<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228285</hangar_id>
 <dok_id>GF03127</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>127</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:127</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>127</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-04-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändringar i fastighetsbildningslagen (1970:988) m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03127/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03127</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03127</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:127&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändringar i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03127/prop_199192__127-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 2 april 1992 för de åtgärder och det ändamål som&lt;br&gt;framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett flertal ändringar i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988). Bl.a. föreslås att reglerna om fastighetsreglering ändras så att&lt;br&gt;det blir lättare att genomföra detaljplan inom ramen för fastighetsreglerings-&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare åtskilliga ändringar i fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gens regler om ersättning vid fastighetsreglering. Ändringarna innebär bl.a.&lt;br&gt;att dessa regler anpassas närmare till expropriationslagens (1972:719) ersätt-&lt;br&gt;ningsregler. Vid sådana överföringar av mark eller rättigheter, som skulle ha&lt;br&gt;kunnat ske enligt plan- och bygglagen (1987:10) eller där det är uppenbart&lt;br&gt;att expropriation skulle ha kunnat komma i fråga skall expropriationslagens&lt;br&gt;ersättningsregler tillämpas fullt ut. I andra fall skall liksom för närvarande&lt;br&gt;vinsten av regleringen kunna fördelas mellan de berörda fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att den enskilde sakägarens rättsställning skall förstär-&lt;br&gt;kas. Förslaget innebär i denna del att den enskilde sakägaren normalt alltid&lt;br&gt;skall få full ersättning för sina kostnader vid överklagande av ett beslut om&lt;br&gt;fastighetsreglering avseende överföring av mark eller rättighet, som skulle&lt;br&gt;ha kunnat tas i anspråk enligt plan- och bygglagen eller där det är uppenbart&lt;br&gt;att expropriation skulle ha kunnat komma i fråga. Även rättegångskostnads-&lt;br&gt;reglerna i överrätt förändras i dessa fall till den enskilde sakägarens fördel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)’&lt;br&gt;dels att 8 kap. 5 och 6 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 34 §, 5 kap. 5,10,12 och 15-19 §§, 6 kap. 6 och 7 §§, 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 14 §, 17 kap. 3 § samt 18 kap. 2 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 5 kap. 8 a, 10 a, 10 b,&lt;br&gt;12 a-12 c och 36 §§, samt närmast före 36 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av fråga, vars bedö-&lt;br&gt;mande kräver särskild fackkunskap,&lt;br&gt;får fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;anlita biträde av sakkunnig. Den&lt;br&gt;som står i sådant förhållande till sa-&lt;br&gt;ken eller till någon sakägare att hans&lt;br&gt;tillförlitlighet kan anses förringad får&lt;br&gt;ej anlitas som sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av fråga, vars bedö-&lt;br&gt;mande kräver särskild fackkunskap,&lt;br&gt;får fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;förordna lämplig person som sak-&lt;br&gt;kunnig. Den som står i sådant för-&lt;br&gt;hållande till saken eller till någon&lt;br&gt;sakägare att det är ägnat att rubba&lt;br&gt;förtroendet till hans opartiskhet i&lt;br&gt;ärendet får inte anlitas. Den sakkun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nige skall närvara vid sammanträde,&lt;br&gt;om det kan antas vara av betydelse&lt;br&gt;för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till sakkunnig bestämmes av myndigheten. Anlitas befattnings-&lt;br&gt;havare i allmän tjänst som sakkunnig, utgår ersättning endast när särskild&lt;br&gt;föreskrift är meddelad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;br&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering som begärts&lt;br&gt;av sakägare får genomföras endast&lt;br&gt;om den är nödvändig för att en fas-&lt;br&gt;tighet som tillhör sökanden skall för-&lt;br&gt;bättras. Kravet på att en fastighet&lt;br&gt;skall förbättras gäller inte om regle-&lt;br&gt;ringen har påkallats av en samfällig-&lt;br&gt;hetsförening och berör en samfällig-&lt;br&gt;het som inte längre är av gemensam&lt;br&gt;betydelse för delägarfastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering som begärts&lt;br&gt;av sakägare får genomföras endast&lt;br&gt;om den är nödvändig för att en fas-&lt;br&gt;tighet som tillhör sökanden skall för-&lt;br&gt;bättras. Kravet på att fastigheten&lt;br&gt;skall förbättras gäller inte om regle-&lt;br&gt;ringen har begärts av en samfällig-&lt;br&gt;hetsförening och berör en samfällig-&lt;br&gt;het som inte längre är av gemensam&lt;br&gt;betydelse för delägarfastigheterna.&lt;br&gt;Kravet gäller inte heller om fastig-&lt;br&gt;hetsregleringen behövs för att få fas-&lt;br&gt;tigheten att stämma bättre överens&lt;br&gt;med gällande detaljplan eller fastig-&lt;br&gt;hetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av&lt;br&gt;sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra stycket, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1971:1035.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall förbätt-&lt;br&gt;ras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har ett väsentligt in-&lt;br&gt;tresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beaktansvärda&lt;br&gt;skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras mening beak-&lt;br&gt;tas som har störst nytta av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerli-&lt;br&gt;gen angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marksom skulle ha kunnat inlösas&lt;br&gt;enligt 6 kap. 17 § första stycket plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10) får över-&lt;br&gt;föras genom fastighetsreglering utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i 7 och 8&lt;br&gt;§§. Detsamma gäller i fråga om upp-&lt;br&gt;hävande av servitut som besvärar så-&lt;br&gt;dan mark. Bestämmelserna i 7 och 8&lt;br&gt;§§ utgör inte heller något hinder mot&lt;br&gt;att servitut bildas för en sådan allmän&lt;br&gt;trafikanläggning som avses i 14 kap.&lt;br&gt;2 § plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av den mark och de an-&lt;br&gt;delar i samfälld mark som genom&lt;br&gt;fastighetsreglering tillägges fastighet&lt;br&gt;icke motsvarar värdet av vad som ge-&lt;br&gt;nom regleringen frångår fastighe-&lt;br&gt;ten, utjämnas skillnaden genom er-&lt;br&gt;sättning i pengar. På samma sätt ut-&lt;br&gt;jämnas värdeförändring som föran-&lt;br&gt;ledes av servitutsåtgärd eller av att&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning ge-&lt;br&gt;nom regleringen övergår till annan&lt;br&gt;ägare. Vad som frångår fastighet ge-&lt;br&gt;nom inlösen ersätts enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket be-&lt;br&gt;stämmes på grundval av värdering&lt;br&gt;(likvidvärdering). Vid likvidvärde-&lt;br&gt;ringen skall hänsyn tagas till egendo-&lt;br&gt;mens användning för det ändamål&lt;br&gt;som föranleder det högsta värdet&lt;br&gt;samt till förhållandena vid tillträdet,&lt;br&gt;om ej annat följer av att avträdaren&lt;br&gt;har rätt att tillgodogöra sig skog eller&lt;br&gt;gröda. I övrigt skall värderingen ske&lt;br&gt;med hänsyn särskilt till egendomens&lt;br&gt;marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en nyttjanderätt eller ett servi-&lt;br&gt;tut skall fortsätta att gälla i mark eller&lt;br&gt;byggnad tillföljd av ett förordnande&lt;br&gt;enligt 33 a § eller 7 kap. 13 §, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1101.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av den mark och de an-&lt;br&gt;delar i samfälld mark som genom&lt;br&gt;fastighetsreglering läggs till en fastig-&lt;br&gt;het inte motsvarar värdet av vad som&lt;br&gt;genom regleringen frångår fastighe-&lt;br&gt;ten, utjämnas skillnaden genom er-&lt;br&gt;sättning i pengar. På samma sätt ut-&lt;br&gt;jämnas värdeförändring som föran-&lt;br&gt;leds av servitutsåtgärd eller av att&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning ge-&lt;br&gt;nom regleringen övergår till någon&lt;br&gt;annan ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket be-&lt;br&gt;stäms på grundval av värdering (lik-&lt;br&gt;vi dvärdering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;likvidvärdet minskas. Minskningen&lt;br&gt;skall motsvara den belastning som&lt;br&gt;rättigheten medför för tillträdaren, i&lt;br&gt;den mån minskning kan ske utan att&lt;br&gt;skada uppkommer för innehavare av&lt;br&gt;fordran med bättre rätt än rättighe-&lt;br&gt;ten. Kan minskning inte ske fullt ut,&lt;br&gt;skall ersättning som till följd härav&lt;br&gt;skall betalas fördelas mellan sak-&lt;br&gt;ägarna efter vad som är skäligt med&lt;br&gt;hänsyn till den nytta som varje sak-&lt;br&gt;ägare har av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av egendom enligt&lt;br&gt;10 § tillämpas bestämmelserna i 4&lt;br&gt;kap. expropriationslagen (1972:719)&lt;br&gt;med de undantag som framgår av&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av egendom som&lt;br&gt;kan tas i anspråk enligt 14 kap. 1 eller&lt;br&gt;2§ plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;och vid värdering i andra fall där det&lt;br&gt;är uppenbart att egendomen i stället&lt;br&gt;skulle ha kunnat tas i anspråk genom&lt;br&gt;expropriation eller något annat lik-&lt;br&gt;nande tvångsförvärv, skall vid till-&lt;br&gt;lämpning av 4 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;expropriationslagen tiden för värde-&lt;br&gt;stegringen räknas från dagen tio år&lt;br&gt;före det att fastighetsregleringen be-&lt;br&gt;gärdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av egendom som&lt;br&gt;inte kunnat tas i anspråk på sätt som&lt;br&gt;sägs i andra stycket skall det även tas&lt;br&gt;skälig hänsyn till det särskilda värde&lt;br&gt;som egendomen har för den tillträ-&lt;br&gt;dande fastigheten. I sådana fall till-&lt;br&gt;lämpas inte bestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;2 och 3 §§ expropriationslagen om att&lt;br&gt;värdestegring i vissa fall inte skall&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en nyttjanderätt eller ett servi-&lt;br&gt;tut efter fastighetsregleringen skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla i mark eller bygg-&lt;br&gt;nad tillföljd av ett förordnande enligt&lt;br&gt;33 a § eller 7 kap. 13 §, skall likvid-&lt;br&gt;värdet minskas. Minskningen skall&lt;br&gt;motsvara den belastning som rättig-&lt;br&gt;heten medför för tillträdaren, i den&lt;br&gt;mån minskning kan ske utan att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada uppkommer för den som har&lt;br&gt;en fordran med bättre rätt än rättig-&lt;br&gt;heten. Kan minskning inte ske fullt&lt;br&gt;ut, skall den ersättning som till följd&lt;br&gt;härav skall betalas fördelas mellan&lt;br&gt;sakägarna efter vad som är skäligt&lt;br&gt;med hänsyn till den nytta som varje&lt;br&gt;sakägare har av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföres mark på vilken finns&lt;br&gt;byggnad och lider den som frånträ-&lt;br&gt;der byggnaden skada som icke beak-&lt;br&gt;tas enligt 10 eller 11 §, har han rätt till&lt;br&gt;särskild ersättning för skadan. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla, om servitutsåt-&lt;br&gt;gärd föranleder att byggnad rives el-&lt;br&gt;ler ändras eller att byggnadens ägare&lt;br&gt;pä annat sätt tillfogas skada. Medför&lt;br&gt;överföringen eller servitutsåtgärden&lt;br&gt;att särskild rätt att nyttja byggnaden&lt;br&gt;upphör helt eller delvis, är rättighets-&lt;br&gt;havaren berättigad till ersättning för&lt;br&gt;den skada detta innebär. Vad som så-&lt;br&gt;lunda föreskrivits om byggnad gäller&lt;br&gt;också annan anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om för fastighet som besväras av&lt;br&gt;arrende något område för arrendets&lt;br&gt;utövande ej kunnat utläggas eller om&lt;br&gt;fastigheten så ändrats till omfång el-&lt;br&gt;ler läge att arrenderätten helt upphör&lt;br&gt;eller dess värde förringas, har arren-&lt;br&gt;datom rätt till ersättning för skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är innehavare av rättighet, som&lt;br&gt;minskar fastighetens värde, berätti-&lt;br&gt;gad till ersättning enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket, skall det likvidvärde&lt;br&gt;som tillgodoräknas fastighetens&lt;br&gt;ägare minskas med belopp motsva-&lt;br&gt;rande den värdeminskning för fastig-&lt;br&gt;heten som rättigheten inneburit.&lt;br&gt;Om likvidvärdet ej kan minskas utan&lt;br&gt;att skada uppkommer för inneha-&lt;br&gt;vare av fordran med bättre rätt,&lt;br&gt;minskas i stället ersättningen till rät-&lt;br&gt;tighetshavaren med motsvarande&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala ersätt-&lt;br&gt;ning, som ej motsvaras av minskning&lt;br&gt;i likvidvärde enligt tredje stycket,&lt;br&gt;fördelas mellan sakägarna efter vad&lt;br&gt;som är skäligt med hänsyn till deras&lt;br&gt;nytta av att regleringen genomföres&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fastighetsreglering&lt;br&gt;uppkommer sådan skada för sak-&lt;br&gt;ägare som inte ersätts enligt 10 eller&lt;br&gt;11 §, skall även den skadan ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är innehavaren av en rättighet,&lt;br&gt;som minskar fastighetens värde, be-&lt;br&gt;rättigad till ersättning enligt första&lt;br&gt;stycket, skall det likvidvärde som&lt;br&gt;tillgodoräknas fastighetens ägare&lt;br&gt;minskas med det belopp som mot-&lt;br&gt;svarar den värdeminskning för fas-&lt;br&gt;tigheten som rättigheten inneburit.&lt;br&gt;Om likvidvärdet inte kan minskas&lt;br&gt;utan att skada uppkommer för inne-&lt;br&gt;havaren av en fordran med bättre&lt;br&gt;rätt, minskas i stället ersättningen&lt;br&gt;till rättighetshavaren med motsva-&lt;br&gt;rande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala ersätt-&lt;br&gt;ning, som inte motsvaras av minsk-&lt;br&gt;ning i likvidvärde enligt andra&lt;br&gt;stycket, fördelas mellan sakägarna&lt;br&gt;efter vad som är skäligt med hänsyn&lt;br&gt;till deras nytta av att regleringen ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på sådant sätt att ersättningen skall nomförs på sådant sätt att ersätt-&lt;br&gt;utgå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningen skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter särskilt yrkande får fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten, om det är&lt;br&gt;lämpligt, hänvisa sakägare att vid&lt;br&gt;särskild förrättning föra talan om så-&lt;br&gt;dan ersättning för skada och intrång&lt;br&gt;som är svår att uppskatta i samband&lt;br&gt;med fastighetsregleringen. Ansökan&lt;br&gt;om särskild förrättning skall göras&lt;br&gt;inom den tid, högst tio år, som fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regleringen en fastighet som&lt;br&gt;svarar för en fordran, får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten besluta enligt&lt;br&gt;första stycket endast om fordringsha-&lt;br&gt;varen medger det. Besväras fastighe-&lt;br&gt;ten av en gemensam inteckning, ford-&lt;br&gt;ras dessutom de medgivanden från&lt;br&gt;fastighetsägare och fordringshavare&lt;br&gt;som föreskrivs för relaxation i 22&lt;br&gt;kap. 11 § jordabalken. Om beslutet&lt;br&gt;är väsentligen utan betydelse för nå-&lt;br&gt;gon rättsägare, krävs dock inte något&lt;br&gt;medgivande av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är inte tillämplig ifråga&lt;br&gt;om ersättning för skada eller intrång&lt;br&gt;som uppkommer efter fastighetsreg-&lt;br&gt;leringen och som inte har kunnat för-&lt;br&gt;utses vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är lämpligt och berörda&lt;br&gt;sakägare medger det, får fastighets-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten vid fastig-&lt;br&gt;hetsregleringen även pröva ett av en&lt;br&gt;sakägare framställt yrkande om er-&lt;br&gt;sättning som har samband med regle-&lt;br&gt;ringen men som rör ett rättsförhål-&lt;br&gt;lande som inte skall prövas enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning enligt första stycket&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 4 och&lt;br&gt;15-18 kap. Kostnaden för fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighetens prövning&lt;br&gt;skall betalas av berörda sakägare so-&lt;br&gt;lidariskt. Om sakägarna inte har&lt;br&gt;kommit överens om något annat, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten pä&lt;br&gt;yrkande av någon av dem besluta att&lt;br&gt;kostnaden slutligt skall fördelas efter&lt;br&gt;de grunder som anges i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan ägarna av de fastigheter som ingår i regleringen skall fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten upprätta avräkning utvisande vad som skall mottagas&lt;br&gt;och utges i ersättningar för varje fastighet. Berör ersättningsbeslut annan än&lt;br&gt;fastighetsägare, skall avräkningen avse även honom. Avräkningen skall om-&lt;br&gt;fatta även kostnad som avses i 13 §, om och i den mån det lämpligen kan ske&lt;br&gt;och beloppet fastställts av fastighetsbildningsmyndigheten eller blivit slutligt&lt;br&gt;bestämt genom godkännande eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För belopp som skall betalas enligt första stycket fastställes förfallodag.&lt;br&gt;Om betalningsskyldigheten behöver fördelas på längre tid, avpassas förfallo-&lt;br&gt;dagarna så, att minst en femtedel av beloppet erlägges årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det påkallat med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, skall den betal-&lt;br&gt;ningsskyldige åläggas att utge skälig&lt;br&gt;ränta på belopp som ej är betalt.&lt;br&gt;Räntan skall utgå från dag som be-&lt;br&gt;stämmes med hänsyn till tiden för till-&lt;br&gt;trädet och övriga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningen inte sker inom den&lt;br&gt;tid som har fastställts enligt andra&lt;br&gt;stycket, utgår ränta på obetalt belopp&lt;br&gt;från förfallodagen enligt 6 § räntela-&lt;br&gt;gen (1975:635). Har tillträde ägt rum&lt;br&gt;före förfallodagen, utgår ränta på er-&lt;br&gt;sättningen även enligt 5 § räntelagen&lt;br&gt;från dagen för tillträdet till dess att&lt;br&gt;betalning sker eller förfallodagen in-&lt;br&gt;träder. Om tillträde har skett endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis och skyldighet att i sådant fall&lt;br&gt;betala ränta på hela ersättningen&lt;br&gt;skulle vara oskälig, får räntebeloppet&lt;br&gt;jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighet, som undergår vär-&lt;br&gt;deminskning genom regleringen el-&lt;br&gt;ler som helt eller delvis inlöses, sva-&lt;br&gt;rar för fordran, skall fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten förordna att så-&lt;br&gt;dan ersättning jämte ränta som, ef-&lt;br&gt;ter avräkning om sådan behövs, till-&lt;br&gt;kommer fastighetsägaren och som ej&lt;br&gt;utgör ersättning för personlig skada&lt;br&gt;eller ersättning enligt TI § eller 30 §&lt;br&gt;tredje stycket skall inbetalas till&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämt.&lt;br&gt;Detta gäller dock icke, om inneha-&lt;br&gt;varna av samtliga fordringar, för&lt;br&gt;vilka fastigheten svarar, medgivit att&lt;br&gt;ersättning utbetalas direkt till fastig-&lt;br&gt;hetsägaren. Besväras fastigheten av&lt;br&gt;gemensam inteckning, fordras dess-&lt;br&gt;utom de medgivanden från fastig-&lt;br&gt;hetsägare och fordringshavare som i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet, som undergår&lt;br&gt;värdeminskning genom regleringen&lt;br&gt;eller som helt eller delvis inlöses,&lt;br&gt;svarar för en fordran, skall fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;att sådan ersättning jämte ränta&lt;br&gt;som, efter avräkning om sådan be-&lt;br&gt;hövs, tillkommer fastighetsägaren&lt;br&gt;och som ej utgör ersättning enligt&lt;br&gt;12 § första stycket, 27 § eller 30 §&lt;br&gt;tredje stycket skall inbetalas till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämt.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte, om inneha-&lt;br&gt;varna av samtliga fordringar, för&lt;br&gt;vilka fastigheten svarar, medgivit att&lt;br&gt;ersättning utbetalas direkt till fastig-&lt;br&gt;hetsägaren. Besväras fastigheten av&lt;br&gt;gemensam inteckning, fordras dess-&lt;br&gt;utom de medgivanden från fastig-&lt;br&gt;hetsägare och fordringshavare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:362.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs för relaxation i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § jordabalken. Om regleringen är&lt;br&gt;väsentligen utan betydelse för någon&lt;br&gt;rättsägare, krävs dock inte något&lt;br&gt;medgivande av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 11 § jordabalken föreskrives&lt;br&gt;för relaxation. Medgivande av rätts-&lt;br&gt;ägare fordras ej, om regleringen är&lt;br&gt;väsentligen utan betydelse för ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalda medel fördelas av länsstyrelsen. Därvid äger bestämmelserna&lt;br&gt;om fördelning av köpeskilling för fast egendom som sålts på exekutiv auk-&lt;br&gt;tion motsvarande tillämpning. Har medel inbetalats för fastighet som i sin&lt;br&gt;helhet inlösts eller eljest tagits i anspråk vid regleringen, har dock inneha-&lt;br&gt;vare av fordran, som utan inskrivning är förenad med rätt till betalning ur&lt;br&gt;fastigheten, rätt att för kapitalvärdet av belopp, som fastställts men ännu ej&lt;br&gt;förfallit till betalning, få utdelning med samma rätt som för fordringen i öv-&lt;br&gt;rigt. Kapitalvärdet beräknas efter en räntefot av fem procent om året. Sam-&lt;br&gt;manträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till samman-&lt;br&gt;trädet sändes till rättsägarna minst två veckor i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i annat fall än som avses i första stycket får fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten förordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utgå med&lt;br&gt;anledning av regleringen, skall ske genom myndighets förmedling. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter härom meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall medel inbetalas till myndighet på grund av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf, ankommer det på myndigheten att vidtaga behövliga åtgärder för&lt;br&gt;att uttaga medlen hos den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samfälld mark som förvaltas&lt;br&gt;av samfällighetsförening berörs av&lt;br&gt;en förrättning, skall föreningen utge&lt;br&gt;ersättning för mark som tillförs sam-&lt;br&gt;fälligheten och ta emot ersättning&lt;br&gt;för mark som frångår den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samfälld mark som förvaltas&lt;br&gt;av samfällighetsförening berörs av&lt;br&gt;en förrättning, skall föreningen utge&lt;br&gt;ersättning för mark som tillförs sam-&lt;br&gt;fälligheten och ta emot ersättning&lt;br&gt;för mark som frångår den. Det-&lt;br&gt;samma gäller ersättning med anled-&lt;br&gt;ning av att servitut bildas, ändras el-&lt;br&gt;ler upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltas samfälligheten av en styrelse eller förvaltare med befogenhet att&lt;br&gt;uppbära medel som tillkommer samfälligheten, skall ersättningen betalas ut&lt;br&gt;till styrelsen eller förvaltaren, om inte någon delägare begär att den ersätt-&lt;br&gt;ning som belöper på hans andel skall utbetalas till honom. Endast om en&lt;br&gt;sådan begäran framställs, skall fastighetsbildningsmyndigheten i ersättnings-&lt;br&gt;beslutet ange varje delägares andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som enligt 16 § första stycket skall inbetalas till myndighet skall&lt;br&gt;räknas av innan utbetalning sker till en samfällighetsförening, styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt in-&lt;br&gt;tresse får avsteg göras i följande avseenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastigheter som&lt;br&gt;beröres av regleringen medger det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1101.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6§ andra stycket, 7 och&lt;br&gt;10-12§§ samt 15 § tredje stycket,&lt;br&gt;om de sakägare vilkas rätt är bero-&lt;br&gt;ende av åtgärden samtycker till det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;6§ andra stycket, 7 och&lt;br&gt;10-12 §§, om de sakägare vilkas rätt&lt;br&gt;är beroende av åtgärden samtycker&lt;br&gt;till det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 8§, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med tomt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt, även tomträttshavaren medger det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än han&lt;br&gt;annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmel-&lt;br&gt;serna icke sker i otillbörligt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regleringen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från&lt;br&gt;10-14 §§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens inne-&lt;br&gt;havare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras&lt;br&gt;dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i&lt;br&gt;22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rätts-&lt;br&gt;ägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minsk-&lt;br&gt;ning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträffande&lt;br&gt;rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för överlåtelse&lt;br&gt;av fast egendom. Sådant samtycke av sambo som avses i 17 § lagen&lt;br&gt;(1987:232) om sambors gemensamma hem krävs dock endast om ärende om&lt;br&gt;anteckning i fastighetsboken av anmälan enligt 2 § andra stycket samma lag&lt;br&gt;var upptaget på inskrivningsdag när medgivandet gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande eller samtycke enligt första stycket till åtgärd som berör sam-&lt;br&gt;fälld mark skall, om samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening,&lt;br&gt;lämnas av föreningen i stället för av delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser fastighetsreglering fastighet&lt;br&gt;som upplåtits med tomträtt, äger 16&lt;br&gt;§ motsvarande tillämpning i fråga&lt;br&gt;om ersättning som tillkommer tomt-&lt;br&gt;rättshavaren samt 18 § andra stycket&lt;br&gt;beträffande fordran i tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser fastighetsregleringen en fas-&lt;br&gt;tighet som har upplåtits med tomt-&lt;br&gt;rätt, tillämpas 16 § i fråga om ersätt-&lt;br&gt;ning som tillkommer tomträttshava-&lt;br&gt;ren samt 12 a § andra stycket och 18&lt;br&gt;§ andra stycket beträffande fordran&lt;br&gt;i tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndighetens ersättningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens&lt;br&gt;beslut att med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta kapitel förplikta någon&lt;br&gt;att lämna ersättning till en sakägare&lt;br&gt;får verkställas enligt utsökningsbal-&lt;br&gt;kens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförs mark från en samfällig-&lt;br&gt;het, utgår ersättning endast till del-&lt;br&gt;ägare som har framställt yrkande om&lt;br&gt;det under förrättningen. Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförs mark från en samfällig-&lt;br&gt;het eller upplåts eller ändras servitut&lt;br&gt;i samfälld mark, utgår ersättning en-&lt;br&gt;dast till delägare som har framställt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall dock utan yrkande fastställas&lt;br&gt;för sådan andel i marken vars värde&lt;br&gt;överstiger tre procent av det basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring som gällde året in-&lt;br&gt;nan förrättningen påbörjades. Er-&lt;br&gt;sättning skall alltid fastställas utan&lt;br&gt;yrkande när samfälligheten förvaltas&lt;br&gt;av en samfällighetsförening eller när&lt;br&gt;i annat fall ersättning enligt 5 kap.&lt;br&gt;17 § andra stycket skall utbetalas till&lt;br&gt;någon som företräder delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighet inte brukas av&lt;br&gt;delägare för gemensamt ändamål&lt;br&gt;och det är uppenbart att ersättning&lt;br&gt;för samfälld mark enligt 6 § inte be-&lt;br&gt;höver fastställas utan yrkande, får&lt;br&gt;underrättelse om förrättningsansök-&lt;br&gt;ningen lämnas till någon eller några&lt;br&gt;av de delägare som inte på annan&lt;br&gt;grund är sakägare i förrättningen.&lt;br&gt;Fastighetsbildningsbeslut får i så-&lt;br&gt;dana fall meddelas och förrättningen&lt;br&gt;avslutas utan att samtliga delägare i&lt;br&gt;samfälligheten har fått tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig i förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkande om det under förrätt-&lt;br&gt;ningen. Ersättning till en delägare&lt;br&gt;skall dock fastställas utan yrkande&lt;br&gt;när den kan antas överstiga tre pro-&lt;br&gt;cent av det basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som gällde året innan förrättningen&lt;br&gt;påbörjades. Ersättning skall alltid&lt;br&gt;fastställas utan yrkande när samfäl-&lt;br&gt;ligheten förvaltas av en samfällig-&lt;br&gt;hetsförening eller när i annat fall er-&lt;br&gt;sättning enligt 5 kap. 17 § andra&lt;br&gt;stycket skall utbetalas till någon som&lt;br&gt;företräder delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighet inte brukas av&lt;br&gt;delägare för gemensamt ändamål&lt;br&gt;och det är uppenbart att ersättning&lt;br&gt;enligt 6 § inte behöver fastställas&lt;br&gt;utan yrkande, får underrättelse om&lt;br&gt;förrättningsansökningen lämnas till&lt;br&gt;någon eller några av de delägare&lt;br&gt;som inte på annan grund är sakägare&lt;br&gt;i förrättningen. Fastighetsbildnings-&lt;br&gt;beslut får i sådana fall meddelas och&lt;br&gt;förrättningen avslutas utan att samt-&lt;br&gt;liga delägare i samfälligheten har&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig i förrätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt ledningsrätts-&lt;br&gt;lagen (1973:1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som kan upplåtas till förmån för ett vattenföretag enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) får bildas genom fastighetsreglering endast om till-&lt;br&gt;stånd till företaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det är uppen-&lt;br&gt;bart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom företagets&lt;br&gt;inverkan på vattenförhållandena. Andra servitut som kan upplåtas enligt&lt;br&gt;vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra&lt;br&gt;fali än som anges i första och andra styckena, får bildas genom fastighetsre-&lt;br&gt;glering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsåtgärd och är av betydelse för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena gäller inte&lt;br&gt;servitut som avser avloppsledning för&lt;br&gt;en fastighet eller ledning för vatten till&lt;br&gt;husbehovsförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;br&gt;2§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens beslut skall överklagas särskilt, om myn-&lt;br&gt;digheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller&lt;br&gt;avvisat ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat jäv mot förrättningsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 § fjärde stycket eller tid-&lt;br&gt;punkt för rättighetshavares skyldighet att avträda mark enligt 5 kap. 30b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till så-&lt;br&gt;dan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslutat i fråga om rättelse av förrättningsbeslut, karta eller annan&lt;br&gt;handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att&lt;br&gt;fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnader för gemensamt&lt;br&gt;arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt ar-&lt;br&gt;bete skall skiljas från uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avvisat överklagande.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9. avvisat överklagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beslutat ifråga om hänvisning&lt;br&gt;enligt 5 kap. 12 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beslutat att inte pröva en fråga&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 12c§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagande enligt denna paragraf skall ges in till fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten inom tre veckor från den dag då beslutet medde-&lt;br&gt;lades. Överklagande får göras av sakägare. Beslut som avses i 1, 4, 5 och 8&lt;br&gt;får överklagas även av annan som beslutet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;br&gt;14§&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolen kan, efter&lt;br&gt;vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, förordna att sak-&lt;br&gt;ägare som förlorar målet skall er-&lt;br&gt;sätta annan sakägare dennes rätte-&lt;br&gt;gångskostnad. I mål om inlösener-&lt;br&gt;sättning skall dock sakägare som av-&lt;br&gt;står mark eller särskild rättighet få&lt;br&gt;gottgörelse för sin kostnad obe-&lt;br&gt;roende av utgången i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolen kan, efter&lt;br&gt;vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, besluta att sak-&lt;br&gt;ägare som förlorar målet skall er-&lt;br&gt;sätta annan sakägare dennes rätte-&lt;br&gt;gångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om inlösenersåttning skall&lt;br&gt;dock sakägare som avstår mark eller&lt;br&gt;särskild rättighet få gottgörelse för&lt;br&gt;sin kostnad oberoende av utgången i&lt;br&gt;målet. Detsamma skall gälla i mål&lt;br&gt;om ersättning för marköverföring el-&lt;br&gt;ler reglering av rättighet som avses i&lt;br&gt;5 kap. 10 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:450.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller ej, om annat Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 eller 8 § rätte- inte, om annat följer av 18 kap. 6 el-&lt;br&gt;gångsbalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ler 8§ rättegångsbalken. Ogillas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål enligt andra stycket talan som&lt;br&gt;har fullföljts av den som avstår eller&lt;br&gt;upplåter mark eller rättighet, tilläm-&lt;br&gt;pas 15 kap. 6§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinner sakägare mål mot företrädare för allmänt intresse, kan domstolen&lt;br&gt;tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnad, om synnerliga skäl fö-&lt;br&gt;religger. Sådan ersättning skall utges av statsverket eller, om endast kommu-&lt;br&gt;nen företräder det allmänna intresset, av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall i annat fall än som avses i 13 § kostnad för bevisning eller särskild&lt;br&gt;åtgärd enligt rättens beslut utgå av allmänna medel, kan domstolen när det&lt;br&gt;är skäligt förordna att kostnaden skall stanna på statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i hovrätten&lt;br&gt;äger 16 kap. 3, 7 och 9-14§§, 15 §&lt;br&gt;andra stycket samt 16 § motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. Beträffande skyldighe-&lt;br&gt;ten att svara för kostnad i mål om in-&lt;br&gt;lösenersättning gäller dock, med till-&lt;br&gt;lämpning i övrigt av 18 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, att den som har att utge&lt;br&gt;inlösenersättning, om ej annat följer&lt;br&gt;av 18 kap. 6 eller 8 § samma balk, all-&lt;br&gt;tid själv skall bära sina kostnader&lt;br&gt;samt kostnad som han orsakar mot-&lt;br&gt;parten genom att själv fullfölja talan.&lt;br&gt;Vidare skall 16 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket ej tillämpas när hovrätten&lt;br&gt;återförvisar mål till fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i hovrätten&lt;br&gt;tillämpas 16 kap. 3, 7 och 9-13 §§,&lt;br&gt;14 § första, fjärde och femte styck-&lt;br&gt;ena, 15 § andra stycket samt 16 §.&lt;br&gt;Dock skall 16 kap. 15 § andra stycket&lt;br&gt;inte tillämpas när hovrätten återför-&lt;br&gt;visar mål till fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 16 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket skall den som har att&lt;br&gt;betala ersättning för mark eller rättig-&lt;br&gt;het, om inte annat följer av 18 kap. 6&lt;br&gt;eller 8 § rättegångsbalken, alltid själv&lt;br&gt;bära sina kostnader samt kostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som han orsakar motparten genom&lt;br&gt;att själv överklaga. Ogillas i ett så-&lt;br&gt;dant mål talan som har fullföljts av&lt;br&gt;den som avstår eller upplåter mark&lt;br&gt;eller rättighet, tillämpas dock 15 kap.&lt;br&gt;6§ plan- och bygglagen (1987:10). I&lt;br&gt;övrigt skall bestämmelserna i 18 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis genom syn på stället får upptagas i hovrätten endast om synnerliga&lt;br&gt;skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i högsta&lt;br&gt;domstolen äger 16 kap. 3, 7, 9 och&lt;br&gt;10§§, 11 § andra och tredje styck-&lt;br&gt;ena, 12-14 §§, 15 § andra stycket&lt;br&gt;samt 16 § motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Beträffande skyldigheten att svara&lt;br&gt;för kostnad i mål om inlösenersätt-&lt;br&gt;ning gäller dock bestämmelsen&lt;br&gt;därom i 17 kap. 3 § första stycket. Vi-&lt;br&gt;dare skall 16 kap. 15 § andra stycket&lt;br&gt;ej tillämpas när högsta domstolen&lt;br&gt;återförvisar mål till lägre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i högsta&lt;br&gt;domstolen tillämpas 16 kap. 3, 7, 9&lt;br&gt;och 10§§, 11 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena, 12 och 13§§, 14 § första,&lt;br&gt;fjärde och femte styckena, 15 § andra&lt;br&gt;stycket samt 16 §. Dock skall 16 kap.&lt;br&gt;15 § andra stycket inte tillämpas när&lt;br&gt;högsta domstolen återförvisar mål&lt;br&gt;till lägre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 16 kap. 14§&lt;br&gt;andra stycket gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;17 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis genom syn på stället får upptagas i högsta domstolen endast om syn-&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 5 kap.&lt;br&gt;10, 12, 16 och 19 §§ i sin äldre lydelse. I sådant fall skall 8 kap. 5 och 6 §§&lt;br&gt;fortfarande gälla, medan 5 kap. 10 a, 10b och 12 a §§ inte skall tillämpas.&lt;br&gt;Om en sakägare begär det, skall dock 5 kap. 12 och 16 §§ tillämpas i sin nya&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Överförs mark som enligt en före utgången av år 1978 fastställd och vid&lt;br&gt;utgången av juni 1987 gällande stads- eller byggnadsplan var avsedd för en-&lt;br&gt;skilt bebyggande och har ansökan om fastighetsreglering gjorts före ut-&lt;br&gt;gången av juni 1997, skall ersättningen enligt bestämmelserna i 5 kap., om&lt;br&gt;markens ägare begär det, bestämmas med hänsyn till de planförhållanden&lt;br&gt;som rådde vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas även i fråga om annan plan eller bestäm-&lt;br&gt;melse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10) gäl-&lt;br&gt;ler som detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Överförs mark som enligt en vid utgången av juni 1987 gällande stads-&lt;br&gt;eller byggnadsplan var avsedd för annat än enskilt bebyggande och har ansö-&lt;br&gt;kan om fastighetsreglering gjorts före utgången av juni 1991, skall ersätt-&lt;br&gt;ningen enligt bestämmelserna i 5 kap., om markens ägare begär det, bestäm-&lt;br&gt;mas med hänsyn till de planförhållanden och de ersättningsprinciper som&lt;br&gt;gällde vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas även i fråga om annan plan eller bestäm-&lt;br&gt;melse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10) gäl-&lt;br&gt;ler som detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. När ersättning enligt 5 kap. 10 a § andra stycket bestäms för mark inom&lt;br&gt;stads- eller byggnadsplan, skall hänvisningen till 4 kap. expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719) såvitt gäller 4 kap. 3 § andra stycket i den lagen gälla det styckets&lt;br&gt;lydelse vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Den äldre lydelsen av 5 kap. 15 § gäller fortfarande i fråga om ränta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för tid före ikraftträdandet. Har skyldighet att utge ränta uppkommit före Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser även för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 14 §, 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 § i sin äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen (1973:1149)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13, 18, 19, 21 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 13 a, 13 b, 13 c och 32 a §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för upplå-&lt;br&gt;telse och inlösen enligt 12 § äger 4&lt;br&gt;kap. expropriationslagen (1972:719)&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. 4 kap. 3 §&lt;br&gt;expropriationslagen skall härvid till-&lt;br&gt;lämpas i fråga om värdeökning som&lt;br&gt;ägt rum under tiden från dagen tio år&lt;br&gt;före det anläggningsförrättningenpå-&lt;br&gt;kallades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År innehavare av rättighet, som&lt;br&gt;minskar fastighets värde, berättigad&lt;br&gt;till ersättning, skall det värde som till-&lt;br&gt;godoräknas fastighetens ägare mins-&lt;br&gt;kas med belopp motsvarande den&lt;br&gt;värdeminskning för fastigheten som&lt;br&gt;rättigheten inneburit. Om det värde&lt;br&gt;som skall tillgodoräknas fastighetens&lt;br&gt;ägare ej kan minskas utan att skada&lt;br&gt;uppkommer för innehavare av ford-&lt;br&gt;ran med bättre rätt, minskas i stället&lt;br&gt;ersättningen till rättighetshavaren&lt;br&gt;med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för upplå-&lt;br&gt;telse och inlösen enligt 12 § gäller&lt;br&gt;5 kap. 10-12 §§ fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen (1970:988). Därvid skall inlösen&lt;br&gt;inte anses som ett sådant tvångsför-&lt;br&gt;värv som avses i 5 kap. 10 a § andra&lt;br&gt;stycket fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 13 § skall bestäm-&lt;br&gt;mas i pengar att utbetalas på en gång.&lt;br&gt;Efter särskilt yrkande får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten, om det är&lt;br&gt;lämpligt, hänvisa sakägare att vid&lt;br&gt;särskild förrättning föra talan om så-&lt;br&gt;dan ersättning för skada och intrång&lt;br&gt;som är svår att uppskatta i samband&lt;br&gt;med anläggningsförrättningen. An-&lt;br&gt;sökan om särskild förrättning skall&lt;br&gt;göras inom den tid, högst tio år, som&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förrättningen en fastighet&lt;br&gt;som svarar för en fordran, får fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;enligt första stycket endast om ford-&lt;br&gt;ringshavama medger det. Besväras&lt;br&gt;fastigheten av en gemensam inteck-&lt;br&gt;ning, fordras dessutom de medgivan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den från fastighetsägare och ford-&lt;br&gt;ringshavare som föreskrivs för re-&lt;br&gt;laxation i 22 kap. 11 § jordabalken.&lt;br&gt;Om beslutet är väsentligen utan bety-&lt;br&gt;delse för någon rättsägare, krävs&lt;br&gt;dock inte något medgivande av&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är inte tillämplig ifråga&lt;br&gt;om ersättning för skada eller intrång&lt;br&gt;som uppkommer efter förrättningen&lt;br&gt;och som inte har kunnat förutses vid&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att påkalla förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillkommer ägaren av fas-&lt;br&gt;tighet, som avses skola deltaga i an-&lt;br&gt;läggningen eller som enligt en detalj-&lt;br&gt;plan helt eller till viss del skall använ-&lt;br&gt;das till allmän plats för vilken kom-&lt;br&gt;munen inte är huvudman. Rätt att på-&lt;br&gt;kalla förrättning tillkommer också&lt;br&gt;kommunen och hyresgästorganisa-&lt;br&gt;tion. En samfällighetsförening får,&lt;br&gt;efter beslut av föreningsstämman,&lt;br&gt;påkalla en förrättning som angår ge-&lt;br&gt;mensamhetsanläggning under fö-&lt;br&gt;reningens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan påkalla förrätt-&lt;br&gt;ning för inrättande av anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är lämpligt och berörda&lt;br&gt;sakägare medger det, får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten vid förrätt-&lt;br&gt;ningen även pröva ett av en sakägare&lt;br&gt;framställt yrkande om ersättning som&lt;br&gt;har samband medförrättningen men&lt;br&gt;rör rättsförhållande som inte skall&lt;br&gt;prövas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning av frågor som&lt;br&gt;avses i första stycket tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 kap. 12 c § andra&lt;br&gt;stycket fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att begära förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren av en fastighet som skall&lt;br&gt;delta i anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ägaren av en fastighet som enligt&lt;br&gt;en detaljplan helt eller till viss del&lt;br&gt;skall användas för allmän plats för&lt;br&gt;vilken kommunen inte är huvudman&lt;br&gt;eller för trafikanläggning som är ge-&lt;br&gt;mensam för flera fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hyresgästorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening får, ef-&lt;br&gt;ter beslut av föreningsstämman, be-&lt;br&gt;gära en förrättning som angår ge-&lt;br&gt;mensamhetsanläggning under för-&lt;br&gt;eningens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan begära förrätt-&lt;br&gt;ning för inrättande av anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:726.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som styrelsen finner vara av större&lt;br&gt;betydelse från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid expropriation eller liknande&lt;br&gt;tvångsförvärv får förvärvaren på-&lt;br&gt;kalla förrättning för inrättande av&lt;br&gt;sådan anläggning varigenom olägen-&lt;br&gt;het av förvärvet kan undanröjas,&lt;br&gt;minskas eller förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för väghållare att påkalla&lt;br&gt;förrättning enligt denna lag finns be-&lt;br&gt;stämmelser i 20 a § och 25 § tredje&lt;br&gt;stycket väglagen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfällighet en-&lt;br&gt;ligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får begära förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som styrelsen finner vara av större&lt;br&gt;betydelse från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid expropriation eller liknande&lt;br&gt;tvångsförvärv får förvärvaren be-&lt;br&gt;gära förrättning för inrättande av så-&lt;br&gt;dan anläggning varigenom olägen-&lt;br&gt;het av förvärvet kan undanröjas,&lt;br&gt;minskas eller förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för väghållare att begära&lt;br&gt;förrättning enligt denna lag finns be-&lt;br&gt;stämmelser i 20 a § och 25 § tredje&lt;br&gt;stycket väglagen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas 4 kap. 1-24 och&lt;br&gt;27 - 40 §§ samt 6 kap. 6 och 7 §§ fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas 4 kap. 1-24 och&lt;br&gt;27 - 40 §§ fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresgästorganisation påkallat förrättningen eller kan den eljest be-&lt;br&gt;röra hyresgästers rätt, skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta orga-&lt;br&gt;nisationen om tid och plats för sammanträde eller, i fall som avses i 4 kap.&lt;br&gt;15 § fastighetsbildningslagen, om förrättningen innan denna avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda förutsättningarna för anlägg-&lt;br&gt;ningen och ombesörja behövliga tekniska arbeten och värderingar. Härvid&lt;br&gt;bör rådplägning ske med sakägarna. Vid behov skall samråd ske med de&lt;br&gt;myndigheter som beröres av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förrättningen påkallats en-&lt;br&gt;dast av ägaren av fastighet, som fin-&lt;br&gt;nes ej kunna tilläggas rätt att deltaga&lt;br&gt;i anläggningen och som inte heller&lt;br&gt;helt eller till viss del skall användas&lt;br&gt;till allmän plats som avses i 18 §&lt;br&gt;första stycket, föreligger hinder mot&lt;br&gt;att inrätta anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förrättningen begärts endast&lt;br&gt;av ägaren av fastighet, som finnes ej&lt;br&gt;kunna tilläggas rätt att delta i anlägg-&lt;br&gt;ningen och som inte heller helt eller&lt;br&gt;till viss del skall användas till allmän&lt;br&gt;plats eller trafikanläggning, som av-&lt;br&gt;ses i 18 § första stycket, föreligger&lt;br&gt;hinder mot att inrätta anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens&lt;br&gt;beslut att med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag förplikta någon att&lt;br&gt;lämna ersättning till en sakägare får&lt;br&gt;verkställas enligt utsökningsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar någon utan skäl att avträda&lt;br&gt;mark eller byggnad i rätt tid, har till-&lt;br&gt;trädaren rätt att få handräckning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:726.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:126.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten för att&lt;br&gt;komma i besittning av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inom ett år efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft ersättning&lt;br&gt;enligt 13 § ej till fullo betalats i föreskriven ordning och ej heller någon som&lt;br&gt;i beslutet tillerkänts sådan ersättning begärt verkställighet av beslutet i&lt;br&gt;denna del, är anläggningsbeslutet förfallet. Anläggningsbeslutet är även för-&lt;br&gt;fallet, om anläggningen ej utförts inom den tid som bestämts i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt anläggningsbeslutet fastighet eller del därav inlösas, gäller be-&lt;br&gt;slutet i denna del utan hinder av bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;om förlängning av tid som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som betalats får ej återkrävas på grund av att anläggningsbeslu-&lt;br&gt;tet förfallit enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första meningen gäller inte ersättning&lt;br&gt;som fastställts vid särskild förrättning&lt;br&gt;enligt 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 13 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §§ i sin äldre lydelse. I sådant fall skall 13 a § inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;br&gt;dels att 2, 16, 29 och 31 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 13 a, 13 b, 13 c och 30 a §§,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;br&gt;Lagen gäller för ledningar av följande slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän teleledning samt annan allmän svagströmsledning för signale-&lt;br&gt;ring, fjärrmanövrering, dataöverföring eller liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. elektrisk starkströmsledning för vilken koncession fordras eller som in-&lt;br&gt;går i telekommunikationssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vatten- eller avloppsledning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ingår i allmän va-anläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förser samhälle med vatten eller därifrån bortför avloppsvatten eller&lt;br&gt;annan orenlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av bety-&lt;br&gt;delse för riket eller viss ort eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) medför endast ringa intrång i d) medför endast ringa intrång i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförelse med nyttan, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jämförelse med nyttan och inte till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godoser endast en enstaka fastighets&lt;br&gt;husbehov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledning genom vilken fjärrvärme, olja, gas eller annan råvara eller pro-&lt;br&gt;dukt transporteras från produktionsställe, upplag eller lastplats och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tillgodoser ett allmänt behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av bety-&lt;br&gt;delse för riket eller viss ort eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) medför endast ringa intrång i jämförelse med nyttan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej om utrymme för ledning kan upplåtas med stöd av anlägg-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 13 § skall bestäm-&lt;br&gt;mas i pengar att utbetalas på en gång.&lt;br&gt;Efter särskilt yrkande får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten, om det är&lt;br&gt;lämpligt, hänvisa sakägare att vid&lt;br&gt;särskild förrättning föra talan om så-&lt;br&gt;dan ersättning för skada och intrång&lt;br&gt;som är svår att uppskatta i samband&lt;br&gt;med ledningsrättsförrättningen. An-&lt;br&gt;sökan om särskild förrättning skall&lt;br&gt;göras inom den tid, högst tio år, som&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förrättningen en fastighet&lt;br&gt;som svarar för en fordran, får fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;enligt första stycket endast om ford-&lt;br&gt;ringshavama medger det. Besväras&lt;br&gt;fastigheten av en gemensam inteck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning, fordras dessutom de medgivan-&lt;br&gt;den från fastighetsägare och ford-&lt;br&gt;ringshavare som föreskrivs för re-&lt;br&gt;laxation i 22 kap. 11 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet är väsentligen utan bety-&lt;br&gt;delse för någon rättsägare, krävs&lt;br&gt;dock inte något medgivande av&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är inte tillämplig ifråga&lt;br&gt;om ersättning för skada eller intrång&lt;br&gt;som uppkommer efter förrättningen&lt;br&gt;och som inte har kunnat förutses vid&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är lämpligt och berörda&lt;br&gt;sakägare medger det, får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten vid förrätt-&lt;br&gt;ningen även pröva ett av en sakägare&lt;br&gt;framställt yrkande om ersättning som&lt;br&gt;har samband med förrättningen men&lt;br&gt;rör ett rättsförhållande som inte skall&lt;br&gt;prövas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning av frågor som&lt;br&gt;avses i första stycket tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 kap. 12 c § andra&lt;br&gt;stycket fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas 4 kap. 1-24, 27-&lt;br&gt;35 och 37-40 §§ fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förrättning enligt&lt;br&gt;tillämpas 4 kap. 1-24,&lt;br&gt;37-40 §§ samt 6 kap.&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga&lt;br&gt;denna lag&lt;br&gt;27-35 och&lt;br&gt;6 och 7§§&lt;br&gt;(1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förrättning endast att inskrivet servitut eller inskriven nyttjanderätt&lt;br&gt;avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning skall förändras till led-&lt;br&gt;ningsrätt, skall dock sammanträde med sakägarna hållas bara om särskilda&lt;br&gt;skäl talar för det. Vid sådan förrättning behöver ärendet inte hänskjutas en-&lt;br&gt;ligt 21 § till den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom&lt;br&gt;plan- och byggnadsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förrättning som avses i andra stycket får inskrivet servitut avseende&lt;br&gt;rätt att framdraga och bibehålla ledning, som utgör tillbehör till annan fastig-&lt;br&gt;het eller annan inskriven tomträtt än den där ledningen finns, förändras till&lt;br&gt;ledningsrätt endast om därvid förordnas att ledningsrätten skall höra till den&lt;br&gt;fastighet eller tomträtt till vilken ledningen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarar fastighet för fordran, får inskrivet servitut eller inskriven nyttjan-&lt;br&gt;derätt förändras till ledningsrätt endast om sådana medgivanden som avses&lt;br&gt;i 14 § andra stycket föreligger. Medgivande av rättsägare behövs dock ej, om&lt;br&gt;förändringen är väsentligen utan betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16-18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning på mål&lt;br&gt;som fullföljts enligt 28 §. I fråga om&lt;br&gt;rättegångskostnad i ledningsrätts-&lt;br&gt;mål skall därvid tillämpas vad som&lt;br&gt;enligt 16 kap. 14 §, 17 kap. 3§ och 18&lt;br&gt;kap. 2 § fastighetsbildningslagen gäl-&lt;br&gt;ler i mål om inlösenersättning. Rör&lt;br&gt;talan förrättning som avses i 33 § till-&lt;br&gt;lämpas dock vad som enligt nämnda&lt;br&gt;paragrafer i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;gäller för fastighetsbildningsmål i&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16-18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;tillämpas på mål som fullföljts enligt&lt;br&gt;28 §. I fråga om rättegångskostnad i&lt;br&gt;ledningsrättsmål skall därvid tilläm-&lt;br&gt;pas vad som gäller i fråga om sådana&lt;br&gt;mål som avses i 16 kap. 14 § andra&lt;br&gt;stycket fastighetsbildningslagen .Rör&lt;br&gt;talan förrättning som avses i 33 § till-&lt;br&gt;lämpas dock vad som gäller om rätte-&lt;br&gt;gångskostnader i fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmål i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens&lt;br&gt;beslut att med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag förplikta någon att&lt;br&gt;lämna ersättning till en sakägare får&lt;br&gt;verkställas enligt utsökningsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar någon utan skäl att avträda&lt;br&gt;mark eller byggnad i rätt tid, har till-&lt;br&gt;trädaren rätt att få handräckning av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten för att&lt;br&gt;komma i besittning av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inom ett år efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft ersättning&lt;br&gt;enligt 13 § ej till fullo erlagts i föreskriven ordning och ej heller någon som i&lt;br&gt;beslutet tillerkänts sådan ersättning begärt verkställighet av beslutet i denna&lt;br&gt;del, är ledningsbeslutet förfallet. Ledningsbeslutet är även förfallet, om led-&lt;br&gt;ningen ej kommit till stånd inom den tid som bestämts i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt ledningsbeslutet fastighet eller del därav inlösas, gäller beslu-&lt;br&gt;tet i denna del utan hinder av bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;om förlängning av tid som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som betalats får ej återkrävas på grund av att ledningsbeslutet&lt;br&gt;förfallit enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första meningen gäller inte ersättning&lt;br&gt;som fastställts vid särskild förrättning&lt;br&gt;enligt 13 a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 31 § i sin&lt;br&gt;äldre lydelse. I sådant fall skall 13 a § inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall&lt;br&gt;29 § i sin äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:11) om&lt;br&gt;exploateringssamverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 och 34 §§ lagen (1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en exploateringsförrättning&lt;br&gt;skall fastighetsreglering inom sam-&lt;br&gt;verkansområdet ske i den utsträck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning som krävs för att genomföra ex-&lt;br&gt;ploateringen. I fråga om sådan fas-&lt;br&gt;tighetsreglering gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988). I stället för 5 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§, 7 § första och andra styckena,&lt;br&gt;8-13 och 18 §§ samt 8 kap. 1-6 §§&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen skall dock&lt;br&gt;gälla 11, 15 och 17-23 §§ denna lag.&lt;br&gt;Innebär överenskommelse enligt&lt;br&gt;23 § att en fastighet tilldelas avsevärt&lt;br&gt;mera mark än som följer av 11 §&lt;br&gt;andra stycket eller 18 §, skall 5 kap.&lt;br&gt;20 § fastighetsbildningslagen tilläm-&lt;br&gt;pas. Vid fastighetsregleringen skall&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 § denna lag tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en exploateringsförrättning&lt;br&gt;skall fastighetsreglering inom sam-&lt;br&gt;verkansområdet ske i den utsträck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning som krävs för att genomföra ex-&lt;br&gt;ploateringen. I fråga om sådan fas-&lt;br&gt;tighetsreglering gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988). I stället för 5 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§, 7 § första och andra styckena,&lt;br&gt;8-12, 13 och 18 §§ samt 8 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen skall dock&lt;br&gt;gälla 11, 15 och 17-23 §§ denna lag.&lt;br&gt;Innebär överenskommelse enligt&lt;br&gt;23 § att en fastighet tilldelas avsevärt&lt;br&gt;mera mark än som följer av 11 §&lt;br&gt;andra stycket eller 18 §, skall 5 kap.&lt;br&gt;20 § fastighetsbildningslagen tilläm-&lt;br&gt;pas. Vid fastighetsregleringen skall&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 § denna lag tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering enligt denna lag får ej ske innan exploateringsbeslutet&lt;br&gt;enligt 13 § har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningar enligt denna lag har företräde framför annan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsförrättning inom samverkansområdet som berör exploateringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;br&gt;Bestämmelserna i 16-18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;skall tillämpas på mål som fullföljs&lt;br&gt;enligt 33 §. Därvid skall i fråga om&lt;br&gt;ersättning med anledning av fastig-&lt;br&gt;hetsreglering enligt 19 eller 20 §&lt;br&gt;gälla vad som föreskrivs beträffande&lt;br&gt;mål om inlösenersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16-18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;skall tillämpas på mål som fullföljs&lt;br&gt;enligt 33 §. Därvid skall i fråga om&lt;br&gt;ersättning med anledning av fastig-&lt;br&gt;hetsreglering enligt 19 eller 20 §&lt;br&gt;gälla vad som föreskrivs beträffande&lt;br&gt;sådana mål som avses i 16 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall&lt;br&gt;34 § i sin äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för&lt;br&gt;fordran på grund av fastighetsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1970:990) om förmånsrätt för&lt;br&gt;fordran på grund av fastighetsbildning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vid förrättning enligt fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988) eller&lt;br&gt;lagen (1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan bestämts att ägare av fas-&lt;br&gt;tighet skall utge ersättning till annan&lt;br&gt;sakägare och har fordran på ersätt-&lt;br&gt;ning icke förfallit till betalning tidi-&lt;br&gt;gare än ett år före utmätning eller&lt;br&gt;konkursansökan, skall med ford-&lt;br&gt;ringen följa förmånsrätt enligt 6§ 1&lt;br&gt;förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma förmånsrätt tillkommer fordran på ersättning i pengar enligt 5&lt;br&gt;kap. 31 § tredje stycket fastighetsbildningslagen för skog som ej kunnat utta-&lt;br&gt;gas inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vid förrättning enligt fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988) eller&lt;br&gt;lagen (1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan bestämts att ägare eller&lt;br&gt;tidigare ägare av fastighet skall utge&lt;br&gt;ersättning till annan sakägare och&lt;br&gt;har fordran på ersättning icke förfal-&lt;br&gt;lit till betalning tidigare än ett år före&lt;br&gt;utmätning eller konkursansökan,&lt;br&gt;skall med fordringen följa förmåns-&lt;br&gt;rätt enligt 6§ 1 förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående skyldighet för ägare av&lt;br&gt;fastighet att utge ersättning som av-&lt;br&gt;ses i 1 § första stycket samt angående&lt;br&gt;rätt enligt 5 kap. 31 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;br&gt;att uttaga skog skall anteckning gö-&lt;br&gt;ras i fastighetsboken när beslutet&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående skyldighet för ägare el-&lt;br&gt;ler tidigare ägare av fastighet att utge&lt;br&gt;ersättning som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket samt angående rätt enligt&lt;br&gt;5 kap. 31 § tredje stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988) att uttaga&lt;br&gt;skog skall anteckning göras i fastig-&lt;br&gt;hetsboken när beslutet vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det sammanlagda kapitalbeloppet av de ersättningar för vilka fas-&lt;br&gt;tighet svarar enligt 1 § första stycket icke till ettusen kronor, skall anteckning&lt;br&gt;dock ej ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket till-&lt;br&gt;lämpas även på beslut enligt 5 kap.&lt;br&gt;12 a § första stycket fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1987:130.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkel-&lt;br&gt;spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P.&lt;br&gt;Westerberg, Ask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1979 tillkallade regeringen särskilda sakkunniga för att se över fastighets-&lt;br&gt;bildningslagstiftningen. De sakkunniga antog namnet fastighetsbildningsut-&lt;br&gt;redningen (Ju 1979:11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har avlämnat fyra betänkanden, Fastighetbildning 1, Av-&lt;br&gt;veckling av samfällda vägar och diken (SOU 1983:37), Fastighetsbildning 2,&lt;br&gt;Ersättningsfrågor (SOU 1983:38), Fastighetsbildning 3, Plangenomförande&lt;br&gt;genom inlösenförrättning (SOU 1984:72) och Fastighetsbildning 4, Förrätt-&lt;br&gt;ningsförfarande och boendeinflytande m.m. (SOU 1986:29). Betänkandena&lt;br&gt;1 och 4 har redan behandlats i annat sammanhang (se prop. 1988/89:77,&lt;br&gt;BoUll, rskr. 255 och SFS 1989:724).