<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359152</hangar_id>
 <dok_id>GF03119</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>119</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:119</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>119</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-04-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ombildning av Statshypotek, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03119/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03119</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03119</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:119&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ombildning av Stadshypotek, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:119&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att Stadshypoteks rörelse skall överföras till ett&lt;br&gt;för ändamålet bildat kreditaktiebolag. Ombildningen skall gå till på det&lt;br&gt;sättet att Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningama fusioneras,&lt;br&gt;varefter rörelsen förs över till ett av kassan helägt aktiebolag.&lt;br&gt;Ombildningen avses äga rum per den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans obligationsstock skall dock ligga kvar i kassan och avvecklas&lt;br&gt;där. På sikt skall kassan också avveckla sitt aktieinnehav. Detta skall&lt;br&gt;delvis ske genom att aktier överlåts till låntagarna på förmånliga villkor.&lt;br&gt;Därefter skall kassan likvideras. Hur överskottet vid likvidationen skall&lt;br&gt;fördelas skall underställas riksdagen för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda skatteregler som gäller vid vissa fusioner skall gälla även&lt;br&gt;vid fusion mellan kassan och föreningarna. De obeskattade reserver som&lt;br&gt;finns i kassan och föreningarna får skattas av i aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de obeskattade reserverna i Statens Bostadsfinansieringsaktie-&lt;br&gt;bolag, SBAB föreslås återföras till beskattning. Avskattningen skall ske&lt;br&gt;i enlighet med de principer som gäller för andra finansiella företag.&lt;br&gt;Aktiebolaget och SBAB får rätt att göra avsättning till skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv (surv).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det nybildade aktiebolaget införs vissa begränsningar i fråga om&lt;br&gt;underlagen för surv och Annell-avdrag för att neutralisera att en del av&lt;br&gt;aktiekapitalet kommer att utgöras av obeskattat kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånen för nuvarande låntagare att förvärva aktier i bolaget på för-&lt;br&gt;månliga villkor skall beskattas först när aktierna säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare skatteregler för att underlätta för Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;utländska bankföretag att ombilda svenska dotterbankaktiebolag till&lt;br&gt;filialer. Skatteregler infors också för att underlätta ombildning av&lt;br&gt;ömsesidiga livförsäkringsföretag till försäkringsaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås slutligen att finansiella företag skall få en&lt;br&gt;alternativ möjlighet att återföra sina obeskattade reserver enligt de gene-&lt;br&gt;rella reglerna för icke-finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ombildning av den institution&lt;br&gt;som regleras i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa och om stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stadshypoteksföreningama skall gå upp i Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa genom att föreningarna upplöses utan likvidation och&lt;br&gt;föreningarnas tillgångar och skulder övertas av kassan (fusion). Därvid&lt;br&gt;skall föreningarnas säkerhetsfonder och kapitaltäckningsfonder föras till&lt;br&gt;kassans reservfond respektive kapitaltäckningsfond. Fusionen skall ge-&lt;br&gt;nomföras den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Efter fusionen skall stadshypotekskassan överlåta hela eller delar av&lt;br&gt;sin rörelse till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag. Regeringen får&lt;br&gt;besluta om tidpunkt och villkoren för överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stadshypotekskassan får utan hinder av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stads-&lt;br&gt;hypoteksföreningama låna upp de medel och vidta de åtgärder i övrigt&lt;br&gt;som behövs för att förbereda den ombildning som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kassans ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att fullfölja&lt;br&gt;den ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1992:000)&lt;br&gt;om ombildning av stadshypoteksinstitutionen. Kassan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äga och förvalta aktier i det aktiebolag som har övertagit kassans&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till utgången av år 1994 låna upp och till aktiebolaget låna ut medel&lt;br&gt;som bolaget behöver för sin rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvalta kassans fordringar på aktiebolaget och kassans skulder samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ombesöija att regionala låntagarstämmor samt ombudsstämma&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Styrelse och revisorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Kassan förvaltas av en styrelse som består av elva ledamöter.&lt;br&gt;Regeringen utser fem ledamöter, bland dem ordföranden, och två supp-&lt;br&gt;leanter för dem. Ombudsstämman utser sex ledamöter, bland dem vice&lt;br&gt;ordföranden, och tre suppleanter för dem. Ledamöterna och supplean-&lt;br&gt;terna utses för en tid av högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer arvoden for ledamöterna och suppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utses&lt;br&gt;årligen två revisorer och två suppleanter för dem. Finansinspektionen och&lt;br&gt;ombudsstämman utser vardera en revisor och en suppleant. Revisorerna&lt;br&gt;och suppleanterna skall vara auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ombudsstämman avgör frågor om fastställande av balansräkningen&lt;br&gt;och om godkännande av styrelsens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundfond och upplåning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en garan-&lt;br&gt;tiförbindelse som utfärdas av regeringen eller, efter regeringens bestäm-&lt;br&gt;mande, riksgäldskontoret. Regeringen meddelar föreskrifter om grund-&lt;br&gt;fondens storlek samt om de villkor i fråga om avgift och i övrigt som&lt;br&gt;skall gälla för grundfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till riksgäldskontoret får kassan ta grundfonden i anspråk&lt;br&gt;för att fullgöra sina förpliktelser om kassan för tillfället saknar tillgäng-&lt;br&gt;liga medel för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När grundfonden har tagits i anspråk enligt andra stycket, skall kassan&lt;br&gt;betala staten den ränta på beloppet som riksgäldskontoret bestämmer och&lt;br&gt;snarast möjligt återbetala vad som har tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kassans sammanlagda låneskulder får inte uppgå till mer än tio Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;gånger summan av grundfonden och kassans egna fonder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Likvidation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen beslutar om kassans likvidation och förfärandet därvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till riksgäldskontoret får grundfonden tas i anspråk när&lt;br&gt;kassan har trätt i likvidation, om det saknas andra tillgångar som svarar&lt;br&gt;för kassans förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutar om användningen av kassans behållning efter lik-&lt;br&gt;vidation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kassans verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Närmare föreskrifter om beslut i styrelsen och kassans verksamhet&lt;br&gt;samt om ombudsstämma och regionala låntagarstämmor meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Kassan står under tillsyn av finansinspektionen. Kassan skall lämna&lt;br&gt;inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed samman-&lt;br&gt;hängande omständigheter som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om tillsynen över kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kassan skall med en årlig avgift bekosta finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 . Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den styrelse och de revisorer som har utsetts enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar utgör styrelse och revisorer i kassan till dess att&lt;br&gt;ny styrelse och nya revisorer har utsetts enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid fusion mellan Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar enligt 2 § lagen (1992:000) om ombildning av&lt;br&gt;stadshypoteksinstitutionen tillämpas bestämmelserna i 2 § 4 mom. andra -&lt;br&gt;fjärde, sjunde, åttonde och elfte styckena lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i första stycket samt vid en följande överlåtelse&lt;br&gt;av stadshypotekskassans tillgångar till det kreditaktiebolag som avses i&lt;br&gt;3 § lagen om ombildning av stadshypoteksinstitutionen skall överlåtande&lt;br&gt;och övertagande företag anses som en skattskyldig vid återföring av obe-&lt;br&gt;skattade reserver enligt 2 § samt vid tillämpning av lagen (1990:655)&lt;br&gt;om återföring av obeskattade reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Avsättningar till reservfond eller säkerhetsfond som Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa, stadshypoteksförening eller Statens Bostads-&lt;br&gt;finansieringsaktiebolag, SBAB gjort i bokslut till ledning för 1986 och&lt;br&gt;senare års taxeringar skall återföras till beskattning enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan reserverna och den avsättning till skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv som första gången görs enligt lagen (1990:654) om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv utgör - om beloppet är positivt - skattepliktig intäkt vid&lt;br&gt;taxeringen till statlig inkomstskatt. Minst 75 procent av beloppet tas upp&lt;br&gt;vid 1994 års taxering och återstående del vid 1995 års taxering. Taxeras&lt;br&gt;inte företaget år 1994 skall hela beloppet jämte ett tillägg på 7,5 procent&lt;br&gt;tas upp vid 1995 års taxering. Om hela beloppet tas upp till beskattning&lt;br&gt;vid 1994 års taxering får vid tillämpning av uppbördslagens (1953:272)&lt;br&gt;regler om debitering av preliminär och slutlig skatt i sådant fäll anses&lt;br&gt;som om skatten på intäkten hänför sig med 75 procent på beskattnings-&lt;br&gt;året 1993 och med 25 procent på beskattningsåret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag enligt lagen om skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 15 procent av de avsättningar till reservfond och säkerhetsfond&lt;br&gt;som avses i första stycket räknas som skuld vid 1994 års eller, om före-&lt;br&gt;taget inte taxeras då, 1995 års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 30 procent av den skattepliktiga intäkt enligt andra stycket som vid&lt;br&gt;beskattningsårets ingång ännu inte tagits upp till beskattning räknas som&lt;br&gt;skuld vid 1995 års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels beskattningsårets inkomstskatt beräknas utan hänsyn till den skatte-&lt;br&gt;pliktiga intäkten enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För det kreditaktiebolag som avses i 1 § andra stycket skall vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalunderlag enligt lagen (1990:654) om skatteut-&lt;br&gt;jämningsreserv underlaget minskas med 25 procent av ett belopp som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas enligt följande. Beloppet utgörs av en så stor andel av bolagets Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;eget kapital omedelbart efter det förvärv från stadshypotekskassan som&lt;br&gt;avses i nämnda lagrum som de belopp som stadshypotekskassan och&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama avsatt till reservfond respektive säkerhetsfond&lt;br&gt;i bokslut för år 1984 eller tidigare utgör av eget kapital i stadshypoteks-&lt;br&gt;kassan omedelbart före överlåtelsen till bolaget. Med eget kapital avses&lt;br&gt;i fråga om bolaget eget kapital enligt 11 kap. 7 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) och i fråga om kassan summan av reservfond, säkerhetsfond&lt;br&gt;och kapitaltäckningsfond enligt 15 och 33 §§ lagen (1968:576) om&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kreditaktiebolagets avdrag enligt lagen (1967:94) om&lt;br&gt;avdrag för viss aktieutdelning, för utdelning på de aktier som utgetts av&lt;br&gt;bolaget före eller i samband med övertagandet av tillgångar från stads-&lt;br&gt;hypotekskassan, skall vad som inbetalats för aktierna minskas med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattepliktig intäkt enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall inte anses uppkomma när låntagare i Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa eller stadshypoteksforeningama får rätt att -&lt;br&gt;till ett pris som understiger marknadsvärdet - förvärva aktie eller för-&lt;br&gt;värvar aktie i det kreditaktiebolag som avses i 1 § andra stycket. Vad&lt;br&gt;nu sagts gäller endast vid förvärv från bolaget eller stadshypotekskassan&lt;br&gt;i samband med nyemission i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anställd i kreditaktiebolaget förvärvar aktie i bolaget vid den&lt;br&gt;nyemission som avses i första stycket skall det undantag från beskattning&lt;br&gt;av förmån som anges i punkt 3 a av anvisningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) avse endast 20 procent av skillnaden mellan mark-&lt;br&gt;nadsvärdet och förvärvspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett utländskt bankföretag övertar hela den rörelse som bedrivs&lt;br&gt;av ett bankaktiebolag som har bildats före den 1 augusti 1990 och som&lt;br&gt;ägs direkt eller genom förmedling av ett helägt dotterföretag skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 § 4 mom. andra - fjärde, sjunde, åttonde och elfte styc-&lt;br&gt;kena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 13 § lagen (1990:654)&lt;br&gt;om skatteutjämningsreserv samt 8 § lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett ömsesidigt livförsäkringsföretag överlåter hela sitt försäk-&lt;br&gt;ringsbestånd till ett för ändamålet bildat försäkringsaktiebolag skall&lt;br&gt;överlåtande och övertagande företag anses som en skattskyldig vid&lt;br&gt;tillämpning av lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver&lt;br&gt;och övergångsbestämmelserna till lagen (1990:661) om avkastningsskatt&lt;br&gt;på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas i fråga om 5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §§ första gången vid 1993 års taxering och i övrigt första gången vid&lt;br&gt;1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 4 och 8 mom. lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03119/prop_199192__119-1.png" style="width:17pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga&lt;br&gt;om fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande före-&lt;br&gt;taget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende&lt;br&gt;gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp&lt;br&gt;mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-&lt;br&gt;rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet&lt;br&gt;av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna&lt;br&gt;för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i&lt;br&gt;räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje&lt;br&gt;stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden&lt;br&gt;tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller&lt;br&gt;med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två&lt;br&gt;närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och&lt;br&gt;gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det&lt;br&gt;överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget.&lt;br&gt;Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i&lt;br&gt;de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till&lt;br&gt;någon skattepliktig realisationsvinst någon skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för något av de deltagande före-&lt;br&gt;tagen. Avyttras tillgångar som&lt;br&gt;övertagits vid fusionen skall vid&lt;br&gt;bedömandet av frågan om skat-&lt;br&gt;tepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;uppkommit anses som om över-&lt;br&gt;låtande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller också vid fusion mellan&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar samt då ett&lt;br&gt;försäkringsföretags hela försäk-&lt;br&gt;ringsbestånd övertagits av ett annat&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott&lt;br&gt;som avses i 26 § kommunalskattelagen (1928:370) och i 14 mom. som&lt;br&gt;det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om&lt;br&gt;moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § nämnda lag vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var&lt;br&gt;ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskattnings-&lt;br&gt;året krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna&lt;br&gt;i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekono-&lt;br&gt;miska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa&lt;br&gt;enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller&lt;br&gt;rättighet som avses i 25—31 §§ till en annan juridisk person såvida&lt;br&gt;överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotter-&lt;br&gt;företag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu&lt;br&gt;avsedda fäll bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje&lt;br&gt;och femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebolag&lt;br&gt;eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida&lt;br&gt;moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en&lt;br&gt;sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna&lt;br&gt;aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för något av de deltagande före-&lt;br&gt;tagen. Avyttras tillgångar som&lt;br&gt;övertagits vid fusionen skall vid&lt;br&gt;bedömandet av frågan om skatte-&lt;br&gt;pliktig realisationsvinst eller av-&lt;br&gt;dragsgill realisationsförlust upp-&lt;br&gt;kommit anses som om överlåtande&lt;br&gt;och övertagande företag utgjort en&lt;br&gt;skattskyldig. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;också då ett försäkringsföretags&lt;br&gt;hela försäkringsbestånd övertagits&lt;br&gt;av ett annat försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbe-&lt;br&gt;skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyl-&lt;br&gt;dighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattas enligt punkt&lt;br&gt;1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa&lt;br&gt;verksamhet länmat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp&lt;br&gt;eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som&lt;br&gt;lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser med-&lt;br&gt;ges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller&lt;br&gt;någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser&lt;br&gt;denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än&lt;br&gt;förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar en ekonomisk förening direkt eller indirekt centraloiganisation för&lt;br&gt;kooperativa föreningar, har centralorganisationen — även om den inte är&lt;br&gt;kooperativ enligt tionde&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;tolfte styckena nedan — rätt till avdrag för utdel-&lt;br&gt;ning på förlagsinsatser. Ar föreningen ett förvaltningsföretag enligt 7 §&lt;br&gt;8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den&lt;br&gt;del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet enligt&lt;br&gt;nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hän-&lt;br&gt;för sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för av-&lt;br&gt;drag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett en-&lt;br&gt;ligt formulär som riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till spar-&lt;br&gt;bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmänna hypoteks-&lt;br&gt;bank. Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa och Statens Bostads-&lt;br&gt;finansieringsaktiebolag får göra&lt;br&gt;avdrag för belopp, som avsatts till&lt;br&gt;reservfond, i den mån avsättningen&lt;br&gt;är nödvändig för att uppbringa&lt;br&gt;fonden till ett belopp motsvarande&lt;br&gt;två procent av inrättningens skuld-&lt;br&gt;er. Hypoteksförening får göra&lt;br&gt;avdrag för belopp, som avsatts till&lt;br&gt;reserv- eller säkerhetsfond, i den&lt;br&gt;mån avsättningen är nödvändig för&lt;br&gt;att uppbringa fonden till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två och en halv pro-&lt;br&gt;cent av föreningens skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har reserv- eller säkerhetsfond&lt;br&gt;som avses i åttonde stycket satts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank&lt;br&gt;får göra avdrag för belopp, som&lt;br&gt;avsatts till reservfond, i den mån&lt;br&gt;avsättningen är nödvändig för att&lt;br&gt;uppbringa fonden till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två procent av skul-&lt;br&gt;derna. Landshypoteksförening får&lt;br&gt;göra avdrag för belopp, som av-&lt;br&gt;satts till reservfond, i den mån&lt;br&gt;avsättningen är nödvändig för att&lt;br&gt;uppbringa fonden till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två och en halv&lt;br&gt;procent av föreningens skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har reservfond som avses i&lt;br&gt;åttonde stycket satts ned skall —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned skall — om avdrag for fondav-&lt;br&gt;sättningen har medgetts — ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande det nedsatta&lt;br&gt;beloppet tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avdrag för fondavsättningen&lt;br&gt;har medgetts &lt;sup&gt;—&lt;/sup&gt; ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande det nedsatta beloppet tas&lt;br&gt;upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den&lt;br&gt;enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,&lt;br&gt;utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,&lt;br&gt;som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess&lt;br&gt;angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och&lt;br&gt;beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra&lt;br&gt;till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omstän-&lt;br&gt;digheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva&lt;br&gt;inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu&lt;br&gt;nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egen-&lt;br&gt;skap av öppen. I det fåll att en förening säljer till utomstående kan den&lt;br&gt;som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som&lt;br&gt;medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom&lt;br&gt;föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande&lt;br&gt;köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas&lt;br&gt;medlemskap — i en stor förening, som säljer till utomstående, är det&lt;br&gt;omöjligt att i vaije fall inskränka försäljningen till personer, som skulle&lt;br&gt;vara önskvärda som medlemmar — så bör föreningen för att anses såsom&lt;br&gt;öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med&lt;br&gt;medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som&lt;br&gt;medlem erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa föreningars centraloiganisationer är att anse såsom öppna,&lt;br&gt;även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av&lt;br&gt;centraloiganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk&lt;br&gt;soliditet, och även om endast ett enda företag inom vaije område antas&lt;br&gt;såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en central-&lt;br&gt;organisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess&lt;br&gt;förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas med-&lt;br&gt;lemsantal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:654) om&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1990:654) om skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får av-&lt;br&gt;drag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts till skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svenska sparbanker och sparbankernas säkerhetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed&lt;br&gt;jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga&lt;br&gt;skatt för inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utländska juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fysiska personer och dödsbon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag och under-&lt;br&gt;stödsföreningar som avses i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mom. och sådana företag som&lt;br&gt;avses i 2§ 7 mom., 8 mom.&lt;br&gt;åttonde stycket och 10 mom. samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 4 mom. och 8 mom. andra&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt är inte berättigade till avdrag.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om döds-&lt;br&gt;bon som behandlas som handels-&lt;br&gt;bolag. Att särskilda regler gäller i&lt;br&gt;fråga om handelsbolag framgår av&lt;br&gt;11 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag och under-&lt;br&gt;stödsföreningar som avses i 2 §&lt;br&gt;6 mom. och sådana företag som&lt;br&gt;avses i 2 § 7 mom. och 10 mom.&lt;br&gt;samt 7 § 4 mom. och 8 mom.&lt;br&gt;andra stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt är inte berättigade till&lt;br&gt;avdrag. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om dödsbon som behandlas som&lt;br&gt;handelsbolag. Att särskilda regler&lt;br&gt;gäller i fråga om handelsbolag&lt;br&gt;framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokförings-&lt;br&gt;lagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot&lt;br&gt;avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Avdraget&lt;br&gt;skall återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;1—6 är skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan tillgångar och&lt;br&gt;skulder. Vid beräkning av underlaget anses beskattningsårets inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöra 30 procent av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräk-&lt;br&gt;nade inkomsten före återföring av föregående års avsättning till skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv, avdrag för årets avsättning till skatteutjämningsreserv,&lt;br&gt;avdrag enligt lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss&lt;br&gt;aktieutdelning och avdrag enligt 2 § 8 mom. andra stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt för utdelning på andra inbetalda insat-&lt;br&gt;ser än förlagsinsatser. I den beräknade inkomsten ingår inte heller intäkt&lt;br&gt;enligt 12 § fjärde stycket och intäkt enligt punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;24 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång räknas inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;andelar i svenska ekonomiska före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;andelar i svenska ekonomiska före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar om företagets röstetal för&lt;br&gt;aktierna eller andelarna är så stort&lt;br&gt;som anges i 7 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket a lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt eller om företaget är frikallat&lt;br&gt;från skattskyldighet för utdelning&lt;br&gt;på aktierna eller andelarna enligt&lt;br&gt;tredje stycket b nämnda moment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar som inte utgör lager om&lt;br&gt;företagets röstetal för aktierna eller&lt;br&gt;andelarna är så stort som anges i&lt;br&gt;7 § 8 mom. tredje stycket a lagen&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt eller om&lt;br&gt;företaget är frikallat från skattskyl-&lt;br&gt;dighet för utdelning på aktierna&lt;br&gt;eller andelarna enligt tredje stycket&lt;br&gt;b nämnda moment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. nämnda lag än aktier eller&lt;br&gt;andelar om den underliggande egendomen är aktie eller andel i svenskt&lt;br&gt;företag och innehavet av tillgångarna betingas av näringsverksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av företaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsför-&lt;br&gt;hållanden eller oiganisatoriska förhållanden kan anses stå företaget nära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en fordran på ett företag i intressegemenskap i den mån det andra&lt;br&gt;företagets kapitalunderlag inte har reducerats med motsvarande belopp&lt;br&gt;vid samma års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insatskapital i en ekonomisk förening i form av förlagsinsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. belopp som har avsatts till ersättningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kapitalunderlag hos ett företag i intressegemenskap i den utsträck-&lt;br&gt;ning som anges i 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv. Som skuld räknas inte heller i fråga om skadeförsäkringsföretag&lt;br&gt;belopp som har avsatts till regleringsfond för trafikförsäkring eller ut-&lt;br&gt;jämningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om 3 § vid 1992 års taxering och i övrigt vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 och 8 §§ lagen (1990:655) om återföring&lt;br&gt;av obeskattade reserver skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, finansbolag,&lt;br&gt;kreditaktiebolag och sådana värde-&lt;br&gt;pappersbolag som skall uppfylla&lt;br&gt;kapitalkrav enligt 5 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) omvärdepappersrörelse&lt;br&gt;gäller — i stället för vad som anges&lt;br&gt;i 4 och 5 §§ — följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, finansbolag,&lt;br&gt;kreditaktiebolag och sådana värde-&lt;br&gt;pappersbolag som skall uppfylla&lt;br&gt;kapitalkrav enligt 5 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;får — i stället för vad som anges i&lt;br&gt;4 och 5 §§ — bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning vid 1992 års taxe-&lt;br&gt;ring eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras detta år, vid 1993 års taxering. Vid tillämpning av uppbörds-&lt;br&gt;lagens (1953:272) regler om debitering av preliminär och slutlig skatt&lt;br&gt;skall dock anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med&lt;br&gt;lika delar till de beskattningsår för vilka taxering sker åren 1992—1995.&lt;br&gt;Taxeras inte företaget år 1992 skall anses som om skatten på uppskovs-&lt;br&gt;beloppet hänför sig med 50 procent till det beskattningsår för vilket&lt;br&gt;taxering sker år 1993 och med vardera 25 procent till de beskattningsår&lt;br&gt;för vilka taxering sker åren 1994 och 1995. Vad nu sagts äger mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning om taxering inte sker ett senare år under nämnda&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen (1987:620)&lt;br&gt;skall överlåtande och övertagande företag anses som en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskovsbeloppet för det&lt;br&gt;överlåtande företaget bestämts&lt;br&gt;enligt 4 och 5 §§ och är det över-&lt;br&gt;tagande företaget ett sådant företag&lt;br&gt;som avses i 6 § skall återstående&lt;br&gt;del av uppskovsbeloppet samt i&lt;br&gt;förekommande fall tillägg enligt&lt;br&gt;5 § tredje stycket omedelbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskovsbeloppet för det&lt;br&gt;överlåtande företaget bestämts&lt;br&gt;enligt 4 och 5 §§ och har upp-&lt;br&gt;skovsbeloppet för det övertagande&lt;br&gt;företaget tagits upp till beskattning&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket skall åter-&lt;br&gt;stående del av det överlåtande&lt;br&gt;företagets uppskovsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:843.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas upp till beskattning hos det&lt;br&gt;övertagande företaget. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 6 § skall därvid äga mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt i förekommande fäll tillägg&lt;br&gt;enligt 5 § tredje stycket omedelbart&lt;br&gt;tas upp till beskattning hos det&lt;br&gt;övertagande företaget. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 6 § andra stycket skall&lt;br&gt;därvid äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1976:225) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxering för bidrag till hypoteksförening m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till&lt;br&gt;hypoteksförening m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nettointäkt av&lt;br&gt;rörelse enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt får avdrag&lt;br&gt;åtnjutas av Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa för bidrag som&lt;br&gt;lämnats till stadshypoteksförening&lt;br&gt;och av Sveriges allmänna hypo-&lt;br&gt;teksbank för bidrag som lämnats&lt;br&gt;till landshypoteksförening. Mot-&lt;br&gt;tagaren skall ta upp sådant bidrag&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;får avdrag göras för bidrag som&lt;br&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank&lt;br&gt;lämnar till landshypoteksförening.&lt;br&gt;Mottagaren skall ta upp bidraget&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Till och med 1994 års&lt;br&gt;taxering gäller de nya bestämmelserna även i fråga om bidrag från&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa till stadshypoteksförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagen och dess rubrik 1976:1033.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1974:809) om befrielse från skattskyl-&lt;br&gt;dighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m. skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse&lt;br&gt;från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och&lt;br&gt;bostadskreditinstitutionerna, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att förordningen (1969:744) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitu-&lt;br&gt;tionema, m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ombildning av Stadshypotek, m.m,&lt;br&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1988 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en sär-&lt;br&gt;skild utredare (verkställande direktören Gunnar Petri) för att göra en&lt;br&gt;översyn av lagstiftningen om hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen skulle ske med utgångspunkt i de radikalt ändrade förutsätt-&lt;br&gt;ningar som då inträtt på kreditmarknaden. Utredningsarbetet skulle vara&lt;br&gt;inriktat på att främja förutsättningarna för en effektiv konkurrens på&lt;br&gt;denna marknad. Målet var att åstadkomma en moderniserad organisa-&lt;br&gt;tionsform för hypoteksinstituten, som gör det möjligt för dem att verka&lt;br&gt;och utvecklas efter sina egna förutsättningar på en avreglerad kredit-&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren överlämnade i december 1989 betänkandet (SOU 1989:103)&lt;br&gt;Hypoteksinstituten i framtiden. Betänkandet har remissbehandlats. Till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkan-&lt;br&gt;det som bilaga 1, dels en förteckning över remissinstanserna och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den splittrade remissopinionen uppdrogs under hösten&lt;br&gt;1990 åt lagmannen Anders Nordström att efter kontakt med berörda&lt;br&gt;intressenter lämna ett alternativt förslag till ombildning. Nordström&lt;br&gt;redovisade i december 1990 sitt uppdrag. Även detta förslag har remiss-&lt;br&gt;behandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas Nordströms förslag&lt;br&gt;som bilaga 3 samt en förteckning över remissinstanserna och en samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnade våren 1991 ett förslag till ombildning av Stads-&lt;br&gt;hypotek (prop. 1990/91:190). Efter regeringsskiftet hösten 1991 åter-&lt;br&gt;kallades propositionen (Skr. 1991/92:27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse, som kom in till finansdepartementet den 27 februari&lt;br&gt;1992, har Stadshypotekskassan och samtliga 20 stadshypoteksföreningar&lt;br&gt;lämnat ett gemensamt förslag till ombildning av organisationen. Förslaget&lt;br&gt;överensstämmer i stora delar med den tidigare propositionens förslag&lt;br&gt;men skiljer sig från det förslaget främst på följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Någon revers från kassan till staten på 5 miljarder kronor skall inte Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;utfärdas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Låntagarinflytandet stärks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den lokala förankringen bevaras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal myndigheter och organisationer har fått tillfälle att vid en&lt;br&gt;hearing muntligen framföra synpunkter på innehållet i skrivelsen och på&lt;br&gt;en inom finansdepartementet upprättad promemoria som getts formen av&lt;br&gt;ett utkast till lagrådsremiss. Till protokollet i detta ärende bör fogas&lt;br&gt;stadshypoteksorganisationens skrivelse som bilaga 5 och en förteckning&lt;br&gt;över deltagarna vid hearingen som bilaga 6. De synpunkter som lämnats&lt;br&gt;vid hearingen och som inte framförts tidigare redovisas i respektive&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare nämnda betänkandet (SOU 1989:103) behandlar samtliga&lt;br&gt;tre hypoteksinstitut, dvs. Stadshypotek, Landshypotek och Skepps-&lt;br&gt;hypotek. Frågan om ombildning av Landshypotek och Skeppshypotek&lt;br&gt;kräver ytterligare överväganden. Jag tar därför i detta ärende bara upp&lt;br&gt;frågan om en ombildning av Stadshypotek. Ombildningen av Stadshypo-&lt;br&gt;tek föranleder ett ställningstagande till vissa skattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ombildning av Stadshypotek föranleder också en del&lt;br&gt;följdändringar i andra författningar, som bör tas upp senare i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag om Stadshypotek överensstämmer i sina huvudrag med&lt;br&gt;det av stadshypotekskassan och föreningarna senast framlagda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagstiftningsärendet tar jag även upp några skattefrågor som gäller ett&lt;br&gt;par andra aktuella omstruktureringar inom den finansiella sektorn. Det&lt;br&gt;gäller ombildning av utländska bankers svenska dotterbankaktiebolag till&lt;br&gt;filialer samt möjligheten till ombildning av ömsesidiga livförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag till livförsäkringsaktiebolag. Vidare tar jag upp en fråga om&lt;br&gt;justering av reglerna för avsättning till skatteutjämningsreserv. Även&lt;br&gt;dessa skattefrågor har behandlats vid den nyssnämnda hearingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen tar jag upp en fråga om avskattning av bankers och andra&lt;br&gt;finansiella företags obeskattade reserver. Bankföreningen och andra före-&lt;br&gt;trädare för banker har i framställningar till finansdepartementet (dnr&lt;br&gt;4495/91 och dnr 3590/91) framhållit de negativa effekter som upp-&lt;br&gt;kommer när bankernas riskreserver skall återföras vid en tidpunkt då&lt;br&gt;förlustriskerna är ovanligt stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 26 mars 1992 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över inom finansdepartementet upprättade förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1947:576)&amp;nbsp;om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1990:654)&amp;nbsp;om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1990:655)&amp;nbsp;om återföring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obeskattade reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och&lt;br&gt;bostadskreditinstitutionema, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i yttrande den 3 april 1992 föreslagit att de i punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 av övergångsbestämmelserna till lagförslaget 1 skall brytas ut till&lt;br&gt;en särskild lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen. Förslaget&lt;br&gt;ger anledning till följdändringar i vissa av de övriga lagförslagen.&lt;br&gt;Lagrådet har också föreslagit viss formell bearbetning av 2-4 och 8 §§&lt;br&gt;i lagförslaget 1. Lagrådet har lämnat övriga lagförslag utan erinran.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag godtar lagrådets förslag. Även i övrigt bör vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar göras i de remitterade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att lagrådsremissen beslutats har Svenska Bankmanna-&lt;br&gt;förbundets Centrala Företagsklubb för Stadshypotek i en skrivelse till&lt;br&gt;finansdepartementet lagt fram förslag om representation i stadshypo-&lt;br&gt;tekskassans styrelse för de anställda i Stadshypotek m.m. Jag behandlar&lt;br&gt;Bankmannaförbundets skrivelse i avsnitt 3.4 och 3.6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Hypoteksinstitutens organisation och verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De tre hypoteksoiganisationema i Sverige - Stadshypotek, Landshypotek&lt;br&gt;och Skeppshypotek - har gamla anor och en tillkomsthistoria som åter-&lt;br&gt;speglar olika näringsverksamheters finansieringsproblem och behov av&lt;br&gt;bl.a. långfristiga krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landshypotek bildades i mitten av 1800-talet i syfte att förse jordbruket&lt;br&gt;med långfristigt kapital till fäst ränta. I slutet av 1800-talet och början av&lt;br&gt;1900-talet tillkom Stadshypotek med uppgift att tillhandahålla långfristiga&lt;br&gt;primärlån till fastigheter i städer för att tillgodose behovet av bostäder&lt;br&gt;i de då snabbt växande tätorterna. Skeppshypotekskassan är av något&lt;br&gt;senare datum och bildades år 1929 för att möta kravet på ett speciellt&lt;br&gt;finansieringsinstitut för rederinäringen, med huvuduppgift att underlätta&lt;br&gt;den svenska handelsflottans förnyelse och expansion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Hypoteksinstitutens roll på kreditmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksinstitutens tillkomsthistoria visar att instituten bildades med&lt;br&gt;statsmakternas stöd i syfte att tillförsäkra prioriterade sektorer i&lt;br&gt;samhället förmånliga långfristiga krediter. Detta kunde andra kredit-&lt;br&gt;institut då inte tillgodose. I dag är de tre hypoteksorganisationema&lt;br&gt;mycket stora aktörer på resp, del av kreditmarknaden och de får i vissa&lt;br&gt;avseenden anses vara marknadsledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet har&lt;br&gt;radikalt ändrat verksamhetsförutsättningama för hypoteksinstituten och&lt;br&gt;deras roll på marknaden. Tidigare förelåg en ransoneringssituation i fråga&lt;br&gt;om långfristiga krediter där endast ett fåtal institut gavs möjlighet att vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamma. Landshypotek hade ensamrätt inom sin sektor och Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;marknaden för bottenlån till bostäder var kvoterad på ett sätt som&lt;br&gt;automatiskt gav Stadshypotek en mycket stark ställning. Systemet&lt;br&gt;fungerade så, att bankerna i stor utsträckning förmedlade kunder till&lt;br&gt;hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan systemet med prioriterade obligationer för bl.a. hypoteks-&lt;br&gt;instituten avskaffats måste all upplåning på den svenska kreditmarknaden&lt;br&gt;ske till marknadsmässiga räntor. Kreditanskaffhingen till t.ex. bostads-&lt;br&gt;och lantbrukssektorema konkurrerar nu på lika villkor med annan upp-&lt;br&gt;låning. Det finns då inte samma skäl för banker och vissa andra kredit-&lt;br&gt;institut att slussa fästighetskrediter vidare till hypoteksinstitut. Banker,&lt;br&gt;kreditaktiebolag, finansbolag och andra institut kan själva utan särskilda&lt;br&gt;begränsningar erbjuda kunderna konkurrenskraftiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den tidigare starkt reglerade marknaden var kraven på hypoteks-&lt;br&gt;institutens organisation för kontakt med låntagare och för marknadsföring&lt;br&gt;begränsade. Efter avregleringen och den ökade konkurrensen har till-&lt;br&gt;gången på kontorsnät blivit av stor betydelse. Hypoteksinstituten har&lt;br&gt;också de senaste åren lagt ned ett omfattande arbete på att utveckla&lt;br&gt;organisationen, framförallt på ADB-sidan. Vidare har hypoteksinstituten&lt;br&gt;i varierande grad avsatt resurser for marknadsföring och uppbyggnad av&lt;br&gt;en oiganisation för detta ändamål. Dessa åtgärder har vidtagits som en&lt;br&gt;följd av avregleringen och den tilltagande konkurrensen på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Hypoteksinstitutens nuvarande organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I fråga om organisation och uppbyggnad skiljer sig hypoteksinstituten i&lt;br&gt;vissa avseenden från varandra. I Stadshypotek och Landshypotek finns&lt;br&gt;centrala organ som svarar för upplåningen medan lokala organ runt om&lt;br&gt;i landet handhar kreditgivningen. Således är varken de centrala eller&lt;br&gt;lokala organen i organisationen, sedda var för sig, kompletta kredit-&lt;br&gt;företag. Skeppshypotek däremot består bara av ett oigan - skeppshypo-&lt;br&gt;tekskassan - som svarar för såväl upplåning som utlåning. Någon&lt;br&gt;motsvarighet till hypoteksföreningama finns alltså inte i den&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Särskilt om Stadshypotek&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.3.1 Organisationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksoiganisationen regleras av lagen (1968:576) om Konunga-&lt;br&gt;riket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar&lt;br&gt;(stadshypotekslagen) samt av reglementet (1968:654) för Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar. Organisa-&lt;br&gt;tionen består av stadshypotekskassan, som är det centrala organ vilket&lt;br&gt;svarar för upplåningen, och 20 stadshypoteksföreningar, vilka sköter&lt;br&gt;utlåningen. Kassans upplåning kommer huvudsakligen från stora institu-&lt;br&gt;tionella placerare och sker främst mot obligationer och certifikat. Som&lt;br&gt;säkerhet för kassans förbindelser har staten ställt en garanti, den s.k.&lt;br&gt;grundfonden. Inrättandet av denna garanti i samband med att kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildades år 1909, skall ses mot bakgrund av den då rådande bristen på Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;kapital inom landet. Den statliga garantin var en förutsättning för kassans&lt;br&gt;upplåning på den europeiska kapitalmarknaden och utgjordes t.o.m. år&lt;br&gt;1966 av statsobligationer som tillhandahölls av riksgäldsfullmäktige.&lt;br&gt;Obligationerna var emellertid statens egendom och kassan erhöll ingen&lt;br&gt;avkastning. Numera utgörs den av en av riksgäldskontoret utfärdad&lt;br&gt;garantiförbindelse på för närvarande 27 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan förvaltas av en styrelse som består av tio ledamöter. Rege-&lt;br&gt;ringen utser tre av dessa - bland dem ordförande och vice ordförande -&lt;br&gt;samt suppleanter för tre år. Sex ledamöter och sex suppleanter väljs av&lt;br&gt;stadshypoteksföreningamas ombud på ordinarie ombudsstämma.&lt;br&gt;Dessutom är verkställande direktören ledamot av styrelsen och hans ställ-&lt;br&gt;företrädare är suppleant. De sistnämnda utses av övriga styrelseleda-&lt;br&gt;möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utser&lt;br&gt;regeringen och finansinspektionen årligen var sin revisor och suppleant.&lt;br&gt;Ombudsstämman utser två revisorer och suppleanter för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksföreningama lämnar lån till bostads-, affärs- och kontors-&lt;br&gt;hus samt till vissa s.k. bostadskomplement. Vidare lämnas bostads-&lt;br&gt;rättslån. Av 21 § stadshypotekslagen framgår att fastighetsägare, tomt-&lt;br&gt;rättshavare eller samfällighetsförening som erhåller lån från stads-&lt;br&gt;hypoteksförening automatiskt blir medlem i föreningen. Medlem som inte&lt;br&gt;står i skuld till förening för förfallna avgifter har rösträtt på före-&lt;br&gt;ningsstämma, som skall hållas minst en gång om året. Varje medlem&lt;br&gt;har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stadshypoteksförening förvaltas av en styrelse, som består av minst&lt;br&gt;fem och högst sju ledamöter. Kassan utser en av ledamöterna jämte supp-&lt;br&gt;leant. Övriga ledamöter och suppleanter för dem väljs på ordinarie före-&lt;br&gt;ningsstämma. Styrelsen väljer inom sig årligen ordförande och vice ord-&lt;br&gt;förande. Varje förening utser fem ombud att representera föreningen vid&lt;br&gt;den årliga ombudsstämman, som skall utse ledamöter och suppleanter i&lt;br&gt;kassans styrelse och avgöra frågor om bl.a. fastställande av balans-&lt;br&gt;räkning och om ansvarsfrihet för denna styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd att bilda en förening görs hos regeringen, som -&lt;br&gt;om tillstånd ges - bestämmer föreningens verksamhetsområde. Rege-&lt;br&gt;ringen förordnar också om förfärandet vid likvidation av kassan och&lt;br&gt;föreningarna. Vid kassans likvidation skall nettotillgångarna användas&lt;br&gt;för ändamål som regeringen bestämmer efter hörande av föreningarna.&lt;br&gt;Vid en förenings likvidation skall nettotillgångarna överlämnas till&lt;br&gt;kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekslagen innehåller även bestämmelser om fusion av före-&lt;br&gt;ningar, innebärande att en förening kan uppgå i en annan på så sätt att&lt;br&gt;den överlåtande föreningen upplöses utan likvidation och att dess till-&lt;br&gt;gångar och skulder övertas av den övertagande föreningen. Tillstånd till&lt;br&gt;fusion får lämnas av regeringen, om fusionsavtalet godkänts av den över-&lt;br&gt;låtande föreningens stämma. Medlem som inte samtyckt till fusionen har&lt;br&gt;rätt att utträda ur föreningen, varvid hans lån förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall nämnas att kassan och föreningarna står under tillsyn av Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.2 Den nuvarande verksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteks verksamhet är enligt lag i huvudsak begränsad till kredit-&lt;br&gt;givning for finansiering av bostads-, kontors- och affärsfästigheter samt&lt;br&gt;av bostadsrätter i sådan bebyggelse. Stadshypoteks verksamhet kan delas&lt;br&gt;in i upplåning och utlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksorganisationemas upplåning har av tradition skett främst genom&lt;br&gt;utgivning av obligationer. Hypoteksinstituten uppträder själva som emis-&lt;br&gt;sionsinstitut för sina obligationer. Genom att det s.k. prioriterings-&lt;br&gt;systemet upphörde den 1 december 1986 fråntogs Stadshypotek och&lt;br&gt;Landshypotek samt de bostadsfinansierande kreditaktiebolag som kunnat&lt;br&gt;ägna sig åt prioriterad kreditgivning möjligheten att anskaffa medel&lt;br&gt;genom emission av prioriterade obligationer. Den administrativt bestämda&lt;br&gt;obligationsränta som staten tidigare angav for vissa prioriterade ändamål&lt;br&gt;inom bostadssektorn och jordbruket, upphörde och ersattes av en mark-&lt;br&gt;nadsanpassad ränta. Detta innebar att utlåningsräntan påverkades i mot-&lt;br&gt;svarande omfattning. Konkurrensen ökade avsevärt bl.a. genom att hypo-&lt;br&gt;teksinstitutens och de nyss nämnda kreditaktiebolagens marknad för&lt;br&gt;bottenlån öppnades for andra kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de tre hypoteksorganisationema har staten i lag ställt garanti som&lt;br&gt;särskild säkerhet för institutens förbindelser. Hypoteksinstitutens upp-&lt;br&gt;låningsmöjligheter står i direkt relation till storleken av denna garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stadshypotek finns bestämmelserna om upplåning i 7 § stadshypo-&lt;br&gt;tekslagen. Härav framgår att stadshypotekskassans låneskuld inte får&lt;br&gt;uppgå till mera än tio gånger summan av kassans fonder, den statliga&lt;br&gt;garantin (grundfonden) på för närvarande 27 miljarder kronor samt&lt;br&gt;reserv- och kapitaltäckningfondema, vilka per den 31 december 1991&lt;br&gt;uppgick till 6 100 milj.kr. resp. 500 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stadshypotek lånas medel upp av stadshypotekskassan, vilken i sin tur&lt;br&gt;lånar ut dessa till föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de lån stadshypotekskassan lämnar till stadshypoteksforeningama&lt;br&gt;fastställer kassan själv räntesats och återbetalningsvillkor men skall se till&lt;br&gt;att förfallotiden för lånen är förenlig med villkoren för kassans för-&lt;br&gt;bindelser, dvs. att s.k. matchning föreligger mellan kassans upp- och&lt;br&gt;utlåningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den egentliga utlåningsverksamheten i Stadshypotek bedrivs således av&lt;br&gt;de lokala föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksforeningama lånar ut medel till låntagarna enligt amorte-&lt;br&gt;ringsplaner med olika tidslängd, i regel 30-40 år, men även kortare tider&lt;br&gt;förekommer. Lån får beviljas endast mot säkerhet i form av panträtt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fest egendom, om det inte är fråga om fell där staten, kommuner, Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;banker, riksgäldskontoret eller riksbanken svarar som låntagare eller på&lt;br&gt;grund av borgen. För lån i form av byggnadskreditiv krävs därutöver&lt;br&gt;annan betryggande säkerhet. Pantbrev i fest egendom skall lyda på minst&lt;br&gt;det belopp till vilket lån beviljas och ligga inom 75 % av objektets upp-&lt;br&gt;skattningsvärde, vilket festställs av den långivande föreningen på grund-&lt;br&gt;val av särskild värdering. Under vissa förutsättningar kan pantbrev inom&lt;br&gt;85 % godtas. Stadshypoteksförening har också möjlighet att lämna lån&lt;br&gt;mot säkerhet i bostadsrätt och, sedan den 1 juli 1987, mot säkerhet i&lt;br&gt;andel i bostadsförening och aktie i bostadsaktiebolag under förutsättning&lt;br&gt;att en icke tidsbegränsad nyttjanderätt till en lägenhet är oskiljaktigt&lt;br&gt;förenad med andelen eller aktien. I övrigt gäller att föreningarna skall ha&lt;br&gt;samma villkor för sin utlåning som gäller för deras motsvarande upp-&lt;br&gt;låning hos kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bakomliggande syftet med tillskapandet av hypoteksoiganisationen&lt;br&gt;finns alltjämt kvar och kommer till uttryck i den nu gällande lagstift-&lt;br&gt;ningen. Detta framgår av beskrivningen av ändamålet för de lokala före-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stadshypoteksförening har enligt 19 § stadshypotekslagen till ända-&lt;br&gt;mål att inom sitt verksamhetsområde utöva låneverksamhet avseende&lt;br&gt;dels fest egendom eller med tomträtt upplåten festighet som bebyggs för&lt;br&gt;att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler, dels annan&lt;br&gt;bebyggelse, om denna finansieras med stöd av statligt bostadslån eller&lt;br&gt;statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal, dels bostadsrätt i&lt;br&gt;sådan bebyggelse. Med bostadsrätt likställs i huvudsak andel i bostads-&lt;br&gt;förening och aktie i bostadsaktiebolag. Dessutom får förening driva&lt;br&gt;annan verksamhet som har samband med långivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksorganisationemas belåningsändamål angavs i en tid då stats-&lt;br&gt;makterna med olika instrument styrde kreditgivningen på ett helt annat&lt;br&gt;sätt än vad som sker i dag. Genom metoden att i lag ange för vilka ända-&lt;br&gt;mål olika institut får låna ut medel prioriteras dessa ändamål på ett för&lt;br&gt;dagens kreditmarknad främmande sätt. Under årens lopp har med jämna&lt;br&gt;mellanrum diskussioner om hypotekinstitutens ändamålsbestämmelser&lt;br&gt;aktualiserats. Dessa diskussioner har lett till att vissa justeringar av&lt;br&gt;lagstiftningen och tillämpningen skett i riktning mot en breddning av&lt;br&gt;hypoteksinstitutens verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.3 Kapital- och skattesituationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassans eget kapital utgörs av en reservfond och en kapital-&lt;br&gt;täckningsfond. Dessa fonder bildar tillsammans med den statliga garantin&lt;br&gt;- den s.k. grundfonden - basen för kassans upplåningsrätt. Upplåning får&lt;br&gt;således ske med högst ett belopp som motsvarar tio gånger summan av&lt;br&gt;fondema. För närvarande uppgår fondema till sammanlagt ca 33,6&lt;br&gt;miljarder kronor och upplåningsrätten sålunda till ca 336 miljarder&lt;br&gt;kronor, varav vid utgången av år 1991 ca 307 miljarder kronor hade&lt;br&gt;utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § stadshypotekslagen skall kassans behållna årsvinst avsättas Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;till reservfonden. När denna uppgår till lägst ett belopp som svarar mot&lt;br&gt;en procent av kassans skulder får kassan av sin årsvinst bevilja stads-&lt;br&gt;hypoteksförening bidrag utan återbetalningsskyldighet och göra avsättning&lt;br&gt;till kapitaltäckningsfonden. Uppgår reservfonden till två procent av kas-&lt;br&gt;sans skulder får kassan använda vinstmedel för syfte som hänger samman&lt;br&gt;med kassans ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stadshypoteksförenings eget kapital utgörs av en säkerhetsfond, som&lt;br&gt;är motsvarigheten till kassans reservfond, och en kapitaltäckningsfond.&lt;br&gt;Enligt 33 § stadshypotekslagen skall en förenings behållna årsvinst av-&lt;br&gt;sättas till säkerhetsfonden. När denna uppgår till en procent av före-&lt;br&gt;ningens skulder får avsättning göras till kapitaltäckningsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det krav som gäller i fråga om reservfonden och säkerhets-&lt;br&gt;fonderna gäller ett särskilt krav avseende kapitaltäckningsfondema. Av&lt;br&gt;34 § stadshypotekslagen framgår att kassans och föreningarnas kapital-&lt;br&gt;täckningsfonder tillsammans skall uppgå till lägst ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar sammanlagt dels 4 % av föreningarnas fordringar med inteck-&lt;br&gt;ningssäkerhet som ligger mellan 75 % och 85 % av den belånade egen-&lt;br&gt;domens uppskattningsvärde, dels 8 % av föreningarnas fordringar med&lt;br&gt;pantsäkerhet i bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som har avsatts till kassans och föreningarnas kapitaltäcknings-&lt;br&gt;fonder får användas endast för överföring till reservfonden resp, säker-&lt;br&gt;hetsfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan och föreningarna var i princip frikallade från skattskyldighet&lt;br&gt;före år 1943 (skattskyldighet förelåg endast kommunalt för fastighet) men&lt;br&gt;beskattas sedan dess med vissa undantag som andra juridiska personer.