<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2360242</hangar_id>
 <dok_id>GF03120</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>120</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:120</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>120</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om reglering av priserna på fisk m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03120/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03120</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03120</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:120&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om reglering av priserna på fisk m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03120/prop_199192__120-1.png" style="width:36pt;height:46pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:120&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk m.m.&lt;br&gt;under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-&lt;br&gt;gren, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om reglering av priserna på fisk m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Prisregleringen på fisk under regleringsåret 1992/93&lt;br&gt;utformas enligt fiskeriverkets förslag. Det innebär en fortsatt anpass-&lt;br&gt;ning och neddragning av det generella statliga ekonomiska stödet till&lt;br&gt;fisket i enlighet med vad som har kommits överens om i interna-&lt;br&gt;tionella förhandlingar om en liberaliserad handel med bl. a. fisk och&lt;br&gt;fiskprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeringen uppdrog den 19 december 1991 åt&lt;br&gt;fiskeriverket att avge förslag beträffande prisregleringen på fisk m. m. för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Förslaget skulle rymmas inom en total utgiftsram på&lt;br&gt;100 milj.kr. Kostnader för olika former av pristillägg skulle inom denna&lt;br&gt;ram få uppgå till högst 50 milj.kr. Vidare skulle inom den totala utgiftsra-&lt;br&gt;men föreslås offensiva åtgärder inom fiskerinäringen i syfte att öka ratio-&lt;br&gt;naliseringen och förbättra konkurrenskraften inför den ökade internatio-&lt;br&gt;naliseringen. Prisregleringssystemets förenlighet med EG:s gemensamma&lt;br&gt;fiskeripolitik och relevanta artiklar i Romfördraget skulle utredas. Fiskeri-&lt;br&gt;verket skulle vid fullgörandet av uppdraget samråda med kommerskol-&lt;br&gt;legium, Svensk fisk, ekonomisk förening, Sveriges fiskares riksförbund och&lt;br&gt;Fiskbranschens riksförbund. Fiskeriverket har i skrivelse den 13 februari&lt;br&gt;1992 redovisat sitt förslag med anledning av uppdraget. Verkets skrivelse&lt;br&gt;bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län och länsstyrelsen i Kristianstads län har i&lt;br&gt;skrivelser till regeringen den 3 februari 1992 resp, den 10 februari 1992&lt;br&gt;begärt åtgärder till stöd för fiskerinäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100 (bil. 10 s. 50) har regeringen föreslagit riksdagen att&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. till prisregle-&lt;br&gt;rande åtgärder på fiskets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare redogörelse för hur prisregleringen på fisk är utformad finns&lt;br&gt;i prop. 1984/85:143 (s. 19-21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fiskeriverket var de totala kostnaderna regleringsåret 1990/91 för&lt;br&gt;pristillägg för normprissatta fiskslag 54,3 milj.kr. jämfört med 43,6 milj.kr.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föregående regleringsår. Av det totala stödbeloppet för 1990/91 gick ca Prop. 1991/92: 120&lt;br&gt;92 % till sill/strömming. Behållningen hos regleringsföreningen Svensk fisk&lt;br&gt;var 43,9 milj.kr. den 1 juli 1991, en minskning med 1,2 milj.kr. Behåll-&lt;br&gt;ningen i prisregleringskassan var 91,8 milj.kr., en ökning med 13 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisregleringsavgiften samt importavgifterna beräknas innevarande&lt;br&gt;regleringsår tillföra prisregleringskassan ca 64 milj.kr. Ränteintäkterna på&lt;br&gt;medlen hos Svensk fisk och i regleringskassan beräknas till 19,6 milj.kr. De&lt;br&gt;sammanlagda tillgångarna för prisregleringen innevarande regleringsår&lt;br&gt;uppgår till ca 220 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande&lt;br&gt;regleringsår beräknas till 109,9 milj.kr. Enligt riksdagens beslut våren 1991&lt;br&gt;skulle prisregleringen för innevarande budgetår rymmas inom en utgifts-&lt;br&gt;ram på 111 milj.kr. Detta skulle innebära att behållningen i prisreglerings-&lt;br&gt;kassan och hos Svensk fisk skulle komma att uppgå till sammanlagt ca 108&lt;br&gt;milj.kr. vid regleringsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande regleringsår har normkvantiteten för sill/strömming&lt;br&gt;fastställts till 40 000 ton och normpriset för stor och liten sill/strömming till&lt;br&gt;3,55 kr./kg resp. 2,75 kr./kg. För regleringsåret 1992/93 föreslås, mot&lt;br&gt;bakgrund av den av regeringen angivna kostnadsramen, att normkvantite-&lt;br&gt;ten för sill/strömming fastställs till 30 000 ton och att normpriset för stor&lt;br&gt;sill/strömming fastställs till 3,00 kr./kg och för liten sill/strömming till&lt;br&gt;oförändrat 2,75 kr./kg. Inom ramen för den totala normkvantiteten före-&lt;br&gt;slås att fiskeriverket får bemyndigande att fastställa olika andelar stödbe-&lt;br&gt;rättigade kvantiteter för olika kuststräckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande regleringsår lämnas rörliga pristillägg med 75 % av&lt;br&gt;skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming och för&lt;br&gt;torsk med 75 % av skillnaden mellan nedre prisgräns och jämförelsepris.&lt;br&gt;För regleringsåret 1992/93 föreslås oförändrade regler för dessa fiskslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Overskottspriset får för samtliga lägstaprissatta fiskslag och kokräka&lt;br&gt;uppgå till högst 75 % av lägstapris. För nästa regleringsår föreslås oföränd-&lt;br&gt;rade nivåer och att fiskeriverket om så anses påkallat får meddela Svensk&lt;br&gt;fisk ytterligare föreskrifter vad gäller överskottshanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lämnas ett särskilt stöd i form av regionalt pristillägg för sill/ström-&lt;br&gt;ming till fiskare bosatta vid syd- och ostkusten. Detta motiveras med att&lt;br&gt;fisket på dessa kuststräckor har en svagare utveckling än fisket för fiskare&lt;br&gt;på västkusten. Stödet lämnas som fasta pristillägg inom ramen för gällande&lt;br&gt;normkvantitet och för fisk som avsätts för human konsumtion. För regle-&lt;br&gt;ringsåret 1992/93 föreslås att fiskare bosatta på Gotland får samma villkor&lt;br&gt;som fiskare bosatta på norra ostkusten. I övrigt föreslås att stödet får&lt;br&gt;lämnas med oförändrade belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare lämnas pristillägg för export av sill/strömming till vissa östeuro-&lt;br&gt;peiska länder med högst 80 öre/kg inom en ram på sammanlagt 8,5&lt;br&gt;milj.kr., varav högst 2,5 milj.kr. får avse sill från Kattegatt, Skagerrak och&lt;br&gt;Nordsjön. Högst 500 000 kr. får avse sill från Nordsjön. För nästa regle-&lt;br&gt;ringsår föreslås att pristillägget sänks till högst 30 öre/kg och att stödet får&lt;br&gt;lämnas enbart för sill/strömming som har fångats i Östersjön, allt inom en&lt;br&gt;ram på högst 6 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristillägg för foderfisk lämnas under innevarande budgetår med högst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 öre/kg inom en ram på sammanlagt högst 6,5 milj.kr. Mot bakgrund av Prop. 1991/92:120&lt;br&gt;den fastställda totala kostnadsramen för prisregleringen för 1992/93 be-&lt;br&gt;dömer fiskeriverket att detta stöd är av mindre betydelse för fisket jämfört&lt;br&gt;med andra stödformer varför det bör slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande regleringsår lämnas regionalt pristillägg för foderfisk&lt;br&gt;på norra ostkusten och pristillägg för foderfisk som har fångats i insjöar.&lt;br&gt;För nästa regleringsår föreslås att fiskare bosatta på Gotland får samma&lt;br&gt;villkor som fiskare bosatta på norra ostkusten. Detta motiveras av de höga&lt;br&gt;fraktkostnaderna for fisk från Gotland. I övrigt föreslås oförändrade vill-&lt;br&gt;kor för regleringsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda fasta pristillägg lämnas under innevarande regleringsår för&lt;br&gt;räka, garnmakrill, gädda, gös, sik, lake, abborre och siklöja. För reglerings-&lt;br&gt;året 1992/93 föreslås att pristillägget upphör för garnmakrill mot bakgrund&lt;br&gt;av den relativt gynnsamma prisutvecklingen. För övriga fiskslag som stöds&lt;br&gt;under innevarande regleringsår med fasta pristillägg föreslås att samma&lt;br&gt;belopp lämnas under nästa regleringsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket skulle, som tidigare nämnts, inom den totala utgiftsramen&lt;br&gt;för prisregleringen för 1992/93, föreslå offensiva åtgärder inom fiskerinä-&lt;br&gt;ringen i syfte att öka rationaliseringen och förbättra konkurrenskraften&lt;br&gt;inför den ökade internationaliseringen. Fiskeriverket föreslår följande.&lt;br&gt;Under innevarande regleringsår betalas 6,8 milj.kr. från prisregleringskas-&lt;br&gt;san för att bestrida kostnader för utsättning av fisk. För nästa regleringsår&lt;br&gt;föreslås att 9,2 milj.kr. avsätts för nämnda ändamål. Vidare föreslås att 4,3&lt;br&gt;milj.kr. disponeras för Svensk fisks informations- och upplysningsverk-&lt;br&gt;samhet, vilket är samma belopp som för innevarande regleringsår. Fiske-&lt;br&gt;riverket föreslår också att oförändrat 5 milj.kr. avsätts som särskilt stöd till&lt;br&gt;yrkesfisket på ostkusten under regleringsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande nya former av insatser föreslås av fiskeriverket. För reglerings-&lt;br&gt;året 1992/93 bör avsättas 2 milj.kr. för ett projekt rörande produktutveck-&lt;br&gt;ling av sill/strömming. Syftet med projektet är att stärka kompetensen&lt;br&gt;inom bl. a. råvaru-, teknologi- och marknadsområdet genom samarbete&lt;br&gt;mellan SIK-Institutet för livsmedelsforskning, fiskare och fiskberedare för&lt;br&gt;att öka avsättningen av sill/strömming. Det föreslås vidare att 5 milj.kr.&lt;br&gt;avsätts för bidrag till investeringar som syftar till att höja kvaliteten på&lt;br&gt;fisken vid hanteringen från fångst till mottagare. Exempel på investeringar&lt;br&gt;som åsyftas är ismaskiner och kyltankar för förvaring av fisk ombord på&lt;br&gt;fiskefartyg. Med tanke på typen av investeringar föreslås att endast mo-&lt;br&gt;derna häcktrålare skall kunna komma i fråga för stödet. För kompetenshö-&lt;br&gt;jande åtgärder inom fiskerinäringen i form av bl. a. utbildning i företags-&lt;br&gt;ekonomi föreslås 1,7 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisregleringens kostnader för regleringsåret 1992/93 beräknas till&lt;br&gt;sammanlagt 100 milj.kr., varav 50 milj.kr. för olika former av pristillägg.