<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287979</hangar_id>
 <dok_id>GF03129</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>129</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:129</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>129</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet föreligger, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03129/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03129</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03129</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:129&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om socialavgifter på vissa förmåner när&lt;br&gt;förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet&lt;br&gt;föreligger, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03129/prop_199192__129-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det införs en möjlighet att i vissa fall beräkna&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på ett justerat förmånsvärde motsvarande de jämk-&lt;br&gt;ningsmöjligheter som finns vid inkomsttaxeringen. Bestämmelserna&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås en utvidgning av den regel som i vissa fäll undantar&lt;br&gt;anställdas förvärv av värdepapper från förmånsbeskattning. Denna&lt;br&gt;ändring föreslås gälla fr.o.m. inkomståret 1992. Vidare föreslås vissa&lt;br&gt;justeringar av närmast teknisk art i kommunalskattelagens regler om&lt;br&gt;särskilt grundavdrag för folkpensionärer och i lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster. Slutligen föreslås en ändring i reglerna om&lt;br&gt;beräkning av preliminär skatt för den som inte tillhör svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 3 a av anvisningarna till 32 § och&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 48 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Har en anställd i ett aktiebolag förvärvat aktier i bolaget eller i ett&lt;br&gt;bolag, som ingår i samma koncern som bolaget, till ett pris som&lt;br&gt;understiger marknadsvärdet skall skillnadsbeloppet inte tas upp som intäkt&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier på grund av samtidigt erbjudande har förvärvats även av andra&lt;br&gt;än bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i annat&lt;br&gt;bolag, som ingår i samma koncern som bolaget, på samma villkor som&lt;br&gt;gällt för de anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under 1 nämnda anställdas och aktieägares sammanlagda aktieförvärv&lt;br&gt;inte har överstigit tjugo procent av det totala antalet utbjudna aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den anställde därvid inte har förvärvat aktier för ett belopp som&lt;br&gt;överstiger 30 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning enligt första stycket 2 medräknas även aktier beträffande&lt;br&gt;vilka en aktieägare avyttrat sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra&lt;br&gt;än de anställda och aktieägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om aktier gäller&lt;br&gt;även konvertibla skuldebrev, vinst-&lt;br&gt;andelsbevis och skuldebrev före-&lt;br&gt;nade med optionsrätt. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt gäller inte om något av&lt;br&gt;nämnda slags värdepapper vid&lt;br&gt;tiden för de anställdas förvärv är&lt;br&gt;inregistrerat vid Stockholms fond-&lt;br&gt;börs eller är föremål för handel&lt;br&gt;enligt ett avtal som har träffats&lt;br&gt;med ett svenskt värdepappersin-&lt;br&gt;stitut med skyldighet för detta att&lt;br&gt;på begäran av envar ange kurser&lt;br&gt;på värdepapperen och till dessa&lt;br&gt;kurser köpa och sälja sådana vär-&lt;br&gt;depapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna anvisningspunkt jämställs styrelseledamot och&lt;br&gt;styrelsesuppleant med anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om aktier gäller&lt;br&gt;även konvertibla skuldebrev, vinst-&lt;br&gt;andelsbevis, skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt och liknandefinan-&lt;br&gt;siella instrument som ger in-&lt;br&gt;nehavaren rätt att förvärva aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt&lt;br&gt;iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbi-&lt;br&gt;drag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den&lt;br&gt;skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller&lt;br&gt;minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension&lt;br&gt;behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Har folkpension&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda&lt;br&gt;lagrum angiven livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive&lt;br&gt;tredje stycket första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas&lt;br&gt;med ledning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samord-&lt;br&gt;ning inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som&lt;br&gt;tillkommer gift vars make uppbär folkpension, uppgår det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget till 1,325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår&lt;br&gt;avdraget till 1,5 basbelopp. För gift skattskyldig, som under viss del av&lt;br&gt;beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift&lt;br&gt;vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit&lt;br&gt;folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpen-&lt;br&gt;sion, uppgår avdraget till 1,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget får&lt;br&gt;dock inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för skattskyldig som vid ut-&lt;br&gt;gången av året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret och utgången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret uppbar folkpension samt&lt;br&gt;under hela beskattningsåret bott i&lt;br&gt;Sverige: summan av uppburen&lt;br&gt;sådan pension som enligt fjärde&lt;br&gt;stycket reducerar det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för skattskyldig som inte avses&lt;br&gt;i a eller som under beskattningsåret&lt;br&gt;uppburit folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension, halv ålderspension&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;eller som avlidit: uppburen folk-&lt;br&gt;pension och pensionstillskott som&lt;br&gt;uppburits enligt 2 § eller 2 a §&lt;br&gt;lagen om pensionstillskott. För&lt;br&gt;skattskyldig som har livränta som&lt;br&gt;avses i första stycket sista me-&lt;br&gt;ningen tillämpas i stället för be-&lt;br&gt;stämmelsen i föregående mening a&lt;br&gt;bestämmelsen i föregående me-&lt;br&gt;ningen b om det är till fördel för&lt;br&gt;den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget får&lt;br&gt;dock inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för skattskyldig som vid ut-&lt;br&gt;gången av året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret och utgången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret uppbar folkpension samt&lt;br&gt;under hela beskattningsåret bott i&lt;br&gt;Sverige: summan av uppburen&lt;br&gt;sådan pension som enligt fjärde&lt;br&gt;stycket reducerar det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för skattskyldig som inte avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a eller som under beskattningsåret&lt;br&gt;uppburit folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension, halv eller en fjärde-&lt;br&gt;dels ålderspension enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring eller som avlidit:&lt;br&gt;uppburen folkpension och pen-&lt;br&gt;sionstillskott som uppburits enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § eller 2 a § lagen om pen-&lt;br&gt;sionstillskott. För skattskyldig som&lt;br&gt;har livränta som avses i första&lt;br&gt;stycket sista meningen tillämpas i&lt;br&gt;stället för bestämmelsen i föregåen-&lt;br&gt;de mening a bestämmelsen i före-&lt;br&gt;gående meningen b om det är till&lt;br&gt;fördel för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:602.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av&lt;br&gt;uppburen pension som överstiger det for den skattskyldige enligt andra&lt;br&gt;stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan&lt;br&gt;pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar&lt;br&gt;folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65&lt;br&gt;procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den&lt;br&gt;skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid&lt;br&gt;rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige&lt;br&gt;skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa&lt;br&gt;bestämmelser i stället hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga naturaförmåner&lt;br&gt;skall tas upp till ett värde som&lt;br&gt;bestäms i enlighet med 8 § första-&lt;br&gt;fjärde styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas&lt;br&gt;upp till ett värde som bestäms i en-&lt;br&gt;lighet med 8 § första-fjärde styck-&lt;br&gt;ena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som avses&lt;br&gt;i punkt 4 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), eller så-&lt;br&gt;dant fall att den skattskyldige&lt;br&gt;skulle kunna få förmånsvärdet&lt;br&gt;bestämt med stöd av punkt 2 tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen av samma&lt;br&gt;anvisningar, får skattemyndigheten&lt;br&gt;på framställning av arbetsgivaren&lt;br&gt;bestämma värdet av förmånen med&lt;br&gt;hänsyn härtill. Arbetsgivaren skall&lt;br&gt;underrätta arbetstagare som berörs&lt;br&gt;av skattemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas på förmåner som&lt;br&gt;utges efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 8 §§ uppbördslagen (1953:272)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär A-skatt enligt skattetabell skall för envar&lt;br&gt;skattskyldig, beträffande vilken icke skall tillämpas enligt 4 § 3 mom.&lt;br&gt;andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den tabell, som avser en&lt;br&gt;sammanlagd utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstingsskatt,&lt;br&gt;vilken för skattekrona och skatteöre är lika med det belopp, som för&lt;br&gt;inkomståret bestämts till utdebitering i kommunen eller kommundelen.&lt;br&gt;Ingår i sistnämnda utdebitering öretal, uppgående till högst femtio,&lt;br&gt;användes den tabell, som avser närmast lägre utdebitering. Därest i&lt;br&gt;utdebiteringen ingår öretal, överstigande femtio, tillämpas den tabell som&lt;br&gt;avser närmast högre utdebitering. Att å inkomst av arbetsanställning, som&lt;br&gt;är avsedd att vara kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt dock kan&lt;br&gt;beräknas enligt vilken som helst för inkomståret upprättad skattetabell,&lt;br&gt;framgår av bestämmelserna i 4 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige rätt till&lt;br&gt;skattenedsättning enligt 1 § första&lt;br&gt;meningen lagen (1951:691) om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten för den&lt;br&gt;som icke tillhör svenska kyrkan,&lt;br&gt;skall detta beaktas vid bestäm-&lt;br&gt;mande av tillämplig tabell för&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas efter inkomst förmånernas sammanlagda&lt;br&gt;värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 utom tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvis-&lt;br&gt;ningspunkt skall dock tillämpas&lt;br&gt;endast i fall som avses i sjätte&lt;br&gt;stycket nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i&lt;br&gt;områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader.&lt;br&gt;Förmånsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det&lt;br&gt;genomsnittliga värdet för jämförbara bostäder inom området. Om&lt;br&gt;bostaden är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock&lt;br&gt;värdet bestämmas till det lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat&lt;br&gt;med tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt&lt;br&gt;värdet av förmånen enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;skall detta värde användas även&lt;br&gt;vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 5 § tillämpas första gången i fråga om&lt;br&gt;preliminär skatt för 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad&lt;br&gt;som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;i annat än pengar till arbetstagare,&lt;br&gt;som skall betala sjömansskatt, skall&lt;br&gt;uppskattas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;skall i andra fall tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med&lt;br&gt;8 § första-fjärde styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;i annat än pengar till arbetstagare,&lt;br&gt;som skall betala sjömansskatt, skall&lt;br&gt;uppskattas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;skall i andra fall tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med&lt;br&gt;8 § första-fjärde och sjätte styck-&lt;br&gt;ena uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;När skäl föreligger får avvikelse&lt;br&gt;ske från förmånsvärde som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten bestämt enligt&lt;br&gt;5 § andra stycket lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för&lt;br&gt;kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den&lt;br&gt;mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger&lt;br&gt;fyratusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förskrifter angående beräkning av sådan inkomst av&lt;br&gt;anställing, som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs&lt;br&gt;till intäkt av näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid beräkning av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1976:1015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;forsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills&lt;br&gt;vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller&lt;br&gt;enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete). Med inkomst av anställning likställs kost-&lt;br&gt;nadsersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas&lt;br&gt;vid beräkning av preliminär A-skatt. Som inkomst av anställning räknas&lt;br&gt;dock inte ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller&lt;br&gt;en utländsk juridisk person, om arbetet har utförts i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av den&lt;br&gt;som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst av&lt;br&gt;anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte heller intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas&lt;br&gt;inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring&lt;br&gt;vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst&lt;br&gt;av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för&lt;br&gt;sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan&lt;br&gt;inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och&lt;br&gt;en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall&lt;br&gt;i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning&lt;br&gt;i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form&lt;br&gt;än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under&lt;br&gt;ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd&lt;br&gt;hos den som utger ersättningen. I fråga om ersättning som utgör inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:689.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av näringsverksamhet, gäller vad nu har sagts endast under förutsättning&lt;br&gt;att den försäkrade och den som utger ersättningen är ense om detta. I nu&lt;br&gt;angivna fall skall den som utfor arbetet anses såsom arbetstagare och den&lt;br&gt;som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för&lt;br&gt;någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor,&lt;br&gt;skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten i annat fäll än då den utgör inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning skall bortses från ersättning som idrottsutövare får från sådan&lt;br&gt;ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan antas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgå till minst ett halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten skall, där&lt;br&gt;förhållandena inte är kända för&lt;br&gt;försäkringskassan, grundas på de&lt;br&gt;upplysningar som kassan kan&lt;br&gt;inhämta av den försäkrade eller&lt;br&gt;dennes arbetsgivare eller som kan&lt;br&gt;framgå av den uppskattning, som&lt;br&gt;vid taxering gjorts av den försäkra-&lt;br&gt;des inkomst. Inkomst av arbete för&lt;br&gt;egen räkning får ej beräknas högre&lt;br&gt;än som motsvarar skälig avlöning&lt;br&gt;för liknande arbete för annans&lt;br&gt;räkning. Om inkomsten helt eller&lt;br&gt;delvis utgörs av skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner skall de tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med&lt;br&gt;8 § första-fjärde styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten skall, där&lt;br&gt;förhållandena inte är kända för&lt;br&gt;försäkringskassan, grundas på de&lt;br&gt;upplysningar som kassan kan&lt;br&gt;inhämta av den försäkrade eller&lt;br&gt;dennes arbetsgivare eller som kan&lt;br&gt;framgå av den uppskattning, som&lt;br&gt;vid taxering gjorts av den försäkra-&lt;br&gt;des inkomst. Inkomst av arbete för&lt;br&gt;egen räkning får ej beräknas högre&lt;br&gt;än som motsvarar skälig avlöning&lt;br&gt;för liknande arbete för annans&lt;br&gt;räkning. Om inkomsten helt eller&lt;br&gt;delvis utgörs av skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner skall de tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med&lt;br&gt;8 § första-fjärde och sjätte styck-&lt;br&gt;ena uppbördslagen (1953:272). Afår&lt;br&gt;sfczZ föreligger får avvikelse ske&lt;br&gt;från förmånsvärde som skattemyn-&lt;br&gt;digheten bestämt enligt 5 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 14 § lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vederlaget, saluvärdet eller inköpsvärdet inräknas varje annan statlig&lt;br&gt;skatt eller avgift än mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna&lt;br&gt;likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid&lt;br&gt;annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående&lt;br&gt;enligt utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget skall inräknas&lt;br&gt;avbetalningstillägg och varje annat pristillägg som skall erläggas av&lt;br&gt;köparen enligt avtalet utom ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får&lt;br&gt;avdrag icke göras för s.k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom&lt;br&gt;viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av&lt;br&gt;kund växel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till&lt;br&gt;bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages i&lt;br&gt;byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas&lt;br&gt;något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan&lt;br&gt;jämförlig omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med saluvärde avses marknadsvärde enligt kommunalskattelagen, om&lt;br&gt;inget annat följer av sjunde och åttonde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster, av&lt;br&gt;vilka en del inte är skattepliktiga, bestäms beskattningsvärdet genom&lt;br&gt;uppdelning av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller salu-&lt;br&gt;värde vid uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag av tjänst som avser fastighet anses saluvärdet motsvara&lt;br&gt;summan av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet av&lt;br&gt;den skattskyldiges eget arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning enligt punkt 2&lt;br&gt;första stycket g) av anvisningarna&lt;br&gt;till 2 § anses, såvitt avser nyttjande&lt;br&gt;av personbil för privat bruk, som&lt;br&gt;beskattningsvärde ett belopp som&lt;br&gt;överensstämmer med det schablon-&lt;br&gt;värde som enligt 5 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare har fast-&lt;br&gt;ställts i fråga om tillhandahållande&lt;br&gt;av bilförmån åt anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning enligt punkt 2&lt;br&gt;första stycket g) av anvisningarna&lt;br&gt;till 2 § anses, såvitt avser nyttjande&lt;br&gt;av personbil för privat bruk, som&lt;br&gt;beskattningsvärde ett belopp som&lt;br&gt;överensstämmer med det värde&lt;br&gt;som enligt 5 § lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare har bestämts i fråga&lt;br&gt;om tillhandahållande av bilförmån&lt;br&gt;åt anställd. I fråga om den&lt;br&gt;skattskyldiges eget nyttjande får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:889.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;bestämma beskattningsvärdet enligt&lt;br&gt;de grunder som anges i sistnämnda&lt;br&gt;lagrum. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om delägare i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 tp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Värdet av bilförmån skall dock&lt;br&gt;beräknas utan tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna i punkt 2 tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen och punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag. Värdet av&lt;br&gt;annan bostadsförmån än förmån av&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 8 §&lt;br&gt;tredje stycket uppbördslagen (1953:&lt;br&gt;272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bilför-&lt;br&gt;mån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 2 tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen och punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 5 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare. Värdet av arman bo-&lt;br&gt;stadsförmån än förmån av semes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terbostad skall beräknas i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 8 § tredje&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån Justerats&lt;br&gt;enligt 5 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare skall anges att juste-&lt;br&gt;ring skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av förmånerna skall anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03129/prop_199192__129-2.png" style="width:17pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala&lt;br&gt;särskild löneskatt med 21,85 procent på inkomst av passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet här i riket samt, om den skattskyldige före årets början fyllt 65&lt;br&gt;år eller inte fyllt 65 år men under hela året uppburit hel ålderspension&lt;br&gt;eller avlidit under året, på inkomst som avses i 3 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter samt vidare på ersättning som utgår&lt;br&gt;enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses i punkt 12 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) eller enligt sådan&lt;br&gt;trygghetsförsäkring som avses i nämnda anvisningspunkt till den del&lt;br&gt;ersättningen utgår i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation&lt;br&gt;för mistad inkomst. Skatt beräknas inte på sådana inkomster för vilka den&lt;br&gt;skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap. 4 § lagen om&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt beräknas inte heller på ersättning för ett uppdrag där avtal har&lt;br&gt;träffats om att ersättningen för uppdraget skall likställas med inkomst av&lt;br&gt;anställning enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt betalas inte då skatte-&lt;br&gt;underlaget understiger 1 000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas på inkomst som&lt;br&gt;tas upp till beskattning vid 1993 års taxering eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1846.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i&lt;br&gt;skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1951:691) om viss lindring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger skattemyndighet att vid debitering av slutlig eller&lt;br&gt;tillkommande skatt beakta rätt till skattenedsättning, som må tillkomma&lt;br&gt;den skattskyldige enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär skatt&lt;br&gt;åligger det skattemyndigheten att&lt;br&gt;beakta rätt till sådan skattened-&lt;br&gt;sättning som tillkommer den&lt;br&gt;skattskyldige enligt 1 &amp;nbsp;§ första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätt till skattenedsättning&lt;br&gt;enligt 1 § icke beaktats vid&lt;br&gt;debiteringen äger den skattskyldige&lt;br&gt;söka rättelse hos den skatte-&lt;br&gt;myndighet som utfärdat debet-&lt;br&gt;sedeln. Därvid tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i uppbördslagen om&lt;br&gt;rättelse av felaktig debitering av&lt;br&gt;slutlig eller tillkommande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätt till skattenedsättning&lt;br&gt;enligt 1 § inte beaktats äger den&lt;br&gt;skattskyldige söka rättelse hos den&lt;br&gt;skattemyndighet som utfärdat skatt-&lt;br&gt;sedeln. Därvid tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om preliminär skatt för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:342.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:342.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:000) om ändring i lagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;icke tillhör svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1992:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör&lt;br&gt;svenska kyrkan skall ändras så att 1 § och ikraftträdandebestämmelsema&lt;br&gt;till lagen får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan församlingsskatt enligt&lt;br&gt;församlingslagen (1988:180), som&lt;br&gt;efter kyrkofullmäktiges beslut eller&lt;br&gt;annars debiteras efter samma&lt;br&gt;grunder som gäller för debitering&lt;br&gt;av kommunalskatt, skall påföras&lt;br&gt;den, som vid ingången av inkomst-&lt;br&gt;året inte tillhörde svenska kyrkan,&lt;br&gt;efter endast 25 procent av det för&lt;br&gt;debiteringen bestämda beloppet.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller också den som&lt;br&gt;tillhörde svenska kyrkan men inte&lt;br&gt;varit folkbokförd här i riket under&lt;br&gt;någon del av inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan församlingsskatt enligt&lt;br&gt;församlingslagen (1988:180), som&lt;br&gt;efter kyrkofullmäktiges beslut eller&lt;br&gt;armars debiteras efter samma&lt;br&gt;grunder som gäller för debitering&lt;br&gt;av kommunalskatt, skall påföras&lt;br&gt;den, som den 1 november året före&lt;br&gt;inkomståret inte tillhörde svenska&lt;br&gt;kyrkan, efter endast 25 procent av&lt;br&gt;det för debiteringen bestämda be-&lt;br&gt;loppet. Vad nu sagts gäller också&lt;br&gt;den som tillhörde svenska kyrkan&lt;br&gt;men inte varit folkbokförd här i&lt;br&gt;riket under någon del av inkomst-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid debitering av skatt&lt;br&gt;enligt 1994 års taxering. Lagen&lt;br&gt;tillämpas dock vid utbetalning&lt;br&gt;under åren 1993 och 1994 av&lt;br&gt;förskott som avses i 4 a § lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1992 och tillämpas första&lt;br&gt;gången ifråga om preliminär skatt&lt;br&gt;för år 1993 och slutlig skatt på&lt;br&gt;grund av 1994 års taxering. Lagen&lt;br&gt;tillämpas dock vid utbetalning&lt;br&gt;under åren 1993 och 1994 av&lt;br&gt;förskott som avses i 4 a § lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1991/92:100 Bil. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;1992:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-&lt;br&gt;gren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om socialavgifter på vissa förmåner när&lt;br&gt;förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet&lt;br&gt;föreligger, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande metoden med en schabloniserad värdering av bilförmåner&lt;br&gt;tillkom år 1987. Reglerna ger vissa möjligheter att jämka förmånsvärdet&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av reglerna fastslogs att någon motsvarande&lt;br&gt;jämkningsmöjlighet inte skulle införas vid fastställandet av underlaget för&lt;br&gt;arbetsgivaravgi fter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har lett till att det i dag kan vara stora skillnader i uttag av&lt;br&gt;socialavgifter beroende på om en rörelse drivs som en enskild närings-&lt;br&gt;verksamhet eller i aktiebolagsform. Drivs rörelsen som enskild närings-&lt;br&gt;verksamhet slår ett jämkat förmånsvärde vid inkomsttaxeringen igenom&lt;br&gt;för näringsidkaren även på egenavgifterna eftersom dessa grundar sig på&lt;br&gt;den taxerade inkomsten medan någon justering inte är möjlig vid&lt;br&gt;bestämmandet av underlaget för arbetsgivaravgifterna i ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av bl.a. en framställning från Svenska Taxiförbundet&lt;br&gt;togs frågan upp i proposition 1991/92:48 om justeringar i beskattningen&lt;br&gt;i inkomstslaget tjänst, m.m. Jag uttalade därvid att det torde framstå som&lt;br&gt;omotiverat och orättvist för många näringsidkare att valet av företagsform&lt;br&gt;avgör möjligheterna till jämkning av underlaget för socialavgifterna. Det&lt;br&gt;fanns enligt min mening anledning att ändra reglerna på så sätt att ett&lt;br&gt;jämkat förmånsvärde i dessa fall även påverkar underlaget för ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anförde vidare att jag räknade med att kunna återkomma med ett&lt;br&gt;förslag till riksdagen under våren 1992 och att de nya reglerna borde&lt;br&gt;kunna tillämpas redan under inkomståret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom finansdepartementet har efter samråd med socialdepartementet&lt;br&gt;utarbetats en promemoria med förslag till lösning av den aktuella frågan.&lt;br&gt;Förslaget har remissbehandlats. De remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian är Riksförsäkringsverket (RFV), Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 129&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(RSV) och Svenska Taxiförbundet. Promemorian och remissvaren finns Prop. 1991/92:129&lt;br&gt;tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr. 1334/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 mars 1992 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över vissa lagförslag. De till lagrådet remitterade förslagen bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 1. Lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2. Vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar har företagits i förhållande till de remitterade&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer nu först att redovisa mitt förslag till nya regler för&lt;br&gt;socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av&lt;br&gt;förmånsvärdet föreligger. Förslaget bygger på promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande sammanhang kommer jag också att ta upp ytterligare&lt;br&gt;några frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första av dessa rör anställdas förmånsbeskattning vid förvärv av&lt;br&gt;värdepapper där det enligt min mening finns anledning att föreslå en&lt;br&gt;utvidgning av undantaget från beskattning. Jag kommer vidare att föreslå&lt;br&gt;ändringar i reglerna om särskilt grundavdrag för folkpensionärer med&lt;br&gt;anledning av förslagen i prop. 1991/92:149 om avskaffande av delpen-&lt;br&gt;sionsförsäkringen, m.m. samt en ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster som innebär att löneskatt på in-&lt;br&gt;komster av bl.a. passiv näringsverksamhet inte skall tas ut om underlaget&lt;br&gt;understiger 1 000 kr. Slutligen kommer jag att redovisa ett förslag till&lt;br&gt;beräkning av preliminär skatt för den som inte tillhör svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för&lt;br&gt;jämkning av förmånsvärdet föreligger&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering av naturaförmåner vid inkomsttaxeringen regleras i 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), KL. Värdet av produkter, varor eller&lt;br&gt;andra förmåner, som ingår i lön eller annan inkomst, beräknas enligt&lt;br&gt;paragrafen till marknadsvärdet. Bilförmån, som är en av de vanligast&lt;br&gt;förekommande förmånerna, värderas enligt särskilda grunder som anges&lt;br&gt;i punkt 2 av anvisningarna till 42 § och kostförmån enligt grunder som&lt;br&gt;anges i punkt 3 av nämnda anvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till jämkning av bilförmån och förmån av fri kost ges i&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 42 §. Enligt dessa regler får jämkning ske&lt;br&gt;uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt infördes år 1987 ett schabloniserat system för&lt;br&gt;beskattning av förmån av fri eller delvis fri bil. I prop. 1986/87:116&lt;br&gt;fastslogs att arbetsgivaravgifterna skall beräknas på förmånsvärdet utan&lt;br&gt;hänsyn till en eventuell jämkning vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 20 f anförde departementschefen följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ingången av år 1985 har uppbörden av arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och av innehållen preliminär skatt samordnats. För att systemet&lt;br&gt;skall fungera smidigt är det viktigt att regler och rutiner är enkla&lt;br&gt;att tillämpa både för arbetsgivare och myndigheter. När det gäller&lt;br&gt;bilförmån har det hittills inte förelegat skyldighet för arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att beräkna och innehålla preliminär skatt. Beträffande förmånerna&lt;br&gt;kost och bostad föreligger däremot en sådan skyldighet och en&lt;br&gt;enhetlighet i värderingen vid avgiftsberäkningen har där genom-&lt;br&gt;förts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det nu blir möjligt att värdera bilförmånen redan när den&lt;br&gt;skattskyldige åtnjuter den bör en motsvarande samordning göras.