&lt;br&gt;En betydelsefull skillnad har varit att kassan och föreningarna inte varit&lt;br&gt;skattskyldiga till vinstdelningsskatt. I det nya skattesystemet har den&lt;br&gt;skillnaden eliminerats genom att vinstdelningsskatten slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek har inte fått rätt att göra avsättning till skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv (surv) enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&lt;br&gt;(survlagen). I stället har - med hänvisning till översynen av hypoteks-&lt;br&gt;lagstiftningen (prop. 1989/90:110 s. 570) - avdragsrätten behållits för&lt;br&gt;avsättning till reservfond eller säkerhetsfond, 2 § 8 mom. åttonde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). Kassan medges avdrag&lt;br&gt;tills reservfonden uppgår till 2 % av skulderna. Föreningarna har&lt;br&gt;avdragsrätt för avsättning till säkerhetsfond tills fonden uppgår till 2,5 %&lt;br&gt;av skulderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning år 1985 infördes bestämmelser om skatteplikt för&lt;br&gt;upplösning av fondema i den mån avdrag medgetts (prop. 1984/85:150,&lt;br&gt;bil. 1, SkU 64, SFS 1985:470). I propositionen föreslogs inga särskilda&lt;br&gt;övergångsregler beträffande äldre avsättningar. På skatteutskottets&lt;br&gt;initiativ infördes en övergångsbestämmelse som innebär att skatteplikt för&lt;br&gt;reservupplösning föreligger endast beträffande avsättningar i bokslut för&lt;br&gt;år 1985 och senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningsmöjligheterna till reserv- resp, säkerhetsfond har ansetts&lt;br&gt;motsvara den skattemässiga nedskrivningsmöjligheten för andra finan-&lt;br&gt;siella företag (prop. 1984/85:150, bil. 1 s. 64). En skillnad i förhållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till t.ex. värderegleringskonton är att fondema inte årligen återförs för att Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;med avdragsrätt sättas av på nytt. En annan skillnad är att fondema får&lt;br&gt;användas endast för att täcka förlust på rörelsen i dess helhet samt — i&lt;br&gt;fråga om kassan — för bidrag till förening för viss förlusttäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans avdragsrätt för bidrag till föreningarna regleras i lagen&lt;br&gt;(1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteks-&lt;br&gt;förening m.m. och utgör ett slags motsvarighet till koncembidrags-&lt;br&gt;reglema för andra företag (prop. 1975/76:158 s. 16). Bidraget är skatte-&lt;br&gt;pliktigt för mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per den 31 december 1991 uppgick kassans reservfond till 6,1&lt;br&gt;miljarder kronor, varav 3,7 miljarder kronor avsatts med avdragsrätt&lt;br&gt;efter år 1984. Föreningarnas säkerhetsfonder uppgick till 6,8 miljarder&lt;br&gt;kronor, varav 3,8 miljarder kronor avsatts med avdragsrätt efter år 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stor del av fondema som utgörs av avsättningar for vilka avdrag&lt;br&gt;medgetts t.o.m. år 1984 är inte känt. För att fastställa detta skulle&lt;br&gt;tillgång till deklarationsmaterialet för 1944-1985 års taxeringar behövas.&lt;br&gt;Ett rimligt antagande är att avsättningarna väsentligen gjorts med av-&lt;br&gt;dragsrätt. Avsättningar som gjorts år 1942 eller tidigare utgör i sin helhet&lt;br&gt;obeskattat kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den statliga garantin (grundfonden), som för närvarande uppgår till&lt;br&gt;27 miljarder kronor, betalar kassan en avgift till staten på 0,33 %.&lt;br&gt;Avgiften är avdragsgill vid inkomsttaxeringen enligt generella regler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Kapitaltäckningsregler för hypoteksinstituten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 februari 1990 gäller enhetliga kapitaltäckningsregler för&lt;br&gt;banker, finansbolag, fondkommissionsbolag, kreditaktiebolag och&lt;br&gt;hypoteksinstitut (prop. 1989/90:43, NU 15, SFS 1989:1086 - 1095).&lt;br&gt;Kapitalkravet har anpassats till en internationellt accepterad lägsta nivå.&lt;br&gt;För hypoteksinstituten innebär bestämmelserna genomgripande föränd-&lt;br&gt;ringar. Anpassningen till internationella krav innebär bl.a. att de statliga&lt;br&gt;garantiförbindelserna inte får beaktas vid beräkning av kapitalbasen.&lt;br&gt;Vidare skall hypoteksinstitutens obeskattade fonder i den mån en upp-&lt;br&gt;lösning är skattepliktig behandlas på samma sätt som värdereglerings-&lt;br&gt;konton, dvs. det primära kapitalet kommer att bestå av beskattade fond-&lt;br&gt;avsättningar och 70 % av obeskattade fondavsättningar. Avsättningar&lt;br&gt;t.o.m. bokslut för år 1984 får i sin helhet räknas som primärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentligt skärpta krav ställs vad avser fastighetskreditgivningen.&lt;br&gt;Kapitalkravet för lån till kontors-, affärs- och jordbruksfastigheter har&lt;br&gt;höjts från 2 till 8 %, vilket alltså innebär att institutets kapitalbas,&lt;br&gt;beräknat på det sätt som här anges, skall uppgå till minst 8 % av utlånat&lt;br&gt;kapital. För bostadsfästigheter har kapitalkravet höjts till 4 %. Generellt&lt;br&gt;kan sägas att hypoteksinstitutens verksamhetsförutsättningar påverkas&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna trädde i kraft den 1 februari 1990 med ett successivt&lt;br&gt;genomförande av kraven fram till utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Behovet av en reform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek bildades ursprungligen for att göra offentlig stödverksamhet&lt;br&gt;möjlig, samtidigt som statens risktagande hölls på en låg nivå. Ändamålet&lt;br&gt;med stödverksamheten var att komma till rätta med bristen på kapital&lt;br&gt;inom bostadssektorn, som av utvecklingsskäl ansågs behöva prioriteras.&lt;br&gt;På en avreglerad kreditmarknad används emellertid inte samma teknik för&lt;br&gt;fördelning av kapital och man är nu mer medveten än tidigare om de&lt;br&gt;negativa effekter av olika slag som sådana stödåtgärder ofta för med sig.&lt;br&gt;De skäl som tidigare fanns för att staten i fördelningssyfte och på ett&lt;br&gt;specialiserat sätt skulle ställa garantier till institut inom olika sektorer på&lt;br&gt;kreditmarknaden finns alltså inte längre. Avregleringen av kapitalmark-&lt;br&gt;naden har också inneburit att frågan om konkurrensneutralitet kommit i&lt;br&gt;förgrunden. Från en sådan utgångspunkt är det statens uppgift att se till&lt;br&gt;att regelsystemet är ändamålsenligt och främjar en god utveckling på&lt;br&gt;kreditmarknaden samt skapar lika förutsättningar för konkurrens mellan&lt;br&gt;kreditinstituten. Däremot är det knappast förenligt med ett sådant förhåll-&lt;br&gt;ningssätt att staten ställer garantier för vissa kreditinstituts förbindelser.&lt;br&gt;Den form av statliga garantiåtaganden som det är fråga om gentemot&lt;br&gt;Stadshypotek bör alltså avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 februari 1990 infördes, som nämnts, internationellt anpassade&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler för banker och andra kreditinstitut. Reglerna, som&lt;br&gt;även omfattar hypoteksinstituten, innebär bl.a. att endast inbetalt kapital&lt;br&gt;får tas med vid beräkningen av kapitalbasen. Den garanti som staten ställt&lt;br&gt;för stadshypotekskassan, och som för närvarande uppgår till 27 miljarder&lt;br&gt;kronor, får således inte räknas in i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksorganisationen saknar ägare. När det av kapitaltäcknings-&lt;br&gt;skäl behövs ett tillskott av externt kapital som får räknas som primärt&lt;br&gt;kapital, finns följaktligen inte någon som kan ge sådana tillskott. Detta&lt;br&gt;förhållande hämmar naturligtvis verksamhetens utveckling. Problemet kan&lt;br&gt;lösas genom att staten betalar in delar av den utställda garantin. En sådan&lt;br&gt;lösning är emellertid oförenlig med ställningstagandet att statens åtagande&lt;br&gt;bör avvecklas. Det måste alltså på annat sätt öppnas en möjlighet att till-&lt;br&gt;föra Stadshypotek kapital av den nu behandlade arten. Denna omständig-&lt;br&gt;het talar för att Stadshypoteks organisation bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med andra kreditinstitut är hypoteksinstituten särpräglade&lt;br&gt;på flera sätt. Vaije hypoteksinstitut har sin reglering i särskild författ-&lt;br&gt;ning. Detta har medfört att hypoteksinstitutens handlingssfär i detalj är&lt;br&gt;reglerad och kontrollerad i en utsträckning som i jämförelse med övriga&lt;br&gt;institut inom det finansiella området är påfällande. Dessutom finns i&lt;br&gt;förhållande till konkurrerande institut på marknaden vissa andra olikheter&lt;br&gt;beträffande verksamhetsförutsättningama som bör undanröjas. Det gäller&lt;br&gt;t.ex. den skattemässiga behandlingen av Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu anförts kan emellertid inte ensamt förklara hypoteksinstitutens&lt;br&gt;särart. Av större betydelse — i ett historiskt perspektiv — är att hypo-&lt;br&gt;teksinstituten utgjort exklusiva redskap för att förverkliga målsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ställts upp av statsmakterna. Av detta följer att staten har haft sär-&lt;br&gt;skilda omsorger om hypoteksinstituten. Med hänsyn till den långa tid&lt;br&gt;under vilken dessa förhållande varat är det naturligt att staten förknippas&lt;br&gt;med ett huvudmannaskap för hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergripande och främsta målsättningen för en förändring av&lt;br&gt;Stadshypoteks organisation bör vara att föra över den nuvarande verk-&lt;br&gt;samheten i en organisationsform som ger Stadshypotek varaktiga förut-&lt;br&gt;sättningar för att, på motsvarande villkor som övriga kreditinstitut,&lt;br&gt;konkurrera på kreditmarknaden och som gör att Stadshypotek kan bestå&lt;br&gt;som en fristående och konkurrensfrämjande långivare på kreditmark-&lt;br&gt;naden. Målsättningen förutsätter att den roll staten i framtiden skall ha&lt;br&gt;i verksamheten är klarlagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen bör ske i en sådan form att statens risktagande inte ökas.&lt;br&gt;Inte heller obligationsinnehavamas eller övriga fordringsägares intressen&lt;br&gt;får åsidosättas. Det är särskilt viktigt att ombildningen sker så att&lt;br&gt;utomstående intressenter, exempelvis fordringsägare i utlandet, utan&lt;br&gt;svårighet kan bilda sig en uppfattning om vad ombildningen konkret&lt;br&gt;innebär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Utgångspunkter för en ombildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek är uppbyggt på en oiganisatorisk princip om fördelning av&lt;br&gt;ansvaret för ingångna förbindelser och inte, vilket är det brukliga för&lt;br&gt;andra associationsformer, på en rätt till del i en förmögenhetsmassa i&lt;br&gt;förhållande till gjorda insatser eller rätt till ägande i egentlig mening.&lt;br&gt;Principen om fördelning av ansvaret för ingångna förbindelser framgår&lt;br&gt;av nuvarande hypotekslagstiftning men var mer tydlig innan låntagarnas&lt;br&gt;solidariska ansvar för föreningarnas förbindelser avvecklades. Organisa-&lt;br&gt;tionsformen utgår från att en ägarfunktion i traditionell mening saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ställde ursprungligen en kostnadsfri garanti för Stadshypoteks&lt;br&gt;upplåning. Den risk staten utsattes för genom garantin hölls på en låg&lt;br&gt;nivå genom regleringen av organisationen. Detaljerade regler om samord-&lt;br&gt;ning mellan kassans upplåning och föreningarnas utlåning, liksom lån-&lt;br&gt;tagarnas ansvar utöver de egna lånen, reducerade statens risktagande.&lt;br&gt;En låntagare i en förening iklädde sig enligt författningarna, i förhållande&lt;br&gt;till sina förpliktelser, ansvar för andra låntagares bristande betalnings-&lt;br&gt;förmåga. I gengäld kunde låntagaren på grund av det statliga garanti-&lt;br&gt;åtagandet erhålla ett billigt lån under sådana förhållanden att åtagandet&lt;br&gt;inte framstod som en verklig risk. När lånet var återbetalt och låntagaren&lt;br&gt;slutligen tillgodogjort sig förmånen av det billiga lånet upphörde medlem-&lt;br&gt;skapet och åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarnas solidariska ansvar för en förenings förbindelser upphörde&lt;br&gt;år 1970. Därefter har låntagarna, utan att ikläda sig någon förpliktelse&lt;br&gt;utöver det egna lånet, tillgodogjort sig förmånen av den statliga garanti-&lt;br&gt;förbindelsen. För gemene man saknar ett medlemskap i en&lt;br&gt;hypoteksförening numera reell innebörd i den meningen att en låntagare&lt;br&gt;inte kan åläggas armat än att betala sina egna lån. I en situation där&lt;br&gt;ansvar för andras lån kunde aktualiseras hade låntagarna ett berättigat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav på att få sin mening representerad vid överväganden om hur verk-&lt;br&gt;samheten skulle bedrivas. Denna formella rätt kvarstår fortfarande men&lt;br&gt;har naturligtvis minskat i betydelse. Något som skulle tala for att staten&lt;br&gt;haft också andra bevekelsegrunder för inflytande för låntagare genom&lt;br&gt;medlemskap kan inte utläsas av författningarna eller av förarbetena. Inte&lt;br&gt;heller finns det något stöd för att staten haft andra syften i fråga om&lt;br&gt;låntagama/medlemmama än att tillhandahålla billiga krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis ger medlemskapet i en stadshypoteksförening inte&lt;br&gt;någon rätt till anspråk på föreningens förmögenhet. Dock kan inte bortses&lt;br&gt;från att låntagarna alldeles självklart har ett intresse av att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs på ett för låntagarna gynnsamt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Stadshypoteks bakgrund och statens garantiåtagande&lt;br&gt;framstår det inte som rimligt att staten vid någon tidpunkt skulle vara&lt;br&gt;beredd att medverka till att det egna kapital (fondema), som via subven-&lt;br&gt;tioner byggts upp till skydd för obligationsköpama och för att minska&lt;br&gt;statens risktagande, hamnar utanför statens kontroll. Med subventioner&lt;br&gt;avses i sammanhanget dels den skattebehandling Stadshypotek har haft,&lt;br&gt;dels den garanti staten, utan eller mot måttlig ersättning, under åren har&lt;br&gt;ställt till organisationens förfogande. Det kan alltså inte komma i fråga&lt;br&gt;att utan vidare skingra organisationens samlade förmögenhet utanför&lt;br&gt;statens kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir att det inte finns något hinder för staten att ombilda&lt;br&gt;Stadshypotek på det sätt som befinns vara mest ändamålsenligt. Givetvis&lt;br&gt;fordras för att en framgångsrik ombildningsprocess skall kunna genom-&lt;br&gt;föras att organisationen i sin helhet verkar för en gemensam sak. Genom&lt;br&gt;den enighet som numera råder inom organisationen finns förutsättningar&lt;br&gt;för en sådan ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något intresse för staten att i ett längre perspektiv ikläda sig rollen som&lt;br&gt;ägare i ett ombildat Stadshypotek finns inte. Under ombildningsprocessen&lt;br&gt;har dock staten ett intresse av att den risk staten påtagit sig inte ökar.&lt;br&gt;Staten bör även av det skälet tillförsäkra sig en tillfredsställande kontroll&lt;br&gt;över ombildningsproceduren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Organisationsform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stadshypoteks rörelse förs över till ett för ändamålet&lt;br&gt;bildat kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens, Nordströms och Stadshypoteks förslag:&lt;br&gt;Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet har, med några få undantag, varit&lt;br&gt;positivt. Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF) har som öveigripande&lt;br&gt;synpunkt framfört att utredningen alltför lättvindigt avfärdat möjlig-&lt;br&gt;heterna att organisera hypoteksinstituten i form av ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att hypoteksinstituten&lt;br&gt;inte skall ombildas till aktiebolag. Den konkurrensneutralitet som är nöd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändig för en effektiv, konkurrerande och avreglerad kreditmarknad Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;måste åstadkommas på annat sätt än att i en väl fungerande verksamhet&lt;br&gt;utan vinstkrav genom bolagsbildning införa externa avkastningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särregler i beskattningen bör inte gälla utan den generella&lt;br&gt;regleringen bör tillämpas fullt ut även för hypoteken. Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund (LRF) menar att utredningen har brister genom att alterna-&lt;br&gt;tiva lösningar, t.ex. en kooperativ organisationsform, inte blivit till-&lt;br&gt;räckligt analyserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De kreditinstitut som konkurrerar med Stads-&lt;br&gt;hypotek är aktiebolag. Från den synpunkten vore det naturligt om även&lt;br&gt;Stadshypotek kunde inordnas i aktiebolagsformen. Mot detta kan hävdas&lt;br&gt;att det är en fördel om olika företagsformer konkurrerar på samma mark-&lt;br&gt;nad. Det är emellertid inte möjligt att uppnå likhet i verksamhetsförut-&lt;br&gt;sättningama med en bibehållen särreglering för Stadshypotek eller genom&lt;br&gt;att välja ett föreningsaltemativ. I sammanhanget kan nämnas att inom&lt;br&gt;föreningsbankrörelsen övervägs en ombildning av föreningsbankema till&lt;br&gt;ett bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya kapitaltäckningsreglema ställer skärpta krav på verksamheten.&lt;br&gt;Om Stadshypotek på sikt skall kunna expandera kan en förstärkning av&lt;br&gt;kapitalbasen komma att behövas. Om institutet ombildas till aktiebolag&lt;br&gt;öppnas den riskkapitalmarknad som konkurrerande kreditinstitut redan nu&lt;br&gt;har tillgång till. Kapitalbasen kan då förstärkas genom nyemission av&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat vägande skäl som talar för en aktiebolagsbildning är be-&lt;br&gt;hovet för institut som verkar på den internationella marknaden att ha en&lt;br&gt;etablerad och för alla aktörer på marknaderna välkänd företagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av associationsform är också av betydelse för verksamheten och&lt;br&gt;effektiviteten inom organisationen. Aktiebolagsformen möjliggör ett väl-&lt;br&gt;definierat ägande i kombination med klara väldefinierade verksamhetsmål&lt;br&gt;på olika nivåer i organisationen. Kombinationen av en välkänd form för&lt;br&gt;ägande och klara verksamhetsmål torde långsiktigt främja effektivitet och&lt;br&gt;utvecklingsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda omständigheterna talar med styrka för att Stadshypotek&lt;br&gt;ombildas till aktiebolag och inordnas i den lagstiftning som reglerar&lt;br&gt;kreditaktiebolagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Ombildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mitt förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;-Kassan och föreningarna fusioneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Kassans rörelse, utom låneskulden, överlåts till ett av kassan&lt;br&gt;bildat aktiebolag. Grundfonden ligger kvar i kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Regler införs för att undvika att fusionen leder till&lt;br&gt;skattekonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Obeskattade reserver i kassan och föreningarna återförs till&lt;br&gt;beskattning. Aterföringen av kassans och föreningarnas&lt;br&gt;obeskattade reserver får ske i aktiebolaget. I detta sammanhang&lt;br&gt;behandlas också de obeskattade reserverna i Statens&lt;br&gt;Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Kassans och SBAB:s avdragsrätt för avsättning till reservfond&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Aktiebolaget och SBAB får rätt till surv. För aktiebolaget&lt;br&gt;begränsas underlagen för K-surv och Annell-avdrag för att&lt;br&gt;motverka att obeskattat kapital ingår i underlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Kassans styrelse utses av regeringen och av låntagarföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Kassan skall avveckla sitt aktieinnehav. Bland annat skall&lt;br&gt;låntagarna erbjudas att förvärva aktier så att 55 % av&lt;br&gt;organisationens substansvärde vid ombildningstillfället fördelas på&lt;br&gt;låntagarna. Samtidigt skall bolagets kapitalbas förstärkas.&lt;br&gt;Förmånen för låntagare att förvärva aktier till ett pris som&lt;br&gt;understiger marknadsvärdet skall beskattas först då låntagaren&lt;br&gt;säljer sina aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Kassan likvideras när det sista obligationslånet som kassan&lt;br&gt;svarar för är avvecklat. Kassans innehav av aktier i bolaget skall&lt;br&gt;avvecklas senast i samband med likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Frågan om hur överskottet i kassan skall fördelas skall&lt;br&gt;underställas riksdagen för prövning så snart det är praktiskt&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Skiljer sig främst från mitt förslag genom att&lt;br&gt;utredningen föreslår att, sedan rörelsen forts över till ett aktiebolag,&lt;br&gt;kassan skall få ställning som en permanent stiftelse med ändamål att&lt;br&gt;stödja vetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordströms förslag: Skiljer sig från mitt förslag genom att aktierna&lt;br&gt;efter nyemission till 40 % skall vara fördelade på låntagarna och med&lt;br&gt;30 % på vardera kassan och staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i stort med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (utredningen): Riksbanksfullmäktige tillstyrker i&lt;br&gt;huvudsak ombildningsmodellen men föreslår vissa modifikationer av&lt;br&gt;storleken och sammansättningen av stiftelsens styrelse.&lt;br&gt;Försäkringsinspektionen avstyrker utifrån ett principiellt resonemang om&lt;br&gt;likabehandling av lands- och stadshypoteksorganisationema utredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag beträffande Stadshypotek. Övervägande skäl talar för att det första&lt;br&gt;steget i ombildningen bör bygga på — förutom att själva rörelsen bedrivs&lt;br&gt;i aktiebolagsform — att ägarfunktionerna kopplas till en organisation som&lt;br&gt;så nära som möjligt bygger på den nuvarande organisationen. Så skulle&lt;br&gt;exempelvis aktierna kunna fördelas på kassan resp, föreningarna på&lt;br&gt;sådant sätt att kassan i vart fall har majoritet i rösthänseende på&lt;br&gt;aktiebolagets bolagsstämma. Föreningarna skulle kunna ombildas till&lt;br&gt;ekonomiska föreningar — eller, om samtliga aktier läggs hos kassan,&lt;br&gt;valföreningar — med uppgift att utse ombud till kassans stämma och i&lt;br&gt;viss mån engageras i aktiebolagets organisation vad gäller låneverksamhet&lt;br&gt;i regionen. Enligt inspektionens mening bör således lösningen så långt&lt;br&gt;som möjligt tillvarata de fördelar som finns i den regionala låntagar-&lt;br&gt;förankringen samtidigt som organisationen i väsentliga avseenden måste&lt;br&gt;möjliggöra en nödvändig styrning av och kraftsamling i koncernens verk-&lt;br&gt;samhet. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhåller det ange-&lt;br&gt;lägna i att förslaget är så utformat att det även kan uppfattas som positivt&lt;br&gt;från stadshypoteksföreningamas sida. UHÄ finner det tveksamt om de&lt;br&gt;nuvarande fordringsägarna erhåller ett erforderligt skydd genom den&lt;br&gt;föreslagna modellen. Stadshypotekskassan menar att i stället för att bilda&lt;br&gt;en stiftelse skall Stadshypotekskassan vara kvar och dess verksamhet&lt;br&gt;regleras i särskild författning. Föreningarna, utom Uppsala läns stads-&lt;br&gt;hypoteksförening, motsätter sig förslaget till ombildning av Stadshypotek&lt;br&gt;och förordar i stället en alternativ modell där kassan och de 20 före-&lt;br&gt;ningarna i proportion till sitt egna kapital (45% resp. 55%) representerar&lt;br&gt;aktiekapitalet och den enda funktionen blir att äga och förvalta aktierna.&lt;br&gt;Riksbyggen finner beträffande fusionen av kassan och föreningarna,&lt;br&gt;vilken leder till en upplösning av föreningarna, att detta är en för&lt;br&gt;långtgående omdaning såvida föreningarnas stöd för denna inte kan&lt;br&gt;erhållas. Om så inte blir fallet förordas en lösning där kassan och&lt;br&gt;föreningarna erhåller aktier i förhållande till respektive juridisk persons&lt;br&gt;tillskjutna behållna förmögenhet. Flera remissinstanser hävdar att den av&lt;br&gt;utredningen föreslagna ordningen på ett inte rättvist sätt reducerar&lt;br&gt;låntagarnas inflytande i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (Nordströms förslag): Stadshypotekskassan finner&lt;br&gt;sig kunna godta förslaget med vissa modifikationer och kompletteringar&lt;br&gt;beträffande ägarfördelningen, emissionstidpunkt och emissionsvillkor&lt;br&gt;samt vissa övergångsfrågor m.m. Stadshypoteksföreningarna vidhåller i&lt;br&gt;allt väsentligt sin tidigare uppfattning. Riksbanksfullmäktige tillstyrker en&lt;br&gt;ombildning av den nuvarande Stadshypoteksorganisationen, innefattande&lt;br&gt;både byte av associationsform och introduktion av en ny ägarstruktur.&lt;br&gt;Fullmäktige har inget att erinra mot det alternativ till en formell&lt;br&gt;stiftelsebildning som förs fram och som bygger på en förlängning av&lt;br&gt;gällande hypotekslagstiftning men även innefattar förslag om ägarfördel-&lt;br&gt;ning mellan Stadshypotekskassan, staten, resp, låntagarna. En viktig&lt;br&gt;uppgift för statsmakterna är att ta ansvar för ombildningsprocessen och&lt;br&gt;bolagsbildningen. Genom statligt delägarskap kan detta syfte uppnås men&lt;br&gt;även ett alternativ där staten förstärker inflytandet via&lt;br&gt;Stadshypotekskassans styrelse kan övervägas. Fullmäktige delar uppfett-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen att ombildningsarbetet bör komma igång så snabbt som möjligt&lt;br&gt;och ser därför vissa fördelar i den förenklade öveigångslösning som&lt;br&gt;föreslås. Preciseringar krävs dock på flera punkter, bl.a. för att närmare&lt;br&gt;klargöra Stadshypotekskassans ställning och uppgifter som ägare under&lt;br&gt;ombildningsprocessen och statens ansvar och agerande vid ett eventuellt&lt;br&gt;likvidationsförfärande. Bestämmelserna om likvidation bör kunna ut-&lt;br&gt;nyttjas under vissa förutsättningar, då främst i syfte att avsluta den&lt;br&gt;planerade ombildningen och etablera Stadshypotek AB som ett själv-&lt;br&gt;ständigt, börsnoterat bolag. Fullmäktige anser att Stadshypotekskassans&lt;br&gt;aktier bör avyttras på marknaden i en dylik situation. Bankinspektionen&lt;br&gt;tillstyrker en ombildning enligt förslaget. Enligt inspektionen bör dock&lt;br&gt;ombildningstiden relateras till takt i vilken den gamla obligationsskulden&lt;br&gt;avvecklas och därför inte i förväg vara tidsmässigt beslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearingen: Stadshypotek (kassan och föreningarna)&lt;br&gt;anser att ombildningen inte nödvändigtvis måste genomföras som en&lt;br&gt;apportemission. Av praktiska skäl bör även möjligheten till en kontant-&lt;br&gt;emission stå till buds. — Enligt Stadshypotek och Svenska Bankmanna-&lt;br&gt;förbundets Centrala Företagsklubb för Stadshypotek saknas det — med&lt;br&gt;hänsyn till omfattningen av den skatt som faktiskt har betalats —&lt;br&gt;anledning att göra inskränkningar i det blivande Stadshypotek AB:s&lt;br&gt;möjligheter till avdrag för survavsättning och till Annell-avdrag.&lt;br&gt;Avskattningsperioden bör av likviditetsskäl liksom för andra företag vara&lt;br&gt;fyra år. — Stadshypotek Skåne och Svenska Bankmannaförbundets&lt;br&gt;Centrala Företagsklubb för Stadshypotek anser att överskottet vid kassans&lt;br&gt;likvidation skall tillfälla det nya aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den ombildningsprocess det här är fråga om&lt;br&gt;är förenad med vissa särskilda svårigheter. Ombildningen får inte även-&lt;br&gt;tyra vare sig verksamhetens marknadspositioner, rättighetshavamas säker-&lt;br&gt;het eller statens ställning. En grundförutsättning för att klara dessa&lt;br&gt;svårigheter är att ombildningen sker på ett enkelt och tydligt sätt. En&lt;br&gt;sådan ombildning kan bara ske om staten i praktiken garanterar hela&lt;br&gt;ombildningsprocessen. Den form för ombildning som föreslås uppfyller&lt;br&gt;den målsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteks rörelse föreslås således i fortsättningen bedrivas i aktie-&lt;br&gt;bolagsform. Ett sådant aktiebolag kommer definitionsmässigt att hänföras&lt;br&gt;till gruppen kreditaktiebolag. I det följande benämns bolaget Stadshypotek&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra ombildningen bör kassan och föreningarna först&lt;br&gt;fusioneras, varvid kassan övertar föreningarnas tillgångar och skulder och&lt;br&gt;föreningarna upplöses utan likvidation. Därefter överlåts kassans rörelse&lt;br&gt;med undantag för kassans obligationsskuld till Stadshypotek AB. Sam-&lt;br&gt;tidigt erhåller kassan av bolaget reverser som svarar mot obligations-&lt;br&gt;skulden. Begreppet obligationer används här i vidsträckt mening och&lt;br&gt;omfattar t.ex. även certifikat. Ombildningen avses äga rum per den&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt både promemorieförslaget och tidigare förslag avsågs det nya&lt;br&gt;kreditaktiebolaget Stadshypotek AB bildas genom att kassans rörelse&lt;br&gt;överläts mot betalning i aktierna i bolaget, dvs. genom en apport-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emission. Möjligheten till aktieteckning mot kontant betalning (kontant- Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;emission) var inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Stadshypotek framhållit vid hearingen skulle emellertid en&lt;br&gt;kontantemission kunna innebära praktiska fördelar. Det nya bolaget&lt;br&gt;Stadshypotek AB skulle då kunna bildas före årsskiftet och den 1 januari&lt;br&gt;1993 förvärva kassans tillgångar mot betalning i pengar och reverser och&lt;br&gt;alltså fullt ut vara verksamt från årsskiftet. Vid apportaltemativet skulle&lt;br&gt;bolagsbildningen inte kunna genomföras förrän under våren 1993. Visser-&lt;br&gt;ligen skulle det nya bolaget då kunna förvärva rörelsen per den 1 januari&lt;br&gt;1993, alltså retroaktivt, men inte rent faktiskt, t.ex. i marknadsföring,&lt;br&gt;kunna verka innan bolaget bildats. Enligt min mening bör Stadshypoteks&lt;br&gt;önskemål tillgodoses. För att inte tynga framställningen beskrivs bolags-&lt;br&gt;bildningen fortsättningsvis främst som en apport men det utesluter alltså&lt;br&gt;inte att alternativet med kontantemission utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörelsen i det nybildade kreditaktiebolaget kommer att regleras av&lt;br&gt;aktiebolagslagen, kreditaktiebolagslagen och bolagsordningen. Detta inne-&lt;br&gt;bär att stadshypotekslagen och reglementet kan upphävas. Samtidigt&lt;br&gt;införs de bestämmelser som behövs för att genomföra ombildningen och&lt;br&gt;för att ange ramen för den kvarvarande kassans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ombildningsmodell som föreslås anger de riktlinjer och den ram&lt;br&gt;inom vilken ombildningen bör ske. Merparten av de frågor som rör&lt;br&gt;utformningen av den nya organisationen måste avgöras utifrån affärs-&lt;br&gt;mässiga utgångspunkter. Sådana beslut kan därför bara fattas av den nya&lt;br&gt;organisationens behöriga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen mellan kassan och föreningarna och överlåtelsen till&lt;br&gt;aktiebolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första steget i ombildningen är som nämnts en fusion mellan kassan&lt;br&gt;och föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande fusionsbestämmelsen i 38 a § stadshypotekslagen avser&lt;br&gt;endast fusion mellan föreningar. En fusion mellan kassan och före-&lt;br&gt;ningarna förutsätter alltså en särskild bestämmelse. Som lagrådet före-&lt;br&gt;slagit bör fusionsbestämmelsen tillsammans med en bestämmelse om&lt;br&gt;överlåtelse av rörelsen till ett aktiebolag tas in i en särskild lag, av vilken&lt;br&gt;det framgår att ombildningen skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett nästa steg i ombildningen föreslås alltså att Stadshypoteks&lt;br&gt;rörelse förs över till ett aktiebolag, Stadshypotek AB, mot att kassan&lt;br&gt;erhåller samtliga aktier i bolaget. För att undgå bl.a. de problem som&lt;br&gt;sammanhänger med ett gäldenärsbyte bör dock kassans obligationsskuld&lt;br&gt;ligga kvar i kassan och förvaltas av denna. Kassan får en motsvarande&lt;br&gt;fordran på Stadshypotek AB genom att bolaget utfärdar reverser till&lt;br&gt;kassan på belopp och med villkor som svarar mot de utestående skulder-&lt;br&gt;na vid tidpunkten för överlåtelsen av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § jämförd med 4 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385,&lt;br&gt;ABL) får värdet på apportegendom inte sättas högre än det verkliga&lt;br&gt;värdet för bolaget. Endast sådan egendom som är eller kan antas bli till&lt;br&gt;nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom. Det nu sagda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller vid apport både vid bildande av aktiebolag och vid nyemission.&lt;br&gt;Genom bestämmelserna i 12 kap. ABL om vinstutdelning och annan&lt;br&gt;användning av bolagets egendom gäller motsvarande restriktioner vid&lt;br&gt;bolagets förvärv av tillgångar efter en kontantemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten för kassans obligationsskuld utgörs idag av lånefordringarna&lt;br&gt;på stadshypoteksforeningama och den statliga garantin (grundfonden).&lt;br&gt;Lånefordringarna på föreningarna tryggas i sin tur av föreningarnas låne-&lt;br&gt;fordringar med tillhörande säkerheter och av föreningarnas övriga place-&lt;br&gt;ringar av de egna fondema. Härvidlag innebär förslaget inte någon för-&lt;br&gt;sämrad ställning för kassans borgenärer, eftersom hela Stadshypoteks&lt;br&gt;samlade tillgångar kommer att finnas i form av aktiekapital och reserv-&lt;br&gt;fond i Stadshypotek AB, i vilket bolag kassan innehar aktierna. Låneford-&lt;br&gt;ringama på föreningarna kommer alltså att ersättas av dels reversford-&lt;br&gt;ringar på Stadshypotek AB, dels aktier i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterättsligt betraktas överföringen av tillgångar och skulder vid&lt;br&gt;fusion eller andra ombildningar som en avyttring som i princip skall&lt;br&gt;utlösa inkomstbeskattning. En sådan beskattning skulle kunna utgöra&lt;br&gt;hinder mot fusion. För inkomstbeskattningens del har därför i 2 § 4&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) särskilda undan-&lt;br&gt;tagsregler inforts för vissa — i första stycket angivna — fusionsfåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion under ett löpande beskattningsår skall överlåtaren i princip&lt;br&gt;beskattas för sin verksamhet före fusionen. I praxis godtas dock många&lt;br&gt;gånger retroaktiva övertaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande principen för undantagsregleringen är att fusionen&lt;br&gt;skall kunna genomföras utan att utlösa någon inkomstbeskattning hos de&lt;br&gt;deltagande företagen och utan att i övrigt - t.ex. beträffande restvärden&lt;br&gt;och avskrivningsunderlag - medföra någon förändring i deras inkomst-&lt;br&gt;skattemässiga situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lager, fordringar och liknande tillgångar innebär reglerna&lt;br&gt;(andra stycket) att — oberoende av vad som står i fusionsavtalet — över-&lt;br&gt;låtaren skall behandlas som om överlåtelsen skett till det skattemässiga&lt;br&gt;värdet. Det övertagande företaget beskattas om tillgångarna tas upp till&lt;br&gt;högre värde än som gällt för det överlåtande företaget vid samma till-&lt;br&gt;fälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inventarier, byggnader och andra anläggningstillgångar&lt;br&gt;(tredje stycket) gäller att företagen - vid beräkning av värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag och av vad som återstår oavskrivet - skall ses som ett företag&lt;br&gt;(enhetsprincipen). Det övertagande företaget övertar alltså såväl avskriv-&lt;br&gt;ningsunderlag som anskaffningstidpunkt och överlåtaren beskattas inte.&lt;br&gt;Om det övertagande företaget tar upp t.ex. inventarier till högre värde&lt;br&gt;skall det beskattas för mellanskillnaden (fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte heller utlösa reavinst eller reaförlust för något av&lt;br&gt;företagen. Vid en följande avyttring gäller enhetsprincipen. Reabestäm-&lt;br&gt;melsema (sjunde stycket) gäller bl.a. även vid fusion mellan stadshypo-&lt;br&gt;teksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har med vissa begränsningar samma rätt till&lt;br&gt;underskottsavdrag som det överlåtande skulle ha haft (åttonde stycket).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en uttrycklig bestämmelse (elfte stycket) anges att uttagsbeskattning inte Prop. 1991/92:1 19&lt;br&gt;skall ske vid dessa slags fusioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i det här sammanhanget inte aktuella bestämmelser om&lt;br&gt;anskaffningsvärde och ingångsvärde för skog (femte stycket) och om&lt;br&gt;avsättningar för framtida utgifter (sjätte stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SIL finns som nämnts undantagsregler för flera slag av fusioner.&lt;br&gt;Även den nu aktuella fusionen bör omfattas av undantagsreglerna. Till&lt;br&gt;bilden hör att det vid tidigare fusioner inom stadshypoteksinstitutionen&lt;br&gt;har ansetts motiverat att införa lättnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra steget i ombildningsprocessen överlåter den &amp;quot;fusionerade&amp;quot;&lt;br&gt;kassan sina tillgångar till det för ändamålet bildade Stadshypotek AB.&lt;br&gt;Avsikten är därvid att tillgångarna förs över till skattemässiga restvärden.&lt;br&gt;Av hänsyn till bl.a. de problem som hänger samman med ett gälde-&lt;br&gt;närsbyte kommer obligationsskulden att ligga kvar i kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse av tillgångar som ingår i näringsverksamhet för ett pris&lt;br&gt;som understiger marknadsvärdet skall enligt huvudregeln i punkt 1 fjärde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370, KL)&lt;br&gt;föranleda beskattning som om tillgångarna avyttrats till marknadsvärde&lt;br&gt;(uttagsbeskattning). Om särskilda skäl föreligger får uttagsbeskattning&lt;br&gt;underlåtas (jfr prop. 1989/90:110 s. 556 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär att man under vissa förutsättningar godtar att till-&lt;br&gt;gångar vid företagsombildningar överförs från ett företag till ett annat&lt;br&gt;till skattemässiga restvärden även om marknadsvärdet är betydligt högre.&lt;br&gt;Till skillnad mot tidigare gäller efter skattereformen att uttagsbeskattning&lt;br&gt;kan aktualiseras även i fråga om reavinstbeskattad egendom, t.ex. aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor som i praxis uppställs för att uttagsbeskattning skall under-&lt;br&gt;låtas är bl.a. att det föreligger ägaridentitet mellan de berörda företagen&lt;br&gt;eller om så inte är fallet att förfarandet i vart fall är affärsmässigt&lt;br&gt;betingat och inte innehåller några benefika inslag. Ett generellt krav är&lt;br&gt;att förfarandet inte leder till någon otillbörlig skatteförmån. Tillgångarna&lt;br&gt;får inte heller lämna aktiebolagssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening torde särskilda skäl mot uttagsbeskattning föreligga&lt;br&gt;så här långt i det aktuella ombildningsförfarandet, dvs. för överlåtelsen&lt;br&gt;från den &amp;quot;fusionerade&amp;quot; kassan till aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av min redogörelse för gällande rätt (avsnitt 2.3.3) har&lt;br&gt;kassan och föreningarna inte rätt att göra avsättning till surv. I stället har&lt;br&gt;— med hänvisning till översynen av hypotekslagstiftningen (prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 570) — avdragsrätten behållits för avsättning till reserv-&lt;br&gt;fond eller säkerhetsfond upp till en viss nivå (2 § 8 mom. åttonde stycket&lt;br&gt;SIL). Avsättningarna kan sägas motsvara den möjlighet andra företag&lt;br&gt;tidigare haft att bygga upp obeskattade lagerreserver. Denna möjlighet&lt;br&gt;slopades genom skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB gäller motsvarande&lt;br&gt;skatteregler (rätt till avdrag för avsättning till reservfond men inte rätt till&lt;br&gt;surv). Det bör understrykas att denna reservfond inte skall samman-&lt;br&gt;blandas med den aktiebolagsrättsliga reservfonden. För avsättningar till&lt;br&gt;den senare föreligger inte någon avdragsrätt. Frågan om SBAB:s beskatt-&lt;br&gt;ning ansågs i skattereformarbetet böra avgöras i samband med ett ställ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstagande till hypotekens beskattning (prop. 1989/90:110 s. 570). Av Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;detta skäl behandlas SBAB:s situation här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella företags värderegleringsreserver enligt bokslut den&lt;br&gt;31 december 1990 återförs normalt &lt;sup&gt;—&lt;/sup&gt; liksom andra företags varulager-&lt;br&gt;reserver — till beskattning vid 1992 års taxering enligt lagen (1990:655)&lt;br&gt;om återföring av obeskattade reserver. För de finansiella företag som&lt;br&gt;lyder under kaptitaltäckningsreglema gäller att skillnaden mellan de&lt;br&gt;obeskattade reserverna och årets survavsättning (uppskovsbeloppet) i sin&lt;br&gt;helhet utgör skattepliktig intäkt. Betalningen av den skatt som belöper på&lt;br&gt;uppskovsbeloppet får fördelas på fyra år, i normalfallet på beskattnings-&lt;br&gt;åren 1991-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag senare kommer att redovisa (avsnitt 4) bör de&lt;br&gt;finansiella företagen alternativt få möjlighet att tillämpa de generella&lt;br&gt;avskattningsreglema för icke-finansiella företag, dvs. att successivt&lt;br&gt;intäktsföra uppskovsbeloppet under avskattningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans och SBAB:s avdragsrätt för avsättning till reservfond bör&lt;br&gt;slopas. Gjorda avsättningar bör i princip återföras till beskattning. Även&lt;br&gt;föreningarnas avsättningar till säkerhetsfond bör återföras till beskattning.&lt;br&gt;Med hänsyn till riksdagens ställningstagande beträffande skatteplikten för&lt;br&gt;upplösning av äldre avsättningar (SkU 1984/85:64) bör återföringen&lt;br&gt;begränsas till avsättningar som gjorts i bokslut till ledning för 1986 och&lt;br&gt;senare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga företag gäller att avskattningsperioden går ut vid i normal-&lt;br&gt;fallet 1995 års taxering. De bestämmelser som nu föreslås bör anknyta&lt;br&gt;till denna period. Med hänsyn till att ombildningen avses ske under år&lt;br&gt;1993 bör reserverna återföras till beskattning vid 1994 års taxering.&lt;br&gt;Skattebetalningen eller intäktsföringen bör därför kunna fördelas med&lt;br&gt;75 % på beskattningsåret 1993 och med 25 % på beskattningsåret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek AB och SBAB bör få rätt till surv. Med hänsyn till att&lt;br&gt;kassan skall finnas kvar endast under en öveigångsperiod och under&lt;br&gt;denna inte själv bedriva någon egentlig verksamhet saknas det anledning&lt;br&gt;att ge den kvarvarande kassan rätt till surv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Survavsättning kan beräknas på det s.k. kapitalunderlaget som skall&lt;br&gt;utgöras av företagets beskattade egna kapital (prop. 1989/90:110 s. 519).&lt;br&gt;Som framgått av redogörelsen för kapital- och skattesituationen (avsnitt&lt;br&gt;2.3.3) torde kassans och föreningarnas egna kapital väsentligen utgöras&lt;br&gt;av obeskattat kapital. Den &amp;quot;fusionerade&amp;quot; kassans ombildning till aktie-&lt;br&gt;bolag innebär att äldre reserver i kassan som inte återförs till beskattning&lt;br&gt;i bolaget likväl kommer att kunna betraktas som beskattat eget kapital i&lt;br&gt;form av aktiekapital eller reservfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill bör effekterna av Stadshypotek AB:s möjligheter att&lt;br&gt;beakta hela det egna kapitalet vid beräkning av kapitalunderlaget&lt;br&gt;begränsas. Även kravet på konkurrensneutralitet talar för att en begräns-&lt;br&gt;ning görs. Motiven för den skattemässiga behandlingen som ifråga-&lt;br&gt;varande avsättningar rönt tidigare och enligt förslaget bör få vid ombild-&lt;br&gt;ningen utgör inte ett tillräckligt skäl för att de skall få genomslag också&lt;br&gt;vid den fortsatta löpande beskattningen. Vad som anförts om survavsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning bör på motsvarande sätt gälla för möjligheten till Annell-avdrag Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;enligt lagen (1967:94) om avdrag for viss aktieutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för en begränsning bör alltså vara avsättningar till&lt;br&gt;reserv- och säkerhetsfond som gjorts i bokslut för år 1984 och tidigare&lt;br&gt;samt ifråga om tiden före år 1943 allt kapital. Som jag tidigare redovisat&lt;br&gt;går det av praktiska skäl inte att exakt bestämma hur mycket av dessa&lt;br&gt;äldre avsättningar som utgör obeskattat kapital. Utifrån uppgifter som&lt;br&gt;lämnats av Stadshypotek om faktiska skattebetalningar kan andelen&lt;br&gt;beskattat kapital i reserv- och säkerhetsfonderna t.o.m. bokslut för år&lt;br&gt;1984 beräknas uppgå till 18 % medan resterande del (82 %) utgörs av&lt;br&gt;obeskattat kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till främst det anförda bör lämpligen ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande 25 % av dessa äldre avsättningar minska kapitalunderlaget för&lt;br&gt;surv och underlaget för Annell-avdrag. En sådan begränsning bör gälla&lt;br&gt;för den del av aktiekapitalet och reservfonden vid förvärvet som mot-&lt;br&gt;svaras av de äldre avsättningarnas andel av kassans hela egna kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare nämnda undantagsreglerna i SIL för vissa fusioner reglerar&lt;br&gt;endast beskattningskonsekvensema av själva överlåtelsen av tillgångar&lt;br&gt;och skulder men däremot inte övertagande av obeskattade reserver. För&lt;br&gt;enskilda näringsidkare som öveigår till att bedriva sin näringsverksamhet&lt;br&gt;indirekt genom ett aktiebolag har det ansetts motiverat att tillåta att de&lt;br&gt;obeskattade reserverna i den enskilda näringsverksamheten får upplösas&lt;br&gt;i aktiebolaget (prop. 1989/90:110 s. 606). En sådan möjlighet har införts&lt;br&gt;för bl.a. sparbanker som ombildas till bankaktiebolag (prop. 1990/91:136&lt;br&gt;NU34). Motsvarande bör gälla för kassans och föreningarnas obeskattade&lt;br&gt;reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett tredje steg i ombildningen avses en nyemission riktas till lån-&lt;br&gt;tagarna. Nyemissionen bör enligt kassan och föreningarna uppgå till i&lt;br&gt;storleksordningen en till tre miljarder kronor och göras till sådan kurs&lt;br&gt;att låntagarna erhåller en tredjedel av kapital och röster i bolaget. Kassan&lt;br&gt;och föreningarna begär vidare att kassan vederlagsfritt skall få överlåta&lt;br&gt;en del av sina aktier i bolaget till de låntagare som deltar i nyemissionen.&lt;br&gt;Varken teckningsrätten till förmånskurs eller den vederlagsfria över-&lt;br&gt;föringen av aktier bör enligt kassan och föreningarna föranleda att gåvo-&lt;br&gt;skatt tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening torde förfarandet så här långt inte föranleda gåvo-&lt;br&gt;beskattning. Däremot aktualiseras inkomstbeskattning hos såväl kassan&lt;br&gt;som hos låntagarna. För låntagarnas del torde redan utnyttjandet av en&lt;br&gt;teckningsrätt till förmånskurs kunna ses som återbäring på erlagda (av-&lt;br&gt;dragna) räntor och föranleda inkomstbeskattning för skillnaden mellan&lt;br&gt;marknadsvärdet och vederlaget enligt de generella reglerna för kapital-&lt;br&gt;beskattningen (3 § 1 mom. SIL). Samma gäller givetvis även för aktier&lt;br&gt;som förvärvas helt utan vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förmån som låntagarna får bör beskattas. Vad som kan diskuteras&lt;br&gt;är vid vilken tidpunkt beskattningen skall ske. Enligt gällande regler&lt;br&gt;kommer beskattning att utlösas omedelbart. Detta är ett utflöde av kon-&lt;br&gt;tantprincipen och är med ett synsätt materiellt riktigt för att förhindra&lt;br&gt;uppkomst av skattekrediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemålet om att på ett framgångsrikt sätt kunna genomföra ombild-&lt;br&gt;ningen talar emellertid för att tillåta ett uppskov med beskattningen. Vid&lt;br&gt;teckningstidpunkten kan man inte förutse beskattningsresultatet som blir&lt;br&gt;avhängigt av kommande marknadsnotering. En omedelbar beskattning&lt;br&gt;skulle redan av det skälet på ett olyckligt sätt kunna minska intresset att&lt;br&gt;delta i emissionen. Det finns därför skäl att medge uppskov med beskatt-&lt;br&gt;ningen till dess att vinsten har realiserats. Ett uppskov med beskattningen&lt;br&gt;bör enligt min mening tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyemissionen till förmånskurs till låntagarna torde inte föranleda några&lt;br&gt;skattekonsekvenser för kassan eller — bortsett från stämpelskatt på ny-&lt;br&gt;emitterade aktier — för bolaget. Däremot aktualiserar kassans vederlags-&lt;br&gt;fria aktieöverlåtelser uttagsbeskattning av kassan. Enligt min mening bör&lt;br&gt;något lagstiftningsingripande för att undvika en uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven anställda i Stadshypotek kan komma att få delta i den nyemission&lt;br&gt;som främst riktas mot låntagarna. En anställds förvärv av aktier eller&lt;br&gt;andra värdepapper till underpris från ägaren till det företag han arbetar&lt;br&gt;i eller direkt från företaget utgör i princip skattepliktig löneförmån. En&lt;br&gt;sådan förmånsbeskattning har i vissa fall ansetts alltför långtgående.&lt;br&gt;Genom lagstiftning år 1984 infördes en undantagsregel (punkt 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL) som syftar till att klaigöra inom vilken ram&lt;br&gt;anställda kan förvärva bl.a. aktier i bolaget utan förmånsbeskattning&lt;br&gt;(prop. 1984/85:80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att undantagsregeln skall vara tillämplig är att den&lt;br&gt;anställde inte köpt aktier för mer än 30 000 kr och att förvärvet skett på&lt;br&gt;samma villkor som för övriga förvärvare. Vidare krävs att de anställdas&lt;br&gt;förvärv tillsammans med de förvärv som görs av aktieägarna i bolaget&lt;br&gt;inte avser mer än 20 % av det totala antalet utbjudna aktier. Som ytter-&lt;br&gt;ligare förutsättning gäller enligt nuvarande regler att aktierna inte är&lt;br&gt;marknadsnoterade vid förvärvstidpunkten. Regeringen har nyligen före-&lt;br&gt;slagit att den sistnämnda förutsättningen skall slopas (prop. 1991/92:129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de anställdas förvärv skall ske på samma villkor som gäller för&lt;br&gt;allmänheten och att de anställdas och aktieägarnas sammanlagda förvärv&lt;br&gt;skall rymmas inom 20 % av nyemitterade resp, överlåtna aktier utgör i&lt;br&gt;förening med beloppsgränsen ett skydd mot kringgående av förmånsbe-&lt;br&gt;skattningen (jfr prop. 1991/92:129 s. 27). Med en 80-procentig tilldel-&lt;br&gt;ning till allmänheten bör de anställda nämligen normalt inte kunna&lt;br&gt;tillföras värden av sådan betydelse att undantaget från förmånsbeskatt-&lt;br&gt;ningen kommer i konflikt med skattesystemets grundläggande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den aktuella nyemissionen och överlåtelsen av kassans aktier utgör&lt;br&gt;de beskrivna reglerna inte en tillräcklig begränsning, eftersom över-&lt;br&gt;låtelserna till låntagarna inte sker på marknadsmässiga villkor. Betydande&lt;br&gt;belopp skulle kunna undgå förmånsbeskattning och uttag av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. Enligt min mening bör därför endast en mindre del av förmånen&lt;br&gt;(skillnaden mellan marknadsvärdet och vederlaget) undantas från för-&lt;br&gt;månsbeskattning. Jag har därvid stannat för för att undantaget bör avse&lt;br&gt;en femtedel av förmånen. Det bör understrykas att undantaget närmast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har karaktär av ett uppskov med beskattningen tills den anställde säljer Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;aktierna och reavinstbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan aktierna börsintroducerats avser kassan att som ett fjärde steg&lt;br&gt;avyttra en del av sitt aktieinnehav i bolaget. Likviden efter skatt avses&lt;br&gt;skjutas till som kapitaltillskott till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler torde föranleda gåvobeskattning av bolaget (jfr rätts-&lt;br&gt;folien NJA 1980 s. 642). Det är alltså inte de övriga aktieägare som&lt;br&gt;berikas genom kapitaltillskottet som beskattas utan bolaget. Någon lott-&lt;br&gt;uppdelning som skulle ge ett lägre skatteuttag sker därför inte. Vidare&lt;br&gt;tas skatt ut på hela tillskottet och inte endast för den värdeökning&lt;br&gt;tillskottet medför för de övriga aktieägarnas aktier. Tillskottsgivaren&lt;br&gt;berikas inte genom tillskottet utan tvärtom men beskattas ändå indirekt&lt;br&gt;för en &amp;quot;gåva&amp;quot; till sig själv. Detta materiellt otillfredsställande beskatt-&lt;br&gt;ningsresultat har uppmärksammats av arvs- och gåvoskattekommittén som&lt;br&gt;i sitt slutbetänkande (SOU 1987:62) Ny arvs- och gåvoskattelag lämnat&lt;br&gt;förslag till en materiellt mer riktig beskattning i det aktuella avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvs- och gåvobeskattningens framtida utformning bereds för närvaran-&lt;br&gt;de i finansdepartementet och jag avser att senare återkomma med förslag&lt;br&gt;till förändringar. Jag är redan av det skälet inte beredd att nu föreslå&lt;br&gt;någon åtgärd på området. Jag vill i sammanhanget framhålla att kassan&lt;br&gt;kan betala gåvoskatten och att s.k. gåvoskattegåva är skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen föranleder vidare uttag av vissa indirekta skatter,&lt;br&gt;nämligen stämpelskatt på emitterade aktier i Stadshypotek AB enligt&lt;br&gt;lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier och stämpelskatt för fastig-&lt;br&gt;heter som förs över från den &amp;quot;fusionerade&amp;quot; kassan till aktiebolaget enligt&lt;br&gt;lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Något&lt;br&gt;undantag från beskattning bör inte komma i fråga. För överföringen av&lt;br&gt;fastigheter vid fusionen mellan kassan och föreningarna utgår ingen&lt;br&gt;stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är innebörden i hypoteksutredningens förslag att&lt;br&gt;ingen som helst beskattning skall utlösas till följd av ombildningen. Jag&lt;br&gt;har i det föregående tagit ställning för att begränsa skatteeffekterna i&lt;br&gt;olika hänseenden. Betalningen av de indirekta skatter eller den inkomst-&lt;br&gt;skatt, gåvoskatt och arbetsgivaravgifter som kan komma att tas ut utgör&lt;br&gt;enligt min mening inte något hinder för ombildningen. Mitt ställnings-&lt;br&gt;tagande i skattefrågorna i detta ärende ligger i linje med den bedömning&lt;br&gt;som gjordes i fråga om sparbanksombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. att de föreslagna reglerna med något undantag&lt;br&gt;skall tillämpas endast övergångsvis bör regleringen göras i en särskild&lt;br&gt;lag. Även återföringen av SBAB:s obeskattade reserver bör tas in i den&lt;br&gt;särskilda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder i övrigt ändringar i 2 § 4 och 8 mom. SIL, 1 §&lt;br&gt;survlagen samt lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för&lt;br&gt;bidrag till hypoteksförening m.m. Lagen (1974:809) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m. blir&lt;br&gt;obehövlig och kan upphävas. Även förordningen (1969:744) om befrielse&lt;br&gt;från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskredit-&lt;br&gt;institutionema, m.m. bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättningen av kassans styrelse och dess sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått tidigare (avsnitt 2.3.1) är låntagarrepresentantema i&lt;br&gt;dagsläget i majoritet i kassans styrelse. Några egentliga skäl att i&lt;br&gt;samband med ombildningen ändra på det förhållandet gör sig enligt min&lt;br&gt;mening inte gällande. Huvudsaken är att staten är representerad i styrel-&lt;br&gt;sen och att staten kan bevaka att den av riksdagen beslutade ombild-&lt;br&gt;ningen genomförs enligt de riktlinjer som jag redogjort för i det före-&lt;br&gt;gående. Ett sätt att garantera detta är att för beslut i särskilt betydelse-&lt;br&gt;fulla frågor kräva viss kvalificerad majoritet i kassans styrelse. Sådana&lt;br&gt;frågor är att utse ledamöter i aktiebolagets styrelse, att avyttra kassans&lt;br&gt;innehav av aktier i Stadshypotek AB och att bestämma riktlinjer för&lt;br&gt;kassans upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med bestämmelserna i lagen (1987:1245) om styrelserep-&lt;br&gt;resentation för de privatanställda är de anställda i stadshypotekskassan&lt;br&gt;i dag företrädda av två representanter i kassans styrelse. I den tidigare&lt;br&gt;nämnda skrivelsen från Svenska Bankmannaförbundets Centrala Företags-&lt;br&gt;klubb för Stadshypotek föreslås att kassans styrelse nu skall utökas med&lt;br&gt;två representanter från den centrala företagsklubben, för att dessa skall&lt;br&gt;få möjlighet att delta i omstruktureringsprocessen. Vidare föreslås att&lt;br&gt;sådana representanter skall finnas i kassans styrelse fram till dess att&lt;br&gt;kassan likvideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser inte något skäl att komplicera lagstiftningsärendet med bestäm-&lt;br&gt;melser om ytterligare representation för de anställda under tiden fram till&lt;br&gt;ombildningen. Jag utgår från att kassans styrelse kommer att låta alla&lt;br&gt;anställda i organisationen få medverka i ombildningsprocessen på sådant&lt;br&gt;sätt att deras intressen kan tas till vara på rimligt sätt. När ombildningen&lt;br&gt;är genomförd är det enligt min mening tillräckligt att de anställda får&lt;br&gt;representation i aktiebolagets styrelse enligt vanliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans styrelse föreslås därför bestå av elva ledamöter varav rege-&lt;br&gt;ringen utser fem och en av dessa till ordförande. De övriga sex leda-&lt;br&gt;möterna, bland dem vice ordföranden, utses av låntagarna på ombuds-&lt;br&gt;stämma. Mandatperioden bör sättas till högst två år, vilket innebär att&lt;br&gt;ledamöter också kan utses för ett år i taget. Kassastyrelsen eller en&lt;br&gt;kvalificerad majoritet av stämmoombud bör kunna utlysa extra stämma&lt;br&gt;för val av styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassans roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan kommer efter ombildningen att förvalta obligationsskulden och&lt;br&gt;reverser utställda av Stadshypotek AB. Kassan kommer också att under&lt;br&gt;en övergångsperiod att äga och förvalta samtliga aktier i Stadshypotek&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan skall se till att de intentioner som riksdagen anger beträffande&lt;br&gt;ombildningen fullföljs. Kassan har möjlighet till detta genom att kassan&lt;br&gt;— som ägare av aktierna i Stadshypotek AB — utser styrelsen i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kassans uppgift ingår också att på sikt avveckla aktieinnehavet. Hur&lt;br&gt;detta skall gå till måste bestämmas utifrån bl.a. affärsmässiga grunder.