<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285607</hangar_id>
 <dok_id>GF03113</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>113</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:113</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>113</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om börslagstiftning m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03113/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03113</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03113</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:113&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ny börslagstiftning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:113&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en lag om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet. Vidare föreslås ändringar i bl.a. lagen om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument. Den nya lagstiftningen, som också är en EG-anpassning, är&lt;br&gt;planerad att träda i kraft senast vid årsskiftet 1992/93. Förslagen i&lt;br&gt;propositionen innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs ombildas till aktiebolag. Det nuvarande börs-&lt;br&gt;monopolet ersätts med regler om etableringsfrihet som ger möjlighet till&lt;br&gt;ökad konkurrens. Den nya lagen ger möjlighet för företag som driver&lt;br&gt;verksamhet som syftar till att åstadkomma handel med finansiella&lt;br&gt;instrument att få auktorisation som antingen börs eller marknadsplats.&lt;br&gt;Auktorisation är frivillig. Företag som utan auktorisation yrkesmässigt&lt;br&gt;driver angiven verksamhet kan emellertid behöva tillstånd enligt lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse som förmedlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskretsen vid en börs får endast bestå av riksbanken, värde-&lt;br&gt;pappersinstitut och utländska företag som i sitt hemland får delta i&lt;br&gt;börshandel, medan på en auktoriserad marknadsplats även andra företag&lt;br&gt;kan få delta i handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid både börser och auktoriserade marknadsplatser får notering av och&lt;br&gt;handel med alla slag av finansiella instrument ske. Inregistrering av fond-&lt;br&gt;papper, dvs. huvudsakligen aktier och obligationer, kan bara göras vid&lt;br&gt;en börs. Villkoren för inregistreringen följer EG:s regler, vilket också&lt;br&gt;gäller reglerna om informationsskyldighet för utgivaren av fondpapperen,&lt;br&gt;prospekt som skall offentliggöras av utgivaren i samband med inregistre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen och halvårsrapporter från bolag vars aktier är inregistrerade vid Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;en börs. För notering av andra fondpapper än sådana som är inregistre-&lt;br&gt;rade bestämmer börsen vilka krav som skall gälla. För fondpapper som&lt;br&gt;noteras vid en auktoriserad marknadsplats bestämmer marknadsplatsen&lt;br&gt;vilka krav som skall gälla för notering och i fråga om utgivarens&lt;br&gt;informationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska bolag som har aktier noterade på en börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats utgör aktiemarknadsbolag, vilket medför att bl.a. insider-&lt;br&gt;lagen och den s.k. Leo-lagen gäller för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För clearingverksamhet avseende optioner och terminer införs ett till-&lt;br&gt;ståndskrav. En clearingorganisation skall ha eget kapital, garanti, för-&lt;br&gt;säkring eller liknande som ger kunderna ett tillfredsställande skydd mot&lt;br&gt;förluster som kan drabba dem till följd av clearingen. En clearingorga-&lt;br&gt;nisation skall se till att kunderna ställer betryggande säkerhet för sina&lt;br&gt;åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa garantier för god och utförlig information skall prospekt&lt;br&gt;upprättas när emissioner och andra erbjudanden om köp eller försäljning&lt;br&gt;av finansiella instrument riktas till allmänheten, även om det sker utanför&lt;br&gt;en börs. Lagregler om offentliggörande av större aktieinnehav (s.k.&lt;br&gt;flaggning) införs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om börs- och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Företag som driver verksamhet i syfte att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument kan få auktorisation som börs eller&lt;br&gt;marknadsplats enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet får drivas endast av företag som har fått tillstånd&lt;br&gt;som clearingorganisation enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om auktorisation och tillstånd prövas av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Auktorisation och tillstånd kan meddelas svenska aktiebolag, svenska&lt;br&gt;ekonomiska föreningar och utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om börs finns särskilda bestämmelser i 2-6 kap., om auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats i 7 kap. och om clearingorganisation i 8 och 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börs: företag som har fått auktorisation enligt 2 kap. att driva&lt;br&gt;verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med finan-&lt;br&gt;siella instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. börsmedlem: den som av en börs har fått tillåtelse att delta i handeln&lt;br&gt;vid börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad marknadsplats: företag som har fått auktorisation enligt&lt;br&gt;7 kap. att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: verksamhet som består i att yrkesmässigt i&lt;br&gt;options- eller terminsavtal träda in som part eller på annat sätt garantera&lt;br&gt;att avtalet fullgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. clearingorganisation: företag som har fått tillstånd enligt 8 kap. att&lt;br&gt;driva clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som av en clearingorganisation har fått till-&lt;br&gt;låtelse att delta i clearingen hos organisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. option: en rätt att till ett bestämt pris i framtiden få köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett belopp som&lt;br&gt;räknas ut på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. termin: ett avtal om köp av tillgångar som mot ett i avtalet bestämt&lt;br&gt;pris skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att betal-&lt;br&gt;ning mellan parterna i framtiden skall ske på grundval av ändringar i ett&lt;br&gt;kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. finansiellt instrument och fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Börs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förutsättningar för auktorisation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En börs skall driva sin verksamhet så att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte&lt;br&gt;otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen skall därvid tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i denna lag och av börsen får bli börsmedlem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;neutralitet, som innebär att av börsen uppställda regler tillämpas på ett&lt;br&gt;likformigt sätt gentemot alla börsmedlemmar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god genomlysning, som innebär att börsmedlemmama får en snabb,&lt;br&gt;samtidig och korrekt information om handeln och att allmänheten får&lt;br&gt;tillfälle att ta del av sådan information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Auktorisation som börs får meddelas ett svenskt aktiebolag eller en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller&lt;br&gt;någon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla de krav&lt;br&gt;som anges i 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ansökan om auktorisation får göras innan bolaget eller föreningen&lt;br&gt;har registrerats. Om en sådan ansökan har gjorts av ett aktiebolag inom&lt;br&gt;sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, räknas den i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) föreskrivna tiden från&lt;br&gt;auktorisationsbeslutet. Om en sådan ansökan i stället har gjorts av en&lt;br&gt;ekonomisk förening inom sex månader från det att beslut om att bilda&lt;br&gt;föreningen fattats, räknas den i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar föreskrivna tiden från auktorisationsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En börs bolagsordning eller stadgar skall godkännas av finansinspek-&lt;br&gt;tionen i samband med att auktorisation beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av bolagsordningen eller stadgarna får inte&lt;br&gt;registreras innan det har godkänts av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En börs som är aktiebolag skall ha ett aktiekapital som med hänsyn&lt;br&gt;till verksamhetens art och omfattning är tillräckligt stort. Vid bedömning-&lt;br&gt;en av om aktiekapitalet är tillräckligt skall hänsyn tas även till andra&lt;br&gt;finansiella resurser som börsen har eller kan utnyttja. För börs som är&lt;br&gt;ekonomisk förening gäller vad som sägs om aktiekapital i stället summan&lt;br&gt;av gjorda medlemsinsatser och förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om storleken av aktiekapitalet och&lt;br&gt;summan av gjorda medlemsinsatser och förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En börs skall ha en styrelse med minst fem ledamöter och en verk-&lt;br&gt;ställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Auktorisation för ett utländskt företag att driva verksamhet som börs&lt;br&gt;här i landet från avdelningskontor med självständig förvaltning (filial) får&lt;br&gt;meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget i sitt hemland driver sådan verksamhet och där står under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn av en myndighet eller annat behörigt organ, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten här i landet kan antas komma att upp-&lt;br&gt;fylla de krav som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga&lt;br&gt;delar. I övrigt gäller lagen (1992:000) om utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som är eller har varit knuten till en börs som anställd eller&lt;br&gt;uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i anställ-&lt;br&gt;ningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsför-&lt;br&gt;hållanden eller personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Börsmedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En börs får som medlemmar ha endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 1, 2 eller 3 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som i sitt hemland har rätt att delta i börshandel&lt;br&gt;av liknande slag och som där står under tillsyn av myndighet eller annat&lt;br&gt;behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till börsmedlem får antas endast den som har tillräckliga finansiella&lt;br&gt;resurser och i övrigt är lämplig att delta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en börsmedlem inte längre uppfyller kraven för medlemskap,&lt;br&gt;skall börsen besluta att medlemskapet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett börsmedlemskap upphört på grund av beslut enligt första&lt;br&gt;stycket, får medlemmen, om det finns särskilda skäl, utföra köp- eller&lt;br&gt;säljorder vid börsen för att skydda uppdragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Börsmedlemmar skall lämna börsen de upplysningar som behövs för&lt;br&gt;att börsen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Börsens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för notering och handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid en börs får notering av och handel med alla slags finansiella&lt;br&gt;instrument ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt instru-&lt;br&gt;ment får dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt godkännande till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen,&lt;br&gt;efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av fondpap-&lt;br&gt;peren. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering får sådant&lt;br&gt;godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optioner och terminer får godkännas för notering och handel bara om&lt;br&gt;det förekommer en betydande handel med tillförlitlig kurssättning i den&lt;br&gt;eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En börs skall ha ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen&lt;br&gt;skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen skall övervaka handeln och kursbildningen vid börsen och se&lt;br&gt;till att handeln sker i överensstämmelse med denna lag och andra författ-&lt;br&gt;ningar samt med god sed på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursnotering och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kurser noteras med ledning av de köpanbud, sälj anbud och betal-&lt;br&gt;kurser som förekommer vid eller rapporteras till börsen. Information&lt;br&gt;om kurser och omsättningsuppgifter skall offentliggöras omedelbart, om&lt;br&gt;inte finansinspektionen med hänsyn till handelns effektivitet tillåter något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportering av avslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En börsmedlem skall, på det sätt och i den omfattning som börsen&lt;br&gt;bestämmer, till börsen anmäla avslut som medlemmen utanför börsen har&lt;br&gt;gjort för egen eller någon annans räkning i de finansiella instrument som&lt;br&gt;noteras vid börsen. Om ett sådant avslut har skett vid en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats och avser inregistrerade fondpapper, behöver avslutet inte&lt;br&gt;anmälas till börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En börs får, utöver den verksamhet som auktorisationen omfattar,&lt;br&gt;i företaget driva endast sådan verksamhet som har nära samband med&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får finansinspektionen tillåta en börs att&lt;br&gt;driva även annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsförvärv &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förvärv av aktier eller andelar i företag kräver tillstånd av finans-&lt;br&gt;inspektionen, om förvärvet ingår som ett led i organisationen av verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Inregistrering av fondpapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för inregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Inregistrering av fondpapper vid en börs sker efter ansökan av den&lt;br&gt;som har gett ut fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inregistrering får ske endast om det med hänsyn till marknadsför-&lt;br&gt;hållandena för de fondpapper som avses och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;föreligger förutsättningar för en ändamålsenlig börshandel med fondpap-&lt;br&gt;peren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet föreligger enligt 5 § att offentliggöra börsprospekt, får&lt;br&gt;fondpapperen inte inregistreras förrän prospektet har godkänts av börsen&lt;br&gt;och offentliggjorts av utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen&lt;br&gt;skall meddela närmare föreskrifter om villkoren för inregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En ansökan om inregistrering får inte avslås utan att sökanden har&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig över det som har tillförts ärendet genom någon&lt;br&gt;annan än honom själv, om inte detta är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inregistrering skall meddelas snarast och senast sex månader&lt;br&gt;från det att ansökan gjordes hos börsen eller, om ansökan kompletteras,&lt;br&gt;senast sex månader från det att kompletteringen kom in till börsen. Med-&lt;br&gt;delas inte beslut inom angiven tid, skall det anses som om ansökan har&lt;br&gt;avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivarens informationsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som har gett ut fondpapper som har inregistrerats vid en börs&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upplysningar som den behöver för att kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och annan författning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar om verksamheten och fondpapperen&lt;br&gt;som är av betydelse för bedömning av kursvärdet på fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En börs skall besluta om avregistrering av fondpapper, om utgivaren&lt;br&gt;av fondpapperen begär det eller om han allvarligt åsidosatt sina för-&lt;br&gt;pliktelser enligt lag eller någon annan författning. Avregistrering skall&lt;br&gt;ej ske om det är olämpligt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering får inte beslutas utan att utgivaren har fått tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över det som har tillförts ärendet genom någon annan än honom&lt;br&gt;själv, om inte detta är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan upp-&lt;br&gt;skjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avregistrering skall offentliggöras omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsprospekt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991 /92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Till en ansökan om inregistrering skall utgivaren av fondpapperen&lt;br&gt;foga en särskild redogörelse för sina förhållanden (börsprospekt). Pro-&lt;br&gt;spektet skall innehålla de upplysningar som behövs för att en investerare&lt;br&gt;skall kunna göra en välgrundad bedömning av utgivarens verksamhet och&lt;br&gt;ekonomiska ställning samt av de rättigheter som är förenade med fond-&lt;br&gt;papperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta börsprospekt föreligger inte om inregistreringen&lt;br&gt;avser fondpapper som är utgivna av staten eller är andelar i en värde-&lt;br&gt;pappersfond. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;upprätta börsprospekt i fall då behovet av information har tillgodosetts&lt;br&gt;på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När börsen har godkänt prospektet, skall prospektet offentliggöras av&lt;br&gt;utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvårsrapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett aktiebolag vars aktier är inregistrerade vid en börs skall under&lt;br&gt;varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader offentliggöra en&lt;br&gt;redogörelse för räkenskapsårets första sex månader (halvårsrapport).&lt;br&gt;Rapporten skall offentliggöras inom två månader från halvårets utgång.&lt;br&gt;Vid offentliggörandet skall halvårsrapporten ges in till börsen. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får börsen medge anstånd med offentliggörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvårsrapporten skall innehålla en redogörelse för bolagets verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het och resultat under räkenskapsårets första sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Fondpapper som inte inregistreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för notering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Notering vid en börs av fondpapper som inte är föremål för in-&lt;br&gt;registrering sker efter ansökan av den som har gett ut fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notering får ske endast om det med hänsyn till marknadsförhållandena&lt;br&gt;för de fondpapper som avses och omständigheterna i övrigt föreligger&lt;br&gt;förutsättningar för en ändamålsenlig börshandel med fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivarens informationsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En utgivare av fondpapper vilka noterats med stöd av 1 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upplysningar som den behöver för att kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och andra författningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar om verksamheten och fondpapperen&lt;br&gt;som är av betydelse för bedömning av kursvärdet på fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Auktoriserad marknadsplats &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Förutsättningar för auktorisation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En auktoriserad marknadsplats skall driva sin verksamhet så att&lt;br&gt;allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och&lt;br&gt;enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att&lt;br&gt;verksamheten kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den auktoriserade marknadsplatsen skall därvid tillämpa principerna&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller av marknads-&lt;br&gt;platsen uppställda krav får delta i handeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;neutralitet, som innebär att av marknadsplatsen uppställda regler till-&lt;br&gt;lämpas på ett likformigt sätt gentemot alla som deltar i handeln, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god genomlysning, som innebär att de som deltar i handeln får en&lt;br&gt;snabb, samtidig och korrekt information om handeln och att allmänheten&lt;br&gt;får tillfälle att ta del av sådan information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna för börs i 2, 4 och 6 kap. skall, med i andra stycket&lt;br&gt;angivna undantag, tillämpas även i fråga om auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktoriserad marknadsplats gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;om sundhetskrav, i 2 kap. 6 § om styrelses storlek och verkställande&lt;br&gt;direktör, i 4 kap. 1 § andra stycket såvitt avser inregistrering av fond-&lt;br&gt;papper, i 4 kap. 3 § om kursnotering och information och i 4 kap. 4 §&lt;br&gt;om rapportering av avslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En auktoriserad marknadsplats, där det förekommer notering av&lt;br&gt;fondpapper som är inregistrerade vid börs, skall till börsen rapportera&lt;br&gt;alla avslut i dessa fondpapper som sker vid marknadsplatsen eller som&lt;br&gt;anmäls dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursnotering och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kurser noteras med ledning av de köpanbud, säljanbud och betal-&lt;br&gt;kurser som förekommer vid eller anmäls till den auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platsen. Information om kurser och omsättningsuppgifter skall offentlig-&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Clearingorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En clearingoiganisation skall driva sin verksamhet så att allmän-&lt;br&gt;hetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksam- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;heten kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingoiganisationen skall därvid tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i denna lag och av clearingorganisationen får delta i clearingen, och&lt;br&gt;neutralitet, som innebär att av clearingorganisationen uppställda regler&lt;br&gt;tillämpas på ett likformigt sätt gentemot alla clearingmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillstånd för ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk före-&lt;br&gt;ning att driva clearingverksamhet får meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla de krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett utländskt företag får efter tillstånd av finansinspektionen driva&lt;br&gt;clearingverksamhet från avdelningskontor med självständig förvaltning&lt;br&gt;(filial).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget i sitt hemland bedriver likartad clearingverksamhet och där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;står under tillsyn av en myndighet eller annat behörigt organ, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten här i landet kan antas komma att upp-&lt;br&gt;fylla de krav som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga&lt;br&gt;delar. I övrigt gäller lagen (1992:000) om utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna i 2 kap. 3 § om ansökan innan bolaget eller före-&lt;br&gt;ningen har registrerats, i 2 kap. 4 § om godkännande av bolagsordning&lt;br&gt;eller stadgar, i 2 kap. 5 § om kapital, i 2 kap. 6 § om styrelses storlek&lt;br&gt;och verkställande direktör och i 2 kap. 8 § om sekretess skall tillämpas&lt;br&gt;även i fråga om clearingoiganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En clearingorganisation skall ha kapital, garanti, försäkring eller&lt;br&gt;liknande som ger kunderna ett tillfredsställande skydd mot förluster som&lt;br&gt;kan drabba dem till följd av clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En clearingorganisation får som medlem ha endast den som har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka och som i övrigt bedöms vara lämplig att delta&lt;br&gt;i clearingen hos organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre uppfyller de krav som anges i första&lt;br&gt;stycket, skall clearingorganisationen besluta att medlemskapet skall upp-&lt;br&gt;höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upphört på grund av beslut enligt andra Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;stycket, får medlemmen, om det finns särskilda skäl, ändå vidta åtgärder&lt;br&gt;i förhållande till clearingorganisationen för att skydda uppdragsgivare mot&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Clearingmedlemmar skall lämna clearingoiganisationen de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs för att oiganisationen skall kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Clearingorganisationens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En clearingorganisation skall ha ändamålsenliga regler för hur&lt;br&gt;clearingen hos organisationen skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingen skall ske under förhållanden som överensstämmer med&lt;br&gt;denna lag och andra författningar samt med god sed på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetskrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En clearingorganisation skall se till att det vid clearingen ställs&lt;br&gt;betryggande säkerhet för gjorda åtaganden och att sådan säkerhet vid-&lt;br&gt;makthålls så länge ett åtagande består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten skall anses betryggande om det kan antas att åtagandet kan&lt;br&gt;avvecklas utan att ytterligare kapital behöver tillskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En clearingorganisation får besluta att efterge kravet på säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den mån det är uppenbart att säkerhet inte behövs. Ett sådant beslut får&lt;br&gt;inte tillämpas innan det har godkänts av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare föreskrifter om säkerhetskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en clearingoiganisation träder in som part i handeln, skall&lt;br&gt;oiganisationen se till att dess riskmässiga ställning i handeln är balan-&lt;br&gt;serad. Uppstår obalans skall oiganisationen omedelbart vidta åtgärder för&lt;br&gt;att återställa jämvikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En clearingoiganisation får, utöver clearingverksamhet, i företaget&lt;br&gt;driva endast sådan verksamhet som har nära samband med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får finansinspektionen tillåta en clearing-&lt;br&gt;oiganisation att driva även annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Förvärv av aktier eller andelar i företag kräver tillstånd av finans-&lt;br&gt;inspektionen, om förvärvet ingår som ett led i oiganisationen av verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gemensamma bestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Avbrytande av handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om allmänheten inte har tillgång till information om ett visst finan-&lt;br&gt;siellt instrument på lika villkor eller inte i tillräcklig omfattning har&lt;br&gt;tillgång till information om utgivaren, eller om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;skall en börs eller auktoriserad marknadsplats besluta att handeln med det&lt;br&gt;finansiella instrumentet skall avbrytas (handelsstopp). Sådant beslut får&lt;br&gt;inte gälla längre än som oundgängligen behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om handeln med ett visst finansiellt instrument vid en börs eller en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats har avbrutits och detta instrument utgör den&lt;br&gt;underliggande tillgången for optioner eller terminer som är föremål för&lt;br&gt;handel där eller vid någon annan börs eller marknadsplats, skall börsen&lt;br&gt;respektive marknadsplatsen omedelbart avbryta handeln med optionema&lt;br&gt;eller terminerna. Detsamma gäller om den underliggande tillgången&lt;br&gt;utgörs av annan egendom och det för den egendomen saknas tillförlitligt&lt;br&gt;marknadsvärde. Handeln får återupptas först när handeln i det finansiella&lt;br&gt;instrumentet återupptagits respektive när ett tillförlitligt marknadsvärde&lt;br&gt;för egendomen finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får finansinspektionen medge undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om handel med ett visst finansiellt instrument vid en börs eller en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats har avbrutits enligt 1 eller 2 §, skall även&lt;br&gt;handel med samma instrument vid annan börs eller marknadsplats av-&lt;br&gt;brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en börs eller en auktoriserad marknadsplats i strid med 1, 2&lt;br&gt;eller 3 § underlåter att avbryta handeln med ett visst finansiellt instru-&lt;br&gt;ment, får finansinspektionen besluta att handeln med instrumentet skall&lt;br&gt;avbrytas. Om inspektionens beslut gäller ett sådant fall som avses i 1 §,&lt;br&gt;skall börsen eller marknadsplatsen i samråd med inspektionen besluta om&lt;br&gt;när handeln kan återupptas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stängning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid krig, krigsfara eller andra onormala förhållanden får regeringen&lt;br&gt;besluta att all handel vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats skall&lt;br&gt;avbrytas. I brådskande fall får sådant beslut meddelas av börsen eller&lt;br&gt;marknadsplatsen efter samråd med finansinspektionen. Börsens eller&lt;br&gt;marknadsplatsens beslut, som får avse högst en vecka, skall omedelbart&lt;br&gt;underställas regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliggörande av beslut om handelsstopp eller stängning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut enligt detta kapitel skall omedelbart offentliggöras. Om sådant&lt;br&gt;beslut fattats av börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen, skall den&lt;br&gt;dessutom samtidigt underrätta finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Företag med auktorisation eller tillstånd enligt denna lag står under&lt;br&gt;tillsyn av finansinspektionen. Företagen skall lämna inspektionen de upp-&lt;br&gt;lysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständig-&lt;br&gt;heter som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka upplysningar företagen skall lämna till inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företagens löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt&lt;br&gt;förvaring och inventering av värdehandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillsynen skall bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Finansinspektionen skall vid sin tillsyn över företagen se till att en&lt;br&gt;sund utveckling av värdepappersmarknaden främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Finansinspektionen får förordna en revisor att med övriga revisorer&lt;br&gt;delta i revisionen av ett företag. Inspektionen får när som helst återkalla&lt;br&gt;ett sådant förordnande och utse en ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode av företaget för sitt arbete. Arvo-&lt;br&gt;dets storlek bestäms av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Finansinspektionen får, när det anses nödvändigt, sammankalla&lt;br&gt;styrelsen i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företagets styrelse inte rättat sig efter en begäran från finansinspek-&lt;br&gt;tionen om att kalla till en extra stämma, får inspektionen utfärda sådan&lt;br&gt;kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för inspektionen får närvara vid stämma och vid sådant&lt;br&gt;styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i&lt;br&gt;överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingripanden mot företag som står under tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett företag har fattat ett beslut som strider mot denna lag eller&lt;br&gt;någon annan författning som reglerar dess verksamhet, mot föreskrift&lt;br&gt;som meddelats med stöd av denna lag eller någon annan författning eller&lt;br&gt;mot bolagsordningen, får finansinspektionen förbjuda att beslutet verk-&lt;br&gt;ställs. Har beslutet redan verkställts, får inspektionen förelägga företaget&lt;br&gt;att göra rättelse, om detta är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av auktorisation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Auktorisation eller tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett&lt;br&gt;företag skall återkallas av finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget genom att överträda denna lag eller någon föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan verksamhet som auktorisationen eller tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget inte bedriver sådan verksamhet som auktorisationen eller&lt;br&gt;tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. såvitt avser svenskt aktiebolag, bolagets egna kapital understiger två&lt;br&gt;tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den blev känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspektionen i de fäll som anges i första&lt;br&gt;stycket 1 meddela varning i stället för att återkalla auktorisationen eller&lt;br&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återkallelse av ett tillstånd att driva clearingverksamhet får inspek-&lt;br&gt;tionen besluta om hur rörelsen skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse av tillstånd att driva clearingverksamhet får&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot den som saknar tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om någon driver clearingverksamhet utan att ha tillstånd till det,&lt;br&gt;skall finansinspektionen förelägga honom att upphöra med detta. Det-&lt;br&gt;samma gäller om någon i handel med finansiella instrument använder&lt;br&gt;någon av beteckningarna börs och auktoriserad marknadsplats utan att&lt;br&gt;vara auktoriserad som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det osäkert om en viss verksamhet omfettas av tillståndsplikt enligt&lt;br&gt;denna lag, får finansinspektionen förelägga den som driver verksamheten&lt;br&gt;att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma&lt;br&gt;om lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag&lt;br&gt;får riktas såväl mot det utländska företaget som mot den som här i landet&lt;br&gt;är verksam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För prövning av ansökan om auktorisation eller tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag skall sökanden betala avgift enligt de närmare föreskrifter som rege-&lt;br&gt;ringen meddelar. Om finansinspektionen för bedömning av en viss fråga&lt;br&gt;i prövningen behöver anlita någon med särskild feckkunskap, skall kost-&lt;br&gt;naden för detta betalas av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som står under tillsyn enligt denna lag skall med årliga avgifter&lt;br&gt;bekosta finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;denna lag, får inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Finansinspektionens beslut enligt 11 kap. 5 § och 8 § andra stycket&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som finansinspektionen meddelar enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud eller föreläggande&lt;br&gt;enligt 11 kap. 6 § eller om återkallelse enligt 11 kap. 7 § skall gälla&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är missnöjd med ett beslut av en börs att avslå en ansökan&lt;br&gt;om inregistrering av fondpapper eller att avregistrera fondpapper kan&lt;br&gt;väcka talan mot börsen vid allmän domstol inom tre månader från den&lt;br&gt;dag då beslutet meddelades. Om talan inte väcks inom denna tid är rätten&lt;br&gt;till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs.&lt;br&gt;Bestämmelserna om organisation och förvaltning i 4-10 §§ den lagen&lt;br&gt;skall dock fortsätta att gälla fram till den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs i 3 kap. 1 § 2 om värdepappersinstitut skall också&lt;br&gt;gälla sådan fondko mmissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1991:981) om värdepappersrörelse driver&lt;br&gt;rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Frågor om auktorisation eller tillstånd enligt denna lag får prövas&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidigast från&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om en börs övertar Stockholms fondbörs verksamhet får den börs-&lt;br&gt;en, på ansökan av den som har gett ut fondpapper som vid lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande är inregistrerade vid Stockholms fondbörs, inregistrera dessa&lt;br&gt;fondpapper utan sådan prövning som anges i 5 kap. 1 §. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om villkoren för inregistrering vid den nya börsen är strängare&lt;br&gt;än de villkor som gällde vid Stockholms fondbörs vid tiden för över-&lt;br&gt;tagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en utgivare av fondpapper inte gör en sådan ansökan som&lt;br&gt;avses i första stycket, får den nya börsen inregistrera fondpapperen för&lt;br&gt;en tid av högst tre månader, om det är olämpligt från allmän synpunkt&lt;br&gt;att inregistreringen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av löpande skuldebrev vare ej gällande mot överlåtarens&lt;br&gt;borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelsen skett fått handlingen&lt;br&gt;i besittning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljer bank löpande skuldebrev,&lt;br&gt;vare försäljningen gällande mot&lt;br&gt;bankens borgenärer, ändå att skul-&lt;br&gt;debrevet för förvaring kvarlämnats&lt;br&gt;hos banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljer bank eller värdepappers-&lt;br&gt;institut löpande skuldebrev, vare&lt;br&gt;försäljningen gällande mot bankens&lt;br&gt;eller värdepappersinstitutets borge-&lt;br&gt;närer, ändå att skuldebrevet för&lt;br&gt;förvaring kvarlämnats hos banken&lt;br&gt;eller institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1949:722) om pantlånerörelse&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett lån förfallit till betalning, får&lt;br&gt;Åtgärder för försäljning får dock&lt;br&gt;ej utan särskild begäran från lån-&lt;br&gt;tagaren vidtas tidigare än två&lt;br&gt;månader efter lånets förfellodag.&lt;br&gt;Försäljningen får inte ske på annat&lt;br&gt;sätt än på offentlig auktion på den&lt;br&gt;ort, där pantsättningen ägt rum,&lt;br&gt;eller, då panten är ett värdepapper&lt;br&gt;som noterats pä fondbörs eller på&lt;br&gt;sådan marknad som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1979:749) om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs, genom&lt;br&gt;värdepappersinstitut till gällande&lt;br&gt;börs- eller marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;an ten försäljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tgärder för försäljning får dock&lt;br&gt;ej utan särskild begäran från lån-&lt;br&gt;tagaren vidtas tidigare än två&lt;br&gt;månader efter lånets förfellodag.&lt;br&gt;Försäljningen får inte ske på annat&lt;br&gt;sätt än på offentlig auktion på den&lt;br&gt;ort, där pantsättningen ägt rum,&lt;br&gt;eller, då panten är ett värdepapper&lt;br&gt;som är noterat vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad, genom värde-&lt;br&gt;pappersinstitut till gällande börs-&lt;br&gt;eller marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning på auktion skall minst åtta dagar i förväg kungöras i&lt;br&gt;tidning inom orten med angivande även av lånets förfellodag eller, om&lt;br&gt;flera panter skall försäljas, under vilken eller vilka månader förfallo-&lt;br&gt;tiderna inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att i 12 kap. 8 § orden &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; och &amp;quot;bankinspek-&lt;br&gt;tionens&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;finansinspektionen&amp;quot; respektive &amp;quot;finansinspek-&lt;br&gt;tionens&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 1 och 22 §§, 5 kap. 4 § samt 10 kap. 3 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier tecknas mot betalning (ny-&lt;br&gt;emission) eller genom att aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp&lt;br&gt;höjes utan ny betalning (fondemission).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om emission lättas av bolagsstämman, om ej annat följer av 14&lt;br&gt;eller 15 §. Sådant beslut får ej fattas förrän bolaget blivit registrerat.&lt;br&gt;Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fettas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 2 § äger motsvarande tillämpning vid nyemis-&lt;br&gt;sion. Vid fondemission får ej till aktiekapitalet överföras belopp som&lt;br&gt;understiger summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den&lt;br&gt;sammanlagda höjningen av aktiernas nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nyemission i bolag vars&lt;br&gt;aktier är noterade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs får aktier tecknas mot&lt;br&gt;betalning av lägre belopp än det&lt;br&gt;nominella, under förutsättning att&lt;br&gt;skillnaden mellan vad som skall&lt;br&gt;betalas för de nya aktierna och&lt;br&gt;deras sammanlagda nominella&lt;br&gt;belopp tillförs aktiekapitalet genom&lt;br&gt;överföring från bolagets eget kapi-&lt;br&gt;tal i övrigt eller genom uppskriv-&lt;br&gt;ning av värdet av anläggningstill-&lt;br&gt;gångar. Sådan överföring eller&lt;br&gt;uppskrivning skall ske innan be-&lt;br&gt;slutet om nyemission registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nyemission i bolag vars&lt;br&gt;aktier är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats får&lt;br&gt;aktier tecknas mot betalning av&lt;br&gt;lägre belopp än det nominella,&lt;br&gt;under förutsättning att skillnaden&lt;br&gt;mellan vad som skall betalas för de&lt;br&gt;nya aktierna och deras samman-&lt;br&gt;lagda nominella belopp tillförs&lt;br&gt;aktiekapitalet genom överföring&lt;br&gt;från bolagets eget kapital i övrigt&lt;br&gt;eller genom uppskrivning av värdet&lt;br&gt;av anläggningstillgångar. Sådan&lt;br&gt;överföring eller uppskrivning skall&lt;br&gt;ske innan beslutet om nyemission&lt;br&gt;registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktiebolag, som enligt insiderlagen (1990:1342) utgör aktie-&lt;br&gt;marknadsbolag, samt dotterbolag till sådana bolag gäller, förutom före-&lt;br&gt;skrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen (1987:464) om vissa&lt;br&gt;riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:739. Senaste lydelse av 12 kap. 8 § 1990:367.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kortfattad historik över bolaget och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. redogörelse för bolagets och, om dotterföretag finnes, koncernens&lt;br&gt;verksamhet, råvarutillgångar, produkter och driftställen samt för dess&lt;br&gt;ställning inom branschen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;uppgift om bolagets styrelseledamöter, revisorer och ledande&lt;br&gt;befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om bolagets&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt första stycket 1&lt;br&gt;får utelämnas av aktiebolag, vars&lt;br&gt;aktier noteras på fondbörs eller på&lt;br&gt;lista utgiven av sammanslutning av&lt;br&gt;svenska fondkommissionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt första stycket 1&lt;br&gt;får utelämnas av aktiebolag, vars&lt;br&gt;aktier är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om emission skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. emissionens belopp eller högsta belopp eller det lägsta och högsta&lt;br&gt;beloppet för emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den företrädesrätt att deltaga i emissionen som tillkommer aktieägare&lt;br&gt;eller annan eller vem som eljest äger deltaga i emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett visst&lt;br&gt;belopp eller ett lägsta belopp bestämts för emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tid, ej understigande två veckor från utfärdandet av kungörelse&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket första meningen eller, i fall som avses i 6 §&lt;br&gt;fjärde stycket, från beslutet eller, i fråga om avstämningsbolag, från&lt;br&gt;avstämningsdagen, inom vilken aktieägare kan begagna sin företrädesrätt&lt;br&gt;till teckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskurs och räntefot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt den&lt;br&gt;beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som icke&lt;br&gt;tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om ej föreskrift meddelas att&lt;br&gt;fördelningen skall bestämmas av styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. tid och villkor för utbyte eller nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. den rätt som skall tillkomma borgenär eller innehavare av options-&lt;br&gt;bevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller nyteckningen ökas&lt;br&gt;eller nedsättes eller nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning utges eller bolaget upplöses eller upphör&lt;br&gt;genom fusion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. det belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas genom utbyte&lt;br&gt;eller nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, om aktier av olika&lt;br&gt;slag finnes eller kan utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbehåll enligt 3 kap. 1 § fjärde stycket eller 3 §, 6 kap. 8 §&lt;br&gt;eller 17 kap. 1 § skall gälla beträffande de nya aktierna, skall erinran&lt;br&gt;därom intagas i emissionsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avstämningsbolag iakttages, att avstämningsdag skall anges&lt;br&gt;i emissionsbeslutet, om aktieägare skall ha företrädesrätt att deltaga i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emissionen. Avstämningsdagen får ej sättas tidigare än tre veckor från&lt;br&gt;det beslutet kungjorts enligt 6 § första stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall skuldebrev bli föremål for&lt;br&gt;handel vid fondbörs, kan i emis-&lt;br&gt;sionsbeslutet upptagas bemyndigan-&lt;br&gt;de för styrelsen eller den styrelsen&lt;br&gt;inom sig förordnar att innan teck-&lt;br&gt;ning påböijas bestämma emis-&lt;br&gt;sionens belopp, emissionskurs,&lt;br&gt;räntefot samt villkor för utbyte&lt;br&gt;eller nyteckning. I fråga om av-&lt;br&gt;stämningsbolag iakttages dock, att&lt;br&gt;nämnda villkor skall bestämmas&lt;br&gt;senast på avstämningsdagen, om&lt;br&gt;aktieägare skall ha företrädesrätt&lt;br&gt;att deltaga i emissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall skuldebrev bli föremål för&lt;br&gt;handel vid en svensk eller utländsk&lt;br&gt;börs, en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats eller någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad, kan i emissionsbeslutet&lt;br&gt;upptagas bemyndigande för styrel-&lt;br&gt;sen eller den styrelsen inom sig&lt;br&gt;förordnar att innan teckning på-&lt;br&gt;böijas bestämma emissionens be-&lt;br&gt;lopp, emissionskurs, räntefot samt&lt;br&gt;villkor för utbyte eller nyteckning,&lt;br&gt;i fråga om avstämningsbolag&lt;br&gt;iakttages dock, att nämnda villkor&lt;br&gt;skall bestämmas senast på&lt;br&gt;avstämningsdagen, om aktieägare&lt;br&gt;skall ha företrädesrätt att deltaga i&lt;br&gt;emissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad&lt;br&gt;revisor eller godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad&lt;br&gt;revisor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar i 000&lt;br&gt;gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som&lt;br&gt;gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i&lt;br&gt;medeltal överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets aktier eller skulde-&lt;br&gt;brev är noterade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om&lt;br&gt;visst bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna om-&lt;br&gt;ständigheterna föreligger, förordna att bolaget far utse viss godkänd&lt;br&gt;revisor i stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets aktier eller skulde-&lt;br&gt;brev är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för moderbolag&lt;br&gt;i en koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fast-&lt;br&gt;ställda koncembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren över-&lt;br&gt;stiger det gränsbelopp som anges i andra stycket eller om antalet&lt;br&gt;anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal överstigit&lt;br&gt;200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i annat boiag än som avses i andra och fjärde styckena skail auktori- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;serad revisor utses, om ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det&lt;br&gt;vid bolagsstämma, där revisorsvai skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av&lt;br&gt;eldistributionsanläggning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1976:240) om förvärv av&lt;br&gt;eldistributionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som direkt eller genom förmedling av juridisk person innehar&lt;br&gt;koncession för att draga fram eller använda elektrisk starkströmsiedning&lt;br&gt;får ej genom fång som avses i 1 § utan tillstånd av regeringen eller myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer förvärva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. andel i ekonomisk förening som äger eldistributionsanläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktie i bolag som äger eldistri-&lt;br&gt;butionsanläggning och vars aktier&lt;br&gt;ej är noterade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktie i bolag som äger eldistri-&lt;br&gt;butionsanläggning och vars aktier&lt;br&gt;ej är noterade vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om inlösen enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse 1982:629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med&lt;br&gt;avseende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, fondbolag, värdepappers-&lt;br&gt;institut, fondbörsväsendet eller&lt;br&gt;försäkringsväsendet, för uppgift&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med&lt;br&gt;avseende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, värdepappersmarknaden eller&lt;br&gt;försäkringsväsendet, för uppgift&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt&lt;br&gt;i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i&lt;br&gt;övervakning enligt insiderlagen (1990:1342), för sådan uppgift om en-&lt;br&gt;skilds ekonomiska eller personliga förhållanden, vilken på begäran&lt;br&gt;lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten.&lt;br&gt;Rör uppgiften den uppgiftsskyldige gäller dock sekretess endast om denne&lt;br&gt;kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte mot-&lt;br&gt;verkar syftet med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation, hos myndighet&lt;br&gt;i verksamhet som avses i första&lt;br&gt;och andra stycket för sådan upp-&lt;br&gt;gift om affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden och ekonomiska eller&lt;br&gt;personliga förhållanden som myn-&lt;br&gt;digheten erhållit enligt avtalet.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får&lt;br&gt;inte i fråga om denna sekretess&lt;br&gt;tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1989:713.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1991:987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation, hos myndighet&lt;br&gt;i verksamhet som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena för sådan upp-&lt;br&gt;gift om affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden och ekonomiska eller&lt;br&gt;personliga förhållanden som myn-&lt;br&gt;digheten erhållit enligt avtalet.&lt;br&gt;Samma sekretess gäller hos finans-&lt;br&gt;inspektionen, i den mån regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, om inspektionen&lt;br&gt;från motsvarande utländsk myndig-&lt;br&gt;het erhållit uppgifter enligt annat&lt;br&gt;avtal. Föreskrifterna i 14 kap. 1-&lt;br&gt;3 §§ får inte i fråga om denna&lt;br&gt;sekretess tillämpas i strid med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fäll förordna om undantag från sekretessen Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 24 § och 14 kap. 12 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelseiagen (1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad historik över försäkringsbolaget och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redogörelse för bolagets eller, om det finns dotterföretag,&lt;br&gt;koncernens verksamhet, försäljningsställen samt för dess ställning inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;branschen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer och ledande&lt;br&gt;befattningshavare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagets aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket&lt;br&gt;1 behöver inte lämnas av försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag, vars aktier noteras&lt;br&gt;på Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket&lt;br&gt;1 behöver inte lämnas av försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag, vars aktier är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auktori-&lt;br&gt;serad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig&lt;br&gt;auktion eller på något annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom till&lt;br&gt;pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets&lt;br&gt;skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsen-&lt;br&gt;lig avveckling eller för att de anställda skall få ett skäligt rådrum för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaffa sig nya anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har finansinspektionen förordnat&lt;br&gt;en likvidator och vägrar denne utan&lt;br&gt;skäl samtycke till avyttring under&lt;br&gt;hand av bolagets egendom får&lt;br&gt;inspektionen på ansökan av övriga&lt;br&gt;likvidatorer tillåta försäljningen.&lt;br&gt;Om likvidatorema önskar överlåta&lt;br&gt;värdepapper som är noterade på&lt;br&gt;fondbörs till gällande börspris&lt;br&gt;behövs inte något samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1767.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har finansinspektionen förordnat&lt;br&gt;en likvidator och vägrar denne utan&lt;br&gt;skäl samtycke till avyttring under&lt;br&gt;hand av bolagets egendom får&lt;br&gt;inspektionen på ansökan av övriga&lt;br&gt;likvidatorer tillåta försäljningen.&lt;br&gt;Om likvidatorema önskar överlåta&lt;br&gt;finansiella instrument som är note-&lt;br&gt;rade vid en svensk eller utländsk&lt;br&gt;börs, en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats eller någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad till gällande börs- eller&lt;br&gt;marknadspris behövs inte något&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i konkurrenslagen (1982:729)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § konkurrenslagen (1982:729) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som anges i 5 § en förhandling om avstående från företags-&lt;br&gt;förvärvet avslutats utan att den skadliga verkan har kunnat förhindras och&lt;br&gt;finner marknadsdomstolen att förbud eller åläggande enligt 3 § inte bör&lt;br&gt;meddelas eller är otillräckligt, kan domstolen förbjuda förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud enligt första stycket&lt;br&gt;får inte meddelas i fråga om för-&lt;br&gt;värv av aktier som har skett på&lt;br&gt;Stockholms fondbörs eller förvärv&lt;br&gt;som har skett genom inrop på&lt;br&gt;exekutiv auktion. I stället får mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen ålägga närings-&lt;br&gt;idkaren att avhända sig aktierna&lt;br&gt;eller den pä auktionen förvärvade&lt;br&gt;egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud enligt första stycket&lt;br&gt;får inte meddelas i fråga om för-&lt;br&gt;värv som har skett på en svensk&lt;br&gt;eller utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad eller förvärv&lt;br&gt;som har skett genom inrop på&lt;br&gt;exekutiv auktion. I stället får mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen ålägga närings-&lt;br&gt;idkaren att avhända sig den för-&lt;br&gt;värvade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolag får till en allemansfond förvärva endast följande slag av&lt;br&gt;värdepapper, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana svenska aktier och av&lt;br&gt;svenskt aktiebolag utfärdade kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev eller skulde-&lt;br&gt;brev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning som är inregistrerade&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska aktier i bolag som&lt;br&gt;träffat avtal med värdepappers-&lt;br&gt;institut om att denne på begäran&lt;br&gt;skall ange kurser på aktier i bolag-&lt;br&gt;et och till dessa kurser köpa och&lt;br&gt;sälja aktier i bolaget (OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana svenska aktier och av&lt;br&gt;svenskt aktiebolag utfärdade kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev eller skulde-&lt;br&gt;brev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning som utbjuds till försälj-&lt;br&gt;ning under sådana förhållanden att&lt;br&gt;sannolika skäl finns för antagande&lt;br&gt;att de inom ett år från förvärvet&lt;br&gt;kommer att inregistreras vid Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;andra svenska aktier samt&lt;br&gt;andra av svenskt aktiebolag ut-&lt;br&gt;färdade konvertibla skuldebrev&lt;br&gt;eller skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;förlagsandelsbevis i svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bevis om rätt att teckna eller&lt;br&gt;erhålla aktier eller andra värdepap-&lt;br&gt;per som avses i 1-5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana svenska aktier och av&lt;br&gt;svenskt aktiebolag utfärdade kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev eller skulde-&lt;br&gt;brev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning som är noterade vid en&lt;br&gt;svensk eller utländsk börs, en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;någon annan reglerad marknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana svenska aktier och av&lt;br&gt;svenskt aktiebolag utfärdade kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev eller skulde-&lt;br&gt;brev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning som utbjuds till försälj-&lt;br&gt;ning under sådana förhållanden att&lt;br&gt;sannolika skäl finns för antagande&lt;br&gt;att de inom ett år från förvärvet&lt;br&gt;kommer att noteras vid en svensk&lt;br&gt;eller utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;andra svenska aktier samt&lt;br&gt;andra av svenskt aktiebolag ut-&lt;br&gt;färdade konvertibla skuldebrev&lt;br&gt;eller skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;förlagsandelsbevis i svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bevis om rätt att teckna eller&lt;br&gt;erhålla aktier eller andra värdepap-&lt;br&gt;per som avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1986:522.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. obligationer och andra skuld-&lt;br&gt;förbindelser, utfärdade av staten,&lt;br&gt;svenska hypoteksinstitut och sven-&lt;br&gt;ska kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har värdepapper som förvärvats&lt;br&gt;enligt första stycket 2 ej noterats&lt;br&gt;inom ett år från förvärvet, skall de&lt;br&gt;avyttras så snart det lämpligen kan&lt;br&gt;ske, om de inte vid något tillfälle&lt;br&gt;under ettårspenoden kunnat inrym-&lt;br&gt;mas inom tioprocentsgränsen enligt&lt;br&gt;fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. obligationer och andra skuld-&lt;br&gt;förbindelser, utfärdade av staten,&lt;br&gt;svenska hypoteksinstitut och sven-&lt;br&gt;ska kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har värdepapper som förvärvats&lt;br&gt;enligt första stycket 3 ej in-&lt;br&gt;registrerats inom ett år från förvär-&lt;br&gt;vet, skall de avyttras så snart det&lt;br&gt;lämpligen kan ske, om de inte vid&lt;br&gt;något tillfälle under ettårsperioden&lt;br&gt;kunnat inrymmas inom trettio-&lt;br&gt;procentsgränsen enligt fjärde styck-&lt;br&gt;et eller tioprocentsgränsen enligt&lt;br&gt;femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till en allemansfond förvärva aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till fonden&lt;br&gt;mot vederlag förvärva aktier som&lt;br&gt;avses i första stycket 2 eller bevis&lt;br&gt;om rätt att teckna eller erhålla&lt;br&gt;sådana aktier i en sådan omfatt-&lt;br&gt;ning att värdet av aktierna och&lt;br&gt;bevisen, tillsammans med de värde-&lt;br&gt;papper som omfattas av tio-&lt;br&gt;procentsgränsen enligt sista styck-&lt;br&gt;et, genom förvärvet kommer att&lt;br&gt;överstiga trettio procent av fondens&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till fonden&lt;br&gt;mot vederlag förvärva värdepapper&lt;br&gt;som avses i första stycket 4 och 5&lt;br&gt;eller bevis om rätt att teckna eller&lt;br&gt;erhålla sådana värdepapper i sådan&lt;br&gt;omfattning att värdet av värde-&lt;br&gt;papperen och bevisen genom för-&lt;br&gt;värvet kommer att överstiga tio&lt;br&gt;procent av fondens värde. Ej heller&lt;br&gt;får ett fondbolag till fonden mot&lt;br&gt;vederlag förvärva värdepapper&lt;br&gt;enligt första stycket 7 i sådan&lt;br&gt;omfattning att värdet av de värde-&lt;br&gt;papper som där avses genom för-&lt;br&gt;värvet kommer att överstiga tjugo-&lt;br&gt;fem procent av fondens värde. Den&lt;br&gt;sistnämnda begränsningen gäller&lt;br&gt;dock inte förrän ett år efter det att&lt;br&gt;fondbolaget erhållit bankinspek-&lt;br&gt;tionens tillstånd att bedriva fond-&lt;br&gt;verksamhet. Bankinspektionen kan,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, medge&lt;br&gt;att de procenttal, som anges i detta&lt;br&gt;stycket, överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till fonden&lt;br&gt;mot vederlag förvärva värdepapper&lt;br&gt;som avses i första stycket 3 och 4&lt;br&gt;eller bevis om rätt att teckna eller&lt;br&gt;erhålla sådana värdepapper i sådan&lt;br&gt;omfattning att värdet av värde-&lt;br&gt;papperen och bevisen genom för-&lt;br&gt;värvet kommer att överstiga tio&lt;br&gt;procent av fondens värde. Ej heller&lt;br&gt;får ett fondbolag till fonden mot&lt;br&gt;vederlag förvärva värdepapper&lt;br&gt;enligt första stycket 6 i sådan&lt;br&gt;omfattning att värdet av de värde-&lt;br&gt;papper som där avses genom för-&lt;br&gt;värvet kommer att överstiga tjugo-&lt;br&gt;fem procent av fondens värde. Den&lt;br&gt;sistnämnda begränsningen gäller&lt;br&gt;dock inte förrän ett år efter det att&lt;br&gt;fondbolaget erhållit finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillstånd att bedriva fond-&lt;br&gt;verksamhet. Finansinspektionen&lt;br&gt;kan, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;medge att de procenttal, som anges&lt;br&gt;i detta stycket, överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 och 37 §§ lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för allmänna pensionsfonden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att allmän-&lt;br&gt;na pensionsfonden annars skulle&lt;br&gt;lida en avsevärd förlust får en&lt;br&gt;fondstyrelse, i avsikt att skydda en&lt;br&gt;fordran, på offentlig auktion eller&lt;br&gt;fondbörs köpa in egendom som är&lt;br&gt;utmätt eller pantsatt för fordringen&lt;br&gt;eller överta egendom som betalning&lt;br&gt;för fordringen. Egendom som för-&lt;br&gt;värvats på detta sätt skall avyttras&lt;br&gt;så snart det är lämpligt och senast&lt;br&gt;då det kan ske utan förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;får vardera inte förvärva så många&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs in-&lt;br&gt;registrerade aktier i ett aktiebolag&lt;br&gt;att dessa uppgår till mer än tio&lt;br&gt;procent av samtliga aktier i bolaget&lt;br&gt;eller, om aktierna har olika röst-&lt;br&gt;värde, att röstetalet för aktierna&lt;br&gt;uppgår till mer än tio procent av&lt;br&gt;röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att allmän-&lt;br&gt;na pensionsfonden annars skulle&lt;br&gt;lida en avsevärd förlust får en&lt;br&gt;fondstyrelse, i avsikt att skydda en&lt;br&gt;fordran, på offentlig auktion eller&lt;br&gt;på en svensk eller utländsk börs,&lt;br&gt;en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;eller någon annan reglerad mark-&lt;br&gt;nad köpa in egendom som är ut-&lt;br&gt;mätt eller pantsatt för fordringen&lt;br&gt;eller överta egendom som betalning&lt;br&gt;för fordringen. Egendom som för-&lt;br&gt;värvats på detta sätt skall avyttras&lt;br&gt;så snart det är lämpligt och senast&lt;br&gt;då det kan ske utan förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;får vardera inte förvärva så många&lt;br&gt;vid en svensk eller utländsk börs,&lt;br&gt;en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;eller någon annan reglerad mark-&lt;br&gt;nad noterade aktier i ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag att dessa uppgår till mer&lt;br&gt;än tio procent av samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget eller, om aktierna har olika&lt;br&gt;röstvärde, att röstetalet för aktierna&lt;br&gt;uppgår till mer än tio procent av&lt;br&gt;röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 kap. 5 §, 2 kap. 4, 7, 12 och 17 §§, 3 kap. 2 §, 4 kap. 2,&lt;br&gt;5, 7, 9, 13 och 14 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 6 och 7 §§, 7 kap. 2, 3, 6, 7&lt;br&gt;och 15 §§, 8 kap. 16 §, 10 kap. 2, 4-7, 15, 18 och 20 §§, 11 kap. 3, 6&lt;br&gt;och 9 §§, 12 kap. 5, 6 och 8 §§ ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot &amp;quot;finansinspektionen&amp;quot; i motsvarande&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 23 § och 5 kap. 4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad historik över bankaktiebolaget och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redogörelse för bolagets och, om det finns dotterföretag,&lt;br&gt;koncernens verksamhet samt för bolagets del uppgifter som är av be-&lt;br&gt;tydelse för bedömningen av rörelsens karaktär och utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse för kapitaltäckningen enligt 2 kap. 9-10 §§ samt, i&lt;br&gt;förekommande fall, 11 § bankrörelselagen (1987:617) och dess betydelse&lt;br&gt;för bankbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer samt anställda&lt;br&gt;och delegater i ledande ställning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om&lt;br&gt;bolagets aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 behöver inte lämnas av bank-&lt;br&gt;aktiebolag, vars aktier är in-&lt;br&gt;registrerade vid Stockholms fond-&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket&lt;br&gt;1 behöver inte lämnas av bank-&lt;br&gt;aktiebolag, vars aktier är noterade&lt;br&gt;vid en börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om emission skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. emissionens belopp eller det högsta beloppet eller det lägsta och&lt;br&gt;högsta beloppet för emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den företrädesrätt att delta i emissionen som tillkommer aktieägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon annan eller vem som annars får delta i emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett visst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp eller ett lägsta belopp har bestämts för emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse 1989:1087.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1307.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt till&lt;br&gt;teckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskursen och räntefoten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt den&lt;br&gt;beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som inte&lt;br&gt;tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs att&lt;br&gt;fördelningen skall bestämmas av styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. tiden och villkoren för utbytet eller nyteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. den rätt som skall tillkomma borgenären eller innehavaren av&lt;br&gt;optionsbevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller nyteck-&lt;br&gt;ningen ökas eller sätts ned eller nya konvertibla skuldebrev eller skulde-&lt;br&gt;brev förenade med optionsrätt till nyteckning ges ut eller bolaget&lt;br&gt;upplöses eller upphör genom fusion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. det belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas genom utbyte&lt;br&gt;eller nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fåll aktier av&lt;br&gt;olika slag finns eller kan utges, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna samt det&lt;br&gt;räkenskapsår för vilket rätten till utdelning inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt&lt;br&gt;första stycket 4 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det kungörelse enligt 6 § första stycket första meningen skedde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslutet, när det gäller sådana fäll som avses i 6 § fjärde stycket,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § fjärde stycket, 6 kap. 8 § eller&lt;br&gt;12 kap. 1 § skall gälla för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet inne-&lt;br&gt;hålla en erinran om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen, gäller&lt;br&gt;för avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet. Avstämningsdagen får inte&lt;br&gt;kungörelse enligt 6 § första stycket&lt;br&gt;Om ett skuldebrev skall bli före-&lt;br&gt;mål för handel vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs, kan det i emissions-&lt;br&gt;beslutet tas upp ett bemyndigande&lt;br&gt;för styrelsen eller den som styrel-&lt;br&gt;sen inom sig förordnar att innan&lt;br&gt;teckning påbörjas bestämma emis-&lt;br&gt;sionens belopp, emissionskursen,&lt;br&gt;räntefoten och villkoren för utbyte&lt;br&gt;eller nyteckning. I fråga om av-&lt;br&gt;stämningsbolag skall dock nämnda&lt;br&gt;villkor bestämmas senast på av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättas tidigare än tre veckor från det&lt;br&gt;första meningen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skuldebrev skall bli före-&lt;br&gt;mål för handel vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad, kan det i emis-&lt;br&gt;sionsbeslutet tas upp ett be-&lt;br&gt;myndigande för styrelsen eller den&lt;br&gt;som styrelsen inom sig förordnar&lt;br&gt;att innan teckning påböijas be-&lt;br&gt;stämma emissionens belopp, emis-&lt;br&gt;sionskursen, räntefoten och vill-&lt;br&gt;koren för utbyte eller nyteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämningsdagen, om aktieägarna I fråga om avstämningsbolag skall&lt;br&gt;skall ha företrädesrätt att delta i dock nämnda villkor bestämmas&lt;br&gt;emissionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;senast på avstämningsdagen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktieägarna skall ha företrädesrätt&lt;br&gt;att delta i emissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 och 10 §§ konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av lös egendom som inte sker genom fortsättande av gälde-&lt;br&gt;närens rörelse skall ske på auktion eller på annat sätt efter vad förvalta-&lt;br&gt;ren anser vara mest fördelaktigt för boet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lös egendom i vilken en borgenär har panträtt eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild förmånsrätt får inte utan hans samtycke säljas på annat sätt än på&lt;br&gt;auktion, om hans rätt är beroende av försäljningen. Även om samtycke&lt;br&gt;inte lämnas, får egendomen säljas på annat sätt än på auktion, om det är&lt;br&gt;sannolikt att högre pris uppnås därigenom och om tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt andra stycket&lt;br&gt;krävs inte när förvaltaren genom&lt;br&gt;värdepappersinstitut säljer värde-&lt;br&gt;papper, noterat på fondbörs eller&lt;br&gt;på sådan marknad som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1979:749) om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs till gällande&lt;br&gt;börs- eller marknadspris eller när&lt;br&gt;det är fråga om försäljning av lös&lt;br&gt;egendom genom fortsättande av&lt;br&gt;gäldenärens rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd finns i&lt;br&gt;14 kap. 26 och 27 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt andra stycket&lt;br&gt;krävs inte när förvaltaren genom&lt;br&gt;värdepappersinstitut säljer finan-&lt;br&gt;siella instrument, noterade vid en&lt;br&gt;svensk eller utländsk börs, en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;någon annan reglerad marknad till&lt;br&gt;gällande börs- eller marknadspris&lt;br&gt;eller när det är fråga om försälj-&lt;br&gt;ning av lös egendom genom fort-&lt;br&gt;sättande av gäldenärens rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som innehar lös&lt;br&gt;egendom med handpanträtt får&lt;br&gt;själv ombesöija att egendomen&lt;br&gt;säljs på auktion eller, när det är&lt;br&gt;fråga om värdepapper som är&lt;br&gt;noterat på fondbörs eller på sådan&lt;br&gt;marknad som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1979:749) om Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs, genom värde-&lt;br&gt;pappersinstitut till gällande börs-&lt;br&gt;eller marknadspris. En sådan för-&lt;br&gt;säljning får dock inte utan för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som innehar lös&lt;br&gt;egendom med handpanträtt får&lt;br&gt;själv ombesöija att egendomen&lt;br&gt;säljs på auktion eller, när det är&lt;br&gt;fråga om finansiella instrument&lt;br&gt;som är noterade vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad, genom värde-&lt;br&gt;pappersinstitut till gällande börs-&lt;br&gt;eller marknadspris. En sådan för-&lt;br&gt;säljning får dock inte utan för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydeise 1991:999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtarens samtycke äga rum&lt;br&gt;tidigare än fyra veckor efter ed-&lt;br&gt;gångssammanträdet. Borgenären&lt;br&gt;skall minst en vecka innan han&lt;br&gt;vidtar åtgärd för egendomens för-&lt;br&gt;säljning ge förvaltaren tillfälle att&lt;br&gt;lösa in egendomen. Om det är&lt;br&gt;fråga om ett fartyg eller gods i&lt;br&gt;fartyg eller i luftfartyg eller in-&lt;br&gt;tecknade reservdelar till luftfartyg,&lt;br&gt;skall egendomen säljas exekutivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtarens samtycke äga rum&lt;br&gt;tidigare än fyra veckor efter ed-&lt;br&gt;gångssammanträdet. Boigenären&lt;br&gt;skall minst en vecka innan han&lt;br&gt;vidtar åtgärd för egendomens för-&lt;br&gt;säljning ge förvaltaren tillfälle att&lt;br&gt;lösa in egendomen. Om det är&lt;br&gt;fråga om ett fartyg eller gods i&lt;br&gt;fartyg eller i luftfartyg eller in-&lt;br&gt;tecknade reservdelar till luftfartyg,&lt;br&gt;skall egendomen säljas exekutivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenären skall minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om&lt;br&gt;tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har egendomen sålts på annat sätt än exekutivt, skall borgenären för&lt;br&gt;förvaltaren redovisa vad som har flutit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesöija&lt;br&gt;försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg&lt;br&gt;som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock&lt;br&gt;inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i&lt;br&gt;inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma&lt;br&gt;gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3, 4, 6, 10, 11, 19-21, 23, 29, 32-35, 38-44 och 46 §§ ordet&lt;br&gt;&amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; i olika böjningsformer skall bytas ut mot &amp;quot;finans-&lt;br&gt;inspektionen&amp;quot; i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 och 18 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget får inte i fondverk-&lt;br&gt;samheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ha hand om egendom som&lt;br&gt;ingår i fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta upp eller bevilja lån, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gå i borgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget får inte i fondverk-&lt;br&gt;samheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ha hand om egendom som&lt;br&gt;ingår i fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta upp eller bevilja penning-&lt;br&gt;lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gå i borgen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sälja fondpapper som fonden&lt;br&gt;inte förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget får trots bestämmelserna i första stycket ta kortfristiga lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ett belopp motsvarande högst 10 procent av fondens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som ingår i en värdepap-&lt;br&gt;persfond får, med de begräns-&lt;br&gt;ningar som följer av 19—24 §§,&lt;br&gt;placeras i fondpapper och andra&lt;br&gt;finansiella instrument som är eller&lt;br&gt;inom ett år från emissionen avses&lt;br&gt;bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inregistrerade vid en fond-&lt;br&gt;börs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;föremål för regelbunden&lt;br&gt;handel vid någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad som är öppen för allmän-&lt;br&gt;heten, under förutsättning att fond-&lt;br&gt;börsen eller marknaden är godkänd&lt;br&gt;av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, bankinspek-&lt;br&gt;tionen, eller finns angiven i fond-&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som ingår i en värdepap-&lt;br&gt;persfond får, med de begräns-&lt;br&gt;ningar som följer av 19—24 §§,&lt;br&gt;placeras i fondpapper och andra&lt;br&gt;finansiella instrument som är eller&lt;br&gt;inom ett år från emissionen avses&lt;br&gt;bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. noterade vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. noterade vid en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;föremål för regelbunden&lt;br&gt;handel vid någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad som är öppen för allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för placeringar&lt;br&gt;enligt första stycket är att börsen,&lt;br&gt;marknadsplatsen eller marknaden&lt;br&gt;finns angiven ifondbestämmelserna&lt;br&gt;eller har godkänts av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, finansinspektionen för&lt;br&gt;sådana placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en värdepappersfond får det ingå andra fondpapper och finansiella&lt;br&gt;instrument än de som anges i första stycket, dock högst till 10 procent&lt;br&gt;av fondens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registrering eller regel-&lt;br&gt;bunden handel enligt första stycket&lt;br&gt;inte skett inom ett år från emis-&lt;br&gt;sionen och de förvärvade instru-&lt;br&gt;menten inte ryms inom tio-&lt;br&gt;procentsgränsen enligt andra styc-&lt;br&gt;ket, skall de avyttras så snart det&lt;br&gt;lämpligen kan ske. Skälig hänsyn&lt;br&gt;skall därvid tas till fondandels-&lt;br&gt;ägamas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om notering eller regelbunden&lt;br&gt;handel enligt första stycket inte&lt;br&gt;skett inom ett år från emissionen&lt;br&gt;och de förvärvade instrumenten&lt;br&gt;inte ryms inom tioprocentsgränsen&lt;br&gt;enligt tredje stycket, skall de av-&lt;br&gt;yttras så snart det lämpligen kan&lt;br&gt;ske. Skälig hänsyn skall därvid tas&lt;br&gt;till fondandeisägamas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdepappersfond får ha de likvida medel som behövs för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om insiderlagen (1990:1342)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 8, 9, 16-20 och 24 §§ ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot &amp;quot;finansinspektionen&amp;quot; i motsvarande&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 och 13 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier vilka&lt;br&gt;är noterade vid en börs eller auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmarknaden: handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller genom värdepappersinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter&lt;br&gt;eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värde-&lt;br&gt;pappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning för-&lt;br&gt;varar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier vilka&lt;br&gt;är inregistrerade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs eller som trätt i stället för&lt;br&gt;utgivare av sådana aktier (börs-&lt;br&gt;bolag) eller svenskt aktiebolag som&lt;br&gt;träffat avtal med värdepappers-&lt;br&gt;institut om att detta på begäran&lt;br&gt;skall ange kurser på aktier i bolag-&lt;br&gt;et och till dessa kurser köpa och&lt;br&gt;sälja aktier i bolaget (OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och aktie-&lt;br&gt;termin. Utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning av de&lt;br&gt;aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas med&lt;br&gt;* köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption, räntetermin, index-&lt;br&gt;option och indextermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt, skall en del-&lt;br&gt;ägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många av&lt;br&gt;fondpapperen som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 18 § 1991:1005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i bolaget noterats vid en&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 9 § om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall&lt;br&gt;göras senast fjorton dagar efter det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i bolaget inregistrerats&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs eller&lt;br&gt;sådant avtal som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket 3 antecknats hos bank-&lt;br&gt;inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insynsställning uppkommit enligt 8 § första stycket 1, 2, 4, 5 eller&lt;br&gt;7 eller den som avses med 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot under-&lt;br&gt;rättelse enligt 14 eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller&lt;br&gt;annan ändring skett i aktieinnehavet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses&lt;br&gt;i 10 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller att annan&lt;br&gt;ändring skett i den närståendes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 2 kap. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4 kap. 1-3 §§ skall betecknas 5 kap. 1, 2 och 4 §§&lt;br&gt;och nuvarande 5 kap. betecknas 6 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 § och nya 5 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in två nya kapitel, 2 och 4 kap., och en&lt;br&gt;ny paragraf, 5 kap. 3 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiellt instrument: fondpap-&lt;br&gt;per och annan rättighet eller för-&lt;br&gt;pliktelse avsedd för handel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondpapper: aktie och obligation&lt;br&gt;samt sådana andra delägarrätter&lt;br&gt;eller fordringsrätter som är utgivna&lt;br&gt;for allmän omsättning, andel i&lt;br&gt;värdepappersfond och aktieägares&lt;br&gt;rätt gentemot den som för hans&lt;br&gt;räkning förvarar aktiebrev i ett&lt;br&gt;utländskt bolag (depåbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;option: en rätt att till ett bestämt&lt;br&gt;pris i framtiden få köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en&lt;br&gt;framtida tidpunkt få ett belopp som&lt;br&gt;räknas ut pä grundval av änd-&lt;br&gt;ringar i ett kursindex eller lik-&lt;br&gt;nande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;termin: ett avtal om köp av till-&lt;br&gt;gångar som mot ett i avtalet be-&lt;br&gt;stämt pris skall levereras vid en&lt;br&gt;framtida tidpunkt eller ett avtal om&lt;br&gt;att betalning mellan parterna i&lt;br&gt;framtiden skall ske på grundval av&lt;br&gt;ändringar i ett kursindex eller&lt;br&gt;liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingverksamhet: verksamhet&lt;br&gt;som går ut på att vid handel med&lt;br&gt;finansiella instrument räkna ut&lt;br&gt;parternas förpliktelser att betala&lt;br&gt;och leverera eller att garantera att&lt;br&gt;dessa förpliktelser fullgörs,&lt;br&gt;clearingorganisation: den som&lt;br&gt;bedriver clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiellt instrument: fondpap-&lt;br&gt;per och annan rättighet eller för-&lt;br&gt;pliktelse avsedd för handel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondpapper: aktie och obligation&lt;br&gt;samt sådana andra delägarrätter&lt;br&gt;eller fordringsrätter som är utgivna&lt;br&gt;för allmän omsättning, andel i&lt;br&gt;värdepappersfond och aktieägares&lt;br&gt;rätt gentemot den som för hans&lt;br&gt;räkning förvarar aktiebrev i ett&lt;br&gt;utländskt bolag (depåbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Prospekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid emissioner som avses i 2 §&lt;br&gt;och erbjudanden som avses i 3 §,&lt;br&gt;som är riktade till en öppen krets,&lt;br&gt;skall prospekt upprättas om sum-&lt;br&gt;man av de belopp som till följd av&lt;br&gt;emissionen eller erbjudandet kan&lt;br&gt;komma att erläggas uppgår till&lt;br&gt;minst 300 000 kronor. Ett sådant&lt;br&gt;prospekt skall innehålla de upplys-&lt;br&gt;ningar som, med hänsyn till de&lt;br&gt;finansiella instrument som avses,&lt;br&gt;behövs för en välgrundad bedöm-&lt;br&gt;ning av emissionen eller erbjudan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekt behöver inte upprättas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. emissionen eller erbjudandet&lt;br&gt;görs av staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. emissionen eller erbjudandet&lt;br&gt;avser andelar i en värdepappers-&lt;br&gt;fond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. emissionen eller erbjudandet&lt;br&gt;avser fordringsrätter med kortare&lt;br&gt;löptid än ett år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lägsta beloppet som skall&lt;br&gt;erläggas av en enskild investerare&lt;br&gt;är 300 000 kronor eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om ytterligare undantag&lt;br&gt;från skyldigheten att upprätta pro-&lt;br&gt;spekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid emission av fondpapper som&lt;br&gt;inte är inregistrerade och inte&lt;br&gt;heller avses att inregistreras vid en&lt;br&gt;börs, skall utgivaren upprätta pros-&lt;br&gt;pekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid erbjudande om köp eller för-&lt;br&gt;säljning av finansiella instrument,&lt;br&gt;skall den som lämnar erbjudandet&lt;br&gt;upprätta prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospektet skall lämnas in till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansinspektionen med ansökan&lt;br&gt;omregistrering. Sedan inspektionen&lt;br&gt;har registrerat prospektet skall det&lt;br&gt;offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ansökan om registrering av&lt;br&gt;prospekt skall sökanden betala av-&lt;br&gt;gift enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Offentliggörande av aktie-&lt;br&gt;innehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förvärvat eller&lt;br&gt;överlåtit aktier i ett svenskt eller&lt;br&gt;utländskt aktiebolag, som har gett&lt;br&gt;ut aktier vilka är noterade vid en&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats, skall inom sju dagar därefter&lt;br&gt;skriftligen anmäla förvärvet eller&lt;br&gt;överlåtelsen till bolaget och till den&lt;br&gt;börs eller auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplats där aktier i bolaget är&lt;br&gt;noterade om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärvet medför att för-&lt;br&gt;värvarens andel av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier i bolaget uppnår&lt;br&gt;eller överstiger någon av gränser-&lt;br&gt;na 10, 20, 33 1/3, 50 och 66 2/3&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlåtelsen medför att över-&lt;br&gt;låtarens andel av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier i bolaget går ned&lt;br&gt;under någon av gränserna i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 1 § skall&lt;br&gt;följande aktier likställas med för-&lt;br&gt;värvarens eller överlåtarens egna,&lt;br&gt;nämligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag inom samma koncern&lt;br&gt;som förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som innehar aktier i&lt;br&gt;bolaget för förvärvarens eller&lt;br&gt;överlåtarens räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som med förvärvaren eller&lt;br&gt;överlåtaren har träffat skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse att genom sam-&lt;br&gt;ordnat utövande av rösträtten inta&lt;br&gt;en långsiktig gemensam hållning i&lt;br&gt;fråga om bolagets förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den, för vilkens aktier för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvaren eller överlåtaren har fått&lt;br&gt;eller kommer att få utöva röst-&lt;br&gt;rätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. make eller sambo till för-&lt;br&gt;värvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omyndiga barn som står under&lt;br&gt;förvärvarens eller överlåtarens&lt;br&gt;vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses i denna para-&lt;br&gt;graf vad som anges i 1 kap. 2 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•?§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 1 § skall inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den anmälningsskyldiges namn&lt;br&gt;och personnummer eller annat&lt;br&gt;identifieringsnummer eller, om den&lt;br&gt;anmälningsskyldige är en juridisk&lt;br&gt;person, firma, organisationsnum-&lt;br&gt;mer eller annat identifieringsnum-&lt;br&gt;mer och adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antal och de slag av aktier&lt;br&gt;som den anmälningsskyldige för-&lt;br&gt;fogar över,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. storleken av ökningen eller&lt;br&gt;minskningen av aktieinnehavet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tidpunkten för ändringen eller&lt;br&gt;ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget skall, om börsen&lt;br&gt;eller den auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platsen inte har offentliggjort&lt;br&gt;uppgifterna i en anmälan inom nio&lt;br&gt;dagar från det att bolaget mottog&lt;br&gt;denna, självt offentliggöra dessa&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen eller den auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatsen får besluta att ett&lt;br&gt;offentliggörande enligt 4 § inte&lt;br&gt;behöver ske om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det strider mot något allmänt&lt;br&gt;intresse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan allvarligt skada aktie-&lt;br&gt;bolaget, såvida inte ett under-&lt;br&gt;låtande att offentliggöra skulle&lt;br&gt;kunna vilseleda allmänheten om&lt;br&gt;bolagets ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett värdepappersinstitut för-&lt;br&gt;värvat eller överlåtit aktierna i sin&lt;br&gt;värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen eller marknadsplatsen&lt;br&gt;skall omedelbart underrätta aktie-&lt;br&gt;bolaget om ett beslut om undantag&lt;br&gt;enligt första stycket. Beslutet skall&lt;br&gt;också omedelbart tillställas finans-&lt;br&gt;inspektionen som har att pröva om&lt;br&gt;offentliggörande ändå skall ske.&lt;br&gt;Beslutar inspektionen att uppgifter-&lt;br&gt;na skall offentliggöras, skall bör-&lt;br&gt;sen eller marknadsplatsen göra&lt;br&gt;detta omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får vid vite förelägga den som deltar eller medverkar&lt;br&gt;i handel med ett finansiellt instrument att upphöra därmed, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handeln strider mot 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kravet enligt 2 kap. 1 § på en&lt;br&gt;betydande handel med tillförlitlig&lt;br&gt;kurssättning inte är uppfyllt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föreskrifterna om förfoganden&lt;br&gt;över någon annans finansiella&lt;br&gt;instrument i 3 kap. 1 och 3 §§ inte&lt;br&gt;iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreskrifterna om förfoganden&lt;br&gt;över någon annans finansiella&lt;br&gt;instrument i 3 kap. 1 och 3 §§ inte&lt;br&gt;iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får vid vite&lt;br&gt;förelägga någon att göra rättelse&lt;br&gt;om han inte fullgör skyldigheten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upprätta och till finansinspek-&lt;br&gt;tionen lämna in prospekt enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra anmälan till aktiebolag&lt;br&gt;och till börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. offentliggöra uppgifterna i en&lt;br&gt;anmälan enligt 4 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 8 § och 4 kap. 5 § samt rubriken närmast före 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in två nya paragrafer, 1 kap. 3 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §§ samt närmast före 1 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte&lt;br&gt;för verksamhet som bedrivs med&lt;br&gt;stöd av en auktorisation som börs&lt;br&gt;eller marknadsplats enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett värdepappersinstitut utanför&lt;br&gt;en börs har gjort ett avslut för&lt;br&gt;egen eller någon annans räkning i&lt;br&gt;fondpapper som är inregistrerade&lt;br&gt;vid den börsen, skall institutet&lt;br&gt;omedelbart anmäla avslutet till&lt;br&gt;börsen. Någon anmälan behövs&lt;br&gt;dock inte om avslutet har gjorts vid&lt;br&gt;någon annan svensk eller utländsk&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Börs- eller noteringsstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrytande av handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid, då sådant beslut om&lt;br&gt;avbrytande av handel och notering&lt;br&gt;som avses i 25 § lagen (1979:749)&lt;br&gt;om Stockholms fondbörs gäller, får&lt;br&gt;ett värdepappersinstitut inte handla&lt;br&gt;eller medverka vid handel med ett&lt;br&gt;finansiellt instrument som beslutet&lt;br&gt;avser. En tidigare avtalad affär får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid, då ett sådant beslut&lt;br&gt;om avbrytande av handel som&lt;br&gt;avses i 10 kap. 1 eller 2 § lagen&lt;br&gt;(1992:000) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet gäller, får ett värdepap-&lt;br&gt;persinstitut inte handla eller med-&lt;br&gt;verka vid handel med ett finansiellt&lt;br&gt;instrument som beslutet avser. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också under den tid då ett beslut&lt;br&gt;enligt 26 § lagen om Stockholms&lt;br&gt;fondbörs gäller, om inte regeringen&lt;br&gt;föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare avtalad affår får dock&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också under den tid då ett beslut&lt;br&gt;enligt 10 kap. 5 § lagen om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet gäller, om&lt;br&gt;inte regeringen föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;svenskt bankinstitut som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots&lt;br&gt;förbuden i 7 kap. 1 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) och 6 kap. 9 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;förvärva egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag för att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen. Detta gäller dock endast aktier&lt;br&gt;som är inregistrerade vid Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs eller som har ut-&lt;br&gt;bjudits till försäljning under&lt;br&gt;sådana förhållanden att det är&lt;br&gt;sannolikt att de inom ett år kom-&lt;br&gt;mer att inregistreras vid fond-&lt;br&gt;börsen och aktier som omfattas av&lt;br&gt;sådant avtal som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket 3 insiderlagen (1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;svenskt bankinstitut som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots&lt;br&gt;förbuden i 7 kap. i § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) och 6 kap. 9 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;förvärva egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag för att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen. Detta gäller dock endast aktier&lt;br&gt;som är noterade vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:000) om utländska filialer&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1992:000) om utländska filialer m.m.&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1991/92:88 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;for bankföretag 1 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;för värdepapperföretag 2 kap. 7 § lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;for finansbolag 5 a § lagen (1988:606) om finansbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;för utländska försäkringsföretag 1 § lagen (1950:272) om rätt för&lt;br&gt;utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sveige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för börser, auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser och clearing-&lt;br&gt;organisationer 2 kap. 7 §, 7 kap.&lt;br&gt;2 § respektive 8 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1992:000) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, P. Westerberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ny börslagstiftning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1987 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en kommitté,&lt;br&gt;värdepappersmarknadskommittén (Fi 1987:11), under justitierådet Staffan&lt;br&gt;Vängbys ordförandeskap, för att göra en översyn av lagstiftningen på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Kommittén skulle allsidigt belysa och överväga&lt;br&gt;Stockholms fondbörs ställning och organisation, normbildning och kont-&lt;br&gt;roll på värdepappersmarknaden, reglerna för börsverksamhet, fondkom-&lt;br&gt;missionäremas verksamhet, insiderhandel och fristående optionsrätter.&lt;br&gt;Kommittén skulle också försöka att göra en bedömning av vilka problem&lt;br&gt;som kan uppstå i framtiden och om möjligt lämna förslag till hur dessa&lt;br&gt;skall lösas. I tilläggsdirektiv (Fi 1987:03) fick kommittén också till&lt;br&gt;uppgift att dels - med anledning av Optionsutredningens (Fi 1987:01,&lt;br&gt;utredare numera departementsrådet Magnus Lundebeig) då avlämnade&lt;br&gt;betänkande (SOU 1988:13) Handel med optioner och terminer - lämna&lt;br&gt;förslag till hur handeln med standardiserade optioner och terminer bör&lt;br&gt;vara organiserad, dels ägna uppmärksamhet åt effekter av börsraset i&lt;br&gt;oktober 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avgav i oktober 1989 betänkandet (SOU 1989:72) Värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden i framtiden. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;br&gt;Kommitténs förslag till ny insiderlagstiftning togs upp i prop. 1990/91:42&lt;br&gt;om insiderhandel. Propositionen antogs av riksdagen (NU15, rskr. 84).&lt;br&gt;Insiderlagen (1990:1342) trädde i kraft den 1 februari 1991. I prop.&lt;br&gt;1990/91:142 om handel och tjänster på värdepappersmarknaden behand-&lt;br&gt;lades ytterligare delar av kommitténs betänkande, nämligen avsnitten om&lt;br&gt;handelsregler för fondpapper och andra finansiella instrument (kap. 8)&lt;br&gt;och om fondkommissionärer och andra aktörer på värdepappersmarknad-&lt;br&gt;en (kap. 10). I propositionen föreslogs två nya lagar, nämligen lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel med finansiella instrument och lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse. Dessa trädde i kraft den 1 augusti 1991 (NU37,&lt;br&gt;rskr. 349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här ärendet tas upp de avsnitt i betänkandet som återstår att Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;behandla, nämligen de om börs- och clearingorganisationer (kap. 6), in-&lt;br&gt;registrering av fondpapper och aktiehandein vid Stockholms fondbörs&lt;br&gt;(kap. 7), grundläggande regler för aktiebolag med allmänt spridda aktier&lt;br&gt;(kap. 9), sanktioner och disciplinnämnd (kap. 11), börsetikens former&lt;br&gt;och innehåll (kap. 13), gränsöverskridande värdepappershandel (kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14) samt bankinspektionens resurser (kap. 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tar jag upp frågan om en ombildning av Stockholms fondbörs&lt;br&gt;till aktiebolag. Denna fråga väcktes i en skrivelse till finansdepartementet&lt;br&gt;den 3 oktober 1990 från styrelsen för Stockholms fondbörs. Skrivelsen&lt;br&gt;har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av lagstiftningsärendet har finansdepartementet den&lt;br&gt;16 december 1991 hållit en hearing med företrädare for finansinspek-&lt;br&gt;tionen, riksgäldskontoret, riksbanken, Stockholms fondbörs, Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sparbanksgruppen&lt;br&gt;Aktiebolag, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiefrämjandet,&lt;br&gt;Obligationsfrämjandet, Sveriges Försäkringsförbund, Näringslivets&lt;br&gt;Börskommitté, Sveriges Industriförbund, Stockholms Handelskammare,&lt;br&gt;OM Stockholm Aktiebolag, Penningmarknadsinformation Aktiebolag,&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Transvik Ltd och Stockholm Börs &amp;amp; Företagsinformation Aktiebolag.&lt;br&gt;Som underlag för hearingen förelåg ett utkast den 6 december 1991 till&lt;br&gt;lagrådsremiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närvarande gavs vid hearingen tillfälle att även komma in med&lt;br&gt;skriftliga synpunkter i lagstiftningsärendet. Flera sådana synpunkter har&lt;br&gt;inlämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av&lt;br&gt;kommitténs betänkande, i de delar som nu behandlas, som bilaga 1, dels&lt;br&gt;kommitténs lagförslag i dessa delar som bilaga 2, dels en sammanställ-&lt;br&gt;ning av remissyttrandena över betänkandet som bilaga 3, dels fondbörs-&lt;br&gt;styrelsens skrivelse som bilaga 4, dels en sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena över skrivelsen som bilaga 5, dels vid hearingen förda&lt;br&gt;minnesanteckningar som bilaga 6, dels en sammanställning av skriftliga&lt;br&gt;synpunkter som lämnats efter hearingen som bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 februari 1992 att inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över inom finansdepartementet upprättade förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributions-&lt;br&gt;anläggning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i konkurrenslagen (1982:729),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 12 mars 1992 yttrat sig över lagförslagen. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit en ändring i 10 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet. Som framgår av specialmotiveringen till&lt;br&gt;paragrafen godtar jag lagrådets förslag. Med anledning av förslaget att&lt;br&gt;lagen om Stockholms fondbörs skall upphävas och auktorisation enligt&lt;br&gt;den nya börslagstiftningen kan ske av både börser och marknadsplatser&lt;br&gt;har föreslagits följdändringar i flera gällande lagar. Lagrådet har anmärkt&lt;br&gt;att oklarhet råder om - och i vilken omfattning - dessa ändringar är&lt;br&gt;avsedda att omfatta uteslutande svenska börser resp, marknadsplatser&lt;br&gt;eller om även utländska företag inbegrips. Detta påpekande har föranlett&lt;br&gt;förtydliganden av de aktuella följdändringarna. Närmare kommentarer&lt;br&gt;härtill lämnas i specialmotiveringen. Lagrådet har vidare beträffande den&lt;br&gt;föreslagna ändringen i 13 § lagen om värdepappersfonder anmärkt att ett&lt;br&gt;uttalande i allmänmotiveringen synes stå i strid med den föreslagna lag-&lt;br&gt;texten. Jag delar lagrådets uppfattning och återkommer till frågan i&lt;br&gt;allmänmotiveringen (avsnitt 8). I fråga om förslaget till lag om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen om handel med finansiella instrument har lagrådet uppmärksam-&lt;br&gt;mat att en i ingressen omnämnd paragraf med ny lydelse (5 kap. 2 §)&lt;br&gt;ej tagits med i lagtextförslaget. En komplettering på denna punkt har&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagrådsgranskningen har också kompletteringar skett av punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 5 i övergångsbestämmelserna till lagen om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet. Vidare ingår i propositionsförslaget en ändring i regeringens&lt;br&gt;nyligen framlagda förslag till lag om utländska filialer (prop.&lt;br&gt;1991/92:88). På grund av dessa förslags beskaffenhet anser jag att lag-&lt;br&gt;rådets hörande i dessa delar skulle sakna betydelse. Därutöver har vissa&lt;br&gt;språkliga justeringar gjorts i 3 kap. 2 § samt 8 kap. 3 och 6 §§ lagen om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet och i 2 kap. 1 § och 4 kap. 1 § förslaget&lt;br&gt;till lag om ändring i lagen om handel med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu angetts har vissa redaktionella ändringar gjorts i de&lt;br&gt;remitterade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av lagrådets yttrande behandlar frågan om grundlagsenlig-&lt;br&gt;heten hos i lagen om börs- och clearingverksamhet föreslagna bemyn-&lt;br&gt;diganden för regeringen eller finansinspektionen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om aktiekapitalets storlek alternativt summan av medlems- och förlags-&lt;br&gt;insatser för börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisa-&lt;br&gt;tioner (2 kap. 5 §, 7 kap. 2 § resp. 8 kap. 4 §) och föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda företags redovisning (11 kap. 2 §). Lagrådet menar att det är Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;osäkert om de i remissen föreslagna bemyndigandena är förenliga med&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. regeringsformen. På i yttrandet anförda skäl&lt;br&gt;väljer lagrådet emellertid att inte motsätta sig att bemyndigandena, som&lt;br&gt;har motsvarigheter i gällande lagstiftning på det finansiella området,&lt;br&gt;införs. Härvid pekar lagrådet på att den kommitté som regeringen nyligen&lt;br&gt;tillsatt för att göra en allmän översyn av redovisningslagstiftningen (dir&lt;br&gt;1991:71 och 1992:19) bl.a. skall överväga om det är motiverat att även&lt;br&gt;i framtiden ha redovisningsregler för finansiella företag som avviker från&lt;br&gt;vad som gäller för företag i allmänhet. Enligt lagrådet finns det anledning&lt;br&gt;att räkna med att kommittén kommer att ta upp frågan i vad mån reglerna&lt;br&gt;i 8 kap. regeringsformen utgör ett hinder mot delegation av rätten att&lt;br&gt;utfärda redovisningsföreskrifter. Lagrådet säger sig vidare utgå från att&lt;br&gt;kommitténs arbete leder till en förutsättningslös prövning från stats-&lt;br&gt;makternas sida rörande utrymmet för och lämpligheten av att på redo-&lt;br&gt;visningsområdet delegera normgivningen till regeringen eller annat organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner det naturligt att lagligheten av bemyndiganden på när-&lt;br&gt;liggande områden, exempelvis om aktiekapitalets storlek, tas upp i sam-&lt;br&gt;band härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom lagrådet utgår jag från att redovisningskommittén vid över-&lt;br&gt;vägande av om särskilda redovisningsregler behövs för finansiella företag&lt;br&gt;tar upp frågan om bestämmelserna i 8 kap. regeringsformen utgör hinder&lt;br&gt;mot delegation av rätten att utfärda redovisningsföreskrifter. I samband&lt;br&gt;med att regeringen tar ställning till kommitténs kommande förslag i detta&lt;br&gt;avseende bör också motsvarande problematik vad gäller bemyndiganden&lt;br&gt;i fråga om storleken av aktiekapital m.m. för företag på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden tas upp till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna utgångspunkter för lagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om börs- och clearingverksamhet bör utformas med&lt;br&gt;hänsynstagande till värdepappersmarknadens funktion att i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omfördela sparande och risk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- erbjuda likviditet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillhandahålla information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen bör med beaktande av skyddsintressen och den tek-&lt;br&gt;niska utvecklingen tillgodose krav på en sund verksamhet. Regle-&lt;br&gt;ringen bör utformas med principen om etableringsfrihet som grund-&lt;br&gt;pelare i syfte att skapa goda förutsättningar för ökad konkurrens.&lt;br&gt;Lagstiftningen bör, utan krav på behovsprövning, lämna utrymme&lt;br&gt;för frivillig auktorisation av börser och marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste årtiondet har den svenska värdepappersmarknaden&lt;br&gt;genomgått stora förändringar; bl.a. har det vid sidan av aktiemarknaden&lt;br&gt;vuxit fram två nya marknader, nämligen penning- och obligations-&lt;br&gt;marknaden och derivatmarknaden. En beskrivning av den svenska värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden och internationella förhållanden finns i bilaga 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handeln på aktiemarknaden har sedan länge funnits en ingående&lt;br&gt;reglering genom lagstiftningen om Stockholms fondbörs, medan lagregler&lt;br&gt;i det närmaste helt saknas för de nytillkomna marknaderna. I kommitténs&lt;br&gt;betänkande lämnas förslag till ny, generell börslagstiftning som reglerar&lt;br&gt;handel med alla slags finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya marknader, en dramatisk ökning av volymen i värdepappers-&lt;br&gt;handeln och kraftiga kurssvängningar har medfört ett ökat intresse för&lt;br&gt;hur betalning för och leverans av värdepapper är organiserade. Inträde&lt;br&gt;som motpart gentemot köpare och säljare, hantering av betalnings- och&lt;br&gt;leveransrutiner samt uträkning av eventuella säkerhetskrav brukar i&lt;br&gt;Sverige benämnas clearingverksamhet. I förevarande ärende kommer jag&lt;br&gt;beträffande clearingverksamhet, i likhet med kommittén, att begränsa mig&lt;br&gt;till derivatmarknaden. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning (Dir.&lt;br&gt;1991:111) med uppgift att utreda frågor om bl.a. clearing och avveckling&lt;br&gt;(betalning och leverans) omfattande hela värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i det följande redovisa mina allmänna utgångspunkter för&lt;br&gt;nu aktuell lagstiftning; behovet av offentlig reglering (avsnitt 2.2) och&lt;br&gt;regleringens inriktning (avsnitt 2.3). I samband med lagstiftningen om&lt;br&gt;handel och tjänster på värdepappersmarknaden, som trädde i kraft den&lt;br&gt;i augusti 1991, redovisades utförligt utgångspunkterna för den lagstift-&lt;br&gt;ningen (prop. 1990/91:142 s. 73-83). Mycket av vad som då anfördes&lt;br&gt;gäller generellt för hela värdepappersmarknaden och äger därför aktuali-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet även for de funktioner som nu kommer att avhandlas, nämligen börs- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Behovet av offentlig reglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Internationell anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en ökad internationalisering av värdepappershandeln följer krav på&lt;br&gt;ökad samordning av nationella lagar och andra föreskrifter som reglerar&lt;br&gt;denna handel. En förutsättning för att Sverige skall kunna delta i en&lt;br&gt;sådan samordning är att det även här finns någon form av lagreglering&lt;br&gt;av de grundläggande funktionerna börs och clearingverksamhet. Vid ut-&lt;br&gt;formningen av det svenska regelsystemet är det viktigt att detta i alla&lt;br&gt;väsentliga delar anpassas till vad som gäller i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillsammans med övriga EFTA-länder deltagit i förhand-&lt;br&gt;lingarna med EG för att skapa ett europeiskt ekonomiskt samarbets-&lt;br&gt;område (EES). Vidare har Sverige ansökt om medlemskap i EG. En an-&lt;br&gt;passning av det svenska regelverket till de normer för samordning av&lt;br&gt;börs- och värdepapperslagstiftningen som har antagits inom EG är därför&lt;br&gt;av särskilt intresse. Stora delar av det regelverk som i dag finns inom EG&lt;br&gt;avses ligga till grund för det samarbete som EES-avtalet skal! skapa.&lt;br&gt;Avsikten är att EFTA-ländema - med vissa undantag - skall ha im-&lt;br&gt;plementerat detta regelsystem i nationell lagstiftning till den 1 januari&lt;br&gt;1993. För Sveriges del kommer ett sådant åtagande bl.a. att innebära att&lt;br&gt;bestämmelserna i de EG-direktiv som finns för börs- och värdepappers-&lt;br&gt;handel skall ha integrerats i vår lagstiftning till nämnda datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för den nya lagstiftning som här föreslås är också de&lt;br&gt;åtaganden som Sverige gjort inom OECD och de riktlinjer för nordiskt&lt;br&gt;samarbete som dragits upp inom Nordiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Omfördela sparande och risk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden svarar för i princip samma samhällsekonomiska&lt;br&gt;funktion som andra delar av det finansiella systemet, nämligen att&lt;br&gt;omfördela sparande och risk. Denna omfördelning till för samhällsekono-&lt;br&gt;min mest gynnsamma investeringar avgörs ytterst av den avkastning som&lt;br&gt;erbjuds. Ju större risk investeringen innebär, desto högre avkastning&lt;br&gt;kräver investeraren. Eftersom investerare är beredda att ta på sig olika&lt;br&gt;stora risker, har vaije investering ett pris. Det finns ingen reglering som&lt;br&gt;kan ersätta eller styra denna marknadsfunktion. En reglering bör i stället&lt;br&gt;präglas av flexibilitet och en hög grad av valfrihet så att det finns ut-&lt;br&gt;rymme för marknaden att fastställa priset på olika investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Erbjuda likviditet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskiljande för värdepappersmarknaden vid jämförelse med det finan-&lt;br&gt;siella systemet i övrigt är framför allt förekomsten av en andrahands-&lt;br&gt;marknad. Investerare kan på denna marknad vid behov, på ett enkelt sätt,&lt;br&gt;förändra sitt innehav av värdepapper eller omvandla det till likvida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel. Andrahandsmarknaden kan därför sägas erbjuda likviditet genom Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;att många investerare är beredda att handla med värdepapperen. Ju bättre&lt;br&gt;likviditeten är i marknaden, desto lättare kan investerarna omfördela sina&lt;br&gt;kapitalplaceringar. Detta är ett kännetecken på en effektiv marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likviditeten kan inte styras av regleringar, utan när köpare och säljare&lt;br&gt;har fått uppfattningen att en marknad är likvid styr de sina transaktioner&lt;br&gt;dit. Detta brukar uttryckas som att likviditet stimulerar likviditet.&lt;br&gt;Baksidan av denna koncentration av transaktioner är att den kan leda till&lt;br&gt;en monopolsituation. I sådana fall har regleringen en uppgift att fylla, om&lt;br&gt;inte för att bryta sådana &amp;quot;naturliga&amp;quot; monopol så i vart fäll för att se till&lt;br&gt;att det finns en potentiell konkurrens. Jag återkommer till detta i avsnitt&lt;br&gt;2.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Tillhandahålla information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med andra marknader sker handeln på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;till priser som bestäms av utbud och efterfrågan. För att priset skall bli&lt;br&gt;&amp;quot;rätt&amp;quot; måste all relevant information om tillgångarna vara känd för&lt;br&gt;aktörerna på marknaden. Man kan därför säga att värdepappersmarknad-&lt;br&gt;en liksom andra marknader tillhandahåller information. Ju mer informa-&lt;br&gt;tion som lämnas desto säkrare kan aktörerna bedöma t.ex. hur effektivt&lt;br&gt;ett bolag är och utifrån detta sätta ett marknadsvärde på de värdepapper&lt;br&gt;som bolaget gett ut. Emellertid är det inte bara omfattningen och inne-&lt;br&gt;hållet i informationen som är av betydelse. Minst lika viktigt är att in-&lt;br&gt;formationen sprids effektivt till alla aktörer på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om informationen skulle vara felaktig eller ofullständig, finns det risk&lt;br&gt;för att investerarnas förtroende för marknaden minskar. Detta kan i sin&lt;br&gt;tur medföra att marknadens effektivitet försämras och att t.ex. statens och&lt;br&gt;näringslivets kapitalanskaffning fördyras. Brister i informationen kan så-&lt;br&gt;ledes skada såväl kapitalanskaffäre som investerare, vilket också får en&lt;br&gt;negativ inverkan på samhällsekonomin. Det behövs därför höga krav på&lt;br&gt;information inte bara från utgivare av värdepapper utan även om själva&lt;br&gt;handeln med värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 Skyddsintressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln på värdepappersmarknaden genomförs i allmänhet via olika&lt;br&gt;mellanhänder som bl.a. för investerarnas räkning ombesöijer betalning&lt;br&gt;för och leverans av värdepapper, antingen direkt mellan mellanhänderna&lt;br&gt;eller via clearingorganisationer. Det finns flera latenta riskmoment för&lt;br&gt;dem som investerar sitt kapital i värdepapper, och för att upprätthålla&lt;br&gt;förtroendet för värdepappersmarknaden bör det finnas ett rimligt&lt;br&gt;investerarskydd. Krav på information är en del av detta skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellanhändernas verksamhet regleras numera genom värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagen, som trädde i kraft den 1 augusti 1991. Den lagen före-&lt;br&gt;skriver tillståndsplikt för alla typer av yrkesmässigt verksamma mellan-&lt;br&gt;händer på värdepappersmarknaden. Genom de olika krav som i lagen&lt;br&gt;ställs på mellanhänderna och den verksamhet som de bedriver, har in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vesteramas behov av rimligt skydd vad avser det ledet i värdepappers- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;handeln tillgodosetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning och leverans vid värdepappersaffärer är en viktig men också&lt;br&gt;riskfylld verksamhet, som ofta utförs av en clearingorganisation. En&lt;br&gt;betalningsinställelse eller utebliven leverans från en deltagare kan i värsta&lt;br&gt;fäll fortplanta sig och leda till problem för clearingorganisationen och&lt;br&gt;övriga deltagare i clearingen, vilket till slut kan drabba bl.a. investerar-&lt;br&gt;na. För clearingverksamhet infördes samtidigt med den nya regleringen&lt;br&gt;för mellanhänderna vissa bestämmelser om säkerhetskrav vid clearing av&lt;br&gt;optioner och terminer (se 2 kap. lagen om handel med finansiella instru-&lt;br&gt;ment). Någon reglering av det slag som gäller för mellanhänder finns&lt;br&gt;emellertid ännu inte för clearingorganisationer. Den centrala ställning på&lt;br&gt;marknaden som en clearingorganisation har talar för att en öveigripande&lt;br&gt;reglering av sådana institut bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden är känslig för störningar. Förändringar i den&lt;br&gt;allmänna ekonomiska utvecklingen kan ge upphov till både plötsliga och&lt;br&gt;kraftiga prisförändringar. Ett kraftigt kursfall kan exempelvis utsätta en&lt;br&gt;clearingorganisation för betydande risker. Regler om krav på information&lt;br&gt;är därvid inte nog for att tillgodose behovet av en stabil marknad. Det&lt;br&gt;bör också finnas vissa grundläggande verksamhetsregler for sådana före-&lt;br&gt;tag. Frågan om hur en reglering av clearingverksamhet avseende optioner&lt;br&gt;och terminer bör se ut tar jag upp i avsnitt 3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.6 Ny teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny dator- och informationsteknik har under senare år närmast inneburit&lt;br&gt;en revolution för värdepappershandeln i många länder. Tekniska land-&lt;br&gt;vinningar har, tillsammans med den internationella kapitalliberalise-&lt;br&gt;ringen, skapat ökade möjligheter för gränsöverskridande handel. Modem&lt;br&gt;kapitalförvaltning kräver system som är kostnadseffektiva, säkra och&lt;br&gt;uppkopplade direkt till alla större finansiella marknader världen över.