<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290375</hangar_id>
 <dok_id>GF03133</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>133</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:133</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>133</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:41</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om en elmarknad med konkurrens</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03133/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03133</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03133</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:133&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om en elmarknad med konkurrens&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03133/prop_199192__133-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992 för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till mål och strategier för en reform-&lt;br&gt;ering av den svenska elmarknaden. I ett internationellt perspektiv anses&lt;br&gt;den svenska elmarknaden fungera väl när det gäller att utnyttja de&lt;br&gt;sammantagna produktions- och distributionsresursema samt att leverera el&lt;br&gt;med god leveranssäkerhet till abonnenterna. Målet är att genom ökad&lt;br&gt;konkurrens nå ett än mer rationellt utnyttjande av resurserna och att till-&lt;br&gt;försäkra kunderna flexibla levereransvillkor till lägsta möjliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet är av avgörande betydelse för en fungerande kraft-&lt;br&gt;marknad. Driften och förvaltningen av det svenska storkraftnätet samt&lt;br&gt;systemansvaret för det svenska elsystemet bör organiseras med syftet att&lt;br&gt;dels säkerställa grundläggande krav på stabilitet och säkerhet i det svenska&lt;br&gt;elsystemet, dels underlätta en fri handel mellan kraftföretag, återförsäljare&lt;br&gt;och industri inom landet samt med andra länder. Storkraftnätet och de&lt;br&gt;statligt ägda utlandsförbindelserna bör förvaltas av en från kraftprodu-&lt;br&gt;centerna fristående organisation. Affärsverket svenska kraftnät som inrätta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des den 1 januari 1992 bör förvalta storkraftnätet. Svenska kraftnäts fram- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;tida associationsform bör senare övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för tillträde till och prissättning på storkraftnätet bör utformas&lt;br&gt;så att de främjar ett effektivt utnyttjande av nätet och konkurrensen på&lt;br&gt;elmarknaden. Nya aktörer bör stimuleras att utnyttja nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har koncession för en elektrisk starkströmsledning eller för ett&lt;br&gt;ledningsnät inom ett visst område bör ha skyldighet att mot ersättning&lt;br&gt;upplåta ledningskapacitet för transport av elektrisk ström till den som så&lt;br&gt;begär, oavsett om det är koncessionsinnehavaren eller någon annan som&lt;br&gt;levererar, utnyttjar eller återförsäljer den elektriska &lt;sub&gt;(&lt;/sub&gt;strömmen. Nätverk-&lt;br&gt;samhet bör drivas och ekonomiskt separerade från annan verksamhet&lt;br&gt;enligt principer som är lättöverskådliga och gemensamma för dem som&lt;br&gt;bedriver sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå och upprätthålla konkurrens krävs också en effektiv kon-&lt;br&gt;kurrensövervakning. Den centrala konkurrensmyndigheten bör övervaka&lt;br&gt;konkurrensen också på elmarknaden. En kontinuerlig övervakning är av&lt;br&gt;särskild vikt under den omställningsperiod när nya villkor böljar att gälla&lt;br&gt;på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992&lt;br&gt;Närvarande: Statsministern Bildt, statsråden B. Westerberg, Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,&lt;br&gt;Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om en elmarknad med konkurrens&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Näringspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett starkt näringsliv är en förutsättning för en hög sysselsättning och&lt;br&gt;skapar resurser för en utveckling av välfärden i hela landet. Grunden&lt;br&gt;härför är ett ekonomiskt system som bygger på marknadsekonomins&lt;br&gt;principer och som präglas av socialt ansvar, god resurshushållning och&lt;br&gt;god miljö. Marknadsekonomin är en förutsättning för allmän välfärd, god&lt;br&gt;ekonomisk utveckling och social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken anger de ramar för näringsverksamheten inom vilka&lt;br&gt;företagen fritt bedriver sin verksamhet. Fri företagsamhet, sund kon-&lt;br&gt;kurrens och privat ägande ger de bästa förutsättningarna för ekonomiska&lt;br&gt;framsteg. Fasta spelregler ger näringslivet långsiktigt stabila planerings-&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är en öppen och starkt exportberoende ekonomi som befinner&lt;br&gt;sig förhållandevis långt från Europas stora befolkningskoncentrationer.&lt;br&gt;Detta ställer stora krav på svenska företag i konkurrensen på den euro-&lt;br&gt;peiska marknaden. Konkurrensstarka företag är en förutsättning för att det&lt;br&gt;svenska välståndet skall kunna utvecklas. Regeringens politik syftar till att&lt;br&gt;skapa goda konkurrensförutsättningar i Sverige. Ett medlemskap i EG är&lt;br&gt;ett viktigt inslag i denna politik. Endast som medlem kan vi i Sverige fullt&lt;br&gt;ut dra nytta av och delta i den dynamiska utveckling som pågår i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lösa den svenska ekonomins problem krävs bl.a. ökad produk-&lt;br&gt;tivitet i näringslivet och i den offentliga sektom. Insatser krävs från såväl&lt;br&gt;statsmakternas som från företagens och organisationernas sida. Stats-&lt;br&gt;makternas uppgift är att skapa de allmänna betingelserna för en långsiktig&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt. Särskilda åtgärder bör vidtas för att modernisera infra-&lt;br&gt;strukturen. Dessa åtgärder skall vara systematiskt inriktade på att höja&lt;br&gt;produktiviteten. Ansvaret för en modem och effektiv nationell infra-&lt;br&gt;struktur är i huvudsak statens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller i hög grad för energiområdet. En tryggad energiförsöijning&lt;br&gt;är en förutsättning för en utvecklad industrination. Energipolitiken är av&lt;br&gt;stor betydelse för en hållbar ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ansvar kan ta sig olika uttryck. Inom de områden av energi-&lt;br&gt;försöijningen där ledningssystemen utgör naturliga monopol måste kon-&lt;br&gt;kurrensaspekterna bevakas. Konkurrens är ett grundläggande villkor för&lt;br&gt;effektivitet inom energisektorn. Det gäller inte minst för elförsörjningen.&lt;br&gt;Oavsett ägandeform måste de naturliga monopolen vara reglerade för att&lt;br&gt;tillgången till marknaden skall säkras, monopolistiskt beteende motverkas&lt;br&gt;och ett effektivt utnyttjande erhållas. Det är av stor vikt att inget företag&lt;br&gt;tillåts att genom sin storlek eller på grund av andra orsaker styra prissätt-&lt;br&gt;ningen av el. Konkurrensvillkoren skall vara icke-diskriminerande och&lt;br&gt;baserade på marknadsekonomiska grundprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydelsefull omstrukturering av elmarknaden har inletts. Den&lt;br&gt;1 januari 1992 överfördes huvuddelen av verksamheten i det tidigare&lt;br&gt;statens vattenfallsverk till ett aktiebolag, Vattenfall AB (prop. 1990/91:87,&lt;br&gt;NU38, rskr. 318 samt prop 1991/92:49, NU 10, rskr. 92). Verksamheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i storkraftnätet har avskiljts från Vattenfall AB och ingår i Affärsverket Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;svenska kraftnät som inrättades vid årsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät ansvarar för storkraftnätet och de statligt ägda utlands-&lt;br&gt;förbindelserna. Organisationen omfattar för närvarande Vattenfalls tidigare&lt;br&gt;affärsområde Transmission samt den operativa nätdriften och kontroll-&lt;br&gt;systemverksamheten. Personalstyrkan uppgår till ca 150 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa åtgärder är ett första steg i omvandlingen av det svenska elför-&lt;br&gt;söijningssystemet mot ökad konkurrens och en förberedelse för en alltmer&lt;br&gt;internationell elmarknad med ökade möjligheter för export och import.&lt;br&gt;Storkraftnätet bör kunna vara en marknadsplats där aktörerna på en fri el-&lt;br&gt;marknad kan mötas. En elmarknad med ökad konkurrens och goda förut-&lt;br&gt;sättningar för en omfattande handel med elkraft leder bl.a. till att de sam-&lt;br&gt;lade produktionsresurserna kan utnyttjas bättre. En väl fungerande el-&lt;br&gt;marknad bidrar till den ekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Den svenska elförsörjningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige producerades enligt preliminära uppgifter 142,5 TWh el år&lt;br&gt;1991. Elkraft framställs i vatten- och kärnkraftverk, i kraftvärmeverk och&lt;br&gt;i industrins mottrycksturbiner. Dessutom finns vindkraftverk samt olje-&lt;br&gt;eldade kondenskraftverk och gasturbiner, av vilka de senare huvudsakligen&lt;br&gt;svarar för reservkraftsproduktion i situationer när elsystemet är ansträngt.&lt;br&gt;Vattenkraften svarar jämte kärnkraften för huvuddejen av den svenska&lt;br&gt;elkraftsproduktionen. Tabell 2.1 visar den svenska elproduktionen åren&lt;br&gt;1970, 1980, 1988, 1990 och 1991 fördelad på kraftslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tabell 2.1 Elproduktion exkl. egenförbrukning åren 1970, 1980, 1988,&lt;br&gt;1990 och 1991 (TWh).&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konventionell värmekraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ind. mottryck&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5'&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10‘‘&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kraftvärme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kondenskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13'”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l'“&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasturbin/Dieselkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto elproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoimport av el&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'' Inkl, kraftvärme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*” Inkl, gasturbin/dieselkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: NUTEK, Kraftsam och VVF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl produktionen som användningen av el ökade snabbt under sjuttiotalet&lt;br&gt;och åttiotalets första hälft. Därefter har tillväxten varit förhållandevis låg.&lt;br&gt;Kraftföretagens samarbetsorganisation KRAFTSAM räknar i rapporten&lt;br&gt;Elprognos för år 2000 med en fortsatt måttlig tillväxt för den svenska&lt;br&gt;elförbrukningen under nittiotalet. Orsaken är främst att man förutser en&lt;br&gt;stagnerande elvärmeanvändning, strukturändringar inom industrin samt en&lt;br&gt;ökad eleffektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kraftslag som ingår i det svenska elproduktionssystemet har sins-&lt;br&gt;emellan väsentligt olika kostnadsstruktur. För att hela produktionssystemet&lt;br&gt;skall utnyttjas optimalt samkörs praktiskt taget all elproduktion i Sverige.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraften som har lägst rörlig kostnad används inte bara som baspro- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;duktion utan också som regulator i elsystemet. Därigenom minimeras&lt;br&gt;åtgången av bränsle och tillrinningen till vattenmagasinen utnyttjas effek-&lt;br&gt;tivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraften har den näst lägsta rörliga produktionskostnaden. Den anvä-&lt;br&gt;nds som basproduktion så länge som möjligt under ett år. Härigenom&lt;br&gt;uppnås den bästa totala ekonomin i kärnkraftverken och för elsystemet.&lt;br&gt;Säkerhetsskäl talar för att man bör driva kärnkraften så jämnt som möjligt&lt;br&gt;under året. Kraftvärmen är beroende av efterfrågan på fjärrvärme och&lt;br&gt;utnyttjas främst under höst, vinter och tidig vår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inte vatten- och kärnkraft samt kraftvärme räcker för att täcka el-&lt;br&gt;efterfrågan tas allt dyrare kraftslag i bruk. Beroende på hur välfyllda&lt;br&gt;vattenmagasinen är, kan viss konventionell värmekraft användas före den&lt;br&gt;reglerbara vattenkraften. Den rörliga kostnaden för mottryckskraften, där&lt;br&gt;den tillförda bränsleenergin utnyttjas till både elproduktion och fjärrvärme&lt;br&gt;eller industriella processer, är låg jämfört med kondensproduktion av&lt;br&gt;elkraft som baseras på samma bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sverige förekommer samköming mellan större elproducenter samt&lt;br&gt;mellan de större elproducenterna och vissa av deras kunder som täcker en&lt;br&gt;del av sina elbehov med egen produktion (industrier, kommuner). Genom&lt;br&gt;samkömingen sker ett utbyte av tillfällig kraft mellan kraftföretagen i syfte&lt;br&gt;att utnyttja det totala produktionssystemet effektivt. Tillfälliga kraftutbyten&lt;br&gt;blir lönsamma genom att produktionsanläggningamas rörliga kostnader&lt;br&gt;skiljer sig och genom att företagens kundstrukturer och belastning&lt;br&gt;varierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elva största kraftföretagen har bildat en samkömingsorganisation,&lt;br&gt;samkömingsgruppen, vars verksamhet regleras av ett samkömingsavtal.&lt;br&gt;För att ett kraftföretag skall kunna delta i samkömingen krävs att det kan&lt;br&gt;uppvisa leveranssäkerhet gentemot sina kunder i både effekt och energi.&lt;br&gt;Företagens leveranssäkerhet skall årligen godkännas av den samkömings-&lt;br&gt;nämnd som tillsätts i enlighet med samkömingsavtalet. Tillsammans svarar&lt;br&gt;samkömingsgruppens företag för större delen av elproduktionen i Sverige.&lt;br&gt;Kraftproducenter som inte kan eller vill delta direkt i samkömingsgruppen&lt;br&gt;kan ha ett separat avtal med ett av företagen i gruppen. Under åren 1987-&lt;br&gt;1990 utbyttes mellan 5 och 6 procent av landets totala elproduktion som&lt;br&gt;tillfällig kraft inom samkömingsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samköming av elproduktionen sker också i Norden (utom Island). Vill-&lt;br&gt;koren för den nordiska samkömingen avhandlas i stor utsträckning bilate-&lt;br&gt;ralt mellan svenska och utländska kraftföretag. Ett kompletterande forum&lt;br&gt;är de nordiska kraftföretagens samarbetsorganisation Nordel. Kraft-&lt;br&gt;systemen i Danmark, Finland, Norge och Sverige är hopkopplade för att&lt;br&gt;möjliggöra överföring av tillfällig och fast kraft mellan kraftföretagen.&lt;br&gt;Genom dessa förbindelser kan hela Nordel-systemet utnyttjas för produk-&lt;br&gt;tionsoptimeringen. Via Jylland är det nordiska systemet sammanbundet&lt;br&gt;med det västeuropeiska kraftsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns 22 växelströms- och likströmsförbindelser till&lt;br&gt;grannländerna. De nio samkömingsförbindelsema med Norge samt förbin-&lt;br&gt;delserna med norra Finland är samtliga friledningar. Förbindelserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan Danmark och Sverige samt mellan södra Finland och mellersta Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;Sverige är sjökablar. Det finns åtta sådana kablar mellan Sverige och&lt;br&gt;grannländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala överföringsförmågan mellan Sverige och grannländerna är ca&lt;br&gt;5 000 MW. År 1991 exporterades ca 7,2 TWh el medan importen uppgick&lt;br&gt;till ca 6,2 TWh. År 1990 var handeln mer omfattande, 14,7 TWh export&lt;br&gt;och 12,9 TWh import. Merparten av handeln avsåg s.k. tillfällig kraft,&lt;br&gt;dvs. leveranser på mycket kortsiktig basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft och det tyska kraftföretaget Preussen Elektra har träffat en&lt;br&gt;överenskommelse om att bygga en förbindelse (nellan Sverige och&lt;br&gt;Tyskland. Förhandlingar mellan Preussen Elektra, Sydkraft AB och Vat-&lt;br&gt;tenfall AB har sedan resulterat i bildandet av Baltic Cable AB i syfte att&lt;br&gt;projektera, upphandla och driva en likströmskabel mellan Sverige och&lt;br&gt;Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av den svenska kraftproduktionen sker i vatten- och kärn-&lt;br&gt;kraftverk. Vattenkraft produceras huvudsakligen i Norrland medan kärn-&lt;br&gt;kraftverken är lokaliserade till mellersta och södra Sveriges kuster.&lt;br&gt;Kraften måste överföras till elkonsumentema eftersom den normalt inte&lt;br&gt;används i direkt anslutning till kraftstationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftledningar på spänningsnivåema 30-400 kV indelas efter sin betyd-&lt;br&gt;else i två kategorier, stamledningar och regionalledningar. Svenska&lt;br&gt;kraftnät driver från den 1 januari 1992 det s.k. storkraftnätet med kraft-&lt;br&gt;ledningar på spänningsnivåema 220-400 kV för överföring av större&lt;br&gt;energikvantiteter över långa avstånd. Tidigare hade statens vattenfallsverk&lt;br&gt;denna uppgift. Storkraftnätet består av drygt 1500 mil kraftledningar samt&lt;br&gt;därtill hörande ställverk, transformatorer m.m. Planering och drift av&lt;br&gt;storkraftnätet handhas av Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska storkraftnätet utgör en central del i det samkörande&lt;br&gt;Nordel-systemet. De nordiska kraftföretagen har enats om kriterier för&lt;br&gt;nätens dimensionering, stabilitet och frekvensreglering. Utifrån dessa kri-&lt;br&gt;terier bestämmer Svenska kraftnät bl.a. överföringsbegränsningar och den&lt;br&gt;erforderliga momentana störningsreserven i Sverige. 1 Svenska kraftnäts&lt;br&gt;arbetsområde ingår även mätning och avräkning av överförd elenergi,&lt;br&gt;överföringsförluster och resulterande kraftleveranser mellan kraftföre-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora svenska kraftföretagen utnyttjar storkraftnätet för kraft-&lt;br&gt;överföring. Bestämmelser gällande transitering på stamnätet regleras i ett&lt;br&gt;avtal - kraftnätsavtalet - mellan Svenska kraftnät, Vattenfall AB och ett&lt;br&gt;antal kommunala och enskilda kraftföretag. Avtalet gäller t.o.m. den 31&lt;br&gt;december år 1992, med möjlighet till förlängning t.o.m. år 1993. Under&lt;br&gt;denna tid ersätter kraftnätsavtalet det stamnätsavtal som år 1979 träffades&lt;br&gt;mellan staten (genom statens vattenfallsverk) och elva stora kraftföretag,&lt;br&gt;de s.k. transitörema. Jag kommer strax (avsnitt 2.3) att närmare redovisa&lt;br&gt;stamnätsavtalets innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I transformatorstationer transformeras kraften från storkraftnätets&lt;br&gt;spänningsnivåer ned till nivåerna 30-130 kV (regionalledningar). Vid dessa&lt;br&gt;spänningsnivåer försöijs större kunder som återdistributörer och vissa&lt;br&gt;elkrävande industriföretag. Den regionala kraftöverföringen från kraftverk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och från uttagspunkter på storkraftnätet (stamstationer) till storkon- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;sumenter och återdistributörer ombesöijs av såväl Vattenfall AB som&lt;br&gt;kommunala och privata kraftföretag. Före leverans till hushållskunder och&lt;br&gt;övriga mindre förbrukare sker ytterligare nedtransformering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala förlusterna vid överföring och distribution uppgår för när-&lt;br&gt;varande till ca 10,5 TWh vid en årlig elproduktion på drygt 140 TWh. År&lt;br&gt;1991 var Sveriges samlade elförbrukning - exklusive förlusterna på över-&lt;br&gt;föringsnätet - ca 131 TWh. I förbrukningen inräknas då konsumtionen av&lt;br&gt;ca 8 TWh i s.k. av kopplingsbara elpannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ca 100 kraftproducenter i Sverige. Kraftproduktionen&lt;br&gt;domineras dock av omkring tio större företag. Vattenfall AB svarar för&lt;br&gt;ungefar hälften av den totala produktionen. Sju ägare eller grupper av&lt;br&gt;ägare kontrollerar ca 70 % av av den elproduktion som sker utanför&lt;br&gt;Vattenfall (den s.k. enskilda kraften).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftproducenterna levererar kraft till stora industrikunder och till el-&lt;br&gt;distributionsföretag. För leveranserna utnyttjas storkraftsnätet och de reg-&lt;br&gt;ionala näten. De senare förvaltas och drivs huvudsakligen av kraftföre-&lt;br&gt;tagen själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ca 290 eldistributionsföretag i landet som tillsammans har ca&lt;br&gt;4,9 miljoner abonnenter. Kommunala energiverk svarar för leveranserna&lt;br&gt;till omkring 37 % av landets lågspänningskunder. Kommunala bolag står&lt;br&gt;för ca 23 %, privata bolag för ca 24 %, statliga bolag eller verk för&lt;br&gt;ca 11 % samt ekonomiska föreningar för ca 4 % av leveranserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de större kraftproducenterna svarar också för en viss distri-&lt;br&gt;bution av lågspänd el. Vattenfall levererade exempelvis år 1990 ca&lt;br&gt;10 TWh el till lågspänningskunder inom egen distributionsverksamhet,&lt;br&gt;vilket var ungefär en sjättedel av verkets totala elförsäljning. Sydkrafts&lt;br&gt;egen distribution motsvarar ungefär 40 % av den egna produktionen.&lt;br&gt;Stockholm Energi svarar för såväl produktion av el och fjärrvärme som&lt;br&gt;distributionen av el och fjärrvärme i Stockholm och är nästan fullständigt&lt;br&gt;vertikalt integrerat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Lagstiftningen på elområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna på elområdet återfinns i lagen (1902:71&lt;br&gt;s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, vanligen&lt;br&gt;kallad ellagen. Lagens bestämmelser kan delas upp i tre grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1-3 §§ med vissa definitioner samt bestämmelser om koncession för att&lt;br&gt;dra fram eller begagna elektrisk starkströmsledning, skyldighet att&lt;br&gt;leverera och köpa elström, reglering av pris och övriga villkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 4-13 §§ om skadestånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 15-32 §§ om elsäkerhet, kontroll av elektrisk materiel, ansvar, över-&lt;br&gt;klagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens 14 § är upphävd. De avslutande 33 och 34 §§ innehåller en&lt;br&gt;upplysning om att vissa frågor regleras i annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ellagen finns andra lager som berör elförsöijningen, t.ex. lagen&lt;br&gt;(1977:439) om kommunal energiplanering, lagen (1981:599) om utförande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av eldningsanläggningar för fastbränsle (fastbränslelagen) och lagen Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;(1987:142) om förvärv av eldistributionsanläggningar. För de eldistri-&lt;br&gt;butionsföretag som drivs i kommunal regi är kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;med dess regler om bl.a. likställighet och förbud mot att driva närings-&lt;br&gt;verksamhet i vinstsyfte, samt den rättspraxis som därvid utvecklats, viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen och möjligheterna till utbyggnad av elektriska anläggningar&lt;br&gt;beror av bl.a. plan- och bygglagen (1987:10, PBL) och vad gäller produk-&lt;br&gt;tionsanläggningar av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. (NRL). Genom denna lagstiftning har föreskrifter införts om att&lt;br&gt;koncession enligt ellagen inte får strida mot en detaljplan eller områdes-&lt;br&gt;bestämmelser. Vid prövning av frågor om tillstånd till koncession skall&lt;br&gt;NRL tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har regeringen utfärdat ett antal förordningar som berör&lt;br&gt;området. Som exempel kan nämnas elförordningen (1982:548) samt för-&lt;br&gt;ordningen (1957:601) om elektriska starkströmsledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dra fram eller begagna en elektrisk starkströmsledning erfordras&lt;br&gt;tillstånd (koncession) enligt ellagen. Koncession ges av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bemyndigar. Regeringen har bemyndigat&lt;br&gt;närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att besluta i flertalet kon-&lt;br&gt;cessionsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession kan lämnas för viss ledning med en i huvudsak bestämd&lt;br&gt;sträckning (linjekoncession) eller för ledningsnät inom ett visst område&lt;br&gt;(områdeskoncession). Utöver ellagen finns i elförordningen närmare&lt;br&gt;bestämmelser om koncession. Linjekoncession beviljas för stamledning&lt;br&gt;(220-400 kV), regionledning (20-130 kV) och fördelningsledning&lt;br&gt;(3-20 kV). Den som har linjekoncession är skyldig att, om det är förenligt&lt;br&gt;med koncessionens ändamål, leverera ström till bl.a. innehavaren av&lt;br&gt;områdeskoncession för att denne skall kunna fullgöra sina leveransförplikt-&lt;br&gt;elser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdeskoncession beviljas för hög- och lågspänningsledningar och&lt;br&gt;andra närdistributionsledningar inom ett geografiskt begränsat område.&lt;br&gt;Med stöd av en områdeskoncession kan koncessionsinnehavaren inom&lt;br&gt;området dra fram de hög- och lågspänningsledningar upp till en viss spän-&lt;br&gt;ning som är nödvändiga för att förse området med erforderlig kraft. Om-&lt;br&gt;rådeskoncession innebär i princip ensamrätt till eldistribution inom områ-&lt;br&gt;det, men också en skyldighet att om det inte finns särskilda skäl till&lt;br&gt;undantag tillhandahålla elektrisk ström åt envar som inom området har&lt;br&gt;behov därav för normala förbrukningsändamål. Detta hindrar dock inte att&lt;br&gt;exempelvis ett industriföretag med stort kraftbehov kan få linjekoncession&lt;br&gt;för en ledning genom området, om företagets kraftbehov inte kan till-&lt;br&gt;godoses från de ledningar som omfattas av områdeskoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller den&lt;br&gt;regeringen bemyndigar. Den meddelas för viss tid, upp till 40 år. Områ-&lt;br&gt;deskoncessioner beviljas numera vanligen för ca 10 år, medan&lt;br&gt;linjekoncessioner vanligen meddelas för längre tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kund eller blivande kund hos en eldistributör kan begära prövning av&lt;br&gt;elprisets skälighet hos statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström.&lt;br&gt;Prövningen gäller främst om elpriset är skäligt i förhållande till företagets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader. För kommunala eldistributörer gäller dessutom kommunal- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;lagens regler om likställighet och förbud mot att driva näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Stamnätsavtalet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Historisk bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnad av ett 220-400 kV överföringssystem för överföring av större&lt;br&gt;elenergi mängder över längre avstånd påbörjades under 1930-talet av&lt;br&gt;Kungl. Vattenfallsstyrelsen, Krångede aktiebolag, Stockholms Elektricitets-&lt;br&gt;verk och Sydsvenska kraftaktiebolaget. Samtliga företag var redan från&lt;br&gt;början införstådda med att planering, utbyggnad och utnyttjande av ett&lt;br&gt;landsomfattande överföringssystem måste baseras på ett nära samarbete&lt;br&gt;mellan alla berörda företag. Samarbetsavtal mellan vattenfallsstyrelsen och&lt;br&gt;de övriga kraftföretagen slöts bl.a. åren 1941 och 1942. Båda dessa avtal&lt;br&gt;godkändes av såväl riksdagen som regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfallsstyrelsen redovisade år 1945 i en skrivelse till regeringen två&lt;br&gt;alternativ för en fortsatt utveckling av det framtida överföringssystemet.