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ämnar nu ta upp de lagstiftningsfrågor som utredningen har behandlat&lt;br&gt;i betänkandena 2 och 3. I anslutning härtill kommer jag även att behandla&lt;br&gt;vissa förslag som har utarbetats inom justitiedepartementet och redovisats&lt;br&gt;i promemorian (Ds 1988:41) ”Ersättning vid fastighetsreglering m m” samt&lt;br&gt;förslag som lantmäteriverket har lagt fram i sin rapport (1988:28) ”Markåt-&lt;br&gt;komst och ersättning”. Promemorian berör samma frågor som utredningen&lt;br&gt;har behandlat i betänkandet 2, medan rapporten tar upp en del frågor som&lt;br&gt;har behandlats i betänkandet 3. Slutligen kommer jag också att ta upp de&lt;br&gt;förslag om ändringar i 4 kap. expropriationslagen (1972:719) som har lagts&lt;br&gt;fram i en inom bostadsdepartementet utarbetad promemoria (Ds Bo 1984:2)&lt;br&gt;”Expropriationsersättning” och som inte har behandlats i propositionen med&lt;br&gt;följdlagstiftning till plan- och bygglagen (se prop. 1985/86:90 s.97). Såväl ut-&lt;br&gt;redningens betänkanden som de båda promemoriorna och lantmäteriverkets&lt;br&gt;rapport har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels sammanfattningen i utred-&lt;br&gt;ningens betänkanden 2 och 3 som bilagorna 1 och 2, dels sammanfattningen&lt;br&gt;och lagförslagen i promemorian Ds 1988:41 som bilagorna 3 och 4 , dels&lt;br&gt;sammanfattningen i promemorian Ds Bo 1984:2 sombilaga 5, dels lantmäte-&lt;br&gt;riverkets sammanfattning och lagförslag i rapporten Markåtkomst och er-&lt;br&gt;sättning som bilagorna 6 och 7 samt dels förteckningar över remissinstan-&lt;br&gt;serna som bilagorna 8-11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningar av remissyttrandena har gjorts inom bostadsdeparte-&lt;br&gt;mentet såvitt gäller promemorian 1984:2 (Dnr R 2450-83) och inom justitie-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementet såvitt gäller betänkandena, promemorian 1988:41 och lant- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;mäteriverkets rapport (Dnr 2583-83, 2474-83, 88-2412 och 89-642). Sam-&lt;br&gt;manställningarna finns tillgängliga i lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 mars 1992 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;de lagförslag som har utarbetats inom justitiedepartementet på grundval av&lt;br&gt;tidigare förslag. Lagrådsremissens lagförslag och lagrådets yttrande bör fo-&lt;br&gt;gas till protokollet i detta ärende som bilagorna 12 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har några redaktionella ändringar gjorts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänna överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Markåtkomst genom förrättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningslagen (1970:988) innehåller regler om förutsättningarna&lt;br&gt;för ändringar i fastighetsindelningen. Fastighetsbildning sker genom fastig-&lt;br&gt;hetsreglering, om den avser ombildning av fastigheter, och som avstyckning,&lt;br&gt;klyvning eller sammanläggning, om den avser nybildning av fastighet. Ge-&lt;br&gt;nom fastighetsreglering kan vidare servitut bildas, ändras eller upphävas.&lt;br&gt;För särskilda fall av fastighetsreglering finns regler om inlösen i 8 kap. fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsbildningsåtgärd berör ofta såväl allmänna som enskilda in-&lt;br&gt;tressen. Regelsystemet i fastighetsbildningslagen bygger på principen att fas-&lt;br&gt;tighetsbildningen är en enskild angelägenhet. Det allmännas inflytande är&lt;br&gt;emellertid i vissa lägen mycket starkt. Fastighetsregleringsinstitutet har för-&lt;br&gt;bundits med vissa tvångsmoment som innebär att ägaren är skyldig att under&lt;br&gt;vissa förutsättningar tåla att hans fastighet ändras i fråga om storlek och ägo-&lt;br&gt;anordning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsfrågor handläggs av särskilda fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheter och prövas vid s.k. förrättning. Vid förrättningen utgörs fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten av en förrättningslantmätare och i vissa fall två lek-&lt;br&gt;män, s.k. gode män. Förfarandet bygger på principen om officialprövning.&lt;br&gt;Detta innebär att fastighetsbildningsmyndigheten har att på eget initiativ ta&lt;br&gt;fram den utredning, t.ex. värderingsutlåtanden, som behövs för åtgärdens&lt;br&gt;genomförande. Fastighetsbildningsmyndigheten har att se till samtliga sak-&lt;br&gt;ägares intressen. Myndigheten skall också för sakägarna klargöra innebör-&lt;br&gt;den av vidtagna och planerade åtgärder. Som regel ingår det i förrättningen&lt;br&gt;att det hålls ett sammanträde med sakägarna. Vid ett sådant sammanträde&lt;br&gt;har sakägarna rätt att yttra sig och får också presentera egen utredning. Möj-&lt;br&gt;ligheterna att förebringa utredning vid en förrättning är dock inte lika stora&lt;br&gt;som i ett domstolsförfarande. Exempelvis saknar fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten möjlighet att hålla vittnesförhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens beslut kan överklagas till fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen. Prövningen i fastighetsdomstolen sker som regel efter huvudförhand-&lt;br&gt;ling. Fastighetsdomstolens utslag kan i sin tur överklagas till hovrätten och&lt;br&gt;vidare till högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av fastighetsbildningslagen finns andra lagar som reglerar for-&lt;br&gt;merna för ianspråktagande av mark för skilda ändamål. Hit hör anläggnings-&lt;br&gt;lagen (1973:1149), som innehåller bestämmelser om upplåtelse och inlösen&lt;br&gt;av mark för gemensamhetsanläggningars behov. Hit hör även ledningsrätts-&lt;br&gt;lagen (1973:1144), enligt vilken mark kan tas i anspråk för vissa slag av led-&lt;br&gt;ningar. Såväl anläggningsfrågor som ledningsrättsfrågor prövas av fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten vid ett förrättningsförfarande som i huvudsak över-&lt;br&gt;ensstämmer med vad som gäller enligt fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark kan även tas i anspråk genom inlösen enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) samt genom expropriation enligt expropriationslagen (1972:719).&lt;br&gt;Vid sådant ianspråktagande tillämpas andra förfaranderegler. Någon för-&lt;br&gt;rättning inför fastighetsbildningsmyndigheten förekommer inte. Frågor om&lt;br&gt;inlösen enligt plan- och bygglagen prövas i stället direkt av fastighetsdomsto-&lt;br&gt;len. Frågor om tillstånd till expropriation handläggs av regeringen eller i&lt;br&gt;vissa fall av länsstyrelsen, medan frågor om expropriationsersättning prövas&lt;br&gt;av fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu berörda lagarna överlappar i viss utsträckning varandra. Detta gäl-&lt;br&gt;ler bl. a. beträffande sådan överföring av mark som är nödvändig för att ge-&lt;br&gt;nomföra kommunala planer, exempelvis mark som enligt planen skall an-&lt;br&gt;vändas för gatumark. Sådan marköverföring kan ske enligt bestämmelserna&lt;br&gt;om inlösen i plan- och bygglagen. Redan vid fastighetsbildningslagens till-&lt;br&gt;komst förutsattes emellertid att även fastighetsreglering skulle kunna&lt;br&gt;komma till användning för marköverföring som behövs för att genomföra&lt;br&gt;kommunala planer. Så har också skett i mycket stor utsträckning. I vissa si-&lt;br&gt;tuationer är dock fastighetsreglering inte någon användbar metod för plan-&lt;br&gt;genomförande. Det kan bero på särskilda bestämmelser i fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen, som inskränker möjligheterna att genomföra fastighetsregle-&lt;br&gt;ring. Det har hävdats att de hinder som idag finns mot att genomföra kom-&lt;br&gt;munala planer med hjälp av fastighetsreglering bör undanröjas. Det brukar&lt;br&gt;därvid särskilt framhållas att förfarandet vid fastighetsreglering är enklare,&lt;br&gt;smidigare och billigare än det domstolsförfarande som byggnads- och expro-&lt;br&gt;priationslagstiftningen förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsutredningen har i betänkandet 3 lagt fram förslag som&lt;br&gt;syftar till att vidga möjligheterna att ta mark i anspråk genom förrättningsbe-&lt;br&gt;slut. Utredningen har sålunda föreslagit att frågor om kommunal inlösen en-&lt;br&gt;ligt vissa bestämmelser i byggnadslagen (1947:385) skall prövas vid en av fas-&lt;br&gt;tighetsbildningsmyndigheten handlagd förrättning (inlösenförrättning), vil-&lt;br&gt;ken skall regleras i en särskild lag. Beträffande förfarandet vid sådan förrätt-&lt;br&gt;ning skall enligt förslaget bestämmelserna i fastighetsbildningslagen tilläm-&lt;br&gt;pas utom i några avseenden där särskilda förfaranderegler föreslås, såsom&lt;br&gt;exempelvis ifråga om kostnadsersättning. Byggnadslagen har numera ersatts&lt;br&gt;av plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en särskild lag om inlösenförrättning har avstyrkts av flerta-&lt;br&gt;let remissinstanser. Till de avstyrkande instanserna hör hovrätten för Nedre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrland, Stockholms tingsrätt, Svenska kommunförbundet, samtliga kom-&lt;br&gt;muner som yttrat sig, Sveriges advokatsamfund och Sveriges fastighetsäga-&lt;br&gt;reförbund. Förslaget har tillstyrkts av bl.a. lantmäteriverket, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund och några länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag först peka på vissa undersökningar som redovisas i&lt;br&gt;betänkandet 3 (s. 53-56) och som visar bl.a. följande. Det sker årligen cirka&lt;br&gt;3.000 fastighetsregleringar inom plan medan antalet fall av inlösen enligt&lt;br&gt;byggnadslagstiftningen endast uppgår till omkring 25. Besvär över fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndighetens ersättningsbeslut är mycket sällsynta. Detta får&lt;br&gt;ses mot bakgrund av att parterna som regel är överens om ersättningen när&lt;br&gt;regleringen begärs. Även i inlösenmål kommer parterna i stor utsträckning&lt;br&gt;överens om ersättningen. Endast omkring 25 procent av målen prövas i sak&lt;br&gt;av fastighetsdomstolen. De sakprövade målen överklagas i mycket stor ut-&lt;br&gt;sträckning till hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregleringsinstitutet utnyttjas således redan nu i det allt övervä-&lt;br&gt;gande antalet plangenomförandefall. Att domstolsprövning sker är förhål-&lt;br&gt;landevis sällsynt. I fall då sådan prövning sker kan det enligt min uppfattning&lt;br&gt;i vissa fall vara en fördel ur kostnadssynpunkt att förrättningsformen inte&lt;br&gt;används utan att prövningen börjar i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att ta bort möjligheten att begära inlösen direkt vid domstol är&lt;br&gt;alltså inte invändningsfritt. Jag befarar vidare att den föreslagna lagen om&lt;br&gt;inlösenförrättning skulle komplicera handläggningen vid fall av plangenom-&lt;br&gt;förande som idag genomförs mycket smidigt med det nuvarande systemet.&lt;br&gt;Mot bakgrund härav ansluter jag mig till flertalet remissinstansers uppfatt-&lt;br&gt;ning att utredningens förslag till lag om inlösenförrättning inte bör läggas till&lt;br&gt;grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har i sin rapport lämnat några mindre långtgående för-&lt;br&gt;slag som syftar till att underlätta plangenomförande inom ramen för fastig-&lt;br&gt;hetsregleringsinstitutet. Samtidigt har verket pekat på möjligheten att an-&lt;br&gt;vända förrättningsförfarandet som medel för att fastställa den ersättning som&lt;br&gt;en fastighetsägare kan vara berättigad till på grund av kommunala planbe-&lt;br&gt;slut och som annars skulle ha bestämts enligt plan- och bygglagens regler.&lt;br&gt;Bl.a. i avsikt att underlätta användandet av förrättningsförfarandet för detta&lt;br&gt;ändamål har lantmäteriverket föreslagit vissa ändringar i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest betydelsefulla av lantmäteriverkets förslag innebär att sådan&lt;br&gt;marköverföring som skulle kunna komma till stånd genom inlösen&lt;br&gt;enligt 6 kap. 17 § plan- och bygglagen - dvs. vissa slag av marköverföring till&lt;br&gt;kommun - skall få ske genom fastighetsreglering utan hinder av de särskilda&lt;br&gt;begränsningar som gäller enligt fastighetsbildningslagen. Lantmäteriverkets&lt;br&gt;övriga förslag i denna del syftar till att göra det lättare för den enskilde att i&lt;br&gt;vissa fall initiera ett förrättningsförfarande. Enligt min uppfattning bör för-&lt;br&gt;slagen i sina huvudsakliga delar genomföras. Jag kommer att redovisa skälen&lt;br&gt;för min uppfattning i avsnitt 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Ersättning vid fastighetsreglering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsreglering innebär typiskt sett att mark överförs mellan fastighe-&lt;br&gt;ter. För skillnaden mellan vad fastigheten tar emot resp, avstår i detta hän-&lt;br&gt;seende skall det betalas ersättning i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningslagens ersättningsregler anknyter till det förhållandet&lt;br&gt;att det - för att fastighetsreglering skall få ske - totalt sett alltid skall upp-&lt;br&gt;komma en förbättring för de fastigheter som är berörda av en sådan regle-&lt;br&gt;ring. Reglerna innebär att fastighetsägarna skall dela på denna reglerings-&lt;br&gt;vinst. Detta kan i ett enskilt fall exempelvis leda till att ägaren till en fastighet&lt;br&gt;som avstår från ett markområde kompenseras med ett belopp som är större&lt;br&gt;än som strängt taget föranleds av de skador som regleringen för med sig.&lt;br&gt;Skälet till detta är då att det överförda området är särskilt värdefullt för&lt;br&gt;grannfastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsreglerna i expropriationslagen är uppbyggda på ett annat sätt&lt;br&gt;med en mera skadeståndsrättslig inriktning. Vad som ersätts är den minsk-&lt;br&gt;ning i sakägarens förmögenhet som uppkommer genom expropriationen.&lt;br&gt;Expropriationslagens ersättningsregler tillämpas också vid inlösen enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen och i fråga om ersättning enligt anläggningslagen och&lt;br&gt;ledningsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fastighetsbildningsutredningen behövs en bättre samordning mel-&lt;br&gt;lan ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen och i expropriationslagen.&lt;br&gt;Denna uppfattning, som framförs också i 1988 års promemoria, delas i all-&lt;br&gt;mänhet av remissinstanserna. Jag har för egen del inte någon annan uppfatt-&lt;br&gt;ning. Bl.a. är det en brist att reglerna i fastighetsbildningslagen inte innehål-&lt;br&gt;ler någon motsvarighet till expropriationslagens regel om ersättning för s.k.&lt;br&gt;företagsskada och att fastighetsbildningslagens regler om ersättning för s.k.&lt;br&gt;personlig skada ger mindre möjligheter till ersättning än motsvarande regler&lt;br&gt;i expropriationslagen om ersättning för övrig skada. Som ett ytterligare skäl&lt;br&gt;för en översyn av reglerna kan anföras att de principer som ligger till grund&lt;br&gt;för ersättningsbestämmelserna bör komma till bättre uttryck i lagtexten än&lt;br&gt;vad som för närvarande är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar följaktligen att det vidtas lagstiftningsåtgärder för att knyta&lt;br&gt;ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen närmare till motsvarande reg-&lt;br&gt;ler i expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet och advokatsamfundet har i sina remissyttranden över&lt;br&gt;1988 års promemoria pekat på att det råder ett samband mellan fastighets-&lt;br&gt;bildningslagens ersättningsregler och reglerna om sakägarens ställning vid&lt;br&gt;förrättningen. Enligt deras uppfattning bör fastighetsbildningslagens ersätt-&lt;br&gt;ningsregler inte ändras innan man tar slutlig ställning till frågan om vad som&lt;br&gt;bör gälla om den enskildes rätt till ersättning för kostnader under förrätt-&lt;br&gt;ningen. Den frågan behandlas i detta lagstiftningsärende och jag har beaktat&lt;br&gt;den vid mina överväganden om hur ersättningsreglerna bör utformas. Dessa&lt;br&gt;överväganden skall jag redovisa i avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Sakägares ställning vid förrättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i olika sammanhang hävdats att den enskilde sakägaren har en alltför&lt;br&gt;svag ställning vid en förrättning, i synnerhet om den andra parten är en kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mun eller något annat resursstarkt organ. Den nuvarande lagstiftningen ger Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;inte den enskilde sakägaren någon rätt till ersättning för egna ombuds- och&lt;br&gt;utredningskostnader vid förrättning. När motparten företräder ett allmänt&lt;br&gt;intresse har den enskilde sakägaren inte heller någon obetingad rätt till er-&lt;br&gt;sättning för rättegångskostnader som uppkommer efter överklagande till&lt;br&gt;fastighetsdomstolen av ett fastighetsbildningsbeslut. Denna ordning har kri-&lt;br&gt;tiserats. Det har gjorts jämförelser med expropriations- och byggnadslag-&lt;br&gt;stiftningen, där den enskilde sakägaren normalt har rätt till ersättning för&lt;br&gt;sina kostnader vid fastighetsdomstolen. Både fastighetsbildningsutred-&lt;br&gt;ningen och lantmäteriverket har lagt fram förslag som innebär att den en-&lt;br&gt;skilde sakägaren i vissa fall skall kunna få ersättning för kostnader vid för-&lt;br&gt;rättningen och vid rättegången i fastighetsdomstolen. För egen del kan jag&lt;br&gt;inte tillstyrka förslagen om ersättning för kostnader vid förrättning. Där-&lt;br&gt;emot delar jag uppfattningen att den enskilde sakägaren bör få vidgade möj-&lt;br&gt;ligheter att erhålla ersättning för rättegångskostnader. Till dessa frågor åter-&lt;br&gt;kommer jag i avsnitt 2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har lagt fram två andra förslag som också syftar till att&lt;br&gt;minska skillnaderna mellan förrättningsförfarandet och förfarandet enligt&lt;br&gt;byggnads- och expropriationslagstiftningen. Det ena förslaget berör möjlig-&lt;br&gt;heten att skjuta upp prövningen av sådana frågor, som inte lämpligen kan&lt;br&gt;avgöras vid tiden för förrättningen. Det andra förslaget gäller fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndighetens möjligheter att pröva frågor som inte skall bedömas en-&lt;br&gt;ligt den för förrättningen gällande lagstiftningen. Förslagen bör enligt min&lt;br&gt;mening läggas till grund för lagstiftning. Detsamma gäller beträffande ett av&lt;br&gt;lantmäteriverket framställt förslag om att förenkla förfarandet vid faststäl-&lt;br&gt;lande av ersättning i vissa fall samt om sakkunnigs ställning och medverkan&lt;br&gt;vid fastighetsbildningsförrättning. Till alla dessa frågor skall jag återkomma&lt;br&gt;i avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Plangenomförande genom förrättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Kommunens markåtkomst vid genomförande av en plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag : Om ett markområde enligt en beslutad detaljplan skall&lt;br&gt;användas för en allmän plats som kommunen är huvudman för, skall&lt;br&gt;området kunna överföras till kommunen genom fastighetsreglering i&lt;br&gt;större utsträckning än vad som gäller för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Lantmäteriverkets förslag innebär dock att möjligheterna att genomföra en&lt;br&gt;fastighetsreglering blir större även i vissa andra fall (se rapporten s. 24—27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt lant-&lt;br&gt;mäteriverkets förslag eller lämnat det utan erinran. Till dem som tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget hör bl.a. hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, ett&lt;br&gt;par kommuner, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Lantmätareförening&lt;br&gt;och Lantmäteriets Civilingenjörsförening. Sveriges Advokatsamfund har&lt;br&gt;avstyrkt förslaget, medan Svenska kommunförbundet har ställt sig tveksamt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till det. Kommunstyrelsen i Stockholms kommun har uttalat att förslaget kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hota den enskildes rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För att fastighetsreglering skall få ske krävs dels att man upp-&lt;br&gt;når en lämpligare fastighetsindelning eller en mera ändamålsenlig markan-&lt;br&gt;vändning, dels att fördelarna överväger kostnaderna och olägenheterna av&lt;br&gt;regleringen (se 5 kap. 4 § fastighetsbildningslagen). Om dessa förutsätt-&lt;br&gt;ningar är uppfyllda, kan fastighetsreglering ske även om berörda fastighets-&lt;br&gt;ägare motsätter sig åtgärden. Det finns emellertid begränsningar i möjlighe-&lt;br&gt;terna att genomföra fastighetsreglering mot fastighetsägares eller annan sak-&lt;br&gt;ägares vilja (jfr 5 kap. 18 § fastighetsbildningslagen). Vid fastighetsreglering&lt;br&gt;skall sålunda iakttas att vaije däri ingående fastighet får en sådan samman-&lt;br&gt;sättning och utformning att den inte blir mindre lämplig än före regleringen&lt;br&gt;för det ändamål som den skall användas till. Fastigheten får inte heller för-&lt;br&gt;ändras så att dess graderingsvärde minskas väsentligt (se 5 kap. 8 § fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen; ”fastighetsskydd”). Normalt får fastighetsreglering inte&lt;br&gt;heller ske så att mark tillsammans med byggnad som finns på marken över-&lt;br&gt;förs till annan fastighet (se 5 kap. 7 § fastighetsbildningslagen; ”byggnads-&lt;br&gt;skydd”). Bestämmelserna fungerar som ett skydd för den enskilde mot allt-&lt;br&gt;för ingripande fastighetsregleringar. Vidare får mark där det finns elektrisk&lt;br&gt;starkströmsledning, för vilken koncession erfordras, inte överföras, såvida&lt;br&gt;inte ledningens ägare tillförsäkras rätt att behålla ledningen på marken (se&lt;br&gt;5 kap. 7 § tredje stycket fastighetsbildningslagen). Det skydd, som dessa be-&lt;br&gt;stämmelser ger, är emellertid inte absolut. Fastighetsreglering kan i viss be-&lt;br&gt;gränsad utsträckning ändå ske genom bestämmelserna om inlösen i 8 kap.&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen. Dessa bestämmelser är avsedda att tillämpas vid&lt;br&gt;sådana regleringar som syftar till en allmän förbättring av fastighetsbestån-&lt;br&gt;det (omarronderingar) eller till att sammanföra områden som enligt fastig-&lt;br&gt;hetsplan skall bilda en enda fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ fastighetsbildningslagen gäller även&lt;br&gt;vid marköverföring som syftar till att genomföra en kommunal plan, t.ex.&lt;br&gt;gatumarksreglering. De begränsar således möjligheterna att i sådana fall till-&lt;br&gt;gripa fastighetsreglering. Begränsningarna gäller också vid fastighetsregle-&lt;br&gt;ring för bildande eller upphävande av servitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den avsedda marköverföringen omfattar mark som enligt detaljplan&lt;br&gt;är avsedd för annat än enskilt bebyggande och fastighetsreglering inte kan&lt;br&gt;komma till stånd på grund av bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen, kan ett tvångsvis överförande av marken i stället komma till&lt;br&gt;stånd genom inlösen enligt 6 kap. 17 § plan- och bygglagen. Kommunen har&lt;br&gt;rätt att lösa mark, som enligt detaljplan skall användas för allmänna platser&lt;br&gt;som kommunen är huvudman för (se 6 kap. 17 § första stycket plan- och&lt;br&gt;bygglagen). Kommunen får också lösa annan mark, som enligt planen skall&lt;br&gt;användas för annat än enskilt bebyggande, under förutsättning att markens&lt;br&gt;användning för avsett ändamål inte ändå kan anses säkerställd (se 6 kap. 17&lt;br&gt;§ andra stycket plan- och bygglagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: För kommunen kan det vara en nackdel att tvingas&lt;br&gt;använda plan- och bygglagens inlösenregler. Ett inlösenförfarande enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen är i flertalet fall långsammare och mera kostsamt än för-&lt;br&gt;rättningsförfarandet enligt fastighetsbildningslagen. Frågor om inlösen skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövas av domstol. Kommunen får därvid normalt bära såväl sina egna som&lt;br&gt;motpartens rättegångskostnader. Det kan inträffa att kommunen gentemot&lt;br&gt;en av flera fastighetsägare som berörs av samma plan är tvingad att anhäng-&lt;br&gt;iggöra talan om inlösen vid domstol, medan fastighetsreglering kan genom-&lt;br&gt;föras gentemot övriga. Det kan också inträffa att marköverföringen visserli-&lt;br&gt;gen i huvudsak kan komma till stånd genom förrättning enligt anläggningsla-&lt;br&gt;gen men i någon mindre del - där anläggningslagen inte är tillämplig och&lt;br&gt;hinder mot fastighetsreglering föreligger enligt 5 kap. 7 eller 8 § fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen - måste ske genom inlösen enligt plan- och bygglagen. Osä-&lt;br&gt;kerhet huruvida fastighetsreglering är möjlig kan också leda till att markåt-&lt;br&gt;komstfrågan avgörs först efter två processer, den ena rörande tillämpningen&lt;br&gt;av 5 kap. 7 eller 8 §§ fastighetsbildningslagen och den andra rörande ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågan. Uppenbarligen kan sådana svårigheter fördröja plangenomför-&lt;br&gt;andet. Ofta väljer kommunen i stället att få till stånd fastighetsägarens med-&lt;br&gt;givande till fastighetsreglering genom att erbjuda en högre ersättning än som&lt;br&gt;måhända motiveras av en objektiv värdering av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det stora flertalet fall kommer parterna visserligen överens och några&lt;br&gt;problem uppstår inte eftersom bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen då inte utgör hinder mot fastighetsreglering. Likväl är de olä-&lt;br&gt;genheter som jag nyss har beskrivit så stora att det för övriga fall finns anled-&lt;br&gt;ning att ändra lagen beträffande situationer där fastighetsreglering används&lt;br&gt;i plangenomförande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering innehåller två olika moment. Det ena är frågan om&lt;br&gt;själva marköverföringens tillåtlighet och omfattning. Det andra är frågan om&lt;br&gt;den ersättning som skall lämnas. Bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen tar primärt sikte på det första momentet och kan föran-&lt;br&gt;leda att marköverföringen inte anses tillåtlig. Visserligen torde bestämmel-&lt;br&gt;serna åberopas främst då mera betydande värden berörs. Reglerna är emel-&lt;br&gt;lertid utformade så att de i det ena fallet kan förhindra en liten marköverfö-&lt;br&gt;ring av obetydligt värde, medan de i ett annat fall kan sakna verkan i fråga&lt;br&gt;om en överföring av ett mångdubbelt mera värdefullt område. Det första&lt;br&gt;kan bli fallet när den fastighet som berörs är mycket liten. Det andra kan&lt;br&gt;inträffa när en mycket stor fastighet måste avstå från ett obebyggt område&lt;br&gt;som har ett betydande omfång men utgör en liten del av fastighetens totala&lt;br&gt;areal. När 5 kap. 8§ fastighetsbildningslagen tillämpas, skall det visserligen&lt;br&gt;göras en helhetsbedömning, varvid bl.a. verkningarna för de enskilda sak-&lt;br&gt;ägarna skall beaktas. Storleken av den ersättning som kan komma i fråga är&lt;br&gt;emellertid i sig utan avgörande betydelse. Bestämmelserna är inte heller i&lt;br&gt;första hand avsedda att begränsa möjligheterna att genom fastighetsregle-&lt;br&gt;ring pröva omfattande och ekonomiskt betydelsefulla ersättningfrågor. De&lt;br&gt;syftar i stället till att skydda fastigheten som sådan och byggnader som finns&lt;br&gt;på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fastighetsregleringar som sker för att till kommunen över-&lt;br&gt;föra mark som enligt detaljplan skall användas för allmän plats för vilken&lt;br&gt;kommunen är huvudman, är frågan om marköverföringens tillåtlighet och&lt;br&gt;omfattning i princip redan avgjord genom planen. Fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten är bunden av planens föreskrifter (se 3 kap. 2 § fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen). En marköverföring kan under alla förhållanden komma till stånd ge-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom inlösen enligt plan- och bygglagen. De intressen som 5 kap. 7 och 8 §§ Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen skall tillgodose - fastighetens fortsatta lämplighet&lt;br&gt;och byggnadernas bestånd - kan således genombrytas och kommunens rätt&lt;br&gt;att få tillgång till marken är odiskutabel. För fastighetsägaren, som ställs in-&lt;br&gt;för kommunens krav att få tillgång till marken, är det i stället ersättningsfrå-&lt;br&gt;gan som är intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det jag nu har sagt framgår att bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen inte i första hand syftar till att skydda fastighetsägarens&lt;br&gt;rätt till ersättning. I rättspraxis har dock ersättningsfrågan vägts in vid till-&lt;br&gt;lämpningen av 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (jfr NJA 1976 s. 139).&lt;br&gt;Detta sammanhänger med att ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;och plan- och bygglagen hittills har varit utformade på olika sätt. Det har&lt;br&gt;bl.a. inneburit att fastighetsägaren inte har ansetts kunna få ersättning för&lt;br&gt;s.k. företagsskada vid fastighetsreglering. Med företagsskada avses att rest-&lt;br&gt;fastighetens marknadsvärde minskas genom det företag, för vilket regle-&lt;br&gt;ringen sker. Fastighetsägaren har alltså haft ett direkt intresse av att saken&lt;br&gt;avgjorts genom inlösen enligt byggnadslagstiftningen, eftersom detta har in-&lt;br&gt;neburit rätt till ersättning även för företagsskada. Som jag strax skall ut-&lt;br&gt;veckla närmare (se avsnitt 2.3.2) bör emellertid för de fall som nu diskuteras&lt;br&gt;i fortsättningen samma ersättningsregler gälla vare sig marköverföringen&lt;br&gt;sker genom fastighetsreglering eller genom inlösen enligt plan- och byggla-&lt;br&gt;gen. För fastighetsägarens rätt till ersättning kommer bestämmelserna i 5&lt;br&gt;kap. 7 och 8 §§ fastighetsbildningslagen då inte att ha någon egentlig bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ framstår mot denna bakgrund inte som&lt;br&gt;ändamålsenliga i plangenomförandefallen. Den mest påtagliga effekten av&lt;br&gt;bestämmelserna är att det i vissa fall är nödvändigt att föra frågan om mark-&lt;br&gt;överföring m.m. till domstol. Det kan visserligen hävdas att ett domstolsför-&lt;br&gt;farande ger bättre möjligheter för sakägarna att åberopa utredning och över-&lt;br&gt;huvudtaget utgör en garanti för att saken avgörs på ett korrekt sätt. Advo-&lt;br&gt;katsamfundet har lämnat synpunkter av detta slag och har hävdat att försla-&lt;br&gt;get accentuerar fastighetsbildningsmyndighetens expropriativa funktion.&lt;br&gt;Samfundet har samtidigt understrukit att expropriativa förfaranden i allt vä-&lt;br&gt;sentligt bör ligga på domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag emellertid att förrättningsförfarandet i de fall som&lt;br&gt;det här är fråga om ger en godtagbar säkerhet för den enskilde. Lantmäte-&lt;br&gt;riorganisationen har en betydande erfarenhet och kompetens när det gäller&lt;br&gt;prövning av ersättningsfrågor. Sakägarna har dessutom möjlighet att få fas-&lt;br&gt;tighetsbildningsmyndighetens beslut överprövade i fastighetsdomstolen. De&lt;br&gt;kan därvid åberopa ytterligare utredning. Någon avgörande skillnad från&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt kommer därför inte att föreligga vare sig marköver-&lt;br&gt;föringen sker i form av fastighetsreglering eller inlösen. Detta gäller i synner-&lt;br&gt;het med hänsyn till mina förslag i ett senare avsnitt (2.4.2) om ändringar i de&lt;br&gt;rättegångskostnadsregler som gäller vid överklagande av fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndighetens beslut. Dessa förslag innebär att den enskilde sakäga-&lt;br&gt;rens ansvar för rättegångskostnader och hans möjligheter att erhålla ersätt-&lt;br&gt;ning av motparten för egna kostnader skall bli desamma vid överklagande&lt;br&gt;av fastighetsbildningsmyndighetens beslut som i en inlösenrättegång. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn härtill väger enligt min mening advokatsamfundets invändningar mot Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;förslaget mindre tungt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har sagt delar jag lantmäteriverkets uppfatt-&lt;br&gt;ning att fastighetsreglering bör få ske utan hinder av bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;7 och 8 §§ fastighetsbildningslagen i sådana fall då marköverföring eller reg-&lt;br&gt;lering av rättighet skulle ha kunnat ske genom inlösen enligt 6 kap. 17 §&lt;br&gt;första stycket plan- och bygglagen, d.v.s. då det är fråga om mark som enligt&lt;br&gt;detaljplan skall användas för allmän plats för vilken kommunen är huvud-&lt;br&gt;man. En bestämmelse om detta bör tas in i en ny 8 a § i 5 kap. fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag innebär att 5 kap. 7 och 8 §§ fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen inte heller skall utgöra hinder mot sådan marköverföring som sker ge-&lt;br&gt;nom inlösen enligt 6 kap. 17 § andra stycket plan- och bygglagen. Enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen i det stycket äger kommunen lösa mark som skall användas för&lt;br&gt;annat än enskilt bebyggande, om markens användning för avsett ändamål&lt;br&gt;inte ändå kan anses säkerställd. Frågan om det kan komma till stånd en&lt;br&gt;tvångsvis marköverföring genom inlösen enligt plan- och bygglagen är i&lt;br&gt;dessa fall inte alltid så lätt att besvara. Svaret beror på om markens använd-&lt;br&gt;ning för det i planen angivna ändamålet ”kan anses säkerställd”. Bedöm-&lt;br&gt;ningen i de enskilda fallen av denna fråga kan ibland vara av ganska besvärlig&lt;br&gt;natur. Med hänsyn till vad jag nu har anfört, anser jag att det därför bör&lt;br&gt;förbehållas domstol att avgöra dessa fall. Jag är därför inte beredd att i detta&lt;br&gt;avseende förorda något undantag från 5 kap. 7 och 8 §§ fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Servitut för allmän trafikanläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om det i en detaljplan har föreskrivits att mark som är&lt;br&gt;avsedd för enskilt bebyggande även skall användas för allmän trafik-&lt;br&gt;anläggning, får servitut som behövs för anläggningen bildas genom&lt;br&gt;fastighetsreglering utan hinder av bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se rappor-&lt;br&gt;ten s. 26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Någon erinran mot lantmäteriverkets förslag har inte&lt;br&gt;framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om en detaljplan innehåller bestämmelser om att&lt;br&gt;mark, som skall användas för enskilt bebyggande, även skall användas för&lt;br&gt;allmän trafikanläggning, kan fastighetsägaren enligt 14 kap. 2 § plan- och&lt;br&gt;bygglagen kräva att den som skall vara huvudman för anläggningen förvär-&lt;br&gt;var nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för&lt;br&gt;ändamålet. Plan- och bygglagen ger däremot inte kommun, som skall vara&lt;br&gt;huvudman för anläggningen, någon möjlighet att lösa till sig en sådan rätt&lt;br&gt;mot fastighetsägarens vilja. En dylik bestämmelse fanns tidigare i 41 a §&lt;br&gt;byggnadslagen (1947:385), men den överfördes inte till plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringen till detta var att frågan kunde lösas med hjälp av fastighetsbild- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;ningslagen eller annan lagstiftning (se SOU 1979:66 s. 381 och prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985/86:1 s. 649).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastighetsbildningsåtgärd som kan komma ifråga för att bereda ut-&lt;br&gt;rymme för allmän trafikanläggning på mark, som är avsedd för enskilt be-&lt;br&gt;byggande, är bildande av servitut genom fastighetsreglering. Det kan undan-&lt;br&gt;tagsvis förekomma att en sådan åtgärd inte kan genomföras på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ fastighetsbildningslagen. Dessa begräns-&lt;br&gt;ningar framstår inte som ändamålsenliga. Kommunens rätt att använda mar-&lt;br&gt;ken för allmän trafikanläggning är fastlagd genom planen och det kan antas&lt;br&gt;att kommunen i sista hand alltid skulle kunna få till stånd ett servitut genom&lt;br&gt;expropriation enligt 2 kap. 2 § expropriationslagen. Det är därför främst er-&lt;br&gt;sättningsfrågan som är av intresse för fastighetsägaren. Såsom utvecklats i&lt;br&gt;föregående avsnitt kommer bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 §§ fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen inte att ha någon betydelse för fastighetsägarens rätt till er-&lt;br&gt;sättning. Enligt min mening bör därför bestämmelserna inte hindra att man&lt;br&gt;genom fastighetsreglering bildar sådana servitut som behövs för att inrätta&lt;br&gt;en allmän trafikanläggning på mark som i övrigt är avsedd för enskilt bebyg-&lt;br&gt;gande. Ett stadgande om detta bör tas in i fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Markägarens möjligheter att initiera fastighetsreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Även om en fastighetsreglering inte innebär att mark-&lt;br&gt;ägarens fastighet förbättras, skall regleringen få äga rum på begäran&lt;br&gt;av honom under förutsättning att åtgärden innebär att fastigheten&lt;br&gt;bringas i överensstämmelse med detaljplan eller fastighetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Lantmäteriverket har dock föreslagit en annan lagteknisk lösning (se rappor-&lt;br&gt;ten s. 28 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga instanser som yttrat sig i denna fråga har har&lt;br&gt;varit positiva till lantmäteriverkets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 5 kap. 5 § första stycket fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen gäller att fastighetsreglering som har begärts av en sakägare får genom-&lt;br&gt;föras endast om den är nödvändig för att en fastighet som tillhör sökanden&lt;br&gt;skall förbättras. Tanken bakom bestämmelsen är att sökanden inte skall&lt;br&gt;kunna tvinga andra fastighetsägare att tåla förändringar av deras fastigheter,&lt;br&gt;om det inte är påkallat för att sökandens egen fastighet skall komma i åtnju-&lt;br&gt;tande av en förbättring. Grunden för detta är i sin tur att söka bl.a. i det&lt;br&gt;förhållandet att förbättringen ådrar ägaren en däremot svarande skyldighet&lt;br&gt;att bidra till kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förekomma situationer då fastighetsägaren har ett i och för sig&lt;br&gt;berättigat intresse av att få till stånd en fastighetsreglering, men då bestäm-&lt;br&gt;melsen i 5 kap. 5 § fastighetsbildningslagen hindrar honom från detta. Om&lt;br&gt;ett markområde enligt detaljplan eller fastighetsplan är utlagt att användas&lt;br&gt;för annat än enskilt bebyggande, begränsar det markägarens möjligheter att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttja markområdet. Detta kan i sin tur påverka fastighetens värde. Om Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;det är fråga om mark, som skall användas för allmänna platser för vilka kom-&lt;br&gt;munen är huvudman, är kommunen enligt 14 kap. 1 § plan- och bygglagen&lt;br&gt;skyldig att lösa marken på markägarens begäran. Mark, som skall användas&lt;br&gt;för allmänna platser, för vilka annan än kommunen är huvudman, är väghål-&lt;br&gt;laren skyldig att förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild&lt;br&gt;rätt om detta begärs av markägaren. Om det uppstår tvist om vilken ersätt-&lt;br&gt;ning som skall lämnas, prövas den av domstol. Enligt 14 kap. 2 § plan- och&lt;br&gt;bygglagen har fastighetsägaren en motsvarande rätt till ersättning, om hans&lt;br&gt;fastighet enligt plan skall användas för allmän trafikanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall skulle fastighetsreglering vara ett smidigare sätt att åstad-&lt;br&gt;komma en uppgörelse mellan fastighetsägaren och kommunen. Vid en upp-&lt;br&gt;görelse i form av en fastighetsreglering skulle mark kunna överföras och ser-&lt;br&gt;vitut bildas i den omfattning som har förutsatts i planen. Ersättningsfrågor&lt;br&gt;skulle kunna prövas av fastighetsbildningsmyndigheten. En sådan fastig-&lt;br&gt;hetsreglering - som ju skulle innebära att en del av fastigheten togs i an-&lt;br&gt;språk - skulle emellertid som regel inte kunna betecknas som en förbättring&lt;br&gt;av fastigheten. Enligt nu gällande bestämmelser kan fastighetsägaren alltså&lt;br&gt;inte få till stånd en sådan fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte se att det i fall som dessa finns skäl att förhindra att fastighets-&lt;br&gt;reglering sker på fastighetsägarens egen begäran. En bestämmelse som ger&lt;br&gt;honom möjlighet att själv få till stånd fastighetsreglering kommer inte att gå&lt;br&gt;ut över andra sakägare. Den kommer givetvis inte heller att inverka på hans&lt;br&gt;rätt att, om han så önskar, i stället väcka talan vid domstol med yrkande om&lt;br&gt;inlösen eller dylikt enligt 14 kap. 1 och 2 §§ plan- och bygglagen. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i 5 kap. 5 § fastighetsbildningslagen bör därför ändras så att fastighetsreg-&lt;br&gt;lering i de aktuella fallen kan ske på ansökan av den berörda fastighetsäga-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Markägarens möjligheter att initiera anläggningsforrättning eller&lt;br&gt;ledningsförrättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en fastighet berörs av en i detaljplan angiven trafik-&lt;br&gt;anläggning som är gemensam för flera fastigheter, skall fastighetens&lt;br&gt;ägare ha rätt att ansöka om anläggningsforrättning enligt anläggnings-&lt;br&gt;lagen även om fastigheten inte skall ha del i anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Lantmäteriverkets förslag är dock inte begränsat till gemensamma trafikan-&lt;br&gt;läggningar som finns angivna i detaljplan utan avser alla i detalj- eller fastig-&lt;br&gt;hetsplan förutsatta gemensamhetsanläggningar. Lantmäteriverket har dess-&lt;br&gt;utom föreslagit en regel om rätt för fastighetsägare att påkalla förrättning&lt;br&gt;enligt ledningsrättslagen (se rapporten s. 30-36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrat sig i dessa frågor&lt;br&gt;har tillstyrkt lantmäteriverkets förslag eller lämnat dem utan erinran. Tele-&lt;br&gt;verket har avstyrkt förslaget om att fastighetsägare skall få rätt att påkalla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förrättning enligt ledningsrättslagen och har härvid hänvisat bl. a. till att för-&lt;br&gt;slaget skulle kunna leda till att förrättning måste hållas alltför tidigt. Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt har anmält tveksamhet beträffande båda förslagen men har&lt;br&gt;godtagit att fastighetsägaren får initiativrätt i fall då han har rätt att påkalla&lt;br&gt;ersättning enligt 14 kap. 2 § plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lantmäteriverkets förslag i denna del bygger - lik-&lt;br&gt;som förslaget i föregående avsnitt - på tanken att den enskilde fastighetsäga-&lt;br&gt;ren i vissa situationer kan ha ett eget intresse av att hans fastighet bringas i&lt;br&gt;överensstämmelse med detalj-, eller fastighetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114 kap. 2 § plan- och bygglagen finns bestämmelser som berättigar fastig-&lt;br&gt;hetsägaren till ersättning för det intrång som i planen förutsatta trafikanlägg-&lt;br&gt;ningar och allmänna ledningar innebär. På fastighetsägarens begäran är hu-&lt;br&gt;vudmannen för en trafikanläggning, som är gemensam för flera fastigheter,&lt;br&gt;samt ledningshavare för allmän ledning skyldiga att förvärva nyttjanderätt&lt;br&gt;eller annan särskild rätt i fastigheten i den omfattning som behövs för ända-&lt;br&gt;målet. Tvister om detta prövas enligt plan- och bygglagens regler, dvs. vid&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsägaren i stället kunde få till stånd förrättning enligt anlägg-&lt;br&gt;ningslagen respektive ledningsrättslagen, skulle frågan om ersättning för in-&lt;br&gt;trånget kunna prövas av fastighetsbildningsmyndigheten vid förrättning. Vid&lt;br&gt;en sådan prövning skulle gälla i huvudsak samma ersättningsregler som vid&lt;br&gt;en prövning enligt plan- och bygglagen. Det kan hävdas att det skulle vara en&lt;br&gt;fördel för fastighetsägaren att kunna få saken prövad på detta sätt, eftersom&lt;br&gt;förrättningsförfarandet i många fall är enklare och snabbare än förfarandet&lt;br&gt;enligt plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte alltid som fastighetsägaren har rätt att påkalla för-&lt;br&gt;rättning enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen. I ledningsrättslagen&lt;br&gt;finns visserligen inte några bestämmelser om vem som äger påkalla förrätt-&lt;br&gt;ning, men det torde vara förutsatt att endast ledningshavare har sådan rätt.&lt;br&gt;Rätt att påkalla förrättning enligt anläggningslagen tillkommer ägaren av en&lt;br&gt;fastighet som skall delta i anläggningen eller som enligt detaljplan helt eller&lt;br&gt;delvis skal) användas för allmän plats för vilken kommunen inte är huvud-&lt;br&gt;man. Också kommunen eller en hyresgästorganisation har rätt att påkalla&lt;br&gt;en sådan förrättning (se 18 § anläggningslagen). Däremot har ägaren till en&lt;br&gt;fastighet, som berörs av en gemensam trafikanläggning utan att själv delta i&lt;br&gt;den, inte rätt att ansöka om förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan alltså förekomma situationer då fastighetsägaren är hänvisad till&lt;br&gt;plan- och bygglagens förfarande. Det finns anledning att överväga om inte&lt;br&gt;fastighetsägaren borde tillerkännas initiativrätt i dessa fall också enligt an-&lt;br&gt;läggningslagen resp, ledningsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ledningsrättslagen framstår behovet av en sådan initiativrätt&lt;br&gt;som ganska begränsat. Det torde vara förhållandevis sällsynt att det uppstår&lt;br&gt;tvister som rör fastighetsägarens rätt enligt 14 kap. 2 § plan- och bygglagen.&lt;br&gt;I fall då det föreligger tvist är det inte säkert att ett förrättningsförfarande är&lt;br&gt;enklare och smidigare än det förfarande som plan- och bygglagen föreskri-&lt;br&gt;ver. Om det inte föreligger någon tvist, kan parterna givetvis på egen hand&lt;br&gt;träffa ett servituts- eller nyttjanderättsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lantmäteriverket kan det emellertid finnas också andra skäl som ta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lar för att fastighetsägaren borde få initiera förrättning enligt anläggningsla- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;gen eller ledningsrättslagen. Verket har hänvisat till bestämmelsen i plan-&lt;br&gt;och bygglagen om att det är en förutsättning för bygglov att den sökta åtgär-&lt;br&gt;den överensstämmer med gällande planer (se 8 kap. 11 § plan- och byggla-&lt;br&gt;gen). Om det i planen har förutsatts att fastighetens mark skall tas i anspråk&lt;br&gt;för gemensamhetsanläggningar eller ledningsrätter, skulle enligt lantmäteri-&lt;br&gt;verket bygglov inte kunna beviljas så länge fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;inte har fattat något motsvarande anläggnings- eller ledningsrättsbeslut. Till&lt;br&gt;skillnad från lantmäteriverket anser jag emellertid att bestämmelsen i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § plan- och bygglagen inte i sig torde utgöra något skäl för att ändra gäl-&lt;br&gt;lande regler om initiativrätt i anläggningslagen eller ledningsrättslagen. Kra-&lt;br&gt;vet på planöverensstämmelse enligt den angivna bestämmelsen innebär&lt;br&gt;nämligen inte att i planen förutsatta ledningsrätter eller gemensamhetsan-&lt;br&gt;läggningar, i vilka fastigheten inte skall delta, måste ha kommit till stånd (jfr&lt;br&gt;prop. 1985/86:1 s. 710).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt för fastighetsägaren att initiera förrättning enligt ledningsrättsla-&lt;br&gt;gen skulle också innebära vissa nackdelar. Främst är det då fråga om olägen-&lt;br&gt;heterna av att förrättningen ibland måste hållas långt innan det är aktuellt&lt;br&gt;att lägga ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder mig till slutsatsen att förslaget om att ge fastighetsäga-&lt;br&gt;ren initiativrätt enligt ledningsrättslagen inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har sagt torde i huvudsak gälla även beträffande förslaget om&lt;br&gt;att utvidga fastighetsägares initiativrätt enligt anläggningslagen. Här kan det&lt;br&gt;emellertid förekomma fall då fastighetsägaren över huvud taget inte har&lt;br&gt;möjlighet att framställa krav på sådan ersättning som han förutsätts kunna&lt;br&gt;få enligt 14 kap. 2 § plan- och bygglagen. I fall då någon anläggningsförrätt-&lt;br&gt;ning ännu inte har hållits och någon samfällighet för anläggningen därför inte&lt;br&gt;heller har bildats, har han inte någon att vända sig mot med sina krav enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen. Den motsvarande situationen, såvitt avser sådan all-&lt;br&gt;män plats för vilken annan än kommunen är huvudman, uppmärksammades&lt;br&gt;i följ dlagstiftningen till plan- och bygglagen och föranledde då en utvidgning&lt;br&gt;av fastighetsägarens initiativrätt (jfr prop. 1985/86:90 s.160 f). Jag anser det&lt;br&gt;därför lämpligt att utvidga fastighetsägarens initiativrätt enligt anläggnings-&lt;br&gt;lagen så att den svarar mot hans rätt till ersättning enligt 14 kap. 2 § plan-&lt;br&gt;och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Ersättningsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Ersättning vid expropriation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Expropriationslagens ersättningsregler bör för när-&lt;br&gt;varande inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1988 års promemoria överensstämmer med mitt förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 43-45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorieförslaget har tillstyrkts eller lämnats utan&lt;br&gt;erinran av det stora flertalet remissinstanser. Enligt kommunförbundet (ma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;joriteten) är det angeläget att ändra expropriationslagen så att ersättning för&lt;br&gt;förlorad handelsvinst inte i något fall kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Promemorian Ds Bo 1984:2, som i huvudsak för-&lt;br&gt;anleddes av det då till lagrådet remitterade förslaget till plan- och bygglag,&lt;br&gt;innehöll förslag om en omfattande omarbetning av 4 kap. expropriationsla-&lt;br&gt;gen och en kodifiering av viss praxis. Chefen för bostadsdepartementet utta-&lt;br&gt;lade i propositionen med följdlagstiftning till plan- och bygglagen att ut-&lt;br&gt;gångspunkten för reformarbetet i det sammanhanget borde vara att endast&lt;br&gt;sådana ändringar i expropriationslagen skulle göras som var nödvändiga om&lt;br&gt;förslaget till plan- och bygglag genomfördes eller som var särskilt angelägna&lt;br&gt;för att plan- och bygglagen skulle få avsedd effekt. Övriga förslag i 1984 års&lt;br&gt;promemoria borde behandlas i ett senare sammanhang (se prop.&lt;br&gt;1985/86:90 s. 97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag i 1984 års promemoria som inte behandlades i följ dlagstift-&lt;br&gt;ningen till plan- och bygglagen avsåg väsentligen en redaktionell bearbetning&lt;br&gt;av 4 kap. expropriationslagen och en kodifiering av viss praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del instämmer jag i uppfattningen i 1988 års promemoria att det&lt;br&gt;inte finns skäl att nu redaktionellt bearbeta de grundläggande ersättnings-&lt;br&gt;reglerna i expropriationslagen eller att kodifiera praxis i vidare mån än som&lt;br&gt;redan har skett i följdlagstiftningen till plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda sakliga ändring som föreslogs i 1984 års promemoria gällde frå-&lt;br&gt;gan om byggnadsföretags rätt till ersättning för förlorad handelsvinst resp,&lt;br&gt;förlust av byggnadsarvode i vissa fall. I promemorian föreslogs att det i&lt;br&gt;4 kap. expropriationslagen skulle tas in en bestämmelse enligt vilken rätt till&lt;br&gt;ersättning för övrig skada inte föreligger i fall då skadan har uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att ägaren har förlorat en möjlighet att med statliga bostadslån finan-&lt;br&gt;siera en förväntad bebyggelse på den exproprierade egendomen (se prome-&lt;br&gt;morian s. 15-20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till förslaget i 1984 års promemoria var en av riksdagen be-&lt;br&gt;gärd översyn av ersättningsreglerna (se CU 1979/80:10, rskr. 169). Denna&lt;br&gt;begäran tillkom med anledning av domar som högsta domstolen hade med-&lt;br&gt;delat år 1979 angående byggnadsföretags rätt till ersättning för förlorad han-&lt;br&gt;delsvinst resp, förlust av byggnadsarvode vid expropriation hos företaget av&lt;br&gt;mark beträffande vilken det s.k. markvillkoret för statliga bostadslån inte&lt;br&gt;gällde (se NJA 1979 s. 735). Enligt domarna skall vid en sådan expropriation&lt;br&gt;lämnas ersättning för skada som orsakats av att företaget på grund av reg-&lt;br&gt;lerna om den statliga bostadsfinansieringen ej kan förvärva ersättningsmark&lt;br&gt;med de möjligheter till statliga bostadslån som förelåg beträffande den in-&lt;br&gt;lösta marken. 11984 års promemoria föreslogs att ersättning inte längre skall&lt;br&gt;lämnas i sådana fall som avses med de nämnda domarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. markvillkoret infördes år 1975 (se prop. 1974:150, CU 36, rskr.&lt;br&gt;372). Det innebar att bostadslån och räntebidrag för ny- eller ombyggnad av&lt;br&gt;fastigheter som inte har förvärvats från kommunen eller från ett aktiebolag&lt;br&gt;som helt ägs av kommunen och vars verksamhet uteslutande består i att för-&lt;br&gt;värva eller förvalta mark endast beviljas om kommunen medger att så sker.&lt;br&gt;Regeringen har nyligen föreslagit att markvillkoret skall avskaffas (se prop.&lt;br&gt;1991/92:56). Riksdagen har godtagit förslaget (se 1991/92:BoU 9, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:75). De ersättningsfrågor som behandlades i domarna från 1979 har&lt;br&gt;därmed i viss utsträckning förlorat aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda finns det enligt min mening inte tillräckliga&lt;br&gt;skäl att genomföra förslaget i 1984 års promemoria. Kommunförbundet har&lt;br&gt;förordat att en mera allmänt hållen bestämmelse skall införas. Det finns&lt;br&gt;emellertid inget underlag för det. Enligt min mening kan det för övrigt inte&lt;br&gt;komma i fråga att generellt ta bort rätten till ersättning för förlorad handels-&lt;br&gt;vinst. Inte heller kan jag se att det finns något behov av att göra en begräns-&lt;br&gt;ning av ersättningsrätten. Jag anser därför att det för närvarande inte bör&lt;br&gt;vidtas några lagstiftningsåtgärder rörande den frågan. Det kan anmärkas att&lt;br&gt;den kommitté som regeringen har tillkallat för att utreda frågan om grund-&lt;br&gt;lagsskydd för äganderätten m.m. (dir. 1991:119) har fått i uppdrag att över-&lt;br&gt;väga preciseringar som ytterligare förstärker den enskildes rätt till ersättning&lt;br&gt;vid expropriation och liknande förfoganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Ersättning vid fastighetsreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen knyts när-&lt;br&gt;mare till motsvarande regler i expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetsregleringar i fall då marken hade kunnat tas i anspråk&lt;br&gt;enligt plan- och bygglagen och vid andra fastighetsregleringar där det&lt;br&gt;är uppenbart att marken hade kunnat tas i anspråk tvångsvis enligt&lt;br&gt;annan lagstiftning skall expropriationslagens ersättningsregler tilläm-&lt;br&gt;pas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall av fastighetsreglering skall likvidvärderingen gö-&lt;br&gt;ras med beaktande av värderingsreglerna i expropriationslagen. I&lt;br&gt;dessa fall skall dock några av expropriationslagens ersättningsregler&lt;br&gt;inte tillämpas. Det gäller regeln om avdrag för företagsnytta samt den&lt;br&gt;s.k. presumtionsregeln. I dessa fall skall vidare vinsten av regleringen&lt;br&gt;fördelas mellan de berörda fastigheterna (vinstfördelning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid alla slag av fastighetsreglering skall expropriationslagens regler&lt;br&gt;om annan ersättning gälla i stället för de nuvarande reglerna i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen om ersättning för personlig skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1988 års promemoria: Överensstämmer med mitt förslag utom&lt;br&gt;i fråga om vinstfördelningsregeln. Enligt promemorian skall vinstfördelning&lt;br&gt;göras endast i sådana fall då ersättningen enligt expropriationslagens regler&lt;br&gt;blir oskäligt låg med hänsyn till den vinst som uppkommer (se promemorian&lt;br&gt;s. 28-37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker allmänt att ersättnings-&lt;br&gt;reglerna i fastighetsbildningslagen knyts närmare till motsvarande regler i&lt;br&gt;expropriationslagen och att expropriationslagens regler tillämpas fullt ut i&lt;br&gt;den utsträckning som föreslagits i promemorian. Den i promemorian före-&lt;br&gt;slagna vinstfördelningsregeln har kritiserats av många remissinstanser. En-&lt;br&gt;ligt bl.a. lantmäteriverket och lantbruksstyrelsen är regeln inte lämplig vid&lt;br&gt;fastighetsregleringar som sker för att få till stånd omarronderingar inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lantbruket. Andra instanser anser att regeln ger alltför begränsade möjlighe-&lt;br&gt;ter till vinstfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Det nuvarande ersättningssystemet enligt fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen anknyter till det förhållandet att syftet med en fastighetsreglering är&lt;br&gt;att förbättra de berörda fastigheterna. Regleringen skall leda till att det to-&lt;br&gt;talt sett uppkommer en nytta (båtnad). Vinsten vid regleringen är båtnaden&lt;br&gt;minus kostnaderna för fastighetsregleringsföretaget (inklusive förrättnings-&lt;br&gt;kostnaderna). Eftersom det är fastighetsägarna som är regleringsföretagare&lt;br&gt;och bär huvudansvaret för verksamheten har det ansetts naturligt att fastig-&lt;br&gt;hetsägarna också skall dela på regleringsvinsten. Fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;bygger på ett system med s.k. indirekt vinstfördelning. Systemet är uppbyggt&lt;br&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skillnaden mellan vad en fastighet å ena sidan tar emot i fråga om&lt;br&gt;mark och andel i samfälld mark och å andra sidan avstår i sådant hänseende&lt;br&gt;skall det utgå ersättning i pengar. Även sådan värdeförändring som föranleds&lt;br&gt;av en servitutsåtgärd eller av att en byggnad eller annan anläggning genom&lt;br&gt;regleringen övergår till annan ägare skall utjämnas genom ersättning i&lt;br&gt;pengar (se 5 kap. 10 § fastighetsbildningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det värderingsförfarande genom vilket ersättningen beräknas kallas lik-&lt;br&gt;vidvärdering. Varje område som ingår i regleringen åsätts ett likvidvärde&lt;br&gt;som gäller för både den som avträder och den som tillträder egendomen. Vid&lt;br&gt;likvidvärderingen fördelas båtnaden mellan den som skall tillträda området&lt;br&gt;och den som skall avträda det. Denna vinstfördelning sker i praxis genom en&lt;br&gt;indirekt metod som kan beskrivas på följande sätt. Man anknyter likvidvär-&lt;br&gt;deringen till det värde eller den värdenivå som är relevant för den som avträ-&lt;br&gt;der eller för den som tillträder. Eftersom ett område som byter fastighetstill-&lt;br&gt;hörighet normalt har ett lägre marginellt värde för den som avträder än för&lt;br&gt;den som tillträder, kommer båtnaden att tillföras den som tillträder om lik-&lt;br&gt;vidvärderingen anknyts till det värde som är relevant för den som avträder.&lt;br&gt;Om likvidvärderingen å andra sidan anknyts till det värde som är relevant för&lt;br&gt;den som tillträder, kommer båtnaden att tillföras den som avträder. Anknyts&lt;br&gt;likvidvärderingen till en mellanliggande nivå, kommer båtnaden att fördelas&lt;br&gt;mellan dem. Fastighetsbildningslagen innehåller inte någon föreskrift om&lt;br&gt;hur likvidvärderingen skall ske med hänsyn till fördelningen av båtnaden,&lt;br&gt;men lagen syftar till att den skall ske så att ett skäligt resultat uppnås (jfr&lt;br&gt;prop. 1969:128 s. B409).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den berörda regeln kompletteras av vissa jämkningsbestämmelser i 5 kap.&lt;br&gt;11 § fastighetsbildningslagen samt av bestämmelser om ersättning för per-&lt;br&gt;sonlig skada i 5 kap. 12 § fastighetsbildningslagen. Med personlig skada avses&lt;br&gt;ekonomisk skada som inte ersätts enligt reglerna om likvidvärdering. Rätt&lt;br&gt;till sådan ersättning finns emellertid bara i vissa bestämda situationer, nämli-&lt;br&gt;gen vid regleringsåtgärder som innebär ett ingripande beträffande byggnad&lt;br&gt;eller annan anläggning och vid sådan åtgärd som medför att en arrenderätt&lt;br&gt;upphör eller minskar i värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsreglerna i 5 kap. gäller inte vid inlösen enligt 8 kap. fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen. Ersättningsbestämmelserna vid inlösen har i stället utfor-&lt;br&gt;mats med 4 kap. 1 § expropriationslagen som förebild. Någon fullständig an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passning av ersättningsreglerna vid inlösen till motsvarande regler i expro- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;priationslagen har dock inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsreglerna i expropriationslagen har en skadeståndsrättslig in-&lt;br&gt;riktning. Vad som skall ersättas är den minskning i sakägarens förmögenhet&lt;br&gt;som uppkommer genom expropriationen. Ersättning utgår i form av löse-&lt;br&gt;skilling, intrångsersättning och ersättning för övrig skada (annan ersättning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löseskilling utgår vid expropriation av hel fastighet och skall i princip&lt;br&gt;motsvara fastighetens marknadsvärde. Intrångsersättning utgår vid expro-&lt;br&gt;priation av del av fastighet och skall i princip motsvara den minskning av&lt;br&gt;fastighetens marknadsvärde som uppkommit genom expropriationen. An-&lt;br&gt;nan ersättning utgår för skada som inte skall ersättas enligt reglerna om lö-&lt;br&gt;seskilling eller intrångsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att ersättningen skall avse fastighetens marknadsvärde eller&lt;br&gt;minskade marknadsvärde frångås i vissa fall. Har det företag förvars genom-&lt;br&gt;förande en fastighet exproprieras medfört inverkan av någon betydelse på&lt;br&gt;fastighetens marknadsvärde, skall löseskillingen enligt 4 kap. 2 § expropria-&lt;br&gt;tionslagen bestämmas på grundval av det marknadsvärde fastigheten skulle&lt;br&gt;ha haft om sådan inverkan inte hade förekommit. Detta gäller dock endast&lt;br&gt;i den mån det är skäligt med hänsyn till förhållandena i orten eller till den&lt;br&gt;allmänna förekomsten av likartad inverkan under jämförliga förhållanden.&lt;br&gt;Om företaget har haft en sänkande inverkan på marknadsvärdet, brukar&lt;br&gt;man tala om företagsskada. En inverkan i höjande riktning brukar kallas fö-&lt;br&gt;retagsnytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den s.k. presumtionsregeln i 4 kap. 3 § expropriationslagen gäller&lt;br&gt;vidare vid bestämmande av löseskilling att sådan ökning av fastighetens&lt;br&gt;marknadsvärde av någon betydelse som har ägt rum under tiden från dagen&lt;br&gt;tio år före ansökningen om expropriation, dock högst femton år före talans&lt;br&gt;väckande vid domstol, skall räknas ägaren tillgodo endast i den mån det blir&lt;br&gt;utrett att den beror på annat än förväntningar om ändring i markens tillåtna&lt;br&gt;användningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expropriationslagens ersättningsregler gäller inte bara vid expropriation&lt;br&gt;utan också vid inlösen enligt t.ex. plan- och bygglagen. Även ersättningsreg-&lt;br&gt;lerna i anläggningslagen och ledningsrättslagen hänvisar till expropriations-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En grundläggande fråga är om det är godtagbart&lt;br&gt;att ersättningen vid tvångsförfoganden i vissa fall (fastighetsbildningsfallen)&lt;br&gt;bestäms efter en vinstfördelningsprincip och i andra fall (expropriationsfal-&lt;br&gt;len) efter en skadeprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ersättningsreglerna i expropriationslagen är utformade efter en skade-&lt;br&gt;princip ter sig naturligt mot bakgrund av reglernas syfte att ersätta förlorad&lt;br&gt;egendom. En vinstfördelningsprincip i expropriationslagen skulle inte bara&lt;br&gt;vara oacceptabel från rättspolitisk synpunkt. Den skulle också skapa prak-&lt;br&gt;tiska värderingsproblem av en omfattning som knappast kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen framstår som natur-&lt;br&gt;liga om man ser till syftet med fastighetsregleringsinstitutet, som ju är att&lt;br&gt;åstadkomma en förbättring av de berörda fastigheterna. Fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagens ersättningsregler bygger som jag tidigare har nämnt på tanken att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berörda fastighetsägarna i egenskap av regleringsföretagare bör få dela på&lt;br&gt;regleringsvinsten (se prop. 1969:128s. B 383).