<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2313311</hangar_id>
 <dok_id>GF03117</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>117</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:117</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>117</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om avdragsrätt för avgifter till arbetsgivarorganisationer</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03117/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03117</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03117</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:117&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om avdragsrätt för avgifter till&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationer&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03117/prop_199192__117-1.png" style="width:39pt;height:29pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03117/prop_199192__117-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att arbetsgivares avdragsrätt vid inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen för avgift till arbetsgivarorganisation avskaffas till den del den&lt;br&gt;inte avser konfliktändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås gälla för avgifter som avser tiden efter&lt;br&gt;den 31 december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- &lt;sup&gt;1991/92:117&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 20 §&lt;br&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna&lt;br&gt;paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga för-&lt;br&gt;säkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutning-&lt;br&gt;ar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för&lt;br&gt;sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 §&lt;br&gt;2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte avgifter till arbetsgivar-&lt;br&gt;organisationer. Beträffande sädana&lt;br&gt;avgifter gäller att avdrag medges&lt;br&gt;till den del avgifterna avser medel&lt;br&gt;för konfliktändamål. Bedömningen&lt;br&gt;av vad avgifterna avser får grun-&lt;br&gt;das pä uppgifter i organisationens&lt;br&gt;budget om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;mot det. Vid bedömningen skall&lt;br&gt;dock avgifterna alltid i första hand&lt;br&gt;avräknas mot kostnaderna för den&lt;br&gt;övriga organisationsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med&lt;br&gt;verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla&lt;br&gt;affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för&lt;br&gt;företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten,&lt;br&gt;stapel av löpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att&lt;br&gt;hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med&lt;br&gt;större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter&lt;br&gt;för spritdrycker och vin. Avdrag för måltidsutgifter medges normalt inte&lt;br&gt;med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård, för vilka&lt;br&gt;avdrag inte medges enligt denna paragraf, räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för hälso- och sjukvård för vilken ersättning inte utges enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån kostnaderna inte avser&lt;br&gt;antingen sjuk- och tandvårdskostnader som uppkommer vid insjuknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samband med tjänsteförrättning utomlands eller sjuk- och tandvårdskost-&lt;br&gt;nader för anställd som inte är försäkrad enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för företagshälsovård som inte uppfyller villkoren för bidrag&lt;br&gt;enligt förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälsovård samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för sådan verksamhet som avser rehabilitering eller liknande&lt;br&gt;och som inte bedrivs efter grunder som fastställs i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1993 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock fortfarande vid 1993&lt;br&gt;års taxering i fråga om avgifter som avser tiden före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:117&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-&lt;br&gt;gren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om avdragsrätt för avgifter till&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1991 överlämnades till riksdagen en proposition om&lt;br&gt;justeringar i beskattningen i inkomstslaget tjänst, m.m. (prop. 1991/92:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48). I propositionen föreslogs bl.a. att skattereduktionen lör fackföre-&lt;br&gt;ningsavgift skulle avskaffas fr.o.m. 1993 års taxering. Regeringen&lt;br&gt;meddelade samtidigt med åberopande av undantagsbestämmelsen i 2 kap.&lt;br&gt;10 § andra stycket regeringsformen att den avsåg att till våren återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med förslag att avskaffa arbetgivares avdragsrätt för avgift&lt;br&gt;till arbetsgivarorganisation till den del den inte avser medel för konflikt-&lt;br&gt;ändamål. Enligt meddelandet skulle avdragsbegränsningen gälla för&lt;br&gt;avgifter som avsåg tiden efter den 31 december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen (SkU8, rskr. 98, SFS 1991:1868) biföll propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om arbetsgivares avdragsrätt för avgift till arbetsgivarorgani-&lt;br&gt;sation har behandlats i en promemoria som har utarbetats inom finansde-&lt;br&gt;partementet. Utdrag av promemorian bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning&lt;br&gt;över de remissinstanser som yttrat sig över promemorian bör fogas som&lt;br&gt;bilaga 2 till protokollet. Promemorian och en remissammanställning finns&lt;br&gt;tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 999/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att redovisa mitt förslag till hur arbets-&lt;br&gt;givares avdragsrätt för avgift till arbetsgivaroiganisation bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 mars 1992 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med anled-&lt;br&gt;ning av vad jag nu redogjort för. Det remitterade lagförslaget bör fogas&lt;br&gt;till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 4. Jag åter-&lt;br&gt;kommer till lagrådets synpunkter i avsnitt 3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avdrag vid inkomstbeskattningen medges inte för avgifter till föreningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra sammanslutningar i vilka den skattskyldige är medlem. Det Prop. 1991/92:117&lt;br&gt;framgår av punkt 1 första stycket av anvisningarna till 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), KL. Regeln anses innebära att medlemsavgifter&lt;br&gt;inte är avdragsgilla oavsett om medlemskapet har föranletts av den&lt;br&gt;skattskyldiges förvärvsverksamhet eller inte (RÅ 1944 ref. 52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsförbudet för medlemsavgifter omfattar även avgifter till olika&lt;br&gt;bransch- och yrkesföreningar. Avdrag har emellertid medgetts för avgift&lt;br&gt;till förening då avgiften helt eller praktiskt taget helt utgjort vederlag för&lt;br&gt;direkta tjänster åt medlemmarna. Föreningarna har då ansetts driva&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet av sådan art att avgiften utgjort intäkt i verk-&lt;br&gt;samheten (RÅ 1934 ref. 18 och RÅ 1953 Fi 261).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från regeln om ett generellt avdragsförbud för medlemsavgifter har i&lt;br&gt;praxis undantag gjorts för avgifter till arbetsgivarorganisationer. Avdrag&lt;br&gt;har medgetts i sådana fåll då avgiften kunnat likställas med premie för&lt;br&gt;försäkring mot förlust i samband med arbetskonflikt (RÅ 1913 ref. 147).&lt;br&gt;Som förutsättning för avdragsrätten har uppställts kravet att arbets-&lt;br&gt;givarorganisationen i händelse av konflikt är skyldig att lämna medlem&lt;br&gt;konfliktbidrag. Vidare har krävts att avgiften till någon väsentlig del&lt;br&gt;används för sådant ändamål (RÅ 1965 Fi 1198, jfr RÅ 1971 Fi 1645).&lt;br&gt;Konfliktbidrag från arbetsgivarorganisation har ansetts skattepliktiga&lt;br&gt;(RÅ 1959:1006). Konfliktunderstöd från fackförening utgör däremot&lt;br&gt;enligt punkt 8 av anvisningarna till 32 § KL inte skattepliktig intäkt.&lt;br&gt;Överensstämmelse föreligger alltså mellan avdragsrätt och skatteplikt i&lt;br&gt;de båda fållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regeringsrättens praxis följer att avdrag i vart fåll kan medges för&lt;br&gt;den del av en avgift till arbetsgivarorganisation som avser konfliktända-&lt;br&gt;mål. Det får anses oklart om praxis ger stöd för en längre gående av-&lt;br&gt;dragsrätt. En mera allmänt omfåttad uppfåttning tycks dock vara att det&lt;br&gt;finns en generell avdragsrätt för avgifter till arbetsgivarorganisationer om&lt;br&gt;en del av avgiften avser konfliktändamål (Ds B 1980:3, SOU 1989:33 III&lt;br&gt;s. 134, Handledningen för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m.