<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228825</hangar_id>
 <dok_id>GF03123</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>123</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:123</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>123</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters styrelse</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03123/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03123</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03123</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:123&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om slopande av intresserepresentation i vissa&lt;br&gt;statliga myndigheters styrelser&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03123/prop_199192__123-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:123&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992 för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att intresserepresentationen slopas i vissa statliga&lt;br&gt;myndigheters styrelser främst inom arbetsmarknadsområdet. I stället skall&lt;br&gt;för ledningen av dessa myndigheter gälla de allmänna riktlinjer för&lt;br&gt;styrelsernas sammansättning i myndigheterna under regeringen som&lt;br&gt;riksdagen har godkänt genom det s.k. verksledningsbeslutet (prop.&lt;br&gt;1986/87:99, KU29, rskr. 226).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring i fråga om förfärandet vid utseende av ledamöter i socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämndema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 20 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd skall&lt;br&gt;bestå av sju ledamöter. Av dessa&lt;br&gt;utses en ledamot, som skall vara&lt;br&gt;nämndens ordförande, av rege-&lt;br&gt;ringen. Av de övriga ledamöterna&lt;br&gt;utses tre av riksförsäkringsverket&lt;br&gt;efter förslag av organisationer på&lt;br&gt;arbetsmarknaden och väljs tre av&lt;br&gt;landstinget. Om kassans verksam-&lt;br&gt;hetsområde utgörs av en kommun,&lt;br&gt;skall tre ledamöter väljas av&lt;br&gt;kommunfullmäktige i stället för av&lt;br&gt;landstinget. Nämnden utser inom&lt;br&gt;sig en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en av de av riksför-&lt;br&gt;säkringsverket utsedda ledamöterna&lt;br&gt;skall, efter förslag i samma ord-&lt;br&gt;ning som enligt första stycket, en&lt;br&gt;suppleant utses. För de ledamöter&lt;br&gt;som har valts av landstinget eller&lt;br&gt;kommunfullmäktige skall lika&lt;br&gt;många suppleanter väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd skall&lt;br&gt;bestå av sju ledamöter. Av dessa&lt;br&gt;utses en ledamot, som skall vara&lt;br&gt;nämndens ordförande, av rege-&lt;br&gt;ringen. Av de övriga ledamöterna&lt;br&gt;utses tre av Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och väljs tre av landstinget. Om&lt;br&gt;kassans verksamhetsområde utgörs&lt;br&gt;av en kommun, skall tre ledamöter&lt;br&gt;väljas av kommunfullmäktige i&lt;br&gt;stället för av landstinget. Nämnden&lt;br&gt;utser inom sig en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en av de av Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket utsedda ledamöterna&lt;br&gt;skall verket utse en suppleant. För&lt;br&gt;de ledamöter som har valts av&lt;br&gt;landstinget eller kommunfull-&lt;br&gt;mäktige skall lika många supp-&lt;br&gt;leanter väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 § fjärde stycket om val av ledamöter eller&lt;br&gt;suppleanter i styrelse för allmän försäkringskassa skall tillämpas vid&lt;br&gt;landstingets och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller suppleanter&lt;br&gt;i socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om slopande av intresserepresentation i&lt;br&gt;vissa statliga myndigheters styrelser&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria daterad den 13 februari 1992, Intresserepresentation i&lt;br&gt;vissa verksstyrelser m.m., utarbetad inom regeringskansliet, behandlas&lt;br&gt;vissa frågor om slopande av intresserepresentation i verksstyrelser.&lt;br&gt;Promemorian är närmast föranledd av Svenska Arbetsgivareföreningens&lt;br&gt;(SAF) framställning om avskaffande av intresserepresentationen i vissa&lt;br&gt;verksstyrelser m.m. och SAF:s förklaring att man inte längre vill&lt;br&gt;medverka i nominering av ledamöter i myndighetsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett längre perspektiv bör enligt promemorian intresserepresentationen&lt;br&gt;ses som en fråga rörande de allmänna principerna för myndigheternas&lt;br&gt;ledning och som därför bör övervägas i den nyligen beslutade utred-&lt;br&gt;ningen (Fi 1992:03) med uppdrag att se över förvaltningsmyndigheternas&lt;br&gt;ledningsformer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt bör, enligt promemorian, om regeringen redan nu önskar&lt;br&gt;frångå principen om intresserepresentation i fråga om de aktuella&lt;br&gt;verksstyrelsema m.m., frågan anmälas för riksdagen med förslag att den&lt;br&gt;huvudregel som riksdagen ställde sig bakom år 1987 för verksstyrelsemas&lt;br&gt;sammansättning, nämligen att det inte skall finnas intresserepresentanter&lt;br&gt;i verksstyrelsema, tillämpas också på de aktuella myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid utseende av ledamöter i socialförsäkringsnämndema&lt;br&gt;bör enligt promemorian inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en bakgrund till dessa överväganden innehåller promemorian&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först redovisas gällande ordning enligt verksledningsbeslutet för&lt;br&gt;ledningsformer, verksstyrelsers sammansättning och intresserepresenta-&lt;br&gt;tion samt en närmare genomgång av förarbetena till verkslednings-&lt;br&gt;beslutet. Vidare redovisas vissa senare beslut i verksledningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven för den översyn av förvaltningsmyndigheternas lednings-&lt;br&gt;former m.m. som regeringen har beslutat den 6 februari 1992 redovisas&lt;br&gt;(dir. 1992:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas framställningen från SAF och framställningarna från Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) respektive Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)&lt;br&gt;om förordnande av ledamöter i anledning av att SAF inte längre lämnar&lt;br&gt;förslag till ledamöter i vissa statliga myndigheters styrelser samt&lt;br&gt;regeringens beslut i anledning av framställningarna från ASS och AMS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av en genomgång av verksinstruktioner och andra för-&lt;br&gt;fattningar för att kartlägga den nuvarande omfattningen av intres-&lt;br&gt;serepresentationen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisas vissa delar av ILO-konventionen (nr 88) angående den&lt;br&gt;offentliga arbetsförmedlingens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss av promemorian har yttrande avgetts av följande:&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Statens