<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359107</hangar_id>
 <dok_id>GF03116</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>116</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:116</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>116</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03116/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03116</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03116</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:116&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändringar i lagen (1977:306) om dryckesskatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03116/prop_199192__116-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett nytt system för beskattningen av alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker. Den nu utgående procentavgiften, som beräknas på&lt;br&gt;detaljhandelspriset, slopas. Skatten föreslås i stället bli helt relaterad till&lt;br&gt;alkoholhalten, och den skall tas ut enligt en progressiv skatteskala. För&lt;br&gt;alkoholdrycker med lägre alkoholhalt, framför allt viner och maltdrycker,&lt;br&gt;föreslås dock att skatten av praktiska skäl tas ut med samma belopp inom&lt;br&gt;vissa intervall. Den nuvarande starkölsklassen föreslås av alkoholpolitiska&lt;br&gt;skäl uppdelad i två klasser med olika skatt. Skatten föreslås vara lägre&lt;br&gt;för det starköl som har en alkoholhalt om högst 3,6 viktprocent eller 4,5&lt;br&gt;volymprocent alkohol. Omläggningen av beskattningen görs inom ett i&lt;br&gt;princip totalt sett oförändrat skatteuttag. Skatten och därmed priset för&lt;br&gt;enskilda produkter kommer dock i vissa fäll att kraftigt förändras.&lt;br&gt;Reformen innebär bl.a. att priset på billigare drycker som i många fall&lt;br&gt;missbrukas kommer att stiga. Det nya skattesystemet föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 11 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 4, 8, 9, 10 och 13 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt (dryckesskatt) betalas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staten enligt denna lag vid om-&lt;br&gt;sättning inom landet och vid in-&lt;br&gt;försel av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;maltdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt (dryckesskatt) betalas till&lt;br&gt;staten enligt denna lag vid om-&lt;br&gt;sättning inom landet och vid in-&lt;br&gt;försel av spritdrycker, vin, starköl&lt;br&gt;och öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:292)&lt;br&gt;om tillverkning av drycker, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om spritdrycker och vin, det i lagen (1977:293) om handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med drycker angivna partihandelsbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om maltdrycker, den&lt;br&gt;som inom landet yrkesmässigt&lt;br&gt;tillverkar skattepliktiga drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om starköl och öl, den&lt;br&gt;som inom landet yrkesmässigt&lt;br&gt;tillverkar skattepliktiga drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skattskyldig&lt;br&gt;importör enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt för in&lt;br&gt;skattepliktig maltdryck till landet&lt;br&gt;för försäljning till återförsäljare,&lt;br&gt;kan om verksamheten är av större&lt;br&gt;omfattning eller annars om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl registreras hos&lt;br&gt;riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt för in&lt;br&gt;starköl eller öl till landet för för-&lt;br&gt;säljning till återförsäljare, kan om&lt;br&gt;verksamheten är av större omfatt-&lt;br&gt;ning eller annars om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl registreras hos riks-&lt;br&gt;skatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet för partihandelsbolaget inträder när spritdrycker och vin&lt;br&gt;levereras till det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna&lt;br&gt;detaljhandelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet för tillverkare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattskyldighet för tillverkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1984:158.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 11 § 1990:594.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:594.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:594.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:594.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:594.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och registrerad importör vid om-&lt;br&gt;sättning av maltdrycker inträder&lt;br&gt;när skattepliktig dryck levereras till&lt;br&gt;köpare eller tas i anspråk för annat&lt;br&gt;ändamål än försäljning eller, vid&lt;br&gt;avregistrering, finns i lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och registrerad importör vid om- Prop. 1991/92:116&lt;br&gt;sättning av starköl och öl inträder&lt;br&gt;när drycken levereras till köpare&lt;br&gt;eller tas i anspråk för något annat&lt;br&gt;ändamål än försäljning eller, vid&lt;br&gt;avregistrering, finns i lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en&lt;br&gt;procentavgift om inte annat sägs i femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundavgiften utgör per liter i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. spritdrycker 1 krona 32 öre för varje hel volymprocent alkohol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. starkvin 21 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lättvin med en alkoholhalt över 7 volymprocent 8 kronor 50 öre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annat lättvin 11 kronor 25 öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentavgiften utgör för spritdrycker 60 procent och för vin 39&lt;br&gt;procent av detaljhandelspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget&lt;br&gt;tillämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av pant och skatt&lt;br&gt;enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lättvin med en alkoholhalt av högst 7 volymprocent utgår dock&lt;br&gt;ingen procentavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Skatten på spritdrycker, vzn, starköl och öl tas ut med de belopp&lt;br&gt;som framgår av följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:144.