&lt;br&gt;Jag har i avsnitt 2.2.3 angett att begreppet jämkning av förmåns-&lt;br&gt;värdet inskränkts betydligt i förhållande till promemorians förslag.&lt;br&gt;Som jag där anfört är syftet att förmånsvärdet före jämkning skall&lt;br&gt;utgöra ett definitivt underlag för arbetsgivaravgifter och för&lt;br&gt;beräkning av det belopp på vilket preliminär skatt skall erläggas för&lt;br&gt;förmånen. Det bör i sammanhanget framhållas att för bilar äldre&lt;br&gt;än sex år får användas endast det värde som grundar sig på en&lt;br&gt;genomsnittsberäkning eftersom enbart detta värde med säkerhet&lt;br&gt;finns tillgängligt under inkomståret. Skulle det beträffande en&lt;br&gt;enskild skattskyldig föreligga synnerliga skäl för jämkning av&lt;br&gt;förmånsvärdet får den skattskyldige i stället vända sig till lokala&lt;br&gt;skattemyndigheten och begära beslut om jämkning av sin prelimi-&lt;br&gt;närskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förmån av fri bil förekommer det relativt ofta att förmånsvärdet&lt;br&gt;jämkas. Riksskatteverket meddelar varje år rekommendationer m.m. för&lt;br&gt;värdering av fri bil vid taxeringen. I rekommendationerna anges olika fall&lt;br&gt;där jämkning kan komma i fråga. Jämkning kan i dessa fall ske till lägst&lt;br&gt;ett halvt basbelopp. Det kan således vara fråga om betydande nedsätt-&lt;br&gt;ningar av förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkningsmöjlighetema vid inkomsttaxeringen föreligger oavsett i&lt;br&gt;vilken form en verksamhet bedrivs. På socialavgiftssidan medför dock ett&lt;br&gt;jämkningsbeslut skilda effekter såvitt gäller förmåner som tillkommer&lt;br&gt;företagets ägare beroende på om en verksamhet drivs som en enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet eller i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgiftema för den som driver en enskild näringsverksamhet&lt;br&gt;beräknas på den taxerade inkomsten vari har beaktats ett eventuellt&lt;br&gt;jämkat förmånsvärde. Drivs verksamheten däremot i aktiebolagsform,&lt;br&gt;beräknas dock arbetsgivaravgifterna enligt 5 § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter, USAL, alltid på ett ojämkat förmånsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § USAL hänvisar i dag till 8 § första-fjärde styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), UBL. I 8 § andra-fjärde styckena UBL hänvisas till 42 § KL&lt;br&gt;angående värderingen av naturaförmåner vid beräkningen av preliminär&lt;br&gt;A-skatt. I punkt 2 av anvisningarna till 42 § finns reglerna för hur en&lt;br&gt;bilförmån skall värderas. I punkt 4 av anvisningarna till 42 § ges en&lt;br&gt;möjlighet att jämka detta värde uppåt eller nedåt om synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger. Först i femte stycket av 8 § UBL hänvisas dock till denna&lt;br&gt;jämkningsmöjlighet varför den inte är tillämplig vid beräkning av&lt;br&gt;underlaget för arbetsgivaravgifter. Däremot gäller den vid beräkning av&lt;br&gt;den preliminära A-skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Uttag av socialavgifter vid jämkning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 En justeringsmöjlighet införs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det infors en möjlighet att justera det värde som&lt;br&gt;ligger till grund för arbetsgivaravgifter när förutsättningar föreligger&lt;br&gt;för att få värdet jämkat vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringsmöjligheten infors för bilförmån och kostförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En grundprincip är och bör vara att samma&lt;br&gt;värde skall utgöra underlag för beräkning av både preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde framstå som omotiverat och orättvist för många näringsidkare&lt;br&gt;att valet av verksamhetsform avgör möjligheten till justering av under-&lt;br&gt;laget för socialavgifter. Dessa skillnader kan, som jag nyss anfört, vara&lt;br&gt;av avsevärd ekonomisk betydelse. På ett förmånsvärde av fri bil år 1992&lt;br&gt;som jämkas från 59 160 kr. (Volvo 740 GL 1992 års modell) till 16 850&lt;br&gt;kr. blir i dag egenavgiftema 5 686 kr. medan arbetsgivaravgifterna blir&lt;br&gt;20 584 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför enligt min mening starka skäl för att införa en&lt;br&gt;möjlighet att justera även det värde som ligger till grund för ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter när förutsättningar föreligger för att få värdet jämkat&lt;br&gt;vid taxeringen. En sådan möjlighet bör inte vara begränsad till bilförmån&lt;br&gt;utan bör gälla även för kostförmån. Den torde dock i praktiken främst få&lt;br&gt;betydelse för värdet av bilförmån med hänsyn till de relativt stora belopp&lt;br&gt;det kan vara fråga om beträffande denna förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl som talar emot en sådan möjlighet är av främst administrativ art.&lt;br&gt;Regeländringen medför i viss mån ökad arbetsbelastning för skatte-&lt;br&gt;förvaltningen och väcker bl.a. frågor om vem som skall kunna begära ett&lt;br&gt;beslut om ett justerat förmånsvärde, när justeringen skall kunna begäras&lt;br&gt;och hur besluten skall vara utformade. I det följande skall jag närmare&lt;br&gt;belysa dessa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 \bm skall kunna begära ett beslut om ett justerat förmånsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetsgivaren ges möjlighet att själv ansöka om en&lt;br&gt;justering av förmånsvärdet om han anser att värdet av den förmån&lt;br&gt;han utger till den anställde inte motsvarar det schablonvärde som&lt;br&gt;förmånen annars skall tas upp till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I dag är det arbetstagaren som själv ansöker Prop. 1991/92:129&lt;br&gt;om jämkning av förmånsvärdet vid uttaget av preliminärskatt och&lt;br&gt;inkomsttaxeringen i den mån han önskar någon jämkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införs en möjlighet att justera förmånsvärdet vid beräkning av&lt;br&gt;underlaget för arbetsgivaravgifter blir det av intresse för arbetsgivaren att&lt;br&gt;han får en möjlighet att själv ansöka om en justering av förmånsvärdet&lt;br&gt;om han anser att värdet av den förmån han utger till den anställde inte&lt;br&gt;motsvarar det schablonvärde som förmånen annars skall tas upp till.&lt;br&gt;Arbetsgivaren bör ges en sådan möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten for arbetsgivaren att ansöka om justering av ett förmåns-&lt;br&gt;värde bör av främst praktiska skäl vara frikopplad från den anställdes&lt;br&gt;möjlighet att enligt gällande regler ansöka om ett jämkat förmånsvärde&lt;br&gt;i samband med en ansökan om jämkning av den preliminära A-skatten&lt;br&gt;enligt 45 § UBL. En sammankoppling med jämkningsinstitutet enligt&lt;br&gt;UBL skulle leda till att en arbetsgivare inte skulle kunna få förmånsvär-&lt;br&gt;det justerat i de fall en anställd först vid taxeringen begär att få&lt;br&gt;förmånsvärdet jämkat. Särskilda svårigheter skulle också uppkomma när&lt;br&gt;den anställde betalar B-skatt. Förutsättningarna för att få en justering av&lt;br&gt;underlaget för arbetsgivaravgifter bör dock givetvis vara desamma som&lt;br&gt;för jämkning vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som vill kunna beräkna underlaget för arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna på ett justerat förmånsvärde ansöker enligt den nu föreslagna&lt;br&gt;ordningen om detta med stöd av 5 § USAL. Om en arbetsgivare ansöker&lt;br&gt;om och får ett sådant beslut skall han ha rätt att använda sig av det&lt;br&gt;justerade värdet vid beräkning av arbetsgivaravgifterna oavsett om den&lt;br&gt;anställde ansökt om jämkning vid inkomsttaxeringen. Arbetsgivaren bör&lt;br&gt;vara tvungen att tillämpa det justerade värdet även vid beräkning av den&lt;br&gt;preliminära skatten eftersom samma värde normalt bör gälla för både&lt;br&gt;beräkning av preliminärskatt och arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den anställde av någon anledning inte vill att preliminärskatteav-&lt;br&gt;draget beräknas på ett justerat förmånsvärde, han kan t.ex. ha sidoin-&lt;br&gt;komster eller av andra skäl inte bry sig om att begära jämkning, är han&lt;br&gt;oförhindrad att begära att arbetsgivaren gör ett högre preliminärskatteav-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som ansöker om en justering av förmånsvärdet för&lt;br&gt;förmåner som han utger till sina anställda skall göra detta hos den&lt;br&gt;skattemyndighet där arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och&lt;br&gt;redovisning av arbetstagarens skatt. Skattemyndigheten bestämmer då ett&lt;br&gt;justerat förmånsvärde som arbetsgivaren sedan tillämpar vid beräkningen&lt;br&gt;av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarens möjlighet att begära och få ett beslut om att få använda&lt;br&gt;ett justerat förmånsvärde blir således ett institut som är helt fristående&lt;br&gt;från det befintliga jämkningsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 7997/92. 7 sand. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Arbetstagarens möjlighet att erhålla jämkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den anställdes möjlighet att erhålla jämkning ändras&lt;br&gt;inte. Det skall åligga arbetsgivaren att underrätta den anställde om&lt;br&gt;att arbetsgivaren har fått ett beslut om justerat förmånsvärde enligt&lt;br&gt;5 § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV och Svenska Taxiförbundet tillstyrker&lt;br&gt;förslaget i sin helhet. RFV tillstyrker förslaget men anför att den anställde&lt;br&gt;bör få möjlighet att yttra sig före skattemyndighetens beslut eftersom det&lt;br&gt;kan påverka hans pensions- och sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om den anställde vill ha jämkning av den&lt;br&gt;preliminära A-skatten ansöker han om detta hos skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där hans hemortskommun är belägen. Om den anställde därvid vill&lt;br&gt;ha ett jämkat förmånsvärde vid preliminärbeskattningen måste han uppge&lt;br&gt;detta i sin ansökan. Skattemyndigheten fattar sedan ett beslut om jämk-&lt;br&gt;ning av den preliminära A-skatten där även ett eventuellt jämkat förmåns-&lt;br&gt;värde kan utgöra en grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att en jämkning av ett förmånsvärde beaktas dubbelt,&lt;br&gt;både vid beslut enligt den föreslagna lydelsen av 5 § USAL och vid ett&lt;br&gt;beslut om jämkning av preliminärskatten, bör det åligga arbetsgivaren att&lt;br&gt;underrätta den anställde om att arbetsgivaren har fått ett beslut om&lt;br&gt;justerat förmånsvärde enligt 5 § USAL. Den anställde har då möjlighet&lt;br&gt;att uppge detta i sin jämkningsansökan. Det synes lämpligast att denna&lt;br&gt;underrättelseskyldighet åligger arbetsgivaren och inte skattemyndigheten&lt;br&gt;eftersom skattemyndigheten när den beslutar om justering av förmånsvär-&lt;br&gt;det i vissa fall inte kommer att veta vilka av arbetsgivarens anställda som&lt;br&gt;kommer att åtnjuta förmånen. Ett företag kan exempelvis ha en bil som&lt;br&gt;en eller flera anställda får disponera under sådana förhållanden att&lt;br&gt;jämkningsskäl föreligger. En underrättelse kan ske exempelvis genom en&lt;br&gt;uppgift på lönebeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften kan vara av intresse för den anställde även av kontrollskäl.