&lt;br&gt;Här kan endast anges huvudinriktningen för en sådan avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek AB bör som tidigare nämnts vara en självständig aktör Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;på kreditmarknaden. Av detta skäl bör aktier i bolaget erbjudas till en&lt;br&gt;bred allmänhet. Därför bör låntagarna beredas tillfälle att under förmån-&lt;br&gt;liga villkor teckna aktier. Dessa bör enligt min mening få särskild möj-&lt;br&gt;lighet att påverka utvecklingen i den nya oiganisationen. Kassan bör&lt;br&gt;också vara berättigad att utan vederlag dela ut delar av sitt aktieinnehav&lt;br&gt;till dem som deltar i nyemissionen. Målsättningen bör vara att nyemis-&lt;br&gt;sionen skall göras så stor och till en sådan kurs att låntagarna — när&lt;br&gt;hänsyn tas också till eventuellt vederlagsfritt utdelade aktier — erhåller&lt;br&gt;omkring 1/3 av Stadshypoteks kapital och röster. Tidpunkten för lån-&lt;br&gt;tagare att kvalificera sig för förmåner som kan komma i fråga i samband&lt;br&gt;med ombildningen bör inte bestämmas till senare tidpunkt än den 1 mars&lt;br&gt;1992, dvs. före offentliggörandet av lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett senare skede skall kassan sälja ut sina aktier på marknaden. Av&lt;br&gt;det kapital som då inflyter bör kassan ha rätt att vederlagsfritt tillskjuta&lt;br&gt;en del till Stadshypotek AB, om det behövs för att uppnå målet att de&lt;br&gt;låntagare som är med och tecknar aktier på sikt skall ha erhållit 55 % av&lt;br&gt;det kapital som fanns vid ombildningen. Tekniken för en nyemission och&lt;br&gt;de förmåner som kan kopplas till denna fordrar emellertid noggranna&lt;br&gt;överväganden som det bör ankomma på Stadshypotek att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Stadshypotek skall kunna förbli självständigt erfordras en stabil&lt;br&gt;ägarbild. Det bör därför inte uteslutas att flera större investerare erbjuds&lt;br&gt;aktieposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankmannaförbundets Centrala Företagsklubb för Stadshypo-&lt;br&gt;tek har i en skrivelse som kom in till finansdepartementet efter det att&lt;br&gt;lagrådsremissen beslutades anfört bl.a. att de anställda i Stadshypotek&lt;br&gt;genom sina arbetsinsatser har deltagit i att skapa den starka fristående&lt;br&gt;institution som den samlade stadshypoteksrörelsen i dag utgör och att de&lt;br&gt;anställda därför bör få möjlighet att teckna aktier på lika förmånliga&lt;br&gt;villkor som låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag i det föregående har sagt om spridningen av aktierna i Stads-&lt;br&gt;hypotek AB utesluter inte att styrelserna i bolaget och kassan, om de&lt;br&gt;finner det lämpligt, inkluderar även stadshypoteksinstitutionens anställda&lt;br&gt;i den krets som skall erhålla 55 % av det kapital som fanns vid ombild-&lt;br&gt;ningen. Som jag tidigare framhållit kan det emellertid inte gälla samma&lt;br&gt;skatteregler för sådana förmåner som lämnas till de anställda som för de&lt;br&gt;förmåner som lämnas till låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör som sagt ankomma på kassans och bolagets styrelser att&lt;br&gt;besluta om förfärandet i dessa angelägenheter. Någon författningsregle-&lt;br&gt;ring av ägarspridningen erfordras inte. Målsättningen bör vara att det&lt;br&gt;slutliga ägandet i bolaget skall vara spritt men även uppfylla ett krav på&lt;br&gt;styrka och engagemang bland ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge grundfonden finns kvar till tryggande av utestående lån bör&lt;br&gt;dock kassan behålla ett tillfredsställande inflytande över verksamheten i&lt;br&gt;Stadshypotek AB. När låneskulden är slutligt reglerad efter ca tio år,&lt;br&gt;finns inte längre någon anledning att just kassan skall påverka bolagets&lt;br&gt;verksamhet. Kassans aktieinnehav i bolaget bör då helt avvecklas. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsätts att grundfonden skall kunna trappas av vartefter låneskulden Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kassans åligganden i egenskap av utövare av ägarfunktionen bör&lt;br&gt;även läggas ett ansvar för kassan att se till att tanken att behålla regionala&lt;br&gt;låntagarstämmor och ombudsstämma förverkligas på ett rimligt sätt.&lt;br&gt;Nuvarande regler för ombudsstämma bör i allt väsentligt kunna tas in i&lt;br&gt;kassans instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen av stadshypoteksoiganisationen är en unik företeelse och&lt;br&gt;rör en säregen organisationsform. Speciella hänsyn måste därför tas för&lt;br&gt;att projektet skall kunna förverkligas. Enligt gällande regler har kassan&lt;br&gt;och föreningarna i kapitaltäckningshänseende behandlats som en enhet.&lt;br&gt;Det har varit naturligt att som placeringar endast beakta sådana som har&lt;br&gt;skett utanför organisationen. Den omständigheten att den föreslagna&lt;br&gt;ombildningsmodellen kräver att kassan består under en övergångstid bör&lt;br&gt;inte orsaka att den synen förändras. Hänsyn måste tas till att de generella&lt;br&gt;reglerna om kapi tal täckning inte lämpligen kan appliceras på kassan.&lt;br&gt;Även om kassan definitionsmässigt skulle kunna betecknas som ett kredit-&lt;br&gt;institut, innebär intressegemenskapen mellan bolaget och kassan samt den&lt;br&gt;ombildade kassans mycket begränsade uppgifter att ett kapitalkrav på&lt;br&gt;kassan inte framstår som rimligt. Så länge kassan har det bestämmande&lt;br&gt;inflytandet över bolaget saknar ett kapitaltäckningskrav på kassan för&lt;br&gt;övrigt betydelse eftersom interna placeringar och tillskott undantas vid&lt;br&gt;den konsoliderade kapitaltäckningen. Till detta kommer att den statliga&lt;br&gt;garantin medför att obligationsinnehavama i praktiken har ett skydd som&lt;br&gt;överstiger det som enbart kapitaltäckningsreglema skulle ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidationen och fördelningen av överskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av kassan bör ske i ett perspektiv av högst tio år. Skälet&lt;br&gt;till att inte påskynda avvecklingen är att ett tillräckligt utrymme bör&lt;br&gt;lämnas för kassan och Stadshypotek AB att fatta beslut om verksamheten&lt;br&gt;som tillgodoser de överväganden som ligger till grund för ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutpunkten är alltså klar. Kassan skall avveckla den utestående obliga-&lt;br&gt;tionsstocken och aktieinnehavet i Stadshypotek AB. Därefter skall kassan&lt;br&gt;likvideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottet skall användas så att statens intressen tillgodoses på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen i den&lt;br&gt;frågan så snart det är praktiskt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Stadshypoteks fonder m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Någon reducering av värdet i kapitalbashänseende&lt;br&gt;av de fondavsättningar som gjorts före år 1985 görs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;br&gt;Nordströms förslag och Stadshypoteks skrivelse: Berör inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanks- Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;föreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Finansbolagens Före-&lt;br&gt;ning och SBAB har motsatt sig att avsättningar som har gjorts till&lt;br&gt;fondema före 1985 fullt ut skall räknas in i kapitalbasen eftersom dessa&lt;br&gt;har gjorts med obeskattade vinstmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det egna kapitalet i Stadshypotek utgörs av&lt;br&gt;kassans reservfond och föreningarnas säkerhetsfonder samt kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsfondema. Sammanlagt uppgår fondema för närvarande till ca 13,7&lt;br&gt;miljarder kronor. Vid en bolagsbildning är avsikten att dessa fonder eller&lt;br&gt;delar av dem skall svara mot aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Med hän-&lt;br&gt;syn till det sätt på vilket reservfonden och säkerhetsfonderna byggts upp&lt;br&gt;— med avdragsrätt för avsättningar upp till ett belopp som motsvarar 2&lt;br&gt;% resp. 2,5 % av kassans och föreningarnas skulder — uppstår frågan&lt;br&gt;huruvida dessa fonder fullt ut är att betrakta som &amp;quot;äkta&amp;quot; eget kapital. Vid&lt;br&gt;övervägande av denna fråga måste man skilja på de avsättningar till&lt;br&gt;fondema som gjorts före år 1985 och de avsättningar som gjorts därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av beskrivningen av Stadshypoteks kapital-och skatte-&lt;br&gt;situation (avsnitt 2.3.3) är en minskning av reserv- resp, säkerhetsfond&lt;br&gt;skattepliktig endast i fråga om avsättningar som gjorts fr.o.m. år 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningarna t.o.m. år 1984 har alltså formellt ställning som beskat-&lt;br&gt;tat eget kapital trots att avdrag till största delen torde ha medgetts för&lt;br&gt;avsättningarna. Kreditmarknadskommittén övervägde i sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1988:29) Förnyelse av kreditmarknaden olika möjligheter att eli-&lt;br&gt;minera den fördel som det från olika håll hävdats innebära att Stadshy-&lt;br&gt;potek kunnat bygga upp sina fonder med obeskattade medel. Kommittén&lt;br&gt;övervägde bl. a. en reducering av fondema i kapi tal täckningshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om de fördelar som den hittillsvarande särbehand-&lt;br&gt;lingen av dessa fondavsättningar kan ha inneburit för Stadshypotek är så&lt;br&gt;stora att de motiverar en korrigering av de regler som gällt för förfluten&lt;br&gt;tid. Enligt de kapitaltäckningsregler för hypoteksinstituten som gäller&lt;br&gt;sedan den 1 februari 1990 får beskattade fondavsättningar, dvs. avsätt-&lt;br&gt;ningar t.o.m. år 1984, inräknas i kapitalbasen (prop. 1989/90:43); någon&lt;br&gt;särbehandling av dessa avsättningar i kapitaltäckningshänseende har så-&lt;br&gt;lunda inte ansetts befogad (prop. s. 116). Det bör därvid beaktas att de&lt;br&gt;nya kapitaltäckningsreglema inte medger att någon del av grundfonden&lt;br&gt;får inräknas i kapitalbasen. Det viktiga är att de olika med varandra&lt;br&gt;konkurrerande instituten behandlas lika i framtiden. Fondavsättningarna&lt;br&gt;t.o.m. år 1984 bör således i detta hänseende kunna bibehålla sin ställning&lt;br&gt;som beskattade medel och få inräknas i Stadshypoteks kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den fusionerade kassan torde överlåtelsen i princip vara att se som&lt;br&gt;en försäljning av tillgångar mot betalning i form av dels reverser mot-&lt;br&gt;svarande kassans utelöpande obligationer, dels aktier motsvarande netto-&lt;br&gt;förmögenheten. Avsikten är därvid att överföringen skall ske så, att de&lt;br&gt;belopp som i kassan är att se som obeskattade reserver skall överföras&lt;br&gt;oförändrade till bolaget. Kassan bör i samband därmed sätta ned sin&lt;br&gt;reservfond med det belopp som motsvarar den obeskattade delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Stadshypotek AB:s verksamhet och organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stadshypotek AB:s verksamhet och organisation&lt;br&gt;bestäms av bolagets aktieägare inom de ramar lagstiftning och&lt;br&gt;praxis har ställt upp för kreditaktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens överväganden: Diskuterar att organisera verksamheten&lt;br&gt;efter en holdingbolagsmodell för att kunna bredda verksamhetsområdet&lt;br&gt;samt förordar att verksamhetens lokala del byggs upp efter en modell&lt;br&gt;med regionkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordströms förslag: Utgår från en holdingbolagsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteks förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanksfullmäktige menar att några särbestäm-&lt;br&gt;melser i förhållande till de bankanknutna konkurrenterna inte bör gälla&lt;br&gt;för Stadshypotek AB. Nya finansiella verksamheter bör alltså kunna&lt;br&gt;länkas till de ursprungliga förutsatt att detta sker via sidoordnade bolag&lt;br&gt;efter holdingbolagsmodell. Svenska Bankföreningen, Sveriges Förenings-&lt;br&gt;bankers Förbund och Finansbolagens Förening menar att en holdingbo-&lt;br&gt;lagsmodell inte får leda till att koncernens verksamhet breddas till andra&lt;br&gt;områden än festighetsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utredningen har berört det framtida Stads-&lt;br&gt;hypotek AB:s verksamhet och organisation. Som tidigare nämnts kommer&lt;br&gt;Stadshypotek AB att inordnas under den reglering som gäller för kredit-&lt;br&gt;aktiebolag. Frågor om inriktning av bolagets verksamhet och hur den&lt;br&gt;närmare skall vara organiserad ankommer på Stadshypotek AB och dess&lt;br&gt;ägare att ta ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos stadshypoteksföreningamas anställda och i föreningarnas styrelser&lt;br&gt;har genom åren byggts upp omfettande kunskaper och erfarenheter&lt;br&gt;rörande förutsättningarna för festighetskreditgivning inom resp, förenings&lt;br&gt;område. Jag utgår från att den värdefulla tillgång som de anställda och&lt;br&gt;styrelserna i detta avseende representerar för Stadshypotek tas tillvara på&lt;br&gt;bästa sätt i den nya oiganisationen. Enligt min mening bör exempelvis i&lt;br&gt;de nuvarande föreningarnas ställe kunna bildas regionala rörelseenheter&lt;br&gt;inom ramen för en enda juridisk person. Förslagsvis skulle ordförande&lt;br&gt;i regionalstyrelser kunna utses av Stadshypotek AB:s styrelse och övriga&lt;br&gt;styrelseledamöter av nämnda styrelse efter förslag av en regional lån-&lt;br&gt;tagarstämma. Det skulle därvid åligga respektive regionalstyrelse att&lt;br&gt;ombesöija sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare nämnda skrivelsen från Svenska Bankmannaförbundets&lt;br&gt;Centrala Företagsklubb för Stadshypotek föreslås att arbetstagarna skall&lt;br&gt;bli representerade i de regionala styrelser som förutses bli inrättade. Som&lt;br&gt;jag nyss framhållit ankommer det emellertid på Stadshypotek AB och&lt;br&gt;dess ägare att ta ställning till frågan om hur bolagets verksamhet skall&lt;br&gt;vara organiserad. Frågan om representation för de anställda i eventuella&lt;br&gt;regionala styrelser får därvid bli föremål för förhandlingar mellan de&lt;br&gt;berörda parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Övergångsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mitt förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Grundfonden ställs till kassans förfogande för ny upplåning i&lt;br&gt;ytterligare två år. Under den tiden får kassan svara för upplåning&lt;br&gt;av medel som behövs för utlåning i Stadshypotek AB:s rörelse.&lt;br&gt;Det är alltså inte meningen att kassan skall låna upp för andra&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Grundfonden är kvar i kassan och avgift betalas för den till&lt;br&gt;dess fonden har blivit obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen bestämmer grundfondens storlek i förhållande till&lt;br&gt;den utestående lånestocken. Regeringen bestämmer också de&lt;br&gt;villkor som skall gälla för grundfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens och Nordströms förslag: Saknar motsvarande över-&lt;br&gt;gångsreglering. Utredningens förslag överensstämmer beträffande grund -&lt;br&gt;fondsavgiften med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteks förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Stadshypotek noterar att enligt både utredningens och Nordströms förslag&lt;br&gt;den statliga garantifonden skall ligga kvar i kassan för den obliga-&lt;br&gt;tionsstock som finns vid ombildningstillfället. Stadshypotek AB skall inte&lt;br&gt;ha någon garantifond som extra säkerhet för de obligationer bolaget&lt;br&gt;emitterar. Kassastyrelsen pekar på risken för att Stadshypoteks obliga-&lt;br&gt;tioner kommer att få en lägre rating efter ombildningen. I det samman-&lt;br&gt;hanget spelar den nuvarande svenska ekonomins situation en roll på&lt;br&gt;samma sätt som riskerna för förluster inom svenskt kreditväsen. De&lt;br&gt;internationella finansmarknaderna är för närvarande känsliga och Stads-&lt;br&gt;hypotek har vid ombildningstillfället en mycket utsatt position. Det&lt;br&gt;fusionsarbete som behövs för att sammansmälta de hittills separata orga-&lt;br&gt;nisationerna kan inte genomföras före ombildningen eftersom någon&lt;br&gt;fungerande bolagsstyrelse inte har tillträtt. Först den stora nyemissionen&lt;br&gt;kan ge Stadshypotek en sådan ekonomisk styrka att Stadshypotek kan&lt;br&gt;försvara sin rating trots att den statliga garantifonden tas bort. Någon&lt;br&gt;emission kan inte vara fullt genomförd och inbetald förrän under år&lt;br&gt;1994. Det vore enligt kassastyrelsens mening olyckligt om Stadshypotek&lt;br&gt;skulle hamna i en svacka som kan leda till sänkt rating och försvårad&lt;br&gt;upplåning under år 1993 och 1994. Risken är uppenbar att det kan bli&lt;br&gt;svårt att över huvud taget ta sig tillbaka till en god rating annat än efter&lt;br&gt;flera år. Det är betydligt lättare att sänka en rating än att höja den. Av&lt;br&gt;dessa skäl anser Stadshypotek att oiganisationen under en övergångs-&lt;br&gt;period borde kunna få behålla det stöd som ligger i en statlig garantifond&lt;br&gt;som även avser de nyemitterade obligationerna. En metod att praktiskt&lt;br&gt;åstadkomma detta är att kassan får fortsätta att emittera obligationer&lt;br&gt;under ytterligare tre år. Medlen som därvid inflyter lånas sedan ut till&lt;br&gt;Stadshypotek AB på exakt motsvarande villkor. I sak skulle givetvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten handhas av bolaget, men formellt skulle upplåningen ledas Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;genom den kvarstående kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Näringsfrihetsombudsmannen (NO), SvenskaBank-&lt;br&gt;föreningen, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund har alla påpekat att grundfondsavgiften bör bestämmas efter&lt;br&gt;marknadsmässiga grunder, vilket torde motsvara en procent av fondens&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag delar Stadshypoteks uppfattning att&lt;br&gt;ombildningsfasen är en mycket ömtålig period för verksamheten. Stads-&lt;br&gt;hypoteks förslag till en öveigångslösning av upplåningsverksamheten för&lt;br&gt;aktiebolaget är enligt min mening ett rimligt sätt att praktiskt åstadkomma&lt;br&gt;goda förutsättningar för Stadshypotek AB att kunna påböija sin verksam-&lt;br&gt;het i den nya organisationen utan att påfrestningarna blir alltför kännbara.&lt;br&gt;Jag är därför beredd att föreslå att det av Stadshypotek förordade&lt;br&gt;arrangemanget genomförs. Tiden bör dock - bl.a. av hänsyn till Sveriges&lt;br&gt;anpassning till EG - begränsas till två år. Kassan bör således ombesörja&lt;br&gt;upplåningen för Stadshypotek AB:s vidkommande under två år från&lt;br&gt;ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfonden uppgår för närvarande till 27 miljarder kronor. Om någon&lt;br&gt;ytterligare höjning kan komma att behövas under de närmaste två åren&lt;br&gt;från ombildningen, dvs. under den tid som kassan skall sköta bolagets&lt;br&gt;upplåning, kan för närvarande inte bedömas. Vid en avveckling av&lt;br&gt;grundfonden skall utgångspunkten vara att utelöpande obligationer köpts&lt;br&gt;under förutsättning av nuvarande höga kapitalisering i Stadshypotek och&lt;br&gt;därmed följande kreditvärdighet. Den avtrappning av grundfonden som&lt;br&gt;regeringen föreslås få besluta om skall ske i en sådan takt att kassans&lt;br&gt;kreditvärdighet inte försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör bemyndiga regeringen att bestämma grundfondens stor-&lt;br&gt;lek. Härigenom undviks återkommande riksdagsprövningar vid avveck-&lt;br&gt;lingen av grundfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för närvarande bör avgift utgå för grundfonden. Avgiften är nu&lt;br&gt;0,33 % per år. Med hänsyn till att det uppdragits åt riksgäldskontoret (se&lt;br&gt;prop. 1990/91:29, FiU4,) att se över den statliga garantiverksamheten,&lt;br&gt;inklusive avgiftssättningen, bör frågan om ändring av avgiften för grund-&lt;br&gt;fonden tas upp i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Skattefrågor vid ombildningar av utländska&lt;br&gt;bankers svenska dotterbolag till filialer, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ombildning av utländska bankföretags dotterbanker&lt;br&gt;till filialer skall inte föranleda inkomstbeskattning eller någon&lt;br&gt;förändring i den inkomstskattemässiga situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning av ömsesidiga livförsäkringsföretag till&lt;br&gt;livförsäkringsaktiebolag får uppskovsbelopp övertas.&lt;br&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel görs tillämplig på&lt;br&gt;försäkringsaktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlaget för surv får aktier som utgör&lt;br&gt;lager medräknas oavsett aktieinnehavets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolag, sparbanker, föreningsbanker, finansbolag,&lt;br&gt;kreditaktiebolag och sådana värdepappersbolag som skall uppfylla&lt;br&gt;kapitalkrav enligt 5 kap. 1 § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse ges möjlighet att skatta av sina reserver enligt&lt;br&gt;de generella reglerna i 4 och 5 §§ återföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag med den&lt;br&gt;skillnaden att vid ombildning av utländska bankföretags bankdotterbolag&lt;br&gt;till filial regleras endast frågor om övertagande av skattemässiga under-&lt;br&gt;skott, survavsättningar och uppskovsbelopp. Frågan om ändring i åter-&lt;br&gt;föringslagen tas inte upp i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearingen: Förslagen har lämnats utan erinran.&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen anser att ett uttryckligt undantag från uttags-&lt;br&gt;beskattning bör införas för ombildning av utländska bankföretags dotter-&lt;br&gt;banker till filialer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sedan den 1 juli 1985 har utländska banker&lt;br&gt;kunnat få tillstånd att etablera dotterbolag i Sverige. För närvarande är&lt;br&gt;sex sådana dotterbanker verksamma här. Samtliga är valutabanker och&lt;br&gt;har också upplåningsmöjlighet i riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är internationellt sett vanligt att utländska banker har svårt att bli&lt;br&gt;stora på andra länders marknader. Även i Sverige har de utländska&lt;br&gt;dotterbankema tagit små andelar av kreditmarknaden och hittills inte&lt;br&gt;utgjort något särskilt märkbart konkurrenselement. Jämfört med de&lt;br&gt;svenskägda affärsbankerna har de utlandsägda bankerna förhållandevis&lt;br&gt;större andelar affärer med svenska och utländska banker medan rena&lt;br&gt;kundaffärer är en mindre del av verksamheten. Etableringen i Sverige har&lt;br&gt;varit förenade med stora kostnader. Verksamheten har många gånger gått&lt;br&gt;med underskott. Flera utlandsägda banker har upphört med sin verksam-&lt;br&gt;het. Från att ha varit tolv är som nämnts nu endast sex utlandsägda&lt;br&gt;banker verksamma här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera inslag i regleringen har verkat begränsande. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;rapporteringen av stora exponeringar (tidigare s.k. enhandsengagemang).&lt;br&gt;Finansinspektionens allmänna råd innebär att alla exponeringar - inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utom balansräkningen - mot en kund eller kunder i intressegemen- Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;skap som utgör minst 10 % av kapitalbasen skall rapporteras till inspek-&lt;br&gt;tionen. Endast exponeringar på staten och på andra banker, där löptiden&lt;br&gt;understiger ett år, undantas. Inspektionen tillämpar i avvaktan på ett&lt;br&gt;slutligt EG-direktiv för närvarande ingen tvingande övre gräns för&lt;br&gt;exponeringarnas storlek. Enligt direktivförslag bör gränsen sättas vid&lt;br&gt;25 % av bankens kapitalbas för en exponering till en och samma kund&lt;br&gt;eller kunder i intressegemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. de utlandsägda bankernas begränsade egna kapital&lt;br&gt;är deras riskbärande kapital förhållandevis litet. Särskilt mot bakgrund&lt;br&gt;av att de i allmänhet vänder sig till stora och medelstora företag har&lt;br&gt;reglerna upplevts som begränsande. En övergång från dotterbank till filial&lt;br&gt;skulle omedelbart ge ett väsentligt vidgat utrymme i berört hänseende.&lt;br&gt;Eftersom en filial arbetar med hela den utländska bankens kapitalbas som&lt;br&gt;grund skulle reglerna om stora exponeringar inte påverka en filial på&lt;br&gt;samma sätt som en dotterbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen har betydelse för möjligheterna att expandera verksam-&lt;br&gt;heten även i övrigt. Vidare är behovet av svensk organisation mindre i&lt;br&gt;en filial än i ett dotterbolag och filialformen blir därför billigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de redovisade svårigheterna för utlandsägda dotter-&lt;br&gt;banker att konkurrera på den svenska marknaden ansågs det motiverat att&lt;br&gt;öppna en möjlighet för utländska bankföretag att driva bankrörelse från&lt;br&gt;filial här i landet (prop. 1989/90:116, NU38, SFS 1990:821). I proposi-&lt;br&gt;tionen underströks att alternativet att etablera en filial med tiden kunde&lt;br&gt;bli en stimulans till ökad konkurrens på den svenska kreditmarknaden&lt;br&gt;och på sikt — särskilt inom valutahandeln — kunna utvecklas till ett&lt;br&gt;värdefullt inslag på den svenska kreditmarknaden (prop. 1989/90:116&lt;br&gt;s. 64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att den nya lagstiftningen varit i kraft sedan den 1 augusti 1990&lt;br&gt;har ännu ingen filialetablering skett. I en skrivelse från ABN AMRO&lt;br&gt;Bank, Bank Société Générale, Banque Indosuez Sverige, Citibank, Crédit&lt;br&gt;Lyonnais Sverige, Midland Montague Bank och Okobanken&lt;br&gt;(dnr 4033/91) framförs synpunkter på en ombildning till filial genom att&lt;br&gt;ett dotterbolag överlåter samtliga tillgångar till moderbolaget mot&lt;br&gt;betalning delvis i form av att moderbolaget övertar ansvaret för dotter-&lt;br&gt;bolagets förpliktelser. Den slutsats som dras är att de skatteeffekter som&lt;br&gt;kan följa på en sådan ombildning utgör ett hinder för att genomföra&lt;br&gt;ändringen. Särskilt framhålls att moderbolaget inte får ta över obeskat-&lt;br&gt;tade reserver eller i de fäll dotterbolaget gått med underskott — vilket&lt;br&gt;varit mer vanligt — inte kan utnyttja dessa mot framtida överskott i&lt;br&gt;filialen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk bank med filial här i Sverige beskattas som inskränkt skatt-&lt;br&gt;skyldig enligt 6 § 1 mom. c och 16 § 2 mom. SIL. Enligt dessa regler&lt;br&gt;skall utländska bolag beskattas för bl.a. inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs från fäst driftställe. En filial är ett sådant fäst driftställe.&lt;br&gt;Filialens skattemässiga resultat beräknas enligt de regler som generellt&lt;br&gt;gäller för inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innehåller förslag till kontinuitet i fråga om rätten Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;till underskott, övertagande av surv och avskattning av uppskovsbelopp&lt;br&gt;enligt återföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min egen del vill jag anföra följande. Som framgått av min redo-&lt;br&gt;görelse för fusion mellan stadshypotekskassan och stadshypoteksföre-&lt;br&gt;ningama (avsnitt 3.4) gäller enligt 2 § 4 mom. SIL särskilda undantags-&lt;br&gt;regler för vissa angivna fusionsfäll. En fusion enligt dessa regler skall&lt;br&gt;kunna genomföras utan att utlösa någon inkomstbeskattning hos de del-&lt;br&gt;tagande företagen och utan att i övrigt medföra någon förändring av&lt;br&gt;deras inkomstskattemässiga situation. Genom hänvisningar i survlagen&lt;br&gt;och återföringslagen gäller detta även i fråga om surv och avskattning av&lt;br&gt;obeskattade reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör de aktuella ombildningama av bankdotter-&lt;br&gt;bolagen omfattas av dessa regler. Avgörande för min bedömning är där-&lt;br&gt;vid att möjligheten att etablera verksamheten i filialform inte stod till&lt;br&gt;buds för de som bankdotterbolag nu verksamma företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att undantagsreglerna för vissa fusioner i behövliga&lt;br&gt;delar skall gälla vid ombildning av dessa utländska bankföretags dotter-&lt;br&gt;banker till filial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser jag det inte befogat att vidta någon åtgärd som skulle&lt;br&gt;innebära en lindring i skyldigheten att betala eventuell stämpelskatt på&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Handelsbanken och RKA-ömsesidigt livförsäkringsbolag har&lt;br&gt;i en skrivelse till regeringen (dnr 1843/92) hemställt om lättnader för att&lt;br&gt;inte vissa skatteeffekter skall förhindra en planerad omstrukturering av&lt;br&gt;RKA:s försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RKA avser att överlåta hela sin försäkringsrörelse till ett för ändamålet&lt;br&gt;bildat helägt dotterbolag (Handelsbanken Liv Försäkringsaktiebolag) som&lt;br&gt;fått koncession att bedriva livförsäkringsrörelse. Överlåtelsen till dotter-&lt;br&gt;bolaget avses ske till skattemässiga restvärden. I ett andra steg överlåter&lt;br&gt;RKA försäkringsaktiebolaget till Handelsbanken till ett pris motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet varefter RKA likvideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl mot uttagsbeskattning torde enligt min mening föreligga&lt;br&gt;för denna ombildning. I likhet med vad som ansetts motiverat i andra&lt;br&gt;ombildningsfäll bör uppskovsbeloppet få övertas. Vidare bör en åtgärd&lt;br&gt;vidtas i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel. I öveigångsbestämmelsema finns regler som syftar till att för-&lt;br&gt;hindra retroaktiva effekter av den nya lagen. Bestämmelserna innebär&lt;br&gt;att värdestegring på aktier och fastigheter som inträtt före övergångs-&lt;br&gt;tillfället den 1 januari 1991 inte skall beskattas enligt de nya reglerna.&lt;br&gt;Bestämmelserna bör gälla även för det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen beträffande ombildning av utlandsägda dotterbanker avser&lt;br&gt;endast dotterbanker som fanns när möjligheten till etablering i filialform&lt;br&gt;infördes och kommer att tillämpas endast öveigångsvis. Reglerna bör&lt;br&gt;därför lämpligen tas in i den lag som reglerar Stadshypoteks ombildning.&lt;br&gt;Även reglerna avseende ombildningen av RKA bör tas in i den särskilda&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill nu även ta upp en fråga rörande de finansiella företagens Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;beräkning av kapitalunderlaget vid survavsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget for juridiska personer utgörs enligt 3 § första stycket&lt;br&gt;survlagen av skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan tillgångar och&lt;br&gt;skulder. I andra stycket anges att bl.a. aktier i svenska aktiebolag inte&lt;br&gt;skall anses som tillgång om företagets röstetal for aktierna är så stort&lt;br&gt;som anges i 7 § 8 mom. tredje stycket a SIL eller om företaget är fri-&lt;br&gt;kallat från skattskyldighet for utdelning på aktierna enligt tredje stycket&lt;br&gt;b nämnda moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § 8 mom. tredje stycket a SIL anges bl.a. att svenskt aktiebolag är&lt;br&gt;frikallat från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier.&lt;br&gt;Med näringsbetingade aktier avses aktier som inte utgör omsättningstill-&lt;br&gt;gång i företagets verksamhet under förutsättning att det sammanlagda&lt;br&gt;röstetalet för företagets aktier i det utdelande företaget motsvarar minst&lt;br&gt;25 % av röstetalet för samtliga aktier i det utdelande företaget eller det&lt;br&gt;görs sannolikt att innehavet av aktien betingas av verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av företaget eller av företag som kan anses stå det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär alltså att om röstetalet uppgår till minst 25 %&lt;br&gt;exkluderas aktier som utgör lager trots att utdelningen på dessa aktier&lt;br&gt;alltid är skattepliktig. En begränsning är därför inte motiverad. Surv-&lt;br&gt;reglema bör justeras så att aktier som utgör lager alltid ingår i surv-&lt;br&gt;underlaget. Mitt förslag föranleder en justering i 3 § andra stycket surv-&lt;br&gt;lagen. Ändringen bör gälla retroaktivt redan fr.o.m. 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen ta upp frågan om avskattning av bankernas obeskat-&lt;br&gt;tade reserver. I skattereformen valdes skilda metoder för avskattning av&lt;br&gt;obeskattade reserver för icke-finansiella resp, finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-finansiella företags obeskattade reserver återförs till beskattning&lt;br&gt;till den nya skattesatsen under längst fyra år. Formellt återförs reserverna&lt;br&gt;till beskattning vid 1992 års taxering. Vid denna taxering beslutas ett&lt;br&gt;uppskovsbelopp som utgör skillnaden mellan de upplösta reserverna och&lt;br&gt;årets avsättning till skatteutjämningsreserv enligt survlagen. Beloppet&lt;br&gt;utgör en intäkt som skall återföras till beskattning med minst 25 % per&lt;br&gt;år vid 1992-1995 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de finansiella företagen bestäms ett uppskovsbelopp på samma sätt&lt;br&gt;som för de icke-finansiella företagen. Uppskovsbeloppet beskattas&lt;br&gt;emellertid i sin helhet vid 1992 års taxering. Den lättnad som&lt;br&gt;lagstiftningen syftar till ligger i att skatten som belöper på&lt;br&gt;uppskovsbeloppet debiteras under en fyraårsperiod, taxeringsåren 1992-&lt;br&gt;1995 med 25 % resp. år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen och andra företrädare för bankerna har i skrivelser till&lt;br&gt;finansdepartementet framhållit de negativa effekter som uppkommer när&lt;br&gt;bankernas riskreserver nu skall upplösas samtidigt som bankerna upplever&lt;br&gt;den värsta förlustsituationen sedan 1920-talet. Önskemål har framförts&lt;br&gt;om bl.a. att få skapa en riskreserv eller att inkuransavdrag skall införas.&lt;br&gt;Även synpunkter på möjligheterna till avskattning har redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla följande. Den nya företagsbeskattningen&lt;br&gt;bygger på principen en låg skattesats och begränsade reserveringsmöjlig-&lt;br&gt;heter. Ett viktigt led i begränsningen av reserveringsmöjlighetema var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringen av lagervärderingsreglema. Det finns enligt min mening inte Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;någon anledning att ompröva detta ställningstagande for de finansiella&lt;br&gt;företagen. Jag är alltså inte beredd att föreslå några ändringar i de&lt;br&gt;grundläggande lagervärderingsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det inte heller komma i fråga att för de finan-&lt;br&gt;siella företagen införa en avsevärt längre avskattningsperiod än för övriga&lt;br&gt;företag. Det kan däremot finnas skäl att ge de finansiella företagen&lt;br&gt;samma möjligheter som övriga företag att kvitta förluster mot uppskovs-&lt;br&gt;beloppet under hela återföringsperioden. En sådan ändring bör vara&lt;br&gt;skattemässigt fördelaktig för finansiella företag som riskerar att redovisa&lt;br&gt;förluster även vid 1993 - 1995 års taxeringar. De finansiella företagen&lt;br&gt;bör därför vid i normalfallet 1992 års taxering få möjlighet att välja om&lt;br&gt;de vill utnyttja denna metod i stället för reglerna i 6 § återföringslagen.&lt;br&gt;Förslaget föranleder en konsekvensändring i 8 § andra stycket åter-&lt;br&gt;föringslagen. Det samband som finns mellan redovisningen och beskatt-&lt;br&gt;ningen innebär t.ex. att rätt till avdrag enligt survlagen förutsätter att ett&lt;br&gt;mot avdraget svarande belopp sätts av till skatteutjämningsreserv i räken-&lt;br&gt;skaperna för beskattningsåret (jfr 1 § tredje stycket survlagen). Jag vill&lt;br&gt;erinra om att ett motsvarande krav på avsättning till en obeskattad reserv&lt;br&gt;i räkenskaperna inte finns i fråga om uppskov med beskattningen av upp-&lt;br&gt;skovsbeloppet enligt 4 och 5 §§ återföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande regler för finansiella företag skall som sagt hela&lt;br&gt;uppskovsbeloppet tas upp till beskattning vid 1992 års taxering. Av det&lt;br&gt;skälet togs inte uppskovsbeloppet med som en komponent i kapitalbasen&lt;br&gt;när kapitaltäckningsreglema for banker och andra finansiella foretag den&lt;br&gt;1 mars 1991 anpassades till skattereformen (prop. 1990/91:40, NU 16).&lt;br&gt;Emellertid har finansinspektionen enligt 2 § förordningen (1989:1096) om&lt;br&gt;kapitalkravet i banker och andra kreditinstitut möjlighet att som primärt&lt;br&gt;eller supplementärt kapital godkänna &amp;quot;andra kapitaltillskott och reserver&amp;quot;&lt;br&gt;än som anges i lagreglerna. Jag utgår från att inspektionen kommer att&lt;br&gt;utnyttja denna möjlighet till att godkänna sjuttio procent av icke återförda&lt;br&gt;uppskovsbelopp som primärt kapital för de företag som väljer att använda&lt;br&gt;den avskattningsmetod som jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1947:576)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1990:654)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1990:655)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;återföring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obeskattade reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och&lt;br&gt;bostadskreditinstitutionema, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till lag om ombildning av&lt;br&gt;stadshypoteksinstitutionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad lagrådet föreslagit har huvuddelen av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till det remitterade förslaget till lag om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa brutits ut till en särskild lag. I 2 och 3 §§&lt;br&gt;anges att ombildningen av Stadshypotek skall genomföras efter de rikt-&lt;br&gt;linjer som har angetts i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen är avsedd att ske per den 1 januari 1993. För att fusion-&lt;br&gt;en och ombildningen praktiskt skall kunna genomföras måste vissa beslut&lt;br&gt;kunna fattas dessförinnan. Regeringen föreslås därför få bemyndigande&lt;br&gt;att besluta i frågor om fusionen och ombildningen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör kassan få möjlighet att under andra halvåret 1992 fatta&lt;br&gt;förberedande beslut och vidta förberedande åtgärder inför omvandlingen&lt;br&gt;utan att den gällande lagstiftningen lägger hinder i vägen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslaget till lag om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kassan får efter ombildningen en väsentligt ändrad roll. De regler från&lt;br&gt;den gamla lagen som alltjämt bör gälla för kassans verksamhet har av&lt;br&gt;praktiska skäl förts över till en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § har bestämmelser om kassans ändamål tagits in. Paragrafen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kassans uppdrag att äga och förvalta aktierna enligt första punkten&lt;br&gt;ingår också att avveckla aktieinnehavet. Möjligheten för kassan att låna&lt;br&gt;upp medel för aktiebolagets räkning regleras i punkten två. Den möjlig-&lt;br&gt;heten upphör i och med utgången av år 1994. Enligt punkten fyra läggs&lt;br&gt;ett övergripande ansvar på kassan för att tillse att låntagarstämmor och&lt;br&gt;ombudsstämma rent faktiskt förverkligas på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2-4 §§ fördelas i allt väsentligt ansvaret för vissa särskilt angelägna&lt;br&gt;associationsrättsliga frågor. Paragraferna har utformats i enlighet med&lt;br&gt;lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § bemyndigas regeringen att bestämma grundfondens storlek&lt;br&gt;samt de villkor som skall gälla för grundfonden. De ändringar av grund-&lt;br&gt;fonden som en avveckling kommer att medföra behöver då inte under-&lt;br&gt;ställas riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 § motsvarar den begränsning av kassans upplånings- Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;möjlighet som finns enligt gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § tredje stycket skall riksdagen besluta om användningen av&lt;br&gt;den behållning som finns i kassan efter den slutliga likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 8 § har i propositionsförslaget utformats i enlighet med&lt;br&gt;vad lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan skall enligt 9 § stå under tillsyn av finansinspektionen. Den&lt;br&gt;verksamhet som skall drivas i kassan efter ombildningen är inte av sådan&lt;br&gt;art att den automatiskt skall stå under någon tillsyn. Med hänsyn till den&lt;br&gt;nära anknytningen till den finansiella verksamheten i Stadshypotek AB&lt;br&gt;samt till de stora värden det här är fråga om bör kassan emellertid även&lt;br&gt;fortsättningsvis stå under tillsyn. Inspektionen har inte getts några spe-&lt;br&gt;ciella befogenheter vid utövandet av denna tillsyn. Det förutsätts att&lt;br&gt;inspektionen anmäler eventuella missförhållanden till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Ikraft-&lt;br&gt;trädandet är avhängigt av verkställigheten av de beslut regeringen fattar&lt;br&gt;enligt ombildningslagen. Någon bestämd tidpunkt för ikraftträdandet bör&lt;br&gt;därför inte anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Lagen om inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningarna i första stycket till 2 § 4 mom. SIL i erforderliga&lt;br&gt;delar kommer fusionen mellan kassan och föreningarna att kunna genom-&lt;br&gt;föras utan skattekonsekvenser (jfr avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket utgör en motsvarighet till bestämmelsen i 8 § första styc-&lt;br&gt;ket återföringslagen (SFS 1991:843, jfr prop. 1990/91:136). Bestämmel-&lt;br&gt;sen innebär att kassans reservfond och föreningarnas säkerhetsfonder&lt;br&gt;kommer att kunna återföras till beskattning i Stadshypotek AB i stället för&lt;br&gt;hos föreningarna och kassan. För Stadshypotek AB utgörs den skatte-&lt;br&gt;pliktiga intäkten - som motsvarar återföringslagens uppskovsbelopp - av&lt;br&gt;skillnaden mellan de övertagna obeskattade reserverna och bolagets surv-&lt;br&gt;avsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket att de ifrågavarande företagen skall ses&lt;br&gt;som en skattskyldig är begränsad till tillämpningen av den kommenterade&lt;br&gt;lagen och återföringslagen. För de tillgångar Stadshypotek AB förvärvar&lt;br&gt;från den &amp;quot;fusionerade&amp;quot; kassan kommer däremot inte enhetsprincipen utan&lt;br&gt;vanliga regler att gälla. Det innebär bl.a. att inventarier och andra&lt;br&gt;anläggningstillgångar i avskrivningshänseende får nya anskaffningsvärden&lt;br&gt;och nya anskaffningstidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår vilka avsättningar som skall återföras till&lt;br&gt;beskattning. Det är endast kvarvarande avsättningar för vilka avdrag&lt;br&gt;medgetts som skall återföras. Att återföringen endast gäller avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gjorts i bokslut till ledning för 1986 och senare års taxeringar anges Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;uttryckligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i andra stycket skall återföring ske vid 1994 års&lt;br&gt;taxering. Föreskriften att återföring skall ske vid 1995 års taxering om&lt;br&gt;företaget inte taxeras år 1994 tar sikte på Stadshypotek AB. Genom före-&lt;br&gt;skriften i 1 § andra stycket öppnas en möjlighet att återföra föreningarnas&lt;br&gt;och kassans obeskattade reserver i aktiebolaget (se kommentaren till den&lt;br&gt;bestämmelsen). Bolaget, som avses bildas och även överta den &amp;quot;fusione-&lt;br&gt;rade&amp;quot; kassans tillgångar under första halvåret 1993 (jfr avsnitt 3.4),&lt;br&gt;kommer inte att ha några obeskattade reserver vid sidan av de övertagna.&lt;br&gt;Om ombildningen sker först under andra halvåret kan Stadshypotek AB&lt;br&gt;som nystartat företag med tillämpning av 12 § andra stycket bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) förlänga räkenskapsåret till att omfätta högst 18 måna-&lt;br&gt;der. Bolaget kommer då att taxeras första gången vid 1995 års taxering&lt;br&gt;(jfr 2 § 1 mom. fjärde stycket SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär att avskattningen skall ske i enlighet med de&lt;br&gt;principer som gäller övriga finansiella företag som lyder under kapital-&lt;br&gt;täckningsregler. För dessa införs valrätt mellan successiv intäktsföring av&lt;br&gt;uppskovsbeloppet och omedelbar intäktsföring med möjlighet att fördela&lt;br&gt;skattebetalningarna under avskattningsperioden (avsnitt 4). Föreskrifterna&lt;br&gt;i andra stycket innebär en motsvarande valrätt för den formellt tvååriga&lt;br&gt;avskattningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillägg om 7,5 % på skillnaden mellan återförda reserver och surv-&lt;br&gt;avsättningen (motsvarigheten till uppskovsbeloppet) om företaget inte&lt;br&gt;taxeras vid 1994 års taxering korresponderar mot det tioprocentiga&lt;br&gt;tillägget enligt 5 § tredje stycket återföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket utgör en motsvarighet till punkt 4 av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till survlagen. Föreskriften om att 15 % av de&lt;br&gt;avsättningar till reserv- och säkerhetsfond anses som skuld vid beräkning&lt;br&gt;av kapitalunderlaget gäller endast avsättningar för vilka avdrag medgetts&lt;br&gt;och som återförs till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här finns bestämmelser om att vissa inskränkningar skall gälla för Stads-&lt;br&gt;hypotek AB i fråga om underlagen för K-surv./örsta stycket, och Annell-&lt;br&gt;avdrag, andra stycket, (se avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel får illustrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före ombildningen antas den &amp;quot;fusionerade&amp;quot; kassan ha tillgångar på 1000,&lt;br&gt;obligationsskulder på 900 och eget kapital på 100, varav 60 är hänförligt&lt;br&gt;till äldre avsättningar till reserv- och säkerhetsfond (gjorda i bokslut för&lt;br&gt;år 1984 eller tidigare) och resterande 40 är hänförligt senare avsättningar&lt;br&gt;eller till kaptialtäckningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett första fäll antas i det nybildade kreditaktiebolaget de övertagna&lt;br&gt;tillgångarna på 1000 motsvaras av reverser på 900 och ett aktiekapital&lt;br&gt;och reservfond (reservfond enligt ABL) på sammanlagt 100.&lt;br&gt;Survunderlaget blir i detta fäll 85 (1000 - 900 - 0,25*100*60/100), dvs.&lt;br&gt;som skuld betraktas utöver reverserna om 900 även 25 % av den andel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av aktiekapitalet och bolagets reservfond som är hänförligt till äldre Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;avsättningar till reserv- och säkerhetsfond. På motsvarande sätt reduceras&lt;br&gt;underlaget for Annell-avdrag också med 15 (0,25*100*60/100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett andra fall antas kreditaktiebolaget ha en reversskuld på 930 och ett&lt;br&gt;aktiekapital och reservfond (enligt ABL) på sammanlagt 70.&lt;br&gt;Survunderlaget blir i detta fäll 59,5 (1000 - 930 - 0,25*70*60/100).&lt;br&gt;Underlaget för Annell-avdrag reduceras med 10,5 (0,25*70*60/100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna har utformats för att täcka såväl bolagsbildning i form&lt;br&gt;av en apportbildning som en kontantemission med ett senare förvärv av&lt;br&gt;stadshypotekskassans rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket säkerställer att de låntagare som deltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den nyemission som avses riktas till dem inte beskattas omedelbart för&lt;br&gt;förmånen att förvärva aktie till ett pris som understiger marknadsvärdet&lt;br&gt;eller t.o.m. vederlagsfritt utan först då teckningsrätten eller aktien&lt;br&gt;avyttras. Enligt allmänna regler innebär detta undantag från kontant-&lt;br&gt;principen att anskaffningsvärdet vid reavinstberäkningen vid en följande&lt;br&gt;avyttring utgörs av vederlaget vid förvärvet. En uttrycklig bestämmelse&lt;br&gt;om detta har ansetts obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som är nytt i förhållande till lagrådsremissen, behand-&lt;br&gt;las de anställdas i Stadshypotek AB förvärv av aktier i bolaget. Reglerna&lt;br&gt;gäller endast för förvärv i samband med den nyemission som avses riktas&lt;br&gt;till främst låntagarna och omfattar förvärv såväl från kassan som från&lt;br&gt;bolaget. Att anskaffningsvärdet vid reavinstberäkningen vid följande&lt;br&gt;avyttring skall ökas med det beskattade förmånsvärdet, dvs. 80 % av&lt;br&gt;skillnaden mellan marknadsvärdet och vederlaget vid förvärvet, följer av&lt;br&gt;allmänna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna som gäller utlandsägda bankdotterbolags ombildning till&lt;br&gt;filial har kommenterats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här ges föreskrifter om bolagisering av livförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande föreskriften i sjunde stycket att reareglerna gäller vid&lt;br&gt;fusion mellan stadshypoteksföreningar slopas (jfr kommentaren till 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om inkomstskatteregler med anledning av vissa om-&lt;br&gt;struktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i åttonde stycket om avdragsrätt for avsätt-&lt;br&gt;ning till resp, skatteplikt för upplösning av reservfond eller säkerhetsfond&lt;br&gt;för stadshypotekskassan, stadshypoteksföreningama och SBAB slopas (jfr&lt;br&gt;avsnitt 3.4). Beskattningen regleras i stället i lagen om inkomstskatte-&lt;br&gt;regler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella&lt;br&gt;sektorn, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nionde stycket görs en konsekvensändring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket slopas en hänvisning till 2 § 8 mom. åttonde stycket som&lt;br&gt;en följd av att SBAB:s beskattning inte längre regleras där (jfr kommen-&lt;br&gt;taren till den bestämmelsen). Att övriga företag som fortsättningsvis&lt;br&gt;omfattas av 2 § 8 mom. åttonde stycket dvs. Sveriges allmänna hypoteks-&lt;br&gt;bank och landshypoteksforeningama inte har möjlighet att göra survav-&lt;br&gt;sättning följer liksom tidigare av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i andra stycket kommer aktier eller andelar i ekono-&lt;br&gt;miska föreningar som utgör lager aldrig att exkluderas från K-survunder-&lt;br&gt;laget (se avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs en konsekvensändring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Lagen om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av rubriken är en anpassning till att endast en taxering numer&lt;br&gt;förekommer för juridiska personer i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsättningsvis gäller avdragsrätten och skatteplikten endast för bidrag&lt;br&gt;från Sveriges allmänna hypoteksbank till landshypoteksförening. Avdrags-&lt;br&gt;rätten och skatteplikten for bidrag från stadshypotekskassan till före-&lt;br&gt;ningarna slopas men behålls övergångsvis t.o.m. 1994 års taxering.&lt;br&gt;Övriga ändringar utgör en anpassning till skattereformen och till den&lt;br&gt;redan tidigare slopade kommunaltaxeringen av juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:119&lt;br&gt;fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen upphör att gälla den 1 juli 1992. Några särskilda övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser behövs inte eftersom någon fusion som omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna inte är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 Förordningen (1979:744) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och&lt;br&gt;bostadskreditinstitutionema, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förordningen som är obsolet upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skatt-&lt;br&gt;skyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostads-&lt;br&gt;kreditinstitutionema, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:103) Hypoteksinstituten Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i framtiden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns tre hypoteksinstitutioner, nämligen Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa med stadshypoteksforeningama, med en omslutning&lt;br&gt;år 1988 om 217 miljarder kr., Sveriges allmänna hypoteksbank med&lt;br&gt;landshypoteksföreningama (23 miljarder kr.) samt Svenska skepps-&lt;br&gt;hypotekskassan (2,5 miljarder kr., inklusive garantiåtaganden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag har innefattat en samlad översyn av hypoteksinstitutens&lt;br&gt;organisation och verksamheter. Översynen skall enligt regeringens&lt;br&gt;direktiv ske med utgångspunkt i de radikalt förändrade förutsättningar&lt;br&gt;som nu råder på kreditmarknaden. Vidare bör enligt direktiven utred-&lt;br&gt;ningsarbetet vara inriktat på att främja förutsättningarna för en effektiv&lt;br&gt;konkurrens på denna marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa utgångspunkter har det varit mitt mål att åstadkomma&lt;br&gt;en moderniserad organisationsform för hypoteksinstituten som gör det&lt;br&gt;möjligt för dem att verka och utvecklas efter sina egna förutsättningar på&lt;br&gt;en avreglerad kreditmarknad. Dagens omfattande särreglering av hypo-&lt;br&gt;teksinstituten har historiska rötter. På en reglerad kreditmarknad med&lt;br&gt;kreditransonering var det också rimligt att statens inflytande garanterades&lt;br&gt;i institutioner som i mångt och mycket fungerade som statens instrument&lt;br&gt;för fördelning av krediter på sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska anpassningen till de s.k. Cooke-reglema för kapitaltäck-&lt;br&gt;ning medför att hypoteksintituten kommer att behöva förstärka sina&lt;br&gt;kapitalbaser. Om instituten i framtiden skall bibehålla eller flytta fram&lt;br&gt;sina positioner på en expanderande kreditmarknad är det också av detta&lt;br&gt;skäl nödvändigt att öppna möjligheter till förstärkning av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har staten dels i princip garanterat institutens upplåning, dels&lt;br&gt;på olika sätt bidragit till institutens grundkapital och dels reglerat deras&lt;br&gt;upplåningskapacitet. Sådan styrning från statens sida är oförenlig med&lt;br&gt;utgångspunkten konkurrensneutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskott av kapital från statens sida eller fortsatta statsgarantier&lt;br&gt;måste, för att te sig rimliga, kunna grundas på något näringspolitiskt eller&lt;br&gt;kreditpolitiskt motiv. Sådana motiv kan knappast anföras och återfinns&lt;br&gt;inte heller i mina direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min utgångspunkt är därför att de statliga garantierna bör avvecklas&lt;br&gt;i takt med att utelöpande obligationslån förfaller till inlösen och att staten&lt;br&gt;inte har anledning att genom olika former av tillskott eller garantier&lt;br&gt;förstärka hypoteksinstitutens kapitalbaser eller reglera deras up-&lt;br&gt;plåningskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna åstadkomma konkurrensneutralitet mellan olika kredit-&lt;br&gt;institut är det enligt min mening inte meningsfullt eller ens möjligt att&lt;br&gt;bygga vidare på den organisationsform eller den reglering under vilken&lt;br&gt;hypoteksinstituten nu verkar. Regelsystemet är, i vart fall såvitt avser&lt;br&gt;Stads- och Landshypotek, föråldrat och organisationsformen som sådan&lt;br&gt;inte avpassad för verksamheter på en avreglerad kreditmarknad med de&lt;br&gt;innovationer som där hela tiden avlöser varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande detaljerade regleringen av hypoteksinstituten innebär&lt;br&gt;vidare - särskilt med de senaste årens snabba förändringar på kredit-&lt;br&gt;marknaden - att statsmakterna med jämna mellanrum måste ta ställning&lt;br&gt;till en rad frågor som närmast har karaktären av justeringar i bolagsord-&lt;br&gt;ning. Detta är inte någon lämplig roll för statsmakterna, utan sådan typ&lt;br&gt;av verksamhet hör lämpligen samman med den statliga tillsyn som bör&lt;br&gt;utövas i generella former. Därtill kommer att systemet tidsmässigt&lt;br&gt;medfört fördröjningar när det gäller hypoteksinstitutens möjligheter att&lt;br&gt;delta i utvecklingen på kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överväganden rörande hypoteksinstitutens framtida&lt;br&gt;organisationsform måste också beaktas att de skatteregler som skall gälla&lt;br&gt;för hypoteksintituten skall stå i överensstämmelse med dem som&lt;br&gt;statsmakterna fäst- ställer för liknande kreditinstitut. Den nuvarande&lt;br&gt;särregleringen för hypoteksinstituten öppnar för en ständigt pågående&lt;br&gt;debatt huruvida dessa institut gynnas eller missgynnas i skattemässigt&lt;br&gt;hänseende. Det bästa sättet att slutgiltigt åstadkomma neutralitet i&lt;br&gt;beskattningshänseende är att för hypoteksinstituten välja en or-&lt;br&gt;ganisationsform som innebär sammanfallande skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför bör en oiganisationsform väljas som innebär att hypo-&lt;br&gt;teksinstituten med automatik kontinuerligt underkastas de nya förutsätt-&lt;br&gt;ningar som beslutas. De modeller som härvid kan komma i fråga är&lt;br&gt;ekonomisk förening eller aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det till det yttre förefaller som om hypoteksoiganisationer-&lt;br&gt;na, i vart fäll Stadshypotek och Landshypotek, företer vissa likheter med&lt;br&gt;en ekonomisk förening finns det väsentliga och grundläggande skillnader.&lt;br&gt;För det första finns det inga andelar i en hypoteksförening och vidare kan&lt;br&gt;inte någon ställa anspråk på del i föreningens vinst. Dessutom utgör&lt;br&gt;varken de enskilda hypoteksföreningama eller det centrala organet var för&lt;br&gt;sig kompletta kreditföretag. Även den ingripande statliga regleringen&lt;br&gt;skiljer hypoteksinstituten från verksamhetsformen ekonomisk förening.