<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359145</hangar_id>
 <dok_id>GF0312</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>12</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:12</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>12</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:41:04</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-22 16:51:33</publicerad>
 <titel>om vissa yrkestrafikfrågor och om riksfärdtjänsten</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0312/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0312</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0312</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991/92:12&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;om vissa yrkestrafikfrågor och om riksfärdtjänsten&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0312/prop_199192__12-1.png" style="width:42pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 september 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O dd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Georg Andersson&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har med anledning av vad som föreslagits i 1991 års budgetpropo-&lt;br&gt;sition beslutat att transportrådet skall avvecklas. Transportrådets arbetsupp-&lt;br&gt;gifter i fråga om yrkesmässig trafik skall huvudsakligen överföras till trafik-&lt;br&gt;säkerhetsverket. Med anledning härav föreslås att transportrådet ersätts&lt;br&gt;med trafiksäkerhetsverket i yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen&lt;br&gt;(1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den s.k. storstadsförhandlingen för Malmöregionen har föreslagits en&lt;br&gt;ändrad utformning av huvudmannaskapet för den lokala och regionala kol-&lt;br&gt;lektivtrafiken i Malmöhus län innebärande att Malmöhus läns landsting och&lt;br&gt;Malmö kommun skall vara huvudman i länet. I propositionen läggs bl.a.&lt;br&gt;fram ett förslag om en ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för&lt;br&gt;viss kollektivtrafik, som gör det möjligt att ansvaret för kollektivtrafiken kan&lt;br&gt;organiseras så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande målen för riksfärdtjänsten bör ligga fast. Riksfärdtjäns-&lt;br&gt;ten skall göra det möjligt för gravt handikappade att göra längre resor inom&lt;br&gt;landet till normala kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnade överläggningar med kommunförbunden om en kommunali-&lt;br&gt;sering av verksamheten bör äga rum. En utgångspunkt för förhandlingarna&lt;br&gt;bör vara att ett genomförande bör ske den 1 januari 1993, då ett nytt, gene-&lt;br&gt;rellt utformat statsbidragssystem avses bli infört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av överläggningarna med kommunförbunden dis-&lt;br&gt;poneras fr.o.m. 1 januari 1992 anslaget för riksfärdtjänsten av en för verk-&lt;br&gt;samheten tillfälligt inrättad myndighet, styrelsen för riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 23 §§ yrkestrafiklagen (1988:263)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om trafiktillstånd prövas&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län där sökan-&lt;br&gt;den är folkbokförd eller, om sökan-&lt;br&gt;den är en juridisk person, där företa-&lt;br&gt;gets ledning finns. Frågor om till-&lt;br&gt;stånd till linjetrafik som berör flera&lt;br&gt;län skall dock prövas av transportrå-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om trafiktillstånd prövas&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län där sökan-&lt;br&gt;den är folkbokförd eller, om sökan-&lt;br&gt;den är en juridisk person, där företa-&lt;br&gt;gets ledning finns. Frågor om till-&lt;br&gt;stånd till linjetrafik som berör flera&lt;br&gt;län skall dock prövas av trafiksäker-&lt;br&gt;hetsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten, om inte något annat anges i andra stycket. Beslut om varning får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i frågor om&lt;br&gt;beviljande av tillstånd till linjetrafik&lt;br&gt;och om omprövning av tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 11 § får överklagas hos transport-&lt;br&gt;rådet. Transportrådets beslut i så-&lt;br&gt;dana frågor får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i frågor om&lt;br&gt;beviljande av tillstånd till linjetrafik&lt;br&gt;och om omprövning av tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 11 § får överklagas hos trafik-&lt;br&gt;säkerhetsverket. Trafiksäkerhetsver-&lt;br&gt;kets beslut i sådana frågor får över-&lt;br&gt;klagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:1499.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:534&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:12&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för&lt;br&gt;viss kollektiv persontrafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:438) om huvudmannaskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för viss kollektiv persontrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 och 1 a §§ ordet ”landstingskommun” i olika böjningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bytas ut mot ”landsting” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 3 och 5-7 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudman är landstingskommu-&lt;br&gt;nen och kommunerna i länet gemen-&lt;br&gt;samt. I Stockholms län åt landstings-&lt;br&gt;kommunen huvudman och i Got-&lt;br&gt;lands län kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunen och kom-&lt;br&gt;munerna i ett län kan dock överens-&lt;br&gt;komma att antingen landstingskom-&lt;br&gt;munen eller kommunerna i länet&lt;br&gt;skall vara huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudman är landstinget och&lt;br&gt;kommunerna i länet gemensamt. I&lt;br&gt;Stockholms län är landstinget huvud-&lt;br&gt;man och i Gotlands län kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget och kommunerna i ett&lt;br&gt;län kan dock överenskomma att an-&lt;br&gt;tingen landstinget eller kommunerna&lt;br&gt;i länet skall vara huvudman. I Mal-&lt;br&gt;möhus län kan landstinget och kom-&lt;br&gt;munerna överenskomma att lands-&lt;br&gt;tinget och Malmö kommun skall&lt;br&gt;vara huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 2§ första me-&lt;br&gt;ningen handhas huvudmannens upp-&lt;br&gt;gifter av landstingskommunen och&lt;br&gt;kommunerna i kommunalförbund.&lt;br&gt;Är landstingskommunen och kom-&lt;br&gt;munerna i länet överens därom, får&lt;br&gt;dock uppgifterna i stället handhas&lt;br&gt;genom ett aktiebolag, som har bil-&lt;br&gt;dats för ändamålet. Landstingskom-&lt;br&gt;munen och kommunerna skall in-&lt;br&gt;neha samtliga aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunalförbund gäller kommunalförbundslagen (1985:894)&lt;br&gt;om inte annat följer av 4-7§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens uppgifter hand-&lt;br&gt;has i kommunalförbund om inte ett&lt;br&gt;landsting eller en kommun ensam är&lt;br&gt;huvudman. Om de som är huvud-&lt;br&gt;man är överens därom, får dock&lt;br&gt;uppgifterna i stället handhas genom&lt;br&gt;ett aktiebolag, som har bildats för&lt;br&gt;ändamålet. De som är huvudman&lt;br&gt;skall inneha samtliga aktier i bola-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnås inte enighet i fråga om antalet ledamöter som medlem i kommu-&lt;br&gt;nalförbund skall utse i förbundsfullmäktige gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av 2 skall&lt;br&gt;landstingskommunen utse hälften av&lt;br&gt;ledamöterna och kommunerna i lä-&lt;br&gt;net tillsammans hälften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I Malmöhus län skall lands-&lt;br&gt;tingskommunen utse en tredjedel,&lt;br&gt;Malmö kommun en tredjedel och&lt;br&gt;övriga kommuner tillsammans en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av 2 skall&lt;br&gt;landstinget utse hälften av ledamö-&lt;br&gt;terna och kommunerna i länet till-&lt;br&gt;sammans hälften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I Malmöhus län skall, om inte&lt;br&gt;huvudmannens sammansättning har&lt;br&gt;bestämts enligt 2 § andra stycket,&lt;br&gt;landstinget utse en tredjedel, Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:895.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredjedel av antalet ledamöter. I Gö-&lt;br&gt;teborgs och Bohus län skall lands-&lt;br&gt;tingskommunen utse en fjärdedel,&lt;br&gt;Göteborgs kommun hälften och öv-&lt;br&gt;riga kommuner tillsammans en fjär-&lt;br&gt;dedel av antalet ledamöter.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun en tredjedel och övriga&lt;br&gt;kommuner tillsammans en tredjedel&lt;br&gt;av antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Göteborgs och Bohus län skall&lt;br&gt;landstinget utse en fjärdedel, Göte-&lt;br&gt;borgs kommun hälften och övriga&lt;br&gt;kommuner tillsammans en fjärdedel&lt;br&gt;av antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Antalet ledamöter som annan kommun än Malmö kommun eller Göte-&lt;br&gt;borgs kommun skall utse bestäms av länsstyrelsen i förhållande till folk-&lt;br&gt;mängden i kommunerna vid ingången av det år då val av förbundsfullmäk-&lt;br&gt;tige förrättas. Varje kommun skall dock utse minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnås inte enighet i fråga om sättet att mellan medlemmarna i kommu-&lt;br&gt;nalförbund fördela underskott i förbundsverksamheten gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av 2 eller 3&lt;br&gt;skall landstingskommunen täcka&lt;br&gt;hälften av underskottet och kommu-&lt;br&gt;nerna i länet tillsammans återsto-&lt;br&gt;den. Omfattningen av varje kom-&lt;br&gt;muns skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;medel skall bestämmas i förhållande&lt;br&gt;till det trafikarbete som har nedlagts&lt;br&gt;i kommunen under verksamhets-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I Malmöhus län skall lands-&lt;br&gt;tingskommunen och Malmö kom-&lt;br&gt;mun tillsammans täcka hälften av&lt;br&gt;underskottet. Omfattningen av&lt;br&gt;landstingskommunens och kommu-&lt;br&gt;nens skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;medel skall bestämmas i förhållande&lt;br&gt;till den andel av länets skatteunder-&lt;br&gt;lag som belöper på vardera för-&lt;br&gt;bundsmedlemmen. Motsvarande&lt;br&gt;gäller i Göteborgs och Bohus län i&lt;br&gt;fråga om landstingskommunen och&lt;br&gt;Göteborgs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I Malmöhus län och Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län skall samtliga kom-&lt;br&gt;muner i länet tillsammans täcka&lt;br&gt;hälften av underskottet. Omfatt-&lt;br&gt;ningen av varje kommuns skyldighet&lt;br&gt;att tillhandahålla medel skall be-&lt;br&gt;stämmas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av 2 eller 3&lt;br&gt;skall landstinget täcka hälften av un-&lt;br&gt;derskottet och kommunerna i länet&lt;br&gt;tillsammans återstoden. Omfatt-&lt;br&gt;ningen av vaije kommuns skyldighet&lt;br&gt;att tillhandahålla medel skall be-&lt;br&gt;stämmas i förhållande till det trafik-&lt;br&gt;arbete som har nedlagts i kommu-&lt;br&gt;nen under verksamhetsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Göteborgs och Bohus län skall&lt;br&gt;landstinget och Göteborgs kommun&lt;br&gt;tillsammans täcka hälften av under-&lt;br&gt;skottet. Omfattningen av landsting-&lt;br&gt;ets och kommunens skyldighet att&lt;br&gt;tillhandahålla medel skall bestäm-&lt;br&gt;mas i förhållande till den andel av lä-&lt;br&gt;nets skatteunderlag som belöper på&lt;br&gt;vardera förbundsmedlemmen. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller i Malmöhus län i&lt;br&gt;fråga om landstinget och Malmö&lt;br&gt;kommun, om inte huvudmannens&lt;br&gt;sammansättning har bestämts enligt&lt;br&gt;2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Göteborgs och Bohus län skall&lt;br&gt;samtliga kommuner i länet tillsam-&lt;br&gt;mans täcka hälften av underskottet.&lt;br&gt;Omfattningen av varje kommuns&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla medel&lt;br&gt;skall bestämmas i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 1. Motsvarande gäl-&lt;br&gt;ler för kommunerna i Malmöhus län,&lt;br&gt;om inte huvudmannens sammansätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger synnerliga skäl får rege-&lt;br&gt;ringen efter framställning av lands-&lt;br&gt;tingskommun, kommun som inte&lt;br&gt;tillhör landstingskommun eller&lt;br&gt;minst en tredjedel av de kommuner&lt;br&gt;i visst län som tillhör landstingskom-&lt;br&gt;mun meddela föreskrifter om be-&lt;br&gt;gränsning av huvudmans skyldighet&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket och före-&lt;br&gt;skriva eller i särskilt fall besluta om&lt;br&gt;undantag från 5 eller 6 §. Beslut om&lt;br&gt;undantag får förenas med särskilda&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning har bestämts enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om synnerliga skäl föreligger, får&lt;br&gt;regeringen efter framställning av&lt;br&gt;landstinget, kommun som inte tillhör&lt;br&gt;landstinget eller minst en tredjedel&lt;br&gt;av de kommuner i visst län som till-&lt;br&gt;hör landsting, vilka är huvudman,&lt;br&gt;meddela föreskrifter om begräns-&lt;br&gt;ning av huvudmans skyldighet enligt&lt;br&gt;1 § första stycket och föreskriva eller&lt;br&gt;i särskilt fall besluta om undantag&lt;br&gt;från 5 eller 6 §. Beslut om undantag&lt;br&gt;får förenas med särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1985:449) om rätt att driva viss&lt;br&gt;linjetrafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 8 §§ lagen (1985:449) om rätt att driva viss&lt;br&gt;linjetrafik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;transportrådet besluta att en trafik-&lt;br&gt;huvudman får utan tillstånd driva&lt;br&gt;linjetrafik på bestämda linjer som&lt;br&gt;sträcker sig från det län där huvud-&lt;br&gt;mannaskapet gäller in i ett angrän-&lt;br&gt;sande län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporträdets beslut enligt 2§&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;trafiksäkerhetsverket besluta att en&lt;br&gt;trafikhuvudman får utan tillstånd&lt;br&gt;driva linjetrafik på bestämda linjer&lt;br&gt;som sträcker sig från det län där hu-&lt;br&gt;vudmannaskapet gäller in i ett an-&lt;br&gt;gränsande län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiksäkerhetsverkets beslut en-&lt;br&gt;ligt 2 § får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1502.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kommunikationsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1991/92:12&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden S. Andersson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin,&lt;br&gt;Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet G. Andersson&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om vissa yrkestrafikfrågor och om&lt;br&gt;riksfärdtjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i 1991 års budgetproposition (1990/91:100, bil. 8) att&lt;br&gt;transportrådet skall avvecklas vid årsskiftet 1991/92.1 propositionen drogs&lt;br&gt;upp riktlinjer för hur rådets arbetsuppgifter skulle överföras på andra organ.&lt;br&gt;Yrkestrafikfrågorna skulle enligt förslaget i huvudsak överföras till trafiksä-&lt;br&gt;kerhetsverket. Överläggningar skulle tas upp med kommunförbunden om&lt;br&gt;överföring av huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten. Inriktningen skulle&lt;br&gt;vara att verksamheten kommunaliseras vid årsskiftet 1991/92. Propositionen&lt;br&gt;föregicks av en utredning (K 1988:04) Översyn av transportrådets verksam-&lt;br&gt;het, som avgett betänkandet (SOU 1990:4) Transportrådet. Riksdagen&lt;br&gt;(TU18, rskr. 176 och TU22, rskr. 187) har såvitt nu är i fråga beslutat i enlig-&lt;br&gt;het med propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna proposition är en uppföljning av de nämnda riksdagsbesluten med&lt;br&gt;förslag om de lagändringar som behövs i anledning av transportrådets av-&lt;br&gt;veckling samt, i anledning av att förhandlingarna med kommunförbunden&lt;br&gt;ännu inte har gett avsett resultat, med ett nytt förslag om hur riksfärdtjäns-&lt;br&gt;ten under en övergångsperiod skall organiseras. Vidare läggs fram förslag&lt;br&gt;om förändrad sammansättning av trafikhuvudmannen i Malmöhus län samt&lt;br&gt;en viss smärre ändring i fråga om riksfärdtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Yrkestrafikfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis nämnts har riksdagen (TU18, rskr. 176) såvitt avser yr-&lt;br&gt;kestrafikfrågorna beslutat, i enlighet med 1991 års budgetproposition, att de&lt;br&gt;frågor som rör inrikes yrkestrafik skall överföras från transportrådet till tra-&lt;br&gt;fiksäkerhetsverket. De lagar som berörs av transportrådets avveckling är yr-&lt;br&gt;kestrafiklagen (1988:263) och lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetra-&lt;br&gt;fik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhusförhandlarna, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har hos regeringen hemställt om ändring i lagen (1978:438) om huvudman- Prop. 1991/92:12&lt;br&gt;naskap för viss kollektiv persontrafik (huvudmannalagen) såvitt avser vem&lt;br&gt;som skall vara huvudman i Malmöhus län. Frågan är omnämnd i prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990/91:87) Näringspolitik för tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som nämnts nu har behandlats i departementspromemorian (Ds&lt;br&gt;1991:24) Författningsändringar i anledning av transportrådets avveckling&lt;br&gt;och fortsatt avreglering av linjetrafiken med buss, m.m. En sammanfattning&lt;br&gt;av promemorian samt promemorians lagförslag bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena bör fogas till protokollet som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har också behandlats frågan om en fortsatt avreglering av&lt;br&gt;linjetrafiken med buss. Den frågan tas emellertid inte upp i detta samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Nuvarande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den inrikes yrkesmässiga trafiken regleras genom yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1988:263) och lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik. Trafikhu-&lt;br&gt;vudmännens verksamhet bestäms som nämnts genom huvudmannalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkestrafiklagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet yrkesmässig trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § yrkestrafiklagen omfattar lagen sådan yrkesmässig trafik som inne-&lt;br&gt;bär att personbilar, lastbilar, bussar, terrängmotorfordon eller traktorer med&lt;br&gt;tillkopplade släpfordon (traktortåg) jämte förare mot betalning ställs till all-&lt;br&gt;mänhetens förfogande för transport av personer eller gods. Yrkesmässig tra-&lt;br&gt;fik kan enligt 2 § drivas som linjetrafik, taxitrafik, beställningstrafik med buss&lt;br&gt;eller godstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig trafik får enligt 3 § yrkestrafiklagen bedrivas endast av den som&lt;br&gt;har trafiktillstånd. Tillståndsmyndighet är enligt 4§ länsstyrelsen eller, i&lt;br&gt;fråga om linjetrafik som berör flera län, transportrådet. Tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen avser att så långt som möjligt garantera den personliga lämpligheten&lt;br&gt;hos den som skall driva yrkesmässig trafik (se 3 §). I fråga om linjetrafik skall&lt;br&gt;utöver lämplighetsprövningen även göras en skadlighetsprövning gentemot&lt;br&gt;redan etablerad järnvägstrafik och sådan linjetrafik som trafikhuvudmannen&lt;br&gt;bedriver enligt lagen om rätt att driva viss linjetrafik (8 §). Tillstånd skall&lt;br&gt;återkallas av tillståndsmyndigheten bl.a. vid allvarliga missförhållanden i&lt;br&gt;den yrkesmässiga trafiken (15 —18§§). Linjetrafiktillstånden kan som hu-&lt;br&gt;vudregel omprövas vart tionde år om statens järnvägar eller en trafikhuvud-&lt;br&gt;man begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande och bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetens beslut får enligt 23 § överklagas hos kammarrätten&lt;br&gt;om inte frågan rör tillstånd till linjetrafik. Länsstyrelsens beslut i sådana frå- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gor överklagas i stället hos transportrådet. Rådets beslut får överklagas hos Prop. 1991/92:12&lt;br&gt;regeringen. Beslut om varning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får enligt 23 § föreskriva eller i enskilda fall medge undantag&lt;br&gt;från yrkestrafiklagen. Regeringen får också meddela ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;i de avseenden som anges i lagen och föreskrifter avseende yrkesmässig tra-&lt;br&gt;fik till och från Sverige samt i fråga om registrering av tillståndsinnehav m.m.&lt;br&gt;Regeringen får överlåta de nämnda befogenheterna åt förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har utnyttjat sin delegeringsrätt bl.a. genom att i 17 § yrkes-&lt;br&gt;trafikförordningen (1988:1503) ge transportrådet befogenheter att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om det yrkeskunnande som krävs för att få ett trafiktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje län skall det enligt 1 § huvudmannalagen finnas en trafikhuvudman&lt;br&gt;som ansvarar för den lokala och regionala linjetrafiken för persontranspor-&lt;br&gt;ter. Syftet är att främja en tillfredsställande trafikförsörjning. Vidare skall&lt;br&gt;trafikhuvudmannen bl.a. enligt 1 a § ägna uppmärksamhet åt taxifrågorna i&lt;br&gt;länet och verka för en tillfredsställande taxiförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudman är enligt 2 § landstingskommunen och kommunerna i länet ge-&lt;br&gt;mensamt. I Stockholms län är landstingskommunen huvudman och i Got-&lt;br&gt;lands län kommunen. Landstingskommunen och kommunerna i länet kan&lt;br&gt;dock komma överens om att antingen landstingskommunen eller kommu-&lt;br&gt;nerna i länet skall vara huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om landstingskommunen och kommunerna gemensamt är huvudman,&lt;br&gt;handhas huvudmannens uppgifter enligt 3§ av landstingskommunen och&lt;br&gt;kommunerna i kommunalförbund. Om landstingskommunen och kommu-&lt;br&gt;nerna i länet är ense, får uppgifterna i stället handhas genom ett aktiebolag,&lt;br&gt;som har bildats för ändamålet. Samtliga aktier måste innehas av landstings-&lt;br&gt;kommunen och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbundslagen (1985:894) gäller för kommunalförbunden. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-6§§ huvudmannalagen regleras dock hur vissa frågor skall lösas vid&lt;br&gt;oenighet mellan dem som är trafikhuvudman, nämligen frågor om förbunds-&lt;br&gt;ordning för kommunalförbund, ordförande i förbundets fullmäktige eller&lt;br&gt;styrelse, antalet ledamöter som medlem i kommunalförbund skall utse i för-&lt;br&gt;bundets fullmäktige och sättet att mellan medlemmarna i förbund fördela&lt;br&gt;underskott i verksamheten. I fråga om Malmöhus län finns i 5 — 6 § § särskilda&lt;br&gt;regler i fråga om förbundets fullmäktige och om fördelningen av underskott.&lt;br&gt;Vidare får regeringen enligt 7 § om det föreligger synnerliga skäl på fram-&lt;br&gt;ställning av en landstingskommun, en kommun som inte tillhör landstings-&lt;br&gt;kommun eller minst en tredjedel av de kommuner i ett visst län som tillhör&lt;br&gt;landstingskommun meddela föreskrifter om begränsning av huvudmannens&lt;br&gt;skyldighet att ansvara för den lokala och regionala trafiken samt föreskriva&lt;br&gt;eller i särskilt fall besluta om undantag från reglerna om antalet ledamöter&lt;br&gt;som medlem i kommunalförbund skall utse i förbundsfullmäktige eller från&lt;br&gt;reglerna om hur underskott skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om rätt att driva viss lir\jetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § lagen om rätt att driva viss linjetrafik får en trafikhuvudman inom&lt;br&gt;det egna länet driva linjetrafik utan yrkestrafiktillstånd. Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl får transportrådet besluta att trafikhuvudmannen också får driva&lt;br&gt;linjetrafik på bestämda sträckor från det egna länet in i ett angränsande län,&lt;br&gt;2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkan av ett beslut om länsgränsöverskridande huvudmannatrafik är en-&lt;br&gt;ligt 4§ att redan meddelade linjetrafiktillstånd på sådana sträckor som om-&lt;br&gt;fattas av beslutet upphör efter två år, då trafikhuvudmannens trafikerings-&lt;br&gt;rätt inträder. Huvudmannen är efter ansökan från tillståndshavaren skyldig&lt;br&gt;att lösa in fordon och andra tillgångar som används i den linjetrafik för vilken&lt;br&gt;tillståndet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportrådets beslut enligt 2§ får överklagas hos kammarrätten, 8§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Överväganden och förslag i fråga om vissa&lt;br&gt;yrkestrafikfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Yrkestrafiklagen och lagen om rätt att driva viss linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Transportrådet ersätts med trafiksäkerhetsverket i yr-&lt;br&gt;kestrafiklagen och lagen om rätt att driva viss linjetrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl: Trafiksäkerhetsverket skall som nämnts inledningsvis enligt riksda-&lt;br&gt;gens beslut (TU18, rskr. 176) till följd av förslag i 1991 års budgetproposition&lt;br&gt;överta transportrådets roll i fråga om den inrikes yrkestrafiken utom vad av-&lt;br&gt;ser ansvaret för vissa kollektivtrafikfrågor. Yrkestrafiklagen och lagen om&lt;br&gt;rätt att driva viss linjetrafik bör ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Ändrat huvudmannaskap i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Landstinget och kommunerna i Malmöhus län kan be-&lt;br&gt;sluta att landstinget och Malmö kommun ensamma skall vara trafik-&lt;br&gt;huvudman i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Landstingskommunen och Malmö kommun skall&lt;br&gt;vara trafikhuvudman i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran. Kommunförbundet Malmöhus, Malmö kommun&lt;br&gt;och Malmöhus läns landsting har tillstyrkt förslaget under förutsättning att&lt;br&gt;överenskommelse kan träffas med kommunerna i länet om finansiering av&lt;br&gt;kollektivtrafiken. Kommunförbundet Malmöhus har anfört att förslaget om&lt;br&gt;ett förändrat huvudmannaskap är positivt, eftersom det trafikpolitiska an-&lt;br&gt;svaret för kollektivtrafiken i länet samordnas samt att på sikt huvudmanna-&lt;br&gt;skapsförändringen också borde gagna en totallösning av kollektivtrafiken i&lt;br&gt;Skåne. Lunds kommun har bl.a. anfört att en samplanering givetvis måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske mellan kommunernas fysiska planering och trafikhuvudmannens trafik- Prop. 1991/92:12&lt;br&gt;planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svalövs kommun har anfört bl.a. följande. Kommunen, tillsammans med&lt;br&gt;flera andra, känner en viss oro inför de föreslagna förändringarna, då de in-&lt;br&gt;nebär ett visst hot att kollektivtrafiken alltmer kommer att koncentreras till&lt;br&gt;de större befolkningskoncentrationerna och de tyngre pendlarstråken. Trafi-&lt;br&gt;kens betydelse även i länets glesare bygder är mycket stor. Den hastighet&lt;br&gt;varmed förändringen drivs igenom är olycklig. Hörby, Burlövs och Ystads&lt;br&gt;kommuner har förespråkat en lösning som omfattar hela Skåne. Vidare har&lt;br&gt;Ystads kommun anfört att det i ett läge där landstinget av ekonomiska skäl&lt;br&gt;inte längre vill svara för kommunövergripande uppgifter och åtaganden&lt;br&gt;inom landstingsområdet inte är rimligt att landstinget - jämte Malmö kom-&lt;br&gt;mun - behåller det totala inflytandet över verksamheten medan kommu-&lt;br&gt;nerna förutsätts som hittills bidra till täckning av underskotten men helt för-&lt;br&gt;lorar inflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Parterna i Malmöhusförhandlingarna har som&lt;br&gt;nämnts inledningsvis hemställt om en sådan ändring i huvudmannalagen som&lt;br&gt;gör det möjligt för Malmöhus läns landsting och Malmö kommun att genom&lt;br&gt;ett gemensamt kommunalförbund vara huvudman för den lokala och regio-&lt;br&gt;nala kollektivtrafiken i Malmöhus län. De flesta remissinstanserna är posi-&lt;br&gt;tiva till en sådan förändring. Landstinget och Malmö kommun bl.a. har dock&lt;br&gt;framhållit att det är en förutsättning för ändringen av huvudmannaskapet i&lt;br&gt;länet att samtliga berörda kommuner är överens om hur finansieringen av&lt;br&gt;kollektivtrafiken skall ske. En preliminär överenskommelse har träffats mel-&lt;br&gt;lan storstadsförhandlaren för Malmöregionen, Malmöhus läns landsting och&lt;br&gt;Kommunförbundet Malmöhus i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som nu är trafikhuvudman i Malmöhus län bör kunna besluta att lands-&lt;br&gt;tinget och Malmö kommun gemensamt skall få vara trafikhuvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 § om formerna för trafikhuvudmannens verksamhet är&lt;br&gt;utformad efter förutsättningarna att landstingskommunen och kommunerna&lt;br&gt;i länet tillsammans är trafikhuvudman. Den bör ändras så att det uttryckli-&lt;br&gt;gen framgår att den gäller även i andra fall där flera tillsammans är trafikhu-&lt;br&gt;vudman. Även 7 § som rör frågor om undantag från vissa av lagens bestäm-&lt;br&gt;melser bör anpassas till en sådan situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 och 6 §§ finns för Malmöhus län särskilda regler om hur vid oenighet&lt;br&gt;ledamöterna i förbundsfullmäktige skall utses och om hur täckning av under-&lt;br&gt;skott i verksamheten skall ske. När möjligheten öppnas för trafikhuvudman-&lt;br&gt;nen i detta län att besluta om en annan sammansättning av vilka som skall&lt;br&gt;vara huvudman än vad som nu är fallet, bör trafikhuvudmannen ges tillfälle&lt;br&gt;att i samband med ett sådant beslut även reglera de frågor som avses i 5 och&lt;br&gt;6§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudmannalagen bör vidare göras den ändringen att ordet ”landstings-&lt;br&gt;kommun” i olika böjningsformer byts ut mot ”landsting”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Upprättade lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommunikationsdepartemen-&lt;br&gt;tet upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollek-&lt;br&gt;tiv persontrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Riksfärdtjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Syftet med riksfärdtjänsten, nuvarande organisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksfärdtjänsten inrättades år 1980 som försöksverksamhet. Den permanen-&lt;br&gt;tades år 1984 varvid ansvaret lades på transportrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med riksfärdtjänsten är att ge svårt handikappade möjlighet att&lt;br&gt;göra längre resor inom landet till normala kostnader. Berättigade till riks-&lt;br&gt;färdtjänst är personer som på grund av sitt handikapp och brist på tillgäng-&lt;br&gt;liga trafikmedel måste resa på ett dyrare sätt än normalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksfärdtjänstresor kan ske med flyg, tåg, taxibilar eller med specialfor-&lt;br&gt;don till ett pris som är anpassat till normala reskostnader med andra klass&lt;br&gt;tåg. I vissa fall kan även ledsagare medfölja utan kostnad. Transportrådet&lt;br&gt;har till uppgift att utfärda föreskrifter, fördela medelsramar till kommu-&lt;br&gt;nerna, betala ersättning för genomförda resor, informera och ge råd samt i&lt;br&gt;vissa fall att träffa avtal med trafikföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksfärdtjänsten bekostas genom statliga medel som täcker resenärens re-&lt;br&gt;sekostnader exkl. egenavgift. Det är emellertid kommunen som beslutar om&lt;br&gt;färdtjänsten. Besluten avser bl.a. utfärdande av tillstånd till att anlita riks-&lt;br&gt;färdtjänst, vilket färdmedel som får användas, om ledsagare skall få följa&lt;br&gt;med utan kostnad, andra villkor för resans genomförande såsom särskild ut-&lt;br&gt;rustning för den handikappade m.m. Beställning av resa med taxi eller spe-&lt;br&gt;cialfordon ombesörjs i en del fall av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att det är samma personer i kommunerna som hand-&lt;br&gt;lägger beslut om riksfärdtjänstresor och beslut om tillstånd för kommunal&lt;br&gt;färdtjänst. Resor som företas med riksfärdtjänst med tåg sker till viss del&lt;br&gt;också med kommunal färdtjänst, dvs. till och från järnvägsstationen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Resandet inom riksfärdtjänsten har successivt ökat. Antalet resenärer har&lt;br&gt;stigit från 6600 budgetåret 1981/82 till 23 100 budgetåret 1990/91. Totala an-&lt;br&gt;talet resor per år har ökat ännu snabbare - från 10 600 till 48 900. Detta beror&lt;br&gt;på att antalet personer som gör många resor per år har ökat kraftigt. Där-&lt;br&gt;emot synes inte längre ske någon ökning av totala antalet resenärer som an-&lt;br&gt;vänder sig av riksfärdtjänsten, tvärtom har antalet minskat mellan åren&lt;br&gt;1989/90 och 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredjedel av resorna sker på avstånd under 10 mil. En fjärdedel av re-&lt;br&gt;sorna sker uteslutande inom ett och samma län. Samtidigt sker en utveckling&lt;br&gt;inom den kommunala färdtjänsten som innebär att allt fler resor företas över&lt;br&gt;kommungränserna. I Stockholms län är länet ett enda färdtjänstområde. I&lt;br&gt;Östergötlands län finns sedan några år tillbaka en länsfärdtjänst som admini-&lt;br&gt;streras av trafikhuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga utgifterna för riksfärdtjänsten har ökat från 12,5 milj.kr. bud- Prop. 1991/92:12&lt;br&gt;getåret 1981/82 till 105,3 milj.kr. för 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Riksfärdljänst 1981/82-1990/91&lt;br&gt;Utveckling av bidrag och resefrekvens.