arbetsgivarverk, Statskontoret, Samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, Universitets- och&lt;br&gt;högskoleämbetet, AMS, AMU-styrelsen, ASS, Arbetslivscentrum,&lt;br&gt;Arbetslivsfonden, Arbetsmiljöfonden, Arbetsmiljöinstitutet, Jordbruksv-&lt;br&gt;erket, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, SAF, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund, Kooperativa Förbundet, Försäkringskasseförbundet, Land-&lt;br&gt;sorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation&lt;br&gt;(TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Gällande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Ledningsformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag tre grundmodeller för ledningen av andra statliga&lt;br&gt;myndigheter än affärsverk och nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enklaste formen är att verkschefen är den högsta beslutande&lt;br&gt;instansen i myndigheten, enrådighetsverk. Vid vissa myndigheter, främst&lt;br&gt;de s.k. stabsmyndigheterna, finns det vid sidan av verkschefen ett råd,&lt;br&gt;som endast har en rådgivande funktion. Den dominerande lednings-&lt;br&gt;formen vid medelstora och större myndigheter är emellertid att det&lt;br&gt;förutom verkschefen även finns en verksstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens uppgifter anges i verksförordningen (1987:1100, ändrad&lt;br&gt;1991:1027) och i resp, myndighetsinstruktion. Styrelsen skall i regel lätta&lt;br&gt;beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- myndighetens anslagsframställning och årsredovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder med anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och&lt;br&gt;revisionsrapporter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall styrelsen pröva om myndighetens verksamhet bedrivs&lt;br&gt;effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det styrelsens uppgift att allmänt ha insyn i verksamheten och&lt;br&gt;biträda verkschefen med sakkunskap och medborgerligt omdöme och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslå honom de åtgärder som styrelsen finner motiverade. Därutöver Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;kan styrelsen ha vissa beslutsfunktioner enligt myndighetens instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen för verksstyrelsemas befogenheter och&lt;br&gt;ansvar fastställdes av riksdagen genom det s.k. verksledningsbeslutet år&lt;br&gt;1987 (prop. 1986/87:99, KU29, rskr. 226).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den tidpunkten ansågs det angeläget att behålla lekmannainflytandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i myndigheternas ledning. Samtidigt betonades att det i en förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet är verkschefen som skall vara ansvarig för verksamheten och&lt;br&gt;som regel också ordförande i styrelsen. En verksstyrelse skall således be-&lt;br&gt;sluta endast i vissa frågor som anges i myndighetens instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksledningsbeslutet blev i vissa avseenden en kompromiss mellan&lt;br&gt;alternativen enrådighetsverk och verksstyrelse som högsta ledningsorgan.&lt;br&gt;Detta innebär bl.a. att verkschefen och styrelsen har ansvar inför samma&lt;br&gt;instans, nämligen regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har vissa verksstyrelser avskaffats, t.ex. vid&lt;br&gt;Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och även i samband med att&lt;br&gt;Skolöverstyrelsen ersattes av Skolverket. Bakgrunden var att ändrade&lt;br&gt;myndighetsuppgifter lett till att behovet av lekmannainflytande i berörda&lt;br&gt;myndigheters ledning bedömts vara mindre angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Verksstyrelsemas sammansättning och frågan om&lt;br&gt;intresserepresentation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt verksledningsbeslutet ligger det inget allmänt intresse i att&lt;br&gt;eftersträva representativitet i verksstyrelsema för olika grupper i&lt;br&gt;samhället. Enligt huvudprincipen skall därför ledamöterna utses med&lt;br&gt;hänsyn till sina personliga förutsättningar för att fullgöra sina uppgifter.&lt;br&gt;De skall alltid ha sitt uppdrag från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa undantagsfall, där det är stora fördelar i att intresseavvägningar&lt;br&gt;och samförstånd uppnås på myndighetsnivå, finns det enligt verksled-&lt;br&gt;ningsbeslutet skäl att sätta samman styrelserna så att intressena balanse-&lt;br&gt;ras. Det gäller t.ex. AMS, AMU-styrelsen och ASS. I dessa fall regleras&lt;br&gt;nomineringsförfarandet, som i regel innebär att ledamöterna utses efter&lt;br&gt;förslag av t.ex. arbetsmarknadens parter, i respektive myndighets&lt;br&gt;instruktion. Även i dessa fall gäller dock att sådana ledamöter har sitt&lt;br&gt;uppdrag av regeringen och tillsätts på personliga meriter. Regeringen är&lt;br&gt;inte skyldig att utse de ledamöter som föreslås. En organisation är inte&lt;br&gt;heller skyldig att föreslå ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Verksledningsbeslutet och intresserepresentationen -&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;en närmare genomgång av förarbetena&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Verksledningskommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksledningskommittén uttalade sammanfattningsvis (SOU 1985:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 20):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa myndigheter verkar inom sektorer inom vilka det finns mot-&lt;br&gt;stående och väldefinierade partsgrupperingar. Det gäller framför allt vissa&lt;br&gt;myndigheter inom jordbruks- och arbetsmarknadssektorema. I fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana myndigheters verksamhet kan det ligga i statsmakternas intresse Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;att de motstående intressena genom förhandlingar bryts mot varandra&lt;br&gt;och jämkas samman inom myndighetens ram. Eftersom partsintressen inte&lt;br&gt;bör vara företrädda i en myndighets styrelse och eftersom den här typen&lt;br&gt;av arbetsuppgifter oftast inte ligger i linje med vad en styrelse i vår&lt;br&gt;bemärkelse bör ägna sig åt, anser vi att myndigheter av det här slaget,&lt;br&gt;efter statsmakternas prövning, under ledningsfunktionen bör förses med&lt;br&gt;en särskild partssammansatt förhandlingsdelegation. Besluten är det dock&lt;br&gt;myndigheten som skall fatta efter förslag av delegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén var enhällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet innebar enligt redovisningen i propositionen bl.a. att&lt;br&gt;många remissinstanser motsatte sig att särskilda förhandlingsdelegationer&lt;br&gt;inrättades. Intresseorganisationernas principiella syn skilde sig i flera fall&lt;br&gt;från kommitténs när det gällde de egna representanternas roll i myndig-&lt;br&gt;heternas ledningsorgan. De myndigheter som hade intressegruppsrepre-&lt;br&gt;sentanter i lekmannastyrelsema kritiserade, med få undantag, kommitténs&lt;br&gt;analys i denna del. Övriga instanser delade i allmänhet kommitténs&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. anförde SAF att företrädare för intresseorganisationer inte borde&lt;br&gt;medverka i myndigheternas beslutsfattande, medan de väl skulle kunna&lt;br&gt;framföra krav och synpunkter på en myndighets verksamhet i rådgivande&lt;br&gt;organ som skulle knytas till myndigheten och vara sammansatta av ett&lt;br&gt;litet antal representanter för de närmast berörda intresseorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana rådgivande organ borde, enligt SAF, ledas av myndighetens&lt;br&gt;chef och ges ingående information om mål, resurser och verksamhet före&lt;br&gt;myndighetens beslut. Ledamöterna i råden borde även ges rätt att själva&lt;br&gt;ta upp frågor och i skälig omfattning få utredningsarbete utfört av&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen gjorde föredragande statsrådet följande bedömning (prop.