<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2300378</hangar_id>
 <dok_id>GF0313</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>13</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:13</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>13</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-09-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:41:04</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Frikommunförsöket</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0313/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0313</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0313</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:13&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Frikommunförsöket&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0313/prop_199192__13-1.png" style="width:36pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:13&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för civil-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 september 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm- Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt K.Å. Johansson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen en samlad bedömning av frikommun-&lt;br&gt;försöket och lägger fram de förslag som föranleds av att nuvarande försöks-&lt;br&gt;verksamhet enligt riksdagens beslut skall vara avslutad vid utgången av år&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att frikommunförsöket har spelat en viktig roll&lt;br&gt;för utveckling och förnyelse av den kommunala verksamheten. Försöket har&lt;br&gt;bidragit till nytänkande och omprövning inom den offentliga sektorn. Me-&lt;br&gt;toden med försöksverksamhet bör därför kunna användas även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen för att stimulera och pröva förändringar i organisation och uppgifts-&lt;br&gt;fördelning mellan olika samhällsorgan. Regeringen ser positivt på att det tas&lt;br&gt;initiativ till försöksverksamhet inom olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en mera samlad ny försöksverksamhet och andra åtgärder som&lt;br&gt;syftar till att minska den statliga detaljregleringen av den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten kan bli aktuell när den kommunalekonomiska kommittén har&lt;br&gt;avslutat sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;En fortsatt försöksverksamhet med ny organisation för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården i Kopparbergs läns landsting enligt den s.k. Dalamodellen möj-&lt;br&gt;liggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Försöksverksamheten med undantag från tillsynskravet för kommu-&lt;br&gt;nala stiftelser får fortsätta i avvaktan på en ny stiftelselag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla kommuner ges möjlighet att på försök bedriva primärvård utan att&lt;br&gt;huvudmannaansvaret övergår på kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med ett gemensamt ansvar för en kommun och&lt;br&gt;ett landsting för socialtjänst och viss hälso- och sjukvård (Brunflopro-&lt;br&gt;jektet) får fortsätta ytterligare tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med rätt för distriktssköterskor att förskriva&lt;br&gt;vissa läkemedel förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ges möjlighet att i stället för länsstyrelsen besluta i frågor&lt;br&gt;om tillstånd för enskilda personer eller sammanslutningar att bedriva&lt;br&gt;förskole- eller fritidshemsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med ökade kommunala befogenheter enligt&lt;br&gt;djurskyddslagen förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Frikommunförsöket&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt i juni 1984 att en försöksverksamhet med ökad kommunal&lt;br&gt;självstyrelse — det s.k. frikommunförsöket — skulle inledas. Riksdagsbe-&lt;br&gt;slutet innefattade dels en lag (1984:382) om försöksverksamhet med en&lt;br&gt;friare kommunal nämndorganisation (omtryckt 1988:136, ändrad senast&lt;br&gt;1990:1169), den s.k. frikommunlagen, dels ett principiellt bemyndigande&lt;br&gt;för regeringen att inom ramen för försöksverksamheten medge avsteg från&lt;br&gt;vad riksdagen beslutat i samband med anvisande av anslag, godkännande av&lt;br&gt;riktlinjer för en viss verksamhet eller liknande åtgärd. Verksamheten skulle&lt;br&gt;bedrivas till utgången av år 1988 (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr. 368).&lt;br&gt;Frikommunförsöket har därefter förlängts till utgången av år 1991 (prop.&lt;br&gt;1986/87:91, KU 1987/88:23, rskr. 154; prop. 1988/89:1, KU 6, rskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med försöksverksamheten var att de deltagande kommunerna&lt;br&gt;och landstingen genom avsteg från föreskrifter i lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar skulle ges möjlighet att bättre anpassa den kommunala organisatio-&lt;br&gt;nen till lokala förhållanden, bättre utnyttja de samlade samhällsresurserna&lt;br&gt;samt åstadkomma ökad samordning och effektivitet i den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten. Ett annat syfte har varit att utveckla formerna för samverkan&lt;br&gt;mellan kommuner och landsting, liksom mellan kommunala och statliga&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket var ursprungligen begränsat till nio kommuner och&lt;br&gt;tre landsting. I samband med förlängningen av försöksverksamheten utvid-&lt;br&gt;gades den dock så att ytterligare kommuner och landsting gavs möjlighet att&lt;br&gt;delta. Regeringen har utsett de kommuner och landsting som ingår i försö-&lt;br&gt;ket. För närvarande deltar 37 kommuner och fyra landsting. Vilka dessa är&lt;br&gt;framgår av förordningen (1990:1182) om försöksverksamhet med en friare&lt;br&gt;kommunal nämndorganisation (ändrad senast 1991:176). Sålunda deltar i&lt;br&gt;dag följande kommuner och landsting i frikommunförsöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haninge&lt;br&gt;Huddinge&lt;br&gt;Järfälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka&lt;br&gt;Nynäshamns&lt;br&gt;Stockholms&lt;br&gt;Södertälje&lt;br&gt;Tyresö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands-Väsby&lt;br&gt;Gnosjö&lt;br&gt;Tingsryds&lt;br&gt;Helsingborgs&lt;br&gt;Kävlinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varbergs&lt;br&gt;Göteborgs&lt;br&gt;Ale&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borås&lt;br&gt;Tranemo&lt;br&gt;Vänersborgs&lt;br&gt;Åmåls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askersunds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Degerfors&lt;br&gt;Hallsbergs&lt;br&gt;Hällefors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskoga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kumla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laxå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lindesbergs&lt;br&gt;Ljusnarsbergs&lt;br&gt;Nora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;br&gt;Skinnskattebergs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ludvika&lt;br&gt;Hudiksvalls&lt;br&gt;Sandvikens&lt;br&gt;Bräcke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus läns&lt;br&gt;Örebro läns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs läns&lt;br&gt;Jämtlands läns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunerna har genom frikommunlagen haft möjlighet att pröva nya&lt;br&gt;organisationslösningar. De har också kunnat framföra sina önskemål om&lt;br&gt;dispenser och andra åtgärder till regeringen. Sådana framställningar har lett&lt;br&gt;till en rad regeringsbeslut om avsteg från gällande författningar m.m. I några&lt;br&gt;fall har också riksdagen beslutat om särskilda lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att frikommunförsöket inleddes fick stat-&lt;br&gt;kommunberedningen (C 1983:02) i uppdrag att svara för försöksverksam-&lt;br&gt;hetens genomförande och utvärdering (dir. 1984:28). Beredningen har fort-&lt;br&gt;löpande följt och till regeringen redovisat försöksverksamhetens utveckling.&lt;br&gt;Beredningen har också initierat olika utvärderingsinsatser. I betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1988:26) Frikommunförsöket har beredningen gjort en samlad redo-&lt;br&gt;visning av försöksverksamheten fram till våren 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1990 uppdrog regeringen åt en särskild utredare (riksdagsle-&lt;br&gt;damoten Sören Lekberg) att göra en sammanfattande redovisning av erfa-&lt;br&gt;renheterna av frikommunförsöket. Utredningen, som arbetat under namnet&lt;br&gt;frikommunutredningen, har överlämnat betänkandena (SOU 1991:25) Fri-&lt;br&gt;kommunförsöket — Erfarenheter av försöken med en friare kommunal&lt;br&gt;nämndorganisation och (SOU 1991:68-69) Frikommunförsöket — Erfaren-&lt;br&gt;heter av försöksverksamheten med avsteg från statlig reglering m.m. Det&lt;br&gt;förstnämnda betänkandet har legat till grund för de förslag om en friare&lt;br&gt;kommunal nämndorganisation som presenterats i regeringens proposition&lt;br&gt;(1990/91:117) om en ny kommunallag och som riksdagen numera antagit&lt;br&gt;(KU38, rskr. 360). Sammanfattningen i det sistnämnda betänkandet åter-&lt;br&gt;finns i bilaga 1. De beskrivande avsnitten om försöksverksamhetens inne-&lt;br&gt;håll samt om frikommunförsöken i Danmark, Finland och Norge har lagts&lt;br&gt;som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frikommunförsöket inleddes begärde riksdagen att den fortlöpande&lt;br&gt;skulle hållas informerad om försöksverksamheten. Regeringen har i olika&lt;br&gt;sammanhang lämnat sådana redovisningar till riksdagen. Det skedde senast&lt;br&gt;i 1991 årsbudgetproposition (prop. 1990/91:100bil. 2 s. 39-40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i denna proposition dels att för riksdagen redovisa en&lt;br&gt;samlad bedömning av frikommunförsöket, dels att lämna förslag till åtgär-&lt;br&gt;der som föranleds av att frikommunförsöket skall vara avslutat vid utgången&lt;br&gt;av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten har stor betydelse för samhällsekonomin,&lt;br&gt;sysselsättningen och de enskilda människomas välfärd. De kommunala or-&lt;br&gt;ganen tillgodoser viktiga behov av service, trygghet och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste decennierna har den kommunala verksamheten ut-&lt;br&gt;vecklats kraftigt. Det har varit en medveten strävan från statens sida att&lt;br&gt;decentralisera och lägga uppgifter lokalt i så stor utsträckning som möjligt.&lt;br&gt;Denna utveckling har accentuerats under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag hanterar kommuner och landsting mer än 70 procent av den offent-&lt;br&gt;liga sektorns utgifter för konsumtion och investeringar. Ca 1,1 miljon är&lt;br&gt;anställda hos kommuner och landsting och uppskattningsvis ca 70 000 per-&lt;br&gt;soner har kommunala förtroendeuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga verksamheten bör ses som en helhet där staten, kommu-&lt;br&gt;nerna och landstingen har olika roller. För att den samlade offentliga verk-&lt;br&gt;samheten skall fungera effektivt och tjäna medborgarna på ett bra sätt krävs&lt;br&gt;ett väl fungerande samspel mellan stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har det övergripande ansvaret för samhällsutvecklingen och med-&lt;br&gt;borgarnas trygghet och välfärd. Det innebär att riksdag och regering på olika&lt;br&gt;områden anger mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten. På&lt;br&gt;vissa områden kan det också krävas att staten mer ingående reglerar verk-&lt;br&gt;samheten för att garantera medborgarna likvärdig service, rättssäkerhet och&lt;br&gt;skydd för liv och hälsa. Å andra sidan ökar medborgarnas möjligheter till&lt;br&gt;inflytande om kommuner och landsting har stor frihet att själva utforma&lt;br&gt;verksamheten efter lokala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående utvecklingen, där riksdagen och regeringen i större ut-&lt;br&gt;sträckning styr den kommunala verksamheten genom att uttala vilka resul-&lt;br&gt;tat som skall uppnås i stället för att genom regler styra produktionsprocessen&lt;br&gt;i detalj, leder till att kommunernas och landstingens handlingsutrymme&lt;br&gt;avsevärt ökar. Samtidigt kommer detta att ställa krav på att statens mål&lt;br&gt;inom olika områden görs mer konkreta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett system som kännetecknas av mål- och resultatstyrning krävs också en&lt;br&gt;mera samlad och systematisk uppföljning och utvärdering av olika verk-&lt;br&gt;samheter från statens sida. Detta område kommer att ägnas stor uppmärk-&lt;br&gt;samhet under de närmaste åren, bl.a. som ett led i utformningen av ett nytt,&lt;br&gt;mera generellt, statsbidragssystem. Utvecklingsarbete i dessa frågor pågår&lt;br&gt;också inom olika sektorsområden. Härigenom kommer bl.a. de statliga&lt;br&gt;myndigheternas roll att förändras så att de mer kommer att syssla med&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av kommunala verksamheter och mindre med&lt;br&gt;detaljstyrning och medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan frikommunförsöket startade har stora förändringar skett inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Situationen är därför i dag inom många områden en&lt;br&gt;annan än då frikommunema förde fram huvuddelen av sina förändringsöns-&lt;br&gt;kemål. Mål- och resultatstyrningen har börjat ersätta regelstyrningen. De-&lt;br&gt;centraliseringen av ansvar och uppgifter från stat till kommun har skett i en&lt;br&gt;ökande takt. Som viktiga exempel kan nämnas den nya plan- och bygglagen,&lt;br&gt;kommunernas ökade ansvar inom miljöområdet samt de nyligen genom-&lt;br&gt;förda förändringarna på skolområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag står kommuner och landsting inför nya problem och utmaningar. Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;Den ekonomiska situationen kräver att olika verksamheter omprövas och&lt;br&gt;att prioriteringar görs. Nya verksamhetsformer måste prövas. Regeringens&lt;br&gt;strävan är att underlätta förändringsprocessen på olika sätt. Den kommu-&lt;br&gt;nallag (SFS 1991:900) som riksdagen nu har antagit bör på ett verksamt sätt&lt;br&gt;kunna bidra till detta. Den nya lagen ger kommunerna stor frihet att välja&lt;br&gt;lämpliga organisationsformer samt former för ekonomisk styrning och för-&lt;br&gt;valtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samspelet mellan stat och kommun intar således en central plats när&lt;br&gt;förändringar i samhällsförvaltningen övervägs. Regeringen faster stort av-&lt;br&gt;seende vid dessa frågor och har därför tillsatt en särskild beredning (C&lt;br&gt;1990.B) om samverkan mellan stat och kommun. Ledamöter i beredningen&lt;br&gt;är civilministern (ordförande), finans- och socialministrarna samt ordfö-&lt;br&gt;randena i de båda kommunförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika metoder har under årens lopp använts för att förenkla relationerna&lt;br&gt;mellan statlig och kommunal verksamhet. Det vanliga tillvägagångssättet&lt;br&gt;har varit att genom utredningsarbete finna generella lösningar. Frikommun-&lt;br&gt;försöket innebär att en ny metod har valts för förändringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmänna erfarenheter av frikommunförsöket&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frikommunförsöket har spelat en viktig roll&lt;br&gt;för utveckling och förnyelse av den kommunala verksamheten. För-&lt;br&gt;söket har bidragit till nytänkande och omprövning inom den offent-&lt;br&gt;liga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden med försöksverksamhet bör kunna användas även i fort-&lt;br&gt;sättningen för att stimulera och pröva förändringar i organisation och&lt;br&gt;uppgiftsfördelning mellan olika samhällsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Utredningen&lt;br&gt;har dock inte särskilt behandlat frågan om försöksverksamhet som metod&lt;br&gt;för förändringsarbetet i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsökets syfte och begränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bedömning av frikommunförsöket som metod för utveckling och förny-&lt;br&gt;else bör i första hand göras utifrån de mål som ställdes upp när försöket&lt;br&gt;initierades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med försöksverksamheten har varit att pröva möjligheten att av-&lt;br&gt;sevärt öka den kommunala självstyrelsen. Frikommunema skulle enligt&lt;br&gt;regeringens proposition om försöksverksamheten (prop. 1983/84:152) ha&lt;br&gt;möjlighet att göra avsteg från statlig reglering i syfte att bättre kunna anpassa&lt;br&gt;den kommunala organisationen till lokala förhållanden, bättre utnyttja de &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlade samhällsresurserna samt åstadkomma ökad samordning och effek- Prop. 1991 /92:13&lt;br&gt;tivitet i den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skulle huvudsakligen avse sådana föreskrifter som&lt;br&gt;åsyftas i 8 kap. 5 § regeringsformen, dvs. kommunalrättsliga föreskrifter om&lt;br&gt;bl.a. kommunernas organisation och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt var att kommunerna och landstingen själva skulle&lt;br&gt;anmäla sina önskemål om förändringar i den statliga regleringen. Detta&lt;br&gt;ansågs nödvändigt för att skapa ett brett engagemang i frikommunema.&lt;br&gt;Några huvudområden angavs dock i propositionen. Det gällde bl.a. möjlig-&lt;br&gt;heten att slopa den traditionella sektorsindelade nämnd- och förvaltnings-&lt;br&gt;organisationen, att använda statsbidragen friare samt att finna nya vägar för&lt;br&gt;nära samverkan mellan kommuner och landsting liksom mellan kommu-&lt;br&gt;nala och statliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa begränsningar lades fast för försöksverksamheten med hänsyn till&lt;br&gt;skyddet för vitala samhällsintressen. En grundläggande begränsning har&lt;br&gt;följt av att de centrala politiska organen — regering och riksdag — måste ha&lt;br&gt;möjlighet att genomföra en politik för landet som helhet. Försöksverksam-&lt;br&gt;heten har heller inte fått innebära att grundläggande krav åsidosätts när det&lt;br&gt;gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;likvärdig standard och rättvist fördelad samhällsservice,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;skydd för medborgarnas liv och hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;skydd för särskilt utsatta grupper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;rättssäkerhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;samhällsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsökets genomförande och förlopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försöksverksamhet som möjliggjorts inom ramen för frikommunför-&lt;br&gt;söket kan indelas i två huvuddelar. Den ena gäller möjligheten att fritt få&lt;br&gt;utforma en nämndorganisation anpassad till de lokala förhållandena. Den&lt;br&gt;andra avser de möjligheter som i övrigt öppnats för dispenser och avsteg från&lt;br&gt;statliga regler för den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en friare nämndorganisation har gradvis kommit att utvecklas&lt;br&gt;till den mest betydelsefulla delen av frikommunförsöket. I inledningsskedet&lt;br&gt;var det bara några av frikommunema som utnyttjade de möjligheter som&lt;br&gt;frikommunlagen öppnade. Efter förlängningen och utvidgningen av för-&lt;br&gt;söksverksamheten blev dock den fria nämndorganisationen den centrala&lt;br&gt;delen av försöket och frikommunlagen tillämpas nu av flertalet av de del-&lt;br&gt;tagande kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fria nämndorganisationen har på detta sätt blivit en väsentlig del i&lt;br&gt;den omstrukturering och förnyelse som pågår i kommuner och landsting.&lt;br&gt;Genom de beslut som riksdagen har fattat i samband med den nya kommu-&lt;br&gt;nallagen kommer de möjligheter som frikommunlagen öppnar att i allt vä-&lt;br&gt;sentligt göras tillämpliga för alla kommuner och landsting från den 1 januari&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna i övrigt till dispenser och avsteg från statliga regler har lett&lt;br&gt;till ett stort antal framställningar från frikommunema till regeringen. Totalt&lt;br&gt;har ca 300 förslag förts fram. Fördelat på frikommunema har ansökningarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit av skiftande omfattning. I några fall har en genomgång gjorts av hela Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;det kommunala verksamhetsområdet. I andra fall har vissa begränsade frå-&lt;br&gt;gor tagits upp. Av olika uppgiftsområden har områdena planering och be-&lt;br&gt;byggelse, skola samt arbetsmarknad varit de mest framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ställningstaganden innebär att omkring tre fjärdedelar av&lt;br&gt;förslagen har fått en positiv behandling. Detta har lett till att dispensönske-&lt;br&gt;mål har tillgodosetts helt, i huvudsak eller delvis. Mer än en tredjedel av&lt;br&gt;förslagen har tillgodosetts genom beslut om försöksverksamhet. En annan&lt;br&gt;form av positivt beslut är att förändringsönskemålet genomförts generellt&lt;br&gt;för hela landet utan föregående försök. För vissa frågor har kunnat konsta-&lt;br&gt;teras att några formella hinder inte föreligger för en önskad förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring till att en stor del av frikommunemas förslag direkt har fått&lt;br&gt;sin lösning genom generella åtgärder är att frikommunema tagit upp frågor&lt;br&gt;som varit aktuella för förändringar. Den stora mängden förslag på plan- och&lt;br&gt;byggområdet är ett exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att vissa förslag inte har kunnat tillgodoses är i första&lt;br&gt;hand att de inte har rymts inom försöksverksamhetens ram. Detta gäller&lt;br&gt;förslag som bedömts leda till ökade kostnader för staten eller som kunnat få&lt;br&gt;negativa effekter för rättssäkerheten. Omfattande huvudmannaskapsför-&lt;br&gt;ändringar har inte heller ansetts vara lämpliga att pröva i samband med&lt;br&gt;frikommunförsöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare redovisning av frikommunförsökets genomförande och för-&lt;br&gt;lopp görs i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av försöksverksamheten visar tydligt att ett fortlöpande och&lt;br&gt;ömsesidigt samspel behövs mellan stat och kommun. Försöksverksamheten&lt;br&gt;kom därför med tiden att förskjutas från ett projekt - med förenkling av det&lt;br&gt;statliga regelsystemet i centrum — till en väsentlig del i en process med ett&lt;br&gt;ständigt pågående utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den organisatoriska frihet som öppnats för frikommunema&lt;br&gt;är erfarenheterna i allt väsentligt goda. De utvärderingsstudier som gjorts&lt;br&gt;har påvisat positiva effekter både när det gäller den kommunala verksam-&lt;br&gt;hetens form och dess innehåll. Frikommunlagen har framstått som ett kraft-&lt;br&gt;fullt instrument för förändringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa erfarenheter har varit av stor betydelse för de beslut om en friare&lt;br&gt;kommunal nämndorganisation som fattats i anslutning till den nya kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är avsevärt svårare att generellt bedöma erfarenheterna av den del av&lt;br&gt;frikommunförsöket som gäller avsteg och dispenser från statliga regler i&lt;br&gt;övrigt. Skiftande omdömen förekommer i de utvärderingsstudier som har&lt;br&gt;gjorts. Enligt vår mening bör man dock inte underskatta den betydelse som&lt;br&gt;möjligheten att få dispens från statliga regler har haft för att underlätta och&lt;br&gt;stimulera ett nytänkande inom den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i detta sammanhang också viktigt att se frikommunförsöket som en&lt;br&gt;del i en större förändringsprocess. Att konflikter mellan lokala intressen och&lt;br&gt;centrala sektorsintressen uppstår i enskilda frågor under en sådan process är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturligt. Vi anser dock att försöksverksamheten på ett positivt sätt har&lt;br&gt;bidragit till att reducera sektorstänkandet till förmån för ett mera helhets-&lt;br&gt;baserat synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill här också peka på att situationen inom flera viktiga kommunala&lt;br&gt;områden i stor utsträckning är en annan i dag än när frikommunförsöket&lt;br&gt;startade. Det kommunala ansvaret har vidgats och statliga regler har tagits&lt;br&gt;bort. Reformer har genomförts bl.a. på plan- och byggområdet, miljöpoli-&lt;br&gt;tikens område, arbetsmarknadsområdet och skolområdet. Enligt regering-&lt;br&gt;ens mening har det förändringsklimat som skapats genom frikommunför-&lt;br&gt;söket i hög grad bidragit till dessa reformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförda reformer på olika områden innebär att frikommunemas&lt;br&gt;önskemål om förändringar och den försöksverksamhet som har bedrivits i&lt;br&gt;stor utsträckning redan har fått en generell lösning som gäller för alla kom-&lt;br&gt;muner och landsting. Vi har tidigare pekat på beslutet om en friare kom-&lt;br&gt;munal nämndorganisation i anslutning till den nya kommunallagen. Den&lt;br&gt;ändrade ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna på skolområ-&lt;br&gt;det är ett annat viktigt exempel där den ganska omfattande försöksverksam-&lt;br&gt;het som bedrivits i frikommunema redan i allt väsentligt har fått sin gene-&lt;br&gt;rella lösning. Även inom miljöpolitikens område innebär den ändrade an-&lt;br&gt;svarsfördelningen mellan stat och kommun att försöksförfattningar har&lt;br&gt;kunnat ersättas av generella regler. Ytterligare exempel kan nämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill betona betydelsen av att frikommunförsöket på detta sätt har blivit&lt;br&gt;en integrerad del av förändringsarbetet inom olika områden. Det var också&lt;br&gt;avsikten när frikommunförsöket påbörjades att försök som slagit väl ut&lt;br&gt;borde beredas för generellt avgörande utan att försöksperiodens utgång av-&lt;br&gt;vaktades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu sagts innebär att de förslag till åtgärder som regeringen kom-&lt;br&gt;mer att ta upp i det följande är starkt begränsade i förhållande till den&lt;br&gt;försöksverksamhet som har bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig erfarenhet av försöksverksamheten är att det inte bara är statliga&lt;br&gt;regler som kan utgöra hinder för önskvärda förändringar och en mera effek-&lt;br&gt;tiv kommunal verksamhet. Även regler som kommunerna och landstingen&lt;br&gt;själva beslutat om kan innebära problem. En regelreformering är därför&lt;br&gt;angelägen även på den kommunala nivån. Denna fråga har behandlats av en&lt;br&gt;särskild arbetsgrupp inom stat-kommunberedningen. Gruppen har över-&lt;br&gt;lämnat rapporten (Ds 1991:32) Regelreformering. I rapporten redovisas hur&lt;br&gt;ett arbete med att reformera reglerna i kommuner och landsting kan bidra&lt;br&gt;till att verksamheten blir effektivare och bättre anpassad till tidens krav och&lt;br&gt;människomas behov. De modeller för regelreformering som presenteras i&lt;br&gt;rapporten bör kunna utgöra ett underlag för ett fortsatt arbete i kommuner&lt;br&gt;och landsting med att se över, systematisera och reformera de egna reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att i detta sammanhang också peka på betydelsen av&lt;br&gt;ett fortsatt regelreformeringsarbete när det gäller de statliga reglerna. För-&lt;br&gt;söksverksamheten har tydligt visat att det finns tveksamhet och missupp-&lt;br&gt;fattningar om vilka regler som faktiskt gäller. Av de förslag som frikommu-&lt;br&gt;nema fört fram till regeringen har således en inte obetydlig andel kunnat&lt;br&gt;genomföras utan förändringar i lagar eller andra författningar. Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer även i fortsättningen att lägga stor vikt vid arbetet med att begränsa&lt;br&gt;reglerna i samhället och höja reglernas kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser vi att frikommunförsöket som helhet spelat en viktig&lt;br&gt;roll för utveckling och förnyelse av den kommunala verksamheten. Försöket&lt;br&gt;har också bidragit till den omprövning och det nytänkande som nu sker&lt;br&gt;inom hela den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet i framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket har visat att metoden med försöksverksamhet kan vara&lt;br&gt;ett bra sätt att arbeta med förändringar inom den offentliga sektorn. Försö-&lt;br&gt;ket har också visat att statliga organ på olika sätt kan medverka i och sti-&lt;br&gt;mulera förnyelsearbetet i kommuner och landsting. I de fall föreskrifter i&lt;br&gt;lagar eller andra författningar lägger hinder i vägen för en önskvärd utveck-&lt;br&gt;ling i den kommunala verksamheten är det väsentligt att former finns för att&lt;br&gt;praktiskt pröva förändringar och föra en diskussion om den fortsatta ut-&lt;br&gt;vecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att metoden med försöksverksamhet bör kunna&lt;br&gt;användas även i fortsättningen för att pröva förändringar i organisation och&lt;br&gt;uppgiftsfördelning mellan olika samhällsorgan. Vi ser därför positivt på att&lt;br&gt;det tas initiativ till försöksverksamhet inom olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga frågor om statens relationer till kommunerna behandlas för när-&lt;br&gt;varande av kommunalekonomiska kommittén (dir. 1990:20). Enligt direk-&lt;br&gt;tiven skall kommittén bl.a. redovisa hur de specialdestinerade statsbidragen&lt;br&gt;kan generaliseras. En sådan utveckling innebär att statens detaljreglering av&lt;br&gt;den kommunala verksamheten begränsas. Detta kan vara ett motiv för att&lt;br&gt;starta en mera samlad ny försöksverksamhet. Det kan finnas anledning att&lt;br&gt;återkomma till detta efter det att kommittén har redovisat sina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser således att frikommunförsöket i den form som det hittills har&lt;br&gt;bedrivits inte bör fortsätta längre utan avslutas vid den tidpunkt som riks-&lt;br&gt;dagen tidigare bestämt, dvs. vid utgången av år 1991. Beträffande vissa&lt;br&gt;frågor som prövas i frikommunförsöket finns det emellertid anledning att&lt;br&gt;bedriva försöken ytterligare någon tid. Detta innebär dock inte att frikom-&lt;br&gt;munförsöket består. Vi återkommer till de frågor där fortsatta försök bör&lt;br&gt;möjliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Försöksverksamheten med en friare kommunal Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;nämndorganisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I samband med att lagen om försöksverksamhet&lt;br&gt;med en friare kommunal nämndorganisation upphör att gälla den 1&lt;br&gt;januari 1992 möjliggörs fortsatt försöksverksamhet med en ny orga-&lt;br&gt;nisation för hälso- och sjukvården i Kopparbergs läns landsting enligt&lt;br&gt;den s.k. Dalamodellen. En bestämmelse som ger möjlighet för lands-&lt;br&gt;tinget att medge närvarorätt för representanter för pensionärs- och&lt;br&gt;handikapporganisationer i vissa nämnder tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunlagens möjligheter blir generella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation,&lt;br&gt;den s.k. frikommunlagen, har utgjort en central del av frikommunförsöket.&lt;br&gt;Lagen innebär följande möjligheter för de kommuner och landsting som&lt;br&gt;ingår i frikommunförsöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommunerna har getts möjlighet att göra avsteg från de krav på obliga-&lt;br&gt;toriska nämnder som finns i vissa speciallagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kommuner och landsting har getts i huvudsak full frihet när det gäller&lt;br&gt;fördelningen av uppgifter mellan olika nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kommunerna får inrätta institutionsstyrelser inom det specialreglerade&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgifter kan lämnas till lokala nämnder även om uppgifterna inte är&lt;br&gt;begränsade till kommundelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kommunerna får inrätta särskilda organ för att ha hand om förvaltning&lt;br&gt;och verkställighet under en lokal nämnd, t.ex. för en by eller ett bostads-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kommuner och landsting får göra avsteg från kravet på att alla beslut som&lt;br&gt;fattats efter delegering från en nämnd skall anmälas till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. För att möjliggöra försök enligt den s.k. Dalamodellen får landstingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vidgade möjligheter att delegera uppgifter dels från landstinget till&lt;br&gt;särskilda organ (nämnder), dels från ett särskilt organ till anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— möjlighet att ge närvarorätt i särskilda organ åt representanter för&lt;br&gt;pensionärs- och handikapporganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Om verksamheten hos en nämnd upphör i samband med en omor-&lt;br&gt;ganisation, avbryts mandatperioden för nämnden och en ny nämnd kan&lt;br&gt;väljas för återstoden av mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en ny kommunallag innebär som tidigare nämnts&lt;br&gt;att de möjligheter som öppnats genom frikommunlagen till mycket stor del&lt;br&gt;har gjorts generella. Endast några mera begränsade frågor kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen har således nu en mycket stor frihet att&lt;br&gt;organisera sina nämnder. Kraven på vissa obligatoriska nämnder (punkt 1)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har slopats. Kommunerna behöver således inte i fortsättningen ha en sär-&lt;br&gt;skild skolstyrelse, socialnämnd, byggnadsnämnd och miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en särskild överformyndamämnd i kommuner som inte har&lt;br&gt;överförmyndare kvarstår dock. Inom ramen for frikommunförsöket prövar&lt;br&gt;en kommun en ordning som innebär att en annan central nämnd (social-&lt;br&gt;nämnden) också är överformyndamämnd. I propositionen om en ny kom-&lt;br&gt;munallag (s. 42) uttalade regeringen att man bör kunna tänka sig en sådan&lt;br&gt;ordning generellt. Inom justitiedepartementet bereds för närvarande vissa&lt;br&gt;förslag som avser kommunernas överförmyndarverksamhet. Den nu be-&lt;br&gt;rörda frågan bör tas upp i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har flertalet av de möjligheter som frikommunlagen innebär gjorts&lt;br&gt;generella i samband med beslutet om en ny kommunallag. Således kan&lt;br&gt;kommuner och landsting enligt den nya lagstiftningen i huvudsak fritt för-&lt;br&gt;dela uppgifter mellan olika nämnder (punkt 2). Hindret mot att inrätta&lt;br&gt;institutionsstyrelser på det specialreglerade området har också undanröjts&lt;br&gt;(punkt 3). Detsamma gäller begränsningen till kommundelen beträffande&lt;br&gt;uppgifter som läggs på en lokal nämnd (punkt 4). Det blir vidare möjligt för&lt;br&gt;alla kommuner att ha en politisk organisationsnivå underordnad en lokal&lt;br&gt;nämnd, t.ex. för en by eller ett bostadsområde (punkt 5). När det gäller&lt;br&gt;delegeringsreglema innebär den nya kommunallagen en ökad frihet som&lt;br&gt;motsvarar de möjligheter som öppnats för Dalamodellen (punkt 7). Beträf-&lt;br&gt;fande nämndernas mandatperioder, slutligen, innebär den nya lagen att&lt;br&gt;dessa är fria bortsett från styrelsens. Det innebär att kommuner och lands-&lt;br&gt;ting när de så vill kan göra förändringar i sin nämndorganisation genom att&lt;br&gt;t.ex. bilda nya nämnder och avskaffa gamla (punkt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anmälan av beslut som fattats efter delegering från en nämnd&lt;br&gt;(punkt 6) föreslog regeringen i propositionen om en ny kommunallag att&lt;br&gt;nämnderna själva skulle få besluta om i vilken utsträckning delegerade&lt;br&gt;beslut skall anmälas. Denna ordning kritiserades emellertid av lagrådet som&lt;br&gt;ansåg att den nuvarande obligatoriska anmälningsskyldigheten var att fö-&lt;br&gt;redra från rättssäkerhetssynpunkt. Konstitutionsutskottet (1990/91:KU38&lt;br&gt;s. 70-71) biträdde lagrådets förslag och riksdagen beslöt i enlighet härmed.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund bör försöksverksamheten i denna del avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt försöksverksamhet enligt Dalamodellen möjliggörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1990 beslöt riksdagen att möjliggöra en försöksverksamhet med en&lt;br&gt;ny organisation för hälso- och sjukvården i Kopparbergs läns landsting en-&lt;br&gt;ligt den s.k. Dalamodellen (prop. 1990/91:44, KU 17, rskr. 52). De bestäm-&lt;br&gt;melser som behövdes togs i huvudsak in i frikommunlagen. Dessa regler&lt;br&gt;gäller som tidigare nämnts dels vidgade möjligheter att delegera uppgifter,&lt;br&gt;dels möjlighet att ge närvarorätt i vissa nämnder åt representanter för&lt;br&gt;pensionärs- och handikapporganisationer. Dessutom öppnades möjlighet&lt;br&gt;att genomföra organisationsförändringen under löpande mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utvidgning av den särskilda försökslag som gäller för frikommu-&lt;br&gt;nema inom hälso- och sjukvårdens område möjliggjordes vidare för lands-&lt;br&gt;tinget att överlåta primärvårdsuppgifter till kommunerna (SFS 1990:1170).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten enligt Dalamodellen är tänkt att pågå till utgången&lt;br&gt;av år 1994 (se prop. 1990/91:44 s. 9). Av de möjligheter som frikommunla-&lt;br&gt;gen öppnar for detta försök återstår efter den nya kommunallagens ikraft-&lt;br&gt;trädande endast behov av att reglera frågan om närvarorätt för pensionärs-&lt;br&gt;och handikapporganisationer. Vi föreslår att denna möjlighet får fortsatt&lt;br&gt;lagstöd. En bestämmelse om detta bör tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten enligt Dalamodellen förutsätter också att det även&lt;br&gt;i fortsättningen finns möjlighet att överföra ett driftsansvar för primärvårds-&lt;br&gt;uppgifter till kommuner. Vi behandlar denna fråga i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsjornyelseprojektet i Örebro län fortsätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:44 om ytterligare försöksverksamhet för förnyelse av den&lt;br&gt;offentliga sektorn redovisade regeringen ett förnyelseprojekt i Örebro län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsförnyelseprojektets syfte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att skapa bättre förutsättningar för medborgarnas delaktighet i den&lt;br&gt;offentliga verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att bättre utnyttja de samlade samhällsresurserna genom ökad effekti-&lt;br&gt;vitet och samordning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att pröva behov av förändringar i uppgiftsfördelningen mellan olika&lt;br&gt;samhällsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga elva kommuner i länet, landstinget och den statliga länsförvalt-&lt;br&gt;ningen deltar i projektet som beräknas pågå under fyra år, dvs. perioden&lt;br&gt;1991-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting samt Hällefors och Örebro kommuner ingår sedan&lt;br&gt;tidigare i frikommunförsöket. För att skapa så goda förutsättningar som&lt;br&gt;möjligt att anpassa organisation och arbetssätt till lokala och regionala för-&lt;br&gt;utsättningar har regeringen utsett även övriga nio kommuner i länet till&lt;br&gt;frikommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppgift att svara för förnyelseprojektets genomförande, uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering har en regional projektorganisation bildats. Ledningsgrup-&lt;br&gt;pens ordförande är landshövding Sigvard Maijasin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för projektet pågår för närvarande ett tämligen omfattande&lt;br&gt;inventeringsarbete. Avsikten är att detta skall leda till att ett antal delprojekt&lt;br&gt;bildas för förnyelse inom såväl den statliga sektorn som verksamheten i&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening påverkas inte länsfömyelseprojektet av att fri-&lt;br&gt;kommunförsöket upphör. Den organisatoriska frihet som anknytningen till&lt;br&gt;frikommunförsöket har inneburit kommer att finnas även i fortsättningen.&lt;br&gt;I de fall lagar eller andra författningar utgör hinder för en önskvärd utveck-&lt;br&gt;ling bör förslag om dispenser eller undantagsregler även fortsättningsvis&lt;br&gt;kunna läggas fram till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Undantag från tillsynskravet enligt lagen&lt;br&gt;om tillsyn över stiftelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försöksverksamheten med undantag från till-&lt;br&gt;synskravet för stiftelser som förvaltas av en kommun eller ett lands-&lt;br&gt;ting och vars förmögenhet inte överstiger 200000 kronor förlängs till&lt;br&gt;utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stiftelser som förvaltas av kommuner eller lands-&lt;br&gt;ting och som har en förmögenhet som inte överstiger 300 000 kronor behö-&lt;br&gt;ver ej anmälas till länstyrelsen och skall därmed vara undantagna från till-&lt;br&gt;syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 § lagen (1929:116) om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser (tillsynslagen) skall en stiftelse anmälas till länsstyrelsen i det län&lt;br&gt;där stiftelsens förvaltning utövas. En anmäld stiftelse skall enligt 8 § tillsyns-&lt;br&gt;lagen stå under tillsyn av länsstyrelsen om denna finner att stiftelsen främjar&lt;br&gt;ett allmännyttigt ändamål. Undantag från tillsynskravet kan ske om läns-&lt;br&gt;styrelsen finner att stiftelsen redan står under nöjaktig tillsyn eller om tillsyn&lt;br&gt;på grund av särskilda omständigheter inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § tillsynslagen följer att stiftelser med en förmögenhet som inte&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr. är undantagna från anmälningsskyldighet och därige-&lt;br&gt;nom även från tillsyn. Undantagna är även sådana stiftelser som enligt&lt;br&gt;stiftarens föreskrift skall vara undantagna från tillsyn enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de kommuner och landsting som ingår i frikommunförsöket&lt;br&gt;har värdegränsen höjts till 200 000 kr. En bestämmelse om detta finns i lagen&lt;br&gt;(1986:98) om undantag för vissa kommuner och landstingskommuner från&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1929:1 16) om tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till ny stiftelselag bereds för närvarande inom justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet. Avsikten är att regeringen under hösten 1991 skall remittera ett&lt;br&gt;sådant lagförslag till lagrådet. Förslaget avses bl.a. innebära nya regler om&lt;br&gt;registrering av och tillsyn över stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från försöksverksamheten har varit positiva. Men i av-&lt;br&gt;vaktan på resultatet av beredningsarbetet är det inte lämpligt att nu förändra&lt;br&gt;inriktningen på den försöksverksamhet som bedrivs. Vi föreslår därför att&lt;br&gt;den får fortsätta till dess att en ny lagstiftning om stiftelser trätt i kraft. Den&lt;br&gt;nuvarande lagstiftningen om undantag från bestämmelserna om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser bör därför ges fortsatt giltighet under ytterligare någon tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kommunalt bedriven primärvård&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I samband med att frikommunförsöket upphör&lt;br&gt;ges lagstöd för kommuner att på försök bedriva primärvård utan att&lt;br&gt;huvudmannaansvaret övergår på kommunen. Försöksverksamheten&lt;br&gt;får pågå till utgången av år 1996 och begränsas inte till vissa i förväg&lt;br&gt;angivna kommuner. Socialstyrelsen skall pröva frågor om tillstånd&lt;br&gt;till försöksverksamhet och får fastställa villkor för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Utredningen&lt;br&gt;har dock inte tagit upp frågan om det bör vara en uppgift för regeringen eller&lt;br&gt;något annat organ att bedöma om kommunernas och landstingens överens-&lt;br&gt;kommelser uppfyller de krav på försöksverksamheten som bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom lagen (1985:1089) om försöksverk-&lt;br&gt;samhet inom hälso- och sjukvårdens område öppnades möjligheter för de&lt;br&gt;kommuner som ingår i frikommunförsöket att på försök helt eller delvis&lt;br&gt;bedriva viss hälso- och sjukvård (primärvård) i kommunen, men med bi-&lt;br&gt;behållet huvudmannaansvar för landstinget. Lagen, som sedermera har ut-&lt;br&gt;vidgats till att gälla även kommuner som ingår i en landstingskommun som&lt;br&gt;får bedriva försöksverksamhet inom ramen för frikommunförsöket, gäller&lt;br&gt;till utgången av år 1991. Försöksverksamheten förutsätter medgivande av&lt;br&gt;regeringen som också får bestämma de villkor som skall gälla för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund övertog Örebro kommun år 1986 genom avtal med&lt;br&gt;Örebro läns landsting driftsansvaret för primärvården inom Vivalla-&lt;br&gt;Lundby kommundel. Avtalet innebär bl.a. att landstinget anvisar ett årligt&lt;br&gt;ramanslag till kommunen. Personalen är dock fortfarande landstingsan-&lt;br&gt;ställd. Ett liknande avtal har också upprättats mellan Gnosjö kommun och&lt;br&gt;landstinget i Jönköpings län. Enligt detta avtal tar kommunen över ansvaret&lt;br&gt;för primärvården inom Gnosjö primärvårdsområde till utgången av år&lt;br&gt;1991. De erfarenheter som redovisats från försöken är väsentligen positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen behandlat regeringens proposition (1990/91:121)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med kommunalt huvudmannaansvar för primär-&lt;br&gt;vård m.m. (1990/91:SoU21, rskr. 362). I propositionen föreslogs att kom-&lt;br&gt;munerna inom ramen för en försöksverksamhet får erbjuda viss hälso- och&lt;br&gt;sjukvård (primärvård). Om ett landsting och en kommun är överens om det&lt;br&gt;och socialstyrelsen lämnar sitt medgivande, skall kommunen med huvud-&lt;br&gt;mans ansvar kunna överta landstingets skyldighet att erbjuda sådan vård.&lt;br&gt;Försöksverksamheten skall pågå fr.o.m. den 1 januari 1992 till utgången av&lt;br&gt;år 1996. Verksamheten regleras i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gnosjö kommun och Jönköpings läns landsting har hos socialstyrelsen&lt;br&gt;ansökt om att få delta i försöksverksamhet enligt lagen om försöksverksam-&lt;br&gt;het med kommunal primärvård. För Gnosjö kommun är en fortsatt försöks-&lt;br&gt;verksamhet motsvarande den som skett inom ramen för frikommunförsö-&lt;br&gt;ket därmed inte aktuell. Örebro kommun och Örebro läns landsting är dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresserade av en fortsättning av försöksverksamheten i Vivalla-Lundby Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;kommundel och har även hos regeringen nyligen ansökt om ett sådant försök&lt;br&gt;i ytterligare en kommundel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting har redan nu rätt att överlåta driftsansvaret för t.ex. primär-&lt;br&gt;vården på en kommun. För att kommunen skall kunna åta sig denna uppgift&lt;br&gt;krävs däremot ett särskilt lagstöd. Lagen om försöksverksamhet med kom-&lt;br&gt;munal primärvård ger dock inte kommunerna möjlighet att bedriva primär-&lt;br&gt;vård, om det inte samtidigt sker en förändring av huvudmannaskapet. För&lt;br&gt;att möjliggöra en fortsättning och eventuell utvidgning av verksamheten i&lt;br&gt;Örebro kommun behövs därför ett särskilt lagstöd. Detta bör dock inte&lt;br&gt;begränsas till Örebro kommun utan gälla alla kommuner i landet. Verksam-&lt;br&gt;heten bör bygga på intresset i kommuner och landsting (jfr 1990/9 l:SoU9&lt;br&gt;och prop. 1990/91:121). Att kommunerna fr.o.m. år 1992 kan bedriva pri-&lt;br&gt;märvård under huvudmannaansvar talar inte mot en sådan ordning. Lokala&lt;br&gt;förhållanden och förutsättningar kan medföra att kommuner och landsting&lt;br&gt;vill pröva en lösning som i ett inledningsskede inte är så omfattande som den&lt;br&gt;som en förändring av huvudmannaansvaret innebär. Det bör också nämnas&lt;br&gt;att försöksverksamheten enligt den s.k. Dalamodellen (se avsnitt 4) förut-&lt;br&gt;sätter att en möjlighet till sådana lösningar finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittillsvarande försöksverksamheten på hälso- och sjukvårdens om-&lt;br&gt;råde inom ramen för frikommunförsöket har, som redan nämnts, krävt&lt;br&gt;regeringens medgivande. Det bör även i fortsättningen krävas godkännande&lt;br&gt;av avtal om att kommunerna skall bedriva viss hälso- och sjukvård. I likhet&lt;br&gt;med vad som gäller för försöksverksamheten med kommunal primärvård&lt;br&gt;under huvudmannaansvar bör det dock i fortsättningen bli en uppgift för&lt;br&gt;socialstyrelsen att pröva dessa avtal (jfr prop. 1990/91:121). Det är vidare&lt;br&gt;lämpligt att de olika försöken med kommunal primärvård kan ges samma&lt;br&gt;giltighetstid. Giltighetstiden för lagen (1985:1089) om försöksverksamhet&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvårdens område, med de nyss angivna förändringarna,&lt;br&gt;bör därför förlängas till utgången av år 1996. Beträffande den närmare&lt;br&gt;uppläggningen av försöken och utvärderingen av dessa vill vi i övrigt hän-&lt;br&gt;visa till regeringens och riksdagens uttalanden i samband med behandlingen&lt;br&gt;av förslaget om försöksverksamhet med kommunal primärvård under hu-&lt;br&gt;vudmannaansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kommunalförbund för vård och omsorg —&lt;br&gt;Brunfloprojektet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Giltighetstiden för den särskilda lagen om för-&lt;br&gt;söksverksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt&lt;br&gt;omsorgsverksamhetens område förlängs med tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1988:1419) om försöksverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt omsorgsverksam- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetens område kan regeringen medge att Jämtlands läns landsting och Ös- Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;tersunds kommun på försök gemensamt får fullgöra uppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten, viss hälso- och sjukvård (primärvård) samt verksamheten med&lt;br&gt;särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas genom kommunalförbund. Lagen gäller till utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun hemställde gemen-&lt;br&gt;samt i december 1988 om att regeringen skulle lämna medgivande till för-&lt;br&gt;söksverksamhet inom socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens (primär-&lt;br&gt;vårdens) område i Brunflo. Regeringen beslutade i mars 1989 att lämna&lt;br&gt;medgivande till en försöksverksamhet. Verksamheten startade i mars 1989&lt;br&gt;och skall pågå till utgången av år 1991. Brunfloprojektet är ett försök att&lt;br&gt;samverka under en gemensam huvudman — Brunflo kommunalförbund —&lt;br&gt;och gemensam förvaltning för hela socialtjänsten och hela primärvården i&lt;br&gt;samma geografiska område. Verksamheten innefattar ett utvecklings- och&lt;br&gt;utbildningsarbete med inriktning på arbetslag för all personal. Det har bl.a.