&lt;br&gt;Medlemsinflytandet är på olika sätt begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell ombildning till ekonomisk förening skulle innebära att&lt;br&gt;möjligheterna för hypoteksinstituten att vidga kapitalbasen i praktiken&lt;br&gt;alltjämt förblir mycket begränsade. En förening måste i så fåll, förutom&lt;br&gt;egna vinster, erhålla nya insatser från medlemmarna. Detta måste&lt;br&gt;emellertid i förevarande fall betraktas som en orealistisk lösning. Om&lt;br&gt;däremot instituten ombildas till aktiebolag öppnas den riskkapitalmarknad&lt;br&gt;som konkurrerande kreditinstitut redan nu har tillgång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kreditinstitut som konkurrerar med hypoteksinstituten är&lt;br&gt;aktiebolag. Även sparbanks- och föreningsbanksrörelsema bedriver med&lt;br&gt;hypoteksinstituten direkt konkurrerande verksamhet i bolagsform, s.k.&lt;br&gt;kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare skäl för aktiebolagsbildning är den tilltagande inter-&lt;br&gt;nationaliseringen och behovet för de institut som verkar på den inter-&lt;br&gt;nationella marknaden att ha en etablerad och för alla välkänd företags-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att det finns tungt vägande skäl att ombilda hypo-&lt;br&gt;teksinstituten till aktiebolag och inordna dem i den lagstiftning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerar övriga likartade kreditinstitut. Detta är i själva verket enligt min&lt;br&gt;mening en förutsättning for att hypoteksinstituten skall kunna utvecklas&lt;br&gt;i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför en ombildning till aktiebolag måste ställning tas till frågan om&lt;br&gt;hypoteksinstitutens nuvarande rättsliga status samt frågan huruvida någon&lt;br&gt;intressent - närmast låntagare eller staten - kan tänkas ha någon grund för&lt;br&gt;anspråk på institutens förmögenhetsmassa. I detta avseende föreligger&lt;br&gt;olikheter mellan de tre hypoteksorganisationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller stadshypoteksorganisationen måste anses gälla att såväl&lt;br&gt;stadshypotekskassan som föreningarna är att betrakta som självägande&lt;br&gt;juridiska personer sui generis, närmast av stiftelsekaraktär, med starkt&lt;br&gt;offentligrättsligt inslag. Något anspråk på Stadshypoteks samlade kapital&lt;br&gt;kan inte - vare sig på rättslig grund eller skälighetsgrund - resas från&lt;br&gt;medlemmarnas eller föreningarnas sida. Inte heller staten kan, vare sig&lt;br&gt;på rättslig grund eller skälighetsgrund, resa direkta anspråk på del i&lt;br&gt;Stadshypoteks förmögenhetsmassa. Det måste emellertid ankomma på&lt;br&gt;statsmakterna att besluta om hur det samlade kapitalet i Stadshypotek i&lt;br&gt;framtiden skall förvaltas. Detta bör dock inte kunna ske genom att&lt;br&gt;statsmakterna ensidigt förklarar kapitalet vara statsegendom eller&lt;br&gt;överlåter kapitalet till kassans låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Landshypotek föreligger en väsentlig skillnad gentemot&lt;br&gt;Stadshypotek såtillvida att landshypotekslagen innehåller direkta&lt;br&gt;bestämmelser om ägandet i Landshypotek. Det utsägs direkt i lagen att&lt;br&gt;hypoteksbankens delägare utgörs av landshypoteksföreningar och att&lt;br&gt;låntagare i förening är delägare i föreningen. Det går därför inte att&lt;br&gt;komma till någon annan slutsats än att det är fråga om verkligt delägar-&lt;br&gt;skap i Landshypotek och att föreningarnas ägande i banken står i&lt;br&gt;proportion till storleken på deras lån. Låntagarna genom föreningarna&lt;br&gt;har således i egenskap av delägare ett rättsligt grundat anspråk på del i&lt;br&gt;förmögenhetsmassan i Landshypotek och på de aktier som uppstår ur en&lt;br&gt;ombildning av landshypoteksoiganisationen till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Skeppshypotek är staten ensam ägare. Vid en ombildning&lt;br&gt;av Skeppshypotek till aktiebolag tillfaller aktierna således staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare ombildningen till aktiebolag bör för Stadshypoteks del&lt;br&gt;i huvuddrag gå till så att kassan och föreningarna fusioneras, varvid&lt;br&gt;kassan övertar föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna&lt;br&gt;upplöses utan likvidation. Därefter överlåts kassans rörelse med undantag&lt;br&gt;för obligationsskulden och eventuellt vissa övriga kassans skulder till ett&lt;br&gt;för ändamålet bildat aktiebolag mot att kassan erhåller aktierna i bolaget.&lt;br&gt;Kassan ges formell ställning av en stiftelse, stiftelsen Stadshypotekskas-&lt;br&gt;san.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga garantin i form av grundfond far kvarligga hos stiftelsen&lt;br&gt;Stadshypotekskassan och avtrappas i takt med att utelöpande obliga-&lt;br&gt;tionslån förfaller. Med hänsyn till att garantin skall finnas endast under&lt;br&gt;en övergångstid för att avse redan ingångna och garanterade förbindelser&lt;br&gt;anser jag att den bör utgå på oförändrade grunder. Nya lån får utges av&lt;br&gt;Stadshypotek AB på bolagets egna meriter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller behandlingen av Stadshypoteks reserver vid över-&lt;br&gt;gången till ny företagsform anser jag att avsättningarna t.o.m. år 1984&lt;br&gt;bör kunna bibehålla sin ställning av beskattade medel. Det viktiga är&lt;br&gt;enligt min mening att de olika instituten behandlas lika i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från konkurrensneutralitetssynpunkt och för att uppnå effektivitet på&lt;br&gt;kreditmarknaden är det nödvändigt att lönsamhets- och avkastningskrav&lt;br&gt;ställs på kapitalet i Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en relativt liten kapitalmarknad som den svenska, där antalet&lt;br&gt;aktörer med nödvändighet blir begränsat, är det angeläget att främja&lt;br&gt;konkurrensen mellan kreditinstituten. Stadshypotek har under lång tid&lt;br&gt;verkat på bostadskreditmarknaden och vitaliserat denna del av kredit-&lt;br&gt;marknaden med nya instrument. Historiskt sett kan Stadshypotek sägas&lt;br&gt;ha verkat som en garant for prispressande konkurrens när det gäller&lt;br&gt;bostadskreditgivningen. Det är därför väsentligt att Stadshypotek kan&lt;br&gt;bibehållas som en stark och självständig aktör på bostadskredit-&lt;br&gt;marknaden. Ägandet bör därför konstrueras så att Stadshypotek kan ges&lt;br&gt;långsiktiga och stabila förutsättningar for sin verksamhet. De aktier som&lt;br&gt;uppstår ur ombildningen av Stadshypotek till aktiebolag bör därför&lt;br&gt;fortvarigt ägas av stiftelsen Stadshypotekskassan. Denna stiftelse bör ha&lt;br&gt;som en uppgift att genom ett bibehållande av sitt aktieinnehav säkra&lt;br&gt;Stadshypoteks framtida självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Stadshypotekskassan kommer - åtminstone inledningsvis -&lt;br&gt;inte att ha några andra tillgångar än aktierna i Stadshypotek AB samt en&lt;br&gt;reversfordran på detta bolag. Detta innebär att stiftelsen knappast har&lt;br&gt;resurser att delta i de nyemissioner som blir nödvändiga för att&lt;br&gt;Stadshypotek AB skall kunna leva upp till ställda kapitaltäckningskrav&lt;br&gt;och kunna expandera. Nyemitterade aktier måste alltså tecknas av andra&lt;br&gt;intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande stadshypoteksorganisationen utgör förankringen hos&lt;br&gt;låntagarna och låntagarinflytandet en styrka. Den nyemission i&lt;br&gt;Stadshypotek AB som inledningsvis blir nödvändig bör därför riktas till&lt;br&gt;låntagarna. En del av aktieägandet i Stadshypotek AB blir därmed redan&lt;br&gt;från böijan spritt på ett stort antal händer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De genom nyemission tillkomna aktieägarna kommer att resa krav på&lt;br&gt;avkastning på sitt insatta kapital. Även huvudaktieägaren, stiftelsen&lt;br&gt;Stadshypotekskassan, måste resa krav på avkastning på sitt aktieägande&lt;br&gt;i Stadshypotek AB. Det är knappast sannolikt att externa investerare är&lt;br&gt;villiga att teckna aktier om huvudaktieägaren inte uppfattas som&lt;br&gt;långsiktigt intresserad av lönsamhet och avkastning på sina aktier. För att&lt;br&gt;stiftelsen skall te sig som en trovärdig långsiktig ägare med av-&lt;br&gt;kastningskrav måste den därför konstrueras så att den får ett verkligt&lt;br&gt;intresse av avkastningen på sitt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens ändamål kan mot denna bakgrund inte inskränkas till att&lt;br&gt;bestå enbart i själva ägandet av aktier i Stadshypotek AB och i att&lt;br&gt;eventuellt återinvestera uppburna utdelningar i samma bolag. Detta skulle&lt;br&gt;i så fall i praktiken innebära att stadshypoteksorganisationen skulle bli&lt;br&gt;självägande utan ett trovärdigt system för att sätta långsiktiga lönsamhets-&lt;br&gt;krav. Det skulle vidare, när den statliga upplåningsregleringen upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och hypoteksinstituten ges möjlighet till företagsförvärv, öppna möjlig-&lt;br&gt;heten för en expansion genom förvärv av andra foretag som på sikt skulle&lt;br&gt;kunna verka menligt på konkurrensen. En sådan ordning skulle varken&lt;br&gt;främja låntagarnas intressen eller effektiviteten på kreditmarknaden.&lt;br&gt;Stiftelsen måste därför ges ett ändamål och en konstruktion som innebär&lt;br&gt;att den har ett intresse av avkastningen på sitt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ändamål måste sökas inom ramen för vad som kan sägas vara&lt;br&gt;ett samhällsnyttigt ändamål. Statsmakterna har i olika sammanhang&lt;br&gt;medverkat till att forskningsstödjande stiftelser uppstått. Ett exempel på&lt;br&gt;detta utgör stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Ett annat exempel är&lt;br&gt;de avsättningar ur affärsbankernas vinster som för någon tid sedan&lt;br&gt;gjordes i syfte bl.a. att förstärka utrustningsresursema vid universitet och&lt;br&gt;högskolor. Avkastningen på stiftelsen Stadshypotekskassans innehav av&lt;br&gt;aktier bör mot denna bakgrund gå till att ekonomiskt främja och&lt;br&gt;understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagstiftningen om stadshypoteksorganisationen nu moderniseras&lt;br&gt;kan självfallet inte ägandet läggas i ett organ vars juridiska status inte är&lt;br&gt;klart fastlagd. Stiftelsen Stadshypotekskassan blir en stiftelse med allt vad&lt;br&gt;därav följer. Denna stiftelse blir ägare till ett mycket omfattande kapital.&lt;br&gt;Det bör inte heller komma i fråga att genom ny lagstiftning permanenta&lt;br&gt;dagens svaga system för låntagarförankring i stadshypoteks-&lt;br&gt;organisationen. Däremot finns det, enligt vad som uppgivits från&lt;br&gt;företrädare för stadshypoteksföreningama, goda möjligheter att bilda&lt;br&gt;ideella föreningar på de nuvarande stadshypoteksföreningamas grund. Ett&lt;br&gt;på sådant sätt kanaliserat låntagarinflytande bör utgöra en tillgång för den&lt;br&gt;framtida stadshypoteksorganisationen. Det kan emellertid inte, med den&lt;br&gt;avsevärt ökade frihet som bolagsbildningen medför, komma i fråga att ge&lt;br&gt;det på detta sätt kanaliserade inflytandet en majoritetsposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens styrelse bör sättas samman på ett sätt som speglar dess&lt;br&gt;dubbla roll att dels långsiktigt förvalta sitt kapital och förankra ägandet&lt;br&gt;i Stadshypotek AB, dels fördela forskningsbidrag. I den mån represen-&lt;br&gt;tativa ideella föreningar av låntagare bildas på de nuvarande&lt;br&gt;stadshypoteksföreningamas grund bör även den gamla traditionen av&lt;br&gt;låntagarinflytande i Stadshypotek tillgodoses genom en viss representation&lt;br&gt;för dessa föreningar i stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens helt dominerande tillgång blir aktiemajoriteten i&lt;br&gt;Stadshypotek AB. Det blir därför ett naturligt mål for stiftelsens styrelse&lt;br&gt;att åstadkomma att Stadshypotek AB utvecklas till en långsiktigt lönsam&lt;br&gt;organisation. Av detta skäl kan det knappast komma ifråga att stiftelsen&lt;br&gt;inledningsvis ställer alltför höga krav på utdelning på sitt ägande i&lt;br&gt;Stadshypotek AB. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdel-&lt;br&gt;ningskraven under ett långt inledningsskede kommer att ställas ganska&lt;br&gt;försiktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom stiftelsens dominerande ägande i Stadshypotek AB ges&lt;br&gt;bolaget en långsiktig stabilitet som tillförsäkrar bostadskreditmarknaden&lt;br&gt;en kraftfull självständig aktör och gynnar konkurrensen på denna&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek skall bibehålla sin ursprungliga huvudinriktning. Denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgår av bolagsordningen och ändringar i denna kräver regeringens Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;tillstånd eller, enligt kreditmarknadskommitténs förslag, bankinspek- Bilaga 1&lt;br&gt;tionens. Stiftelsen Stadshypotekskassan skall också som ägare enligt sina&lt;br&gt;stadgar utgöra en garanti för att denna huvudinriktning bibehålies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Landshypotek utgör föreningarnas ägande av hypoteks-&lt;br&gt;banken och låntagarnas delägande i landshypoteksföreningama en&lt;br&gt;begränsning för statsmakternas möjlighet att disponera över det kapital&lt;br&gt;som uppstår vid en aktiebolagsbildning. Själva aktiebolagsbildningen av&lt;br&gt;Landshypotek faller emellertid i och för sig under vad statsmakterna&lt;br&gt;genom lagstiftningsåtgärder bör besluta om. Den fortsatta utvecklingen&lt;br&gt;blir dock i första hand en fråga för ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen av Landshypotek till aktiebolag bör i ett första steg ske&lt;br&gt;genom att hypoteksbankens hela rörelse överförs till ett för ändamålet&lt;br&gt;bildat aktiebolag mot att banken erhåller aktier i bolaget. Därefter&lt;br&gt;likvideras hypoteksbanken och bankens ägare, föreningarna, tillskiftas&lt;br&gt;bankens aktier i aktiebolaget i proportion till deras lån i banken. I ett&lt;br&gt;nästa steg överlåter föreningarna sin rörelse till aktiebolaget mot&lt;br&gt;betalning i aktier. Det sista steget i ombildningen är att föreningarna&lt;br&gt;ombildas till associationsformen ekonomiska föreningar. För redan&lt;br&gt;ingångna förbindelser ligger den statliga garantin kvar och avtrappas&lt;br&gt;successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för Skeppshypotek är det min mening att verksamheten i&lt;br&gt;framtiden bör bedrivas i aktiebolagsform. Detta är en följd av strävande-&lt;br&gt;na att söka främja förutsättningarna för konkurrensneutralitet på&lt;br&gt;kreditmarknaden. Staten blir ensam ägare till de aktier som uppstår ur&lt;br&gt;ombildningen av Skeppshypotek till aktiebolag. Det ankommer sedan på&lt;br&gt;staten att avgöra om den oförändrat skall ha kvar sitt engagemang eller&lt;br&gt;om den skall överväga försäljning eller nya samägandeformer. En&lt;br&gt;ombildning till aktiebolag öppnar också möjlighet för statsmakterna att&lt;br&gt;ompröva den subvention av sjöfarten som ligger i dagens konstruktion av&lt;br&gt;skeppshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen av Skeppshypotek bör tillgå så att skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassans hela rörelse överförs till ett för ändamålet särskilt bildat&lt;br&gt;aktiebolag mot att kassan erhåller aktier i bolaget. Därefter likvideras&lt;br&gt;kassan, varvid aktierna tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på kreditmarknaden går snabbt. Framför allt för&lt;br&gt;Stadshypotek men även för Landshypotek och i någon mån för&lt;br&gt;Skeppshypotek är det fråga om förvaltning av mycket stora förmögen-&lt;br&gt;hetsmassor. En förlängd situation av osäkerhet rörande vilka förutsätt-&lt;br&gt;ningar som skall gälla medför mycket stora nackdelar såväl för berörda&lt;br&gt;institutioner som för kreditmarknaden i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför det vara nödvändigt att mina förslag genomförs med&lt;br&gt;verkan från den 1 januari 1991. Hypoteksinstitutionema själva och övriga&lt;br&gt;aktörer på marknaden måste emellertid ha besked tidigare än så för att&lt;br&gt;kunna genomföra de nödvändiga förändringsåtgärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av mina förslag blir att effektiviteten på den svenska&lt;br&gt;kreditmarknaden ökar. Genom att statens roll som garantigivare gradvis&lt;br&gt;upphör och genom att övriga särbestämmelser för hypoteksinstituten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avskaffas, främjas förutsättningarna för konkurrensneutralitet på denna&lt;br&gt;viktiga del av kreditmarknaden till gagn för effektiviteten och därmed för&lt;br&gt;låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att den största aktören på bostadskreditmarknaden,&lt;br&gt;stadshypotekskassan, ges möjlighet att effektivisera sin organisation och&lt;br&gt;konkurrera på lika villkor nationellt och internationellt samt förses med&lt;br&gt;en långsiktig ägarfunktion, säkerställs att en stark och självständig aktör&lt;br&gt;kommer att finnas på marknaden och åstadkomma en effektiv konkurrens&lt;br&gt;i bostadskreditgivningens olika led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landshypoteksorgamsationen ges möjlighet att leva vidare i en&lt;br&gt;situation med nya kapitaltäckningskrav på en avreglerad kreditmarknad.&lt;br&gt;Det kooperativa draget bibehålls genom att hypoteksföreningama i&lt;br&gt;förvandlad form lever vidare och kan axla den ägarroll som är nödvändig&lt;br&gt;för en institution av denna storlek och betydelse. Genom omvandlingen&lt;br&gt;finns förutsättningar för konkurrensneutralitet gentemot övriga aktörer på&lt;br&gt;marknaden. Det blir ett ansvar för ägarna att närmare definiera den roll&lt;br&gt;de önskar att Landshypotek skall spela i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär mina förslag avsevärt förbättrade konkur-&lt;br&gt;rensförutsättningar på en utomordentligt viktig del av kreditmarknaden,&lt;br&gt;en effektivisering av tunga institutioner på marknaden och därmed&lt;br&gt;fördelar för såväl placerare som låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena över hypoteksutredningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1989:103) Hypoteksinstituten i framtiden såvitt&lt;br&gt;avser stadshypoteksorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av bankinspektionen,&lt;br&gt;riksskatteverket, hovrätten for Nedre Norrland, kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;fullmäktige i Sveriges Riksbank, försäkringsinspektionen, universitets-&lt;br&gt;och högskoleämbetet, riksgäldskontoret, näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;(NO), Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama, Svenska Bankmannaförbundets Centrala&lt;br&gt;Företagsklubb hos Stadshypotek, Sveriges allmänna hypoteksbank,&lt;br&gt;landshypoteksföreningama, Svenska skeppshypotekskassan, Finans-&lt;br&gt;bolagens Förening, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Statens Bostadsfman-&lt;br&gt;sieringsaktiebolag SBAB, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR),&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet (SRS), bokföringsnämnden, boverket, HSB:s&lt;br&gt;Riksförbund, Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelsen,&lt;br&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund, Sveriges Redareförening, Riksbyggen och Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centraloganisation (SACO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), bokföringsnämnden och Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet (SRS) har, var och en för sin del, förklarat att de&lt;br&gt;avstår från att avge yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Två tjänstemän vid bankinspektionen har såsom sakkunniga biträtt&lt;br&gt;utredaren. De frågor som inspektionen har velat bevaka har på detta sätt&lt;br&gt;kunnat beaktas under utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen tillstyrker bifall till utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksskatteverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utifrån de intressen som verket har att bevaka finns ingenting att erinra&lt;br&gt;mot hypoteksutredningens förslag. Det kan anmärkas att förslaget innebär&lt;br&gt;att hypoteksinstituten framöver skulle få samma skatteregler som gäller&lt;br&gt;för liknande kreditinstitut. De skatteförslag som föreslås i lagråds-&lt;br&gt;remissen den 25 januari 1990 om reformerad inkomst- och företags-&lt;br&gt;beskattning kommer att omfatta även hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hovrätten för Nedre Norrland&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten har - från de synpunkter (i första hand civil- och&lt;br&gt;associationsrättsliga) hovrätten anser sig böra granska föreliggande&lt;br&gt;remissärende - ingen erinran mot de framlagda förfättningsförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock vid lagstiftningsärendets vidare behandling finnas&lt;br&gt;anledning att ytterligare analysera de nu gällande lik-&lt;br&gt;vidationsbestämmelsema i stadshypotekslagen (jfr betänkandet bl a s 124,&lt;br&gt;127 och 206).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kammarrätten i Göteborg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten har inte något att erinra mot betänkandet. Förslagen i&lt;br&gt;betänkandet synes vara en elegant lösning av frågan att välja och&lt;br&gt;genomföra en ny organisationsform för hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fullmäktige i Sveriges Riksbank&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i riksbanken vill inledningsvis understryka de särdrag som&lt;br&gt;hittills gällt för hypoteksinstituten. De har tillkommit med stöd av staten&lt;br&gt;och staten har även ställt garantier för den upplåning som instituten&lt;br&gt;företagit på obligationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de karakteristiska dragen hör vidare den långt drivna specialise-&lt;br&gt;ringen. Hypotekslagstiftningen har angett förhållandevis snäva verksam-&lt;br&gt;hetsområden för vart och ett av instituten och höga krav har ställts på&lt;br&gt;kreditgivningens bakomliggande säkerheter. Huvuduppgiften har varit att&lt;br&gt;tillhandahålla långfristiga krediter och att fungera som komplement till&lt;br&gt;bankerna. Inte minst Stadshypotek grundläde en mycket stark position&lt;br&gt;som bostadsinstitut på marknaden under de regleringsperioder då&lt;br&gt;bankerna var beroende av Stadshypotek för att kunna lyfta av betydande&lt;br&gt;delar av sina byggnadskrediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera avseenden har de senaste årens avregleringar ändrat de&lt;br&gt;ursprungliga förutsättningarna för hypoteksinstitutens rörelser. Den&lt;br&gt;tidigare rollfördelningen gentemot bankerna har brutits upp. De&lt;br&gt;huvudsakliga konkurrenterna till hypoteksinstituten återfinns i dag som&lt;br&gt;dotterbolag (kreditaktiebolag) inom större bankkoncemer. Dessa har bl&lt;br&gt;a tillgång till bankernas förhållandevis breda organisationer och kon-&lt;br&gt;torsnät. För hypoteksinstituten har konkurrensen från de bankanknutna&lt;br&gt;kreditaktiebolagen resulterat i vikande andelar på marknaden och&lt;br&gt;begynnande lönsamhetsproblem. Detta har inträffat samtidigt som&lt;br&gt;instituten ställts inför väsentligt skärpta kapitaltäckningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådande marknadsläge anser fullmäktige, liksom utredningen, att&lt;br&gt;hypoteksinstitutens verksamhetsformer i flera avseenden framstår som&lt;br&gt;föråldrade. Fullmäktige delar också utredningens syn på behovet av en&lt;br&gt;mer genomgripande ombildning. Statsmakterna har inte längre behov av&lt;br&gt;att administrativt styra kreditgivningen till vissa sektorer eller ändamål&lt;br&gt;med stöd av särskild lagstiftning. Starka skäl talar för att hypo&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teksinstituten bör ombildas till aktiebolag och inordnas under de mer&lt;br&gt;flexibla spelregler som gäller för andra jämförbara kreditgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett viktigt led i ombildningen till aktiebolag ingår att ägarförhål-&lt;br&gt;landena klarläggs. Därmed klarläggs också vem som bär det direkta&lt;br&gt;ansvaret för fortsatt verksamhetsutveckling och för den strategiskt viktiga&lt;br&gt;kapitalanskaffningen. Hypoteksinstitutens starka beroende av staten tonas&lt;br&gt;ned, åtminstone vad gäller Stadshypotek och Landshypotek. Fullmäktige&lt;br&gt;delar uppfattningen att det inte längre finns några näringspolitiska eller&lt;br&gt;kreditpolitiska motiv för att bibehålla dagens särställning härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vill emellertid understryka att de föreslagna ombildningar-&lt;br&gt;na till aktiebolag inte ensamma löser hypoteksinstitutens problem. Även&lt;br&gt;efter det formella skiftet av associationsform och frigörelsen från de&lt;br&gt;statliga detaljregleringarna kvarstår betydande ekonomiska skillnader&lt;br&gt;mellan de tre institutionerna. Det är fråga om skillnader i storlek och&lt;br&gt;konkurrensförmåga som i hög grad påverkar livskraften på längre sikt.&lt;br&gt;Enligt fullmäktiges uppfattning måste därför någon form av verksam-&lt;br&gt;hetsvidgningar övervägas tillsammans med övriga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller särskilt för Landshypoteks och Skeppshypoteks del. De&lt;br&gt;uppträder som utpräglade specialister på krympande avsnitt av marknaden&lt;br&gt;och står därför inför särskilda svårigheter när det gäller att attrahera&lt;br&gt;riskkapital och marknadsmässigt förränta detta kapital. För Stadshypoteks&lt;br&gt;vidkommande är de marknadsmässiga förutsättningarna annorlunda och&lt;br&gt;i allt väsentligt mera gynnsamma. Marknaden för fästighetskrediter är&lt;br&gt;mycket expansiv. Samtidigt sker en koncentration till ett fåtal stora&lt;br&gt;aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller betydelsen av att hypoteksinstitutionema efter&lt;br&gt;ombildningama kan behålla och utveckla sina ursprungliga huvudin-&lt;br&gt;riktningar. Fullmäktige är i princip av samma uppfattning. Särskilt viktigt&lt;br&gt;är att Stadshypotek kan fortsätta att spela sin centrala roll ur konkur-&lt;br&gt;renssynpunkt på bostadskreditmarknaden. På denna punkt tolkar&lt;br&gt;fullmäktige de framlagda förslagen så att inriktningen för respektive&lt;br&gt;bolag inte rubbas genom ombildningama. Samtidigt öppnas nya&lt;br&gt;möjligheter för såväl Stadshypotek som Landshypotek att överväga någon&lt;br&gt;form av verksamhetsvidgningar på koncemnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ur struktursynpunkt en viktig reform, som fullmäktige ser&lt;br&gt;positivt på. Några särbestämmelser jämfört med de bankanknutna&lt;br&gt;konkurrenterna bör inte gälla beträffande organisationslösningarna. Nya&lt;br&gt;finansiella verksamheter bör alltså kunna länkas till de ursprungliga,&lt;br&gt;förutsatt att detta sker via sidoordnade bolag efter holdingmodell. I den&lt;br&gt;fortsatta beredningen av utredningens förslag bör förutsättningarna för&lt;br&gt;sådana verksamhetsvidgningar på koncemnivå närmare preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av betänkandet ägnas de författningsmässiga skillnader som&lt;br&gt;föreligger mellan de tre organisationerna, dvs frågan om hypo-&lt;br&gt;teksinstitutens rättsliga status. På denna punkt har utredningen genomfört&lt;br&gt;en analys av det rådande utgångsläget, bl a när det gäller statens möjliga&lt;br&gt;ägaranspråk. Denna analys ligger i allt väsentligt till grund för fullmäk-&lt;br&gt;tiges ställningstaganden nedan. När det gäller konstruktionen för&lt;br&gt;Stadshypotek föreslår dock fullmäktige vissa modifieringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av ombildningen av Stadshypotek är att nuvarande kassan&lt;br&gt;ges formell ställning som stiftelse och ägare. Detta faller tillbaka på&lt;br&gt;utredningens analys av kassans och föreningarnas juridiska status i&lt;br&gt;utgångsläget. Här konstateras bl a att låntagarförankringen i&lt;br&gt;stadshypoteksorganisationen är förhållandevis svag. Vidare finner&lt;br&gt;utredningen att staten inte har grund för anspråk på den upparbetade&lt;br&gt;förmögenheten, trots en lång tradition av statliga stödinsatser och olika&lt;br&gt;reglerande ingrepp. Knytningen till staten har givit kassan ett drag av&lt;br&gt;offentlig institution men anses inte ha ändrat dess självständighet och&lt;br&gt;stiftelsekaraktär enligt utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige delar uppfattningen att stiftelseformen nära anknyter till&lt;br&gt;den tradition av självständighet och oberoende som kassan och före-&lt;br&gt;ningarna utvecklat. Den konstruktion som utredningen föreslår bör också&lt;br&gt;ses mot bakgrund av att det faktiskt saknas uttryckliga bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar ägarförhållandena i stadshypoteksorganisationen. En annan viktig&lt;br&gt;utgångspunkt för fullmäktiges ställningstagande är Stadshypoteks&lt;br&gt;nuvarande roll som stor kreditgivare på bostadsfmansieringsmarknaden -&lt;br&gt;den enda icke bankägda aktören i marknadsledande position.&lt;br&gt;Fastighetslånemarknaden fortsätter av allt att döma att vara expansiv.&lt;br&gt;Den är vidare på väg att intemationaliseras, åtminstone vad gäller&lt;br&gt;aktörernas kapitalanskaffning (funding). Koncentrationstendensema har&lt;br&gt;blivit allt tydligare. En marknadsledande position försvaras bara av den&lt;br&gt;som kan hantera växande volymer inom ramen för en kostnadseffektiv&lt;br&gt;och lönsam organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen innebär att Stadshypotek formellt förses med en ägare&lt;br&gt;i stiftelsens form. Hur denna stiftelse regleras blir därmed av avgörande&lt;br&gt;betydelse. Av utredningens förslag till stadgar för stiftelsen framgår bl&lt;br&gt;a att stiftelsen skall förvalta det aktiekapital som erhållits vid ombild-&lt;br&gt;ningen av Stadshypoteks rörelse &amp;quot;i syfte att befrämja en effektiv&lt;br&gt;konkurrens på bostadskreditmarknaden&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan tillstyrka utredningens förslag i detta avseende.&lt;br&gt;Agarfrågan får en lösning som nära anknyter till de förhållanden som&lt;br&gt;hittills gällt för Stadshypotek. Fullmäktige faster därutöver särskild vikt&lt;br&gt;vid att huvudinriktningen för förvaltningen tydligt läggs fest och att&lt;br&gt;denna tar sikte på just konkurrensmomentet på bostadskreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått är det utredningens juridiska analys som ligger&lt;br&gt;till grund för fullmäktiges ställningstagande till ombildningen av&lt;br&gt;Stadshypotek och ägarfrågans lösning. Ett förstatligande av Stadshypoteks&lt;br&gt;rörelse framstår t ex inte som ett realistiskt alternativ i sammanhanget&lt;br&gt;mot bakgrund av den analys som presenterats. Staten kan inte ta&lt;br&gt;aktiekapitalet i det ombildade Stadshypotek i anspråk utan ersättning.&lt;br&gt;Regeringsformen (RF 2 kap 18 §) tillförsäkrar inte bara enskilda&lt;br&gt;medborgare ersättning i de fell egendom förstatligas. Skyddet får även&lt;br&gt;anses gälla en självständig, under statens omedelbara vård ställd&lt;br&gt;låneanstalt&amp;quot; som Stadshypotek. Statsmakterna bör primärt ta ansvar för&lt;br&gt;i vilka former den framtida förvaltningen får bedrivas men avstå från att&lt;br&gt;direkt förfoga över det kapital som återfinns i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har fullmäktige invändningar mot utredningens förslag när det&lt;br&gt;gäller stiftelsens styrelse. Eftersom fullmäktige anser att staten har ett&lt;br&gt;huvudansvar när det gäller att förse Stadshypotek med en långsiktig stabil&lt;br&gt;ägarfunktion bör detta ansvar återspeglas i en klar majoritetsposition när&lt;br&gt;det gäller sammansättningen av stiftelsens styrelse. Vidare anser&lt;br&gt;fullmäktige att det föreslagna antalet ledamöter är for stort. Antalet bör&lt;br&gt;begränsas från tolv till åtta ledamöter. Av dessa åtta ledamöter bör fyra,&lt;br&gt;däribland ordföranden, utses av regeringen. Därutöver föreslår fullmäk-&lt;br&gt;tige att två ledamöter utses av berörda vetenskapliga forskningsakademi-&lt;br&gt;ker och två ledamöter utses av föreningar som representerar låntagar-&lt;br&gt;intresset inom Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser således att de av regeringen utsedda ledamöterna bör&lt;br&gt;utgöra styrelsens majoritet (i kraft av ordförandes utslagsröst). För&lt;br&gt;flertalet av dessa ledamöter bör ställas höga krav på sakkunskap och&lt;br&gt;kompetens ifråga om kreditgivning och kapitalförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker betydelsen av långsiktiga lönsamhetskrav för&lt;br&gt;en rörelse av Stadshypoteks slag. Man föreslår mot denna bakgrund att&lt;br&gt;delar av verksamhetens avkastning delas ut till allmännyttiga ändamål för&lt;br&gt;att &amp;quot;främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning&amp;quot;.&lt;br&gt;Fullmäktige ställer sig dock tveksamma till den föreslagna konstruk-&lt;br&gt;tionen. Denna framstår som konstlad och fullmäktige ifrågasätter om den&lt;br&gt;i praktiken kommer att tjäna sitt syfte. Enligt fullmäktiges uppfattning är&lt;br&gt;det istället inträdet av nya aktieägare i de rörelsedrivande enheterna som&lt;br&gt;i första hand kan bidra till önskad stabilitet och trovärdighet vad gäller&lt;br&gt;Stadshypoteks effektivitet och avkastning. Det är således av avgörande&lt;br&gt;betydelse att ett bredare ägande redan från början blir en del i omstruk-&lt;br&gt;tureringen av Stadshypotek. Genom nyemissioner bör såväl medlemmar&lt;br&gt;som externa intressenter beredas möjlighet att inträda och satsa riskvilligt&lt;br&gt;kapital på marknadsmässiga villkor. Detta kan ske i betydande omfattning&lt;br&gt;utan att stiftelsen behöver ge upp sin roll som huvudaktieägare i&lt;br&gt;Stadshypotek. Det kan vidare ske i former som garanterar att&lt;br&gt;Stadshypotek fortsätter att utvecklas som konkurrent till de större&lt;br&gt;bankkoncemema på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har inget att erinra mot de förslag som rör skattekonsek-&lt;br&gt;venserna och behandlingen av de ombildade instituten ur kapitaltäck-&lt;br&gt;ningssynpunkt. Detsamma gäller den tidpunkt som utredningen angivit&lt;br&gt;för ikraftträdande av de olika förslagen. Den anpassning som rör&lt;br&gt;hypoteksinstituten bör dock tidsmässigt sammanfalla med ställningstagan-&lt;br&gt;det till kreditmarknadskommitténs förslag om reformerad lagstiftning för&lt;br&gt;kreditaktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försäkringsinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till en början vill inspektionen instämma i vad utredaren anfört om&lt;br&gt;nödvändigheten av att utan dröjsmål genomföra en modernisering av&lt;br&gt;Landshypoteks och Stadshypoteks organisation för att skapa möjlighet för&lt;br&gt;de båda institutionerna att utvecklas och framgångsrikt verka på den&lt;br&gt;framtida avreglerade kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda hypoteksinstitutionema är nu organiserade efter likartade Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;linjer. På en punkt har utredaren ansett sig kunna finna en principiell Bilaga 2&lt;br&gt;skillnad av betydelse i det att det inom landshypotek skulle föreligga ett&lt;br&gt;delägarskap från låntagarnas sida i föreningarna och från dessas sida i&lt;br&gt;banken, vilket delägarskap i ekonomiskt hänseende skulle betyda något&lt;br&gt;helt annat och mera långtgående än vad som följer av med-&lt;br&gt;lemskapsreglema i stadshypoteksförfättningama. Detta har lett utredaren&lt;br&gt;fram till helt olika lösningar for de båda institutionerna. Inspektionen&lt;br&gt;anser att utredaren i hög grad överdriver betydelsen av de smärre&lt;br&gt;formella och sakliga skillnader som finns mellan de båda regelsystemen.&lt;br&gt;Enligt inspektionens uppfattning bör - med hänsyn till att de båda&lt;br&gt;institutionernas uppbyggnad och verksamhetsorganisation i allt väsentligt&lt;br&gt;är densamma - en given utgångspunkt vara att den ombildningsmodell&lt;br&gt;som väljs bör tillämpas på båda institutionerna. För detta talar också att&lt;br&gt;de båda institutens verksamhet kan antas bli i viss utsträckning över-&lt;br&gt;lappande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för en reformering av organisationsformen bör läggas främst&lt;br&gt;följande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den låntagarkooperativa karaktären behålls. Av detta följer bl.a. att&lt;br&gt;det även i fortsättningen bör finnas en stark förankring hos låntagarna på&lt;br&gt;regional nivå. Mot bakgrund av den kooperativa karaktären är det inte&lt;br&gt;nödvändigt att på det sätt som utredaren gjort i fråga om Stadshypotek&lt;br&gt;betona ett från början starkt avkastningskrav. (Här kan en jämförelse&lt;br&gt;göras med sparbanker, föreningsbanker och ömsesidiga försäkringsbo-&lt;br&gt;lag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Organisationsformen för rörelsen bör vara sådan att den ger möjlighet&lt;br&gt;till nödvändig utveckling och även skapar en grund för konkurrens med&lt;br&gt;andra institut på lika villkor. För rörelsen bör därför användas&lt;br&gt;aktiebolagsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kopplingen mellan ägarfunktion och lånerörelsen måste vara sådan&lt;br&gt;att förutsättning skapas för att föra ihop Landshypoteks och&lt;br&gt;Stadshypoteks olika delar till slagkraftiga koncerner. Det är helt&lt;br&gt;nödvändigt, om instituten skall ha möjlighet att hävda sig i framtidens&lt;br&gt;konkurrens, att en samordning och effektivisering sker inom resp,&lt;br&gt;koncern för att fullt ut ta till vara fördelarna i en stordrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa utgångspunkter anser inspektionen att den&lt;br&gt;lösning som utredaren föreslår för Stadshypotek - bl.a. med en stiftelse&lt;br&gt;som ägare av Stadshypotek AB - inte är acceptabel. Inspektionen&lt;br&gt;avstyrker därför det förslag som utredaren framlagt beträffande&lt;br&gt;Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid svårt att peka på en enkel ombildningsmodell som&lt;br&gt;helt uppfyller de villkor som enligt ovan måste ställas på en reform och&lt;br&gt;som dessutom i stor omfattning kan vinna gehör hos personal och&lt;br&gt;förtroendemän i institutionerna. Mycket talar därför för att det första&lt;br&gt;steget bör bygga på - förutom på att själva rörelsen drivs i ett&lt;br&gt;aktiebolag - att ägarfunktionerna kopplas till en organisation som så nära&lt;br&gt;som möjligt bygger på den nuvarande. Den skulle då t.ex. kunna&lt;br&gt;innebära att aktierna fördelas på banken/kassan resp, på föreningarna på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant sätt att banken/kassan i vart fall har majoritet i rösthänseende på Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;aktiebolagets bolagsstämma, att föreningarna ombildas till ekonomiska Bilaga 2&lt;br&gt;föreningar - eller, om samtliga aktier läggs hos banken/kassan,&lt;br&gt;valföreningar - med uppgift att utse ombud till kassans resp, bankens&lt;br&gt;stämma och att i viss mån engageras i aktiebolagets oiganisation vad&lt;br&gt;gäller låneverksamhet i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningen bör alltså så långt som möjligt tillvarata de fördelar som&lt;br&gt;finns i den regionala låntagarförankringen samtidigt som oiganisationen&lt;br&gt;i väsentliga avseenden måste möjliggöra en nödvändig styrning av och&lt;br&gt;kraftsamling i koncernens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen föreslår att finansdepartementet i någon därför lämplig form&lt;br&gt;tar upp överläggningar med företrädare för de båda institutionerna för att&lt;br&gt;närmare klarlägga hur en ombildning utifrån vissa givna förutsättningar&lt;br&gt;- enligt inspektionens mening de som angetts i det föregående - kan&lt;br&gt;genomföras under bred förankring i institutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har av UHÄ remitterats till universiteten i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala och Lund. Inkomna remissyttranden bifogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett utifrån de synpunkter, vilka UHÄ företrädesvis har att beakta&lt;br&gt;finner ämbetet inget att erinra emot utredningens förslag i dess helhet.&lt;br&gt;Enligt UHÄ:s mening hade det dock varit önskvärt om utredningen&lt;br&gt;närmare hade redogjort för hur &amp;quot;till Sverige anknuten vetenskaplig&lt;br&gt;forskning&amp;quot; skall få tillgodogöra sig avkastningen på stiftelsens&lt;br&gt;Stadshypotekskassan innehav av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt vill UHÄ hänvisa till vad som har anförts från universitetens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnämnden ställer sig, med följande påpekanden, positiv till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;quot;Stadshypotek”) vill nämnden understryka den allmänna synpunkten att&lt;br&gt;det är väsentligt att Stadshypotek, som hittills kan sägas ha fungerat som&lt;br&gt;en garant för prispressande konkurrens inom bostadskreditgivningen,&lt;br&gt;också i fortsättningen kan behålla sin roll som en stark och självständig&lt;br&gt;aktör på bostadskreditmarknaden. Nämnden vill också framhålla, att det&lt;br&gt;är angeläget att förslaget är så utformat att det kan uppfattas om positivt&lt;br&gt;även från stadshypoteksföreningamas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nu gjorda påpekanden tillstyrker nämnden ett genomförande av&lt;br&gt;betänkandets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppsala universitet, juridiska fakultetsstyrelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsstyrelsen finner inte anledning att gå in på kredit-&lt;br&gt;marknadssituationen och frågor kopplade till denna utan begränsar sitt&lt;br&gt;yttrande till att avse synpunkter på dels utredningens resultat i vad avser&lt;br&gt;ägarförhållandena i dagens situationen vad gäller de tre hypoteksinstituten&lt;br&gt;med de till dem kopplade föreningarna, dels utredningens förslag till nya&lt;br&gt;oiganisationsformer, dels föreslagna stadgar och bolagsordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad till att böija med gäller dagens ägarsituation har utredningen&lt;br&gt;kommit till det resultatet, att såväl Stadshypotekskassan som de till denna&lt;br&gt;kopplade stadshypoteksforeningama är att betrakta som självägande&lt;br&gt;juridiska personer sui generis, närmast av stiftelsekaraktär , med starkt&lt;br&gt;offentligrättsligt inslag. Något anspråk på Stadshypoteks samlade kapital&lt;br&gt;kan därför inte göras gällande från vare sig föreningarnas eller medlem-&lt;br&gt;marnas sida. Inte heller staten kan enligt utredningen resa anspråk på&lt;br&gt;Stadshypoteks förmögenhetsmassa. När det därefter gäller Landshypotek&lt;br&gt;föreligger enligt utredningen den skillnaden, att hypoteksbankens delägare&lt;br&gt;utgörs av landshypoteksföreningar och att låntagarna är delägare i&lt;br&gt;föreningarna. Låntagarna genom föreningarna har därför, sägs det vidare,&lt;br&gt;i egenskap av delägare ett rättsligt grundat anspråk på del i förmögen-&lt;br&gt;hetsmassan i Landshypotek och på de aktier som kan komma att uppstå&lt;br&gt;vid en ombildning av Landshypoteksorganisationen till aktiebolag. Vad&lt;br&gt;slutligen Skeppshypotek beträffar har utredningen kommit till det&lt;br&gt;resultatet att staten ensam är ägare. Vad först stadshypoteksforeningama&lt;br&gt;beträffar kunde det som utredningen anfört tidgare möjligen sägas att de&lt;br&gt;utgjorde en särform av ekonomiska föreningar, och även om låntagarna&lt;br&gt;alltjämt kallas medlemmar kan det med visst fog ifrågasättas om de&lt;br&gt;numera - sedan deras skyldighet att solidariskt svara för föreningarnas&lt;br&gt;förbindelser 1970 upphörde - kan sägas träffa sådant avtal om samverkan&lt;br&gt;för ett gemensamt ändamål som är en förutsättning för att en association&lt;br&gt;och därmed en förening skall anses föreligga. Å andra sidan benämns&lt;br&gt;som sagt låntagarna medlemmar, och som sådana har de vissa förvalt-&lt;br&gt;ningsbefogenheter i föreningarna. Visst fog synes dock som sagt&lt;br&gt;föreligga för ståndpunkten att det i detta fäll närmast är fråga om en halvt&lt;br&gt;offentligrättslig organisationsform med visst inflytande för dem som är&lt;br&gt;låntagare. Fakultetsstyrelsen kan därför sammanfattningsvis acceptera det&lt;br&gt;slutresultat till vilken utredningen kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniker som föreslås för omvandlingen av stadshypotek finns i det&lt;br&gt;stora hela inte något att invända mot. Ett par detaljer skall dock beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Stadshypoteks ombildning till en aktieägande stiftelse uppkommer&lt;br&gt;som utredningen konstaterat ett gäldenärsbyte. Utredningen är - säkert&lt;br&gt;helt korrekt - av den uppfattningen att samtliga borgenärer inte kan nås&lt;br&gt;för det samtycke som i princip krävs för gäldenärsbyten och föreslår i&lt;br&gt;stället, att regeringen prövar tryggheten för Stadshypoteks fordringsägare&lt;br&gt;men vidare, vilket är väl så centralt, att den av staten garanterade&lt;br&gt;grundfonden inte avvecklas snabbare än de skulder som för närvarande&lt;br&gt;föreligger. För att skydda Stadshypoteks nuvarande fordringsägare får&lt;br&gt;dock den av staten garanterade grundfonden bara användas till skyddan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av dessa och inte dem som framdeles tillkommer som fordringsägare.&lt;br&gt;Med hänsyn till de jämfört med dagens situation utökade risker, som&lt;br&gt;fordringsägarna generellt sett kan komma att utsättas för genom&lt;br&gt;Stadshypotek AB:s verksamhet, finner fakultetsstyrelsen det trots allt vara&lt;br&gt;tveksamt om de nuvarande fordringsägarna erhåller ett erforderligt skydd&lt;br&gt;genom den föreslagna modellen. - Till förslaget på s. 150 att Stiftelsen&lt;br&gt;Stadshypotekskassan skall få en styrelse om tolv personer vill fakul-&lt;br&gt;tetsstyrelsen göra det påpekandet, att all erfarenhet entydigt synes utvisa&lt;br&gt;att stora styrelser inte fungerar effektivt. Fråga är om inte styrelsen för&lt;br&gt;stiftelsen i likhet med t.ex. Nobelstiftelsens styrelse kunde bestå av sex&lt;br&gt;ledamöter men med rätt för olika akademiska kollegier att med ensamrätt&lt;br&gt;bestämma hur de medel som skall till fälla forskningen enligt förslaget till&lt;br&gt;stadgar § 2 (s. 231) skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplikationerna är delvis desamma och delvis andra vad gäller&lt;br&gt;Landshypotek - enligt förslaget framdeles ett kreditmarknadsaktiebolag&lt;br&gt;med ekonomiska föreningar som delägare. Man kan till en början ställa&lt;br&gt;frågan i vilken mån det bör tillkomma statsmakterna att besluta att ett&lt;br&gt;privaträttsligt organ skall omvandlas till ett aktiebolag (ss 155 och 197).&lt;br&gt;A andra sidan kan statsmakterna inom vida ramar göra sådana ändringar&lt;br&gt;i gällande regler att fysiska och juridiska personer för att fortsätta viss&lt;br&gt;typ av verksamhet tvingas in i nya verksamhetstyper. Fakultetsstyrelsen&lt;br&gt;nöjer sig därför i detta sammanhang med detta påpekande. - Vad därefter&lt;br&gt;skyddet för Hypoteksbankens fordringsägare beträffar är problement&lt;br&gt;detsamma som ovan berörts i vad gäller Stadshypoteks fordringsägare.&lt;br&gt;Förslaget i betänkandet är i vad gäller Landshypotek identiskt med&lt;br&gt;förslaget i vad gäller skyddet för Stadshypoteks fordringsägare. Fakul-&lt;br&gt;tetsstyrelsen vill även i detta fäll uttala sin tveksamhet inför frågan om&lt;br&gt;fordringshavama erhåller erforderligt skydd. - Påpekandet på s 158 m att&lt;br&gt;föreningarnas verksamheter framdeles kommer att regleras av stadgar&lt;br&gt;medan Landshypoteksrörelsen regleras av aktiebolagslagen, kredit-&lt;br&gt;aktiebolagslagen och bolagsordning måste kompletteras med påpekandet,&lt;br&gt;att föreningarna även blir bundna av lagen om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;(om inte särreglering ges), vilket har viss praktisk betydelse. Lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar är nämligen tillämplig på föreningar som genom&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen.&lt;br&gt;Vidare skall medlemmarna vara aktiva i föreningarna som konsumenter,&lt;br&gt;leverantörer eller liknande - föreningarna skall med andra ord vara&lt;br&gt;kooperativa. De framtida föreningarna skall väl ha till syfte att främja&lt;br&gt;sina medlemmars ekonomiska intressen, men hur mycket av ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet blir kvar hos dem? Skall aktieägande anses konstituera&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet? Och kan man rimligen säga att medlemmarna&lt;br&gt;som ju får sina lån beviljade av hypoteksaktiebolaget är låntagare hos&lt;br&gt;föreningen? Däremot skulle väl rekvisitet ekonomisk verksamhet kunna&lt;br&gt;komma att uppfyllas om föreningarna som ombud för kreditaktiebolaget&lt;br&gt;har att bevilja medlemmarnas lån och då blir väl föreningarna även&lt;br&gt;kooperativa. - En grundläggande princip i vad gäller aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar är att de inte får tömmas på eget bundet kapital&lt;br&gt;genom utbetalning till föreningens medlemmar. I strid mot denna princip&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehåller förslaget att utan att ta hänsyn till de enskilda föreningarnas&lt;br&gt;ekonomi föreskriva, att föreningarna själva skall erlägga insatserna för&lt;br&gt;dagens medlemmar med rätt för samma medlemmar att efter viss tid&lt;br&gt;lämna föreningarna och därvid lyfta samma insatser. Det må så vara att&lt;br&gt;medlemmarna redan i dag är delägare i hypoteksföreningama och att de,&lt;br&gt;om föreningarna skulle likvideras, skulle kunna dela på likvida-&lt;br&gt;tionsöverskottet - en annan sak är att föreslå en konstruktion som går&lt;br&gt;stick i stäv med associationsrättens borgenärsskyddsregler vid fortsatt&lt;br&gt;verksamhet. - Slutligen skall här pekas på den latenta konfliktrisk som&lt;br&gt;ligger däri, att lån avses komma att ges till vissa personer som genom&lt;br&gt;sina föreningar är aktieägare i Landshypotek AB och att dessa låntagares&lt;br&gt;intressen kan tänkas komma att gå stick i stäv med intressena hos de&lt;br&gt;aktieägare, som tecknar eller köper aktier i bolaget utan att samtidigt&lt;br&gt;vara låntagare. En grundläggande princip inom associationsrätten är att&lt;br&gt;aktieägare skall behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksgäldskontoret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret ansluter sig till utredningens förslag att de tre&lt;br&gt;hypoteksorganisationema ombildas till aktiebolag. Vidare anser kontoret&lt;br&gt;i likhet med utredningen att det föreslagna Stadshypotek AB skall vara&lt;br&gt;ett bankoberoende institut, som alltfort kan värna om konkurrensen på&lt;br&gt;svensk kreditmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontoret finner det dock tveksamt att låta en stiftelse äga Stadshypotek&lt;br&gt;AB. Denna tveksamhet grundas på att den förslagna stiftelseformen kan&lt;br&gt;leda till ett oklart ägarintresse. I den mån stiftelseformen väljs bör dock&lt;br&gt;ett privat delägande i Stadshypotek AB åstadkommas genom en&lt;br&gt;aktieemission till allmänheten. Vidare anser kontoret att, om stiftelsefor-&lt;br&gt;men väljs, stiftelsens avkastning inte bör specialdestineras till forskning.&lt;br&gt;Enligt kontorets principiella uppfattning vore en sådan specialdestinering&lt;br&gt;olycklig. Behovet av medel till forskning har självfallet inte något&lt;br&gt;samband med hur avkastningen utvecklas i det föreslagna nya bolaget.&lt;br&gt;Ifrågavarande behov bör, om ett samhällsintresse bedöms föreligga, i&lt;br&gt;stället tillgodoses genom medel som anslås av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall grundfonden för stadshypotekskassan&lt;br&gt;och hypoteksbanken respektive garanti fonden för skeppshypotekskassan&lt;br&gt;aweckas i takt med inlösningen av institutens redan ingångna förbindel-&lt;br&gt;ser enligt hittills gällande ordning. Denna successiva minskning av&lt;br&gt;grundfondernas respektive garantifondens omfattning bör emellertid enligt&lt;br&gt;riksgäldskontorets uppfattning på ett tydligare sätt än i utredningens&lt;br&gt;förslag komma till uttryck i övergångsbestämmelserna till upphävandet&lt;br&gt;av lagarna om respektive institut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksutredningen har redan enligt sina direktiv haft att inrikta arbetet&lt;br&gt;på att främja förutsättningarna för en effektiv konkurrens på kredit-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden. Utredarens mål har varit att åstadkomma en moderniserad&lt;br&gt;organisationsform för hypoteksinstituten som gör det möjligt för dessa att&lt;br&gt;verka och utvecklas på en avreglerad kreditmarknad. Utredaren har också&lt;br&gt;i ett flertal avseenden klart uttalat att en utgångspunkt för förslagen är att&lt;br&gt;åstadkomma konkurrensneutralitet mellan hypoteksinstituten och andra&lt;br&gt;kreditinstitut, såväl svenska som utländska. Dessa utgångspunkter för&lt;br&gt;utredningen ligger väl i linje med de intressen som konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ningen vill främja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO anser i allt väsentligt att utredaren på ett förtjänstfullt sätt genom&lt;br&gt;inriktningen av sina förslag tillgodoser och främjar en effektiv kon-&lt;br&gt;kurrens på så långt möjligt lika villkor mellan olika aktörer på kredit-&lt;br&gt;marknaden. Det gäller bl.a. förslagen att ombilda hypoteksinstituten till&lt;br&gt;aktiebolag och inordna dem i den lagstiftning som reglerar liknande&lt;br&gt;kreditinstitut, att avveckla de statliga garantierna, att införa incitament för&lt;br&gt;att ställa marknadsmässiga lönsamhets- och avkastningskrav på kapitalet&lt;br&gt;i dessa institut samt att även i övrigt avskaffa särbestämmelserna för&lt;br&gt;hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO har mot denna bakgrund inte funnit skäl att mera detaljerat kom-&lt;br&gt;mentera förslagen. I anslutning till några punkter som tas upp i särskilt&lt;br&gt;yttrande av experterna Johan Engström, Torbjörn Kihlstedt och Sören&lt;br&gt;Rung vill NO emellertid framföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 6 tas frågan upp vilket avkastningskrav som skall ställas på&lt;br&gt;Stadshypotek AB. NO vill framhålla att det inte föreligger någon&lt;br&gt;motsättning mellan ett försiktigt avkastningskrav i böljan och en&lt;br&gt;långsiktigt marknadsmässig avkastning. Det krav som bör ställas är att&lt;br&gt;avkastningen är attraktiv för en tänkt investerare. En sådan kan mycket&lt;br&gt;väl tänka sig en lägre avkastning i böljan eller kanske inledningsvis ingen&lt;br&gt;avkastning alls under förutsättning att den lägre avkastningen kom-&lt;br&gt;penseras av en förhållandevis hög avkastning i ett senare skede. Tolkat&lt;br&gt;på detta vis stöder No målet att Stadshypotek utvecklas till en långsiktigt&lt;br&gt;lönsam organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 7 tas frågan upp vad som skall gälla i kapitaltäckningshän-&lt;br&gt;seende beträffande Stadshypoteks fonder. NO kan, mot bakgrund av vad&lt;br&gt;utredaren anfört i denna fråga, ansluta sig till de bedömningar som denne&lt;br&gt;gör. Det synes svårt att exakt väga och kvantifiera de för- respektive&lt;br&gt;nackdelar som Stadshypotek historiskt sett har haft av gällande lagstift-&lt;br&gt;ning. Då också kreditmarknadskommittén synes ha kommit fram till att&lt;br&gt;en reducering av fondema i kapitaltäckningshänseende inte skulle få&lt;br&gt;någon större praktisk effekt och med hänsyn till den osäkerhet som&lt;br&gt;fortfarande råder beträffande vilka fördelar som Stadshypotek har haft av&lt;br&gt;särbehandlingen av fondavsättningarna instämmer NO i att det väsentliga&lt;br&gt;är en likabehandling i framtiden mellan de kreditinstitut som konkurrerar&lt;br&gt;med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 8 tas upp vilken garantiavgift som Stadshypotek bör betala för&lt;br&gt;grundfonden. NO anser att Stadshypotek bör betala en marknadsmässig&lt;br&gt;avgift. Enligt vad som framgår av yttrandet synes denna avgift ligga på&lt;br&gt;en väsentligt högre nivå än den av utredaren föreslagna oförändrade&lt;br&gt;avgiften på 0,33 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO kan i övrigt tillstyrka förslagen och vill ansluta sig till bedöm-&lt;br&gt;ningen att det, bl.a. av konkurrensneutralitetsskäl, är angeläget att&lt;br&gt;förslagen genomförs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen ansluter sig till betänkandets särskilda yttrande av&lt;br&gt;experterna Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill framhålla följande synpunkter avseende&lt;br&gt;Stadshypoteks framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Modell för en ny organisationsform (Kapitel 5.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens utgångspunkt är att de åtgärder som föreslås skall medföra&lt;br&gt;konkurrensmässig neutralitet mellan Stadshypotek och övriga&lt;br&gt;bostadsinstitut. För att uppnå bl a neutralitet från beskattningssynpunkt&lt;br&gt;föreslår utredningen att Stadshypotek ombildas till aktiebolag (sid 113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen delar utredningens uppfattning att det är viktigt att det&lt;br&gt;nya bolaget Stadshypotek AB kommer att konkurrera på lika villkor med&lt;br&gt;övriga bostadsinstitut. Om Stadshypoteks rörelsedrivande verksamhet&lt;br&gt;läggs i kreditaktiebolaget Stadshypotek AB, uppnår man den fördelen att&lt;br&gt;detta institut framöver får samma skatteregler som övriga bostadsinstitut.&lt;br&gt;Det innebär vidare att de skatteförslag, som URF (SOU 1989:34)&lt;br&gt;föreslagit för finansiella företag, kommer att omfatta både Stadshypotek&lt;br&gt;AB och övriga bostadsinstitut. URF avstod från att framlägga särskilda&lt;br&gt;skatteförslag för hypoteksinsitutten, med hänvisning till den pågående&lt;br&gt;hypoteksutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bolagsbildning (Kapitel 5.4.1.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det statliga grundfonden avvecklas i takt med att&lt;br&gt;utelöpande obligationer och andra förbindelser inlöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banlföreningen vill framhålla att det är synnerligen viktigt för konkur-&lt;br&gt;rensneutraliteten mellan Stadshypotek och övriga bostadsinstitut att detta&lt;br&gt;förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen avstår å ena sidan från att föreslå någon förändring av&lt;br&gt;avgiften på 0,33 % för grundfonden. A andra sidan framhålls att&lt;br&gt;avgiftens storlek &amp;quot;kunde i och för sig sättas till en marknadsmässig nivå”&lt;br&gt;(sid 137).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banlföreningen vill påpeka att de två ståndpunkterna i föregående&lt;br&gt;stycke är oförenliga. Utredaren borde ha föreslagit en konkret höjning av&lt;br&gt;garantiavgiften till marknadsmässig nivå. Vissa andra bostadsinstitut&lt;br&gt;betalar för sina garantiförbindelser en avgift på 1,0 - 1,5 %. Boen-&lt;br&gt;dekostnadsutredningen (SOU 1989:71) har beträffande sitt system med&lt;br&gt;statliga garantier föreslagit en avgift i intervallet 0,5 - 1,0 %. Bankföre-&lt;br&gt;ningen anser därför att en höjning av Stadshypoteks garantiavgift till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,0 % vore rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stadshypoteks fonder (Kapitel 5.4.1.