<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2358979</hangar_id>
 <dok_id>GF03118</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>118</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:118</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>118</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om förenklad statistikreglering</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03118/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03118</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03118</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:118&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om förenklad statistikreglering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:118&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag som syftar till att skapa ett enhetligt&lt;br&gt;regelsystem för den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officiell statistik är defmitionsmässigt sådan statistik som framställs av&lt;br&gt;myndigheter under regeringen med den närmare avgränsning som&lt;br&gt;bestäms av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den officiella statistiken används för samhällsplanering, forskning,&lt;br&gt;allmän information och internationell rapportering. På den officiella&lt;br&gt;statistiken ställs kraven att den skall vara objektiv och allmänt tillgänglig.&lt;br&gt;Den skall också framställas och offentliggöras med beaktande av skyddet&lt;br&gt;för företag och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget samlas regler om vilka som är uppgiftsskyldiga till den&lt;br&gt;officiella statistiken och vad uppgiftsskyldigheten omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldiga är näringsidkare, kommuner, kyrkliga kommuner och&lt;br&gt;landsting. För stiftelser och sammanslutningar, som inte bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet, föreslås viss uppgiftsskyldighet. Några andra enskilda&lt;br&gt;än näringsidkare åläggs inte uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare anges i elva punkter och&lt;br&gt;omfattar bl.a. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;br&gt;investeringar, intäkter, kostnader och vinster samt omsättning, tillgångar&lt;br&gt;och skulder. Kommuner, kyrkliga kommuner och landsting är&lt;br&gt;uppgiftsskyldiga endast för vissa av dessa uppgifter. För kommuner&lt;br&gt;tillkommer andra uppgifter av samhällsekonomisk betydelse. För stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.fl. är uppgiftsskyldigheten begränsad till antalet anställda, löner och&lt;br&gt;sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med nuvarande förhållanden blir uppgiftsskyldigheten i&lt;br&gt;huvudsak oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om följderna av ett EES-avtal inom statistikområdet föreligger&lt;br&gt;inget formellt åliggande för Sverige att samla in uppgifter med&lt;br&gt;uppgiftsplikt. Däremot torde det inte vara möjligt att rapportera&lt;br&gt;erforderliga statistikuppgifter med godtagbar kvalitet till EG:s statistiska&lt;br&gt;kontor, Eurostat, utan att inom vissa områden faktiskt ha uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet. En genomgång som mot denna bakgrund gjorts av de rättsregler&lt;br&gt;som omfattas av EES-avtalet visar att nuvarande omfattning av&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten för närvarande är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande uppgiftsskyddet för företag och enskilda stärks genom&lt;br&gt;ett förslag om förbud mot att sammanföra statistiska uppgifter i syfte att&lt;br&gt;röja den enskildes identitet. Den som uppsåtligen bryter mot denna regel&lt;br&gt;döms för olovlig identifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att effektivisera uppgiftslämnandet och samtidigt skapa klara regler&lt;br&gt;för uppgiftslämnama införs vite som tvångsmedel. Ett vitesföreläggande&lt;br&gt;måste dock föregås av en anmaning att fullgöra uppgiftsskyldigheten.&lt;br&gt;Penningböter kan utdömas för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift eller som inte fullgör sin uppgiftsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:118&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om den officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas när statliga myndigheter under regeringen&lt;br&gt;framställer officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officiell statistik är sådan statistik för samhällsplanering, forskning,&lt;br&gt;allmän information och internationell rapportering som en myndighet&lt;br&gt;framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den officiella statistiken skall vara objektiv och allmänt tillgänglig.&lt;br&gt;Den skall framställas och offentliggöras med beaktande av skyddet för&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med varor avses i denna lag lösa saker, gas, elektrisk kraft och&lt;br&gt;vatten. Med tjänst avses i denna lag verksamhet som någon utför själv-&lt;br&gt;ständigt för en annans räkning. Vid tillämpningen av lagen hänförs till&lt;br&gt;tjänst upplåtelse av nyttjanderätt till tast och lös egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Näringsidkare är skyldiga att för den officiella statistiken lämna upp-&lt;br&gt;gifter om sin näringsverksamhet i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förbrukning av varor och anlitande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antalet anställda, löner och sysselsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lager- och förrådshållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och&lt;br&gt;tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;priser för varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;intäkter, kostnader och vinster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;omsättning, tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskild uppgiftsskyldighet föreligger för vissa näringsidkare&lt;br&gt;framgår av lagen (1992:000) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftelser och sammanslutningar som inte bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet är skyldiga att för den officiella statistiken lämna uppgifter om&lt;br&gt;antalet anställda, löner och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Utöver vad som följer av andra lagar är kommuner, kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och landsting skyldiga att för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter enligt 4 § 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner är dessutom skyldiga att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sammandrag av sina räkenskaper såvitt avser kommunala ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra uppgifter av samhällsekonomisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Det finns ingen skyldighet att lämna uppgifter enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket eller 5-6 §§ när det förhållande som uppgiften avser är äldre än&lt;br&gt;tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter som avses i 4 § första stycket eller 5-6 §§ skall lämnas till&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas samt&lt;br&gt;om sättet och tiden för uppgiftslämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100). Det&lt;br&gt;finns också särskilda regler till skydd för den enskildes personliga&lt;br&gt;integritet när fråga är om sådant personregister som anges i datalagen&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Uppgifter i den officiella statistiken får inte sammanföras med andra&lt;br&gt;uppgifter i syfte att utröna enskildas identitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Om den som är uppgiftsskyldig enligt 4 § första stycket eller 5 §&lt;br&gt;inte fullgör uppgiftsskyldighet, får den myndighet som har begärt&lt;br&gt;uppgiften anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsskyldig som inte följer anmaningen får föreläggas att vid&lt;br&gt;vite fullgöra uppgiftsskyldigheten. Ett sådant föreläggande meddelas av&lt;br&gt;den myndighet som utfärdat anmaningen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 § andra&lt;br&gt;stycket prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall&lt;br&gt;fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut enligt denna lag om anmaning eller vitesföreläggande får Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Till penningböter döms den som inte fullgör uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;enligt 4 § första stycket eller 5 § eller som uppsåtligen eller av oaktsam-&lt;br&gt;het lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar för&lt;br&gt;gärningar som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan av den myndighet som har&lt;br&gt;begärt uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som uppsåtligen bryter mot 10 § döms för olovlig identifie-&lt;br&gt;ring till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd&lt;br&gt;med straff i brottsbalken eller datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då kungörelsen (1962:330)&lt;br&gt;om skyldighet för kommun att avlämna finansstatistiska uppgifter och&lt;br&gt;kungörelsen (1966:37) om statistiska uppgifter från rörelseidkare och&lt;br&gt;ägare till flerfamiljshus skall upphöra att gälla. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;dock fortfarande i fråga om uppgifter som har eller skulle ha lämnats&lt;br&gt;före utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:118&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;statsminister Bildt, ordförande, samt statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om förenklad statistikreglering&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 10 december 1987 att göra en samlad regelöversyn&lt;br&gt;inom statistikområdet. Syftet med denna översyn var att överväga&lt;br&gt;behovet av lagstiftning samt i möjlig mån minska antalet regler och&lt;br&gt;förenkla regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare gavs i uppdrag att från formella utgångspunkter&lt;br&gt;se över föreskrifterna på det statliga statistikområdet och utarbeta ett&lt;br&gt;förenklat regelsystem för den statliga statistikproduktionen (dir. 1987:53).&lt;br&gt;Till särskild utredare förordnades överdirektören Per-Erik Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som antog namnet statistikregelutredningen (C 1987:03),&lt;br&gt;har avlämnat betänkandet (SOU 1990:43) Förenklad statistikreglering;&lt;br&gt;med förslag till lag om den statliga statistikframställningen. Utredningens&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. De lagförslag som&lt;br&gt;betänkandet innehåller framgår av bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena finns i&lt;br&gt;bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utredningens förslag och remissinstansernas yttranden som grund&lt;br&gt;tar jag i det följande upp vissa frågor om den statliga statistikfram-&lt;br&gt;ställnmgen. I avsnitt 2 behandlas de allmänna utgångspunkterna för&lt;br&gt;statistikframställningen. 1 avsnitt 3 avhandlas frågor om statistikfram-&lt;br&gt;ställningen i ett internationellt perspektiv och särskilt i förhållande till&lt;br&gt;avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetet (EES). Rättsakter som&lt;br&gt;berör statistikområdet framgår av bilaga 7. Frågor om lagstiftning om&lt;br&gt;statlig statistikframställning behandlas i avsnitt 4. Bilaga 2 innehåller det&lt;br&gt;upprättade lagförslaget, vilket kommenteras i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 mars 1992 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över lagförslaget. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som&lt;br&gt;bilaga 1. Jag återkommer till lagrådets yttrande i specialmotiveringen till&lt;br&gt;det lagrum, 4 § i lagförslaget, som lagrådet lämnat synpunkter på.&lt;br&gt;Lagrådets granskning har också lett till vissa redaktionella ändringar i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den statliga statistiken är en viktig del av den information som skall ge&lt;br&gt;underlag för medborgarnas, företagens, organisationernas och samhälls-&lt;br&gt;organens bedömningar av utvecklingen inom olika samhällsområden.&lt;br&gt;Statistiken är också av stor betydelse sett i ett internationellt perspektiv.&lt;br&gt;Exempel på detta förhållande är det stora antal rättsakter inom stati-&lt;br&gt;stikområdet som omfattas av EES-avtalet (se vidare avsnitt 3 och bilaga&lt;br&gt;6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den vikt som tillmäts den statliga statistiken är det&lt;br&gt;också av betydelse att regelverket kring den ges en ändamålsenlig&lt;br&gt;utformning. Det gäller att skapa regler som inger förtroende för den&lt;br&gt;verksamheten. För att statistiken skall kunna användas som underlag vid&lt;br&gt;bedömning av utvecklingen i samhället måste användarna kunna utgå från&lt;br&gt;att statistiken är korrekt och objektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendet skall också omfatta hanteringen av de uppgifter som&lt;br&gt;lämnas för att framställa statistiken. De rättsliga skyddsbarriärerna kring&lt;br&gt;de enskilda uppgifterna spelar här en avgörande roll. Givetvis är det den&lt;br&gt;enskildes rättmätiga krav att de uppgifter han lämnar skall skyddas. Det&lt;br&gt;är också ett intresse i sig för den statliga statistikframställningen att&lt;br&gt;vidmakthålla ett sådant förtroende eftersom det ökar viljan att medverka&lt;br&gt;i statistiska undersökningar och att lämna fullständiga och korrekta&lt;br&gt;uppgifter, vilket är avgörande för framställning av en statistik av hög&lt;br&gt;kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också av vikt att en myndighet som samlar in uppgifter från&lt;br&gt;enskilda fysiska och juridiska personer ser till att belastningen för dessa&lt;br&gt;blir så liten som möjligt. Bestämmelser i det syftet, vilka gäller generellt&lt;br&gt;för myndigheternas uppgiftsinhämtande, finns både i verksförordningen&lt;br&gt;(1987:1100) och i begränsningsförordningen (1987:1347).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att uppgiftslämnama inte kan avläsa någon direkt eller&lt;br&gt;omedelbar nytta med sitt uppgiftslämnande och till att det utgör en direkt&lt;br&gt;kostnad för den enskilde måste uppgiftslämnandet vara så begränsat som&lt;br&gt;möjligt. Jag avser därför att föreslå att regeringen i en till den föreslagna&lt;br&gt;lagen anslutande förordning ger ytterligare föreskrifter som går ut på att&lt;br&gt;en myndighet skall se till att uppgiftslämnandet inte blir onödigt&lt;br&gt;betungande. Det kan t.ex. innebära att begäran om uppgifter riktar sig till&lt;br&gt;så få enskilda som möjligt och att samma enskilda fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer om möjligt inte blir belastade gång på gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt när det gäller de små och medelstora företagen är det väsent-&lt;br&gt;ligt att frågan om belastningen att lämna statistikuppgifter noga&lt;br&gt;uppmärksammas. Regeringen har i propositionen (1991/92:51) om en ny&lt;br&gt;småföretagspolitik pekat på vikten av att inhämtandet av uppgifter från&lt;br&gt;denna grupp begränsas så långt som möjligt. Regeringen avser att ge ett&lt;br&gt;särskilt uppdrag till statistiska centralbyrån (SCB) att lägga fram förslag&lt;br&gt;med denna inriktning. I arbetet bör bl.a. övervägas hur frekvensen,&lt;br&gt;tidpunkten och formen för insamlandet av uppgifter skulle kunna&lt;br&gt;begränsas och förändras för att underlätta uppgiftslämnandet för de små&lt;br&gt;och medelstora företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen av den statliga statistiken pågår en översyn Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;av den statliga statistikens styrning, finansiering och samordning m.m.&lt;br&gt;(dir. 1990:68) av en särskild utredare. Detta arbete bör enligt direktiven&lt;br&gt;vara avslutat i sin helhet senast den 30 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en revisionsrapport den 2 april 1990 (dnr 1988:1424) Statlig statistik -&lt;br&gt;produktion, styrning och roller belyser riksrevisionsverket frågor om&lt;br&gt;prioriteringar av statistik inom respektive departements område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De innehållsmässiga frågorna kring statistiken har varit föremål för&lt;br&gt;olika genomlysningar under årens lopp. Senast genom den s.k. stati-&lt;br&gt;stikutredningen som lade fram resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU&lt;br&gt;1983:74) Framtida statlig statistik. Även SCB svarar för sådana&lt;br&gt;genomgångar med rapporter inför nya treårsperioder av budgetprocessen.&lt;br&gt;Med hänsyn till att statistiken skall spegla samhällssituationen och&lt;br&gt;utvecklingen i samhället kan statistiken inte vara statisk. För att man&lt;br&gt;skall få en användbar statistik måste den kontinuerligt anpassas till&lt;br&gt;sa mhällsutveckl ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelutredningen hade att överväga behovet av lagstiftning samt&lt;br&gt;i möjlig mån minska antalet regler och förenkla regelsystemet. Det är&lt;br&gt;främst de formella - rättsliga - frågorna kring den officiella statistiken&lt;br&gt;som skall behandlas i denna proposition. När det gäller behovet av&lt;br&gt;lagstiftning och förenkling av regelsystemet belyses dessa frågor i det&lt;br&gt;följande. I detta sammanhang kan dock nämnas att den föreslagna lagen&lt;br&gt;och därpå grundad författningsreglering bör leda till att ett antal&lt;br&gt;otidsenliga regler kan slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Internationella frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 ett internationellt perspektiv är den europeiska integrationen i blick-&lt;br&gt;punkten. I första hand berörs statistiken av konsekvenserna av ett EES-&lt;br&gt;avtal, men på sikt får också ett medlemskap för Sverige i EG betydelse&lt;br&gt;för statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EES-avtal innebär för den statliga statistiken att Sverige skall delta&lt;br&gt;i uppbyggnaden av ett statistiskt system som ger jämförbar statistik inom&lt;br&gt;de ekonomiska och sociala områdena och inom miljöområdet i de länder&lt;br&gt;som omfattas av avtalet. Med 1995 som första referensår skall Sverige&lt;br&gt;kunna leverera statistiska uppgifter till Eurostat, som är EG:s statistiska&lt;br&gt;kontor, från åtskilliga statistiska undersökningar. Vilka dessa under-&lt;br&gt;sökningar är preciseras i ett antal rättsakter som för närvarande gäller för&lt;br&gt;EG:s medlemsländer och som är uppräknade i en bilaga till EES-avtalet.&lt;br&gt;Huvuddelen av dessa anges i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomgång som gjorts av dessa rättsakter visar att de statistiska&lt;br&gt;undersökningar som redan i dag genomförs i Sverige i huvudsak&lt;br&gt;motsvarar de krav som ett EES-avtal kommer att ställa. Den anpassning&lt;br&gt;av statistiken som krävs består av vissa mindre förändringar i de&lt;br&gt;undersökningar som redan nu löpande genomförs. En förutsättning för att&lt;br&gt;Sverige skall kunna leva upp till avtalet i dessa delar är alltså snarast en&lt;br&gt;fortsatt tillgång till sådana statistiska uppgifter som för närvarande hämtas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in. För att uppfylla EES-avtalets bestämmelser angående statistik blir det Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;aktuellt att i svensk rätt inkorporera de rättsakter inom statistikens&lt;br&gt;område som motsvarar EG-förordningar. Vad gäller de rättsakter som&lt;br&gt;motsvarar EG-direktiv är form och medel för införlivandet fritt. Däremot&lt;br&gt;är de resultat som skall uppnås genom direktivet bindande för Sverige&lt;br&gt;som avtalspart. Om den svenska rätten på statistikområdet inte stämmer&lt;br&gt;överens med bestämmelserna i de refererade EG-direktiven måste alltså&lt;br&gt;den svenska rätten ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige åtnjuter de statistiska uppgifterna ett mycket starkt skydd när&lt;br&gt;de tas om hand för statlig statistikframställning. Den s.k. statistik-&lt;br&gt;sekretessen (9 kap. 4 § sekretesslagen; 1980:100) är enligt huvudregeln&lt;br&gt;absolut. Även vid Eurostat finns en lång erfarenhet av att handskas med&lt;br&gt;konfidentiella data och en särskild rättsakt finns också som rättesnöre för&lt;br&gt;dess tjänstemän och som även innehåller bestämmelser om tystnadsplikt&lt;br&gt;(Council Regulation /EEC/ No 1588/90 of 11 June 1990 on the trans-&lt;br&gt;mission of data subject to statistical confidentiality to the Statistical&lt;br&gt;Office of the European Communities).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges åtagande inom ramen för EES-avtalet innebär, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, att statistiska uppgifter kontinuerligt kommer att översändas till&lt;br&gt;Eurostat. Denna överföring behöver för närvarande inte i något fall&lt;br&gt;omfatta uppgifter med namn, personnummer eller andra identitetsbeteck-&lt;br&gt;ningar. Inte heller får Eurostat använda dessa uppgifter till annat än&lt;br&gt;statistiska ändamål. Dessa båda begränsningar följer av den nyssnämnda&lt;br&gt;rättsakten om obehörig insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den officiella statistiken från Sverige kommer de uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas till Eurostat till en stor del att bestå av anonymiserade&lt;br&gt;uppgifter, s.k. avidentifierat material. Sådant material kan under vissa&lt;br&gt;betingelser vara omfattat av sekretess enligt den s.k. statistiksekretessen&lt;br&gt;i sekretesslagen (9 kap. 4 §). Statistiksekretessen innehåller för sådant&lt;br&gt;material en möjlighet till utlämnande efter en skadeprövning. Sveriges&lt;br&gt;åtagande kan emellertid inte villkoras av en sådan skadeprövning, även&lt;br&gt;om man allmänt sett kan konstatera att skadeprövningen skulle leda till&lt;br&gt;att utlämnande kan ske. Avtalet innehåller således ingen klausul som&lt;br&gt;möjliggör en prövning i enskilda fall för Sveriges eller något annat lands&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen kan uppgift för vilken&lt;br&gt;gäller sekretess röjas för utländsk myndighet eller mellanfolklig&lt;br&gt;organisation, om utlämnandet sker i enlighet med särskild föreskrift&lt;br&gt;därom i lag eller förordning. 1 enlighet härmed har jag för avsikt att&lt;br&gt;föreslå att det skall föras in en regel i statistikförordningen som slår fast&lt;br&gt;att statistiska uppgifter skall lämnas enligt gjorda åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är knappast möjligt att nu ge en fullständig bild av vad ett&lt;br&gt;medlemskap i EG kan komma att betyda för den statliga statistiken.&lt;br&gt;Därmed är också sagt att det kan behövas vissa justeringar i det nu&lt;br&gt;framlagda förslaget i anledning av ett medlemskap. Med utgångspunkt i&lt;br&gt;vad som nu är känt, ligger emellertid det förslag som läggs fram väl i&lt;br&gt;linje med de villkor som kan komma att gälla för Sveriges del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt internationellt både i utbyte av statistik och med Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;metodutveckling och annat kunskapsuppbyggande. Även de nomenkla-&lt;br&gt;turer och klassificeringsnormer som används i Sverige är resultatet av&lt;br&gt;internationella överenskommelser och rekommendationer, t.ex. av FN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett ur ett historiskt perspektiv har det nordiska samarbetet haft stor&lt;br&gt;betydelse för Sveriges utveckling av statistiken och för arbetet med att&lt;br&gt;framställa statistik som är jämförbar länder emellan. Inom ramen för&lt;br&gt;Nordiska Rådet deltar Sverige i utskottsverksamhet på olika stati-&lt;br&gt;stikområden och om metodfrågor. Ett samarbete har också inletts med&lt;br&gt;Estland och de övriga baltiska länderna i syfte att göra det möjligt för&lt;br&gt;dem att bl.a. framställa internationellt jämförbar statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således inte endast EES-avtalet som gör den statliga statistiken&lt;br&gt;betydelsefull utanför Sveriges gränser. Utvecklingen mot en ökad&lt;br&gt;internationalisering har lett fram till ett behov av internationellt jämförbar&lt;br&gt;statistik. Det är därför också av den anledningen viktigt att skapa ett&lt;br&gt;förenklat, modernt och adekvat regelsystem för den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Lagstiftning om statlig statistikframställning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Behovet av lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Grundläggande regler om den statliga statistik-&lt;br&gt;framställningen ges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Motsvarar i huvudsak mitt (betänkandet&lt;br&gt;s. 20 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla instanser är positiva till en lag om den&lt;br&gt;statliga statistikframställningen. Generaltullstyrelsen och arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen anser dock att lagen med sina få paragrafer är alltför allmänt&lt;br&gt;hållen och kräver ytterligare preciseringar. Datainspektionen anser att&lt;br&gt;effekterna av en decentralisering av den statliga statistikframställningen&lt;br&gt;noga borde belysas av en utredning innan det slutligt avgörs hur stati-&lt;br&gt;stikproduktionen i framtiden skall bedrivas. Datalagsutredningen anser&lt;br&gt;att lagstiftningen på statistikområdet bör samordnas med en framtida&lt;br&gt;datalag. Sveriges fastighetsägareförbund anser att lagstiftningsärendet bör&lt;br&gt;anstå till dess att en analys gjorts av konsekvenserna av internationali-&lt;br&gt;seringen på statistikområdet. Statskontoret avstyrker lagförslaget och vill&lt;br&gt;att utredningens material läggs till grund för en ny utredning som ges&lt;br&gt;direktiv att lagreglera utifrån ett vidare perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Statistikframställning bygger alltid på&lt;br&gt;individuella uppgifter. De kan vara identifierbara eller avidentifierade&lt;br&gt;uppgifter om skilda förhållanden som samlas in från fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer. Uppgifter kan ha samlats in bara för statistiska&lt;br&gt;ändamål eller för tillsyn eller andra administrativa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om de statistikproducerande myndigheternas Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;uppgiftsinhämtande finns i ett stort antal lagar och andra författningar.&lt;br&gt;Med 1974 års regeringsform krävs det numera i princip föreskrifter i lag&lt;br&gt;för att statliga förvaltningsmyndigheter skall kunna kräva in uppgifter&lt;br&gt;från andra än statliga myndigheter, t.ex. enskilda, företag och&lt;br&gt;kommuner. I viss utsträckning kan dock riksdagen i lag bemyndiga&lt;br&gt;regeringen att besluta sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till regeringsformen har&lt;br&gt;dock föreskrifter som har beslutats före den 1 januari 1975 fortsatt&lt;br&gt;giltighet, även om de inte har tillkommit i den ordning som den nya&lt;br&gt;regeringsformen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgång av de författningar som reglerar uppgiftsinhämfandet för&lt;br&gt;statistiska ändamål visar att det finns flera regeringsförfattningar som&lt;br&gt;lever i kraft av den nyss nämnda övergångsbestämmelsen, exempelvis&lt;br&gt;kungörelsen (1962:330) om skyldighet för kommun att avlämna&lt;br&gt;finansstatistiska uppgifter samt kungörelsen (1966:37) om statistiska&lt;br&gt;uppgifter från rörelseidkare och ägare till flerfamiljshus. Detta är en&lt;br&gt;ordning som får ses som tillfällig. Riksdagens bemyndigande bör därför&lt;br&gt;inhämtas för att statliga myndigheter skall kunna ålägga enskilda,&lt;br&gt;kommuner m.fl. att lämna uppgifter för den statliga stati-&lt;br&gt;stikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om enskildas m.fl. uppgiftsskyldighet för den officiella&lt;br&gt;statistiken bör så långt det är möjligt samlas i en särskild lag. I en sådan&lt;br&gt;lag bör också tas in de grundläggande regler som i övrigt skall gälla för&lt;br&gt;statistikframställningar. Andra föreskrifter bör meddelas av regeringen&lt;br&gt;och i huvudsak samlas i en statistikförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten inom jordbrukets område regleras för närvarande&lt;br&gt;i förordningen (1968:111) om uppgifter för lantbruksstatistiken och&lt;br&gt;lantbrukets företagsregister. Även denna författning fortlever med stöd&lt;br&gt;av den ifrågavarande övergångsbestämmelsen. Med hänsyn till att den&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet som föreskrivs enligt förordningen inte enbart gäller&lt;br&gt;statistiska ändamål utan även avser viss administrativ verksamhet har&lt;br&gt;denna uppgiftsplikt inte förts över till det föreliggande lagförslaget. Ett&lt;br&gt;särskilt förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet inom jordbrukets&lt;br&gt;område bereds för närvarande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Tillämpningsområdet för en ny lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillämpningsområdet för den nya lagstiftningen bör&lt;br&gt;vara den statistik som behövs för samhällsplanering, forskning,&lt;br&gt;allmän information och internationell rapportering. Denna statistik&lt;br&gt;skall benämnas officiell statistik och preciseras i föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Lagstiftningen skall tillämpas i verksamhet som&lt;br&gt;en statlig myndighet bedriver när den själv eller genom annan samlar in&lt;br&gt;och bearbetar uppgifter i syfte att i statistisk form belysa förhållanden&lt;br&gt;och utveckling i samhället. I tillämpliga delar skall den också gälla när&lt;br&gt;underlaget för statistikframställningen utgörs av uppgifter, vilka finns hos&lt;br&gt;en myndighet för andra ändamål (s. 57). Utredningen har inte ansett att&lt;br&gt;en definition av begreppet statistik behövs för tillämpningen. Det centrala&lt;br&gt;begreppet är i stället enligt utredningens uppfattning om syftet är att&lt;br&gt;&amp;quot;belysa förhållanden och utveckling i samhället&amp;quot;. Detta begrepp skall&lt;br&gt;ställas i relation till den s.k. driftsstatistik som myndigheter för som ett&lt;br&gt;led i uppföljningen av den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrar sig i denna del&lt;br&gt;anser vissa att det behövs en närmare avgränsning av begreppet &amp;quot;statlig&lt;br&gt;statistikframställning&amp;quot;. Posten är t.ex. medveten om att gränsen mellan&lt;br&gt;vad som är driftsstatistik och vad som är &amp;quot;samhällsstatistik&amp;quot; inte alltid&lt;br&gt;låter sig bestämmas exakt. Även Skolöverstyrelsen anser att det behövs&lt;br&gt;ett klargörande, eftersom en stor del av den löpande information, som&lt;br&gt;SO behöver för sin tillsyn, samlas in av Statistiska centralbyrån. Denna&lt;br&gt;information är därmed också å priori statistikframställning och omfattas&lt;br&gt;av det aktuella förslaget. Mycket av den information SÖ och länsskol-&lt;br&gt;nämndema själva samlar in beskriver också samhällsutvecklingen, såvitt&lt;br&gt;avser skol- och utbildningsområdet, och publiceras för att bli allmänt&lt;br&gt;tillgänglig för en intresserad allmänhet. För att underlätta en strikt tilläm-&lt;br&gt;pning av lagstiftningen är det enligt Skogsstyrelsen önskvärt att begreppet&lt;br&gt;statistik definieras i lagen. Styrelsen menar att definitionen inte behöver&lt;br&gt;vara allmängiltig utan endast tillämplig i denna lag. Fiskeristyrelsen&lt;br&gt;påpekar att definitionen av statlig statistikframställning medför att deras&lt;br&gt;loggboksverksamhet skulle omfattas av de föreslagna reglerna, vilket&lt;br&gt;bl.a. skulle medföra betydande tillämpningssvårigheter. Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet anser att det finns risk för att en onödigt stor del av den&lt;br&gt;interna statistiken kommer att fälla inom lagens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Detta skulle innebära ett merarbete för myndigheterna, utan att man för&lt;br&gt;den skull vinner något av värde för samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Statliga myndigheter framställer statistik för&lt;br&gt;olika ändamål. Det gäller sådan statistik som tas fram genom samman-&lt;br&gt;ställning och bearbetning av uppgifter som myndigheterna förfogar över&lt;br&gt;för att följa upp, bedöma och utvärdera sin egen verksamhet (driftsstati-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stik). Det gäller också sådan statistik som framställs av SCB och vissa&lt;br&gt;andra myndigheter och som har ett vidare syfte. Denna statistik bygger&lt;br&gt;på uppgifter som antingen samlas in direkt från de enskilda fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personerna eller som inhämtas genom att man utnyttjar ad-&lt;br&gt;ministrativa källor. Regeringens förslag är att endast den senare typen av&lt;br&gt;statistikframställning - den officiella statistiken - skall omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som några remissinstanser framhållit är utredningens förslag till&lt;br&gt;definition av vad som skall täckas av den nya lagstiftningen tämligen&lt;br&gt;oprecis. Det kan ge upphov till tolkningsproblem, inte minst när det&lt;br&gt;gäller avgränsningen mot driftsstatistik. Enligt min uppfattning behövs en&lt;br&gt;grundläggande statistisk information inom olika samhällsområden för&lt;br&gt;samhällsplanering, forskning, allmän information och för den inter-&lt;br&gt;nationella rapporteringen. Förutom att det behövs vissa regler som skall&lt;br&gt;följas vid framställningen av denna statistik finns det också ett intresse&lt;br&gt;av att den statistik som kringgärdas av dessa regler intar en särställning&lt;br&gt;jämfört med annan information inom resp, område. Det är alltså fråga&lt;br&gt;om den officiella statistiska redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att gå in på statistikens innehåll måste konstateras att det ur&lt;br&gt;många synvinklar innebär stora fördelar att det inom samhällets olika&lt;br&gt;sektorer framställs statistik baserad på en tydlig författningsreglering. För&lt;br&gt;planeringsändamål blir statistiken ett väsentligt instrument för myn-&lt;br&gt;digheter, företag och organisationer att bedöma läge och utveckling inom&lt;br&gt;sina respektive intresseområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskningen är den officiella statistiken en viktig källa att hämta&lt;br&gt;grundläggande information ur. Ofta används sådan statistik också som&lt;br&gt;jämförelsematerial i olika specialundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officiell statistik som allmän information är av stor betydelse när det&lt;br&gt;gäller att ge allmänheten en rättvisande bild av läge och utveckling i&lt;br&gt;samhället och för den allmänna debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ändamålet &amp;quot;internationell rapportering&amp;quot; hänvisas till avsnitt&lt;br&gt;3 om internationella frågor. Här kan dock erinras att att Sverige enligt&lt;br&gt;EES-avtalet kommer att vara skyldigt att fr.o.m. 1995 lämna statistiskt&lt;br&gt;material till det gemensamma statistikkontoret för EG, Eurostat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens lagförslag innebär att lagen blir tillämplig, om vissa&lt;br&gt;förutsättningar är uppfyllda. På så vis täcker man in en okänd mängd&lt;br&gt;statistikframställning, som skall följa bestämda regler. Detta är i och för&lt;br&gt;sig en framkomlig väg. En annan metod är att peka ut viss stati-&lt;br&gt;stikframställning och inordna den under de föreslagna reglerna. Jag har&lt;br&gt;vägt dessa båda metoder mot varandra och har efter beaktande av&lt;br&gt;remissinstansernas synpunkter gjort den bedömningen att den senare&lt;br&gt;metoden är mer ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att regeringen skall meddela föreskrifter om vilken&lt;br&gt;statistik som myndigheter under regeringen skall framställa för samhälls-&lt;br&gt;planering, forskning, allmän information och internationell rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelutredningen har i sitt lagförslag använt termen &amp;quot;statlig&lt;br&gt;statistikframställning&amp;quot;, något som i princip varje statlig myndighet kan&lt;br&gt;sägas ägna sig åt som framställer statistik. Framför allt för att betona att&lt;br&gt;det skall vara fråga om särskild i författning angiven statistik förordar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag att benämningen skall vara &amp;quot;officiell statistik&amp;quot;. Detta rimmar även väl&lt;br&gt;med tidigare tankar på ett sammanhållet system för Sveriges Officiella&lt;br&gt;Statistik (SOS). Se exempelvis Kungl. Maj:ts cirkulär (1969:145) till&lt;br&gt;statsmyndigheterna om publikationsserien Sveriges officiella statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan bör vara att samla de närmare föreskrifterna om den officiella&lt;br&gt;statistiken i en särskild förordning, med anknytning till den föreslagna&lt;br&gt;lagen. På så sätt kan man åstadkomma flexibilitet genom att anpassa&lt;br&gt;reglerna till de aktuella behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den officiella statistiken kommer naturligtvis inte att tillgodose alla&lt;br&gt;behov av statistik som kan finnas inom de områden som den skall&lt;br&gt;omfatta. De uppgifter från skilda källor som inhämtats för att framställa&lt;br&gt;officiell statistik bör därför också kunna användas för framställning av&lt;br&gt;annan statistik. Detta kan göras för att fylla behov som den officiella&lt;br&gt;statistiken inte täcker och ske inom ramen för myndighetens&lt;br&gt;uppdragsverksamhet. En sådan statistik måste givetvis också framställas&lt;br&gt;med beaktande av skyddet för enskilda, vilket bl.a. kräver att gällande&lt;br&gt;regler om statistiksekretess för de uppgifter som används vid framställ-&lt;br&gt;ningen iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon försäljning av personrelaterade uppgifter får givetvis inte&lt;br&gt;förekomma. Detta säkerställs genom de regler som omger den officiella&lt;br&gt;statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Uppgifter till statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uppgiftsplikten för näringsidkare, kommuner, kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och landsting samt stiftelser som inte bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet regleras i en lag om den officiella statistiken. Föreskrif-&lt;br&gt;ter om kommunernas och landstingens uppgiftsskyldighet i fråga om&lt;br&gt;specialreglerad verksamhet ges dock i den författning som reglerar&lt;br&gt;respektive verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Motsvarar i huvudsak mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Yttranden i denna del rör dels kommunernas&lt;br&gt;uppgiftslämnande, dels utformningen av uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen erinrar om pågående utredningar med anknytning till&lt;br&gt;uppgiftslämnandet till statistikframställning. Informationsstrukturutred-&lt;br&gt;ningama för hälso- och sjukvården resp, socialtjänsten kommer relativt&lt;br&gt;snart att lägga fram förslag till hur informationsförsörjningen bör&lt;br&gt;struktureras inom respektive område och vilka uppgifter som bör rap-&lt;br&gt;porteras på central nivå för statlig statistikframställning. I vad mån en&lt;br&gt;uppgiftslämnarskyldighet därvid föreslås bygga på en frivillig medverkan&lt;br&gt;eller på lagstadgad skyldighet återstår att se. Skogsstyrelsen anser att&lt;br&gt;beskrivningen av uppgifter som skall kunna omfattas av uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet inte bör vara detaljerad. Den bör till och med kunna göras ännu&lt;br&gt;grövre än i förslaget. Svenska Fastighetsägareförbundet framhåller att&lt;br&gt;den omständigheten att förslaget till stora delar bygger på gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningar och praxis inte kan legitimera det kraftiga intrång i privat&lt;br&gt;näringsutövning som förslaget möjliggör. Genom lagen ges staten&lt;br&gt;möjlighet till total insyn i fastighetsägares och andra näringsidkares&lt;br&gt;verksamhet. Som jämförelse kan t.ex. nämnas att enligt 4 § lagen&lt;br&gt;(1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållan-&lt;br&gt;den har uppgiftsskyldigheten begränsats så att den uppgiftsskyldige inte&lt;br&gt;är tvingad att röja yrkeshemlighet av teknisk natur. Sådana över-&lt;br&gt;väganden förekommer inte i föreliggande betänkande, vilket är anmärk-&lt;br&gt;ningsvärt. Enligt förbundets uppfattning erfordras i vart fall en omarbet-&lt;br&gt;ning av lagförslagets 7 § så att uppgiftskraven preciseras och begränsas&lt;br&gt;till de konkreta behov av statistik som staten har för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den officiella statistiken baseras på uppgifter&lt;br&gt;som samlas in från offentliga myndigheter, enskilda individer, närings-&lt;br&gt;idkare och andra arbetsgivare. Bestämmelser om uppgiftsplikt för&lt;br&gt;enskilda och kommuner måste enligt 8 kap. 3 och 5 §§ regeringsformen&lt;br&gt;ges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten måste ges en ändamålsenlig utformning.&lt;br&gt;Statistikregelutredningen konstaterade att detaljnivån i den av utredningen&lt;br&gt;föreslagna uppgiftsskyldigheten är tillräcklig för det krav på precision&lt;br&gt;som får anses följa av 8 kap. 3 § regeringsformen. Jag kan i princip dela&lt;br&gt;utredningens uppfattning i denna del. I lagen bör anges de förhållanden&lt;br&gt;som omfattas av uppgiftsplikt. Det bör sedan ankomma på regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om de uppgifter som skall lämnas, liksom om sättet och tiden&lt;br&gt;för uppgiftslämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande uppgiftspliktens omfattning och behovet därav hänvisas till&lt;br&gt;specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga rörande uppgiftsskyldighet för den officiella&lt;br&gt;statistiken gäller verksamheter som enligt lag bedrivs av kommuner och&lt;br&gt;landsting. Föreskrifter om uppgiftsskyldighet i sådan verksamhet finns i&lt;br&gt;dag i den författning som reglerar respektive verksamhet. Enligt min&lt;br&gt;mening är denna ordning ändamålsenlig och bör behållas även för&lt;br&gt;framtiden. Även det förhållandet att det här många gånger gäller myck-&lt;br&gt;et integritetskänslig information som kräver särskilda överväganden, talar&lt;br&gt;för att dessa frågor tas om hand inom respektive sakområde och att&lt;br&gt;uppgifter just för de statistiska ändamålen inte regleras i en annan lag.&lt;br&gt;Det sagda innebär att viss justering gjorts i utredningens lagförslag i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet av största vikt att de som omfattas av uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet besväras i så liten utsträckning som möjligt. Den som samlar in&lt;br&gt;uppgifter måste se till att det blir så enkelt och så lite kostnadskrävande&lt;br&gt;som möjligt för den som avkrävs uppgifter till statistiken. Av de skäl&lt;br&gt;som anförts inledningsvis har lagförslaget begränsats till vad som i&lt;br&gt;huvudsak kräver lagform och någon bestämmelse med denna innebörd&lt;br&gt;motsvarande den som utredningen föreslagit återfinns inte i lagförslaget.&lt;br&gt;På regeringen bör ankomma att meddela sådana föreskrifter som&lt;br&gt;säkerställer att inhämtandet av uppgifter sker på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande bestämmelse om att enskilda personers integritet och Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;motsvarande skyddsbehov hos företag o.d. skall beaktas bör dock ges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag. Denna fråga behandlas i det följande (avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Uppgiftsskydd, samråd och information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det nuvarande uppgiftsskyddet stärks genom ett&lt;br&gt;särskilt förbud mot olovlig identifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt med den skillnaden&lt;br&gt;att jag föreslår att ett antal detalj bestämmelser tas in i förordning i stället&lt;br&gt;för i lag. Utredningen har också föreslagit en särskild bestämmelse om&lt;br&gt;samrådsskyldighet med företrädare för dem som berörs av en uppgiftsin-&lt;br&gt;samling. Vidare har utredningen föreslagit en bestämmelse om informa-&lt;br&gt;tionsplikt rörande statistikanvändningen vid uppgiftsinsamling för annat&lt;br&gt;ändamål. Utredningen har också föreslagit en regel om avidentifiering&lt;br&gt;eller annat döljande av erhållna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland remissinstanserna som yttrat sig före-&lt;br&gt;kommer betydande invändningar mot vissa delar av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen påpekar beträffande samrådsföreskriften att&lt;br&gt;förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av&lt;br&gt;uppgifter från näringsidkare och kommuner (samrådsförordningen) inte&lt;br&gt;bara omfattar statistikuppgifter utan även andra uppgifter som begärs av&lt;br&gt;en statlig myndighet. Skolöverstyrelsen tar upp samma fråga och&lt;br&gt;konstaterar att följden med förslaget blir att det skulle finnas likartade&lt;br&gt;men inte likalydande bestämmelser i en lag rörande statlig statistikfram-&lt;br&gt;ställning och i en förordning för statliga myndigheters övriga upp-&lt;br&gt;giftsinsamlingar. SÖ anser att den nämnda förordningen måste anpassas&lt;br&gt;efter den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD) anför med instämmande&lt;br&gt;av Grossistförbundet, Industriförbundet, Företagarnas Riksorganisation&lt;br&gt;och Svenska arbetsgivareföreningen att en hänvisning i verksförord-&lt;br&gt;ningen är tillräcklig för att den föreslagna lagen i tillämpliga delar också&lt;br&gt;skall gälla sådant uppgiftsinhämtande som inte rör statistik. Samråds-&lt;br&gt;förordningen (1982:668) skulle därmed kunna upphävas. FUD anför att&lt;br&gt;det är fullt klart idag att myndigheterna inte i alla delar följer nuvarande&lt;br&gt;samrådsregler. En lagmarkering om samrådet är därför nödvändig enligt&lt;br&gt;FUD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utredningens förslag om information påpekar Datainspek-&lt;br&gt;tionen att inspektionen i tillståndsbeslutet för ett personregister i&lt;br&gt;datalagens mening regelmässigt meddelar en föreskrift om vilken in-&lt;br&gt;formation som skall ges till dem som kan komma att registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV), och här instämmer Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet, framhåller att lagens krav på informationsplikt till uppgiftsläm-&lt;br&gt;nare, i RFV:s fall de försäkrade, kan innebära att betydande komplet-&lt;br&gt;teringar blir nödvändiga på ett stort antal av de blanketter som används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i försäkringskassornas verksamhet. Liknande synpunkter framförs också Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;av Riksskatteverket (RSV) och Sveriges Riksbank. Socialstyrelsen&lt;br&gt;förordar att det vid rutinmässig inhämtning av uppgifter enligt lag eller&lt;br&gt;liknande bör kunna lämnas information i särskild ordning. En sådan ord-&lt;br&gt;ning förordas också av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret är tveksamt till informationsregelns konstruktion ur legal&lt;br&gt;synvinkel. Om myndigheten följer bestämmelsen kan den också få&lt;br&gt;konstiga konsekvenser, exempelvis vid brottsanmälan och i hela&lt;br&gt;kriminalstatistiken. Därutöver framhålls att om regeln tillämpas formellt&lt;br&gt;rätt av myndigheterna kan den komma att innebära avsevärda kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen framhåller beträffande uppgiftsskydd att datalagens&lt;br&gt;bestämmelser gäller för statistikregister som förs med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling och som innehåller personuppgifter. Den i betänkandet&lt;br&gt;föreslagna regeln om anonymisering av statistikregister utan dröjsmål,&lt;br&gt;gäller således enbart för statistikregister som ej utgör personregister i&lt;br&gt;datalagens mening. Detsamma gäller bestämmelserna i andra stycket om&lt;br&gt;förbud mot att sammanföra en anonymiserad uppgift med andra upp-&lt;br&gt;gifter i syfte att återfinna den enskildes identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) anser att det skulle medföra&lt;br&gt;orimliga arbetsinsatser och kostnader om uppgifterna ur de statistiska&lt;br&gt;registren försvinner och ÖCB därmed måste samla in dem på egen hand.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket anser att bestämmelsen är överflödig. Bankinspek-&lt;br&gt;tionen anser att det bl.a. med hänsyn till användarnas behov av statistik&lt;br&gt;av flera skäl vore olämpligt att direkt låta anonymisera insamlade&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen understryker vikten av att bevara material som&lt;br&gt;kan vara intressant ur forsknings- och utredningssynpunkt på ett för dessa&lt;br&gt;ändamål så lättillgängligt sätt som möjligt. Riksarkivet påpekar bl.a. att&lt;br&gt;statistikregister med bibehållna identifieringsmöjligheter i vissa fåll kan&lt;br&gt;ha ett värde för vetenskaplig forskning genom att möjliggöra s.k. longi-&lt;br&gt;tudinella studier, även efter det att föreskriven statistik har framställts.&lt;br&gt;Vidare nämns att det faller inom riksarkivets sektorsansvar att bevaka att&lt;br&gt;samhällsforskningens materialtillgång, även inom statistikområdet, är till-&lt;br&gt;räcklig och adekvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksbank anser att regeln om anonymisering är värdefull, men&lt;br&gt;för riksbankens del förefaller allt för kategorisk med hänsyn till att&lt;br&gt;riksbanken behöver bevara visst material för skattekontroll. TCO&lt;br&gt;understryker beträffande anonymiseringskravet i 12 § att personrelaterade&lt;br&gt;register över tiden (för longitudinella studier) i högsta grad är väsent-&lt;br&gt;liga och menar att faran för den enskildes integritet uppstår först när man&lt;br&gt;skall lämna ut individuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är mycket väsentligt att uppgifter som&lt;br&gt;används i den officiella statistiken har ett högt skydd. Reglerna i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) med bl.a. bestämmelser om tystnadsplikt och&lt;br&gt;de regler som finns i datalagen (1973:289) är viktiga delar i skyddet av&lt;br&gt;dessa uppgifter. Dessa regler gäller av naturliga skäl inte för de&lt;br&gt;statistiska resultaten i form av tabeller och andra redovisningar. Med&lt;br&gt;tillgång till flera olika tabeller och annan bakgrundsinformation finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991192. 1 samt. Nr 118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risken att någon uppsåtligen försöker avslöja en enskild fysisk eller Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;juridisk person. Jag anser mot denna bakgrund att det finns skäl för&lt;br&gt;utredningens förslag att införa ett förbud mot olovlig identifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som datainspektionen påpekar finns det bestämmelser om detta i&lt;br&gt;datalagen. Det kan emellertid finnas situationer som går utanför&lt;br&gt;datalagens räckvidd där olovlig identifiering bör förebyggas. För att&lt;br&gt;säkerställa att skyddet blir heltäckande föreslår jag att det i lagen förs&lt;br&gt;ett straffsanktionerat förbud mot olovlig identifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är kritiska mot utredningens förslag om anonymi-&lt;br&gt;sering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur statistikuppgifterna skall bevaras efter det att statis-&lt;br&gt;tiken framställts är komplex. Det har också framförts skäl som tyder på&lt;br&gt;att det kan finnas behov av att behandla olika typer av register på skilda&lt;br&gt;sätt i detta avseende. Detta leder till att jag i detta lagstiftningsärende inte&lt;br&gt;är beredd att föreslå en så långtgående regel som utredningens förslag&lt;br&gt;innebär. Det är, som ett par remissinstanser framhållit, naturligare att&lt;br&gt;dessa frågor behandlas inom ramen för datalagens och arkivlagens regler,&lt;br&gt;särskilt som Datalagsutredningen har till uppgift att gå igenom denna&lt;br&gt;fråga. I ett delbetänkande från denna utredning (SOU 1991:21) Person-&lt;br&gt;registrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena&lt;br&gt;behandlas också registrering för statistikändamål och sådana skyddsåtgär-&lt;br&gt;der som avidentifiering och kryptering. För att möjliggöra en ökad&lt;br&gt;användning av kryptering avser datalagsutredningen att återkomma med&lt;br&gt;förslag till hur registerutdragsskyldigheten skall lösas för sådana register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bevarande, avidentifiering eller kryptering får således&lt;br&gt;avgöras för varje personregister för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utredningen föreslagna samrådsregeln med dess bestämmelse&lt;br&gt;om överklagande i utredningsförslaget har mött invändningar från&lt;br&gt;remissinstanserna. Som framhålls från något håll innebär förslaget en&lt;br&gt;dubbelreglering eftersom bestämmelser med motsvarande innehåll redan&lt;br&gt;finns i den nuvarande samrådsförordningen (1982:668). Regleringen av&lt;br&gt;samrådsskyldigheten bör därför kvarstå i den nuvarande samrådsförord-&lt;br&gt;ningen. Behov av ändringar i samrådsförordningen och begränsningsför-&lt;br&gt;ordningen av de skäl som FUD anfört får tas upp i annat sammanhang&lt;br&gt;bl.a. med hänsyn till hur det framtida förfättningsskyddet för enskilda&lt;br&gt;kommer att uformas. Likaså får frågan om möjlighet för organisation&lt;br&gt;som företräder uppgiftslämnama att överklaga ett beslut, vilket också låg&lt;br&gt;i utredningens förslag, tas upp i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelutredningen har i sitt lagförslag angett vissa förhållanden&lt;br&gt;som en myndighet skall upplysa om när den samlar in uppgifter till&lt;br&gt;statistiken. Förslaget i denna del bygger enligt utredningen på en&lt;br&gt;yrkesetisk deklaration som Internationella Statistiska Institutet (ISI)&lt;br&gt;antagit. Enligt min uppfattning är det självklart att den från vilken en&lt;br&gt;uppgift till den officiella statistiken kommer att begäras skall upplysas om&lt;br&gt;de förhållanden som är av betydelse i sammanhanget. Det bör emellertid&lt;br&gt;ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en myndighet samlar in uppgifter primärt för annat ändamål än&lt;br&gt;statistik skall den enligt utredningens förslag lämna information också om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilltänkt statistisk användning. Jag ansluter mig till den principiella&lt;br&gt;uppfattningen att information bör lämnas om att uppgifterna skall&lt;br&gt;användas även för detta ändamål. Utredningens förslag till lagreglering&lt;br&gt;har emellertid kritiserats av vissa remissinstanser och i synnerhet av dem&lt;br&gt;som har omfattande kontakter med allmänheten. Jag anser att det finns&lt;br&gt;visst fog för de kritiska synpunkter som anförs av dessa myndigheter&lt;br&gt;samtidigt som de motiv som utredningen anfört för att införa en dylik&lt;br&gt;upplysningsplikt har en betydande tyngd. I sammanhanget bör erinras om&lt;br&gt;att utredningens förslag till informationsplikt inte är att jämställa med s.k.&lt;br&gt;informerat samtycke, som i vissa fell är ett villkor för användning av&lt;br&gt;uppgifter för andra ändamål än det ursprungliga - den primära använd-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är således att uppgiftslämnare i allmänhet bör erhålla&lt;br&gt;information om alla de ändamål som lämnade uppgifter kommer att&lt;br&gt;användas till. Information om att uppgifterna även kommer att användas&lt;br&gt;till den officiella statistiken bör lämnas på den blankett som sänds ut, i&lt;br&gt;en medföljande broschyr eller något på annat lämpligt sätt. Det bör också&lt;br&gt;här ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Framställningsmetoder och offentliggörande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den officiella statistiken skall vara objektiv och&lt;br&gt;allmänt tillgänglig. Den skall framställas och offentliggöras med&lt;br&gt;beaktande av skyddet för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med mitt. Utredarens&lt;br&gt;förslag innebär dock lagreglering i större utsträckning än som motsvaras&lt;br&gt;av regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland de remissinstanser som yttrat sig anser&lt;br&gt;riksförsäkringsverket, med hänvisning till att lagen enligt direktiven bör&lt;br&gt;utformas så att överreglering undviks, att bestämmelserna i detta avsnitt&lt;br&gt;strikt sett är överflödiga. Liknande tankegångar framförs av skogsstyrel-&lt;br&gt;sen, som menar att bestämmelserna väl täcks in av förvaltningslagens&lt;br&gt;regler. Kravet att all statlig statistik - med undantag av den som skyddas&lt;br&gt;enligt sekretesslagen - skall offentliggöras är enligt skogsstyrelsen inte&lt;br&gt;heller rimlig framför allt med hänsyn till att begreppet statistik inte&lt;br&gt;definierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, statistiska centralbyrån och AB Svensk&lt;br&gt;Bilprovning har invändningar mot bestämmelsen, som innebär att&lt;br&gt;statistiken skall framställas och offentliggöras &amp;quot;under beaktande av den&lt;br&gt;enskildes integritet och så att han inte vållas skada eller men”. SCB anser&lt;br&gt;nämligen att man vid tillämpningen av regeln kan komma i konflikt med&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen om publiceringskrav. När det gäller&lt;br&gt;enskilda individer skyddas de av regeln om statistiksekretess i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen, som är av grundläggande betydelse för integritetsskyddet.&lt;br&gt;Den här aktuella bestämmelsen tar sikte på andra integritetsaspekter än&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de som omfattas av statistiksekretessen. Enligt SCB:s uppfattning kan den Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;föreslagna regeln få till konsekvens att viktig statistik, bl.a. sådan som&lt;br&gt;syftar till att belysa sociala förhållanden för utsatta grupper i samhället,&lt;br&gt;måste undertryckas. Arbetarskyddsstyrelsen hänvisar på motsvarande sätt&lt;br&gt;till att man via arbetsskadestatistiken kan peka ut ett visst företag, vilket&lt;br&gt;då inte skulle kunna publiceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den officiella statistiken skall användas för&lt;br&gt;samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell&lt;br&gt;rapportering. För att kunna användas för dessa ändamål är det ett&lt;br&gt;grundläggande krav att statistiken håller en hög kvalitet och därmed&lt;br&gt;också är objektiv. Den måste också vara allmänt tillgänglig för att kunna&lt;br&gt;tjäna sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen måste vara att den officiella statistiken skall vara tillgänglig&lt;br&gt;för alla och envar. Det räcker då inte att enbart hänvisa till&lt;br&gt;offentlighetsprincipen så som den framträder i tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;regler om allmänna handlingar; det krävs därutöver aktiva åtgärder för&lt;br&gt;att i lämplig form sprida statistiken till allmänheten. Det bör ankomma&lt;br&gt;på regeringen att meddela föreskrifter om vilka åtgärder som därvid bör&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse är också att den officiella statistiken framställs och&lt;br&gt;offentliggörs på ett sådant sätt att skyddet för enskilda beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagens bestämmelser ger i och för sig ett starkt skydd för&lt;br&gt;enskilda när statistik offentliggörs. Beträffande offentliggörandet kan man&lt;br&gt;emellertid tänka sig situationer där sekretesslagen inte är tillämplig, men&lt;br&gt;där skyddsintresset aktualiseras och bör ha företräde framför intresset&lt;br&gt;av offentliggörande. Det är därför viktigt att ha en regel som innebär att&lt;br&gt;enskildas intressen skall beaktas även i sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger också ett behov att bevaka skyddet av den enskildes&lt;br&gt;integritet under framställningen av statistiken. Utredningen anför att det&lt;br&gt;inte får förekomma att en intervju genomförs så att den som intervjuas&lt;br&gt;känner obehag. Jag delar utredningens uppfattning i denna del. Den regel&lt;br&gt;om att skyddet för den enskilde skall beaktas vid framställning och offen-&lt;br&gt;tliggörande av den officiella statistiken skall också tillämpas i dessa och&lt;br&gt;liknande situationer. Denna regel får sålunda ses som ett rättesnöre för&lt;br&gt;den som framställer statistiken både när det gäller offentliggörande och&lt;br&gt;vid själva framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda bestämmelse som utredningen har föreslagit om att också&lt;br&gt;se till att den enskilde inte vållas skada eller men har som framgått mötts&lt;br&gt;av invändningar. Sekretesslagens regler tillsammans med en sådan&lt;br&gt;bestämmelse om att skyddet för enskilda skall beaktas torde ge ett&lt;br&gt;tillräckligt och adekvat skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens lagförslag innehåller också krav på offentliggörande, om&lt;br&gt;inte annat följer av sekretesslagen. Denna restriktion har enligt utred-&lt;br&gt;ningen sin grund i att statistik som t.ex. rör det civila eller militära&lt;br&gt;försvaret givetvis måste hållas hemlig. Den statistik som det i detta fåll&lt;br&gt;är fråga om är närmast att betrakta som sådan driftsstatistik som en&lt;br&gt;myndighet inom totalförsvaret framställer för sin egen planering. Sådan&lt;br&gt;statistik kommer alltså inte att omfattas av begreppet officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed finns inget behov av den av utredningen föreslagna Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;inskränkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Överklagande, tvångsmedel och ansvarsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vite införs som tvångsmedel för att förmå en uppgifts-&lt;br&gt;skyldig att fullgöra sina åligganden. Det skall dock föregås av en&lt;br&gt;anmaning. Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet eller lämnar oriktiga uppgifter skall kunna fällas till&lt;br&gt;ansvar, liksom den som uppsåtligen gör en olovlig identifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i fråga om tvångsmedel och&lt;br&gt;ansvarsbestämmelser i huvudsak med mitt. Utredningen har därutöver&lt;br&gt;föreslagit en regel om möjlighet till överklagande av beslut om&lt;br&gt;uppgi ftssky ldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser tar upp frågan om&lt;br&gt;överklagbarhet av ett beslut om uppgiftslämnande. Det tillstyrks av&lt;br&gt;Lantbrukarnas riksförbund och Svenska fastighetsägareförbundet.&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån önskar en begränsning av möjligheten till&lt;br&gt;överklagande under det att Företagens uppgiftslämnardelegation vill&lt;br&gt;utvidga förslaget med en s.k. motregel. Skolöverstyrelsen och Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet tar upp frågan om vitesföreläggande av en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den föreslagna uppgiftsplikten måste&lt;br&gt;naturligtvis följas av vissa ansvarsbestämmelser. Förslaget följer det&lt;br&gt;mönster som för närvarande finns beträffande uppgiftsskyldighet till&lt;br&gt;statistiken. Uppgiftsplikten är en nödvändig förutsättning för att erhålla&lt;br&gt;officiell statistik av hög kvalitet. Därför är det också viktigt att de&lt;br&gt;begärda uppgifterna lämnas i tid för att kunna innefattas i den&lt;br&gt;undersökning som uppgifterna skall ingå i. För att tillgodose detta syfte&lt;br&gt;föreslår jag, i likhet med utredningen, att vite införs som ett tvångs-&lt;br&gt;medel. Förslaget innebär att den myndighet som genomför en&lt;br&gt;undersökning skall kunna utfärda ett vitesföreläggande som en yttersta&lt;br&gt;åtgärd för att få in uppgifter som saknas. Till skillnad från utredningens&lt;br&gt;förslag anser jag att ett vitesföreläggande skall föregås av en anmaning&lt;br&gt;att lämna uppgifterna. Ytterligare synpunkter på detta lämnas i special-&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den föreslagna uppgiftsplikten och det föreslagna förbudet mot&lt;br&gt;olovlig identifiering måste naturligtvis också kopplas vissa ansvarsbestäm-&lt;br&gt;melser. Dessa frågor behandlas närmare i specialmotiveringen till 14 och&lt;br&gt;15 §§ lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att förslaget om tvångsmedel och ansvar inte&lt;br&gt;kommer att medföra några beaktansvärda kostnadskonsekvenser. Dels är&lt;br&gt;förändringarna jämfört med nuvarande förhållanden begränsade, dels bör&lt;br&gt;- som förut har framhållits - vitesförläggande endast användas som en&lt;br&gt;yttersta åtgärd. Allt talar för att antalet ärenden om utdömande av vite i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrätten kommer att bli mycket ringa. Erfarenheterna visar också att det Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;mycket sällan förekommer att oriktiga uppgifter lämnas. Detsamma får&lt;br&gt;antas i fråga om förfaranden som är att hänföra till olovlig identifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför anledning att anta att mål om ansvar för brott mot den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen kommer att förekomma ytterst sparsamt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har granskats av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas när statliga myndigheter under regeringen&lt;br&gt;framställer officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officiell statistik är sådan statistik för samhällsplanering, forskning,&lt;br&gt;allmän information och internationell rapportering som en myndighet&lt;br&gt;framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag får här inledningsvis hänvisa till vad som sägs i avsnitt 4 om&lt;br&gt;lagstiftningen på statistikområdet och särskilt till avsnitt 4.2 om&lt;br&gt;tillämpningsområdet för en ny lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket anges när den föreslagna lagen skall tillämpas.&lt;br&gt;Lagen skall gälla när en myndighet själv samlar in och bearbetar&lt;br&gt;uppgifter för den officiella statistiken. Samma sak skall gälla när annan -&lt;br&gt;myndighet eller enskild - fullgör uppgiften åt den ansvariga myn-&lt;br&gt;digheten. Med hänsyn till att det i regeringens föreskrifter kommer att&lt;br&gt;framgå vilken statistik som skall klassificeras som officiell statistik&lt;br&gt;uppstår rimligen inga problem med att fastställa lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § andra stycket anges vad som är officiell statistik. Det är sådan&lt;br&gt;statistik för de angivna ändamålen som en myndighet framställer enligt&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen meddelar. Dessa föreskrifter är således&lt;br&gt;avsedda att ange vilken statistik som skall vara den officiella statistiken&lt;br&gt;och därmed omfattas av lagens regler. Det är exempelvis endast för&lt;br&gt;sådan statistik som uppgiftsskyldigheten i 4-6 §§ får tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den officiella statistiken skall vara objektiv och allmänt tillgänglig.&lt;br&gt;Den skall framställas och offentliggöras med beaktande av skyddet för&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § ställs kravet att den officiella statistiken skall vara objektiv.&lt;br&gt;Kravet på objektivitet innebär att statistiken inte får påverkas av&lt;br&gt;ovidkommande faktorer och inte utformas för att tjäna vissa syften.&lt;br&gt;Vidare skall sådana statistiska metoder användas som garanterar att&lt;br&gt;statistiken inte kan ifrågasättas ur sådana synvinklar. Därför måste också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de förfaranden som tillämpas kunna hållas tillgängliga för kritisk Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;granskning. Därmed uppfylls kraven på tillförlitlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat krav på den officiella statistiken är att den skall vara allmänt&lt;br&gt;tillgänglig. Med detta förstås att den skall offentliggöras på sådant sätt&lt;br&gt;att den är enkelt åtkomlig för de krav som statistiken skall tillgodose. För&lt;br&gt;att uppfylla detta ändamål kan det i vissa fall fordras av myndigheterna&lt;br&gt;att statistiken tillhandahålls i olika former för att både näringslivet&lt;br&gt;effektivt skall kunna utnyttja den officiella statistiken som underlag i&lt;br&gt;verksamheten och att varje medborgare skall kunna finna vad han söker&lt;br&gt;utan större omgång. Det kan t.ex. innebära att en myndighet håller&lt;br&gt;statistiken tillgänglig via terminaler för företag, organisationer och andra&lt;br&gt;myndigheter samt på bibliotek och att statistiken finns tillgänglig i&lt;br&gt;publikationer som ordnas i serier för att underlätta överblickbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både i fråga om objektivitetskravet och kravet på allmän tillgänglighet&lt;br&gt;har jag för avsikt att föreslå att regeringen meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;för myndigheterna. Av avsnitt 4.5 framgår min allmänna syn på dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare krav på den officiella statistiken är att den skall framställas&lt;br&gt;och offentliggöras med beaktande av skyddet för enskilda. Detta uttryck&lt;br&gt;skall ges en tämligen vid innebörd och samtidigt vara utgångspunkt för&lt;br&gt;de föreskrifter som jag har för avsikt att föreslå att regeringen meddelar&lt;br&gt;för den närmare tillämpningen. Begreppet &amp;quot;skyddet för den enskilde&amp;quot; är&lt;br&gt;avsett att täcka både enskilda fysiska personers behov av integritetsskydd&lt;br&gt;och företags m.fl. behov av skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden är vidare att olika andra föreskrifter som har att göra med&lt;br&gt;hänsynen till den personliga integriteten och hänsynen till företagens&lt;br&gt;m.fl. skyddsbehov, skall tillämpas av den myndighet som framställer&lt;br&gt;statistiken. Det gäller sådana föreskrifter som avser information till&lt;br&gt;uppgiftslämnare till statistiken och information om de regler som gäller&lt;br&gt;för samråd och uppgiftsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med varor avses i denna lag lösa saker, gas, elektrisk kraft och&lt;br&gt;vatten. Med tjänst avses i denna lag verksamhet som någon utför&lt;br&gt;självständigt för en annans räkning. Vid tillämpningen av lagen hänförs&lt;br&gt;till tjänst upplåtelse av nyttjanderätt till fast och lös egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inledande paragrafen under denna rubrik innehåller en definition&lt;br&gt;av begreppen varor och tjänst. Definitionerna ansluter till gängse&lt;br&gt;avgränsnmg av begreppen och förenklar uppräkningen av de uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Näringsidkare är skyldiga att för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om sin näringsverksamhet i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förbrukning av varor och anlitande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antalet anställda, löner och sysselsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lager- och förrådshållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;beställningar, köp, försäljningar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leveranser av varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;priser för varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;intäkter, kostnader och vinster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;omsättning, tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskild uppgiftsskyldighet föreligger för vissa näringsidkare&lt;br&gt;framgår av lagen (1992:000) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de som huvudsakligen är uppgiftsskyldiga samt&lt;br&gt;uppgiftsskyldighetens omfattning. Bestämningen av uppgiftsskyldiga&lt;br&gt;motsvarar i sak utredningens förslag. Dock har vissa förenklingar gjorts.&lt;br&gt;Det föreslagna uttrycket bör kunna ersätta den något mer omfattande&lt;br&gt;uppräkning som finns i utredningens förslag i denna del, utan att någon&lt;br&gt;ändring sker i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den officiella statistiken bygger på uppgifter som hämtas från olika&lt;br&gt;källor. Den övervägande delen av uppgifterna hämtas från statliga&lt;br&gt;register. Många uppgifter hämtas in från allmänheten genom&lt;br&gt;undersökningar där uppgiftsskyldighet inte föreligger. Ett undantag&lt;br&gt;härifrån är folk- och bostadsräkningarna som har brukat genomföras vart&lt;br&gt;femte år och för vilka uppgiftsplikt föreligger enligt särskild lagstiftning.