&lt;br&gt;Skulle den anställde anse att beslutet om justerat förmånsvärde är&lt;br&gt;felaktigt har han möjlighet att hos skattemyndigheten initiera att det tas&lt;br&gt;upp till prövning på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har i sitt remissyttrande förordat att den anställde får möjlighet&lt;br&gt;att yttra sig före skattemyndighetens beslut eftersom det enligt de i&lt;br&gt;promemorian föreslagna reglerna kan påverka hans pensions- och&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i och för sig förståelse för denna synpunkt. Som jag redan&lt;br&gt;framhållit vet emellertid skattemyndigheten inte alltid i förväg vilka&lt;br&gt;skattskyldiga som kommer att beröras av ett beslut. Det är därför av&lt;br&gt;praktiska skäl knappast möjligt att generellt ha en sådan ordning som&lt;br&gt;RFV föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid ändå anledning att mot bakgrund av RFV:s&lt;br&gt;synpunkter företa vissa ändringar i förhållande till promemorians förslag&lt;br&gt;och även i förhållande till det till lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensions- och sjukpenninggrundande inkomst bestäms för närvarande,&lt;br&gt;i likhet med underlaget för arbetsgivaravgifter, på ett ojämkat förmåns-&lt;br&gt;värde, även om jämkning skett vid inkomsttaxeringen. När underlaget för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter justeras enligt den nu föreslagna bestämmelsen i 5 §&lt;br&gt;USAL bör också normalt underlaget för pensions- och sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst justeras på motsvarande sätt. Med hänsyn till bl. a. vad jag&lt;br&gt;tidigare anfört om svårigheterna för skattemyndigheten att veta vilka&lt;br&gt;arbetstagare som berörs framstår det dock som olämpligt att ett beslut om&lt;br&gt;justerat förmånsvärde enligt 5 § USAL skall vara bindande vid fastställ-&lt;br&gt;ande av pensions- och sjukpenninggrundande inkomst. Förmånsvärdet bör&lt;br&gt;kunna prövas självständigt i sistnämnda sammanhang. Föreligger skäl för&lt;br&gt;det bör således vid fastställandet av pensions- och sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst avvikelse få göras från ett förmånsvärde som beslutats av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 5 § andra stycket USAL. Någon sådan&lt;br&gt;möjlighet fanns inte i promemorieförslaget och inte heller i lagrådsre-&lt;br&gt;missens förslag. Skäl att avvika från skattemyndighetens beslut om&lt;br&gt;justerat förmånsvärde kan exempelvis finns när den skattskyldige i sin&lt;br&gt;självdeklaration lämnat sådana upplysningar att det framgår att förutsätt-&lt;br&gt;ningar för jämkning inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört bör ändringar företas i 4 § lagen&lt;br&gt;(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det justerade förmånsvärdet bör anges på kontrollavgiften. Att ett&lt;br&gt;justerat värde använts bör dessutom anges särskilt. En sådan ordning för&lt;br&gt;kontrolluppgiften kräver ändringar i 3 kap. 7 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Vid vilken tidpunkt skall förmånsvärdet kunna justeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Justering av förmånsvärdet vid beräkning av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter skall kunna medges endast från och med den&lt;br&gt;kalendermånad då beslut om justering meddelats av skattemyn-&lt;br&gt;digheten, med de undantag som följer av möjligheten att i efterhand&lt;br&gt;hos skattemyndigheten begära att månads- eller årsavgiften fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Uppbörden av arbetsgivaravgifter är ett i&lt;br&gt;princip slutet system där arbetsgivaren varje månad redovisar och betalar&lt;br&gt;de avgifter som belöper på föregående månads löner och förmåner.&lt;br&gt;Arbetsgivaren kan dock begära att skattemyndigheten i efterhand&lt;br&gt;fastställer månadsavgiften eller årsavgiften. Om en arbetsgivare tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisat en för hög månadsavgift kan han genom att lämna en ny Prop. 1991/92:129&lt;br&gt;deklaration rätta de tidigare lämnade uppgifterna. För att återbetalning&lt;br&gt;skall kunna ske krävs i dessa fäll ett särskilt fästställelsebeslut från&lt;br&gt;skattemyndigheten. Beslut som meddelas senast den 1 mars året efter&lt;br&gt;utgiftsåret skall därvid avse endast månadsavgift, medan beslut därefter&lt;br&gt;kan avse årsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av en schabloniserad beskattning av bilförmåner&lt;br&gt;betonade den dåvarande departementschefen, som jag i det föregående&lt;br&gt;anfört, vikten av att ha ett system för uppbörd av preliminärskatt och&lt;br&gt;beräkning av arbetsgivaravgifter som är smidigt och lätt att tillämpa både&lt;br&gt;för arbetsgivare och myndigheter. Detta bör givetvis gälla även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fall då en justering av underlaget för socialavgifter blir&lt;br&gt;aktuell bör denna kunna beviljas före ingången av det aktuella utgiftsåret&lt;br&gt;och då vanligtvis avse hela detta år. Om anställningen påböijas under ett&lt;br&gt;löpande år eller förmånen av någon annan anledning erhålls först en tid&lt;br&gt;in på året kan justering beviljas för den del av året för vilken förmånen&lt;br&gt;erhålls. I dessa fall utgör inte systemet med en sluten uppbördsperiod för&lt;br&gt;varje månad något problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa undantagsfall kan dock behovet av justering vara svårt att&lt;br&gt;förutse vid ingången av utgiftsåret. Den anställde kan t.ex. bli långvarigt&lt;br&gt;sjuk och därför inte ha möjlighet att utnyttja bilförmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde arbetstagaren har i sådana fall alltid möjlighet att vid&lt;br&gt;taxeringen ansöka om jämkning av förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nämnda möjligheten att begära att skattemyndigheten i&lt;br&gt;efterhand fastställer månads- eller årsavgift ges emellertid även ar-&lt;br&gt;betsgivaren möjlighet att i efterhand erhålla justering av underlaget för&lt;br&gt;socialavgifter. Detta förfarande medför i och för sig vissa komplikationer&lt;br&gt;både för arbetsgivare och skattemyndigheter. Med hänsyn till att dessa&lt;br&gt;fall torde bli sällan förekommande bör dock denna möjlighet till&lt;br&gt;korrigering av avgiftsunderlaget kunna tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas enligt min mening mot bakgrund av det anförda skäl att&lt;br&gt;frångå den gällande principen med kalendermånaden som en i princip&lt;br&gt;sluten period. Justering av förmånsvärdet vid beräkning av arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter bör således kunna medges endast från och med den kalendermånad&lt;br&gt;då beslut om justering meddelats av skattemyndigheten med de undantag&lt;br&gt;som följer av möjligheten att i efterhand hos skattemyndigheten begära&lt;br&gt;att månads- eller årsavgiften fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till justering av förmånsvärdet vid beräkning av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter uppnås lagtekniskt genom att i ett nytt andra stycke i&lt;br&gt;5 § USAL införs en regel om att skattemyndigheten, när det föreligger&lt;br&gt;fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 42 § KL, på&lt;br&gt;framställning av arbetsgivaren får bestämma värdet av förmånen med&lt;br&gt;hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt föreslås en ändring i 8 § UBL innebärande att skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner vid beräkning av preliminär skatt skall tas upp till ett värde&lt;br&gt;som bestäms i enlighet med 5 § andra stycket USAL när ett beslut enligt&lt;br&gt;denna bestämmelse föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag saknas möjlighet att vid beräkning av preliminär skatt och&lt;br&gt;socialavgifter beakta ett förmånsvärde för bil av årsmodell som är äldre&lt;br&gt;än fem år som bestämts med tillämpning av punkt 2 tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen av anvisningarna till 42 § KL. En sådan möjlighet bör också&lt;br&gt;införas. Lagtekniskt föreslås detta ske genom en bestämmelse i 5 § andra&lt;br&gt;stycket USAL. Tillsammans med den föreslagna förändringen i 8 § UBL&lt;br&gt;kommer ett förmånsvärde som bestämts med tillämpning av denna regel&lt;br&gt;att kunna beaktas vid beräkningen av socialavgifter och preliminär skatt&lt;br&gt;och inte som i dag endast vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 Uttagsbeskattning för mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beskattningsvärdet vid uttagsbeskattning för mer-&lt;br&gt;värdeskatt skall kunna grundas på ett justerat förmånsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV och Svenska Taxiförbundet tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. RSV tillstyrker i princip men föreslår vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utnyttjar ägaren av t.ex. en taxirörelse en&lt;br&gt;personbil som utgör en skattepliktig tillgång i rörelsen för privat bruk&lt;br&gt;föreligger ett skattepliktigt uttag enligt lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt. Beskattningsvärdet är därvid enligt anvisningarna till 14 §&lt;br&gt;mervärdeskattelagen detsamma som anges i 5 § USAL. Här liksom vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen föreligger ingen skillnad mellan olika företagsformer.