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra omständigheter än de olika syftena med de båda instituten&lt;br&gt;kan anföras för en ordning med delvis skilda ersättningsprinciper i expro-&lt;br&gt;priationslagen och fastighetsbildningslagen. För det första är det allmänna&lt;br&gt;intresset av ett genomförande ofta starkare i expropriationsfallen än i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsfallen. Det enskilda intresset är vidare många gånger så fram-&lt;br&gt;trädande i fastighetsbildningsfallen att det kan sättas i fråga om en tvångsrätt&lt;br&gt;skulle kunna accepteras såvida inte ersättningsbeloppet bestämdes under&lt;br&gt;hänsynstagande till den vinst som uppkommer för den som tillträder mar-&lt;br&gt;ken. En sådan ordning leder till ersättningar som i praktiken motsvarar vad&lt;br&gt;parterna skulle ha kommit överens om i normalfallet i en situation där någon&lt;br&gt;tvångsrätt inte hade förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagstiftningsärendet råder en bred enighet om att fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen liksom hittills bör ge möjlighet till vinstfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att det i princip inte bör komma i fråga att ta bort&lt;br&gt;vinstfördelningsprincipen ur fastighetsbildningslagen och helt ersätta den&lt;br&gt;med expropriationslagens skadeprincip. En fördel med vinstfördelningsprin-&lt;br&gt;cipen i dessa sammanhang torde vara att den främjar frivilliga uppgörelser.&lt;br&gt;För vinstfördelningssystemet talar också att det ligger i linje med strävan-&lt;br&gt;dena att fördela exploateringsvinsterna på ett skäligt sätt inom ett exploate-&lt;br&gt;ringsområde (jfr lagen (1987:11) om exploateringssamverkan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen ifall då expropriation eller annat liknande tvångsförvärv kan&lt;br&gt;ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förhållandena är sådana att det är möjligt att alternativt ta egendomen&lt;br&gt;i anspråk genom expropriation eller något annat liknande förfogande anses&lt;br&gt;i gällande praxis att expropriationslagens regler bör beaktas vid likvidvärde-&lt;br&gt;ringen (jfr prop. 1969:128 s. B 547 och B 560). Det innebär att ersättning ut-&lt;br&gt;går med det belopp som motsvarar minskningen av den avstående fastighe-&lt;br&gt;tens marknadsvärde. Den som avstår marken tillförs alltså inte någon del i&lt;br&gt;den eventuella vinst som uppkommer genom regleringen. I brist på lagstöd&lt;br&gt;torde dock presumtionsregeln i 4 kap. 3§ expropriationslagen inte kunna&lt;br&gt;beaktas vid värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1988 års promemoria föreslås - liksom i fastighetsbildningsutredningens&lt;br&gt;förslag - att denna praxis skall lagfästas. När förhållandena vid en fastighets-&lt;br&gt;reglering är sådana att det är möjligt att alternativt ta egendomen i anspråk&lt;br&gt;genom expropriation eller något annat sådant förfogande skall ersättningen&lt;br&gt;enligt förslaget bestämmas fullt ut enligt reglerna i 4 kap. expropriationsla-&lt;br&gt;gen. Förslaget i 1988 års promemoria har godtagits eller lämnats utan erinran&lt;br&gt;av det stora flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill j ag framhålla att det inte torde föreligga några principiella&lt;br&gt;hinder mot att införa ett system där expropriationslagens regler, däribland&lt;br&gt;presumtionsregeln, tillämpas av fastighetsbildningsmyndigheten vid fastig-&lt;br&gt;hetsregleringar. Myndigheten har redan nu att hantera presumtionsregeln&lt;br&gt;vid förrättningar enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen. Till förmån&lt;br&gt;för att göra presumtionsregeln tillämplig även vid vissa fastighetsregleringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talar också praktiska skäl och önskvärdheten av att lika fall behandlas lika.&lt;br&gt;Om presumtionsregeln inte kan tillämpas i fastighetsregleringssammanhang,&lt;br&gt;kommer ju ersättningen till markägaren i vissa fall att bli lägre om mark inlö-&lt;br&gt;ses enligt plan- och bygglagen än om marken överförs genom fastighetsregle-&lt;br&gt;ring. En sådan ordning kan upplevas som orättvis, och den kan också leda&lt;br&gt;till att förrättningsförfarandet utnyttjas i en mindre utsträckning än vad som&lt;br&gt;är önskvärt. Även om presumtionsregeln i praktiken inte torde komma att&lt;br&gt;tillämpas så ofta, bör det med hänsyn till det anförda finnas en möjlighet att&lt;br&gt;tillämpa den även i fastighetsregleringssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över huvud taget talar enligt min uppfattning starka rättviseskäl för att&lt;br&gt;expropriationslagens regler tillämpas fullt ut i sådana fall då det föreligger&lt;br&gt;alternativa möjligheter till tvångsförfoganden. Annars kan i likvärdiga fall&lt;br&gt;ersättningen komma att bli olika beroende på vilken lagstiftning som tilläm-&lt;br&gt;pas. Att expropriationslagens ersättningsregler tillämpas fullt ut innebär&lt;br&gt;inte - som en remissinstans har varit inne på - någon försvagning av det&lt;br&gt;starka rättsskydd som markägaren är tillförsäkrad vid expropriation eller&lt;br&gt;andra tvångsförfoganden. Markägaren skyddas av den allmänna begräns-&lt;br&gt;ningen enligt 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen i fråga om möjligheterna att&lt;br&gt;genomföra fastighetsregleringar tvångsvis. I fall då regleringen kan genom-&lt;br&gt;föras tvångsvis innebär förslaget i vissa hänseenden en utvidgning av fastig-&lt;br&gt;hetsägarens möjligheter att få ersättning. När presumtionsregeln är tillämp-&lt;br&gt;lig begränsas visserligen fastighetsägarens rätt till ersättning i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller nu. Begränsningen är dock många gånger skenbar eftersom&lt;br&gt;den ersättningsskyldige idag kan få till stånd en tillämpning av presumtions-&lt;br&gt;regeln genom att väcka talan om inlösen vid domstol. Av betydelse är också&lt;br&gt;mitt förslag om att markägarens ställning i fastighetsdomstolen skall förstär-&lt;br&gt;kas i de aktuella ärendena (se avsnitt 2.4.2). Sammantaget innebär mina för-&lt;br&gt;slag en inte oväsentlig förstärkning av markägarens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken torde det komma i fråga att,tillämpa 4 kap. expropriationsla-&lt;br&gt;gen fullt ut främst vid fastighetsreglering av mark som kan bli inlöst enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen. Om inlösen här kan komma i fråga kan enkelt bedömas&lt;br&gt;med ledning av detaljplanen. Kommunen är skyldig att lösa mark som enligt&lt;br&gt;en detaljplan skall användas för allmänna platser för vilka kommunen är hu-&lt;br&gt;vudman samt annan mark som enligt planen skall användas för annat än en-&lt;br&gt;skilt bebyggande. Även väghållare och huvudmän för allmänna trafikanlägg-&lt;br&gt;ningar kan åläggas att lösa mark enligt plan- och bygglagen (se 14 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ plan- och bygglagen, jfr 6 kap. 17 § samma lag). Andra situationer då&lt;br&gt;4 kap. expropriationslagen bör kunna tillämpas fullt ut är då egendomen al-&lt;br&gt;ternativt kunnat tas i anspråk genom expropriation eller något annat lik-&lt;br&gt;nande tvångsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar jag att expropriationslagens ersätt-&lt;br&gt;ningsregler skall gälla fullt ut dels vid fastighetsregleringar av egendom som&lt;br&gt;skulle ha kunnat tas i anspråk enligt 14 kap. 1 eller 2 §§ plan- och bygglagen,&lt;br&gt;dels vid andra fastighetsregleringar om det är uppenbart att den berörda&lt;br&gt;egendomen i stället skulle ha kunnat tas i anspråk genom expropriation eller&lt;br&gt;något annat liknande tvångsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning i andra fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid andra fastighetsregleringar än sådana som nu har särskilt berörts bör,&lt;br&gt;som tidigare sagts, ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen bygga på&lt;br&gt;principen om vinstfördelning. Samtidigt bör man dock, som jag tidigare har&lt;br&gt;framhållit, knyta reglerna närmare till innehållet i 4 kap. expropriationsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidvärderingen bör enligt min mening grundas på värderingsreglerna i&lt;br&gt;4 kap. expropriationslagen. Reglerna om företagsnytta i 4 kap. 2§ och pre-&lt;br&gt;sumtionsregeln i 4 kap. 3 § kan dock av naturliga skäl inte tillämpas vid fas-&lt;br&gt;tighetsregleringar i allmänhet. Dessa regler bör kunna gälla endast i de tidi-&lt;br&gt;gare nämnda fallen då 4 kap. expropriationslagen skall tillämpas fullt ut vid&lt;br&gt;likvidvärderingen. Däremot bör regeln i 4kap. 2§ expropriationslagen om&lt;br&gt;företagsskada kunna användas när likvidvärdet bestäms. Om det företag&lt;br&gt;som föranlett fastighetsregleringen har medfört sänkande inverkan av någon&lt;br&gt;betydelse på fastighetens marknadsvärde, bör alltså ersättningen bestämmas&lt;br&gt;på grundval av det marknadsvärde som fastigheten skulle ha haft om sådan&lt;br&gt;inverkan inte hade förekommit, dock endast i den mån det är skäligt med&lt;br&gt;hänsyn till förhållandena på orten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetsregleringar i allmänhet bör man - som jag redan har fram-&lt;br&gt;hållit - emellertid inte bara ta hänsyn till de nämnda bestämmelserna i expro-&lt;br&gt;priationslagen i samband med likvidvärderingen. Den vinst som regleringen&lt;br&gt;ger upphov till skall också beaktas när ersättningen bestäms. Regeln om&lt;br&gt;vinstfördelning bör omfatta alla nu ifrågavarande regleringsfall. Regeln bör,&lt;br&gt;liksom hittills, inte närmare ange hur vinstfördelningen skall ske. Den bör i&lt;br&gt;princip endast innebära att den som avträder egendom skall få en skälig del&lt;br&gt;av regleringsvinsten. Vinstfördelningsregeln synes lämpligen kunna utfor-&lt;br&gt;mas så att den anger att man - vid sidan av de angivna bestämmelserna i 4&lt;br&gt;kap. expropriationslagen - vid likvidvärderingen också i skälig utsträckning&lt;br&gt;skall beakta det särskilda värde som egendomen har för den tillträdande fas-&lt;br&gt;tigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighetsreglering som sker utan inlösen gäller för närvarande att per-&lt;br&gt;sonlig skada kan ersättas bara i vissa bestämda situationer, nämligen vid reg-&lt;br&gt;leringsåtgärder som innebär ett ingripande beträffande byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning och vid sådana åtgärder som medför att en arrenderätt upphör&lt;br&gt;eller minskar i värde (se 5 kap. 12 § fastighetsbildningslagen). 11988 års pro-&lt;br&gt;memoria har föreslagits att reglerna om ersättning för personlig skada utvid-&lt;br&gt;gas så att de kommer att motsvara vad som gäller om ersättning för övrig&lt;br&gt;skada enligt 4kap. 1 § första stycket tredje meningen expropriationslagen.&lt;br&gt;Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av det stora flertalet re-&lt;br&gt;missinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig skada kan uppkomma vid fastighetsreglering även i andra fall än&lt;br&gt;de som avses med ersättningsbestämmelserna. Ett exempel är att personlig&lt;br&gt;skada drabbar en annan nyttjanderättshavare än en arrendator. Ett annat&lt;br&gt;exempel är att en ändrad ägoanordning framtvingar en ändrad produktions-&lt;br&gt;inriktning för ett jordbruksföretag. I sistnämnda fall torde de nuvarande reg-&lt;br&gt;lerna innebära att ersättning skall utges till en arrendator, men inte till den&lt;br&gt;fastighetsägare som själv brukar sin fastighet. Ett ytterligare exempel är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallet att en fastighetsreglering innebär att en nyttjanderätt - t.ex. en jakt-&lt;br&gt;rätt - upphör. I ett sådant fall föreligger inte enligt gällande regler någon&lt;br&gt;skyldighet att lämna ersättning. Detta synes mindre väl förenligt med 2 kap.&lt;br&gt;18 § regeringsformen (jfr NJA 1989 s. 20). Av det anförda framgår att det&lt;br&gt;finns skäl att utvidga möjligheterna till ersättning för personlig skada. De&lt;br&gt;nya bestämmelserna om det kan lämpligen utformas på samma sätt som reg-&lt;br&gt;lerna om övrig skada i expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar i 5 kap. fastighetsbildningslagen som jag nu har förordat in-&lt;br&gt;nebär att de särskilda ersättningsreglerna i 8 kap. fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;blir obehövliga. Dessa regler bör därför upphävas. Detta föranleder en&lt;br&gt;följdändring i 16 § lagen om exploateringssamverkan. Vidare bör det göras&lt;br&gt;en anpassning av ränteregeln i 5 kap. 15 § tredje stycket fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen till vad som gäller enligt expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Ersättning vid förrättning enligt anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid förrättningar enligt anläggningslagen skall ersätt-&lt;br&gt;ningsreglerna i fastighetsbildningslagen tillämpas i stället för, som för&lt;br&gt;närvarande, ersättningsreglerna i expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1988 års promemoria överensstämmer med mitt förslag (se pro-&lt;br&gt;memorian s. 38-40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorieför-&lt;br&gt;slaget eller lämnar detta utan erinran. Förslaget avstyrks bl.a. av de hörda&lt;br&gt;domstolarna, vilka menar att den nu gällande ordningen fungerar tillfreds-&lt;br&gt;ställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ändamål som kan tillgodoses genom en servituts-&lt;br&gt;eller samfällighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen kan i vissa fall&lt;br&gt;också tillgodoses genom att en gemensamhetsanläggning inrättas enligt an-&lt;br&gt;läggningslagen. Med gemensamhetsanläggning avses en anläggning som är&lt;br&gt;gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål som är av stadig-&lt;br&gt;varande betydelse för dem. I fråga om en enskild väg gäller dock inte kravet&lt;br&gt;på att vägen skall vara gemensam för flera fastigheter. Enligt anläggningsla-&lt;br&gt;gen kan nämligen upplåtas rätt att bygga väg för att tillgodose även en en-&lt;br&gt;staka fastighets behov (se prop. 1973:160 s. 282). Också ett tillfälligt vägbe-&lt;br&gt;hov kan tillgodoses (se 47 § anläggningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för upplåtelse eller inlösen av mark för en gemen-&lt;br&gt;samhetsanläggning gäller som tidigare har nämnts expropriationslagens er-&lt;br&gt;sättningsregler (se 13 § anläggningslagen). Det innebär att vinstfördelning&lt;br&gt;inte kan ske, om t.ex. en utfart ordnas enligt anläggningslagen. Hade samma&lt;br&gt;utfart däremot ordnats genom en servituts- eller samfällighetsbildning enligt&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen, hade vinstfördelning kunnat tillämpas. Enligt min&lt;br&gt;mening saknas det godtagbara skäl för en sådan skillnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ersättningsreglerna i anläggningslagen har anknutits till expropria-&lt;br&gt;tionslagen och inte till fastighetsbildningslagen synes ha haft sin grund vä-&lt;br&gt;sentligen i att förhållandet mellan ägaren till den av anläggningen belastade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheten och deltagarna i anläggningen har ansetts förete större likhet&lt;br&gt;med situationen vid expropriation än med situationen vid fastighetsreglering&lt;br&gt;(jfr prop. 1973:160 s. 546). I förarbetena underströks också att tillkomsten&lt;br&gt;av gemensamhetsanläggningar ofta betingas av hänsyn till allmänna intres-&lt;br&gt;sen (se prop. s.592).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hållbarheten i de redovisade resonemangen kan enligt min mening disku-&lt;br&gt;teras. Även en fastighetsreglering företer ju likheter med expropriation.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt vid ensidiga markavståenden. De allmänna intressena&lt;br&gt;vid förrättningar enligt anläggningslagen torde vidare många gånger inte&lt;br&gt;vara starkare än vid förrättningar enligt fastighetsbildningslagen. Liksom&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen har anläggningslagen i huvudsak en privaträttslig&lt;br&gt;karaktär (prop. 1973:160 s. 151). De ändamål som skall tillgodoses enligt an-&lt;br&gt;läggningslagen torde som regel inte berättiga till expropriation (se 1 § an-&lt;br&gt;läggningslagen och 2 kap. 1-3 §§ expropriationslagen). Däremot kan utrym-&lt;br&gt;men för gemensamhetsanläggningar tas i anspråk i vissa fall, om markens&lt;br&gt;ägare begär det (se 14kap. 1 och 2 §§ plan- och bygglagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att vinstfördelning bör ske vid vissa förrättningar&lt;br&gt;enligt anläggningslagen för att ersättningssystemet inte skall bli inkonse-&lt;br&gt;kvent. Det synes vara en rimlig ordning att vinstfördelning kan ske vid alla&lt;br&gt;förrättningar enligt anläggningslagen utom i sådana fall då marken skulle ha&lt;br&gt;kunnat tas i anspråk genom expropriation eller annat sådant tvångsförfo-&lt;br&gt;gande. En sådan ordning kan åstadkommas genom att de nya ersättningsreg-&lt;br&gt;ler i fastighetsbildningslagen som jag har förordat i avsnitt 2.3.2 tillämpas&lt;br&gt;även vid anläggningsförrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag att den nuvarande&lt;br&gt;hänvisningen i anläggningslagen till expropriationslagens ersättningsregler&lt;br&gt;ersätts med en hänvisning till ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Ersättning vid förrättning enligt ledningsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande hänvisningen i ledningsrättslagen till er-&lt;br&gt;sättningsreglerna i expropriationslagen behålls, men ledningsrätt en-&lt;br&gt;ligt ledningsrättslagen skall inte längre få upplåtas för en vatten- eller&lt;br&gt;avloppsledning som tillgodoser endast en enstaka fastighets husbe-&lt;br&gt;hov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1988 års promemoria motsvarar mitt förslag (se promemorian&lt;br&gt;s. 41-42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorieförslaget tillstyrks eller lämnas utan erin-&lt;br&gt;ran av praktiskt taget samtliga remissinstanser. Förslaget avstyrks av bl.a.&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, som uttalar att lagstiftningen hittills har fungerat väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ledningsrättslagen gäller för flera olika slags led-&lt;br&gt;ningar, bl.a. allmänna teleledningar och andra allmänna svagströmsled-&lt;br&gt;ningar, allmänna starkströmsledningar, vatten- och avloppsledningar samt&lt;br&gt;ledningar för gas. Ledningsrättslagen gäller inte om utrymme för ledningen&lt;br&gt;kan upplåtas med stöd av anläggningslagen (se 2§ ledningsrättslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7kap. 2§ fastighetsbildningslagen får servitut som avser rätt att dra Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;ledning enligt ledningsrättslagen inte bildas genom fastighetsreglering. Ge-&lt;br&gt;nom fastighetsreglering får dock bildas servitut som avser avloppsledning för&lt;br&gt;en fastighet eller ledning för vatten till husbehovsförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ledningar som omfattas av ledningsrättslagen är av stort allmänt in-&lt;br&gt;tresse. Vanligen kan expropriation äga rum i fråga om sådana ledningar (se&lt;br&gt;2 kap. 3 § expropriationslagen). Mot bakgrund härav synes följdriktigt att er-&lt;br&gt;sättningsreglerna i ledningsrättslagen hänvisar till expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda punkt där hänvisningen synes kunna diskuteras gäller ledningar&lt;br&gt;som kan inrättas med stöd av undantagsbestämmelsen i 7 kap. 2 § fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen. Tidigare har föreslagits att vinstfördelning skall ske vid servi-&lt;br&gt;tutsbildningar enligt fastighetsbildningslagen som avser t.ex. vattentäkt eller&lt;br&gt;utfart för enstaka fastighets behov. Genom hänvisningen i ledningsrättslagen&lt;br&gt;till expropriationslagens ersättningsregler blir vinstfördelning inte möjlig om&lt;br&gt;ledningen inrättas med stöd av ledningsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att få till stånd ett konsekvent ersättningssystem synes vara att ut-&lt;br&gt;forma reglerna så att ledningsrättslagen inte blir tillämplig på ledningar som&lt;br&gt;kan inrättas med stöd av undantagsbestämmelsen i 7 kap. 2§ fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen. En sådan ordning motsvarar vad som gäller enligt ledningsrätts-&lt;br&gt;lagen i fråga om ledningar som kan inrättas enligt anläggningslagen och har&lt;br&gt;bl.a. den fördelen att ledningsrättslagens ersättningsregler kan behållas&lt;br&gt;oförändrade. Det synes inte föreligga något hinder mot en sådan ordning.&lt;br&gt;Jag föreslår därför att vatten- eller avloppsledning som endast tillgodoser en-&lt;br&gt;staka fastighets husbehov inte skall få inrättas enligt ledningsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Sakägares ställning vid marköverföring genom&lt;br&gt;förrättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Kostnader vid förrättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Regler om rätt för sakägare att erhålla ersättning för&lt;br&gt;kostnader som har uppkommit vid en förrättning bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag: Fastighetsbildningsmyndigheten skall i vissa&lt;br&gt;fall kunna besluta om ersättning till sakägare för kostnader för ombud eller&lt;br&gt;biträde och för utredning. Detta skall gälla vid inlösen enligt 8 kap. fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen och vid åtgärder som avser ianspråktagande av mark eller&lt;br&gt;rättighet som kunnat inlösas enligt plan- och bygglagen eller tas i anspråk&lt;br&gt;genom expropriation eller annat sådant förfogande. Ersättning skall dock&lt;br&gt;utgå endast om det är befogat med hänsyn till partsförhållandena och in-&lt;br&gt;trångets art. Beslutad ersättning skall anses som förrättningskostnad och&lt;br&gt;normalt bäras av den som har nytta av förrättningen (se rapporten s. 65-93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har avstyrkts av bl.a. hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Stockholms tingsrätt, länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Kommunaltekniska föreningen och Sveriges Lantmäta-&lt;br&gt;reförening. Flera av dem har hävdat att förslaget skulle beröva förrättnings-&lt;br&gt;förfarandet dess smidighet. En av de avstyrkande instanserna har i stället&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagit att den enskilde sakägaren skall få rätt till ersättning för egen in-&lt;br&gt;ställelse. Till dem som tillstyrkt förslaget hör länsstyrelserna i Malmöhus och&lt;br&gt;Västernorrlands län. Några remissinstanser, bl.a. Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund och Sveriges Advokatsamfund, har förordat att sakägaren ges en ännu&lt;br&gt;vidare rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Vid en handläggning hos fastighetsbildningsmyndigheten sak-&lt;br&gt;nar den enskilde sakägaren möjlighet att få ersättning för sina egna kostna-&lt;br&gt;der vid förrättningen. Han kan sålunda inte få ersättning för egen inställelse&lt;br&gt;vid förrättningssammanträde, för eget ombud eller biträde eller för egna ut-&lt;br&gt;redningar. Enligt fast praxis beviljas sakägaren inte heller rättshjälp med bi-&lt;br&gt;trädesförordnande i ärenden vid fastighetsbildningsmyndigheten. Vid för-&lt;br&gt;rättningsförfarande gäller inte heller de vanliga rättsskyddsförsäkringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sakägaren inte har rätt till ersättning för egna kostnader har föranlett&lt;br&gt;kritik från skilda håll. Det har därvid hävdats att den enskilde sakägarens&lt;br&gt;rättsställning behöver förstärkas, inte minst vid förrättningar med expropria-&lt;br&gt;tiva inslag. Kritiken har bl.a. kommit till uttryck i en skrivelse från Lantbru-&lt;br&gt;karnas Riksförbund till chefen för justitiedepartementet (Dnr 87-3825) samt&lt;br&gt;i ett flertal remissyttranden i detta lagstiftningsärende. Det har därvid påta-&lt;br&gt;lats att parterna vid förrättningen inte alltid är jämbördiga, i synnerhet inte&lt;br&gt;om ena parten är en kommun, en kraftintressent eller ett liknande resurs-&lt;br&gt;starkt organ. Sådana organ har ofta tillgång till egna experter, som utför egna&lt;br&gt;utredningar, vilka sedan åberopas vid förrättningen. Det har hävdats att den&lt;br&gt;obalans som i sådana fall kan föreligga mellan sakägarna inte alltid i tillräck-&lt;br&gt;lig grad uppvägs av fastighetsbildningsmyndighetens utredningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Att en sakägare vid en förrättning - till skill-&lt;br&gt;nad mot vad som gäller vid ett domstolsförfarande enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;och expropriationslagen - inte är berättigad till ersättning för egna kostnader&lt;br&gt;sammanhänger med förrättningsförfarandets särskilda karaktär. Förfaran-&lt;br&gt;det skiljer sig i avgörande hänseenden från vad som gäller vid domstol. Me-&lt;br&gt;dan ansvaret för processföringen och utredningen i en rättegång helt vilar på&lt;br&gt;parterna, präglas förrättningsförfarandet av fastighetsbildningsmyndighe-&lt;br&gt;tens skyldighet till officialprövning. Fastighetsbildningsmyndigheten har så-&lt;br&gt;lunda till uppgift att aktivt verka för utredningen, om nödvändigt med hjälp&lt;br&gt;av sakkunniga. Till myndighetens uppgifter hör även att - i en omfattning&lt;br&gt;som saknar motsvarighet i domstolsprocessen - bistå sakägarna med råd och&lt;br&gt;upplysningar. Vidare är möjligheterna att förebringa utredning väsentligt&lt;br&gt;olika i de båda typerna av förfarande. Vid en förrättning kan det inte före-&lt;br&gt;komma någon muntlig bevisning. Vidare kan personlig inställelse inte åläg-&lt;br&gt;gas och editionsföreläggande inte meddelas. I vissa fall kan alltså en mera&lt;br&gt;fullständig utredning inte läggas fram vid förrättningen utan först vid fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolen efter överklagande. Dessa förhållanden övervägdes vid fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagens tillkomst och ansågs godtagbara med hänsyn till in-&lt;br&gt;tresset av att förfarandet inför fastighetsbildningsmyndigheten skulle vara&lt;br&gt;enkelt (jfr prop. 1969:128 s. B 191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna dragen i förrättningsförfarandet innebär att det normalt&lt;br&gt;skall vara möjligt för sakägarna att föra sin talan vid förrättningen utan juri-&lt;br&gt;diskt biträde eller expertmedverkan. Systemet kan sägas förutsätta att sak-&lt;br&gt;ägarnas egna utredningar koncentreras till fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det inte lämpligt att ge förrättningsförfarandet nå- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;gon annan karaktär än det hittills har haft. Förfarandet bör således även i&lt;br&gt;fortsättningen präglas av en strikt och aktiv officialprövning. Det är inte&lt;br&gt;minst detta som gör förfarandet så smidigt. Lantmäteriverkets förslag skulle&lt;br&gt;enligt min uppfattning kunna leda till att förrättningen får en mera rätte-&lt;br&gt;gångsliknande karaktär. Detta skulle minska snabbheten och smidigheten.&lt;br&gt;Jag är inte heller övertygad om att det från rättssäkerhetssynpunkt är nöd-&lt;br&gt;vändigt att införa de föreslagna ersättningsreglerna. Sakägarnas behov av&lt;br&gt;ombud är ju inte lika stort vid en förrättning som vid en domstolsförhand-&lt;br&gt;ling. De beslut som fattas vid förrättningen kan överprövas i två eller tre&lt;br&gt;domstolsinstanser. Sakägarnas ställning vid en förrättning kan alltså inte&lt;br&gt;jämföras med deras ställning i exempelvis ett expropriationsmål. Med en ak-&lt;br&gt;tiv officialprövning bör också obalansen mellan sakägarna i huvudsak kunna&lt;br&gt;elimineras. Detta gäller i synnerhet om fastighetsbildningsmyndigheten ge-&lt;br&gt;nom förordnande av sakkunnig enligt 4 kap. 34 § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;utnyttjar den omfattande specialistkompetens som numera finns inom lant-&lt;br&gt;mäteriorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund har gjort gällande att det i vissa fall finns en&lt;br&gt;risk för att fastighetsbildningsmyndigheten inte förmår göra en fullt opartisk&lt;br&gt;värdering. Förbundet har härvid hänvisat framför allt till sådana fall då det&lt;br&gt;statliga lantmäteriet i sin uppdragsverksamhet har tagit fram en utredning åt&lt;br&gt;en part och denna utredning sedan åberopas vid en förrättning. Jag delar&lt;br&gt;givetvis Lantbrukarnas Riksförbunds uppfattning att det är angeläget att sä-&lt;br&gt;kerställa att värderingarna görs på ett opartiskt sätt. Enligt uppgift från lant-&lt;br&gt;mäteriverket torde det dock endast vara i ett fåtal fall som det har inträffat&lt;br&gt;att en part vid en förrättning åberopar en utredning som lantmäteriet tidi-&lt;br&gt;gare har utfört i sin uppdragsverksamhet. Även om så skulle vara fallet, finns&lt;br&gt;det enligt min mening anledning att vidta åtgärder för att undanröja risken&lt;br&gt;för att värderingarna inte görs på ett opartiskt sätt. Enligt vad jag har erfarit&lt;br&gt;avser lantmäteriverket att precisera och skärpa de riktlinjer som i detta hän-&lt;br&gt;seende gäller för lantmäteriets uppdragsverksamhet. Arbetet med dessa&lt;br&gt;riktlinjer kommer att följas med uppmärksamhet från regeringskansliets&lt;br&gt;sida. Bland annat mot denna bakgrund anser jag att det som Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund i denna del har framfört inte bör inverka på frågan om kost-&lt;br&gt;nadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag om ersättning till sakägare för kostnader skulle&lt;br&gt;enligt min bedömning också leda till ökade kostnader för samhällsekonomin&lt;br&gt;i en omfattning som för närvarande inte låter sig försvaras. Lantmäteriverket&lt;br&gt;har beräknat de direkta kostnaderna till sammanlagt cirka två miljoner kr.&lt;br&gt;årligen. Jag befarar att kostnaderna skulle bli högre än så. Enligt min be-&lt;br&gt;dömning skulle förslaget inte heller medföra några mera påtagliga bespa-&lt;br&gt;ringar på andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sakägarens kostnader för egen inställelse har det länge ansetts&lt;br&gt;naturligt att en fastighetsägare har att bevaka sina intressen i ett förrättnings-&lt;br&gt;sammanhang utan någon särskild kompensation. Normalt är kostnaderna&lt;br&gt;för inställelsen förhållandevis små och en rätt till ersättning för sådana kost-&lt;br&gt;nader skulle alltså få liten betydelse. Den skulle emellertid leda till ett inte&lt;br&gt;oväsentligt merarbete för fastighetsbildningsmyndigheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har sagt anser jag att förslagen om rätt till Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;ersättning för kostnader vid förrättning inte bör genomföras. Enligt min me-&lt;br&gt;ning är det mera angeläget att förstärka den enskilde sakägarens ställning i&lt;br&gt;rättegången vid fastighetsdomstolen. Till detta återkommer jag i nästa av-&lt;br&gt;snitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Rättegångskostnader vid överklagande av&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndighetens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om ett fastighetsbildningsbeslut överklagas till fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolen skall den sakägare, som genom beslutet avstått eller&lt;br&gt;upplåtit mark eller rättighet, kunna få ersättning för sina rättegångs-&lt;br&gt;kostnader i fastighetsdomstolen, hovrätten och högsta domstolen i&lt;br&gt;större omfattning än som hittills varit fallet. I fastighetsdomstolen&lt;br&gt;skall han sålunda oberoende av utgången i målet ha rätt till ersättning&lt;br&gt;för rättegångskostnader inte bara om målet gäller ersättning för inlö-&lt;br&gt;sen enligt 8 kap. fastighetsbildningslagen utan också om det gäller er-&lt;br&gt;sättning för sådant ianspråktagande av mark eller rättighet som skulle&lt;br&gt;ha kunnat ske enligt 14 kap. 1 och 2 §§ plan- och bygglagen eller som&lt;br&gt;uppenbarligen skulle ha kunnat komma till stånd genom expropria-&lt;br&gt;tion eller annat liknande tvångsförvärv. Om han fört saken till fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolen utan tillräckliga skäl, skall domstolen dock kunna för-&lt;br&gt;ordna att han skall bära sina egna kostnader. Har han uppenbarligen&lt;br&gt;inlett rättegången i fastighetsdomstolen utan skälig grund, skall dom-&lt;br&gt;stolen dessutom kunna förplikta honom att ersätta motparten för rät-&lt;br&gt;tegångskostnader. Även beträffande rättegångskostnadsreglerna i&lt;br&gt;överrätt görs i motsvarande fall en anpassning till de för den ersätt-&lt;br&gt;ningsberättigade sakägaren mera förmånliga regler som gäller i mål&lt;br&gt;om inlösen enligt fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt (se rap-&lt;br&gt;porten s. 96-99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran.&lt;br&gt;Kommunförbundet har dock i annat sammanhang motsatt sig förändringar&lt;br&gt;av rättegångskostnadsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om ett fastighetsbildningsbeslut överklagas kom-&lt;br&gt;mer saken att prövas vid fastighetsdomstolen. Enligt 16 kap. 14 § första&lt;br&gt;stycket fastighetsbildningslagen kan fastighetsdomstolen i sådant mål för-&lt;br&gt;ordna, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna, att sak-&lt;br&gt;ägare som förlorar målet skall ersätta annan sakägare för rättegångskostna-&lt;br&gt;der. Bestämmelsen ger domstolen en betydande frihet men torde normalt&lt;br&gt;föranleda att förlorande part förpliktas ersätta vinnande part för rättegångs-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut om inlösenersättning enligt fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen och flertalet beslut enligt ledningsrättslagen gäller andra regler.&lt;br&gt;Sakägare som avstår mark eller särskild rättighet har då enligt reglerna i 16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 14 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen rätt till er- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;sättning för sina kostnader i fastighetsdomstolen oberoende av utgången i&lt;br&gt;målet. Samma regler anses gälla vid överklagande av beslut om inlösen eller&lt;br&gt;upplåtande av utrymme enligt anläggningslagen (se prop. 1973:160 s. 556&lt;br&gt;och 599 samt RH 81:84). Dessa regler motsvarar i huvudsak vad som gäller&lt;br&gt;vid expropriation och vid inlösen enligt plan- och bygglagen. I förarbetena&lt;br&gt;till fastighetsbildningslagen diskuterades inte särskilt vad som skulle gälla vid&lt;br&gt;en tvångsvis fastighetsreglering som inte skedde genom inlösen. Det har se-&lt;br&gt;nare ifrågasatts om inte de regler som gäller i mål om inlösenersättning skulle&lt;br&gt;kunna tillämpas även i andra mål om ersättning i samband med en tvångsvis&lt;br&gt;fastighetsreglering. Högsta domstolen har emellertid i rättsfallet NJA 1983&lt;br&gt;s. 367 funnit att reglerna inte bör ges en så vidsträckt innebörd. Domstolen&lt;br&gt;hänvisade därvid bl.a. till att frågan om en förändring av reglerna var under&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är de nuvarande rättegångskostnadsreglerna i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen inte helt tillfredsställande. Om parterna i ett fastighets-&lt;br&gt;bildningsärende har olika ekonomiska förutsättningar att anlita ombud eller&lt;br&gt;göra egna utredningar, får detta större genomslag i fastighetsdomstolen än&lt;br&gt;vid förrättningen. I domstolen är det nämligen - som tidigare berörts - par-&lt;br&gt;terna som har huvudansvaret för utredningen. Parterna kan inte heller på-&lt;br&gt;räkna att domstolen tillhandahåller information och rådgivning i den ut-&lt;br&gt;sträckning som fastighetsbildningsmyndigheten har gjort. Detta kan leda till&lt;br&gt;en viss obalans i rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan obalans framstår som särskilt otillfredsställande om det rör sig&lt;br&gt;om fastighetsbildningsåtgärder med expropriativa moment. Jag tänker på&lt;br&gt;fall där en och samma åtgärd kan genomföras såväl genom fastighetsregle-&lt;br&gt;ring som genom inlösen enligt plan- och bygglagen eller expropriation. Om&lt;br&gt;en kommun väljer att begära inlösen eller expropriation, har den enskilde&lt;br&gt;sakägaren rätt att få full ersättning för sina rättegångskostnader. Om kom-&lt;br&gt;munen i stället ansöker om fastighetsreglering, har den enskilde sakägaren&lt;br&gt;endast begränsade möjligheter att få ersättning för rättegångskostnader. Det&lt;br&gt;är svårt att motivera denna skillnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har sagt talar för att rättegångskostnadsreglerna på fastighets-&lt;br&gt;bildningslagens område bör vara mera förmånliga för den enskilde. Det&lt;br&gt;finns visserligen inte anledning att ge vaije sakägare, som avstår mark eller&lt;br&gt;rättighet till kommun eller liknande organ, rätt till ersättning för rättegångs-&lt;br&gt;kostnader. Däremot bör - såsom lantmäteriverket har föreslagit - den en-&lt;br&gt;skilde ges rätt att erhålla ersättning för rättegångskostnader i fall då den ak-&lt;br&gt;tuella fastighetsregleringsåtgärden framstår som ett alternativ till expropria-&lt;br&gt;tion, inlösen enligt plan- och bygglagen eller annat sådant förfogande. Lik-&lt;br&gt;som i expropriations- och inlösenmål bör denna rätt till ersättning inte vara&lt;br&gt;beroende av utgången i målet. Genom en sådan reglering kommer den en-&lt;br&gt;skilde fastighetsägarens ställning i fastighetsdomstolen att vara densamma&lt;br&gt;oavsett vilket förfarande - inlösen eller fastighetsreglering - som kommunen&lt;br&gt;väljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör dessa för den enskilde sakägaren förmånliga rätte-&lt;br&gt;gångskostnadsregler utformas så att de inte missbrukas eller föranleder onö-&lt;br&gt;diga överklaganden. Redan i dag gäller enligt fastighetsbildningslagen att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;part, oberoende av utgången i målet, kan förpliktas att betala en kostnad&lt;br&gt;som han har vållat motparten genom vårdslöshet eller försummelse (se 16&lt;br&gt;kap. 14 § fastighetsbildningslagen och 18 kap. 6 § rättegångsbalken). Vidare&lt;br&gt;gäller att part kan få ersättning endast för sådana kostnader som varit skäli-&lt;br&gt;gen påkallade för tillvaratagandet av hans rätt (se 16 kap. 14 § fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen och 18 kap. 8 § rättegångsbalken). I den förstnämnda regeln av-&lt;br&gt;ses dock huvudsakligen kostnader som en part har förorsakat i en redan in-&lt;br&gt;ledd rättegång. Den senare regeln är främst avsedd att reglera vilka kostna-&lt;br&gt;der som överhuvudtaget kan ersättas inom ramen för reglerna om rätte-&lt;br&gt;gångskostnader. Dessa regler torde därför inte kunna tillämpas enbart där-&lt;br&gt;för att en part har fört talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut utan&lt;br&gt;tillräckliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland rättegångskostnadsreglerna i plan- och bygglagen finns en mera&lt;br&gt;långtgående bestämmelse som är avsedd att utgöra en spärr mot okynnesta-&lt;br&gt;lan. Om en fastighetsägare har väckt talan utan tillräckliga skäl, kan domsto-&lt;br&gt;len enligt denna regel förordna att han skall bära sina egna kostnader. Har&lt;br&gt;rättegången uppenbart inletts utan skälig grund, får domstolen dessutom&lt;br&gt;förplikta honom att ersätta motparten dennes kostnader (se 15 kap. 6 § plan-&lt;br&gt;och bygglagen). Någon motsvarande bestämmelse finns varken i fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen, ledningsrättslagen eller anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och&lt;br&gt;anläggningslagen även i detta avseende innehålla samma reglering som plan-&lt;br&gt;och bygglagen. Bestämmelsen i plan- och bygglagen ger på ett tydligt sätt&lt;br&gt;uttryck för att en fastighetsägare inte kan påräkna ersättning för kostnader i&lt;br&gt;samband med överklagande som sker utan tillräckliga skäl och för att han i&lt;br&gt;mera kvalificerade fall av onödigt processande också kan bli skyldig att be-&lt;br&gt;tala motpartens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittills anförda har endast tagit sikte på förhållandena i fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen. De nuvarande bestämmelserna om rättegångskostnaderna i överrätt&lt;br&gt;anknyter i huvudsak till vad som gäller vid fastighetsdomstolen. Överrätten&lt;br&gt;kan alltså, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna, för-&lt;br&gt;ordna att sakägare, som förlorar målet, skall ersätta annan sakägare för rät-&lt;br&gt;tegångskostnad. De för den enskilde sakägaren mera förmånliga bestämmel-&lt;br&gt;ser, som skall tillämpas vid fastighetsdomstolen i mål om inlösenersättning&lt;br&gt;och mål enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen, gäller även i hovrät-&lt;br&gt;ten och högsta domstolen, dock med den skillnaden att den enskilde sakäga-&lt;br&gt;ren själv får svara för sina egna kostnader om han överklagar och förlorar&lt;br&gt;målet. Den sistnämnda bestämmelsen överensstämmer med den motsva-&lt;br&gt;rande regleringen i expropriationslagen och plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som talar för en förändring av reglerna om rättegångskostnader&lt;br&gt;vid fastighetsdomstolen gör sig i samma utsträckning gällande beträffande&lt;br&gt;rättegångskostnaderna i överrätt. I mål om ersättning för ianspråktagande&lt;br&gt;av mark eller rättighet, som hade kunnat tas i anspråk enligt plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen eller genom expropriation eller liknande förfogande, bör därför i hov-&lt;br&gt;rätten och högsta domstolen gälla samma bestämmelser om fördelning av&lt;br&gt;rättegångskostnaderna som gäller i mål om ersättning vid inlösen enligt fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen. Givetvis finns det anledning att förhindra okynnes-&lt;br&gt;processande även i överrätt. Den spärregel som jag berört i det föregående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som har hämtats från 15 kap. 6 § plan- och bygglagen bör därför gälla Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;även i hovrätten och högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Vissa frågor angående förfarandet vid förrättning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Prövningen av svårbedömda skador&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uppkommer det vid en fastighetsreglering eller vid en&lt;br&gt;förrättning enligt anläggningslagen eller ledningsrättslagen ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågor, som är svåra att bedöma vid förrättningstillfället men&lt;br&gt;som kan antas bli lättare att utreda längre fram, får fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten, om det är lämpligt, undanta frågorna från ersätt-&lt;br&gt;ningsbeslutet. Fastighetsbildningsmyndigheten skall i så fall hänvisa&lt;br&gt;sakägare att senare, inom högst tio år, ansöka om att frågorna tas upp&lt;br&gt;på nytt. Om sådan ansökan görs, skall de tidigare undantagna ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågorna prövas vid en ny förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Enligt lantmäteriverket skall dock, om sakägarna är ense om det, en ersätt-&lt;br&gt;ningsfråga kunna skjutas upp i mer än tio år. Lantmäteriverket har dessutom&lt;br&gt;förordat att möjligheten att skjuta ersättningsfrågor på framtiden skall stå&lt;br&gt;öppen i några situationer som inte kommer att omfattas av mitt förslag,&lt;br&gt;främst frågor om framtida skador intill ledningsgator (se rapporten s. 45-59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har varit positiva till lantmä-&lt;br&gt;teriverkets förslag. Televerket har avstyrkt det, såvitt gäller ledningsrättsla-&lt;br&gt;gen, under hänvisning till att det skulle urholka det skydd som ledningsrätten&lt;br&gt;ger ledningshavaren. Stockholms tingsrätt och Samfundet för fastighetsvär-&lt;br&gt;dering har uttalat sig för att frågor om löseskilling och intrångsersättning inte&lt;br&gt;skall kunna skjutas på framtiden. Ytterligare ett par remissinstanser har&lt;br&gt;ställt sig tveksamma till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 5 kap. 27 § expropriationslagen finns en bestäm-&lt;br&gt;melse som ger domstolen möjlighet att skjuta upp frågor om ersättning för&lt;br&gt;skada och intrång som inte lämpligen kan prövas i expropriationsmålet. Om&lt;br&gt;domstolen fattar ett sådant beslut, anger den samtidigt en viss tid, högst tio&lt;br&gt;år, inom vilken berörda sakägare kan få den uppskjutna ersättningsfrågan&lt;br&gt;återupptagen. Övriga ersättningsfrågor avgörs genast av domstolen. Om nå-&lt;br&gt;gon sakägare sedermera begär att den uppskjutna ersättningsfrågan skall&lt;br&gt;återupptas, prövas den av domstolen i ett nytt mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande bestämmelse finns inte i fastighetsbildningslagen, an-&lt;br&gt;läggningslagen eller ledningsrättslagen. Enligt dessa lagar gäller i stället att&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten har att ta ställning till alla uppkommande&lt;br&gt;ersättningsfrågor inom ramen för förrättningen. I flertalet fall är detta säkert&lt;br&gt;också det mest praktiska förfarandet. Ibland kan det emellertid vara svårt&lt;br&gt;att vid förrättningstillfället bedöma alla effekter av förrättningsbeslutet. Det&lt;br&gt;kan till följd därav också vara besvärligt att uppskatta i vilken omfattning&lt;br&gt;beslutet kommer att medföra skador eller intrång. Framför allt kan det upp-&lt;br&gt;stå svårigheter att bestämma ersättning för den förlust och kostnad som reg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leringen vållar fastighetsägaren utöver förlusten av eller värdeminskningen&lt;br&gt;på fastigheten, s.k. övrig skada. Det kan röra sig om kostnader med anled-&lt;br&gt;ning av att en på fastigheten bedriven rörelse måste läggas ner, flytta eller&lt;br&gt;byta inriktning. Ett annat exempel är kostnader att anskaffa en ersättnings-&lt;br&gt;fastighet. Ofta kan sådana kostnader bestämmas till ett visst belopp först se-&lt;br&gt;dan viss tid har förflutit. Även vissa andra skador, som ännu inte har kommit&lt;br&gt;till synes, men som är att förvänta, kan vara svåra att uppskatta vid förrätt-&lt;br&gt;ningstidpunkten. Även s.k. företagsskador, dvs. negativ inverkan som den&lt;br&gt;verksamhet för vilken mark tas i anspråk kommer att få på restfastigheten,&lt;br&gt;kan vara svåra att uppskatta vid förrättningstidpunkten. Ibland kan det först&lt;br&gt;långt efter förrättningen framgå vilka störningar som en väg eller en flygplats&lt;br&gt;för med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har särskilt påtalat svårigheterna att fastställa ersättning&lt;br&gt;för avverkning av s.k. kantträd, dvs. träd som växer på marken närmast intill&lt;br&gt;en ledningsgata och som med tiden måste avverkas eller beskäras. Kant-&lt;br&gt;trädsproblemet är emellertid delvis av annat slag än de problem som sam-&lt;br&gt;manhänger med övriga svårbedömda skador och jag kommer att ta upp det&lt;br&gt;särskilt längre fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de situationer som jag nyss nämnt - från kantträdsproblemet bortses&lt;br&gt;alltså i det följande - kan bristen på en formell möjlighet att skjuta upp be-&lt;br&gt;stämmandet av ersättning föranleda problem. I praktiken hanteras detta på&lt;br&gt;olika sätt. Det förekommer t.ex. att parterna i samband med förrättningen&lt;br&gt;kommer överens om att ersättningsfrågan skall prövas längre fram. Skulle&lt;br&gt;det emellertid då uppstå tvist mellan parterna, kan denna endast prövas av&lt;br&gt;domstol. Det förekommer också att fastighetsbildningsmyndigheten håller&lt;br&gt;ett förrättningsärende vilande till dess att svårbedömda frågor kan besvaras&lt;br&gt;med tillräcklig säkerhet. Att hålla ett förrättningsärende oavslutat kan emel-&lt;br&gt;lertid vara förenat med olägenheter. Det är alltså angeläget att finna ett an-&lt;br&gt;nat sätt att komma till rätta med problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger då nära tillhands att införa en bestämmelse av det slag som finns&lt;br&gt;i 5 kap. 27 § expropriationslagen. Detta skulle också ligga väl i linje med min&lt;br&gt;strävan att närma expropriationslagens och förrättningslagarnas regelsystem&lt;br&gt;till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sakägare skulle det visserligen kunna vara en olägenhet att ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågorna inte genast får en slutlig prövning. Bland annat skulle det&lt;br&gt;kunna medföra ökade kostnader. Det skulle också i vissa fall kunna vara&lt;br&gt;olämpligt att inte bedöma samtliga ersättningsfrågor i ett enda sammanhang.&lt;br&gt;Det gäller inte minst i sådana fall då vinsten av en reglering skall fördelas&lt;br&gt;mellan flera sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall torde emellertid ett framskjutande av skadeprövningen inte&lt;br&gt;vara förenat med några mera betydande olägenheter. Det gäller bl.a. en del&lt;br&gt;situationer där det idag tillämpas olika praktiska lösningar, delvis utanför&lt;br&gt;förrättningens ram. Det bör i sådana situationer kunna överlåtas till fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten att avgöra om det är lämpligt att skjuta upp en&lt;br&gt;ersättningsfråga och, om så är fallet, inom hur lång tid som frågan måste tas&lt;br&gt;upp på nytt. I en sådan lämplighetsprövning bör ligga att bestämmelsen till-&lt;br&gt;lämpas med försiktighet och att fastighetsbildningsmyndigheten tar skälig&lt;br&gt;hänsyn till en sakägares intresse av att få ett snabbt och slutligt avgörande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en ersättningsfråga. Jag föreslår mot denna bakgrund att bestämmelser Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;motsvarande 5 kap. 27 § expropriationslagen förs in i fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen, ledningsrättslagen och anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har föreslagit att ersättningsfrågan normalt skall kunna&lt;br&gt;skjutas upp i tio år. En remissinstans har hävdat att detta är en alltför lång&lt;br&gt;tid. För egen del ansluter jag mig till lantmäteriverkets förslag i denna del.&lt;br&gt;Tio år är den gräns som anges i 5 kap. 27 § expropriationslagen och jag ser&lt;br&gt;inte något skäl att i förrättningssammanhang tillämpa en annan ordning. I&lt;br&gt;den praktiska tillämpningen bör givetvis tiden inte sättas längre än som i det&lt;br&gt;enskilda fallet kan antas vara nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har emellertid gått ett steg längre och har föreslagit att&lt;br&gt;det skall det vara möjligt att skjuta upp ersättningsfrågan längre tid än tio år,&lt;br&gt;om parterna medger det. Ett behov av att hålla ersättningsfrågor öppna un-&lt;br&gt;der längre tid än tio år torde emellertid huvudsakligen föreligga i de s.k.&lt;br&gt;kantträdsfallen, vilka enligt min uppfattning inte bör omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melsen. I andra fall framstår det inte som meningsfullt att låta ersättningsfrå-&lt;br&gt;gan stå öppen längre än tio år. Det finns mot denna bakgrund inte skäl att i&lt;br&gt;detta avseende välja en annan reglering än den som gäller enligt 5 kap. 27 §&lt;br&gt;expropriationslagen. Ersättningsfrågor bör således inte få skjutas fram i mer&lt;br&gt;än tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i specialmotiveringen till vissa frågor om bl.a. inteck-&lt;br&gt;ningshavares medgivande och frågor om förfarande och värdering vid den&lt;br&gt;nya förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare nämnt de s.k. kantträdsfallen, dvs. frågor om ersättning&lt;br&gt;för träd som står på marken närmast intill ledningsgatan och som ledningsha-&lt;br&gt;varen finner att det är nödvändigt att beskära eller avverka. Det är vanligt att&lt;br&gt;ledningshavaren i ledningsrättsbeslutet ges rätt att i framtiden företa sådana&lt;br&gt;åtgärder. Stöd för detta finns i förarbetena till ledningsrättslagen (jfr NJA II&lt;br&gt;1974 s. 192). Sådana avverkningar kan betraktas som förutsebara skador&lt;br&gt;med anledning av ledningsrättsbeslutet. Skadornas omfattning är inte alltid&lt;br&gt;lika svårbedömda som tidigare berörda skadetyper, men i praktiken har där-&lt;br&gt;med sammanhängande ersättningsfrågor ändå ofta kommit att behandlas&lt;br&gt;utanför förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten kan givetvis redan vid ledningsrättsför-&lt;br&gt;rättningen söka uppskatta det framtida awerkningsbehovet och fastställa en&lt;br&gt;engångsersättning. Från markägarhåll föredrar man dock vanligen att så inte&lt;br&gt;sker. Även ur ledningshavarens synpunkt kan ett system med engångsersätt-&lt;br&gt;ning framstå som mindre bra, eftersom den kommande avverkningen kan&lt;br&gt;komma att störa umgänget med nya ägare till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har därför i praktiken blivit vanligt att fastighetsbildningsmyndighe-&lt;br&gt;ten i ledningsrättsbeslutet fastställer att ledningshavaren har rätt att avverka&lt;br&gt;träd utanför den egentliga ledningsgatan men avstår från att besluta om er-&lt;br&gt;sättning för detta. Om det sedermera uppstår tvist om den ersättning som&lt;br&gt;skall utgå, får parterna lösa denna utan medverkan av fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lantmäteriverkets förslag bör fastighetsbildningsmyndigheten ges&lt;br&gt;möjlighet att ta upp ersättningsfrågor av det aktuella slaget till prövning vid&lt;br&gt;ny förrättning på samma vis som beträffande de ovan berörda svårbedömda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadorna. Jag delar inte denna uppfattning. Först skall understrykas att det Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;redan vid den ursprungliga förrättningen går att göra en uppskattning av&lt;br&gt;”kantträdsskador”, andra liknande skador och annat intrång som kan antas&lt;br&gt;uppkomma i samband med tillsyn och underhåll av ledningar. Bedömningen&lt;br&gt;av skadan måste visserligen i så fall i viss mån bygga på schabloniseringar,&lt;br&gt;men detta får anses acceptabelt, särskilt med hänsyn till att det intrång som&lt;br&gt;det här rör sig om inte torde vara mera betydande. Behovet av att skjuta upp&lt;br&gt;värderingen är därför typiskt sett inte så stort som beträffande de tidigare&lt;br&gt;behandlade intrångssituationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också ifrågasättas om det är lämpligt att skjuta ”kantträdsskador”&lt;br&gt;och liknande skador på framtiden. Det rör sig här om skador, som kan upp-&lt;br&gt;träda vid upprepade tillfällen under en obegränsad framtid, alltså även efter&lt;br&gt;den tioårsgräns som enligt min mening bör gälla i fråga om möjligheten att&lt;br&gt;skjuta upp ersättningsfrågor. Rätten till ersättning skall enligt ledningsrätts-&lt;br&gt;lagen i princip bedömas enligt reglerna om intrångsersättning i 4 kap. expro-&lt;br&gt;priationslagen. Utgångspunkten blir därvid den marknadsvärdeminskning&lt;br&gt;som den ianspråktagna fastigheten drabbas av. Som värdetidpunkt kommer&lt;br&gt;normalt att gälla tidpunkten för tillträdet. Om skadeprövningen skjuts upp&lt;br&gt;beträffande kantträd m.m., torde det emellertid vara naturligt att värde-&lt;br&gt;ringen i stället sker med utgångspunkt i den förlust som fastighetsägaren gör&lt;br&gt;i och med avverkningen av kantträden. Detta skulle emellertid kräva en&lt;br&gt;kompletterande lagreglering av dessa ersättningsfrågor och det skulle leda&lt;br&gt;till att ersättningsfrågan bedöms på olika sätt beroende på om den prövas&lt;br&gt;omedelbart eller om den skjuts på framtiden. Slutligen framstår reglerna om&lt;br&gt;fördelning av förrättnings- och rättegångskostnader - som på ledningsrättens&lt;br&gt;område innebär att ledningshavaren normalt bär alla förrättningskostna-&lt;br&gt;der- inte som lämpliga för ”kantträdsförrättningar” som skulle kunna initie-&lt;br&gt;ras av båda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har mot bakgrund av det anförda stannat för att kantträdsfallen inte&lt;br&gt;bör omfattas av möjligheten till uppskjuten skadeprövning. Inte heller anser&lt;br&gt;jag att något särskilt regelsystem bör införas för dessa frågor. I stället vill&lt;br&gt;jag betona vikten av att man - såsom också underströks i förarbetena till&lt;br&gt;ledningsrättslagen - så långt möjligt tillvaratar de fördelar som ligger i att&lt;br&gt;sakägarna träffar de överenskommelser som de anser lämpliga. Det finns&lt;br&gt;normalt ingenting som hindrar dem att träffa avtal om att frågor om kantträd&lt;br&gt;o.d. skall undantas från förrättningen och avgöras vid senare tidpunkt och&lt;br&gt;att ersättning då skall utgå enligt vissa överenskomna riktlinjer. Fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten behöver i så fall inte fastställa någon ersättning för de&lt;br&gt;skador som omfattas av sakägarnas överenskommelse annat än om denna&lt;br&gt;överenskommelse skulle kunna gå ut över inteckningshavarnas rätt (se 14 §&lt;br&gt;andra stycket ledningsrättslagen). Om sakägarna, när ersättningsfrågan se-&lt;br&gt;dermera aktualiseras, inte kan komma överens om den ersättning som skall&lt;br&gt;utgå, har de möjlighet att vända sig till domstol. Domstolen har då att pröva&lt;br&gt;ersättningsfrågan på grundval av vad sakägarna tidigare har kommit överens&lt;br&gt;om. En tänkbar möjlighet vore visserligen att låta fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten i stället för domstol pröva frågor av detta slag. Att låta fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten ta upp en ersättningstvist mellan enskilda till pröv-&lt;br&gt;ning utan samband med någon pågående förrättning av fastighetsbildnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;karaktär skulle emellertid enligt min mening innebära ett alltför långtgående&lt;br&gt;avsteg från principen att sådana tvister skall handläggas av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag ta upp en näraliggande rättegångskostnads-&lt;br&gt;fråga som Lantbrukarnas Riksförbund aktualiserat i en framställning till jus-&lt;br&gt;titiedepartementet (Dnr 90-1707). Framställningen tar sikte på fall där en&lt;br&gt;ledningshavare i ett ledningsrättsbeslut har tillagts en viss rättighet utan att&lt;br&gt;någon ersättning därvid blivit bestämd och där frågan om ersättning senare&lt;br&gt;prövas i rättegång. Enligt riksförbundet bör därvid tillämpas samma rätte-&lt;br&gt;gångskostnadsbestämmelser som i ledningsrättsmål, d.v.s. ledningshavaren&lt;br&gt;skall normalt stå både sina egna och fastighetsägarens kostnader. Förslaget&lt;br&gt;syftar uppenbarligen bl.a. på kantträdsfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del kan jag inte tillstyrka riksförbundets förslag. I de fall som&lt;br&gt;omfattas av förslaget har båda parter möjlighet att initiera domstolspröv-&lt;br&gt;ning. Med hänsyn härtill är det också rimligt att att båda parter tvingas göra&lt;br&gt;processekonomiska överväganden. De rättegångskostnadsregler som tilläm-&lt;br&gt;pas i dispositiva tvistemål får därför anses lämpliga. Det kan tilläggas att fas-&lt;br&gt;tighetsägaren alltid har möjlighet att påfordra att frågor om ersättning för&lt;br&gt;förutsebara skador avgörs redan vid förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Prövning av frågor om skador under byggtiden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fastighetsbildningsmyndigheten får möjlighet att vid&lt;br&gt;fastighetsregleringsförrättning och vid förrättning enligt anläggnings-&lt;br&gt;lagen och ledningsrättslagen pröva även sådana ersättningsfrågor som&lt;br&gt;har samband med förrättningen men som inte skall prövas enligt den&lt;br&gt;lagstiftning som gäller för förrättningen. Ett villkor är dock att de be-&lt;br&gt;rörda sakägarna går med på en sådan prövning. Ett ytterligare villkor&lt;br&gt;är att det i det enskilda fallet är lämpligt att fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten prövar ersättningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Lantmäteriverkets förslag är dock begränsat till frågor om ersättning för&lt;br&gt;vissa särskilda skador (se rapporten s. 60-62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla instanser som yttrat sig i denna fråga har&lt;br&gt;tillstyrkt lantmäteriverkets förslag eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I expropriationslagen finns en bestämmelse som&lt;br&gt;ger fastighetsdomstolen möjlighet att, om det är lämpligt, i expropriations-&lt;br&gt;målet pröva frågor som har samband med expropriationen men som inte&lt;br&gt;skall prövas enligt expropriationslagen. En motsvarande bestämmelse för&lt;br&gt;vattendomstolen finns i vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening talar praktiska hänsyn för att liknande bestämmelser&lt;br&gt;införs i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fastighetsbildningsmyndigheten genomför en fastighetsreglering eller&lt;br&gt;förordnar om upplåtelse eller inlösen enligt anläggningslagen eller lednings-&lt;br&gt;rättslagen kan det inträffa att den anläggning som avses med förrättningen&lt;br&gt;redan har böljat byggas. Byggnadsarbetena kan medföra skador eller andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olägenheter för andra fastigheter som berörs av regleringen. Frågor om er- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;sättning för sådana skador får vanligtvis prövas enligt reglerna i miljöskade-&lt;br&gt;lagen (1986:225). Fastighetsbildningsmyndigheten, vars kompetens är be-&lt;br&gt;gränsad till de rättsförhållanden som regleras i den för förrättningen gäl-&lt;br&gt;lande lagen, är inte behörig att pröva frågor om ersättning för dylika skador.&lt;br&gt;Under arbetena kan uppkomma ett tillfälligt behov av att ta mark i anspråk.&lt;br&gt;I den mån sådana tillfälliga markbehov inte kan tillgodoses genom fastig-&lt;br&gt;hetsbildning kan berörda sakägare i förekommande fall avtala om upplåtelse&lt;br&gt;av marken och om den ersättning som skall utgå. Även i sådana fall kan det&lt;br&gt;emellertid uppstå tvister om ersättningens storlek. Inte heller sådana tvister&lt;br&gt;äger fastighetsbildningsmyndigheten pröva. Parterna får i stället vända sig&lt;br&gt;till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer av dessa slag skulle det ibland innebära påtagliga ratio-&lt;br&gt;naliseringsvinster om ersättningsfrågorna kunde prövas omedelbart i anslut-&lt;br&gt;ning till förrättningen. Lantmätarens vana att bedöma ersättningsfrågor&lt;br&gt;torde normalt göra honom väl skickad att avgöra frågor av det här slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns visserligen omständigheter som talar mot en sådan lösning. Fas-&lt;br&gt;tighetsbildningsmyndigheten är inte någon domstol och förrättningslantmä-&lt;br&gt;taren har inte samma juridiska utbildning som en domare. Bevisning kan&lt;br&gt;inte förebringas på samma vis som i domstol eftersom fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten saknar möjlighet att hålla vittnesförhör, förelägga personlig in-&lt;br&gt;ställelse och infordra skriftlig bevisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om emellertid sakägarna samtycker till att fastighetsbildningsmyndighe-&lt;br&gt;ten prövar en fråga av det aktuella slaget, finns det normalt inte anledning&lt;br&gt;att motsätta sig det. Det är därför enligt min mening rimligt att fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten får viss befogenhet att med berörda sakägares medgi-&lt;br&gt;vande pröva ersättningsyrkanden som har samband med förrättningen men&lt;br&gt;skall prövas enligt annan lagstiftning. Denna befogenhet bör dock inte vara&lt;br&gt;obegränsad. Det kan förekomma ersättningsfrågor som inte bör tas upp vid&lt;br&gt;förrättning. Det gäller t.ex. frågor som är särskilt omfattande eller som skil-&lt;br&gt;jer sig påtagligt från de egentliga förrättningsfrågorna. Hit hör bland annat&lt;br&gt;vållandefrågor. Sådana frågor bör fastighetsbildningsmyndigheten normalt&lt;br&gt;inte handlägga ens med sakägarnas medgivande. Fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten bör därför få pröva frågor som ligger utanför förrättningslagen endast&lt;br&gt;om det är lämpligt i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det inte skäl att - som lantmäteriverket har före-&lt;br&gt;slagit - begränsa bestämmelsen till frågor om ersättning för skador under&lt;br&gt;byggtiden. Bestämmelsen bör i stället ges i huvudsak samma utformning som&lt;br&gt;de motsvarande bestämmelserna i expropriationslagen och vattenlagen.&lt;br&gt;Detta möjliggör en flexibel tillämpning av bestämmelsen i alla de olika er-&lt;br&gt;sättningsfrågor som kan uppkomma i anslutning till förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.3 Fastställande av ersättning när samfälld mark tas i anspråk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När fastighetsbildningsmyndigheten tillskapar servitut i&lt;br&gt;samfälld mark skall fastighetsbildningsmyndigheten vara skyldig att&lt;br&gt;fastställa ersättning endast till sådana delägare som har framställt yr-&lt;br&gt;kande om det, såvida inte ersättningen kan antas komma att överstiga&lt;br&gt;tre procent av basbeloppet. Motsvarande skall tillämpas även vid upp-&lt;br&gt;låtelse och inlösen enligt ledningsrättslagen och anläggningslagen. Vi-&lt;br&gt;dare skall ett enklare underrättelseförfarande kunna tillämpas vid&lt;br&gt;vissa förrättningar enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Förslaget om ett enklare underrättelseförfarande vid vissa förrättningar en-&lt;br&gt;ligt anläggningslagen och ledningsrättslagen saknar dock motsvarighet i lant-&lt;br&gt;mäteriverkets förslag (se rapporten s. 63-64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna del har&lt;br&gt;ställt sig positiva till lantmäteriverkets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Samfälligheter medför ofta merarbete vid fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsförrättningar. Det kan gälla arbetet med att utröna vilka som&lt;br&gt;är delägare i samfälligheten, att delge delägarna kallelse och att fastställa&lt;br&gt;den ersättning som varje delägare är berättigad till. För att fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten inte ska behöva lägga ner oproportionerligt mycket ar-&lt;br&gt;bete på dessa frågor finns i 6 kap. 6 § fastighetsbildningslagen en regel som&lt;br&gt;syftar till att rationalisera hanteringen. Regeln, som modifierades genom en&lt;br&gt;lagändring år 1989 (prop. 1988/89:77, BoUll, SFS 1989:724), är utformad&lt;br&gt;så att ersättning för mark som överförs från samfällighet utgår endast om&lt;br&gt;yrkande framställs under förrättningen eller om värdet av andelen i den&lt;br&gt;överförda marken överstiger tre procent av basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. När samfälligheten förvaltas av en samfäl-&lt;br&gt;lighetsförening eller när det finns någon som har befogenhet att uppbära me-&lt;br&gt;del för samfällighetens räkning skall ersättning dock alltid fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 6 § fastighetsbildningslagen gäller vid marköverfö-&lt;br&gt;ring men inte vid upplåtande av servitut i den samfällda marken. I det senare&lt;br&gt;fallet måste således fastighetsbildningsmyndigheten fortfarande fastställa er-&lt;br&gt;sättning för varje delägare. Kostnaderna för detta står ibland inte i rimlig&lt;br&gt;proportion till de många gånger obetydliga ersättningsbeloppen. Det finns&lt;br&gt;alltså anledning att utvidga bestämmelsen i 6 kap. 6 § fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen till att gälla också fastställande av ersättning när servitut upplåts i sam-&lt;br&gt;fälld mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 6 § fastighetsbildningslagen saknar motsvarighet i&lt;br&gt;anläggningslagen och ledningsrättslagen. Även när det gäller upplåtelse eller&lt;br&gt;inlösen av samfälld mark enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen står&lt;br&gt;kostnaderna för att fastställa ersättning ibland inte i rimligt förhållande till&lt;br&gt;den ersättning som kan komma att lämnas. I likhet med lantmäteriverket&lt;br&gt;anser jag därför att den ordning som anges i 6 kap. 6 § fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen skall tillämpas även på anläggningslagens och ledningsrättslagens områ-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 7 § fastighetsbildningslagen finns ytterligare ett stadgande som är Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;ägnat att underlätta fastighetsbildning som rör samfälld mark. Bestämmel-&lt;br&gt;sen gäller enbart samfälligheter som inte längre används av delägarna för&lt;br&gt;gemensamt ändamål. Det har ansetts att det då normalt är fråga om onyttiga&lt;br&gt;samfälligheter med ringa ekonomiskt värde, varför delägarna inte har något&lt;br&gt;egentligt intresse att bevaka vid förrättningen (jfr prop. 1988/89:77 s. 41).