&lt;br&gt;Automatiserade handelssystem kopplas i ökad utsträckning ihop med&lt;br&gt;datoriserade och automatiska system som hanterar clearing och avveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen har samtidigt som den effektiviserat själva&lt;br&gt;handeln öppnat möjligheter för att öka stabilitet och sundhet på marknad-&lt;br&gt;erna, särskilt på två nivåer - mellanhänder resp, clearing och avveckling.&lt;br&gt;Genom datoriseringen har det blivit lättare att kontinuerligt följa handeln&lt;br&gt;och att upptäcka onormala kursrörelser, som kan vara en indikation på&lt;br&gt;otillåten insiderhandel. Mot denna bakgrund är det enligt min mening&lt;br&gt;nödvändigt att regelverket är flexibelt och lämnar utrymme för en an-&lt;br&gt;passning av handelsteknik m.m. till den fortgående tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Regleringens inriktning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den gällande lagstiftningen betonas att handel och verksamheter på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;marknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen&lt;br&gt;äventyras. Det är närmast en självklarhet att denna förhållningsregel bör&lt;br&gt;gälla även för dem som bedriver börs- och clearingverksamhet. Även i&lt;br&gt;övrigt bör dessa verksamheter bedrivas på ett sunt sätt. Jag avser att här&lt;br&gt;närmare ange vad som enligt min mening främst bör inrymmas i begrep-&lt;br&gt;pen sund börsverksamhet och sund clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om sund värdepappersrörelse infördes i lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse efter förebild i banklagstiftningen. Därvid gjordes i för-&lt;br&gt;arbetena uttalanden om vilka krav som bör ställas på de företag som&lt;br&gt;driver värdepappersrörelse, och det sades att innebörden av begreppet&lt;br&gt;sund värdepappersrörelse inte är statisk utan kan variera beroende på hur&lt;br&gt;värdepappersmarknaden utvecklas (se prop. 1990/91:142 s. 156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som uppställs på en sund värdepappersrörelse bör också i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla för börsverksamhet och clearingverksamhet. För&lt;br&gt;dessa tillkommer ytterligare några grundläggande krav som jag anser&lt;br&gt;bör vara uppfyllda för att verksamheten skall kunna betraktas som sund.&lt;br&gt;Vissa av dessa bör, som framgår i det följande, gälla för såväl börs-&lt;br&gt;verksamhet som clearingverksamhet medan andra endast för det ena&lt;br&gt;verksamhetsslaget. Som jag senare kommer till föreslås börsverksamhet&lt;br&gt;kunna bedrivas i två alternativa auktorisationsformer, börs och auktori-&lt;br&gt;serad marknadsplats. De grundläggande krav som beskrivs i det följande,&lt;br&gt;och som anges vara tillämpliga i fråga om börser, bör i allt väsentligt&lt;br&gt;även gälla auktoriserade marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkra tekniska system (börs och clearing)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde för såväl börser som clearingoiganisationer i och för sig vara&lt;br&gt;en grundläggande förutsättning för att över huvud taget kunna bedriva&lt;br&gt;någon verksamhet att de kan tillhandahålla tekniska system som är säkra.&lt;br&gt;Det är trots detta av stor betydelse att sådana system som får tillstånd&lt;br&gt;eller på annat sätt godkänns av staten utsätts för en grundläggande&lt;br&gt;prövning innan de tas i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag bedrivs börs- och clearingverksamhet med hjälp av datoriserade&lt;br&gt;system. Sådana system innehåller många olika funktioner med varierande&lt;br&gt;grad av teknisk komplexitet. Det gäller allt från datorn (hårdvaran) och&lt;br&gt;dataprogrammet (mjukvaran) till datorkopplingar och arbetsstationer. Det&lt;br&gt;är inte ändamålsenligt att i lagstiftning lägga fäst tekniska krav som med&lt;br&gt;hänsyn till den snabba utvecklingen inom en kort tid kan bli inaktuella.&lt;br&gt;Enligt min mening är det i stället lämpligt att tillsynsmyndigheten prövar&lt;br&gt;om de tekniska systemen är utformade så att de uppfyller de krav som&lt;br&gt;man från tid till annan bör ställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritt tillträde (börs och clearing)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har konstaterats betydelsen av en effektiv värdepappersmarknad&lt;br&gt;som kan tillhandahålla en hög likviditet. Det finns således ett samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt intresse av att så många aktörer som möjligt är beredda att&lt;br&gt;köpa och sälja värdepapper på värdepappersmarknaden. Ett sätt att skapa&lt;br&gt;gynnsamma förutsättningar för marknadens aktörer är att bereda dem&lt;br&gt;tillträde till börser. Således bör den som önskar tillträde till en av staten&lt;br&gt;godkänd börs och som uppfyller vissa grundkrav också ges denna möjlig-&lt;br&gt;het. Även denna princip bör vara ett uttryck för kravet på en sund&lt;br&gt;börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan denna princip inte tillämpas urskillningslöst med hänsyn&lt;br&gt;till att handeln på en börs numera kan ske i datorsystem utan möjlighet&lt;br&gt;för en part att före ett avslut kontrollera vem som är motpart. En part&lt;br&gt;kan därför råka ut för en motpart som inte har förmåga att fullfölja&lt;br&gt;affären. Det måste vara en grundläggande förutsättning för en effektiv&lt;br&gt;börs att medlemmarna i största möjliga utsträckning kan lita på sina&lt;br&gt;motparter. Det bör därför i lag finnas bestämmelser som anger vilka&lt;br&gt;aktörer som får uppträda vid en börs. Dessa bestämmelser får naturligtvis&lt;br&gt;utformas så att de inte är diskriminerande i något avseende. I detta&lt;br&gt;sammanhang vill jag erinra om våra internationella åtaganden, bl.a.&lt;br&gt;gentemot andra OECD-länder att inte vägra företag som där är börs-&lt;br&gt;medlemmar att också få tillträde till svenska börser, under förutsättning&lt;br&gt;att dessa företag uppfyller samma krav som i lag ställs upp för andra&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen var här ej angivet att principen om fritt tillträde&lt;br&gt;också bör gälla i fråga om clearingverksamhet. Detta framgick emellertid&lt;br&gt;av senare avsnitt, liksom lagförslag. Var och en som uppfyller vissa&lt;br&gt;grundkrav bör få delta i clearing som anordnas av en av staten godkänd&lt;br&gt;clearingorganisation. För säkerheten i clearingen är det väsentligt att&lt;br&gt;deltagarna häri har ekonomiska möjligheter att fullgöra sina åtaganden.&lt;br&gt;Därför bör krävas att de som deltar i clearingen har erforderlig finansiell&lt;br&gt;styrka och i övrigt är lämpliga. De krav som uppställs i angivna av-&lt;br&gt;seenden måste bygga på objektiva grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutralitet (börs och clearing)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl börser som clearingorganisationer bör i sin verksamhet upprätthålla&lt;br&gt;principen om neutralitet vid behandling av medlemmar/kunder. Inga med-&lt;br&gt;lemmar får särbehandlas, positivt eller negativt, utan alla kontakter som&lt;br&gt;förekommer med medlemmarna skall följa uppställda regler för verksam-&lt;br&gt;heten. Sanktioner eller andra åtgärder mot sådana medlemmar som inte&lt;br&gt;följer uppställda regler eller handelsbruk och sedvänja skall tillämpas på&lt;br&gt;samma sätt oavsett vem det är. Börser och clearingorganisationer skall&lt;br&gt;alltså agera utan hänsynstagande till t.ex. ägarintressen. Neutralitet kan&lt;br&gt;sägas råda när företaget tillämpar uppställda regler för hur handeln resp,&lt;br&gt;clearingen skall gå till på ett likformigt sätt. Däremot bör det inte vara&lt;br&gt;ett hinder mot att tillämpa olika, i förväg uppställda och godkända regler,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. om differentierad prissättning eller om att order av viss storlek Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;behandlas med förtur. Likabehandlingen ligger i att samtliga medlemmar&lt;br&gt;eller kunder har samma möjligheter att erhålla eventuell fördelaktigare&lt;br&gt;behandling. Detta kan också uttryckas så att lika fäll skall behandlas på&lt;br&gt;lika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I neutralitetskravet ligger att börsen eller clearingorganisationen skall&lt;br&gt;se till att alla medlemmar som har adekvat utrustning får likvärdiga möj-&lt;br&gt;ligheter att kommunicera med börsen resp, organisationen. Detta krav&lt;br&gt;innebär även bl.a. att alla order eller uppdrag av ett visst slag, oberoende&lt;br&gt;av från vem de kommer, i princip skall få samma behandling. En för-&lt;br&gt;utsättning för att denna likabehandling kommer till stånd är att det finns&lt;br&gt;klara och entydiga regler för hur inkomna order och uppdrag skall be-&lt;br&gt;handlas. För att neutralitet skall kunna upprätthållas måste börser och&lt;br&gt;clearingorganisationer uppträda självständigt vid hanteringen av order och&lt;br&gt;uppdrag och kunna stå emot otillbörliga påtryckningar från medlemmar&lt;br&gt;och ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God genomlysning (börs)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått tidigare (avsnitt 2.2) är fullständig och korrekt information&lt;br&gt;grundläggande för en effektiv värdepappersmarknad. Det kan vara direkt&lt;br&gt;samhällsekonomiskt skadligt med en marknad som lämnar ofullständig&lt;br&gt;eller felaktig information. Det kan gälla information dels från börsen vad&lt;br&gt;gäller t.ex. köp- och säljkurser, avslutskurser och omsättning, dels från&lt;br&gt;företag som emitterat fondpapper som handlas på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;vad gäller deras ekonomiska ställning eller andra förhållanden som på-&lt;br&gt;verkar värdet av företaget. En börs måste därför ha sådana handelsregler&lt;br&gt;och rutiner som säkerställer att information i dessa avseenden omedelbart&lt;br&gt;kommer till marknadens kännedom. I syfte att säkerställa att handeln vid&lt;br&gt;en börs präglas av god genomlysning bör det finnas en vittgående&lt;br&gt;skyldighet för aktörerna att till börsen rapportera affärer som avslutas&lt;br&gt;utanför börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalnings- och leveransrutiner (börs)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna på värdepappersmarknaden är särskilt tydliga vid betalning för&lt;br&gt;och leverans av värdepapper. Det är inte möjligt för en börs att helt&lt;br&gt;eliminera dessa risker. Däremot bör enligt min mening ett rimligt krav&lt;br&gt;vara att vaije börs som godkänts av staten har regler som tydligt be-&lt;br&gt;skriver hur hanteringen av likvider och leveranser för de värdepapper&lt;br&gt;som handlas på den börsen skall ske. Aktörer som överväger att ansluta&lt;br&gt;sig till en börs kan då själva avgöra om dessa regler är acceptabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetskrav (clearing)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid betalning för och leverans av värdepapper (avveckling) föreligger&lt;br&gt;vissa risker. Det faktum att tidpunkten för en affär inte sammanfaller&lt;br&gt;med tidpunkten för avvecklingen gör att parterna riskerar att motparten&lt;br&gt;inte fullföljer affären. Detta är av särskild betydelse på en derivat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknad, men risken föreligger även på de s.k. avistamarknadema efter- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;som det även där förflyter en viss tid mellan affärsavslut och betalning&lt;br&gt;och leverans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna med en affär kan överflyttas från de ursprungliga parterna till&lt;br&gt;någon annan, t.ex. en clearingorganisation som inträder som part eller&lt;br&gt;som på annat sätt garanterar fullgörandet av avtalet. Riskerna i handeln&lt;br&gt;koncentreras därmed till clearingorganisationen. För att kunna garantera&lt;br&gt;fullgörandet av avtalen måste oiganisationen skydda sig mot dessa risker.&lt;br&gt;Detta sker i första hand genom att oiganisationen kräver att aktörerna&lt;br&gt;skall ställa säkerhet för sina åtaganden. Förutom säkerhet från aktörerna&lt;br&gt;kan de som deltar vid clearingen påta sig ett ansvar för att täcka&lt;br&gt;eventuella förluster som kan uppkomma i verksamheten. Det kan ske&lt;br&gt;genom tillskapande av en fond eller åtagande att vid behov tillskjuta nytt&lt;br&gt;kapital. Sådana arrangemang kan också ersättas av eller kompletteras&lt;br&gt;med en försäkring eller en bankgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på säkerhet är av avgörande betydelse för clearingverksamhet&lt;br&gt;som hanterar risker i samband med betalning och leverans. För att verk-&lt;br&gt;samheten skall kunna anses som sund bör det finnas säkerhetsarrange-&lt;br&gt;mang som ger ett tillförlitligt skydd för de risker verksamheten är utsatt&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Slopat börsmonopol och konkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att det på värdepappersmarknaden finns stordriftsfördelar&lt;br&gt;innebär att det uppstår en tendens att handeln koncentreras till ett fåtal&lt;br&gt;marknadsplatser. Det kan leda till att någon eller några marknadsplatser&lt;br&gt;kommer i monopolställning som kan utnyttjas för att ta ut högre avgifter&lt;br&gt;än vad som skulle vara möjligt på en marknad med flera konkurrerande&lt;br&gt;marknadsplatser. För emittenter och placerare innebär höga kostnader en&lt;br&gt;minskad benägenhet att utnyttja de tjänster som erbjuds på marknaden.&lt;br&gt;Om handeln till följd härav minskar i omfattning kan det vara negativt&lt;br&gt;ur samhällsekonomisk synpunkt. Stordrift behöver med andra ord inte&lt;br&gt;enbart vara positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan till skillnad mot kommittén, som framhåller stordriftsfördelar&lt;br&gt;som ett argument för att begränsa etableringsfriheten för nya marknads-&lt;br&gt;platser, inte se att detta utgör något skäl för att skapa eller vidmakthålla&lt;br&gt;legala monopol. I den mån det existerar sådana fördelar finns det skäl att&lt;br&gt;tro att monopol uppstår även utan något samhällsingripande, fäst då i&lt;br&gt;form av s.k. naturliga monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat argument mot legala monopol är enligt min mening att verk-&lt;br&gt;samheter som drivs med stöd av monopol, på grund av bristande kon-&lt;br&gt;kurrens, saknar incitament att anpassa verksamheten till marknadens&lt;br&gt;förändringar och att utveckla nya tekniker och produkter. Denna form av&lt;br&gt;ineffektivitet har kunnat observeras på marknader som är mer eller&lt;br&gt;mindre skyddade från konkurrens, vilket bl.a. framgår av konkurrens-&lt;br&gt;kommitténs betänkande (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad välfärd (se&lt;br&gt;bl.a. Del 1 s. 80-87 och Del 2 s. 17-23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande s.k. börsmonopolet kommer till uttryck i 2 § första Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;stycket lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs, där fondbörsen ges&lt;br&gt;ensamrätt att bedriva fondbörsverksamhet i Sverige. Andra stycket i&lt;br&gt;samma paragraf innehåller en bestämmelse som möjliggör handel med&lt;br&gt;OTC-aktier i fondbörsens lokaler. Börsverksamhet enligt den gällande&lt;br&gt;definitionen i lagen om Stockholms fondbörs avser enbart fondpapper,&lt;br&gt;dvs. aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordrings-&lt;br&gt;rätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värdepappersfond&lt;br&gt;och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktie-&lt;br&gt;brev i ett utländskt bolag (depåbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln vid OM Stockholm Aktiebolag (OM) med standardiserade&lt;br&gt;optioner och terminer har kunnat fortgå vid sidan av börsmonopoiet&lt;br&gt;eftersom dessa finansiella instrument inte utgör fondpapper. Inte heller&lt;br&gt;handeln på penning- och obligationsmarknaden har berörts av börsmono-&lt;br&gt;polet, eftersom bl.a. avslutskurser inte noteras i informationssystemen på&lt;br&gt;denna marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att det legala börsmonopolet för Stockholms fond-&lt;br&gt;börs tas bort och att det införs en generell börslagstiftning som reglerar&lt;br&gt;handeln i alla typer av finansiella instrument. Förslaget är dock förbundet&lt;br&gt;med väsentliga reservationer eftersom en behovsprövning skall göras av&lt;br&gt;alla nya börser. Med utgångspunkt i önskemålet om en effektiv och lik-&lt;br&gt;vid andrahandsmarknad för värdepapper kommer kommittén fram till att&lt;br&gt;det här i landet för närvarande finns utrymme endast för en börs för&lt;br&gt;handel med aktier och därmed besläktade fondpapper, nämligen&lt;br&gt;Stockholms fondbörs. I realiteten skulle alltså fondbörsen få behålla sin&lt;br&gt;ensamrätt som marknadsplats för aktiehandeln. Vad däremot gäller&lt;br&gt;handeln med penning- och obligationsinstrument samt derivatinstrument&lt;br&gt;kan kommittén tänka sig andra börser än Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att den nuvarande börslagstiftningen inte ligger i linje&lt;br&gt;med de tankegångar om bättre förutsättningar för konkurrens på börs-&lt;br&gt;området som jag tidigare har utvecklat. Inte heller den av kommittén&lt;br&gt;föreslagna särregleringen av Stockholms fondbörs med behovsprövning&lt;br&gt;för andra börser kan sägas utgöra en tillfredsställande lösning i kon-&lt;br&gt;kurrenshänseende. Dessutom uppfyller kommitténs förslag inte kravet&lt;br&gt;på likabehandling, eftersom Stockholms fondbörs i betydande utsträck-&lt;br&gt;ning särbehandlas i förhållande till andra börser. Kommitténs förslag&lt;br&gt;bryter också mot den konsekvent negativa hållning som under senare tid&lt;br&gt;intagits till behovsprövning vid etablering av nya institut inom den finan-&lt;br&gt;siella sektorn. Jag ser inte heller några hållbara skäl av principiell natur&lt;br&gt;för att hålla fäst vid ett monopolsystem vad gäller bedrivande av börs-&lt;br&gt;verksamhet för aktier, när motsvarighet därtill saknas i fråga om tjänste-&lt;br&gt;utbud inom andra delar av den finansiella sektorn. Internationellt sett är&lt;br&gt;det också sällsynt med legala monopol för värdepappersbörser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mycket väl förhålla sig så att en koncentration av börsverk-&lt;br&gt;samhet på en eller ett fåtal händer, i linje med vad kommittén föreslår,&lt;br&gt;ur flera aspekter kan vara tilltalande. Det kan inte heller bortses från att&lt;br&gt;det i många länder kan iakttas utvecklingstendenser i riktning mot en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncentration av värdepappershandeln till ett mindre antal marknadsplat- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;ser. Jag menar emellertid att en sådan utveckling inte bör styras lagstift-&lt;br&gt;ningsvägen, exempelvis genom behovsprövning av nya börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar i stället en ordning där flera marknadsplatser tillåts att&lt;br&gt;organisera handel med fondpapper och andra finansiella instrument. Däri-&lt;br&gt;genom får aktörerna en möjlighet att välja vilka alternativ som bäst&lt;br&gt;främjar en effektiv marknad. Detta bör kunna bidra till en mer dynamisk&lt;br&gt;utveckling inom börsområdet. Förutsatt att marknadsunderlag finns kan&lt;br&gt;marknadsplatser av varierande storlek och med olika inriktning bildas.&lt;br&gt;Bl.a. kan man tänka sig mindre marknadsplatser med regional anknytning&lt;br&gt;och särskilda marknadsplatser för aktier m.m. i mindre och medelstora&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning bör enligt min mening åtminstone på sikt leda till att&lt;br&gt;i huvudsak endast börser som är effektiva och som har marknadens för-&lt;br&gt;troende kommer att vara verksamma. Någon behovsprövning av nya&lt;br&gt;börser bör därför inte förekomma. En ny börslagstiftning bör i stället&lt;br&gt;baseras på principen om etableringsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många marknader krävs det stora investeringar i anläggningar och&lt;br&gt;kunskaper för att sätta upp en ny verksamhet, vilket i många fall fungerar&lt;br&gt;som ett etableringshinder. Visserligen utgör kunskaper en viktig resurs&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden, men den viktigaste tillgången utgörs sanno-&lt;br&gt;likt av investerarnas förtroende. Ett förtroendekapital kan ta lång tid att&lt;br&gt;bygga upp och ett statligt godkännande av att verksamheten uppfyller&lt;br&gt;vissa grundläggande krav kan då utgöra en värdefull förtroendeskapande&lt;br&gt;komponent, som bidrar till att underlätta nyetableringar. En sådan möj-&lt;br&gt;lighet till statligt godkännande bör därför tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Börser och marknadsplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om börsverksamhet bör med hänsyn till mina allmänna&lt;br&gt;utgångspunkter få ett flexibelt innehåll och bygga på principen om etable-&lt;br&gt;ringsfrihet. Reglerna måste uppfylla internationella krav samt tillgodose&lt;br&gt;grundläggande skydd för investerarna. Staten bör skapa gynnsamma&lt;br&gt;förutsättningar för etablering av nya börser och, som jag nyss har antytt&lt;br&gt;kan frivillig auktorisation därvid utgöra en lämplig ordning (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 3.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få ställning som en officiell börs bör verksamheten naturligtvis&lt;br&gt;uppfylla kraven på en sund börsverksamhet. Vid en börs skall emittenter&lt;br&gt;kunna inregistrera fondpapper i syfte att erhålla marknadsnotering, och&lt;br&gt;lagstiftningen bör säkerställa att dessa fondpapper håller en viss standard.&lt;br&gt;Detta har betydelse, inte minst i ett internationellt perspektiv, för&lt;br&gt;investerare som då vet att fondpapperen och emittenten uppfyller vissa&lt;br&gt;grundkrav, med andra ord en standardisering. Möjligheten att få börs-&lt;br&gt;auktorisation bör enligt min mening inte vara förbehållen endast börser&lt;br&gt;där handel sker med aktier, obligationer och andra fondpapper, utan det&lt;br&gt;finns ett samhällsekonomiskt intresse av att också andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment, t.ex. optioner och terminer (derivat), kan erhålla en officiell börs-&lt;br&gt;notering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformning av de krav som bör ställas for att få auk- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;torisation som börs återkommer jag till i avsnitt 3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktoriserad marknadsplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mitt förslag om frivillig börsauktorisation skapas förutsättningar att&lt;br&gt;bedriva börser som har en internationell standard med förhållandevis&lt;br&gt;höga krav på dels själva börsen, dels de finansiella instrument som&lt;br&gt;handlas där och utgivarna av dessa instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till rådande förhållanden på den svenska värdepappers-&lt;br&gt;marknaden och den internationella utvecklingen finns det enligt min&lt;br&gt;mening starka skäl att i börslagstiftningen, utöver auktoriserad börs,&lt;br&gt;lämna utrymme för ytterligare en officiellt godkänd marknadsplats. Min&lt;br&gt;tanke är att kraven på en sådan auktoriserad marknadsplats i vissa av-&lt;br&gt;seenden skall kunna sättas lägre än vad som gäller for en auktoriserad&lt;br&gt;börs, t.ex. vad beträffar godkännande för notering och handel. En auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats bör också kunna få större frihet att bestämma&lt;br&gt;vilka aktörer som skall ha direkttillträde till marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare motiven för att ha en ytterligare auktorisationsform utöver&lt;br&gt;börs och vilka krav som bör ställas upp för en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats återkommer jag till i avsnitt 3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Agandebegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén har i syfte att förhindra att börser och&lt;br&gt;clearingorganisationer kommer att domineras av en eller ett fåtal ägare&lt;br&gt;eller en intressesfär föreslagit att vissa ägandebegränsningar skall införas&lt;br&gt;för andra än Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i och för sig alltid en risk att dominerande ägare kan miss-&lt;br&gt;bruka sin ställning. Emellertid anser jag att de regler som gäller för före-&lt;br&gt;tag i allmänhet också bör gälla för börser och clearingoiganisationer.&lt;br&gt;Jag lägger därför inte fram något förslag om ägandebegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Avgiftskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innehåller krav på att kostnaderna i börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet skall hållas nere och att de avgifter som börser och&lt;br&gt;clearingorganisationer tar ut av de till verksamheten anslutna aktörerna&lt;br&gt;inte skall ge mer än en skälig avkastning på företagets egna kapital.&lt;br&gt;Kravet på låga avgifter skall ses bl.a. mot bakgrund av kommitténs prin-&lt;br&gt;cipiella syn att börsverksamhet inte bör drivas i vinstsyfte. Dock har&lt;br&gt;man valt att avstå från att ställa upp ett direkt förbud häremot. I stället&lt;br&gt;skall vinstintresset hållas under uppsikt genom att kravet på låga avgifter&lt;br&gt;skall beaktas vid tillståndsprövningen och att inspektionsmyndigheten&lt;br&gt;under verksamhetens gång fortlöpande skall granska avgiftssättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om mina tankegångar om etableringsfrihet syftar till att stärka&lt;br&gt;förutsättningarna för en god konkurrens på börsområdet går det inte att&lt;br&gt;helt bortse från att det kan utvecklas marknadsplatser med faktiskt mono-&lt;br&gt;pol. Om konkurrensen inte fungerar och det således uppstår monopol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller monopolliknande situationer kan detta få effekt på avgiftssätt-&lt;br&gt;ningen. Visserligen får man ta i beaktande att det säkert kommer att&lt;br&gt;föreligga en potentiell inhemsk konkurrens och ett konkurrenstryck från&lt;br&gt;utländska marknadsplatser som verkar återhållande på avgiftssättningen,&lt;br&gt;men det går inte att blunda för att oskäliga avgifter ändå kan komma att&lt;br&gt;tas ut. Detta kan hämma effektiviteten på marknaden. Jag anser emeller-&lt;br&gt;tid att det, innan man sett hur utvecklingen gestaltar sig, inte finns skäl&lt;br&gt;att införa en formaliserad kontroll av företagens avgiftssättning, varken&lt;br&gt;för börs- eller clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen bör som tillsynsmyndighet följa utvecklingen inom&lt;br&gt;detta område vad gäller den allmänna konkurrenssituationen och därvid&lt;br&gt;särskilt uppmärksamma avgiftssättningen. Vidare bör påpekas att kon-&lt;br&gt;kurrenslagens möjligheter till ingripande mot skadliga konkurrens-&lt;br&gt;begränsningar omfattar även börsverksamhet. Skärpningar av kon-&lt;br&gt;kurrenslagstiftningen med utgångspunkt i de förslag som finns i kon-&lt;br&gt;kurrenskommitténs huvudbetänkande (SOU 1991:59) Konkurrens för&lt;br&gt;ökad välfärd kan dessutom förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Börs- och clearingverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Börs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Auktorisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Företag som driver verksamhet i syfte att åstad-&lt;br&gt;komma regelbunden handel med finansiella instrument mellan till&lt;br&gt;verksamheten anslutna medlemmar och som uppfyller vissa kvali-&lt;br&gt;tetskrav skall kunna få auktorisation som börs. Något auktorisa-&lt;br&gt;tionstvång skall inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om auktorisation skall prövas av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår ett system med tillståndsplikt&lt;br&gt;för den som driver verksamhet som omfattas av kommitténs definition av&lt;br&gt;börsverksamhet. Endast viss mindre, lokal börsverksamhet som avser&lt;br&gt;fondpapper utgivna av aktiebolag med anknytning till den ort där verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs undantas från tillämpningsområdet. Tillstånd för börs-&lt;br&gt;verksamhet skall enligt kommittén meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. bankinspektionen, riksbanksfullmäktige,&lt;br&gt;bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen kritiserar&lt;br&gt;den av kommittén föreslagna definitionen av börsverksamhet. De ut-&lt;br&gt;trycker farhågor för att den skall ge upphov till gränsdragnmgsproblem.&lt;br&gt;Bankorganisationema och Svenska Fondhandlareföreningen framhåller att&lt;br&gt;det i lagstiftningen måste göras en klar åtskillnad mellan informations-&lt;br&gt;system och börsverksamhet. De anser det vara nödvändigt förknippat&lt;br&gt;med börsverksamhet att någon form av avslutsfunktion är kopplad till&lt;br&gt;handelssystemet eller marknadsplatsen. De anmärker vidare att det kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppstå problem med att avgöra om en verksamhet har sådan begränsad Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;omfattning och lokal anknytning att den fäller utanför tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet. Riksbanksfullmäktige framför liknande synpunkter och menar att&lt;br&gt;definitionen kan komma att hämma utvecklingen av handeln i räntebäran-&lt;br&gt;de värdepapper. Även andra remissinstanser hävdar att kommitténs börs-&lt;br&gt;definition är oklar och synes kunna omfatta även system för marknads-&lt;br&gt;information. Sveriges Aktiesparares Riksförbund ifrågasätter om något&lt;br&gt;koncessionsförfärande för börsverksamhet behövs, eftersom konkurrensen&lt;br&gt;på marknaden medför att börser som inte uppfyller aktörernas krav&lt;br&gt;snabbt försvinner. Stadskypotekskassan förordar en fri etableringsrätt -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan koncessionsförfärande - för börsverksamhet i räntebärande värde-&lt;br&gt;papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kommittén ansluter sig till den tidigare i olika&lt;br&gt;sammanhang uttalade uppfättningen att fondbörsverksamhet, med hänsyn&lt;br&gt;till de betydande ekonomiska värden det rör sig om, bör bedrivas i&lt;br&gt;former som ger den enskilde kapitalplaceraren och allmänheten bästa&lt;br&gt;möjliga skydd i samband med börstransaktioner och att sådan verksamhet&lt;br&gt;därför endast får äga rum med statlig auktorisation och under statlig&lt;br&gt;kontroll (jfr SOU 1973:60 s. 48, prop. 1978/79:9 s. 161 och 162 och&lt;br&gt;SOU 1988:13 s. 26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs lagförslag intar definitionen av börsverksamhet en central&lt;br&gt;roll. Med hjälp av denna drar kommittén en skiljelinje mellan verksam-&lt;br&gt;heter som är tillståndsbundna - och därmed underkastade lagens olika&lt;br&gt;krav - och sådana som inte är det. Med börsverksamhet skall, enligt&lt;br&gt;kommittén, avses &amp;quot;att köp- och säljanbud samt uppgifter om betalkurs&lt;br&gt;beträffande fondpapper och andra finansiella instrument regelbundet&lt;br&gt;genom automatisk databehandling eller vid auktion eller på annat&lt;br&gt;liknande sätt sammanförs och att på grundval härav information ges om&lt;br&gt;marknadsläget i syfte att åstadkomma handel, allt under förutsättning att&lt;br&gt;verksamheten inte endast är knuten till viss ort och drivs i mindre&lt;br&gt;omfättning samt avser fondpapper utgivna av aktiebolag med anknytning&lt;br&gt;till orten&amp;quot;. Detta skall jämföras med den nuvarande definitionen av&lt;br&gt;fondbörsverksamhet i 1 § lagen om Stockholms fondbörs som säger att&lt;br&gt;med sådan verksamhet förstås &amp;quot;att köp- och säljanbud beträffände fond-&lt;br&gt;papper regelbundet vid offentligt upprop eller på liknande sätt samman-&lt;br&gt;förs för handel och notering av kurs&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den av kommittén föreslagna definitionen fordras inte att&lt;br&gt;avsluten sker på börsen utan det är tillräckligt att kursinformation, som&lt;br&gt;inkluderar betalkurser, sammanförs för information i syfte att åstad-&lt;br&gt;komma handel. Kommittén har fäst särskild vikt vid förhållandena på&lt;br&gt;Londonbörsen. Där sker insamling och spridning av information om&lt;br&gt;handeln via datorsystem, medan avsluten sker vid sidan av datorsystemet.&lt;br&gt;Londonbörsen administrerar således inte själva sammanförandet av köp-&lt;br&gt;och säljanbud. Kommittén anser att en sådan verksamhet som drivs av&lt;br&gt;Londonbörsen, dvs. löpande information om förekommande anbud och&lt;br&gt;avslut på en marknad, skall vara tillräckligt för att börsverksamhet skall&lt;br&gt;anses föreligga. Enligt kommittén bör dessutom krävas att insamling och&lt;br&gt;spridning av informationen sker i syfte att åstadkomma handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig till en början konstatera att förhållandena i andra länder inte Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;ger någon tydlig vägledning när det gäller att klargöra innebörden av&lt;br&gt;börsbegreppet. Det existerar inte någon internationell enighet om hur en&lt;br&gt;börs bör definieras eller vilka regler som bör omgärda denna verksamhet.&lt;br&gt;Härtill kommer att de legaldefinitioner som finns i vissa av de länder&lt;br&gt;som har en betydande värdepappershandel är foga upplysande. En orsak&lt;br&gt;till denna oklarhet kan naturligtvis vara att det faktiskt är problematiskt&lt;br&gt;att åstadkomma en adekvat utformad definition som samtidigt är använd-&lt;br&gt;bar. På det nationella planet kan det också förhålla sig så att lagstift-&lt;br&gt;ningen på denna punkt ej anpassats till den tekniska utvecklingen och den&lt;br&gt;globalisering av värdepappershandeln som skett under senare år. EG:s&lt;br&gt;regler inom börsområdet ger ej heller något svar på vad som konstituerar&lt;br&gt;en börs (stock exchange). Det är dock knappast förvånande eftersom EG-&lt;br&gt;reglema över huvud taget inte behandlar frågor som rör organisation och&lt;br&gt;auktorisation av börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare varit inne på går utvecklingen på börsområdet mot en&lt;br&gt;allt högre grad av datorisering av handel och marknadsinformation.&lt;br&gt;Datorsystemens funktioner kan också i ständigt ökad omfattning anpassas&lt;br&gt;efter individuella önskemål och behov. Dessa faktorer försvårar avsevärt&lt;br&gt;möjligheterna att i en lagtext åstadkomma en precis och funktionell&lt;br&gt;avgränsning av börsverksamhet. Riskerna är enligt mitt förmenande&lt;br&gt;uppenbara att, oberoende av hur förfinad en sådan avgränsning görs, så&lt;br&gt;kommer möjligheterna att sätta den ur spel ändå att vara betydande.&lt;br&gt;Möjligheterna härtill lär inte heller bli mindre om den tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen av handeln fortskrider i samma takt som nu. Det finns också risk&lt;br&gt;för att en alltför tekniskt betingad definition av börsverksamhet kan&lt;br&gt;medföra att handeln tar former som är mindre effektiva eller säkra än&lt;br&gt;vad de annars skulle behöva vara. Redan av nämnda skäl finns anledning&lt;br&gt;att ifrågasätta om den av kommittén valda metoden för att skilja ut sådan&lt;br&gt;verksamhet som skall omfattas av lagstiftningen är lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns andra faktorer som också är av betydelse för avgränsningsfrå-&lt;br&gt;gan. En sådan omständighet är vilken typ av auktorisationssystem som&lt;br&gt;skall gälla, ett som är baserat på tillståndstvång eller ett som bygger på&lt;br&gt;frivillighet. Med den senare lösningen minskar uppenbarligen behovet av&lt;br&gt;en tydlig definition och avgränsning av börsverksamhet. Detta har också&lt;br&gt;anmärkts av bankorganisationema och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;br&gt;i deras gemensamma remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om värdepappersrörelse (1 kap. 3 § 2) fordras tillstånd för&lt;br&gt;sådan yrkesmässig verksamhet som består i förmedling av kontakt mellan&lt;br&gt;köpare och säljare av finansiella instrument eller medverkan i annat fäll&lt;br&gt;vid transaktioner avseende sådana instrument. Denna definition är så vitt&lt;br&gt;utformad att den även inrymmer typisk börsverksamhet som består i att&lt;br&gt;sammanföra säljare och köpare av finansiella instrument, vare sig detta&lt;br&gt;sker på traditionellt sätt i en börslokal eller i ett datoriserat handels-&lt;br&gt;system. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1990/91:142 s. 108 och&lt;br&gt;109) finns inget som motsäger denna tolkning även om tillståndskravet&lt;br&gt;naturligtvis i första rummet är tänkt för sådan mer utpräglad förmedlings-&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av interbank-brokers och andra liknande&lt;br&gt;mäklare. Om inte bestämmelsen i lagen om Stockholms fondbörs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ensamrätt för fondbörsen att driva börsverksamhet med fondpapper fanns, Prop. 1991 /92:113&lt;br&gt;skulle tillståndsplikt enligt lagen om värdepappersrörelse föreligga för var&lt;br&gt;och en som driver en marknadsplats för handel med finansiella instru-&lt;br&gt;ment, oavsett vilka slag av sådana instrument som handlas där. Som jag&lt;br&gt;senare kommer till föreslås i detta ärende att Stockholms fondbörs om-&lt;br&gt;bildas till aktiebolag och att lagen om Stockholms fondbörs upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i att verksamhet av börskaraktär, oavsett vilka slag&lt;br&gt;av finansiella instrument den avser, i grunden är tillståndspliktig enligt&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse tillgodoses det allmänna intresset av att&lt;br&gt;sådan verksamhet inte skall kunna bedrivas i former som står helt utanför&lt;br&gt;insyn och kontroll. Jag ser det därför inte som nödvändigt att i den nya&lt;br&gt;börslagstiftningen införa auktorisationsplikt, utan auktorisation bör ske på&lt;br&gt;frivillig basis. Därmed minskar, i enlighet med vad jag tidigare sagt,&lt;br&gt;behovet av en otvetydig börsdefinition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som får auktorisation enligt den nya börslagstiftningen bör inte&lt;br&gt;samtidigt vara skyldiga att ha tillstånd enligt lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att definitions- och gränsdragningsfrågoma inte sätts i förgrunden på&lt;br&gt;det sätt som följer av kommitténs förslag kan också ha en del allmänna&lt;br&gt;positiva effekter. En av grundtankarna med den lagstiftning som nu före-&lt;br&gt;slås är, som tidigare anförts, att stimulera nyetableringar och därmed&lt;br&gt;främja en ökad konkurrens på börsområdet. Incitamentet för den som&lt;br&gt;avser att bedriva börsverksamhet bör därför vara att skaffa sig auktorisa-&lt;br&gt;tion och därmed få en värdefull kvalitetsstämpel på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också faktorer utanför börslagstiftningens ram som ger&lt;br&gt;incitament att få en värdepappersbörs auktoriserad. Många av de stora&lt;br&gt;investerarna är på grund av författningsregler eller bestämmelser i annan&lt;br&gt;form, t.ex. stadgar, hänvisade att göra alla eller betydande delar av sina&lt;br&gt;placeringar i sådana värdepapper som noteras på börs eller annan&lt;br&gt;reglerad marknadsplats. Detta gäller bl.a. de s.k. institutionella placerar-&lt;br&gt;na till vilka räknas försäkringsbolag, AP-fonden och värdepappersfonder-&lt;br&gt;na. För dessa är de angivna placeringsbegränsningama tillkomna i syfte&lt;br&gt;att skydda dem för vilka tillgångarna förvaltas. Motsvarande gäller ofta&lt;br&gt;också för utländska investerare av denna typ. För att locka till sig denna&lt;br&gt;betydelsefulla kategori av investerare måste marknadsplatsen därför vara&lt;br&gt;auktoriserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de angivna utgångspunkterna är det enligt min mening tillfyllest&lt;br&gt;att den verksamhet som skall kunna bli föremål för auktorisation anges&lt;br&gt;i tämligen vida termer. Sådan verksamhet som i andra länder betraktas&lt;br&gt;som börsverksamhet bör därmed också i princip kunna auktoriseras här&lt;br&gt;i landet. Mitt förslag är att den auktoriserbara verksamheten anges som&lt;br&gt;verksamhet som drivs i syfte att åstadkomma regelbunden handel med&lt;br&gt;finansiella instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen bör erbjuda två auktorisationsformer för företag&lt;br&gt;som organiserar handel med finansiella instrument, varav börs skall vara&lt;br&gt;den som underställs de strängaste kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att verksamhet av börskaraktär, för vilken auktorisa- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;tion inte erhållits, i grunden blir tillståndspliktig som förmedlingsverk-&lt;br&gt;samhet enligt lagen om värdepappersrörelse innebär att finansinspek-&lt;br&gt;tionen kan ingripa med vitesföreläggande mot den som bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet utan tillstånd. Mot företag som fått tillstånd enligt lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse för börsliknande verksamhet kan inspektionen ingripa&lt;br&gt;med stöd av bestämmelserna i den lagen. Detta gäller bl.a. om rörelsen&lt;br&gt;inte bedrivs på ett sunt sätt. Vad som skall betraktas som sund verksam-&lt;br&gt;het får därvid naturligtvis bedömas utifrån de verksamhetsregler som&lt;br&gt;finns i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också indirekta vägar att komma till rätta med osunda mark-&lt;br&gt;nadsplatser. Enligt 6 kap. 8 § lagen om värdepappersrörelse kan&lt;br&gt;finansinspektionen förelägga ett värdepappersinstitut att upphöra med&lt;br&gt;verksamhet som innefattar handel med finansiella instrument på en&lt;br&gt;marknad, om det med hänsyn till reglerna för eller tillsynen över&lt;br&gt;marknaden framstår som uppenbart olämpligt att institutet bedriver handel&lt;br&gt;där. Av motiven framgår att bestämmelsen avser handel på såväl&lt;br&gt;utländska som svenska marknadsplatser (se prop. 1990/91:142 s. 173 och&lt;br&gt;174). I 1 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument finns en&lt;br&gt;allmänt utformad förhållningsregel som föreskriver att handel med finan-&lt;br&gt;siella instrument skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte&lt;br&gt;otillbörligen äventyras. Finansinspektionen kan förelägga den som deltar&lt;br&gt;i handel som inte uppfyller nämnda krav att upphöra med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från kommittén anser jag det inte vara nödvändigt att&lt;br&gt;auktorisation meddelas av regeringen, utan den uppgiften bör ligga på&lt;br&gt;finansinspektionen. Hos inspektionen finns den kompetens och de&lt;br&gt;resurser som krävs för att göra den aktuella prövningen. Det är också&lt;br&gt;inspektionen som skall utöva tillsynen över börserna. Några invändningar&lt;br&gt;mot den föreslagna ordningen har inte framförts vid hearingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande tar jag bl.a. upp de grundläggande krav som bör ställas&lt;br&gt;på den som vill ha koncession att driva börsverksamhet och vilka krav&lt;br&gt;som bör ställas på sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Associationsform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En börs skall drivas i någon av associationsformerna&lt;br&gt;aktiebolag och ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag avviker från mitt endast på så sätt att kommittén&lt;br&gt;vill tillåta Stockholms fondbörs att behålla sin nuvarande associations-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De invändningar remissinstanserna har gäller sär-&lt;br&gt;behandlingen av Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den enda börs som regleras i den nuvarande Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;börslagstiftningen är Stockholms fondbörs. Fondbörsens rättsliga status&lt;br&gt;är inte så enkel att fastslå. I prop. 1978/79:9 s. 301 har fondbörsen&lt;br&gt;karakteriserats som en privaträttslig sammanslutning som genom åren har&lt;br&gt;fått en alltmer offentligrättslig karaktär till följd av ingripanden från det&lt;br&gt;allmännas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den lagstiftning som reglerar de företag som agerar på kapitalmark-&lt;br&gt;naden finns föreskrifter om i vilken associationsform verksamheten får&lt;br&gt;bedrivas. Aktiebolagsformen är därvid den dominerande. Sålunda skall&lt;br&gt;bl.a. finansbolag och värdepappersbolag vara aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om associationsform motiveras ofta av att endast sådana&lt;br&gt;företagsformer som innebär någon garanti för viss varaktighet vad gäller&lt;br&gt;kapitalinsats, tillfredsställande revision och en rimlig tillsyn bör få&lt;br&gt;användas. I grunden syftar sådana regler till att tillvarata allmänhetens&lt;br&gt;intressen. Vad som nu sagts bör i lika hög grad gälla en börs. Detta talar&lt;br&gt;för att någon eller några av de associationsformer som regleras i särskild&lt;br&gt;lagstiftning bör väljas. Härigenom vinner man också fördelen att den lag&lt;br&gt;som reglerar själva börsverksamheten kan inskränkas till vissa special-&lt;br&gt;bestämmelser som har direkt samband med sådan verksamhet, medan de&lt;br&gt;grundregler som gäller för associationsformen i fråga anges i den sär-&lt;br&gt;skilda lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några skäl som talar emot att börsverksamhet drivs i aktiebolagsform&lt;br&gt;eller av ekonomisk förening kan inte anses föreligga. När det däremot&lt;br&gt;gäller handelsbolag och kommanditbolag finns en del bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag som ter sig&lt;br&gt;vanskliga, om dessa företagsformer skulle tillåtas; enligt huvudregeln&lt;br&gt;skall t.ex. ett handelsbolag träda i likvidation om en bolagsman går i&lt;br&gt;personlig konkurs eller dör. Vidare saknar denna lag särskilda regler om&lt;br&gt;styrelse. Den tar dessutom närmast sikte på företagsformer som känne-&lt;br&gt;tecknas av fåtalsägande. Företagsformerna handelsbolag och kommandit-&lt;br&gt;bolag bör därför inte accepteras för börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Auktorisationskraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att få auktorisation som börs skall företagets verk-&lt;br&gt;samhet kunna antas komma att uppfylla vissa grundläggande&lt;br&gt;kvalitetskrav som kännetecknar en sund handel med finansiella in-&lt;br&gt;strument. Detta innebär bl.a. att det skall finnas ändamålsenliga&lt;br&gt;regler för hur handeln vid börsen skall gå till och att börsen skall ha&lt;br&gt;nödvändiga säkerhets- och kontrollsystem för handeln. För att en&lt;br&gt;börsverksamhet skall anses sund skall också iakttas principerna om&lt;br&gt;fritt tillträde, neutralitet och god genomlysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;br&gt;Remissinstanserna reser inga invändningar mot de aktuella kraven.&lt;br&gt;Hearingsynpunkter: Sveriges Aktiesparares Riksförbund framhåller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av en börs bör krävas att allmänheten skall kunna utföra sina värde- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;pappersaffärer där till rimliga kostnader; om allmänheten av kostnadsskäl&lt;br&gt;hindras att delta i börshandeln leder detta till en sämre likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Granskningen av företag som söker auktorisa-&lt;br&gt;tion för börsverksamhet bör avse förhållanden av såväl formell som&lt;br&gt;materiell natur. I den på formalia inriktade granskningen ingår att under-&lt;br&gt;söka bl.a. att bolagsordning eller stadgar överensstämmer med lagens&lt;br&gt;krav, att företaget har en styrelse och en organisation som uppfyller i&lt;br&gt;lagen angivna formella krav och att rätta och formellt riktiga handlingar&lt;br&gt;fogats till ansökan. Den materiella prövningen innebär en bedömning av&lt;br&gt;huruvida i lagstiftningen angivna kriterier för verksamhetens innehåll och&lt;br&gt;inriktning kan anses uppfyllda. Enligt min mening bör vid denna pröv-&lt;br&gt;ning avgöras om verksamheten kan förväntas komma att uppfylla de&lt;br&gt;krav på en sund verksamhet som är rimliga att ställa. Granskningen bör&lt;br&gt;omfatta företagets organisatoriska uppbyggnad samt företagets ledning,&lt;br&gt;dvs. styrelsen och verkställande direktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på företagets organisation bör vara flexibla i den mening att de&lt;br&gt;sätts i relation till den planerade börsverksamhetens omfattning och art.&lt;br&gt;Det fäller sig t.ex. naturligt att ställa större krav i fråga om tydlig&lt;br&gt;organisationsstruktur på en börs i den storleksklass som Stockholms&lt;br&gt;fondbörs representerar än på en mindre börs som kanske bara organiserar&lt;br&gt;handel med vissa typer av obligationer eller ett relativt litet antal bolags&lt;br&gt;aktier. Höga krav ställs på verksamheten i en börs och därför bör styrel-&lt;br&gt;sen bestå av minst fem personer och företaget ha en verkställande direk-&lt;br&gt;tör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sakkunskapen hos företagsledningen bör inte några for-&lt;br&gt;mella krav på kunskap eller erfarenhet ställas upp i lagen. Det får prövas&lt;br&gt;från fäll till fäll om företagsledningen, med hänsyn till kravet på att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs på ett korrekt och omdömesgillt sätt, har den&lt;br&gt;erfärenhet som behövs. Naturligtvis ingår också ett krav på att personalen&lt;br&gt;på lägre nivåer har erforderlig utbildning och erfärenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisationsprövningen bör även inrymma en bedömning av ägarnas&lt;br&gt;lämplighet. Det fäller sig naturligt att den prövningen utifrån ett&lt;br&gt;sundhetskrav endast behöver avse ägare som kan ha ett icke oväsentligt&lt;br&gt;inflytande i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller krav på själva verksamheten bör till en böijan&lt;br&gt;krävas att det finns ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen&lt;br&gt;skall gå till. Dessa regler bör i skriftlig form finnas tillgängliga för dem&lt;br&gt;som önskar att få veta hur handeln, inkl, betalning och leveranser för&lt;br&gt;utförda affärer, är organiserad. Jag ser det inte som lämpligt att i lagen&lt;br&gt;närmare ange hur ett sådant regelsystem skall vara utformat. Den för-&lt;br&gt;hållandevis öppna beskrivning av en börs som jag föreslår innebär att&lt;br&gt;det inte finns några fästa gränser för vilka uppgifter som skall ligga på&lt;br&gt;medlemmarna eller en clearingoiganisation. Redan av nämnda skäl finns&lt;br&gt;det en klar risk att en lagreglering av själva handeln skulle skapa onödiga&lt;br&gt;låsningar för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att auktorisation som börs skall få beviljas bör av det sökande Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;företaget också krävas att det kommer att iaktta vissa allmänna principer&lt;br&gt;som kännetecknar en sund handel med finansiella instrument. Jag avser&lt;br&gt;här principerna om fritt tillträde, neutralitet och god genomlysning.&lt;br&gt;Dessa begrepp har tidigare förklarats (avsnitt 2.3.1). Jag vill här endast&lt;br&gt;göra några tillägg och samtidigt poängtera att de angivna principerna bör&lt;br&gt;vara tillämpliga i all börsverksamhet oavsett vilka finansiella instrument&lt;br&gt;som noteras på börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I principen om god genomlysning ligger att en börs måste se till att&lt;br&gt;dess medlemmar och allmänheten får en korrekt, samtidig och snabb in-&lt;br&gt;formation om handeln vid börsen. En viktig förutsättning för att uppnå&lt;br&gt;en tillfredsställande genomlysning av handeln är att avslut i de värdepap-&lt;br&gt;per som noteras på börsen inrapporteras dit. Denna fråga tar jag upp&lt;br&gt;särskilt i ett senare avsnitt (se avsnitt 3.1.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga är att det skapas garantier för att man från börsen lämnar&lt;br&gt;relevanta uppgifter om handeln till samtliga medlemmar samtidigt.&lt;br&gt;Datatekniken är i dag sådan att det inte är nödvändigt att befinna sig på&lt;br&gt;ett börsgolv för att veta vad som händer på börsen. Därför torde det&lt;br&gt;vanliga bli att olika elektroniska informationssystem utnyttjas. Används&lt;br&gt;sådana system måste även på dessa ställas krav på säkerhet och tillgäng-&lt;br&gt;lighet så att flödet av information inte avbryts. Även allmänhetens behov&lt;br&gt;av information måste tillgodoses av börsen. Detta kan tillfredsställas&lt;br&gt;genom att allmänheten får tillträde till börsen eller genom att börsen&lt;br&gt;tillhandahåller en effektiv information via media eller elektroniska&lt;br&gt;system. Frågan om när och i vilken omfattning börsen bör sprida&lt;br&gt;information till börsmedlemmar och allmänheten om handeln vid börsen&lt;br&gt;behandlas utförligare i ett senare avsnitt (3.1.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på kursövervakning på börs och andra marknadsplatser ut-&lt;br&gt;vecklades i samband med tillkomsten av insiderlagen. I propositionen&lt;br&gt;som föregick insiderlagen beskrevs det samarbete som sker mellan&lt;br&gt;finansinspektionen, åklagare och Stockholms fondbörs i syfte att upptäcka&lt;br&gt;och beivra insiderbrott (prop. 1990/91:42 s. 60-65). I samband därmed&lt;br&gt;anfördes bl.a. följande. Liknande kursövervakning som den som&lt;br&gt;Stockholms fondbörs har bör kunna anordnas på andra börser och mark-&lt;br&gt;nadsplatser. Naturligtvis bör omfattningen av den löpande övervakningen&lt;br&gt;anpassas till vaije marknadsplats unika förhållanden och det får ankomma&lt;br&gt;på inspektionsmyndigheten att med vaije marknadsplats komma fram till&lt;br&gt;en lämplig organisation av kursövervakningen. En av dess viktigaste&lt;br&gt;funktioner bör vara att snabbt få kännedom om onaturliga kursrörelser.&lt;br&gt;Jag delar denna uppfattning. I kursövervakningen får också anses ingå att&lt;br&gt;till finansinspektionen rapportera fäll där misstanke om otillåten insider-&lt;br&gt;handel föreligger. Det ankommer sedan på inspektionen att avgöra vilka&lt;br&gt;vidare åtgärder som skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en börs bör det också finnas ett säkerhets- och kontrollsystem&lt;br&gt;som bl.a. motverkar möjligheterna till prismanipulation och andra otill-&lt;br&gt;börliga beteenden i handeln. Vid datoriserad handel är säkerhets- och&lt;br&gt;sårbarhetsfrågoma av vitalt intresse. Bl.a. måste krävas att tillfredsstäl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lande skydd finns for att förhindra att obehöriga ingrepp sker i data-&lt;br&gt;systemen och att kapaciteten och driftssäkerheten hos dessa är tillräcklig&lt;br&gt;för att hålla riskerna för driftsavbrott och andra störningar i handeln på&lt;br&gt;en låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid auktorisationsprövningen bör även kontrolleras att företaget har&lt;br&gt;ställt upp regler om sanktioner mot medlemmar och andra som deltar i&lt;br&gt;börshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund har framhållit att värdepappers-&lt;br&gt;affärer över en börs måste kunna utföras till en rimlig kostnad. Frågan&lt;br&gt;om kostnaden för att genomföra en affär över en börs har samband med&lt;br&gt;dels avgifter som börsen tar ut, dels courtage hos mellanhanden. Jag har&lt;br&gt;tidigare (avsnitt 2.3.5) anfört att det för närvarande inte finns skäl att&lt;br&gt;införa sådan kontroll av börsföretagens avgiftssättning som kommittén&lt;br&gt;föreslagit. I samband med införandet av lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;behandlades kommitténs förslag att lämna regeringen möjlighet att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om courtagets storlek, dock utan att någon lagregel&lt;br&gt;härom infördes (prop. 1990/91:142 s. 138). Föredraganden anförde där-&lt;br&gt;emot att han, om det skulle visa sig att kostnaden för mindre värdepap-&lt;br&gt;persaffärer blir omotiverad hög, var beredd att ompröva sin ståndpunkt.&lt;br&gt;Min inställning är densamma. Emellertid kan i dag ses tecken på en&lt;br&gt;ökande priskonkurrens inom mellanhandsledet, t.ex. har vissa mellan-&lt;br&gt;händer slopat avgifter för depåhantering. Min förhoppning är att de&lt;br&gt;förbättrade konkurrensmöjligheterna på börsområdet även kommer att ha&lt;br&gt;effekt på prissättningen inom detta område. Med hänsyn härtill är jag inte&lt;br&gt;beredd att införa någon prisreglering för börshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4 Finansiella resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Börs som är aktiebolag skall ha ett aktiekapital som&lt;br&gt;med hänsyn till verksamhetens art och omfattning är tillräckligt&lt;br&gt;stort. För ekonomisk förening skall motsvarande krav avse summan&lt;br&gt;av gjorda medlemsinsatser och förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att ett aktiebolag som är börs&lt;br&gt;skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 10 milj. kr. För ekonomisk&lt;br&gt;förening föreslås att summan av gjorda medlemsinsatser och förlagsinsat-&lt;br&gt;ser skall uppgå till minst samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser kommenterar inte för-&lt;br&gt;slaget eller lämnar det utan erinran. Bankorganisationerna och Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen efterlyser dock en möjlighet att medge lägre&lt;br&gt;belopp i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En börs tillhandahåller en marknadsplats för&lt;br&gt;handel med finansiella instrument. Det företag som driver börsen deltar&lt;br&gt;inte i handeln. Följaktligen utsätts företaget inte för de risker som hör&lt;br&gt;samman med handeln. Börsen ansvarar normalt heller inte för hantering-&lt;br&gt;en av betalningar och värdepapper. Ansvaret härför ligger på medlem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marna och clearingorganisationen, om någon sådan finns. Något behov Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;av att på en börs ställa sådana kapitaltäckningskrav som gäller för t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banker finns därför inte. För det fall ett företag utöver börsverksamhet&lt;br&gt;även bedriver clearingverksamhet ställs andra och i vissa hänseenden&lt;br&gt;hårdare krav på företaget (avsnitt 3.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot förekommer andra typer av risker som gör att en börs kan&lt;br&gt;behöva visst reservkapital. Exempelvis kan börsen ådra sig ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet för olika fel som uppstår i verksamheten. Det kan röra sig om&lt;br&gt;fel som begås av anställda vid börsen eller tekniska fel för vilka börsen&lt;br&gt;inte kan få ersättning av någon utomstående. En annan tänkbar källa till&lt;br&gt;skadeståndskrav kan vara felaktiga beslut om att avföra emittenters värde-&lt;br&gt;papper från notering på börsen. Det får anses viktigt att ett företag som&lt;br&gt;erhåller statlig auktorisation har tillräckligt kapital för att klara av&lt;br&gt;skadeståndskrav som kan uppkomma i verksamheten. Av ett börsdrivande&lt;br&gt;företag bör därför krävas att ett visst kapital, som står i rimlig proportion&lt;br&gt;till risken, finns bundet i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även från mer allmänna synpunkter finns det skäl att ställa krav på god&lt;br&gt;finansiell styrka hos företag som får statlig auktorisation för börsverk-&lt;br&gt;samhet. Detta ökar utsikterna för att verksamheten får viss varaktighet&lt;br&gt;och stabilitet och kan klara av t.ex. tillfälliga nedgångar i omsättningen.&lt;br&gt;Därmed stärks också den allmänna tilliten till börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan instämma i att en regel med ett i lagtext bestämt belopp i fråga&lt;br&gt;om krav på kapitalstyrka onekligen har fördelen av att vara enkel att&lt;br&gt;tillämpa. Nackdelen är bristen på flexibilitet. Det får förutsättas att de&lt;br&gt;börser som auktoriseras kan variera avsevärt i fråga om storlek och in-&lt;br&gt;riktning. Det finns ett behov av att kunna anpassa kravet på kapitalstyrka&lt;br&gt;efter förhållandena i det enskilda fallet. Det bör därför överlåtas på&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen att&lt;br&gt;vid behov meddela närmare föreskrifter i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av det börsdrivande företagets kapital bör ske inte bara vid&lt;br&gt;auktorisationstill fallet utan fortlöpande under verksamhetstiden. Finans-&lt;br&gt;inspektionen bör därför kunna kräva att kapitalet i ett företag som driver&lt;br&gt;börsverksamhet ökas när det växer i storlek eller ändrar inriktning på sin&lt;br&gt;verksamhet. Å andra sidan bör inspektionen också kunna medge att&lt;br&gt;kravet sänks när utvecklingen av verksamheten gör det motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömning av vilket krav på kapitalstyrka som skall ställas i det en-&lt;br&gt;skilda fallet bör göras utifrån börsverksamhetens omfattning och art. I en&lt;br&gt;sådan bedömning bör även andra finansiella resurser som börsen har&lt;br&gt;eller kan utnyttja vägas in. Det kan vara förekomsten av försäkringar,&lt;br&gt;garantier, fonderade medel eller säkerheter som helt eller delvis tar hand&lt;br&gt;om någon eller några av de risker som det börsdrivande företagets kapital&lt;br&gt;annars kan få tas i anspråk för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.5 Sidoverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En börs får, utöver själva börsverksamheten, ägna sig&lt;br&gt;endast åt verksamheter som har nära samband med denna. Om sär-&lt;br&gt;skilda skäl finns, skall tillstånd dock kunna ges även till andra verk-&lt;br&gt;samheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av organisationsaktier m.m. kräver finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén tillåter att börsverksamhet och&lt;br&gt;clearingverksamhet bedrivs inom samma företag. I övrigt behandlas inte&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna invänder inte mot kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Finansinspektionen framhåller att det bör krävas&lt;br&gt;tillstånd från inspektionen för att en börs skall få bedriva annan verk-&lt;br&gt;samhet jämte börsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Stockholms fondbörs ger inget besked i frågan huruvida fond-&lt;br&gt;börsen får ägna sig åt annan verksamhet än den som regleras i lagen,&lt;br&gt;nämligen fondbörsverksamhet. Emellertid driver fondbörsen ett externt&lt;br&gt;informationssystem (SIX) som bl.a. erbjuder kursinformation från flera&lt;br&gt;utländska marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom kommittén anser jag att börsverksamhet och clearingverksam-&lt;br&gt;het bör få bedrivas i ett och samma företag. Verksamheterna är intimt&lt;br&gt;förknippade med varandra och det kan finnas uppenbara fördelar från&lt;br&gt;både kostnads- och effektivitetssynpunkt med att integrera dem inom ett&lt;br&gt;företag. I säkerhetshänseende kan en sådan integrering också vara för-&lt;br&gt;delaktig. Härtill kommer att det i andra länder accepterats att börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet får bedrivas i ett och samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller andra med börsverksamhet närliggande verksamheter ser jag&lt;br&gt;inget hinder mot att börser får ägna sig åt sådana marknadsinformations-&lt;br&gt;tjänster som fondbörsen i dag erbjuder allmänheten och utbildningsverk-&lt;br&gt;samhet med anknytning till den handel som bedrivs vid börsen. Det bör&lt;br&gt;även kunna godtas att en börs bedriver annan verksamhet som har nära&lt;br&gt;samband med driften av marknadsplatsen, än de nu nämnda. Det är&lt;br&gt;emellertid inte möjligt att i lag ange exakt vilka verksamheter som därvid&lt;br&gt;kan komma i fråga. Behovet av annan verksamhet kan skifta med hänsyn&lt;br&gt;till företagets organisation, men också den tekniska och den allmänna&lt;br&gt;utvecklingen inom börsområdet kan spela en stor roll. Något särskilt&lt;br&gt;tillståndsförfärande för verksamheter som har nära samband med börs-&lt;br&gt;verksamheten anser jag inte behövligt, utan det får ankomma på finans-&lt;br&gt;inspektionen att vid auktorisationsprövning och tillsyn av vaije enskild&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börs bedöma vilka sambandsverksamheter som är lämpliga och därmed Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;acceptabla utifrån kravet på en sund verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det tveksamt om ett företag som driver börsverksamhet&lt;br&gt;samtidigt skall få syssla med verksamhet av helt annat slag, t.ex.&lt;br&gt;industriell verksamhet eller försäljning av varor och tjänster som inte har&lt;br&gt;någon anknytning till börsverksamhet. Det finns enligt min mening flera&lt;br&gt;viktiga skäl som talar mot en sådan ordning. För det första kan en sådan&lt;br&gt;verksamhet komma att påverka den ekonomiska stabiliteten i börsverk-&lt;br&gt;samheten på ett icke önskvärt sätt. För det andra finns uppenbar risk att&lt;br&gt;det allmänna förtroendet för börsverksamhet skulle påverkas i negativ&lt;br&gt;riktning om detta tilläts obehindrat. Slutligen måste också beaktas att&lt;br&gt;auktorisationsprövningen och tillsynen av en börs kan kompliceras på ett&lt;br&gt;sätt som inte kan överblickas. Det kan uppstå betydande svårigheter för&lt;br&gt;finansinspektionen när det gäller bl.a. bedömningen av företagets finan-&lt;br&gt;siella resurser och avgränsningen av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som angetts finns anledning att inta en restriktiv&lt;br&gt;hållning vad gäller möjligheterna för en börs att ägna sig åt verksamhet&lt;br&gt;som inte har ett påtagligt samband med börsverksamheten. Jag vill dock&lt;br&gt;inte helt utesluta att det kan finnas förutsättningar för att tillåta en börs&lt;br&gt;att driva sådan verksamhet. Vilken annan verksamhet som kan tillåtas&lt;br&gt;avgörs lämpligen av finansinspektionen från fall till fåll. För tillstånd bör&lt;br&gt;krävas särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av organisationsaktier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs kan vilja förvärva större eller mindre andelar i andra företag&lt;br&gt;som ett led i organisationen av verksamheten. Organisationsförvärv kan&lt;br&gt;exempelvis ske i samband med att en börs för över eller förlägger delar&lt;br&gt;av själva börsverksamheten, eller sådan verksamhet som har nära sam-&lt;br&gt;band med denna, till ett företag som inte står under tillsyn. Det är&lt;br&gt;angeläget att finansinspektionen kan få insyn även i ett sådant företag&lt;br&gt;och har möjlighet att få uppgifter om detta. Dessutom bör kontrolleras&lt;br&gt;att sådana engagemang inte får en omfattning och inriktning som kan&lt;br&gt;äventyra börsens stabilitet och styrka. Det bör därför krävas tillstånd till&lt;br&gt;förvärv i organisationssyfte av aktie eller andel i företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs bör inte vara betagen möjligheten att förvärva aktier och andra&lt;br&gt;finansiella instrument i placeringssyfte och jag ser det inte heller som&lt;br&gt;nödvändigt att kräva tillstånd för sådana förvärv. Förvärv av finansiella&lt;br&gt;instrument kan t.ex. ingå som ett naturligt led i förvaltningen av börsens&lt;br&gt;likvida medel. Risken för intressekonflikter bör dock observeras. Det kan&lt;br&gt;knappast anses som lämpligt att en börs annat än för långsiktiga innehav,&lt;br&gt;gör placeringar i finansiella instrument som är noterade vid börsen.&lt;br&gt;Eftersom börsen i sin verksamhet får tillgång till icke offentliggjorda&lt;br&gt;upplysningar om de emittenter som har fondpapper inregistrerade vid&lt;br&gt;börsen, kan misstanke uppkomma att börsen utnyttjar dessa vid sina&lt;br&gt;värdepappersaffärer. Det spelar ingen roll om en sådan misstanke har fog&lt;br&gt;för sig eller inte. Redan risken för att den kan uppkomma är skäl nog för&lt;br&gt;börsen att hålla sig borta från transaktioner med sådana finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instrument som är föremål för notering vid börsen, om affärerna inte Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;sker för en långsiktig placering. Finansinspektionens löpande tillsyn av&lt;br&gt;en börs bör inrymma en kontroll av att börsens eventuella innehav av&lt;br&gt;finansiella instrument inte tar sådana proportioner och former att dess&lt;br&gt;stabilitet och styrka kan hamna i farozonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.6 Börsmedlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En börs får som medlemmar ha endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. riksbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut med tillstånd att driva kommissionshandel,&lt;br&gt;förmedlingsverksamhet eller handel för egen räkning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som i sitt hemland har rätt att delta i börs-&lt;br&gt;handel av liknande slag och som där står under tillsyn av myndig-&lt;br&gt;het eller annat behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som antas som medlem skall ha tillräckliga finansiella&lt;br&gt;resurser och i övrigt vara lämplig att delta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar kommitténs förslag i stort sett utan erinran.&lt;br&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund anför att en alltför ensidig&lt;br&gt;begränsning av kretsen som har rätt till börsanslutning kan ge bilden av&lt;br&gt;ett skråväsende som inte är ägnat att uppehålla allmänhetens förtroende.&lt;br&gt;Invik &amp;amp; Co AB uttalar att handel vid börs också kan bedrivas från&lt;br&gt;terminaler som utplaceras hos inte bara fondkommissionärer utan även&lt;br&gt;stora institutionella placerare och att några avgörande skäl mot sådan&lt;br&gt;handel inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 11 § lagen om Stockholms fondbörs&lt;br&gt;kan endast den som har fondkommissionstillstånd eller motsvarande till-&lt;br&gt;stånd som värdepappersinstitut och som är lämplig bli medlem vid fond-&lt;br&gt;börsen; ansökan om medlemskap prövas av börsens styrelse. Börsstyrel-&lt;br&gt;sens lämplighetsprövning kan omfatta även annat än vad som varit före-&lt;br&gt;mål för prövning i tillståndsärendet hos finansinspektionen (prop.&lt;br&gt;1978/79:9 s. 165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en börs skall fungera väl, måste dess medlemmar motsvara högt&lt;br&gt;ställda krav på kompetens och finansiella resurser. Så länge endast&lt;br&gt;sådana aktörer är anslutna till en börs föreligger goda förutsättningar för&lt;br&gt;att de värdepappersaffärer som görs upp på börsen kan fullföljas. Detta&lt;br&gt;skapar en trygghet i handeln som är av fundamental betydelse eftersom&lt;br&gt;parterna i datoriserade handelssystem oftast inte får reda på varandras&lt;br&gt;identitet förrän avslut redan är träffat. En möjlighet att uppnå detta mål&lt;br&gt;kan vara att som villkor för börsanslutning kräva att sökanden har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det enligt lagen om värdepappersrörelse går att få särskilt&lt;br&gt;tillstånd för olika sorters verksamheter inställer sig frågan vilket eller&lt;br&gt;vilka av dessa tillstånd som bör kunna ligga till grund för börsmedlem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skap. Denna fråga berördes i motiven till vissa ändringar i lagen om Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Stockholms fondbörs i samband tillkomsten av lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse (prop. 1990/91:142 s. 180). Där konstaterades bl.a. att de upp-&lt;br&gt;gifter som fondkommissionärema utför i handeln på börsen hänför sig&lt;br&gt;till två av de verksamheter som enligt värdepappersrörelselagen är till-&lt;br&gt;ståndspliktiga, nämligen kommissionsverksamhet och handel för egen&lt;br&gt;räkning. Det ansågs inte nödvändigt att kräva att båda dessa tillstånd&lt;br&gt;måste innehas av ett värdepappersinstitut som vill bli medlem vid fond-&lt;br&gt;börsen. Därvid konstaterades att tillståndet att handla för egen räkning&lt;br&gt;endast behövdes om institutet skulle fungera som marknadsgarant (på&lt;br&gt;engelska market maker) i OTC-handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de verksamheter som enligt lagen om värdepappersrörelse är till-&lt;br&gt;ståndspliktiga är det de som avser kommissionsverksamhet, handel för&lt;br&gt;egen räkning och förmedlingsverksamhet som normalt sett bör ge den&lt;br&gt;kompetens som behövs för börsmedlemskap. Kommittén har övervägt om&lt;br&gt;även andra aktörer än de nu nämnda skall ha möjlighet att få bli börs-&lt;br&gt;medlemmar och därigenom kunna handla direkt på en börs utan att&lt;br&gt;behöva gå via en mellanhand. Det kan gälla t.ex. industriföretag, för-&lt;br&gt;säkringsbolag, finansbolag m.fl. företag eller t.o.m. privatpersoner.&lt;br&gt;Tanken härpå avvisas emellertid av kommittén, som anser att nackdelarna&lt;br&gt;med en sådan ordning skulle bli större än fördelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del är jag i och för sig inte främmande för att göra börs-&lt;br&gt;medlemskap öppet även för andra aktörer än sådana som har tillstånd&lt;br&gt;enligt lagen om värdepappersrörelse, förutsatt att de uppfyller nödvändiga&lt;br&gt;krav i fråga om bl.a. kompetens och finansiella resurser. Emellertid finns&lt;br&gt;en internationell aspekt på frågan om börsmedlemskap. Vid utländska&lt;br&gt;börser gäller överlag att inga andra än yrkesmässigt verksamma, och i&lt;br&gt;regel auktoriserade, mellanhänder - dvs. kommissionärer, förmedlare,&lt;br&gt;de som handlar för egen räkning etc. - och i vissa länder även banker&lt;br&gt;tillåts att agera direkt på börserna. Det finns en viss risk för att tilltron&lt;br&gt;i utlandet till de svenska börserna kan påverkas negativt om vi i detta&lt;br&gt;hänseende avviker från den utomlands gällande ordningen. En sådan&lt;br&gt;osäkerhet kring det svenska börssystemet kan försvåra det internationella&lt;br&gt;samarbetet inom börsområdet. Detta bör undvikas. Framtiden får utvisa&lt;br&gt;om det på internationell nivå kan ske en attitydförändring i börsmedlem-&lt;br&gt;skapsfrågan. Innan det har visats några tecken härpå anser jag det inte&lt;br&gt;lämpligt att i Sverige införa en ordning som avviker från det interna-&lt;br&gt;tionella mönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts anser jag att - av aktörerna inom&lt;br&gt;landet - endast sådana som fått tillstånd enligt värdepappersrörelselagen&lt;br&gt;till kommissionsverksamhet, förmedlingsverksamhet eller handel för egen&lt;br&gt;räkning bör få komma i fråga för börsmedlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken kan som aktör på penningmarknaden vilja delta i en even-&lt;br&gt;tuell börs på denna marknad och bör därför ingå bland dem som får&lt;br&gt;antas som börsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap vid en börs har traditionellt endast varit aktuellt för Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;företag som har haft en egen organisation uppbyggd på eller i direkt&lt;br&gt;anslutning till börsen. Genom införande av elektroniska handelssystem&lt;br&gt;möjliggörs deltagande i börshandeln från etableringar i andra länder.&lt;br&gt;Denna utveckling avspeglar sig i det förslag till direktiv om investerings-&lt;br&gt;tjänster på värdepappersområdet (COM(89)629) som utarbetats inom EG.&lt;br&gt;Enligt bestämmelserna i direktivförslaget skall företag som i sitt hemland&lt;br&gt;fått auktorisation för endera mäklarverksamhet, handel för egen räkning&lt;br&gt;eller verksamhet som marknadsgarant ha rätt att ansluta sig till en börs&lt;br&gt;eller annan organiserad marknadsplats i ett annat EG-land. I fråga om&lt;br&gt;anslutning till elektroniska handelssystem skall detta vara möjligt utan att&lt;br&gt;företaget behöver ha någon etablering i det medlemsland där handels-&lt;br&gt;systemet har sin bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framtiden kan komma önskemål från utlandsbaserade företag om&lt;br&gt;medlemskap vid svenska börser. För den svenska värdepappersmarknad-&lt;br&gt;en finns det anledning att se positivt på arrangemang som ökar möjlig-&lt;br&gt;heterna att samla handel till svenska marknadsplatser. Börsmedlemskap&lt;br&gt;bör därför vara tillgängligt för sådana utländska företag som i sitt hem-&lt;br&gt;land har rätt att delta i börshandel av liknande slag. En ytterligare för-&lt;br&gt;utsättning bör vara att det utländska företaget i sitt hemland står under&lt;br&gt;tillsyn av myndighet eller annat behörigt oigan. Till skillnad från kom-&lt;br&gt;mittén anser jag att det, på samma sätt som för svenska företag, bör&lt;br&gt;ligga på den aktuella börsen att pröva om förutsättningarna är uppfyllda&lt;br&gt;när ett utländskt företag söker medlemskap där. En sådan medlem skall&lt;br&gt;naturligtvis följa de likvid- och leveransregler som gäller här i landet.&lt;br&gt;Det bör påpekas att börsmedlemskap för ett utlandsbaserat företag inte&lt;br&gt;innefattar rätt att driva värdepappersrörelse i Sverige. För detta fordras&lt;br&gt;särskilt tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa krav av formell art bör det gälla ett allmänt lämplighets-&lt;br&gt;krav för börsmedlemskap. En börs bör alltså inte kunna nöja sig med att&lt;br&gt;en sökande t.ex. har tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse utan&lt;br&gt;bör härutöver vara skyldig att göra en prövning av om sökanden är lämp-&lt;br&gt;lig som medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett led i denna prövning bör avse sökandens finansiella styrka. En&lt;br&gt;börsmedlem måste uppfylla de krav på finansiell styrka som är befogade&lt;br&gt;att ställa med hänsyn till hur handeln är organiserad och i vilken om-&lt;br&gt;fattning medlemmen avser att delta i handeln. Han måste bl.a. kunna&lt;br&gt;medverka till att ingångna avtal fullföljs och avvecklas i vederbörlig&lt;br&gt;ordning, även om han t.ex. inte får överenskommen betalning från en&lt;br&gt;uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen skall också avse sökandens allmänna lämplighet. Denna&lt;br&gt;prövning måste ske på objektiva och sakliga grunder. Den får naturligtvis&lt;br&gt;inte vara diskriminerande i något avseende, t.ex. på grund av nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börser skall således tillämpa en princip om fritt tillträde. Denna kan&lt;br&gt;emellertid inte tillämpas utan urskillning. I vissa fall kan det vara orim-&lt;br&gt;ligt och kanske t.o.m. direkt olämpligt att begära att en börs alltid skall&lt;br&gt;vara skyldig att låta alla som uppfyller villkoren delta i börshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningar i tillträdet kan vara motiverade på grund av fysiska eller Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;tekniska hinder. Om handeln på börsen utförs på ett börsgolv med kring-&lt;br&gt;utrymmen är det inte säkert att alla intresserade aktörer kan beredas plats&lt;br&gt;där. Detta kan medföra att sådana som i och för sig är behöriga att an-&lt;br&gt;sluta sig till börsen inte kan få detta. Också olika tekniska hinder kan&lt;br&gt;medföra en begränsning i tillträdet till börsen, t.ex. att ett datoriserat&lt;br&gt;handelssystem inte har kapacitet som är tillräcklig för att tillåta samtliga&lt;br&gt;intresserade att delta. Nu nämnda typer av hinder bör dock endast tempo-&lt;br&gt;rärt kunna inskränka tillträdet. Jag menar nämligen att det av en mark-&lt;br&gt;nadsplats med offentlig auktorisation bör krävas att den vidtar åtgärder&lt;br&gt;så att den volym- och resursmässigt anpassar sig till det intresse för del-&lt;br&gt;tagande i handeln som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anslutningsmöjligheterna är begränsade på grund av fysiska eller&lt;br&gt;tekniska hinder bör regler som rör begränsningssituationen vara neutralt&lt;br&gt;utformade och naturligtvis även tillämpas på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare antytt är jag inte främmande för att i framtiden öppna&lt;br&gt;för att även andra aktörer än värdepappersinstitut och deras utländska&lt;br&gt;motsvarigheter skall kunna bli börsmedlemmar, förutsatt att de uppfyller&lt;br&gt;nödvändiga krav i fråga om bl.a. kompetens och finansiella resurser.&lt;br&gt;Även med den lösning som nu har valts kan man ifrågasätta om det är&lt;br&gt;nödvändigt att helt utestänga t.ex. försäkringsbolag, fondbolag och större&lt;br&gt;industriföretag från att mer direkt delta i handeln än vad som nu sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När handeln vid en börs sker på elektronisk väg bör enligt min mening&lt;br&gt;i vart fall inte lagstiftningen utgöra hinder mot att börsmedlemmar låter&lt;br&gt;kunder av nämnda slag genomföra sina affärer över egna terminaler.&lt;br&gt;Eftersom medlemskapet vid börs bygger på ett avtalsförhållande får det&lt;br&gt;ankomma på vaije enskild börs att avgöra om och i så fall under vilka&lt;br&gt;förutsättningar medlemmarna skall kunna överlåta på sina kunder att på&lt;br&gt;detta sätt direkt delta i börshandeln. En given förutsättning är härvid att&lt;br&gt;det ej görs avkall på de krav som börsen annars ställer upp för del-&lt;br&gt;tagande i handeln, vilket är särskilt betydelsefullt i sådana system där&lt;br&gt;avslut sker automatiskt utan att parterna känner till vem som är motpart.&lt;br&gt;Det kan inte komma i fråga att kundföretaget tillåts utföra annat än egna&lt;br&gt;affärer eftersom det annars skulle bli fråga om verksamhet som fordrar&lt;br&gt;tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse. Börsen bör endast ge en&lt;br&gt;medlem tillåtelse att låta kundföretaget genomföra sina egna värde-&lt;br&gt;pappersaffärer om handeln kan ske under betryggande former, såväl&lt;br&gt;säkerhetsmässigt som i övrigt, och under förutsättning att kundföretaget&lt;br&gt;har personal som är kompetent och ordentligt utbildad på det handels-&lt;br&gt;system som används vid börsen. Självklart får börsmedlemmen bära det&lt;br&gt;fulla ansvaret gentemot börsen för eventuella felaktigheter som kan upp-&lt;br&gt;stå när kunden på egen hand genomför sina värdepappersaffärer och för&lt;br&gt;att utförda affärer fullföljs på vanligt sätt, vilket sannolikt kräver att&lt;br&gt;kundföretaget har acceptabel kapitalstyrka. Det kan tänkas att begräns-&lt;br&gt;ningar införs för kundföretagen i fråga om hur stora affärer som får ut-&lt;br&gt;föras. Ett sätt att garantera att affärer fullföljs kan t.ex. vara att kräva&lt;br&gt;att företaget ställer säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har vid hearingen hävdat att en delegationsregei likt Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;den som finns i 3 kap. 1 § tredje stycket aktiekontolagen bör införas, om&lt;br&gt;börsmedlem skall kunna överlåta på en kund att utföra sina egna affärer&lt;br&gt;i ett datoriserat handelssystem. I anledning härav vill jag anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda bestämmelsen innebär att kontoforande institut efter till-&lt;br&gt;stånd - som meddelas av finansinspektionen - får sätta annan i sitt ställe&lt;br&gt;i fråga om rätten att vidta registreringsåtgärder i avstämningsregistret hos&lt;br&gt;värdepapperscentralen. För att bli kontoförande institut krävs tillstånd&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen. Den nämnda delegationsrätten tillkom för att då-&lt;br&gt;varande Föreningsbankemas Bank och Sparbankernas Bank skulle ha&lt;br&gt;möjlighet att delegera vissa av sina kontoforande funktioner till de lokala&lt;br&gt;föreningsbankema resp, sparbankerna trots att dessa var fristående rätts-&lt;br&gt;subjekt (prop. 1991/91:106 s. 44, 45 och 80, LU33, SFS 1991:205).&lt;br&gt;Syftet var att likställa samtliga banktyper när det gäller hantering av&lt;br&gt;aktier och andra rättigheter enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar att bestämmelsen i aktiekontolagen inte kan användas som&lt;br&gt;mönster i detta fall. Den börslagstiftning som här föreslås innehåller inte&lt;br&gt;några bestämmelser om vilka förutsättningar och regler som skall gälla&lt;br&gt;för börsmedlemmars deltagande i ett datoriserat handelssystem. Det an-&lt;br&gt;kommer alltså i första hand på börsen att på egen hand eller i avtal med&lt;br&gt;börsmedlemmama bestämma vad som skall gälla. Det skulle vara en&lt;br&gt;uppenbar inkonsekvens att med en sådan ordning ta in en bestämmelse&lt;br&gt;i lagen som inskränker börsens bestämmanderätt enbart med avseende på&lt;br&gt;frågan om börsmedlem bör tillåtas att låta kundföretag utföra sina egna&lt;br&gt;värdepappersaffärer i börsens handelssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.7 Finansiella instrument som får noteras och handlas vid en börs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Notering och handel vid en börs skall kunna avse alla&lt;br&gt;typer av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notering av och handel med ett visst finansiellt instrument får inte&lt;br&gt;inledas förrän börsen lämnat sitt godkännande till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag avviker från mitt så till vida att kommittén - vad&lt;br&gt;gäller fondpapper - endast vill tillåta notering av och handel med sådana&lt;br&gt;fondpapper som har inregistrerats vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Styrelsen för Stockholms fondbörs, bankorganisa-&lt;br&gt;tionerna, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Svenska Handelskammarförbundet framhåller att det finns behov av att&lt;br&gt;ha kvar någon form av motsvarighet till O-listan, en s.k. väntelista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Handel och notering av kurs vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs får enligt 18 § lagen om Stockholms fondbörs avse endast fond-&lt;br&gt;papper som är inregistrerade vid fondbörsen. I 2 § andra stycket samma&lt;br&gt;lag finns en bestämmelse som möjliggör handel även med aktier som inte&lt;br&gt;är inregistrerade vid fondbörsen, nämligen de s.k. OTC- och O-liste-&lt;br&gt;aktiema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfattning att börslagstiftningen i princip bör Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;omfatta handel med alla typer av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill genomföra en renodling av börshandeln med fondpapper,&lt;br&gt;dvs. väsentligen aktier och obligationer, genom att avgränsa denna handel&lt;br&gt;till sådana fondpapper som är inregistrerade vid börsen. Vilka krav som&lt;br&gt;skall ställas for att fondpapper skall få inregistreras vid en börs och vilka&lt;br&gt;förpliktelser som skall åvila emittenten av inregistrerade fondpapper tar&lt;br&gt;jag upp i nästa avsnitt. Här kan dock kort anges att inregistrering av&lt;br&gt;fondpapper förutsätter bl.a. att emittenten och fondpapperen uppfyller&lt;br&gt;vissa grundkrav samt att emittenten upprättar ett börsprospekt och under-&lt;br&gt;kastar sig skyldighet att informera om viktiga beslut och händelser som&lt;br&gt;gäller den egna verksamheten eller fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag betyder att den handel i s.k. OTC- och O-liste-&lt;br&gt;aktier som i dag förekommer vid Stockholms fondbörs måste avvecklas,&lt;br&gt;om fondbörsen får auktorisation som börs enligt den nya lagstiftningen.&lt;br&gt;Dessa aktier är nämligen, som tidigare nämnts, inte inregistrerade vid&lt;br&gt;fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-marknaden infördes år 1982 för att underlätta mindre företags&lt;br&gt;kapitalförsörjning. Den har på senare tid omfattat ett 5O-tal företag med&lt;br&gt;ett marknadsvärde som för närvarande uppgår till drygt 5 miljarder&lt;br&gt;kronor. Som jämförelse kan nämnas att marknadsvärdet för de in-&lt;br&gt;registrerade aktierna på fondbörsens A-lista (tidigare AI- och AII-&lt;br&gt;listoma) är ca 580 miljarder kronor. Handeln i OTC-aktier har emellanåt&lt;br&gt;varit relativt livlig. Omsättningshastigheten - dvs. den andel av aktie-&lt;br&gt;stocken som omsätts under ett år - för OTC-aktiema har dock på senare&lt;br&gt;tid sjunkit och är för närvarande ca 20 %, vilket är i nivå med omsätt-&lt;br&gt;ningshastigheten på A-listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inofficiella handeln (O-listan) omfattar ett 50-tal bolag som inte&lt;br&gt;uppfyller kraven för vare sig inregistrering eller OTC-notering. Det totala&lt;br&gt;marknadsvärdet på O-listeföretagen är drygt 16 miljarder kronor. Den&lt;br&gt;nuvarande omsättningshastigheten för O-listeaktiema är knappt 25 %. För&lt;br&gt;inträde på O-listan är kraven lägre ställda än för övriga listor. Många&lt;br&gt;företag på O-listan har som mål att bli inregistrerade. O-listan används&lt;br&gt;därför också som väntelista under den period som fondbörsen behöver för&lt;br&gt;sin utredning inför inregistrering eller till dess att företaget har hunnit&lt;br&gt;uppfylla fondbörsens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med OTC- och O-listeaktiema sker numera i fondbörsens&lt;br&gt;datoriserade handelssystem (SAX-systemet) på samma sätt som för in-&lt;br&gt;registrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig fråga när det gäller OTC- och O-listeaktiema är för-&lt;br&gt;mögenhetsbeskattningen. Vid denna har det betydelse om en aktie som&lt;br&gt;är noterad vid fondbörsen är inregistrerad där eller inte. Aktier som inte&lt;br&gt;är inregistrerade, dvs. OTC- och O-listeaktiema, har beskattats lindrig-&lt;br&gt;are. Sådana aktier fick tas upp till 30 % av det noterade värdet. För in-&lt;br&gt;registrerade aktier gäller att de tas upp till 75 % av det noterade värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande värderingsregler finns i arvs- och gåvoskatteiagstiftningen. Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag i propositionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitik for tillväxt, att den allmänna förmögenhetsbeskattningen&lt;br&gt;skall avvecklas successivt och slopas helt fr.o.m. 1995 års taxering&lt;br&gt;(prop. 1991/92:60, SkUlO, SFS 1991:1850). Förmögenhetsbeskattningen&lt;br&gt;av de OTC- och O-listeaktier som i dag omfattas av nyss nämnda skatte-&lt;br&gt;lättnader upphör enligt förslaget redan fr.o.m. 1992 års taxering. De&lt;br&gt;noterade eller onoterade aktier som vid utgången av år 1991 var föremål&lt;br&gt;för lättnadsreglema skall behålla sin skattefrihet vid en inregistrering på&lt;br&gt;börsen. Vid värderingen av onoterade aktier skall endast egendom som&lt;br&gt;är hänförlig till kapital- och fastighetsförvaltning räknas med. I proposi-&lt;br&gt;tionen har framhållits att det principiellt är olämpligt att inregistrering av&lt;br&gt;ett företag på en officiell börslista medför högre beskattning och att i ett&lt;br&gt;längre perspektiv bibehållna lättnader för en viss noteringsform inte kan&lt;br&gt;försvaras. Reglerna för värdering av aktier o.d. vid arvs- och gåvobe-&lt;br&gt;skattningen lämnas dock oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de nyligen beslutade ändringarna av förmögenhetsbeskattningen&lt;br&gt;kommer frågan om hur aktier är noterade vid en börs inom några år att&lt;br&gt;förlora i betydelse från skattesynpunkt. Redan av detta skäl saknas egent-&lt;br&gt;lig anledning att vid utformning av den nya börslagstiftningen beakta be-&lt;br&gt;skattningsfrågan. Den nya börslagstiftningen bör i sig inte medföra för-&lt;br&gt;ändrade regler för värderingen av aktier o.d. vid förmögenhets-, arvs-&lt;br&gt;eller gåvobeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande OTC-marknaden konstaterar kommittén bl.a. följande.&lt;br&gt;OTC-marknaden fungerar i praktiken som en tredje börslista där börs-&lt;br&gt;ledningen utför samma uppgifter som beträffande de inregistrerade&lt;br&gt;aktierna. Formerna för aktiehandel och informationsspridning, noterings-&lt;br&gt;stopp, kurs- och informationsövervakning och ingripanden av olika slag&lt;br&gt;är lika. Särdragen för OTC-företagen är av formellt slag, t.ex. används&lt;br&gt;marknadsgarantsavtal i stället för inregistreringskontrakt och börschefen&lt;br&gt;och inspektionsmyndigheten fattar beslut i stället för börsstyrelsen. I den&lt;br&gt;självreglerande verksamheten likabehandlas börsbolag och OTC-bolag.&lt;br&gt;Sålunda riktar sig Näringslivets Börskommittés rekommendationer till&lt;br&gt;båda grupperna. Aktiemarknadsnämnden kan ta upp ärenden som väckts&lt;br&gt;av börs- eller OTC-bolag, deras aktieägare eller den som lämnat ett&lt;br&gt;offentligt erbjudande att förvärva aktier i sådana bolag samt bolag som&lt;br&gt;planerar för marknadsnotering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén drar den slutsatsen att det varken från aktiemarknadens&lt;br&gt;eller de berörda bolagens utgångspunkter finns anledning att särbehandla&lt;br&gt;OTC-aktier. Även beträffande O-listeföretagen görs detta konstaterande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framhåller att en begränsning av börshandeln till endast&lt;br&gt;inregistrerade fondpapper skapar klarhet i handeln genom att dessa håller&lt;br&gt;en viss gemensam standard. Det finns emellertid även nackdelar med den&lt;br&gt;ordning som kommittén förordar. Enligt min mening talar såväl kostnads-&lt;br&gt;som säkerhetsskäl för att de datoriserade handelssystem som en modernt&lt;br&gt;utrustad börs kan antas ha, bör kunna utnyttjas även för handel i andra&lt;br&gt;än inregistrerade fondpapper. Det kan här vara värt att notera att det i&lt;br&gt;många länder sker en ökad integrering av olika marknader just för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer effektivt utnyttja de tekniska resurser som finns. Av effektivitets- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;hänsyn bör också marknadsplatsens inneboende fordel, nämligen att&lt;br&gt;aktörerna finns samlade där, kunna utnyttjas för denna handel. Här-&lt;br&gt;igenom kan likviditeten i de icke inregistrerade fondpapperen förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om även andra än inregistrerade fondpapper kan inordnas i börs-&lt;br&gt;handeln ger detta allmänt sett börsen och emittentema ett större mått av&lt;br&gt;handlingsfrihet. Därigenom skapas möjlighet att bl.a. påböija handel&lt;br&gt;med aktier som är föremål för ansökan om inregistrering, vilket under-&lt;br&gt;lättar för bolaget att nå den spridning av aktierna bland allmänheten som&lt;br&gt;krävs för inregistreringen. Fondbörsens O-lista fyller en sådan funktion&lt;br&gt;i dag. Flera remissinstanser har också efterlyst en ersättning för denna&lt;br&gt;noteringsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andra än inregistrerade aktier kan få noteras och handlas på en&lt;br&gt;börs så innebär detta att möjligheterna för sådana bolag som i dag hör&lt;br&gt;hemma på fondbörsens OTC- eller O-lista att ordna sin riskkapitalförsöij-&lt;br&gt;ning inte behöver försämras. Som riksbanksfullmäktige i sitt remissvar&lt;br&gt;framfört kan det ur samhällsekonomisk synvinkel vara värdefullt med en&lt;br&gt;organiserad aktiehandel i företag som inte vill eller kan uppfylla in-&lt;br&gt;registreringskraven. Dessutom bortfaller behovet av sådana särskilda&lt;br&gt;övergångsarrangemang för OTC- och O-listenoterade aktier som kom-&lt;br&gt;mittén föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser således att fördelarna med att tillåta börshandel även i sådana&lt;br&gt;fondpapper som inte är inregistrerade vid börsen klart överväger nack-&lt;br&gt;delarna. Jag föreslår därför att handeln vid en börs skall få avse även&lt;br&gt;icke inregistrerade fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis kan oklarheter uppstå om det vid en börs noteras och&lt;br&gt;handlas aktier, obligationer eller andra fondpapper för vilka olika krav&lt;br&gt;gäller. Det kan vara svårt för investerarna att avgöra dels vilka krav som&lt;br&gt;gäller, dels vilka värdepapper som är underställda högre resp, lägre krav.&lt;br&gt;Sådana olägenheter är emellertid möjliga att avhjälpa. Genom att&lt;br&gt;exempelvis - på sätt som nu sker vid fondbörsen - notera värdepapperen&lt;br&gt;på olika listor kan de hållas åtskilda. Skillnaderna kan också tydliggöras&lt;br&gt;genom karakteristiska namn på listorna eller genom olika former av&lt;br&gt;rangsystem. Möjlighet finns självfallet att inom en börs skapa separata&lt;br&gt;delmarknader för fondpapper som är underställda olika krav. Därvid kan&lt;br&gt;handeln drivas i olikartade former och med skilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör krävas att börsen på olika sätt informerar om eller på annat&lt;br&gt;sätt klargör vilka skillnader som kan föreligga beträffande de värdepapper&lt;br&gt;som noteras och handlas på börsen. Finansinspektionen bör vid sin auk-&lt;br&gt;torisationsprövning och i den löpande tillsynen beakta att börsen på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt uppfyller detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en börs skall möjlighet till inregistrering av fondpapper finnas.&lt;br&gt;Detta medför att en marknadsplats för fondpapper som i princip består&lt;br&gt;av enbart ett handelssystem utan några inregistreringsfunktioner inte kan&lt;br&gt;auktoriseras som börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra finansiella instrument än fondpapper &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser jag att det vid en börs skall kunna handlas&lt;br&gt;med alla typer av finansiella instrument, således även bl.a. derivatinstru-&lt;br&gt;ment som optioner och terminer. För derivatinstrumenten finns inte&lt;br&gt;någon motsvarighet till inregistreringsförfarandet för fondpapper, som&lt;br&gt;bl.a. inrymmer en prövning av om det kan ske en regelbunden handel&lt;br&gt;med papperen. Någon uppdelning av derivatinstrumenten i inregistrerade&lt;br&gt;och icke inregistrerade är därmed ej möjlig att göra. Emellertid kan - vad&lt;br&gt;gäller optioner och terminer - en gränsdragning göras mellan sådana&lt;br&gt;instrument som är standardiserade och sådana som inte är det. Standard-&lt;br&gt;iseringen innebär att villkoren för optionema och terminerna görs en-&lt;br&gt;hetliga. Syftet härmed är att underlätta handeln med instrumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vanligtvis är det den marknadsplats eller clearingoiganisation som&lt;br&gt;administrerar handeln som anger de standardiserade villkoren. Såvitt&lt;br&gt;gäller optioner avser standardiseringen oftast den tillgång som optionen&lt;br&gt;gäller för och mängden därav, lösenpriset samt avtalets giltighetstid&lt;br&gt;(löptid). Vidare anges naturligtvis om det är fråga om en köp- eller&lt;br&gt;säljoption. Det enda parterna normalt fritt avtalar om är priset (premien).&lt;br&gt;Beträffande terminer avser standardiseringen vanligtvis den tillgång som&lt;br&gt;omfattas och mängden därav samt kontraktets giltighetstid. Det parterna&lt;br&gt;fritt kan avtala om är priset och huruvida leverans skall ske eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En standardisering av villkoren är i praktiken en förutsättning för att&lt;br&gt;en väl fungerande handel i optioner och terminer skall kunna uppstå.&lt;br&gt;Standardiseringen medför att aktörerna på marknaden hänvisas till klart&lt;br&gt;definierade kontrakt, att kontrakten lätt kan omsättas, dvs. att likviditeten&lt;br&gt;ökar, och att transaktionskostnaderna blir lägre eftersom nya avtal ej be-&lt;br&gt;höver skrivas inför vaije avslut. Allmänt sett bidrar standardiseringen&lt;br&gt;av villkoren till att skapa större överskådlighet i handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det krävs en viss standardisering av villkoren torde gälla även&lt;br&gt;andra finansiella instrument som inte kan hänföras till någon av kate-&lt;br&gt;gorierna fondpapper, optioner eller terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för notering och handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att notering av och handel med ett visst finan-&lt;br&gt;siellt instrument inte skall få inledas förrän börsen tillåtit detta. Jag&lt;br&gt;ansluter mig till det förslaget. I fråga om fondpapper kan godkännandet&lt;br&gt;ske genom beslut om inregistrering av fondpapperen vid börsen. För&lt;br&gt;fondpapper som inte inregistreras kan ett klartecken till notering och&lt;br&gt;handel ges efter det att en prövning skett av bl.a. marknadsförhållandena&lt;br&gt;för fondpapperen. Frågan om vad som skall rymmas inom en sådan pröv-&lt;br&gt;ning tar jag upp senare (avsnitt 3.1.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande andra finansiella instrument måste en viss granskning&lt;br&gt;göras innan de släpps fram för notering och handel vid en börs. En&lt;br&gt;generell förutsättning bör vara att kurssättningen blir tillförlitlig. I&lt;br&gt;nuvarande 2 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument finns&lt;br&gt;en regel som syftar till att motverka möjligheterna till otillbörlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prismanipulation och främja en tillförlitlig kurssättning på optioner och Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;terminer. Enligt bestämmelsen krävs för att optioner och terminer skall&lt;br&gt;få handlas på en reglerad marknad att det förekommer en betydande&lt;br&gt;handel med tillförlitlig kurssättning i den eller de tillgångar som optionen&lt;br&gt;eller terminen grundas på. Denna regel bör flyttas över till den nya lagen&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.8 Inregistreringskrav och informationsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att fondpapper skall få inregistreras vid en börs&lt;br&gt;skall fondpapperen och utgivaren av dessa uppfylla vissa minimi-&lt;br&gt;krav. Utgivaren av inregistrerade fondpapper skall vara skyldig att&lt;br&gt;fortlöpande informera börsen om sin verksamhet och att offentlig-&lt;br&gt;göra sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen beslutar i frågor om inregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakinnehållet i inregistreringsbestämmelsema anpassas till minimi-&lt;br&gt;reglerna i EG:s första börsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;br&gt;Remissinstanserna lämnar kommitténs förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Finansinspektionen och Stockholms fondbörs&lt;br&gt;framhåller vikten av att det utrymme för självreglering av förhållandet&lt;br&gt;mellan börs och emittenter som kommitténs förslag ger inte inskränks.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs även av Sveriges Försäkringsförbund och&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som i dag gäller för inregistrering av fondpapper, dvs.&lt;br&gt;väsentligen aktier och obligationer, och för börsbolagens informations-&lt;br&gt;skyldighet finns i författningarna om Stockholms fondbörs och i fond-&lt;br&gt;börsens inregistreringskontrakt samt i inregistreringsregler fastställda av&lt;br&gt;fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inregistrering av fondpapper vid Stockholms fondbörs med-&lt;br&gt;delas av börsstyrelsen. Enligt lagen om Stockholms fondbörs skall vid&lt;br&gt;prövning av frågan om inregistrering hänsyn tas till utgivarens ekono-&lt;br&gt;miska ställning, marknadsförhållandena för de fondpapper som avses och&lt;br&gt;andra omständigheter av betydelse för en ändamålsenlig handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att börsstyrelsen skall få en bild av dessa förhållanden finns i&lt;br&gt;förordningen om Stockholms fondbörs föreskrifter om vilka handlingar&lt;br&gt;som skall fogas till en ansökan om inregistrering. Innehållet i dessa&lt;br&gt;föreskrifter varierar något beroende på om det är fråga om aktier, an-&lt;br&gt;delar i en värdepappersfond eller obligationer. Bestämmelserna för&lt;br&gt;obligationer gäller i tillämpliga delar även för förlagsbevis, konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning och&lt;br&gt;liknande skuldebrev avsedda för allmän omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I börsförordningen anges vissa krav på utgivaren och fondpapperen for Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;att en inregistrering skall kunna ske. För att nämna några exempel krävs,&lt;br&gt;vad gäller aktier, att bolaget skall ha ett aktiekapital på minst 2 milj.kr.&lt;br&gt;och ett eget kapital på minst 4 milj.kr. För att ett obligationslån skall få&lt;br&gt;inregistreras krävs t.ex. att lånet är av viss storlek, minst 10 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsförordningens bestämmelser kompletteras av inregistreringsregler&lt;br&gt;som fondbörsen ställt upp. Dessa regler har ändrats under år 1991 vad&lt;br&gt;gäller aktier. Efter de senaste ändringarna krävs för svenska bolag bl.a.&lt;br&gt;att det finns minst 1 000 börspostägare (en börspost motsvarar i värde&lt;br&gt;ungefär ett halvt basbelopp) och att minst 25 % av bolagets aktiekapital&lt;br&gt;och 10 % av röstetalet är i &amp;quot;allmän ägo&amp;quot;. Med aktier i &amp;quot;allmän ägo&amp;quot; av-&lt;br&gt;ses i huvudsak aktier som inte ägs av någon som direkt eller indirekt&lt;br&gt;äger mer än 10 % av aktiekapitalet. Vidare fordras att bolagets aktier har&lt;br&gt;ett marknadsvärde som uppgår till minst 500 basbelopp och i normala fall&lt;br&gt;att bolaget skall ha varit verksamt i minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inregistreringsärendet prövas om bolaget uppfyller börsmässiga krav&lt;br&gt;på soliditet, likviditet och lönsamhet samt i fråga om informationsgiv-&lt;br&gt;ning, ekonomisk kontroll och styrning. Till belysning av angivna&lt;br&gt;förhållanden anlitar börsstyrelsen revisorer. För vissa aktier utgivna av&lt;br&gt;utländska emittenter görs dock inte den nämnda kvalitetsprövningen.&lt;br&gt;Detta gäller aktier som redan är officiellt noterade på en etablerad börs&lt;br&gt;eller annan likvärdig marknadsplats i utlandet. Registreringen vid fond-&lt;br&gt;börsen kan i dessa fall sägas vara sekundär till den på den utländska&lt;br&gt;marknadsplatsen (&amp;quot;hemmabörsen&amp;quot;). I de sist nämnda fållen begränsar&lt;br&gt;fondbörsen sin inregistreringsprövning till att omfatta kraven på informa-&lt;br&gt;tion till marknaden m.m. Något krav på spridning av bolagets aktier i&lt;br&gt;Sverige uppställs inte. I stället krävs att det i samband med börsintroduk-&lt;br&gt;tionen här finns tillfredsställande internationell ägarspridning och aktie-&lt;br&gt;handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska aktieemittenter i övrigt, dvs. när fondbörsen är primär-&lt;br&gt;marknaden, gäller i princip samma krav och prövning som för de&lt;br&gt;svenska bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inregistrering av aktier krävs enligt 19 § lagen om Stockholms&lt;br&gt;fondbörs en utfästelse av utgivaren eller den som trätt i hans ställe att&lt;br&gt;offentliggöra upplysningar om verksamheten. Enligt 11 § 6 förordningen&lt;br&gt;om Stockholms fondbörs skall till en ansökan om inregistrering av aktier&lt;br&gt;fogas en utfästelse av bolaget att enligt formulär som festställs av börs-&lt;br&gt;styrelsen bl.a. offentliggöra upplysningar om bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det formulär som omtalas i förordningen har kommit att kallas för in-&lt;br&gt;registreringskontrakt. Kontraktet är att betrakta som ett civilrättsligt avtal&lt;br&gt;mellan Stockholms fondbörs och dem som har sina värdepapper in-&lt;br&gt;registrerade på fondbörsen och blir som sådant ett komplement till lag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det inregistreringskontrakt som gäller fr.o.m. år 1989 består av ett&lt;br&gt;baskontrakt jämte tre bilagor. Baskontraktet innehåller vissa grund-&lt;br&gt;läggande regler om informationsskyldighet, sekretess, delgivning och&lt;br&gt;offentliggörande samt om vad som skall ske vid åsidosättande av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagorna innehåller mer detaljerade bestämmelser liksom hänvisning till Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Näringslivets Börskommittés rekommendationer avseende offentligt er-&lt;br&gt;bjudande om aktieförvärv samt offentliggörande vid förvärv av större&lt;br&gt;aktieposter m.m. (s.k. flaggningsregler). Till den första rekommenda-&lt;br&gt;tionen har under år 1991 gjorts vissa tillägg avseende fåll då offentliga&lt;br&gt;erbjudanden lämnas av ledande befattningshavare i det bolag som är&lt;br&gt;föremål för uppköp (det s.k. målbolaget). Flaggningsrekommendationen&lt;br&gt;har reviderats under år 1991, varvid bl.a. dess tillämpningsområde ut-&lt;br&gt;vidgats till att avse värdepapper som i ett senare skede kan leda till&lt;br&gt;aktieägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda förändringarna i Näringslivets Börskommittés rekommenda-&lt;br&gt;tioner har tillfogats det nya inregistreringskontraktet. Detsamma gäller&lt;br&gt;fondbörsens rekommendation från år 1991 rörande vissa utköp av rörelse&lt;br&gt;eller aktier från aktiemarknadsbolag m.m. (s.k. management buyouts,&lt;br&gt;MBO). Denna kompletterar Näringslivets Börskommittés rekommenda-&lt;br&gt;tion rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inregistreringskontraktets syfte är bl.a. att garantera en snabb och god&lt;br&gt;informationsspridning. I enlighet härmed innehåller kontraktet en upp-&lt;br&gt;räkning av olika beslut och händelser som bolaget omedelbart skall in-&lt;br&gt;formera börsen om och i de flesta fäll även offentliggöra direkt. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. delårsrapporter, resultatprognoser, årsbokslut, anmärkningar&lt;br&gt;från revisorer, beslut om emissioner och viktigare personförändringar&lt;br&gt;i bolaget. Vidare föreligger en allmän uppgifitsskyldighet för bolaget att&lt;br&gt;omedelbart underrätta börsen om, och snarast offentliggöra, beslut eller&lt;br&gt;inträffad händelse i övrigt som i icke oväsentlig grad kan påverka den&lt;br&gt;bild av bolaget som skapats av föregående årsredovisning, delårsrapport&lt;br&gt;eller annan uppgift om bolaget. Detsamma gäller om bolaget är moder-&lt;br&gt;bolag i en koncern och den nya omständigheten kan påverka bilden av&lt;br&gt;koncernens situation. Skyldigheten att underrätta börsen och offentlig-&lt;br&gt;göra saken gäller även andra händelser eller beslut som kan påverka&lt;br&gt;värderingen av de aktier som bolaget har inregistrerade vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarighet till inregistreringskontraktet saknas vid inregistrering av&lt;br&gt;andra fondpapper än aktier. Detta innebär att det för närvarande saknas&lt;br&gt;närmare regler om informationsskyldighet när det gäller bl.a. emittenter&lt;br&gt;av obligationer. Någon handel på Stockholms fondbörs i de obligationer&lt;br&gt;som är inregistrerade där har dock, frånsett premieobligationslånen, inte&lt;br&gt;förekommit förrän i slutet av år 1991 då en handel baserad på fond-&lt;br&gt;börsens SAX-system inleddes. Denna handel avser ännu så länge främst&lt;br&gt;obligationer emitterade av bostadslåneinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s bestämmelser motsvarande våra inregistreringsregler finns i direktiv&lt;br&gt;79/279/EEG av den 5 mars 1979 om samordning av villkoren för upp-&lt;br&gt;tagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs — det s.k.&lt;br&gt;första börsdirektivet, se bilaga 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ställer upp olika minimivillkor som skall vara uppfyllda för&lt;br&gt;att värdepapper skall få noteras officiellt vid fondbörs; officiell notering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarar det i Sverige använda begreppet inregistrering. Dessutom före- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;skrivs att emittentema skall lämna information om viktiga beslut och&lt;br&gt;händelser som gäller den egna verksamheten eller värdepapperen i fråga.&lt;br&gt;Också de senare kraven har formen av minimivillkor. Avsikten med&lt;br&gt;minimikraven för officiell notering och informationsgivning är att ge dem&lt;br&gt;som investerar i officiellt noterade värdepapper ett enhetligt grundskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelharmonisering skall också bidra till utvecklandet av en gemensam&lt;br&gt;europeisk kapitalmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är tillämpligt på värdepapper som antingen upptagits till&lt;br&gt;officiell notering vid fondbörs inom EG eller är föremål för en ansökan&lt;br&gt;om sådan notering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda medlemsländerna har möjlighet att från direktivets tillämp-&lt;br&gt;ningsområde undanta värdepapper utgivna av ett medlemsland eller dess&lt;br&gt;offentliga myndigheter samt andelar i värdepappersfonder och bevis om&lt;br&gt;delaktighet i liknande kollektiva investeringsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medlemsland skall utse en eller flera behöriga myndigheter&lt;br&gt;(competent authorities) att fetta beslut i frågor om bi.a. upptagande av&lt;br&gt;värdepapper till officiell notering och utföra andra uppgifter som direk-&lt;br&gt;tivet anger. En börs kan utses till sådan behörig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagor till direktivet preciseras minimikraven för officiell notering&lt;br&gt;och för emittentens informationsskyldighet m.m. Enskilda medlemsländer&lt;br&gt;tillåts att ställa såväl strängare som ytterligare villkor för officiell&lt;br&gt;notering än de som anges i bilagorna, under förutsättning att dessa villkor&lt;br&gt;gäller generellt för samtliga emittenter eller grupper härav. Undantag&lt;br&gt;från sådana hårdare eller ytterligare villkor får göras om likabehandlings-&lt;br&gt;principen upprätthålls även vad gäller undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För officiell notering vid en fondbörs gäller i huvudsak följande vill-&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värdepapperen skall kunna fritt överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värdepapper som getts ut av företag hemmahörande i ett annat EG-&lt;br&gt;land skall, om papperen har fysisk form, överensstämma med de normer&lt;br&gt;härför som uppställts i hemlandet. Värdepapper utgivna av företag från&lt;br&gt;ett icke EG-land måste ha en sådan fysisk form att den innefattar ett till-&lt;br&gt;räckligt skydd för investerarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det uppskattade värdet av aktier, för vilka officiell notering söks&lt;br&gt;skall normalt motsvara minst en miljon ecu (ca 7,5 milj.kr.). Kan&lt;br&gt;marknadsvärdet inte uppskattas, skall värdet i stället gälla företagets egna&lt;br&gt;kapital, inkl, vinst eller förlust för det senaste räkenskapsåret. Den&lt;br&gt;angivna värdegränsen får underskridas om det finns en tillräcklig&lt;br&gt;marknad för aktierna. För räntebärande värdepapper, t.ex. obligationer,&lt;br&gt;gäller som huvudregel att lånebeloppet inte får understiga 200 000 ecu&lt;br&gt;(ca 1,5 milj.kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Företag som söker officiell notering av aktier skall enligt huvudregeln&lt;br&gt;ha bedrivit verksamhet under minst tre räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktier skall vid tidpunkten för den officiella noteringen i tillräcklig&lt;br&gt;mängd vara spridda bland allmänheten i ett eller flera EG-länder. Till-&lt;br&gt;räcklig spridning skall alltid anses föreligga när minst 25 % av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktieslag som ansökan avser innehas av allmänheten; lägre spridnings- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;andel tillåts om marknaden kan fungera utan störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ansökan om officiell notering av aktier skall normalt avse alla&lt;br&gt;utgivna aktier av samma slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktier utgivna av företag i ett annat EG-land behöver inte vara offi-&lt;br&gt;ciellt noterade i hemlandet eller på annat håll. Aktier i företag utanför&lt;br&gt;EG får däremot inte annat än i undantagsfall noteras inom EG om de inte&lt;br&gt;är officiellt noterade antingen i hemlandet eller i det land där majoriteten&lt;br&gt;av aktierna handlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet uppställda regler för företag och andra emittenter av&lt;br&gt;officiellt noterade värdepapper innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen skall iaktta likabehandling av aktieägare och innehavare av&lt;br&gt;andra värdepapper. Aktieägarna skall informeras om bolagsstämmor.&lt;br&gt;Företagen skall också publicera förslag om utdelningar, nyemissioner&lt;br&gt;m.m. Den behöriga myndigheten skall underrättas om bl.a. tilltänkta&lt;br&gt;ändringar i bolagsordningar. Årsredovisningar skall offentliggöras så&lt;br&gt;snart som möjligt. En allmän informationsplikt gäller beträffande verk-&lt;br&gt;samhetsförändringar som kan påverka företagets finansiella ställning eller&lt;br&gt;värdepapperskurser. Emittenter, vars värdepapper är officiellt noterade&lt;br&gt;både inom och utanför EG, skall se till att det i vederbörande EG-land&lt;br&gt;offentliggörs information som är minst likvärdig med den som lämnas i&lt;br&gt;icke-medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En behörig myndighets beslut att avslå en ansökan om officiell notering&lt;br&gt;eller att avföra ett värdepapper från sådan notering skall kunna gå att få&lt;br&gt;prövat av domstol. Detsamma gäller när beslut om godkännande för offi-&lt;br&gt;ciell notering inte har fattats inom sex månader från det att en fullständig&lt;br&gt;ansökan härom getts in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som är eller har varit anställda vid en behörig myndighet skall&lt;br&gt;vara underkastade tystnadsplikt beträffande all konfidentiell information&lt;br&gt;som de fått i sin tjänst, om inte annat anges i lag. Direktivet föreskriver&lt;br&gt;ett nära samarbete mellan medlemsländernas behöriga myndigheter.