&lt;br&gt;vid 1992 års taxering del 2 s. 691, GRS 1990 20:20 KL). Oavsett&lt;br&gt;räckvidden av regeringsrättens praxis synes utvecklingen ha inneburit att&lt;br&gt;skattemyndigheterna normalt medger avdrag för hela avgiften som en&lt;br&gt;arbetsgivare betalar, dvs. även till den del avgiften avser föreningsange-&lt;br&gt;lägenheter eller tjänster av servicekaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 första stycket av anvisningarna till 19 § KL utgör in-&lt;br&gt;betalade medlemsavgifter inte skattepliktig inkomst för fåckföreningar&lt;br&gt;eller arbetsgivarorganisationer. Dessa är i egenskap av ideella föreningar&lt;br&gt;oinskränkt skattskyldiga med nämnda undantag. Den inkomstbeskattning&lt;br&gt;som i normalfallet blir aktuell härrör främst från kapital- och fåstig-&lt;br&gt;hetsförvaltning. Vid beräkning av sådan inkomst medges avdrag för&lt;br&gt;förvaltningskostnader enligt vissa schabloner. Avdrag medges inte för&lt;br&gt;kostnader som har samband med föreningsverksamheten. Föreningarna&lt;br&gt;är vidare skattskyldiga till fåstighetsskatt och t.o.m. beskattningsåret 1993&lt;br&gt;till förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivares rätt till avdrag för avgift till arbetsgivarorganisation har&lt;br&gt;i allmänhet åberopats som stöd för frågan om avdragsrätt för fåckföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsavgifter. Avdragsrätten för fäckföreningsavgifter, utformad som en Prop. 1991/92:117&lt;br&gt;skattereduktion, infördes år 1983 med tillämpning första gången vid 1984&lt;br&gt;års taxering (prop. 1982/83:50, SkU 15, SFS 1982:1193). Det huvudsak-&lt;br&gt;liga skälet till att medge reduktion för fäckföreningsavgift var enligt&lt;br&gt;propositionen att skapa skattemässig jämställdhet mellan arbetsgivares&lt;br&gt;och löntagares utgifter för resp, facklig oiganisationsverksamhet. I den&lt;br&gt;under hösten överlämnade propositionen uppgav jag att jag delade den i&lt;br&gt;riksdagen rådande uppfattningen att det bör föreligga skattemässig jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan arbetsgivare och arbetstagare i nu nämnt avseende men&lt;br&gt;att jag ansåg att den metod som valts var principiellt felaktig (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:48 s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till föreningar och andra sammanslutningar som den skatt-&lt;br&gt;skyldige är medlem i är normalt inte avdragsgilla. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;borde enligt den uppfattning jag uttalade i propositionen avdrag inte&lt;br&gt;medges för fäckföreningsavgift vilken är att betrakta som en privat&lt;br&gt;levnadskostnad. Enligt samma principer borde inte heller arbetsgivares&lt;br&gt;avgift till arbetsgivarorganisation vara avdragsgill. Undantag borde för&lt;br&gt;arbetsgivarnas del göras för sådana avgifter som avser medel för konflikt-&lt;br&gt;ändamål. Avgifter av detta slag har karaktär av försäkringspremie och&lt;br&gt;borde därför enligt de grundläggande principerna för företagsbeskatt-&lt;br&gt;ningen vara avdragsgilla även fortsättningsvis. I konsekvens med detta&lt;br&gt;borde utbetalda konfliktersättningar från arbetsgivarorganisationer vara&lt;br&gt;skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förändring innebär en bibehållen skattemässig likabehandling&lt;br&gt;mellan arbetsgivares och löntagares utgifter för resp, facklig organisa-&lt;br&gt;tionsverksamhet. Samtidigt uppnås bättre överensstämmelse med grund-&lt;br&gt;läggande skatterättsliga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de redovisade principiella skälen liksom statsfinan-&lt;br&gt;siella skäl föreslog jag att skattereduktionen för fäckföreningsavgift&lt;br&gt;skulle avskaffas. Samma skäl motiverade att ta bort avdragsrätten för ar-&lt;br&gt;betsgivares avgift till arbetsgivarorganisation till den del denna inte avser&lt;br&gt;konfliktändamål. Av rättviseskäl borde båda åtgärderna vidtas samtidigt.&lt;br&gt;Bl.a. med hänsyn till den statsfinansiella situationen var det synnerligen&lt;br&gt;angeläget att förändringen skedde redan fr.o.m. 1993 års taxering.&lt;br&gt;Fäckföreningsavgifter som betalas under år 1992 skulle alltså inte&lt;br&gt;berättiga till skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ändrade regler för arbetsgivares avdragsrätt för avgift till&lt;br&gt;arbetsgivarorganisation kunde något preciserat förslag inte läggas fram.&lt;br&gt;1 propositionen angavs att regeringen avsåg att återkomma med förslag&lt;br&gt;i denna del under våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen förklarade skatteutskottets majoritet att den&lt;br&gt;delade regeringens bedömning i den principiella frågan (SkU8). Utskot-&lt;br&gt;tets inställning grundades bl.a. på meddelandet i propositionen om att&lt;br&gt;regeringen avsåg att under våren lägga fram ett förslag avseende ar-&lt;br&gt;betsgivares avdragsrätt. Riksdagen beslutade i enlighet med det framlagda&lt;br&gt;förslaget att avskaffa skattereduktionen för fäckföreningsavgift fr.o.m.&lt;br&gt;1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ändrade avdragsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett avdragsförbud införs för arbetsgivares avgift till&lt;br&gt;arbetsgivarorganisation till den del den beräknas avse annat än&lt;br&gt;medel för konfliktändamäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna gäller för avgifter som avser tiden efter&lt;br&gt;den 31 december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PromemoriefÖrslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vissa arbetsgivarorganisationer bl.a. SAF anser att&lt;br&gt;utgångspunkten att i skattehänseende jämställa arbetsgivares avgifter till&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationer med löntagares avgifter till fackliga organisa-&lt;br&gt;tioner är felaktig och att förslaget därför inte bör genomföras. Utgifter&lt;br&gt;som en arbetsgivare har på personalområdet bör i beskattningshänseende&lt;br&gt;behandlas som driftkostnader. Liknande synpunkter framförs även av&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund. Några remissinstanser påpekar att förslaget kan&lt;br&gt;leda till organisatoriska förändringar hos arbetsgivarorganisationerna. En&lt;br&gt;sådan utveckling skulle medföra organisatoriskt och administrativt mer-&lt;br&gt;arbete. Vidare har invändningar gjorts mot att avdragsbegränsningen&lt;br&gt;föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att det finns starka principiella skäl för att både löntagares&lt;br&gt;och arbetsgivares fäckavgifter bör betraktas som utgifter för inkomst-&lt;br&gt;emas förvärvande. Även TCO, som dock tillstyrker att arbetsgivarnas&lt;br&gt;avdragsrätt slopas, framför synpunkter av liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Arbetsgivare har sedan länge haft en rätt till&lt;br&gt;avdrag för avgift till arbetsgivarorganisation. I olika sammanhang har&lt;br&gt;understrukits vikten av att uppnå likställdhet i den skattemässiga behand-&lt;br&gt;lingen av avgifter till fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Starka&lt;br&gt;skäl talar för att likartade regler bör tillämpas i fråga om dessa typer av&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats uttalade sig skatteutskottets majoritet i höstas för&lt;br&gt;regeringens förslag att avskaffa avdragsrätten för såväl privatpersoners&lt;br&gt;fäckföreningsavgifter som arbetsgivares avgifter till arbetsgivarorganisa-&lt;br&gt;tion (avsnitt 2). Uttalandet gjordes i samband med att riksdagen beslutade&lt;br&gt;att avskaffa skattereduktionen för fäckföreningsavgifter med verkan&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1992. Utskottet ställde sig bakom uppfattningen att&lt;br&gt;avdragsrätten för avgift till arbetsgivarorganisation också borde slopas&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1992. Avdragsrätt borde dock fortfarande föreligga&lt;br&gt;för den del av avgiften som avsåg konfliktändamål. Motivet för att&lt;br&gt;behålla avdragsrätten för den delen av avgiften var att den hade karaktär&lt;br&gt;av försäkringspremie och att utbetald konfliktersättning fortfarande borde&lt;br&gt;vara skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av det förslag som därefter utarbetats inom&lt;br&gt;finansdepartementet har flera remissinstanser - från skilda utgångs-&lt;br&gt;punkter - framfört kritiska synpunkter på att omläggningen genomförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med de riktlinjer som regeringen lade fäst i höstas. Enligt min Prop. 1991/92:117&lt;br&gt;mening motiverar de synpunkter som framförts inte någon förändring av&lt;br&gt;det grundläggande ställningstagandet i sak. Omläggningen av avdrags-&lt;br&gt;rätten för ifrågavarande avgifter bör därför fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att LO pekat på att omläggningen bl.a.