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;br&gt;milj,&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;br&gt;milj,&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rese-&lt;br&gt;närer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;br&gt;per resa&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årlig änd-&lt;br&gt;ring av&lt;br&gt;bidrag per&lt;br&gt;resa,&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resor&lt;br&gt;per&lt;br&gt;resenär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81/82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82/83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83/84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84/85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1881&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Förslag om kommunalisering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (1990/91:100, bil. 8, s. 166 f.) anfördes att&lt;br&gt;många skäl talar för att det samlade ansvaret för riksfärdtjänsten även i for-&lt;br&gt;mell mening borde ligga på kommunerna. Föredraganden ansåg att över-&lt;br&gt;läggningar borde tas upp med kommunförbunden om ett överförande av&lt;br&gt;riksfärdtjänsten till kommunerna och i Stockholms län till landstinget. In-&lt;br&gt;riktningen borde vara att riksfärdtjänsten kommunaliserades från och med&lt;br&gt;årsskiftet 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottet har i sitt betänkande (1990/91:TU22, s. 6 f.) ställt sig&lt;br&gt;bakom de föreslagna riktlinjerna för en kommunalisering. Riksdagen beslu-&lt;br&gt;tade den 27 mars 1991 enligt trafikutskottets hemställan (rskr. 187).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 31 januari 1991 kommunikationsministern&lt;br&gt;att tillkalla en särskild förhandlare med uppdrag att försöka nå en uppgö-&lt;br&gt;relse om ändrat huvudmannaskap för riksfärdtjänsten. Förhandlingarna&lt;br&gt;skulle vara slutförda senast den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse den 25 juni till regeringen anmälde förhandlingsmannen, gene-&lt;br&gt;raldirektören Claes-Eric Norrbom, att han sedan uppdraget gavs haft en rad&lt;br&gt;kontakter med kommunförbundens representanter. Vidare har underlags-&lt;br&gt;material tagits fram rörande olika tänkbara ersättningsmodeller. Enligt för-&lt;br&gt;handlingsmannen framgår det emellertid att det för närvarande inte finns&lt;br&gt;något utrymme för att förhandla vidare med kommunförbunden om en kom-&lt;br&gt;munalisering av riksfärdtjänsten. Enligt förbunden är kommuner och lands-&lt;br&gt;ting inte för närvarande beredda att ta på sig en sådan uppgift som riksfärd-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till nämnda förhållanden bör enligt skrivelsen andra lösningar&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag och min bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samordnade överläggningar skall tas upp med kommunförbunden&lt;br&gt;om överföring av huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten till kom-&lt;br&gt;munerna, i Stockholms län till landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En utgångspunkt vid överläggningarna bör vara att ett genomfö-&lt;br&gt;rande skall ske den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I avvaktan på resultatet på överläggningarna läggs ansvaret för riks-&lt;br&gt;färdtjänsten på en nyinrättad myndighet, styrelsen för riksfärd-&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Till styrelsen knyts en rådgivande nämnd med företrädare för han-&lt;br&gt;dikappade, kommunerna, landstingen och trafikföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finansieringen av styrelsen och dess kansliresurs sker inom ramen&lt;br&gt;för förslagsanslaget G 3. Riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag och min bedömning: Med anledning av förslag i&lt;br&gt;budgetpropositionen (1990/91:100, bil. 8) har riksdagen (TU18, rskr. 176)&lt;br&gt;tillstyrkt att transportrådet skall avvecklas vid årsskiftet 1991/92. Frågan om&lt;br&gt;huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten måste därför lösas innan dess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att förhandlingarna med de båda kommunförbunden&lt;br&gt;om förutsättningarna för en kommunalisering av riksfärdtjänsten ännu inte&lt;br&gt;lett till avsett resultat innebär inte att detta alternativ bör överges. De motiv&lt;br&gt;för en kommunalisering som framfördes i budgetpropositionen och till vilka,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, riksdagen anslutit sig, är fortfarande bärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottet framhåller sålunda att en fördel med en kommunalisering&lt;br&gt;är att denna medför att beslut och kostnadsansvar läggs på samma organ.&lt;br&gt;För handikappade som söker tillstånd till riksfärdtjänst innebär detta ett för-&lt;br&gt;enklat resande med färre inblandade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utan tvekan så att det finns ett grundläggande fel i nuvarande sy-&lt;br&gt;stem, som innebär att kommunerna beslutar om riksfärdtjänstresorna, me-&lt;br&gt;dan staten står för den allra största delen av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill hänvisa till att en fjärdedel av resorna med riksfärdtjänsten sker&lt;br&gt;inom länsgränserna. För denna del av resandet finns ett uppenbart samband&lt;br&gt;inte bara med den kommunala färdtjänsten utan också med sjukresorna och&lt;br&gt;den länsfärdtjänst som finns på några håll i landet. Alla dessa verksamheter&lt;br&gt;syftar till att underlätta för handikappade och äldre att förflytta sig men är&lt;br&gt;nästan alltid organiserade var för sig på ett sådant sätt att det som regel inte&lt;br&gt;sker någon samåkning i fordonen trots att resmålen kan vara desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mera övergripande och samordnande syn såväl på riks-, läns- och kom-&lt;br&gt;munal färdtjänst som på sjukreseverksamheten bör kunna leda till rationali-&lt;br&gt;seringsvinster, t.ex. i samband med upphandling av transporttjänster från&lt;br&gt;taxi och andra transportföretag. Inrättandet av moderna, gemensamma be-&lt;br&gt;ställnings- och samordningsenheter synes också kunna medföra sådana vins-&lt;br&gt;ter, samtidigt som den enskildes kontakter för beställning av resor m.m. un-&lt;br&gt;derlättas. Möjligheterna att påverka resandet i tid och rum och att öka sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åkning mellan olika resandekategorier är sannolikt inte obetydliga. Detta&lt;br&gt;bör särskilt kunna gälla om samverkan sker med trafikhuvudmannen i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ökad handikappanpassning av färdmedel och terminaler och ge-&lt;br&gt;nom att inrätta s.k. servicelinjer bör, som erfarenheterna visar från bl.a. Bo-&lt;br&gt;rås, kostnaderna för handikappades resor kunna minska. Sådana anpass-&lt;br&gt;ningsåtgärder inom den kollektiva trafiken ingår som en betydelsefull del i&lt;br&gt;vad som brukar benämnas normaliseringsprincipen för handikappade. En&lt;br&gt;integrering av deras resor i det normala resmönstret har störst förutsätt-&lt;br&gt;ningar att lyckas om ansvarsfrågorna samordnas. Genom ett överförande av&lt;br&gt;ansvaret för riksfärdtjänsten till kommunerna - i Stockholms län lands-&lt;br&gt;tinget - får trafikhuvudmannen i länet ett ekonomiskt incitament att vidta&lt;br&gt;anpassningsåtgärder i trafikmedel och terminaler. Kostnadsutvecklingen för&lt;br&gt;riksfärdtjänsten bör härigenom kunna begränsas, samtidigt som man tar ett&lt;br&gt;viktigt steg i riktning mot en normalisering av handikappades resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i anpassningen av den kollektiva trafiken för mera gravt handikap-&lt;br&gt;pade har hittills medfört att inte mindre än 78 % av resorna i riksfärdtjänsten&lt;br&gt;sker med taxifordon eller specialfordon. Med hänsyn till att varje enskild&lt;br&gt;resa med riksfärdtjänsten föranleder ett tillskott av statliga budgetmedel&lt;br&gt;med ca 2 200 kr./resa ligger det i sakens natur att samåkning i sådana fordon&lt;br&gt;kan innebära stora besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nytillkommande omständighet som ökar behovet av samordning är av-&lt;br&gt;regleringen av taxi med bl.a. ett slopande av den av staten fastställda maxi-&lt;br&gt;mitaxan som följd. Detta innebär att en anbudsupphandling från olika sam-&lt;br&gt;hällsorgans sida av sådana taxitjänster som bekostas av samhället blir en&lt;br&gt;nödvändighet. Utan någon form av anbudsupphandling är det stor risk att&lt;br&gt;taxikostnaderna kan springa i höjden eftersom taxesättningen är fri. I en ny-&lt;br&gt;ligen framlagd avhandling vid Handelshögskolan i Göteborg om avregle-&lt;br&gt;ringen av taxi påvisas således vilken avgörande betydelse konkurrensen i an-&lt;br&gt;budsgivningen hittills haft för kommunernas kostnader för bl.a. den kommu-&lt;br&gt;nala färdtjänsten. I inte så få fall har kostnaderna kunnat sänkas trots all-&lt;br&gt;mänt sett ökade priser från taxis sida. I de fall anbudsgivningen av olika skäl&lt;br&gt;varit begränsad till ett fåtal eller endast en anbudsgivare har kostnaderna för&lt;br&gt;berörda kommuner däremot ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättningen för resor med riksfärdtjänsten synes emellertid inte hittills&lt;br&gt;ha varit föremål för någon form av upphandling även om en viss prispress&lt;br&gt;gentemot taxiföretagen uppges ha förekommit. Med en överföring av ansva-&lt;br&gt;ret från riksfärdtjänsten till kommunerna och i Stockholms län landstinget&lt;br&gt;kommer upphandlingen av taxiresor med riksfärdtjänsten att kunna samord-&lt;br&gt;nas med motsvarande upphandling för den kommunala färdtjänsten. Ge-&lt;br&gt;nom den nyligen beslutade överföringen av ansvaret för sjukresorna till&lt;br&gt;landstingen skapas ytterligare incitament för en samordnad upphandling av&lt;br&gt;taxitjänster i länen. Med en utveckling i riktning mot att sjukresor samt resor&lt;br&gt;i kommunal färdtjänst och i riksfärdtjänst inte sällan bör kunna äga rum i&lt;br&gt;samma fordon blir det svårt att se skillnaden mellan transportsätten. Likhe-&lt;br&gt;terna ökar vid en utbyggd länsfärdtjänst med vilken en betydande andel av&lt;br&gt;nuvarande riksfärdtjänstresenärer bör kunna färdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de stora kostnadsbesparingar som kan uppnås genom en&lt;br&gt;bättre samordning av olika former av samhällsbetalda resor finns det anled-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning att från statens sida stödja modellprojekt av utvecklingskaraktär. Det Prop. 1991/92:12&lt;br&gt;ligger inom ramen för transportforskningsberedningens program för person-&lt;br&gt;transporter att stödja sådana projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kvarstår den bedömningen som redovisats till riksda-&lt;br&gt;gen våren 1991 att det är stora fördelar förknippade med en kommunalise-&lt;br&gt;ring av riksfärdtjänsten. Riksdagen har anslutit sig till denna bedömning.