&lt;br&gt;Beskattningsvärdet är alltid det ojusterade förmånsvärdet oavsett om&lt;br&gt;verksamheten drivs som en enskild näringsverksamhet eller i ak-&lt;br&gt;tiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen av 5 § USAL medför tillsammans med en viss&lt;br&gt;justering av anvisningarna till 14 § mervärdeskattelagen att även&lt;br&gt;beskattningsvärdet vid uttagsbeskattning för mervärdeskatt kommer att&lt;br&gt;kunna grundas på ett justerat förmånsvärde. Den av RSV föreslagna&lt;br&gt;redaktionella förändringen av lagtexten har här beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.6 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1992 och&lt;br&gt;bli tillämpliga på förmåner som utges efter detta datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att lagändringarna&lt;br&gt;skall träda i kraft den 1 juli 1992 och bli tillämpliga på förmåner som&lt;br&gt;utges efter utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV och Svenska Taxiförbundet tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. RSV anser att ikraftträdandet bör skjutas upp till den 1 januari&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 eller att de nya bestämmelserna i vart fall tillämpas tidigast från den Prop. 1991/92:129&lt;br&gt;1 juli 1992. Verket anför att vid en retroaktiv jämkning av avgiftsunder-&lt;br&gt;laget måste en motsvarande prövning av uppbördsdeklarationer som&lt;br&gt;arbetsgivaren redan lämnat göras, vilket kommer att medföra betydande&lt;br&gt;merarbete. Anställda, för vilkas förmåner arbetsgivaren begär jämkning&lt;br&gt;av underlaget för arbetsgivaravgifter, kan redan ha fått ett beslut om&lt;br&gt;jämkning av förmånsvärde. Detta beslut skulle behöva ändras för att&lt;br&gt;undvika &amp;quot;dubbeljämkning&amp;quot; och kvarstående skatt för den anställde. Även&lt;br&gt;för de skattejämkningar som görs efter ikraftträdandet kan problem&lt;br&gt;uppkomma i de fäll arbetsgivaren begär justering av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte skattejämkningen skall bli felaktig måste den anställde i sin&lt;br&gt;ansökan ange att förmånsvärdet justerats genom arbetsgivarens försorg&lt;br&gt;samt det justerade värdet. Risken är enligt RSV uppenbar att den skatt-&lt;br&gt;skyldige förbiser att uppge att justering redan skett genom arbetsgivarens&lt;br&gt;försorg. RSV anför vidare att om lagen får retroaktiv verkan kan detta&lt;br&gt;även komma att leda till en retroaktiv förlust av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst för den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag anser det angeläget att de nu föreslagna&lt;br&gt;förändringarna genomförs så snabbt som möjligt. Det hade därför varit&lt;br&gt;önskvärt att de nya reglerna hade kunnat gälla redan från och med den&lt;br&gt;1 januari i år. Som RSV påpekat skulle emellertid en retroaktiv&lt;br&gt;tillämpning leda till vissa betydande olägenheter. Det föreligger risk för&lt;br&gt;ett inte obetydligt antal &amp;quot;dubbeljämkningar&amp;quot; och därmed till att många&lt;br&gt;skattskyldiga får kvarstående skatt. En retroaktiv verkan skulle även&lt;br&gt;kunna leda till en retroaktiv förlust av pensionsgrundande inkomst för&lt;br&gt;den anställde. En omprövning skulle vidare i vissa fall få göras av de&lt;br&gt;uppbördsdeklarationer som arbetsgivaren redan lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dessa skäl anser jag att de föreslagna ändringarna bör&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas på förmåner som utges efter&lt;br&gt;detta datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid ett ikraftträdande vid denna tidpunkt föreligger en viss risk&lt;br&gt;för &amp;quot;dubbeljämkning&amp;quot;. Problemet torde dock bli betydligt mindre i detta&lt;br&gt;fall och bör kunna motverkas genom information till i första hand&lt;br&gt;berörda arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Anställdas förvärv av aktier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De särskilda bestämmelserna i kommunalskattelagen&lt;br&gt;som undantar anställdas aktieförvärv från förmånsbeskattning i vissa&lt;br&gt;fall utvidgas. Utvidgningen innebär att undantagsregeln även&lt;br&gt;omfattar förvärv av aktier o.d. i ett redan börsnoterat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En anställds förvärv av värdepapper till&lt;br&gt;underpris från ägaren till det företag där han arbetar eller direkt från&lt;br&gt;företaget utgör i princip en skattepliktig löneförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsfrågan kan dock vara svårbedömd bl.a. med hänsyn till Prop. 1991/92:129&lt;br&gt;svårigheterna att värdera förmånen. Det finns därför en undantagsregel&lt;br&gt;i punkt 3 a av anvisningarna till 32 § KL som syftar till att klargöra inom&lt;br&gt;vilken ram anställda i ett aktiebolag kan förvärva aktier i bolaget utan att&lt;br&gt;förmånsbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att undantagsregeln skall kunna tillämpas är att&lt;br&gt;aktierna i bolaget vid tiden för värdepappersförsäljningen inte är&lt;br&gt;börsnoterade eller noterade på den s.k. OTC-listan. Undantagsregeln&lt;br&gt;gäller dessutom inte för anställda som köpt värdepapper för mer än&lt;br&gt;30 000 kr. Regeln tillämpas vidare endast när de anställdas förvärv skett&lt;br&gt;på samma villkor som gällt för allmänheten och de anställdas förvärv&lt;br&gt;tillsammans med förvärv som görs av aktieägare i bolaget inte avser mer&lt;br&gt;än 20 % av det totala antalet utbjudna värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också anmärkas att för att en förmånsbeskattning över-&lt;br&gt;huvudtaget skall bli aktuell krävs att de anställda ges en formell eller&lt;br&gt;faktisk företrädesrätt att förvärva värdepapper till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen gav i slutet av förra året regeringen ett bemyndigande att&lt;br&gt;genomföra en privatisering av vissa statliga företag (prop. 1991/92:69,&lt;br&gt;NU 10, rskr. 92). I riktlinjerna för försäljningen av företagen anges att&lt;br&gt;de anställda bör få möjlighet att bli delägare i de företag där de arbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelserna för försäljningen av de helt eller delvis statligt&lt;br&gt;ägda företagen har det uppmärksammats att den aktuella undantagsregeln&lt;br&gt;för förmånsbeskattningen inte omfattar erbjudanden om att förvärva&lt;br&gt;aktier i ett redan noterat företag och att detta försvårar en önskvärd&lt;br&gt;breddning av aktieägandet. Det finns därför anledning att ställa frågan&lt;br&gt;om inte undantagsregeln även borde vara tillämplig på värdepappersför-&lt;br&gt;värv i noterade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid emissioner och aktieförsäljningar utnyttjas allt oftare finansiella&lt;br&gt;instrument som innehåller en option eller konverteringsrätt. Inte sällan&lt;br&gt;kan värdet på en rätt att vid ett framtida tillfälle förvärva noterade aktier&lt;br&gt;vara svårbedömt. En utvidgning av undantagsregeln kan här skapa full&lt;br&gt;klarhet i beskattningsfrågan och underlätta för de anställda att bli&lt;br&gt;delägare i det egna företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening medför beloppstaket på 30 000 kr. jämte kraven i&lt;br&gt;undantagsregeln att de anställdas förvärv skall ske på samma villkor som&lt;br&gt;gäller för allmänheten och att de anställdas och aktieägarnas förvärv&lt;br&gt;sammantaget skall rymmas inom 20 % av de nyemitterade resp, sålda&lt;br&gt;aktierna ett tillräckligt skydd mot ett kringgående av förmånsbeskattning-&lt;br&gt;en. Med en 80-procentig tilldelning till allmänheten kan de anställda på&lt;br&gt;detta sätt inte rimligen tillföras värden av sådan betydelse att ett undantag&lt;br&gt;från förmånsbeskattningen kommer i konflikt med skattesystemets grund-&lt;br&gt;läggande principer. Jag vill också understryka att undantaget närmast har&lt;br&gt;karaktären av uppskov med beskattningen eftersom en värdestegring&lt;br&gt;beskattas som kapitalvinst när den anställde säljer värdepappren. Det&lt;br&gt;finns alltså inte skäl att behandla förvärv av aktier i bolag som tidigare&lt;br&gt;introducerats på marknaden annorlunda än övriga aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför en utvidgning av undantagsregeln så att regeln även&lt;br&gt;omfattar aktier m.m. i ett redan noterat bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är i detta sammanhang inte beredd att ta upp och göra en bedöm- Prop. 1991/92:129&lt;br&gt;ning i de näraliggande frågorna om värderingen av förmån att förvärva&lt;br&gt;aktier o.d. från arbetsgivaren och beskattningstidpunkten i fäll då undan-&lt;br&gt;tagsregeln inte är tillämplig. Enligt min uppfattning finns det dock skäl&lt;br&gt;att överväga om de nuvarande reglerna - som för övrigt skärptes avsevärt&lt;br&gt;genom lagstiftning hösten 1989 - innebär en lämplig lösning av dessa&lt;br&gt;beskattningsfrågor. Jag utesluter därför inte framtida justeringar av reg-&lt;br&gt;lerna på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder en ändring i punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § KL. Undantagsregeln gäller nu endast aktier, konvertibla skul-&lt;br&gt;debrev, vinstandelsbevis och skuldebrev förenade med optionsrätt. I&lt;br&gt;förslaget vidgas regeln till att omfatta även andra finansiella instrument&lt;br&gt;som utnyttjas för att ge ut aktier på marknaden. Regeln kommer&lt;br&gt;därigenom att omfatta bl.a. aktieoptioner som är knutna till eller&lt;br&gt;fristående från skuldebrev och skuldebrev som ges ut anknutna till såväl&lt;br&gt;en köp- som en teckningsoption som avser aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln bör gälla redan för inkomståret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Vissa övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1 Justering av det särskilda grundavdraget för folkpensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelsen i kommunalskattelagen som reglerar&lt;br&gt;folkpensionärers rätt till särskilt grundavdrag anpassas till de nya&lt;br&gt;reglerna i lagen om allmän försäkring om möjlighet till uttag av&lt;br&gt;även en fjärdedels ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I prop. 1991/92:149 om avskaffande av&lt;br&gt;delpensionsförsäkringen m.m. föreslår regeringen att delpensionsför-&lt;br&gt;säkringen avskaffas fr.o.m. den 1 juni 1992. Det föreslås vidare att en&lt;br&gt;möjlighet införs inom den allmänna pensioneringen att göra uttag av även&lt;br&gt;en fjärdedels ålderspension, vilket bl.a. föranleder ändringar i lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring. Enligt nu gällande regler kan uttag av ålderspension&lt;br&gt;endast begränsas till hälften av pensionen. De föreslagna ändringarna&lt;br&gt;föranleder en konsekvensändring av reglerna om särskilt grundavdrag för&lt;br&gt;folkpensionärer i punkt 1 av anvisningarna till 48 § KL, så att den också&lt;br&gt;skall omfatta en fjärdedels ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särskild löneskatt skall inte tas ut på inkomster av&lt;br&gt;bl.a. passiv näringsverksamhet som understiger 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid beräkning av arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;egenavgifter finns regler om att avgifter inte skall erläggas om ersättning-&lt;br&gt;en inte uppgått till 1 OOO kr. [2 kap. 4 § 1. lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, SAL] respektive om avgiftsunderlaget understiger 1 000&lt;br&gt;kr. (3 kap. 3 § fjärde stycket SAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;br&gt;SLF, finns motsvarande beloppsgräns vad beträffar de ersättningar som&lt;br&gt;regleras i 1 § genom en hänvisning i denna paragraf till 2 kap. 3-5 §§&lt;br&gt;SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finns vad beträffar de inkomster som regleras i 2 § SLF, bl.a.