&lt;br&gt;innebär att aktiebolag kan finansiera avgifterna med enkelbeskattad&lt;br&gt;inkomst medan löntagares avgifter finansieras med medel som dubbelbe-&lt;br&gt;skattats. Påpekandet visar att någon fullständig likabehandling inte kom-&lt;br&gt;mer att råda. Denna skillnad är emellertid inte en följd av den föreslagna&lt;br&gt;omläggningen från avdragsrätt till avdragsförbud. En motsvarande situa-&lt;br&gt;tion förelåg även tidigare då arbetsgivare kunde finansiera sina avgifter&lt;br&gt;med obeskattade medel medan löntagare måste använda enkelbeskattade&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att en begränsning i avdragsrätten skall kunna gälla&lt;br&gt;redan fr.o.m. den 1 januari 1992, dvs. avse tid före ett ikraftträdande,&lt;br&gt;är att undantag görs från retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 § andra&lt;br&gt;stycket regeringsformen. För undantag krävs att riksdagen finner det&lt;br&gt;påkallat av särskilda skäl och att regeringen före årsskiftet i skrivelse&lt;br&gt;meddelat riksdagen att ett sådant förslag var att vänta. Ett sådant med-&lt;br&gt;delande lämnades i höstas i propositionen 1991/92:48. Grunden för ett&lt;br&gt;undantag - som också redovisades i propositionen - är det samband som&lt;br&gt;finns mellan avdragsrätten för fäckföreningsavgifter och arbetsgivares rätt&lt;br&gt;till avdrag för avgift till arbetsgivarorganisation. Av rättviseskäl bör&lt;br&gt;omläggningen av den skattemässiga behandlingen av dessa avgifter ske&lt;br&gt;samtidigt. Med hänsyn till bl.a. den statsfinansiella situationen bör&lt;br&gt;förändringen gälla redan fr.o.m. den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har behandlat frågan om undantag från retroaktivitetsförbudet&lt;br&gt;i sitt yttrande. Den slutsats lagrådet drar är att den situation som före-&lt;br&gt;ligger kan anses fälla inom ramen för en tillämpning av undantaget. Lag-&lt;br&gt;rådet gör också vissa allmänna konstateranden om när undantag från&lt;br&gt;retroaktivitetsförbudet bör kunna komma ifråga. Sammanfättningsvis&lt;br&gt;anför lagrådet att en betydande restriktivitet måste iakttas när fråga&lt;br&gt;uppkommer om tillämpning av undantagsregeln. Jag vill framhålla att jag&lt;br&gt;delar denna uppfättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avdragsförbud för den del av en avgift som inte avser konfliktända-&lt;br&gt;mål tar sikte på såväl utgifter för föreningsangelägenheter som utgifter&lt;br&gt;för serviceåtgärder. Skäl kan naturligtvis anföras för en gränsdragning&lt;br&gt;som innebär att avdrag vägras enbart för den del av avgiften som avser&lt;br&gt;föreningsangelägenheter. En sådan reglering skulle emellertid kunna leda&lt;br&gt;till att avdragsbegränsningen inte skulle få avsedd effekt. Risken för en&lt;br&gt;sådan utveckling motiverar enligt min mening att avdrag medges endast&lt;br&gt;för den del av avgiften som avser konfliktändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör - som några remissinstanser påpekat - att de or-&lt;br&gt;ganisationer som erbjuder sina medlemmar tjänster av olika slag och för&lt;br&gt;närvarande saknar servicebolag kan bilda sådana. Det innebär att&lt;br&gt;arbetsgivare som tar tjänsterna i anspråk kan få avdrag (jfr RÅ 1982&lt;br&gt;1:13) samtidigt som risken för att få problem med gränsdragningen&lt;br&gt;mellan vad som är kostnad för en avdragsgill tjänst och en inte avdrags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gill föreningsangelägenhet minskar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för de fortsatta diskussionerna om utformningen av&lt;br&gt;den begränsade avdragsrätten kan - vilket konstaterades i den upprättade&lt;br&gt;promemorian - vara behandlingen av frågan i budgetdepartementets&lt;br&gt;promemoria från år 1980 (Ds B 1980:3). I 1980 års promemoria, som&lt;br&gt;inte ledde till lagstiftning, diskuterades en begränsad avdragsrätt som en&lt;br&gt;alternativ lösning till ett förslag om fullt avdragsförbud. Förutsättningarna&lt;br&gt;för en schablonregel och en regel som tar hänsyn till förhållandena i det&lt;br&gt;enskilda fallet jämfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en schablonmetod talade praktiska skäl. Oberoende av vilken&lt;br&gt;organisation arbetsgivaren tillhörde skulle en enhetlig procentsats gälla.&lt;br&gt;Mot metoden talade att den andel av avgiften som var tillgänglig för&lt;br&gt;konfliktändamål var högst olika inom de skilda oiganisationema. Andelen&lt;br&gt;kunde också variera år från år. Vissa arbetsgivare skulle alltså med&lt;br&gt;denna schablonmetod få ett för högt avdrag medan andra skulle få för&lt;br&gt;lågt. Om för stora avvikelser skulle uppkomma mellan schablonvärdet&lt;br&gt;och andelstalen i de olika organisationerna skulle schablonvärdet efter&lt;br&gt;hand behöva justeras. En schablonregel av detta slag skulle också med-&lt;br&gt;föra att avgifter som inte till någon del var avsedda för konfliktändamål&lt;br&gt;berättigade till avdrag. Slutsatsen i 1980 års promemoria var att en sådan&lt;br&gt;schablonmässigt utformad regel skulle ge ett alltför onyanserat resultat.&lt;br&gt;En omprövning nu leder enligt min bedömning till samma slutsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian förutsågs också svårigheter att ta hänsyn till de faktiska&lt;br&gt;förhållandena i den enskilda oiganisationen. Det skulle innebära att&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationerna skulle räkna ut hur stor del av betald avgift&lt;br&gt;som avsåg konfliktändamål. En uppgift om andelstalet skulle varje år&lt;br&gt;lämnas till medlemmarna i organisationerna. Beräkningen ansågs in-&lt;br&gt;rymma vissa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att efter verksamhetsårets utgång ta fram ett beräknat andelstal med de&lt;br&gt;verkliga kostnaderna för konfliktändamål som underlag skulle förorsaka&lt;br&gt;organisationerna visst merarbete. Det skulle vidare kunna bli knappt om&lt;br&gt;tid att fastställa och lämna uppgift om andelstalet till arbetsgivare med&lt;br&gt;räkenskapsår som slutar senast den 31 augusti. Dessa skall lämna sina&lt;br&gt;självdeklarationer senast den 15 februari under taxeringsåret. En bedöm-&lt;br&gt;ning leder till att också den nu redovisade metoden har inte obetydliga&lt;br&gt;svagheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen för SAF:s verksamhet (bilaga 1, avsnitt 4.1) framgår&lt;br&gt;att fakturorna från SAF bygger på budgeterade uppgifter. Enligt vad som&lt;br&gt;inhämtats från SAF anges på fakturorna hur stor del av avgiften som är&lt;br&gt;skattepliktig i mervärdeskattehänseende. Det gäller i det sammanhanget&lt;br&gt;att skilja mellan skattepliktig och inte skattepliktig del (försäkringsdelen)&lt;br&gt;av avgiften. Berörda skattemyndigheter har för SAF och deras medlem-&lt;br&gt;mar i fråga om mervärdeskatten förklarat sig kunna acceptera en för-&lt;br&gt;delning av avgiften utifrån uppgifter i oiganisationens budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inom finansdepartementet utarbetade promemorian har tagits fästa&lt;br&gt;på detta. Där framförs att en möjlig beräkningsmetod som undviker de&lt;br&gt;redovisade svårigheterna kan vara att tillåta att avdragsrätten knyts till&lt;br&gt;vad arbetsgivarna faktiskt betalat enligt fakturor från arbetsgivarorga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisationen. Enligt en sådan metod har den enskilde arbetsgivaren rätt -&lt;br&gt;men inte skyldighet - att vid avdragsberäkningen falla tillbaka på en&lt;br&gt;hjälpregel. Fördelningen av avgiften på konfliktändamål och andra ända-&lt;br&gt;mål görs med hjälp av ett andelstal som bygger på budgeterade uppgifter.&lt;br&gt;Beräkningen får alltså grundas på budgeterad avgift även om det belopp&lt;br&gt;som faktiskt förs till konfliktfonden avviker från denna. Metoden kan ses&lt;br&gt;som en individuell schablonmetod där avdragsrätten bestäms utifrån en&lt;br&gt;schablonmässigt gjord beräkning men där förhållandena i den enskilda&lt;br&gt;organisationen är beaktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En metod som bygger på budgeterade avgifter där andelstalet anges på&lt;br&gt;fakturorna bör enligt vad som sägs i promemorian uppfylla rimliga krav&lt;br&gt;på praktisk hanterlighet. Jag delar denna uppfattning. Bl.a. innebär det&lt;br&gt;att ett uppgiftslämnande i särskild ordning från arbetsgivarorganisationen&lt;br&gt;till medlemmarna inte behövs. Frågan är om de avvikelser från ett be-&lt;br&gt;skattningsresultat grundat på en eftersyn som en schablonmässig beräk-&lt;br&gt;ning kan leda till är försvarbara. Variationer kan tänkas förekomma både&lt;br&gt;till arbetsgivarnas fördel och nackdel. En jämförelse räkenskapsåren&lt;br&gt;1988 - 1991 mellan budget och faktiskt utfall i fråga om SAF:s verksam-&lt;br&gt;het visar endast mindre avvikelser. En rimlig slutsats är - vilket kon-&lt;br&gt;stateras i promemorian - att sådana skillnader bör kunna godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör avdraget för avgift till arbetsgivaroiganisation&lt;br&gt;grundas på faktiska förhållanden, dvs. det utfall som kan konstateras i&lt;br&gt;efterhand. Med hänsyn till de praktiska svårigheter som kan uppkomma&lt;br&gt;är det motiverat att få använda en alternativ beräkningsgrund. Ett sådant&lt;br&gt;alternativ bör utformas enligt den nu diskuterade hjälpregeln, anpassad&lt;br&gt;till den enskilda oiganisationens budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en schablonmässigt beräknad uppgift får läggas till grund för&lt;br&gt;taxeringen bör naturligtvis inte innebära att skattemyndigheten är för-&lt;br&gt;hindrad att avvika från deklarationen. En ändring kan aktualiseras om&lt;br&gt;beräkningen framstår som orealistisk, t.ex. inte bygger på uppgifterna i&lt;br&gt;oiganisationens budget. Ansvaret för att avdraget för avgift till konflikt-&lt;br&gt;ändamål blir riktigt kommer i praktiken att vila på arbetsgivaroiganisa-&lt;br&gt;tionen eftersom de enskilda arbetsgivarna har mycket begränsade möjlig-&lt;br&gt;heter att kontrollera uppgifterna om avdragets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att till konfliktändamål bör hänföras det&lt;br&gt;överskott (influtna avgifter efter avdrag för kostnader för oiganisationen)&lt;br&gt;av arbetsgivarorganisationens verksamhet som avsätts till