&lt;br&gt;Kostnaderna för trygghetsförsäkringen beräknas till ca 8 milj.kr. och kost-&lt;br&gt;naderna för överskottshanteringen till 6,3 milj.kr. Härtill kommer 27,2&lt;br&gt;milj.kr. för de föreslagna offensiva åtgärderna inom fiskerinäringen. Kost-&lt;br&gt;naderna för uppbörd och kontroll beräknas till 1,2 milj.kr. och kostnaderna&lt;br&gt;för Svensk fisks administration till 7,3 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om prisregleringens finansiering föreslås att fiskeriverket bemyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digas att under regleringsåret 1992/93 från prisregleringskassan för fisk till&lt;br&gt;Svensk fisk överföra nödvändiga medel för att täcka kostnaderna för&lt;br&gt;rörliga, fasta och regionala pristillägg, pristillägg för export av sill/ström-&lt;br&gt;ming till vissa östeuropeiska länder, överskottshantering samt Svensk fisks&lt;br&gt;administration m. m. Vidare föreslås att fiskeriverket bemyndigas att inom&lt;br&gt;den fastställda utgiftsramen genomföra mindre omdisponeringar av me-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1989/90:123 om fisket påpekades att EFTA-överenskommelsen&lt;br&gt;om frihandel med fisk och fiskprodukter innebär att en anpassning måste&lt;br&gt;ske av prisstödet inom prisregleringen på fisk och av övrigt statsstöd.&lt;br&gt;Riksdagen uttalade i samband därmed bl. a. att den svenska avregleringen&lt;br&gt;bör hålla jämna steg med motsvarande process i övriga EFTA-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överenskommelse har träffats mellan EFTA-länderna och EG om ett&lt;br&gt;EES-avtal. Avtalet innebär för fiskets del bestämmelser bl. a. om minsk-&lt;br&gt;ning av gränsskyddet för fisk och fiskprodukter och avskaffande av konkur-&lt;br&gt;renssnedvridande statsstöd till fiskerisektorn. Avtalet avses träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del kan jag biträda fiskeriverkets förslag till prisreglering på fisk&lt;br&gt;under regleringsåret 1992/93. Detta innebär att kostnaderna för prisregle-&lt;br&gt;ringen för regleringsåret 1992/93 skall rymmas inom totalt 100 milj.kr. och&lt;br&gt;att kostnaderna för olika former av pristillägg inom denna ram får uppgå&lt;br&gt;till högst 50 milj.kr. Detta är en minskning med 10% resp. 31 % i för-&lt;br&gt;hållande till de beräknade kostnaderna för innevarande regleringsår.&lt;br&gt;Minskningen är enligt min bedömning i linje med de internationella&lt;br&gt;överenskommelserna om att avskaffa generella konkurrenssnedvridande&lt;br&gt;statsstöd till fiskerinäringen. I konsekvens med dessa överenskommelser&lt;br&gt;avvecklas de generella pristilläggen och prisregleringsavgiften på fisk i och&lt;br&gt;med utgången av regleringsåret 1992/93. Jag återkommer i det följande till&lt;br&gt;den framtida utvecklingen. De angivna ramarna bör inte få överskridas av&lt;br&gt;fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att prisregleringen utformas på det sätt jag har redogjort för&lt;br&gt;i det föregående och att de av fiskeriverket föreslagna normpriserna och&lt;br&gt;prisgränserna samt den föreslagna normkvantiteten fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentsatserna för rörliga pristillägg och procentsatsen för överskotts-&lt;br&gt;pris bör fastställas på det sätt som fiskeriverket har föreslagit. Svensk fisk&lt;br&gt;bör få besluta om avsättningen av överskotten i samma utsträckning som&lt;br&gt;för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala pristilläggen och de fasta pristilläggen bör fastställas pä det&lt;br&gt;sätt som har föreslagits. Förslaget om att sänka rambeloppet för stöd till&lt;br&gt;export av sill/strömming till vissa östeuropeiska länder bör genomföras.&lt;br&gt;Stödet bör i fortsättningen ges enbart till sill/strömming som har fångats i&lt;br&gt;Östersjön. Förslaget om att slopa stödet till foderfisk bör genomföras med&lt;br&gt;hänsyn till behovet av att begränsa kostnaderna för olika former av&lt;br&gt;pristillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslagen till offensiva åtgärder inom fiskerinäringen vill jag&lt;br&gt;framhålla följande. Den svenska fiskerinäringen står inför stora föränd-&lt;br&gt;ringar den närmaste framtiden till följd av internationella överenskommel-&lt;br&gt;ser. EFTA-länderna har träffat en överenskommelse om frihandel med fisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och fiskprodukter. Det mellan EFTA och EG träffade EES-avtalet berör&lt;br&gt;bl. a. fisket. Jag har for avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga i&lt;br&gt;anslutning till att EES-avtalet skall underställas riksdagen. Vidare har&lt;br&gt;Sverige ansökt om medlemskap i EG. Medlemskapsförhandlingar som rör&lt;br&gt;bl. a. fisket väntas inledas under innevarande år. Mot denna bakgrund är&lt;br&gt;det av största vikt att rationaliseringen av fiskeflottan fortsätter och att&lt;br&gt;hanteringen av fångsterna i de efterföljande leden förbättras och effektivi-&lt;br&gt;seras i syfte att möta den ökade internationella konkurrensen. De medel&lt;br&gt;som finns till förfogande inom ramen för prisregleringen på fisk bör därför&lt;br&gt;i större utsträckning än hittills användas för åtgärder som främjar detta&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsättning av fisk under regleringsåret 1992/93 bör genomföras inom de&lt;br&gt;ekonomiska ramar som fiskeriverket har föreslagit. Verket bör vid fördel-&lt;br&gt;ning av medel inhämta synpunkter från Sveriges fiskares riksförbund.&lt;br&gt;Svensk fisks informations- och upplysningsverksamhet bör under nästa&lt;br&gt;regleringsår bedrivas inom lika stor ekonomisk ram som gäller för inneva-&lt;br&gt;rande regleringsår. Särskilt stöd till yrkesfisket på ostkusten bör under&lt;br&gt;regleringsåret 1992/93 lämnas med samma belopp och enligt samma regler&lt;br&gt;som gäller för innevarande regleringsår. För att stimulera avsättningen av&lt;br&gt;sill/strömming bör 2 milj.kr. användas för produktutveckling under nästa&lt;br&gt;regleringsår. Vidare bör 5 milj.kr. disponeras för bidrag till investeringar&lt;br&gt;som syftar till att höja kvaliteten på fisk och 1,7 milj.kr. for kompetenshö-&lt;br&gt;jande åtgärder inom fiskerinäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket bör av regeringen kunna bemyndigas att betala ut 60&lt;br&gt;milj.kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg, överskottshantering&lt;br&gt;och Svensk fisks administration m. m. För dessa ändamål bör Svensk fisk&lt;br&gt;få disponera även sina ränteintäkter och vid behov även hos föreningen&lt;br&gt;behållna medel. Medel som har anslagits ur prisregleringskassan och som&lt;br&gt;inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisk. Medel bör&lt;br&gt;avsättas för att täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen för fisket med&lt;br&gt;preliminärt 8 milj.kr. För utsättning av fisk, stöd till ostkusten, produktut-&lt;br&gt;veckling, investeringsbidrag och kompetensutveckling bör anvisas&lt;br&gt;sammanlagt 22,9 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för uppbörd och kontroll, 1,2 milj.kr., bör täckas med medel&lt;br&gt;ur prisregleringskassan. Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även&lt;br&gt;under nästa regleringsår få användas for andra ändamål om regeringen&lt;br&gt;anser det påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har redovisat vissa förslag rörande det nuvarande pris-&lt;br&gt;regleringssystemets förenlighet med EG:s gemensamma fiskeripolitik och&lt;br&gt;relevanta artiklar i Romfördraget. Förslagen kommer att behandlas i det&lt;br&gt;fortsatta arbetet inför de kommande förhandlingarna om ett svenskt med-&lt;br&gt;lemskap i EG. För att skapa bättre förutsättningar för fiskerinäringen att&lt;br&gt;anpassa sig till kommande förändringar bör dock vissa riktlinjer för fram-&lt;br&gt;tiden anges redan nu. Som jag har angett i det föregående avvecklas&lt;br&gt;prisregleringsavgiften, som i dag helt finansierar prisregleringen, och alla&lt;br&gt;generella pristillägg inom prisregleringen på fisk i och med utgången av&lt;br&gt;regleringsåret 1992/93 till följd av internationella överenskommelser. Ge-&lt;br&gt;nom dessa åtgärder ändras förutsättningarna för regleringsföreningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk fisk att fortsätta sin verksamhet efter den 1 juli 1993. Det är därför Prop. 1991/92: 120&lt;br&gt;angeläget att den kompetens som finns hos Svensk fisk tas till vara för att i&lt;br&gt;linje med anpassningen till EG underlätta bildandet och driften av en&lt;br&gt;producentorganisation. Om en sådan organisation bildas är det enligt min&lt;br&gt;mening rimligt att staten bidrar med vissa prisregleringsmedel under&lt;br&gt;uppbyggnaden av denna. Den betydelsefulla informationsverksamhet som&lt;br&gt;Svensk fisk i dag bedriver bör fortsätta också framdeles. Finansieringen av&lt;br&gt;denna verksamhet får förutsättas ankomma på fiskbranschen i vid bemär-&lt;br&gt;kelse. Finansieringen av utsättning av fisk och den kollektiva trygghetsför-&lt;br&gt;säkringen på fiskets område, som i dag bekostas av prisregleringsmedel,&lt;br&gt;blir en fråga för yrkesfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har i uppdrag att senast den 1 juni i år redovisa förslag till&lt;br&gt;anpassningar på fiskets område med anledning av EES-avtalet. Särskilt&lt;br&gt;skall utredas vilka statliga åtgärder som behövs för att bilda en producent-&lt;br&gt;organisation på fiskets område. I det sammanhanget kommer verket även&lt;br&gt;att lämna förslag som underlag för regeringens beslut till mera långsiktigt&lt;br&gt;verkande åtgärder som bör finansieras med de 30 milj.kr. vilka har reser-&lt;br&gt;verats för konsumentfrämjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser föreslå regeringen att om så behövs återkomma till riksdagen&lt;br&gt;sedan fiskeriverket har redovisat sina förslag om anpassningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att medge att för tiden den 1 juli 1992 —den 30 juni 1993 reglering&lt;br&gt;av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt&lt;br&gt;användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har&lt;br&gt;förordat.