&lt;br&gt;Tystnadsplikten hindrar inte det informationsutbyte mellan dessa myndig-&lt;br&gt;heter som därvid förutsätts äga rum. Den behöriga myndighet som mottar&lt;br&gt;konfidentiell information skall se till att sekretessen för denna bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direktiv från år 1988 om sådana uppgifter som skall offentliggörs&lt;br&gt;vid förvärv eller avyttring av ett större innehav i ett bolag vars aktier är&lt;br&gt;officiellt noterade vid en fondbörs (flaggningsdirektivet, se avsnitt 6)&lt;br&gt;innehåller vissa tillägg till det första börsdirektivet. Dessa tillägg rör,&lt;br&gt;vilket framgår redan av direktivets rubricering, bolagens informations-&lt;br&gt;plikt i s.k. flaggningsfåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare nämnts skall inregistrering av&lt;br&gt;fondpapper kunna ske vid en börs. Det dominerande syftet med in-&lt;br&gt;registreringskraven är att tillförsäkra investerarna utförlig och riktig&lt;br&gt;information om fondpapperen och dess utgivare. Detta uppnås genom&lt;br&gt;att krav ställs på utgivarna att fortlöpande offentliggöra uppgifter om sin&lt;br&gt;verksamhet och fondpapperen, att upprätta och offentliggöra prospekt i&lt;br&gt;samband med inregistreringen (se avsnitt 3.1.9) och, om inregistreringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser aktier, upprätta och offentliggöra halvårsrapporter (se avsnitt Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;3.1.10). För att det skall kunna uppstå en regelbunden handel med fond-&lt;br&gt;papperen ställs också vissa andra grundkrav på utgivaren och fondpap-&lt;br&gt;peren. Vid inregistrering av aktier krävs bl.a. att bolaget är av viss&lt;br&gt;storlek och att aktierna har tillräcklig spridning. Vid inregistrering av&lt;br&gt;obligationer krävs att lånet har viss minsta storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som värdepappersmarknadskommittén konstaterat överensstämmer de&lt;br&gt;regler som i dag tillämpas för inregistrering av fondpapper vid Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs till största delen med vad som gäller inom EG. En an-&lt;br&gt;passning av sakinnehållet i dessa regler till EG:s minimikrav framstår&lt;br&gt;därmed inte som särskilt komplicerad. Det är t.o.m. så att inregistre-&lt;br&gt;ringskraven vid fondbörsen i vissa avseenden går längre än EG-direk-&lt;br&gt;tivets. I direktivet finns t.ex. ingen motsvarighet till fondbörsens krav att&lt;br&gt;aktiebolag skall uppfylla börsmässiga krav på soliditet, likviditet och&lt;br&gt;lönsamhet. EG-direktivet kräver således inte någon egentlig kvalitetspröv-&lt;br&gt;ning av utgivaren eller hans verksamhet. Å andra sidan finns det i direk-&lt;br&gt;tivet föreskrifter som fondbörsen saknar. Fondbörsen har t.ex. inga&lt;br&gt;regler om att utgivare av obligationer skall lämna information om sin&lt;br&gt;verksamhet m.m. I likhet med kommittén anser jag att en anpassning av&lt;br&gt;inregistreringsreglema till EG:s minimikrav bör ske och att de nya&lt;br&gt;reglerna skall gälla lika för alla börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har valt att ta in fullständiga inregistreringsvillkor i sitt&lt;br&gt;förslag till lag om börs- och clearingverksamhet. Således innehåller lag-&lt;br&gt;förslaget inte bara de grundläggande principerna utan även sådana detalj-&lt;br&gt;föreskrifter som i dag återfinns i förordningen om Stockholms fondbörs.&lt;br&gt;Kommitténs tanke med den ändrade ordningen är att emittenten och&lt;br&gt;börsen direkt av lagen skall kunna utläsa vilka regler som gäller för att&lt;br&gt;inregistrering skall få ske. Detta anser man vara särskilt viktigt med&lt;br&gt;hänsyn till att även privatägda börser kommer att omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att den av kommittén valda systematiken innebär&lt;br&gt;vissa olägenheter eftersom vaije liten ändring i detaljreglema måste&lt;br&gt;underställas riksdagens prövning. De praktiska nackdelarna med en sådan&lt;br&gt;lösning är enligt min mening större än de av kommittén angivna för-&lt;br&gt;delarna med att ha samtliga inregistreringsregler samlade i lagen. Jag&lt;br&gt;förordar därför att den nuvarande ordningen med allmänt hållna regler&lt;br&gt;i lagen bibehålls. Således anges i mitt lagförslag den allmänna ramen för&lt;br&gt;inregistreringskraven medan det överlämnas åt regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, finansinspektionen att utforma detalj före-&lt;br&gt;skrifterna. Dessa måste minst hålla den minimistandard inom detta om-&lt;br&gt;råde som EG har ställt upp. Det blir sedan en sak för vaije enskild börs&lt;br&gt;att avgöra om man vill tillämpa inregistreringskrav som är strängare än&lt;br&gt;vad föreskrifterna anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare bestämmelserna om emittenternas informationsskyldighet&lt;br&gt;återfinns i dag i inregistreringskon trakten. Kommittén vill behålla denna&lt;br&gt;ordning och därmed bevara den typ av självreglering som samspelet&lt;br&gt;mellan börsen och emittentema vilar på. Enligt kommitténs tolkning ger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte EG:s regler utrymme för en ordning som innebär att emittent- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;erna tillåts att påverka de informationsföreskrifter som avses i det första&lt;br&gt;börsdirektivet. En sådan lösning som att informationsskyldigheten detalj-&lt;br&gt;regleras i författning avfärdas emellertid av kommittén. Härvid framhålls&lt;br&gt;bl.a. att detaljerade regler på värdepappersmarknaden av effektivitetsskäl&lt;br&gt;bör utarbetas så nära marknaden som möjligt och i samarbete med där&lt;br&gt;verksamma organisationer. Också den möjligheten att börsen ensidigt får&lt;br&gt;fastställa kontraktsinnehållet menar kommittén vara förenad med nack-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning kommittén stannat för innebär att inspektionsmyndigheten -&lt;br&gt;efter delegation - får möjlighet att medverka vid kontraktsförändringar&lt;br&gt;dels för att kunna eventuellt påskynda en förändring, dels för att vid&lt;br&gt;behov kunna påverka innehållet i kontraktet, om det inte skulle överens-&lt;br&gt;stämma med de krav som ställs upp inom EG. I ytterlighetsfall, där enig-&lt;br&gt;het inte kan nås mellan parterna och en ändring är angelägen, menar&lt;br&gt;kommittén att inspektionen skall kunna ensidigt fastställa informations-&lt;br&gt;skyldighetens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfattning så långt, att grunden för emittenter-&lt;br&gt;nas informationsplikt bör finnas i lagen. I fråga om detalj föreskrifterna&lt;br&gt;förordar jag emellertid en annan modell än den kommittén stannat för.&lt;br&gt;Här liksom i andra frågor är det viktigt att en smidig anpassning till EG:s&lt;br&gt;minimivillkor kan komma till stånd. Det är också av vikt att det i detalj-&lt;br&gt;föreskrifterna uppställs krav som verkligen når upp till den minimistan-&lt;br&gt;dard som EG-direktivet anger. Härom får inte råda någon tvekan. Sådan&lt;br&gt;osäkerhet skulle kunna uppstå om vaije enskild börs fick utforma regler&lt;br&gt;som i alla enskildheter måste uppnå EG:s minimistandard. Därvid är att&lt;br&gt;märka att man, som kommittén gjort, inte kan förutsätta att det kommer&lt;br&gt;att finnas endast en börs för handel med aktier. Modellen måste kunna&lt;br&gt;fungera även för det fall flera sådana börser etableras. För att säkerställa&lt;br&gt;en smidig och tillförlitlig anpassning till EG-standarden bör därför rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen utfärda&lt;br&gt;föreskrifter om informationslämnandet. Den grundläggande nivån på&lt;br&gt;informationsskyldigheten, som måste iakttas vid alla börser, kommer&lt;br&gt;därmed att läggas fast i dessa föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den kritik som framförts vid hearingen mot den lösning&lt;br&gt;jag valt vill jag framhålla att utrymmet för självreglering när det gäller&lt;br&gt;inregistreringsvillkor eller informationsskyldighet inte behöver bli mindre&lt;br&gt;med mitt förslag än med den lösning kommittén förordat. Oavsett vilken&lt;br&gt;regleringsmodell som väljs så måste EG:s minimistandard iakttas. Det är&lt;br&gt;bara om föreskrifter meddelas som det sker någon inskränkning av om-&lt;br&gt;rådet för självreglering jämfört med kommitténs uppläggning. Ett flertal&lt;br&gt;remissinstanser har pekat på de goda erfarenheter av självreglering som&lt;br&gt;vi har i Sverige och ansett att denna modell bör kunna förekomma även&lt;br&gt;fortsättningsvis. Jag anser att detta är väl värt att pröva, vilket innebär&lt;br&gt;att föreskrifter som meddelas med stöd av börslagstiftningen åtminstone&lt;br&gt;inledningsvis bör följa EG:s minimistandard och inte mer, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar för strängare föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av självregleringen bör följas noga av finansinspektionen. Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Om det skulle visa sig att det uppstår behov av att få till stånd en gene-&lt;br&gt;rell höjning av inregistreringskraven eller en förbättring av informa-&lt;br&gt;tionsgivning från emittentema, bör inspektionen i första hand verka för&lt;br&gt;att detta löses genom självreglering och, först om detta inte är genomför-&lt;br&gt;bart, ta initiativ till att föreskrifter meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger närmast till hands att finansinspektionen tilldelas uppgiften&lt;br&gt;att närmare utforma detaljföreskrifterna både vad gäller inregistrerings-&lt;br&gt;villkoren och informationsskyldigheten. Ett sådant förfarande har valts&lt;br&gt;tidigare när det gällt att anpassa ett svenskt regelsystem till EG-normer&lt;br&gt;med detaljerat och omfattande innehåll. Jag tänker här på den nya lag-&lt;br&gt;stiftning om värdepappersfonder som trädde i kraft vid årsskiftet&lt;br&gt;1990/91. Förfarandet har praktiska fördelar; bl.a. kan finansinspektionen&lt;br&gt;relativt enkelt och snabbt utfärda föreskrifter. Denna flexibilitet kan visa&lt;br&gt;sig värdefull framöver med den ökande internationella integreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förutsättas följa den utveckling av reglerna som&lt;br&gt;kan komma att ske inom ramen för det avsedda EES-samarbetet och där-&lt;br&gt;vid se till att föreskrifterna fortlöpande anpassas till de regeländringar&lt;br&gt;som sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inregistrerings- och informationskraven nu preciseras i föreskrifter,&lt;br&gt;så hindrar detta naturligtvis inte att systemet med inregistreringskontrakt&lt;br&gt;lever vidare. I kontrakten kan behöva tas in bestämmelser som komplet-&lt;br&gt;terar föreskrifterna eller anger högre krav än vad dessa innehåller. Det&lt;br&gt;finns naturligtvis också möjlighet att i inregistreringskontrakten ta in&lt;br&gt;bestämmelser i andra frågor än de nu nämnda som börsen och emittenter-&lt;br&gt;na kan ha intresse av att få reglerade sinsemellan såsom avgiftsuttag,&lt;br&gt;sanktionsbestämmelser och hur eventuella tvister skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts (avsnitt 3.1.7) skall vaije enskild börs besluta om&lt;br&gt;inregistrering av fondpapper där. I konsekvens härmed bör även beslut&lt;br&gt;om avregistrering fattas av börsen. Även i fråga om sanktioner mot&lt;br&gt;emittenter som bryter mot informationsskyldigheten bör börsen ha&lt;br&gt;beslutanderätten. Denna fråga behandlas närmare i ett senare avsnitt&lt;br&gt;(3.6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning av den svenska börslagstiftningen till EG:s regler kräver&lt;br&gt;att det införs en rätt att få börsers beslut om avslag på ansökan om in-&lt;br&gt;registrering och om avregistrering domstolsprövade. En regel härom bör&lt;br&gt;tas in i börslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vanligt förekommande villkor vid obligationslån som tas upp på den&lt;br&gt;allmänna marknaden, bl.a. av bostadsfinansieringsinstituten, är att&lt;br&gt;obligationerna skall inregistreras vid Stockholms fondbörs. Villkoret har&lt;br&gt;sin grund i att vissa placerare får förvärva obligationerna endast om de&lt;br&gt;är inregistrerade vid fondbörsen. Inregistrering kan också utgöra en för-&lt;br&gt;utsättning för att obligationerna skall vara möjliga att pantsätta. I en&lt;br&gt;skrivelse till finansdepartementet den 21 december 1990 (dnr 6855/89)&lt;br&gt;har Svenska Bankföreningen - med hänvisning till att börsmonopolet&lt;br&gt;upphävs och möjlighet skapas för etablering av nya börser - hemställt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det i den nya börslagstiftningen tas in en övergångsregel som gör det Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;möjligt för emittenter av obligationslån med angivet villkor att i stället&lt;br&gt;inregistrera obligationerna vid annan svensk börs än Stockholms fond-&lt;br&gt;börs, om detta skulle vara mer fördelaktigt från ekonomiska och&lt;br&gt;marknadsmässiga synpunkter. Härigenom skulle också, enligt föreningen,&lt;br&gt;kvardröjande effekter av börsmonopolet undvikas. OM har anslutit sig till&lt;br&gt;bankföreningens förslag. I övrigt har ingen yttrat sig över detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligationsvillkoren utgör ett privaträttsligt avtal mellan emittenten och&lt;br&gt;långivarna, dvs. köpare av obligationerna. Ändring av villkoren kräver&lt;br&gt;normalt godkännande från samtliga obligationsinnehavare. En lagregel av&lt;br&gt;det slag som bankföreningen önskar skulle innebära att ingrepp gjordes&lt;br&gt;i avtalsförhållandet mellan emittenten och obligationsinnehavama. I och&lt;br&gt;för sig kan den nya börslagstiftningen medföra att förutsättningarna för&lt;br&gt;det ifrågavarande villkoret om inregistrering vid Stockholms fondbörs&lt;br&gt;ändras, om nya börser etableras. Frågan är dock om dessa omständig-&lt;br&gt;heter verkligen kan motivera att lagstiftaren griper in i enskilda avtals-&lt;br&gt;förhållanden, särskilt som det inte kan uteslutas att den efterfrågade&lt;br&gt;ändringen, om den genomförs, riskerar att medföra försämringar för&lt;br&gt;obligationsinnehavama. Inregistrering vid en &amp;quot;mindre&amp;quot; börs än fondbör-&lt;br&gt;sen skulle kunna innebära minskad likviditet i handeln med obligationer-&lt;br&gt;na, vilket betyder att de som innehar obligationerna får svårare att&lt;br&gt;omsätta dem och att prisbildningen blir mer osäker. Detta skulle visser-&lt;br&gt;ligen också drabba emittenten på så sätt att det kan bli svårare för honom&lt;br&gt;att finna avnämare till nya obligationslån om det visar sig att andrahands-&lt;br&gt;marknaden för tidigare lån inte fungerar tillfredsställande. Å andra sidan&lt;br&gt;kan emittenten välja inregistrering på en annan mer likvid marknad för&lt;br&gt;de nya lånen. Härtill kommer att möjlighet alltid finns för emittenten att&lt;br&gt;inhämta godkännande från obligationsinnehavama till en ändring av det&lt;br&gt;aktuella lånevillkoret, även om det beträffande vissa lån med större&lt;br&gt;spridning, skulle innebära en del administrativa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening föreligger det inte tillräckligt starka skäl för att ta&lt;br&gt;in en sådan öveigångsregel som bankföreningen förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsverksamhet skall enligt mitt förslag kunna drivas av bl.a. aktiebolag.&lt;br&gt;En fråga som följer härav är om aktierna i ett börsdrivande bolag skall&lt;br&gt;kunna inregistreras vid en börs och därmed bli föremål för handel där.&lt;br&gt;Ur bolagets synvinkel kan det finnas flera väsentliga fördelar med en&lt;br&gt;inregistrering av aktierna, bl.a. kan detta underlätta bolagets kapitalför-&lt;br&gt;söijning och bidra till en ökad spridning av ägandet i bolaget. Jag ser&lt;br&gt;heller inte några hinder av allmän karaktär mot att en inregistrering av&lt;br&gt;och börshandel med ett börsdrivande bolags aktier sker. Dock uppstår&lt;br&gt;speciella problem om inregistrering skulle göras vid den egna börsen. Av&lt;br&gt;vad som tidigare anförts framgår att det skall åligga börsen att bl.a.&lt;br&gt;besluta om avregistrering av aktier och om sanktioner mot bolag som inte&lt;br&gt;iakttar inregistreringsvillkoren. Om det börsdrivande bolagets egna aktier&lt;br&gt;fick inregistreras vid börsen så skulle det innebära att börsen fick besluta&lt;br&gt;i nämnda frågor rörande de egna aktierna. Detta vore enligt min mening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbart olämpligt. Detsamma gäller om aktier i det börsdrivande Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;bolaget, utan inregistrering, skulle noteras vid den egna börsen. Däremot&lt;br&gt;torde den här typen av intressekonflikter inte uppstå om börsens aktier&lt;br&gt;noteras vid en annan marknadsplats här i landet eller i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagskommittén har bl.a. mot bakgrund av kravet i EG:s första&lt;br&gt;börsdirektiv på att officiellt noterade värdepapper skall kunna fritt&lt;br&gt;överlåtas föreslagit att systemet med bundna aktier avskaffas (SOU&lt;br&gt;1992:13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.9 Börsprospekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skyldigheten för en emittent att vid inregistrering av&lt;br&gt;värdepapper upprätta och offentliggöra en särskild redogörelse för&lt;br&gt;sina förhållanden, s.k. prospekt, utvidgas till att omfatta samtliga&lt;br&gt;emittenter av fondpapper utom staten. Prospekt behöver inte heller&lt;br&gt;upprättas vid inregistrering av andelar i en värdepappersfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inregistrering av fondpapperen vid börsen får inte ske förrän pros-&lt;br&gt;pektet har godkänts av börsen och därefter offentliggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakinnehållet i prospektbestämmelsema anpassas till minimi-&lt;br&gt;reglerna i EG:s andra börsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i princip med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar kommitténs förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § förordningen om Stockholms fondbörs skall aktiebolag i&lt;br&gt;samband med ansökan om inregistrering av bolagets aktier vid fond-&lt;br&gt;börsen offentliggöra en särskild redogörelse för bolagets förhållanden.&lt;br&gt;Denna redogörelse kallas introduktionsprospekt. Ett prospekt behöver&lt;br&gt;bara lämnas om börsstyrelsen finner skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsprospektet skall innehålla de uppgifter som skall finnas i&lt;br&gt;ett emissionsprospekt enligt 4 kap. 20-22 och 24 §§ aktiebolagslagen.&lt;br&gt;Detta betyder i korthet att prospektet skall innehålla bl.a. balansräkningar&lt;br&gt;för de tre senaste åren, koncemresultat, upplysningar av betydelse för en&lt;br&gt;bedömning av bolagets verksamhetsresultat, uppgifter om bolagets&lt;br&gt;styrelseledamöter, revisorer, och ledande befattningshavare samt&lt;br&gt;redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om bolagets aktier.&lt;br&gt;Uppgifterna skall granskas av bolagets revisorer och deras berättelser&lt;br&gt;över granskningen skall tas in i prospektet. Vid utformningen av ett&lt;br&gt;introduktionsprospekt beaktas också regelmässigt Näringslivets Börs-&lt;br&gt;kommittés rekommendation från år 1986 om utformning av prospekt.&lt;br&gt;Styrelsen för börsen har möjlighet att medge partiell befrielse från&lt;br&gt;skyldigheten att lämna uppgifter och kan också kräva ytterligare upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter. För utländska bolag vilkas aktier redan är officiellt noterade vid Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;en etablerad börs eller annan likvärdig marknadsplats i utlandet tillämpar&lt;br&gt;fondbörsen något flexiblare regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG antogs år 1980 ett andra börsdirektiv, dvs. direktiv&lt;br&gt;80/390/EEG av den 17 mars 1980 om samordning av kraven på upp-&lt;br&gt;rättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras&lt;br&gt;vid upptagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs, se&lt;br&gt;bilaga 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra börsdirektivet syftar till att underlätta for foretag inom EG&lt;br&gt;att notera sina värdepapper vid börser i flera medlemsländer. De aktuella&lt;br&gt;kraven syftar också till att garantera att investerarna i de olika medlems-&lt;br&gt;länderna får tillgång till likvärdig information om företagen och dess&lt;br&gt;värdepapper. Denna information skall hålla viss standard och vara så&lt;br&gt;objektiv som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är tillämpligt på värdepapper som är föremål för ansökan om&lt;br&gt;officiell notering vid en fondbörs i ett EG-land. Undantagna är dock&lt;br&gt;statspapper samt andelar i värdepappersfonder och bevis om delaktighet&lt;br&gt;i likartade kollektiva investeringsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije EG-land skall utse en eller flera behöriga myndigheter (com-&lt;br&gt;petent authorities) med uppgift att granska de ifrågavarande prospekten.&lt;br&gt;En börs kan utses till behörig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om officiell notering får inte bifallas förrän ett prospekt har&lt;br&gt;godkänts av den behöriga myndigheten och offentliggjorts. Godkännande&lt;br&gt;får endast lämnas om prospektet innehåller minst de uppgifter som anges&lt;br&gt;i direktivet. Om revisionsberättelse skall ingå i prospektet skall även den&lt;br&gt;granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets allmänna regel skall prospektet innehålla den&lt;br&gt;information som allt efter slaget av utgivare och arten av de värdepapper&lt;br&gt;för vilka inregistrering söks, fordras för att investerare och deras&lt;br&gt;rådgivare skall kunna bilda sig en välgrundad uppfattning om utgivarens&lt;br&gt;tillgångar och skulder, finansiella ställning, vinster och förluster och&lt;br&gt;framtidsutsikter. Generellt gäller att prospektets innehåll skall vara lätt&lt;br&gt;analyserbart och så utförligt som möjligt. I särskilda bilagor till direktivet&lt;br&gt;redovisas i detalj de uppgifter som skall finnas med i ett prospekt.&lt;br&gt;Separata uppräkningar görs däri för aktier, skuldebrev (obligationer&lt;br&gt;m.m.) och bevis som representerar aktier. Bl.a. skall prospektet innehålla&lt;br&gt;uppgifter om vilka som är ansvariga för introduktionen och för revisionen&lt;br&gt;av utgivaren, allmänna upplysningar om utgivaren och hans ekonomiska&lt;br&gt;ställning och verksamhet samt mer ingående uppgifter om de ekonomiska&lt;br&gt;förhållandena under de tre senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemsland har möjlighet att ge den behöriga myndigheten be-&lt;br&gt;fogenhet att medge undantag från prospektskyldigheten, helt eller delvis,&lt;br&gt;i vissa särskilt angivna fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En behörig myndighet kan tillåta att viss information inte redovisas. Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Bl.a. gäller detta upplysningar som är av ringa betydelse och information&lt;br&gt;vars offentliggörande skulle strida mot allmänna intressen eller skada&lt;br&gt;utgivaren. I det senare fallet får dock utelämnande inte ske om detta kan&lt;br&gt;antas vilseleda allmänheten rörande förhållanden som är nödvändiga att&lt;br&gt;känna till vid en uppskattning av de ifrågavarande värdepapperens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet lämnar också utrymme för de behöriga myndigheterna att i&lt;br&gt;särskilda fäll medge att prospektets innehåll görs mindre omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekten skall, som nämnts, normalt offentliggöras innan officiell&lt;br&gt;notering kan ske. I vilka former offentliggörandet skall ske regleras i&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i det andra börsdirektivet har ändrats genom två senare&lt;br&gt;direktiv. Det första är direktiv 87/345/EEG av den 22 juni 1987 om änd-&lt;br&gt;ring av direktiv 80/390/EEG om samordning av kraven på upprättande,&lt;br&gt;granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras vid upp-&lt;br&gt;tagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs, se bilaga 13,&lt;br&gt;innehåller regler om ömsesidigt godtagande av börsprospekt mellan&lt;br&gt;medlemsländer. Vidare finns bestämmelser som anger vilket lands&lt;br&gt;behöriga myndighet som skall granska och godkänna ett prospekt i de fäll&lt;br&gt;ansökan om officiell notering vid fondbörs görs samtidigt i flera EG-&lt;br&gt;länder. Här finns också regler om sekretess hos de behöriga myndig-&lt;br&gt;heterna och om överenskommelser med icke EG-länder om ömsesidigt&lt;br&gt;godtagande av prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra ändringsdirektivet är direktiv 90/211/EEG av den 23 april&lt;br&gt;1990 om ändring av direktiv 80/390/EEG såvitt avser ömsesidigt god-&lt;br&gt;tagande av prospekt för erbjudande till allmänheten som prospekt för&lt;br&gt;notering av värdepapper vid fondbörs, se bilaga 14. Syftet med direktivet&lt;br&gt;är att prospekt vid erbjudanden av värdepapper till allmänheten, som&lt;br&gt;uppfyller fordringarna enligt 1989 års prospektdirektiv (se avsnitt 5),&lt;br&gt;skall kunna godtas som prospekt vid ansökan om officiell notering vid&lt;br&gt;fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekt över värdepapper som bjuds ut till allmänheten (public-offer&lt;br&gt;prospectus) och som är högst tre månader gammalt skall godtas som&lt;br&gt;börsprospekt (listing particulars) i övriga EG-länder, oavsett i vilket&lt;br&gt;medlemsland prospektet godkänts som prospekt vid offentligt erbjudande.&lt;br&gt;Dock kan den behöriga myndigheten kräva att prospektet översätts och&lt;br&gt;även kompletteras med viss information som är specifik för det land där&lt;br&gt;den officiella noteringen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En anpassning till EG:s regler kräver att&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta prospekt vid inregistrering av värdepapper vid&lt;br&gt;börs utvidgas till att avse alla typer av fondpapper. I överensstämmelse&lt;br&gt;med EG:s regler undantas dock staten från denna skyldighet. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om sådana fondpapper som utgör andelar i en värdepap-&lt;br&gt;persfond; behovet av information om värdepappersfonder och andelar i&lt;br&gt;dessa är redan tillgodosett genom de bestämmelser som finns i lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör bestämmelserna om prospektet anpassas till föreskrifterna Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;i EG:s andra börsdirektiv. Enligt dessa skall prospektet granskas och&lt;br&gt;godkännas samt därefter offentliggöras innan inregistrering får ske.&lt;br&gt;Granskningen och godkännandet skall avse att prospektet innehåller de&lt;br&gt;uppgifter som krävs. Det är således inte fråga om att kontrollera huru-&lt;br&gt;vida sakuppgifterna är riktiga. Som nämnts skall börsen besluta om in-&lt;br&gt;registrering av fondpapper vid börsen. Uppgiften att granska och god-&lt;br&gt;känna prospekt bör därför tilldelas bönsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande lagstiftningen har den aktuella typen av prospekt åsatts&lt;br&gt;beteckningen introduktionsprospekt. För att lättare skilja dessa prospekt&lt;br&gt;från dels sådana som skall upprättas enligt bestämmelserna i aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (emissionsprospekt), dels sådana som, enligt vad som nedan fram-&lt;br&gt;går, föreslås bli obligatoriska vid erbjudanden till allmänheten, anser jag&lt;br&gt;att ifrågavarande prospekt i stället bör benämnas börsprospekt. Häri-&lt;br&gt;genom framgår också tydligare sambandet med inregistreringen av värde-&lt;br&gt;papperen vid börs, vilket otvivelaktigt är en väsentlig information. Det&lt;br&gt;finns även anledning att undvika ordet introduktion i prospektnamnet&lt;br&gt;eftersom skyldigheten att upprätta prospekt inte endast gäller då en&lt;br&gt;emittent för första gången (introduktionen) låter inregistrera värdepapper&lt;br&gt;vid en börs utan även vid senare inregistreringar av nyemitterade fond-&lt;br&gt;papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med den ordning som förespråkats beträffande&lt;br&gt;inregistreringsreglema bör lagen innehålla enbart den grundläggande&lt;br&gt;ramen för skyldigheten att upprätta prospekt vid inregistrering och för&lt;br&gt;innehållet i sådant prospekt. När det gäller detalj föreskrifterna bör&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen&lt;br&gt;utfärda sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger närmast till hands att finansinspektionen också på det här&lt;br&gt;området får uppgiften att närmare utforma föreskrifterna, vilka minst&lt;br&gt;skall vara i nivå med minimikraven i EG:s andra börsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har, bl.a. för sådana fall där emission av fondpapper sker&lt;br&gt;i samband ansökan om inregistrering vid börs, föreslagit att det prospekt&lt;br&gt;som skall offentliggöras vid inregistreringen också skall innehålla en&lt;br&gt;presentation av underlaget för kursens bestämmande och uppgift om vilka&lt;br&gt;principer som gäller för fördelningen av fondpapperen (se 36 § andra&lt;br&gt;stycket i kommitténs förslag till lag om börs- och clearingverksamhet).&lt;br&gt;Förslaget är inte påkallat av EG-anpassningen av prospektreglema. Om&lt;br&gt;det skulle visa sig att sådana upplysningar behövs i ett börsprospekt, kan&lt;br&gt;ett krav på detta lämpligen tas in i detalj föreskrifterna om prospektinne-&lt;br&gt;hållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.10 Halvårsrapporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Aktiebolag vilkas aktier är inregistrerade vid en börs&lt;br&gt;skall avge halvårsrapporter om verksamheten och resultatet avseende&lt;br&gt;de första sex månaderna av vaije räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakinnehållet i reglerna anpassas till minimireglerna i EG:s tredje&lt;br&gt;börsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att bolag vilkas aktier är&lt;br&gt;inregistrerade vid en börs skall följa aktiebolagslagens regler om delårs-&lt;br&gt;rapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar kommitténs förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Sveriges Aktiesparares Riksförbund invänder mot&lt;br&gt;kravet på halvårsrapporter, och menar att två delårsrapporter bör kunna&lt;br&gt;ersätta en halvårsrapport, samt mot att en börs skall få medge anstånd i&lt;br&gt;vissa fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 12 § första stycket aktiebolagslagen skall aktiebolag som&lt;br&gt;är skyldiga att ha en auktoriserad revisor - dvs. större aktiebolag, däri-&lt;br&gt;bland de bolag som har aktier eller skuldebrev noterade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs - avge minst en delårsrapport under räkenskapsår som omfattar&lt;br&gt;mer än tio månader. Skyldigheten att avge delårsrapporter har införts&lt;br&gt;därför att en rapportering av de större bolagens verksamhet endast en&lt;br&gt;gång per år inte ansetts tillgodose behovet av information i tillräcklig&lt;br&gt;grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapportema skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets&lt;br&gt;böijan. Minst en av delårsrapportema skall omfatta minst 1/2 och högst&lt;br&gt;2/3 av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delårsrapporten skall översiktligt redogöras för verksamheten och&lt;br&gt;resultatutvecklingen i denna samt for investeringar och förändringar i&lt;br&gt;likviditetet och finansiering sedan det föregående räkenskapsårets utgång.&lt;br&gt;Vidare skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före&lt;br&gt;bokslutsdispositioner och skatt under rapporttiden. Om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas.&lt;br&gt;Motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under föregående räken-&lt;br&gt;skapsår skall lämnas om inte särskilda hinder möter mot detta. Rapporten&lt;br&gt;skall sändas till de aktieägare som begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolag finns bestämmelser om delårsrapport i 4 kap. 12-&lt;br&gt;14 §§ bankrörelselagen (1987:617). Dessa bestämmelser överensstämmer&lt;br&gt;i stort med aktiebolagslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s tredje börsdirektiv, dvs. direktiv 82/121/EEG av den 15 februari&lt;br&gt;1982 om information som regelbundet skall offentliggöras av bolag vars&lt;br&gt;aktier har upptagits till officiell notering vid fondbörs, se bilaga 15,&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om halvårsrapporter. Reglerna syftar till att&lt;br&gt;säkerställa att investerare i aktier får en korrekt och regelbunden in-&lt;br&gt;formation från bolag vars aktier är börsnoterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver att bolag vilkas aktier är officiellt noterade vid&lt;br&gt;fondbörs skall offentliggöra halvårsrapporter som innehåller uppgifter om&lt;br&gt;verksamheten och resultatet under de första sex månaderna av räken-&lt;br&gt;skapsåret. De krav som ställs beträffande offentliggörande och innehåll&lt;br&gt;i rapporterna har formen av minimikrav, vilket innebär att medlems-&lt;br&gt;länderna kan besluta om bestämmelser som är strängare förutsatt att de&lt;br&gt;tillämpas generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvårsrapporten skall avse det första halvåret av vaije räkenskapsår.&lt;br&gt;Den skall innehålla siffermaterial och en förklarande redogörelse for&lt;br&gt;bolagets verksamhet samt rörelseresultat. I tabellform skali redovisas&lt;br&gt;bolagets nettoomsättning samt rörelseresultat före eller efter skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medlemsland skall utse en eller flera behöriga myndigheter&lt;br&gt;(competent authorities) att handlägga frågor som direktivet föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna får medge att deras egna behöriga myndigheter&lt;br&gt;tillåter bolag att lämna endast uppskattade belopp for rörelseresultatet.&lt;br&gt;Detta är dock tillåtet endast i de fäll då värdepapperen inte är officiellt&lt;br&gt;börsnoterade i fler än ett EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije sifferuppgift skall redovisas motsvarande siffror för samma&lt;br&gt;period under det föregående räkenskapsåret. Rapporten skall i före-&lt;br&gt;kommande fall innehålla uppgifter om interimistisk utdelning. Vidare&lt;br&gt;skall en prognos lämnas för företagets utveckling under det pågående&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fäll då den redovisade informationen varit föremål för revision skall&lt;br&gt;revisionsberättelsen med eventuella anmärkningar i sin helhet tas in i&lt;br&gt;halvårsrapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av den behöriga myndigheten får ett bolag utelämna&lt;br&gt;vissa annars obligatoriska uppgifter i halvårsrapporten. Sådan dispens får&lt;br&gt;ges endast om ett offentliggörande av uppgifterna bedöms strida mot all-&lt;br&gt;männa intressen eller allvarligt skada bolaget. I det senare fället får dock&lt;br&gt;information inte undanhållas, om detta skulle kunna vilseleda allmänheten&lt;br&gt;rörande förhållanden som är viktiga att känna till vid en uppskattning av&lt;br&gt;värdet på bolagets aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvårsrapporten skall offentliggöras i vaije EG-land där aktierna är&lt;br&gt;börsnoterade. Detta skall ske i någon av de former som beskrivs i direk-&lt;br&gt;tivet. En kopia av rapporten skall samtidigt sändas in till den behöriga&lt;br&gt;myndigheten i avsedda länder. Offentliggörandet skall ske inom fyra&lt;br&gt;månader från utgången av den aktuella halvårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag från ett icke EG-land offentliggör en halvårsrapport i&lt;br&gt;ett land utanför EG får den behöriga myndigheten i ett EG-land där&lt;br&gt;företagets aktier är noterade tillåta företaget att offentliggöra denna&lt;br&gt;rapport i stället för den halvårsrapport som direktivet föreskriver. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller dock endast under förutsättning att informationen är likvärdig med Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;den som skulle ha presenterats ifall direktivets regler följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag som lämnar koncernredovisning får offentliggöra sina halvårs-&lt;br&gt;rapporter antingen i konsoliderad eller icke-konsoliderad form, dvs.&lt;br&gt;avseende koncernen eller enbart bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I fråga om detalj innehållet i delårsrapporter&lt;br&gt;överensstämmer aktiebolagslagens krav i huvudsak med EG-direktivets.&lt;br&gt;Till skillnad mot aktiebolagslagen ger EG-direktivet ingen möjlighet att&lt;br&gt;variera den tidsperiod som rapporten avser, utan rapporten skall alltid&lt;br&gt;avse de första sex månaderna av räkenskapsåret. En fördel med att&lt;br&gt;rapporterna avser samma tidsperiod är att det blir lättare för investerarna&lt;br&gt;att jämföra olika bolags resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i den nya börslagstiftningen bör även på denna punkt anpassas&lt;br&gt;fullständigt till vad som gäller inom EG. Det kan noteras att de svenska&lt;br&gt;bolag vilkas aktier är officiellt börsnoterade inom EG-området redan i&lt;br&gt;dag är skyldiga att avge halvårsrapporter som uppfyller EG-direktivets&lt;br&gt;krav, eftersom skyldigheten omfattar inte bara bolag från EG-ländema&lt;br&gt;utan även bolag från ett icke-medlemsland. Att, som Sveriges Aktie-&lt;br&gt;sparares Riksförbund föreslår, ersätta halvårsrapporten med två delårs-&lt;br&gt;rapporter är med andra ord inte möjligt. Anledning att helt avhända en&lt;br&gt;börs möjligheten att medge anstånd med offentliggörande av en halvårs-&lt;br&gt;rapport i särskilda fåll, vilket EG:s direktiv ger utrymme för, finns enligt&lt;br&gt;min mening inte. Inte heller i det avseendet bör därför förbundets önske-&lt;br&gt;mål vill fåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skyldigheten att avge halvårsrapporter enligt lagen begränsas till&lt;br&gt;bolag vilkas aktier är inregistrerade vid en börs bör inte avhålla börsen&lt;br&gt;från att ställa samma krav även beträffånde andra bolag vilkas aktier&lt;br&gt;noteras där. Om samma krav gäller för alla noterade bolag så underlättar&lt;br&gt;det för investerarna att göra jämförelser mellan bolagens rapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med den lagstiftningsteknik som valts beträffånde bestäm-&lt;br&gt;melserna om inregistrering och börsprospekt bör i lagen endast finnas en&lt;br&gt;allmänt hållen regel om skyldighet att avge halvårsrapporter. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen bör utforma de&lt;br&gt;detalj föreskrifter som behövs för en harmonisering med EG-direktivets&lt;br&gt;regler. Även på det här området ligger det närmast till hands att lägga&lt;br&gt;uppgiften att utforma detalj föreskrifterna på finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.11 Förutsättningar för notering och handel med ej inregistrerade Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;fondpapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En börs får tillåta notering och handel vid börsen med&lt;br&gt;fondpapper som inte inregistreras endast om det med hänsyn till&lt;br&gt;marknadsförhållandena för fondpapperen i fråga och om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt föreligger förutsättningar för en ändamåls-&lt;br&gt;enlig börshandel med dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivaren av fondpapperen skall fortlöpande informera börsen om&lt;br&gt;sin verksamhet och offentliggöra upplysningar om verksamheten och&lt;br&gt;fondpapperen som är av betydelse för bedömning av kursvärdet på&lt;br&gt;fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inget förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna uttalar sig inte i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Sveriges Aktiesparares Riksförbund hävdar att&lt;br&gt;kraven för fondpapper som inte inregistreras bör vara högre än de som&lt;br&gt;gäller för sådan^ som inregistreras. Som motiv härför anger förbundet&lt;br&gt;att det är just beträffånde företag som emitterar fondpapper som inte&lt;br&gt;inregistreras som problem uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kvalitet i börshandeln kretsar i hög grad&lt;br&gt;kring frågan om likviditetsaspekten, dvs. frågan om värdepapperens om-&lt;br&gt;sättningsbarhet. En god likviditet - tillsammans med fullödig information&lt;br&gt;- utgör förutsättningar för att den prisbild som lämnas av börsen är&lt;br&gt;rimligt tillförlitlig. Beträffånde sådana fondpapper som inregistreras vid&lt;br&gt;börsen fungerar det tidigare avhandlade inregistreringsförfårandet som en&lt;br&gt;kontroll där de nämnda aspekterna vägs in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sund börsverksamhet kräver enligt min mening att det även be-&lt;br&gt;träffande fondpapper som ej blir föremål för inregistrering görs en viss&lt;br&gt;prövning av om förutsättningar föreligger för att det skali kunna ut-&lt;br&gt;vecklas en regelbunden handel i fondpapperen. Denna prövning måste&lt;br&gt;göras innan börsen ger tillåtelse att fondpapperen får upptas till notering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avsedda prövningen skall utgå från samma grunder som den pröv-&lt;br&gt;ning som görs vid en inregistrering. Det kan därför vara lämpligt att&lt;br&gt;ramen för dessa prövningar anges på liknande sätt. Således bör vid&lt;br&gt;prövningen av fondpapper som ej är föremål för inregistrering hänsyn tas&lt;br&gt;till marknadsförhållandena för det fondpapper som avses och andra&lt;br&gt;omständigheter av betydelse för en ändamålsenlig handel. Den huvudsak-&lt;br&gt;liga skillnaden mellan inregistrerade och icke-inregistrerade fondpapper&lt;br&gt;torde komma att avse storleken på företaget som gett ut fondpapperen&lt;br&gt;och spridningen av dessa. Beträffande krav på information från utgivaren&lt;br&gt;av fondpapperen bör i huvudsak samma krav kunna ställas som för ut-&lt;br&gt;givare av inregistrerade fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör överlämnas åt vaije enskild börs att - med utgångspunkt i den&lt;br&gt;angivna ramen - närmare ange vilka krav som skall vara uppfyllda för&lt;br&gt;att fondpapperen skall upptas till notering och meddela bestämmelser om&lt;br&gt;utgivarens informationsskyldighet. På finansinspektionen får ankomma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid auktorisationsprövningen och den löpande tillsynen av börsen Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;kontrollera att dessa krav är tillfredsställande utformade och att de sedan&lt;br&gt;också efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.12 Rapporteringsskyldighet och information om handeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vaije börsmedlem skall till börsen rapportera avslut&lt;br&gt;i vid börsen noterade finansiella instrument som han har gjort&lt;br&gt;utanför börsen för egen eller annans räkning. I fråga om in-&lt;br&gt;registrerade fondpapper skall samma skyldighet gälla även för värde-&lt;br&gt;pappersinstitut som inte är medlemmar vid den börs där fondpap-&lt;br&gt;peren är inregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid en auktoriserad marknadsplats förekommer handel med&lt;br&gt;fondpapper som är inregistrerade vid en börs, skall marknadsplatsen&lt;br&gt;till börsen rapportera avslut i dessa fondpapper som gjorts vid mark-&lt;br&gt;nadsplatsen eller som anmälts dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall offentliggöra information om köpanbud, säljanbud,&lt;br&gt;betalkurser och omsättning beträffande de finansiella instrument som&lt;br&gt;noteras vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer, frånsett rapporteringsskyldig-&lt;br&gt;heten för auktoriserad marknadsplats, med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några invändningar mot kommitténs förslag i&lt;br&gt;denna fråga framförs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Handel med fondpapper som är inregistrerade&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs kan ske också utanför fondbörsen. Detta gäller&lt;br&gt;även de aktier som inte är officiellt noterade vid fondbörsen, dvs. OTC-&lt;br&gt;och O-listeaktiema. Som tidigare nämnts sker all aktiehandel vid fond-&lt;br&gt;börsen i dess datorbaserade system för automatiskt sammanförande av&lt;br&gt;köp- och säljorder till avslut (SAX-systemet). Övergången till handel i&lt;br&gt;SAX-systemet innebär att en viss form av börstvång kan sägas ha blivit&lt;br&gt;införd vid fondbörsen. Med börstvång avses skyldighet att genomföra&lt;br&gt;värdepappersaffärer över börsen. Enligt de handelsregler som gäller för&lt;br&gt;SAX-systemet är den som är ansluten till detta och vill göra affärer som&lt;br&gt;volymmässigt understiger 100 börsposter skyldig att lägga in ordern i det&lt;br&gt;automatiska handelssystemet. Vidare gäller att avslut som avser affärer&lt;br&gt;på mellan 100 och 500 börsposter får göras utanför systemet men priset&lt;br&gt;får inte ligga utanför kursintervallet, dvs. fr.o.m. den högsta köpkurs&lt;br&gt;t.o.m. den lägsta säljkurs som vid var tid finns registrerad i SAX&lt;br&gt;orderbok för visst aktieslag. Avslut som rör affärer överstigande 500&lt;br&gt;börsposter får ske utanför systemet och till vilka priser som helst. För&lt;br&gt;mindre bolag gäller lägre börspostnivåer än de här angivna. Rapportering&lt;br&gt;av den handel som sker utanför SAX-systemet måste - under tid då&lt;br&gt;systemet är öppet för handel - ske inom fem minuter från det att avslut&lt;br&gt;skett. Rapportering av avslut som skett under tid då SAX är stängt skall&lt;br&gt;ske inom 30 minuter från marknadens öppnande närmast följande börs-&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel utanför marknadsplatsen är också tillåten vid OM. De avslut Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;som görs utanför marknadsplatsen rapporteras till clearingoiganisationen&lt;br&gt;under dagen eller kvällen. Alla avslut registreras i det elektroniska&lt;br&gt;informationssystemet och blir därmed kända för marknaden samma dag.&lt;br&gt;Sådana efteranmälda affärer får i regel inte avvika från aktuella köp-&lt;br&gt;resp. sälj kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har övervägt frågan om införande av börstvång men stannat&lt;br&gt;för att inte lägga fram något förslag härom. Nackdelarna med ett sådant&lt;br&gt;system har ansetts väga över fördelarna. Detta är också min uppfattning.&lt;br&gt;Emellertid finns starka skäl att försöka skapa en ordning som ökar&lt;br&gt;genomlysningen av handeln med börsnoterade värdepapper eftersom&lt;br&gt;information om handeln, som jag inledningsvis anförde, är av stor&lt;br&gt;betydelse för aktörernas investeringsbeslut. I likhet med kommittén anser&lt;br&gt;jag att ansträngningarna i stället för börstvång bör inriktas på att förbättra&lt;br&gt;informationen om den handel som äger rum utanför börserna. Detta kan&lt;br&gt;ske genom föreskrifter om skyldighet att till börsen rapportera de avslut&lt;br&gt;som skett utanför denna. En sådan rapporteringsskyldighet underlättas av&lt;br&gt;att rapporteringen i regel torde kunna ske på elektronisk väg till börsens&lt;br&gt;handels- eller informationssystem. Eftersom börsinformationen i dag&lt;br&gt;sprids via olika data- och kommunikationssystem finns förutsättningar för&lt;br&gt;att den också snabbt kan göras allmänt känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att börsmedlemmar skall vara skyldiga att till börsen&lt;br&gt;rapportera avslut i finansiella instrument som gjorts utanför börsen för&lt;br&gt;egen eller annans räkning och som avser sådana finansiella instrument&lt;br&gt;som noteras vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är om rapporteringsplikt också bör åläggas den som inte är&lt;br&gt;börsmedlem. En emittent som låter inregistrera sina fondpapper vid en&lt;br&gt;börs har ett intresse av att få kunskap om handeln med dessa, eftersom&lt;br&gt;handeln, både pris- och volymmässigt, speglar marknadens uppfattning&lt;br&gt;om emittenten i olika avseenden. Samma intresse har naturligtvis&lt;br&gt;marknaden i övrigt. För fondpapper som är inregistrerade vid en börs&lt;br&gt;bör därför enligt min mening högsta möjliga genomlysning eftersträvas.&lt;br&gt;För att detta skall kunna åstadkommas bör även värdepappersinstitut som&lt;br&gt;inte är börsmedlemmar inrapportera avslut i sådana fondpapper till den&lt;br&gt;eller de börser där fondpapperen är inregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag senare kommer till (avsnitt 3.2.1) skall notering och handel&lt;br&gt;vid en auktoriserad marknadsplats kunna avse även sådana fondpapper&lt;br&gt;som samtidigt är noterade vid en börs. För att säkerställa intresset av att&lt;br&gt;informationen om handeln i inregistrerade fondpapper blir så kon-&lt;br&gt;centrerad och fullständig som möjligt, bör även avslut i sådana fondpap-&lt;br&gt;per som sker vid en auktoriserad marknadsplats eller som anmälts dit&lt;br&gt;inrapporteras till börsen. Denna rapportering bör ombesöijas av&lt;br&gt;marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudprincip för börsmedlemmars rapportering till börsen av&lt;br&gt;värdepappersaffärer som ägt rum utanför denna bör gälla att rapporte-&lt;br&gt;ringen skall ske omedelbart eller inom viss kortare tid. Hur lång tid som&lt;br&gt;kan tillåtas att förflyta mellan avslutet och inrapporteringen kan variera&lt;br&gt;beroende på hur handeln är organiserad och vilka tekniska hjälpmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som börsen och medlemmarna disponerar. Självfallet har det också Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;betydelse när under dygnet som sidoaffären genomfors. Det får ankomma&lt;br&gt;på vaije börs att ställa upp de regler för rapporteringen som behövs. En&lt;br&gt;&lt;sup&gt;u&lt;/sup&gt;PPgift för finansinspektionen är att vid auktorisationsprövning och tillsyn&lt;br&gt;av börserna kontrollera att rapporteringsrutinema är tillfredsställande ur&lt;br&gt;marknadssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av värdepappersinstitut som inte är börsmedlemmar kan inte krävas&lt;br&gt;samma omedelbarhet i rapportering som för börsmedlemmar, eftersom&lt;br&gt;dessa värdepappersinstitut i allmänhet inte torde ha lika effektiva&lt;br&gt;kommunikationsvägar med börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrapportering av avslut från auktoriserad marknadsplats till börs bör&lt;br&gt;ske vid åtminstone ett eller ett par tillfällen per dag. En grund för att&lt;br&gt;kräva tätare inrapportering än så kan vara att handeln vid en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats i inregistrerade fondpapper är omfattande. Om datorför-&lt;br&gt;bindelser eller liknande kommunikationer finns mellan marknadsplatsen&lt;br&gt;och börsen bör t.o.m. en i princip löpande rapportering kunna fordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrapporteringsskyldigheten bör vad gäller börsmedlemmar och auk-&lt;br&gt;toriserade marknadsplatser framgå av börslagstiftningen, medan&lt;br&gt;skyldigheten för värdepappersinstitut som inte är börsmedlemmar bör tas&lt;br&gt;in i lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en börs centrala uppgifter hör att sprida information i olika av-&lt;br&gt;seenden om handeln vid börsen. Den avslutsinformation som här är av&lt;br&gt;intresse är betalkurser och omsättningsuppgifter, men även köp- och&lt;br&gt;säljkurser för de finansiella instrument som är föremål för handel vid&lt;br&gt;börsen är av intresse för alla aktörer på marknaden. Som Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund framhållit är det lika viktigt för stora placerare som&lt;br&gt;för små placerare att handeln präglas av god genomlysning. Den nämnda&lt;br&gt;informationen bör således lämnas till såväl börsmedlemmar som mark-&lt;br&gt;naden i övrigt. Som huvudregel bör gälla att informationen skall lämnas&lt;br&gt;omedelbart, dvs. så snart den finns tillgänglig för börsen. Är handeln vid&lt;br&gt;en börs organiserad som orderdriven marknad, t.ex. i datorsystem med&lt;br&gt;automatisk avslutsfunktion, torde informationen kunna lämnas i princip&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser från huvudregeln om en omedelbar redovisning av informa-&lt;br&gt;tion om handeln kan dock tänkas om kravet på omedelbarhet skulle&lt;br&gt;minska handelns effektivitet. Handel som är organiserad som en&lt;br&gt;marknadsgarantsmarknad förutsätter i regel en viss tidsförskjutning av&lt;br&gt;avslutsinformationen för att det skall finnas tillräckligt incitament för&lt;br&gt;deltagande marknadsgaranter att förbinda sig att köpa och sälja värdepap-&lt;br&gt;per för egen räkning. En omedelbar redovisning av betalkurser och&lt;br&gt;omsättningsuppgifter skulle försämra eller rent av omöjliggöra handeln&lt;br&gt;för marknadsgaranter. Handeln vid en börs bör kunna organiseras på&lt;br&gt;många olika sätt och jag ser inget skäl att lagstiftningen skall sätta&lt;br&gt;onödiga hinder för t.ex. marknadsgarantshandel vid en börs, om den&lt;br&gt;typen av handel kan bedrivas under effektiva former. Kravet på god&lt;br&gt;genomlysning får därför vägas mot intresset av att börshandel skall kunna&lt;br&gt;bedrivas effektivt och i olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vilken tidsfördröjning avslutsinformationen kan lämnas till övriga Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;aktörer och allmänheten är något som vaije börs får avgöra. Vid såväl&lt;br&gt;auktorisationsprövning som tillsyn bör finansinspektionen förvissa sig&lt;br&gt;om att genomlysningen av handeln vid vaije enskild börs är så god som&lt;br&gt;det kan krävas med hänsyn till hur handeln är organiserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om handeln, utöver kurser och volymer, som börsen&lt;br&gt;lämnar till medlemmarna behöver inte nödvändigtvis spridas också till en&lt;br&gt;vidare krets. Det är enligt min mening tillräckligt att det krav på&lt;br&gt;offentliggörande av information om handeln som bör ställas på en börs&lt;br&gt;begränsas till nämnda förhållanden. Således bör det t.ex. tillåtas att&lt;br&gt;information om vilka börsmedlemmar som står bakom avgivna köp- och&lt;br&gt;säljanbud (kontrahentinformationen) förbehålls medlemmarna. En sådan&lt;br&gt;selektiv destinering av informationen förekommer i dag vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Auktoriserad marknadsplats&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Auktorisationskrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: På en auktoriserad marknadsplats får finansiella instru-&lt;br&gt;ment noteras och handlas. Inregistrering av fondpapper kan dock&lt;br&gt;inte ske där. För att få auktorisation som marknadsplats skall det&lt;br&gt;företag som driver marknadsplatsen, liksom dess verksamhet, upp-&lt;br&gt;fylla vissa grundläggande kvalitets- och sundhetskrav. Bl.a. skall&lt;br&gt;det finnas ändamålsenliga regler för hur handeln på marknadsplatsen&lt;br&gt;skall gå till och tillfredsställande säkerhets- och kontrollsystem för&lt;br&gt;handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notering av och handel med finansiella instrument vid en auktori-&lt;br&gt;serad marknadsplats får inte ske förrän marknadsplatsen gett sitt&lt;br&gt;tillstånd till detta. Notering av och handel med fondpapper får endast&lt;br&gt;tillåtas om det med hänsyn till marknadsförhållandena för fondpap-&lt;br&gt;peren i fråga och omständigheterna i övrigt föreligger förutsättningar&lt;br&gt;för en ändamålsenlig handel med dessa. Utgivaren av fondpapperen&lt;br&gt;skall fortlöpande informera marknadsplatsen om sin verksamhet och&lt;br&gt;offentliggöra upplysningar om verksamheten och fondpapperen som&lt;br&gt;är av betydelse för en bedömning av kursvärdet på fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innehåller inte någon annan auktorisationsform än&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna berör inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Finansinspektionen, Stockholms fondbörs,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Banlföreningen ifrågasätter&lt;br&gt;om det finns behov av en ytterligare auktorisationsform jämte börs.&lt;br&gt;Stockholms fondbörs invänder mot att reglerna för de båda auktorisa-&lt;br&gt;tionsformema ej är konkurrensneutrala och framhåller därvid bi.a. att det&lt;br&gt;vid en auktoriserad marknadsplats inte bör få förekomma handel med&lt;br&gt;värdepapper som är inregistrerade vid en börs. Svenska Fondhandlare-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen och Svenska Bankföreningen efterlyser ytterligare anpassning Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;av verksamhetskraven till penningmarknadens behov. Riksbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, Stockholms Handelskammare, OM och Tbansvik&lt;br&gt;Ltd uttalar sig i positiva ordalag om en alternativ auktorisationsform.&lt;br&gt;Därvid framhålls bl.a. fördelen av att kunna pröva handel i olika former.&lt;br&gt;Emellertid anmärks från flera håll att skillnaderna mellan de båda&lt;br&gt;auktorisationsformema bör tydliggöras ytterligare. Enligt Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbunds uppfattning saknas skäl att motsätta sig att lagstift-&lt;br&gt;aren skapar möjlighet till auktoriserade marknadsplatser på sätt som&lt;br&gt;föreslås. Som förutsättning bör enligt förbundet gälla att de grundläggan-&lt;br&gt;de kraven för handel med finansiella instrument iakttas också vad avser&lt;br&gt;en auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den nya börslagstiftningen bör utgå från&lt;br&gt;etableringsfrihet och präglas av flexibilitet när det gäller de närmare&lt;br&gt;formerna för verksamhetens bedrivande. Flexibilitet är nödvändig dels för&lt;br&gt;att inte sätta omotiverad hämsko på verksamheter som förekommer redan&lt;br&gt;i dag, dels för att hålla regelsystemet öppet även för nya, framtida&lt;br&gt;verksamhetsformer. Enligt min mening ger en börsauktorisation med de&lt;br&gt;krav som i olika avseenden är nödvändiga att ställa på en sådan inte ett&lt;br&gt;tillräckligt mått av flexibilitet. Bl.a. kan inte handelssystem som&lt;br&gt;NASDAQ i USA (se bilaga 8 avsnitten 1.2.2 och 1.2.3) bli föremål för&lt;br&gt;auktorisation som börs. Börsformen kan inte heller sägas passa speciellt&lt;br&gt;väl in på handel som sker efter den modell som tillämpas på den svenska&lt;br&gt;penningmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i och för sig tänkbar metod att uppnå större flexibilitet i lagstift-&lt;br&gt;ningen vore att öppna möjlighet för partiella undantag från de krav som,&lt;br&gt;i enlighet med vad jag tidigare redovisat, bör ställas på företag med&lt;br&gt;börsauktorisation. Resultatet av detta kan bli olika börser där vissa&lt;br&gt;grundläggande regler skulle skilja sig avsevärt från varandra. Min&lt;br&gt;bedömning är emellertid att två auktorisationsformer med skilda beteck-&lt;br&gt;ningar innebär en klarare ordning. Sett ur ett internationellt perspektiv&lt;br&gt;finns också fördelar med att formen börs reserveras, dels för verksamhet&lt;br&gt;med deltagare (medlemmar) som tillhör den kategori av aktörer som&lt;br&gt;accepteras vid börser i andra länder, dels för verksamhet som enligt lag&lt;br&gt;omfattas av EG:s samtliga regler inom börsområdet. Jag ser det heller&lt;br&gt;inte som någon tillfredsställande lösning att den som vill driva marknads-&lt;br&gt;platsverksamhet och som inte kan uppfylla kraven för börs hänvisas till&lt;br&gt;att driva verksamheten med stöd av tillstånd för förmedlingsverksamhet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 2 lagen om värdepappersrörelse. Den lagen innehåller&lt;br&gt;inte några regler som är avpassade för en regelbunden och varaktig&lt;br&gt;börsverksamhet ens i mindre omfattning. Samtidigt kan det finnas&lt;br&gt;intresse från den som driver sådan verksamhet att få en officiell stämpel&lt;br&gt;som marknadsplats för värdepappershandel, vilket ett tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse inte kan ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En invändning som framförts från flera håll är att det inte skulle finnas&lt;br&gt;något dokumenterat behov av ytterligare en auktorisationsform. Det kan&lt;br&gt;visserligen vara sant att det inte framförts några krav på inrättande av&lt;br&gt;en sådan auktorisationsform, men jag kan samtidigt konstatera att andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser positivt på att lagstiftningen öppnar möjlighet for olika, valfria Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;alternativ. En omständighet som talar för att behov kan finnas är den&lt;br&gt;utveckling mot ökad handel utanför de traditionella börserna som kan&lt;br&gt;iakttas i flera länder. En annan viktig fektor är att lagstiftningen i sig kan&lt;br&gt;ha en viss dynamisk effekt och ge incitament till att anordna handel i&lt;br&gt;former som ännu inte prövats här i landet. En sådan utveckling ter sig&lt;br&gt;alls inte främmande mot bakgrund av att det rådande börsmonopolet&lt;br&gt;säkert haft en återhållande verkan på innovativa krafter. Under alla&lt;br&gt;förhållanden behöver knappast befaras att en friare auktorisationsform&lt;br&gt;som alternativ till börs skulle ha en negativ verkan på utvecklingen av&lt;br&gt;den svenska värdepappersmarknaden. Jag anser därför att lagstiftningen&lt;br&gt;inte bör lägga hinder i vägen för ett system där även andra marknads-&lt;br&gt;platser än traditionella börser kan auktoriseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag anfört bör det alltså skapas en alternativ&lt;br&gt;auktorisationsform till börs för företag som driver verksamhet som syftar&lt;br&gt;till att åstadkomma handel med finansiella instrument mellan andra. Även&lt;br&gt;denna verksamhetsform skall vara underkastad offentlig tillsyn. Meningen&lt;br&gt;är emellertid att den skall vara underställd en mindre omfattande&lt;br&gt;författningsreglering och därigenom ha utrymme för ett större mått av&lt;br&gt;självbestämmande. Som redan framgått har för den mindre krävande&lt;br&gt;auktorisationsformen valts beteckningen auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av om ett företag skall kunna få auktorisation som marknads-&lt;br&gt;plats bör ske enligt det mönster som utvecklats beträffånde börsverksam-&lt;br&gt;het (avsnitt 3.1.3). Liksom för börser bör frågor om auktorisation&lt;br&gt;hanteras av finansinspektionen. Även tillsynen över auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser bör skötas av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som anförts beträffande börsverksamhet bör en auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats drivas i någon av associationsformerna aktiebolag&lt;br&gt;eller ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även hos en auktoriserad marknadsplats måste finnas finansiella&lt;br&gt;resurser som ger stadga åt verksamheten. Det saknas anledning att&lt;br&gt;anlägga något annat synsätt i fråga om en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;kapitalstyrka än vad som anförts beträffånde börser i detta avseende.&lt;br&gt;Därmed ges även i fråga om auktoriserade marknadsplatser möjlighet att&lt;br&gt;göra en individuell bedömning av detta krav utifrån omfåttningen och&lt;br&gt;arten av den aktuella verksamheten. Större flexibilitet än så kan knappast&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en auktoriserad marknadsplats bör tillämpas samma principer som&lt;br&gt;för börs vad gäller sidoverksamhet och förvärv av organisationsaktier&lt;br&gt;m.m. (se avsnitt 3.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för börs bör handel med alla typer av finansiella instrument&lt;br&gt;kunna förekomma på en auktoriserad marknadsplats. Någon inregistrering&lt;br&gt;av fondpapper skall dock inte kunna ske där. En auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats blir därmed inte att betrakta som fondbörs i den mening som avses&lt;br&gt;i EG-direktiven och kan därför inte ingå i det system med bl.a. sam-&lt;br&gt;arbete och ömsesidigt godtagande av prospekt som kan ske mellan börser&lt;br&gt;inom EG- och EFTA-områdena på grundval av ett EES-avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fondpapper som skall noteras vid en auktoriserad mark- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;nadsplats bör göras en prövning av om förutsättningar föreligger för att&lt;br&gt;det skall kunna utvecklas en regelbunden handel med fondpapperen,&lt;br&gt;innan notering får påbörjas. För denna prövning svarar marknadsplatsen&lt;br&gt;själv. Prövningen bör ha samma inriktning som den prövning som en&lt;br&gt;börs skall göra beträffånde sådana fondpapper som inte är föremål för&lt;br&gt;inregistrering (se avsnitt 3.1.11). Generellt sett bör dock något lägre krav&lt;br&gt;i fråga om exempelvis spridning och likviditet kunna accepteras för&lt;br&gt;fondpapper som förekommer på en auktoriserad marknadsplats. Detta kan&lt;br&gt;vara aktuellt t.ex. för lokala bolag och medelstora företag som ändå&lt;br&gt;önskar en marknadsnotering av aktier eller andra fondpapper som de ger&lt;br&gt;ut. I samband med ansökan om auktorisation som marknadsplats bör&lt;br&gt;redovisas vilka krav som företaget avser att tillämpa. Förändringar i de&lt;br&gt;krav som marknadsplatsen sätter upp som villkor för notering och handel&lt;br&gt;bör anmälas till finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att tillfredsställande information lämnas även beträffande&lt;br&gt;fondpapper som noteras vid en auktoriserad marknadsplats. Utgivare av&lt;br&gt;sådana fondpapper skall därför fortlöpande informera marknadsplatsen&lt;br&gt;om sin verksamhet och offentliggöra upplysningar om verksamheten och&lt;br&gt;fondpapperen som är av betydelse för en bedömning av kursvärdet på&lt;br&gt;fondpapperen. Marknadsplatsen får bestämma det närmare innehållet i&lt;br&gt;informationsskyldigheten. Liksom noteringskraven bör informations-&lt;br&gt;regiema granskas av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även handeln vid en auktoriserad marknadsplats bör präglas av god&lt;br&gt;genomlysning. Vad som tidigare anförts (se avsnitt 3.1.12) i fråga om&lt;br&gt;offentliggörande av kurser och omsättningsuppgifter är i princip gällande&lt;br&gt;även beträffande en auktoriserad marknadsplats. Med tanke på att den&lt;br&gt;auktorisationsformen skall ges något friare former för verksamheten bör&lt;br&gt;emellertid i lagen ställas upp ett krav på att information om kurser och&lt;br&gt;omsättningsuppgifter skall offentliggöras. När offentliggörandet skall ske&lt;br&gt;får bedömas från fall till fall beroende på hur handeln är organiserad.&lt;br&gt;Ytterst är detta en fråga som finansinspektionen får avgöra vid auktorisa-&lt;br&gt;tionsprövningen och tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts gällande att det inte skulle vara konkurrensneutralt att&lt;br&gt;tillåta handel vid auktoriserad marknadsplats med fondpapper som är in-&lt;br&gt;registrerade vid en börs. Därvid har framförts farhågor för att en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats, som inte belastas med kostnader för den&lt;br&gt;organisation som inregistreringsfunktionen kräver, skulle kunna kon-&lt;br&gt;kurrera ut börsen i fråga om handeln och dessutom att likviditeten i dessa&lt;br&gt;fondpapper skulle försämras om handeln på så sätt splittrades mellan börs&lt;br&gt;och auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först konstatera att konkurrensneutralitet i den meningen att&lt;br&gt;samma regler skall gälla för alla företag som organiserar handel med&lt;br&gt;finansiella instrument skulle, om principen tillämpades strikt, innebära att&lt;br&gt;en ordning med fler än en enhetlig auktorisationsform skulle vara&lt;br&gt;utesluten. Detta är enligt min mening inte rimligt, särskilt inte som det&lt;br&gt;föreslagna auktorisationssystemet bygger på frivillighet och innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett företag i princip kan välja vilken auktorisationsform som verksam- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;heten skall bedrivas i. Den som finner att endera av de bägge formerna,&lt;br&gt;från egna utgångspunkter, skulle vara mer fördelaktig än den andra har&lt;br&gt;alltså möjlighet att välja just denna form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inregistreringsfunktionen hos en börs kan, om man så vill, ses som en&lt;br&gt;separat del av verksamheten som är skild från börsens handelssystem.&lt;br&gt;Det är fullt möjligt för börsen att av de emittenter som söker inregistre-&lt;br&gt;ring ta ut de kostnader som är direkt hänförliga till inregistreringen.&lt;br&gt;Således behöver börsens kostnader för att upprätthålla inregistrerings-&lt;br&gt;funktionen inte alls belasta handelsdelen av rörelsen. Förutsättningar för&lt;br&gt;en börs att med sitt handelssystem kostnadsmässigt konkurrera med&lt;br&gt;handeln vid en auktoriserad marknadsplats finns därmed. Om Svenska&lt;br&gt;Bankföreningens ståndpunkt, att börsens kostnader för inregistrerings-&lt;br&gt;funktionen bör belasta handelsfunktionen, bygger på rådande förhållanden&lt;br&gt;kan det t.o.m. ifrågasättas om det inte från placerarnas sida är önskvärt&lt;br&gt;med en reglering som eventuellt leder till att de rena transaktions-&lt;br&gt;kostnaderna vid börshandel kan minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det inte som en uppgift för lagstiftaren att styra likviditeten i&lt;br&gt;handeln med fondpapper, eller andra finansiella instrument, till just börs.&lt;br&gt;Det medel som i så fäll skulle behöva tillgripas vore ett lagstadgat mono-&lt;br&gt;pol för börser, eller rent av en enda börs, att organisera handel med&lt;br&gt;inregistrerade fondpapper. Det skulle strida mot en av grundtankarna med&lt;br&gt;den nya lagstiftningen, nämligen att öka förutsättningarna för konkurrens&lt;br&gt;på börsområdet. Enligt min mening bör det ligga på marknaden och dess&lt;br&gt;aktörer att avgöra var de vill förlägga sina värdepapperstransaktioner,&lt;br&gt;vilket borgar för att handeln bedrivs i former som är kostnadseffektiva&lt;br&gt;och fungerar väl. Detta kan mycket väl vara via en börs. Det får heller&lt;br&gt;inte glömmas bort att det ytterst är utgivaren av värdepapperen som&lt;br&gt;avgör om de skall noteras på flera ställen. I utgivarens intresse ligger&lt;br&gt;naturligtvis att likviditeten i värdepapperen inte försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om auktoriserade marknadsplatser förbjöds att organisera handel med&lt;br&gt;fondpapper som är inregistrerade vid en börs, så skulle det innebära en&lt;br&gt;sorts börstvång. Jag har tidigare avvisat tanken på att i lagstiftningen&lt;br&gt;införa en sådan ordning (se avsnitt 3.1.12). Om handeln med in-&lt;br&gt;registrerade fondpapper reserverades för börser skulle också en viss&lt;br&gt;komplikation uppstå om penningmarknaden lät auktorisera sig som&lt;br&gt;marknadsplats. Detta skulle i så fäll innebära att handeln med obliga-&lt;br&gt;tioner på penningmarknaden riskerade att lamslås, eftersom alla&lt;br&gt;obligationslån som för närvarande handlas på penningmarknaden är&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett förbud mot handel med inregistrerade fondpapper vid&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats skulle införas så innebär detta ändock ingen&lt;br&gt;som helst garanti för att börsen skulle få all handel i dessa papper.&lt;br&gt;Handeln kan ändå komma att söka sig andra vägar, såväl inom som utom&lt;br&gt;landet, om affärer över börsen inte kan genomföras effektivt och till&lt;br&gt;priser som är konkurrenskraftiga. Den internationella konkurrensen inom&lt;br&gt;börsområdet ökar ständigt och kan förväntas skärpas än mer när Sverige&lt;br&gt;får delta i EG:s gemensamma marknad för finansiella tjänster. Redan nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekommer betydande handel med svenska värdepapper vid utländska&lt;br&gt;börser och närmandet till EG kommer att avsevärt underlätta kapital-&lt;br&gt;rörelser inom EG- och EES-området och därmed även för svenska bolag&lt;br&gt;att låta notera sina aktier utomlands. För att kunna möta konkurrensen&lt;br&gt;från utländska marknadsplatser och handelssystem fordras enligt min&lt;br&gt;uppfattning att det föreligger konkurrens, åtminstone en potentiell sådan,&lt;br&gt;även på den inhemska, svenska marknaden. Detta är ytterligare ett skäl&lt;br&gt;mot att lagstiftningsvägen låsa handeln med fondpapper till den börs där&lt;br&gt;inregistrering av papperen skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på marknaden finns intresse av att samla handeln i fondpapper&lt;br&gt;till den börs där fondpapperen inregistrerats, kan börsen i och för sig&lt;br&gt;genom avtal med emittentema tillförsäkra sig att notering inte kommer&lt;br&gt;att ske på annan marknadsplats eller genom avtal med börsmedlemmama&lt;br&gt;få dem att förbinda sig att inte handla med inregistrerade fondpapper&lt;br&gt;utanför börsen. Anmärkas bör dock att sådana exklusivitetsavtal kan&lt;br&gt;komma att bedömas som konkurrensbegränsning med skadlig verkan&lt;br&gt;enligt generalklausulen i 2 § konkurrenslagen (1982:729).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god genomlysning av handeln i inregistrerade fondpapper skall&lt;br&gt;kunna upprätthållas - även om denna skulle komma att spridas mellan&lt;br&gt;börs och auktoriserad marknadsplats - i och med att auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats, enligt mitt förslag (avsnitt 3.1.12), skall vara skyldig att&lt;br&gt;inrapportera avslut i sådana fondpapper till börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Deltagande i handeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För deltagande i handeln vid en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats ställs ej - i lagen - krav på medlemskap eller särskilda&lt;br&gt;kvalifikationer. Vilka som skall få delta i handeln avgörs av&lt;br&gt;marknadsplatsen utifrån av denna uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén behandlar inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna behandlar inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Stockholms fondbörs hävdar — med instämmande&lt;br&gt;av Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen — att&lt;br&gt;andra aktörer än de som kan bli börsmedlemmar ej bör få delta i handeln&lt;br&gt;vid auktoriserad marknadsplats. Bankföreningen anför som skäl bl.a. att&lt;br&gt;det är en konkurrensfördel om de stora aktörerna får handla utan&lt;br&gt;mellanhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framgått (avsnitt 3.1.6) skall det krävas&lt;br&gt;medlemskap för att få delta i handeln vid en börs. Som medlemmar skall&lt;br&gt;kunna antas riksbanken och vissa värdepappersinstitut samt sådana&lt;br&gt;utländska företag som i sitt hemland har rätt att delta i börshandel av&lt;br&gt;liknande slag och som där står under tillsyn av myndighet eller annat&lt;br&gt;behörigt organ. Av avgörande betydelse för att börsmedlemskretsen be-&lt;br&gt;gränsats till nämnda aktörer har varit hänsynen till internationella&lt;br&gt;förhållanden. Denna gör sig inte lika starkt gällande i fråga om andra&lt;br&gt;typer av reglerade marknader. Vid en auktoriserad marknadsplats bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför även andra än de uppräknade aktörerna kunna delta. Härigenom Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;öppnas möjlighet för t.ex. institutionella placerare att utföra sina&lt;br&gt;värdepappersaffärer utan anlitande av mellanhänder. Det kan enligt min&lt;br&gt;mening inte vara lagstiftarens uppgift att tvinga alla aktörer att handla&lt;br&gt;genom mellanhand. Tvärtom anser jag att en frihet i detta avseende kan&lt;br&gt;vara ett viktigt inslag i den framtida strukturutvecklingen inom värde-&lt;br&gt;pappershandeln. Det bör påpekas att aktörerna i fråga får handla endast&lt;br&gt;för egen räkning; allt annat kräver tillstånd enligt lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Jag ser heller ingen anledning att i lagstiftningen kräva att de&lt;br&gt;som får handla vid en auktoriserad marknadsplats måste vara anslutna till&lt;br&gt;denna genom medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsplatsen bör själv få bestämma vilka förutsättningar som skall&lt;br&gt;gälla för att få delta i handeln där. De kriterier för deltagande som ställs&lt;br&gt;upp måste bygga på sakliga och objektiva grunder. Den som uppfyller de&lt;br&gt;villkor som har bestämts skall accepteras av marknadsplatsen. Detta&lt;br&gt;följer av att principen om fritt tillträde också skall iakttas av en auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats. Det är inte meningen att en marknadsplats med&lt;br&gt;statlig auktorisation skall vara tillgänglig enbart för vissa i förväg utvalda&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det i lagen ej ställs krav på medlemskap kan detta ändå,&lt;br&gt;beroende på hur handeln vid marknadsplatsen är organiserad, vara en&lt;br&gt;lämplig ordning. I sådana fäll kan naturligtvis förhållandena mellan&lt;br&gt;marknadsplatsen och medlemmarna behöva regleras i särskilda avtal&lt;br&gt;(anslutningsavtal). Exempel på sådana frågor som kan behöva regleras&lt;br&gt;närmare är medlemmarnas upplysningsskyldighet gentemot marknads-&lt;br&gt;platsen, avgiftsuttag, förutsättningarna för vidtagande av disciplinära&lt;br&gt;åtgärder och sanktioner mot medlemmar och deras ombud och hur even-&lt;br&gt;tuella tvister skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 Skillnader mellan auktoriserad marknadsplats och börs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått skall huvuddelen av de grundläggande regler och principer&lt;br&gt;som skall gälla för börser också tillämpas beträffande auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser. I flera viktiga avseenden finns emellertid skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inregistrering av fondpapper skall endast kunna ske vid börser. Detta&lt;br&gt;innebär, som jag tidigare förklarat (se avsnitt 3.2.1), att EG:s regel-&lt;br&gt;system för börser (stock exchanges) inte kan tillämpas på auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser. Det spelar härvid ingen roll om en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats självmant skulle använda sig av samma inregistrerings-&lt;br&gt;regler som avses gälla för börser. En auktoriserad marknadsplats kan inte&lt;br&gt;uppnå &amp;quot;EG:s börsstatus&amp;quot; på annat sätt än genom att söka auktorisation&lt;br&gt;som börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De till inregistreringssystemet hörande reglerna om börsprospekt och&lt;br&gt;halvårsrapporter gäller inte vid notering av fondpapper vid en auktori-&lt;br&gt;serad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För börser krävs att de som deltar i handeln är medlemmar där. Till&lt;br&gt;medlemmar får antas endast vissa angivna aktörer, nämligen riksbanken,&lt;br&gt;värdepappersinstitut och utländska företag med börstillträde i hemlandet.&lt;br&gt;För deltagande i handeln vid auktoriserad marknadsplats ställs ej i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftningen något krav på medlemskap där. Ej heller behöver den som Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;deltar tillhöra den begränsade krets av aktörer som kan bli börsmedlem-&lt;br&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktoriserade marknadsplatser medges större frihet än börser när det&lt;br&gt;gäller kraven för notering av fondpapper och tidpunkten for offentlig-&lt;br&gt;görande av uppgifter om handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett börsdrivande företag skall ha minst fem styrelseledamöter. Ett&lt;br&gt;sådant krav uppställs inte för företag som driver en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats, utan för dessa kommer den minsta styrelsestorlek som&lt;br&gt;föreskrivs i aktiebolagslagen eller lagen om ekonomiska föreningar att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4 Penningmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig målsättning med den nya börslagstiftningen är att den skall&lt;br&gt;kunna vara möjlig att applicera på var och en de tre delmarknader som&lt;br&gt;den svenska värdepappersmarknaden för närvarande består av. Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs kan förväntas söka auktorisation som börs. Detta skulle&lt;br&gt;i så fall medföra - förutsatt att auktorisation beviljas - att vi för aktie-&lt;br&gt;handeln och en del av obligationshandeln får åtminstone en börs som&lt;br&gt;kan omfattas av EG:s regelsystem inom börsområdet. Mycket talar för&lt;br&gt;att det på derivatmarknaden genom OM också blir en auktoriserad börs.&lt;br&gt;OM har regelmässigt vid sina utlandsetableringar strävat efter att få&lt;br&gt;auktorisation som börs, t.ex. OM London Ltd. OM kan därför förmodas&lt;br&gt;vilja ha sådan auktorisation i Sverige, när det blir möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om penningmarknaden ter sig förhållandena måhända inte lika&lt;br&gt;förutsägbara. Redan i anledning av värdepappersmarknadskommitténs&lt;br&gt;förslag framfördes invändningar av grundläggande karaktär mot att låta&lt;br&gt;penningmarknaden inordnas under en generell börslagstiftning som, enligt&lt;br&gt;de kritiska remissinstanserna, i alltför hög grad dikterats av förhållandena&lt;br&gt;på aktiemarknaden. Farhågor har också uttryckts över mitt förslag,&lt;br&gt;varvid bl.a. framförts att det allvarligt skulle försämra förutsättningarna&lt;br&gt;för en väl fungerande penningmarknad i Sverige. Med anledning av den&lt;br&gt;icke obetydliga kritik som förts fram vill jag ge en samlad och mer&lt;br&gt;utförlig beskrivning av penningmarknadens oiganisation, dess funktion&lt;br&gt;och vilka skyddsintressen som gör sig gällande där. Avslutningsvis avser&lt;br&gt;jag att kommentera vad den föreslagna auktorisationsmodellen kan&lt;br&gt;innebära för den handel som i dag förekommer på penningmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknaden har kommit att bli den samlande benämningen för&lt;br&gt;vad som egentligen är två marknader; penningmarknaden och obligations-&lt;br&gt;marknaden. Skillnaden mellan dessa två är i huvudsak löptiderna på de&lt;br&gt;räntebärande värdepapper som är föremål för handel. På penning-&lt;br&gt;marknaden förekommer handel med värdepapper som har en löptid på&lt;br&gt;upp till ett år, t.ex. statsskuldväxlar och certifikat av olika slag. På&lt;br&gt;obligationsmarknaden är löptiderna längre än ett år. Samma gränsdrag-&lt;br&gt;ning görs i många andra länder där man skiljer mellan &amp;quot;money market&amp;quot;&lt;br&gt;och &amp;quot;bond market&amp;quot;. På penning- och obligationsmarknaden förekommer&lt;br&gt;också handel med derivativa instrument, främst terminer. Något som&lt;br&gt;ibland brukar förknippas med penningmarknaden är den s.k. &amp;quot;deposit-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden&amp;quot;. Deposit är det engelska ordet för inlåning. På &amp;quot;deposit- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;marknaden&amp;quot; förekommer vanlig in- och utlåning från en dag upp till ett&lt;br&gt;år, men på standardiserade villkor. &amp;quot;Deposit-marknaden&amp;quot; är alltså ingen&lt;br&gt;värdepappersmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emittentema på penningmarknaden är - sett till andel av uteliggande&lt;br&gt;lån - huvudsakligen staten (50 %), bostadsinstitut (25 %), företag&lt;br&gt;(11 %), finansbolag (6 %), banker (3 %) och övriga (5 %). På obliga-&lt;br&gt;tionsmarknaden utgör bostadsobligationer den största delen (63 %),&lt;br&gt;därefter följer statsobligationer (25 %) och övriga obligationer (12 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva handeln med räntebärande värdepapper skiljer sig inte nämnvärt&lt;br&gt;åt mellan penning- och obligationsmarknaden. Den svenska penning-&lt;br&gt;marknaden, som en gemensam benämning, är en marknadsgarantsmark-&lt;br&gt;nad där köp och försäljning görs upp på telefon mellan marknadens&lt;br&gt;aktörer. Dessa aktörer utgörs av dels banker och värdepappersbolag som&lt;br&gt;har tillstånd enligt 1 kap. 3 § 3 lagen om värdepappersrörelse att handla&lt;br&gt;med finansiella instrument för egen räkning, vilket tillstånd inbegriper&lt;br&gt;verksamhet som marknadsgarant (på engelska market maker), dels stora&lt;br&gt;placerare såsom allmänna pensionsfonden, värdepappersfonder, försäk-&lt;br&gt;ringsbolag och andra företag. Handeln på penningmarknaden brukar delas&lt;br&gt;upp mellan interbank-handel, dvs. handel mellan marknadsgaranter, och&lt;br&gt;kundhandel, dvs. affärer där den ena parten är en &amp;quot;slutlig&amp;quot; placerare.&lt;br&gt;Denna uppdelning brukar de som är marknadsgaranter också göra av sin&lt;br&gt;egen organisation, innebärande att vissa anställda bara handlar interbank&lt;br&gt;och andra bara med &amp;quot;slutliga&amp;quot; placerare, dvs. kunder. En marknadsgarant&lt;br&gt;måste också göra samma uppdelning av sitt eget innehav av värdepapper;&lt;br&gt;en del för handel som marknadsgarant, den s.k. trading-portföljen, och&lt;br&gt;en annan för egna placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om prisläget på penningmarknaden sker sedan hösten 1989&lt;br&gt;bl.a. genom det s.k. PMI-systemet, i vilket vaije marknadsgarant anger&lt;br&gt;till vilka priser han är beredd att köpa eller sälja ett värdepapper. Dessa&lt;br&gt;priser är endast indikativa och är således inte förpliktande för marknads-&lt;br&gt;garanten. Priset anges som ränta, och inte som kurs. Någon information&lt;br&gt;om avslutspriser finns inte i PMI-systemet, vilket är den främsta an-&lt;br&gt;ledningen till att denna handel har ansetts falla utanför gällande börs-&lt;br&gt;definition. Handeln sker som regel i poster från 10 milj.kr. och uppåt.&lt;br&gt;Varje dag genomförs omkring 1 000 affärer. Den dagliga omsättningen&lt;br&gt;i statspapper uppgick under år 1991 till i genomsnitt ca 30 miljarder&lt;br&gt;kronor. Betalning för och leverans av värdepapper sker fortfarande&lt;br&gt;manuellt genom att banker och värdepappersbolag träffas en gång per dag&lt;br&gt;och avvecklar gjorda affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell förutsättning för en marknadsgarantsmarknad är att de som&lt;br&gt;agerar som marknadsgarant kan tjäna pengar på att köpa till ett lägre pris&lt;br&gt;(billigt) och sälja till ett högre (dyrt), vilket är resultatet av olika&lt;br&gt;uppfattningar om dels den framtida prisutvecklingen (ränteläget), dels&lt;br&gt;kreditrisken med en viss placering. Genom att köpa och sälja värdepap-&lt;br&gt;per tar marknadsgaranten ofta en inte obetydlig risk, i avvaktan på att&lt;br&gt;positionen neutraliseras genom att ett värdepapper säljs vidare eller andra&lt;br&gt;värdepapper köps. Om en marknadsgarant skall vara beredd att ta dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positioner, vilket gynnar likviditeten i marknaden, kan det inte krävas att Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;han skall offentliggöra sina egna affärer omedelbart. Ju mindre kredit-&lt;br&gt;risken är desto större betydelse för prissättningen har uppfattningen om&lt;br&gt;den framtida prisutvecklingen. Om samtliga marknadsgaranter skulle ha&lt;br&gt;tillgång till exakt samma information och tolka den på samma sätt saknas&lt;br&gt;det huvudsakliga incitamentet för dessa att köpa och sälja värdepapper&lt;br&gt;sinsemellan. Förutsättningen för en renodlad marknadsgarantsmarknad&lt;br&gt;har då upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknaden, liksom värdepappersmarknaden i övrigt, fyller flera&lt;br&gt;viktiga funktioner i samhällsekonomin: att omfördela sparande och risk,&lt;br&gt;att erbjuda likviditet och att tillhandahålla information (se avsnitt 2).&lt;br&gt;Penningmarknaden svarar därutöver för en annan mycket viktig funktion,&lt;br&gt;nämligen att möjliggöra för riksbanken att bedriva en effektiv penning-&lt;br&gt;politik. Förenklat kan den beskrivas som att riksbanken genom att&lt;br&gt;påverka det svenska ränteläget försvarar den svenska valutans fästa&lt;br&gt;växelkurs. Riksbanken påverkar ränteläget genom att på penningmark-&lt;br&gt;naden köpa och sälja av staten - genom riksgäldskontoret -emitterade&lt;br&gt;värdepapper, varvid riksbanken i princip agerar under samma förutsätt-&lt;br&gt;ningar som övriga aktörer. Således föreligger ett betydande samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt intresse av att det existerar en väl fungerande penningmark-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju mer information som lämnas om ett värdepapper och dess emittent&lt;br&gt;desto säkrare kan marknaden åsätta värdepapperet &amp;quot;rätt&amp;quot; marknadsvärde.&lt;br&gt;Tillgång till utförlig och relevant information utgör en del av skyddet för&lt;br&gt;dem som placerar sitt kapital i värdepapper. Detta gäller också penning-&lt;br&gt;marknaden, även om informationsbehovet för de finansiella instrument&lt;br&gt;som omsätts där inte kan anses vara fullt lika omfattande som för aktier.&lt;br&gt;För att kunna bedöma ett penningmarknadsinstruments värde räcker det&lt;br&gt;oftast med att känna till avkastningen på alternativa placeringar under&lt;br&gt;instrumentets löptid och riskerna för att emittenten inte skall kunna&lt;br&gt;uppfylla sina skyldigheter gentemot instrumentets innehavare. En aktie&lt;br&gt;innebär rätt till andel i all framtida avkastning på ett företags tillgångar,&lt;br&gt;efter det att andra kontrahenter fått sina avtal med företaget uppfyllda.&lt;br&gt;Värdet av andelsrätten blir därmed beroende av en mångfald av faktorer&lt;br&gt;i och kring företagets verksamhet. Informationsbehovet beträffånde aktier&lt;br&gt;kan därför i princip karaktäriseras som obegränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapper emitterade av staten anses inte vara förenade med någon&lt;br&gt;kreditrisk och därför speglar prissättningen av statspapper ganska väl&lt;br&gt;marknadens bedömning av det allmänna ränteläget. Bristande information&lt;br&gt;från penningmarknaden om handeln kan medföra att de bedömningar av&lt;br&gt;ränteläget som görs på värdepappersmarknaden i övrigt blir osäkra. Detta&lt;br&gt;kan innebära att kostnaden för att låna kapital blir högre än vad den&lt;br&gt;annars kunde ha blivit. Om så blir fallet påverkas i sin tur t.ex. statens&lt;br&gt;kostnad för statsskulden, kostnaden för bostadsbyggande och industriella&lt;br&gt;investeringar. Riksbanksfullmäktige, riksgäldskontoret, styrelsen för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs, Stadshypotekskassan och dåvarande Svenska&lt;br&gt;Försäkringsbolags Riksförbund har i sina remissvar på kommitténs&lt;br&gt;betänkande framhållit behovet av ökad genomlysning av penningmark-&lt;br&gt;naden, särskilt vad avser avslutsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts har staten ett starkt intresse av en väl fungerande penning- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;marknad för att kunna finansiera statsskulden genom lån på marknaden&lt;br&gt;och för att bedriva penningpolitik. Samtidigt finns krav på en väl&lt;br&gt;genomlyst marknad för att mi ni mera såväl statens som andra emittenters&lt;br&gt;upplåningskostnad. Jag kan inte se att dessa olika intressen skulle vara&lt;br&gt;oförenliga. Enligt min mening ligger i kravet på information från själva&lt;br&gt;penningmarknaden att ränteläget på marknaden blir allmänt känt. Detta&lt;br&gt;kan uppnås genom att även uppgifter från marknadsplatsen om avsluts-&lt;br&gt;priser och omsatt volym blir offentliga. Något krav på att det även skall&lt;br&gt;redovisas vilka parterna är i det enskilda transaktionerna avses ej att&lt;br&gt;ställas i lagstiftningen (se avsnitt 3.1.12). Sådan information skulle i och&lt;br&gt;för sig kunna vara av intresse och eventuellt ge en tydligare bild av&lt;br&gt;marknadsförhållandena, men om den typen av information offentliggörs&lt;br&gt;riskerar grunden för en marknadsgarantsmarknad att ryckas undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera av remissvaren på kommitténs betänkande anförs som en grund&lt;br&gt;för betänkligheterna mot en lagreglering av penningmarknaden att denna&lt;br&gt;- till skillnad från aktiemarknaden - enbart är en grosshandeisinriktad&lt;br&gt;marknad och att handeln bedrivs av professionella aktörer som själva kan&lt;br&gt;tillvarata sina intressen. Detta är förvisso riktigt. Emellertid är intresset&lt;br&gt;kring penningmarknaden, som framgått, inte koncentrerat till enbart&lt;br&gt;aktörerna på denna marknad. Vad som sker på penningmarknaden styr&lt;br&gt;i stor utsträckning det allmänna ränteläget i den svenska ekonomin.&lt;br&gt;Marknaden får därmed - åtminstone indirekt - betydelse för praktiskt&lt;br&gt;taget samtliga personer i landet. Detta förhållande talar i sig för en större&lt;br&gt;genomlysning av penningmarknaden, särskilt som denna enligt min&lt;br&gt;mening kan förverkligas utan att marknadens funktion skall behöva&lt;br&gt;försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den typ av informationsgivning som förekommer på penningmarknaden&lt;br&gt;genom PMI utgör enligt min mening inte en sådan förmedlingsverksam-&lt;br&gt;het som kräver tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse. Detta&lt;br&gt;grundas på att PMI är ett rent informationssystem. Om den nuvarande&lt;br&gt;organisationen av penningmarknaden behölls skulle den alltså inte träffas&lt;br&gt;eller omfattas av tillståndsplikt enligt nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna börslagstiftningen ger möjlighet att söka auktorisation&lt;br&gt;som börs eller marknadsplats. Penningmarknaden borde, om det finns&lt;br&gt;önskemål om detta, med vissa förändringar kunna bli möjlig att auk-&lt;br&gt;torisera som marknadsplats. De viktigaste förändringarna som måste&lt;br&gt;vidtas är följande. För att kunna få en auktorisation som marknadsplats&lt;br&gt;måste det till att börja med finnas ett företag som kan stå som organisatör&lt;br&gt;av marknaden och som därmed kan söka auktorisation. Detta skulle&lt;br&gt;exempelvis kunna vara PMI som i dag svarar för ett väl fungerande&lt;br&gt;informationssystem på penningmarknaden. Möjlighet finns naturligtvis&lt;br&gt;också att bilda ett nytt företag för ändamålet. Aktörer vid marknadsplats-&lt;br&gt;en skulle, med hänsyn till principen om fritt tillträde, de som uppfyller&lt;br&gt;av marknadsplatsen uppställda generella krav kunna bli. Det innebär för&lt;br&gt;penningmarknaden att det kan bli nödvändigt att utvidga kretsen av&lt;br&gt;aktörer på marknaden. Auktorisation som marknadsplats innebär också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att mer utförlig information om handeln måste lämnas. Utöver uppgifter Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;om köp- och säljpris som för närvarande lämnas, måste avslutspriser och&lt;br&gt;omsättningsuppgifter, avseende marknaden som helhet, offentliggöras av&lt;br&gt;marknadsplatsen inom viss tid. Vidare kommer det krävas att marknads-&lt;br&gt;platsen upprättar skriftliga regler om hur handeln är organiserad och&lt;br&gt;avsedd att bedrivas. Sådana regler kan mycket väl upprättas i samråd&lt;br&gt;med på marknadsplatsen verksamma aktörer, eller deras branschorganisa-&lt;br&gt;tioner. På aktiemarknaden fyller Aktiemarknadsbolagens Förening en&lt;br&gt;liknande uppgift vid förhandlingar om inregistreringskontraktet vid&lt;br&gt;Stockholms fondbörs. Marknadsplatsen skall också se till att dessa regler&lt;br&gt;följs och samtidigt ha en viss kontroll av prisutvecklingen för att kunna&lt;br&gt;upptäcka onormala prisförändringar som kan vara resultat av otillåten&lt;br&gt;insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att de förändringar av penningmarknaden som krävs&lt;br&gt;för auktorisation som marknadsplats inte är av så genomgripande slag att&lt;br&gt;dess funktion och nytta på den svenska värdepappersmarknaden skulle&lt;br&gt;komma att äventyras. Tvärtom bör det med föreslagen reglering vara&lt;br&gt;förhållandevis enkelt att inlemma penningmarknaden i regelsystemet utan&lt;br&gt;att man över huvud taget påverkar den existerande strukturen på mark-&lt;br&gt;naden. Regelverket är därför enligt min mening snarare en möjlighet än&lt;br&gt;ett hot när det gäller marknadens framtida utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här har angetts vilka förändringar som är nödvändiga för att penning-&lt;br&gt;marknaden skall kunna auktoriseras som marknadsplats. Avsikten härmed&lt;br&gt;har inte varit att utesluta auktorisationsformen börs för penningmarknad-&lt;br&gt;en. För en sådan auktorisation krävs emellertid en del ytterligare för-&lt;br&gt;ändringar utöver de nu redovisade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som jag vill beröra i detta sammanhang är själva auktorisa-&lt;br&gt;tionsförfarandet. Som framgått ovan bedriver riksbanken penningpolitiken&lt;br&gt;bl.a. genom att på penningmarknaden köpa och sälja av staten utgivna&lt;br&gt;värdepapper. Det finns därför ett starkt intresse av en väl fungerande&lt;br&gt;marknad för statspapper, som naturligtvis också bör tillgodose de övriga&lt;br&gt;samhällsintressen jag tidigare nämnt. Staten är också som emittent mån&lt;br&gt;om att det finns klara regler för hur handeln med statspapper går till och&lt;br&gt;att handeln sker i sådana former att förtroendet för dessa värdepapper&lt;br&gt;kan upprätthållas. Jag anser därför att finansinspektionen vid auktorisa-&lt;br&gt;tion av en börs eller marknadsplats, där avsikten är att notera och handla&lt;br&gt;med statspapper, bör samråda med riksbanken, som därvid kan granska&lt;br&gt;handelsregler och andra förhållanden som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;möjligheten för banken att bedriva penningpolitik. Vidare har riksbanken&lt;br&gt;möjlighet att fortlöpande hos finansinspektionen påtala förhållanden på&lt;br&gt;marknaden som med hänsyn till riksbankens krav på en väl fungerande&lt;br&gt;marknad behöver åtgärdas. Jag vill dock poängtera att det på en marknad&lt;br&gt;för statspapper även kan förekomma handel med andra räntebärande&lt;br&gt;instrument, t.ex. bostadsobligationer och olika typer av certifikat, men&lt;br&gt;det förutsätter naturligtvis medverkan av emittentema av dessa värdepap-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om penningmarknadens framtida status har omedelbar relevans Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;vad gäller möjligheten för värdepappersfonder att placera sina tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sådana finansiella instrument som förekommer på denna marknad.&lt;br&gt;Värdepappersfonder får nämligen till största delen placera sina tillgångar&lt;br&gt;enbart i finansiella instrument som är eller avses bli inregistrerade vid en&lt;br&gt;fondbörs eller föremål för handel vid någon annan reglerad marknad som&lt;br&gt;är öppen för allmänheten (18 § lagen om värdepappersfonder). Denna&lt;br&gt;regel, som överensstämmer med EG:s direktiv på området, innebär att&lt;br&gt;penningmarknadsinstrument skulle fälla utanför en värdepappersfonds&lt;br&gt;piaceringsaltemativ om inte penningmarknaden anses som &amp;quot;annan&lt;br&gt;reglerad marknad&amp;quot; — frånsett högst 10 % av fondens tillgångar som får&lt;br&gt;placeras fritt. I motiven till lagen om värdepappersfonder behandlades&lt;br&gt;frågan om handeln på penningmarknaden kunde anses ske på en reglerad&lt;br&gt;marknad (prop. 1989/90:153 s. 62 och 63). Mot bakgrund av ett&lt;br&gt;resonemang som utmynnade i att handeln på penningmarknaden om-&lt;br&gt;gärdas av regler, både direkt genom avtal och indirekt genom inspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn, konstaterade föredragande statsrådet att det fanns fog för&lt;br&gt;att hävda att penningmarknaden i detta sammanhang var att anse som en&lt;br&gt;reglerad marknad. Föredraganden underströk dock att därmed inte tagits&lt;br&gt;ställning till värdepappersmarknadskommitténs förslag om en eventuell&lt;br&gt;reglering av penningmarknaden, utan den frågan skulle tas upp vid bered-&lt;br&gt;ningen av kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid hearingen har det framförts att bedömningen att penningmarknaden&lt;br&gt;är att anse som reglerad inte kan förändras enbart på grund av den&lt;br&gt;lagstiftning som nu föreslås. Enligt min mening har det mindre betydelse&lt;br&gt;vilken bedömning ett enskilt land gör, utan den avgörande frågan är vad&lt;br&gt;man inom EG lägger i begreppet &amp;quot;another regulated market ... which&lt;br&gt;operates regulary and is recognized and open to the public&amp;quot; (artikel 19&lt;br&gt;i EG:s Ucits-direktiv) vilket i den svenska lagen om värdepappersfonder&lt;br&gt;motsvaras av &amp;quot;reglerad marknad som är öppen för allmänheten&amp;quot;. Syftet&lt;br&gt;med begränsningen för värdepappersfonderna till sådan marknad är att&lt;br&gt;fonden dels omedelbart skall kunna sälja värdepapper, för vilket behövs&lt;br&gt;en likvid marknad, dels att värdet på fondens tillgångar lätt skall kunna&lt;br&gt;fastställas med ledning av noteringar på en marknad. Enligt vad jag har&lt;br&gt;inhämtat innebär uttrycket &amp;quot;öppen för allmänheten&amp;quot; att en marknad måste&lt;br&gt;vara bredare än att bara bestå av transaktioner mellan centralbank och&lt;br&gt;särskilt utvalda institut. Vidare anses det uteslutet att en självreglerad&lt;br&gt;marknad ryms inom begreppet &amp;quot;reglerad marknad&amp;quot;; marknaden måste&lt;br&gt;vara föremål för en offentlig reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen i nämnda proposition att penningmarknaden var att betrakta&lt;br&gt;som reglerad byggde på att en av aktörerna, riksgäldskontoret, tecknade&lt;br&gt;återförsäljaravtal med marknadsgaranter i statsskuldväxlar och att inspek-&lt;br&gt;tionen har tillsyn över vissa av aktörerna på marknaden. Detta måste&lt;br&gt;närmast ses som en självreglering. Dessutom begränsas regleringen till&lt;br&gt;dels institut under tillsyn, dels marknadsgaranter med återförsäljaravtal.&lt;br&gt;Mot bakgrund av vad som tycks vara tolkningen inom EG kan jag inte&lt;br&gt;komma till annan slutsats, oberoende av vad som sagts tidigare, än att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penningmarknaden i nuvarande form inte kan anses som en sådan Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;&amp;quot;reglerad marknad som är öppen for allmänheten&amp;quot; som föreskrivs i Ucits-&lt;br&gt;direktivet. Detta betyder att värdepappersfonder som önskar tillträde till&lt;br&gt;EG:s marknad och därför måste uppfylla 18 § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;fonder, och därmed Ucits-direktivet, inte får placera i penningmarknads-&lt;br&gt;instrument, om man bortser från fria kvoten på 10 % av fondens värde&lt;br&gt;och obligationer som är inregistrerade på börs. Däremot torde det vara&lt;br&gt;möjligt for ett företag som har en värdepappersfond som t.ex. placerar&lt;br&gt;övervägande del av sina tillgångar på den svenska penningmarknaden, att&lt;br&gt;söka särskilt tillstånd med stöd av 3 § lagen om värdepappersfonder.&lt;br&gt;Detta förutsätter att företaget står under tillsyn och att placeringsbe-&lt;br&gt;stämmelsema i mer väsentlig omfattning skiljer sig från vad som gäller&lt;br&gt;enligt 17-25 §§ nämnda lag (se prop. 1989/90:153 s. 37 och 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i en skrivelse till lagrådet (Lagrådets dnr&lt;br&gt;16/92) framfört synpunkter på regeringens ställningstagande i frågan om&lt;br&gt;penningmarknaden skall anses som en reglerad marknad i den mening&lt;br&gt;som avses i 18 § lagen om värdepappersfonder. Bankföreningen har&lt;br&gt;därvid bl.a. hänvisat till två yttranden som getts in till finansdeparte-&lt;br&gt;mentet under lagstiftningsarbetet. Det ena av dessa yttranden har&lt;br&gt;avlämnats gemensamt med Svenska Fondhandlareföreningen och&lt;br&gt;Fondbolagens Förening. Jag vill här ge några kommentarer till skrivel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som även framgick av lagrådsremissen är ändringen i den nämnda&lt;br&gt;paragrafen en följd av att det i Sverige vid sidan av börs införs en annan&lt;br&gt;form av reglerad marknad, auktoriserad marknadsplats. Ändringen i 18 §&lt;br&gt;är således inte, såsom bankföreningen i skrivelsen till lagrådet påstår,&lt;br&gt;föranledd av regeringens bedömning i frågan om penningmarknaden kan&lt;br&gt;anses vara en sådan reglerad marknad som avses i paragrafen. Denna&lt;br&gt;bedömning bygger på uppgifter som inhämtats från EG-kommissionen om&lt;br&gt;innebörden av begreppet reglerad marknad i EG:s Ucits-direktiv. Bl.a.&lt;br&gt;på grundval av dessa uppgifter har regeringen, som också framgick av&lt;br&gt;lagrådsremissen, kommit till slutsatsen att marknaden för att uppfylla&lt;br&gt;direktivets krav måste vara föremål för en offentlig reglering på ett sätt&lt;br&gt;som inte är fallet nu. Föreningarna delar inte den angivna bedömning-&lt;br&gt;en utan menar att penningmarknaden innehåller tillräckliga element av&lt;br&gt;offentlig reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna efterlyser härutöver besked om vilka förändringar av&lt;br&gt;penningmarknaden som måste till för att den skall uppfylla kraven på en&lt;br&gt;reglerad marknad. Den nya börslagstiftningen kommer som framgått att&lt;br&gt;erbjuda två former av offentligt reglerade marknader i Sverige och det&lt;br&gt;har ansetts att båda dessa former bör anges uttryckligen i 18 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder. Liknande följdändringar görs för övrigt även i andra&lt;br&gt;lagar, se t.ex. 15 § lagen om allemanssparande och 8 kap. 7 § konkurs-&lt;br&gt;lagen. Av den nya lagstiftningen framgår vilka krav som ställs för att&lt;br&gt;erhålla auktorisation som börs eller marknadsplats. I fråga om penning-&lt;br&gt;marknaden har dessutom, tidigare i detta avsnitt, preciserats vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakliga ändringar som måste vidtas för auktorisation som mark- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;nadsplats. Utöver vad jag redan har angett ser jag ingen anledning att vid&lt;br&gt;sidan av den nya börslagstiftningen närmare ange regler eller krav som&lt;br&gt;måste vara uppfyllda för att en svensk marknad, som inte har auktorisa-&lt;br&gt;tion som börs eller marknadsplats, skall betraktas som en reglerad&lt;br&gt;marknad. En sådan precisering skulle dessutom innebära att det skapades&lt;br&gt;något slags tredje auktorisationsform enbart med tanke på värdepappers-&lt;br&gt;fondernas placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ifrågasätts om inte regeringens förslag strider mot Ucits-&lt;br&gt;direktivet, eftersom en auktoriserad marknadsplats kan vara en liten&lt;br&gt;marknad som inte tillgodoser behovet av likviditet. Jag vill med&lt;br&gt;anledning härav påpeka att fondpapper inte får noteras vid en auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats, om det inte föreligger förutsättningar för att det&lt;br&gt;skall kunna utvecklas en regelbunden handel med fondpapperen (se&lt;br&gt;avsnitt 3.2.1). För att en fond skall få göra placeringar på en auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats, annat än i begränsad omfattning, krävs dessutom&lt;br&gt;att marknadsplatsen finns angiven i fondbestämmelsema — vilka skall&lt;br&gt;vara godkända av finansinspektionen — eller har godkänts av regeringen&lt;br&gt;eller finansinspektionen för sådana placeringar (18 § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persfonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det görs också gällande att regeringens förslag skulle innebära en mer&lt;br&gt;långtgående reglering av penningmarknaden än vad som gäller i andra&lt;br&gt;EG-länder. Jag delar inte den uppfattningen. Auktorisation som mark-&lt;br&gt;nadsplats är frivillig och några genomgripande förändringar av handeln&lt;br&gt;på penningmarknaden torde, som framgått, inte erfordras för sådan&lt;br&gt;auktorisation. Dessutom utgör lagstiftningen inte något hinder för&lt;br&gt;värdepappershandel som bedrivs inom en grupp av aktörer som slutit sig&lt;br&gt;samman för att handla med varandra, t.ex. i formen av en interbank-&lt;br&gt;marknad (se specialmotiveringen till 1 kap. 1 § första stycket). Sådan&lt;br&gt;verksamhet är nämligen ej möjlig att få auktorisation för och den är inte&lt;br&gt;heller tillståndspliktig enligt lagen om värdepappersrörelse. Detta skall&lt;br&gt;jämföras med penningmarknaderna i t.ex. England, Tyskland och&lt;br&gt;Frankrike, som är underställda omfattande offentlig reglering och föremål&lt;br&gt;för tillsyn. Om man ser till förhållanden utanför EG kan nämnas att det&lt;br&gt;i USA finns en särskild lagstiftning som reglerar marknaden för statliga&lt;br&gt;värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Clearing av optioner och terminer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nya, utvidgade regler för företag som bedriver&lt;br&gt;clearingverksamhet avseende optioner och terminer införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om optioner och terminer i lagen om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument förs över till den nya lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar kommitténs förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Svenska Bankföreningen och OM anför att&lt;br&gt;lagstiftningen om clearingverksamhet inte bör begränsas till optioner och&lt;br&gt;terminer utan avse samtliga typer av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeringen har nyligen tillsatt en clearing -&lt;br&gt;utredning (Dir 1991:111) som har fått i uppgift att göra en översyn av&lt;br&gt;clearing samt betalning och leverans av värdepapper på den svenska&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. En huvuduppgift för utredningen är att överväga&lt;br&gt;vilka lagändringar och andra åtgärder som är påkallade för att dessa&lt;br&gt;verksamheter skall ske på ett effektivt och säkert sätt samt uppfylla&lt;br&gt;internationellt ställda krav. Resultatet av denna utredning måste enligt&lt;br&gt;min mening avvaktas innan det är möjligt att skapa ett heltäckande&lt;br&gt;regelsystem för clearing och avveckling. Därför behandlas i det här&lt;br&gt;ärendet endast den typ av clearingverksamhet som omfettas av kommit-&lt;br&gt;téns förslag och som det därmed finns beslutsunderlag för, nämligen&lt;br&gt;clearing av optioner och terminer. Några missförhållanden som gör det&lt;br&gt;nödvändigt med en omedelbar lagreglering även av clearingverksamhet&lt;br&gt;avseende andra finansiella instrument har inte heller framträtt eller ens&lt;br&gt;påståtts föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är det för närvarande bara OM som bedriver clearing av&lt;br&gt;optioner och terminer. OM:s clearing kan beskrivas enligt följande.&lt;br&gt;Sedan ett options- eller terminsavtal träffats på OM:s marknadsplats,&lt;br&gt;överlämnas det till clearingen. OM inträder därefter som part i avtalet&lt;br&gt;varigenom partsförhållandet mellan den ursprungliga säljaren och köparen&lt;br&gt;bryts. Ansvaret för att avtalet fullföljs övergår därmed på OM. När en&lt;br&gt;part önskar utnyttja t.ex. en option utser OM genom ett slumpmässigt&lt;br&gt;förfarande den motpart som har att fullfölja det han genom avtalet har&lt;br&gt;utfäst sig. För att försäkra sig om att en part kan fullfölja en affär kräver&lt;br&gt;OM säkerhet för gjorda åtaganden. Options- och terminsavtal kan också&lt;br&gt;lämnas till OM:s clearing utan att ha träffats på OM:s marknadsplats. Så&lt;br&gt;är fellet med exempelvis terminskontrakt avseende vissa räntebärande&lt;br&gt;papper som handlas direkt mellan penningmarknadens aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett liknande system var tänkt att tillämpas av penningmarknadscentral-&lt;br&gt;en avseende räntebärande värdepapper. I stället för att inträda som part&lt;br&gt;i alla avtal var tanken där att centralen mot säkerhet i sålda värdepapper&lt;br&gt;skulle garantera att avtalen fullföljdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för en effektiv handel i större skala med optioner och Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;terminer är att en clearingorganisation tar på sig ansvaret för att avtalen&lt;br&gt;infrias. Genom att clearingorganisationen på ett eller annat sätt garanterar&lt;br&gt;att samtliga avtal kommer att fullföljas övertar den också de risker som&lt;br&gt;är förbundna med avtalen. Samtidigt innebär detta att riskerna koncen-&lt;br&gt;treras till en part, vilket gör systemet sårbart. Dessa risker kan vara&lt;br&gt;betydande och är dessutom inte kända vid avtalstillfället, eftersom full-&lt;br&gt;följandet av options- och terminsavtal ofta sker långt efter det att det&lt;br&gt;ursprungliga avtalet träffats. För att upprätthålla allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för värdepappersmarknaden är det enligt min mening angeläget att för-&lt;br&gt;söka mini mera de risker som finns i denna typ av clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta syfte infördes i lagen om handel med finansiella instrument&lt;br&gt;bestämmelser om krav på betryggande säkerhet vid options- och termins-&lt;br&gt;handel. Riskerna kan begränsas ytterligare bl.a. genom att det ställs krav&lt;br&gt;på de medlemmar som får anslutas till en clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid är det inte möjligt att helt eliminera riskerna vid clearing-&lt;br&gt;verksamhet. Det är inte heller önskvärt att tillgripa en reglering som kan&lt;br&gt;hämma effektiviteten på värdepappersmarknaden. För att ändå tillgodose&lt;br&gt;ett rimligt krav på stabilitet på marknaden bör enligt min mening vissa&lt;br&gt;krav ställas på clearingorganisationer, bl.a. vad gäller eget kapital. Jag&lt;br&gt;återkommer i det följande till hur dessa krav närmare bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom mitt förslag skapas en särskild reglering för företag som&lt;br&gt;bedriver clearingverksamhet med optioner och terminer. Sådana centrala&lt;br&gt;bestämmelser för clearingverksamhet som nu finns i 2 kap. lagen om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument bör därför föras över till den lag som&lt;br&gt;här föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Tillståndskrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillståndsplikt införs för verksamhet som går ut på&lt;br&gt;att i options- eller terminsavtal inträda som part eller på annat sätt&lt;br&gt;garantera fullgörandet av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillstånd fordras att den planerade verksamheten kan antas&lt;br&gt;komma att uppfylla vissa grundläggande kvalitets- och sundhets-&lt;br&gt;krav. Bl.a. skall det finnas ändamålsenliga regler för hur clearing-&lt;br&gt;en skall gå till. Vidare skall tillfredsställande säkerhets- och&lt;br&gt;kontrollsystem finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får meddelas aktiebolag eller ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd prövas av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna reser inga invändningar mot kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Finansinspektionen framhåller att det bör krävas&lt;br&gt;tillstånd från inspektionen för att en clearingorganisation skall få bedriva&lt;br&gt;annan verksamhet jämte clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Liksom beträffånde auktorisation av börser Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;och marknadsplatser bör i lagen ställas upp vissa grundläggande krav på&lt;br&gt;företagen och deras verksamhet för att tillstånd skall kunna meddelas.&lt;br&gt;Till frågan vilka krav som bör ställas för tillstånd återkommer jag i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den typ av clearing som innebär att clearingorganisationen inträder&lt;br&gt;som part i avtalet eller på annat sätt garanterar att avtalet fullgörs, är&lt;br&gt;förenad med speciella risker for clearingorganisationen. Eftersom ett&lt;br&gt;fällissemang hos clearingorganisationen kan få allvarliga skadeverkningar&lt;br&gt;för kunderna, är det inte tillräckligt att lagstiftningen innehåller krav i&lt;br&gt;fråga om ställande av säkerheter och om likviditeten hos de finansiella&lt;br&gt;instrument som är föremål för den angivna typen av clearingverksamhet.&lt;br&gt;Det är också nödvändigt att det sker en kvalitativ prövning av de företag&lt;br&gt;som driver verksamheten. Detta kan åstadkommas genom att verksam-&lt;br&gt;heten blir föremål för tillståndsprövning och tillsyn. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att sådan clearingverksamhet som nu diskuterats - dvs. clearing av&lt;br&gt;optioner och terminer där clearingoiganisationen inträder som part eller&lt;br&gt;på annat sätt garanterar att avtalet fullgörs - skall få drivas bara efter&lt;br&gt;särskilt tillstånd och stå under tillsyn. Liksom för börser bör tillstånds-&lt;br&gt;prövning och tillsyn ombesöijas av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för principen om god genomlysning bör tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen i huvudsak ske utifrån de grunder som angetts för auktorisation&lt;br&gt;av börser och marknadsplatser (se avsnitt 3.1.3). Härav följer bl.a. att&lt;br&gt;det skall finnas ändamålsenliga regler för hur clearingen skall gå till.&lt;br&gt;Sådana regler bör - utöver vad som framgått av vad som anförts be-&lt;br&gt;träffande motsvarande regler för börs - innehålla föreskrifter om risk-&lt;br&gt;och säkerhetshanteringen. Dessa regler bör vara tillgängliga för den som&lt;br&gt;vill ta del av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som anförts beträffånde börsverksamhet anser jag att&lt;br&gt;clearingverksamhet bör få bedrivas enbart av aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en clearingoiganisation bör tillämpas samma principer som för en&lt;br&gt;börs vad avser sidoverksamhet och förvärv av organisationsaktier m.m.&lt;br&gt;(se avsnitt 3.1.5). Det bör dock ägnas särskild uppmärksamhet åt att&lt;br&gt;företag som bedriver clearingverksamhet inte bedriver annan verksamhet&lt;br&gt;som kan riskera att kapitalet till skydd för clearingen går förlorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Finansiella resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett aktiebolag som bedriver clearingverksamhet skall&lt;br&gt;ha ett aktiekapital som är tillräckligt stort med hänsyn till verksam-&lt;br&gt;hetens art och omfattning. För ekonomisk förening gäller motsvaran-&lt;br&gt;de krav summan av gjorda medlemsinsatser och förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ha kapital, garanti, försäkring eller&lt;br&gt;liknande som ger kunderna ett tillfredsställande skydd mot förluster&lt;br&gt;som kan drabba dem till följd av clearingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: För andra än Stockholms fondbörs föreslår&lt;br&gt;kommittén följande. Om clearingverksamhet bedrivs av ett aktiebolag&lt;br&gt;skall detta ha ett aktiekapital på minst 25 milj.kr. Om verksamheten i&lt;br&gt;stället bedrivs av en ekonomisk förening skall summan av gjorda med-&lt;br&gt;lemsinsatser och förlagsinsatser uppgå till samma belopp. I de fåll ett&lt;br&gt;bolag eller en ekonomisk förening driver både börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet skall aktiekapitalet resp, insatserna uppgå till minst 35 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver föreslår kommittén att en clearingorganisation skall ha ett&lt;br&gt;eget kapital som motsvarar lägst fem procent av det sammanlagda&lt;br&gt;behovet av säkerhet för samtliga kunder under en dag beräknat genom-&lt;br&gt;snittligt för den senast förflutna sexmånadersperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna kommenterar inte&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Bankorganisationerna och&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen efterlyser dock, beträffånde kravet på&lt;br&gt;kapitaltäckning på fem procent av det totala säkerhetssaldot, en möjlighet&lt;br&gt;för bankinspektionen att sätta ned kravet om det inte är sakligt motiverat&lt;br&gt;i det enskilda fallet. Man framhåller dock att konkurrensneutraliteten&lt;br&gt;måste upprätthållas. OM framför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 2 § lagen om handel med finan-&lt;br&gt;siella instrument skall en clearingoiganisation se till att betryggande&lt;br&gt;säkerhet för gjorda åtaganden ställs och att sådan säkerhet vidmakthålls&lt;br&gt;så länge åtagandet består. Säkerheten skall anses betryggande om det kan&lt;br&gt;antas att åtagandet kan avvecklas utan att ytterligare kapital behöver&lt;br&gt;tillskjutas. I lagen anges inte närmare hur stor säkerheten bör vara, utan&lt;br&gt;det åligger clearingorganisationen att se till att säkerhetssystemet får en&lt;br&gt;lämplig utformning. Det ankommer på finansinspektionen som tillsyns-&lt;br&gt;myndighet att övervaka att detta följs. Lagen ger också möjlighet för&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om säkerhetskravets utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetssystemet hos en clearingoiganisation skall vara så betryggande&lt;br&gt;utformat att risken för att oiganisationen skall behöva infria sitt&lt;br&gt;garantiåtagande gentemot kunderna minimeras. Man kan emellertid aldrig&lt;br&gt;helt utesluta att sådana situationer ändå uppstår. I dessa fåll utgör&lt;br&gt;clearingorganisationens eget kapital den yttersta säkerheten för att dess&lt;br&gt;garantiåtagande uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingorganisationen kan också ådra sig ersättningsskyldighet för Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;olika fel som uppstår i verksamheten. Det kan vara fel som begås av&lt;br&gt;anställda eller tekniska fel for vilka clearingorganisationen inte kom-&lt;br&gt;penseras av någon utomstående. Sådan ersättningsskyldighet kan natur-&lt;br&gt;ligtvis uppkomma i allehanda typer av verksamheter och är därför i och&lt;br&gt;för sig inte något speciellt för clearingverksamhet. En statlig auktorisa-&lt;br&gt;tion motiverar emellertid, enligt min mening, särskilda hänsynstaganden&lt;br&gt;även i detta avseende. Ett auktoriserat företag bör ha större ekonomiska&lt;br&gt;möjligheter att klara av ersättningskrav än vad som gäller företag i&lt;br&gt;allmänhet. Visst reservkapital bör därför finnas hos clearingorganisation-&lt;br&gt;en även för angivna typer av anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I analogi med vad som anförts beträffande börser finns det även från&lt;br&gt;mer allmänna synpunkter skäl att ställa krav på god finansiell styrka hos&lt;br&gt;företag som får tillstånd för clearingverksamhet. Detta bör bidra till att&lt;br&gt;verksamheten får viss varaktighet och stabilitet. Därmed kan det all-&lt;br&gt;männa förtroendet för clearingverksamhet också lättare upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kapitalkrav som kommittén ställer upp för clearingorganisationer&lt;br&gt;består av två komponenter, dels ett fest minimibelopp för bolagets eller&lt;br&gt;den ekonomiska föreningens aktiekapital resp, medlems- och förlags-&lt;br&gt;insatser (25 milj.kr.), dels ett krav på att företagets egna kapital skall&lt;br&gt;motsvara en viss minsta andel (5 %) av det genomsnittliga säkerhetsbe-&lt;br&gt;hovet per dag för samtliga kunder under det senaste halvåret. Metoden&lt;br&gt;är utformad efter mönster i finländsk lagstiftning. Tanken med det senare&lt;br&gt;ledet är naturligtvis att kapitalkravet löpande skall anpassas till volymför-&lt;br&gt;ändringar i verksamheten. Därvid har kommittén valt en genomsnitts-&lt;br&gt;metod för att inte clearingorganisationens kapital skall behöva höjas vid&lt;br&gt;enbart tillfälliga variationer och för att organisationen vid bestående&lt;br&gt;förändringar skall få rimlig tid på sig att vidta erforderliga åtgärder för&lt;br&gt;att höja kapitalet. Kravet på ett visst minsta aktiekapital kan ses som ett&lt;br&gt;uttryck for att vissa av de risker som belastar clearingorganisationen är&lt;br&gt;oberoende av omfattningen av verksamheten. Detta förslag är enligt min&lt;br&gt;bedömning inte helt tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att kravet på kapitalstyrka bör, som redan tidigare fram-&lt;br&gt;hållits, sättas med utgångspunkt från de risker som verksamheten faktiskt&lt;br&gt;belastas av. Det är nödvändigt att beakta både de risker som uppkommer&lt;br&gt;till följd av att clearingorganisationen står som garant för avtalen och&lt;br&gt;sådana risker som är förenade med själva verksamheten. Omfattningen&lt;br&gt;av dessa risker är inte bara beroende av omfattningen av verksamheten,&lt;br&gt;utan också verksamhetens art, liksom förekomsten av olika säkerhets-&lt;br&gt;arrangemang, försäkringar och andra avtal som bidrar till att begränsa&lt;br&gt;clearingorganisationens risktagande. Det är därför nödvändigt att anpassa&lt;br&gt;kapitalkraven till verksamhetsförhållandena i vaije enskilt fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en uppfettning om omfattningen av de risker clearingen&lt;br&gt;belastas med till följd av sitt garantiåtagande, är det till att bölja med&lt;br&gt;nödvändigt att försöka bedöma sannolikheten för att någon clearingmed-&lt;br&gt;lem inte förmår att infria sina förpliktelser mot clearingoiganisationen.