&lt;br&gt;1986/87:99 s. 93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna bör utses efter de personliga förutsättningarna att fylla&lt;br&gt;uppgifterna. Nomineringsförfärandet bör inte regleras, men regeringen&lt;br&gt;bör då det är lämpligt använda sig av bl.a. riksdagspartiernas och&lt;br&gt;intresseorganisationernas personkännedom och utse ledamöter efter deras&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa speciella undantagsfall bör styrelserna sättas samman så att&lt;br&gt;intressena balanseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skälen för sin bedömning anförde föredraganden bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa speciella undantagsfall, där det ligger stora fördelar i att intres-&lt;br&gt;seavvägningar och samförstånd kan uppnås på myndighetsnivån, finns&lt;br&gt;emellertid skäl att sätta samman styrelserna så att intressena balanseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill således vad gäller arbetsmarknadsområdet slå vakt om den ord-&lt;br&gt;ning som gäller i dag för främst arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskydds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen och AMU-styrelsen. Detta medför i och för sig en form av Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;intresseavvägning, som skiljer sig från andra myndigheters, genom att&lt;br&gt;regeringen lämnar delar av den beslutskompetens som myndigheten för-&lt;br&gt;fogar över öppen för överläggningar mellan dem som berörs. Men eljest&lt;br&gt;skulle de oundvikliga intressekonflikterna inom myndigheternas verksam-&lt;br&gt;hetsområde ständigt föras till regeringsnivån för avgörande där. Treparts-&lt;br&gt;samverkan på myndighetsnivån erbjuder i dessa speciella fall mycket&lt;br&gt;stora fördelar både när det gäller möjlighet till förankring av beslut och&lt;br&gt;när det gäller administrativ smidighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för statens jordbruksnämnd bör liksom nu är fallet en sådan&lt;br&gt;ordning tillämpas som innebär att olika berörda intressen blir represen-&lt;br&gt;terade i nämnden. Jag förutsätter att instruktionerna för de berörda&lt;br&gt;myndigheterna kan få en utformning som i stort överensstämmer med&lt;br&gt;dem som gäller för närvarande och samtidigt innebär att beslutsfördel-&lt;br&gt;ningen mellan resp, verkschef och lekmannastyrelse blir tydlig och klar.&lt;br&gt;Klarheten är motiverad av att det även i dessa myndigheter är verks-&lt;br&gt;chefen som inför regeringen ansvarar för myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammansättningen av styrelserna bör enligt min mening inte regleras,&lt;br&gt;men antalet ledamöter skall framgå av resp, myndighets instruktion.&lt;br&gt;Normalt bör därvid inte föreskrivas att ersättare för ordinarie ledamöter&lt;br&gt;skall utses. För detta finns i allmänhet inga skäl eftersom det inte är&lt;br&gt;fråga om att upprätthålla någon balanserad representativitet. I de nyss&lt;br&gt;angivna undantagsfallen kan dock denna grundprincip brytas och ersät-&lt;br&gt;tare förordnas. Där är intresserepresentationen medvetet vald som princip&lt;br&gt;för sammansättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar således, att regeringen alltid bör vara fri att avgöra en&lt;br&gt;styrelses sammansättning. Därför bör inte heller nomineringsförfarandet&lt;br&gt;regleras. Nuvarande praxis med att regeringen i vissa fall inhämtar för-&lt;br&gt;slag från riksdagspartier och intresseorganisationer bör däremot bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet (KU 1986/87:29), som avstyrkte förslag i fp- och&lt;br&gt;m-motioner i fråga om lekmannastyrelsemas roll, förordade att man inte&lt;br&gt;generellt skulle införa enrådighetsmodellen och stannade i stället för att&lt;br&gt;lekmännen skulle få ta del i visst beslutsfattande i myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intresserepresentation förelåg två motioner, Kl 12 (vpk) och&lt;br&gt;Kl 15 (m). I motion Kl 12 stöddes den parlamentariska lekmanna-&lt;br&gt;styrelsens princip men tanken på intresseföreträdare avvisades. I motion&lt;br&gt;Kl 15 uttalades att det saknades tog för en särlösning avseende arbets-&lt;br&gt;marknads- och jordbruksområdena. Även på dessa områden borde en-&lt;br&gt;rådighetsmodellen användas och styrelsen endast ha en rådgivande&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet uttalade i fråga om intresserepresentation (s. 32):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets uppfattning måste lekmannastyrelsens sammansättning&lt;br&gt;bestämmas av regeringen från fall till fåll med beaktande av de uppgifter&lt;br&gt;som myndigheten i fråga har. Beträffande vissa styrelser på arbets-&lt;br&gt;marknads- och jordbruksområdena bör, som föreslås i propositionen&lt;br&gt;nuvarande form för intresserepresentation finnas kvar. Även i andra&lt;br&gt;styrelser kan det bli aktuellt att hämta styrelseledamöter från intresse-&lt;br&gt;organisationer på grund av den sakkunskap som är representerad där. Ut-&lt;br&gt;skottet förutsätter att det allmänna medborgerliga omdöme som företräds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av personer i de folkvalda församlingarna får en stark representation i&lt;br&gt;lekmannastyrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet hemställde (mom. 33) beträffande styrelsernas samman-&lt;br&gt;sättning att riksdagen godkände propositionens förslag till riktlinjer.&lt;br&gt;Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (rskr.&lt;br&gt;1986/87:226).