&lt;br&gt;Styrelsen förordade det alternativ som innebar att ett särskilt aktiebolag&lt;br&gt;bildades som skulle bygga och äga samtliga nya stamnätsanläggningar för&lt;br&gt;220 kV eller högre spänning. Skrivelsen föranledde dock inte någon&lt;br&gt;åtgärd från regeringens sida. I samband med behandlingen av regeringens&lt;br&gt;statsverksproposition för budgetåret 1946/47 och därtill hörande motioner&lt;br&gt;hemställde riksdagens statsutskott att riksdagen måtte bifalla en motion&lt;br&gt;innebärande att bildandet av ett stamlinjebolag togs under förnyat över-&lt;br&gt;vägande. Till utskottets utlåtande avgavs en reservation där det hem-&lt;br&gt;ställdes att motionen inte måtte föranleda någon åtgärd. Riksdagen biföll&lt;br&gt;reservationen och beslöt således att vattenfallsstyrelsens förslag om&lt;br&gt;bildande av ett stamlinjebolag inte skulle genomföras (prop 1946:1,&lt;br&gt;SU 54, rskr. 96). Riksdagen uttalade därvid bl.a att de hittillsvarande&lt;br&gt;stamlinjeavtalen fungerat tillfredställande, att den föreslagna&lt;br&gt;organisationen inte var nödvändig för att säkerställa ett ändamålsenligt&lt;br&gt;fortsatt utbyggande av stamlinjenätet, att departementschefen därvid funnit&lt;br&gt;lämpligt att samtliga nya stamlinjer för 220 kV och högre spänning borde&lt;br&gt;ägas av staten samt att erforderligt samarbete liksom hittills borde kunna&lt;br&gt;etableras mellan därav berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagsbeslutet tillställde regeringen den 17 maj&lt;br&gt;1946 vattenfallsstyrelsen en skrivelse. Enligt skrivelsen ankommer det på&lt;br&gt;vattenfallsstyrelsen att efter erforderliga utredningar i vanlig ordning yrka&lt;br&gt;anslag för nya kraftledningar för 200 kV och högre spänning samt att,&lt;br&gt;sedan anslag beviljats, bygga och förvalta ledningarna. Styrelsen borde&lt;br&gt;därvid träffa lämpliga avtal om transitering med de kommunala och&lt;br&gt;enskilda kraftföretag som kunde anses ha ett berättigat behov av att över-&lt;br&gt;föra kraft på stamlinjenätet. Där tvekan kunde råda om transitering borde&lt;br&gt;medges skulle frågan underställas regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första kompletta avtalet mellan vattenfallsstyrelsen och övriga&lt;br&gt;berörda kraftföretag för överföring av elkraft via 220-400 kV-systemet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertecknades den 3 december 1949 och trädde i kraft den 1 januari Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;1950. Detta avtal gällde med smärre revideringar under tidsperioden 1950-&lt;br&gt;1968. Avtalet underställdes inte regeringen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stamnätsavtalet från år 1949 ersattes från och med år 1969 med ett nytt&lt;br&gt;och omarbetat avtal. Detta avtal tillämpades under tidsperioden 1969-&lt;br&gt;1980. Inte heller detta avtal underställdes regeringen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Befintliga avtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande stamnätsavtal träffades år 1979 mellan statens vattenfallsverk&lt;br&gt;och elva kraftföretag, de s.k. transitörema. Avtalet gäller åren 1981-2004.&lt;br&gt;Enligt avtalet har affärsverket Vattenfall det direkta ansvaret för att&lt;br&gt;planera, finansiera, driva och förvalta överföringssystemet. Verket skall&lt;br&gt;därvid samråda med transitörema. Detta samråd skall ske i stamnäts-&lt;br&gt;nämnden, som består av nio ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stamnätsnämnden skall tilllsätta en planeringskommitté, en drift-&lt;br&gt;kommitté och en allmän kommitté. Stamnätsnämnden skall vidare med-&lt;br&gt;verka vid och yttra sig över den granskning som enligt avtalets allmänna&lt;br&gt;bestämmelser skall ske av transitöremas anmälningar av överföringsbehov&lt;br&gt;och av motsvarande uppgifter för vattenfallsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för att enligt avtalet få överföra kraft på stamnätet är att&lt;br&gt;överföringen skall avse egenproducerad kraft eller kraft som disponeras&lt;br&gt;genom långfristiga avtal eller genom tillfälligt kraftutbyte i grannland.&lt;br&gt;Den transiterade kraften skall användas för företagens egna behov eller&lt;br&gt;säljas inom företagens avsättningsområden. I samband med att ett företag&lt;br&gt;ansöker om att få överföra kraft på stamnätet skall det lämna uppgifter om&lt;br&gt;effekt- och energibalanser i sina avsättningsområden. I effektbalansen&lt;br&gt;måste företaget kunna redovisa en reserveffekt som är minst lika stor som&lt;br&gt;företagets största aggregat i området. Ansökan om överföring av kraft&lt;br&gt;skall göras minst fem år i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överföring på stamnätet kan tecknas bl.a. terminalabonnemang,&lt;br&gt;överföringsabonnemang och värmekraftsanslutningsabonnemang. Dessa&lt;br&gt;abonnemangstyper ligger sedan till grund för avgifterna på stamnätet.&lt;br&gt;Vattenfallsverket får enligt avtalet disponera kapacitetsmarginalema på&lt;br&gt;stamnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. specifika basavgifter som tas ut för kraftöverföring på stamnätet&lt;br&gt;finns reglerade i stamnätsavtalet. Förutom en inträdesavgift är avgifterna&lt;br&gt;uppdelade i en fast årlig avgift, terminalavgifter, överföringsavgifter och&lt;br&gt;värmekraftsanslutningsavgifter. Företag som enbart har anslutnings-&lt;br&gt;abonnemang för större värmekraftsblock och inte själva överför kraft på&lt;br&gt;storkraftnätet, betalar inte inträdesavgift eller fast årlig avgift. Särskilda&lt;br&gt;avgifter tas ut för kortfristiga och tillfälliga abonnemang som inte anmälts&lt;br&gt;fem år i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transitöremas årliga avgifter och den andel av nätets kostnader som&lt;br&gt;skall täckas av vattenfallsverket, skall sammanlagt uppgå till verkets kost-&lt;br&gt;nader för nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att statens avkastningskrav på vattenfallsverket änd- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;rades år 1988 (prop. 1987/88:87, NU41, rskr. 376) träffades ett tilläggs-&lt;br&gt;avtal (Tilläggsavtal 2) innebärande att transitörema under perioden 1989-&lt;br&gt;1993 accepterar att samma ekonomiska krav och mål som av staten ställs&lt;br&gt;på Vattenfallkoncemen också tillämpas för stamnätet. Enligt avtalet skall&lt;br&gt;vidare en ny organisation av stamnätet utredas av transitörema och vatten-&lt;br&gt;fallsverket. Vidare står i tilläggsavtalet bl.a. att om utredningen &amp;quot;inte&lt;br&gt;senast 1992-07-01 utmynnat i beslut om en ny organisation för stamnäts-&lt;br&gt;verksamheten, som kontrahenterna accepterar, skall förhandlingar åter-&lt;br&gt;upptagas mellan kontrahenterna angående anpassping av stamnätets&lt;br&gt;ekonomisystem fr.o.m. 1994 till statens då gällande ekonomiska krav på&lt;br&gt;Vattenfallkoncemen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till regeringen 1992-01-10 har transitörema som sin upp-&lt;br&gt;fattning framfört att den utredning som förutsätts i tilläggsavtalet är&lt;br&gt;genomförd och hemställer att förhandlingar om en ny organisationsform&lt;br&gt;upptas snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inrättandet av Svenska kraftnät träffades ett avtal, kraftnätsavtalet,&lt;br&gt;mellan staten och transitörema. Avtalet gäller år 1992 med möjlighet till&lt;br&gt;ett års förlängning. Kraftnätsavtalet ersätter under denna period stamnäts-&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträdesavgiften och den fasta årliga avgiften är enligt Tilläggsavtal 2&lt;br&gt;till stamnätsavtalet ca 7 miljoner kr respektive 1 miljon kr. Med kraft-&lt;br&gt;nätsavtalet har vissa av stamnätsavtalets avgifter tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Europas elmarknader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På elområdet pågår en internationalisering. Tidigare har marknaderna för&lt;br&gt;el i huvudsak varit nationellt avgränsade. Handeln med el mellan kraft-&lt;br&gt;företag i flera europeiska länder ökar nu, delvis på grundval av långsiktiga&lt;br&gt;avtal. Det gäller såväl i Norden som i övriga Europa. De nordiska kraft-&lt;br&gt;företagen har länge samarbetat inom ramen för Nordel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har regeringens uppdrag att i samråd med statens pris- och&lt;br&gt;konkurrensverk (SPK) årligen redovisa den aktuella utvecklingen på de&lt;br&gt;europeiska elmarknaderna. Verket överlämnade i november 1991&lt;br&gt;rapporten Elmarknaderna i Europa. Rapporten har remissbehandlats. En&lt;br&gt;sammanfattning av rapporten och remissinstansernas synpunkter återfinns&lt;br&gt;i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydande omställningar sker på de europeiska elmarknaderna, bl.a. vad&lt;br&gt;gäller ägarstrukturen i kraftindustrin. De går i riktning mot såväl kon-&lt;br&gt;centration som spridning av ägandet. I många fall kan syftet antas vara en&lt;br&gt;anpassning till en ny marknadssituation med ökad internationell handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG pågår en utveckling av en inre marknad som avses att även&lt;br&gt;omfatta energiområdet. Som ett första steg på elförsöijningsområdet har&lt;br&gt;EG:s råd antagit det s.k. transiteringsdirektivet (nr 90/547/EEC), som&lt;br&gt;fastställer en transiteringsplikt på stamnät vid gränsöverskridande handel,&lt;br&gt;och ett direktiv om pristransparens (nr 90/377/EEC), som ålägger elek-&lt;br&gt;tricitets- och gasleverantörer att lämna upplysningar om priser och av-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talsvillkor för industriförbrukare. Dessa direktiv trädde inom gemenskapen Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;i kraft vid årsskiftet 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett EES-avtal accepterar EFTA-ländema EG:s lagstiftning för&lt;br&gt;handel och konkurrens. Det innebär att de ramar som gäller för de s.k.&lt;br&gt;fyra friheterna - fri rörelse av varor, tjänster, kapital och personer - också&lt;br&gt;kommer att gälla EFTA-ländema. Detsamma gäller även tillämpningen av&lt;br&gt;EG:s konkurrenslagstiftning på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom tillämpliga artiklar i Romfördraget kommer ett EES-avtal även&lt;br&gt;att gälla ett stort antal direktiv och regleringar som antagits av EG:s råd.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. de nyss nämnda direktiven om transitering och pristrans-&lt;br&gt;parens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven om transitering och pristransparens innebär inte några större&lt;br&gt;krav på anpassningar för Sverige. Den framtida utvecklingen inom EG&lt;br&gt;torde däremot komma att ställa större krav på förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förändringsprocessen mot en gemensam energimarknad inom&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen diskuteras bl.a. åtgärder för att öppna el- och&lt;br&gt;gasnäten för konkurrens, förslag till revision av Romtraktaten vad gäller&lt;br&gt;energiområdet samt förslag till direktiv om upphandling av tjänster inom&lt;br&gt;transporter, vatten, energi och telekommunikationer. Inom ramen för&lt;br&gt;energihushållningsprogrammet SA VE syftar man till att bl.a. införa&lt;br&gt;normer för energiförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland dessa åtgärder skulle främst ett beslut om att öppna elnäten för&lt;br&gt;konkurrens kunna få en genomgripande inverkan på elmarknaden i EG-&lt;br&gt;ländema. Direktiven om transitering och pristransparens utgör det första&lt;br&gt;viktiga steget mot detta mål. EG-kommissionen har nyligen lagt fram ett&lt;br&gt;förslag till ytterligare åtgärder. De kan sammanfattas under följande fyra&lt;br&gt;punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade möjligheter till och harmoniserade bestämmelser för invester-&lt;br&gt;ingar i elproduktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- icke-diskriminerande bestämmelser för att få tillstånd att uppföra&lt;br&gt;kraftledningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skyldighet att under vissa villkor ombesöija transitering på hög-&lt;br&gt;spänningsnäten för den som så begär, s.k. third party access (TPA),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtskiljande av företagsledning och ekonomisk redovisning för produk-&lt;br&gt;tions-, överförings- och distributionsverksamhetema i vertikalt&lt;br&gt;integrerade elföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger enligt förslaget vissa ramar, varefter medlemsstaterna&lt;br&gt;själva skall kunna utforma sin lagstiftning på området inom dessa ramar.&lt;br&gt;Kommissionen understryker att alltför omfattande regleringar bör undvikas&lt;br&gt;och att reformerna bör införas gradvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidtabell som föreslås bygger på dessa principer. Som ett första steg&lt;br&gt;skall de två direktiven om transiteringsrätt och pristransparens överföras&lt;br&gt;till bestämmelser och tillämpning på nationell nivå. Detta steg är nu så&lt;br&gt;gott som genomfört. Det andra steget innefattar de nya bestämmelserna&lt;br&gt;för uppförande av kraftverk och kraftledningar samt krav på separat redo-&lt;br&gt;visning av olika verksamheter inom vertikalt integrerade kraftföretag.&lt;br&gt;Dessa åtgärder skall ge möjlighet för nya aktörer att verka på el-&lt;br&gt;marknaden. Kommissionen önskar se bestämmelserna träda i kraft den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1993. Ett tredje steg är introduktionen av TPA för större elkun- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;der, vilket beräknas kunna ske den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens förslag är för närvarande föremål för överväganden i&lt;br&gt;medlemsländerna. Ett ställningstagande i EG:s råd väntas tidigast kunna&lt;br&gt;ske i maj 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionens förslag har granskats ingående och utsatts för kritik&lt;br&gt;av många berörda intressenter. Motståndet har varit kraftigt från några&lt;br&gt;länder och från stora delar av kraftindustrin. Man har pekat på bl.a. be-&lt;br&gt;farade negativa effekter på leveranssäkerhet och kapacitetsutbyggnad. Det&lt;br&gt;är ännu för tidigt att säga i vilken utsträckning kommissionens förslag&lt;br&gt;kommer att accepteras av rådet och Europaparlamentet. Jag vill dock&lt;br&gt;understryka att oavsett den oenighet som i vissa frågor kan märkas bland&lt;br&gt;EG:s medlemsstater, så sker en målmedveten utveckling mot en ökad&lt;br&gt;konkurrens och en effektivare resursallokering inom Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen. Det gäller också inom elförsörjningen. Genom EES-avtalet&lt;br&gt;och genom vår ansökan om medlemskap i gemenskapen är dessa föränd-&lt;br&gt;ringar av högsta intresse för oss. Sverige har genom sin ansökan om med-&lt;br&gt;lemskap förklarat att vi tillsammans med de andra medlemsstaterna vill&lt;br&gt;delta i detta förändringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett par europeiska länder har nyligen genomförts genomgripande för-&lt;br&gt;ändringar av elmarknaderna i linje med EG-kommissionens förslag om en&lt;br&gt;inre marknad på elområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I England bolagiserades den större delen av den tidigare statsägda el-&lt;br&gt;industrin i mars 1990 och privatiserades sedan under det följande året. De&lt;br&gt;tolv regionala distributionsföretagen privatiserades och det tidigare Central&lt;br&gt;Electricity Generating Board delades i ett av distributionsföretagen ägt&lt;br&gt;stamnätsföretag och tre produktionsföretag, av vilka två har privatiserats.&lt;br&gt;Kärnkraftverken samlades i ett statsägt företag. Stamnätsföretaget har&lt;br&gt;förutom att driva och förvalta stamnätet också som uppgift att handha&lt;br&gt;systemoptimeringen och att administrera kraftbörsen (the pool). För att&lt;br&gt;övervaka den nya marknaden inrättades en särskild myndighet, Office of&lt;br&gt;Electricity Regulation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken i det nya engelska systemet är att införa konkurrens på de&lt;br&gt;delar av elmarknaden, som inte är naturliga monopol, och att reglera och&lt;br&gt;kontrollera de delar där detta inte är möjligt. En viktig del av systemet är&lt;br&gt;kraftbörsen där utbud och efterfrågan på el koordineras och ett pris på&lt;br&gt;tillfällig kraft fastställs. I det nya systemet baseras den turordning efter&lt;br&gt;vilken anläggningarna tas i bruk på de priser som producenterna bjuder,&lt;br&gt;och inte som tidigare på deras produktionskostnader. Inom distributionen&lt;br&gt;måste elöverföring och försäljning skötas separat. Ledningsinnehavare&lt;br&gt;måste inneha särskild licens som medför leveransplikt inom området.&lt;br&gt;Kunder med en elefterfrågan på 1 MW eller mer kan fritt välja leverantör.&lt;br&gt;Avsikten är att alla kunder från och med år 1996 skall ha denna möjlig-&lt;br&gt;het. Priserna för elöverföring på stamnätet och på distributionsnäten är&lt;br&gt;kontrollerade av regleringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ännu för tidigt att dra några definitiva slutsatser om hur den nya&lt;br&gt;brittiska elmarknaden fungerar. Det har endast förflutit två år sedan&lt;br&gt;systemet etablerades och ännu finns ett antal övergångsbestämmelser i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraft. Marknaden arbetar därför inte helt under de villkor som avses att Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;gälla i framtiden. Enligt NUTEK:s rapport har en märkbar effekt under år&lt;br&gt;1991 varit en press nedåt på elpriserna för den del av marknaden som&lt;br&gt;öppnats för konkurrens i försäljningsledet, dvs för de större elkunderna.&lt;br&gt;Bland dessa har dock de allra största kunderna, den elintensiva industrin,&lt;br&gt;fått något sämre villkor. De små elkunderna som är hänvisade till&lt;br&gt;distributionsföretagens tariffer har också fått ökade priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge gäller en ny energilag från den 1 januari 1991. Enligt lagen är&lt;br&gt;en nätägare skyldig att mot godkända överföringstariffer ställa ledig över-&lt;br&gt;föringskapacitet till förfogande för andra aktörer. Innehavare av områdes-&lt;br&gt;koncession har skyldighet att inom området ansluta dem som så begär till&lt;br&gt;nätet. Vidare gäller skyldighet att ekonomiskt separatredovisa olika resul-&lt;br&gt;tatenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statligt ägda företaget Statkraft har omstrukturerats och delades vid&lt;br&gt;årsskiftet 1991/92 i två enheter, ett produktionsföretag (Statkraft) och ett&lt;br&gt;stamnätsföretag (Statnett). Företagen drivs som s.k. statsföretag, vilket&lt;br&gt;närmast motsvarar den svenska affärsverksformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statkraft kommer att behålla sin dominerande roll inom kraftproduk-&lt;br&gt;tionen och kommer också tillsvidare att, på ett gentemot övriga kraft-&lt;br&gt;företag neutralt sätt, handha utrikeshandeln med el. Statkraft har dock inte&lt;br&gt;medgivits möjlighet att självständigt besluta om priser och villkor i nya&lt;br&gt;kontrakt gentemot större industrikunder. Genom Statkrafts dominerande&lt;br&gt;ställning torde det innebära att staten behåller ett väsentligt inflytande över&lt;br&gt;den norska elprisnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statnett har bildats i avsikt att skapa ett oberoende och neutralt nät-&lt;br&gt;företag som inte har ekonomiska intressen vare sig i kraftproduktion eller&lt;br&gt;i försäljning av el. Prissättningen av nätföretagets tjänster skall ske med&lt;br&gt;målsättningen att uppnå ett optimalt utnyttjande av näten. Intäkterna skall&lt;br&gt;täcka driftskostnader och ge avkastning på investerat kapital. Ansvaret för&lt;br&gt;driftkoordinationen ligger också hos Statnett. Den sköts tillsvidare av den&lt;br&gt;norska samkömingen som är en ren producentorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i Finland sker arbete med syftet att omstrukturera elsektorn. Den&lt;br&gt;finländska regeringen väntas under år 1992 att avge en proposition till&lt;br&gt;Finlands riksdag med förslag om ändring av den finländska ellagens stad-&lt;br&gt;ganden om elförsöijningen. Syftet är att bl.a. bringa lagstiftningen i sam-&lt;br&gt;klang med EG:s nuvarande och planerade bestämmelser på området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 NUTEKts utredning om den framtida elmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet våren 1991 (prop. 1990/91:87, NU 38, rskr. 318) om&lt;br&gt;Vattenfalls bolagisering innebar att frågan om stamnätets framtida&lt;br&gt;organisation skulle övervägas ytterligare. En permanent lösning avseende&lt;br&gt;storkraftnätet beräknades enligt propositionen kunna träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993. Regeringen uppdrog åt statens energiverk att i samband med&lt;br&gt;en pågående studie av den svenska elmarknaden särskilt utreda vissa&lt;br&gt;frågor avseende stamnätets framtida organisation. Dessutom borde den&lt;br&gt;framtida elmarknaden utredas även i andra avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget övergick den 1 juli 1991 till närings- och teknikutvecklings- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;verket (NUTEK). NUTEK överlämnade i november 1991 rapporten&lt;br&gt;Elmarknad i förändring till regeringen. Rapporten har remissbehandlats.&lt;br&gt;En sammanfattning av rapporten och remissinstansernas synpunkter redo-&lt;br&gt;visas i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rapporten finns det två viktiga skäl för att införa regler som gör&lt;br&gt;det möjligt för elkunder att fritt välja leverantör. Det första skälet är att&lt;br&gt;ökad konkurrens leder till att producenter och distributörer tvingas effek-&lt;br&gt;tivisera verksamheten, vilket pressar priset. Det andra skälet är att förut-&lt;br&gt;sättningar skapas för andra kontraktsformer där kundens behov blir styr-&lt;br&gt;ande, vilket bör leda till lägre totala kostnader. På en konkurrensutsatt&lt;br&gt;marknad blir det också lättare för nya aktörer att komma in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska elmarknaden har enligt NUTEK hittills fungerat tillfreds-&lt;br&gt;ställande i många avseenden. Kraven på kostnadspress och anpassning mot&lt;br&gt;kunderna ökar emellertid. Krav på större dynamik och öppenhet kan för-&lt;br&gt;väntas. I andra industriländer kräver framförallt industrin att få tillträde&lt;br&gt;till marknaderna för den ledningsbundna energin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad konkurrens på elmarknaden är enligt NUTEK framför allt&lt;br&gt;möjlig att åstadkomma i dess produktions- och försäljningsled. En viktig&lt;br&gt;slutsats i utredningen är att all produktion, försäljning och användning av&lt;br&gt;el bör vara öppen för konkurrens. I överföringen av elkraft är det däremot&lt;br&gt;i praktiken omöjligt att få en konkurrenssituation. Ledningsnäten utgör&lt;br&gt;naturliga monopol. De elektriska näten bör fungera som marknadsplatser&lt;br&gt;för kraftaffarer och vara tillgängliga på ett icke-diskriminerande sätt.&lt;br&gt;Statens uppgift är att genom lagstiftning och tillsyn av lagen garantera&lt;br&gt;denna tillgänglighet. Ökad konkurrens och frihet i produktions- och för-&lt;br&gt;säljningsleden ställer krav på regler för att hålla näten öppna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet bör möjliggöra fri handel med elektrisk kraft såväl inom&lt;br&gt;landet som med utlandet. Det bör vara ekonomiskt självbärande och&lt;br&gt;omfatta det nuvarande stamnätet, Norrbottennätet och de utlandsförbind-&lt;br&gt;elser och andelar av dessa som tidigare förvaltades av statens vatten-&lt;br&gt;fallsverk. På sikt bör samtliga utlandsförbindelser ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet bör enligt NUTEK förvaltas av ett statligt affärsverk, som&lt;br&gt;skall vara affarsdrivande. Verket skall svara för planering, utbyggnad och&lt;br&gt;drift av nätet. Utbyggnad bör ske efter samhällsekonomiska bedömningar.&lt;br&gt;Verket bör även ansvara för spännings- och frekvenshållningen i det&lt;br&gt;svenska elsystemet. NUTEK:s främsta motiv för att förorda verksam-&lt;br&gt;hetsformen var behovet av offentlig insyn i denna typ av monopol-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättningen av transiteringstjänstema bör vara kostnadsbaserad, och&lt;br&gt;tarifferna bör vara öppna och icke-diskriminerande. Tarifferna, rätten till&lt;br&gt;abonnemang och tillgängligheten till nätet bör kunna prövas av en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också de regionala och lokala näten bör öppnas för fri konkurrens så att&lt;br&gt;kunderna själva kan välja leverantör. Näten bör öppnas för kraftleveranser&lt;br&gt;av annan än ägaren och nätverksamheten skall då bedrivas åtskild från&lt;br&gt;annan verksamhet. Tarifferna för nättjänster bör vara öppna, icke-&lt;br&gt;diskriminerande, kostnadsbaserade och i sin konstruktion enkla. Priserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och nätets tillgänglighet bör kunna prövas i efterhand. Villkoren för såväl Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;linjekoncession som områdeskoncession måste därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår två slag av koncessioner på områdesnivån, nätkonces-&lt;br&gt;sion och försäljningskoncession. Nätägaren bör ha skyldighet att ansluta&lt;br&gt;kunder inom området och att upplåta nätet för andra företags leveranser&lt;br&gt;till ansluten abonnent. Tillgänglighet och tariffer utformas enligt föreskrift&lt;br&gt;i lag. Verksamhetens kostnadseffektivitet bör kunna bedömas med hjälp av&lt;br&gt;s.k. jämförelsetal som tillhandahålls av tillsynsmyndigheten. Nätverksam-&lt;br&gt;het måste bedrivas skild från annan verksamhet, exempelvis försäljning av&lt;br&gt;el. Ett distributionsföretag skall därför vara uppdelat i nät- respektive&lt;br&gt;försäljningsverksamhet så att ett särskilt nätbolag skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäljningskoncession som medför leveransplikt införs enligt förs-&lt;br&gt;laget för vaije distributionsområde i syfte att garantera skäliga villkor för&lt;br&gt;små kunder. Priserna bör kunna överklagas till den prisreglerande myn-&lt;br&gt;digheten. För att förhindra vertikal integration bör förvärv av distribu-&lt;br&gt;tionsföretag eller försälj ningskoncession kunna vägras företag med en stor&lt;br&gt;andel egen kraftproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK :s förslag innebär således att en återdistributör skulle behöva&lt;br&gt;såväl en nätkoncession som en försäljningskoncession och att nät- och&lt;br&gt;försäljningsverksamhetema bedrivs åtskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet bör meddela koncessioner och överlåtelser och&lt;br&gt;pröva tariffer och tillgänglighet till näten. Myndighetens utslag bör kunna&lt;br&gt;överklagas i domstol. Den bör vidare ha att utarbeta jämförelsetal för nät-&lt;br&gt;och försäljningsföretagen och att ge anvisningar för redovisningen i nät-&lt;br&gt;företagen. Vidare bör myndigheten föreslå ändringar i ellagen eller andra&lt;br&gt;berörda författningar och ge ut tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftindustrins samarbetsorganisation Kraftsam har i rapporten Mer kon-&lt;br&gt;kurrens och mindre reglering i elförsörjningen presenterat ett alternativt&lt;br&gt;förslag till stamnätsorganisation och reglering av elsektorn. Förslaget&lt;br&gt;överensstämmer i flera avseenden med NUTEK:s förslag, bl.a. vad gäller&lt;br&gt;skyldighet att upplåta ledningsnät för transitering av el och separat&lt;br&gt;ekonomisk redovisning för nätverksamheten. Det skiljer sig från&lt;br&gt;NUTEK:s förslag beträffande bl.a. stamnätsorganisationen, där man före-&lt;br&gt;språkar ett av elproducenter, eldistributörer och större industrikunder ägt&lt;br&gt;företag, och lokaldistributionen där man föreslår en områdeskoncession&lt;br&gt;utan leveransskyldighet men med skyldighet att upplåta nätet för leverans&lt;br&gt;åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Mål och strategier för elmarknadens reformering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 En effektiv elmarknad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: I ett internationellt perspektiv anses den svenska&lt;br&gt;elmarknaden fungera väl när det gäller att utnyttja de sammantagna&lt;br&gt;produktions- och