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhalt,&lt;br&gt;volymprocent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundbelopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;över&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. &lt;sub&gt;19&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;”&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9:—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26:70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36:60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:10 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;br&gt;överstiger 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:50 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;br&gt;överstiger 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:20 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;br&gt;överstiger 29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:40 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;br&gt;överstiger 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:50 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;br&gt;överstiger 39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall&lt;br&gt;avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal. om alkohol-&lt;br&gt;halten uppgår till del av hel volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklaration för skatt på malt-&lt;br&gt;drycker får särskilt för vaije varu-&lt;br&gt;slag avdrag göras för skatt på&lt;br&gt;drycker, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har utförts ur landet eller har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklaration för skatt på starköl&lt;br&gt;och öl får särskilt för vaije varu-&lt;br&gt;slag avdrag göras för skatt på&lt;br&gt;drycker, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förts till svensk frihamn för annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål än att förbrukas där eller har lagts upp på tullager som inrättats&lt;br&gt;för förvaring av proviant eller, såvitt avser starköl, har levererats för&lt;br&gt;försäljning i exportbutik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet&lt;br&gt;tidigare inträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har återtagits i samband med återgång av köp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten&lt;br&gt;hänför sig till bristande betalning från köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:594.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Prop. 1991/92:116&lt;br&gt;Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åter lämnas för skatten på de drycker betalningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklaration för skatt på spritdrycker och vin får avdrag göras för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på drycker som har återtagits i samband med återgång av köp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i den upphävda 11 § tillämpas dock, såvitt avser&lt;br&gt;läskedrycker, till utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 kap. tulltaxelagen (1987:1068)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Drycker, sprit och ättika&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som&lt;br&gt;anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker,&lt;br&gt;utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08................ 210:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vin:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;muss erande eller med en alkoholhalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstigande 15 volymprocent................... 65:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ej musserande, med en alkoholhalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstigande 7 men inte 15 volymprocent............ 32:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ej musserande, med en alkoholhalt om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 7 volymprocent........................ 16:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starköl................................. 16:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger&lt;br&gt;enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:1186.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som infors i den ordning som&lt;br&gt;anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker,&lt;br&gt;utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08................ 210:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vin:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en alkoholhalt överstigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 volymprocent........................... 65:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en alkoholhalt överstigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 men inte 15 volymprocent.................... 32:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en alkoholhalt om högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 volymprocent............................ 16:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starköl................................. 