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utskottets betänkande redovisas flera reservationer angående lek-&lt;br&gt;mannainflytandet inom myndighetsledningarna och en m- resp, en vpk-&lt;br&gt;reservation i fråga om styrelsernas sammansättning. Reservationerna ger&lt;br&gt;sammantaget uttryck för att intresserepresentationen i myndigheternas&lt;br&gt;ledning bör undvikas. Enligt m-reservationen saknas det fog för sådana&lt;br&gt;särlösningar på arbetsmarknads- och jordbruksområdena som innebär&lt;br&gt;avsteg från enrådighetsmodellen. I vpk-reservationen förordas den parla-&lt;br&gt;mentariska lekmannastyrelsen som den bäst skickade modellen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Senare beslut i verksledningsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 11 s. 24) tog rege-&lt;br&gt;ringen ånyo upp frågan om intresserepresentation i en myndighets&lt;br&gt;styrelse i samband med att Statens jordbruksnämnd lades ner och Statens&lt;br&gt;jordbruksverk inrättades. Den partssammansatta styrelsen i Statens&lt;br&gt;jordbruksnämnd skulle enligt förslaget ersättas av en lekmannastyrelse för&lt;br&gt;det nya jordbruksverket, i förekommande fall kompletterad med&lt;br&gt;rådgivande organ. Enligt föredragande statsrådet fanns det inte längre&lt;br&gt;något som motiverade en partssammansatt styrelse där olika intressen&lt;br&gt;balanserar varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet tillstyrkte att en lekmannastyrelse skulle leda det nya verket&lt;br&gt;(1990/91 :JoU 22). Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan&lt;br&gt;(rskr. 202).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Framställningar från SAF samt&lt;br&gt;Arbetarsskyddstyrelsen och&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;SAF har i en skrivelse den 14 februari 1991 hemställt att regeringen vid-&lt;br&gt;tar åtgärder för att förändra sammansättningen av statliga myndigheters&lt;br&gt;styrelser så att SAF inte längre är företrädd i sådana styrelser. I&lt;br&gt;framställningen upplyses om att SAF:s styrelse beslutat att hemställa hos&lt;br&gt;regeringen att intresseorganisationer inte bör representeras i beslutande&lt;br&gt;myndighetsstyrelser utan enbart ha en rådgivande funktion. I skrivelsen&lt;br&gt;anges ett antal myndighetsstyrelser i vilka SAF inte skall företrädas från&lt;br&gt;och med 1992 års ingång. Vidare framgår av skrivelsen att SAF inte&lt;br&gt;avser att nominera kandidater till dessa styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har, i överensstämmelse med vad som framgår av dess skrivelse,&lt;br&gt;inte nominerat några styrelseledamöter till de platser som skulle åter-&lt;br&gt;besättas den 1 januari 1992. Platserna är nu tills vidare vakanta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller regionala och lokala styrelser har AMS och ASS ansett sig Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;med hänvisning till vad som föreskrivs i deras instruktioner förhindrade&lt;br&gt;att i avsaknad av namnförslag från SAF utse ledamöter till dessa platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till regeringen den 8 januari 1992 har ASS hemställt att&lt;br&gt;regeringen beslutar att medge att styrelsen, med avsteg från instruk-&lt;br&gt;tionen, får förordna lämpliga personer som ledamöter och suppleanter i&lt;br&gt;yrkesinspektionsnämndema utan hinder av att förslag från SAF saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har i en skrivelse till regeringen den 8 januari 1992 anhållit att&lt;br&gt;regeringen ändrar verkets instruktion så att ledamöter som representerar&lt;br&gt;det privata näringslivet kan utses av AMS utan förslag från SAF.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Regeringens ställningstagande till skrivelserna&lt;br&gt;från ASS och AMS&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tagit ställning till skrivelserna från ASS och AMS genom&lt;br&gt;beslut den 16 januari 1992. 1 besluten konstaterar regeringen att ASS och&lt;br&gt;AMS enligt sina instruktioner utser ledamöter och ersättare för leda-&lt;br&gt;möterna, efter förslag av angivna organisationer. Det förhållandet att&lt;br&gt;förslag inte lämnats hindrar emellertid inte att ASS och AMS utser andra&lt;br&gt;personer i yrkesinspektionsnämndema resp, länsarbetsnämnderna. Rege-&lt;br&gt;ringen beslöt därför att inte vidta någon åtgärd med anledning av&lt;br&gt;framställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställningstagandet utgår från följande synsätt. Den intresseavvägning&lt;br&gt;som verksledningsbeslutet förutsätter för ett antal myndigheters styrelser&lt;br&gt;har inneburit att vissa ledamöter utses efter förslag av någon intresse-&lt;br&gt;organisation. Detta framgår vanligtvis av myndighetens instruktion.&lt;br&gt;Regleringen i instruktionen innebär emellertid ingen skyldighet för vare&lt;br&gt;sig intresseorganisationen att lämna ett förslag eller för regeringen eller&lt;br&gt;myndigheten att utse den som har föreslagits. Bestämmelsen betyder&lt;br&gt;egentligen endast att regeringen åtagit sig resp, ålagt berörd myndighet&lt;br&gt;att, innan styrelseledamöter utses, ge berörda organisationer möjlighet&lt;br&gt;att nominera lämpliga personer. Själva uppdraget som styrelseledamot&lt;br&gt;kommer alltid från den som beslutat om uppdraget, dvs. regeringen eller&lt;br&gt;aktuell central myndighet, t.ex. ASS eller AMS. Det är alltså ASS och&lt;br&gt;AMS uppgift att se till att yrkesinspektionsnämndema resp, läns-&lt;br&gt;arbetsnämnderna tillsätts med personer som är lämpliga för uppdragen.&lt;br&gt;Med den önskade trepartssamverkan i styrelserna är det emellertid i&lt;br&gt;praktiken inte möjligt att utse några andra än dem som föreslås av&lt;br&gt;organisationerna, under förutsättning att någon person över huvud utses.&lt;br&gt;Om något förslag inte lämnas innebär detta emellertid inte att någon&lt;br&gt;styrelse inte skall utses eller att någon styrelsepost måste hållas vakant.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 En översyn av verksledningsbeslutet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har genom beslut den 6 februari 1992 bemyndigat finans-&lt;br&gt;ministern att tillkalla en kommitté med uppgift att se över myndig-&lt;br&gt;heternas ledningsformer m.m. (Fi 1992:03). I direktiven (dir. 1992:10)&lt;br&gt;anförs bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän utgångspunkt för kommitténs arbete skall vara att myndig-&lt;br&gt;hetsledningarnas befogenheter och ansvar anpassas till de nya förutsätt-&lt;br&gt;ningar som följer av bl.a. den fortlöpande delegering av verksamhets-&lt;br&gt;ansvar och ekonomiskt ansvar som skett de senaste åren. Härvid bör&lt;br&gt;kommittén även förutsättningslöst pröva behovet av lekmannainflytande&lt;br&gt;i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan utgångspunkt för kommittén skall vara att intresserepresenta-&lt;br&gt;tion inte bör förekomma på ledningsnivå utan i förekommande fall i råd-&lt;br&gt;givande organ. För vissa domstolsliknande eller rättstillämpande organ&lt;br&gt;m.m. kan dock, om särskilda skäl föreligger, intresserepresentation likväl&lt;br&gt;övervägas att behållas. Kommittén bör även överväga om en återgång till&lt;br&gt;kollegium som ledningsform i vissa myndigheter kan vara ändamåls-&lt;br&gt;enligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om verksstyrelsemas sammansättning anförs bl.a., i anslutning&lt;br&gt;till en redogörelse för förekomsten av intresserepresentation, att det före-&lt;br&gt;kommer att förslagsordningar regleras i myndighetsinstruktioner. Även&lt;br&gt;här gäller dock enligt direktiven att sådana ledamöter har sitt uppdrag av&lt;br&gt;regeringen och tillsätts på personliga meriter. Regeringen är enligt&lt;br&gt;direktiven inte skyldig att utse de ledamöter som föreslås. En organisa-&lt;br&gt;tion är inte heller skyldig att föreslå en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Nuvarande omfattning av intresserepresentation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En genomgång har gjorts av de författningsbestämmelser där ordningen&lt;br&gt;med intresserepresentation eller annan medverkan i nomineringsför-&lt;br&gt;farande för arbetsmarknadens parter finns inskrivna. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;blev resultatet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21 författningar, varav sju är lagar, finns sådana bestämmelser. Av&lt;br&gt;dessa rör flera domstolar eller andra, i vissa fall domstolsliknande, organ&lt;br&gt;med rättstillämpande funktioner. Dessa bedöms inte aktuella i det här&lt;br&gt;sammanhanget med undantag av socialförsäkringsnämndema. Dessa&lt;br&gt;nämnder regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring (ändrad senast&lt;br&gt;1991:1977). En socialförsäkringsnämnd avgör främst frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förtidspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskild efterlevandepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handikappersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vårdbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bilstöd till handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbetsskadeersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rör sig om beslut i ärenden, som har det gemensamt att utgången&lt;br&gt;har stor betydelse för den försäkrade från trygghets- och försörjnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synpunkt, samtidigt som ärendena ofta inrymmer betydande inslag av&lt;br&gt;skälighetsbedömningar. Nämndernas uppgift är alltså rättstillämpning i&lt;br&gt;individärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd består av sju ledamöter. En ledamot, som&lt;br&gt;också skall vara nämndens ordförande, utses av regeringen. Tre leda-&lt;br&gt;möter utses av Riksförsäkringsverket (RFV), efter förslag av organisa-&lt;br&gt;tioner på arbetsmarknaden. Tre ledamöter väljs av landstinget alternativt&lt;br&gt;kommunfullmäktige. För de sex sistnämnda ledamöterna utses i samma&lt;br&gt;ordning lika många suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har hittills inhämtat förslag från centrala organisationer på&lt;br&gt;arbetsmarknaden, nämligen SAF, Företagarnas Riksorganisation och LRF&lt;br&gt;samt LO, TCO och SACO. Fördelningen av platser mellan sammanslut-&lt;br&gt;ningarna har skett länsvis, med utgångspunkt i antalet anställda i anslutna&lt;br&gt;företag resp, antalet medlemmar. Av de ledamöter som RFV utser skall&lt;br&gt;enligt förarbetena till lagen en komma från arbetsgivarsidan och två från&lt;br&gt;arbetstagarsidan. Den nuvarande mandatperioden går ut den 30 juni&lt;br&gt;1992. För närvarande är ett tiotal platser för ledamöter och suppleanter&lt;br&gt;vakanta i anledning av att RFV inte har utsett ersättare på grund av att&lt;br&gt;SAF inte har föreslagit nya ledamöter i stället för dem som avgått under&lt;br&gt;mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har i sin skrivelse särskilt nämnt socialförsäkringsnämndema som&lt;br&gt;exempel på organ i vilka SAF inte önskar vara representerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 21 angivna författningarna har 14 bedömts fälla utanför det&lt;br&gt;område som behandlats i promemorian. Sju förordningar bedöms dock&lt;br&gt;vara relevanta i sammanhanget. Dessa förordningar förtecknas här med&lt;br&gt;angivande av de organ där intresserepresentation förekommer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förordningen (1988:730) med instruktion för arbetarskyddsverket&lt;br&gt;(arbetarskyddsstyrelsen, arbetstidsnämnden och yrkesinspektions-&lt;br&gt;nämndema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förordningen (1988:732) med instruktion för arbetsmiljöinstitutet&lt;br&gt;(institutets styrelse)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förordningen (1988:1076) med instruktion för AMU-gruppen&lt;br&gt;(AMU-styrelsen och AMU-myndigheternas styrelser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förordningen (1988:1138) med instruktion för arbetslivscentrum&lt;br&gt;(institutets styrelse)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förordningen (1988:1139) med instruktion för arbetsmarknadsverket&lt;br&gt;(AMS styrelse, AMS personalansvarsnämnd, länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;arbetsförmedlingsnämnderna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Förordningen (1990:130) med instruktion för arbetslivsfonden (den&lt;br&gt;centrala arbetslivsföndens styrelse och de regionala arbetslivsfondemas&lt;br&gt;styrelser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Förordningen (1991:1158) med instruktion för arbetsmiljöfonden&lt;br&gt;(fondens styrelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga dessa författningar hör till arbetsmarknadsdepartementets&lt;br&gt;ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF:s skrivelse rör främst detta ansvarsområde. Där nämns emellertid&lt;br&gt;- förutom socialförsäkringsnämndema som nyss behandlats - även RFV,&lt;br&gt;högskoleområdet och Institutet för social forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om RFV, högskoleområdet och Institutet för social forskning&lt;br&gt;finns inga författningsbestämmelser om något nomineringsförfarande eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om någon intresserepresentation för arbetsmarknadens organisationer. I Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;18 § högskolelagen (1977:218) föreskrivs dock att i styrelsen för en&lt;br&gt;högskoleenhet skall ingå sex företrädare för allmänna intressen. I för-&lt;br&gt;ordningen (1988:1204) med instruktion för riksförsäkringsverket och i&lt;br&gt;förordningen (UHÄ FS 1988:19) om institutet för social forskning finns&lt;br&gt;det inte några regler om intresserepresentation i fråga om de berörda&lt;br&gt;organen. I verksledningsbeslutets riktlinjer nämns inte heller dessa&lt;br&gt;verksamheter som organ med intresserepresentation. Förutom i fråga om&lt;br&gt;högskoleområdet - som i det avseendet är lagreglerat och som för övrigt&lt;br&gt;nu är föremål för en särskild översyn - står det regeringen fritt att välja&lt;br&gt;hur styrelserna i dessa fall skall sammansättas. Något behov av ändrade&lt;br&gt;lagregler finns därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På jordbruksområdet gäller för de centrala verken på jordbrukets,&lt;br&gt;fiskets och skogsbrukets område numera instruktioner (se SFS 1991:375,&lt;br&gt;827 och 828) som inte ger uttryck för någon princip om intresse-&lt;br&gt;representation eller medverkan i nomineringsförfärande för arbets-&lt;br&gt;marknadsparter. Dessa myndigheter får enligt sina instruktioner utse råd-&lt;br&gt;givande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på bestämmelser om nomineringsförfarandet kan hänvisas&lt;br&gt;till vad som gäller för AMU-styrelsen enligt instruktionen för AMU-&lt;br&gt;gruppen. Enligt 17 § utses av ledamöterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tre efter förslag av LO,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två efter förslag av TCO,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en efter förslag av SACO,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två efter förslag av SAF,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en efter förslag av Svenska Kommunförbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en efter förslag av Landstingsförbundet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en efter förslag av AMS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall två av ledamöterna ha erfarenhet av företagsledning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Särskilt om ILO-konventionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör uppmärksammas ILO-konventionen (nr 88) angående&lt;br&gt;den offentliga arbetsförmedlingens organisation (se prop. 1949:162).