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att i kapitalbasen för Stadshypotek AB skall&lt;br&gt;inkluderas med fullt belopp de obeskattade reserveringar som gjorts t o&lt;br&gt;m år 1984 (sid 140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banlföreningen anser att detta förslag i högsta grad strider mot&lt;br&gt;principen om konkurrensneutralitet. Till följd av nuvarande skatteregler&lt;br&gt;har Stadshypotek under många år överfört obeskattade vinstmedel till&lt;br&gt;eget kapital (reservfond respektive säkerhetsfond). Övriga bostadsinstitut&lt;br&gt;har däremot varit tvungna att under en lång följd av år successivt ta fram&lt;br&gt;vinstmedel till beskattning för att överföra medel till eget kapital. Vidare&lt;br&gt;har Stadshypotek, till skillnad från övriga bostadsinstitut, inte haft&lt;br&gt;skyldighet att betala vinstdelningsskatt. Vid beräkning av underlag för&lt;br&gt;denna skatt återförs avsättning till värderegleringskonto. Detta innebär att&lt;br&gt;för övriga bostadsinstitut även avsättningar till värderegleringskonto&lt;br&gt;delvis är beskattade. En grundläggande princip för de framtida reglerna&lt;br&gt;måste vara att Stadshypotek i sin kapitalbas inte får medräkna större&lt;br&gt;belopp än vad som hade blivit fallet om Stadshypotek under gångna år&lt;br&gt;haft samma skatteregler som övriga bostadsinstitut. En matematisk&lt;br&gt;beräkning härav kan naturligtvis endast göras approximativt; utgångs-&lt;br&gt;punkten härvid skulle kunna vara en schablonmässig effektiv skat-&lt;br&gt;tebelastning på 15-20 %, vilket torde vara generöst för Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen föreslår att konkurrensneutralitet åstadkommes genom&lt;br&gt;följande &amp;quot;neutralisering&amp;quot;: De &amp;quot;övervärden&amp;quot;, som finns i Stadshypotek till&lt;br&gt;följd av de förmånliga skattereglerna, överförs till särskilt värderegle-&lt;br&gt;ringskonto - t e x benämnt &amp;quot;Värderegleringskonto 1&amp;quot; - som inte alls får&lt;br&gt;inräknas i kapitalbasen. I &amp;quot;Värderegleringskonto 2&amp;quot; ingår medel som har&lt;br&gt;samma skattebelastning som övriga bostadsinstituts värdereglerings-&lt;br&gt;konton; dessa värderegleringskonton behandlas på sinsemellan likartat sätt&lt;br&gt;i kapitalbashänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill starkt understryka - för att undvika missuppfatt-&lt;br&gt;ningar - att dess förslag inte innebär någon &amp;quot;avskattning&amp;quot; eller &amp;quot;retroaktiv&lt;br&gt;beskattning&amp;quot; för Stadshypotek. Alla ackumulerade vinstmedel bibehålls&lt;br&gt;i institutet, men en del av fondavsättningarna t o m år 1984 får inte&lt;br&gt;medräknas i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens argument mot en neutralisering är bl a att bo-&lt;br&gt;stadsinstituten &amp;quot;under lång tid konkurrerat på marknaden under kända&lt;br&gt;betingelser och villkor&amp;quot; och att det därför inte finns anledning att &amp;quot;i&lt;br&gt;efterhand försöka tillskapa ett ... jämbördigt utgångsläge&amp;quot;. Bankföre-&lt;br&gt;ningen vill gentemot detta framhålla att effekten av under lång tid kända&lt;br&gt;icke-neutrala konkurrensvillkor givetvis inte bör föras vidare in ett nytt&lt;br&gt;system, som syftar till konkurrensneutralitet. I så fall bygger man in en&lt;br&gt;konkurrensolikhet även i det nya systemet. Detta skulle bli fallet om de&lt;br&gt;här diskuterade reserverna i Stadshypotek till fullo får inräknas i kapital-&lt;br&gt;basen. Bankföreningen vill vidare erinra om att Kreditmarknadskom-&lt;br&gt;mittén vid sin diskussion om en eventuell neutralisering av viss del av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteks reserver ansåg att den av KMK föreslagna hypoteksutred-&lt;br&gt;ningen borde &amp;quot;vara oförhindrad att i detta vidare sammanhang beakta&lt;br&gt;dessa fondavsättningams förutsättningar vid regleringen av institutens&lt;br&gt;kapitalbas enligt en ny lagstiftning&amp;quot;. Föreningen anser inte att utredaren&lt;br&gt;har fullföljt uppdraget i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att &amp;quot;vissa verksamheter som fäller utanför det av&lt;br&gt;KMK beskrivna fmansieringsverksamhetsbegreppet&amp;quot; bör kunna bedrivas&lt;br&gt;i ett till Stadshypotek AB sidoordnat bolag, varför det kan finnas&lt;br&gt;anledning att tillskapa ett holdingbolag kan behöva tillskapas mellan&lt;br&gt;Stadshypotek AB och stiftelsen (sid 144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningens mening är att stadshypoteks verksamhet bör begränsas&lt;br&gt;till finansiering av bostads-, affärs- och kontorsfastigheter, på samma sätt&lt;br&gt;som för övriga bostadsinstitut. Vidare bör samtliga dessa institut ha rätt&lt;br&gt;att ge krediter till jordbruksfastigheter. Om ett holdingbolag tillskapas&lt;br&gt;mellan Stadshypotek AB och stiftelsen, kommer koncernens verksamhet&lt;br&gt;sannolikt att breddas till andra områden än fästighetsfmansiering - i strid&lt;br&gt;mot utredningens direktiv. Bankförening anser därför att ett holdingbolag&lt;br&gt;mellan Stadshypotek AB och stiftelsen inte bör tillåtas. Detta skall inte&lt;br&gt;tolkas som ett försök till konkurrensbegränsning för Stadshypotek i&lt;br&gt;förhållande till övriga bostadsinstitut. Det står självfallet Stadshypotek&lt;br&gt;AB fritt att bilda dotterbolag för olika verksamheter inom fästighetsfinan-&lt;br&gt;sieringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ägarrollen (Kapitel 5.4.1.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att aktierna i Stadshypotek AB skall tillfalla en&lt;br&gt;stiftelse med &amp;quot;samhällsnyttigt ändamål&amp;quot; (sid 147). Denna - Stiftelsen&lt;br&gt;Stadshypotekskassan - skall, åtminstone inledningsvis, inte ha andra&lt;br&gt;tillgångar än dessa aktier och en reversfordran på Stadshypotek AB.&lt;br&gt;Inom överskådlig framtid bör ägaransvaret för Stadshypotek AB förbli&lt;br&gt;hos stiftelsen, även om denna inte bör vara bunden att delta i nyemis-&lt;br&gt;sioner i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att det klart bör uttalas i propositionen att&lt;br&gt;Stiftelsen Stadshypotekskassan inte skall vara bunden att behålla&lt;br&gt;aktiemajoriteten i Statshypotek AB. För att tillgodose stiftelsens syfte -&lt;br&gt;understöd till vetenskaplig forskning - bör stiftelsen vara oförhindrad att&lt;br&gt;optimera avkastningen på kapitalet genom alternativa placeringsmöjlig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser &amp;quot;från konkurrensneutralitetssynpunkt och för att&lt;br&gt;uppnå effektivitet på kreditmarknaden är det nödvändigt att lönsamhets-&lt;br&gt;och avkastningskrav ställs på kapitalet i Stadshypotek&amp;quot; (sid 124).&lt;br&gt;Huvudaktieägaren, dvs stiftelsen, måste resa krav på avkastning på sina&lt;br&gt;aktier i Stadshypotek AB. Vidare kommer genom nyemissioner nytill-&lt;br&gt;komna aktieägare i Stadshypotek AB att resa avkastningskrav, som&lt;br&gt;&amp;quot;kommer att vara relaterat till de för ögonblicket rådande marknadsför-&lt;br&gt;utsättningarna&amp;quot; (sid 146). Samtidigt sägs i betänkandet att med hänsyn till&lt;br&gt;att Stadshypotek AB skall utvecklas till &amp;quot;en långsiktigt lönsam organisa-&lt;br&gt;tion kan det knappast komma i fråga att stiftelsen inledningsvis ställer så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höga utdelningskrav att utvecklingen för Stadshypotek AB försvåras.&lt;br&gt;Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdelningskraven under de&lt;br&gt;inledande åren kommer att ställas ganska försiktigt&amp;quot; (sid 148).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banlföreningen anser det synnerligen viktigt att det uttalas i proposi-&lt;br&gt;tionen att stiftelsen redan från böljan och till fullo skall ställa marknads-&lt;br&gt;mässiga avkastningskrav på Stadshypotek AB:s verksamhet och dess&lt;br&gt;kapital. Sådana krav skall givetvis gälla även det kapital som - i enlighet&lt;br&gt;med bankföreningens förslag i avsnitt 4. ovan - hänförs till Värderegle-&lt;br&gt;ringskonto 1. Bolagets utdelningspolitik skall beslutas av bolagsstämman&lt;br&gt;i sedvanlig ordning. Skälen till att marknadsmässiga avkastningskrav&lt;br&gt;redan från böljan skall ställas är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det första skälet är konkurrensneutraliteten gentemot övriga bo-&lt;br&gt;stadsinstitut. Dessas verksamhet har sedan begynnelsen varit baserad&lt;br&gt;på aktiekapital som kräver marknadsmässig förräntning; detta är&lt;br&gt;avgörande för institutens möjligheter att få tillskott av riskkapital&lt;br&gt;genom nyemission. Nuvarande Stadshypotek har däremot bedrivit sin&lt;br&gt;vekrsamhet utan marknadsmässiga förräntningskrav på kapitalet. Om&lt;br&gt;det inte redan från början ställs marknadsmässiga avkastningskrav på&lt;br&gt;stadshypotek AB, bibehålls tills vidare denna stora konkurrensfördel&lt;br&gt;för Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det andra skälet är behovet för Stadshypotek AB att öka sin&lt;br&gt;kapitalbas genom nyemission av aktier till andra intressenter än&lt;br&gt;Stiftelsen Stadshypotekskassan. Möjligheten härtill skulle försvåras,&lt;br&gt;om det inte redan från böijan ställs marknadsmässiga avkastningskrav&lt;br&gt;på Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det tredje skälet är intresset hos Stiftelsen Stadshypotekskassan att&lt;br&gt;som bas för den forskningsstödjande verksamheten få marknads-&lt;br&gt;mässig avkastning på sitt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det fjärde skälet är det ökade internationella beroendet för all&lt;br&gt;finansieringsverksamhet. Om Stadshypotek AB i ökad omfattning&lt;br&gt;skall låna upp medel utomlands, är det nödvändigt att marknads-&lt;br&gt;mässiga avkastningskrav ställs på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ovannämnda synpunkter rörande avkastningskravet kan läggas det&lt;br&gt;faktum att de skärpta kapitalkraven redan fått konsekvenser på markna-&lt;br&gt;den. Under 1989 reducerades antalet självständiga bostadsinstitut med&lt;br&gt;25 % (från 8 till 6). Denna utveckling kommer troligen att ytterligare&lt;br&gt;påskyndas om avkastningskravet på Stadshypotek AB är lägre än&lt;br&gt;konkurrenternas. Det är just i inledningsskedet som konkurrenssituationen&lt;br&gt;är känsligast. Olikheter i avkastningskrav och i kapitalisering i inled-&lt;br&gt;ningsskedet kan snabbt leda till att antalet fristående institut ytterligare&lt;br&gt;reduceras. Bankföreningen vill framhålla att stiftelsens avkastningskrav&lt;br&gt;på aktieinnehavet i Stadshypotek AB inte bör påverkas av den skat-&lt;br&gt;tebefrielse som kan bli följden avO stiftelsens &amp;quot;samhällsnyttiga ändamål&amp;quot;.&lt;br&gt;För det första kommer ju en eventuell skattebefrielse för stiftelsen att&lt;br&gt;gälla även alternativa placeringar; för att vara konkurrenskraftiga i&lt;br&gt;förhållande till dessa måste därför aktierna i Stadshypotek AB ge&lt;br&gt;marknadsmässig avkastning trots en eventuell skattebefrielse för&lt;br&gt;stiftelsen. För det andra kan inte stiftelsen ställa lägre avkastningskrav än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de övriga av Stadshypotek AB:s ägare, vilka inte har skattebefrielse och&lt;br&gt;vilka kräver marknadsmässig avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Tidsperspektiv (Kapitel 5.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker att en förlängd situation av osäkerhet rörande&lt;br&gt;vilka förutsättningar som skall gälla för hypoteksinstituten medför mycket&lt;br&gt;stora nackdelar såväl för dem själva som för kreditmarknaden i dess&lt;br&gt;helhet (sid 177).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill betona att det av konkurrensneutralitetsskäl&lt;br&gt;gentemot övriga bostadsinstitut är viktigt att reformen av Stadshypotek&lt;br&gt;träder i kraft snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Konsekvenser av utredarens överväganden och förslag (Kapitel 6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen betonar att när det gäller Stadshypoteks kapitalanskaff-&lt;br&gt;ning bör, på samma sätt som hittills, en klar skiljelinje upprätthållas&lt;br&gt;gentemot bankernas inlåningsverksamhet. Stadshypotek AB bör - liksom&lt;br&gt;övriga bostadsinstitut - endast få anskaffa medel genom försäljning av&lt;br&gt;&amp;quot;masspapper&amp;quot; såsom obligationer och certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen noterar utredarens bedömning att hypo-&lt;br&gt;teksinstitutens nuvarande organisationsform inte är ändamålsenlig och&lt;br&gt;anpassad till förhållandena på dagens avreglerade kreditmarknad. Det&lt;br&gt;skulle i och för sig kunna göras gällande att hypoteksinstituten som en&lt;br&gt;följd av deras nuvarande organisationsform gynnats ekonomiskt av staten&lt;br&gt;och varit föremål för en alltför långtgående statlig styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid är frågan om organisationsform en angelägenhet för i första&lt;br&gt;hand hypoteksinstituten själva. Om dessa finner det nödvändigt att&lt;br&gt;förändra sin organisationsstruktur och får gehör från statsmakternas sida,&lt;br&gt;motsätter sig inte Sparbanksföreningen en sådan förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen har inga invändningar mot det framlagda om-&lt;br&gt;bildningsförslaget som sådant. Principmodellen, som för Stadshypotek&lt;br&gt;innebär överlåtelse av stadshypotekskassans rörelse till ett särskilt bildat&lt;br&gt;bolag mot att kassan får aktier i detta bolag samt får ställning av stiftelse,&lt;br&gt;är enligt Sparbanksföreningens mening invändningsfri. Modellen företer&lt;br&gt;stora likheter med motsvarande lagstiftning utomlands, bl a den danska&lt;br&gt;lagstiftningen om ombildning av sparbank till bankaktiebolag och den&lt;br&gt;lagstiftning som man valt i Finland för att göra det möjligt för en enskild&lt;br&gt;sparbank, Finlands Arbetarsparbank, att ombildas till affärsbank.&lt;br&gt;Sparbanksföreningen konstaterar även en stor överensstämmelse med den&lt;br&gt;ombildningsmodell som Sparbanksföreningen tagit fram och nyligen&lt;br&gt;presenterat i syfte att omvandla svenska sparbanker till koncernen&lt;br&gt;Sparbanksgruppen och särskilda stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen har heller inget att invända mot att den föreslagna&lt;br&gt;ombildningen av hypoteksinstituten föreslås få ske i princip utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekonsekvenser. Enligt Sparbanksföreningens mening är det inte Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;rimligt att en omstrukturering, som inte syftar till att uppnå skattemässiga Bilaga 2&lt;br&gt;fördelar utan är motiverad av organisatoriska och konkurrensmässiga&lt;br&gt;skäl, skall leda till någon form av extra beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Stadshypotekskassan skall enligt förslaget bl a förvalta sitt&lt;br&gt;aktieinnehav i Stadshypotek AB samt därutöver ha till uppgift att&lt;br&gt;understödja vetenskaplig forskning. Sparbanksföreningen tar inte ställning&lt;br&gt;till lämpligheten av att införa den nyordningen att hypoteksinstituten på&lt;br&gt;detta sätt ges ett allmännyttigt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om Sparbanksföreningen således inte har något att invända mot&lt;br&gt;stora delar av det framlagda förslaget, finns enskildheter i detsamma som&lt;br&gt;föreningen inte kan godta. Sparbanksföreningen ansluter sig därvid i&lt;br&gt;nedan berörda hänseende till det särskilda yttrande som avgivits av&lt;br&gt;experterna Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall den statliga garantin i form av grundfond&lt;br&gt;avvecklas i takt med att utelöpande obligationslån förfaller. Eftersom&lt;br&gt;garantin enligt förslaget endast kommer att finnas kvar under en&lt;br&gt;övergångstid och omfatta enbart ingångna förbindelser, föreslås att den&lt;br&gt;skall utgå på oförändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen anser inte detta acceptabelt. Villkoren för&lt;br&gt;grundfonden har under många år varit mycket förmånliga. Den nuvaran-&lt;br&gt;de avgiften för den statliga garantin, 0,33 %, har låg nivå. Spar-&lt;br&gt;banksföreningen anser att utredaren, trots intentionerna att på sikt&lt;br&gt;avveckla grundfonden, borde ha föreslagit en höjning av avgiften för den&lt;br&gt;statliga garantin till en mera marknadsmässig nivå. Den av experterna&lt;br&gt;Johan Engström m fl föreslagna nivån 1 % ter sig rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya kapitaltäckningsreglema som gäller fr o m den 1&lt;br&gt;februari 1990 har hypoteksinstitutens upplåningsrättsregler avskaffats och&lt;br&gt;i stället har införts kapitaltäckningskrav för dessa institut. Utredaren&lt;br&gt;föreslår att i kapitalbasen i det nya systemet får för Stadshypoteks ABs&lt;br&gt;vidkommande inräknas de skattefria reserveringar som gjorts t o m år&lt;br&gt;1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen har givetvis inget att invända mot att Stadshypotek&lt;br&gt;behåller sina ackumulerade vinstmedel i en ny organisationsform.&lt;br&gt;Däremot motsätter sig föreningen att dessa medel får inräknas fullt ut i&lt;br&gt;kapitalbasen såsom föreslås i utredningen. Ett sådant förslag är klart&lt;br&gt;stridande mot principen om konkurrensneutralitet. Som påpekas av&lt;br&gt;experterna Johan Engström m fl har Stadshypotek under många år&lt;br&gt;överfört obeskattade vinstmedel till eget kapital medan övriga bo-&lt;br&gt;stadsinstitut varit hänvisade till att ta fram sina vinster till beskattning för&lt;br&gt;att kunna använda dessa till att öka det egna kapitalet. De konkur-&lt;br&gt;rensfördelar som Stadshypotek sålunda haft i det förflutna måste&lt;br&gt;elimineras i framtiden. Sparbanksföreningen delar den uppfattningen som&lt;br&gt;Johan Engström m fl har rörande den princip som bör vara grundläggan-&lt;br&gt;de för de framtida reglerna, nämligen att Stadshypotek inte bör få räkna&lt;br&gt;in i kaptialbasen mera än vad som varit möjligt om Stadshypotek varit&lt;br&gt;underkastad samma skatteregler som övriga bostadsinstitut. Spar-&lt;br&gt;banksföreningen ansluter sig till det förslag som Johan Engström m fl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägger fram i sitt särskilda yttrande angående beräkning av hur de&lt;br&gt;skattefria avsättningarna t o m år 1984 skall få inräknas i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen vill avslutningsvis framhålla vikten av att den&lt;br&gt;förslagna ombildningslagstiftningen av konkurrensneutralitetsskäl&lt;br&gt;förverkligas snarast möjligt. Riktpunkten bör därvid vara den 1 januari&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SFFs övergripande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl a utredarens ställningstagande för aktiebolagsformen&lt;br&gt;som associationsform framför ekonomisk förening har SFF inledningsvis&lt;br&gt;vissa övergripande synpunkter vad avser frågan om associationsform för&lt;br&gt;hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankverksamhet kan bedrivas i tre olika associationsformer (aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomisk förening, stiftelse). Vardera associationsformen kan ha&lt;br&gt;realtiva fördelar framför de andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolagen har i lagstiftningen vissa relativa fördelar vars&lt;br&gt;effekter i konkurrensen med sparbankerna och föreningsbankema delvis&lt;br&gt;kompenseras av särbestämmelser till förmån för de senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är t ex uppenbart lättare för aktiebolag än för ekonomiska&lt;br&gt;föreningar att anskaffa riskkapital. För kreditinstitut är kapitalanskaffning&lt;br&gt;en nyckelfråga, särskilt nu när kapitaltäckningsreglema skärpts som ett&lt;br&gt;led i den internationella harmoniseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på särbestämmelser för de federativt organiserade bankerna&lt;br&gt;är momsbefrielse för datatjänster som förenings- och sparbanker köper&lt;br&gt;av företag som är fristående juridiska personer samt föreningsbankemas&lt;br&gt;avdragsrätt för insatsutdelning. Syftet med dessa särbestämmeler är att&lt;br&gt;skapa mer konkurrensneutrala verksamhetsförutsättningar för banker med&lt;br&gt;olika associationsform. Härigenom uppnås det ur allmän synpunkt sett&lt;br&gt;väsentliga syftet att till förmån för bankkundema skapa en bredare&lt;br&gt;konkurrens mellan institut av skilda slag än vad som kan antas uppnås&lt;br&gt;mellan institut av samma associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF menar bestämt att samma grundsyn skall prägla de formella&lt;br&gt;förutsättningarna för möjligheterna att bedriva hypoteksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller därför att skapa en lagstiftning som - trots att skilda&lt;br&gt;associationsformer i sig skapar olika verksamhetsförutsättningar - ändå&lt;br&gt;innebär att en rimlig grad av konkurrensneutralitet uppstår då effekterna&lt;br&gt;av skilda lagars betydelse sammanvägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar associationsformerna konstaterar SFF att utredaren - i&lt;br&gt;SFFs tycke mycket lättvindigt - avfärdar möjligheten att organisera hypo-&lt;br&gt;teksinstituten i form av ekonomiska föreningar. Utredaren förordar i&lt;br&gt;stället aktiebolagsformen såsom effektivare och mer ändamålsenlig än&lt;br&gt;andra associationsformer. Någon seriös prövning av alternativet att&lt;br&gt;ombilda i vart fall landshypoteksorganisationen till rörelsedrivande&lt;br&gt;ekonomiska föreningar har inte gjorts. Istället förekommer på ett antal&lt;br&gt;ställen i förslaget negativa eller skeptiska synpunkter på ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar såsom lämplig associationsform för kreditinstitut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SFFs mening borde hypoteksutredningen noga övervägt Bilaga 2&lt;br&gt;möjligheten att utforma ett regelsystem för hypoteksinstituten med&lt;br&gt;utgångspunkt i att hypoteksinstituten närmast är att jämställa med&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Därvid hade utredningen fått ta ställning till i&lt;br&gt;vilka hänseenden särbestämmelser i förhållande till kreditaktiebolagen&lt;br&gt;som skulle erfordras. Med ett sådant angreppssätt hade hypoteks-&lt;br&gt;organisationema haft en reell valmöjlighet när det gäller den framtida&lt;br&gt;associationsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF kan på många punkter ansluta sig till de överväganden och förslag&lt;br&gt;som redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF ansluter sig helt till förslaget om att staten inte längre bör&lt;br&gt;engagera sig i hypoteksinstituten (dvs stads- och landshypotek) och att&lt;br&gt;den statliga grundfonden därför bör avvecklas, i takt med att utestående&lt;br&gt;obligationslån successivt förfäller till inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ägandet av stads- och landshypoteksoiganisationema har&lt;br&gt;central betydelse för möjligheterna att genom lagstiftning förändra&lt;br&gt;hypoteksinstitutens organisation, inriktning m m. SFF delar helt&lt;br&gt;uppfattningen att stadshypoteksinstitutionen kan karaktäriseras som&lt;br&gt;självägande juridiska personer och att låntagarna inte kan betraktas som&lt;br&gt;delägare. De kan inte anses ha rätt att få del i det kapital som byggts upp&lt;br&gt;i stadshypotek under årens lopp. SFF instämmer även i utredarens&lt;br&gt;uppfattning att ägarförhållandet i landshypoteksinstitutionen är annorlun-&lt;br&gt;da. Det kan inte råda någon tvekan om att låntagarna är att anse som&lt;br&gt;delägare i landshypoteksföreningama och att dessa i sin tur äger&lt;br&gt;Hypoteksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den organisatoriska ombildningen och val av&lt;br&gt;associationsform för Stadshypotek kan SFF konstatera att stadshypo-&lt;br&gt;teksorganisationen själv uppenbarligen stödjer en övergång till&lt;br&gt;aktiebolagsform. Eftersom SFF anser att varje organisation själv skall ha&lt;br&gt;det avgörandet ordet i sådana frågor har SFF ingen erinran mot förslaget&lt;br&gt;omatt stadshypotek ombildas till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av utredarens ovan nämnda slutsats angående ägandet&lt;br&gt;anser SFF att förslaget om att ägandet av aktierna i Stadshypotek AB&lt;br&gt;skall ligga i en särskild nyskapad stiftelse är riktigt. SFF tillstyrker detta&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF anser att det är oerhört väsentligt att reformeringen av hypoteks-&lt;br&gt;lagstiftningen sker på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet i möjligaste&lt;br&gt;mån iakttas gentemot de institut som verkar på samma marknad som&lt;br&gt;hypoteksinstituten. SFF ansluter sig därför helt till det särskilda yttrande&lt;br&gt;som experterna Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung&lt;br&gt;fogat till utredningen och vari bland annat anförs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att vissa fordelar uppnås om Stadshypoteks rörelsedrivande verksamhet Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggs i kreditaktiebolaget Stadshypotek AB &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att effekterna av Stadshypoteks tidigare skatteregler bör &amp;quot;neutraliseras&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid beräkningen av kapitalbasen för Stadshypotek AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att det är viktigt att reformen av Stadshypotek träder i kraft så fort som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att det är synnerligen viktigt att aktieägarna i Stadshypotek AB redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från böijan och till fullo skall ställa marknadsmässiga avkastningskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på bolagets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att vissa &amp;quot;övervärden&amp;quot; som finns i Stadshypotek till följd av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmånliga skattereglerna inte alls får räknas in i kapitalbasen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att utredaren borde ha föreslagit en konkret höjning av garantiavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för grundfonden, nämligen minst 1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att det klart bör framgå att stiftelsen Stadshypotekskassan inte skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara bunden att behålla aktiemajoriteten i Stadshypotek AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att ett holdingbolag mellan Stadshypotek AB och stiftelsen inte bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att Stadshypotek AB bör få anskaffa medel genom försäljning av&lt;br&gt;masspapper såsom obligationer och certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De första stadshypoteksforeningama tillkom i mitten av 1860-talet.&lt;br&gt;Successivt har sedan de olika stadshypoteksforeningama vuxit fram med&lt;br&gt;sinsemellan reglerade verksamhetsområden. Föreningarna har i en del fall&lt;br&gt;fusionerats med andra föreningar. Sålunda gick t ex landets dåvarande&lt;br&gt;bostadskreditföreningar den 1 januari 1969 upp i&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modema stadshypoteksinstitutionen kom till 1909 då&lt;br&gt;Stadshypotekskassan bildades. I huvudsak består fortfarande samma&lt;br&gt;grunder för Stadshypotek, som Stadshypotekskassan och&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama nu kallas med ett gemensamt begrepp. Det är&lt;br&gt;här viktigt att framhålla det låntagarkooperativa inflytandet, som utgjort&lt;br&gt;basen för Stadshypoteks verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser det vara väsentligt att ha denna historiska&lt;br&gt;bakgrund klar för sig, när man skall ta ställning till de förslag som läggs&lt;br&gt;fram av hypoteksutredningen. Lika väsentligt är att beakta den betydelse&lt;br&gt;som Stadshypotek haft och har för bostadsfinansieringen i landet. Genom&lt;br&gt;sin oberoende ställning i förhållande till andra aktörer på kredit- och&lt;br&gt;kapitalmarknaderna har Stadshypotek haft möjlighet att framgångsrikt&lt;br&gt;konkurrera på alla delar av bostadsfinansieringsområdet till gagn för&lt;br&gt;fastighetsägare och bostadskonsumenter. Kassastyrelsen vill hävda att den&lt;br&gt;samhälleliga betydelse som Stadshypotek ostridigt haft för bostadsbyggan-&lt;br&gt;det också i fortsättningen är av utomordentlig vikt. Kassastyrelsen anser&lt;br&gt;det självklart att Stadshypotek skall bestå som ett starkt, fritt och&lt;br&gt;oberoende institut, specialiserat på bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan behöva understrykas att Stadshypotek vid utgången av 1989&lt;br&gt;hade en balansomslutning på cirka 250 miljarder kronor. Utlåningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgick till cirka 240 miljarder kronor. Antalet belåningsobjekt var 468&lt;br&gt;000, motsvarande ungefär lika många medlemmar i&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama. De egna fondema uppgick sammantaget till&lt;br&gt;10,5 miljarder kronor. Dessa fonder har uteslutande genererats inom&lt;br&gt;rörelsen utan externt tillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill också erinra om den centrala roll som Stadshypotek&lt;br&gt;spelar som en av bankerna oberoende stor aktör på den svenska&lt;br&gt;kreditmarknaden. Stadshypotek har genom sin obundna ställning kunnat&lt;br&gt;vara föregångare och pådrivare av utvecklingen på kreditmarknaden&lt;br&gt;under 1980-talets avreglering. Stadshypotek är i dag ett specialiserat&lt;br&gt;kreditinstitut inriktat på låga kostnader, smala marginaler, utveckling av&lt;br&gt;nya distributionsformer och nya upplåningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det här anförda vill kassastyrelsen framföra som sin mening att&lt;br&gt;förändringar i stadshypoteks rättsliga status av det slag som föreslås i&lt;br&gt;betänkandet måste ske utifrån de sex grundprinciper som kassastyrelsen&lt;br&gt;slog fast i skrivelse till hypoteksutredningen i maj 1989. Kassastyrelsen&lt;br&gt;vill här upprepa dessa grundprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stadshypotek skall förbli ett självständigt oberoende kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Konkurrensneutralitet. Det betyder att Stadshypotek ges samma skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kapitaltäckningsregler som de bankkoncemer med vilka&lt;br&gt;Stadshypotek konkurrerar. Det betyder att vi också måste få samma&lt;br&gt;rörelsefrihet som kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.Stadshypotek skall ha kvar en stark regional låntagarförankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.Företaget skall ha en effektiv oiganisation som främjar affärsmässighet&lt;br&gt;och konkurrensförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.Stadshypotek måste få tillgång till den riskvilliga kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.Stadshypoteks ackumulerade kapital bevaras. Varken kapitalet eller&lt;br&gt;dess avkastning skall ges bort. Till denna grundprincip fogades dels&lt;br&gt;ståndpunkten att den kvarstående Stadshypotekskassan som aktieägare&lt;br&gt;efter en ombildning inte borde vara skattebefriad, dels att den del av&lt;br&gt;utdelningsinkomstema som inte återplöjdes till Stadshypotek AB skulle&lt;br&gt;kunna användas för allmännyttiga ändamål som har anknytning till&lt;br&gt;Stadshypoteks verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modell som föreslås av hypoteksutredningen tillgodoser inte dessa&lt;br&gt;grundprinciper. Den innebär en överföring av ägandet till en allmännyttig&lt;br&gt;stiftelse vari staten tillsätter majoriteten av styrelsen och utdelningarna&lt;br&gt;går till ändamål utan anknytning till Stadshypoteks verksamhet.&lt;br&gt;Kassastyrelsen kan därför inte ansluta sig till en sådan lösning utan anser&lt;br&gt;att Stadshypotekskassan skall vara kvar och dess verksamhet regleras i&lt;br&gt;särskild författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa allmänna principer råder enighet inom Stadshypotek.&lt;br&gt;Däremot föreligger på en central punkt olika uppfattningar. Enligt den&lt;br&gt;ena linjen, i fortsättningen bednämnd modell A, skall alla föreningar&lt;br&gt;fusioneras in i Stadshypotekskassan. Allt fondkapital samlas i&lt;br&gt;Stadshypotekskassan som initialt blir 100-procentig ägare av aktiekapitalet&lt;br&gt;i Stadshypotek AB. Denna modell motsvarar det förslag som kassastyrel-&lt;br&gt;sen i den tidigare nämnda skrivelsen överlämnat till hypoteksutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den andra alternativa modellen - modell B - sker ingen fusion.&lt;br&gt;Varje förening tillskjuter liksom Kassan sina tillgångar till Stadshypotek&lt;br&gt;AB i utbyte mot aktier i bolaget. Föreningarna får därigenom&lt;br&gt;aktiemajoriteten i Stadsypotek AB eftersom föreningarna förfogar över&lt;br&gt;ca 5/9 av fondkapitalet. Föreningarna blir kvar som förvaltare av ett&lt;br&gt;aktiekapital. Deras förvaltning av detta kapital regleras i lagen. Kassan&lt;br&gt;blir kvar med ombudsstämma på ungefär samma sätt som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reform enligt principerna för modell B förordas av samtliga&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar utom Uppsala läns stadshypoteksförening. De 19&lt;br&gt;föreningarna har avgivit ett gemensamt yttrande i frågan. Detta yttrande&lt;br&gt;samt Uppsala läns stadshypoteksförenings yttrande bifogas. Kassastyrel-&lt;br&gt;sen ansluter sig till modell A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modell A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen redovisade på begäran av hypoteksutredningen i maj 1989&lt;br&gt;sin syn på hur ett framtida Stadshypotek bör vara utformat. Kon-&lt;br&gt;verteringsmodell A överensstämmer med den modellsom angavs i&lt;br&gt;skrivelsen till hypoteksutredningen. Modell A kan sammanfattas sålunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning till aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som även hypoteksutredningen redovisat anser Stadshypotek det&lt;br&gt;nödvändigt att verksamheten omvandlas till aktiebolag, under förutsätt-&lt;br&gt;ning att ett antal krav kan tillgodoses. En bolagsbildning innebär&lt;br&gt;möjlighet att förstärka kapitalbasen genom externt kapitaltillskott. Vidare&lt;br&gt;ger bolagsformen flexiblare utvecklingsmöjligheter för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kassastyrelsen bl a utvecklat i remissvaret på kreditmarknadskom-&lt;br&gt;mitténs (KMK) betänkande finns det starka skäl för att Stadshypotek&lt;br&gt;måste kunna få driva verksamhet som ligger utanför de ändamålsområden&lt;br&gt;som KMK föreslagit. Dit hör t ex möjligheten att vara delägare i&lt;br&gt;fondkommissionär som handlar med obligationer, fåstighetsrentingbolag&lt;br&gt;etc. Sådan typ av verksamhet bör läggas i ett till Stadshypotek AB&lt;br&gt;sidoordnat bolag. Det finnns därför anledning att skapa ett holdingbolag&lt;br&gt;som äger Stadshypotek AB och som kan vara ägare av sidoordnade&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i huvudsak dessa skäl som nu också föranleder ombildning i&lt;br&gt;Danmark och Norge av hypoteksinstitut i föreningsform till aktiebolag.&lt;br&gt;De modeller som tillämpas i dessa länder för ombildningar, se framför&lt;br&gt;allt den danska realkreditloven av den 20 december 1989, kan tjäna som&lt;br&gt;förebild för den lagstiftning som nu fordras i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de stora danska realkreditinstituten, Nykredit, har beslutat att&lt;br&gt;omvandla sig till aktiebolag. Nykredit är en förening uppbyggd på&lt;br&gt;låntagarkooperativ grund. Nykredits omvandling till aktiebolag överens-&lt;br&gt;stämmer mycket nära med den som föreslås i modell A. Den nuvarande&lt;br&gt;föreningen kvarstår i princip oförändrad som aktieägare. Ett centralt&lt;br&gt;representantskap är det översta beslutande organet. Representantskapet&lt;br&gt;väljs av valkretsar. All avkastning på aktiekapital återplöjs i Nykredit.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen i Nykredit har dock underlättats av att Nykredit redan från&lt;br&gt;början var endast ett företag. Någon fusion av föreningar med ett centralt&lt;br&gt;organ har därför inte behövts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt modell A sker ombildningen i två steg även om de sker vid&lt;br&gt;samma tidpunkt. Först fusioneras alla föreningar in i Stadshypotekskassan&lt;br&gt;och därefter flyttas utlåningen över till ett av Kassan ägt aktiebolag,&lt;br&gt;Stadshypotek AB. Obligationsskulden ligger kvar i Kassan. Stadshypotek&lt;br&gt;AB utfärdar reverser till Kassan som exakt motsvarar de utelöpande&lt;br&gt;obligationerna per ombildningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla fonder samlas i den fusionerade Stadshypotekskassan. Dessa&lt;br&gt;fonder motsvarar aktiekapitalet i Stadshypotek AB (eller Stadshypotek&lt;br&gt;Holding AB). Därmed blir Kassan 100-procentig ägare av aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i modell A är att Stadshypotekskassan förutsätts&lt;br&gt;besluta om nyemission till externa aktieägare, eventuellt med företrädes-&lt;br&gt;rätt för låntagare i Stadshypotek. Därmed kommer det uppstå en extern&lt;br&gt;marknad i stadshypotek AB:s aktier. Målet är på sikt att börsnotera&lt;br&gt;bolaget. Därigenom kommer aktiemarknaden att tvinga fram ett&lt;br&gt;räntabilitetskrav på Stadshypotek i nivå med vad som krävs av andra&lt;br&gt;börsnoterade aktiebolag med motsvarande riskprofil. Det krävs därför&lt;br&gt;inte att någon ny extern kapitalintressent kommer in i Stadshypoteks-&lt;br&gt;kassans styrelse för att tillgodose ett rimligt avkastningskrav på&lt;br&gt;Stadshypoteks kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen förutsätts utöva ägarfunktionen i Stadshypotek Holding&lt;br&gt;AB. Till kassastyrelsens uppgifter hör bl a att genom bolagsstämman&lt;br&gt;tillsätta koncemstyrelse, ta ställning till frågor om nyemissioner och&lt;br&gt;utdelningspolitik, etc. Utdelningen på aktierna måste vara marknadsmäs-&lt;br&gt;sig. Utdelade vinster beskattas i Kassan. Utdelningsinkomstema skall&lt;br&gt;återplöjas i bolaget. När erforderliga konsolideringsmål uppnåtts bör dock&lt;br&gt;Kassan kunna använda vinster till att stödja allmännyttiga ändamål, t ex&lt;br&gt;inom områden med anknytning till stadsbyggandet. En parallell kan här&lt;br&gt;dras med sparbankerna och den aktiebolagsbildning som dessa förbere-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarinflytandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom fusion av föreningarna och Kassan upphör&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama. Dessa ersätts med nya låntagarforeningar vars&lt;br&gt;uppgifter är att utse ombud till Stadshypotekskassans ombudsstämma&lt;br&gt;samt föreslå kandidater till styrelserna inom Stadshypotek AB:s regionala&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsstämman föreslås liksom i dag utse majoriteten av styrel-&lt;br&gt;seledamöterna i kassastyrelsen medan regeringen utser ordförande och&lt;br&gt;ytterligare en eller två ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kassastyrelsens uppfattning att den här skisserade ordningen&lt;br&gt;skulle komma att fungera. De nödvändiga bestämmelserna om Kassan&lt;br&gt;och låntagarföreningama skulle kvarstå i en enkel stadshypotekslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrågor vid ombildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fusion Kassan-föreningama och en överföring av fondema till&lt;br&gt;stadshypotek Holding AB och vidare till Stadshypotek AB kan komma att&lt;br&gt;utlösa beskattning av de obeskattade reserver som ackumulerats inom&lt;br&gt;Stadshypotek efter 1984. Det är viktigt att Stadshypotek i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser erhåller medgivande att göra denna överföring utan&lt;br&gt;avskattning. Principiellt är det fråga om samma slags medgivande som&lt;br&gt;lämnats vid andra företagsfusioner och -omvandlingar. Från kassans&lt;br&gt;synpunkt är det angeläget att skattebefrielse erhålles för ombildningen&lt;br&gt;såvitt gäller stämpelskatt på emissionerna och lagfårtsstämpel vid&lt;br&gt;fastighetsöverföringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen tillstyrker utredningens förslag om avveckling med vissa&lt;br&gt;övergångsbestämmelser av den grundfond som staten ställt till Kassans&lt;br&gt;förfogande allt sedan 1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att obligationsskulden amorteras bör grundfonden och i&lt;br&gt;motsvarande mån garantiavgiften reduceras. Fördelen med grundfonden&lt;br&gt;upphör när nya obligationer måste emitteras utan statlig grundfond.Dess-&lt;br&gt;utom gäller att för hela Stadshypoteks prioriterade upplåning har&lt;br&gt;grundfonden inte betytt någonting för räntesättningen på obligationerna.&lt;br&gt;Staten bestämde också för denna utlåning den tillåtna marginalen utan&lt;br&gt;hänsyn till någon grundfondsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ombildning av Stadshypotek och överföring av rörelsen till&lt;br&gt;aktiebolagsform aktualiserar en rad olika övergångsfrågor av teknisk&lt;br&gt;natur. Inge minst viktigt är det att ha en realistisk tidtabell för processen,&lt;br&gt;eftersom många viktiga beslut måste kunna fattas med framförhållning.&lt;br&gt;Innan det är möjligt att i närmare detalj gå in på dessa mer konkreta&lt;br&gt;frågor är det dock nödvändigt att få klarhet i vilken principmodell som&lt;br&gt;skall gälla för ombildningen. Detta influerar bl a frågan om var det&lt;br&gt;avgörande ansvaret under övergångstiden ligger för de många beslut som&lt;br&gt;måste fattas innan det nya aktiebolaget de facto övertar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen tar inte nu upp dessa tekniska frågor, utan förutsätter&lt;br&gt;att det kommer att ges möjlighet att återkomma till dessa. Redan nu vill&lt;br&gt;styrelsen emellertid uttrycka stor tveksamhet till möjligheterna att&lt;br&gt;genomföra en övergång till aktiebolag per 1 januari 1991 enligt hypo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teksutredningens förslag. Det bör prövas om inte den bästa lösningen är&lt;br&gt;att förlänga verksamhetsåret och genoföra ombildningen t ex per den 30&lt;br&gt;april 1991. Detta skulle ge några månader extra i tid för förberedelser&lt;br&gt;efter ett riksdagsbeslut under hösten 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill avslutningsvis betona att det är synnerligen&lt;br&gt;angeläget att ett första besked om statsmakternas ståndpunkt i prin-&lt;br&gt;cipfrågorna kan komma så snart som möjligt, eftersom osäkerheten om&lt;br&gt;hur Stadshypotek kommer att se ut är mycket besvärande i en rad&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stadshypoteksforeningama&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi godtar de allmänna motiv (kap 5.1) utredningsförslagen vilar på; de&lt;br&gt;som har att göra med behoven av modernisering, konkurrensneutralitet,&lt;br&gt;oberoende av omvärldsförändringar etc. Att lånerörelsen överförs till&lt;br&gt;bolagsform finner vi därför naturligt och riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En direkt följd av utredningsmannens ställningstagande till förmån för&lt;br&gt;bolagsformen har emellertid blivit att han sett sig tvungen att också på&lt;br&gt;in på &amp;quot;frågan om hypoteksinstitutens rättsliga status&amp;quot;. Lösningen har för&lt;br&gt;stadshypotek blivit den radikala omstöpning som han förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumentationen i denna del går ut ifrån vem som enligt nuvarande&lt;br&gt;ordning är rättsinnehavare i avseende på Kassan, föreningarna och&lt;br&gt;organisationens samlade tillgångar. Det är inte övertygande. Vad särskilt&lt;br&gt;gäller föreningarna konstruerar utredningsmannen en konstlad motsättning&lt;br&gt;mellan delägare och medlem. Detta begreppsjuridiska resonemang&lt;br&gt;bedömer han för övrigt inte heller själv som tillräckligt hållbart, utan&lt;br&gt;försöker bygga under det med ett lösligt skälighetsresonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen föreslår vidare vitt skilda lösningar för Stadshypotek&lt;br&gt;och Landshypotek, trots att uppbyggnaden av de båda rörelserna är så&lt;br&gt;gott som identiskt lika. Utgångspunkten härvidlag har varit ordalydelsen&lt;br&gt;i de båda institutionernas författningar med ursprungsår 1909 och cirka&lt;br&gt;1860. Att i landshypoteksinstitutionens författning används begreppet&lt;br&gt;delägare både i fråga om föreningarnas relation till hypoteksbanken och&lt;br&gt;medlemmarnas relation till föreningarna kan inte gärna utgöra skäl för att&lt;br&gt;anta att det föreligger någon reell skillnad mellan de båda organisationer-&lt;br&gt;na beträffande rätten till deras kapitaltillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vår del anser vi att rättsläget i fråga om stadshypoteksforeningama&lt;br&gt;och deras låntagare riktigast beskrivs så, att vid vaije tidpunkt förefint-&lt;br&gt;liga låntagare har vissa odefinierade rättigheter - inte nödvändigtvis&lt;br&gt;äganderätt - med avseende på föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för sin mening att det bör &amp;quot;ankomma på statsmakterna att&lt;br&gt;besluta om hur det samlade kapitalet i Stadshypotek i framtiden skall&lt;br&gt;förvaltas&amp;quot; (sid 124) åberopar utredningsmannen att det enligt för&lt;br&gt;organisationen gällande likvidationsbestämmelser är regeringen som&lt;br&gt;beslutar, inte bara om likvidation och förfarandet därvid, utan också om&lt;br&gt;hur nettotillgångarna skall användas. Vår verksamhet befinner sig&lt;br&gt;emellertid inte i någon sådan situation som likvidationsregler är tänkta&lt;br&gt;för. Någon kris föreliger inte, och det är inte fråga om att avveckla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelsen som sådan. Att regeringsingripande kan användas som säkerhets-&lt;br&gt;ventil motiverar alltså inte i vårt fäll något slags analogitolkning av&lt;br&gt;likvidationsreglema. Vill vi f ö framhålla att den bestämmelse för&lt;br&gt;likvidation av Kassan som nu gäller, dvs att föreningarna ska höras innan&lt;br&gt;regeringen beslutar om nettotillgångarnas användning, infördes 1935 med&lt;br&gt;bl a den motiveringen att det inte ansågs vara med billighet överensstäm-&lt;br&gt;mande att behållningen efter likvidation ovillkorligen skulle tillfälla&lt;br&gt;staten. Därvid hänvisades särskilt till att ett förslag genomförts angående&lt;br&gt;en starkare reservfondsbildning hos Kassan. Andringen 1935 innebar&lt;br&gt;alltså att kapitalets statliga anknytning försvagades med hänsyn till det&lt;br&gt;ökade kravet på Kassan och dess låntagare att förstärka kassans reserver.&lt;br&gt;Kravet är ungefär detsamma för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad utredningsmannen anfört rörande likvidationsreglema är alltså inte&lt;br&gt;något särskilt starkt argument för hans förslag om rätten att disponera&lt;br&gt;över Stadshypoteks tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan sålunda inte betrakta den tilltänkta förändringen av kapitalinfly-&lt;br&gt;tandet som något annat än ett konfiskatoriskt ingrepp i rättssfären kring&lt;br&gt;ett hittills självständigt rättssubjekt. Utredningsmannen betecknar f ö på&lt;br&gt;ett ställe i betänkandet (s 121) föreningarna som &amp;quot;självägande juridiska&lt;br&gt;personen sui generis&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av de berörda rättigheterna vore i och för sig&lt;br&gt;förtjänta av en betydligt noggrannare analys än vad utredningsmannen&lt;br&gt;presenterat. En sådan genomlysning torde emellertid kunna undvaras och&lt;br&gt;lagligheten av omdispositonen inte behöva ställas på sin spets om våra&lt;br&gt;förslag enligt nedan godtas. Den av oss godtagna bolagsbildningen&lt;br&gt;nödvändiggör ingalunda - som utredningsmannen tycks mena - en total&lt;br&gt;rasering av nuvarande organisation. Inte minst de skäl som motiverar, att&lt;br&gt;landshypoteksföreningama blir ägare till Landshypotek AB talar för att&lt;br&gt;ungefär motsvarande konstruktion används även för Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändamål, som enligt utredningsmannen skall tillgodoses med den&lt;br&gt;av honom föreslagna stiftelsen, är dessutom alltför avlägsna från&lt;br&gt;Stadshypoteks affärsidé och inriktning för att kunna godtas. Vi tycker det&lt;br&gt;är självklart att det inom Stadshypotek ansamlade kapitalets avkastning&lt;br&gt;även fortsättningsvis skall komma låntagarna tillgodo, utredningsmannen&lt;br&gt;framhåller själv som någonting värt att bevara att Stadshypotek historiskt&lt;br&gt;sett kan &amp;quot;sägas ha verkat som en garant för prispressande konkurrens när&lt;br&gt;det gäller bostadskreditgivningen&amp;quot;. En sådan uppgift låter sig inte väl&lt;br&gt;förenas med att någon del av avkastningen skulle anslås åt för lånerörel-&lt;br&gt;sen helt främmande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av vad här anförts motsätter vi oss bestämt den av utred-&lt;br&gt;ningsmannen föreslagna modellen för Stadshypoteks ombildning och&lt;br&gt;avstyrker alltså förslaget i angivna delar. I stället vill vi framlägga&lt;br&gt;förslag om en alternativ lösning enligt nedan. Förslaget är att betrakta&lt;br&gt;som ett principförslag. Vi kan sålunda tänka oss justeringar i vissa&lt;br&gt;detaljer, men grundläggande anser vi vara att den nya organisationen&lt;br&gt;vilar på decentralisering och regional låntagarförankring. Frågan om stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till forskning kan också diskuteras. Måhända kan det vara rimligt att&lt;br&gt;Kassan använder vinster för sådant ändamål, t ex inom områden med&lt;br&gt;anknytning till stadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stöder som förut sagts utredningsmannens förslag att ombilda&lt;br&gt;Stadshypotek till aktiebolag. I den organisatoriska toppen måste då finnas&lt;br&gt;ett holdingbolag som moderbolag till ett eller flera möjliga dotterbolag,&lt;br&gt;varav ett är Stadshypotek AB, som driver rörelse av i princip samma slag&lt;br&gt;som nuvarande Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holdingbolaget får enligt vårt förslag i utgångsläget som ägare Kassan&lt;br&gt;och de 20 föreningarna i proportion till deras egna kapital, dvs Kassan&lt;br&gt;till cirka 45 % och föreningarna till cirka 55 % av aktiekapitalet. Någon&lt;br&gt;reell förändring av Kassans eller föreningarnas status äger inte rum, men&lt;br&gt;deras enda funktion blir att äga och förvalta aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika gäldenärsbyte kvarstår Kassan som gäldenär gentemot&lt;br&gt;nuvarande innehavare av obligationer och certifikat, som då är säkerstäl-&lt;br&gt;lda av Kassans fordringar på Statshypotek AB, vilka i sin tur säkerställts&lt;br&gt;av låntagarnas hypotek samt av den statliga garantin. Nya krediter lämnas&lt;br&gt;av Stadshypotek AB. Någon statlig garanti erfordras icke för dessa nya&lt;br&gt;krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av vårt förslag har vi - i likhet med utredningsman-&lt;br&gt;nen - utgått från att ombildningen kan göras utan beskattning. Vår&lt;br&gt;bestämda uppfattning är också att den kan och skall genomföras på&lt;br&gt;frivillig väg. Detta åstadkommes genom avtal mellan berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för svensk hypoteksrörelse har sedan tillkomsten varit&lt;br&gt;ett reellt låntagarinflytande. Detta är en tillgång och en styrka. Inflytan-&lt;br&gt;det utövas såväl regionalt i föreningsstyrelserna som centralt i Kassa-&lt;br&gt;styrelsen. Detta inflytande reduceras i utredningsmannens förslag till att&lt;br&gt;avse tre av tolv ledamöter i stiftelsens styrelse. Detta rimmar illa med de&lt;br&gt;principer och historiska traditioner, som präglat uppbyggnaden av Kassan&lt;br&gt;och föreningarna, och upplevs som ett oskäligt ingrepp i vår företagskul-&lt;br&gt;tur, samtidigt som det innebär en försvagning av låntagarinflytandet, som&lt;br&gt;är helt oacceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi får därför på grund av vad här anförts hemställa&lt;br&gt;att vårt förslag i huvudsak lägges till grund för den kommande om-&lt;br&gt;bildningen av Stadshypotek,&lt;br&gt;och att departementet föranstaltar om erforderlig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppsala läns stadshypoteksförening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi har haft tillgång till Konungariket Sveriges stadshypotekskassas&lt;br&gt;yttrande, liksom till det yttrande som gemensamt avgivits av de övriga&lt;br&gt;19 stadshypoteksföreningama. Vi instämmer i de allmänna grundprinciper&lt;br&gt;som anges i båda yttrandena. När det gäller Stadshypotek AB, är det&lt;br&gt;viktigt att åstadkomma en stark och slagkraftig framtida organisation. Vi&lt;br&gt;anser att detta bäst tillgodoses genom att alla föreningar fusioneras in i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassan, som initialt blir 100-procentig ägare av Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;aktiekapitalet i Stadshypotek AB (modell A i Stadshypotekskassans Bilaga 2&lt;br&gt;yttrande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förutsätter att låntagarinflytandet bevaras, genom att&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama ersätts med nya låntagarföreningar, vars&lt;br&gt;uppgifter är att utse ombud till Stadshypotekskassans ombudsstämma&lt;br&gt;samt föreslå kandidater till styrelserna inom Stadshypotek AB:s regionala&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svenska Bankmannaförbundets centrala företagsklubb hos&lt;br&gt;stadshypotek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De generella riktlinjerna (kap 5.1) som dras upp i promemorian och som&lt;br&gt;bl a innebär en förändring av hypoteksinstitutens organisationsform, dvs&lt;br&gt;att Stadshypotek kommer att ombildas till aktiebolag ställer vi oss bakom.&lt;br&gt;Företagsklubben anser vidare att aktiebolagsformen bidrar till att skapa&lt;br&gt;konkurrensneutralitet och kommer att ge Stadshypotek möjlighet att agera&lt;br&gt;under samma lagar och på lika villkor som övriga aktörer på kapital-&lt;br&gt;marknaden. Detta betyder att Stadshypotek även på sikt förblir ett starkt,&lt;br&gt;oberoende och marknadsledande institut på bostadsfmansieringsområdet&lt;br&gt;till gagn för den kommande bostadsägargenerationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de anställdas synpunkt är sysselsättningsaspekten självklart av&lt;br&gt;central betydelse. Sysselsättningen måste garanteras för de anställda i&lt;br&gt;företaget och det kan endast ske under förutsättning att Stadshypotek&lt;br&gt;även i framtiden får bedriva sin verksamhet som ett självständigt&lt;br&gt;bostadsfinansieringsinstitut. Någon form av garanti för att&lt;br&gt;Stadshypoteksgruppen inte säljs till banker eller motsvarande institut&lt;br&gt;måste därför ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande själva ägarrollen är det, sett ur personalens synvinkel,&lt;br&gt;givetvis av största betydelse att de kommande ägarna har intresse av att&lt;br&gt;driva rörelsen vidare. Däremot anser vi inte att det ligger inom ramen för&lt;br&gt;vårt uppdrag att ta ställning till ägarbildens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klubben ställer sig, när det gäller att skapa utdelningskrav på&lt;br&gt;Stadshypotek, inte främmande till att släppa in externa ägare. Detta&lt;br&gt;kommer automatiskt att medföra att kravet på avkastning och kontroll på&lt;br&gt;rörelsen uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det viktigt att hålla kvar det ursprungliga ändamålet och&lt;br&gt;syftet med Stadshypotek, dvs fastighetsägare skall ges möjlighet att kunna&lt;br&gt;få billiga lån. Traditionsmässigt innebär detta ett låntagarinflytande som&lt;br&gt;även fortsättningsvis bör bibehållas. Hur ett låntagarinflytande exakt skall&lt;br&gt;vara utformat vill vi inte ta ställning till nu mer än på den punkten att det&lt;br&gt;delvis bör ligga på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan företagsklubben för sin del inte tillstyrka det av utred-&lt;br&gt;ningsmannen givna förslaget att den tänkta stiftelsen skall dela ut pengar&lt;br&gt;till olika forskningsändamål och som definitivt inte har någon anknytning&lt;br&gt;till den för Stadshypotek intressanta bostadssektorn. Förslaget kan inte&lt;br&gt;heller sett från personalens synpunkt betraktas som ett seriöst förslag.&lt;br&gt;Stadshypotek måste även i fortsättningen få klara syften och mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansbolagens Förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen tillstyrker huvuddragen i den föreslagna reformen, som bör&lt;br&gt;genomföras så fort som möjligt. I vissa detaljer har föreningen dock en&lt;br&gt;annan uppfattning än utredningen. Sålunda är förenignen kritisk till&lt;br&gt;förslagen om att fondavsättningar gjorda före 1985 skall anses som&lt;br&gt;beskattade medel och ograverade få ingå i kapitalbasen, att beträffande&lt;br&gt;Stadshypotek ett holdingbolag inskjuts mellan stiftelsen och det rörelse-&lt;br&gt;drivande Stadshypotek AB med möjlighet att bedriva annan verksamhet&lt;br&gt;än bostadsfinansiering samt att kapitalavkastningskraven under en&lt;br&gt;obestämd tid ställs lägre än vad som i övrigt gäller på marknaden för&lt;br&gt;institut med motsvarande inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att reserveringar gjorda före år 1985 med fullt belopp skall ingå i&lt;br&gt;kapitalbasen som primärt kapital strider mot principen om konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet. Gällande skatteregler har medgivit att Stadshypotek länge&lt;br&gt;överfört obeskattade vinstmedel till eget kapital, vilket inte varit möjligt&lt;br&gt;för andra kreditinstitut. Stadshypotek har inte heller behövt betala&lt;br&gt;vinstdelningsskatt. En grundläggande princip för framtiden bör vara att&lt;br&gt;hypoteksbolagen i sin kapitalbas inte får medräkna större belopp än vad&lt;br&gt;som hade blivit fallet om de under gångna år haft samma regler som&lt;br&gt;övriga bostadsinstitut. När det gäller den tekniska lösningen av problemet&lt;br&gt;hänvisar förening till det särskilda yttrandet av experterna Engström m&lt;br&gt;fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten för Stadshypotek att bedriva andra verksam-&lt;br&gt;heter än bostadsfinansiering under ett särskilt holdingbolag är det&lt;br&gt;förenignens uppfattning att detta är acceptabelt endast under förutsättning&lt;br&gt;att reglerna om kapitalförsöijning och kapitalbas samt Stadshypoteks&lt;br&gt;allmänna verksamhetsbetingelser i stort sett är jämställda med de&lt;br&gt;förhållanden som gäller för övriga institut på samma marknad. Så länge&lt;br&gt;skillnader föreligger, t ex i fråga om de äldre reserveringamas karaktär&lt;br&gt;eller om kostnaden för garantiförbindelser (endast 0,33% enligt kom-&lt;br&gt;mitténs förslag) föreligger inte tillräcklig konkurrenslikhet för att&lt;br&gt;Stadshypotek utan vidare skall få etablera sig utanför bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller öveigången till ett &amp;quot;marknadsmässigt&amp;quot; kapitalav-&lt;br&gt;kastningskrav för Stadshypoteks del, anser föreningen att kravet bör gälla&lt;br&gt;senast tre år efter det att lagstiftningen träder i kraft, i viss mån analogt&lt;br&gt;med vad som gäller för de kreditinstitut som fått ändrade kapitalkravsreg-&lt;br&gt;ler fr o m den 1 februari 1990. Övergångstiden går här ut den 31&lt;br&gt;december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag rymmer två huvudlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena är att fördyra kapitalkostnaden för hypoteksinstituten, dels&lt;br&gt;genom höjning av kapitaltäckningskraven och dels att vid bolagsbildning&lt;br&gt;införa externt kapitalavkastningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvudlinjen är att bl a ur skattesynpunkt jämställa hypo- Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;teksinstituten med andra kreditinstitutioner. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO instämmer i den senare huvudlinjen men avstyrker bestämt den&lt;br&gt;förstnämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksinstituten bedriver sin nuvarande verksamhet utan externt krav&lt;br&gt;på avkastning. Det innebär att de har samma karaktär som t ex spar-&lt;br&gt;banker och konsumentkooperation. LO anser det vara av stort värde att&lt;br&gt;denna typ av verksamhetsform bevaras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur konkurrens- och konsumentsynpunkt är poängen med dessa&lt;br&gt;verksamhetsformer att de har möjligheter att arbeta med lägre kapital-&lt;br&gt;kostnader än t ex aktiebolag där ett externt avkastningskrav är en&lt;br&gt;förutsättning för själva verksamhetsformen. I vissa fall verkar dock den&lt;br&gt;kooperativa verksamhetformen medföra andra nackdelar, som t ex högre&lt;br&gt;driftskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LOs bedömning är dock att hypotekskassoma hittills kunnat utnyttja&lt;br&gt;sina låga kapitalkostnader till konsumenternas bästa och att de därigenom&lt;br&gt;varit prispressande på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prispressen får givetvis inte åstadkommas genom att hypoteksinstituten&lt;br&gt;har t ex skattemässiga konkurrensfördelar i förhållande till andra&lt;br&gt;kreditinstitutioner. Det finns således all anledning att i be-&lt;br&gt;skattningshänseende införa samma regler för hypoteksinstituten som&lt;br&gt;gäller för aktiebolag. Konkurrensneutralitet bör också råda när det gäller&lt;br&gt;upplåningskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns däremot inget egenvärde i att genom att införa externa&lt;br&gt;avkastningskrav höja institutens kostnader. Vidare är en höjning av&lt;br&gt;kapitaltäckningskraven onödig och till förfång för en effektiv priskonkur-&lt;br&gt;rens. Införandet av sådana krav innebär givetvis att konsumenternas&lt;br&gt;kostnader för krediterna blir högre. Det är en utveckling som LO allmänt&lt;br&gt;sett ogillar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning de visar sig vara effektiva ligger det däremot ett&lt;br&gt;egenvärde i att det finns olika typer av kreditinstitutioner som konkur-&lt;br&gt;rerar på marknaden. På en avreglerad kreditmarknad är det viktigt att&lt;br&gt;inte öar av kvarstående onödiga regler hindrar prispressande konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa verksamhetsformer, som kooperationen, sparbanker, osv, bedrivs&lt;br&gt;emellertid utan vinstkrav. Det är mycket viktigt att detta inte böljar&lt;br&gt;betraktas som någon form av otillbörlig konkurrens. I den utsträckning&lt;br&gt;denna typ av institutioner, under konkurrensneutrala former i övrigt,&lt;br&gt;vinner framgång på marknaden är det bara ett uttryck för att de arbetar&lt;br&gt;med lägre kostnader, t ex kapitalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har visserligen tidigare, bl a i yttrandet över Reformering och&lt;br&gt;internationell anpassning av kapi tal täckningskravet i svenska kreditinstitut&lt;br&gt;(Fi Ds 1988:70), i princip accepterat att kapitaltäckningskraven bör&lt;br&gt;fästställas i en nivå som motsvarar internationell standard. Samtidigt&lt;br&gt;uttrycktes dock vissa farhågor om huruvida kapitaltäckningskravens nivå&lt;br&gt;enligt Cooke-reglema är den rätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO kan inte se något egentligt skäl att via lagstiftning tvinga hypo-&lt;br&gt;teksinstituten att uppfylla Cooke-kommitténs kapitaltäckningskrav. Vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav på kapitaltäckning instituten ska ha är de själva bäst skickade att&lt;br&gt;avgöra. Den fråga som LO numera ställer sig är om det överhuvudtaget&lt;br&gt;finns något skäl för staten att reglera kapitaltäckningen på den svenska&lt;br&gt;kreditmarknaden. Under alla förhållanden anser LO att det vore olyckligt&lt;br&gt;om hypoteksinstitutens kapitaltäckningskrav höjdes från 2 till 4 resp 8&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med kapitaltäckning är att skydda allmänhetens inlåning till&lt;br&gt;kreditinstitut med oktroj. LO anser att ett sådant skydd kan åstadkommas&lt;br&gt;på annat sätt, förslagsvis genom att bankinspektionen åläggs att offentligt&lt;br&gt;varna allmänheten om banker eller andra bolag tenderar att missköta sin&lt;br&gt;kreditgivning. Den risk det innebär att bli föremål för en sådan offentlig&lt;br&gt;varning är med största sannolikhet ytterst självsanerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser LO att hypoteksinstituten inte skall ombildas&lt;br&gt;till aktiebolag. Den konkurrensneutralitet som är nödvändig för en&lt;br&gt;effektiv, konkurrerande och avreglerad kreditmarknad måste åstad-&lt;br&gt;kommas på annat sätt än att i en välfungerande verksamhet utan vinstkrav&lt;br&gt;genom bolagsbildning införa externa avkastningskrav. Hypoteksinstitutens&lt;br&gt;kapi tal täckningkrav bör inte höjas. Inte minst mot bakgrund av att de&lt;br&gt;historiska kreditförlusterna för t ex Stadhypotek legat på 0,005 procent&lt;br&gt;verkar redan 2 procent vara en överdriven säkerhetsnivå. Allmänhetens&lt;br&gt;inlåning kan dessutom skyddas på annat sätt, t ex genom bankinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker förslagen om att ombilda de nuvarande tre hypo-&lt;br&gt;teksinstituten, Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek till&lt;br&gt;aktiebolag. TCO kan också tillstyrka de föreslagna sätten att utse&lt;br&gt;styrelserna i de nya bolagen. TCO vill understryka vikten av att de&lt;br&gt;fackliga organisationerna garanteras representation inte bara i de&lt;br&gt;kommande bolagens styrelser utan också i styrelsen för ett eventuellt&lt;br&gt;gemensamt holdingbolag med rättigheter att arbeta koncern fackligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att de ombildade instituten får en så likartad konkur-&lt;br&gt;renssituation som möjligt med övriga institut på samma marknad. De nya&lt;br&gt;instituten bör enligt TCOs mening dock ges en centraliserad&lt;br&gt;upplåningsfunktion och en utlåningsfunktion som är decentraliserad för&lt;br&gt;att maximera kunskapen om marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande avkastningskravet i det nya Stadshypotek AB så finns det&lt;br&gt;ingen självklar anledning att sätta detta lågt i ett inledningsskede&lt;br&gt;eftersominstitutet sedan längehar en upparbetad kundkrets och en&lt;br&gt;etablerad ställning på marknaden. TCO är av den uppfattningen att&lt;br&gt;externa ägare vid sidan av den föreslagna stiftelsen kommer att medföra&lt;br&gt;att avkastningskravet hålls uppe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO förutsätter att omvandlingen av instituten till nya arbetsformer i&lt;br&gt;det praktiska arbetet kommer att ske i nära kontakt med de lokala&lt;br&gt;fackliga organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Yttrandet begränsas till frågor som gäller konkurrensneutraliteten på&lt;br&gt;bostadskreditmarknaden och den ägarroll som Stiftelsen&lt;br&gt;Stadshypotekskassan skall utöva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensneutralitet pä bostadskreditmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I yttrandet över kreditmarknadskomitténs slutbetänkande och förslag från&lt;br&gt;kapitaltäckningsgruppen för ett år sedan tog SBAB upp vissa frågor om&lt;br&gt;konkurrensneutraliteten på bostadskreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB anförde bl a att &amp;quot;Det är främst vid tillämpning av de nya&lt;br&gt;föreslagna kapitaltäckningsreglema som hypoteksinstitutionemas&lt;br&gt;historiska, skattemässigt sett mycket fördelaktiga fondavsättningar rubbar&lt;br&gt;förutsättningarna för konkurrensneutralitet på bostadskreditmarknaden i&lt;br&gt;Sverige&amp;quot;...&amp;quot;SBAB utgår från att den särskilda utredare för översyn av&lt;br&gt;lagstiftningen om hypoteksinstitut som regeringen tillkallat, ägnar dessa&lt;br&gt;frågor och deras samband med kapitaltäckningsreglema stor&lt;br&gt;uppmärksamhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att Stadshypoteks fondavsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t o m år 1984 bör kunna bibehålla sin ställning av beskattade medel trots&lt;br&gt;att de i praktiken har byggts upp med obeskattade medel. Det viktiga är&lt;br&gt;enligt utredarens mening att de olika instituten behandlas lika i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla bankrepresentanter i utredningen har invändningar mot att de&lt;br&gt;obeskattade fondavsättningar som gjorts tom 1984 skall få beaktas fullt&lt;br&gt;ut vid beräkning av kapitalbasen enligt de nya kapitaltäckningsreglema.&lt;br&gt;I ett gemensamt särskilt yttrande föreslår bankrepresentantema att de&lt;br&gt;&amp;quot;övervärden&amp;quot; som finns i Stadshypotek till följd av de tidigare förmånliga&lt;br&gt;skattereglerna inte skall få inräknas i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB ställer sig bakom detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Stadshypotekskassans ägarroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse för konkurrensneutraliteten är också att det ställs&lt;br&gt;marknadsmässiga krav på lönsamhet och avkastning på kapitalet i&lt;br&gt;Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också utredaren framhåller detta. Utredaren anser emellertid att &amp;quot;det&lt;br&gt;knappast kan komma ifråga att Stiftelsen Stadshypotekskassan inled-&lt;br&gt;ningsvis ställer så höga utdelningskrav att utvecklingen för Stadshypotek&lt;br&gt;AB försvåras. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdel-&lt;br&gt;ningskraven under de inledande åren kommer att ställas ganska&lt;br&gt;försiktigt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser vidare att ägaransvaret för Stadshypotek &amp;quot;inom&lt;br&gt;överskådlig framtid&amp;quot; bör förbli hos Stiftelsen, även om denna inte bör&lt;br&gt;vara bunden att delta i nyemissioner i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB anser det vara närmast självklart att den föreslagna Stiftelsen&lt;br&gt;skall ha marknadsmässig avkastning. Ett lämpligt sätt att tillgodose detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att Stiftelsen inte ska vara tvungen att behålla aktiemajoriteten i&lt;br&gt;Stadshypotek AB. Stiftelsen bör således kunna avyttra sina aktier om den&lt;br&gt;finner alternativa placeringsmöjligheter mer lönsamma.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FAR avstår från att ta ställning till betänkandet i vad det avser kredit-&lt;br&gt;politiska förslag och inskränker sig till följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås inte att Stiftelsen Stadshypotekskassan skall vara&lt;br&gt;underkastad revision på annat sätt än att &amp;quot;styrelsen svarar för att intern&lt;br&gt;revision sker&amp;quot; (sid 234). Med tanke på stiftelsens stora förmögenhet,&lt;br&gt;knapphändiga placeringsreglemente och ställning som stor bidragsgivare&lt;br&gt;till forskningen finner FAR att minst en auktoriserad revisor bör&lt;br&gt;förordnas som extemrevisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR ifrågasätter också om det är rimligt att tänka sig att stifelsens&lt;br&gt;bokslut skall kunna överlämnas till regeringen så tidigt som 15 februari.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Boverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Boverket begränsar sitt yttrande till de delar av förslaget som påverkar&lt;br&gt;förutsättningarna för bostadsfinansieringen, dvs. förslagen rörande&lt;br&gt;Stadshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från bostadsförsöijningssynpunkt är det väsentligt att den del av&lt;br&gt;kapitalmarknaden, som berör bostadsfinansieringen, fungerar effektivt&lt;br&gt;och till lägsta möjliga kostnad för låntagarna. Stadshypotekskassan har&lt;br&gt;under lång tid spelat en avgörande roll inom svensk bostadsfinansiering.&lt;br&gt;Det är enligt Boverkets mening angeläget att Stadshypotek i framtiden&lt;br&gt;ges förutsättningar att finnas kvar i en så slagkraftig form som möjligt,&lt;br&gt;så att konkurrensen och mångfalden på kreditmarknaden främjas. Något&lt;br&gt;som långsiktigt bidrar till att hålla räntorna nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Boverkets mening kan detta syfte främjas av att Stadshypotek&lt;br&gt;förblir en självständig och från staten oberoende part på kreditmarknaden&lt;br&gt;som konkurrerar på denna marknad på lika villkor med övriga kreditinsti-&lt;br&gt;tut. Härigenom uppstår också en tydlig skillnad mot SBAB, som är helägt&lt;br&gt;av staten. Boverket anser att det skulle vara olämpligt om omor-&lt;br&gt;ganisationen av Stadshypotek skulle få en sådan konstruktion att det för&lt;br&gt;någon av parterna Stadshypotek eller SBAB skulle kunna innebära att&lt;br&gt;deras särart förändrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utgångspunkt tillstyrker Boverket utredarens uppfattning att&lt;br&gt;hypoteksinstituten bör omvandlas till aktiebolag och finner konstruktionen&lt;br&gt;med en stiftelse som får ägarskapet till aktiekapitalet i det nybildade&lt;br&gt;aktiebolaget Stadshypotek som den mest tilltalande. Boverket vill dock&lt;br&gt;ifrågasätta huruvida den föreslagna konstruktionen för stiftelsen och&lt;br&gt;rollen för denna långsiktigt är den bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ, som enligt Boverkets mening kunde övervägas, är att&lt;br&gt;begränsa den tid under vilken stiftelsen måste äga aktiekapitalet till en&lt;br&gt;övergångsperiod på exempelvis tio år. Efter denna tid skulle stiftelsen få&lt;br&gt;rätt att avyttra aktierna, om det då finns ekonomiska eller marknadsmäs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siga skäl till detta. Därmed skapas förutsättningar för att kunna tillgodose Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;eventuellt uppkommande behov av framtida omstrukturering av in- Bilaga 2&lt;br&gt;stitutionema på kreditmarknaden. En ovillkorlig bindning av aktierna till&lt;br&gt;stiftelsen för all framtid skulle försvåra en sådan förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen har vidare föreslagit att stiftelsen skall ha till syfte&lt;br&gt;att stödja vetenskaplig forskning, och att det ska finnas ett krav på årlig&lt;br&gt;utdelning till detta ändamål. Enligt Boverkets mening kan det, om den av&lt;br&gt;verket föreslagna övergångsperioden införs, övervägas att under denna&lt;br&gt;period inte ställa krav på utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser slutligen att avkastningen från stiftelsen, från den&lt;br&gt;tidpunkt denna kan utdelas till vetenskapligt ändamål, i första hand bör&lt;br&gt;gå till byggnads- och bostadsforskning. Det är ju medel från denna sektor&lt;br&gt;som ursprungligen genererat den kapitalbildning som genom förslaget&lt;br&gt;överförs till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;HSB:s Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av hypoteksinstituten är nödvändig p g a de väsentligt&lt;br&gt;ändrade förutsättningar som nu efter avregleringama och en utveckling&lt;br&gt;i marknadsmässig riktning föreligger på den svenska kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB delar utredningens uppfattning att en särreglering och ett statligt&lt;br&gt;dominerande inflytande över hypoteksinstituten inte längre kan motiveras&lt;br&gt;då staten inte längre garanterar institutens upplåning eller bör av&lt;br&gt;konkurrensskäl ställa garantier och/eller statligt kapital till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare delar HSB utredningens uppfattning om att hypoteksinstituten&lt;br&gt;bör ges möjligheter att förstärka sina kapitalbaser för att klara den nya&lt;br&gt;lagstiftningens krav om högre kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser, i likhet med utredningen, att den största aktören på den&lt;br&gt;svenska bostadskreditmarknaden, Stadshypotek, bör finnas kvar som en&lt;br&gt;stark och självständig aktör och som en garant för prispressande&lt;br&gt;konkurrens. Stadshypotek bör ges möjligheter att effektivisera sin&lt;br&gt;organisation och konkurrera på lika villkor nationellt och internationellt.&lt;br&gt;Det är för HSB-rörelsen som stor låntagare viktigt med en självständig&lt;br&gt;och från bankerna oberoende aktör för att åstadkomma effektiv konkur-&lt;br&gt;rens, inte minst mot bakgrund av den nu fortgående koncentrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens överväganden och förslag vad gäller Stadshypotekskassan&lt;br&gt;och stadshypoteksföreningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB instämmer i utredningens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att Stadshypotek bör omvandlas till aktiebolag och därmed inordnas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en lagstiftning som reglerar övriga likartade kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ombildningen bör gå till så att kassan och föreningarna fusioneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan övertar föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna&lt;br&gt;upplöses utan likvidation. Därefter överlåtes kassans rörelse med&lt;br&gt;undantag för obligationsskulden till ett för ändamålet bildat aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot att kassan erhåller aktierna i bolaget. Kassan ges ställning av en&lt;br&gt;stiftelse vars uppgift är att bibehålla aktieinnehavet för att säkra&lt;br&gt;stadshypoteks självständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den statliga garantin/grundfonden kvarligger hos stiftelsen och&lt;br&gt;avtrappas i takt med att utelöpande obligationslån förfaller. Nya lån&lt;br&gt;utges av aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att Stadshypotek AB bör kunna nyemittera aktier till andra intressenter&lt;br&gt;än stiftelsen, bl a i syfte att kunna leva upp till ställda kapitaltäcknings-&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB är kritisk till och avvisar utredningens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att avkastningen på stiftelsens aktier i Stadshypotek AB inte bör&lt;br&gt;användas för återinvesteringar i stadshypotek utan istället användas för&lt;br&gt;att främja och understödja till Sverige anknuten forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att stiftelsens styrelse bör sättas samman på ett sätt som speglar dess&lt;br&gt;dubbla roll att dels långsiktigt förvalta sitt kapital och förankra ägandet&lt;br&gt;i Stadshypotek AB, dels fördela forskningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv till HSB:s inställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet om marknadsmässiga avkastningskrav uppfylles av Stadshypotek&lt;br&gt;AB:s behov av att nyemittera aktier. Utan marknadsmässig avkastning&lt;br&gt;uppstår betydande problem att få avsättning för dessa aktier. Det finns&lt;br&gt;inga historiska eller sakliga skäl till att forskningen skall få del av dessa&lt;br&gt;medel. Utredningen hävdar att vare sig staten, medlemmarna eller&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama kan resa anspråk på kapitalet. Att därifrån dra&lt;br&gt;konklusionen att forskningen skall få del av kapitalavkastningen och&lt;br&gt;inflytande över aktiekapitalet i Stadshypotek AB synes inte rimlig. Det&lt;br&gt;kan hävdas att låntagarna till icke ringa grad bidragit till uppbyggnaden&lt;br&gt;av det egna kapitalet i stadshypoteksrörelsen. Det är därför rimligt att&lt;br&gt;låntagarna ges inflytande över avkastningens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen finner att medlen bör återinvesteras i stadshypotek för att&lt;br&gt;ge möjlighet till ökad lånevolym för bostadsförsöijning och öka&lt;br&gt;räntekonkurrensen torde det vara ur såväl låntagarnas eget intresse som&lt;br&gt;för en god bostadsförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till styrelse för stiftelsen bör avvisas utom i den&lt;br&gt;del som berör möjligheterna att tillskapa lokala ideella föreningar av&lt;br&gt;låntagare som ges viss representation i stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då såväl staten som låntagarna kan anses ha bidragit till att bygga upp&lt;br&gt;Stadshypoteks egna kapital, bör såväl staten som lokala låntagarsammans-&lt;br&gt;lutningar och de centrala organisationer som organiserar huvudparten av&lt;br&gt;stadshypotekslåntagama ges representation i stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta sätt skapas garantier för att stadshypotek behåller sin ställning&lt;br&gt;som ett starkt oberoende institut på bostadskreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att någon form av decentraliserad utlåningsverk-&lt;br&gt;samhet bör finnas kvar även efter ombildningen. Utredningen pekar på&lt;br&gt;två alternativ; regionala dotterbolag och regionala kontor under&lt;br&gt;Stadshypotek AB. Utredningen tar ej ställning till alternativen utan anser&lt;br&gt;att detta är en fråga för Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB delar denna uppfattning. Som en av Stadshypoteks större låntagare&lt;br&gt;är det väsentliga för oss en effektiv och marknadsmässig kreditförmedlare&lt;br&gt;utan inbyggda trögheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna Pensionsfonden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ombildningama av hypoteksinstitutionema förutsätter att dessa kan&lt;br&gt;behålla och utveckla sina ursprungliga huvudinriktningar. För fondstyrel-&lt;br&gt;serna framstår det som särskilt angeläget att Stadshypotekskassan kan&lt;br&gt;fortsätta att spela sin centrala roll från konkurrenssynpunkt på&lt;br&gt;bostadskreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för styrelserna angeläget att pröva det nya läget för&lt;br&gt;Stadshypotekskassans förpliktelser, eftersom detta berör AP-fondens&lt;br&gt;verksamhet. Av fondstyrelsernas tillgångar ultimo 1989 utgjorde kassans&lt;br&gt;obligationer inte mindre än 20 procent. Av kassans obligationsskuld låg&lt;br&gt;inte mindre än 34 procent i AP-fondema. AP-fondema berörs alltså i&lt;br&gt;högsta grad av de förändringar i kassans kontraktsförhållanden som&lt;br&gt;föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har utgått ifrån att de statliga garantierna för kassans&lt;br&gt;utelöpande obligationer avvecklas endast i takt med att obligationslånen&lt;br&gt;förfäller till inlösen. Detta framstår för styrelserna som ett självskrivet&lt;br&gt;och absolut oundgängligt villkor för den förestående ombildningen. AP-&lt;br&gt;fondens köp av kassaobligationer har haft den statliga garantin som given&lt;br&gt;förutsättning. Genom garantin har kassaobligationema ur säkerhetssyn-&lt;br&gt;punkt ansetts som jämställda med statsobligationer. Kommittén har i sin&lt;br&gt;skrivning valt det olyckliga uttrycket att ingångna och garanterade&lt;br&gt;förbindelser, &amp;quot;bör utgå på oförändrade grunder&amp;quot; (sid 15). Detta villkor&lt;br&gt;är emellertid inte förhandlingsbart. Ordet &amp;quot;bör&amp;quot; skall därför utbytas mot&lt;br&gt;&amp;quot;måste&amp;quot; eller &amp;quot;kommer att&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivningen i betänkandet förutsätter att långivarnas rättigheter inte&lt;br&gt;skall komma att påverkas av öveigången till ny kassaorganisation.&lt;br&gt;Övergången innebär utbyte av en gäldenär mot en annan och utbytet äger&lt;br&gt;rum utan borgenärernas samtycke. Kommitténs förslag innebär att&lt;br&gt;regering och riksdag prövar ombildningen av Stadshypotek och att därvid&lt;br&gt;även borgenärernas intressen kommer att bevakas. &amp;quot;Regeringen bör&lt;br&gt;således pröva att det formella bytet av gäldenär inte försämrar bor-&lt;br&gt;genärernas ställning. Avgörande vid en sådan prövning blir självfallet&lt;br&gt;vilken säkerhet som efter ombildningen finns för borgenärernas fordran&amp;quot;,&lt;br&gt;(sid 135)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen anser sig visserligen kunna förutsätta att säkerheten kommer&lt;br&gt;att vara densamma efter ombildningen som före och att bytet av låneford-&lt;br&gt;ringar på föreningarna och kassans egna fonder mot aktier i och&lt;br&gt;reversfordringar på Stadshypotek AB inte kommer att försämra bor-&lt;br&gt;genärernas ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen finner det inte desto mindre oacceptabelt att denna prövning&lt;br&gt;förutsättes kunna ske utan borgenärernas medverkan och godkännande.&lt;br&gt;Utredningsmannen är inte helt främmande för denna synpunkt, när han&lt;br&gt;föreslår att omvandlingen av Stadshypotek bör kungöras för att ge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenärernas tillfälle att lämna synpunkter på ombildningen (sid 137).&lt;br&gt;Han stannar dock på halva vägen genom att inte kräva något samtycke&lt;br&gt;från borgenärernas sida utan nöjer sig med hänvisning till regeringens&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SABO delar i stort utredningens bedömningar beträffande stadshypoteks&lt;br&gt;framtida rättsliga associationsformer och verksamhet. En ombildning av&lt;br&gt;stadshypotek bör genomföras enligt den modell som utredningen föreslår.&lt;br&gt;Lånerörelsen bör bedrivas i aktiebolagsform (Stadshypotek AB) och&lt;br&gt;ägandet av aktierna i Stadshypotek AB bör läggas i en stiftelse (Stiftelsen&lt;br&gt;Stadshypotek).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO finner inte att utredningen redovisat tillräckliga och övertygande&lt;br&gt;motiv till grund för de förslag som ges beträffande den ägande stiftelsens&lt;br&gt;ändamål och därmed avkastningen på stiftelsens kapital samt för hur&lt;br&gt;ägarinflytandet bör fördelas (styrelserepresentaion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO avvisar utredningens förslag beträffande stiftelsens ändamål vad&lt;br&gt;avser att även ekonomiskt stödja vetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser, i motsats till utredningen, att stiftelsen i första hand bör&lt;br&gt;ägna sig åt aktiv ekonomisk ägarförvaltning. Avkastning på stiftelsens&lt;br&gt;kapital bör användas i första hand för återinvesteringar i Stadshypotek&lt;br&gt;AB och inte till att främja allmän vetenskaplig forskning. I den mån&lt;br&gt;utrymme därefter finns bör dock stiftelsen vara oförhindrad att stödja&lt;br&gt;forskning och utveckling inom hypoteksorganisationens och dess&lt;br&gt;låntagares verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att ägarinflytandet bör fördelas genom att stiftelsens&lt;br&gt;styrelse ges en stark låntagarrepresentation genom representativa&lt;br&gt;låntagarkollektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO instämmer i utredningens förslag beträffande hantering av&lt;br&gt;nuvarande grundfond och statliga garantier. SABO instämmer i utred-&lt;br&gt;ningens förslag att Stadshypotek AB bör kunna nyemittera aktier till&lt;br&gt;andra intressenter än stiftelsen. Nyemission bör dock i första hand riktas&lt;br&gt;till stiftelsen och till låntagarna. Stiftelsen skall långsiktigt behålla&lt;br&gt;ägaransvaret och svara för en röstmajoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser, liksom utredningen, att frågan om hur stadshypoteks&lt;br&gt;regionala utlåningsrörelse skall organiseras efter ombildningen är en&lt;br&gt;intern fråga för Stadshypotek AB, som i sista hand måste avgöras av&lt;br&gt;aktieägarna. All upplåning bör, som nu, ske centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO förutsätter, liksom utredningen, att ombildningen sker utan&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek har under lång tid verkat på bostadskreditmarknaden och&lt;br&gt;vitaliserat denna med nya instrument. Stadshypotek har verkat som en&lt;br&gt;garant för prispressande konkurrens. Mycket av framgången har sin&lt;br&gt;grund i den styrka som låntagarinflytandet har inneburit genom en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;traditionellt god regional förankring hos låntagarna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har tillsammans med låntagarna svarat för uppbyggnaden av &amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek. Historiskt sett kan det hävdas att Stadshypotek av&lt;br&gt;samhällsintresse givits och spelat en särskild roll för att säkerställa&lt;br&gt;långsiktiga krediter för att tillgodose behovet av bostäder i en snabb&lt;br&gt;urbaniseringsprocess. Statens förpliktelser mot och engagemang i&lt;br&gt;Stadshypotek avtar dock successivt. I dag råder radikalt förändrade&lt;br&gt;förutsättningar på en avreglerad kreditmarknad med marknadsmässig&lt;br&gt;inriktning och med neutral och effektiv konkurrens som utgångspunkt. En&lt;br&gt;statlig styrning och ett dominerande statligt inflytande kan inte längre&lt;br&gt;motiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek måste, för att främja förutsättningarna för en effektiv&lt;br&gt;prispressande konkurrens inom bostadsfinansieringen, utvecklas som en&lt;br&gt;stark och självständig aktör. Stadshypotek måste ges möjligheter till en&lt;br&gt;modem och effektiv oiganisation, som kan verka och utvecklas efter sin&lt;br&gt;egna förutsättningar och som kan konkurrera på lika villkor. Det är för&lt;br&gt;SABO-företagen som stora låntagare särskilt viktigt med en självständig&lt;br&gt;aktör, inte minst mot bakgrund av den nu pågående bankkoncentrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO är kritisk till och avvisar utredningens förslag på i huvudsak två&lt;br&gt;punkter, ägarfrågan och låntagarinflytandet. Vi menar bestämt, att&lt;br&gt;Stadshypoteks ackumulerande kapital skall bevaras. Utredningen hävdar,&lt;br&gt;att vare sig staten, medlemmarna att stadshypoteksforeningama kan resa&lt;br&gt;anspråk på del i Stadshypoteks förmögenhet. I den föreslagna ägarkon-&lt;br&gt;struktionen, med en ägande stiftelse, vilket vi tillstyrker, blir varken&lt;br&gt;nuvarande föreningsmedlemmar eller staten aktieägare som följd av själva&lt;br&gt;ombildningen. Därefter följande nyemissioner kan naturligtvis föra in nya&lt;br&gt;direktägare vid sidan av stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja låntagarnas intressen och effektiviteten på kredit-&lt;br&gt;marknaden, samt för trovärdigheten hos genom nyemission tillkommande&lt;br&gt;aktieägare, måste stiftelsen självklart ges ett ändamål och en konstruktion&lt;br&gt;som innebär att den har ett intresse av en marknadsmässig avkastning på&lt;br&gt;sitt kapital. Enligt utredningens mening tillgodoses detta ändamål bäst om&lt;br&gt;avkastningen går till att ekonomiskt främja och understödja vetenskaplig&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO delar inte denna uppfattning. Avkastningen får inte ges bort till&lt;br&gt;vetenskaplig forskning med allmän inriktning fjärran från Stadshypoteks&lt;br&gt;verksamhetsområde. Trovärdigheten för långsiktig lönsamhet skulle enligt&lt;br&gt;vår mening knappast öka för att representanter för vetenskapliga och&lt;br&gt;kulturella institutioner kontrollerar och utövar ägarinflytande över&lt;br&gt;kapitalet. Kravet på marknadsmässig avkastning reses helt naturligt av&lt;br&gt;behovet av att kunna avsätta nyemitterade aktier. Utan marknadsmässig&lt;br&gt;avkastning uppstår betydande problem att få avsättning av dessa aktier.&lt;br&gt;Konkurrenskraften och effektiviteten bör vidare stärkas om stiftelsen&lt;br&gt;istället för att ge bort avkastningen aktivt återinvesterar denna i&lt;br&gt;Stadshypotek för att öka lånevolym och räntekonkurrens. Detta torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligga såväl i låntagarnas som statens intresse för en god Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;bostadsförsöijning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABOs uppfattning är också att Stadshypotek skall ha kvar en stark&lt;br&gt;regional låntagarförankring. Då låntagarna kan anses ha bidragit till att&lt;br&gt;bygga upp Stadshypotek, bör lokala låntagarsammanslutningar och de&lt;br&gt;centrala organisationer som organiserar huvudparten av&lt;br&gt;stadshypotekslåntagama ges ett betydande inflytande. Inflytandet i&lt;br&gt;Stadshypotek bör bevaras i väsentligen samma balans som idag. SABO&lt;br&gt;avvisar därför utredningens förslag till styrelsen för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för stadshypotek är och har varit låntagarinflytandet&lt;br&gt;både centralt och regionalt. Låntagaigrunden är ett särdrag och en&lt;br&gt;tillgång för en oberoende kapi tal marknadsaktör och bör bevaras som en&lt;br&gt;viktig del av Stadshypoteks företagskultur och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala inflytandet kan tillgodoses på sätt som berörs i utred-&lt;br&gt;ningen, genom att på de nuvarande stadshypoteksföreningamas grund&lt;br&gt;bilda ideella föreningar. Dessa kan väl utgöra valkooperationer för&lt;br&gt;ombudsstämma för val av styrelserepresentation. Med hänsyn till den&lt;br&gt;ökade frihet som bolagsbildningen medför, kan dock inte dessa ideella&lt;br&gt;regionala låntagarföreningar tillsammans få ett majoritetsinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur stadshypoteks regionala utlåningsrörelse skall&lt;br&gt;oiganiseras efter ombildningen är en för Stadshypotek AB intern fråga,&lt;br&gt;som i sista hand måste avgöras av aktieägarna. All upplåning bör, som&lt;br&gt;nu, ske centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den decentraliserade utlåningsrörelsen är en stor styrka, som bör&lt;br&gt;bevaras, varvid olika alternativ kan komma ifråga. Regionala dotterbolag,&lt;br&gt;vars aktiekapital tecknas av Stadshypotek AB, som också svarar för&lt;br&gt;röstmajoriteten, är ett alternativ. Ett annat alternativ är att utlåningsrörel-&lt;br&gt;sen drivs av regionala bankkontor, som inte är självständiga juridiska&lt;br&gt;personer. Dessa bör då genom delegering ges en stor och bolagsliknande&lt;br&gt;självständighet. I praktiken kommer styrningen i båda alternativen att&lt;br&gt;utövas av Stadshypotek ABs styrelse och bli formellt sett lika omfettande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för val av regional oiganisationsform måste vara vikten av&lt;br&gt;ett fortsatt regionalt låntagarinflytande samt krav på en effektiv och&lt;br&gt;konkurrenskraftig oiganisation. Effekten av nya kapitaltäckningsregler&lt;br&gt;bör analyseras. Ett effektivt utnyttjande av kapitalet måste utgöra en&lt;br&gt;viktig grund vid valet av ny regional oiganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis delar SABO utredarens uppfettning om vikten av&lt;br&gt;en väl definierad ägare, med krav på avkastning och konkurrenskraft.&lt;br&gt;SABO-företagen, som tillsammans utgör Stadshypoteks största låntagare,&lt;br&gt;vill se Stadshypotek som en effektiv och oberoende kreditförmedlare, och&lt;br&gt;som en garant för god konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;LRF får sammanfattningsvis anföra följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- LRF instämmer i utredningens slutsats att de nya kapitaltäckningsreg-&lt;br&gt;lema för hypoteksinstituten innebär stora krav på oiganisationens&lt;br&gt;kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- LRF anser att utredningens förslag till bildande av ett aktiebolag för Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;den samlade lånerörelsen kan vara en lämplig lösning på bl a kapitalprob- Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemen. Utredningen brister emellertid i det avseendet, att alternativa&lt;br&gt;lösningar, t ex att pröva en kooperativ organisationsform, inte blivit&lt;br&gt;tillräckligt analyserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- LRF anser att utredningens förslag till ombildning av landshypoteks-&lt;br&gt;föreningama till ekonomiska föreningar, med huvudsaklig uppgift att&lt;br&gt;inneha och förvalta aktier i ett gemensamt ägt aktiebolag, kan ifrågasät-&lt;br&gt;tas. De föreslagna föreningarna kommer inte att bedriva verksamhet i&lt;br&gt;lagens mening och kan därför sannolikt inte registreras som ekonomiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- LRF anser att utredningens förslag, att den i lag bestämda garanti&lt;br&gt;som staten mot avgift ställer för hypoteksinstitutens förbindelser, skall&lt;br&gt;slopas successivt, kommer att medföra en onödig fördyring av&lt;br&gt;upplåningen och därmed högre räntekostnader för lantbruket. Hållbara&lt;br&gt;motiv för att slopa denna garanti har inte presenterats och förslaget&lt;br&gt;avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- LRF anser att det blivande bolagets namn bör vara Hypoteksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB. Motivet är att ge banken förutsättningar att konkurrera med&lt;br&gt;utländska bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- LRF protesterar mot att man i ännu en utredning åsidosätter den&lt;br&gt;kooperativa företagsformen som ett alternativ till aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksbyggen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.Den betydelse som stadshypotek har haft och fortfarande, trots en&lt;br&gt;begränsande lagstiftning, har för bostadsfinansieringen i landet, kan&lt;br&gt;inte nog understrykas. De beslut som fattas om ett framtida&lt;br&gt;stadshypotek måste därför skapa de förutsättningar som är nödvändiga&lt;br&gt;för att stadshypotek kan bestå som ett starkt, fritt och oberoende&lt;br&gt;institut på samma villkor som konkurrenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 stadshypoteks verksamhet finns i dag ett avsevärt låntagarinflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl centralt som regionalt. Det är väsentligt att detta inflytande&lt;br&gt;garanteras även i fortsättningen samt att lånevolym och -frekvens&lt;br&gt;återspeglas i inflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.Stadshypoteks samlade kapital och avkastning måste kunna disponeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ett sätt som stärker verksamheten. Beslut om framtida stadshypotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får ej genom ex oönskade skatteeffekter leda till att kapitalet initialt&lt;br&gt;minskar. Beslut i framtida stadshypotek får heller ej leda till att&lt;br&gt;avkastning används på ett sätt som ej är förenligt med verksamhetens&lt;br&gt;inriktning. Om överskott uppstår som ej erfordras för verksamhetens&lt;br&gt;konsolidering bör dessa återgå till låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 princip anser vi att verksamhet skall kunna bedrivas i andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;associationsformer än aktiebolag utan att kravet på konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet åsidosattes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som hypoteksutredningen redovisat talar emellertid starkt för&lt;br&gt;en omvandling till aktiebolag och en inordning under den lagstiftning&lt;br&gt;som reglerar övriga institut. Vi instämmer därför i utredningens förslag&lt;br&gt;på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande utredningens förslag innebärande fusion av kassan och&lt;br&gt;föreningarna följt av en upplösning av föreningarna, anser vi detta vara&lt;br&gt;en alltför långtgående omdaning såvida den inte kan genomföras med&lt;br&gt;föreningarnas stöd. Finns inte denna förutsättning förordar vi i stället&lt;br&gt;en lösning där kassan och föreningarna får aktier i det nya&lt;br&gt;stadshypoteksbolaget i förhållande till respektive juridisk persons&lt;br&gt;tillskjutna behållna förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beträffande förslaget om styrelsens sammansättning anser vi att&lt;br&gt;låntagarinflytandet ej tillgodosetts på ett sätt som återspeglar&lt;br&gt;stadshypotekets traditioner. Vi kan därför inte biträda detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vi kan heller ej biträda förslaget att avkastning skall destineras till att&lt;br&gt;främja forskning. Utgångspunkten måste istället vara att avkastningen&lt;br&gt;återinvesteras i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis delar vi utredningens uppfattning att överlåta åt framtida&lt;br&gt;Stadshypotek AB att åstadkomma en effektiv, slagkraftig oiganisation för&lt;br&gt;att möta marknadens krav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet görs en översyn av hypoteksinstitutens organisation och&lt;br&gt;framtida ställning i den fria kreditmarknad som vuxit fram under senare&lt;br&gt;år. Utredningsmannen föreslår att den speciella lagstiftning som gäller för&lt;br&gt;de skilda hypoteksinstituten skall upphävas och att den ifrågavarande&lt;br&gt;låneverksamheten skall bedrivas i aktiebolagsform med i princip samma&lt;br&gt;regler som för övriga finansinstitut. Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;br&gt;tillstyrker dessa förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga gäller hypoteksinstitutens rättsliga status och vem som&lt;br&gt;ska handha förvaltningen av verksamheten. Efter att ha redogjort för de&lt;br&gt;olika institutens förhistoria drar utredningen den slutsatsen att de&lt;br&gt;juridiska personer som ingår i Stadshypotek skall anses som självägande,&lt;br&gt;närmast av stiftelsekaraktär, medan låntagarna skall betraktas som&lt;br&gt;delägare till Landshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet härmed föreslås att låntagarna skall ha ett ägarinflytande över&lt;br&gt;Landshypotek och att de också skall tillerkännas den huvudsakliga&lt;br&gt;förvaltarrollen över dessa institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Stadshypotek föreslås däremot att aktierna i det föreslagna&lt;br&gt;Stadshypotek AB skall ägas av en stiftelse som skall ha till ändamål att&lt;br&gt;främja vetenskaplig forskning. Låntagarnas inflytande över Stadshypotek&lt;br&gt;skall begränsas till viss styrelserepresentation i de ideella föreningar som&lt;br&gt;föreslås ingå i den nya organisationen. Eventuellt skall låntagarna medges&lt;br&gt;företrädesrätt att teckna nyemitterade aktier i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet anser att den analys, som utredningen gjort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om Stadshypoteks rättsliga ställning, är klart bristfällig och därför Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;bör omprövas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har enligt förbundets uppfattning fäst alltför stor vikt vid&lt;br&gt;dessa uttalanden som gjorts vid 1909 års lagstiftning om&lt;br&gt;Stadshypotekskassan i stället för att se hur låneverksamheten faktiskt&lt;br&gt;bedrivs. Enligt det ursprungliga kommittéförslaget skulle bestämmelserna&lt;br&gt;för Stadshypotekskassan i allt väsentligt överensstämma med de som&lt;br&gt;gäller för hypoteksbanken. En reservant i kommittén pekade dock på att&lt;br&gt;detta kunde få vissa negativa effekter på den dåvarande utländska&lt;br&gt;lånemarknaden, varför man valde en något annorlunda lösning för&lt;br&gt;Stadshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förbundets uppfattning förelåg inte någon saklig grund för att&lt;br&gt;behandla Stadshypotek och dess låntagare på annat sätt än Landshypo-&lt;br&gt;teksinstitutionen. I ändamålsbestämmelserna för&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama betecknades också låntagarna som delägare.&lt;br&gt;Stadshypotek bör därför anses ha samma rättsliga status som Landshypo-&lt;br&gt;tek och till följd härav Stadshypoteks låntagare betraktas som ägare till&lt;br&gt;det kapital som byggts upp med lånemedel inom denna institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur det förhåller sig med Stadshypoteks rättsliga status så&lt;br&gt;gäller det att bevara hypotekets särart vad gäller bostadskreditgivningen.&lt;br&gt;Det torde vara oomtvistat att Stadshypotek utövar en viktig prispressande&lt;br&gt;funktion i denna viktiga kreditgivning, vilket kommer både fas-&lt;br&gt;tighetsägare och hyresgäster till godo. Enligt förbundets mening skulle&lt;br&gt;förslaget att låta en anonym stiftelse handha förvaltningen inverka&lt;br&gt;negativt på Stadshypoteks framtida möjligheter att spela en aktiv roll.&lt;br&gt;Förbundet anser därför att låntagarna under alla omständigheter bör&lt;br&gt;tillerkännas ett betydligt mer långtgående inflytande över Stadshypoteks&lt;br&gt;verksamhet än vad utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stadshypoteks omorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Förslag av lagmannen Anders Nordström på särskilt uppdrag av&lt;br&gt;regeringen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under mitt uppdrag har jag haft två sammanträden. Ett har hållits&lt;br&gt;tillsammans med Erik Åqvist (ordf i Stadshypotekskassan) och Lars&lt;br&gt;Wohlin (VD i Stadshypotekskassan) i Jönköping. Det andra har hållits i&lt;br&gt;Stockholm med följande personer: Per Lindblad (ordf i Stadshypotek&lt;br&gt;Skåne), Ragnar Forss (ordf Stadshypotek NorraSmåland-Gotland), Bo&lt;br&gt;Nilsson (ordf Stadshypotek Jämtland), Eskil Ferm (ordf Stadshypotek&lt;br&gt;Blekinge), Sune Johansson (ordf Stadshypotek Värmland) och Lars Collin&lt;br&gt;(VD Stadshypotek Stockholm).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa sammanträden har jag haft ett flertal telefonsamtal med&lt;br&gt;företrädare för Stadshypotek, därutöver har fackliga representanter&lt;br&gt;uppvaktat med skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Stadshypotekskassans och flertalet av Stadshypoteksföreningamas&lt;br&gt;remissyttrande över betänkandet Hypoteksinstituten i framtiden (SOU&lt;br&gt;1989:103) framgår att kassan och föreningarna har en gemensam&lt;br&gt;grundsyn om hur en stark och slagkraftig framtida organisation skall&lt;br&gt;skapas. Emmellertid framgår också att kassans och föreningarnas syn&lt;br&gt;skiljer sig åt i några väsentliga avseenden. Diskussioner med företrädare&lt;br&gt;för kassan och föreningarna har haft sin utgångspunkt i dessa yttranden&lt;br&gt;(kassans modell A och föreningarnas modell B).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan och föreningarna avvisar den av utredningsmannen Petri&lt;br&gt;föreslagna modellen för ombildning. Enighet råder dock om att övergå&lt;br&gt;till aktiebolagsformen som en etablerad ägarform. Enighet råder också&lt;br&gt;om att bl a följande förutsättningar skall var uppfyllda för en övergång&lt;br&gt;till ny ägar- och organisationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Stadshypotek skall alltjämt vara ett ifrån bankerna fristående institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Konkurrensneutralitet. Stadshypotek skall drivas under samma legala&lt;br&gt;förutsättningar som andra kreditaktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Goda möjligheter skall finnas att klara såväl en nationell som inter-&lt;br&gt;nationell kokurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Möjlighet skall ges att klara kapitaltäckning och extern kapitalan-&lt;br&gt;skaffning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Samtidigt som den nya formen skall vara internationellt gångbar skall&lt;br&gt;man i denna kunna värna den lokala förankringen och låntagarinfly-&lt;br&gt;tandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksorganisationen skulle kunna se ut på följande sätt efter Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;ombildningen till aktiebolag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄGARE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STADSHYPOTEK HOLDING AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STADSHYPOTEK AB MED&lt;br&gt;SYSTERBOLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oenighetema mellan kassan och föreningarna består i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vem skall vara ägare till holdingbolaget?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hur skall Stadshypotek AB:s verksamhet oiganiseras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur Stadshypotek AB:s verksamhet skall organiseras i en framtid blir&lt;br&gt;emellertid en fråga för styrelsen i holdingbolaget att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans linje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modell A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Alla föreningar fusioneras in i Kassan. Alla fonder samlas i Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Föreningarna upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Utlåningen flyttas från Kassan till Stadshypotek AB (SHAB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Obligationsskulden ligger kvar i Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Alla fonder som samlats i Kassan motsvarar aktiekapitalet i&lt;br&gt;Stadshypotek AB. Kassan är initial t 100%-ig ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;I samband med övergången beslutas om nyemission för att få externa&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Ideella föreningar (regionala låntagarforeningar) bildas med uppgift&lt;br&gt;att utse ombud till ombudsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Styrelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Kassan/stiftelsen: 7-9 ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-7 utses av&lt;br&gt;ombudssstämman&lt;br&gt;Ordf + ev 1 ledamot&lt;br&gt;utses av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Stadshypotek Holding AB (SHHAB): liten och affärsinriktad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) SHHAB: liten och affärsinriktad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionslösningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan visdhåller i stort sitt förslag enligt modell A. Kassan kan&lt;br&gt;emmellertid tänka sig ett visst statligt ägande. För att klara kapitaltäck-&lt;br&gt;ningskravet vid utgången av är 1992 och för att behålla Stadshypoteks&lt;br&gt;rating krävs en relativt stor nyemission i samband med ombildningen.&lt;br&gt;Nyemissionen bör rikta sig till Stadshypoteks låntagare. För att få in&lt;br&gt;detta kapital måste nyemissionen ske på förmånliga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agarbilden skulle därmed kunna få t ex följande utseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHHAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarna skall ställa ett marknadsmässigt avkastningskrav på SHHAB.&lt;br&gt;Avkastningen på kassans aktiekapital fonderas i kassan att användas vid&lt;br&gt;andra nyemissioner. Kassans aktiekapital låses in. Efter 5-10 år avvecklas&lt;br&gt;kassan, då den nuvarande obligationsstocken inte längre finns kvar p g a&lt;br&gt;inlösen eller olika skuldskötselåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans sammanfattning och slutliga ställningstagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att Stadshypotek kan göra en stor nyemission när statens&lt;br&gt;garantifond för nyemitterade obligationer försvinner. Låntagarna i&lt;br&gt;Stadshypotek bör få företräde att teckna knappt 50% av aktierna på&lt;br&gt;förmånliga villkor. Stiftelsen &amp;quot;Kassan&amp;quot; skall finnas kvar under t ex en&lt;br&gt;femårsperiod och under denna tid äga återstoden av aktiekapitalet. Kassan&lt;br&gt;skyddar därmed Stadshypotek mot uppköp under omvandligs- och&lt;br&gt;uppbyggnadsprocessen. Efter denna övergångsperiod är Stadshypotek&lt;br&gt;väletablerat på börsen och har anpassat otganistionen till vad som krävs&lt;br&gt;för ett börsnoterat aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall efter 5 år kunna besluta om likvidering av Kassan och då&lt;br&gt;belsuta om att kapitalet skall tillfälla staten eller någon annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarnas linje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modell B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnader i förhållande till modell A:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Någon fusion mellan Kassan och föreningarna skall inte ägar rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje förening tillskjuter liksom Kassan sina tillgångar till SHAB i&lt;br&gt;utbyte mot aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Eftersom föreningarna förfogar över ca 5/9 av fondkapitalet kommer&lt;br&gt;föreningana att äga ca 55 % av SHHAB och Kassan 45 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreningana blir kvar som förvaltare av aktiekapitalet liksom Kassan,&lt;br&gt;som också behåller ombudsstämma på samma sätt som idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionslösningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om staten enligt föreningarna inte har någon äganderätt till&lt;br&gt;Stadshypotek har staten &amp;quot;hållit Stashypotek under armarna&amp;quot;. En&lt;br&gt;samförståndslösning bör därför vara att staten kan gå in som delägare till&lt;br&gt;SHHAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningana delar även tanken på en riktad nyemission till låntagarna.&lt;br&gt;Denna emisison, som bör ske på &amp;quot;mjuka&amp;quot; villkor, bör dock inte vara så&lt;br&gt;stor som Kassan förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har då tänkt sig en ägarbild ungefärligen enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHHAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har understrukit vikten av den lokala förankringen och ett&lt;br&gt;bestående långtagarinflytande. Härigenom skapas känselspröt ut på lokal&lt;br&gt;nivå. Lokalt kommer man att känna entusiasm och ansvar för verksam-&lt;br&gt;heten vilket inte minst i kristider är mycket väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Hypoteksutredningen slagit fäst bör den största aktören på en&lt;br&gt;svenska bostadskreditmarknaden, Stadshypotek, finnas kvar som en stark&lt;br&gt;och självständig aktör och som en garant for prispressande konkurrens.&lt;br&gt;Stadshypoteks verksamhet bör drivas i aktiebolagets form samt utan&lt;br&gt;särregler eller under andra förutsättningar än andra liknande institut på&lt;br&gt;marknaden. Ett marknadsmässigt avkastningskrav bör ställas på aktierna.&lt;br&gt;Självständigheten och därmed en oberoende ställning i förhållande till&lt;br&gt;bankerna är särskilt viktig för att åstadkomma en effektiv konkurrens på&lt;br&gt;en alltmer koncentrerad inhemsk marknad. Under de väsentligt ändrade&lt;br&gt;förutsättningar som efter avregleringama nu råder på den svenska&lt;br&gt;marknaden bör alltså Stadshypotek ges möljlighet att effektivisera sin&lt;br&gt;organisation och konkurrera på lika villkor med andra nationella och&lt;br&gt;internationella institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under dessa förhållanden är det betydelsefullt att Stadshypotek vid en&lt;br&gt;övergång till aktiebolagsformen ges en stabil och tydlig ägarstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bör också bestämmas så att Stadshypoteks självständiga ställning&lt;br&gt;värnas. Den skärpta kapitalkrävande verksamheten förutsätter dessutom&lt;br&gt;att möjlighet måste skapas till en effektiv riskkapitalanskaffning. I&lt;br&gt;ägarstrukturen bör inte byggas in några motsättningar så att t ex&lt;br&gt;nödvändiga förändrinar förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem kan då anses vara rättmätig ägare till det kapital som under lång&lt;br&gt;tid arbetats upp inom Stadshypotek? Efter att ha studerat olika förarbeten&lt;br&gt;mm finner jag att något entydigt svar på denna fråga inte kan ges. Klart&lt;br&gt;är emmellertid att såväl låntagarna som staten bidragit till att bygga upp&lt;br&gt;Stadshypoteks egna kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta konstaterande finner jag det mer angeläget att söka skapa en&lt;br&gt;ägarstruktur som bäst värnar Stadshypoteks framtida roll på kredit-&lt;br&gt;marknaden. Som jag nämnde har låntagarna till icke ringa grad bidragit&lt;br&gt;till uppbyggnaden av kapitalet. Föreningarna som låntagarnas företrädare&lt;br&gt;skulle därmed kunna anses vara rättmätiga ägare. Fråga är emellertid om&lt;br&gt;den kooperativa plattform som stadshypotekslagstiftningen bygger på&lt;br&gt;skall permanentas. Med hänsyn till att det kooperativa inslaget i&lt;br&gt;föreningarna - likt hypoteksutredningen påpekat - efter hand har tunnats&lt;br&gt;ut så att det numera i det närmaste är obefintligt anser jag att stad-&lt;br&gt;shypoteksföreningama bör upphöra. Låntagarna bör istället direkt bli&lt;br&gt;ägare till Stadshypotek. Detta sker på sätt som både kassan och förening-&lt;br&gt;arna förordat genom en nyemission till låntagarna. Genom en företrädes-&lt;br&gt;rätt att teckna cirka 40% av aktier till en kraftig substansutspädning ger&lt;br&gt;möjlighet för Stadshypotek att få in ett inte oväsentligt belopp samtidigt&lt;br&gt;som låntagarna därmed kan sägas ha fatt större delen av föreningarnas&lt;br&gt;kapital. Genom denna nyemission förstärks kapitalbasen och uppnås även&lt;br&gt;en mycket god spridning av aktiekapitalet; betydelsefulla effekter för bl a&lt;br&gt;Stadshypoteks rating och för Stadshypoteks framtida oberoende ställning.&lt;br&gt;Jag ser denna till låntagarna riktade nyemission som ett i flera avseende&lt;br&gt;betydelsefullt moment i ombildningsprocessen. Som ett ytterligare&lt;br&gt;argument mot ett föreningsinflytande får här tilläggas att det i vissa&lt;br&gt;avseenden kan råda ett motsatsförhållande mellan detta inflytande och det&lt;br&gt;direkta låntagarinflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av låntagarna bör även staten bli andelägare till förslagsvis&lt;br&gt;30% av aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek står inför en genomgripande omdaning med en ny&lt;br&gt;associations- och organisationsform, ändrade verksamhetsförutsättningar,&lt;br&gt;ett börsinträde m.m. Denna process förväntas ta ett antal år. Under detta&lt;br&gt;övergångsskede anser jag att återstoden (30%) av aktiekapitalet bör &amp;quot;låsas&lt;br&gt;in&amp;quot; och företrädas av stadshypoteksorganisationen. Syftet med detta är&lt;br&gt;att ge bättre garantier mot uppköp och förutsättningar för att konsolidera&lt;br&gt;och stabilisera Stadshypotek till vad som krävs för ett börsnoterat&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är i vilken juridisk form detta ägande skall ligga. Eftersom&lt;br&gt;problem föreligger med såväl förenings- som stiftelseformen ligger det&lt;br&gt;närmast till hands att låta Kassan äga detta kapital. Den nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftningen om att äga och förvalta kapitalet. Den gamla obligations-&lt;br&gt;stocken kan därmed ligga kvar i Kassan och något gäldenärsbyte behöver&lt;br&gt;inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en tid av förslagsvis fem år - då den gamla obligationsstocken har&lt;br&gt;&amp;quot;värkt ut&amp;quot; - bör Kassan upphöra. Staten skall kunna fetta detta beslut och&lt;br&gt;samtidigt besluta att kapitalet skall tillfalla staten eller något annat&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarstrukturen skulle därmed få följande utseende och ombildningen&lt;br&gt;ske enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek Hol-&lt;br&gt;ding AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Alla föreningar fusioneras in i Kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreningarna upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kassans rörelse med undantag för obligationsskulden läggs över till&lt;br&gt;ett för ändamålet bildat aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Efter nyemission i aktiebolaget fördelas aktiekapitalet enligt ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kassan ges en uppgift att enbart äga och förvalta tilldelat aktiekapi-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Den statliga garantin ligger kvar i Kassan och trappas av i takt med&lt;br&gt;att utelöpande obligationslån förfeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Nya obligationslån emitteras av aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Föreningarna som upphör bör dock ersättas med valkretsar som&lt;br&gt;utser ombud till Kassans ombudsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. På aktiekapitalet skall ställas ett marknadsmässigt avkastningskrav.