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket 1992-02-13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Uppdrag att utreda vissa frågor rörande fisket&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gett fiskeriverket i uppdrag att lämna ett detaljerat förslag&lt;br&gt;till prisreglering på fisk m. m. för budgetåret 1992/93 inom en utgiftsram på&lt;br&gt;100 milj.kr. Kostnaderna för olika former av pristillägg får uppgå till högst&lt;br&gt;50 milj.kr. Inom den totala utgiftsramen bör inrymmas offensiva åtgärder&lt;br&gt;inom fiskerinäringen i syfte att öka rationaliseringen och förbättra konkur-&lt;br&gt;renskraften inför den ökade internationaliseringen. Vidare skall särskilt&lt;br&gt;utredas prisregleringssystemets förenlighet med EG:s gemensamma fiske-&lt;br&gt;ripolitik (CFP) och relevanta artiklar i Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har haft samråd med kommerskollegium, Svensk fisk,&lt;br&gt;ekonomisk förening, Sveriges fiskares riksförbund och Fiskbranschens&lt;br&gt;riksförbund. Skriftliga synpunkter, baserade på ett tidigare utsänt utkast&lt;br&gt;har lämnats av Sveriges fiskares riksförbund (underbilaga 1) och Fiskbran-&lt;br&gt;schens riksförbund (underbilaga 2).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till olika former av pristillägg 1992/93&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Rörliga pristillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sill/Strömming&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 är normkvantiteten 40 000 ton och normpriset för&lt;br&gt;stor sill/strömming 3:55 kr./kg och för liten 2:75 kr./kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1990/91 utbetalades i rörliga pristillägg 15,6 milj.kr.&lt;br&gt;till stor och 38,4 milj.kr. till liten sill/strömming. Under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 beräknas pristilläggen för stor och liten sill/strömming uppgå till&lt;br&gt;totalt ca 46 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 föreslår fiskeriverket, mot bakgrund av den&lt;br&gt;angivna kostnadsramen, att normkvantiteten sätts till 30 000 ton och att&lt;br&gt;för stor sill/strömming normpriset sätts till 3:00 kr./kg och för liten sill-&lt;br&gt;/strömming till 2:75 kr./kg. Anledningen till att sänkningen av normpriset&lt;br&gt;enbart gäller stor sill/strömming är att de större sorteringarna har haft en&lt;br&gt;något bättre marknadssituation än den mindre. Inom ramen för den totala&lt;br&gt;normkvantiteten föreslås fiskeriverket få bemyndigande att fastställa olika&lt;br&gt;andelar stödberättigade kvantiteter för olika kuststräckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår utgår pristillägg med 75 % av skillnaden&lt;br&gt;mellan normpriset och jämförelsepriset. Fiskeriverket föreslår att samma&lt;br&gt;procentbelopp skall gälla för budgetåret 1992/93. Verket beräknar att&lt;br&gt;kostnaderna för rörliga pristillägg till sill/strömming kommer att uppgå till&lt;br&gt;30 milj.kr. med de föreslagna förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår får pristillägg lämnas med 75 % av det belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som jämförelsepriserna understiger följande nedre prisgränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Period&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli —29 december 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 december —28 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre prisgräns&lt;br&gt;kr./kg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår att samma system tillämpas under budgetåret&lt;br&gt;1992/93 och att gränsen för den högre prisgränsen sätts till den 3 januari&lt;br&gt;1993. Verket bedömer att några pristillägg inte heller under nästa budgetår&lt;br&gt;behöver utbetalas för torsk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Fasta pristillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår utgår fasta pristillägg till följande arter och&lt;br&gt;ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— räka och garnmakrill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gädda, gös, sik, lake, abborre och siklöja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— sill/strömming för export till statshandelsländer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— foderfisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— regionala tillägg för foderfisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— regionala tillägg för sill/strömming&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räka och garnmakrill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för pristilläggen på räka&lt;br&gt;till 3,5 milj.kr. och på makrill till 0,2 milj.kr. Under budgetåret 1991/92&lt;br&gt;beräknas kostnaderna vara oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår utgår ett pristillägg med 2:00 kr./kg för&lt;br&gt;räka och med 2:05 kr./kg för garnmakrill. Fiskeriverket föreslår att pristill-&lt;br&gt;läggen för räka utgår med oförändrade belopp under budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;För garnmakrill föreslås att pristilläggen slopas. Anledningen är, förutom&lt;br&gt;den angivna kostnadsramen, att prisutvecklingen på garnmakrill varit&lt;br&gt;relativt gynnsam. Verket bedömer mot bakgrund av den något högre&lt;br&gt;räkkvoten i Skagerrack att kostnaderna kommer att uppgå till 3,7 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gädda, gös, sik, lake, abborre och siklöja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för pristilläggen på dessa&lt;br&gt;arter till 2,7 milj.kr. Under budgetåret 1991/92 beräknas kostnaderna vara&lt;br&gt;oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår utgår ett pristillägg med 2:10 kr./kg för&lt;br&gt;gädda, gös, sik och rensad eller flådd lake samt med 1:70 kr./kg för abborre&lt;br&gt;och siklöja. Pristilläggen utbetalas endast om fisken avsätts till mänsklig&lt;br&gt;konsumtion och till minst ett pris som motsvarar pristilläggets storlek.&lt;br&gt;Fiskeriverket föreslår att pristilläggen utgår med oförändrade belopp och&lt;br&gt;villkor under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sill/strömming för export till vissa östeuropeiska länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom länderna i f. n. östblocket knappast längre kan karakteriseras som&lt;br&gt;statshandelsländer har fiskeriverket valt att omformulera rubriken. Under &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för dessa pristillägg till 11,7&lt;br&gt;milj.kr. Under budgetåret 1991/92 får fast pristillägg lämnas med högst&lt;br&gt;0:80 kr./kg och kostnaderna är maximerade till 8,5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 föreslår fiskeriverket att pristillägg för export till&lt;br&gt;vissa östeuropeiska länder får lämnas med högst 0:30 kr./kg och enbart till&lt;br&gt;sill/strömming som fångats i Östersjön. Det totala beloppet bör begränsas&lt;br&gt;till 6 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har gjort en avvägning mellan att sänka kostnaderna för de&lt;br&gt;rörliga pristilläggen och att avskaffa stödet för export till vissa östeuro-&lt;br&gt;peiska länder. Verket bedömer det då som mer angeläget att behålla det&lt;br&gt;senare stödet. Anledningen är att det inom något eller några år bör vara&lt;br&gt;möjligt att exportera sill/strömming till dessa länder på kommersiella&lt;br&gt;villkor. Befolkningen har traditionellt varit stora konsumenter av sill-&lt;br&gt;/strömming men köpkraften är i dag för svag för att avtal skall komma till&lt;br&gt;stånd på normala villkor. Verket bedömer det som viktigt att nuvarande&lt;br&gt;marknadskontakter kan behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foderfisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för dessa pristillägg till 5,4&lt;br&gt;milj.kr. Under budgetåret 1991/92 är kostnaderna maximerade till 6,5&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 föreslår fiskeriverket att pristilläggen för foder-&lt;br&gt;fisk tas bort. Verket bedömer att detta stöds betydelse för fisket är mindre&lt;br&gt;än betydelsen av de alternativa stöd som kan komma i fråga för bespa-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala tillägg för foderfisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för dessa pristillägg till 0,4&lt;br&gt;milj.kr. Under budgetåret 1991/92 beräknas kostnaderna vara oföränd-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår lämnas ett pristillägg till fiskare bosatta på&lt;br&gt;norra ostkusten (Uppsala län och norrut) med högst 0:25 kr./kg för foder-&lt;br&gt;fisk som fångats i saltvatten och levererats och sålts till förstahandsmotta-&lt;br&gt;gare på norra ostkusten eller ilandförts på norra ostkusten och levererats&lt;br&gt;och sålts till en fiskmjölsfabrik på västkusten. Dessutom lämnas pristillägg&lt;br&gt;med högst 0:75 kr./kg för foderfisk som fångats i insjöar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår att fiskare på Gotland får samma villkor som&lt;br&gt;fiskare på norra ostkusten. Skälet är de höga fraktkostnaderna för det&lt;br&gt;gotländska fisket. För övrigt föreslår verket att oförändrade belopp och&lt;br&gt;villkor skall gälla för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala tillägg för sill/strömming&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1990/91 uppgick kostnaderna för dessa pristillägg till 4,5&lt;br&gt;milj.kr. Under budgetåret 1991/92 beräknas kostnaderna vara oföränd-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår lämnas inom ramen för normkvantiteten Prop. 1991/92: 120&lt;br&gt;ett fast pristillägg för sill/strömming som avsätts till mänsklig konsumtion Bilaga&lt;br&gt;med:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 0:20 kr./kg till fiskare bosatta på sydkusten (Blekinge, Kristianstads och&lt;br&gt;Malmöhus län) för kvantitet levererad och såld till förstahandsmotta-&lt;br&gt;gare på syd- och ostkusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 0:35 kr./kg till fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och&lt;br&gt;söderut) för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare på&lt;br&gt;ostkusten samt med 0:20 kr./kg för kvantitet levererad och såld till&lt;br&gt;förstahandsmottagare på sydkusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 0:85 kr./kg till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och&lt;br&gt;norrut) för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare på&lt;br&gt;norra ostkusten och med 0:35 kr./kg för kvantitet levererad och såld till&lt;br&gt;förstahandsmottagare på södra ostkusten samt 0:20 kr./kg för kvantitet&lt;br&gt;levererad och såld till förstahandsmottagare på sydkusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår att fiskare på Gotland får samma villkor som&lt;br&gt;fiskare på norra ostkusten. Skälet är de höga fraktkostnaderna för det&lt;br&gt;gotländska fisket. För övrigt föreslår verket att samma belopp och villkor&lt;br&gt;skall gälla för budgetåret 1992/93 som under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Sammanfattning av kostnaderna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med de besparingar som föreslagits bedömer fiskeriverket att den av&lt;br&gt;regeringen angivna ramen för prisregleringen skall räcka hela budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade medelsförbrukningen för pristilläggen framgår av följ-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ande uppställning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga pristillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sötvattenfisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sill/strömming, Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalt foderfiskstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalt stöd sill/strömming&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;50,0 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Överskottshanteringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svensk fisk övertog under budgetåret 1990/91 6 900 ton, huvudsakligen&lt;br&gt;sill/strömming, som överskott. Nettokostnaderna uppgick till 6,3 milj.kr.