&lt;br&gt;Förutsättningarna för ett överförande av verksamheten till kommunerna och&lt;br&gt;i Stockholms län till landstinget bör därför tas upp i samordnade överlägg-&lt;br&gt;ningar med kommunförbunden. I överläggningarna bör då också närmare&lt;br&gt;behandlas reglerna för verksamheten samt de ekonomiska ramarna härför.&lt;br&gt;Av detta följer att det bör vara en öppen fråga i överläggningarna på vad sätt&lt;br&gt;reglerna för riksfärdtjänsten och därmed också resandets omfattning skall&lt;br&gt;kunna bestämmas av den enskilda kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan utgångspunkt för överläggningarna om en överföring av ansva-&lt;br&gt;ret bör vara att ett genomförande bör ske den 1 januari 1993. Vid denna&lt;br&gt;tidpunkt är det avsikten att ett nytt, generellt utformat system för statens&lt;br&gt;bidragsgivning till kommunerna och landstingen skall införas, grundat på&lt;br&gt;förslag från kommittén (Dir. 1990:20) för utredning av statsbidragen och&lt;br&gt;kommunernas finansiering (kommunalekonomiska kommittén). Kommit-&lt;br&gt;tén beräknas lägga fram sitt slutbetänkande i december i år. Därefter avses&lt;br&gt;följa ett beredningsarbete inför ett riksdagsbeslut under år 1992 angående&lt;br&gt;en samordnad statsbidragsgivning till kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna tidpunkten som skall bilda utgångspunkt för överläggning-&lt;br&gt;arna är betydelsefull för den organisation för riksfärdtjänsten som måste fin-&lt;br&gt;nas under ett övergångsskede. Förhandlingsverksamhet som sker utan nå-&lt;br&gt;gon angiven tidpunkt för ett genomförande medför generellt sett stora svå-&lt;br&gt;righeter att rekrytera den personal som under mellantiden administrerar&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min avsikt är således att föreslå regeringen att senare återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med de lagförslag och med de förslag till ekonomiska ramar som kom-&lt;br&gt;munaliseringen föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av överläggningarna med kommunförbunden bör&lt;br&gt;anslaget G 3. Riksfärdtjänst fr.o.m. den 1 januari 1992 disponeras av en för&lt;br&gt;verksamheten tillfälligt inrättad organisation, nämligen styrelsen för riks-&lt;br&gt;färdtjänst. Till formen blir en sådan styrelse en självständig myndighet.&lt;br&gt;Detta har att göra med att de beslut som styrelsen har att fatta, såsom att&lt;br&gt;fördela statliga medel till kommunerna, meddela föreskrifter för verksamhe-&lt;br&gt;ten, fatta beslut i överklagningsärenden m.m., är beslut som så länge verk-&lt;br&gt;samheten drivs i statlig regi bör fattas av en myndighet enligt reglerna i för-&lt;br&gt;valtningslagen (1986:223). Styrelsens arbetsuppgifter blir - enkelt uttryckt -&lt;br&gt;att under ett övergångsskede fungera som en efterföljare till transportrådet&lt;br&gt;i fråga om riksfärdtjänsten. Författningsmässigt kan detta på ett enkelt sätt&lt;br&gt;regleras genom smärre ändringar i förordningen (1989:340) om riksfärd-&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till styrelsen bör knytas en rådgivande nämnd med företrädare för handi-&lt;br&gt;kappade, kommuner, landsting och trafikföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till styrelsens förfogande bör finnas vissa kansliresurser med en kanslichef&lt;br&gt;som leder den dagliga verksamheten. Finansieringen av kanslifunktionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör liksom fallet är nu inom transportrådet ske inom ramen för sakanslaget Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 3. Riksfärdtjänst. Detsamma gäller kostnaderna för delegationen i form&lt;br&gt;av styrelsearvoden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Framtida former för riksfärdtjänsten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De grundläggande målen för riksfärdtjänsten ligger fast. Det inne-&lt;br&gt;bär att den som på grund av svårartat bestående handikapp måste&lt;br&gt;resa på ett särskilt kostsamt sätt bör vara berättigad till riksfärd-&lt;br&gt;tjänst och därmed kunna göra längre resor till normala kostnader.&lt;br&gt;Resorna skall avse rekreation, fritidsverksamhet eller annat av pri-&lt;br&gt;vat natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid uppenbara överträdelser av reglerna för riksfärdtjänst skall det&lt;br&gt;vara möjligt att återkalla tillståndet eller avkorta giltighetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksfärdtjänsten är en värdefull tillgång för perso-&lt;br&gt;ner med sådana funktionsnedsättningar som medför svåra problem vid resor.&lt;br&gt;Det är angeläget att riksfärdtjänsten även fortsättningsvis kan fungera enkelt&lt;br&gt;och smidigt för de personer som behöver den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut våren 1989 med anledning av regeringens propo-&lt;br&gt;sition (1988/89:81) om riksfärdtjänsten genomfördes en betydande förenk-&lt;br&gt;ling av beställning och genomförande av resor med riksfärdtjänsten. Det&lt;br&gt;gällde bl.a. beräkningen av resenärernas egenavgifter för olika slag av färd-&lt;br&gt;medel. Avgränsningen mellan begreppen ledsagare och medresenär förenk-&lt;br&gt;lades likaså. Vidare förenklades beställningsförfarandet vid resorna. En an-&lt;br&gt;nan förbättring var att möjligheterna ökade att åka på s.k. röda avgångar i&lt;br&gt;inrikesflyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet innebar också att det grundläggande målet för riksfärdtjänsten&lt;br&gt;ligger fast. Det innebär att den som på grund av svårartat bestående handi-&lt;br&gt;kapp måste resa på ett särskilt kostsamt sätt bör vara berättigad till riksfärd-&lt;br&gt;tjänst och därmed kunna göra längre resor till normala kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma målsättning skall gälla även fortsättningsvis. Riksfärdtjänsten är&lt;br&gt;tillsammans med den kommunala färdtjänsten en viktig tillgång för att un-&lt;br&gt;derlätta handikappades förflyttningsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att anslagna medel skall kunna räcka till så många resor som möjligt&lt;br&gt;är det viktigt att kostnaderna hålls under kontroll, både genom att resorna&lt;br&gt;upphandlas och administreras affärsmässigt och genom att tillståndsgiv-&lt;br&gt;ningen sköts enligt föreskrifterna. Det är också viktigt att missbruk av olika&lt;br&gt;slag så långt möjligt förebyggs. Mot bakgrund av dessa allmänna utgångs-&lt;br&gt;punkter har transportrådet i en skrivelse till regeringen i augusti 1991 pekat&lt;br&gt;på ett antal frågeställningar som bör övervägas. Det kan enligt transportrå-&lt;br&gt;det vara ändamålsenligt att, när förordningen om riksfärdtjänst ändå måste&lt;br&gt;ändras genom att transportrådet upphör den 31 december 1991, genomföra&lt;br&gt;vissa sakliga förändringar i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de föreslagna ändringarna är av administrativ natur och bör enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;min mening kunna utan vidare genomföras av den styrelse för riksfärdtjänst&lt;br&gt;som enligt mitt tidigare redovisade förslag får ansvaret efter årsskiftet&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra förslag som lämnas av transportrådet är av den arten att de lämpli-&lt;br&gt;gen bör behandlas inom ramen för förhandlingarna om en kommunalisering&lt;br&gt;av riksfärdtjänsten. Detta har att göra med att ett genomförande av försla-&lt;br&gt;gen kan påverka de ekonomiska ramarna för verksamheten. Ett sådant för-&lt;br&gt;slag gäller om det är befogat att vidta en begränsning av det antal resor som&lt;br&gt;en riksfärdtjänstberättigad person får göra per år. Enligt rådet bör det över-&lt;br&gt;vägas att sätta en övre gräns för resfrekvensen, förslagsvis till 30 enkelresor&lt;br&gt;per år. Med en sådan gräns blir det ett jämförelsevis litet antal personer som&lt;br&gt;berörs. Transportrådet har beräknat att det för budgetåret 1989/90 skulle&lt;br&gt;röra sig om 192 personer av totalt sett 24400 riksfärdtjänstresenärer. Mot-&lt;br&gt;svarande antal för 1990/91 skulle ha varit 248 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en övre gräns för resandet på 30 enkelresor per år skulle besparingen&lt;br&gt;för år 1990/91 blivit ca 5 milj.kr. Om antalet ”storresenärer” ökar lika snabbt&lt;br&gt;under 1991/92 skulle besparingen detta år bli 7,4 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avvägningen om det skulle vara befogat att sätta en övre gräns för an-&lt;br&gt;talet resor per resenär och år bör beaktas att varje gräns som sätts innebär&lt;br&gt;nya gränsdragningsproblem med önskemål om dispenser som följd. Det kan&lt;br&gt;samtidigt konstateras att när resandet böljar uppgå till uppemot 100 enkelre-&lt;br&gt;sor per år är det fråga om ett resmönster som avsevärt skiljer sig från vad&lt;br&gt;som är brukligt för andra resor av privat natur. Som en möjlig orsak till ett så&lt;br&gt;omfattande resande anger transportrådet att en del taxiföretag skulle lämna&lt;br&gt;”rabatt” på resenärens egenavgift. Detta är naturligtvis allvarligt eftersom&lt;br&gt;prismekanismen då sätts ur spel med ökade kostnader för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin skrivelse till regeringen föreslår transportrådet också att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att återkalla ett tillstånd till riksfärdtjänst om resenären inte följer de&lt;br&gt;regler som gäller för verksamheten. Enligt transportrådet förekommer det&lt;br&gt;att ett litet antal resenärer inte betalar egenavgiften för flyg- och tågresor.