&lt;br&gt;Ar det i fråga om en sådan samfällighet uppenbart att ersättning inte behöver&lt;br&gt;fastställas, om det inte framställs något yrkande om det enligt 6 kap. 6 §,&lt;br&gt;är det inte nödvändigt att underrrätta samtliga delägare i samfälligheten om&lt;br&gt;förrättningen. Det räcker att en eller flera av delägarna, som inte på annan&lt;br&gt;grund är sakägare, underrättas om förrättningsansökningen. Bestämmelsen&lt;br&gt;gör det möjligt att undvika en fullständig, ofta besvärlig utredning av del-&lt;br&gt;ägarkretsen eller ett kostsamt kungörelseförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 7 § fastighetsbildningslagen har inte någon motsva-&lt;br&gt;righet i anläggningslagen eller ledningsrättslagen. Syftet bakom denna be-&lt;br&gt;stämmelse gör sig emellertid i lika hög grad gällande vid förrättningar enligt&lt;br&gt;anläggningslagen och ledningsrättslagen som vid fastighetsregleringar. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att den ordning som anges i 6 kap. 7 § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;skall tillämpas även vid förrättningar enligt anläggningslagen och lednings-&lt;br&gt;rättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.4 Sakkunnigs medverkan vid förrättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När fastighetsbildningsmyndigheten behöver expert-&lt;br&gt;medverkan skall den alltid förordna experten som sakkunnig. Den&lt;br&gt;som har förordnats till sakkunnig skall närvara vid sammanträde, om&lt;br&gt;det kan antas vara av betydelse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsutredningens och lantmäteriverkets förslag: Överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med mitt förslag men innebär en mera långtgående skyl-&lt;br&gt;dighet för sakkunnig att närvara vid sammanträde (se SOU 1984:72 s. 77-78&lt;br&gt;och lantmäteriverkets rapport s. 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fastighetsbildningsutredningens och lantmäteriver-&lt;br&gt;kets förslag har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Två remiss-&lt;br&gt;instanser har dock motsatt sig förslaget om sakkunnigs närvaro vid samman-&lt;br&gt;träde och en av dessa har även uttalat sig mot förslaget om förordnande av&lt;br&gt;sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 4 kap. 34 § första stycket fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen får fastighetsbildningsmyndigheten anlita biträde av sakkunnig&lt;br&gt;för utredning av fråga, vars bedömande kräver särskild sakkunskap. Den&lt;br&gt;sakkunnige fungerar som opartisk medhjälpare till myndigheten. Hans ut-&lt;br&gt;redning läggs vanligen fram i skriftlig form för myndigheten, men det är&lt;br&gt;också möjligt att han muntligen redovisar sin utredning vid ett samman-&lt;br&gt;träde. En sådan muntlig utsaga skall i princip redovisas i förrättningsproto-&lt;br&gt;kollet (se 10 § fastighetsbildningskungörelsen, 1971:762). Ersättning till en&lt;br&gt;sådan sakkunnig är att hänföra till förrättningskostnad och skall bestämmas&lt;br&gt;av fastighetsbildningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det statliga lantmäteriväsendet har efter hand utbildats ett arbetssätt Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;som innebär att de olika organisationsområdena samverkar. Ett viktigt led i&lt;br&gt;denna samverkan utgörs av den specialistservice som överlantmätarmyndig-&lt;br&gt;heterna och särskilda regionenheter för fastighetsekonomi lämnar fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten i värderingsfrågor m.m. Vidare lämnar lantmäte-&lt;br&gt;riverket i viss utsträckning service till fastighetsbildningsmyndigheterna i&lt;br&gt;olika frågor. Stöd för detta förfarande finns i 4 kap. 34 § fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen. Denna specialistservice utförs oftast utan att något sakkunnigförord-&lt;br&gt;nande meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av den redovisade ordningen med expertmedverkan&lt;br&gt;utan formella sakkunnigförordnanden har en expert som fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten anlitat formlöst inte samma krav på sig som en expert som har&lt;br&gt;ett sakkunnigförordnande. Det finns vidare inte någon garanti för att läm-&lt;br&gt;nade uppgifter blir dokumenterade på samma sätt som gäller beträffande ut-&lt;br&gt;saga av sakkunnig enligt 10 § fastighetsbildningskungörelsen (1971:762). Jag&lt;br&gt;delar utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att förrätt-&lt;br&gt;ningsverksamheten skulle vinna på att experten alltid knyts till fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten genom ett formligt förordnande. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att myndigheten, när den behöver expertmedverkan, alltid skall förordna&lt;br&gt;experten som sakkunnig. Lagtekniskt kan detta åstadkommas genom att or-&lt;br&gt;den ”anlita biträde av sakkunnig” i 4 kap. 34 § första stycket fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen byts ut mot orden ”förordna lämplig person som sakkunnig”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande saknar fastighetsbildningslagen bestämmelser som anger&lt;br&gt;i vilken utsträckning en sakkunnig behöver vara närvarande vid förrättnings-&lt;br&gt;sammanträde. Det är uppenbart att en sådan närvaro ofta är lämplig. Om&lt;br&gt;den sakkunnige är närvarande vid sammanträdet, har sakägarna möjlighet&lt;br&gt;att ställa frågor till honom. Härigenom kan eventuella oklarheter redas ut&lt;br&gt;och brister rättas till. Å andra sidan är det knappast lämpligt med en ordning&lt;br&gt;som kräver att den sakkunnige alltid är närvarande vid sammanträde. Vid&lt;br&gt;sammanträdet skall kanske den fråga, som den sakkunnige har yttrat sig om,&lt;br&gt;inte behandlas. I andra fall kan det vara tillräckligt att den sakkunnige har&lt;br&gt;yttrat sig skriftligen. Det gäller i synnerhet om det skriftliga utlåtandet fram-&lt;br&gt;står som klart och fullständigt och sakägarna inte särskilt har begärt att den&lt;br&gt;sakkunnige skall vara med vid sammanträdet. Bestämmelsen bör med hän-&lt;br&gt;syn härtill utformas så att fastighetsbildningsmyndigheten i vaije särskilt fall&lt;br&gt;skall pröva om den sakkunniges närvaro kommer att vara av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har sagt föreslår jag att det görs ett tillägg till&lt;br&gt;4 kap. 34 § första stycket fastighetsbildningslagen av det innehållet att den&lt;br&gt;sakkunnige skall närvara vid sammanträde, om det kan antas vara av bety-&lt;br&gt;delse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några fall behövs särskilda övergångsbestämmelser. Det gäller framför&lt;br&gt;allt de föreslagna ändringarna i ersättningsreglerna. På det området bör&lt;br&gt;grundprincipen vara att de äldre reglerna fortfarande skall gälla vid förrätt-&lt;br&gt;ningar där ansökan har gjorts före ikraftträdandet. På så sätt säkerställer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man bl.a. att arbete som har lagts ner på en förrättning inte blir onyttigt på&lt;br&gt;grund av att reglerna ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i andra fall - bl.a. beträffande ändringarna i rättegångskostnads-&lt;br&gt;reglerna - finns behov av särskilda övergångsbestämmelser. Jag återkommer&lt;br&gt;till det i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Kostnadseffekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I kostnadshänseende torde den föreslagna anpassningen till expropriations-&lt;br&gt;lagens ersättningssystem endast få marginell betydelse såväl för de enskilda&lt;br&gt;sakägarna som för det allmänna. Tydligare och mera konsekventa ersätt-&lt;br&gt;ningsregler bör dock - i vart fall på sikt - kunna leda till att förrättningsförfa-&lt;br&gt;randet blir snabbare och billigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utvidgade möjligheterna att genomföra planer genom förrättningsför-&lt;br&gt;farande torde innebära kostnadsminskningar för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya rättegångskostnadsreglerna kan komma att medföra vissa mindre&lt;br&gt;kostnadsökningar för kommunerna. Vid överklagande av fastighetsregle-&lt;br&gt;ringar, som sker i plangenomförande syfte, kommer kommunerna att få bära&lt;br&gt;motparternas rättegångskostnader i större utsträckning än hittills. Antalet&lt;br&gt;överklagade förrättningar av de slag, som omfattas av de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna, är emellertid för närvarande mycket litet. Det saknas anledning tro att&lt;br&gt;reformen kommer att leda till några beaktansvärda kostnadsökningar. Dessa&lt;br&gt;torde för övrigt uppvägas av de nyss nämnda kostnadsminskningarna för&lt;br&gt;plangenomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt torde mitt förslag inte ha några särskilda kostnadseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (*1970:988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på grund&lt;br&gt;av fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lagförslagen under 2-4 har jag samrått med statsrådet Thur-&lt;br&gt;din.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av fråga, vars bedömande kräver särskild fackkunskap, får&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten förordna lämplig person som sakkunnig.&lt;br&gt;Den som står i sådant förhållande till saken eller till någon sakägare att det&lt;br&gt;är ägnat att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet får inte anlitas.&lt;br&gt;Den sakkunnige skall närvara vid sammanträde, om det kan antas vara av&lt;br&gt;betydelse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till sakkunnig bestämmes av myndigheten. Anlitas befattnings-&lt;br&gt;havare i allmän tjänst som sakkunnig, utgår ersättning endast när särskild&lt;br&gt;föreskrift är meddelad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 34 § i SOU 1984:72 och i lantmäteriverkets rapport).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens första stycke innebär bl.a. att fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten i fortsättningen alltid skall meddela ett formligt förordnande&lt;br&gt;för en sakkunnig som anlitats för utredning av någon särskild fråga. Hithö-&lt;br&gt;rande frågor har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har också genomgått viss redaktionell jämkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande kapitel i fastighetsbildningslagen innehåller allmänna bestäm-&lt;br&gt;melser om fastighetsreglering. Kapitlet inleds med ett avsnitt om grunderna&lt;br&gt;för fastighetsreglering. Det nu framlagda lagförslaget innebär en ändring i&lt;br&gt;dessa avsnitt (5 §) och ett tillägg till bestämmelserna i avsnittet (8 a §). I båda&lt;br&gt;fallen är syftet att underlätta plangenomförande (jfr avsnitten 2.2.1-2.2.3 i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringarna i 10, 12 och 15 §§ jämte den nya 10 a § knyts ersätt-&lt;br&gt;ningsreglerna i fastighetsbildningslagen närmare till motsvarande regler i ex-&lt;br&gt;propriationslagen. Av skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(se avsnitt 2.3.2) skall fastighetsbildningslagen liksom hittills ge möjlighet till&lt;br&gt;vinstfördelning när ersättningen bestäms. De nya reglerna innebär att värde-&lt;br&gt;ringen skall grundas på expropriationslagens princip om skadeersättning.&lt;br&gt;Värderingen skall också innefatta en skälig vinstfördelning. Någon vinstför-&lt;br&gt;delning skall emellertid inte komma i fråga vid reglering av egendom som&lt;br&gt;kan tas i anspråk enligt 14 kap. 1 eller 2 § plan- och bygglagen och inte heller&lt;br&gt;vid reglering i andra fall om det är uppenbart att egendomen i stället skulle&lt;br&gt;ha kunnat tas i anspråk genom expropriation eller något annat sådant tvångs-&lt;br&gt;förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av det som genom fastighetsreglering läggs till en fastighet inte&lt;br&gt;motsvarar värdet av vad som genom regleringen tas från fastigheten, skall&lt;br&gt;skillnaden utjämnas genom ersättning i pengar. Ersättningen skall liksom&lt;br&gt;hittills bestämmas på grundval av en likvidvärdering. De särskilda reglerna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 8 kap. 5 och 6 §§ om ersättning vid inlösen upphävs, och reglerna i 5 kap. Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;blir därmed tillämpliga också vid fall av inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fall då vinstfördelning skall ske behandlas i 10 a § första och tredje&lt;br&gt;styckena (”vinstfördelningsfallen”) medan de fall då vinstfördelning inte&lt;br&gt;skall ske behandlas i 10 a § första och andra styckena (”expropriationsfal-&lt;br&gt;len”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vinstfördelningsfallen skall bestämmelserna i 4 kap. expropriationsla-&lt;br&gt;gen - bl.a. regeln om ersättning för företagsskada - beaktas, dock inte pre-&lt;br&gt;sumtionsregeln i 4 kap. 3§ och inte heller regeln om företagsnytta i 4 kap.&lt;br&gt;2§. Vidare skall vinstfördelning ske genom att man när likvidvärdet bestäms&lt;br&gt;tar skälig hänsyn till egendomens värde för den tillträdande fastigheten. Syf-&lt;br&gt;tet med vinstfördelningsregeln är att få till stånd ersättningar som motsvarar&lt;br&gt;vad parterna skulle ha kommit överens om i normalfallet i en situation där&lt;br&gt;någon tvångsrätt inte hade förelegat. Lagbestämmelsen anger inte om vinst-&lt;br&gt;fördelningen skall göras enligt en direkt eller en indirekt metod (jfr vad som&lt;br&gt;anförts om metodfrågan i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.3.2). Här får&lt;br&gt;den lösning väljas som är lämpligast i det enskilda fallet. Även i övrigt har&lt;br&gt;frågan om hur vinstfördelningen skall ske i stor utsträckning överlämnats till&lt;br&gt;rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I expropriationsfallen skall likvidvärderingen ske helt enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. expropriationslagen. Även presumtionsregeln och regeln om&lt;br&gt;företagsnytta skall alltså tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen i 10 a § till 4 kap. expropriationslagen kommer reg-&lt;br&gt;lerna i den lagen om värdetidpunkt och värdejustering vid förhandstillträde&lt;br&gt;att bli tillämpliga. Likvidvärderingen skall alltså i normalfallet hänföra sig&lt;br&gt;till de förhållanden som råder den dag då ersättningen bestäms. Har egendo-&lt;br&gt;men tillträtts dessförinnan skall dock tillträdesdagen vara värdetidpunkt.&lt;br&gt;Därvid skall likvidvärdet räknas upp vid en eventuell höjning av det all-&lt;br&gt;männa prisläget (se 4 kap. 4§ expropriationslagen). Uppräkning torde böra&lt;br&gt;ske från tillträdesdagen även i fall då tillträde rent faktiskt har skett före&lt;br&gt;ikraftträdandet av de nya reglerna (jfr NJA 1980 s. 478).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid likvidvärderingen skall också beaktas de särskilda reglerna i 4 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket och 5 § expropriationslagen. Dessa regler innebär i princip&lt;br&gt;dels att den exproprierande inte skall behöva ersätta värden som han själv&lt;br&gt;har skapat, dels att ersättning inte behöver utgå för värden som tillskapats&lt;br&gt;bara för att höja expropriationsersättningen. Vid likvidvärderingen skall&lt;br&gt;också beaktas skador på resterande fastighetsdel, liksom s.k. företagsskada.&lt;br&gt;I undantagsfall kan det vara så att det inte är den som skall tillträda marken&lt;br&gt;som skall ersätta skador på resterande fastighetsdel eller en företagsskada. I&lt;br&gt;så fall skall den tillträdande kompenseras av den sakägare som skall ersätta&lt;br&gt;skadan (se 11 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följdlagstiftningen med anledning av plan- och bygglagen gjordes vissa&lt;br&gt;ändringar i 4 kap. expropriationslagen. Det infördes dels en ny fjärde me-&lt;br&gt;ning i 1 § första stycket och dels en ny paragraf, 3 a § (se SFS 1987:123). Även&lt;br&gt;dessa regler skall tillämpas när likvidvärdet bestäms. Detta innebär inte nå-&lt;br&gt;gon saklig ändring i förhållande till vad som gäller nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de lagändringar som föreslås i förevarande lagstiftningsärende ut-&lt;br&gt;mönstras begreppet ersättning för personlig skada ur fastighetsbildningsla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen. Det ersätts med expropriationslagens begrepp annan ersättning (se änd-&lt;br&gt;ringar i 12 § första stycket i förevarande kapitel i fastighetsbildningslagen).&lt;br&gt;Genom den nya regeln utvidgas ersättningsmöjligheterna enligt fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen så att de motsvarar dem som föreligger enligt expropriations-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya lydelsen av 15 § skall det utgå ränta på ersättningen enligt&lt;br&gt;de principer som gäller vid expropriation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ifrågavarande avsnitt av 5 kap. fastighetsbildningslagen har vidare i två&lt;br&gt;nya paragrafer, 12 a och 12 b §§, tagits in bestämmelser som berör möjlighe-&lt;br&gt;terna att pröva ersättningsfrågor efter den egentliga regleringsförrättningen.&lt;br&gt;Huvudregeln - som det inte har ansetts nödvändigt att ange i lagtexten - är&lt;br&gt;att alla ersättningsfrågor med anledning av en reglering skall prövas vid för-&lt;br&gt;rättningen. Det gäller även förutsebara skador som vid förrättningstidpunk-&lt;br&gt;ten ännu inte har framträtt. Något hinder mot att längre fram ta upp fram-&lt;br&gt;tida, vid förrättningen oförutsebara skador skall inte finnas. Frågor om er-&lt;br&gt;sättning för sådana skador skall emellertid inte prövas enligt fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagens regler. Detta har kommit till uttryck i 12 b §. Frågor om ersätt-&lt;br&gt;ning för skador som har varit synbara eller förutsebara vid förrättningen&lt;br&gt;skall enligt den nya 12 a § kunna skjutas på framtiden. Fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten har tillagts befogenhet att hänvisa sakägare att senare föra ta-&lt;br&gt;lan om ersättning för sådana skador. När en ersättningsfråga av sådant slag&lt;br&gt;återupptas skall den prövas av fastighetsbildningsmyndigheten vid förrätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har i ytterligare en ny paragraf 12 c § tagits in bestämmelser&lt;br&gt;som ger fastighetsbildningsmyndigheten möjlighet att vid förrättningen&lt;br&gt;pröva ersättningsfrågor som har uppkommit i samband med förrättningen,&lt;br&gt;men som inte skall prövas enligt fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande avsnitt av fastighetsbildningslagen har därutöver gjorts en&lt;br&gt;lagteknisk förändring. Till följd härav har en ny paragraf, 10b§, tagits in i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av en hänvisning i 11 kap. 8§ kommer ersättningsreglerna i 5&lt;br&gt;kap. att få betydelse också vid klyvning av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är att märka att de föreslagna övergångsbestämmelserna till lagen om&lt;br&gt;ändring i fastighetsbildningslagen innehåller regler som kan vara av bety-&lt;br&gt;delse även för förrättningar där ansökan har gjorts efter ikraftträdandet (se&lt;br&gt;punkterna 3-5). Innebörden av dessa regler framgår av specialmotiveringen&lt;br&gt;till övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast om den&lt;br&gt;är nödvändig för att en fastighet som tillhör sökanden skall förbättras. Kra-&lt;br&gt;vet på att fastigheten skall förbättras gäller inte om regleringen har begärts&lt;br&gt;av en samfällighetsförening och berör en samfällighet som inte längre är av&lt;br&gt;gemensam betydelse för delägarfastigheterna. Kravet gäller inte heller om&lt;br&gt;fastighetsregleringen behövs för att få fastigheten att stämma bättre överens&lt;br&gt;med gällande detaljplan eller fastighetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av&lt;br&gt;sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra stycket, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras mer omfattande än vad som krävs för att sökandens fastighet skall för-&lt;br&gt;bättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har ett väsentligt&lt;br&gt;intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beaktans-&lt;br&gt;värda skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras mening&lt;br&gt;beaktas som har störst nytta av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerli-&lt;br&gt;gen angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 5 § andra stycket i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke uppställs sedan tidigare ett krav på att fastighets-&lt;br&gt;reglering skall medföra en förbättring av sökandens fastighet. Om så inte blir&lt;br&gt;fallet, får regleringen inte genomföras. I första stycket görs dock ett undan-&lt;br&gt;tag från detta krav för ett visst fall rörande samfälligheter. Stycket komplet-&lt;br&gt;teras nu med en bestämmelse som innebär att förbättringsvillkoret inte hel-&lt;br&gt;ler gäller när syftet med fastighetsregleringen är att bringa fastigheten i&lt;br&gt;bättre överensstämmelse med gällande detalj- eller fastighetsplan. Skälen&lt;br&gt;för denna komplettering har behandlats i den allmänna motiveringen, av-&lt;br&gt;snitt 2.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen är tiilämplig såväl när sökanden ansöker om över-&lt;br&gt;föring av mark från den egna fastigheten som då han vill upplåta seivitut i&lt;br&gt;fastigheten. Av bestämmelsen följer att en fastighetsägare kan initiera även&lt;br&gt;en åtgärd som utplånar hela fastigheten under förutsättning att detta står i&lt;br&gt;överensstämmelse med planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som skulle ha kunnat inlösas enligt 6 kap. 17 § första stycket plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) får överföras genom fastighetsreglering utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 och 8 §§. Detsamma gäller i fråga om upphävande av ser-&lt;br&gt;vitut som besvärar sådan mark. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ utgör inte heller&lt;br&gt;något hinder mot att servitut bildas för en sådan allmän trafikanläggning som&lt;br&gt;avses i 14 kap. 2 § plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 8 a § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser som utvidgar möjligheterna&lt;br&gt;att i vissa fall genomföra fastighetsreglering oberoende av samtycke från de&lt;br&gt;sakägare som berörs av åtgärden. Skälen för bestämmelserna har behandlats&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.1. och 2.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen avser överföring av mark, som enligt detaljplan skall an-&lt;br&gt;vändas för allmän plats för vilken kommunen är huvudman. Sådan mark-&lt;br&gt;överföring skall kunna ske genom fastighetsreglering även om den skulle stå&lt;br&gt;i strid med bestämmelserna i 7 eller 8 § och berörda sakägare inte har sam-&lt;br&gt;tyckt till åtgärden. Vilken mark som berörs av bestämmelsen torde enkelt&lt;br&gt;kunna utläsas av detaljplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen finns en motsvarande regel om upphävande av servitut.&lt;br&gt;Någon enstaka gång kan en fastighetsregleringsåtgärd som innebär att ett&lt;br&gt;servitut upphävs stå i strid med bestämmelserna i 7 eller 8 §. Åtgärden skall&lt;br&gt;likväl kunna företas, om enligt detaljplan den mark som belastas av servitu-&lt;br&gt;tet skall användas för allmän plats för vilken kommunen är huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje meningen klargör att det - utan hinder av bestämmelserna i 7 och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §§ — går att genom fastighetsreglering bilda servitut som behövs för inrät- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;tande av vissa slag av allmän trafikanläggning. Bestämmelsen i tredje me-&lt;br&gt;ningen syftar på sådana fall då det i en detaljplan finns bestämmelser om att&lt;br&gt;mark som är avsedd för enskilt bebyggande skall användas även för en all-&lt;br&gt;män trafikanläggning. Enligt 14 kap. 2§ plan- och bygglagen (1987:10) skall&lt;br&gt;i sådana fall den som skall vara huvudman för anläggningen förvärva nyttjan-&lt;br&gt;derätt eller annan särskild rätt i berörd fastighet, om fastighetsägaren begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som genom fastig-&lt;br&gt;hetsreglering läggs till en fastighet inte motsvarar värdet av vad som genom&lt;br&gt;regleringen frångår fastigheten, utjämnas skillnaden genom ersättning i&lt;br&gt;pengar. På samma sätt utjämnas värdeförändring som föranleds av servituts-&lt;br&gt;åtgärd eller av att byggnad eller annan anläggning genom regleringen över-&lt;br&gt;går till någon annan ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket bestäms på grundval av värdering (likvid-&lt;br&gt;värdering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 10 § i promemorian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket hänger samman med att de särskilda reglerna i&lt;br&gt;8 kap. om ersättning vid inlösen upphävs. Ersättning i inlösenfall skall alltså&lt;br&gt;i fortsättningen bestämmas enligt reglerna i förevarande 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket slås fast att ersättningen vid fastighetsreglering skall bestäm-&lt;br&gt;mas på grundval av en likvidvärdering. De nuvarande bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket om hur likvidvärderingen skall gå till ersätts av nya regler som&lt;br&gt;har tagits in i 10a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande tredje stycket i 10 § har av lagtekniska skäl flyttats till&lt;br&gt;10b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av egendom enligt 10 § tillämpas bestämmelserna i 4 kap. ex-&lt;br&gt;propriationslagen (1972:719) med de undantag som framgår av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av egendom som kan tas i anspråk enligt 14 kap. 1 eller 2 §&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10) och vid värdering i andra fall där det är uppen-&lt;br&gt;bart att egendomen i stället skulle ha kunnat tas i anspråk genom expropriation&lt;br&gt;eller något annat liknande tvångsförvärv, skall vid tillämpning av 4 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket expropriationslagen tiden för värdestegringen räknas från dagen&lt;br&gt;tio år före det att fastighetsregleringen begärdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av egendom som inte kunnat tas i anspråk på sätt som sägs&lt;br&gt;i andra stycket skall det även tas skälig hänsyn till det särskilda värde som&lt;br&gt;egendomen har för den tillträdande fastigheten. I sådana fall tillämpas inte&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 2 och 3 §§ expropriationslagen om att värdestegring i&lt;br&gt;vissa fall inte skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 10 § andra - fjärde styckena i departementspromemorian Ds Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller de nya bestämmelserna om likvidvärde-&lt;br&gt;ringen. Första stycket innehåller den grundläggande regeln att likvidvärde-&lt;br&gt;ringen skall - med vissa undantag - ske med användande av bestämmelserna&lt;br&gt;i 4kap. expropriationslagen (1972:719). Andra stycket innehåller ett undan-&lt;br&gt;tag som tar sikte på expropriationsfallen. I tredje stycket finns särskilda reg-&lt;br&gt;ler för övriga fall om bl.a. vinstfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i 5 kap. är att likvidvärderingen skall ske med tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Den frågan har behandlats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller sådana fall då det är fråga om värdering av egendom&lt;br&gt;som kunnat tas i anspråk enligt 14 kap. 1 och 2 §§ plan- och bygglagen eller&lt;br&gt;som uppenbarligen alternativt kunnat tas i anspråk genom expropriation el-&lt;br&gt;ler något annat liknande tvångsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är inte tillämpligt på fall av inlösen enligt 8 kap. fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen. Inte heller är stycket tillämpligt vid inlösen enligt 12 § an-&lt;br&gt;läggningslagen (1973:1149). Bestämmelserna i förevarande stycke gäller&lt;br&gt;däremot vid sådan fastighetsreglering mellan en tvångsförvärvare och be-&lt;br&gt;rörda sakägare som avses i 5 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som omfattas av andra stycket gäller - till följd av vad som anges&lt;br&gt;i första stycket - att 4 kap. expropriationslagen skall tillämpas fullt ut vid lik-&lt;br&gt;vidvärderingen. Ett särskilt problem i dessa fall är den s.k. presumtionstid-&lt;br&gt;punkten (jfr 13 § anläggningslagen, 13 § ledningsrättslagen och 21 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om exploateringssamverkan), dvs. den tidpunkt från vilken&lt;br&gt;värdeökningen skall räknas när 4 kap. 3 § expropriationslagen tillämpas. I&lt;br&gt;förevarande andra stycket anges att denna tidpunkt skall vara dagen tio år&lt;br&gt;före det att fastighetsregleringen begärdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket behandlas specialregler för likvidvärderingen i andra fall än&lt;br&gt;sådana som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall s.k. vinstfördelning (se allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.3.2) ske i de fall som omfattas av stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid sådana fall då vinstfördelning skall ske, skall värderingen grun-&lt;br&gt;das på bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Presumtionsregeln i 4&lt;br&gt;kap. 3 § och regeln om företagsnytta i 4 kap. 2§ skall dock inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger inte någon skyldighet för fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;att alltid beräkna vilken ersättning som skulle ha bestämts enligt de tillämp-&lt;br&gt;liga bestämmelserna i expropriationslagen. Vid t.ex. regleringar i omarron-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deringssyfte kan det vara praktiskt att - utan att göra någon sådan beräk- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;ning - med tillämpning även av vinstfördelningsregeln liksom hittills be-&lt;br&gt;stämma likvidvärdet på ett indirekt sätt genom s.k. parcellvärdering (dvs.&lt;br&gt;värdering av det särskilda området för sig utan anknytning till någon be-&lt;br&gt;stämd fastighet). En sådan samlad bedömning bör kunna ske också i andra&lt;br&gt;fall då det är lämpligt, t.ex. i sådana fall då kostnaderna för det värderingsar-&lt;br&gt;bete som krävs för en värdering av skada och vinst blir mycket stora och den&lt;br&gt;aktuella ersättningen under alla förhållanden bedöms bli låg. I sådana fall&lt;br&gt;bör ersättningen kunna fastställas genom en indirekt vinstfördelning efter en&lt;br&gt;skönsmässig bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall, företrädesvis sådana som endast rör ett fåtal fastigheter, kan&lt;br&gt;det vara lämpligt att värderingen går till så att fastighetsbildningsmyndighe-&lt;br&gt;ten först gör en beräkning av skadan enligt de tillämpliga bestämmelserna i&lt;br&gt;expropriationslagen och därefter beräknar och fördelar vinsten på ett skäligt&lt;br&gt;sätt. Vinstfördelningen skall, som tidigare sagts, syfta till att ersättningsbe-&lt;br&gt;loppet bestäms så att det motsvarar vad som normalt skulle ha överenskom-&lt;br&gt;mits i en situation där någon tvångsrätt inte hade förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vinstfördelning skall ske krävs till en början att det uppkommer en&lt;br&gt;vinst genom att egendomen tas i anspråk. Det kan här vara fråga om fall där&lt;br&gt;mark överförs för att användas för ett ändamål som ger marken ett betydligt&lt;br&gt;högre värde än dess marknadsvärde före regleringen. Det kan också vara så&lt;br&gt;att en marköverföring eller en servitutsåtgärd skapar möjligheter att an-&lt;br&gt;vända annan mark på ett mera lönsamt sätt. Ett typiskt exempel är att till-&lt;br&gt;komsten av ett servitut är en förutsättning för att en bebyggelse skall komma&lt;br&gt;till stånd. Å andra sidan är det tydligt att någon vinst inte uppkommer i fall&lt;br&gt;då regleringen endast förhindrar en värdeminskning. Ett exempel på en så-&lt;br&gt;dan reglering kan vara att en ny likvärdig utfart ordnas från en fastighet där-&lt;br&gt;för att den gamla utfarten inte längre får användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinsten skall fördelas på ett skäligt sätt. Vad som är skäligt i detta hän-&lt;br&gt;seende får avgöras från fall till fall i rättstillämpningen med ledning av princi-&lt;br&gt;pen att vinsten bör fördelas på det sätt som skulle ha skett vid en ”normal”&lt;br&gt;frivillig överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande diskuteras vad den nya 10 a § innebär för några olika regle-&lt;br&gt;ringsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av mark som skall ingå i fastighet för enskilt bebyggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering för överföring av mark som enligt en fastighetsplan skall&lt;br&gt;ingå i en fastighet för enskilt bebyggande kan ske enligt reglerna i föreva-&lt;br&gt;rande kapitel eller enligt 8kap. 4§ (senaste lydelse, se SFS 1987:124). Det&lt;br&gt;blir i sådana fall reglerna i första och tredje styckena i förevarande paragraf&lt;br&gt;som skall tillämpas, däri inbegripet regeln om att hänsyn skall tas till egendo-&lt;br&gt;mens värde för den tillträdande fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är fastigheten i sin helhet som bär den byggrätt vilken grun-&lt;br&gt;dar värdet, anses varje område av fastigheten böra ha samma värde per&lt;br&gt;kvadratmeter oavsett var på fastigheten bebyggelsen skall ligga ( jfr NJA&lt;br&gt;1956 s. 603). Man söker alltså efter det totala marknadsvärdet för fastigheten&lt;br&gt;och fördelar detta lika per kvadratmeter. Denna s.k. genomsnittsvärdeprin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cip bör ses som en huvudregel som kan frångås, om det behövs för att man&lt;br&gt;skali uppnå ett rimligt resultat. Undantag från huvudregeln torde således&lt;br&gt;många gånger vara motiverat då mark överförs från en bebyggd till en obe-&lt;br&gt;byggd fastighet eller då mark tillförs en redan bebyggd fastighet. I det först&lt;br&gt;angivna fallet kan markområdets värde för den avstående fastigheten i reali-&lt;br&gt;teten tänkas vara större än dess värde enligt genomsnittsvärdeprincipen. I så&lt;br&gt;fall måste givetvis detta värde ersättas. I det sist angivna fallet torde värdet&lt;br&gt;av markområdet motsvara dess marginalvärde för den tillträdande fastighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall kan en tillämpning av huvudregeln böra modifieras. En&lt;br&gt;fastighetsdel kan ha övervärden t.ex. i form av grus eller skog. Dessa värden&lt;br&gt;bör tillgodoräknas fastighetsdelens ägare, om han skulle kunnat tillgodogöra&lt;br&gt;sig dem utan att markens lämplighet som tomtplats skulle ha försämrats. En&lt;br&gt;likartad bedömning torde få göras när den nybildade tomtens marknads-&lt;br&gt;värde är betingat av att anslutningsavgift eller andra normalt förekommande&lt;br&gt;kostnader erlagts för någon av tomtdelarna. Det mervärde som detta medför&lt;br&gt;bör hänföras till den tomtdelen. Vidare torde ägaren av en fastighetsdel böra&lt;br&gt;få tillgodogöra sig den värdeökning för den totala tomten som uppstått på&lt;br&gt;grund av åtgärder, t.ex. schaktning, som han har vidtagit för att underlätta&lt;br&gt;tomtens bebyggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisade resonemangen kan också tillämpas när det gäller fastighets-&lt;br&gt;reglering för enskild bebyggelse i fall där detaljplan föreligger men fastig-&lt;br&gt;hetsplan över fastighetsindelningen saknas samt när fastighetsreglering för&lt;br&gt;enskild bebyggelse sker inom ett område där någon detaljplan inte föreligger&lt;br&gt;(jfr NJA 1989 s. 431).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av mark som enligt detaljplan skall ingå i allmän plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i förevarande paragraf till 4 kap. expropriationslagen leder till&lt;br&gt;att likvidvärde inte skall fastställas för mark som ingår i allmän väg och som&lt;br&gt;enligt en detaljplan är avsedd för sådan allmän plats för vilken kommunen&lt;br&gt;är huvudman (se 4 kap. 1 § första stycket fjärde meningen expropriationsla-&lt;br&gt;gen). Hänvisningen leder vidare till att likvidvärdet för mark som enligt en&lt;br&gt;detaljplan är avsedd för allmän plats skall bestämmas med hänsyn till de&lt;br&gt;planförhållanden som rådde närmast innan marken angavs som allmän plats&lt;br&gt;(se 4 kap. 3 a § expropriationslagen). Det anförda innebär ingen förändring&lt;br&gt;i sak i förhållande till vad som gäller nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fastighetsregleringar för överföring av mark som enligt de-&lt;br&gt;taljplan skall ingå i allmän plats bör ersättningen bestämmas med beaktande&lt;br&gt;av eventuell företagsskada, t.ex. i form av buller. Ersättningen skall i ifråga-&lt;br&gt;varande fall bestämmas utan tillämpning av vinstfördeJningsregeln. Presum-&lt;br&gt;tionsregeln kan bli tillämplig när ersättningen bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av mark som enligt detaljplan utgör kvartersmark för allmänt&lt;br&gt;ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte några särskilda regler för hur ersättningen skall bestämmas för&lt;br&gt;mark som enligt en detaljplan utgör kvartersmark för allmänt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa fall torde emellertid som regel falla under bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena av förevarande paragraf. I ersättningspraxis har ansetts att&lt;br&gt;mark av det här aktuella slaget i princip skall jämställas med kvartersmark&lt;br&gt;för enskilt bebyggande (jfr prop. 1985/86:90s. 101). En tillämpning av pre-&lt;br&gt;sumtionsregeln kan dock leda till att värderingen grundas på den markan-&lt;br&gt;vändning som var tillåten tio år före ansökan om fastighetsreglering (jfr SOU&lt;br&gt;1983:38 s. 73-74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av mark i omarronderingssyfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen får man när det gäller jordbruksmark normalt tillämpa be-&lt;br&gt;stämmelserna i första och tredje styckena. Vidare får man begagna sig av den&lt;br&gt;indirekta vinstfördelningsmetoden och bestämma respektive områdes värde&lt;br&gt;med utgångspunkt från de genomsnittsförhållanden som föreligger i regle-&lt;br&gt;ringsområdet. Detta innebär ingen ändring i sak jämfört med vad som gällt&lt;br&gt;hittills. Även när det gäller skogsmark bör den etablerade värderingsmeto-&lt;br&gt;den användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringslikvid vid servitutsåtgärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bildandet av servitut skall enligt nu gällande regler likvidvärdet bestäm-&lt;br&gt;mas med ledning av de värdeförändringar som den tjänande och den härs-&lt;br&gt;kande fastigheten undergår. Värdet av servitutet för den härskande fastighe-&lt;br&gt;ten, det s.k. positiva värdet, torde regelmässigt överstiga servitutets negativa&lt;br&gt;värde, dvs. den minskning av den tjänande fastighetens värde som föranleds&lt;br&gt;av servitutsbelastningen. Frågan om det ena eller det andra värdet skall läg-&lt;br&gt;gas till grund för likvidvärdet eller om detta skall bestämmas till ett belopp&lt;br&gt;mellan dessa värden avgörs enligt gällande regler med hänsyn till förhållan-&lt;br&gt;dena i det särskilda fallet. Även vid servitutsåtgärder skall givetvis vinstför-&lt;br&gt;delningen syfta till en ersättning som ligger i linje med vad som kan antas ha&lt;br&gt;överenskommits i normalfallet vid en frivillig upplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna reglerna innebär inte någon förändring av principerna&lt;br&gt;för beräkningen av likvidvärdet. Avser regleringen ett servitut som kan tas i&lt;br&gt;anspråk enligt plan- och bygglagen (1987:10) skall vinstfördelning inte ske.&lt;br&gt;I ett sådant fall kan också presumtionsregeln tillämpas (se andra stycket av&lt;br&gt;förevarande paragraf). Motsvarande gäller i fråga om andra servitut som up-&lt;br&gt;penbarligen kan inrättas tvångsvis enligt annan lagstiftning, dock ej servitut&lt;br&gt;som endast kan inrättas enligt anläggningslagen (se vidare avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsfrågor aktualiseras också vid upphävande av ett servitut samt&lt;br&gt;vid begränsning, flyttning eller ändring av detta. Förslaget innebär, liksom&lt;br&gt;gällande rätt, att vinstfördelning kan ske även i sådana situationer. Flera re-&lt;br&gt;missinstanser har pekat på att vinstfördelning i dag i praxis sker vid upphä-&lt;br&gt;vande av s.k. skogsfångsservitut. Någon ändring av denna praxis är inte av-&lt;br&gt;sedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en nyttjanderätt eller ett servitut efter fastighetsregleringen skall fortsätta&lt;br&gt;att gälla i mark eller byggnad tillföljd av ett förordnande enligt 33 a § eller 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 13 §, skall likvidvärdet minskas. Minskningen skall motsvara den beläst- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;ning som rättigheten medför för tillträdaren, i den mån minskning kan ske&lt;br&gt;utan att skada uppkommer för den som har en fordran med bättre rätt än rät-&lt;br&gt;tigheten. Kan minskning inte ske fullt ut skall den ersättning som till följd&lt;br&gt;härav skall betalas fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt med&lt;br&gt;hänsyn till den nytta som varje sakägare har av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i departementspromemorian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med en redaktionell jämkning det nuvarande tredje&lt;br&gt;stycket i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fastighetsreglering uppkommer sådan skada för sakägare som inte&lt;br&gt;ersätts enligt 10 eller 11 §, skall även den skadan ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är innehavaren av en rättighet, som minskar fastighetens värde, berätti-&lt;br&gt;gad till ersättning enligt första stycket, skall det likvidvärde som tillgodoräk-&lt;br&gt;nas fastighetens ägare minskas med det belopp som motsvarar den värde-&lt;br&gt;minskning för fastigheten som rättigheten inneburit. Om likvidvärdet inte&lt;br&gt;kan minskas utan att skada uppkommer för innehavaren av en fordran med&lt;br&gt;bättre rätt, minskas i stället ersättningen till rättighetshavaren med motsva-&lt;br&gt;rande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala ersättning, som inte motsvaras av minskning i lik-&lt;br&gt;vidvärde enligt andra stycket, fördelas mellan sakägarna efter vad som är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till deras nytta av att regleringen genomförs på sådant&lt;br&gt;sätt att ersättningen skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 12 § i departementspromemorian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits in en motsvarighet till bestämmelsen om annan er-&lt;br&gt;sättning i 4 kap. 1 § första stycket tredje meningen expropriationslagen. Den&lt;br&gt;nya regeln ersätter de nuvarande bestämmelserna i första och andra styck-&lt;br&gt;ena av förevarande paragraf om ersättning för personlig skada. Bakgrunden&lt;br&gt;till den nya regleringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;2.3.2. Den rättspraxis som har utvecklats i anslutning till regeln i expropria-&lt;br&gt;tionslagen bör bli vägledande vid tillämpningen av den nya regeln i föreva-&lt;br&gt;rande paragraf. Ett speciellt fall där den nya regeln kan komma att tillämpas&lt;br&gt;är vid en fastighetsreglering som syftar till att upphäva skogsfångsservitut&lt;br&gt;(jfr prop. 1978/79:38 s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av regeln om ersättning för övrig skada i sådana fall då&lt;br&gt;en vinstfördelning har skett måste beaktas att ersättning bör lämnas endast&lt;br&gt;för en sådan ekonomisk skada som inte täcks av likvidvärdet inklusive vinst-&lt;br&gt;andelen. Detta innebär att bagatellartade ”personliga skador” som uppen-&lt;br&gt;barligen ligger inom vinstandelen inte behöver prövas i detalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten skall självmant utreda om annan ersätt-&lt;br&gt;ning skall lämnas. Om sakägaren inte gör gällande att någon sådan skada&lt;br&gt;som avses i förevarande paragraf uppkommer, bör endast en summarisk ut-&lt;br&gt;redning göras. Sakägare är bl.a. ägare till fastighet som berörs av regleringen&lt;br&gt;(se 4 kap. 11 §). Även den som har nyttjanderätt till sådan fastighet kan vara&lt;br&gt;sakägare (se 5 kap. 34 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att frågan om annan ersättning inte kan officialut-&lt;br&gt;redas på samma sätt som en intrångsersättning. Fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten blir här på ett helt annat sätt beroende av sakägarnas medverkan i ut-&lt;br&gt;redningen. Det bör åligga fastighetsbildningsmyndigheten att allmänt infor-&lt;br&gt;mera sakägarna om möjligheterna till annan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger står det utan vidare klart att det uppkommer en skada som&lt;br&gt;skall kompenseras genom annan ersättning. Om inlösen sker av en hel bo-&lt;br&gt;stadsfastighet uppkommer t.ex. flyttningskostnader. Vid intrång avvägar el-&lt;br&gt;ler ledningar i jordbruksmark brukar ersättningen beräknas enligt schablo-&lt;br&gt;ner (s.k. ersättningsnormer) och enligt dessa lämnas i vissa fall regelmässigt&lt;br&gt;annan ersättning. I fall då skadan är förutsebar bör det åligga fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten att fullständigt klarlägga ersättningsmöjligheterna. När&lt;br&gt;det inte kan förutses uppkomma någon skada bör fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten, efter att ha informerat sakägarna allmänt om ersättningsmöjlighe-&lt;br&gt;terna, höra efter om det finns ersättningsyrkanden. Framställs inte något så-&lt;br&gt;dant yrkande, har fastighetsbildningsmyndigheten inte någon anledning att&lt;br&gt;längre sysselsätta sig med frågan. Om ersättning yrkas, får prövas om skadan&lt;br&gt;är ersättningsgill och i så fall hur stor ersättning som skall lämnas. Därvid&lt;br&gt;bör det normalt ankomma på sakägaren att lägga fram värderingsunderlag,&lt;br&gt;t.ex. bokföring eller verifikationer på uppkomna kostnader. Om någon så-&lt;br&gt;dan utredning inte kan företes, får beslutet givetvis grundas på det tillgäng-&lt;br&gt;liga underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stycke motsvarar det nuvarande tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stycke motsvarar det nuvarande fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter särskilt yrkande får fastighetsbildningsmyndigheten, om det är lämpligt,&lt;br&gt;hänvisa sakägare att vid särskild förrättning föra talan om sådan ersättning för&lt;br&gt;skada och intrång som är svår att uppskatta i samband med fastighetsregle-&lt;br&gt;ringen. Ansökan om särskild förrättning skall göras inom den tid, högst tio&lt;br&gt;år, som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regleringen en fastighet som svarar för en fordran, får fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten besluta enligt första stycket endast om fordringshavaren&lt;br&gt;medger det. Besväras fastigheten av en gemensam inteckning, fordras dess-&lt;br&gt;utom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som före-&lt;br&gt;skrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Om beslutet är väsentligen&lt;br&gt;utan betydelse för någon rättsägare, krävs dock inte något medgivande av&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 15 a § i lantmäteriverkets rapport).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en bestämmelse som ger fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten möjlighet att skjuta prövningen av vissa ersättningsfrågor på fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiden. Frågan har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.5.1. Där&lt;br&gt;har förordats att bestämmelsen skall tillämpas försiktigt. Det får inte komma&lt;br&gt;ifråga att fastighetsbildningsmyndigheten underlåter att ta ställning till en er-&lt;br&gt;sättningsfråga enbart därför att avgörandet är rättsligt komplicerat eller av&lt;br&gt;känslig art. Huvudregeln skall liksom tidigare vara att skade- och intrångs-&lt;br&gt;frågor slutregleras utan dröjsmål. För att en ersättningsfråga skall skjutas&lt;br&gt;på framtiden enligt den nu aktuella bestämmelsen fordras att det verkligen&lt;br&gt;kommer att finnas ett bättre beslutsunderlag i framtiden och att ett uppskov&lt;br&gt;är nödvändigt för att uppnå godtagbar kvalitet på ersättningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis får det inte heller komma i fråga att skjuta upp ett ersättningsbe-&lt;br&gt;slut därför att man vill avvakta eventuella oförutsebara skador. Frågor om&lt;br&gt;ersättning för framtida skador som inte kunnat förutses vid förrättningen&lt;br&gt;skall - såsom framgår av 12 b § - överhuvudtaget inte prövas enligt fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av lagtexten har fastighetsbildningsmyndigheten att särskilt&lt;br&gt;överväga om det är lämpligt att skjuta upp en ersättningsfråga. Möjlighe-&lt;br&gt;terna att i framtiden få tillgång till ett bättre beslutsunderlag får vägas mot&lt;br&gt;olägenheterna av att ersättningsfrågorna inte avgörs omedelbart och i ett&lt;br&gt;sammanhang. Kan det redan på det föreliggande materialet bedömas att ett&lt;br&gt;visst ersättningskrav inte är ersättningsgillt, finns det givetvis inte skäl att&lt;br&gt;skjuta upp ersättningsfrågan. En situation där det också som regel får anses&lt;br&gt;olämpligt att ersättningsfrågor skjuts på framtiden är den då vinsten av regle-&lt;br&gt;ringen skall fördelas mellan sakägarna. Vinstfördelningen skall ske inom ra-&lt;br&gt;men för likvidvärderingen, som i sin tur skali spegla de berörda fastigheter-&lt;br&gt;nas värdeförändringar. Om en fråga som hänger samman med likvidvärde-&lt;br&gt;ringen skjuts fram, måste även vinstfördelningen skjutas på framtiden.&lt;br&gt;Detta framstår normalt inte som lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främst torde den föreslagna regeln kunna tillämpas på olika slag av s.k.&lt;br&gt;annan ersättning. Under remissbehandlingen har hävdats att den motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelsen i 5 kap. 27 § expropriationslagen inte ger möjlighet att&lt;br&gt;skjuta fram prövningen av de andra ersättningsslag som kan komma i fråga&lt;br&gt;enligt expropriationslagen, nämligen löseskilling och intrångsersättning.&lt;br&gt;Detta skulle följa av att värdetidpunkten såvitt avser löseskilling och in-&lt;br&gt;trångsersättning skall vara dagen för dom alternativt tidpunkten för för-&lt;br&gt;handstillträde. Det finns enligt min mening emellertid inte anledning att helt&lt;br&gt;begränsa användandet av den nu föreslagna regeln till annan ersättning. I&lt;br&gt;tidigare rättspraxis har uppskov med skadeprövningen beviljats beträffande&lt;br&gt;bullerintrång å restfastigheten (jfr NJA 1960 s. 277). Expropriationslagens&lt;br&gt;utformning ger också vid handen att bestämmelsen i 5 kap. 27 § avser även&lt;br&gt;frågor om löseskilling och intrångsersättning (se bl.a. 6 kap. 20 §). Särskilt&lt;br&gt;när det gäller ersättning för s.k. företagsskada torde ett uppskov ibland göra&lt;br&gt;det möjligt att komma till ett mera rättvist resultat än vad som annars skulle&lt;br&gt;ha varit möjligt. Även bedömningen av skada och intrång som skall ersättas&lt;br&gt;inom ramen för löseskilling eller intrångsersättning bör därför kunna skjutas&lt;br&gt;på framtiden. Sådan skada eller sådant intrång skall visserligen ersättas på&lt;br&gt;grundval av marknadsvärdena vid värdetidpunkten, dvs. tidpunkten för er-&lt;br&gt;sättningens bestämmande eller, om tillträde ägt rum, tillträdestidpunkten.&lt;br&gt;Uppgifter om dessa marknadsvärden torde normalt kunna inhämtas utan att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsfrågan skjuts fram. Undantagsvis kan det dock vara en fördel att&lt;br&gt;skjuta en sådan fråga på framtiden, framför allt då det inte finns någon en-&lt;br&gt;hetlig uppfattning om restfastighetens marknadsvärde därför att omfatt-&lt;br&gt;ningen av framtida immissioner är oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har särskilt berört möjligheterna att skjuta upp en er-&lt;br&gt;sättningsfråga med hänsyn till att ett beslut om att upplåta mark skulle kunna&lt;br&gt;försvåra den framtida användningen av den fastighet, vars mark tagits i an-&lt;br&gt;språk (rapporten s. 53 f). Enligt min uppfattning finns det endast ett ganska&lt;br&gt;begränsat utrymme för att på sådana grunder skjuta frågor om löseskilling&lt;br&gt;och intrångsersättning på framtiden. Sådan ersättning skall ju i princip be-&lt;br&gt;stämmas med hänsyn till förhållandena vid värdetidpunkten. Ett uppskov&lt;br&gt;med ersättningsbeslutet torde därför inte medföra bättre beslutsunderlag.&lt;br&gt;Endast om det vid förrättningen inte finns någon entydig utredning om&lt;br&gt;marknadsvärdet bör frågan om löseskillingens eller intrångsersättningens&lt;br&gt;storlek kunna skjutas upp. Däremot torde det finnas större utrymme för att&lt;br&gt;i liknande situationer skjuta upp frågor om annan ersättning. Det gäller ex-&lt;br&gt;empelvis det fallet att ledningsservitut eller ledningsrätt upplåts i kommunal&lt;br&gt;gatumark. En sådan upplåtelse kan många gånger begränsa kommunens&lt;br&gt;möjligheter till om- eller utbyggnad av gatan. Den skada som detta innebär&lt;br&gt;kan i det enskilda fallet vara omöjlig att genast beräkna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ledningsservitut eller en ledningsrätt kan vara förenad med en rätt för&lt;br&gt;ledningshavaren att i framtiden vidta vissa åtgärder för ledningens tillsyn och&lt;br&gt;skydd. Det kan t.ex. vara fråga om rätt att avverka eller beskära kantträd.&lt;br&gt;Frågor om ersättning för det intrång som detta innebär för fastighetsägaren&lt;br&gt;torde regelmässigt böra avgöras i samband med fastighetsbildningen och så-&lt;br&gt;ledes inte skjutas på framtiden med stöd av förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att fastighetsbildningsmyndigheten, när den bedömer om det&lt;br&gt;är lämpligt att skjuta en ersättningsfråga på framtiden, särskilt måste beakta&lt;br&gt;sakägarnas intresse av att så snart som möjligt få till stånd en slutlig prövning&lt;br&gt;av ersättningsfrågan. Om å andra sidan alla berörda sakägare medger att en&lt;br&gt;ersättningsfråga skjuts upp, finns det mindre anledning för fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten att motsätta sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsbildningsmyndigheten finner att det föreligger förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att skjuta ersättningsfrågan på framtiden, skall myndigheten hän-&lt;br&gt;visa den ersättningsberättigade att föra talan om ersättning vid särskild för-&lt;br&gt;rättning. I ett sådant beslut skall givetvis ersättningsfrågan preciseras. Hän-&lt;br&gt;visningen skall rikta sig till viss person och blir därigenom avgörande för vem&lt;br&gt;som senare har rätt att återkomma med ersättningsanspråk. En genom-&lt;br&gt;gående princip vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen är visserligen&lt;br&gt;att ställningen som sakägare för en fastighet är knuten till äganderätten till&lt;br&gt;fastigheten (se NJA 1985 s. 368; även vattenlagens ersättningssystem bygger&lt;br&gt;på en sådan princip, se NJA 1989 s. 529). Saken ställer sig emellertid annor-&lt;br&gt;lunda när den egentliga förrättningen avslutats och en namngiven person gi-&lt;br&gt;vits hänvisning att senare återkomma med ytterligare ersättningsanspråk.&lt;br&gt;Endast den som fått sådan hänvisning -- eller dennes rättsinnehavare - kan&lt;br&gt;senare begära att ersättningsfrågan tas upp på nytt. Har fastigheten under&lt;br&gt;mellantiden försålts, kommer den nye ägaren inte att vara sakägare vid den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya förrättningen. Rätten till ersättning kommer således inte längre att vara Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;knuten till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening mest följdriktigt att även skyldigheten att utge&lt;br&gt;eventuell ytterligare ersättning åvilar den som skulle ha ålagts ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet om frågan prövats vid den ursprungliga förrättningen, dvs. den&lt;br&gt;som vid den tidpunkten ägde den fastighet som tillförts mark eller rättighet.&lt;br&gt;Har fastigheten under mellantiden överlåtits till någon annan, kan således&lt;br&gt;endast den tidigare ägaren åläggas ytterligare personlig ersättningsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har anförts om vem som är ersättningsberättigad respektive&lt;br&gt;ersättningsskyldig kan naturligtvis påverkas av eventuellt förekommande av-&lt;br&gt;tal mellan berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att fordran på ersättning för skada som åsamkas sakägare&lt;br&gt;genom fastighetsreglering skall åtnjuta förmånsrätt i den fastighet som har&lt;br&gt;förbättrats och ökat i värde genom regleringen. Detta har kommit till uttryck&lt;br&gt;i 1 § lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på grund av fastighetsbild-&lt;br&gt;ning. Har sålunda vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen bestämts att&lt;br&gt;ägaren av en fastighet skall utge ersättning till en annan sakägare, är denna&lt;br&gt;fordran också förenad med förmånsrätt enligt 6 § 1 förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979). Förmånsrätten gäller dock endast om fordringen har förfallit till&lt;br&gt;betalning tidigast ett år före utmätning eller konkursansökan. Enligt det i&lt;br&gt;förevarande lagstiftningsärende framlagda förslaget till ändring i den lagen&lt;br&gt;(se lagförslag 5) bör förmånsrätten gälla även om ersättningsfrågan skjutits&lt;br&gt;upp enligt förevarande paragraf och den som åläggs betalningsskyldighet&lt;br&gt;inte längre är ägare till fastigheten när ersättningsfrågan avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighetsbildningsmyndigheten hänvisat sakägare att föra talan om&lt;br&gt;ersättning vid särskild förrättning och kommer sedan sådan förrättning till&lt;br&gt;stånd, skall den nya förrättningen givetvis handläggas enligt de förfarande-&lt;br&gt;regler som finns i 4 kap. fastighetsbildningslagen. Detta torde inte kräva nå-&lt;br&gt;got uttryckligt stadgande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller värdering av skada och intrång (5 kap. 10 - 12 §§),&lt;br&gt;fördelning av kostnader för förrättningen (13 och 14 §§), ränta, förfallodag&lt;br&gt;och avräkning (15 §) samt betalning (16 och 17 §§) är det naturligt att samma&lt;br&gt;regler tillämpas som vid en vanlig fastighetsregleringsförrättning. Någon ut-&lt;br&gt;trycklig bestämmelse om detta torde inte vara behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lantmäteriverkets sida har uttalats att värderingen av skadan eller&lt;br&gt;intrånget skall knytas till tidpunkten för det senarelagda ersättningsbeslutet.&lt;br&gt;Jag delar denna uppfattning såvitt gäller sådan ersättning som ska utgå så-&lt;br&gt;som annan ersättning. I det stora flertalet fall torde det vara frågor om just&lt;br&gt;sådan ersättning som skjuts på framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall emellertid ersättningen utgå såsom löseskilling eller intrångsersätt-&lt;br&gt;ning, blir värdetidpunkten normalt en annan. Enligt 4 kap. 3 § expropria-&lt;br&gt;tionslagen skall löseskilling och intrångsersättning bestämmas med hänsyn&lt;br&gt;till fastighetens skick när ersättningsfrågan avgörs eller, om fastigheten har&lt;br&gt;tillträtts dessförinnan, när tillträdet skedde. Enligt 4 kap. 4 § samma lag skall&lt;br&gt;hänsyn inte tas till de ändringar i fastighetens värde som uppkommer efter&lt;br&gt;tillträdet. Ersättningen skall emellertid kunna jämkas med hänsyn till den&lt;br&gt;höjning i det allmänna prisläget som skett därefter. När en uppskjuten er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningsfråga avgörs har tillträde som regel redan skett. Det blir därför för-&lt;br&gt;hållandena vid tillträdet som skall läggas till grund för värderingen. Det in-&lt;br&gt;nebär emellertid inte att endast skador som framträtt vid tiden för tillträdet&lt;br&gt;kan beaktas. Medför regleringen en förutsebar skada, vars omfattning inte&lt;br&gt;har kunnat preciseras vid den ursprungliga förrättningen, bör den sedermera&lt;br&gt;uppmätta skadan kunna läggas till grund för bedömningen av skadans eko-&lt;br&gt;nomiska betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda kan åskådliggöras genom följande exempel. Vid en fastighets-&lt;br&gt;reglering finner fastighetsbildningsmyndigheten att det finns anledning att&lt;br&gt;räkna med att verksamheten på det reglerade området kommer att orsaka&lt;br&gt;immissioner på restfastigheten. Eftersom omfattningen av immissionerna är&lt;br&gt;oklar beslutar fastighetsbildningsmyndigheten att hänvisa fastighetens dåva-&lt;br&gt;rande ägare att föra talan om ytterligare ersättning för företagsskada (immis-&lt;br&gt;sioner). Samtidigt fastställer fastighetsbildningsmyndigheten viss ersättning,&lt;br&gt;som motsvarar den marknadsvärdeminskning som förlusten av det reglerade&lt;br&gt;området innebär. Hänsyn tas därvid inte till de förväntade immissionerna.&lt;br&gt;Det reglerade området tillträds. Sedermera konstateras att verksamheten på&lt;br&gt;området föranleder immissioner av viss preciserad omfattning. Restfastighe-&lt;br&gt;tens ägare ansöker då om ny förrättning enligt förevarande paragraf. Vid&lt;br&gt;denna beräknar fastighetsbildningsmyndigheten på nytt det intrång som reg-&lt;br&gt;leringen inneburit, denna gång med beaktande av den faktiska immission,&lt;br&gt;som uppmätts efter regleringen, men fortfarande på grundval av de priser&lt;br&gt;som gällde på marknaden vid tiden för regleringen/tillträdet. Intrångsersätt-&lt;br&gt;ningen skall sammanlagt motsvara den värdeminskning som immissionerna&lt;br&gt;jämte förlusten av marken skulle ha förorsakat om det vid tidpunkten för&lt;br&gt;regleringen/tillträdet varit känt att immissionerna skulle få den omfattning&lt;br&gt;som de faktiskt fått. (Om immissionerna bedöms som allmänvanliga kan er-&lt;br&gt;sättningen dock komma att justeras nedåt med hänsyn till vad fastighets-&lt;br&gt;ägare i allmänhet får tåla utan ersättning; jfr NJA 1977 s. 424.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppskovsbeslut kan få konsekvenser för rättsägare, som inte är sakägare&lt;br&gt;vid förrättningen. Det gäller framför allt inteckningshavare i fastigheten.