16:-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger&lt;br&gt;enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könbeig,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändringar i lagen (1977:306) om&lt;br&gt;dryckesskatt, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 19 oktober 1989 tillkallade chefen för finansdepartementet en&lt;br&gt;särskild utredningsman (generaldirektören Lennart Nilsson) för att utreda&lt;br&gt;frågan om beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Utgångspunkten för&lt;br&gt;utredningen skulle enligt direktiven (dir. 1989:51) vara att skapa ett&lt;br&gt;skattesystem där beskattningen av alkoholdrycker, och därmed också&lt;br&gt;priset, i högre grad än för närvarande bestämdes av dryckens alkoholhalt.&lt;br&gt;Syftet skulle vara att åstadkomma ett skattesystem som var enhetligt för&lt;br&gt;samtliga alkoholdrycker och dessutom neutralt i förhållande till kon-&lt;br&gt;sumentens val mellan olika produkter med likvärdig alkoholstyrka. En&lt;br&gt;förutsättning för utredningsuppdraget var bl.a. att ett nytt skattesystem&lt;br&gt;inte borde innebära att statens inkomster av dryckeshanteringen minska-&lt;br&gt;de. Vidare skulle EG-aspekter beaktas i utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholskatteutredningen lämnade i maj 1991 sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1991:52) Alkoholbeskattningen till regeringen. Utredningens samman-&lt;br&gt;fattning bör fogas till detta protokoll som bilaga 1 och utredningens lag-&lt;br&gt;förslag bör fogas till protokollet som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena har gjorts inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet (dnr 2248/91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 19 december 1991 tillkallade chefen för socialdepartementet en&lt;br&gt;alkoholpolitisk kommission med uppdrag att utvärdera den hittillsvarande&lt;br&gt;alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en strategi för framtiden -&lt;br&gt;bl.a. i ett EG-perspektiv. Kommissionen skall även kartlägga alkohol-&lt;br&gt;missbrukets familjesociala konsekvenser och göra en översyn av vården&lt;br&gt;av alkoholmissbrukare. Kommissionens främsta uppgift är att formulera&lt;br&gt;en strategi for att nå målet att minska den totala alkoholkonsumtionen och&lt;br&gt;att begränsa alkoholens skadeverkningar. Kommissionen bör enligt utred-&lt;br&gt;ningsuppdraget avsluta sitt arbete före utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser nu, utan att avvakta den alkoholpolitiska kommissionens&lt;br&gt;betänkande, att ta upp frågan om ändrat system för alkoholbeskattningen.&lt;br&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala bestämmelserna om dryckesbeskattning finns i lagen&lt;br&gt;(1977:306) om dryckesskatt (senast ändrad 1990:594). Enligt lagen skall&lt;br&gt;skatt erläggas vid omsättning inom landet och vid införsel av spritdryck-&lt;br&gt;er, vin, starköl och öl. Fram till utgången av år 1992 omfattas också&lt;br&gt;läskedrycker av skatten. Skatten på lättöl avskaffades den 6 april 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet. Skattskyldig i fråga&lt;br&gt;om spritdrycker och vin är partihandelsbolaget Vin och Sprit AB. I fråga&lt;br&gt;om starköl och öl föreligger skattskyldighet för den som inom landet&lt;br&gt;tillverkar sådana drycker. Skattskyldig skall vara registrerad hos RSV.&lt;br&gt;Om verksamheten är av större omfattning eller om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl kan även importörer, som yrkesmässigt för in skattepliktiga malt-&lt;br&gt;drycker till landet för försäljning till återförsäljare, registreras hos RSV.&lt;br&gt;Skattskyldigheten för spritdrycker och vin inträder när Vin och Sprit AB&lt;br&gt;levererar dryckerna till Systembolaget AB. Skattskyldigheten for starköl&lt;br&gt;och öl inträder när dryckerna levereras till köpare eller tas i anspråk för&lt;br&gt;annat ändamål än försäljning eller, vid avregistrering, finns i lager. Vid&lt;br&gt;införsel till landet av skattepliktig dryck av annan än registrerad skatt-&lt;br&gt;skyldig skall skatt erläggas till tullmyndigheten. Spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl får med vissa undantag för t.ex. resande endast införas av Vin&lt;br&gt;och Sprit AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på spritdrycker och vin innefattar enligt gällande regler dels en&lt;br&gt;grundavgift som är relaterad till alkoholstyrkan, dels en procentavgift&lt;br&gt;som är relaterad till detaljhandelspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundavgiften per liter dryck är sedan den 7 maj 1990 för spritdrycker&lt;br&gt;1 krona 32 öre för vaije hel volymprocent alkohol, för starkvin&lt;br&gt;(alkoholhalt överstigande 15 men ej 22 volymprocent) 21 kronor, för&lt;br&gt;lättvin (alkoholhalt av högst 15 volymprocent) med en alkoholhalt över&lt;br&gt;sju volymprocent 8 kronor 50 öre och för annat lättvin 11 kronor 25 öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentavgiften uppgår för spritdrycker till 60 procent och för vin till&lt;br&gt;39 procent av detaljhandelspriset, dvs. det pris som Systembolaget AB&lt;br&gt;tillämpar vid försäljning över disk exkl. pant och mervärdeskatt. Med&lt;br&gt;pant avses det belopp som Systembolaget AB åtar sig att betala för&lt;br&gt;returglas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lättvin med en alkoholhalt av högst sju volymprocent utgår inte&lt;br&gt;någon procentavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på maltdrycker utgår per liter med 2 kronor 70 öre för öl&lt;br&gt;(alkoholhalt överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent) och 11 kronor 25&lt;br&gt;öre för starköl (alkoholhalt mer än 2,8 viktprocent). För lättöl tas som&lt;br&gt;nämnts ingen dryckesskatt ut.