&lt;br&gt;Det har också förekommit att resenärer vägrat att betala egenavgiften till&lt;br&gt;taxiföraren. En rad andra former av missbruk är också möjliga inom riks-&lt;br&gt;färdtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utforma de administrativa systemen så att missbruk omöjliggörs kan,&lt;br&gt;som jag ser det, leda till ett omfattande krångel för den stora majoriteten&lt;br&gt;skötsamma resenärer. Det är önskvärt att också i framtiden ha ett enkelt och&lt;br&gt;smidigt system som bygger på att såväl resenärer som trafikföretag följer de&lt;br&gt;spelregler som gäller. De personer som inte lever upp till förtroendet utan&lt;br&gt;uppenbart missköter sig måste dock kunna avstängas från riksfärdtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att en resenär i riksfärdtjänsten t.ex. underlåter att&lt;br&gt;vid ett flertal tillfällen betala sin egenavgift måste det finnas författningsmäs-&lt;br&gt;siga förutsättningar att återkalla tillståndet. Förordningen (1989:340) om&lt;br&gt;riksfärdtjänst bör således kompletteras med en bestämmelse som gör det&lt;br&gt;möjligt att återkalla tillståndet om resenären gjort sig skyldig till allvarliga&lt;br&gt;eller upprepade överträdelser av de regler som gäller för riksfärdtjänsten.&lt;br&gt;Det skall också vara möjligt att avkorta giltighetstiden för ett s.k. generellt&lt;br&gt;tillstånd som sträcker sig över flera år, i det fall då uppenbarligen ett felaktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut fattats, t.ex. beträffande valet av färdmedel i förhållande till till-&lt;br&gt;ståndshavarens förflyttningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kommunalisering av riksfärdtjänsten får det ankomma på vaije en-&lt;br&gt;skild kommun att avgöra om det är befogat med återkallelse av tillståndet&lt;br&gt;eller avkortning av giltighetstiden för ett sådant.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Anslagsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För budgetåret 1991/92 återstående del av förslagsansla-&lt;br&gt;get G 3. Riksfärdtjänst disponeras av styrelsen för riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som en konsekvens av mitt förslag att ansvaret för&lt;br&gt;riksfärdtjänsten bör överföras till styrelsen för riksfärdtjänst bör återstående&lt;br&gt;del av för budgetåret 1991/92 anslagna medel under förslagsanslaget G 3.&lt;br&gt;Riksfärdtjänst disponeras av nämnda styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår 1991/92 har riksdagen anvisat ett förslagsanslag&lt;br&gt;på 96,5 milj.kr. Beloppet togs upp som oförändrat i förhållande till anslaget&lt;br&gt;för år 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 3.4) föreslagit att kostnaderna för styrelsens egen&lt;br&gt;verksamhet och för dess kanslifunktion bör finansieras inom ramen för&lt;br&gt;nämnda sakanslag. Jag bedömer att för dessa verksamheter är 1500000 kr.&lt;br&gt;erforderligt, räknat för andra halvåret budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss&lt;br&gt;kollektiv persontrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetra-&lt;br&gt;fik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att godkänna vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten (3.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål och riktlinjer för riksfärdtjänsten (3.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användningen av förslagsanslaget G 3. Riksfärdtjänst (3.6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen de förslag som föredraganden har lagt&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av promemorian (Ds 1991:24)&lt;br&gt;Författningsändringar i anledning av transportrådets&lt;br&gt;avveckling och fortsatt avreglering av linjetrafiken&lt;br&gt;med buss, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har med anledning av vad som föreslagits i 1991 års budgetpropo-&lt;br&gt;sition beslutat att transportrådet skall avvecklas. Transportrådets arbetsupp-&lt;br&gt;gifter skall överföras till andra organ. Med anledning härav bör ett antal för-&lt;br&gt;fattningar ändras, bl.a. yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1985:449) om&lt;br&gt;rätt att driva viss linjetrafik. De aktuella författningarna är upptagna i en&lt;br&gt;bilaga till promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som uppföljning av den i budgetpropositionen aviserade fortsatta avregle-&lt;br&gt;ringen av den långväga busstrafiken föreslås ändring i yrkestrafiklagens reg-&lt;br&gt;ler om skadlighetsprövning för linjetrafiken med buss. Förslaget innebär föl-&lt;br&gt;jande. Skadlighetsprövningen slopas i förhållande till järnvägstrafiken utom&lt;br&gt;såvitt avser redan etablerad trafik på länsjärnväg. Vid skadlighetspröv-&lt;br&gt;ningen skall det åligga trafikhuvudmannen att göra sannolikt att den sökta&lt;br&gt;linjetrafiken blir till skada för sådan järnvägstrafik som skall skyddas eller&lt;br&gt;för redan etablerad linjetrafik som drivs med stöd av lagen om rätt att driva&lt;br&gt;viss linjetrafik. Kan han det, skall det sökta tillståndet vägras. En sökt linje-&lt;br&gt;trafik skall dock få komma till stånd oavsett skada om den innebär en väsent-&lt;br&gt;ligt bättre trafikförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den s.k. storstadsförhandlingen för Malmöregionen har föreslagits en&lt;br&gt;ändrad utformning av huvudmannaskapet för den lokala och regionala kol-&lt;br&gt;lektivtrafiken i Malmöhus län innebärande att Malmöhus läns landsting och&lt;br&gt;Malmö kommun skall vara huvudman i länet. Förslag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik läggs fram i prome-&lt;br&gt;morian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag i promemorian (Ds 1991:24)&lt;br&gt;Författningsändringar i anledning av transportrådets&lt;br&gt;avveckling och fortsatt avreglering av linjetrafiken&lt;br&gt;med buss, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 8, 11 och 23 §§ yrkestrafiklagen (1988:263)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om trafiktillstånd prövas&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län där sökan-&lt;br&gt;den är kyrkobokförd eller, om sö-&lt;br&gt;kanden är en juridisk person, där&lt;br&gt;företagets ledning finns. Frågor om&lt;br&gt;tillstånd till linjetrafik som berör&lt;br&gt;flera län skall dock prövas av trans-&lt;br&gt;portrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till linjetrafik får ges en-&lt;br&gt;dast om den avsedda trafiken inte&lt;br&gt;kan antas bli till skada för redan eta-&lt;br&gt;blerad järnvägstrafik eller,trafik som&lt;br&gt;drivs enligt lagen (1985:449) om rätt&lt;br&gt;att driva viss linjetrafik. Tillstånd får&lt;br&gt;dock ges, om sökanden gör sannolikt&lt;br&gt;att en avsevärt bättre trafikförsörj-&lt;br&gt;ning därigenom skulle uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om trafiktillstånd prövas&lt;br&gt;av länsstyrelsen i det län där sökan-&lt;br&gt;den är kyrkobokförd eller, om sö-&lt;br&gt;kanden är en juridisk person, där&lt;br&gt;företagets ledning finns. Frågor om&lt;br&gt;tillstånd till linjetrafik som berör&lt;br&gt;flera län skall dock prövas av trafik-&lt;br&gt;säkerhetsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om statens järnvägar eller en tra-&lt;br&gt;fikhuvudman begär det, skall till-&lt;br&gt;stånd till linjetrafik prövas på nytt&lt;br&gt;senast tio år från dagen för tillstån-&lt;br&gt;det och därefter vart tionde år. En&lt;br&gt;sådan begäran skall framställas hos&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten senast ett år&lt;br&gt;före utgången av den löpande tioårs-&lt;br&gt;perioden. Är tillståndet begränsat&lt;br&gt;till viss tid, skall begäran framställas&lt;br&gt;senast ett år före utgången av den ti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om trafikhuvudmannen gör san-&lt;br&gt;nolikt att ett sökt linjetrafiktillstånd&lt;br&gt;kommer att bli till skada för redan&lt;br&gt;etablerad trafik som en huvudman&lt;br&gt;bedriver på länsjärnväg eller för tra-&lt;br&gt;fik enligt lagen (1985:449) om rätt att&lt;br&gt;driva viss linjetrafik, får tillstånd till&lt;br&gt;linjetrafik inte meddelas. Tillstånd&lt;br&gt;får dock ges, om en avsevärt bättre&lt;br&gt;trafikförsörjning därigenom skulle&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en trafikhuvudman begär det,&lt;br&gt;skall tillstånd till linjetrafik prövas&lt;br&gt;på nytt senast tio år från dagen för&lt;br&gt;tillståndet och därefter vart tionde&lt;br&gt;år. En sådan begäran skall framstäl-&lt;br&gt;las hos tillståndsmyndigheten senast&lt;br&gt;ett år före utgången av den löpande&lt;br&gt;tioårsperioden. Är tillståndet be-&lt;br&gt;gränsat till viss tid, skall begäran&lt;br&gt;framställas senast ett år före ut-&lt;br&gt;gången av den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1988:1499.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten, om inte något annat anges i andra stycket. Beslut om varning får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i frågor om&lt;br&gt;beviljande av tillstånd till linjetrafik&lt;br&gt;och om omprövning av tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 11 § får överklagas hos transport-&lt;br&gt;rådet. Transportrådets beslut i så-&lt;br&gt;dana frågor får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i frågor om&lt;br&gt;beviljande av tillstånd till linjetrafik&lt;br&gt;och om omprövning av tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 11 § får överklagas hos trafik-&lt;br&gt;säkerhetsverket. Trafiksäkerhetsver-&lt;br&gt;kets beslut i sådana frågor får över-&lt;br&gt;klagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för&lt;br&gt;viss kollektiv persontrafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5 och 6 §§ lagen (1978:438) om huvudman-&lt;br&gt;naskap för viss kollektiv persontrafik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudman är landstingskommu-&lt;br&gt;nen och kommunerna i länet gemen-&lt;br&gt;samt. I Stockholms län är landstings-&lt;br&gt;kommunen huvudman och i Got-&lt;br&gt;lands län kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudman är landstingskommu-&lt;br&gt;nen och kommunerna i länet gemen-&lt;br&gt;samt. I Stockholms län är landstings-&lt;br&gt;kommunen huvudman, i Gotlands&lt;br&gt;län kommunen och i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommunen och Malmö&lt;br&gt;kommun gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunen och kommunerna i ett län kan dock överenskomma&lt;br&gt;att antingen landstingskommunen eller kommunerna i länet skall vara hu-&lt;br&gt;vudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 2§ första me-&lt;br&gt;ningen handhas huvudmannens upp-&lt;br&gt;gifter av landstingskommunen och&lt;br&gt;kommunerna i kommunalförbund.