&lt;br&gt;De uppgifter som inte kan erhållas på dessa sätt och som inte heller&lt;br&gt;inhämtas med uppgiftsskyldighet i annan lag, men som behövs för den&lt;br&gt;officiella statistiken, är de som nu föreslås bli omfattade av uppgiftsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast en mindre del av uppgifterna till den officiella statistiken&lt;br&gt;som behöver hämtas in med uppgiftsplikt. Lagförslaget innebär att&lt;br&gt;omfattningen av uppgiftsplikten i förhållande till dagsläget i huvudsak&lt;br&gt;är oförändrad. Genom lagförslagets inriktning och genom de åtgärder&lt;br&gt;som planeras blir likväl de sammantagna effekterna av förslaget att&lt;br&gt;belastningen på uppgiftslämnama kommer att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den officiella statistik som kommer att baseras på uppgifter som&lt;br&gt;inhämtas med uppgiftsplikt avser i huvudsak den ekonomiska statistiken.&lt;br&gt;Den skall utgöra underlag för den ekonomiska politiken, innefattande&lt;br&gt;penning- och valutapolitik, näringspolitik, transportpolitik, energipolitik,&lt;br&gt;sysselsättningspolitik, lönepolitik m.m. Syftet med den ekonomiska&lt;br&gt;statistiken är att tillgodose behoven av sådan information hos politiker&lt;br&gt;och andra beslutsfattare, företagare och marknadsaktörer, opinionsbil-&lt;br&gt;dare, forskare och allmänhet om den svenska ekonomins läge och&lt;br&gt;utveckling. Det är i första hand de ekonomiska faktorerna i national-&lt;br&gt;räkenskaper och finansräkenskaper som står i fokus. Ars- och kvartalsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statistik utgör både underlag för nationalräkenskaperna och fristående Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;informationskällor för de slutliga användarna. Korttidsstatistik är&lt;br&gt;indikatorer för utvecklingen av viktiga ekonomisk-politiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De huvudfrågor statistiken skall besvara rör det aktuella läget för&lt;br&gt;bedömningen av bl.a. balansbrister av olika slag och som ligger till&lt;br&gt;grund för prognoser och för beslut. Vidare gäller det frågor om hur&lt;br&gt;utvecklingen har varit, på kort och lång sikt, totalt och på olika områden&lt;br&gt;och för olika branscher. När det gäller de mer näringslivsinriktade&lt;br&gt;frågorna avser de utvecklingen av produktion, kostnadsstruktur,&lt;br&gt;konkurrenskraft, lönsamhet samt soliditet och likviditet, med nyföreta-&lt;br&gt;gande och internationalisering som speciella intresseområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som behövs för dessa ändamål avser produktion och&lt;br&gt;förbrukning av varor och tillhandahållande och anlitande av tjänster,&lt;br&gt;investeringar, intäkter, kostnader och vinster, ersättning, tillgångar och&lt;br&gt;skulder, sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda undersökningar som kommer att kunna bygga på dessa&lt;br&gt;uppgifter är sådan statistik som orderstatistik för industri- och varuhan-&lt;br&gt;del, statistik om industrins struktur och produktionsförhållanden, statistik&lt;br&gt;baserad på investeringsenkäter, finansstatistik för företag, balansstatistik&lt;br&gt;och resultatstatistik för företag, statistik över företagens utländska&lt;br&gt;tillgångar och skulder och statistik om nyetablerade företag. Vidare kan&lt;br&gt;vissa index framställas på basis av enskilda undersökningar. Det kan&lt;br&gt;exempelvis gälla det index för byggmaskiner som beräknas för närva-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den nu gällande förordningen (1966:37) om statistiska uppgifter från&lt;br&gt;rörelseidkare och ägare till flerfamiljshus anges att skyldigheten att lämna&lt;br&gt;uppgifter under viss period eller vid viss tidpunkt gäller i fråga om&lt;br&gt;produktion av varor och tillhandahållande av tjänster, förbrukning av&lt;br&gt;varor och anlitande av tjänster och investeringar. Dessutom föreligger&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet under de två senast förflutna räkenskapsåren eller del&lt;br&gt;av denna tid i fråga om intäkter, kostnader och vinster, omsättning,&lt;br&gt;tillgångar och skulder samt sådant förhållande som fordras för&lt;br&gt;upprättande av statistik över inkomstfördelning, sparande samt kapital-,&lt;br&gt;kredit- och valutaförhållanden. Skyldighet föreligger också att lämna&lt;br&gt;uppgifter under löpande år som fordras för upprättande av kvartalsstati-&lt;br&gt;stik över likviditet, kvartalsstatistik över utländska fordringar och skulder&lt;br&gt;samt halvårsstatistik över rörelseöverskott och omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster&lt;br&gt;mäts traditionellt statistiskt på basis av underlag från företagen. Korttids-&lt;br&gt;statistiken grundad på dessa uppgifter ger här indikatorer av betydelse för&lt;br&gt;den ekonomiska politiken i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu gällande förordningen, som nyss nämnts, anges uppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten på samma sätt som i förslaget (p. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priser på varor och tjänster är basen för prisindexar och används direkt&lt;br&gt;för den ekonomiska politiken och för omräkning av värden i löpande&lt;br&gt;priser till värden i fasta priser. Centrala index är här kostnadsprisindex&lt;br&gt;(KPI) och byggnadsprisindex. Ett annat index som beräknas för&lt;br&gt;närvarande är prisindex i producent- och importleden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande förordningen anges uppgiftsplikten med &amp;quot;priser som Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;fordras för pristals- och volymberäkningen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om lager- och förrådshållning är viktiga underlag för&lt;br&gt;näringspolitiken och den ekonomiska politiken. Lagerstatistiken för&lt;br&gt;industrin är viktig i detta sammanhang, liksom statistik över lager inom&lt;br&gt;servicenäringarna. Även i detta fall motsvarar beskrivningen i lagför-&lt;br&gt;slaget (p. 4) den som finns i nu gällande förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik som Sverige skall framställa inom ramen för ett EES-avtal är&lt;br&gt;exempelvis konjunkturstatistik inom industri och hantverk, samordnade&lt;br&gt;statistiska undersökningar av industri och hantverk, konjunkturstatistik för&lt;br&gt;bygg- och anläggningsverksamhet och harmonisering av beräkning av&lt;br&gt;bruttonationalinkomst till marknadspriser. Se vidare bilaga 6 (punkt 1-&lt;br&gt;6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandelsstatistiken ingår givetvis i underlaget för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och för näringspolitiken. Med hänsyn till bl.a. integrationen&lt;br&gt;med EG är detta ett område som får allt större vikt. Huvuddelen av&lt;br&gt;grundmaterialet för denna statistik utgörs av tulldeklarationerna, men de&lt;br&gt;kompletteringar som görs idag genom att uppgifter hämtas in direkt från&lt;br&gt;företagen behövs även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal rättsakter inom EG är här relevanta. Se vidare bilaga 6 (punkt&lt;br&gt;7-13). Samtliga rättsakter på detta område är relevanta så länge som det&lt;br&gt;finns gränskontroller mellan EG-och EFTA-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsplikten för tjänst behövs bl.a. också för den samfärdselstatistik&lt;br&gt;som framställs idag och som kommer att utgöra basen för den officiella&lt;br&gt;statistiken på transportområdet. Denna statistik omfattar bl.a. bestånd,&lt;br&gt;ankomst och avgångar av transportmedel, fasta anläggningar som har&lt;br&gt;samband med samfärdsel, personal sysselsatt inom samfärdselsektom,&lt;br&gt;transportprestationer och deras värde, kostnader för transporter,&lt;br&gt;kostnader hos enheter för transportprestationer samt investeringar i&lt;br&gt;transportsektorn. Till detta område hör även sjöfartsstatistiken. En&lt;br&gt;undersökning som här kan komma att genomföras med uppgiftsplikt är&lt;br&gt;statistik om rederi verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande förordningen anges i 4 § att redare av fartyg med en&lt;br&gt;bruttodräktighet av minst 20 registerton och förhyrare av sådant fartyg&lt;br&gt;är skyldig att lämna de uppgifter om rörelsen under de två senast&lt;br&gt;förflutna kalenderåren eller del av denna tid som fordras för upprättande&lt;br&gt;av statistik över sjöfart. Enligt 5 § är den som driver hamn, lastageplats&lt;br&gt;eller kanal eller annan vattentrafikled skyldig att lämna uppgifter om&lt;br&gt;trafik och uppbörd av avgifter under de två senast förflutna kalenderåren&lt;br&gt;eller del av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för EES-avtalet finns exempelvis rättsakter om rapporte-&lt;br&gt;ring om varutransporter på järnväg och på landsväg. Se vidare bilaga 6&lt;br&gt;(punkt 14-16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande statistik som för närvarande framställs om antalet&lt;br&gt;anställda, löner och sysselsättning är den företagsbaserade sysselsätt-&lt;br&gt;ningsstatistiken fördelad på kön, ålder, yrke och arbetad tid. Det kan i&lt;br&gt;sammanhanget nämnas att de mdividbaserade arbetskraftsundersök-&lt;br&gt;ningama (AKU) bygger på frivillig medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om anställda, löner och sysselsättning syftar till att statistiskt&lt;br&gt;belysa förhållanden på arbetsmarknaden. Denna statistik kan bl.a. avse&lt;br&gt;arbetstider och lönebildningen. Uppgifterna ger också underlag för&lt;br&gt;beräkning av arbetskostnadsindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande förordningen gäller uppgiftsskyldigheten uppgifter som&lt;br&gt;&amp;quot;lön och sysselsättning m.m. beträffande anställda&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet och i än högre grad vid ett medlemsskap i EG&lt;br&gt;kommer statistik inom arbetsmarknaden att utgöra ett centralt instrument&lt;br&gt;för samhällsorganen och parterna på arbetsmarknaden. Ett förslag till en&lt;br&gt;rättsakt om arbetskraftsundersökningar behandlas för närvarande inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelutredningen har föreslagit att uppgiftsskyldighet skulle&lt;br&gt;föreligga för uppgifter om &amp;quot;arbets- och miljöförhållanden&amp;quot;. När det gäller&lt;br&gt;arbetsmiljön anser jag att den uppgiftsskyldighet som för närvarande&lt;br&gt;finns för arbetsgivare att lämna uppgifter till informationssystemet om&lt;br&gt;arbetsskador (ISA) i samband med anmälan av arbetsskada tillgodoser&lt;br&gt;behovet av uppgifter till den officiella statistiken. Jag tar därför inte upp&lt;br&gt;denna uppgiftsskyldighet i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officiell statistik om boende, byggande och bebyggelse skall belysa&lt;br&gt;bl.a. bostadsbyggandet och rivning samt funktionsomvandling av&lt;br&gt;bostäder, omfattning av reparationer, ombyggnader och tillbyggnader&lt;br&gt;(ROT) av bostäder samt byggkostnaderna och deras utveckling.&lt;br&gt;Bebyggelse belyses bl.a. i fråga om bostadsbeståndets sammansättning&lt;br&gt;och utnyttjande, kostnader och intäkter inom fastighetsförvaltning samt&lt;br&gt;energianvändning inom byggnadsbeståndet. Uppgiftsplikten gäller här&lt;br&gt;exempelvis uppgifter för statistik om produktion m.m. inom&lt;br&gt;byggnadssektorn och för statistik om intäkter, kostnader och energi för&lt;br&gt;flerbostadshus. Statistik om bostäder och hyror kan avse även uthyrning,&lt;br&gt;dvs. ge statistik om beståndet av outhyrda bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsplikt som för närvarande gäller för ägare till flerfamiljshus&lt;br&gt;enligt kungörelsen (1966:37) om statistiska uppgifter från rörelseidkare&lt;br&gt;och ägare till flerfamiljshus är avsedd att täckas i lagförslaget genom att&lt;br&gt;i 3 § till tjänst hänförs upplåtelse av nyttjanderätt till fast och lös&lt;br&gt;egendom. Vidare tar p. 11 upp skyldigheten att lämna uppgifter om&lt;br&gt;omfattningen av upplåtelsen. I den nu gällande förordningen sägs i 5 §&lt;br&gt;att ägare till flerfamiljshus är skyldig att lämna sådana uppgifter om&lt;br&gt;fastighetens ekonomiska förhållanden under de två senast förflutna&lt;br&gt;kalenderåren eller del av denna tid som fordras för statistik över&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av EG:s rättsakter är på detta område en som avser samordnad&lt;br&gt;konjunkturstatistik för bygg- och anläggningsverksamhet av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i avsnitt 4.1 kommer lagen om den officiella statistiken&lt;br&gt;inte att omfatta uppgiftsplikt för lantbruksstatistiken, vilket innebär att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten i den nuvarande förordningen (1968:111) om&lt;br&gt;uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister flyttas&lt;br&gt;till en särskild lag. I egenskap av näringsidkare kommer dock jordbru-&lt;br&gt;kare att omfattas av uppgiftsskyldighet enligt den nu föreslagna lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom vissa områden. Det gäller exempelvis för uppgifter till statistik om Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;lantbruksekonomi, fiske och vattenbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som framgått av föregående stycke avses uppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten för näringsidkare inom jordbrukets område i huvudsak bli&lt;br&gt;reglerad i en särskild lag. Eftersom denna uppgiftsskyldighet kommer att&lt;br&gt;omfatta uppgifter till den officiella statistiken har på lagrådets inrådan en&lt;br&gt;upplysning om detta förhållande tagits in i 4 § andra stycket. Näringsid-&lt;br&gt;kare får härigenom en fullständig information om omfattningen av&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten till den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom jordbruksområdet (inklusive skogsbruk och fiske) finns ett större&lt;br&gt;antal rättsakter angivna i EES-avtalet. Några av dessa berör dock inte&lt;br&gt;den uppgiftsplikt som föreslås i denna lag (se vidare bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftelser och sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet&lt;br&gt;är skyldiga att för den officiella statistiken lämna uppgifter om antalet&lt;br&gt;anställda, löner och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tagit upp utredningens förslag om en viss begränsad&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet för stiftelser och andra sammanslutningar som inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet. Med dessa uppgifter blir det möjligt att få&lt;br&gt;en heltäckande arbetsmarknadsstatistik avseende antal anställda, löner och&lt;br&gt;sysselsättning. Här hänvisas också till vad som sagts under 4 § i&lt;br&gt;specialmotiveringen om dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Utöver vad som följer av andra lagar är kommuner, kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och landsting skyldiga att för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter enligt 4 § 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner är dessutom skyldiga att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sammandrag av sina räkenskaper såvitt avser kommunala ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra uppgifter av samhällsekonomisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget till 6 § första stycket framgår att uppgiftsskyldigheten för&lt;br&gt;kommuner, kyrkliga kommuner och landsting har begränsats till vissa&lt;br&gt;uppgifter som överlag gäller för näringsidkare enligt 4 §. För kommuner&lt;br&gt;tillkommer i stället vissa uppgifter som idag samlas in enligt kungörelsen&lt;br&gt;(1962:330) om skyldighet för kommun att avlämna finansstatistiska&lt;br&gt;uppgifter, vilket innebär att ingen förändring av nuvarande förhållanden&lt;br&gt;föreslås. Beskrivningen av uppgiftsskyldighetens omfattning i kungörelsen&lt;br&gt;motsvaras därmed i sak av den nu föreslagna. Enligt den nuvarande&lt;br&gt;bestämmelsen åläggs det kommun att till statistiska centralbyrån avlämna&lt;br&gt;dels sammandrag för näst föregående kalenderår av kommunens&lt;br&gt;räkenskaper i vad de avser kommunala ändamål, dels ock, efter&lt;br&gt;anmaning, sådana uppgifter av ekonomisk natur som erfordras för&lt;br&gt;samhällsekonomisk analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att uppgiftsskyldighet inte föreskrivs för uppgifter&lt;br&gt;inom verksamheter som avses med bl.a. socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;samt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), vilket utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är att uppgiftsskyldighet till den officiella statistiken Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;inom de nämnda områdena bör regleras i de författningar som rör verk-&lt;br&gt;samheterna. Detta inte minst mot bakgrund av att integritetsaspektema&lt;br&gt;rörande sådana uppgifter är mycket viktiga och därmed bör behandlas i&lt;br&gt;sitt sammanhang. Därvid bör även frågor om uppgiftslämnande för den&lt;br&gt;officiella statistiken tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Det finns ingen skyldighet att lämna uppgifter enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket eller 5-6 §§ när det förhållande som uppgiften avser är äldre än&lt;br&gt;tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till 7 § begränsas uppgiftsskyldigheten på så sätt att denna&lt;br&gt;inte gäller när det förhållande som uppgiften avser är äldre än tre år.&lt;br&gt;Statistikregelutredningen hade också denna bestämmelse i sitt förslag.&lt;br&gt;Jag delar utredningens uppfattning att denna tidsgräns är en rimlig&lt;br&gt;avvägning mellan de uppgiftsskyldigas möjligheter att utan alltför stor&lt;br&gt;omgång och kostnad ta fram de uppgifter som efterfrågas och stati-&lt;br&gt;stikproducentens behov av att få fullständigt statistiskt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu gällande förordningar som avser uppgiftsplikt för statistiska&lt;br&gt;ändamål finns i vissa fall en tidsgräns på högst två år, vilket framgått av&lt;br&gt;specialmotiveringen till 4 och 6 §§. Enligt min uppfattning torde det inte&lt;br&gt;föreligga någon anledning att frångå dessa gränser i de berörda&lt;br&gt;undersökningarna. Den allmänna inriktningen att uppgiftslämnama skall&lt;br&gt;besväras så lite som möjligt innebär givetvis också att behov av&lt;br&gt;efterforskningar bakåt i tiden för att få fram begärda uppgifter skall vara&lt;br&gt;begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter som avses i 4 § första stycket eller 5-6 §§ skall lämnas till&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas samt&lt;br&gt;om sättet och tiden för uppgiftslämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten skall fullgöras gentemot den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Närmare föreskrifter om de uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Detta framgår av förslaget till 8 §. Avsikten är att uppgift-&lt;br&gt;erna ifråga skall lämnas till SCB och att verket får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om detta. Regeringen utgår i denna del från dagsläget. Det&lt;br&gt;innebär att förändringar i systemet för den officiella statistiken också kan&lt;br&gt;medföra att även andra myndigheter än SCB skall kunna svara för&lt;br&gt;uppgiftsinsamling till denna statistik. Föreskrifterna får då anpassas till&lt;br&gt;sådana ändrade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § andra stycket skall närmare föreskrifter meddelas om de&lt;br&gt;uppgifter som skall lämnas samt om sättet och tiden för&lt;br&gt;uppgiftslämnandet. Jag vill, när det gäller föreskrifter om sättet för&lt;br&gt;uppgiftslämnandet, framhålla att det är angeläget att ansvarig myndighet,&lt;br&gt;i syfte att underlätta för uppgiftslämnama och även för att minska sina&lt;br&gt;egna kostnader, tar tillvara de möjligheter som modem teknik erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskydd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100). Det&lt;br&gt;finns också särskilda regler till skydd för den enskildes personliga&lt;br&gt;integritet när fråga är om sådant personregister som anges i datalagen&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller en hänvisning till de två lagar som är av&lt;br&gt;grundläggande betydelse för uppgiftsskyddet. För sekretesslagens del är&lt;br&gt;den s.k. statistiksekretessen (9 kap. 4 §) generellt tillämplig på uppgifter&lt;br&gt;som lämnas för den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även statistikregelutredningen ansåg det motiverat att i lagform&lt;br&gt;påminna om det regelverk som finns till skydd för den enskilde och&lt;br&gt;erinrade om att denna teknik används i lagen (1989:329) om en folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Uppgifter i den officiella statistiken får inte sammanföras med&lt;br&gt;andra uppgifter i syfte att utröna enskildas identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i avsnitt 4.4 om uppgiftsskydd, samråd och information har&lt;br&gt;jag i denna del gjort vissa avsteg från utredningens förslag. Det förslag&lt;br&gt;som jag tar upp under denna rubrik är ett förbud mot att sammanföra&lt;br&gt;anonymiserade uppgifter i syfte att återfinna en enskilds identitet. Med&lt;br&gt;enskild förstås även här både fysiska och juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheten visar att det i några enstaka fall gjorts försök att bryta&lt;br&gt;igenom anonymiteten och att detta kunnat leda till att en identitet&lt;br&gt;avslöjas. Därför är det motiverat med ett sådant förbud som föreslås i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §. Till denna förbudsregel är kopplad en straffbestämmelse i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild bestämmelse om s.k. anonymisering finns inte. Det är&lt;br&gt;emellertid mycket angeläget att åstadkomma bästa möjliga skydd för de&lt;br&gt;uppgifter som lämnas för statistiken. Avidentifiering och kryptering är&lt;br&gt;åtgärder som stärker den enskildes skydd. En strävan skall alltså vara att&lt;br&gt;tillämpa dessa skyddsmetoder som komplement till de övriga skyddsåt-&lt;br&gt;gärder som normalt tillämpas på statistikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anmaning och vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om den som är uppgiftsskyldig enligt 4 § första stycket eller 5 §&lt;br&gt;inte fullgör uppgiftsskyldighet, får den myndighet som har begärt&lt;br&gt;uppgiften anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsskyldig som inte följer anmaningen får föreläggas att vid&lt;br&gt;vite fullgöra uppgiftsskyldigheten. Ett sådant föreläggande meddelas av&lt;br&gt;den myndighet som utfärdat anmaningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande förordningar som innehåller bestämmelser om uppgiftsplikt&lt;br&gt;för statistiken har i flertalet fall böter som påföljd om uppgiftsplikten&lt;br&gt;inte fullgörs. Jag delar utredningens uppfattning att vitesförfarande är&lt;br&gt;lämpligare som tvångsmedel i dylika fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att få in statistiska uppgifter från enskilda, dvs. de som&lt;br&gt;anges i 4 § första stycket och 5 § i lagförslaget, bör vitesförfarande tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till bara som en yttersta åtgärd och naturligvis endast i sådana fall där Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;uppgiften har betydelse för den statistiska kvaliteten på undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att den uppgiftspliktige är fullt på det klara med vad&lt;br&gt;som gäller för honom skall ett vitesföreläggande enligt 18 § första stycket&lt;br&gt;föregås av en anmaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 § andra&lt;br&gt;stycket prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall&lt;br&gt;fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av frågor om utdömande av vite bör enligt min uppfattning&lt;br&gt;ske av länsrätten i det län där den verksamhet bedrivs som föranleder&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten. Enligt 8 § ankommer det på regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut enligt denna lag om anmaning eller vitesföreläggande får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte att det finns behov av att kunna överklaga ett beslut om&lt;br&gt;anmaning eller vitesföreläggande. I stället finns möjligheten att överklaga&lt;br&gt;ett beslut om utdömande av vitet. På så sätt är rättssäkerheten för den&lt;br&gt;enskilde tryggad. En motsvarande reglering har gällt vid de två senaste&lt;br&gt;folk- och bostadsräkningarna, utan att några kända negativa konsek-&lt;br&gt;venser uppstått för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Till penningböter döms den som inte fullgör uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;enligt 4 § första stycket eller 5 § eller som uppsåtligen eller av oaktsam-&lt;br&gt;het lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar för&lt;br&gt;gärningar som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan av den myndighet som har&lt;br&gt;begärt uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § motsvarar i sak den ansvarsbestämmelse som finns i den nu gällande&lt;br&gt;kungörelsen (1966:37) om statistiska uppgifter från rörelseidkare och&lt;br&gt;ägare till flerfamiljshus. Införandet av penningböter har skett nyligen&lt;br&gt;genom en lag om ändring i nyssnämnda kungörelse (SFS 1991:291).&lt;br&gt;Enligt 25 kap. 3 § brottsbalken skall penningböter bestämmas till lägst&lt;br&gt;etthundra kronor och högst tvåtusen kronor. Någon ändring i ansvarsbe-&lt;br&gt;stämmelserna vid överförande till den föreslagna lagen har inte ansetts&lt;br&gt;motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att vitesförfarandet skall användas för att förmå uppgiftspliktiga&lt;br&gt;att fullgöra sin skyldighet är det nödvändigt att också ha ansvarsbestäm-&lt;br&gt;melser för dem som underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet.&lt;br&gt;Ansvarsbestämmelserna bör vara desamma för underlåtenhet att fullgö-&lt;br&gt;ra uppgiftsskyldighet som för oriktigt uppgiftslämnande. För en fråge-&lt;br&gt;blankett som endast besvarats delvis bör det kunna utkrävas ansvar på&lt;br&gt;samma sätt som för en oriktig uppgift. Vitesförfarande bör som regel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast tillämpas i sådana situationer när en blankett överhuvud taget inte Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;lämnats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som uppsåtligen bryter mot 10 § döms för olovlig identifiering&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken eller datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ansvar för olovlig identifiering hänvisas till kommentaren&lt;br&gt;under 10 §. Jag har, till skillnad från utredningen, inte ansett att försök&lt;br&gt;eller förberedelse till olovlig identifiering skall vara straffbart. Vidare är&lt;br&gt;att märka att straffbestämmelsen är subsidiär inte bara i förhållande till&lt;br&gt;brottsbalken utan även till datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag&lt;br&gt;om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra-&lt;br&gt;ganden lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-03-19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Wibble beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringen enligt protokoll vid regeringssammanträde den&lt;br&gt;12 mars 1992 på hemställan av statsrådet Olsson beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till lag om uppgiftsskyldighet på&lt;br&gt;jordbrukets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits, förslaget till lag om den&lt;br&gt;officiella statistiken av chefsjuristen Per Samuelson och förslaget till lag&lt;br&gt;om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område av hovrättsassessorn Eva&lt;br&gt;Ekström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det protokoll, enligt vilket förslaget till lag om den officiella&lt;br&gt;statistiken remitteras till lagrådet, anförs att lagen inte kommer att&lt;br&gt;omfatta lantbruksstatistiken, vilket innebär att nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;i detta ämne flyttas till den föreslagna lagen om uppgiftsskyldighet på&lt;br&gt;jordbrukets område. I egenskap av näringsidkare, heter det i fortsätt-&lt;br&gt;ningen, kommer dock jordbrukare att omfattas av uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;enligt lagen om den officiella statistiken inom vissa områden. Detta&lt;br&gt;gäller, sägs det, exempelvis för uppgifter till statistik om lant-&lt;br&gt;bruksekonomi, fiske och vattenbruk. Även andra näringsidkare än&lt;br&gt;jordbrukare, som är uppgiftsskyldiga enligt lagen om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;på jordbrukets område, torde bli uppgiftsskyldiga enligt lagen om den&lt;br&gt;officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare på jordbrukets område kommer&lt;br&gt;i huvudsak att följa av den särskilda lagen härom. Enligt vad som&lt;br&gt;upplysts vid föredragningen inför lagrådet är avsikten att regeringen skall&lt;br&gt;utfärda föreskrifter om att uppgifter som inhämtats med stöd av den lagen&lt;br&gt;även skall komma till användning för den officiella statistiken såsom&lt;br&gt;denna definierats i 1 § andra stycket lagen om den officiella statistiken.&lt;br&gt;De båda lagarna bör innehålla en erinran härom. För detta ändamål bör&lt;br&gt;i 4 § lagen om den officiella statistiken införas ett nytt andra stycke som&lt;br&gt;lyder: &amp;quot;Att särskild uppgiftsskyldighet föreligger för vissa näringsidkare&lt;br&gt;framgår av lagen (1992:00) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets&lt;br&gt;område&amp;quot;. Till 5 § lagen om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område bör&lt;br&gt;fogas ett andra stycke av följande lydelse: &amp;quot;Används insamlade uppgifter&lt;br&gt;för framställning av officiell statistik gäller, med undantag för&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten, lagen (1992:00) om den officiella statistiken.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande 8 § förslaget till lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets&lt;br&gt;område har för lagrådet upplysts att endast statens jordbruksverk avses&lt;br&gt;utöva den kontrollverksamhet som paragrafen handlar om. Paragrafen bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 7997/92. 7 saml. Nr 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avfattas i enlighet härmed. Vidare bör till paragrafens andra stycke fogas&lt;br&gt;en bestämmelse om att jordbruksverket inte med stöd av denna lag har&lt;br&gt;rätt till tillträde till bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område finns&lt;br&gt;en övergångsbestämmelse om att äldre föreskrifter fortfarande gäller i&lt;br&gt;fråga om uppgifter som har eller skulle ha lämnats före utgången av år&lt;br&gt;1992. En motsvarande bestämmelse bör införas i lagen om den officiella&lt;br&gt;statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör vissa formella justeringar vidtas i de båda lagförslagen.&lt;br&gt;I övrigt föranleder dessa inte några erinringar från lagrådets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:118&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om den officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas när statliga myndigheter under regeringen&lt;br&gt;framställer officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officiell statistik är sådan statistik för samhällsplanering, forskning,&lt;br&gt;allmän information och internationell rapportering som en myndighet&lt;br&gt;framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den officiella statistiken skall vara objektiv och allmänt tillgänglig.&lt;br&gt;Den skall framställas och offentliggöras med beaktande av skyddet för&lt;br&gt;den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med varor avses i denna lag lösa saker, gas, elektrisk kraft och&lt;br&gt;vatten. Med tjänst avses i denna lag också verksamhet som någon utför&lt;br&gt;självständigt för en annans räkning. Vid tillämpningen av lagen hänförs&lt;br&gt;till tjänst upplåtelse av nyttjanderätt till fast och lös egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Näringsidkare är skyldiga att för den officiella statistiken lämna upp-&lt;br&gt;gifter om sin näringsverksamhet i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förbrukning av varor och anlitande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antalet anställda, löner och sysselsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lager- och förrådshållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och&lt;br&gt;tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;priser för varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;intäkter, kostnader och vinster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;omsättning, tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;§ Stiftelser och andra sammanslutningar som inte bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet är skyldiga att för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om antalet anställda, löner och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komtnunerm.fi. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Utöver vad som följer av andra lagar är kommuner, kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och landsting skyldiga att för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om de förhållanden som anges i 4 § 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner är dessutom skyldiga att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sammandrag av sina räkenskaper såvitt avser kommunala ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra uppgifter av samhällsekonomisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Det finns ingen skyldighet att lämna uppgifter enligt 4-6 §§ när det&lt;br&gt;förhållande som uppgiften avser är äldre än tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter som avses i 4-6 §§ skall lämnas till den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas samt&lt;br&gt;om sättet och tiden för uppgiftslämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100). Det&lt;br&gt;finns också särskilda regler till skydd för den enskildes personliga&lt;br&gt;integritet när fråga är om sådant personregister som anges i datalagen&lt;br&gt;(1987:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Uppgifter i den officiella statistiken får inte sammanföras med andra&lt;br&gt;uppgifter i syfte att utröna enskildas identitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anmaning och vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om en särskild näringsidkare eller en stiftelse eller sammanslutning&lt;br&gt;som avsess i 5 § inte fullgör sin uppgiftsskyldighet, får den myndighet&lt;br&gt;som har begärt uppgiften anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsskyldig som inte följer anmaningen får föreläggas att vid&lt;br&gt;vite fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Ett sådant föreläggande meddelas av&lt;br&gt;den myndighet som utfärdat anmaningen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Frågor om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 § andra&lt;br&gt;stycket prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall&lt;br&gt;fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut enligt denna lag om anmaning eller vitesföreläggande får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar m.m&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Till penningböter döms en enskild näringsidkare eller en stiftelse&lt;br&gt;eller sammanslutning som avses i 5 § som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar för&lt;br&gt;gärningar som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan av den myndighet som har&lt;br&gt;begärt uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som uppsåtligen bryter mot föreskriften i 10 § döms för&lt;br&gt;olovlig identifiering till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen&lt;br&gt;inte är belagd med straff i brottsbalken eller datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då kungörelsen (1962:330)&lt;br&gt;om skyldighet för kommun att avlämna fmansstatistiska uppgifter och&lt;br&gt;kungörelsen (1966:37) om statistiska uppgifter från rörelseidkare och&lt;br&gt;ägare till flerfamiljshus skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften har varit att utarbeta ett förenklat regelsystem för den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen och att pröva behovet av en särskild lag på&lt;br&gt;området. Det konstateras inledningsvis i betänkandet att det i begreppet&lt;br&gt;förenkling ligger inte bara att minska antalet författningsbestämmelser&lt;br&gt;utan även och kanske framför allt att skapa ett överblickbart och även i&lt;br&gt;övrigt lättillgängligt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att lämna uppgifter som åvilar vissa enskilda ( = fysiska&lt;br&gt;och juridiska personer) finns idag föreskriven i författningar av lägre&lt;br&gt;valör än lag. Detta är inte i överensstämmelse med regeringsformen (RF)&lt;br&gt;men har kunnat &amp;quot;överleva&amp;quot; till följd av en bestämmelse i RF:s&lt;br&gt;övergångsreglering. För att uppgiftsplikten fullt ut skall kunna inordnas&lt;br&gt;i det konstitutionella systemet, måste den tas in i lag. Den lag som&lt;br&gt;utredningsarbetet alltså under alla förhållanden måste resultera i har&lt;br&gt;emellertid - trots direktiven - getts ett bredare omfång än som varit&lt;br&gt;konstitutionellt nödvändigt. Motivet för detta &amp;quot;avsteg&amp;quot; har varit&lt;br&gt;önskvärdheten att skapa en lag som ger såväl enskilda som myndigheter&lt;br&gt;en klar och i princip heltäckande bild av vilka regler och normer som&lt;br&gt;gäller för den statliga statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget och regelsystemet analyseras i betänkandets två inledande&lt;br&gt;avsnitt. I avsnitt 3 förs en diskussion kring begreppet statistik. Avsnittet&lt;br&gt;har en allmänt informativ karaktär; något försök att definiera begreppet&lt;br&gt;görs inte. I avsnitt 4 behandlas inledningsvis de olika slag av uppgifter&lt;br&gt;som den statliga statistikframställningen bygger på. Därefter konstateras&lt;br&gt;att en väsentlig förutsättning för framställningen är att den framställande&lt;br&gt;myndigheten kan få tillgång till även sekretessbelagda uppgifter som finns&lt;br&gt;hos andra myndigheter. Av det skälet och för att trygga ett kontinuerligt&lt;br&gt;flöde av också öppet material föreslås att uppgiftslämnande&lt;br&gt;myndigheterna emellan författningsregleras (undervisning 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild underavdelning (4.3) tas frågan om uppgiftsskyldighetens&lt;br&gt;omfattning upp, dvs. vem som är skyldig att lämna uppgift och om vad.&lt;br&gt;Några förändringar av betydelse i materiellt hänseende föreslås inte; i&lt;br&gt;förhållande till nuläget innebär förslaget närmast en redaktionell&lt;br&gt;överarbetning och koncentration. Det förutsätts att de regelbundet&lt;br&gt;återkommande folk- och bostadsräkningarna - de enda sammanhang i&lt;br&gt;vilka enskilda fysiska personer åläggs lämna uppgifter - även i fort-&lt;br&gt;sättningen skall regleras i särskild ordning. Dessa personer finns alltså&lt;br&gt;inte med i uppräkningen av de uppgiftsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arten och omfattningen av den information som skall ges till uppgifts-&lt;br&gt;lämnama behandlas i det följande underavsnittet (4.4). Där diskuteras&lt;br&gt;också innehåll och omfattning av det samråd som i princip skall föregå&lt;br&gt;varje uppgiftsinsamling. I det sammanhanget föreslås bl.a. att organisa-&lt;br&gt;tion som företräder uppgiftslämnama skall kunna överklaga myndighets&lt;br&gt;beslut om en uppgiftsinsamling som skall genomföras under uppgiftsplikt.&lt;br&gt;I anslutning till samrådsförfarandet diskuteras principerna för&lt;br&gt;offentliggörande av den statliga statistiken. Det görs till en skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för myndigheterna att - om inte sekretesslagen lägger hinder i vägen -&lt;br&gt;offentliggöra den statistik de framställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anonymisering och förbud mot återidentifiering, dvs. skyddet mot att&lt;br&gt;det avslöjas till vem vissa uppgifter är att hänföra, behandlas i ett särskilt&lt;br&gt;underavsnitt (4.5). Analysen mynnar ut i förslagen dels att i princip alla&lt;br&gt;ADB-baserade register skall anonymiseras utan dröjsmål sedan statistiken&lt;br&gt;framställts, dels att det införs ett uttryckligt, straffsanktionerat förbud mot&lt;br&gt;att sammanföra en anonymiserad uppgift med andra uppgifter i syfte att&lt;br&gt;återfinna en enskilds identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två särskilda avsnitt (4.6 och 4.7) diskuteras den s.k. uppdrags-&lt;br&gt;verksamheten och EG-anpassningen. När det gäller uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten konstateras att den formellt sett fäller utanför lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område när den sker för kommuners eller enskildas räkning, men det slås&lt;br&gt;samtidigt fast att en statlig myndighet bör iaktta de normer som gäller i&lt;br&gt;den &amp;quot;vanliga&amp;quot; verksamheten även när myndigheten agerar på den öppna&lt;br&gt;marknaden; de författningar som reglerar den statliga statistikframställ-&lt;br&gt;ningen bör därför i tillämpliga delar följas i uppdragsverksamheten. När&lt;br&gt;det gäller EG-anpassningen blir slutsatsen att ett genomförande av&lt;br&gt;förslagen i betänkandet inte kan förutses vålla några svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitten 5 och 6 redogörs översiktligt och i informativt syfte för&lt;br&gt;regleringen i några med Sverige jämförliga länder resp, för SCB:s roll&lt;br&gt;nu och i framtiden i den statliga statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lag om den statliga statistikframställningen som föreslås&lt;br&gt;kommenteras i specialmotiveringen. Till betänkandet är fogat ett utkast&lt;br&gt;till statistikförordning med motiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:118&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om den statliga statistikframställningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges regler för den verksamhet som en statlig myndighet&lt;br&gt;bedriver när den själv eller genom annan samlar in och bearbetar upp-&lt;br&gt;gifter i syftet att i statistisk form belysa förhållanden och utveckling i&lt;br&gt;samhället (Statlig statistikframställning). Lagen gäller också i tillämpliga&lt;br&gt;delar när underlaget för statistikframställningen utgörs eller avses utgöras&lt;br&gt;av uppgifter som samlats in eller förvaras hos myndigheten själv eller&lt;br&gt;annan myndighet för andra ändamål än en sådan framställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens bestämmelser gäller även när den som har att svara för annan&lt;br&gt;statlig förvaltningsuppgift än sådan som avses i första stycket framställer&lt;br&gt;statlig statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100). Det&lt;br&gt;finns också särskilda regler till skydd för den enskildes personliga&lt;br&gt;integritet när fråga är om sådant personregister som avses i datalagen&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Central förvaltningsmyndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen utser en central förvaltningsmyndighet för den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen och meddelar de närmare bestämmelser som&lt;br&gt;behövs för myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgifter för statistikframställningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § När en myndighet vänder sig till en enskild och begär att få en&lt;br&gt;uppgift för statistiska ändamål, bestämmer den enskilde själv om upp-&lt;br&gt;giften skall lämnas eller inte, om inte skyldighet att lämna uppgiften&lt;br&gt;föreskrivs i denna eller annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En myndighet som samlar in uppgifter skall se till att dessa inte är&lt;br&gt;fler eller avser annat än som behövs för det ändamål som statistik-&lt;br&gt;framställningen skall tillgodose. Uppgiftslämnandet skall även i övrigt&lt;br&gt;underlättas och förbilligas så mycket som möjligt för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan uppgiftsinsamling som sker genom att en myndighet för&lt;br&gt;statistikframställning till en annan myndighet lämnar över uppgifter som&lt;br&gt;den förvarar eller annars disponerar över finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skyldiga att, i de hänseenden och med de begränsningar som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 7 §, för statistikframställning lämna uppgifter om sin verksamhet till&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- annan som bedriver näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stiftelser och andra sammanslutningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den som äger en fastighet med fler än två bostäder eller med en eller&lt;br&gt;flera lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Skyldigheten att lämna uppgifter enligt 6 § gäller, med de begräns-&lt;br&gt;ningar som följer av tredje och fjärde styckena, uppgifter om finansiella&lt;br&gt;och ekonomiska transaktioner och förhållanden, arbets- och miljöförhål-&lt;br&gt;landen, utbildning, forskning och utveckling, handel, priser, lagerhåll-&lt;br&gt;ning, fastigheter, byggnader och lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskommuner är dessutom skyldiga att lämna&lt;br&gt;uppgifter om skolväsendet, pensioner och bostadsbidrag och om insatser&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga, hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;br&gt;samt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser och andra sammanslutningar som inte driver rörelse är&lt;br&gt;skyldiga att lämna uppgifter endast om anställdas arbets- och avlönings-&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna uppgifter om verksamheten föreligger inte när&lt;br&gt;det förhållande som uppgiften avser är äldre än tre år eller när den&lt;br&gt;samlas in på uppdrag av någon annan än en statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den myndighet som regeringen utsett enligt 6 § bestämmer när och&lt;br&gt;på vilket sätt uppgiftsskyldigheten enligt 7 § skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samråd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Innan en myndighet beslutar att samla in uppgifter för den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen, skall den samråda med den eller de organisa-&lt;br&gt;tioner som inrättats för att företräda eller armars företräder dem som&lt;br&gt;berörs. Samråd får dock underlåtas om det är uppenbart att det inte&lt;br&gt;behövs. Samrådet skall avse uppgiftsinsamlingens syfte, uppläggning och&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd skall också ske om organisation som avses i första stycket&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § När en myndighet samlar in uppgifter för den statliga statistik-&lt;br&gt;framställningen, skall den från vilken en uppgift begärs samtidigt&lt;br&gt;upplysas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamålet med uppgiftsinsamlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vem eller på vems uppdrag som insamlingen sker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller till skydd för&lt;br&gt;enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som gäller om uppgifternas bevarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samråd enligt 9 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut och rättigheter enligt datalagen (1973:289), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra omständigheter kring insamling, användning och offentlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görande som kan vara av betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den från vilken uppgiften begärs inte skyldig att lämna uppgiften,&lt;br&gt;skall upplysning lämnas om att medverkan är frivillig. Är han skyldig att&lt;br&gt;lämna uppgiften skall han upplysas om såväl varför skyldighet föreligger&lt;br&gt;som de påföljder som kan komma i fråga om skyldigheten inte iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När en myndighet samlar in uppgifter från enskilda som ett led i&lt;br&gt;den egna verksamheten och avsikten är att uppgifterna helt eller delvis&lt;br&gt;skall användas även för statistik, skall myndigheten, utöver de upplys-&lt;br&gt;ningar som annars kan anses behövliga, också upplysa den enskilde om&lt;br&gt;i vilken utsträckning uppgifterna kan komma att användas för statistik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Från uppgifter som har erhållits för den statliga statistikframställ-&lt;br&gt;ningen och som finns på upptagning för automatisk databehandling skall&lt;br&gt;utan dröjsmål efter det att statistiken har framställts namn och varje&lt;br&gt;arman beteckning som kan identifiera den enskilde avlägsnas eller döljas&lt;br&gt;(anonymisering), om inte annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anonymiserad uppgift får inte sammanföras med andra uppgifter i&lt;br&gt;syfte att återfinna den enskildes identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Regeringen meddelar de ytterligare föreskrifter, som kan behövas&lt;br&gt;för att förhindra att de uppgifter som lämnas eller annars används för den&lt;br&gt;statliga statistikframställningen görs tillgängliga för obehöriga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Framställningsmetoder och offentliggörande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Statlig statistik skall framställas med metoder som med hänsyn till&lt;br&gt;dess syfte, tillgängliga resurser och andra omständigheter ger så till-&lt;br&gt;förlitligt resultat som möjligt samtidigt som avsedda förhållanden belyses&lt;br&gt;och feltolkning motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Statlig statistik skall offentliggöras om inte annat följer av&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). Offentliggörandet skall ske så att syftet med&lt;br&gt;statistiken tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Statlig statistik skall framställas och offentliggöras under beaktande&lt;br&gt;av den enskildes integritet och så att han inte vålla skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § En organisation som avses i 9 § får överklaga ett beslut som&lt;br&gt;innebär att någon åläggs att lämna uppgifter avseende en verksamhet som&lt;br&gt;nämns i 7 § första stycket. En enskild får överklaga ett sådant beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast i samband med talan mot beslut varigenom vite föreläggs för att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten skall fullgöras eller förelagt vite utdöms därför att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten inte har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande som avses i första stycket första meningen prövas av&lt;br&gt;kammarrätten i Stockholm som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § Lämnas inte en begärd uppgift som omfattas av uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;enligt 7 § på det sätt och inom den tid som föreskrivits, får på begäran&lt;br&gt;av myndighet som avses i 8 § den uppgiftsskyldige föreläggas vite. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande utfärdas av länsstyrelsen i det län där uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av myndighet&lt;br&gt;som sägs i första stycket prövas av länsrätten i det län där uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift&lt;br&gt;döms till böter om uppgiftsskyldighet föreligger enligt 7 §. Allmänt åtal&lt;br&gt;får väckas endast efter anmälan av den myndighet som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot 12 § andra stycket döms för olovlig identifiering&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år, om inte gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till brott som avses i andra stycket döms&lt;br&gt;till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Skulle brottet, om det hade full-&lt;br&gt;bordats, ha varit att anse som ringa, får dock inte dömas till ansvar enligt&lt;br&gt;vad som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:118&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;br&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av följande&lt;br&gt;remissinstanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, Datainspektionen (DI), Datalagsutredningen (Ju&lt;br&gt;1989:02), Kommerskollegium, Överstyrelsen för civil beredskap,Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket, Socialstyrelsen, Televerket, Vägverket, Postverket,&lt;br&gt;Tullverket, Bankinspektionen, Riksskatteverket, Konjunkturinstitutet,&lt;br&gt;Skolöverstyrelsen, Riksarkivet, Lantbruksstyrelsen, Statens jordbruks-&lt;br&gt;nämnd, Skogsstyrelsen, Fiskeristyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens&lt;br&gt;energiverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Statens pris- och konkurrensverk, FoB 90-kommissionen (C 1990:01),&lt;br&gt;Riksbanken, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet, Grossistförbundet, Sveriges industriförbund,&lt;br&gt;Småföretagens Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF),&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen (SAF), Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer&lt;br&gt;(JUSEK), AB Svensk bilprovning, Företagens uppgiftslämnardelegation,&lt;br&gt;Svenska fastighetsägareförbundet, Sveriges lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet, Sveriges industriförbund, Småföretagens Riks-&lt;br&gt;organisation och Svenska Arbetsgivareföreningen instämmer i det&lt;br&gt;yttrande som Företagens uppgiftslämnardelegation avgett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har också beretts tillfälle att yttra sig, men avstått:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiksäkerhetsverket, Försäkringsinspektionen, Sjöfartsverket, Tran-&lt;br&gt;sportrådet, Universitets- och högskoleämbetet, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Plan- och bostadsverket, Centralnämnden för fastighetsdata, Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Norrbottens län, Rikspolisstyrelsen, Statens löne- och pensionsverk,&lt;br&gt;Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Sveriges akademikers central-&lt;br&gt;organisation (SACO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissynpunkterna på lagförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:118&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissammanställning av yttranden över betänkandet (SOU 1990:43)&lt;br&gt;Förenklad statistikreglering. Med förslag till lag om den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Remissynpunkterna på lagförslaget&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till en lag om den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen. Generaltullstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;anser dock att lagen med sina fåtal paragrafer är alltför allmänt hållen&lt;br&gt;och kräver ytterligare preciseringar. Datainspektionen anser att effekterna&lt;br&gt;av en decentralisering av den statliga statistikframställningen noga borde&lt;br&gt;belysas av en utredning innan det slutligt avgörs hur statistikproduktionen&lt;br&gt;i framtiden skall bedrivas. Datalagsutredningen anser att lagstiftningen på&lt;br&gt;statistikområdet bör samordnas med en framtida datalag. Sveriges&lt;br&gt;fastighetsägareförbund anser att lagstiftningsärendet bör anstå till dess att&lt;br&gt;en analys gjorts av konsekvenserna av internationaliseringen på&lt;br&gt;statistikområdet. Statskontoret avstyrker lagförslaget och vill att&lt;br&gt;utredningens material läggs till grund för en ny utredning som ges&lt;br&gt;direktiv att lagreglera utifrån ett vidare perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Positiva remissinstanser:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen instämmer med utredningen att statistikområdet&lt;br&gt;bör förenklas och regleras i en sammanfattande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium ser det som positivt att antalet författningar på&lt;br&gt;området minskas och istället ersätts med ett överblickbart och&lt;br&gt;lättillgängligt författningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap instämmer i huvudsak i utredarens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket anser som statistikproducent att det vore bra att få&lt;br&gt;de regler som styr den offentliga statistikproduktionen samlade i ett och&lt;br&gt;samma regelverk. Riksförsäkringsverket har därför inga principiella&lt;br&gt;invändningar mot det framtagna förslaget till lag för den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i huvudsak inga invändningar mot utredarens förslag&lt;br&gt;till lag om den statliga statistikframställningen och tillstyrker med vissa&lt;br&gt;synpunkter och kommentarer detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket ser inga hinder för en förenklad statistikreglering och&lt;br&gt;tillstyrker därmed utredarens förslag till lag om den statliga statistik-&lt;br&gt;framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;Posten tillstyrker förslaget om en ny lag för den statliga Bilaga 6&lt;br&gt;statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen tillstyrker införandet av en ny lag om den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen och anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte någon tvekan skall uppstå om vilka rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter som råder vid statlig uppgiftsinsamling anser&lt;br&gt;bankinspektionen att det är mycket viktigt att den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen vilar på en formell grund som bl.a. tillför-&lt;br&gt;säkrar uppgiftslämnama ett fullgott sekretesskydd och ger&lt;br&gt;uppgiftsinhämtama formellt stöd för insamling av statistik. Den&lt;br&gt;föreslagna lagen om den statliga statistikframställningen kommer här&lt;br&gt;att fylla en viktig funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i princip ingenting att erinra mot de nya&lt;br&gt;författningsbestämmelser på det statliga statistikområdet som utredningen&lt;br&gt;föreslår. Det är en avgjord fördel för både enskilda och myndigheter att&lt;br&gt;reglerna om den statliga statistikframställningen blir överskådliga och&lt;br&gt;lättillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet instämmer med utredarens grundsyn och anser att de&lt;br&gt;regler som föreslås är konsekventa, välmotiverade och ändamålsenliga.&lt;br&gt;Med några mindre ändringar och förtydliganden får institutet förorda att&lt;br&gt;de föreslagna ändringarna genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen ser det som positivt att förslag nu läggs fram om en lag&lt;br&gt;om den statliga statistikframställningen, som reglerar bl.a. kommuners&lt;br&gt;skyldighet att lämna uppgifter inom utbildningsområdet. SÖ har&lt;br&gt;emellertid invändningar mot vissa förslag i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har intet att invända mot förslaget att reglera den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen i särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksstyrelsen har i sak inga erinringar emot vad som i betänkandet&lt;br&gt;föreslås och anförs vad gäller lag om förenklade regler för den statliga&lt;br&gt;statistikproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksnämnd har inget att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen hälsar den översyn av föreskrifterna på det statliga&lt;br&gt;statistikområdet som nu skett med tillfredsställelse och anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av direktiven syftar översynen bl.a. till en förenkling av&lt;br&gt;regelsystemet. Utredningsförslagen ger, om de genomförs, en viss&lt;br&gt;sådan förenkling genom att ett antal författningar kan upphävas. Det&lt;br&gt;största värdet ligger emellertid i den tydlighet både för enskilda och&lt;br&gt;för myndigheter som ett nytt regelsystem - med en lag om den statliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statistikframställningen som viktigaste element - kan skapa. Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen är i huvudsak positiv till lagförslaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeristyrelsen finner det utmärkt att de formella bristerna i det&lt;br&gt;grundläggande författningsstödet för den statliga statistikframställningen&lt;br&gt;undanröjs och att ett stort antal svårtillgängliga författningar ersätts av en&lt;br&gt;enda lag. Styrelsen anser dock att lagförslaget är behäftat med vissa&lt;br&gt;oklarheter vad gäller lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk delar utredarens uppfattning om att en förenkling av&lt;br&gt;reglerna skapar större möjlighet till överblick och tillgänglighet i systemet&lt;br&gt;och anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera enheter inom verket använder sig av statistiska uppgifter i det&lt;br&gt;dagliga arbetet. Det är därför viktigt att statistiken i möjligaste mån är&lt;br&gt;tillförlitlig. Verket bedömer att ett förenklat regelverk underlättar&lt;br&gt;processen för att lämna uppgifter och därmed även ökar uppgifternas&lt;br&gt;tillförlitlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB välkomnar förslaget till lagreglering av den statliga&lt;br&gt;statistikproduktionen som bl.a. tillgodoser de krav som regeringsformen&lt;br&gt;(RF) ställer med avseende på regleringen av uppgiftsskyldigheten till&lt;br&gt;den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelutredningen understryker även det frivilliga&lt;br&gt;uppgiftslämnandets betydelse och framhåller att statistiken är ett viktigt&lt;br&gt;element i det informationssystem som skall bära upp den politiska&lt;br&gt;processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB föreslår därför att riksdagen i samband med att lagen antas&lt;br&gt;uttalar att uppgiftslämnandet till den officiella statistiken, vare sig det&lt;br&gt;är en lagstadgad skyldighet eller bygger på frivillig grund, fyller en&lt;br&gt;mycket viktig funktion för att tillgodose angelägna informationsbehov&lt;br&gt;i samhället och att detta inte minst gäller allmänhetens behov av&lt;br&gt;information om olika samhällsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till statistiklag och tillhörande statistikförordning&lt;br&gt;ger enligt SCBs uppfattning en god överblick över de särskilda för-&lt;br&gt;fattningsreglerna på statistikområdet och innebär också en väsentlig&lt;br&gt;förenkling av det nuvarande regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk som utgår från att de uppgifter som&lt;br&gt;publiceras i verkets rapporter inte omfattas av lagförslaget i betänkandet,&lt;br&gt;har ingen erinran mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB 90-kotnmissionen tillstyrker förslaget till lag om den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen och anför vidare följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna statistiklagen blir till stora delar tillämplig även för&lt;br&gt;verkställigheten av folk- och bostadsräkningar och kompletterar de&lt;br&gt;särskilda lagarna om dessa. Kommissionen har mot bakgrunden härav&lt;br&gt;inriktat sin granskning av förslaget på frågor om insamling,&lt;br&gt;bearbetning och bevarande av uppgifter för statistikframställning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;härvid jämfört statistiklagen med lagen (1989:329, ändr. 1989:908) om Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;en folk- och bostadsräkning år 1990 (FoB-lagen). Härvid har Bilaga 6&lt;br&gt;konstaterats att de båda lagarna i innehåll och innebörd i allt väsentligt&lt;br&gt;överensstämmer eller är likartade med varandra och tillgodoser samma&lt;br&gt;syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken finner många av de regler för statistikframställning, som&lt;br&gt;lämnas i förslagen till förenklad statistikreglering, välmotiverade. De&lt;br&gt;iakttas väsentligen redan nu av riksbanken. På några punkter har&lt;br&gt;emellertid befunnits att ändringar/förtydliganden bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet ansluter sig till att ett förenklat regelsystem&lt;br&gt;för den statliga statistikhanteringen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser det tillfredsställande att ett förenklat&lt;br&gt;regelsystem för den statliga statistikframställningen har utarbetats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet framhåller att det är lovvärt att, som&lt;br&gt;utredningen föreslår, samla regelsystemet för den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen i en särskild lag. Detta kommer att innebära en&lt;br&gt;förenkling jämfört med dagens situation, då regler om den statliga&lt;br&gt;statistikverksamheten finns spridda i ett antal olika författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund kan i huvudsak tillstyrka utredningens förslag&lt;br&gt;till lag om den statliga statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens centralorganisation tillstyrker i stort förslaget till lag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den statliga statistikframställningen och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO vill emellertid samtidigt understryka att statistikens kvalitet är&lt;br&gt;avgörande för användbarheten. Möjligheterna att få en hög kvalitet i&lt;br&gt;statistiken är beroende av att man enbart söker uppgifter som är&lt;br&gt;nödvändiga och där uppgiftslämnaren ser den klara nyttan av att&lt;br&gt;uppgifterna ställs samman i en offentlig statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer (SACO-föreningen&lt;br&gt;vid SCB) instämmer i huvudsak i utredningens bedömningar och&lt;br&gt;tillstyrker förslaget med en samlad statistiklag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk bilprovning anser det värdefullt att det lagförslag som&lt;br&gt;utredningen presenterat fått en vidare omfattning än vad som skisserats&lt;br&gt;i direktiven till utredningen och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framlagda förslaget ger inte blott myndigheter utan även enskilda&lt;br&gt;en klar bild av vilka regler och normer som skall gälla för den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen. I princip tillstyrks därför det framlagda&lt;br&gt;förslaget, men vissa synpunkter framförs som bör beaktas vid en&lt;br&gt;framtida tillämpning av en eventuell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation tillstyrker statistikregelutredningens&lt;br&gt;förslag till lag om den statliga statistikframställningen. Från&lt;br&gt;uppgiftslämnarsynpunkt och för att minska den belastning företagen har&lt;br&gt;av uppgiftslämnande är det väsentligt att regleringen snarast genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägareförbund anser att förslaget till lag om den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen har den fördelen att lagstiftningen därmed blir&lt;br&gt;överblickbar och lättillgänglig för den som vill ta del av vilka regler som&lt;br&gt;föreslås gälla för den statliga statistikframställningen. Nu gällande&lt;br&gt;förordningar har tillkommit vid olika tidpunkter utan att någon tycks ha&lt;br&gt;haft en klar överblick över dess samlade konsekvenser. Det är positivt&lt;br&gt;att det nu ges möjlighet att överblicka omfattningen av bl.a. de tvingande&lt;br&gt;krav på uppgiftslämnama som lagstiftningen ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som i huvudsak är positiva till förslaget, men som&lt;br&gt;har vissa andra synpunkter på ansvarsfördelningen och&lt;br&gt;organisationen m.m. för den statliga statistikproduktionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill DI slå fast att det är ett starkt samhällsintresse att det&lt;br&gt;kan framställas statistik av hög kvalitet. Denna verksamhet utgör ett&lt;br&gt;betydelsefullt bidrag till samhällsplaneringen och ger värdefull&lt;br&gt;information om många sektorer i samhället. Samtidigt står det&lt;br&gt;emellertid klart att statistikframställningen måste ske i sådana former&lt;br&gt;att skyddet för den enskildes personliga integritet inte åsidosätts. Ett&lt;br&gt;gott integritetsskydd torde för övrigt också vara en förutsättning för att&lt;br&gt;skapa det förtroende hos uppgiftslämnama som är nödvändigt för att&lt;br&gt;statistiken skall kunna hålla en jämn och hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till reglering av den statliga statistikframställningen är inte&lt;br&gt;avsett att innebära någon förändring i den nu gällande&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten från olika samhällsområden. Det utgör enbart en&lt;br&gt;sammanställning av befintliga regler av skilda valörer. Förslaget&lt;br&gt;åskådliggör emellertid på ett mycket tydligt sätt vilka enorma&lt;br&gt;informationsmängder som strömmar till statistiska centralbyrån (SCB)&lt;br&gt;från alla delar av vårt samhälle. Det står också klart att redan&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser innebär omfattande genombrott av det skydd&lt;br&gt;som i sekretesslagstiftningen ges för skilda slag av personuppgifter, låt&lt;br&gt;vara att uppgifterna även hos statistikproducenterna är skyddade av en&lt;br&gt;stark sekretess. SCB får tillgång till individrelaterad information från&lt;br&gt;så gott som samtliga områden inom den offentliga sektorn. Det rör sig&lt;br&gt;här ofta om uppgifter av mycket integritetskänslig art. Detta&lt;br&gt;förhållande väcker naturligtvis betänkligheter från integritetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI vill emellertid i detta sammanhang samtidigt understryka att&lt;br&gt;inspektionen inte har någon grund för att rikta kritik mot SCBs sätt att&lt;br&gt;hantera känsliga uppgifter. Tvärtom måste såväl kunskaperna om&lt;br&gt;sekretesslagens och datalagens bestämmelser som medvetenheten om&lt;br&gt;säkerhetsfrågor anses vara mycket väl utvecklade inom SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en enskild person lämnar uppgifter om sig till en myndighet har&lt;br&gt;han eller hon oftast ingen anledning att anta att uppgifterna - utöver&lt;br&gt;det ändamål för vilket de lämnades - skall vidarebefordras till en&lt;br&gt;central myndighet för framställning av statistik. Även om&lt;br&gt;statistikproduktionen i och för sig behövs i samhället bör därför ändå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. t sand. Nr 118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan ställas om produktionen skall bedrivas i de nuvarande formerna Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;och om den måste ha den omfattning som idag är fallet eller om man Bilaga 6&lt;br&gt;bör söka nya vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har nyligen lagt fram en revisionsrapport&lt;br&gt;&amp;quot;Statlig statistik - produktion, styrning och roller&amp;quot; (Dnr 1988:1424).