&lt;br&gt;bildats hemvårdsgrupper med ansvar för hemtjänst och hemsjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Social- och civildepartementen har nära följt försöksverksamheten i&lt;br&gt;Brunflo. Regeringen har beslutat att finansiera den slutliga utvärderingen.&lt;br&gt;Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting har gemensamt ansökt&lt;br&gt;om förlängning av försöksperioden med ytterligare tre år. Regeringen anser&lt;br&gt;i likhet med utredningen att lagens giltighetstid bör förlängas så att ansökan&lt;br&gt;kan bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med lagens tillkomst gav riksdagen regeringen tillkänna att det&lt;br&gt;i och för sig vore värdefullt om försöksverksamheten kom att omfatta även&lt;br&gt;tandvård (1988/89:KU6, rskr. 13). Som konstitutionsutskottet angav hade&lt;br&gt;emellertid det landsting och den kommun som omfattas av lagen inte för&lt;br&gt;avsikt att ta med tandvården i försöket. Landstinget och kommunen har inte&lt;br&gt;heller därefter haft sådan avsikt. Det finns därför inte någon anledning att i&lt;br&gt;samband med den nu föreslagna förlängningen av lagens giltighetstid kom-&lt;br&gt;plettera lagen med en bestämmelse om tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förskrivningsrätt för distriktssköterskor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försöksverksamheten med rätt för distriktsskö-&lt;br&gt;terskor att förskriva vissa läkemedel förlängs i avvaktan på utvärde-&lt;br&gt;ringen av försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen redovisar att frågan om försöksverk-&lt;br&gt;samhetens giltighetstid uppmärksammats av chefen för socialdepartemen-&lt;br&gt;tet och hemställer för sin del att socialdepartementet bevakar frågans fort-&lt;br&gt;satta utveckling och vidtar de åtgärder som omständigheterna motiverar&lt;br&gt;under hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med stöd av lagen (1988:23) om tillämp-&lt;br&gt;ningav lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. vid&lt;br&gt;viss försöksverksamhet har distriktssköterskor i Jämtlands läns landsting på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök rätt att förskriva vissa läkemedel. Lagen trädde i kraft den 1 mars Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;1988 och gäller till utgången av år 1991. Försöksverksamheten startade i&lt;br&gt;mars 1988 och omfattade ett fyrtiotal distriktssköterskor som genomgått&lt;br&gt;särskild utbildning. Verksamheten skulle enligt planerna pågå i tre år. Där-&lt;br&gt;efter skulle en utvärdering av verksamheten ske. Socialstyrelsen har av re-&lt;br&gt;geringen fått i uppdrag att genomföra utvärderingen och skall avrapportera&lt;br&gt;denna under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad Jämtlands läns landsting anfört har försöket haft positiva ef-&lt;br&gt;fekter, särskilt för folk i glesbygdsområden. I avvaktan på utvärderingen har&lt;br&gt;försöksverksamheten förlängts till slutet av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avbrott i den pågående verksamheten bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;undvikas, inte minst om verksamheten skall permanentas. Giltighetstiden&lt;br&gt;för den särskilda lagen om läkemedelskostnader vid viss försöksverksamhet&lt;br&gt;bör därför förlängas så att utvärderingen hinner slutföras och ett slutligt&lt;br&gt;ställningstagande till verksamheten kan ske. En förlängning med ett år torde&lt;br&gt;vara tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kommunal prövning av tillstånd för enskilda per-&lt;br&gt;soner eller sammanslutningar att bedriva förskole-&lt;br&gt;eller fritidshemsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1987:442) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620) utvidgas till att omfatta alla kom-&lt;br&gt;muner och giltighetstiden förlängs. Detta innebär att varje kommun,&lt;br&gt;som genom en skriftlig anmälan till länsstyrelsen åtar sig att delta i&lt;br&gt;försöksverksamheten, beslutar i stället för länsstyrelsen i frågor om&lt;br&gt;tillstånd för enskilda personer eller sammanslutningar att bedriva&lt;br&gt;förskole- eller fritidshemsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att socialtjänstlagen ändras så att tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen generellt läggs på socialnämnden, alternativt att giltighetstiden för&lt;br&gt;1987 års lag förlängs och att lagen utvidgas till att omfatta samtliga kom-&lt;br&gt;muner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620) skall en enskild person eller sam-&lt;br&gt;manslutning som vill inrätta ett hem för vård eller boende ansöka om till-&lt;br&gt;stånd för detta hos länsstyrelsen. I andra stycket samma paragraf sägs att&lt;br&gt;detta även gäller hem som har inrättats för vård under en begränsad del av&lt;br&gt;dygnet. Härigenom omfattar tillståndskravet bl.a. de enskilda förskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en framställning från Helsingborgs kommun och på grundval av&lt;br&gt;regeringens proposition 1986/87:118 beslöts lagen (1987:442) om försöks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller Prop. 1991 /92:13&lt;br&gt;boende enligt socialtjänstlagen (1980:620). Försöksverksamheten omfattar&lt;br&gt;de frikommuner som genom skriftlig anmälan till länsstyrelsen åtagit sig att&lt;br&gt;delta i verksamheten. Den innebär att en enskild person eller sammanslut-&lt;br&gt;ning som vill inrätta ett hem för vård eller boende för att bedriva förskole-&lt;br&gt;eller fritidshemsverksamhet skall söka tillstånd hos socialnämnden i den&lt;br&gt;kommun där verksamheten skall bedrivas. Tillståndsprövningen sker såle-&lt;br&gt;des, med avvikelse från vad som föreskrivs i socialtjänstlagen, av social-&lt;br&gt;nämnden. Lagen gäller till utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen erfarit har försöksverksamheten fungerat väl där den&lt;br&gt;hittills har bedrivits. Underlaget för ett slutligt ställningstagande till om&lt;br&gt;ordningen med kommunal tillståndsprövning bör permanentas genom att&lt;br&gt;regleras i socialtjänstlagen är emellertid begränsat. Det kan i sammanhanget&lt;br&gt;anmärkas att regeringen nyligen har tillsatt en utredning med uppgift att&lt;br&gt;göra en översyn av socialtjänstlagen (dir. 1991:50). Med hänsyn härtill är det&lt;br&gt;enligt vår mening lämpligt att nu låta försöksverksamheten enligt 1987 års&lt;br&gt;lag utvidgas till att omfatta samtliga kommuner. Därvid bör lagens giltig-&lt;br&gt;hetstid förlängas till utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt&lt;br&gt;djurskyddslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försöksverksamheten med ökade kommunala&lt;br&gt;befogenheter enligt djurskyddslagen (1988:534) förlängs till utgången&lt;br&gt;av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överenstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den lokala tillsynen av djurskyddet i kom-&lt;br&gt;munerna skall enligt djurskyddslagen (1988:534) utövas av kommunerna.&lt;br&gt;Den regionala tillsynen utövas av länsstyrelsen enligt djurskyddsförord-&lt;br&gt;ningen (1988:539).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen ger möjlighet för såväl kommunerna som länsstyrelsen att ingripa&lt;br&gt;på olika sätt mot försummelser beträffande djurens vård och behandling.&lt;br&gt;Länsstyrelsens befogenheter är emellertid mer omfattande än kommunens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att försöksverksamheten med ökad kommunal självsty-&lt;br&gt;relse inleddes inkom framställningar från bl.a. Helsingborgs kommun om&lt;br&gt;att länsstyrelsens befogenheter enligt vissa bestämmelser i dåvarande lagen&lt;br&gt;(1944:219) om djurskydd även skulle tillkomma miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;nämnderna i frikommunema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningarna resulterade i lagen (1986:99) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med ökade kommunala befogenheter enligt lagen (1944:219) om djurskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten har fortsatt även sedan den nya djurskyddslagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädde i kraft den 1 juli 1988, lag (1986:99) om försöksverksamhet med Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen&lt;br&gt;(1988:534). Försöksverksamheten på detta område innebär bl.a. att miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnderna i kommunerna ges samma befogenheter som&lt;br&gt;länsstyrelserna att i vissa situationer besluta om att djur skall omhändertas&lt;br&gt;samt att meddela förbud att ha djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 21 februari 1991 uppdrog regeringen åt lantbruksstyrelsen (upp-&lt;br&gt;draget har sedan lantbruksstyrelsen upphört överlämnats till statens jord-&lt;br&gt;bruksverk) att redovisa hur den lokala djurskyddstillsynen anordnats. Re-&lt;br&gt;dovisningen skall särskilt belysa utformningen av och innehållet i djur-&lt;br&gt;skyddstillsynen samt tillämpningen av djurskyddslagens bestämmelser om&lt;br&gt;förbud att ha hand om djur och omhändertagande av djur. Redovisningen&lt;br&gt;skall innefatta en utvärdering av tillsynen och jordbruksverket skall även ge&lt;br&gt;förslag till de eventuella ytterligare åtgärder som kan anses erforderliga för&lt;br&gt;att bedriva en effektiv tillsyn. I uppdraget ingår även att genomföra en&lt;br&gt;utvärdering av den försöksverksamhet som bedrivits inom ramen för fri-&lt;br&gt;kommunförsöket. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31&lt;br&gt;januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av jordbruksverkets utredning bör enligt regering-&lt;br&gt;ens mening försöksverksamheten förlängas till utgången av år 1992 för de&lt;br&gt;kommuner som har haft möjlighet att delta i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vi har i det föregående redovisat de förslag till lagstiftningsåtgärder inom&lt;br&gt;olika områden som bör vidtas med anledning av att frikommunförsöket&lt;br&gt;upphör vid utgången av år 1991. För att ge riksdagen en mera samlad bild av&lt;br&gt;frikommunförsökets resultat redovisar vi i det följande frågor där rege-&lt;br&gt;ringen kan ta ställning utan riksdagens medverkan. Vi vill också hänvisa till&lt;br&gt;den redovisning som görs i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Kommunal beslutanderätt i fråga om skyddsrum&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av riksdagens beslut om frikommunförsöket hemställde Hel-&lt;br&gt;singborgs kommun att få bedriva försök med ökad kommunal bestämman-&lt;br&gt;derätt i fråga om vissa skyddsrumsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 17 oktober 1985 uppdrog regeringen åt civilförsvars-&lt;br&gt;styrelsen att vidta sådana åtgärder att Helsingborgs kommun fick en utökad&lt;br&gt;beslutanderätt på det sätt som kommunen föreslog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från den utökade beslutanderätten i fråga om vissa&lt;br&gt;skyddsrumsärenden i Helsingborgs kommun är i huvudsak positiva. Inom&lt;br&gt;försvarsdepartementet bereds för närvarande frågan om en ny civilförsvars-&lt;br&gt;lagstiftning. I avvaktan på att detta arbete slutförs kommer regeringen vidta&lt;br&gt;åtgärder så att försöksverksamheten i Helsingborgs kommun kan fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Utvidgad rätt till egen sjukskrivning.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid försäkringskassorna i Jämtlands och Göteborgs län bedrevs budgetåret&lt;br&gt;1988/89 försök med utvidgad rätt till egen sjukskrivning, som innebar att&lt;br&gt;sjukintyg fordrades först fr.o.m. femtonde dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt ingick 150 000 sjukfall i försöket. Försöket visade att de som hade&lt;br&gt;möjligheten att sjukskriva sig själva mer än sju dagar utan läkarintyg i&lt;br&gt;genomsnitt hade en halv ersatt sjukdag mer per sjukfall än övriga. Uppräk-&lt;br&gt;nat till riksnivå skulle ökningen av sjukpenningkostnadema motsvara minst&lt;br&gt;1 miljard kronor, alltså en ganska betydande ökning av den allmänna för-&lt;br&gt;säkringens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöket avslutades efter ett år och resultatet talade således inte för en&lt;br&gt;fortsättning. Ursprungligen fanns planer på ett större projekt för att studera&lt;br&gt;sjukskrivningsbeteendet men det ansågs ha förlorat sin aktualitet i samband&lt;br&gt;med att förslaget om 14 dagars sjuklön lanserades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det inga skäl att nu vidta några åtgärder&lt;br&gt;beträffande denna försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Enhetliga patientavgifter för läkarvård och annan sjuk-&lt;br&gt;vårdande behandlig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I syfte att pröva möjligheterna att förenkla avgiftssystemet inom den öppna&lt;br&gt;hälso- och sjukvården har en försöksverksamhet pågått sedan april 1986 i&lt;br&gt;Örebro läns landsting med stöd av en särskild förordning (SFS 1986:21).&lt;br&gt;Försöksverksamheten utökades den 1 juli 1989 med att de s.k. remissbesö-&lt;br&gt;ken som tidigare varit avgiftsfria fick avgiftsbeläggas med undantag för&lt;br&gt;akutbesöken. I oktober 1989 infördes en ny bestämmelse i förordningen som&lt;br&gt;gjorde det möjligt att under vissa förutsättningar avvika från bestämmel-&lt;br&gt;serna i läkarvårdstaxan (1974:699) om anslutning av privatpraktiserande&lt;br&gt;läkare till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m den 1 januari 1991 har den statliga regleringen av patientavgif-&lt;br&gt;terna inom den öppna hälso- och sjukvården i huvudsak upphört. Försöks-&lt;br&gt;förordningen har på grund härav ändrats så att endast den del som gäller&lt;br&gt;anslutning till försäkringskassan kvarstår. Förordningens namn ändrades&lt;br&gt;därvid till förordning om försöksverksamhet inom offentlig hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård med särskilda villkor för anslutning till den allmänna försäkringen&lt;br&gt;(SFS 1990:1396).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten har således sedan 1991 reducerats till att omfatta&lt;br&gt;ett undantag från anslutningsbestämmelserna i läkarvårdstaxan. Med hän-&lt;br&gt;syn till den korta tid försöket i denna nya form pågått kommer regeringen att&lt;br&gt;under hösten besluta om en förlängning av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Tillsättning av vissa tjänster inom folktandvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1985:884) om behörighet till vissa tjänster inom folk-&lt;br&gt;tandvården och tillsättning av sådana tjänster tillsätts tjänst som chef vid en&lt;br&gt;enhet för specialisttandvård efter förslag av särskilda sakkunniga. Social-&lt;br&gt;styrelsen utser för hela riket tre sakkunniga för en tid av högst fyra år. Om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingen av de sakkunniga är verksam inom den specialitet som den lediga Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;tjänsten avser, skall socialstyrelsen tillkalla en tandläkare inom specialiteten&lt;br&gt;för att ingå som sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakkunniga skall på förslag föra upp de fyra sökande som anses främst&lt;br&gt;i fråga om förtjänst och skicklighet. En av de föreslagna sökandena skall&lt;br&gt;förordnas på tjänsten. Tjänsten tillsätts av landstinget. De sakkunnigas be-&lt;br&gt;slut om tjänsteförslag får överklagas hos socialstyrelsen. Socialstyrelsens&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1985:885) om försöksverksamhet vid tillsättning av&lt;br&gt;vissa tjänster inom folktandvården tillsätter Göteborgs och Bohus, Jämt-&lt;br&gt;lands och Örebro läns landsting tjänster som chef vid en enhet för specia-&lt;br&gt;listtandvård med ett förenklat förfaringssätt. Tjänsten tillsätts efter förslag&lt;br&gt;av en sakkunnig som utses av landstinget för varje tillsättningsärende. Den&lt;br&gt;sakkunnige skall ha specialistkompetens inom den specialitet som den le-&lt;br&gt;diga tjänsten avser. Den sakkunnige skall föra upp de fyra sökande som&lt;br&gt;anses främst i fråga om förtjänst och skicklighet på förslag. En av de före-&lt;br&gt;slagna sökandena skall förordnas på tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har i en skrivelse till socialdepartementet den 30&lt;br&gt;maj 1991 föreslagit att sakkunnigförfarandet utgår ur förordningen. Erfa-&lt;br&gt;renheterna från försöksverksamheten är goda. Enligt Landstingsförbundet&lt;br&gt;bör tillsättningsförfarandet i sin helhet kunna överlämnas till landstingens&lt;br&gt;kompetens, omdöme och ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan bereds för närvarande inom socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Samverkan kommun — försäkringskassa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under en tvåårsperiod fr.o.m. april 1988 t.o.m. 1990 har Örebro läns all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa bedrivit en försöksverksamhet med administration&lt;br&gt;av socialbidrag hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöket har syftat till en samordning av försäkringskassans, socialtjäns-&lt;br&gt;tens och primärvårdens administrativa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de kommundelar där försöksverksamheten bedrivits finns nu väl funge-&lt;br&gt;rande rehabiliteringsgrupper. Försäkringskassan beslutade i slutet av pro-&lt;br&gt;jekttiden om fler kommundelsindelade lokala rehabiliteringsgrupper. Som&lt;br&gt;exempel på positiva resultat kan nämnas att såväl sjukfrånvaron som so-&lt;br&gt;cialbidragskostnaderna minskade i de berörda kommundelarna. Det pro-&lt;br&gt;jekt som har förevarit krävde inte några författningsändringar eller dispen-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från försöksverksamheten har bedömts så positiva att dis-&lt;br&gt;kussioner om ett utökat samarbete med lokalmässig integration har tagits&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om utökad samverkan mellan kommun och försäkringskassa be-&lt;br&gt;reds för närvarande i socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.6 Statsbidrag för stöd och hjälp i boendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1983:944) om statsbidrag till kommunerna för stöd och&lt;br&gt;hjälp i boendet får kommunen statsbidrag för lönekostnader för hemtjänst-&lt;br&gt;personal vilket uppgår till 34 000 kr. per årsarbetare. Hela hemtjänsten kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggas ut på entreprenad och lönekostnaderna är också då statsbidragsbe- Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;rättigade. Däremot får kommunen inte ta upp kostnaderna om enbart vissa&lt;br&gt;delar av hemtjänsten lagts ut på entreprenad. Det senare förekommer i ökad&lt;br&gt;utsträckning som en följd av svårigheter att rekrytera personal, men också av&lt;br&gt;arbetsmiljöskäl har kommunen valt att lägga ut t.ex. städning, hemhandling&lt;br&gt;och snöskottning på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för frikommunförsöket fick Nacka kommun dispens från&lt;br&gt;dessa bestämmelser hösten 1989. Tyresö, Helsingborg och Huddinge fick&lt;br&gt;motsvarande dispens under år 1990 och Stockholm och Göteborg har nu&lt;br&gt;också sökt dispens. Fr.o.m. 1992 förändras statsbidraget till kommunernas&lt;br&gt;äldreomsorg från ett prestationsbaserat bidrag till ett behovsbaserat bidrag.&lt;br&gt;Med det nya systemet finns inte längre några styrande bestämmelser om hur&lt;br&gt;äldreomsorgen skall utformas och organiseras och till vad statsbidrag skall&lt;br&gt;utgå. Frikommunemas önskemål har således redan blivit generellt tillgodo-&lt;br&gt;sedda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.7 Trafikintegrering i bostadsområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En försöksverksamhet med trafikintegrering i bostadsområden pågår i Ha-&lt;br&gt;ninge kommun med stöd av trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS&lt;br&gt;1988:39) om försöksverksamhet med gårdsgata i frikommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiksäkerhetsverket avser att efter utvärdering överväga om en perma-&lt;br&gt;nentning av föreskrifterna skall ske. Regeringen finner mot denna bakgrund&lt;br&gt;för närvarande inte något behov av ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.8 Försöksverksamheten inom skolans område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i regeringens strävan att decentralisera och avreglera inom sko-&lt;br&gt;lans område har vid sidan av frikommunförsöket bedrivits en verksamhet&lt;br&gt;som lett till stora förändringar inom skolområdet. De förändringar som&lt;br&gt;riksdagen beslutat om med anledning av regeringens propositioner&lt;br&gt;(1989/90:41) om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträ-&lt;br&gt;dande skolledare och syofunktionärer, (1990/91:18) om ansvaret för skolan,&lt;br&gt;(1990/91:85) om gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt&lt;br&gt;(1990/91:115) om vissa skollagsfrågor m.m. har som nämnts tidigare inne-&lt;br&gt;burit att den del av frikommunförsöket som avsåg dispenser och avsteg från&lt;br&gt;statliga regler inom skolområdet i allt väsentligt har fått en generell lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de försöksverksamheter inom skolområdet som startat i frikommun-&lt;br&gt;försöket återstår nu endast en om praktisk arbetslivsorientering i grundsko-&lt;br&gt;lan. Försöksverksamheten innebär att frikommuner kan göra avsteg från&lt;br&gt;den uppdelning av den praktiska arbetslivsorienteringen på tre arbetslivs-&lt;br&gt;sektorer som läroplanen för grundskolan föreskriver. I och med att frikom-&lt;br&gt;munförsöket avslutas upphör denna försöksverksamhet om inte särskilda&lt;br&gt;åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av den försöksverksamhet som bedrivits inom frikommunför-&lt;br&gt;söket har ytterligare ett antal kommuner fått rätt att bedriva försöksverk-&lt;br&gt;samhet med ändrade förutsättningar för skolans arbetslivskontakter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SKOLFS 1991:18). Försöksverksamheten ger huvudmannen rätt att svara Prop. 1991/92: 13&lt;br&gt;för ackvisition av platser för dels praktisk arbetslivsorientering i grundsko-&lt;br&gt;lan, dels yrkesorienteringsveckor, återkommande praktisk arbetslivsorien-&lt;br&gt;tering och teknisk praktik i gymnasieskolan. Avvikelser får också ske från&lt;br&gt;föreskrifter i grundskolans läroplan om arbetslivsperiodernas längd, om-&lt;br&gt;fattning och utformning. Försöksverksamheten pågår t.o.m. läsåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolans läroplan är för närvarande föremål för översyn av den s.k.&lt;br&gt;läroplanskommittén (dir. 1991:9). I avvaktan på de förslag som kan föran-&lt;br&gt;ledas av kommitténs arbete bör den sist nämnda försöksverksamheten med&lt;br&gt;ändrade förutsättningar för skolans arbetslivskontakter kunna utvidgas till&lt;br&gt;att omfatta även de kommuner som för närvarande ingår i frikommunför-&lt;br&gt;söket. Det är regeringen som skall besluta om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.9 Hälsokontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 32 § livsmedelsförordningen (1971:807) skall statens livsmedelsverk&lt;br&gt;efter samråd med socialstyrelsen meddela föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;personer som sysslar med livsmedelshantering att genomgå läkarundersök-&lt;br&gt;ning eller annan hälsokontroll. Enligt livsmedelsverkets föreskrifter består&lt;br&gt;hälsokontrollen av två moment: en årlig personlig hälsodeklaration och en&lt;br&gt;årlig hygieninformation. Informationen skall lämnas av läkare eller legiti-&lt;br&gt;merad sjuksköterska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden i&lt;br&gt;kommunen, eller, efter överenskommelse, genom nämndens egen försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de kommuner som omfattas av lagen om försöksverksamhet med en&lt;br&gt;friare kommunal nämndorganisation får miljö- och hälsoskyddsnämnderna&lt;br&gt;i särskilda fall besluta att hälsokontroll inte behöver ske varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gnosjö kommun har utnyttjat undantagsbestämmelsen, men uppger att&lt;br&gt;erfarenheterna är begränsade. I övrigt verkar inte dispensmöjligheten ha&lt;br&gt;utnyttjats. Detta kan delvis bero på att undantagsbestämmelsen endast kan&lt;br&gt;tillämpas i enskilda fall. Med tanke på dess begränsade räckvidd framstår&lt;br&gt;inte möjligheten till dispens som särskilt angelägen även om det naturligvis&lt;br&gt;i det enskilda fallet kan vara en smidig och lämplig åtgärd. Föreskrifterna om&lt;br&gt;hälsokontroll kommer att omfattas av en mer allmän regelöversyn som&lt;br&gt;livsmedelsverket avser att genomföra under hösten. Verket får i det sam-&lt;br&gt;manhanget anledning att, mot bakgrund av en samlad bedömning, ta ställ-&lt;br&gt;ning till huruvida frågor om dispens också i fortsättningen skall kunna hand-&lt;br&gt;has av kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.10 Lantbruksdelegation för Bräcke kommun&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den lOjuli 1986 bemyndigade regeringen lantbruksstyrelsen&lt;br&gt;att inrätta en delegation för ärenden i lantbruksnämnden i Jämtlands län&lt;br&gt;rörande Bräcke kommun. Avsikten med den s.k. Bräckedelegationen varatt&lt;br&gt;under stärkt kommunalt inflytande intensifiera lantbruksnämndens verk-&lt;br&gt;samhet i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksstyrelsen har på regeringens uppdrag utvärderat verksamheten Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;och redovisat slutsatsen att delegationen inte bör kvarstå efter den 30 juni&lt;br&gt;1991. Lantbruksstyrelsen har i sitt ställningstagande beaktat bl.a. länssty-&lt;br&gt;relsereformen som innebär att lantbruksnämndens uppgifter flyttas till läns-&lt;br&gt;styrelsen. Delegationen kan av detta skäl inte kvarstå i sin nuvarande skep-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frikommunutredningen föreslår att försöket avslutas då dispensen&lt;br&gt;för delegationens verksamhet inte utnyttjats under de senaste åren. Rege-&lt;br&gt;ringen delar frikommunutredningens uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.11 Arbetsförmedlingsnämndernas sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsnämnder infördes som försöksverksamhet i december&lt;br&gt;1985. Två år senare blev reformen generell och i dag finns det arbetsförmed-&lt;br&gt;lingsnämnder i hela landet. Nämnden är främst ett organ för information,&lt;br&gt;samverkan och samråd i lokala arbetsmarknadsfrågor mellan företrädare&lt;br&gt;för arbetsmarknadsverket, kommunen och lokala arbetsmarknadsparter.