&lt;br&gt;Enligt den konventionen skall lämpliga anordningar vidtas för att genom&lt;br&gt;rådgivande nämnder trygga samverkan med representanter för arbets-&lt;br&gt;givare och arbetstagare vid den offentliga arbetsförmedlingens&lt;br&gt;organiserande och verksamhet samt vid uppdragande av riktlinjer för dess&lt;br&gt;fortsatta utveckling. Anordningarna skall innefatta en eller flera centrala&lt;br&gt;rådgivande nämnder och, där så behövs, även regionala och lokala&lt;br&gt;sådana. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas representanter i nämnderna&lt;br&gt;skall utses till lika antal, efter samråd med de representativa arbetsgivar-&lt;br&gt;och arbetstagarorganisationerna, där sådana finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konventionen måste alltså en ordning för samverkan mellan Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;parterna genom rådgivning firmas. Något krav på intresserepresentation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i beslutande organ finns däremot inte i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Föredragandens överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De allmänna riktlinjer för verksstyrelsemas&lt;br&gt;sammansättning som lades fast genom det s.k. verksledningsbeslutet&lt;br&gt;skall gälla också för sådana myndigheter som nu har&lt;br&gt;intresserepresentation i sin styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om allmän försäkring ändras så att RFV inte längre skall&lt;br&gt;behöva inhämta förslag från organisationer på arbetsmarknaden inför&lt;br&gt;beslut om att utse ledamöter i socialförsäkringsnämndema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom i&lt;br&gt;frågan om utseende av ledamöter i socialförsäkringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Allmänt delar remissinstanserna den grundsyn som&lt;br&gt;promemorian ger uttryck för. Några mer genomgripande förändringar av&lt;br&gt;myndigheternas ledningsorganisation bör enligt remissinstansernas upp-&lt;br&gt;fattning inte genomföras nu. AMS anför dock att det är en uppenbar&lt;br&gt;styrka för arbetsmarknadspolitiken att såväl arbetsgivarsidan som arbets-&lt;br&gt;tagarsidan är representerade i styrelser, delegationer och nämnder inom&lt;br&gt;verket. Det är i själva verket svårt att se någon annan ordning som skulle&lt;br&gt;kunna medföra en lika effektiv och ändamålsenlig ledning av förverk-&lt;br&gt;ligandet av arbetsmarknadspolitiken som denna. Också ASS, Arbetslivs-&lt;br&gt;fonden och Arbetsmiljöfonden understryker betydelsen av den kompetens&lt;br&gt;som trepartssamverkan innefattar. LO och TCO avstyrker att ledningen&lt;br&gt;för arbetsmarknadsmyndigheterna ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning att SAF:s skrivelse aktualiserar frågan om&lt;br&gt;intresserepresentation på både lång och kort sikt och förslaget att låta den&lt;br&gt;mera långsiktiga frågan prövas i den nyligen tillkallade kommittén för en&lt;br&gt;översyn av verksledningsfrågoma tillstyrks av samtliga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att på kort sikt lösa de problem hos vissa verksledningar som&lt;br&gt;SAF:s inställning har gett upphov till genom att underställa frågan riks-&lt;br&gt;dagens prövning tillstyrks av flertalet remissinstanser. LO invänder dock&lt;br&gt;att det saknas anledning att tillskapa en interimistisk lagstiftning.&lt;br&gt;Regeringens beslut med anledning av skrivelserna från AMS och ASS&lt;br&gt;har gett tillräckliga förutsättningar för att upprätthålla styrelsearbetet även&lt;br&gt;utan SAF:s medverkan, i avvaktan på utredningens mera långsiktiga&lt;br&gt;lösning. TCO har liknande invändningar mot en lösning på kort sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att behålla intresserepresentationen i socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämndema avstyrks av Statskontoret och SAF. Statskontoret motiverar sitt&lt;br&gt;ställningstagande med att nämnderna prövar såväl ärenden som gäller&lt;br&gt;individer som står utan för arbetsmarknaden som ärenden enligt&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen. SAF anför att nämnderna är att betraktas som&lt;br&gt;vilka myndigheter som helst. Det finns alltså inga skäl till att nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särbehandla dem. Lagen (1962:381) om allmän försäkring som reglerar Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;representationen i nämnderna bör därför ändras så att landsting resp,&lt;br&gt;kommuner skall utse samtliga ledamöter utom ordföranden. Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet instämmer i promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ILO-konventionen (nr 88) tillstyrker remissinstanserna&lt;br&gt;förslaget att uppfylla konventionens krav på inflytande från arbets-&lt;br&gt;marknadens sida genom att knyta rådgivande organ till vissa myndighets-&lt;br&gt;ledningar som en fullgod lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom det s.k. verksledningsbeslutet lades&lt;br&gt;fast allmänna principer för hur statliga myndigheters styrelser bör vara&lt;br&gt;sammansatta. Innebörden av dessa principer är bl.a. att det inte är något&lt;br&gt;allmänt intresse att eftersträva representativitet i verksstyrelsema för olika&lt;br&gt;grupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det av avgörande betydelse för en effektiv&lt;br&gt;och väl fungerande förvaltning att den styrs utan hänsyn till&lt;br&gt;organisationers och andra intressegruppers särintressen. En intresse-&lt;br&gt;representation i beslutande organ i förvaltningen kan leda till diffusa&lt;br&gt;ansvarsförhållanden och en oklar rollfördelning mellan myndigheter och&lt;br&gt;intresseorganisationer. Myndigheternas verksamhet kan komma att&lt;br&gt;utvecklas i korporativ riktning, något som säkerligen inte var avsett med&lt;br&gt;verksledningsbeslutet och som inte heller stämmer överens med min&lt;br&gt;uppfattning av hur en myndighet bör ledas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lång sikt måste frågan om intresserepresentation ses som en del av&lt;br&gt;den mera allmänna frågan om vilka principerna bör vara för myndig-&lt;br&gt;heternas ledning och ledningsorganisation. Här