&lt;br&gt;Syftet med rapporten har varit att granska effektiviteten i den statliga&lt;br&gt;statistikproduktionen, dvs. relationen mellan de effekter eller resultat&lt;br&gt;en myndighet uppnått med sina prestationer och uppoffringarna för&lt;br&gt;verksamheten. I rapporten konstateras att den statliga statistik-&lt;br&gt;produktionen är centraliserad med SCB som huvudproducent. Denna&lt;br&gt;centralisering genomfördes i början av 1960-talet, då stora delar av den&lt;br&gt;statliga statistikproduktionen överfördes till SCB. Det sägs vidare i&lt;br&gt;rapporten att flera utredningar därefter pekat på svårigheterna för en&lt;br&gt;central statistikproducent att utveckla och anpassa statistiken till&lt;br&gt;användarnas krav och anspråk. Utvecklingen på ADB-området har&lt;br&gt;dessutom skapat helt nya förutsättningar för myndigheterna att ta fram&lt;br&gt;egen statistik. Därmed har också svårigheterna ökat för SCB att&lt;br&gt;överblicka och samordna den statliga statistikproduktionen. Samman-&lt;br&gt;fattningsvis konstaterar RRV i sin rapport att den nuvarande arbets-&lt;br&gt;och ansvarsfördelningen i det statliga systemet för statistik bör&lt;br&gt;förändras i riktning mot decentralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en decentralisering uppnår man - enligt RRV - en bättre&lt;br&gt;avvägning mellan nytta och kostnad för statistik, vilket leder till dels&lt;br&gt;ett effektivare resursutnyttjande, dels en mer användaranpassad&lt;br&gt;statistik. Det sistnämnda åstadkoms genom att ansvaret för statistiken&lt;br&gt;på ett naturligt sätt kopplas till användningen av den. RRVs slutsats&lt;br&gt;är att en ytterligare decentralisering av ansvaret för den statliga&lt;br&gt;statistiken bör föregås av en utredning för att klargöra SCBs framtida&lt;br&gt;roll vad avser statistikproduktionen. Chefen för civildepartementet har&lt;br&gt;i budgetpropositionen (prop. 1989/90:100, bil. 15) aviserat en översyn&lt;br&gt;av den statliga statistikens styrning och samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från integritetssynpunkt är en decentralisering av statistikproduk-&lt;br&gt;tionen önskvärd, i vart fäll när den berör känsliga uppgifter. (Jämför&lt;br&gt;Dis rapport den 28 september 1989 angående granskningen av rikspo-&lt;br&gt;lisstyrelsens personregister samt framställningen samma dag till&lt;br&gt;regeringen om författningsreglering av dessa register.) Det är av stor&lt;br&gt;betydelse för medborgarnas tilltro till myndigheterna att de kan lita på&lt;br&gt;att känsliga uppgifter som de lämnar i förtroende, t.ex. till läkare eller&lt;br&gt;tjänstemän inom socialtjänsten, inte i identifierbar form lämnas vidare&lt;br&gt;till andra myndigheter för framställning av statistik. En decentralisering&lt;br&gt;av statistikproduktionen rimmar också bättre med den grundläggande&lt;br&gt;regleringen i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av RRVs revisionsrapport och med hänsyn till&lt;br&gt;integritetsaspektema anser DI att också effekterna av en&lt;br&gt;decentralisering av den statliga statistikframställningen noga borde&lt;br&gt;belysas av en utredning innan det slutligt avgörs hur statistik-&lt;br&gt;produktionen i framtiden skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Dis uppfattning bör det emellertid genom utredningsarbetet&lt;br&gt;skapas förutsättningar för att gedigna kunskaper om statistikframställ-&lt;br&gt;ning, sekretesskydd och säkerhetsfrågor som finns hos SCB även&lt;br&gt;framgent kan ha möjlighet att finnas kvar där. Dessa resurser kommer&lt;br&gt;nämligen att behövas för framställning av allmän statistik och kanske&lt;br&gt;också för statistik som är gemensam för flera myndigheter samt för&lt;br&gt;samordning och utveckling av den decentraliserade statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den decentralisering av delar av statistikproduktionen som inspek- Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;tionen sålunda förordar har sin grund i principiella utgångspunkter och Bilaga 6&lt;br&gt;skulle enligt Dis uppfattning innebära önskvärd förstärkning av&lt;br&gt;integritetsskyddet i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI kan i detta sammanhang inte heller underlåta att peka på den&lt;br&gt;omständigheten att även SCBs uppdragsverksamhet kan uppfattas som&lt;br&gt;en försvagning av integritetsskyddet. I sin uppdragsverksamhet kan&lt;br&gt;SCB nämligen använda personuppgifter, som andra myndigheter varit&lt;br&gt;skyldiga att lämna för framställning av viss offentlig statistik. Detta&lt;br&gt;innebär att personuppgifterna används för helt andra ändamål än de&lt;br&gt;ändamål för vilka uppgifterna en gång samlades in av myndigheterna&lt;br&gt;och de statistikändamål för vilka myndigheterna ursprungligen lämnade&lt;br&gt;uppgifterna vidare till SCB. Även SCBs uppdragsverksamhet borde&lt;br&gt;mot denna bakgrund bli föremål för överväganden inom den utredning&lt;br&gt;som har förutskickats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna lagen behandlar uppgiftsinhämtande till en&lt;br&gt;myndighet för statistikändamål alldeles oavsett om denna myndighet&lt;br&gt;är SCB eller någon annan myndighet. Detta innebär att man genom&lt;br&gt;den föreslagna lagen och den anslutande förordningen åstadkommer en&lt;br&gt;klar och heltäckande bild av vilka regler och normer som gäller för&lt;br&gt;den statliga statistikframställningen. Om statistikproduktionen i&lt;br&gt;framtiden kommer att decentraliseras kan förordningen också göras&lt;br&gt;tillämplig på andra myndigheter än dem som nu omfattas av förslaget.&lt;br&gt;Med hänsyn till detta och till att man genom den föreslagna lagen&lt;br&gt;uppnår en konstitutionellt riktig ordning tillstyrker DI förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att framhålla att datalagens regler gäller för samtliga&lt;br&gt;statistikregister som är att anse som personregister enligt datalagen.&lt;br&gt;Enligt 2 § sista stycket datalagen (1973:289) förstås med inrättande av&lt;br&gt;personregister även insamling av uppgifter som skall ingå i registret.&lt;br&gt;Detta innebär att en myndighet som skall producera statistik med hjälp&lt;br&gt;av automatisk databehandling är skyldig att ansöka om tillstånd hos DI&lt;br&gt;och avvakta att sådant tillstånd meddelas, innan myndigheten från&lt;br&gt;annan myndighet börjar samla in de personuppgifter som skall utgöra&lt;br&gt;underlag för statistikframställningen. DI skall i tillståndsärenden alltid&lt;br&gt;bedöma om risk för otillbörligt intrång i den personliga integriteten&lt;br&gt;kan undvikas genom föreskrifter av olika slag. Om detta inte är möjligt&lt;br&gt;kan tillstånd inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket anser att betänkandets förslag är väl utformade givet att det&lt;br&gt;statistiska arbetet på det statliga området skall bedrivas i hittillsvarande&lt;br&gt;centraliserade former. Vägverket erinrar dock om att riksrevisionsverket&lt;br&gt;föreslagit en utredning av &amp;quot;ett mer decentraliserat ansvar för den statliga&lt;br&gt;statistikens inriktning och innehåll&amp;quot;. En sådan utredning kan ge anledning&lt;br&gt;omarbeta förslagen i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket anser att det ligger i sakens natur att en lag med ett fåtal&lt;br&gt;paragrafer har svårt att vara heltäckande när det gäller så vitt skilda&lt;br&gt;system som används vid den statliga statistikframställningen och anser att&lt;br&gt;det hade varit värdefullt om utredaren diskuterat utrikeshandelsstatistiken&lt;br&gt;villkor mer ingående med verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket ser positivt på en förenkling av regelsystemet för den&lt;br&gt;statliga statistikproduktionen och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;RRV har i en rapport, Statlig statistik - produktion, styrning och roller Bilaga 6&lt;br&gt;(Dnr 1988:1424), påvisat omfattande stymingsproblem samt problem&lt;br&gt;avseende arbets- och ansvarsfördelningen mellan SCB och andra&lt;br&gt;intressenter i det statistiska systemet. RRV har i rapporten bl.a.&lt;br&gt;uppmärksammat svårigheter för en central statistikproducent att ta fram&lt;br&gt;användaranpassad statistik samt bristande incitament till omprövning av&lt;br&gt;statistiken. Vidare konstaterar RRV, liksom utredningen, att&lt;br&gt;förutsättningarna för myndigheterna att själva producera statistik har&lt;br&gt;ökat genom ADB-utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV framhåller i rapporten att effektivitetsproblemen i den statliga&lt;br&gt;statistikproduktionen bäst löses genom en förändrad arbets- och&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan SCB och övriga statliga myndigheter i&lt;br&gt;riktning mot ökad decentralisering av ansvaret för statistikens inriktning&lt;br&gt;och innehåll. I rapporten föreslås att en sådan förändring föregås av en&lt;br&gt;särskild utredning, där bl.a. SCBs framtida roll klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanser som inte tar ställning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen säger generellt att det presenterade förslaget är&lt;br&gt;så allmänt hållet att effekterna för arbetarskyddsstyrelsens del är&lt;br&gt;beroende av innehållet i de tillämpningsföreskrifter som skall komma i&lt;br&gt;anslutning till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagsutredningen påpekar att statistikregelutredningens betänkande&lt;br&gt;behandlar vissa frågor som utredningen avser att redovisa i en andra&lt;br&gt;etapp av sitt utredningsarbete. Detta arbete har helt nyligen påbörjats.&lt;br&gt;Enligt utredningens mening är det därför nu för tidigt att ta någon&lt;br&gt;bestämd ställning till det lagförslag som förs fram i statistikregelutred-&lt;br&gt;ningens betänkande, även med beaktande av att personregistrering synes&lt;br&gt;fälla utanför den föreslagna lagens tilllämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanser som avstyrker förslaget:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret konstaterar att uppdraget har varit av juridisk-teknisk art.&lt;br&gt;Därför har frågor om samordning, ansvarsfördelning, organisation,&lt;br&gt;styrning m.m. inte varit föremål för prövning. Statskontoret anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig statistik kan emellertid komma att produceras i större omfattning&lt;br&gt;av andra än SCB. Den kommunala produktionen kan komma att få en&lt;br&gt;större omfattning än för närvarande. I den rådande för-&lt;br&gt;valtningsstrukturen betonas de centrala myndigheternas roll som&lt;br&gt;ansvariga för uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens inledande bestämmelser ges en definition av statlig&lt;br&gt;statistikframställning. Där utsägs att lagen äger giltighet när - &amp;quot;en&lt;br&gt;statlig myndighet” -&amp;quot;själv eller genom annan samlar in och bearbetar&lt;br&gt;uppgifter i syfte att i statistisk form belysa förhållanden och utveckling&lt;br&gt;i samhället.&amp;quot; I specialmotiveringen framträder en möjlighet att &amp;quot;annan&amp;quot;&lt;br&gt;kan vara exempelvis en kommun som svarar för det faktiska&lt;br&gt;genomförandet, inklusive eventuell statistikframställning, dock att den&lt;br&gt;statliga myndigheten har kvar ansvaret för att lagens bestämmelser&lt;br&gt;iakttas vid framställningen (subdelegation). Frågan är om detta skapar&lt;br&gt;en klar och i princip heltäckande bild för enskilda och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt statskontorets uppfattning hade det naturligt om utredningen Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;också hade kunnat behandla och föreslå en reglering av den kommunala Bilaga 6&lt;br&gt;statistikframställningen. Det hade också varit av intresse att få denna&lt;br&gt;statistikproduktion belyst. Mycket av grunddata, som bearbetas i den&lt;br&gt;statliga produktionen, är från den kommunala nivån, de stora&lt;br&gt;kommunerna är själva producenter av egen statistik. I ett längre per-&lt;br&gt;spektiv kan statistikframställning ske på lägre nivå än vid statliga&lt;br&gt;myndigheter. Den ADB-tekniska utvecklingen och decentraliseringen&lt;br&gt;av verksamhet talar för att detta är en realistisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening kan det inte vara riktigt att reglera&lt;br&gt;statistikproduktionen utan att beakta förändringar i&lt;br&gt;statistikproduktionens organisation och vad därmed sammanhänger.&lt;br&gt;Produktion, oavsett vad som produceras, måste ses i sitt sammanhang&lt;br&gt;och kan inte endast betraktas ur juridisk-teknisk synvinkel. Enligt&lt;br&gt;statskontorets uppfattning är det angeläget att en utredning tillsätts som&lt;br&gt;också kan beakta och föreslå en reglering utifrån ett sådant&lt;br&gt;helhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avstyrker lagförslaget och statistikförordningen. Enligt statskon-&lt;br&gt;torets uppfattning bör statistikregelutredningens material läggas till&lt;br&gt;grund för en utredning som ges i direktiv att lagreglera utifrån ett&lt;br&gt;vidare perspektiv på dessa viktiga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägareförbund motsätter sig att lagförslaget genomförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin nuvarande utformning och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet omfattar den lagstiftning som skett från 1966 och framåt&lt;br&gt;men har inte tillräckligt beaktat den framtida utvecklingen. Den snabba&lt;br&gt;internationaliseringen med helt andra informationsintressenter än de vi&lt;br&gt;är vana vid idag gör det svårt att bedöma det framtida behovet och&lt;br&gt;konsekvenserna av lagförslaget. Innan ett så allvarligt steg tas som att&lt;br&gt;göra förslaget till lag krävs därför enligt förbundets uppfattning en&lt;br&gt;ingående analys av framtida konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att förslaget till stora delar bygger på gällande&lt;br&gt;förordningar och praxis kan inte heller legitimera det kraftiga intrång&lt;br&gt;i privat näringsutövning som förslaget möjliggör. Genom lagen ges&lt;br&gt;staten möjlighet till total insyn i fastighetsägares och andra&lt;br&gt;näringsidkares verksamhet. Som jämförelse kan t.ex. nämnas att enligt&lt;br&gt;4 § lag (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrens-&lt;br&gt;förhållanden har uppgiftsskyldigheten begränsats så att uppgiftsskyldig&lt;br&gt;inte är tvingad att röja yrkeshemlighet av teknisk natur. Sådana&lt;br&gt;överväganden förekommer inte i föreliggande betänkande, vilket är&lt;br&gt;anmärkningsvärt. Enligt förbundets uppfattning erfordras i vart fall en&lt;br&gt;omarbetning av lagförslagets 7 § så att uppgiftskraven preciseras och&lt;br&gt;begränsas till de konkreta behov av statistik som staten har för sin&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Lagens tillämpningsområde m.m (1 §)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:118&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som yttrat sig i denna del är det endast en, SCB,&lt;br&gt;som uttryckligen tillstyrker förslaget. Några remissinstanser anser att det&lt;br&gt;behövs en närmare avgränsning av begreppet &amp;quot;statlig statistik-&lt;br&gt;framställning&amp;quot;. Övriga som har yttrat sig har framfört synpunkter med&lt;br&gt;utgångspunkt från deras egen verksamhet. En remissinstans,&lt;br&gt;Statskontoret, anser att det hade varit naturligt att också behandla den&lt;br&gt;kommunala statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda synpunkter:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium framför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § skall lagen inte bara gälla statlig myndighet som samlar in&lt;br&gt;och bearbetar uppgifter i syfte att i statistisk form belysa förhållanden&lt;br&gt;och utveckling i samhället utan även arman statlig myndighet som inom&lt;br&gt;dessa områden framställer statistik. Huruvida kommerskollegium som&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet med huvudinriktning på utrikeshandel&lt;br&gt;och handelspolitik berörs av lagens bestämmelser synes oklart. I&lt;br&gt;kollegiets verksamhet utgör bearbetningar och sammanställningar av&lt;br&gt;utrikeshandelsstatistik och övrig ekonomisk statistik ett inte oväsentligt&lt;br&gt;inslag. Kollegiets tolkning är emellertid att denna verksamhet fäller&lt;br&gt;utanför denna lags tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen avser primärt statlig statistikframställning men gäller i vissa&lt;br&gt;delar även statistikframställning som baseras på uppgifter som samlats&lt;br&gt;in för andra ändamål än sådan framställning. Även om ett vällovligt&lt;br&gt;syfte är att på ett enhetligt sätt reglera statistikframställning, oavsett typ&lt;br&gt;av underlagsmaterial, utgår styrelsen ifrån att detta inte får hindra att&lt;br&gt;erforderlig statistik utarbetas på material som tidigare insamlats för&lt;br&gt;andra ändamål. Det finns numera en klar strävan att integrera&lt;br&gt;insamling av uppgifter för bl.a. statistikändamål i den löpande&lt;br&gt;verksamheten vid olika enheter/funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeristyrelsen bedömer att loggboksverksamheten redan i den interna&lt;br&gt;hanteringen hos styrelsen innebär ett insamlande av uppgifter i syfte att&lt;br&gt;i statistisk form belysa förhållanden och utveckling i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeristyrelsen anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen blir således tillämplig i denna verksamhet.&lt;br&gt;Lagens bestämmelser om samråd, information, framställningsmetoder&lt;br&gt;och offentliggörande får inte anses föranleda att några svårigheter&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga regler, i synnerhet de som gäller insamlande av uppgifter för&lt;br&gt;statistikframställningen, synes dock antingen inte alls vara tjänliga för&lt;br&gt;verksamheten eller medföra betydande tillämpningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån tillstyrker 1 § och anför: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § skall statistiklagen tillämpas generellt i sådan verksamhet&lt;br&gt;som olika statliga myndigheter bedriver i syfte att i statistisk form&lt;br&gt;belysa förhållanden och utveckling i samhället. SCB anser att det är&lt;br&gt;lämpligt ur likformighetssynpunkt att reglerna gäller generellt för de&lt;br&gt;olika statistikproducerande myndigheterna och det framgår av&lt;br&gt;specialmotiveringen till 1 § att även de organ som är att jämställa med&lt;br&gt;statliga myndigheter skall tillämpa statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen för en diskussion kring begreppet statistik i avsnitt 3 av&lt;br&gt;betänkandet men något försök att definiera begreppet gör utredningen&lt;br&gt;inte. SCB anser inte heller att någon absolut avgränsning av begreppet&lt;br&gt;erfordras för tillämpningen av de föreslagna författningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk bilprovning anför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av specialmotiveringen till 1 § framgår att lagen skall tilllämpas inte&lt;br&gt;enbart av statliga myndigheter utan även av varje inrättning eller&lt;br&gt;institution som utövar statlig förvaltningsuppgift på statsmakternas&lt;br&gt;uppdrag. Detta innebär att den verksamhet som bedrivs av ASB i&lt;br&gt;aktiebolagsform omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riksprovplats för fordon med bl.a. ansvar för den periodiska&lt;br&gt;fordonskontrollen är vi av våra föreskrivande myndigheter (främst TSV&lt;br&gt;och SNV) ålagda erfarenhetsåterföring från vår verksamhet. Denna&lt;br&gt;erferenhetsåterföring sker självfallet på olika sätt, bl.a. genom&lt;br&gt;statistiska redovisningar av vår besiktningsverksamhet. Den viktigaste&lt;br&gt;statistikredovisningen sker i en årlig publikation, &amp;quot;Bilens svaga&lt;br&gt;punkter”. Av denna publikation kan man utläsa resultaten av&lt;br&gt;kontrollbesiktningen för olika bilmodeller och modellår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § i det framlagda förslaget sägs att &amp;quot;statlig statistik skall&lt;br&gt;framställas och offentliggöras under beaktande av den enskildes&lt;br&gt;integritet och så att han inte vållas skada eller men&amp;quot;. Av vår statistik&lt;br&gt;kan man utläsa att ett visst bilmärke av en viss årgång är mer&lt;br&gt;felbemängt än andra. Detta kan självfallet av biltillverkare som har&lt;br&gt;höga anmärkningsfrekvenser uppfattas som negativt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanser som förordar större klarhet:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Postverket är medvetet om att gränsen mellan vad som är driftstatistik&lt;br&gt;och vad som är &amp;quot;samhällsstatistik&amp;quot; inte alltid låter sig bestämmas exakt.&lt;br&gt;Med tanke på den verksamhet Posten bedriver skulle ett förtydligande här&lt;br&gt;vara av stort värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen anser att det för att underlätta en strikt tillämpning av&lt;br&gt;lagstiftningen är önskvärt att begreppet statistik definieras i lagen.&lt;br&gt;Definitionen behöver inte vara allmängiltig utan endast tillämplig i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet an fö r:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäkringskassorna framställs mycket statistik. En mycket stor del&lt;br&gt;av denna är dock att betrakta som det utredningen kallar för driftssta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tistik, dvs intern statistik för uppföljning, styrning och planering av&lt;br&gt;verksamheten. Denna typ av statistik kan väntas öka betydligt med&lt;br&gt;hänsyn till utvecklingen på ADB-området och ökade krav från statsmak-&lt;br&gt;terna om uppföljning, utvärdering och resultatanalys av socialförsäkrings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då i vilken utsträckning denna interna statistik faller inom&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde genom att den även kan anses &amp;quot;belysa&lt;br&gt;förhållanden och utveckling i samhället&amp;quot;. Utredningen avstår från att&lt;br&gt;göra en närmare precisering av detta uttryck. Mot bakgrund härav och&lt;br&gt;då det i specialmotiveringen till 1 § förespråkas en extensiv tolkning&lt;br&gt;av lagen, finns risk för att en onödigt stor del av den interna statistiken&lt;br&gt;kommer att fälla inom lagens tillämpningsområde. Detta skulle&lt;br&gt;innebära ett merarbete för myndigheterna, utan att man för den skull&lt;br&gt;vinner något av värde för samhället. FKF förordar att uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;förhållanden och utveckling i samhället&amp;quot; ges ett precisare och inte&lt;br&gt;onödigt vidsträckt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Hänvisningen till sekretesslagen och datalagen (2 §)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de tre remissinstanser som yttrat sig om detta förslag tillstyrks&lt;br&gt;det av två och avstyrks av en remissinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket erinrar om att lagen enligt direktiven bör utformas&lt;br&gt;så att överreglering undviks. Om detta strikt skall beaktas är 2 § exempel&lt;br&gt;på detta. Denna paragraf är en direkt hänvisning till sekretess- och&lt;br&gt;datalagen och förefaller därför onödig då dessa lagar efter lagförslagets&lt;br&gt;eventuella införande skall vara intakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet konstaterar att för den statistik som institutet&lt;br&gt;framställer är bl.a. den föreslagna bestämmelsen om sekretess (2 §) av&lt;br&gt;central betydelse och tillstyrker förslaget på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån konstaterar att reglerna i sekretess- och datalagen&lt;br&gt;har en central roll i samband med den statliga statistikproduktionen och&lt;br&gt;SCB anser därför att det är väl motiverat med den erinran om dessa&lt;br&gt;regler som 2 § innebär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Central förvaltningsmyndighet (3 §)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen konstaterar att regeringen enligt 3 § skall utse en central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet för den statliga statistikframställningen. I förslaget&lt;br&gt;till statistikförordning preciseras denna till att vara SCB, vilket styrelsen&lt;br&gt;inte har något att invända emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen instämmer i att det skall finnas en central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet för den statliga statistikframställningen och anför&lt;br&gt;vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken omfattning SCB skall ha hand om myndigheternas Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;statistikproduktion tas inte upp i denna utredning. Inom skolområdet Bilaga 6&lt;br&gt;innebär den ökade datoriseringen &amp;nbsp;hos&amp;nbsp;&amp;nbsp;skolor, kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsskolnämnder och SO förutsättningar för ett direkt utbyte av&lt;br&gt;information mellan de olika nivåerna. Detta kan också komma att&lt;br&gt;påverka hur bearbetningen av informationen till publicerbar statistik&lt;br&gt;organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksstyrelsen tillstyrker utredningens förslag att även&lt;br&gt;fortsättningsvis SCB har samordningsansvaret för den statliga&lt;br&gt;statistikproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån anser att bestämmelsen om den centrala&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheten på statistikområdet har en naturlig plats i&lt;br&gt;statistiklagen bl.a. med hänsyn till den förstärkta samordnings- och&lt;br&gt;samrådsfunktion som utredningen förutser att denna myndighet kommer&lt;br&gt;att få i framtiden (se särskilt s 49 i betänkandet).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Uppgiftsskyldighet m.m. (4-8 §)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i denna del framfört synpunkter dels på&lt;br&gt;kommunernas uppgiftsskyldighet, dels i övrigt på utformningen och&lt;br&gt;omfattningen av den föreslagna uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Synpunkter på kommunernas uppgiftslämnandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen anför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket i paragrafen (7 §) skall kommuner och&lt;br&gt;landstingskommuner vara skyldiga att lämna uppgifter bl.a. om insatser&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620). Denna bestämmelse innebär att det&lt;br&gt;kan föreligga en skyldighet för en kommun att för statistiska ändamål&lt;br&gt;lämna ut i princip alla uppgifter som en vårdsökande lämnat vid sina&lt;br&gt;kontakter med kommunen. I betänkandet sägs på denna punkt (s. 70)&lt;br&gt;att uppgiftslämnandet innebär ett status quo och att de bestämmelser&lt;br&gt;som i befintliga författningar reglerar detta uppgiftslämnande kan&lt;br&gt;upphävas. DI ifrågasätter om detta är en riktig beskrivning av läget,&lt;br&gt;när det gäller uppgifter från socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reglering som gäller idag, d.v.s. 63 § socialtjänstlagen, stadgas&lt;br&gt;visserligen en skyldighet för socialnämnden att lämna ut uppgifter till&lt;br&gt;SCB. Denna skyldighet begränsas dock i så motto att utlämnandet skall&lt;br&gt;ske &amp;quot;för angelägna statistiska ändamål&amp;quot; enligt vad regeringen närmare&lt;br&gt;föreskriver. I förordningen (1981:1370) om skyldighet för&lt;br&gt;socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter föreskrivs i vilka&lt;br&gt;avseenden en sådan skyldighet föreligger. I förarbetena till&lt;br&gt;socialtjänstlagen (prop. 1979/80:1) utvecklas närmare vilka principer&lt;br&gt;som skall vara vägledande för detta uppgiftslämnande. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund anser DI inte att den restriktivitet som i viss mån gäller&lt;br&gt;uppgiftslämnandet idag kommer att råda i framtiden om förslaget&lt;br&gt;genomförs. Påståendet om status quo kan därför ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI har inte närmare undersökt om detsamma kan sägas vara fallet&lt;br&gt;beträffande uppgiftsskyldigheten från de andra i paragrafen angivna&lt;br&gt;verksamhetsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § anges att &amp;quot;en myndighet som samlar in uppgifter skall se till att&lt;br&gt;dessa inte är fler eller avser annat än som behövs för det ändamål som&lt;br&gt;statistikframställningen skall tillgodose&amp;quot;. Utredaren avser uppenbarligen&lt;br&gt;här uppgifter som samlas in för statistikframställning, men&lt;br&gt;formuleringen ger inte den begränsningen. Socialstyrelsen samlar in&lt;br&gt;t.ex. uppgifter för tillsyn, forskning och statistik. Varje enskilt syfte&lt;br&gt;motiverar och styr sitt behov av uppgifter och sammantaget avgränsar&lt;br&gt;detta mängden av insamlade uppgifter. Texten bör kompletteras med&lt;br&gt;en avgränsning till statistikframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § redovisas ett antal lagar som reglerar kommuners och&lt;br&gt;landstingskommuners uppgiftslämnarskyldighet. I listan saknas lagen&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (19-&lt;br&gt;85:568). Däremot innehåller hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;br&gt;ingen skyldighet att lämna uppgifter för statistikframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I justitiedepartementets promemoria Sekretess inom och mellan&lt;br&gt;myndigheter på vårdområdet (Ds 1990:11) relaterar utredaren bl.a.&lt;br&gt;frågan om uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården som den togs&lt;br&gt;upp i propositionen om följdlagstiftningen och frågan om en särskild&lt;br&gt;lag för uppgiftsskyldigheter. I promemorian föreslås en särskild lag om&lt;br&gt;viss uppgiftslämnarskyldighet inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;br&gt;Enligt detta förslag föreskrivs att &amp;quot;en landstingskommun eller en&lt;br&gt;kommun, enligt vad regeringen närmare föreskriver, skall lämna&lt;br&gt;uppgifter från hälso- och sjukvården eller annan sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 7 kap 1 § första stycket sekretesslagen (1980:100) till&lt;br&gt;socialstyrelsen för forskning eller framställning av statistik på&lt;br&gt;området&amp;quot;. Socialstyrelsen tillstyrkte i sitt remissvar förslaget med ett&lt;br&gt;påpekande om att ett förtydligande bör göras i 2 § socialstyrelsens&lt;br&gt;instruktion om att styrelsen även svarar för statistikverksamhet. Det&lt;br&gt;förslaget innebär ingen ändring i styrelsens befintliga möjligheter att&lt;br&gt;inhämta för styrelsen nödvändig information till följd av styrelsens&lt;br&gt;ställning som tillsynsmyndighet och vad som följer av särskilda&lt;br&gt;bestämmelser, t.ex. 2 § allmänna läkarinstruktionen (1963:341).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialsektorn pågår två viktiga utredningar med anknytning till&lt;br&gt;detta ärende. Informationsstrukturutredningama för hälso- och&lt;br&gt;sjukvården resp socialtjänsten kommer relativt snart att lägga fram&lt;br&gt;förslag till hur informationsförsörjningen bör struktureras inom&lt;br&gt;respektive område och vilka uppgifter som bör rapporteras till central&lt;br&gt;nivå för statlig statistikframställning. I vad mån en&lt;br&gt;uppgiftslämnarskyldighet därvid föreslås bygga på en frivillig&lt;br&gt;medverkan eller på en lagstadgad skyldighet återstår att se.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att den föreslagna lagen i vissa stycken&lt;br&gt;skulle kunna medföra en utökad uppgiftslämnarplikt för kommunerna.&lt;br&gt;Förbundet vill bestämt framhålla att detta inte får bli följden av den&lt;br&gt;föreslagna lagen. Detta gäller exempelvis inom skolväsendet som för&lt;br&gt;närvarande är föremål för förändring. Kommunerna är redan idag hårt&lt;br&gt;ansträngda vad gäller lämnande av statistikuppgifter till myndigheter och&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga synpunkter:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Datalagsutredningen framhåller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell lagstiftning på statistikområdet bör - för att undvika&lt;br&gt;dubblering eller att vissa områden blir oreglerade - samordnas med&lt;br&gt;innehållet i en framtida datalag. Utredningen vill här särskilt peka på&lt;br&gt;att uppgiftsskyldigheten föreslås gälla också forskning samt att frågan&lt;br&gt;om anonymisering särskilt regleras i lagförslaget (12-13 §). Dessa&lt;br&gt;frågor kräver överväganden där utgångspunkten bör vara gemensam för&lt;br&gt;integritetsskyddet vid personregistrering och det uppgiftsskydd som&lt;br&gt;omfattas av lagförslaget. Datalagsutredningen kommer för sin del att&lt;br&gt;beakta vad statistikregelutredningen redovisat i det remitterade&lt;br&gt;betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket anser att uppräkningen av verksamhetsområden i lagförslagets&lt;br&gt;7 § bör kompletteras med &amp;quot;transporter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten anför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utredningsarbetets gång har SCB aktualiserat frågan om&lt;br&gt;inhämtande av uppgifter till en utökad arbetsmarknadsstatistik. Den&lt;br&gt;nuvarande årliga lönestatistiken skulle utökas till &amp;quot;kortperiodisk&amp;quot;&lt;br&gt;lönestatistik över hela arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten har förståelse för behovet av att utöka den nuvarande årliga&lt;br&gt;lönestatistiken till &amp;quot;kortperiodisk” lönestatistik över hela&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Dock anser Posten att skälen till en sådan utökning&lt;br&gt;måste vara starka. Kostnaden för att producera denna typ av statistik&lt;br&gt;är betydande p.g.a. den stora detaljeringsnivån och mängden av&lt;br&gt;uppgifter som infordras. Posten ifrågasätter också om inte vissa&lt;br&gt;variabler, t.ex. om utbildning måste inhämtas vid varje uppgiftstillfalle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten anser vidare det vara utomordentligt viktigt att infordrandet&lt;br&gt;av uppgifter sker med stor restriktivitet, eftersom ett sådant arbete&lt;br&gt;förorsakar de olika uppgiftslämnama stora kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av de konstitutionella kraven på föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet (i sammanfattningen och i avsnitt 2) inte är helt&lt;br&gt;korrekt, i varje fall inte vad gäller uppgiftslämnandet för statistiska&lt;br&gt;ändamål i samband med import och export. Bestämmelsen i&lt;br&gt;regeringsformen 8:3 innebär inte att uppgiftsplikten måste tas in i lag.&lt;br&gt;Som framgår av RF 8:7 får riksdagen bemyndiga regeringen att&lt;br&gt;meddela föreskrifter i vissa angivna ämnen, utan hinder av 8:3. Därvid&lt;br&gt;kan riksdagen dessutom medge att regeringen i sin tur överlåter åt&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter i sådant ämne (RF&lt;br&gt;8:11). Till de sålunda delegeringsbara delarna av det s.k. primära&lt;br&gt;lagområdet hör bl.a. föreskrifter om in- och utförsel av varor. Detta&lt;br&gt;har av både regering och riksdag tolkats så att även föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet för statistiska ändamål i samband med import och&lt;br&gt;export får delegeras. Se 45 § tullagen (1987:1065). Lagrådet hade vid&lt;br&gt;granskningen av denna paragraf i prop. 1986/87:166 inget att anmärka&lt;br&gt;från konstitutionell synpunkt. Åtskilliga andra ämnen som nämns i RF&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8:7 torde vara sådana att även föreskrifter om uppgiftsplikt i samband&lt;br&gt;därmed kan omfattas av delegeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir att uppgiftsskyldigheten inte måste &amp;quot;tas in i&amp;quot; lag eller&lt;br&gt;&amp;quot;framgå av&amp;quot; lag (spec.motiv till 4 § i lagförslaget), men väl måste ha&lt;br&gt;stöd i lag. Detta bör påverka formuleringen av 4 § i den föreslagna&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anför Tullverket beträffande 4 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokutionen &amp;quot;myndighet vänder sig till en enskild&amp;quot; stämmer inte alls in&lt;br&gt;på det uppgiftslämnande som sker vid import och export.