&lt;br&gt;Beredningen av ärenden och sekretariatets arbete åvilar arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsförmedlingsnämnderna generellt har en chefstjänsteman vid läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden ordförandeposten och antalet övriga ledamöter är högst 6.&lt;br&gt;Om nämndens verksamhet omfattar flera kommuner eller en storstadskom-&lt;br&gt;mun, finns det möjlighet att utöka antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 frikommunerna har arbetsförmedlingsnämnderna delvis en annan sam-&lt;br&gt;mansättning. Där har en chefstjänsteman vid länsarbetsnämnden utsetts till&lt;br&gt;ordförande och en representant för kommunen är dennes ställföreträdare.&lt;br&gt;Fyra kommuner inom frikommunförsöket har haft möjlighet att utse ord-&lt;br&gt;förande i nämnden. Vice ordförande har då varit en chefstjänsteman vid&lt;br&gt;länsarbetsnämnden. Vidare har nämnden 7-12 ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att frågan om vem som skall inneha ordförandeposten i&lt;br&gt;nämnden i fortsättningen bör kunna styras av de lokala förhållandena. Re-&lt;br&gt;geringen avser därför att göra de förändringar som krävs i förordningen&lt;br&gt;(1988:1 139) med instruktion för arbetsmarknadsverket för att de lokala&lt;br&gt;arbetsförmedlingarna själva inom nämnden skall kunna utse ordförande.&lt;br&gt;Antalet ledamöter inklusive ordföranden bör dock även fortsättningsvis&lt;br&gt;normalt inte överstiga sju.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.12 Dispens att placera personer i kommunalt beredskaps-&lt;br&gt;arbete hos privata arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom särskilda regeringsbeslut har några frikommuner getts möjlighet att&lt;br&gt;placera personer i kommunalt beredskapsarbete hos privata arbetsgivare.&lt;br&gt;Möjligheten har främst använts i kommunala projekt för invandrare eller&lt;br&gt;socialmedicinskt handikappade. Kommunens verksamhet är begränsad och&lt;br&gt;invandrarens erfarenheter och utbildning kan inte alltid tas tillvara inom&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det viktigt att underlätta kommunernas ar-&lt;br&gt;bete för invandrare och svaga grupper. Därför bör alla kommuner ha möj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lighet att låta personer i kommunalt beredskapsarbete utföra arbetsuppgif- Prop. 1991 /92: 13&lt;br&gt;ter åt enskilda arbetsgivare. Detta bör komma till uttryck genom en ändring&lt;br&gt;i förordningen (1987:41 l)om beredskapsarbete. Det är regeringen som skall&lt;br&gt;besluta om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.13 Försöksverksamheten i fråga om det statliga bostadsstö-&lt;br&gt;det&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det statliga bostadsstödet bedrivs försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal beslutanderätt med stöd av dels förordningen (1983:1114) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal beslutanderätt i fråga om statligt stöd&lt;br&gt;för vissa förbättringsåtgärder i bostadshus, dels förordningen (1985:669)&lt;br&gt;om försök med kommunal beslutanderätt i fråga om bostadslån m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av den förstnämnda förordningen beslutar elva kommuner för&lt;br&gt;närvarande i ärenden om räntebidrag enligt förordningen (1983:974) om&lt;br&gt;statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. Räntebidrag enligt denna&lt;br&gt;förordning beräknas med utgångspunkt i en schablonmässigt bestämd kost-&lt;br&gt;nad för att utföra åtgärder och en på denna kostnad beräknad ränta. Bidrags-&lt;br&gt;tiden är 10 eller 20 år beroende på hur lång tid åtgärderna kan nyttiggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet enligt förordningen om försök med kommunal beslu-&lt;br&gt;tanderätt i fråga om bostadslån m.m. får bedrivas i de kommuner som&lt;br&gt;omfattas av lagen om försöksverksamhet med en friare kommunal nämnd-&lt;br&gt;organisation, dvs. i frikommunema. Verksamheten får omfatta ärenden om&lt;br&gt;bostadslån enligt nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:692), om&lt;br&gt;lånet söks för ett låntagarbyggt egnahem samt ombyggnadslåneförord-&lt;br&gt;ningen för bostäder (1986:693), om lånet söks för standardhöjande åtgärder&lt;br&gt;för vilka bidrag har beviljats enligt förordningen (1987:1050) om stats-&lt;br&gt;kommmunalt bostadsanpassningsbidrag. Försökskommunema beslutar vi-&lt;br&gt;dare om bidrag enligt förordningen om statskommunalt bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag, om bidraget söks för åtgärder för vilka även bostadslån söks.&lt;br&gt;Slutligen får försökskommunema besluta om bidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1988:372) om bidrag till ågärder mot radon i egnahem och om bidrag enligt&lt;br&gt;förordningen (1990:1369) om statligt investeringsbidrag för ny- och om-&lt;br&gt;byggnad av bostäder, om bidraget söks för ett låntagarbyggt egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1990 om genomgripande förändringar av den&lt;br&gt;statliga bostadsfinansieringen (prop. 1990/91:34, BoU4, rskr. 92). Det nu-&lt;br&gt;varande låne- och räntebidragssystemet ersätts den 1 januari 1992 av ett&lt;br&gt;stödsystem som bygger på att hela lånefinansieringen sker på den allmänna&lt;br&gt;kreditmarknaden. Bl.a. med anledning av besluten om en ny bostadsfinan-&lt;br&gt;siering har en översyn av länsbostadsnämndernas framtida organisation,&lt;br&gt;arbetsformer och dimensionering genomförts (SOU 1991:43 Den framtida&lt;br&gt;länsbostadsnämnden). Vidare har en översyn genomförts i syfte att förenkla&lt;br&gt;den administrativa prövningen av det statliga stödet i det nya finansierings-&lt;br&gt;systemet. Resultatet av översynerna bereds för närvarande inom bostads-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omläggning av bostadsfinansieringen som riksdagen har beslutat om&lt;br&gt;påverkar i varierande grad förutsättningarna för ett generellt genomförande&lt;br&gt;av den ordning som prövats i försöksverksamheten. Regeringen delar ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redningens uppfattning att det ännu är for tidigt att ta ställning till frågan om&lt;br&gt;ett generellt genomförande. Regeringen delar också utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning att försöksverksamheten när det gäller stödformer som inte direkt&lt;br&gt;berörs av omläggningen — t.ex. räntestöd till förbättring av bostadshus och&lt;br&gt;bidrag till åtgärder mot radon — har gett ett sådant resultat att förutsätt-&lt;br&gt;ningar nu finns för ett generellt genomförande. Regeringen kommer under&lt;br&gt;hösten att besluta om detta. Frågan om vilka stödformer i övrigt som bör bli&lt;br&gt;föremål för kommunalisering bör dock övervägas samlat i anslutning till det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med omläggningen av finansieringssystemet och i samband&lt;br&gt;med att ställning tas till pågående översyner. Dessa överväganden avser&lt;br&gt;regeringen att redovisa för riksdagen i 1992 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.14 Kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frikommunema har enligt lagen (1987:443) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen (1982:1011) möjlighet att i&lt;br&gt;stället för länsstyrelsen och polismyndigheten pröva frågor om tillstånd att&lt;br&gt;anordna vissa lotterier och bingospel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotterilagen ändrades den 1 januari 1989 (SFS 1988:83). Ändringen in-&lt;br&gt;nebar bl.a. att frågor om tillstånd för egentliga lotterier, som skall bedrivas&lt;br&gt;av en sammanslutning som är verksam huvudsakligen inom endast en kom-&lt;br&gt;mun, prövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer. Den&lt;br&gt;aktuella nämnden svarar för tillståndsgivning eller registrering och att kon-&lt;br&gt;trollant utses. Om lotteriet skall bedrivas inom flera län, prövas tillståndet&lt;br&gt;av lotterinämnden. Ansökan om tillstånd till bingospel prövas av länssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna lagändring har alltså den kommunala tillståndsprövningen&lt;br&gt;vad avser egentliga lotterier blivit generell, och därmed har grunden för&lt;br&gt;försöksverksamheten i denna del försvunnit. Möjligheten till kommunal&lt;br&gt;beslutanderätt vad gäller bingospel har utnyttjats i mycket begränsad om-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i april 1991 att tillsätta en parlamentariskt sam-&lt;br&gt;mansatt kommitté, lotteriutredningen (C 1991:01), för att se över lotteri-&lt;br&gt;lagstiftningen (dir. 1991:22). Utredningen skall bl.a. undersöka om det är&lt;br&gt;möjligt att ytterligare förenkla och avreglera vissa lotteriformer. Utred-&lt;br&gt;ningsarbetet skall vara avslutat under hösten 1992. Vi anser mot denna&lt;br&gt;bakgrund att det inte finns anledning att nu föreslå någon ytterligare åtgärd&lt;br&gt;med anledning av frikommunförsöket på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.15 Tillståndsprövning enligt naturvårdslagen av skyltar&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1985:876) om försöksverksamhet i fråga om tillstånds-&lt;br&gt;prövning enligt naturvårdslagen (1964:822), m.m. beslutar frikommunerna&lt;br&gt;om tillstånd och förelägganden som avser skyltar och liknande anordningar.&lt;br&gt;Frikommunutredningen har föreslagit att denna reglering skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med en allmän möjlighet till delegation av beslutanderätten från Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;länsstyrelse till kommun. Samma förslag har lämnats i betänkandet (SOU&lt;br&gt;1991:32) om naturvårdsverkets uppgifter och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att den nuvarande regleringen&lt;br&gt;bör ersättas med en möjlighet för de kommuner som så önskar att överta&lt;br&gt;prövningen enligt 22 § naturvårdslagen. Bestämmelser om detta bör införas&lt;br&gt;i naturvårdsförordningen (1976:484). Det är regeringen som skall besluta&lt;br&gt;om detta. Någon ändring i naturvårdslagen är inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nu har anförts har inom civildepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för pensionärs- och&lt;br&gt;handikapporganisationer inom hälso- och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om undantag för vissa&lt;br&gt;kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser, dels ändring i samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagom dels fortsatt giltighet av lagen (1985:1089) om försöksverksam-&lt;br&gt;het inom hälso- och sjukvårdens område, dels ändring i samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:1419) om försöksverksam-&lt;br&gt;het inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt omsorgsverksamhe-&lt;br&gt;tens område, dels ändring i sammma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:23) om tillämpning av lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. vid viss försöks-&lt;br&gt;verksamhet, dels ändring i samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), dels ändring i samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:99) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen&lt;br&gt;(1988:534), dels ändring i samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 2 har upprättats i samråd med justitiedepartementet, förslag 3-6&lt;br&gt;i samråd med socialdepartementet och förslag 7 i samråd med jordbruks-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda lagförslag är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar de upprättade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för pensionärs-&lt;br&gt;och handikapporganisationer inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsfullmäktige i Kopparbergs läns landsting får besluta att en&lt;br&gt;nämnd inom landstinget som har ansvar för hälso- och sjukvård får medge&lt;br&gt;att företrädare för pensionärs- och handikapporganisationer får närvara vid&lt;br&gt;nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten.&lt;br&gt;Medgivandet får även innefatta att en sådan företrädare skall ha rätt att få&lt;br&gt;sin mening antecknad i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och gäller till utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om undantag&lt;br&gt;för vissa kommuner och landstingskommuner från bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser, dels ändring&lt;br&gt;i samma lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:98) om undantag för vissa&lt;br&gt;kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser, som gäller till utgången av år 1991&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en bilaga av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om stiftelser som förvaltas av&lt;br&gt;de kommuner och landstingskom-&lt;br&gt;muner inom vilka det får bedrivas&lt;br&gt;försöksverksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1984:382) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med en friare kommunal nämndor-&lt;br&gt;ganisation skall i stället för den vär-&lt;br&gt;degräns på 20 000 kronor som före-&lt;br&gt;skrivs i 2 § första stycket 7 och 8 §&lt;br&gt;första stycket tredje meningen lagen&lt;br&gt;(1929:116) om tillsyn över stiftelser&lt;br&gt;gälla en värdegräns på 200 000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som förvaltas av&lt;br&gt;de kommuner och landsting som&lt;br&gt;framgår av bilagan skall i stället för&lt;br&gt;den värdegräns på 20 000 kronor&lt;br&gt;som föreskrivs i 2 § första stycket 7&lt;br&gt;och 8 § första stycket tredje me-&lt;br&gt;ningen lagen (1929:116) om tillsyn&lt;br&gt;över stiftelser gälla en värdegräns på&lt;br&gt;200 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens giltighetstid senast förlängd 1988:1414.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Haninge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vänersborgs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huddinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åmåls&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järfälla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Askersunds&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nacka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Degerfors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nynäshamns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallsbergs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hällefors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södertälje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karlskoga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyresö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kumla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upplands-Väsby&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Laxå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gnosjö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lindesbergs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tingsryds&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ljusnarsbergs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helsingborgs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nora&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kävlinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skinnskattebergs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varbergs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ludvika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hudiksvalls&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ale&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sandvikens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Borås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bräcke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tranemo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus läns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs läns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagforslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1985:1089) om försöks-&lt;br&gt;verksamhet inom hälso- och sjukvårdens område, dels ändring&lt;br&gt;i samma lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:1089) om försöksverksam-&lt;br&gt;het inom hälso- och sjukvårdens område som gäller till utgången av år&lt;br&gt;1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1996,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen för ett särskilt fall&lt;br&gt;medger det, får de kommuner som&lt;br&gt;får bedriva försöksverksamhet enligt&lt;br&gt;lagen (1984:382) om försöksverk-&lt;br&gt;samhet med en friare kommunal&lt;br&gt;nämndorganisation på försök helt&lt;br&gt;eller delvis bedriva viss hälso- och&lt;br&gt;sjukvård (primärvård) i kommunen&lt;br&gt;under förutsättning att landstings-&lt;br&gt;kommunen och kommunen har&lt;br&gt;kommit överens om det. Detsamma&lt;br&gt;gäller de kommuner som ingår i en&lt;br&gt;landstingskommun som får bedriva&lt;br&gt;sådan försöksverksamhet. Rege-&lt;br&gt;ringen får bestämma de villkor som&lt;br&gt;skall gälla för försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om socialstyrelsen för ett särskilt&lt;br&gt;fall medger det, får en kommun som&lt;br&gt;ingår i ett landsting på försök helt&lt;br&gt;eller delvis bedriva viss hälso- och&lt;br&gt;sjukvård (primärvård) i kommunen&lt;br&gt;under förutsättning att landstinget&lt;br&gt;och kommunen har kommit överens&lt;br&gt;om det. Socialstyrelsen får be-&lt;br&gt;stämma de villkor som skall gälla för&lt;br&gt;försöksverksamheten. Socialstyrel-&lt;br&gt;sens beslut får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen av landstinget eller kommu-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagen 1990:1170.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:1419) om försöks-&lt;br&gt;verksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt&lt;br&gt;omsorgsverksamhetens område, dels ändring i samma lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1419) om försöksverksam-&lt;br&gt;het inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt omsorgsverksamhe-&lt;br&gt;tens område, som gäller till utgången av år 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ordet ”landstingskommun” i olika böjningsformer skall bytas ut&lt;br&gt;mot ”landsting” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lagom dels fortsatt giltighet av lagen (1988:23) om tillämpning&lt;br&gt;av lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader,&lt;br&gt;m.m. vid viss försöksverksamhet, dels ändring i samma lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:23) om tillämpning av lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. vid viss försöks-&lt;br&gt;verksamhet, som gäller till utgången av år 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall tillämpas även på läkemedel som har förskrivits före&lt;br&gt;utgången av år 1992 men som expedieras efter denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem&lt;br&gt;för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), dels&lt;br&gt;ändring i samma lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:442) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), som gäller till utgången av år 1991 ',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1993,&lt;br&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avvikelse från vad som föreskrivs i 69 § socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;får försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning bedrivas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skall bedri-&lt;br&gt;vas i den eller de kommuner som får&lt;br&gt;bedriva försöksverksamhet enligt la-&lt;br&gt;gen (1984:382) om försöksverksam-&lt;br&gt;het med en friare kommunal nämnd-&lt;br&gt;organisation och som skriftligen har&lt;br&gt;underrättat länsstyrelsen om att de&lt;br&gt;åtar sig att delta i denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skall bedri-&lt;br&gt;vas i den eller de kommuner som&lt;br&gt;skriftligen har underrättat länssty-&lt;br&gt;relsen om att de åtar sig att delta i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagens giltighetstid senast förlängd 1988:1416.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1416.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:99) om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn&lt;br&gt;enligt djurskyddslagen (1988:534), dels ändring i samma lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:99) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen&lt;br&gt;(1988:534)*, som gäller till utgången av år 1991&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 -4 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en bilaga av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avvikelse från vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 29, 31 och 32 §§ djurskydds-&lt;br&gt;lagen (1988:534) får försöksverk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag bedrivas i de&lt;br&gt;kommuner som får bedriva försöks-&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen (1984:382)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med en friare&lt;br&gt;kommunal nämndorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avvikelse från vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 29,31 och 32 §§ djurskydds-&lt;br&gt;lagen (1988:534) får försöksverk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag bedrivas i de&lt;br&gt;kommuner som framgår av bilagan.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0313/prop_199192__13-2.png" style="width:15pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden har&lt;br&gt;samma befogenheter som enligt 29,&lt;br&gt;31 och 32 §§ djurskyddslagen&lt;br&gt;(1988:534) tillkommer länsstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;nämnd beslutar om omhänder-&lt;br&gt;tagande av djur, skall nämnden&lt;br&gt;tillämpa 34 § djurskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de kommunala nämnder&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsområdet har samma&lt;br&gt;befogenheter som enligt 29, 31 och&lt;br&gt;32 §§ djurskyddslagen (1988:534)&lt;br&gt;tillkommer länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan nämnd beslutar om&lt;br&gt;omhändertagande av djur, skall&lt;br&gt;nämnden tillämpa 34 § djurskydds-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämndens En kommunal nämnds beslut enligt&lt;br&gt;beslut enligt 2 § gäller omedelbart, 2 § gäller omedelbart, om inte något&lt;br&gt;om inte något annat beslutas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;annat beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämndens En kommunal nämnds beslut enligt&lt;br&gt;beslut enligt 2 § får överklagas hos 2 § får överklagas hos länsstyrelsen,&lt;br&gt;länsstyrelsen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av lagens rubrik 1988:536.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagens giltighetstid senast förlängd 1988:1415.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1415.