&lt;br&gt;Det förutsätter bl.a. en bedömning av clearingdeltagamas finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrka. Den får sedan vägas samman med en bedömning av omfattningen&lt;br&gt;och värdet av de säkerhetskrav clearingorganisationen tillämpar visavi&lt;br&gt;clearingmedlemmama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt krävs det en systematisk genomgång av de risker som&lt;br&gt;är förbundna med den operativa verksamheten. Det gäller att identifiera&lt;br&gt;vilka risker det finns för att det uppstår fel som kan leda till att det&lt;br&gt;uppkommer ersättningsanspråk och försöka bedöma storleken på dessa&lt;br&gt;risker. Denna bedömning får sedan kompletteras med en bedömning av&lt;br&gt;i vilken utsträckning ansvarsförsäkringar och liknande avtal täcker&lt;br&gt;eventuella ersättningsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När så en samlad bild av alla typer av risker erhållits är det möjligt att&lt;br&gt;göra en bedömning av vilken kapitalstyrka som krävs i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Det är naturligtvis inte tillfyllest att det görs en sådan bedömning&lt;br&gt;endast i samband med tillståndsprövningen, utan den erforderliga&lt;br&gt;kapitalstyrkan måste bli föremål för en återkommande granskning allt-&lt;br&gt;eftersom verksamheten ökar eller minskar i volym eller förhållandena&lt;br&gt;ändras i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att kraven skall baseras på en individuell prövning gör&lt;br&gt;det olämpligt att i lagen försöka ange hur kraven skall utformas. I stället&lt;br&gt;bör det överlåtas på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om vilka krav på&lt;br&gt;aktiekapital resp, medlems- och förlagsinsatser som skall tillämpas för&lt;br&gt;företag som bedriver clearingverksamhet i optioner och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation bör ha kapital, garanti, försäkring eller&lt;br&gt;liknande som ger kunderna ett tillfredsställande skydd mot förluster som&lt;br&gt;kan drabba dem till följd av clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Ciearingmedlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Medlemskap i en clearingorganisation får endast&lt;br&gt;beviljas den som har betryggande kapitalstyrka och som i övrigt&lt;br&gt;bedöms vara lämplig att delta i clearingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att medlemskretsen begränsas på samma&lt;br&gt;sätt som för börs (se avsnitt 3.1.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar kommitténs förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: OM efterlyser en ändring av sekretesslagen som&lt;br&gt;skulle möjliggöra för börser och clearingorganisationer att av finans-&lt;br&gt;inspektionen erhålla upplysningar om sina medlemmar rörande deras för-&lt;br&gt;måga att fullgöra sina skyldigheter mot börsen resp, clearingoiganisa-&lt;br&gt;tionen. Härvid anförs att det är särskilt viktigt att en clearingoiganisation&lt;br&gt;som inträder som motpart och kontraktsgarant får reda på när en medlem&lt;br&gt;har svåra ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid clearing av optioner och terminer åligger&lt;br&gt;det clearingoiganisationen att se till att det ställs betryggande säkerhet för&lt;br&gt;gjorda åtaganden och att sådan säkerhet vidmakthålls så länge åtagandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;består. Bestämmelser härom finns för närvarande i 2 kap. 2 § lagen om Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;handel med finansiella instrument men föreslås bli överflyttade till nu&lt;br&gt;aktuell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel är det clearingmedlemmen som gentemot en clearingorganisa-&lt;br&gt;tion bär ansvaret för krav på säkerhet som ställs i clearingen. Ansvaret&lt;br&gt;kan vara mer eller mindre långtgående. Det kan innebära en fullständig&lt;br&gt;garanti gentemot clearingen med avseende på samtliga affärer som&lt;br&gt;clearas via medlemmen. Ansvaret kan också vara begränsat på så sätt att&lt;br&gt;garantin endast avser att slutkunden initialt ställer föreskriven säkerhet.&lt;br&gt;Uppkommer därefter ytterligare krav på säkerhet är i sådant fäll endast&lt;br&gt;slutkunden ansvarig härför. Även olika mellanformer kan tänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur ansvaret är utformat är det för stabiliteten i clearingen&lt;br&gt;angeläget att det ställs krav på god soliditet hos den som är medlem hos&lt;br&gt;en clearingorganisation. De aktörer för vilka börsmedlemskap skall kunna&lt;br&gt;komma ifråga, nämligen - förutom riksbanken - vissa värdepappersinstitut&lt;br&gt;och utländska företag som har börstillträde i hemlandet och som där står&lt;br&gt;under tillsyn, har naturligtvis ofta erforderliga finansiella resurser för att&lt;br&gt;kunna delta i clearing av det slag som här avses, men man kan inte utgå&lt;br&gt;från att så alltid är fallet. Oavsett hur det förhåller sig med detta saknas&lt;br&gt;enligt min mening skäl för att, på det sätt kommittén föreslagit, i lagen&lt;br&gt;begränsa medlemskretsen till de nu angivna aktörerna. Den interna-&lt;br&gt;tionella aspekten gör sig här ej gällande på samma sätt som för del-&lt;br&gt;tagande i börsverksamhet. Det behöver knappast befaras att en utvidgning&lt;br&gt;av medlemskretsen skulle leda till komplikationer i det internationella&lt;br&gt;samarbetet på clearingområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför överlåtas till vaije enskild clearingorganisation att&lt;br&gt;avgöra vilka som skall få delta i den clearing som oiganisationen&lt;br&gt;anordnar. Vid beviljande av medlemskap måste dock prövas huruvida den&lt;br&gt;som ansöker om medlemskap har betryggande kapitalstyrka och om han&lt;br&gt;i övrigt är lämplig att delta i clearingen. En sådan prövning ligger&lt;br&gt;givetvis också i clearingorganisationens eget intresse om verksamheten&lt;br&gt;skall kunna bedrivas effektivt och säkert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda bestämmelser för utländska rättssubjekts deltagande i&lt;br&gt;clearingverksamhet här i landet erfordras inte. I principen om fritt&lt;br&gt;tillträde ligger att utländska rättssubjekt som söker medlemskap skall&lt;br&gt;prövas efter samma grunder som svenska subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av OM:s önskemål om ändring i sekretesslagen vill&lt;br&gt;jag anföra följande. Börs- eller clearingmedlem som står under finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn omfattas av sekretesskyddet i 8 kap. 5 § sekretess-&lt;br&gt;lagen. Enligt bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om hans affärs-&lt;br&gt;och driftförhållanden som finns hos inspektionen, om det kan antas att&lt;br&gt;han lider skada om uppgiften röjs. Sekretess gäller också för uppgift om&lt;br&gt;ekonomiska och personliga förhållanden för annan, som har trätt i affärs-&lt;br&gt;förbindelse eller liknande förbindelse med den som står under tillsyn av&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns inte skäl att begränsa det sekretesskydd som Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;sekretesslagen ger den som står under tillsyn av finansinspektionen enbart&lt;br&gt;för att tillgodose börsers eller clearingorganisationers — i och för sig&lt;br&gt;berättigade — intresse av att få veta om en börs- resp, clearingmedlem&lt;br&gt;befinner sig i ekonomiskt trångmål. I första hand bör i stället väljas&lt;br&gt;möjligheten att enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen inhämta samtycke från&lt;br&gt;den som sekretesskyddet gäller till förmån för. Av förarbetena till lagen&lt;br&gt;(prop. 1979/80:2 Del A s. 331) framgår nämligen att ett samtycke kan&lt;br&gt;ges i förväg med tanke på en kommande situation även om ett sådant&lt;br&gt;samtycke inte får ges ett så generellt innehåll att den enskilde allmänt&lt;br&gt;förklarar sig avstå från sekretessen hos en viss myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Utländska företags verksamhet i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utländska företags filialer i Sverige kan få auk-&lt;br&gt;torisation som börs eller marknadsplats. Utländska företag kan också&lt;br&gt;få tillstånd att bedriva clearingverksamhet via filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag bygger på tillståndskrav för börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet. Sådant tillstånd föreslås kunna beviljas endast svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag eller svensk ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna berör inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt lagen om värdepappersrörelse kan&lt;br&gt;utländskt företag få tillstånd att från filial bedriva värdepappersrörelse i&lt;br&gt;Sverige. Motsvarande ordning gäller också beträffande t.ex. utländska&lt;br&gt;banker och finansbolag. Allmänna bestämmelser om utländska företags&lt;br&gt;etablering i Sverige och om formerna för detta finns för närvarande i&lt;br&gt;lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka&lt;br&gt;näring här i riket. Regeringen har i en proposition till riksdagen (prop.&lt;br&gt;1991/92:88) föreslagit att det nuvarande kravet på näringstillstånd av-&lt;br&gt;skaffas och ersätts av ett registreringsförfarande. Alla utländska företag&lt;br&gt;och utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare som lämnar&lt;br&gt;begärda uppgifter blir registrerade och får driva näring i Sverige.&lt;br&gt;Utländska företag får således möjlighet att fritt välja etablering genom&lt;br&gt;svenskt dotterföretag eller genom filial. I en föreslagen ny lag om&lt;br&gt;utländska filialer m.m. finns bestämmelser som främst gäller hur verk-&lt;br&gt;samhet genom filial skall bedrivas. Dessa bestämmelser innebär inga&lt;br&gt;större förändringar i förhållande till gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas anledning att göra andra överväganden i dessa avseenden&lt;br&gt;beträffande utländska företag som genom filialetablering här i landet vill&lt;br&gt;bedriva börs- eller clearingverksamhet. Auktorisation som börs eller&lt;br&gt;marknadsplats eller tillstånd till clearingverksamhet bör beviljas om&lt;br&gt;företaget bedriver samma slags verksamhet i hemlandet och där står&lt;br&gt;under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ, och den planerade&lt;br&gt;verksamheten här i landet kan antas komma att uppfylla kraven på en&lt;br&gt;sund verksamhet på det berörda området. En förutsättning är således att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns en tillfredsställande tillsyn och kontroll i hemlandet och att&lt;br&gt;finansinspektionen har möjlighet att samarbeta med tillsy nsoiganet där.&lt;br&gt;För en utländsk filial bör de bestämmelser som gäller för svenska företag&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar. Filialer bör stå under finansinspektionens tillsyn.&lt;br&gt;I likhet med den lösning som valts beträffande utländska banker och&lt;br&gt;värdepappersföretag anser jag att det inte bör ställas krav på ett särskilt&lt;br&gt;avskilt kapital för de i Sverige etablerade filialerna. Emellertid bör&lt;br&gt;auktorisation eller tillstånd ges bara till företag som är underkastade ett&lt;br&gt;regelsystem som ger väsentligen samma garantier för företagets soliditet&lt;br&gt;som de svenska reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisa-&lt;br&gt;tioner som bedriver verksamhet här i landet bör, utöver regierna i börs-&lt;br&gt;och clearinglagen, liksom tidigare omfattas av de generella bestäm-&lt;br&gt;melserna om utländska företags etablering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Tillsyn och sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Börser, auktoriserade marknadsplatser och clearing-&lt;br&gt;organisationer skall stå under tillsyn av finansinspektionen och skall&lt;br&gt;lämna inspektionen de uppgifter om verksamheten som inspektionen&lt;br&gt;begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förordna revisor samt sammankalla styrelse&lt;br&gt;eller stämma i en börs, auktoriserad marknadsplats eller clearing-&lt;br&gt;organisation. Företrädare för finansinspektionen får också närvara&lt;br&gt;vid sådan sammankomst och delta i överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till sekretess för uppgifter från utlandet utvidgas.&lt;br&gt;Sekretess skall, i den utsträckning regeringen föreskriver det, gälla&lt;br&gt;för uppgifter som finansinspektionen erhåller enligt avtal med&lt;br&gt;utländska tillsynsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer vad gäller informationsskyldighet&lt;br&gt;och insynsmöjligheter i allt väsentligt med mitt förslag. I fråga om&lt;br&gt;sekretess för uppgift från utländsk myndighet är kommitténs förslag&lt;br&gt;begränsat till sådan uppgift som erhållits i enlighet med ett av riksdagen&lt;br&gt;godkänt avtal med främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslagen utan&lt;br&gt;erinran eller avstår från att kommentera dem. Bankinspektionen betonar&lt;br&gt;vikten av att vid samarbete med utländska tillsynsmyndigheter kunna&lt;br&gt;garantera sekretess för erhållna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Finansinspektionen svarar i dag för tillsynen&lt;br&gt;över olika institut inom den finansiella sektorn, bl.a. på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Denna marknad är ett område där den internationella utveck-&lt;br&gt;lingen går mycket snabbt, såväl på den tekniska sidan som när det gäller&lt;br&gt;offentliga regleringar. Det senare gäller inte minst utvecklingen inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med värdepapper blir mer och mer internationell genom Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;utländska företag som etablerar sig här i landet, svenska företag som&lt;br&gt;söker sig utomlands samt en ökad handel över gränserna. Denna utveck-&lt;br&gt;ling medför att regleringen särskilt på värdepappersmarknaden måste&lt;br&gt;utformas med hänsynstagande till vad som händer utomlands. Som jag&lt;br&gt;tidigare föreslagit skall börser, auktoriserade marknadsplatser och&lt;br&gt;clearingorganisationer auktoriseras resp, erhålla tillstånd av finansinspek-&lt;br&gt;tionen samt stå under dess tillsyn. I fråga om auktorisationsprövningen&lt;br&gt;ger den föreslagna lagstiftningen finansinspektionen förhållandevis vida&lt;br&gt;ramar att hålla sig inom. Avsikten är att inspektionen skall göra en&lt;br&gt;individuell bedömning av sökanden utifrån arten och omfattningen av den&lt;br&gt;aktuella verksamheten. Den valda lagstiftningstekniken att i föreskrifter -&lt;br&gt;utfärdade av regeringen eller finansinspektionen - meddela de detalj-&lt;br&gt;regler som följer bl.a. av EG:s direktiv, ger enligt min mening önskvärd&lt;br&gt;flexibilitet. Härigenom blir det möjligt att snabbt anpassa nödvändiga&lt;br&gt;detalj regler till internationella krav. Det kan förutses att finansinspek-&lt;br&gt;tionen genom den nu föreslagna lagstiftningen kommer att få till uppgift&lt;br&gt;att meddela föreskrifter på värdepappersmarknaden i större utsträckning&lt;br&gt;än vad som för närvarande är fallet. Självfallet är det viktigt att sådana&lt;br&gt;föreskrifter utformas med beaktande av såväl lagstiftningens syften som&lt;br&gt;marknadens villkor. Det ter sig därför naturligt att inspektionen vid&lt;br&gt;utarbetandet av föreskrifter normalt inhämtar synpunkter från berörda&lt;br&gt;företag och branschorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över instituten på värdepappersmarknaden förutsätter att&lt;br&gt;inspektionen har möjlighet att fortlöpande följa verksamheten och får den&lt;br&gt;information som behövs. Nu aktuella institut - börser, auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser och clearingorganisationer - bör därför vara skyldiga att,&lt;br&gt;i likhet med vad som gäller enligt bl.a. lagen om värdepappersrörelse,&lt;br&gt;i föreskriven omfattning hålla handlingar tillgängliga för inspektionen och&lt;br&gt;även i övrigt lämna de upplysningar inspektionen begär. Dessutom bör&lt;br&gt;inspektionen ha rätt att kalla till styrelsemöte eller stämma i ett företag&lt;br&gt;av berört slag, om detta behövs för att vinna klarhet i något förhållande&lt;br&gt;som rör verksamheten och detta inte kan ske i andra former. Vid sådana&lt;br&gt;sammanträden får företrädare för inspektionen närvara och delta i&lt;br&gt;överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadens internationalisering ställer som nämnts nya&lt;br&gt;krav på tillsynens inriktning och utformning. En effektiv tillsyn förut-&lt;br&gt;sätter vid dessa förhållanden ett utökat och väl fungerande samarbete&lt;br&gt;mellan tillsynsorgan i olika länder. En viktig del i ett sådant samarbete&lt;br&gt;är möjligheten att utbyta information mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 10 har som bakgrund lämnats en redogörelse för internationellt&lt;br&gt;samarbete i tillsynsfrågor (se avsnitt 1.2.8 i bilagan). Det bör betonas att&lt;br&gt;de EG-direktiv som är aktuella på detta område föreskriver samarbete&lt;br&gt;mellan tillsynsorganen i medlemsländerna. Direktiven innehåller i anslut-&lt;br&gt;ning härtill även regler om sekretess i mottagarlandet för lämnade&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande sekretessregler, bl.a. 8 kap. 5 § sekretesslagen, är ut- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;formade så att de vid ikraftträdande av ett EES-avtal eller ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EG, ger sådant sekretesskydd som är en forutsättning for&lt;br&gt;ett samarbete i förhållande till de andra stater som omfattas av sådana&lt;br&gt;avtal eller som är medlemmar i EG. Detsamma gäller även i förhållande&lt;br&gt;till andra stater med vilka Sverige träffat av riksdagen godkända avtal om&lt;br&gt;utbyte av information i de fäll sekretess föreskrivs i avtalet. För fram-&lt;br&gt;tiden föreligger emellertid ett behov av att i smidigare former kunna&lt;br&gt;utsträcka ett sådant informationssamarbete även till andra stater. Detta&lt;br&gt;sker normalt genom upprättande av ett s.k. Memorandum of Under-&lt;br&gt;standing (MOU) men kan också ske genom mer informella kontakter.&lt;br&gt;Dåvarande bankinspektionen betonade i sitt remissvar vikten av att kunna&lt;br&gt;bedriva ett sådant samarbete och påtalade att, om inspektionen skall&lt;br&gt;kunna erhålla information från ett annat land, det normalt är en för-&lt;br&gt;utsättning att erhållna uppgifter behandlas konfidentiellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inspektionen anfört är det med den ökande internationaliseringen&lt;br&gt;av de finansiella marknaderna av stor vikt att inspektionen i sitt till-&lt;br&gt;synsarbete inte utestängs från möjligheten att erhålla uppgifter från&lt;br&gt;myndigheter och organ med motsvarande uppgifter i andra länder. Härvid&lt;br&gt;måste beaktas att flertalet andra länder har strängare sekretessregler än&lt;br&gt;de svenska. Mot denna bakgrund är enligt min mening de nu gällande&lt;br&gt;reglerna om sekretess för uppgifter från utlandet alltför begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt min mening inte anses rubba den svenska offentlighets-&lt;br&gt;principen eller stå i strid med något annat väsentligt svenskt intresse, om&lt;br&gt;uppgifter som finns i ett annat land och där inte är tillgängliga för all-&lt;br&gt;mänheten inte heller blir offentliga här i landet om de som ett led i ett&lt;br&gt;tillsynssamarbete lämnas till svensk myndighet. Jag är emellertid för&lt;br&gt;närvarande inte beredd att föreslå ett absolut sekretesskydd för alla&lt;br&gt;utländska uppgifter. Sekretesskyddet borde dock under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar kunna utsträckas till uppgifter som erhållits enligt avtal, även om&lt;br&gt;detta inte har godkänts av riksdagen. Jag avser då i första hand sådana&lt;br&gt;avtal som finansinspektionen med bemyndigande av regeringen enligt 10&lt;br&gt;kap. 3 § regeringsformen kan träffa med tillstånds- eller tillsynsoigan i&lt;br&gt;främmande stat. Det bör ankomma på regeringen att med stöd av be-&lt;br&gt;myndigande enligt 2 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;genom förordning meddela närmare föreskrifter om sekretessbestäm-&lt;br&gt;melsens tillämplighet. Sekretess bör således gälla endast i den mån&lt;br&gt;regeringen föreskriver det beträffånde ett visst avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför sammanfattningsvis att uppgift om affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden eller ekonomiska och personliga förhållanden som&lt;br&gt;finansinspektionen erhåller enligt avtal med ett tillstånds- eller tillsyns-&lt;br&gt;organ i en främmande stat, i den mån regeringen föreskriver det, skall&lt;br&gt;omfattas av sekretess här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här även beröra en annan fråga rörande 8 kap. 5 § sekretess-&lt;br&gt;lagen. I paragrafens första stycke anges bank- och försäkringsväsendena&lt;br&gt;som generella områden medan den tredje delen — värdepappersmarknad-&lt;br&gt;en — numera definieras som vissa bolag och institut samt fondbörsväsen-&lt;br&gt;det. Den ursprungliga formuleringen &amp;quot;fondkommissions- och fondbörs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsendet&amp;quot; var mer i linje med lydelsen i övrigt. Enligt förslaget till börs-&lt;br&gt;och clearinglag ersätts begreppet fondbörs av begreppen börs resp,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. Enligt min mening är det nu lämpligt att i&lt;br&gt;stället för att komplettera paragrafen med ytterligare institut såsom börs,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats och clearingorganisation, ange det generella&lt;br&gt;området för finansinspektionens tillstånds- och tillsynsverksamhet, näm-&lt;br&gt;ligen värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom finansdepartementet planeras en översyn av de bestämmelser för&lt;br&gt;finansinspektionens tillsynsverksamhet som finns i olika lagar för&lt;br&gt;instituten på finansmarknaden. Frågan om en sådan översyn har tagits&lt;br&gt;upp i en skrivelse från finansinspektionen till finansdepartementet i&lt;br&gt;januari 1992. I skrivelsen påpekas bl.a. att det finns väsentliga formella&lt;br&gt;och sakliga olikheter i de aktuella lagarna vad avser inspektionens be-&lt;br&gt;fogenheter och att det föreligger behov av enhetligare regler. I skrivelsen&lt;br&gt;anmäls också behov av en översyn av de bestämmelser enligt vilka&lt;br&gt;inspektionen kan förordna revisorer i de finansiella instituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en översyn av reglerna inom hela tillsynsområdet bör de&lt;br&gt;bestämmelser för finansinspektionens tillsyn som här föreslås inte avvika&lt;br&gt;från det mönster som finns i nyligen tillkommen lagstiftning på värdepap-&lt;br&gt;persmarknadsområdet, nämligen lagen om värdepappersfonder och lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse. Tillsynsbestämmelsema kan dock komma att&lt;br&gt;ändras senare beroende på resultatet av den aktualiserade översynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Finansinspektionen får beträffande en börs, auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats eller clearingorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbjuda att beslut verkställs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förelägga företaget att göra rättelse, om detta är möjligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela varning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. återkalla auktorisationen eller tillståndet och beträffande en&lt;br&gt;clearingorganisation förena återkallelsen med förbud att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vid återkallelse av tillstånd till clearingverksamhet besluta om&lt;br&gt;hur avvecklingen av rörelsen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen och clearingorganisationen skall utesluta medlem som inte&lt;br&gt;längre uppfyller förutsättningarna för medlemskap. I övrigt får före-&lt;br&gt;tagets sanktionsmöjligheter mot en medlem regleras i avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs skall besluta om avregistrering av ett finansiellt instru-&lt;br&gt;ment om utgivaren allvarligt brustit i sina förpliktelser och om det&lt;br&gt;inte är olämpligt ur allmän synpunkt. Övriga sanktionsmöjligheter&lt;br&gt;mot utgivare av inregistrerade fondpapper får regleras i avtal.&lt;br&gt;Avförande av icke inregistrerade fondpapper från notering och andra&lt;br&gt;sanktioner mot utgivare av sådana fondpapper får regleras genom&lt;br&gt;avtal. Motsvarande skall gälla i fråga om fondpapper som är&lt;br&gt;noterade vid en auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon disciplinnämnd inrättas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att sanktionsmöjlighetema&lt;br&gt;även i fortsättningen skall regleras i lag och i stort överensstämma med&lt;br&gt;de nuvarande. Tillsynsmyndigheten föreslås vid vite kunna förelägga den&lt;br&gt;som driver börsverksamhet utan tillstånd att upphöra med detta. Börs-&lt;br&gt;styrelsens sanktionsmöjligheter gentemot börsmedlemmar föreslås även&lt;br&gt;innefatta en tidsbegränsad återkallelse och föreläggande av vite. Samma&lt;br&gt;sanktioner föreslås gälla för clearingoiganisationer. Kommittén föreslår&lt;br&gt;att en disciplinnämnd tillskapas. Denna skall handlägga sanktionsfrågor&lt;br&gt;som härrör från börser och clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen eller&lt;br&gt;lämnar dem utan erinran. Svea hovrätt anser att det liksom enligt gällan-&lt;br&gt;de rätt bör vara förenat med straffansvar att driva börsverksamhet utan&lt;br&gt;tillstånd. Förslaget att inrätta en disciplinnämnd lämnas utan erinran eller&lt;br&gt;tillstyrks av remissinstanserna. Ett flertal remissinstanser invänder mot&lt;br&gt;de föreslagna reglerna för klander och sammansättningen av nämnden.&lt;br&gt;Hovrätten pekar på den föreslagna nämndens domstolsliknande karaktär&lt;br&gt;och vilka följder en tillämpning av förvaltningslagen kan få i olika&lt;br&gt;hänseenden. Hovrätten och kammarrätten i Stockholm är kritiska till att&lt;br&gt;ärenden skall kunna föras till nämnden på initiativ endast av börs eller&lt;br&gt;clearingorganisation. Sveriges Aktiesparares Riksförbund anser att varje&lt;br&gt;börs bör ha sin egen disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Sveriges Aktiesparares Riksförbund framhåller att Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;det bör övervägas ett krav på att varje börs eller marknadsplats där&lt;br&gt;allmänheten handlar har någon form av klagomålsinstans. OM hävdar att&lt;br&gt;en förutsättning för börsauktorisation bör vara att företaget har funger-&lt;br&gt;ande och tillförlitliga rutiner för hantering av klagomål från kunder och&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner mot börser m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande ingen anledning att ändra de sanktionsmöjlig-&lt;br&gt;heter som finansinspektionen disponerar över. Om en ändring skall göras&lt;br&gt;så bör den omfatta inspektionens hela tillsynsområde, och det är, som&lt;br&gt;tidigare nämnts, inte aktuellt i detta ärende. Nuvarande sanktioner får&lt;br&gt;enligt min mening anses vara väl lämpade även för tillsynen av börser&lt;br&gt;och marknadsplatser. Eftersom jag föreslår att auktorisation skall kunna&lt;br&gt;meddelas ett företag som organiserar regelbunden handel med finansiella&lt;br&gt;instrument, ligger det i sakens natur att finansinspektionen kan återkalla&lt;br&gt;en sådan auktorisation. Återkallelse bör kunna ske när företaget över-&lt;br&gt;träder börsiagstiftningen eller föreskrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna eller på annat sätt visat sig olämplig att utöva sådan verksamhet&lt;br&gt;som auktorisationen avser. Återkallelse bör även kunna ske om företaget&lt;br&gt;inte driver sådan verksamhet som auktorisationen avser. Inspektionen bör&lt;br&gt;vid lindrigare överträdelser av reglerna i stället kunna meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ovan anförda gäller även beträffande tillstånd till clearingverksam-&lt;br&gt;het. I fråga om sådan verksamhet bör ett beslut om återkallelse kunna&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta verksamheten. Inspektionen bör vid&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd till clearingverksamhet också kunna besluta om&lt;br&gt;hur avvecklingen av rörelsen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att auktorisation som börs eller marknadsplats&lt;br&gt;föreslås bli frivillig innebär inte att organiserad handel med finansiella&lt;br&gt;instrument kan ske utan offentlig kontroll. Som jag tidigare har redogjort&lt;br&gt;för (avsnitt 3.1.1) blir verksamhet av börskaraktär, för vilken auktorisa-&lt;br&gt;tion inte erhållits, i grunden tillståndspliktig som förmedlingsverksamhet&lt;br&gt;enligt lagen om värdepappersrörelse. Finansinspektionen får enligt 6 kap.&lt;br&gt;10 § denna lag ingripa mot den som organiserar tillståndspliktig handel&lt;br&gt;med finansiella instrument genom att förelägga den ansvarige att upphöra&lt;br&gt;med verksamheten. Sådant föreläggande får förenas med vite. Samma&lt;br&gt;sanktion kan tillgripas mot värdepappersinstitut som i strid med 6 kap.&lt;br&gt;8 § samma lag deltar i uppenbart olämplig handel. Inspektionen kan även&lt;br&gt;med stöd av 4 kap. 2 § 1 lagen om handel med finansiella instrument&lt;br&gt;tillgripa samma sanktionsmöjligheter mot var och en, alltså inte bara&lt;br&gt;värdepappersinstitut, som deltar i handel med ett finansiellt instrument,&lt;br&gt;om handeln inte bedrivs så att allmänhetens förtroende för värdepappers-&lt;br&gt;marknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen&lt;br&gt;äventyras. Detta torde ge tillfredsställande möjligheter att stoppa en&lt;br&gt;olämplig marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här har förutsatts att tvekan inte råder om att verksamheten bedrivs i Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Sverige. Det är emellertid långt ifrån alltid självklart huruvida en viss&lt;br&gt;verksamhet kan anses bedriven i Sverige. Detta gäller i första hand olika&lt;br&gt;former av elektroniska handels- och clearingsystem, som inte behöver ha&lt;br&gt;lästare anknytning till Sverige än en telefon- eller datalinje eller vilkas&lt;br&gt;signaler sänds via satellit. Något generellt svar på när en verksamhet&lt;br&gt;skall anses bedriven i Sverige kan inte lämnas, utan detta måste bedömas&lt;br&gt;från fäll till fäll. I de fäll verksamheten inte anses bedriven i Sverige får&lt;br&gt;frågor om tillsyn lösas genom internationellt samarbete. Det kan anmär-&lt;br&gt;kas att möjligheten att förelägga ett värdepappersinstitut att upphöra med&lt;br&gt;handeln på en marknad föreligger även beträffånde en från utlandet be-&lt;br&gt;driven verksamhet av olämpligt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner mot medlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redovisat vilka förutsättningar som bör gälla för med-&lt;br&gt;lemskap vid en börs eller clearingoiganisation. Om en medlem inte&lt;br&gt;längre uppfyller dessa förutsättningar, bör börsen eller clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen vara skyldig besluta att medlemskapet skall upphöra. Återkallelse&lt;br&gt;av medlemskapet skall också ske om medlemmen genom att bryta mot&lt;br&gt;lag som är av betydelse för värdepappersmarknaden eller mot föreskrift&lt;br&gt;som meddelats med stöd av den lagstiftningen eller på annat sätt visar sig&lt;br&gt;olämplig. Sanktionen upphörande av medlemsskap bör komma till an-&lt;br&gt;vändning vid grova överträdelser. Om det fättats beslut om upphörande&lt;br&gt;av medlemskap bör den som avses med beslutet ändå få vidta vissa åt-&lt;br&gt;gärder för att skydda uppdragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att driva värdepappersrörelse upphör inte automatiskt vid&lt;br&gt;ett återkallande av börsmedlemskap. Det får emellertid antas att finans-&lt;br&gt;inspektionen i sådana fäll omprövar tillståndet. Det bör dock inte&lt;br&gt;uteslutas att enbart en återkallelse av börsmedlemskap i vissa situationer&lt;br&gt;kan vara en tillräcklig åtgärd. Eftersom medlemskap kan komma att före-&lt;br&gt;ligga vid flera börser och clearingoiganisationer kan den situation uppstå&lt;br&gt;att medlemmen överträtt regler vid t.ex. en börs men skött sig klander-&lt;br&gt;fritt vid en annan. Berörda företag kan då komma att göra olika bedöm-&lt;br&gt;ningar. En börs vid vilken den aktuelle medlemmen skött sig klanderfritt&lt;br&gt;kan t.ex. finna att det ifrågasatta beteendet saknar relevans i medlemmens&lt;br&gt;förhållande till den börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör liksom för närvarande finnas utrymme att, vid överträdelser&lt;br&gt;som inte är så allvarliga att medlemskapet skall upphöra, tillämpa andra&lt;br&gt;sanktioner. Såväl börs som clearingorganisation bör tillförsäkra sig&lt;br&gt;möjligheten att ingripa mot medlemmar som inte följer uppställda regler.&lt;br&gt;Även en auktoriserad marknadsplats kan ha behov av att ha sanktions-&lt;br&gt;möjligheter mot de aktörer som deltar i handeln även om de inte skulle&lt;br&gt;vara medlemmar. Sådana sanktioner bör regleras i avtal mellan medlem-&lt;br&gt;marna och den berörda börsen eller clearingoiganisationen resp, i avtal&lt;br&gt;mellan deltagande aktörer och marknadsplatsen. Det bör ankomma på&lt;br&gt;finansinspektionen att vid sin auktorisations- eller tillståndsprövning&lt;br&gt;granska utformningen av sådana sanktionsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering av ett bolags aktier torde vara den allvarligaste sanktionen&lt;br&gt;mot ett börsbolag. Sanktionen har endast tillämpats vid ett mindre antal&lt;br&gt;tillfällen under det senaste årtiondet. Avregistrering innebär också i&lt;br&gt;många avseenden en minskad insyn i bolaget genom att dess informa-&lt;br&gt;tionsskyldighet enligt inregistreringskontraktet upphör. Dessutom kan en&lt;br&gt;legitim handel med aktien försvåras eller i praktiken helt upphöra. En&lt;br&gt;avregistrering innebär i dessa avseenden en nackdel for aktieägarna och&lt;br&gt;presumtiva köpare av aktier. Jag föreslår att det införs en lagstadgad&lt;br&gt;skyldighet att vidta avregistrering för att de krav för inregistrering som&lt;br&gt;ställs i lag skall kunna upprätthållas och för att hindra att aktier eller&lt;br&gt;andra fondpapper utgivna av bolag eller andra som inte respekterar dessa&lt;br&gt;regler blir föremål för organiserad handel. Avregistrering bör dock inte&lt;br&gt;ske om det är olämpligt från allmän synpunkt. I övrigt kan ytterligare&lt;br&gt;sanktioner regleras i avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att en disciplinnämnd tillskapas. Denna skall enligt&lt;br&gt;förslaget handlägga sanktionsfrågor som uppstår vid börser och clearing-&lt;br&gt;organisationer. Härigenom uppnås enligt kommittén en renodling av&lt;br&gt;beslutsfunktionerna och en minskad risk för misstanke att ovidkommande&lt;br&gt;hänsyn till den egna verksamheten påverkat beslut i ett sanktionsärende.&lt;br&gt;Vidare erhålls en prejudikatinstans vars avgöranden kan tjäna till ledning&lt;br&gt;för den etikskapande verksamheten på hela värdepappersmarknaden.&lt;br&gt;Kommittén föreslår en särskild lag som reglerar nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommittén framför måste det krävas av sanktionssystemen på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden att de garanterar rättssäkerheten för marknadens&lt;br&gt;aktörer. Marknaden måste präglas av förutsägbarhet och likabehandling&lt;br&gt;både vad gäller handel och sanktioner. Att införa ett för värdepappers-&lt;br&gt;marknaden gemensamt oigan för hantering av sanktionsfrågor skulle&lt;br&gt;kunna vara ett sätt att säkerställa detta. Det är emellertid osäkert vilken&lt;br&gt;omfattning verksamheten vid ett sådant organ skulle få. Medlemmarna&lt;br&gt;får normalt antas ha ett intresse av att rätta sig efter gällande regler.&lt;br&gt;Flertalet av de åtgärder och företeelser som skulle kunna leda till ett&lt;br&gt;senare disciplinärende torde på ett tidigt stadium kunna lösas genom&lt;br&gt;påpekanden eller i samförstånd mellan de berörda parterna. Det måste&lt;br&gt;mot denna bakgrund ifrågasättas om det antal disciplinärenden som skulle&lt;br&gt;aktualiseras motiverar skapande av ett nytt organ enbart för detta&lt;br&gt;ändamål. Rent allmänt bör också försiktighet iakttas med inrättande av&lt;br&gt;ytterligare nämnder och domstolsliknande organ för olika rättsområden.&lt;br&gt;Dessutom kan ifrågasättas om kostnaden för en sådan organisation är&lt;br&gt;försvarbar; i och för sig skulle kostnaden inte drabba staten men å andra&lt;br&gt;sidan skulle värdepappersmarknadens totala kostnader öka och i slutändan&lt;br&gt;drabba investerarna. Enligt min mening bör därför inte föreslås lagstift-&lt;br&gt;ning om inrättande av en disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i stället ankomma på det berörda företaget att utforma en Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;organisation för detta ändamål. Detta kan ske genom att vaije foretag,&lt;br&gt;liksom för närvarande, själv handlägger sådana frågor. Andra alternativ&lt;br&gt;kan vara inrättande av enskilda fristående nämnder eller branschvisa&lt;br&gt;oigan. Finansinspektionen bör vid sin bedömning av frågor om auktorisa-&lt;br&gt;tion och tillstånd beakta hur företaget oiganiserat de regelskapande,&lt;br&gt;utredande och ansvarsutkrävande funktionerna. Av företag som erhåller&lt;br&gt;auktorisation eller tillstånd bör krävas att de har tillfredsställande rutiner&lt;br&gt;för att ta hand om klagomål från kunder och allmänheten. Det ankommer&lt;br&gt;på finansinspektionen att bedöma om företagen uppfyller detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs beslut kan enligt nuvarande regler inte överklagas&lt;br&gt;på administrativ väg. Beslut som en börs, auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;eller clearingorganisation fettar i en sanktionsfråga kommer inte heller&lt;br&gt;enligt mitt förslag att kunna överklagas administrativt. Den som inte&lt;br&gt;godtar ett beslut som fettats av en börs i fråga om avslag på ansökan om&lt;br&gt;inregistrering av fondpapper eller om avregistrering föreslås dock med&lt;br&gt;hänsyn till EG:s regler kunna klandra beslutet genom att inom tre&lt;br&gt;månader väcka talan mot börsen vid allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen bör i egenskap av tillsynsmyndighet ingripa om ett&lt;br&gt;beslut strider mot börs- eller clearinglagstiftningen eller mot andra&lt;br&gt;författningar eller föreskrifter som styr verksamheten eller mot bolags-&lt;br&gt;ordningen. En medlem i ett nu aktuellt institut eller en emittent kommer&lt;br&gt;liksom för närvarande att kunna fästa finansinspektionens uppmärksamhet&lt;br&gt;på ett beslut som uppfettas som felaktigt eller olämpligt. Givetvis&lt;br&gt;kommer frågor rörande avtal med en börs, auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;eller clearingorganisation enligt allmänna regler att kunna göras till&lt;br&gt;föremål för prövning i allmän domstol eller genom skiljeförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Avgifter till finansinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För finansinspektionens prövning av ansökan on&lt;br&gt;auktorisation av börs eller marknadsplats eller tillstånd för clearing-&lt;br&gt;verksamhet skall sökanden betala avgift. Om inspektionen föi&lt;br&gt;bedömning av viss fråga behöver anlita någon med särskild fack-&lt;br&gt;kunskap, skall kostnaden för detta ersättas av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som fått auktorisation eller tillstånd skall med årliga avgiftei&lt;br&gt;bekosta finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för prövning av ansökan om auktorisation eller tillstånd ocl&lt;br&gt;för den löpande tillsynen skall betalas enligt de närmare föreskriftei&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer vad gäller avgifter för den&lt;br&gt;löpande tillsynsverksamheten med mitt förslag. Kommitténs förslag, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär tillståndsplikt för såväl börs- som clearingverksamhet, innehåller Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;inga regler om särskilda avgifter för tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar kommitténs&lt;br&gt;förslag utan erinran. Svenska Fondhandlareföreningen och bankorganisa-&lt;br&gt;tionerna anger som sin principiella uppfattning att inspektionens verk-&lt;br&gt;samhet — även efter en utökning av densamma — bör finansieras över&lt;br&gt;statsbudgeten. Sveriges Aktiesparares Riksförbund är av samma åsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Finansinspektionen pekar på att kostnaderna för&lt;br&gt;inspektionens auktorisations- och tillståndsprövning kan bli stora, att&lt;br&gt;detta gäller särskilt om utomstående konsulter måste anlitas för gransk-&lt;br&gt;ning av datorsystem m.m. och att frågan om vem som skall betala dessa&lt;br&gt;kostnader bör regleras i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Finansinspektionens verksamhet finansieras&lt;br&gt;enligt nu gällande regler genom årliga avgifter från ti 11 synsobjekten.&lt;br&gt;Bestämmelser härom finns beträffande Stockholms fondbörs i 34 § lagen&lt;br&gt;om Stockholms fondbörs och beträffånde clearingorganisationer i 4 kap.&lt;br&gt;3 § lagen om handel med finansiella instrument. Motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser finns bl.a. i insiderlagen och lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Avgifternas storlek m.m. regleras i förordningen (1991:1384) om&lt;br&gt;finansiering av finansinspektionens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell förändring av den nuvarande formen för finansiering av&lt;br&gt;inspektionens verksamhet i enlighet med vad några av remissinstanserna&lt;br&gt;förspråkat bör enligt min uppfattning omfatta hela tillsynsområdet vilket&lt;br&gt;nu inte är aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller kostnaderna för den löpande tillsynen innebär således mitt&lt;br&gt;förslag ingen saklig ändring i förhållande till vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffånde kostnaderna för auktorisations- och tillståndsprövning bör&lt;br&gt;emellertid övervägas en annan ordning än den nuvarande. Riksdagen har&lt;br&gt;under våren 1990 fettat beslut om riktlinjer för ett nytt system för&lt;br&gt;avgiftssättning i tillståndsärenden vid statliga myndigheter (prop.&lt;br&gt;1989/90:138, FiU38, rskr. 289). Riktlinjerna innebär att full kostnads-&lt;br&gt;täckning i princip skall gälla som ekonomiskt mål inom det område där&lt;br&gt;avgiften tas ut och att avgifterna skall bestämmas med utgångspunkt i en&lt;br&gt;schablonmässigt beräknad kostnad för handläggningen av ett tillstånds-&lt;br&gt;ärende. Inom regeringskansliet bereds denna fråga utifrån de riktlinjer&lt;br&gt;riksdagen beslutat om. Som underlag vid beredningen finns kostnads-&lt;br&gt;beräkningar som utförts av riksrevisionsverket i samråd med berörda&lt;br&gt;myndigheter (Beräkning av ansöknings- och expeditionsavgifter vid stat-&lt;br&gt;liga myndigheter, RRV 1991-05-31, Dnr 20-90-1113). Nya regler för&lt;br&gt;avgiftssättningen i tillståndsärenden vid statliga myndigheter beräknas&lt;br&gt;kunna träda i kraft under år 1992. Det kan förväntas att även finans-&lt;br&gt;inspektionens tillståndsverksamhet kommer att omfettas av dessa nya&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redovisat (se avsnitten 3.1.3, 3.2.1 och 3.3.2) vilka&lt;br&gt;formella och materiella krav som bör vara uppfyllda för att auktorisation&lt;br&gt;som börs eller marknadsplats och tillstånd till clearingverksamhet skall&lt;br&gt;beviljas. Kravens omfattning och arten av de överväganden som måste&lt;br&gt;göras i dessa ärenden innebär att prövningen av om förutsättningar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;auktorisation eller tillstånd föreligger, kommer att bli mycket arbets-&lt;br&gt;krävande och medföra stora kostnader för finansinspektionen. De avgifter&lt;br&gt;för beslut i tillståndsärenden som för närvarande tas ut enligt expeditions-&lt;br&gt;kungörelsen är i storleksordningen några hundra kronor och täcker endast&lt;br&gt;obetydligt kostnaden för tillståndsprövningen. Skillnaden mellan avgiftens&lt;br&gt;storlek och den verkliga kostnaden för inspektionen skulle komma att bli&lt;br&gt;ännu mycket större vid prövning av t.ex. en ansökan om auktorisation av&lt;br&gt;en börs. Eftersom finansinspektionens verksamhet finansieras genom av-&lt;br&gt;gifter från tillsynsobjekten innebär en sådan ordning att kostnader som&lt;br&gt;hänför sig till tillståndsprövning i realiteten kommer att betalas av&lt;br&gt;samtliga avgiftspliktiga institut. Detta framstår enligt min mening som&lt;br&gt;olämpligt, särskilt som t.ex. en befintlig börs skulle riskera att genom&lt;br&gt;löpande avgifter få svara för en del av vad som egentligen är en etable-&lt;br&gt;ringskostnad för en tillkommande konkurrerande börs. Jag föreslår i&lt;br&gt;stället att den som ansöker om auktorisation som börs eller marknads-&lt;br&gt;plats eller tillstånd för clearingverksamhet skall betala en ansöknings-&lt;br&gt;avgift som motsvarar den faktiska kostnaden för prövningen. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om sådana ansökningsavgifter bör meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens auktorisations- och tillståndsprövning skall i&lt;br&gt;enlighet med vad jag tidigare föreslagit i förekommande fäll omfatta även&lt;br&gt;granskning av datorsystem, bl.a. vad gäller säkerhet mot intrång och&lt;br&gt;manipulationer, kapacitet och driftsäkerhet. För prövning av sådana och&lt;br&gt;andra särskilda frågor som det inte rimligen kan krävas att inspektionen&lt;br&gt;har detaljkunskaper om, kan inspektionen behöva anlita någon med sär-&lt;br&gt;skild fackkunskap, t.ex. en datakonsult. I de fäll detta blir aktuellt är&lt;br&gt;det skäligt att kostnaden härför bör bäras av sökanden. Ett sådant&lt;br&gt;kostnadsansvar är också ägnat att inskärpa vikten av att till ansökan fogas&lt;br&gt;så komplett och överskådlig dokumentation rörande t.ex. datorsystem&lt;br&gt;som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Ingripanden mot den som saknar tillstånd, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Finansinspektionen får vid vite förelägga den som&lt;br&gt;driver clearingverksamhet utan tillstånd att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i handel med finansiella instrument använder någon av&lt;br&gt;beteckningarna börs eller auktoriserad marknadsplats utan att vara&lt;br&gt;auktoriserad som sådan, far föreläggas att upphöra med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med mitt såvitt gäller rätt för&lt;br&gt;finansinspektionen att ingripa med vitesföreläggande mot den som driver&lt;br&gt;clearingverksamhet utan tillstånd. Eftersom kommittén föreslår tillstånds-&lt;br&gt;tvång för börsverksamhet, omfättar den nämnda möjligheten att ingripa&lt;br&gt;— i kommitténs förslag — även sådan verksamhet. Kommittén föreslår att&lt;br&gt;den som erhållit tillstånd till börs- eller clearingverksamhet skall vara&lt;br&gt;skyldig att i sin firma använda ordet börs eller clearing eller avledning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därav eller utländsk form av ordet börs. Annan som vid verksamhet på Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;värdepappersmarknaden använder någon av de nämnda beteckningarna&lt;br&gt;skall kunna drabbas av straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Patent- och registreringsverket pekar på att&lt;br&gt;tillämpningsproblem kan uppstå vad gäller vissa av de nästan 200 bolag&lt;br&gt;i aktiebolagsregistret som har ordet börs i sin firma. Enligt verket finns&lt;br&gt;ett ganska stort antal bolag som har sin huvudsakliga verksamhet klart&lt;br&gt;utanför området värdepappersmarknaden men som ägnar sig även åt att&lt;br&gt;äga och förvalta aktier. Svea hovrätt anser att det bör vara förenat med&lt;br&gt;straffansvar att driva koncessionspliktig verksamhet utan tillstånd.&lt;br&gt;Riksåklagaren ifrågasätter nödvändigheten av att ha straffansvar for den&lt;br&gt;som vid verksamhet på värdepappersmarknaden bryter mot namnskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Liksom kommittén anser jag att finansinspek-&lt;br&gt;tionen bör ha möjlighet att genom vitesföreläggande stoppa den som be-&lt;br&gt;driver clearingverksamhet utan tillstånd. En motsvarande rätt för&lt;br&gt;inspektionen finns i 44 § lagen om värdepappersfonder och 6 kap. 10 §&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse. Eftersom jag inte föreslår något tillstånds-&lt;br&gt;tvång för den som organiserar handel med finansiella instrument, är det&lt;br&gt;inte aktuellt att förse inspektionen med en rätt att ingripa med vitesföre-&lt;br&gt;läggande i syfte att stoppa sådan verksamhet. Om verksamheten är att&lt;br&gt;anse som tillståndspliktig förmedlingsverksamhet enligt 1 kap. 3 § 2&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse kan dock ingripande ske med stöd av den&lt;br&gt;lagen (se även avsnitt 3.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till kommittén anser jag det inte nödvändigt att föreskriva en&lt;br&gt;skyldighet för börser och clearingorganisationer att i sin firma använda&lt;br&gt;orden börs resp, clearing. Ej heller bör en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;vara skyldig att använda orden auktoriserad marknadsplats i firmanamnet.&lt;br&gt;Företagen i fråga får alltså själva bestämma ett lämpligt namn för sin&lt;br&gt;verksamhet. Däremot bör den som saknar auktorisation som börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats inte få använda sig av dessa beteckningar vid&lt;br&gt;handel med finansiella instrument, eftersom detta skulle kunna ge sken&lt;br&gt;av att verksamheten är auktoriserad. Inspektionen bör ha rätt att ingripa&lt;br&gt;med vitesföreläggande. För ordet clearingorganisation ser jag emellertid&lt;br&gt;inte något motsvarande behov av ensamrätt, bl.a. därför att det kan&lt;br&gt;finnas företag som — utanför det tillståndsbundna området — sysslar med&lt;br&gt;clearing av finansiella instrument. Ordet får på grund därav inte samma&lt;br&gt;särskiljande betydelse som börs och auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Stockholms fondbörs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Behov av en ombildning och utgångspunkter för denna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stockholms fondbörs ombildas till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att Stockholms fondbörs behåller sin&lt;br&gt;nuvarande juridiska form och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsstyrelsens förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland bankinspektionen, riksgäldskontoret,&lt;br&gt;näringsfrihetsombudsmannen (NO), riksbanksfullmäktige, styrelsen för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs, bankorganisationerna och Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen menar att lika regler bör gälla för alla börser och att någon&lt;br&gt;särreglering avseende Stockholms fondbörs således inte bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsstyrelsens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är genomgående positiva till att en ombildning av&lt;br&gt;Stockholms fondbörs genomförs. Enighet råder om att aktiebolagsformen&lt;br&gt;därvid är den lämpligaste och att verksamheten bör bedrivas under den&lt;br&gt;generella börslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fondbörsen är en självständig juridisk person.&lt;br&gt;Det är emellertid oklart vad för slags association den utgör. I förarbetena&lt;br&gt;till lagen om Stockholms fondbörs (prop. 1978/79:9 s. 301) har fond-&lt;br&gt;börsen karakteriserats som en privaträttslig sammanslutning som genom&lt;br&gt;åren fått en alltmer offentligrättslig karaktär till följd av ingripanden från&lt;br&gt;det allmännas sida (jfr Tjemberg: Stockholms fondbörs rättsliga ställning&lt;br&gt;och möjligheterna att överpröva vissa beslut, SvJT 1991 s. 40-56). Det&lt;br&gt;torde vara så att fondbörsen i sin nuvarande skepnad varken är ett privat-&lt;br&gt;rättsligt eller ett offentligrättsligt subjekt utan befinner sig i gränslandet&lt;br&gt;mellan dessa båda typer av juridiska personer. Ett utslag härav är att det&lt;br&gt;föreligger oklarhet om huruvida fondbörsen har några ägare och vilka&lt;br&gt;dessa i så fäll är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommitténs förslag innebär att Stockholms fond-&lt;br&gt;börs behåller sin nuvarande juridiska form och, med vissa mindre för-&lt;br&gt;ändringar, sin organisatoriska uppbyggnad. Detta löses i kommitténs&lt;br&gt;förslag till börs- och clearinglag genom en särreglering av fondbörsen i&lt;br&gt;fråga om organisation och förvaltning. Fondbörsen särbehandlas också&lt;br&gt;genom att den redan i lagen får rätt att driva börsverksamhet med fond-&lt;br&gt;papper och andra finansiella instrument. Fondbörsen skulle således inte&lt;br&gt;behöva söka auktorisation för börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsverksamhet skall enligt kommitténs förslag kunna drivas av Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;antingen aktiebolag eller ekonomisk förening. Kommittén tar dock inte&lt;br&gt;upp frågan om en eventuell ombildning av Stockholms fondbörs till&lt;br&gt;någon av dessa associationsformer. Detta görs emellertid i den förut&lt;br&gt;nämnda skrivelsen från styrelsen för fondbörsen i oktober 1990 (se&lt;br&gt;avsnitt 1). Sådana tankegångar framfördes också, som framgått, i några&lt;br&gt;av remissvaren på kommitténs betänkande. Det förslag som fondbörs-&lt;br&gt;styrelsen presenterar i den nämnda skrivelsen innebär att verksamheten&lt;br&gt;förs över till ett aktiebolag som i likhet med andra börsdrivande företag&lt;br&gt;skall lyda under en ny generell börslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen lämnas i korthet följande synpunkter på ombildningsfrågan.&lt;br&gt;Fondbörsen bör framdeles ges möjligheter att bedriva börsverksamhet på&lt;br&gt;samma villkor som presumtiva konkurrenter. Inga särskilda uppgifter av&lt;br&gt;myndighetskaraktär bör läggas på fondbörsen som inte åläggs andra&lt;br&gt;marknadsplatser. Oklarheterna kring fondbörsens rättsliga ställning och&lt;br&gt;huvudmannaskapet behöver undanröjas. Ett tydligt och aktivt ägande av&lt;br&gt;fondbörsen skapar de bästa förutsättningarna för effektivitet och&lt;br&gt;konkurrenskraft. En lämplig lösning är att huvudmannaskapet och&lt;br&gt;ägandet delas mellan fondbörsens medlemmar och emittenter. Verksam-&lt;br&gt;heten bör föras över till ett aktiebolag. Denna associationsform ger de&lt;br&gt;bästa förutsättningarna i fråga om kapitalanskaffning och flexibilitet för&lt;br&gt;framtida ändrade behov. Initialt bör ägandet av bolaget begränsas till&lt;br&gt;medlems- och emittentkretsama. Vid överförandet av fondbörsens verk-&lt;br&gt;samhet till bolaget kan det bli nödvändigt att bilda en stiftelse, vars&lt;br&gt;huvudändamål skulle vara att verka för utvecklingen av Stockholm som&lt;br&gt;ett livskraftigt finansiellt centrum och för andra med börsverksamhet&lt;br&gt;sammanhängande frågor. Stiftelsen skulle, eventuellt temporärt, kunna&lt;br&gt;inträda som ägare av en mindre del av den nya oiganisationen. På sikt&lt;br&gt;bör ägandet inte genom direktiv eller föreskrifter begränsas till vissa&lt;br&gt;kategorier. Kraven på det allmännas insyn i och inflytande över verk-&lt;br&gt;samheten bör tillgodoses genom att denna underkastas den kommande&lt;br&gt;lagstiftningens generella krav. Ansvaret för förvaltningen av det nya&lt;br&gt;bolaget bör läggas på en styrelse som i enlighet med aktiebolagslagens&lt;br&gt;regler utses av ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts är ett av de viktigaste syftena med den föreslagna&lt;br&gt;generella börslagstiftningen att underlätta etablering av nya börser och&lt;br&gt;andra marknadsplatser för värdepappershandel. Detta bör bana väg för&lt;br&gt;en effektivare konkurrens på det här området än vad som ter sig möjligt&lt;br&gt;med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en ombildning av Stockholms fondbörs måste ses i ljuset av&lt;br&gt;den inriktning som jag menar att den nya lagstiftningen inom börs-&lt;br&gt;området skall ha. Det slopade börsmonopolet och friheten att etablera&lt;br&gt;nya marknadsplatser innebär med all sannolikhet att Stockholms fond-&lt;br&gt;börs, förutom den redan befintliga konkurrensen från utländska börser,&lt;br&gt;kommer att utsättas för inhemsk konkurrens. Hur denna inledningsvis&lt;br&gt;kommer att gestalta sig kan emellertid vara svårt att säga något närmare&lt;br&gt;om. Även om fondbörsen i kraft av sin nuvarande nationella ensamställ-&lt;br&gt;ning kommer att befinna sig i ett gott utgångsläge kan de förväntade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inhemska förändringarna i förening med en allt mer hårdnande inter- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;nationell konkurrens förmodas ganska snart placera fondbörsen i en ny&lt;br&gt;och mer utsatt situation. Jag ser det mot den bakgrunden som nödvändigt&lt;br&gt;att fondbörsen får möjlighet att bedriva sin verksamhet på samma villkor&lt;br&gt;som blivande konkurrenter. Detta kan knappast ske på annat sätt än att&lt;br&gt;fondbörsen omstruktureras på ett sätt som säkerställer dess konkurrens-&lt;br&gt;kraft. Kommitténs förslag att fondbörsen skall behålla sin nuvarande egna&lt;br&gt;associationsform och vara föremål för viss särreglering är alltså inte&lt;br&gt;någon lämplig lösning. Jag ansluter mig i stället till fondbörsstyrelsens&lt;br&gt;förslag att börsen skall ombildas till ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Ombildningens huvuddrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fondbörsens rörelse överlåts till ett nybildat aktie-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsens medlemmar och emittenter erbjuds att teckna hälften&lt;br&gt;var av aktierna i aktiebolaget. Teckningsrätten fördelas mellan de&lt;br&gt;enskilda medlemmarna och emittentema i proportion till hur mycket&lt;br&gt;var och en under senare år betalat i avgifter till fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsstyrelsens förslag: Medlemmar och emittenter får genom ett&lt;br&gt;nybildat aktiebolag förvärva fondbörsens rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar fondbörsstyrelsens&lt;br&gt;uppfattning att ägandet i det tilltänkta aktiebolaget bör delas mellan&lt;br&gt;börsmedlemmama, dvs. de värdepappersinstitut som är anslutna till&lt;br&gt;börsen, och emittentema, dvs. de som har sina fondpapper inregistrerade&lt;br&gt;vid börsen. Vissa anser dock att ägarkretsen bör göras vidare. Bank-&lt;br&gt;inspektionen anser att även den aktiesparande allmänheten bör kunna få&lt;br&gt;teckna aktier i bolaget. Riksbanksfullmäktige menar att ägandet inte&lt;br&gt;onödigtvis bör begränsas till vissa kategorier och ser det inte som själv-&lt;br&gt;klart att emittentema ges någon särställning. OM tycker att aktierna i det&lt;br&gt;nya bolaget bör bjudas ut på den allmänna marknaden och motsätter sig&lt;br&gt;därför en begränsning av ägandet till börsmedlemmar och emittenter.&lt;br&gt;Landsorganisationen (LO) hävdar att staten bör ikläda sig ett betydande&lt;br&gt;ägaransvar för att säkerställa en fungerande statlig insyn och kontroll. LO&lt;br&gt;vill också ha någon form av ägandebegränsningsregler som förhindrar att&lt;br&gt;ett fåtal kan skaffa sig kontroll över börsen. Detta, menar man, skulle&lt;br&gt;kunna äventyra börsens neutralitet. Även TCO förordar att någon form&lt;br&gt;av ägandebegränsning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund och Stockholms Handelskammare hävdar att den för-&lt;br&gt;mögenhet som finns samlad i fondbörsen tillkommer börsmedlemmama&lt;br&gt;och emittentema, eftersom de genom sina avgifter till fondbörsen skapat&lt;br&gt;denna förmögenhet. Förmögenheten bör därför vederlagsfritt tillföras&lt;br&gt;dem i form av aktier i det tilltänkta bolaget. Något behov av att bilda en&lt;br&gt;stiftelse föreligger därmed inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I den nuvarande lagstiftningen om Stockholms Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;fondbörs finns inga bestämmelser som säger hur det skall förfäras vid ett&lt;br&gt;upphörande eller en ombildning av verksamheten i fondbörsen. I 1969&lt;br&gt;års börsordning fanns dock en bestämmelse som gällde användandet av&lt;br&gt;börsens tillgångar för den händelse fondbörsen skulle upphöra. Enligt&lt;br&gt;denna skulle tillgångarna, efter beslut av börsstyrelsen, användas för&lt;br&gt;ändamål som står börsverksamheten nära. Börsstyrelsens beslut i saken&lt;br&gt;fordrade regeringens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda bestämmelsen berördes av fondbörsutredningen (se SOU&lt;br&gt;1973:60 s. 118). Där konstaterades att det enligt utredningens förslag&lt;br&gt;skulle tillkomma fondbörsen att bedriva börsverksamhet. Detta ansågs&lt;br&gt;inte bara vara en rättighet utan även en skyldighet. Följaktligen skulle&lt;br&gt;fondbörsen inte kunna upphöra med sin verksamhet utan att det ut-&lt;br&gt;färdades en lag om detta. Utredningen slog därför fäst att det skulle få&lt;br&gt;bli i ett sådant sammanhang som frågan om användningen av fondbörsens&lt;br&gt;tillgångar vid ett upphörande av verksamheten löstes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret på frågan om vilken ställning fondbörsen har och hur dess till-&lt;br&gt;gångar kan hanteras är inte helt klart. Av detta följer att en ombildning&lt;br&gt;av fondbörsen och hantering av förmögenheten bör underställas riksdag-&lt;br&gt;en. Jag redovisar därför här de riktlinjer och ramar som jag anser bör&lt;br&gt;gälla vid ombildningen av fondbörsen. Däremot är det enligt min mening&lt;br&gt;inte ändamålsenligt att här gå in i detaljfrågor som är förknippade med&lt;br&gt;hela ombildningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildandet och ägandet av ett aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första steget i en ombildning blir att bilda det aktiebolag som skall&lt;br&gt;överta börsverksamheten. Liksom många andra uppgifter i ombildnings-&lt;br&gt;processen måste det ankomma på fondbörsen att lösa de praktiska&lt;br&gt;frågorna i samband därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra steget blir att avgöra vilka som skall vara ägare av det nya&lt;br&gt;bolaget. De värdepappersbolag och banker som är medlemmar vid fond-&lt;br&gt;börsen har genom betalning av avgifter bidragit till fondbörsens&lt;br&gt;finansiering och därmed till den förmögenhet som nu finns samlad där.&lt;br&gt;Detsamma gäller de emittenter vilkas fondpapper är registrerade vid&lt;br&gt;fondbörsen. Det faller sig enligt min mening naturligt att både medlem-&lt;br&gt;mar och emittenter - i enlighet med vad börsstyrelsen föreslagit och&lt;br&gt;flertalet remissinstanser instämt i - får möjlighet att teckna aktier i det&lt;br&gt;bolag som skall överta börsverksamheten. För en sådan lösning talar&lt;br&gt;även det förhållandet att de som i dag är medlemmar eller emittenter med&lt;br&gt;inregistrerade fondpapper har ett betydande intresse av att den verksam-&lt;br&gt;het som fondbörsen nu driver upprätthålls. Dessa båda grupper bör där-&lt;br&gt;för bli de som initialt äger det nya bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle mot en sådan lösning i och för sig kunna invändas att det&lt;br&gt;inte bara är medlemmar och emittenter som bidragit till fondbörsens för-&lt;br&gt;mögenhet utan att också den aktieägande allmänheten genom sina avgifter&lt;br&gt;till medlemmarna har bidragit till denna. Jag betraktar emellertid&lt;br&gt;avgifterna till medlemmarna som en kostnadsersättning för utförda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster åt aktieägarna, vilken ersättning påverkar medlemmarnas Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;rörelsevinst, och är därför inte benägen att biträda en sådan ståndpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan inställer sig då hur rätten att teckna aktier i det nybildade&lt;br&gt;bolaget skall fördelas mellan medlemmar och emittenter och inom dessa&lt;br&gt;båda grupper. Under fondbörsens fortsatta behandling av ombildnings-&lt;br&gt;frågan har fördelningsfrågan dryftats. En fördelningsmodell som därvid&lt;br&gt;diskuterats är att medlemmarna och emittentema skulle få teckna hälften&lt;br&gt;var av aktierna. Den efterföljande fördelningen inom de båda grupperna&lt;br&gt;av teckningsrätten skulle baseras på storleken av de avgifter som de&lt;br&gt;enskilda medlemmarna resp, emittentema erlagt till fondbörsen under en&lt;br&gt;viss period tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördelning av aktierna enligt angivna grunder förefaller enligt min&lt;br&gt;uppfattning godtagbar. Enligt vad jag erfarit skulle också medlemmarna&lt;br&gt;och emittentema vara beredda att acceptera en fördelning enligt sådana&lt;br&gt;huvudlinjer. Fondbörsen bör få bestämma de närmare principerna för hur&lt;br&gt;teckningsrätten skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ombildning av fondbörsen med de stora ägarförändringar som här&lt;br&gt;föreslås är inte helt riskfri. Jag tänker då närmast på hur utländska&lt;br&gt;aktörer uppfattar omställningen, vilket med hänsyn till fondbörsens&lt;br&gt;dominerande ställning har stor betydelse för förtroendet för hela den&lt;br&gt;svenska värdepappersmarknaden. Ombildningen bör därför genomföras&lt;br&gt;på ett sätt som ger det nybildade aktiebolaget goda förutsättningar att&lt;br&gt;snabbt och utan några störningar komma igång med verksamheten i den&lt;br&gt;nya formen. Fondbörsen har själv i den tidigare nämnda skrivelsen&lt;br&gt;framkastat tanken att en stiftelse, eventuellt temporärt, skulle gå in som&lt;br&gt;ägare i det nya bolaget. Jag kan i och för sig hålla med om att en&lt;br&gt;stiftelse, eller till och med staten, som delägare under en öveigångsperiod&lt;br&gt;skulle kunna ha en stabiliserande inverkan på bolaget. Som jag anfört bör&lt;br&gt;i görligaste mån ett statligt ägande, även under själva ombildningsproces-&lt;br&gt;sen, undvikas. Detta gäller enligt min mening också ägande genom en&lt;br&gt;stiftelse utan egentliga huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har framhållit att det vid ombildningen vore&lt;br&gt;lämpligt att sprida aktieägandet i det nya aktiebolaget till en bredare&lt;br&gt;allmänhet. Som jag tidigare anfört bör börsmedlemmar och emittenter få&lt;br&gt;teckna aktier vid ombildningen. En senare spridning av ägandet bör&lt;br&gt;emellertid inte förhindras och därför bör hembudsklausul i bolagsord-&lt;br&gt;ningen inte få förekomma. Jag vill här erinra om vad jag anfört om det&lt;br&gt;uppenbart olämpliga med att börsens aktier noteras på den egna börsen,&lt;br&gt;vilket skulle medföra att en börs så att säga får kontrollera sig själv&lt;br&gt;(avsnitt 3.1.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelsen av fondbörsens rörelse till aktiebolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare anfört bör de som i dag är börsmedlemmar och emit-&lt;br&gt;tenter få rätt att teckna aktier i det nya bolaget. Detta bolag kommer att&lt;br&gt;ansöka om auktorisation som börs enligt den nya lagstiftningen, enligt&lt;br&gt;vilken det uppställs krav på finansiella resurser. De som får rätten att&lt;br&gt;teckna aktier kommer därför att få tillskjuta det kapital som behövs. Hur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stort detta kapital skall vara är dock en fråga som finansinspektionen har Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;att avgöra i samband med auktorisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överlåtelsen av fondbörsens rörelse till det nya bolaget uppkommer&lt;br&gt;frågan om och i så fåll hur mycket de nya ägarna skall betala. Det är inte&lt;br&gt;självklart att det nya bolaget skall få överta rörelsen vederlagsfritt och&lt;br&gt;därigenom kunna tillgodoräkna sig den förmögenhet som finns i fond-&lt;br&gt;börsen. Visserligen har, som tidigare nämnts, de tilltänkta ägarna av&lt;br&gt;bolaget genom betalning av avgifter bidragit till att skapa denna&lt;br&gt;förmögenhet. Denna har dock byggts upp under nära 130 år, vilket inne-&lt;br&gt;bär att även sådana som inte längre tillhör medlems- och emittentkretsen&lt;br&gt;har bidragit till förmögenhetsuppbyggnaden. Det kan heller inte bortses&lt;br&gt;från att staten genom särbehandlingen av fondbörsen i lagstiftningen har&lt;br&gt;skapat utrymme för förmögenhetsuppbyggnaden och att det är oklart om&lt;br&gt;det finns någon ägare till fondbörsen. Mot bakgrund härav är det skäligt&lt;br&gt;att bolaget får utge visst vederlag till fondbörsen vid övertagandet av&lt;br&gt;rörelsen. För vederlaget finns ingen given beräkningsgrund utan detta bör&lt;br&gt;fästställas till ett skäligt belopp och därvid får angivna förhållanden vägas&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare att märka att vederlagets storlek har betydelse för bolaget&lt;br&gt;på så vis att det får högre kostnader i sin rörelse ju större vederlaget är.&lt;br&gt;Dessa kostnader försöker bolaget naturligtvis täcka med motsvarande&lt;br&gt;intäkter vilket betyder att bolagets tjänster blir dyrare - dvs. den&lt;br&gt;aktiesparande allmänheten drabbas av högre kostnader for de transak-&lt;br&gt;tioner som görs över börsen. Detta är inte en från allmänna synpunkter&lt;br&gt;önskvärd effekt. Om bolagets kostnader inte skulle täckas av högre&lt;br&gt;intäkter blir vinsten lägre. Detta skulle minska förutsättningarna för&lt;br&gt;bolaget att självfinansiera nyinvesteringar. Dessutom skulle konkurrens-&lt;br&gt;kraften försämras. Detta är inte heller önskvärda effekter. Tvärtom bör&lt;br&gt;eftersträvas att ge bolaget goda verksamhetsförutsättningar, särskilt under&lt;br&gt;de inledande åren, vilket är till nytta för hela den svenska värdepappers-&lt;br&gt;marknaden och därmed också samhällsekonomin. Att bolaget får en stabil&lt;br&gt;ekonomisk grund i starten är viktigt för dess konkurrenskraft såväl på&lt;br&gt;den inhemska marknaden som internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt för bedömningen av vederlagets storlek bör an-&lt;br&gt;vändas det bokförda värdet av fondbörsens nettotillgångar. Detta värde&lt;br&gt;är också enkelt att fastställa. Med beaktande av de nackdelar som uppstår&lt;br&gt;om vederlaget sätts allt för högt och med hänsynstagande till de blivande&lt;br&gt;ägarnas bidrag till den nuvarande förmögenheten i fondbörsen, anser jag&lt;br&gt;att hälften av nettotillgångarnas bokförda värde är ett skäligt vederlag.&lt;br&gt;Med utgångspunkt i de tillgångsvärden som redovisats i fondbörsens&lt;br&gt;balansräkning för räkenskapsåret 1990 bör dock en understa gräns för&lt;br&gt;vederlaget vara 8 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga uppkommer då vad som skall ske med de medel som fondbörsen&lt;br&gt;erhåller vid överlåtelsen av rörelsen till bolaget. Som tidigare nämnts&lt;br&gt;fanns i 1969 års börsordning en bestämmelse som innebar att fondbörsens&lt;br&gt;tillgångar, i händelse av fondbörsens upphörande, skulle användas för&lt;br&gt;ändamål som står börsverksamheten nära. Enligt min mening bör medlen&lt;br&gt;användas på ett sätt som i ett internationellt perspektiv främjar den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska kapitalmarknaden på lång sikt. Nyligen har bildats Stiftelsen Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Kapitalmarknadsgruppen med ändamål att främja forskning i kapital-&lt;br&gt;marknadsfrågor, främst rörande sparande, kapitalanvändning samt&lt;br&gt;kapitalmarknadens funktion och internationalisering. Stiftelsen äger&lt;br&gt;främja sitt ändamål genom anslag till olika forskningsprojekt samt genom&lt;br&gt;att sammanföra forskare med företrädare för kapitalmarknaden. Jag&lt;br&gt;finner att en lämplig användning av medlen är att föra dessa till&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teckning av aktier i det nya bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått avses börsmedlemmar och emittenter få rätt att teckna&lt;br&gt;aktier i det nya bolaget. Statens obligationslån är inregistrerade vid&lt;br&gt;fondbörsen, vilket innebär att staten — genom riksgäldskontoret — får&lt;br&gt;teckningsrätt. Denna rätt bör utnyttjas. Enligt vad som upplysts mig avses&lt;br&gt;det nya bolaget få ett aktiekapital om ca 50 milj.kr. Med den tidigare&lt;br&gt;angivna fördelningsprincipen, enligt vilken teckningsrätten fördelas inom&lt;br&gt;de två grupperna medlemmar och emittenter efter hur stora avgifter som&lt;br&gt;erlagts till fondbörsen, kan statens andel av aktiekapitalet i runda tal&lt;br&gt;komma att uppgå till 10 %. För att staten skall kunna delta i aktieteck-&lt;br&gt;ningen bör riksdagen bemyndiga regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, riksgäldskontoret att för statens räkning teckna aktier i det&lt;br&gt;nya bolaget. Det belopp som behövs för aktieteckningen bör göras&lt;br&gt;tillgängligt genom ianspråktagande av medel inom det under sjunde&lt;br&gt;huvudtiteln för budgetåret 1992/93 föreslagna förslagsanslaget D2&lt;br&gt;Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning. Rege-&lt;br&gt;ringen utgår från att beloppet ryms inom nu budgeterad anslagsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Prospekt utanför börs, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att skapa garantier för god och utförlig informa-&lt;br&gt;tion när fondpapper och andra finansiella instrument bjuds ut till&lt;br&gt;allmänheten införs generella regler om skyldighet att upprätta en&lt;br&gt;särskild redogörelse för erbjudandet (prospekt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekt skall upprättas såväl när en utgivare vid emission av&lt;br&gt;fondpapper riktar erbjudande till allmänheten som när någon er-&lt;br&gt;bjuder allmänheten att köpa eller sälja finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär en anpassning till EG:s prospektdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår utvidgade regler om informa-&lt;br&gt;tionsskyldighet för aktiebolag vilkas aktier och vissa andra fondpapper&lt;br&gt;utan att vara inregistrerade vid en börs är spridda bland minst 200 ägare.&lt;br&gt;Enligt kommittén bör dessa bolag utge särskilda emissionsprospekt vid&lt;br&gt;erbjudande och också avge delårsrapport. Vidare bör de krav på boksluts-&lt;br&gt;kommuniké, särskild information om viktiga händelser och offentlig-&lt;br&gt;görande av anmärkningar i revisionsberättelse, som i dag gäller bolag på&lt;br&gt;den s.k. O-listan lagfästas för nämnda aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Svea hovrätt, Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;bankinspektionen, konsumentverket och LO ställer sig positiva till den&lt;br&gt;utökade informationsskyldigheten för nu aktuella aktiebolag. Emellertid&lt;br&gt;är flertalet av de remissinstanser som närmare behandlat förslaget kritiska&lt;br&gt;och pekar på flera svårigheter med de föreslagna bestämmelserna.&lt;br&gt;Bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföreningen samt&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammarförbundet är&lt;br&gt;kritiska mot att ytterligare en grupp av företag skall särbehandlas.&lt;br&gt;Riksbanksfullmäktige anser det principiellt felaktigt att finansinspektionen,&lt;br&gt;som är en tillsynsmyndighet för finansiella institutioner, får tillsyn över&lt;br&gt;ett stort antal icke-finansiella företag. Även styrelsen för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs liksom bankorganisationerna och Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen är skeptiska mot att finansinspektionen skall utöva tillsyn över&lt;br&gt;nämnda företag. Bankinspektionen anser det tillräckligt att det i lag anges&lt;br&gt;att ifrågavarande bolag är skyldiga att upprätta prospekt med visst inne-&lt;br&gt;håll och offentliggöra viss information utan att det i lagen ställs krav på&lt;br&gt;att efterlevnaden av bestämmelserna skall övervakas av en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Riksbanken vidhåller kritiken mot att ge finans-&lt;br&gt;inspektionen ansvar för icke-finansiella företag. Enligt riksbanken bör,&lt;br&gt;för det första, granskningen ges en så liten omfattning som möjligt. För&lt;br&gt;det andra bör den institutionella lösningen vara sådan att granskningen&lt;br&gt;inte ger intryck av kvalitetsprövning från myndigheternas sida. En för-&lt;br&gt;nyad prövning av alternativet att ge patent- och registreringsverket ansvar&lt;br&gt;för denna verksamhet bör därför göras. Finansinspektionen anser att&lt;br&gt;principen bör vara att prospekt som berör bolag som har något värdepap-&lt;br&gt;per inregistrerat eller noterat vid en börs hanteras av börsen; andra&lt;br&gt;prospekt ges in till inspektionen. Vidare har inspektionen påpekat att den&lt;br&gt;som ger in ett prospekt till inspektionen bör betala en avgift för detta.&lt;br&gt;Enligt inspektionen är det inte rimligt att hanteringen av prospekt skall&lt;br&gt;bekostas av institut under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med prospekt vid t.ex. emission eller introduktion på börs är att&lt;br&gt;förmedla information på vilken placerarna skall kunna grunda sina place-&lt;br&gt;ringsbeslut. I flertalet fall är dessa beslut av stor ekonomisk betydelse för&lt;br&gt;placerarna. Det är följaktligen av stor vikt att uppgifterna i ett prospekt&lt;br&gt;är korrekta och på ett tillförlitligt sätt visar risktagandet med investe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 18 § aktiebolagslagen (1975:1385), 4 kap. 19 § bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1987:618) och 4 kap. 20 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) är vissa bolag skyldiga att upprätta en särskild redogörelse för&lt;br&gt;bolagets förhållanden (emissionsprospekt) när bolaget offentliggör eller&lt;br&gt;på annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier eller&lt;br&gt;teckningsrätter i bolaget. Skyldighet att upprätta emissionsprospekt före-&lt;br&gt;ligger dels om tillgångarnas nettovärde i bolaget enligt fastställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gräns- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;belopp som motsvarar 1 000 basbelopp, dels om antalet anställda hos&lt;br&gt;bolaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200,&lt;br&gt;dels om bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs. Dessutom krävs att vederlaget kan komma att uppgå till minst&lt;br&gt;1 milj.kr. Skyldighet att upprätta prospekt föreligger också vid inbjudan&lt;br&gt;att förvärva vissa typer av skuldebrev eller optionsbevis eller vinstandels-&lt;br&gt;bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta emissionsprospekt föreligger vidare när en&lt;br&gt;aktieägare i ett sådant bolag ämnar sälja aktier, teckningsrätter, vissa&lt;br&gt;typer av skuldebrev eller vinstandelsbevis under sådana former att pros-&lt;br&gt;pekt skall upprättas. Även i dessa fäll åligger det bolaget att upprätta -&lt;br&gt;prospektet. För att ett bolag i tid skall kunna upprätta ett prospekt skall&lt;br&gt;aktieägaren underrätta styrelsen i bolaget om planerna senast sex veckor&lt;br&gt;före den dag då inköp tidigast avses kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om innehållet i emissionsprospekt finns i 4 kap. 20-24 §§ aktie-&lt;br&gt;bolagslagen. Ett emissionsprospekt skall bl.a. innehålla balans- och&lt;br&gt;resultaträkningar avseende de tre senaste räkenskapsåren. Vidare skall&lt;br&gt;lämnas upplysning om sådana för bedömning av bolagets verksamhets-&lt;br&gt;resultat och ställning viktiga förhållanden och om händelser i övrigt av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för bolaget vilka hänför sig till tiden efter utgången&lt;br&gt;av de tre senaste räkenskapsåren. Prospektet skall även innehålla en&lt;br&gt;kortfattad historik över bolaget och dess verksamhet, redogörelse för&lt;br&gt;bolagets och, om dotterföretag finns, koncernens verksamhet, råvarutill-&lt;br&gt;gångar, produkter och driftställen samt för dess ställning inom branschen,&lt;br&gt;uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer och ledande befatt-&lt;br&gt;ningshavare samt redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i&lt;br&gt;bolaget. Börsbolag har till skillnad från övriga bolag rätt att utelämna&lt;br&gt;den historiska beskrivningen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ansökan om inregistrering av ett bolags aktier vid&lt;br&gt;Stockholms fondbörs skall bolaget offentliggöra ett introduktionsprospekt.&lt;br&gt;Enligt 13 § förordningen om Stockholms fondbörs skall ett sådant pros-&lt;br&gt;pekt innehålla de uppgifter som anges i aktiebolagslagen, om börsstyrel-&lt;br&gt;sen inte bestämmer annat (se närmare avsnitt 3.1.9 om börsprospekt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av lagbestämmelserna finns branschregler om prospekt.&lt;br&gt;Näringslivets Börskommitté (NBK) har gett ut en rekommendation&lt;br&gt;rörande utformningen av prospekt. Rekommendationen, som är från år&lt;br&gt;1986, utgör ett komplement till de regler som aktiebolagslagen uppställer&lt;br&gt;om ett emissionsprospekts innehåll. Den tar i första hand sikte på det&lt;br&gt;fäll när allmänheten inbjuds att teckna aktier i bolag som tidigare inte&lt;br&gt;haft aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller vars aktier inte&lt;br&gt;varit omsatta på OTC-marknaden. Rekommendation om utformningen av&lt;br&gt;prospekt omfättar inte obligationer och liknande fordringsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NBK har även gett ut en rekommendation rörande offentligt erbjudande&lt;br&gt;om aktieförvärv (1988). Denna rekommendation är tillämplig i samband&lt;br&gt;med att en svensk eller utländsk juridisk person offentligt erbjuder&lt;br&gt;aktieägare i ett svenskt aktiebolag med spritt ägande (målbolaget) att på&lt;br&gt;generella villkor överlåta sina aktier till den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om prospekt i denna rekommendation bygger i stor Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;utsträckning på NBK:s tidigare nämnda rekommendation om utformning&lt;br&gt;av prospekt. NBK har i ett tillägg till rekommendationen rörande offent-&lt;br&gt;ligt erbjudande behandlat fallen då erbjudandet lämnas av ledande&lt;br&gt;befattningshavare i målbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag,&lt;br&gt;m.m., den s.k. Leo-lagen, är avgränsad till aktiemarknadsbolag, dvs.&lt;br&gt;börsbolag och OTC-bolag, eller dotterbolag till sådana bolag. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i Leo-lagen reglerar situationen när denna typ av bolag fattar&lt;br&gt;beslut om nyemission av t.ex. aktier och emissionen är riktad till bolagets&lt;br&gt;ledning eller anställda eller vissa närstående personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har antagit ett direktiv 89/298/EEG av den 17 april 1989 om samord-&lt;br&gt;ning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt&lt;br&gt;som skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmän-&lt;br&gt;heten, se bilaga 16. Prospektdirektivet innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;minimikrav för prospekt angående värdepapper som i ett eller flera EG-&lt;br&gt;länder bjuds ut till allmänheten och som inte redan är officiellt noterade&lt;br&gt;vid en fondbörs. Syftet med prospektdirektivet är att bereda möjlighet för&lt;br&gt;investerare att göra en korrekt bedömning av riskerna med en investering&lt;br&gt;i ett värdepapper. En investerare skall kunna fatta ett beslut om investe-&lt;br&gt;ring i ett värdepapper med full kännedom om sakförhållandena. Enligt&lt;br&gt;direktivet bidrar sådan information även till att öka förtroendet för&lt;br&gt;värdepapper och att värdepappersmarknadema fungerar och utvecklas på&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt. Med värdepapper avses i direktivet aktier i&lt;br&gt;bolag och andra med sådana aktier jämställda överlåtbara värdepapper,&lt;br&gt;skuldebrev med en löptid av minst ett år och andra därmed jämställda&lt;br&gt;överlåtbara värdepapper och alla andra överlåtbara värdepapper som ger&lt;br&gt;rätt att förvärva sådana överlåtbara värdepapper genom teckning eller&lt;br&gt;utbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet omfattar inte följande erbjudanden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) erbjudanden av överlåtbara värdepapper till personer inom ramen för&lt;br&gt;deras förvärvsverksamhet, och/eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) erbjudanden av överlåtbara värdepapper till personer inom en be-&lt;br&gt;gränsad krets, och/eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) erbjudanden där försäljningspriset för samtliga de överlåtbara&lt;br&gt;värdepapper som erbjuds inte överstiger 40 000 ecu, och/eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) erbjudanden där de överlåtbara värdepapper som erbjuds kan för-&lt;br&gt;värvas endast för ett vederlag av minst 40 000 ecu per investerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet omfattar inte heller värdepapper av följande slag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) överlåtbara värdepapper som erbjuds med ett nominellt värde om&lt;br&gt;vardera minst 40 000 ecu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) andelar emitterade av sådana företag för kollektiva investeringar som&lt;br&gt;inte är av sluten typ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) överlåtbara värdepapper emitterade av en stat eller av en stats&lt;br&gt;regionala eller lokala myndigheter, eller av ett internationellt offentligt&lt;br&gt;organ i vilket en eller flera medlemsstater är medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) överlåtbara värdepapper som erbjuds i samband med ett anbud om Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;övertagande (&amp;quot;take-over bid&amp;quot;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) överlåtbara värdepapper som erbjuds i samband med en fusion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) aktier som utan vederlag tilldelas aktieägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) aktier eller därmed jämställda överlåtbara värdepapper som erbjuds&lt;br&gt;i utbyte for aktier i samma bolag, om erbjudandet av sådana nya&lt;br&gt;värdepapper inte innebär någon total ökning av bolagets aktiekapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) överlåtbara värdepapper som av arbetsgivaren eller ett anknutet&lt;br&gt;företag erbjuds till eller till förmån för nuvarande eller tidigare anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) överlåtbara värdepapper som tillkommit vid konvertering av&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev eller vid utnyttjande av optionsrätt till nyteckning,&lt;br&gt;eller aktier som erbjuds i utbyte mot utbytbara skuldebrev, under förut-&lt;br&gt;sättning att ett prospekt för erbjudande till allmänheten eller ett börs-&lt;br&gt;prospekt avseende dessa konvertibla eller utbytbara skuldebrev, eller&lt;br&gt;dessa optionsrätter till nyteckning har offentliggjorts i samma medlems-&lt;br&gt;stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) överlåtbara värdepapper som emitterats av statligt erkända samman-&lt;br&gt;slutningar vars verksamhet är författningsreglerad eller drivs utan vinst-&lt;br&gt;syfte, i de fall emissionen sker för att anskaffa medel nödvändiga för&lt;br&gt;uppnående av sammanslutningens oegennyttiga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) aktier eller därmed jämställda överlåtbara värdepapper, vilka&lt;br&gt;berättigar ägaren att bli medlem i eller utnyttja de tjänster som utförs av&lt;br&gt;sammanslutningar som &amp;quot;building societies&amp;quot;, &amp;quot;Crédits populaires&amp;quot;,&lt;br&gt;&amp;quot;Genossenschaftsbanken&amp;quot; eller &amp;quot;Industrial and Provident Societies&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) euro-värdepapper som inte är föremål för allmän marknadsföring&lt;br&gt;genom annonsering eller personlig hänvändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda medlemsländerna får medge undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;upprätta prospekt beträffande vissa i direktivet angivna typer av ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall prospektet innehålla den information som allt&lt;br&gt;efter slaget av emittent och arten av de värdepapper för vilka inregistre-&lt;br&gt;ring söks, fordras för att investerare och deras rådgivare skall kunna&lt;br&gt;bilda sig en välgrundad uppfattning om emittentens tillgångar och&lt;br&gt;skulder, finansiella ställning, vinster och förluster och framtidsutsikter.&lt;br&gt;Generellt gäller att prospektets innehåll skall vara lätt analyserbart och&lt;br&gt;så utförligt som möjligt. Direktivet innehåller en detaljerad uppräkning&lt;br&gt;av de uppgifter som skall ingå i prospektet av vilka kan nämnas följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppgift om vilka som är ansvariga för prospektet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) villkoren för emissionen samt uppgifter om de värdepapper som&lt;br&gt;erbjudandet omfattar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) uppgifter om emittenten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) emittentens huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) emittentens tillgångar och skulder, finansiella ställning&lt;br&gt;samt balans- och resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) emittentens förvaltning, ledning och kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) i den mån sådana uppgifter inverkar på bedömningen av emittenten Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;skall anges den senaste utvecklingen i fråga om emittentens affärsverk-&lt;br&gt;samhet och framtidsutsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije ny omständighet eller felaktighet i ett prospekt, som är av&lt;br&gt;beskaffenhet att påverka bedömningen av värdepapperen och som&lt;br&gt;inträffar eller uppmärksammas mellan offentliggörandet av prospektet och&lt;br&gt;sista dagen för erbjudandet skall uppges och rättas enligt samma&lt;br&gt;förfärande som gäller för det ursprungliga prospektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospektdirektivet innehåller vidare regler om hur offentliggörande&lt;br&gt;m.m. av prospekten skall ske och om tystnadsplikt for anställda vid de&lt;br&gt;myndigheter som har i uppgift att granska prospekt. Direktivet innehåller&lt;br&gt;även regler om ömsesidigt godtagande av prospekt mellan medlems-&lt;br&gt;länderna. Som villkor för godtagande av ett prospekt från ett medlems-&lt;br&gt;land krävs att landet i fråga föreskriver generell förhandsgranskning av&lt;br&gt;prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning till EG:s regelsystem kräver att även bestämmelserna i&lt;br&gt;prospektdirektivet iakttas. Det är därvid inte tillräckligt att, som&lt;br&gt;kommittén föreslagit, begränsa reglerna om prospekt till fondpapper&lt;br&gt;utgivna av vissa aktiebolag. Skyldighet att upprätta prospekt bör, i&lt;br&gt;enlighet med direktivet, föreligga vid alla erbjudanden till en öppen krets&lt;br&gt;att förvärva fondpapper, om det sammanlagda vederlaget för dessa upp-&lt;br&gt;går till 300 000 kr. och fondpapperen inte är inregistrerade vid en börs&lt;br&gt;och vid utgivningen inte heller avses att inregistreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med EG:s bestämmelser bör undantag göras från skyldig-&lt;br&gt;heten att upprätta prospekt för fordringsrätter med en löptid på mindre&lt;br&gt;än ett år och andelar i en värdepappersfond. Dessutom bör staten inte&lt;br&gt;omfattas av skyldigheten att upprätta prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma krav på saklig och korrekt information bör enligt min mening&lt;br&gt;kunna ställas även på andra offentliga erbjudanden till allmänheten än&lt;br&gt;emissioner. Det är också väsentligt för förtroendet för värdepappers-&lt;br&gt;marknaden att ingen grupp på ett otillbörligt sätt gynnas i förhållande till&lt;br&gt;andra grupper i samband med ett offentligt erbjudande om köp eller&lt;br&gt;försäljning av aktier m.m. Det förekommer många olika typer av offent-&lt;br&gt;liga erbjudanden. Beroende på erbjudandets komplexitet ställs olika krav&lt;br&gt;på innehållet i ett prospekt. En reglering bör enligt min mening därför&lt;br&gt;ske även av erbjudanden till allmänheten om köp eller försäljning av&lt;br&gt;finansiella instrument, varvid de grundläggande reglerna om sådana pros-&lt;br&gt;pekt och innehållet i dessa ges i lag med utrymme även fortsättningsvis&lt;br&gt;för självreglering av typ NBK:s rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagslagen innehåller som tidigare berörts regler om emissions-&lt;br&gt;prospekt. Dessa regler omfattar dock endast aktiebolag samt vissa typer&lt;br&gt;av fondpapper. Reglerna i aktiebolagslagen om emissionsprospekt&lt;br&gt;överensstämmer, som kommittén påpekat, relativt väl med bestämmelser-&lt;br&gt;na i EG:s prospektdirektiv. Emellertid är reglerna i direktivet något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annorlunda utformade och mer detaljerade än aktiebolagslagens. En an- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;passning till EG:s regelsystem genom utnyttjande av befintliga bestäm-&lt;br&gt;melser i aktiebolagslagen skulle kräva åtskilliga ändringar i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skulle dessa bestämmelser behöva kompletteras med regler för&lt;br&gt;sådana utgivare som inte är aktiebolag. Till detta skall läggas att väsent-&lt;br&gt;liga delar av aktiebolagsrätten for närvarande är under utredning. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att anpassningen till EG:s regler skall ske genom att&lt;br&gt;bestämmelser om prospekt som omfattar alla typer av utgivare samlas på&lt;br&gt;ett ställe. Jag delar den i prop. 1990/91:142 s. 82 framförda uppfatt-&lt;br&gt;ningen att dessa bestämmelser, som tar sikte på samtliga aktörer på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden, bör tas in i lagen om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospektdirektivet föreskriver inte någon obligatorisk förhandsgransk-&lt;br&gt;ning av nu aktuella prospekt. För att ett prospekt upprättat i ett EG-land&lt;br&gt;skall kunna godtas i ett annat EG-land krävs dock enligt direktivet att&lt;br&gt;prospektet har godkänts av behörig myndighet i det första landet. Ett&lt;br&gt;sådant godkänt prospekt skall godtas som prospekt i samband med&lt;br&gt;officiell notering av värdepapper vid fondbörs i övriga EG-länder, om det&lt;br&gt;inte är äldre än tre månader (se avsnitt 3.1.9 om börsprospekt). För-&lt;br&gt;handsgranskning och godkännande medför således i det internationella&lt;br&gt;perspektivet fördelar för den som ger ut ett prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En obligatorisk förhandsgranskning med efterföljande godkännande&lt;br&gt;innebär emellertid en icke obetydlig arbetsbörda for den granskande&lt;br&gt;myndigheten. Risk föreligger att ett godkännande baserat på en formell&lt;br&gt;granskning kan komma att uppfattas som en statlig kvalitetsprövning av&lt;br&gt;erbjudandets materiella innehåll. Som framgår av avsnitt 3.1.9 föreslås,&lt;br&gt;att skyldigheten att upprätta och offentliggöra prospekt vid inregistrering&lt;br&gt;av fondpapper vid börs skall utvidgas till att omfatta alla utgivare med&lt;br&gt;undantag för staten och värdepappersfonder. Jag kan inte se att det finns&lt;br&gt;så stora behov för företag som inte är börsnoterade att rikta erbjudanden&lt;br&gt;till utlandet, att det på denna grund föreligger skäl för en obligatorisk&lt;br&gt;förhandsgranskning. Jag är således för närvarande inte beredd att föreslå&lt;br&gt;en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt prospektdirektivet föreskrivs generell förhandsgranskning av&lt;br&gt;prospekt om ett EG-land önskar att prospekt därifrån, utan vidare gransk-&lt;br&gt;ning, skall accepteras i andra EG-länder. Något utrymme att införa en&lt;br&gt;frivillig förhandsgranskning föreligger inte. Enligt min mening bör ett&lt;br&gt;enkelt och smidigt förfarande införas. I stället för en obligatorisk för-&lt;br&gt;handsgranskning bör prospekten ges in och registreras hos en myndig-&lt;br&gt;het. Registreringen bör endast föregås av en kontroll av att prospektet&lt;br&gt;innehåller föreskrivna uppgifter. Något officiellt godkännande bör således&lt;br&gt;inte ges. Tyngdpunkten på tillsynsverksamheten bör i likhet med vad som&lt;br&gt;föreskrivits om t.ex. nya finansiella instrument (se prop. 1990/91:142 s.&lt;br&gt;90-92) ligga på en efterhandskontroll. En efterhandsgranskning kan,&lt;br&gt;utöver en prövning av om ett prospekt uppfyller de formella kraven, även&lt;br&gt;komma att innehålla en granskning av sakuppgifterna i prospekt. Efter-&lt;br&gt;som finansinspektionen har tillsyn över värdepappersmarknaden bör upp-&lt;br&gt;giften att registrera och, för det fall skäl uppkommer, efterhandsgranska&lt;br&gt;prospekt läggas på inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med den lagstiftningsteknik som valts tidigare bör i lag anges Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;endast de grundläggande bestämmelserna om skyldighet att upprätta pros-&lt;br&gt;pekt avseende emissioner och andra erbjudanden. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, finansinspektionen bör utforma de detalj före-&lt;br&gt;skrifter som behövs för att uppfylla kraven i prospektdirektivet. För&lt;br&gt;andra prospekt som inte avser emissioner finns från EG:s sida inga krav&lt;br&gt;på prospektets innehåll och därför anser jag att det i huvudsak bör över-&lt;br&gt;lämnas till självreglering, t.ex. genom NBK, att närmare utforma detalj-&lt;br&gt;reglerna för vad ett sådant prospekt skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag om informationsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den av kommittén föreslagna lagen om informationsskyldighet för aktie-&lt;br&gt;bolag vilkas aktier är allmänt spridda ingick utöver regler om emissions-&lt;br&gt;prospekt bl.a. bestämmelser om skyldighet för dessa bolag att utge&lt;br&gt;bokslutskommuniké, särskild information om viktiga händelser och&lt;br&gt;offentliggörande av revisionsanmärkning. Därutöver föreslog kommittén&lt;br&gt;att dessa bolag skulle vara skyldiga att avge delårsrapport samt att den&lt;br&gt;s.k. Leo-lagen skulle omfatta även dessa bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har ställt sig positiva till kravet på att dessa bolag&lt;br&gt;skall lämna utförlig och korrekt information om sin ekonomiska ställning&lt;br&gt;och andra förhållanden som påverkar värdet av bolaget. Som jag fram-&lt;br&gt;hållit i avsnitt 2.2.4 är en fullständig och korrekt information från bl.a.&lt;br&gt;emittenter ett grundläggande krav för en effektiv värdepappersmarknad.&lt;br&gt;Regler bör därför finnas som säkerställer att emittenter, vars fondpapper&lt;br&gt;handlas på värdepappersmarknaden, lämnar sådan information. Sverige&lt;br&gt;bör i denna fråga inte ha lägre ambitioner än andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i detta ärende innebär bl.a. att det införs en skyldighet att&lt;br&gt;upprätta prospekt förutom avseende fondpapper som inregistreras vid&lt;br&gt;börs även beträffånde icke inregistrerade fondpapper som erbjuds all-&lt;br&gt;mänheten. Med hänsyn härtill är det tveksamt om det finns skäl för&lt;br&gt;ytterligare lagstiftning i enlighet med kommitténs förslag. En särskild lag&lt;br&gt;om informationsskyldighet för vissa aktiebolag skulle innebära att en&lt;br&gt;grupp av företag särbehandlas. I likhet med flera remissinstanser anser&lt;br&gt;jag dessutom att den föreslagna avgränsningen, bolag med minst 200&lt;br&gt;ägare, medför en uppenbar risk för tillämpningsproblem. Därtill kommer&lt;br&gt;att finansinspektionen, som riksbanken påpekat, skulle få ett tillsyns-&lt;br&gt;ansvar för ett stort antal icke-finansiella företag. Jag är därför inte beredd&lt;br&gt;att lägga fram något förslag till lag om informationsskyldighet för&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier är allmänt spridda. Inte heller bör kommitténs&lt;br&gt;förslag beträffande delårsrapporter genomföras. Det bör härvid emellertid&lt;br&gt;framhållas att med mitt förslag till ändring i insiderlagen så kommer&lt;br&gt;begreppet aktiemarknadsbolag att få en vidare innebörd, eftersom det&lt;br&gt;även kommer att avse alla bolag som har sina aktier noterade vid en börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats, (se avsnitt 9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Flaggningsregler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skyldighet införs för såväl fysiska som juridiska per-&lt;br&gt;soner att informera om förvärv av större aktieposter&lt;br&gt;(flaggningsskyldighet). Förslaget överensstämmer med de&lt;br&gt;minimivillkor inom detta område som EG ställt upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har, med hänvisning till de goda&lt;br&gt;erfarenheter av självreglering som föreligger på detta område, inte funnit&lt;br&gt;skäl att föreslå lagfästa flaggningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;anmärker att det bör klargöras om aktielån omfattas av flaggningsregler-&lt;br&gt;na. Enligt finansinspektionen bör reglerna för offentliggörande utformas&lt;br&gt;av börsen, inte inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med flaggningsregler menas regler som innebär skyldighet för&lt;br&gt;förvärvare/överlåtare att informera allmänheten och/eller börs vid förvärv&lt;br&gt;eller avyttring av större aktieposter i börsbolag. I böijan av 1980-talet&lt;br&gt;diskuterades på vilket sätt flaggningsregler skulle införas i Sverige.&lt;br&gt;Näringslivets Börskommitté (NBK) gav år 1983 ut en rekommendation&lt;br&gt;rörande offentliggörande vid förvärv av större aktieposter m.m. (NBK:s&lt;br&gt;flaggningsrekommendation). Detta föranledde regering och riksdag att&lt;br&gt;inte följa värdepappersmarknadsutredningens förslag om lagstadgad&lt;br&gt;flaggningskyldighet (prop. 1984/85:157, NU29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NBK:s flaggningsrekommendation bör en fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som förvärvar eller säljer en aktiepost av viss storlek i ett börs-&lt;br&gt;eller OTC-bolag offentliggöra transaktionen via Stockholms fondbörs&lt;br&gt;senast nästa morgon. Flaggning bör ske dels när innehavet uppnår resp,&lt;br&gt;underskrider 10 % av antalet aktier eller röster i ett bolag, dels när ett&lt;br&gt;innehav förändras med två procentenheter uppåt eller nedåt. Därvid skall&lt;br&gt;innehavet sammanräknas för ägare som tillhör samma koncern, annat&lt;br&gt;företag över vilket förvärvaren/överlåtaren har bestämmande inflytande,&lt;br&gt;vissa anhöriga samt annan om förvärvet/överlåtelsen grundar sig på avtal&lt;br&gt;eller i annat fall sker i samförstånd med denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NBK:s flaggningsrekommendation har reviderats under år 1991 varvid&lt;br&gt;bl.a. dess tillämpningsområde utvidgats till att avse fondpapper och vissa&lt;br&gt;andra finansiella instrument som i ett senare steg kan leda till aktie-&lt;br&gt;ägande. Således omfattar flaggningsrekommendationen numera även s.k.&lt;br&gt;icke standardiserade optioner och terminer samt inköpsrätter. Vidare&lt;br&gt;omfattas fordringsrätter, optionsrätter och teckningsrätter som kan leda&lt;br&gt;till aktieägande. En ytterligare utvidgning har skett i och med att&lt;br&gt;rekommendationen nu omfattar - utöver börsbolag och OTC-bolag - även&lt;br&gt;de bolag som finns noterade på fondbörsens lista för oregistrerade aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(O-listebolag). Fr.o.m. år 1989 är rekommendationen en del av Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Stockholms fondbörs inregistreringskontrakt. Flaggningsrekommenda-&lt;br&gt;tionen är således bindande för börs-, OTC- och O-listebolags köp och&lt;br&gt;försäljningar av aktier i andra börs-, OTC- och O-listebolag. Däremot är&lt;br&gt;den inte juridiskt bindande för övriga aktörer på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt insiderlagen har en fysisk person som äger aktier i ett&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag, dvs. för närvarande börs- och OTC-bolag,&lt;br&gt;motsvarande minst 10 % av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;aktier i bolaget s.k. insynsställning i bolaget. Med aktier jämställs i&lt;br&gt;insiderlagen bl.a. emissionsbevis, aktieoptioner och aktieterminer (2 §&lt;br&gt;andra stycket insiderlagen). Insynsställningen medför att denna person är&lt;br&gt;skyldig att anmäla innehav av aktier och ändring av innehavet till&lt;br&gt;värdepapperscentralen. Anmälan skall ske senast 14 dagar efter den&lt;br&gt;anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller annan&lt;br&gt;ändring skett av innehavet. Värdepapperscentralen skall föra register&lt;br&gt;(insiderregister) över anmälningarna. Registret är offentligt. Finans-&lt;br&gt;inspektionen är tillsynsmyndighet och övervakar efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna i insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge och Danmark har i lag nivån för informationsskyldighetens&lt;br&gt;inträde satts till 10% av aktierna i ett börsbolag. Därefter skall informa-&lt;br&gt;tion lämnas vid alla ytterligare ändringar på 5 %. I Danmark föreligger&lt;br&gt;informationsskyldighet även vid gränserna 33 1/3 % och 66 2/3 %. De&lt;br&gt;finländska gränserna för flaggningsskyldighet överensstämmer med EG:s&lt;br&gt;minimiregler, vilka beskrivs i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har övervägt frågan om införande av lagstadgade flagg-&lt;br&gt;ningsregler men stannat för att inte lägga fram något sådant förslag.&lt;br&gt;Kommittén har därvid hänvisat bl.a. till de goda erfarenheter som finns&lt;br&gt;av självregleringen genom NBK:s rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har antagit ett direktiv 88/627/EEG av den 12 december 1988 om&lt;br&gt;sådana uppgifter som skall offentliggöras vid förvärv eller avyttring av&lt;br&gt;ett större innehav i ett börsnoterat bolag, se bilaga 17. Direktivet innebär&lt;br&gt;kortfattat att den som genom förvärv eller överlåtelse passerar någon av&lt;br&gt;i direktivet angivna nivåer för rösträttsandel i börsbolaget inom viss tid&lt;br&gt;skall informera det berörda bolaget och tillsynsmyndigheten. Därefter&lt;br&gt;skall det berörda bolaget informera allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s flaggningsdirektiv gäller alla fysiska och juridiska personers&lt;br&gt;förvärv av aktier i bolag som är officiellt noterade vid en börs inom EG.&lt;br&gt;Det är inte tillämpligt på innehav i företag för kollektiva investeringar,&lt;br&gt;t.ex. värdepappersfonder. EG:s regler är minimikrav och de enskilda&lt;br&gt;medlemsländerna är oförhindrade att ställa strängare krav under förut-&lt;br&gt;sättning dessa tillämpas generellt eller gäller för en viss kategori av&lt;br&gt;transaktioner eller börsnoterade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvar aktier i ett bolag skall, om hans rösträttsandel till&lt;br&gt;följd av förvärvet eller avyttringen når upp till, överskrider eller nedgår&lt;br&gt;under något av gränsvärdena 10 %, 20 %, 1/3, 50 % eller 2/3 av samt-&lt;br&gt;liga röster, meddela bolaget och vederbörande tillsynsoigan i bolagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemland inom sju dagar från transaktionen om hur stor rösträttsandel han Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;innehar efter förvärvet eller avyttringen. Ett enskilt EG-land får ersätta&lt;br&gt;gränsvärdena 20 % och 1/3 med 25 % samt byta ut gränsvärdet 2/3 mot&lt;br&gt;75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av om en fysisk eller juridisk person är skyldig att&lt;br&gt;lämna underrättelse om sitt rösträttsinnehav skall följande anses som&lt;br&gt;rösträtt som innehas av den fysiska eller juridiska personen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som innehas av annan i eget namn men för den fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som innehas av ett företag som står under ägarkontroll av&lt;br&gt;den fysiska eller juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som innehas av annan med vilken den fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personen har träffat en skriftlig överenskommelse som förpliktar parterna&lt;br&gt;att genom samordnat utövande av sin rösträtt inta en långsiktig gemensam&lt;br&gt;hållning i fråga om bolagets förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som innehas av annan med stöd av ett skriftligt avtal som&lt;br&gt;han träffat med den fysiska eller juridiska personen eller med ett företag&lt;br&gt;som står under denna persons ägarkontroll, där avtalet medger tillfällig&lt;br&gt;överflyttning av rösträtten mot ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som följer med aktier som ägs av den fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personen och vilka denne deponerat som säkerhet, utom då rösträtten kan&lt;br&gt;disponeras av den hos vilken säkerheten ställts och denne förklarar sig&lt;br&gt;ha för avsikt att utöva den, i vilket fall rösträtten skall anses tillkomma&lt;br&gt;den sistnämnde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som följer med aktier till vilka den fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personen har en livsvarig dispositionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som den fysiska eller juridiska personen eller någon annan&lt;br&gt;av de personer som avses i föregående strecksatser har en självständig&lt;br&gt;rätt att förvärva på grund av ett uttryckligt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som följer med aktier som deponerats hos den fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personen, där denne i avsaknad av särskilda instruktioner kan&lt;br&gt;utöva rösträtten efter eget gottfinnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv eller avyttring av aktier som innehas av ett dotterbolag&lt;br&gt;behöver underrättelse lämnas endast av moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som mottagit en underrättelse om förändringar av större&lt;br&gt;aktieinnehav skall i sin tur inom nio dagar efter mottagandet offentliggöra&lt;br&gt;underrättelsen i vart och ett av de av EG:s medlemsländer där aktierna&lt;br&gt;är officiellt noterade vid en fondbörs. Ett medlemsland får föreskriva att&lt;br&gt;offentliggörande skall ske genom vederbörande tillsynsorgans försorg. I&lt;br&gt;direktivet anges hur offentliggörandet skall gå till, t.ex. genom&lt;br&gt;publicering av underrättelsen i en rikstäckande tidning eller på annat&lt;br&gt;likvärdigt sätt som godkänts av tillsynsorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undantagsfall får ett tillsynsorgan befria ett bolag från skyldigheten&lt;br&gt;att publicera en mottagen underrrättelse om ändrat innehav, nämligen om&lt;br&gt;offentliggörandet skulle strida mot allmänna intressen eller allvarligt&lt;br&gt;skada bolaget. I det senare fallet får offentliggörande inte underlåtas om&lt;br&gt;detta skulle vilseleda allmänheten rörande förhållanden som är nödvän-&lt;br&gt;diga att känna till vid en uppskattning av aktiernas värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall föreskriva adekvata sanktioner för överträdelse Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;av direktivbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: EG:s flaggningsdirektiv liksom NBK:s&lt;br&gt;flaggningsrekommendation syftar till att öka genomlysningen när det&lt;br&gt;gäller ägarförhållandena i börsnoterade bolag. Sådana regler anses&lt;br&gt;befrämju placerarnas förtroende för en börs. NBK:s flaggningsrekom-&lt;br&gt;mendation innehåller betydligt strängare regler än EG:s direktiv. Jag&lt;br&gt;avser därvid de gränser vid vilka flaggning skall ske och den tidsfrist&lt;br&gt;som gäller för offentliggörande. Därtill kommer att EG:s direktiv i&lt;br&gt;huvudsak enbart avser aktier medan NBK:s rekommendation efter utvidg-&lt;br&gt;ningen i april 1991 även omfattar sådana fondpapper och andra finansiel-&lt;br&gt;la instrument som i ett senare steg kan leda till aktieägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i insiderlagen om anmälningsskyldighet för personer med&lt;br&gt;insynsställning i aktiemarknadsbolag uppfyller i princip kraven i EG:s&lt;br&gt;flaggningsdirektiv. Bl.a. föreligger samma nedre gräns, nämligen 10 %&lt;br&gt;för flaggnings- resp, anmälningsskyldighetens inträde. Enligt insiderlagen&lt;br&gt;skall anmälan ske till värdepapperscentralen senast 14 dagar efter för-&lt;br&gt;värvet eller överlåtelsen. Direktivet föreskriver emellertid att anmälan&lt;br&gt;skall ske till bolaget och den behöriga myndigheten inom sju dagar från&lt;br&gt;förvärvet eller överlåtelsen. Därefter skall bolaget som mottagit under-&lt;br&gt;rättelsen om förvärvet eller överlåtelsen snarast möjligt och senast nio&lt;br&gt;dagar efter mottagandet offentliggöra dess innehåll i vaije medlemsstat&lt;br&gt;där dess aktier är officiellt börsnoterade. Den bärande tanken bakom&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten i insiderlagen är, förutom betydelse för kont-&lt;br&gt;rollen av förbuden i insiderlagens efterlevnad, att den förmodas minska&lt;br&gt;intresset för otillåten handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska flaggningsreglema skiljer sig från flaggningsdirektivet&lt;br&gt;främst genom att de är bindande bara för bolag som är bundna av&lt;br&gt;Stockholms fondbörs inregistreringskontrakt jämte OTC- och O-&lt;br&gt;listebolagen. Rekommendationen är dessutom endast tillämplig på aktier&lt;br&gt;i svenska bolag. Det innebär att förvärv och överlåtelser av utländska&lt;br&gt;aktier som är inregistrerade på fondbörsen eller annars handlas i landet&lt;br&gt;inte omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en anpassning till EG:s flaggningsregler är det inte&lt;br&gt;tillräckligt att nöja sig med nuvarande rekommendation av NBK, vilket&lt;br&gt;kommittén valt. Som tidigare nämnts överensstämmer reglerna i&lt;br&gt;insiderlagen om anmälningsskyldighet för fysiska personer relativt väl&lt;br&gt;med EG:s flaggningsdirektiv. Insiderlagens regler om anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het har emellertid ett annat syfte än reglerna om flaggning och är&lt;br&gt;dessutom i vissa avseenden strängare än EG:s regler. Insiderlagens regler&lt;br&gt;bör därför hållas isär från bestämmelser om flaggning, även om EG:s&lt;br&gt;direktiv i och för sig tillåter att strängare krav för flaggningsskyldighet&lt;br&gt;får ställas om de tillämpas generellt. De flaggningsregler som jag föreslår&lt;br&gt;bör omfatta alla fysiska och juridiska personer och avse aktier som är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats. Med hänsyn till&lt;br&gt;de goda erfarenheter som föreligger av självreglering på detta område&lt;br&gt;genom NBK:s rekommendation bör utrymme även i fortsättningen före-&lt;br&gt;ligga för börser att uppställa strängare krav än enligt EG:s direktiv vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller flaggning i börsbolag. Jag anser därför att lagstiftningen bör Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;anpassas till EG:s minimivillkor. Bestämmelserna om flaggningsskyldig-&lt;br&gt;het kan lämpligen tas in i lagen om handel med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med den lagstiftningsteknik som valts tidigare bör i lag anges de&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna om flaggningsskyldighet. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen bör utforma de&lt;br&gt;detalj föreskrifter som behövs för en harmonisering med flaggnings-&lt;br&gt;direktivets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktielån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är, som finansinspektionen och Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;har påpekat, om flaggningsskyldighet inträder vid s.k. värdepappers- eller&lt;br&gt;aktielån. I samband med den nya lagstiftningen om handel och tjänster&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden upphävdes blankningsförbudet för fondkom-&lt;br&gt;missionärer, numera värdepappersbolag (se prop. 1990/91:142 s. 100-&lt;br&gt;105 och beträffande begreppet aktielån s. 147).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsregistret hos värdepapperscentralen registreras ett aktielån&lt;br&gt;på samma sätt som en överlåtelse av aktierna. Låntagaren registreras&lt;br&gt;således som ny ägare av aktierna. Aktielånet innebär i realiteten att&lt;br&gt;långivaren efter utlåningen inte kan göra gällande några ur ett aktieinne-&lt;br&gt;hav härflytande rättigheter, exempelvis rösträtt. Rätten att delta vid en&lt;br&gt;bolagstämma i ett avstämningsbolag tillkommer den som upptagits i&lt;br&gt;värdepapperscentralens utskrift av aktieboken, vilken avser förhållandena&lt;br&gt;tio dagar före stämman. Eftersom låntagaren hos värdepapperscentralen&lt;br&gt;kommer att registreras som ägare till aktierna och således enligt registret&lt;br&gt;förfogar över rösträtten bör flaggningsskyldighet inträda även vid s.k.