&lt;br&gt;Formuleringen leder tanken till folk- och bostadsräkningar och andra&lt;br&gt;enkäter som vissa myndigheter sänder ut. Tullverket &amp;quot;vänder sig&amp;quot; inte&lt;br&gt;till importörer och exportörer och begär uppgifter. Uppgifterna skall&lt;br&gt;lämnas utan anmodan enligt gällande föreskrifter i samband med att&lt;br&gt;varor anmäls till tullklarering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en myndighet av en enskild begär att få en uppgift för&lt;br&gt;statistiska ändamål, -, om inte skyldighet att lämna uppgiften&lt;br&gt;föreskrivs i denna eller annan lag eller i övrigt med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77// 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till import och export av varor samlas in uppgifter för&lt;br&gt;uppbörds-, kontroll- och statistikändamål. I många fall används en och&lt;br&gt;samma uppgift för olika ändamål. Någon statistikuppgift samlas i första&lt;br&gt;hand in som en direkt följd av konventionen om förenkling av&lt;br&gt;formaliteterna vid handeln med varor och behövs i princip inte för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålet med statistikframställningen. Konventionen har&lt;br&gt;slutits mellan EG och de olika Efta-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77// 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta enskilda (som kan vara fysiska eller juridiska personer) som&lt;br&gt;f.n. lämnar uppgifter till tullen för statistiska ändamål bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet och omfattas därför av lagen. Emellertid krävs statistiska&lt;br&gt;uppgifter vid import och export av varor oavsett om importören eller&lt;br&gt;exportören är näringsidkare eller ej. Även privatpersoner som inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet är alltså f.n. skyldiga att lämna uppgifter&lt;br&gt;för statistiska ändamål om de inför eller utför varor (med vissa&lt;br&gt;undantag beroende på varornas värde och vissa andra omständigheter&lt;br&gt;kring införseln eller utförseln). Dessa skulle emellertid inte omfattas av&lt;br&gt;den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77// 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att SCB skall bestämma om när och på vilket&lt;br&gt;sätt uppgiftsskyldighet till tullverket skall fullgöras i samband med&lt;br&gt;import och export. Detta förefaller mycket opraktiskt, såvida inte SCB&lt;br&gt;kort och gott föreskriver att uppgiftsskyldigheten skall fullgöras till&lt;br&gt;tullmyndigheterna i enlighet med gällande tullförfattningar. Det finns&lt;br&gt;inga överväganden i betänkandet om att uppgifterna för&lt;br&gt;utrikeshandelsstatistiken skall insamlas på annat sätt än som sker för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närvarande. Det bör därför rimligen inte komma i fråga annat än att&lt;br&gt;generaltullstyrelsen skall meddela de föreskrifter som behövs, utöver&lt;br&gt;lag och förordning, om när och hur uppgifterna skall lämnas till&lt;br&gt;tullmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet konstaterar att utredningsförslaget innebär viss&lt;br&gt;utökning av kretsen av dem som är skyldiga att lämna uppgifter som&lt;br&gt;underlag för statlig statistikframställning (6 §). Denna utökning framstår&lt;br&gt;som välmotiverad. Vad gäller den skrivelse från SCB rörande kort-&lt;br&gt;periodisk lönestatistik, som nämns i specialmotiveringen, vill institutet&lt;br&gt;dock understryka att uppgiftslämnandets omfattning måste bedömas med&lt;br&gt;hänsyn till vad som framhålls i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § 6 räknas de, som är skyldiga att lämna uppgifter, upp. Där finns&lt;br&gt;de uppgiftslämnare med som SO har anledning att begära uppgifter&lt;br&gt;från, nämligen kommuner, landstingskommuner samt stiftelser och&lt;br&gt;andra sammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § 7 anges inom vilka områden uppgiftsskyldighet föreligger. I&lt;br&gt;första stycket anges utbildning som ett sådant område. 1 andra stycket&lt;br&gt;anges att kommuner och landstingskommuner dessutom är skyldiga att&lt;br&gt;lämna uppgifter om skolväsendet. SO är mycket frågande till inne-&lt;br&gt;börden av denna skrivning. Begreppsmässigt borde skolväsendet täckas&lt;br&gt;in av begreppet utbildning. &amp;quot;Dessutom” i andra stycket föreläller därför&lt;br&gt;ologiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket, § 7, begränsas uppgiftsplikten för stiftelser och andra&lt;br&gt;sammanslutningar som inte driver rörelse till uppgifter om anställdas&lt;br&gt;arbets- och avlöningsförhållanden. SO är angelägen om en fullständig&lt;br&gt;skol- och vuxenutbildningsstatistik. Det är därför viktigt att skolor med&lt;br&gt;annan huvudman än stat eller kommun men under statlig tillsyn liksom&lt;br&gt;studieförbunden har samma skyldighet att lämna de nödvändiga upp-&lt;br&gt;gifterna för uppföljning och utvärdering, planering etc. som skolor&lt;br&gt;med kommun eller landsting som huvudman. Uppgiftsplikten för&lt;br&gt;sådana stiftelser eller sammanslutningar, som bedriver utbildningsverk-&lt;br&gt;samhet under statlig tillsyn, måste således vidgas till att omfatta också&lt;br&gt;utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;; fjärde stycket, § 7, begränsas uppgiftsplikten till uppgifter som inte&lt;br&gt;är äldre än tre år. SO finner denna begränsning rimlig med hänsyn till&lt;br&gt;uppgiftslämnarbördan. För resultatanalyser finns det oftast behov av att&lt;br&gt;gå längre tillbaka än tre år - för arbetet med fördjupad anslagsfram-&lt;br&gt;ställning har direktiven varit att en femårsperiod skall belysas. I detta&lt;br&gt;arbete kan det säkert komma fram behov av uppgifter som inte förut-&lt;br&gt;setts tidigare och önskemål om uppgiftsinsamling för förhållanden&lt;br&gt;längre tillbaka i tiden än tre år. Det är emellertid orimligt att begära&lt;br&gt;att uppgiftslämnare skall vara tvingade att lämna uppgifter från kanske&lt;br&gt;arkiverat material - det är rimligare att begära sådan framförhållning&lt;br&gt;hos myndigheterna som treårsgränsen förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO anser liksom utredningen det rimligt att uppgiftsplikten inte kan&lt;br&gt;gälla prognosuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen framhåller att utredaren i 7 § valt att använda en&lt;br&gt;förhållandevis grov indelning vid beskrivningen av uppgifter som skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna omfattas av uppgiftsskyldighet. Utredningens motiv är att beskriv-&lt;br&gt;ningen annars skulle bli alltför utförlig. Det är också skogsstyrelsens&lt;br&gt;uppfattning att indelningen inte bör vara detaljerad. Den bör till och med&lt;br&gt;kunna göras ännu grövre än i förslaget. Skogsstyrelsen anser dessutom&lt;br&gt;att beskrivningen behöver kompletteras med ett område som kan&lt;br&gt;benämnas &amp;quot;naturresurser&amp;quot;, dvs mark, vatten, skog etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeristyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § lagförslaget anges att lämnandet av uppgifter för statistiska&lt;br&gt;ändamål är frivilligt om inte skyldighet föreskrivits i den föreslagna&lt;br&gt;lagen eller i annan lag. Begreppet &amp;quot;statistiska ändamål&amp;quot; är inte&lt;br&gt;definierat men det får antas att paragrafen blir tillämplig på loggboks-&lt;br&gt;verksamheten eftersom de insamlade uppgifterna inte i första hand är&lt;br&gt;avsedda att utgöra underlag för beslut som rör de enskilda uppgifts-&lt;br&gt;lämnama. En jämförelse av 4 § med 6, 7 och 8 § i lagförslaget och&lt;br&gt;med 1 § i föreslagen statistikförordning visar dock att lagen tar sikte&lt;br&gt;på den verksamhet som bedrivs av SCB. Skyldighet att lämna uppgifter&lt;br&gt;avses gälla gentemot SCB och SCB får föreskriva om när och på vilket&lt;br&gt;sätt uppgiftsskyldighet skall fullgöras. Fiskeristyrelsen finner att denna&lt;br&gt;ordning inte lämpligen bör tillämpas på loggboksverksamheten utan&lt;br&gt;förutsätter att, för den händelse bemyndigandet i 33 § fiskeriförord-&lt;br&gt;ningen inte befinns utgöra tillräcklig grund för styrelsens kungörelse&lt;br&gt;om fiskeloggbok, förtydligande sker av regeringens delegationsbemyn-&lt;br&gt;digande i 33 § fiskelagen. Förtydligandet bör, för undvikande av&lt;br&gt;kollisioner mellan bestämmelser i den föreslagna lagen och i fiskeri-&lt;br&gt;styrelsens kungörelse, eventuellt innefatta föreskrifter om i vilken&lt;br&gt;utsträckning statistikframställningslagen skall tillämpas i fiskeri-&lt;br&gt;styrelsens verksamhet. Fiskeristyrelsen utgår dock tills vidare från att&lt;br&gt;regeringen vid utformningen av nämnda delegationsbestämmelse i&lt;br&gt;fiskeriförordningen beaktade regeringsformens krav och att laglig grund&lt;br&gt;således redan idag finns för infordrandet av loggboksstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i de särskilda bestämmelser som anges i paragrafens (5 §)&lt;br&gt;sista stycke är av största betydelse för arbetarskyddsstyrelsens&lt;br&gt;möjlighet att erhålla sådana uppgifter som behövs för att ta fram&lt;br&gt;den statistik som är nödvändig för verksamheten, t.ex. statistik kring&lt;br&gt;arbetsskador. Överlämnandet av uppgifter mellan myndigheter skall&lt;br&gt;regleras närmare i en statistikförordning, varför betydelsen av&lt;br&gt;lagförslaget liksom vad gäller 3 § måste diskuteras i relation till denna,&lt;br&gt;(se vidare nedan i avsnittet om statistikförordningen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen (andra stycket s. 31) krävs inte något&lt;br&gt;författningsstöd för överlämnande av uppgifter mellan myndigheter i&lt;br&gt;de fall sekretesslagen tillåter detta. Denna författningsreglering är&lt;br&gt;således avsedd för den situation att sekretessbelagda uppgifter skall&lt;br&gt;överlämnas mellan myndigheter (tredje stycket s. 31). Det är önskvärt&lt;br&gt;att denna bedömning tydligt återges i en kommande lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen noterar att Folk- och bostadsräkningarna är det enda&lt;br&gt;tillfälle då uppgiftsskyldighet för rent statistiska ändamål åläggs&lt;br&gt;enskilda privatpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB har hittills grundats på en separat lagstiftning och utredningen&lt;br&gt;antar att så kommer att ske också i fortsättningen (s. 32). Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen delar uppfattningen att det är önskvärt att FoB också&lt;br&gt;i fortsättningen bygger på en separat lagstiftning. Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen vill i detta sammanhang påpeka betydelsen av att möjligheten&lt;br&gt;till samkömingar inte begränsas i framtiden, se nedan kommentaren till&lt;br&gt;12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen förutsätter att den krets av uppgiftslämnare&lt;br&gt;som anges i paragrafen innefattar alla arbetsgivare även egna företagare&lt;br&gt;utan anställda. En sådan insamling av bl.a. sysselsättningsuppgifter från&lt;br&gt;hela arbetsmarknaden är nödvändig för att täcka de behov som&lt;br&gt;arbetarskyddstyrelsen m.fl. har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående till vem uppgiftsskyldigheten skall fullgöras se även&lt;br&gt;kommentar till 1 § i utkastet till statistikförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § 7 anges vilken typ av uppgifter som uppgiftslämnama enligt 6 §&lt;br&gt;kan åläggas att lämna. Bland de nämnda uppgifterna ingår &amp;quot;arbets- och&lt;br&gt;miljöförhållanden&amp;quot;. I specialmotiveringen anges att detta kan avse&lt;br&gt;arbetsmiljö. Ett annat område som anges är den företagsbaserade&lt;br&gt;sysselsättningsstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetarskyddsstyrelsens bedömning av arbetsskadestatistiken&lt;br&gt;behövs inte bara uppgifter om antalet anställda vid enskilda företag&lt;br&gt;(vilket kan erhållas idag), utan också uppgift om hur dessa fördelar sig&lt;br&gt;på kön, ålder, yrke och arbetad tid. Sådana uppgifter behövs för att&lt;br&gt;göra korrekta utvärderingar av arbetsskaderisken vid enskilda arbets-&lt;br&gt;ställen, t.ex. för att avgöra om arbetsskadefrekvensen vid arbetsstället&lt;br&gt;är högre än vad som kan förväntas, utifrån den genomsnittliga situa-&lt;br&gt;tionen i riket eller inom den aktuella branschen. Det bör också noteras&lt;br&gt;att uträkning av de av arbetsmiljökorhmissionen föreslagna differen-&lt;br&gt;tierade arbetsmiljöavgiftema kommer att kräva tillgång till sådana data&lt;br&gt;om enskilda arbetsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således av största vikt att den föreslagna lagen lämnar&lt;br&gt;möjlighet till insamling av sådana detaljerade uppgifter om personal-&lt;br&gt;sammansättningen vid enskilda arbetsställen (dvs hur de anställda&lt;br&gt;fördelar sig på kön, ålder, yrke och arbetad tid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker regeln i 4 § om frivilligt uppgiftslämnande men föreslår&lt;br&gt;ett förtydligande som innebär att formuleringen &amp;quot;föreskrivs i&amp;quot; i slutet&lt;br&gt;av paragrafen byts ut mot &amp;quot;följer av&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till SCBs ändringsförslag är att statistiklagen förutsätter&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om uppgiftsskyldighet i SCBs författnings-&lt;br&gt;samling (SCB-FS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får enligt SCBs uppfattning inte glömmas bort att om inte upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet följer av bestämmelse i lag så är det den enskilde själv&lt;br&gt;som skall bestämma om uppgifter skall lämnas eller inte. 4 § erinrar&lt;br&gt;om detta och fyller därmed enligt SCBs uppfattning en viktig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pedagogisk funktion, bl.a. med hänsyn till att fysiska personer, dvs&lt;br&gt;enskilda individer, inte omfattas av uppgiftsskyldighet enligt den&lt;br&gt;föreslagna lagen (se s. 36 i betänkandet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller användningen av begreppet &amp;quot;enskild&amp;quot; anser SCB att&lt;br&gt;det för att underlätta läsförståelsen bör framgå klart av författnings-&lt;br&gt;texten ifall därmed åsyftas juridiska personer eller enskilda individer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker 5 §. Regeln som ger uttryck för den s.k. proportiona-&lt;br&gt;litetsprincipen understryker behovet av avvägningar och hänsyn till&lt;br&gt;uppgiftslämnamas intressen. Regeln innebär enligt specialmotiveringen&lt;br&gt;ingen förändring av vad som f.n. gäller (se s. 63).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker 6 §. SCB anser att kretsen uppgiftsskyldiga fått en&lt;br&gt;ändamålsenlig utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en så god och heltäckande arbetsmarknadsstatistik som&lt;br&gt;möjligt anser SCB att det är naturligt att alla arbetsgivare är skyldiga&lt;br&gt;att lämna uppgifter som underlag för denna statistik (se 7 § 3:e&lt;br&gt;stycket). Detta motsvarar också vad SCB framhållit i en skrivelse till&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens härav har uppgiftslämnarkretsen i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller enligt den nuvarande förordningen (1966:37) om stati-&lt;br&gt;stiska uppgifter från rörelseidkare och ägare till flerfamiljshus utvidgats&lt;br&gt;till att också omfatta stiftelser och andra sammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att 7 § 2:a stycket bör kompletteras med följande&lt;br&gt;uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- produktion, transporter och energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- produktionskapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbetsförhållanden och arbetsmiljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- naturresurser och miljöförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB föreslår också att 7 § 2:a stycket kompletteras med uppgifter om&lt;br&gt;biblioteksväsendet och därmed skulle innehålla tillägget&amp;quot;. .uppgifter om&lt;br&gt;skol- och biblioteksväsendet..&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB förutsätter att utformningen av 7 § med avseende på precise-&lt;br&gt;ringskravet och från formella juridiska utgångspunkter i övrigt&lt;br&gt;uppfyller utredningens målsättning att inte göra någon förändring i den&lt;br&gt;nuvarande uppgiftspliktens materiella omfattning. Se särskilt avsnitt&lt;br&gt;4.3 i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs enligt SCBs uppfattning med hänsyn till reglerna i RF 8&lt;br&gt;kap 3 och 5 § att uppgiftsskyldighetens omfattning enligt 7 § får en så&lt;br&gt;fullständig och tydlig reglering som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således från formella utgångspunkter mycket viktigt att&lt;br&gt;uppgifter som ligger till grund för angelägen statistik och som det&lt;br&gt;åligger SCB att ta fram kommer att täckas in av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB är tveksam till om 8 § från formella utgångspunkter är förenlig&lt;br&gt;med delegeringsreglema i 8 kap regeringsformen (RF) och förordar att&lt;br&gt;paragrafen bör utgå av denna anledning. 13 § i förordningsutkastet bör&lt;br&gt;innehålla en uttrycklig delegeringsregel beträffande föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SCBs uppfattning ger paragrafen som syftar på myndighets&lt;br&gt;normbeslut anledning till frågor i två avseenden dels beträffande&lt;br&gt;eventuella hinder mot s.k. direktdelegering p.g.a. RF 8 kap 11 § och&lt;br&gt;dels beträffande riksdagens möjligheter att delegera normgivnings-&lt;br&gt;kompetens när det gäller uppgiftsskyldighet (jfr RF 8 kap 7-10 §). SCB&lt;br&gt;anser mot denna bakgrund att paragrafen bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att 13 § i statistikförordningen uttryckligen bör ange att&lt;br&gt;SCB får meddela sådana tillämpningsförskrifter som avses i RF 8 kap&lt;br&gt;13 § angående uppgiftsskyldighet. Föreskrifter av detta slag utfärdas&lt;br&gt;regelmässigt i verkets författningssamling (SCB-FS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB 90-kommissionen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiklagen blir med de angivna formuleringarna till stora delar även&lt;br&gt;tillämplig på folk- och bostadsräkningar. Utredningen förutsätter&lt;br&gt;emellertid att framtida folk- och bostadsräkningar liksom hittills även&lt;br&gt;kommer att regleras genom särskilda lagar. Bestämmelser i dessa&lt;br&gt;kommer härigenom att innebära utvidgningar eller inskränkningar i&lt;br&gt;förhållande till bestämmelserna i statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förhållande som särskilt framhålls av utredningen är att&lt;br&gt;statistiklagen inte tar med enskilda privatpersoner bland dem som lagen&lt;br&gt;anger som uppgiftsskyldiga (7 §). Det är enligt utredningen endast vid&lt;br&gt;folk- och bostadsräkningar som fysiska personer (enskilda individer)&lt;br&gt;åläggs skyldighet att medverka. Utredningen synes härvid ha bortsett&lt;br&gt;från den uppgiftsskyldighet som åligger fysiska personer som bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet eller äger fastighet med fler än två bostäder eller&lt;br&gt;med en eller flera lokaler. Det kan röra sig om ett antal i storleks-&lt;br&gt;ordningen ett par hundra tusen personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § i lagförslaget skall &amp;quot;en myndighet som samlar in uppgifter&lt;br&gt;... se till att dessa inte är fler eller avser annat än som behövs för det&lt;br&gt;ändamål som statistikframställningen skall tillgodose&amp;quot;. Häremot kan&lt;br&gt;inget invändas, förutsatt att uppgifterna insamlas enbart för statistik-&lt;br&gt;ändamål. Men insamlas de för tillsyn eller kontroll måste de uppenbar-&lt;br&gt;ligen avse också dessa ändamål. Lagtexten bör på denna punkt förtyd-&lt;br&gt;ligas så att den begränsas till att reglera de fäll då information insamlas&lt;br&gt;för enbart statistiksyften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förscikringskasseförbundet (Stockholms läns allmänna försäkringskassa)&lt;br&gt;påpekar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten till § 5 talas om &amp;quot;förbilligas&amp;quot;. Såvitt vi vet förekommer inte&lt;br&gt;detta ord i svenska språket och bör därför bytas ut. Vi anser vidare att&lt;br&gt;lagtext skall skrivas med rak ordföljd. Detta påpekande gäller också för&lt;br&gt;§6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande § 7 vill vi påpeka att lagen (1980:621) numera heter&lt;br&gt;(1990:52) samt att konsekvensen enligt sista stycket torde bli att SCB&lt;br&gt;inte kan åta sig uppdrag från andra än statliga myndigheter - om man&lt;br&gt;inte tror sig om att kunna få in &amp;quot;frivilliga” svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet anser med hänvisning till tidigare utredning&lt;br&gt;att det kan vara lämpligt att överväga frågan om ett starkare förlättnings-&lt;br&gt;mässigt stöd för riksskogstaxeringen i samband med att den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen nu skall regleras. Universitetet har också den&lt;br&gt;uppfattningen att det intrång som riksskogstaxeringen gör är så mar-&lt;br&gt;ginellt, att någon ersättning till berörda markägare inte kan komma i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 sand. Nr 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Samråd och information (9-11 §)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har invändningar mot vissa delar av förslagen.&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen och Skolöverstyrelsen har formella invändningar mot&lt;br&gt;samrådsregeln. Datainspektionen, SCB och Företagens uppgiftslämnar-&lt;br&gt;delegation m.fl. vill ha ändringar i sak beträffande samrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Sveriges Riksbank, Socialstyrelsen och Generaltullstyrelsen är kritiska till&lt;br&gt;informationsplikten när statistiken är det sekundära ändamålet. Detta&lt;br&gt;gäller även för Statskontoret som dessutom är tveksam till regelns&lt;br&gt;konstruktion ur legal synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Synpunkter på samrådet:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har inga möjligheter att samråda med klienter&lt;br&gt;eller klientorganisationer då registeruppgifterna är reglerade i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till klienter om att uppgifter från register och behand-&lt;br&gt;lingsjournaler kommer att bearbetas för statistiska ändamål kan endast&lt;br&gt;lämnas på allmänt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen föreslår därför att 9, 10 och 11 § i lagför-&lt;br&gt;slaget inte skall gälla registerinformation vid kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;eller statistik som produceras inom verket med registret eller behand-&lt;br&gt;lingsjournal som bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen konstaterar att samrådsregeln (9 §) torde överensstämma&lt;br&gt;med nu gällande lag finns och har därför inga erinringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. samrådsförordningen (1982:668) omfattar inte bara statistik-&lt;br&gt;uppgifter utan även andra uppgifter som begärs av statlig myndighet.&lt;br&gt;Den nu föreslagna lagtexten omfattar således endast en del av statens&lt;br&gt;uppgiftsinsamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts används de uppgifter som insamlas i samband&lt;br&gt;med import och export av varor inte bara för statistiska ändamål utan&lt;br&gt;exempelvis även för uppbördsändamål. Det synes inte rationellt att en&lt;br&gt;och samma uppgift måste förhandlas med en och samma organisation&lt;br&gt;utifrån två olika författningar med olika omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna (9 - 10 §) är likartade de bestämmelser som finns i&lt;br&gt;förordningen om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från&lt;br&gt;näringsidkare och kommuner, § 3 och 4. Enligt förteckningen, bilaga&lt;br&gt;5 i betänkandet, kommer denna förordning inte att upphöra. Det skulle&lt;br&gt;då finnas likartade men inte likalydande bestämmelser i en lag rörande&lt;br&gt;statlig statistikframställning och i en förordning för statliga&lt;br&gt;myndigheters övriga uppgiftsinsamlingar. SO anser, som också berörts&lt;br&gt;ovan, att den nämnda förordningen måste anpassas efter den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen ställer sig bakom förslaget om ett i princip obligatoriskt&lt;br&gt;samråd. Det är viktigt att - som utredningen föreslår - samrådet även&lt;br&gt;omfattar informationen till uppgiftslämnama. En oklarhet finns dock i&lt;br&gt;lagförslaget. Skogsstyrelsen tolkar förslaget som att varje organisation&lt;br&gt;som kan anses företräda uppgiftslämnama - alla eller en del av dem -&lt;br&gt;skall ges tillfälle till samråd. Detta är svårt att genomföra och samrådet&lt;br&gt;skulle bli mycket dyrbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker i princip 9 § men anser att samrådsskyldigheten, liksom&lt;br&gt;för närvarande, bör hänföra sig till nya eller förändrade uppgiftskrav.&lt;br&gt;SCB föreslår också förtydliganden i två avseenden som innebär dels att&lt;br&gt;samrådet inte skall omfatta statistikens syfte och dels att det bör anges&lt;br&gt;med vem samrådet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådet enligt den nuvarande samrådsförordningen (1982:668) med&lt;br&gt;företrädare för uppgiftslämnarorganisationerna har enligt SCBs upp-&lt;br&gt;fattning fungerat bra. Genom samrådsförfarandet tillförs också stati-&lt;br&gt;stiken värdefull sakkunskap på uppgiftslämnarområdet. SCB vill i&lt;br&gt;sammanhanget förorda att samrådsförordningen även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall gälla för de övriga myndigheter som nu tillämpar denna. SCB gör&lt;br&gt;detta med anledning av vad som sägs i utredningen om att föra över&lt;br&gt;samrådsförordningens bestämmelser till verksförordningen (se bilaga&lt;br&gt;4 i betänkandet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att det behövs ett förtydligande i lagtexten till 9 § som&lt;br&gt;innebär att samrådet skall avse organisation som företräder de&lt;br&gt;kategorier uppgiftslämnare som anges i 6 §. De samrådsorganisationer&lt;br&gt;som avses bör också enligt SCBs uppfattning kvalificeras på visst sätt,&lt;br&gt;bl.a. så att oklarheter beträffande behörigheten att företräda uppgifts-&lt;br&gt;lämnarna undviks. SCB utgår ifrån att reglerna utformas så att det&lt;br&gt;framgår att samrådet även i framtiden kommer att ske med sådana&lt;br&gt;etablerade organisationer som hittills företrätt uppgiftslämnama, dvs&lt;br&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet, Landstingsförbundet samt Svenska pastoratsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialmotiveringen till 9 &amp;nbsp;§ motsvarar bestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehållsmässigt den nuvarande samrådsförordningen. Lagtexten ger&lt;br&gt;emellertid intryck av att varje beslut om uppgiftsinsamling också när&lt;br&gt;inga förändringar är avsedda skulle omfattas av 9 §. SCB anser därför&lt;br&gt;att det bör göras klart i lagtexten att samrådsskyldigheten endast skall&lt;br&gt;gälla nya eller förändrade uppgiftskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser även att det krävs förtydligande i lagtexten när det gäller&lt;br&gt;samråd om syftet med en uppgiftsinsamling; därmed kan enligt SCBs&lt;br&gt;uppfattning inte avses samråd om statistikens syfte vilket som regel&lt;br&gt;framgår av de beslut som fattats av statsmakterna genom riksdagsbeslut&lt;br&gt;eller på annat sätt. Samrådet bör enligt SCBs uppfattning avse en&lt;br&gt;undersökningsuppläggning och omfattning med utgångspunkt från syftet&lt;br&gt;med statistiken. Lagtexten bör utformas i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i lagförslaget uppställda kravet på samråd innan uppgifter insamlas&lt;br&gt;för statistikframställning (9 §) iakttas redan nu genom att riksbanken&lt;br&gt;före insamling av uppgifter söker kontakt med och samråder med den&lt;br&gt;organisation som företräder uppgiftslämnama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är positivt att samrådsförfarandet nu blir lagreglerat och att det blir&lt;br&gt;en viss skärpning av reglerna för samrådsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådsförfarandet är av mycket stor betydelse för att kommunerna&lt;br&gt;inte skall drabbas av uppgiftslämnande som är dåligt anpassat till&lt;br&gt;kommunens förutsättningar eller som av olika orsaker är onödigt, t.ex.&lt;br&gt;på grund av att uppgifterna redan finns. Det är därför av stor betydelse&lt;br&gt;att samrådsskyldigheten efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore bra om det för de statliga myndigheterna utarbetades&lt;br&gt;rekommendationer om hur samråd skall fungera, där rutiner för samråd&lt;br&gt;närmare beskrivs. Detta skulle underlätta kontakterna med de statliga&lt;br&gt;myndigheterna i framtiden och förbundet skulle slippa onödiga&lt;br&gt;konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då förbundet under åren har behandlat samrådsärenden har det i&lt;br&gt;många fäll varit mycket knappt om tid för att fullgöra ett meningsfullt&lt;br&gt;samråd. Många ärenden kräver bl.a. att samrådet föregås av&lt;br&gt;kommunkontakter. Det är därför av särskild vikt att tidsaspekten även&lt;br&gt;beaktas så att organisation som företräder uppgiftslämnare ges den tid&lt;br&gt;som ärendet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet instämmer i den sistnämnda tidsaspekten och&lt;br&gt;understryker mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter vikten av att&lt;br&gt;myndigheten ger de berörda organisationerna rimlig tid att ta ställning till&lt;br&gt;presenterade förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser regeln om samrådsplikt med FUD kan framhållas, såsom&lt;br&gt;utredaren har gjort, att en hänvisning i verksförordningen är tillräcklig&lt;br&gt;för att den föreslagna lagen i tillämpliga delar också skall gälla sådant&lt;br&gt;uppgi ftsinhämtande som inte är statistik. Samrådsförordningen&lt;br&gt;(1982:668) skulle därmed kunna upphöra. Förfarandereglema i denna&lt;br&gt;kan överflyttas till statistikförordningen. Alla förfaranderegler för&lt;br&gt;myndigheterna skulle då samlas under en gemensam författningsmassa.&lt;br&gt;Det är fullt klart idag att myndigheterna inte i alla delar följer&lt;br&gt;nuvarande samrådsregler. En lagmarkering om samrådet är därför&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Synpunkter på informationsplikten:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rikförsäkringsverket anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lagens krav på informationsplikt till uppgiftslämnare, i&lt;br&gt;RFVs fåll de försäkrade, kan det innebära att betydande&lt;br&gt;kompletteringar blir nödvändiga på ett stort antal av de blanketter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;används i försäkringskassornas verksamhet. Detta med anledning av att&lt;br&gt;stora delar av RF Vs statistik bygger på just sådana uppgifter som i&lt;br&gt;första hand inhämtats för försäkringskassornas ärendehandläggning,&lt;br&gt;dvs administrativa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den information som skall lämnas till uppgiftslämnama vid&lt;br&gt;insamlingstillfallet kan givetvis endast bygga på då gällande&lt;br&gt;förhållanden och kända avsikter. Med enskild torde avses såväl&lt;br&gt;enskilda som företag. Vid rutinmässig inhämtning av uppgifter enligt&lt;br&gt;lag eller liknande bör informationen kunna lämnas i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket framhåller angående informationsplikten att generaltullstyrelsen&lt;br&gt;på lämpligt sätt, t.ex. i olika informationsbroschyrer, kan ge de&lt;br&gt;upplysningar som här nämns. Det får dock anses uteslutet att tullverket&lt;br&gt;i blankett eller på motsvarande sätt ger de upplysningar som föreskrivs&lt;br&gt;i denna paragraf vid varje insamlingstillfalle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om statlig statistikframställning ska äga&lt;br&gt;giltighet i tillämpliga delar även på uppgifter från enskild som ingivits&lt;br&gt;till annan myndighet än statistikmyndigheten och för annat ändamål än&lt;br&gt;statistik om uppgifterna i fråga (genom överlämnande till statisti-&lt;br&gt;kmyndigheten) kommer att utgöra underlag för statistik (1 § l:a stycket&lt;br&gt;andra meningen i lagförslaget). Såvitt gäller RSV (skatteförvaltningen)&lt;br&gt;kommer således t.ex. vissa uppgifter i deklarationerna att i princip&lt;br&gt;omfattas av den föreslagna bestämmelsen eftersom sådana uppgifter&lt;br&gt;även utgör underlag till statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om giltighet i tillämpliga delar i 1 § kan dock enligt&lt;br&gt;verkets bedömning inte anses innebära att reglerna om information i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § skulle kunna bli tillämpliga på uppgifter som enskilda lämnar till&lt;br&gt;skatteförvaltningen för annat ändamål än statistik. Däremot innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § bestämmelser om upplysningsskyldighet som kommer att gälla för&lt;br&gt;bl.a. RSV:s verksamhet. I den mån förslaget betyder en i förhållande&lt;br&gt;till dagsläget utökad upplysningsskyldighet kan detta innebära behov av&lt;br&gt;ett stort antal nya eller ändrade blanketter eller broschyrer vilket&lt;br&gt;kommer att kräva tid för omställning. RSV vill också understryka att&lt;br&gt;det i betydande utsträckning saknas möjlighet att på blanketter få plats&lt;br&gt;med information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen konstaterar att förslaget i 11 § innebär ett krav på&lt;br&gt;information till uppgiftslämnama om &amp;quot;i vilken utsträckning'' uppgifter&lt;br&gt;insamlade för t.ex. administrativa och tillsynsändamål skall användas för&lt;br&gt;statistikframställning. Vid insamlandet är det oftast omöjligt att förutsäga&lt;br&gt;detta. Skogsstyrelsen anser att det är tillräckligt att informera om att&lt;br&gt;uppgifterna kan komma att användas för statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991192. 1 sand. Nr 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddssyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialmotiveringen ställer paragrafen (11 §) krav på&lt;br&gt;myndigheterna att i förväg undersöka om s.k. sekundäranvändning kan&lt;br&gt;bli aktuell. Arbetarskyddsstyrelsen finner att denna regel är rimlig, men&lt;br&gt;att det bör understrykas att det rör sig om en plikt att överväga detta&lt;br&gt;och att ändringar i planerna när det gäller användningen av insamlade&lt;br&gt;uppgifter inte nödvändigtvis behöver betraktas som ett &amp;quot;fel&amp;quot; (4:e&lt;br&gt;stycket s. 75). Vilken förändring i behovet av statistik som kan komma&lt;br&gt;att ske i en framtid är givetvis inte alltid möjligt att förutse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om informationsskyldighet i 10 § är baserad på principen om&lt;br&gt;informerat samtycke och är av grundläggande betydelse för ett&lt;br&gt;förtroendefullt förhållande till uppgiftslämnama. Enligt SCBs&lt;br&gt;uppfattning klargör utredningen i motivuttalanden på ett tydligt och&lt;br&gt;instruktivt sätt de principer som ligger till grund för informationsregeln&lt;br&gt;i 10 § (se avsnitt 4.4.2). SCB anser att informationsregeln med hänsyn&lt;br&gt;till dessa principer har stor betydelse såväl vid frivilligt uppgifts-&lt;br&gt;lämnande som i samband med lagstadgad uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB är positiv till regeln som innebär upplysningsskyldighet i samband&lt;br&gt;med administrativ verksamhet när det gäller statistiska användningar av&lt;br&gt;uppgifter som lämnas i dessa sammanhang. Regeln som har en rent&lt;br&gt;upplysande funktion bör kunna stärka medvetenheten och förståelsen&lt;br&gt;bland allmänheten för statistikens roll i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens 11 § ges myndigheten en skyldighet att upplysa den enskilda&lt;br&gt;om i vilken utsträckning uppgifterna kan komma att användas för&lt;br&gt;statistik. I specialmotiveringen anges att regeln endast tar sikte på den&lt;br&gt;situationen att en myndighet med hjälp av en blankett samlar in upp-&lt;br&gt;gifter från en enskild. Om upplysning inte har givits, anges i special-&lt;br&gt;motiveringen, att myndigheten ”handlat felaktigt, men detta utgör inte&lt;br&gt;ett legalt hinder för uppgifternas användning för statistik”. Några&lt;br&gt;övergångsregler ges inte i lagförslaget, mer än att bestämmelsen inte&lt;br&gt;har någon retroaktiv räckvidd. Om myndighet endast utgår från lagen&lt;br&gt;och inte från specialmotiveringen innebär detta att en stor del av de&lt;br&gt;blanketter som myndigheterna använder sig av bör göras om. I annat&lt;br&gt;fall har bestämmelsen ingen räckvidd och är då enligt vår uppfattning&lt;br&gt;obehövlig. Om myndigheten följer bestämmelsen kan den också få&lt;br&gt;konstiga konsekvenser, exempelvis vid brottsanmälan och i hela&lt;br&gt;kriminalstatistiken. Enskild som anmäler brott skall upplysas på&lt;br&gt;blanketten att uppgifterna kan komma att användas för statistik. På&lt;br&gt;samma sätt bör, logiskt sett, den som är intagen på kriminalvårdsanstalt&lt;br&gt;upplysas om att lämnade uppgifter kan komma att användas för&lt;br&gt;eventuell statistik. Vi menar också att regeln formellt rätt tillämpad av&lt;br&gt;myndigheterna kan komma att innebära avsevärda kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB 90-kommissionen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen delar helt den av utredningen anförda uppfattningen att&lt;br&gt;det, såväl när uppgiftslämnandet är frivilligt som när det är ålagt, är&lt;br&gt;viktigt och nödvändigt att motivera uppgiftslämnaren genom en fyllig&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna upplysningsplikten i ovan angivna avseenden till&lt;br&gt;uppgiftslämnare motsvaras helt av bestämmelser i FoB 90-lagen. Den&lt;br&gt;upplysningsplikt om ytterligare förhållanden som föreskrivs avseende&lt;br&gt;uppdragsgivare m.m. är inte aktuell för folk- och bostadsräkningar som&lt;br&gt;regleras i särskilda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skyldigheten att vid insamling av uppgifter för annan&lt;br&gt;administrativ verksamhet upplysa om att uppgifterna kan komma att&lt;br&gt;även användas för statistik framhåller utredningen att detta kan stöta på&lt;br&gt;olika problem av praktisk natur - det kan bl.a. vara svårt att på förhand&lt;br&gt;någorlunda heltäckande upplysa om en framtida statistisk användning.