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haninge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huddinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järfälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nynäshamns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södertälje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyresö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands-Väsby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gnosjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsryds&lt;br&gt;Helsingborgs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kävlinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varbergs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ale&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tranemo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänersborgs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åmåls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askersunds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Degerfors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallsbergs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hällefors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskoga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kumla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laxå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lindesbergs&lt;br&gt;Ljusnarsbergs&lt;br&gt;Nora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;br&gt;Skinnskattebergs&lt;br&gt;Ludvika&lt;br&gt;Hudiksvalls&lt;br&gt;Sandvikens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräcke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:68) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:13&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Frikommunförsöket — Erfarenheter av försöken med avsteg Bilaga 1&lt;br&gt;från statlig reglering m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvuduppgifter har i denna del varit att dels föreslå författ-&lt;br&gt;ningsändringar som kan avlösa försöksverksamheten inom olika verksam-&lt;br&gt;hetsområden, dels belysa försöksverksamheten som metod att utveckla och&lt;br&gt;förnya den kommunala verksamheten. Tidigare har utredningen i betän-&lt;br&gt;kandet (SOU 1991:25) presenterat sin syn på försöksverksamheten med en&lt;br&gt;friare nämndorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 1 beskrivs frikommunförsökets bakgrund samt dess genomfö-&lt;br&gt;rande och förlopp. Det konstateras bl.a. att antalet frikommuner ökat från&lt;br&gt;nio primärkommuner och tre landsting vid starten 1984 till för närvarande&lt;br&gt;36 primärkommuner och fyra landsting. Denna expansion av försöket&lt;br&gt;hänger samman med att riksdagen 1988 beslöt utvidga försöket till att om-&lt;br&gt;fatta i princip alla kommuner och landsting som var intresserade av att delta&lt;br&gt;och att samtidigt förlänga försöket till utgången av 1991. I ett jämförande&lt;br&gt;perspektiv finner man att frikommunförsöken i Norden representerar en ny&lt;br&gt;reformstrategi med sin ”nerifrån och upp”-modell. Som den viktigaste egen-&lt;br&gt;skapen framstår försöksverksamhetens funktion som murbräcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra kapitlet beskrivs de förslag till ändringar av statliga regler som&lt;br&gt;frikommunema lagt fram samt regeringens behandling av dessa. Av de nära&lt;br&gt;300 dispensansökningarna som lämnades in i försökets inledning tillgodo-&lt;br&gt;sågs i olika avseenden tre fjärdedelar. Härutöver har regeringen fortlöpande&lt;br&gt;beviljat ytterligare dispenser. I kapitlet redovisas översiktligt försöksverk-&lt;br&gt;samhetens omfattning och inriktning områdesvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 redovisas erfarenheter och utvärderingar av försöksverksam-&lt;br&gt;heten. Det gäller dels sådana studier och utvärderingar som utförts av andra&lt;br&gt;än frikommunerna själva, dels frikommunemas egna erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pågående försöken med kommunalt driftansvar för primärvården i&lt;br&gt;Gnosjö och Örebro kommuner har ännu inte hunnit utvärderas i egentlig&lt;br&gt;mening. Endast mera övergripande studier eller förstudier i de enskilda&lt;br&gt;försöken har genomförts. Enligt en lägesrapport har man bl.a. åstadkommit&lt;br&gt;vissa vinster genom tjänstesamordning. Upplevelserna av s.k. kombina-&lt;br&gt;tionstjänster har varit positiva. Samordningen mellan hemtjänst och hem-&lt;br&gt;sjukvård anses ha tagit lång tid att få till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöket med utvidgad egen sjukskrivning har visat sig kostnadsdri-&lt;br&gt;vande. Riksförsäkringsverket (RFV) säger sig ha vunnit ökad kunskap om&lt;br&gt;sjukskrivningsbeteendet, en kunskap som betraktas som värdefull för att&lt;br&gt;påverka attityderna till sjukskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samverkansprojekt mellan försäkringskassan och socialförvaltningen&lt;br&gt;i Örebro syftande till att förbättra administrationen av underhållsbidrag och&lt;br&gt;bidragsförskott har haft positiva resultat. RFV anser att hanteringen mycket&lt;br&gt;väl lämpar sig för försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten på skolans område har kvantitativt varit omfat-&lt;br&gt;tande. Enligt en utvärderingsrapport har frikommunerna intagit två olika&lt;br&gt;hållningar till försöket; en är att förändringarna anses spela en marginell roll,&lt;br&gt;medan en annan är negativ och passiv. Det sistnämnda gäller främst kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;muner som fått avslag på sökta dispenser. Trots detta finns tecken på om-&lt;br&gt;skapande av verksamheten som inte kommit till stånd utan frikommunför-&lt;br&gt;söket, t.ex. en diskussion om och genomgång av kommunernas egna regel-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom lantbruksnämnden i Jämtlands län har ett försök genomförts med&lt;br&gt;en särskild delegation för Bräcke kommun. En aktivering av de areala när-&lt;br&gt;ingarna och en utveckling i övrigt av landsbygden rapporteras bland positiva&lt;br&gt;resultat av försöket. Dessa effekter hänförs till de vidgade möjligheterna till&lt;br&gt;meningsutbyte och information i mer principiella frågor. Enligt utvärde-&lt;br&gt;ringen överväger dock inte de positiva effekterna de extra resurser som&lt;br&gt;krävts för att administrera delegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försöken på det arbetsmarknadspolitiska området, rappor-&lt;br&gt;teras positiva erfarenheter av s.k. sysselsättningskontrakt mellan ett frilands-&lt;br&gt;ting och länsarbetsnämnden samt att ett sektorsövergripande samarbete&lt;br&gt;stimulerats i de kommuner där arbetsmarknads- och utbildningsfrågorna&lt;br&gt;samordnats. Inom försöket med arbetsförmedlingsnämnder har få beslut&lt;br&gt;fattats som har direkt med frikommunförsöket att göra enligt utvärderings-&lt;br&gt;rapporten. I en annan rapport påvisas att det finns en konflikt mellan ökat&lt;br&gt;kommunalt inflytande över arbetsmarknadspolitiken och det nationella in-&lt;br&gt;tresset. Det finns en risk för s.k. inlåsning av arbetskraften enligt rapporten,&lt;br&gt;som också hävdar att idén om mer generella statsbidrag är tveksam från&lt;br&gt;effektivitetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets (RRV) utvärdering av försöket med kommunal be-&lt;br&gt;slutanderätt om bostadslån visar att kommunerna är positiva till att få&lt;br&gt;besluta om lån till låntagarbyggda småhus. Snabbare handläggning och&lt;br&gt;bättre service framhålls som positiva effekter. Även länsbostadsnämnderna&lt;br&gt;är allmänt positiva till försöket. RRV anser att beslut om lån i kombination&lt;br&gt;med bidrag till bostadsanpassning inte är lämpliga för kommunalt besluts-&lt;br&gt;fattande. De mätbara administrativa vinsterna av kommunal beslutande-&lt;br&gt;rätt i fråga om statligt stöd till vissa förbättringsåtgärder i bostadshus har&lt;br&gt;gjorts vid länsbostadsnämnderna, främst i storstadslänen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två studier har frikommunförsöket analyserats i ett övergripande per-&lt;br&gt;spektiv. Vad beträffar utfallet av försöksverksamheten med avreglering me-&lt;br&gt;nar Lars Strömberg, att försöket urvattnades till följd av dels motståndet&lt;br&gt;från starka sektorsintressen i fackdepartement, ämbetsverk och fackliga&lt;br&gt;organisationer, dels att utrymmet för dispensansökningarna snävades in på&lt;br&gt;olika sätt. Strömberg framhåller vissa positiva bieffekter av försöket, t.ex.&lt;br&gt;avreglering inom frikommunerna själva samt ökat samarbete inom kom-&lt;br&gt;munerna, över sektorsgränserna och mellan statliga och kommunala organ.&lt;br&gt;Härtill kommer en attitydmässig påverkan och en stimulans till en lokal&lt;br&gt;diskussion om förändring av den kommunala verksamheten. Stig Montin&lt;br&gt;har i sin studie bl.a. framhållit att det pågår ett omfattande utvecklings- och&lt;br&gt;förnyelsearbete vid sidan av det formella frikommunförsöket. En slutsats av&lt;br&gt;detta är att det inte alltid är uppifrån kommande projekt som ger bäst&lt;br&gt;resultat i fråga om innovationer och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 21 frikommuner som tillfrågats har sju rapporterat att de endast ut-&lt;br&gt;nyttjat möjligheten till att skapa en friare nämndorganisation och således&lt;br&gt;inte utnyttjat de särskilda dispenserna. Frikommunernas egna omdömen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om försöksverksamheten är relativt kortfattade och allmänt hållna och, i de&lt;br&gt;allra flesta fall, positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 beskrivs frikommunförsöken i Danmark, Finland och Norge.&lt;br&gt;Den mest utförliga dokumentationen av försöket finns i Norge, där verk-&lt;br&gt;samheten utvärderats i ett omfattande forskningsprojekt som gett upphov&lt;br&gt;till ett tjugotal rapporter. Dessutom har kommunaldepartementet utförligt&lt;br&gt;avrapporterat frikommunförsöket till stortinget våren 1991. Av en nordiskt&lt;br&gt;jämförande studie framgår bl.a. att frikommunförsöken innebär ett nära&lt;br&gt;samspel mellan staten och kommunerna och att initiativet i stor utsträck-&lt;br&gt;ning lagts på kommunerna själva, en avvikelse från en mer traditionell&lt;br&gt;förändringspraxis i Norden. Sverige och Norge representerar enligt studien&lt;br&gt;varandras motpoler när det gäller den politiskt-administrativa sakbehand-&lt;br&gt;lingen av dispensansökningarna; i Sverige har behandlingen varit mera om-&lt;br&gt;ständlig, i Norge har kommunaldepartementet haft vittgående befogenhe-&lt;br&gt;ter. Studien framhåller tre viktiga erfarenheter på övergripande nivå: det har&lt;br&gt;tagit lång tid att komma i gång med försöken; försöken har medfört värde-&lt;br&gt;mässiga konflikter; värdet av försöken från spridnings- och innovationssyn-&lt;br&gt;punkt är oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 5 summeras och värderas frikommunförsöket som metod för&lt;br&gt;utveckling och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar sammanfattningsvis, att frikommunförsöket&lt;br&gt;har en relativt tydlig, positiv sida som representeras av den friare nämndor-&lt;br&gt;ganisationen. Försöket har också en mindre tydlig, mera svårbedömd sida&lt;br&gt;som representeras av dispenseringen från statliga regler. I anslutning till&lt;br&gt;dessa synpunkter diskuterar utredningen principiellt avvägningen mellan&lt;br&gt;det statliga ansvaret och kommunernas frihetsönskan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de tidigare redovisade positiva bieffekterna av frikommunförsöket&lt;br&gt;lägger utredningen vissa dynamiska effekter av försöksverksamheten. Det&lt;br&gt;gäller försöksverksamhetens positiva bidrag till bl.a. skolans avreglering.&lt;br&gt;Även det s.k. Brunflo-projektet, innebärande en ny modell för samverkan&lt;br&gt;inom vård och omsorg, och Dalamodellen inom sjukvården framhålls som&lt;br&gt;intressanta i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens avslutande omdöme är att frikommunförsöket spelat en&lt;br&gt;inte oväsentlig roll för utveckling och förnyelse av den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten, även om det inte kunnat leva upp till de kanske alltför högt ställda&lt;br&gt;förväntningar som skapades vid dess tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det avslutande sjätte kapitlet lämnar utredningen sina förslag till åtgär-&lt;br&gt;der beträffande de gällande dispenserna inför frikommunförsökets avslut-&lt;br&gt;ning vid årsskiftet 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. frikommunlagen, dvs. lagen om försöksverksamhet med en friare&lt;br&gt;kommunal nämndorganisation, föreslås avvecklas. En avveckling kräver att&lt;br&gt;frågan om överförmyndarnämnder löses, vilket kan ske genom en generell&lt;br&gt;ändring i föräldrabalken. Utredningen föreslår även att möjligheten att be-&lt;br&gt;driva försök med närvarorätt för pensionärs- och handikapporganisationer&lt;br&gt;enligt Dalamodellen får fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om undantag för kommuner och landsting från tillsynskra-&lt;br&gt;vet enligt lagen om tillsyn över stiftelser föreslås ändras så att den får generell&lt;br&gt;verkan och att värdegränsen höjs till 300 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att frågan om kommunal beslutanderätt beträffande&lt;br&gt;vissa skyddsrumsärenden blir föremål för överväganden inom ramen för&lt;br&gt;den pågående översynen av civilförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försöken med primärvård i kommunal regi föreslår utred-&lt;br&gt;ningen en ändring i lagstiftningen som skall möjliggöra fortsatt försöksverk-&lt;br&gt;samhet med kommunalt driftansvar, även om försök med kommunalt hu-&lt;br&gt;vudmannaskap blir möjliga från kommande årsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den lagstiftning som ligger till grund för Brunflo-&lt;br&gt;projektet i Jämtland får fortsatt giltighet samt att försöksperioden förlängs&lt;br&gt;med ytterligare tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med enhetliga patientavgifter för läkarvård och&lt;br&gt;annan sjukvårdande behandling föreslås förlängas i en reducerad form,&lt;br&gt;föranledd av den slopade regleringen av patientavgifter vid senaste årsskif-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår, att lagen om försöksverksamhet med kommunal&lt;br&gt;tillståndsprövning för vissa hem för vård och boende enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;skall upphöra och att socialtjänstlagen ändras så att tillstånd generellt skall&lt;br&gt;sökas hos socialnämnden i den aktuella kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med avvikelser från föreskrifterna om prao i&lt;br&gt;grundskolan bör enligt utredningens mening fortsätta i avvaktan på en över-&lt;br&gt;syn av läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår, att försöksverksamheten med ökade kommunala&lt;br&gt;befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen förlängs i avvaktan på den&lt;br&gt;pågående översynen av den lokala djurskyddstillsynen. Utredningen anser&lt;br&gt;även att den särskilda delegationen vid lantbruksnämnden i Jämtlands län&lt;br&gt;avvecklas under 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På arbetsmarknadspolitikens område föreslår utredningen, att möjlighe-&lt;br&gt;ten övervägs att låta ordförandeposten i de lokala arbetsförmedlingsnämn-&lt;br&gt;derna besättas av en representant för kommunen. Utredningen föreslår, att&lt;br&gt;dispenseringen beträffande möjligheten att placera personer i kommunalt&lt;br&gt;beredskapsarbete hos privata arbetsgivare förlängs i ytterligare ett år för de&lt;br&gt;kommuner som för närvarande har dispens i avvaktan på en utvärdering av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bostadspolitikens område föreslår utredningen, att frågan om försöks-&lt;br&gt;verksamheten med både de stödformer som berörs av omläggningen av&lt;br&gt;bostadsfinansieringssystemet och de stödformer som inte direkt berörs bör&lt;br&gt;övervägas i anslutning till det fortsatta arbetet med omläggningen av finan-&lt;br&gt;sieringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår, att lagstiftningen om kommunal tillståndsprövning&lt;br&gt;av lotterier upphör med utgången av frikommunsförsöket. Generella änd-&lt;br&gt;ringar av lagstiftningen på området har skett under försöksperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår slutligen, att naturvårdsförordningen kompletteras&lt;br&gt;så att det blir möjligt för länsstyrelserna att till kommunerna delegera till-&lt;br&gt;ståndsprövning vad gäller skyltar i naturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utdrag ur betänkandet (SOU 1991:68) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:13&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Frikommunförsöket — Erfarenheter av försöken med avsteg Bilaga 2&lt;br&gt;från statlig reglering m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2 ÄNDRINGSFÖRSLAG OCH FÖRSÖKSVERKSAMHET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan har antalet frikommuner och frilandsting successivt&lt;br&gt;ökat. När vi i fortsättningen talar om ändringsförslag/dispensansökningar&lt;br&gt;respektive dispenser/försöksverksamhet är det främst de ursprungliga nio&lt;br&gt;frikommunema och de tre frilandstingen som åsyftas. Det är på denna grund&lt;br&gt;de studier och utvärderingar gjorts som redovisas i det följande. Som&lt;br&gt;nämnts ovan har dock senare tillkomna frikommuner möjlighet att utnyttja&lt;br&gt;den frihet som tidigare beviljade, generella dispenser ger. Även dessa kom-&lt;br&gt;mer att redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Ändringsförslagen: fördelning på kommuner och sakom-&lt;br&gt;råden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frikommunemas dispensansökningar lämnades i huvudsak in till rege-&lt;br&gt;ringen under perioden december 1984 — november 1985. Totalt kom det in&lt;br&gt;284 förslag under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiviteten när det gäller antalet förslag har varit olika i frikommunema.&lt;br&gt;Mer än en tredjedel av de aktualiserade frågorna kom från Haninge och&lt;br&gt;Örebro kommuner. Antalet förslag från landstingen var lägre än för mer-&lt;br&gt;parten av kommunerna. Förklaringen till detta är att den helt dominerande&lt;br&gt;verksamheten i landstingen, hälso- och sjukvården, regleras av en ramlag&lt;br&gt;som ger landstingen ett stort mått av frihet. Även inom andra landstings-&lt;br&gt;områden har nya lagar antagits som öppnar nya vägar för landstingen att&lt;br&gt;själva avgöra arbetsformer och organisation. Förändringsförslagens fördel-&lt;br&gt;ning på de olika frikommunema framgår av den följande sammanställ-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal förändringsförslag från frikommunema&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ale&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bräcke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gnosjö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Haninge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helsingborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sandviken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyresö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus läns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa SOU 1988:26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest framträdande motiveringarna till dispensansökningama var&lt;br&gt;(enl. Bartholdsson, 1987) i nämnd ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• bättre resursutnyttjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ökad effektivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• bättre service&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• decentralisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• helhetssyn/avsektorisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ekonomi/fmansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan alltså konstatera att överensstämmelsen är god mellan de för&lt;br&gt;frikommunförsöket uppsatta målen/syftena och de motiv frikommunema&lt;br&gt;anfört i sina ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunernas ansökningar var av skiftande omfattning. I några fall&lt;br&gt;har en genomgång gjorts av hela det kommunala verksamhetsområdet. I&lt;br&gt;andra fall har vissa begränsande frågor tagits upp. Av de sammanlagt cirka&lt;br&gt;280 olika förslag om dispenser och andra åtgärder som förts fram gällde&lt;br&gt;nästan två tredjedelar områdena planering och bebyggelse samt skola och&lt;br&gt;arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunernas förändringsönskemål fördelade på olika ämnesområ-&lt;br&gt;den redovisas i den följande tabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunernas förslag fördelade på verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård, social omsorg m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöskydd och naturvård m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadssektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga frikommunförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa SOU 1988:26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönstret för frikommunernas ansökningar varierar från koncentration&lt;br&gt;på något eller några sakområden till spridning över i stort sett hela fältet.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas att Gnosjös cirka 30 ansökningar nästan helt låg&lt;br&gt;på plan- och byggområdet. Sandviken koncentrerade sig på skolfrågor i&lt;br&gt;motsvarande mån. Örebro med ett femtiotal ansökningar har en spridning&lt;br&gt;över alla sakområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens ansökningar är koncentrerade till hälso- och sjukvårdsfrå-&lt;br&gt;gor, skolfrågor och arbetsmarknadsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hälften av fallen har man i ansökningarna angett till vilken beslutsnivå&lt;br&gt;de sökta dispenserna är knutna. Den helt dominerande nivån är länsnivån,&lt;br&gt;dvs. länsstyrelsen och andra statliga länsorgan, t.ex. länsskolnämnden, läns-&lt;br&gt;bostadsnämnden och länsarbetsnämnden. Därnäst nämns lokal nivå och i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nästan tika mån central nivå. Det är alltså beslutsbefogenheter på länsnivå Prop. 1991 /92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som frikommunerna i främsta rummet har velat ta över. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Regeringens behandling av frikommunernas framställ-&lt;br&gt;ningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frikommunemas förändringsönskemål behandlades av stat-kom-&lt;br&gt;munberedningen. I yttranden till regeringen har beredningen i stor utsträck-&lt;br&gt;ning ställt sig bakom kommunernas och landstingens förslag. Detta har lett&lt;br&gt;till att dispensönskemål tillgodosetts helt, i huvudsak eller delvis. I vissa fall&lt;br&gt;har dispens lämnats från en författningsbestämmelse eller annan åtgärd&lt;br&gt;vidtagits som möjliggör att frågan prövas i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan form av positivt beslut är att förändringsönskemålet genomförs&lt;br&gt;generellt för hela landet utan föregående försök. För vissa frågor har klar-&lt;br&gt;gjorts att några formella hinder inte föreligger för en förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilda försökskommunen innebär ”förändringspaketet” att&lt;br&gt;man i regel utöver de ”egna” frågorna får möjlighet att också pröva föränd-&lt;br&gt;ringsförslag som aktualiserats av de övriga frikommunema. I vissa fall har&lt;br&gt;försöksprojekt möjliggjorts speciellt för en kommun eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del framförda förändringsförslag ryms dock inte inom försöksverk-&lt;br&gt;samhetens ram och har därför inte kunnat tillgodoses. Det gäller här förslag&lt;br&gt;som bedömts leda till ökade kostnader för staten eller få negativa effekter när&lt;br&gt;det gäller rättssäkerheten. Omfattande huvudmannaskapsförändringar har&lt;br&gt;heller inte bedömts vara lämpliga att pröva i frikommunförsöket. Exempel&lt;br&gt;på frågor som avstyrkts är ändringar i besvärsrätten i vissa naturvårdsären-&lt;br&gt;den samt i rätten att bestämma i frågor om transport av farligt gods. Andra&lt;br&gt;exempel gäller förändringar i ansvarsfördelningen för arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiken samt för fastighetsregistrering och fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 284 framförda förändringsönskemålen har mer än en tredjedel&lt;br&gt;tillgodosetts genom beslut om försöksverksamhet. I ett 40-tal fall har klar-&lt;br&gt;gjorts att förslagen kan genomföras utan ändringar i statliga regler. Därtill&lt;br&gt;kommer att vissa frikommunfrågor fått sin lösning helt, i huvudsak eller&lt;br&gt;delvis genom generella åtgärder. Sammantaget har således frikommunema&lt;br&gt;haft framgång med tre fjärdedelar av sina önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring till att en fjärdedel av frikommunförslagen behandlats i&lt;br&gt;samband med generella åtgärder är att frikommunerna tagit upp frågor som&lt;br&gt;varit aktuella i statliga utredningssammanhang. Den stora mängden föränd-&lt;br&gt;ringsförslag på plan- och byggområdet var sålunda redan föremål för bered-&lt;br&gt;ning inför en ny lagstiftning. Detsamma gällde olika önskemål beträffande&lt;br&gt;omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Avsikten från frikommunernas&lt;br&gt;sida var här att bedriva försök fram till dess den generella lagen trädde i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförslag som tillgodosetts genomförsöksverksamhet eller generella&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgodosetts genom beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om försöksverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Framförda förslag som kan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;genomföras utan ändring av regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;76&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgodosetts helt, i huvudsak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller delvis genom generella åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag som ej tillgodosetts&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag som bereds&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa SOU 1988:26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en studie av dispensansökningama utförd vid Göteborgs universitet&lt;br&gt;(Bartholdsson, 1987) har en analys gjorts av fördelningen mellan ”reella”&lt;br&gt;och ”onödiga” dispensansökningar. Med reell dispens menar Bartholdsson&lt;br&gt;ett faktiskt avsteg från en bindande lagregel som inte nyligen varit eller är på&lt;br&gt;väg att förändras och därmed kommer att gälla generellt för alla kommuner.