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Dryckesbeskattning inom EG&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den överenskommelse som EGs ekonomi- och finansministrar träffade&lt;br&gt;i juni 1991 innebar ett slutligt ställningstagande för minimiskattesatser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad gäller de punktskattebelagda varorna. Det skall också finnas s.k.&lt;br&gt;målskattesatser, som utgör rekommendationer som medlemsländerna&lt;br&gt;förbinder sig att ha i åtanke vid kommande nationella skattesatsföränd-&lt;br&gt;ringar. För bordsvin och mousserande vin gäller minimiskattesatsen 0 kr.&lt;br&gt;per liter och målskattesatsema 1 kr. 40 öre resp. 2 kr. 50 öre per liter.&lt;br&gt;(Här angivna skattesatser beräknade efter kursen 1 ECU = 7,50 SEK.)&lt;br&gt;För öl gäller minimiskattesatsen 70 öre per liter och målskattesatsen 1 kr.&lt;br&gt;40 öre per liter (detta avser öl av mest förekommande slag). Något beslut&lt;br&gt;om minimiskattesatser för sprit och starkvin har inte tagits av rådet men&lt;br&gt;kommissionen har tidigare föreslagit en minimiskattesats för sprit (vid&lt;br&gt;alkoholstyrkan 40 %) på 33 kr. 50 öre per liter, och för starkvin på 5 kr.&lt;br&gt;60 öre per liter. Målskattesatsema har föreslagits vara 42 kr. resp. 7 kr.&lt;br&gt;per liter. Överenskommelsen innebär också att det införs särregler för&lt;br&gt;bl.a. små bryggerier, där skattesatserna blir lägre. Några länder får viss&lt;br&gt;övergångstid för att nå upp till de beslutade miniminivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Effekter av nuvarande beskattningssystem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alkoholskatteutredningen konstaterar att det nuvarande systemet för&lt;br&gt;beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna är tekniskt krångligt och&lt;br&gt;svårt att förstå. Det är kombinationen av en alkoholrelaterad grundavgift&lt;br&gt;och en värderelaterad procentavgift som bidragit till detta. Beskattningen&lt;br&gt;av öl och starköl som enbart har en fäst avgift per liter leder inte alls till&lt;br&gt;samma svårigheter. Bortsett från de tekniska invändningarna mot de&lt;br&gt;nuvarande systemet har den kraftigaste kritiken dock riktats mot att de&lt;br&gt;alkoholpolitiska målen inte fullt ut kan tillgodoses inom ramen för gäl-&lt;br&gt;lande ordning. Detta gäller framför allt möjligheterna att styra konsum-&lt;br&gt;tionen mot alkoholsvagare drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom procentavgiften får - helt oberoende av alkoholinnehållet -&lt;br&gt;inköps- resp, produktionskostnaden inkl, vinstpåslaget ett stort genomslag&lt;br&gt;i beskattningen och därmed också i försäljningspriset. Systemet innebär&lt;br&gt;att beskattningen kan variera avsevärt mellan drycker med samma alko-&lt;br&gt;holstyrka. Följden kan t.o.m. bli att alkoholsvagare drycker beskattas&lt;br&gt;högre än väsentligt alkoholstarkare - men inköps- eller produktions-&lt;br&gt;mässigt billigare - drycker. Utformningen av beskattningen innebär&lt;br&gt;således att alkoholstyrkan vid ökande varuvärde får ett mindre genomslag&lt;br&gt;i försäljningspriset. Utredarens slutsats av detta är att procentavgiften bör&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ny beskattningsform&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande värderelaterade procentavgiften slopas.&lt;br&gt;Dryckesskatten skall uteslutande relateras till dryckens alkoholhalt&lt;br&gt;och tas ut enligt en progressiv skatteskala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker en förändrad beskattningsprincip. Några&lt;br&gt;remissinstanser har dock haft synpunkter på utredningens förslag om&lt;br&gt;beskattningen av maltdrycker. Socialstyrelsen anser att det finns risk för&lt;br&gt;att höjningar av alkoholpolitiska skäl av skatten på starköl kan komma att&lt;br&gt;försvåras om maltdryckerna är inordnade i en enhetlig skatteskala omfat-&lt;br&gt;tande samtliga alkoholdrycker. Nykterhetsrörelsens landsförbund hävdar&lt;br&gt;att man måste finna andra vägar för beskattning av ölet och särskilt&lt;br&gt;starkölet. Konsumtionen av starköl bör begränsas, eftersom det blivit en&lt;br&gt;modedryck bland ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Alkoholskatteutredningen föreslår att procent-&lt;br&gt;avgiften slopas eftersom den i flera fåll motverkar den eftersträvade&lt;br&gt;styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker och för att den&lt;br&gt;bidrar till att göra alkoholbeskattningen oöverskådlig och komplicerad.&lt;br&gt;Enligt utredningen bör alkoholskatten styras enbart av alkoholhalten.&lt;br&gt;Utredningen har funnit att en rent proportionell beskattning, dvs. en skatt&lt;br&gt;som är av samma storlek för vaije centiliter ren alkohol, leder till en i&lt;br&gt;förhållande till gällande ordning väsentlig inbördes omfördelning av&lt;br&gt;skatteuttaget mellan de olika dryckesslagen. Metoden skulle leda till&lt;br&gt;påtagliga förändringar av de försäljningspriser som tillämpas för närva-&lt;br&gt;rande. Priserna på spritdrycker skulle minska markant, medan priserna&lt;br&gt;på vin skulle öka, på lättvin t.o.m. mer än på starkvin. Skälet till detta&lt;br&gt;är, enligt utredningen, att om statens intäkter av dryckesskatten skall vara&lt;br&gt;oförändrade, blir skatten per centiliter ren alkohol av en sådan storleks-&lt;br&gt;ordning att de relativt alkoholsvaga dryckerna - och därmed de billigare&lt;br&gt;varorna - blir förhållandevis högt beskattade. Effekterna av en rent&lt;br&gt;proportionell beskattning går, enligt utredningen, stick i stäv med de&lt;br&gt;alkoholpolitiska strävandena att med priset styra konsumtionen mot&lt;br&gt;alkoholsvagare alternativ. Alkoholskatteutredningen har i stället föreslagit&lt;br&gt;att beskattningen bör utformas efter en progressiv modell där skatteut-&lt;br&gt;taget ökar per centiliter ren alkohol med stigande alkoholhalt. Detta är,&lt;br&gt;enligt utredningen, den bästa metoden för att uppnå den eftersträvade&lt;br&gt;styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker. Dryckesskatten&lt;br&gt;skall vara helt relaterad till alkoholhalten och samma skattenivå skall&lt;br&gt;tillämpas för alla drycker med samma alkoholhalt, oavsett dryckesslag.