&lt;br&gt;Den rätt att tillgodogöra sig ersättning, som de har enligt 16 §, kan genom&lt;br&gt;ett uppskovsbeslut delvis komma att skjutas på framtiden. De har inte några&lt;br&gt;garantier för att den uppskjutna ersättningsfrågan någonsin tas upp på nytt&lt;br&gt;av fastighetsbildningsmyndigheten. I många fall kan sakägarna komma att&lt;br&gt;göra upp sinsemellan och någon fördelning av ersättningen enligt 16 § kom-&lt;br&gt;mer då aldrig till stånd. För att skydda inteckningshavarnas rätt har i föreva-&lt;br&gt;rande stycke intagits en bestämmelse om att fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;i dessa fall som regel måste inhämta medgivande från vissa rättsägare innan&lt;br&gt;den beslutar att undanta en ersättningsfråga från ersättningsbeslutet. Kra-&lt;br&gt;ven på sådant medgivande är enligt förslaget desamma som beträffande&lt;br&gt;medgivande enligt 16 §. Detta innebär bl.a. att något medgivande inte behö-&lt;br&gt;ver inhämtas om ett beslut att undanta en ersättningsfråga från ersättnings-&lt;br&gt;beslutet är väsentligen utan betydelse för inteckningshavarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är inte tillämplig i fråga om ersättning för skada eller intrång som&lt;br&gt;uppkommer efter fastighetsregleringen och som inte har kunnat förutses vid&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf klargörs att fastighetsbildningslagens regler inte är tillämp-&lt;br&gt;liga i fråga om ersättning för skada eller intrång som har uppstått efter fastig-&lt;br&gt;hetsregleringen och inte kunnat förutses vid denna. Stadgandet torde över-&lt;br&gt;ensstämma med vad som redan tidigare har ansetts gälla (jfr prop. 1973:157&lt;br&gt;s. 138). En motsvarande bestämmelse finns i 1 kap. 7 § expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stadgandet följer att fastighetsbildningsmyndigheten inte är behörig&lt;br&gt;att pröva fråga om skada och intrång, som uppstått efter regleringen och inte&lt;br&gt;heller har kunnat förutses vid denna. Skadeståndstalan får i stället prövas av&lt;br&gt;domstol enligt de skadeståndsrättsliga regler som gäller utanför fastighets-&lt;br&gt;bildningslagens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är lämpligt och berörda sakägare medger det, får fastighetsheisbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten vid fastighetsregleringen även pröva ett av en sakägare&lt;br&gt;framställt yrkande om ersättning som har samband med regleringen men som&lt;br&gt;rör ett rättsförhållande som inte skall prövas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i 4 och 15-&lt;br&gt;18 kap. Kostnaden för fastighetsbildningsmyndighetensprövning skall betalas&lt;br&gt;av berörda sakägare solidariskt. Om sakägarna inte har kommit överens om&lt;br&gt;något annat, får fastighetsbildningsmyndighetenpåyrkande av någon av dem&lt;br&gt;besluta att kostnaden slutligt skall fördelas efter de grunder som anges i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 12 a § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den ger fastighetsbildningsmyndigheten rätt att pröva&lt;br&gt;vissa tvister mellan sakägarna. Skälen för att fastighetsbildningsmyndighe-&lt;br&gt;ten bör ha denna befogenhet har behandlats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.5.2. Enligt lantmäteriverkets förslag skulle bestämmelsen begrän-&lt;br&gt;sas till frågor om ersättning för skador i samband med arbeten på den anlägg-&lt;br&gt;ning för vilken mark tagits i anspråk. Bestämmelsen har emellertid i stället&lt;br&gt;getts en utformning som anknyter till det motsvarande stadgandet i 5 kap. 3&lt;br&gt;§ expropriationslagen. Det torde visserligen främst vara ersättningsfrågor av&lt;br&gt;det slag som lantmäteriverket har angivit som kommer att prövas enligt den&lt;br&gt;nya bestämmelsen. Det kommer då huvudsakligen att ske med tillämpning&lt;br&gt;av miljöskadelagen (1986:225) eller skadeståndslagen. I samband med fas-&lt;br&gt;tighetsreglering kan emellertid förekomma även andra tvister, som det kan&lt;br&gt;finnas skäl att pröva vid förrättningen. Ett exempel är frågor om ersättning&lt;br&gt;för tillfälligt upplåtande av mark i samband med regleringsföretagets genom-&lt;br&gt;förande. Ett annat exempel är ersättning för miljöskador med anknytning&lt;br&gt;till verksamheten på den andra fastigheten. Ett grundläggande krav måste&lt;br&gt;dock vara att det finns ett naturligt samband med de egentliga förrättnings-&lt;br&gt;frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att fastighetsbildningsmyndigheten skall kunna ta upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett yrkande av det här slaget till prövning är att det är lämpligt att så sker. Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;I förarbetena till den motsvarande bestämmelsen i expropriationslagen har&lt;br&gt;uttalats att yrkandet skall ha sådant samband med expropriationen att det&lt;br&gt;ter sig naturligt och ändamålsenligt att behandla det samtidigt med expro-&lt;br&gt;priationsfrågorna samt att domstolen också bör beakta den exproprierandes&lt;br&gt;intresse av att avgörandet av expropriationsmålet inte fördröjs. Detta bör i&lt;br&gt;motsvarande mån gälla när fastighetsbildningsmyndigheten bedömer om det&lt;br&gt;är lämpligt att myndigheten prövar en tvist med stöd av förevarande para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast yrkanden från sakägare kan prövas. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;yrkandena måste rikta sig mot annan sakägare. Det måste dessutom vara&lt;br&gt;fråga om ersättningsyrkanden. Såväl fastställelseyrkanden som yrkanden om&lt;br&gt;fullgörelse i annat än pengar faller utanför bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten får pröva frågor som ligger utanför fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen endast om alla berörda sakägare medger det. I detta av-&lt;br&gt;seende är bestämmelsen mera restriktiv än den motsvarande bestämmelsen&lt;br&gt;i 5 kap. 3 § expropriationslagen. Medgivandena bör givetvis på lämpligt sätt&lt;br&gt;komma till uttryck i förrättningshandlingarna. Med berörda sakägare avses&lt;br&gt;här endast de som är parter i tvisten. Hänsyn måste dock givetvis tas till öv-&lt;br&gt;riga sakägares intresse av att förrättningen inte fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de ersättningsfrågor som avses i första stycket inte skall bedömas enligt&lt;br&gt;fastighetsbildningslagens regelsystem hindrar inte att lagens förfarandereg-&lt;br&gt;ler bör vara tillämpliga vid fastighetsbildningsmyndighetens handläggning&lt;br&gt;och vid överklagande av fastighetsbildningsmyndighetens beslut. I andra&lt;br&gt;stycket av förevarande paragraf anges därför att bestämmelserna i 4 kap. och&lt;br&gt;15-18 kap. skall tillämpas i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för den prövning som sker vid förrättningen måste ligga klara&lt;br&gt;yrkanden och grunder. Fastighetsbildningsmyndigheten får givetvis inte gå&lt;br&gt;in på andra ersättningsfrågor än dem som sakägarna vill ha prövade. Är de&lt;br&gt;ense om vissa sakförhållanden, är detta bindande för fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten. I så måtto bör alltså förfarandet präglas av en dispositions-&lt;br&gt;princip. 1 övrigt bör emellertid fastighetsbildningsmyndigheten handlägga&lt;br&gt;nu aktuella frågor på samma sätt som frågor om s.k. annan ersättning. Har&lt;br&gt;ett yrkande väl framställts, bör fastighetsbildningsmyndigheten alltså klar-&lt;br&gt;lägga vad som gäller och vilken utredning som behövs. Liksom i frågor om&lt;br&gt;annan ersättning bör det i första hand ankomma på sakägaren att ta fram&lt;br&gt;den skriftliga bevisning som denne har tillgång till. Om sakägarna begär det,&lt;br&gt;bör fastighetsbildningsmyndigheten också själv kunna föranstalta om utred-&lt;br&gt;ning, framför allt när det gäller värderingsutlåtanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen av förevarande stycke har intagits bestämmelser om an-&lt;br&gt;svaret för och fördelningen av kostnader som uppkommer vid prövningen av&lt;br&gt;de nu aktuella frågorna. Det är naturligt att kostnaden för fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndighetens arbete bärs av de berörda sakägarna, dvs. av dem som&lt;br&gt;är parter i den tvist som prövas. Det har ansetts att parterna gentemot staten&lt;br&gt;bör svara för dessa kostnader solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av förrättningskostnaderna mellan parterna är en fråga som Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;i första hand har överlämnats till dem själva att avgöra. Fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten ges visserligen möjlighet att förordna om fördelning av förrätt-&lt;br&gt;ningskostnaderna mellan de berörda sakägarna, men myndigheten skall där-&lt;br&gt;vid vara bunden av vad sakägarna har kommit överens om. Det torde rentav&lt;br&gt;vara lämpligt att myndigheten, innan den påbörjar prövningen av den sär-&lt;br&gt;skilda ersättningsfrågan, fäster sakägarnas uppmärksamhet på kostnadsfrå-&lt;br&gt;gan och uppmanar dem att träffa överenskommelse om hur kostnaderna&lt;br&gt;skall fördelas. Om sakägarna kommer överens om att någon fördelning av&lt;br&gt;förrättningskostnaderna inte skall ske, gäller givetvis denna överenskom-&lt;br&gt;melse. Finns inte någon sådan överenskommelse men har sakägarna i stället&lt;br&gt;träffat avtal om någon särskild fördelningsgrund - exempelvis fördelning ef-&lt;br&gt;ter huvudtalet eller fördelning enligt rättegångsbalkens regler - är fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten bunden därav. Föreligger det inte någon överenskom-&lt;br&gt;melse om vilken fördelningsgrund som skall tillämpas, får fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten - såsom anges i lagtexten - fördela kostnaderna enligt de&lt;br&gt;grunder som anges i 13 § i förevarande kapitel av fastighetsbildningslagen.&lt;br&gt;Detta innebär en fördelning med hänsyn främst till den nytta som varje sak-&lt;br&gt;ägare har av förrättningen och föranleder normalt att kostnaderna fördelas&lt;br&gt;på samma vis som beträffande kostnaderna för de egentliga förrättningsfrå-&lt;br&gt;gorna. En sådan fördelning torde vara naturlig i de fall där kostnaden för&lt;br&gt;den särskilda ersättningsfrågan är av mindre omfattning i jämförelse med de&lt;br&gt;egentliga förrättningskostnaderna. Anser någon av sakägarna att denna för-&lt;br&gt;delningsgrund skulle ge ett orimligt resultat och kan han inte träffa överens-&lt;br&gt;kommelse med motparten om någon annan fördelningsgrund, har han möj-&lt;br&gt;lighet att motsätta sig att fastighetsbildningsmyndigheten överhuvudtaget&lt;br&gt;prövar den särskilda ersättningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu angivna bestämmelsen avser endast förrättningskostnader. Försla-&lt;br&gt;get ger inte fastighetsbildningsmyndigheten någon möjlighet att besluta om&lt;br&gt;fördelning av parternas egna kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut som fastighetsbildningsmyndigheten har fattat med stöd av&lt;br&gt;förevarande paragraf överklagas, skall domstolsprövningen ske enligt&lt;br&gt;samma regler som vid överklagande av andra frågor som har prövats vid för-&lt;br&gt;rättningen. Det innebär bland annat att rättegångskostnaderna i fastighets-&lt;br&gt;domstolen skall fördelas enligt 16 kap. 14 § första stycket fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen. Det finns givetvis inte något utrymme för att tillämpa den särskilda&lt;br&gt;rättegångskostnadsregel som gäller i mål om inlösenersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 5 kap. är särskilt avpassade för fastighetsregleringssituationer.&lt;br&gt;De bör därför inte gälla vid fastighetsbildningsmyndighetens prövning av nu&lt;br&gt;aktuella frågor. Det har inte ansetts erforderligt att särskilt erinra om detta&lt;br&gt;i lagtexten, eftersom det följer direkt av förutsättningen i paragrafens första&lt;br&gt;stycke att det är fråga om ett rättsförhållande som inte skall prövas enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens beslut i en sådan ersättningsfråga som&lt;br&gt;avses i första stycket av förevarande paragraf skall således inte tas upp i av-&lt;br&gt;räkningsinstrument. Bestämmelserna om förfallotidpunkt och ränta i 15 §&lt;br&gt;skall inte tillämpas. Den beslutade ersättningen skall inte inbetalas till läns-&lt;br&gt;styrelsen enligt bestämmelserna i 16 § och innehavare av pantbrev i de be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörda fastigheterna kan inte rikta några anspråk på ersättningen. I stället för Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;fastighetsbildningslagens ränteregler kommer räntelagens (1975:635) regler&lt;br&gt;att bli tillämpliga. Enligt 4 § andra stycket räntelagen löper en skadestånds-&lt;br&gt;fordran med ränta från och med en månad efter det att borgenären har fram-&lt;br&gt;ställt krav på ersättning och lagt fram den utredning som med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna skäligen kan begäras av honom; gäldenären är dock inte skyl-&lt;br&gt;dig att utge ränta för tid innan han fick del av kravet och utredningen. Enligt&lt;br&gt;4 § tredje stycket räntelagen gäller vidare att ränta på förfallen fordran bör-&lt;br&gt;jar utgå senast vid delgivning av ansökan om betalningsföreläggande eller&lt;br&gt;stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan ägarna av de fastigheter som ingår i regleringen skall fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten upprätta avräkning utvisande vad som skall mottagas och&lt;br&gt;utges i ersättningar för varje fastighet. Berör ersättningsbeslut annan än fas-&lt;br&gt;tighetsägare, skall avräkningen avse även honom. Avräkningen skall om-&lt;br&gt;fatta även kostnad som avses i 13 §, om och i den mån det lämpligen kan ske&lt;br&gt;och beloppet fastställts av fastighetsbildningsmyndigheten eller blivit slutligt&lt;br&gt;bestämt genom godkännande eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För belopp som skall betalas enligt första stycket fastställes förfallodag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsskyldigheten behöver fördelas på längre tid, avpassas förfallo-&lt;br&gt;dagarna så, att minst en femtedel av beloppet erlägges årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningen inte sker inom den tid som har fastställts enligt andra&lt;br&gt;stycket, utgår ränta på obetalt belopp från förfallodagen enligt 6§ räntelagen&lt;br&gt;(1975:635). Har tillträde ägt rum före förfallodagen, utgår ränta på ersätt-&lt;br&gt;ningen även enligt 5 § räntelagen från dagen för tillträdet till dess att betalning&lt;br&gt;sker eller förfallodagen inträder. Om tillträde har skett endast delvis och skyl-&lt;br&gt;dighet att i sådant fall betala ränta på hela ersättningen skulle vara oskälig, får&lt;br&gt;räntebeloppet jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 15 § i departementspromemorian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;2.3.2) har ränteregeln i tredje stycket ändrats och utformats efter mönster&lt;br&gt;av ränteregeln i 6 kap. 16 § expropriationslagen (ang. den bestämmelsen se&lt;br&gt;prop. 1975:102s. 151). Äldre bestämmelser skall dock fortfarande gälla i&lt;br&gt;fråga om ränta för tid före ikraftträdandet. Har skyldighet att utge ränta upp-&lt;br&gt;kommit före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser även för tiden däref-&lt;br&gt;ter (se punkt 6 i övergångsbestämmelserna till förevarande lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet, som undergår värdeminskning genom regleringen eller som&lt;br&gt;helt eller delvis inlöses, svarar för en fordran, skall fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten besluta att sådan ersättning jämte ränta som, efter avräkning om&lt;br&gt;sådan behövs, tillkommer fastighetsägaren och som ej utgör ersättning enligt&lt;br&gt;12 § första stycket, 27 § eller 30 § tredje stycket skall inbetalas till den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämt. Detta gäller dock inte, om innehavarna av samt-&lt;br&gt;liga fordringar, för vilka fastigheten svarar, medgivit att ersättning utbetalas&lt;br&gt;direkt till fastighetsägaren. Besväras fastigheten av gemensam inteckning,&lt;br&gt;fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare&lt;br&gt;som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Om regleringen är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentligen utan betydelse för någon rättsägare, krävs dock inte något medgi- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;vande av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalda medel fördelas av länsstyrelsen. Därvid äger bestämmelserna&lt;br&gt;om fördelning av köpeskilling för fast egendom som sålts på exekutiv auk-&lt;br&gt;tion motsvarande tillämpning. Har medel inbetalats för fastighet som i sin&lt;br&gt;helhet inlösts eller eljest tagits i anspråk vid regleringen, har dock inneha-&lt;br&gt;vare av fordran, som utan inskrivning är förenad med rätt till betalning ur&lt;br&gt;fastigheten, rätt att för kapitalvärdet av belopp, som fastställts men ännu ej&lt;br&gt;förfallit till betalning, få utdelning med samma rätt som för fordringen i öv-&lt;br&gt;rigt. Kapitalvärdet beräknas efter en räntefot av fem procent om året. Sam-&lt;br&gt;manträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till samman-&lt;br&gt;trädet sändes till rättsägarna minst två veckor i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i annat fall än som avses i första stycket får fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten förordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utgå med&lt;br&gt;anledning av regleringen, skall ske genom myndighets förmedling. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter härom meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall medel inbetalas till myndighet på grund av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf, ankommer det på myndigheten att vidtaga behövliga åtgärder för&lt;br&gt;att uttaga medlen hos den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 16 § i departementspromemorian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har jämkats redaktionellt så att ”ersättning för personlig&lt;br&gt;skada” bytts ut mot ”ersättning enligt 12 § första stycket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samfälld mark som förvaltas av samfällighetsförening berörs av en för-&lt;br&gt;rättning, skall föreningen utge ersättning för mark som tillförs samfällighe-&lt;br&gt;ten och ta emot ersättning för mark som frångår den. Detsamma gäller ersätt-&lt;br&gt;ning med anledning av att servitut bildas, ändras eller upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltas samfälligheten av en styrelse eller förvaltare med befogenhet att&lt;br&gt;uppbära medel som tillkommer samfälligheten, skall ersättningen betalas ut&lt;br&gt;till styrelsen eller förvaltaren, om inte någon delägare begär att den ersätt-&lt;br&gt;ning som belöper på hans andel skall utbetalas till honom. Endast om en&lt;br&gt;sådan begäran framställs, skall fastighetsbildningsmyndigheten i ersättnings-&lt;br&gt;beslutet ange varje delägares andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som enligt 16 § första stycket skall inbetalas till myndighet skall&lt;br&gt;räknas av innan utbetalning sker till en samfällighetsförening, styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke finns sedan tidigare ett stadgande om skyldighet&lt;br&gt;för samfällighetsförening att utge ersättning för mark som tillförs samfällig-&lt;br&gt;heten och om rätt för sådan förening att ta emot ersättning för mark som&lt;br&gt;frångår den. I konsekvens med ändringen i 6 kap 6 § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(jfr den allmänna motiveringen, avsnitt 2.5.3) har bestämmelsen utvidgats&lt;br&gt;till att omfatta även ersättning i anledning av att servitut bildas, ändras eller&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt in-&lt;br&gt;tresse får avsteg göras i följande avseenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastigheter som Prop.&lt;br&gt;beröres av regleringen medger det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6 § andra stycket, 7 och 10-12 §§ samt 15 § tredje stycket, om de sakägare&lt;br&gt;vilkas rätt är beroende av åtgärden samtycker till det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 8 §, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med tomt-&lt;br&gt;rätt, även tomträttshavaren medger det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än han&lt;br&gt;annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmel-&lt;br&gt;serna icke sker i otillbörligt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regleringen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från 10-&lt;br&gt;14 §§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens inneha-&lt;br&gt;vare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras&lt;br&gt;dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i&lt;br&gt;22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rätts-&lt;br&gt;ägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minsk-&lt;br&gt;ning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträffande&lt;br&gt;rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för överlåtelse&lt;br&gt;av fast egendom. Sådant samtycke av sambo som avses i 17 § lagen&lt;br&gt;(1987:232) om sambors gemensamma hem krävs dock endast om ärende om&lt;br&gt;anteckning i fastighetsboken av anmälan enligt 2§ andra stycket samma lag&lt;br&gt;var upptaget på inskrivningsdag när medgivandet gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande eller samtycke enligt första stycket till åtgärd som berör sam-&lt;br&gt;fälld mark skall, om samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening,&lt;br&gt;lämnas av föreningen i stället för av delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 18 § i departementspromemorian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen av första stycket 2 har parterna möjlighet att komma&lt;br&gt;överens om att avvika från den nya ränteregeln i 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser fastighetsregleringen en fastighet som har upplåtits med tomträtt, till-&lt;br&gt;lämpas 16 § i fråga om ersättning som tillkommer tomträttshavaren samt&lt;br&gt;12a § andra stycket och 18 § andra stycket beträffande fordran i tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om ersättning till tomträttsinnehavare kan ett beslut att&lt;br&gt;skjuta upp en ersättningsfråga enligt 12 a § få betydelse även för fordrings-&lt;br&gt;ägare med säkerhet i tomträtten. Det i 12 a § andra stycket stadgade kravet&lt;br&gt;på medgivande har därför ansetts böra gälla även innehavare av fordran i&lt;br&gt;tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens beslut att med stöd av bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel förplikta någon att lämna ersättning till en sakägare får verkstäl-&lt;br&gt;las enligt utsökningsbalkens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den behandlar frågan om verkställighet av ersättningsbe-&lt;br&gt;slut som fattas av fastighetsbildningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetsbildningslagens tillkomst år 1970 förutsattes att fastighets- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;bildningsmyndighetens ersättningsbeslut skulle kunna verkställas på samma&lt;br&gt;sätt som domstols lagakraftägande dom och att avräkningsinstrumentet där-&lt;br&gt;vid skulle fungera som exekutionsurkund. Någon uttrycklig bestämmelse om&lt;br&gt;detta ansågs inte vara nödvändig (se prop. 1969:128 s. B 433 f.). I fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen finns därför inte några föreskrifter om verkställighet av beslut&lt;br&gt;rörande skyldighet för sakägare att utge ersättning till andra sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om verkställighet regleras sedan år 1982 huvudsakligen i utsök-&lt;br&gt;ningsbalken. Enligt 3 kap. 1 § 6 p. utsökningsbalken får verkställighet ske av&lt;br&gt;förvaltningsmyndighets beslut som enligt särskild föreskrift får verkställas.&lt;br&gt;Då fastighetsbildningslagen saknar sådana föreskrifter ger lagrummet inte&lt;br&gt;stöd för verkställighet av beslut enligt fastighetsbildningslagen. I 13 § lagen&lt;br&gt;(1981:775) om införande av utsökningsbalken anges emellertid att en för-&lt;br&gt;valtningsmyndighets beslut, som meddelats enligt en bestämmelse som till-&lt;br&gt;kommit före balkens ikraftträdande, får verkställas utan hinder av 3 kap. 1&lt;br&gt;§ 6 p. utsökningsbalken om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått&lt;br&gt;verkställas utan stöd av särskild föreskrift. Eftersom fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;dighetens ersättningsbeslut i fastighetsbildningsfrågor redan före utsök-&lt;br&gt;ningsbalkens tillkomst varit verkställbara utan särskild verkställighetsföre-&lt;br&gt;skrift, utgör stadgandet i 13 § promulgationslagen grund för verkställighet av&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndighetens beslut i fastighetsbildningsfrågor. Det ger&lt;br&gt;emellertid inte stöd för verkställighet av beslut som fattas med stöd av den&lt;br&gt;nya bestämmelsen i 5 kap. 12 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har därför ansetts nödvändigt att ta in en bestämmelse rörande verk-&lt;br&gt;ställbarhet i fastighetsbildningslagen. Att införa en sådan bestämmelse i fall&lt;br&gt;som omfattas av 5 kap. 12 c § utan att samtidigt införa motsvarande för andra&lt;br&gt;ersättningsbeslut kan leda till missförstånd. Det har därför ansetts att det i 5&lt;br&gt;kap. bör tas in en allmän föreskrift om att verkställighet får ske av beslut&lt;br&gt;om att någon skall utge ersättning till en sakägare. Denna bestämmelse bör&lt;br&gt;införas i en ny 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet beslut, som det här är fråga om, upptas normalt i det avräknings-&lt;br&gt;instrument, som fastighetsbildningsmyndigheten har att upprätta enligt 5&lt;br&gt;kap. 15 §. Detta omfattar först och främst beslut om inlösen- och intrångser-&lt;br&gt;sättning jämte ersättning för övrig skada. I avräkningen skall normalt även&lt;br&gt;beaktas respektive sakägares ansvar mot annan sakägare för förrättnings-&lt;br&gt;kostnader (jfr 5 kap. 15 §). Även ersättning för rivning eller flyttning av&lt;br&gt;byggnad kan vara att beakta i avräkningen (jfr 5 kap. 24 och 27 §§). Alla&lt;br&gt;ersättningsbeslut behöver dock inte tas upp i avräkningen. Beslut om att sak-&lt;br&gt;ägare skall ersätta annan sakägare för förrättningskostnader eller flyttnings-&lt;br&gt;kostnader kan tas upp på annat sätt (jfr 5 kap. 15 och 27 §§). Beslut om&lt;br&gt;förskott i samband med förtida tillträde samt beslut om ersättning i fall som&lt;br&gt;omfattas av 12 c § skall tas upp på annat sätt. Även sådana fristående ersätt-&lt;br&gt;ningsbeslut omfattas av den föreslagna verkställighetsföreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att föreskriften endast berör det kostnadsansvar som nå-&lt;br&gt;gon har gentemot en sakägare. Vid en fastighetsreglering aktualiseras även&lt;br&gt;andra ersättningsfrågor. En sakägare ådrar sig vanligen kostnadsansvar gent-&lt;br&gt;emot staten för olika förrättningskostnader. Han kan även bli skyldig att&lt;br&gt;utge förskott till syssloman. I dessa fall gäller andra verkställighetsföreskrif-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter. En sakägares ersättningsskyldighet gentemot staten för taxeavgift och Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;för kostnader för hantlangning samt andra förrättningskostnader som staten&lt;br&gt;har förskjutit regleras i lantmäteritaxan (1971:1101). Kostnaderna skall de-&lt;br&gt;biteras respektive sakägare i särskilda räkningar. Erläggs inte debiterat be-&lt;br&gt;lopp i tid får utmätning ske. Beslut om förskott till syssloman skall enligt 9&lt;br&gt;kap. 3 § fastighetsbildningslagen tas upp i en särskild debiteringslängd. Ett&lt;br&gt;belopp som är debiterat och förfallet till betalning får enligt 9 kap. 4 § fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen tas ut enligt utsökningsbalkens bestämmelser. Den nu an-&lt;br&gt;givna regleringen gäller oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna föreskriftens placering och utformning medför att den blir&lt;br&gt;direkt tillämplig endast på ersättningsbeslut som fattas i samband med fastig-&lt;br&gt;hetsreglering. Till följd av bestämmelsen i 11 kap. 8 § fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen, som stadgar att bestämmelserna i 5 kap. om ersättning till sakägare skall&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning vid klyvning, kommer den emellertid att gälla&lt;br&gt;även ersättningsbeslut som fattas i samband med klyvning. Däremot finns&lt;br&gt;det inte något behov av motsvarande verkställighetsföreskrift vid andra for-&lt;br&gt;mer av fastighetsbildning eller vid fastighetsbestämning. I sådana fall kan det&lt;br&gt;nämligen inte komma i fråga att ålägga en sakägare att utge ersättning till&lt;br&gt;annan sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförs mark från en samfällighet eller upplåts eller ändras servitut i sam-&lt;br&gt;fälld mark, utgår ersättning endast till delägare som har framställt yrkande&lt;br&gt;om det under förrättningen. Ersättning till en delägare skall dock fastställas&lt;br&gt;utan yrkande närden kan antas överstiga tre procent av det basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året innan förrättningen&lt;br&gt;påbörjades. Ersättning skall alltid fastställas utan yrkande när samfällighe-&lt;br&gt;ten förvaltas av en samfällighetsförening eller när i annat fall ersättning en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. 17 § andra stycket skall utbetalas till någon som företräder deläg-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighet inte brukas av delägare för gemensamt ändamål och det&lt;br&gt;är uppenbart att ersättning enligt 6 § inte behöver fastställas utan yrkande,&lt;br&gt;får underrättelse om förrättningsansökningen lämnas till någon eller några&lt;br&gt;av de delägare som inte på annan grund är sakägare i förrättningen. Fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsbeslut får i sådana fall meddelas och förrättningen avslutas utan&lt;br&gt;att samtliga delägare i samfälligheten har fått tillfälle att yttra sig i förrätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 6 § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i dessa bestämmelser har berörts i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.5.3. De förenklade regler som tillämpas vid överföring av samfälld&lt;br&gt;mark utvidgas nu till att gälla även när servitut upplåts i samfälld mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt ledningsrättsla-&lt;br&gt;gen (1973:1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som kan upplåtas till förmån för ett vattenföretag enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) får bildas genom fastighetsreglering endast om till-&lt;br&gt;stånd till företaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det är uppen-&lt;br&gt;bart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom företagets&lt;br&gt;inverkan på vattenförhållandena. Andra servitut som kan upplåtas enligt&lt;br&gt;vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra&lt;br&gt;fall än som anges i första och andra styckena, får bildas genom fastighetsreg-&lt;br&gt;lering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildnings-&lt;br&gt;åtgärd och är av betydelse för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 2§ i departementspromorian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av denna paragraf innebär att undantagsregeln i sista stycket&lt;br&gt;upphävs. Enligt den regeln gäller inte första-tredje styckena servitut som av-&lt;br&gt;ser avloppsledning för en fastighet eller ledning för vatten till husbehovsför-&lt;br&gt;brukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ändringen av ledningsrättslagen (se avsnitt 4.3) blir&lt;br&gt;undantagsregeln obehövlig såvitt avser första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsregeln i övrigt torde ha betydelse endast för de vattenrättsliga&lt;br&gt;servituten, dvs. för fall som regleras i andra stycket (se prop. 1969:128&lt;br&gt;s. B 549 f). Bestämmelserna i detta stycke är emellertid för närvarande utfor-&lt;br&gt;made så att de inte torde kunna hindra servitut som avses med undantagsre-&lt;br&gt;geln (jfr 4 kap. 1 a och 2 §§ vattenlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens beslut skall överklagas särskilt, om myn-&lt;br&gt;digheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller&lt;br&gt;avvisat ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat jäv mot förrättningsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 § fjärde stycket eller tid-&lt;br&gt;punkt för rättighetshavares skyldighet att avträda mark enligt 5 kap. 30 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till så-&lt;br&gt;dan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslutat i fråga om rättelse av förrättningsbeslut, karta eller annan&lt;br&gt;handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att&lt;br&gt;fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnader för gemensamt&lt;br&gt;arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt ar-&lt;br&gt;bete skall skiljas från uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avvisat överklagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beslutat ifråga om hänvisning enligt 5 kap. 12 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beslutat att inte pröva en fråga som avses i 5 kap. 12 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagande enligt denna paragraf skall ges in till fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten inom tre veckor från den dag då beslutet medde-&lt;br&gt;lades. Överklagande får göras av sakägare. Beslut som avses i 1, 4, 5 och 8&lt;br&gt;får överklagas även av annan som beslutet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för överklagande av fastighetsbildningsbeslut är normalt fyra veckor&lt;br&gt;från det att förrättningen avslutades eller förklarades inställd. Vissa beslut&lt;br&gt;får emellertid överklagas endast inom tre veckor från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades. Det senare gäller bl.a. sådana ställningstaganden under på-&lt;br&gt;gående förrättning som är av betydelse för det följande förrättningsförfaran-&lt;br&gt;det. De olika slag av beslut för vilka den kortare besvärsfristen gäller finns&lt;br&gt;angivna i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsbildningsmyndigheten har tagit ställning till en begäran från&lt;br&gt;sakägare om att en ersättningfråga enligt 5 kap. 12 a § skall skjutas på framti-&lt;br&gt;den, kan det som regel vara rimligt att den som är missnöjd med fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighetens beslut kan få denna fråga överprövad i fastighets-&lt;br&gt;domstolen innan fastighetsbildningsmyndigheten har gått in i prövning av er-&lt;br&gt;sättningsfrågorna. För att detta skall vara möjligt bör fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndighetens beslut i fråga om framskjutande av skadeprövning kunna&lt;br&gt;överklagas särskilt enligt förevarande paragraf. Detta överensstämmer med&lt;br&gt;motsvarande reglering i expropriationslagen (se 5 kap. 27 § andra stycket&lt;br&gt;expropriationslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens beslut att inte uppta en fråga av det slag&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 12 c § till prövning är att likställa med ett awisningsbeslut&lt;br&gt;och bör därför kunna överklagas. För att ett överklagande i en sådan fråga&lt;br&gt;skall vara meningsfullt måste det finnas en möjlighet att få frågan överprö-&lt;br&gt;vad innan förrättningen avslutats. Det är därför naturligt att beslut i denna&lt;br&gt;fråga överklagas i den ordning som anges i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf har därför tagits upp två nya punkter, vari det an-&lt;br&gt;ges att beslut av de nu angivna slagen får överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolen kan, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna, besluta att sakägare som förlorar målet skall ersätta annan sakägare&lt;br&gt;dennes rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om inlösenersättning skall dock sakägare som avstår mark eller sär-&lt;br&gt;skild rättighet få gottgörelse för sin kostnad oberoende av utgången i målet.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla i mål om ersättning för marköverföring eller reglering&lt;br&gt;av rättighet som avses i 5 kap. 10 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte, om annat följer av 18 kap. 6 eller 8 §&lt;br&gt;rättegångsbalken. Ogillas i mål enligt andra stycket talan som har fullföljts av&lt;br&gt;den som avstår eller upplåter mark eller rättighet, tillämpas 15 kap. 6§ plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinner sakägare mål mot företrädare för allmänt intresse, kan domstolen&lt;br&gt;tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnad, om synnerliga skäl fö-&lt;br&gt;religger. Sådan ersättning skall utges av statsverket eller, om endast kommu-&lt;br&gt;nen företräder det allmänna intresset, av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall i annat fall än som avses i 13 § kostnad för bevisning eller särskild Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;åtgärd enligt rättens beslut utgå av allmänna medel, kan domstolen när det&lt;br&gt;är skäligt förordna att kostnaden skall stanna på statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 16 kap. 14 § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rättegångskostnader i fastighets-&lt;br&gt;domstolen. Skälen för ändringarna har behandlats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 2.4.2. Paragrafen har dessutom omarbetats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dispositiva tvistemål gäller enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken att part&lt;br&gt;som förlorar målet skall ersätta motparten för rättegångskostnader, såvida&lt;br&gt;inte annat är stadgat. Vid fastighetsbildningslagens tillkomst ansågs de spe-&lt;br&gt;ciella förhållandena i fastighetsmål påkalla en viss modifiering av denna be-&lt;br&gt;stämmelse. Huvudregeln i fastighetsbildningslagen - uttryckt i 16 kap. 14 §&lt;br&gt;första stycket - är därför att fastighetsdomstolen, efter vad som är skäligt&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna, kan förordna att en sakägare som förlo-&lt;br&gt;rar målet skall ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad. Detta får&lt;br&gt;anses gälla bl.a. när en enskild sakägare överklagar fastighetsreglering rö-&lt;br&gt;rande exempelvis överföring av mark till kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från denna huvudregel finns två undantag. Det ena undantaget finns i det&lt;br&gt;nuvarande tredje stycket av 16 kap. 14 § fastighetsbildningslagen. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse rör skyldigheten för stat eller kommun, som uppträder som före-&lt;br&gt;trädare för allmänt intresse, att i vissa fall ersätta enskild sakägare för kost-&lt;br&gt;nader. I sådana fall gäller som huvudregel att vardera parten står sina kostna-&lt;br&gt;der och att enskild sakägare, som vinner målet, kan få ersättning för sina&lt;br&gt;kostnader endast om det föreligger synnerliga skäl. Det bör betonas att&lt;br&gt;denna regel inte gäller när staten eller kommunen uppträder som sakägare.&lt;br&gt;Ett ytterligare undantag är bestämmelsen - hittills intagen i 16 kap. 14 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen - att sakägare som avstår från mark eller sär-&lt;br&gt;skild rättighet i mål om inlösenersättning är berättigad till ersättning för rät-&lt;br&gt;tegångskostnader oberoende av utgången i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som nu görs innebär att den sistnämnda regeln, som hittills&lt;br&gt;gällt enbart i mål om inlösenersättning, även skall gälla i mål om ersättning&lt;br&gt;för sådan marköverföring eller reglering av rättighet som hade kunnat ge-&lt;br&gt;nomföras genom ianspråktagande enligt plan- och bygglagen eller som up-&lt;br&gt;penbarligen hade kunnat komma till stånd genom expropriation eller annat&lt;br&gt;liknande tvångsförvärv. I sådana mål skall alltså den enskilde sakägaren -&lt;br&gt;oberoende av utgången i målet - ha rätt till ersättning av motparten för egna&lt;br&gt;kostnader. Detta har kommit till uttryck i paragrafens andra stycke. Det lig-&lt;br&gt;ger i sakens natur att den enskilde sakägaren i sådana fall normalt inte heller&lt;br&gt;skall vara skyldig att utge ersättning för annans rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i andra stycket modifieras av bestämmelserna i tredje stycket.&lt;br&gt;Liksom tidigare skall - såsom följer av hänvisningen till 18 kap. 6 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken - en enskild sakägare alltid kunna förpliktas att ersätta motpar-&lt;br&gt;ten kostnader som han vållat denne genom försummelse under rättegången.&lt;br&gt;Dessutom skall han - i enlighet med hänvisningen till 18 kap. 8 § rättegångs-&lt;br&gt;balken - kunna få ersättning av motparten enbart för sådana kostnader som&lt;br&gt;varit påkallade för tillvaratagandet av hans rätt. De ändringar som nu görs&lt;br&gt;innebär att det genom en hänvisning i tredje stycket till 15 kap. 6 § plan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bygglagen införs en ytterligare modifiering av reglerna i andra stycket. Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;Genom denna hänvisning får fastighetsdomstolen möjlighet att förordna att&lt;br&gt;fastighetsägare som överklagat fastighetsbildningsmyndighetens beslut utan&lt;br&gt;tillräckliga skäl skall stå sina egna kostnader i fastighetsdomstolen. Undan-&lt;br&gt;tagsvis - när fastighetsägares överklagande uppenbart skett utan tillräcklig&lt;br&gt;grund - skall fastighetsdomstolen också kunna förplikta den enskilde sak-&lt;br&gt;ägaren att ersätta motparten för rättegångskostnader. Vid tillkomsten av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 15 kap. 6 § plan- och bygglagen uttalades bl.a. att sakägare&lt;br&gt;som förlorat målet borde kunna förpliktas att svara för sin egen kostnad,&lt;br&gt;om skillnaden mellan parternas ståndpunkter varit små eller det eljest varit&lt;br&gt;övervägande sannolikt för sakägaren att ingen väsentlig vinst skulle kunna&lt;br&gt;uppnås genom en rättegång (se BoU 1986/87:1 s 160f). Detta uttalande kan&lt;br&gt;tjäna som riktlinje även när bestämmelsen tillämpas i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;mål. När det gäller okomplicerade frågor får som regel den sakägare som&lt;br&gt;deltagit i ett förrättningssammanträde och haft möjlighet att läsa fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighetens beslut förutsättas ha förmåga att bedöma det befo-&lt;br&gt;gade i ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas att reglerna i andra stycket enbart gäller i mål om ersätt-&lt;br&gt;ning och således inte i mål som endast rör tillåtligheten av viss fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsåtgärd. I sådana mål skall liksom hittills domstolen kunna förplikta sak-&lt;br&gt;ägare som förlorar målet att, efter vad som är skäligt med hänsyn till omstän-&lt;br&gt;digheterna, ersätta annan sakägare för rättegångskostnader. Den nya regle-&lt;br&gt;ringen påverkar inte heller den enskilde sakägarens rätt att erhålla ersättning&lt;br&gt;för rättegångskostnader av företrädare för allmänt intresse, som inte själv är&lt;br&gt;sakägare i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i hovrätten tillämpas 16 kap. 3, 7 och 9 -13 §§, 14 §&lt;br&gt;första, fjärde och femte styckena, 15 § andra stycket samt 16 §. Dock skall&lt;br&gt;16 kap. 15 § andra stycket inte tillämpas när hovrätten återförvisar mål till&lt;br&gt;fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 16 kap. 14 § andra stycket skall den som har att betala&lt;br&gt;ersättning för mark eller rättighet, om inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 §&lt;br&gt;rättegångsbalken, alltid själv bära sina kostnader samt kostnad som han orsa-&lt;br&gt;kar motparten genom att själv överklaga. Ogillas i ett sådant mål talan som&lt;br&gt;har fullföljts av den som avstår eller upplåter mark eller rättighet, tillämpas&lt;br&gt;dock 15 kap. 6 § plan-och bygglagen (1987:10). I övrigt skall bestämmelserna&lt;br&gt;i 18 kap. rättegångsbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis genom syn på stället får upptagas i hovrätten endast om synnerliga&lt;br&gt;skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 17 kap. 3 § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar förfarandet i hovrätten. Ändringen berör endast rätte-&lt;br&gt;gångskostnadsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i hovrätten gäller som huvudregel att domstolen får, efter vad som är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till omständigheterna, förordna att sakägare som förlorat&lt;br&gt;målet skall ersätta annan sakägare för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om inlösenersättning tillämpas - liksom vid fastighetsdomstolen - en &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialregel. Regeln har dock en något annorlunda utformning i hovrätten&lt;br&gt;än vid fastighetsdomstolen. Den vars egendom har blivit inlöst behöver inte&lt;br&gt;betala motpartens kostnader i hovrätten ens om han förlorar målet. Han har&lt;br&gt;vidare rätt till ersättning av motparten för rättegångskostnader utom i de fall&lt;br&gt;då han själv har överklagat och förlorat. Paragrafen ändras nu så att tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för denna regel utvidgas till att även gälla i mål om ersättning&lt;br&gt;för sådan marköverföring eller reglering av rättighet som hade kunnat ske&lt;br&gt;enligt plan- och bygglagen eller som uppenbarligen hade kunnat komma till&lt;br&gt;stånd genom expropriation eller annat liknande tvångsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna specialregeln kommer liksom tidigare att modifieras av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken. I nu förevarande para-&lt;br&gt;graf införs - liksom i 16 kap. 14 § - en hänvisning till 15 kap. 6 § plan- och&lt;br&gt;bygglagen. Detta får betydelse i de fall då en sakägare som avstår eller upplå-&lt;br&gt;ter mark eller rättighet överklagar fastighetsdomstolens utslag men förlorar&lt;br&gt;målet i hovrätten. Detta skulle normalt föranleda att vardera parten får stå&lt;br&gt;sina kostnader. Hänvisningen till 15 kap. 6 § plan- och bygglagen innebär&lt;br&gt;emellertid att den förlorande parten, om han uppenbart har saknat skälig&lt;br&gt;grund för sitt överklagande, kan förpliktas att betala motpartens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i högsta domstolen tillämpas 16 kap. 3,7, 9 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § andra och tredje styckena, 12 och 13 §§, 14 § första, förde och femte&lt;br&gt;styckena, 15 § andra stycket samt 16 §. Dock skall 16 kap. 15 § andra stycket&lt;br&gt;inte tillämpas när högsta domstolen återförvisar mål till lägre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 16 kap. 14 § andra stycket gäller bestämmelserna i 17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis genom syn på stället får upptagas i högsta domstolen endast om syn-&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 18 kap. 2§ i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns bestämmelser om förfarandet i högsta domstolen.&lt;br&gt;Ändringen, som berör frågor om rättegångskostnader, innebär att samma&lt;br&gt;rättegångskostnadsregler gäller i högsta domstolen som i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna har berörts i avsnitt 2.6 i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1-2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 5 kap. 10,&lt;br&gt;12,16 och 19 §§ i sin äldre lydelse. I sådant fall skall 8 kap. 5 och 6 §§ fortfa-&lt;br&gt;rande gälla, medan 5 kap. 10 a, 10 b och 12 a §§ inte skall tillämpas. Om en&lt;br&gt;sakägare begär det, skall dock 5 kap. 12 och 16 §§ tillämpas i sin nya lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 2 i övergångsbestämmelserna i departementspromemorian Ds&lt;br&gt;1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de äldre ersättningsreglerna fortfarande skall gälla i fråga om förrätt-&lt;br&gt;ningar där ansökan gjorts före ikraftträdandet är påkallat dels av rättssäker-&lt;br&gt;hetsskäl, dels för att förhindra att utfört värderingsarbete blir onyttigt. De&lt;br&gt;nya reglerna i 5 kap. 12b och 12 c§§ blir dock alltid tillämpliga efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fastighetsregleringsbeslut kan ha ett inslag av expropriativt förfo-&lt;br&gt;gande. Enligt 2 kap. 18 § regeringsformen skall ersättning utgå för förlust&lt;br&gt;som sådana förfoganden orsakar. 5 kap. 12 § i sin hittillsvarande lydelse inne-&lt;br&gt;bär emellertid att en nyttjanderättshavare, vars rätt utplånas genom regle-&lt;br&gt;ringen, i vissa fall inte kan få ersättning för den skada som detta orsakar ho-&lt;br&gt;nom. Bestämmelsen framstår i sådana fall som mindre väl förenlig med den&lt;br&gt;nämnda grundlagsbestämmelsen. Det har därför föreskrivits att den nya ly-&lt;br&gt;delsen av 5 kap. 12 § - och till följd härav även 5 kap. 16 § - skall tillämpas&lt;br&gt;om en sakägare begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av en hänvisning i 11 kap. 8 § kommer bestämmelserna i föreva-&lt;br&gt;rande punkt att få betydelse också i fråga om klyvning av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 3-5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Överförs mark som enligt en före utgången av år 1978 fastställd och vid&lt;br&gt;utgången av juni 1987 gällande stads- eller byggnadsplan var avsedd för en-&lt;br&gt;skilt bebyggande och har ansökan om fastighetsreglering gjorts före ut-&lt;br&gt;gången av juni 1997, skall ersättningen enligt bestämmelserna i 5 kap., om&lt;br&gt;markens ägare begär det, bestämmas med hänsyn till de planförhållanden&lt;br&gt;som rådde vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas även i fråga om annan plan eller bestäm-&lt;br&gt;melse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10) gäl-&lt;br&gt;ler som detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Överförs mark som enligt en vid utgången av juni 1987 gällande stads-&lt;br&gt;eller byggnadsplan var avsedd för annat än enskilt bebyggande och har ansö-&lt;br&gt;kan om fastighetsreglering gjorts före utgången av juni 1991, skall ersätt-&lt;br&gt;ningen enligt bestämmelserna i 5 kap., om markens ägare begär det, bestäm-&lt;br&gt;mas med hänsyn till de planförhållanden och de ersättningsprinciper som&lt;br&gt;gällde vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas även i fråga om annan plan eller bestäm-&lt;br&gt;melse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10) gäl-&lt;br&gt;ler som detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. När ersättning enligt 5 kap. 10 a § andra stycket bestäms för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark inom stads- eller byggnadsplan, skall hänvisningen till 4 kap. expro-&lt;br&gt;priationslagen (1972:719) såvitt gäller 4kap. 3§ andra stycket i den lagen&lt;br&gt;gälla det styckets lydelse vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna i departementspromemorian&lt;br&gt;Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen av ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen till motsva-&lt;br&gt;rande regler i expropriationslagen har skapat behov av övergångsregler som&lt;br&gt;motsvarar punkterna 2-4 i övergångsbestämmelserna till de ändringar i ex-&lt;br&gt;propriationslagen som har gjorts i följ dlagstiftningen till plan- och bygglagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1987:123). Den närmare innebörden av dessa övergångsregler framgår Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;av prop. 1985/86:90 (se särskilt s. 144-145). Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;punkterna 3-5 skall tillämpas också på förrättningar som avses i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Den äldre lydelsen av 5 kap. 15 § gäller fortfarande i fråga om ränta för&lt;br&gt;tid före ikraftträdandet. Har skyldighet att utge ränta uppkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser även för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 6 i övergångsbestämmelserna i departementspromemorian Ds&lt;br&gt;1988:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ränteregeln i 5 kap. 15 § har försetts med övergångsregler som mot-&lt;br&gt;svarar dem som beslutades när motsvarande ränteregel infördes i expropria-&lt;br&gt;tionslagen (se övergångsreglerna till SFS 1975:659, prop. 1975:102, LU 30,&lt;br&gt;rskr. 234).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall 16&lt;br&gt;kap. 14 §, 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 § i sin äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya rättegångskostnadsreglerna påverkar de processekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningarna för överklagande. De bör därför gälla först om det överklagade&lt;br&gt;avgörandet har meddelats efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för upplåtelse och inlösen enligt 12 § gäller 5 kap. 10-&lt;br&gt;12 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988). Därvid skall inlösen inte anses som&lt;br&gt;ett sådant tvångsförvärv som avses i 5 kap. 10 a § andra stycket fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § i departementspromemorian 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen av 13 § anläggningslagen kommer ersättningsreglerna i&lt;br&gt;5 kap. 10-12 §§ fastighetsbildningslagen - och inte som för närvarande er-&lt;br&gt;sättningsreglerna i 4 kap. expropriationslagen - att bli tillämpliga vid anlägg-&lt;br&gt;ningsförrättningar. Därvid skall inlösen enligt 12 § anläggningslagen inte an-&lt;br&gt;ses som ett sådant tvångsförvärv som anges i 5 kap. 10 a § andra stycket fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen. Bakgrunden till förslaget framgår av den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 2.3.3. Hänvisningen till reglerna i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen medför att även de särskilda reglerna i punkterna 3-5 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till ändringen i fastighetsbildningslagen skall tillämpas. En så-&lt;br&gt;dan ordning torde gälla utan någon uttrycklig bestämmelse i anläggningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av anläggningslagens ersättningsregler får olika betydelse för&lt;br&gt;olika förrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana förrättningar där marken för gemensamhetsanläggningen kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas i anspråk enligt 14kap. 1 eller 2§ plan- och bygglagen kommer ersätt-&lt;br&gt;ningen även med de nya reglerna att fullt ut bestämmas enligt ersättningsreg-&lt;br&gt;lerna i expropriationslagen. Här kommer alltså ändringen inte att ha någon&lt;br&gt;betydelse. Ändringen får inte heller någon inverkan på andra förrättningar&lt;br&gt;där anläggningen kan genomföras tvångsvis enligt annan lagstiftning än an-&lt;br&gt;läggningslagen (se 5 kap. 10 a § andra stycket fastighetsbildningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kommer ändringen att få betydelse för sådana förrättningar där&lt;br&gt;det allmänna intresset är svagt och inlösen m.m. enligt annan lagstiftning&lt;br&gt;inte kan ske. En förutsättning härför är dock givetvis att inrättandet av ge-&lt;br&gt;mensamhetsanläggningen möjliggör en vinstgivande markanvändning. Den&lt;br&gt;som t.ex. vill utföra en exploatering för fritidsbebyggelse kan få dela med sig&lt;br&gt;av vinsten på exploateringen till en annan markägare som avstår utrymme&lt;br&gt;för en gemensamhetsanläggning, om anläggningen är en förutsättning för att&lt;br&gt;exploateringen skall kunna ske. Det kan t.ex. vara fråga om en anläggning&lt;br&gt;för båtplatser och bryggor. I ett sådant fall kan det i många fall vara skäligt&lt;br&gt;att vinsten fördelas enligt genomsnittsvärdeprincipen med ledning av area-&lt;br&gt;len av den mark inklusive vattenområden som vardera fastigheten har till-&lt;br&gt;skjutit till exploateringen (jfr 11 § andra stycket lagen, 1987:11, om exploate-&lt;br&gt;ringssamverkan) .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några exakta anvisningar för hur vinstfördelningen skall gå till kan inte&lt;br&gt;ges. De överväganden som redovisas i specialmotiveringen till 5 kap. 10 a §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen torde kunna appliceras även på de nu ifrågavarande&lt;br&gt;fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande andra stycket i 13 § blir obehövligt genom hänvisningen&lt;br&gt;till 5 kap. 12 § andra stycket fastighetsbildningslagen. Detta stycke i 13 § har&lt;br&gt;därför fått utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 13 § skall bestämmas i pengar att utbetalas på en gång. Efter&lt;br&gt;särskilt yrkande får fastighetsbildningsmyndigheten, om det är lämpligt, hän-&lt;br&gt;visa sakägare att vid särskild förrättning föra talan om sådan ersättning för&lt;br&gt;skada och intrång som är svår att uppskatta i samband med anläggningsför-&lt;br&gt;rättningen. Ansökan om särskild förrättning skall göras inom den tid, högst&lt;br&gt;tio år, som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förrättningen en fastighet som svarar för en fordran, får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten besluta enligt första stycket endast om fordringsha-&lt;br&gt;vama medger det. Besväras fastigheten av en gemensam inteckning, fordras&lt;br&gt;dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som före-&lt;br&gt;skrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Om beslutet är väsentligen&lt;br&gt;utan betydelse för någon rättsägare, krävs dock inte något medgivande av&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 25 a § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ första stycket första meningen har införts ett stadgande om att ersättning för&lt;br&gt;inlösen eller upplåtelse av utrymme skall bestämmas i pengar att betalas på&lt;br&gt;en gång. Bestämmelsen, som har en motsvarighet i 5 kap. 27 § expropria-&lt;br&gt;tionslagen, överensstämmer med vad som gällt även tidigare. Den avser inte&lt;br&gt;att inskränka i möjligheterna att enligt 27 § i förevarande lag förordna om&lt;br&gt;förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i första stycket andra meningen får fastighetsbild- Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;ningsmyndigheten möjlighet att i samband med upplåtelse eller inlösen av&lt;br&gt;mark skjuta prövningen av svårbedömda ersättningsfrågor på framtiden.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 12 a § fastighetsbildningslagen och 13 a §&lt;br&gt;ledningsrättslagen. Skälen för bestämmelsen har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 2.5.1. Uttalandena i specialmotiveringen till 5 kap. 12&lt;br&gt;a § fastighetsbildningslagen om förutsättningarna för att tillämpa bestäm-&lt;br&gt;melsen äger i huvudsak giltighet även på anläggningslagens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer ny förrättning till stånd, skall samma förfaranderegler tillämpas&lt;br&gt;som vid en vanlig anläggningsforrättning. Något särskilt stadgande om detta&lt;br&gt;har inte ansetts vara nödvändigt. Även i fråga om ersättningens beräkning&lt;br&gt;samt ränta och betalning kommer samma regler att gälla som vid vanliga för-&lt;br&gt;rättningar (jfr specialmotiveringen till 5 kap. 12 a § första stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen). Också beträffande fördelningen av förrättningskostnaderna&lt;br&gt;blir samma regler tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 13 § skall ersättning för upplåtelse och inlösen enligt före-&lt;br&gt;varande lag fastställas enligt bestämmelserna i fastighetsbildningslagen. Er-&lt;br&gt;sättningen skall - i enlighet med 32 § i förevarande lag - erläggas inom tre&lt;br&gt;månader efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft. Vidare skall ränta&lt;br&gt;utgå enligt bestämmelserna i 32 §. Slutligen skall förrättningskostnaderna&lt;br&gt;fördelas mellan ägarna av de fastigheter som deltar i anläggningen (jfr 29 §).&lt;br&gt;Detta torde inte kräva någon särskild reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 26 och 27 §§ finns bestämmelser som gör rätten till tillträde av upplåtet&lt;br&gt;utrymme beroende av att ersättning har erlagts. Det förhållandet att en er-&lt;br&gt;sättningsfråga skjutits på framtiden och alltså fortfarande är oreglerad utgör&lt;br&gt;naturligtvis inte hinder mot tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av reglerna i paragrafens andra stycke följer att fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten måste inhämta vissa rättsägares medgivande till ett uppskovsbeslut,&lt;br&gt;såvida detta inte är väsentligen utan betydelse för dem (jfr 5 kap. 12 a § andra&lt;br&gt;stycket fastighetsbildningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är inte tillämplig i fråga om ersättning för skada eller intrång som&lt;br&gt;uppkommer efter förrättningen och som inte har kunnat förutses vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf innehåller en bestämmelse som motsvarar den som tas&lt;br&gt;in i 5 kap. 12 b § fastighetsbildningslagen. När fastighetsbildningsmyndighe-&lt;br&gt;ten bestämmer ersättning med anledning av upplåtelse eller inlösen enligt&lt;br&gt;anläggningslagen skall samtliga förutsebara skador beaktas, såvida fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten inte med stöd av 13 a § beslutat att skjuta viss er-&lt;br&gt;sättningsfråga på framtiden. Frågor om ersättning för därefter uppkom-&lt;br&gt;mande skador, som inte kunnat förutses vid förrättningen, kan inte prövas&lt;br&gt;vid förrättning utan får i händelse av tvist behandlas vid domstol enligt de&lt;br&gt;skadeståndsrättsliga regler som gäller utanför förrättningslagstiftningens&lt;br&gt;område. I 35 § anläggningslagen finns visserligen en föreskrift som ger möj-&lt;br&gt;lighet att i vissa fall hålla en ny förrättning, bl.a. på grund av ändrade förhål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landen. Vid en sådan ny förrättning kan emellertid inte fastställas ytterligare Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;ersättning för tidigare beslutad upplåtelse eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är lämpligt och berörda sakägare medger det, får fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten vid förrättningen även pröva ett av en sakägare framställt yr-&lt;br&gt;kande om ersättning som har samband medförrättningen men rör rättsförhål-&lt;br&gt;lande som inte skall prövas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning av frågor som avses i första stycket tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. 12 c § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § tredje stycket i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i första stycket en bestämmelse som ger fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten möjlighet att på sakägares yrkande pröva även ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågor som inte skall prövas enligt anläggningslagen. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar stadgandena i 5 kap. 12 c § fastighetsbildningslagen och 13 c § led-&lt;br&gt;ningsrättslagen. Skälen för bestämmelsen har behandlats i den allmänna mo-&lt;br&gt;tiveringen, avsnitt 2.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalandena i specialmotiveringen till 5 kap. 12 c § fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen angående förutsättningarna för att tillämpa bestämmelsen äger giltighet&lt;br&gt;även på 13 c § anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande andra stycket hänvisas till vad som anförts i anslutning till 5&lt;br&gt;kap. 12 c § andra stycket fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att begära förrättning enligt denna lag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren av en fastighet som skall delta i anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ägaren av en fastighet som enligt en detaljplan helt eller till viss del skall&lt;br&gt;användas för allmän plats för vilken kommunen inte är huvudman eller för&lt;br&gt;trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hyresgästorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening får, efter beslut av föreningsstämman, begära en&lt;br&gt;förrättning som angår gemensamhetsanläggning under föreningens förvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan begära förrättning för inrättande av anläggning som sty-&lt;br&gt;relsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära för-&lt;br&gt;rättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av förvär-&lt;br&gt;vet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för väghållare att begära förrättning enligt denna lag finns bestäm-&lt;br&gt;melser i 20 a § och 25 § tredje stycket väglagen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening som förvaltas av en exploateringssamfällighet&lt;br&gt;enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får begära förrättning en-&lt;br&gt;ligt denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 18 § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har skett en viss utvidgning av den krets som äger påkalla&lt;br&gt;förrättning enligt anläggningslagen (jfr den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4). En fastighetsägares initiativrätt kommer därigenom att svara mot&lt;br&gt;hans rätt enligt 14 kap. 2 § plan- och bygglagen att erhålla ersättning för det&lt;br&gt;intrång som en planerad trafikanläggning, gemensam för flera fastigheter,&lt;br&gt;innebär. Paragrafens första stycke har omarbetats redaktionellt. I samband&lt;br&gt;därmed har styckets sista mening brutits ut så att den utgör ett nytt andra&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt denna lag tillämpas 4 kap. 1-24 och 27 -40 §§&lt;br&gt;samt 6 kap. 6 och 7 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresgästorganisation påkallat förrättningen eller kan den eljest be-&lt;br&gt;röra hyresgästers rätt, skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta orga-&lt;br&gt;nisationen om tid och plats för sammanträde eller, i fall som avses i 4 kap.