&lt;br&gt;Med onödig dispens menas de fall där en kommun begär dispens utan att&lt;br&gt;egentligen behöva det. Enligt analysen var antalet onödiga dispensansök-&lt;br&gt;ningar betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande försök 1988-91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kommunalförbund för vård och omsorg-Brunfloprojektet (Jämtlands&lt;br&gt;läns landsting); regeringsbeslut 1988-89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Beredskapsarbete hos privata arbetsgivare (Tyresö, Nacka, Huddinge,&lt;br&gt;Nynäshamn); 1988-91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Statsbidrag för stöd och hjälp i boendet (Helsingborg, Huddinge, Nacka,&lt;br&gt;Tyresö); 1989-90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Dispenser från krav på att ha skolchef (Göteborg, Helsingborg), särsko-&lt;br&gt;lechef (Göteborg) och skolledare inom gymnasieskolan (Göteborg); 1989-&lt;br&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ny organisation för hälso-och sjukvården — Dalamodellen (Kopparbergs&lt;br&gt;läns landsting); 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Intensifierad samordning av statliga och kommunala näringspolitiska in-&lt;br&gt;satser (Bräcke); 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Statsbidrag för barnomsorg i öppen förskola (Bräcke); 1990&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Försöksverksamhetens omfattning och inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Försök inom justitiedepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunerna har undantagits från lagen (1929:116) om tillsyn över stif-&lt;br&gt;telser om förmögenheten i stiftelse som förvaltas av kommunen är mindre&lt;br&gt;än 200 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Försök inom försvarsdepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingborgs kommun har på försök tagit över beslutanderätten i vissa&lt;br&gt;skyddsrumsfrågor från länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Försök inom socialdepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens och kommunernas ansvar för människornas sociala välfärd är&lt;br&gt;omfattande och mångfasetterat. Det är därför inte överraskande att ett stort&lt;br&gt;antal frågor aktualiserats i frikommunförsöket. En del av dessa har gällt&lt;br&gt;förändringar i lagar och andra författningar som gett frikommunerna möj-&lt;br&gt;lighet att bedriva försök. I ett flertal fall har dock förändringsförslagen tagits&lt;br&gt;upp i samband med generella reformer. I några avseenden har statligt stöd&lt;br&gt;lämnats för att genomföra olika projekt. Av de 40-tal frågor som behandlats&lt;br&gt;inom detta område är det endast ett fåtal som inte har lett till några åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalt ansvar för primärvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom frikommunprojektets ram pågår försök med kommunalt ansvar för&lt;br&gt;primärvården. I Örebro har kommundelsnämnden i Vi valla-Lundby genom&lt;br&gt;avtal med landstinget tagit över driftansvaret för primärvården i kommun-&lt;br&gt;delen under en försöksperiod på tre år. Landstinget anvisar ett årligt raman-&lt;br&gt;slag till kommunen. Personalen är dock fortfarande landstingsanställd. Ett&lt;br&gt;liknande avtal har också upprättats mellan Gnosjö kommun och landstinget&lt;br&gt;i Jönköpings län. Avtalet innebär att kommunen tar över ansvaret för pri-&lt;br&gt;märvården inom Gnosjö primärvårdsområde. Försöket skall pågå t.o.m.&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1990/91:121 har föreslagits att kommunerna inom ramen&lt;br&gt;för en försöksverksamhet skall kunna överta landstingets ansvar som hu-&lt;br&gt;vudman för primärvården förutsatt att kommunen och landstinget är över-&lt;br&gt;ens och att socialstyrelsen medger det. Förslaget har antagits av riksdagen&lt;br&gt;(SoU 21, rskr. 362).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund för vård och omsorg — Brunflo-projektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom särskild lagstiftning — ”Lex Brunflo”: lagen (1988:1419) om för-&lt;br&gt;söksverksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt omsorgs-&lt;br&gt;verksamhetens område — har en samverkan kommit till stånd mellan Ös-&lt;br&gt;tersunds kommun och Jämtlands läns landsting inom ramen för ett gemen-&lt;br&gt;samt lokalt organ, Brunflo kommunalförbund. Det s.k. Brunfloprojektet är&lt;br&gt;ett försök att samverka under en gemensam huvudman och förvaltning för&lt;br&gt;hela socialtjänsten och hela primärvården i samma geografiska område.&lt;br&gt;Projektet startade i mars 1989 och pågår till utgången av 1991. Parterna&lt;br&gt;önskar förlänga försökstiden med ytterligare tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brunflo är en del av Östersunds kommun med cirka 8 500 invånare.&lt;br&gt;Verksamheten bedrivs inom fyra för socialtjänsten och primärvården ge-&lt;br&gt;mensamma upptagningsområden. Ett utvecklings- och utbildningsarbete&lt;br&gt;med inriktning på arbetslag för all personal har inletts. Ett exempel på det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya sättet att arbeta är de hemvårdsgrupper som bildats med ansvar för&lt;br&gt;hemtjänst och hemsjukvård. Bland övriga delar av utvecklingsarbetet kan&lt;br&gt;nämnas en individuell rehabiliterings- och dagverksamhet vid ålderdoms-&lt;br&gt;hem, föräldramedverkan på daghem samt bildande av en utvecklingsgrupp&lt;br&gt;för primärvård och hemtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny organisation för hälso- och sjukvården enligt Dalamodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog under hösten 1990 regeringens förslag om ny lagstiftning&lt;br&gt;för att möjliggöra inrättandet av en ny organisation för hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den i Kopparbergs läns landsting enligt den s.k. Dalamodellen (prop.&lt;br&gt;1990/91:44, KU 1990/91:17, rskr. 52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalamodellen har i korthet följande inriktning. Landstinget och förvalt-&lt;br&gt;ningsutskottet har det övergripande ansvaret för sjukvården. Politiskt valda&lt;br&gt;styrelser för 15 sjukvårdsområden har det totala ansvaret för vården inom&lt;br&gt;sina resp, områden men har inget driftansvar för sjukvården. Sjukhusen/&lt;br&gt;sjukhusgruppen leds av en av landstinget vald styrelse. Områdesstyrelserna&lt;br&gt;upphandlar akut- och specialistvård hos sjukhusen eller andra vårdgivare&lt;br&gt;inom ramen för vårdavtal. De sluter även avtal med bl.a. vårdcentralerna&lt;br&gt;om deras åtaganden och resurser för att klara dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den särskilda lagstiftningen ges vidgade möjligheter för lands-&lt;br&gt;tinget att delegera ansvar för sjukvården till områdesstyrelserna resp, sty-&lt;br&gt;relsen för sjukhusgruppen. En annan typ av ökad delegering går från de&lt;br&gt;nämnda styrelserna till förvaltningschefer med rätt för dessa att delegera&lt;br&gt;vidare till anställda inom förvaltningarna. Närvaro- och yttranderätt för&lt;br&gt;pensionärs- och handikapporganisationer i områdesstyrelserna ingår även i&lt;br&gt;försöket. Genom riksdagens beslut är det även möjligt för alla kommuner&lt;br&gt;inom ett landsting som ingår i frikommunförsöket att åta sig primärvårds-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten, som startade vid årsskiftet 1990-1991, beräknas&lt;br&gt;pågå till utgången av 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhetstaxa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting har tagit upp frågan om enhetliga patientavgifter.&lt;br&gt;Detta har lett till att riksdagen beslutat om försöksverksamhet i frilands-&lt;br&gt;tingen. Försöket innebär att landstingen får ta ut en enhetlig avgift för&lt;br&gt;läkarvård och annan sjukvårdande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intygsfri sjukskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den probleminventering som Jämtlands läns landsting gjorde vid fri-&lt;br&gt;kommunförsökets början aktualiserades ett projekt om förlängd intygsfri&lt;br&gt;sjukskrivning. Inom två försäkringskassor, däribland Jämtlands län, har en&lt;br&gt;försöksverksamhet med ”utvidgning av rätten till egen sjukskrivning” ge-&lt;br&gt;nomförts. Försöket innebar att sjukintyg fordrades först fr.o.m. den fem-&lt;br&gt;tonde dagen efter sjukanmälan. Försäkringskassan erhöll projektmedel från&lt;br&gt;riksförsäkringsverket för information och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Receptförskrivningsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns landsting tog också upp frågan om försök med receptför-&lt;br&gt;skrivningsrätt för distriktssköterskor. En sådan försöksverksamhet påbör-&lt;br&gt;jades i länet under 1988 och omfattade ett fyrtiotal distriktssköterskor. I&lt;br&gt;Jämtlands län har en lokal projektgrupp bildats med representanter för&lt;br&gt;landstinget, distriktsläkarna och läkemedelskommittén. Distriktssköters-&lt;br&gt;korna har genomgått utbildning vid vårdhögskolan i Östersund. Socialsty-&lt;br&gt;relsen skall bl.a. ansvara för försökets utvärdering. Riksdagens beslut inne-&lt;br&gt;bär också att lagen om begränsning av läkemedelskostnader tillämpas för&lt;br&gt;försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av vissa tjänster inom folktandvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frikommunförsöket behandlas en fråga som berör folktandvården. Fri-&lt;br&gt;landstingen har möjlighet att tillämpa ett enklare sakkunnigförfarande vid&lt;br&gt;tillsättning av tjänst som chef för specialisttandvård. Försök med de änd-&lt;br&gt;rade bestämmelserna pågår i Örebro läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frikommunförsöket ingår några frågor som gäller samverkan med&lt;br&gt;försäkringskassan. En försöksverksamhet pågår i Örebro kommun där sam-&lt;br&gt;verkan gäller administrationen av socialbidrag i två kommundelar. Syftet&lt;br&gt;med försöket är att åstadkomma bättre effektivitet och samordning av re-&lt;br&gt;surserna för bidragshantering och rehabiliteringsinsatser. Effekterna för för-&lt;br&gt;säkringstagarna och socialtjänstens verksamhet skall också studeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Örebro kommun pågår också ett annat försök tillsammans med&lt;br&gt;försäkringskassan. Det gäller handläggningen av frågor om underhållsbi-&lt;br&gt;drag som nu sköts med bistånd av personal från försäkringskassan och i dess&lt;br&gt;lokaler. Regeringen har medgivit att sådana försök får bedrivas vid fyra&lt;br&gt;allmänna försäkringskassor. För båda de här nämnda projekten har riksför-&lt;br&gt;säkringsverket beviljat särskilda projektmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera frikommuner och landsting har framfört önskemål om ett utökat sam-&lt;br&gt;arbete mellan kommunens socialtjänst, landstinget, försäkringskassan, ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen och samhällsföretag då det gäller rehabiliteringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på de initiativ som tagits är projektet ”Rehabilitering utan grän-&lt;br&gt;ser” som har initierats av den s.k. Paraplygruppen i Stockholms län. I denna&lt;br&gt;ingår företrädare för länsarbetsnämnden, hälso- och sjukvårdsförvalt-&lt;br&gt;ningen, socialförvaltningen, Svenska kommunförbundets länsavdelning&lt;br&gt;samt försäkringskassan. Av frikommunerna har Tyresö kommun deltagit.&lt;br&gt;Avsikten är att socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen&lt;br&gt;skall intensifiera sitt samarbete i rehabiliteringsärenden. Regeringen har&lt;br&gt;beviljat särskilda medel som bör disponeras för projekt med okonventio-&lt;br&gt;nella lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg och social hemtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla frikommuner gäller att de i stället för länsstyrelsen kan fatta beslut&lt;br&gt;om tillstånd för enskilda personer eller sammanslutningar att bedriva&lt;br&gt;förskole- eller fritidshemsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingborgs, Huddinge, Nacka och Tyresö kommuner har av regeringen&lt;br&gt;beviljats dispens från vissa bestämmelser om statsbidrag till kommunerna&lt;br&gt;för hjälp och stöd i boendet. Motivet är att man velat lägga ut vissa hem-&lt;br&gt;tjänstfunktioner som tvätt, städning och inköp av matvaror m.m. på entre-&lt;br&gt;prenad, men att bl.a. löne- och lönebikostnader för personal med servi-&lt;br&gt;ceuppgifter inte ingår i bidragsberättigad verksamhet. De nämnda kommu-&lt;br&gt;nerna får räkna in sådana kostnader i bidragshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett önskemål från Bräcke kommun har varit att få disponera statsbidragen&lt;br&gt;till barnomsorg och social hemhjälp på ett friare sätt. Dessa förändringsför-&lt;br&gt;slag ledde till att regeringen beviljade kommunen medel för utvecklings- och&lt;br&gt;förnyelsearbete. Genom dessa insatser har två serviceprojekt kommit till&lt;br&gt;stånd. I det ena fallet är syftet att samlokalisera olika kommunala aktiviteter&lt;br&gt;och i det andra prövas hur servicen till pensionärer i glesbygd kan förbättras.&lt;br&gt;”Alla åldrars hus” används på dagtid till förskola och som samlingspunkt för&lt;br&gt;personalen inom äldreomsorgen. På kvällstid utnyttjas lokalen som ung-&lt;br&gt;domsgård och av föreningar. Solbacken — som gården heter — har blivit en&lt;br&gt;hela byns angelägenhet och har skapat engagemang hos befolkningen. Ge-&lt;br&gt;nom samverkan över förvaltningsgränserna har en bättre verksamhet kun-&lt;br&gt;nat skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serviceverksamheten vid Hungegården är också ett exempel på samver-&lt;br&gt;kan i glesbygd mellan olika intressenter. Projektet leds av representanter för&lt;br&gt;kommunen, landstinget, kommundelsnämnden, byutvecklingsgruppen och&lt;br&gt;pensionärsföreningen. Lokaler har ordnats för fotvård åt pensionärer, trä-&lt;br&gt;ningsverksamhet, vårdbiträdesgrupp inom hemtjänsten, barnomsorgskoo-&lt;br&gt;perativ, idrottsförening och vandrarhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har medgett, att socialstyrelsen lämnar statsbidrag till Bräcke&lt;br&gt;kommun för öppen förskola där statsbidragsberättigande kooperativa dag-&lt;br&gt;hem är huvudman för verksamheten. Enligt de ordinarie bidragsbestäm-&lt;br&gt;melserna får statsbidrag lämnas endast för verksamhet i öppen förskola som&lt;br&gt;bedrivs av kommunen. Dispens från detta har beviljats. Bidraget utgår med&lt;br&gt;50 000 kr. per år och förskola som kontinuerligt bedriver verksamhet i&lt;br&gt;samma omfattning som motsvarande kommunal öppen förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av frikommunernas förändringsförslag på omsorgsområdet har tagits&lt;br&gt;upp i samband med att beslut fattats om generella åtgärder. Ett exempel på&lt;br&gt;detta utgör den nya omsorgslagen. Genom denna är det möjligt för lands-&lt;br&gt;tingen att träffa avtal med kommunerna, att dessa skall överta en eller flera&lt;br&gt;omsorger. Några av frikommunernas önskemål om statsbidragens utform-&lt;br&gt;ning har tillgodosetts genom riksdagsbeslut om bidrag till missbrukarvård&lt;br&gt;och kommunal barnomsorg. Båda besluten syftar till en friare disposition&lt;br&gt;och förenkling av reglerna. Utformningen av bilstödet till handikappade har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också tagits upp i frikommunförsöket. Generella förändringar har vidtagits Prop. 1991/92: 13&lt;br&gt;som förbättrar villkoren. För landstingens del har behörighetsbestämmel- Bilaga 2&lt;br&gt;serna ändrats vid förordnande av icke behörig vikarie på vissa läkartjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Försök inom kommunikationsdepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommunikationsområdet kan kommunerna med stöd av olika plan- och&lt;br&gt;trafikförfattningar påverka trafikutvecklingen. Det kommunala ansvaret&lt;br&gt;omfattar också gatu- och väghållning liksom insatser för att ordna den kol-&lt;br&gt;lektiva persontrafiken. Inom frikommunförsöket har olika önskemål om&lt;br&gt;dispenser och andra åtgärder förts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokala trafikföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunema fick möjlighet att bedriva försök med ökad kommunal&lt;br&gt;beslutanderätt i fråga om lokala trafikföreskrifter i vissa fall. Beslutsbefo-&lt;br&gt;genheterna kunde övertas från länsstyrelsen för huvudled, stopplikt, väj-&lt;br&gt;ningsplikt och färdhastighet för sådana vägar och gator som inte är riksvägar&lt;br&gt;eller primära länsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispensmöjligheten tillämpades av Ale, Bräcke, Gnosjö, Haninge och&lt;br&gt;Tyresö kommuner. Lagstiftningen blev 1986 generell och gav alla kommu-&lt;br&gt;ner ökade möjligheter att meddela lokala trafikföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikintegrering i bostadsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haninge kommun ansökte om att få pröva trafikintegrering i bostadsområ-&lt;br&gt;den och skapa trafikmiljöer där trafik och andra aktiviteter blandas på de&lt;br&gt;oskyddade trafikanternas villkor. Trafiksäkerhetsverket har på regeringens&lt;br&gt;uppdrag utarbetat regler för en försöksverksamhet med gårdsgata inom fri-&lt;br&gt;kommunförsökets ram (TSVFS 1988:39). Haninge kommun bedriver ett&lt;br&gt;försök med speciella trafikregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägskyltning ses över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunema har tagit upp flera frågor som rör skyltning. En sådan gäller&lt;br&gt;vägverkets regler för vägvisning. Haninge kommun anser att en speciell&lt;br&gt;storstadsmodell behövs. På denna punkt har konstaterats att några hinder i&lt;br&gt;den nuvarande lagstiftningen inte finns för att genomföra förslaget. I en&lt;br&gt;annan skyltfråga önskar kommunen beslutanderätt för skyltning av hotell,&lt;br&gt;vandrarhem m.m. Regeringen har tillgodosett detta önskemål genom en&lt;br&gt;generell ändring i vägmärkesförordningen så att kommuner som är väghål-&lt;br&gt;lare får överta ansvaret från länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiktillstånd slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunernas dispensönskemål på kommunikationsområdet har i stor&lt;br&gt;utsträckning tillgodosetts genom generella författningsändringar. I sam-&lt;br&gt;band med den nya plan- och bygglagen genomfördes olika lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändring i väglagen avskaffades kravet på länsstyrelsens tillstånd för&lt;br&gt;anläggningar utanför vägområde som kräver bygglov. Kommuner som är&lt;br&gt;väghållare har också fått överta beslutsbefogenheter från länsstyrelsen for en&lt;br&gt;del frågor. En begäran om dispens från kravet på behovsprövning av trafik-&lt;br&gt;tillstånd för landstingets handikappfordon kommer också att tillgodoses&lt;br&gt;genom en generell lagändring. Av intresse i sammanhanget är vidare att&lt;br&gt;trafikhuvudmännen i samtliga län fr.o.m. 1 juli 1989 har rätt att bedriva&lt;br&gt;lokal och regional kollektivtrafik utan krav på linjetrafiktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Försök inom utbildningsdepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsområdet är den sektor där frikommunerna har fort fram flest&lt;br&gt;önskemål om förändringar. Nästan en tredjedel av förslagen kan hänföras&lt;br&gt;till detta område. Det beror naturligtvis i hög grad på att skolan är ett viktigt&lt;br&gt;och omfattande kommunalt verksamhetsområde. Därtill kommer att upp-&lt;br&gt;gifterna i hög grad vid frikommunförsökets inledning var statligt detaljreg-&lt;br&gt;lerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av frikommunernas totalt 72 önskemål inom detta område&lt;br&gt;har fått en positiv behandling. Endasti 11 frågor har önskemålen inte kunnat&lt;br&gt;tillgodoses. De möjligheter till försök som öppnats har tillämpats i stor&lt;br&gt;utsträckning av alla frikommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avsteg från gällande regler som möjliggjorts i försöksverksamheten har&lt;br&gt;samlats i en särskild förordning. Därutöver har vissa dispenser lämnats&lt;br&gt;genom särskilda regeringsbeslut. Vidare har generella åtgärder vidtagits som&lt;br&gt;tillgodoser vissa av frikommunernas önskemål. I några fall har klargjorts att&lt;br&gt;nuvarande regler inte hindrar ett genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragen förenklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av frikommunemas förändringsförslag syftar till en friare användning&lt;br&gt;av statsbidragen. Kommunerna har här getts möjlighet att fritt fördela bas-&lt;br&gt;resurser, forstärkningsresurser och tilläggsbidrag mellan olika skolenheter.&lt;br&gt;Frikommunema får också använda mindre resurser för undervisningen i&lt;br&gt;B-språk än vad som sägs i skolöverstyrelsens föreskrifter. De resurser som&lt;br&gt;frigörs på detta sätt får i stället användas för undervisning i andra ämnen.&lt;br&gt;När det gäller statsbidraget till lokal skolutveckling får kommunerna och&lt;br&gt;landstingen själva bestämma fördelningen mellan personalutbildning och&lt;br&gt;lokalt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisatorisk frihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom frikommunförsöket har kommunerna också fått större frihet att&lt;br&gt;organisera skolarbetet. Frikommunerna har sålunda getts rätt att utan läns-&lt;br&gt;skolnämndens medverkan besluta om att anordna eller dra in skolenheter.&lt;br&gt;Frilandstingen får i stället for skolöverstyrelsen och länsskolnämnden för-&lt;br&gt;dela elevplatserna inom sektorsramar for landstingets gymnasieskola. I för-&lt;br&gt;söksverksamheten prövas också friare former för samverkan i skolan, enk-&lt;br&gt;lare förfarande vid praktisk arbetslivsorientering samt friare regler for be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slut om förläggning av läsåret och skolarbetsveckan. Frikommunema har&lt;br&gt;vidare rätt att ändra nämndorganisationen. Detta har lett till att skolfrå-&lt;br&gt;gorna i några kommuner samordnats med andra kommunala verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat ansvar för personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del förändringar på skolområdet gäller personalen. Inom frikommun-&lt;br&gt;försöket är det möjligt att låta kommundelsnämnder och andra lokala organ&lt;br&gt;behandla frågor om statligt reglerade tjänster. I stället för länsskolnämnden&lt;br&gt;får frikommunema tillsätta skolledare. De har också rätt att låta lärare vid&lt;br&gt;kommunal musikskola undervisa i grundskola samt anordna utbyte av per-&lt;br&gt;sonal mellan lågstadiet och förskolan. Det är också möjligt att bevilja ar-&lt;br&gt;betstidsminskning för skolledare i samband med delpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförslag blir generella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa önskemål från frikommunema på skolområdet har tillgodosetts helt&lt;br&gt;eller delvis genom generella åtgärder. Frågor som behandlats på detta sätt är&lt;br&gt;ökade möjligheter till ämneskombinationer, ändring av meritvärderingssy-&lt;br&gt;stemet vid lärartillsättningar, friare disposition av skolledningsresursema&lt;br&gt;samt förenkling av bestämmelserna om statsbidrag till huvudlärare i gym-&lt;br&gt;nasieskolan. Andra exempel på ”frikommunbeslut” som gäller alla landets&lt;br&gt;kommuner och landsting är möjligheten att bättre anpassa skolhälsovården,&lt;br&gt;gymnasieskolans utbildning och den kommunala vuxenutbildningen till lo-&lt;br&gt;kala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga hinder i nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de förslag som frikommunerna fört fram till regeringen har visat sig&lt;br&gt;möjliga att genomföra utan förändringar i statliga regler. Det finns således&lt;br&gt;inga hinder för en kommundelsnämnd att fastställa lokala arbetsplaner för&lt;br&gt;skolan. Det kommunala uppföljningsansvaret för 16-17-åringar gäller även&lt;br&gt;om kommunen saknar egen gymnasieskola. Det är vidare möjligt att inrätta&lt;br&gt;särskilda flickklasser vid tekniska linjer inom gymnasieskolan. En annan&lt;br&gt;fråga där regelsystemet ”missuppfattas” gäller tilldelningen av resurser till&lt;br&gt;utbildningsplatser inom gymnasieskolan. I detta fall har klargjorts att stats-&lt;br&gt;bidrag utgår oberoende om utbildningen innehåller praktikavsnitt eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om skolchef, särskolechef, skolledare i gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Helsingborgs kommuner har av regeringen beviljats dispens&lt;br&gt;från kravet på att ha en skolchef som närmast under skolstyrelsen leder&lt;br&gt;kommunens grundskola och gymnasieskola. Göteborgs kommun har dess-&lt;br&gt;utom beviljats dispens från dels kravet på att ha en särskolechef som när-&lt;br&gt;mast under den lokala styrelsen leder särskolan, dels vissa bestämmelser om&lt;br&gt;skolledare i grundskolan. Villkoren är i det sistnämnda fallet att det skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas en ledningsfunktion för skolan med det pedagogiska ledningsansva- Prop. 1991/92: 13&lt;br&gt;ret, att ansvarsområdet inte får vara för stort samt att det i skolledningen Bilaga 2&lt;br&gt;skall finnas pedagogisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för dispenserna är att båda kommunerna strukturerat om såväl&lt;br&gt;grundskolan som gymnasieskolan, i Göteborg även särskolan, till följd av en&lt;br&gt;allmän decentralisering med hjälp av kommundels- eller stadsdelsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändradfördelning av ansvaret förskolan mellan staten och kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen hösten 1990 antagit regeringens förslag (prop. 1990/91:18;&lt;br&gt;1990/91:UbU4; rskr. 1990/91:76) om en ändrad ansvarsfördelning mellan&lt;br&gt;staten och kommunerna beträffande grund- och gymnasieskolan samt den&lt;br&gt;kommunala vuxenutbildningen har grunden för dispensgivningen inom fri-&lt;br&gt;kommunförsöket väsentligen försvunnit. De nya bestämmelserna i skolla-&lt;br&gt;gen, som trädde i kraft den 1 januari 1991, ger kommunerna en stor frihet att&lt;br&gt;organisera skolverksamheten. Även statsbidragsbestämmelserna har änd-&lt;br&gt;rats så att de tidigare detaljreglerade bidragen ersatts av ett generellt finan-&lt;br&gt;siellt stöd, som beräknas schablonmässigt, till verksamheten i skolan. Det&lt;br&gt;var just reglerna för skolans organisation och statsbidragsbestämmelserna&lt;br&gt;som var den viktigaste grunden för frikommunemas dispensansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.6 Försök inom jordbruksdepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom frikommunförsöket har kommunerna getts ökade befogenheter vid&lt;br&gt;tillsyn enligt lagen om djurskydd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan ges&lt;br&gt;samma befogenheter som länsstyrelsen att ingripa mot försummelser vad&lt;br&gt;gäller vård och behandling av djur. Försöksverksamhet med utvidgat kom-&lt;br&gt;munalt ansvar på djurskyddsområdet pågår i Gnosjö, Haninge, Helsing-&lt;br&gt;borgs och Örebro kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsokontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personal som arbetar med livsmedel skall enligt livsmedelsförordningen gå&lt;br&gt;igenom hälsokontroll en gång om året. Dessa bestämmelser har ansetts vara&lt;br&gt;alltför omfattande. Statens livsmedelsverk har därför utfärdat förenklade&lt;br&gt;föreskrifter om personalhygien. De förenklade föreskrifterna innebär att&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsnämnden i en frikommun får ge dispens från bestäm-&lt;br&gt;melserna om årlig hälsokontroll. Vidare får miljö- och hälsoskyddsnämn-&lt;br&gt;dens personal i stället för läkare och leg. sjuksköterska möjlighet att lämna&lt;br&gt;den årliga hygieninformationen till personal som arbetar med livsmedel.