&lt;br&gt;aktielån. Det kan nämnas att enligt direktiven till utredningen om&lt;br&gt;clearingverksamhet och kontosystem (Dir 1991:111) utredaren har fått i&lt;br&gt;uppgift att bl.a. pröva om det finns skäl att registrera aktielån på särskilt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ändring i 22 § skuldebrevslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett värdepappersbolags eller ett utländskt värdepap-&lt;br&gt;persföretags försäljning av löpande skuldebrev och vissa andra&lt;br&gt;värdepapper blir genom en ändring i skuldebrevslagen gällande mot&lt;br&gt;överlåtarens fordringsägare även om skuldebrevet lämnas kvar hos&lt;br&gt;värdepappersbolaget eller det utländska värdepappersföretaget för&lt;br&gt;förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 22 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1936:81) om skuldebrev krävs för att en överlåtelse av ett löpande&lt;br&gt;skuldebrev skall vara giltig mot överlåtarens fordringsägare, att besitt-&lt;br&gt;ningen av skuldebrevet överförts till förvärvaren. I fråga om överlåtelse&lt;br&gt;från en bank finns emellertid ett undantag i paragrafens andra stycke som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att sådan överlåtelse har verkan mot bankens fordringsägare även Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;om skuldebrevet for förvaring har kvarlämnats hos banken. Bestämmel-&lt;br&gt;sen gäller enligt 10 § samma lag även i fråga om pantsättning och enligt&lt;br&gt;3 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385) också för aktiebrev, emissions-&lt;br&gt;bevis och optionsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning den 23 april 1987 till regeringen (finansdeparte-&lt;br&gt;mentets dnr 1163/91) har en arbetsgrupp med anknytning till penning-&lt;br&gt;marknadscentralen hemställt om att ett motsvarande undantag från kravet&lt;br&gt;på besittningsöverföring som gäller för banker införs även för fondkom-&lt;br&gt;missionsbolag. Grunden för framställningen var främst att man då&lt;br&gt;planerade ett dokumentbaserat penningmarknadssystem och att det inom&lt;br&gt;detta system skulle innebära en avsevärd nackdel från konkurrenssyn-&lt;br&gt;punkt för fondkommissionsbolagen att i motsats till bankerna vara&lt;br&gt;underkastade kravet i 22 § skuldebrevslagen på besittningsöverföring.&lt;br&gt;Framställningen har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser har ställt&lt;br&gt;sig positiva till förslaget eller lämnat det utan erinran. Riksbanksfull-&lt;br&gt;mäktige har ansett att frågan om ändring i skuldebrevslagen borde anstå&lt;br&gt;till penningmarknadssystemet utvecklats ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom aktiekontolagen (1990:827) har ett&lt;br&gt;kontobaserat värdepapperssystem införts för aktier i avstämningsbolag&lt;br&gt;och vissa andra värdepapper. Den problematik som berörts i framställ-&lt;br&gt;ningen finns således inte beträffånde dessa kontobaserade värdepapper.&lt;br&gt;Det penningmarknadssystem som riksbanken hänvisat till har inte införts.&lt;br&gt;En stor del av handeln på den svenska värdepappersmarknaden i Sverige&lt;br&gt;sker därför alltjämt med värdepapper i fysisk form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl värdepappersbolag (tidigare fondkommissionsbolag) som bank-&lt;br&gt;institut uppträder som mellanhänder på värdepappersmarknaden och&lt;br&gt;dessa säljer ibland egna värdepapper. Liksom bankerna skall värde-&lt;br&gt;pappersbolagen för verksamheten ha tillstånd enligt lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Förutsättningarna för att bedriva värdepappersrörelse är i&lt;br&gt;princip desamma för dessa båda företagsformer. De måste ha finans-&lt;br&gt;inspektionens tillstånd och står under tillsyn. Även utländska företag kan&lt;br&gt;få tillstånd att bedriva värdepappersrörelse i Sverige. Verksamheten är&lt;br&gt;ingående reglerad i nämnda lag, bl.a. vad avser kapitalkrav och handel&lt;br&gt;med finansiella instrument för egen räkning. Sådana företag får som ett&lt;br&gt;led i rörelsen ta emot värdepapper för förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det i fråga om boigenärsskyddet vid över-&lt;br&gt;låtelse av företagets egna värdepapper inga skäl att göra skillnad mellan&lt;br&gt;banker och andra företag som bedriver tillståndspliktig värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Tvärtom finns det anledning att sträva mot ett regelsystem som&lt;br&gt;befrämjar konkurrens i handeln med värdepapper. Jag anser därför att&lt;br&gt;skuldebrevslagen bör ändras så att även värdepappersbolag och utländska&lt;br&gt;värdepappersföretag undantas från kravet på besittningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ändringar i lagen om värdepappersfonder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett förbud införs för fondbolag som handlar för er&lt;br&gt;värdepappersfonds räkning att sälja fondpapper som fonden inte för-&lt;br&gt;fogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär en anpassning till EG:s direktiv för kollek-&lt;br&gt;tiva investeringar i värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Den 1 januari 1991 trädde lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder i kraft vilken ersatte aktiefondslagen&lt;br&gt;(1974:931). Ett av lagens huvudsyften angavs vara en anpassning till&lt;br&gt;minimikraven i det inom EG år 1985 antagna direktivet om samordning&lt;br&gt;av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva&lt;br&gt;investeringar i överlåtbara värdepapper (s.k. Ucits-direktivet; Council&lt;br&gt;Directive of 20 December 1985 on the coordination of laws, regulations&lt;br&gt;and administrative provisions relating to undertakings for collective&lt;br&gt;investment in transferable securities, UCITS, 85/611/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett fondbolags möjligheter att för en värdepappersfonds&lt;br&gt;räkning utföra s.k. blankning berördes i prop. 1989/90:153 om värdepap-&lt;br&gt;persfonder. Föredragande statsrådet ansåg emellertid att den frågan skulle&lt;br&gt;avgöras i samband med den slutliga beredningen av värdepappersmark-&lt;br&gt;nadskommitténs förslag (prop. s 60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I EG:s Ucits-direktiv föreskrivs i artikel 42&lt;br&gt;att varken förvaringsinstitut eller vissa andra företag som handlar för en&lt;br&gt;värdepappersfonds räkning får sälja överlåtbara värdepapper som fonden&lt;br&gt;inte innehar. I lagen om värdepappersfonder bör därför införas ett förbud&lt;br&gt;för ett fondbolag att sälja fondpapper som en värdepappersfond inte inne-&lt;br&gt;har, dvs. förfogar över. Förbudet bör tas in i 13 § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persfonder som en ny punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen angavs i detta avsnitt att förbudet att sälja fondpapper&lt;br&gt;som fonden inte förfogar över bör omfatta såväl oäkta som äkta blank-&lt;br&gt;ning. Som lagrådet påpekat innebär äkta blankning en försäljning av&lt;br&gt;värdepapper som man fått med förfoganderätt genom en försträckning,&lt;br&gt;medan en oäkta blankning avser försäljning av värdepapper som man&lt;br&gt;över huvud taget inte innehar. I fråga om den äkta blankningen har lag-&lt;br&gt;rådet anmärkt att uttalandet om förbudets omfattning i allmänmotive-&lt;br&gt;ringen torde strida mot den föreslagna lagtexten (13 §). Lagrådets&lt;br&gt;påpekande är riktigt. Jag vill därför klargöra att förbudet inte träffar äkta&lt;br&gt;blankning. Ett fondbolag skall således för en värdepappersfonds räkning&lt;br&gt;kunna utföra försäljning av fondpapper — exempelvis aktier — som er-&lt;br&gt;hållits genom en försträckning. Även om blankningsaffärer av detta slag&lt;br&gt;således ej är förbjudna, är viss försiktighet i fråga om sådana affärer&lt;br&gt;påkallad. Vid ett köp av värdepapper måste fonden erlägga vederlag&lt;br&gt;motsvarande fondpapperens värde. Vid en blankningsaffär däremot kan&lt;br&gt;fonden förfoga över värdepapperen genom en betydligt mindre kapital-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insats, nämligen den avgift som erläggs till den som försträcker (lånar ut) Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;värdepapperen. Därigenom kan fonden komma att utsättas för risker som&lt;br&gt;är jämförbara med dem som kan föreligga vid handel med optioner och&lt;br&gt;terminer. I fråga om sådan handel gäller särskilda restriktioner för&lt;br&gt;värdepappersfonderna. I nuläget anser jag det inte erforderligt att infora&lt;br&gt;liknande restriktioner för fondernas blankningsaffärer. Emellertid bör&lt;br&gt;finansinspektionen vid sin tillsyn av fondema ägna sådana transaktioner&lt;br&gt;särskild uppmärksamhet. Om det skulle visa sig att blankningsaffärer hos&lt;br&gt;värdepappersfonderna får sådan utbredning och inriktning att en sund&lt;br&gt;utveckling av fondverksamheten sätts i fåra, bör inspektionen fästa rege-&lt;br&gt;ringens uppmärksamhet på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alltmer vanligt sätt för kapitalförvaltare att öka avkastningen på&lt;br&gt;sina värdepapper är att låna ut värdepapper till andra aktörer. Sådan&lt;br&gt;utlåning kan ske i former som i princip är riskfria, bl.a. genom krav på&lt;br&gt;säkerhet, och bör därför kunna bedrivas även av värdepappersfonder.&lt;br&gt;Denna placeringsform aktualiserar emellertid en lagteknisk fråga i 13 §.&lt;br&gt;Enligt punkt 2 i paragrafen råder ett förbud för ett fondbolag att i&lt;br&gt;fondverksamheten &amp;quot;ta upp eller bevilja lån”. För att undvika eventuella&lt;br&gt;tolkningsproblem bör den bestämmelsen förtydligas så att ordet &amp;quot;lån”&lt;br&gt;ersätts med &amp;quot;penninglån&amp;quot;. Detta är också i överensstämmelse med EG:s&lt;br&gt;Ucits-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en ändrad lydelse av 18 § lagen om värdepappersfonder&lt;br&gt;som en följd av att den nya börslagstiftningen inrymmer en alternativ&lt;br&gt;auktorisationsform till börs. Den ändringen behandlas närmare i special-&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ändringar i insiderlagen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Definitionen i insiderlagen av aktiemarknads-&lt;br&gt;bolag ändras så att begreppet omfattar bolag som har aktier&lt;br&gt;noterade på en börs eller auktoriserad marknadsplats. Tidsfrist-&lt;br&gt;en i 13 § 1 insiderlagen för anmälan av aktieinnehav skall räk-&lt;br&gt;nas från tidpunkten för notering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: I förslaget till lag om insynshandel på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden, vilket låg till grund för insiderlagen (1990:1342),&lt;br&gt;användes inte begreppet aktiemarknadsbolag. Enligt förslaget skulle&lt;br&gt;kretsen av personer med skyldighet att anmäla aktieinnehav omfatta&lt;br&gt;personer med insynsställning i svenska aktiebolag vars aktier var allmänt&lt;br&gt;spridda. Samma avgränsning skulle gälla i fråga om vilka bolag som&lt;br&gt;skulle vara skyldiga att göra anmälan om personer med insynsställning&lt;br&gt;i bolaget. &amp;quot;Allmänt spridda&amp;quot; aktier definierades som aktier som innehas&lt;br&gt;av minst tvåhundra ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnade förslaget i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingsynpunkter: Sveriges Aktiesparares Riksförbund noterar med Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;tillfredsställelse att begreppet aktiemarknadsbolag utvidgas. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen ifrågasätter om uttrycket &amp;quot;annan organiserad marknadsplats&amp;quot; i 2 §&lt;br&gt;första stycket 1 insiderlagen skall bibehållas vid genomförande av&lt;br&gt;förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den ändring av definitionen av aktie-&lt;br&gt;marknadsbolag som jag föreslår är en följd av att ensamrätten för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs att bedriva fondbörsverksamhet upphör och att&lt;br&gt;notering av icke inregistrerade fondpapper tillåts vid börser och auk-&lt;br&gt;toriserade marknadsplatser. Ändringen av innebörden i begreppet aktie-&lt;br&gt;marknadsbolag påverkar emellertid också omfattningen av den straffsank -&lt;br&gt;tionerade anmälningsskyldigheten enligt insiderlagen. Även vissa andra&lt;br&gt;lagar där begreppet förekommer får ett något ändrat tillämpningsområde.&lt;br&gt;Min redovisning av skälen för mitt förslag skall ses mot denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderlagen innehåller dels regler om förbud i vissa fäll mot handel&lt;br&gt;med fondpapper på värdepappersmarknaden, vilka även gäller t.ex. O-&lt;br&gt;listeaktier, dels regler om skyldighet för aktiemarknadsbolag att anmäla&lt;br&gt;vilka personer som har insynställning i bolaget och för sådana personer&lt;br&gt;att anmäla aktieinnehav. Vid utarbetandet av lagen frångicks kommitténs&lt;br&gt;förslag i fråga om avgränsningen av anmälningsskyldighetens omfattning.&lt;br&gt;I stället användes det från den då gällande lagen om värdepappersmark-&lt;br&gt;naden hämtade begreppet aktiemarknadsbolag, dvs. bolag vars aktier är&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms fondbörs samt OTC-bolag. I förarbetena&lt;br&gt;till insiderlagen (prop. 1990/91:42 s. 53 och 54) angavs som motiv för&lt;br&gt;denna lösning bl.a. att kommitténs förslag skulle kunna medföra svårig-&lt;br&gt;heter att bedöma vilka personer och bolag som vid vaije tid omfattades&lt;br&gt;av anmälningsskyldigheten. Definitionen av aktiemarknadsbolag har&lt;br&gt;inneburit att s.k. O-listebolag och vissa andra bolag samt aktieägare i&lt;br&gt;sådana bolag inte omfattas av anmälningsskyldighet enligt insiderlagen.&lt;br&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund har i en framställning till finans-&lt;br&gt;departementet (dnr 2638/91) betecknat detta förhållande som otillfreds-&lt;br&gt;ställande och hemställt om lagändringar så att alla bolag som har allmänt&lt;br&gt;spridda aktier kommer att omfattas av insiderreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya definitionen av aktiemarknadsbolag som är en konsekvens av&lt;br&gt;ny börslagstiftning innebär att den tidigare begränsningen till börsbolag&lt;br&gt;och OTC-bolag försvinner och att i stället alla bolag med aktier noterade&lt;br&gt;vid en börs eller auktoriserad marknadsplats kommer att innefattas i&lt;br&gt;begreppet. I praktiken innebär detta vid nuvarande förhållanden att det&lt;br&gt;femtiotal bolag som i dag noteras på den s.k. O-listan blir att anse som&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag och att sådana bolag och personer med insynsställ-&lt;br&gt;ning i dessa kommer att omfattas av insiderlagens regler om anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet. Beroende på hur marknaderna utvecklas kan detsamma&lt;br&gt;komma att gälla andra bolag; i första hand kanske sådana som nu noteras&lt;br&gt;på &amp;quot;inofficiella listan&amp;quot;, &amp;quot;C-listan&amp;quot; etc. Självfallet kommer också alla i dag&lt;br&gt;onoterade bolag vars aktier i framtiden blir föremål för notering vid en&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknadsplats att falla in under definitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att definitionen av aktiemarknadsbolag ändras kommer tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för vissa andra författningar där detta begrepp förekommer&lt;br&gt;att utvidgas. Detta gäller aktiebolagslagen (1975:1385), aktiebolagsför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordningen (1975:1387), försäkringsrörelselagen (1982:713), försäkrings- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;rörelseförordningen (1982:790), lagen (1987:464) om vissa riktade&lt;br&gt;emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. (den s.k. LEO-lagen), bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618) och bankrörelseförordningen (1987:647). Utvidg-&lt;br&gt;ningen ställer krav på följdändringar i bl.a. kommunalskattelagen (jfr&lt;br&gt;avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § 1 insiderlagen skall anmälan om aktieinnehav eller ändring&lt;br&gt;i innehavet anmälas senast fjorton dagar efter det att aktie i bolaget&lt;br&gt;inregistrerats vid Stockholms fondbörs eller OTC-avtal antecknats hos&lt;br&gt;finansinspektionen. Utgångspunkten för denna tidsfrist bör i enlighet med&lt;br&gt;förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet ändras till tidpunkten&lt;br&gt;för notering vid en börs eller auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;annan organiserad marknad&amp;quot; i den definition av &amp;quot;handel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden&amp;quot; som finns i 2 § första stycket 1 insiderlagen är&lt;br&gt;avsett att träffe all organiserad handel på värdepappersmarknaden som&lt;br&gt;inte sker på en börs eller genom en mellanhand som yrkesmässigt be-&lt;br&gt;driver handel med fondpapper. Det har ifrågasatts om inte i konsekvens&lt;br&gt;med förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet i stället ett annat&lt;br&gt;begrepp borde användas. Närmast till hands ligger då uttrycket &amp;quot;auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats&amp;quot;. Därvid måste emellertid beaktas att de två&lt;br&gt;uttrycken inte har helt överensstämmande betydelse. Det är i och för sig&lt;br&gt;ett krav för auktorisation att marknaden i fråga är organiserad i den&lt;br&gt;mening som avses i insiderlagen. Auktorisation är däremot inte en för-&lt;br&gt;utsättning för en organiserad marknad. Auktorisation är enligt lagför-&lt;br&gt;slaget frivillig. Därtill kommer att en verksamhet som saknar en egentlig&lt;br&gt;huvudman inte kommer att kunna auktoriseras. Om begreppet auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats användes i definitionen av handel på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden skulle viss handel som i dag omfettas av insiderlagen falla&lt;br&gt;utanför lagens tillämpningsområde. Ett exempel på en sådan marknad är&lt;br&gt;den svenska penningmarknaden såsom den nu är otganiserad. Jag anser&lt;br&gt;mot denna bakgrund att lagens nuvarande uttryck &amp;quot;annan oiganiserad&lt;br&gt;marknad&amp;quot; bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Emissionsmedverkan av advokater och revisorer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den medverkan vid emissioner av fondpap-&lt;br&gt;per eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella&lt;br&gt;instrument som lämnas av advokater och revisorer omfattas&lt;br&gt;normalt inte av tillståndsplikt enligt lagen om värdepappersrö-&lt;br&gt;relse. Någon lagändring behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt 1 kap. 3 § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse får värdepappersrörelse drivas bara efter tillstånd av&lt;br&gt;finansinspektionen. Tillstånd får ges bi.a. för sådan verksamhet som&lt;br&gt;avser &amp;quot;garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpap-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;som är riktade till en öppen krets&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningsarbetet efterlystes från advokat- och revisorshåll ett&lt;br&gt;klaigörande av att tillståndsplikten inte omfattar rådgivning eller annat&lt;br&gt;biträde som advokater och revisorer lämnar klienter som förbereder&lt;br&gt;emissioner eller erbjudanden om köp eller försäljning. Det är inte&lt;br&gt;ovanligt att sådant biträde i vissa fall utgör en stor del av åtminstone&lt;br&gt;advokaters verksamhet. Några uttalanden som direkt tog sikte på sådan&lt;br&gt;verksamhet gjordes emellertid inte i lagstiftningsärendet. Det har därför&lt;br&gt;ifrågasatts om det behövs ett undantag i lagen för dessa yrkeskategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till lagen (prop. 1990/91:142 s. 107) uttalades att&lt;br&gt;verksamhet som består i att erbjuda allmänheten tjänster på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden bör bedrivas så att allmänhetens förtroende för marknaden&lt;br&gt;inte rubbas och att aktörer som bedriver yrkesmässig verksamhet som&lt;br&gt;kan påverka allmänhetens intressen inom handeln bör stå under det&lt;br&gt;allmännas tillsyn och kunna bli föremål för korrigerande ingripanden från&lt;br&gt;en statlig myndighets sida. I fråga om medverkan i samband med emis-&lt;br&gt;sioner uttalades (s. 112) att det behövs ett utökat skydd för investerarna&lt;br&gt;och att det inträffat att erbjudanden till allmänheten saknat de mest&lt;br&gt;grundläggande uppgifter som bör ingå i ett prospekt, trots att en emis-&lt;br&gt;sionsförmedlare medverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena tar lagens regler alltså sikte på företag som genom&lt;br&gt;sin medverkan i emissioner och andra erbjudanden utåt framstår som&lt;br&gt;garanter för att de till allmänheten riktade erbjudandena är utformade i&lt;br&gt;enlighet med gällande normer. Den gransknings- och rådgivningsverk-&lt;br&gt;samhet som revisorer och advokater bedriver gentemot sina klienter är&lt;br&gt;normalt av en annan typ. När ett företag som skall upprätta ett prospekt&lt;br&gt;anlitar en advokat eller revisor, uppträder denne som konsult på före-&lt;br&gt;tagets sida, inte som en oberoende mellanhand i förhållande till allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund står det enligt min mening klart att tillståndskravet&lt;br&gt;i värdepappersrörelselagen inte tar sikte på advokaters eller revisorers&lt;br&gt;verksamhet som den här är beskriven. Saken kommer i ett annat läge om&lt;br&gt;en advokat eller revisor i ett prospekt framhålls som medverkande vid&lt;br&gt;emissionen eller erbjudandet och kanske rent av undertecknar prospektet.&lt;br&gt;En regelbunden verksamhet av det slaget omfattas - och bör omfattas -&lt;br&gt;av tillståndskravet. Någon lagändring är således inte påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ekonomiska effekter av mitt förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mina framlagda förslag innebär bl.a. att etableringsfrihet i princip införs&lt;br&gt;för börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingoiganisationer.&lt;br&gt;Clearingverksamheten lagregleras, vilket innebär ökad säkerhet i handeln&lt;br&gt;eftersom en stor del av de potentiella riskmomenten är koncentrerade till&lt;br&gt;clearingledet. Dessa förändringar får förväntas leda till en ökad&lt;br&gt;konkurrens och till att värdepappersmarknaden blir mer effektiv. Det är&lt;br&gt;emellertid svårt att i mer exakta termer förutsäga de ekonomiska&lt;br&gt;effekterna av dessa reformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen åläggs nya och delvis arbetskrävande uppgifter.&lt;br&gt;Kostnaderna för dessa bör täckas av att nya tillsynsobjekt blir tillstånds-&lt;br&gt;pliktiga. Även i övrigt bör inspektionens kostnader såsom föreslås täckas&lt;br&gt;av avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär också att nuvarande ansvarsregei ersätts med ett&lt;br&gt;vitesförfarande. Sådant vite döms ut av länsrätt. Mot vissa beslut av en&lt;br&gt;börs skall klandertalan kunna föras vid allmän domstol. Vidare föreslås&lt;br&gt;att finansinspektionens beslut skall kunna överklagas till kammarrätten i&lt;br&gt;stället för som enligt gällande rätt regeringen. Nämnda lagändringar torde&lt;br&gt;medföra endast obetydlig ökning av domstolarnas arbetsbelastning. För&lt;br&gt;denna bedömning talar de erfarenheter som vunnits av motsvarande&lt;br&gt;ändringar i annan lagstiftning på värdepappersmarknadsområdet, näm-&lt;br&gt;ligen de för värdepappersfonder och värdepappersinstitut. Lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder trädde i kraft den 1 januari 1991 och lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse den 1 augusti samma år. Under den tid dessa lagar&lt;br&gt;varit i kraft har inga överklaganden av finansinspektionens beslut före-&lt;br&gt;kommit. Ej heller har några mål om utdömande av vite anhängiggjorts&lt;br&gt;av inspektionen. Härvid kan noteras att det antal institut som berörs av&lt;br&gt;angivna lagar är avsevärt fler än de som kan förväntas beröras av den&lt;br&gt;nya lagen om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ikraftträdande och vissa följdändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nya börslagstiftningen bör, framför allt med hänsyn till de åtaganden&lt;br&gt;som Sverige avser att göra i EES-avtalet, träda i kraft senast den&lt;br&gt;1 januari 1993. En ombildning av Stockholms fondbörs enligt de rikt-&lt;br&gt;linjer som föreslagits i avsnitt 4 är givetvis inte helt okomplicerad att&lt;br&gt;genomföra och en viss osäkerhet föreligger följaktligen om den tidpunkt&lt;br&gt;då ombildningen kan vara helt genomförd. Möjligheterna att starta börs-&lt;br&gt;verksamhet enligt den föreslagna lagstiftningen bör vara lika för&lt;br&gt;fondbörsen och andra företag. Ombildningen av fondbörsen bör därför&lt;br&gt;vara klar när den generella lagstiftningen träder i kraft. Annars skulle det&lt;br&gt;bli nödvändigt att låta fondbörsen driva sin verksamhet med stöd av&lt;br&gt;gällande regler medan andra börser följde de nya reglerna. Tidpunkten&lt;br&gt;för den nya börslagstiftningens ikraftträdande bör därför synkroniseras&lt;br&gt;med tidpunkten för ombildningens slutförande. Detta kan lösas praktiskt&lt;br&gt;om det överlämnas åt regeringen att bestämma när den nya lagstiftningen&lt;br&gt;skall träda i kraft. Lagstiftningen skall dock, som nyss nämnts, träda i&lt;br&gt;kraft senast den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande föreskrifter skall meddelas med anledning av den nya börs-&lt;br&gt;lagstiftningen och de nya regler som införs i lagen om handel med finan-&lt;br&gt;siella instrument. Dessa föreskrifter måste vara färdigställda vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet. Även med hänsyn härtill är det lämpligt att regeringen får&lt;br&gt;bestämma om ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring av lagen om skuldebrev som föreslås i avsnitt 7 saknar&lt;br&gt;samband med den nya börs- och clearinglagstiftningen. Ikraftträdandet&lt;br&gt;för denna ändring kan därför bestämmas till viss tidpunkt, lämpligen den&lt;br&gt;1 september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya börslagstiftningen föranleder ändringar i ett flertal andra Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;författningar. De lagar som nu föreslås ändrade redovisas i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger emellertid behov av ändringar också på skattelagstift-&lt;br&gt;ningens område. Detta gäller främst kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt och lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. De ändringar i dessa lagar som kan aktualiseras&lt;br&gt;fordrar emellertid ytterligare överväganden. Jag avser därför att vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt återkomma med förslag på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributions-&lt;br&gt;anläggning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i konkurrenslagen (1982:729),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1992:000) om utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd har skett med chefen för justitiedepartementet beträffånde&lt;br&gt;lagförslagen 2, 4, 6 och 12 och med chefen för näringsdepartementet&lt;br&gt;beträffånde lagförslagen 3, 5, 8 och 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat samtliga lagförslag utom lagförslag 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 och 3 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att lagen anvisar två auktorisationsformer för&lt;br&gt;företag som driver verksamhet i syfte att åstadkomma regelbunden handel&lt;br&gt;med finansiella instrument, nämligen börs och auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats. Börser är i lagen underställda något mer långtgående krav än&lt;br&gt;auktoriserade marknadsplatser. Grundreglerna för de bägge verksamhets-&lt;br&gt;formerna är dock i många stycken gemensamma. De mest utmärkande&lt;br&gt;skillnaderna mellan verksamhetsformerna har angetts i allmänmotivering-&lt;br&gt;en (avsnitt 3.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något tvång att söka auktorisation som börs eller marknadsplats före-&lt;br&gt;ligger inte. Emellertid kräver sådan yrkesmässig verksamhet som består&lt;br&gt;i förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instru-&lt;br&gt;ment eller medverkan i annat fäll vid transaktioner avseende sådana&lt;br&gt;instrument tillstånd enligt 1 kap. 3 § 2 lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Som konstaterats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.1) är verksamhet av&lt;br&gt;börskaraktär i princip tillståndspliktig enligt nämnda bestämmelse. För&lt;br&gt;att inte företag som får auktorisation som börs eller marknadsplats skall&lt;br&gt;vara tvungna att samtidigt ha tillstånd också enligt lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse föreslås en ändring i den lagen. Ändringen innebär att den&lt;br&gt;som har auktorisation enligt förevarande lag som börs eller marknadsplats&lt;br&gt;skall vara undantagen från tillståndsskyldigheten enligt 1 kap. 3 § 2 lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför både lagen om värdepappersrörelse och förevarande lag fäller&lt;br&gt;däremot sådan verksamhet som bara avser handel för egen räkning inom&lt;br&gt;en sluten krets. Om ett antal placerare träffär avtal om att regelbundet&lt;br&gt;göra värdepappersaffärer med varandra, så kan de inte få auktorisation&lt;br&gt;som börs eller marknadsplats för den verksamheten. Detta gäller även om&lt;br&gt;de har bildat ett särskilt bolag för att organisera handeln, dvs. förmedla&lt;br&gt;kontakt mellan säljare och köpare av värdepapper. Normalt måste ett&lt;br&gt;sådant bolag emellertid ha tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;(jfr prop. 1990/91:142 s. 110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på regelbundenhet innebär att verksamhet som är av så liten&lt;br&gt;omfättning att den kan förutses leda till endast sporadisk handel med&lt;br&gt;finansiella instrument inte är möjlig att få auktorisation för. Kravet på&lt;br&gt;periodicitet innebär med andra ord att verksamheten måste ha viss&lt;br&gt;omfattning. Detta är också nödvändigt för att en börs eller en auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats skall kunna erbjuda likviditet i de finansiella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instrument som handlas där. Några bestämda gränser för hur omlättande Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;handeln måste vara för att den skall kunna betraktas som regelbunden&lt;br&gt;kan inte anges närmare. Detta måste bli en fråga för finansinspektionen&lt;br&gt;att avgöra från fell till fäll vid auktorisationsprövningen. Här kan dock&lt;br&gt;så mycket sägas att den omständigheten att handeln avser ett fåtal eller&lt;br&gt;kanske t.o.m. endast ett visst finansiellt instrument inte i sig bör utgöra&lt;br&gt;hinder för auktorisation. För att kravet på regelbundenhet skall vara upp-&lt;br&gt;fyllt bör normalt krävas att verksamheten upprätthålls dagligen under&lt;br&gt;vardagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 4 § 9 har begreppet finansiellt instrument samma&lt;br&gt;betydelse som i lagen om handel med finansiella instrument (1 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om clearing i denna lag omfattar enbart sådan verksam-&lt;br&gt;het som går ut på att i options- eller terminsavtal inträda som part eller&lt;br&gt;på annat sätt garantera fullgörande av avtalet (clearingverksamhet). Vad&lt;br&gt;som avses med clearingverksamhet samt optioner och terminer framgår&lt;br&gt;av 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att finansinspektionen svarar för auktorisation&lt;br&gt;av såväl börser som marknadsplatser och for tillståndsgivning vad gäller&lt;br&gt;clearingorganisationer. Även tillsynen över dessa företag utövas av&lt;br&gt;finansinspektionen (11 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § andra stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som har möjlighet att få auktorisation som börs eller marknadsplats&lt;br&gt;eller att få tillstånd som clearingorganisation är svenska aktiebolag och&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar samt utländska foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven i fråga om associationsform för svenska företag har behandlats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.2). För aktiebolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening som fått auktorisation eller tillstånd enligt den förevarande lagen&lt;br&gt;gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag resp, ekonomiska föreningar&lt;br&gt;i allmänhet, om inte annat följer av den förevarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisation eller tillstånd för utländska företag kräver filialetablering&lt;br&gt;(2 kap. 7 § resp. 8 kap. 3 §). Med utländskt företag avses en juridisk&lt;br&gt;person som är bildad enligt lagen i en främmande stat. Ett svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag som fått auktorisation eller tillstånd kan naturligtvis vara dotterföre-&lt;br&gt;tag till ett utländskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Saknar motsvarighet i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är indelad i fem avdelningar med sammanlagt 12 kapitel. I&lt;br&gt;paragrafen anges vilka kapitel som särskilt avhandlar börs, auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats resp, clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa grundläggande regler som gäller för en börs gäller också för en Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. I 7 kap., som behandlar auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats, har därför valts tekniken att göra hänvisningar till bestämmel-&lt;br&gt;serna i börskapitlen i fråga om sådana regler som är gemensamma för&lt;br&gt;båda verksamhetsformerna. De bestämmelser vartill hänvisas i börs-&lt;br&gt;kapitlen får - med avseende på auktoriserad marknadsplats - läsas som&lt;br&gt;om där stod auktoriserad marknadsplats i stället för börs. Även 8 kap.,&lt;br&gt;som behandlar clearingorganisation, innehåller sådana hänvisningar till&lt;br&gt;börskapitlen och får följaktligen hanteras på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre avslutande kapitlen (10-12) innehåller bestämmelser om av-&lt;br&gt;brytande av handel, tillsyn och överklagande som i huvudsak är gemen-&lt;br&gt;samma för samtliga verksamhetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av flera i lagen centrala begrepp.&lt;br&gt;Innebörden av begreppen utvecklas i det följande i den ordning de före-&lt;br&gt;kommer i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med börs avses företag som har fått auktorisation enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 2 kap. för sådan verksamhet som anges i 1 § första stycket med&lt;br&gt;den preciseringen att den handel som organiseras av börsen skall ske&lt;br&gt;mellan till börsen anslutna medlemmar. Av 2 § framgår att auktorisation&lt;br&gt;som börs kan meddelas enbart svenska aktiebolag och svenska ekono-&lt;br&gt;miska föreningar samt utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från kommitténs lagförslag innehåller den förevarande&lt;br&gt;lagen inte någon definition av börsverksamhet. Det har inte ansetts nöd-&lt;br&gt;vändigt att explicit ange en sådan i lagen. Börsverksamhet enligt den av&lt;br&gt;kommittén valda definitionen (se 2 § 1 i kommitténs förslag) torde för&lt;br&gt;övrigt rymmas inom den i den här lagen valda beskrivningen &amp;quot;verksam-&lt;br&gt;het i syfte att åstadkomma regelbunden handel med finansiella instrument&lt;br&gt;mellan till verksamheten anslutna medlemmar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med börsmedlem avses den som av en börs har fått tillåtelse att delta&lt;br&gt;i handeln vid börsen. Kännetecknande för börsmedlemmen är att han kan&lt;br&gt;utföra värdepappersaffärer på börsen utan att behöva anlita någon mellan-&lt;br&gt;hand. Han har med andra ord direkttillträde till börsen. Bestämmelser om&lt;br&gt;börsmedlemmar finns i 3 kap. Där anges bl.a. vilka typer av aktörer som&lt;br&gt;kan ifrågakomma för börsmedlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom börsverksamhet kan drivas av en ekonomisk förening, bör&lt;br&gt;påpekas att börsmedlemsbegreppet ej är detsamma som medlemsbegrep-&lt;br&gt;pet i lagen om ekonomiska föreningar. En ekonomisk förening har till&lt;br&gt;ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom ekonomisk&lt;br&gt;verksamhet i vilken medlemmarna på olika sätt deltar. Deltagande i&lt;br&gt;verksamheten kan bl.a. ske genom att föreningens tjänster begagnas&lt;br&gt;(1 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar). Den som är börsmedlem&lt;br&gt;kan sägas utnyttja börsens tjänster. Därmed är det också möjligt för en&lt;br&gt;börsmedlem, om börsverksamheten drivs av en ekonomisk förening, att&lt;br&gt;även vara medlem i föreningen. För ekonomiska föreningar gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppenhetsprincipen och inträde som medlem får inte vägras någon, om Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl med hänsyn till arten eller omfattningen av&lt;br&gt;föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak (3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §). Särskilda skäl att vägra den som uppfyller förutsättningarna för&lt;br&gt;börsmedlemskap medlemskap i den ekonomiska föreningen torde i all-&lt;br&gt;mänhet inte föreligga. Det ligger snarare närmare till hands att en&lt;br&gt;ekonomisk förening som driver en börs kräver att medlemmarna i före-&lt;br&gt;ningen skall uppfylla förutsättningarna för börsmedlemskap enligt den&lt;br&gt;förevarande lagen. Ett sådant krav torde vara befogat och utgöra sådana&lt;br&gt;särskilda skäl som enligt den nämnda bestämmelsen i lagen om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar kan ligga till grund för vägran att medge inträde som&lt;br&gt;medlem i föreningen (jfr prop. 1986/87:7 s. 87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger inte något krav i lagstiftningen att alla börsmedlemmar&lt;br&gt;också skall vara medlemmar i den ekonomiska föreningen, eftersom det&lt;br&gt;inte finns något allmänt krav att en ekonomisk förening får erbjuda sina&lt;br&gt;tjänster osv. uteslutande till medlemmarna. Däremot kan en börs som är&lt;br&gt;ekonomisk förening — om den så önskar — ställa upp ett sådant krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med auktoriserad marknadsplats avses företag som har fått auktorisa-&lt;br&gt;tion enligt 7 kap. att driva sådan verksamhet som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket. Till skillnad från börs krävs ej att den handel som organiseras&lt;br&gt;måste äga rum mellan personer som är knutna till marknadsplatsen&lt;br&gt;genom medlemskap. Av 2 § framgår att auktorisation som marknadsplats&lt;br&gt;kan meddelas enbart svenska aktiebolag och svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar samt utländska företag genom filialetablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En definition av clearingverksamhet finns för närvarande i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen om handel med finansiella instrument. Definitionen av sådan verk-&lt;br&gt;samhet ändras samtidigt som den förs över till den förevarande lagen.&lt;br&gt;Den nya definitionen av clearingverksamhet omfattar endast options- och&lt;br&gt;terminsavtal och är således inte lika vid som tidigare då den omfattade&lt;br&gt;samtliga typer av finansiella instrument (se prop. 1990/91:142 s. 144).&lt;br&gt;De materiella regler för clearingverksamhet som finns i lagen om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument gäller emellertid enbart clearing avseende&lt;br&gt;optioner och terminer (se 2 kap. nämnda lag). I samband med att samt-&lt;br&gt;liga regler för clearingverksamhet i lagen om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument förs över till den nya lagen, som också tar sikte på enbart&lt;br&gt;dessa slag av derivatinstrument, saknas för närvarande behov av att ha&lt;br&gt;kvar en så vid definition av clearingverksamhet som den nu gällande.&lt;br&gt;Som nämnts i allmänmotiveringen har regeringen tillsatt en utredning&lt;br&gt;(Dir 1991:111) som har till uppgift att bl.a. se över lagstiftningen om&lt;br&gt;clearingverksamhet på hela värdepappersmarknaden. Definitionen av&lt;br&gt;clearingverksamhet kan, liksom regelverket i övrigt, komma att ändras&lt;br&gt;med anledning härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kravet på yrkesmässighet ligger att det skall vara fråga om mer än&lt;br&gt;bara enstaka clearinguppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med clearingorganisation avses företag som har fått tillstånd enligt&lt;br&gt;8 kap. att driva clearingverksamhet. Av 2 § framgår att sådant tillstånd&lt;br&gt;kan meddelas enbart svenska aktiebolag och svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar samt utländska företag genom filialetablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med clearingmedlem avses den som av en clearingoiganisation har fått Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;tillåtelse att delta i clearingen hos oiganisationen. Den som är clearing-&lt;br&gt;medlem kan delta i clearingen utan att behöva gå via någon mellanhand.&lt;br&gt;Av 8 kap. 6 § framgår att endast den som har betryggande kapitalstyrka&lt;br&gt;och som i övrigt bedömts vara lämplig kan bli clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet kan drivas av ekonomisk förening (se 2 §). Detta&lt;br&gt;aktualiserar frågan om förhållandet mellan medlemsbegreppet i den före-&lt;br&gt;varande lagen och det i lagen om ekonomiska föreningar. Beträffånde&lt;br&gt;denna fråga hänvisas till vad som ovan anförts i fråga om börsmedlem,&lt;br&gt;eftersom samma synpunkter kan anföras även i fråga om clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av option och termin har - utan några ändringar - flyttats&lt;br&gt;över från lagen om handel med finansiella instrument (1 kap. 1 §).&lt;br&gt;Angående innebörden av dessa begrepp hänvisas till förarbetena till den&lt;br&gt;lagen (prop. 1990/91:142 s. 88, 89, 143 och 144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med finansiellt instrument avses enligt lagen om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument, fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för&lt;br&gt;handel på värdepappersmarknaden. Fondpapper definieras i samma lag&lt;br&gt;som aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordrings-&lt;br&gt;rätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värdepappersfond&lt;br&gt;och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktie-&lt;br&gt;brev i ett utländskt bolag (depåbevis). Vad gäller den närmare innebörden&lt;br&gt;av nämnda begrepp hänvisas till förarbetena till nämnda lag (prop.&lt;br&gt;1990/91:142 s. 85-88 och 141-143).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Börs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förutsättningar för auktorisation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § andra stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en allmän förhållnings- och sundhetsregel för&lt;br&gt;börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler av liknande typ finns för närvarande i 1 kap. 2 § lagen om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument och 1 kap. 7 § lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Dessa utgör i viss mån förebild för den här intagna bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer som anges i andra stycket har behandlats i allmänmotive-&lt;br&gt;ringen (avsnitten 2.3.1, 3.1.3 och 3.1.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § första stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs vissa villkor för att auktorisation som börs skall&lt;br&gt;få meddelas svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1 har sin förebild i bl.a. 2 kap. 1 § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Det är angeläget att bolagsordningen resp, stadgarna granskas i&lt;br&gt;auktorisationsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om det för börsverksamhet centrala sundhetskravet hänvisas i&lt;br&gt;punkt 2 till 1 §. Med utgångspunkt i detta krav skall göras en öveigrip-&lt;br&gt;ande prövning av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 3 följer att finansinspektionen vid prövning av auktorisa-&lt;br&gt;tionsärenden måste förvissa sig om att övriga förutsättningar i lagen är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på det företag som söker auktorisation att ta fram&lt;br&gt;och presentera den utredning och de handlingar som finansinspektionen&lt;br&gt;behöver för sin prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Första stycket: Jfr 5 § i kommitténs förslag. Andra stycket: Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att möjlighet öppnas för finansinspektionen att&lt;br&gt;meddela auktorisation innan bolaget eller föreningen har registrerats hos&lt;br&gt;patent- och registreringsverket resp, länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har tillkommit efter förebild i banklagstiftningen och lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse. Prövningen av en ansökan om auktorisation&lt;br&gt;skall innefatta bl.a. en allmän bedömning av omfattningen och beskaffen-&lt;br&gt;heten av den planerade verksamheten. En sådan bedömning avses bl.a.&lt;br&gt;ligga till grund för det kapitalkrav som bör ställas på företaget. Syftet&lt;br&gt;med uppgifterna i verksamhetsplanen är att de skall komplettera de upp-&lt;br&gt;gifter om den tilltänkta verksamheten som finns i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller beträffånde ansökan att bedriva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse bör det kunna överlämnas åt inspektionen att ange vilka upp-&lt;br&gt;gifter som skall finnas med i en verksamhetsplan. En verksamhetsplan&lt;br&gt;enligt lagen om värdepappersrörelse skall enligt inspektionens föreskrifter&lt;br&gt;(FFS 1991:2 och 3), såvitt här är av intresse, bl.a. innehålla en organisa-&lt;br&gt;tionsplan samt uppgifter om regelansvarig befattningshavare, verksamhet&lt;br&gt;som uppdragits åt annat företag och användningen av datorstöd i verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 § i kommitténs forslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sina förebilder i banklagstiftningen och lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse. Ett aktiebolags bolagsordning skall enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen ange bl.a. föremålet för bolagets verksamhet, angivet&lt;br&gt;till sin art. Motsvarande regel för ekonomiska föreningar finns 2 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar. Där sägs att föreningens stadgar skall&lt;br&gt;ange ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art.&lt;br&gt;Redan av de uppgifter som skall lämnas enligt dessa bestämmelser fram-&lt;br&gt;går vilken verksamhet bolaget resp, föreningen skall bedriva. Av den&lt;br&gt;verksamhetsplan som enligt 3 § andra stycket skall fogas till en ansökan&lt;br&gt;om auktorisation skall därutöver framgå verksamhetens omfattning mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket ankommer det på finansinspektionen att i samband&lt;br&gt;med auktorisationsprövningen godkänna bolagsordningen resp, stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket prövar finansinspektionen även ändringar i bolags-&lt;br&gt;ordning eller stadgar. Patent- och registreringsverket eller länsstyrelsen&lt;br&gt;får inte registrera beslut om ändringar i dessa handlingar förrän finans-&lt;br&gt;inspektionen har godkänt beslutet. Detta innebär att stämmans beslut bör&lt;br&gt;fattas med uttryckligt förbehåll för inspektionens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.4). Där&lt;br&gt;framgår bl.a. vad som kan hänföras till &amp;quot;andra finansiella resurser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 1 och 3 §§ aktiebolagslagen framgår att ett aktiebolags&lt;br&gt;styrelse skall bestå av minst tre ledamöter om aktiekapitalet eller maximi-&lt;br&gt;kapitalet uppgår till minst 1 milj.kr. och att det i sådana bolag skall utses&lt;br&gt;en verkställande direktör. Vilka som skall utses till styrelseledamöter&lt;br&gt;avgörs av aktieägarna. Huruvida styrelsens ledamöter helt eller delvis&lt;br&gt;skall rekryteras ur ägarkretsen blir därmed också en sak för aktieägarna&lt;br&gt;att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen i en ekonomisk förening skall enligt bestämmelsen i 6 kap.&lt;br&gt;1 § lagen om ekonomiska föreningar ha minst tre ledamöter. I bestäm-&lt;br&gt;melsen sägs också att styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte&lt;br&gt;föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter skall utses på&lt;br&gt;annat sätt. Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om&lt;br&gt;inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat (6 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 3 § aktiebolagslagen framgår att den verkställande direk- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;tören utses av styrelsen. Detsamma gäller för ekonomiska föreningar. Av&lt;br&gt;6 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar framgår vidare att verk-&lt;br&gt;ställande direktör skall utses om antalet anställda i föreningen under vart&lt;br&gt;och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.&lt;br&gt;Styrelsen kan också utse verkställande direktör i annat fäll, om stadgarna&lt;br&gt;föreskriver detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen i företag som driver börsverksamhet bör med hänsyn till&lt;br&gt;sådan verksamhets betydelse ha en viss minsta storlek som överstiger vad&lt;br&gt;som gäller för aktiebolag resp, ekonomiska föreningar i allmänhet. Som&lt;br&gt;minsta antal styrelseledamöter har, i likhet med kommitténs förslag, fem&lt;br&gt;funnits lämpligt. Någon översta gräns för antalet styrelseledamöter anges&lt;br&gt;inte. Detta får bestämmas i bolagsordningen eller stadgarna och kan&lt;br&gt;därmed anpassas efter börsens särskilda förhållanden. Börsdrivande före-&lt;br&gt;tag bör av samma skäl ha en verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anger i sitt lagförslag att beslut i vissa för börsverksam-&lt;br&gt;heten viktiga frågor skall fättas av börsens styrelse; bl.a. gäller detta&lt;br&gt;antagande och uteslutning av medlemmar, in- och avregistrering av fond-&lt;br&gt;papper och beslut om handelsstopp. Förevarande lag innehåller inte något&lt;br&gt;sådant krav. Härav kan emellertid inte dras den slutsatsen att styrelsen&lt;br&gt;inte behöver befatta sig med de aktuella besluten. Enligt reglerna i&lt;br&gt;aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar svarar styrelsen för&lt;br&gt;bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter,&lt;br&gt;medan verkställande direktören handhar den löpande förvaltningen enligt&lt;br&gt;riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. De aktuella frågorna&lt;br&gt;kan inte anses ingå i den löpande förvaltning av verksamheten som en&lt;br&gt;verkställande direktör normalt handhar. Emellertid bör uppmärksammas&lt;br&gt;möjligheten för verkställande direktören att i brådskande fall vidta&lt;br&gt;åtgärder av osedvanlig beskaffenhet om styrelsens beslut inte kan av-&lt;br&gt;vaktas (se 8 kap. 6 § aktiebolagslagen resp. 6 kap. 6 § lagen om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar). Detta kan vara fallet vid t.ex. beslut att avbryta&lt;br&gt;handeln med ett visst finansiellt instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avregistrering kräver enligt kommitténs förslag kvalificerad&lt;br&gt;majoritet i styrelsen. Eftersom förevarande lag inte innehåller föreskrifter&lt;br&gt;om att vissa beslut skall fättas av börsens styrelse, saknas följaktligen&lt;br&gt;även regler om hur besluten fättas i styrelsen. I stället gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna om styrelsebeslut i aktiebolagslagen (8 kap. 9 §) och lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar (6 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansinspektionens auktorisationsprövning och tillsyn bör ingå att&lt;br&gt;granska huruvida fördelningen inom börsens organisation av beslutande-&lt;br&gt;rätten i olika frågor anordnats på ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Liknande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges förutsättningarna för att ett utländskt företag skall&lt;br&gt;kunna meddelas auktorisation för börsverksamhet som bedrivs här i&lt;br&gt;landet från en filial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i punkten 1 upptagna förutsättningarna hänför sig till företagets&lt;br&gt;förhållanden i hemlandet. Det ankommer på finansinspektionen att&lt;br&gt;bedöma huruvida företaget i sitt hemland bedriver samma typ av verk-&lt;br&gt;samhet som auktorisationsansökan avser och huruvida det finns en till-&lt;br&gt;fredsställande tillsyn av företaget där. Som framgår av allmänmotive-&lt;br&gt;ringen så innebär den vida beskrivning som valts för den auktoriserbara&lt;br&gt;verksamheten att i praktiken all verksamhet som utomlands betecknas&lt;br&gt;som börsverksamhet också skall vara möjlig att få auktorisation för här&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktorisationsprövningen och den tillsyn som följer om auktorisa-&lt;br&gt;tion meddelas är det av vikt att det kan etableras ett tillfredsställande&lt;br&gt;informationsutbyte mellan inspektionen och den utländska tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare förutsättning för att ett utländskt företag skall kunna få&lt;br&gt;auktorisation anges i punkten 2 att den planerade verksamheten här i&lt;br&gt;landet kan antas komma att uppfylla sundhetskriteriet. Kraven härvidlag&lt;br&gt;är avsedda att vara i princip desamma som svenska företag måste upp-&lt;br&gt;fylla för att få auktorisation (se avsnitten 2.3.1 och 3.1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag som söker auktorisation för filialetablering i Sverige&lt;br&gt;skall givetvis inte missgynnas i förhållande till de svenska företagen. Det&lt;br&gt;är emellertid av vikt att stor omsorg ägnas åt den kvalitativa prövningen&lt;br&gt;av ansökningar som avser filialer till utländska företag. Även om den&lt;br&gt;verksamhet som skall bedrivas här i landet kommer att vara underkastad&lt;br&gt;svenska rörelseregler och svensk tillsyn så är det ofrånkomligt att vid&lt;br&gt;auktorisationsprövningen värdera de förhållanden under vilka företaget&lt;br&gt;verkar i hemlandet. Det måste därför krävas att lagstiftning och övriga&lt;br&gt;normer som i hemlandet styr företagets verksamhet är i rimlig utsträck-&lt;br&gt;ning tillgängliga och överskådliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:88 om ändrade regler om utlänningars rätt att idka&lt;br&gt;näring i Sverige har föreslagits att lagen (1968:555) om rätt för utlänning&lt;br&gt;och utländskt företag att idka näring här i riket skall ersättas av en ny&lt;br&gt;lag, lagen om utländska filialer m.m. Genom den nya lagen, som föreslås&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1992, avskaffas kravet på näringstillstånd. Detta&lt;br&gt;ersätts med ett registreringsförfarande. I övrigt innehåller de nya&lt;br&gt;bestämmelserna inga större förändringar i förhållande till gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av förevarande paragraf anges att också bestämmelserna Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen om utländska filialer m.m. gäller för de utländska företagens&lt;br&gt;filialverksamhet här i Sverige. Av dessa bestämmelser framgår bl.a. att&lt;br&gt;ett utländskt företag skall bedriva sin näringsverksamhet här genom ett&lt;br&gt;avdelningskontor med självständig förvaltning, s.k. filial. Filialen skall&lt;br&gt;stå under ledning av en verkställande direktör för den svenska rörelsen.&lt;br&gt;Det utländska företagets verksamhet här skall drivas under firma som&lt;br&gt;innehåller företagets namn med tillägg av ordet filial som också tydligt&lt;br&gt;anger företagets nationalitet. Firman tecknas av den verkställande direk-&lt;br&gt;tören. Filialen skall ha en bokföring som är helt skild från det utländska&lt;br&gt;företagets bokföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 54 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 36 § lagen om Stockholms fondbörs. Lydelsen&lt;br&gt;har dock anpassats till ett modernare språkbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till bestämmelsen om tystnadsplikt för vissa personer knutna&lt;br&gt;till Stockholms fondbörs (prop. 1975/76:175 s. 25 och 26) anges att en&lt;br&gt;förutsättning för att ansvar skulle kunna utkrävas är att yppandet eller&lt;br&gt;nyttjandet av vad som meddelats skett obehörigen. Som exempel härpå&lt;br&gt;nämns, att den som omfattas av tystnadsplikten i sina privata aktieaffärer&lt;br&gt;utnyttjar en uppgift om ett börsbolag som erhållits i förtroende inom&lt;br&gt;fondbörsen. I motiven framhålls vidare, att tystnadsplikten kan brytas av&lt;br&gt;vittnesplikt eller annat tvingande skäl samt att obehörigt yppande eller&lt;br&gt;nyttjande inte torde föreligga om den som berörs av åtgärden lämnat&lt;br&gt;medgivande till den eller uppenbarligen inte kan lida skada därigenom.&lt;br&gt;1 motiven påpekas också att revisorer som utsetts för att granska fond-&lt;br&gt;börsens räkenskaper omfattas av tystnadsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot bestämmelsen kan dömas för brott mot tystnads-&lt;br&gt;plikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Av den paragrafen framgår att den&lt;br&gt;som uppsåtligen röjer vad han till följd av lag eller annan författning är&lt;br&gt;skyldig att hemlighålla eller olovligen utnyttjar sådan hemlighet kan&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Gärning som begås av oakt-&lt;br&gt;samhet kan medföra böter. I ringa fäll skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de hemliga uppgifterna utnyttjas för privata aktieaffärer eller på&lt;br&gt;annat sätt så att brott mot insiderlagen föreligger skall emellertid dömas&lt;br&gt;till ansvar enligt den lagen. Detta följer av reglerna om brottskonkurrens&lt;br&gt;i 21 § insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Börsmedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har delvis sin förebild i 11 § lagen om Stockholms fond-&lt;br&gt;börs. Den har behandlats ingående i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller punkten 3 bör uppmärksammas att den inte omfattar utländska&lt;br&gt;företag som är värdepappersinstitut med något av de i punkten 2 angivna&lt;br&gt;tillståndsslagen, utan den gäller endast utländska företag som inte&lt;br&gt;etablerat sig i Sverige och således agerar från utlandet. Till skillnad från&lt;br&gt;kommitténs förslag krävs inte att ett utländskt företag som söker börs-&lt;br&gt;medlemskap förprövas av regeringen eller finansinspektionen. Det an-&lt;br&gt;kommer på börsen att pröva både om de formella förutsättningarna före-&lt;br&gt;ligger och om företaget är lämpligt som börsmedlem. Den senare bedöm-&lt;br&gt;ningen skall ske på samma grunder som för värdepappersinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för börsen skulle råda tveksamhet vad gäller ett företags lämp-&lt;br&gt;lighet som börsmedlem kan börsen naturligtvis inhämta synpunkter från&lt;br&gt;eller samråda med finansinspektionen på informell väg innan börsen&lt;br&gt;fattar sitt beslut i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen ligger att börsen skall, utöver en bedömning av de finan-&lt;br&gt;siella resurserna, göra en viss diskretionär prövning av lämpligheten hos&lt;br&gt;företag som söker medlemskap. En sådan lämplighetsprövning måste&lt;br&gt;vara opartisk och ske utifrån objektiva grunder. Detta följer av att de i&lt;br&gt;allmänmotiveringen behandlade principerna om neutralitet och fritt&lt;br&gt;tillträde måste iakttas (se avsnitten 2.3.1 och 3.1.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda principen om fritt tillträde är av betydelse även när det&lt;br&gt;gäller en börs möjligheter att på annan grund än olämplighet, t.ex.&lt;br&gt;tekniska eller fysiska hinder, kunna neka någon medlemskap. Denna&lt;br&gt;fråga har utvecklats i allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 21 och 72 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger ramen för den mest ingripande sanktion som en börs&lt;br&gt;kan tillgripa mot ett till börsen anslutet företag, dvs. beslut om upphöran-&lt;br&gt;de av medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om hanteringen av disciplinära åtgärder avviker den förevarande&lt;br&gt;lagens bestämmelser väsentligt från kommitténs förslag. Som framgår av&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (avsnitt 3.6) har valts att lägga prövningen av&lt;br&gt;disciplinärenden hos resp, börs i stället för att, såsom kommittén före-&lt;br&gt;slagit, samla sådana ärenden hos en särskild disciplinnämnd. Den här&lt;br&gt;valda ordningen för disciplinfrågor överensstämmer med vad som nu&lt;br&gt;gäller enligt lagen om Stockholms fondbörs. En annan avvikelse från&lt;br&gt;kommitténs förslag är att endast den mest ingripande sanktionsformen,&lt;br&gt;nämligen indragning av medlemskapet, regleras i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som börser i princip måste godta som medlem var&lt;br&gt;och en som uppfyller uppställda krav, är börsen enligt förevarande para-&lt;br&gt;grafs första stycke skyldig att utesluta den som inte uppfyller kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § följer att medlemskretsen - förutom riksbanken - endast får Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;bestå av värdepappersinstitut som har tillstånd för någon av de angivna&lt;br&gt;typerna av värdepappersrörelse och utländska företag som har börstill-&lt;br&gt;träde i hemlandet och där står under tillsyn. Skulle brist i de nämnda&lt;br&gt;formella förutsättningarna uppkomma beträffånde företag som antagits&lt;br&gt;som medlem vid en börs medför det att börsen inte längre kan tillåta&lt;br&gt;företaget att delta som medlem i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet skall även bringas att upphöra om börsmedlemmen inte&lt;br&gt;längre har de finansiella resurser som behövs eller på annat sätt visat sig&lt;br&gt;olämplig som sådan medlem. Så kan vara fallet om medlemmen tidigare&lt;br&gt;vid flera tillfällen ådragit sig anmärkningar för begångna fel av mindre&lt;br&gt;allvarlig beskaffenhet och trots detta fortsätter att begå sådana fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om upphörande av medlemskap skall meddelas bl.a. om med-&lt;br&gt;lemmen visat sig olämplig genom att bryta mot någon bestämmelse i den&lt;br&gt;förevarande lagen. Så kan vara fallet om medlemmen underlåter att&lt;br&gt;rapportera avslut till börsen på sätt som han är skyldig att göra eller i&lt;br&gt;övrigt allvarligt brister i sin upplysningsskyldighet mot börsen. Beslut om&lt;br&gt;upphörande av medlemskap skall också meddelas om medlemmens&lt;br&gt;olämplighet dokumenterats genom att han brutit mot lagen om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument eller lagen om värdepappersrörelse eller mot&lt;br&gt;föreskrift som har meddelats med stöd av någon av dessa lagar eller den&lt;br&gt;förevarande lagen. Det naturliga i sådana fäll torde dock vara att finans-&lt;br&gt;inspektionens bedömning huruvida tillståndet för medlemmen att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse skall återkallas eller inte kommer att föregå ett&lt;br&gt;ståndpunktstagande från börsens sida. Om tillståndet återkallas av&lt;br&gt;inspektionen så medför det att börsen inte längre kan ha företaget som&lt;br&gt;medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsåtgärder av mindre ingripande karaktär än upphörande av&lt;br&gt;börsmedlemskapet överlämnas åt börsen att reglera i de avtal som får&lt;br&gt;förutsättas bli träffade med medlemmarna i samband med att de ansluts&lt;br&gt;till verksamheten. Kravet på neutralitet talar för att avtalen i detta&lt;br&gt;hänseende får ett standardiserat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sanktionsreglema får en lämplig och tydlig utformning i anslut-&lt;br&gt;ningsavtalen blir en uppgift för finansinspektionen att kontrollera i&lt;br&gt;samband med auktorisationsprövningen. Vid ändring av avtalen bör&lt;br&gt;finansinspektionen informeras. Något formellt underställningsförfärande&lt;br&gt;är inte påkallat utan det får anses ingå i inspektionens löpande tillsyn av&lt;br&gt;börsernas verksamhet att granska ändringar i avtalen och påtala even-&lt;br&gt;tuella brister och oklarheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i specialmotiveringen till 1 kap. 4 § kan, om börsen drivs&lt;br&gt;av en ekonomisk förening, börsmedlem också vara medlem i föreningen.&lt;br&gt;Vid upphörande av ett börsmedlemskap uppkommer i ett sådant fäll&lt;br&gt;frågan om medlemmen då kan kvarstå som medlem i föreningen. Enligt&lt;br&gt;3 kap. 4 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar kan en&lt;br&gt;ekonomisk förening ta in bestämmelser i sina stadgar om att en medlem&lt;br&gt;kan uteslutas, om de förutsättningar för uteslutning som anges i stadgarna&lt;br&gt;föreligger. Det synes lämpligt att en ekonomisk förening som driver&lt;br&gt;börsverksamhet tar in bestämmelser i sina stadgar som möjliggör uteslut-&lt;br&gt;ning av föreningsmedlem vars börsmedlemskap bringats att upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om stadgarna skulle sakna sådan bestämmelse torde emellertid Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;uteslutning ändå kunna ske, om det for medlemskap i föreningen förut-&lt;br&gt;sätts deltagande i den handel med värdepapper som föreningen i egenskap&lt;br&gt;av börs oiganiserar. Det ligger då i sakens natur att föreningsmedlem på&lt;br&gt;grund av att börsmedlemskapet upphört inte längre kan vara medlem i&lt;br&gt;föreningen (jfr prop. 1986/87:7 s. 90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket är avsedd att förhindra att en börsmedlems&lt;br&gt;uppdragsgivare i onödan drabbas vid börsmedlemskapets upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att medlemskapet upphör innebär att medlemmen i&lt;br&gt;princip är stoppad från vidare deltagande i den börshandel som medlem-&lt;br&gt;skapet är kopplat till. Detta kan i vissa fall få besvärliga konsekvenser&lt;br&gt;för medlemmens uppdragsgivare. Bestämmelsen öppnar möjlighet att lösa&lt;br&gt;detta problem genom att medlemmen tillåts att utföra köp- eller säljorder&lt;br&gt;vid börsen åt sin uppdragsgivare, om särskilda skäl föreligger. Sådana&lt;br&gt;skäl kan vara för handen om medlemmens uppdragsgivare står i begrepp&lt;br&gt;att köpa värdepapper för att kunna fullgöra en leveransskyldighet i ett&lt;br&gt;tidigare ingånget options- eller terminsavtal och saken är så brådskande&lt;br&gt;att det inte kan krävas att uppdragsgivaren vänder sig till annan medlem&lt;br&gt;vid börsen för att få köpet utfört. Liknande situationer kan också upp-&lt;br&gt;komma vid blankningsaffärer. Särskilda skäl kan vidare föreligga om&lt;br&gt;uppdragsgivaren inlett värdepapperstransaktioner som ingår i en särskild&lt;br&gt;affärsstrategi och genomförandet av denna skulle riskera att omintetgöras,&lt;br&gt;om uppdragsgivaren tvingades att vända sig till en ny mellanhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på börsen att avgöra om särskilda skäl föreligger eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 25 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens förebilder finns i 23 § lagen om Stockholms fondbörs och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § förordningen om Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna bestämmelse kan en börs bl.a. avkräva en börs-&lt;br&gt;medlem uppgift om slutkund i avslut som avser ett finansiellt instrument&lt;br&gt;som är noterat vid börsen. En sådan uppgift kan behövas t.ex. vid utred-&lt;br&gt;ning av misstänkt överträdelse av insiderreglema (jfr prop. 1990/91:42&lt;br&gt;s. 63 och 64). Inhämtade uppgifter omfattas av sekretess enligt 2 kap. 8&lt;br&gt;§. Beträffande medlem som är värdepappersinstitut kan finansinspek-&lt;br&gt;tionen med stöd av 18 § första stycket insiderlagen begära in vissa&lt;br&gt;uppgifter direkt från institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Börsens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för notering och handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Första och andra styckena: Jfr 26 § i kommitténs förslag; Tredje&lt;br&gt;stycket: Jfr 11 § i kommitténs förslag till lag om handel med fondpapper&lt;br&gt;och andra finansiella instrument)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.7) skall notering och&lt;br&gt;handel vid en börs kunna avse alla typer av finansiella instrument. Detta&lt;br&gt;innebär en utvidgning jämfört med vad som för närvarande gäller enligt&lt;br&gt;lagen om Stockholms fondbörs, som endast tillåter notering och handel&lt;br&gt;beträffande fondpapper. Såväl svenska som utländska finansiella instru-&lt;br&gt;ment kan noteras och handlas på en svensk börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås fast att varken notering eller handel får påböijas&lt;br&gt;förrän börsen lämnat sitt godkännande till detta. Av 5 kap. 1 § (in-&lt;br&gt;registrerade fondpapper) och 6 kap. 1 § (ej inregistrerade fondpapper)&lt;br&gt;framgår att notering av eller handel med fondpapper inte kan komma&lt;br&gt;till stånd utan initiativ från den som har gett ut fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fondpapper måste börsen göra en viss prövning innan god-&lt;br&gt;kännande för handel och notering kan lämnas. För denna prövning finns&lt;br&gt;två alternativ. Fondpapper som är föremål för ansökan om inregistrering&lt;br&gt;vid börsen skall prövas i enlighet med de kriterier som anges i 5 kap. 1&lt;br&gt;§. Innan inregistreringen kan ske av fondpapper måste utgivaren av dessa&lt;br&gt;i regel också ha upprättat ett börsprospekt, som skall ha granskats och&lt;br&gt;godkänts av börsen (se 5 kap. 5 §). För fondpapper som inte är föremål&lt;br&gt;för inregistrering måste en prövning ske i enlighet med vad som anges&lt;br&gt;i 6 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har förts över från 2 kap. 1 § lagen om handel med finan-&lt;br&gt;siella instrument. Därvid har gjorts några redaktionella ändringar för att&lt;br&gt;den skall passa in i börslagstiftningen. Dessutom har kravet att optioner&lt;br&gt;och terminer bara får bli föremål för clearingverksamhet om det före-&lt;br&gt;kommer en betydande handel med tillförlitlig kurssättning i den eller de&lt;br&gt;tillgångar som optionen eller terminen grundas på tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen syftar till att motverka möjligheterna till otillbörlig&lt;br&gt;prismanipulation och främja en tillförlitlig kurssättning på optioner och&lt;br&gt;terminer. Bestämmelsen har kommenterats i prop. 1990/91:142 s. 145 och&lt;br&gt;146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregler &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Första stycket: Liknande bestämmelse saknas i kommitténs förslag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket: Jfr 33 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ställs krav på att en börs skall ha ändamålsenliga regler&lt;br&gt;för den handel som bedrivs på börsen. Handelssystemet och handels-&lt;br&gt;reglerna utgör så att säga navet i börsverksamheten. Det är därför nöd-&lt;br&gt;vändigt att reglerna för handeln är tydliga och väl anpassade till det&lt;br&gt;handelssystem som tillämpas för den enskilda börsen. Det har inte ansetts&lt;br&gt;ändamålsenligt att i lagen ge närmare föreskrifter om vad handelsreglerna&lt;br&gt;skall innehålla. En självklar utgångspunkt är emellertid att börsens&lt;br&gt;interna regler för handeln skall stå i överensstämmelse med sundhetsprin-&lt;br&gt;cipen och de övriga krav som i lagen uppställs för börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregler skall ha upprättats när ett företag ansöker om auktorisa-&lt;br&gt;tion för börsverksamhet. En granskning av reglerna utifrån de angivna&lt;br&gt;huvudkriterierna måste ingå i auktorisationsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ta del av en börs handelsregler skall kunna göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen måste därför hålla dessa tillgängliga för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen, som har sin förebild i 22 § lagen om Stockholms&lt;br&gt;fondbörs, fastslås börsens skyldighet att bedriva marknads- och kursöver-&lt;br&gt;vakning. En viktig del i denna övervakning är insiderbevakningen. En&lt;br&gt;effektiv övervakning av handeln och kursbildningen på börsen ökar&lt;br&gt;möjligheterna att snabbt upptäcka misstänkt insiderhandel. I motiven till&lt;br&gt;insiderlagen betonades också vikten av att marknadsplatsernas kursöver-&lt;br&gt;vakning utnyttjas vid tillsynen av insiderlagens efterlevnad (prop.&lt;br&gt;1990/91:42 s. 65). Som där anfördes bör omfattningen av den löpande&lt;br&gt;övervakningen anpassas till vaije marknadsplats förhållanden, bl.a.&lt;br&gt;karaktären och volymen på den handel som bedrivs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nämnda motiv sades också att det torde få ankomma på tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten att med vaije marknadsplats komma fram till en lämplig&lt;br&gt;organisation av kursövervakningen. Som ett moment i auktorisa-&lt;br&gt;tionsprövningen bör ingå att finansinspektionen granskar hur det sökande&lt;br&gt;företaget tänkt lösa sin kursövervakande uppgift. Givetvis skall även den&lt;br&gt;löpande tillsynen omfatta den kursövervakande funktionen hos börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår vidare att börsen skall se till att handeln vid&lt;br&gt;börsen sker i överensstämmelse med författning och god sed på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Häri ligger ett ansvar på börsen att ingripa mot&lt;br&gt;medlemmar som inte följer uppställda regler. Ansvaret begränsas till vad&lt;br&gt;börsen kan kontrollera. Handel utanför börsen, t.ex. direkt mellan två&lt;br&gt;medlemmar, ligger således inte inom börsens ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursnotering och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin förebild i 21 § lagen om Stockholms fondbörs. Till&lt;br&gt;denna bestämmelse har lagts att omsättningsuppgifter skall offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kurser som rapporteras till börsen avses avslut som skett utanför&lt;br&gt;börsen och som skall rapporteras dit enligt 4 § (börsmedlemmar) och 7&lt;br&gt;kap. 3 § (auktoriserad marknadsplats) samt 1 kap. 7 a § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse (värdepappersinstitut). Inrapportering enligt de två senare&lt;br&gt;lagrummen avser enbart vid börsen inregistrerade fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att kurser noteras och att omsättningsuppgifter samman-&lt;br&gt;ställs vilar på börsen. Detsamma gäller offentliggörandet av dessa upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliggörandet skall enligt huvudregeln ske omedelbart. Finans-&lt;br&gt;inspektionen får emellertid tillåta avvikelse från omedelbarhetsprincipen&lt;br&gt;om det är väl motiverat med hänsyn till effektiviteten i handeln. Detta&lt;br&gt;avgörs i samband med inspektionens prövning av de handelsregler som&lt;br&gt;börsen upprättat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportering av avslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 32 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 25 § första stycket för-&lt;br&gt;ordningen om Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsmedlemmar skall till börsen anmäla de avslut i vid börsen noterade&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument som medlemmarna — utanför&lt;br&gt;börsen — har gjort för egen eller annans räkning. Rapporteringen skall&lt;br&gt;ske i den ordning och omfattning som börsen bestämmer. Det ankommer&lt;br&gt;på börsen att ange hur lång tid som får förflyta mellan avslut och&lt;br&gt;rapportering. Denna tidsutdräkt kan naturligtvis variera beroende på hur&lt;br&gt;handel och rapporteringssystem är upplagda och vilka tekniska hjälp-&lt;br&gt;medel som börsen är utrustad med. I de fäll handeln sker i ett datoriserat&lt;br&gt;system som hålls öppet dygnet runt bör inrapportering i princip kunna&lt;br&gt;ske inom samma tidsrymd oavsett vid vilken tidpunkt på dygnet affärerna&lt;br&gt;görs upp. Om systemet hålls öppet bara under del av dygnet, får affärer&lt;br&gt;som görs upp efter öppethållandet inrapporteras så snart systemet öppnas&lt;br&gt;igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande regeln i 25 § andra stycket förordningen om Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs anges att börsstyrelsen bestämmer hur sådana anmäl-&lt;br&gt;ningar skall offentliggöras och att anmälningar som enligt börsstyrelsen&lt;br&gt;skulle vara missvisande eller utan väsentlig betydelse för en bedömning&lt;br&gt;av marknadsläget inte behöver offentliggöras. En bestämmelse av samma&lt;br&gt;innehåll har tagits in i kommitténs lagförslag. Det har dock inte ansetts&lt;br&gt;vara nödvändigt att ha med en sådan regel i lagen. Det får ankomma på&lt;br&gt;varje enskild börs att utifrån principen om god genomlysning (2 kap. 1 §)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgöra hur och i vilken omfattning de ifrågavarande anmälningarna skall Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;offentliggöras. Inte heller har det ansetts nödvändigt att, såsom kommit-&lt;br&gt;tén föreslagit, i lagen föreskriva att det av anmälan om avslut skall&lt;br&gt;framgå om avslutet avser blankade fondpapper. Sådana detaljer i&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten får bestämmas av vaije enskild börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslut i fondpapper som är inregistrerade vid en börs skall in-&lt;br&gt;rapporteras även av värdepappersinstitut som inte är börsmedlemmar. En&lt;br&gt;bestämmelse med sådant innehåll införs i lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Dessutom är, enligt 7 kap. 3 §, en auktoriserad marknadsplats, vid vilken&lt;br&gt;förekommer notering av fondpapper som är inregistrerade vid en börs,&lt;br&gt;skyldig att till börsen rapportera avslut i dessa fondpapper som sker vid&lt;br&gt;marknadsplatsen eller som anmäls dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan uppkomma situationer då en börsmedlem blir skyldig att&lt;br&gt;anmäla samma avslut till flera börser. Detta gäller om det finansiella&lt;br&gt;instrument som avslutet avser är noterat vid flera börser, som han är&lt;br&gt;medlem vid. Låt oss säga att rapportering skall ske till två börser. Om&lt;br&gt;medlemmen anmäler avslutet till dessa - utan att för någon av dem&lt;br&gt;nämna att avslutet samtidigt anmälts till annan börs - kommer omsätt-&lt;br&gt;ningsuppgiftema för det aktuella instrumentet att bli missvisande.&lt;br&gt;Problemet bör lösas så att medlemmen i sin rapportering till en av&lt;br&gt;börserna, vilken bör medlemmen själv få välja, inte nämner något om att&lt;br&gt;avslutet anmälts också till annan börs, medan han för den andra talar om&lt;br&gt;att anmälan till annan börs skett. Den senare börsen har då att undanta&lt;br&gt;rapportering i sina omsättningsuppgifter. Däremot hindrar inget att priset,&lt;br&gt;dvs. betalkursen, kan redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande situation kan uppkomma om en börsmedlem också&lt;br&gt;deltar i handeln vid en auktoriserad marknadsplats som noterar fondpap-&lt;br&gt;per som är inregistrerade vid börsen. Av 7 kap. 3 § framgår att mark-&lt;br&gt;nadsplatsen är skyldig att till börsen rapportera avslut i där inregistrerade&lt;br&gt;fondpapper som sker vid marknadsplatsen eller som anmäls dit. Om&lt;br&gt;börsmedlemmen har gjort ett avslut i sådana fondpapper vid marknads-&lt;br&gt;platsen behöver rapportering inte ske till börsen. Detta framgår av den&lt;br&gt;förevarande paragrafens andra mening. Detta avslut kommer att av mark-&lt;br&gt;nadsplatsen rapporteras till börsen. Om ett avslut sker utanför såväl&lt;br&gt;börsen som marknadsplatsen, skall börsmedlemmen anmäla avslutet till&lt;br&gt;börsen. Skulle rapporteringsskyldighet enligt avtalsförhållande föreligga&lt;br&gt;även gentemot marknadsplatsen, får börsmedlemmen vid den rapporte-&lt;br&gt;ringen upplysa marknadsplatsen om att han rapporterar även till börsen.&lt;br&gt;Marknadsplatsen har då att undanta avslutet vid sin rapportering av avslut&lt;br&gt;till börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Inregistrering av fondpapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för inregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Första stycket: Jfr 27 § i kommitténs förslag; Andra stycket: Jfr 28 § i&lt;br&gt;kommitténs förslag; Tredje stycket: Jfr 43 § första stycket 8 i kommitténs&lt;br&gt;förslag; Fjärde stycket: Jfr 43 och 44 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger de allmänna riktlinjer som skall gälla för inregistre-&lt;br&gt;ring av fondpapper vid en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inregistrering av fondpapper sker på ansökan av den som har gett ut&lt;br&gt;fondpapperen. Motsvarande bestämmelser finns för närvarande i 11, 17&lt;br&gt;och 18 §§ förordningen om Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan kan också göras av den som har trätt i utgivarens ställe (jfr&lt;br&gt;specialmotiveringen till 3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om inregistreringsvillkoren har behandlats i allmänmotiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 3.1.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare upplysningar om utgivarens ekonomiska förhållanden som ger&lt;br&gt;möjlighet för investerare att bedöma dennes soliditet, lönsamhet och&lt;br&gt;framtidsutsikter skall finnas med i det börsprospekt som utgivaren skall&lt;br&gt;upprätta och offentliggöra i samband med inregistreringen (se 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som nu gäller enligt lagen om Stockholms fondbörs&lt;br&gt;är detaljkraven för inregistrering av fondpapper inte intagna i lagen.&lt;br&gt;Dessa finns för närvarande i 19 § förordningen om Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § första stycket framgår att en ansökan om inregistrering inte får&lt;br&gt;avslås utan att sökanden har fått del av det utredningsmaterial i ärendet&lt;br&gt;som tillförts av annan, såvida detta inte är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fäll skyldighet att upprätta och offentliggöra börsprospekt föreligger&lt;br&gt;enligt 5 § får börsen inte inregistrera de aktuella fondpapperen förrän&lt;br&gt;prospektet har godkänts av börsen och därefter offentliggjorts av ut-&lt;br&gt;givaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inregistreringsvillkor som föreskrivs skall uppfylla de minimikrav&lt;br&gt;som gäller inom EG, dvs. de som föreskrivs i det första börsdirektivet&lt;br&gt;från år 1979 (se bilaga 11); innehållet i detta har beskrivits i allmän-&lt;br&gt;motiveringen (3.1.8). EG:s minimivillkor skall således utgöra basen för&lt;br&gt;de detalj föreskrifter som skall utarbetas. Föreskrifterna kan innehålla&lt;br&gt;strängare villkor än de som utgör EG:s minimistandard, men som fram-&lt;br&gt;hålls i allmänmotiveringen bör de åtminstone inledningsvis som regel inte&lt;br&gt;ställa upp strängare krav än EG:s minimistandard. Om strängare regler&lt;br&gt;sätts upp, måste villkoren utformas så att de gäller generellt för samtliga&lt;br&gt;emittenter av fondpapper eller för kategorier av sådana emittenter. Det&lt;br&gt;kan finnas behov av att förtydliga och fylla ut de villkor som anges i EG-&lt;br&gt;direktivet. Även i dessa fäll måste den nämnda principen om generell&lt;br&gt;tillämpning iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 27 § och 28 § andra stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer att ansökan om inregistrering av fondpapper vid&lt;br&gt;en börs inte får avslås förrän sökanden fått ta del av utredningsmaterialet.&lt;br&gt;Kommunikationen med sökanden behöver dock inte ske om detta är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och har tillkommit för att anpassa reglerna om in-&lt;br&gt;registrering till vad som gäller inom EG. Meddelas inget beslut i in-&lt;br&gt;registreringsfrågan inom sex månader från det att en komplett ansökan&lt;br&gt;om inregistrering förelåg hos börsen, likställs detta med att ansökan&lt;br&gt;lämnats utan bifall. Sökanden har då möjlighet att väcka talan mot börsen&lt;br&gt;vid allmän domstol (se 12 kap. 2 §). Börsen är oförhindrad att meddela&lt;br&gt;beslut i inregistreringsfrågan efter sexmånadersfristen. Detta gäller även&lt;br&gt;om talan skulle ha väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivarens informationsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 28 § första stycket och 34 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som i huvudsak motsvarar 19 § andra stycket och 23 §&lt;br&gt;lagen om Stockholms fondbörs, utgör grunden för den informationsskyl-&lt;br&gt;dighet som åvilar utgivare av inregistrerade fondpapper. Regelbunden&lt;br&gt;information om verksamheten skall självmant lämnas till börsen. Ut-&lt;br&gt;givaren skall dessutom - på begäran av börsen - lämna sådana upplys-&lt;br&gt;ningar som börsen i övrigt behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;br&gt;Härvid måste börsen kunna få tillgång till även till sådan information som&lt;br&gt;inte behöver offentliggöras. Sådana uppgifter omfattas av sekretesskyddet&lt;br&gt;i 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att lämna information till börsen skall utgivare av in-&lt;br&gt;registrerade fondpapper också offentliggöra upplysningar om sin verk-&lt;br&gt;samhet. Ett väsentligt syfte med detta är att ge allmänheten underlag för&lt;br&gt;en välgrundad bedömning av utgivarens ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsvarande regler i lagen om Stockholms fondbörs sägs att informa-&lt;br&gt;tionsplikten i fråga gäller även den som har trätt i utgivarens ställe. Det&lt;br&gt;har emellertid inte ansetts nödvändigt att ta in en sådan passus i den nya&lt;br&gt;lagen. Det får nämligen anses självklart att förpliktelserna enligt para-&lt;br&gt;grafen gäller även den som har trätt i utgivarens ställe utan att detta&lt;br&gt;behöver anges uttryckligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utgivarens informationsskyldighet hänvisas i övrigt till vad&lt;br&gt;som anförts i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detalj föreskrifter om skyldigheten att informera börsen och offentlig-&lt;br&gt;göra upplysningar skall meddelas av regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, finansinspektionen. Dessa skall uppfylla de minimiregler&lt;br&gt;om informationsskyldighet som finns i EG:s första börsdirektiv från år&lt;br&gt;1979 (se bilaga 11); innehållet i detta har beskrivits översiktligt i&lt;br&gt;allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.8). Detalj reglerna skall kunna innehålla&lt;br&gt;strängare krav än de som utgör EG:s minimistandard, men även här är&lt;br&gt;det lämpligt att föreskrifterna åtminstone inledningsvis lämnar utrymme&lt;br&gt;för självreglering. Om strängare eller kompletterande krav införs, måste&lt;br&gt;informationskraven utformas så att de gäller generellt för samtliga&lt;br&gt;utgivare av fondpapper eller för kategorier av sådana utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 35 och 75 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin förebild i 24 § lagen om Stockholms fondbörs. Av&lt;br&gt;den bestämmelsen framgår uttryckligen att reglerna om avregistrering&lt;br&gt;gäller även den som har trätt i utgivarens ställe. Det har emellertid inte&lt;br&gt;ansetts nödvändigt att ta in en sådan passus i den nya lagen. Det får&lt;br&gt;nämligen anses självklart att paragrafen gäller även den som har trätt i&lt;br&gt;utgivarens ställe, utan att detta behöver anges (jfr specialmotiveringen till&lt;br&gt;3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande regeln i lagen om Stockholms fondbörs får&lt;br&gt;börsstyrelsen besluta om avregistrering om marknadsförhållandena eller&lt;br&gt;annan omständighet föranleder det och det ej är olämpligt från allmän&lt;br&gt;synpunkt. Samma regel anger också att utgivaren - eller den som ersatt&lt;br&gt;honom - kan föreläggas att vidta viss åtgärd vid påföljd av att avregistre-&lt;br&gt;ring annars kan komma att ske. I mindre allvarliga fäll kan varning&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket är en börs skyldig att besluta om avregistrering om&lt;br&gt;utgivaren av de inregistrerade fondpapperen själv begär det eller om han&lt;br&gt;allvarligt åsidosatt sina förpliktelser enligt lag eller annan författning,&lt;br&gt;såvida det inte är olämpligt från allmän synpunkt att avregistrering sker.&lt;br&gt;Avgörandet av om det är olämpligt från allmän synpunkt med en av-&lt;br&gt;registrering får ske utifrån en helhetsbedömning där både för- och&lt;br&gt;nackdelar i det enskilda fallet vägs in. Härvid måste börsen självmant&lt;br&gt;beakta bl.a. de olägenheter som en avregistrering kan medföra för inne-&lt;br&gt;havare av de aktuella fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering på egen begäran skall kunna nekas endast i ldara fäll.&lt;br&gt;Ett sådant kan vara att det pågår en icke obetydlig handel vid börsen med&lt;br&gt;de fondpapper som begärs avregistrerade, exempelvis ett bolags aktier,&lt;br&gt;och någon notering inte sker eller avses att ske vid någon annan börs&lt;br&gt;eller vid en auktoriserad marknadsplats. En omedelbar avregistrering kan&lt;br&gt;i ett sådant fäll slå hårt mot aktieägarna. Om aktierna inte marknads-&lt;br&gt;noteras försämras möjligheterna att omsätta dem, vilket också normalt&lt;br&gt;innebär att aktiernas värde sjunker. Om en avregistrering ansetts olämplig&lt;br&gt;från allmän synpunkt och därför nekats, innebär detta givetvis inte att&lt;br&gt;börsen kan hålla kvar aktierna någon längre tid. Härvid måste bl.a.&lt;br&gt;beaktas att utgivaren får betala avgifter till börsen under den tid in-&lt;br&gt;registreringen kvarstår. Åtgärden är temporär och det får avgöras från&lt;br&gt;fäll till fäll hur lång tid som inregistreringen tvångsvis skall kunna bestå.&lt;br&gt;I normalfället torde en tid om några månader vara försvarbar och, i&lt;br&gt;undantagsfäll, upp till ett halvår, men knappast längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utgivaren begär en omedelbar avregistrering av fondpapperen för&lt;br&gt;att han ämnar notera dem vid en annan börs eller vid en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats, skall börsen inte kunna neka detta, om det inte i in-&lt;br&gt;registreringsavtal mellan börsen och utgivaren finns bestämmelser som&lt;br&gt;säger att viss uppsägningstid måste iakttas eller att inregistreringen gäller&lt;br&gt;en viss avtalad tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fäll fråga om avregistrering uppkommer på grund av att utgivaren&lt;br&gt;har allvarligt åsidosatt sina förpliktelser enligt lag eller annan förfättning&lt;br&gt;får beaktas de konsekvenser som en avregistrering medför för utgivaren&lt;br&gt;och innehavarna av fondpapperen. Det måste dock till mycket starka skäl&lt;br&gt;för att det skall kunna anses olämpligt från allmän synpunkt att vidta&lt;br&gt;avregistrering i dessa fäll. Som exempel på åsidosättande som bör för-&lt;br&gt;anleda avregistrering kan nämnas att utgivaren gjort sig skyldig till grova&lt;br&gt;eller upprepade överträdelser av informationsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild bestämmelse om rätt för börsen att besluta om av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrering i de fäll handeln i ett fondpapper inte längre har den Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;regelbundenhet och omfattning som krävs har inte ansetts behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan rätt får anses föreligga utan att detta behöver anges särskilt i&lt;br&gt;lagen. Däremot kan det vara på sin plats att i avtal med utgivaren reglera&lt;br&gt;förfarandet i dessa fall. Det kan nämnas att EG:s första börsdirektiv&lt;br&gt;(artikel 14) anger att avnotering får beslutas om normal regelbunden&lt;br&gt;handel med ett värdepapper på grund av särskilda omständigheter inte&lt;br&gt;längre är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut om avregistrering av fondpapper får talan föras vid allmän&lt;br&gt;domstol (12 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andra åtgärder med avseende på inregistrerade fondpap-&lt;br&gt;per och sanktionsformer av lindrigare natur än avregistrering får det&lt;br&gt;ankomma på resp, börs att i inregistreringsavtal med utgivarna reglera&lt;br&gt;sådana frågor. En sådan ordning förekommer redan i dag vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs genom det s.k. inregistreringskontraktet. I inregistrerings-&lt;br&gt;kontraktet har fondbörslagens bestämmelser om avregistrering och med-&lt;br&gt;delande av varning kompletterats med en möjlighet för fondbörsen att&lt;br&gt;ålägga utgivaren (bolaget) vite eller meddela erinran om han åsidosätter&lt;br&gt;informationsskyldigheten enligt kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid auktorisationsprövningen skall finansinspektionen granska det eller&lt;br&gt;de inregistreringsavtal som är tänkta att tillämpas vid börsen. Därvid får&lt;br&gt;bedömas om de angivna frågorna reglerats på ett lämpligt sätt i avtalen.&lt;br&gt;Vid den löpande tillsynen av en börs bör ingå att granska de eventuella&lt;br&gt;ändringar som sker av avtalen i berörda hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket måste som huvudregel kommunikationsprincipen&lt;br&gt;iakttas. Avsteg kan dock göras om kommunikation är uppenbart obe-&lt;br&gt;hövlig eller beslutet inte kan uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avregistrering skall omedelbart offentliggöras av börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsprospekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 36 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande bestämmelse finns för närvarande i 13 § förordningen om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs. Den redogörelse som enligt denna bestämmelse&lt;br&gt;skall offentliggöras i samband med inregistrering av ett aktiebolags aktier&lt;br&gt;benämns där introduktionsprospekt. Av skäl som angetts i allmän-&lt;br&gt;motiveringen har i den föreslagna lagen valts att i stället kalla den&lt;br&gt;redogörelse som skall presenteras vid inregistrering av fondpapper för&lt;br&gt;börsprospekt. Reglerna om börsprospekt har behandlats i allmänmotiv-&lt;br&gt;eringen (avsnitt 3.1.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att utgivare av fondpapper till ansökan om in-&lt;br&gt;registrering skall foga en särskild redogörelse for sina förhållanden&lt;br&gt;(börsprospekt). I dag gäller regeln om prospekt vid inregistrering endast&lt;br&gt;av aktier. För att nå överensstämmelse med vad som gäller inom EG har&lt;br&gt;bestämmelsen utvidgats till att avse alla typer av fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om inregistrering kan göras av någon som har trätt i ut-&lt;br&gt;givarens ställe (se specialmotiveringen till 1 § första stycket). I sådant&lt;br&gt;fall gäller naturligtvis skyldigheten att upprätta börsprospekt inte ut-&lt;br&gt;givaren utan den som har trätt i hans ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger också ramen för innehållet i ett börsprospekt.&lt;br&gt;Denna ram är avsedd att täcka åtminstone de uppgifter som ett börs-&lt;br&gt;prospekt skall innehålla för att det skall uppfylla den minimistandard som&lt;br&gt;föreskrivs i EG:s andra börsdirektiv (se bilaga 12); innehållet i direktivet&lt;br&gt;har beskrivits översiktligt i allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter skall meddelas om innehållet i börsprospekt och&lt;br&gt;om hur sådana prospekt skall offentliggöras (se tredje stycket). Dessa&lt;br&gt;föreskrifter skall, såsom påpekats i allmänmotiveringen, utformas så att&lt;br&gt;minst den minimistandard beträffånde prospektinnehåll och krav på&lt;br&gt;offentliggörande som gäller inom EG uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett aktiebolag i samband med inregistrering av aktier bjuder ut&lt;br&gt;aktierna till &amp;quot;en vidare krets&amp;quot; så föreligger samtidigt skyldighet att&lt;br&gt;upprätta emissionsprospekt enligt aktiebolagslagens regler. Det kan då&lt;br&gt;vara lämpligt att ett enda prospekt upprättas som innehållsmässigt&lt;br&gt;uppfyller kraven för både börsprospekt och emissionsprospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges direkt i lagen två generella undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;upprätta börsprospekt. Fondpapper utgivna av svenska staten omfattas&lt;br&gt;inte av prospektkravet. Inregistrering av t.ex. obligationer utgivna av&lt;br&gt;staten behöver således inte föregås av ett börsprospekt. Undantaget gäller&lt;br&gt;däremot inte statligt ägda företag. Utgivare är då företaget, inte staten.&lt;br&gt;Det andra undantaget gäller andelar i en värdepappersfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare lämnas åt regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;finansinspektionen att i föreskrifter meddela ytterligare undantag från&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta prospekt. I artikel 6 i EG:s andra börsdirektiv&lt;br&gt;anges ett flertal olika fåll i vilka undantag, helt eller delvis, från&lt;br&gt;skyldigheten att offentliggöra prospekt kan göras. Här kan nämnas några&lt;br&gt;exempel. Prospekt behöver inte offentliggöras beträffånde värdepapper&lt;br&gt;som varit föremål för emission till allmänheten eller som erhållits i&lt;br&gt;samband med ett uppköpserbjudande och då handling, som innehåller&lt;br&gt;information som är likvärdig med den som krävs i ett börsprospekt,&lt;br&gt;offentliggjorts högst ett år före ansökan om börsnotering av värdepapper-&lt;br&gt;en. Något prospekt behöver heller inte offentliggöras om börsnoteringen&lt;br&gt;avser aktier som utan vederlag tilldelas innehavare av aktier som redan&lt;br&gt;är noterade vid börsen i fråga, under förutsättning att viss information&lt;br&gt;beträffånde aktierna redan offentliggjorts. De närmare föreskrifterna om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag från skyldigheten att upprätta börsprospekt tar sikte på sådana Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;fäll som räknas upp i EG-direktivets artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsprospektet skall ges in till den börs där inregistreringen av fond-&lt;br&gt;papperen sker. Samma börs svarar för granskning och godkännande av&lt;br&gt;prospektet. Någon kontroll av att uppgifterna i prospektet är riktiga&lt;br&gt;behöver inte göras. Det är med andra ord frågan om en formaliagransk-&lt;br&gt;ning. Om börsen vid sin granskning av prospektet upptäcker uppenbara&lt;br&gt;felaktigheter, bör man dock självfallet se till att rättelse sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att prospektet har godkänts skall det offentliggöras av&lt;br&gt;utgivaren. Beslut om inregistrering får inte fettas förrän prospektet har&lt;br&gt;offentliggjorts. Detta framgår av 1 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvårsrapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär en anpassning till reglerna i EG:s tredje&lt;br&gt;börsdirektiv. Den har kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;3.1.10). Första stycket ger besked om att det är bolaget som svarar för&lt;br&gt;att rapporten offentliggörs. Samtidigt med offentliggörandet skall&lt;br&gt;rapporten ges in till börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att offentliggöra halvårsrapport inskränker inte bolagens&lt;br&gt;skyldighet att avge delårsrapport i enlighet med bestämmelserna i 11 kap.&lt;br&gt;12-14 §§ aktiebolagslagen. Detta betyder att ett bolag vars aktier är in-&lt;br&gt;registrerade vid en börs i princip skall avge två slags rapporter under&lt;br&gt;ett räkenskapsår. Emellertid torde det mest rationella vara att bolaget&lt;br&gt;förenar rapporterna i en och samma handling, naturligtvis under förut-&lt;br&gt;sättning att såväl den förevarande lagens som aktiebolagslagens krav&lt;br&gt;beträffande innehållet och tidpunkten för avlämnande av rapporten&lt;br&gt;iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detalj föreskrifter skall meddelas om innehållet i halvårsrapporter och&lt;br&gt;om hur sådana rapporter skall offentliggöras. Dessa föreskrifter måste&lt;br&gt;utformas så att minst den minimistandard i fråga om innehållet i halv-&lt;br&gt;årsrapporter som ställs i EG:s tredje börsdirektiv (se bilaga 75) uppnås;&lt;br&gt;innehållet i direktivet har beskrivits översiktligt i allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Fondpapper som inte inregistreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för notering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om fondpapper som inte är föremål för inregistrering vid&lt;br&gt;börsen är det en förutsättning att utgivaren av fondpapperen ansöker om&lt;br&gt;notering av dem. Börsen kan således inte självmant uppta fondpapperen&lt;br&gt;till notering, vilket grundar sig på att börsen måste kunna garantera att&lt;br&gt;utgivaren lämnar den information som krävs enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan kan också göras av den som har trätt i utgivarens ställe (jfr&lt;br&gt;specialmotiveringen till 5 kap. 1 § första stycket). I sådant fäll blir det&lt;br&gt;denne som har att fullgöra informationsplikten enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra stycket anges ramen för den prövning som börsen skall göra&lt;br&gt;av fondpapper som inte är föremål för inregistrering innan notering&lt;br&gt;tillåts. Det ankommer på vaije enskild börs att på egen hand bestämma&lt;br&gt;vilka krav som skall gälla för notering av sådana fondpapper vid börsen.&lt;br&gt;Här föreligger alltså en skillnad gentemot fondpapper som inregistreras,&lt;br&gt;eftersom grundvillkoren för notering av dessa skall bestämmas i före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller finansinspektionen meddelar. Bestämmelsen&lt;br&gt;har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivarens informationsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i allmänmotiveringen bör den informationsplikt som åvilar&lt;br&gt;utgivare av fondpapper gentemot börsen och allmänheten vara av ungefär&lt;br&gt;samma omfattning oavsett om fondpapperen är inregistrerade eller inte.&lt;br&gt;När bestämmelser om informationsplikten utformas av börsen, eventuellt&lt;br&gt;i samråd med utgivarna, kan de föreskrifter härom som kommer att med-&lt;br&gt;delas med stöd av 5 kap. 3 § tjäna som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsplikten enligt paragrafen gäller även den som har trätt i&lt;br&gt;utgivarens ställe (se specialmotiveringen till 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Auktoriserad marknadsplats &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Förutsättningar för auktorisation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Liknande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en allmän förhållnings- och sundhetsregel som till&lt;br&gt;sitt innehåll i princip överensstämmer med motsvarande regel för börser&lt;br&gt;(se 2 kap. 1 §). Skillnaderna i ordalydelse är betingade av att det för&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats inte finns några bestämmelse som motsvarar&lt;br&gt;börsformens regler om börsmedlemskap (se 3 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Liknande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilka av bestämmelserna för börser som skall&lt;br&gt;tillämpas även beträffånde auktoriserade marknadsplatser. Härav framgår&lt;br&gt;att 3 kap. om börsmedlemmar och 5 kap. om inregistrering av fondpap-&lt;br&gt;per över huvud taget inte är tillämpliga i fråga om auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i börskapitlen vartill hänvisas i paragrafen får med&lt;br&gt;avseende på auktoriserad marknadsplats läsas med den teknik som be-&lt;br&gt;skrivits i specialmotiveringen till 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen i första stycket och de undantag som görs i andra&lt;br&gt;stycket är följande bestämmelser för börser tillämpliga även för auk-&lt;br&gt;toriserade marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 kap. 2 § angivna villkoren för att ett svenskt aktiebolag eller en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening skall få meddelas auktorisation gäller även för&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller bestämmelsen i 2 kap. 3 § första stycket som tillåter&lt;br&gt;finansinspektionen att meddela auktorisation innan bolaget eller förening-&lt;br&gt;en har registrerats. Enligt andra stycket i samma paragraf skall till en&lt;br&gt;ansökan om auktorisation fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 2 kap. 4 § innebär att en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;bolagsordning eller stadgar skall godkännas av finansinspektionen i sam-&lt;br&gt;band med att auktorisation beviljas och att beslut om ändring av dessa&lt;br&gt;inte får registreras innan beslutet har godkänts av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om finansiella resurser ställs i grunden samma krav på en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats som på en börs (2 kap. 5 §). Bestämmelsen&lt;br&gt;för börs har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitten 3.2.1 och 3.1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisation för utländskt företag att driva verksamhet som auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats från filial här i landet kan meddelas under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 2 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessregeln i 2 kap. 8 § gäller även för auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som gäller för börser får ett finansiellt Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;instrument inte noteras eller handlas vid en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;innan marknadsplatsen gett sitt godkännande därtill. Det är alltså&lt;br&gt;marknadsplatsen som bestämmer vilka finansiella instrument som skall&lt;br&gt;få förekomma där. Av 4 kap. 1 § följer vidare att upptagande av ett&lt;br&gt;fondpapper till notering vid en auktoriserad marknadsplats skall föregås&lt;br&gt;av samma typ av prövning som åligger en börs beträffånde sådana&lt;br&gt;fondpapper som inte omfattas av inregistreringsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 4 kap. 1 § tredje stycket, som har förts över från 2 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen om handel med finansiella instrument, gäller även för notering av&lt;br&gt;optioner och terminer vid en auktoriserad marknadsplats. Bestämmelsen&lt;br&gt;har kommenterats i prop. 1990/91:142 s. 145 och 146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till bestämmelsen i 4 kap. 2 § innebär att även en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats skall ha ändamålsenliga regler för handeln där&lt;br&gt;och att marknadsplatsen skall vaka över handeln och kursbildningen. Det&lt;br&gt;närmare innehållet av dessa förpliktelser framgår av specialmotiveringen&lt;br&gt;till den nämnda paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om sidoverksamhet och organisationsförvärv i 4 kap.&lt;br&gt;5 § resp. 4 kap. 6 § gäller även för auktoriserad marknadsplats.&lt;br&gt;Bestämmelserna har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitten 3.2.1 och&lt;br&gt;3.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förutsättningar som enligt 6 kap. 1 § gäller för notering av&lt;br&gt;fondpapper vid en börs gäller även för en auktoriserad marknadsplats.&lt;br&gt;Denna fråga har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitten 3.2.1 och&lt;br&gt;3.1.11). Av vad som anförts där framgår att det generellt sett bör&lt;br&gt;accepteras att en auktoriserad marknadsplats ställer lägre krav för note-&lt;br&gt;ring än vad som kan godtas i fråga om en börs. För t.ex. notering av&lt;br&gt;aktier vid en auktoriserad marknadsplats kan därför accepteras något&lt;br&gt;lägre krav i fråga om bl.a. värdet av de aktier som avses att noteras och&lt;br&gt;spridningen av dessa. När det gäller utgivarens informationsskyldighet&lt;br&gt;(6 kap. 2 §) skall dock i princip ingen skillnad föreligga mellan de båda&lt;br&gt;auktorisationsformema. Den närmare omfattningen av utgivarens in-&lt;br&gt;formationsskyldighet och hur den skall praktiseras kan i huvudsak&lt;br&gt;bestämmas av marknadsplatsen på egen hand eller - i enlighet med det&lt;br&gt;mönster som i dag gäller vid Stockholms fondbörs - i inregistreringsavtal&lt;br&gt;mellan marknadsplatsen och utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en auktoriserad marknadsplats gäller vad som föreskrivs i aktie-&lt;br&gt;bolagslagen eller lagen om ekonomiska föreningar beträffande styrelsens&lt;br&gt;minsta storlek och utseende av verkställande direktör. Detta följer av att&lt;br&gt;2 kap. 6 § enligt andra stycket inte skall tillämpas för auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Liknande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.1.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur rapporteringen av de aktuella avsluten till börsen skall ske blir en Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;fråga som marknadsplatsen och börsen i första hand själva får komma&lt;br&gt;överens om. Detsamma gäller med vilken frekvens rapportering skall&lt;br&gt;ske. Det ankommer på finansinspektionen att vid tillsynen av de berörda&lt;br&gt;företagen kontrollera att rapporteringsrutinema är tillfredsställande och&lt;br&gt;att rapporteringen sker med den snabbhet som kan krävas med hänsyn till&lt;br&gt;den tekniska utrustning som marknadsplatsen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som är börsmedlem kan komma att delta även i handeln vid&lt;br&gt;en auktoriserad marknadsplats. För att förhindra att avslut som en börs-&lt;br&gt;medlem gör vid en auktoriserad marknadsplats i fondpapper som är in-&lt;br&gt;registrerade vid börsen dubbelrapporteras till börsen, är medlemmen&lt;br&gt;enligt särskilt undantag i 4 kap. 4 § befriad från den annars gällande&lt;br&gt;skyldigheten att anmäla avslutet till börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursnotering och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.2.1).&lt;br&gt;Samma stränga krav på omedelbart offentliggörande av kurser och om-&lt;br&gt;sättningsuppgifter som föreskrivs för börs ställs ej för auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser. Syftet härmed är att ge större mått av flexibilitet vid&lt;br&gt;organisationen av handel på en auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Clearingorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § andra stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en allmän förhållnings- och sundhetsregel för&lt;br&gt;clearingorganisationer. Den har motsvarande funktion som den liknande&lt;br&gt;regel som uppställts för börser i 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande krav som ställs i paragrafen har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitten 2.3.1 och 3.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § första stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs vissa villkor för att tillstånd att driva clearing-&lt;br&gt;verksamhet skall få meddelas svenska aktiebolag och svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1 har sin förebild i bl.a. 2 kap. 1 § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Det är angeläget att bolagsordningen resp, stadgarna granskas i&lt;br&gt;tillståndsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 innehåller liknande slag av sundhetsprövning som gäller för Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;värdepappersinstitut och börser. Häri ligger att en allmän kvalitetspröv-&lt;br&gt;ning skall göras av den tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 3 följer att finansinspektionen vid prövning av tillstånds-&lt;br&gt;ärendet måste förvissa sig om att övriga förutsättningar i lagen är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på det företag som söker tillstånd att ta fram och&lt;br&gt;presentera den utredning och de handlingar som finansinspektionen&lt;br&gt;behöver för sin prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Liknande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utländska företag som här avses är sådana som i sitt hemland bedriver&lt;br&gt;clearingverksamhet avseende optioner och terminer. Om företaget vill&lt;br&gt;etablera sig i Sverige genom filial krävs tillstånd av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges förutsättningarna för att ett utländskt företag skall&lt;br&gt;kunna få tillstånd för clearingverksamhet som bedrivs här i landet från&lt;br&gt;en filial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i punkten 1 upptagna förutsättningarna hänför sig till företagets&lt;br&gt;förhållanden i hemlandet. Det ankommer på finansinspektionen att&lt;br&gt;bedöma huruvida företaget i sitt hemland bedriver den typ av verksamhet&lt;br&gt;som tillståndsansökan avser och huruvida det finns en tillfredsställande&lt;br&gt;tillsyn av företaget där. För tillstånd och den tillsyn som följer därav, är&lt;br&gt;det av vikt att det kan etableras ett tillfredsställande informationsutbyte&lt;br&gt;mellan inspektionen och den utländska tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare förutsättning för tillstånd anges i punkten 2 att den&lt;br&gt;planerade verksamheten här i landet kan antas komma att uppfylla sund-&lt;br&gt;hetskriteriet. Kraven härvidlag är avsedda att vara i princip desamma&lt;br&gt;som för svenska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag som söker tillstånd för filialetablering i Sverige skall&lt;br&gt;givetvis inte missgynnas i förhållande till de svenska företagen. Det är&lt;br&gt;emellertid av vikt att stor omsorg ägnas åt den kvalitativa prövningen av&lt;br&gt;ansökningar som avser filialer till utländska företag. Även om den verk-&lt;br&gt;samhet som skall bedrivas här i landet kommer att vara underkastad&lt;br&gt;svenska rörelseregler och svensk tillsyn, är det ofrånkomligt att vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen värdera de förhållanden under vilka företaget verkar&lt;br&gt;i hemlandet. Det måste därför krävas att lagstiftning och övriga normer&lt;br&gt;som i hemlandet styr företagets verksamhet är i rimlig utsträckning till-&lt;br&gt;gängliga och överskådliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:88 om ändrade regler om utlänningars rätt att idka&lt;br&gt;näring i Sverige har föreslagits att lagen (1968:555) om rätt för utlänning&lt;br&gt;och utländska företag att idka näring här i riket skall ersättas av en ny&lt;br&gt;lag om utländska filialer m.m. Genom den nya lagen, som föreslås träda&lt;br&gt;i kraft den 1 juli 1992, avskaffas kravet på näringstillstånd. Detta ersätts&lt;br&gt;med ett registreringsförfarande. I övrigt innehåller den nya lagen inga&lt;br&gt;större förändringar i förhållande till gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5, 6, 8, 9 och 54 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelsen i 2 kap. 3 § skall tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;clearingorganisationer innebär dels att finansinspektionen har rätt att&lt;br&gt;meddela tillstånd för clearingverksamhet innan bolaget eller föreningen&lt;br&gt;har registrerats, dels att en ansökan om tillstånd skall åtföljas av en plan&lt;br&gt;för den tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 2 kap. 4 § innebär att en clearingorganisations&lt;br&gt;bolagsordning eller stadgar skall godkännas av finansinspektionen i sam-&lt;br&gt;band med att tillstånd beviljas och att beslut om ändring av bolags-&lt;br&gt;ordning eller stadgar inte får registreras innan beslutet har godkänts av&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande kravet på en clearingorganisation i fråga om finan-&lt;br&gt;siella resurser överensstämmer enligt lagtexten med motsvarande krav för&lt;br&gt;börser i och med hänvisningen till 2 kap. 5 §. Således förekommer inte&lt;br&gt;heller för clearingorganisationer något i lagtext till beloppet bestämt krav&lt;br&gt;på kapitalstyrka. En bedömning av vilket krav på kapitalstyrka som skall&lt;br&gt;ställas får göras från fall till fåll av finansinspektionen. Härvid skall ses&lt;br&gt;till verksamhetens omfattning och art. De risker som är förenade med&lt;br&gt;clearingverksamhet är dock typiskt sett betydligt större än de risker som&lt;br&gt;förekommer i börsverksamhet, varför det finns anledning att överlag&lt;br&gt;ställa högre krav på finansiella resurser i clearingverksamhet. Kravet på&lt;br&gt;finansiella resurser för företag som bedriver clearingverksamhet har&lt;br&gt;behandlats ingående i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.3.3).Vid&lt;br&gt;behov kan regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finans-&lt;br&gt;inspektionen också i fråga om clearingorganisationer meddela föreskrifter&lt;br&gt;om storleken av aktiekapitalet resp, summan av gjorda medlemsinsatser&lt;br&gt;och förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisations styrelse skall ha minst fem ledamöter och&lt;br&gt;företaget skall ha en verkställande direktör. Detta följer av hänvisningen&lt;br&gt;till 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessregeln i 2 kap. 8 § gäller även för clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 50 § i kommitténs forslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 och 72 §§ i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för börser föreligger skyldighet för en clearingoiganisation att&lt;br&gt;utesluta medlem som visar sig vara olämplig. Vad som i specialmotive-&lt;br&gt;ringen till motsvarande bestämmelse för börser, 3 kap. 2 § första stycket,&lt;br&gt;anförts i fråga om sanktionsåtgärder av mindre ingripande slag än ute-&lt;br&gt;slutning gäller även i fråga om clearingorganisationer. Därav följer bl.a.&lt;br&gt;att det är en sak för clearingorganisationen att i anslutningsavtal med&lt;br&gt;medlemmarna ange närmare regler i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket är avsedd att förhindra att en clearing -&lt;br&gt;medlems uppdragsgivare inte i onödan drabbas då en clearingmedlem&lt;br&gt;förlorar sitt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att medlemskapet upphört för en clearingmedlem innebär&lt;br&gt;att denne i princip är stoppad från vidare deltagande i clearingen. Om&lt;br&gt;clearingmedlemmen exempelvis är ett värdepappersinstitut kan detta få&lt;br&gt;besvärliga konsekvenser för institutets kunder. Bestämmelsen öppnar en&lt;br&gt;möjlighet att lösa den typen av problem genom att medlemmen tillåts att&lt;br&gt;vidta åtgärder gentemot clearingorganisationen, om särskilda skäl före-&lt;br&gt;ligger. Sådana skäl bör anses vara för handen bl.a. då den tidigare&lt;br&gt;medlemmen behöver tid på sig för att hjälpa sin uppdragsgivare att via&lt;br&gt;någon annan medlem cleara sina options- eller terminsavtal eller att ställa&lt;br&gt;säkerhet gentemot clearingorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på clearingorganisationen att avgöra om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 25 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medlemmar som är anslutna till clearingverksamhet är skyldiga att&lt;br&gt;lämna clearingorganisationen de uppgifter organisationen behöver för att&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter enligt den förevarande lagen eller arman författ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Clearingorganisationens verksamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Första stycket: Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket: Jfr 47 § 5 i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att det skall finnas ändamålsenliga regler for hur clearingen&lt;br&gt;hos en clearingorganisation skall gå till har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 3.