&lt;br&gt;Kommissionen vill här peka på att i folk- och bostadsräkningarna&lt;br&gt;hämtas uppgifter från ett stort antal administrativa register, som också&lt;br&gt;kan variera från gång till gång. Användningen av uppgifterna&lt;br&gt;tillgodoser härvid i en del fall flera av folk- och bostadsräkningarnas&lt;br&gt;skiftande ändamål. En upplysning om att de aktuella administrativa&lt;br&gt;uppgifterna kan komma att användas i folk- och bostadsräkningar måste&lt;br&gt;då av praktiska skäl bli mycket allmän och summarisk. Den kan dock&lt;br&gt;kompletteras av den information om uppgifter ur olika administrativa&lt;br&gt;register som lämnas i samband med genomförandet av folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningarna och mera direkt fäster uppmärksamheten på att&lt;br&gt;uppgifter som lämnas för administrativa ändamål även får en statistisk&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § lagförslaget skall en myndighet vid uppgiftsinsamling inte&lt;br&gt;bara upplysa om ändamålet härmed utan även lämna uppgiftslämnama&lt;br&gt;information om t.ex. &amp;quot;vad som gäller om uppgifternas bevarande” och&lt;br&gt;om &amp;quot;beslut och rättigheter enligt datalagen&amp;quot;. Detta är, enligt full-&lt;br&gt;mäktiges uppfattning, i många fall alltför kategoriskt. Underlaget för&lt;br&gt;riksbankens betalningsbalansstatistik är t.ex. den betalningsförmedlande&lt;br&gt;bankens blankett, varigenom en betalande lämnar betalningsuppdraget&lt;br&gt;till banken. Det ter sig inte rimligt att denna starkt förenklade&lt;br&gt;bankblankett skulle belastas med all den information som lagförslaget&lt;br&gt;förutsätter. En möjlighet till förenkling härvidlag bör, enligt full-&lt;br&gt;mäktige, medges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § regleras möjligheterna till &amp;quot;sekundär&amp;quot; uppgiftsinsamling för&lt;br&gt;myndigheterna. Bl.a. skall den enskilde upplysas om i vilken&lt;br&gt;utsträckning de uppgifter som han eller hon lämnar kan komma att&lt;br&gt;användas för statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans och riksförsäkringsverkets statistikmaterial bygger&lt;br&gt;i huvudsak på uppgifter försäkrade lämnar i samband med ett aktuellt&lt;br&gt;ersättningsärende, ansökan eller liknande. Såsom regeln i 11 § är&lt;br&gt;utformad skulle försäkringskassorna nästan varje gång en ansökan eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälan görs behöva upplysa om att uppgifterna kommer eller kan&lt;br&gt;komma att användas för olika statistiska sammanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringskassornas del skulle detta innebära att i stort sett vaije&lt;br&gt;socialförsäkringsblankett skulle förses med denna information. Detta är&lt;br&gt;givetvis praktiskt möjligt, men FKF vill ifrågasätta om det merarbete&lt;br&gt;för myndigheterna med förfrågningar m.m., som informationsplikten&lt;br&gt;skulle innebära, verkligen motsvaras av nytta för den enskilde. I&lt;br&gt;dagens samhälle är människor vana vid att uppgifter används för&lt;br&gt;statistiska sammanställningar av olika slag och det kan knappast hävdas&lt;br&gt;att denna statistik kränker den enskildes integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget saknar också den enskilde möjlighet att få en rättslig&lt;br&gt;prövning av huruvida myndigheten har uppfyllt sin informationsplikt&lt;br&gt;eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående anser FKF att lagförslaget i denna&lt;br&gt;fråga bör bli föremål för närmare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga synpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uppgifter skall insamlas till ett personregister i datalagens mening&lt;br&gt;meddelar DI i tillståndsbeslutet regelmässigt en föreskrift om vilken&lt;br&gt;information som skall ges till dem som kan komma att registreras. Den&lt;br&gt;nu föreslagna bestämmelsen bör därför inte innefatta en uttrycklig&lt;br&gt;skyldighet att informera om beslut och rättigheter enligt datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI tillstyrker förslaget om en informationsskyldighet även i det fäll&lt;br&gt;avsikten inte är att inrätta ett personregister i datalagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Uppgiftsskydd (12-13 §)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig i denna del har främst berört frågan om&lt;br&gt;anonymisering. Förslaget tillstyrks bl.a. av FoB 90-kommissionen och&lt;br&gt;försäkringskasseförbundet. Andra instanser har dock invändningar. Det&lt;br&gt;gäller t.ex Överstyrelsen för civil beredskap, Fiskeristyrelsen,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen och Sveriges Riksbank som är kritiska till&lt;br&gt;förslaget med hänsyn till de effekter detta skulle få för deras respektive&lt;br&gt;verksamheter. Riksarkivet tar upp behovet av samhällsforskningens&lt;br&gt;materialtillgång och SCB anser att överföring till arkivmyndighet bör&lt;br&gt;vara ett med anonymisering likvärdigt uppgiftsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande sker ingen kryptering av uppgifterna vid framställning&lt;br&gt;av statistikuttag ur registren utan uppgifterna förses med löpnummer&lt;br&gt;och kodnyckeln förvaras på annan enhet på myndigheten. Ett nytt&lt;br&gt;klientadministrativt system som skall ersätta det nuvarande systemet&lt;br&gt;planeras och i samband med det föreslås att statistikuttag ur systemet&lt;br&gt;ska vara krypterat. Vissa enheter på myndigheten behöver ha tillgång&lt;br&gt;till krypteringsnyckeln, dock ej statistikfunktionen. Krypteringsnyckeln&lt;br&gt;kan därför inte förvaras på annan neutral myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen anför följande beträffande 12 §: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:1 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf stadgas att uppgifter som samlats in för den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen utan dröjsmål sedan statistiken framställts skall&lt;br&gt;anonymiseras, om inte annat är särskilt föreskrivet. Förbehållet &amp;quot;om&lt;br&gt;inte annat särskilt är föreskrivet&amp;quot; syftar till bestämmelser i den av&lt;br&gt;riksdagen nyligen beslutade arkivlagen (1990:782).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI får här återigen peka på att datalagens bestämmelser gäller för&lt;br&gt;statistikregister som förs med hjälp av automatisk databehandling och&lt;br&gt;som innehåller personuppgifter. För sådana register kan DI komma att,&lt;br&gt;efter samråd med riksarkivet, meddela föreskrifter om att&lt;br&gt;statistikregister skall utgallras efter en viss tid. Den i betänkandet&lt;br&gt;föreslagna regeln om anonymisering av statistikregister utan dröjsmål,&lt;br&gt;gäller således enbart för statistikregister som ej utgör personregister i&lt;br&gt;datalagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller bestämmelsen i andra stycket om förbud mot att&lt;br&gt;sammanföra en anonymiserad uppgift med andra uppgifter i syfte att&lt;br&gt;återfinna den enskildes identitet. DI ifrågasätter om inte bestämmelsen&lt;br&gt;fått en lite för vid utformning. I specialmotiveringen till den sägs att&lt;br&gt;användningen av en krypteringsnyckel inte skall fella under paragra-&lt;br&gt;fens ordalydelse. Ett användningssätt för krypteringsnyckeln är att göra&lt;br&gt;det möjligt att påföra tilläggsinformation om en registrerad vid ett annat&lt;br&gt;tillfälle än då de ursprungliga uppgifterna registrerades. För att kunna&lt;br&gt;göra detta måste den enskilde kunna identifieras. Användandet av&lt;br&gt;krypteringsnyckeln görs då i syfte att återfinna bestämda identiteter,&lt;br&gt;dvs. just för det ändamål den inte enligt paragrafens lydelse får&lt;br&gt;användas. Sådant krypteringsförfarande har betydelse också för&lt;br&gt;manuella register och register som inte regleras av datalagen. DI&lt;br&gt;föreslår att stadgandet formuleras om så att detta förfarande inte&lt;br&gt;hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagsutredningen anser, såsom tidigare nämnts, att en eventuell&lt;br&gt;lagstiftning på statistikområdet bör samordnas med innehållet i en&lt;br&gt;framtida datalag och framhåller vidare följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen vill här särskilt peka på att uppgiftsskyldigheten föreslås&lt;br&gt;gälla också för forskning samt att frågan om anonymisering särskilt&lt;br&gt;regleras i lagförslaget (12-13 §). Dessa frågor kräver överväganden där&lt;br&gt;utgångspunkten bör vara gemensam för integritetsskyddet vid&lt;br&gt;personregistrering och det uppgiftsskydd som omfattas av lagförslaget.&lt;br&gt;Datalagsutredningen kommer för sin del att beakta vad&lt;br&gt;statistikregelutredningen redovisat i det remitterade betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna planera inför och genomföra beredskapsåtgärder (t.ex.&lt;br&gt;ransoneringar/regleringar) i kriser/krig måste ÖCB bl.a. ha tillgång till&lt;br&gt;s.k. primäruppgifter från företagen (t.ex. vad gäller produktion,&lt;br&gt;förbrukning, lagerhållning etc.). Företagen är idag skyldiga (enligt lag&lt;br&gt;1982:1004) att lämna sådana uppgifter till ÖCB. Om uppgifterna&lt;br&gt;försvinner ur de statistiska registren måste ÖCB samla in dem på egen&lt;br&gt;hand, vilket skulle medföra orimliga arbetsinsatser och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det skälet bör ÖCB även i framtiden ha möjlighet att som nu &amp;nbsp;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttja vissa befintliga statistiska register för att inhämta önskade &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;primäruppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan påpekas att uppgiftslämnama till de för ÖCB aktuella&lt;br&gt;registren, t.ex. SCBs årliga publikation &amp;quot;Industri 19..&amp;quot;, är informerade&lt;br&gt;om att ÖCB får ta del av de lämnade uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i sin genomgång av paragrafer som är exempel&lt;br&gt;på överflödig lagstiftning tagit upp både 12 och 13 §§ och anför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolfte paragrafen behandlar anonymisering och refererar till&lt;br&gt;lagförslagets § 2 som refererar till sekretesslagen. I special motiveringen&lt;br&gt;till § 13 skriver utredaren att &amp;quot;Denna bestämmelse är i och för sig inte&lt;br&gt;nödvändig, eftersom regeringen har den normgivningskompetens som&lt;br&gt;åsyftas redan på grund av regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § innebär anonymisering att enskilds identitet avlägsnas eller&lt;br&gt;döljs. Förslaget medför att anonymiserad uppgift inte får sammanföras&lt;br&gt;med andra uppgifter i syfte att återfinna den enskildes identitet.&lt;br&gt;Förslaget bör dock utvidgas till att även täcka fall då uppgiften redan&lt;br&gt;är anonym och försök görs till bakvägsidentifiering av enskild person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen producerar idag inte någon form av statistik utan&lt;br&gt;uppdrar åt Statistiska centralbyrån att göra sammanställningar för den&lt;br&gt;officiella kreditmarknadsstatistiken. Den i lagen om den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen föreslagna 12 § gällande anonymisering av&lt;br&gt;uppgifter skulle för Statistiska centralbyrån innebära en rad&lt;br&gt;inskränkningar i den nuvarande statistikproduktionen. Som exempel kan&lt;br&gt;bl.a. nämnas att bankinspektionen och Statistiska centralbyrån träffat&lt;br&gt;överenskommelse med vissa institut om att publicera enskilda uppgifter&lt;br&gt;rörande dessa. Detta gäller t.ex. bankernas månatliga balansstatistik&lt;br&gt;och den årliga balans- och resultatstatistiken. Dessa uppgifter&lt;br&gt;publiceras som en tidsserie dvs. med uppgifter avseende flera tids-&lt;br&gt;perioder. En direkt anonymisering av insamlat material skulle i princip&lt;br&gt;omöjliggöra produktion och publicering av dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kan vidare peka på ett annat område där&lt;br&gt;anonymisering av , uppgifter skulle försämra kvaliteten på&lt;br&gt;kreditmarknadsstatistiken. Eftersom instituten på kreditmarknaden&lt;br&gt;förändras genom nyetableringar, fusioner, nedläggningar m.m. är det&lt;br&gt;viktigt att de i statistiken ingående instituten är identifierbara så att&lt;br&gt;relevanta grupper av institut kan konstrueras för att uppnå jämförbarhet&lt;br&gt;i statistiken mellan perioder. En sådan bearbetning skulle också&lt;br&gt;omöjliggöras om användaruppgifter anonymiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen invänder sålunda mot den i lagen om den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen föreslagna 12 § gällande anonymisering av&lt;br&gt;uppgifter som upptagits för automatisk databehandling. För att behålla&lt;br&gt;kvalitén på kreditmarknadsstatistiken och för att tillgodose användarnas&lt;br&gt;behov av statistik (ofta uppgiftslämnama själva) vore det av flera skäl&lt;br&gt;olämpligt att direkt låta anonymisera insamlade uppgifter. Enligt&lt;br&gt;bankinspektionens uppfattning bör det därför, samtidigt som den nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna lagen träder i kraft, i en särskild författning föreskrivas att Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;kreditmarknadsstatistiken inte omfattas av 12 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet delar uppfattningen att regler såsom om&lt;br&gt;anonymisering och förbud mot återidentifiering utgör ett viktigt&lt;br&gt;komplement till det legala skyddet i sekretesslagen och datalagen.&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid samtidigt av stor vikt att krav på anonymisering inte&lt;br&gt;utformas så att de omöjliggör longitudinella studier och utnyttjande av&lt;br&gt;långa tidsserier för forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet vill därför understryka vikten av att uttrycket &amp;quot;utan dröjsmål&lt;br&gt;efter det att statistiken har framställts” i 12 § inte ges en så snäv tolk-&lt;br&gt;ning att effektiv användning av paneldata förhindras. Dessutom bör&lt;br&gt;överlämnande till arkivmyndighet kunna betraktas som ett fullvärdigt&lt;br&gt;alternativ till anonymisering, sett från skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har intet att invända mot förslaget att reglera den statliga&lt;br&gt;statistikframställningen i särskild lag. Riksarkivets synpunkter och&lt;br&gt;invändningar inskränker sig till utformningen av 12 § förslaget till&lt;br&gt;särskild lag om den statliga statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § ges möjlighet att antingen avlägsna uppgifter som kan&lt;br&gt;identifiera den enskilde eller att dölja uppgifterna. Båda alternativen&lt;br&gt;har fått den gemensamma beteckningen anonymisering. Det senare&lt;br&gt;alternativet innebär kryptering, en metod som möjliggör ett återska-&lt;br&gt;pande av identitetema (sid 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förra alternativet är mer vagt till sin innebörd. Riksarkivet utgår&lt;br&gt;emellertid från att lagen skall erbjuda likvärdiga alternativ och att&lt;br&gt;termen avlägsna därför innebär att uppgifterna avlägsnas ur&lt;br&gt;upptagningen för automatisk databehandling, men behålls på annat slag&lt;br&gt;av medium, exempelvis COM. I annat fall skulle utredningen ha använt&lt;br&gt;den gängse legala termen gallring, jfr 10 § arkivlagen (1990:782) och&lt;br&gt;prop. 1989/90:72, särskild bil 1 avsnitt 3.5. Ett klarläggande på denna&lt;br&gt;punkt behövs i specialmotiveringen till den kommande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anonymisering genom alternativt döljande resp avlägsnande skall&lt;br&gt;vidtas, &amp;quot;om inte annat är särskilt föreskrivet&amp;quot;. Här torde åsyftas&lt;br&gt;föreskrifter som datainspektionen utfärdat med stöd av datalagen. Om&lt;br&gt;emellertid termen avlägsna används synonymt med gallra, kan&lt;br&gt;bestämmelsen även åsyfta särskilda gallringsbeslut som fattats av&lt;br&gt;riksarkivet med stöd av allmänna arkivstadgan, efter den 1 juli 1991&lt;br&gt;med stöd av arkivlagen. Om så är fallet, bör lagen på denna punkt&lt;br&gt;kompletteras med verkställighetsföreskrifter som ger riksarkivet&lt;br&gt;möjlighet att bevaka pågående statlig statistikproduktion och mandat att&lt;br&gt;vid behov utfärda särskilda gallringsbeslut. Det kan här nämnas, att&lt;br&gt;arkivlagen som reglerar gallring hos statliga myndigheter och som via&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter avses ge riksarkivet mandat att besluta&lt;br&gt;gallring i likhet med nu gällande förfarande, endast gäller om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvikande bestämmelser om gallring finns i annan lag eller förord- Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;ning. Det är angeläget att påpeka att statistikregister med bibehållna Bilaga 6&lt;br&gt;identifieringsmöjligheter i vissa fall kan ha ett värde för vetenskaplig&lt;br&gt;forskning genom att möjliggöra s.k. longitudinella studier, även efter&lt;br&gt;det att föreskriven statistik har framställts. Det faller inom riksarkivets&lt;br&gt;sektoransvar att bevaka att samhällsforskningens materialtillgång, även&lt;br&gt;inom statistikområdet, är tillräcklig och adekvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeristyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får antas att bestämmelsen om uppgiftsskydd i 12 § lagförslaget&lt;br&gt;inte är avsedd att tillämpas på den typ av personregister för&lt;br&gt;driftsstatistik som fiskeristyrelsens databaserade loggboksregister på&lt;br&gt;längre sikt och i andra hand utgör. Det är dock redan vid insamlandet&lt;br&gt;klart att de uppgifter som tillförs registret skall ligga till grund för den&lt;br&gt;statliga statistikframställningen. Med hänvisning till vad som tidigare&lt;br&gt;sagts om begreppet statlig statistikframställning och om lagens&lt;br&gt;tillämplighet i aktuella avseenden även hos den insamlande, synes&lt;br&gt;fiskeristyrelsen inte kunna bortse från anonymiseringsplikten i nämnda&lt;br&gt;paragraf. Det är dock uteslutet att genomföra en sådan anonymisering&lt;br&gt;i loggboksregistret. Uppgifterna i registret behöver nämligen också&lt;br&gt;under lång tid finnas tillgängliga för kontroll av enskildas fiske i&lt;br&gt;samband med prövning av låne- och bidragsansökningar. Registret är&lt;br&gt;för övrigt skyddat mot offentlighet enligt reglerna i 9 kap 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen ansvarar för ett register över anmälda&lt;br&gt;arbetsskador - Informationssystemet om arbetsskador (ISA). Detta&lt;br&gt;register utnyttjas dels som ett administrativt register, dvs i verkets&lt;br&gt;uppföljning och tillsynsarbete och dels för framställning av statlig&lt;br&gt;statistik. I den rena tillsynsverksamheten krävs att uppgifter om&lt;br&gt;enskilda fall finns tillgängliga under en avsevärd period efter den&lt;br&gt;inkomna anmälan. Även för den rena statistikframställningen krävs&lt;br&gt;identifierbara uppgifter för att t.ex. kunna komplettera den ursprungliga&lt;br&gt;arbetsskadeanmälan med uppgift om längden på sjukledigheten med&lt;br&gt;anledning av arbetsskadan, som i många fall inte är avslutad förrän&lt;br&gt;flera år efter skadans inträffande och anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ISA-registret har flera andra syften än som bas för&lt;br&gt;framtagning av statlig statistik, t.ex. underlag för tillsynsverksamhet&lt;br&gt;och forsknings- och utredningsverksamhet, förutsätter arbetarskyddssty-&lt;br&gt;relsen att denna paragraf inte berör ISA-registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också av stor vikt att det finns möjlighet till samkömingar&lt;br&gt;mellan ISA och exempelvis dödsorsaksregister, folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar och patientstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen vill generellt understryka vikten av att&lt;br&gt;möjligheter att skapa viktiga register för riskidentifiering genom&lt;br&gt;samköming mellan olika register över hälsoeffekter och register med&lt;br&gt;uppgifter om möjliga orsaker, exempelvis yrke (FoB), inte förhindras&lt;br&gt;i framtiden. Då resultatet av en skadlig påverkan i många fall kan dröja&lt;br&gt;åratal i vissa fall tiotals år är det således av största vikt att möjligheten&lt;br&gt;till samkömingar en längre tid efter insamling av data inte omöjlig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göres. Det förtjänar också att påpekas att den diskussion om risker för&lt;br&gt;intrång i den personliga integriteten som förts sällan gällt den typ av&lt;br&gt;samkörda register som utnyttjas för identifiering av tidigare okända&lt;br&gt;hälsorisker eller uppföljning av åtgärder som satts in mot kända&lt;br&gt;hälsorisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva analysen av sådana register kan i allmänhet ske med&lt;br&gt;avidentifierade personuppgifter. Som exempel kan nämnas den stora&lt;br&gt;användning av ett avidentifierat Cancermiljöregister (samköming&lt;br&gt;mellan socialstyrelsens cancerregister och SCBs folk- och bostads-&lt;br&gt;räkningar) som kommit till stånd. Vid analys av sådana register kan det&lt;br&gt;emellertid uppkomma frågeställningar som gör det önskvärt att i&lt;br&gt;fördjupad forskning och utredning följa upp enskilda individer. En&lt;br&gt;anonymisering av grundregistren skulle omöjliggöra eller avsevärt&lt;br&gt;försvåra sådan uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utomordentligt angeläget att lagförslaget inte förhindrar&lt;br&gt;riskidentifiering. Det kan exempelvis gälla uppföljning av effekterna av&lt;br&gt;lösningsmedelsexponering, belastningsskador, eller att studera inverkan&lt;br&gt;av arbetsmiljön på cancerincidensen och incidensen av hjärt- och&lt;br&gt;kärlsjukdomar. Det är således önskvärt att exempelvis sådana register&lt;br&gt;över hälsoeffekter som nämnts i l:a stycket på sid. 1 ASS yttrande&lt;br&gt;(effektregister) undantas från kravet på anonymisering, dvs förbehållet&lt;br&gt;&amp;quot;om inte annat särskilt är föreskrivet” bör avse att omfatta även dessa&lt;br&gt;register och nödvändiga bakgrundsregister (för närvarande framför allt&lt;br&gt;folk- och bostadsräkningarna). Om detta inte är möjligt vill arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen starkt betona vikten av att åtminstone kunna bevara&lt;br&gt;dessa i krypterad form, vilket visserligen skulle försvåra användningen&lt;br&gt;av registren för riskidentifiering, men förhoppningsvis inte omöjliggöra&lt;br&gt;ett sådant utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av att bevara insamlade material för framtida forskning&lt;br&gt;berörs i kommentaren till paragrafen. Att placera (omhänderta) sådant&lt;br&gt;material hos en arkivmyndighet minskar tillgängligheten för framtida&lt;br&gt;forskning. Arbetarskyddstyrelsen vill starkt understryka vikten av att&lt;br&gt;bevara material som kan vara intressant ur forsknings- och utred-&lt;br&gt;ningssynpunkt på ett för dessa ändamål så lättillgängligt sätt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att regeln i 12 § l:a stycket beträffande anonymisering av&lt;br&gt;statistiska material behöver kompletteras med en möjlighet att över-&lt;br&gt;lämna uppgifter till arkivmyndighet som ett likvärdigt uppgiftsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker förbudet mot återidentifiering. Med hänsyn till&lt;br&gt;regelns karaktär föreslås att den tas in i en särskild paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att både avidentifiering och skyddskryptering är metoder&lt;br&gt;som är ägnade att åstadkomma ett starkt uppgiftsskydd. När ett&lt;br&gt;material skall anonymiseras är det endera av dessa två åtgärder som&lt;br&gt;skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avidentifiering innebär en oåterkallelig åtgärd och hänsyn måste tas&lt;br&gt;till de olika bevarandeintressena innan en sådan åtgärd vidtas. Vissa&lt;br&gt;statistiska material som t.ex. har stort värde för framtida forskning bör&lt;br&gt;således arkiveras i enlighet med gällande arkivbestämmelser (prop.&lt;br&gt;1989/90:72 med förslag till ny arkivlag). Detsamma gäller för s.k.&lt;br&gt;longitudinella studier och överhuvud taget för statistik som bygger på&lt;br&gt;långa tidsstudier bl.a. inom företagsstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991192. 1 samt. Nr 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddskryptering är i stort sett ett lika effektivt skydd som Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;avidentifiering, men har den fördelen att nya uppgifter kan föras på de Bilaga 6&lt;br&gt;krypterade uppgifterna för samma individ. De nackdelar som nämnts&lt;br&gt;i föregående stycke med avidentifiering finns alltså inte här. Försöks-&lt;br&gt;verksamhet pågår med denna metod (jfr SCBs kommentar till 13 § i&lt;br&gt;lagen), vilket innebär att det f.n. inte kan avgöras i vilken mån&lt;br&gt;metoden blir användbar i den reguljära statistikframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som ovan sagts anser SCB att det är mycket&lt;br&gt;angeläget att överlämnande till arkivmyndighet anges som ett alternativ&lt;br&gt;till anonymisering i 12 § l:a stycket. Därigenom tillgodoses såväl de&lt;br&gt;intressen som en anonymisering avser att skydda som de aktuella&lt;br&gt;bevaringsbehoven. SCB tilllämpar för närvarande detta förfarande på&lt;br&gt;olika undersökningar och en avidentifierad kopia kan samtidigt behållas&lt;br&gt;för fortsatta statistiska bearbetningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uttryckligt lagstöd i 12 § för överlämnande av uppgifter till&lt;br&gt;arkivmyndighet i skyddssyfte och som alternativ till anonymisering&lt;br&gt;innebär att både skyddsintressena och statistikproduktionens intressen&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot återidentifiering är enligt SCBs uppfattning ett viktigt&lt;br&gt;legalt komplement till det redan nu starka dataskyddet vid SCB.&lt;br&gt;Förbudet syftar på vissa speciella förfaranden som endast delvis torde&lt;br&gt;omfattas av nu gällande straffbestämmelser i bl.a. datalagen. SCB&lt;br&gt;anser bl.a. med hänsyn till att det införs en ny typ av brott att stadgan-&lt;br&gt;det bör tas in i en särskild paragraf i statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB tillstyrker 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln syftar på bestämmelser om sekretess och säkerhet och i utkastet&lt;br&gt;till statistikförordning (9 §) föreslås en regel om användning av&lt;br&gt;skyddskryptering på statistikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av motiven till statistikförordning pågår f.n. en försöks-&lt;br&gt;verksamhet med skyddskryptering vid SCB. Resultatet av försöksverk-&lt;br&gt;samheten skall redovisas till regeringen senast vid utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB 90-komniissionen anför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de uppgifter som förekommer i folk- och bostadsräkningarna har&lt;br&gt;statsmakterna ansett det vara av särskilt intresse att de bevaras i&lt;br&gt;identifierbar form för framtida forskning. I enlighet härmed, och också&lt;br&gt;i överensstämmelse med utredningens förslag, föreskrivs i FoB 90-&lt;br&gt;lagen att det av statistiska centralbyrån upprättade registret över folk-&lt;br&gt;och bostadsräkningen så snart som det inte behövs för framställning&lt;br&gt;av den anslagsfinansierade statistiken skall överlämnas till riksarkivet&lt;br&gt;för förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av motivuttalande i propositionen (1989/90:1) om&lt;br&gt;ändring i FoB 90-lagen regleras en utlämning av registret då av&lt;br&gt;datalagen. Det innebär att Statistiska centralbyrån, en forskare eller&lt;br&gt;annan mottagare måste ha licens och tillstånd av datainspektionen.&lt;br&gt;Inspektionen kan därvid meddela de föreskrifter som behövs för att&lt;br&gt;förebygga risk för otillbörligt intrång i den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen finner det tillfredsställande att det relativt omfattande&lt;br&gt;integritetsskydd som gäller för uppgifterna i folk- och bostadsräkningen&lt;br&gt;även tillämpas för uppgifter för annan statistik. I enlighet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningens förslag bör dock anonymisering genom avidentifiering Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;eller kryptering vara huvudregeln. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken konstaterar att den föreslagna regeln i 12 § l:a stycket&lt;br&gt;lagfäster den statliga statistikproducentens skyldighet att skydda dem som&lt;br&gt;avses med uppgifterna genom anonymisering. Riksbanken anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är värdefullt att så sker och såsom framhålles i specialmotiveringen&lt;br&gt;till denna regel kan med rätta ett sådant uppgiftsskydd ses som &amp;quot;en&lt;br&gt;hörnsten i regelbygget kring den statliga statistiken&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att regelns giltighet begränsas till &amp;quot;uppgifter som har erhållits&lt;br&gt;för den statliga statistikframställningen&amp;quot; ger den samtidigt det nödvän-&lt;br&gt;diga utrymmet för att bevara identifierbarheten för sådana uppgifter&lt;br&gt;som inhämtas för en myndighets tillsyn, låt vara att dessa även kan&lt;br&gt;utgöra underlag för statistikframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även med denna av lagtexten givna begränsning kan regeln i&lt;br&gt;vart fäll för riksbankens del förefalla alltför kategorisk. När riksbanken&lt;br&gt;med stöd av lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet&lt;br&gt;m.m. inhämtar uppgifter för betalningsstatistiken måste de uppgifter&lt;br&gt;som avser av juridiska personer verkställda och mottagna betalningar&lt;br&gt;bevaras identifierbara. Skälet härför är att de uppgifter som inhämtas&lt;br&gt;med stöd av denna lag skall också underlätta skattekontroll. Och&lt;br&gt;eftersom uppgifter beträffande juridiska personer, i motsats till vad som&lt;br&gt;gäller fysiska personer, icke insändes till skattemyndigheterna, blir det&lt;br&gt;riksbanken som har att svara för att dessa uppgifter bevaras och vid&lt;br&gt;behov kan ställas till skattemyndigheternas förfogande. Möjligen kan&lt;br&gt;sägas att eftersom betalningslagen uttryckligen tjänar också skattekon-&lt;br&gt;trollsyftet, det måste anses vara &amp;quot;särskilt föreskrivet&amp;quot; att riksbankens&lt;br&gt;uppgifter rörande juridiska personer måste bevaras identifierbara.&lt;br&gt;Regeln får då en rimlig innebörd för just detta fall. Något hinder mot&lt;br&gt;att avidentifera de uppgifter som med stöd av betalningslagen inhämtas&lt;br&gt;beträffande fysiska personer föreligger däremot ej. Dessa uppgifter kan&lt;br&gt;och bör anonymiseras utan dröjsmål så snart de ej längre behövs för&lt;br&gt;statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett förtjänar emellertid framhållas att kravet på att för&lt;br&gt;statistik inhämtade uppgifter skall anonymiseras &amp;quot;utan dröjsmål&amp;quot; bör&lt;br&gt;ges en rimlig, flexibel tolkning. Fortlöpande avstämningar för enskilda&lt;br&gt;uppgiftslämnare kan vara en angelägen metod för att upprätthålla&lt;br&gt;statistikens kvalitet. Riksbanken behöver t.ex. kunna identifiera den&lt;br&gt;som gjort en valutatransaktion, t.ex. en direktinvestering, för att kunna&lt;br&gt;begära för statistiken nödvändiga uppgifter t.ex. om återinvesterade&lt;br&gt;vinster. Detta gäller främst juridiska personer. Även andra statistiska&lt;br&gt;undersökningar kan på motsvarande sätt behöva bygga på kunskap om&lt;br&gt;individuella aktörers transaktioner. Det sagda bör dock ej utesluta att&lt;br&gt;den föreslagna regeln behålles i den föreslagna lydelsen. Men det är&lt;br&gt;viktigt att då också hänsynstaganden till statistikkvalitet tillätes&lt;br&gt;framträda i motivskrivningen och inte enbart integritetsintresset.&lt;br&gt;Därigenom blir möjligt att tolka regeln &amp;quot;utan dröjsmål&amp;quot; med beaktande&lt;br&gt;av och sammanvägning av båda dessa intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet vill särskilt tillstyrka förslaget om&lt;br&gt;anonymisering av uppgifter, även om detta inte torde gälla&lt;br&gt;försäkringskassorna. Särskilda regler gäller för försäkringskassornas&lt;br&gt;registerhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens centralorganisation anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO vill understryka beträffande anonymiseringskravet i 12 § att&lt;br&gt;personrelaterade register över tiden (för longitudinella studier) i högsta&lt;br&gt;grad är väsentliga. TCO anser att det är viktigt att utrymme ges för att&lt;br&gt;möjliggöra dessa studier över olika samband och dess effekter på&lt;br&gt;grupper av individer. TCO anser att det är viktigt att skilja på olika&lt;br&gt;typer av dataregister som forskningsregister i motsats till administrativa&lt;br&gt;register. Denna skillnad är viktig när det gäller att bedöma den&lt;br&gt;enskildes integritetsskydd. Faran för den enskildes integritet uppstår&lt;br&gt;först när man skall lämna ut individuppgifter. TCOs slutsats blir&lt;br&gt;således att lagen måste lämna utrymme för att tillåta personrelaterade&lt;br&gt;register så att det blir möjligt att göra studier över tiden av grupper av&lt;br&gt;individer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.8 Framställningsmetoder och offentliggörande (14 -16 §)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över betänkandet i dessa&lt;br&gt;delar. Riksförsäkringsverket och Skogsstyrelsen anser att vissa av de&lt;br&gt;föreslagna reglerna är överflödiga. Arbetarskyddsstyrelsen, SCB och AB&lt;br&gt;Svensk Bilprovning har invändningar mot utformningen av regeln om&lt;br&gt;hänsynstagandet till den enskilde vid offentliggörande av statistiken&lt;br&gt;(16 §). Denna regel tillstyrks dock av FoB 90-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kritiska synpunkter:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande, såsom tidigare angivits,&lt;br&gt;pekat ut ett antal paragrafer som exempel där lagstiftning verkar vara&lt;br&gt;överflödig. I detta avsnitt anges att 14 och 16 § är sådana exempel och&lt;br&gt;att de snarast torde höra hemma i den statistikförordning som fogas till&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 14 § del förordas att etikregler borde ingå i författningar av lägre&lt;br&gt;valör än lag, då brott mot eller avsteg från regler av detta slag knappast&lt;br&gt;kan sanktioneras som sådana. För 16 § del ställs frågan varför man skall&lt;br&gt;lagstifta utöver offentlighetsprincipen om offentliggörande när det enligt&lt;br&gt;utredarens specialmotivering varken är lämpligt eller ens möjligt att&lt;br&gt;närmare ange hur omfattande spridningen av statistiska produkter av&lt;br&gt;skilda slag skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen anser att 14 och 16 § inte behövs eftersom de torde täckas&lt;br&gt;in av förvaltningslagen och anför beträffande 15 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att all statlig statistik - med undantag av den som skyddas&lt;br&gt;enligt sekretesslagen skall offentliggöras är inte rimlig framför allt&lt;br&gt;med hänsyn till att begreppet statistik inte definierats. Bestämmelsen&lt;br&gt;torde heller inte behövas. Det ligger i förvaltningslagens bestämmelser&lt;br&gt;att de statliga myndigheterna skall vara effektiva. I en effektiv&lt;br&gt;statistikframställning är offentliggörande en naturlig del under&lt;br&gt;förutsättning att statistiken uppfyller uppsatta kvalitetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen anför beträffande 16 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I special motiveringen sägs att resultaten av statistik i vissa fall kan&lt;br&gt;uppfattas som känsliga eller riskabla och att formuleringen i paragrafen&lt;br&gt;skall innebära att det inte är uteslutande från den enskildes uppfattning&lt;br&gt;som bedömningen skall göras. Formuleringen av paragrafen är svår att&lt;br&gt;förstå, man kan notera att det står ett &amp;quot;och&amp;quot; före sista bisatsen.