&lt;br&gt;För budgetåret 1991/92 beräknas oförändrade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår har Svensk fisk bemyndigande att överta&lt;br&gt;fångster och fastställa överskottspriser för följande fiskslag: sill/strömming,&lt;br&gt;torsk, makrill, kokräka, gråsej, vitling, sandskädda, pigghaj, kolja, röd-&lt;br&gt;spätta, havskatt, lyrtorsk, kummel, rödtunga, bergtunga, lubb, skrubba och&lt;br&gt;horngädda. Överskottspriset får uppgå till högst 75 % av lägstapriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår att för budgetåret 1992/93 skall gälla oförändrade&lt;br&gt;villkor. Kostnaderna beräknas vara oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Sociala åtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fiskets kollektiva trygghetsförsäkring finansieras med medel ur prisregle-&lt;br&gt;ringskassan. Premien fastställs för kalenderår och uppgick 1991 till 4,8&lt;br&gt;milj.kr. och 1992 till 7,7 milj.kr. Omräknat till budgetår blir kostnaderna&lt;br&gt;6,4 milj.kr. för 1990/91 och 6,2 milj.kr. för 1991/92. Inför nästa budgetår&lt;br&gt;kan kostnaderna uppskattas till 8 milj.kr. Fiskeriverket föreslår att kostna-&lt;br&gt;derna för fiskarnas kollektiva trygghetsförsäkring under budgetåret&lt;br&gt;1992/93 betalas med medel från prisregleringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Administrationskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svensk fisks kostnader för administration och kontroll har av föreningen&lt;br&gt;beräknats till 7,3 milj.kr. Innevarande budgetår maximerade fiskeriverket&lt;br&gt;Svensk fisks kostnader för administration och kontroll till 7,5 milj.kr.&lt;br&gt;Enligt Svensk fisk kan lönekostnaderna på grund av gällande löneavtal&lt;br&gt;beräknas öka. Vid bibehållande av nuvarande prisreglering finns små&lt;br&gt;möjligheter att nu ändra personalstyrkan. Svensk fisk anser att det finns&lt;br&gt;behov av en kontroll med nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna post har också beräknats fiskeriverkets kostnader för&lt;br&gt;uppbörd och kontroll av prisregleringsavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår att för budgetåret 1992/93 avsätts 7,3 milj.kr. till&lt;br&gt;Svensk fisk och 1,2 milj.kr. till verkets egna kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Offensiva åtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Utsättning av fisk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fiskutsättningar är i många fall en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd som&lt;br&gt;bl. a. kan medföra att lönsamheten i ett pågående fiske upprätthålls eller&lt;br&gt;ökas. Därutöver är utsättningar ett viktigt led i fiskevården. På grund av att&lt;br&gt;de bestånd, som utgör grunden för det traditionella havsfisket, sviktar på&lt;br&gt;många håll, finns det internationellt ett stort intresse för odling och&lt;br&gt;utsättning av även marina arter. Stora program har satts i gång och&lt;br&gt;planeras i flera länder, främst i Norge och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1991/92 används 6,8 milj.kr. av prisregleringsmedel&lt;br&gt;för fiskutsättningar. I planer som finns för utsättningar under 1992/93&lt;br&gt;ingår bl. a. kustutsättningar av ål för 1,3 milj.kr. Utsättningar av ål längs&lt;br&gt;östersjökusten har medfört att blankålsfångsterna kunnat hållas på en hög&lt;br&gt;nivå trots det minskade insteget av ålyngel till Östersjön. Vidare ingår&lt;br&gt;utsättningar i insjöar på 5,5 milj.kr. Större delen av dessa medel avses&lt;br&gt;användas för utplantering av ål i vissa insjöar, där ett lönsamt yrkesfiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därigenom kan upprätthållas. I Vänern och Vättern planeras även utsätt- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar av laxsmolt. I planen ingår för övrigt smärre utsättningar av lax &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längs östersjökusten samt ett nytt projekt för att kartlägga de ekonomiska&lt;br&gt;och biologiska förutsättningarna för gösutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De minskade bestånden av östersjötorsk beror bl. a. på försämrade&lt;br&gt;möjligheter för torskens ägg och larver att överleva. Fiskeriverket planerar&lt;br&gt;därför att under år 1992 fortsätta och utöka försöken med att odla fram&lt;br&gt;yngel och larver av torsk för utsättning i syfte att hålla beståndet uppe.&lt;br&gt;Odlingen kommer att bedrivas i Lysekil och, i samarbete med Stockholms&lt;br&gt;universitet, i Ar på Gotland. Om försöken är framgångsrika kommer sedan&lt;br&gt;utsättningar att göras i Bottenhavet och i Stockholms skärgård. Verket&lt;br&gt;beräknar för detta projekt en kostnad på ca 2 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår att för budgetåret 1992/93 avsätts för detta ända-&lt;br&gt;mål 9,2 milj.kr. Därigenom möjliggörs dels en allmän utökning av utsätt-&lt;br&gt;ningarna, dels en särskild satsning på att utveckla odlingen av torsk för&lt;br&gt;utsättning i Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Informations- och upplysningsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svensk fisk bedriver i dag en informationsverksamhet som syftar till att&lt;br&gt;öka fiskkonsumtionen. Föreningens informationsinsatser har dels bestått i&lt;br&gt;receptsamlingar, utbildningsinsatser, mediakontakter och allmän informa-&lt;br&gt;tion, dels i konsumentinriktade kampanjer. Under hösten 1991 beslutades&lt;br&gt;om kompletteringar i den gällande marknadsföringsplanen. Beslutet inne-&lt;br&gt;bar att föreningens informationsverksamhet skulle ha samma inriktning&lt;br&gt;även framöver, dock med en delvis ny inriktning av konsumentinforma-&lt;br&gt;tionen. Fiskeriverket bedömer det som mycket viktigt att Svensk fisk även&lt;br&gt;under nästa regleringsår bedriver en informationsverksamhet. Den av&lt;br&gt;Svensk fisk angivna inriktningen bör fullföljas. Särskild tyngdpunkt bör&lt;br&gt;dock läggas vid insatser av typ utbildningsinsatser, mediakontakter, re-&lt;br&gt;ceptservice m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår att till informationsverksamhet under budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisas samma belopp som under innevarande regleringsår, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Särskilt stöd till yrkesfisket på ostkusten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ostkuststödet stimulerar till en förnyelse eftersom stödet innefattar en&lt;br&gt;förhöjd skrotningspremie samt bidrag till nybyggen och till inköp av bättre&lt;br&gt;begagnade fartyg. Stödet stimulerar också till rationaliseringsåtgärder om-&lt;br&gt;bord och till åtgärder för beredning och distribution av fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1991/92 har fiskeriverket inom en medelsram på 5&lt;br&gt;milj.kr. möjligheter att ge detta särskilda stöd till yrkesfisket på ostkusten.&lt;br&gt;Eftersom den regeringsförordning som reglerar stödet inte utkom från&lt;br&gt;trycket förrän den 10 december 1991 är det ännu inte möjligt för verket att&lt;br&gt;bedöma stödets effekter. Regionens fiskeföretag har i dagssituationen ett&lt;br&gt;stort behov av stöd för att klara den framtida konkurrensen och inget talar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot det nuvarande stödets utformning. Därför föreslår verket att stödet&lt;br&gt;förlängs ett budgetår med oförändrade belopp och villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Produktutveckling av sill/strömming&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det svenska fisket är beroende av relativt få arter. Traditionellt har sill-&lt;br&gt;/strömming och torsk varit helt dominerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska sillfisket hade en blomstringsperiod i slutet av 1970-talet&lt;br&gt;och första hälften av 1980-talet då sillfiskestopp rådde i Nordsjön. Därefter&lt;br&gt;har dess betydelse avtagit. Priserna har sjunkit betydligt och avsättnings-&lt;br&gt;problem har uppkommit. Torskfisket har ekonomiskt sett intagit tätplat-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har torskbeståndet i Östersjön minskat drastiskt.&lt;br&gt;Bestånden av sill/strömming runt våra kuster är däremot goda eller mycket&lt;br&gt;goda. Avsättningsmöjligheterna till lönsamma priser är dock mycket be-&lt;br&gt;gränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen av brist på torsk — som torde bli bestående några år&lt;br&gt;framåt — och avsättningsproblem för sill/strömming är en huvudorsak till&lt;br&gt;dagens ekonomiska problem. På kort sikt går det inte att göra något för att&lt;br&gt;förbättra torsktillgången. Det har även visat sig svårt att förbättra avsätt-&lt;br&gt;ningsmöjligheterna för sill/strömming, men här borde det vara möjligt att&lt;br&gt;göra något, t. ex. genom produktutveckling. Varje förbättring skulle bli av&lt;br&gt;stort värde för det svenska fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den produktutveckling som fiskeriverket bedömer vara mest intressant&lt;br&gt;är att för human konsumtion ta fram alternativ till rund eller filéad&lt;br&gt;sill/strömming. Denna traditionella avsättning har stagnerat eller minskat&lt;br&gt;trots betydande insatser för att motverka denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland tänkbara alternativ bör i första hand nämnas färs eller massa.&lt;br&gt;Trots betydande utvecklingsinsatser både i Sverige och i andra länder finns&lt;br&gt;en hel del problem förknippade med dessa produkter. Det gäller t. ex. att få&lt;br&gt;fram en attraktiv produkt och att få kontroll över härskningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid SIK (Institutet för livsmedelsforskning) i Göteborg har nedlagts&lt;br&gt;relativt omfattande resurser på att söka lösa de grundläggande problemen&lt;br&gt;med att utveckla nya produkter med sillmassa som bas. Det är fiskeriver-&lt;br&gt;kets bedömning att en ytterligare insats relativt snabbt kan ge positiva&lt;br&gt;resultat. Fiskeriverket föreslår därför att 2 milj.kr. avsätts för produktut-&lt;br&gt;veckling av sill/strömming vid SIK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet är att skapa en idébank för produktutveckling baserad på&lt;br&gt;kompetens inom råvara, teknologi, receptur, marknad m.fl. områden.