&lt;br&gt;Utredningens strävan har varit att beskattningen inte skall leda till alltför&lt;br&gt;stora inbördes förändringar av skatteuttaget för de olika dryckesslagen.&lt;br&gt;Skälet till detta är bl.a. svårigheterna att förutse effekterna på konsum-&lt;br&gt;tionen vid en skatteomläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten bör, enligt utredningen, bestämmas med utgångspunkt i&lt;br&gt;dryckens alkoholstyrka avrundad till hel volymprocentenhet och utgå&lt;br&gt;endast med ett fast belopp. Rent lagtekniskt föreslås dryckesskatten vara&lt;br&gt;sammansatt av ett grundbelopp och - för drycker med en alkoholhalt som&lt;br&gt;överstiger 19 volymprocent - ett tilläggsbelopp. I fråga om drycker med&lt;br&gt;en alkoholhalt som inte överstiger 19 volymprocent föreslås att skatte-&lt;br&gt;skalan av praktiska skäl indelas i intervall inom vilka skatt tas ut med&lt;br&gt;samma belopp. För drycker vars alkoholhalt överstiger sju men inte 19&lt;br&gt;volymprocent föreslås att beskattningen utgår från intervall om tre&lt;br&gt;volymprocentenheter och för drycker vars alkoholhalt understiger sju&lt;br&gt;volymprocent (företrädesvis maltdrycker) föreslås att de traditionella&lt;br&gt;alkoholgränsema för maltdryckerna i princip utnyttjas även om dessa&lt;br&gt;skattesatser också kan bli tillämpliga för andra drycker, exempelvis&lt;br&gt;lågalkoholviner. För drycker med alkoholhalt överstigande 19 volympro-&lt;br&gt;cent föreslås skattesatsen bestämmas för varje hel volymprocentenhet.&lt;br&gt;För drycker med en alkoholhalt mellan 19 och 39 volymprocent åstad-&lt;br&gt;koms progressionen genom att tilläggsbeloppet ökar vid var femte&lt;br&gt;volymprocentenhet. För drycker med en alkoholhalt som överstiger 39&lt;br&gt;volymprocent föreslås beskattningen få en proportionell utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har som redan framgått tillstyrkt den nya skat-&lt;br&gt;temodellen. Jag anser också att en ny skattemodell är önskvärd och att&lt;br&gt;den av utredningen förordade modellen möjliggör att både alkoholpolitis-&lt;br&gt;ka och andra önskemål kan uppfyllas. Detta gäller också den av social-&lt;br&gt;styrelsen eftersträvade möjligheten att särbehandla starkölet. En sådan&lt;br&gt;särbehandling kommer att gälla alla drycker som har samma alkoholin-&lt;br&gt;nehåll. En beskattning som i högre grad utgår från alkoholhalten torde&lt;br&gt;också närma den svenska lagstiftningen till vad som i tekniskt hänseende&lt;br&gt;kommer att gälla inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser beskattningen av maltdrycker har alkoholskatteutredningen,&lt;br&gt;som ovan nämnts, föreslagit att maltdryckerna inordnas i ett enhetligt&lt;br&gt;skattesystem och därmed beskattas på samma sätt som övriga alkohol-&lt;br&gt;drycker. Utredningen har dock föreslagit en viss justering för maltdryck-&lt;br&gt;erna. En strikt anpassning med utgångspunkt från spritdryckernas&lt;br&gt;beskattning skulle innebära att starköl skulle få en skattesänkning och&lt;br&gt;vanligt öl en stor skattehöjning. Utredningen har funnit att detta är&lt;br&gt;olämpligt ur alkoholpolitisk synpunkt. Utredningen har därför föreslagit&lt;br&gt;att två skatteklasser införs för starköl och att skattenivån därmed bättre&lt;br&gt;kan differentieras utifrån alkoholhalten. Därigenom kan konsumtionen&lt;br&gt;styras mot alkoholsvagare öltyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredningens uppfattning att maltdryckerna i princip bör&lt;br&gt;inordnas i samma skattesystem som vin och spritdrycker. Såsom också&lt;br&gt;socialstyrelsen framhållit bör dock en viss avvikelse från en strikt&lt;br&gt;alkoholrelaterad beskattning göras för maltdryckerna. Detta är särskilt&lt;br&gt;motiverat av att starköl i stor utsträckning konsumeras av ungdomar.&lt;br&gt;Utredningens förslag till teknisk lösning möjliggör en sådan särbehand-&lt;br&gt;ling. Den av utredningen föreslagna lägre skattesatsen för visst starköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle gälla för starköl med en alkoholhalt av högst fem volymprocent&lt;br&gt;(fyra viktprocent). Jag delar utredningens uppfattning att man av&lt;br&gt;alkoholpolitiska skäl bör dela upp starkölet i två skatteklasser. Jag tror&lt;br&gt;dock att minskningen av den totala alkoholkonsumtionen främjas av att&lt;br&gt;man väljer en något lägre övre alkoholhalt för starkölet i den lägre&lt;br&gt;skatteklassen. Den lägre skattesatsen bör därför omfatta drycker med en&lt;br&gt;alkoholhalt över 3,5 volymprocent (2,8 viktprocent) men högst 4,5&lt;br&gt;volymprocent (3,6 viktprocent). En sådan åtgärd möjliggör en lägre skatt&lt;br&gt;än vad som följer av alkoholskatteutredningens förslag och ger därmed&lt;br&gt;bättre möjligheter att göra den alkoholsvagare drycken mer konkur-&lt;br&gt;renskraftig. Uppnås en sådan övergång innebär detta på sikt en sänkning&lt;br&gt;av den totala alkoholkonsumtionen vilket är synnerligen eftersträvansvärt.