en s.k. konflikt-&lt;br&gt;fond (försäkringsfond). Till samma ändamål bör även den del av över-&lt;br&gt;skottet anses gå som, i stället för att fonderas, direkt utbetalas under året&lt;br&gt;som konfliktstöd. Däremot bör vid bestämmandet av den skattemässigt&lt;br&gt;avdragsgilla delen av avgiften inte beaktas avkastningen på oiganisa-&lt;br&gt;tionens kapital och fastigheter även om avkastningen tillförs konflikt-&lt;br&gt;fonden. Skälet till det är att avkastningen härrör från konfliktfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har kritiserat den behandling av konfliktfondens avkastning som&lt;br&gt;förespråkas i promemorian. Föreningen menar att avkastningen antingen&lt;br&gt;skall vara skattefri hos organisationen eller beaktas vid bestämmande av&lt;br&gt;vad som är hänförligt till konfliktändamål. Enligt min mening talar&lt;br&gt;övervägande skäl för att promemorians förslag genomförs. Beskattningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av avkastningen är en fråga som inte är föremål för behandling i det här Prop. 1991/92:117&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel får åskådliggöra den skattemässiga fördelningen av&lt;br&gt;avgiften på konfliktändamål och övriga ändamål. Det antas att en&lt;br&gt;oiganisations sammanlagda intäkter beräknas till 800, varav 600 avser&lt;br&gt;avgifter och 200 avkastning (netto efter skatt). Vidare antas att kostnader-&lt;br&gt;na för organisationens löpande verksamhet beräknas till totalt 500.&lt;br&gt;Avgifterna skall alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för annat&lt;br&gt;än konfliktändamål. Det betyder att avkastningen inte får tas i anspråk&lt;br&gt;för avräkningen. Avkastningen - efter avdrag för förvaltningskostnader -&lt;br&gt;läggs i sin helhet till konfliktfonden. Hur arbetsgivarorganisationen&lt;br&gt;disponerar tillgängliga medel i praktiken kommer alltså att sakna betydel-&lt;br&gt;se vid beräkningen. Årets överskott, som anses disponibelt för konfliktän-&lt;br&gt;damål under året eller senare genom fondering, beräknas därefter till 100&lt;br&gt;(600./.500). Det avdragsgilla beloppet 100 utgör alltså 17 % (100/600)&lt;br&gt;av betalda avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs att avdragsförbudet för arbetsgivares avgift&lt;br&gt;till arbetsgivarorganisation till den del den avser annat än medel för&lt;br&gt;konfliktändamål skulle tas in i punkt 1 första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;20 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ansett att det är önskvärt att huvudprinciperna för av-&lt;br&gt;dragsberäkningen kommer till tydligare uttryck i lagtexten än som skett&lt;br&gt;i det remitterade förslaget. Vidare har lagrådet föreslagit att de nya reg-&lt;br&gt;lerna av systematiska skäl samlas i ett nytt andra stycke i anvisnings-&lt;br&gt;punkten. Jag kan ansluta mig till vad lagrådet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör i enlighet med meddelandet i prop.&lt;br&gt;1991/92:48 tillämpas första gången vid 1993 års taxering. Avdragsrätten&lt;br&gt;för avgift till arbetsgivarorganisation, till den del den inte avser medel&lt;br&gt;för konfliktändamål, avskaffas alltså för avgifter som hänför sig till tiden&lt;br&gt;efter 1991 års utgång. Äldre bestämmelser bör dock fortfarande tillämpas&lt;br&gt;vid 1993 års taxering i fråga om avgift som avser tiden före den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1992. För arbetsgivare med brutna räkenskapsår kommer såväl gamla&lt;br&gt;som nya regler att tillämpas vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Upprättat lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket i anvisningspunkten innehåller samtliga bestäm-&lt;br&gt;melser som gäller avdragsrätt för avgifter till arbetsgivarorganisationer.&lt;br&gt;Begreppet arbetsgivarorganisation överensstämmer med den definition av&lt;br&gt;begreppet som finns i 6 § första stycket lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet. Det skall vara fråga om sammanslutningar av arbets-&lt;br&gt;givare som tillvaratar arbetsgivarnas intressen i förhållande till arbets-&lt;br&gt;tagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första meningen i det aktuella stycket framgår att bestämmelserna&lt;br&gt;i anvisningspunktens första stycke över huvud taget inte längre behandlar&lt;br&gt;sådana avgifter. I andra meningen anges i vilken utsträckning avgifter till&lt;br&gt;arbetsgivaroiganisationer är avdragsgilla. Tredje meningen innehåller den&lt;br&gt;hjälpregel som arbetsgivaren har rätt att använda vid bedömningen av&lt;br&gt;vad avgiften avser. Vidare anges där den möjlighet som finns för skatte-&lt;br&gt;myndigheten att frångå hjälpregeln om särskilda skäl föreligger.&lt;br&gt;Principen för den skattemässiga fördelningen av avgiften på konfliktända-&lt;br&gt;mål och övriga ändamål har tagits in i fjärde meningen. För närmare&lt;br&gt;kommentarer till hur fördelningen skall göras hänvisas till avsnitt 3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FINANSDEPARTEMENTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992-02-13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDRAGSRÄTT FÖR MEDLEMSAVGIFTER TILL&lt;br&gt;ARBETSGIVARORGANISATIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Tidigare utredningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten för medlemsavgifter har under årens lopp utretts vid flera&lt;br&gt;tillfallen. Frågan om en avdragsrätt för fäckföreningsavgifter har i&lt;br&gt;allmänhet kopplats samman med arbetsgivares rätt till avdrag för&lt;br&gt;medlemsavgifter till arbetsgivaroiganisationer. Man har därvid påtalat&lt;br&gt;skillnaden mellan arbetsgivaroiganisationer och fackföreningar och&lt;br&gt;framhållit att betydelsen av denna skillnad ökat genom att större del av&lt;br&gt;avgifterna till arbetsgivarorganisationer används för andra ändamål än&lt;br&gt;konfliktersättning. En arbetsgivarorganisation kan helt eller delvis&lt;br&gt;finansiera även den del av verksamheten som avser annat än konfliktän-&lt;br&gt;damål med obeskattade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om rätt till avdrag för medlemsavgift har utretts av 1944 års&lt;br&gt;allmänna skattekommitté (PM 1.10.1946 med förslag till ändrade regler&lt;br&gt;angående avdragsrätt och skatteplikt för medlemsavgifter vid taxeringen),&lt;br&gt;skattelagssakkunniga (PM 2.12.1958 angående avdragsrätt vid beskatt-&lt;br&gt;ningen för vissa medlemsavgifter och bidrag) och 1972 års skatteutred-&lt;br&gt;ning (SOU 1977:91 Översyn av skattesystemet). Endast den första&lt;br&gt;utredningen ledde till ett förslag från regeringen om lagstiftning (prop.&lt;br&gt;1949:173 om viss avdragsrätt för fäckföreningsavgifter). Propositionen&lt;br&gt;avslogs emellertid av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har frågan om avdragsrätt för medlemsavgifter till arbetsgivar-&lt;br&gt;organisationer tagits upp i en promemoria utarbetad inom budgetdeparte-&lt;br&gt;mentet (Ds B 1980:3). Inte heller detta förslag ledde till lagstiftning.&lt;br&gt;Frågan om avdragsrätt för fäckföreningsavgifter behandlades därefter av&lt;br&gt;skatteutskottet i betänkandet SkU 1981/82:2. Utskottet förutsatte att en&lt;br&gt;proposition förelädes riksdagen i ämnet. Propositionen resulterade i att&lt;br&gt;skattereduktion för fäckföreningsavgift infördes fr.o.m. 1984 års taxering&lt;br&gt;(prop. 1982/83:50, SkU15, SFS 1982:1193).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har frågan om arbetsgivares kostnader för organisations-&lt;br&gt;verksamhet och skattereduktion för fäckföreningsavgift behandlats i utred-&lt;br&gt;ningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK, SOU 1989:33). RINK&lt;br&gt;föreslog vissa justeringar av skattereduktionen men inte någon förändring&lt;br&gt;av arbetsgivares avdragsrätt för medlemsavgifter. Propositionen, som&lt;br&gt;godtogs av riksdagen, utformades helt i linje med RINK:s förslag (prop.&lt;br&gt;1989/90:110, SkU30, SFS 1990:667). Senare under år 1990 skedde vissa&lt;br&gt;korrigeringar av reglerna (1990/91:SkU10, SFS 1990:1456). De nya&lt;br&gt;reglerna kommer - med hänsyn till att skattereduktionen numera tagits&lt;br&gt;bort - att tillämpas endast vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 1944 års allmänna skattekommitté&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den skattemässiga behandlingen av avgifter till arbetsgivaror-&lt;br&gt;ganisationer borde enligt 1944 års allmänna skattekommitté även&lt;br&gt;fortsättningsvis lösas på sätt som dittills skett i praxis, dvs. avdrag borde&lt;br&gt;medges för avgifterna. Med hänsyn till att avgifter till fäckföreningar och&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationer hade likartad karaktär var det enligt kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mest logiskt om beskattningen skedde efter en och samma princip. Prop. 1991/92:117&lt;br&gt;Avdrag borde därför medges även för fäckföreningsavgifter. Kommittén Bilaga 1&lt;br&gt;föreslog vidare att avdragsrätt skulle föreligga för avgifter till olika&lt;br&gt;bransch- och yrkesföreningar. Någon ändring i beskattningen av före-&lt;br&gt;ningarna föreslogs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1949:173), som gick utöver kommittéförslaget,&lt;br&gt;föreslogs även att såväl fackföreningar som arbetsgivarföreningar skulle&lt;br&gt;bli skattskyldiga för influtna medlemsavgifter. Föreningarna skulle å&lt;br&gt;andra sidan få avdrag dels för all fondering till särskild konfliktfond och&lt;br&gt;utbetalning av konfliktstöd, dels för alla egentliga kostnader för&lt;br&gt;föreningsverksamheten. Propositionen avslogs av riksdagen på grund av&lt;br&gt;att avdragsrätten för kostnader skulle kunna medföra svårigheter vid&lt;br&gt;tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Skattelagssakkunniga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skattelagssakkunniga föreslog år 1958 i en promemoria om avdragsrätt&lt;br&gt;vid beskattningen för vissa medlemsavgifter och bidrag bl.a. en avdrags-&lt;br&gt;rätt för avgifter till arbetsgivarföreningar och branschorganisationer.