&lt;br&gt;inkomst av passiv näringsverksamhet, ingen regel av innebörd att en&lt;br&gt;beloppsgräns på 1 000 kr. skall tillämpas även här. Av praktiska skäl bör&lt;br&gt;samma gräns gälla för alla inkomster som skall beläggas med särskild&lt;br&gt;löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förslår därför att en sådan beloppsgräns införs genom ett tillägg till&lt;br&gt;2 § SLF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Beräkning av preliminär A-skatt för den som inte tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en skattskyldig har rätt att få sin slutliga skatt&lt;br&gt;nedsatt på grund av att han inte tillhör svenska kyrkan skall hänsyn&lt;br&gt;tas till nedsättningen även vid beräkning av preliminär A-skatt enligt&lt;br&gt;tabell. Förutsättningen för att en skattskyldig skall få nedsättning av&lt;br&gt;församlingsskatten skall vara att den skattskyldige inte tillhörde&lt;br&gt;svenska kyrkan den 1 november året före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den som inte är medlem i svenska kyrkan&lt;br&gt;skall betala endast den del av församlingsskatten som är avsedd att täcka&lt;br&gt;kostnaderna för kyrkans begravningsverksamhet. Denna andel anses vara&lt;br&gt;25 % av den kyrkliga utdebiteringen (jfr prop. 1991/92:100, Bilaga 8,&lt;br&gt;s. 141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om nedsättning av slutlig och tillkommande skatt för&lt;br&gt;den som inte är medlem i svenska kyrkan finns i lagen (1951:691) om&lt;br&gt;viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.&lt;br&gt;Nuvarande bestämmelser i UBL innebär att även den preliminära B-&lt;br&gt;skatten kan sättas ned i de fall skatten tas ut enligt bestämmelserna i 13 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket UBL. Så blir fallet när den slutliga skatt som&lt;br&gt;ligger till grund för debiteringen av den preliminära skatten har nedsatts.&lt;br&gt;Däremot finns ingen bestämmelse om att den preliminära A-skatten skall&lt;br&gt;sättas ned i de fall den betalas enligt huvudregeln genom att arbetsgivaren&lt;br&gt;gör skatteavdrag på lön, dvs. när A-skatten skall beräknas enligt skatte-&lt;br&gt;tabell, och arbetstagaren inte har begärt jämkning av den preliminära&lt;br&gt;skatten. I fråga om särskilda beslut i enskilda fall, t.ex. jämkningsbeslut,&lt;br&gt;anses bestämmelserna i UBL inte hindra att skattemyndigheten även vid&lt;br&gt;ett beslut om preliminär A-skatt eller B-skatt beaktar nedsättningen i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 129&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutliga skatten när myndigheten har uppgift om att sådan nedsättning Prop. 1991/92:129&lt;br&gt;skall ske. Skattemyndigheten saknar emellertid inte sällan denna uppgift&lt;br&gt;när jämkningsbeslutet skall lättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomståret 1992 varierar församlingsskatten mellan 0,40 kr. och&lt;br&gt;2,54 kr. Den slutliga skatten kan alltså i vissa fall komma att sättas ned&lt;br&gt;med ett betydande belopp. Nuvarande ordning medför att en arbetstagare&lt;br&gt;som inte är medlem i svenska kyrkan vid ingången av inkomståret inte&lt;br&gt;sällan betalar en för hög preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör huvudprincipen i 3 § 1 mom. UBL, dvs. att den&lt;br&gt;skattskyldige skall betala en preliminär skatt som så nära som möjligt kan&lt;br&gt;antas motsvara den slutliga skatten, tillämpas även i nu aktuellt fall. En&lt;br&gt;sådan ordning är emellertid av praktiska skäl inte möjlig om förhållan-&lt;br&gt;dena vid inkomstårets ingång skall vara avgörande för rätten till lindring&lt;br&gt;i skattskyldigheten. Den avgörande tidpunkten måste flyttas till sådan tid&lt;br&gt;före inkomstårets början att skattemyndigheterna hinner med att beakta&lt;br&gt;nedsättningen när skattsedlarna på preliminär A-skatt utfärdas. En&lt;br&gt;lämplig tidpunkt är den 1 november året före inkomståret vilket datum&lt;br&gt;nu är avgörande när det gäller att bestämma den skattskyldiges hemorts-&lt;br&gt;kommun enligt 66 § KL. Jag föreslår detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i 5 § UBL, 2 och 4 §§ lagen om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan och&lt;br&gt;1 § lagen (1992:000) om ändring i lagen om viss lindring i skattskyl-&lt;br&gt;digheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke i 5 § UBL har tagits in en bestämmelse om att&lt;br&gt;det vid beräkning av preliminär A-skatt enligt skattetabell skall tas&lt;br&gt;hänsyn också till sådan nedsättning av den slutliga skatten som en&lt;br&gt;skattskyldig har rätt till enligt 1 § första meningen lagen om viss lindring&lt;br&gt;i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan. Regeln gäller&lt;br&gt;även för sådan skattskyldig beträffande vilken det finns fastställd en&lt;br&gt;sådan särskild skattetabell som avses i 4 § 3 mom. andra stycket, dvs.&lt;br&gt;en tabell avseende en skattesats i femtiotal ören. I detta fall skall - sedan&lt;br&gt;den utdebitering som är aktuell för den skattskyldige avrundats enligt&lt;br&gt;reglerna i första stycket - valet stå mellan den särskilda tabellen och en&lt;br&gt;tabell som avser hela kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Statsfinansiella effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De statsfinansiella effekterna av de föreslagna förändringarna kan inte&lt;br&gt;antas bli annat än obetydliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun- Prop. 1991/92:129&lt;br&gt;dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyl-&lt;br&gt;digheten för den som icke tillhör svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1992:000) om ändring i lagen (1951:691)&lt;br&gt;om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under punkterna 2, 4 och 5 har upprättats i samråd med&lt;br&gt;statsrådet Könberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande har inhämtats beträffande förslagen under punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 4-7 samt del av förslaget under punkten 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § UBL, 3 kap. 2 § AFL och 2 § SLF föreslås ändrade även i prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112 om F-skattebevis m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de upprättade&lt;br&gt;lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03129/prop_199192__129-3.png" style="width:8pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; från arbetsgivare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga naturaförmåner&lt;br&gt;skall tas upp till ett värde som&lt;br&gt;bestäms i enlighet med 8 § första-&lt;br&gt;fjärde styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas&lt;br&gt;upp till ett värde som bestäms i en-&lt;br&gt;lighet med 8 § första-fjärde styck-&lt;br&gt;ena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger fall som avses&lt;br&gt;i punkt 2 tredje stycket andra me-&lt;br&gt;ningen eller punkt 4 andra stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 42 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370), får&lt;br&gt;skattemyndigheten på framställning&lt;br&gt;av arbetsgivaren bestämma värdet&lt;br&gt;av förmånen med hänsyn härtill.&lt;br&gt;Arbetsgivaren skall underrätta&lt;br&gt;arbetstagare som berörs av skat-&lt;br&gt;temyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas på förmåner som&lt;br&gt;utges efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § uppbördslagen (1953:272)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall pre-&lt;br&gt;liminär A-skatt beräknas efter inkomstförmånemas sammanlagda värde.&lt;br&gt;Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall förmånsvärdet&lt;br&gt;sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 utom tredje stycket&lt;br&gt;andra meningen av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i&lt;br&gt;områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader.&lt;br&gt;Förmånsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det&lt;br&gt;genomsnittliga värdet för jämförbara bostäder inom området. Om&lt;br&gt;bostaden är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock&lt;br&gt;värdet bestämmas till det lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat&lt;br&gt;med tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt&lt;br&gt;värdet av förmänen enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;skall detta värde användas även&lt;br&gt;vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;i annat än pengar till arbetstagare,&lt;br&gt;som skall betala sjömansskatt, skall&lt;br&gt;uppskattas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;skall i andra fell tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med&lt;br&gt;8 § första-fjärde och sjätte styck-&lt;br&gt;ena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning skall avdrag göras för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad&lt;br&gt;som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;i annat än pengar till arbetstagare,&lt;br&gt;som skall betala sjömansskatt, skall&lt;br&gt;uppskattas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;skall i andra fall tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med&lt;br&gt;8 § första-fjärde styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den&lt;br&gt;mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger&lt;br&gt;fyratusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förskrifter angående beräkning av sådan inkomst av&lt;br&gt;anställing, som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs&lt;br&gt;till intäkt av näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av&lt;br&gt;en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid beräkning av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen o intryckt 1976:1015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills&lt;br&gt;vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller&lt;br&gt;enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete). Med inkomst av anställning likställs kostnads-&lt;br&gt;ersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt. Som inkomst av anställning räknas dock&lt;br&gt;inte ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person, om arbetet har utförts i arbetsgivarens verk-&lt;br&gt;samhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av den som&lt;br&gt;av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för arbets-&lt;br&gt;givarens räkning bortses vid beräkningen av sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst av&lt;br&gt;anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte heller intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör under-&lt;br&gt;lag för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte&lt;br&gt;sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid&lt;br&gt;arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av&lt;br&gt;anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig&lt;br&gt;avrundas till närmast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan&lt;br&gt;inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och&lt;br&gt;en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall&lt;br&gt;i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning&lt;br&gt;i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form&lt;br&gt;än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under&lt;br&gt;ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd&lt;br&gt;hos den som utger ersättningen. I nu angivna fall skall den som utför&lt;br&gt;arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:120.