&lt;br&gt;Det bör påpekas att det alkoholsvagare starkölet även fortsättningsvis&lt;br&gt;endast skall säljas genom Systembolaget AB och inte i den vanliga&lt;br&gt;detaljhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Skattenivån&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattenivån bestäms så att intäkterna för statsverket&lt;br&gt;blir oförändrade. Skatten tas ut enligt en progressiv skatteskala, dock&lt;br&gt;med ett något högre skatteuttag för starköl och lägre för öl än vad&lt;br&gt;som följer av en strikt alkoholrelaterad anpassning med utgångspunkt&lt;br&gt;från beskattningen av spritdryckerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med mitt utom vad avser&lt;br&gt;beskattningen av starkölet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak utredningens förslag.&lt;br&gt;Nykterhetsrörelsens landsförbund anser dock att det finns starka skäl för&lt;br&gt;att granska beskattningen av lättvinema och utgå från en högre skattenivå&lt;br&gt;totalt sett. Riksförbundet Hälsofrämjandet, som förordar en proportionell&lt;br&gt;beskattningsmetod, vill öka skatteuttaget för lättviner. Kritik har också&lt;br&gt;riktats mot utredningens förslag till skattenivå för starkölet. Social-&lt;br&gt;styrelsen finner det alkoholpolitiskt olämpligt att sänka skatten på det&lt;br&gt;numera vanligaste starkölet med tanke på att drycken i hög utsträckning&lt;br&gt;används av ungdomar. Systembolaget AB menar att utredningens förslag&lt;br&gt;till skattenivåer för de olika klasserna av öl synes innebära en påtaglig&lt;br&gt;risk för en tillväxt av de volymer starköl som köps i systembutikerna på&lt;br&gt;bekostnad av svagare öl. Svenska bryggareföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Livsmedelshandlareförbund motsätter sig förslaget att höja skatten på öl&lt;br&gt;klass II med 80 öre per liter och Sveriges Köpmannaförbund anser att det&lt;br&gt;vore logiskt att inte beskatta klass II öl eftersom detta öl säljs som&lt;br&gt;måltidsdryck i dagligvaruaffärema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utredningen har haft att enligt sina direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslå en omläggning av beskattningen inom ett totalt sett oförändrat Prop. 1991/92:116&lt;br&gt;skatteuttag. Eftersom det är svårt att förutse ändringar i beteendet har&lt;br&gt;beräkningen gjorts på ett statiskt underlag. Trots att skatteuttaget i kronor&lt;br&gt;i princip är oförändrat totalt sett har omläggningen ändå en alkohol-&lt;br&gt;politisk profil genom att billigare drycker som i många fåll också&lt;br&gt;missbrukas får en ganska kraftig höjning jämfört med dyrare drycker.&lt;br&gt;Priset på exempelvis renat brännvin stiger med ca 10 % till följd av&lt;br&gt;omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare nämnts har minimiskattesatser för alkoholdrycker&lt;br&gt;beslutats inom EG. Dessa ligger f.n. betydligt lägre än de svenska&lt;br&gt;alkoholskatterna. Något formellt hinder för ett enskilt EG-land att ha&lt;br&gt;högre alkoholskatter finns dock inte. Med hänsyn till de alkoholpolitiska&lt;br&gt;målen och det nuvarande statsfinansiella läget anser jag att det inte tills&lt;br&gt;vidare finns skäl att sänka skattenivån på alkoholdrycker på annat sätt än&lt;br&gt;vad som blir följden för vissa drycker om utredningens förslag genom-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att utredningens förslag till nya skattesatser är väl avvägt&lt;br&gt;men, som jag redan framhållit, bör beskattningen av de alkoholsvagare&lt;br&gt;dryckerna, maltdryckerna, ändras något. Skatten på starköl är nu 11 kr.&lt;br&gt;25 öre per liter. Utredningens förslag till skattesats, 12 kr. per liter, bör&lt;br&gt;gälla det starköl som har en alkoholhalt överstigande 4,5 volymprocent&lt;br&gt;(3,6 viktprocent) dvs. det i handeln i dag vanligaste starkölet som därmed&lt;br&gt;får en något högre beskattning än i dag. För att det svagare starkölet,&lt;br&gt;dvs. öl med en alkoholhalt över 3,5 volymprocent (2,8 viktprocent) men&lt;br&gt;högst 4,5 volymprocent, verkligen skall kunna bli ett alternativ till&lt;br&gt;starkare drycker bör skatten på detta vara 9 kr. per liter. Slutligen bör&lt;br&gt;ölet få en mindre skattehöjning än den som utredningen föreslagit.&lt;br&gt;Höjningen bör vara cirka 10 procent, dvs. från 2 kronor 70 öre till 3&lt;br&gt;kronor per liter. Sammantaget innebär det i förhållande till utredningens&lt;br&gt;förslag att de alkoholsvagare alternativen får en lägre beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till nytt skattesystem ligger också att alkoholstyrkan i&lt;br&gt;skattehänseende alltid skall uttryckas i volymprocent. Reglerna bör avse&lt;br&gt;den vid 20° C uppmätta volymprocenten alkohol. Även detta förslag bör&lt;br&gt;genomföras. I förtydligande syfte bör också i lagen om dryckesskatt&lt;br&gt;begreppet maltdrycker ersättas med starköl och öl eftersom lättölet även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör vara obeskattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom dryckesskatten föreslås helt relaterad till alkoholhalten i&lt;br&gt;drycken anser jag att skäl inte längre föreligger att den s.k. schablontul-&lt;br&gt;len på alkoholdrycker, som tas ut för dessa varor vid bl.a. resandes&lt;br&gt;införsel, skiljer sig beträffande vanligt vin och mousserande vin. Efter&lt;br&gt;samråd med statsrådet Dinkelspiel förordar jag att samma schablontull tas&lt;br&gt;ut för dessa viner. Även denna ändring bör träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också diskuterat om de prisförändringar som förslaget Prop. 1991/92:116&lt;br&gt;leder till är så stora att någon form av övergångsordning är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har emellertid inte funnit detta nödvändigt, och de re-&lt;br&gt;missinstanser som har yttrat sig i frågan har också avstyrkt ett införande&lt;br&gt;av övergångsregler. En särreglering for vissa drycker som nu är högt&lt;br&gt;beskattade skulle kunna medföra problem i förhållande till EG bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till