behövs en genomlysning&lt;br&gt;av alternativen enrådighetsverk kontra kollegium, resp, enrådighetsverk&lt;br&gt;kontra verk med styrelse. Vidare behöver erfarenheter av lekmanna-&lt;br&gt;styrelse och intresserepresentation utredas närmare. Metoden att till led-&lt;br&gt;ningsorganet knyta rådgivande organ bör också belysas. Dessa frågor ses&lt;br&gt;nu över av en kommitté enligt direktiv som regeringen beslöt den 6&lt;br&gt;februari 1992 (dir. 1992:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om intresserepresentation i den vidare bemärkelse som SAF&lt;br&gt;avser i sin skrivelse kommer också att prövas av denna utredning. En&lt;br&gt;utgångspunkt för utredningsarbetet skall enligt direktiven sålunda vara att&lt;br&gt;intresserepresentation inte bör förekomma på ledningsnivå utan endast i&lt;br&gt;rådgivande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller åtgärder på kort sikt får man se principen om intresse-&lt;br&gt;representation i vissa styrelser som en del av de riktlinjer för myndig-&lt;br&gt;heternas ledning som riksdagen godkänt i samband med verkslednings-&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksledningsbeslutet gjordes nämligen vissa undantag från huvud-&lt;br&gt;regeln om styrelsernas sammansättning. Dessa undantag gällde främst&lt;br&gt;arbetsmarknadsområdet. Föredragande statsrådet ansåg att det i de&lt;br&gt;sammanhangen låg stora fördelar i att intresseavvägningar och samför-&lt;br&gt;stånd kunde uppnås på myndighetsnivå och att det därför farms skäl att&lt;br&gt;sätta samman styrelserna så att intressena balanserades. Denna treparts-&lt;br&gt;samverkan ansågs också innebära fördelar både i fråga om möjlighet till&lt;br&gt;förankring av beslut och administrativ smidighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ser det är regeringen därför förhindrad att, utan att saken på Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;nytt anmäls för riksdagen, genomföra mera omfattande förändringar av&lt;br&gt;styrelseformen för de berörda myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som nu förs fram mot intresserepresentation i statliga verks&lt;br&gt;och myndigheters styrelser och som majoriteten av remissinstanserna&lt;br&gt;ansluter sig till stämmer väl överens med min uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har särskilt pekat på de fördelar som en treparts-&lt;br&gt;samverkan ändå ger. Jag anser också att intresserepresentation bör få&lt;br&gt;komma till uttryck på något sätt, t.ex. genom att rådgivande organ knyts&lt;br&gt;till myndigheterna i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har genom sina beslut i anledning av framställningarna från&lt;br&gt;ASS och AMS klargjort att regeringen kan utse fullt antal styrelse-&lt;br&gt;ledamöter, även om en eller flera intresseorganisationer inte lämnat något&lt;br&gt;förslag. I en sådan situation uppnås emellertid inte den balans mellan&lt;br&gt;olika intressegrupper som avsågs i verksledningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en reell intresserepresentation är regeringen alltså i&lt;br&gt;praktiken beroende av att förslag lämnas för att balansen skall kunna&lt;br&gt;upprätthållas. Principen om intresserepresentation med dess krav på&lt;br&gt;balans står och faller med att de berörda intresseorganen deltar i nomine-&lt;br&gt;ringsförfärandet. SAF deltar som nämnts numera inte i nomineringen.&lt;br&gt;Principen om intresserepresentation kan därmed inte längre upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då vilka åtgärder som på kort sikt bör vidtas i avvaktan på&lt;br&gt;resultatet av den allmänna översynen av verksledningsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några mera genomgripande principiella förändringar av ledningsor-&lt;br&gt;ganisationen i myndigheterna anser jag inte bör göras, med hänsyn till&lt;br&gt;det utredningsarbete som nu sätts i gång. Förändringarna bör begränsas&lt;br&gt;till sådana fäll som aktualiserats i anledning av att SAF inte längre med-&lt;br&gt;verkar i nomineringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ILO-konventionen (nr 88) anser jag att de förpliktelser, som&lt;br&gt;Sverige har tagit på sig genom att tillträda konventionen, likaväl kan till-&lt;br&gt;godoses genom rådgivande organ, knutna till en myndighets ledning. Det&lt;br&gt;är en lösning som remissinstanserna också förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivande organ behöver emellertid inte bara finnas i de myndigheter&lt;br&gt;som till följd av ILO-konventionen måste ha dem. Jag ser det som ett&lt;br&gt;värdefullt tillskott till ledningskompetensen om också andra myndigheter&lt;br&gt;ges möjligheter att utnyttja rådgivande organ eller referensgrupper i sin&lt;br&gt;verksamhetsledning. Med sådana organ torde det finnas goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att ett väl fungerande samarbete, som kan ha etablerats i det&lt;br&gt;hittillsvarande styrelsearbetet, också kan fortsätta. Därmed bör de&lt;br&gt;betänkligheter mot att slopa intresserepresentationen i styrelserna som har&lt;br&gt;förts fram från vissa remissinstanser kunna undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl som jag nu anfört bör riksdagen godkänna att riktlinjerna&lt;br&gt;i verksledningsbeslutet, till den del de förutsätter intresserepresentation,&lt;br&gt;upphävs. Ett sådant ställningstagande innebär att huvudprincipen i verks-&lt;br&gt;ledningsbeslutet för en myndighetsstyrelses sammansättning kommer att&lt;br&gt;gälla även för de styrelser som hittills haft intresserepresentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen godkänner regeringens förslag är det därefter en uppgift&lt;br&gt;för regeringen att i fråga om dessa myndigheter bestämma hur ledningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall utformas, med utgångspunkt i huvudprincipen i verkslednings- Prop. 1991/92:123&lt;br&gt;beslutet. Det innebär alltså att regeringen kommer att ta ställning till&lt;br&gt;huruvida de här aktuella myndigheterna skall vara enrådighetsverk eller&lt;br&gt;ha styrelse eller rådgivande organ eller eventuellt kombinationer av de&lt;br&gt;olika modellerna. Jag vill emellertid redan nu framhålla att det är&lt;br&gt;naturligt att myndigheter med omfattande verksamhet eller medelsförvalt-&lt;br&gt;ning har en lekmannastyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga i sammanhanget gäller socialförsäkringsnämndema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det tidigare nämnda utredningsuppdraget hör att på lång sikt pröva&lt;br&gt;också frågan om den representation i socialförsäkringsnämndema som&lt;br&gt;SAF och några andra remissinstanser tar upp. Ett långsiktigt ställnings-&lt;br&gt;tagande i den delen från regeringens sida bör därför anstå till dess&lt;br&gt;utredningen har avslutat sin översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt måste emellertid den situation som uppstått genom att SAF&lt;br&gt;inte längre medverkar i nomineringen lösas. Av förarbetena till gällande&lt;br&gt;regler om socialförsäkringsnämndemas sammansättning framgår att man&lt;br&gt;eftersträvar en bred och allsidig representation från olika verksamhets-&lt;br&gt;områden, bl.a. arbetsmarknadsområdet (prop. 1985/86:73 s. 24 f.). Av&lt;br&gt;förarbetena framgår vidare att av de tre ledamöter som RFV skall utse&lt;br&gt;efter förslag från organisationerna på arbetsmarknaden två skall föreslås&lt;br&gt;från arbetstagarsidan och en föreslås från den icke-offentliga arbetsgivar-&lt;br&gt;och egenföretagarsidan. Det understryks dock att dessa ledamöter inte&lt;br&gt;skall agera som intresserepresentanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lösa den nu uppkomna situationen bör enligt min uppfattning&lt;br&gt;riksförsäkringsverket ges möjlighet att utan att behöva inhämta förslag&lt;br&gt;från organisationssidan utse ledamöter i socialförsäkringsnämndema.