&lt;br&gt;Är landstingskommunen och kom-&lt;br&gt;munerna i länet överens därom, får&lt;br&gt;dock uppgifterna i stället handhas&lt;br&gt;genom ett aktiebolag, som har bil-&lt;br&gt;dats för ändamålet. Landstingskom-&lt;br&gt;munen och kommunerna skall in-&lt;br&gt;neha samtliga aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunalförbund gäll&lt;br&gt;om inte annat följer av 4-7§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens uppgifter hand-&lt;br&gt;has i kommunalförbund om inte en&lt;br&gt;landstingskommun eller en kommun&lt;br&gt;ensam är huvudman. Om de som är&lt;br&gt;huvudman är överens därom, får&lt;br&gt;dock uppgifterna i stället handhas&lt;br&gt;genom ett aktiebolag, som har bil-&lt;br&gt;dats för ändamålet. De som är hu-&lt;br&gt;vudman skall inneha samtliga aktier&lt;br&gt;i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalförbundslagen (1985:894)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnås inte enighet i fråga om antalet ledamöter som medlem i kommu-&lt;br&gt;nalförbund skall utse i förbundsfullmäktige gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av 2 skall landstingskommunen utse hälften av le-&lt;br&gt;damöterna och kommunerna i länet tillsammans hälften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1Malmöhus län skall landstings-&lt;br&gt;kommunen utse en tredjedel, Malmö&lt;br&gt;kommun en tredjedel och övriga&lt;br&gt;kommuner tillsammans en tredjedel&lt;br&gt;av antalet ledamöter. I Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län skall landstingskom-&lt;br&gt;munen utse en fjärdedel, Göteborgs&lt;br&gt;kommun hälften och övriga kommu-&lt;br&gt;ner tillsammans en fjärdedel av an-&lt;br&gt;talet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Malmöhus län skall antalet le-&lt;br&gt;damöter som landstingskommunen&lt;br&gt;och Malmö kommun skall utse be-&lt;br&gt;stämmas av länsstyrelsen i förhål-&lt;br&gt;lande till folkmängden i landstings-&lt;br&gt;kommunen och kommunen vid in-&lt;br&gt;gången av det år då val av förbunds-&lt;br&gt;fullmäktige förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Göteborgs och Bohus län skall&lt;br&gt;landstingskommunen utse en fjärde-&lt;br&gt;del, Göteborgs kommun hälften och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1985:895.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga kommuner tillsammans en&lt;br&gt;fjärdedel av antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Antalet ledamöter som annan kommun än Malmö kommun eller Göte-&lt;br&gt;borgs kommun skall utse bestäms av länsstyrelsen i förhållande till folk-&lt;br&gt;mängden i kommunerna vid ingången av det år då val av förbundsfullmäk-&lt;br&gt;tige förrättas. Varje kommun skall dock utse minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnås inte enighet i fråga om sättet att mellan medlemmarna i kommu-&lt;br&gt;nalförbund fördela underskott i förbundsverksamheten gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av 2 eller 3 skall landstingskommunen täcka hälf-&lt;br&gt;ten av underskottet och kommunerna i länet tillsammans återstoden. Om-&lt;br&gt;fattningen av varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel skall be-&lt;br&gt;stämmas i förhållande till det trafikarbete som har nedlagts i kommunen un-&lt;br&gt;der verksamhetsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1Malmöhus län skall landstings-&lt;br&gt;kommunen och Malmö kommun till-&lt;br&gt;sammans täcka hälften av underskot-&lt;br&gt;tet. Omfattningen av landstingskom-&lt;br&gt;munens och kommunens skyldighet&lt;br&gt;att tillhandahålla medel skall bestäm-&lt;br&gt;mas iförhållande till den andel av lä-&lt;br&gt;nets skatteunderlag som belöper på&lt;br&gt;vardera förbundsmedlemmen. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller i Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus län i fråga om landstingskommu-&lt;br&gt;nen och Göteborgs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Malmöhus län och Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län skall samtliga kom-&lt;br&gt;muner i länet tillsammans täcka&lt;br&gt;hälften av underskottet. Omfatt-&lt;br&gt;ningen av varje kommuns skyldighet&lt;br&gt;att tillhandahålla medel skall be-&lt;br&gt;stämmas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Malmöhus län skall omfatt-&lt;br&gt;ningen av landstingskommunens och&lt;br&gt;Malmö kommuns skyldighet att&lt;br&gt;täcka underskottet bestämmas i för-&lt;br&gt;hållande till den andel av länets skat-&lt;br&gt;teunderlag som belöper på vardera&lt;br&gt;förbundsmedlemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Göteborgs och Bohus län skall&lt;br&gt;landstingskommunen och Göteborgs&lt;br&gt;kommun tillsammans täcka hälften&lt;br&gt;av underskottet. Omfattningen av&lt;br&gt;landstingskommunens och kommu-&lt;br&gt;nens skyldighet att tillhandahålla me-&lt;br&gt;del skall bestämmas iförhållande till&lt;br&gt;den andel av länets skatteunderlag&lt;br&gt;som belöper på vardera förbunds-&lt;br&gt;medlemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Göteborgs och Bohus län skall&lt;br&gt;samtliga kommuner i länet tillsam-&lt;br&gt;mans täcka hälften av underskottet.&lt;br&gt;Omfattningen av varje kommuns&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla medel&lt;br&gt;skall bestämmas i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger synnerliga skäl får rege-&lt;br&gt;ringen efter framställning av lands-&lt;br&gt;tingskommun, kommun som inte&lt;br&gt;tillhör landstingskommun eller&lt;br&gt;minst en tredjedel av de kommuner&lt;br&gt;i visst län som tillhör landstingskom-&lt;br&gt;mun meddela föreskrifter om be-&lt;br&gt;gränsning av huvudmans skyldighet&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket och före-&lt;br&gt;skriva eller i särskilt fall besluta om&lt;br&gt;undantag från 5 eller 6 §. Beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om synnerliga skäl föreligger, får&lt;br&gt;regeringen efter framställan av&lt;br&gt;landstingskommun, kommun som&lt;br&gt;inte tillhör landstingskommun eller&lt;br&gt;minst en tredjedel av de kommuner&lt;br&gt;i visst län som tillhör landstingskom-&lt;br&gt;mun, vilka är medlem i kommunal-&lt;br&gt;förbund eller delägare i aktiebolag&lt;br&gt;enligt 3§, meddela föreskrifter om&lt;br&gt;begränsning av huvudmans skyldig-&lt;br&gt;het enligt 1 § första stycket och före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag får förenas med särskilda skriva eller i särskilt fall besluta om&lt;br&gt;villkor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;undantag från 5 eller 6 §. Beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag får förenas med särskilda&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om underskott som uppkommit före ikraftträdandet gäller 6 § i sin&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1985:449) om rätt att driva viss&lt;br&gt;linjetrafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 8 §§ lagen (1985:449) om rätt att driva viss&lt;br&gt;linjetrafik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;transportrådet besluta att en trafik-&lt;br&gt;huvudman får utan tillstånd driva&lt;br&gt;linjetrafik på bestämda linjer som&lt;br&gt;sträcker sig från det län där huvud-&lt;br&gt;mannaskapet gäller in i ett angrän-&lt;br&gt;sande län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportrådets beslut enligt 2§&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;trafiksäkerhetsverket besluta att en&lt;br&gt;trafikhuvudman får utan tillstånd&lt;br&gt;driva linjetrafik på bestämda linjer&lt;br&gt;som sträcker sig från det län där hu-&lt;br&gt;vudmannaskapet gäller in i ett an-&lt;br&gt;gränsande län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiksäkerhetsverkets beslut en-&lt;br&gt;ligt 2§ får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1988:1502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian (Ds 1991:24)&lt;br&gt;Författningsändringar i anledning av&lt;br&gt;transportrådets avveckling och fortsatt avreglering&lt;br&gt;av linjetrafiken med buss, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissammanställning i fråga om föreslagen ändring i&lt;br&gt;huvudmannalagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian såvitt avser trafikhuvudman-&lt;br&gt;nafrågan avgetts av trafiksäkerhetsverket, länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;länsstyrelsen i Västerbottens län, Länstrafiken Malmöhus, Malmöhus läns&lt;br&gt;landsting, Statstjänstemannaförbundet, Svenska kommunalarbetareförbun-&lt;br&gt;det, Svenska kommunförbundet, Svenska taxiförbundet, Kommunförbun-&lt;br&gt;det Malmöhus samt Eslövs, Hörby, Helsingborgs, Höganäs, Landskrona,&lt;br&gt;Svalövs, Lunds, Staffanstorps, Burlövs, Lomma, Malmö, Svedala, Vellinge,&lt;br&gt;Skurups och Ystads kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiksäkerhetsverket, Länstrafiken Malmöhus, Svenska kommunalarbe-&lt;br&gt;tareförbundet och Lomma kommun har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna i Stockholms och Västerbottens län, Statstjänstemannaför-&lt;br&gt;bundet, Svenska kommunförbundet, Svenska taxiförbundet samt Eslövs,&lt;br&gt;Helsingborgs, Höganäs, Landskrona, Lunds, Staffanstorp, Svedala, Vellinge&lt;br&gt;och Skurups kommuner har i princip inte haft någon erinran mot den före-&lt;br&gt;slagna författningsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet Malmöhus, Malmöhus läns landsting och Malmö&lt;br&gt;kommun har tillstyrkt förslaget under förutsättning att överenskommelse&lt;br&gt;kan träffas med kommunerna i länet om finansiering av kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörby, Svalövs och Burlövs kommuner har haft vissa invändningar mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ystads kommun har avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande sammanställning återger yttrandenas huvudsakliga innehåll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länstrafiken Malmöhus har anfört följande. En koncentration av ägandet&lt;br&gt;ger ökade möjligheter för trafikhuvudmannen att utveckla kollektivtrafiken&lt;br&gt;inom definierade ekonomiska ramar. Viktigt är att det avtal som förutsätts&lt;br&gt;om övriga kommuners bidrag kommer till stånd så att inte samhällets bidrag&lt;br&gt;till kollektivtrafiken begränsas till de belopp landstinget och Malmö nu anvi-&lt;br&gt;sar för ändamålet. Det är angeläget att trafikhuvudmannen i Malmöhus län&lt;br&gt;ges möjlighet till samarbete med motsvarande organ i Danmark i fråga om&lt;br&gt;tåg- och bussförbindelser för att regionerna på båda sidor om Öresund skall&lt;br&gt;kunna bindas samman utan att riksgränsen utgör hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus läns landsting, Kommunförbundet Malmöhus och Malmö stad:&lt;br&gt;Enligt den överenskommelse som ingåtts mellan Malmöhus läns landsting,&lt;br&gt;Malmö stad, Kommunförbundet Malmöhus och staten - Malmöhusöverens-&lt;br&gt;kommelsen - skall ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken i&lt;br&gt;Malmöhus län organiseras om från den 1 januari 1992. Huvudman för trafi-&lt;br&gt;ken skall vara landstinget och Malmö stad genom ett gemensamt kommunal-&lt;br&gt;förbund. För att reformen skall kunna genomföras måste en överenskom-&lt;br&gt;melse om finansiering träffas med samtliga kommuner i landstingsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En preliminär överenskommelse har träffats mellan Kommunförbundet&lt;br&gt;Malmöhus, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. Denna skall&lt;br&gt;föreläggas resp, kommunfullmäktige vilket kan ske först i augusti - septem-&lt;br&gt;ber.