att en sådan skatt skulle kunna uppfattas som protektionistisk&lt;br&gt;eftersom den i princip enbart skulle komma att tas ut för importerade&lt;br&gt;varor. Jag delar helt utredningens uppfattning att några särskilda&lt;br&gt;övergångsregler inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt. Något behov av&lt;br&gt;lång tid mellan beslut och ikraftträdande finns inte. De nya reglerna kan&lt;br&gt;därför lämpligen träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag 2 har upprättats i samråd med statsrådet Dinkelspiel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Lagrådets hörande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas över&lt;br&gt;lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Dagens system för beskattning av alkoholdrycker, med kombinationen av&lt;br&gt;en grundavgift som är relaterad till alkoholhalten och en procentavgift&lt;br&gt;som är beräknad på detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt innebär att&lt;br&gt;dryckesskattens storlek blir beroende både av dryckens alkoholstyrka och&lt;br&gt;dess värde. I betänkandet föreslås att dryckesskatten i stället uteslutande&lt;br&gt;skall relateras till dryckens alkoholhalt och tas ut enligt en progressiv&lt;br&gt;skatteskala. Vidare förordas att dryckesskatt tas ut enligt en skattemodell&lt;br&gt;som är densamma för alla alkoholdrycker, dvs. för spritdrycker, vin,&lt;br&gt;starköl och öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen förförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen konstateras att dagens alkoholbeskattning är tekniskt&lt;br&gt;krånglig och svår att förstå. Invändningarna mot det nuvarande systemet&lt;br&gt;tar emellertid framför allt sikte på att de alkoholpolitiska målen inte fullt&lt;br&gt;ut tillgodoses inom ramen för gällande ordning. Detta gäller särskilt&lt;br&gt;önskemålet att med stöd av beskattningen styra alkoholkonsumtionen mot&lt;br&gt;alkoholsvagare drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kommer inslaget av progressiv alkoholbeskattning till&lt;br&gt;uttryck genom de skillnader i skatteuttag som tillämpas för skilda&lt;br&gt;dryckesslag. Procentavgiften är högre för spritdrycker än för vin och&lt;br&gt;grundavgiften är utformad så att alkoholen i spritdrycker beskattas&lt;br&gt;hårdare än den i starkvin och alkoholen i starkvin beskattas hårdare än&lt;br&gt;i lättvin etc. Däremot finns det inte någon progressivitet i beskattningen&lt;br&gt;inom resp, dryckesslag. För spritdrycker är den alkoholrelaterade delen&lt;br&gt;av skatten, grundavgiften, utformad som en proportionell skatt, medan&lt;br&gt;den rena alkoholen inom dryckesslagen starkvin, lättvin, starköl och öl&lt;br&gt;beskattas lägre ju högre alkoholhalt drycken har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att procentavgiften är utformad som en värdeskatt och är&lt;br&gt;förhållandevis hög får dryckens varuvärde - helt oberoende av alkoholin-&lt;br&gt;nehållet - ett stort genomslag i beskattningen. Följden blir att en&lt;br&gt;alkoholsvagare men dyrare dryck många gånger beskattas högre än en&lt;br&gt;billigare men alkoholstarkare dryck. Detta förhållande blir påtagligt när&lt;br&gt;det gäller beskattningen av de dyrare vinerna. I förhållande till de&lt;br&gt;billigare vinerna måste dryckesskatten för kvalitetsvinema betraktas som&lt;br&gt;oproportionellt hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet redovisas de olägenheter som är förknippade med&lt;br&gt;procentavgiften. Slutsatsen är att procentavgiften bör slopas eftersom den&lt;br&gt;i flera fall motverkar den eftersträvade styrningen av konsumtionen mot&lt;br&gt;alkoholsvagare drycker och dessutom bidrar till att göra alkoholbe-&lt;br&gt;skattningen oöverskådlig och komplicerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ny dryckesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dryckesskatten bör enligt förslaget relateras endast till dryckens&lt;br&gt;alkoholhalt och tas ut efter en progressiv skatteskala, dvs. den rena&lt;br&gt;alkoholen beskattas hårdare ju högre alkoholhalt drycken har. Förslaget&lt;br&gt;gör det möjligt att inordna alla alkoholdrycker oavsett dryckesslag - inkl,&lt;br&gt;maltdrycker - i ett enhetligt skattesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för utredningen har varit att statens inkomster&lt;br&gt;av dryckesskatten skall vara oförändrade. Dessutom har en strävan varit&lt;br&gt;att begränsa prisförändringarna for drycker som svarar för en stor andel&lt;br&gt;av försäljningsvolymen. En förändring till en helt alkoholrelaterad skatt&lt;br&gt;för emellertid ovillkorligen med sig omfattande prisändringar för en del&lt;br&gt;av dryckerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget leder till att skatten - och därmed priset - ökar för drycker&lt;br&gt;med hög alkoholhalt och låg inköps- eller produktionskostnad, medan den&lt;br&gt;minskar för drycker med låg alkoholhalt eller hög inköps- eller produk-&lt;br&gt;tionskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varor med mycket höga inköpskostnader leder förslaget till&lt;br&gt;påtagliga skatte- och prissänkningar. Med hänsyn till att det huvudsak-&lt;br&gt;ligen rör sig om drycker med mycket små försäljningsvolymer och som&lt;br&gt;även efter en skatteomläggning kommer att vara förhållandevis dyra bör&lt;br&gt;dessa prissänkningar kunna godtas från alkoholpolitiska utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av starköl och öl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att starköl och öl beskattas på samma sätt som övriga&lt;br&gt;alkoholdrycker. En fullständig anpassning av beskattningen på maltdryck-&lt;br&gt;er skulle leda till en betydande skattesänkning för starköl och en&lt;br&gt;motsvarande