distributionsresursema samt att leverera el med god&lt;br&gt;leveranssäkerhet till abonnenterna. Målet för reformeringen av den&lt;br&gt;svenska elmarknaden är att genom ökad konkurrens nå ett än mer&lt;br&gt;rationellt utnyttjande av produktions- och distributionsresursema och&lt;br&gt;att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga&lt;br&gt;priser. Det bör ske genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;konkurrensen om kunderna skärps så att förutsättningar skapas för&lt;br&gt;en effektiv prisbildning på elmarknaden. Kraftföretag och kunder&lt;br&gt;skall kunna välja vilka de handlar med. Prisbildningen skall&lt;br&gt;anpassas till kundernas behov och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;möjligheterna till export och import av el ökas. Såväl kraftföretag&lt;br&gt;som andra företag skall kunna köpa och sälja el över den svenska&lt;br&gt;gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;konkurrensen på elmarknaden övervakas med stöd av en skärpt&lt;br&gt;konkurrenslagstiftning. Inget företag skall tillåtas att genom sin&lt;br&gt;storlek eller på grund av andra orsaker styra prissättningen på el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Under 1900-talet har en utbyggnad av den&lt;br&gt;svenska elförsörjningen skett från lokala produktions- och distributions-&lt;br&gt;områden till ett landsomfattande integrerat elsystem. De speciella tekniska&lt;br&gt;villkoren för produktion och distribution av el har i stor utsträckning&lt;br&gt;betingat utbyggnaden som har skett i samverkan mellan producenter,&lt;br&gt;distributörer, stat och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl produktionen som distributionen och användningen av el krävs&lt;br&gt;ofta stora, kapitalintensiva och långsiktiga investeringar. Samarbetet&lt;br&gt;mellan kraftföretagen har under utbyggnadsskedet möjliggjort investeringar&lt;br&gt;som inget enskilt företag ansett sig kunna bära. Därigenom har stordrifts-&lt;br&gt;fördelar kunnat utnyttjas i produktionen och transmissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också betydande osäkerheter som komplicerar såväl&lt;br&gt;investeringsbesluten som driften av anläggningarna. Genom samarbetet&lt;br&gt;mellan främst kraftföretagen har osäkerheterna och därmed företagens&lt;br&gt;kostnader kunnat nedbringas betydligt. För den enskilde kraftproducenten&lt;br&gt;kan den faktiska produktionskapaciteten variera betydligt till följd av&lt;br&gt;nederbördsvariationer eller större tekniska fel. Konsumenterna bestämmer&lt;br&gt;i hög grad själva sin konsumtion vad gäller såväl den totala efterfrågans&lt;br&gt;storlek som dess fördelning över tiden. Producentens möjligheter att på-&lt;br&gt;verka konsumtionen är således små. El kan i praktiken inte lagras, utan&lt;br&gt;produktion och förbrukning sker momentant. Elsystemet tål dock inte&lt;br&gt;överbelastning. Produktionen måste vid varje tidpunkt motsvara förbruk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen för att inte hela elsystemet skall haverera. Genom samverkan i Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;produktionen kan sådana osäkerheter mötas till lägre kostnader för de&lt;br&gt;enskilda kraftproducenterna. Exempelvis kan behovet av reservkapacitet&lt;br&gt;minskas så att den totala kostnaden därigenom sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom distributionen måste en beredskap finnas för att möta hög-&lt;br&gt;belastningar. Det kan dock inte ske genom att fördela risker och kost-&lt;br&gt;nader på andra distributörer. I stället måste en god säkerhetsmarginal&lt;br&gt;finnas för överföringskapaciteten. Om kapacitetsbrist ändå skulle uppstå i&lt;br&gt;någon del av nätet kan det bli nödvändigt att koppla bort delar av överför-&lt;br&gt;ingssystemet för att undvika större driftsstömingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftföretagen har utvecklat ett ingående samarbete bl.a. för att&lt;br&gt;optimera det integrerade produktionssystemet, men också vad gäller pris-&lt;br&gt;sättning, marknadsbedömning, teknisk utveckling m.m. Ett nära samarbete&lt;br&gt;finns också mellan distributionsföretagen. Sammantaget har detta sam-&lt;br&gt;arbete tagit sig uttryck i bl.a. att kraft- och distributionsföretagen inte&lt;br&gt;konkurrerar nämnvärt genom prissättningen, vilket i sin tur har inneburit&lt;br&gt;en prisstelhet mot kunderna. Denna struktur kan sägas ha blivit godkänd&lt;br&gt;och förstärkt av staten genom bl.a. långfristiga koncessioner, som i prak-&lt;br&gt;tiken har givit företagen monopolställning inom vissa områden. Kon-&lt;br&gt;sumenterna är vanligen genom ledningsbundenheten hänvisade till en enda&lt;br&gt;leverantör. Marknaden är så gott som fullständigt geografiskt uppdelad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inslagen av konkurrens inom dagens elförsöijningssystem är således&lt;br&gt;små. Marknaden domineras av de största kraftföretagen, och även om det&lt;br&gt;händer att större kunder vänder sig till en ny leverantör är det inte&lt;br&gt;vanligt. Det lokala eldistributionsföretaget har en monopolställning.&lt;br&gt;Marknadsmekanismerna har i stor utsträckning varit satta ur spel inom&lt;br&gt;elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har funnits skäl att särbehandla elsektorn under den period då landet&lt;br&gt;elektrifierades. Genom producenternas samarbete har de samlade kost-&lt;br&gt;naderna för elproduktionen kunnat nedbringas. Långfristiga koncessioner&lt;br&gt;som innebar ensamrätt att leverera kraft var sannolikt nödvändiga för att&lt;br&gt;säkerställa omfattande investeringar i nya distributionsnät. Följderna av&lt;br&gt;den marknadsdominans, som systemet givit vissa aktörer möjlighet att&lt;br&gt;utöva, har statsmakterna sökt att motverka genom viss styrning av statens&lt;br&gt;vattenfallsverk, som har varit den största aktören på marknaden, och med&lt;br&gt;administrativa medel, t.ex. genom priskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tiden har förutsättningarna för verksamheten på elmarknaden förän-&lt;br&gt;drats. Det finns inte längre behov av massiva utbyggnader i elförsöij-&lt;br&gt;ningen. Efterfrågan på el växer numera långsamt och så gott som alla&lt;br&gt;områden av landet är elektrifierade. Den tekniska utvecklingen har gjort&lt;br&gt;det möjligt att till låga kostnader transitera kraft inom landet och till och&lt;br&gt;från utlandet. Det finns nu tekniskt avancerade system för kommunikation&lt;br&gt;och distansstyming. Kraftutbytet mellan företagen behöver inte i samma&lt;br&gt;utsträckning som tidigare bygga på långsiktig planering. Sammantaget gör&lt;br&gt;detta att förutsättningar har skapats för en fri och effektiv handel med el&lt;br&gt;utan att andra grundläggande krav på elförsörjningen hotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har en ökad konkurrens kunnat märkas inom&lt;br&gt;elförsöijningen. Ett antal distributionsföretag har tecknat kontrakt med nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leverantörer och nya typer av överenskommelser har träffats om leveran- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;ser. De senare årens starka elbalans har sannolikt stimulerat till ökad&lt;br&gt;konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kostnadspress i elsystemet som utvecklats i produktionssamarbetet&lt;br&gt;bör kunna bli än effektivare om kraftföretagen konkurrerar i försäljningen.&lt;br&gt;Genom konkurrensen bör dessutom en bättre anpassning kunna ske av&lt;br&gt;försäljningen till kundernas önskemål. Konkurrens leder till större valfri-&lt;br&gt;het och ett effektivt resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elmarknad som möjliggör en omfattande internationell handel med&lt;br&gt;elkraft leder till bl.a. att de samlade produktionsresurserna kan utnyttjas&lt;br&gt;bättre. Ett vattenkraftdominerat system har även under normalår ett&lt;br&gt;överskott på elenergi. Detta bör ge goda förutsättningar för ett ökat&lt;br&gt;kraftutbyte med kontinenten där produktionen i huvudsak är baserad på&lt;br&gt;värmekraft. En konkurrensutsatt hemmamarknad främjar effektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att de principer som jag här har redovisat ligger väl&lt;br&gt;i linje med det arbete som pågår inom Europeiska gemenskapen och som&lt;br&gt;syftar till att införa en inre energimarknad. Den inre elmarknaden skall&lt;br&gt;skapas genom bl.a. ökad pristransparens, minskad diskriminering vid&lt;br&gt;anbudsförfarande, rätt till transitering av el och gas genom medlemsland,&lt;br&gt;borttagande av monopol på import och export samt harmonisering av&lt;br&gt;normer och säkerhetsbestämmelser. Ett aktuellt förslag till direktiv om&lt;br&gt;gemensam lagstiftning för den intema elmarknaden innefattar bl.a. icke-&lt;br&gt;diskriminerande bestämmelser för investeringar i kraftproduktion och&lt;br&gt;eldistributionsledningar, skyldighet att under vissa villkor ombesöija tran-&lt;br&gt;sitering på högspänningsnäten (TPA) samt åtskillnad av produktions-,&lt;br&gt;överförings- och distributionsverksamhetema i vertikalt integrerade elföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 En handlingsplan för elmarknadens reformering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En omstrukturering i riktning mot en öppnare elmarknad med ökad kon-&lt;br&gt;kurrens och högre effektivitet har inletts i Sverige. Den 1 januari 1992&lt;br&gt;blev huvuddelen av Vattenfall ett statligt ägt aktiebolag medan verksam-&lt;br&gt;heten med storkraftnätet togs över av Affärsverket svenska kraftnät. Detta&lt;br&gt;omstruktureringsarbete bör fortsätta och intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den handlingsplan som jag förordar innebär att åtgärder bör genomföras&lt;br&gt;så att kraftproducenter, eldistributörer och elanvändare ges största möjliga&lt;br&gt;frihet att sluta kontrakt med varandra om leveranser och samarbete på kort&lt;br&gt;eller lång tid. Elmarknaden bör organiseras så att den uppmuntrar etabler-&lt;br&gt;ade och nya aktörer till lönsamma investeringar och affärsuppgörelser till&lt;br&gt;fördel för svenska hushåll och svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad konkurrens leder till att producenter och återdistributörer&lt;br&gt;stimuleras att effektivisera sina verksamheter och hålla låga priser. Den&lt;br&gt;ökade konkurrensen skapar förutsättningar för nya kontraktsformer för&lt;br&gt;elleveranser, där kundernas behov i större utsträckning kan bli styrande,&lt;br&gt;och underlättar tillträdet på marknaden för nya aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsnäten skapar i dag s.k. naturliga monopol. Nyckeln till ökad Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;konkurrens på elmarknaden ligger i att öppna ledningsnäten så att kraft-&lt;br&gt;producenter, distributörer och kunder kan sluta kontrakt om leveranser.&lt;br&gt;Storkraftnätet som förbinder landets delar samt de ledningsnät som når&lt;br&gt;kunderna i distributionsledet och de som förbinder distributionsområden&lt;br&gt;med storkraftnätet bör på ett icke-diskriminerande sätt vara tillgängliga för&lt;br&gt;andra än ägarna för inmatning och uttag av kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är statens uppgift att skapa och upprätthålla ramar för effektivt&lt;br&gt;fungerande marknader. För elmarknaden bör staten garantera tillgänglig-&lt;br&gt;heten till ledningsnäten så att konkurrensen om kunderna stärks och en&lt;br&gt;effektiv prisbildning möjliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fri handel med el över gränserna bör eftersträvas. Målet bör vara att&lt;br&gt;svenska kraftkonsumenter kan träffa avtal om elleveranser direkt med&lt;br&gt;utländska producenter eller andra säljare av kraft utan att först behöva&lt;br&gt;sluta kontrakt med svenska producenter. Svenska kraftproducenter och&lt;br&gt;andra skall också kunna sluta avtal med användare och andra aktörer&lt;br&gt;utomlands. Tillgängligheten till de svenska överföringsförbindelsema är&lt;br&gt;därför av stor betydelse för marknadens effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att reformera den svenska elmarknaden omfattar flera steg.&lt;br&gt;Handlingsplanen kan sammanfattas i följande tre punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Organisationen av storkraftnätet. Driften och förvaltningen av det&lt;br&gt;svenska storkraftnätet samt systemansvaret för det svenska elsystemet&lt;br&gt;bör organiseras med syftet att dels säkerställa grundläggande krav på&lt;br&gt;stabilitet och säkerhet i det svenska elsystemet, dels underlätta en fri&lt;br&gt;handel mellan kraftföretag, återförsäljare och industri inom landet samt&lt;br&gt;med andra länder. Affärsverket svenska kraftnät skall ansvara för plane-&lt;br&gt;ring, utbyggnad, drift och förvaltning av det svenska storkraftnätet. En&lt;br&gt;ombildning av Svenska kraftnät till aktiebolag kan senare övervägas.&lt;br&gt;Möjligheterna för en fri handel bör även i övrigt förstärkas, exempelvis&lt;br&gt;genom etableringen av en kraftbörs öppen för alla aktörer. Jag kommer&lt;br&gt;strax (avsnitt 4) att redovisa mina överväganden och lämna förslag till&lt;br&gt;åtgärder avseende storkraftnätets organisation och Svenska kraftnäts&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Åtgärder för att öppna de regionala och lokala näten. Den som har&lt;br&gt;koncession för en elektrisk starkströmsledning eller för ledningsnätet&lt;br&gt;inom ett visst område bör ha skyldighet att mot ersättning upplåta led-&lt;br&gt;ningskapacitet för transport av elektrisk ström till den som så begär,&lt;br&gt;oavsett om det är koncessionsinnehavaren eller någon annan som levere-&lt;br&gt;rar den elektriska strömmen. Jag redovisar i avsnitt 5 mina bedömningar&lt;br&gt;i denna fråga samt förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Konkurrensfrågor. Den omställning av elmarknaden som jag föreslår&lt;br&gt;förutsätter en aktiv konkurrensövervakning. Jag har för avsikt att senare&lt;br&gt;under år 1992 föreslå regeringen att förelägga riksdagen ett förslag om&lt;br&gt;en ny konkurrenslag. Den nya konkurrenslagen bör ge möjlighet att&lt;br&gt;förbjuda missbruk av en dominerande ställning på marknaden och före-&lt;br&gt;tagsförvärv som väsentligt hämmar konkurrensen. Jag kommer senare&lt;br&gt;(avsnitt 6) att närmare redovisa vissa överväganden i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Storkraftnätet och Svenska kraftnäts uppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Storkraftnätets organisation&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mitt förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Storkraftnätet har en avgörande betydelse för en fungerande el-&lt;br&gt;marknad. Det svenska storkraftnätet och de statligt ägda utlands-&lt;br&gt;förbindelserna bör förvaltas av en från kraftproducenterna fri-&lt;br&gt;stående organisation. Affärsverket svenska kraftnät som inrättades&lt;br&gt;den 1 januari 1992 bör ha denna uppgift. Svenska kraftnäts fram-&lt;br&gt;tida associationsform bör senare övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Svenska kraftnät bör ansvara för planering och drift av storkraft-&lt;br&gt;nätet samt för spännings- och frekvenshållning m.m. i det svenska&lt;br&gt;elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Svenska kraftnät bör ansvara för utbyggnaden av storkraftnätet&lt;br&gt;och bör uppföra de starkströmsledningar m.m. som krävs för en&lt;br&gt;effektiv handel med kraft. Storkraftnätet bör byggas ut i en&lt;br&gt;ekonomiskt lönsam omfattning för att möta efterfrågan på trans-&lt;br&gt;missionstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Reglerna för tillträde till och prissättning på storkraftnätet bör&lt;br&gt;utformas så att de främjar ett effektivt utnyttjande av nätet och&lt;br&gt;konkurrensen på elmarknaden. Nya aktörer bör stimuleras att&lt;br&gt;utnyttja nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Överföringsförbindelsema med utlandet bör ses som en del av&lt;br&gt;storkraftnätet. Svenska konsumenter och producenter bör ges&lt;br&gt;möjligheter att sluta avtal om kraftaffärer med andra aktörer&lt;br&gt;utomlands. Svenska kraftnät bör därför äga och förvalta en till-&lt;br&gt;räckligt stor del av utlandsförbindelserna för att tillfredsställa&lt;br&gt;detta behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEKts förslag i rapporten Elmarknad i förändring överensstämmer i&lt;br&gt;stort med mitt förslag. Utredningen föreslår att storkraftnätet skall för-&lt;br&gt;valtas och drivas i affärsverksform. Utredningen föreslår vidare att samt-&lt;br&gt;liga svenska utlandsförbindelser på sikt förs till Svenska kraftnät för att&lt;br&gt;möjliggöra en utrikeshandel på icke-diskriminerande villkor och för att&lt;br&gt;verket skall kunna disponera en ledningskapacitet som är tillräcklig för&lt;br&gt;bl.a. den nordiska samkömingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens vattenfallsverk (Vattenfall), Svenska Kraft-&lt;br&gt;verksföreningen och Sydkraft AB framför invändningar mot utredningens&lt;br&gt;förslag om storkraftnätets omfattning. Vattenfall anser att det skall vara fri&lt;br&gt;etableringsrätt för utbyggnad av utlandsförbindelser. Vattenfall och Syd-&lt;br&gt;kraft AB framhåller vidare att stamnätsavtalet är civilrättsligt bindande&lt;br&gt;fram till år 2004. Näringsfrihetsombudsmannen (NO), Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet och Värmeverksföreningen instämmer i utredningens förlag&lt;br&gt;beträffande storkraftnätets omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser förordar att storkraftnätet skall förvaltas och Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;drivas i aktiebolagsform. Beträffande ägarstrukturen är dock meningarna&lt;br&gt;starkt delade. NO, statens pris- och konkurrensverk (SPK), Riksförbundet&lt;br&gt;Energileverantörema (REL), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;Landsorganisationen (LO) och Hyresgästernas Riksförbund poängterar&lt;br&gt;vikten av ett statligt ägande. Sveriges Industriförbund anser att det under&lt;br&gt;en övergångsperiod kan vara nödvändigt med ett statligt ägande, men att&lt;br&gt;ett bolag med neutralt sammansatta privata ägare på sikt är att föredra.&lt;br&gt;Kommunförbundet anser att det inledningsvis kan vara ändamålsenligt med&lt;br&gt;affarsverksformen men att ett blandat ägande bör, övervägas på sikt.&lt;br&gt;Vattenfall, Kraftverksföreningen och Sydkraft AB anser att aktiebolaget&lt;br&gt;bör ägas av nyttjama av nätet. Staten kan som delägare tillförsäkra sig&lt;br&gt;nödvändig insyn i bolaget. Riksrevisionsverket (RRV) anser att utredningen&lt;br&gt;inte tillräckligt belyst konsekvenserna av olika organisations- och ägar-&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna är positiva till de föreslagna huvudprincip-&lt;br&gt;erna för Svenska kraftnäts verksamhet. Vattenfall och Kraftverksföre-&lt;br&gt;ningen anser att principerna för nyttjande och prissättning på stamnätet&lt;br&gt;bör utarbetas i samråd mellan nätföretaget och nyttjama av nätet.&lt;br&gt;Industriförbundet, Kommunförbundet och Värmeverksföreningen pekar på&lt;br&gt;den betydelse värderingen av elnäten och avkastningskraven har för pris-&lt;br&gt;nivån på el. Flera remissinstanser understryker vikten av att utarbetandet&lt;br&gt;av tariffer, tillträdesregler m.m. sker med öppenhet och med inflytande&lt;br&gt;från elmarknadens aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Till storkraftnätet brukar räknas samtliga över-&lt;br&gt;föringsledningar i Sverige på spänningsnivåema 220-400 kV. Den totala&lt;br&gt;ledningslängden uppgår till drygt 15 000 kilometer. Till storkraftnätet&lt;br&gt;räknas även de utlandsförbindelser som ansluter till det svenska systemet.&lt;br&gt;Stamnätet är den del av storkraftnätet som ligger söder om Umeälven och&lt;br&gt;Skellefteälven. Denna del av storkraftnätet har en särskild ställning genom&lt;br&gt;stamnätsavtalet. Den nordligaste delen av storkraftnätet, det s.k. Norr-&lt;br&gt;bottennätet, har hittills endast utnyttjats av Vattenfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet är i huvudsak statligt ägt och förvaltades tidigare av&lt;br&gt;affärsverket Vattenfall. I samband med bolagiseringen av Vattenfall av-&lt;br&gt;skildes storkraftnätet och förvaltas från och med årsskiftet av Affärsverket&lt;br&gt;svenska kraftnät. De delar av storkraftnätet (ca 1600 km) som inte ägs av&lt;br&gt;staten disponeras av Svenska kraftnät genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet är ett naturligt monopol. Det är det svenska elsystemets&lt;br&gt;huvudled. Ca 70 % av den svenska elproduktionen överförs längre eller&lt;br&gt;kortare sträckor på stamnätet. Genom storkraftnätet binds landet samman.&lt;br&gt;Nätet skapar förutsättningar för handel mellan kraftproducenter eller med&lt;br&gt;större kunder och är därför av avgörande betydelse för den svenska el-&lt;br&gt;marknadens effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stamnätsavtalet&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom stamnätsavtalet regleras de tekniska och ekonomiska villkoren för&lt;br&gt;kraftöverföringen på stamnätet. Enligt avtalet har affärsverket Vattenfall&lt;br&gt;det direkta ansvaret för att planera, finansiera, driva och förvalta överför-&lt;br&gt;ingssystemet och skall därvid samråda med transitörema. Avtalet gäller&lt;br&gt;t.o.m. år 2004. Jag har tidigare (avsnitt 2.3) redogjort för avtalets&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stamnätsavtalet är i viktiga avseenden konkurrenshämmande. Mindre&lt;br&gt;kraftproducenter och eldistributörer med viss egen ejproduktion har för-&lt;br&gt;klarat att stamnätsavtalets villkor i praktiken utgör ett kraftigt hinder för&lt;br&gt;dem att etablera verksamhet på stamnätet. Dels är inträdesavgiften för en&lt;br&gt;transitör hög vilket kräver ett stort utnyttjande för att göra ett inträde&lt;br&gt;lönsamt, dels blir de faktiska överföringskostnadema högre för dem som&lt;br&gt;utnyttjar nätet i mindre omfattning. Det senare gäller, menar man, också&lt;br&gt;för de företag med ett s.k. värmekraftsabonnemang som inte betalar någon&lt;br&gt;inträdesavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra avseenden är avtalet konkurrenshämmande. Enligt avtalet&lt;br&gt;tas exempelvis särskilda avgifter ut för abonnemang som inte anmälts&lt;br&gt;minst fem år i förväg. Sådana tillkommande avgifter kan i vissa fall för-&lt;br&gt;dubbla den totala avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inrättandet av Svenska kraftnät träffades ett avtal, kraftnätsavtalet,&lt;br&gt;mellan staten och transitörema. Avtalet gäller år 1992 med möjlighet till&lt;br&gt;ett års förlängning. Kraftnätsavtalet ersätter under denna period stamnäts-&lt;br&gt;avtalet. I kraftnätsavtalet har, jämfört med stamnätsavtalet, inträdesav-&lt;br&gt;giften, de fasta årliga avgifterna och den fasta delen av terminalavgiftema&lt;br&gt;tagits bort för nya företag som önskar överföra kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom inrättandet av Svenska kraftnät har det enligt min uppfattning&lt;br&gt;skapats förutsättningar för en fristående nätorganisation på nationell nivå&lt;br&gt;som kan garantera såväl nätets driftssäkerhet som goda möjligheter för&lt;br&gt;nya transitörer att ansluta sig. Jag har för avsikt att inom kort föreslå&lt;br&gt;regeringen att låta uppta överläggningar med transitörema syftande till att&lt;br&gt;nå en överenskommelse om bl.a. stamnätsavtalet som står i linje med de&lt;br&gt;här föreslagna förändringarna av elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Svenska kraftnäts associationsform och ägandeförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nationella kraftnätet bör ges en organisationsform som möjliggör att&lt;br&gt;en successivt ökande effektivitet i det svenska kraftsystemet kan förenas&lt;br&gt;med en fortsatt hög leveranssäkerhet. Hittills har relationerna mellan&lt;br&gt;kraftproducenter och kraftkonsumenter präglats av stabilitet och&lt;br&gt;kontinuitet. Avgörande för möjligheterna att uppnå konkurrens på el-&lt;br&gt;marknaden är att ingen säljare eller köpare kan utöva ett dominerande&lt;br&gt;inflytande över storkraftnätet. För framtiden bör syftet vara att stärka&lt;br&gt;kraftkonsumentemas ställning genom åtgärder som bl.a. ökar konkur-&lt;br&gt;rensen mellan producenter i Sverige samt mellan svenska och utländska&lt;br&gt;producenter. Svenska kraftkonsumenter bör kunna sluta kontrakt direkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med producenter i andra länder. Dessutom bör små producenter tillför- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;säkras goda möjligheter att sälja el till marknaden. Målet om en effektiv&lt;br&gt;elmarknad talar för att nätverksamheten framdeles skall bedrivas som en i&lt;br&gt;förhållande till de övriga marknadsaktörerna fristående verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att också systemansvaret åläggs en neutral aktör.&lt;br&gt;Frekvens- och spänningshållningen m.m. är gemensamma angelägenheter&lt;br&gt;för konsument- och producentintressena på elmarknaden. Ansvaret för den&lt;br&gt;operativa nätdriften och systemansvaret för det svenska storkraftnätet bör&lt;br&gt;därför enligt min mening inte ligga hos aktörer som domineras av&lt;br&gt;exempelvis de större kraftproducenterna. Svenska kpaftnät bör ges en i&lt;br&gt;förhållande till övriga intressenter fristående ställning och bör utföra sina&lt;br&gt;åtaganden på ett sådant sätt att handeln med el utvecklas och storkraftnätet&lt;br&gt;blir tillgängligt för en större krets av aktörer. Det är väsentligt att verk-&lt;br&gt;samheten inte kan styras av de större kraftproducenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftproducenterna förordar att de som utnyttjar storkraftnätet också&lt;br&gt;skall äga det. I Kraftsams rapport Mer konkurrens och mindre reglering i&lt;br&gt;elförsörjningen föreslås att nätverksamheten organiseras som ett privatägt&lt;br&gt;bolag med kraftföretag, distributörer och större konsumenter som huvud-&lt;br&gt;ägare. Enligt min uppfattning är det starkaste skälet för en sådan lösning&lt;br&gt;den företagsekonomiska effektiviteten. Ett privatägt bolag har normalt&lt;br&gt;starka incitament att effektivisera sin verksamhet. Det som främst talar&lt;br&gt;mot förslaget är att såväl distributörer som större konsumenter sannolikt&lt;br&gt;kommer att sakna både incitamenten till och de ekonomiska möjligheterna&lt;br&gt;att köpa andelar i det föreslagna nätbolaget. Jag ställer mig vidare tvek-&lt;br&gt;sam till att industriföretag och mindre kraftproducenter skulle behöva&lt;br&gt;investera i infrastrukturen för att kunna bedriva sin verksamhet effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är dessa invändningar av avgörande vikt. Det finns&lt;br&gt;risk för att normala konkurrensmekanismer sätts ur spel om elmarknadens&lt;br&gt;infrastruktur skulle kontrolleras av ett fåtal enskilda aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bedrivs idag i affärsverksform. Därigenom uppfylls de&lt;br&gt;krav på offentlighet och insyn som bör ställas på förvaltningen av ett&lt;br&gt;naturligt monopol. Affärsverksformen medför att nödvändig styrning från&lt;br&gt;staten vad gäller bl.a. tariffsättning och investeringsprinciper kan ske på&lt;br&gt;ett enkelt sätt. Affärsverksformen ger möjligheter till en kon-&lt;br&gt;kurrensneutral behandling av alla aktörer på elmarknaden och ger sam-&lt;br&gt;tidigt goda förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverksformen har emellertid också nackdelar jämfört med&lt;br&gt;aktiebolagsformen. Bolagsformen underlättar bl.a. effektivisering och&lt;br&gt;rationalisering. Bolagsformen är också den organisationsform som ger&lt;br&gt;Svenska kraftnät de bästa möjligheterna att agera affärsmässigt och flexi-&lt;br&gt;belt i kontakterna med företag i andra länder. Förutsättningarna för en&lt;br&gt;ombildning till i första hand statligt bolag är emellertid ännu inte klarlag-&lt;br&gt;da. Svenska kraftnäts framtida associationsform bör därför senare över-&lt;br&gt;vägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bör finna former för sin verksamhet som ger kunderna&lt;br&gt;insyn och möjlighet att påverka investeringar, tariffer, m.m. Ett effektivt&lt;br&gt;utnyttjande av nätkapaciteten och en effektiv anpassning av kapaciteten till&lt;br&gt;kundernas behov är av väsentlig betydelse. Jag utgår från att det samråd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hittills skett genom stamnätsnämnden kommer att ersättas med någon Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;form av nyttjar- eller brukarråd. Denna fråga bör lämpligen tas upp i de&lt;br&gt;förhandlingar med transitörema på stamnätet som jag tidigare nämnt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Svenska kraftnäts uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät skall ha som uppgift att på ett affärsmässigt sätt till-&lt;br&gt;godose behoven av överföringskapacitet och att svara för den övergripande&lt;br&gt;driftssäkerheten i storkraftnätet och därmed i landet. Producenterna har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom hittills ansvar för att det egna produktionssystemet är tillräckligt i&lt;br&gt;förhållande till deras tecknade leveranskontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bör planera, bygga ut, driva och underhålla storkraft-&lt;br&gt;nätet i egen regi eller genom konsult- och entreprenadavtal. Mindre delar&lt;br&gt;av storkraftnätet ägs av privata kraftföretag men disponeras av Svenska&lt;br&gt;kraftnät. Med dessa ledningsinnehavare bör Svenska kraftnät även fort-&lt;br&gt;sättningsvis sluta de avtal som krävs för att storkraftnätet skall kunna&lt;br&gt;drivas på ett effektivt sätt. Om den existerande kapaciteten är otillräcklig&lt;br&gt;bör verket tillse att behövliga anläggningar uppförs. Jag förutsätter att&lt;br&gt;Svenska Kraftnät utarbetar kriterier för investeringar i storkraftnätets&lt;br&gt;utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 EG-kommissionens förslag till direktiv om en inre elmarknad förutsätts&lt;br&gt;att transmissionsenheter bildas som är fristående från producentintressen.