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall clearingverksamheten drivas i överensstäm-&lt;br&gt;melse med denna lag och annan författning, samt med iakttagande av god&lt;br&gt;sed på värdepappersmarknaden. Clearingorganisationen är ansvarig för&lt;br&gt;verksamheten och skall övervaka att verksamheten uppfyller nämnda&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetskrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har, med vissa redaktionella ändringar, förts över från&lt;br&gt;2 kap. 2-4 §§ lagen om handel med finansiella instrument. Vad gäller&lt;br&gt;den närmare innebörden av bestämmelserna hänvisas till prop.&lt;br&gt;1990/91:142 s. 93-97, 146 och 147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 49 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har betydelse för sådan clearing där clearingorganisationen&lt;br&gt;inträder som part. Den ställer krav på att en clearingorganisations risk-&lt;br&gt;mässiga ställning i handeln alltid skall vara balanserad. Innebörden härav&lt;br&gt;är att clearingorganisationens risk skall vara neutraliserad genom att en&lt;br&gt;av clearingorganisationen innehavd option balanseras av en likadan ut-&lt;br&gt;färdad option och en köpt termin balanseras av en likadan termin som&lt;br&gt;sålts. Uppstår obalans så innebär det att clearingorganisationen själv har&lt;br&gt;en nettoposition. Detta skall normalt inte förekomma, men om så skulle&lt;br&gt;bli fallet måste organisationen omedelbart vidta åtgärder för att återställa&lt;br&gt;balansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma principer som for börs gäller för en clearingoiganisations&lt;br&gt;sidoverksamhet (se avsnitt 3.1.5). Dock skall större uppmärksamhet&lt;br&gt;ägnas åt att en clearingoiganisation inte bedriver annan verksamhet som&lt;br&gt;kan riskera att kapitalet till skydd för clearingen går förlorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma principer som för börs gäller för en clearingoiganisations&lt;br&gt;förvärv av oiganisationsaktier (se avsnitt 3.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Avbrytande av handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 51 § första stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 25 § första stycket lagen om Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ålägger en börs eller auktoriserad marknadsplats att be-&lt;br&gt;sluta om avbrytande av handeln med ett visst finansiellt instrument som&lt;br&gt;är noterat där (handelsstopp), om särskilda skäl föreligger. Motivet till&lt;br&gt;bestämmelsen är att trygga att kursbildningen sker under riktiga förut-&lt;br&gt;sättningar. Rent allmänt kan sägas att handelsstopp är avsett att tillgripas&lt;br&gt;för att eliminera eller förebygga en väsentlig snedvridning av kursbild-&lt;br&gt;ningen som har sin grund i att intressenterna på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;inte på lika villkor eller i tillräcklig omfattning har tillgång till relevanta&lt;br&gt;upplysningar om utgivaren eller det finansiella instrumentet. Detta åter-&lt;br&gt;speglas i de exempel på särskilda skäl som anges i bestämmelsen. (Jfr&lt;br&gt;prop. 1975/76:175 s. 21.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsstopp kan användas som påtryckningsmedel för att förmå en&lt;br&gt;emittent, t.ex. ett börsnoterat bolag, att offentliggöra viktig information&lt;br&gt;som rör verksamheten. Handelsstopp kan emellertid även tillgripas i&lt;br&gt;situationer där bristande information inte kan läggas emittenten till last.&lt;br&gt;Handelsstoppet ger då börsen eller marknadsplatsen en möjlighet att&lt;br&gt;undersöka förhållanden som har betydelse för kursbildningen. Ett&lt;br&gt;exempel på en sådan situation är att det har uppstått ett visst rykte om en&lt;br&gt;förestående händelse och att kraftiga kursrörelser med anledning därav&lt;br&gt;inträffat eller förväntas inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsstopp skall också kunna användas om t.ex. en börsmedlem Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;bryter mot de normer som gäller för honom eller handlar i strid mot vad&lt;br&gt;god affärssed bjuder och därigenom framkallar en snedvridning av börs-&lt;br&gt;kurserna. Handeln i ett visst finansiellt instrument skall också kunna&lt;br&gt;tillfälligt avbrytas om kursstömingar eller väntade sådana beror på&lt;br&gt;åtgärder från en person som står utanför börsen eller marknadsplatsen.&lt;br&gt;Det kan exempelvis vara fallet då en aktör använder sig av insiderin-&lt;br&gt;formation för att göra otillåtna börsaffärer. Under den tid handelsstoppet&lt;br&gt;varar får börsen eller marknadsplatsen undersöka vad som framkallat&lt;br&gt;kursstömingen och därefter lämna marknaden den information som kan&lt;br&gt;finnas att ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en derivatmarknad kan det föreligga skäl att stoppa handeln i&lt;br&gt;indexinstrument om det index som är föremål för handel inte kan fast-&lt;br&gt;ställas fortlöpande. Så kan vara fallet om aktuell kursinformation&lt;br&gt;avseende flera aktier som ingår i ett aktieindex inte går att få fram därför&lt;br&gt;att handeln i aktierna avbrutits på grund av tekniskt fel. Det kan också&lt;br&gt;förhålla sig så att aktuell kursinformation inte finns tillgänglig på grund&lt;br&gt;av kommunikationsavbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation då det finns skäl att avbryta handeln med ett&lt;br&gt;derivatinstrument kan vara när det av skilda orsaker inte går att upprätt-&lt;br&gt;hålla en rättvis och ordnad marknad i det instrumentet. Detta kan inträffa&lt;br&gt;när priserna på instrumentet rör sig så snabbt att det uppstår panikartade&lt;br&gt;beteenden i handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att handeln med ett visst derivatinstrument måste avbrytas om handeln&lt;br&gt;i det underliggande finansiella instrumentet avbrutits framgår av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud för värdepappersinstitut att handla eller medverka vid handel&lt;br&gt;med ett finansiellt instrument som omfattas av beslut om handelsstopp&lt;br&gt;föreligger enligt 3 kap. 8 § lagen om värdepappersrörelse. I dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse avser förbudet finansiellt instrument som handlas på&lt;br&gt;eller noteras vid Stockholms fondbörs. Bestämmelsen ändras så att den&lt;br&gt;omfattar beslut om handelsstopp enligt det förevarande kapitlet i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 52 § första-tredje styckena i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i första stycket följer att handeln med en viss option&lt;br&gt;eller termin måste stoppas om det underliggande finansiella instrumentet&lt;br&gt;blivit föremål för handelsstopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiens storlek vad gäller optioner och prisbildningen vad avser&lt;br&gt;terminskontrakt är starkt knuten till priset på avistamarknaden. Om den&lt;br&gt;underliggande tillgången utgörs av fondpapper som är föremål för handel&lt;br&gt;på en börs eller en auktoriserad marknadsplats och denna handel stoppas&lt;br&gt;blir prissättningen på derivatmarknaden ytterst osäker. Skulle handeln&lt;br&gt;på derivatmarknaden få fortgå under tid då handeln på avistamarknaden&lt;br&gt;stoppats är risken uppenbar för en osund spekulation i handeln med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derivat. Genom att avistamarknaden och derivatmarknaden är starkt Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;knutna till varandra skulle syftet med ett handelsstopp i ett finansiellt&lt;br&gt;instrument, nämligen att stoppa all yrkesmässig handel i instrumentet,&lt;br&gt;motverkas om handeln får fortgå med derivat som är baserade på det&lt;br&gt;handelsstoppade instrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om inte handeln i indexoptioner eller indexter-&lt;br&gt;miner skulle på motsvarande sätt stoppas så snart handelsstopp råder for&lt;br&gt;en aktie som ingår i indexet. Så har hittills inte skett. I stället har man&lt;br&gt;låtit senast kända betalkurs för den handelsstoppade aktien ingå vid&lt;br&gt;beräkningen av indexvärdet. Det skulle tala för att handelsstopp inte är&lt;br&gt;nödvändigt i ett sådant fall. Även om marknadsvärdet för den handels-&lt;br&gt;stoppade aktien är osäkert kan detta förhållande knappast leda till någon&lt;br&gt;osund spekulation, detta sagt med utgångspunkt i det förhållandet att de&lt;br&gt;indexserier som för närvarande är föremål för handel är baserade på ett&lt;br&gt;stort antal aktier. När handelsstoppet för aktien sedan hävs kan den nya&lt;br&gt;aktiekursen inte ensam påverka indexet i sådan utsträckning att det finns&lt;br&gt;skäl att införa en lagregel om obligatoriskt handelsstopp i nu beskrivet&lt;br&gt;fall. Å andra sidan finns situationer där handelsstopp för indexbaserade&lt;br&gt;instrument kan vara motiverade. Detta gäller exempelvis om indexet är&lt;br&gt;smalt, dvs. baserat på ett fåtal aktier, och en i indexet dominerande aktie&lt;br&gt;handelss toppats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med den indexserie som för närvarande är föremål för handel vid&lt;br&gt;OM kan det i vissa situationer vara motiverat att handeln med index-&lt;br&gt;optioner och indexterminer stoppas, om flera av de aktier som index-&lt;br&gt;serierna är baserade på är föremål för handelsstopp. Det är svårt att säga&lt;br&gt;var en sådan gräns går. Utgångspunkten bör vara att om indexvärdet kan&lt;br&gt;påverkas kraftigt från det att handelsstoppet inträder till dess att det hävs,&lt;br&gt;så skall handeln med indexderivat också avbrytas under tid då handels-&lt;br&gt;stoppet råder. En kraftig inverkan på indexvärdet kan bli följden om en&lt;br&gt;betydande del av det totala kapitalvärde som indexserien är baserad på&lt;br&gt;har stoppats. I USA har man infört en bestämmelse som säger att&lt;br&gt;handeln med indexoptioner skall avbrytas när handeln i underliggande&lt;br&gt;aktier, vilkas viktade värde representerar mer än 20 % av det totala&lt;br&gt;kapitalvärde som indexserien är baserad på, har stoppats. Som en&lt;br&gt;illustration kan nämnas att t.ex. Astra i indexet OMX representerar ca&lt;br&gt;20 % av det totala kapitalvärde som OMX baseras på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underliggande tillgång för optioner och terminer behöver inte vara&lt;br&gt;andra finansiella instrument utan kan även vara bl.a. råvaror, exempelvis&lt;br&gt;olja och kaffe, och valutor samt index eller liknande värde som baseras&lt;br&gt;på sådana tillgångar (se prop. 1990/91:142 s. 145 och 146). Om till-&lt;br&gt;förlitligt marknadsvärde saknas för underliggande tillgång av nu nämnt&lt;br&gt;slag skall börsen också stoppa handeln med optionen eller terminen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med optionema eller terminerna får inte återupptas förrän&lt;br&gt;handeln med det underliggande finansiella instrumentet startat igen eller,&lt;br&gt;om den underliggande tillgången utgörs av annan egendom, det föreligger&lt;br&gt;ett tillförlitligt marknadsvärde for egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har öppnats en möjlighet att, om särskilda skäl föreligger,&lt;br&gt;göra undantag frän bestämmelsen i första stycket. Initiativet till att ett&lt;br&gt;sådant undantag görs bör tas av börsen eller marknadsplatsen. Av para-&lt;br&gt;grafen framgår att dispens meddelas av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl att medge undantag från huvudregeln bör endast komma&lt;br&gt;i fråga om det kan antas att handelsstoppet inte kommer att vara helt&lt;br&gt;kortvarigt eller om slutdagen för optionema eller terminerna infäller&lt;br&gt;under handelsstoppet. Syftet med att medge dispens från huvudregeln&lt;br&gt;skall endast vara att bereda parterna i options- eller terminsaffärer tillfälle&lt;br&gt;att avveckla eller neutralisera sina positioner för att de på det sättet skall&lt;br&gt;kunna förhindra att onödiga förluster uppstår. Därvid kan det vara till-&lt;br&gt;räckligt att dispensen avser en viss options- eller terminsserie och att&lt;br&gt;dispensen tidsbegränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådremissens lagförslag fanns en andra mening i andra stycket som&lt;br&gt;angav att inspektionens medgivande får begränsas till viss tid och förenas&lt;br&gt;med villkor. Efter påpekande från lagrådet har den meningen strukits.&lt;br&gt;Som lagrådet anfört följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer att&lt;br&gt;medgivandet får förenas med villkor som ligger inom ramen för de syften&lt;br&gt;som ligger till grund för undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om offentliggörande och underrättelse om beslut om av-&lt;br&gt;brytande av handel och återupptagande av denna enligt den förevarande&lt;br&gt;paragrafen finns i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har införts för att förhindra att handel med ett visst&lt;br&gt;finansiellt instrument, som har avbrutits med stöd av 1 eller 2 §, fortgår&lt;br&gt;vid någon annan börs eller auktoriserad marknadsplats. Beslut av en börs&lt;br&gt;att avbryta handeln med ett visst finansiellt instrument får alltså&lt;br&gt;automatisk verkan för andra börser och marknadsplatser, vid vilka handel&lt;br&gt;med samma instrument förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 51 § andra stycket i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att börser och auktoriserade marknadsplatser inte av&lt;br&gt;konkurrensskäl underlåter att stoppa handeln med ett visst finansiellt&lt;br&gt;instrument, när skyldighet att göra det föreligger enligt någon av de&lt;br&gt;tidigare paragraferna i kapitlet. Därför har införts en bestämmelse som&lt;br&gt;ger finansinspektionen möjlighet att ingripa genom att i börsens eller&lt;br&gt;marknadsplatsens ställe fatta beslut om att avbryta handeln med det finan-&lt;br&gt;siella instrumentet. Har inspektionen fattat ett sådant beslut i de situa-&lt;br&gt;tioner som avses i 1 § måste börsen eller marknadsplatsen i samråd med&lt;br&gt;inspektionen besluta om återupptagande av handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin tillsyn över börser och auktoriserade marknadsplatser skall Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;inspektionen kontrollera att bestämmelserna i detta kapitel efterlevs.&lt;br&gt;Självfallet skall inspektionen därvid också kontrollera att beslut om&lt;br&gt;handelsstopp är befogade. Det får t.ex. inte förekomma att en börs eller&lt;br&gt;en marknadsplats missbrukar möjligheten att stoppa handeln i ett visst&lt;br&gt;finansiellt instrument för att störa handeln vid en konkurrerande börs&lt;br&gt;eller marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stängning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 53 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 26 § lagen om Stockholms fondbörs&lt;br&gt;med den justeringen att en börs eller en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;beslut att avbryta all handel (stängning) skall underställas regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stängning av en börs eller en auktoriserad marknadsplats kan bara&lt;br&gt;komma i fråga vid krig, krigsfara eller andra onormala förhållanden. En&lt;br&gt;händelse som den som inträffade på aktiemarknaden under oktober 1987&lt;br&gt;då kurserna under en dag föll med mer än åtta procent är naturligtvis på&lt;br&gt;ett sätt att betrakta som ett onormalt förhållande. I princip bör emellertid&lt;br&gt;börsen eller marknadsplatsen hållas öppen även när fråga är om mycket&lt;br&gt;häftiga kursrörelser. Om marknaden inte fortlöpande får finna sitt rätta&lt;br&gt;läge, kan resultatet när börsen eller marknadsplatsen öppnar igen bli&lt;br&gt;värre än om den hela tiden hållits öppen. Det bör dock inte anses som&lt;br&gt;uteslutet att med stöd av paragrafen förordna om stängning vid en all-&lt;br&gt;deles extrem kursutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs eller en marknadsplats kan komma att vara stängd även av&lt;br&gt;andra orsaker, t.ex. då elavbrott inträffar eller andra tekniska hinder&lt;br&gt;uppstår. Någon särskild bestämmelse om detta har inte ansetts erforder-&lt;br&gt;lig. Likaväl som börsen eller marknadsplatsen kan besluta om sina öppet-&lt;br&gt;tider kan den besluta att stoppa verksamheten av nämnda skäl utan att det&lt;br&gt;behövs något lagstöd. Om en börs eller marknadsplats hålls stängd av&lt;br&gt;andra orsaker än som nu nämnts föreligger givetvis inte något hinder&lt;br&gt;mot att handel med de finansiella instrument som börsen eller marknads-&lt;br&gt;platsen har noterade hos sig bedrivs vid annan börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats, förutsatt att de är noterade även där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliggörande och underrättelse av beslut om stängning skall ske i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliggörande av beslut om handelsstopp eller stängning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 51 § tredje stycket, 52 § fjärde stycket och 53 § andra stycket&lt;br&gt;kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om handelsstopp och stängning av en börs eller en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats samt om hävande av sådana beslut skall offentliggöras.&lt;br&gt;För detta ansvarar den som lättat beslutet. Offentliggörandet kan därmed&lt;br&gt;komma att ombesöijas av en börs eller en marknadsplats, eller av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansinspektionen. I de fäll börsen eller marknadsplatsen fattat beslutet Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;skall - utöver offentliggörandet - särskild underrättelse ske till finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysnings skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 58 § och 60 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i huvudsak med 3 och 30 §§ i lagen om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsbestämmelsema har utformats efter mönster från lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse. Avsikten härmed är bl.a. att finansinspektionen skall&lt;br&gt;kunna bedriva tillsynen på ett effektivt sätt och med ett större mått av&lt;br&gt;flexibilitet än hittills så att den kan anpassas efter ändrade förhållanden&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden. I linje härmed har undvikits att införa&lt;br&gt;onödiga detalj bestämmelser. Inspektionens allmänna tillsyn av börser,&lt;br&gt;auktoriserade marknadsplatser och clearingoiganisationer sker genom&lt;br&gt;granskning av de uppgifter som inspektionen har rätt att begära in.&lt;br&gt;Inspektionen har vidare rätt att göra undersökningar hos dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillsynen skall bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 59 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot 29 § lagen om Stockholms fondbörs. Lydelsen&lt;br&gt;har dock ändrats så att den överensstämmer med motsvarande regel i&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse (6 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga verksamhetsformer gäller krav på sundhet (se 2 kap. 1 §,&lt;br&gt;7 kap. 1 § och 8 kap. 1 §). Vad som avses härmed har utvecklats i&lt;br&gt;allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 63 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarigheter till bestämmelsen finns i bl.a. 6 kap. 5 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse och 7 kap. 3 § första och tredje styckena bank-&lt;br&gt;rörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket har finansinspektionen rätt att avgöra om en av&lt;br&gt;inspektionen förordnad revisor behövs eller inte. Med hänsyn till att de&lt;br&gt;verksamheter som står under tillsyn kan vara av skiftande karaktär och&lt;br&gt;omfattning kan det inte förutsättas att förhållandena i vaije företag är&lt;br&gt;sådana att de kräver en av inspektionen särskilt förordnad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på att revisor som utses av inspektionen skall vara&lt;br&gt;auktoriserad ställs inte upp. Det ankommer därmed på inspektionen att&lt;br&gt;avgöra om den revisor som utses skall vara auktoriserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolagslagen (10 kap. 3 §) ställs krav på att minst en utsedd Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;revisor skall vara auktoriserad. Något motsvarande krav finns inte för&lt;br&gt;revisor i ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges - i överensstämmelse med vad som gäller för bl.a.&lt;br&gt;värdepappersinstitut och banker - att de företag som står under tillsyn&lt;br&gt;skall betala arvodet till sådan revisor som utses med stöd av första&lt;br&gt;stycket och att finansinspektionen bestämmer arvodets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 62 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen svarar mot 32 § i lagen om Stockholms fondbörs.&lt;br&gt;Lydelsen har dock ändrats något så att den harmonierar med motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i lagen om värdepappersrörelse (6 kap. 6 §) och bank-&lt;br&gt;rörelselagen (7 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot företag som står under tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 61 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 31 § första stycket lagen om Stockholms&lt;br&gt;fondbörs. Lydelsen har dock ändrats något så att den harmonierar med&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i lagen om värdepappersrörelse (6 kap. 7 §)&lt;br&gt;och bankrörelselagen (7 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger finansinspektionen möjlighet att på ett tidigt stadium&lt;br&gt;ingripa mot felaktiga beslut. Sådant ingripande kan t.ex. ske mot beslut&lt;br&gt;att tillåta notering och handel med ett visst finansiellt instrument i strid&lt;br&gt;med bestämmelserna i 4 kap. 1 § andra och tredje styckena. Före-&lt;br&gt;läggande om rättelse av beslutet får enligt 10 § förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av auktorisation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 68 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar återkallelse av auktorisation eller tillstånd som har&lt;br&gt;meddelats enligt denna lag. Den har utformats efter förebild i 6 kap. 9 §&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges de fall då återkallelse av auktorisation eller tillstånd&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För återkallelse enligt punkten 1 fordras att företaget visat sig olämpligt&lt;br&gt;att bedriva den typ av verksamhet som auktorisationen eller tillståndet&lt;br&gt;avser. Detta kan, som särskilt anges, ha skett genom överträdelse av&lt;br&gt;bestämmelse i den förevarande lagen eller av föreskrift som har med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delats med stöd av sådan bestämmelse. Naturligtvis kan olämpligheten Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;också ha uppenbarat sig genom överträdelse av andra lagar och före-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter en börs eller en auktoriserad marknadsplats att besluta om&lt;br&gt;handelsstopp trots att förutsättningarna härför är för handen eller under-&lt;br&gt;låter en clearingorganisation att kontrollera att betryggande säkerhet ställs&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 9 kap. 2 §, eller uppfyller de ifrågavarande före-&lt;br&gt;tagen inte sundhetskravet, kan det bli aktuellt att återkalla auktorisationen&lt;br&gt;resp, tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkten 2 syftar till att förhindra att det uppstår&lt;br&gt;oklarheter gentemot marknaden och tillsynsmyndigheten beträffende ett&lt;br&gt;auktoriserat företags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 3 skall auktorisation eller tillstånd som meddelats ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag återkallas om bolagets egna kapital reducerats till en&lt;br&gt;nivå som understiger 2/3 av det registrerade aktiekapitalet och bristen&lt;br&gt;inte täcks inom tre månader. När denna tid löpt ut skall auktorisationen&lt;br&gt;eller tillståndet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen för tvångslikvidation enligt aktiebolagslagen är hälften av&lt;br&gt;aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om grund för återkallelse föreligger enligt första stycket 1, dvs.&lt;br&gt;företaget har visat sig olämpligt att driva sådan verksamhet som auk-&lt;br&gt;torisationen eller tillståndet avser, har finansinspektionen möjlighet att i&lt;br&gt;stället för att genast återkalla auktorisationen eller tillståndet meddela&lt;br&gt;företaget en varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse överlämnas åt finansinspektionen att i sitt&lt;br&gt;beslut om återkallelse av tillstånd att bedriva clearingverksamhet ge&lt;br&gt;anvisningar om hur rörelsen bör avvecklas. Därigenom ges utrymme att&lt;br&gt;ta hänsyn till individuella förhållanden hos den clearingorganisation som&lt;br&gt;beslutet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande regel avseende börser och auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platser erfordras inte, eftersom någon auktorisationsplikt för dessa inte&lt;br&gt;föreligger enligt den förevarande lagen. Företag som får sin auktorisation&lt;br&gt;som börs eller marknadsplats indragen kan dock, om det skall kunna&lt;br&gt;fortsätta verksamheten, bli tvunget att söka tillstånd för förmedlingsverk-&lt;br&gt;samhet enligt lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När finansinspektionen återkallar ett tillstånd att driva clearingverksamhet&lt;br&gt;får samtidigt ges ett förbud att fortsätta verksamheten. Att ett sådant för-&lt;br&gt;bud får förenas med vite framgår av 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot den som saknar tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11, 70 och 81 §§ i kommitténs förslag)&lt;br&gt;Paragrafen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För clearingverksamhet krävs tillstånd. Saknas tillstånd får finansinspek-&lt;br&gt;tionen förelägga ett företag att upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersinstitut kan komma att driva börsliknande verksamhet&lt;br&gt;med stöd av tillstånd enligt 1 kap. 3 § 2 lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Om ett sådant institut skulle använda sig av ordet börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats i sin firma eller som beteckning på verksamheten kan&lt;br&gt;finansinspektionen ingripa mot detta även med stöd av lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse (se prop. 1990/91:142 s. 160).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 § framgår att föreläggande enligt första stycket kan förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket har finansinspektionen rätt att begära in upplysningar&lt;br&gt;från ett företag om det är osäkert huruvida den verksamhet som företaget&lt;br&gt;bedriver omfattas av lagens bestämmelser om tillståndsplikt för clearing-&lt;br&gt;verksamhet. Inspektionen skall kunna rikta en formell förfrågan till före-&lt;br&gt;tag som kan misstänkas ägna sig åt tillståndspliktig clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande att lämna upplysningar får enligt 10 § förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande med stöd av första eller andra stycket som avser ett&lt;br&gt;utländskt företag får riktas både mot företaget och den som här i landet&lt;br&gt;är verksam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Första stycket: Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag;&lt;br&gt;Andra stycket: Jfr 64 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen har behandlats i allmänmotiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansinspektionens prövning av auktorisations- och tillståndsärenden&lt;br&gt;skall sökanden betala avgift. Avgifterna är utformade som ansöknings-&lt;br&gt;avgifter. Detta innebär att erläggande av avgift är en förutsättning för att&lt;br&gt;en ansökan skall prövas. Sökanden kan inte undandra sig avgiften genom&lt;br&gt;att återkalla sin ansökan om prövningen befaras leda till avslag.&lt;br&gt;Avgifterna, som skall motsvara den verkliga kostnaden för inspektionens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning, skall beräknas enligt de närmare bestämmelser regeringen Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bedömningen i vissa avseenden fordrar särskild fackkunskap kan&lt;br&gt;inspektionen uppdra åt någon utanför myndigheten, t.ex. en konsult, att&lt;br&gt;utreda frågan. En sådan person skall för att garantera en objektiv&lt;br&gt;bedömning anlitas och betalas av inspektionen. Kostnaden skall ersättas&lt;br&gt;av sökanden. Innan en konsult anlitas bör inspektionen genom inhämtan-&lt;br&gt;de av offert eller liknande skaffa sig en uppfattning om den förväntade&lt;br&gt;kostnaden. Sökanden bör ges tillfälle att yttra sig och i förekommande&lt;br&gt;fäll komplettera ansökan eller vidta andra åtgärder för att minska&lt;br&gt;kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket motsvarar 34 § lagen om Stockholms fondbörs. Bestämmelser&lt;br&gt;med samma innehåll i detta avseende finns i bl.a. bankrörelselagen,&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen och lagen om värdepappersrörelse. Avgifter skall&lt;br&gt;erläggas enligt de närmare bestämmelser regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 70 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin förebild i bl.a. 6 kap. 12 § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. De situationer i vilka finansinspektionen kan tillgripa föreläggan-&lt;br&gt;de eller förbud regleras i 6-8 §§. Finansinspektionen skall inte få döma&lt;br&gt;ut förelagt vite. Därmed kommer lagen (1985:206) om vite att bli&lt;br&gt;tillämplig. Detta innebär att inspektionen får ansöka hos länsrätten om&lt;br&gt;utdömande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 77 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter förebild i 7 kap. 1 § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut enligt denna lag bör med två undantag kunna&lt;br&gt;överklagas. Undantagen gäller beslut enligt 11 kap. 5 § och 11 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket. Om möjlighet till överklagande fanns i där angivna situa-&lt;br&gt;tioner skulle den som vill tredskas kunna fördröja inspektionens utredning&lt;br&gt;i onödan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de lagar för värdepappersmarknaden som tillkommit under de två&lt;br&gt;senaste åren har införts bestämmelser om att finansinspektionens beslut&lt;br&gt;enligt resp, lag skall överklagas till kammarrätten. Tidigare har gällt att&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens beslut skall överklagas till regeringen. Ett huvud-&lt;br&gt;motiv för denna ändring av instansordningen har varit att regeringen inte&lt;br&gt;bör belastas med ärenden som inte av någon speciell orsak bör prövas av&lt;br&gt;regeringen. Inte heller ärendena enligt den förevarande lagen är av sådan&lt;br&gt;speciell karaktär. Därför har den numera antagna instansordningen med&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten valts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänna principer om överklagande följer att även ett beslut om&lt;br&gt;varning kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen har finansinspektionen rätt att i vissa angivna fäll&lt;br&gt;bestämma att dess beslut skall gälla med omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 78 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s första börsdirektiv skall beslut om avslag på ansökan om&lt;br&gt;officiell notering av värdepapper vid en fondbörs och beslut om av-&lt;br&gt;förande av värdepapper från sådan notering gå att få prövade av domstol.&lt;br&gt;Paragrafen innebär en anpassning till dessa regler i det första börsdirek-&lt;br&gt;tivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 2 § andra stycket framgår att en ansökan om inregistrering&lt;br&gt;skall anses ha lämnats utan bifall om något beslut om inregistrering inte&lt;br&gt;fattats inom sex månader från det att ansökan eller komplettering av&lt;br&gt;denna gavs in till börsen. Även denna bestämmelse utgör en anpassning&lt;br&gt;till EG:s regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får förutsättas att börsens beslut innehåller utförlig motivering.&lt;br&gt;Börsen skall underrätta sökanden eller — vid avregistrering — den ut-&lt;br&gt;givare vars fondpapper avregistreras om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall då någon vill angripa beslut som fattats av en böns,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation gäller allmänna&lt;br&gt;civil- och processrättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen i punkten 1 och upphävandet av lagen om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs i punkten 2 har behandlats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagrådsgranskningen har punkten 2 tillförts en andra mening.&lt;br&gt;Även sedan lagen om Stockholms fondbörs upphävts finns uppgifter som&lt;br&gt;skall fullgöras av fondbörsstyrelsen. Främst är det fråga om att för&lt;br&gt;räkenskapsåret 1992 upprätta och avge årsredovisning samt självdeklara-&lt;br&gt;tion. Det kan också finnas kvarstående avvecklingsfrågor att besluta om.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget ges möjlighet att låta fondbörsstyreisen ta hand om dessa Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkten 3 behövs för att företag som fortfarande driver&lt;br&gt;verksamhet med stöd av fondkommissionstillstånd enligt fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen skall kunna bli börsmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska skäl medges i punkten 4 att auktorisations- och tillstånds-&lt;br&gt;frågor får prövas redan före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagrådsgranskningen har punkten 5 försetts med ett andra stycke.&lt;br&gt;Bestämmelsen har tillkommit för att skydda dem som innehar fondpapper&lt;br&gt;som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs i de fäll emittenten av&lt;br&gt;fondpapperen inte begär inregistrering av dessa vid den nya börs som&lt;br&gt;avses överta fondbörsens rörelse. Sådana fäll träffäs ej av den nya lagens&lt;br&gt;bestämmelser om avregistrering (5 kap. 4 §), som innebär att avregistre-&lt;br&gt;ring inte får ske om det är olämpligt från allmän synpunkt. Som framgår&lt;br&gt;av specialmotiveringen till den nämnda paragrafen är möjligheten att&lt;br&gt;hålla kvar en inregistrering mot emittentens vilja avsedd att kunna&lt;br&gt;användas enbart temporärt. I övergångsregeln har den tid under vilken&lt;br&gt;den nya börsen — i anslutning till övertagandet av fondbörsens rörelse —&lt;br&gt;tvångsvis kan hålla fondpapperen inregistrerade begränsats till tre&lt;br&gt;månader. I överensstämmelse med vad som anförts i anslutning till&lt;br&gt;bestämmelsen i 5 kap. 4 § skall den nya börsen inte kunna utnyttja&lt;br&gt;möjligheten att hålla fondpapperen inregistrerade mot emittentens vilja,&lt;br&gt;om han ämnar notera papperen vid en annan börs eller vid en auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förslaget till ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke stadgas att en överlåtelse av ett löpande&lt;br&gt;skuldebrev inte är gällande mot överlåtarens borgenärer om inte&lt;br&gt;förvärvaren fått skuldebrevet i sin besittning. Från denna regel görs i&lt;br&gt;andra stycket undantag i fråga om överlåtelse från en bank. Bestäm-&lt;br&gt;melsen gäller enligt 10 § samma lag även i fråga om pantsättning och&lt;br&gt;enligt 3 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385) även för aktiebrev,&lt;br&gt;emissionsbevis och optionsbevis. Ändringen innebär att undantagsregeln&lt;br&gt;utvidgas till att gälla även överlåtelser från företag som enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse är värdepappersinstitut. En&lt;br&gt;bank kan också vara värdepappersinstitut, men behöver enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse inte tillstånd enligt den lagen när banken&lt;br&gt;handlar med vissa räntebärande fordringsbevis för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Förslagen till ändring i lagen (1949:722) om pantlåne- P&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:113&lt;br&gt;rörelse, aktiebolagslagen (1975:1385) och lagen (1976:240)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att ensamrätten för Stockholms fondbörs att&lt;br&gt;bedriva börsverksamhet upphör och att möjlighet öppnas att bedriva&lt;br&gt;handel med finansiella instrument, förutom vid börs, även vid auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har beträffände de föreslagna följdändringarna i gällande&lt;br&gt;lagar anmärkt att det föreligger viss oklarhet om - och i vilka fäll -&lt;br&gt;ändringarna inbegriper även utländska börser eller marknader. Med&lt;br&gt;anledning härav har förtydliganden gjorts i lagförslagen. I de fäll&lt;br&gt;bestämmelserna enbart tar sikte på företag med auktorisation enligt lagen&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet används skrivningen &amp;quot;en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats&amp;quot;. Om även utländska företeelser utan sådan&lt;br&gt;auktorisation omfättas så uttrycks detta med &amp;quot;en svensk eller utländsk&lt;br&gt;börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad mark-&lt;br&gt;nad&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Förslaget till ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att uppräkningen av tillsynsobjekt på värdepappers-&lt;br&gt;området ersätts med det sammanfättande begreppet &amp;quot;värdepappers-&lt;br&gt;marknaden&amp;quot;. Beträffande begreppet värdepappersmarknaden se bl.a.&lt;br&gt;prop. 1984/85:157 s. 20 och 21, prop. 1990/91:42 s. 39, 43, 49 och 50&lt;br&gt;samt prop. 1991/92:142 s. 86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen utövar tillsyn över värdepappersmarknaden samt&lt;br&gt;över institut och andra aktörer på marknaden enligt bl.a. följande&lt;br&gt;bestämmelser: 1 kap. 4 § aktiekontolagen (1989:827), 39 § lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder, 17 § insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse samt 11 kap. lagen&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket läggs till en ny bestämmelse som innebär att samma sekretess&lt;br&gt;som gäller för uppgifter som erhållits enligt ett av riksdagen godkänt&lt;br&gt;avtal, skall gälla även för uppgift som finansinspektionen erhållit från&lt;br&gt;motsvarande utländsk myndighet enligt ett annat avtal. Det är då i första&lt;br&gt;hand fråga om sådana avtal som finansinspektionen ingått med stöd av&lt;br&gt;10 kap. 3 § regeringsformen. Sådan sekretess gäller endast i den mån&lt;br&gt;regeringen föreskriver det. Regeringen får med stöd av 2 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket tryckfrihetsförordningen genom förordning meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Sådana föreskrifter om att&lt;br&gt;sekretessbestämmelsen skall tillämpas i fråga om visst avtal bör tas in i&lt;br&gt;sekretessförordningen. Det lämnas i lagen inga anvisningar om hur upp-&lt;br&gt;gifter skall inhämtas. Detta bör i stället regleras i de avtal som träffos.&lt;br&gt;Ett allmänt krav bör därvid vara att förutsättningarna och formerna för&lt;br&gt;utlämnandet dokumenteras på lämpligt sätt, eftersom detta är av betydelse&lt;br&gt;för en senare prövning av om uppgiften är offentlig eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 Förslagen till ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713), konkurrenslagen (1982:729), lagen (1983:890)&lt;br&gt;om allemanssparande, lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden, bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;och konkurslagen (1987:672)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att ensamrätten för Stockholms fondbörs att&lt;br&gt;bedriva börsverksamhet upphör och att möjlighet öppnas att bedriva&lt;br&gt;handel med finansiella instrument — förutom vid en börs — även vid&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. I lagen om allemanssparande utmönstras&lt;br&gt;begreppet OTC-bolag eftersom legaldefinitionen av detta tas bort.&lt;br&gt;Hänvisningen i konkurslagen till lagen om Stockholms fondbörs utgår&lt;br&gt;eftersom den senare upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmärkning från lagrådet har förtydliganden av följdändringarna&lt;br&gt;gjorts på det sätt som angetts i avsnitt 14.3. Dessutom har bestämmelsen&lt;br&gt;i 37 § lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden om begräns-&lt;br&gt;ning av fjärde och femte fondstyrelsernas förvärv av aktier i ett aktie-&lt;br&gt;bolag ändrats så att begränsningen gäller enbart med avseende på svenska&lt;br&gt;bolag. Regeln i fråga tillkom under tid då placeringar fick göras enbart&lt;br&gt;i svenska värdepapper och har inte ändrats i samband med att placerings-&lt;br&gt;möjlighetema utvidgats till att avse även aktier m.m. i utländska företag.&lt;br&gt;Skäl saknas emellertid att låta begränsningen avse annat än förvärv i&lt;br&gt;svenska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.6 Förslaget till lag om ändring lagen (1990:1114) om Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med den nya börslagstiftningen kommer det mot bakgrund av vad&lt;br&gt;som sagts i allmänmotiveringen (avsnitt 3.2.4) att i Sverige finnas två&lt;br&gt;former av reglerade marknader för värdepappershandel, nämligen börs&lt;br&gt;och auktoriserad marknadsplats. Uttrycket &amp;quot;någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad som är öppen för allmänheten&amp;quot; syftar därför i första hand på i&lt;br&gt;utlandet förekommande marknader. Lagtexten håller emellertid öppet att&lt;br&gt;det kan uppstå andra marknader än börser och auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platser vilka uppfyller EG-direktivets krav på reglerad marknad som är&lt;br&gt;öppen för allmänheten. Bestämmelsen i första stycket lämnar utrymme&lt;br&gt;för att finansiella instrument som handlas på en sådan marknad skall&lt;br&gt;kunna ingå i en värdepappersfonds portfölj i vidare mån än vad 10 %-&lt;br&gt;regeln i andra stycket tillåter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 i första stycket har gjorts en följdändring till den nya&lt;br&gt;börslagstiftningen genom att begreppet fondbörs ersatts med börs. Efter&lt;br&gt;påpekande från lagrådet har ett förtydligande av lagtexten skett så att&lt;br&gt;häri uttryckligen anges att såväl svensk som utländsk börs avses. Detta&lt;br&gt;är dock ingen ändring av materiell innebörd. Även för närvarande är&lt;br&gt;placering i värdepapper som är börsnoterade utomlands tillåten (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:153 s. 34 och 63).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i samma punkt ordet inregistrering bytts ut mot notering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har gjorts för att även finansiella instrument som är noterade vid&lt;br&gt;en börs utan att vara inregistrerade där skall rymmas under den punkten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stället för att som nu hänföras till annan punkt, dvs. nuvarande punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 (se nämnda proposition s. 62). Placeringar i finansiella instrument&lt;br&gt;noterade vid en auktoriserad marknadsplats har förts in som en särskild&lt;br&gt;punkt för att tydliggöra att det är fråga om en reglerad marknad enligt de&lt;br&gt;kriterier som finns i EG-direktivet om värdepappersfonder. Detta har i&lt;br&gt;sin tur medfört att den nuvarande punkten 2 i stället blivit punkten 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt andra stycke har tagits in i paragrafen. Motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse återfinns för närvarande i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 Förslaget till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;br&gt;Ändringarna föranleds av att ensamrätten för Stockholms fondbörs att&lt;br&gt;bedriva börsverksamhet upphör och att möjlighet öppnas att bedriva&lt;br&gt;handel med finansiella instrument, förutom vid en börs, även vid&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. Ändringen av definitionen av aktiemarknads-&lt;br&gt;bolag medför att den anmälningsskyldighet m.m. som nu gäller för per-&lt;br&gt;soner med insynsställning i vissa bolag utsträcks så att den omfattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer med insynsställning i samtliga bolag som har aktier noterade på Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;en börs eller auktoriserad marknadsplats. Den nya definitionen innebär&lt;br&gt;också att vissa andra författningar där begreppet aktiemarknadsbolag&lt;br&gt;förekommer får ett utökat tillämpningsområde. De aktuella författningar-&lt;br&gt;na har redovisats i allmänmotiveringen. Anmälningsskyldigheten enligt&lt;br&gt;13 § 1 inträder 14 dagar efter det att aktie noterats. Med &amp;quot;noterats&amp;quot; avses&lt;br&gt;första dagen för notering och inte den dag då börsen resp, marknadsplats-&lt;br&gt;en beslutar om att godkänna upptagande till notering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av option, termin, clearingverksamhet och clearing-&lt;br&gt;oiganisation har, som framgår av allmänmotiveringen (se avsnitt 3.3.1),&lt;br&gt;förts över till lagen om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Prospekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger att skyldighet enligt denna lag att upprätta prospekt&lt;br&gt;föreligger vid emission av fondpapper och erbjudande om köp eller för-&lt;br&gt;säljning av finansiella instrument till en öppen krets. Begreppet öppen&lt;br&gt;krets finns i lagen om värdepappersrörelse och med det avses ett&lt;br&gt;obestämt antal personer (prop. 1990/91:142 s. 113). Om ett erbjudande&lt;br&gt;riktas till samtliga eller i vart fäll flertalet av aktieägarna i ett aktiebolag&lt;br&gt;är erbjudandet riktat till en öppen krets eftersom antalet aktieägare kan&lt;br&gt;skifta när som helst. Enligt den lagen krävs tillstånd för sådan verksam-&lt;br&gt;het som består i medverkan vid emissioner av fondpapper eller erbjudan-&lt;br&gt;de om köp eller försäljningar av finansiella instrument till en öppen krets,&lt;br&gt;s.k. marknadserbjudande. Prospektdirektivet är tillämpligt på erbjudande&lt;br&gt;till allmänheten men innehåller inte någon definition av detta begrepp.&lt;br&gt;Däremot anges i direktivet vilka erbjudanden som inte omfattas, bl.a.&lt;br&gt;erbjudanden till personer inom en begränsad krets. Genom begreppet&lt;br&gt;öppen krets omfattas inte sådana erbjudanden av förevarande lag. Be-&lt;br&gt;greppet öppen krets är förenligt med prospektdirektivet men skiljer sig&lt;br&gt;från det i bl.a. aktiebolagslagen (4 kap. 18 §) utnyttjade begreppet &amp;quot;en&lt;br&gt;vidare krets&amp;quot; som tar sikte på antalet mottagare av erbjudandet (se t.ex.&lt;br&gt;SOU 1989:72 s. 464).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta prospekt föreligger om summan av de belopp&lt;br&gt;som till följd av emissionen eller erbjudandet kan komma att erläggas&lt;br&gt;uppgår till 300 000 kr. Skyldighet föreligger även om emissionen eller&lt;br&gt;erbjudandet sker i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vidare det grundläggande kravet på ett prospekt. Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Syftet med ett prospekt är att ge marknaden och presumtiva köpare och&lt;br&gt;säljare ett underlag för bedömning av erbjudandet och den risk som är&lt;br&gt;förknippad med en investering i de finansiella instrument som prospektet&lt;br&gt;avser. Ett prospekt skall därför innehålla sådana uppgifter som kan antas&lt;br&gt;vara av betydelse för en bedömning av erbjudandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter som skall ingå i ett prospekt är givetvis beroende av&lt;br&gt;emissionens eller erbjudandets art och omfattning. Som exempel på nöd-&lt;br&gt;vändig information i ett prospekt kan nämnas fullständiga och klara&lt;br&gt;uppgifter om villkoren för erbjudandet samt bakgrunden till erbjudandet.&lt;br&gt;För en bedömning av erbjudandet krävs också relevant information om&lt;br&gt;utgivaren och utgivarens verksamhet. De senaste årens årsredovisningar&lt;br&gt;utgör väsentlig information för en presumtiv investerare. Dessa bör&lt;br&gt;kompletteras med upplysningar om sådana för bedömningen av bolagets&lt;br&gt;resultat och ställning viktiga förhållanden och händelser i övrigt av&lt;br&gt;betydelse för bolaget, avseende tiden efter avlämnandet av de redovis-&lt;br&gt;ningshandlingar som återges i prospektet. Det skall vidare framgå vem&lt;br&gt;som medverkat vid framtagandet av prospektet. De närmare detaljerna&lt;br&gt;om vilka uppgifter som skall ingå i ett prospekt och hur dessa skall&lt;br&gt;offentliggöras skall meddelas av regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, finansinspektionen. Om skyldighet även föreligger att&lt;br&gt;upprätta prospekt enligt aktiebolagslagen (se härom i avsnitt 5) kan det&lt;br&gt;vara lämpligt att ett enda prospekt upprättas som uppfyller kraven i både&lt;br&gt;denna lag och aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges fyra undantag från skyldigheten att upprätta pros-&lt;br&gt;pekt. Finansiella instrument utgivna av staten, andelar i en värdepap-&lt;br&gt;persfond och s.k. korta papper, dvs. fordringsrätter med löptid på mindre&lt;br&gt;än ett år, är uttryckligen undantagna i prospektdirektivet. Om lägsta&lt;br&gt;belopp som skall erläggas per investerare vid emissionen är 300 000 kr.,&lt;br&gt;föreligger inte heller skyldighet att upprätta prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket lämnas åt regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, finansinspektionen att i föreskrifter meddela ytterligare&lt;br&gt;undantag från skyldigheten att upprätta prospekt. Som närmare redovisats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 allmänmotiveringen (avsnitt 5) innehåller prospektdirektivet undantag&lt;br&gt;för ett antal typer av erbjudanden. De närmare föreskrifterna om ytter-&lt;br&gt;ligare undantag från skyldigheten att upprätta prospekt tar sikte på sådana&lt;br&gt;fall som räknas upp i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utvecklats i allmänmotiveringen tar dessa regler sikte på emission-&lt;br&gt;er utanför börs. Skyldighet att upprätta prospekt enligt denna paragraf&lt;br&gt;föreligger vid emission av fondpapper som inte är inregistrerade och inte&lt;br&gt;heller avses att inregistreras vid en auktoriserad börs. I lagen om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet finns bestämmelser om prospekt vid inregistre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av ett fondpapper vid en börs. Vid emission av fondpapper som, Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;utan att vara inregistrerade, noteras vid en börs eller som noteras vid en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats skall prospekt upprättas enligt förevarande&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper avses, enligt 1 kap. 1 § denna lag, aktie eller obliga-&lt;br&gt;tion samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna&lt;br&gt;för allmän omsättning, andel i värdepappersfond och s.k. depåbevis. Av&lt;br&gt;förarbetena framgår att utöver i lagtexten angivna instrument även s.k.&lt;br&gt;mellanformer av delägarrätt och fordringsrätt, t.ex. konvertibla skulde-&lt;br&gt;brev, skuldebrev förenade med optionsrätt och vinstandelsbevis, ingår i&lt;br&gt;fondpappersdefinitionen liksom presumtiva delägarrätter såsom emissions-&lt;br&gt;bevis och interimsbevis (prop. 1990/91:142 s. 141-143).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot den som inte lämnar&lt;br&gt;in prospekt till inspektionen, eller som inlämnar bristfälligt prospekt,&lt;br&gt;behandlas i specialmotiveringen till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s prospektdirektiv innehåller en detaljerad och omfattande&lt;br&gt;uppräkning av de uppgifter som skall ingå i ett prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med den ordning som förespråkats i allmänmotive-&lt;br&gt;ringen beträffånde bestämmelserna om inregistrering, börsprospekt och&lt;br&gt;halvårsrapporter skall regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;finansinspektionen utfärda föreskrifter om innehållet i prospekt och hur&lt;br&gt;dessa skall offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekt skall även upprättas när någon riktar ett erbjudande om köp&lt;br&gt;eller försäljning av finansiella instrument till en öppen krets. Det kan&lt;br&gt;vara en större aktieägare som riktar ett erbjudande till en öppen krets att&lt;br&gt;köpa aktier eller ett erbjudande från en person att förvärva aktier från&lt;br&gt;allmänheten. Bestämmelsen omfattar alla finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med finansiellt instrument avses, enligt 1 kap. 1 § i denna lag,&lt;br&gt;fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Detta innebär att även erbjudande avseende s.k.&lt;br&gt;derivatinstrument omfettas av skyldigheten att upprätta prospekt.&lt;br&gt;Exempelvis är en derivatbörs skyldig enligt denna paragraf att upprätta&lt;br&gt;prospekt vid lanseringen av ett nytt instrument. Vid ett erbjudande att&lt;br&gt;köpa eller sälja optioner eller terminer kan det belopp som initialt skall&lt;br&gt;erläggas, t.ex. premien eller avgiften till derivatbörsen, vara relativt&lt;br&gt;ringa. Det underliggande värdet för optionen eller terminen kan emeller-&lt;br&gt;tid vara betydande. Det slutliga beloppet kommer att kunna beräknas&lt;br&gt;först vid tidpunkten för lösen. Om det kan antas att det slutliga beloppet&lt;br&gt;kommer att uppgå till minst 300 000 kr. föreligger skyldighet att upprätta&lt;br&gt;prospekt vid lansering av ett finansiellt instrument till en öppen krets.&lt;br&gt;Det bör härvid observeras att finansinspektionen med stöd av den nya 5&lt;br&gt;kap. 2 § 1 kan ingripa mot handel med ett finansiellt instrument som&lt;br&gt;strider mot den grundläggande regeln i 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot dem som inte lämnar Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;in prospekt eller som lämnar in bristfälliga prospekt behandlas i special-&lt;br&gt;motiveringen till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket (PRV) har i sitt remissvar påpekat att&lt;br&gt;tillämpningsproblem kan uppstå om en emittent riktar ett erbjudande till&lt;br&gt;exempelvis en bank som tecknar hela emissionen med avsikt att aktierna&lt;br&gt;därefter skall vidareförsäljas till en vidare krets. Detta är ett inte ovanligt&lt;br&gt;förfarande och formellt innebär det att banken säljer redan emitterade&lt;br&gt;aktier. Utåt, mot allmänheten, märks dock ingen skillnad i förhållande&lt;br&gt;till en vanlig emission från bolaget direkt till allmänheten. Ett sådant&lt;br&gt;förtärande där aktierna vidareförsäljs på oförändrade villkor är att&lt;br&gt;jämställa med en emission och skall därför följa reglerna i 2 §. En före-&lt;br&gt;skrift härom bör lämpligen beslutas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av ytterligare föreskrifter kan exempelvis uppkomma om finans-&lt;br&gt;inspektionen vid genomgång av registrerade prospekt finner att dessa&lt;br&gt;relativt frekvent visar på allvarliga brister. Som anförts i allmän-&lt;br&gt;motiveringen föreligger beträffande innehållet i prospekt vid erbjudande&lt;br&gt;om köp eller försäljning av finansiella instrument utrymme för själv-&lt;br&gt;reglering, exempelvis av det slag som NBK:s rekommendationer utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 och 13 §§ i kommitténs förslag till lag om informationsskyldighet&lt;br&gt;för aktiebolag vilkas aktier är allmänt spridda)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall prospekt före offentliggörandet lämnas in med&lt;br&gt;ansökan om registrering till finansinspektionen. Detta gäller för det första&lt;br&gt;prospekt vid emission av fondpapper som inte är inregistrerade och inte&lt;br&gt;heller avses att inregistreras vid en auktoriserad börs (2 §). Även&lt;br&gt;prospekt vid erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument&lt;br&gt;skall lämnas till finansinspektionen (3 §). Förutsättningen för att inspek-&lt;br&gt;tionen skall registrera ett prospekt är att det innehåller föreskrivna&lt;br&gt;uppgifter. Däremot skall det inte göras någon förhandsgranskning av&lt;br&gt;prospektet (se avsnitt 5). Om ett prospekt inte upprättas, inte uppfyller&lt;br&gt;kraven i denna lag eller föreskrift som meddelats med stöd av denna lag&lt;br&gt;eller inte lämnas in till finansinspektionen far inspektionen enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 förelägga den ansvarige, dvs. utgivaren eller, vid köp eller&lt;br&gt;försäljning, den som lämnar erbjudandet att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § skall handel med finansiella instrument bedrivas så,&lt;br&gt;att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och&lt;br&gt;enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. Ett prospekt med så&lt;br&gt;allvarliga brister att en investerare inte kan göra en välgrundad bedöm-&lt;br&gt;ning av erbjudandet kan strida mot såväl bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;som regeln i 1 kap. 2 §. Som exempel på sådana brister kan nämnas att&lt;br&gt;villkoren för erbjudandet saknas eller är mycket oklart formulerade och&lt;br&gt;att uppgifter om t.ex. utgivarens verksamhet eller ekonomiska ställning&lt;br&gt;saknas eller innehåller väsentliga brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i denna Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;lag, däribland skyldigheten att upprätta och till inspektionen lämna in&lt;br&gt;prospekt. Inspektionen skall således övervaka att utgivare och de som&lt;br&gt;lämnar erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument&lt;br&gt;uppfyller sina skyldigheter enligt prospektreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekt innehåller ofta känsliga uppgifter, t.ex. innehållet i ett &amp;quot;take-&lt;br&gt;over&amp;quot;-erbjudande, villkoren vid en förmånlig emission, uppgift om en ny&lt;br&gt;uppfinning eller nya siffror om ett företags lönsamhet. Om sådana&lt;br&gt;uppgifter blir kända i förtid kan det antas att den som lämnar erbjudandet&lt;br&gt;skadas. Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen gäller i sådant fäll sekretess för&lt;br&gt;prospekt som innehåller uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den&lt;br&gt;som myndighetens verksamhet avser, i detta fäll således den som lämnar&lt;br&gt;erbjudandet. Sekretess gäller till dess prospektet offentliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter och bidrag&lt;br&gt;från de institut som anges i förordningen (1991:1384) om finansiering av&lt;br&gt;finansinspektionens verksamhet. Reglerna om prospekt medför att inspek-&lt;br&gt;tionen får arbetsuppgifter avseende bl.a. företag som normalt inte ingår&lt;br&gt;i inspektionens tillsynskrets och inte heller är medtagna i nyss nämnda&lt;br&gt;förordning. Finansinspektionens kostnader för registrering och övrigt&lt;br&gt;arbete med prospekt skall därför täckas av en särskild avgift som tas ut&lt;br&gt;vid ansökan om registrering av prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Offentliggörande av aktieinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om flaggningsskyldighet avser aktiebolag, svenska&lt;br&gt;eller utländska, som har aktier noterade vid en börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats. Det räcker att ett bolag har noterat ett aktieslag för att&lt;br&gt;bestämmelserna om flaggning skall bli tillämpliga på köp eller försälj-&lt;br&gt;ningar av aktier tillhörande annat aktieslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från reglerna om anmälningsskyldighet i insiderlagen och&lt;br&gt;NBK:s flaggningsrekommendation omfättar skyldigheten enligt förevaran-&lt;br&gt;de bestämmelse att anmäla innehav huvudsakligen aktier. Ett undantag&lt;br&gt;föreligger, nämligen om avtal träffats om ett framtida förvärv av aktier,&lt;br&gt;t.ex. ett options- eller terminsavtal, vilket framgår av 2 § och motive-&lt;br&gt;ringen till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att anmäla innehav av aktier i aktiebolag och förändringar&lt;br&gt;av sådant innehav föreligger för alla fysiska och juridiska personer. Det&lt;br&gt;innebär att, förutom bolag och föreningar, även t.ex. staten, kommun,&lt;br&gt;stiftelse, dödsbo och konkursbo är anmälningsskyldiga. Även utländska,&lt;br&gt;fysiska och juridiska, personer som förvärvar eller överlåter aktier i ett&lt;br&gt;bolag som är noterat vid börs eller auktoriserad marknadsplats i Sverige&lt;br&gt;omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall ske vid alla förvärv och överlåtelser av aktier. Alla fång Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;omfattas, såväl onerösa som benefika. Köp eller försäljning av ett företag&lt;br&gt;som äger aktier i ett noterat bolag kan medföra anmälningsskyldighet, om&lt;br&gt;det förvärvande bolagets sammanlagda innehav påverkas av affären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skriftlig anmälan skall inom sju dagar ske till såväl bolaget som den&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknadsplats där bolagets aktier noteras. Som&lt;br&gt;framgår av 4 § är bolaget ytterst ansvarigt för att uppgifterna i anmälan&lt;br&gt;offentliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att anmäla aktieinnehav inträder när röstandelama av&lt;br&gt;innehavet uppgår till minst 10 % av rösterna för samtliga aktier i bolaget.&lt;br&gt;Därefter skall anmälan ske vaije gång när i paragrafen angivna gräns-&lt;br&gt;värden uppnås eller överstigs. Enligt punkt 2 gäller motsvarande anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet när dessa gränsvärden underskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärdena i punkterna 1 och 2 överensstämmer med minimikraven&lt;br&gt;i EG:s flaggningsdirektiv. Som framgår av allmänmotiveringen (avsnitt 6)&lt;br&gt;föreligger inte något hinder för en börs eller auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;att uppställa strängare krav än de lagstadgade. Vid sidan av de lag-&lt;br&gt;stadgade reglerna kan således t.ex. Stockholms fondbörs även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis tillämpa NBK:s rekommendation angående flaggningskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges i vilka fall aktier som tillhör någon annan vid&lt;br&gt;tillämpning av 1 § skall likställas med förvärvarens eller överlåtarens&lt;br&gt;egna. Punkterna 1-4 utgör en anpassning till EG:s flaggningsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt såväl insiderlagen som NBK:s flaggningsrekommendation skall&lt;br&gt;sammanläggning ske med sådana aktier som ägs av den anmälnings-&lt;br&gt;skyldige resp, förvärvarens eller överlåtarens make, sambo eller&lt;br&gt;omyndiga barn. Punkterna 5 och 6 utgör en samordning med dessa&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanläggningsreglema syftar till att upplysa marknaden om de&lt;br&gt;faktiska ägarförhållandena i aktiebolag som utgivit aktier vilka är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats. Utöver koncem-&lt;br&gt;och släktskapsförhållandena kan en aktieägare genom ett avtal med en&lt;br&gt;annan aktieägare om samverkan ha ett betydligt större inflytande än vad&lt;br&gt;aktieboken utvisar. En aktieägare kan också genom ett avtal ha erhållit&lt;br&gt;en ensidig rätt att köpa aktier i bolaget, t.ex. ett options- eller termins-&lt;br&gt;avtal. Nu nämnda situationer är av betydelse för en bedömning av&lt;br&gt;ägarförhållandena i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt aktiebolagslagen tillkommer rätten att delta i och rösta på bolag-&lt;br&gt;stämma vaije legitimerad aktieägare. För att vara legitimerad måste&lt;br&gt;aktieägaren vara införd i aktieboken. Det gäller således att både vara&lt;br&gt;aktieägare och legitimerad som sådan ägare. De svenska börsbolagen är&lt;br&gt;s.k. avstämningsbolag vilket bl.a. innebär att värdepapperscentralen för&lt;br&gt;bolagens aktieböcker. I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i&lt;br&gt;bolagstämma den som upptagits som aktieägare i värdepapperscentralens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utskrift av aktieboken som avser förhållandena tio dagar före stämman. Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Aktiebolagslagen utgår således från att endast den som är aktieägare skall&lt;br&gt;ha rätt att delta i beslut på bolagstämman. Någon sanktion mot exempel-&lt;br&gt;vis bulvaner innehåller emellertid inte aktiebolagslagen (se Kedner-Roos,&lt;br&gt;Aktiebolagslagen, del 1, 3:e upplagan s. 225). I förhållande till aktie-&lt;br&gt;boken kommer sammanläggningsreglema att medföra en bättre genom-&lt;br&gt;lysning av de faktiska ägar- och maktförhållandena i de noterade bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 avser aktier i ett noterat bolag, vilka ägs av ett eller flera&lt;br&gt;företag inom samma koncern som förvärvaren eller överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 omfattar fäll där aktierna i bolaget innehas för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således vara fråga om ett s.k. bulvanförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 avser fäll då någon har träffät ett skriftligt avtal med för-&lt;br&gt;värvaren eller överlåtaren om ett samordnat utövande av rösträtt för att&lt;br&gt;inta en långsiktig gemensam hållning rörande bolagets förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 motsvarar följande uppräkning i flaggningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som innehas av annan med stöd av ett skriftligt avtal som&lt;br&gt;han träffät med den fysiska eller juridiska personen eller med ett företag&lt;br&gt;som står under denna persons ägarkontroll, där avtalet medger tillfällig&lt;br&gt;överflyttning av rösträtten mot ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som följer med aktier som ägs av den fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personen och vilka denne deponerat som säkerhet, utom då rösträtten kan&lt;br&gt;disponeras av den hos vilken säkerheten ställts och denne förklarar sig&lt;br&gt;ha för avsikt att utöva den, i vilket fäll rösträtten skall anses tillkomma&lt;br&gt;den sistnämnde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som följer med aktier till vilka den fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personen har en livsvarig dispositionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som den fysiska eller juridiska personen eller någon annan&lt;br&gt;av de personer som avses i det föregående har en självständig rätt att&lt;br&gt;förvärva på grund av ett uttryckligt avtal. I sådant fäll skall den&lt;br&gt;föreskrivna underrättelsen lämnas den dag då avtalet ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rösträtt som följer med aktier som deponerats hos den fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personen, där denne i avsaknad av särskilda instruktioner kan&lt;br&gt;utöva rösträtten efter eget gottfinnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 och 6 överensstämmer vad gäller kretsen med 10 § 1 och 2&lt;br&gt;insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flaggningskyldighet i samband med s.k. aktielån har behandlats i&lt;br&gt;allmänmotiveringen (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbegreppet är detsamma som i aktiebolagslagen. Motsvarande&lt;br&gt;koncemregel finns i bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;vilka tillämpas om det är fråga om bank eller försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar vilka uppgifter den anmälningsskyldige skall lämna&lt;br&gt;till bolaget och till börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen. Som&lt;br&gt;framgår av 1 § skall anmälan ske skriftligen. Uppgift om person- eller&lt;br&gt;organisationsnummer kan endast lämnas om sådant har tilldelats den&lt;br&gt;anmälningsskyldige. Om t.ex. personnummer inte kan lämnas, skall i&lt;br&gt;stället annat identifieringsnummer anges, t.ex. den anmälningsskyldiges&lt;br&gt;födelsedatum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger av vem och när offentliggörande skall ske. Utgångs-&lt;br&gt;punkten är att börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen vanligtvis&lt;br&gt;offentliggör, men skulle det inte ske åligger det bolaget att offentliggöra&lt;br&gt;uppgiften. En samordning bör kunna ske med reglerna om anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt insiderlagen och börsens eller marknadsplatsens egna&lt;br&gt;regler, så att offentliggörande av samma affär endast behöver ske en&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget är ansvarigt för att offentliggörandet sker. Ett bolag kan vara&lt;br&gt;noterat på flera olika börser, t.ex. Stockholms fondbörs, Londonbörsen&lt;br&gt;och Parisbörsen. Enligt flaggningsdirektivet är bolaget ansvarigt för&lt;br&gt;offentliggörandet av uppgifterna om ägarförändring. När exempelvis ett&lt;br&gt;bolag har säte i Frankrike skall anmälan ske till bolaget i Frankrike. För&lt;br&gt;kontroll av att uppgiftskyldigheten iakttas av aktörerna på den svenska&lt;br&gt;marknaden skall anmälan även ske till den börs eller auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplats i Sverige där bolaget har sina aktier noterade. För det fåll&lt;br&gt;det noterade bolaget har säte i Sverige, åligger det börsen eller&lt;br&gt;marknadsplatsen att övervaka att bolaget offentliggör uppgifter såväl i&lt;br&gt;Sverige som i övriga länder där bolaget finns officiellt noterat på en&lt;br&gt;fondbörs. Detalj föreskrifter om offentliggörande skall lämnas av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller undantag från flaggningsskyldigheten. Enligt&lt;br&gt;artikel 11 i flaggningsdirektivet får en behörig myndighet i undantagsfall&lt;br&gt;medge befrielse från skyldigheten att offentliggöra uppgifterna i en&lt;br&gt;anmälan, om myndigheten finner att detta skulle stå i strid med allmän-&lt;br&gt;hetens intresse eller allvarligt skada de berörda bolagen. I det senare&lt;br&gt;fallet får undantag medges endast om det inte kan antas vilseleda allmän-&lt;br&gt;heten beträffånde sakuppgifter och förhållanden som är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för värderingen av värdepapperen i fråga. Undantag från&lt;br&gt;flaggningsskyldigheten får enligt artikel 9 föreskrivas även för förvärv&lt;br&gt;eller avyttring som görs av yrkesmässigt verksam fondhandlare, förutsatt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att han handlar i denna sin egenskap och inte utnyttjar förvärvet för att Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;ingripa i förvaltningen av det berörda bolaget. För att komma i fråga för&lt;br&gt;undantaget i artikel 9 krävs att fondhandlaren står under tillsyn av&lt;br&gt;behörig myndighet. I Sverige är undantaget tillämpligt på värdepappers-&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att bestämmelserna om flaggningsskyldighet syftar till att&lt;br&gt;öka genomlysningen av aktiebolag med noterade aktier vad avser&lt;br&gt;ägarförhållanden och att ett undantag från denna skyldighet utgör ett&lt;br&gt;avsteg från denna princip, skall börsens eller marknadsplatsens beslut om&lt;br&gt;undantag från anmälningsskyldigheten omedelbart tillställas bolaget och&lt;br&gt;finansinspektionen. För det fall inspektionen inte delar bedömningen skall&lt;br&gt;uppgifterna offentliggöras av börsen eller marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten till paragrafen var inte medtagen i lagrådsremissen, vilket&lt;br&gt;uppmärksammats av lagrådet. Paragrafen har samma innehåll som&lt;br&gt;nuvarande 4 kap. 2 § med undantag av punkten 2 som utgått till följd av&lt;br&gt;att bestämmelserna för handel med optioner och terminer (nuvarande&lt;br&gt;2 kap.) förts över till den nya lagen om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Motsvarande bestämmelse saknas i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 har behandlats i motiveringen till 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av punkt 2 kan finansinspektionen ingripa mot den som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmäler en ägarförändring eller lämnar bristfälliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 ger finansinspektionen rätt att förelägga ett bolag som inte&lt;br&gt;följer bestämmelserna i 4 kap. 4 § om offentliggörande av uppgifter i en&lt;br&gt;anmälan om förändring av aktieinnehav att göra rättelse. Har inspek-&lt;br&gt;tionen med stöd av 4 kap. 5 § omprövat och ändrat ett beslut om att göra&lt;br&gt;undantag från anmälningsskyldigheten kan inspektionen förelägga den&lt;br&gt;börs eller marknadsplats som inte följer finansinspektionens beslut att&lt;br&gt;vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande kan förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörel se&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen undantas företag som erhållit auktorisation som börs eller&lt;br&gt;marknadsplats enligt lagen om börs- och clearingverksamhet från kravet&lt;br&gt;på tillstånd för verksamhet som avses i 3 § 2. Sådana företag skall i&lt;br&gt;stället omfattas av verksamhets- och tillsynsreglema i lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet. En konsekvens av bestämmelsen är att företag vars&lt;br&gt;auktorisation upphör kan bli tillståndspliktiga enligt förevarande lag, om&lt;br&gt;de fortsätter sin verksamhet. Sanktionsbestämmelsema i denna lag blir då&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 32 § tredje stycket i kommitténs förslag till lag om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs skyldighet för värdepappersinstitut som utanför&lt;br&gt;en börs gör avslut i fondpapper vilka är inregistrerade vid en börs att&lt;br&gt;inrapportera detta till den berörda börsen. Inrapporteringen skall ske&lt;br&gt;omedelbart. Detta innebär att inrapportering skall göras sä snart det är&lt;br&gt;praktiskt möjligt. Görs avslut under tid då börsen är stängd bör rapport&lt;br&gt;lämnas omedelbart efter börsens öppnande påföljande börsdag. Som&lt;br&gt;framgår av andra meningen behöver någon rapportering inte ske om&lt;br&gt;avslutet har gjorts vid någon annan börs, svensk eller utländsk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått en ändrad lydelse jämfört med lagrådsremissen.&lt;br&gt;Anledningen härtill är den allmänna anmärkning lagrådet framfört om&lt;br&gt;vad som i ändringarna i gällande lagar avses med börs, dvs. om det&lt;br&gt;uteslutande är svenska börser eller om även utländska börser åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 § och 4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;ersätter lagen (1979:749) om Stockholm fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsan-&lt;br&gt;läggning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i konkurrenslagen (1982:729),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1992:000) om utländska filialer m.m.,&lt;br&gt;dels godkänna de riktlinjer för en ombildning av Stockholms fondbörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till aktiebolag som har redovisats i avsnitt 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bemyndiga regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;riksgäldskontoret att teckna aktier i det aktiebolag som avses överta&lt;br&gt;Stockholms fondbörs rörelse (avsnitt 4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels medge att kostnaden för aktieteckningen får belasta det under&lt;br&gt;sjunde huvudtiteln för budgetåret 1992/93 föreslagna förslagsanslaget D2&lt;br&gt;Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning (avsnitt&lt;br&gt;4.2).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av värdepappersmarknads-&lt;br&gt;kommitténs betänkande SOU 1989:72 (kap. 6, 7, 9,&lt;br&gt;11 och 13-15)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regler för börs- och clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 6 beskriver vi våra närmare förslag när det gäller börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet. Vi anser det vara av mycket stor vikt att handeln&lt;br&gt;sker i organiserade, av samhället kontrollerade former och under stor&lt;br&gt;öppenhet. Av vikt är då att regleringens tillämpningsområde preciseras&lt;br&gt;på ett adekvat sätt genom att en tidsenlig beskrivning skapas av vad som&lt;br&gt;är börsverksamhet. Den definition som återfinns i gällande svensk&lt;br&gt;börslagstiftning tar inte hänsyn till de nya former för värdepappershandel&lt;br&gt;som har vuxit fram under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår följande nya definition. Med börsverksamhet förstås att&lt;br&gt;köp- och säljanbud samt uppgifter om betalkurser beträffånde fondpapper&lt;br&gt;och andra finansiella instrument regelbundet genom automatisk databe-&lt;br&gt;handling eller vid auktion eller på annat sätt sammanförs för information&lt;br&gt;om marknadsläget i syfte att åstadkomma handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappershandelns organisatoriska former har också stor betydelse&lt;br&gt;i andra avseenden. I första hand den svenska handeln med aktier har&lt;br&gt;under senare år utsatts för en stark konkurrens från marknadsplatser i&lt;br&gt;vissa andra länder. Likviditeten på marknaden och möjligheterna till&lt;br&gt;snabb och samlad information om marknadsläget är en viktig konkurrens-&lt;br&gt;faktor. För att i så hög grad som möjligt fylla kraven på dessa områden&lt;br&gt;bör man enligt vår mening förhindra att aktiehandeln splittras på olika&lt;br&gt;delmarknader, oavsett om dessa är organiserade i börsform eller inte.&lt;br&gt;Internationellt tycks också utvecklingen spontant gå i riktning mot ökad&lt;br&gt;koncentration av marknadsplatserna på grund av stordriftsfördelama i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor av betydelse är framväxten av organiserad börshandel&lt;br&gt;i derivatinstrument som optioner och terminer. Denna handel har inte&lt;br&gt;samma stora omfattning och samhällsekonomiska betydelse som handeln&lt;br&gt;med aktier och räntebärande värdepapper. Konkurrensen från utlandet&lt;br&gt;synes inte heller vara lika stark. Enligt vår uppfattning finns därför inte&lt;br&gt;samma behov av kraftsamling till en marknadsplats inom options- och&lt;br&gt;terminshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår samlade bedömning är att tillräckliga skäl saknas för ett legalt&lt;br&gt;monopol i handeln med optioner och terminer. Av bland annat lag-&lt;br&gt;tekniska orsaker är det olämpligt att i detta avseende särbehandla handeln&lt;br&gt;i olika slag av värdepapper. Det legala börsmonopolet bör därför inte&lt;br&gt;bibehållas. En förutsättning för att börsverksamhet skall tillåtas föreslås&lt;br&gt;vara koncession för verksamheten. Koncession skall kunna meddelas, om&lt;br&gt;regeringen finner att den tilltänkta börsverksamheten kan antas bli till&lt;br&gt;nytta för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande börshandel i aktier anser vi att konkurrensen gentemot ut-&lt;br&gt;landet förutsätter en koncentration av handeln till en marknadsplats här&lt;br&gt;i landet. Det kan inte förutses att någon ytterligare marknadsplats for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier skulle kunna vara till nytta. Stockholms fondbörs kommer därmed&lt;br&gt;även i fortsättningen att inta en dominerande position inom aktiehandeln.&lt;br&gt;Först om fondbörsen skulle misslyckas att bedriva en fungerande handel,&lt;br&gt;bör tillstånd meddelas en annan oiganisation att påböija börshandel i&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som redovisas i kapitlet anser vi att det inte är lämpligt att&lt;br&gt;tillstyrka de då och då i den allmänna debatten framförda önskemålen om&lt;br&gt;regionala och lokala börser. Den mycket begränsade handel som före-&lt;br&gt;kommer på vissa platser i landet kan dock enligt vår mening inte&lt;br&gt;karakteriseras som börsverksamhet och den bör därför kunna få fortsätta.&lt;br&gt;I definitionen av börsverksamhet i vårt förslag till ny lag om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet ingår ett uttryckligt undantag från definitionen av&lt;br&gt;börsverksamhet för verksamhet som endast är knuten till viss ort och&lt;br&gt;drivs i mindre omfattning samt avser fondpapper utgivna av aktiebolag&lt;br&gt;med anknytning till orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av våra förslag är också att Stockholms fondbörs - till skillnad&lt;br&gt;från vad som nu gäller - får rätt att starta clearingverksamhet i egen regi&lt;br&gt;eller i samarbete med annan oiganisation och att fondbörsen får bedriva&lt;br&gt;handel med optioner och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena inom handeln med obligationer och andra räntebärande&lt;br&gt;värdepapper är f.n. under stark förändring och därför svårbedömda.&lt;br&gt;Trots monopol för Stockholms fondbörs har denna handel sedan flera&lt;br&gt;decennier alltså i praktiken helt skett utanför börsen. Med hänsyn till&lt;br&gt;detta är det inte självklart att sådan handel för all framtid skall vara&lt;br&gt;förbehållen fondbörsen. Vi kan med andra ord se en möjlighet att även&lt;br&gt;en annan huvudman skulle kunna få koncession för denna handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till reviderad definition av börsverksamhet utesluter att&lt;br&gt;spridning i efterhand av till exempel enbart avslutsnoteringar från&lt;br&gt;börserna kan betraktas som börsverksamhet. För friheten att förmedla&lt;br&gt;upplysningar är det av vikt att sådana media inte omfattas av konces-&lt;br&gt;sionsplikt eller andra restriktioner från samhällets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ingående övervägt frågan om lämplig huvudmannaform för en&lt;br&gt;börs. Inom derivathandeln i Sverige har det under senare år - vid sidan&lt;br&gt;om lagstiftningen men med tillsynsmyndighetens provisoriska godkännan-&lt;br&gt;de - etablerats privatägda marknadsplatser med eget vinstsyfte. Dessa&lt;br&gt;företagsbildningar avviker från det i svenska och internationella börs-&lt;br&gt;sammanhang normala förhållandet med en marknadsplats uppbyggd kring&lt;br&gt;medlemmar och utan självständigt vinstintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiellt anser vi att det är olämpligt att börsverksamhet drivs med&lt;br&gt;vinstsyfte. Det kan bland annat inte uteslutas att otillbörliga hänsyn av&lt;br&gt;olika slag tas i en sådan organisation. Dessa risker bör dock kunna&lt;br&gt;minskas i tillräckligt hög grad genom regler på olika områden. Vi anser&lt;br&gt;därför att fortsatt verksamhet hos privatägda företag i denna handel kan&lt;br&gt;godtas under förutsättning att de av oss föreslagna reglerna införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börs- eller clearingverksamhet - vid sidan om Stockholms fondbörs -&lt;br&gt;skall enligt våra förslag bedrivas i aktiebolagsform eller som ekonomisk&lt;br&gt;förening. För att främja ett spritt ägande bör ingen enskild ägare få&lt;br&gt;inneha mer än 20 procent av aktiekapitalet eller det sammanlagda röste-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talet i företaget. Företaget bör vidare ha ett eget kapital av viss storlek.&lt;br&gt;Det allmänna bör också få rätt att utse ett visst antal styrelseledamöter&lt;br&gt;och att godkänna styrelsens ordförande. Verksamheten skall stå under&lt;br&gt;tillsyn av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av flera grundläggande förutsättningar för en effektiv börsverksam-&lt;br&gt;het är att avgifterna hålls på en rimlig nivå. Vad gäller privatägda börser&lt;br&gt;har vi funnit att bankinspektionen bör få rätt att i efterhand granska att&lt;br&gt;avgifterna är skäliga. Avgiftssystemet vid Stockholms fondbörs bör refor-&lt;br&gt;meras så att avgifterna innehåller en fäst del och en del som är beroende&lt;br&gt;av marknadsutvecklingen. Förutom av börsmedlemmar och emittenter bör&lt;br&gt;avgifter få tas ut av andra som begagnar sig av fondbörsens tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den blockorderhandel som förekommer vid OM, där buden lämnas per&lt;br&gt;telefon och endast OM:s personal är närvarande på marknadsplatsen, kan&lt;br&gt;föranleda betänkligheter från principiella utgångspunkter. Ä andra sidan&lt;br&gt;tyder inget på att OM:s personal inte följer de regler som har ställts upp.&lt;br&gt;Regelverket har accepterats av marknaden och ett särskilt kontrollsystem&lt;br&gt;har införts. Skulle förhållandena i olika avseenden förändras, bör dock&lt;br&gt;koncessionen för OM omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom handeln med optioner och terminer påtar sig en clearingfunktion&lt;br&gt;ansvaret för att samtliga kontrakt uppfylls. Clearingen kontrollerar också&lt;br&gt;bland annat att kraven på säkerheter från deltagarna i handeln är upp-&lt;br&gt;fyllda. En typisk optionsbörs - så också OM - omfattar alltså en&lt;br&gt;marknadsplats och en clearing. Det kan dock även förekomma konstruk-&lt;br&gt;tioner med en från marknadsplatsen fristående clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för börsverksamhet bör även clearingverk-&lt;br&gt;samhet få äga rum endast efter statlig auktorisation och under statlig&lt;br&gt;kontroll och eljest under förutsättningar som närmare beskrivs i kapitlet&lt;br&gt;och i vårt förslag till lagbestämmelser om börs- och clearingverksamhet.&lt;br&gt;Bland annat föreslår vi att det allmänna skall utse ett visst antal styrelse-&lt;br&gt;ledamöter och godkänna valet av styrelsens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande styrelsen för Stockholms fondbörs förordar vi en minskning&lt;br&gt;av antalet ledamöter från elva till nio och antalet suppleanter från elva till&lt;br&gt;tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att en helt ny lag införs om börs- och clearingverksamhet,&lt;br&gt;delvis efter mönster av den nuvarande lagen om Stockholms fondbörs.&lt;br&gt;Vårt förslag innehåller ett stort antal bestämmelser på olika områden som&lt;br&gt;närmare utvecklas i kapitlet samt i lagförslag och specialmotivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vissa av förslagen i detta kapitel är vi inte eniga. Tre av&lt;br&gt;oss i kommittén (Kjell A Mattsson, Per Westerberg och Olle Wästberg)&lt;br&gt;reserverar sig mot övervägandena beträffande börsmonopolet, föreskrifter&lt;br&gt;om avgifternas höjd och statligt inflytande i styrelserna för börserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservanterna anser att majoritetens förslag i praktiken innebär att&lt;br&gt;börsmonopolet för aktier bibehålls. Monopol är inte ett bra medel att&lt;br&gt;åstadkomma god likviditet, god service, förmåga att utveckla nya pro-&lt;br&gt;dukter och låga kostnader. Reservanternas grundläggande uppfattning är&lt;br&gt;att det är marknaden som skall styra behovet av marknadsplatser. Om&lt;br&gt;det blir en överetablering av börser skulle detta snabbt leda till att de&lt;br&gt;minst effektiva slogs ut. Vilka börser som bäst tillgodoser kundernas be-&lt;br&gt;hov är rimligen kunderna bättre på att avgöra än regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden verkar i sig för en koncentration i värdepappershandeln.&lt;br&gt;Det är endast när en börs inte fungerar bra som det kommer att vara&lt;br&gt;möjligt att starta nya börser. Stockholms fondbörs behöver knappast det&lt;br&gt;skydd som ett monopol ger. Behovsprincipen bör därför ersättas av ett&lt;br&gt;skaderekvisit vilket också ligger väl i linje med t.ex. kraven för tillstånd&lt;br&gt;för fondkommissionsrörelse resp, försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservanterna delar inte heller majoritetens uppfattning om regionala&lt;br&gt;och lokala börser. Tvärtom kan det vara ett väsentligt inslag i en regions&lt;br&gt;ekonomiska utveckling att aktier i företag inom regionen kan handlas på&lt;br&gt;en regional börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservanterna anser inte att särskilda föreskrifter behövs vad gäller&lt;br&gt;avgifternas höjd. Nivån på transaktionskostnaderna kommer att bestäm-&lt;br&gt;mas av konkurrenssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservanterna menar att ett dominerande statligt inflytande i styrelsen&lt;br&gt;för Stockholms fondbörs kan ha klart negativa effekter och föreslår att&lt;br&gt;regeringen inte längre skall utse styrelseledamöter. Bl.a. bör börsmed-&lt;br&gt;lemmama få ett något utvidgat inflytande. För andra börser och för&lt;br&gt;clearingorganisationer behövs inga särskilda bestämmelser om styrelse-&lt;br&gt;sammansättningen. Lagstiftning, tillsyn och konkurrens är den bästa&lt;br&gt;garantin för en god verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiehandeln vid Stockholms fondbörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 7 behandlar våra överväganden och förslag i lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet, när det gäller inregistrering av fondpapper och&lt;br&gt;aktiehandeln vid Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande handel sker i dag utanför Stockholms fondbörs med&lt;br&gt;aktier i företag som enligt nuvarande bestämmelser inte kan börs-&lt;br&gt;registreras. En mellanform utgörs av aktierna på OTC-marknaden och på&lt;br&gt;den s k O-listan. Stor osäkerhet torde råda hos allmänheten i fråga om&lt;br&gt;vad som gäller för olika slag av reguljärt handlade aktier. Även för åt-&lt;br&gt;skilliga aktier som idag inte är formellt börsregistrerade anser vi det&lt;br&gt;vara angeläget att fondbörsen blir den centrala marknadsplatsen. I för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande praxis föreslår vi därför att de formella kraven&lt;br&gt;för börsregistrering sänks och att börsstyrelsen ges en friare prövningsrätt&lt;br&gt;i de enskilda fållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är den aktiehandel som på något sätt har anknytning till&lt;br&gt;Stockholms fondbörs uppdelad i tre olika former, de officiella börslis-&lt;br&gt;toma (AI och AII), OTC och den s k O-listan. Ett fullständigt praktiskt&lt;br&gt;genomförande av vårt principiella synsätt att alla dessa - och även vissa&lt;br&gt;andra - aktier bör vara börsregistrerade försvåras dock av nuvarande&lt;br&gt;skatteregler. Vid beskattning av realisationsvinst, förmögenhet, arv och&lt;br&gt;gåva gäller för närvarande olika regler för aktier noterade på fondbörsen,&lt;br&gt;OTC och O-listan. Bolagens val av notering på olika listor styrs därför&lt;br&gt;i hög grad av skatteöverväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är det mindre ändamålsenligt att val av&lt;br&gt;noteringsform styrs av skatteregler. Speciellt olämpligt är det om konse-&lt;br&gt;kvensen av inregistrering på en officiell lista blir såväl högre beskattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för aktieägarna som striktare krav av olika slag på det aktuella bolaget.&lt;br&gt;Därmed skapas starka negativa incitament för berörda parter till notering&lt;br&gt;på börsen vilket går stick i stäv med vår allmänna strävan. En utgångs-&lt;br&gt;punkt för beskattningen bör vara att den skall vara neutral mellan olika&lt;br&gt;noteringsformer. Härvid bör beaktas att skattesystemet inte får försvåra&lt;br&gt;mindre och medelstora företags möjligheter att anskaffa riskkapital via&lt;br&gt;aktiemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dess att skattefrågorna har kunnat lösas bör övergångsbestämmelser&lt;br&gt;gälla med innebörd att handeln med aktier på OTC- och O-listoma får&lt;br&gt;fortgå på i princip samma sätt som sker nu men under börsstyrelsens&lt;br&gt;ansvar. Handel med andra aktier bör inte få ske i fondbörsens lokaler&lt;br&gt;eller i börsens SAX-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid börsstyrelsens beslut om inregistrering av nya bolags aktier bör&lt;br&gt;presenteras ett underlag för emissionskursens festställande och anges efter&lt;br&gt;vilka principer fördelningen av aktier på marknaden skall ske. Detta&lt;br&gt;underlag skall enligt vårt förslag godkännas av börsstyrelsen som också&lt;br&gt;skall kontrollera att dessa principer överensstämmer med god sed på&lt;br&gt;aktiemarknaden. Även prospekt i andra fell skall godkännas av börs-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på löpande information m från de börsnoterade bolagen&lt;br&gt;regleras i fondbörsens inregistreringskontrakt som upprättas efter för-&lt;br&gt;handlingar mellan börsen och berörda bolag. Bankinspektionen bör få&lt;br&gt;möjlighet att påverka innehållet i kontraktet, så att det överensstämmer&lt;br&gt;med till exempel EG-reglema, genom att påkalla samråd med fondbörsen&lt;br&gt;och bolagen om kontraktet. I undantagsfall där en förändring är särskilt&lt;br&gt;angelägen bör inspektionen ges rätt att ensidigt festställa innehållet i en&lt;br&gt;ny informationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klandertalan mot beslut som har fettats av styrelsen för en börs eller&lt;br&gt;en clearingorganisation skall enligt vårt förslag kunna föras vid Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för ej börsregistrerade företag med spritt ägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena i kap. 9 utgår från att det även efter genomförandet av&lt;br&gt;våra förslag enligt kap. 7 kommer att förekomma allmän handel med&lt;br&gt;aktier och konvertibler i ett relativt stort antal företag som inte är&lt;br&gt;börsregistrerade. Enligt vad vi har konstaterat torde antalet sådana&lt;br&gt;företag f.n. uppgå till ett hundratal. Informationen om även dessa företag&lt;br&gt;måste vara utförlig och vederhäftig. Vi föreslår därför vissa utvidgade&lt;br&gt;regler för företag vilkas aktier o dyl är spridda på minst 200 ägare men&lt;br&gt;vilka inte är börsregistrerade. Det är dock inte någon förutsättning att en&lt;br&gt;regelbunden handel i dessa aktier faktiskt förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda aktiebolagen bör åläggas att vid erbjudanden till allmän-&lt;br&gt;heten ge ut särskilda emissionsprospekt med i kapitlet närmare angivet&lt;br&gt;innehåll. Prospekten bör förhandsgranskas av bankinspektionen. Detta&lt;br&gt;förslag ansluter till den inom EG föreslagna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag med spritt ägande bör vidare avge delårsrapport, även om detta&lt;br&gt;inte skulle erfordras enligt nuvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s k Leolagen som reglerar vissa typer av riktade emissioner och de&lt;br&gt;av oss i kap. 12 föreslagna reglerna om insynshandel (&amp;quot;insiderhandel&amp;quot;)&lt;br&gt;bör också omlätta dessa bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de krav som uppställs i den förbindelse som har undertecknats&lt;br&gt;av företagen på den s.k. O-listan bör enligt vår mening lagfästas för den&lt;br&gt;aktuella kategorin av företag, eftersom det där inte finns någon ram för&lt;br&gt;självreglering. Vi syftar på kraven på bokslutskommuniké, särskild in-&lt;br&gt;formation om viktiga beslut och händelser och offentliggörande av&lt;br&gt;anmärkningar i revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen bör utfärda riktlinjer för tillämpningen av bestäm-&lt;br&gt;melserna och utöva tillsyn över bolagen så att reglerna efterlevs. Inspek-&lt;br&gt;tionen bör få möjlighet att förelägga bolagen vid vite att följa före-&lt;br&gt;skrifterna. I egenskap av tillsynsmyndighet bör bankinspektionen också&lt;br&gt;få rätt att införa stopp i handeln med ett bolags aktier, om till exempel&lt;br&gt;missförhållanden har kunnat konstateras avseende informationen i ett&lt;br&gt;prospekt eller en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna föreslås lagtekniskt i form av dels ändringar i aktie-&lt;br&gt;bolagslagen m fl gällande lagar, dels en ny lag om informationsskyldig-&lt;br&gt;het för aktiebolag vilkas aktier är allmänt spridda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner och sanktionsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 11 avhandlar sanktioner vid överträdelser av reglerna på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden. Efter en genomgång av för- och nackdelar med olika&lt;br&gt;sanktionsformer föreslår vi införandet av en ny möjlighet, tillfällig&lt;br&gt;avstängning av medlem från börs eller clearingorganisation. En sådan&lt;br&gt;sanktion kan i vissa fäll vara smidigare än återkallelse av medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemålen om en enhetlig och effektiv tillämpning av marknads-&lt;br&gt;platsernas sanktionsmöjligheter har föranlett oss att föreslå att fondbörs-&lt;br&gt;styrelsens sanktionsbeslut överförs till ett nytt oigan, kallat disciplin-&lt;br&gt;nämnd, som bör fätta motsvarande beslut även med avseende på andra&lt;br&gt;marknadsplatser. Därmed kan börsstyrelsemas arbete renodlas till&lt;br&gt;organisation och övervakning av handeln samt regelutveckling. Disciplin-&lt;br&gt;nämndens fem ledamöter bör utses av regeringen. Sanktionsärenden förs&lt;br&gt;av marknadsplatserna till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har vidare diskuterat huruvida aktieägarnas möjligheter att föra&lt;br&gt;skadeståndstalan mot ett aktiebolags funktionärer behöver förbättras. En&lt;br&gt;hindrande fäktor torde vara aktieägarens kostnader för målet och risken&lt;br&gt;att han får svara även för motpartens rättegångskostnader. Från prin-&lt;br&gt;cipiella synpunkter är det tveksamt att särbehandla aktieägare i rätte-&lt;br&gt;gångskostnadshänseende. I stället föreslår vi att medel skall ställas till&lt;br&gt;förfogande när den enskilde saknar egen förmåga att bekosta processen,&lt;br&gt;övriga möjligheter saknas och frågan är av allmänt intresse. I vårt förslag&lt;br&gt;till lag om börs- och clearingverksamhet finns därför en bestämmelse att&lt;br&gt;regeringen kan meddela föreskrifter om att börser och clearingorganisa-&lt;br&gt;tioner skall avsätta medel för att kunna lämna bidrag till rättegångs-&lt;br&gt;kostnader i mål om ersättning för skador som enskild person har lidit på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Vi utgår från att, om en sådan föreskrift införs,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden kommer att inrätta en särskild styrelse för beslut om för-&lt;br&gt;delning om sådana medel utan att ytterligare lagstiftning måste ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsetikens former och innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 13 innehåller en genomgång och våra överväganden när det gäller&lt;br&gt;börsetikens former och innehåll. Uttrycket börsetik som används i den&lt;br&gt;allmänna debatten är oprecist och saknar vedertagen och exakt definition.&lt;br&gt;Vi har valt att ge begreppet en relativt vid innebörd, nämligen det&lt;br&gt;skrivna och oskrivna normsystem som - vid sidan om lagstiftningen -&lt;br&gt;påverkar eller bör påverka beteendet hos de olika parterna på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden, dvs. investerare, emittenter av värdepapper, mäklare och&lt;br&gt;andra förmedlare av värdepapper, rådgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en genomgång av den börsetiska debatten i Sverige under&lt;br&gt;1980-talet presenteras en allmän översikt över förhållandena i några&lt;br&gt;länder av särskilt intresse samt inom EG. Vi redogör vidare för den etik-&lt;br&gt;skapande verksamheten inom bankinspektionen, Stockholms fondbörs och&lt;br&gt;olika privata svenska organisationer som representerar parter på mark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lämnar vissa allmänna riktlinjer för det framtida arbetet i dessa&lt;br&gt;frågor. Sammanfattningsvis ser vi självreglering av privata organisationer&lt;br&gt;som en viktig och nödvändig komponent i utvecklingen av ett effektivt&lt;br&gt;och förtroendeskapande regelverk på värdepappersmarknaden. Självregle-&lt;br&gt;ring och lagstiftning fyller olika behov och skall därför utvecklas hand&lt;br&gt;i hand och inte ses som antingen - eller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bankinspektionen fäster vi stort avseende vid dess roll&lt;br&gt;som övervakande organ också när det gäller etiken på marknaden. Enligt&lt;br&gt;vår mening är det viktigt att bankinspektionen aktivt medverkar till att en&lt;br&gt;självreglering kommer till stånd när det behövs. Om så inte sker, bör&lt;br&gt;inspektionen påverka utvecklingen genom att ge ut rekommendationer i&lt;br&gt;form av allmänt råd i sin författningssamling eller vid behov hos rege-&lt;br&gt;ringen hemställa om lagstiftning. I syfte att följa och värdera den själv-&lt;br&gt;reglerande verksamheten på marknaden kan det vara värdefullt för bank-&lt;br&gt;inspektionen att till sig knyta särskild kompetens, till exempel i form av&lt;br&gt;ett kontaktorgan med företrädare för olika parter på marknaden för att&lt;br&gt;diskutera olika aktuella börsetiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsfördelning som har utvecklats mellan bankinspektionen och&lt;br&gt;börsstyrelsen är enligt vår mening ändamålsenlig och bör bibehållas.&lt;br&gt;Börsstyrelsens övervakande och etikskapande verksamhet bör alltså i&lt;br&gt;huvudsak inriktas på förhållandena i de emitterande börsbolagen medan&lt;br&gt;bankinspektionen bör koncentrera sig på fondkommissionärema samt i&lt;br&gt;framtiden - som en följd av våra förslag på olika områden - övriga&lt;br&gt;mellanhänder samt icke börsnoterade bolag vilkas aktier har fått en&lt;br&gt;allmän spridning. Bankinspektionen har dessutom tillsyn över börserna&lt;br&gt;och kan på så sätt ytterst påverka även deras etikskapande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller börsetikens sakliga innehåll begränsas framställningen i&lt;br&gt;kapitlet till några huvudfrågor. I direktiven åläggs det oss att förutsätt-&lt;br&gt;ningslöst överväga huruvida regler bör införas i Sverige om s k er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bjudandeplikt. Med detta avses att den som förvärvar mer än en viss&lt;br&gt;andel av aktierna (röstetalet) i ett marknadsnoterat bolag skall vara&lt;br&gt;skyldig att erbjuda samtliga aktieägare i detta bolag att till honom försälja&lt;br&gt;sina aktier till samma pris. Vid en samlad bedömning har vi funnit att&lt;br&gt;övervägande skäl talar emot införandet av en lagstadgad erbjudandeplikt&lt;br&gt;i Sverige. Utvecklingen inom EG bör dock följas uppmärksamt, eftersom&lt;br&gt;mycket talar för att ett direktiv med detta innehåll kommer att antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller insynen i ägarförhållandena bland börsnoterade bolag m&lt;br&gt;fl behandlar vi bl.a. vissa frågor om de aktieböcker som förs av Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt vår mening vara befogat att höja offentlighetsgränsen för&lt;br&gt;rutinmässiga utskrifter av aktieboken till en promille av aktiekapitalet&lt;br&gt;eller röstetalet. Samtidigt öppnas genom det nya VP-systemet möjligheter&lt;br&gt;att framställa sådana sammanställningar oftare än vad som för närvarande&lt;br&gt;gäller. Vi föreslår att sådana utskrifter över de största aktieägarna tas&lt;br&gt;fram vaije månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av oss föreslagna promillegränsen bör dock inte omöjliggöra insyn&lt;br&gt;även i mindre innehav. Vi har stannat för att föreslå att allmänheten bör&lt;br&gt;tillhandahållas uppgifter var sjätte månad om innehav med ett marknads-&lt;br&gt;värde om mer än fyra basbelopp, dvs drygt 100.000 kr. Den nu gällande&lt;br&gt;gränsen om 500 aktier framstår som mindre ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa mindre - i förhållande till våra övriga uppgifter - sakfrågor över-&lt;br&gt;lämnas till den översyn av aktiebolagslagen som planeras inom justitie-&lt;br&gt;departementet. Det gäller bland annat huruvida fristående optionsrätter&lt;br&gt;skall kunna emitteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsöverskridande värdepappershandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 14 ges en samlad behandling av problemställningar samt våra&lt;br&gt;överväganden och förslag när det gäller olika frågor som aktualiseras av&lt;br&gt;den framväxande gränsöverskridande värdepappershandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi konstaterar att finansiella tjänster av olika slag numera i stigande&lt;br&gt;omfattning presteras mellan olika länder. Detta kan ske med eller utan&lt;br&gt;egen etablering i mottagarlandet. För svensk del tillkommer de allmänna&lt;br&gt;önskemålen att i större utsträckning än tidigare medge utländska aktörer&lt;br&gt;av olika slag tillträde till den svenska värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen öppnar nya perspektiv för nationell reglering och tillsyn.&lt;br&gt;Därvid måste en ledstjärna vara samma grundläggande krav på sunda&lt;br&gt;förhållanden på marknaden som för inhemska aktörer. Vår strävan har&lt;br&gt;vidare varit att så långt som möjligt infoga reglering av och tillsyn över&lt;br&gt;de gränsöverskridande verksamheterna i befintliga nationella arrange-&lt;br&gt;mang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På olika håll förekommer eller planeras organiserad överföring på&lt;br&gt;elektronisk väg av information om kursnoteringar mellan fondbörser,&lt;br&gt;senast mellan Oslo börs och Stockholms fondbörs. Det måste enligt vår&lt;br&gt;mening anses ingå i börsstyrelsens ansvar för den löpande börsverksam-&lt;br&gt;heten att välja lämpliga former för distribution av kursinformation såväl&lt;br&gt;inom som utom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En principiellt viktig frågeställning gäller utländska datoriserade&lt;br&gt;handelssystem som vänder sig direkt till fondkommissionärer och andra&lt;br&gt;mellanhänder i Sverige utan samarbete med svensk marknadsplats. Det&lt;br&gt;bör införas en möjlighet för bankinspektionen att förbjuda svenska fond-&lt;br&gt;kommissionärer och andra mellanhänder att ansluta sig till ett utländskt&lt;br&gt;system som anses ha en olämplig utformning. En sådan möjlighet finns&lt;br&gt;i vårt förslag till fondkommissionslag. Fondkommissionärers och&lt;br&gt;marknadsgaranters rätt från svenska utgångspunkter att ansluta sig till&lt;br&gt;utländska börser eller clearingoiganisationer regleras i vårt förslag till lag&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom införandet av elektroniska handelssystem möjliggörs deltagande&lt;br&gt;i börshandeln via terminaler från etableringar i andra länder. Önskemål&lt;br&gt;kan i framtiden komma om sådant börsmedlemskap även vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs, dvs anslutning till SAX-systemet. För den svenska värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden finns det anledning att se positivt på arrangemang som&lt;br&gt;ökar möjligheterna att samla handel till svenska marknadsplatser. En&lt;br&gt;förutsättning är givetvis att kravet på en sund handel kan upprätthållas.&lt;br&gt;Behandlingen av ansökningar från utländska företag bör ske i två steg.&lt;br&gt;Företagets allmänna lämplighet är en fråga som det tillkommer bank-&lt;br&gt;inspektionen att bedöma. Därefter är det börsstyrelsens sak att avgöra om&lt;br&gt;företaget är lämpligt som börsmedlem. Därvid bör gälla att medlemskap&lt;br&gt;får beviljas om företaget i fråga i sitt hemland äger rätt att ansluta sig till&lt;br&gt;en börs eller en clearingorganisation. Om det utländska företaget bryter&lt;br&gt;mot svensk lag eller föreskrift eller på annat sätt visar sig olämpligt som&lt;br&gt;börsmedlem, skall disciplinnämnden - efter ansökan av börsstyrelsen -&lt;br&gt;givetvis kunna besluta att medlemskapet skall upphöra, på exakt samma&lt;br&gt;sätt som för svenska börsmedlemmar. En bestämmelse med denna inne-&lt;br&gt;börd har intagits i vårt förslag till lag om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har anledning att anta att motsvarande tillvägagångssätt kan bli&lt;br&gt;tillämpligt för svensk fondkommissionärs medlemskap vid utländsk börs&lt;br&gt;utan etablering i detta land. En sådan ansökan kommer med andra ord att&lt;br&gt;prövas av börsstyrelse och eventuellt tillsynsmyndighet i det aktuella&lt;br&gt;värdlandet. Vi kan inte se behov av någon prövning från den svenska&lt;br&gt;bankinspektionens sida. Svenska värdepapper kan komma att utgöra&lt;br&gt;underlag för derivathandel i utlandet. Lagstiftning och myndigheter i&lt;br&gt;Sverige kan sannolikt inte förhindra eller påverka sådan handel. Inte&lt;br&gt;heller berörda emittenter i Sverige torde ha formella möjligheter att&lt;br&gt;påverka upptagande av sådan handel. Däremot kan man förvänta sig att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i det land där handeln skall ske kan ha synpunkter&lt;br&gt;på vilka svenska värden som lämpar sig för handel och hur handeln&lt;br&gt;organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska värdepapper kan komma att utgöra underlag för oiganiserad&lt;br&gt;derivathandel i Sverige. Därvid kan bankinspektionen i sin tillsyn över&lt;br&gt;derivatbörsen vaka över att de handlade optionema och terminskontrakten&lt;br&gt;är lämpligt utformade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planer har tidigare funnits på ett långtgående samarbete mellan en&lt;br&gt;svensk och en utländsk optionsbörs ( den svenska marknadsplatsen SOFE&lt;br&gt;och optionsbörsen European Options Exchange - EOE - i Amsterdam)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innefattande ett betydande utländskt minoritetsägande i det svenska före-&lt;br&gt;taget. Det finns därför skäl att något beröra huruvida och på vilka villkor&lt;br&gt;utländskt ägande kan tillåtas i svenska aktiebolag som har erhållit konces-&lt;br&gt;sion för börsverksamhet. Liksom beträffånde svenska fondkommissions-&lt;br&gt;bolag (kap. 10) har vår slutsats blivit att frågor om utländskt ägande i&lt;br&gt;svenska aktiebolag som har erhållit koncession för börsverksamhet bör&lt;br&gt;falla under den allmänna förvärvskontroll som stadgas i företagsförvärvs-&lt;br&gt;lagen och tillstånd lämnas om förvärvet inte strider mot något väsentligt&lt;br&gt;allmänt intresse och om ägarkonstellationen framstår som lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 10 konstaterar vi att det inte finns anledning att se principiellt&lt;br&gt;annorlunda på utländska än på svenska företags etableringar på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Beträffande det omvända förhållandet, nämligen&lt;br&gt;svenska bankers och fondkommissionsbolags etableringar utomlands,&lt;br&gt;anser vi att kravet på tillstånd från svensk sida åtminstone tills vidare bör&lt;br&gt;bibehållas. Skälet är att tillsyn på grundval av hemlandsauktorisation först&lt;br&gt;då kan bli effektiv. En uttrycklig bestämmelse med denna innebörd har&lt;br&gt;intagits i vårt förslag till fondkommissionslag. Principen om hemlands-&lt;br&gt;kontroll utesluter dock inte att den svenska bankinspektionen bör ha ett&lt;br&gt;visst överinseende över utländska företags verksamhet i Sverige resp,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i ett främmande land över ett svenskt dotterbolag i&lt;br&gt;detta land. Skulle en svensk firmas fondkommissionstillstånd i Sverige&lt;br&gt;återkallas, måste även verksamheten i det främmande landet upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delvis annan frågeställning gäller mäklartjänster etc som utbjuds&lt;br&gt;utan egen etablering i det land där kunden eller marknadsplatsen finns,&lt;br&gt;dvs tjänster som tillhandahålls genom telefon- och/eller dataförbindelser.&lt;br&gt;Enligt vår bedömning bör principen om hemlandsauktorisation och hem-&lt;br&gt;landskontroll kunna tillämpas även i dessa fäll. Eftersom frågan om&lt;br&gt;tillstånd av svenska myndigheter inte är aktuell, bör en anmälningsplikt&lt;br&gt;införas. Bankinspektionen bör därvid ta ställning till om hemlandet för&lt;br&gt;den som yrkesmässigt erbjuder mäklartjänster etc på den svenska&lt;br&gt;marknaden har godtagbara regler för auktorisation och tillsyn och om&lt;br&gt;hemlandsauktorisationen därmed kan godtas i Sverige. Om godtagbar&lt;br&gt;hemlandsauktorisation saknas, bör yrkesmässig mäklarverksamhet riktad&lt;br&gt;till den svenska marknaden vara förbjuden, oavsett var etableringen&lt;br&gt;finns. I så fäll bör svenska auktoriserade handlare inte heller få med-&lt;br&gt;verka. Förbudet kan kompletteras genom att tillsynsmyndigheten för ett&lt;br&gt;offentligt register över utländska förmedlarföretag som anses bryta mot&lt;br&gt;förbudet och vägrar följa inspektionens föreläggande att upphöra med&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom avvecklingen av valutaregleringen kommer med all säkerhet&lt;br&gt;omfättningen av utländska emissioner i Sverige att öka. I allmänhet torde&lt;br&gt;sådana erbjudanden även i framtiden komma att ske genom fondkommis-&lt;br&gt;sionär med sikte på börsnotering. Man kan dock inte utesluta att även&lt;br&gt;andra utländska företag kan vara intresserade av att placera aktier på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Utbjudande av aktier i utländska företag till en&lt;br&gt;vidare krets i Sverige bör enligt vår uppfättning i princip medföra samma&lt;br&gt;krav på prospekt och löpande information därefter som för motsvarande&lt;br&gt;svenska företag. De bestämmelser som vi har föreslagit i kap. 9 bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför tillämpas även på utländska företag. Den svenska tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten bör informera den svenska marknaden om vilka utländska före-&lt;br&gt;tag som avviker från svenska informationsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet av de nämnda situationerna kan man förutse behov av ut-&lt;br&gt;ökade kontakter och informationsutbyte mellan den svenska tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten och dess motsvarigheter i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på värdepappersmarknadema sker för närvarande mycket&lt;br&gt;snabbt. Inom reglerings- och tillsynsområdena pågår ett omfattande&lt;br&gt;arbete i många olika sammanhang, såväl nationellt som internationellt.&lt;br&gt;Enligt vår mening krävs därför aktiva och kontinuerliga ansträngningar&lt;br&gt;från alla berörda svenska organs sida att följa och påverka utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens uppgifter och resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 15 behandlas bankinspektionens uppgifter och resurser. En&lt;br&gt;summering görs av inspektionens nuvarande och - enligt våra förslag -&lt;br&gt;tillkommande tillsynsuppgifter. Vi konstaterar att dessa kommer att ut-&lt;br&gt;vidgas avsevärt samtidigt som karaktären av tillsynen kommer att ändras&lt;br&gt;på områden som redan nu omfattas av inspektionens verksamhet Bank-&lt;br&gt;inspektionen bör därför tillföras kraftigt utökade resurser. En översyn av&lt;br&gt;inspektionens organisation kan också bli nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag (1990:000) om börs- och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs som följer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;som avser fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börsverksamhet: att köp- och säljanbud samt uppgifter om betalkurs&lt;br&gt;beträffånde fondpapper och andra finansiella instrument regelbundet&lt;br&gt;genom automatisk databehandling eller vid auktion eller på annat lik-&lt;br&gt;nande sätt sammanförs och att på grundval härav information ges om&lt;br&gt;marknadsläget i syfte att åstadkomma handel, allt under förutsättning att&lt;br&gt;verksamheten inte endast är knuten till viss ort och drivs i mindre om-&lt;br&gt;fattning samt avser fondpapper utgivna av aktiebolag med anknytning&lt;br&gt;till orten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. börs: den som driver börsverksamhet enligt 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. clearingverksamhet: att i options- eller terminsavtal eller annat&lt;br&gt;liknande avtalsförhållande inträda som säljare gentemot köparen och som&lt;br&gt;köpare gentemot säljaren eller på annat liknande sätt garantera fullgöran-&lt;br&gt;det av avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingorganisation: den som bedriver clearingverksamhet enligt 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. börsmedlem: den som är medlem av Stockholms fondbörs eller an-&lt;br&gt;sluten till annan börs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som är ansluten till en clearingorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fondpapper: aktie eller annan delägarrätt i en juridisk person,&lt;br&gt;obligation eller annan fordringsrätt som utgivits av en juridisk person&lt;br&gt;eller av staten för allmän omsättning samt andel i aktiefond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. finansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller förplikt-&lt;br&gt;else avsedd för handel på värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. option: ett avtal, som för den ena parten (innehavaren) mot vederlag&lt;br&gt;(premie) medför en rätt att, till en i avtalet bestämd kurs eller ränta,&lt;br&gt;köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) fondpapper eller andra finansiella&lt;br&gt;instrument eller valutor eller råvaror eller andra tillgångar eller en rätt&lt;br&gt;att i framtiden få betalning, som räknas ut på grundval av ändringar i&lt;br&gt;ett index som beskriver prisutvecklingen för de tillgångar indexet baseras&lt;br&gt;på eller annat liknande värde och som för den andre parten (utfärdaren)&lt;br&gt;medför en skyldighet att på anfordran fullgöra vad han åtagit sig enligt&lt;br&gt;avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. termin: ett avtal om köp av fondpapper eller andra finansiella&lt;br&gt;instrument eller valutor eller råvaror eller andra tillgångar vid en vid&lt;br&gt;avtalstillfället bestämd framtida tidpunkt och till en vid samma tillfälle&lt;br&gt;bestämd kurs eller ränta eller ett motsvarande avtal som ömsesidigt be-&lt;br&gt;rättigar till betalning som räknas ut på grundval av ändringar i ett index&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beskriver prisutvecklingen för de tillgångar indexet baseras på eller&lt;br&gt;annat liknande värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Börs- och clearingverksamhet får endast drivas av Stockholms fond-&lt;br&gt;börs eller av annan som erhållit tillstånd därtill av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket får meddelas svenskt aktiebolag och&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en börs eller en clearingorganisation som erhållit tillstånd enligt&lt;br&gt;första stycket gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag eller ekono-&lt;br&gt;miska föreningar i allmänhet, om inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening att driva&lt;br&gt;börs- eller clearingverksamhet får meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna ej strider mot denna lag eller annan&lt;br&gt;författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget ej är olämpligt att driva sådan verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamheten kan antas bli till nytta för det allmänna samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillstånd krävs utöver vad som sägs i första stycket att det på goda&lt;br&gt;grunder kan antas att bolaget eller föreningen i sin verksamhet kommer&lt;br&gt;att upprätthålla grundläggande förutsättningar för börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;neutralitet i det att börs- eller clearingmedlemmar behandlas lika såväl&lt;br&gt;i handeln som i andra hänseenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt tillträde i det att var och en som uppfyller uppställda krav får bli&lt;br&gt;börsmedlem eller clearingmedlem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god genomlysning i det att börs- eller clearingmedlemmar ges en&lt;br&gt;snabb, samtidig och korrekt information om handeln och att allmänheten&lt;br&gt;bereds tillfälle att ta del av information om marknadsläget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låga avgifter i det att kostnaderna hålls nere och avgiften inte ger mer&lt;br&gt;än en skälig avkastning på eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ansökan om tillstånd får göras innan bolaget eller föreningen har&lt;br&gt;registrerats. Har sådan ansökan gjorts av ett aktiebolag inom sex månader&lt;br&gt;från stiftelseurkundens undertecknande, räknas den i 2 kap 9 § första&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen (1975:1385) föreskrivna tiden från tillståndsbe-&lt;br&gt;slutet. Har sådan ansökan i stället gjorts av en ekonomisk förening inom&lt;br&gt;sex månader från det att beslut om att bilda föreningen fettats, räknas den&lt;br&gt;i 2 kap 3 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;föreskrivna tiden från tillståndsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillstånd enligt 3 § för ett aktiebolag får ges endast om aktiekapitalet&lt;br&gt;uppgår till minst tio miljoner kronor om fråga är om börsverksamhet och&lt;br&gt;till minst tjugofem miljoner kronor om fråga är om clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § för en ekonomisk förening får ges endast om&lt;br&gt;summan av gjorda medlemsinsatser och förlagsinsatser uppgår till minst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tio miljoner kronor om fråga är om börsverksamhet och till minst tjugo-&lt;br&gt;fem miljoner kronor om fråga är om clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drivs börs- och clearingverksamhet inom samma bolag eller förening&lt;br&gt;skall aktiekapitalet eller gjorda insatser uppgå till minst trettiofem&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I en börs eller en clearingorganisation som drivs som aktiebolag får&lt;br&gt;en aktieägare inneha aktier motsvarande högst tjugo procent av aktie-&lt;br&gt;kapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Dessutom skall&lt;br&gt;fördelningen av ägandet även i övrigt framstå som lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en börs eller en clearingorganisation som drivs som ekonomisk före-&lt;br&gt;ning får en medlen inneha högst så många andelar som svarar mot tjugo&lt;br&gt;procent av det totala andelstalet eller röstetalet för samtliga andelar i&lt;br&gt;föreningen. Dessutom skall fördelningen av ägandet även i övrigt framstå&lt;br&gt;som lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får regeringen eller, sedan tillstånd givits,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande bankinspektionen medge att en aktieägare&lt;br&gt;innehar en större andel eller ett större röstetal än som sägs i första styc-&lt;br&gt;ket eller att en medlem innehar fler andelar eller fler röster än som sägs&lt;br&gt;i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen godkänner börsens och clearingorganisationens bolags-&lt;br&gt;ordning eller stadgar i samband med att tillstånd meddelas enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen&lt;br&gt;skall godkänna beslut om ändring i bolagsordningen eller stadgarna.