-&lt;br&gt;går rätt att tillgodogöra sig vilt som&lt;br&gt;omhändertas, påträffas dött eller&lt;br&gt;dödas i annat sammanhang än vid&lt;br&gt;jakt, om inte annat följer av före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av&lt;br&gt;25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten på den arrenderade&lt;br&gt;marken, om inte annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samernas rätt att jaga finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har jakträtten på krono-&lt;br&gt;parken Fjällveden i Södermanlands&lt;br&gt;län, kronoparken Tullgarn och an-&lt;br&gt;gränsande kronoegendomar även-&lt;br&gt;som kronoegendomarna på Eriksö i&lt;br&gt;Södermanlands län, kronoparken&lt;br&gt;Karlsby i Östergötlands län, krono-&lt;br&gt;egendomen Ottenby kungsladugård&lt;br&gt;i Kalmar län, kronoparken Halle-&lt;br&gt;och Hunneberg i Älvsborgs och Ska-&lt;br&gt;raborgs län, kronoparken Haddebo i&lt;br&gt;Örebro län, kronoparken Grönbo i&lt;br&gt;Örebro och Västmanlands län samt&lt;br&gt;kronoparken Kloten i Örebro, Väst-&lt;br&gt;manlands och Kopparbergs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 och 41 §§ vapenlagen (1973:1176) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger risk för missbruk av skjutvapen, kan polismyndighet besluta&lt;br&gt;att vapnet och därtill hörande ammunition skall omhändertagas. Är faran&lt;br&gt;för missbruk överhängande, får polisman även utan sådant beslut omhän-&lt;br&gt;dertaga vapnet och ammunitionen. I sådant fall skall polismannen skynd-&lt;br&gt;samt anmäla åtgärden hos polismyndigheten, som omedelbart skall pröva&lt;br&gt;om omhändertagandet skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;polisman gäller även av länsstyrel-&lt;br&gt;sen förordnade jakttillsynsmän&lt;br&gt;samt personal vid kustbevakning-&lt;br&gt;en, domänverket, tullverket eller&lt;br&gt;särskilt förordnade tjänstemän vid&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;polisman gäller även jakttillsyns-&lt;br&gt;män som förordnats av länsstyrel-&lt;br&gt;sen samt personal vid kustbevak-&lt;br&gt;ningen och tullverket eller särskilt&lt;br&gt;förordnade tjänstemän vid länssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns någon som har tillstånd att inneha den omhändertagna egendo-&lt;br&gt;men och återkallas ej tillståndet, skall egendomen återlämnas till inneha-&lt;br&gt;varen så snart det skäligen kan antagas att det ej längre föreligger någon&lt;br&gt;risk för missbruk. Detsamma gäller, om den omhändertagna egendomen&lt;br&gt;får innehas utan tillstånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beslag av egendom, som kan antagas vara förverkad enligt&lt;br&gt;40 §, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken med följande&lt;br&gt;avvikelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av länsstyrelsen förordnade&lt;br&gt;jakttillsynsmän samt personal vid&lt;br&gt;kustbevakningen, domänverket,&lt;br&gt;tullverket eller särskilt förordnade&lt;br&gt;tjänstemän vid länsstyrelsen har&lt;br&gt;samma rätt att ta egendom i beslag&lt;br&gt;som tillkommer en polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av länsstyrelsen förordnade&lt;br&gt;jakttillsynsmän samt personal vid&lt;br&gt;kustbevakningen och tullverket el-&lt;br&gt;ler särskilt förordnade tjänstemän&lt;br&gt;vid länsstyrelsen har samma rätt att&lt;br&gt;ta egendom i beslag som tillkom-&lt;br&gt;mer en polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen att åtal skall väckas inom viss tid gäller ej i annat fall&lt;br&gt;än då rätten utsatt sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:134&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-03-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1992 har regering-&lt;br&gt;en på hemställan av statsrådet Per Westerberg beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agartz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar lagförslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992 ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Inledning................................................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Bakgrund............................................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Domänkoncernen...................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Utvecklingen 1985—1991 ............................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Historik.................................................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Den berörda egendomen.................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Regional fördelning och arrondering...................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Förvaltning av egendom ................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Skogsmarken .................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Jordbruksmarken................................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 Impediment och fjällmark ......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4 Jakt och fiske .................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.5 Byggnader och anläggningar ....................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.6 Övrigt .......................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Överföring av fast egendom................................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Statliga intressen....................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Fjällen .......................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Andra statliga myndigheter ........................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Totalförsvaret.................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Ledningar....................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.5 Naturvård....................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.6 Vattenområden av riksintresse ..................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.7 Kulturminnen ................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.8 Forskning och utveckling.......................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.9 Hovförvaltningen ................................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Rennäringens intressen................................. 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Allmänt om renskötselrätt ......................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Förhållanden på kronomark ....................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Förhållanden ovanför odlingsgränsen ............... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Förhållanden nedanför odlingsgränsen i Västerbottens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Norrbottens län............................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Renbetesfjällen i Jämtlands län samt vissa mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden i Västerbottens och Norrbottens län&lt;br&gt;(Samefondsskogarna) ............................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 Förhållandena i Kopparbergs och i Jämtlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utanför renbetesfjällen ............................ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Ströängar i Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Övriga enskilda intressen ............................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Arrende och&amp;nbsp;hyra ................................ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Tomträtt ........................................ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Jakt ............................................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 Fiske ........................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.5 Kronoholmarna.................................. 40 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.6 Kronotorp....................................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.7 Utmarksdelningsfastigheter........................ 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.8 Donationer...................................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Övrigt................................................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Överföring av övriga tillgångar och skulder, m. m............... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 AB Göta kanalbolag........................................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag ...................................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Specialmotivering ......................................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437) ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980: 565) om undantag&lt;br&gt;från fastighetsbildningslagen (1970: 988) och jordförvärvsla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1979:230) vid friköp av kronotorp................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)......... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)...... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Hemställan ............................................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Beslut.................................................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag ........................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådets yttrande ................................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>yrk.1 delvis bifall yrk. 2-4 bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för försäljning av mark till enskilda som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för försäljning av mark till enskilda som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för överföringen av fast egendom från staten till Domän AB som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för överföringen av fast egendom från staten till Domän AB som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från staten till Domän AB som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från staten till Domän AB som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdgen godkänner de riktlinjer för det framtida ansvaret för Göta kanalbolag som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdgen godkänner de riktlinjer för det framtida ansvaret för Göta kanalbolag som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av domänverket till ett aktiebolag enligt de riktlinjer föredragande statsrådet förordat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av domänverket till ett aktiebolag enligt de riktlinjer föredragande statsrådet förordat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:24:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03134</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:24:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03134</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__134.pdf</filnamn>
<filstorlek>2833466</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverken till aktiebolagsform</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/84F84A85-0D78-4E50-BFEE-15560F6334EE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:NU33</uppgift>
<ref_dok_id>GF01NU33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ombildning av domänverket till aktiebolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av  verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Gradin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Gradin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Carlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av  verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Olov Persson  och Jan Erik Ågren  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Olov Persson  och Jan Erik Ågren  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Dau  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Dau  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hugo Hegeland  och Inger René  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hugo Hegeland  och Inger René  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Fransson  och Sinikka Bohlin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Fransson  och Sinikka Bohlin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Fransson  och Åke Selberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Fransson  och Åke Selberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av John Andersson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av John Andersson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  och Lennart Brunander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  och Lennart Brunander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Göran Biörsmark  m.fl. (FP, KD, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Göran Biörsmark  m.fl. (FP, KD, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  och Siw Persson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  och Siw Persson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonia Karlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonia Karlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:134&lt;br/&gt;
Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>