&lt;br&gt;Kommissionen anger att nätansvariga på nationell nivå skall svara för den&lt;br&gt;löpande produktions- och frekvensregleringen och iaktta såväl driftssäker-&lt;br&gt;hetskrav som ekonomisk neutralitet. Det finns anledning att överväga&lt;br&gt;behovet av att genom lagstiftning fastställa de skyldigheter som bör följa&lt;br&gt;med nätansvaret och om ett sådant ansvar bör vara förbundet med en&lt;br&gt;särskild koncession. Jag återkommer strax (avsnitt 5) till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ansvarsfördelning som tillgodoser de nämnda förutsättningarna för&lt;br&gt;ett fristående företag med driftssäkerhetsansvar på nationell nivå bör ut-&lt;br&gt;formas så att Svenska kraftnät har ansvaret för den löpande momentana&lt;br&gt;elbalansen. Under normala driftsförhållanden med avseende på frekvens,&lt;br&gt;spänning och överföringar kan detta ansvar utövas så att reglering av aktiv&lt;br&gt;produktion överlåts till lämpliga produktionsföretag. Detta bör regleras i&lt;br&gt;avtal mellan Svenska kraftnät och kraftproducenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under onormala förhållanden bör Svenska kraftnät ha ansvaret att med&lt;br&gt;insatser av stömingsreserver och andra medel återföra systemet till normal&lt;br&gt;drift. Då Svenska kraftnät inte bör ha några egna större produktions-&lt;br&gt;resurser erfordras avtal med produktionsföretag för att fullfölja detta&lt;br&gt;åtagande. Därtill bör Svenska kraftnät ha ett ansvar för att träffa överens-&lt;br&gt;kommelser om fördelning och utnyttjande av stömingsreserv med sam-&lt;br&gt;verkande grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bör utforma kriterier och riktlinjer som underlättar det&lt;br&gt;tekniska utnyttjandet av överföringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts roll blir härmed att genom avtal eller på annat sätt&lt;br&gt;svara för att ansvarsfördelningen för kraftsystemets balans och reglering&lt;br&gt;klarläggs och att en lämplig kostnadsfördelning uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bör ha i uppgift att aktivt främja konkurrensen mellan Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;aktörerna pä elmarknaden. Genom att storkraftnätet blir tillgängligt för&lt;br&gt;fler aktörer utvecklas handeln med el. NUTEK pekar i rapporten El-&lt;br&gt;marknad i förändring på möjligheten att en kraftbörs som är öppen för&lt;br&gt;såväl kraftproducenter som kunder kan komma att organiseras för handel&lt;br&gt;med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bör, som jag nyss anfört, ansvara för nätdrift och för&lt;br&gt;elsystemets balans. Svenska kraftnäts verksamhet kommer därför att på&lt;br&gt;centrala områden ha en stor betydelse för en eventuell kraftbörs. Jag avser&lt;br&gt;därför att inom kort föreslå regeringen att uppdra åt Svenska kraftnät att&lt;br&gt;utreda förutsättningarna för en för producenter och konsumenter allmänt&lt;br&gt;tillgänglig kraftbörs och att lämna förslag till organisationen av en sådan.&lt;br&gt;Jag förutsätter att uppdraget kommer att utföras i nära samarbete med&lt;br&gt;elmarknadens nuvarande och framtida aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förbindelserna med utlandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På en konkurrensutsatt hemmamarknad främjas effektiviteten. Om någon&lt;br&gt;eller några kraftproducenter har exklusiv rätt till utlandsförbindelserna för&lt;br&gt;el innebär det en risk för snedvridning av konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät har på regeringens uppdrag utrett frågan om svenska&lt;br&gt;högspänningsförbindelser med utlandet och överlämnade nyligen rapporten&lt;br&gt;Utredning av alternativa elkabelförbindelser till kontinenten m.m. Rappor-&lt;br&gt;ten remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten redovisar Svenska kraftnät de utlandsförbindelser som i dag&lt;br&gt;finns mellan Sverige och grannländerna samt kapaciteten för kraftöver-&lt;br&gt;föring på dessa förbindelser under olika betingelser. Aktuella planer på&lt;br&gt;nya förbindelser med utlandet beskrivs och verkets bedömningar av vilka&lt;br&gt;utlandsförbindelser som kan vara tekniskt och kommersiellt möjliga att&lt;br&gt;uppföra under 1990-talet redovisas. Vidare ger Svenska kraftnät sin syn på&lt;br&gt;de konsekvenser som olika modeller för ägande av utlandsförbindelser kan&lt;br&gt;få för producenterna och elkunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska elkraftssystemet är sammanknutet med 22 förbindelser.&lt;br&gt;Systemen i Sverige, Norge, Finland och Själland är hopkopplade med&lt;br&gt;växelströmsförbindelser och har därmed samma frekvens. Växelströms-&lt;br&gt;förbindelsema har ett direkt inflytande på hela systemets och delsystemens&lt;br&gt;funktion, och är därför ur systemsynpunkt inte lika enkla att hantera som&lt;br&gt;likströmsförbindelser. Att fastställa överföringsförmågan på en växel-&lt;br&gt;strömslänk är ett komplext problem som nätoperatörerna i respektive land&lt;br&gt;tillsammans bör ansvara för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska producenter har börjat planera för direkta förbindelser med&lt;br&gt;kontinenten under Östersjön. Av tekniska skäl måste sådana förbindelser&lt;br&gt;bli likströmsförbindelser. Ett projekt är under genomförande. Det är för-&lt;br&gt;bindelsen mellan Skåne och Liibeck i Tyskland som projekterats av Baltic&lt;br&gt;Cable AB och som beräknas bli tagen i drift år 1994 eller år 1995. 1&lt;br&gt;övrigt har flera projekt diskuterats, exempelvis likströmsförbindelser med&lt;br&gt;Polen och f.d. Östtyskland. Aktuella projekt som skulle öka överförings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheterna mellan det nordiska systemet och andra länder är en Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;likströmskabel mellan Själland och Tyskland samt en förstärkning av den&lt;br&gt;existerande likströmsförbindelsen mellan Finland och Ryssland. Vidare&lt;br&gt;diskuteras likströmsförbindelser mellan Norge och Nederländerna och&lt;br&gt;mellan Finland och Estland samt en ytterligare utökning av förbindelsen&lt;br&gt;mellan Finland och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftproducenterna har enligt Svenska kraftnät hittills sett utlandsför-&lt;br&gt;bindelserna som en del av sitt produktionssystem och optimerat utnyttjan-&lt;br&gt;det av dem efter förutsättningarna i de egna produktionssystemen och på&lt;br&gt;sina egna marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsförbindelserna kan emellertid betraktas på två sätt - som länkar&lt;br&gt;i ett kraftproduktionssamarbete eller som handelsförbindelser. Det bör&lt;br&gt;enligt Svenska kraftnät gå att förena de två betraktelsesätten. Det bör vara&lt;br&gt;fullt möjligt att bygga utlandsförbindelser och utforma avgiftssystem och&lt;br&gt;regler för utnyttjande på ett sådant sätt att de tillgodoser såväl behovet av&lt;br&gt;fastkraftaffarer som behovet av affärer rörande kompensationskraft, torr-&lt;br&gt;årssäkring, m.m. En förutsättning är dock att näten i tillräcklig omfattning&lt;br&gt;går att utnyttja för tredje part och därmed ingår i en fri elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nya utlandsförbindelser bör därför enligt Svenska kraftnät åtminstone&lt;br&gt;en kanal hållas öppen för andra aktörer än de stora kraftproducenterna.&lt;br&gt;Detta kan åstadkommas genom att en neutral part genomför eller deltar i&lt;br&gt;nya projekt för att sedan kunna hyra ut överföringskapacitet för tidsbe-&lt;br&gt;gränsade perioder. Därmed skapas en flexibilitet inom kraftöverföringen&lt;br&gt;till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör utlandsförbindelserna ses som en viktig del av&lt;br&gt;storkraftnätet. Principen bör därför vara att utlandsförbindelserna ägs och&lt;br&gt;förvaltas av Svenska kraftnät. Villkoren för att upprätta bl.a. nya ut-&lt;br&gt;landsförbindelser bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlandsförbindelser, liksom för andra kraftledningar, krävs konces-&lt;br&gt;sion enligt ellagen. Enligt 2 § 2 mom. i denna lag får koncession ej&lt;br&gt;meddelas med mindre anläggningen är behövlig och förenlig med en&lt;br&gt;planmässig elektrifiering. Kraven på behövlighet och planmässighet bör,&lt;br&gt;när det gäller utlandsförbindelserna, främst avse ledningarnas betydelse&lt;br&gt;för infrastrukturen och för en elmarknad med konkurrens. För ut-&lt;br&gt;landsförbindelserna skulle detta innebära att möjligheterna för Svenska&lt;br&gt;kraftnät att utnyttja kapaciteten för handel över storkraftnätet blir av stor&lt;br&gt;vikt. Denna fråga bör enligt min mening bli föremål för utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att koncession kan medges även för utlandsförbindelse&lt;br&gt;i vilken Svenska kraftnät inte är delägare eller på annat sätt disponerar&lt;br&gt;kapacitet. Principen bör vara att Svenska kraftnät skall äga och förvalta en&lt;br&gt;tillräckligt stor del av utlandsförbindelserna för att tillfredsställa svenska&lt;br&gt;producenter och konsumenters möjligheter att sluta avtal om kraftaffärer&lt;br&gt;med andra aktörer utomlands. Det finns anledning att understryka att&lt;br&gt;avgiften för anslutning av en sådan utlandsförbindelse till storkraftnätet&lt;br&gt;bör sättas så att den täcker de merkostnader i systemet som anslutningen&lt;br&gt;ger upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det direktiv om transitering av kraft som antagits av Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen förutsätter att storkraftsnätsoperatörema i skilda länder skall kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföra kraft mellan sina nät. Innehavare av utlandsförbindelse bör vara Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;skyldig att mot ersättning tillåta bl.a. Svenska kraftnät transitering om&lt;br&gt;upplåtelse av kapaciteten inte blir alltför betungande för den egna verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare i dag inhämta regeringens bemyndigande att tillkalla&lt;br&gt;en särskild utredare för att utreda bl.a. villkoren för koncession för kraft-&lt;br&gt;ledningar, i enlighet med de riktlinjer som jag redovisat, och att lägga&lt;br&gt;fram förslag till de ändringar av lagstiftningen som övervägandena föran-&lt;br&gt;leder. Jag kommer senare (avsnitt 5) att redovisa ytterligare uppgifter som&lt;br&gt;också bör ingå i utredningsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Riktlinjer för Svenska kraftnäts verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För riksdagens information vill jag nu ta upp vissa riktlinjer för Affärs-&lt;br&gt;verkets svenska kraftnät verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät skall ansvara för driften av storkraftnätet och det&lt;br&gt;svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet. Regeringen har i för-&lt;br&gt;ordningen (1991:2013) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät&lt;br&gt;angivit att Svenska kraftnät har till uppgift att på ett affärsmässigt sätt&lt;br&gt;förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöan-&lt;br&gt;passat kraftöverföringssystem, sälja överföringskapacitet samt i övrigt&lt;br&gt;bedriva verksamheter som är anknutna till kraftöverföringssystemet.&lt;br&gt;Verket skall därvid främja konkurrens inom elöverföringsområdet, främja&lt;br&gt;forskning, utveckling och demonstration av ny teknik av betydelse för&lt;br&gt;verksamheten samt svara för den operativa beredskapsplaneringen inom&lt;br&gt;sitt verksamhetsområde under kris- eller krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt instruktionen skall verket i huvudsak självt besluta om sin&lt;br&gt;organisation. Inledningsvis kommer verket att i huvudsak behålla den&lt;br&gt;organisation som tidigare funnits för motsvarande verksamheter vid statens&lt;br&gt;vattenfallsverk, med komplettering av sådana funktioner som ett självstän-&lt;br&gt;digt verk skall svara för. Under år 1992 bedöms vissa förändringar av&lt;br&gt;verkets organisation komma att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till Svenska kraftnäts investerings- och finansieringsplan m.m.&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 har av regeringen förelagts riksdagen i budget-&lt;br&gt;propositionen 1992 (prop. 1991/92:100, bilaga 13). Som upplysning vill&lt;br&gt;jag nämna att regeringen tillämpar samma principer för den ekonomiska&lt;br&gt;styrningen av Svenska kraftnät som tidigare tillämpades mot statens&lt;br&gt;vattenfallsverk. Dessa principer, som beslutades av riksdagen år 1988&lt;br&gt;(prop. 1987/88:87, NU41, rskr. 376), gäller bl.a. avkastningskrav,&lt;br&gt;beloppsgränser för investeringar utan regeringens godkännande, m.m. För&lt;br&gt;år 1992 år har regeringen fastställt avkastningskravet till 12 procent på&lt;br&gt;justerat eget kapital efter skatt och soliditetsmålet 38 procent. Enligt dessa&lt;br&gt;principer skall Svenska kraftnäts investeringar finansieras genom Svenska&lt;br&gt;kraftnäts intäkter av verksamhet och genom upplåning. Investeringarna&lt;br&gt;förutses därför inte belasta statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bör få möjlighet att självt fastställa tariffer för kraft-&lt;br&gt;nätsverksamheten utifrån de utgångspunkter som jag tidigare har redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för storkraftnätet bör täckas av avgifterna för transmissions- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;och andra tjänster. Arbetet med att utforma nya tariffer bör ske i nära&lt;br&gt;kontakt med de nuvarande och framtida nyttjama av nätet. Som jag tidi-&lt;br&gt;gare nämnt bör stor öppenhet visas och kontakterna med tiden organiseras&lt;br&gt;i form av ett nyttjar- eller brukarråd. Verket bör vidare formulera tekniska&lt;br&gt;krav på anslutna företag och anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt för möjligheterna att främja konkurrensen på el-&lt;br&gt;marknaden att det tariffsystem som tillämpas är öppet, förutsägbart och&lt;br&gt;enkelt att överblicka och använda. Tarifferna bör vara icke-&lt;br&gt;diskriminerande. De bör dock återspegla de kostnader som en anslutning&lt;br&gt;till och en överföring av el ger upphov till. Tarifferna bör således så långt&lt;br&gt;det är möjligt vara kostnadsriktiga. Syftet att främja en öppen och väl&lt;br&gt;fungerande elmarknad måste därvid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bör i första hand upphandla reglerarbete och kapacitet&lt;br&gt;för reservändamål. Om så är lämpligt bör Svenska kraftnät ha möjlighet&lt;br&gt;att äga nödvändiga anläggningar. Anläggningar för spänningsreglering på&lt;br&gt;storkraftnätet bör som nu ägas av Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts verksamhet är lokaliserad till Stockholm. Tekniska&lt;br&gt;anläggningar som tidigare utnyttjades av statens vattenfallsverk överfördes&lt;br&gt;vid verkets bolagisering till Svenska kraftnät. Det gäller bl.a. anläggning-&lt;br&gt;ar och utrustning för den operativa nätdriften som är strategisk för&lt;br&gt;Svenska kraftnäts verksamhet och som finns i Stockholm. Svenska kraft-&lt;br&gt;nät bör därför även i fortsättningen vara lokaliserat till Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Reformering av eldistributionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den som har koncession för en elektrisk stark-&lt;br&gt;strömsledning eller för ett ledningsnät inom ett visst område bör ha&lt;br&gt;skyldighet att mot ersättning upplåta ledningskapacitet för transport&lt;br&gt;av elektrisk ström till den som så begär, oavsett om det är konces-&lt;br&gt;sionsinnehavaren eller någon annan som levererar, utnyttjar eller&lt;br&gt;återförsäljer den elektriska strömmen. Nätverksamhet bör drivas och&lt;br&gt;ekonomiskt redovisas separerat från annan verksamhet enligt prin-&lt;br&gt;ciper som är lättöverskådliga och gemensamma för dem som bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna kräver lagändringar. En särskild utredare bör&lt;br&gt;utarbeta förslag till ny lagstiftning i enlighet med dessa principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Med regionala nät avses överföringsledningar för elektrisk&lt;br&gt;ström som utgör förbindelser mellan storkraftnätet och de lokala näten.&lt;br&gt;Huvuddelen utgörs av transformeringsanläggningar 400/130 kV och&lt;br&gt;220/70 kV samt ledningar för 130 kV och en mindre del för 70 kV. De&lt;br&gt;ägs till största delen av kraftproducenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av överföringsledningar med en spänning som överstiger&lt;br&gt;20 kV måste i normalfall söka linjekoncession, som ges av regeringen&lt;br&gt;eller av den myndighet som regeringen utser. Regeringen har bemyndigat&lt;br&gt;NUTEK att besluta i flertalet koncessionsärenden. Linjekoncessioner finns&lt;br&gt;utfärdade för storkraftnätet och för de regionala näten från uttagspunkter&lt;br&gt;på storkraftnätet till industrier, storkonsumenter och eldistributörer.&lt;br&gt;Linjekoncessionema innehas normalt av de stora kraftproducenterna som&lt;br&gt;äger och driver de regionala näten. Högspänningskunder, dvs. el-&lt;br&gt;distributörer och industrier, som inte själva är ägare till eller har avtal om&lt;br&gt;utnyttjande av regionala nät saknar därför förutsättning att transitera på&lt;br&gt;storkraftnätet och deras möjligheter att välja mellan kraftleverantörer är&lt;br&gt;starkt begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av den nuvarande linjekoncessionen är att koncessions-&lt;br&gt;innehavaren ges rätt att bygga eller förvalta en elledning med en bestämd&lt;br&gt;sträckning. Koncessionsinnehavaren har skyldighet att förse de&lt;br&gt;konsumenter eller återdistributörer som är anslutna till ledningen med&lt;br&gt;kraft eller, om detta inte är möjligt, att upplåta ledningen för transitering.&lt;br&gt;En elkund har däremot ingen självskriven rätt till transitering. Konces-&lt;br&gt;sionsinnehavarens skyldighet att upplåta ledningen gäller endast då konces-&lt;br&gt;sionsinnehavaren inte själv kan eller vill leverera kraften. Däremot kan&lt;br&gt;frivilliga avtal slutas om transitering mellan koncessionsinnehavaren och&lt;br&gt;andra kraftproducenter, distributörer eller industrier. Villkoren för&lt;br&gt;transiteringen omfattas av ellagen och kan prövas hos NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som idag innehar områdeskoncession för yrkesmässig distribution&lt;br&gt;är skyldig att, med vissa undantag, tillhandahålla ström åt var och en som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom området behöver den för normala förbrukningsändamål. Elprisets Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;skälighet kan prövas. Koncessionsinnehavaren är vidare skyldig att om det&lt;br&gt;inte finns särskilda undantag, köpa ström från elproducentanläggning som&lt;br&gt;är belägen inom området och som kan leverera en effekt om högst 1500&lt;br&gt;kW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala eldistributionen styrs inte endast av ellagen utan berörs också&lt;br&gt;av flera andra lagar. För kommunala eldistributörer är kommunallagen&lt;br&gt;och annan lagstiftning som berör kommunal verksamhet viktig. Jag har&lt;br&gt;tidigare (avsnitt 2.2) lämnat en översikt av lagstiftningen på elområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s bedömning: Överensstämmer i huvudsak med min bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till att&lt;br&gt;de regionala näten öppnas och görs tillgängliga för alla transitörer. Flera&lt;br&gt;instanser, bl.a. Svenska Kraftverksföreningen, poängterar att verksamheten&lt;br&gt;i näten regleras genom bindande koncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tillstyrker att också de lokala näten öppnas.&lt;br&gt;Samtliga instanser som yttrat sig i frågan har dock framfört reservationer.&lt;br&gt;Man pekar bl.a. på befarade kostnadsökningar för administration, mät-&lt;br&gt;ning, etc. Statens pris- och konkurrensverk (SPK) betonar risken för följd-&lt;br&gt;effekter i form av en ökad horisontell integration inom eldistributionen.&lt;br&gt;Några remissinstanser, bl.a. konsumentverket, Riksförbundet Energi- leve-&lt;br&gt;rantörerna (REL), Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund och Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC),&lt;br&gt;befarar att de mindre kunderna kommmer att utsättas för kraftiga elpris-&lt;br&gt;höjningar och avstyrker förslaget eller förordar en kraftigare reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Utöver dagens stamnätstransitörer är det&lt;br&gt;endast ett fåtal aktörer som har möjlighet att ansluta sig direkt till stor-&lt;br&gt;kraftnätet. För att återdistributörer och större kunder skall kunna välja&lt;br&gt;leverantör krävs därför att också de regionala näten öppnas. Kraftindustrin&lt;br&gt;har, som jag redan nämnt (avsnitt 3.2), lämnat ett förslag till en sådan&lt;br&gt;omstrukturering av elmarknaden. Tillgång till de regionala näten också för&lt;br&gt;dem som inte är ägare till eller har avtal om utnyttjande av ledningarna&lt;br&gt;ligger i linje med de omstruktureringar av elmarknaderna som nu&lt;br&gt;diskuteras inom Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom näten har karaktären av monopol måste ett särskilt regelverk&lt;br&gt;skapas för nätverksamheten för att tillgängligheten till näten skall bli reell.&lt;br&gt;Det är väsentligt att nätverksamheten drivs skild från andra aktiviteter,&lt;br&gt;som exempelvis försäljning av kraft, så att överföringskundemas villkor&lt;br&gt;inte påverkas av andra hänsyn än kostnaderna för deras utnyttjande av&lt;br&gt;näten. Tariffer och villkor för att utnyttja näten skall vara så utformade att&lt;br&gt;alla som utnyttjar näten för överföring behandlas lika, oavsett storlek och&lt;br&gt;eventuell affärsmässig anknytning till nätinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett öppnande av näten ställer stora krav på öppenhet från nätinnehavaren&lt;br&gt;och på möjligheterna att kunna bedöma skäligheten i tariffer och leverans-&lt;br&gt;villkor. Det bör därför krävas att nätverksamhet drivs och ekonomiskt&lt;br&gt;redovisas separat från annan verksamhet enligt lättöverskådliga principer.&lt;br&gt;Det bör även kunna krävas att redovisningsprinciperna skall vara gemen-&lt;br&gt;samma för dem som bedriver sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min mening starka skäl att också överväga förändrade Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;villkor och regler för verksamheten inom eldistributionen. Reformeringen&lt;br&gt;av elmarknaden bör leda till en ökad konkurrens och större valfrihet för&lt;br&gt;kunderna att välja elleverantör, också inom distributionsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s utredning är mycket översiktlig vad avser de förslag som&lt;br&gt;berör de lokala näten. Remissinstanserna har pekat ut specifika problem&lt;br&gt;som skulle kunna uppstå till följd av NUTEK:s föreslag och redovisat&lt;br&gt;vissa farhågor beträffande effekterna därav. Förutsättningarna för och&lt;br&gt;konsekvenserna av ett fullständigt öppnande av de lokala näten för&lt;br&gt;transitering bör därför övervägas mer noggrant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för kommunal eldistribution, som är en stor del av den lokala&lt;br&gt;eldistributionen, regleras förutom i ellagen också i den lagstiftning som&lt;br&gt;gäller kommunal verksamhet. De principer som utvecklats i praxis vid&lt;br&gt;tillämpningen av kommunallagen bör särskilt nämnas. Ett omfattande&lt;br&gt;arbete pågår för närvarande som avser att leda till ändrade principer för&lt;br&gt;kommunal avgiftsbelagd verksamhet i syfte att erhålla ökad konkurrens&lt;br&gt;och effektivitet i den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén överlämnade i november 1991 betänkandet (SOU&lt;br&gt;1991:104) Konkurrensen inom den kommunala sektorn till regeringen.&lt;br&gt;Kommittén lämnade där förslag som syftar till ökad konkurrens inom den&lt;br&gt;kommunala sektorn, varav flera berör tillämpningen av kommunal- och&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen. Jag återkommer strax (avsnitt 6) till dessa&lt;br&gt;frågor. Avgiftsutredningen överlämnade i december 1991 betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1991:110) Effektiva avgifter - resursstyrning och finansiering till&lt;br&gt;regeringen. Där föreslås bl.a. nya principer för avgiftssättningen inom s.k.