&lt;br&gt;Avdragsrätten skulle motsvaras av skatteplikt för influtna avgifter hos&lt;br&gt;mottagande förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1959:137) uppgav departementschefen att frågan&lt;br&gt;om avdragsrätt för medlemsavgifter inrymde åtskilliga problem och borde&lt;br&gt;underkastas mer ingående överväganden än som dittills skett. Depar-&lt;br&gt;tementschefen var inte beredd att ta någon slutlig ståndpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 1972 års skatteutredning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1972 års skatteutredning föreslog i sitt slutbetänkande Översyn av&lt;br&gt;skattesystemet (SOU 1977:91) att medlemsavgift till fackförening skulle&lt;br&gt;vara avdragsgill vid taxeringen. Mot bakgrund av att utfallande konflikt-&lt;br&gt;bidrag skulle förbli skattefria föreslogs att endast den del av avgiften som&lt;br&gt;gick till annan facklig verksamhet än konfliktersättningar skulle vara&lt;br&gt;avdragsgill. Denna del bestämdes schablonmässigt till 50 % av erlagd&lt;br&gt;avgift, dock högst 300 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något förslag om avdragsrätt för fäckföreningsavgifter togs inte med&lt;br&gt;i propositionen (prop. 1978/79:160). Enligt departementschefen kunde&lt;br&gt;flera invändningar resas mot det förslag som 1972 års skatteutredning&lt;br&gt;lagt fram. Departementschefen framhöll emellertid att den nuvarande&lt;br&gt;skillnaden i den skattemässiga behandlingen av fäckföreningsavgifter och&lt;br&gt;avgifter till vissa arbetsgivarorganisationer inte var tillfredsställande. Det&lt;br&gt;låg enligt departementschefen nära till hands att i den situationen&lt;br&gt;ytterligare begränsa avdragsrätten för avgifter till arbetsgivaroiganisa-&lt;br&gt;tioner. Denna fråga borde emellertid först utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Budgetdepartementets promemoria 1980&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avdragsrätt för medlemsavgifter till arbetsgivaroiganisationer&lt;br&gt;togs upp i promemorian Ds B 1980:3 utarbetad inom budgetdepartemen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet. I departementspromemorian, som inte ledde till lagstiftning,&lt;br&gt;diskuterades två vägar att uppnå likformighet i den skattemässiga behand-&lt;br&gt;lingen av medlemsavgifter till fackföreningar och arbetsgivarföreningar.&lt;br&gt;Den ena var att begränsa arbetsgivarnas avdragsrätt för avgifter till&lt;br&gt;arbetsgivarföreningar. Den andra var att slopa avdragsrätten helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första alternativet innebar att skatteplikten behölls för kon-&lt;br&gt;fliktunderstöd som arbetsgivare uppbar. Å andra sidan medgavs avdrag&lt;br&gt;endast för den del av medlemsavgiften som användes för konfliktända-&lt;br&gt;mål. Den del av avgiften som avsåg att täcka kostnaderna för föreningens&lt;br&gt;övriga verksamhet beskattades genom att inte vara avdragsgill. En&lt;br&gt;lösning av detta slag förhindrade också att obeskattade medel användes&lt;br&gt;för ändamål som var ovidkommande för den försäkringsmässiga verk-&lt;br&gt;samhet som motiverat avdragsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem var enligt promemorian att den andel av medlemsavgiften&lt;br&gt;som var tillgänglig för konfliktändamål var högst olika inom de olika&lt;br&gt;organisationerna. En del oiganisationer hade stora konfliktfonder medan&lt;br&gt;andra hade inga eller så gott som inga. Den andel av avgifterna som var&lt;br&gt;avsedd för konfliktändamål varierade också från år till år. Av promemo-&lt;br&gt;rian framgår att avdraget av praktiska skäl borde bestämmas till samma&lt;br&gt;andel av betalda avgifter oberoende av föreningstillhörighet. En sådan&lt;br&gt;schablonregel inbegrep emellertid även avgifter till de arbetsgivarför-&lt;br&gt;eningar vilkas avgifter inte var avdragsgilla. Mot bakgrund av dessa&lt;br&gt;omständigheter var det enligt promemorian knappast möjligt att fastställa&lt;br&gt;avdragets storlek schablonmässigt till viss bråkdel av den betalda med-&lt;br&gt;lemsavgiften. I stället torde en regel få införas som tog hänsyn till för-&lt;br&gt;hållandena i det enskilda fallet. En bestämmelse som medgav avdrag för&lt;br&gt;medlem i arbetsgivarförening med så stor del av betald avgift som av den&lt;br&gt;ifrågavarande föreningen kunde anses användas för konfliktändamål blev&lt;br&gt;enligt promemorian sannolikt mycket svårtillämpad. Ett sådant system&lt;br&gt;förutsatte nämligen att organisationerna vaije år lämnade sina medlemmar&lt;br&gt;uppgift om andelstalet. Beräkningen av detta andelstal kunde inrymma&lt;br&gt;vissa problem och måste i vart fäll kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet som togs upp var att hantera avgifter till&lt;br&gt;arbetsgivarföreningar på motsvarande sätt som avgifter till fack-&lt;br&gt;föreningar. Det innebar att avdrag vägrades för betalda medlemsavgifter&lt;br&gt;medan uppburet konfliktunderstöd blev skattefritt. En regel av detta slag&lt;br&gt;tillgodosåg i hög grad önskemålet om samordning av avdragsrätt och&lt;br&gt;skatteplikt för belopp som betalas till och från arbetsgivar- och ar-&lt;br&gt;betstagaroiganisationer. Vidare bortföll problemet hur man skulle&lt;br&gt;undvika att obeskattade medel användes för ändamål som var för&lt;br&gt;föreningen som sådan ovidkommande. Framför allt framhölls i promemo-&lt;br&gt;rian att regeln ur taxeringssynpunkt var synnerligen enkel och lättilläm-&lt;br&gt;pad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlades vidare de övergångsproblem som en&lt;br&gt;skattefrihet för konfliktbidrag innebar. Inom arbetsgivarföreningar,&lt;br&gt;vilkas avgifter ansetts avdragsgilla vid medlemmarnas taxeringar,&lt;br&gt;skulle komma att finnas fonder som byggts upp av obeskattade medel.&lt;br&gt;Utgående bidrag från sådan fond skulle alltså komma att bli helt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obeskattade. Med hänsyn till de svåra praktiska problem som kunde&lt;br&gt;uppkomma med ett system med dubbla fonder borde enligt promemo-&lt;br&gt;rian särskilda övergångsregler undvaras. Vidare framgick att fonder&lt;br&gt;uppbyggda av obeskattade medel fanns främst hos SAF. Medlemsav-&lt;br&gt;gifter till organisationer vid sidan av SAF ansågs i allmänhet inte&lt;br&gt;avdragsgilla vid medlemmarnas taxering. I dessa fall tedde sig en&lt;br&gt;beskattning direkt omotiverad. Slutligen underströks i promemorian att&lt;br&gt;inga konfliktfonder var uppbyggda helt av medlemsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha övervägt de nämnda alternativen till lösningar förslogs i&lt;br&gt;promemorian bestämmelser som innebar att avdrag i intet fall skulle&lt;br&gt;medges för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer. Å andra&lt;br&gt;sidan räknades konfliktersättning som vid arbetskonflikt utgick från en&lt;br&gt;sådan oiganisation inte som skattepliktig intäkt. I promemorian&lt;br&gt;förutsattes att förslagen ledde till vissa organisatoriska förändringar av&lt;br&gt;arbetsgivarföreningarnas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian mottogs negativt av i stort sett samtliga&lt;br&gt;remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl de myndigheter som de arbetsgivarföreträdare som yttrat sig i&lt;br&gt;ärendet kritiserade förslaget i första hand på grund av att det stred mot&lt;br&gt;grunderna för företagsbeskattningen. Det anfördes att vissa av de&lt;br&gt;utgifter som avgifterna var avsedda att täcka var av sådan art att de&lt;br&gt;var att anses som avdragsgilla omkostnader i den skattskyldiges&lt;br&gt;verksamhet. Enligt bl.a. riksskatteverket (RSV) överensstämde det&lt;br&gt;vidare med principerna för beskattningen att en ersättning som avsåg&lt;br&gt;att täcka ett inkomstbortfall utgjorde skattepliktig intäkt. Flera&lt;br&gt;remissinstanser påpekade att förslaget kunde neutraliseras genom or-&lt;br&gt;ganisatoriska förändringar hos föreningarna. RSV m.fl. ansåg vidare&lt;br&gt;att särskilda övergångsregler var nödvändiga. Allmänna ombudet för&lt;br&gt;mellankommunala mål (AO) förordade det alternativet i promemorian&lt;br&gt;som innebar att avdrag medgavs endast för den del av avgiften som&lt;br&gt;användes till konfliktändamål. Tekniskt kunde förslaget enligt AO&lt;br&gt;konstrueras så att avdragsrätt medgavs för utbetalning till ett särskilt&lt;br&gt;för ändamålet bildat bolag, som endast fick ta emot och förvalta&lt;br&gt;konfliktmedel från medlemsföretag samt betala ut medel i anledning av&lt;br&gt;arbetskonflikt. Fråga var alltså om ett bolag som hade en renodlad&lt;br&gt;försäkringsfunktion. För den händelse reglerna borde ändras förordade&lt;br&gt;näringslivet en lösning enligt prop. 1949:173 (se avsnitt 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Skattereformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog inte&lt;br&gt;några ändringar beträffande arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för&lt;br&gt;organisationsverksamhet (SOU 1989:33 III s. 129 ff). Med hänsyn till&lt;br&gt;detta föreslogs inte heller att skattereduktionen för fåckförenings-&lt;br&gt;avgifter avskaffades. Vissa förändringar av skattereduktionen föreslogs&lt;br&gt;dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från basbreddningssynpunkt ansåg RINK att det kunde finnas anled-&lt;br&gt;ning att begränsa såväl arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationsverksamhet som anställdas skattereduktion för fackföre- Prop. 1991/92:117&lt;br&gt;ningsavgift. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RINK övervägde de alternativ för en likabehandling av arbetstagar-&lt;br&gt;och arbetsgivaroigansiationer som behandlades i 1980 års depar-&lt;br&gt;tementspromemoria. Den kritik som framförts mot alternativet med&lt;br&gt;slopad avdragsrätt för arbetsgivares avgifter till arbetsgivarorganisa-&lt;br&gt;tioner var enligt RINK fortfarande bärkraftig. RINK diskuterade även&lt;br&gt;en begränsad avdragsrätt med den inriktning som övervägts i den&lt;br&gt;nämnda promemorian. Även den tekniska lösning som AO lagt fram i&lt;br&gt;sitt remissvar (se avsnittet ovan) behandlades. RINK fann nackdelar&lt;br&gt;också med denna modell. Avslutningsvis konstaterade RINK att det&lt;br&gt;fanns avsevärda tekniska problem med att införa en begränsad av-&lt;br&gt;dragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anfördes att det fanns starka skäl för att inte&lt;br&gt;begränsa eller helt slopa arbetsgivares avdragsrätt för medlemsavgifter.&lt;br&gt;Någon ändring föreslogs därför inte av avdragsrätten. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund avskaffades inte heller skattereduktionen för fackförenings-&lt;br&gt;avgift utan vidtogs endast vissa justeringar (prop. 1989/90:110 s 368&lt;br&gt;ff.). Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget i propositionen&lt;br&gt;(1989/90:SkU30, SFS 1990:667).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Arbetsgivarnas organisationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt behandlas inte Statens arbetsgivarverk (SAV) och inte&lt;br&gt;heller kommunförbunden (Svenska kommunförbundet och Landstings-&lt;br&gt;förbundet). Dessa organ är betydelsefulla företrädare för arbetsgivar-&lt;br&gt;sidan vid avtalsförhandlingar. Frågan om avdragsrätt för medlemsav-&lt;br&gt;gifter saknar emellertid betydelse i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i följande avsnitt har lämnats av Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen, Arbetsgivarföreningen SFO och Kommunala Företagens&lt;br&gt;Samorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) är huvudorganisation för 35&lt;br&gt;arbetsgivareförbund. Förbunden hade vid utgången av år 1991&lt;br&gt;sammanlagt 45 206 medlemmar. Dessa medlemmar hade vid samma&lt;br&gt;tid ca 1 307 000 anställda. Varje enskild arbetsgivare som inträder&lt;br&gt;som medlem i ett av förbunden blir samtidigt delägare i SAF och skall&lt;br&gt;betala avgifter såväl till sitt förbund som till SAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stadgarna åligger det SAF att vid arbetskonflikt lämna&lt;br&gt;delägare i föreningen ersättning för skada. Av de till SAF anslutna&lt;br&gt;förbunden har även Handelns Arbetsgivareorganisation och Sveriges&lt;br&gt;Verkstadsförening lämnat sådant understöd till sina medlemmar. Även&lt;br&gt;andra förbund kan göra detta. Under femårsperioden 1987 - 1991 har&lt;br&gt;SAF utbetalat sammanlagt 995 miljoner kronor som konfliktersätt-&lt;br&gt;ningar. Under samma tid har som konfliktersättningar utbetalats från&lt;br&gt;Handelns Arbetsgivareorganisation 350 000 kronor och från Sveriges&lt;br&gt;Verkstadsförening ca 150 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägarna i SAF betalar avgifter till föreningen i förhållande till de&lt;br&gt;anställdas löner. År 1991 uttogs delägaravgifiter med 0,38 % av 1990&lt;br&gt;års lönesumma för arbetare och övriga anställda. Totalt uppgick del-&lt;br&gt;ägaravgiftema 1991 till 790 miljoner kronor. För 1992 har procenttalet&lt;br&gt;för avgifterna sänkts till 0,28 %. Delägaravgiften till SAF för år 1992&lt;br&gt;beräknas till 610 miljoner kronor. Delägaravgiften är en årsavgift som&lt;br&gt;betalas halvårsvis. Faktureringen för första halvåret görs i maj och för&lt;br&gt;andra halvåret i september. Faktureringar förekommer därutöver&lt;br&gt;främst på grund av att nya delägare tillkommer. Bas för beräkningen&lt;br&gt;är årets budget som fastställs i januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan summan av delägaravgifter och kapitalavkastning&lt;br&gt;(efter skatt) å ena sidan och SAF:s löpande utgifter å andra sidan&lt;br&gt;tillförs en särskild &amp;quot;försäkringsfond&amp;quot;. Denna fond används för att&lt;br&gt;betala ut ersättning till delägare som gör förluster till följd av ar-&lt;br&gt;betskonflikter. Fonden beräknas vid utgången av år 1991 till 5 350&lt;br&gt;miljoner kronor (bokfört värde), vilket motsvarar ett marknadsvärde&lt;br&gt;på ca 8 000 miljoner kronor. Handelns Arbetsgivareorganisation och&lt;br&gt;Verkstadsföreningen har inrättat liknande fonder för kompletterande&lt;br&gt;konfliktersättningar till medlemmar i respektive förbund. Sveriges&lt;br&gt;Verkstadsförenings fond är den största och uppgår till 970 miljonor&lt;br&gt;kronor och Handelns Arbetsgivareorganisations fond till drygt 100&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje delägare i SAF skall vidare årligen fastställas ett s.k.&lt;br&gt;ansvarighetsbelopp motsvarande 3 % av lönesumman under föregående&lt;br&gt;år. Delägaren har att lämna en garantiförbindelse att, utöver delägar-&lt;br&gt;avgift, till föreningen eller order inbetala en summa som motsvarar&lt;br&gt;hans ansvarighetsbelopp. Delägarnas ansvarighetsbelopp bildar till-&lt;br&gt;sammans föreningens s.k. garantifond, vilken alltså inte motsvaras av&lt;br&gt;några tillgångar hos SAF. Ansvarighetsbeloppet får, då så erfordras&lt;br&gt;för utgivande av konfliktersättning, uppsägas till betalning efter beslut&lt;br&gt;av föreningens fullmäktige. SAF:s garantifond uppgick vid utgången&lt;br&gt;av år 1991 till 6 255 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsavgifitema, som utgår vid sidan av delägaravgiftema till&lt;br&gt;SAF, varierar i storlek mellan de olika förbunden. Även dessa avgifter&lt;br&gt;baseras i allmänhet på medlemmarnas lönekostnader. Totalt uppgick&lt;br&gt;förbundsavgifitema år 1991 till ca 525 miljoner kronor. Dessa avgifter&lt;br&gt;svarade härigenom år 1991 för ca 40 % av det sammanlagda avgiftsut-&lt;br&gt;taget på ca 1 315 miljoner kronor inom SAF och dess förbund. Det&lt;br&gt;inbördes storleksförhållandet mellan å ena sidan förbundsavgiftema&lt;br&gt;och å andra sidan delägaravgiftema har varierat inom tämligen små&lt;br&gt;gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1987 - 1991 har i genomsnitt drygt 73 % av SAF:s&lt;br&gt;intäkter - delägaravgiftema och avkastningen från konfliktfonden netto&lt;br&gt;efter skatt - använts för konfliktändamål. Till konfliktändamål har&lt;br&gt;härvid ansetts gå inte bara utbetalda konfliktersättningar utan också det&lt;br&gt;överskott av SAF:s verksamhet som lagts till den s.k. försäkringsfon-&lt;br&gt;den. Eftersom avgiftsuttaget till SAF för år 1992 fastställts till ca 610&lt;br&gt;miljoner kronor och kostnaderna för verksamheten 1992 beräknas bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ca 500 miljoner kronor och kapitalavkastningen till ca 200 miljoner Prop. 1991/92:117&lt;br&gt;kronor (före reavinster) blir avsättningen för konfliktändamål 38 %. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Arbetsgivarföreningen SFO&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarföreningen SFO bildades år 1970 för att tillgodose behovet&lt;br&gt;av samordning av de statsägda företagens uppträdande som arbets-&lt;br&gt;givarparter. Under 1980-talet breddades SFO genom att även ideella&lt;br&gt;föreningar och privatägda företag kunde ansluta sig. Medlemsutveck-&lt;br&gt;lingen har under de 20 åren varit stigande och fortsätter att stiga även&lt;br&gt;på 1990-talet. Antalet anslutna medlemsföretag i SFO uppgick i febru-&lt;br&gt;ari 1992 till 1 300. Medlemmarna hade omkring 110 000 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den service SFO tillhandahåller sina medlemmar omfattar bl.a.