&lt;br&gt;Detta är viktigt för att stärka konkurrenskraften. Meningen är alltså att&lt;br&gt;varje företag skall kunna hämta idéer till utveckling av processer och&lt;br&gt;produkter ur detta projekt. Inriktningen kommer att bestämmas av de&lt;br&gt;befintliga eller nytillkomna idéer som finns hos SIK, hos deltagande företag&lt;br&gt;eller som framkommer under den omvärldsanalys som är en viktig inle-&lt;br&gt;dande del av projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen med projektet är att i samarbete mellan SIK, fiskare och&lt;br&gt;fiskberedare öka avsättningen av sill genom teknik- och produktutveckling&lt;br&gt;parallellt med ökade marknadsföringsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Investeringsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den situation för det svenska fisket som råder och beräknas&lt;br&gt;råda under de närmaste åren, bedömer fiskeriverket det vara angeläget att&lt;br&gt;fiskeföretagen gör nödvändiga investeringar för att åstadkomma en hög&lt;br&gt;flexibilitet avseende fiskeinriktning. Det är väsentligt att på kort tid kunna&lt;br&gt;ställa om sitt fiske för att utnyttja fartyget maximalt och rationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett fiskeföretag skall kunna konkurrera på konsumtionsmarkna-&lt;br&gt;den krävs att produktionskostnaden är låg och kvaliteten god. Dessa&lt;br&gt;självklarheter, som i princip alltid har gällt för fria företagare i en mark-&lt;br&gt;nadsekonomi, kommer naturligtvis att accentueras vid en avreglering och&lt;br&gt;vid inträde i den större marknad som EG innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig förutsättning för hög kvalitet är att fisken förvaras i kyla&lt;br&gt;under hela tiden från fångst till mottagare. Det traditionella sättet i svenskt&lt;br&gt;fiske har varit att isa fisken i lådor vilket är ett tungt arbete. För att arbeta&lt;br&gt;rationellt behöver isningen automatiseras. Metoder finns framtagna för&lt;br&gt;ishantering och nedläggning i lådor och container. På vissa kuststräckor&lt;br&gt;kan det vara svårt att få tag på is i tillräckliga mängder. Ismaskin ombord&lt;br&gt;kan då vara en lösning. Många fiskefartyg behöver också isolera sina&lt;br&gt;lastrum för att inte isåtgången skall bli alltför stor. En annan metod är att&lt;br&gt;förvara fisken i kylt vatten i tankar, sk RSW-tankar (Refrigerated Sea&lt;br&gt;Water). Ganska stora investeringar måste då göras och pumpkapacitet bör&lt;br&gt;installeras för snabb lossning. Ytterligare en metod är att förvara fisken i&lt;br&gt;container tillsammans med vatten och is. Fiskeriverket bedömer åtgärder&lt;br&gt;för att förbättra fiskhanteringen — framför allt kylning — vara mycket&lt;br&gt;viktiga led i arbetet för att stärka den svenska fiskeflottans konkurrens-&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande förordning kan stöd lämnas för övergång till annan&lt;br&gt;fångstinriktning. Mot bakgrund av de utgiftsramar som stått till fiskeriver-&lt;br&gt;kets förfogande har stöd till dessa åtgärder i allmänhet utgått i form av&lt;br&gt;fiskerilån. Bidrag har endast undantagsvis lämnats. Fiskeriverket har heller&lt;br&gt;inte, mot bakgrund av föredragandens överväganden i prop. 1984/85:143&lt;br&gt;s. 18, lämnat stöd till fartyg som kan komma i fråga för sk varvsstöd. Undre&lt;br&gt;gränsen för detta stöd ligger vid 200 BRT och vid ombyggnad gäller att&lt;br&gt;kostnaden skall överstiga 1,5 milj.kr. I ett modernt nybygge tangeras&lt;br&gt;gränsen 200 BRT vid en längd på ca 24 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till nuvarande torsksituation i Östersjön har många mo-&lt;br&gt;derna fartyg med höga kapitalkostnader svårt att klara sig i konkurrensen.&lt;br&gt;Flera av dessa byggdes i slutet på 1980-talet och ligger i storleksklassen över&lt;br&gt;200 BRT. Dessa nybyggen erhöll inget statligt stöd enligt förordningen&lt;br&gt;(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket. Dessa fartygs svårigheter beror&lt;br&gt;på att de är specialiserade på enbart en typ av fiske (torsk) och att de har&lt;br&gt;uppenbara problem att diversifiera sin fångstinriktning. Förmodligen&lt;br&gt;kommer flera att gå i konkurs inom en nära framtid. Risken är då stor att&lt;br&gt;fartygen säljs utomlands till låga priser. Fiskeriverket anser att dessa fartyg&lt;br&gt;är lämpade för ombyggnad till RSW-system och att det vore en national-&lt;br&gt;ekonomisk förlust om de skulle säljas till utlandet. Torsktillgången i Öster-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjön kommer sannolikt att ändras och då behöver svenskt fiske ett modernt&lt;br&gt;tonnage for att klara EG-konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslår mot denna bakgrund att 5 milj.kr. används för&lt;br&gt;bidrag till investeringar för att höja kvaliteten på den fångade fisken.&lt;br&gt;Förordningen om statligt stöd till yrkesfisket m. m. (1985:439) 38 och 12 §§&lt;br&gt;bör ändras så att det blir möjligt för fiskeriverket att ge bidrag med högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Kompentensutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Låga produktionskostnader står i relation till bl. a. kapitalbindningen och&lt;br&gt;hur skickligt företaget drivs. Det är också i fisket viktigt med duktiga&lt;br&gt;företagare som driver sin rörelse företagsekonomiskt rationellt. Fiskeriver-&lt;br&gt;ket har sett flera exempel på fiskeföretag, där infiskningen gått mycket bra&lt;br&gt;men där lönsamheten varit låg. Orsaken till den låga lönsamheten har i de&lt;br&gt;flesta fall varit att delägarna icke haft nödvändig insikt i och förståelse för&lt;br&gt;hur ett företag skall drivas på sunda företagsekonomiska grunder. Ägarna&lt;br&gt;har i många fall inte haft kontroll över företaget och dess kostnadsutveck-&lt;br&gt;ling. Några av de fiskeföretag som gått i konkurs de senaste åren är exempel&lt;br&gt;på företagsekonomiskt vanskötta företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket anser att det bör anordnas utbildning i företagsekonomi&lt;br&gt;och företagsledning. Syftet med utbildningen är att höja kunskapsnivån&lt;br&gt;och intresset för företagsekonomiskt tänkande vilket skulle leda till mer&lt;br&gt;rationellt skötta fiskeföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket anser att det föreslagna stödet bör utgå i form av ersättning&lt;br&gt;för förlorad fiskeinkomst. Därutöver bör stöd utgå för att täcka själva&lt;br&gt;utbildningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har med hänsyn till den korta tid som stått till förfogande&lt;br&gt;inte hunnit utreda förslaget mera i detalj utan avser att återkomma med en&lt;br&gt;mer detaljerad uppläggning, om statsmakterna följer verkets förslag i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts föreslår fiskeriverket att 1,7 milj.kr.&lt;br&gt;avsätts till kompetenshöjande åtgärder inom fiskerinäringen. Åtgärderna&lt;br&gt;bör inriktas på områdena företagsekonomi och företagsledning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Regleringskassans utgifter och inkomster&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Intäkter och kostnader 1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Behållningen hos Svensk fisk uppgick den 1 juli 1991 till 43,9 milj.kr., en&lt;br&gt;minskning med 1,2 milj.kr. jämfört med den 1 juli 1990. Motsvarande&lt;br&gt;belopp för den prisregleringskassa som fiskeriverket den 1 juli 1991 övertog&lt;br&gt;från statens jordbruksnämnd var 91,8 milj.kr., en ökning med 13 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsekonomins totala intäkter under innevarande regleringsår&lt;br&gt;beräknas nu till ca 83,6 milj.kr. Prisregleringsavgiften som tas ut på såväl&lt;br&gt;svenskfångad som importerad fisk beräknas tillföra kassan ca 64 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteintäkterna beräknas uppgå till 19,6 milj.kr. sammanlagt, varav 15&lt;br&gt;milj.kr. i fiskeriverkets kassa och 4,6 milj.kr. hos Svensk fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt finns således ca 219,3 milj.kr. till prisregleringens förfo-&lt;br&gt;gande under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under budgetåret be-&lt;br&gt;räknas till 109,9 milj.kr. Enligt riksdagens beslut utgör 111 milj.kr. en total&lt;br&gt;ram för kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beräkningar kommer tillgången i fiskeriverkets prisreglerings-&lt;br&gt;kassa och hos Svensk fisk sammanlagt att uppgå till ca 108,3 milj.kr. vid&lt;br&gt;utgången av innevarande regleringsår. Behållningen hos fiskeriverkets pris-&lt;br&gt;regleringskassa beräknas till ca 81,3 milj.kr. och hos Svensk fisk till ca 27&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande tabell jämförs prognosticerade kostnader för prisregleringen&lt;br&gt;med de i efterhand konstaterade utfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknade och faktiska kostnader för prisregleringen på fisk regleringsåren&lt;br&gt;1981/82 - 1991/92 (milj.kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Rörliga pristillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Totala kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat i&lt;br&gt;samband med&lt;br&gt;förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat i&lt;br&gt;samband med&lt;br&gt;förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981/82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,5-59,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61-79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982/83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983/84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68-82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984/85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56-61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Intäkter och kostnader 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillgångarna hos fiskeriverket och hos Svensk fisk kan som tidigare nämnts&lt;br&gt;beräknas uppgå till ca 108 milj.kr. den 1 juli 1992. Intäkterna under&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 kan beräknas vara oförändrade jämfört med inneva-&lt;br&gt;rande budgetår, dvs. ca 84 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av kostnaderna för olika ändamål för regleringsåren Prop. 1991 /92: 120&lt;br&gt;1990/91 —1992/93 redovisas i följande tabell: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av kostnader för prisregleringen på fisk regleringsåren&lt;br&gt;1990/91-1992/93 (milj.kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pristillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga pristillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta pristillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sill/strömming, Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Foderfisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalt foderfiskstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reg. stöd sill/strömming&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa pristillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskottshantering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Administration&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offensiva åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsättning av fisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information och upplysning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till ostkusten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa offensiva åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTALT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket föreslås få bemyndigande att under budgetåret 1992/93&lt;br&gt;överföra nödvändiga medel till Svensk fisk för att klara de löpande utbe-&lt;br&gt;talningarna. Verket bör också få ett bemyndigande att inom den ram som&lt;br&gt;anges av statsmakterna genomföra smärre omdisponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Det svenska prisregleringssystemets förenlighet&lt;br&gt;med EG:s gemensamma fiskeripolitik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid analysen av det svenska prisregleringssystemets förenlighet med EG:s&lt;br&gt;system har utgångspunkterna varit EG:s rådsförordning 3687/91 om den&lt;br&gt;gemensamma marknadsorganisationen för fiskprodukter, kommissionens&lt;br&gt;föreskrifter (88/C 313/09) om riktlinjer vid analys av det statliga stödet&lt;br&gt;samt relevanta artiklar i Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Den svenska prisregleringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det svenska prisregleringssystemet består för närvarande av följande ele-&lt;br&gt;ment:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— importlicenstvång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— exportlicenstvång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— rörliga pristillägg (normpriser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fasta pristillägg för räka och garnmakrill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fasta pristillägg for gädda, gös, sik, lake, abborre och siklöja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fasta pristillägg for sill/strömming för export till statshandelsländer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fasta pristillägg för foderfisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— regionala fasta pristillägg för foderfisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— regionala fasta pristillägg for sill/strömming&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— överskottshantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Licenstvånget för export och import har under årens lopp luckrats upp.&lt;br&gt;Numera är det i stort sett bara vid import av färsk torsk och sill som&lt;br&gt;ansökningar avslås. Det bör också i detta sammanhang noteras att gent-&lt;br&gt;emot de flesta EFTA-länderna och för de flesta arterna är det inte längre&lt;br&gt;möjligt att ha kvantitativa restriktioner. På sikt skall alla kvantitativa&lt;br&gt;restriktioner inom EFTA upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom prisregleringskassan finansieras vidare följande åtgärder som&lt;br&gt;dock inte kan inräknas i begreppet prisreglering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utsättning av vissa arter i naturliga vattenmiljöer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fiskarnas kollektiva trygghetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fiskinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— viss administration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste utsättningsarten är ål som sätts både i insjöar och längs&lt;br&gt;kusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisregleringssystemet finansieras med en prisregleringsavgift på högst&lt;br&gt;6 % på import och egenproduktion av vissa fiskarter. Dessa medel samt&lt;br&gt;vissa införselavgifter tillförs prisregleringskassan som administreras av&lt;br&gt;fiskeriverket och Svensk fisk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 EG:s gemensamma fiskeripolitik (CFP)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG:s gemensamma fiskeripolitik består av följande tre element:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— marknadsreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— resurspolitik (fiskeregler, TAC:er, kvotfördelningar, fiskekontroll etc.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— strukturåtgärder (investerings- och rationaliseringsstöd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Marknadsreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för marknadsregleringen ligger följande principiella utgångs-&lt;br&gt;punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— enhetlig marknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— företräde för EG produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ekonomisk solidaritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsregleringen har följande målsättningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att stabilisera marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att garantera ett säkert och jämnt utbud på marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att tillförsäkra konsumenterna skäliga priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsregleringen består av följande fyra delelement:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) försälj ningsbestämmelser (marketing standards)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) producentorganisation (PO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) prisreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) handeln med tredje land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör det noteras att EG:s marknadsreglering till helt&lt;br&gt;övervägande del är baserad på den fria marknadens spelregler. De budget-&lt;br&gt;medel som står till regleringens förfogande är förhållandevis obetydliga.&lt;br&gt;För år 1990 omfattade EG:s fiskebudget 446 milj. ECU varav marknads-&lt;br&gt;regleringen svarade för 24 milj. ECU. Det bör noteras att de ECU som&lt;br&gt;anges i denna promemoria är sk gröna ECU, vars växelkurs inte motsvarar&lt;br&gt;växelkursen för den kommersiella ECU:n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1.1 Försäljningsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsbestämmelserna omfattar gemensamma kvalitets- och mark-&lt;br&gt;nadsföringsbestämmelser vilka är tvingande i EG:s marknadsreglering. I&lt;br&gt;dessa bestämmelser finns bl. a. storlekssorteringar och rent livsmedelshy-&lt;br&gt;gieniska regler om t. ex. farskhet. Medlemsstaten ansvarar för att bestäm-&lt;br&gt;melserna efterlevs. Fiskeriverket avser att närmare analysera regelkom-&lt;br&gt;plexet och hur det tillämpas i Danmark. Verket kommer därför att ta&lt;br&gt;kontakt med andra berörda svenska myndigheter och organisationer. När&lt;br&gt;en komplett bild av situationen och dess finansiella konsekvenser föreligger&lt;br&gt;kommer en rapport att tillställas regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1.2 Producentorganisation (PO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket kommer inom föreskriven tidsram att informera regeringen&lt;br&gt;vilka statliga åtgärder som behövs för att bilda en producentorganisation&lt;br&gt;(PO). Vad beträffar överskottshanteringen återfinns denna under punkt&lt;br&gt;8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1.3 Prisreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet ger möjlighet till finansiering över EG:s budget på följande&lt;br&gt;områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— överskottshanteringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— pristillägg för sardiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lagringsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— pristillägg på tonfisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— pristillägg på lax och hummer (har aldrig tillämpats)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1.4 Handeln med tredje land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s gemensamma bestämmelser gentemot omvärlden syftar till att ge den&lt;br&gt;inhemska produktionen ett försteg på den egna marknaden. EG:s regel-&lt;br&gt;system omfattar i huvudsak följande element:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gemensam tullmur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— referenspriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s referensprissystem är ett slags minimiprissystem som syftar till att&lt;br&gt;förhindra import till lägre priser än dem som EG:s prisreglering ger&lt;br&gt;utrymme för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Diskussion och slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 Inkomster till prisregleringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 95 i Romfordraget och EG-domstolens utslag (ECR 1970, p.&lt;br&gt;487, case 47/69, France v. Commission) är alla avgifter förbjudna som&lt;br&gt;läggs på import och egenproduktion och där inkomsterna används till att&lt;br&gt;stödja den egna produktionen. Genom sin konstruktion innebär en sådan&lt;br&gt;avgift att konkurrensen snedvrids. Detta betyder att den svenska prisregle-&lt;br&gt;ringsavgiften inte är förenlig med EG:s regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 Import- och exportlicenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s gemensamma fiskeripolitik innebär att ett gemensamt tull- och gräns-&lt;br&gt;skydd har skapats. Under senare år har praxis vid handläggningen av&lt;br&gt;importlicensansökningarna i Sverige varit att förhindra import av farsk sill&lt;br&gt;och torsk när svenskproducerad vara funnits tillgänlig. Det svenska&lt;br&gt;import- och exportlicenssystemet innebär nationella kvantitativa restrik-&lt;br&gt;tioner vilka inte är förenliga med EG:s regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s tullmur är i allmänhet högre än den svenska. Svenska företag skulle&lt;br&gt;alltså, inom EG, i princip få ett bättre skydd gentemot konkurrens från&lt;br&gt;länder som står utanför EG. Förutom i EG-länderna finns den svenska&lt;br&gt;fiskerinäringens allvarligaste konkurrenter i EFTA-länderna. Inom EFTA&lt;br&gt;råder frihandel enligt EFTA-konventionen. Även om ur fiskesynpunkt&lt;br&gt;viktiga EFTA-länder kommer att stå utanför ett framtida EG kan man inte&lt;br&gt;räkna med att konkurrensen från dessa skulle minska radikalt. Både Norge&lt;br&gt;och Island har i dag bilaterala avtal med EG som ger en relativt förmånlig&lt;br&gt;behandling på EG-marknaden. För det fall att Sverige kommer med i EG&lt;br&gt;men inte Norge och Island måste EG förhandla med dessa länder om att&lt;br&gt;bryta det frihandelsavtal som i dag finns inom EFTA. Enligt GATT:s regler&lt;br&gt;måste då EG erbjuda Island och Norge andra förmåner som kompenserar&lt;br&gt;den förlust som dessa länder gör när Sverige lämnar EFTA. För det fall att&lt;br&gt;EES-avtalet träder i kraft kommer Norge och Island därmed att få ett&lt;br&gt;ytterligare relativt omfattande marknadstillträde. Detta minskar behovet&lt;br&gt;av kompensation för den förlust som dessa länder gör på den svenska&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s referenspris innebär att svenska företag blir skyddade mot s. k.