&lt;br&gt;naturliga monopol (exempelvis eldistributionen) samt att en ny special-&lt;br&gt;domstol för prövning av avgifter inrättas. Utredningens förslag bereds för&lt;br&gt;närvarande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare i dag föreslå regeringen att en särskild utredare till-&lt;br&gt;kallas för att utarbeta förslag till ny lagstiftning på elområdet. För riks-&lt;br&gt;dagens information vill jag här nämna huvudpunkterna i dennes uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren skall lämna förslag som avser en reformering av hela el-&lt;br&gt;marknaden. Arbetet skall dock genomföras i etapper. I en första etapp&lt;br&gt;skall främst frågor som gäller de nationella och regionala kraftnäten&lt;br&gt;behandlas. Vissa frågor som gäller enbart den lokala eldistributionen,&lt;br&gt;exempelvis behovet av en särskild försäljningskoncession i enlighet med&lt;br&gt;NUTEK:s förslag, bör inte ingå i den första etappen av arbetet. Utredaren&lt;br&gt;skall dock vara oförhindrad att förbereda arbetet genom åtgärder som man&lt;br&gt;redan nu kan förutse behovet av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna etapp bör utredaren således bl.a. lägga fram förslag till de ändr-&lt;br&gt;ingar av lagstiftningen som krävs för att införa en skyldighet för&lt;br&gt;innehavare av s.k. linjekoncession att utföra transitering av el åt annan i&lt;br&gt;enlighet med de riktlinjer som jag har redovisat. I uppdraget ingår också&lt;br&gt;att föreslå hur villkor om bl.a. icke-diskriminerande tillträde till näten&lt;br&gt;skall övervakas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall utredaren se över villkoren för koncession för kraftled-&lt;br&gt;ningar enligt de i avsnitt 4 lämnade riktlinjerna och lämna förslag till&lt;br&gt;ändringar av lagstiftningen i detta avseende. Därvid skall bl.a. övervägas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ägandeförhållandena bör ingå som prövningsgrund för koncession och Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;om i övrigt särskilda krav bör införas avseende anläggningarnas betydelse&lt;br&gt;för infrastrukturen och för en elmarknad med konkurrens. Förbindelser&lt;br&gt;med utlandet skall i sammanhanget särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga som måste övervägas i samband med att nya&lt;br&gt;bestämmelser utformas är vad en rätt för en icke koncessionsinnehavare&lt;br&gt;att få transitering utförd skulle komma att innebära för de nuvarande&lt;br&gt;koncessionsinnehavama. Till uppdraget hör att lämna förslag hur en ökad&lt;br&gt;transiteringsskyldighet skall utformas så att rimlig hänsyn tas till konces-&lt;br&gt;sionsinnehavamas egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren skall i denna etapp dessutom överväga förutsättningarna för&lt;br&gt;att, utöver transiteringsskyldighet på de regionala näten, också införa en&lt;br&gt;skyldighet för innehavare av områdeskoncession att överföra annans leve-&lt;br&gt;ranser på de ledningar med högre spänningsnivåer som omfattas av&lt;br&gt;områdeskoncessionen. En sådan möjlighet är motiverad bl.a. av att stora&lt;br&gt;elkunder vars verksamhet är belägen inom en områdeskoncession bör ha&lt;br&gt;samma möjlighet att välja elleverantör som en kund med liknande lever-&lt;br&gt;ansbehov som erhåller sina leveranser direkt över en regional kraft-&lt;br&gt;ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första etappen skall vidare utredas om det finns skäl att införa en&lt;br&gt;särskild koncession för innehav och drift av ett nationellt transmissions-&lt;br&gt;system där nätverksamheten är förbundet med elsystemets produktions-&lt;br&gt;och frekvensreglering och driftssäkerhet. De krav bör därvid beaktas som&lt;br&gt;EG kan komma att ställas på en sådan funktion i samband med beslut om&lt;br&gt;direktiv för en gemensam elmarknad. Jag har tidigare berört denna fråga&lt;br&gt;(avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmarknadens funktionssätt kan få betydelse för den regionala utveck-&lt;br&gt;lingen. Utredaren bör därför bedöma hur elförsörjningen och elpriserna i&lt;br&gt;olika delar av landet kan påverkas. Vidare bör utredaren bedöma hur&lt;br&gt;utredningens förslag skulle påverka beredskapsverksamheten på elområdet&lt;br&gt;och lämna de förslag till förändringar av elberedskapens organisation som&lt;br&gt;övervägandena föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Konkurrensövervakning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den generella konkurrenslagstiftningen bör vara&lt;br&gt;vägledande vid utformningen av reglerna för en elmarknad med ökad&lt;br&gt;konkurrens. En ny konkurrenslagstiftning förbereds för närvarande&lt;br&gt;inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala konkurrensmyndigheten bör övervaka konkurrensen&lt;br&gt;också på elmarknaden. En kontinuerlig övervakning är särskilt viktig&lt;br&gt;under den omställningsperiod när nya villkor böijar att gälla på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är statens uppgift att skapa och upprätthålla spelregler för effektivt&lt;br&gt;fungerande marknader. För elmarknaden bör, som jag tidigare framhållit,&lt;br&gt;staten garantera tillgängligheten till ledningsnäten så att konkurrensen om&lt;br&gt;kunderna stärks och en effektiv prisbildning möjliggörs. Ledningsnäten&lt;br&gt;bör bli tillgängliga för andra än ägarna på ett icke-diskriminerande sätt. I&lt;br&gt;den av mig förordade översynen av lagstiftningen på elområdet bör ingå&lt;br&gt;att bl.a. lämna förslag till lagstiftning som ger tillgänglighet till näten för&lt;br&gt;andra än nätinnehavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i det regelverk som bör utformas är att företag åläggs&lt;br&gt;att ekonomiskt särredovisa sin transmissionsverksamhet. Ett sådant krav&lt;br&gt;framstår som särskilt väsentligt när samma företag är vertikalt integrerat&lt;br&gt;inom elsektorn, dvs. när det är verksamt inom såväl produktionen, över-&lt;br&gt;föringen och distributionen av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vertikala integrationen på elmarknaden har ökat under senare år&lt;br&gt;genom att flera distributionsföretag helt eller delvis har köpts av kraft-&lt;br&gt;producerande företag. De senare erhåller därigenom med nu gällande&lt;br&gt;regelverk för elmarknaden ensamrätt till hela nätverket för kraftöverföring&lt;br&gt;till de enskilda konsumenterna inom distributionsområdet. De lokala&lt;br&gt;energiverken är i flera fall också producenter och distributörer av fjärr-&lt;br&gt;värme, varför den horisontella integrationen inom energisektorn också&lt;br&gt;förstärks genom detta slag av företagsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och statens pris- och konkurrensverk (SPK) har på regeringens&lt;br&gt;uppdrag utrett drivkrafterna för och effekterna av en ökad vertikal integra-&lt;br&gt;tion på den svenska elmarknaden. De två verken överlämnade i december&lt;br&gt;1991 rapporten Venikal integration på elmarknaden till regeringen.&lt;br&gt;Rapporten har remissbehandlats. En sammanfattning av rapporten och&lt;br&gt;remissinstansernas synpunkter återfinns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och SPK konstaterar i rapporten att det finns ett mycket&lt;br&gt;begränsat inslag av konkurrens inom elförsörjningen. Närmare 100% av&lt;br&gt;den svenska elmarknaden är vertikalt integrerad om man med vertikal&lt;br&gt;integration menar att det finns starka band mellan producent, återdistri-&lt;br&gt;butör och kund. Den viktigaste orsaken till dessa starka band är den beg-&lt;br&gt;ränsade transiteringsrätt som finns på de elektriska näten. Den vertikala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrationen i betydelsen integration inom samma företag omfattar ca Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;30% av den svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskad konkurrens till följd av en ökad vertikal integration ger&lt;br&gt;möjligheter till monopolprissättning och effektivitetsförluster i verksam-&lt;br&gt;heten till följd av sämre incitament att hålla kostnaderna nere. Mot de&lt;br&gt;befarade nackdelarna måste, enligt NUTEK och SPK, ställas ökade&lt;br&gt;möjligheter till kostnadsbesparingar genom rationaliseringar och upp-&lt;br&gt;rustningar av eftersatta distributionsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och SPK understryker att med de spelregler som i dag finns för&lt;br&gt;elmarknadens aktörer innebär en formellt ökad vertikal integration inte&lt;br&gt;någon avgörande skillnad ur kundens perspektiv; en monopolist ersätts&lt;br&gt;med en annan monopolist. Verken påpekar att på en reformerad el-&lt;br&gt;marknad i linje med NUTEK :s förslag i rapporten Elmarknad i&lt;br&gt;förändring är riskerna med vertikal integration mindre. Elmarknaden&lt;br&gt;skulle då inte avvika väsentligt från andra marknader. NUTEK och SPK&lt;br&gt;anser att det är olämpligt att införa en speciell lagstiftning på elområdet i&lt;br&gt;syfte att hindra konkurrensskadliga företagsförvärv. I första hand bör&lt;br&gt;generella regler om förvärvskontroll införas i konkurrenslagstiftningen och&lt;br&gt;ges en sådan utformning att de kan användas även för ingripanden mot&lt;br&gt;oönskade vertikala förvärv. En majoritet av remissinstanserna instämmer&lt;br&gt;med NUTEK och SPK i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är min åsikt att ett regelverk för en elmarknad med ökad kon-&lt;br&gt;kurrens måste utformas under beaktande av bl.a. den generella kon-&lt;br&gt;kurrenslagstiftning som kommer att gälla i framtiden. Inom regerings-&lt;br&gt;kansliet bereds för närvarande flera förslag till ändrad lagstiftning som&lt;br&gt;berör för elmarknaden viktiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén överlämnade i juni 1991 sitt huvudbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1991:59) Konkurrens för ökad välfärd till regeringen med bl.a.&lt;br&gt;förslag till en ny konkurrenslag. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén överlämnade i november 1991 betänkandet (SOU&lt;br&gt;1991:104) Konkurrensen inom den kommunala sektorn till regeringen.&lt;br&gt;Betänkandet innehåller ett antal förslag som syftar till ökad konkurrens&lt;br&gt;inom den kommunala sektorn, varav flera berör tillämpningen av&lt;br&gt;kommunal- och konkurrenslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian (Ds 1992:18) En ny konkurrenslag&lt;br&gt;presenteras ett lagförslag som bygger vidare på och delvis ersätter det&lt;br&gt;förslag till ny konkurrenslag som konkurrenskommittén presenterade i sitt&lt;br&gt;huvudbetänkande. Promemorian remissbehandlas för närvarande. Remiss-&lt;br&gt;tiden löper ut den 10 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innefattar konkurrensregler som i materiellt&lt;br&gt;avseende är utformade på samma sätt som EG:s konkurrensregler i Rom-&lt;br&gt;fördragets artiklar 85 och 86 och därmed också på samma sätt som EES-&lt;br&gt;avtalets konkurrensregler. Detta innebär dels ett förbud mot samarbete&lt;br&gt;mellan företag som har till syfte eller resultat att konkurrensen på den&lt;br&gt;svenska marknaden hindras, inskränks eller snedvrids på ett märkbart sätt,&lt;br&gt;dels ett förbud mot varje missbruk från ett eller flera företags sida av en&lt;br&gt;dominerande ställning på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget är inte komplett och innehåller t.ex. inte frågor Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;som rör kontroll av företagsförvärv. I den delen kommer den fortsatta&lt;br&gt;beredningen inom regeringskansliet att grundas på konkurrenskommitténs&lt;br&gt;förslag och tidigare avgivna remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för avsikt att senare under år 1992 återkomma till regeringen&lt;br&gt;med förslag till proposition om en ny konkurrenslag och en ny förstärkt&lt;br&gt;konku rren spol i ti k.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör t.ex. ett sådant förbud mot missbruk av domine-&lt;br&gt;rande marknadsställning som föreslås i departementspromemorian Ds&lt;br&gt;1992:18 kunna utgöra grund för ingripande av konkurrensmyndigheten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t ' '&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett eller flera företag med dominans på elmarknaden missbrukar sin ställ-&lt;br&gt;ning gentemot kunderna. Det föreslagna förbudet omfattar bl.a. sådant&lt;br&gt;missbruk som består i att direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga&lt;br&gt;inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor. Därmed avses fall&lt;br&gt;där ett dominerande företag utnyttjar sin ställning genom att hålla sådana&lt;br&gt;höga priser som inte hade varit möjliga att hålla på en marknad där det&lt;br&gt;råder normal och effektiv konkurrens. Den möjlighet att förbjuda före-&lt;br&gt;tagsförvärv som innefattas i konkurrenskommitténs förslag bör kunna&lt;br&gt;användas om en ökad vertikal eller horisontell integration inom elsektorn&lt;br&gt;bedöms skapa eller förstärka en dominerande ställning som väsentligen&lt;br&gt;hämmar förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå och upprätthålla konkurrens behövs en effektiv kon-&lt;br&gt;kurrensövervakning. Regeringen har i 1992 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1991/92:100 bilaga 13) föreslagit att en ny central konkurrensmyndighet&lt;br&gt;inrättas den 1 juli 1992 genom att uppgifter från nuvarande näringsfrihets-&lt;br&gt;ombudsmannen (NO) och statens pris- och konkurrensverk (SPK) förs&lt;br&gt;samman. Huvuduppgifter för den nya konkurrensmyndigheten bör enligt&lt;br&gt;förslaget vara att tillämpa konkurrenslagen samt att ta fram förslag till&lt;br&gt;avregleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har tillkallats för att svara för det förberedande&lt;br&gt;arbete som behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras den&lt;br&gt;1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör den centrala konkurrensmyndigheten&lt;br&gt;övervaka konkurrensen också på elmarknaden. Jag vill särskilt betona&lt;br&gt;vikten av en kontinuerlig övervakning under den omställningsperiod när&lt;br&gt;nya villkor böljar gälla, vilka innebär att den tidigare ensamrätten till&lt;br&gt;transitering av el upphör. Därmed öppnas elsektorn för konkurrens. Det är&lt;br&gt;konkurrensmyndighetens uppgift att tillse att de nya möjligheterna till&lt;br&gt;konkurrens inte motverkas på ett otillbörligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna de mål och strategier för elmarknadens reformering&lt;br&gt;som jag har förordat (avsnitt 3.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna de riktlinjer för verksamheten med storkraftsnätet som&lt;br&gt;jag har förordat (avsnitt 4.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. riktlinjer för Affärsverket svenska kraftnät (avsnitt 4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. reformering av eldistributionen (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. konkurrensövervakning på elområdet (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom propositionen förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Elmarknad i förändring&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Rapport från NUTEK (B 1991:6) i november 1991&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av rapporten och remissyttranden däröver&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Sammanfattning och slutsater av rapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Remissförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Synpunkter på utredningen och dess direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Allmänt - Synpunkter på utredningens allmänna slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Stamnätet inklusive utlandsförbindelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslaget om ett stamnätsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 De regionala och lokala näten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 De lokala näten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Koncessioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Tillsynsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Ellagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Horisontell och vertikal integration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattning och slutsatser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Uppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet våren 1991 (prop. 1990/91:87, NU 38, rskr. 318) om&lt;br&gt;Vattenfalls bolagisering innebar att frågan om stamnätets framtida&lt;br&gt;organisation skulle övervägas ytterligare. En permanent lösning avseende&lt;br&gt;storkraftnätet beräknades enligt propositionen kunna träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993. Regeringen uppdrog i mars 1991 åt statens energiverk att i&lt;br&gt;samband med en pågående studie av den svenska fl marknaden särskilt&lt;br&gt;utreda vissa frågor avseende stamnätets framtida organisation. Dessutom&lt;br&gt;borde den framtida elmarknaden utredas även i andra avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget övergick den 1 juli 1991 till närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verket (NUTEK). NUTEK överlämnade i november 1991 rapporten&lt;br&gt;(B 1991:6) Elmarknad i förändring till regeringen. Till utredningen har&lt;br&gt;utarbetats tio underlagsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen består av två delar. 1 den första delen beskrivs den svenska&lt;br&gt;elmarknaden, utvecklingen inom EG och elhandeln inom Norden, Väst-&lt;br&gt;och Östeuropa. Vidare diskuteras handelns framtida utveckling. En detal-&lt;br&gt;jerad beskrivning ges av den svenska elmarknadens aktörer och av&lt;br&gt;handeln, lagstiftningen och överföringssystemet. Den pågående omstruk-&lt;br&gt;tureringen och omregleringen av elmarknaden i några europeiska länder&lt;br&gt;behandlas. Slutligen diskuteras om den svenska elmarknaden är effektiv&lt;br&gt;och uppfyller de krav kunderna har rätt att ställa på sin elförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kraftproduktionen dominerar statens vattenfallsverk med ca 50%&lt;br&gt;av produktionsresurserna. Det näst största produktionsföretaget är Sydkraft&lt;br&gt;AB, som ägs av kommunerna i Skåne och en del privata intressenter. Den&lt;br&gt;tredje stora producenten är Stockholm Energi AB. Därutöver finns ca&lt;br&gt;tjugo kraftföretag, av vilka flera är privatägda med förankring i den&lt;br&gt;svenska basindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elva största kraftföretagen samarbetar genom den s.k. samkömingen.&lt;br&gt;Produktionsanläggningarna utnyttjas som om man vore ett enda företag.&lt;br&gt;De anläggningar som har lägst rörliga kostnader utnyttjas i första hand.&lt;br&gt;Vinsten av samarbetet delas lika. Sverige, Danmark, Finland och Norge&lt;br&gt;deltar också i en samköming genom samarbetsorganisationen Nordel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tolv största kraftföretagen har tillsammans ingått det s.k. stamnäts-&lt;br&gt;avtalet som reglerar utnyttjandet av stamnätet. Vattenfall förvaltar och&lt;br&gt;driver detta nät. Planeringen är mycket långsiktig. Andra företag som&lt;br&gt;önskar överföra kraft måste först sälja denna till ett av stamnätsföretagen&lt;br&gt;för att sedan köpa tillbaka den på någon annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftföretagen har sina egna regionala nät. De förbinder industrikun-&lt;br&gt;dema och distributionsområdena med stamnätet. Kraftföretagen har i&lt;br&gt;praktiken delat upp marknaden mellan sig. Distributionen sker i de lokala&lt;br&gt;näten, som sköts av elverken. Varje elverk har monopol inom sitt område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom en s.k. områdeskoncession. Antalet elverk var i slutet av 1950-&lt;br&gt;talet ca 2000 men är idag knappt 300. Även kraftindustrin tar aktiv del i&lt;br&gt;omstruktureringen av branschen. Det har främst skett genom vertikala&lt;br&gt;uppköp. Även om de flesta elverken är kommunalt ägda förekommer&lt;br&gt;också andra associationsfomer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmarknaden har varit utbyggnadsinriktad. Huvudproblemen har varit att&lt;br&gt;bygga ny kapacitet för att möta efterfrågan och att tillse att anläggningar&lt;br&gt;och överföringssystem har fungerat tekniskt. Under senare år har dock&lt;br&gt;intresset på grund av en betydande överkapacitet på produktionssidan&lt;br&gt;fokucerats mot marknadsföring och tariffer. Kraftindustrin möter nu krav&lt;br&gt;från alltmer krävande kunder på anpassningsförmåga och större öppenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens andra del behandlar elmarknaden ur ett konkurrensperspek-&lt;br&gt;tiv. Enligt utredningen finns det två viktiga skäl för att införa regler som&lt;br&gt;gör det möjligt för elkunden att fritt välja leverentör:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökad konkurrens leder till att producenter och distributörer tvingas effek-&lt;br&gt;tivisera verksamheten, vilket pressar priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det skapas förutsättningar för andra kontraktsformer där kundens behov&lt;br&gt;blir styrande, vilket bör leda till lägre totalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver blir det på en konkurrensutsatt marknad lättare för nya aktörer&lt;br&gt;att komma in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens är framför allt möjligt att åstadkomma i produktionsledet&lt;br&gt;och i försäljningsledet. I överföringen av elkraft är det i praktiken&lt;br&gt;omöjligt att uppnå en konkurrenssituation. Ledningsnäten utgör naturliga&lt;br&gt;monopol. Eftersom ledningsnäten är monopol måste regler skapas som&lt;br&gt;skyddar nyttjama av näten mot ägamas eventuella missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundförutsättningen för konkurrens är att näten öppnas. Därigenom&lt;br&gt;blir det möjligt för producenter, distributörer och kunder att fritt sluta&lt;br&gt;kontrakt med varandra. Tariffer och villkor för anslutning till näten måste&lt;br&gt;vara utformade så att näten kan fungera som marknadsplatser. Tarifferna&lt;br&gt;skall vara öppna och enkla och baseras på de kostnader som uppstår i&lt;br&gt;systemet vid inmatning eller uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska elmarknaden har hittills fungerat tillfredsställande. Kraven&lt;br&gt;på kostnadspress och anpassning mot kunderna ökar emellertid och krav&lt;br&gt;på större dynamik och öppenhet kan förväntas. I andra industriländer&lt;br&gt;kräver framförallt industrin att marknaderna för den ledningsbundna&lt;br&gt;energin öppnas. Kunderna vill köpa energin där den är billigast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långa eran av internationellt sett låga elpriser i Sverige är enligt&lt;br&gt;utredningen slut. Nya kraftverk har högre produktionskostnader än befint-&lt;br&gt;liga. Då ny elproduktionskapacitet behövs kommer detta att leda till höj-&lt;br&gt;ningar av elpriset. Detta kan komma att medföra anpassningsproblem för&lt;br&gt;industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utredningens uppfattning att regler som möjliggör för kunderna&lt;br&gt;att välja leverantör är en nödvändig förutsättning för att uppnå lägsta&lt;br&gt;möjliga produktionskostnad och för att garantera industrin och hushållen&lt;br&gt;att kraftföretagen gör sitt yttersta för att anpassa leveransvillkor och kon-&lt;br&gt;traktsformer till kundernas krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska elmarknaden bör öppnas för fri konkurrens. Ett regelverk&lt;br&gt;bör skapas som ger största möjliga frihet för producenter och elanvändare&lt;br&gt;att sluta kontrakt. Elmarknaden skall organiseras så att den uppmuntrar till&lt;br&gt;lönsamma investeringar och affärsuppgörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All produktion, försäljning och användning av el skall vara öppen för&lt;br&gt;konkurrens. Alla elektriska nät skall vara tillgängliga på ett icke-&lt;br&gt;diskriminerande sätt. Det åligger staten att via lagstiftning och tillsyn av&lt;br&gt;lagen garantera denna tillgänglighet. Avgifterna till nätföretagen skall&lt;br&gt;betalas i anslutning till abonnemangen och de kostnader som in- och/eller&lt;br&gt;utmatning faktiskt medför. Ökad konkurrens och frihet i produktions- och&lt;br&gt;försäjningsleden ställer större krav på regler för att hålla näten öppna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De lokala näten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De lokala näten bör öppnas för fri konkurrens om kunderna som själva&lt;br&gt;skall kunna välja leverentörer. Den områdeskoncession som i dag krävs&lt;br&gt;bör därför ändras. En ny nätkoncession bör innebära anslutningsskyldig-&lt;br&gt;het för nätägaren. Koncessionsinnehavaren skall även ha skyldighet att&lt;br&gt;upplåta nätet för leveranser till ansluten abonnent. Priser och övriga vill-&lt;br&gt;kor skall kunna prövas av en tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätägaren skall bedriva sin nätverksamhet skild från annan verksamhet.&lt;br&gt;Tillgänglighet och tariffer skall skötas enligt föreskrifter i lag. Tarifferna&lt;br&gt;skall vara öppna och icke-diskriminerande. Verksamhetens kostnadseffek-&lt;br&gt;tivitet skall kunna bedömas med hjälp av jämförelsetal, tillhandahållna av&lt;br&gt;en tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäljningskoncession som medför leveransplikt skall införas i vaije&lt;br&gt;distributionsområde för att skäliga villkor skall kunna garanteras små&lt;br&gt;kunder. Priserna skall kunna överklagas till den prisreglerande myndig-&lt;br&gt;heten. För att förhindra vertikal integration bör förvärv eller försäljnings-&lt;br&gt;koncession kunna vägras företag med en stor andel egen produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär således att en återdistributör i framtiden skulle behöva&lt;br&gt;en nätkoncession och en försäljningskoncession. Den kund som lämnat&lt;br&gt;försäljningskoncessionären har ingen ovillkorlig rätt till återanslutning, och&lt;br&gt;återfår inte heller rätten till leverans eller priskontroll. Däremot skall nya&lt;br&gt;kunder inom ett område omfattas av koncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med den tekniska utvecklingen för elmätare, debiteringssystem&lt;br&gt;etc. väntas även mindre kunder bli intressanta att konkurrera om för&lt;br&gt;leverantörerna. Försälj ningskoncessionen garanterar i en övergångsfas att&lt;br&gt;främst mindre kunder kan få rimliga villkor och priser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regionala nät&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av dagens linjekoncession bör ändras. De regionala näten skall&lt;br&gt;öppnas för kraftleveranser av annan än ägaren. Tarifferna skall vara öpp-&lt;br&gt;na, kostnadsbaserade och i sin konstruktion enkla. Priserna och nätets till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gänglighet skall kunna prövas i efterskott. Nätverksamheten skall bedrivas Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;åtskild från annan verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stamnätet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stamnätet skall möjliggöra fri handel med elektrisk kraft såväl inom som&lt;br&gt;utom landet. Stamnätet skall omfatta det nuvarande nätet, Norrbottennätet&lt;br&gt;och de utlandsförbindelser och andelar av dessa som förvaltas av vatten-&lt;br&gt;fallsverket. På sikt bör samtliga utlandsförbindelser ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stamnätet skall vara ekonomiskt självbärande. Tarifferna skall vara&lt;br&gt;öppna och icke-diskriminerande. Dessa och tillgängligheten skall kunna&lt;br&gt;prövas av en tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stamnätsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stamnätet bör förvaltas av ett statligt affärsverk. Verket skall vara affars-&lt;br&gt;drivande och i lag tillförsäkras rätten till en ändamålsenlig kapitalhan-&lt;br&gt;tering. Merparten av verkets inkomster bör utgöras av fasta element i&lt;br&gt;tariffer som avspeglar in- och utmatningsabonnemang. Kravet på öppenhet&lt;br&gt;och neutralitet leder till att affärsverksformen är att föredra. Styrelse och&lt;br&gt;ledning skall väljas med denna utgångspunkt. Den kompetens och rep-&lt;br&gt;resentativitet som nu finns i stamnätsnämnden bör återfinnas i verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stamnätsverket bör svara för planering, utbyggnad och drift av stam-&lt;br&gt;nätet. Utbyggnad skall ske efter samhällsekonomiska bedömningar. Verket&lt;br&gt;bör också ansvara för spännings- och frekvenshållning och förfoga över&lt;br&gt;relevanta övervakningssystem, t.ex. driftdata och drifttelenät. Verket får&lt;br&gt;normalt endast äga anläggningar för reaktiv drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transiteringstjänstema skall vara kostnadsbaserade. Tarifferna skall vara&lt;br&gt;öppna och icke-diskriminerande. Tariffer och rätten till abonnemang skall&lt;br&gt;kunna prövas av tillsynsmyndigheten. Tekniska specifikationer för anslut-&lt;br&gt;ning till stamnätet meddelas av verket. Anläggningsägare bör ha rätt att få&lt;br&gt;anläggningar prövade enligt dessa specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillsynsmyndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens huvudsakliga uppgift skall vara att tillförsäkra producenter,&lt;br&gt;återförsäljare och kunder rätten att fritt utnyttja de elektriska näten. Myn-&lt;br&gt;digheten skall vidare följa den nya elmarknaden och årligen rapportera&lt;br&gt;och utvärdera utvecklingen till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessioner och överlåtelser skall meddelas av myndigheten. Den skall&lt;br&gt;kunna pröva tariffer eller tillgänglighet på näten. Utslag skall kunna över-&lt;br&gt;klagas i domstol. Det nuvarande förlikningsförfarandet med Elverks-&lt;br&gt;föreningens Tariffkommission bör således reformeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall åläggas att utarbeta s.k. jämförelsetal för nät- och&lt;br&gt;försäljningsföretagen och att ge anvisningar för redovisningen i nätföre-&lt;br&gt;tagen. Den bör föreslå nödvändiga ändringar i ellagen eller andra berörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningar och ge ut tillämpningsföreskrifter. Myndighetens organisation Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;och självständighet bör utredas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ellagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ellagen från år 1902 måste ändras i överensstämmelse med de nya&lt;br&gt;kraven. Det gäller bestämmelser om nätkoncession, försäljningskon-&lt;br&gt;cession, nätverksamheten och dess bokföring, tillgänglighet och tarifffer&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Remissyttranden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Remissförfarandet.