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet Malmöhus har vidare anfört: Från allmänna synpunk-&lt;br&gt;ter kan framhållas att förslaget om ett förändrat huvudmannaskap är posi-&lt;br&gt;tivt, eftersom det trafikpolitiska ansvaret för kollektivtrafiken i länet sam-&lt;br&gt;ordnas. På sikt borde huvudmannaskapsförändringen också gagna en total-&lt;br&gt;lösning av kollektivtrafiken i Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörby kommun-. Det bör gemensamt för Malmöhus och Kristianstads län&lt;br&gt;finnas bara en trafikhuvudman som ansvarar för den lokala och regionala&lt;br&gt;linjetrafiken för persontransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svalövs kommun-. Resonemanget om fortsatt bidrag från övriga kommu-&lt;br&gt;ner till trafikhuvudmannen om föreslaget huvudmannaskap införs är otyd-&lt;br&gt;ligt. I de diskussioner som förekommer i länet, nämns i stället en skatteväx-&lt;br&gt;ling innebärande att övriga kommuner sänker sin skatt motsvarande utgif-&lt;br&gt;terna för nuvarande bastrafik; i Svalövs fall preliminärt 43 öre. Samtidigt hö-&lt;br&gt;jer landstinget sin skatt motsvarande genomsnittet för länet 33 öre. Vad gäl-&lt;br&gt;ler trafiken utöver bastrafiken är tanken att den skall betalas till 100 % av&lt;br&gt;den köpande kommunen. En förändring kräver total enighet mellan kom-&lt;br&gt;munerna för hävande av nu gällande konsortieavtal. Svalövs kommun, till-&lt;br&gt;sammans med flera andra, känner en viss oro inför föreslagna förändringar.&lt;br&gt;Förvisso skall nuvarande trafik betraktas som bastrafik och några större ned-&lt;br&gt;läggningar på kortare sikt av denna anledning är inte troliga. Kommunen ser&lt;br&gt;det ändå som ett hot att kollektivtrafiken mer och mer kommer att koncen-&lt;br&gt;treras till de större befolkningskoncentrationerna och de tyngre pendlarstrå-&lt;br&gt;ken. Trafikens betydelse även i länets glesare bygder är mycket stor. Talet&lt;br&gt;om förutsättningarna för en levande landsbygd och regional balans från stat-&lt;br&gt;ligt håll kan komma att bli svåra att förena med den utveckling som de&lt;br&gt;mindre kommunerna kan befara. Att befästa det kommunala inflytandet&lt;br&gt;över trafiken är bl.a. därför en mycket strategisk fråga. Den hastighet var-&lt;br&gt;med förändringen drivs igenom är olycklig. Lagtexten borde formuleras så&lt;br&gt;att lagen möjliggör föreslagen huvudmannaskapsförändring, inte fram-&lt;br&gt;tvingar den och ett upplösande av nuvarande konsortieavtal och trafikhu-&lt;br&gt;vudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds kommun: Samtidigt som det är angeläget att åstadkomma en hel-&lt;br&gt;hetssyn på kollektivtrafiken är det viktigt att tillgodose ett reellt inflytande&lt;br&gt;över den lokala trafikförsöijningen för den enskilda kommunen. Båda syn-&lt;br&gt;sätten kan i vissa avseenden vara svåra att förena. Författningen får därvid-&lt;br&gt;lag förutsättas kompletteras med avtal som reglerar kommunens medver-&lt;br&gt;kan. En samplanering måste givetvis ske mellan kommunernas fysiska pla-&lt;br&gt;nering och trafikhuvudmannens trafikplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staffanstorps kommun: Kommunen anser det väsentligt att länets trafikre-&lt;br&gt;surser samordnas och ser förslaget som ett första steg för att åstadkomma ett&lt;br&gt;samlat politiskt och ekonomiskt ansvar för länets trafikförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Burlövs kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott: Den nya huvudman-&lt;br&gt;naorganisationen för den regionala kollektivtrafiken i Malmöhus län är fort-&lt;br&gt;farande delad. Burlöv är tveksam till om förslaget medför några större för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättringar. När huvudmannaskapet förändras och en tidsenligare regional in-&lt;br&gt;delning skall skapas, är det beklagligt att de regionala organen själva inte&lt;br&gt;kan finna en optimal indelning. Regeringen har tydligen inte heller för avsikt&lt;br&gt;att snarast möjligt föreslå en sådan. Varför slås inte Malmöhus läns landsting&lt;br&gt;och Malmö kommuns landstingsdel samman? Fördelarna med en ny trafik-&lt;br&gt;huvudmannaindelning är uppenbar och risken måste bedömas som icke obe-&lt;br&gt;tydlig att två jämnstarka ägare även i fortsättningen får svårt att enas. Den&lt;br&gt;mest önskvärda lösningen är att skånelänen och de tre landstingen slås ihop.&lt;br&gt;Hur underskottet skall fördelas framgår bara delvis. En bra underskottsför-&lt;br&gt;delning måste rimligen ta hänsyn till fler variabler, inte minst nettokostnaden&lt;br&gt;för resp, linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ystads kommun: Enligt kommunens mening är de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;en halvmesyr. För det första borde en Skånelösning ha eftersträvats. Dag-&lt;br&gt;pendlingen både vad gäller arbets- och skolresor är stor över länsgränsen och&lt;br&gt;det är klart otillfredsställande att det nuvarande systemet med två trafikhu-&lt;br&gt;vudmän permanentas. Även förslaget om ett kommunalförbund med endast&lt;br&gt;Malmö kommun och landstinget som intressenter är mindre bra. I ett läge&lt;br&gt;där landstinget av ekonomiska skäl inte längre vill svara för kommunövergri-&lt;br&gt;pande uppgifter och åtaganden inom landstingsområdet är det inte rimligt&lt;br&gt;att landstinget - jämte Malmö kommun - behåller det totala inflytandet över&lt;br&gt;verksamheten. Kommunerna förutsätts som hittills bidra till täckning av un-&lt;br&gt;derskotten men förlorar helt inflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263)..... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmanna-&lt;br&gt;skap för viss kollektiv persontrafik....................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:449) om rätt att driva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss linjetrafik......................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september&lt;br&gt;1991...................................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkestrafikfrågor....................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Nuvarande ordning................................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Överväganden och förslag i fråga om vissa yrkestrafikfrå-&lt;br&gt;gor ............................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkestrafiklagen och lagen om rätt att driva viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;linjetrafik.................................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 &amp;nbsp;Ändrat huvudmannaskap i Malmöhus län...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Upprättade lagförslag.............................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksfärdtjänsten....................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Syftet med riksfärdtjänsten, nuvarande&amp;nbsp;organisation....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Utveckling........................................ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Förslag om kommunalisering........................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten.............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Framtida former för riksfärdtjänsten................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Anslagsfrågor..................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian (Ds 1991:24) Författ-&lt;br&gt;ningsändringar i anledning av transportrådets avveckling&lt;br&gt;och fortsatt avreglering av linjetrafiken med buss, m.m. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Författningsförslag i promemorian (Ds 1991:24) Författ-&lt;br&gt;ningsändringar i anledning av transportrådets avveckling&lt;br&gt;och fortsatt avreglering av linjetrafiken med buss, m.m. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Departementspromemorian (Ds 1991:24) Författnings-&lt;br&gt;ändringar i anledning av transportrådets avveckling och&lt;br&gt;fortsatt avreglering av linjetrafiken med buss, m.m., re-&lt;br&gt;missammanställning i fråga om föreslagen ändring i hu-&lt;br&gt;vudmannalagen.................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40008, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:13&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Frikommunförsöket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 3 rad 11 står: Ingvar Carlsson. Rättat till: Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om mål och riktlinjer för riksfärdtjänsten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om mål och riktlinjer för riksfärdtjänsten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av förslagsanslaget G 3. Riksfärdtjänst.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av förslagsanslaget G 3. Riksfärdtjänst.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-09-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-09-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 07:37:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0312</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 07:37:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0312</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__12.pdf</filnamn>
<filstorlek>1202519</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa yrkestrafikfrågor och om riksfärdtjänsten</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/46F29D7A-4946-40D7-A71E-9CF7E673A97A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:TU3</uppgift>
<ref_dok_id>GF01TU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Yrkestrafikfrågor och riksfärdtjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:12&lt;br/&gt;
Vissa yrkestrafikfrågor och om riksfärdtjänsten</uppgift>
<ref_dok_id>GF02T1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:12 Vissa yrkestrafikfrågor och om  riksfärdtjänsten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Sandberg  m.fl. (FP, KD, C, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:12&lt;br/&gt;
Vissa yrkestrafikfrågor och om riksfärdtjänsten</uppgift>
<ref_dok_id>GF02T1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:12 Vissa yrkestrafikfrågor och om  riksfärdtjänsten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Sandberg  m.fl. (FP, KD, C, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>