&lt;br&gt;15 § fastighetsbildningslagen, om förrättningen innan denna avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § fjärde stycket i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har intagits hänvisningar till 6 kap. 6 och 7 §§ fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen. Därigenom åstadkommes vissa förenklingar när samfälld mark&lt;br&gt;tas i anspråk enligt anläggningslagen (jfr den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;2.5.3). Av hänvisningen till 6 kap. 6 § fastighetsbildningslagen följer att fas-&lt;br&gt;tighetsbildningsmyndigheten, när den med stöd av anläggningslagen upplå-&lt;br&gt;ter utrymme i samfälld mark eller beslutar om inlösen av sådan mark, i vissa&lt;br&gt;fall kan underlåta att fastställa ersättning till samtliga delägare. Hänvis-&lt;br&gt;ningen till 6 kap. 7 § fastighetsbildningslagen innebär att fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten i en del fall även får underlåta att kalla samtliga delägare i sam-&lt;br&gt;fälligheten och i stället kan nöja sig med ett enklare underrättelseförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda förutsättningarna för anlägg-&lt;br&gt;ningen och ombesörja behövliga tekniska arbeten och värderingar. Härvid&lt;br&gt;bör rådplägning ske med sakägarna. Vid behov skall samråd ske med de&lt;br&gt;myndigheter som beröres av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förrättningen begärts endast av ägaren av fastighet, som finnes ej&lt;br&gt;kunna tilläggas rätt att delta i anläggningen och som inte heller helt eller till&lt;br&gt;viss del skall användas till allmän plats eller trafikanläggning, som avses i 18&lt;br&gt;§ första stycket, föreligger hinder mot att inrätta anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tillagts orden ”eller trafikanläggning”. Ändringen är en&lt;br&gt;konsekvens av utvidgningen i fastighetsägares rätt att påkalla förrättning (jfr&lt;br&gt;18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens beslut att med stöd av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag förplikta någon att lämna ersättning till en sakägare får verkställas&lt;br&gt;enligt utsökningsbalkens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar någon utan skäl att avträda mark eller byggnad i rätt tid, har tillträ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;daren rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att komma i be-&lt;br&gt;sittning av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf innehåller i första stycket en bestämmelse som mot-&lt;br&gt;svarar den som tas in i 5 kap. 36 § fastighetsbildningslagen. Den verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrift som har tagits in i förevarande paragraf avser såväl beslut om&lt;br&gt;ersättning för upplåtet eller inlöst område som övriga ersättningsfrågor som&lt;br&gt;med stöd av förevarande lag kan prövas vid förrättningen. Beträffande den&lt;br&gt;ersättningsskyldighet som kan åvila en sakägare gentemot statsverket för&lt;br&gt;taxeavgift m.m. gäller en särskild verkställighetsföreskrift enligt lantmäteri-&lt;br&gt;taxan (1971:1101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en bestämmelse om verkställighet av beslut&lt;br&gt;som innebär att någon åläggs att avträda mark eller byggnad. En sådan verk-&lt;br&gt;ställighetsföreskrift finns redan i 5 kap. 32 § fastighetsbildningslagen. Det&lt;br&gt;har rått viss oklarhet om motsvarande beslut enligt anläggningslagen och&lt;br&gt;ledningsrättslagen är verkställbara. Denna oklarhet undanröjs nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen får betydelse för verkställighet av tillträdesbeslut enligt 26,&lt;br&gt;27 och 27 a § anläggningslagen. Tillträde enligt 26 och 27 §§ förutsätter att&lt;br&gt;anläggningsbeslutet har vunnit laga kraft. Föreligger inte sådana omständig-&lt;br&gt;heter som anges i 27 §, måste dessutom ersättningen enligt 13 § ha betalats.&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheten har att pröva om dessa förutsättningar är upp-&lt;br&gt;fyllda. Om så är fallet, är tillträdesbeslut av detta slag-vilka inte får överkla-&lt;br&gt;gas särskilt - omedelbart verkställbara. I fråga om beslut om förtida tillträde&lt;br&gt;enligt 27 a § gäller att de kan överklagas särskilt med stöd av 30 § jämförd&lt;br&gt;med 15 kap. 3 § fastighetsbildningslagen. Beslutet behöver dock inte ha vun-&lt;br&gt;nit laga kraft för att det skall kunna verkställas. Detta följer av 27 a § jämfört&lt;br&gt;med 5 kap. 30 a § fastighetsbildningslagen. Det fordras dock att den tillträ-&lt;br&gt;dande har fullgjort fastighetsbildningsmyndighetens föreskrifter om förskott&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inom ett år efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft ersättning&lt;br&gt;enligt 13 § ej till fullo betalats i föreskriven ordning och ej heller någon som&lt;br&gt;i beslutet tillerkänts sådan ersättning begärt verkställighet av beslutet i&lt;br&gt;denna del, är anläggningsbeslutet förfallet. Anläggningsbeslutet är även för-&lt;br&gt;fallet, om anläggningen ej utförts inom den tid som bestämts i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt anläggningsbeslutet fastighet eller del därav inlösas, gäller be-&lt;br&gt;slutet i denna del utan hinder av bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;om förlängning av tid som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som betalats får ej återkrävas på grund av att anläggningsbeslu-&lt;br&gt;tet förfallit enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket första meningen gäller inte ersättning som&lt;br&gt;fastställts vid särskild förrättning enligt 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Tillägget saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att ett anläggningsbeslut under vissa&lt;br&gt;förhållande förfaller. Så är bland annat fallet om ersättning enligt 13 § inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erläggs inom ett år från det att ersättningsbeslutet vann laga kraft och den Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;som enligt beslutet tillerkänts sådan ersättning inte heller begärt verkställig-&lt;br&gt;het av beslutet i denna del. En underlåtelse att erlägga sådan ersättning som&lt;br&gt;fastställts vid särskild förrättning enligt den nya bestämmelsen i 13 a § har&lt;br&gt;emellertid inte ansetts böra få till följd att anläggningsbeslutet förfaller. Så-&lt;br&gt;dan ersättning kan ju komma att fastställas först lång tid efter det att den&lt;br&gt;ianspråktagna marken tillträtts och anläggningen utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 13 och 33 §§&lt;br&gt;i sin äldre lydelse. I sådant fall skall 13 a § inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i departementspromemo-&lt;br&gt;rian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övergångshänseende gäller att de nya ersättningsreglerna skall tillämpas&lt;br&gt;endast vid förrättningar som har anhängiggjorts efter ikraftträdandet (jfr&lt;br&gt;punkt 2 i övergångsbestämmelserna till ändringarna i fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;br&gt;(1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller för ledningar av följande slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän teleledning samt annan allmän svagströmsledning för signale-&lt;br&gt;ring, fjärrmanövrering, dataöverföring eller liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. elektrisk starkströmsledning för vilken koncession fordras eller som in-&lt;br&gt;går i telekommunikationssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vatten- eller avloppsledning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ingår i allmän va-anläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förser samhälle med vatten eller därifrån bortför avloppsvatten eller&lt;br&gt;annan orenlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av bety-&lt;br&gt;delse för riket eller viss ort eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) medför endast ringa intrång i jämförelse med nyttan och inte tillgodoser&lt;br&gt;endast en enstaka fastighets husbehov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledning genom vilken fjärrvärme, olja, gas eller annan råvara eller pro-&lt;br&gt;dukt transporteras från produktionsställe, upplag eller lastplats och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tillgodoser ett allmänt behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av bety-&lt;br&gt;delse för riket eller viss ort eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) medför endast ringa intrång i jämförelse med nyttan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej om utrymme för ledning kan upplåtas med stöd av anlägg-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 § i departementspromemorian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att ledningsrättslagen inte längre kommer att gälla för&lt;br&gt;vatten- och avloppsledningar som tillgodoser endast en enstaka fastighets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;husbehov. I fråga om sådana ledningar kan i fortsättningen endast reglerna Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;i fastighetsbildningslagen tillämpas. Bakgrunden till den nya ordningen&lt;br&gt;framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 2.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 13 § skall bestämmas i pengar att utbetalas på en gång. Efter&lt;br&gt;särskilt yrkande får fastighetsbildningsmyndigheten, om det är lämpligt, hän-&lt;br&gt;visa sakägare att vid särskild förrättning föra talan om sådan ersättning för&lt;br&gt;skada och intrång som är svår att uppskatta i samband med ledningsrättsför-&lt;br&gt;rättningen. Ansökan om särskild förrättning skall göras inom den tid, högst&lt;br&gt;tio år, som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förrättningen en fastighet som svarar för en fordran, får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten besluta enligt första stycket endast om fordringsha-&lt;br&gt;vama medger det. Besväras fastigheten av en gemensam inteckning, fordras&lt;br&gt;dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som före-&lt;br&gt;skrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Om beslutet är väsentligen&lt;br&gt;utan betydelse för någon rättsägare, krävs dock inte något medgivande av&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 23 a § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 kap. 12 a § fastighetsbildningslagen och 13 a § an-&lt;br&gt;läggningslagen. Bakgrunden till de nya bestämmelserna har redovisats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnitt 2.5.1. De synpunkter som har lämnats i spe-&lt;br&gt;cialmotiveringen till 5 kap. 12 a § fastighetsbildningslagen rörande bestäm-&lt;br&gt;melsernas tillämpningsområde har i huvudsak giltighet även på lednings-&lt;br&gt;rättslagens område. Såsom tidigare har angivits bör frågor om ersättning för&lt;br&gt;framtida intrång i samband med tillsyn och underhåll av ledningar regelmäs-&lt;br&gt;sigt inte skjutas på framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är inte tillämplig i fråga om ersättning för skada eller intrång som&lt;br&gt;uppkommer efter förrättningen och som inte har kunnat förutses vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf innehåller en bestämmelse som motsvarar de bestäm-&lt;br&gt;melser som tas in i 5 kap. 12 b § fastighetsbildningslagen och 13 b § anlägg-&lt;br&gt;ningslagen. Bestämmelsen avser inte att inskränka i möjligheten att vid änd-&lt;br&gt;rade förhållanden hålla ny förrättning enligt 33 § ledningsrättslagen. Vid en&lt;br&gt;sådan ny förrättning kan ledningsrätt ändras eller upphävas. Om ett sådant&lt;br&gt;beslut fattas, kan ledningshavaren bli berättigad till ersättning för skada som&lt;br&gt;detta vållar honom. Däremot kan det inte bli aktuellt att vid en ny förrätt-&lt;br&gt;ning enligt 33 § tillerkänna ägaren av en fastighet som tidigare har tagits i&lt;br&gt;anspråk ytterligare ersättning för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är lämpligt och berörda sakägare medger det, får fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten vid förrättningen även pröva ett av en sakägare framställt yr- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kande om ersättning som har samband medförrättningen men rör ett rättsför- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande som inte skall prövas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning av frågor som avses i första stycket tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. 12 c § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § tredje stycket i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 kap. 12 c § fastighetsbildningslagen och 13 c § an-&lt;br&gt;läggningslagen. Fastighetsbildningsmyndigheten får genom denna bestäm-&lt;br&gt;melse möjlighet att på sakägares yrkande pröva även ersättningsfrågor som&lt;br&gt;inte skall prövas enligt ledningsrättslagen. Skälen för bestämmelsen har be-&lt;br&gt;handlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt denna lag tillämpas 4 kap. 1 - 24, 27 - 35 och&lt;br&gt;37 - 40 §§ samt 6 kap. 6 och 7 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förrättning endast att inskrivet servitut eller inskriven nyttjanderätt&lt;br&gt;avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning skall förändras till led-&lt;br&gt;ningsrätt, skall dock sammanträde med sakägarna hållas bara om särskilda&lt;br&gt;skäl talar för det. Vid sådan förrättning behöver ärendet inte hänskjutas en-&lt;br&gt;ligt 21 § till den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom&lt;br&gt;plan- och byggnadsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förrättning som avses i andra stycket får inskrivet servitut avseende&lt;br&gt;rätt att framdraga och bibehålla ledning, som utgör tillbehör till annan fastig-&lt;br&gt;het eller annan inskriven tomträtt än den där ledningen finns, förändras till&lt;br&gt;ledningsrätt endast om därvid förordnas att ledningsrätten skall höra till den&lt;br&gt;fastighet eller tomträtt till vilken ledningen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarar fastighet för fordran, får inskrivet servitut eller inskriven nyttjan-&lt;br&gt;derätt förändras till ledningsrätt endast om sådana medgivanden som avses&lt;br&gt;i 14 § andra stycket föreligger. Medgivande av rättsägare behövs dock ej, om&lt;br&gt;förändringen är väsentligen utan betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § fjärde stycket i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i förevarande paragraf motsvarar den ändring som görs i 19 § an-&lt;br&gt;läggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 - 18 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) om rätte-&lt;br&gt;gången i fastighetsbildningsmål tillämpas på mål som fullföljts enligt 28 §. I&lt;br&gt;fråga om rättegångskostnad i ledningsrättsmål skall därvid tillämpas vad som&lt;br&gt;gäller ifråga om sådana mål som avses i 16 kap. 14 § andra stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen. Rör talan förrättning som avses i 33 § tillämpas dock vad som&lt;br&gt;gäller om rättegångskostnader i fastighetsbildningsmål i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 29 § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som rör frågor om domstolsprövningen vid överklagande&lt;br&gt;av fastighetsbildningsmyndighetens beslut, hänvisas till bestämmelserna i&lt;br&gt;16 -18 kap. fastighetsbildningslagen. Med anledning av ändringarna i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen har det gjorts en redaktionell ändring i andra och tredje&lt;br&gt;meningarna i förevarande paragraf. Huvudprincipen för fördelningen av rät-&lt;br&gt;tegångskostnaderna i ledningsrättsmål - frånsett sådana som rör 33 § led- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsrättslagen - har hittills varit att fastighetsägare, som avstår mark eller Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;utrymme, dels har rätt till ersättning för kostnader vid fastighetsdomstolen&lt;br&gt;oberoende av utgången i målet och dels har rätt till ersättning för kostnader&lt;br&gt;i hovrätt och högsta domstolen utom då han själv överklagat och förlorat. I&lt;br&gt;detta avseende innebär mitt förslag inte någon ändring. Den i 16 kap. 14 §&lt;br&gt;tredje stycket fastighetsbildningslagen intagna hänvisningen till 15 kap. 6 §&lt;br&gt;plan- och bygglagen kommer emellertid att få genomslag även i lednings-&lt;br&gt;rättsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens beslut att med stöd av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag förplikta någon att lämna ersättning till en sakägare får verkställas&lt;br&gt;enligt utsökningsbalkens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar någon utan skäl att avträda mark eller byggnad i rätt tid, har tillträ-&lt;br&gt;daren rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att komma i be-&lt;br&gt;sittning av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf innehåller i första stycket en bestämmelse som mot-&lt;br&gt;svarar de bestämmelser som tas in i 5 kap. 36 § fastighetsbildningslagen och&lt;br&gt;32 a § första stycket anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en föreskrift om verkställighet av beslut som&lt;br&gt;ålägger någon att avträda mark eller byggnad (jfr 5 kap. 32 § fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen och 32 a § andra stycket anläggningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inom ett år efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft ersättning&lt;br&gt;enligt 13 § ej till fullo erlagts i föreskriven ordning och ej heller någon som i&lt;br&gt;beslutet tillerkänts sådan ersättning begärt verkställighet av beslutet i denna&lt;br&gt;del, är ledningsbeslutet förfallet. Ledningsbeslutet är även förfallet, om led-&lt;br&gt;ningen ej kommit till stånd inom den tid som bestämts i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt ledningsbeslutet fastighet eller del därav inlösas, gäller beslu-&lt;br&gt;tet i denna del utan hinder av bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;om förlängning av tid som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som betalats får ej återkrävas på grund av att ledningsbeslutet&lt;br&gt;förfallit enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket första meningen gäller inte ersättning som&lt;br&gt;fastställts vid särskild förrättning enligt 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Tillägget saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget av ett femte stycke motsvarar den ändring som görs i 33 § anlägg-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 31 § i sin&lt;br&gt;äldre lydelse. I sådant fall skall 13 a § inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall 29 § Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;i sin äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i departementspromemo-&lt;br&gt;rian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya rättegångskostnadsreglerna skall tillämpas endast om det överkla-&lt;br&gt;gade avgörandet meddelats efter ikraftträdandet. Bestämmelsen i 13 a § och&lt;br&gt;den därmed sammanhängande nya lydelsen av 31 § gäller endast i ärenden&lt;br&gt;som har anhängiggjorts efter lagens ikraftträdande. I övrigt finns inte behov&lt;br&gt;av några särskilda övergångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:11) om&lt;br&gt;exploateringssamverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om exploateringssamverkan får fastighetsbildningsmyndighe-&lt;br&gt;ten i vissa fall förordna om marköverföring genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en exploateringsförrättning skall fastighetsreglering inom samverkans-&lt;br&gt;området ske i den utsträckning som krävs för att genomföra exploateringen.&lt;br&gt;I fråga om sådan fastighetsreglering gäller bestämmelserna i fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen (1970:988). I stället för 5 kap. 4 och 5 §§, 7 § första och andra&lt;br&gt;styckena, 8 - 12, 13 och 18 §§ samt 8 kap. 1-4 §§ fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;skall dock gälla 11, 15 och 17-23 §§ denna lag. Innebär överenskommelse&lt;br&gt;enligt 23 § att en fastighet tilldelas avsevärt mera mark än som följer av 11 §&lt;br&gt;andra stycket eller 18 §, skall 5 kap. 20 § fastighetsbildningslagen tillämpas.&lt;br&gt;Vid fastighetsregleringen skall bestämmelsen i 4 § denna lag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering enligt denna lag får ej ske innan exploateringsbeslutet&lt;br&gt;enligt 13 § har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningar enligt denna lag har företräde framför annan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsförrättning inom samverkansområdet som berör exploateringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 16 § i promemorian Ds 1988:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i första stycket från bestämmelserna i 8 kap. 5 och 6 §§ fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen har tagits bort eftersom dessa bestämmelser har upp-&lt;br&gt;hävts. Av andra och tredje meningen följer nu att även de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. 12 a -12 c §§ fastighetsbildningslagen blir tillämpliga vid fastig-&lt;br&gt;hetsreglering av förevarande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 -18 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) om rätte-&lt;br&gt;gången i fastighetsbildningsmål skall tillämpas på mål som fullföljs enligt 33&lt;br&gt;§. Därvid skall i fråga om ersättning med anledning av fastighetsreglering&lt;br&gt;enligt 19 eller 20 § gälla vad som föreskrivs beträffande sådana mål som avses&lt;br&gt;i 16 kap. 14 § andra stycket fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 34 § i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid exploateringsförrättning kan även fastighet som inte ingår i exploate-&lt;br&gt;ringssamfällighet tvingas avstå mark (19 och 20 §§ förevarande lag). Om fas- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tighetsbildningsmyndighetens beslut om ersättning för sådan fastighetsregle-&lt;br&gt;ring överklagas, skall domstolarna enligt andra meningen i förevarande pa-&lt;br&gt;ragraf tillämpa samma rättegångskostnadsregler som gäller i mål om inlösen-&lt;br&gt;ersättning enligt fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som nu görs i 16 kap. 14 § fastighetsbildningslagen, föranle-&lt;br&gt;der en redaktionell ändring i förevarande paragrafs andra mening. Det kan&lt;br&gt;tilläggas att den i 16 kap 14 § tredje stycket fastighetsbildningslagen intagna&lt;br&gt;hänvisningen till 15 kap. 6 § plan- och bygglagen kommer att få genomslag&lt;br&gt;även i förevarande lag (jfr 29 § ledningsrättslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall 34&lt;br&gt;§ i sin äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Övergångsbestämmelserna saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rap-&lt;br&gt;port)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen av 34 § skall tillämpas endast i de fall då det överklagade&lt;br&gt;avgörandet har meddelats efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:990) om&lt;br&gt;förmånsrätt för fordran på grund av fastighetsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller lagen&lt;br&gt;(1987:11) om exploateringssamverkan bestämts att ägare eller tidigare ägare&lt;br&gt;av fastighet skall utge ersättning till annan sakägare och har fordran på er-&lt;br&gt;sättning icke förfallit till betalning tidigare än ett år före utmätning eller kon-&lt;br&gt;kursansökan, skall med fordringen följa förmånsrätt enligt 6§ 1 förmåns-&lt;br&gt;rättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma förmånsrätt tillkommer fordran på ersättning i pengar enligt 5&lt;br&gt;kap. 31 § tredje stycket fastighetsbildningslagen för skog som ej kunnat utta-&lt;br&gt;gas inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sakägare vid fastighetsbildningsförrättning förpliktats att i egenskap av&lt;br&gt;ägare till fastighet utge ersättning till annan sakägare, är fordringen på er-&lt;br&gt;sättning förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979). Förmånsrätten kan dock endast göras gällande om utmätning el-&lt;br&gt;ler konkursansökan sker inom ett år från det att fordran förföll till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställs ytterligare ersättning vid särskild förrättning enligt 5 kap. 12 a §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen, skall denna ersättning utges av samma person som&lt;br&gt;skulle ha förpliktats att utge ersättningen om ersättningsfrågan prövats i sin&lt;br&gt;helhet vid den ursprungliga förrättningen. Har fastigheten under mellanti-&lt;br&gt;den försålts, är det alltså den tidigare ägaren som skall åläggas ytterligare&lt;br&gt;ersättningsskyldighet. Det har ansetts följdriktigt att fordran avseende skada&lt;br&gt;och intrång som åsamkats annan genom fastighetsreglering även i detta fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall utgå med förmånsrätt i den fastighet som förbättrats och ökat i värde Prop. 1991/92:127&lt;br&gt;genom regleringen. Förmånsrätt har därför ansetts böra gälla också för ford-&lt;br&gt;ran på ersättning som någon i egenskap av tidigare ägare av fastighet åläggs&lt;br&gt;att utge. Detta regleras genom ändringen i paragrafens första stycke. Vad&lt;br&gt;den nye ägaren av fastigheten till följd av förmånsrätten kan tvingas utge har&lt;br&gt;han givetvis rätt att regressvis kräva tillbaka av den personligen betalnings-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående skyldighet för ägare eller tidigare ägare av fastighet att utge ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i 1 § första stycket samt angående rätt enligt 5 kap. 31 § tredje&lt;br&gt;stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) att uttaga skog skall anteckning&lt;br&gt;göras i fastighetsboken när beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det sammanlagda kapitalbeloppet av de ersättningar för vilka fas-&lt;br&gt;tighet svarar enligt 1 § första stycket icke till ettusen kronor, skall anteckning&lt;br&gt;dock ej ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket tillämpas även på beslut enligt 5 kap. 12 a §&lt;br&gt;första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i lantmäteriverkets rapport)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 1 § medför att en fastighetsköpare kan komma att beröras av ett&lt;br&gt;tidigare beslut, varigenom sakägare har hänvisats att i framtiden föra talan&lt;br&gt;om ersättning för skada och intrång. Den ytterligare ersättning som seder-&lt;br&gt;mera fastställs kan ju komma att utgå ur fastigheten. Det är därför naturligt&lt;br&gt;att beslutet ges sådan publicitet att en presumtiv köpare kan skaffa sig kän-&lt;br&gt;nedom om det. Beslutet bör därför antecknas i fastighetsboken. En bestäm-&lt;br&gt;melse om detta har införts i 2 §. Av 7 § lagen (1973:98) om inskrivningsregis-&lt;br&gt;ter följer att beslutet också skall antecknas i inskrivningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda övergångsbestämmelser till ändringarna i förevarande lag&lt;br&gt;behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på&lt;br&gt;grund av fastighetsbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning vid expropriation (avsnitt 2.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de&lt;br&gt;åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattningen i fastighetsbildningsutredningens&lt;br&gt;betänkande Fastighetsbildning 2, Ersättningsfrågor (SOU&lt;br&gt;1983:38)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsutredningen skall enligt sina direktiv utföra en översyn&lt;br&gt;av fastighetsbildningslagstiftningen. Inom ramen för detta uppdrag anges i&lt;br&gt;direktiven vissa frågor som utredningen särskilt skall uppmärksamma. En av&lt;br&gt;dessa, som rör sanering av fastighetsindelningen, har utredningen behandlat&lt;br&gt;med förtur. Resultatet av det arbetet har lagts fram i delbetänkandet (SOU&lt;br&gt;1983:37) Fastighetsbildning 1, Avveckling av samfällda vägar och diken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan av de frågor som utredningen särskilt skall beakta har i direkti-&lt;br&gt;ven redovisats under rubriken ”Ersättningsfrågor”. Det är utredningens för-&lt;br&gt;slag i dessa frågor som presenteras i det nu föreliggande andra delbetänkan-&lt;br&gt;det. Förslaget innebär vissa ändringar i de nuvarande ersättningsreglerna i 5&lt;br&gt;och 8 kap. FBL samt i 4 kap. ExL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringslikvid vid marköverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven uttalas att utredningen i första hand bör överväga en ordning&lt;br&gt;som innebär en anspassning till expropriationslagens ersättningsregler. Här-&lt;br&gt;vid bör övervägas om det är lämpligt att göra undantag för exempelvis större&lt;br&gt;fastighetsregleringar inom jord- och skogsbruket vid vilka det samtidigt vid-&lt;br&gt;tas värdehöjande åtgärder, exempelvis byggande av vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har behandlat ersättningsområdet utifrån vissa typsituatio-&lt;br&gt;ner. Utredningen har härvid gjort följande överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När mark tas i anspråk för tomtbildning enligt byggnadslagen eller expro-&lt;br&gt;priationslagen har i rättspraxis utbildats vissa ersättningsprinciper. Huvudre-&lt;br&gt;geln är att för mark som skall bilda en tomt för bebyggelse och som är i olika&lt;br&gt;ägares hand skall varje område av tomten anses ha samma värde per kvad-&lt;br&gt;ratmeter oavsett var på tomten bebyggelse skall ligga. Man söker alltså det&lt;br&gt;totala marknadsvärdet för tomten och fördelar detta lika per kvadratmeter.&lt;br&gt;Med ledning av ett på sådant sätt bestämt genomsnittsvärde erhålls värdet&lt;br&gt;för det överförda området. Det förekommer emellertid situationer då en till-&lt;br&gt;lämpning av huvudregeln skulle ge ett stötande resultat. För dessa situatio-&lt;br&gt;ner har utbildats särskilda undantagsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När mark, som enligt stadsplan och tomtindelning skall utgöra tomt, över-&lt;br&gt;förs genom fastighetsreglering har nu nämnda ersättningsprinciper på bygg-&lt;br&gt;nads- och expropriationslagstiftningens område kommit att tillämpas. Vid&lt;br&gt;tomtbildning inom detaljplanelagt men ej tomtindelat område och inom om-&lt;br&gt;råde där varken detaljplan eller tomtindelning föreligger har det däremot&lt;br&gt;inte varit lika självklart att tillämpa nämnda värderingsregler av hänsyn till&lt;br&gt;den vid fastighetsreglering gällande vinstfördelningsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår emellertid att genomsnittsvärdeprincipen bör gälla&lt;br&gt;som huvudregel även för sist nämnda tomtbildningsfall. Härigenom tillska-&lt;br&gt;pas enkla och enhetliga regler vid fastighetsreglering som avser överföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av mark som skall ingå i tomt. Dessa regler kommer därtill att stå i överens-&lt;br&gt;stämmelse med de i praxis på byggnads- och expropriationslagstiftningens&lt;br&gt;område utbildade ersättningsprinciperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens finner det otillfredsställande att de nu nämnda ersättnings-&lt;br&gt;principerna saknar uttryckligt lagstöd. Det måste anses önskvärt att man i&lt;br&gt;lagstadgande försöker ange huvuddragen av den praxis som kan anses före-&lt;br&gt;ligga. Utredningen föreslår därför - med ett motsvarande förslag från PBL-&lt;br&gt;utredningen (SOU 1979:65-66) som förebild - att i 4 kap. ExL införs en ny&lt;br&gt;3 a § vari de ersättningsprinciper som tillämpas i praxis beträffande bebyggel-&lt;br&gt;semark blir kodifierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dessa principer skall komma till uttryck i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;föreslår utredningen att i en ny 10 a § i 5 kap. FBL stadgas att ersättningsreg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap. ExL skall gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förordade hänvisningen i fastighetsbildningslagen till ersättningsreg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap. ExL innebär att inte bara 4 kap. 3 a § blir tillämplig utan jämväl&lt;br&gt;de övriga reglerna i nämnda kapitel. Utredningen har funnit hinder häremot&lt;br&gt;föreligga bara i två hänseenden. Enligt utredningens uppfattning bör regeln&lt;br&gt;om företagsnytta i 4 kap. 2 § och presumtionsregeln i 4 kap. 3 § gälla endast i&lt;br&gt;de tomtbildningsfall då tillträdaren är expropriationsberättigad eller innehar&lt;br&gt;motsvarande inlösenrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark för allmän plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ianspråktagande av mark som enligt stadsplan skall ingå i allmän plats kan&lt;br&gt;alltid ske enligt reglerna om avstående av mark i byggnadslagen (41 §) men&lt;br&gt;också genom fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen. Detta har i&lt;br&gt;praxis - med stöd av uttalanden i förarbetena till fastighetsbildningslagen -&lt;br&gt;lett till att när fastighetsreglering tillämpas i detta sammanhang regleringslik-&lt;br&gt;viden skall bestämmas så att markägaren erhåller samma ersättning som om&lt;br&gt;marken frångått honom genom avstående enligt byggnadslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de värderingsregler på byggnadslagstiftningens område, som äger&lt;br&gt;tillämpning, märks först och främst den - likaledes i praxis utbildade - regeln&lt;br&gt;att ersättning för gator, parker och motsvarande anläggningar skall bestäm-&lt;br&gt;mas med utgångspunkt i de planförhållanden, tillåten byggnadsrätt m.m.&lt;br&gt;som gällde närmast före den plan varigenom marken lades ut till gata e.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inlösen av mark enligt byggnadslagen gäller härutöver expropriations-&lt;br&gt;lagens regler i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda värderingsreglerna på byggnadslagstiftningens område är&lt;br&gt;således tillämpliga i nu ifrågavarande regleringsfall. I ett avseende föreligger&lt;br&gt;emellertid osäkerhet om denna tillämpning. Genom det i utredningens di-&lt;br&gt;rektiv omnämnda rättsfallet NJA 1976 s. 139 (det s.k. Ängelholmsfallet) har&lt;br&gt;tveksamhet uppkommit om möjligheten att vid fastighetsreglering ersätta&lt;br&gt;företagsskada. Tveksamhet råder också i fråga om vilken inverkan före-&lt;br&gt;komsten av sådan skada har på regleringsåtgärdens tillåtlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen ovan uttalat är det önskvärt att man i lagstadgande för-&lt;br&gt;söker ange huvuddragen av den värderingspraxis som råder. Detta kan ske&lt;br&gt;genom att man beträffande nu avhandlade marköverföringssituationer i fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen föreskriver att 4 kap. ExL skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning för företagsskada finns det enligt utredningens&lt;br&gt;mening inget bärande skäl för att göra skillnad mellan ett plangenomförande&lt;br&gt;enligt reglerna om fastighetsreglering och ett sådant enligt byggnadslagens&lt;br&gt;regler om inlösen. Utredningen föreslår därför att ersättning för sådan skada&lt;br&gt;skall kunna utgå även i regleringsfallet. Hänvisningen till 4 kap. ExL skall&lt;br&gt;således också gälla 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovannämnda på praxis vilande regeln om att gatumark m.m. skall er-&lt;br&gt;sättas efter dess värde enligt det användningssätt som gällde närmast före&lt;br&gt;fastställandet av den plan varigenom marken lades ut till gata kommer inte&lt;br&gt;att omfattas av en hänvisning i fastighetsbildningslagen till 4 kap. ExL. Ef-&lt;br&gt;tersom regeln får anses vara en av de grundläggande när det gäller bestäm-&lt;br&gt;mande av ersättning för mark som skall ingå i allmän plats förordar utred-&lt;br&gt;ningen att även den får inflyta i fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvartersmark för allmänt ändamål och specialområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom beträffande mark för allmän plats kan kvartersmark som lagts ut för&lt;br&gt;allmänt ändamål och specialområden tas i anspråk enligt regler om av-&lt;br&gt;stående av mark i byggnadslagen. De värderingsprinciper som därvid gäller&lt;br&gt;torde i stort sett stämma överens med dem som tillämpas vid värdering av&lt;br&gt;mark för allmän plats. Beträffande kvartersmark för allmänt ändamål tilläm-&lt;br&gt;pas dock i vissa situationer andra, på praxis grundade, ersättningsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker plangenomförandet avseende mark som utlagts till kvartersmark för&lt;br&gt;allmänt ändamål eller specialområde genom fastighetsreglering anses - lik-&lt;br&gt;som beträffande mark för allmän plats - de värderingsregler som gäller på&lt;br&gt;byggnadslagens område tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett ersätts således nu avhandlad mark efter samma principer som&lt;br&gt;mark för allmän plats. Mot bakgrund härav föreslår utredningen, av samma&lt;br&gt;skäl som anförts beträffande mark för allmän plats, att man i fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen föreskriver att 4 kap. ExL skall tillämpas vid likvidvärderingen i&lt;br&gt;samband med överföring av mark som skall utgöra kvartersmark för allmänt&lt;br&gt;ändamål eller ingå i specialområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte funnit tillräckliga skäl för att i fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen lagfästa de särskilda, i praxis utbildade, värderingsregler som i vissa si-&lt;br&gt;tuationer gäller när kvartersmark för allmänt ändamål tas i anspråk. Med&lt;br&gt;utredningens lagförslag åsyftas dock inte någon ändring i denna praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som skulle ha kunnat tas i anspråk genom expropriation eller&lt;br&gt;motsvarande inlösenförfarande i stället för genom fastighetsreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förhållandena är sådana att det är möjligt att ta marken i anspråk genom&lt;br&gt;expropiation eller motsvarande inlösenförfarande, t.ex. enligt inlösenreg-&lt;br&gt;lerna i anläggningslagen, ledningsrättslagen, vattenlagen m.fl. i stället för&lt;br&gt;genom fastighetsreglering anses i praxis att reglerna i 4 kap. ExL bör beaktas&lt;br&gt;vid likvidvärderingen. Denna praxis torde i viss mån stödja sig på uttalanden&lt;br&gt;i fastighetsbildningslagens förarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att nu nämnda praxis lagfästes genom att man i fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen hänvisar till 4 kap. ExL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruks- och skogsbruksmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regleringsföretag inom jordbruks- och skogsbruksområden uppkommer&lt;br&gt;ofta en ganska betydande vinst, beroende på den båtnad i brukningshän-&lt;br&gt;seende som vinns. Denna vinst skall fördelas mellan avträdare och tillträ-&lt;br&gt;dare. Bestämmer man sig för en anpassning till expropriationslagens ersätt-&lt;br&gt;ningsbestämmelser blir konsekvensen att tillträdaren i princip alltid kommer&lt;br&gt;att förbehållas hela regleringsvinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån en strävan att åstadkomma enkla och enhetliga ersättningsregler&lt;br&gt;för alla regleringssituationer har utredningen vägt olika skäl för och emot&lt;br&gt;en anpassning till expropriationslagen. Utredningen har därvid funnit att de&lt;br&gt;nuvarande ersättningsreglerna bör behållas. Det avgörande för detta ställ-&lt;br&gt;ningstagande har främst varit följande. Det skulle framstå som stötande om&lt;br&gt;ägaren till en fastighet, från vilken mark tas i anspråk för genomförande av&lt;br&gt;ett från rationaliseringssynpunkt angeläget företag och som inte ökar i värde&lt;br&gt;genom regleringen, inte får del i regleringsvinsten. En anpassning till expro-&lt;br&gt;priationslagen skulle sannolikt göra det svårt att få till stånd frivilliga över-&lt;br&gt;enskommelser. Den avstående fastighetens ägare skulle förmodligen bli&lt;br&gt;mindre benägen att medverka till en önskvärd fastighetsreglering, om vid&lt;br&gt;bestämmande av regleringslikviden inte skall beaktas den värdeökning den&lt;br&gt;mottagande fastigheten undergår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna i fastighetsbildningslagen om bestämmande av&lt;br&gt;regleringslikvid, vilka utredningen således föreslår alltjämt skall gälla i&lt;br&gt;omarronderingsfallen, innehåller inget om att en uppkommen vinst skall för-&lt;br&gt;delas och än mindre hur en sådan fördelning skall gå till. För att avhjälpa&lt;br&gt;denna brist föreslår utredningen i en ny 10b§ i 5kap. FBL att vinstfördel-&lt;br&gt;ning skall äga rum samt att denna som huvudregel skall ske enligt&lt;br&gt;proportionalitetsprincipen. Principen innebär att båtnaden eller nyttan av&lt;br&gt;regleringen och de gemensamma kostnaderna fördelas mellan de i regle-&lt;br&gt;ringsföretaget deltagande fastigheterna i förhållande till vardera fastighetens&lt;br&gt;värdeförändring. Skulle en på detta sätt utförd fördelning ge ett uppenbart&lt;br&gt;oskäligt värderingsresultat får fördelningen ske på annat sätt. I de fall där&lt;br&gt;det inte praktiskt går att med någon större säkerhet beräkna de berörda fas-&lt;br&gt;tigheternas värdeförändring kan principen naturligtvis inte heller tillämpas.&lt;br&gt;Nuvarande ordning om bestämmande av endast en likvidvärdenivå när frå-&lt;br&gt;gan är om större omarronderingsföretag rubbas således inte av utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen är medveten om att det någon gång kan uppkomma svårighe-&lt;br&gt;ter att avgöra om en regleringsåtgärd skall bedömas enligt expropriationsla-&lt;br&gt;gen eller betraktas som omarrondering och därmed bedömas enligt den före-&lt;br&gt;slagna 10 b §. Denna gränsdragning torde med nödvändighet få överlämnas&lt;br&gt;åt rättstillämpningen. Vägledande för denna måste i första hand vara det&lt;br&gt;övervägande syftet med fastighetsbildningsåtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som tas i anspråk enligt reglerna om inlösen i 8 kap. FBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningslagen behandlar två fall av inlösen, nämligen inlösen i all-&lt;br&gt;mänhet som gäller oberoende av planförhållanden och inlösen av tomtdel&lt;br&gt;som gäller endast inom områden med fastställd tomtindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsreglerna i 8 kap. FBL har inte samma innehåll som ersättnings-&lt;br&gt;reglerna i 5 kap. FBL. Vid tillämpning av de olika reglerna uppnås emeller-&lt;br&gt;tid i praktiken samma ersättningsresultat. Med hänsyn härtill och eftersom&lt;br&gt;8 kap. FBL är inordnat i fastighetsbildningslagens tredje avdelning som har&lt;br&gt;rubriken ”Fastighetsreglering” har utredningen funnit det överflödigt att ha&lt;br&gt;två uppsättningar värderingsregler för fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar därför att ersättningsreglerna i 8 kap. FBL får utgå&lt;br&gt;och att ersättning för mark som inlöses bestäms enligt reglerna i 5 kap. FBL.&lt;br&gt;Vid inlösen av tomtdel skall därvid, såsom för motsvarande markavstående&lt;br&gt;enligt 5 kap., de nya reglerna i 5 kap. 10a § tillämpas. När det gäller inlösen&lt;br&gt;enligt 8 kap. 1 § torde den vanligaste typsituationen vara den där inlösen sker&lt;br&gt;för att åstadkomma storleksrationaliseringar inom jord- och skogsbruket.&lt;br&gt;Vid motsvarande markavstående enligt 5 kap., som för övrigt ofta sker i&lt;br&gt;kombination med inlösen, har förordats att ersättningen skall bestämmas en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. 10b §. Samma ersättningsregel bör därvid helt naturligt gälla vid&lt;br&gt;det sist nämnda slaget av inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de nu behandlade inlösenfallen - för genomförande av stor-&lt;br&gt;leksrationaliseringar inom jord- och skogsbruket samt för bildande av tomt-&lt;br&gt;kan det givetvis finnas andra situationer där det blir aktuellt med inlösen.&lt;br&gt;Utredningen har den uppfattningen att sådana fall i värderingshänseende&lt;br&gt;skall låta sig inrymmas under någon av de tidigare beskrivna typsituatio-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringslikvid vid servitutsåtgärd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitutsåtgärder kan företas antingen enligt fastighetsbildningslagen eller&lt;br&gt;enligt exempelvis expropriationslagen, byggnadslagen och anläggningsla-&lt;br&gt;gen. Vid tillämpning av sist nämnda tre lagar gäller i värderingshänseende&lt;br&gt;att ersättning för servitutsåtgärden skall bestämmas enligt reglerna i 4 kap.&lt;br&gt;ExL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en servitutsåtgärd sker enligt fastighetsbildningslagen men alternativt&lt;br&gt;skulle ha kunnat företas enligt expropriationslagen m.fl. finns stöd i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagens förarbeten för att vid regleringslikvidens bestämmande&lt;br&gt;tillämpa ersättningsreglerna i expropriationslagen. I praxis har sådan rätts-&lt;br&gt;tillämpning ägt rum i stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har tagit fasta på denna praxis och anser sig kunna föreslå att&lt;br&gt;denna lagfästs i fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har emellertid kommit fram till att det är möjligt att gå längre&lt;br&gt;och alltid tillämpa expropriationslagens ersättningsregler när servitutsåtgär-&lt;br&gt;den företas enligt fastighetsbildningslagen. Utredningen föreslår därför att&lt;br&gt;hänvisningen i den nya 5 kap. 10 a § FBL till 4 kap. ExL skall gälla också vid&lt;br&gt;bildande, upphävande och ändring m.m. av servitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad utredningen nu föreslår för servitutsfallen skall enligt förslaget gälla&lt;br&gt;också vid fastighetsreglering för byggnad eller annan anläggning på annans&lt;br&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för personlig skada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsning av möjligheten till ersättning för personlig skada vid fastig-&lt;br&gt;hetsreglering som föreligger i förhållande till motsvarande möjlighet vid ex-&lt;br&gt;propriation har utredningen ej funnit motiverad. Utredningen förordar att&lt;br&gt;det vid fastighetsreglering liksom vid expropriation skall gå att få ersättning&lt;br&gt;för sådan skada fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen ankommer det på förrätt-&lt;br&gt;ningsmannen såsom en officialplikt att utföra värdering och bestämma er-&lt;br&gt;sättning. En generell rätt till ersättning för personlig skada skulle därför&lt;br&gt;kunna leda till ett mera omständligt och tyngande förrättningsförfarande.&lt;br&gt;För att motverka sådana olägenheter föreslår utredningen att ersättning för&lt;br&gt;personlig skada skall bestämmas endast efter yrkande vid förrättningen.&lt;br&gt;Trots kravet på yrkande skall det dock ankomma på förrättningsmannen att&lt;br&gt;aktivt verka för att upplysa om möjligheten till ersättning för personlig skada&lt;br&gt;och höra efter bland sakägarna om det finns någon som yrkar sådan ersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en ändring av räntebestämmelsen i 5 kap. 15 § FBL.&lt;br&gt;Förslaget innebär att bestämmelsen överensstämmer med vad som gäller en-&lt;br&gt;ligt 6 kap. 16 § ExL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare en ändring av 4 kap. 4 § ExL som innebär att&lt;br&gt;begreppet värdetidpunkt förs in i lagtexten och att den tidigare underför-&lt;br&gt;stådda huvudregeln, att tidpunkten för expropriationsmålets avgörande&lt;br&gt;skall vara värdetidpunkt, kodifieras. Förslaget bygger på ett motsvarande&lt;br&gt;förslag av PBL-utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har utredningens överväganden i värderingshänseende inte föran-&lt;br&gt;lett andra förslag till ändringar än en smärre justering i regeln om gradering&lt;br&gt;i 5 kap. 9§ FBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattningen i fastighetsbildningsutredningens&lt;br&gt;betänkande Fastighetsbildning 3, Plangenomförande genom&lt;br&gt;inlösenförrättning (SOU 1984:72)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsutredningen skall enligt sina direktiv se över fastighets-&lt;br&gt;bildningslagstiftningen. Inom ramen för detta uppdrag anges i direktiven&lt;br&gt;vissa frågor som utredningen särskilt skall uppmärksamma. En av dessa har&lt;br&gt;i direktiven redovisats under rubriken ”Plangenomförande genom fastig-&lt;br&gt;hetsreglering m.m.” Utredningen har valt att behandla denna fråga i delbe-&lt;br&gt;tänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stor utsträckning sker i praktiken det rättsliga genomförandet av fast-&lt;br&gt;ställda planer vid lantmäteriförrättningar med användande av fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagstiftningen. Utvecklingen synes gå mot ett ännu större användnings-&lt;br&gt;område för förrättningsförfarandet. Här åsyftas bl.a. regeringens lagrådsre-&lt;br&gt;miss den 20 oktober 1983 med förslag till lag om exploateringssamverkan.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall frågor om exploateringssamverkan prövas vid förrätt-&lt;br&gt;ning - exploateringsförrättning - som handläggs av fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av genomförandeinstrumenten har fastighetsregleringsinstitutet i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen kommit att inta en framträdande plats. Fastighetsregle-&lt;br&gt;ring har alltmer kommit att användas i situationer, där tidigare det normala&lt;br&gt;varit att vidta de rättsliga genomförandeåtgärderna enligt expropriationslag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsinstitutet har emellertid ett visst begränsat tillämpningsom-&lt;br&gt;råde, vilket till en del hämmar dess användbarhet som genomförandemedel.&lt;br&gt;I praktiken gäller detta främst vid genomförande av stadsplan i de avseenden&lt;br&gt;kommunen är huvudman. Fastighetsreglering kan sålunda användas för att&lt;br&gt;tvångsvis minska en fastighet endast i den begränsade omfattning som är till-&lt;br&gt;låten enligt 5 kap. 8 § FBL. För användande av fastighetsreglering fordras&lt;br&gt;också att den som tar mark i anspråk äger en lämplig fastighet till vilken&lt;br&gt;marköverföringen kan ske. Även i andra avseenden kan begränsningar av&lt;br&gt;institutets användningsområde föreligga. Högsta domstolen har i det s.k.&lt;br&gt;Ängelholmsmålet (NJA 1976 s. 139) funnit att fastighetsreglering för överfö-&lt;br&gt;ring i enlighet med stadsplan och tomtindelning av del av tomt till gatumark&lt;br&gt;inte kan tillåtas när avsevärda buller- och andra miljöstörningar kan väntas&lt;br&gt;uppstå på restfastigheten till följd av den överförda delens användning. I må-&lt;br&gt;let uttalar högsta domstolen att ”kostnad till förebyggande av s.k. företags-&lt;br&gt;skada ej lärer kunna ersättas vid fastighetsreglering”. Detta uttalande har&lt;br&gt;uppfattats så att det förhållandet att ersättningsbestämmelserna i fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen inte gör det möjligt att ersätta företagsskada, var en av anled-&lt;br&gt;ningarna till att fastighetsreglering inte kunde genomföras i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppgift har i första hand varit att finna en lösning som leder&lt;br&gt;till att de nu nämnda begränsningarna elimineras i så stor utsträckning som&lt;br&gt;möjligt. En sådan reform av regleringsinstitutet skulle göra detta till ett ef-&lt;br&gt;fektivare instrument för genomförande av stadsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har emellertid gått längre i sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medel vid sidan om fastighetsreglering, som dagens lagstiftning erbju-&lt;br&gt;der för att till kommunen överföra mark eller rättigheter som kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får ta i anspråk, är inlösen enligt byggnadslagen. I många fall kan de båda&lt;br&gt;instrumenten vara alternativ till varandra. Kommunen kan sålunda ofta välja&lt;br&gt;vilket genomförandemedel den vill tillämpa. Det är emellertid inte utan be-&lt;br&gt;tydelse vilket medel kommunen väljer. Fastighetsreglering påkallas genom&lt;br&gt;ansökan till fastighetsbildningsmyndigheten som avgör frågan genom ett för-&lt;br&gt;rättningsförfarande, medan inlösen innebär att kommunen väcker talan mot&lt;br&gt;fastighetsägaren vid fastighetsdomstolen. Förrättningsförfarandet skiljer sig&lt;br&gt;från domstolsförfarandet i flera viktiga hänseenden. Förrättningsförfarandet&lt;br&gt;bygger på officialprincipen, dvs. fastighetsbildningsmyndigheten har att&lt;br&gt;sörja för att ärendet blir i alla avseenden ordentligt utrett. Denna princip&lt;br&gt;ligger bakom det förhållandet att fastighetsbildningslagen inte ger möjlighet&lt;br&gt;att tillerkänna sakägare ersättning av motpart för hans egna kostnader med&lt;br&gt;anledning av förrättningen. Förutom olikheter på den processuella sidan&lt;br&gt;skiljer sig de båda genomförandemedlen även åt i materiellträttsligt av-&lt;br&gt;seende. Härvid märks särskilt att vid fastighetsreglering måste en prövning&lt;br&gt;ske med hänsyn till villkoren i 3 och 5 kap. fastighetsbildningslagen, medan&lt;br&gt;däremot kommunens inlösenrätt enligt byggnadslagen i princip är ovillkor-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reform av fastighetsregleringsinstitutet på sätt ovan nämnts - och som&lt;br&gt;i visst avseende kommer till stånd om utredningens förslag till ändrade er-&lt;br&gt;sättningsregler i 5 kap. FBL, framlagt i delbetänkandet (SOU 1983:38) Fas-&lt;br&gt;tighetsbildning 2, Ersättningsfrågor, genomförs - skulle förbättra reglerings-&lt;br&gt;institutet som plangenomförandemedel. Stora olikheter skulle emellertid&lt;br&gt;fortfarande komma att bestå mellan fastighetsreglering och inlösen. Utred-&lt;br&gt;ningen har mot nämnda bakgrund ställt sig frågan om det är nödvändigt att&lt;br&gt;i rättsordningen behålla två skilda förfaranden för i princip samma ändamål.&lt;br&gt;Av skäl som är närmare redovisade i den allmänna motiveringen har utred-&lt;br&gt;ningen funnit det tillräckligt med enbart ett förfarande, nämligen förrätt-&lt;br&gt;ningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har därför löst förevarande uppgift genom att föreslå att&lt;br&gt;fråga om kommunal inlösen enligt byggnadslagen, skall prövas vid särskild&lt;br&gt;förrättning (inlösenförrättning), som handläggs av fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten, oavsett om inlösenåtgärden påkallats av kommunen eller den en-&lt;br&gt;skilde fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som skall gälla beträffande inlösenförrättning har lagts fram i en&lt;br&gt;ny lag kallad lagen om inlösenförrättning med en tillhörande förordning.&lt;br&gt;Lagförslaget, vilket i vissa hänseenden utformats med den finska lagen om&lt;br&gt;inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter som förebild, innehåller i&lt;br&gt;huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall äga tillämpning i fråga om inlösen enligt 18,18 a, 22, 41, 41 a,&lt;br&gt;47 eller 48 § byggnadslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet vid inlösenförrättning äger huvuddelen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 kap. FBL tillämpning. Vidare skall bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;15-17, 19, 21-23, 25-33 och 35 §§ FBL tillämpas. I några avseenden gäller&lt;br&gt;emellertid särskilda förfaranderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av inlösenförrättningar kommer i allmänhet att innefatta&lt;br&gt;ståndpunktstaganden av sådan beskaffenhet, att den ställer särskilda ford-&lt;br&gt;ringar på den tjänsteman vid fastighetsbildningsmyndigheten som tilldelas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan uppgift. Det är därför viktigt att tjänstemannen ifråga besitter tillräck-&lt;br&gt;lig kompetens. Utredningen föreslår i ett tillägg till 36§ lantmäteriinstruktio-&lt;br&gt;nen att behörighet att handlägga inlösenförrättning tillkommer endast tjäns-&lt;br&gt;teman som innehar sådan kompetens som enligt 40 § lantmäteriinstruktio-&lt;br&gt;nen erfordras för att komma i fråga till tjänst som chef för en fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndighet. Till skillnad mot vad som föreskrivs i 40 § har i tillägget till&lt;br&gt;36 § framhållits utbildning i fastighetsekonomi, eftersom sådan utbildning&lt;br&gt;får bedömas som särskilt värdefull vid handläggning av inlösenfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga rörande kompetensen som utredningen tar upp gäller ex-&lt;br&gt;pertmedverkan vid inlösenförrättning. Utredningen anser att det är tillräck-&lt;br&gt;ligt att bygga expertmedverkan på sakkunniginstitutet i 4 kap. 34 § FBL. Ut-&lt;br&gt;redningen pekar också på möjligheten med s.k. parallellförordnanden. Vi-&lt;br&gt;dare föreslår utredningen i ett nytt andra stycke till 4 kap. 34 § FBL att vid&lt;br&gt;förrättningssammanträde, där fråga förekommer för vars utredning sakkun-&lt;br&gt;nig förordnas, denne skall närvara om det inte är obehövligt. Utredningen&lt;br&gt;föreslår också att när fastighetsbildningsmyndigheten behöver expertmed-&lt;br&gt;verkan, skall myndigheten alltid förordna experten som sakkunnig. Försla-&lt;br&gt;get kommer till uttryck genom en ändring i förevarande paragrafs första&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fastighetsdomstolen handlägger mål om inlösen enligt byggnadslagen&lt;br&gt;deltar alltid nämndemän i avgörandena. Genom utvecklingen mot använ-&lt;br&gt;dande av lantmäteriförrättning i stället för av domstolsförfarande vid hand-&lt;br&gt;läggning av inlösenfrågor har lekmannainflytandet över sådana frågor kom-&lt;br&gt;mit att minska i första instans. Den av utredningen förordade reformen, som&lt;br&gt;innebär att fastighetsbildningsmyndigheten skall ersätta fastighetsdomstolen&lt;br&gt;som första instans i mål om inlösen, får till konsekvens att det inte längre&lt;br&gt;finns någon garanti för att lekmän kommer att medverka vid handläggningen&lt;br&gt;av nu nämnda frågor. Eftersom medverkan av lekmän är obligatorisk vid fas-&lt;br&gt;tighetsdomstolens handläggning av inlösenfrågor, talar starka skäl för att så&lt;br&gt;också bör vara fallet vid fastighetsbildningsmyndighetens handläggning av&lt;br&gt;dessa frågor. Utredningen är dock inte beredd att gå så långt som till att före-&lt;br&gt;slå obligatorisk medverkan av lekmän vid inlösenförrättningar. Det är emel-&lt;br&gt;lertid viktigt att lekmannainflytandet blir väl tillgodosett vid sådana förrätt-&lt;br&gt;ningar. Utredningen föreslår att, om det vid inlösenförrättning skall hållas&lt;br&gt;sammanträde med sakägarna, skall Vsrtsgode män ingå i myndigheten, såvida&lt;br&gt;inte sakägarna enas om att sådan medverkan ej skall ske. Det förordas att&lt;br&gt;kostnaderna för dessa gode män inte skall finansieras genom lantmäteritaxan&lt;br&gt;utan genom anslag från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inlösenåtgärd avser avstående av mark får, enligt utredningens för-&lt;br&gt;slag, fastighetsbildningsmyndigheten på begäran av kommunen förordna att&lt;br&gt;marken skall överföras till fastighet som tillhör kommunen, om en sådan åt-&lt;br&gt;gärd leder till en mera ändamålsenlig fastighetsindelning. Inlösenförfarandet&lt;br&gt;kan därmed ge samma resultat i fråga om fastighetsindelningen som fastig-&lt;br&gt;hetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inlösenersättning och grunderna för bestämmande av sådan er-&lt;br&gt;sättning innehåller lagförslaget regler som överensstämmer med motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser i expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förrättningskostnader vid inlösenförrättning föreslår utred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen att kommunen skall svara för dessa i den mån ej annat följer vid en&lt;br&gt;motsvarande tillämpning av 18 kap. 6 eller 8§ rättegångsbalken. Har inlö-&lt;br&gt;senåtgärd sökts av annan än kommunen och avvisas ansökan eller inställs&lt;br&gt;förrättningen, svarar dock sökanden för uppkomna kostnader, om inte sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten bestäms på an-&lt;br&gt;nat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som utredningen ägnat särskild uppmärksamhet gäller den en-&lt;br&gt;skilde sakägarens rättsställning vid inlösenförrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som har skett mot ett ökat användande av förrättningsför-&lt;br&gt;farandet vid tvångsförvärv av fast egendom i situationer där tidigare hand-&lt;br&gt;läggningen ankommit på domstol har föranlett att det i skilda sammanhang&lt;br&gt;rests krav på en förstärkning av den enskilde sakägarens rättsställning vid&lt;br&gt;lantmäteriförrättningar med expropriationsrättsliga inslag. Utredningens&lt;br&gt;överväganden och förslag angående ett utökat användande av lantmäteriför-&lt;br&gt;rättning för det rättsliga genomförandet av planer har ställt frågan än mer i&lt;br&gt;blickpunkten. Vad spörsmålet närmare gäller är om den enskilde sakägaren&lt;br&gt;skall ha rätt att erhålla gottgörelse för kostnader som han haft i anledning av&lt;br&gt;sin talan vid inlösenförrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inlösenreform som utredningen har föreslagit innebär att det expro-&lt;br&gt;priationsrättsliga förfarande, som det är fråga om vid inlösen enligt bygg-&lt;br&gt;nadslagen, i framtiden enbart skall kunna ske vid lantmäteriförrättning.&lt;br&gt;Detta talar otvivelaktigt för att frågan om ersättning för sakägares egna kost-&lt;br&gt;nader vid inlösenförrättning löses på samma sätt som vid expropriation. Det&lt;br&gt;kan vara av både psykologiska och sakliga skäl angeläget att synpunkter från&lt;br&gt;den enskilde - som sällan själv har någon nytta av en inlösenåtgärd - blir&lt;br&gt;klart och fullständigt framlagda inför fastighetsbildningsmyndigheten, något&lt;br&gt;som den enskilde inte alltid är i stånd att göra utan hjälp. Härtill kommer att&lt;br&gt;det måste vara önskvärt att i största möjliga utsträckning undvika att t.ex.&lt;br&gt;tvister om ersättningen förs vidare till domstol. En förstärkning av den en-&lt;br&gt;skildes rättsställning är ägnad att skapa bättre underlag för fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndighetens avgöranden och därmed bidra till att handläggningen be-&lt;br&gt;gränsas till förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förstärkningsåtgärder i fråga om sakägares rättsställning som det kan&lt;br&gt;bli fråga om får emellertid inte leda till en förändring av karaktären hos för-&lt;br&gt;rättningsförfarandet. Detta måste även i framtiden präglas av snabbhet och&lt;br&gt;enkelhet. Det kan därför inte komma i fråga att helt likställa den enskilde&lt;br&gt;mark- eller rättighetsinnehavarens rättsliga status vid inlösenförrätning med&lt;br&gt;den som gäller för honom i expropriationsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den finska inlösningslagen föreskrivs att sökanden av en inlösenförrätt-&lt;br&gt;ning skall åläggas betala nödvändiga kostnader, som åsamkats ägare till&lt;br&gt;egendom som skall inlösas, för bevakning av dennes rätt vid förrättningen.&lt;br&gt;Till kostnader som ersätts, om de bedöms nödvändiga, hör förlorad arbets-&lt;br&gt;förtjänst, resekostnader, ombudskostnader och utredningskostnader. I rätts-&lt;br&gt;tillämpningen tolkas begreppet ”nödvändiga kostnader” restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning utgör en lösning efter finsk modell en&lt;br&gt;lämplig avvägning mellan kraven på en förstärkt rättsställning för den en-&lt;br&gt;skilde sakägaren i förrättningen å ena sidan och kraven på en snabb och en-&lt;br&gt;kel handläggningsform å andra sidan. Utredningen föreslår att kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vissa undantag skall ersätta annan sakägare sådana kostnader som varit&lt;br&gt;nödvändiga för att ta tillvara dennes rätt vid inlösenförrättningen. Kostnader&lt;br&gt;för vilka ersättning kan utgå är ersättning för resa, uppehälle och tidsspillan,&lt;br&gt;utgift för utredning samt kostnad för ombud eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet nödvändiga kostnader skall ges en restriktiv tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader som överstiger inlösenersättningens storlek är i princip att be-&lt;br&gt;döma som inte nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för inställelse och tidspillan får inte bestämmas till högre be-&lt;br&gt;lopp än vad som följer av förordningen (1982:805) om ersättning av all-&lt;br&gt;männa medel till vittnen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ombud- eller biträdeskostnader varit nödvändiga&lt;br&gt;skall hänsyn tas till möjligheten för sakägare som ej har motstridiga intressen&lt;br&gt;att anlita samma ombud eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten skall på anfordran lämna sakägare be-&lt;br&gt;sked om huruvida denne kan påräkna kostnadsersättning för en tillämnad&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte ansett det erforderligt att i fråga om inlösenförrätt-&lt;br&gt;ning föreslå någon ändring av den ordning som i dag gäller beträffande rätts-&lt;br&gt;hjälp vid lantmäteriförrättning. Utredningen har emellertid ansett det lämp-&lt;br&gt;ligt att efter förebild från regeln i 7 kap. 5 § ExL föreslå en regel som ger&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten rätt att besluta om förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut förs vid fastighetsdom-&lt;br&gt;stol. Fullföljd från denna domstol kan ske till hovrätt och därifrån till högsta&lt;br&gt;domstolen. Såväl fullföljdsregler som bestämmelser om rättegången ansluter&lt;br&gt;så nära som möjligt till bestämmelserna i 15-18 kap. fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rättegångskostnad föreslås regler motsvarande fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagens bestämmelser för de fall då fastighetsbildningsmål rör inlösener-&lt;br&gt;sättning. Detta innebär att i mål mellan kommunen och enskild sakägare vid&lt;br&gt;fastighetsdomstolen kommunen, oberoende av utgången, skall ersätta den&lt;br&gt;enskilde sakägaren dennes rättegångskostnader, om annat ej följer av&lt;br&gt;18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken. Fullföljs sådant mål till högre rätt gäller,&lt;br&gt;med tillämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att kommunen, om ej&lt;br&gt;annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § samma balk, alltid själv skall bära sina kost-&lt;br&gt;nader samt kostnad som kommunen orsakar motparten genom att själv full-&lt;br&gt;följa talan. De ifrågavarande förmånligare rättegångskostnadsreglerna skall&lt;br&gt;dock inte gälla om målet avser fullföljd mot beslut av fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten att avvisa förrättningsansökningen eller inställa förrättningen,&lt;br&gt;när förrättningen sökts av annan än kommunen. I sådana mål tillämpas vad&lt;br&gt;som enligt 16 kap. 14 §, 17 kap. 3§ och 18 kap. 2§ FBL gäller beträffande&lt;br&gt;andra fastighetsbildningsmål än sådana om inlösenersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny 8 c § i 5 kap. och genom ändringar i 2 och 9 §§ i 7 kap. FBL föreslås&lt;br&gt;att avstående av mark och bildande eller upphävande av servitut som kan ske&lt;br&gt;genom inlösen inte får åstadkommas med tillämpning av fastighetsreglering,&lt;br&gt;såvida inte sakägarna medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås också att bestämmelserna i 8 kap. FBL om inlösen&lt;br&gt;arbetas in i 5kap. FBL (5 kap. 8 och 8 b §§) och i FBK (17c§). I samband&lt;br&gt;därmed utmönstras begreppet inlösen från fastighetsbildningslagen. Änd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringarna innebär bl.a. att samma regler blir tillämpliga vid genomförande&lt;br&gt;av tomtindelning med användning av fastighetsreglering. Förslagen kräver&lt;br&gt;justeringar av 16 kap. 14 §, 17kap. 3§ och 18 kap. 2§ FBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FBK föreslås en ny paragraf - 17b § - av innehåll att sakägare skall i&lt;br&gt;kallelse till första sammanträdet, som skall hållas i en fastighetsbildningsför-&lt;br&gt;rättning, erinras om sin rätt att begära att gode män skall ingå i fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås slutligen upphävande av 143 och 146 §§ BL samt&lt;br&gt;ändringar i 47 och 137§§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SAMMANFATTNINGEN I&lt;br&gt;DEPARTEMENTSPROMEMORIAN Ds 1988:41,&lt;br&gt;ERSÄTTNING VID FASTIGHETSREGLERING M.M.