&lt;br&gt;Kassan bör efter avskattning kunna använda avkastningen till att delta i&lt;br&gt;nyemissionen i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Efter en övergångstid på fem år upphör Kassan och därmed de&lt;br&gt;delar av stadshypotekslagstiftningen som bl a avreglerat Kassans&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Staten beslutar om fördelningen av Kassans kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda förslag utgör endast en grov skiss till hur ombildningsproces-&lt;br&gt;sen skulle kunna ske. Flera ytterligare ställningstagande måste natur-&lt;br&gt;ligtvis göras, bl a vad avser olika skattefrågor vid ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ombildningsprocess som denna skapar helt naturligt en oro hos de&lt;br&gt;anställda i oiganisationen. Motsättningar och organisationsdiskussioner&lt;br&gt;inom Stadshypotek är självklart också negativa för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Stadshypoteks centrala roll på kreditmarknaden anser&lt;br&gt;jag det vara betydelsefullt att ombildningen går så snabbt och så&lt;br&gt;smärtfritt som möjligt. Förutsättningarna för ombildningen i form av&lt;br&gt;ändrad lagstiftning bör helst vara klar vid halvårsskiftet 1991. Under&lt;br&gt;andra hälften av 1991 bör verksamheten drivas vidare enligt nu gällande&lt;br&gt;lagstiftning samtidigt som förberedelser görs för bolagsbildning och&lt;br&gt;nyemission. Vid årsskiftet 1991/92 bör övergången till aktiebolag ske och&lt;br&gt;den ägarstruktur som ovan nämnts vara gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra halvåret 1991 krävs ett antal beslut om organisation och&lt;br&gt;nyemission i det nybildade aktiebolaget. Som interimsstyrelse i detta&lt;br&gt;bolag förordnas den styrelse som utgör Kassans styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena över lagmannen Nordströms förslag&lt;br&gt;beträffande Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa, stadshypoteksforeningama, fullmäktige i&lt;br&gt;Sveriges Riksbank, bankinspektionen och företagsklubbama - ombuden -&lt;br&gt;personalen vid stadshypoteksforeningama.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Stadshypoteks framtid har tidigare utretts av Gunnar Petri.&lt;br&gt;Dennes betänkande sändes på en bred remissomgång. Kassastyrelsens&lt;br&gt;yttrande över detta betänkande kan till sina huvuddrag sammanfattas i&lt;br&gt;följande fem punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stadshypotek omvandlas till aktiebolag med ett holdingbolag i&lt;br&gt;toppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kassan och föreningarna fusioneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Aktierna skall ägas av Kassan som ges status av en stiftelse. Denna&lt;br&gt;stiftelses ändamål är att förvalta aktierna i Stadshypotek och hantera&lt;br&gt;avvecklingen av den statliga garantifonden för den redan utelöpande&lt;br&gt;obligationsstocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Låntagarna får del av kapitalet genom möjlighet att nyteckna aktier&lt;br&gt;till en förmånlig kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kassastyrelsen tillsätts till 2/3 av en ombudsstämma som represen-&lt;br&gt;terar låntagarna och till 1/3 av staten. Härigenom skulle det framgent&lt;br&gt;finnas en återkoppling till ett historiskt kooperativt inslag i Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Nordströms förslag överensstämmer i väsentliga avseenden med&lt;br&gt;kassastyrelsens tidigare angivna uppfattningar. Det finns samtidigt också&lt;br&gt;viktiga skillnader. Det är framför allt i två avseenden som Nordströms&lt;br&gt;förslag skiljer sig från den modell som kassastyrelsen förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första föreslår Nordström att såväl staten som långagama skall&lt;br&gt;få ett direkt ägande. Statens ägarandel föreslås bli 30 % och långaranas&lt;br&gt;ägande 40 % efter nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra skall &amp;quot;stiftelsen&amp;quot; Kassan inte vara en permanent lösning&lt;br&gt;utan upphöra efter en övergångsperiod på fem år. Därmed skulle det&lt;br&gt;låntagarkooperativa inflytandet över aktiebolaget upphöra. Bolaget skull&lt;br&gt;efter fem på bli ett renodlat aktiemarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen slog i sitt tidigare yttrande fäst att varken staten eller de&lt;br&gt;nuvarande långagama kunde göra något rättsligt grundat anspråk på det&lt;br&gt;kapital som genom åren ackumulerats i Stadshypotek. Därför föreslog&lt;br&gt;kassastyrelsen att kapitalet skulle läggas in i &amp;quot;stiftelsen&amp;quot; Kassan med ett&lt;br&gt;bevarat inflytande för låntagarna. Nordström har inte accepterat tanken&lt;br&gt;på tillskapandet av en permanent stiftelse utan annat ändamål än att&lt;br&gt;förvalta majoriteten av aktierna i Stadshypotek AB. Därför har han löst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägarfrågan genom att ge en väsentlig del av kapitalet direkt till såväl&lt;br&gt;staten som låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet att staten inte vill tillskapa stiftelser utan bestämda ändamål och&lt;br&gt;att man har förkastat Petris tanke att ge stiftelsen ett bestämt ändamål&lt;br&gt;återstår, som kassastyrelsen ser det, inte heller någon annan lösning än&lt;br&gt;efter den modell som Nordström förordar. På vissa punkter vill dock&lt;br&gt;kassastyrelsen modifiera och komplettera Nordströms förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarfördelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central utgångspunkt för kassastyrelsens överväganden är att&lt;br&gt;Stadshypotek skall kunna bibehålla en oförändrat stark oberoende&lt;br&gt;ställning på kreditmarknaden även efter ombildningen. Eftersom det&lt;br&gt;framtida Stadshypotek AB skall driva sin upplåning utan stöd av den&lt;br&gt;statliga grundfonden måste det då kunna uppvisa en starkare egen&lt;br&gt;kapitalbas. Enligt de bedömningar som kunnat göras, bl a med hjälp av&lt;br&gt;investmentbanken J P Morgan, krävs en ökning med åtminstone ca 30 %&lt;br&gt;för att Stadshypotek AB skall komma upp i en kapitalstyrka i nivå med&lt;br&gt;företag som intenationellt bedöms tillhöra den mest kreditvärdiga&lt;br&gt;kategorin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen delar alltså Nordströms uppfattning att en nyemission&lt;br&gt;är ett avgörande led i Stadshypoteks ombildning. Det befintliga justerade&lt;br&gt;egenkapitalet (JEK) i Kassan och föreningarna kan beräknas uppgå till&lt;br&gt;drygt 12 miljarder kronor vid utgången av 1991. En nyemission skulle&lt;br&gt;alltså behöva tillföra minst ca 3,6 miljarder kronor. Men om låntagarna&lt;br&gt;skall ställa upp med belopp i denna storleksordning som ett villkor för&lt;br&gt;att komma i åtnjutande av &amp;quot;sin&amp;quot; del i det historiska kapitalet är det enligt&lt;br&gt;styrelsens mening nödvändigt att tänka sig en viss justering av ägar-&lt;br&gt;andelarna i förhållande till den fördelning som skisserats i Nordströms&lt;br&gt;promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkret vill kassastyrelsen föreslå att statens 30-procentiga andel akall&lt;br&gt;beräknas på det befintliga kapitalet före en nyemission till låntagarna.&lt;br&gt;Låntagarna bör i utgångsläget anses ha rätt till en lika stor andel, medan&lt;br&gt;40 % alltså skall ligga kvar i Kassan. Därefter genomförs en nyemission&lt;br&gt;i vilken låntagarna tecknar aktier motsvarande 30 % ökning av JEK.&lt;br&gt;Genom detta skulle ägarfördelningen påverkas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Före nyemission &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efter nyemission&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,8 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emisionstidpunkt och emissionsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyemission till låntagarna kan inte som Nordström föreslår ske i&lt;br&gt;omedelbar anslutning till konverteringen 1 januari 1992. En nyemission&lt;br&gt;av den storleksordning som krävs måste förberedas mycket väl och torde&lt;br&gt;tidigast kunna ske hösten 1992 eller kanske hellre under 1993 när första&lt;br&gt;bokslutet för stadshypotek i aktiebolagsform föreligger. Det är den nya&lt;br&gt;bolagsstyrelsen som måste ta ansvar för det emissionsprospekt som krävs,&lt;br&gt;där bl a bolagets affärsinriktning och utdelningspolicy skall preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna skall inte först få sina &amp;quot;gratisaktier&amp;quot; och därefter erbjudas&lt;br&gt;delta i en nyemission, utan aktierna skall i sin helhet erhållas först genom&lt;br&gt;deltagande i emissionen. Tekniskt kan kassastyrelsen se två olika&lt;br&gt;modeller för detta. Enligt den modellen skulle Kassan i utgångsläget&lt;br&gt;tilldelas även de 30 % av aktiekapitalet som är avsedda för låntagarna.&lt;br&gt;Vid den följande emissionen skulle sedan låntagarna få ett erbjudande av&lt;br&gt;Kassan om en gratisaktie för vaije ny aktie som de tecknar i&lt;br&gt;Stadshypotek AB. Prissättningen av själva kontantemissionen skulle inte&lt;br&gt;därutöver innebära någon substansrabatt. Vid full teckning från låntagar-&lt;br&gt;nas sida skulle därigenom just den fördelning uppkomma som ovan&lt;br&gt;angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördel med den nu angivna uppläggningen är att den mycket&lt;br&gt;tydligt visar just hur låntagarna får del i det existerande kapitalet. Det&lt;br&gt;kan möjligen samtidigt vara ett problem, nämligen om arrangemanget&lt;br&gt;med en gratisaktie skulle komma att bedömas isolerat som en skatteplik-&lt;br&gt;tig gåva från Kassan till låntagarna. Det kan då vara att föredra att i&lt;br&gt;stället ta fästa på Anders Nordströms formulering om en emission som&lt;br&gt;innebär en kraftig substansutspädning. Det skulle betyda att den&lt;br&gt;ursprungliga apportemissionen från Kassans sida genomförs med kraftig&lt;br&gt;överkurs, så att en väsentlig del av bolagets kapital kommer att ligga i&lt;br&gt;reservfonden och inte i aktiekapitalet. Aktiekapitalet skulle i utgångsläget&lt;br&gt;fördelas mellan Kassan och staten i de proportioner om 4:3 som är&lt;br&gt;avsedda, dvs 57,1 % till Kassan och 42,9 % till staten. Nyemissionen till&lt;br&gt;låntagarna skulle sedan genomföras med en sådan substansrabatt att efter&lt;br&gt;emissionen den ägarfördelning uppstår som ovan angivits. Med ny-&lt;br&gt;emission om 3,6 miljarder kronor till pari innebär det att aktiekapitalet&lt;br&gt;före emissionen skulle behöva bestämmas till 4,2 miljarder kronor,&lt;br&gt;medan resten av det föreliggande beskattade kapitalet alltså skulle gå till&lt;br&gt;reservfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra synpunkter än de nu anförda kan påverka valet av teknisk&lt;br&gt;lösning för ombildningen och nyemissionen. Beskattningsfrågan är dock&lt;br&gt;mycket viktig och måste klarläggas i ett tidigt skede. Kassastyrelsen&lt;br&gt;finner att en förutsättning för en framgångsrik nyemission av den&lt;br&gt;storleksordning det här är fråga om är att den kan ske utan omedelbara&lt;br&gt;skattekonsekvenser för de låntagare som tecknar aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill betona att ovanstående resonemang om ägarandelar&lt;br&gt;och utspädning är schematiskt. Det går inte att i förväg ange exakt hur&lt;br&gt;stor del, av det ursprungliga kapitalet som slutligen kommer låntagarna&lt;br&gt;till del eftersom hänsyn måste tas vid utformningen av de slutliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emissionsvillkoren till de aktuella förhållandena på aktiemarknaden. I&lt;br&gt;propositionen bör endast anges ett riktvärde. Även frågan om de exakta&lt;br&gt;villkoren för hur erbjudandet skall fördelas mellan låntagarna måste få&lt;br&gt;avgöras i anslutning till att emissionen äger rum. Det är också viktigt att&lt;br&gt;hålla möjligheten öppen att genomföra nyemissioner i flera etapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag behöver anskaffas 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kassastyrelsens mening är det nödvändigt att det bolag som efter&lt;br&gt;apportemissionen skall fortsätta Stadshypoteks rörelse har en juridisk&lt;br&gt;existens redan under hösten 1991; ett stiftande vid själva&lt;br&gt;ombildningstillfället är inte tillräckligt. Bland annat måste, enligt&lt;br&gt;styrelsens bedömning, bolaget i god tid ansöka om godkännande av en&lt;br&gt;bolagsordning som medför att det kan vara registrerat som kredit-&lt;br&gt;aktiebolag direkt från 1 januari 1992. Det är också en hel rad andra&lt;br&gt;formalia som måste vara avklarade i förväg för att inte stora praktiska&lt;br&gt;svårigheter skall uppstå i samband med överflyttande av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför nödvändigt att Kassan kan få tillstånd att stifta eller&lt;br&gt;förvärva ett aktiebolag att användas i detta syfte. Som hypoteksutred-&lt;br&gt;ningen ansett bör detta kunna ske redan genom ett medgivande från&lt;br&gt;regeringen enligt stadshypotekslagen 39 a §. Om en holdingsbolagsstruk-&lt;br&gt;tur skall etableras är det sannolikt också en fördel om både moder- och&lt;br&gt;dotterbolag kan anskaffas redan före årsskiftet eftersom detta ger&lt;br&gt;möjlighet till koncernbidrag med skattemässig verkan under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av minskad förmögenhet i Kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oklart i Nordströms förslag hur staten skall få sin andel av&lt;br&gt;aktierna i det nya bolaget. Enligt kassastyrelsens bedömning kan det å&lt;br&gt;ena sidan knappast komma i fråga att staten är delägare i bolaget redan&lt;br&gt;innan apportemissionen är genomförd, eftersom det då synes förligga risk&lt;br&gt;att bolaget skulle gåvobeskattas för en värdeöverföring som sker utan att&lt;br&gt;Kassan får fullt vederlag. Styrelsen finner å andra sidan att det inte är&lt;br&gt;lämpligt att vänta med att etablera statens andel till dess att emissionen&lt;br&gt;till låntagarna kan genomföras. I en eller annan form torde det därför&lt;br&gt;behöva bli fråga om att Kassan till staten omedelbart skall överlämna en&lt;br&gt;andel av de aktier som erhållits vid apportemissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att Kassan inte längre är 100-procentig ägare till det nya&lt;br&gt;bolaget har Kassans förmögenhetsmassa minskat i förhållnade till&lt;br&gt;Stdshypoteks totala fonder före ombildningen. Detta innebär i sin tur att&lt;br&gt;det kan hävdas att säkerheten för de befintliga obligationerna inte längre&lt;br&gt;är lika god som före transaktionen. Det kan därför bli aktuellt med någon&lt;br&gt;form av förstärkning av den statliga garantin för att motverka detta och&lt;br&gt;undvika att obligationsinnehavare kan resa berättigade anspråk på&lt;br&gt;omedelbar inlösen. Styrelsen vill särskilt erinra om att Kassans utländska&lt;br&gt;upplåning - enligt praxis på den internationella marknaden - har särskilda&lt;br&gt;bestämmelser i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängd grundfondsgaranti under övergångstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt såväl Petris som Nordströms förslag skall den statliga garantifon-&lt;br&gt;den ligga kvar i Kassan för den vid konverteringstillfället utgivna&lt;br&gt;obligationsstocken. Stadshypotek AB skall inte ha någon garantifond som&lt;br&gt;extra säkerhet för de av bolaget nyemitterade obligationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill här understryka risken för att Stadshypoteks&lt;br&gt;obligationer kommer att få en lägre rating efter konverteringen under&lt;br&gt;intryck av den mycket ömtåliga situation i vilken svensk ekonomi&lt;br&gt;bifmner sig och förlustriskerna inom svenskt kreditväsen. De inter-&lt;br&gt;nationella finansmarknaderna har blivit extremt känsliga i nvarande läge,&lt;br&gt;där såväl det amerikanska som det japanska bankväsendet befinner sig i&lt;br&gt;ett kritiskt skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek har vid konverteringstillfället en mycket utsatt position.&lt;br&gt;Fusionsarbetet som behövs för att sammansmälta de hittills separata&lt;br&gt;organisationerna kan inte genomföras före konverteringen eftersom någon&lt;br&gt;fungerande bolagsstyrelse inte har tillträtt. Först den stora nyemissionen&lt;br&gt;kan vidare ge Stedshypotek en sådan ekonomisk styrka att Stadshypotek&lt;br&gt;kan försvara sin rating trots att den statliga garantifonden tas bort. Men&lt;br&gt;någon emission kan som framhållits inte vara fullt genomförd och&lt;br&gt;inbetald förrän under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore enligt kassastyrelsens mening olyckligt om Stadshypotek&lt;br&gt;hamnar i en svacka som kan leda till sänkt rating och försvårad&lt;br&gt;upplåning under 1992 och 1993. Risken är uppenbar att det kan bli svårt&lt;br&gt;att över huvud taget ta sig tillbaka till en god rating annat än efter flera&lt;br&gt;år. Det är betydligt lättare att sänka en rating än att höja den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl anser kassastyrelsen att Stadshypotek under en över-&lt;br&gt;gångsperiod om kanske två år borde kunna få behålla det stöd som ligger&lt;br&gt;i en statlig garantifond som även avser de nyemitterade obligationerna.&lt;br&gt;En metod att praktiskt åstadkomma detta skulle kunna vara att Kassan får&lt;br&gt;fortsätta under ytterligare två år att emittera obligationer. Medlen som&lt;br&gt;därvid inflyter lånas sedan ut till Stadshypotek AB på exakt motsvarande&lt;br&gt;villkor. I sak skulle givetvis verksamheten handhas av bolaget, men&lt;br&gt;formellt skulle upplåningen ledas genom den kvarstående Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill här åter hänvisa till Anders Nordströms uttalande&lt;br&gt;om att nyemissionen till låntagarna är ett väsentligt led i Stadshypoteks&lt;br&gt;ombildning. Innan den är avslutad är ombildningen inte fullt genomförd&lt;br&gt;och fram till dess är det rimligt att det hittillsvarande stödet finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från konkurrensneutralitetssynpunkt är det också rimligt. SBAB&lt;br&gt;erhåller genom att det är statsägt samma rating som staten. Betydelsen&lt;br&gt;av ägarförhållandet framgår av den aktuella utvecklingen för&lt;br&gt;Nordbanken. Att banken får behålla sin rating under nuvarande omstän-&lt;br&gt;digheter beror enbart på att staten är majoritetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar de stora affärsbanksägda bostadsinstituten har de stöd&lt;br&gt;genom storbankernas obegränsade tillgång till dragningsmöjligheter i&lt;br&gt;riksbanken. Under nuvarande kritiska situation på de svenska och&lt;br&gt;internationella kreditmarknadema betyder automatiskt rätt till upplåning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i centralbanken ett mycket starkt stöd för framför allt de korta inter-&lt;br&gt;nationella upplåningsprogrammen, ett stöd som Stadshypotek saknar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvarstående stadshypotekskassan efter ombildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser vidare att Nordströms förslag att Kassan som&lt;br&gt;aktieägare skall avvecklas inom fem år bör ges en mjukare formulering.&lt;br&gt;Efter fem år kvarstår alltjämt över 75 miljarder kronor i gammal&lt;br&gt;obligationsupplåning för vilken det krävs en fortsatt statlig garanti. En&lt;br&gt;femårsgräns innebär också att aktiemarknaden måste räkna med att det&lt;br&gt;kommer ut stora volymer av Stadshypoteks aktier på merknaden inom&lt;br&gt;bara några få år. Detta kan allvarligt trycka aktiekursen och försvåra&lt;br&gt;nyemissionen. Av dessa skäl vill kassastyrelsen förorda ett mer allmänt&lt;br&gt;uttalande i propositionen att avsikten är att inom en t ex tioårsperiod&lt;br&gt;avveckla Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ombildning av det slag som nu är aktuell från specialreglerad&lt;br&gt;juridisk person till aktiebolag har åtskilliga unika drag, där det inte utan&lt;br&gt;vidare kan härledas från allmänna principer hur olika frågor skall&lt;br&gt;behandlas. Kassastyrelsen vill särskilt framhålla vikten av att skat-&lt;br&gt;tefrågorna ges en entydig lösning så att inga oväntade överraskningar&lt;br&gt;dyker upp i efterhand. Fusionen mellan kassan och föreningarna måste&lt;br&gt;kunna ske utan att utlösa beskattning, de obeskattade reserverna i Kassan&lt;br&gt;måste kunna få överföras till det nya bolaget, överföringen av rörelsen&lt;br&gt;till aktiebolagsform måste få ske utan krav på stämpelskatt, omsättnings-&lt;br&gt;skatt kan inte behöva erläggas för en eventuell överlåtelse av aktier från&lt;br&gt;kassan till staten, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen instämmer i Nordströms bedömning att Kassan så länge&lt;br&gt;den kvarstår efter ombildningen bör vara reglerad genom en förenklad&lt;br&gt;stadshypotekslag. Kassan bör emellertid då inte längre ses som ett&lt;br&gt;finansföretag, utan som en passiv aktieägare. Det är angeläget att Kassan&lt;br&gt;inte lagligen under övergångstiden fram till dess att nyemissionen kunnat&lt;br&gt;genomföras skall ses som ett moderföretag i en finanskoncem, utan att&lt;br&gt;det redan från början verkligen är Stadshypotek Holding AB som är&lt;br&gt;modem och upprättar koncernredovisningen. En annan ordning skulle&lt;br&gt;säkerligen vålla stora praktiska svårigheter, inte minst när det gäller att&lt;br&gt;internationellt förklara ombildningens innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen föreslår avslutningsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att äldre bestämmelser skall, i den mån det erfordras, alltjämt äga&lt;br&gt;tillämpning till dess föreningsstämmor och ombudsstämma ägt rum efter&lt;br&gt;verksamhetsåret 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att, redan från det författningen utkommit av trycket, de åtgärder&lt;br&gt;skall få vidtagas som erfordras för tillämpning efter ikraftträdandet med&lt;br&gt;avseende på fusion, bolagsbildning, beslutsorgan, personalrekrytering etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stadshypoteksforeningama&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut 1990-11-08 har regeringen uppdragti åt Nordström att&lt;br&gt;genom överläggningar med stadshypoteksoiganisationen (Stadshypotek)&lt;br&gt;för regeringens räkning skyndsamt undersöka hur verksamheten på&lt;br&gt;området kan utvecklas i framtiden. Nordström har i en promemoria 1990-&lt;br&gt;12-14 lagt fram ett förslag till lösning avseende främst Stadshypoteks&lt;br&gt;framtida ägarstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande principer och värderingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom stadshypoteksorganisationen råder enighet om vissa väsentliga&lt;br&gt;synpunkter på Stadshypoteks framtida roll och verksamhet. I allt&lt;br&gt;väsentligt stämmer dessa synpunkter också med vad som anförts i&lt;br&gt;betänkandet SOU 1989:103 &amp;quot;Hypoteksinstituten i framtiden&amp;quot; och i de&lt;br&gt;olika remissyttrandena över detta. Även Nordström förefaller instämma&lt;br&gt;häri. Följande grundprincip torde därför ligga fäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stadshypotek skall förbli ett starkt, självständigt och oberoende&lt;br&gt;kreditinstitut, som arbetar under affärsmässiga former i fri kokurrens&lt;br&gt;med marknadens övriga aktörer såsom banker och andra kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Stadshypotek skall ha en stabil och tydlig ägarform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Stadshypotek skall ha kvar en stark regional låntagarförankring samt&lt;br&gt;liksom hittills ha stora förutsättningar att arbeta aktivt inom de regioner&lt;br&gt;där föreningarna verkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stadshypotek skall arbeta i samma miljö - både nationellt och&lt;br&gt;internationellt - som med Stadshypotek konkurrerande företag samt&lt;br&gt;åtnjuta samma rörelsefrihet och lyda under samma regler ( t ex skatte-&lt;br&gt;och kapitaltäckningsregler) som dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Verksamheten skall drivas i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Stadshypoteks framtida oiganisation skall liksom hittills bygga på&lt;br&gt;omfattande decentralisering och delegering av befogenheter och ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksföreningamas linje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksforeningama har genomgående hävdat att Stadshypotek&lt;br&gt;måste ha en ägarstruktur som är ändamålsenlig och att ägarna måste&lt;br&gt;aktivt kunna verka för att Stadshypoteks möjligheter tillvaratas på bästa&lt;br&gt;sätt. En sådan ordning bör befästas redan från böljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att Stadshypotek bör ägas av många. Sålunda ser vi gärna att&lt;br&gt;våra kunder - låntagare såväl som köpare av våra obligationer - blir&lt;br&gt;aktieägare direkt i Stadshypotek och att detta kan ske på för aktietecknar-&lt;br&gt;na gynnsamma villkor. Särskilt viktigt är det att åstadkomma ett starkt&lt;br&gt;låntagarinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en lösning är vi beredda att låta staten gå in som&lt;br&gt;ägare till en mindre del. Men vi anser mycket bestämt att dagens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadshypoteksföreningar i fortsättningen liksom för närvarande tillsam-&lt;br&gt;mans bör ha det största inflytandet. De bör alltså vara huvudägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom föreningarna finns och har alltid funnits ett mycket starkt&lt;br&gt;personligt engagemang för Stadshypoteks verksamhet. Ingen har bättre&lt;br&gt;erfarenhet eller är bättre skickad än föreningarnas förtroendemän och&lt;br&gt;tjänstemän att arbeta med de frågor eller ta itu med de utmaningar som&lt;br&gt;vi alla vet att de närmaste åren har i beredskap åt oss. Här gäller i&lt;br&gt;mycket hög grad att ta vara på och utnyttja de regionala representanter-&lt;br&gt;nas entusiasm och vilja att ta ansvar för verksamheten och för&lt;br&gt;Stadshypoteks framtida roll på kreditmarknaden. Den positiva andan är&lt;br&gt;natuligtvis beroende av på vad sätt den tilltänkta reformen gonomförs.&lt;br&gt;Inom föreningarna finns stor kompetens, stor erfarenhet och viktig&lt;br&gt;kännedom om lokala förhållanden samlad i ett finmaskigt kontaktnät&lt;br&gt;omfattande bl a organisationer på byggnadsområdet, också representerade&lt;br&gt;inom föreningsstyrelserna. Den regionala förankringen enligt gällande&lt;br&gt;ordning är sålunda en viktig del av institutionens särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om fördelar med decentralisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek har en betydande roll som befrämjare av lokal konkurrens.&lt;br&gt;Regionalpolitiskt är det också av stort värde med starka hypoteksföre-&lt;br&gt;ningar. En markerad, betrodd position för föreningarna bidrar till en&lt;br&gt;bättre ställning i förhållande till lokala myndigheter och potentiella&lt;br&gt;låntagare. Av oss förespråkad regional förankring medför dessutom ett&lt;br&gt;förstärkt ansvarsmedvetande hos föreningarnas personal och främjar en&lt;br&gt;sund kreditutveckling inom föreningarnas område. Särskilt inom&lt;br&gt;fastighetsbranschen visar den senaste tidens händelser vådan av att&lt;br&gt;kreditbeslut inte är rotfasta i orten eller regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad centralisering av hypoteksinstitutionen framstår som både&lt;br&gt;obefogad och ofördelaktig från snart sagt alla synpunkter. En sådan&lt;br&gt;ordning innebär risk för utarmning av hela oiganisationen och står i strid&lt;br&gt;med rådande allmänna strävande till decentralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarnas linje ger bättre garanti för den önskvärda regionala&lt;br&gt;förankringen än Nordströms modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillighet, inte tvång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det sagda har föreningarna i princip godtagit den tilltänkta refor-&lt;br&gt;men, inklusive en viss ägarroll för staten, men motsatt sig att före-&lt;br&gt;ningarna upphör. Det valkretsstystem Nordström föreslår tillgodoser inte&lt;br&gt;det krav han själv ställt upp i femte stjärnsatsen på sid 2 i sin promemo-&lt;br&gt;ria om att organisationen skall &amp;quot;kunna värna den lokala förankringen och&lt;br&gt;låntagarinflytandet&amp;quot;. Ett genomförande av hans förslag i denna del skulle&lt;br&gt;innebära att den kompetens, den erfarenhet och det kontaktnät som&lt;br&gt;föreningarna nu representerar skulle äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordström anser det &amp;quot;betydelsefullt att ombildningen går så snabbt och&lt;br&gt;så smärtfritt som möjligt&amp;quot;. Detta är naturligtvis riktigt. Emellertid synes&lt;br&gt;han räkna med att reformen skall kunna ske tvångsmässigt, något som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vore oförenligt med intresset av att vinna förståelse för den och förankra&lt;br&gt;den hos alla berörda. Det är också svårt att se att det från någon sida&lt;br&gt;skulle kunna anses ovillkorligen nödvändigt för en god lösning att&lt;br&gt;föreningarna helt avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer den juridiska frågan om äganderätten till Stadshypoteks&lt;br&gt;förmögenhetsmassa. Nordström anser att &amp;quot;något entydigt svar på denna&lt;br&gt;fråga inte kan ges&amp;quot; men framhåller att &amp;quot;såväl låntagarna som staten&lt;br&gt;bidragit till att bygga upp Stadshypoteks eget kapital&amp;quot;. Gunnar Petri fann&lt;br&gt;för sin del inte att &amp;quot;staten&amp;quot;, vare sig på rättslig grund eller skälighets-&lt;br&gt;grund kan resa direkt anspråk på del i det aktiekapital som uppstår vid&lt;br&gt;en aktiebolagsbildning&amp;quot;. Han betraktade föreningarna som &amp;quot;självägande&lt;br&gt;juridiska personer sui generis&amp;quot;. Föreningarna hävdar för sin del att det&lt;br&gt;finns starkt fog för tanken att föreningarna och/eller löntagarna har rätt&lt;br&gt;till det kapital som de nuvarande föreningarna och deras föregångare&lt;br&gt;(vissa på privat initiativ bildande hypoteksföreningar från tiden före 1909&lt;br&gt;lär har uppgått i den då upprättade stadshypoteksinstitutionen) byggt upp&lt;br&gt;under ett hundratal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså av flera skäl angeläget att söka nå en samförståndslösning.&lt;br&gt;Från juridisk synpunkt skulle det vara anmärkningsvärt om staten skulle&lt;br&gt;försöka att ensidigt driva igenom reformen på ett sätt som strider mot&lt;br&gt;föreningarnas ( och de till föreningarna knutna, för institutionen&lt;br&gt;betydelsefulla organisationernas) vilja. Ett sådant förfärande skulle stå i&lt;br&gt;strid med principen om egendomsskydd enligt 2 kap. 18 § regeringsfor-&lt;br&gt;men. Det kan här erinras om att enligt (av Kungl. Maj:t &amp;quot;med riksdagen&amp;quot;&lt;br&gt;utfärdande) 38 a § (SFS 1974:808) förordningen om stadshypotekskassan&lt;br&gt;och om stadshypoteksföreningar tillstånd till verkställande av fusionsavtal&lt;br&gt;- mellan två föreningar - får meddelas endast om förslag till avtalet&lt;br&gt;godkänts av den överlåtande föreningens stämma. Detta bör ananlogivis&lt;br&gt;tillämpas vid fusion mellan Kassan och förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsskedet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar Nordströms uppfattning att det är viktigt att under det&lt;br&gt;övergångsskede som förestår - säg cirka fem år - en stor del av&lt;br&gt;Stadshypoteks kapital kan låsas in som skydd mot uppköpsförsök eller&lt;br&gt;oroligheter inom ägarkretsen. Men att denna inlåsning görs tidsbestämd&lt;br&gt;och att staten därefter skall kunna besluta över fördelningen av större&lt;br&gt;delen av stadshypoteks kapital - i Nordströms exempel totalt 60 % -&lt;br&gt;anser vi uteslutet. Agarfrågan måste i stället lösas nu och inte blott&lt;br&gt;temporärt. Angivet syfte når man bäst genom att inlåsningen sker hos&lt;br&gt;föreningarna (förenade genom konsortialavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Morgondagens föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Morgondagens föreningar skall inte ha något inflytande på Stadshypoteks&lt;br&gt;dagliga verksamhet. De skall i stället uppträda som ägare av&lt;br&gt;Stadshypotek och axla det ansvar som detta för med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det motsatsförhållande som enligt Nordström kan råda mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningarnas inflytande och låntagarnas direkta inflytande som&lt;br&gt;aktieägare i Stadshypotek är inte något skadligt utan ett konstruktivt mot-&lt;br&gt;satsförhållande. Föreningarna förutsätts styras av personer med stor&lt;br&gt;integritet samt kunskaper och erfarenhet från Stadshypoteks verksam-&lt;br&gt;hetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår konstruktion av ägandet av Stadshypotek ger en ägarmässig&lt;br&gt;mångfald samtidigt som man får en sammanhållen ägarkonstellation med&lt;br&gt;bästa möjlighet att värna om Stadshypotek. Ägandet sprids på detta sätt&lt;br&gt;också lokalt och regionalt över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik för övergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l. Kassans rörelse med undantag för obligationsskulden läggs över till ett&lt;br&gt;nybildat bolag, Stadshypotek Holding AB, som garanterar obligations-&lt;br&gt;skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreningarna säljer sina verksamheter till holdingbolaget mot&lt;br&gt;betalning i aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Efter nyemission i holdingbolaget fördelas aktiekapitalet mellan&lt;br&gt;föreningarna (huvudägama, se ovan), låntagarna och staten (till en&lt;br&gt;mindre del, se ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreningarna får som uppgift att äga och förvalta tilldelat aktiekapi-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den statliga garantin ligger kvar i Kassan och trappas ner i takt med&lt;br&gt;att utelöpande obligationslån förfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Nya obligationslån emitteras av holdingbolaget (utan statsgaranti).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Hypoteksrörelsen överlåtes av holdingbolaget på dotterbolaget&lt;br&gt;Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. På kapitalet i holdingkoncemen skall ställas marknadsmässiga&lt;br&gt;avkastningskrav. Aktieutdelningarna till föreningarna skall användas för&lt;br&gt;deltagande i framtida nyemissioner i holdingbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Sedan Kassans obligationsskuld slutbetalts upphör Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse, organisation och ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen i holdingbolaget utses på vanligt sätt av aktieägarna på&lt;br&gt;bolagsstämman. Styrelsen bör betstå av nio ledamöter. Ordföranden väljs&lt;br&gt;inom styrelsen. Valet av ordförande skall godkännas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens första uppgift blir att ta itu med frågorna om Stadshypoteks&lt;br&gt;framtida organisationsstruktur, utseende av koncern- och bolagsledningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bråttom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Nordström framhållit är det angeläget att ombildningen nu går så&lt;br&gt;snabbt som möjligt. Föra att initiera olika utredningar och fatta ett antal&lt;br&gt;beslut om organisationen av nya Stadshypotek är det därför nödvändigt&lt;br&gt;att en interimsstyrelse i holdingbolaget snarast tillsätts. Denna styrelse&lt;br&gt;bör bestå av nio personer och kan utses sålunda att regeringen utser tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöter jämte suppleanter och en ombudsstämma utser sex ledamöter Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;jämte suppleanter. Till interimsstyrelse bör alltså inte automatiskt Bilaga 4&lt;br&gt;&amp;quot;förordnas&amp;quot; den nuvarande kassastyrelsen. Interimsstyrelsen utser inom&lt;br&gt;sig ordförande och vice ordförande vilka skall godkännas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillighet grundad på överenskommelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom föreningarna är vi övertygad om att vårt förslag till lösning har alla&lt;br&gt;utsikter att positivt bidra till Stadshypoteks omdaning till ett modernt och&lt;br&gt;konkurrenskraftig kreditinstitut. Vår uppläggning bygger också på&lt;br&gt;principen om frivillighetens väg där alla väsentliga beslut grundas på&lt;br&gt;överenskommelser under iakttagande av största rättfärdighet. Utan&lt;br&gt;frivillighet nås ingen god reform.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av hypoteksutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1989:103) kunde fullmäktige i riksbanken tillstyrka huvuddragen i&lt;br&gt;förslagen till ombildning och omorganisation (Se remissyttrande&lt;br&gt;1990-03-05). Den analys utredningen presenterat beträffande hypo-&lt;br&gt;teksinstitutionemas juridiska status låg då till grund för fullmäktiges&lt;br&gt;ställningstagande till hur ägarfrågoma borde lösas vid ombildningen till&lt;br&gt;aktiebolag. Förslaget att förse den nya bolagsbildningen, Stadshypotek&lt;br&gt;AB, med en ägare i stiftelsens form tillstyrktes efter smärre modifie-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige underströk härvid vissa grundläggande principer och krav.&lt;br&gt;Fullmäktige framhöll vikten av att bibehålla och utveckla Stadshypo-&lt;br&gt;teksorganisationen som oberoende aktör och konkurrent till de större&lt;br&gt;bankkoncemema på bostadsfinansieringens område. Ombildningen till&lt;br&gt;stiftelse skulle innebära att ägarfrågan fick en lösning som nära anknyter&lt;br&gt;till de förhållanden som hittills gällt för oiganisationen. Bolagiseringen&lt;br&gt;och tillskapandet av Stadshypotek AB skulle öppna möjligheter för extern&lt;br&gt;försörjning av riskkapital och för en spridd ägarbild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har alltså inget att erinra mot en genomgripande ombild-&lt;br&gt;ning av den nuvarande Stadshypoteksorganisationen innefattande både&lt;br&gt;byte av associationsform och introduktion av en ny ägarstruktur. Ett&lt;br&gt;nödvändigt villkor för fortlevnad och utveckling är att Stadshypotek de&lt;br&gt;närmaste åren kan attrahera nytt ägarkapital till rörelsen. Olika&lt;br&gt;intressenter bör därför enligt fullmäktiges uppfattning erbjudas att satsa&lt;br&gt;riskvilligt kapital på marknadsmässiga villkor. Detta kan ske genom&lt;br&gt;riktade nyemissioner till såväl låntagare som till olika externa intressenter&lt;br&gt;på marknaden i anslutning till den planerade bolagiseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ser fullmäktige stiftelseformen som ett möjligt alternativ&lt;br&gt;för Stadshypotekskassans ombildning. Kassan övergår därmed från att&lt;br&gt;vara ett rörelsedrivande bostadsinstitut till att var ägare och förvaltare av&lt;br&gt;ett motsvarande bolag. En sådan lösning förutsätter dock att huvudinrikt-&lt;br&gt;ningen för den framtida förvaltningen tydligt kan läggas fäst. Fullmäktige&lt;br&gt;har i remissvaret på hypotektsutredningen tillstyrkt förslag om ändamåls-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktning och stadgar som skulle möjliggöra en fortsatt stark och&lt;br&gt;självständig ställnig och en nära anknytning till bostadskreditmarknaden.&lt;br&gt;Förutsättningarna för en lösning efter stiftelsemodell bör självfallet&lt;br&gt;prövas noga. Fullmäktige är väl medvetna om att ägarkonstruktioner av&lt;br&gt;detta slag är förknippade med problem, vilket också antyds i den nu&lt;br&gt;akutella promemorian. Det kan t.ex. vara svårt att formulera ett&lt;br&gt;tillräckligt klart och avgränsat ändamål för stiftelsen ifråga. Möjlighe-&lt;br&gt;terna till framtida ingrepp och anpassningar blir vidare starkt begränsade&lt;br&gt;om en stiftelsebildning genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till den formella stiftelsebildningen kan därför vara att,&lt;br&gt;som utredningsmannen föreslår, tills vidare behålla Stadshypotekskassan&lt;br&gt;som en offentlig institution, reglerad i en särskild författning. Lagstift-&lt;br&gt;ningen skulle därmed ändras så att Stadshypotekskassan får&lt;br&gt;ägarfunktionen som sin enda uppgift d.v.s. att äga och förvalta de aktier&lt;br&gt;som uppkommer när rörelsen överförs till aktiebolag. De regionala&lt;br&gt;föreningarna föreslås samtidigt fusioneras in i Stadshypotekskassan för&lt;br&gt;att upphöra. Lagstiftningen upptar i stället bestämmelser om en regional&lt;br&gt;organisation med valkretsar för att utse ombud till kassans stämma.&lt;br&gt;Härigenom kan en inflytandestruktur som liknar dagens upprätthållas.&lt;br&gt;Samtidigt öppnas som tidigare framgått en ny kanal för låntagareinflytan-&lt;br&gt;de genom direktägandet av aktier i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har inget att erinra mot att delar av ägandet i Stadshypotek&lt;br&gt;AB organiseras i den juridiska form som här angivits. Stadshypotekskas-&lt;br&gt;san upphör därmed att vara en rörelsedrivande institution och övegår helt&lt;br&gt;till rollen som aktieägare. Fullmäktige delar utredningsmannens&lt;br&gt;uppfattning att ombildningsarbetet bör komma igång så snabbt som&lt;br&gt;möjligt och ser mot denna bakgrund vissa fördelar med att förlänga och&lt;br&gt;anpassa gällande hypotekslagstiftning på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att planerna på ett breddat ägande i&lt;br&gt;Stadshypoteks bolagsbildning och en börsintroduktion relativt snabbt kan&lt;br&gt;förverkligas. En ändrad hypotekslagstiftning skulle kunna gälla från&lt;br&gt;årsskiftet 1991/92 och en bredare ägarstruktur för den rörelsedrivande&lt;br&gt;verksamheten skulle av allt att döma kunna etableras mot slutet av 1992&lt;br&gt;eller böijan av 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen föreslår att staten inträder i rollen som delägare vid&lt;br&gt;själva tillskapandet av Stadshypotek AB. Staten kommer då i åtnjutande&lt;br&gt;av en del av det historiskt upparbetade kapitalet. Låntagarna inträder&lt;br&gt;först i och med en riktad nyemission men får även de sin del av kapitalet&lt;br&gt;eftersom aktierna enligt förslaget bjuds ut med en betydande&lt;br&gt;substansrabatt. I promemorian hänvisar utredningsmannen till att såväl&lt;br&gt;staten som löntagarna bidgragit till den historiska kapitaluppbyggnaden&lt;br&gt;i stadshypoteksorganistionen och aigumenteringen utmynnar i förslaget&lt;br&gt;om en ägarfördelning mellan dessa båda, med Stadshypotekskassan som&lt;br&gt;tredje part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man jämför dessa överväganden med den tidigare presenterade&lt;br&gt;hypoteksutredningens bedömningar framgår klara skillnader. Enligt&lt;br&gt;hypoteksutredningens analys av gällande lagstiftning och dess förarbeten&lt;br&gt;föreligger principiella hinder för staten eller medlemskretsen (via&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningarna) att göra anspråk på det kapital som uppkommer vid en&lt;br&gt;bolagisering. Det fäller emellertid på statsmakterna att ta ansvar för i&lt;br&gt;vilka former det samlade kapitalet skall förvaltas. Fullmäktige kan&lt;br&gt;konstatera att de olika utredningsunderlag som arbetats fram beträffande&lt;br&gt;stadshypoteksorganisationens rättsliga status ger utrymme för skilda&lt;br&gt;slutsatser om vem eller vilka som kan anses vara &amp;quot;rättmätiga ägare&amp;quot; till&lt;br&gt;det kapital som upparbetats. Underlagen ger alltså inga entydiga svar när&lt;br&gt;det gäller ägarfrågan. Oklarheterna härvidlag bör dock inte få hindra&lt;br&gt;nödvändiga förändringar. Underlagen ger heller inte tillräcklig grund för&lt;br&gt;att utesluta någon av de alternativa ägarstrukturer som förts fram. Om en&lt;br&gt;formell stiftelsebildning skulle bedömas som en mindre ändamålsenlig&lt;br&gt;lösning anser fullmäktige att någon form av ägarfördelning mellan&lt;br&gt;Stadshypotekskassan, staten respektive låntagarna utgör ett alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens eventuella roll som delägare i ett nytt Stadshypotek AB är en&lt;br&gt;fråga av intresse även av andra skäl än de rent juridiska som ovan&lt;br&gt;nämnts. Några näringspolitiska motiv för staten att ta ett långsiktigt&lt;br&gt;ägaransvar på denna del av kreditmarknaden har inte uttalats. Ett statligt&lt;br&gt;ägarengagemang kan heller inte ses som en nödvändig förutsättning för&lt;br&gt;att garantera marknadens mångfald eller funktionssätt i övrigt. Staten har&lt;br&gt;dock ett berättigat intresse av god insyn i och kontroll över den&lt;br&gt;förestående ombildningsprocessen och bolagsbildningen. Genom ett&lt;br&gt;delägarskap kan detta syfte uppnås, men även andra möjligheter står&lt;br&gt;enligt fullmäktiges mening öppna och bör övervägas. Staten kan t.ex.&lt;br&gt;välja att förstärka sitt inflytande i Stadshypotekskassans styrelse genom&lt;br&gt;att ändra denna styrelses sammanstättning. Staten skulle därmed kunna&lt;br&gt;avstå från att ta i anspråk delar av aktiekapitalet i Stadshypotek AB.&lt;br&gt;Under sådana förutsättningar skulle Stadshypotekskassan och låntagarna&lt;br&gt;i ett inledande skede stå som ägare till Stadshypotek AB efter verkställd&lt;br&gt;nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsmannens förslag får förlängningen av stadshypotekslagen&lt;br&gt;karaktären av en öveigångslösning. Den utmynnar i en speciell tillämp-&lt;br&gt;ning av gällande likvidationsbestämmelser i lagstiftningen. Utred-&lt;br&gt;ningsmannen föreslår nämligen att kassans ställning och ägarfunktion&lt;br&gt;omprövas efter en övergångstid på ca fem år. Kassan kan då upphöra&lt;br&gt;genom likvidation, varvid staten beslutar om fördelningen av kassans&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att nämnda förslag endast utgör en grov skiss&lt;br&gt;till hur ombildningsprocessen skulle kunna genomföras. Enligt fullmäkti-&lt;br&gt;ges uppfattning krävs en precisering på flera punkter, bl.a. för att&lt;br&gt;närmare klargöra Stadshypotekskassans ställning och uppgifter i rollen&lt;br&gt;som ägare under ombildningsprocessen och statens ansvar och agerande&lt;br&gt;vid ett eventuellt likvidationsförfårande. Förslaget om en övergångslös-&lt;br&gt;ning måste alltså bygga på vissa klart angivna förutsättningar för att&lt;br&gt;kunna accepteras som alternativ till en stiftelsebildning enligt hypo-&lt;br&gt;teksutredningens modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan grundförutsättning är enligt fullmäktiges mening bevarandet&lt;br&gt;av Stadshypoteksorganisationens oberoende på marknaden. Avsikten bör&lt;br&gt;vara att bevara Stadshypotek AB som en fristående konkurrent till de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större bankkoncemema. Fullmäktige ser förlängningen av Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;stadshypotekslagstiftningen som en garanti för fortsatt oberoende i detta Bilaga 4&lt;br&gt;avseende. Säkerheten för Stadshypoteks obligationsinnehavare är också&lt;br&gt;en viktig fråga. Efter överföringen av rörelsen till aktiebolag kan den&lt;br&gt;statliga garantin för den gamla obligationsstocken trappas ned. Detta&lt;br&gt;förutsätts dock ske med beaktande av den nya kapitaltäckningssituationen&lt;br&gt;och obligationsinnehavamas intressen. En annan grundförutsättning gäller&lt;br&gt;inträdet av nya aktieägare. Dessa bidrar inte bara genom att tillskjuta nytt&lt;br&gt;kapital. Genom deras inträde ökar stabiliteten och trovärdigheten i&lt;br&gt;ombildningsprocessen och kravet på marknadsmässig avkastning&lt;br&gt;understryks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktiges uppfattning bör frågan om likvidation av kassan och&lt;br&gt;om upphävande av hypotekslagstiftningen först aktualiseras i ett läge när&lt;br&gt;det ombildade Stadshypotek har blivit väl konsoliderat och där en ny&lt;br&gt;affärsorganisation i allt väsentligt tagit form. Dagens obligationsstock och&lt;br&gt;den statliga garantin för denna bör i detta läge till väsenlig del vara&lt;br&gt;avvecklad. Beroendet av staten ur kapitalförsöijningssynpunkt har därmed&lt;br&gt;minskat. Bestämmelserna om likvidation bör då kunna utnyttjas i syfte att&lt;br&gt;avsluta ombildningsprocessen och etablera Stadshypotek som ett&lt;br&gt;självständigt, börsnoterat aktiebolag på marknaden. Enligt fullmäktiges&lt;br&gt;mening bör någon bestämd tidpunkt för denna del av ombildningen inte&lt;br&gt;låsas fäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid eventuell likvidation anger nuvarande lagstiftning endast att&lt;br&gt;nettotillgångarna skall användas för de ändamål regeringen fastställer.&lt;br&gt;Flera handlingsalternativ står därmed öppna. Ett sådant alternativ är att&lt;br&gt;staten själv träder i Stadshypotekskassans ställe i en direkt ägarfunktion&lt;br&gt;när kassan likvideras. Detta skulle emellertid enligt fullmäktiges mening&lt;br&gt;knappast gagna ombildningsprocessen eller Stadshypotek ABs ställning&lt;br&gt;som ett självständigt börsnoterat aktiebolag. Fullmäktige anser att kassans&lt;br&gt;aktier bör säljas ut på marknanden i en dylik situation. Aktieinnehavet&lt;br&gt;representerar ett betydande värde och avsikten bör vara att fullt ur&lt;br&gt;realisera detta värde vid en utförsäljning till marknadsmässiga villkor.&lt;br&gt;Därefter är det regeringen som har att bestämma över nettotillgångarnas&lt;br&gt;användning och ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras att flera ytterligare ställningstagande måste&lt;br&gt;till för att den planerade ombildningsprocessen skall kunna genomföras.&lt;br&gt;Skattefrågorna framhålls särskilt. Under innevarande år krävs vidare ett&lt;br&gt;antal förberedande ställningstaganden beträffande organisationen och&lt;br&gt;kapitalförsörjningen i det nya Stadshypotek AB. Nyemissionerna måste&lt;br&gt;förberedas. En ny koncernstruktur med en fungerande regional utlånings-&lt;br&gt;organisation måste tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen förordar Stadshypotekskassans styrelse som inte-&lt;br&gt;rimsstyrelse i detta bolag. Fullmäktige har inget att erinra mot en sådan&lt;br&gt;tillfällig lösning. Så snart som möjligt bör dock den nya bolagsbildningen&lt;br&gt;få en affärsinriktad och från Stadshypotekskassan fristående styrelse och&lt;br&gt;ledningsfunktion. Rollfördelningen mellan ägarna, Stadshypotekskassan,&lt;br&gt;och den rörelsedrivande koncernen, Stadshypotek AB, bör då tydligt&lt;br&gt;framgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan tillstyrka att erforderliga lagändringar träder i kraft &amp;nbsp;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. början av 1992. Den förestående ombildningen bör inte innebära &amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon restriktion för Stadshypotekskassans obligationsupplåning eller&lt;br&gt;övriga verksamhet under innevarande år. Fullmäktige har i ett särkilt&lt;br&gt;yttrande tillstyrkt en ansökan från Stadshypotekskassans styrelse om&lt;br&gt;höjning av den statliga grundfonden med 2 miljarder kronor, vilket&lt;br&gt;motsvarar en höjning av upplåningsrätten på marknaden med 20 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen tillstyrker i sitt remissyttrande hypoteksutredningens&lt;br&gt;förslag. I sak har bankinspektionen inte funnit anledning att ändra detta&lt;br&gt;ställningstagande. En viktig grund för detta ställningstagade var&lt;br&gt;emellertid den oklarhet som rådde om vem som rättmätigt kunde göra&lt;br&gt;anspråk på förmögenheten i Stadshypotek. Var det staten som via&lt;br&gt;ställandet av lånegaranti möjliggjort Stadshypoteks upplåning eller var det&lt;br&gt;låntagarna som genom upptagandet av krediter byggt upp Stadshypoteks&lt;br&gt;fonder. Hypoteksutredningen ansåg att ingen rättmätigt kunde göra&lt;br&gt;anspråk på förmögenheten varför utredningen förordade att Stadshypotek&lt;br&gt;skulle ägas av en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen Nordström synes i sin promemoria instämma i&lt;br&gt;hypoteksutredningens slutsats eftersom han konstaterar efter att bl.a. ha&lt;br&gt;studerat förarbeten m.m. att något entydigt svar till ägarfrågan inte finns.&lt;br&gt;I stället framhåller emellertid Nordström att i denna situation bör det&lt;br&gt;mest angeläggna vara att &amp;quot;söka skapa en ägarstruktur som bäst värnar&lt;br&gt;Stadshypoteks framtida roll på kreditmarknaden&amp;quot;. Bankinspektionen&lt;br&gt;ansluter sig till detta synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En observation bankinspektionen gjort mot bakgrund av de händelser&lt;br&gt;som inträffat under senare tid på den svenska kreditmarknaden är vikten&lt;br&gt;av starka ägare. Ägarfrågan i Stadshypotek bör därför noggrant prövas&lt;br&gt;innan beslut fettas så att inte Stadshypoteks framtida roll äventyras.&lt;br&gt;Ägarfrågan i kombination med möjligheter till externt riskkapital torde&lt;br&gt;även vara viktig ur ratingsynpunkt och därmed helt avgörande för&lt;br&gt;Stadshypoteks framtid konkurrensförmåga på den svenska kredit-&lt;br&gt;marknaden eller som låntagare på internationella marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankinspektionens mening är det därför av högsta prioritet att&lt;br&gt;ägarna till det framtida Stadshypotek tar ett samlat grepp över verksam-&lt;br&gt;heten - inte minst under ombildningsperioden. Av strategiska skäl kan&lt;br&gt;därför enligt bankinspektionens mening stadshypoteksföreningama ej ingå&lt;br&gt;i kretsen av framtida ägare. Även om inspektionen har förståelse för&lt;br&gt;föreningarnas syn så är inspektionen av samma uppfettning som såväl&lt;br&gt;hypoteksutredningen som den särskilda utredningsmannen att före-&lt;br&gt;ningarna bör upplösas genom fusion med Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förestående ombildningen av Stadshypotek är genomgripande och&lt;br&gt;det kan antas att det tar flera år innan ombildningen är helt genomförd.&lt;br&gt;Under ombildningstiden är det viktigt för Stadshypotek med en stark och&lt;br&gt;oberoende ägare som tillika kan ta ett ägaransvar men samtidigt driva på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändringsprocessen. Den ägare som bäst kan fylla denna funktion är&lt;br&gt;enligt bankinspektionens mening staten. Ett alternativ kan därför vara att&lt;br&gt;staten initiellt ensam träder in som ägare till Stadshypotek AB men då&lt;br&gt;med en klart uttalad målsättning att aktierna i takt med att ombildningen&lt;br&gt;fortskrider löpande skall säljas ut på marknaden. Mot detta förfaringssätt&lt;br&gt;kan invändas att staten då ensam tillgodogör sig den förmögenhetsmassa&lt;br&gt;som under årens lopp byggts upp i Stadshypotek. Därtill kommer att om&lt;br&gt;staten stod som ensam ägare - om än initiellt - skulle detta inte uppfattas&lt;br&gt;som konkurrensneutralt. Ur rating och upplåningssynpunkt skulle&lt;br&gt;Stadshypotek få en klar fördel likvärdig den nuvarande statliga lånegaran-&lt;br&gt;tin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutralitetsskäl talar således för att staten inte ensam bör vara ägare&lt;br&gt;till Stadshypotek. Däremot delar inspektionen utredningsmannens förslag&lt;br&gt;att staten bör ingå i ägarkretsen (30 %). Skälen härtill är dels att staten&lt;br&gt;via lånegarantin bidragit till förmögenhetsuppbyggnanden i Stadshypotek&lt;br&gt;dels att staten genom ett ägande får ett direkt ansvar for Stadshypoteks&lt;br&gt;ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildningen till aktiebolag samt slopandet av den statliga&lt;br&gt;lånegarantin bör kapitalbasen i Stadshypotek AB väsentligt förstärkas.&lt;br&gt;Sker inte detta sänks sannolikt ratingen och upplåningsvillkoren - inte&lt;br&gt;minst på de internationella marknaderna - försämras med sämre&lt;br&gt;konkurrensförmåga som följd. Kapitalbasen bör således förstärkas genom&lt;br&gt;ett externt kapitaltillskott och banksinspektionen delar utredningsmannens&lt;br&gt;förslag att detta lämpligen sker genom en riktad aktieemission till&lt;br&gt;låntagarna. Ett breddat ägande skapas därmed till Stadshypotek som&lt;br&gt;åtminstone på sikt också bör möjliggöra en börsintroduktion av företaget.