höjning av skatten för öl. Av alkoholpolitiska skäl är det&lt;br&gt;inte lämpligt att i ett slag genomföra en sådan förändring. Den föreslagna&lt;br&gt;skatteskalan innebär emellertid vissa förändringar jämfört med dagens&lt;br&gt;ordning. Skatten för starköl vars alkoholhalt överstiger fem volymprocent&lt;br&gt;(= fyra viktprocent) föreslås bli 75 öre högre per liter än i dag. För&lt;br&gt;starköl med lägre alkoholhalt föreslås att skatten sänks med 1 kr. 25 öre&lt;br&gt;per liter. Dryckesskatten för öl föreslås öka med 80 öre per liter. I&lt;br&gt;konsekvens med principen att beskattningen skall vara enhetlig för&lt;br&gt;samtliga alkoholdrycker, oavsett dryckesslag, föreslås att de skattesatser&lt;br&gt;som har bestämts med utgångspunkt i förhållandena for starköl och öl&lt;br&gt;skall vara tillämpliga även för andra drycker med motsvarande alkoholin-&lt;br&gt;nehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till minimi- och målskattesatser för alkoholdrycker som för&lt;br&gt;närvarande diskuteras inom EG skiljer sig från utredningens förslag&lt;br&gt;framför allt när det gäller beskattningens höjd och till viss del också vad&lt;br&gt;det gäller metoderna för skattläggning. En ordning där skatten på&lt;br&gt;alkoholdrycker i högre grad utgår från alkoholhalten torde emellertid&lt;br&gt;snarast närma den svenska lagstiftningen till vad som för framtiden kan&lt;br&gt;förväntas bli EGs linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens bedömning bör de föreslagna nya skattereglerna&lt;br&gt;kunna tillämpas från den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 11 § skall upphöra att gälla&lt;br&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en&lt;br&gt;procentavgift om inte annat sägs i femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundavgiften utgör per liter i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. spritdrycker 1 krona 32 öre för varje hel volymprocent alkohol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. starkvin 21 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lättvin med en alkoholhalt över sju volymprocent 8 kronor 50 öre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annat lättvin 11 kronor 25 öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentavgiften utgör för spritdrycker 60 procent och för vin 39&lt;br&gt;procent av detaljhandelspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget&lt;br&gt;tillämpar vid försäljning över disk, exklusive pant och skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lättvin med en alkoholhalt av högst 7 volymprocent utgår dock&lt;br&gt;ingen procentavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Skatten på spritdrycker, vin och maltdrycker tas ut med belopp&lt;br&gt;som framgår av följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1984:158.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:144.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhalt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor per liter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;volymprocent &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;---------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundbelopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1991/92:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17:10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26:70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36:60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:10 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;br&gt;överstiger 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73:-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:50 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;br&gt;överstiger 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:20 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;br&gt;överstiger 29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:40 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överstiger 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7:50 för varje hel&lt;br&gt;volymprocent som&lt;br&gt;överstiger 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Z fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall&lt;br&gt;om alkoholhalten uppgår till del av hel volymprocent avrundning ske&lt;br&gt;uppåt till närmast hela volymprocenttal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 96009, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:26:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03116</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:26:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03116</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__116.pdf</filnamn>
<filstorlek>674356</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0473F76A-DCFD-4F8D-9A97-F673FEDA2B64</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU25</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Alkoholbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU34</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tulltaxelagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:116&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1977:306) om dryckesskatt, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:116 Ändringar i lagen (1977:306) om  dryckesskatt, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  m.fl. (C, KD, S, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:116&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1977:306) om dryckesskatt, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:116 Ändringar i lagen (1977:306) om  dryckesskatt, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  m.fl. (C, KD, S, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>