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria föreslås att ersättningsreglerna i fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen (1970:988) anpassas till motsvarande regler i expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719). Likvidvärdet enligt fastighetsbildningslagen skall i princip mot-&lt;br&gt;svara ersättningen enligt expropriationslagens regler. Regeln i 4 kap. 2 § ex-&lt;br&gt;propriationslagen om avdrag för s.k. företagsnytta och den s.k. presumtions-&lt;br&gt;regeln i 4 kap. 3 § expropriationslagen skall dock endast tillämpas i vissa spe-&lt;br&gt;ciella fall, nämligen då marken kan bli inlöst enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) samt i andra fall då det är uppenbart att möjlighet till expropria-&lt;br&gt;tion eller något annat sådant förfogande föreligger. Expropriationslagens&lt;br&gt;regler om annan ersättning föreslås ersätta reglerna om ersättning för per-&lt;br&gt;sonlig skada i fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya expropriationsrättsligt färgade reglerna i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;kompletteras med en regel om att vinstdelning skall ske i sådana fall då er-&lt;br&gt;sättningen annars skulle bli oskäligt låg med hänsyn till den vinst som upp-&lt;br&gt;kommer. Regeln om vinstdelning skall inte tillämpas i de nyss angivna spe-&lt;br&gt;ciella fall där inlösen eller något annat sådant förfogande kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande hänvisningen i anläggningslagen (1973:1149) till ersätt-&lt;br&gt;ningsreglerna i expropriationslagen föreslås bli ersatt av en hänvisning till&lt;br&gt;de nya ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen. Ersättningsreglerna i&lt;br&gt;ledningsrättslagen(1973:1144) ändras inte, men ledningsrätt föreslås inte&lt;br&gt;längre få upplåtas för ledning som kan tryggas genom servitut enligt fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian bygger på fastighetsbildningsutredningens be-&lt;br&gt;tänkande (SOU 1983:38) Fastighetsbildning 2 Ersättningsfrågor. Promemo-&lt;br&gt;rieförslaget ger dock, till skillnad från utredningens förslag, möjlighet till&lt;br&gt;vinstdelning vid servitutsbildning. En annan viktig skillnad är att förslaget i&lt;br&gt;promemorian om ändring av ersättningsreglerna i anläggningslagen saknar&lt;br&gt;motsvarighet i fastighetsbildningsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i Ds 1988:41, Ersättning vid&lt;br&gt;fastighetsreglering m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)'&lt;br&gt;dels att 8 kap. 5 och 6 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5kap. 9, 10, 11, 12, 15, 16 och 18§§ samt 7kap. 2§ skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 12a§, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning det är nödvändigt för genomförande av fastighetsregle-&lt;br&gt;ring skall särskilda graderingsvärden fastställas för områden som ingår i reg-&lt;br&gt;leringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graderingsvärdet för ett område&lt;br&gt;bestämmes med hänsyn särskilt till&lt;br&gt;områdets avkastning och marknads-&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graderingsvärdet för ett område&lt;br&gt;bestäms med hänsyn särskilt till om-&lt;br&gt;rådets marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen grundas på områdets beskaffenhet i obebyggt skick och dess&lt;br&gt;tjänlighet för det ändamål vartill det lämpligen bör användas. Berör regle-&lt;br&gt;ringen till någon del mark som bör användas till jordbruk, får dock all mark&lt;br&gt;som ingår i regleringen värderas efter markens tjänlighet för jordbruksända-&lt;br&gt;mål, om särskilda skäl föranleder det. Vid värderingen beaktas även tillfäl-&lt;br&gt;liga förhållanden, om ej särskilda skäl föranleder att värdena grundas enbart&lt;br&gt;på förhållanden av bestående natur. Område som är avsett för skogsbruk&lt;br&gt;värderas som om det vore bevuxet med skog vilken med hänsyn till markens&lt;br&gt;godhetsgrad är av normal beskaffenhet enligt förhållandena i orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets graderingsvärde utgör summan av graderingsvärdena för fastig-&lt;br&gt;heten enskilt tillhöriga områden och på fastigheten belöpande andelar i mot-&lt;br&gt;svarande värden för samfälld mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av den mark och de an-&lt;br&gt;delar i samfälld mark som genom&lt;br&gt;fastighetsreglering tillägges fastighet&lt;br&gt;icke motsvarar värdet av vad som ge-&lt;br&gt;nom regleringen frångår fastighe-&lt;br&gt;ten, utjämnas skillnaden genom er-&lt;br&gt;sättning i pengar. På samma sätt ut-&lt;br&gt;jämnas värdeförändring som/öran-&lt;br&gt;ledes av servitutsåtgärd eller av att&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning ge-&lt;br&gt;nom reglering övergår till annan&lt;br&gt;ägare. Vad som frångår fastighet ge-&lt;br&gt;nom inlösen ersätts enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket be-&lt;br&gt;stämmes på grundval av värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av den mark och de an-&lt;br&gt;delar i samfälld mark som genom&lt;br&gt;fastighetsreglering läggs till fastighet&lt;br&gt;inte motsvarar värdet av vad som ge-&lt;br&gt;nom regleringen frångår fastighe-&lt;br&gt;ten, utjämnas skillnaden genom er-&lt;br&gt;sättning i pengar. På samma sätt ut-&lt;br&gt;jämnas värdeförändring som föran-&lt;br&gt;leds av servitutsåtgärd eller av att&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning ge-&lt;br&gt;nom regleringen övergår till annan&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket be-&lt;br&gt;stäms på grundval av värdering (lik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1971:1035.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(likvidvärdering). Vid likvidvärde-&lt;br&gt;ringen skall hänsyn tagas till egendo-&lt;br&gt;mens användning för det ändamål&lt;br&gt;som föranleder det högsta värdet&lt;br&gt;samt till förhållandena vid tillträdet,&lt;br&gt;om ej annat följer av att avträdaren&lt;br&gt;har rätt att tillgodogöra sig skog eller&lt;br&gt;gröda. I övrigt skall värderingen ske&lt;br&gt;med hänsyn särskilt till egendomens&lt;br&gt;marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidvärdering). Vid värderingen till-&lt;br&gt;lämpas 4 kap. expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719), om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomföres regleringen på så-&lt;br&gt;dant sätt att ägare av fastighet lider&lt;br&gt;förlust genom att fastighetens värde&lt;br&gt;minskas utan att han kan få gottgö-&lt;br&gt;relse enligt andra bestämmelser eller&lt;br&gt;genom att han ålägges betala belopp&lt;br&gt;som överstiger fastighetens värde-&lt;br&gt;höjning, skall resultatet av den eko-&lt;br&gt;nomiska uppgörelsen enligt 10 §&lt;br&gt;jämkas så att förlusten täckes. Över-&lt;br&gt;stiger den enligt 10 § beräknade er-&lt;br&gt;sättningen för vad som genom över-&lt;br&gt;föring frångår fastighet i väsentlig&lt;br&gt;mån den värdeminskning som över-&lt;br&gt;föringen innebär för fastigheten,&lt;br&gt;skall jämkning ske, om det är skäligt&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnaden för att anskaffa&lt;br&gt;egendom, som vid regleringen an-&lt;br&gt;vändes för förstärkning av fastighet,&lt;br&gt;icke överensstämmer med likvidvär-&lt;br&gt;det, skall jämkning enligt första&lt;br&gt;stycket också ske, såvida det ej med-&lt;br&gt;för avsevärd olägenhet för sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 4 kap. 2 och 3 §§ ex-&lt;br&gt;propriationslagen om att värdesteg-&lt;br&gt;ring i vissa fall inte skall beaktas gäl-&lt;br&gt;ler endast vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. reglering av mark eller rättighet&lt;br&gt;som kan bli inlöst enligt 14 kap. 1&lt;br&gt;eller 2 § plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. reglering i andra fall, om det är&lt;br&gt;uppenbart att marken eller rättighe-&lt;br&gt;ten skulle ha kunnat tas i anspråk ge-&lt;br&gt;nom expropriation eller något annat&lt;br&gt;sådant förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket expropriationslagen räknas&lt;br&gt;tiden för värdestegringen från dagen&lt;br&gt;tio år före det fastighetsregleringen&lt;br&gt;påkallades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomföres regleringen på så-&lt;br&gt;dant sätt att ägare av fastighet lider&lt;br&gt;förlust genom att han åläggs betala&lt;br&gt;belopp som överstiger fastighetens&lt;br&gt;värdehöjning, skall resultatet av den&lt;br&gt;ekonomiska uppgörelsen enligt 10 §&lt;br&gt;jämkas så att förlusten täcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnaden för att anskaffa&lt;br&gt;egendom, som vid regleringen an-&lt;br&gt;vänds för förstärkning av fastighet,&lt;br&gt;inte överensstämmer med likvidvär-&lt;br&gt;det, skall skälig jämkning ske, så-&lt;br&gt;vida det ej medför avsevärd olägen-&lt;br&gt;het för sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföres mark på vilken finns&lt;br&gt;byggnad och lider den som frånträ-&lt;br&gt;der byggnaden skada som icke beak-&lt;br&gt;tas enligt 10 eller 11 §, har han rätt till&lt;br&gt;särskild ersättning för skadan. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla, om servitutsåt-&lt;br&gt;gärd föranleder att byggnad rives el-&lt;br&gt;ler ändras eller att byggnadens ägare&lt;br&gt;på annat sätt tillfogas skada. Medför&lt;br&gt;överföringen eller servitutsåtgärden&lt;br&gt;att särskild rätt att nyttja byggnaden&lt;br&gt;upphör helt eller delvis, är rättighets-&lt;br&gt;havaren berättigad till ersättning för&lt;br&gt;den skada detta innebär. Vad som så-&lt;br&gt;lunda föreskrivits om byggnad gäller&lt;br&gt;också annan anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om för fastighet som besväras av&lt;br&gt;arrende något område för arrendets&lt;br&gt;utövande ej kunnat utläggas eller om&lt;br&gt;fastigheten så ändrats till omfång el-&lt;br&gt;ler läge att arrenderätten helt upphör&lt;br&gt;eller dess värde förringas, har arren-&lt;br&gt;datom rätt till ersättning för skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är innehavare av rättighet, som&lt;br&gt;minskar fastighetens värde, berätti-&lt;br&gt;gad till ersättning enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket, skall det likvidvärde&lt;br&gt;som tillgodoräknas fastighetens&lt;br&gt;ägare minskas med belopp motsva-&lt;br&gt;rande den värdeminskning för fastig-&lt;br&gt;heten som rättigheten inneburit.&lt;br&gt;Om likvidvärdet ej kan minskas&lt;br&gt;utan att skada uppkommer för inne-&lt;br&gt;havare av fordran med bättre rätt,&lt;br&gt;minskas i stället ersättningen till rät-&lt;br&gt;tighetshavaren med motsvarande&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala ersätt-&lt;br&gt;ning, som ej motsvaras av minskning&lt;br&gt;i likvidvärde enligt tredje stycket,&lt;br&gt;fördelas mellan sakägarna efter vad&lt;br&gt;som är skäligt med hänsyn till deras&lt;br&gt;nytta av att regleringen genomföres&lt;br&gt;på sådant sätt att ersättningen skall&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fastighetsreglering&lt;br&gt;uppkommer skada för sakägare som&lt;br&gt;inte ersätts enligt 10 eller 11 §, skall&lt;br&gt;även sådan skada ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är innehavare av rättighet, som&lt;br&gt;minskar fastighetens värde, berätti-&lt;br&gt;gad till ersättning enligt första&lt;br&gt;stycket, skall det likvidvärde som&lt;br&gt;tillgodoräknas fastighetens ägare&lt;br&gt;minskas med det belopp som mot-&lt;br&gt;svar den värdeminskning för fastig-&lt;br&gt;heten som rättigheten inneburit.&lt;br&gt;Om likvidvärdet ej kan minskas&lt;br&gt;utan att skada uppkommer för inne-&lt;br&gt;havare av fordran med bättre rätt,&lt;br&gt;minskas i stället ersättningen till rät-&lt;br&gt;tighetshavaren med motsvarande&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala ersätt-&lt;br&gt;ning, som ej motsvaras av minskning&lt;br&gt;i likvidvärde enligt andra stycket,&lt;br&gt;fördelas mellan sakägarna efter vad&lt;br&gt;som är skäligt med hänsyn till deras&lt;br&gt;nytta av att regleringen genomförs&lt;br&gt;på sådant sätt att ersättningen skall&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ersättning som enligt 10-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §§ tillkommer en fastighetsägare&lt;br&gt;är oskäligt låg med hänsyn till den&lt;br&gt;vinst som uppkommer genom att&lt;br&gt;egendomen tas i anspråk, skall fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsägaren tillgodoräknas en skälig&lt;br&gt;del i värdestegringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte vid så-&lt;br&gt;dana regleringar som avses i 10 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan ägarna av de fastigheter som ingår i regleringen skall fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten upprätta avräkning utvisande vad som skall mottagas&lt;br&gt;och utges i ersättningar för vaije fastighet. Berör ersättningsbeslut annan än&lt;br&gt;fastighetsägare, skall avräkningen avse även honom. Avräkningen skall om-&lt;br&gt;fatta även kostnad som avses i 13 §, om och i den mån det lämpligen kan ske&lt;br&gt;och beloppet fastställts av fastighetsbildningsmyndigheten eller blivit slutligt&lt;br&gt;bestämt genom godkännande eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För belopp som skall betalas enligt första stycket fastställes förfallodag.&lt;br&gt;Om betalningsskyldigheten behöver fördelas på längre tid, avpassas förfallo-&lt;br&gt;dagarna så, att minst en femtedel av beloppet erlägges årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det påkallat med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, skall den betal-&lt;br&gt;ningsskyldige åläggas att utge skälig&lt;br&gt;ränta på belopp som ej är betalt.&lt;br&gt;Räntan skall utgå från dag som be-&lt;br&gt;stämmes med hänsyn till tiden för till-&lt;br&gt;trädet och övriga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighet, som undergår vär-&lt;br&gt;deminskning genom regleringen el-&lt;br&gt;ler som helt eller delvis inlöses, sva-&lt;br&gt;rar för fordran, skall fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten förordna att så-&lt;br&gt;dan ersättning jämte ränta som, ef-&lt;br&gt;ter avräkning om sådan behövs, till-&lt;br&gt;kommer fastighetsägaren och som ej&lt;br&gt;utgör ersättning för personlig skada&lt;br&gt;eller ersättnng enligt 27 § eller 30 §&lt;br&gt;tredje stycket skall inbetalas till&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämt.&lt;br&gt;Detta gäller dock icke, om inneha-&lt;br&gt;varna av samtliga fordringar, för&lt;br&gt;vilka fastigheten svarar, medgivit att&lt;br&gt;ersättning utbetalas direkt till fastig-&lt;br&gt;hetsägaren. Besväras fastigheten av&lt;br&gt;gemensam inteckning, fordras dess-&lt;br&gt;utom de medgivanden från fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:362.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den betalningstid som har fast-&lt;br&gt;ställts enligt andra stycket inte iakt-&lt;br&gt;tas, utgår ränta på obetalt belopp&lt;br&gt;från förfallodagen enligt 6 § räntela-&lt;br&gt;gen (1975:635). Har tillträde ägt rum&lt;br&gt;före förfallodagen, utgår även ränta&lt;br&gt;på ersättningen enligt 5 § räntelagen&lt;br&gt;från dagen för tillträdet till dess att&lt;br&gt;betalning sker eller förfallodagen in-&lt;br&gt;träder. Detta räntebelopp får jämkas,&lt;br&gt;om tillträde har skett endast delvis&lt;br&gt;och skyldighet att i sådant fall betala&lt;br&gt;ränta på hela ersättningen skulle vara&lt;br&gt;oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighet, som undergår vär-&lt;br&gt;deminskning genom regleringen el-&lt;br&gt;ler som helt eller delvis inlöses, sva-&lt;br&gt;rar för fordran, skall fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten förordna att så-&lt;br&gt;dan ersättning jämte ränta som, ef-&lt;br&gt;ter avräkning om sådan behövs, till-&lt;br&gt;kommer fastighetsägaren och som ej&lt;br&gt;utgör ersättning enligt 12 § första&lt;br&gt;stycket eller 27 § eller 30 § tredje&lt;br&gt;stycket skall inbetalas till myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämt. Detta gäl-&lt;br&gt;ler dock inte, om innehavarna av&lt;br&gt;samtliga fordringar, för vilka fastig-&lt;br&gt;heten svarar, medgivit att ersättning&lt;br&gt;utbetalas direkt till fastighetsägaren.&lt;br&gt;Besväras fastigheten av gemensam&lt;br&gt;inteckning, fordras dessutom de&lt;br&gt;medgivanden från fastighetsägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsägare och fordringshavare som i&lt;br&gt;22 kap. 11 § jordabalken föreskrives&lt;br&gt;för relaxation. Medgivande av rätts-&lt;br&gt;ägare fordras ej, om regleringen är&lt;br&gt;väsentligen utan betydelse för ho-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och fordringshavare som i 22 kap.&lt;br&gt;11 § jordabalken föreskrivs för re-&lt;br&gt;laxation. Medgivande av rättsägare&lt;br&gt;fordras ej, om regleringen är väsent-&lt;br&gt;ligen utan betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalda medel fördelas av länsstyrelsen. Därvid äger bestämmelserna&lt;br&gt;om fördelning av köpeskilling för fast egendom som sålts på exekutiv auk-&lt;br&gt;tion motsvarande tillämpning. Har medel inbetalats för fastighet som i sin&lt;br&gt;helhet inlösts eller eljest tagits i anspråk vid regleringen, har dock inneha-&lt;br&gt;vare av fordran, som utan inskrivning är förenad med rätt till betalning ur&lt;br&gt;fastigheten, rätt att för kapitalvärdet av belopp, som fastställts men ännu ej&lt;br&gt;förfallit till betalning, få utdelning med samma rätt som för fordringen i öv-&lt;br&gt;rigt. Kapitalvärdet beräknas efter en räntefot av fem procent om året. Sam-&lt;br&gt;manträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till samman-&lt;br&gt;trädet sändes till rättsägarna minst två veckor i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i annat fall än som avses i första stycket får fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten förordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utgå med&lt;br&gt;anledning av regleringen, skall ske genom myndighets förmedling. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter härom meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall medel inbetalas till myndighet på grund av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf, ankommer det på myndigheten att vidtaga behövliga åtgärder för&lt;br&gt;att uttaga medlen hos den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6 § andra stycket, 7 och 10-12&lt;br&gt;a §§ samt 15 § tredje stycket, om de&lt;br&gt;sakägare vilkas rätt är beroende av&lt;br&gt;åtgärden samtycker till det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt in-&lt;br&gt;tresse får avsteg göras i följande avseenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastigheter som&lt;br&gt;beröres av regleringen medger det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6 § andra stycket, 7 och 10-&lt;br&gt;12§§, om de sakägare vilkas rätt är&lt;br&gt;beroende av åtgärden samtycker till&lt;br&gt;det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 8 §, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med tomt-&lt;br&gt;rätt, även tomträttshavaren medger det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än han&lt;br&gt;annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmel-&lt;br&gt;serna icke sker i otillbörligt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regleringen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från 10-&lt;br&gt;14 §§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens inneha-&lt;br&gt;vare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras&lt;br&gt;dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i&lt;br&gt;22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rätts-&lt;br&gt;ägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minsk-&lt;br&gt;ning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträffande&lt;br&gt;rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för överlåtelse&lt;br&gt;av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt ledningsrätts-&lt;br&gt;lagen (1973:1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som kan upplåtas till förmån för ett vattenföretag enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) får bildas genom fastighetsreglering endast om till-&lt;br&gt;stånd till företaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det är uppen-&lt;br&gt;bart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom företagets&lt;br&gt;inverkan på vattenförhållandena. Andra servitut som kan upplåtas enligt&lt;br&gt;vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra&lt;br&gt;fall än som anges i första och andra styckena, får bildas genom fastighetsre-&lt;br&gt;glering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsåtgärd och är av betydelse för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena gäller inte&lt;br&gt;servitut som avser avloppsledning för&lt;br&gt;en fastighet eller ledning för vatten till&lt;br&gt;husbehovsförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den äldre lydelsen av 5 kap. 10-12 och 16 §§ samt 8 kap. 5-6 §§ gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förrättningar där ansökan gjorts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Överförs mark som enligt en före utgången av år 1978 och vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet gällande stads- eller byggnadsplan var avsedd för enskilt bebyggande&lt;br&gt;och har ansökan om fastighetsreglering gjorts före utgången av juni 1997,&lt;br&gt;skall ersättningen, om markens ägare begär det, bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;de planförhållanden som rådde vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket skall även tillämpas i fråga om annan plan&lt;br&gt;eller bestämmelse som enligt 17 kap. 4§ första stycket plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) gäller som detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Överförs mark som enligt en vid ikraftträdandet gällande stads- eller&lt;br&gt;byggnadsplan var avsedd för annat än enskilt bebyggande och har ansökan&lt;br&gt;om fastighetsreglering gjorts före utgången av juni 1991, skall ersättningen,&lt;br&gt;om markens ägare begär det, bestämmas med hänsyn till de planförhållan-&lt;br&gt;den och de ersättningsprinciper som gällde vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket skall även tillämpas i fråga om annan plan&lt;br&gt;eller bestämmelse som enligt 17 kap. 4§ första stycket plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) gäller som detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om 4 kap. 3 § expropriationslagen (1972:719) skall tillämpas när ersätt-&lt;br&gt;ningen bestäms för mark inom stads- eller byggnadsplan, gäller paragrafens&lt;br&gt;andra stycke i sin lydelse vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Den äldre lydelsen av 5 kap. 15 § gäller fortfarande i fråga om ränta&lt;br&gt;för tid före ikraftträdandet. Har skyldighet att utge ränta uppkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser även för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § anläggningslagen (1973:1149) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för upp-&lt;br&gt;låtelse och inlösen enligt 12 §&lt;br&gt;äger 4 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;expropriationslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:719) motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning. 4 kap. 3§ expropriationslagen&lt;br&gt;skall härvid tillämpas i fråga om vär-&lt;br&gt;deökning som ägt rum under tiden&lt;br&gt;från dagen tio år före det anlägg-&lt;br&gt;ningsförrättningen påkallades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är innehavare av rättighet, som&lt;br&gt;minskar fastighets värde, berättigad&lt;br&gt;till ersättning, skall det värde som till-&lt;br&gt;godoräknas fastighetens ägare mins-&lt;br&gt;kas med belopp motsvarande den&lt;br&gt;värdeminskning för fastigheten som&lt;br&gt;rättigheten inneburit. Om det värde&lt;br&gt;som skall tillgodoräknas fastighetens&lt;br&gt;ägare ej kan minskas utan att skada&lt;br&gt;uppkommer för innehavare av ford-&lt;br&gt;ran med bättre rätt, minskas i stället&lt;br&gt;ersättningen till rättighetshavaren&lt;br&gt;med motsvarande beloppp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för upplå-&lt;br&gt;telse och inlösen enligt 12 § gäller&lt;br&gt;5 kap. 10-12 a §§ fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder ikraft den 1 juli 1989. Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om förrättningar där ansökan gjorts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ ledningsrättslagen (1973:1144) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller för ledningar av följande slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän teleledning samt annan allmän svagströmsledning för signale-&lt;br&gt;ring, fjärrmanövrering, dataöverföring eller liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. elektrisk starkströmsledning för vilken koncession fordras eller som in-&lt;br&gt;går i telekommunikationssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vatten- eller avloppsledning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ingår i allmän va-anläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förser samhälle med vatten eller därifrån bortför avloppsvatten eller&lt;br&gt;annan orenlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av bety-&lt;br&gt;delse för riket eller visst ort eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) medför endast ringa intrång i d) medför endast ringa intrång i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförelse med nyttan, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jämförelse med nyttan och inte till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godoser endast enstaka fastighets&lt;br&gt;husbehov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledning genom vilken fjärrvärme, olja, gas eller annan råvara eller pro-&lt;br&gt;dukt transporteras från produktionsställe, upplag eller lastplats och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tillgodoser ett allmänt behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av bety-&lt;br&gt;delse för riket eller viss ort eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) medför endast ringa intrång i jämförelse med nyttan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej om utrymme för ledning kan upplåtas med stöd av anlägg-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om förrättningar där ansökan gjorts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:11) om&lt;br&gt;exploateringssamverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1987:11) om exploateringssamverkan&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en exploateringsförrättning&lt;br&gt;skall fastighetsreglering inom sam-&lt;br&gt;verkansområdet ske i den utsträck-&lt;br&gt;ning som krävs för att genomföra ex-&lt;br&gt;ploateringen. I fråga om sådan fas-&lt;br&gt;tighetsreglering gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988). I stället för 5 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§, 7 § första och andra styckena,&lt;br&gt;8-13 och 18 §§ samt 8kap. l-6§§&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen skall dock&lt;br&gt;gälla 11, 15 och 17-23 §§ denna lag.&lt;br&gt;Innebär överenskommelse enligt&lt;br&gt;23 § att en fastighet tilldelas avsevärt&lt;br&gt;mera mark än som följer av 11 §&lt;br&gt;andra stycket eller 18 §, skall 5 kap.&lt;br&gt;20 § fastighetsbildningslagen tilläm-&lt;br&gt;pas. Vid fastighetsregleringen skall&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 § denna lag tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en exploateringsförrättning&lt;br&gt;skall fastighetsreglering inom sam-&lt;br&gt;verkansområdet ske i den utsträck-&lt;br&gt;ning som krävs för att genomföra ex-&lt;br&gt;ploateringen. I fråga om sådan fas-&lt;br&gt;tighetsreglering gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988). I stället för 5 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§, 7 § första och andra styckena,&lt;br&gt;8-13 och 18 §§ samt 8kap. 1-4§§&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen skall dock&lt;br&gt;gälla 11, 15 och 17-23 §§ denna lag.&lt;br&gt;Innebär överenskommelse enligt&lt;br&gt;23 § att en fastighet tilldelas avsevärt&lt;br&gt;mera mark än som följer av 11 §&lt;br&gt;andra stycket eller 18 §, skall 5 kap.&lt;br&gt;20 § fastighetsbildningslagen tilläm-&lt;br&gt;pas. Vid fastighetsregleringen skall&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 § denna lag tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering enligt denna lag får ej ske innan exploateringsbeslutet&lt;br&gt;enligt 13 § har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningar enligt denna lag har företräde framför annan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsförrättning inom samverkansområdet som berör exploateringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SAMMANFATTNINGEN I&lt;br&gt;DEPARTEMENTSPROMEMORIAN Ds 1984:2,&lt;br&gt;EXPROPRIATIONSERSÄTTNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hela fjärde kapitlet i expropriationslagen redigeras om. Kapitlet delas in&lt;br&gt;med fyra underrubriker nämligen allmänna värderingsbestämmelser, sär-&lt;br&gt;skilda värderingsbestämmelser för mark utan detaljplan, särskilda värde-&lt;br&gt;ringsbestämmelser för mark som enligt detaljplan är avsedda för enskilt be-&lt;br&gt;byggande samt särskilda värderingsbestämmelser för mark som enligt detalj-&lt;br&gt;plan är avsedd för annat än enskilt bebyggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera begrepp som i dag används i expropriationsrättsliga sammanhang&lt;br&gt;definieras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om vilka planförhållanden som skall ligga till grund för ersätt-&lt;br&gt;ningens bestämmande förenklas. Enligt förslaget skall huvudregeln vara att&lt;br&gt;marknadsvärdet bestäms med hänsyn till den plansituation som förelåg vid&lt;br&gt;ansökan om expropriation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. presumtionsregeln i nuvarande 4 kap. 3 § första stycket begränsas&lt;br&gt;till sådana situationer där den fyller en praktisk funktion, nämligen för mark&lt;br&gt;som saknar detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en detaljplans genomförandetid skall marknadsvärdet ersättas fullt&lt;br&gt;ut beträffande mark som är avsedd för enskilt bebyggande. Efter genomfö-&lt;br&gt;randetidens slut skall ersättningen bestämmas med hänsyn till det marknads-&lt;br&gt;värde som grundas på den pågående markanvändningen. Ersättningen får&lt;br&gt;dock inte understiga en fjärdedel av det värde fastigheten skulle ha om pla-&lt;br&gt;nen fick genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande praxis i ersättningsmål kodifieras beträffande bl.a. mark för&lt;br&gt;allmän plats och mark som enligt fastighetsplan skall utgöra en tomt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande mark som enligt detaljplan är avsedd för något annat ändamål&lt;br&gt;än enskilt bebyggande föreslås värderingsregler som gör det möjligt att&lt;br&gt;uppnå en värdeutjämning inom ett detaljplaneområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning slopas för skada som uppkommer genom att ägaren&lt;br&gt;förlorar en möjlighet att med statliga bostadslån finanisera en förväntad be-&lt;br&gt;byggelse på den exproprierade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SAMMANFATTNINGEN I LANTMÄTERIVERKETS&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;RAPPORT 1988:28, MARKÅTKOMST OCH&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ERSÄTTNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten föreslås ändringar i fastighetsbildningslagstiftningen i syfte att&lt;br&gt;ytterligare effektivisera denna lagstiftning som medel för att lösa frågor om&lt;br&gt;markåtkomst och ersättning vid plangenomförande och vid upplåtelse av&lt;br&gt;ledningsrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fastighetsbildningslagstiftningen avses i huvudsak fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Genom fastighetsreg-&lt;br&gt;lering enligt fastighetsbildningslagen eller anläggningsforrättning enligt an-&lt;br&gt;läggningslagen löses i dag i stor omfattning bl.a. frågor om markåtkomst och&lt;br&gt;ersättning vid plangenomförande, t.ex. överförande av gatumark i kommu-&lt;br&gt;nens hand och inrättande av gemensam väghållning i områden där kommu-&lt;br&gt;nen inte skall ha genomförandeansvar. Genom förrättning enligt lednings-&lt;br&gt;rättslagen löses frågor om rätt att dra fram kraftledningar över annans mark&lt;br&gt;och frågor om ersättning för sådan upplåtelse. I fråga om alla de nämnda&lt;br&gt;lagarna gäller att avgörandena oftast grundas på överenskommelse mellan&lt;br&gt;berörda sakägare men att beslut kan meddelas även mot sakägares bestri-&lt;br&gt;dande om de förutsättningar som anges i lagarna är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar föreslås nu i huvudsak i följande avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta kommunernas åtkomst av gatumark och andra all-&lt;br&gt;männa platser i detaljplan föreslås att de materiella villkoren för fastighets-&lt;br&gt;reglering som sker i sådant syfte skall ändras så att vissa nu existerande be-&lt;br&gt;gränsningar av fastighetsbildningslagens användbarhet i detta avseende fal-&lt;br&gt;ler bort. Förslaget, som berör 5 kap. 7 och 8 §§ fastighetsbildningslagen, in-&lt;br&gt;nebär att fastighetsreglering i det berörda avseendet helt likställs med inlö-&lt;br&gt;sen enligt plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i fråga om ersättning föreslås förbättringar i fastighetsbildningslag-&lt;br&gt;stiftningen som syftar till ökad jämställdhet med vad som gäller vid inlösen&lt;br&gt;och expropriation. Möjlighet föreslås bl.a. att senarelägga prövningen av&lt;br&gt;speciellt svårbedömda skador på liknande sätt som kan ske enligt en bestäm-&lt;br&gt;melse i expropriationslagen (5 kap. 27 §). Man får på det sättet bättre möjlig-&lt;br&gt;het till en säker och rättvis bedömning av vissa komplicerade skador, t.ex.&lt;br&gt;vid anläggande av ledningar i mark och vid s.k. rörelseskador. Skador som&lt;br&gt;uppstår genom avverkning av kantträd längs kraftledningar i anslutning till&lt;br&gt;ledningsgatas underhåll föreslås kunna regleras enligt ledningsrättslagen i&lt;br&gt;anslutning till att skadan inträffar. Sådana successivt uppkommande skador&lt;br&gt;skall alltså enligt förslaget inte behöva regleras vid upplåtelsetillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i ett tredje avseende föreslås ändringar som innebär ett visst när-&lt;br&gt;mande mellan fastighetsbildningslagstiftningen och domstolsförfarande.&lt;br&gt;Ändringarna syftar till att i vissa fall öppna möjlighet för en sakägare att vid&lt;br&gt;en förrättning få ersättning av motparten för kostnader för ombud och utred-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan möjlighet finns inte för närvarande och behövs vanligen inte heller,&lt;br&gt;eftersom fastighetsbildningsmyndigheten ex officio skall utreda det som be-&lt;br&gt;höver utredas för förrättningens handläggning, t.ex. markpriser och lik-&lt;br&gt;nande till grund för bestämmandet av ersättning för markupplåtelse. Myn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten skall också aktivt bistå sakägarna på sådant sätt att juridiskt ombud&lt;br&gt;eller tekniskt biträde inte skall behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa särskilda fall finns det emellertid skäl att föra in regler som ger&lt;br&gt;sakägare möjlighet att anlita sakkunnigt ombud eller biträde vid förrättning&lt;br&gt;utan att han själv behöver stå för kostnaden. De situationer som åsyftas är&lt;br&gt;sådana som berör en sakägare på ett expropriationsliknande sätt. Om det&lt;br&gt;handlar om ett förhållandevis stort intrång och om det är obalans mellan sak-&lt;br&gt;ägarna när det gäller deras förutsättningar att rätt bedöma frågorna vid för-&lt;br&gt;rättningen bör det vara möjligt att besluta att en sakägares kostnader för om-&lt;br&gt;bud och utredningar skall räknas in bland förrättningskostnaderna och beta-&lt;br&gt;las av den eller de sakägare som främst har nytta av förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya möjligheten skall tillämpas restriktivt för att inte för-&lt;br&gt;rättningsförfarandet skall belastas med frågor av det angivna slaget i så stor&lt;br&gt;om fattning att förfarandets karaktär ändras och fördelarna med förrätt-&lt;br&gt;ningsförfarandet - bl.a. dess relativa snabbhet och enkelhet - äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar föreslås också i reglerna om fördelning av rättegångskost-&lt;br&gt;nader vid överprövning i domstol av förrättningar enligt fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i rapporten berör vid sidan av de förut nämnda lagarna också&lt;br&gt;lagen om exploateringssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lantmäteriverkets förslag till författningstext&lt;br&gt;(LMV-rapport 1988:28)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;2§ fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förrättningskostnader hän-&lt;br&gt;föres taxeavgift, ersättning till sak-&lt;br&gt;kunnig och syssloman, utgift för&lt;br&gt;hantlangning som ej ingår i taxeav-&lt;br&gt;giften samt ersättning för skada en-&lt;br&gt;ligt 4kap. 38 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förrättningskostnader&lt;br&gt;föres taxeavgift, ersättning till sak-&lt;br&gt;kunnig och syssloman, utgift för&lt;br&gt;hantlangning som ej ingår i taxeav-&lt;br&gt;giften, kostnadsersättning enligt&lt;br&gt;4 kap. 34 a § samt ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada enligt 4 kap. 38 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av fråga, vars bedö-&lt;br&gt;mande kräver särskild fackkunskap,&lt;br&gt;får fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;anlita biträde av sakkunnig. Den&lt;br&gt;som står i sådant förhållande till sa-&lt;br&gt;ken eller till någon sakägare att hans&lt;br&gt;tillförlitlighet kan anses förringad&lt;br&gt;får ej anlitas som sakkunning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av fråga, vars bedö-&lt;br&gt;mande kräver särskild fackkunskap,&lt;br&gt;får fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;förordna biträde av sakkunnig. Den&lt;br&gt;som står i sådant förhållande till sa-&lt;br&gt;ken eller till någon sakägare att hans&lt;br&gt;tillförlitlighet kan anses förringad&lt;br&gt;får inte förordnas. Den sakkunnige&lt;br&gt;skall närvara vid sammanträde, om&lt;br&gt;det inte är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;kan, om det är befogat med hänsyn&lt;br&gt;tillpartsförhållandena och intrångets&lt;br&gt;omfattning, besluta om ersättning till&lt;br&gt;sakägare för kostnader för ombud el-&lt;br&gt;ler biträde och för utredning såvida&lt;br&gt;dessa kostnader är nödvändiga för&lt;br&gt;att ta tillvara sakägarens rätt vid för-&lt;br&gt;rättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket kan&lt;br&gt;utgå vid åtgärd enligt 8 kap. eller vid&lt;br&gt;sådana åtgärder som avser ianspråk-&lt;br&gt;tagande av mark eller rättighet som&lt;br&gt;kan bli inlöst enligt plan- och byggla-&lt;br&gt;gen (1987:10) eller som kan tas ian-&lt;br&gt;språk genom expropriation eller an-&lt;br&gt;nat sådant förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av om ombuds- el-&lt;br&gt;ler biträdeskostnader har varit nöd-&lt;br&gt;vändiga skall fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten ta hänsyn till möjlighe-&lt;br&gt;terna för sakägare som inte har mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stridiga intressen att anlita samma&lt;br&gt;ombud eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättningsbeloppet skall beta-&lt;br&gt;las ränta enligt 6§ räntelagen&lt;br&gt;(1975:635) från dagen då förrätt-&lt;br&gt;ningen avslutas till dess betalning&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att sakägare skall vara&lt;br&gt;berättigad till ersättning för sådana&lt;br&gt;kostnader som avses i 34 a § medde-&lt;br&gt;las senast vid första sammanträdet.&lt;br&gt;Om frågan väcks först senare eller&lt;br&gt;om det av särskilda skäl är lämpli-&lt;br&gt;gare med ett senare beslut skall beslut&lt;br&gt;meddelas så snart det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran skall fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten lämna sådan sak-&lt;br&gt;ägare besked om huruvida han kan&lt;br&gt;påräkna kostnadsersättning för en&lt;br&gt;tillämnad utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;får förordna att förskott skall betalas&lt;br&gt;på den ersättning som kan komma att&lt;br&gt;bestämmas. Innan förordnande&lt;br&gt;meddelas skall den som har att betala&lt;br&gt;förskott ges tillfälle att yttra sig. Har&lt;br&gt;förskott beslutats får den slutliga er-&lt;br&gt;sättningen inte bestämmas till lägre&lt;br&gt;belopp än förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligt beslut om kostnadersätt-&lt;br&gt;ning meddelas i samband med att för-&lt;br&gt;rättningen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § (nytt andra stycke)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;skall åtgärd som bringar fastighetsin-&lt;br&gt;delningen i bättre överensstämmelse&lt;br&gt;med gällande detaljplan eller fastig-&lt;br&gt;hetsplan anses som förbättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark eller rättighet som kan inlö-&lt;br&gt;sas enligt 6 kap. 17 § plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10) får överföras eller&lt;br&gt;upphävas genom fastighetsreglering&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelserna i 7-&lt;br&gt;8§§ i detta kapitel. Bestämmelserna&lt;br&gt;hindrar inte heller att servitut bildas&lt;br&gt;för sådan allmän trafikanläggning&lt;br&gt;som avses i 14 kap. 2§ plan- och&lt;br&gt;bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ersättning för skada,&lt;br&gt;som uppstått genom arbeten på den&lt;br&gt;anläggning för vilken mark tagits i&lt;br&gt;anspråk och som inte skall ersättas&lt;br&gt;enligt 10-12 §§, får prövas av fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten om be-&lt;br&gt;rörda sakägare medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter särskilt yrkande får fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten besluta att&lt;br&gt;fråga om ersättning enligt 10-12 §§&lt;br&gt;för skada, som inte lämpligen kan&lt;br&gt;prövas i förrättningen, skall undan-&lt;br&gt;tas från ersättningsbeslutet och på an-&lt;br&gt;sökan av sakägare få prövas i ny för-&lt;br&gt;rättning. Sådan ansökan skall göras&lt;br&gt;inom den tid, högst tio år, som fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten bestäm-&lt;br&gt;mer, om inte berörda sakägare med-&lt;br&gt;ger att ansökan får göras utan be-&lt;br&gt;gränsning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beslut enligt första stycket äger&lt;br&gt;18 § andra stycket motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföres mark från samfällighet,&lt;br&gt;skall ersättning i pengar eller annat&lt;br&gt;vederlag utgå för marken endast om&lt;br&gt;yrkande framställes under förrätt-&lt;br&gt;ningen eller om det finns anledning&lt;br&gt;antaga att fastighetens andel i marken&lt;br&gt;har ett ej obetydligt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ianspråktagande av andel i el-&lt;br&gt;ler mark från en samfällighet, utgår&lt;br&gt;ersättning endast till delägare som&lt;br&gt;framställt yrkande om det. Ersätt-&lt;br&gt;ning skall dock utan yrkande faststäl-&lt;br&gt;las för sådan andel vars värde över-&lt;br&gt;stiger tre procent av det enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;gällande basbeloppet året innan för-&lt;br&gt;rättningen påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut föres särskilt, om myn-&lt;br&gt;digheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller&lt;br&gt;avvisat ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat jäv mot förrättningsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 § fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till så-&lt;br&gt;dan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslutat i fråga om rättelse enligt 4kap. 42 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att&lt;br&gt;fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnaderna för gemensamt&lt;br&gt;arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt ar-&lt;br&gt;bete skall skiljas från uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. beslutat i fråga om rätten till&lt;br&gt;kostnadsersättning enligt 4 kap.&lt;br&gt;34 b § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första och andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolen kan, efter&lt;br&gt;vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, förordna att sak-&lt;br&gt;ägare som förlorar målet skall er-&lt;br&gt;sätta annan sakägare dennes rätte-&lt;br&gt;gångskostnad. I mål om inlösener-&lt;br&gt;sättning skall dock sakägare som av-&lt;br&gt;står mark eller särskild rättighet få&lt;br&gt;gottförelse för sin kostnad oberoende&lt;br&gt;av utgången i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller ej, om annat&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 eller 8§ rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i hovrätten&lt;br&gt;äger 16 kap. 3, 7 och 9-14 §§, 15 §&lt;br&gt;andra stycket samt 16 § motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. Beträffande skyldighe-&lt;br&gt;ten att svara för kostnad i mål om in-&lt;br&gt;lösenersättning gäller dock, med till-&lt;br&gt;lämpning i övrigt av 18 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, att den som har att&lt;br&gt;utge inlösenersättning, om ej annat&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 eller 8§ samma&lt;br&gt;balk, alltid själv skall bära sina kost-&lt;br&gt;nadert samt kostnad som han orsa-&lt;br&gt;kar motparten genom att själv full-&lt;br&gt;följa talan. Vidare skall 16 kap. 15 §&lt;br&gt;andra stycket ej tillämpas när hov-&lt;br&gt;rätten återförvisar mål till fastighets-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolen kan, efter&lt;br&gt;vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, förordna att sak-&lt;br&gt;ägare som förlorar målet skall er-&lt;br&gt;sätta annan sakägare dennes rätte-&lt;br&gt;gångskostnad. Sakägare som avstår&lt;br&gt;eller upplåter mark eller rättighet ge-&lt;br&gt;nom sådan åtgärd som avses i 4 kap.&lt;br&gt;34 a § andra stycket skall dock i mål&lt;br&gt;om ersättning få gottgörelse för sin&lt;br&gt;kostnad oberoende av utgången i må-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller ej, om annat&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 eller 8§ rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. Ogillas i mål enligt&lt;br&gt;första stycket andra meningen talan&lt;br&gt;som fullföljts av den som avstår eller&lt;br&gt;upplåter mark eller rättighet äger&lt;br&gt;15 kap. 6§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i hovrätten&lt;br&gt;äger 16 kap. 3, 7 och 9-14 §§, 15 §&lt;br&gt;andra stycket samt 16 § motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. Beträffande skyldighe-&lt;br&gt;ten att svara för kostnad i mål som&lt;br&gt;avses i 16 kap. 14 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen gäller dock, med&lt;br&gt;tillämpning i övrigt av 18 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, att den som har att&lt;br&gt;utge ersättning, om ej annat följer av&lt;br&gt;16 kap. 14 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen eller av 18 kap. 6 eller 8 § rät-&lt;br&gt;tegångsbalken, alltid själv skall bära&lt;br&gt;sina kostnadert samt kostnad som&lt;br&gt;han orsakar motparten genom att&lt;br&gt;själv fullfölja talan. Vidare skall&lt;br&gt;16 kap. 15 § andra stycket ej tilläm-&lt;br&gt;pas när hovrätten återförvisar mål&lt;br&gt;till fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i högsta&lt;br&gt;domstolen äger 16 kap. 3, 7, 9 och&lt;br&gt;10§§, 11 § andra och tredje styck-&lt;br&gt;ena, 12-14 §§, 15 § andra stycket&lt;br&gt;samt 16 § motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Beträffande skyldigheten att svara&lt;br&gt;för kostnad i mål om inlösenersätt-&lt;br&gt;ning gäller dock bestämmelsen&lt;br&gt;därom i 17kap. 3§ första stycket.&lt;br&gt;Vidare skall 16 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket ej tillämpas när högsta dom-&lt;br&gt;stolen återförvisar mål till lägre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i högsta&lt;br&gt;domstolen äger 16 kap. 3, 7, 9 och&lt;br&gt;10§§, 11 § andra och tredje styck-&lt;br&gt;ena, 12-14 §§, 15 § andra stycket&lt;br&gt;samt 16 § motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Beträffande skyldigheten att svara&lt;br&gt;för kostnad i mål som avses i 16 kap.&lt;br&gt;14 § första stycket andra meningen&lt;br&gt;gäller dock bestämmelsen därom i&lt;br&gt;17 kap. 3§ första stycket. Vidare&lt;br&gt;skall 16 kap. 15 § andra stycket ej&lt;br&gt;tillämpas när högsta domstolen åter-&lt;br&gt;förvisar mål till lägre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 § tredje och fjärde styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ersättning för skada,&lt;br&gt;som uppstått genom arbeten på den&lt;br&gt;anläggning för vilken marken tagits i&lt;br&gt;anspråk och som inte skall ersättas&lt;br&gt;enligt första stycket, får prövas av&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten om&lt;br&gt;berörda sakägare medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ianspråktagande av samfälld&lt;br&gt;mark äger 6 kap. 6§ fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen (1970:988) motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsrättsfråga upptages efter&lt;br&gt;ansökan. Har vid fastighetsreglering&lt;br&gt;förordnats att ledningsrättsfråga&lt;br&gt;skall prövas enligt denna lag får frå-&lt;br&gt;gan dock upptagas utan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsrättsfråga upptages efter&lt;br&gt;ansökan. Har vid fastighetsreglering&lt;br&gt;förordnats att ledningsrättsfråga&lt;br&gt;skall prövas enligt denna lag får frå-&lt;br&gt;gan dock upptagas utan ansökan.&lt;br&gt;Rätt att påkalla förrättning tillkom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer även ägare av fastighet som en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt en detaljplan eller fastighetsplan&lt;br&gt;skall tas i anspråk för ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 13 § skall bestäm-&lt;br&gt;mas i pengar att utbetalas på en gång.&lt;br&gt;Efter särskilt yrkande får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten besluta att&lt;br&gt;fråga om ersättning för skada, som&lt;br&gt;inte lämpligen kan prövas i förrätt-&lt;br&gt;ningen, skall undantas från ersätt-&lt;br&gt;ningsbeslutet och på ansökan av sak-&lt;br&gt;ägare få prövas senare i ny förrätt-&lt;br&gt;ning. Sådan ansökan skall göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom den tid, högst tio är, som fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten bestäm-&lt;br&gt;mer, om inte berörda sakägare med-&lt;br&gt;ger att ansökan får göras utan be-&lt;br&gt;gränsning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beslut enligt första stycket äger&lt;br&gt;14 § andra stycket motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förrättningskostnader hän-&lt;br&gt;föres taxeavgift, ersättning till sak-&lt;br&gt;kunnig, utgift för hantlangning som&lt;br&gt;ej ingår i taxeavgiften samt ersätt-&lt;br&gt;ning för sådan skada som avses i&lt;br&gt;4kap. 38 § tredje stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förrättningskostnader hän-&lt;br&gt;föres taxeavgift, ersättning till sak-&lt;br&gt;kunnig, utgift för hantlangning som&lt;br&gt;ej ingår i taxeavgiften, kostnadser-&lt;br&gt;sättning enligt 4 kap. 34 a § samt er-&lt;br&gt;sättning för sådan skada som avses i&lt;br&gt;4kap. 38 § tredje stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16-18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;mål som fullföljts enligt 28 §. I fråga&lt;br&gt;om rättegångskostnad i lednings-&lt;br&gt;rättsmål skall därvid tillämpas vad&lt;br&gt;som enligt 16 kap. 14 §, 17 kap. 3§&lt;br&gt;och 18 kap. 2 § fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen gäller i mål om inlösenersättning.&lt;br&gt;Rör talan förrättning som avses i&lt;br&gt;33 § tillämpas dock vad som gäller&lt;br&gt;för fastighetsbildningsmål i allmän-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16-18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;mål som fullföljts enligt 28 §. I fråga&lt;br&gt;om rättegångskostnad i lednings-&lt;br&gt;rättsmål skall därvid tillämpas vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om sådana mål&lt;br&gt;som avses i 16 kap. 14 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen. Rör talan förrättning som av-&lt;br&gt;ses i 33 § tillämpas dock vad som gäl-&lt;br&gt;ler för fastighetsbildningsmål i all-&lt;br&gt;mänhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 § tredje och fjärde styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ersättning för skada,&lt;br&gt;som uppstått genom arbeten på den&lt;br&gt;anläggning för vilken mark tagits i&lt;br&gt;anspråk och som inte skall ersättas&lt;br&gt;enligt första stycket, får prövas av&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten om&lt;br&gt;berörda sakägare medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ianspråktagande av samfälld&lt;br&gt;mark äger 6 kap. 6§ fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen (1970:988) motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att påkalla förrättning enligt Rätt att påkalla förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillkommer ägaren av fas- denna lag tillkommer ägaren av fas-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tighet, som avses skola deltaga i an-&lt;br&gt;läggningen eller som enligt en de-&lt;br&gt;taljplan helt eller till viss del skall&lt;br&gt;användas till allmän plats för vilken&lt;br&gt;kommunen inte är huvudman. Rätt&lt;br&gt;att påkalla förrättning tillkommer&lt;br&gt;också kommunen och hyresgästor-&lt;br&gt;ganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tighet, som avses skola deltaga i an-&lt;br&gt;läggningen eller som enligt en de-&lt;br&gt;taljplan eller en fastighetsplan helt&lt;br&gt;eller till viss del skall användas till&lt;br&gt;allmän plats för vilken kommunen&lt;br&gt;inte är huvudman eller till anlägg-&lt;br&gt;ning som är gemensam för flera fas-&lt;br&gt;tigheter. Rätt att påkalla förrättning&lt;br&gt;tillkommer också kommunen och&lt;br&gt;hyresgästorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 13 § skall bestäm-&lt;br&gt;mas i pengar att utbetalas på en gång.&lt;br&gt;Efter särskilt yrkande får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten besluta att&lt;br&gt;fråga om ersättning för skada, som&lt;br&gt;inte lämpligen kan prövas i förrätt-&lt;br&gt;ningen, skall undantas från ersätt-&lt;br&gt;ningsbeslutet och på ansökan av sak-&lt;br&gt;ägare få prövas senare i ny förrätt-&lt;br&gt;ning. Sådan ansökan skall göras&lt;br&gt;inom den tid, högst 10 år, som fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten bestäm-&lt;br&gt;mer, om inte berörda sakägare med-&lt;br&gt;ger att ansökan får göras utan be-&lt;br&gt;gränsning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beslut enligt första stycket äger&lt;br&gt;16 § andra stycket motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förslag till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;exploateringssamverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16-18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;skall tillämpas på mål som fullföljs&lt;br&gt;enligt 33 §. Därvid skall i fråga om&lt;br&gt;ersättning med anledning av fastig-&lt;br&gt;hetsreglering enligt 19 eller 20 §&lt;br&gt;gälla vad som föreskrivs beträffande&lt;br&gt;mål om inlösenersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16-18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;skall tillämpas på mål som fullföljs&lt;br&gt;enligt 33 §. Därvid skall i fråga om&lt;br&gt;ersättning med anledning av fastig-&lt;br&gt;hetsreglering enligt 19 eller 20 §&lt;br&gt;gälla vad som föreskrivs beträffande&lt;br&gt;sådana mål som avses i 16kap. 14§&lt;br&gt;första stycket andra meningen fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REMISSYTTRANDEN ÖVER&lt;br&gt;FASTIGHETSBILDNINGSUTREDNINGENS&lt;br&gt;BETÄNKANDE (SOU 1984:72) FASTIGHETSBILDNING&lt;br&gt;3, PLANGENOMFÖRANDE GENOM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INLÖSENFÖRRÄTTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet avgivits av hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Stockholms tingsrätt, domstolsverket, statens planverk, statens&lt;br&gt;lantmäteriverk, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelsen i Malmöhus&lt;br&gt;län, länsstyrelsen i Västernorrlands län, Svenska kommunförbundet, Stock-&lt;br&gt;holms kommun, Göteborgs kommun, Halmstads kommun, Norrköpings&lt;br&gt;kommun, Västerås kommun, Kalmar kommun, Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund, Näringslivets Byggnadsdelegation, Svenska Kommunal-tekniska för-&lt;br&gt;eningen, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sve-&lt;br&gt;riges Jordägareförbund, Sveriges Lantmätareförening, Sveriges Villaägare-&lt;br&gt;förbund och Lantmäteriets Civilingenjörsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;REMISSYTTRANDEN ÖVER&lt;br&gt;DEPARTEMENTSPROMEMORIAN Ds 1988:41,&lt;br&gt;ERSÄTTNING VID FASTIGHETSREGLERING M.M.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgivits av hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Stockholms tingsrätt, lantbruksstyrelsen, statens lantmäteriverk,&lt;br&gt;plan- och bostadsverket, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Väs-&lt;br&gt;ternorrlands län, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets Byggnadsdele-&lt;br&gt;gation, Samfundet för fastighetsvärdering, Svenska Kommunal-tekniska för-&lt;br&gt;eningen, Svenska Kommunförbundet, Malmö kommun, Stockholms kom-&lt;br&gt;mun, Västerås kommun, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Fastighetsäga-&lt;br&gt;reförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Lantmätareförening, Sveri-&lt;br&gt;ges Villaägareförbund och Riksförbundet Vi i Småhus. Lantbruksstyrelsen&lt;br&gt;har bifogat ett yttrande från lantbruksnämnden i Kopparbergs län, och lant-&lt;br&gt;mäteriverket har bifogat ett yttrande från Lantmäteriet, Fastighetsekonomi&lt;br&gt;Syd. Malmö kommun har åberopat yttranden från kommunens byggnads-&lt;br&gt;och fastighetsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;REMISSYTTRANDEN ÖVER&lt;br&gt;DEPARTEMENTSPROMEMORIAN Ds Bo 1984:2,&lt;br&gt;EXPROPRIATIONSERSÄTTNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgivits av hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Stockholms tingsrätt, bostadsstyrelsen, statens planverk, statens&lt;br&gt;lantmäteriverk, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Västernorr-&lt;br&gt;lands län, Kungliga tekniska högskolan, HSBs riksförbund, Hyresgästernas&lt;br&gt;riksförbund, Institutet för värdering av fastigheter, Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund, Näringslivets Byggnadsdelegation, SABO, Samfundet för fastighets-&lt;br&gt;värdering, Svenska Bankföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen, Svenska Kommunaltekniska föreningen,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Stockholms kommun, Malmö kommun,&lt;br&gt;Svenska Riksbyggen, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Jordägareförbund och Sveriges Villaägareförbund. Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Västernorrlands län har bifogat ett yttrande från Sundsvalls kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;REMISSYTTRANDEN ÖVER&lt;br&gt;LANTMÄTERIVERKETS RAPPORT (1988:28)&lt;br&gt;MARKÅTKOMST OCH ERSÄTTNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över rapporten avgivits av hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Stockholms tingsrätt, televerket, banverket, länsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holms län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Västernorrlands län,&lt;br&gt;statens vattenfallsverk, domstolsverket, plan- och bostadsverket, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Stockholms kommun, Norrköpings kommun, Kalmar&lt;br&gt;kommun, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Advokatsamfund, Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen, Svenska Värmeverks-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Gasföreningen, Svenska Kommunaltekniska för-&lt;br&gt;eningen, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Villaägareförbund, Nä-&lt;br&gt;ringslivets Byggnadsdelegation, Samfundet för fastighetsvärdering, Sveriges&lt;br&gt;lantmätareförening och Lantmäteriets civilingenjörsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:98b)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;br&gt;dels att 8 kap. 5 och 6 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 34 §, 5 kap. 5,10,12 och 15-19 §§, 6 kap. 6 och 7 §§, 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 14 §, 17 kap. 3 § samt 18 kap. 2 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 5 kap. 8 a, 10 a, 10 b,&lt;br&gt;12 a-12 c och 36 §§, samt närmast före 36 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av fråga, vars bedö-&lt;br&gt;mande kräver särskild fackkunskap,&lt;br&gt;får fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;anlita biträde av sakkunnig. Den&lt;br&gt;som står i sådant förhållande till sa-&lt;br&gt;ken eller till någon sakägare att hans&lt;br&gt;tillförlitlighet kan anses förringad får&lt;br&gt;ej anlitas som sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredning av fråga, vars bedö-&lt;br&gt;mande kräver särskild fackkunskap,&lt;br&gt;får fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;förordna lämplig person som sak-&lt;br&gt;kunnig. Den som står i sådant för-&lt;br&gt;hållande till saken eller till någon&lt;br&gt;sakägare att det är ägnat att rubba&lt;br&gt;förtroendet till hans opartiskhet i&lt;br&gt;ärendet får inte anlitas. Den sakkun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nige skall närvara vid sammanträde,&lt;br&gt;om det kan antas vara av betydelse&lt;br&gt;för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till sakkunnig bestämmes av myndigheten. Anlitas befattnings-&lt;br&gt;havare i allmän tjänst som sakkunnig, utgår ersättning endast när särskild&lt;br&gt;föreskrift är meddelad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering som begärts&lt;br&gt;av sakägare får genomföras endast&lt;br&gt;om den är nödvändig för att en fas-&lt;br&gt;tighet som tillhör sökanden skall för-&lt;br&gt;bättras. Kravet på att en fastighet&lt;br&gt;skall förbättras gäller inte om regle-&lt;br&gt;ringen har påkallats av en samfällig-&lt;br&gt;hetsförening och berör en samfällig-&lt;br&gt;het som inte längre är av gemensam&lt;br&gt;betydelse för delägarfastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering som begärts&lt;br&gt;av sakägare får genomföras endast&lt;br&gt;om den är nödvändig för att en fas-&lt;br&gt;tighet som tillhör sökanden skall för-&lt;br&gt;bättras. Kravet på att fastigheten&lt;br&gt;skall förbättras gäller inte om regle-&lt;br&gt;ringen har begärts av en samfällig-&lt;br&gt;hetsförening och berör en samfällig-&lt;br&gt;het som inte längre är av gemensam&lt;br&gt;betydelse för delägarfastigheterna.&lt;br&gt;Kravet gäller inte heller om fastig-&lt;br&gt;hetsregleringen behövs för att få fas-&lt;br&gt;tigheten att stämma bättre överens&lt;br&gt;med gällande detaljplan eller fastig-&lt;br&gt;hetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av&lt;br&gt;sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra stycket, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1971:1035&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall förbätt-&lt;br&gt;ras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har ett väsentligt in-&lt;br&gt;tresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beaktansvärda&lt;br&gt;skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras mening beak-&lt;br&gt;tas som har störst nytta av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerli-&lt;br&gt;gen angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som skulle ha kunnat inlösas&lt;br&gt;enligt 6 kap. 17 § första stycket plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10) får över-&lt;br&gt;föras genom fastighetsreglering utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i 7 och 8&lt;br&gt;§§. Detsamma gäller i fråga om upp-&lt;br&gt;hävande av servitut, som skulle ha&lt;br&gt;kunnat inlösas enligt 6 kap. 17 §&lt;br&gt;första och tredje styckena plan- och&lt;br&gt;bygglagen. Bestämmelserna i 7 och 8&lt;br&gt;§§ utgör inte heller något hinder mot&lt;br&gt;att servitut bildas för en sådan allmän&lt;br&gt;trafikanläggning som avses i 14 kap.