&lt;br&gt;Kraven på ledamöterna i fråga om erfarenheter m.m. bör vara desamma&lt;br&gt;som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget förutsätter ändring i 18 kap. 20 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen bör kunna tillämpas i fråga om ledamöter&lt;br&gt;och suppleanter som utses för tiden fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att förslag om en annan ändring i 18 kap. 20 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring har lagts fram i prop. 1991/92:106 om vissa&lt;br&gt;socialförsäkringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har samrått med statsrådet Könberg i fråga om ändring i lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring och med chefen för Arbetsmarknadsdepartementet om&lt;br&gt;förslaget i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att godkänna att intresserepresentationen i vissa statliga myn-&lt;br&gt;digheters styrelser slopas i enlighet med vad jag har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag....................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 26 mars 1992............................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.............................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Gällande ordning......................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Ledningsformer........................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Verksstyrelsemas sammansättning och frågan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresserepresentation....................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Verksledningsbeslutet och intresserepresentationen -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en närmare genomgång av förarbetena............. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Verksledningskommittén.............. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Remissinstanserna.................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Propositionen..................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Utskottet........................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Senare beslut i verksledningsfrågor............ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Framställningar från SAF samt Arbetarskyddsstyrelsen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen, m.m.................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens ställningstagande till skrivelserna från ASS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och AMS.............................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;En översyn av verksledningsbeslutet.............. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Nuvarande omfattning av intresserepresentation....... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Särskilt om ILO-konventionen.................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Föredragandens överväganden.................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag........................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Hemställan............................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Beslut................................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41128, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU36</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att intresserepresentationen i vissa statliga myndigheters styrelser slopas i enlighet med vad som sägs i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att intresserepresentationen i vissa statliga myndigheters styrelser slopas i enlighet med vad som sägs i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU36</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:35:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03123</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:35:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03123</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__123.pdf</filnamn>
<filstorlek>767857</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters styrelse</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FC282474-76EF-4F98-BE1A-1A34966DD5BC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KU36</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KU36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Intresserepresentation i vissa myndighetsstyrelser m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:123&lt;br/&gt;
Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters  styrelser</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:123 Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters styrelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:123&lt;br/&gt;
Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters  styrelser</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:123 Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters styrelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:123&lt;br/&gt;
Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters  styrelser</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:123 Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters styrelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Finnkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:123&lt;br/&gt;
Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters  styrelser</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:123 Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters styrelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Finnkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:123&lt;br/&gt;
Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters  styrelser</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:123 Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters styrelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thage G Peterson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:123&lt;br/&gt;
Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters  styrelser</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:123 Slopande av intresserepresentation i vissa statliga myndigheters styrelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thage G Peterson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>