&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen anser att detta avvägningsproblem borde&lt;br&gt;förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publiceringen av arbetsskadestatistik i form av antal arbetsskador&lt;br&gt;skulle kunna innebära att ett enskilt företag lider skada. Vidare, för att&lt;br&gt;få ett korrekt mått på arbetsskadesituationen vid ett speciellt företag&lt;br&gt;behövs, förutom uppgift om det antal fall som inträffat också uppgift&lt;br&gt;om antalet anställda eller arbetad tid vid företaget. Skall siffror på&lt;br&gt;arbetsskadefrekvensen för olika företag bli någorlunda jämförbara krävs&lt;br&gt;också kunskap om köns och åldersfördelning bland de anställda,&lt;br&gt;eftersom detta påverkar arbetsskadesituationen. Vid bedömningen av&lt;br&gt;arbetsskadesituationen är det således viktigt att även kunna utnyttja&lt;br&gt;sådan kompletterande information som ej primärt insamlats för detta&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen instämmer med och vill stryka under sista&lt;br&gt;delen i specialmotiveringen till paragrafen. Frågan om insamling och&lt;br&gt;redovisning av statlig statistik måste ibland bedömas utifrån ett bredare&lt;br&gt;perspektiv än den enskildes integritet. Vad gäller arbetsmiljöfrågor är&lt;br&gt;ofta allmännyttan av större betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån avstyrker 16 § och anför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enskilda individer skyddas de av regeln om&lt;br&gt;statistiksekretess i 9 kap. 4 § sekretesslagen som är av grundläggande&lt;br&gt;betydelse för integritetsskyddet. 16 § syftar på andra integritetsaspekter&lt;br&gt;än de som omfattas av statistiksekretessen. Enligt SCBs uppfattning kan&lt;br&gt;den föreslagna regeln i 16 § få till konsekvens att viktig statistik, bl.a.&lt;br&gt;sådan som saftar till att belysa sociala förhållanden för utsatta grupper&lt;br&gt;i samhället, måste undertryckas. (Jämför särskilt sid. 81 i&lt;br&gt;specialmotiveringen till 16 §). Regeln skulle därmed enligt SCBs&lt;br&gt;uppfattning komma i klar konflikt med publiceringskravet enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk bilprovning har lämnat synpunkter på 16 § vilka redovisas&lt;br&gt;under avsnitt 2.2 Lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga synpunkter:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen delar utredarens uppfattning att statlig statistik skall&lt;br&gt;offentliggöras så att syftet med statistiken tillgodoses. Detta är givetvis&lt;br&gt;inte detsamma som att all statistik skall publiceras. Statlig statistik skall&lt;br&gt;så långt möjligt vara åtkomlig och lättillgänglig. Om offentliggörandet&lt;br&gt;bör ske i form av databaser, publikationer eller annan&lt;br&gt;informationsservice får bedömas från fall till fall. Dock bör informa-&lt;br&gt;tion om existerande statlig statistik finnas centralt tillgänglig, t.ex. hos&lt;br&gt;SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen konstaterar beträffande 15 § att det självfallet är rimligt Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;att all insamlad information, som har ett allmänt intresse, offentliggörs Bilaga 6&lt;br&gt;på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån tillstyrker 14 och 15 § och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att 14 § är väl motiverad med hänsyn till det grundläggande&lt;br&gt;kravet på statistiken att denna skall vara korrekt. Bestämmelsen ger&lt;br&gt;uttryck för principer som kan synas självklara men genom att dessa&lt;br&gt;regleras i lagen framgår det tydligt att det är fråga om ett åliggande i&lt;br&gt;tjänsten. SCB anser vidare att publiceringskravet enligt 15 § tillgodoser&lt;br&gt;viktiga demokratiska samhällsintressen som gör det i hög grad&lt;br&gt;motiverat att bestämmelsen tas in i lagen. Givetvis kan de närmare&lt;br&gt;formerna för publiceringen inte detalj regleras i lagen med hänsyn till&lt;br&gt;de skiftande publiceringsbehov som gör sig gällande ifråga om olika&lt;br&gt;statistikprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB 90-kommissionen konstaterar att syftet med 16 § är att hos dem&lt;br&gt;som i en eller annan funktion medverkar vid framställning eller&lt;br&gt;redovisning av statistik inpräntas att de måste respektera den enskildes&lt;br&gt;integritet. Denna bestämmelse blir tillämplig även för folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar och skall beaktas vid bl.a. utformning av&lt;br&gt;frågeblanketter, kontakter med uppgiftslämnare och offentliggörande av&lt;br&gt;statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer (SACO-föreningen&lt;br&gt;vid SCB) anför följande beträffande 14 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att lagen ställer krav på metodutformningen. Egentligen&lt;br&gt;borde nog kraven vara ännu starkare, särskilt med tanke på den&lt;br&gt;skenbara lätthet med vilken driftsstatistik ofta framställs. Det krävs&lt;br&gt;kvalificerad specialistkompetens för att göra tillförlitlig statistik.&lt;br&gt;Metodansvaret måste därför grundas på sådan kompetens. Utbudet av&lt;br&gt;sådan kompetens är tyvärr svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på offentliggörande enligt 15 § är kanske alltför absolut. Det&lt;br&gt;saknas en diskussion om kopplingen mellan kvalitet och&lt;br&gt;offentliggörande. Om undermålig statistik inte är statistik är problemet&lt;br&gt;löst, men så enkelt är det nog inte. Stora bortfall kan t.ex. leda till att&lt;br&gt;resultaten med all rätt inte offentliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.9 Överklagande, tvångsmedel och straffbestämmelser&lt;br&gt;(17-19 §)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Endast en mindre del av remissinstanserna, yttrar sig över utredningens&lt;br&gt;förslag under detta avsnitt. I första hand gäller synpunkterna&lt;br&gt;invändningar på enskilda punkter. Svenska kommunförbundet anser&lt;br&gt;exempelvis att det inte är befogat med vite som tvångsmedel för&lt;br&gt;kommunernas uppgiftslämnade. Statistiska centralbyrån och Företagens&lt;br&gt;uppgiftslämnardelegation har skilda invändningar i sak mot förslaget om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagbarhet av beslut om uppgiftsskyldighet (17 §). Förslaget i Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;sistnämnda del tillstyrks dock av Lantbrukarnas riksförbund och Svenska Bilaga 6&lt;br&gt;fastighetsägareförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket framhåller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vites- och straffbestämmelserna i 18 och 19 § måste samordnas bättre&lt;br&gt;med motsvarande bestämmelser i tullagen och tullförordningen&lt;br&gt;(1987:1114), så att det inte sker en dubbelreglering med delvis mot-&lt;br&gt;stridiga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndighet får enligt 97 § tullagen förelägga vite när viss angiven&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet till tullverket har eftersatts. Det är fråga om både&lt;br&gt;uppgifter som lämnas för &amp;quot;administrativa&amp;quot; ändamål (underlag för&lt;br&gt;tulltaxering) och om uppgifter för statistiska ändamål vid import.&lt;br&gt;Befogenheten att förelägga vite i dessa fall bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;tillkomma enbart tullmyndigheterna och inte ges även till&lt;br&gt;länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av vite prövas i ovannämnda fall enligt 97 §&lt;br&gt;tullagen av generaltullstyrelsen, inte av länsrätten. Ett överflyttande av&lt;br&gt;den befogenheten till länsrätten är möjligen plausibelt, men bör inte ske&lt;br&gt;utan ett noggrant övervägande av för- och nackdelar. En annan&lt;br&gt;avvikande regel i 97 § tullagen är att vitet är maximerat till 5 000&lt;br&gt;kronor, medan en övre gräns saknas i lagförslagets 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelserna i 19 § kolliderar med 71 § l:a stycket 13:e&lt;br&gt;tullförordningen, som straffbelägger bl.a. lämnandet av oriktiga&lt;br&gt;statistiska uppgifter till tullverket. Brottet kallas tull förseelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för tullförseelse får enligt 73 § tullförordningen väckas&lt;br&gt;endast efter medgivande av tullmyndighet. Frågan om åtalslov i dessa&lt;br&gt;fall bör även framgent ankomma på tullmyndigheten och inte flyttas till&lt;br&gt;SCB eller tillkomma även SCB. Vidare noteras den skillnaden att&lt;br&gt;tullförordningen, till skillnad från 19 § lagförslaget, straffbelägger inte&lt;br&gt;enbart oriktigt uppgiftslämnande utan även underlåtenhet att lämna&lt;br&gt;någon uppgift. Det sistnämnda har av utredaren inte ansetts kräva&lt;br&gt;någon särskild påföljd (utöver möjligheten att förelägga och utdöma&lt;br&gt;vite).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att överklaga beslut om insamling av uppgifter i 17 § begränsas&lt;br&gt;utan närmare motivering till det som omfattas i 7 §, l:a stycket. På&lt;br&gt;grund av oklarheterna i 7 § om vad som innefattas i ordet utbildning&lt;br&gt;är det oklart om kommunernas och landstingskommunernas&lt;br&gt;organisationer har rätt att överklaga beslut om uppgiftsinsamling&lt;br&gt;rörande skola och vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeristyrelsen påpekar att i Fiskeristyrelsens kungörelse om&lt;br&gt;fiskeloggbok hänvisas till ansvarsbestämmelser i fiskeriförordningen och&lt;br&gt;noterar att några tvångsmedel som dem i 18 § lagförslaget har styrelsen&lt;br&gt;inte till sitt förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen anför följande beträffande 17 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialmotiveringen skall ett eventuellt överklagande inte&lt;br&gt;automatiskt innebära att ett insamlande av uppgifter måste avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är väsentligt. Det bör också tilläggas att det inte heller Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;automatiskt skall innebära att ett påbörjande av insamling förhindras, &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket klart bör framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån tillstyrker principiellt 17 § men anser bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av det samråd som skall ske enligt 9 § att besvärsprövningen&lt;br&gt;bör begränsas till en ren laglighetsprövning. Statistiska centralbyrån anför&lt;br&gt;vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § skall beslut som innebär uppgiftsskyldighet för enskild&lt;br&gt;föregås av ett samråd med organisation som företräder&lt;br&gt;uppgiftslämnama. SCB har i kommentaren till 9 § framhållit att det&lt;br&gt;samråd som ägt rum enligt den nuvarande samrådsförordningen&lt;br&gt;fungerat bra och enligt SCBs uppfattning tillvaratas uppgiftslämnamas&lt;br&gt;intressen på ett effektivt sätt genom detta förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser därför att rättssäkerhetsintressena i stor utsträckning&lt;br&gt;tillgodoses genom samrådsförfarandet som ofta innebär ingående&lt;br&gt;diskussioner och bedömningar tillsammans med företrädare för upp-&lt;br&gt;giftslämnamas organisationer innan beslut fattas av SCB. SCB anser att&lt;br&gt;det ändå kan finnas fog för att samrådsregeln kompletteras med en&lt;br&gt;besvärsregel som ger möjlighet till en formell rättslig prövning av ett&lt;br&gt;beslut som innebär uppgiftsskyldighet. - För närvarande har enskilda&lt;br&gt;dock möjlighet att överklaga ett sådant beslut till domstol i samband&lt;br&gt;med utdömande av böter eller vite. En allmän besvärsrätt till&lt;br&gt;regeringen finns även enligt 30 § verksförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågor som samrådsförfarandet vanligen brukar avse&lt;br&gt;exempelvis fastställande av urvalsstorlek och undersökningsperiodicitet&lt;br&gt;anser SCB att samrådsregeln i 9 § bör vara en tillfredsställande garanti&lt;br&gt;för att de olika uppgiftslämnarintressena blir beaktade.&lt;br&gt;Lämplighetsfrågor av detta slag bör därför enligt SCBs uppfattning inte&lt;br&gt;omfattas av besvärsprövningen enligt 17 §. Denna prövning bör inte&lt;br&gt;heller omfatta statistikens syfte av samma skäl som anförts under 9 §&lt;br&gt;beträffande samrådsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att besvärsrätten bör begränsas till lagligheten av ett beslut&lt;br&gt;om uppgiftsskyldighet, vilket också utredningen främst tycks ha åsyftat.&lt;br&gt;I special motiveringen till 17 § åberopar utredningen således artikel 6&lt;br&gt;i Europakonventionen som har till syfte att möjliggöra en&lt;br&gt;domstolsprövning i de fall ett myndighetsbeslut strider mot någon rätts-&lt;br&gt;regel; jämför lagen (1988:205) om rättsprövning. I dessa fall upphävs&lt;br&gt;det felaktiga beslutet och ärendet återförvisas till myndigheten för ny&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att en sådan utformning av besvärsrätten som verket&lt;br&gt;föreslår tillsammans med samrådsförfarandet enligt 9 &amp;nbsp;§ och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvärsrätten för enskilda enligt 17 § l:a stycket 2:a punkten väl skulle&lt;br&gt;ti 1 lgodose rättssäkerhetsintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån tillstyrker 18 § och anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB är positiv till utredningens förslag om att avskaffa böter som&lt;br&gt;påföljd vid uteblivet uppgiftslämnande eftersom SCB inte anser att det&lt;br&gt;här är fråga om ett straffvärt beteende. Det intresse som reglerna skall&lt;br&gt;tillgodose avser uteslutande att uppgiftslämnandet fullgörs och något&lt;br&gt;bestraffningsintres.se föreligger självfallet inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyråns kommentar till straffbestämmelsen enligt 19 § Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;för olovlig identifiering har redovisats bland synpunkterna på 12 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB 90-kommissionen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enskildas rätt till överklagande anför utredningen att det&lt;br&gt;endast i mycket sällsynta undantagsfall blir aktuellt att ålägga enskild&lt;br&gt;fysisk person uppgiftsskyldighet. Där det blir aktuellt förutsätts att&lt;br&gt;skyldigheten regleras i särskild ordning som när det gäller folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. mot bakgrunden härav och med hänvisning till erfarenheterna&lt;br&gt;från tidigare samråd om uppgiftsinsamling anser utredningen att antalet&lt;br&gt;överklaganden kommer att bli mycket begränsat och att arbetsbördan&lt;br&gt;för kammarrätten i Stockholm, som närmast kommer att beröras, inte&lt;br&gt;kommer att öka nämnvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts synes utredningen ha bortsett från&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet som enligt statistiklagen ankommer på enskilda&lt;br&gt;fysiska personer som näringsidkare och fastighetsägare. Antalet härav&lt;br&gt;kan vara i storleksordningen ett par hundra tusen personer. Detta&lt;br&gt;förhållande kan eventuellt leda till en annan bedömning av antalet&lt;br&gt;överklaganden än utredningen har gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser när det gäller förslaget om tvångsmedel&lt;br&gt;det inte befogat med ett vitesföreläggande mot kommunerna för att&lt;br&gt;garantera uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund tillstyrker att möjligheten skapas att&lt;br&gt;organisationer skall ges rätt att hos kammarrätten i Stockholm överklaga&lt;br&gt;en uppgiftsinsamling under uppgiftsplikt (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätten att överklaga en uppgiftsinsamling (en viktig och&lt;br&gt;avgörande rättsregel som skydd för företagen) önskar FUD peka på&lt;br&gt;behovet av en s.k. motregel. En motregel är nödvändig för att&lt;br&gt;kammarrätten skall kunna göra en korrekt intresseavvägning för&lt;br&gt;tillämpningen av den generella och starkt normativa uppgiftsplikten i&lt;br&gt;7 § förslaget. I vissa fall skall det nämligen vara möjligt att den&lt;br&gt;enskildes intresse av att ej lämna uppgifter tar över det allmännas&lt;br&gt;statistikintresse. Lagregeln skulle kunna föras in i 7 § och ha ett&lt;br&gt;innehåll med innebörden att den enskildes intresse väger tyngre än det&lt;br&gt;allmännas behov av att få in uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska fastighetsägareförbundet anser att det är ett steg i rätt riktning&lt;br&gt;att organisation som företräder uppgiftslämnama skall kunna överklaga&lt;br&gt;myndighetsbeslut om en uppgiftsinsamling som skall genomföras under&lt;br&gt;uppgiftsplikt. Även de medlemmar som direkt berörs av uppgiftsplikten&lt;br&gt;bör givetvis få överklaga sådant beslut anser förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Remissynpunkterna på förordningsutkastet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:118&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;br&gt;Synpunkter på förordningsutkastet har lämnats i principiella avseenden,&lt;br&gt;men också i vissa detaljfrågor, bl.a. i form av korrigeringar av bilagan&lt;br&gt;till förordningen. De senare redovisas inte i förevarande samman-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen nämner att det i ingressen till bilagan till statistik-&lt;br&gt;förordningen sägs att uppgifterna i förekommande fall får lämnas på&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling. Datainspektionen redogör häref-&lt;br&gt;ter för rättsläget i berört avseende samt Dis praxis i anslutning därtill.&lt;br&gt;Med denna utgångspunkt anser DI att frågan om utlämnande av person-&lt;br&gt;uppgifter på medium för automatisk databehandling inte bör regleras i&lt;br&gt;förordningen. Om det finns behov av att i förordningen reglera inhäm-&lt;br&gt;tande av andra uppgifter, bör personuppgifter uttryckligen undantas i&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium påpekar beträffande SCBs arbetsuppgifter att kollegiet&lt;br&gt;förutsätter att kommerskollegium får behålla sina nuvarande&lt;br&gt;arbetsuppgifter att tillhandahålla statistik till olika internationella&lt;br&gt;organisationer. Om texten inbjuder till oklarheter i detta avseende bör&lt;br&gt;den enligt kollegiets uppfattning tydliggöras. Ett klarläggande behövs&lt;br&gt;också enligt kollegiet i 4 § om samråd med SCB i detta avseende.&lt;br&gt;Slutligen tar kollegiet upp frågan om offentliggörande av statistiken&lt;br&gt;(12 §) och föreslår, mot bakgrund av redovisade förhållanden, att frågan&lt;br&gt;om ändrad arbets och ansvarsfördelning för utrikeshandelsstatistiken&lt;br&gt;utreds i enlighet med riktlinjer som framförts av RRV i rapporten 1990-&lt;br&gt;04-09 &amp;quot;Statlig statistik - produktion, styrning och roller&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket, Tullverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Statskontoret och&lt;br&gt;Riksrevisionsverket tar också upp frågan om ändrad arbets- och&lt;br&gt;ansvarsfördelning för statistiken i sina yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har inget att erinra mot att SCB i förordningen utses till&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikframställningen.&lt;br&gt;Beträffande förslaget om skyddskryptering (9 §) konstaterar Social-&lt;br&gt;styrelsen att denna i sig alltid ger ett ökat skydd för uppgifterna. Behovet&lt;br&gt;av en sådan extra skyddsåtgärd måste dock enligt Socialstyrelsen vägas&lt;br&gt;in i bedömningen av hur rutinerna och säkerheten påverkas av åter-&lt;br&gt;kommande dekryptering och rekryptering av exempelvis register-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har den uppfattningen att det av förordningen klarare bör&lt;br&gt;framgå att SCB skall ha rollen som samordnare inom statistikområdet,&lt;br&gt;inte bara med avseende på statistik som samlas in enligt förordningen,&lt;br&gt;utan även som sammanhållande intressent för metoddiskussioner inom&lt;br&gt;urvals och prognostekniken samt övriga gemensamma spörsmål inom&lt;br&gt;statistikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;Lantbruksstyrelsen och Riksrevisionsverket betonar också betydelsen av Bilaga 6&lt;br&gt;SCBs samordningsroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen utgår ifrån att de krav på samråd och samordning med&lt;br&gt;SCB som föreslås i statistikförordningen redan idag torde vara&lt;br&gt;tillgodosedda inom ramen för det fortlöpande arbetet i styrgruppen för&lt;br&gt;kapitalmarknadsstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen förmodar att SCBs samordnande, rådgivande och även&lt;br&gt;granskande roll gentemot andra myndigheter kommer att öka. Styrelsen&lt;br&gt;väcker i sammanhanget förslaget att det vid SCB inrättas en särskild&lt;br&gt;funktion för granskning av andra myndigheters statistikframställning,&lt;br&gt;alltså ett slags &amp;quot;statistikens riksrevision&amp;quot;. Beträffande 12 § nämner&lt;br&gt;skogsstyrelsen att styrelsen svarar för utgivningen av Skogsstatistisk&lt;br&gt;årsbok som ingår i Sveriges officiella statistik. Denna ordning bör enligt&lt;br&gt;skogsstyrelsen kvarstå och förordningstexten ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga statistikens oiganisation och rollfördelningen mellan olika&lt;br&gt;myndigheter på detta område anges ligga utanför ramarna för&lt;br&gt;utredning. Det är emellertid klart att dessa frågor påverkas av de&lt;br&gt;författningsmässiga ramarna som lämnas i utredningens förslag. Av&lt;br&gt;speciell betydelse är därvid hur en eventuell statistikförordning kommer&lt;br&gt;att se ut, och vilka ramar denna lämnar för tolkningen av olika&lt;br&gt;myndigheters roller. Aven paragraferna i utkastet till statistikförordning&lt;br&gt;är till största delen allmänt hållna. Paragraf 13 i utkastet innebär att&lt;br&gt;SCB inom de ramar som i övrigt ges av förordningen har möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva de regler arbetarskyddsverket har att rätta sig efter på&lt;br&gt;området, även i sådana fall där dessa inte överensstämmer med den&lt;br&gt;inriktning som arbetarskyddsstyrelsen finner mest lämplig.&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen kan inte acceptera en sådan ordning. Styrelsen&lt;br&gt;är också tveksam till den föreslagna formuleringen på&lt;br&gt;samrådsparagrafema (4-6 §§). Speciellt ter sig 5 § problematisk, de&lt;br&gt;som kan tänkas utnyttja den statistik som produceras är ju en mycket&lt;br&gt;omfattande krets, som dessutom till stora delar är okänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rollfördelningen vad gäller framställningen av statlig statistik borde&lt;br&gt;ha diskuterats närmare. Arbetarskyddsstyrelsen anser att den sektorspe-&lt;br&gt;cifika statistiken bör handhas av den myndighet som är ansvarig för det&lt;br&gt;aktuella sakområdet och att en viktig funktion för SCB är att producera&lt;br&gt;de bakgrundsdata och basfakta som behövs för den sektorspecifika&lt;br&gt;statistiken. Att den sektorspecifika statistiken skall handhas av den&lt;br&gt;sakansvariga myndigheten är också det resultat som riksrevisionsverket&lt;br&gt;kommit fram till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har vid några tillfallen upplevt svårigheter att&lt;br&gt;få tillgång till uppgifter som finns lagrade på SCB och som bedömts&lt;br&gt;som nödvändiga, antingen som bakgrundsdata vid analyserna av vår&lt;br&gt;egen statistik eller där arbetarskyddsstyrelsen velat göra en självständig&lt;br&gt;analys av sådana uppgifter som finns lagrade hos SCB. I dessa fall&lt;br&gt;har det således funnits en motsättning mellan SCBs och&lt;br&gt;arbetarskyddsstyrelsens intressen. Dessa frågor borde klaras ut som en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrund till en statistikförordning. Rollfördelningen mellan olika Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;myndigheter diskuteras också i samband med synpunkterna på några Bilaga 6&lt;br&gt;specifika paragrafer nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande förslaget till statistikförordning ger enligt&lt;br&gt;arbetarskyddsstyrelsen en alltför dominerande roll åt SCB i den statliga&lt;br&gt;statistikproduktionen. Utkastet till förordning bör omarbetas radikalt,&lt;br&gt;detta bör ske i samverkan med olika berörda myndigheter. Enligt&lt;br&gt;utredningens uppdrag kan hälso- och sjukvårdsstatistiken eventuellt&lt;br&gt;behöva särbehandlas. Särbehandling bör också tillämpas vad gäller&lt;br&gt;vissa delar av arbetsmiljöstatistiken. Nedan följer kommentarer till&lt;br&gt;några av de föreslagna paragraferna som direkt ansluter till&lt;br&gt;kommentarer till lagförslaget. Dessa kommentarer bör närmast ses som&lt;br&gt;exempel på problem som följer av skrivningen i utkastet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddstyrelsens nämnda kommentarer är inte medtagna i denna&lt;br&gt;sammanfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån föreslår bl.a. vissa kompletteringar i bilagan.&lt;br&gt;SCB anser också att det behövs en tydligare vägledning hur statistiklagen&lt;br&gt;skall tillämpas i myndighetens uppdragsverksamhet (jfr 8 § i utkastet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken påpekar att förslaget till statistikförordning inte kommer att&lt;br&gt;gälla riksbanken i egenskap av myndighet under riksdagen. Syftet med&lt;br&gt;4 § i förslaget tillgodoses emellertid redan av Riksbanken genom det&lt;br&gt;löpande samarbete som nu förekommer mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet erinrar om att det finns bestämmelser om&lt;br&gt;uppgiftslämnande för statistiska ändamål myndigheterna emellan i&lt;br&gt;statistikförordningen. Beträffande försäkringskassorna föreslås att&lt;br&gt;kassorna skall vara skyldiga att lämna uppgifter till Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;om de långa sjukfallen. FKF anser denna reglering onödig. Redan i sin&lt;br&gt;egenskap av tillsynsmyndighet och anslagsframställande myndighet har&lt;br&gt;verket rätt att fordra ifrågavarande uppgifter från kassorna, i den mån&lt;br&gt;uppgifterna inte kan erhållas genom Riksförsäkringsverkets ADB-&lt;br&gt;avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;EG:s rättsakter på statistikområdet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:118&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa rättsakter som Sverige skall tillämpa inom ramen för ett EES-avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som berör statistikområdet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 89/130/EEC, EURATOM Council Directive of 13 February 1989 on&lt;br&gt;the harmonization of gross national product at market prices.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 64/475/EEC Council Directive of 30 July 1964 conceming coordinated&lt;br&gt;annual surveys of investment in industry.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;72/211/EEC Council Directive of 30 May 1972 conceming&lt;br&gt;coordinated statistics on business cycle in industry and small craft&lt;br&gt;Industries.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 72/221/EEC Council Directive of 6 June 1972 conceming coordinated&lt;br&gt;annual inquiry into industrial activity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 78/166/EEC Council Directive of 13 February 1978 conceming&lt;br&gt;coordinated statistics on the business cycle in building and civil&lt;br&gt;engineering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 90/377/EEC Council Directive of 29 June 1990 conceming a&lt;br&gt;Community procedure to improve the transparency of gas and electricity&lt;br&gt;prices charged to industrial end-users.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. R 1736/75 Council Regulation of 24 June 1975 on extemal trade&lt;br&gt;statistics of the Community and statistics of trade between Member States&lt;br&gt;(ändrad genom R 2845/77, R 3396/84, R 3367/87, R 3678/87, R&lt;br&gt;1629/88, R 200/83 och R 2954/85).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. R 91/91 Commission Regulation of 15 January on the updating of the&lt;br&gt;country nomenclature for the extemal trade statistics of the Community&lt;br&gt;and the statistics of trade between Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. R 518/79 Commission Regulation of 19 March 1979 for recording&lt;br&gt;exports of complete industrial plant in the extemal trade statistics of the&lt;br&gt;Community and statistics of trade between Member States (ändrad genom&lt;br&gt;R 3521/87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. R 546/77 Commission Regulation of the 16 March 1977 on the&lt;br&gt;statistical procedures in respect of the Community's extemal trade&lt;br&gt;(ändrad genom R 3678/87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. R 3522/87 Commission Regulation of 24 November 1987 on the Prop. 1991/92:118&lt;br&gt;recording of the mode of transport in the statistics of trade between Bilaga 7&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. R 3345/80 Commission Regulation of 23 December 1980 on the&lt;br&gt;recording of the country of consignment in the extemal trade statistics of&lt;br&gt;the Community and statistics between Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. R 455/88 Commission Regulation of 18 February 1988 on the&lt;br&gt;statistical threshold in the extemal trade statistics of the Community and&lt;br&gt;the statistics of trade between Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 78/546/EEC Council Directive of 12 June 1978 on statistical retums&lt;br&gt;in respect of carriage of goods by road, as part of regional statistics&lt;br&gt;(ändrad genom 89/462/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 80/1119/EEC Council Directive of 17 November 1980 on statistical&lt;br&gt;retums in respect of carriage of goods by inland waterways, as part of&lt;br&gt;regional statistics.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. 80/1177/EEC Council Directive of 4 December 1980 on statistical&lt;br&gt;retums in respect of carriage of goods by railways, as part of regional&lt;br&gt;statistics.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. R 571/88 Council Regulation of 29 February 1988 on the&lt;br&gt;organization of Community surveys on the structure of agricultural&lt;br&gt;holdings between 1988 and 1997 (modifierad genom R 807/89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. 377/85/EEC Commission Decision of 7 June 1985 establishing a&lt;br&gt;Community typology for agricultural holding.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 651/89/EEC Commission Decision of 26 October 1989 relating to&lt;br&gt;the definitions of the characteristics and to the list of agricultural pro-&lt;br&gt;ducts for the surveys on the structure of agricultural holdings during the&lt;br&gt;period 1988 to 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 652/89/EEC Commission Decision of 26 October 1989 establishing,&lt;br&gt;för the surveys on the structure of agricultural holdings between 1988&lt;br&gt;and 1997, deadlines for the communication of survey results to the&lt;br&gt;Statistical Office of the European Communities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. 653/89/EEC Commission Decision of 26 October 1989 establishing,&lt;br&gt;for the surveys on the structure of agricultural holdings between 1988&lt;br&gt;and 1997, a Community programme of tables to be stored in the Tabular&lt;br&gt;Data Bank (BDT) of the Eurofarm system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. R 837/90 Council Regulation of 26 March 1990 conceming statistical&lt;br&gt;information to be supplied by Member States on cereals production.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. 280/72/EEC Council Directive of 31 July 1972 on the statistical&lt;br&gt;surveys to be made by Member States on milk and milk products&lt;br&gt;(modifierad genom 358/73/EEC, 320/78/EEC och 81/86/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. 356/72/EEC Commission Decision of 18 October 1972 laying down&lt;br&gt;implementing provisions for the statistical surveys on milk and milk&lt;br&gt;products (ändrad genom 180/86/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. R 1991 Council Regulation on monthly statistics conceming landings,&lt;br&gt;quantity and value of fish.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag....................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 26 mars 1992............................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.............................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter.................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella frågor...................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning om statlig statistikframställning........ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Behovet av lagstiftning.................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Tillämpningsområdet för en ny lagstiftning...... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Uppgifter till statistiken.................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Uppgiftsskydd, samråd och information........ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Framställningsmetoder och offentliggörande...... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Överklagande, tvångsmedel och ansvarsbestämmelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag....................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering........................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagrådets yttrande..................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag................ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet............. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Utredningens lagförslag.................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna........... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Remissynpunkterna på lagförslaget............ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 EG:s rättsakter på statistikområdet............ 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41127, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Ny demokrati</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:15:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03118</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:15:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03118</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__118.pdf</filnamn>
<filstorlek>4143743</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om förenklad statistikreglering</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0CB17A14-81A0-4075-8A4E-DC69E51B6B74</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU23</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förenklad statistikreglering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:118&lt;br/&gt;
Förenklad statistikreglering</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:118 Förenklad statistikreglering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:118&lt;br/&gt;
Förenklad statistikreglering</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:118 Förenklad statistikreglering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo G Jenevall  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:118&lt;br/&gt;
Förenklad statistikreglering</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:118 Förenklad statistikreglering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo G Jenevall  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:118&lt;br/&gt;
Förenklad statistikreglering</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:118 Förenklad statistikreglering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>