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s rapport (B 1991:6) Elmarknad i förändring överlämnades till&lt;br&gt;regeringen den 1 november 1991. Rapporten blev därefter föremål för&lt;br&gt;remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har lämnats av statens vattenfallsverk (Vattenfall), riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV), näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentverket,&lt;br&gt;statens pris- och konkurrensverk (SPK), Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen, Värmeverks-&lt;br&gt;föreningen, Riksförbundet Energileverantörema (REL), Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen (LO), HSB:s riksför-&lt;br&gt;bund, Hyresgästernas riksförbund, Sveriges Fastighetsägarförbund och&lt;br&gt;Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På eget initiativ har dessutom yttranden lämnats av Sydkraft AB,&lt;br&gt;STOSEB (exkl Stockholms kommun), Kristianstad-Blekinge Energi-&lt;br&gt;konsortium AB, SSÅS, Tage Klingberg docent vid Högskolan i&lt;br&gt;Gävle/Sandviken, NVSH gruppen (Bjäre Kraft, Ängelholms Energi AB,&lt;br&gt;Södra Hallands Kraft, Mörarps Elförening och NVSH Energi AB), Lant-&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund (LRF) samt Södra Sveriges Eldistributörer&lt;br&gt;Ekonomisk Förening.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Synpunkter på utredningen och dess direktiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser ger positiva omdömen om utredningens första del&lt;br&gt;och påpekar att utredningen där har gjort ett mycket gott arbete. Flera&lt;br&gt;instanser har däremot principiella invändningar mot utredningens andra&lt;br&gt;del. Gemensamt för dessa invändningar är att mer ingående analyser och&lt;br&gt;konsekvenser av utredningens förslag efterlyses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall anser att förändringar i ett väl fungerande system inte bör&lt;br&gt;framtvingas innan analysen av konsekvenserna är klar. Flera oklarheter&lt;br&gt;kvarstår att reda ut och utredningen bör därför kompletteras. RRV påpekar&lt;br&gt;att utredningens ambitionsnivå borde ha omfattat ett tydligare utpekande&lt;br&gt;om vilka konkreta åtgärder som bör vidtas av statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket påpekar, i likhet med flera instanser, att utredningen ej&lt;br&gt;behandlar konsekvenserna för de enskilda hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att analysunderlaget är bristfälligt och efterlyser konkreta för-&lt;br&gt;slag. LRF konstaterar att betänkandet saknar en analys av konsekvenserna&lt;br&gt;för olika konsumentkategorier. Det är enligt LRF anmärkningsvärt då&lt;br&gt;utredningens syfte torde vara att genom avreglering gynna slutkonsumen-&lt;br&gt;terna i form av bättre service och lägre priser. LRF hämställer att betänk-&lt;br&gt;andet kompletteras med en sådan analys som sedan bör remissbehandlas&lt;br&gt;av berörda intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Synpunkter på utredningens allmänna slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser delar utredningens uppfattning att konkurrensen&lt;br&gt;bör ökas på elmarknaden även om flera instanser uttalar en stor skepsis&lt;br&gt;beträffande utredningens mer konkreta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall framhåller vikten av att samtliga nät öppnas samtidigt.&lt;br&gt;Industriförbundet anser att det system som föreslås är konsistent och hel-&lt;br&gt;täckande. HSB.s Riksförbund tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet konstaterar att utredningens förslag i stort överens-&lt;br&gt;stämmer med tankegångarna i förbundets energipolitiska program. Det är&lt;br&gt;dock nödvändigt att kommunägda företag ges förutsättningar att konkur-&lt;br&gt;rera på lika villkor som andra företag. Elverksföreningen är angelägen om&lt;br&gt;att en samordning sker som innefattar ändrade regler för kommunala verk&lt;br&gt;så att dessa kan uppträda på marknaden under samma villkor som&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Stamnätet inklusive utlandsförbindelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att utlandsförbindelserna skall ingå i stamnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall anser att utredningen inte tillräckligt har belyst konsekven-&lt;br&gt;serna av förslaget. Stamnätsavtalet är civilrättsligt bindande fram till år&lt;br&gt;2004. En förbindelse är resultatet av en affärsuppgörelse mellan minst två&lt;br&gt;parter varav en inte är svensk. Beträffande de icke statligt ägda förbindel-&lt;br&gt;serna är situationen ännu svårare ur juridiskt synpunkt. Vattenfall liknar&lt;br&gt;förslaget vid expropriation. Vidare anser Vattenfall det vara helt oaccep-&lt;br&gt;tabelt att det nya stamnätsverket skall ha monopol på att bygga nya ut-&lt;br&gt;landsförbindelser. Det bör gälla en fri etableringsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO, Svenska Kommunförbundet och Värmeverksföreningen instämmer i&lt;br&gt;utredningens förslag om stamnätets omfattning. Industriförbundet anser att&lt;br&gt;i de nationella delarna av stamnätet bör det vara tillåtet för andra aktörer&lt;br&gt;att bygga nya ledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KraftverksfÖreningen anser att de svenska delarna av luftledningama i&lt;br&gt;utlandsförbindelserna Sydsverige-Själland, Västsverige-Sydnorge och Järp-&lt;br&gt;strömmen-NEA skall ingå i stamnätet. Övriga utlandsförbindelser kan ägas&lt;br&gt;av Vattenfall AB och de privata kraftföretagen. Inget monopol bör finnas&lt;br&gt;på att bygga nya ledningar till utlandet. Upplåtelse av överföringskapacitet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på utlandsförbindelserna skall följa reglerna inom EG. Det finns ingen&lt;br&gt;anledning att föregå de regler som kan komma att gälla inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL anser det vara självklart att alla utlandsförbindelser skall ingå i&lt;br&gt;stamnätet. De delar som inte ingår från starten bör snarast lösas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft framhåller att gällande avtal rörande ägande och samköming är&lt;br&gt;civilrättsligt bindande och inte tvångsmässigt kan överföras på annan part.&lt;br&gt;Sydkraft framhåller vidare att tvångsavlösning av stamnätsavtalet innebär&lt;br&gt;ett avtalsbrott och utgör en de facto expropriation. Om inte full kompen-&lt;br&gt;sation lämnas strider detta mot regeringsformen och Europakonventionen.&lt;br&gt;Utredningens förslag om monopol på utlandsförbindelser anser Sydkraft&lt;br&gt;strider mot principerna om fri konkurrens och EG:s strävan att åstad-&lt;br&gt;komma en ökad handel med el över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslaget om ett stamnätsverk&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5.1 Ägandeform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall finner det svårt att förstå utredningens slutsats att stamnätet&lt;br&gt;måste ägas av ett statligt affärsverk. Verksamheten bör enligt Vattenfall&lt;br&gt;bolagiseras när den definitiva lösningen skall gälla från år 1993.&lt;br&gt;Aktiebolagsformen är att föredra ur effektivitetssynpunkt. Nyttjama bör&lt;br&gt;vara ägare av bolaget för att det skall få den långsiktiga syn på systemet&lt;br&gt;som är nödvändigt för att säkerställa högt ställda krav på effektivitet i&lt;br&gt;nätdriften. Enligt Vattenfall skall även staten kunna vara delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV är tveksam till att den föreslagna organisationsformen är den mest&lt;br&gt;lämpliga. RRV anser att utredningens diskussion om olika ägarformer är&lt;br&gt;väl summarisk, och anser sig inte ha möjlighet på basis av rapporten&lt;br&gt;värdera hållbarheten i utredningens avfärdande av ett privat ägande. Det&lt;br&gt;är enligt RRV svårt att med rapporten som utgångspunkt värdera den&lt;br&gt;föreslagna lösningen, och likaså vilka risker som finns för effek-&lt;br&gt;tivitetsproblem med de alternativa lösningarna. RRV anser vidare att om&lt;br&gt;den slutliga lösningen blir ett statligt bolag bör det också, mot bakgrund&lt;br&gt;av bolagets monopolställning, övervägas att ge RRV rätt att revidera&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO och SPK delar utredningens uppfattning att stamnätsföretaget bör&lt;br&gt;vara statligt. Svenska Kommunförbundet anser att det inledningsvis kan&lt;br&gt;vara ändamålsenligt att driva stamnätet i den affärverksform som utred-&lt;br&gt;ningen föreslår. På sikt kan dock ett blandat ägande av stamnätet över-&lt;br&gt;vägas. Industriförbundet anser att stamnätet på sikt bör vara ett bolag med&lt;br&gt;privata ägare med neutral sammansättning. Under en övergångstid kan det&lt;br&gt;enligt förbundet vara nödvändigt med statligt ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen anser att stamnätet bör organiseras som ett&lt;br&gt;aktiebolag, ägt av de företag som vill använda stamnätet och som också&lt;br&gt;önskar vara ägare. Staten kan vara delägare. Föreningen påpekar vidare&lt;br&gt;att kraftindustrin lagt fram ett organisationsförslag som beskrivs i rappor-&lt;br&gt;ten men som inte har beaktats i utredningens förslag till permanent organi-&lt;br&gt;sation för stamnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elverksföreningen är övertygad om att ett aktiebolag är en effektivare&lt;br&gt;form av ägande än ett statligt affärsverk. Dessutom medger bolagsformen&lt;br&gt;att ägarkretsen på sikt kan utvidgas. Värmeverksföreningen accepterar att&lt;br&gt;stamnätet i ett inledningsskede drivs som ett statligt affärsverk, men för-&lt;br&gt;ordar bolagsformen på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL stödjer utredningens förslag och förordar ett statligt affärsverk&lt;br&gt;framför ett partsägt bolag. TCO instämmer i utredningens förslag och&lt;br&gt;anser det rimligt att stamnätet ställs under samhällelig kontroll. LO stödjer&lt;br&gt;utredningens förslag. Ett skräddarsytt affärsverk kan enligt LO bäst han-&lt;br&gt;tera de nödvändiga förändringar som en ökad internationalisering kan&lt;br&gt;innebära. En sådan lösning förhindrar också att en aktör diskrimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund framhåller att stamnätet bör vara statligt&lt;br&gt;styrt. NVSH gruppen stödjer utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft motsätter sig starkt ett statligt affärsverk. Man anser att det inte&lt;br&gt;är en tillfällighet att i princip all affärsverksamhet av betydelse bedrivs i&lt;br&gt;aktiebolagsform. Sydkraft framhåller att staten som delägare i ett&lt;br&gt;aktiebolag kan tillförsäkra sig nödvändig insyn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5.2 Roll, uppgifter och finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall anser att principerna för nyttjande och prissättning på stamnätet&lt;br&gt;bör utarbetas i samråd mellan nätföretaget och de olika nyttjama av nätet.&lt;br&gt;Det av utredningen skisserade förslaget anser man vara oklart och inte&lt;br&gt;genomtänkt. Kraftverksföreningen framför liknande synpunkter och anser&lt;br&gt;att de prissättningsprinciper som tas fram skall godkännas av regeringen&lt;br&gt;eller av regeringen anvisad myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall stamnätsinvesteringar baseras på sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska kalkyler. RRV anser frågan vara komplicerad. Affärs-&lt;br&gt;verksformen medför att felinvesteringar belastar skattekollektivet. RRV&lt;br&gt;efterlyser en belysning av ett alternativ där aktörerna själva ansvarar för&lt;br&gt;finansieringen, och anser vidare att en redovisning av för- och nackdelar&lt;br&gt;med olika modeller för etablering på marknadsplatsen hade varit&lt;br&gt;intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet förutsätter att utarbetandet av tillträdesregler, tillämp-&lt;br&gt;ningsbestämmelser etc. sker under stor öppenhet och med stort inflytande&lt;br&gt;från elmarknadens aktörer. Elverksföreningen är positiv till de huvud-&lt;br&gt;principer utredningen föreslår för att göra stamnätet öppet för transitering&lt;br&gt;med kostnadsbaserade icke-diskriminerande tariffer. REL konstaterar att&lt;br&gt;uppbyggnaden av tariffstrukturer, regler m.m. måste studeras nog-&lt;br&gt;grannare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Industriförbundet bör avkastningskravet vara lågt eftersom&lt;br&gt;storkraftnätet kännetecknas av en verksamhet med låg risk. Företaget bör&lt;br&gt;få stor frihet i resursanskaffningen vad gäller kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmeverksföreningen anser att värderingen av stamnätet måste ske med&lt;br&gt;syftet att nya aktörer ges reella möjligheter att nyttja överföringarna.&lt;br&gt;Värderingen bör göras på ett sådant sätt att de därav följande avgifterna&lt;br&gt;inte utgör ett hinder för nya aktörer att använda nätet. Föreningen delar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare utredningens uppfattning att merparten av det arbete som återstår&lt;br&gt;avses leda till en konkurrensstyrd marknad återstår. Marknadens aktörer&lt;br&gt;måste ges tid och möjlighet att påverka den slutgiltiga lösningen. Ett antal&lt;br&gt;kontrollstationer bör läggas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet förutsätter att stamnätsavtalet måste kunna om-&lt;br&gt;förhandlas utan att de äganderättsliga principerna åsidosätts. Värderingen&lt;br&gt;av stamnätet måste vara sådan att de värden som byggts upp av el-&lt;br&gt;abonnentema skall kunna tillgodogöras nätet och indirekt dess abonnenter&lt;br&gt;och inte överföras till ett produktionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB stödjer den diskuterade modellen för avgiftssystem men med&lt;br&gt;förbehållet att transiteringsavgiftema blir realt oförändrade. En för-&lt;br&gt;utsättning för detta är att värdet på stamnätet inte sättes orimligt högt.&lt;br&gt;Även NVSH påpekar vikten av att utredning och analys angående anlägg-&lt;br&gt;ningsvärderingen föreligger innan överlåtelsebeloppen fastställs. Transite-&lt;br&gt;ringstj än stema bör enligt NVSH vara kostnadsbaserade med en öppen&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 De regionala och lokala näten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall har en positiv inställning till att de regionala och lokala näten&lt;br&gt;öppnas och understryker vikten av att näten kan öppnas samtidigt på alla&lt;br&gt;nivåer. Vattenfall anser inte kravet på separata bolag vara nödvändigt och&lt;br&gt;menar att separata redovisningar är ett tillräckligt villkor. Vattenfall fram-&lt;br&gt;håller att det är lika viktigt att hålla isär andra delar av verksamheten.&lt;br&gt;T.ex. bör el och fjärrvärme separeras vad gäller den ekonomiska redovis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO instämmer i utredningens krav på att alla nät skall öppnas för tran-&lt;br&gt;sitering. Detta är enligt NO sannolikt helt avgörande för möjligheterna att&lt;br&gt;få en effektiv konkurrens. För att minska risken för säljarmakt är det&lt;br&gt;viktigt att många elproducenter kan spelas ut mot varandra. NO delar&lt;br&gt;uppfattningen att det skall råda avtalsfrihet. Det är dock viktigt att kon-&lt;br&gt;kurrensmyndigheten uppmärksamt följer utvecklingen inom området och&lt;br&gt;ingriper mot eventuella avtal med skadliga konkurrensbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO delar i stort utredningens uppfattning att nätverksamheten skall strikt&lt;br&gt;särredovisas och att den hos företag med affärsmässig inriktning&lt;br&gt;organiseras som ett separata bolag. Enbart krav på särredovisning ger en&lt;br&gt;betydligt sämre kontrollmöjlighet. Enhetliga redovisningsprinciper är,&lt;br&gt;oavsett form, en förutsättning för att en effektiv övervakning skall kunna&lt;br&gt;upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet, Industriförbundet, Kraftverksföreningen och Elverks-&lt;br&gt;föreningen tillstyrker att de regionala näten öppnas och görs tillgängliga&lt;br&gt;för alla transitörer. Kraftverksföreningen påpekar dock att verksamheten i&lt;br&gt;näten regleras genom bindande koncessioner. Föreningen framhåller&lt;br&gt;vidare att onödiga bolagsbildningar bör undvikas. Utredningens förslag&lt;br&gt;måste noggrant analyseras. Separat redovisning är ett tillräckligt krav. Det&lt;br&gt;finns en risk, enligt Kraftverksföreningen, att nätbolagen endast med-&lt;br&gt;verkar i en kostnadsfördelning medan produktiviteten inte befrämjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Elverksföreningen är negativ till kravet på att nätverksamhet skall Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;bedrivas i särskilt bolag. Det bör enligt föreningens mening vara tillfyllest Bilaga 1&lt;br&gt;att verksamhetens ekonomi och bokföring skiljs från andra verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL tillstyrker att de regionala näten öppnas och görs tillgängliga för&lt;br&gt;alla transitörer. REL och STOSEB stöder kravet på att den regionala nät-&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas i särskilda bolag. STOSEB framhåller att&lt;br&gt;regionalt blandat ägande bör stimuleras för vaije naturligt samman-&lt;br&gt;hängande regionnät.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 De lokala näten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall framhåller att det krävs en omfattande utveckling för att mark-&lt;br&gt;naden skall bli en realitet för de mindre kundema. Denna marknad är&lt;br&gt;komplicerad och det handlar om kostnader för kunden i form av komplice-&lt;br&gt;rade mätare etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK framhåller att utredningens förslag kan medföra en ökande struk-&lt;br&gt;turrationalisering. Sammanslagningar kan medföra såväl horisontell som&lt;br&gt;vertikal integration, med kostnadshöjande uppvärderingar av anläggnings-&lt;br&gt;tillgångarna. Kommunförbundet tillstyrker utredningens förslag att öppna&lt;br&gt;de lokala näten, men framhåller att detta kan leda till att många små och&lt;br&gt;medelstora eldistributörer får svårigheter att överleva på grund av otill-&lt;br&gt;räckliga ekonomiska, teknologiska och personella resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket. REL, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund och SBC ifrågasätter om utredningens förslag&lt;br&gt;skulle gynna de mindre elkunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket påpekar att hushållen tills vidare kommer att vara&lt;br&gt;hänvisade till en enda leverantör. Det är därför viktigt att de konkur-&lt;br&gt;rensfördelar som förhoppningsvis uppnås med en ny och förändrad el-&lt;br&gt;marknad även skall komma hushållen till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL anser att öppnande av de lokala näten inte behöver betyda en vinst&lt;br&gt;för konsumenterna. De lokala näten bör enligt REL öppnas först efter det&lt;br&gt;att kompletterande utredningar och analyser gjorts av erfarenheterna från&lt;br&gt;avregleringen av stam- och regionnäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund stöder visserligen inriktningen att de lokala&lt;br&gt;näten skall öppnas för fri konkurrens om kundema, men anser att detta&lt;br&gt;knappast kommer att ha någon större betydelse för de enskilda hushållen.&lt;br&gt;De större fastighetsägarna kan kanske ha möjlighet att agera med större&lt;br&gt;kraft, vilket kan leda till lägre hyror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund hävdar att det är angeläget att snarast&lt;br&gt;se över förekommande företagsformer för leverantörer. Om det, som&lt;br&gt;utredningen hävdar, beror på självkostnadsprincipen att kommunala verk&lt;br&gt;har de lägsta priserna innebär utredningens intentioner om en avreglerad&lt;br&gt;marknad ett allvarligt hot mot elanvändare i allmänhet och små elabon-&lt;br&gt;nenter i synnerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC påpekar att hushållsförbrukaren inte inom överskådlig tid kommer&lt;br&gt;att ha full valfrihet vad gäller leverantör. SBC hyser oro för att industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991192. 1 samt. Nr 133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kraft av att vara stora förbrukare tecknar fördelaktiga kontrakt på bekost-&lt;br&gt;nad av de mindre och betydligt svagare hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB framhåller att en separering av de lokala näten till helt fri-&lt;br&gt;stående enheter i dagsläget innebär stora tekniska, ekonomiska och&lt;br&gt;administrativa problem och kostnader. Merkostnaderna riskerar att över-&lt;br&gt;träffa effektivitetsvinsterna. Slutkundernas rätt att välja leverantör bör&lt;br&gt;inledningsvis gälla endast större kunder t.ex. över 1 MW, enligt engelsk&lt;br&gt;modell.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Koncessioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall anser att förslaget om en särskild försäljningskoncession har&lt;br&gt;brister och inte är genomtänkt. Det bör vara en avtalsfråga mellan&lt;br&gt;leverantör och köpare vilken trygghet köparen skall få om han återgår till&lt;br&gt;den ursprungliga leverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO anser att det behövs någon form av skyddsmekanism i form av&lt;br&gt;fortsatt leveransplikt i försäljningskoncessionen. Detta skulle hindra&lt;br&gt;koncessionshavaren att utnyttja sin säljarmakt och på detta sätt låsa in&lt;br&gt;köpare. En leveransplikt skulle inte utgöra någon belastning för huvud-&lt;br&gt;leverantören eftersom denne har rätt att täcka sina kostnader vid prissätt-&lt;br&gt;ningen. NO anser även att diskriminering av utomstående bör motverkas&lt;br&gt;genom föreskrifter i koncessionsvillkoren och i sista hand med stöd av&lt;br&gt;konkurrenslagen. Om det finns en intressegemenskap mellan ett nätföretag&lt;br&gt;och en producent eller en återförsäljare finns det enligt NO risk för att&lt;br&gt;nätföretaget låter information om andra leverantörers eller återförsäljares&lt;br&gt;försäljning gå vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser det inte vara uteslutet att en ökad konkurrens&lt;br&gt;mellan producenter och distributörer i kombination med försäljnings-&lt;br&gt;koncession kan försämra hushållens situation. Monopolet kvarstår av-&lt;br&gt;seende leverans av el till hushållen, men prissättningen styrs av den kon-&lt;br&gt;kurrensutsatta delen av marknaden. Försäljningskoncessionären kan&lt;br&gt;komma att kompensera sig för förluster från den konkurrensutsatta delen&lt;br&gt;av verksamheten genom högre avgiftsuttag på monopolmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK ifrågasätter om en försäljningskoncession är nödvändig i ett längre&lt;br&gt;perspektiv. Om koncessioner införs vill SPK framhålla att eftersom&lt;br&gt;leveransåtagandena kan variera kraftigt över tiden bör koncessionären ges&lt;br&gt;ett tillräckligt kundunderlag och ha tillräcklig kapacitet att möta dessa&lt;br&gt;variationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet framhåller att det knappast är möjligt att uppnå full-&lt;br&gt;ständig konkurrens om leveranser till alla kunder, t.ex. i glesbygden.&lt;br&gt;Någon form av reglering av eldistributionen är därför nödvändig för att&lt;br&gt;slå vakt om konsumenternas intressen i mindre tätorter och på lands-&lt;br&gt;bygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Industriförbundets uppfattning bör en försäljningskoncession&lt;br&gt;innefatta en leveransskyldighet även för den kund som bytt leverantör.&lt;br&gt;Priset skall sedan kunna överklagas på det sätt utredningen föreslår och&lt;br&gt;tillåtas vara i paritet med försäljarens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen anser inte att en speciell försäljningskoncession Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;behövs. En sådan kan utgöra ett konkurrenshinder i de lokala näten. Även Bilaga 1&lt;br&gt;Elverksföreningen är negativ till en särskild försäljningskoncession. Den&lt;br&gt;som erhåller en nätkoncession kan åläggas leveransskyldighet till kon-&lt;br&gt;sumenter som använder el huvudsakligen för enskilt bruk, och priset för&lt;br&gt;sådan leverans skall kunna prövas av samma instans som prövar villkoren&lt;br&gt;för transiteringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund ifrågasätter att en försäljningskoncession&lt;br&gt;endast inledningsvis skall innebära leveransplikt. SBC anser att försälj-&lt;br&gt;ningskoncession endast skall beviljas om leverantören kan garantera&lt;br&gt;villkor för hushållskundema som överensstämmer med de bästa villkoren&lt;br&gt;i industriavtalen och i övrigt garanterar en icke-diskriminerande pris-&lt;br&gt;politik. Vidare måste ett införande av försäljningskoncession förtydligas&lt;br&gt;och utvecklas i syfte att än mer stärka hushållsförbrukarens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft motsätter sig utredningens förslag om en försäljningskoncession&lt;br&gt;som bl.a. skulle innebära leveransplikt till vissa kunder. Principen om&lt;br&gt;leveransplikt är inte förenlig med en konkurrensutsatt marknad. Den&lt;br&gt;föreslagna koncessionens konstruktion kommer att verka konkurrens-&lt;br&gt;hämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB anser att ett klargörande av gränsdragningen mellan nät- och&lt;br&gt;försäljningsverksamhet erfordras. Utredningens förslag är enligt STOSEB&lt;br&gt;i flera avseenden oklart.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Tillsynsmyndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;NO, TCO och Hyresgästernas Riksförbund instämmer i utredningens för-&lt;br&gt;slag om tillsynsmyndighetens uppgifter. SPK framhåller att en sådan myn-&lt;br&gt;dighet måste få en självständig och neutral ställning gentemot marknadens&lt;br&gt;övriga intressenter. Konkurrensrättsliga frågor bör prövas av konkurrens-&lt;br&gt;myndigheten. REL anser att NUTEK, SPK och NO kan utföra de över-&lt;br&gt;vakande funktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser att tillsynsmyndighetens verksamhet&lt;br&gt;bör begränsas på grund av bl.a. risken för kostnadsdrivande detaljstyr-&lt;br&gt;ning och organiseras inom ramen för tillgängliga myndighetsresurser.&lt;br&gt;Behovet av myndighetskontroll av den lokala energiverksamheten bör&lt;br&gt;studeras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB anser att tillsynsmyndigheten mot bakgrund av dagens struk-&lt;br&gt;tuella obalans på elmarknaden bör få till uppgift att bevaka att konkurren-&lt;br&gt;sen blir reell redan i inledningsskedet av marknadens reformering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket ser betydande nackdelar i att en statlig myndighet&lt;br&gt;övervakar ett affärsverk och avvisar utredningens förslag. Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen finner ingen anledning att bygga upp en omfattande kontroll-&lt;br&gt;verksamhet. Kontrollmyndigheten bör få en väl definierad och starkt&lt;br&gt;begränsad uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elverksföreningen är negativ till förslaget att tillsynsmyndigheten skall&lt;br&gt;utarbeta anvisningar för den ekonomiska redovisningen. De regler som&lt;br&gt;gäller för aktiebolag är tillfyllest. Föreningen är också övertygad om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadens aktörer själva kan skapa de prissättningsmodeller och regler&lt;br&gt;som erfordras för transiteringstjänstema. Den årliga rapporteringen till&lt;br&gt;regeringen om marknaden bör begränsas och SCB är den instans som i&lt;br&gt;samverkan med branschen bör utarbeta eventuella jämförelsetal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Ellagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall och REL pekar på behov av fortsatt utredningsarbete. Vattenfall&lt;br&gt;anser att utredningens avsnitt om rättsliga aspekter fordrar ytterligare&lt;br&gt;bearbetning. De osäkerheter som finns i dessa viktiga frågor bör klaras ut&lt;br&gt;innan förslag till ändringar i ellagen presenteras. Förslagen bör remissbe-&lt;br&gt;handlas på sedvanligt sätt innan man fattar slutliga beslut om en reforme-&lt;br&gt;ring av den svenska ellagen. Kommunförbundet och kraftverksföreningen&lt;br&gt;anser att en översyn av lagstiftningen bör påbörjas omgående.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Europeiska gemenskapen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall, Kraftverksföreningen och LO understryker att den svenska&lt;br&gt;elmarknaden bör omstruktureras i takt med utvecklingen inom EG.&lt;br&gt;Vattenfall anser att man tydligare bör visa hur de föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringarna passar in i de nya elmarknadsmönster som växer fram inom EG.&lt;br&gt;LO anser att det inte finns någon anledning att som första land i Europa&lt;br&gt;rusa iväg med omfattande experiment i ett nytt komplicerat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet anser att det är mycket positivt om Sverige på ett så&lt;br&gt;centralt område som elmarknaden kan ligga före EG. Statsmakterna och&lt;br&gt;marknadens aktörer bör även verka för en öppnare handel över gränserna&lt;br&gt;till våra nordiska grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB anser att den svenska konkurrenslagstiftningen bör anpassas till&lt;br&gt;EG:s konkurrensregler och redan inledningsvis tillämpas vid elmarknadens&lt;br&gt;omstrukturering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Horisontell och vertikal integration&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anser att en strävan att förhindra vertikal integration&lt;br&gt;inte får medföra ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Det kan i vissa&lt;br&gt;fall vara rationellt att samma ägare äger såväl produktions- som&lt;br&gt;distributionsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmeverksföreningen anser att uppförandet av kraftvärmeverk inte kan&lt;br&gt;vara en oönskad form av vertikal integration i ett företag med distribution&lt;br&gt;av både el och fjärrvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt REL finns det en uppenbar risk att utredningens förslag kommer&lt;br&gt;att leda till en horisontell integration inom de lokala näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser det vara olyckligt om politiska beslut i allt för stor utsträck-&lt;br&gt;ning hindrar företagsmässigt motiverad expansioner, s.k. vertikal inte-&lt;br&gt;gration. En sådan utveckling äger rum inom flertalet europeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska företagen bör vara så stora att de kan tävla framgångsrikt på&lt;br&gt;den europeiska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund anser att även om produktion och nät- och&lt;br&gt;distributionsverksamhet normalt skall särskiljas bör detta inte hindra att&lt;br&gt;t.ex. kommunala energiverk också blir producenter genom att driva kraft-&lt;br&gt;värmeverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft vänder sig mot förslaget att försäljningskoncession skulle kunna&lt;br&gt;vägras företag med stor andel produktion, eftersom detta är oförenligt med&lt;br&gt;fri konkurrens och innebär att en odefinierad s.k. generalklausul införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13.1 Prisprövning-prisreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag angående prissättning av stamnätstjänster är enligt&lt;br&gt;Vattenfall oklar. Också förslagen gällande region- och lokalnäten är&lt;br&gt;oklara. Vattenfalls principiella inställning är att marknadsfunktioner bör&lt;br&gt;eftersträvas som gör behov av kontroll minimal. De kontrollfunktioner&lt;br&gt;som bedöms nödvändiga bör så långt möjligt inordnas i befintliga&lt;br&gt;myndigheter och funktioner, med prövning i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Konsumentverket krävs en effektiv uppföljning av elpriserna för&lt;br&gt;den del av marknaden som kommer att omfattas av försäljningskoncessio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SPK kan utredningens förslag att reglera nätföretagens intäkter i&lt;br&gt;stället för vinst medföra praktiska problem. SPK föredrar modellen med&lt;br&gt;s.k. &amp;quot;yard-stick competition&amp;quot; och vinstreglering liknande nuvarande pris-&lt;br&gt;regleringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet delar utredningens uppfattning att pris-&lt;br&gt;regleringsfunktionen bör ses över. Resultatet av avgiftsutredningens arbete&lt;br&gt;bör avvaktas. Även konkurrensutredningen berör frågor som kan ha betyd-&lt;br&gt;else för en fri elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen anser att principerna för prissättning av stamnäts-&lt;br&gt;tjänstema skall tas fram i samarbete mellan berörda branschorganisationer.&lt;br&gt;Principerna skall godkännas av regeringen eller av regeringen anvisad&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elverksföreningen är övertygad att marknadens aktörer själva kan skapa&lt;br&gt;de prissättningsmodeller som erfordras för transiteringstjänster. Förening-&lt;br&gt;en är positiv till att dagens princip med prövning i efterhand föreslås att&lt;br&gt;behållas. Föreningen är angelägen om att en samordning sker med de&lt;br&gt;förslag som kommer att läggas om prövning av pris i samband med&lt;br&gt;ändring av den kommunala s.k. självkostnadsprincipen. Vidare önskar&lt;br&gt;föreningen att en utvärdering kommer till stånd om för- och nackdelar&lt;br&gt;med nuvarande regler om förlikning och/eller utredning av tvistemål om&lt;br&gt;elpris genom Tariffkommissionens medverkan innan ett slutligt förslag&lt;br&gt;läggs i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund delar utredningens uppfattning att pris-&lt;br&gt;prövning i dess nuvarande form inte är tillfyllest. Detta beror inte bara på&lt;br&gt;sättet att pröva utan också på att kunskapskravet ställs högt på de kunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behöver få en prövning genomförd. Ett utslag bör ges prejudicerande&lt;br&gt;verkan. Förbundet föreslår att en energikonsumentombudsman, en etisk&lt;br&gt;nämnd eller motsvarande tillsätts vid sidan av nya myndighetsfunktioner&lt;br&gt;eller prövningsinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13.2 Kraftbörs m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att det hade varit intressant att i utredningen få en tydligare&lt;br&gt;bild av för- och nackdelar med olika modeller för etablering på marknads-&lt;br&gt;platsen - inom och utom stamnätsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO är i stort positiv till att införa någon typ av kraftbörs. Enligt NO&lt;br&gt;skulle en börs kunna sänka t.ex. sök- och transaktionskostnaderna. Mindre&lt;br&gt;aktörer skulle lättare kunna etablera sig på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB föreslår att en för alla öppen kraftbörs för prima och tillfällig&lt;br&gt;kraft skall främjas för att en effektiv prisbildning skall uppnås. Vidare bör&lt;br&gt;marknadsandelen för en enskild aktör begränsas. STOSEB anser att&lt;br&gt;Vattenfall bör delas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Elmarknaderna i Europa&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Rapport från NUTEK (B 1991:7) i november 1991&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av rapporten och remissyttranden däröver&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Sammanfattning av rapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i mars 1991 åt statens energiverk att i samråd med&lt;br&gt;statens pris- och konkurrensverk (SPK) årligen redovisa den aktuella&lt;br&gt;utvecklingen på de europeiska elmarknaderna (regeringsbeslut 1991-03-07&lt;br&gt;nr 26). Uppdraget övergick den 1 juli 1991 till det nybildade närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK). Verket lämnade i november 1991 den&lt;br&gt;första rapporten, Elmarknaderna i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av rapporten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 rapporten redovisas ingående beskrivningar av elmarknaderna i Norden,&lt;br&gt;övriga Västeuropa, Östeuropa och Sovjetunionen. Dessutom behandlas&lt;br&gt;särskilt de tekniska och organisatoriska förutsättningarna för elhandel,&lt;br&gt;EG:s politik på energiområdet och aktuella program för effektiv använd-&lt;br&gt;ning och hushållning med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av denna redovisning av det aktuella läget analyseras ut-&lt;br&gt;vecklingstendenser på elmarknaden och de faktorer som kan komma att&lt;br&gt;påverka utvecklingen i framtiden. Rapporten innehåller däremot inga&lt;br&gt;rekommendationer till åtgärder. NUTEK lämnar följande sammandrag av&lt;br&gt;utredningsresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen analyserar utvecklingen i de europeiska elmarknadernas&lt;br&gt;olika led, dvs produktion, överföring och användning av elenergi.&lt;br&gt;Integrationsprocessen inom EG och strävan mot en inre marknad har&lt;br&gt;ägnats särskild uppmärksamhet, liksom frågan om de tekniska och&lt;br&gt;organisatoriska förutsättningarna för en utökad elhandel i Europa. Den&lt;br&gt;nuvarande situationen och utvecklingen inom Östeuropa kan ha&lt;br&gt;återverkningar även på de västeuropeiska ländernas elmarknader,&lt;br&gt;vilket också berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger stora skillnader mellan olika länder när det gäller kost-&lt;br&gt;naderna för att producera el. Skillnaderna beror på kraftslag, tekno-&lt;br&gt;logi, tillgänglighet och utnyttjandegrad, men även på andra faktorer&lt;br&gt;som subventioner av inhemsk produktion av kol, som fallet är i&lt;br&gt;Tyskland och Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elpriserna skiljer sig åt såväl mellan de olika länderna som inom varje&lt;br&gt;land mellan olika kundkategorier. Skillnaderna i priset är dels be-&lt;br&gt;tingade av olika produktionskostnader, dels av hur och i vilket syfte&lt;br&gt;man sätter priser i olika länder. Korssubventionering till förmån för&lt;br&gt;olika användargrupper förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan vänta sig att utvecklingen mot ett alltmer integrerat Europa&lt;br&gt;kan leda till minskade skillnader av elproduktionskostnadema och&lt;br&gt;elpriserna. För Sverige, som i dagsläget har relativt låga elpriser, kan&lt;br&gt;detta innebära stigande priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i den pågående EG-integrationen strävar EG-&lt;br&gt;kommissionen också efter att skapa förutsättningar för en inre mark-&lt;br&gt;nad inom elområdet. De direktiv som redan är beslutade och har&lt;br&gt;anknytning till elmarknaden är främst transitdirektivet, direktivet om&lt;br&gt;pristransparens samt direktivet för offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet omfattas från och med år 1993 EFTA-ländema av Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;EG:s lagstiftning för öppnare konkurrens och friare handel inom och Bilaga 2&lt;br&gt;mellan medlemsländerna även på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s intentioner har kommit till uttryck bl.a. i att man ifrågasatt&lt;br&gt;import-och exportmonopol för el som förekommer i flera länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen överväger nu att söka vidga transitmöjlighetema till&lt;br&gt;att omfatta s k third-parry-access (tredje parts tillgång till näten) i&lt;br&gt;syfte att ge elanvändare ökade möjligheter att själva välja el-&lt;br&gt;leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen diskuterar också koldioxid- och energiskatter, i syfte&lt;br&gt;att reducera energisektorns belastning på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen och EG:s politik ställer krav på minskad vertikal in-&lt;br&gt;tegration, dvs att ett företag är verksamt i olika led, produktion,&lt;br&gt;överföring och distribution. Därför kan sådana företag komma att&lt;br&gt;delas upp. En förutsättning för väl fungerande third-party-access är att&lt;br&gt;det är möjligt att redovisa kostnader och intäkter i vaije led för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan således vänta flera olika förändringar i elmarknadernas&lt;br&gt;struktur. I vissa länder har mera genomgripande förändringar redan&lt;br&gt;genomförts, som exempelvis i England och Norge. Erfarenheterna&lt;br&gt;från England visar att en privatisering av elindustrin ställer krav på ny&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de förändringar man kan förvänta sig är att elsektorn kan&lt;br&gt;komma att bli mera marknadsinriktad i de olika länderna. Som en&lt;br&gt;följd av det kan man också vänta sig effektivare elförsöijning och&lt;br&gt;gradvis farre monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande marknadsintegreringen kan medföra att framtida invester-&lt;br&gt;ingar blir förknippade med större risktagning än hittills. De riktigt&lt;br&gt;stora aktörerna kan därför komma att utöka sitt samarbete. Även&lt;br&gt;privatisering kan bli ett medel att finansiera utbyggnader av produk-&lt;br&gt;tion och överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt förutses att nya, små, oberoende företag får större möjlig-&lt;br&gt;heter att etablera småskalig elproduktion, exempelvis kraftvärme.&lt;br&gt;Elanvändningens utveckling i vaije land är normalt kopplad till den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten i landet. 1 de industrialiserade länderna i norra&lt;br&gt;Europa ökar elanvändningen relativt långsamt. 1 Sydeuropas mindre&lt;br&gt;utvecklade men snabbt växande ekonomier ökar däremot elanvänd-&lt;br&gt;ningen snabbt för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapaciteten i elproduktionen ökar relativt långsamt. Det största be-&lt;br&gt;hovet av utbyggnad finns i södra Europa, där efterfrågetillväxten på el&lt;br&gt;är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbyggnad av kärnkraften planeras i Frankrike och eventuellt även&lt;br&gt;i Finland. I det senare fallet har man ännu inte fattat något beslut.&lt;br&gt;Även i Öst- och Centraleuropa diskuteras framtida kämkraftsanlägg-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktion som är baserad på naturgas och kol väntas öka i Väst-&lt;br&gt;europa. Det gäller framför allt produktion baserad på nya, mindre&lt;br&gt;miljöbelastande tekniker. Miljö- och säkerhetsaspekter kommer dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att begränsa möjligheterna att lokalisera nya elproduk-&lt;br&gt;tionsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraften är i det närmaste fullt utbyggd, eftersom man av miljö-&lt;br&gt;skäl inte kan eller vill bygga ut de återstående vattentillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Öststaterna kan både elproduktionen och elanvändningen minska&lt;br&gt;under 1990-talet. Huvudorsaken är den strukturella krisen i de öst-&lt;br&gt;europeiska ländernas ekonomier som kommer att innebära att för-&lt;br&gt;åldrad, dåligt underhållen och starkt förorenande produktionskapacitet&lt;br&gt;kommer att läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att finnas ett stort behov av ny produktionskapacitet och&lt;br&gt;förbättringar av drift och miljösäkerhet inom en nära framtid. Det&lt;br&gt;ställer krav på anskaffning av kapital, vilket är ett stort problem för&lt;br&gt;Östeuropa och Sovjetunionen. Den europeiska energistadgan&lt;br&gt;(European Energy Charter) kan komma att förbättra investerings-&lt;br&gt;klimatet i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inre marknad på elområdet förutsätter att el kan transporteras i&lt;br&gt;större omfattning. Transportkostnaderna stiger vid ökad belastning. De&lt;br&gt;nuvarande överföringsförbindelsema har en relativt begränsad kapaci-&lt;br&gt;tet. De är ursprungligen avsedda för tillfällig överföring av kraft för&lt;br&gt;bl.a. lastutjämning i olika länders elsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad elhandel förutsätter att näten förstärks. Att bygga nya för-&lt;br&gt;bindelser innebär stora investeringskostnader och tar dessutom tid,&lt;br&gt;ofta flera år. Härtill kommer ett ökat motstånd mot luftledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s integrationsprocess för att skapa en inre marknad for el har varit&lt;br&gt;relativt långsam. Det är därför svårt att bedöma hur snabbt föränd-&lt;br&gt;ringarna kan komma att genomföras. Det finns stora motsättningar&lt;br&gt;mellan aktörerna liksom osäkerhet beträffande genomförandet av redan&lt;br&gt;fattade beslut, varför den inre marknaden bara kan realiseras gradvis.&lt;br&gt;Dagens stora prisskillnader väntas minska, men det blir knappast&lt;br&gt;någon fullständig utjämning. Det kommer därför även i framtiden att&lt;br&gt;finnas motiv för handel inom elområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan förvänta sig att elhandeln i sin nuvarande form ökar, särskilt&lt;br&gt;mellan stora företag. De stora investeringskostnader som byggande av&lt;br&gt;ny kapacitet innebär, kan på en marknad med öppnare konkurrens&lt;br&gt;leda till utökat samarbete mellan de stora aktörerna på elmarknaden.&lt;br&gt;Nytillkommande anläggningar kan vara helt eller delvis avsedda för&lt;br&gt;export.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Remissyttranden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har remissbehandlats. Yttranden har lämnats av statens vatten-&lt;br&gt;fallsverk (Vattenfall), riksrevisionsverket (RRV), överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap (ÖCB), näringsfrihetsombudsmannen (NO), boverket, Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen och Svenska Elverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att intentionerna med uppdraget i allt väsentligt uppfyllts och&lt;br&gt;finner ingen anledning att ifrågasätta de bedömningar som presenteras i&lt;br&gt;rapporten. NO noterar att konkurrensfrämjande åtgärder av EG rörande&lt;br&gt;ledningsbunden energi kan komma att nödvändiggöra ändringar och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompletteringar av den svenska ellagstiftningen, men har ej funnit ytter-&lt;br&gt;ligare skäl att kommentera rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB hänvisar till de bedömningar av konsekvenserna för det civila för-&lt;br&gt;svaret av ett svensk EG-medlemskap som överstyrelsen redovisat i&lt;br&gt;rapporten Svenskt medlemskap i EG: Konsekvenser för försörjningsbered-&lt;br&gt;skapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser att det skulle vara av intresse att erhålla uppgifter om&lt;br&gt;fördelningen mellan elvärme och övrig el inom sektom bostäder, service&lt;br&gt;m.m., samt uppgifter om den andel genom värmekraft producerade el-&lt;br&gt;kraft som utnyttjar spillvärme för bostads- och lokaluppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall framhåller att det är av stort värde att en samlad beskrivning&lt;br&gt;av förhållandena på de europeiska elmarknaderna nu föreligger på&lt;br&gt;svenska. Vattenfall lämnar ett antal detaljanmärkningar till texten samt&lt;br&gt;några från rapporten avvikande principiella bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bedömer att utvecklingen och EG:s politik ställer krav på&lt;br&gt;minskad vertikal integration och att företag på elmarknaden därför kan&lt;br&gt;komma att delas upp. Vattenfall understryker att det föreligger väsentliga&lt;br&gt;skillnader mellan elsystemen i de europeiska länderna samt att de krav på&lt;br&gt;särredovisning som diskuteras i EG inte innebär en ägarmässig uppdel-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall anser att det vore motiverat med en djupare analys av frågan&lt;br&gt;om effekter på prisnivå och prisbildning av en ökad internationalisering.&lt;br&gt;Dels innebär europeiseringen av elmarknaden att både utbud och efter-&lt;br&gt;frågan breddas, dels är inte målet ur samhällsekonomisk synvinkel att få&lt;br&gt;så låga priser som möjligt utan att prisbildningen leder till en rimlig&lt;br&gt;resursanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finner Vattenfall att NUTEK tagit utvecklingen i England till&lt;br&gt;intäkt för att ny reglering krävs och att ett komplicerat regelverk måste&lt;br&gt;skapas. Verket efterlyser en precisering av denna bedömning, och fram-&lt;br&gt;håller att inget talar för att en reglering bättre fyller sin uppgift därför att&lt;br&gt;den är omfattande eller komplicerad. Det väsentliga är att regleringen&lt;br&gt;förmår att ta tillvara det allmännas intresse samtidigt som den inte blir så&lt;br&gt;detaljerad eller tar sådana former att interaktionen mellan marknadens&lt;br&gt;aktörer störs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall understryker de stora skillnaderna i utgångsförutsättningama&lt;br&gt;hos de europeiska länderna, där Sveriges utgångsläge är ett väl funger-&lt;br&gt;ande elsystem med konkurrensinslag. I rapporten läggs, enligt Vattenfalls&lt;br&gt;mening, alltför stor vikt vid att förändringarna i Europa leder till ökat&lt;br&gt;samarbete mellan stora aktörer. Huvuddraget i utvecklingen är enligt&lt;br&gt;Vattenfall inte ökad samverkan utan ökad konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen anser att rapporten ger en nyanserad och så långt&lt;br&gt;föreningen kan bedöma riktig bild av elmarknaderna i Europa. Föreningen&lt;br&gt;framhåller de jämförelsevis låga kostnader och priser som i rapporten&lt;br&gt;redovisas för den svenska elmarknaden och understryker att den svenska&lt;br&gt;modellen har bidragit till uppbyggnaden av en effektiv struktur. De&lt;br&gt;svenska elkunderna har således ett bra utgångsläge och kan inte, enligt&lt;br&gt;föreningen, vinna lika mycket på ökad konkurrens som elkunderna i&lt;br&gt;många andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen påpekar i anknytning till rapportens redovisning av&lt;br&gt;elförsöijningen i Östeuropa att de svenska kraftföretagen har stor&lt;br&gt;kompetens på de områden som Östeuropa har behov av (modernisering,&lt;br&gt;rening m.m. av kraftverk), och att det finns anledning att tillvarata denna&lt;br&gt;kompetens i det stödprogram för Östeuropa som regeringen aviserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen ser en utveckling som sannolik där svenska kraftföretag&lt;br&gt;tillsammans med utländska kraftföretag deltar i kraftutbyggnader i andra&lt;br&gt;länder. Det blir också allt viktigare att följa utvecklingen på el-&lt;br&gt;marknaderna i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elverksföreningen framhåller att rapporten utgör en bra sammanställning&lt;br&gt;över förhållandena på elmarknaderna i Europa vad gäller produk-&lt;br&gt;tionsfrågorna och de internationella överföringssystemen, men anser att de&lt;br&gt;nationella marknaderna och deras organisation kunde ha beskrivits mer&lt;br&gt;ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen påpekar att förhållandena i England och Norge, som i&lt;br&gt;rapporten redovisas som särskilda fallstudier, inte är representativa för&lt;br&gt;Europa. Utvecklingen i dessa länder kan inte tas som intäkt för en allmän&lt;br&gt;utveckling inom EG och/eller Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elverksföreningen framhåller vidare att behovet av nya överföringsför-&lt;br&gt;bindelser och/eller förstärkning av befintliga system är en mycket stark&lt;br&gt;restriktion för en öppnare internationell elmarknad. Det är redan nu stora&lt;br&gt;svårigheter att få till stånd ledningar för nationella behov och motståndet&lt;br&gt;mot ledningar för internationellt utbyte är ännu större enligt föreningens&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen framför slutligen att NUTEK:s rapportering om de euro-&lt;br&gt;peiska elmarknaderna bör begränsas till rapporteringar med längre&lt;br&gt;tidsintervall än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vertikal integration på elmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Rapport från NUTEK och SPK (R 1991:31) i december&lt;br&gt;1991&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av rapporten och remissyttranden däröver&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Sammanfattning av rapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Remissförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Allmänna synpunkter på utredningens arbete och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Konkurrenslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Transiteringsrätt på elektriska nät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Förslag om försäljningskoncession i eldistributionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i juni 1991 åt statens energiverk, fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1991 närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), och statens pris- och&lt;br&gt;konkurrensverk (SPK) att utreda drivkrafterna för och effekterna av en&lt;br&gt;ökad vertikal integration på den svenska elmarknaden (regeringsbeslut&lt;br&gt;1991-06-27 nr 58). Verken överlämnade i december 1991 till regeringen&lt;br&gt;rapporten (R 1991:31) Vertikal integration pä elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Sammanfattning av rapporten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På dagens elmarknad finns det mycket begränsade inslag av konkurrens. I&lt;br&gt;en viss begränsad omfattning kan återdistributörer och mycket stora slut-&lt;br&gt;förbrukare byta råkraftsleverantör men det förutsätter att ägarna till de&lt;br&gt;regionala näten frivilligt upplåter sina nät för transitering. Mindre kunder&lt;br&gt;saknar helt möjlighet att välja leverantör. Närmare 100 % av den svenska&lt;br&gt;elmarknaden är vertikalt integrerad om man med vertikal integration&lt;br&gt;menar att det finns starka band mellan producent, återdistributör och&lt;br&gt;kund. Den viktigaste orsaken till dessa starka band är den begränsade&lt;br&gt;transiteringsrätt som finns på de elektriska näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig definition på vertikal integration utgår från de ägarmässiga&lt;br&gt;bindningar som finns mellan producerande enheter och andra led i föräd-&lt;br&gt;lingskedjan. Från konkurrenssynpunkt är det dock i allmänhet den hori-&lt;br&gt;sontella integrationen på en marknad som ifrågasätts och inte den ver-&lt;br&gt;tikala. Det speciella med elmarknaden är att det i sista ledet av förädlings-&lt;br&gt;kedjan finns ett legalt monopol, områdeskoncessionen. Ett lämpligt mått&lt;br&gt;på den vertikala integrationens omfattning kan därför vara den andel av&lt;br&gt;kraften som produceras och distribueras inom samma företag och som&lt;br&gt;säljs till slutkunder inom en områdeskoncession. Ett ungefärligt mått på&lt;br&gt;den vertikala integrationens omfattning på den svenska elmarknaden är&lt;br&gt;med denna definition 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att kraftproducerande företag också bedriver&lt;br&gt;distributionsverksamhet är i första hand historisk. I samband med att&lt;br&gt;produktionsresurserna utvecklades var det naturligt att också ombesöija&lt;br&gt;detaljdistributionen. Det är snarare anmärkningsvärt att inte en större del&lt;br&gt;av marknaden är vertikalt integrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven bakom de förvärv som nyligen har skett eller som planeras är&lt;br&gt;i allmänhet mycket komplexa. I flera fall bedriver köpare såväl som säl-&lt;br&gt;jare både produktion och distribution av el. Utredningen pekar på tre skäl.