&lt;br&gt;2 § plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av den mark och de an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av den mark och de an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar i samfälld mark som genom&lt;br&gt;fastighetsreglering tillägges fastighet&lt;br&gt;icke motsvarar värdet av vad som ge-&lt;br&gt;nom regleringen frångår fastighe-&lt;br&gt;ten, utjämnas skillnaden genom er-&lt;br&gt;sättning i pengar. På samma sätt ut-&lt;br&gt;jämnas värdeförändring som/örazi-&lt;br&gt;ledes av servitutsåtgärd eller av att&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning ge-&lt;br&gt;nom regleringen övergår till annan&lt;br&gt;ägare. Vad som frångår fastighet ge-&lt;br&gt;nom inlösen ersätts enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket be-&lt;br&gt;stämmes på grundval av värdering&lt;br&gt;(likvidvärdering). Vid likvidvärde-&lt;br&gt;ringen skall hänsyn tagas till egendo-&lt;br&gt;mens användning för det ändamål&lt;br&gt;som föranleder det högsta värdet&lt;br&gt;samt till förhållandena vid tillträdet,&lt;br&gt;om ej annat följer av att avträdaren&lt;br&gt;har rätt att tillgodogöra sig skog eller&lt;br&gt;gröda. I övrigt skall värderingen ske&lt;br&gt;med hänsyn särskilt till egendomens&lt;br&gt;marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar i samfälld mark som genom&lt;br&gt;fastighetsreglering läggs till en fastig-&lt;br&gt;het inte motsvarar värdet av vad som&lt;br&gt;genom regleringen frångår fastighe-&lt;br&gt;ten, utjämnas skillnaden genom er-&lt;br&gt;sättning i pengar. På samma sätt ut-&lt;br&gt;jämnas värdeförändring som föran-&lt;br&gt;leds av servitutsåtgärd eller av att&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning ge-&lt;br&gt;nom regleringen övergår till någon&lt;br&gt;annan ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket be-&lt;br&gt;stäms på grundval av värdering (lik-&lt;br&gt;vidvärdering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en nyttjanderätt eller ett servi-&lt;br&gt;tut skall fortsätta att gälla i mark eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1101.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad tillföljd av ett förordnande&lt;br&gt;enligt 33 a § eller 7 kap. 13 §, skall&lt;br&gt;likvidvärdet minskas. Minskningen&lt;br&gt;skall motsvara den belastning som&lt;br&gt;rättigheten medför för tillträdaren, i&lt;br&gt;den mån minskning kan ske utan att&lt;br&gt;skada uppkommer för innehavare av&lt;br&gt;fordran med bättre rätt än rättighe-&lt;br&gt;ten. Kan minskning inte ske fullt ut,&lt;br&gt;skall ersättning som till följd härav&lt;br&gt;skall betalas fördelas mellan sak-&lt;br&gt;ägarna efter vad som är skäligt med&lt;br&gt;hänsyn till den nytta som varje sak-&lt;br&gt;ägare har av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av egendom enligt&lt;br&gt;10 § tillämpas bestämmelserna i 4&lt;br&gt;kap. expropriationslagen (1972:719)&lt;br&gt;med de undantag som framgår av&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av egendom som&lt;br&gt;kan tas i anspråk enligt 14 kap. 1 eller&lt;br&gt;2§ plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;och vid värdering i andra fall där det&lt;br&gt;är uppenbart att egendomen i stället&lt;br&gt;skulle ha kunnat tas i anspråk genom&lt;br&gt;expropriation eller något annat lik-&lt;br&gt;nande tvångsförvärv, skall vid till-&lt;br&gt;lämpning av 4 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;expropriationslagen tiden för värde-&lt;br&gt;stegringen räknas från dagen tio år&lt;br&gt;före det att fastighetsregleringen be-&lt;br&gt;gärdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av egendom som&lt;br&gt;inte kunnat tas i anspråk på sätt som&lt;br&gt;sägs i andra stycket skall även tas&lt;br&gt;skälig hänsyn till egendomens värde&lt;br&gt;förden tillträdande fastigheten. I så-&lt;br&gt;dana fall tillämpas inte bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 2 och 3§§ expropria-&lt;br&gt;tionslagen om att värdestegring i&lt;br&gt;vissa fall inte skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en nyttjanderätt eller ett servi-&lt;br&gt;tut efter fastighetsregleringen skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla i mark eller bygg-&lt;br&gt;nad till följd av ett förordnande enligt&lt;br&gt;33 a § eller 7 kap. 13 §, skall likvid-&lt;br&gt;värdet minskas. Minskningen skall&lt;br&gt;motsvara den belastning som rättig-&lt;br&gt;heten medför för tillträdaren, i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån minskning kan ske utan att&lt;br&gt;skada uppkommer för den som har&lt;br&gt;en fordran med bättre rätt än rättig-&lt;br&gt;heten. Kan minskning inte ske fullt ut&lt;br&gt;skall den ersättning som till följd&lt;br&gt;härav skall betalas fördelas mellan&lt;br&gt;sakägarna efter vad som är skäligt&lt;br&gt;med hänsyn till den nytta som varje&lt;br&gt;sakägare har av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföres mark på vilken finns&lt;br&gt;byggnad och lider den som frånträ-&lt;br&gt;der byggnaden skada som icke beak-&lt;br&gt;tas enligt 10 eller 11 §, har han rätt till&lt;br&gt;särskild ersättning för skadan. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla, om servitutsåt-&lt;br&gt;gärd föranleder att byggnad rives el-&lt;br&gt;ler ändras eller att byggnadens ägare&lt;br&gt;på annat sätt tillfogas skada. Medför&lt;br&gt;överföringen eller servitutsåtgärden&lt;br&gt;att särskild rätt att nyttja byggnaden&lt;br&gt;upphör helt eller delvis, är rättighets-&lt;br&gt;havaren berättigad till ersättning för&lt;br&gt;den skada detta innebär. Vad som så-&lt;br&gt;lunda föreskrivits om byggnad gäller&lt;br&gt;också annan anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om för fastighet som besväras av&lt;br&gt;arrende något område för arrendets&lt;br&gt;utövande ej kunnat utläggas eller om&lt;br&gt;fastigheten så ändrats till omfång el-&lt;br&gt;ler läge att arrenderätten helt upphör&lt;br&gt;eller dess värde förringas, har arren-&lt;br&gt;datom rätt till ersättning för skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är innehavare av rättighet, som&lt;br&gt;minskar fastighetens värde, berätti-&lt;br&gt;gad till ersättning enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket, skall det likvidvärde&lt;br&gt;som tillgodoräknas fastighetens&lt;br&gt;ägare minskas med belopp motsva-&lt;br&gt;rande den värdeminskning för fastig-&lt;br&gt;heten som rättigheten inneburit.&lt;br&gt;Om likvidvärdet ej kan minskas utan&lt;br&gt;att skada uppkommer för inneha-&lt;br&gt;vare av fordran med bättre rätt,&lt;br&gt;minskas i stället ersättningen till rät-&lt;br&gt;tighetshavaren med motsvarande&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala ersätt-&lt;br&gt;ning, som ej motsvaras av minskning&lt;br&gt;i likvidvärde enligt tredje stycket,&lt;br&gt;fördelas mellan sakägarna efter vad&lt;br&gt;som är skäligt med hänsyn till deras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fastighetsreglering&lt;br&gt;uppkommer sådan skada för sak-&lt;br&gt;ägare som inte ersätts enligt 10 eller&lt;br&gt;11 §, skall även den skadan ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är innehavaren av en rättighet,&lt;br&gt;som minskar fastighetens värde, be-&lt;br&gt;rättigad till ersättning enligt första&lt;br&gt;stycket, skall det likvidvärde som&lt;br&gt;tillgodoräknas fastighetens ägare&lt;br&gt;minskas med det belopp som mot-&lt;br&gt;svarar den värdeminskning för fas-&lt;br&gt;tigheten som rättigheten inneburit.&lt;br&gt;Om likvidvärdet inte kan minskas&lt;br&gt;utan att skada uppkommer för inne-&lt;br&gt;havaren av en fordran med bättre&lt;br&gt;rätt, minskas i stället ersättningen&lt;br&gt;till rättighetshavaren med motsva-&lt;br&gt;rande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala ersätt-&lt;br&gt;ning, som inte motsvaras av minsk-&lt;br&gt;ning i likvidvärde enligt andra&lt;br&gt;stycket, fördelas mellan sakägarna&lt;br&gt;efter vad som är skäligt med hänsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nytta av att regleringen genomföres till deras nytta av att regleringen ge- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på sådant sätt att ersättningen skall nomförs på sådant sätt att ersätt-&lt;br&gt;utgå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningen skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter särskilt yrkande får fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten, om det är&lt;br&gt;lämpligt, hänvisa sakägare att vid&lt;br&gt;särskild förrättning föra talan om er-&lt;br&gt;sättning för skada och intrång, som&lt;br&gt;är svår att uppskatta i samband med&lt;br&gt;fastighetsregleringen. Ansökan om&lt;br&gt;särskild förrättning skall göras inom&lt;br&gt;den tid, högst tio år, som fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regleringen en fastighet som&lt;br&gt;svarar för en fordran, får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten besluta enligt&lt;br&gt;första stycket endast om fordringsha-&lt;br&gt;varen medger det. Besväras fastighe-&lt;br&gt;ten av en gemensam inteckning, ford-&lt;br&gt;ras dessutom de medgivanden från&lt;br&gt;fastighetsägare och fordringshavare&lt;br&gt;som föreskrivs för relaxation i 22&lt;br&gt;kap. 11 § jordabalken. Om beslutet&lt;br&gt;är väsentligen utan betydelse för nå-&lt;br&gt;gon rättsägare, krävs dock inte något&lt;br&gt;medgivande av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är inte tillämplig ifråga&lt;br&gt;om ersättning för skada eller intrång&lt;br&gt;som uppkommer efter fastighetsreg-&lt;br&gt;leringen och som inte har kunnat för-&lt;br&gt;utses vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är lämpligt och berörda&lt;br&gt;sakägare medger det, får fastighets-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten vid fastig-&lt;br&gt;hetsregleringen även pröva ett av en&lt;br&gt;sakägare framställt yrkande om er-&lt;br&gt;sättning som har samband med regle-&lt;br&gt;ringen men som rör ett rättsförhål-&lt;br&gt;lande som inte skall prövas enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning enligt första stycket&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 4 och 15-&lt;br&gt;18 kap. Kostnaden för fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndighetens prövning skall&lt;br&gt;betalas av berörda sakägare solida-&lt;br&gt;riskt. Om sakägarna inte har kommit&lt;br&gt;överens om något annat, får fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsbildningsmyndigheten på yr-&lt;br&gt;kande av någon av dem besluta att&lt;br&gt;kostnaden slutligt skall fördelas efter&lt;br&gt;de grunder som anges i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan ägarna av de fastigheter som ingår i regleringen skall fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten upprätta avräkning utvisande vad som skall mottagas&lt;br&gt;och utges i ersättningar för varje fastighet. Berör ersättningsbeslut annan än&lt;br&gt;fastighetsägare, skall avräkningen avse även honom. Avräkningen skall om-&lt;br&gt;fatta även kostnad som avses i 13 §, om och i den mån det lämpligen kan ske&lt;br&gt;och beloppet fastställts av fastighetsbildningsmyndigheten eller blivit slutligt&lt;br&gt;bestämt genom godkännande eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För belopp som skall betalas enligt första stycket fastställes förfallodag.&lt;br&gt;Om betalningsskyldigheten behöver fördelas på längre tid, avpassas förfallo-&lt;br&gt;dagarna så, att minst en femtedel av beloppet erlägges årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det påkallat med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, skall den betal-&lt;br&gt;ningsskyldige åläggas att utge skälig&lt;br&gt;ränta på belopp som ej är betalt.&lt;br&gt;Räntan skall utgå från dag som be-&lt;br&gt;stämmes med hänsyn till tiden för till-&lt;br&gt;trädet och övriga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighet, som undergår vär-&lt;br&gt;deminskning genom regleringen el-&lt;br&gt;ler som helt eller delvis inlöses, sva-&lt;br&gt;rar för fordran, skall fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten förordna att så-&lt;br&gt;dan ersättning jämte ränta som, ef-&lt;br&gt;ter avräkning om sådan behövs, till-&lt;br&gt;kommer fastighetsägaren och som ej&lt;br&gt;utgör ersättning för personlig skada&lt;br&gt;eller ersättning enligt 27 § eller 30 §&lt;br&gt;tredje stycket skall inbetalas till&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämt.&lt;br&gt;Detta gäller dock icke, om inneha-&lt;br&gt;varna av samtliga fordringar, för&lt;br&gt;vilka fastigheten svarar, medgivit att&lt;br&gt;ersättning utbetalas direkt till fastig-&lt;br&gt;hetsägaren. Besväras fastigheten av&lt;br&gt;gemensam inteckning, fordras dess-&lt;br&gt;utom de medgivanden från fastig-&lt;br&gt;hetsägare och fordringshavare som i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:362.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningen inte sker inom den&lt;br&gt;tid som har fastställts enligt andra&lt;br&gt;stycket, utgår ränta pä obetalt belopp&lt;br&gt;från förfallodagen enligt 6§ räntela-&lt;br&gt;gen (1975:635). Har tillträde ägt rum&lt;br&gt;före förfallodagen, utgår ränta även&lt;br&gt;på ersättningen enligt 5 § räntelagen&lt;br&gt;från dagen för tillträdet till dess att&lt;br&gt;betalning sker eller förfallodagen in-&lt;br&gt;träder. Om tillträde har skett endast&lt;br&gt;delvis och skyldighet att i sådant fall&lt;br&gt;betala ränta på hela ersättningen&lt;br&gt;skulle vara oskälig, får räntebeloppet&lt;br&gt;jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet, som undergår&lt;br&gt;värdeminskning genom regleringen&lt;br&gt;eller som helt eller delvis inlöses,&lt;br&gt;svarar för en fordran, skall fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;att sådan ersättning jämte ränta&lt;br&gt;som, efter avräkning om sådan be-&lt;br&gt;hövs, tillkommer fastighetsägaren&lt;br&gt;och som ej utgör ersättning enligt&lt;br&gt;12 § första stycket, 27 § eller 30 §&lt;br&gt;tredje stycket skall inbetalas till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämt.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte, om inneha-&lt;br&gt;varna av samtliga fordringar, för&lt;br&gt;vilka fastigheten svarar, medgivit att&lt;br&gt;ersättning utbetalas direkt till fastig-&lt;br&gt;hetsägaren. Besväras fastigheten av&lt;br&gt;gemensam inteckning, fordras dess-&lt;br&gt;utom de medgivanden från fastig-&lt;br&gt;hetsägare och fordringshavare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs för relaxation i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § jordabalken. Om regleringen är&lt;br&gt;väsentligen utan betydelse för någon&lt;br&gt;rättsägare, krävs dock inte något&lt;br&gt;medgivande av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 11 § jordabalken föreskrives&lt;br&gt;för relaxation. Medgivande av rätts-&lt;br&gt;ägare fordras ej, om regleringen är&lt;br&gt;väsentligen utan betydelse för ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalda medel fördelas av länsstyrelsen. Därvid äger bestämmelserna&lt;br&gt;om fördelning av köpeskilling för fast egendom som sålts på exekutiv auk-&lt;br&gt;tion motsvarande tillämpning. Har medel inbetalats för fastighet som i sin&lt;br&gt;helhet inlösts eller eljest tagits i anspråk vid regleringen, har dock inneha-&lt;br&gt;vare av fordran, som utan inskrivning är förenad med rätt till betalning ur&lt;br&gt;fastigheten, rätt att för kapitalvärdet av belopp, som fastställts men ännu ej&lt;br&gt;förfallit till betalning, få utdelning med samma rätt som för fordringen i öv-&lt;br&gt;rigt. Kapitalvärdet beräknas efter en räntefot av fem procent om året. Sam-&lt;br&gt;manträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till samman-&lt;br&gt;trädet sändes till rättsägarna minst två veckor i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i annat fall än som avses i första stycket får fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten förordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utgå med&lt;br&gt;anledning av regleringen, skall ske genom myndighets förmedling. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter härom meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall medel inbetalas till myndighet på grund av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf, ankommer det på myndigheten att vidtaga behövliga åtgärder för&lt;br&gt;att uttaga medlen hos den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samfälld mark som förvaltas&lt;br&gt;av samfällighetsförening berörs av&lt;br&gt;en förrättning, skall föreningen utge&lt;br&gt;ersättning för mark som tillförs sam-&lt;br&gt;fälligheten och ta emot ersättning&lt;br&gt;för mark som frångår den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samfälld mark som förvaltas&lt;br&gt;av samfällighetsförening berörs av&lt;br&gt;en förrättning, skall föreningen utge&lt;br&gt;ersättning för mark som tillförs sam-&lt;br&gt;fälligheten och ta emot ersättning&lt;br&gt;för mark som frångår den. Det-&lt;br&gt;samma gäller ersättning med anled-&lt;br&gt;ning av att servitut bildas, ändras el-&lt;br&gt;ler upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltas samfälligheten av en styrelse eller förvaltare med befogenhet att&lt;br&gt;uppbära medel som tillkommer samfälligheten, skall ersättningen betalas ut&lt;br&gt;till styrelsen eller förvaltaren, om inte någon delägare begär att den ersätt-&lt;br&gt;ning som belöper på hans andel skall utbetalas till honom. Endast om en&lt;br&gt;sådan begäran framställs, skall fastighetsbildningsmyndigheten i ersättnings-&lt;br&gt;beslutet ange varje delägares andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som enligt 16 § första stycket skall inbetalas till myndighet skall&lt;br&gt;räknas av innan utbetalning sker till en samfällighetsförening, styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt in-&lt;br&gt;tresse får avsteg göras i följande avseenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastigheter som&lt;br&gt;beröres av regleringen medger det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1101.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6 § andra stycket, 7 och 10-12 §§&lt;br&gt;samt 15 § tredje stycket, om de sak-&lt;br&gt;ägare vilkas rätt är beroende av åt-&lt;br&gt;gärden samtycker till det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6§ andra stycket, 7 och 10-&lt;br&gt;12 §§, om de sakägare vilkas rätt är&lt;br&gt;beroende av åtgärden samtycker till&lt;br&gt;det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 8 §, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med tomt-&lt;br&gt;rätt, även tomträttshavaren medger det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än han&lt;br&gt;annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmel-&lt;br&gt;serna icke sker i otillbörligt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regleringen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från 10-&lt;br&gt;14 §§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens inneha-&lt;br&gt;vare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras&lt;br&gt;dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i&lt;br&gt;22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rätts-&lt;br&gt;ägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minsk-&lt;br&gt;ning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträffande&lt;br&gt;rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för överlåtelse&lt;br&gt;av fast egendom. Sådant samtycke av sambo som avses i 17 § lagen&lt;br&gt;(1987:232) om sambors gemensamma hem krävs dock endast om ärende om&lt;br&gt;anteckning i fastighetsboken av anmälan enligt 2 § andra stycket samma lag&lt;br&gt;var upptaget på inskrivningsdag när medgivandet gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande eller samtycke enligt första stycket till åtgärd som berör sam-&lt;br&gt;fälld mark skall, om samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening,&lt;br&gt;lämnas av föreningen i stället för av delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser fastighetsreglering fastighet&lt;br&gt;som upplåtits med tomträtt, äger 16&lt;br&gt;§ motsvarande tillämpning i fråga&lt;br&gt;om ersättning som tillkommer tomt-&lt;br&gt;rättshavaren samt 18 § andra stycket&lt;br&gt;beträffande fordran i tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser fastighetsregleringen en fas-&lt;br&gt;tighet som har upplåtits med tomt-&lt;br&gt;rätt, tillämpas 16 § i fråga om ersätt-&lt;br&gt;ning som tillkommer tomträttshava-&lt;br&gt;ren samt 12 a § andra stycket och 18 §&lt;br&gt;andra stycket beträffande fordran i&lt;br&gt;tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndighetens ersättningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens&lt;br&gt;beslut att med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta kapitel förplikta någon&lt;br&gt;att lämna ersättning till en sakägare&lt;br&gt;får verkställas enligt utsökningsbal-&lt;br&gt;kens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförs mark från en samfällig-&lt;br&gt;het, utgår ersättning endast till del-&lt;br&gt;ägare som har framställt yrkande om&lt;br&gt;det under förrättningen. Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförs mark från en samfällig-&lt;br&gt;het eller upplåts eller ändras servitut&lt;br&gt;i samfälld mark, utgår ersättning en-&lt;br&gt;dast till delägare som har framställt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall dock utan yrkande fastställas&lt;br&gt;för sådan andel i marken vars värde&lt;br&gt;överstiger tre procent av det basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring som gällde året in-&lt;br&gt;nan förrättningen påbörjades. Er-&lt;br&gt;sättning skall alltid fastställas utan&lt;br&gt;yrkande när samfälligheten förvaltas&lt;br&gt;av en samfällighetsförening eller när&lt;br&gt;i annat fall ersättning enligt 5 kap.&lt;br&gt;17 § andra stycket skall utbetalas till&lt;br&gt;någon som företräder delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkande om det under förrätt-&lt;br&gt;ningen. Ersättning till en delägare&lt;br&gt;skall dock fastställas utan yrkande&lt;br&gt;när den kan antas överstiga tre pro-&lt;br&gt;cent av det basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som gällde året innan förrättningen&lt;br&gt;påbörjades. Ersättning skall alltid&lt;br&gt;fastställas utan yrkande när samfäl-&lt;br&gt;ligheten förvaltas av en samfällig-&lt;br&gt;hetsförening eller när i annat fall er-&lt;br&gt;sättning enligt 5 kap. 17 § andra&lt;br&gt;stycket skall utbetalas till någon som&lt;br&gt;företräder delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighet inte brukas av&lt;br&gt;delägare för gemensamt ändamål&lt;br&gt;och det är uppenbart att ersättning&lt;br&gt;för samfälld mark enligt 6 § inte be-&lt;br&gt;höver fastställas utan yrkande, får&lt;br&gt;underrättelse om förrättningsansök-&lt;br&gt;ningen lämnas till någon eller några&lt;br&gt;av de delägare som inte på annan&lt;br&gt;grund är sakägare i förrättningen.&lt;br&gt;Fastighetsbildningsbeslut får i så-&lt;br&gt;dana fall meddelas och förrättningen&lt;br&gt;avslutas utan att samtliga delägare i&lt;br&gt;samfälligheten har fått tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig i förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighet inte brukas av&lt;br&gt;delägare för gemensamt ändamål&lt;br&gt;och det är uppenbart att ersättning&lt;br&gt;enligt 6 § inte behöver fastställas&lt;br&gt;utan yrkande, får underrättelse om&lt;br&gt;förrättningsansökningen lämnas till&lt;br&gt;någon eller några av de delägare&lt;br&gt;som inte på annan grund är sakägare&lt;br&gt;i förrättningen. Fastighetsbildnings-&lt;br&gt;beslut får i sådana fall meddelas och&lt;br&gt;förrättningen avslutas utan att samt-&lt;br&gt;liga delägare i samfälligheten har&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig i förrätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt ledningsrätts-&lt;br&gt;lagen (1973:1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut som kan upplåtas till förmån för ett vattenföretag enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) får bildas genom fastighetsreglering endast om till-&lt;br&gt;stånd till företaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det är uppen-&lt;br&gt;bart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom företagets&lt;br&gt;inverkan på vattenförhållandena. Andra servitut som kan upplåtas enligt&lt;br&gt;vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra&lt;br&gt;fall än som anges i första och andra styckena, får bildas genom fastighetsreg-&lt;br&gt;lering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildnings-&lt;br&gt;åtgärd och är av betydelse för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena gäller inte&lt;br&gt;servitut som avser avloppsledning för&lt;br&gt;en fastighet eller ledning för vatten till&lt;br&gt;husbehovsförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1983:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens beslut skall överklagas särskilt, om myn-&lt;br&gt;digheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller&lt;br&gt;avvisat ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat jäv mot förrättningsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 § fjärde stycket eller tid-&lt;br&gt;punkt för rättighetshavares skyldighet att avträda mark enligt 5 kap. 30 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till så-&lt;br&gt;dan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslutat i fråga om rättelse av förrättningsbeslut, karta eller annan&lt;br&gt;handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att&lt;br&gt;fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnader för gemensamt&lt;br&gt;arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt ar-&lt;br&gt;bete skall skiljas från uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avvisat överklagande.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9. avvisat överklagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beslutat i fråga om hänvisning&lt;br&gt;enligt 5 kap. 12a§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beslutat att inte pröva en fråga&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 12 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagande enligt denna paragraf skall ges in till fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten inom tre veckor från den dag då beslutet medde-&lt;br&gt;lades. Överklagande får göras av sakägare. Beslut som avses i 1, 4, 5 och 8&lt;br&gt;får överklagas även av annan som beslutet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolen kan, efter&lt;br&gt;vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, förordna att sak-&lt;br&gt;ägare som förlorar målet skall er-&lt;br&gt;sätta annan sakägare dennes rätte-&lt;br&gt;gångskostnad. I mål om inlösener-&lt;br&gt;sättning skall dock sakägare som av-&lt;br&gt;står mark eller särskild rättighet få&lt;br&gt;gottgörelse för sin kostnad obe-&lt;br&gt;roende av utgången i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolen kan, efter&lt;br&gt;vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, besluta att sak-&lt;br&gt;ägare som förlorar målet skall er-&lt;br&gt;sätta annan sakägare dennes rätte-&lt;br&gt;gångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mål om inlösenersättning skall&lt;br&gt;dock sakägare som avstår mark eller&lt;br&gt;särskild rättighet få gottgörelse för&lt;br&gt;sin kostnad oberoende av utgången i&lt;br&gt;målet. Detsamma skall gälla i mål&lt;br&gt;om ersättning för marköverföring el-&lt;br&gt;ler reglering av rättighet som avses i&lt;br&gt;5 kap. 10 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:450.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1987:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller ej, om annat Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 eller 8 § rätte- &amp;nbsp;&amp;nbsp;inte, om annat följer av 18 kap. 6 el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsbalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ler 8§ rättegångsbalken. Ogillas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål enligt andra stycket talan som&lt;br&gt;har fullföljts av den som avstår eller&lt;br&gt;upplåter mark eller rättighet, tilläm-&lt;br&gt;pas 15 kap. 6 § plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinner sakägare mål mot företrädare för allmänt intresse, kan domstolen&lt;br&gt;tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnad, om synnerliga skäl fö-&lt;br&gt;religger. Sådan ersättning skall utges av statsverket eller, om endast kommu-&lt;br&gt;nen företräder det allmänna intresset, av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall i annat fall än som avses i 13 § kostnad för bevisning eller särskild&lt;br&gt;åtgärd enligt rättens beslut utgå av allmänna medel, kan domstolen när det&lt;br&gt;är skäligt förordna att kostnaden skall stanna på statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i hovrätten&lt;br&gt;tillämpas 16 kap. 3, 7 och 9-13 §§,&lt;br&gt;14 § första och fjärde-femte styck-&lt;br&gt;ena, 15 § andra stycket samt 16 §.&lt;br&gt;Dock skall 16 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket inte tillämpas när hovrätten&lt;br&gt;återförvisar mål till fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i hovrätten&lt;br&gt;äger 16 kap. 3, 7 och 9-14 §§, 15 §&lt;br&gt;andra stycket samt 16 § motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. Beträffande skyldighe-&lt;br&gt;ten att svara för kostnad i mål om in-&lt;br&gt;lösenersättning gäller dock, med till-&lt;br&gt;lämpning i övrigt av 18 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, att den som har att utge&lt;br&gt;inlösenersättning, om ej annat följer&lt;br&gt;av 18 kap. 6 eller 8 § samma balk, all-&lt;br&gt;tid själv skall bära sina kostnader&lt;br&gt;samt kostnad som han orsakar mot-&lt;br&gt;parten genom att själv fullfölja talan.&lt;br&gt;Vidare skall 16 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket ej tillämpas när hovrätten&lt;br&gt;återförvisar mål till fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 16 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket skall den som har att&lt;br&gt;betala ersättning för mark eller rättig-&lt;br&gt;het, om annat inte följer av 18 kap. 6&lt;br&gt;eller 8 § rättegångsbalken, alltid själv&lt;br&gt;bära sina kostnader samt kostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som han orsakar motparten genom&lt;br&gt;att själv överklaga. Ogillas i ett så-&lt;br&gt;dant mål talan som har fullföljts av&lt;br&gt;den som avstår eller upplåter mark&lt;br&gt;eller rättighet, tillämpas dock 15 kap.&lt;br&gt;6§ plan- och bygglagen (1987:10). I&lt;br&gt;övrigt skall bestämmelserna i 18 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis genom syn på stället får upptagas i hovrätten endast om synnerliga&lt;br&gt;skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i högsta&lt;br&gt;domstolen äger 16 kap. 3, 7, 9 och 10&lt;br&gt;§§, 11 § andra och tredje styckena,&lt;br&gt;12 - 14 §§, 15 § andra stycket samt&lt;br&gt;16 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skyldigheten att svara&lt;br&gt;för kostnad i mål om inlösenersätt-&lt;br&gt;ning gäller dock bestämmelsen&lt;br&gt;därom i 17 kap. 3 § första stycket. Vi-&lt;br&gt;dare skall 16 kap. 15 § andra stycket&lt;br&gt;ej tillämpas när högsta domstolen&lt;br&gt;återförvisar mål till lägre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis genom syn på stället får uppt&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegången i högsta&lt;br&gt;domstolen tillämpas 16 kap. 3, 7, 9&lt;br&gt;och 10 §§, 11 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena, 12 och 13 §§, 14 § första&lt;br&gt;och fjärde - femte styckena, 15 §&lt;br&gt;andra stycket samt 16 §. Dock skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 15 § andra stycket inte till-&lt;br&gt;lämpas när högsta domstolen åter-&lt;br&gt;förvisar mål till lägre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 16 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket gäller bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;as i högsta domstolen endast om syn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 5 kap.&lt;br&gt;10, 12, 16 och 19 §§ samt 8 kap. 5 och 6 §§ i sin äldre lydelse. I sådant fall&lt;br&gt;skall 5 kap. 10 a, 10 b och 12 a §§ inte tillämpas. Om en sakägare begär det,&lt;br&gt;skall dock 5 kap. 12 och 16 §§ tillämpas i sin nya lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Överförs mark som enligt en före utgången av år 1978 fastställd och vid&lt;br&gt;utgången av juni 1987 gällande stads- eller byggnadsplan var avsedd för en-&lt;br&gt;skilt bebyggande och har ansökan om fastighetsreglering gjorts före ut-&lt;br&gt;gången av juni 1997, skall ersättningen enligt bestämmelserna i 5 kap., om&lt;br&gt;markens ägare begär det, bestämmas med hänsyn till de planförhållanden&lt;br&gt;som rådde vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas även i fråga om annan plan eller bestäm-&lt;br&gt;melse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10) gäl-&lt;br&gt;ler som detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Överförs mark som enligt en vid utgången av juni 1987 gällande stads-&lt;br&gt;eller byggnadsplan var avsedd för annat än enskilt bebyggande och har ansö-&lt;br&gt;kan om fastighetsreglering gjorts före utgången av juni 1991, skall ersätt-&lt;br&gt;ningen enligt bestämmelserna i 5 kap., om markens ägare begär det, bestäm-&lt;br&gt;mas med hänsyn till de planförhållanden och de ersättningsprinciper som&lt;br&gt;gällde vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas även i fråga om annan plan eller bestäm-&lt;br&gt;melse som enligt 17 kap. 4 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10) gäl-&lt;br&gt;ler som detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. När ersättning enligt 5 kap. 10 a § andra stycket bestäms för mark inom&lt;br&gt;stads- eller byggnadsplan, skall hänvisningen till 4 kap. expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719) såvitt gäller 4 kap. 3 § andra stycket i den lagen gälla det styckets&lt;br&gt;lydelse vid utgången av juni 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Den äldre lydelsen av 5 kap. 15 § gäller fortfarande i fråga om ränta&lt;br&gt;för tid före ikraftträdandet. Har skyldighet att utge ränta uppkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser även för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall&lt;br&gt;16 kap. 14 §, 17 kap. 3 § och 18 kap. 2 § i sin äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen (1973:1149)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13, 18, 19, 21 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 13 a, 13 b, 13 c och 32a§§,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för upplå-&lt;br&gt;telse och inlösen enligt 12 § äger 4&lt;br&gt;kap. expropriationslagen (1972:719)&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. 4 kap. 3 §&lt;br&gt;expropriationslagen skall härvid till-&lt;br&gt;lämpas i fråga om värdeökning som&lt;br&gt;ägt rum under tiden från dagen tio år&lt;br&gt;före det anläggningsförrättningenpå-&lt;br&gt;kallades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar innehavare av rättighet, som&lt;br&gt;minskar fastighets värde, berättigad&lt;br&gt;till ersättning, skall det värde som till-&lt;br&gt;godoräknas fastighetens ägare mins-&lt;br&gt;kas med belopp motsvarande den&lt;br&gt;värdeminskning för fastigheten som&lt;br&gt;rättigheten inneburit. Om det värde&lt;br&gt;som skall tillgodoräknas fastighetens&lt;br&gt;ägare ej kan minskas utan att skada&lt;br&gt;uppkommer för innehavare av ford-&lt;br&gt;ran med bättre rätt, minskas i stället&lt;br&gt;ersättningen till rättighetshavaren&lt;br&gt;med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för upplå-&lt;br&gt;telse och inlösen enligt 12 § gäller&lt;br&gt;5 kap. 10-12 §§ fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen (1970:988). Därvid skall inlö-&lt;br&gt;sen inte anses som ett sådant tvångs-&lt;br&gt;förvärv som avses i 5kap. 10 a§&lt;br&gt;andra stycket fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 13 § skall bestäm-&lt;br&gt;mas i pengar att utbetalas på en gång.&lt;br&gt;Efter särskilt yrkande får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten, om det är&lt;br&gt;lämpligt, hänvisa sakägare att vid&lt;br&gt;särskild förrättning föra talan om er-&lt;br&gt;sättning för skada och intrång som är&lt;br&gt;svår att uppskatta i samband med an-&lt;br&gt;läggningsförrättningen. Ansökan om&lt;br&gt;särskild förrättning skall göras inom&lt;br&gt;den tid, högst tio år, som fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förrättningen en fastighet&lt;br&gt;som svarar för en fordran, får fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;enligt första stycket endast om ford-&lt;br&gt;ringshavama medger det. Besväras&lt;br&gt;fastigheten av en gemensam inteck-&lt;br&gt;ning, fordras dessutom de medgivan-&lt;br&gt;den från fastighetsägare och ford-&lt;br&gt;ringshavare som föreskrivs för re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att påkalla förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillkommer ägaren av fas-&lt;br&gt;tighet, som avses skola deltaga i an-&lt;br&gt;läggningen eller som enligt en detalj-&lt;br&gt;plan helt eller till viss del skall använ-&lt;br&gt;das till allmän plats för vilken kom-&lt;br&gt;munen inte är huvudman. Rätt att på-&lt;br&gt;kalla förrättning tillkommer också&lt;br&gt;kommunen och hyresgästorganisa-&lt;br&gt;tion. En samfällighetsförening får,&lt;br&gt;efter beslut av föreningsstämman,&lt;br&gt;påkalla en förrättning som angår ge-&lt;br&gt;mensamhetsanläggning under för-&lt;br&gt;eningens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan påkalla förrätt-&lt;br&gt;ning för inrättande av anläggning&lt;br&gt;som styrelsen finner vara av större&lt;br&gt;betydelse från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid expropriation eller liknande&lt;br&gt;tvångsförvärv får förvärvaren på-&lt;br&gt;kalla förrättning för inrättande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laxation i 22 kap. 11 § jordabalken.&lt;br&gt;Om beslutet är väsentligen utan bety-&lt;br&gt;delse för någon rättsägare, krävs&lt;br&gt;dock inte något medgivande av&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är inte tillämplig i fråga&lt;br&gt;om ersättning för skada eller intrång&lt;br&gt;som uppkommer efter förrättningen&lt;br&gt;och som inte har kunnat förutses vid&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;:§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är lämpligt och berörda&lt;br&gt;sakägare medger det, får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten vid förrätt-&lt;br&gt;ningen även pröva ett av en sakägare&lt;br&gt;framställt yrkande om ersättning som&lt;br&gt;har samband med förrättningen men&lt;br&gt;rör rättsförhållande som inte skall&lt;br&gt;prövas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning av frågor som&lt;br&gt;avses i första stycket tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 c § andra stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att begära förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren av en fastighet som skall&lt;br&gt;delta i anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ägaren av en fastighet som enligt&lt;br&gt;en detaljplan helt eller till viss del&lt;br&gt;skall användas för allmän plats för&lt;br&gt;vilken kommunen inte är huvudman&lt;br&gt;eller för trafikanläggning som är ge-&lt;br&gt;mensam för flera fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hyresgästorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening får, ef-&lt;br&gt;ter beslut av föreningsstämman, be-&lt;br&gt;gära en förrättning som angår ge-&lt;br&gt;mensamhetsanläggning under före-&lt;br&gt;ningens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan begära förrätt-&lt;br&gt;ning för inrättande av anläggning&lt;br&gt;som styrelsen finner vara av större&lt;br&gt;betydelse från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid expropriation eller liknande&lt;br&gt;tvångsförvärv får förvärvaren be-&lt;br&gt;gära förrättning för inrättande av så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:726.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan anläggning varigenom olägen-&lt;br&gt;het av förvärvet kan undanröjas,&lt;br&gt;minskas eller förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för väghållare att påkalla&lt;br&gt;förrättning enligt denna lag finns be-&lt;br&gt;stämmelser i 20 a § och 25 § tredje&lt;br&gt;stycket väglagen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfällighet en-&lt;br&gt;ligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får begära förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan anläggning varigenom olägen-&lt;br&gt;het av förvärvet kan undanröjas,&lt;br&gt;minskas eller förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för väghållare att begära&lt;br&gt;förrättning enligt denna lag finns be-&lt;br&gt;stämmelser i 20 a § och 25 § tredje&lt;br&gt;stycket väglagen (1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas 4 kap. 1-24 och&lt;br&gt;27 - 40 §§ samt 6 kap. 6 och 7 §§ fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas 4 kap. 1 -24 och&lt;br&gt;27 - 40 §§ fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresgästorganisation påkallat förrättningen eller kan den eljest be-&lt;br&gt;röra hyresgästers rätt, skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta orga-&lt;br&gt;nisationen om tid och plats för sammanträde eller, i fall som avses i 4 kap.&lt;br&gt;15 § fastighetsbildningslagen, om förrättningen innan denna avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda förutsättningarna för anlägg-&lt;br&gt;ningen och ombesörja behövliga tekniska arbeten och värderingar. Härvid&lt;br&gt;bör rådplägning ske med sakägarna. Vid behov skall samråd ske med de&lt;br&gt;myndigheter som beröres av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förrättningen påkallats en-&lt;br&gt;dast av ägaren av fastighet, som fin-&lt;br&gt;nes ej kunna tilläggas rätt att delta i&lt;br&gt;anläggningen och som inte heller&lt;br&gt;helt eller till viss del skall användas&lt;br&gt;till allmän plats som avses i 18 §&lt;br&gt;första stycket, föreligger hinder mot&lt;br&gt;att inrätta anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förrättningen begärts endast&lt;br&gt;av ägaren av fastighet, som finnes ej&lt;br&gt;kunna tilläggas rätt att delta i an-&lt;br&gt;läggningen och som inte heller helt&lt;br&gt;eller till viss del skall användas till&lt;br&gt;allmän plats eller trafikanläggning,&lt;br&gt;som avses i 18 § första stycket, före-&lt;br&gt;ligger hinder mot att inrätta anlägg-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens&lt;br&gt;beslut att med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag förplikta någon att&lt;br&gt;lämna ersättning till en sakägare får&lt;br&gt;verkställas enligt utsökningsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar någon utan skäl att avträda&lt;br&gt;mark eller byggnad i rätt tid, har till-&lt;br&gt;trädaren rätt att få handräckning av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten för att&lt;br&gt;komma i besittning av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:726.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:126.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inom ett år efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft ersättning&lt;br&gt;enligt 13 § ej till fullo betalats i föreskriven ordning och ej heller någon som&lt;br&gt;i beslutet tillerkänts sådan ersättning begärt verkställighet av beslutet i&lt;br&gt;denna del, är anläggningsbeslutet förfallet. Anläggningsbeslutet är även för-&lt;br&gt;fallet, om anläggningen ej utförts inom den tid som bestämts i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt anläggningsbeslutet fastighet eller del därav inlösas, gäller be-&lt;br&gt;slutet i denna del utan hinder av bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;om förlängning av tid som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som betalats får ej återkrävas på grund av att anläggningsbeslu-&lt;br&gt;tet förfallit enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första meningen gäller inte ersättning&lt;br&gt;som fastställts vid särskild förrättning&lt;br&gt;enligt 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 13 och&lt;br&gt;33 §§ i sin äldre lydelse. I sådant fall skall 13 a § inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;br&gt;dels att 2, 16, 29 och 31 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 13 a, 13 b, 13 c och 30 a §§,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller för ledningar av följande slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän teleledning samt annan allmän svagströmsledning för signale-&lt;br&gt;ring, fjärrmanövrering, dataöverföring eller liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. elektrisk starkströmsledning för vilken koncession fordras eller som in-&lt;br&gt;går i telekommunikationssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vatten- eller avloppsledning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ingår i allmän va-anläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förser samhälle med vatten eller därifrån bortför avloppsvatten eller&lt;br&gt;annan orenlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av bety-&lt;br&gt;delse för riket eller viss ort eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) medför endast ringa intrång i d) medför endast ringa intrång i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförelse med nyttan, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jämförelse med nyttan och inte till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godoser endast en enstaka fastighets&lt;br&gt;husbehov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledning genom vilken fjärrvärme, olja, gas eller annan råvara eller pro-&lt;br&gt;dukt transporteras från produktionsställe, upplag eller lastplats och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tillgodoser ett allmänt behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) gagnar näringsverksamhet eller kommunikationsanläggning av bety-&lt;br&gt;delse för riket eller viss ort eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) medför endast ringa intrång i jämförelse med nyttan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej om utrymme för ledning kan upplåtas med stöd av anlägg-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 13 § skall bestäm-&lt;br&gt;mas i pengar att utbetalas på en gång.&lt;br&gt;Efter särskilt yrkande får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten, om det är&lt;br&gt;lämpligt, hänvisa sakägare att vid&lt;br&gt;särskild förrättning föra talan om er-&lt;br&gt;sättning för skada och intrång, som&lt;br&gt;är svår att uppskatta i samband med&lt;br&gt;ledningsrättsförrättningen. Ansö-&lt;br&gt;kan om särskild förrättning skall gö-&lt;br&gt;ras inom den tid, högst tio år, som&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förrättningen en fastighet&lt;br&gt;som svarar för en fordran, får fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;enligt första stycket endast om ford-&lt;br&gt;ringshavama medger det. Besväras&lt;br&gt;fastigheten av en gemensam inteck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning, fordras dessutom de medgivan-&lt;br&gt;den från fastighetsägare och ford-&lt;br&gt;ringshavare som föreskrivs för re-&lt;br&gt;laxation i 22 kap. 11 § jordabalken.&lt;br&gt;Om beslutet är väsentligen utan bety-&lt;br&gt;delse för någon rättsägare, krävs&lt;br&gt;dock inte något medgivande av&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är inte tillämplig ifråga&lt;br&gt;om ersättning för skada eller intrång&lt;br&gt;som uppkommer efter förrättningen&lt;br&gt;och som inte har kunnat förutses vid&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det år lämpligt och berörda&lt;br&gt;sakägare medger det, får fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten vid förrätt-&lt;br&gt;ningen även pröva ett av en sakägare&lt;br&gt;framställt yrkande om ersättning som&lt;br&gt;har samband med förrättningen men&lt;br&gt;rör ett rättsförhållande som inte skall&lt;br&gt;prövas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning av frågor som&lt;br&gt;avses i första stycket tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 c § andra stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas 4 kap. 1 - 24,&lt;br&gt;27 - 35 och 37 - 40 §§ fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas 4 kap. 1 - 24,&lt;br&gt;27 - 35 och 37 - 40 §§ samt 6 kap. 6&lt;br&gt;och 7 §§ fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förrättning endast att inskrivet servitut eller inskriven nyttjanderätt&lt;br&gt;avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning skall förändras till led-&lt;br&gt;ningsrätt, skall dock sammanträde med sakägarna hållas bara om särskilda&lt;br&gt;skäl talar för det. Vid sådan förrättning behöver ärendet inte hänskjutas en-&lt;br&gt;ligt 21 § till den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom&lt;br&gt;plan- och byggnadsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förrättning som avses i andra stycket får inskrivet servitut avseende&lt;br&gt;rätt att framdraga och bibehålla ledning, som utgör tillbehör till annan fastig-&lt;br&gt;het eller annan inskriven tomträtt än den där ledningen finns, förändras till&lt;br&gt;ledningsrätt endast om därvid förordnas att ledningsrätten skall höra till den&lt;br&gt;fastighet eller tomträtt till vilken ledningen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarar fastighet för fordran, får inskrivet servitut eller inskriven nyttjan-&lt;br&gt;derätt förändras till ledningsrätt endast om sådana medgivanden som avses&lt;br&gt;i 14 § andra stycket föreligger. Medgivande av rättsägare behövs dock ej, om&lt;br&gt;förändringen är väsentligen utan betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 -18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning på mål&lt;br&gt;som fullföljts enligt 28 §. I fråga om&lt;br&gt;rättegångskostnad i ledningsrätts-&lt;br&gt;mål skall därvid tillämpas vad som&lt;br&gt;enligt 16kap. 14§, 17kap. 3§ochl8&lt;br&gt;kap. 2 § fastighetsbildningslagen gäl-&lt;br&gt;ler i mål om inlösenersättning. Rör&lt;br&gt;talan förrättning som avses i 33 § till-&lt;br&gt;lämpas dock vad som enligt nämnda&lt;br&gt;paragrafer i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;gäller för fastighetsbildningsmål i&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 -18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;tillämpas på mål som fullföljts enligt&lt;br&gt;28 §. I fråga om rättegångskostnad i&lt;br&gt;ledningsrättsmål skall därvid tilläm-&lt;br&gt;pas vad som gäller i fråga om sådana&lt;br&gt;mål som avses i 16 kap. 14 § andra&lt;br&gt;stycket fastighetsbildningslagen. Rör&lt;br&gt;talan förrättning som avses i 33 § till-&lt;br&gt;lämpas dock vad som gäller om rätte-&lt;br&gt;gångskostnader i fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmål i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsmyndighetens&lt;br&gt;beslut att med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag förplikta någon att&lt;br&gt;lämna ersättning till en sakägare får&lt;br&gt;verkställas enligt utsökningsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar någon utan skäl att avträda&lt;br&gt;mark eller byggnad i rätt tid, har till-&lt;br&gt;trädaren rätt att få handräckning av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten för att&lt;br&gt;komma i besittning av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inom ett år efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft ersättning&lt;br&gt;enligt 13 § ej till fullo erlagts i föreskriven ordning och ej heller någon som i&lt;br&gt;beslutet tillerkänts sådan ersättning begärt verkställighet av beslutet i denna&lt;br&gt;del, är ledningsbeslutet förfallet. Ledningsbeslutet är även förfallet, om led-&lt;br&gt;ningen ej kommit till stånd inom den tid som bestämts i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall enligt ledningsbeslutet fastighet eller del därav inlösas, gäller beslu-&lt;br&gt;tet i denna del utan hinder av bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten besluta&lt;br&gt;om förlängning av tid som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som betalats får ej återkrävas på grund av att ledningsbeslutet&lt;br&gt;förfallit enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första meningen gäller inte ersättning&lt;br&gt;som fastställts vid särskild förrättning&lt;br&gt;enligt 13a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 31 § i sin&lt;br&gt;äldre lydelse. I sådant fall skall 13 a § inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall&lt;br&gt;29 § i sin äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:11) om&lt;br&gt;exploateringssamverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 och 34 §§ lagen (1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en exploateringsförrättning&lt;br&gt;skall fastighetsreglering inom sam-&lt;br&gt;verkansområdet ske i den utsträck-&lt;br&gt;ning som krävs för att genomföra ex-&lt;br&gt;ploateringen. I fråga om sådan fas-&lt;br&gt;tighetsreglering gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988). I stället för 5 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§, 7 § första och andra styckena,&lt;br&gt;8-13 och 18 §§ samt 8 kap. 1-6 §§&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen skall dock&lt;br&gt;gälla 11, 15 och 17-23 §§ denna lag.&lt;br&gt;Innebär överenskommelse enligt 23&lt;br&gt;§ att en fastighet tilldelas avsevärt&lt;br&gt;mera mark än som följer av 11 §&lt;br&gt;andra stycket eller 18 §, skall 5 kap.&lt;br&gt;20 § fastighetsbildningslagen tilläm-&lt;br&gt;pas. Vid fastighetsregleringen skall&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 § denna lag tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en exploateringsförrättning&lt;br&gt;skall fastighetsreglering inom sam-&lt;br&gt;verkansområdet ske i den utsträck-&lt;br&gt;ning som krävs för att genomföra ex-&lt;br&gt;ploateringen. I fråga om sådan fas-&lt;br&gt;tighetsreglering gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988). I stället för 5 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§, 7 § första och andra styckena,&lt;br&gt;8-12, 13 och 18 §§ samt 8 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen skall dock&lt;br&gt;gälla 11,15 och 17-23 §§ denna lag.&lt;br&gt;Innebär överenskommelse enligt 23&lt;br&gt;§ att en fastighet tilldelas avsevärt&lt;br&gt;mera mark än som följer av 11 §&lt;br&gt;andra stycket eller 18 §, skall 5 kap.&lt;br&gt;20 § fastighetsbildningslagen tilläm-&lt;br&gt;pas. Vid fastighetsregleringen skall&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 § denna lag tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering enligt denna lag får ej ske innan exploateringsbeslutet&lt;br&gt;enligt 13 § har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningar enligt denna lag har företräde framför annan fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsförrättning inom samverkansområdet som berör exploateringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 -18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;skall tillämpas på mål som fullföljs&lt;br&gt;enligt 33 §. Därvid skall i fråga om&lt;br&gt;ersättning med anledning av fastig-&lt;br&gt;hetsreglering enligt 19 eller 20 §&lt;br&gt;gälla vad som föreskrivs beträffande&lt;br&gt;mål om inlösenersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 -18 kap. fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988) om&lt;br&gt;rättegången i fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;skall tillämpas på mål som fullföljs&lt;br&gt;enligt 33 §. Därvid skall i fråga om&lt;br&gt;ersättning med anledning av fastig-&lt;br&gt;hetsreglering enligt 19 eller 20 §&lt;br&gt;gälla vad som föreskrivs beträffande&lt;br&gt;sådana mål som avses i 16 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har det överklagade avgörandet meddelats före ikraftträdandet, skall&lt;br&gt;34 § i sin äldre lydelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för&lt;br&gt;fordran på grund av fastighetsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2§§ lagen (1970:990) om förmånsrätt för&lt;br&gt;fordran på grund av fastighetsbildning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vid förrättning enligt fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988) eller&lt;br&gt;lagen (1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan bestämts att ägare av fas-&lt;br&gt;tighet skall utge ersättning till annan&lt;br&gt;sakägare och har fordran på ersätt-&lt;br&gt;ning icke förfallit till betalning tidi-&lt;br&gt;gare än ett år före utmätning eller&lt;br&gt;konkursansökan, skall med ford-&lt;br&gt;ringen följa förmånsrätt enligt 6§ 1&lt;br&gt;förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vid förrättning enligt fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988) eller&lt;br&gt;lagen (1987:11) om exploaterings-&lt;br&gt;samverkan bestämts att ägare eller&lt;br&gt;tidigare ägare av fastighet skall utge&lt;br&gt;ersättning till annan sakägare och&lt;br&gt;har fordran på ersättning icke förfal-&lt;br&gt;lit till betalning tidigare än ett år före&lt;br&gt;utmätning eller konkursansökan,&lt;br&gt;skall med fordringen följa förmåns-&lt;br&gt;rätt enligt 6§ 1 förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma förmånsrätt tillkommer fordran på ersättning i pengar enligt 5&lt;br&gt;kap. 31 § tredje stycket fastighetsbildningslagen för skog som ej kunnat utta-&lt;br&gt;gas inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående skyldighet för ägare av&lt;br&gt;fastighet att utge ersättning som av-&lt;br&gt;ses i 1 § första stycket samt angående&lt;br&gt;rätt enligt 5 kap. 31 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;br&gt;att uttaga skog skall anteckning gö-&lt;br&gt;ras i fastighetsboken när beslutet&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående skyldighet för ägare el-&lt;br&gt;ler tidigare ägare av fastighet att utge&lt;br&gt;ersättning som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket samt angående rätt enligt&lt;br&gt;5 kap. 31 § tredje stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988) att uttaga&lt;br&gt;skog skall anteckning göras i fastig-&lt;br&gt;hetsboken när beslutet vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det sammanlagda kapitalbeloppet av de ersättningar för vilka fas-&lt;br&gt;tighet svarar enligt 1 § första stycket icke till ettusen kronor, skall anteckning&lt;br&gt;dock ej ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket till-&lt;br&gt;lämpas även på beslut enligt 5 kap.&lt;br&gt;12 a § första stycket fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:130.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;LAGRÅDET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-03-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr, justi-&lt;br&gt;tierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1992 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på grund&lt;br&gt;av fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Sten Anders-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträden den 2 april 1992. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänna överväganden............................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Markåtkomst genom förrättning.............. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning vid fastighetsreglering m.m......... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sakägares ställning vid förrättning m.m........ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Plangenomförande genom förrättning................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 &amp;nbsp;Kommunens markåtkomst vid genomförande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en plan.................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Servitut för allmän trafikanläggning........... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Markägarens möjligheter att initiera fastighetsre-&lt;br&gt;glering .................................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Markägarens möjligheter att initiera anläggnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förrättning eller ledningsförrättning........... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Ersättningsregler .................................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning vid expropriation.................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning vid fastighetsreglering............. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning vid förrättning enligt anläggningslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning vid förrättning enligt ledningsrättsla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen ....................................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Sakägares ställning vid marköverföring genom förrättning 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader vid förrättning.................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättegångskostnader vid överklagande av fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsbildningsmyndighetens beslut............. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Vissa frågor angående förfarandet vid förrättning m.m..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prövning av svårbedömda skador............. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 &amp;nbsp;Prövning av frågor om skador under byggtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m....................................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastställande av ersättning när samfälld mark tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i anspråk.................................. 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.4 &amp;nbsp;Sakkunnigs medverkan&amp;nbsp;vid&amp;nbsp;förrättning......... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Ikraftträdande m.m................................ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Kostnadseffekter................................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;anläggningslagen........ 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om exploateringssam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkan ........................................... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:990) om för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månsrätt för fordran på grund av fastighetsbildning .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105 Prop. 1991/92:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut................................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattningen i fastighetsbildningsutredningens be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänkande Fastighetsbildning 2....................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattningen i fastighetsbildningsutredningens be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänkande Fastighetsbildning 3....................... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattningen i departementspromemorian Ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning vid fastighetsreglering m.m..................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagförslagen i departementspromemorian Ersättning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsreglering m.m............................. 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattningen i departementspromemorian Expro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;priationsersättning................................. 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanfattningen i lantmäteriverkets rapport Markåt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komst och ersättning............................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagförslagen i lantmäteriverkets rapport Markåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ersättning..................................... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&amp;nbsp;Remissyttranden över&amp;nbsp;betänkandet Fastighetsbildning 3&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&amp;nbsp;Remissyttranden över&amp;nbsp;promemorian&amp;nbsp;Ersättning vid fas-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tighetsreglering m.m............................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Remissyttranden över promemorian Expropriationser-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning.......................................... 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11 Remissyttranden över rapporten Markåtkomst och er-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning .......................................... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12 Lagrådsremissens&amp;nbsp;lagförslag......................... 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13 Utdrag ur lagrådets&amp;nbsp;protokoll den 24 mars 1992....... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41195, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ersättning vid expropriation (avsnitt 2.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ersättning vid expropriation (avsnitt 2.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-05-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-05-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-05-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:52:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03127</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:52:13</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03127</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__127.pdf</filnamn>
<filstorlek>7708116</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i fastighetsbildningslagen (1970:988) m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AE282B3F-75C0-4071-A39F-2AA7A7162047</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:BoU24</uppgift>
<ref_dok_id>GF01BoU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:BoU1</uppgift>
<ref_dok_id>GG01BoU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i fastighetsbildningslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>