&lt;br&gt;lågprisimport. Hittills har Sverige inte varit utsatt för sådan import i större&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.3 Fasta och rörliga pristillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s förordningar och riktlinjer för analys av det statliga stödet fastslår att&lt;br&gt;hela fiskesektorn inkl, odling omfattas av bestämmelserna. Förordning-&lt;br&gt;arna gäller dock inte fritidsfiske. EG:s fiskeförordningar omfattar allt&lt;br&gt;offentligt stöd, vare sig det kommer från centrala eller regionala myndig-&lt;br&gt;heter, är benämnt regionalt stöd eller någonting annat. Bestämmelserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattar bl. a. alla slags bidrag, subventionerade lån, lånegarantier, skatte- Prop. 1991/92:120&lt;br&gt;nedsättningar, förmånliga avskrivningsregler och nedsättning av sociala Bilaga&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s bestämmelser skall allt stöd på något sätt syfta till att främja&lt;br&gt;produktivitet och effektivitet. Detta betyder att stöd som sänker producen-&lt;br&gt;tens produktionskostnader eller ökar producentens intäkter inte är tillåtna.&lt;br&gt;Konsekvensen av detta är att alla de former av pristillägg som finns i den&lt;br&gt;svenska regleringen inte är tillåtna i EG:s marknadsreglering. EG har&lt;br&gt;undantagsvis tillämpat pristillägg på vissa arter (tonfisk och sardiner) men&lt;br&gt;dessa är av ringa intresse för svenskt yrkesfiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom avräkningspriserna inte får kompletteras med pristillägg skulle&lt;br&gt;sannolikt den sammantagna effekten av en EG-anpassning av prisregle-&lt;br&gt;ringen innebära vissa kostnadsfördelar för beredningsindustrin, medan&lt;br&gt;främst sillfisket skulle få vidkännas försämrad lönsamhet till följd av&lt;br&gt;uteblivna pristillägg och en ökad självfinansiering av överskotten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Överskottshanteringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 Den svenska överskottshanteringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska överskottshanteringen omfattar följande fiskslag: sill/ström-&lt;br&gt;ming, torsk, makrill, kokräka, gråsej, vitling, sandskädda, pigghaj, kolja,&lt;br&gt;rödspätta, havskatt, lyrtorsk, kummel, rödtunga, bergtunga, lubb, skrubba&lt;br&gt;och horngädda. Svensk fisk fastställer överskottspriset som får uppgå till&lt;br&gt;högst 75 % av lägstapriset. Bestämmelserna för budgetåret 1991/92 fram-&lt;br&gt;går av FIFS 1991:4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 EG:söverskottshantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en överskottshantering över huvud taget skall få ske inom EG måste&lt;br&gt;fiskarna bilda en producentorganisation (PO). Fiskeriverket har under&lt;br&gt;hand diskuterat frågan med Sveriges fiskares riksförbund som försäkrat att&lt;br&gt;organisationen kommer att göra allt för att en PO skall bildas. EG ställer&lt;br&gt;vissa krav på en PO för att den skall bli erkänd och det är först efter ett&lt;br&gt;erkännande som PO kan fungera bl. a. som auktoriserad mottagare av&lt;br&gt;överskottskvantiteter och få del av de bidrag som utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2.2 Återtagspriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En PO kan bildas för samtliga de arter som förekommer i den svenska&lt;br&gt;överskottshanteringen. PO kan sätta återtagspriser (överskottspriser) en-&lt;br&gt;ligt de regler som gäller i EG:s system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2.3 Bidrag från EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska stödet utbetalas av medlemsstaten till PO, men enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s bestämmelser får medlemsstaten full kostnadstäckning för de utgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är hänförliga till marknadsregleringen. Vissa undantag finns från&lt;br&gt;denna allmänna huvudregel och i de fall det blir aktuellt for svenskt&lt;br&gt;vidkommande kommer det att särskilt anges. När det gäller det ekono-&lt;br&gt;miska bidraget från EG finns olika regler för olika arter. PO:s återtagspriser&lt;br&gt;måste också ligga inom de av EG angivna ramarna. PO finansierar sin&lt;br&gt;verksamhet, förutom med bidrag från EG, med försäljningsavgifter från&lt;br&gt;sina medlemmar och intäkter från de försålda överskottskvantiteterna.&lt;br&gt;Överskottskvantiteterna får inte säljas till mänsklig konsumtion. Fiskeri-&lt;br&gt;verket har i denna analys valt att indela de arter som ingår i EG:s&lt;br&gt;överskottsregler i olika grupper för att lättare kunna beskriva systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottsgrupp I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande arter finns i denna grupp: rödspotta, glasvar, sill, torsk, sardin&lt;br&gt;(Sardina pilchardus), kolja, gråsej, makrill, pigghaj, kungsfisk, vitling,&lt;br&gt;långa, äkta ansjovis, kummel (Merluccius merluccius), havsbrax (Brama&lt;br&gt;spp), marulk och sandräka. För dessa arter utgår följande bidrag till PO:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 85 % av återtagspriset för kvantiteter som inte överskrider 5 % av PO:s&lt;br&gt;årliga försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 70 % av återtagspriset för kvantiteter som överskrider 5 % men inte&lt;br&gt;10 % av PO:s årliga försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 55 °/o av återtagspriset för kvantiteter som överskrider 10% men inte&lt;br&gt;15 % av PO:s årliga försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 40 % av återtagspriset för kvantiteter som överskrider 15 % men inte&lt;br&gt;20 % av PO:s årliga försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kvantiteter som för resp, art överskrider 20% av PO:s försäljning&lt;br&gt;utgår inga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna grupp är följande arter gemensamma mellan EG:s och Sveriges&lt;br&gt;nuvarande överskottssystem: rödspotta, sill, torsk, kolja, gråsej, makrill,&lt;br&gt;pigghaj, vitling och kummel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa arter i överskottsgrupp I kan i stället för överskottsbidrag&lt;br&gt;förädlingsbidrag (carry-over premium) utgå. Bidrag utgår bl. a. för frys-&lt;br&gt;ning, saltning och torkning och de kvantiteter som kan komma i fråga för&lt;br&gt;detta bidrag får inte överskrida 15 % av PO:s totala årliga försäljning av&lt;br&gt;produkten i fråga. EG-kommissionen har i förordningen nr 3867/91 fast-&lt;br&gt;ställt de arter som för år 1992 är aktuella och också bidragets storlek. Det&lt;br&gt;kan noteras att sill finns med på EG:s lista och att för frysning och lagring&lt;br&gt;utgår 82 ECU/ton, för filetering i samband med lagring och infrysning 145&lt;br&gt;ECU/ton och för saltning eller torkning 130 ECU/ton. Bidraget får dock&lt;br&gt;inte överskrida 50 % av EG:s återtagspris för råvaran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottsgrupp II &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grupp omfattar krabba och havskräfta för vilka PO kan få ett BOaga&lt;br&gt;lagringsbidrag om de inte säljer dessa arter under EG:s försäljningspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget utgår endast till kvantiteter som inte överstiger 20 % av PO:s&lt;br&gt;försäljning. Bidraget får inte överskrida de tekniska och finansiella kost-&lt;br&gt;naderna för hanteringen. Enligt EG:s förordning 3868/91 utgår för hav-&lt;br&gt;skräfta under år 1992 följande bidrag per ton:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;process&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första mån.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per följande mån.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;frysning och lagring, hela&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 ECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 ECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stjärtar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 ECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 ECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;huvudkapning, frysning och lagring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 ECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 ECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kokning, frysning och lagring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227 ECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 ECU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Överskottsgrupp III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande arter finns i denna grupp: sandskädda, bergtunga, olika arter av&lt;br&gt;tonfisk, bleka (lyrtorsk), blåvitling, skäggtorsk (Trisopterus luscus), ox-&lt;br&gt;ögonfisk (Boops boops), picarel (Maena småris), havsål, knot, taggmak-&lt;br&gt;rill, multe och rocka (Raja spp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa arter ges inget bidrag till de kvantiteter som överstiger 10 % av&lt;br&gt;PO:s försäljning. EG:s bidrag är 75 % av återtagspriset om fisken avsätts till&lt;br&gt;ändamål som inte stör den normala marknaden. PO kan också välja att&lt;br&gt;förädla och lagra fisken. I det fallet utgår bidraget med högst 50 % av&lt;br&gt;återtagspriset eller kostnaden för förädlingen. Bidrag utbetalas till det&lt;br&gt;alternativ som är billigast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna grupp är följande arter gemensamma mellan EG:s och Sveriges&lt;br&gt;nuvarande överskottssystem: sandskädda, bergtunga och bleka (lyrtorsk).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottsgrupp IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa specificerade villkor kan PO få lagringsstöd. Följande arter&lt;br&gt;kan komma i fråga för sådant bidrag: sardiner, havsruda, olika arter av&lt;br&gt;bläckfisk och tonfisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3 Diskussion och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att överskotten inte är alltför stora bör det vara möjligt&lt;br&gt;för en PO att få ekonomi i överskottshanteringen. Följande arter återfinns&lt;br&gt;i den svenska överskottshanteringen men har inget finansiellt stöd i EG:s&lt;br&gt;system: kokräka (Pandalus spp), rödtunga, lubb, skrubba och horngädda.