&lt;br&gt;Ändringen får ej registreras innan godkännande lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Styrelsen för en börs eller en clearingorganisation skall ha minst fem&lt;br&gt;ledamöter. Styrelsen skall förvalta företagets angelägenheter i enlighet&lt;br&gt;med vad som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen väljs av bolags- eller föreningsstämman eller på annat sätt&lt;br&gt;som sägs i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar. Regeringen får dock utse högst två ledamöter i&lt;br&gt;styrelsen (offentliga styrelseledamöter) med uppgift att särskilt verka för&lt;br&gt;att samhällets intressen beaktas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Val av&lt;br&gt;styrelsens ordförande förrättas på sätt som sägs i 8 kap 8 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) eller 6 kap 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar. Den som är anställd av börsen eller clearingorganisationen får&lt;br&gt;inte vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av ordförande skall utan dröjsmål underställas regeringen för&lt;br&gt;godkännande. Regeringen skall godkänna valet, om den valde kan för-&lt;br&gt;väntas verka för att såväl börsens eller clearingoiganisationens som sam-&lt;br&gt;hällets intressen beaktas i verksamheten. Om valet inte godkänns, skall&lt;br&gt;regeringen i stället utse en annan ledamot av styrelsen till ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens godkännande enligt andra stycket gäller tills vidare. Vid&lt;br&gt;omval av en ordförande som har godkänts av regeringen krävs inte ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underställning. Regeringen får återkalla sitt godkännande, om ordförand-&lt;br&gt;en inte längre uppfyller de villkor för godkännande som anges i andra&lt;br&gt;stycket. Om regeringen utsett ordföranden får uppdraget återkallas när&lt;br&gt;som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett godkännande har återkallats skall nyval förrättas enligt första&lt;br&gt;stycket. Detsamma gäller om ett uppdrag upphört av annan orsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intill dess att valet av ordförande har prövats av regeringen, skall den&lt;br&gt;enligt första stycket utsedde ledamoten vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Aktiebolag och ekonomisk förening som erhållit tillstånd att driva&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag skall i sin firma använda ordet börs eller&lt;br&gt;clearing eller avledning därav eller utländsk form av ordet börs. Med&lt;br&gt;undantag av Stockholms fondbörs får annan inte i sin firma eller i övrigt&lt;br&gt;vid beteckning av verksamhet på värdepappersmarknaden använda något&lt;br&gt;av angivna uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs organisation och förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § För Stockholms fondbörs skall finnas en styrelse, som leder verk-&lt;br&gt;samheten och förvaltar fondbörsens angelägenheter. Den dagliga led-&lt;br&gt;ningen och förvaltningen av fondbörsen handhas av en börschef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Börsstyrelsen skall bestå av nio ledamöter. Börschefen skall vara&lt;br&gt;ledamot av styrelsen. Fyra ledamöter, däribland ordföranden och vice&lt;br&gt;ordföranden, utses av regeringen, en ledamot av Svenska handels-&lt;br&gt;kammareförbundet och Sveriges industriförbund gemensamt, två leda-&lt;br&gt;möter av medlemmarna av fondbörsen samt en ledamot av en oiganisa-&lt;br&gt;tion som tillvaratar de enskilda aktiespararnas intressen. Regeringen utser&lt;br&gt;den eller de organisationer som skall välja sistnämnd ledamot. Finnes ej&lt;br&gt;sådan organisation vid den tidpunkt då val skall ske utses ledamoten av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna skall finnas tre suppleanter. Som suppleant för börs-&lt;br&gt;chefen fungerar hans ställföreträdare. I övrigt utses en suppleant av&lt;br&gt;regeringen och en suppleant av de tre övriga intressegrupper som anges&lt;br&gt;i första stycket. Har ledamot utsetts på sätt som sägs i första stycket sista&lt;br&gt;meningen deltar ledamoten vid valet av suppleant i stället för organisation&lt;br&gt;som tillvaratar aktiespararnas intressen. Som suppleant för ledamot ut-&lt;br&gt;sedd av regeringen inträder den som regeringen utsett och som suppleant&lt;br&gt;för ledamot utsedd av övriga intressegrupper inträder den som dessa&lt;br&gt;gemensamt utsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker ej val enligt första eller andra stycket utser regeringen ledamot eller&lt;br&gt;suppleant som skulle ha utsetts genom sådant val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsens ledamöter och suppleanter för dem utses för tre kalen-&lt;br&gt;derår. Avgår någon i förtid, utses efterträdare för återstående tid. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller ej börschefen och hans ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer arvoden för ledamöter och suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Börsstyrelsen tillsätter och entledigar börschefen samt utser och&lt;br&gt;entledigar ställföreträdare för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tillsättande och entledigande av börschef samt ställföre-&lt;br&gt;trädare för honom skall ha biträtts av minst sex ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Börsstyrelsen kan uppdra åt ordföranden och börschefen att gemen-&lt;br&gt;samt, var för sig eller i förening med en eller flera av styrelsens leda-&lt;br&gt;möter avgöra ärende eller grupp av ärenden, som ej är av sådan vikt att&lt;br&gt;prövningen bör ankomma på styrelsen, samt fetta beslut i fråga som ej&lt;br&gt;tål uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Börsstyrelsen är beslutför med ordförande och minst fyra andra&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fettas med enkel röstövervikt, om ej annat följer av 14 eller&lt;br&gt;35 §. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Bestämmelserna om jäv i 11 och 12 §§ förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) skall tillämpas i fråga om ledamöterna av börsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § För granskning av fondbörsens räkenskaper samt börsstyrelsens och&lt;br&gt;börschefens förvaltning skall finnas två revisorer. Bankinspektionen utser&lt;br&gt;den ene revisorn, som skall vara auktoriserad, och medlemmarna av&lt;br&gt;fondbörsen den andre. Revisorernas uppdrag gäller ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje revisor skall utses en suppleant. Vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket om revisor skall gälla även suppleant för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börs- och clearingmedlem samt börs- och clearingombud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Till börsmedlem eller clearingmedlem får om inte annat följer av&lt;br&gt;andra stycket antas endast den som enligt fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1990:000) har tillstånd att driva fondkommissions- eller marknadsgarant-&lt;br&gt;rörelse och i övrigt är lämplig som börs- eller clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter regeringens eller enligt regeringens bemyndigande bankinspek-&lt;br&gt;tionens godkännande får till börs- eller clearingmedlem antas utländskt&lt;br&gt;företag som enligt lagen i det land där styrelsen har sitt säte äger rätt att&lt;br&gt;i det landet ansluta sig till en börs eller en clearingorganisation och som&lt;br&gt;i övrigt är lämpligt som börs- eller clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om medlemskap prövas av styrelsen för börsen eller clearing-&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Ett aktiebolag eller ett bankinstitut som enligt 3 § fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen (1990:000) erhållit tillstånd att driva fondkommissions- eller&lt;br&gt;marknadsgarantrörelse får ansluta sig till en utländsk officiell börs eller&lt;br&gt;en utländsk officiell clearingorganisation efter godkännande av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Återkallas börs- eller clearingmedlems tillstånd att driva fondkom-&lt;br&gt;missions- eller marknadsgarantrörelse, upphör medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas börs- eller clearingmedlems rätt till anslutning som avses i&lt;br&gt;19 § andra stycket upphör medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Som ombud för börsmedlem (börsombud) eller clearingmedlem&lt;br&gt;(clearingombud) får godkännas endast den som är fäst anställd hos med-&lt;br&gt;lemmen eller hos ett värdepappersförmedlarbolag och i övrigt är lämplig&lt;br&gt;för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsens eller clearingorganisationens styrelse bestämmer antalet börs-&lt;br&gt;ombud eller clearingombud för vaije medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om godkännande skall göras av börs- eller clearingmedlem-&lt;br&gt;men och prövas av styrelsen för börsen eller clearingorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Upphör en börs- eller clearingmedlems medlemskap förfäller sam-&lt;br&gt;tidigt godkännande för medlemmens ombud. Upphör ett ombuds anställ-&lt;br&gt;ning hos den medlem som har ansökt om hans godkännande, förfäller&lt;br&gt;detta godkännande. Ar ombudet anställd hos ett värdepappersförmedlar-&lt;br&gt;bolag och upphör anställningen där eller återkallar börs- eller clearing-&lt;br&gt;medlemmen hans fullmakt att företräda medlemmen som börs- eller&lt;br&gt;clearingombud förfäller hans godkännande som ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs- eller clearingmedlem skall omedelbart anmäla till börsen eller&lt;br&gt;clearingorganisationen när ett börs- eller clearingombuds anställning har&lt;br&gt;upphört eller när ett förut anmält förhållande annars har ändrats. Samma&lt;br&gt;anmälningsskyldighet gäller för ett värdepappersförmedlarbolag som har&lt;br&gt;någon anställd som uppträder som börs- eller clearingombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Styrelsen för en börs eller en clearingorganisation får ej meddela&lt;br&gt;beslut utan att sökanden eller annan som berörs av beslutet har beretts&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig över det som har tillförts ärendet genom annan än&lt;br&gt;honom själv, om beslutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avslag på ansökan om medlemskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upphörande av medlemskap utan ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillfällig avstängning av medlem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avslag på ansökan om godkännande som ombud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. återkallelse av godkännande som ombud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tillfällig avstängning av ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får dock meddela beslut utan att åtgärd enligt första stycket&lt;br&gt;har vidtagits, om åtgärden är uppenbart obehövlig eller om beslutet ej&lt;br&gt;kan uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Börs- eller clearingmedlem eller börs- eller clearingombud skall&lt;br&gt;lämna styrelsen för börsen eller clearingorganisationen de upplysningar&lt;br&gt;som styrelsen anser behövliga för att den skall kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Handel och information om marknadsläget vid en börs får ej avse&lt;br&gt;andra fondpapper än sådana som är inregistrerade vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel och information om marknadsläget vid en börs som avser andra&lt;br&gt;finansiella instrument än fondpapper får förekomma först efter beslut av&lt;br&gt;styrelsen för börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Beslut om inregistrering av fondpapper meddelas av styrelsen för&lt;br&gt;börsen efter skriftlig ansökan av utgivaren, om inte annat följer av 39 §.&lt;br&gt;Beslutet skall meddelas snarast och senast sex månader efter det att an-&lt;br&gt;sökningen inkom till börsen eller, om ansökningen kompletteras, senast&lt;br&gt;sex månader efter det att kompletteringen inkom till börsen. Meddelas&lt;br&gt;inte beslut inom angiven tid skall det anses som om ansökningen lämnats&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Vid prövning av fråga om inregistrering av fondpapper skall hän-&lt;br&gt;syn tas till utgivarens eller, om annan har trätt i hans ställe, dennes&lt;br&gt;ekonomiska ställning, marknadsförhållandena för det fondpapper som av-&lt;br&gt;ses och andra omständigheter av betydelse för en ändamålsenligt börs-&lt;br&gt;handel. För inregistrering skall vidare krävas en skriftlig utfästelse av&lt;br&gt;utgivaren eller den som har trätt i hans ställe att fortlöpande hålla börsen&lt;br&gt;informerad om verksamheten och att offentliggöra upplysningar om verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om inregistrering får ej avslås utan att sökanden har beretts&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig över det som har tillförts ärendet genom annan än&lt;br&gt;honom själv, om ej åtgärden är uppenbart obehövlig eller beslutet ej kan&lt;br&gt;uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om särskilda skäl föreligger får regeringen eller efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande bankinspektionen meddela föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;utgivare av fondpapper eller den som trätt i hans ställe att lämna in-&lt;br&gt;formation om verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Handel vid en börs får ske endast genom börsombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Marknadsläget för ett fondpapper eller ett annat finansiellt instru-&lt;br&gt;ment framgår av de köpanbud, säljanbud och betalkurser som förekom-&lt;br&gt;mer på eller som rapporteras till börsen. Information om marknadsläget&lt;br&gt;och omsättningsuppgifter offentliggörs omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § En börsmedlem skall i den ordning och omfattning som styrelsen&lt;br&gt;för börsen bestämmer omedelbart till börsen anmäla alla avslut som med-&lt;br&gt;lemmen vid eller utanför börsen har gjort för egen eller någon annans&lt;br&gt;räkning i fondpapper och andra finansiella instrument, som är föremål för&lt;br&gt;handel på börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för börsen bestämmer hur sådana anmälningar skall offent-&lt;br&gt;liggöras. Därvid får utelämnas anmälningar som skulle vara missvisande&lt;br&gt;eller utan väsentlig betydelse för en bedömning av marknadsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller också avslut som gjorts av ett fond-&lt;br&gt;kommissions- eller marknadsgarantbolag som inte är börsmedlem eller&lt;br&gt;av annat aktiebolag eller bankinstitut som erhållit tillstånd att driva&lt;br&gt;rörelse enligt fondkommissionslagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av anmälan som anges i första stycket skall framgå om avtalet rör&lt;br&gt;sådan försäljning eller sådant förvärv som anges 2 § 5 lagen (1990:000)&lt;br&gt;om handel med fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Styrelsen för en börs skall följa kursbildningen vid börsen och se&lt;br&gt;till att handeln sker under förhållanden som överensstämmer med denna&lt;br&gt;lag och annan författning samt med god affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Den som har utgivit fondpapper, vilket har inregistrerats vid&lt;br&gt;börsen, eller annan som har trätt i utgivarens ställe skall lämna styrelsen&lt;br&gt;för börsen de upplysningar som styrelsen anser behövliga för att den&lt;br&gt;skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Styrelsen för en börs får besluta om avregistrering av fondpapper,&lt;br&gt;om marknadsförhållandena eller annan liknande omständighet föranleder&lt;br&gt;det och det ej är olämpligt från allmän synpunkt. Börsstyrelsen kan även&lt;br&gt;i sådant fall förelägga utgivaren av ett fondpapper eller den som trätt i&lt;br&gt;hans ställe att vidta viss åtgärd. Därvid får börsstyrelsen i beslutet ange&lt;br&gt;att åtgärden skall vidtas vid påföljd av att avregistrering annars kan&lt;br&gt;komma att ske. Beslut om avregistrering eller föreläggande skall omedel-&lt;br&gt;bart offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avregistrering av fondpapper utan ansökan av utgivaren eller&lt;br&gt;av den som har trätt i hans ställe och om föreläggande skall ha biträtts&lt;br&gt;av minst två tredjedelar av styrelsens ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering enligt andra stycket eller föreläggande får ej beslutas&lt;br&gt;utan att utgivaren eller den som har trätt i hans ställe har beretts tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig över det som har tillförts ärendet genom annan än honom&lt;br&gt;själv, om ej åtgärden är uppenbart obehövlig eller beslutet ej kan&lt;br&gt;uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avregistrering och föreläggande i disciplinärende meddelas&lt;br&gt;föreskrifter i 75 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om inregistrering av fondpapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Annan utgivare av fondpapper än staten skall i samband med&lt;br&gt;ansökan om inregistrering offentliggöra en särskild redogörelse för sina&lt;br&gt;förhållanden (introduktionsprospekt). Om särskilda skäl föreligger och&lt;br&gt;förhållandena inte är sådana som sägs i andra stycket får styrelsen för&lt;br&gt;börsen medge undantag från denna skyldighet. Introduktionsprospektet&lt;br&gt;skall innehålla de uppgifter som skall anges i ett emissionsprospekt enligt&lt;br&gt;4 kap. 20-22 och 24 §§ aktiebolagslagen (1975:1385), om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket eller styrelsen för börsen bestämmer annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker en emission av fondpapper eller ämnar en aktieägare sälja&lt;br&gt;fondpapper under former som innebär att emissionsprospekt skall upp-&lt;br&gt;rättas enligt aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713) eller bankaktiebolagslagen (1987:618) i samband med en an-&lt;br&gt;sökan om inregistrering skall introduktionsprospektet dessutom innehålla&lt;br&gt;en presentation av underlaget för kursens bestämmande samt uppgift om&lt;br&gt;efter vilka principer fördelningen av fondpapperen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett introduktionsprospekt samt däri ingående revisionsberättelse får inte&lt;br&gt;offentliggöras förrän de blivit godkända av styrelsen för den börs där in-&lt;br&gt;registrering söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker emission eller utförsäljning av fondpapper enligt andra stycket får&lt;br&gt;styrelsen för börsen godkänna introduktionsprospektet endast om under-&lt;br&gt;laget för kursens bestämmande är sådant att investerarna kan göra en&lt;br&gt;tillfredsställande bedömning av erbjudandet och om de principer som&lt;br&gt;gäller för fördelningen av fondpapperen överensstämmer med god sed på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godkännande av emissionsprospekt i visst fäll meddelas föreskrifter&lt;br&gt;i 45 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Ansökan om inregistrering av aktier görs av styrelsen för det bolag&lt;br&gt;vars aktier inregistreringen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier i svenska aktiebolag skall till ansökan fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bevis att aktiekapitalet till fullo har betalats in,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter om aktiernas ungefärliga marknadsvärde och spridning&lt;br&gt;bland allmänheten samt en redogörelse för ägarförhållandena i fråga om&lt;br&gt;bolagets aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgifter om antalet fria aktier om bolaget utfärdat sådana aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. årsredovisningar och revisionsberättelser för de tre senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren, emissionsprospekt som har givits ut under denna tid samt del-&lt;br&gt;årsrapporter som avser tiden efter den senaste årsredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 4 gäller inte i fråga om aktier i bolag som inte är&lt;br&gt;avstämningsbolag som avses i 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;br&gt;Ett sådant bolag skall lämna uppgifter om aktienummer och aktiernas&lt;br&gt;fördelning på aktiebrev, nummer eller årtal för närmast förfällande&lt;br&gt;kupong och, om bolaget har utfärdat fria aktier, särskild uppgift om&lt;br&gt;numren på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får inregistrering ske även om sådana&lt;br&gt;handlingar som avses i andra stycket 5 kan företes endast för färre än tre&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § För inregistrering av aktier i utländska bolag gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs för aktier i svenska bolag. Bestämmelserna i 37 § gäller dock&lt;br&gt;endast i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Har aktierna i ett bolag inregistrerats vid en börs och ökas därefter&lt;br&gt;aktiekapitalet, får styrelsen för börsen utan ansökan besluta om in-&lt;br&gt;registrering av de aktier som svarar mot ökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far aktier inregistreras vid en börs utan&lt;br&gt;ansökan även i andra fåll än som anges i första stycket. Sådana beslut får&lt;br&gt;ej meddelas innan den som har givit ut aktierna eller den som har trätt&lt;br&gt;i hans ställe har beretts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Sådana emissionsbevis som grundas på innehav av inregistrerade&lt;br&gt;aktier anses som inregistrerade, om styrelsen för börsen inte bestämmer&lt;br&gt;annat. Detsamma gäller sådana interimsbevis enligt 3 kap. 5 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) som utfärdas i samband med konvertering enligt&lt;br&gt;5 kap. samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Ansökan om inregistrering av andelar i en aktiefond görs av styrel-&lt;br&gt;sen för det fondbolag som förvaltar aktiefonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillstånd av bankinspektionen att utöva aktiefondsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondbestämmelsema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter om fondandelarnas ungefärliga marknadsvärde och sprid-&lt;br&gt;ning bland allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kvartalsredogörelser, årsrapporter och revisionsberättelser för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktiefond, för vilken inte förs register över fondandelarna&lt;br&gt;skall utöver vad som sägs i andra stycket 1-4 till ansökningen även fogas&lt;br&gt;uppgifter om fondandelarnas fördelning på fondandelsbevis vid tiden för&lt;br&gt;ansökningen och om nummer eller årtal för närmast förfallande kupong&lt;br&gt;för fondandelsbevis med utdelningskuponger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får inregistrering ske även om sådana&lt;br&gt;handlingar som avses i andra stycket 4 kan företes for endast ett räken-&lt;br&gt;skapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Ansökan om inregistrering av obligationer görs av den som har&lt;br&gt;givit ut obligationerna eller den som har trätt i utgivarens ställe. Sådan&lt;br&gt;ansökan kan även göras av en börsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. emissionsprospekt som har givits ut med anledning av lånet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om totalbeloppet av de obligationer som ansökan gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om obligationernas spridning på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan avser obligationer som har givits ut av ett bolag vars&lt;br&gt;aktier inte är inregistrerade vid börsen, skall till ansökan fogas bolags-&lt;br&gt;ordningen och, om styrelsen för börsen inte finner särskilda omständig-&lt;br&gt;heter föranleda annat, årsredovisningar och revisionsberättelser för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren, sådana prospekt om emission av aktier och&lt;br&gt;obligationer som bolaget har givit ut under denna tid samt delårsrapporter&lt;br&gt;som avser tiden efter den senaste årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller i tillämpliga delar även för&lt;br&gt;andra fondpapper än som anges i första stycket eller i 37-41 §§ om dessa&lt;br&gt;är avsedda för allmän omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Inregistrering vid en börs får med undantag av vad som sägs i 44&lt;br&gt;§ ej ske av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i bolag vars samtliga aktier har ett marknadsvärde under-&lt;br&gt;stigande tio miljoner kronor eller, om marknadsvärdet av aktierna inte&lt;br&gt;kan uppskattas, vars balansomslutning för det senaste räkenskapsåret&lt;br&gt;understiger tio miljoner kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktier tillhörande emission som inte har blivit helt inbetald,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andelar i aktiefond, om aktiefondens värde är under fyra miljoner&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. obligationer eller andra fordringsrätter om det nominella beloppet av&lt;br&gt;det lån eller den del av lånet som inregistreringen avser understiger tio&lt;br&gt;miljoner kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. obligationer eller andra fordringsrätter om de som är ansvariga för&lt;br&gt;det lån fondpapperen avser inte har fullgjort sina förpliktelser i fråga om&lt;br&gt;fondpapperen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning, optionsrätt till nyteckning utan samband med skuldebrev&lt;br&gt;(teckningsoption) eller vinstandelsbevis som har givits ut av aktiebolag,&lt;br&gt;vars aktier inte är registrerade vid börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fondpapper vars utgivare eller den som trätt i hans ställe har inställt&lt;br&gt;sina betalningar, försatts i konkurs eller trätt i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fondpapper för vilka introduktionsprospekt utfärdats men ej godkänts&lt;br&gt;av styrelsen för börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. aktier som är spridda till allmänheten i mindre omfattning än som&lt;br&gt;motsvarar 25 procent av det tecknade aktiekapitalet för samtliga aktier av&lt;br&gt;samma slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de fondpapper som avses i första stycket 1, 3 och 4 lyder på&lt;br&gt;utländskt myntslag, skall valutan omräknas till svenska kronor enligt&lt;br&gt;växelkursen vid den tid då frågan om inregistrering avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Om särskilda skäl föreligger får inregistrering av fondpapper ske&lt;br&gt;vid en börs oaktat de krav som ställts upp i 43 § första stycket 1 eller 9&lt;br&gt;inte uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av emissionsprospekt i visst fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Ämnar en aktieägare sälja fondpapper som är inregistrerade vid en&lt;br&gt;börs under former som innebär att emissionsprospekt skall upprättas&lt;br&gt;enligt aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;eller bankaktiebolagslagen (1987:618) skall styrelsen för den börs där&lt;br&gt;fondpapperen är inregistrerade godkänna prospektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande som avses i första stycket får lämnas endast om&lt;br&gt;emissionsprospektet innehåller ett underlag för kursens bestämmande och&lt;br&gt;detta är sådant att investerarna kan göra en tillfredsställande bedömning&lt;br&gt;av erbjudandet och att det i prospektet anges de principer som skall gälla&lt;br&gt;för fördelningen av fondpapperen och dessa principer överensstämmer&lt;br&gt;med god sed på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Av Stockholms fondbörs kapital skall en miljon kronor avsättas till&lt;br&gt;en grundfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden får användas endast för att täcka förlust som har uppkommit&lt;br&gt;i fondbörsens verksamhet och som ej kan täckas av andra medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgår fonden under en miljon kronor, skall börsstyrelsen vidtaga&lt;br&gt;åtgärder som syftar till att den snarast åter uppgår till föreskrivet belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingorganisationens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § En clearingorganisation skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fortlöpande registrera de transaktioner som är föremål för clearing-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fortlöpande i handeln med optioner och terminer beräkna storleken&lt;br&gt;av de säkerheter som kunderna är skyldiga att ställa enligt 5 eller 8 §&lt;br&gt;lagen (1990:000) om handel med fondpapper och andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment och underrätta kunderna om deras skyldigheter samt kontrollera att&lt;br&gt;säkerheter ställs i föreskriven utsträckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ange hur antalet utestående kontrakt (öppna balansen) och omsätt-&lt;br&gt;ningen beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fortlöpande offentliggöra uppgifter om öppna balansen och om&lt;br&gt;omsättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fortlöpande övervaka att verksamheten bedrivs under förhållanden&lt;br&gt;som överensstämmer med denna lag, lagen (1990:000) om handel med&lt;br&gt;fondpapper och andra finansiella instrument och med god affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Clearingverksamhet vid en clearingorganisation får ske endast&lt;br&gt;genom clearingombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Styrelsen för en clearingorganisation skall se till att clearing-&lt;br&gt;organisationens ställning i handeln som köpare och säljare eller liknande&lt;br&gt;avtalspart är balanserad. Uppstår obalans skall styrelsen omedelbart vidta&lt;br&gt;åtgärder för att återställa jämvikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § En clearingoiganisation skall till kundernas skydd ha ett eget&lt;br&gt;kapital som motsvarar lägst fem procent av det sammanlagda behovet av&lt;br&gt;säkerhet för samtliga kunder under en dag beräknat genomsnittligt för&lt;br&gt;den senast förflutna sexmånadersperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det egna kapitalet lägre än vad som sägs i första stycket skall&lt;br&gt;clearingorganisationens styrelse snarast och senast inom ett år vidta åt-&lt;br&gt;gärder så att det egna kapitalet åter motsvarar det belopp som anges i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driver Stockholms fondbörs clearingverksamhet enligt denna lag, skall&lt;br&gt;fondbörsen avsätta medel i egna fonder eller disponera över garantier till&lt;br&gt;belopp som motsvarar vad som anges i första stycket. Uppgår inte egna&lt;br&gt;fonder eller erhållna garantier till angivet belopp skall börsstyrelsen&lt;br&gt;snarast och senast inom ett år vidta åtgärder så att egna fonder eller er-&lt;br&gt;hållna garantier åter motsvarar det belopp som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Om särskilda skäl föreligger får styrelsen för en börs besluta att&lt;br&gt;handel och information om marknadsläget vid börsen skall avbrytas i&lt;br&gt;fråga om fondpapper eller annat finansiellt instrument av visst slag&lt;br&gt;(börsstopp). Sådant beslut får ej gälla längre än som oundgängligen&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter styrelsen för en börs att avbryta handeln och informationen&lt;br&gt;om marknadsläget trots att särskilda skäl därtill föreligger får bankinspek-&lt;br&gt;tionen meddela beslut som avses i första stycket. Har handeln och in-&lt;br&gt;formationen om marknadsläget avbrutits genom sådant beslut ankommer&lt;br&gt;det på styrelsen för börsen att efter samråd med bankinspektionen besluta&lt;br&gt;om återupptagande av handel och information om marknadsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall omedelbart offentliggöra ett beslut om börsstopp eller&lt;br&gt;om återupptagande av handel och information om marknadsläget. Om så-&lt;br&gt;dant beslut skall styrelsen samtidigt underrätta bankinspektionen och dem&lt;br&gt;som har tillstånd att driva rörelse enligt fondkommissionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Om handeln och informationen om marknadsläget vid en börs&lt;br&gt;avbrutits genom beslut av börsens styrelse eller av bankinspektionen i&lt;br&gt;fråga om fondpapper eller annat finansiellt instrument av visst slag och&lt;br&gt;detta instrument utgör den underliggande tillgången för optioner eller&lt;br&gt;terminer som är föremål för börsverksamhet vid samma eller annan börs,&lt;br&gt;skall även handeln med och informationen om marknadsläget för dessa&lt;br&gt;optioner eller terminer omedelbart avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har handel och information om marknadsläget med optioner och ter-&lt;br&gt;miner avbrutits vid en börs, på grund av förhållande som anges i första&lt;br&gt;stycket, får handeln och informationen om marknadsläget återupptas först&lt;br&gt;när börshandeln i det underliggande fondpapperet eller finansiella instru-&lt;br&gt;mentet återupptagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får bankinspektionen medge undantag&lt;br&gt;från andra stycket. Sådant medgivande kan begränsas till viss tid och&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut enligt första - tredje styckena skall styrelsen för&lt;br&gt;börsen tillämpa 51 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstängning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § Under utomordentliga förhållanden får regeringen besluta att all&lt;br&gt;handel och information om marknadsläget vid en börs skall avbrytas. Ar&lt;br&gt;fara i dröjsmål får sådant beslut meddelas av styrelsen för en börs efter&lt;br&gt;medgivande av bankinspektionen. Styrelsens beslut får avse högst en&lt;br&gt;vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut enligt första stycket skall styrelsen för börsen&lt;br&gt;tillämpa 51 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Den som är eller har varit styrelseledamot, styrelsesuppleant eller&lt;br&gt;befattningshavare vid en börs eller en clearingoiganisation får ej obe-&lt;br&gt;hörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har&lt;br&gt;fått veta om annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot handel i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § Befattningshavare vid en börs eller en clearingoiganisation får inte&lt;br&gt;för egen räkning genom köp, byte eller därmed jämförligt fång förvärva&lt;br&gt;fondpapper eller förvärva eller sälja andra finansiella instrument annat än&lt;br&gt;för långsiktig förmögenhetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Den som avses i 54 § skall till börsen eller clearingorganisationen&lt;br&gt;ofördröjligen anmäla innehav av fondpapper och andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment och ändring i innehavet. Börsen och clearingorganisationen skall&lt;br&gt;föra förteckning över anmälningarna och hålla den tillgänglig för bank-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet enligt första stycket omfattar fondpapper och&lt;br&gt;andra finansiella instrument som ägs av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den anmälningsskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. make eller sambo till den anmälningsskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. juridisk person över vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande och i vilken den anmälningsskyldige eller någon som&lt;br&gt;avses i 2 eller 3 eller flera av dem tillsammans har en ägarandel, upp-&lt;br&gt;gående till tio procent eller mer av aktiekapitalet om den juridiska per-&lt;br&gt;sonen är ett aktiebolag eller av andelarna om den juridiska personen är&lt;br&gt;av annat slag eller ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio&lt;br&gt;procent eller mer av avkastningen eller röstandel, uppgående till tio&lt;br&gt;procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier om den juridiska per-&lt;br&gt;sonen är ett aktiebolag eller av röstetalet hos det högsta beslutande&lt;br&gt;oiganet om den juridiska personen är av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma innehav av ett&lt;br&gt;finansiellt instrument eller för ändring i innehavet, behöver anmälan&lt;br&gt;endast göras av en av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Styrelsen för en börs eller en clearingorganisation eller börschefen&lt;br&gt;hos Stockholms fondbörs eller verkställande direktören hos en annan börs&lt;br&gt;eller en clearingorganisation skall skyndsamt skriftligen erinra den som&lt;br&gt;avses i 55 § första stycket om hans anmälningsskyldighet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Börser och clearingorganisationer står under tillsyn av bankinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Bankinspektionen skall övervaka att verksamheten vid börser och&lt;br&gt;clearingorganisationer utövas i enlighet med denna lag och lagen&lt;br&gt;(1990:000) handel med fondpapper och andra finansiella instrument samt&lt;br&gt;med de föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa lagar. Inspek-&lt;br&gt;tionen skall vidare verka för att verksamheten vid börser och clearingor-&lt;br&gt;ganisationer sker på ett tillfredställande sätt och med uppmärksamhet&lt;br&gt;följa verksamheten i den mån det behövs för kännedom om förhållanden&lt;br&gt;som är av betydelse för en sund utveckling av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § Styrelsen for en börs eller en clearingorganisation skall hålla&lt;br&gt;protokoll och övriga handlingar tillgängliga för bankinspektionen.&lt;br&gt;Styrelsen skall även i övrigt lämna inspektionen de upplysningar om sin&lt;br&gt;verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspek-&lt;br&gt;tionen begär. Styrelsen är också skyldig att lämna inspektionen de&lt;br&gt;upplysningar som den begär om förhållanden som avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bankinspektionen anser det behövligt eller när regeringen beslutar&lt;br&gt;om det skall undersökning av en börs eller en clearingoiganisation äga&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Har styrelsen för en börs eller en clearingoiganisation fattat beslut&lt;br&gt;som strider mot denna lag eller lagen (1990:000) handel med fondpapper&lt;br&gt;och andra finansiella instrument eller mot föreskrift som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av någondera av dessa lagar, får bankinspektionen förbjuda att&lt;br&gt;beslutet verkställs. Har beslutet redan verkställts, får inspektionen&lt;br&gt;förelägga styrelsen att göra rättelse, om det kan ske. Inspektionen kan&lt;br&gt;även förelägga styrelsen för en börs eller en clearingoiganisation att&lt;br&gt;fullgöra skyldighet enligt denna lag eller lagen (1990:000) om handel&lt;br&gt;med fondpapper och andra finansiella instrument eller föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av någondera av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelar bankinspektionen förbud eller föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket får inspektionen utsätta vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Om särskilda skäl föreligger, får bankinspektionen kalla till&lt;br&gt;sammanträde med styrelsen för en börs eller en clearingoiganisation. Vid&lt;br&gt;sådana styrelsers sammanträden får företrädare för inspektionen närvara&lt;br&gt;och deltaga i överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Bankinspektionen skall förordna en revisor att med övriga revisorer&lt;br&gt;delta i revisionen av en annan börs än Stockholms fondbörs eller en&lt;br&gt;clearingoiganisation. Inspektionen kan när som helst återkalla sådant&lt;br&gt;förordnande och i stället utse ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen eller clearingorganisationen skall till revisor som förordnats&lt;br&gt;enligt första stycket utge ersättning med belopp som bankinspektionen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift för tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 § För att täcka kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag skall börser och clearingoiganisationer årligen betala&lt;br&gt;bidrag enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till rättegångskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om att börser och clearingoiganisationer skall&lt;br&gt;avsätta medel i sin verksamhet för att lämna bidrag till rättegångskostna-&lt;br&gt;der i mål om ersättning för skada som enskild person lidit på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter vid börser och clearingorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 § För att täcka kostnaden för Stockholms fondbörs verksamhet får&lt;br&gt;uttas avgifter av börsmedlemmar och dem vilkas fondpapper har in-&lt;br&gt;registrerats vid fondbörsen samt andra som använder sig av fondbörs-&lt;br&gt;ens tjänster i enlighet med de närmare föreskrifter börsstyrelsen med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om de avgifter som en annan börs än Stockholms&lt;br&gt;fondbörs eller en clearingoiganisation får uppbära för de tjänster som den&lt;br&gt;tillhandahåller enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 § Regeringen får återkalla tillståndet for en börs eller en clearing-&lt;br&gt;organisation om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den i sin verksamhet i väsentligt hänseende brutit mot denna lag&lt;br&gt;eller lagen (1990:000) om handel med fondpapper och andra finansiella&lt;br&gt;instrument eller mot föreskrift som meddelats med stöd av någondera av&lt;br&gt;dessa lagar eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det annars föreligger förhållanden som motverkar en sund utveckling&lt;br&gt;av börs- eller clearingverksamheten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de för tillstånd stadgade förutsättningarna inte längre är för handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om återkallelse skall regeringen ange vid vilken tidpunkt&lt;br&gt;verksamheten senast skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger förhållanden som sägs i första stycket får regeringen i stället&lt;br&gt;för att återkalla tillståndet meddela börsen eller clearingorganisationen&lt;br&gt;skriftlig erinran, om det kan antas att börsen eller clearingorganisationen&lt;br&gt;låter sig rättas därav. Skriftlig erinran får förenas med föreskrift om&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 § Föreligger annat missförhållande än som sägs i 68 § får regeringen&lt;br&gt;eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilt beslut&lt;br&gt;göra anmärkning om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 § Bankinspektionen får vid vite förelägga den som driver börs- eller&lt;br&gt;clearingverksamhet utan tillstånd att upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 § För prövning av disciplinärenden på värdepappersmarknadens&lt;br&gt;område finns en disciplinnämnd. Bestämmelser om nämndens verksamhet&lt;br&gt;finns i lagen (1990:000) om disciplinnämnd för värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en börs eller en clearingorganisation skall hos disciplin-&lt;br&gt;nämnden ansöka om nämndens prövning av alla vid börsen eller clearing-&lt;br&gt;organisationen förekommande disciplinärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 § Om en börs- eller en clearingmedlem genom att bryta mot denna&lt;br&gt;lag eller lagen (1990:000) om handel med fondpapper och andra finan-&lt;br&gt;siella instrument eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;någondera av dessa lagar eller på annat sätt visar sig olämplig som sådan&lt;br&gt;medlem får disciplinnämnden besluta att medlemskapet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger förhållanden som avses i första stycket men framstår ett&lt;br&gt;upphörande av medlemskapet som en alltför ingripande åtgärd och be-&lt;br&gt;döms en skriftlig erinran enligt fjärde stycket inte som en tillräcklig&lt;br&gt;åtgärd får disciplinnämnden under en tidsbegränsad period avstänga med-&lt;br&gt;lemmen från börsen eller clearingoiganisationen. Sådan avstängning får&lt;br&gt;inte avse längre tid än en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har medlemskap upphört på grund av diciplinnämndens beslut enligt&lt;br&gt;första stycket eller har medlemmen tillfälligt avstängts enligt andra styc-&lt;br&gt;ket får medlemmen ändock vidta åtgärd i förhållande till börsen eller&lt;br&gt;clearingorganisationen för att fullgöra ingångna avtal eller för att skydda&lt;br&gt;uppdragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger förhållande som avses i första stycket får disciplinnämnden&lt;br&gt;i stället för att fatta beslut enligt första eller andra stycket meddela&lt;br&gt;medlemmen skriftlig erinran, om det kan antagas att denne låter sig rättas&lt;br&gt;därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger missförhållande av mindre allvarlig beskaffenhet i fråga om&lt;br&gt;medlemmen eller dennes verksamhet får disciplinnämnden göra anmärk-&lt;br&gt;ning om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 § Disciplinnämnden får återkalla ett godkännande av ett börs- eller&lt;br&gt;clearingombud eller besluta om tidsbegränsad avstängning eller meddela&lt;br&gt;ombudet skriftlig erinran eller anmärkning i enlighet med vad som gäller&lt;br&gt;för börs- och clearingmedlem enligt 72 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 § Kan disciplinnämndens beslut i fråga om upphörande av medlems-&lt;br&gt;kap eller tillfällig avstängning av medlem eller återkallande av godkän-&lt;br&gt;nande av ombud eller tillfällig avstängning av ombud inte avvaktas, får&lt;br&gt;styrelsen för en börs eller en clearingorganisation fatta sådant beslut. I&lt;br&gt;sådant fall gäller bestämmelserna i 72 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall omedelbart underställas disciplinnämnden. Beslutet och&lt;br&gt;handlingarna i ärendet skall tillställas nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut enligt första stycket inte underställts disciplinnämnden senast&lt;br&gt;dagen efter det att beslutet fattades är beslutet utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 § Disciplinnämnden får besluta om avregistrering av fondpapper, om&lt;br&gt;utgivaren av fondpapperet eller den som trätt i hans ställe allvarligt&lt;br&gt;brustit i sina förpliktelser enligt lag eller avtal som gäller för in-&lt;br&gt;registreringen och det ej är olämpligt från allmän synpunkt. Disciplin-&lt;br&gt;nämnden kan i sådant fall i stället förelägga utgivaren eller den som trätt&lt;br&gt;i hans ställe att vidta viss åtgärd. Därvid får disciplinnämnden ange att&lt;br&gt;åtgärden skall vidtas vid påföljd av att avregistrering annars kan komma&lt;br&gt;att ske. Ar en så pass ingripande åtgärd som avregistrering inte behövlig&lt;br&gt;får disciplinnämnden i stället tilldela utgivaren eller den som trätt i hans&lt;br&gt;ställe en varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 § Disciplinnämnden prövar fråga om uttagande av vite eller annan&lt;br&gt;påföljd som angivits i avtal mellan börsen eller clearingorganisationen,&lt;br&gt;å den ena sidan, och utgivare av fondpapper eller börs- eller clearingme-&lt;br&gt;dlem, å den andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen. Inspektionens beslut skall gälla omedelbart, om inte regeringen&lt;br&gt;förordnar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 § Den som inte godtar ett beslut av styrelsen för en börs eller en&lt;br&gt;clearingorganisation får klandra beslutet genom att väcka talan mot börs-&lt;br&gt;en eller clearingorganisationen vid Stockholms tingsrätt inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag beslutet meddelades. Klandras inte beslutet inom denna tid&lt;br&gt;är rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 § Föreskrifter om hur disciplinnämndens beslut klandras finns i lagen&lt;br&gt;(1990:000) om disciplinnämnd på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 § Styrelseledamot eller befattningshavare hos en börs eller en&lt;br&gt;clearingorganisation som uppsåtligen eller av oaktsamhet genom oriktig&lt;br&gt;bokföring eller på annat sätt lämnar bankinspektionen felaktiga upplys-&lt;br&gt;ningar om verksamheten döms till böter eller fängelse i högst ett år. I&lt;br&gt;ringa fall döms ej till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 11 § döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 då lagen (1979:749) om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid ikraftträdandet driver börs- eller clearingverksamhet&lt;br&gt;och som senast en månad därefter till regeringen inkommer med ansök-&lt;br&gt;ning om tillstånd får fortsätta verksamheten under den tid ansökningen&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förekommer vid Stockholms fondbörs vid lagens ikraftträdande han-&lt;br&gt;del med ej inregistrerade fondpapper vilka noteras på en ej officiell&lt;br&gt;kurslista skall börsstyrelsen ha ansvar jämväl for denna handel på samma&lt;br&gt;sätt som gäller för inregistrerade fondpapper. Därvid skall bestämmelser-&lt;br&gt;na i 26 § första stycket, 29-35 §§, 51-53 §§, 66 § samt 71-79 §§ gälla&lt;br&gt;i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fondpapper som avses i 43 § första stycket 6 får inregistreras vid&lt;br&gt;Stockholms fondbörs om det utgivits av ett aktiebolag vars aktier om-&lt;br&gt;fettas av bestämmelsen under 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över värde-&lt;br&gt;pappersmarknadskommitténs betänkande SOU&lt;br&gt;1989:72 såvitt avser frågorna om regler för börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet och regler för aktiebolag&lt;br&gt;med allmänt spridda aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet — i de i rubriken angivna&lt;br&gt;frågorna — avgetts av Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, bank-&lt;br&gt;inspektionen (numera finansinspektionen), försäkringsinspektionen&lt;br&gt;(numera finansinspektionen), länsskattemyndigheten i Stockholms län,&lt;br&gt;konsumentverket, riksgäldskontoret, kommerskollegium, näringsfrihets-&lt;br&gt;ombudsmannen (NO), riksbanksfullmäktige, styrelsen för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs, allmänna pensionsfonden (l-3:e fondstyrelserna), allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden (2:a löntagarfondstyrelsen), Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen (numera&lt;br&gt;Sparbanksgruppen Aktiebolag), Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;br&gt;(numera Sveriges Föreningsbank, central föreningsbank), Sveriges Aktie-&lt;br&gt;sparares Riksförbund, Svenska OTC-föreningen, Fondbolagens förening,&lt;br&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund (numera Sveriges Försäkringsför-&lt;br&gt;bund), Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Revisors-&lt;br&gt;samfundet, Sveriges Finansanalytikers Förening, Aktiemarknadsnämnden,&lt;br&gt;Sveriges Industri förbund, Svenska Handelskammarförbundet, Småföretag-&lt;br&gt;ens Riksorganisation (numera Företagarnas Riksorganisation), Företagare-&lt;br&gt;förbundet (numera Företagarnas Riksorganisation), Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Stockholms&lt;br&gt;Optionsmarknad OM Fondkommission Aktiebolag (numera OM&lt;br&gt;Stockholm Aktiebolag), Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, Svensk Industriförening, Sveriges Advokatsam-&lt;br&gt;fund, Invik &amp;amp; Co Aktiebolag och Stockholms universitet, juridiska&lt;br&gt;fakulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund har&lt;br&gt;inkommit med ett gemensamt yttrande. Till detta har Fondbolagens&lt;br&gt;Förening och Finansbolagens Förening anslutit sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt yttrande har också avgetts av Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Svenska Handelskammarforbundet. Svenska Arbetsgivareföreningen har&lt;br&gt;instämt i detta yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Börs- och clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Övergripande synpunkter på förslaget till lag om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1.1.1 Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten instämmer i allt väsentligt i utredarnas synpunkter på vilka&lt;br&gt;grundläggande krav som bör ställas på börsverksamhet och anser även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övrigt att utredarnas förslag rörande börs- och clearingorganisationer&lt;br&gt;(avsnitt 6) förefaller väl genomtänkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad utredarna funnit måste det framdeles bedömas vara&lt;br&gt;ytterst olämpligt att börsstyrelsema upprätthåller såväl regelskapande som&lt;br&gt;utredande och rättsskipande funktioner. Hovrätten instämmer därför i för-&lt;br&gt;slaget att de administrativa beslutsfunktionerna skall ligga kvar hos börs-&lt;br&gt;styrelsema medan de disciplinära besluten skall flyttas över på ett annat&lt;br&gt;organ. Detta ställningstagande innebär dock, på sätt nedan utvecklas, inte&lt;br&gt;att domstolen i alla delar kan tillstyrka utredarnas forslag rörande dis-&lt;br&gt;ciplinnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten anser det vara en självklarhet att både börsstyrelsemas&lt;br&gt;administrativa beslut och disciplinbesluten skall kunna överklagas till&lt;br&gt;domstol. Vad gäller utredarnas förslag att båda slagen av beslut skall&lt;br&gt;klandras vid Stockholms tingsrätt är hovrätten tveksam både såvitt gäller&lt;br&gt;instansnivån som i vad mån överprövning av besluten verkligen kan anses&lt;br&gt;höra hemma hos allmän domstol. Ärendenas natur talar i stället närmast&lt;br&gt;för att besluten skall överprövas av förvaltningsdomstol och att kam-&lt;br&gt;marrätt är den lämpligaste instansen. Börsstyrelsens interimistiska&lt;br&gt;disciplinbeslut bör kunna inhiberas av disciplinnämnden och disciplin-&lt;br&gt;nämndens beslut av den domstol som överprövar disciplinnämndens be-&lt;br&gt;slut. Hovrätten efterlyser även en betydande precisering i överklagande-&lt;br&gt;regleringen. Dessutom är det hovrättens uppfattning att utredarnas förslag&lt;br&gt;rörande bidrag till rättegångskostnader för enskilda aktieägare är så vagt&lt;br&gt;att det är svårt att uttala annat än allmänna synpunkter på spörsmålet.&lt;br&gt;Slutligen avstyrker hovrätten att olaga börsverksamhet avkriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.2 Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK:s övergripande målsättning med den föreslagna regleringen är att&lt;br&gt;allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden skall upprätthållas.&lt;br&gt;För att nå detta mål har kommittén föreslagit ett regelsystem som är&lt;br&gt;applicerbart såväl på aktiemarknaden som på penning-och obligations-&lt;br&gt;marknaden. I betänkandet saknas emellertid en ordentlig analys av huru-&lt;br&gt;vida det finns behov av en sådan enhetlig och heltäckande lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har den uppfattningen att skyddsintressena på de&lt;br&gt;olika värdepappersmarknadema har olika karaktär och att regler för en&lt;br&gt;viss marknad bör införas först efter en noggrann behovsanalys. Någon&lt;br&gt;sådan har kommittén inte presterat och dess överväganden kretsar i högre&lt;br&gt;grad kring aktiemarknadsfrågor än runt förhållandena på penningmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att börja med bör göras klart vilka typer av risker som finns i olika&lt;br&gt;led på värdepappersmarknaden. Ett led där det uppstår risker är i sam-&lt;br&gt;band med likvid och leverans av värdepapper. Riskerna i denna hantering&lt;br&gt;har att göra med att köparen inte kan betala eller säljaren inte kan&lt;br&gt;leverera. Riskerna uppstår också i samband med förmedlingen av pengar&lt;br&gt;och värdepapper. Vad man här måste inrikta sina ansträngningar på är&lt;br&gt;rutiner och datasystem hos clearingorganisationer, fondkomissionärer,&lt;br&gt;marknadsgaranter m.fl. Det finns således ett intresse av att skapa ett&lt;br&gt;regelsystem som minimerar sådana risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett behov av konsumentskydd på värdepappersmarknad-&lt;br&gt;en. Detta är dock av en annan karaktär på penning-och obligations-&lt;br&gt;marknaden än vad den är på aktiemarknaden. Penning- och obligations-&lt;br&gt;marknaden är f.n. i princip en renodlad market-makermarknad bestående&lt;br&gt;av professionella aktörer och obligationer är definitionsmässigt mindre&lt;br&gt;riskfyllda än aktier. Utvecklingen på den marknaden kan dock komma att&lt;br&gt;gå dithän att karaktären på konsumentskyddsfrågor förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På aktiemarknaden placerar bl.a. privatpersoner sina pengar. I det&lt;br&gt;sammanhanget spelar marknadsplatserna en viktig roll. Till marknads-&lt;br&gt;platsens uppgifter hör att skapa en god genomlysning av handeln, att se&lt;br&gt;till att börsmedlemmama håller hög standard och att börsbolagen&lt;br&gt;offentliggör en adekvat och begriplig information om verksamheten.&lt;br&gt;VM K har dock inte klarat ut vilka problem som sammanhänger med&lt;br&gt;marknadsplatsen eller börsmedlemmamas beteende mot kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK har lagt ned stort arbete på att hitta en definition på börsverk-&lt;br&gt;samhet som täcker alla typer av finansiella instrument och utformat&lt;br&gt;regelsystemet därefter. Detta har medfört att intresset fokuserats på&lt;br&gt;marknadsplatsen. Utan en klarare analys av skyddsintressena synes detta&lt;br&gt;vara en ambition som skapat nya problem snarare än lösningar. På börs-&lt;br&gt;en hanteras varken betalningar eller leveranser och de som utför affärer&lt;br&gt;där är professionella aktörer. Risken för att den enskilde utsätts för&lt;br&gt;otillbörliga förfaranden där framstår inte som särskilt uttalad. Vidare&lt;br&gt;synes skyddsintresset inte vara lika starkt på alla börser. De risker som&lt;br&gt;uppstår för investerarna i själva börsverksamheten torde främst ligga i&lt;br&gt;möjligheten till att felaktig information sprids, att information inte ges&lt;br&gt;tillräckligt snabbt, att det görs felaffärer eller att någon utsätts för&lt;br&gt;otillbörlig behandling. Ett annat problem är det informationsövertag som&lt;br&gt;stora aktieägare ofta har jämfört med små aktieägare. Det torde ligga i&lt;br&gt;marknadsplatsens eget intresse att komma tillrätta med sådana problem.&lt;br&gt;Det är dock av stor vikt att börserna omfattas av ett allmänt förtroende&lt;br&gt;inom och utom landet vilket med nödvändighet kräver vissa regler om&lt;br&gt;marknadsplatsernas verksamhet och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupad diskussion kring dessa frågor bör föras i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet. Slutsatsen av en sådan diskussion kan bli att regel-&lt;br&gt;systemet - mer än vad kommittéförslaget ger uttryck för - bör vara an-&lt;br&gt;passat till arten av de skyddsintressen som uppträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På flera håll i betänkandet sägs att värdepappersmarknaden fyller en&lt;br&gt;viktig samhällsfunktion. Gentemot allmänheten har statsmakterna det&lt;br&gt;yttersta ansvaret för att olika verksamheter på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;bedrivs på grundval av en ändamålsenlig lagstiftning och att dessa&lt;br&gt;fungerar på ett sunt sätt. De typer av verksamheter som åsyftas är börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet samt de verksamheter som bedrivs av andra sär-&lt;br&gt;skilt auktoriserade företag. Liksom hittills kommer det att ligga på&lt;br&gt;bankinspektionen att tillse att laglighet, säkerhet och sundhet upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslagen tilldelas bankinspektionen många nya uppgifter, några&lt;br&gt;av helt annorlunda art än hittills. Detta leder till att bankinspektionen&lt;br&gt;måste få betydande resursförstärkning bl.a. genom rekrytering av per-&lt;br&gt;sonal med delvis ny och speciell kompetens. Även om så sker kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det att bli en krävande uppgift för inspektionen att ta på sig ett totalan-&lt;br&gt;svar för värdepappersmarknaden. Framför allt framstår övervakningen av&lt;br&gt;den alltmer omfattande gränsöverskridande handeln som en växande upp-&lt;br&gt;gift, som måste lösas genom ett väl utvecklat samarbete mellan tillsyns-&lt;br&gt;myndigheter i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i avsnitt 5.7 diskuterat rollfördelningen mellan olika&lt;br&gt;organ på marknaden och funnit att en ordning där övervakningen av&lt;br&gt;marknadens funktion fördelas mellan bankinspektionen, marknadsplatser-&lt;br&gt;na, disciplinnämnden och självreglering är att föredra. Bankinspektionen&lt;br&gt;delar den bedömningen och anser att kommittén nått en rimlig avvägning&lt;br&gt;mellan lagstiftning och självsanering samt i ansvarsfördelningen. Det är&lt;br&gt;mot bakgrund härav av vikt att det i förarbetena till den kommande lag-&lt;br&gt;stiftningen framhålls att ansvaret för värdepappersmarknaden är fördelat&lt;br&gt;på flera organ och också på de olika intressenterna på marknaden. Det&lt;br&gt;effektivaste sättet att skapa en värdepappersmarknad med ordning, sund-&lt;br&gt;het och väl utvecklad etik är att aktörerna själva aktivt deltar i utform-&lt;br&gt;ningen av regler och rekommendationer som skall gälla på marknaden.&lt;br&gt;Aven detta bör få en framskjuten plats när de öveigripande principerna&lt;br&gt;för lagstiftningsarbetet redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.3 Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller etiken på värdepappersmarknaden delar kollegiet i princip&lt;br&gt;kommitténs uppfattning att självreglering är en viktig och nödvändig&lt;br&gt;komponent i utvecklingen av ett effektivt och förtroendeskapande regel-&lt;br&gt;verk. Kollegiet ser dock en risk i mängden av självreglerande aktörer och&lt;br&gt;organisationer, som kan göra att de etiska regler som skapas får alltför&lt;br&gt;skiftande innehåll eller rentav blir motstridiga. En sådan utveckling skulle&lt;br&gt;kunna skapa problem för den disciplinnämnd som föreslås svara för ut-&lt;br&gt;tolkningen av marknadsplatsernas olika regelverk genom beslut i enskilda&lt;br&gt;sanktionsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självregleringen bör enligt kollegiets mening ske i samråd med något&lt;br&gt;slags samordnande organ. Bankinspektionens övervakande uppgift kan&lt;br&gt;möjligen förenas med en sådan samordnande roll. I annat fåll bör&lt;br&gt;marknaden skapa ett eget organ med denna roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.4 Näringsfrihetsombudsmannen NO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO har i och för sig inga invändningar mot de allmänna förutsättningar&lt;br&gt;som kommittén uppställer för börsverksamhet i avsnittet 6.2.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO kan emellertid inte instämma i en del av de slutsatser som&lt;br&gt;kommittén kommer fram till i det följande resonemanget. Kommittén&lt;br&gt;anser att neutraliteten hos en privatägd börs som saknar de offentliga&lt;br&gt;rättsliga inslagen i Stockholms fondbörs alltid kan ifrågasättas från&lt;br&gt;allmänna utgångspunkter. Vidare anser kommittén att man utifrån&lt;br&gt;neutralitetskravet från principiella utgångspunkter kan ifrågasätta om en&lt;br&gt;börs skall få drivas i vinstsyfte. Med avgifternas storlek för ögonen anser&lt;br&gt;kommittén att ett monopol av offentligrättslig karaktär allmänt sett torde&lt;br&gt;vara att föredra framför ett faktiskt privat monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO anser att det väsentligaste från allmän synpunkt måste vara att Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;skapa ett konkurrensneutralt regelsystem som tillgodoser de skyddsintres- Bilaga 3&lt;br&gt;sen som finns i sammanhanget (avsnitt 6.2.4.5). Tillsyn och insyn från&lt;br&gt;det allmännas sida är också väl motiverat. NO tillstyrker därför i princip&lt;br&gt;förslagen att införa en ramlagstiftning för börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;och att ställa dem som bedriver sådan verksamhet under bankinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.5 Riksbanksfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén har haft i uppdrag att göra en översyn&lt;br&gt;av regler och tillsyn på den svenska värdepappersmarknaden. De&lt;br&gt;viktigaste förändringar som föreslås är att fondkommissionäremas&lt;br&gt;möjlighet att hålla handelslager vidgas, i syfte att underlätta marknads-&lt;br&gt;garanthandel i aktier, och att blankning blir tillåten. Kommittén föreslår&lt;br&gt;att det formella börsmonopolet skall avskaffas, men detta är inte avsett&lt;br&gt;att leda till några förändringar. Även i övrigt innebär betänkandet att&lt;br&gt;huvuddragen i nuvarande system kommer att bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna ta ställning till i vilken utsträckning värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den är i behov av särskild reglering och hur en sådan bör utformas är det&lt;br&gt;nödvändigt att klargöra vilka de grundläggande skyddsintressena är och&lt;br&gt;vilka typer av risker som finns i olika led på marknaden. Kommitténs&lt;br&gt;analys av dessa frågor är emellertid så allmänt hållen att den inte ger&lt;br&gt;någon ledning för en sådan bedömning. Begrepp som skydd mot otill-&lt;br&gt;börliga risker, kapitalskyddsintressen etc. används återkommande, men&lt;br&gt;definieras aldrig klart. Det förklaras heller inte hur dessa skydds-&lt;br&gt;mtressen förhåller sig till bevarandet av &amp;quot;allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknadema&amp;quot;, vilket är kommitténs främsta mål med det&lt;br&gt;regel- och tillsynssystem som föreslås. Fullmäktige har därför funnit det&lt;br&gt;nödvändigt att komplettera kommitténs beskrivning och analys i detta&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadens funktion och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden har i grunden samma samhällsekonomiska&lt;br&gt;funktion som andra delar av det finansiella systemet, t.ex. banker och&lt;br&gt;försäkringsbolag, d.v.s. att omfördela sparande och risk. Det innebär&lt;br&gt;emellertid inte att skyddsintressena i alla delar av det finansiella systemet&lt;br&gt;är av samma slag och omfattning. Verksamheterna skiljer sig åt vad&lt;br&gt;gäller både funktionssätt och organisatorisk struktur, vilket har betydelse&lt;br&gt;för behovet av regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande skillnad mellan värdepappershandel och bank- och&lt;br&gt;försäkringsverksamhet är förekomsten av andrahandsmarknader. Genom&lt;br&gt;att värdepapper är överlåtelsebara kan en långivare eller aktieägare&lt;br&gt;förvandla sin tillgång till reda pengar genom att sälja den på en andra-&lt;br&gt;handsmarknad utan att det påverkar låntagaren (emittenten) på något sätt.&lt;br&gt;Andrahandsmarknader producerar härigenom likviditet, vilket innebär att&lt;br&gt;sparande och risk kan omfördelas mer effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrahandsmarknader producerar också information. De priser som &amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registreras kan i princip antas spegla all relevant information om de &amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlade tillgångarna. Detta minskar riskerna för alla deltagare i handeln.&lt;br&gt;De får en (i viss mening) objektiv värdering av sina tillgångar genom&lt;br&gt;att de kan observera marknadspriset. Därmed löper de mindre risk att&lt;br&gt;sälja eller köpa till ett ogynnsamt pris. Prisinformationen spelar också en&lt;br&gt;viktig roll för allokeringen av resurserna i ekonomin, genom att den&lt;br&gt;speglar vilka verksamheter som är mest lönsamma och gör det lättare&lt;br&gt;för dessa att dra till sig kapital. Existensen av andrahandsmarknader kan&lt;br&gt;således antas öka effektiviteten i fördelningen av det tillgängliga sparan-&lt;br&gt;det mellan olika användningsområden. Även effektiviteten i enskilda&lt;br&gt;verksamheter kan påverkas av den fortlöpande övervakning och värdering&lt;br&gt;som t.ex. företagsledningen i ett börsnoterat företag utsätts för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två huvuduppgifterna för andrahandsmarknaden, produktion av lik-&lt;br&gt;viditet och information, är i allmänhet inte samlade i en funktion utan&lt;br&gt;fördelade på flera olika typer av aktörer. Marknadsplatsen, om den har&lt;br&gt;formen av en börs, producerar information om kurser och avslut, samt&lt;br&gt;tillhandahåller ett system av regler och rutiner för handelns genomföran-&lt;br&gt;de. Själva handeln bedrivs av mäklare, vilka bara förmedlar affärer,&lt;br&gt;föndkommissionärer, vilka handlar i eget namn för kunders räkning, samt&lt;br&gt;marknadsgaranter, vilka gör egna affärer direkt med kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vissa marknader finns organisationer som hanterar avräkning, s.k.&lt;br&gt;clearing och settlement, ofta i integrerade system. Clearing syftar till att&lt;br&gt;redovisa genomförda transaktioner och kvitta ömsesidiga fordringar&lt;br&gt;mellan olika aktörer. Clearingorganisationen har också i många fall an-&lt;br&gt;svaret för att samtliga avtal uppfylls genom att gå in som motpart gente-&lt;br&gt;mot både köpare och säljare i den ursprungliga transaktionen. Settlement&lt;br&gt;avser det faktiska fullgörandet av transaktionen, dvs. leverans av värde-&lt;br&gt;papper i utbyte mot betalning. Information om avslut kan uppsamlas i&lt;br&gt;dessa system och spridas, t.ex. via elektroniska informationsnät. Börs-&lt;br&gt;handel är således inte en förutsättning för snabb och tillförlitlig informa-&lt;br&gt;tionsspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av marknaderna finns dessutom olika typer av servicefunk-&lt;br&gt;tioner, t.ex. portfölj förvaltare och placeringsrådgivare, vilka tillhanda-&lt;br&gt;håller tjänster som underlättar för den enskilde att använda sig av värde-&lt;br&gt;pappers marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vissa marknader saknas det en central marknadsplats eller börs.&lt;br&gt;Handels- och informationssystemen är skilda åt och saknar en fast&lt;br&gt;organisatorisk eller juridisk form. Informationssystemet är visserligen&lt;br&gt;ofta knutet till en viss organisation, men handelssystemet består i&lt;br&gt;allmänhet bara i en mer eller mindre bindande överenskommelse mellan&lt;br&gt;ett antal marknadsgaranter. Ett exempel på en sådan &amp;quot;market maker&amp;quot;mar-&lt;br&gt;knad är den svenska penning- och obligationsmarknaden. Den institu-&lt;br&gt;tionella strukturen varierar således och därmed också det sätt på vilket&lt;br&gt;marknaden löser sina uppgifter. Vilken som är den mest effektiva lös-&lt;br&gt;ningen beror på förhållanden som handelns omfattning, tillgångarnas&lt;br&gt;egenskaper etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden omfattar således en rad funktioner och aktörer Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;som av naturliga skäl saknas inom bank- och försäkringsverksamhet, där Bilaga 3&lt;br&gt;långivaren (inlåningskunden) står i direkt kontakt med låntagaren (bank-&lt;br&gt;en). Det gör att skyddsintressena i viktiga avseenden är av en annan&lt;br&gt;karaktär och omfattning, vilket även innebär att regleringen av värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden kan ha en annan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsintressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsintressen på värdepappersmarknaden uppstår först och främst i&lt;br&gt;sådan verksamhet som är kopplad till likvidhantering och ansvar för&lt;br&gt;leverans och hantering av värdepapper, dvs. där det uppstår kapitalrisker&lt;br&gt;och betalningar eller värdepapper kan komma på villovägar. Det gäller&lt;br&gt;clearing-, settlement- och fondkommissionsverksamhet, liksom sådan&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av bl. a. marknadsgaranter och portfölj förvaltare.&lt;br&gt;Sett ur detta perspektiv framstår emellertid inte själva marknadsplatsen&lt;br&gt;som särskilt intressant, då där varken hanteras betalningar eller värdepap-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearing- och settlementverksamhet intar en särställning bland dessa&lt;br&gt;funktioner, eftersom den knyter samman ett stort antal aktörer i ett&lt;br&gt;system och hanterar de verkliga transaktionerna, dvs. betalning och&lt;br&gt;leverans. Det innebär att det finns en potentiell risk för att störningar,&lt;br&gt;t.ex. orsakade av att några aktörer drabbas av betalningssvårigheter,&lt;br&gt;fortplantar sig i systemet så att det kollapsar och marknaden lamslås.&lt;br&gt;Detta skulle i sin tur kunna orsaka störningar i resten av ekonomin, t.ex.&lt;br&gt;genom att påfrestningar på enskilda aktörer, i synnerhet om det är banker&lt;br&gt;som råkar i likviditetsproblem, sprider sig till betalningssystemet, som&lt;br&gt;i sin tur spelar en avgörande roll för hela ekonomins förmåga att&lt;br&gt;fungera. Det finns därför ett samhällsintresse i att skapa skydd kring&lt;br&gt;clearing- och settlementverksamhet - ett systemskydd - genom en regle-&lt;br&gt;ring som reducerar riskerna för allvarliga problem av detta slag. Den här&lt;br&gt;typen av överväganden ligger för övrigt också bakom det direkta skyddet&lt;br&gt;av bankernas insättare, vilket således också kan betraktas som ett system-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller andra verksamheter är det svårt att identifiera något motsvar-&lt;br&gt;ande behov av systemskydd. Däremot kan det finnas motiv för konsu-&lt;br&gt;mentskydd - skydd för enskilda placerare, företrädesvis sådana med&lt;br&gt;begränsade resurser till självständiga riskbedömningar - som minskar&lt;br&gt;riskerna för kapitalförluster, t.ex. till följd av bedrägligt förfärande från&lt;br&gt;mellanhänders eller andra aktörers sida. Det kan därför ligga i samhällets&lt;br&gt;intresse att, som på andra varu- och tjänsteområden, stärka konsumenter-&lt;br&gt;nas (investerarnas) ställning, t.ex. genom reglering och tillsyn av mellan-&lt;br&gt;händernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentskydd som är kopplat till transaktioner på andrahands-&lt;br&gt;marknaden saknar motsvarighet inom bank- och försäkringsverksamhet,&lt;br&gt;där som tidigare nämnts banken eller försäkringsbolaget motsvaras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emittenten på en värdepappersmarknad. Det konsumentskydd som finns&lt;br&gt;i dessa verksamheter är kopplat till själva placeringen, dvs. ett inlånings-&lt;br&gt;konto eller en försäkringsfordran. Genom regleringar, bl.a. i form av&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler, begränsas riskerna för att motparten inte skall&lt;br&gt;klara av att uppfylla sina åtaganden enligt det ingångna kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande typ av konsumentskydd på värdepappersmarknaden skulle&lt;br&gt;innebära att man försökte begränsa emittentemas risktagande. Det är&lt;br&gt;emellertid knappast tänkbart, särskilt inte på aktiemarknaden, av det&lt;br&gt;enkla skälet att det inte är möjligt att garantera värdet på en aktie.&lt;br&gt;Aktiekapitalets roll är att fungera som buffert, dvs. bära eventuella för-&lt;br&gt;luster och skydda övriga fordringsägare. Det är sannolikt inte möjligt&lt;br&gt;att påverka företagens risktagande inom ramen för en reglering av värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Det vore heller inte ändamålsenligt, då en av&lt;br&gt;marknadens grundläggande funktioner är att hantera och omfördela de&lt;br&gt;risker som oundvikligen uppstår i alla former av ekonomisk verksamhet.&lt;br&gt;Ytterst kan sådana risker endast elimineras genom att verksamheten&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan däremot tänka sig offentliga ingrepp i syfte att förbättra&lt;br&gt;informationen om de risker som är förknippade med t.ex. börsnoterade&lt;br&gt;företags verksamhet. Det kan ske genom att kontrollera de företag som&lt;br&gt;börsnoteras och ålägga den vissa krav på information till allmänheten.&lt;br&gt;Det är emellertid oklart i vilken utsträckning denna typ av ingrepp&lt;br&gt;särskilt gynnar mindre placerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är möjligt att gå ett steg längre och ifrågasätta om det egentligen&lt;br&gt;finns några skäl för den här typen av konsumentskydd på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Det existerande konsumentskyddet inom bank- och försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet, dvs. regler som går utöver skyddet av betalningssystem-&lt;br&gt;et, är i hög grad betingat av att konsumenten av praktiska skäl är&lt;br&gt;hänvisad till en eller ett fåtal motparter. Det är exempelvis inte ändamåls-&lt;br&gt;enligt att ha konton i ett stort antal olika banker trots att detta minskar&lt;br&gt;risken för att drabbas om en bank skulle gå i konkurs. Några sådana&lt;br&gt;begränsningar existerar inte på värdepappersmarknaden. Placerarna kan&lt;br&gt;sprida sina risker, antingen direkt genom att köpa andelar i ett flertal&lt;br&gt;företag eller, vilket är enklare och billigare för en investerare med litet&lt;br&gt;kapital, köpa andelar i en väldiversifierad värdepappersfond, t.ex. en&lt;br&gt;allemansfond eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan trots detta ligga i samhällets intresse att motverka att mindre&lt;br&gt;placerare riskerar sina tillgångar genom att placera i värdepapper som är&lt;br&gt;förenade med stora och för placerarna okända kapitalrisker. Alla&lt;br&gt;investerare väljer inte att hålla väl diversifierade portföljer och i den mån&lt;br&gt;även dessa skall skyddas kan exempelvis en granskning av emittentema&lt;br&gt;vara ändamålsenlig. Marknadsplatserna spelar en viktig roll i detta&lt;br&gt;sammanhang genom att de krav de ställer upp för börsregistrering eller&lt;br&gt;motsvarande ger en form av &amp;quot;typgodkännande&amp;quot; av emittentema. Offentlig&lt;br&gt;tillsyn kan här spela en roll genom att försöka se till att dessa krav inte&lt;br&gt;sätts så lågt att allmänheten, trots att den vänder sig till en etablerad&lt;br&gt;marknadsplats, riskerar att köpa aktier i mindre stabila företag. Det finns&lt;br&gt;dock inte några starka skäl för att anslutningskraven skulle behöva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleras genom lagstiftning. Det ligger i marknadsplatsens eget intresse&lt;br&gt;att inte släppa in företag vars dåliga anseende kan smitta av sig på&lt;br&gt;marknaden i dess helhet, dvs. detta kan i första hand lösas med själv-&lt;br&gt;reglering inom ramen för den allmänna tillsynen av marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa resonemang väcker svåra principiella frågor som rör vilket&lt;br&gt;ansvar den enskilde kan förväntas ta för sina beslut på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna och i vad mån statsmakterna skall försöka förhindra&lt;br&gt;placerarna att ta risker. En rimlig utgångspunkt kan här vara att det bör&lt;br&gt;ställas någorlunda tillförlitliga alternativ till förfogande för investerare&lt;br&gt;med begränsade resurser att göra självständiga riskbedömningar. Ett&lt;br&gt;exempel är att aktier noterade på en viss börs skall kunna uppfattas som&lt;br&gt;typgodkända, i meningen att de uppfyller vissa minimikrav. Däremot är&lt;br&gt;det knappast vare sig möjligt eller ändamålsenligt att utsträcka dessa&lt;br&gt;ambitioner till alla typer av värdepapper. Långtgående regler kan hämma&lt;br&gt;marknadernas funktionsduglighet genom att professionella aktörer, vilka&lt;br&gt;väl klarar att hantera eventuella risker, väljer att söka sig bort från&lt;br&gt;handeln. Möjlighet att handla på t.ex. utländska börser finns även för&lt;br&gt;oinformerade investerare, varför regler för den inhemska handeln ändå&lt;br&gt;inte är tillräckliga för att hindra dessa från att ta &amp;quot;otillbörliga&amp;quot; risker. Det&lt;br&gt;går inte att komma ifrån att detaljerade regler, även om de införs i det&lt;br&gt;vällovliga syftet att skydda enskilda investerare, kan försämra&lt;br&gt;marknadernas förmåga att hantera sina samhällsekonomiskt viktiga upp-&lt;br&gt;gifter. Det är därför nödvändigt att i hanteringen av dessa frågor göra&lt;br&gt;avvägningar som både principiellt och praktiskt kan vara nog så svåra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen har hittills i huvudsak utgått från att skyddsintressena i&lt;br&gt;handeln med olika typer av värdepapper är i stort sett desamma. Så är&lt;br&gt;emellertid inte fallet. Man kan t.ex. peka på att behovet av konsument-&lt;br&gt;skydd är svagare på penning- och obligationsmarknaden än på aktie-&lt;br&gt;marknaden, eftersom de mindre placerarna i mycket liten utsträckning&lt;br&gt;direkt agerar på dessa marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligationer och liknande värdepapper är också per definition mindre&lt;br&gt;riskfyllda än aktier genom att de har ett fixerat nominellt slutvärde.&lt;br&gt;Riskerna i räntebärande värdepapper är i huvudsak förknippade med för-&lt;br&gt;ändringar i det allmänna ränteläget. Det gäller i synnerhet statspapper.&lt;br&gt;Information om de faktorer som styr ränteutvecklingen kan antas vara väl&lt;br&gt;spridd och är av en helt annan karaktär än då det gäller utvecklingen av&lt;br&gt;t.ex. ett enskilt företag. Riskerna för att placerare på räntemarknadema&lt;br&gt;ska bli missledda p.g.a. medvetet snedvriden information är uppenbarlig-&lt;br&gt;en långt mindre än på aktiemarknaden. Detta innebär sammantaget att&lt;br&gt;motiven för konsumentskydd på penning- och obligationsmarknaden är&lt;br&gt;avsevärt svagare än på aktiemarknaden. Detta bör rimligen tillåtas av-&lt;br&gt;spegla sig i de regelsystem som tillämpas på olika delar av värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatserna av denna diskussion om skyddsintressen på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden kan sammanfattas i tre punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första är skyddsintressena på värdepappersmarknaden av en&lt;br&gt;annan karaktär än i bank- och försäkringsverksamhet och i flera avseende&lt;br&gt;av lägre samhällsekonomisk dignitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra är skyddsintressena i första hand knutna till verksamhet&lt;br&gt;som ansvarar för betalningar och hantering av värdepapper, där risk for&lt;br&gt;bedrägeri eller annan otillbörlig behandling uppstår. Intresset kommer&lt;br&gt;därmed att koncentreras på clearing- och settlementverksamhet, där det&lt;br&gt;även finns ett systemskyddsintresse, och mellanhänder av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje gäller skyddsintressena vid sidan av clearing och settle-&lt;br&gt;ment i allt väsentligt konsumentskydd. Behovet av ett sådant är kon-&lt;br&gt;centrerat till aktiemarknaden genom att det i första hand är där som för&lt;br&gt;den enskilde placeraren svårtillgänglig och svårtolkad information har&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktiges bedömning har kommittén överbetonat vikten av ett&lt;br&gt;generellt konsumentskydd på värdepappersmarknadema. I synnerhet&lt;br&gt;gäller detta de problem som kan uppstå på marknadsplatsen/börsen. Som&lt;br&gt;framgår i det föregående är riskerna för att konsumenterna ska råka illa&lt;br&gt;ut just i detta led relativt små, då varken tillgångar hanteras eller&lt;br&gt;betalningar sker via börsen. Vidare är det nödvändigt att göra skillnad&lt;br&gt;mellan marknadsplatser för olika typer av instrument då de ger upphov&lt;br&gt;till skilda problem för den enskilde investeraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta medför att kommitténs ansträngningar att finna en heltäckande&lt;br&gt;definition av börsverksamhet inom vars ram alla typer av organiserad&lt;br&gt;värdepappershandel skall kunna regleras på ett likartat sätt framstår som&lt;br&gt;omotiverade. Den föreslagna börsdefinitionen leder dessutom till svåra&lt;br&gt;gränsdragningsproblem, inte minst beträffande handeln i räntebärande&lt;br&gt;värdepapper. Eftersom denna marknad genom sin roll i genomförandet&lt;br&gt;av penningpolitiken har stor betydelse för riksbanken, kommer full-&lt;br&gt;mäktige att diskutera dessa problem närmare i avsnitt 4 nedan. Det bör&lt;br&gt;dessutom påpekas att den av kommittén föreslagna börsdefinitionen inte&lt;br&gt;har någon motsvarighet inom EG, där det inte finns någon ambition att&lt;br&gt;samordna lagstiftningen på hela värdepappersområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan fullmäktige inte ansluta sig till kommitténs&lt;br&gt;förslag att skapa en generell lagstiftning för alla former av värdepappers-&lt;br&gt;handel. Regel- och tillsynssystem bör anpassas till arten av de skydds-&lt;br&gt;intressen som uppträder. Fullmäktige delar i och för sig kommitténs upp-&lt;br&gt;fattning att aktiemarknaden intar en särställning och att särskilda åtgärder&lt;br&gt;på detta område är motiverade. Dock krävs även inom aktiehandeln en&lt;br&gt;analys av var i systemet konsumenternas intressen kan antas vara mest&lt;br&gt;hotade. Fullmäktige har i sitt yttrande endast kunnat ta upp några&lt;br&gt;övergripande frågor. Det är beklagligt att kommitténs betänkande inte&lt;br&gt;innehåller en mer precis analys av dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.6 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste decennierna har de svenska finansiella marknaderna&lt;br&gt;genomgått en betydande omvandling, som drivits fram av bl.a. en långt-&lt;br&gt;gående avreglering. Från att ha varit starkt reglerad av lagstiftning och&lt;br&gt;andra regelverk har den svenska finanssektom utvecklats till att bli i&lt;br&gt;huvudsak marknadsstyrd. Detta har under 1980-talet öppnat väg för nya&lt;br&gt;marknader for penningmarknadsinstrument, optioner och terminer samt&lt;br&gt;utgjort en av förutsättningarna för den påtagliga aktiveringen av aktie-&lt;br&gt;marknaden som beskrivits av VMK. Sedan valutaregleringen successivt&lt;br&gt;avskaffats, har Sverige närmat sig en frihandelssituation också på det&lt;br&gt;finansiella området. Detta har givit svenskar större möjligheter att placera&lt;br&gt;i utlandet men också ökat tillgången av utländskt kapital i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt börsstyrelsens bedömning kommer lagstiftningen i många länder&lt;br&gt;att förändras i syfte att underlätta fria kapitalrörelser och fri konkurrens&lt;br&gt;för finansiella tjänster. Av särskild betydelse är det omfettande har-&lt;br&gt;moniserings- och integrationsarbete som pågår inom de europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna (EG) och som syftar till att integrera medlemsländernas&lt;br&gt;finansiella marknader. Målet för EGs inre marknad är att skapa möjlig-&lt;br&gt;het, oavsett medlemsland, till fria kapitalrörelser, fritt finansiellt&lt;br&gt;tjänsteutbyte och konkurrens på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uttalad målsättning från den svenska riksdagen att även&lt;br&gt;Sverige - tillsammans med övriga EFTA-länder - skall delta i detta&lt;br&gt;integrationsarbete med sikte på att även vårt land skall nå en del av den&lt;br&gt;&amp;quot;nya ekonomiska sfär&amp;quot; i Europa inom vilken bl.a. kapital och finansiella&lt;br&gt;tjänster skall få röra sig fritt utan nationella begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna bakgrunden skapar nya förutsättningar - och därmed&lt;br&gt;också nya hot och möjligheter - för de svenska värdepappersmarknader-&lt;br&gt;na. Svensk värdepappershandel och börsverksamhet måste ges institu-&lt;br&gt;tionella förutsättningar att anpassa sig till den nya miljön. Av avgörande&lt;br&gt;betydelse blir att värdepappershandeln i Sverige kan bedrivas i lämpliga&lt;br&gt;förmer och på internationella konkurrenskraftiga marknadsplatser vad&lt;br&gt;gäller sådana egenskaper som låga informations- och transaktionskostnad-&lt;br&gt;er, hög servicegrad och förtroende bland placerare, allt syftande till att&lt;br&gt;skapa högsta möjliga likviditet. Därför måste de institutionella ramarna&lt;br&gt;på ett helt annat sätt än hittills främja effektivitet, innovationsförmåga&lt;br&gt;och omvandling inte bara för företagen inom värdepappershandeln utan&lt;br&gt;också för marknadsplatserna och emittentema. En konkurrenskraftig&lt;br&gt;finansplats i Sverige är en viktig förutsättning för tillförsel av kapital till&lt;br&gt;svenska företag på internationellt marknadsmässiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utvecklas närmare i det följande förutsätter en sådan utveckling&lt;br&gt;ökade inslag av faktisk eller potentiell konkurrens. En sådan bidrar till&lt;br&gt;att höja effektivitet och förändringskrav. Men ett annat nödvändigt villkor&lt;br&gt;är att transaktionsskatter för värdepapper som handlas i Sverige inte är&lt;br&gt;högre än för värdepapper som handlas utanför Sverige. Så länge sådana&lt;br&gt;förhållanden består har svensk värdepappershandel en avgörande kon-&lt;br&gt;kurrensnackdel både när det gäller att behålla handeln i svenska värde-&lt;br&gt;papper i landet och när det gäller att attrahera handel i utländska värde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;papper. Börsstyrelsen anser att ett övergripande mål bör vara att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för att göra Sverige till en internationell konkurrens-&lt;br&gt;kraftig finansplats i sin del av världen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.7 Allmänna pensionsfonden (l-3:e fondstyrelserna)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Obligationsmarknaden skiljer sig från aktiemarknaden i många avseen-&lt;br&gt;den, t. ex. vad beträffar marknadsorganisation, risktagning, möjligheter&lt;br&gt;till riskspridning, skyddsvärdet av olika verksamheter, existensen av&lt;br&gt;andrahandsmarknader och graden av likviditet. Allt detta bör man ta&lt;br&gt;hänsyn till vid uppställandet av regelsystemen. Ändå är den viktigaste&lt;br&gt;åtskillnad kommittén tycks göra mellan de båda marknaderna som nämnts&lt;br&gt;egentligen bara den, att börshandel med aktier i praktiken monopoliseras&lt;br&gt;av Stockholms Fondbörs under det att en annan huvudman kan tänkas for&lt;br&gt;handeln med räntebärande papper. Skillnaden motiveras med att ränte-&lt;br&gt;pappersmarknaden befinner sig under stark förändring och därför är&lt;br&gt;svårbedömd. Detta argument borde då också i större utsträckning ha fått&lt;br&gt;influera t. ex. bestämmelserna om koncession, avgifter och tillsyn. Nu&lt;br&gt;har det föreslagna regelverket för handeln med räntebärande papper&lt;br&gt;alltför mycket präglats av kommitténs syn på handeln med aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har sålunda genomgående tagit ställning för statlig&lt;br&gt;behovsprövning och statlig avgiftssättning. Alternativet är fri konkurrens,&lt;br&gt;dvs. fritt inträde och fri prissättning. Oavsett hur man bedömer behovet&lt;br&gt;av sådan regim för handeln med aktier, torde man kunna hävda att skill-&lt;br&gt;naden mellan de två marknaderna är så stor att de inte kan skäras över&lt;br&gt;en kam. Förhållandet att handeln med räntebärande papper befinner sig&lt;br&gt;i en dynamisk utveckling talar också för att konkurrens på denna mark-&lt;br&gt;nad kan ge särskilt stora fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På räntepappersmarknaden är verksamheten mera splittrad än på aktie-&lt;br&gt;marknaden. Prissättningen är mer kostnadsrelaterad på den förra än på&lt;br&gt;den senare - styckpriset på ett och samma papper är t.ex. mindre för&lt;br&gt;stora än för små poster. Handeln bedrivs av ett antal fristående market-&lt;br&gt;makers. Dessa inkluderar i sina marginaler också en ersättning för de&lt;br&gt;risker de löper genom att ställa köp- och säljpriser. Rent allmänt kan man&lt;br&gt;säga att obligationsmarknaden har större inslag av fri konkurrens än vad&lt;br&gt;aktiemarknaden har. Som ytterligare exempel kan nämnas den informella&lt;br&gt;terminshandeln, som drivits fram av olika aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande räntepappershandeln har hittills kunnat successivt&lt;br&gt;anpassa sig till ändrade förutsättningar. Nya krav och nya anpass-&lt;br&gt;ningsproblem kan dock anmäla sig. En smidig anpassning skulle främjas&lt;br&gt;av fria etableringsmöjligheter utan statligt veto via en nyttoprövning. Den&lt;br&gt;fria konkurrensen innebär då också att avgiftssättningen äger rum utan&lt;br&gt;statligt ingripande. Kommittén föreslår däremot att bankinspektionen får&lt;br&gt;rätt att i efterhand granska avgiftssättningen. Om avgifterna mot bak-&lt;br&gt;grund av gjorda vinster och med beaktande av investeringsbehovet fram-&lt;br&gt;går som oskäligt höga, skulle bankinspektionen enligt kommitténs förslag&lt;br&gt;få rätt att ange de högsta avgifter (courtage) som mellanhänderna resp,&lt;br&gt;clearingorganisationen får ta ut i handeln. Ett sådant förfärande kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiveras på en marknad med legalt eller faktiskt monopol men behövs&lt;br&gt;inte i en näst intill fri konkurrensmarknad. I själva verket synes det&lt;br&gt;ogörligt att i efterhand bedöma den risk en market-maker tagit -då finns&lt;br&gt;heller inget objektivt kriterium för avgiftssättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analogin mellan aktie- och räntepappersmarknaden blir vilseledande&lt;br&gt;också när likartade krav för bägge ställs med avseende på tillsyn och&lt;br&gt;avslutsinformation. Skyddsintressena är betydligt svagare på obligations-&lt;br&gt;marknaden än på aktiemarknaden. Av särskilt intresse är emellertid att&lt;br&gt;en clearingorganisation behöver en väl tilltagen kapitalbas. Kommittén&lt;br&gt;föreslår ett eget kapital på minst 25 mkr eller på 5 % av det sammanlagda&lt;br&gt;genomsnittliga behovet av säkerhet, beräknat halvårsvis. Eventuell brist&lt;br&gt;på kapital skall åtgärdas inom ett år. Med hänsyn till de belopp som här&lt;br&gt;hanteras synes kravet tilltaget i underkant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oklart vad kommittén egentligen tänkt sig att Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs skall ha för ställning på marknaden för räntebärande papper.&lt;br&gt;I betänkandet står: &amp;quot;Trots monopol för Stockholms Fondbörs har denna&lt;br&gt;handel sedan flera decennier i praktiken helt skett utanför börsen. Med&lt;br&gt;hänsyn till detta är det inte självklart att sådan handel för all framtid skall&lt;br&gt;vara förbehållen fond-börsen&amp;quot; (Del 1, sid. 22). Med hänsyn till att&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs knappast medverkat i den dynamiska utvecklingen&lt;br&gt;på obligationsmarknaden, framstår andra meningen av citatet som något&lt;br&gt;av en understatement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens läge har obligationsmarknaden mycket sporadisk kontakt med&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs. Kontakten begränsas till att avse en efterhands-&lt;br&gt;anmälan av kurserna. Innebörden av en flyttning, helt eller delvis, av&lt;br&gt;handeln med räntebärande papper till Stockholms Fondbörs är därför svår&lt;br&gt;att genomskåda och borde utredas, särskilt som det enligt utredningen&lt;br&gt;&amp;quot;inte är självklart&amp;quot; att en sådan utveckling är avsedd komma till stånd.&lt;br&gt;Närmast till hands ligger kanske att Stockholms Fondbörs tar upp handel&lt;br&gt;med vissa för dess övriga verksamhet anpassade räntebärande instrument.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas handel med försäljning av privatobligationer&lt;br&gt;till privatsparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild oklarhet vidlåder betänkandets beskrivning av handeln med&lt;br&gt;optioner och terminer. Denna handel anses inte ha samma omfattning och&lt;br&gt;samhällsekonomiska betydelse som handeln med aktier och räntebärande&lt;br&gt;papper. Därför behövs på denna marknad inte samma &amp;quot;kraftsamling&amp;quot; till&lt;br&gt;en marknadsplats som för övrig handel med värdepapper (Del 1, sid. 22).&lt;br&gt;Häremot kan invändas att handeln med derivat är en integrerad del av&lt;br&gt;handeln med underliggande papper och att följaktligen dess samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska betydelse är alldeles densamma. Vidare är derivathandelns&lt;br&gt;volymer i själva verket av samma storleksordning som för övriga värde-&lt;br&gt;papper. Behovet av &amp;quot;kraftsamling&amp;quot; - eller dess motsats -är alltså det-&lt;br&gt;samma över hela linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets analys och förslag präglas alltför mycket av nuvarande&lt;br&gt;förhållanden på aktiemarknaden. Marknadernas avgränsning, tillstånds-&lt;br&gt;givning för marknadsplatser och skyddsintressen för olika verksamheter&lt;br&gt;borde ha analyserats utförligare med hänsyn till rådande olikheter och&lt;br&gt;utvecklingsmöjligheter. Härigenom skulle man sannolikt ha kommit fram&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ett mera differentierat och sannolikt också mindre heltäckande&lt;br&gt;regelsystem. Till en sådan analys hör frågan i vad mån Stockholms Fond-&lt;br&gt;börs skall tilldelas ett de fäcto monopol, som kan komma att inrymma&lt;br&gt;både clearingfunktioner och handel med olika slags räntebärande papper.&lt;br&gt;Från synpunkten inte minst av obligationsmarknadens effektivitet borde&lt;br&gt;reella möjligheter hållas öppna för en diversifierad handel. Det kan inte&lt;br&gt;heller vara rimligt att låta det föreslagna regelsystemet utsträckas till att&lt;br&gt;omfatta skyddsintressen som är av ingen eller ringa betydelse. Genom att&lt;br&gt;sänka ambitionsgraden skulle man kunna undvika den kraftiga utbyggnad&lt;br&gt;av tillsynen som blivit en följd av utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8 Allmänna pensionsfonden (2:a löntagarfondstyrelsen)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi delar utredningens uppfattning att man bör söka förhindra att&lt;br&gt;aktiehandeln splittras på olika delmarknader. Likviditeten måste bli bättre&lt;br&gt;med en mer koncentrerad handel, samtidigt som genomlysning och olika&lt;br&gt;information till aktörer förbättras. Därför finns det skäl att söka reglera&lt;br&gt;börsverksamheten i riktning mot koncentration. Detta ger i sin tur&lt;br&gt;anledning att söka vidmakthålla det börsmonopol som idag föreligger&lt;br&gt;samt att i möjligaste mån även söka koncentrera andra delmarknader till&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs. Börstvång i strikt mening bör inte införas.&lt;br&gt;Ansträngningarna bör istället inriktas på att förbättra informationen om&lt;br&gt;den handel som sker utanför börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.9 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har framhållits har kommittén endast i begränsad utsträckning&lt;br&gt;berört penningmarknaden. Dess förslag skulle, som de är utformade,&lt;br&gt;ändå till ganska stor del komma att träffa också penningmarknaden. Det&lt;br&gt;måste emellertid sättas i fråga om kommitténs genomgång ger ett till-&lt;br&gt;räckligt underlag för denna effekt. Det finns antagligen inget att invända&lt;br&gt;mot att vissa delar av kommitténs förslag också skall gälla på penning-&lt;br&gt;marknaden. Däremot synes det inte lämpligt att låta andra förslag, t.ex.&lt;br&gt;förslagen om handelslager i fondkommissionsverksamheten eller blank-&lt;br&gt;ning träffa penningmarknaden. Detta kunde skapa svårigheter för denna&lt;br&gt;marknad som nu inte kan förutses. Man kan konstatera att den svenska&lt;br&gt;penningmarknaden utvecklats väl utan någon detalj styrande lagstiftning.&lt;br&gt;Det är givetvis viktigt att en ny reglering inte medför störningar i&lt;br&gt;marknaden som hittills inte funnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kommittén inte funnit anledning att göra en fullständig&lt;br&gt;genomgång av penningmarknaden, avstår föreningarna från att i detta&lt;br&gt;yttrande gå in i närmare detaljer härvidlag. Föreningarna anser att i den&lt;br&gt;fortsatta beredningen av ärendet i regeringskansliet bör utrönas vilka&lt;br&gt;effekterna blir på penningmarknaden. Innan några beslut tas bör dock&lt;br&gt;föreningarna beredas tillfälle att genom erforderlig expertis ge sina&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna tillstyrker många av kommitténs förslag rörande börs-&lt;br&gt;och clearingverksamheten. Det gäller i fråga om flera av de grundläggan-&lt;br&gt;de kraven på börsverksamhetens bedrivande. I flera viktiga avseenden&lt;br&gt;har föreningarna dock uppfattningar som avviker från kommitténs. Dessa&lt;br&gt;skall behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har inget att invända mot förslaget att clearingverksamhet&lt;br&gt;får äga rum endast efter auktorisation och under tillsyn samt på förut-&lt;br&gt;sättningar som motsvarar vad som gäller för börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av kommitténs diskussion vill föreningarna uttala sitt&lt;br&gt;stöd för uppfattningen att en clearingfunktion inte förutsätter att den som&lt;br&gt;upprätthåller clearingen måste inträda som motpart i alla affärer som&lt;br&gt;clearas. En annan sak är att ett sådant inträde kan vara mycket tjänligt&lt;br&gt;bl.a. för riskutjämning. Föreningarna har inget att invända mot förslaget&lt;br&gt;att clearingverksamhet får äga rum endast efter auktorisation och under&lt;br&gt;tillsyn samt på förutsättningar som motsvarar vad som gäller för börs-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga skäl för lagstiftaren att i övrigt ange de organisatoriska&lt;br&gt;förutsättningarna för clearing. Om denna skall vara kopplad till en&lt;br&gt;marknadsplats eller stå fri, liksom om man skall ha en eller flera&lt;br&gt;clearingorganisationer måste få avgöras av marknaden. Vad som är&lt;br&gt;billigast och bäst kan avgöras med störst säkerhet endast genom&lt;br&gt;marknadens ställningstagande. Tillsynen utgör en garanti mot att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs på ett icke önskat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som uttalats om börsverksamhet avvisar&lt;br&gt;föreningarna en behovsprövning av det slag kommittén föreslår för rätten&lt;br&gt;att etablera clearingverksamhet. I stället bör samma slag av skadepröv-&lt;br&gt;ning som föreningarna förespråkat för börsetablering förekomma i fråga&lt;br&gt;om clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.10 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK har enligt SARF:s uppfattning gjort en i stora stycken mycket&lt;br&gt;förtjänstfull genomgång av den svenska värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den starkt tilltagande internationaliseringen av världens kapitalmarkna-&lt;br&gt;der kommer att på många sätt påverka och styra utvecklingen av den&lt;br&gt;svenska värdepappershandeln. Inte minst den kommande utvecklingen&lt;br&gt;med fritt utbyte av finansiella tjänster och fria kapitalrörelser inom EG&lt;br&gt;kommer att påverka svensk kapitalmarknad. Det är därför av yttersta vikt&lt;br&gt;att lagstiftaren noga beaktar de internationella konkurrensförhållandena&lt;br&gt;och anpassar det svenska regelverket så att en internationellt konkurrens-&lt;br&gt;kraftig värdepappersmarknad kan utvecklas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationellt konkurrenskraftig värdepappersmarknad kan bäst&lt;br&gt;utvecklas om marknader för handel i svenska och utländska värdepapper&lt;br&gt;som uppfyller vissa i förväg uppställda kvalitetskrav, fritt får etableras.&lt;br&gt;Genom en sådan fri etableringsrätt för nya marknader skapas också goda&lt;br&gt;förutsättningar för att uppnå hög effektivitet och innovationsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen avseende värdepappersmarknademas organisation m.m. Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;bör utformas som en generell ramlagstiftning vars efterlevnad övervakas Bilaga 3&lt;br&gt;av en tillsynsmyndighet. SARF avstyrker därför att en särskild lagstift-&lt;br&gt;ning utformas for Stockholms Fondbörs. Samma regler bör gälla som för&lt;br&gt;alla inhemska börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Stockholms Fondbörs saknar en klar associationsform bör&lt;br&gt;Fondbörsen ges en sådan. Lämpligen kan detta ske genom att börsmed-&lt;br&gt;lemmama och börsföretagen ges möjlighet att bli ägare till Fondbörsen.&lt;br&gt;SARF avvisar därvidlag lagstiftade begränsningar av ägande och ägar-&lt;br&gt;inflytande för börser. Sådana begränsningar kan nämligen bli till förfång&lt;br&gt;för utövandet av ett aktivt ägaransvar. Lagstiftningen bör däremot för-&lt;br&gt;hindra att ägandet utnyttjas i konkurrensbegränsande syfte eller i syfte&lt;br&gt;att begränsa tillträdet till marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.11 Fondbolagens Förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen ansluter sig i allt väsentligt till det gemensamma yttrande som&lt;br&gt;utarbetats av Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.12 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK diskuterar på sid. 282 i del 1 kortfattat frågan om även denna&lt;br&gt;handel bör styras till fondbörsen, men kommer till slutsatsen att så ej bör&lt;br&gt;vara fallet. Enligt riksförbundets mening är detta riktigt. En reell&lt;br&gt;marknadsplats skulle visserligen vara till fördel för spridning av&lt;br&gt;information om avslut på marknaden men problemet ligger f.n. i att&lt;br&gt;marknaden är för tunn och att ingen vill åta sig rollen som market&lt;br&gt;maker. Till detta är omsättningsskatten till stor del skuld. Då beslut&lt;br&gt;numera fattats om skattens upphävande på denna marknad är det ange-&lt;br&gt;läget att skapa förutsättningar för en bra funktion av marknaden fram-&lt;br&gt;över. Enligt riksförbundets mening borde denna fråga kunna lösas i sam-&lt;br&gt;råd mellan samtliga aktörer på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.13 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammarför-&lt;br&gt;bundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadema har mycket viktiga uppgifter att fylla i dagens&lt;br&gt;samhälle. Organisationerna kan i allt väsentligt ställa sig bakom den&lt;br&gt;analys som kommittén i kap. 5.1 - 5.2 gör av värdepappersmarknademas&lt;br&gt;betydelse samt av de krav som bör ställas på dessa marknader. För före-&lt;br&gt;tagens del finns anledning att särskilt understryka den funktion aktiemark-&lt;br&gt;naden har för att bidra till riskkapitalanskaffhingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som man kan ställa sig bakom kommitténs krav på fungeran-&lt;br&gt;de värdepappersmarknader måste det dock konstateras att ett uppfyllande&lt;br&gt;av vissa av de formulerade målen starkt försvåras genom statsmakternas&lt;br&gt;egna åtgärder. VMKs krav på att transaktionskostnaderna skall hållas&lt;br&gt;nere och att handeln bör präglas av hög likviditet motverkas således&lt;br&gt;effektivt av omsättningsskatten på värdepapper. Denna skatt har starkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragit till att omsättningen vid Stockholmsbörsen gått ned på ett mycket&lt;br&gt;påtagligt sätt och till att handeln i vissa svenska aktier i huvudsak sker&lt;br&gt;utomlands. Organisationerna vill starkt understryka vikten av att omsätt-&lt;br&gt;ningsskatten på värdepapper helt avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om effektiva värdepappersmarknader kan skapas är detta till stor nytta&lt;br&gt;för företagen och det svenska samhället i stort. Ju mer attraktiva sådana&lt;br&gt;marknader kan bli desto mer lockar de till sig såväl placerare som emit-&lt;br&gt;tenter. Ambitionen måste också vara att skapa sådana förutsättningar för&lt;br&gt;finansiell verksamhet att svenska tjänster och svenska marknadsplatser&lt;br&gt;blir attraktiva för såväl inhemska som utländska intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förutsättningar förbättras på åtskilliga punkter om VMKs förslag&lt;br&gt;genomförs. Samtidigt finns det dock vissa ytterligare, grundläggande&lt;br&gt;förändringar som måste till. Slopandet av omsättningsskatten på värde-&lt;br&gt;papper är en sådan åtgärd som redan nämnts. En annan är att - i motsats&lt;br&gt;till VMKs förslag - så långt möjligt avskaffa olika etableringshinder och&lt;br&gt;genom andra liknande insatser lägga grunden för starka och effektiva&lt;br&gt;värdepappersmarknader, skapade genom fri konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.14 Småföretagens Riksorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation anser att fri etableringsrätt ska gälla för&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet. Vi föreslår därför att koncession skall&lt;br&gt;lämnas om verksamheten inte skadar det allmännas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen avstyrker förslaget att bankinspektionen i efterhand&lt;br&gt;skall granska avgifterna på privatägda börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen kan inte finna att statligt inflytande är nödvändigt på en&lt;br&gt;fri marknad. Lagstiftning, tillsyn och konkurrens måste vara den bästa&lt;br&gt;garantin för en god verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av yttersta vikt, anser organisationen, att inga skatteskärpningar&lt;br&gt;införs som försvårar börsnotering av mindre och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.15 Företagareförbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förbundet instämmer i den reservation som avgivits av Kjell A.&lt;br&gt;Mattsson, Per Westerberg samt Olle Wästberg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.16 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande värdepappersmarknad är en viktig funktion i en ut-&lt;br&gt;vecklad ekonomi. Dess huvudsakliga samhällsekonomiska funktioner är&lt;br&gt;att förse näringslivet med riskkapital och att sprida och omfördela&lt;br&gt;riskerna mellan placerarna på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att värdepappersmarknaden skall kunna fungera väl är det av stor&lt;br&gt;betydelse att allmänhetens förtroende för verksamheten kan bevaras,&lt;br&gt;vilket kräver en samhällelig reglering av verksamheten liksom offentlig&lt;br&gt;tillsyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för denna reglering måste givetvis anpassas till de föränd-&lt;br&gt;ringar som sker på marknaden som följd av den tekniska och ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således är det önskvärt att samhällets regler gäller lika för all handel&lt;br&gt;med värdepapper. LO tillstyrker därför den utvidgning av begreppet&lt;br&gt;börsverksamhet som föreslås av utredningen, och som leder till att&lt;br&gt;handeln med bl.a. optioner och terminer omfattas av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.17 Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB (OM)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;OM har tagit del av det yttrande som Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Föreningsbankers förbund avgivit. OM ansluter sig i alla delar&lt;br&gt;till de synpunkter på betänkandet som framförts av dessa organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM instämmer till fullo i de synpunkter som framgår av reservation till&lt;br&gt;betänkandet, avgivet av kommitténs ledamöter Kjell Mattsson, Olle&lt;br&gt;Wästberg och Per Westerberg (&amp;quot;Reservationen&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pluralism och relativism i internationell värdepappershandel; frågan om&lt;br&gt;olika handelssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av OMs engagemang i olika länder, medlemsskap i interna-&lt;br&gt;tionella sammanslutningar samt deltagande i olika internationella kon-&lt;br&gt;ferenser har OM givits en bred bild av hur finansiell handel bedrivs i&lt;br&gt;olika länder och avseende olika produkter, vare sig dessa är s.k. avista-&lt;br&gt;produkter eller derivativa produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje sådan finansiell handel har präglats av omgivande legal och&lt;br&gt;ekonomisk miljö, målgruppens behov, övriga handelstraditioner, tek-&lt;br&gt;nikens utveckling och grundläggande faktorer som rör marknadens stor-&lt;br&gt;lek, orderstorlek, orderfrekvens m.m. Över tiden skapar dessa faktorer&lt;br&gt;grundförutsättningar till vilka handeln anpassar sig. Att med anspråk på&lt;br&gt;någon grad av allmängiltighet eller långfristighet värdera vad som är en&lt;br&gt;&amp;quot;rätt&amp;quot; eller &amp;quot;fel&amp;quot; är vanskligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa normer rörande finansiell handel upphöjs gärna till allmängiltiga&lt;br&gt;honnörsord, många gånger lika självklara som oprecisa. Exempelvis skall&lt;br&gt;handelssystemen vara rättvisa, likabehandlande, neutrala m.m. Det är&lt;br&gt;normer som alla beredvilligt omfattar. Sedan kan man i den praktiska&lt;br&gt;tappningen likväl konstatera att visst gäller samma anslutningsregler och&lt;br&gt;visst gäller samma tariffer/kostnader för medlemsskap men om likabe-&lt;br&gt;handling är för handen kan diskuteras. En stor grundkostnad för med-&lt;br&gt;lemsskap kan for en liten förmedlare vara mycket kännbar medan den for&lt;br&gt;en större förmedlare är närmast försumbar. Då rör sig det i alla fäll inte&lt;br&gt;om ekonomisk likabehandling. När en viss fysisk placering av hävd till-&lt;br&gt;erkänts en mäklarfirma på ett golv eller i ett börshus med bättre läge än&lt;br&gt;vad som erbjuds en nytillkommen, kan likabehandlingen också ställas&lt;br&gt;ifråga. En lokalisering &amp;quot;utsocknes&amp;quot; med osäkrare telekommunikationer,&lt;br&gt;längre svarstider etc. ger inte likabehandling i ett övrigt neutralt&lt;br&gt;elektroniskt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ärlig strävan efter likabehandling och oväld i upprätthållandet av de&lt;br&gt;normer som fästslagits för viss handel måste alltid föreligga, men vet-&lt;br&gt;skapen om att inget system är absolut rättvist till yttersta decimalen måste&lt;br&gt;också erkännas. Verkligheten är helt enkelt sådan. Exempelvis kan beslut&lt;br&gt;fattade av majoritetsintressen i en börs dominerad av stora medlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattas stå i strid med vad de mindre anser vara sin rätt till likabehand-&lt;br&gt;ling. Det är inget konstigt i det, sådana väsentlighetsöverväganden&lt;br&gt;kommer alltid till uttryck i fria ekonomiska system, som har att göra med&lt;br&gt;handel och distribution i vid bemärkelse och baseras på grundläggande&lt;br&gt;kostnads/intäktsfaktorer. Därvidlag är börsverksamhet eller clearingverk-&lt;br&gt;samhet inte avvikande från annan ekonomisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt värdepappersmarknadskommitténs uppfattning måste regleringen&lt;br&gt;sträva efter att uppfylla vissa övergripande mål för att värdepappers-&lt;br&gt;marknadema skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett från alla syn-&lt;br&gt;punkter tillfredsställande sätt. Enligt kommittén kvarstår kanske med&lt;br&gt;ännu större tyngd idag att marknaderna skall åtnjuta allmänhetens&lt;br&gt;förtroende. Till detta krav vill kommittén lägga att verksamheten på&lt;br&gt;marknaderna skall bedrivas effektivt och säkert samt att börsverksamhet&lt;br&gt;skall kunna drivas varaktigt och uthålligt i Sverige, oavsett marknadsut-&lt;br&gt;vecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommitténs arbete präglas av en önskan om&lt;br&gt;effektivitet och konkurrenskraft i svensk värdepappershandel, och det är&lt;br&gt;en gemensam värdering. Frågan gäller medlen att åstadkomma detta.&lt;br&gt;Kommittén nämner att &amp;quot;regleringen&amp;quot; skall uppfylla vissa mål, dvs. ut-&lt;br&gt;gångspunkten är att reglering skapar effektivitet. Däremot talas mindre&lt;br&gt;om andra efféktivitetsfrämjande åtgärder för att skapa/stärka konkurrens-&lt;br&gt;kraften. Börs och clearing skall &amp;quot;bedrivas effektivt och säkert med låga&lt;br&gt;kostnader och samtidigt &amp;quot;varaktigt och uthålligt i Sverige, oavsett mark-&lt;br&gt;nadsutvecklingen&amp;quot;. Hur skall detta tolkas? Om marknadsutvecklingen är&lt;br&gt;negativ, dvs. volymen fortsätter att minska så går naturligtvis ekvationen&lt;br&gt;inte ihop. Det finns stora och fasta kostnader för infrastrukturen. Dessa&lt;br&gt;kostnader måste på något sätt bäras av den hanterade volymen (om inte&lt;br&gt;det allmänna vill bestrida kostnaderna). Det kan med andra ord föreligga&lt;br&gt;en uppenbar målkonflikt mellan kravet på varaktighet och uthållighet&lt;br&gt;oavsett marknadsutveckling och önskan om kostnadseffektivitet genom att&lt;br&gt;den volym som skall bära kostnaden kan minska. Reglering kan inga-&lt;br&gt;lunda skapa förutsättningar för effektivitet om inte även andra förutsätt-&lt;br&gt;ningar ges för dynamisk konkurrens och positiv volymutveckling i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sådan ekonomisk verksamhet som under de senaste decennierna&lt;br&gt;blivit avlastad detaljregleringar (bruttoprisförbud etc.), är det naturligt att&lt;br&gt;pris länkas samman med prestation och att konkurrens främjas. En liten&lt;br&gt;order förorsakar fasta grundkostnader, ofta av samma storlek som för en&lt;br&gt;stor order. Dessa kostnader totalt måste bäras av den volym det är fråga&lt;br&gt;om. Vaije rationellt debiteringssystem utgör en rimlig avvägning mellan&lt;br&gt;grundkostnader och direkt rörliga kostnader och utmynnar i vad som&lt;br&gt;skall bäras av avnämarna för enskilda order eller tas ut på annat sätt. Att&lt;br&gt;för finansiell handel/distribution axiomatiskt hävda att priset för en enhet&lt;br&gt;(detaljdistribution) skall vara lika med priset för tusen enheter (grossist-&lt;br&gt;distribution) är ingen självklarhet. Detta diskuteras närmare i SNS-&lt;br&gt;studien &amp;quot;Strategier för en bättre kapitalmarknad&amp;quot;, Stockholm 1989&lt;br&gt;(&amp;quot;SNS-studien&amp;quot;), sid 73-74, i de svenska ekonomernas kommentar till&lt;br&gt;Millers och Uptons uppsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet marknad och handel ligger också erkännandet av att kun-&lt;br&gt;skapen och intentionerna hos marknadens aktörer inte nödvändigtvis skall&lt;br&gt;vara allmänt tillgänglig kunskap. Här hänvisas till SNS-studien sid. 48-&lt;br&gt;53. För den som av olika skäl önskar eller tvingas utbjuda stor volym&lt;br&gt;är det inte självklart att andra än de potentiella köparna ska få ta del av&lt;br&gt;kunskapen om att den volymen finns, och ej heller att volymen kommer&lt;br&gt;från samma aktör. En sådan kunskap alltför vitt spridd kan orsaka en&lt;br&gt;kännbar välfärdsförlust för den som önskar utbjuda volymen just emedan&lt;br&gt;det inte rör sig om en normal &amp;quot;standardpost&amp;quot;, som med god frekvens&lt;br&gt;föreligger för en viss marknad och som kan matchas utan riskerna av en&lt;br&gt;tidsutdräkt. Rätten att undanhålla viss del av informationen eller att&lt;br&gt;selektivt söka vad som bedöms vara realistiska motparter är lika för-&lt;br&gt;svarbar som den lille aktörens rätt att med omedelbarhet kunna handla&lt;br&gt;standardposter. Anonymiteten i marknaden är m.a.o. en faktor som i&lt;br&gt;vissa sammanhang värderas och i andra ej önskas. Förekomsten av&lt;br&gt;anonym matchning dels i elektroniska system som sådana, dels i OM's&lt;br&gt;blockorderhandel och hos internationellt verksamma, s.k. interbank-&lt;br&gt;brokers som inte tar egna positioner, visar de fecto på behovet. Att andra&lt;br&gt;marknadsplatser, t.ex. Stockholms fondbörs, i huvudsak redovisar vilka&lt;br&gt;motparterna är i ett elektroniskt system, innebär inte att det är en&lt;br&gt;allmängiltig sanning att så ska ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontakter med många utländska handelssystem har vi i vår erfärenhet&lt;br&gt;just kunnat konstatera att några allmängiltiga sanningar inte existerar.