&lt;br&gt;Försöksverksamhet med de förändrade reglerna bedrivs av Bräcke, Gnosjö&lt;br&gt;och Helsingborgs kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksdelegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräcke kommun har i frikommunförsöket aktualiserat olika glesbygdsfrå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gor. Genom ett sådant initiativ fick lantbruksstyrelsen i uppdrag att inrätta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en delegation för ärenden i lantbruksnämnden som berör Bräcke kommun.&lt;br&gt;Delegationen har till uppgift att fatta beslut om tillstånd enligt jordförvärvs-&lt;br&gt;lagen (förvärvstillstånd), statligt stöd till investeringar i företag (glesbygds-&lt;br&gt;stöd, rationaliseringsstöd), m.m. Målsättningen för delegationens verksam-&lt;br&gt;het är att man bättre skall kunna utnyttja de förutsättningar som finns för&lt;br&gt;jord- och skogsbruk och att stärka kommunens egen roll i beslutsprocessen.&lt;br&gt;Beslutsordningen i delegationen är likartad den som tillämpas i lantbruks-&lt;br&gt;nämnden. Skillnaden är att det finns tjänstemän inom lantbruksnämndens&lt;br&gt;kansli som har som särskild uppgift att bereda ärenden som berör Bräcke&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.7 Försök inom arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sysselsättningspolitiken har de kommunala insatserna avgörande be-&lt;br&gt;tydelse. Frikommunförsöket har på detta område visat att kommunerna och&lt;br&gt;landstingen vill ta ett ökat ansvar. En del av förändringsförslagen har till-&lt;br&gt;godosetts genom försöksverksamhet med ökat kommunalt inflytande på&lt;br&gt;den statliga arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsnämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom frikommunförsöket har en ny form för samarbetet mellan stat och&lt;br&gt;kommun införts. 1 frikommunerna har lokala arbetsförmedlingsnämnder&lt;br&gt;inrättats. I Ale, Bräcke, Haninge och Tyresö tillsätts nämndens ordförande&lt;br&gt;på förslag av kommunen. Arbetsförmedlingsnämnden får inom givna eko-&lt;br&gt;nomiska ramar besluta om fördelningen av medel för beredskapsarbete och&lt;br&gt;rekryteringsstöd samt avgöra beredskapsperiodens och rekryteringsstödets&lt;br&gt;längd upp till 12 månader. Nämnden får vidare inom ramen för statsbi-&lt;br&gt;dragsreglema besluta om statsbidragsnivån för beredskapsarbete. Nämn-&lt;br&gt;den får också besluta om fördelning av resurser till särskilda insatser för&lt;br&gt;ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Örebro kommun har försöksverksamhet med olika sysselsättningsåtgär-&lt;br&gt;der genomförts. Ett projekt har gällt försök med ungdomsarbete. Kommu-&lt;br&gt;nen har vidare beviljats medel av regeringen till en försöksverksamhet med&lt;br&gt;integrerad svenskundervisning och arbete för flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning av nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna om försöksverksamhet med en friare kommunal&lt;br&gt;nämndorganisation har det blivit möjligt att bättre samordna de kommu-&lt;br&gt;nala insatserna på sysselsättningsområdet. Sambandet mellan utbildning&lt;br&gt;och arbetsmarknadsfrågor har särskilt uppmärksammats. I Ale kommun har&lt;br&gt;en nämnd bildats för arbetsmarknad, rehabilitering och utbildning, som&lt;br&gt;dock senare har lagts ned. I Sandvikens kommun och Örebro kommun har&lt;br&gt;en gemensam utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd inrättats. Föränd-&lt;br&gt;ringarna syftar till att skapa bättre överblick och möjligheter till bättre re-&lt;br&gt;sursutnyttjande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningskontrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frilandstingen har uppmärksammat sysselsättningsfrågorna. Olika&lt;br&gt;förslag har framförts för att skapa sysselsättning för länets invånare. Genom&lt;br&gt;dessa initiativ har frilandstingen getts möjlighet att sluta olika sysselsätt-&lt;br&gt;ningskontrakt med länsarbetsnämnden. Genom en kombination av bered-&lt;br&gt;skapsarbete och arbetsmarknadsutbildning kan sysselsättning skapas upp&lt;br&gt;till 12 månader inom vårdområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunema har framfört önskemål om ett utökat samarbete mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning och kommunal vuxenutbildning. Riksdagens&lt;br&gt;beslut 1984 om en ny organisation för AMU förutsätter ett utvidgat sam-&lt;br&gt;rådsförfarande med i första hand skolan och länsarbetsnämnden. En för-&lt;br&gt;bättrad samverkan mellan olika utbildningsgivare främjas också genom de&lt;br&gt;ökade möjligheter kommunerna fått att bedriva uppdragsutbildning. Ett&lt;br&gt;annat frikommunförslag som genomförts generellt är att åldersgränsen&lt;br&gt;sänkts från 18 till 17 år för ungdomar i ungdomslag som avslutat gymnasie-&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomgående drag i frikommunemas förändringsönskemål på arbets-&lt;br&gt;marknadsområdet är behovet av samverkan mellan olika intressenter. I&lt;br&gt;flera sådana fall finns i regel inget hinder i statliga bestämmelser. Exempel på&lt;br&gt;sådana frågor är ett närmare samarbete mellan landsting och länsarbets-&lt;br&gt;nämnd för att lösa problem med arbetsanpassning samt mellan landsting&lt;br&gt;och Samhall för att genomföra ett projekt för förståndshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsarbete hos privata arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyresö, Nacka, Huddinge och Nynäshamns kommuner har fått regeringens&lt;br&gt;tillstånd att erbjuda personer, som anvisats kommunalt beredskapsarbete,&lt;br&gt;praktik hos privata arbetsgivare. Placeringarna skall få vara upp till ett år.&lt;br&gt;Verksamheten bedrivs i Nacka och Huddinge i form av ett samverkanspro-&lt;br&gt;jekt mellan kommunen och arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.8 Försök inom bostadsdepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga regelsystemet inom plan- och byggområdet är omfattande. Det&lt;br&gt;är därför naturligt att frikommunema framförde förslag till lättnader i bygg-&lt;br&gt;nadslagstiftningen. En del önskemål fordrade lagändringar för att tillgodo-&lt;br&gt;ses. Andra däremot var möjliga att genomföra helt eller delvis utan lagänd-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny plan- och bygglag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att förenkla reglerna för fysisk planering och byggande priori-&lt;br&gt;terades av regeringen. En proposition överlämnades till riksdagen redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;våren 1985. Genom förslagen i denna tillgodosågs huvuddelen av de kom-&lt;br&gt;munala önskemålen. Syftet med de föreslagna förändringarna var att göra&lt;br&gt;det enklare för allmänheten och att ge frikommunema bättre möjligheter att&lt;br&gt;lämna god service i plan- och byggärenden. Riksdagens behandling av pro-&lt;br&gt;positionen kom dock att kopplas samman med det aviserade förslaget till ny&lt;br&gt;plan- och bygglag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft den 1 juli 1987,&lt;br&gt;kom de flesta av frikommunemas önskemål att tillgodoses generellt. Den&lt;br&gt;nya lagstiftningen innebär att det statliga regelsystemet förenklas och mo-&lt;br&gt;derniseras. Ett genomgående drag i reformen är decentralisering av besluts-&lt;br&gt;fattandet. Kommunerna får sålunda själva besluta om planer och de statliga&lt;br&gt;myndigheternas plangranskning har begränsats till statliga och regionala&lt;br&gt;intressen samt säkerhetsfrågor. Reglerna om bygglov har också förenklats.&lt;br&gt;Kommunerna kan numera under vissa förutsättningar i detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser besluta att vissa åtgärder får utföras utan bygglov.&lt;br&gt;Detta gäller bl.a. för enklare fritidshus, kolonistugor och liknande, komp-&lt;br&gt;lementbyggnader, mindre tillbyggnader och vissa ändringar av byggnader.&lt;br&gt;Även tillbyggnader och ändringar av befintliga industribyggnader skall&lt;br&gt;kunna befrias från bygglovsplikt. Bygglovshanteringen har också förenklats&lt;br&gt;genom att ansökningen kan ske muntligen och kraven på ansökningshand-&lt;br&gt;lingar gjorts mer flexibla. Möjligheterna att ge tillfälliga bygglov har också&lt;br&gt;utökats. Förenklingar har vidare genomförts i fråga om byggnadsnämndens&lt;br&gt;verksamhet, besiktning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag till statens planverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de problem som frikommunerna tagit upp har gällt byggnadslag-&lt;br&gt;stiftningens tillämpning. Regeringen beslutade därför 1985 ge statens plan-&lt;br&gt;verk i uppdrag att i samverkan med bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och&lt;br&gt;länsstyrelsernas organisationsnämnd lämna särskild rådgivning till frikom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planverket utarbetade ett program för frikommunförsöket inom plan- och&lt;br&gt;byggområdet. En speciell projektledare anställdes. ”Frikommunarkitek-&lt;br&gt;ten” besökte kommunerna varvid en inventering gjordes av problem, önsk-&lt;br&gt;värda förändringar och praktikfall. I planverkets rapport behandlas frikom-&lt;br&gt;munemas förslag till förenklat bygglovsförfarande, rationell hantering av&lt;br&gt;arbetslokalfrågor, samordnad tillståndsgivning, flexiblare tillämpning av&lt;br&gt;egenskapskrav, rationell planfastställelse samt flexiblare krav på kvalitet&lt;br&gt;och detaljeringsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sin rapport (Planverket, 1986) redovisar planverket en rad slutsatser av&lt;br&gt;studien. En är att oklarheter om tolkningsutrymmet i gällande lagstiftning&lt;br&gt;skapar självpåtagna kommunala regelsystem. En annan är att kommunerna&lt;br&gt;hellre vill ge råd än bygglovbefria för att förhindra byggfel och granntvister.&lt;br&gt;Därigenom kan man också ha kvar uppsikten över miljöns förändring. I de&lt;br&gt;fall flera myndigheter skall besluta är information till den bygglovsökande&lt;br&gt;om ärendets gång och förväntat beslutsdatum särskilt viktigt. Handlägg-&lt;br&gt;ningen av bygglov och planer varierar mycket med kommunstorlek och&lt;br&gt;tjänstemannakompetens samt med politisk sammansättning och engage-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mang. I rapporten konstateras också att kritiken mot gällande lagstiftning i&lt;br&gt;regel inte kommer från de tjänstemän som dagligen använder lagarna. Kun-&lt;br&gt;nig personal anses väsentlig for hanteringen av bygglov. Studien visar slut-&lt;br&gt;ligen att kommunerna är klart intresserade av ökad handlingsfrihet och att&lt;br&gt;den kreativitet som frikommunförsöket skapat lett fram till förenklingar i&lt;br&gt;arbetsrutiner. De framkomna erfarenheterna har därför förmedlats till alla&lt;br&gt;landets kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från några frikommuner har framförts förslag om ändringar i lagen om&lt;br&gt;påföljder och ingripanden vid olovligt byggande. Denna lag har numera&lt;br&gt;inarbetats i PBL varvid önskemål har tillgodosetts så att alla landets kom-&lt;br&gt;muner har möjlighet att jämka eller efterge byggnadsavgifter som tas ut vid&lt;br&gt;överträdelser av plan- och bygglagen. Om överträdelsen är ringa kan bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden sätta ned eller efterge byggnadsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadssektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har i stor utsträckning ansvaret för planering, byggande och&lt;br&gt;förvaltning av bostäder. Det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen&lt;br&gt;innebär att kommunerna skall verka för att kommuninvånarna får tillgång&lt;br&gt;till ändamålsenliga bostäder och en god boendemiljö. De statliga bostads-&lt;br&gt;lånen och bidragen har därvid stor betydelse. I frikommunförsöket har&lt;br&gt;förslag förts fram om ett ökat kommunalt ansvar för besluten. Regeringen&lt;br&gt;har även inom detta område gått kommunerna till mötes trots att det hand-&lt;br&gt;lar om statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bostadslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunerna har getts rätt att bedriva försök med kommunal beslutan-&lt;br&gt;derätt i fråga om bostadslån och bostadsanpassningsbidrag i vissa fall. Det&lt;br&gt;gäller beslut om bostadslån för nybyggnad av småhus som skall bebos av&lt;br&gt;lånesökanden. Det gäller vidare beslut om dels statliga s.k. bostadsanpass-&lt;br&gt;ningslån, dvs. bostadslån till sådana anpassningsåtgärder som är standard-&lt;br&gt;höjande och för vilka bostadsanpassningsbidrag lämnas, dels statliga bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag som lämnas i samband med bostadslån för nybygg-&lt;br&gt;nad av småhus. När det gäller bostadsanpassningsbidrag utan kombination&lt;br&gt;med bostadslån eller förbättringslån har kommunerna redan beslutanderät-&lt;br&gt;ten. Möjligheten att ta över beslutanderätten för flera bostadsfrågor har&lt;br&gt;utnyttjats av Bräcke, Gnosjö, Helsingborgs, Tyresö och Örebro kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om statligt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök med kommunal beslutanderätt kan också bedrivas i fråga om statligt&lt;br&gt;stöd till vissa förbättringsåtgärder i bostadshus. Det gäller bl.a. räntestöd vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättring av bostadshus. Försöksverksamhet på detta område pågår i&lt;br&gt;Bräcke, Gnosjö, Göteborgs, Haninge, Helsingborgs, Sandvikens, Tyresö&lt;br&gt;och Örebro kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.9 Försök inom civildepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotterifrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunerna har getts möjlighet att ta över länsstyrelsens och polis-&lt;br&gt;myndighetens beslutanderätt för tillstånd att anordna lokala bingospel och&lt;br&gt;vissa andra lokala lotterier. Efter generella lagändringar som gett samtliga&lt;br&gt;kommuner en vidgad beslutanderätt återstår numera endast bingotillstån-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal näringslivspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län genomför en försöksverksamhet med inten-&lt;br&gt;sifierad samordning av statliga och kommunala näringspolitiska insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.10 Försök inom miljödepartementets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ansvariga för samhällsbyggandet och närmiljöns utformning är de&lt;br&gt;kommunala insatserna på miljöområdet väsentliga. Kommunerna har suc-&lt;br&gt;cessivt fått ett ökat ansvar på miljöskydds- och naturvårdsområdena. I fri-&lt;br&gt;kommunförsöket har önskemål om dispenser och andra åtgärder i det stat-&lt;br&gt;liga regelsystemet förts fram. Huvuddelen av kommunernas förändrings-&lt;br&gt;förslag har fått en positiv behandling. Flera frågor gäller ansvars-&lt;br&gt;fördelningen mellan länsstyrelsen och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skyltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen beslutar i dag om skyltar i naturen. Det gäller tillstånd att sätta&lt;br&gt;upp reklamskyltar och beslut om att ta bort anordningar som vanpryder&lt;br&gt;landskapsbilden. Några av frikommunema anser att de själva bör ha hand&lt;br&gt;om den här tillståndsprövningen. Detta önskemål har regeringen tillgodo-&lt;br&gt;sett genom att en särskild förordning utfärdats om försöksverksamhet. Un-&lt;br&gt;dantag har dock gjorts för de fall där tillstånd även krävs enligt väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om miljöfarlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningar om miljöfarlig verksamhet skulle vid frikommunförsökets&lt;br&gt;start göras till länsstyrelsen. På förslag av frikommunema gavs dessa möj-&lt;br&gt;lighet att bedriva försök som innebar att anmälningar istället skulle göras till&lt;br&gt;kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Denna förändring prövade Ale&lt;br&gt;och Tyresö kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen har sedermera ändrats så att anmälningar om miljöfarlig&lt;br&gt;verksamhet skall göras till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kommunerna&lt;br&gt;utövar tillsynen av sådan miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig&lt;br&gt;eller som inte kräver vare sig anmälan eller tillstånd enligt miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om motorsport- och skjutbanor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen beslutade tidigare om tillstånd att anlägga motorsportbanor&lt;br&gt;och vissa skjutbanor. En frikommun har ifrågasatt den här ordningen för&lt;br&gt;tillståndsprövning. Riksdagen har därför beslutat om en försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen. Även här har&lt;br&gt;emellertid lagstiftningen ändrats så att denna tillståndsprövning numera&lt;br&gt;generellt görs av kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 FRIKOMMUNFÖRSÖKI NORDEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Danmark&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket i Danmark startade i januari 1985 med att 22 kommu-&lt;br&gt;ner och 5 amtskommuner (landsting) utsågs till frikommuner av regeringen.&lt;br&gt;Det danska folketinget antog en lag om frikommuner som gällde till ut-&lt;br&gt;gångenavår 1989. Hagen angavs generella bestämmelser för försöket. Lagen&lt;br&gt;gav också frikommunerna möjlighet att genomföra försök inom social- och&lt;br&gt;undervisningsområdena. Ett år senare antog folketinget en ny frikommun-&lt;br&gt;lag som väsentligt utökade frikommunernas möjligheter till försök inom en&lt;br&gt;rad verksamhetsområden. Då förlängdes också frikommunperioden till den&lt;br&gt;31 december 1993. Under våren 1988 utökades antalet frikommuner med&lt;br&gt;åtta kommuner och ett amt. Totalt är alltså 30 kommuner och 6 amt fri-&lt;br&gt;kommuner i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med det danska frikommunförsöket är att ge regering och folketing&lt;br&gt;upplysning om vilka uppgifter kommunerna kan påta sig, och hur kommu-&lt;br&gt;nerna bäst utifrån egna förutsättningar kan bedriva den verksamhet som&lt;br&gt;man har ålagts. Från regeringens sida betonas att det finns intresse för att få&lt;br&gt;fram en mer nyanserad lagstiftning för kommunerna, som i högre grad än&lt;br&gt;den nuvarande ger den enskilda kommunen möjlighet att välja en lösning&lt;br&gt;som passar de lokala behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för det svenska frikommunförsöket finns vissa&lt;br&gt;begränsningar i den danska frikommunlagen. Försök, vilka har till syfte att&lt;br&gt;göra ingrepp i löne- och anställningsförhållanden, kan inte godkännas. Det-&lt;br&gt;samma gäller försök som går emot den ekonomiska politik som riksdag och&lt;br&gt;regering för. En annan förutsättning för godkända försök är att de är utgifts-&lt;br&gt;neutrala mellan stat och kommun liksom även mellan kommunerna inbör-&lt;br&gt;des. För övrigt står det kommunerna fritt att föreslå försök som man finner&lt;br&gt;lämpliga. Försök, som har godkänts för en kommun, kan efter godkännande&lt;br&gt;av vederbörande minister även genomföras av andra frikommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den 1 augusti 1990 hade 803 förslag inkommit inklusive s.k. kopie-&lt;br&gt;försök, dvs. pågående försök som andra frikommuner vill adoptera. 337 av&lt;br&gt;dessa är godkända eller förhandsgodkända. 64 förslag har kunnat genomfo-&lt;br&gt;ras med hjälp av annan lagstiftning/regler, dvs. utanför frikommunförsöket.&lt;br&gt;127 förslag var föremål för fortsatt behandling i fackdepartementen&lt;br&gt;och/eller frikommunerna. 73 förslag har avslagits, i de flesta fall till följd av&lt;br&gt;att förslaget strider mot rättssäkerheten, att avsikten har varit att göra in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grepp i löne- och anställningsvillkor eller att förslaget inte varit utgiftsneu-&lt;br&gt;tralt mellan stat och kommun eller mellan kommunerna inbördes. 202 för-&lt;br&gt;slag har dragits tillbaka främst p.g.a. att politisk majoritet saknats för för-&lt;br&gt;sökets genomförande. Försöken fördelar sig ojämnt bland frikommunerna.&lt;br&gt;De kommuner som har flest försök igång har 18-20 godkända försök medan&lt;br&gt;vissa kommuner bara har ett fåtal försök. Även beträffande försökens om-&lt;br&gt;fång är skillnaderna stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöken spänner över ett brett område. Särskilt stort har intresset varit&lt;br&gt;på området skola/fritid. Grunden för försöksverksamheten är i de flesta fall&lt;br&gt;att kommunerna vill öka effektiviteten i administrationen och att förbättra&lt;br&gt;servicen till medborgarna. Ett annat motiv är decentralisering av besluts-&lt;br&gt;kompetensen, t.ex. från staten till primär- eller amtskommunerna och från&lt;br&gt;kommunstyrelsen till facknämnder eller institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skol- och fritidsområdet är det största försöksområdet med 143 försök,&lt;br&gt;vilket motsvarar 40 procent av alla försök. Huvuddelen av dessa försök&lt;br&gt;gäller folkskoleområdet med inriktning på försök med ändring av skolans&lt;br&gt;styrning eller med skolans innehåll och form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken miljö och teknik finns områdena miljö, boende, energi,&lt;br&gt;trafik och lantbruk. Inom dessa områden pågår ett hundratal försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök som berör kommunens styrning och ekonomi utgör cirka 14 pro-&lt;br&gt;cent av det totala antalet försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På social- och hälsoväsendets område finns 35 försök, som främst avser&lt;br&gt;regler för socialbidrag (kontanthjälp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sysselsättnings- och näringspolitikens område pågår ett trettiotal för-&lt;br&gt;sök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka 8 procent av samtliga frikommunönskemål har kunnat genomföras&lt;br&gt;efter gällande regler, vilket tyder på att kommunerna i viss utsträckning har&lt;br&gt;svårigheter att orientera sig i den gällande lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrunden av positiva erfarenheter av frikommunförsöket har flera&lt;br&gt;fackdepartement tagit in generella försöksbestämmelser i sin lagstiftning,&lt;br&gt;bl.a. i lagen om planläggning och i hälsolägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän tendens i kommunernas erfarenheter av försöksverksamheten&lt;br&gt;är att frikommunerna har uppnått resultat som administrativa förenklingar,&lt;br&gt;kortare handläggningstider, bättre service, ökat brukarinflytande och ökad&lt;br&gt;tillfredsställelse hos de anställda, brukarna och politikerna. Dessa resultat&lt;br&gt;har uppnåtts utan väsentligt ökade kostnader, ett uttryck för bättre resurs-&lt;br&gt;utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de fackdepartement som är involverade i frikommunförsöket har en&lt;br&gt;övervägande positiv inställning till försöket, speciellt de departement som&lt;br&gt;har en tradition av försöksverksamhet. Flera departement har dragit nytta&lt;br&gt;av och hämtat inspiration från försöksverksamheten i sitt lagstiftningsar-&lt;br&gt;bete. En del frikommuner har tillkännagivit att de är intresserade av en&lt;br&gt;generell förlängning av försöksperioden efter 1993 eller en förlängning av&lt;br&gt;enskilda försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark är det i första hand kommunen som ansvarar för utvärde-&lt;br&gt;ringen av det enskilda försöket. Fackdepartementen skall vid godkännande&lt;br&gt;av försöken tillse att det kommer till stånd en sådan utvärdering. För försök&lt;br&gt;som påverkar centrala politiska, juridiska och/eller ekonomiska beslut, är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen beredd att ställa ekonomiska resurser till förfogande för utvär-&lt;br&gt;dering. Sådana har också beviljats i ett flertal fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrikesministern har i böljan av 1991 tillsatt en arbetsgrupp som skall&lt;br&gt;lägga fram förslag om grunderna för utvärderingen av frikommunprojektet&lt;br&gt;avseende insamling av resultat från enskilda försöksprojekt och frikom-&lt;br&gt;munprojektet i dess helhet. Arbetsgruppen skall också lägga fram förslag om&lt;br&gt;säkerställande av att en värdering sker av om de enskilda försöken skall ge&lt;br&gt;anledning till ny eller ändrad lagstiftning. Dessutom skall arbetsgruppen&lt;br&gt;utarbeta modeller för möjliga försöksarrangemang efter den 1 januari 1994.