&lt;br&gt;Emissionen som förutsätts ske till förmånliga villkor innebär också att&lt;br&gt;låntagarna såväl får del i Stadshypoteks förmögenhet som ett direkt&lt;br&gt;ägarinflytande (40 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningsmannen är Stadshypotek AB som mest sårbart under&lt;br&gt;övergångstiden fram till dess hela ombildningen är fullt genomförd. För&lt;br&gt;att dels skapa stabilitet dels förhindra uppköp under övergångstiden&lt;br&gt;föreslår därför utredningsmannen att en del av aktiekapitalet, 30 %, ägs&lt;br&gt;av stadshypoteksorganisationen. Kassan föreslås få äga och förvalta dessa&lt;br&gt;aktier. En annan fördel med detta förslag är att ett gäldenärsbyte då ej&lt;br&gt;behöver ske eftersom den gamla obligationsskulden kan ligga kvar i&lt;br&gt;Kassan fram till dess den antingen förfallit eller ersatts med upplåning&lt;br&gt;direkt från Stadshypotek AB. När så skett föreslås staten få bestämma om&lt;br&gt;likvidation av Kassan samt vem kassans förmögenhet skall tillfälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven på denna punkt delar bankinspektionen utredningsmannens syn&lt;br&gt;frånsett att en övergångstid om 5 år kan synas väl kort. Enligt bank-&lt;br&gt;inspektionens mening bör övergångstiden vara relaterat till i vilken takt&lt;br&gt;den gamla obligationsskulden kan avvecklas och därför inte i förväg vara&lt;br&gt;tidsmässigt bestämd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppsala läns stadshypoteksförening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med remiss av betänkandet om Hypoteksinstituten i framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgav Uppsala läns Stadshypoteksförening yttrande vari förordats en&lt;br&gt;integrerad organisation gemensam för Stadshypotekskassan och före-&lt;br&gt;ningarna och att denna organisation blir 100-procentig ägare av&lt;br&gt;aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Vidare poängterades att låntagarinfly-&lt;br&gt;tandet skulle tryggas genom att nuvarande Stadshypoteksföreningar ersätts&lt;br&gt;med nya låntagarföreningar vars uppgift bl.a. skall vara att utse ombud&lt;br&gt;till Stadshypotekskassans ombudsstämma samt föreslå kandidater till&lt;br&gt;styrelsen inom Stadshypoteks AB framtida regionala organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala läns Stadshypoteksförening har fortfarande samma uppfattning&lt;br&gt;och har därutöver inget ytterligare att anföra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Företagsklubbarna - Kontaktombuden - Personalen hos&lt;br&gt;Stadshypoteksforeningama&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ur personalens synvinkel är det av största betydelse att sysselsättningen&lt;br&gt;garanteras för de anställda i landsorten och inte överflyttas till&lt;br&gt;Stockholm, och det kan endast ske under förutsättning att Stadshypotek&lt;br&gt;bedriver en verksamhet på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapital är makt. Vi skall inte glömma det kapital som personalen i dag&lt;br&gt;representerar i form av kompetens, det kontaktnät och den kännedom om&lt;br&gt;våra låntagare som skapats under årens lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den trygghet och identifiering vi anställda i dag känner inom resp,&lt;br&gt;stadshypoteksförening kommer att försvinna vid ett centralt ägande. Det&lt;br&gt;finns det alldeles för många exempel på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tvinga sig till föreningarnas kapital anser vi är helt oförenligt med&lt;br&gt;en socialdemokratisk politik. Det förslag som Kassa företräder, vilket&lt;br&gt;innebär att föreningarna skall upphöra, förkastar vi helt och hållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom föreningarnas sammanlagda kapital representerar en majoritet&lt;br&gt;anser vi att &amp;quot;föreningarna&amp;quot; även fortsättninsvis skall vara majoritetsägare&lt;br&gt;i aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialdemokratisk regering med departement, och folkvalda, borde&lt;br&gt;verkligen värna om den lokala förankring som det innebär att ha&lt;br&gt;föreningarna kvar i någon form och därmed också även inflytandet över&lt;br&gt;det totala kapital som under årens lopp genererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anställda och fackliga företrädare stöder vi fullt och fest före-&lt;br&gt;ningsstyrelsernas uppfettning i ägarfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stadshypotekskassan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1992-02-27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103 33 STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skrivelse angående Stadshypoteks ombildning till aktiebolag.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I proposition till riksdagen våren 1991 föreslog (s)-regeringen att&lt;br&gt;Stadshypotek skulle ombildas till aktiebolag. Alla dåvarande&lt;br&gt;oppositionspartier avvisade propositionen i olika motioner. Propositionen&lt;br&gt;bordlädes till höstriksdagen. Den nya borgerliga regeringen drog tillbaka&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nu i propositionsförteckningen för våren 1992 tagit upp&lt;br&gt;Stadshypoteks ombildning till aktiebolag. Stadshypotek anser det&lt;br&gt;utomordentligt värdefullt att beslut om Stadshypoteks ombildning kunde&lt;br&gt;fattas av vårriksdagen 1992. Det skulle ge utrymme för en planerad&lt;br&gt;övergång till aktiebolag den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter omfattande överläggningar inom Stadshypotek under det senaste&lt;br&gt;halvåret har utvecklats en gemensam syn på hur ombildningen skall gå&lt;br&gt;till som vi härmed vill informera finansdepartementet om. Det förslag&lt;br&gt;som här läggs fram bygger på den tidigare propositionen men innebär i&lt;br&gt;vissa avseenden en del viktigt förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre huvudprinciper som hittills starkt bidragit till institutionens styrka.&lt;br&gt;Dessa huvudprinciper är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala förankringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående ställning i förhållande till svenska och utländska banker&lt;br&gt;och kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl föreningarna som Kassan har hittills varit i strikt juridisk mening&lt;br&gt;oägda. Dock har låntagarinflytandet kommit till uttryck framför allt hos&lt;br&gt;föreningarna, vars styrelser valts på årliga föreningsstämmor, men också&lt;br&gt;hos Kassan där en ombudsstämma med representanter från de 20&lt;br&gt;föreningarna utsett majoriteten av Kassans styrelse. Den lokala förank-&lt;br&gt;ringen hos föreningarna har med denna ordning varit säkerställd.&lt;br&gt;Bankoberoendet har också varit alldeles klart och utgjort en styrkefektor&lt;br&gt;som omvittnats av många låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Privatisering.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen bör vara att under en 1 O-årsperiod helt privatisera&lt;br&gt;Stadshypotek AB. Stadshypotek bör på sikt bli ett börsnoterat aktiebolag&lt;br&gt;som drivs på de villkor som gäller för privatägda börsnoterade företag.&lt;br&gt;Övergångsperioden bör vara lång. Så länge Kassan är dominerande ägare&lt;br&gt;kan Stadshypotek garanteras fortsatt oberoende. Det tar också ca 10 år&lt;br&gt;att avveckla den statliga garanti fonden, som förutsätts ligga kvar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan. Så länge staten har en omfattande garantifond finns motiv för&lt;br&gt;ett inflytande från statens sida över Stadshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ombildning.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksforeningama fusioneras med Stadshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlåningsstocken och själva rörelsen överförs till ett aktiebolag&lt;br&gt;Stadshypotek AB mot betalning med reserver som motsvarar Kassans&lt;br&gt;utestående obligationsskuld samt genom nyemitterade aktier. Kassan blir&lt;br&gt;inledningsvis 100-procentig aktieägare i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av flertalet föreningar tidigare förordade lösningen där före-&lt;br&gt;ningarna ombildas till permanenta ideella stiftelser eller hypoteksföre-&lt;br&gt;ningar med en enda uppgift att förvalta aktier i Stadshypotek AB är inte&lt;br&gt;längre avgörande för en samförståndslösning. Förutsättningen är dock att&lt;br&gt;låntagarna tillförsäkras ett majoritetsinflytande i styrelsen för Kassan så&lt;br&gt;länge Kassan har det dominerande inflytandet över Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nyemission till låntagare.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek AB gör efter ombildningen en nyemissison till låntagarna&lt;br&gt;på 1 till 3 mdr kr. Nyemissionen görs så stor och till en sådan kurs att&lt;br&gt;låntagarna erhåller 1/3 av Stadshypoteks kapital och röster. Någon&lt;br&gt;gåvoskatt skall ej utgå för rätten att teckna aktier till förmånskurs.&lt;br&gt;Kassan bör också vederlagsfritt få tilldela aktier till dem som deltar i&lt;br&gt;nyemissionen. Gåvoskatt skall inte heller utgå vid sådan överlåtelse.&lt;br&gt;Tekniken och vilken kapitalandel i form av gratisaktier som lämpligen&lt;br&gt;kopplas till nyemissionen fordrar noggranna överväganden som bör&lt;br&gt;ankomma på Kassan att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På denna punkt anser vi att propositionen bör innehålla ett uttryckligt&lt;br&gt;uttalande att låntagarna skall ges en del av kapitalet på sätt som angivits.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Statens anspråk på kapital och överföring av medel från Kassan till&lt;br&gt;Stadshypotek AB.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skulle staten genom ett riksdagsbeslut tillföras ett&lt;br&gt;kapital på ca 5 miljarder kronor i form av en revers som var efterställd&lt;br&gt;Kassans obligationsskuld. Vi anser att staten inte bör ta en del av&lt;br&gt;Stadshypotekskassans kapital, utöver vad som kan följa av det framtida&lt;br&gt;riksdagsbeslutet rörande dispositionen av Kassans vid övetgångsperiodens&lt;br&gt;slut kvarvarande kapital (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att Kassan under den första 5-årsperioden har ett majori-&lt;br&gt;tetsinflytande som garanterar Stadshypoteks oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan skall successivt under högst en 10-årsperiod sälja ut aktierna på&lt;br&gt;marknaden. Det kapital som därmed inflyter plus eventuella utdel-&lt;br&gt;ningsinkomster kommer att leda till en ackumulering av kapital i Kassan.&lt;br&gt;Av detta kapital bör merparten tillskjutas Stadshypotek AB veder-&lt;br&gt;lagsfritt. Därigenom kommer de låntagare som tecknade aktier i&lt;br&gt;emissionen att tillföras ytterligare en del av Stadshypoteks kapital genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att substansvärdet på aktierna stiger. Låntagare som är med och tecknar&lt;br&gt;aktier i bolaget bör på sikt erhålla ca 55 % av det kapital som finns vid&lt;br&gt;ombildningen, vilket ungefär motsvarar den andel som föreningarna i dag&lt;br&gt;har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sådana kapitaltillskott kan en stark balansräkning i bolaget&lt;br&gt;uppnås. Propositionen bör således innehålla riktlinjer om att den nya&lt;br&gt;Stadshypotekskassan får tillskjuta medel på detta sätt. Det återstående&lt;br&gt;finansiella kapitalet i Kassan har riksdagen att senare lätta beslut om hur&lt;br&gt;det skall disponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kris som drabbat finans- och fastighetsmarknaden kommer även&lt;br&gt;få djupgående konsekvenser för Stadshypotek. För att Stadshypotek skall&lt;br&gt;kunna fortsätta att fylla sin viktiga roll i svensk bostadsfinansiering är det&lt;br&gt;av vikt att Stadshypoteks starka finansiella bas bevaras och ytterligare&lt;br&gt;förstärks. En utförsäljning av Stadshypotek till låntagarna räknas på&lt;br&gt;substansvärdet och behöver inte motsvaras av det faktiska värdet. Det&lt;br&gt;senare bestäms av de aktiekurser som utbildas på aktiemarknaden efter&lt;br&gt;emissionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Styrelse för Kassan.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen föreslogs att staten skulle tillsätta hela styrelsen i&lt;br&gt;den nya Kassan. Det ankom sedan på denna styrelse att via Stadshypotek&lt;br&gt;AB:s bolagsstämma välja styrelse i Stadshypotek AB och närmare&lt;br&gt;bestämma emissionsvillkoren och hur tilldelningen av aktier skall ske&lt;br&gt;inom de ramar som propositionen angivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att hålla nere antalet styrelseledamöter i&lt;br&gt;Stadshypotek AB till förslagsvis sju personer för att få ett effektivt&lt;br&gt;fungerande styrelsearbete. Däremot bör antalet styrelseledamöter i den&lt;br&gt;nya Kassan kunna vara flera för att få en bred representantion av olika&lt;br&gt;intressegrupper. Kassastyrelsen sammanträder färre gånger per år och har&lt;br&gt;att ta ställning i ett begränsat antal men viktiga frågor som sam-&lt;br&gt;manhänger med Kassans ägaransvar. Därför föreslås att antalet ledamöter&lt;br&gt;i den nya kassastyrelsen utökas till elva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen i den nya Kassan kommer att spela en central roll under&lt;br&gt;omvandlingsskedet. Som framhölls ovan är det av vikt att låntagarna&lt;br&gt;bereds möjlighet till ett bestämmande inflytande i Kassan under över-&lt;br&gt;gångsperioden. Detta inflytande skall givetvis utövas inom de ramar och&lt;br&gt;riktlinjer och med de mål statsmakterna lägger fäst i propostionen och&lt;br&gt;annan lagstiftning. Låntagarna erhåller däijämte i den utsträckning de har&lt;br&gt;aktier i Stadshypotek AB ett inflytande via bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem av ledamöterna utses av staten, däribland ordförande, och sex av&lt;br&gt;låntagarna på ombudsstämma. Vice ordförande utses bland de stämmo-&lt;br&gt;valda ledamöterna. Mandatperioden är högst två år, vilket innebär att&lt;br&gt;ledamöter också kan utses för ett år i sänder. Kassastyrelsen eller en&lt;br&gt;kvalificerad majoritet av stämmoombud bör kunna utlysa extra stämma&lt;br&gt;för val av styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts bör gälla under en övergångsperiod fram till dess att av&lt;br&gt;kapitalet återstår endast den del över vilken riksdagen har att besluta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dispositionen. Efter denna tidpunkt utses styrelsen i Kassan av staten&lt;br&gt;ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får forordna som ett led i övergångsbestämmelserna att&lt;br&gt;bestämmelserna om ombudsstämma (låntagarstämma) och val av&lt;br&gt;ledamöter får behållas under en övergångsperiod. Ombudsstämman skall&lt;br&gt;förutom att utse sex ledamöter i kassastyrelsen också årligen besluta i&lt;br&gt;fråga om ansvarsfrihet för kassastyrelsen. Stämman utser också årligen&lt;br&gt;en revisor jämte suppleant. Staten eller finansinspektionen utser&lt;br&gt;ytterligare en revisor med suppleant. Revisorerna skall vara aukatorisera-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen och bolagsstyrelsen har skilda uppgifter. Ägarrollen bör&lt;br&gt;vara skild från det operativa ansvaret. Det bör avspegla sig i styrelsens&lt;br&gt;sammansättning. Persongemenskap bör som regel därför inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Garantifond.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslogs att Stadshypotekskassan skulle fortsätta att&lt;br&gt;under en tvåårsperiod emittera obligationer med en statlig garantifond&lt;br&gt;som säkerhet. Eftersom ombildningen av Stadshypotek uppskjutits till en&lt;br&gt;tid då finansmarknaden i Sverige drabbats av en allvarlig kris vill vi&lt;br&gt;hemställa om att övergångsperioden förlängs till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan kommer således att stå som formell emittent av obligationer -&lt;br&gt;även om upplåningen administreras av Stadshypotek AB. De upplånade&lt;br&gt;medlen vidareutlånas till Stadshypotek AB. Inget kapitaltäckningsskrav&lt;br&gt;bör ställas på Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regional förankring.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är vår uppfattning att Stadshypotek skall slå vakt om den regionala&lt;br&gt;förankringen. Det betyder att de nuvarande föreningarna ombildas till&lt;br&gt;regionala rörelseenheter inom ramen för en enda juridisk person. De&lt;br&gt;regionala rörelseenhetema skall ges en ställning motsvarande dotterbolag&lt;br&gt;som i huvudsak styrs av en egen regional styrelse och med eget&lt;br&gt;resultatansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande i regionalstyrelsen utses av Stadshypotek AB:s styrelse.&lt;br&gt;Övriga styrelseledamöter utse av Stadshypotek AB:s styrelse efter förslag&lt;br&gt;av den regionala låntagarstämman. Det åligger respektive regionalstyrelse&lt;br&gt;att ombesöija sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassan och samtliga tjugo stadshypoteksföreningar&lt;br&gt;hemställer att det som här anförts inarbetas i den proposition som&lt;br&gt;regeringen avser att förelägga 1992 års vårriksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stadshypotekskassan och&lt;br&gt;på stadshypoteksföreningamas uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N. Erik Åqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Wohlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över myndigheter och organisationer representerade vid en Prop. 1991/92:119&lt;br&gt;av finansdepartementet anordnad hearing 1992-03-26 med anledning av Bilaga 6&lt;br&gt;en promemoria om ombildning av Stadshypotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek Skåne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB:s Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankmannaförbundet, Stadshypotekskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankmannaförbundet,&lt;br&gt;Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centrala företagsklubben,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankmannaförbundet,&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankmannaförbundet,&lt;br&gt;Skåne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centrala företagsklubben,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centrala företagsklubben,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att&lt;br&gt;fullfölja ombildningen av stadshypoteksinstitutionen. Kassan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äga och förvalta aktier i det aktiebolag som har övertagit kassans&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till utgången av år 1994 låna upp och till aktiebolaget låna ut medel&lt;br&gt;som bolaget behöver för sin rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvalta kassans fordringar på aktiebolaget och kassans skulder samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ombesörja att regionala låntagarstämmor samt ombudsstämma&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse och revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kassan förvaltas av en styrelse som består av elva ledamöter.&lt;br&gt;Regeringen utser fem ledamöter, bland dem ordföranden, och två&lt;br&gt;suppleanter. Ombudsstämman utser sex ledamöter, bland dem vice&lt;br&gt;ordföranden, och tre suppleanter. Ledamöterna utses för en tid av högst&lt;br&gt;två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer ledamöternas arvoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper&lt;br&gt;utses årligen två revisorer och suppleanter för dem. Finansinspektionen&lt;br&gt;utser en revisor och en suppleant och ombudsstämman de övriga.&lt;br&gt;Revisorerna och suppleanterna skall vara auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ombudsstämman avgör frågan om fastställande av balansräkningen&lt;br&gt;och beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfond och upplåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en garan-&lt;br&gt;tiförbindelse som utfärdas av regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bestämmande, riksgäldskontoret. Regeringen meddelar föreskrifter om&lt;br&gt;grundfondens storlek samt om de villkor i fråga om avgift och i övrigt&lt;br&gt;som skall gälla för grundfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till riksgäldskontoret får kassan ta grundfonden i anspråk&lt;br&gt;för att fullgöra sina förpliktelser om kassan för tillfället saknar tillgäng-&lt;br&gt;liga medel för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När grundfonden har tagits i anspråk enligt andra stycket skall kassan&lt;br&gt;betala staten den ränta på beloppet som riksgäldskontoret bestämmer och&lt;br&gt;snarast möjligt återbetala vad som har tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kassans sammanlagda låneskulder får inte uppgå till mer än tio&lt;br&gt;gånger summan av grundfonden och kassans egna fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen beslutar om kassans likvidation och förfärandet därvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till riksgäldskontoret får grundfonden tas i anspråk när&lt;br&gt;kassan har trätt i likvidation, om det saknas andra tillgångar som svarar&lt;br&gt;för kassans förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutar om användningen av kassans behållning efter&lt;br&gt;likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Närmare föreskrifter om kassans verksamhet samt om om-&lt;br&gt;budsstämma och låntagarstämmor meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kassan står under tillsyn av finansinspektionen. Kassan skall&lt;br&gt;lämna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sam-&lt;br&gt;manhängande omständigheter som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om tillsynen över kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kassan skall med en årlig avgift bekosta finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Från och med den 1 juli 1992 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får besluta att stadshypoteksforeningama skall gå upp i&lt;br&gt;stadshypotekskassan genom att föreningarna upplöses utan likvidation och&lt;br&gt;föreningarnas tillgångar och skulder övertas av kassan (fusion). Därvid&lt;br&gt;skall föreningarnas säkerhetsfonder och kapitaltäckningsfonder föras till&lt;br&gt;kassans reservfond respektive kapitaltäckningsfond. Fusionen anses&lt;br&gt;genomförd den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får besluta att stadshypotekskassan efter fusionen skall&lt;br&gt;överlåta hela eller delar av sin rörelse till ett för ändamålet bildat&lt;br&gt;aktiebolag. Regeringen får besluta om villkoren för överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stadshypotekskassan far utan hinder av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar låna upp de medel och vidta de åtgärder i övrigt&lt;br&gt;som behövs för att förbereda den omvandling som anges i 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den styrelse och de revisorer som har utsetts enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar utgör styrelse och revisorer i kassan till dess att&lt;br&gt;ny styrelse och nya revisorer har utsetts enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid fusion mellan Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar enligt punkt 3 av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1992:000) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 § 4 mom. andra - fjärde, sjunde, åttonde och elfte&lt;br&gt;styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i första stycket samt vid en följande överlåtelse&lt;br&gt;av stadshypotekskassans tillgångar till det kreditaktiebolag som avses i&lt;br&gt;punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa skall överlåtande och övertagande företag anses som&lt;br&gt;en skattskyldig vid återföring av obeskattade reserver enligt 2 § samt vid&lt;br&gt;tillämpning av lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Avsättningar till reservfond eller säkerhetsfond som Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa, stadshypoteksförening eller Statens&lt;br&gt;Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB gjort i bokslut till ledning för 1986&lt;br&gt;och senare års taxeringar skall återföras till beskattning vid 1994 års&lt;br&gt;eller, om företaget inte taxeras då, 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan reserverna enligt första stycket och den avsättning&lt;br&gt;till skatteutjämningsreserv som första gången görs enligt lagen (1990:654)&lt;br&gt;om skatteutjämningsreserv utgör - om beloppet är positivt - skattepliktig&lt;br&gt;intäkt vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Minst 75 procent av&lt;br&gt;beloppet tas upp vid 1994 års taxering och återstående del vid 1995 års&lt;br&gt;taxering. Taxeras inte företaget år 1994 skall hela beloppet jämte ett&lt;br&gt;tillägg på 7,5 procent tas upp vid 1995 års taxering. Om hela beloppet&lt;br&gt;tas upp till beskattning vid 1994 års taxering får vid tillämpning av&lt;br&gt;uppbördslagens (1953:272) regler om debitering av preliminär och slutlig&lt;br&gt;skatt i sådant fåll anses som om skatten på intäkten hänför sig med&lt;br&gt;75 procent på beskattningsåret 1993 och med 25 procent på beskatt-&lt;br&gt;ningsåret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag enligt lagen om skat-&lt;br&gt;teutjämningsreserv skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 15 procent av de avsättningar till reservfond och säkerhetsfond&lt;br&gt;som avses i första stycket räknas som skuld vid 1994 års eller, om&lt;br&gt;företaget inte taxeras då, 1995 års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 30 procent av den skattepliktiga intäkt enligt andra stycket som vid&lt;br&gt;beskattningsårets ingång ännu inte tagits upp till beskattning räknas som&lt;br&gt;skuld vid 1995 års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels beskattningsårets inkomstskatt beräknas utan hänsyn till den&lt;br&gt;skattepliktiga intäkten enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För det kreditaktiebolag som avses i 1 § andra stycket skall vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalunderlag enligt lagen (1990:654) om skat-&lt;br&gt;teutjämningsreserv underlaget minskas med 25 % av ett belopp som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas enligt följande. Beloppet utgörs av en så stor andel av bolagets&lt;br&gt;eget kapital omedelbart efter det förvärv från stadshypotekskassan som&lt;br&gt;avses i nämnda lagrum som de belopp som stadshypotekskassan och&lt;br&gt;stadshypoteksforeningama avsatt till reservfond respektive säkerhetsfond&lt;br&gt;i bokslut för år 1984 eller tidigare utgör av eget kapital i&lt;br&gt;stadshypotekskassan omedelbart före överlåtelsen till bolaget. Med eget&lt;br&gt;kapital avses i fråga om bolaget eget kapital enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) och i fråga om kassan summan av&lt;br&gt;reservfond, säkerhetsfond och kapitaltäckningsfond enligt 15 och 33 §§&lt;br&gt;lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kreditaktiebolagets avdrag enligt lagen (1967:94) om&lt;br&gt;avdrag för viss aktieutdelning, för utdelning på de aktier som utgetts av&lt;br&gt;bolaget före eller i samband med övertagandet av tillgångar från&lt;br&gt;stadshypotekskassan, skall vad som inbetalats för aktierna minskas med&lt;br&gt;ett belopp motsvarande det som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattepliktig intäkt enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall inte anses uppkomma när låntagare i Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa eller stadshypoteksforeningama får rätt att -&lt;br&gt;till ett pris som understiger marknadsvärdet - förvärva aktie eller&lt;br&gt;förvärvar aktie i det kreditaktiebolag som avses i punkt 3 av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1992:000) om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa. Vad nu sagts gäller endast vid förvärv från bolaget&lt;br&gt;eller stadshypotekskassan i samband med nyemission i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett utländskt bankföretag övertar ett av företaget före den 1&lt;br&gt;augusti 1990 bildat bankaktiebolags hela bankrörelse tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 § 4 mom. andra - fjärde, sjunde, åttonde och elfte&lt;br&gt;styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 13 § lagen (1990:654)&lt;br&gt;om skatteutjämningsreserv samt 8 § lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett ömsesidigt livförsäkringsföretag överlåter hela sitt försäk-&lt;br&gt;ringsbestånd till ett för ändamålet bildat försäkringsaktiebolag skall&lt;br&gt;överlåtande och övertagande företag anses som en skattskyldig vid&lt;br&gt;tillämpning av lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver&lt;br&gt;och övergångsbestämmelserna till lagen (1990:661) om avkastningsskatt&lt;br&gt;på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas i fråga om 5 och&lt;br&gt;6 §§ första gången vid 1993 års taxering och i övrigt första gången vid&lt;br&gt;1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt &lt;sup&gt;Bllaga 7&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 4 och 8 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga&lt;br&gt;om fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande&lt;br&gt;företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattnings-&lt;br&gt;avseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande&lt;br&gt;företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium,&lt;br&gt;patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet&lt;br&gt;av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna&lt;br&gt;för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i&lt;br&gt;räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje&lt;br&gt;stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden&lt;br&gt;tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller&lt;br&gt;med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två&lt;br&gt;närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och&lt;br&gt;gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det&lt;br&gt;överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget.&lt;br&gt;Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i&lt;br&gt;de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till&lt;br&gt;någon skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;för något av de deltagande före-&lt;br&gt;tagen. Avyttras tillgångar som&lt;br&gt;övertagits vid fusionen skall vid&lt;br&gt;bedömandet av frågan om skat-&lt;br&gt;tepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;uppkommit anses som om överlå-&lt;br&gt;tande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller också då ett försäk-&lt;br&gt;ringsföretags hela försäkrings-&lt;br&gt;bestånd övertagits av ett annat för-&lt;br&gt;säkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till&lt;br&gt;någon skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;för något av de deltagande före-&lt;br&gt;tagen. Avyttras tillgångar som&lt;br&gt;övertagits vid fusionen skall vid&lt;br&gt;bedömandet av frågan om&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;uppkommit anses som om överlå-&lt;br&gt;tande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller också vid fusion mellan&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar samt då ett&lt;br&gt;försäkringsföretags hela försäk-&lt;br&gt;ringsbestånd övertagits av ett annat&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott&lt;br&gt;som avses i 26 § kommunalskattelagen (1928:370) och i 14 mom. som&lt;br&gt;det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om&lt;br&gt;moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § nämnda lag vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var&lt;br&gt;ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsåret krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av&lt;br&gt;aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan&lt;br&gt;ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som&lt;br&gt;kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller&lt;br&gt;rättighet som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida&lt;br&gt;överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och&lt;br&gt;dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller&lt;br&gt;i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i&lt;br&gt;tredje och femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;vidare - utöver vad som anges i nionde stycket - om aktie i aktiebolag&lt;br&gt;eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida&lt;br&gt;moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en&lt;br&gt;sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna&lt;br&gt;aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttags-&lt;br&gt;beskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyl-&lt;br&gt;dighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattas enligt punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Qärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa&lt;br&gt;verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp&lt;br&gt;eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som&lt;br&gt;lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser&lt;br&gt;medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller&lt;br&gt;någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser&lt;br&gt;denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än&lt;br&gt;förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar en ekonomisk förening direkt eller indirekt centraloiganisation för&lt;br&gt;kooperativa föreningar, har centralorganisationen - även om den inte är&lt;br&gt;kooperativ enligt tionde-tolfte styckena nedan - rätt till avdrag för&lt;br&gt;utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt&lt;br&gt;7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med&lt;br&gt;den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet enligt&lt;br&gt;nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen&lt;br&gt;hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för&lt;br&gt;avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett&lt;br&gt;enligt formulär som riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till&lt;br&gt;sparbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmänna hypo-&lt;br&gt;teksbank, Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa och Statens&lt;br&gt;Bostadsfinansieringsaktiebolag får&lt;br&gt;göra avdrag för belopp, som av-&lt;br&gt;satts till reservfond, i den mån&lt;br&gt;avsättningen är nödvändig för att&lt;br&gt;uppbringa fonden till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två procent av inrätt-&lt;br&gt;ningens skulder. Hypoteksförening&lt;br&gt;får göra avdrag för belopp, som&lt;br&gt;avsatts till reserv- eller säkerhets-&lt;br&gt;fond, i den mån avsättningen är&lt;br&gt;nödvändig för att uppbringa fonden&lt;br&gt;till ett belopp motsvarande två och&lt;br&gt;en halv procent av föreningens&lt;br&gt;skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har reserv- eller säkerhetsfond&lt;br&gt;som avses i åttonde stycket satts&lt;br&gt;ned skall - om avdrag för&lt;br&gt;fondavsättningen har medgetts -&lt;br&gt;ett belopp motsvarande det nedsatta&lt;br&gt;beloppet tas upp som intäkt.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank&lt;br&gt;får göra avdrag för belopp, som&lt;br&gt;avsatts till reservfond, i den mån&lt;br&gt;avsättningen är nödvändig för att&lt;br&gt;uppbringa fonden till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två procent av skul-&lt;br&gt;derna. Landshypoteksförening får&lt;br&gt;göra avdrag för belopp, som av-&lt;br&gt;satts till reservfond, i den mån&lt;br&gt;avsättningen är nödvändig för att&lt;br&gt;uppbringa fonden till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två och en halv&lt;br&gt;procent av föreningens skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har reservfond som avses i&lt;br&gt;åttonde stycket satts ned skall -&lt;br&gt;om avdrag för fondavsättningen&lt;br&gt;har medgetts - ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande det nedsatta beloppet tas&lt;br&gt;upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom&lt;br&gt;kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika&lt;br&gt;rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den&lt;br&gt;enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,&lt;br&gt;utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och&lt;br&gt;en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess&lt;br&gt;angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och&lt;br&gt;beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra&lt;br&gt;till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den&lt;br&gt;omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att&lt;br&gt;pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter&lt;br&gt;nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess&lt;br&gt;egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan&lt;br&gt;den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta&lt;br&gt;som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter&lt;br&gt;genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederböran-&lt;br&gt;de köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas&lt;br&gt;medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det&lt;br&gt;omöjligt att i vaije fall inskränka försäljningen till personer, som skulle&lt;br&gt;vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom&lt;br&gt;öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med&lt;br&gt;medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som&lt;br&gt;medlem erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,&lt;br&gt;även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av&lt;br&gt;centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk&lt;br&gt;soliditet, och även om endast ett enda företag inom vaije område antas&lt;br&gt;såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en central-&lt;br&gt;organisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess&lt;br&gt;förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas&lt;br&gt;medlemsantal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring&lt;br&gt;teutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;lagen (1990:654) om skat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1990:654) om&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts&lt;br&gt;till skatteutjämningsreserv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svenska sparbanker och sparbankernas säkerhetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svenska ömsesidiga skadeförsäkringsforetag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed&lt;br&gt;jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga&lt;br&gt;skatt för inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utländska juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fysiska personer och dödsbon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag och under-&lt;br&gt;stödsföreningar som avses i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mom. och sådana företag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 2 § 7 mom., &amp;nbsp;8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åttonde stycket och 10 mom. samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 4 mom. och 8 mom. andra&lt;br&gt;stycket lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt är inte berättigade till&lt;br&gt;avdrag. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om dödsbon som behandlas som&lt;br&gt;handelsbolag. Att särskilda regler&lt;br&gt;gäller i fråga om handelsbolag&lt;br&gt;framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag och under-&lt;br&gt;stödsföreningar som avses i 2 §&lt;br&gt;6 mom. och sådana företag som&lt;br&gt;avses i 2 § 7 mom. och 10 mom.&lt;br&gt;samt 7 § 4 mom. och 8 mom.&lt;br&gt;andra stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt är inte berättigade till&lt;br&gt;avdrag. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om dödsbon som behandlas som&lt;br&gt;handelsbolag. Att särskilda regler&lt;br&gt;gäller i fråga om handelsbolag&lt;br&gt;framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokförings-&lt;br&gt;lagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot&lt;br&gt;avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Avdraget&lt;br&gt;skall återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;1-6 är skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan tillgångar och&lt;br&gt;‘Senaste lydelse 1990:1446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulder. Vid beräkning av underlaget anses beskattningsårets inkomstskatt&lt;br&gt;utgöra 30 procent av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräkna-&lt;br&gt;de inkomsten före återföring av föregående års avsättning till&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv, avdrag för årets avsättning till&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv, avdrag enligt lagen (1967:94) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning och avdrag enligt 2 § 8 mom.&lt;br&gt;andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för utdelning på&lt;br&gt;andra inbetalda insatser än förlagsinsatser. I den beräknade inkomsten&lt;br&gt;ingår inte heller intäkt enligt 12 § fjärde stycket och intäkt enligt punkt&lt;br&gt;4 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång räknas inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;andelar i svenska ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;andelar i svenska ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar om företagets röstetal&lt;br&gt;för aktierna eller andelarna är så&lt;br&gt;stort som anges i 7 § 8 mom.&lt;br&gt;tredje stycket a lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt eller om företaget är&lt;br&gt;frikallat från skattskyldighet för&lt;br&gt;utdelning på aktierna eller andelar-&lt;br&gt;na enligt tredje stycket b nämnda&lt;br&gt;moment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar som inte utgör lager om&lt;br&gt;företagets röstetal för aktierna eller&lt;br&gt;andelarna är så stort som anges i&lt;br&gt;7 § 8 mom. tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket a lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt eller om företaget är&lt;br&gt;frikallat från skattskyldighet för&lt;br&gt;utdelning på aktierna eller andelar-&lt;br&gt;na enligt tredje stycket b nämnda&lt;br&gt;moment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. nämnda lag än aktier eller&lt;br&gt;andelar om den underliggande egendomen är aktie eller andel i svenskt&lt;br&gt;företag och innehavet av tillgångarna betingas av näringsverksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av företaget eller av annan som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå&lt;br&gt;företaget nära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en fordran på ett företag i intressegemenskap i den mån det andra&lt;br&gt;företagets kapitalunderlag inte har reducerats med motsvarande belopp&lt;br&gt;vid samma års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insatskapital i en ekonomisk förening i form av förlagsinsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. belopp som har avsatts till ersättningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kapitalunderlag hos ett företag i intressegemenskap i den utsträck-&lt;br&gt;ning som anges i 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till skat-&lt;br&gt;teutjämningsreserv. Som skuld räknas inte heller i fråga om skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag belopp som har avsatts till regleringsfond för trafikförsäkring&lt;br&gt;eller utjämningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om 3 § vid 1992 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering och i övrigt vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskat-&lt;br&gt;tade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 och 8 §§ lagen (1990:655) om återföring&lt;br&gt;av obeskattade reserver skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 §*&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, finansbolag,&lt;br&gt;kreditaktiebolag och sådana värde-&lt;br&gt;pappersbolag som skall uppfylla&lt;br&gt;kapitalkrav enligt 5 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;gäller - i stället för vad som anges&lt;br&gt;i 4 och 5 §§ - följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, finansbolag,&lt;br&gt;kreditaktiebolag och sådana värde-&lt;br&gt;pappersbolag som skall uppfylla&lt;br&gt;kapitalkrav enligt 5 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;får - i stället för vad som anges i&lt;br&gt;4 och 5 §§ - bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning vid 1992 års&lt;br&gt;taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras detta år, vid 1993 års taxering. Vid tillämpning av&lt;br&gt;uppbördslagens (1953:272) regler om debitering av preliminär och slutlig&lt;br&gt;skatt skall dock anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig&lt;br&gt;med lika delar till de beskattningsår for vilka taxering sker åren&lt;br&gt;1992-1995. Taxeras inte företaget år 1992 skall anses som om skatten&lt;br&gt;på uppskovsbeloppet hänför sig med 50 procent till det beskattningsår för&lt;br&gt;vilket taxering sker år 1993 och med vardera 25 procent till de beskatt-&lt;br&gt;ningsår för vilka taxering sker åren 1994 och 1995. Vad nu sagts äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning om taxering inte sker ett senare år under&lt;br&gt;nämnda period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen (1987:620)&lt;br&gt;skall överlåtande och övertagande företag anses som en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskovsbeloppet för det&lt;br&gt;överlåtande företaget bestämts&lt;br&gt;enligt 4 och 5 §§ och är det&lt;br&gt;övertagande företaget ett sådant&lt;br&gt;företag som avses i 6 § skall&lt;br&gt;återstående del av&lt;br&gt;uppskovsbeloppet samt i&lt;br&gt;förekommande fall tillägg enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskovsbeloppet för det&lt;br&gt;överlåtande företaget bestämts&lt;br&gt;enligt 4 och 5 §§ och har&lt;br&gt;uppskovsbeloppet för det&lt;br&gt;övertagande företaget tagits upp till&lt;br&gt;beskattning enligt 6 § andra stycket&lt;br&gt;skall återstående del av det överlå-&lt;br&gt;tande företagets uppskovsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:843.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket omedelbart tas&lt;br&gt;upp till beskattning hos det&lt;br&gt;övertagande företaget.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 6 § skall därvid&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt i förekommande fäll tillägg&lt;br&gt;enligt 5 § tredje stycket omedelbart&lt;br&gt;tas upp till beskattning hos det&lt;br&gt;övertagande företaget.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 6 § andra stycket&lt;br&gt;skall därvid äga motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1976:225) om avdrag vid in-&lt;br&gt;komsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till hypo-&lt;br&gt;teksförening m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nettointäkt av&lt;br&gt;rörelse enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt får avdrag&lt;br&gt;åtnjutas av Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa för bidrag som&lt;br&gt;lämnats till stadshypoteksförening&lt;br&gt;och av Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypoteksbank för bidrag som läm-&lt;br&gt;nats till landshypoteksförening.&lt;br&gt;Mottagaren skall ta upp sådant&lt;br&gt;bidrag som skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;får avdrag göras for bidrag som&lt;br&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank&lt;br&gt;lämnar till landshypoteksförening.&lt;br&gt;Mottagaren skall ta upp bidraget&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Till och med 1994 års&lt;br&gt;taxering gäller de nya bestämmelserna även i fråga om bidrag från&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa till stadshypoteksförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av lagen och dess rubrik 1976:1033.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1974:809) om befrielse från skattskyl-&lt;br&gt;dighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m. skall upphöra att&lt;br&gt;gälla den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop .1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse&lt;br&gt;från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och&lt;br&gt;bostadskreditinstitutionema, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att förordningen (1969:744) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och&lt;br&gt;bostadskreditinstitutionema, m.m. skall upphöra att gälla den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;LAGRÅDET&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-04-03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till lag om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits, förslaget till lag om&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa av hovrättsassessorn Ulf&lt;br&gt;Stenlund och övriga lagförslag av kammarrättsassessorn Johan Svanberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för förslagen är att Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa, efter fusion med stadshypoteksföreningama, skall&lt;br&gt;ombildas till ett kreditaktiebolag. Reglerna härom finns i punkterna 3 och&lt;br&gt;4 av övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagen om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa, som i övrigt handlar om kassans verksamhet&lt;br&gt;fram till dess att ombildningsprocessens är helt avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening bör bestämmelserna om stadshypo-&lt;br&gt;teksinstitutionens ombildning brytas ut till en särskild lag härom. Lagen&lt;br&gt;bör innehålla de bestämmelser som förslaget tar upp i punkterna 3 och&lt;br&gt;4 i övergångsbestämmelserna. Dessa bör därvid utformas på sådant sätt&lt;br&gt;att det framgår att ombildningen skall genomföras. Lagrådets förslag till&lt;br&gt;lagtext framgår av bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag ger anledning till vissa redaktionella ändringar i 1 §&lt;br&gt;lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Även 2-4 §§ och&lt;br&gt;8 § bör underkastas viss formell bearbetning som framgår av bilagan till&lt;br&gt;lagrådets protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. bör göras vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar med anledning av lagrådets förslag till lag om&lt;br&gt;ombildning av stadshypoteksinstitutionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till lagrådets&lt;br&gt;protokoll 1992-04-03 Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ombildning av den&lt;br&gt;institution som regleras i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa och stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stadshypoteksforeningama skall gå upp i Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa genom att föreningarna upplöses utan likvidation och&lt;br&gt;föreningarnas tillgångar och skulder övertas av kassan (fusion). Därvid&lt;br&gt;skall föreningarnas säkerhetsfonder och kapitaltäckningsfonder föras till&lt;br&gt;kassans reservfond respektive kapitaltäckningsfond. Fusionen skall&lt;br&gt;genomföras den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Efter fusionen skall stadshypotekskassan överlåta hela eller delar&lt;br&gt;av sin rörelse till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag. Regeringen får&lt;br&gt;besluta om tidpunkt och villkoren för överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stadshypotekskassan får utan hinder av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar låna upp de medel och vidta de åtgärder i övrigt&lt;br&gt;som behövs för att förbereda den ombildning som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Ändringar i förslaget till lag om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kassans ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att&lt;br&gt;fullfölja den ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen. Kassan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äga och förvalta aktier i det aktiebolag som har övertagit kassans&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till utgången av år 1994 låna upp och till aktiebolaget låna ut medel&lt;br&gt;som bolaget behöver för sin rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvalta kassans fordringar på aktiebolaget och kassans skulder samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ombesörja att regionala låntagarstämmor samt ombudsstämma&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse och revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kassan förvaltas av en styrelse som består av elva ledamöter.&lt;br&gt;Regeringen utser fem ledamöter, bland dem ordföranden, och två&lt;br&gt;suppleanter för dem. Ombudsstämman utser sex ledamöter, bland dem&lt;br&gt;vice ordföranden, och tre suppleanter för dem. Ledamöterna och&lt;br&gt;suppleanterna utses för en tid av högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer arvoden för ledamöterna och suppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper&lt;br&gt;utses årligen två revisorer och två suppleanter för dem. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen och ombudsstämman utser vardera en revisor och en suppleant.&lt;br&gt;Revisorerna och suppleanterna skall vara auktoriserade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ombudsstämman avgör frågor om fastställande av balansräkningen&lt;br&gt;och om godkännande av styrelsens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Närmare föreskrifter om beslut i styrelsen och kassans verksamhet&lt;br&gt;samt om ombudsstämma och regionala låntagarstämmor meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 7 april 1992 ............................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Ärendet och dess beredning.......................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Hypoteksinstitutens organisation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet.................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Hypoteksinstitutens roll på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknaden..........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Hypoteksinstitutens nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation.............................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Särskilt om Stadshypotek.....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Organisationen..........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Den nuvarande&amp;nbsp;verksamheten.................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Upplåning ...........................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utlåning ............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Kapital- och skattesituation ..................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Kaptaltäckningsregler för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hypoteksinstituten .........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Allmän motivering ............................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Behovet av en reform.......................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Utgångspunkter för en ombildning...............29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Organisationsform.........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Ombildningen ...........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fusionen mellan kassan och föreningarna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelsen till aktiebolaget...................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillsättningen av kassans styrelse och dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammansättning..........................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stadshypotekskassans roll ....................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Likvidationen och fördelningen av över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skottet ................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Stadshypoteks fonder m.m....................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Stadshypotek AB:s verksamhet och organisa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion .................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Övergångsfrågor..........................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Skattefrågor vid ombildningar av utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankers svenska dotteraktiebolag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;filialer, m.m.................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Upprättade lagförslag...........................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Författningskommentar..........................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om Konungariket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges stadshypotekskassa...................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om inkomstskatteregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av vissa omstruktureringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom den finansiella sektorn, m.m...............54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt .................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:654) om skatteutjämningsreserv ...............57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver..................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag till hypoteksförening m.m...................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Förslaget till lag om upphävande av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1974:809) om befrielse från skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid fusion inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadshypoteksinstitutionen, m.m...................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Lag om upphävande av förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:744) om befrielse från skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid fusion inom stadshypoteks- och bostads-&lt;br&gt;kreditinstitutionema, m.m.......................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan.................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Beslut ...................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1989:103) Hypoteksinstituten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i framtiden ..................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över betänkandet (SOU 1989:103)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksinstituten i framtiden.......................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagmannen Nordströms förslag............... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över Nordströms förslag ......................... 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Stadshypoteks skrivelse.................... 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Deltagarförteckning vid hearing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992-03-26 ................................. 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag ................. 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Utdrag ur lagrådets protokoll den 3 april 1992 ...... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41199, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-04-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-04-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:34:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03119</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:34:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03119</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__119.pdf</filnamn>
<filstorlek>7431845</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ombildning av Statshypotek, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8612DAFD-D38D-4EF3-A420-5BBDC7796A39</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:NU32</uppgift>
<ref_dok_id>GF01NU32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ombildning av Stadshypotek, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:119&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:119 Ombildning av Stadshypotek, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:119&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:119 Ombildning av Stadshypotek, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Gradin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:119&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:119 Ombildning av Stadshypotek, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Gradin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf L Nilson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:119&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:119 Ombildning av Stadshypotek, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf L Nilson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>