&lt;br&gt;rådgivning i det löpande personalarbetet, t.ex. avseende löner,&lt;br&gt;allmänna anställningsvillkor och medbestämmande. Rådgivning sker&lt;br&gt;också i arbetsmiljöfrågor och frågor om företagshälsovård. SFO:s&lt;br&gt;förhandlare medverkar vid avtalsförhandlingar, handlägger tvister som&lt;br&gt;inte kan avgöras på lokal nivå och tillhandahåller statistik för jämförel-&lt;br&gt;ser på riks- och branschnivå. Utbildning i olika arbetsgivarfrågor&lt;br&gt;bedrivs genom egen kursverksamhet och medverkan sker även i&lt;br&gt;företagsanspassad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFO har enligt stadgarna bl.a. att lämna medlem ersättning på grund&lt;br&gt;av arbetskonflikt. För detta ändamål finns en konfliktfond. Stämman&lt;br&gt;beslutar om fondens storlek och om på vilket sätt fonden skall tillföras&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna i SFO betalar en avgift som är baserad på den totala&lt;br&gt;lönesumman inom företaget. År 1991 var avgiften 0,4 % av lönesum-&lt;br&gt;man föregående år. Under år 1991 uppgick medlemsavgifterna till&lt;br&gt;totalt drygt 61 miljoner kronor. En del av medlemsintäktema avsätts&lt;br&gt;till fonden för konfliktändamål. Det bokförda värdet av dessa fonder&lt;br&gt;var vid 1990 års utgång drygt 175 miljoner kronor. Det verkliga vär-&lt;br&gt;det är högre. Vidare utfärdar vaije medlem en garantiförbindelse som&lt;br&gt;innebär att medlemmen vid konflikt kan åläggas att betala ett ansvars-&lt;br&gt;belopp till SFO. Ansvarsbeloppet har genom åren varit 0 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Kommunala Företagens Samorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunala Företagens Samoiganisation (KFS) bildades i oktober&lt;br&gt;1988 för att tillgodose behovet av samordning av de kommunalägda&lt;br&gt;företagens uppträdande som arbetsgivarparter. Antalet anslutna med-&lt;br&gt;lemsföretag i KFS uppgick i januari 1992 till ca 200. Medlemmarna&lt;br&gt;hade omkring 13 000 anställda. Medlemskap kan erhållas av företag/&lt;br&gt;sammanslutning som bedriver verksamhet inom det kommunala kom-&lt;br&gt;petensområdet. Efter stadgeändring under år 1991 kan KFS ta emot&lt;br&gt;även företag med blandat ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFS årsstämma 1991 beslutade att inrätta en skaderegleringsfond för&lt;br&gt;skydd vid konflikter. Stämman beslutar om fondens storlek och om&lt;br&gt;sättet att tillföra fonden medel. Av 1990 års överskott avsattes 900 000&lt;br&gt;kronor till fonden. Vidare skall fonden tillföras räntan under året och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av 1991 års överskott. Därefter skall utvärderas om storleken på&lt;br&gt;fonden är tillräcklig. Konfliktersättning utbetalas efter beslut av styrel-&lt;br&gt;sen. Medlemsavgiften uppgår till 0,35 % på medlemsföretagets totalt&lt;br&gt;utbetalda bruttolön för närmast föregående år, dock maximalt 11 bas-&lt;br&gt;belopp. Under år 1991 uttogs avgifter med sammanlagt 4,5 miljoner&lt;br&gt;kronor. För år 1992 beräknas avgifterna till 6,5 miljoner kronor, var-&lt;br&gt;av ca 600 000 kronor går till den ideella föreningen KFS och resten&lt;br&gt;till KFS Företagsservice AB.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Övriga arbetsgivarorganisationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av SAF, SAV, SFO, kommunförbunden och KFS finns en&lt;br&gt;rad arbetsgivarorganisationer. Dessa är verksamma inom den enskilda&lt;br&gt;sektorn, den kooperativa sektorn och inom folkrörelserna. Enligt&lt;br&gt;stadgarna torde medlemmarna i dessa föreningar ofta ha rätt till&lt;br&gt;konfliktersättning. Föreningarna torde dock i allmänhet använda endast&lt;br&gt;en obetydlig del av influtna medlemsavgifter för sådant ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande&lt;br&gt;över finansdepartementets promemoria om avdragsrätt&lt;br&gt;för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV), Arbetsgivarföreningen SFO, Bankinstitutens Arbetsgivareorga-&lt;br&gt;nisation (BAO), Fastighetsarbetsgivamas Förbund (FF), Kommunala&lt;br&gt;Företagens Samorganisation (KFS), Kooperationens Förhandlingsorgani-&lt;br&gt;sation (KFO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund (LRF), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges&lt;br&gt;Hotell- och Restaurangförbund SHR, Sveriges Industriförbund, Tid-&lt;br&gt;ningarnas Arbetsgivareförening (TA) och Tjänstemännens centralorga-&lt;br&gt;nisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till skattskyldigs levnads-&lt;br&gt;kostnader, för vilka avdrag enligt&lt;br&gt;denna paragraf ej medges, räknas&lt;br&gt;bland annat premier för egna per-&lt;br&gt;sonliga försäkringar och avgifter&lt;br&gt;till kassor, föreningar och andra&lt;br&gt;sammanslutningar, i vilka den&lt;br&gt;skattskyldige är medlem. Avdrag&lt;br&gt;får dock göras för sådana premier&lt;br&gt;och avgifter i den omfattning som&lt;br&gt;anges i 33 §, 46 § 2 mom., punk-&lt;br&gt;terna 21 och 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § och punkt 6 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Till skattskyldigs levnads-&lt;br&gt;kostnader, för vilka avdrag enligt&lt;br&gt;denna paragraf ej medges, räknas&lt;br&gt;bland annat premier för egna per-&lt;br&gt;sonliga försäkringar, avgifter till&lt;br&gt;kassor, föreningar och andra sam-&lt;br&gt;manslutningar, i vilka den&lt;br&gt;skattskyldige är medlem, samt&lt;br&gt;avgifter till arbetsgivar-&lt;br&gt;organisationer till den del avgifter-&lt;br&gt;na beräknas avse annat än medel&lt;br&gt;för konfliktändamål. Avdrag får&lt;br&gt;dock göras för sådana premier och&lt;br&gt;avgifter i den omfattning som&lt;br&gt;anges i 33 §,46 § 2 mom., punk-&lt;br&gt;terna 21 och 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § och punkt 6 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla&lt;br&gt;affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för&lt;br&gt;företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten,&lt;br&gt;stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att&lt;br&gt;hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med&lt;br&gt;större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter&lt;br&gt;för spritdrycker och vin. Avdrag för måltidsutgifter medges normalt inte&lt;br&gt;med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård, för vilka&lt;br&gt;avdrag inte medges enligt denna paragraf, räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för hälso- och sjukvård för vilken ersättning inte utges enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån kostnaderna inte avser&lt;br&gt;antingen sjuk- och tandvårdskostnader som uppkommer vid insjuknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samband med tjänsteförrättning utomlands eller sjuk- och tandvårdskost-&lt;br&gt;nader för anställd som inte är försäkrad enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för företagshälsovård som inte uppfyller villkoren för bidrag&lt;br&gt;enligt förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälsovård samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för sådan verksamhet som avser rehabilitering eller liknande&lt;br&gt;och som inte bedrivs efter grunder som fastställs i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudoiganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1993 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock fortfarande vid 1993&lt;br&gt;års taxering i fråga om avgifter som avser tiden före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;LAGRÅDET&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-03-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Eva Lagebrant&lt;br&gt;Torén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås att avdragsrätten för avgift till arbetsgivarorganisation&lt;br&gt;till den del den inte avser konfliktändamål skall avskaffas. Förslaget&lt;br&gt;gäller även avgifter som avser tid före ikraftträdandet av lagändringen&lt;br&gt;men efter den 31 december 1991. Detta innebär att ändringarna skulle få&lt;br&gt;en sådan retroaktiv verkan som avses i 2 kap. 10 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nyssnämnda stycke, som infördes år 1979, innefattar&lt;br&gt;ett förbud mot stiftande av skatte- och avgiftslag som har retroaktiv&lt;br&gt;verkan. Från förbudet kan - såvitt här är av intresse - göras undantag&lt;br&gt;när riksdagen finner detta vara påkallat av särskilda skäl och ett förslag&lt;br&gt;om retroaktivitet från regeringen eller ett riksdagsutskott föreligger när&lt;br&gt;den omständighet som utlöser skatt- eller avgiftsskyldigheten inträffar.&lt;br&gt;Med ett sådant förslag jämställes ett meddelande i skrivelse från&lt;br&gt;regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen med förslag till bestämmelsen i nämnda andra stycke&lt;br&gt;anförde föredragande statsråd bl.a. (prop. 1978/79:195 s. 55) att det var&lt;br&gt;ett rättssäkerhetsintresse av vikt att skattelagar inte utan starka skäl gavs&lt;br&gt;tillbakaverkande kraft. Han uttalade vidare att i en tid då en stor och&lt;br&gt;växande andel av medborgarnas inkomster tas ut i skatt för gemensamma&lt;br&gt;ändamål kraven skärps på att skatteuttagets fördelning på olika grupper&lt;br&gt;uppfattas som rättvis och att detta självklart nödvändiggör bl.a. effektiva&lt;br&gt;ingripanden mot skattefusk och skatteflykt och en successiv översyn av&lt;br&gt;skattesystemet. Samtidigt framhöll han att ändringarna måste ske på ett&lt;br&gt;för de enskilda medborgarna godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffende frågan om undantag från förbudet mot retroaktiv lagstift-&lt;br&gt;ning åberopades i propositionen vad rättighetsskyddsutredningen hade&lt;br&gt;anfört i sitt betänkande Förstärkt skydd för fri- och rättigheter (SOU&lt;br&gt;1978:34 s. 161) om att riksdagen vid flera tillfällen hade ansett att viss&lt;br&gt;retroaktiv tillämpning av nya skatteregler var nödvändig. Enligt&lt;br&gt;utredningen hade det då regelmässigt varit fråga om att sätta stopp för&lt;br&gt;förfaranden som regeringen och riksdagen hade ansett innebära kring-&lt;br&gt;gående av gällande