&lt;br&gt;Arbetsgruppen skall avsluta sitt arbete i augusti 1991. (Källor till detta&lt;br&gt;avsnitt: Ahlbaek, 1990; Indenrigsministeriet, 1990; Lögstrup, 1990).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Finland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket i Finland är i likhet med motsvarande försök i de övriga&lt;br&gt;nordiska länderna ett led i den pågående moderniseringen av den offentliga&lt;br&gt;förvaltningen. Relationen mellan staten och kommunerna är ett huvudom-&lt;br&gt;råde. Även strävan efter ökad effektivitet och bättre service är framträdande&lt;br&gt;i frikommunförsöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket inleddes den 1 januari 1989, då lagen om försök med&lt;br&gt;frikommuner trädde i kraft. Den gäller till utgången av 1992. Lagen inne-&lt;br&gt;håller stadganden om försökets mål och innehåll samt om val av frikommu-&lt;br&gt;ner och övervakning av försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöket är tudelat i den meningen att det består av ett egentligt frikom-&lt;br&gt;munförsök med ett begränsat antal deltagande kommuner och ett förvalt-&lt;br&gt;ningsförsök, där alla kommuner kan delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1988 utsågs till frikommuner samtliga 56 kommuner som&lt;br&gt;hade anmält sitt intresse för deltagande i försöket. 29 av frikommunerna är&lt;br&gt;städer och 27 kommuner. I frikommunerna bor totalt cirka 2,2 miljoner&lt;br&gt;invånare. Den största frikommunen är Helsingfors med nästan en halv&lt;br&gt;miljon invånare och den minsta är Velkua med 200 invånare. Cirka 200&lt;br&gt;kommuner har anmält sig som intresserade av att delta i det begränsade&lt;br&gt;förvaltni ngsförsöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt frikommunlagen får frikommunema med avvikelse från special-&lt;br&gt;lagstiftningen ordna sin förvaltning på ett ändamålsenligt sätt. Denna frihet&lt;br&gt;har även de kommuner som deltar i förvaltningsförsöket. Frikommunerna&lt;br&gt;är med vissa undantag befriade från att underställa beslut för fastställelse av&lt;br&gt;statliga myndigheter. En särskild lag om rätt att avvika från vissa stadgan-&lt;br&gt;den utvidgar försöksmöjligheterna. I frikommunförsöket ingår även försök&lt;br&gt;med friare användning av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om rätt att avvika från vissa stadganden får frikommunema&lt;br&gt;ansöka om befrielse från vissa lagar och förordningar inom skolans område.&lt;br&gt;De kan också själva bestämma om administrativa rutiner och hur arbetet&lt;br&gt;skall organiseras när det gäller behandling om bygglovsansökningar. Fri-&lt;br&gt;kommunerna får även avvika från bestämmelserna i bl.a. bibliotekslagen&lt;br&gt;och ta betalt för all annan service än utlåning av böcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt särskild lagstiftning är det möjligt för frikommunerna att avvika&lt;br&gt;från bestämmelser som kan påverka storleken på statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis har frikommunerna arbetat med att utveckla sin nämndor-&lt;br&gt;ganisation. Denna är jämfört med övriga nordiska länder ganska omfat-&lt;br&gt;tande och antalet förtroendevalda är stort. Några få kommuner har på ett&lt;br&gt;mera genomgripande sätt rationaliserat sin nämndorganisation och på det&lt;br&gt;sättet minskat antalet nämnder till mindre än tio. Merparten av kommu-&lt;br&gt;nerna har gjort mindre radikala förändringar. Bland dessa kan nämnas att&lt;br&gt;man ofta slopat personal- och anskaffningsnämnderna liksom nykterhets-&lt;br&gt;nämnderna och att brand- och befolkningsskyddsnämnderna slagits sam-&lt;br&gt;man till räddningsnämnder. Kulturnämnden har i flera fall slagits samman&lt;br&gt;med någon annan nämnd, och ännu oftare har man slagit samman biblio-&lt;br&gt;teksnämnden med en annan nämnd. Inom kultursektorn experimenterar&lt;br&gt;man med nämnder med ganska omfattande spännvidd, t.ex. kultur-, fritids-&lt;br&gt;och ungdomsfrågor. Ofta har grundskolornas direktioner slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrikesministeriets självstyrelseprojekt har ansvaret för uppföljningen av&lt;br&gt;frikommunförsöket. I ledningsgruppen är inrikes-, finans-, utbildnings-&lt;br&gt;samt social- och hälsovårdsministeriet representerade tillsammans med&lt;br&gt;kommunernas centralorganisationer. En sakkunniggrupp, som bistår led-&lt;br&gt;ningsgruppen, har bl.a. genomfört en enkätundersökning om frikommun-&lt;br&gt;försökets inledningsskede. Den har även tagit på sig uppgiften att söka&lt;br&gt;initiera forskningsprojekt med anknytning till försöket. Ett projekt med&lt;br&gt;inriktning på kommunernas social- och hälsovårdsförvaltning har initierats&lt;br&gt;och finansierats i samarbete med kommunernas centralorganisationer och&lt;br&gt;socialministeriet. Uppföljningsprojekt pågår även vid flera universitetsin-&lt;br&gt;stitutioner, och även de deltagande kommunerna har själva eller i samarbete&lt;br&gt;med universiteten startat uppföljningsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Källor: Granlund, 1990; inrikesministeriet, 1989)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Norge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Norge startade frikommunförsöket våren 1986 då stortinget antog lagen&lt;br&gt;om försöksverksamhet i kommuner och fylkeskommuner. 20 kommuner&lt;br&gt;och 6 fylkeskommuner (landsting) har efter ansökan hos regeringen givits&lt;br&gt;status som frikommuner. Dessa valdes ut bland ett 40-tal kommuner och ett&lt;br&gt;tiotal fylkeskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöket i Norge syftar till att bättre anpassa den kommunala förvalt-&lt;br&gt;ningen till lokala behov, ge bättre service till invånarna samt att effektivare&lt;br&gt;utnyttja befintliga resurser. Detta skall ske genom att kommunerna ges dis-&lt;br&gt;pens från lagar och förordningar som fastlägger hur uppgifter skall lösas och&lt;br&gt;verksamheten organiseras. Frikommunema skall i stället besluta om egna&lt;br&gt;regler. Dessa skall godkännas av Konungen. Liksom i Sverige tillåter inte&lt;br&gt;frikommunlagen att den enskildes rättssäkerhet sätts i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunlagen i Norge omfattar hela den kommunala verksamheten.&lt;br&gt;Meningen är att kommunerna själva skall lägga fram förslag om föränd-&lt;br&gt;ringar. Det kan gälla hur uppgifter skall lösas eller hur den kommunala&lt;br&gt;organisationen skall utformas. Hela ansvaret för både idé, utformning av&lt;br&gt;konkret förslag och genomförande ligger lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket är ett led i förnyelsen av den offentliga förvaltningen&lt;br&gt;i Norge. Arbetet med att vidareutveckla den kommunala självstyrelsen förs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare i frikommunförsöket. Man har genom försöket öppnat för en kritisk&lt;br&gt;granskning av existerande lagar och föreskrifter för att få dem anpassade till&lt;br&gt;dagens behov i skilda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektförslagen innehöll många önskningar om frihet från gällande reg-&lt;br&gt;ler (260 dispensansökningar från cirka 80 olika regelverk) men också många&lt;br&gt;element som det står frikommunema fritt att genomföra inom ramen för&lt;br&gt;gällande regler. Försöksönskemålen utgjordes ofta av hela projekt, där dis-&lt;br&gt;penser från regelverk och förändringar inom befintliga ramar kombinera-&lt;br&gt;des. Cirka två tredjedelar av de framlagda projektskissema har realiserats&lt;br&gt;som frikommunförsök, dvs. ett drygt sextiotal av etthundra. Av de 63 ge-&lt;br&gt;nomförda projekten ligger tre fjärdedelar på kommuner och en fjärdedel på&lt;br&gt;fylkeskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket har medfört dispenser från cirka 90 lagar, föreskrif-&lt;br&gt;ter m.m. Det har givits drygt 220 olika dispenser från dessa regelverk. Cirka&lt;br&gt;hälften av dispenserna ryms inom 13 lagverk, av vilka kommunallagen,&lt;br&gt;jordlagen och grundskolelagen är de mest frekventa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsmässigt ryms försöken inom tre huvudområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Hela kommunen/centrala organ, t.ex. försök inom ekonomi- och perso-&lt;br&gt;nalförvaltning, försök med ny organisation och styrsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Närings- och sysselsättningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Skolsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunaldepartementets utvärdering av frikommunförsöket baseras&lt;br&gt;huvudsakligen på data från två håll: dels försöksenheternas egna värde-&lt;br&gt;ringar tillsammans med centrala myndigheters uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ring, dels resultaten av en forskningsbaserad utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunaldepartementet bad hösten 1990 frikommunema att rappor-&lt;br&gt;tera sina erfarenheter av försöksverksamheten. Bland de generella synpunk-&lt;br&gt;terna kan nämnas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många försök har pågått endast en kort tid, och en del kommuner vill&lt;br&gt;fortsätta försöken tills mer systematiska resultat föreligger. Ingen kommun&lt;br&gt;önskar sig tillbaka till utgångspunkten, dvs. det regelverk eller den organi-&lt;br&gt;sation man hade före försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner funderar över vilka möjligheter till bl.a. organisatorisk&lt;br&gt;frihet den nya kommunallagen, som träder i kraft 1993, kommer att ge. I&lt;br&gt;flera fall vittnar man i frikommunerna om den allmänna stimulansen till&lt;br&gt;kreativitet och synliggörandet av de faktiskt föreliggande frihetsgrader som&lt;br&gt;frikommunförsöket fört med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsprogrammet har varit organiserat och styrt av en särskild un-&lt;br&gt;derkommitté under den s.k. LOS-kommittén (ledning, organisation och&lt;br&gt;styrning) i Norges råd för tillämpad samhällsforskning (NORAS) i samråd&lt;br&gt;med Kommunernas sentralförbund och kommunaldepartementet. Pro-&lt;br&gt;grammet startade 1987 och avslutades vid årsskiftet 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet har omfattat inalles 15 forskningsprojekt som avkastat till-&lt;br&gt;sammans 20 rapporter. En sammanfattning av rapporterna har getts ut i en&lt;br&gt;bokserie i fyra volymer, som behandlar samspelet mellan staten och kom-&lt;br&gt;munerna (Baldersheim, 1991); styrningsmodeller (Bukve &amp;amp; Hagen, 1991);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsutveckling (Lesjö, 1991) och försök, omorganisering och ledning&lt;br&gt;(Rose, 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket har avrapporterats till stortinget i skrivelse (St. meld.&lt;br&gt;nr 38,1990/91) från kommunaldepartementet. I rapporten ger departemen-&lt;br&gt;tet ett sammanfattande omdöme om försöksverksamheten som metod i&lt;br&gt;förvaltningsutveckling och regelförenkling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland positiva erfarenheter anförs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Försök med ökad lokal handlingsfrihet har bidragit till engagemang och&lt;br&gt;stimulerat till ökat lokalt ansvar. Frågan är hur man kan överföra så-&lt;br&gt;dana effekter till att skapa en bättre förvaltning utan särskilda försök&lt;br&gt;som mobiliseringsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Förändringsaktiviteter har generellt stimulerats i frikommunema. En&lt;br&gt;tydlig symbolmarkering av både lokal handlingsfrihet och lokalt ansvar&lt;br&gt;har skett, och detta har främjat utvecklingsinitiativ och lokala förnyel-&lt;br&gt;seinsatser rent allmänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Valmöjligheterna för lokal anpassning inom gällande regelverk har tyd-&lt;br&gt;liggjorts genom frikommunförsöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Enskilda försök kan ha bidragit till att ge underlag för en kvalitativt&lt;br&gt;annorlunda debatt om de frågor försöket aktualiserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Försöken har stimulerat till frivilligt samarbete över förvaltningsgrän-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Frikommunförsöket har i sig själv antagligen påverkat förändringspro-&lt;br&gt;cesser som annars skulle tagit längre tid och/ellergått i andra riktningar.&lt;br&gt;Även arbetet med den nya kommunallagen har påverkats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Frikommunförsöket har bidragit med kunskap om det komplicerade&lt;br&gt;samspelet mellan skapande av regler och användningen av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Försöksverksamhet kan ha bidragit till att övervinna motstånd och&lt;br&gt;bereda marken för förändringar i den stela offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre lyckade delarna av frikommunförsöket hänger enligt rappor-&lt;br&gt;ten främst samman med problem i läroprocessen och överföringen av erfa-&lt;br&gt;renheter till förändringsåtgärder. Möjligheterna att säkra orsakssamband&lt;br&gt;mellan modeller/försök och deras resultat är begränsade. Härtill kommer&lt;br&gt;svårigheten att generalisera erfarenheter från några få försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även en risk för att man underskattar kostnaderna för föränd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan tänkbar negativ sida av försök är att det uppstår en tröghet i&lt;br&gt;förändringsprocessema genom en tendens till att vänta ut försök i enskilda&lt;br&gt;kommuner, innan man är beredd att vidta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten annonserar departementet att ett förslag kommer att läggas&lt;br&gt;fram för stortinget om en förlängning av frikommunlagen med ett år, till&lt;br&gt;utgången av 1992, med hänvisning till att den nya kommunallagen kommer&lt;br&gt;att träda i kraft den 1 januari 1993. Därmed undviker man avbrott i pågå-&lt;br&gt;ende försök inom frikommunförsöket, som tidigare förlängts med ett år, till&lt;br&gt;utgången av 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Källor till detta avsnitt: Baldersheim, 1990; Stortingsmelding nr 38,&lt;br&gt;1990/91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Jämförelser mellan de nordiska ländernas frikommunför- Prop. 1991/92:13&lt;br&gt;sök &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöken i de nordiska länderna har behandlats i ett jämförande&lt;br&gt;perspektiv i två studier, (Engen, 1988 och Rose 1990). Detta avsnitt bygger&lt;br&gt;främst på den sistnämnda studien, som återges i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett övergripande plan kan konstateras att frikommunförsöken innebär&lt;br&gt;ett nära samspel mellan staten och kommunerna, ett samspel som kan av-&lt;br&gt;brytas på ömse håll. En annan iakttagelse är att det är kommunerna som har&lt;br&gt;huvudansvaret för att utveckla forsöksidéer och komma med förslag till&lt;br&gt;dispenser, en betydande avvikelse från en mer traditionell forändringspra-&lt;br&gt;xis i Norden. Det begränsade antalet kommuner, särskilt primärkommuner&lt;br&gt;som ansökt om att få bli frikommuner, tyder på att långt ifrån alla förmått&lt;br&gt;att leva upp till den förändrade rollen i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de tre länder, där frikommunförsöket involverar både den lokala och den&lt;br&gt;regionala nivån: Danmark, Norge och Sverige, är intresset att delta genom-&lt;br&gt;gående lägre relativt sett på primärkommunal än på sekundärkommunal&lt;br&gt;nivå. Rose tolkar detta som ett uttryck for ett rationellt beteende där man&lt;br&gt;kalkylerat med sannolikheten att få komma med i försöket respektive att få&lt;br&gt;ett bra utbyte av det. I både Norge och Danmark finns det tecken som tyder&lt;br&gt;på att det viktigaste skälet att avstå från att ansöka om frikommunstatus är&lt;br&gt;att man inte upplevt problem av tillräcklig omfattning eller att man saknat&lt;br&gt;praktiska möjligheter att delta i försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse är också att jämföra hur man gått tillväga när det gäller den&lt;br&gt;politiskt-administrativa sakbehandlingen av dispensansökningarna samt&lt;br&gt;de beviljade dispensernas räckvidd. Det kan konstateras, att Sverige och&lt;br&gt;Norge representerar varandras motpoler i detta sammanhang. I Sverige är&lt;br&gt;sakbehandlingen omständlig, men när beslutet är fattat gäller dispensen i&lt;br&gt;flertalet fall for alla frikommuner. I Norge har regeringen fullmakt att utan&lt;br&gt;medverkan av stortinget godkänna dispensansökningar från enskilda fri-&lt;br&gt;kommuner, en fullmakt som senare övertagits av kommunaldepartementet.&lt;br&gt;Dispenserna gäller i motsats till i Sverige endast individuellt. Danmark och&lt;br&gt;Finland förefaller ligga närmast den norska modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sättet att hantera utvärderingen har man valt att gå olika vägar.&lt;br&gt;Sverige skiljer sig från de övriga länderna genom att bygga in en vetenskap-&lt;br&gt;ligt baserad utvärdering i försöket. I Norge etablerades ett forsknings- och&lt;br&gt;utvärderingsprogram först efter det att frikommunförsöket startat. I Dan-&lt;br&gt;mark var inställningen inledningsvis, att det var frikommunernas egen sak&lt;br&gt;att svara for utvärderingen. Senare har dock indenrigsministeriet tagit ini-&lt;br&gt;tiativ till en samlad utvärdering. Det finska försöket präglas av en mångfald&lt;br&gt;uppföljningsprojekt utan någon tydlig central samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en övergripande nivå kan man när det gäller erfarenheterna av frikom-&lt;br&gt;munförsöken notera tre viktiga saker:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;det har genomgående tagit lång tid att komma igång med försöken,&lt;br&gt;betydligt längre än de flesta berörda hade räknat med;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;frikommunförsöken har medfört konflikter på det värderingsmässiga&lt;br&gt;planet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— värdet av frikommunförsöken är oklart från spridnings- och innova-&lt;br&gt;tionssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på trögheten nämner Rose, att mer än två år efter starten av&lt;br&gt;det norska försöket hade mindre än hälften av försöksprojekten blivit be-&lt;br&gt;handlade. Denna tröghet i starten har varit ett viktigt skäl till förlängningen&lt;br&gt;av försöket, som skett i samtliga länder utom Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdekonflikterna, den andra generellt intressanta iakttagelsen, har kom-&lt;br&gt;mit till uttryck i behandlingen av dispensansökningarna. Förändringar av&lt;br&gt;det slag det här är tal om, med tydliga inslag av vinnare- och förlorareele-&lt;br&gt;ment, medför med stor sannolikhet turbulens. Dessa har varit tydligast&lt;br&gt;framträdande i den centrala, administrativa sfären. Främst är det fackde-&lt;br&gt;partementen och/eller olika professionella grupper som rest motstånd mot&lt;br&gt;ändringsförslagen i frikommunförsöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning framför allt till norska erfarenheter menar Rose att sprid-&lt;br&gt;ningseffekterna av frikommunförsöken varit begränsade. Frikommunerna&lt;br&gt;har i liten omfattning förmått utveckla nya projektidéer utöver de ursprung-&lt;br&gt;liga. Eventuellt skiljer sig Danmark och Sverige här på ett positivt sätt i den&lt;br&gt;meningen att frikommunförsöket uppfattats som en generell inbjudan till&lt;br&gt;nytänkande och innovation snarare än ett arrangemang för att hantera för-&lt;br&gt;utbestämda problem; därmed har försöket eventuellt fått större spridnings-&lt;br&gt;effekter än i Norge. Dock reserverar sig Rose mot föreställningen att de&lt;br&gt;svenska frikommunema varit speciellt innovativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 september 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden S. An-&lt;br&gt;dersson, Gradin, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönn-&lt;br&gt;qvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Lars-&lt;br&gt;son, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Johansson anmäler fråga om åtgärder med anledning av frikom-&lt;br&gt;munförsöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna riksdagen förslag med&lt;br&gt;anledning av frikommunförsöket i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;br&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ................................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän bakgrund.......................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Allmänna erfarenheter av frikommunförsöket................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Försöksverksamheten med en friare kommunal nämnd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation .............................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Undantag från tillsynskravet enligt lagen om tillsyn över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelser ................................................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kommunalt bedriven primärvård ........................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Kommunalförbund för vård och omsorg —&amp;nbsp;Brunfloprojektet ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förskrivningsrätt för distriktssköterskor...................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Kommunal prövning av tillstånd för enskilda personer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanslutningar att bedriva förskole- eller fritidshemsverk-&lt;br&gt;samhet ................................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Övriga frågor............................................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Kommunal beslutanderätt i fråga om skyddsrum ........ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Utvidgad rätt till egen sjukskrivning ................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;Enhetliga patientavgifter för läkarvård och annan sjuk-&lt;br&gt;vårdande behandling ................................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;Tillsättning av vissa tjänster inom folktandvården ....... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;Samverkan kommun — försäkringskassa ............... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 &amp;nbsp;Statsbidrag för stöd och hjälp i boendet ................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7 &amp;nbsp;Trafikintegrering i bostadsområden .................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.8 &amp;nbsp;Försöksverksamheten inom skolans område .............25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.9 &amp;nbsp;Hälsokontroll....................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.10 Lantbruksdelegation för Bräcke kommun............... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.11 Arbetsförmedlingsnämndernas sammansättning......... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.12 Dispens att placera personer i kommunalt beredskapsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos privata arbetsgivare.............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.13 Försöksverksamheten i fråga om det statliga bostadsstödet. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.14 Kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen......... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.15 Tillståndsprövning enligt naturvårdslagen av skyltar m.m.. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Upprättade lagförslag...................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Ärendet till riksdagen...................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:68)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket — Erfarenheter av försöken med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsteg från statlig reglering m.m..................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur betänkandet (SOU 1991:68) Frikommun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöket — Erfarenheter av försöken med avsteg från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig reglering m.m............................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet den 5 september 1991..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:12:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0313</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:12:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0313</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__13.pdf</filnamn>
<filstorlek>2926687</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Frikommunförsöket</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AF869C84-CAE5-4CFB-B1A4-CE2FF886FFC5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KU6</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Frikommunförsöket m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:13&lt;br/&gt;
Frikommunförsöket</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:13 Frikommunförsöket</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ylva Annerstedt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:13&lt;br/&gt;
Frikommunförsöket</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:13 Frikommunförsöket</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ylva Annerstedt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>