&lt;br&gt;- Kraftföretagen stärker sin marknadsposition genom uppköpen. Dagens&lt;br&gt;struktur på elmarknaden i kombination med den överkapacitet som finns&lt;br&gt;har lett till att det är ekonomiskt fördelaktigt att ha en stor andel säkra&lt;br&gt;kunder. Kraftföretag som är nettosäljare inom samkömingen kan, genom&lt;br&gt;att köpa återdistributörer, räkna med att få bättre betalt för den kraft&lt;br&gt;man producerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den ekonomiska situationen hos marknadens aktörer. I synnerhet de&lt;br&gt;större kraftproducenterna har under senare år haft en god lönsamhet -&lt;br&gt;till stor del betingat av den nya styrningen av Vattenfall i kombination&lt;br&gt;med Vattenfalls prisledarskap - medan kommunernas ekonomi för när-&lt;br&gt;varande är svag. Kommunernas dåliga ekonomi är således en vanlig&lt;br&gt;orsak till att distributionsrörelser bjuds ut till försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Genom köpen kan rationaliseringsvinster uppnås. I många fall bedriver&lt;br&gt;såväl säljare som köpare både produktion och distribution av el, och&lt;br&gt;syftet kan då vara att nå samordningsvinster på båda dessa områden.&lt;br&gt;Det är en allmän uppfattning att det finns betydande ekonomiska vinster&lt;br&gt;att hämta genom en fortsatt strukturrationalisering inom främst el-&lt;br&gt;distributionsområdet. Inte minst staten har verkat för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av vertikal integration på elmarknaden beror i hög utsträck-&lt;br&gt;ning på vilken typ av elmarknad vi har. Risken med vertikala uppköp är&lt;br&gt;ur konkurrenssynpunkt att producenterna köper distributionsnät för att få&lt;br&gt;garanterad avsättning för kraft till priser som är högre än de priser som&lt;br&gt;skulle råda på en konkurrensutsatt marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de spelregler som i dag gäller för elmarknadens aktörer innebär en&lt;br&gt;ökad vertikal integrering inte någon avgörande skillnad ur kundens pers-&lt;br&gt;pektiv. Man kan inte heller generellt uttala sig om hur elpriserna kommer&lt;br&gt;att påverkas av att en producent köper in sig på nätet. I vissa fall kan ett&lt;br&gt;högre avkastningskrav hos köparen leda till prishöjningar, men rationalise-&lt;br&gt;ringsvinster kan lika gärna leda till prissänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en konkurrensutsatt elmarknad där alla kunder kan välja leverantör är&lt;br&gt;riskerna med vertikal integration mindre. Denna slutsats bygger på analy-&lt;br&gt;sen i NUTEK:s rapport Elmarknad i förändring. Köp och sammanslag-&lt;br&gt;ningar som leder till koncentration på produktions- och försäljningssidan&lt;br&gt;men inte vertikala uppköp är då ett hot mot konkurrensen. Elmarknaden&lt;br&gt;kommer från konkurrenssynpunkt inte att avvika väsentligt från andra&lt;br&gt;marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt kommer inte alla kunder att ha möjlighet att välja leverantör.&lt;br&gt;Inom vaije område kommer det att finnas en huvudleverantör som förser&lt;br&gt;mindre kunder med kraft. För att byta leverantör behöver man som kund&lt;br&gt;t.ex. byta elmätare. De mindre kunderna riskerar att få betala oskäligt&lt;br&gt;mycket för sin el eftersom de inte utan vidare kan byta leverantör. Detta&lt;br&gt;är ett problem för dem vare sig marknaden är vertikalt integrerad eller ej.&lt;br&gt;Om det är en producent som är huvudleverantör bortfaller dock ett kon-&lt;br&gt;kurrenssnitt dvs. handelsledet mellan återdistributör och producent. Detta&lt;br&gt;kan vara till nackdel för marknadens funktionssätt, speciellt om en stor del&lt;br&gt;av produktionen på detta sätt skyddas för konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka de små kundernas ställning på marknaden föreslår&lt;br&gt;NUTEK i utredningen att en försäljningskoncession införs. För att få vara&lt;br&gt;huvudleverantör i ett område skall det enligt förslaget krävas en försälj-&lt;br&gt;ningskoncession. Denna koncession behöver inte geografiskt sammanfalla&lt;br&gt;med en områdeskoncession. Försäljningskoncessionen skall innebära en&lt;br&gt;leveransskyldighet och en möjlighet för anslutna abonnenter att få elpriset&lt;br&gt;prövat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ge kunden möjlighet att få sitt elpris prövat bortfaller en risk Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;med vertikalt integrerade företag på elmarknaden; prisregleringen förhind- Bilaga 3&lt;br&gt;rar för stora påslag i försäljningsledet. För att denna prisprövning i prak-&lt;br&gt;tiken ska fungera förutsätts dock att endast en begränsad del av landets&lt;br&gt;elproduktion undanhålls konkurrens på detta sätt. En prisprövning, aldrig&lt;br&gt;så effektiv, kan dock inte ersätta konkurrens, vilket betyder att fristående&lt;br&gt;huvudleverantörer kommer att vara viktiga för elmarknadens funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot de befarade nackdelarna med vertikal integration måste dock för-&lt;br&gt;delarna ställas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Genom förvärv och sammanslagningar kan i vissa fall mer rationella&lt;br&gt;företagsstrukturer och högre effektivitet åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För kapitalsvaga ägare - t.ex. vissa kommuner - kan försäljningen av&lt;br&gt;rörelsen innebära att den nya ägaren kan genomföra upprustning och&lt;br&gt;underhåll av eftersatta distributionsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad vertikal integration leder till minskat konkurrenstryck på mark-&lt;br&gt;naden. Nackdelarna av minskad konkurrens sammanfattas i följande punk-&lt;br&gt;ter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Möjlighet till monopolprissättning, dvs. inkomstöverföring från kon-&lt;br&gt;sumenter till företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Effektivitetsförluster till följd av brist på dynamik genom företagets&lt;br&gt;marknadsmakt och sämre incitament att hålla kostnaderna nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och SPK drar slutsatsen att vertikal integration kan innebära&lt;br&gt;både för- och nackdelar från samhällssynpunkt. Såväl karaktären hos som&lt;br&gt;de möjliga effekterna av olika förvärv varierar. Det kan därför ifrågasättas&lt;br&gt;om det är önskvärt med generella åtgärder mot vertikala förvärv på el-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har man konkurrensrättsligt hittills sett mindre allvarligt på&lt;br&gt;vertikala förvärv än på horisontella förvärv. Konkurrenskommittén före-&lt;br&gt;slår dock i förslaget till ny konkurrenslagstiftning att även vertikala för-&lt;br&gt;värv bör kunna prövas, bl.a. med hänsyn till den viktiga roll som&lt;br&gt;innehavet av ett distributionsnät spelar för ett företags möjligheter att&lt;br&gt;framgångsrikt konkurrera på en marknad. NUTEK och SPK tillstyrker&lt;br&gt;kommitténs förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för hur skadligt ett vertikalt förvärv kan bedömas vara från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt är dock hur regleringen av elmarknaden utformas.&lt;br&gt;Den reformering av elmarknaden som föreslagits i rapporten Elmarknad i&lt;br&gt;förändring undanröjer delvis de negativa effekterna av vertikala förvärv&lt;br&gt;genom att många kunder skulle kunna välja elleverantör. Från kon-&lt;br&gt;kurrenssynpunkt är det således angeläget att de föreslagna förändringarna&lt;br&gt;genomförs i sin helhet, dvs. att även de lokala näten öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för producenterna att förhindra att kraftproduktionen blir&lt;br&gt;konkurrensutsatt - genom att förvärva distributionsanläggningar med stor&lt;br&gt;andel små kunder - kommer dock att finnas även efter en avreglering. Vid&lt;br&gt;prövning av försäljningskoncessionen bör därför konkurrensaspekten be-&lt;br&gt;aktas. Krav bör också ställas på särredovisning för att prisprövningen ska&lt;br&gt;vara effektiv. Försäljningskoncessionen bör också ges för en kortare tids-&lt;br&gt;period, maximalt fem år. Även överlåtelse av en försäljningskoncession&lt;br&gt;skall kunna prövas ur konkurrenssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt bör man också överväga att låta kundema i ett område själva Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;välja huvudleverantör, t.ex. genom att försäljningskoncessionen auk- Bilaga 3&lt;br&gt;tioneras ut för en begränsad tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheterna varierar starkt mellan olika förvärvssituationer på&lt;br&gt;elmarknaden. Medan vissa förvärv sannolikt kan medföra risker för mono-&lt;br&gt;polmissbruk torde andra förvärv i huvudsak ha positiva effekter, även från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt. Vidare är det inte självklart vad som skall menas&lt;br&gt;med ett vertikalt förvärv. De flesta förvärvssituationer är komplicerade&lt;br&gt;och innehåller drag av såväl horisontell som vertikal karaktär. De har ofta&lt;br&gt;även konglomeratkaraktär exempelvis genom att annan energianknuten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;* ’&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;verksamhet ingår. Det är också av vikt att analysera vilka alternativ som&lt;br&gt;står till buds för t.ex. ett kommunalt distributionsföretag om det inte tillåts&lt;br&gt;sälja rörelsen till en kraftproducent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det, enligt SPK:s och NUTEK:s mening, olämp-&lt;br&gt;ligt att införa en speciell lagstiftning på elområdet. I första hand bör de&lt;br&gt;föreslagna generella reglerna om förvärvskontroll skyndsamt införas och&lt;br&gt;ges en sådan utformning att de kan användas även for ingripanden mot&lt;br&gt;oönskade vertikala förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i konkurrenslagstiftningen och i ellagstift-&lt;br&gt;ningen bör, om de genomförs och därefter utnytttjas på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt, vara tillräckliga för att värna om konkurrensen vad avser vertikal&lt;br&gt;integration. Ett större problem ur konkurrenssynpunkt är omfattningen av&lt;br&gt;horisontell integration, främst i produktionsledet. Vattenfalls dominans på&lt;br&gt;den svenska kraftmarknaden är ur konkurrenssynpunkt ett stort problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och SPK har också analyserat frågan om hur en ökad vertikal&lt;br&gt;integration kan påverka möjligheterna till en effektiv energitjänst-&lt;br&gt;verksamhet. Slutsatsen är att det är svårt att se några fördelar med att&lt;br&gt;samma företag förfogar över produktion, försäljning till direktkunder och&lt;br&gt;nätverksamhet när det gäller att bedriva effektiv energitjänstverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Remissyttranden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Remissförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av näringsfrihets-&lt;br&gt;ombudsmannen (NO), konsumentverket, boverket, riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Svenska Kommunförbundet, Sveriges Industriförbund, Svensk&lt;br&gt;Industriförening, Svenska Kraftverksföreningen, Vattenfall AB, Affärs-&lt;br&gt;verket svenska kraftnät, Svenska Elverksföreningen, Värmeverksföre-&lt;br&gt;ningen, Riksförbundet Energileverantörema (REL), HSB:s Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges Bostadsrättsföreningars&lt;br&gt;Centralorganisation (SBC).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Allmänna synpunkter på utredningens arbete och slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;NO och boverket instämmer med de slutsatser som redovisas i rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anger som förbundets principiella utgångspunkt att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vertikal integration bör motverkas för att stimulera konkurrens i bran- Prop. 1991/92:133&lt;br&gt;schen. Industriförbundet instämmer i utredningens förslag i det inled- Bilaga 3&lt;br&gt;ningsskede till en friare elmarknad som vi nu befinner oss i, men fram-&lt;br&gt;håller att utredningen även borde ha behandlat andra möjliga åtgärder på&lt;br&gt;olika ambitionsnivåer än de som presenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket konstaterar att de enskilda hushållens intressen och&lt;br&gt;praktiska förutsättningar inte i tillräcklig omfattning uppmärksammats i&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL anser att utredningens slutsatser i huvudsak utgår ifrån en bransch-&lt;br&gt;bild med en avreglerad elförsöijningsmarknad. Dessa förhållanden är ännu&lt;br&gt;inte för handen, menar REL, och det rådet stor osäkerhet om när och hur&lt;br&gt;en sådan marknadsbild kan etableras i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Konkurrenslagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser delar utredningens uppfattning att åtgärder bör&lt;br&gt;vidtas för att motverka vertikal integration på elmarknaden i syfte att&lt;br&gt;värna konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen anser att det finns en väl fungerande kon-&lt;br&gt;kurrens på elmarknaden redan idag och att en fortsatt strukturrationalise-&lt;br&gt;ring gynnar elkunderna och därför inte bör motarbetas. Värmeverksföre-&lt;br&gt;ningen understryker att energi- och miljöriktig kraftvärmeutbyggnad inte&lt;br&gt;får hindras på den framtida elmarknaden. Ett företag som distribuerar&lt;br&gt;både el och fjärrvärme måste kunna bygga kraftvärmeverk utan att det&lt;br&gt;betraktas som en oönskad vertikal integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO, konsumentverket, Svensk Industriförening, Kraftverksföreningen,&lt;br&gt;Vattenfall AB, Svenska kraftnät, Elverksföreningen och SBC delar utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning att generella konkurrensregler bör tillämpas för att&lt;br&gt;motverka skadlig vertikal integration och är att föredra framför en special-&lt;br&gt;lagstiftning mot vertikala förvärv på elmarknaden. Konsumentverket,&lt;br&gt;Svensk Industriförening och SBC understryker att en förutsättning därför&lt;br&gt;är att de föreslagna generella reglerna om förvärvskontroll införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB instämmer i att även vertikala förvärv skall kunna prövas enligt&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen och tillstyrker utredningens förslag om ändringar&lt;br&gt;i konkurrens- och ellagstiftningen. Det är dock enligt HSB tveksamt om&lt;br&gt;åtgärderna räcker. Det finns inte tillräcklig styrkebalans mellan produ-&lt;br&gt;centintresset och konsumentintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL understryker att det är utomordentligt viktigt att hindra vidare&lt;br&gt;utveckling mot vertikalt integrerade elföretag. Det är möjligt att åstad-&lt;br&gt;komma genom en förstärkning av lagstiftning på området men då former-&lt;br&gt;na för en framtida avreglerad elmarknad inte är kända kan behoven av en&lt;br&gt;särskild lagstiftning mot vertikal integration på elmarknaden för när-&lt;br&gt;varande inte bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Transiteringsrätt på elektriska nät&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;NO, Industriförbundet och Vattenfall AB framhåller att det från kon-&lt;br&gt;kurrenssynpunkt är mycket viktigt att såväl de regionala som lokala&lt;br&gt;elnäten öppnas för transitering. Vattenfall tillägger att om näten ändå&lt;br&gt;skulle öppnas i steg är det viktigt hur gränserna för dessa steg väljs.&lt;br&gt;Stegen måste baseras på kundspecifika uppgifter. Svenska kraftnät och&lt;br&gt;HSB betonar vikten av ökad konkurrens inom elförsöijningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO påpekar att om hela elnätet öppnas för konkurrens kommer horison-&lt;br&gt;tell integration på elmarknaden sannolikt att kunna medföra större problem&lt;br&gt;än vertikal. Detta talar enligt NO:s mening för att integration på el-&lt;br&gt;marknaden bör prövas enligt den allmänna konkurrenslagstiftningens reg-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket framhåller att den tekniska vidareutvecklingen av&lt;br&gt;elmätare bör stödjas och eventuellt påskyndas av samhället. Då skulle&lt;br&gt;även hushållen kunna skaffa mätutrustning till en rimlig kostnad och&lt;br&gt;kunna byta leverantör och träda in på den konkurrensutsatta delen av&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät framhåller att den nuvarande ellagen (§ 2 mom 4 och&lt;br&gt;§ 2 mom 7) anger vissa skyldigheter vad avser transitering för linjekon-&lt;br&gt;cessionsinnehavare. Lagtexten pekar enligt Svenska kraftnät mot att&lt;br&gt;transiteringsplikt för innehavare av linjekoncessioner redan i nuläget före-&lt;br&gt;ligger inom relativt vida ramar. Denna plikt har emellertid ej prövats&lt;br&gt;rättsligt. Stöd för en restriktiv tolkning av den återgivna lagtexten kan&lt;br&gt;man finna i den offentliga utredning som har legat till grund för den&lt;br&gt;berörda lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Förslag om försäljningskoncession i eldistributionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;HSB delar utredningens uppfattningen att konkurrensaspekten skall beaktas&lt;br&gt;vid prövning av ärenden rörande försäljningskoncession. Koncessionstiden&lt;br&gt;bör sättas till längst fem år och överlåtelse av försäljningskoncession bör&lt;br&gt;prövas ur konkurrenssynpunkt. För att prisprövningen skall bli effektiv&lt;br&gt;bör dessutom krav ställas på särredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB och Elverksföreningen framhåller att konkurrensfrågor inte&lt;br&gt;skall behandlas av koncessionsmyndigheten för el utan av de myndigheter&lt;br&gt;som anges i den generella konkurrenslagstiftningen. Vattenfall menar att&lt;br&gt;omfattande skyldigheter och priskontroll tillsammans med kundernas rätt&lt;br&gt;att välja annan leverantör bör vara tillräckligt för att koncessions-&lt;br&gt;innehavaren inte skall kunna missbruka sin ställning. Därmed saknas&lt;br&gt;motiv för att försäljningskoncession, till skillnad från nätkoncession, skall&lt;br&gt;underkastas en särskild prövning ur konkurrenssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser framför detaljerad kritik av förslaget om försälj-&lt;br&gt;ningskoncession. Vattenfall invänder mot att försäljningskoncession skall&lt;br&gt;innebära en leveransskyldighet som inte motsvaras av någon leveransrätt,&lt;br&gt;samt att priskontrollen avser hela priset och därmed även de delar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarar kostnader för konkurrensutsatt verksamhet såsom produktion&lt;br&gt;och försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät menar att en rätt för elkonsumenter och kraftföretag att&lt;br&gt;få transitera elkraft mer än hittills bör markeras och framhållas i den&lt;br&gt;framtida ellagstiftningen. Enligt utredningens förslag skall innehavare av&lt;br&gt;försäljningskoncessioner ha skyldighet att leverera elenergi åt anslutna&lt;br&gt;elkonsumenter, medan elkonsumenter som köper elenergi från annan skall&lt;br&gt;skall förlora sin lagstadgade leveranssäkerhet. Enligt Svenska kraftnäts&lt;br&gt;bedömning skulle ett sådant system vara förknippat med flera praktiska&lt;br&gt;svårigheter och gränsdragningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät förordar i stället att alla kraftleverantörer skall ha&lt;br&gt;leveransplikt gentemot sina elkonsumenter. Vid övergång till en annan&lt;br&gt;kraftleverantör skall den lagstadgade leveransplikten automatiskt övergå&lt;br&gt;till den nye kraftleverantören. I det nuvarande systemet med linjekon-&lt;br&gt;cessioner föreligger leveransplikt för koncessionsinnehavaren utan några&lt;br&gt;speciella undantagsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elverksföreningen anser att tillräckligt skydd för mindre konsumenter&lt;br&gt;erhålls om den som får nätkoncession åläggs leveransplikt till kunder som&lt;br&gt;använder el huvudsakligen för enskilt bruk. För sådan leveransplikt, med&lt;br&gt;tillhörande regler om skälighetsprövning av pris och övriga villkor, finns&lt;br&gt;inget skäl att införa annan tidsbegränsning än den som gäller för nätkon-&lt;br&gt;cessionen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL framhåller att den koncessionsbeviljande myndigheten bör med-&lt;br&gt;verka till att underlätta de mindre företagens verksamhetsförutsättningar&lt;br&gt;genom långsiktiga koncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket, HSB, Sveriges Fastighetsägareförbund och SBC fram-&lt;br&gt;håller behovet av en effektiv prisprövning inom eldistributionen och en&lt;br&gt;kontinuerlig marknadsgranskning i samband med en avreglering av el-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Sveriges Fastighetsägareförbund är det väsentligt att abon-&lt;br&gt;nentsidan får inflytande och full insyn i den föreslagna tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten, att konsumentskyddet för energiområdet ses över och vid behov&lt;br&gt;kompletteras, att lagliga möjligheter för kollektiva förhandlingar om avtal&lt;br&gt;och villkor skapas i övergångsskedet mot en avreglerad energimarknad&lt;br&gt;samt att statliga medel avsätts för abonnenternas kunskapsuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC hyser stark oro för att en förändrad elmarknad med öppen kon-&lt;br&gt;kurrens innebär att industrin i kraft av stor förhandlingsvana tecknar&lt;br&gt;fördelaktiga avtal på de betydligt mindre och svagare hushållens be-&lt;br&gt;kostnad. SBC önskar till de föreslagna kraven för försäljningskoncession&lt;br&gt;lägga att koncession endast bör beviljas om leverantören även för hus-&lt;br&gt;hållens räkning kan garantera villkor som överensstämmer med de bästa&lt;br&gt;villkoren i industriavtalen och i övrigt inte för en diskriminerande pris-&lt;br&gt;politik. Vidare framhåller SBC att då lagstadgat konsumentskydd saknas&lt;br&gt;inom området måste ett införande av försäljningskoncession ytterligare&lt;br&gt;förtydligas och utvecklas i syfte att stärka hushållsförbrukarens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;REL framhåller att nuvarande lagstiftning på sikt behöver anpassas till&lt;br&gt;EG:s krav, men att det finns skäl att avvakta med större förändringar till&lt;br&gt;dess att kravanpassningen bland medlemsstaterna kan överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV framhåller att en vidare definition av begreppet vertikal integration&lt;br&gt;hade kunnat övervägas av utredningen. Denna definition skulle innebära&lt;br&gt;att alla kunders beroende av en kraftproducent som samtidigt äger&lt;br&gt;distributionsnätet som kraften levereras på beaktas. Med denna vidare&lt;br&gt;definition hade enligt RRV vissa problem som nu endast översiktligt&lt;br&gt;analyserats i rapporten kunnat studeras mer ingåendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall invänder mot utredningens åsikt att Vattenfalls dominans på&lt;br&gt;den svenska elmarknaden är ett stort problem ur konkurrenssynpunkt.&lt;br&gt;Vattenfall anser att utvecklingen inom EG mot en europeisk elmarknad&lt;br&gt;innebär att Vattenfalls ställning på den europeiska elmarknaden är mer&lt;br&gt;relevant. Vattenfall som svarar för 50 % av den svenska elförsörjningen&lt;br&gt;representerar endast 5 % på Europamarknaden. Vattenfall anser att på en&lt;br&gt;öppen europeisk elmarknad är företag av Vattenfalls storlek inget problem&lt;br&gt;ur konkurrenssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet instämmer i utredningens slutsatser om energitjänst-&lt;br&gt;företag och utgår från att NUTEK fortsättningsvis inte behöver lägga in&lt;br&gt;krav på energitjänstverksamhet i sin koncessionsgivning. REL menar att&lt;br&gt;begreppet energitjänstverksamhet borde användas med försiktighet och att&lt;br&gt;marknadens aktörer själva bör avgöra behov och inriktning av sådan verk-&lt;br&gt;samhet enligt traditionella marknadsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL delar utredningens uppfattning om skälen till att den vertikala in-&lt;br&gt;tegrationen utvecklats men bestrider rapportens generella påstående att det&lt;br&gt;finns betydande ekonomiska vinster att hämta genom fortsatt struktur-&lt;br&gt;rationalisering på eldistributionsområdet. REL framhåller att flertalet av&lt;br&gt;förbundets mindre medlemsföretag är utomordentligt effektiva och ratio-&lt;br&gt;nella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:133&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 26 februari 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Näringspolitiken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bakgrund&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Den svenska elförsöij ningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Lagstiftningen på elområdet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Stamnätsavtalet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Europas elmarknader&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 NUTEK:s utredning om den framtida elmarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Mål och strategier för elmarknadens reformering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 En effektiv elmarknad&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 En handlingsplan för elmarknadens reformering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Storkraftnätet och Svenska kraftnäts uppgifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Storkraftnätets organisation&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Riktlinjer för Svenska kraftnäts verksamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Reformering av&amp;nbsp;eldistributionen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Konkurrensövervakning m.m&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Elmarknad i förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapport från NUTEK&amp;nbsp;(B&amp;nbsp;1991:6)&amp;nbsp;i&amp;nbsp;november&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Elmarknaderna i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapport från NUTEK&amp;nbsp;(B&amp;nbsp;1991:7)&amp;nbsp;i&amp;nbsp;november&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Vertikal integration på elmarknaden. Rapport från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och SPK (R 1991:31) i december 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41125, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de mål och strategier för elmarknadens reformering som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de mål och strategier för elmarknadens reformering som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten med storkraftsnätet som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten med storkraftsnätet som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om riktlinjer för Affärsverket svenska kraftnät (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om riktlinjer för Affärsverket svenska kraftnät (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om reformering av eldistributionen (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om reformering av eldistributionen (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om konkurrensövervakning på elområdet (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om konkurrensövervakning på elområdet (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:10:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03133</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:10:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03133</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__133.pdf</filnamn>
<filstorlek>3079249</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om en elmarknad med konkurrens</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A65D932B-887E-4BFF-AD49-2BBA4AEB02AD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:NU30</uppgift>
<ref_dok_id>GF01NU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa elmarknadsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:133&lt;br/&gt;
En elmarknad med konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:133 En elmarknad med konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Gradin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:133&lt;br/&gt;
En elmarknad med konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:133 En elmarknad med konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Gradin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>