&lt;br&gt;&amp;quot;Lydelse enligt prop. 1991/92:112.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning under&lt;br&gt;året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från&lt;br&gt;denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall bortses&lt;br&gt;från ersättning som enligt 2 a § skall anses som inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell för-&lt;br&gt;ening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om&lt;br&gt;ersättningen från föreningen under året inte kan antas uppgå till minst ett&lt;br&gt;halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten skall, där&lt;br&gt;förhållandena inte är kända för&lt;br&gt;försäkringskassan, grundas på de&lt;br&gt;upplysningar som kassan kan in-&lt;br&gt;hämta av den försäkrade eller&lt;br&gt;dennes arbetsgivare eller som kan&lt;br&gt;framgå av den uppskattning, som&lt;br&gt;vid taxering gjorts av den försäk-&lt;br&gt;rades inkomst. Inkomst av arbete&lt;br&gt;för egen räkning får ej beräknas&lt;br&gt;högre än som motsvarar skälig&lt;br&gt;avlöning för liknande arbete för&lt;br&gt;armans räkning. Om inkomsten helt&lt;br&gt;eller delvis utgörs av skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner skall de tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med&lt;br&gt;8 § första-fjärde styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten skall, där&lt;br&gt;förhållandena inte är kända för&lt;br&gt;försäkringskassan, grundas på de&lt;br&gt;upplysningar som kassan kan in-&lt;br&gt;hämta av den försäkrade eller&lt;br&gt;dennes arbetsgivare eller som kan&lt;br&gt;framgå av den uppskattning, som&lt;br&gt;vid taxering gjorts av den försäk-&lt;br&gt;rades inkomst. Inkomst av arbete&lt;br&gt;för egen räkning får ej beräknas&lt;br&gt;högre än som motsvarar skälig&lt;br&gt;avlöning för liknande arbete för&lt;br&gt;armans räkning. Om inkomsten helt&lt;br&gt;eller delvis utgörs av skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner skall de tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med&lt;br&gt;8 § första-fjärde och sjätte styck-&lt;br&gt;ena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 14 § lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vederlaget, saluvärdet eller inköpsvärdet inräknas vaije annan statlig&lt;br&gt;skatt eller avgift än mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna&lt;br&gt;likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid&lt;br&gt;annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående&lt;br&gt;enligt utfärdad faktura eller arman handling. I vederlaget skall inräknas&lt;br&gt;avbetalningstillägg och varje annat pristillägg som skall erläggas av&lt;br&gt;köparen enligt avtalet utom ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får&lt;br&gt;avdrag icke göras för s.k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom&lt;br&gt;viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av&lt;br&gt;kund växel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till&lt;br&gt;bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages i&lt;br&gt;byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas&lt;br&gt;något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan&lt;br&gt;jämförlig omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med saluvärde avses marknadsvärde enligt kommunalskattelagen, om&lt;br&gt;inget annat följer av sjunde och åttonde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster, av&lt;br&gt;vilka en del inte är skattepliktiga, bestäms beskattningsvärdet genom&lt;br&gt;uppdelning av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller&lt;br&gt;saluvärde vid uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag av tjänst som avser fastighet anses saluvärdet motsvara&lt;br&gt;summan av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet av&lt;br&gt;den skattskyldiges eget arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning enligt punkt 2&lt;br&gt;första stycket g) av anvisningarna&lt;br&gt;till 2 § anses, såvitt avser nyttjande&lt;br&gt;av personbil för privat bruk, som&lt;br&gt;beskattningsvärde ett belopp som&lt;br&gt;överensstämmer med det schablon-&lt;br&gt;värde som enligt 5 § lagen (1984:&lt;br&gt;668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare har fastställts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning enligt punkt 2&lt;br&gt;första stycket g) av anvisningarna&lt;br&gt;till 2 § anses, såvitt avser nyttjande&lt;br&gt;av personbil för privat bruk, som&lt;br&gt;beskattningsvärde ett belopp som&lt;br&gt;överensstämmer med det värde&lt;br&gt;som enligt 5 § lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare har bestämts i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om tillhandahållande av bil- om tillhandahållande av bilförmån&lt;br&gt;förmån åt anställd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;åt anställd. / fråga om den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldiges eget nyttjande får skat-&lt;br&gt;temyndigheten på ansökan bestäm-&lt;br&gt;ma beskattningsvärdet enligt de&lt;br&gt;grunder som anges i sistnämnda&lt;br&gt;lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 1&lt;br&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Värdet av bilförmån skall dock&lt;br&gt;beräknas utan tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna i punkt 2 tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen och punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag. Värdet av&lt;br&gt;annan bostadsförmån än förmån av&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 8 §&lt;br&gt;tredje stycket uppbördslagen (1953:&lt;br&gt;272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av förmå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bilför-&lt;br&gt;mån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 2 tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen och punkt&lt;br&gt;4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 5 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån än&lt;br&gt;förmån av semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas i enlighet med be-&lt;br&gt;stämmelserna i 8 § tredje stycket&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats&lt;br&gt;enligt 5 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare skall det-&lt;br&gt;ta anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;merna skall anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-03-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1992 har reger-&lt;br&gt;ingen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ulla&lt;br&gt;Werkell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1951:691) om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten för den som&lt;br&gt;icke tillhör svenska kyrkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1992:000) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1951:691) om viss lindring i&lt;br&gt;skattskyldigheten för den som icke tillhör&lt;br&gt;svenska kyrkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter på vissa förmåner när&lt;br&gt;förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet&lt;br&gt;föreligger&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uttag av socialavgifter vid jämkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 &amp;nbsp;En justeringsmöjlighet införs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 &amp;nbsp;Vem skall kunna begära ett beslut om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ett justerat förmånsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Arbetstagarens möjlighet att erhålla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jämkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Vid vilken tidpunkt skall förmånsvärdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kunna justeras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 Uttagsbeskattning för mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2.6 Ikraftträdande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anställdas förvärv av aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 Prop. 1991/92:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Justering av det särskilda grundavdraget&amp;nbsp;for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkpensionärer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av preliminär A-skatt för den&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte tillhör svenska kyrkan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsfinansiella effekter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådets yttrande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41131, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:23:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03129</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:23:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03129</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__129.pdf</filnamn>
<filstorlek>1555899</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet föreligger, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7ACA4118-AA07-466A-B651-FFB09F79804C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU32</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Socialavgifter på vissa förmåner, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:129&lt;br/&gt;
Socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av  förmånsvärdet föreligger, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:129 Socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet föreligger, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:129&lt;br/&gt;
Socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av  förmånsvärdet föreligger, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:129 Socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet föreligger, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Bäckström  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:129&lt;br/&gt;
Socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av  förmånsvärdet föreligger, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:129 Socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet föreligger, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Bäckström  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:129&lt;br/&gt;
Socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av  förmånsvärdet föreligger, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:129 Socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet föreligger, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>