skattelag. Utredningen pekade på att det var ett&lt;br&gt;samhällsintresse av vikt att lagstiftaren kunde handla snabbt, sedan han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl fått upp ögonen på ett oförutsett och inte önskvärt sätt att utnyttja Prop. 1991/92:117&lt;br&gt;gällande skatteregler och i princip hade beslutat sig för att ändra dessa. Bilaga 4&lt;br&gt;Enligt utredningen skulle det vara direkt stötande om just en sådan&lt;br&gt;omständighet som att regeringen lade fram en proposition med förslag till&lt;br&gt;lag som hindrar ett visst slag av kringgåendetransaktioner till följd av ett&lt;br&gt;undantagslöst retroaktivitetsförbud skulle leda till en ökning av sådana&lt;br&gt;transaktioner fram till dess att lagen har trätt i kraft. Statsrådet delade&lt;br&gt;kommitténs uppfattning (a. prop. s. 56) att ett undantag från retro-&lt;br&gt;aktivitetsförbudet var motiverat för de sålunda berörda fållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättighetsskyddsutredningens förslag till bestämmelse i 2 kap. 10 §&lt;br&gt;andra stycket regeringsformen hade väsentligen samma innehåll som&lt;br&gt;bestämmelsen nu har. I sammanfattningen av sitt förslag i denna del&lt;br&gt;uttalade rättighetsskyddsutredningen (a.a. s. 17) att undantaget syftade till&lt;br&gt;att förebygga sådana orättvisor som kan uppkomma som en följd av att&lt;br&gt;föreliggande legala möjligheter till skatteflykt utnyttjas efter det att det&lt;br&gt;har blivit känt att lagändring förbereds. En viss modifiering av detta&lt;br&gt;uttalande kan spåras i specialmotiveringen till den föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen, där utredningen anförde att med undantaget från retroaktivi-&lt;br&gt;tetsförbudet avsågs främst lagstiftningsingripanden mot skatteflykt och&lt;br&gt;kringgående av skattelag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det nu redovisade ger förarbetena inte någon belysning av&lt;br&gt;frågan vad som skall anses innefattat i det i bestämmelsen uppställda&lt;br&gt;kravet på att riksdagen skall finna att särskilda skäl påkallar ett undantag&lt;br&gt;från retroaktivitetsförbudet. Det anförda ger intryck av att det varit&lt;br&gt;möjligheten att ställa upp hinder för skatteflykt eller kringgående av&lt;br&gt;skattelag som varit i blickpunkten vid utformandet av undantaget, men&lt;br&gt;något direkt uttalande av denna innebörd finns i vart fäll inte i proposi-&lt;br&gt;tionen. På sina håll i litteraturen synes dock den ståndpunkten ha intagits&lt;br&gt;att det är uteslutande i angivna fäll som undantaget gäller (Petrén/Ragne-&lt;br&gt;malm Sveriges grundlagar, 1980 s. 66; jfr Holmberg/Stjemquist&lt;br&gt;Grundlagarna, 1980 s. 109 f som inte synes redovisa någon bestämd&lt;br&gt;slutsats i frågan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om viss retroaktiv tillämpning i det nu föreliggande&lt;br&gt;lagstiftningsärendet har inte som motiv att hindra skatteflykt eller&lt;br&gt;kringgående av skattelag. Det får i stället sättas i samband med det&lt;br&gt;upphävande vid utgången av år 1991 av lagen (1982:1193) om skattere-&lt;br&gt;duktion för fäckföreningsavgift som riksdagen beslutade i december 1991&lt;br&gt;i anledning av regeringens proposition 1991/92:48. I denna proposition&lt;br&gt;meddelade regeringen att den avsåg att återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;förslag om avskaffände av arbetsgivares avdragsrätt för avgift till&lt;br&gt;arbetsgivaroiganisation, som avsåg tiden efter den 31 december 1991, till&lt;br&gt;den del den inte avsåg konfliktändamål. I propositionen i övrigt liksom&lt;br&gt;i skatteutskottets betänkande vari propositionsförslaget tillstyrkes och i&lt;br&gt;den debatt som föregick riksdagens beslut framhölls i olika sammanhang&lt;br&gt;det samband som ansågs föreligga mellan avdragsrätten för fäckföre-&lt;br&gt;ningsavgifter och arbetsgivares rätt till avdrag för avgift till arbets-&lt;br&gt;givarorganisation. Värt att anmärka i sammanhanget är att skatteutskottets&lt;br&gt;majoritet tillstyrkte propositionen med hänvisning till den statsfinansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationen och till att regeringen under våren 1992 skulle komma att Prop. 1991/92:117&lt;br&gt;lägga fram motsvarande förslag i fråga om arbetsgivarnas organisations- Bilaga 4&lt;br&gt;kostnader (1991/92:SkU8 s. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de tidigare berörda uttalandena i förarbetena till det här diskuterade&lt;br&gt;undantaget från retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 § andra stycket rege-&lt;br&gt;ringsformen ger anledning anta att undantaget i främsta rummet skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas vid sådana situationer av skatteflykt och skatteundan-&lt;br&gt;dragande som diskuterades vid förbudets tillkomst, torde inte kunna&lt;br&gt;anses innebära att dess tillämpning i varje annan situation skulle vara&lt;br&gt;utesluten. Undantaget har också ansetts tillämpligt i en något vidare&lt;br&gt;omfattning än förarbetena sålunda antyder, t.ex. när det med hänsyn till&lt;br&gt;den samhällsekonomiska balansen ansågs nödvändigt att genom lag om&lt;br&gt;särskild vinstskatt, m.m. minska företagens likviditet och lönebetalnings-&lt;br&gt;förmåga (prop. 1988/89:132). Enligt lagrådets mening står det dock klart&lt;br&gt;att en betydande restriktivitet måste iakttas när fråga uppkommer om dess&lt;br&gt;tillämpning i andra fäll. Med hänsyn till det tidigare anförda anser&lt;br&gt;lagrådet att den situation som föreligger i det nu aktuella lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet kan anses fälla inom ramen för en sådan restriktiv tillämp-&lt;br&gt;ning av undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av den föreslagna ändringen av avdragsreglema synes&lt;br&gt;kunna sammanfattas enligt följande. Avgifter till arbetsgivarorganisationer&lt;br&gt;skall i fortsättningen vara avdragsgilla endast till den del de avser medel&lt;br&gt;för konfliktändamål. Den enskilde arbetsgivaren har rätt - men är inte&lt;br&gt;skyldig - att vid avdragsberäkningen fälla tillbaka på en hjälpregel (i&lt;br&gt;remissprotokollet kallad individuell schablonmetod) som innebär att&lt;br&gt;fördelningen av avgiften på konfliktändamål och andra ändamål görs med&lt;br&gt;hjälp av ett andelstal som bygger på uppgifter i organisationens budget.&lt;br&gt;Skattemyndigheten skall dock kunna frångå denna beräkning om den på&lt;br&gt;grund av särskilda omständigheter framstår som orealistisk. Oavsett om&lt;br&gt;avdragsberäkningen grundas på det budgeterade eller det fäktiska utfallet&lt;br&gt;skall vid beräkningen förutsättas att inbetalda avgifter i första hand tas i&lt;br&gt;anspråk för organisationens kostnader för annat än konfliktändamål och,&lt;br&gt;får det förutsättas, kapitalförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade lagförslaget har de nya reglerna tagits in i första&lt;br&gt;stycket av punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen.&lt;br&gt;Förekomsten av en hjälpregel har inte mer än antytts genom en föreskrift&lt;br&gt;som gör avdragsrätten beroende av vad avgiften &amp;quot;beräknas&amp;quot; avse. Den&lt;br&gt;nyss berörda principen för avräkning mot organisationens kostnader&lt;br&gt;återspeglas inte i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening är det önskvärt att huvudprinciperna för&lt;br&gt;avdragsberäkningen kommer till tydligare uttryck i lagtexten. Av&lt;br&gt;systematiska skäl är det lämpligt att samla de nya reglerna i ett nytt&lt;br&gt;andra stycke i anvisningspunkten. Lagrådet föreslår att det nya stycket&lt;br&gt;ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivaror-&lt;br&gt;ganisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till den&lt;br&gt;del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad&lt;br&gt;avgifterna avser får grundas på uppgifter i oiganisationens budget om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna Prop. 1991/92.117&lt;br&gt;alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga organisa- Bilaga 4&lt;br&gt;tionsverksamheten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41135, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 20:25:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03117</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 20:25:39</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03117</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__117.pdf</filnamn>
<filstorlek>1179000</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om avdragsrätt för avgifter till arbetsgivarorganisationer</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/04B2A52F-C76D-4044-8956-F61F6294B979</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU31</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Begränsning i arbetsgivares avdragsrätt för organisationskostnader, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:117&lt;br/&gt;
Avdragsrätt för avgifter till arbetsgivarorganisationer</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:117 Avdragsrätt för avgifter till  arbetsgivarorganisationer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:117&lt;br/&gt;
Avdragsrätt för avgifter till arbetsgivarorganisationer</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:117 Avdragsrätt för avgifter till  arbetsgivarorganisationer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>