&lt;br&gt;Om det uppstår stora överskott av dessa arter kommer problemen att bli&lt;br&gt;stora. PO kan nämligen fastställa återtagspriser men något finansiellt&lt;br&gt;bidrag från medlemsstaten eller EG utgår inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående uppdrag att utreda vissa frågor rörande fisket — synpunkter och&lt;br&gt;begäran om att få införa text från SFR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några sakfrågor kommenteras inte enligt tidigare överenskommelse på&lt;br&gt;grund av regeringens direktiv om att pristillägg får högst utgå regleringsåret&lt;br&gt;1992/93 med 50 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid. 1, 2:a stycket. ”. . . som medför en så smidig nedtrappning som&lt;br&gt;möjligt av nuvarande prisstöd”. Ett värdeomdöme från verket som klart&lt;br&gt;tar ställning till att regeringens direktiv om prisstöd på högst 50 milj.kr.&lt;br&gt;möjliggör en ”smidig” anpassning. SFR:s åsikt är, som redovisats ej denna.&lt;br&gt;Verket bör, enligt vår mening, vara neutrala till direktiven med beaktande&lt;br&gt;av förbundets fortsatta agerande i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid. 5. 6.1 offensiva åtgärder, l:a stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Stora program planeras i flera länder” bör bytas ut mot: Stora program&lt;br&gt;har satts i gång och planeras i flera länder; företrädesvis i Norge och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2. Import- och exportpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priserna på torsk har ej varit högre. Genom frivilliga överenskommelser&lt;br&gt;mellan handeln och fisket har priset vissa perioder t. o. m. varit lägre. När&lt;br&gt;det gäller sill finns det viss relevans vad beträffar stor sill (0:an och kan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen av lägsta priset på sill i januari (Svensk fisk AU) har dock&lt;br&gt;förändrat bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3. Diskussion och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktiga slutsatser på grund av de uppräknade svenska arterna måste&lt;br&gt;förhandlas innan man kan konstatera att de ej kommer att ingå i en&lt;br&gt;framtida svensk PO och slutsatserna därav. Snarare bör understrykas att&lt;br&gt;t. ex. kokräka bör ingå i ett PO system; detta nämnt som en förhandlings-&lt;br&gt;position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Text som Sveriges fiskares riksförbund önskar införd alt. bifogad till&lt;br&gt;verkets PM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Förbundet vill på detta stadium inte ta ställning till fiskeriverkets&lt;br&gt;slutliga förslag, eftersom regeringens direktivdel om att prisstöd får utgå&lt;br&gt;med högst 50 milj.kr. motverkar en uppläggning som bäst skulle gagna&lt;br&gt;yrkesfisket 1992/93. Beroende på de uppenbara svårigheter som vi för&lt;br&gt;närvarande har inom svenskt fiske, speciellt i Östersjön, vill förbundet&lt;br&gt;återkomma till jordbruksdepartementet med förslag. Detta har varit omöj-&lt;br&gt;ligt på grund av vissa delar av regeringens direktiv”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens Riksförbund —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande promemoria den 14 februari 1992 —vissa frågor rörande fisket&lt;br&gt;Fiskbranschens riksförbund har den 10 januari mottagit med post ovanstå-&lt;br&gt;ende promemoria för yttrande senast tisdagen den 11 februari, kl. 13.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang referera till vårt brev den 28 januari 1992,&lt;br&gt;där vi framförde vissa synpunkter efter vårt besök hos fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den korta tid vi haft på oss kan vi endast lämna vissa&lt;br&gt;summariska kommentarer, som dock inte desto mindre har stor betydelse&lt;br&gt;för branschen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Informations-och upplysningsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens riksförbund delar fiskeriverkets åsikt att informations-&lt;br&gt;verksamheten, som bedrivs genom Svensk fisk, har stor betydelse och att&lt;br&gt;denna bör fortsätta med minst nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Produktutveckling av sill/strömming&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi delar också fiskeriverkets oro för det svenska sillfisket och välkomnar de&lt;br&gt;initiativ som tas för att produktutveckla sill/ strömming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi stöder fiskeriverkets förslag att 2 milj.kr. avsätts för produktutveck-&lt;br&gt;ling av sill vid SIK.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Investeringsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som vi nämnde i vårt brev anser vi att strukturåtgärder är både nödvän-&lt;br&gt;diga och ofrånkomliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder att höja kvalitén på den fångade fisken är positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens riksförbund stöder brevet från Sveriges fiskgrossister,&lt;br&gt;Fiskhamnen, Göteborg, beträffande ansökan om prisregleringspengar till&lt;br&gt;ny fiskauktion i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vår fråga vid besök hos fiskeriverket, fick vi uppfattningen att också&lt;br&gt;denna typ av investeringar kunde betraktas som ”offensiva åtgärder inom&lt;br&gt;fiskerinäringen i syfte att öka rationaliseringen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens riksförbund föreslår att denna ansökan inkluderas i&lt;br&gt;Fiskeriverkets förslag till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Intäkter och kostnader 1992 — 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under denna punkt anges att intäkterna beräknas vara oförändrade jäm-&lt;br&gt;fört med innevarande år, vilket kan antas innebära att prisregleringsavgif-&lt;br&gt;ten kommer att föreslås till 6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 8.1 — den svenska prisregleringen anges att ”prisregleringssyste-&lt;br&gt;met finansieras med en prisregleringsavgift på högst 6 %”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår, som också nämndes i vårt brev efter besöket, att prisregle-&lt;br&gt;ringsavgiften sänks till 4 % och att hänsyn tas till detta vid den beräknade&lt;br&gt;budgeten under punkt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi framförde i vårt brev den 24 januari 1992, bedömde vi risken &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92: 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som stor för minskade landningar i Sverige och därigenom minskad &amp;nbsp;Underbilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning i vår bransch om den nyligen höjda prisregleringsavgiften&lt;br&gt;från ett öretal till 6 % vidhålls också under kommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Fasta pristillägg —sill/strömming för export till vissa&lt;br&gt;östeuropeiska länder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges under denna punkt, föreslår Fiskbranschens riksför-&lt;br&gt;bund, att produkter baserade på sill/strömming, används i vårt U-&lt;br&gt;landsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att belopp, förslagsvis 10 milj.kr., avsätts för ett sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U-landsbidrag och att bidraget fördelas dels på farsk, dels på bearbetad&lt;br&gt;sill/strömming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling och produktion kan styras av Svensk fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens riksförbund anser vidare att den i jordbruksdeparte-&lt;br&gt;mentets direktiv givna ramen för pristillägg bör övervägas med hänsyn till&lt;br&gt;fiskets svåra situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att för tiden den 1 juli 1992 - den 30 juni 1993 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som har förordats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JoU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att för tiden den 1 juli 1992 - den 30 juni 1993 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som har förordats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:15:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03120</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:15:19</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03120</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__120.pdf</filnamn>
<filstorlek>1105696</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om reglering av priserna på fisk m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5BA54FCC-DC35-40DB-B90D-1121CDC973CD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:JoU20</uppgift>
<ref_dok_id>GF01JoU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Reglering av priserna på fisk m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:120&lt;br/&gt;
Reglering av priserna på fisk m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:120 Reglering av priserna på fisk m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:120&lt;br/&gt;
Reglering av priserna på fisk m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:120 Reglering av priserna på fisk m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:120&lt;br/&gt;
Reglering av priserna på fisk m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:120 Reglering av priserna på fisk m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:120&lt;br/&gt;
Reglering av priserna på fisk m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:120 Reglering av priserna på fisk m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Åhnberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:120&lt;br/&gt;
Reglering av priserna på fisk m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:120 Reglering av priserna på fisk m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Åhnberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:120&lt;br/&gt;
Reglering av priserna på fisk m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:120 Reglering av priserna på fisk m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:120&lt;br/&gt;
Reglering av priserna på fisk m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:120 Reglering av priserna på fisk m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:120&lt;br/&gt;
Reglering av priserna på fisk m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Jo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:120 Reglering av priserna på fisk m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>