&lt;br&gt;Jämför t.ex. specialistsystemet på American Stock Exchange och på New&lt;br&gt;Stock Exchange där specialisten har både ansvaret och förtroendet att&lt;br&gt;hålla marknad i vissa bestämda aktier eller optionsserier. Det innebär inte&lt;br&gt;endast att han ska ställa priser och hålla reda på en orderbok, utan också&lt;br&gt;genom egna köp och försäljningar ta positioner för att utjämna överskott&lt;br&gt;eller underskott i utbud och efterfrågan. Annorlunda uttryckt blandar han&lt;br&gt;egna affärer med kundaffärer på ett sätt som på andra håll, exempelvis&lt;br&gt;inom Chicago Board Options Exchange, anses felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår värdepapperstradition har vi haft kommissionshandel parallellt&lt;br&gt;med egenhandel och ofta utförd av samma personer för samma organisa-&lt;br&gt;tion. Vi har ingen anledning att anta annat än att det sköts på ett ansvars-&lt;br&gt;fullt sätt, men huruvida det är neutralt eller ej och ger resultat som för&lt;br&gt;kunden är det bästa beror just på hanteringen hos dessa personer. I det&lt;br&gt;åtgärdsprogram OM tog initiativ till hösten 1987 ingick bland annat att&lt;br&gt;Bankinspektionen, för att tillgodose kund in tresset, skulle kräva att fond-&lt;br&gt;kommissionären tidsstämplade mottagna uppdrag från slutkunder för att&lt;br&gt;kunna länka det till utförandet av uppdragen. Det och andra råd kom&lt;br&gt;sedan också att ingå i Bankinspektionens författningssamling som gavs&lt;br&gt;ut i böljan av 1988, medan likartade normer, såvitt vi vet, ej är på&lt;br&gt;motsvarande sätt påbjudna för avistahandeln. Hos OM är också före-&lt;br&gt;skrivet att kommissionshandel och egen handel skall utföras på olika&lt;br&gt;konton, för att sammanblandning skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som vi tycker att en sådan regel normalt är riktig för&lt;br&gt;derivathandeln, så har vi respekt för att det kan finnas en riskabsorbe-&lt;br&gt;rande funktion hos fondkommissionären som också tillgodoser kund-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresset. Om exempelvis en kund önskar en viss bestämd volym i ett&lt;br&gt;värdepapper eller en optionsserie och marknaden är tunn så att det är&lt;br&gt;svårt att få fram volymen, kan fondkommissionären behöva tid för att&lt;br&gt;överbrygga bristen på marknadskapacitet. Han kan kanske reducera&lt;br&gt;osäkerheten för kunden genom att ta den position marknaden inte&lt;br&gt;omedelbart kan tillgodose för att senare avlasta sin portfölj, när&lt;br&gt;marknadens kapacitet är sådan att det går. Alternativt vill kunden ha en&lt;br&gt;s.k. oddlot, en bruten standardpost, och då kan fondkommissionären&lt;br&gt;fullgöra en växlingsfunktion. Fondkommissionären har, i det fallet, reellt&lt;br&gt;agerat i affär mot kunden och därigenom absorberas en risk kunden&lt;br&gt;slipper. Kunden får omgående ett fest pris för den begärda volymen,&lt;br&gt;medan fondkommissionären kanske tillgodogör sig ett pålägg för sin&lt;br&gt;positionsrisk jämfört med ett gällande marknadspris för vad volym som&lt;br&gt;fanns tillgängligt då ordern kom. Skillnaden utgör ersättning för att han&lt;br&gt;tar risken att överbrygga tidsglappet mellan utbud och efterfrågan eller&lt;br&gt;en volymdiskrepans. Det går inte att entydigt hävda att förfärandet är&lt;br&gt;oneutralt eller oändamålsenligt; den specifika situationen måste värderas.&lt;br&gt;Den förmedlare som konsekvent ger sig oberättigade fördelar på kundens&lt;br&gt;bekostnad tappar i längden affärerna, så länge konkurrens befrämjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilken information som skall vara kontinuerligt given till&lt;br&gt;marknaden är inte heller enkel att svara på. På alla marknader ges bästa&lt;br&gt;pris medan kvantitet ofta inte ges vare sig som total volym eller volym-&lt;br&gt;uppskattningar. På andra marknader finns möjlighet att få detaljerad kun-&lt;br&gt;skap om djupet. Kutymerna i detta avseende är ofta relaterat till vad som&lt;br&gt;är praktiskt görligt på ett tillförlitligt sätt, och till marknadsaktörernas&lt;br&gt;värdering. I diskussioner med den engelska tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;Securities and Investments Board (&amp;quot;SIB&amp;quot;) med anledning av tillstånds-&lt;br&gt;prövningen av OMs dotterbolag OM London LTD (&amp;quot;OML&amp;quot;) som engelsk&lt;br&gt;börs ifrågasattes initialt om djupet i marknaden skall lämnas för de priser&lt;br&gt;som inte utgör aktuellt bästapris, medan ett sådant förfärande på andra&lt;br&gt;marknader anses riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående exemplifierar att marknadens behov måste styra handel-&lt;br&gt;systemets utformning. Av det skälet är det tillfredsställande att kommittén&lt;br&gt;i sitt förslag givit utrymme för OM's handelssystem, såväl det elekt-&lt;br&gt;roniska som det telefonbaserade blockordersystemet. Att frågan om&lt;br&gt;blockordersystemet likväl tilldragit sig så stort intresse under kommitténs&lt;br&gt;arbete och även ägnats så mycket plats i skrivningarna, är kanske mer ett&lt;br&gt;uttryck för den begränsade kartläggningen av hur varierande interna-&lt;br&gt;tionella handelssystem kan vara utformade än uttryck för mer bestående&lt;br&gt;sanningar. Det är enligt vår uppfettning en brist i denna utredning att&lt;br&gt;man ägnat så mycket kraft åt en specifik detalj utan att i övrigt haft&lt;br&gt;ambitionen att kartlägga handelsteknikfrågor i ett internationellt perspek-&lt;br&gt;tiv eller jämföra graden av neutralitet ur kundens synpunkt i en s.k.&lt;br&gt;handlarmarknad (market maker), där kundens ekonomiska intresse står&lt;br&gt;i direkt motsatsförhållande till motparten - en avgörande principiell&lt;br&gt;skillnad mot marknadsplatsmodellen, oavsett ägarförhållande eller even-&lt;br&gt;tuell förekomst av vinstintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det engelska regelverket (Financial Services Act) har OM fått&lt;br&gt;såväl sin clearingmodell som handelssystemen i övrigt godkända av en&lt;br&gt;mycket erfaren tillsynsmyndighet med tillsyn över sex börser och tusen-&lt;br&gt;tals organisationer verksamma inom förmedling, rådgivning, market&lt;br&gt;making etc. SIB har vid värdering av OM's modell inte haft anledning&lt;br&gt;till erinringar eller krav på modifieringar. Tvärtom har sådana faktorer&lt;br&gt;som att OM drivs i vinstsyfte samt att på marknadsplatsen förekommer&lt;br&gt;en blockorderfunktion, betjänad av OMs egna tjänstemän, bedömts som&lt;br&gt;positiva och intressanta inslag i börsverksamheten. Det kan för övrigt&lt;br&gt;noteras att den börsauktoriserande myndigheten under de olika rätts-&lt;br&gt;ordningarna i Finland, Frankrike, Spanien och Norge också godkänt&lt;br&gt;OMs modell för de OM-baserade börserna Suomen Optiomeklarit Oy,&lt;br&gt;OM France S.A, OM Iberica S.A respektive för Norsk Opsjonsmarked&lt;br&gt;A/S-NOM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om flertalet börser i allt högre omfattning börjar använda&lt;br&gt;datorbaserade hjälpmedel för att rationalisera verksamheten och under-&lt;br&gt;lätta informationsspridning m.m. så är det på intet sätt oomtvistat vad för&lt;br&gt;handelssystem som bäst gynnar avnämnama. Utredningen antyder en&lt;br&gt;närmast rörande tilltro till elektronikens välsignelser i handeln. Har man&lt;br&gt;bara elektronik så blir allt bra. Detta sker utan någon analys av&lt;br&gt;elektronikens för- och nackdelar. På många börser anses &amp;quot;Open-out-cry-&lt;br&gt;systemet&amp;quot; vara överlägset elektroniska system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I OMs utveckling har vi kunnat konstatera att elektroniken är bra och&lt;br&gt;nödvändig för rationell hantering av clearing och att den också har många&lt;br&gt;förtjänster i marknadsplatsens småorderhantering. Vi utvecklar också&lt;br&gt;modernare och effektivare marknadsplatssystem att kopplas samman i ett&lt;br&gt;öppet nätverk. Därmed är det inte en självklar slutsats att elektroniken&lt;br&gt;löser alla problem. OMs blockordersystem, som i sina marknadsplats-&lt;br&gt;funktioner f.n. ej är byggt på elektronisk hantering, har rönt mycket stor&lt;br&gt;uppskattning i Sverige och på andra håll på grund av att den på ett&lt;br&gt;effektivt sätt tillgodoser handelns behov. Som privat börs med effektivitet&lt;br&gt;och avkastning som ledstjärna kan man vara förvissad om att OM-börser&lt;br&gt;kommer att sträva efter att använda de system som gynnar ifrågavarande&lt;br&gt;handel bäst. Teoretisk dogmatism bör underordnas avnämarintressena.&lt;br&gt;Bred erfarenhet av olika handelssystem förefaller hos SIB och Depart-&lt;br&gt;ment of Trade and Industry ha danat en ödmjukhet för mångfaldens&lt;br&gt;betydelse och en begränsad ambition att i detalj föreskriva hur handeln&lt;br&gt;skall gå till. Samma insikt finns i den amerikanska debatten. (Se kopia&lt;br&gt;av intervju med professor M. Miller i tidsskriften &amp;quot;Fortune&amp;quot;, mars 1990.&lt;br&gt;Bilaga 2.) Ovanstående skall på intet sätt tolkas som att investerarnas&lt;br&gt;skydd och rättigheter skulle vara urvattnade vare sig i Storbritannien eller&lt;br&gt;i USA. Konsumentskyddet är en bärande tanke i Storbritannien (liksom&lt;br&gt;i USA) och understöds av långtgående uppföljning av relationen mark-&lt;br&gt;nadsplats - clearingorganisation - förmedlare - kund -placeringsrådgivare&lt;br&gt;- kund osv. Även dessa frågor är dock inte föremål för lagreglering i alla&lt;br&gt;detaljer utan till stor del delegerade till SIB och till de under SIB stående&lt;br&gt;Self Regulatory Organizations (&amp;quot;SRO&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med Financial Services Act lämnas som information och kan Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;sammanfattas i följande punkter (Utdrag ur &amp;quot;Guide to the Financial Bilaga 3&lt;br&gt;Services Act&amp;quot;, London, 1986).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skapa effektivitet inom den finansiella sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Främja konkurrens inom landet och internationellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skapa förtroende hos emittenter och placerare för att den finansiella&lt;br&gt;sektorn är ordnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Åstadkomma ett ramverk, som är tillräckligt flexibelt och klart för att&lt;br&gt;styra men ej hindra strukturella och andra förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma detta har enligt &amp;quot;Guide to the Financial Services&lt;br&gt;Act&amp;quot; följande principer följts:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den viktigaste garantin för att kundernas behov och förväntningar&lt;br&gt;tillgodoses är marknadskrafterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Dessa skall främjas genom bättre och rikligare information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lagen skall garantera likabehandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I &amp;quot;Guide to the Financial Services Act&amp;quot; sägs vidare följande beträffånde&lt;br&gt;regleringsbehovet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Regeringen var medveten om behovet av förbättring av de lagar som&lt;br&gt;rör placerarskydd samtidigt som man var på det klara med risken för&lt;br&gt;överreglering. Regleringen skulle utgöra ej mer än det minimum som&lt;br&gt;erfordras för att skydda placeraren. Regeringen gör samtidigt klart att&lt;br&gt;reglering ej kan eliminera risk och att element av risk är inneboende i&lt;br&gt;placeringar till skillnad från sparande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller detaljeringsgraden i Financial Services Act rörande för-&lt;br&gt;utsättningarna för att driva börsverksamhet framgår de av Bilaga 3&lt;br&gt;&amp;quot;Lagregler för engelska börser&amp;quot; till detta yttrande. Den finansiella&lt;br&gt;rapporteringen från de företag som är verksamma på marknaden i olika&lt;br&gt;funktioner mot allmänheten är emellertid mycket utvecklad i regelverkan&lt;br&gt;från aktuella SRO för att tillgodose investerarnas ekonomiska grund-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har den breda internationella utblick OM erhållit&lt;br&gt;givit en övertygelse om sanningen i att &amp;quot;handeln finner sina vägar&amp;quot;.&lt;br&gt;Dessa vägar omfattar innovationer såväl vad gäller produkter som&lt;br&gt;handelssätt. I SNS-studien, sid. 35-37, och i internationell fackpress har&lt;br&gt;OM:s på normal företagsekonomisk grund byggda börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet fått starkt stöd. Det är viktigt även på dessa områden att&lt;br&gt;genom etableringsfrihet ge andra företag möjligheten att pröva sina&lt;br&gt;innovationer på den marknad OM är verksam eller på andra områden av&lt;br&gt;den finansiella handeln. På sid. 56 i SNS-studien säger Miller och Upton&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Utöver detta finns det kanske en enda viktig läxa att lära av den stora&lt;br&gt;mängden färsk akademisk forskning om marknadsstrukturer - en enkel&lt;br&gt;och självklar läxa: värdepappersbranschen måste ha möjlighet att snabbt&lt;br&gt;anpassa sig till ny transaktionsteknologi, nya produkter och nya kund-&lt;br&gt;kategorier. Utvecklingstakten på det finansiella området visar inga tecken&lt;br&gt;på att mattas. Behovet av flexibilitet blir allt större allteftersom&lt;br&gt;'globaliseringen' av kapitalmarknaderna blir verklighet, och det gäller i&lt;br&gt;synnerhet för ett relativt litet land som Sverige.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delta Government Options-fallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I USA finns uppemot ett 40-tal börser registrerade. Börsbegreppet har sin&lt;br&gt;historiska grund i vad som var börs på 30-talet när nuvarande värdepap-&lt;br&gt;perslagar skrevs. Delta Government Options Corporation (&amp;quot;Delta&amp;quot;) ägs&lt;br&gt;av en stor internationell broker, RMJ Options Trading Corporation&lt;br&gt;(&amp;quot;RMJ&amp;quot;), tillsammans med Security Pacific National Trust Company.&lt;br&gt;Företaget har efter lång tids utveckling och legala förpostfäktningar, i&lt;br&gt;januari 1989, ansökt hos Securities and Exchange Commission, (&amp;quot;SEC&amp;quot;),&lt;br&gt;om möjligheten att starta handel i derivatprodukter. Denna skulle baseras&lt;br&gt;på obligationer med clearing hos Delta och handel genom ett system&lt;br&gt;tillhandahållet av RMJ. SEC lämnade i böljan av 1989 ett &amp;quot;No Action&lt;br&gt;letter&amp;quot; vilket innebar att det var fritt fram att starta. Två etablerade&lt;br&gt;Chicago-börser ansökte om stämning på SEC för att man ansåg att SEC&lt;br&gt;genom sitt &amp;quot;No Action Letter&amp;quot; frångått en skyldighet att uttala sig mer&lt;br&gt;specifikt. Domstolen beslöt i september 1989 att SEC måste besluta&lt;br&gt;huruvida verksamheten i Delta och genom RMJ var en verksamhet som&lt;br&gt;kunde tillåtas. SEC lämnade i böljan av 1990 klartecken för företaget att&lt;br&gt;verka som clearingorganisation och att tillhandahålla sitt handelssystem&lt;br&gt;genom RMJ (vilket de etablerade börserna med stor snabbhet har&lt;br&gt;överklagat).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är intressant med hänsyn till kommitténs synpunkter kring&lt;br&gt;behov av börser och clearingorganisationer även ur svensk horisont är,&lt;br&gt;för det första, att de etablerade intressena så kraftfullt försöker förhindra&lt;br&gt;en nyetablering som innebär en innovation. Vidare att ägarfrågan, dvs.&lt;br&gt;att ett par organisationer äger ett clearing- och handelssystem och det&lt;br&gt;faktum att det är vinstinriktat, inte utgjort något principiellt bekymmer&lt;br&gt;i den diskussion som förts av SEC, samt att det på många håll, däribland&lt;br&gt;USA, finns en grundläggande positiv inställning att pröva nya vägar för&lt;br&gt;handel i tillägg till redan etablerade. Materialet om rättsfallet tillställs&lt;br&gt;Finansdepartementets värdepappersenhet separat. Vad gäller vinstfrågan&lt;br&gt;kan konstateras att flertalet av de nya börser som växer fram i dag&lt;br&gt;baseras på uppfattningen att börsen självständigt skall kunna drivas i&lt;br&gt;vinstsyfte (jfr även resonemangen i SNS-studien). Med de ofta mycket&lt;br&gt;stora ekonomiska risker som idag är förknippade med kostsam och ofta&lt;br&gt;riskfylld teknisk utveckling, som vidlåder upprättandet av elektroniska&lt;br&gt;handelssystem m.m. har den ursprungliga traditionen att de av använd-&lt;br&gt;arna som är mellanhänder finansierar börsen på många håll ersatts av&lt;br&gt;insikten att börsen i sig måste ha en resultatgenererande förmåga som&lt;br&gt;gottskrivs börsen som organisation, och att börsen också har andra&lt;br&gt;användare, som kanske önskar ägande och inflytande och inte bör ute-&lt;br&gt;stängas från det. Speciellt accentuerat blir nödvändigheten därav om&lt;br&gt;nyttjama och finansiärerna ej är samma personer eller utnyttjar börsen i&lt;br&gt;mycket olika omfattning (jfr diskussionen i Reservationen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.18 Konungariket Sveriges Statshypotekskassa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet innefattar en mycket grundlig genomgång av aktiemarknad-&lt;br&gt;en. Penning- och obligationsmarknaden har getts en knappare och ofull-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständigare behandling. Enligt kassastyrelsens mening har kommittén&lt;br&gt;(VMK) inte tillräckligt beaktat skillnaderna mellan aktiemarknaden och&lt;br&gt;obligationsmarknaderna utan mekaniskt föreslagit att ett regelsystem&lt;br&gt;anpassat till den förra skall gälla även den senare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.19 Invik &amp;amp; Co. AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i kap. 5 lämnat en översikt över sina allmänna övervägan-&lt;br&gt;den till förslaget till lagstiftning för värdepappersmarknaden. I kap. 5.6&lt;br&gt;(Regelverkets allmänna utformning) ges en överblick över de syften som&lt;br&gt;styrt förslagen vilka för börs- och clearingorganisationen närmare&lt;br&gt;kommenteras i kap. 6. Invik lämnar nedan sina inledande synpunkter på&lt;br&gt;dessa överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invik anser att utgångspunkten för lagstiftningen skall vara att all&lt;br&gt;verksamhet på värdepappersmarknaden skall utformas så att den ger de&lt;br&gt;enskilda kapitalplacerama och allmänheten största möjligt skydd (jfr&lt;br&gt;betänkandet del 1 s. 270xm). Verksamheten skall också ges sådana regler&lt;br&gt;att den kan bedrivas effektivt och uthålligt i Sverige. Invik är inte av&lt;br&gt;uppfattningen att dessa ändamål uppnås genom kommitténs förslag som&lt;br&gt;till stora delar såvitt avser lagförslagen till börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;kan få ett motsatt resultat genom att förstärka och skydda redan&lt;br&gt;etablerade aktörer och därigenom förhindra inhemsk konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande inhemsk kapitalmarknad är av största vikt för&lt;br&gt;Sverige. Kapitalmarknaden skall inte bara fungera som en resurs inom&lt;br&gt;Sverige utan måste även på ett effektivt sätt kunna konkurrera med ut-&lt;br&gt;ländska kapitalmarknader. För att detta skall kunna ske krävs att den&lt;br&gt;svenska kapitalmarknaden av lagstiftaren tillåts att organisera sig och&lt;br&gt;även fortlöpande omorganisera sig i sådana former att konkurrensen från&lt;br&gt;utlandet kan bemötas. Lagstiftningen bör således ej utformas på ett sådant&lt;br&gt;sätt att ett visst förhållande befästs eller förstärks till följd att inhemsk&lt;br&gt;konkurrens försvåras. Lagstiftningen bör utformas så att marknaden kan&lt;br&gt;anpassa sig till nya förhållanden och att den därigenom kan behålla sin&lt;br&gt;konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de faktorer som i första hand kommer att påverka svenska&lt;br&gt;kapitalmarknadens konkurrenskraft är den utveckling som sker i utlandet&lt;br&gt;sammankopplat med utveckling av ny teknik. Om en ny lagstiftning inte&lt;br&gt;tillåter den svenska marknaden att anpassa sig efter de nya situationer&lt;br&gt;vilka kan uppstå kommer den svenska kapitalmarknaden att bli en&lt;br&gt;regional marknad där de stora svenska företagen alltmer kommer att&lt;br&gt;tvingas söka sig utomlands för att lösa sina kapitalbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen bör därför utformas på ett sådant sätt att marknaden ges&lt;br&gt;största möjlighet att utvecklas för att möta denna konkurrens. En ny lag&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet bör utformas så att den ger fri&lt;br&gt;etableringsrätt för börsverksamhet under förutsättning att den föreslagna&lt;br&gt;verksamheten ej är skadlig för landet. Vidare bör en lag utformas så att&lt;br&gt;villkoren är klara och entydiga. Kontrollen av verksamheten bör utföras&lt;br&gt;av en myndighet vilken skall ha utförliga instruktioner hur kontrollen&lt;br&gt;skall utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en fri etableringsrätt bör möjligheterna till aktiehandel förbättras.&lt;br&gt;Den totala handelsvolymen kommer troligtvis att öka som följd av detta&lt;br&gt;och det utbyte som kan komma att ske mellan handelsplatserna kommer&lt;br&gt;säkerligen inverka positivt på likviditeten. Flera börser bör ge större&lt;br&gt;likviditet och högre volym och ej tvärtom. Informationen från börserna&lt;br&gt;skall vara fullständig och samtidig till alla marknadens aktörer. I dagens&lt;br&gt;läge har Stockholms fondbörs ensidigt beslutat att viss information skall&lt;br&gt;frånhållas vissa aktörer. Utsatt för konkurrens skulle dylik riktad in-&lt;br&gt;formationsgivning troligen ej kunna förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För clearingorganisationer kan samma skäl anföras. Marknaden bör&lt;br&gt;bestämma om den vill ha en eller flera clearingorganisationer. Myndig-&lt;br&gt;heternas uppgift bör vara att ange reglerna för verksamheten och ej&lt;br&gt;ensidigt bestämma vilka som skall agera på marknaden. Behovsprövning-&lt;br&gt;en bör alltså även här ersättas med villkoret att tillstånd skall ges om den&lt;br&gt;föreslagna verksamheten ej är skadlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Monopolfrågan/Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.2.1 Kammarrätten i Stockholm&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med sina direktiv har kommittén övervägt om det är motiverat&lt;br&gt;att upphäva den lagstadgade ensamrätten för Stockholms fondbörs att&lt;br&gt;driva fondbörsverksamhet. I betänkandet anges (del 1 s. 314) att det inte&lt;br&gt;föreligger skäl att behålla börsmonopolet vad gäller andra fondpapper än&lt;br&gt;aktier, aktierelaterade instrument och vinstandelsbevis. Beträffande dessa&lt;br&gt;handlingar finner kommittén att det inte är önskvärt att marknaden&lt;br&gt;splittras. Som skäl anförs bl.a. att likviditeten och informationsspridning-&lt;br&gt;en sannolikt blir bättre om handeln koncentreras kring en börs. Kammar-&lt;br&gt;rätten har inte några invändningar mot kommitténs bedömning i dessa&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén finner (del 1 s. 314) vidare att det inte från lagteknisk&lt;br&gt;synpunkt framstår som eftersträvansvärt att behålla börsmonopolet&lt;br&gt;beträffande aktier o.d. men inte för andra fondpapper eller övriga&lt;br&gt;finansiella instrument. Härigenom skulle nämligen asymmetri uppkomma&lt;br&gt;i lagstiftningen. Kammarrätten, som i och för sig ställer sig positiv till&lt;br&gt;kommitténs strävan efter att skapa enhetliga regler för värdepappersmark-&lt;br&gt;naden, ställer sig skeptisk till en lagstiftningsprodukt som inte skall fylla&lt;br&gt;någon praktisk funktion utan endast utgör en lagteknisk konstruktion.&lt;br&gt;Möjligen kan förslaget motiveras av den snabba utvecklingen på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. En situation som skulle kunna göra den föreslagna&lt;br&gt;ordningen befogad är att Stockholms fondbörs inte längre skulle uppfylla&lt;br&gt;de krav som måste ställas på en börs med monopolställning. För att en&lt;br&gt;annan börs skall kunna konkurrera på lika villkor med Stockholms fond-&lt;br&gt;börs måste emellertid lagstiftningen i vad avser både offentligrättsliga&lt;br&gt;och privaträttsliga inslag vara neutralt utformad med avseende på olika&lt;br&gt;fondbörser i förhållande till varandra. Kommitténs förslag uppfyller inte&lt;br&gt;detta krav. Mot bakgrund av vad som har sagts nu bör de föreslagna&lt;br&gt;reglerna om börsstyrelse och avgiftsuttag övervägas ytterligare, om&lt;br&gt;lagstiftningen formellt inte skulle bevara något börsmonopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.2 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen delar VMK:s bedömning att börsmonopolet bör&lt;br&gt;avskaffas. Skälet härtill är att skyddsintressena på marknaden kan tas till&lt;br&gt;vara utan ett sådant monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen delar vidare VMK:s uppfattning att Stockholms&lt;br&gt;fondbörs enligt lag bör ha rätt att utan inskränkning bedriva börsverksam-&lt;br&gt;het med alla typer av fondpapper och andra finansiella instrument samt&lt;br&gt;att börsverksamhet i övrigt bör vara förbehållet endast sådana företag&lt;br&gt;som erhållit särskilt tillstånd till sådan verksamhet. Med hänsyn till att&lt;br&gt;börsverksamheten fyller en viktig samhällsfunktion bör tillståndsprövning-&lt;br&gt;en såsom VMK föreslagit tillkomma regeringen. I övrigt bör Stockholms&lt;br&gt;fondbörs inte särbehandlas i lagstiftningen utan bör få bedriva verksam-&lt;br&gt;heten på samma villkor som andra inhemska eller utländska marknads-&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andra verksamheter på den finansiella marknaden är&lt;br&gt;tendensen att behovsprövningen avskaffas. Så har skett för försäkrings-&lt;br&gt;rörelse och föreslås även ske för bankverksamhet. Den ökande interna-&lt;br&gt;tionella handeln med värdepapper medför också på detta område att en&lt;br&gt;anpassning bör ske till vad som gäller i andra länder. Av den redogörelse&lt;br&gt;som kommittén gjort i kap. 3 framgår att i länder av betydelse det finns&lt;br&gt;flera aktiebörser vilket tyder på att etableringshindren inte är alltför stora.&lt;br&gt;Mot bakgrund härav synes det ligga bäst i linje med utvecklingen att inte&lt;br&gt;ställa upp ett krav på att verksamheten skall vara till nytta för det&lt;br&gt;allmänna. Bankinspektionen anser att den föreslagna behovsprövningen&lt;br&gt;bör ersättas med ett krav på att verksamheten inte skall vara till skada för&lt;br&gt;det allmänna. Prövningen av kvalitetskraven är då av avgörande&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införs det ändå en behovsprövning vill inspektionen föreslå att&lt;br&gt;tillämpningen inte skall vara så restriktiv som kommittén angivit vad&lt;br&gt;gäller behovet av flera börser. Det bör i stället överlåtas på regeringen&lt;br&gt;att utan sådana skrivningar i förarbetena pröva när behov av verksam-&lt;br&gt;heten föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.3 Försäkringsinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel föreslår kommittén bl.a. att det legala börsmonopolet skall&lt;br&gt;upphöra samtidigt som man redovisar den bedömningen att det inte i&lt;br&gt;Sverige kan anses finnas utrymme för någon ytterligare aktiebörs vare sig&lt;br&gt;som konkurrens till Stockholms Fondbörs eller i form av en regional&lt;br&gt;eller lokal börs. Ställningstagandet grundar sig bl.a. på att en väl&lt;br&gt;fungerande börs kräver hög likviditet och en snabb marknadsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen ansluter sig till förslaget om det legala&lt;br&gt;börsmonopolets upphörande. Inspektionen har emellertid den uppfattning-&lt;br&gt;en att en hög likviditet väl kan uppnås i en aktie som samtidigt handlas&lt;br&gt;på flera börser, vilket också framgår av den situation ett flertal av de&lt;br&gt;större svenska börsbolagens fria aktier hamnat i efter införandet av den&lt;br&gt;svenska aktieomsättningsskatten. Vad gäller marknadsinformation distri-&lt;br&gt;bueras sådan till stor del elektroniskt och är därmed oberoende av&lt;br&gt;varifrån distributionen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen finner det inte meningsfullt att samtidigt som man föreslår&lt;br&gt;ett avskaffande av börsmonopolet klargöra att det inte finns utrymme för&lt;br&gt;någon alternativ aktiebörs. I det närliggande EG-perspektivet kommer&lt;br&gt;sannolikt effektivitet att vara ett nödvändigt inslag för att en börs skall&lt;br&gt;kunna överleva på marknaden, oavsett om det är fråga om en monopol-&lt;br&gt;börs eller inte, varför ett scenario med ett antal ineffektiva börser&lt;br&gt;verksamma parallellt bedöms som mindre troligt. Vaije koncessions-&lt;br&gt;ansökan bör därför enligt inspektionens mening i framtiden behandlas&lt;br&gt;utifrån de vid tillfället rådande marknadsförutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.4 Riksgäldskontoret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande monopolet för handel vid Stockholms Fondbörs har, som&lt;br&gt;tidigare påpekats, i ett flertal avseenden eroderat. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;finns enligt riksgäldskontoret inga motiv för att bibehålla det nuvarande&lt;br&gt;börsmonopolet. En fri etableringsrätt skulle innebära att alternativa&lt;br&gt;handelssystem fritt kan utvecklas för olika marknader på det för intres-&lt;br&gt;senterna mest ändamålsenligt sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Fondbörs uppgift får med detta synsätt en mer renodlad&lt;br&gt;roll som marknadsplats. Sannolikt kommer aktiehandeln att vara den för&lt;br&gt;fondbörsen dominerande verksamheten. För att börsen i denna roll skall&lt;br&gt;fungera effektivt vill riksgäldskontoret peka på vikten av att börsen också&lt;br&gt;ges möjlighet att vara marknadsplats för alla typer av fondpapper och&lt;br&gt;andra finansiella instrument. Nuvarande begränsningar härvidlag bör&lt;br&gt;snarast slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontoret vill i detta sammanhang ta upp frågan om behovsprövning vid&lt;br&gt;inrättandet av börser. En sådan prövning skulle enligt kontoret innebära&lt;br&gt;ett etableringshinder, vilket skulle försvåra konkurrensen och därmed&lt;br&gt;leda till en sämre effektivitet i marknaden. Riksgäldskontoret avstyrker&lt;br&gt;därmed kommitténs förslag att tillämpa behovsprövning vid etablering av&lt;br&gt;börser. Kontoret vill i detta sammanhang också peka på att en sådan&lt;br&gt;prövning saknar internationell förebild. Riksgäldskontoret finner det dock&lt;br&gt;nödvändigt att bankinspektionen skall svara för kvalitetsbedömning innan&lt;br&gt;tillstånd för handel på denna typ av marknadsplats ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av riksgäldskontoret föreslagna verksamheten för Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs innebär att börsens associationsform bör ses över. Enligt&lt;br&gt;kontorets mening talar starka skäl för att börsen bör ombildas till ett&lt;br&gt;aktiebolag, ekonomisk förening eller dyl., där intressenterna utgör&lt;br&gt;ägarna. Denna fråga bör utredas skyndsamt t.ex. genom en av regeringen&lt;br&gt;speciellt utsedd utredningsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av förslaget om börsmonopolets avskaffande föreslår&lt;br&gt;kommittén ändringar i sammansättningen i styrelsen för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret välkomnar en neddragning av antalet ledamöter i&lt;br&gt;styrelsen. Därmed skulle styrelsearbetet kunna effektiviseras. De&lt;br&gt;intressenter, som framöver bör vara representerade i styrelsen är&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Emittenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fondko mmissionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Investerare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kontorets mening bör styrelsen kompletteras med en av&lt;br&gt;regeringen utsedd representant för det allmänna. Vad gäller styrelsesam-&lt;br&gt;mansättningen i övrigt bör den återspegla intressenternas ägarandel i&lt;br&gt;börsen efter en eventuell ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyttorekvisitet vid etablering av börs- och clearingverksamhet riskerar&lt;br&gt;även på derivatmarknaderna att leda till ett etableringshinder för ny till-&lt;br&gt;trädande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som OM bedriver med terminaler och optioner är inte&lt;br&gt;någon börsverksamhet enligt den nuvarande börsdefinitionen. Enligt den&lt;br&gt;av kommittén föreslagna definitionen skall dock &amp;quot;andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment&amp;quot; inkluderas, vilket innebär att OM:s verksamhet med derivatinstru-&lt;br&gt;ment framöver skulle fälla under definitionen börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt kontoret inte rimligt att OM på derivatmarknadema ges&lt;br&gt;ett monopol. Under det kommande året kommer PMC att tas i drift och&lt;br&gt;efter driftstarten kommer även clearing av ränteterminer att kunna ske&lt;br&gt;hos PmC. Det är viktigt att den föreslagna behovsprövningen ej hindrar&lt;br&gt;PmC härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.5 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NOs grundsyn är i övrigt att det inom dessa ramar bör överlåtas till&lt;br&gt;marknaden att avgöra vilka marknadsplatser som skall finnas för olika&lt;br&gt;typer av fondpapper eller andra finansiella instrument. Konkurrens, både&lt;br&gt;faktisk och potentiell, är även för börsverksamhet det bästa medlet att&lt;br&gt;uppnå bl.a. effektivitet i verksamheten och låga avgifter. NO vill här&lt;br&gt;påtala att kommittén för ett ensidigt resonemang om nyttan av potentiell&lt;br&gt;konkurrens. Genom att ge Stockholms fondbörs rätt att bedriva börsverk-&lt;br&gt;samhet med alla typer av finansiella instrument kommer de privatägda&lt;br&gt;börserna enligt kommittén (del 1, s. 315) alltid att leva under hotet av att&lt;br&gt;fondbörsen startar konkurrerande verksamhet. Något motsvarande er-&lt;br&gt;kännande av den nytta det skulle medföra om Stockholms fondbörs vore&lt;br&gt;utsatt för motsvarande potentiella konkurrenstryck synes kommittén inte&lt;br&gt;beredd att göra. Någon anledning att förorda eller favorisera någon viss&lt;br&gt;form av ägande finns enligt NOs uppfattning inte. Även konkurrens&lt;br&gt;mellan olika ägarformer torde bidra till effektivitet. NO anser att&lt;br&gt;utvecklingen ifråga om handeln med optioner och terminer utgör goda&lt;br&gt;exempel på att privata initiativ driver utvecklingen framåt och uppnår&lt;br&gt;effektivitet i verksamheten. Problemet med monopol som diskuteras av&lt;br&gt;kommittén är inte om de är offentliga eller privata utan i stället att de&lt;br&gt;leder till ineffektivitet och onödigt höga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill visserligen inte utesluta privatägda börser drivna i&lt;br&gt;vinstsyfte men gör således sådana uttalanden att privatägda börser starkt&lt;br&gt;ifrågasätts. NO anser att dessa uttalanden inte bör vara vägledande för&lt;br&gt;ett kommande lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO har tidigare vid ett par tillfällen haft anledning&lt;br&gt;att argumentera for att det legala monopolet för Stockholms fondbörs inte&lt;br&gt;bör gälla. I och för sig är det därför tillfredsställande att kommittén&lt;br&gt;föreslår att själva börsmonopolet skall slopas. Emellertid föreslår&lt;br&gt;kommittén en tillståndsprövning för börser, med inslag av behovspröv-&lt;br&gt;ning. Beträffande aktiehandel uttalar sedan kommittén att ytterligare en&lt;br&gt;aktiebörs inte skulle bli till nytta från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monopolet för Stockholms fondbörs på aktieområdet kommer i&lt;br&gt;praktiken således att bestå. Förslaget från kommittén att slopa monopolet&lt;br&gt;för aktiehandel framstår som något man sett sig tvingad till från lag-&lt;br&gt;teknisk synpunkt men som inte skall medföra några förändringar i sak.&lt;br&gt;Mot bakgrund av det principiella resonemanget ovan om fördelarna med&lt;br&gt;konkurrens avvisar NO bestämt att sådana resonemang skall ligga till&lt;br&gt;grund för tillämpningen av den nya lagen. NO håller visserligen med om,&lt;br&gt;vilket internationella erfarenheter också synes utvisa, att marknaden själv&lt;br&gt;strävar mot en koncentration av börsverksamhet. I och för sig håller NO&lt;br&gt;inte för troligt att det i Sverige kommer att uppstå någon med Stockholms&lt;br&gt;fondbörs konkurrerande börs av traditionellt rikstäckande slag. Däremot&lt;br&gt;kan ingalunda uteslutas innovativa lösningar. NO anser t.ex. till skillnad&lt;br&gt;från kommittén, att det vore önskvärt att möjlighet öppnas att etablera&lt;br&gt;regionala och eventuellt lokala börser. Härigenom skulle troligen ytter-&lt;br&gt;ligare företag motiveras att låta börsnotera aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.6 Riksbanksfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gällande lagstiftning ger Stockholms fondbörs monopol på börshandel i&lt;br&gt;fondpapper, dvs. både aktier och räntebärande värdepapper. Undantaget&lt;br&gt;är derivatmarknaden, där f.n. OM utgör ett privat monopol. Kommitténs&lt;br&gt;slutsats är att monopolet bör avskaffas, men i praktiken ges Stockholms&lt;br&gt;fondbörs och OM ett mycket starkt skydd mot konkurrens genom att&lt;br&gt;kommittén föreslår behovsprövning i samband med ansökningar om att&lt;br&gt;starta nya börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ställningstagande väcker flera frågor. De är dels av principiell&lt;br&gt;karaktär, dels direkt kopplade till organisationen av handeln med ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper. I detta avsnitt kommenteras kommitténs förslag vad&lt;br&gt;gäller effekter på aktie- och derivatmarknaderna. Fullmäktiges synpunkter&lt;br&gt;beträffånde penning- och obligationsmarknaderna redovisas i avsnitt 4&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som betonats ovan måste vid en bedömning av skyddsintressena hänsyn&lt;br&gt;också tas till vilka effekter den föreslagna lagstiftningen har på effektivi-&lt;br&gt;teten på svenska värdepappersmarknader. Av avgörande betydelse i det&lt;br&gt;sammanhanget är kommitténs syn på etablering av konkurrerande börser.&lt;br&gt;Det finns inte någon internationell enighet om hur en börs bör definieras&lt;br&gt;eller vilka regler som bör omgärda denna verksamhet. Förutom Sverige&lt;br&gt;är det, enligt kommitténs redovisning, bara Danmark som har ett legalt&lt;br&gt;börsmonopol. Trots att EG har lämnat direktiv om villkor för börs-&lt;br&gt;registrering av värdepapper innehåller dessa ingen börsdefinition. EG har&lt;br&gt;inte heller uttalat sig om hur värdepappersmarknadema skall organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av kommitténs övergripande mål är att börsverksamhet skall kunna&lt;br&gt;drivas varaktigt i Sverige. För att uppnå detta mål krävs enligt kommittén&lt;br&gt;offentlig reglering av den svenska värdepappershandeln som kan &amp;quot;bevara&lt;br&gt;och om möjligt förstärka den svenska värdepappersmarknadens interna-&lt;br&gt;tionella konkurrenskraft&amp;quot;. Utan offentlig reglering skulle inte heller &amp;quot;det&lt;br&gt;för handels långsiktiga funktionsduglighet nödvändiga förtroendet kunna&lt;br&gt;upprätthållas&amp;quot;. Kommitténs utgångspunkt förefaller vara att lämnade till&lt;br&gt;sig själva klarar inte aktörerna av att organisera handeln på ett konkur-&lt;br&gt;renskraftigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte självklart att börsverksamhet till vatje pris skall bedrivas i&lt;br&gt;Sverige. Det krävs goda skäl för att man skall förorda direkt eller&lt;br&gt;indirekt offentligt stöd, i form av subventioner eller handelshinder, i den&lt;br&gt;händelse svenska börser inte klarar konkurrensen med omvärlden. Det&lt;br&gt;kan inte uteslutas att argument för detta finns, men kommittén presente-&lt;br&gt;rar ingen analys av denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs uppfattning är att den svenska konkurrenskraften försvagas&lt;br&gt;om värdepappershandeln, främst aktiehandeln, splittras på ett antal&lt;br&gt;delmarknader. Därför förordas en koncentration av handeln till en&lt;br&gt;marknadsplats. Detta resultat skall dock inte uppnås genom att det legala&lt;br&gt;monopolet för Stockholms fondbörs behålls. I stället föreslås att en&lt;br&gt;nyttorekvisit införs, dvs. att ett grundläggande krav vid nyetablering av&lt;br&gt;börsverksamhet skall vara att verksamheten kan antas vara till nytta för&lt;br&gt;det allmänna. Kommittén konstaterar samtidigt att det inte kan förutses&lt;br&gt;att ytterligare en svensk aktiebörs skulle bli till nytta för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumenten för att ge Stockholms fondbörs den privilegierade ställning&lt;br&gt;som följer av nyttorekvisitet är att koncentration av handel till en&lt;br&gt;marknadsplats skulle ge bättre likviditet och informationsspridning, och&lt;br&gt;därmed en mer konkurrenskraftig svensk börshandel. Detta underbyggs&lt;br&gt;med hänvisningar till de nationella värdepappersmarknadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs argument för ett reellt monopol på aktiemarknaden är&lt;br&gt;således konkurrensförmågan visavi utländska börser. Detta skiljer sig från&lt;br&gt;det gängse samhällsekonomiska synsättet. Om stordriftsfördelama på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden vore sådana att de ledde till naturliga monopol&lt;br&gt;skulle detta möjligen tala for offentliga börsmonopol. Det är emellertid&lt;br&gt;inte uppenbart att aktie- och derivatmarknadema kan karakteriseras som&lt;br&gt;naturliga monopol i vanlig bemärkelse. För det första förekommer handel&lt;br&gt;i svenska värdepapper på utländska börser. För det andra kan inhemska&lt;br&gt;eller utländska börser organisera handel i instrument som inte är&lt;br&gt;registrerade på etablerade börser, men i viktiga avseenden har likartade&lt;br&gt;egenskaper. För investerare utan intresse att skaffa sig inflytande i&lt;br&gt;företaget och utan tillgång till särskild information om enskilda företag&lt;br&gt;är det inte avgörande vilka aktier han eller hon köper. Det innebär att en&lt;br&gt;eventuell ensamrätt till handel i ett visst papper mer påminner om rätten&lt;br&gt;till ett varumärke än om ett reellt monopol. Det gäller även på derivat-&lt;br&gt;marknaden, där exempelvis instrument relaterade till ett index för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs till relativt låg kostnad skulle kunna introduceras på&lt;br&gt;någon internationell optionsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar i stället för att värdepappershandeln, särskilt ak- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;tiemarknaden, utgörs av segmenterade marknader. Segmenteringen sker Bilaga 3&lt;br&gt;i olika dimensioner. En dimension är den geografiska som gör att&lt;br&gt;amerikanska aktier främst handlas av amerikaner, medan svenska aktier&lt;br&gt;främst handlas av svenskar. Den geografiska segmenteringen, som bl.a.&lt;br&gt;har att göra med informationsskillnader, ger underlag för svenska&lt;br&gt;aktiebörser, även om stordriftsfördelar kan leda till att aktiehandeln i&lt;br&gt;internationellt verksamma svenska företag alltmer koncentreras till&lt;br&gt;utländska börser. På samma sätt kan man hävda att det finns underlag för&lt;br&gt;regionala börser inom Sverige. Dessa skulle kunna ha bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar att organisera aktiehandeln i lokala företag, samtidigt som de&lt;br&gt;skulle kunna konkurrera med Stockholms fondbörs i fråga om aktie-&lt;br&gt;handeln i nationella företag. Vad gäller etablering av konkurrerande&lt;br&gt;inhemska aktiebörser, t.ex. &amp;quot;Göteboigs fondbörs&amp;quot;, är förmodligen stor-&lt;br&gt;driftsfördelarna så betydande att det är realistiskt att tro att Stockholms&lt;br&gt;fondbörs kan behålla sin dominerande ställning även utan hjälp av nytto-&lt;br&gt;rekvisit. Om så inte är fallet finns det desto större anledning att inte&lt;br&gt;förhindra nyetableringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börser kan också specialisera sig med avseende på vilka inregistre-&lt;br&gt;nngskrav som ställs på emittentema. Ur samhällsekonomisk synvinkel&lt;br&gt;kan det vara värdefullt med organiserad aktiehandel i företag som inte&lt;br&gt;vill eller kan uppfylla de registreringskrav som Stockholms fondbörs&lt;br&gt;uppställer. Genom börshandel, och därigenom ökad likviditet i sina&lt;br&gt;aktier, får dessa företag tillgång till billigare riskkapital än eljest.&lt;br&gt;Placerare med intresse och kunskap för att handla i deras aktier kan göra&lt;br&gt;detta på en likvid marknad. Andra placerare kan välja att handla i de&lt;br&gt;aktier som finns registrerade på Stockholms fondbörs vilket ställer&lt;br&gt;mindre krav på informationsinsamlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare invändningarna mot ett börsmonopol på aktiemarknaden är&lt;br&gt;i minst lika hög grad giltiga för derivatmarknadema. Detta beror på att&lt;br&gt;produktutveckling, introduktion av nya instrument, är särskilt viktig på&lt;br&gt;dessa marknader och att konkurrens kan antas förbättra förmågan till&lt;br&gt;förnyelse. Kommittén avvisar också tanken på ett monopol för options-&lt;br&gt;och terminsmarknaderna. Man motiverar detta bl.a. med att behovet av&lt;br&gt;skydd för enskilda mindre placerare skulle vara mindre än på aktie-&lt;br&gt;marknaden. Detta är dock inte relevant för frågan om monopol eller&lt;br&gt;behovsprövning. Ställningstagandet mot monopol förefaller riktigt, men&lt;br&gt;argumenten för detta är snarare av det slag som angivits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén kan i princip tänka sig flera börser på options- och&lt;br&gt;terminsmarknaderna, men framhåller att &amp;quot;avsikten är dock även här att&lt;br&gt;det inte skall etableras fler börser än som kan vara till nytta för&lt;br&gt;samhällsekonomin&amp;quot;. I betänkandet ges dock inga besked om vad som&lt;br&gt;skall ligga till grund för en sådan behovsprövning. Att kommittén inte&lt;br&gt;klarar av att göra detta är fullt förståeligt, eftersom det framstår som en&lt;br&gt;i det närmaste omöjlig uppgift. Det är heller inte självklart vem som är&lt;br&gt;bäst lämpad att bedöma &amp;quot;nyttan&amp;quot; av nya verksamheter. Det föreligger här&lt;br&gt;en uppenbar risk för att alla nyetableringar uppfattas som mindre nyttiga&lt;br&gt;av de redan etablerade börserna. Problemet med de fäcto monopol är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mest allvarligt på options- och terminsmarknaderna eftersom där finns ett&lt;br&gt;privat monopol. Enligt förslaget skulle även OM skyddas av kravet på&lt;br&gt;behovsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa kommentarer är även giltiga beträffånde kommitténs förslag om&lt;br&gt;behovsprövning vid auktorisation av clearingorganisationer. De skydds-&lt;br&gt;intressen som finns i detta led i handeln motiverar tillsyn, men är inget&lt;br&gt;skäl för att ge de etablerade organisationerna monopol. Mycket talar för&lt;br&gt;att det finns betydande stordriftsfördelar i denna verksamhet, vilket gör&lt;br&gt;att det sannolikt endast finns plats för ett eller ett fåtal clearingföretag.&lt;br&gt;Det innebär emellertid inte med säkerhet att det är fråga om starka&lt;br&gt;monopol, då kostnaderna för att bygga upp ett clearingsystem inte be-&lt;br&gt;höver vara så stora. Precis som i fallet med börser gäller dessutom att&lt;br&gt;eventuella monopoltendenser motiverar tillsyn och inte regler som för-&lt;br&gt;hindrar den konkurrens som kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns uppenbar risk för att verksamheter bedrivs ineffektivt om&lt;br&gt;etableringsfriheten är starkt beskuren, oavsett om detta sker genom lag-&lt;br&gt;stadgade monopol eller skydd mot konkurrens via ett nyttorekvisit. Det&lt;br&gt;gäller i synnerhet i ett mer långsiktigt perspektiv genom att utvecklingen&lt;br&gt;av nya produkter och metoder tenderar att bli eftersatt. Kommittén är&lt;br&gt;medveten om detta, men menar att konkurrensen från utländska börser&lt;br&gt;garanterar effektivitet. Det är en viktig faktor, men det är inte säkert att&lt;br&gt;det är tillräckligt. Den utländska konkurrensen kommer exempelvis&lt;br&gt;förmodligen även i framtiden bara att omfatta ett begränsat antal inter-&lt;br&gt;nationellt kända aktier. Bristen på inhemsk konkurrens gör att det finns&lt;br&gt;en risk för att kostnader övervältras på emittenter som inte kan välja att&lt;br&gt;registrera sig på utländska börser eller i andra clearingsystem. Det finns&lt;br&gt;således starka skäl att tro att begränsade möjligheter att etablera börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet snarare minskar än ökar effektiviteten i handeln.&lt;br&gt;Det föreslagna nyttorekvisitet minskar den potentiella konkurrens som&lt;br&gt;hotet om nyetablering innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den internationella integrationen av svenska värdepappers-&lt;br&gt;marknader kan kommittén tänka sig att utländska företag (utan egen&lt;br&gt;etablering i Sverige) registreras som medlemmar vid svenska börser. I&lt;br&gt;det motsatta fallet, svenska fondkommissionärers medlemskap i utländska&lt;br&gt;börser utan egen etablering i det aktuella landet, ser inte kommittén något&lt;br&gt;behov av auktorisation från svensk sida. Däremot föreslås att det &amp;quot;bör&lt;br&gt;införas en möjlighet för bankinspektionen att förbjuda svenska fondkom-&lt;br&gt;missionärer och andra mellanhänder att ansluta sig till ett utländskt&lt;br&gt;(datoriserat) handelssystem som anses ha en olämplig utformning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har tidigare hävdat att det inte i första hand är börser som&lt;br&gt;kräver offentlig tillsyn, utan mellanhänder och clearingorganisationer.&lt;br&gt;Detta gäller även utländska handelssystem så länge som bankinspektionen&lt;br&gt;på ett tillfredsställande sätt kan utöva tillsyn över fondkommissionäremas&lt;br&gt;utländska engagemang. Det är svårt att bedöma vilka risker som är&lt;br&gt;förenade med att svenska fondkommissionärer är medlemmar i clearing-&lt;br&gt;organisationer som inte står under bankinspektionens tillsyn. Förslaget&lt;br&gt;kan dock komma att hindra svenska fondkommissionärer från att delta i&lt;br&gt;verksamhet som utländska fondkommissionärer har tillgång till, vilket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle försämra deras konkurrensförmåga. Det skulle vidare försvåra för&lt;br&gt;svenska investerare att utnyttja dessa marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser därför att bankinspektionens beslut angående&lt;br&gt;fondkommissionärers deltagande på utländska värdepappersmarknader&lt;br&gt;inte bör baseras på en prövning av den aktuella börsen. I den mån det är&lt;br&gt;fråga om omfattande engagemang kan dock eventuella brister i clearing-&lt;br&gt;och settlementsystem innebära risker. Prövningen bör därför baseras på&lt;br&gt;en granskning av denna del av det utländska handelssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående resonemang tillstyrker fullmäktige&lt;br&gt;kommitténs förslag om att avskaffa det legala monopolet för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs att organisera börshandel i fondpapper. Fullmäktige anser dock&lt;br&gt;att behovsprövning vid auktorisation av börser och clearingorganisationer&lt;br&gt;kan hämma värdepappersmarknadens effektivitet. Denna form av etable-&lt;br&gt;ringshinder saknar dessutom internationella motsvarigheter. I sitt remis-&lt;br&gt;svar på kreditmarknadskommitténs betänkande tog fullmäktige avstånd&lt;br&gt;från behovsprövning vid auktorisation av banker. Som tidigare har&lt;br&gt;betonats är skyddsintressena på själva marknadsplatsen svagare än inom&lt;br&gt;banksektorn och andra delar av värdepappershandeln, varför det finns en&lt;br&gt;större anledning att inte försvåra etablering av börser. Fullmäktige&lt;br&gt;avstyrker därför kommitténs förslag om att tillämpa behovsprövning vid&lt;br&gt;auktorisation av börser. En kvalitativ prövning av den planerade verk-&lt;br&gt;samheten är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vill även ta upp frågan om riksbankens representation i&lt;br&gt;Stockholms fondbörs styrelse. Genom att mycket talar för att fondbörsen&lt;br&gt;i framtiden kommer att ägna sig åt handel i räntebärande värdepapper är&lt;br&gt;det, enligt fullmäktiges uppfattning, naturligt att riksbanken som viktig&lt;br&gt;aktör på denna marknad blir representerad i börsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.7 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeln om det legala börsmonopolet bör enligt börsstyrelsen omprövas&lt;br&gt;redan mot bakgrund av vad som inledningsvis sagts om angelägenheten&lt;br&gt;av att regelverket utformas konkurrensneutralt och utan särbehandling av&lt;br&gt;viss institution. Men viktigare är att upprätthållande av ett sådant&lt;br&gt;monopol i en alltmer avreglerad och globaliserad värdepappershandel ej&lt;br&gt;framstår som vare sig ändamålsenligt eller möjligt. Det legala börsmono-&lt;br&gt;polet bör därför i enlighet med vad VMK föreslagit utmönstras ur lag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den ställning börsverksamhet har i ett marknads-&lt;br&gt;ekonomiskt system - främst för investerare, emittenter och mellanhänder&lt;br&gt;- är det rimligt att den får bedrivas först efter särskild koncession och att&lt;br&gt;den ställs under offentlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller koncessionsprövningen har börsstyrelsen svårt att se att&lt;br&gt;avskaffande av börsmonopolet skulle få reell innebörd med den av utred-&lt;br&gt;ningsmajoriteten föreslagna behovsprövningen. När det gäller andra verk-&lt;br&gt;samheter på det finansiella området går utvecklingen mot att ersätta&lt;br&gt;behovsprövningen med ett krav på att verksamheten inte skall vara till&lt;br&gt;skada för det allmänna. Börsstyrelsen förordar att detta krav - i stället för&lt;br&gt;det av VMK föreslagna nyttorekvisitet - tas in i den nya lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsens övergripande syn på det framtida regelverket och&lt;br&gt;styrelsens ovan redovisade uppfattning i frågorna om börsmonopolet och&lt;br&gt;behovsprövningen får långtgående konsekvenser for bl.a. Stockholms&lt;br&gt;fondbörs, vilka ej belysts eller övervägts av VMK. Enligt börsstyrelsens&lt;br&gt;mening är det nödvändigt att sådana överväganden görs innan den nya&lt;br&gt;lagstiftningen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMKs förslag till regler om Stockholms fondbörs ansluter tämligen&lt;br&gt;nära till nu gällande regelverk. Dessa regler är i sin tur resultatet av en&lt;br&gt;utveckling under 1900-talet, som inneburit att alltmer uppgifter av&lt;br&gt;myndighetsliknande karaktär lagts på fondbörsen. Vidare har i dess&lt;br&gt;organisation det allmännas inflytande ökat på bekostnad av de privata&lt;br&gt;intressenternas. Denna utveckling har skapat oklarheter i fråga om fond-&lt;br&gt;börsens rättsliga ställning och har vidare lett fram till att börsstyrelsen&lt;br&gt;fått ansvar för frågor som sträcker sig från myndighetsliknande uppgifter&lt;br&gt;till affärsmässigt inriktad verksamhet. Om de grundläggande reglerna i&lt;br&gt;börslagstiftningen nu omprövas i enlighet med vad börsstyrelsen förordat,&lt;br&gt;är det - från de synpunkter styrelsen har att beakta - ett oavvisligt krav&lt;br&gt;att fondbörsen framdeles ges möjligheten att bedriva börsverksamhet på&lt;br&gt;samma villkor som presumtiva konkurrenter och inte ges särskilda&lt;br&gt;uppgifter av myndighetskaraktär som inte samtidigt åläggs andra börser.&lt;br&gt;Detta innebär att de av VMK föreslagna särskilda reglerna för Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs inte kan läggas till grund för börsens framtida verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen anser det därför nödvändigt att fondbörsens rättsliga&lt;br&gt;ställning och organisatoriska uppbyggnad måste bli föremål för särskilda&lt;br&gt;överväganden. Därvid måste bl.a. ställning tas till frågorna om huvud-&lt;br&gt;mannaskap, associationsform och finansiering. Börsstyrelsen föreslår att -&lt;br&gt;så snart politisk ställning tagits i huvudfrågan - finansdepartementet tar&lt;br&gt;initiativ till en utredning av Stockholms fondbörs' framtida ställning&lt;br&gt;siktande till en förhandlingslösning med fondbörsen, dess medlemmar och&lt;br&gt;emittenter. Först sedan en sådan lösning föreligger, kan ställning tas till&lt;br&gt;en rad frågor kring fondbörsens organisation och styrning. Med detta&lt;br&gt;synsätt anser börsstyrelsen att de av VMK åberopade skälen ej är till-&lt;br&gt;räckliga för att i lagstiftningen för börs- och clearingverksamhet införa&lt;br&gt;regler om ägarbegränsning och offentlig styrelserepresentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation (Sven Hegeland)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommitténs överväganden beträffande börsmono-&lt;br&gt;polet för aktiehandel hade sin grund i två huvudmål, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att slå vakt om en slagkraftig svensk fondbörs, som kan klara&lt;br&gt;konkurrensen mot omvärlden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att skapa förutsättningar för en fullgod statlig insyn och kontroll&lt;br&gt;över börsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första målet ville kommittén nå genom ett behovsprövningsför-&lt;br&gt;farande vid nyetablering av börsverksamhet, som i praktiken låg nära det&lt;br&gt;nuvarande legala monopolet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller insyn och kontroll valde kommittén att fördela denna&lt;br&gt;mellan en fristående myndighet, bankinspektionen, och den dominerande&lt;br&gt;marknadsplatsen, Stockholms fondbörs, där ett betydande statligt in-&lt;br&gt;flytande skulle finnas kvar genom specialregler i lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet, bl.a. om styrelsens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det legala börsmonopolet är enligt min uppfattning av&lt;br&gt;mindre betydelse. Med största sannolikhet kommer handeln med aktier&lt;br&gt;även i framtiden att bedrivas vid en svensk institution, eftersom de&lt;br&gt;naturliga stordriftsfördelama i börsverksamhet är så stora att flera&lt;br&gt;svenska aktiebörser knappast kommer att kunna drivas parallellt under&lt;br&gt;någon längre period. Den svenska börsens främsta konkurrens kommer&lt;br&gt;från storbörsema i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är frågan om statlig insyn och kontroll av mycket stor be-&lt;br&gt;tydelse, inte minst med tanke på att aktiehandeln sannolikt även i fram-&lt;br&gt;tiden kommer att vara koncentrerad till en svensk institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kontrollen läggs i bankinspektionen, finns risken att den i praktiken&lt;br&gt;blir väsentligt mindre effektiv än vad som är fallet idag, därför att&lt;br&gt;inspektionen, också med de förändringar som föreslås av kommittén,&lt;br&gt;kommer att sakna de resurser, den kompetens och den direkta marknads-&lt;br&gt;kontakt som är en förutsättning för en effektiv kontroll. Om bankinspek-&lt;br&gt;tionen skall kunna fylla en sådan funktion måste det till en radikal&lt;br&gt;förstärkning av dess resurser och kompetens samt ökade befogenheter så&lt;br&gt;att inspektionen får en liknande ställning som SEC har i USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sannolikt väl så bra alternativ är att i ett system utan legalt&lt;br&gt;börsmonopol låta staten ta ett betydande ägaransvar för Stockholms fond-&lt;br&gt;börs, och därigenom få möjligheter att direkt via marknadsplatsen på-&lt;br&gt;verka utvecklingen i önskvärd riktning. En sådan lösning skulle kunna&lt;br&gt;förena kraven på en ökad operativ effektivitet hos Stockholms fondbörs&lt;br&gt;med en smidigt fungerande statlig insyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan definitivt inte biträda majoritetens uppfattning att inga regler&lt;br&gt;om ägarbegränsning och statlig styrelserepresentation bör finnas i lag-&lt;br&gt;stiftningen om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för statlig insyn och kontroll är minst lika stor i börsverksam-&lt;br&gt;heten som i bank- och försäkringsverksamheten. Beträffande ägandet av&lt;br&gt;Stockholms fondbörs är det enligt min uppfattning - inte minst mot bak-&lt;br&gt;grund av de naturliga stordriftsfördelama i börsverksamheten -väsentligt&lt;br&gt;att garantera marknadsplatsens neutralitet mot såväl placerare, emittenter&lt;br&gt;och fondkommissionärer. Detta torde inte kunna uppnås utan regler om&lt;br&gt;ägarbegränsning i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.8 diskuteras marknadsplatsernas roll i värdepappershandeln.&lt;br&gt;Här uttalar kommittén (s. 281) att börsverksamheten särskilt i fråga om&lt;br&gt;aktier bör kraftsamlas till en marknadsplats, Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna kan inte godta kommitténs förslag om att koncession för Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;aktiehandel vid sidan om Stockholms fondbörs skall kunna ges en Bilaga 3&lt;br&gt;marknadsplats endast om verksamheten kan antas bli till nytta. Före-&lt;br&gt;ningarna förespråkar i stället en längre gående etableringsfrihet. Sålunda&lt;br&gt;bör auktorisationsmyndigheten kunna vägra någon, som i övrigt uppfyller&lt;br&gt;angivna krav, tillstånd att öppna en handelsplats endast om verksamheten&lt;br&gt;kan antas föranleda skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommitténs förslag skulle vi i praktiken bibehålla det börsmono-&lt;br&gt;pol, som enligt kommittén (s. 262) endast är känt från Sverige och&lt;br&gt;Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna delar inte heller kommitténs uppfattning som kommer&lt;br&gt;fram i uttalandet på s. 281 att &amp;quot;det inte är lämpligt att tillstyrka de då och&lt;br&gt;då i den allmänna debatten framförda önskemålen om regionala och&lt;br&gt;lokala börser. ” Enligt föreningarnas uppfattning fmns det inget att vinna&lt;br&gt;på att myndigheterna anger hur en bra marknad skall fungera; marknaden&lt;br&gt;måste själv visa det. Vissa aktier skulle således med fördel kunna handlas&lt;br&gt;regionalt med en vitalisering av näringslivet som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén är ett offentligt monopol att föredra &amp;quot;om man har&lt;br&gt;avgifternas storlek för ögonen” (avsnitt 6.2.4.6). Föreningarna har en&lt;br&gt;motsatt uppfattning. Det finns inga belägg för att kommitténs uppfattning&lt;br&gt;skulle vara riktig. En korrekt avgiftsnivå kan endast uppnås genom mark-&lt;br&gt;nadens reaktion under konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina slutsatser (6.2.6) anger kommittén en ordning, enligt vilken&lt;br&gt;Stockholms fondbörs får en faktisk monopolställning inom avistahandeln&lt;br&gt;i aktier och aktierelaterade instrument samt en på lagstiftning grundad&lt;br&gt;rätt att driva börsverksamhet också med andra instrument. I det senare&lt;br&gt;avseendet skall fondbörsen således ha en sådan rätt att utan att, när&lt;br&gt;marknaden öppnas i sådana instrument, behöva visa sin lämplighet för&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har respekt för Stockholms fondbörs förmåga och är helt&lt;br&gt;klara över att den kompetens som börsen har, och dess centrala ställning,&lt;br&gt;kommer att leda till att den behåller sin centrala funktion som handels-&lt;br&gt;plats för aktier under en överblickbar framtid. En effektiv svensk värde-&lt;br&gt;pappersmarknad i konkurrens med utlandet är dock inte betjänt av de&lt;br&gt;låsningar som en särreglering av fondbörsen enligt kommitténs förslag&lt;br&gt;skulle leda till. Stockholms fondbörs måste i stället behandlas på samma&lt;br&gt;sätt som andra liknande organisationer och måste driva sin verksamhet&lt;br&gt;på de meriter börsen kan visa upp och tåla att bli prövad på marknadens&lt;br&gt;villkor. En konkurrens med utländska börser är ändå för handen med den&lt;br&gt;internationalisering som marknaden fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särlagstiftning rörande Stockholms fondbörs bör således inte&lt;br&gt;förekomma. I stället borde det vara möjligt att lagtekniskt behandla&lt;br&gt;Stockholms fondbörs neutralt och utan att ange den särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har framhållits att någon särlagstiftning inte bör förekomma&lt;br&gt;rörande Stockholms fondbörs. Vidare har uttalats att frågor om styrelse-&lt;br&gt;sammansättning bör följa av den associationsrättsliga lagstiftning som&lt;br&gt;gäller för det enskilda fallet. Eftersom kommittén behandlat styrelsen i&lt;br&gt;Stockholms fondbörs mer detaljerat, skall också föreningarna göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna behöver dock inte lagregleras utan kan ingå i börsens associa-&lt;br&gt;tionsrättsliga statuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom redan framhållits har föreningarna den inställningen att&lt;br&gt;offentliga ledamöter inte bör förekomma inom den aktuella samhälls-&lt;br&gt;sektorn. Det gäller även i styrelsen för Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna anser att börsstyrelsen bör utgöras av företrädare för&lt;br&gt;börsmedlemmama, emittentema (i första hand de noterade bolagen&lt;br&gt;genom industriförbundet och handelskamrama men också emittenter av&lt;br&gt;andra börsnoterade papper, t.ex. staten i den egenskapen genom&lt;br&gt;riksbanken eller riksgäldskontoret) och placerarna (med företrädare för&lt;br&gt;investmentbolag, försäkringsbolag/fonder och de privata aktiespararna).&lt;br&gt;Vardera gruppen bör företrädas av tre ledamöter med suppleanter. Börs-&lt;br&gt;medlemmama föreslås, som de närmast ansvariga, inom sin representa-&lt;br&gt;tion ha att utse ordföranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett partssammansatt organ, såsom det såväl här som av kommittén&lt;br&gt;föreslagna, är det enligt föreningarnas uppfattning inte lämpligt att den&lt;br&gt;i organisationen anställde ansvarige tjänstemannen ingår i styrelsen.&lt;br&gt;Börschefen bör således inte vara styrelseledamot utan ansvara för verk-&lt;br&gt;samheten inför styrelsen och för att styrelsens beslut verkställs samt i&lt;br&gt;dess arbete fungera som huvudföredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda reser frågan om en översyn av organisationsformen för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs. Det måste således finnas en symmetri mellan&lt;br&gt;ägande och ansvar. Till den delen är Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;såsom företrädare för de nuvarande börsmedlemmama, beredd att verka&lt;br&gt;för att dessa tar ett ägaransvar för fondbörsen vid en eventuell organisa-&lt;br&gt;tionsförändring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.9 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SARF anser det vara positivt att det legala börsmonopolet slopas.&lt;br&gt;Emellertid framstår denna förändring som meningslös när man samtidigt&lt;br&gt;inför ett koncessionssystem med ett uttalat nyttorekvisit och festslår att&lt;br&gt;någon ytterligare marknadsplats utöver Stockholms Fondbörs ej kan antas&lt;br&gt;bli till nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med den starka utvecklingen av automatiserade, globala handels-&lt;br&gt;och informationssystem uppstår svårigheter att definiera vad som är börs-&lt;br&gt;verksamhet. Det kan exempelvis ifrågasättas hur effektivt ett svenskt&lt;br&gt;koncessionsförfärande är på verksamhet som bedrivs utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF anser det vara påkallat att ställa mycket höga krav på nya&lt;br&gt;marknadsplatser. Enighet torde råda vad gäller de krav som avses kunna&lt;br&gt;ställas på börsverksamhet, dvs. effektivitet (hög likviditet till lägsta&lt;br&gt;möjliga transaktionskostnad), neutralitet, samtidig och korrekt informa-&lt;br&gt;tion samt genomlysning. Konkurrensen på marknaden kommer att med-&lt;br&gt;föra att börser som ej uppfyller för aktörerna nödvändiga krav snabbt&lt;br&gt;försvinner. SARF ifrågasätter därför om något koncessionsförfärande&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle ett koncessionsförfärande införas anser SARF att man som&lt;br&gt;grund för prövning bör införa ett skaderekvisit istället för det av VMK&lt;br&gt;föreslagna nyttorekvisitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK hävdar att det skulle vara principiellt olämpligt att driva&lt;br&gt;börsverksamhet med vinstsyfte. SARF delar inte denna åsikt. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för ett principiellt ställningstagande bör istället vara det sätt på&lt;br&gt;vilket börsverksamheten fungerar och den effektivitet den kan erbjuda en&lt;br&gt;marknadsplats som motsvarar högt ställda krav anser SARF detta ej vara&lt;br&gt;principiellt olämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.10 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet delar VMK:s uppfattning att det är av största vikt att börs-&lt;br&gt;och clearingorganisationemas verksamhet åtnjuter allmänhetens för-&lt;br&gt;troende. Detta utesluter dock inte enligt riksförbundets mening att det&lt;br&gt;kan finnas flera med varandra konkurrerande börser och clearing-&lt;br&gt;organisationer. Marknaden bör avgöra om t.ex. en eller flera börser&lt;br&gt;behövs. Privatägda börser drivna i vinstsyfte bör få finnas och konkur-&lt;br&gt;rera med varandra på marknaden. Det är viktigt att nya produkter fritt&lt;br&gt;får utvecklas och föras ut på marknaden. OM:s tillkomst och utveckling&lt;br&gt;är ett exempel på hur värdepappersmarknaden kan förnyas på ett positivt&lt;br&gt;sätt genom enskilda initiativ. Insyn över verksamheten från det allmännas&lt;br&gt;sida behövs givetvis och möjligheterna till sådan insyn ökar på flera sätt&lt;br&gt;enligt VMK:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår visserligen upphävande av börsmonopolet men före-&lt;br&gt;språkar samtidigt ett koncessionsförfärande där regeringen skall meddela&lt;br&gt;koncession endast om behov anses föreligga för en ny börs. När det&lt;br&gt;gäller denna prövning uttalar kommitténs majoritet dessutom som sin&lt;br&gt;mening att det inte kan förutses behov av någon ytterligare marknadsplats&lt;br&gt;för aktier än Stockholms fondbörs. Monopolet för fondbörsen skulle&lt;br&gt;således bestå. Enligt riksförbundets mening är behovsprövning vid&lt;br&gt;koncessionsgivning ett alltför hårt krav. Regeringens bedömning bör i&lt;br&gt;stället utgå från ett skaderekvisit, dvs. koncession bör ges om den inte&lt;br&gt;bedöms leda till skada för det allmänna. Denna form av prövning gäller&lt;br&gt;i dag vid beviljande av koncession för bl.a. försäkrings- och fondkom-&lt;br&gt;missionsrörelse och är enligt riksförbundets mening fullt tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande. Riksförbundet delar i denna fråga den uppfattning som anförs av&lt;br&gt;utredningens minoritet i deras reservation. -En annan sak är att behovet&lt;br&gt;av koncentration på den svenska marknaden kanske ändå i dagens läge&lt;br&gt;leder till att inga andra börser för aktiehandel kommer att etableras. Det&lt;br&gt;är i så fäll marknadskrafterna som har avgjort detta i en fri prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.11 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammar-&lt;br&gt;förbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget från kommitténs majoritet betyder i praktiken att monopolet för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs att bedriva börshandel i aktier bibehålls. Kravet på&lt;br&gt;att verksamheten skall vara till nytta för det allmänna gör tillsammans&lt;br&gt;med kommitténs allmänna uttalanden att koncession egentligen aldrig&lt;br&gt;skulle kunna beviljas för någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna menar att ett sådant förslag går tvärt emot alla&lt;br&gt;strävanden mot liberalisering, internationell anpassning och effektivise-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av marknadens funktionssätt. Vi delar därför i allt väsentligt det&lt;br&gt;synsätt som redovisas i reservanternas skrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt organisationernas uppfattning är det felaktigt att som majoriteten&lt;br&gt;tro att effektivitet, likviditet och ett sunt funktionssätt skapas genom&lt;br&gt;monopol. Det är organisationernas bestämda uppfattning att dessa&lt;br&gt;önskemål tillgodoses bättre genom att ensamrätten för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs slopas. Historien visar genom otaliga exempel att konkurrens,&lt;br&gt;om än potentiell, leder till ökad effektivitet och därmed till ett bättre&lt;br&gt;tillvaratagande av &amp;quot;konsumenternas&amp;quot; intressen. Värdepappersmarknaden&lt;br&gt;är härvidlag inte något undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig finns inte anledning att tro annat än att den svenska&lt;br&gt;marknaden, även efter monopolets avskaffande, självmant kommer att&lt;br&gt;verka för en koncentration av aktiehandeln. Detta kommer att ske bl.a.&lt;br&gt;i syfte att skapa en så god likviditet som möjligt. Detta är dock något&lt;br&gt;helt annat än en lagligt skyddad monopolställning. Om det nämligen&lt;br&gt;skulle visa sig att marknadsplatsen inte är tillräckligt serviceinriktad,&lt;br&gt;kreativ, kostnadseffektiv etc. finns alltid möjligheten att någon startar en&lt;br&gt;konkurrerande börs. Under alla förhållanden är det en fordel för&lt;br&gt;emittenter, placerare m.fl. att veta att marknadsplatsen lever under detta&lt;br&gt;potentiella konkurrenstryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte heller anledning att på allvar befara att ett slopande av&lt;br&gt;börsmonopolet skulle leda till att handeln kommer att bedrivas i osunda&lt;br&gt;former eller inom ett regelverk som inte kan anses acceptabelt. Alla&lt;br&gt;intressenter på marknaden har ett i grunden gemensamt intresse av att&lt;br&gt;spelreglerna på marknadsplatsen är sådana att de vinner tilltro hos&lt;br&gt;placerarna, antingen de är små eller stora, svenskar eller utlänningar.&lt;br&gt;Marknadsplatsen själv har sålunda ett behov av att kunna visa på ett&lt;br&gt;handels- och regelsystem som tillfredsställer marknadens aktörer, som&lt;br&gt;annars inte söker sig till den aktuella börsen. Organisationerna menar&lt;br&gt;därför att mycket med förtroende kan överlåtas åt marknadsplatsernas&lt;br&gt;egna åtgärder och självreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i ett internationellt perspektiv framstår det som klart förfelat att&lt;br&gt;genom lagstiftarens åtgärder skapa en ensamställning för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs. Värdepappersmarknadema är i många avseenden internationel-&lt;br&gt;la. För att kunna attrahera emittenter, placerare och ett alltmer globali-&lt;br&gt;serat kapital är det viktigt, att Sverige kan erbjuda börser med effektivitet&lt;br&gt;och konkurrenskraft. En sådan situation skapas bäst genom att svenska&lt;br&gt;börser arbetar i ett konkurrensutsatt klimat. Konkurrens leder till ny-&lt;br&gt;skapande och kreativitet och bör öka förutsättningarna för att den svenska&lt;br&gt;finanssektom också kan erbjuda sina tjänster utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den internationella analysen måste också beaktas händelseutvecklingen&lt;br&gt;inom EG och den harmonisering med Gemenskapens regelverk som rege-&lt;br&gt;ringen vid upprepade tillfällen har uttalat sig för. Liksom på så många&lt;br&gt;andra områden går EG inom den finansiella marknaden mot liberalise-&lt;br&gt;ring, fri rörlighet för kapitalet och konkurrensneutralitet. Organisa-&lt;br&gt;tionernas uppfattning om att börsmonopolet måste avskaffas ligger därför&lt;br&gt;i linje med utvecklingen inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu sagts menar organisationerna att&lt;br&gt;kommittémajoritetens förslag om en behovsprövning av nya aktiebörser&lt;br&gt;inte bör genomföras. Det bör vara fullt tillräckligt om den skadeprövning&lt;br&gt;som föreslås av reservanterna läggs till grund för koncessionsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår i vissa avseenden särskilda regler för Stockholms fond-&lt;br&gt;börs. I enlighet med det resonemang som organisationerna redovisat&lt;br&gt;tidigare menar vi att några särskilda regler inte skall finnas för Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs. Den allmänna lagstiftning som reglerar börsverksamhet&lt;br&gt;bör behandla alla börser lika. Kraven på kapital, styrelsesammansättning&lt;br&gt;m.m. bör vara desamma för alla börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stockholms fondbörs del innebär detta att nuvarande förhållanden&lt;br&gt;måste förändras väsentligt. Med tanke på att denna situation inte är&lt;br&gt;analyserad i VMKs betänkande är det rimligt att de närmare detaljerna&lt;br&gt;i en sådan ordning blir föremål för mer ingående överväganden mellan&lt;br&gt;berörda parter innan ett slutligt lagförslag läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helt allmänt vill organisationerna dock redan nu ge uttryck för&lt;br&gt;följande. Såväl associationsformen ekonomisk förening som aktiebolag&lt;br&gt;torde vara möjlig vid en skisserad inriktning av huvudmannaskapet för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs. Ägandet av den juridiska personen blir i viss mån&lt;br&gt;beroende av den finansieringsform som väljs men bör närmast ankomma&lt;br&gt;på fondkommissionärer och emittenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad organisationerna tidigare anfört bör börsstyrelsens&lt;br&gt;sammansättning helt spegla de ägarintressen som i framtiden kommer att&lt;br&gt;stå bakom börsen. Någon representant för det allmänna bör sålunda inte&lt;br&gt;ingå i styrelsen för Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill oiganisationerna slutligen mycket bestämt&lt;br&gt;understryka den absoluta nödvändigheten av att Stockholms fondbörs på&lt;br&gt;alla sätt behandlas lika med andra börser och ges möjlighet att bedriva&lt;br&gt;sin verksamhet på samma villkor som tänkbara konkurrenter. Oiganisa-&lt;br&gt;tionema har anledning att värna om Stockholms fondbörs framtida ut-&lt;br&gt;vecklingsmöjligheter. Om inte fondbörsen far likvärdiga konkurrensför-&lt;br&gt;utsättningar i fråga om de finansiella instrument som kan erbjudas,&lt;br&gt;avgiftssättning, en tydlig ägarroll med åtföljande styrelsesammansättning&lt;br&gt;m.m. riskerar man att konkurreras ut av andra marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.12 Småföretagens Riksorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning är att det legala börsmonopolet inte bör&lt;br&gt;bibehållas. Stockholmsbörsen föreslås vara den enda marknadsplats som&lt;br&gt;inledningsvis får bedriva aktiehandel. Koncession att få bedriva börsverk-&lt;br&gt;samhet skall kunna meddelas om den kan antas bli till nytta för det all-&lt;br&gt;männa. I realiteten bibehålls således börsmonopolet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen anser att det måste vara marknadens behov som styr&lt;br&gt;antalet börsplatser och att fri etableringsrätt skall gälla för börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet. Vi vill här också understryka vikten av att även&lt;br&gt;regionala alternativ tillåts växa upp. Vi avstyrker därför kommitténs&lt;br&gt;förslag om behovsprincip vad gäller koncessionstillstånd. Organisationen&lt;br&gt;har funnit ledmötema Kjell A Mattsons, Per Westerbeigs och Olle&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wästbergs förslag om skaderekvisit som ett fullgott alternativ. Konces-&lt;br&gt;sion skall således lämnas om verksamheten inte skadar det allmännas&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.13 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller börsmonopolet anser LO att utredningen funnit en lösning&lt;br&gt;som innebär en likabehandling av olika marknadsplatser och samtidigt&lt;br&gt;tillgodoser kraven på offentlig insyn och kontroll över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särställning som enligt utredningens förslag även i framtiden&lt;br&gt;förutsätts för Stockholms fondbörs är enligt LOs uppfattning väl moti-&lt;br&gt;verad. Den svenska aktiemarknaden är för liten för att kunna splittras&lt;br&gt;upp på flera olika separata system, om marknaden skall kunna förbli&lt;br&gt;likvid och även i övrigt fungera väl. Alternativet till en sammanhållen&lt;br&gt;svensk fondbörs är sannolikt inte flera svenska aktiebörser utan att&lt;br&gt;handeln flyttar till internationella marknadsplatser med större kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utveckling vore ur svensk synpunkt på många sätt negativ.&lt;br&gt;Bl.a. skulle möjligheterna till insyn och kontroll av verksamheten&lt;br&gt;försvåras, liksom servicen till främst mindre och medelstora företag&lt;br&gt;skulle försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särställning som Stockholms fondbörs både som följd av konces-&lt;br&gt;sionskravet, men också av marknadskrafterna kommer att få på den&lt;br&gt;svenska värdepappersmarknaden motiverar också de särskilda krav som&lt;br&gt;utredningen ställer på denna marknadsplats vad gäller insyn och kontroll&lt;br&gt;(styrelsens sammansättning m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att dessa särskilda krav bör kompletteras med ett krav på&lt;br&gt;Stockholms fondbörs att ge en fullgod service till kunder i hela landet via&lt;br&gt;det nya datoriserade handelssystem som börsen nyligen infört. Detta är&lt;br&gt;ett bättre sätt att ge företag utanför Stockholmsregionen tillgång till en&lt;br&gt;väl fungerande värdepappersmarknad än de krav som de borgerliga&lt;br&gt;resevantema i utredningen rest på införande av regionala, från Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs fristående aktiebörser. Sådana måste med nödvändighet&lt;br&gt;få svårt att bli tillräckligt likvida för att en fungerande prisbildning skall&lt;br&gt;kunna upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.14 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att det formella börsmonopolet upphävs och ersätts&lt;br&gt;av ett koncessionsförfärande. Tanken är att olika värdepapper skall kunna&lt;br&gt;handlas med på var sin börs. Kommittén är däremot inte beredd att&lt;br&gt;släppa på det reella börsmonopol som finns idag för affärer i aktier på&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker att det formella börsmonopolet upphävs. Detta beslut&lt;br&gt;måste emellertid följas av att alla börser läggs under myndighetstillsyn.&lt;br&gt;Börser för derivatpapper (optioner och terminer) samt obligationer kan&lt;br&gt;därigenom skapas under tillsyn av Bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO är positiv till att börser skall ha koncession från regeringen innan&lt;br&gt;man får starta värdepappershandel. TCO anser dock till skillnad från&lt;br&gt;kommittén att det inte finns tillräckliga skäl för att inte tillåta regionala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börser. En förutsättning måste dock vara att handeln i en enskild aktie&lt;br&gt;bara sker på en börs inom landet. Vidare måste tillsynen av handeln på&lt;br&gt;dessa regionala börser kunna garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.15 Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB (OM)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts stöder OM de resonemang som forts i denna fråga&lt;br&gt;i Reservationen och i ovannämnda organisationers remissvar. OM önskar&lt;br&gt;även peka på de resonemang de svenska ekonomerna för i SNS-studien,&lt;br&gt;sid. 88-96, i avsnittet &amp;quot;Etableringsfrihet för börser eller börsmonopol&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Reservationen har framförts flera goda skäl mot kommitténs förslag&lt;br&gt;att i praktiken behålla fondbörsens monopol på aktiehandel. Det kan&lt;br&gt;konstateras att de skäl som kommittén anför inte är särskilt bärkraftiga.&lt;br&gt;Detta pekar också reservanterna på. Vissa ytterligare synpunkter kan&lt;br&gt;anföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl som kommittén anför till stöd för fondbörsens faktiska&lt;br&gt;monopol på aktiehandel är att det vore stötande om en aktie som p.g.a.&lt;br&gt;misskötsel från bolagets sida avfördes från t.ex. fondbörsen känns inte&lt;br&gt;övertygande. Kommittén föreslår nämligen samtidigt att avförande av en&lt;br&gt;aktie från en börs p.g.a. misskötsel från bolagets sida endast får ske efter&lt;br&gt;beslut av en disciplinnämnd på ansökan av börsen. Denna disciplinnämnd&lt;br&gt;skall vara gemensam för alla börser. Ett beslut i nämnden om avförande&lt;br&gt;av en aktie skulle med hänsyn härtill rimligtvis resultera i att övriga&lt;br&gt;börser hos nämnden ansökte om avförande av samma aktie från handel&lt;br&gt;hos dem. Annu enklare och naturligare, vore att ett beslut av disciplin-&lt;br&gt;nämnden att avföra en aktie från en börs skulle avse samtliga börser hos&lt;br&gt;vilka aktien handlas. Så är emellertid inte kommitténs förslag upplagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller aktiehandel finns inte, enligt kommittén, behov av&lt;br&gt;ytterligare en börs så länge Stockholms fondbörs på ett korrekt sätt sköter&lt;br&gt;börsverksamheten avseende sådana instrument. Samma gäller i princip då&lt;br&gt;en privat börs bedriver handel i andra instrument. Avsikten är nämligen&lt;br&gt;att det inte skall etableras fler börser än som kan vara till nytta för&lt;br&gt;samhällsekonomin. Detta leder enligt betänkandet visserligen inte till att&lt;br&gt;det automatiskt endast kan finnas en börs i vaije instrument. Finns det&lt;br&gt;ett verkligt behov av två börser i samma instrument bör tillstånd kunna&lt;br&gt;ges till en konkurrent. Detta kan vara fallet om den börs som först eta-&lt;br&gt;blerades inte fungerar tillfredsställande. Värdepappersmarknadskommittén&lt;br&gt;har således, för att motivera det faktiska monopolet i aktiehandel för&lt;br&gt;fondbörsen, valt en modell för samtliga börsetableringar som kan&lt;br&gt;betecknas som &amp;quot;först till kvarn&amp;quot;. Modellen ger upphov till följande fråge-&lt;br&gt;ställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att en börs handlar med ett index avseende de trettio mest om-&lt;br&gt;satta aktierna. Antag vidare att en ny börs vill etablera handel i ett index&lt;br&gt;omfattande de 16 mest omsatta aktierna. Ar detta ett nytt instrument eller&lt;br&gt;skall det ses som ett instrument som redan är föremål för handel och&lt;br&gt;därmed, om denna handel sköts på ett tillfredsställande sätt, skyddat av&lt;br&gt;ett faktiskt monopol? Antag vidare att en börs får enligt kommittén själv&lt;br&gt;besluta om introduktion av nya instrument. Antag att börsen därefter be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutar att etablera handel i ett index kopplat till de 16 mest omsatta&lt;br&gt;aktierna och att handel med sådant index redan sker på annan börs. Vad&lt;br&gt;gäller då? Förfärandet skulle möjligen kunna bedömas som ett förhål-&lt;br&gt;lande som motverkade en sund utveckling av börsverksamheten och där-&lt;br&gt;med kunna föranleda ett återkallande av börstillståndet. Alternativt skall&lt;br&gt;en börs i sin bolagsordning eller vid ansökan noga specificera vilka pro-&lt;br&gt;dukter som skall handlas på börsen men detta motsägs av kommitténs&lt;br&gt;förslag att det är styrelsen för respektive börs som beslutar om vilka&lt;br&gt;instrument som skall handlas på börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör också, i konsekvens med att även andra börser&lt;br&gt;än Stockholms fondbörs skall kunna bedriva aktiehandel, nämnas att&lt;br&gt;samma regler borde gälla för alla aktiebörser. Stockholms fondbörs rätts-&lt;br&gt;liga ställning måste därför tas upp till ny prövning. Det närmast liggande&lt;br&gt;alternativet är att omvandla fondbörsen till en ekonomisk förening eller&lt;br&gt;ett aktiebolag. Fondbörsens kapitalbas skulle också då kunna stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.16 Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att det, för andra än Stockholms fondbörs, skall&lt;br&gt;krävas koncession för börshandel med aktier. Behovsprövningen skall&lt;br&gt;visa om en ytterligare marknadsplats skulle vara &amp;quot;till nytta för det&lt;br&gt;allmänna&amp;quot;. Eftersom kommittén anser det vara en stor fördel för landet&lt;br&gt;att handeln i aktier koncentreras till en plats och Stockholms fondbörs&lt;br&gt;anses uppfylla det behov som finns, får fondbörsen de fäcto monopol i&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller handeln med räntebärande värdepapper skall det&lt;br&gt;enligt förslaget krävas koncession och behovsprövning. Här kan dock&lt;br&gt;kommittén tänka sig andra huvudmän än Stockholms fondbörs. Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs skall dock få en på lagstiftning grundad rätt att driva&lt;br&gt;börsverksamhet också med andra instrument dvs. räntebärande värdepap-&lt;br&gt;per och derivat av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår dock inte på vilket sätt en börs i obligationer kan etableras&lt;br&gt;utanför Stockholms fondbörs och vem eller vilka som skall kunna få vara&lt;br&gt;huvudmän för en sådan börs. Skillnaden i synsätt när det gäller huvud-&lt;br&gt;mannaskap mellan aktiemarknaden och obligationsmarknaden är enligt&lt;br&gt;kommittén att marknaden för räntebärande värdepapper befinner sig i&lt;br&gt;stark utveckling och därför är mer svårbedömbar. Detta talar enligt&lt;br&gt;kassastyrelsen, tillsammans med svårigheterna att definiera begreppet&lt;br&gt;börs, snarast för att avskaffa koncessionsförferandet och behovs-&lt;br&gt;prövningen för handeln med penning- och obligationsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK skriver på s. 282: &amp;quot;Trots monopol för Stockholms fondbörs har&lt;br&gt;denna handel (handeln med räntebärande värdepapper) sedan flera&lt;br&gt;decennier — i praktiken helt skett utanför börsen. — Med hänsyn till att&lt;br&gt;en fungerande penningmarknads- och obligationshandel inte har kommit&lt;br&gt;till stånd på Stockholms fondbörs är det inte självklart att sådan handel&lt;br&gt;för all framtid skall vara förbehållen fondbörsen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller handeln i räntebärande värdepapper medger kommittén&lt;br&gt;(s. 281-282) att frånvaron av en fungerande organiserad börshandel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntebärande värdepapper är ett &amp;quot;negativt inslag i bilden&amp;quot;. Detta torde&lt;br&gt;dock inte bero på att konkurrerande handelsformer saknas på detta&lt;br&gt;område utan snarare på denna marknads struktur och svårigheterna att&lt;br&gt;samla berörda parter som banker, fondkommissionärer och emittenter&lt;br&gt;kring en gemensam lösning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser att VMK:s beskrivning av förhållandena är ofull-&lt;br&gt;ständig. Det förhåller sig så att behovet av en obligationsbörs har&lt;br&gt;diskuterats intensivt under de senaste fem åren. Från Stadshypoteks sida&lt;br&gt;har vid upprepade tillfällen ställts krav på att fondbörsen skulle etablera&lt;br&gt;en reell och inte bara - som nu - en formell obligationsbörs. Börsledning-&lt;br&gt;en har dock inte tagit erforderliga initiativ för att etablera en sådan börs.&lt;br&gt;Fondbörsens dominerande intresse har helt naturligt gällt aktiehandeln.&lt;br&gt;Genom Stockholms fondbörs monopol att bedriva börshandel i obligation-&lt;br&gt;er har detta de fåcto inneburit ett hinder att etablera en fungerande&lt;br&gt;obligationsbörs i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom börsmonopolet inte omfattade derivatinstrument för ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper kunde Stockholms Optionsmarknad OM Fondkom-&lt;br&gt;mission AB starta sådan handel i terminer och ränteoptioner. Att dessa&lt;br&gt;instrument inte innefattades i börsmonopolet beror inte, som kommittén&lt;br&gt;antyder, på att det var samhällsekonomiskt mindre betydelsefullt, utan på&lt;br&gt;att man inte - när den nuvarande lagstiftningen tillkom - förutsåg den&lt;br&gt;mycket snabba utvecklingen av de finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har vi därför fått den egendomliga situationen att det uppstått&lt;br&gt;en väl fungerande börs för derivatinstrument men ingen börs för avista-&lt;br&gt;handeln i obligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte börsmonopolet funnits hade redan initiativ tagits av intressera-&lt;br&gt;de parter att starta en börs för obligationer, som lämpligen har drivits i&lt;br&gt;nära anslutning till en börs i derivatinstrumenten. Det är således inte sant&lt;br&gt;att börsmonopolet inte utgjort något hinder för etablering av en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allvarliga med börsmonopolet är, som kommittén också antyder,&lt;br&gt;att negativa uppfattningar hos vissa intressenter förhindrat uppkomsten&lt;br&gt;av en börs. Ett återkommande argument i börsstyrelsens diskussion om&lt;br&gt;en börs i räntebärande värdepapper har varit att det inte finns något&lt;br&gt;behov. Frågan om behov kan inte och skall inte avgöras av intressent-&lt;br&gt;grupper som kanske har ett eget intresse av att en börshandel inte&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast fri etableringsrätt kan garantera att alla som är intresserade av&lt;br&gt;att en börs kommer till stånd får rätt att försöka göra detta på det sätt&lt;br&gt;som de finner ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den redovisade utvecklingen under 1980-talet anser kassastyrelsen&lt;br&gt;att två slutsatser kan dras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för det första nödvändigt att det råder fri etableringsrätt för&lt;br&gt;börsverksamhet i räntebärande värdepapper. Redan svårigheten att dra en&lt;br&gt;gräns mellan informations- och avslutssystem gör detta nödvändigt. Det&lt;br&gt;behövs inget koncessionsförfärande och ej heller någon behovsprövning.&lt;br&gt;Bankinspektionen bör dock vara tillsynsmyndighet över den börs eller de&lt;br&gt;börser som etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra bör inte Stockholms fondbörs vara huvudman for en börs Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;i räntebärande värdepapper. Stadshypotekskassan är i sig intresserad av Bilaga 3&lt;br&gt;att medverka i tillkomsten av en sådan börs och göra vissa ekonomiska&lt;br&gt;åtaganden, dock endast under förutsättning att en särskild styrelse&lt;br&gt;tillskapas för en sådan börs. Utan en särskild styrelse bestående av aktiva&lt;br&gt;intressenter har inte en börs i räntebärande värdepapper förutsättningen&lt;br&gt;att bli framgångsrik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.17 Svensk Industriförening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I princip anser föreningen att fri etableringsrätt bör råda vad gäller börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet. Kommitténs majoritet föreslår regler som i&lt;br&gt;praktiken innebär att monopolet vad gäller börsverksamhet kommer att&lt;br&gt;finnas kvar. Först om Stockholms Fondbörs misslyckas att bedriva en&lt;br&gt;fungerande handel skall tillstånd kunna meddelas annan att påböija&lt;br&gt;börshandel i aktier. Föreningen har viss förståelse för de argument som&lt;br&gt;majoriteten anför, men är av den uppfattningen att dessa inte är till-&lt;br&gt;räckligt starka för ett sådant starkt skydd av monopolet. Koncession att&lt;br&gt;bedriva börsverksamhet bör enligt föreningens uppfattning ges när det&lt;br&gt;kan anses att verksamheten inte skadar det allmännas intresse eller&lt;br&gt;hämmar effektiviteten i värdepappershandeln. Beslut i sådana ärenden bör&lt;br&gt;fattas av lämplig myndighet och ej av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.18 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget kommer handeln med aktier och aktierelaterade&lt;br&gt;fondpapper i praktiken endast att kunna bedrivas av Stockholms Fond-&lt;br&gt;börs. En sådan ordning avstyrkes. Den är såväl principiellt som praktiskt&lt;br&gt;otillfredsställande - monopol skapar i längden icke en effektiv och väl&lt;br&gt;fungerande marknad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Definitionsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.3.1 Riksgäldskontoret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår en ny definition av börsverksamhet. Den nya definitionen&lt;br&gt;av börshandel är enligt kommittén en mer tidsenlig precisering av verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liberaliseringen och avregleringen av finansmarknaderna har till-&lt;br&gt;sammans med den tekniska utvecklingen starkt förändrat förutsättningarna&lt;br&gt;för Stockholms Fondbörs. Monopolställningen har omskurits och nya&lt;br&gt;konkurrerande marknadsplatser har med framgång etablerats. Avregle-&lt;br&gt;ringarna har, speciellt vad gäller handeln i de större bolagens aktier,&lt;br&gt;medfört att börsen står under internationell konkurrens. Det är ur detta&lt;br&gt;perspektiv väsentligt att definitionen av börsverksamhet och börsens&lt;br&gt;monopolställning inom landet ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal olika aktiviteter associeras vanligtvis med börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa aktiviteter är bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Genomlysning av marknaden genom spridning av information om av-&lt;br&gt;slutsvillkor och handelsvolymer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inregistrering av låneprospekt och övervakning av informationssprid-&lt;br&gt;ning om låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Övervakning och normgivning i värdepappershandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Drift av handelssystem typ börsgolv, anbudssystem, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Clearing och settlement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Fondbörs nuvarande verksamhet på aktiemarknaden om-&lt;br&gt;fattar samtliga ovan nämnda aktiviteter utom den sistnämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksgäldskontorets uppfattning är det inte nödvändigt att definiera&lt;br&gt;börsverksamhet. Om en definition görs är det av vikt att avgränsa börs-&lt;br&gt;verksamheten ytterligare. Sålunda bör ej myndighetslika översyns-och&lt;br&gt;övervakningsuppgifter ingå i börsdefinitionen. I stället kan med börsverk-&lt;br&gt;samhet avses allmän handel mellan ett flertal köpare och säljare av värde-&lt;br&gt;papper i ett och samma system eller på en och samma marknadsplats där&lt;br&gt;affarsavslut sker på grundval av ett samlat anbudsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret vill bestämt hävda att den av kommittén föreslagna&lt;br&gt;definitionen av börsverksamhet varken är relevant eller tillämpbar på&lt;br&gt;räntemarknaden. Skulle den tillämpas skulle verksamheter som Pml/PmC&lt;br&gt;samt vissa s.k. inter-bank brokers verksamhet behöva inordnas i det&lt;br&gt;föreslagna regelverket. Kontoret ser inte nyttan av detta. Om däremot&lt;br&gt;börsdefinitionen slopas eller ges den alternativa inskränkta betydelsen kan&lt;br&gt;dessa problem undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3.2 Patent- och registreringsverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;PRV har ingen erinran mot att börs och clearingorganisation ges ensam-&lt;br&gt;rätt att använda orden börs eller clearing och delar utredningens förslag&lt;br&gt;att ensamrätten inskränker sig till verksamhet på värdepappersmarknaden.&lt;br&gt;Vissa tillämpningsproblem kan dock tänkas uppstå, framför allt vad gäller&lt;br&gt;ordet börs. För närvarande finns 195 bolag med ordet börs i firman&lt;br&gt;registrerade i aktiebolagsregistret. Det stora flertalet av dessa bolag&lt;br&gt;bedriver ej verksamhet på värdepappersmarknaden och utgör därmed&lt;br&gt;inget problem. Några av bolagen är utan tvekan verksamma på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden och för dem måste övergångsbestämmelser ges. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas Stockholms Optionsbörs Aktiebolag, vars verksam-&lt;br&gt;het är handel med värdepapper och konst samt fastighetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall kan det vara svårt att avgöra om ett bolag skall anses&lt;br&gt;bedriva verksamhet på värdepappersmarknaden. Ett ganska stort antal&lt;br&gt;bolag har sin huvudsakliga verksamhet klart utanför området värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden men ägnar sig även åt att &amp;quot;äga och förvalta aktier&amp;quot;. PRV&lt;br&gt;anser att det vore rimligt att dessa bolag finge behålla sin firma. Verket&lt;br&gt;föreslår därför att dessa bolag skall söka dispens hos bankinspektionen&lt;br&gt;som då får avgöra huruvida bolaget bedriver sådan verksamhet på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden att firmaändring bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3.3 Riksbanksfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I sina förslag till offentlig reglering av värdepappersmarknadema tar&lt;br&gt;kommittén i mycket aktiemarknaden som utgångspunkt. Detta i förening&lt;br&gt;med kommitténs ambition att åstadkomma en enhetlig lagstiftning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersmarknadema har lett till förslag som kan få negativa&lt;br&gt;konsekvenser på penning- och obligationsmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiehandeln måste i flera avseenden uppfattas som mycket speciell.&lt;br&gt;Det gäller exempelvis de informationsproblem som fullmäktige berörde&lt;br&gt;i avsnitt 2, men även det sätt på vilket handeln är organiserad. Aktiem-&lt;br&gt;arknaden är unik genom den blandning av gross- och detaljhandel som&lt;br&gt;följer av ambitionen att i samma handelssystem och till i huvudsak&lt;br&gt;samma villkor hantera både mångmiljontransaktioner och småorder på ett&lt;br&gt;fåtal aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till denna blandning av detalj- och grosshandel på&lt;br&gt;aktiemarknaden är svår att utröna och det kan inte uteslutas att det enbart&lt;br&gt;är en följd av historiska förhållanden, dvs. att aktiehandeln växte fram&lt;br&gt;som en detaljhandelsmarknad. Frågan om distributionssystemets egen-&lt;br&gt;skaper uppmärksammas över huvud taget inte av kommittén. Utgångs-&lt;br&gt;punkten är att utsträcka aktiemarknadens handelssystem till andra&lt;br&gt;värdepapper och de problem som det är förknippat med, t.ex. avseende&lt;br&gt;&amp;quot;likabehandling&amp;quot; av order oavsett storlek, spelar en viktig roll i de&lt;br&gt;generella krav på värdepappershandel som kommittén ställer upp. Enligt&lt;br&gt;fullmäktiges uppfattning hade en mer förutsättningslös analys av dessa&lt;br&gt;frågor varit på sin plats, där andra alternativ än att överföra aktie-&lt;br&gt;handelns struktur till alla marknader hade övervägts. Som nämnts ovan&lt;br&gt;kan investerarna även få tillgång till värdepapper via ömsesidiga fonder,&lt;br&gt;vilket gör att de aldrig kommer i kontakt med marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa frågor har också stor betydelse för synen på penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden. Handeln i räntebärande värdepapper sker i Sverige&lt;br&gt;mestadels genom marknadsgaranter. Information om indikativa köp- och&lt;br&gt;sälj räntor sprids via skärmar. Det finns flera företag som förmedlar&lt;br&gt;denna information, bl.a. Pml och Reuters. Avslut sker genom telefonkon-&lt;br&gt;takter. Kommittén finner dock att detta inte kan karakteriseras som&lt;br&gt;börsverksamhet, bl.a. därför att avslutsinformation saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penning- och obligationsmarknaderna skulle vinna på förbättrad&lt;br&gt;genomlysning, i synnerhet genom att avslutsinformation snabbt för-&lt;br&gt;medlades till aktörerna. Snabbare och mer tillförlitlig prisinformation&lt;br&gt;minskar riskerna i handeln och förbättrar möjligheterna att omfördela&lt;br&gt;sparande på ett effektivt sätt. Det är dock inte säkert att detta bör&lt;br&gt;åstadkommas genom övergång till börshandel med räntebärande värde-&lt;br&gt;papper. Denna typ av information kan exempelvis även förmedlas via ett&lt;br&gt;datoriserat handels- och informationssystem baserat på marknads-&lt;br&gt;garanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför risk för att den av kommittén föreslagna börsdefini-&lt;br&gt;tionen kan komma att hämma utvecklingen av handeln i räntebärande&lt;br&gt;värdepapper. Kommittén påpekar att &amp;quot;kommunikations- och handels-&lt;br&gt;teknikens framsteg har skapat en flytande gränszon mellan ren nyhetsför-&lt;br&gt;medling och börsverksamhet. De ovan nämnda Pml och PmC och fram-&lt;br&gt;förallt den vidareutveckling av systemen som har skisserats befinner sig&lt;br&gt;i ett sådant gränsland.&amp;quot; (s. 1:284). Sedan en tid tillbaka lämnar aktörer&lt;br&gt;anslutna till dessa system sådan information om avslut att företagen enligt&lt;br&gt;kommitténs definition skulle klassificeras som börser. Fullmäktige anser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte att informationsföretagens verksamhet på grund av denna ut-&lt;br&gt;veckling bör underkastas samma regler som exempelvis gäller för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs. Det är uppenbart att dataskärmarna eller de företag&lt;br&gt;som ansvarar för driften inte blir mer skyddsvärda genom att den&lt;br&gt;information som de förmedlar förändras. En börsdefinition som leder&lt;br&gt;till detta resultat kan inte användas som utgångspunkt för regelsystemet.&lt;br&gt;Mycket talar för att marknadsaktörerna själva har störst möjlighet att&lt;br&gt;bedöma den lämpliga utformningen av handelssystemet på penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden. Från statsmakternas sida kan det finnas anledning&lt;br&gt;att uppmuntra förbättrad genomlysning, men knappast att föreskriva att&lt;br&gt;detta skall åstadkommas med hjälp av börshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser därför att den föreslagna börsdefinitionen inte är&lt;br&gt;tillämpbar på handel med räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens&lt;br&gt;handelssystem är inte nödvändigtvis lämpligt för penning- och obliga-&lt;br&gt;tionsmarknaden och regel- och tillsynssystem måste anpassas till de&lt;br&gt;skillnader i skyddsintressen som finns mellan marknaderna. Däremot bör&lt;br&gt;clearingverksamhet även på penning- och obligationsmarknaderna stå&lt;br&gt;under tillsyn i enlighet med vad fullmäktige anfört i avsnitt 2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3.4 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK har med förebild i gällande lagstiftning föreslagit att med börs-&lt;br&gt;verksamhet förstås att köp-, sälj- och betalkurser regelbundet förs&lt;br&gt;samman och att på grundval härav information lämnas om marknadsläget,&lt;br&gt;allt i syfte att åstadkomma handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt börsstyrelsems mening finns det risk för att den av VMK&lt;br&gt;föreslagna definitionen kan föra alltför långt. Förhållandena på den&lt;br&gt;svenska penningmarknaden - som berörts av kommittén - kan vara ett&lt;br&gt;belysande exempel. Det är sannolikt och önskvärt att den svenska&lt;br&gt;penning- och obligationsmarknaden förändras genom ökad genomlysning&lt;br&gt;och bredare information också avseende avslut. Härigenom skulle verk-&lt;br&gt;samheten enligt VMKs definition kunna vara att anse som börsverk-&lt;br&gt;samhet. Börsstyrelsen är för sin del inte övertygad om att denna marknad&lt;br&gt;- åtminstone såsom den f.n. ser ut - skulle vara betjänt av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan kan VMKs definition från andra utgångspunkter anses&lt;br&gt;som alltför snäv genom att handelssystem av s.k. dealer-typ, dvs. system&lt;br&gt;utan avslutsinformation, fäller utanför definitionen. Detta skulle kunna få&lt;br&gt;konkurrenssnedvridande effekter genom att i praktiken konkurrerande&lt;br&gt;handelssystem var underkastade skilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av angivna förhållanden anser börsstyrelsen att VMKs&lt;br&gt;förslag behöver övervägas ytterligare. Skiftande förhållanden på olika&lt;br&gt;marknader, snabb förändringstakt och den varierande styrka varmed&lt;br&gt;skyddsintressena gör sig gällande torde leda till att det blir svårt att finna&lt;br&gt;en lämplig generell legal definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3.5 Allmänna pensionsfonden (l-3:e fondstyrelserna)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet utmynnar i långtgående förslag om formerna för värdepap-&lt;br&gt;persmarknadens organisation och tillsyn. Förslagen baseras på resone-&lt;br&gt;mang, som utgår från en bred definition av vad som skall menas med&lt;br&gt;börsverksamhet. Enligt kommittén skall med börsverksamhet förstås att&lt;br&gt;genom automatisk databehandling eller auktion regelbundet sammanföra&lt;br&gt;information om köp- och säljanbud samt uppgifter om betalkurser.&lt;br&gt;Undantag görs för verksamhet av mindre omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen har hängts upp på själva verksamhetstekniken dvs.&lt;br&gt;&amp;quot;automatisk databehandling&amp;quot; och &amp;quot;auktion&amp;quot;. Därför kan införandet av ny&lt;br&gt;teknik komma att förskjuta gränserna. Områden som idag inte omfattas&lt;br&gt;av verksamhetsdefinitionen kan komma att göra det i framtiden.&lt;br&gt;Kommittén hoppas icke desto mindre att övervakningen av gränserna för&lt;br&gt;när börsverksamhet föreligger eller ej, inte bör &amp;quot;bli en omöjlig uppgift&lt;br&gt;för bankinspektionen&amp;quot;. (Del 1, sid. 299). Detta är dessutom bara en av&lt;br&gt;många nya uppgifter, som bankinspektionen förutsättes komma att åtaga&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen har avgörande betydelse för vilka verksamheter som&lt;br&gt;kommer att fälla inom resp, utom det föreslagna regelsystemet. Att&lt;br&gt;klassas som börsverksamhet drar med sig särskilda kostnader bl.a. i form&lt;br&gt;av tillsynsavgifter. Detta kan förväntas fördröja inträdet och därmed&lt;br&gt;hämma utvecklingen på de områden som med den givna definitionen idag&lt;br&gt;inte kan anses bedriva börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.6 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommittén diskuterar marknadsplatsernas roll i värdepappershandeln&lt;br&gt;diskuteras också frågan om Pml och PmC fäller utanför eller innanför&lt;br&gt;kommitténs börsdefinition. Utan att svara på detta föreslår kommittén (s.&lt;br&gt;282) att &amp;quot;regeringen och bankinspektionen uppmärksamt följer den fort-&lt;br&gt;satta utvecklingen och ingriper, om det skulle visa sig nödvändigt.&amp;quot;&lt;br&gt;Kommittén fortsätter på s. 284: &amp;quot;Samtidigt vill vi påpeka att kommunika-&lt;br&gt;tions- och handelsteknikens framsteg har skapat en flytande gränszon&lt;br&gt;mellan ren nyhetsförmedling och börsverksamhet. De ovan nämnda Pml&lt;br&gt;och PmC och framför allt den vidareutveckling av systemen som har&lt;br&gt;skisserats befinner sig i ett sådant gränsland. Det får ankomma på bank-&lt;br&gt;inspektionen att uppmärksamt följa utvecklingen och ingripa om det&lt;br&gt;skulle bli nödvändigt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt föreningarna självklart att det finns -och även i lagstift-&lt;br&gt;ningen måste stipuleras - en skillnad mellan information och börsverk-&lt;br&gt;samhet. Någon gråzon kan aldrig existera. En klar och fullständig defini-&lt;br&gt;tion av börsverksamhet är visserligen svårformulerad, men med ett&lt;br&gt;auktorisationskrav måste en klar definition krävas. Föreningarna anser&lt;br&gt;det därvid nödvändigt förknippat med börsverksamhet att någon form av&lt;br&gt;avslutsfunktion är kopplad till systemet eller marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna anser att när, i ett och samma system eller på en och&lt;br&gt;samma marknadsplats, affärsavslut kan ske på grundval av ett samlat&lt;br&gt;anbudsförfarande, först då är fråga om börsverksamhet. För börsverk-&lt;br&gt;samhet måste således krävas en organiserad ordning för avslut i systemet&lt;br&gt;eller på marknadsplatsen. I de fäll då de som utnyttjar ett informations-&lt;br&gt;system, som innehåller prisuppgifter, förbundit sig att för publicering i&lt;br&gt;systemet ange fullständig avslutsinformation innefattande både avslutspris&lt;br&gt;och affarsvolymer anses ingå som en integrerad del i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara det förhållandet att kommittén själv så påtagligt svävar på målet&lt;br&gt;visar det ohållbara i att lägga kommitténs forslag till grund för en mono-&lt;br&gt;polinriktad lagstiftning. När det i betänkandet beträffande penning-&lt;br&gt;marknads- och obligationshandeln sägs att det inte är självklart att sådan&lt;br&gt;handel för all framtid skall vara förbehållen fondbörsen utan att&lt;br&gt;kommittén, med andra ord, kan se en möjlighet att även en annan huvud-&lt;br&gt;man skulle kunna få koncession för denna handel (s. 282-283) är detta&lt;br&gt;alltför höggradigt vinklat till förmån för fondbörsen. Mot bakgrund av de&lt;br&gt;strävanden som förekommer att få till stånd en bredare väl fungerande&lt;br&gt;obligationsmarknad i Sverige, eventuellt i samband med tillkomsten av&lt;br&gt;en handelsplats, måste föreningarna ta bestämt avstånd från detta sätt att&lt;br&gt;resonera. Självklart skall den eller de marknadsplatser som visar sig mest&lt;br&gt;funktionsdugliga och kostnadseffektiva tillåtas förekomma, om lag-&lt;br&gt;stiftarens övriga krav på en börs är uppfyllda. Stockholms fondbörs har&lt;br&gt;i den delen varken erfarenhetsmässigt eller i övrigt något försteg framför&lt;br&gt;andra tänkbara organisatörer av marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta lagstiftningsarbetet måste således göras helt klart under&lt;br&gt;vilka förutsättningar man har att göra med börsverksamhet, vilken enligt&lt;br&gt;föreningarnas uppfattning bör vara auktorisationskrävande. Alternativet&lt;br&gt;måste annars vara att man släpper etableringen mer fri och låter auk-&lt;br&gt;torisationen utgöra en frivilligt anskaffad &amp;quot;kvalitetsstämpel&amp;quot;. Med en&lt;br&gt;sådan ordning kan man ge efter något på kravet på en helt entydig av-&lt;br&gt;gränsning av verksamheten i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till svårigheten för kommittén att definiera börsverk-&lt;br&gt;samhet (s. 298) vidhåller föreningarna vad som sagts i anslutning till kap.&lt;br&gt;5 om vad som skall konstituera en börs. Det förhållandet att london-&lt;br&gt;börsen numera administrerar ett informationssystem och inte ett av-&lt;br&gt;slutssystem får inte leda till oklarheter och gränsdragningsproblem i den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kommittén inte vill hindra uppkomsten av små lokala&lt;br&gt;&amp;quot;börser&amp;quot; har den måst ange att börsverksamhet förutsätter verksamhet i&lt;br&gt;relativt stor skala. I lagförslaget anges därför att verksamhet i mindre&lt;br&gt;omfattning med lokal anknytning av det bolag vars aktier är föremål för&lt;br&gt;handel skall ligga utanför börsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta synes ge upphov till komplicerade gränsdragningsfrågor rörande&lt;br&gt;såväl frågan när verksamheten skall anses vara stor eller liten som frågan&lt;br&gt;om den lokala anknytningen. Med elektroniska system är den geografiska&lt;br&gt;belägenheten oftast ointressant, och man kan väl inte tänka sig att kund-&lt;br&gt;order per telefon från annan ort skulle förringa den lokala anknytningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande kravet på en klar och tydlig lagstiftning måste upp-&lt;br&gt;rätthållas. Då måste man också konstatera att även lokala &amp;quot;börser&amp;quot; verk-&lt;br&gt;ligen är börser. Det finns heller inget skäl varför inte också dessa skulle&lt;br&gt;vara underkastade den reglering och tillsyn som följer med börsegen-&lt;br&gt;skapen. De skyddsbehov som kan finnas är inte nödvändigtvis mindre&lt;br&gt;bara därför att handeln är av mindre omfattning. Den enda storleksförut-&lt;br&gt;sättningen bör vara att handeln är öppen för ett så stort antal köpare och&lt;br&gt;säljare att den medger ett samlat anbuds- och acceptförfärande. Att det&lt;br&gt;finns andra marknader där samma egendom prissätts utgör inget hinder;&lt;br&gt;det sker f.n. när aktier i samma bolag omsätts på flera börser i samma&lt;br&gt;eller olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utgångspunkt och med en etableringsrätt sådan som före-&lt;br&gt;ningarna redan föreslagit - med &amp;quot;omvänt skaderekvisit&amp;quot; - bör en&lt;br&gt;fungerande reglering kunna åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3.7 Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår i betänkandet en ny definition av vad som menas med&lt;br&gt;börsverksamhet. Därmed skall förstås att genom automatisk databehand-&lt;br&gt;ling eller auktion regelbundet sammanföra information om köp- och sälj-&lt;br&gt;anbud samt uppgift om betalkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln i räntebärande värdepapper sker i Sverige mestadels via&lt;br&gt;market makers. Information om indikativa köp- och sälj räntor visas på&lt;br&gt;bildskärmar. Sådan information förmedlas i dag framför allt av Pml och&lt;br&gt;Reuters. Avslut sker genom telefonkontakter. Kommittén finner dock att&lt;br&gt;detta inte kan karakteriseras som börsverksamhet bl.a. därför att av-&lt;br&gt;slutsinformation saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Stadshypoteks sida har länge efterlysts betydligt bättre information&lt;br&gt;om betalkurser och omsatt volym i realtid. Skulle dagens informations-&lt;br&gt;system kompletteras med sådan information, skulle det enligt den före-&lt;br&gt;slagna definitionen finnas betydande risk att telefonhandeln kom att&lt;br&gt;klassificeras som börs och därmed kom att underkastas krav på auktorisa-&lt;br&gt;tion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommittén diskuterar marknadsplatsernas roll i värdepappers-&lt;br&gt;handeln diskuteras också frågan om Pml och PmC fäller utanför eller&lt;br&gt;innanför kommitténs börsdefinition. Utan att svara på detta föreslår&lt;br&gt;kommittén (s. 282) att &amp;quot;regeringen och bankinspektionen uppmärksamt&lt;br&gt;följer den fortsatta utvecklingen och ingriper, om det skulle visa sig&lt;br&gt;nödvändigt.&amp;quot; Kommittén fortsätter på s. 284: &amp;quot;Samtidigt vill vi påpeka&lt;br&gt;att kommunikations- och handelsteknikens framsteg har skapat en&lt;br&gt;flytande gränszon mellan ren nyhetsförmedling och börsverksamhet. De&lt;br&gt;ovan nämnda Pml och PmC och framför allt den vidareutveckling av&lt;br&gt;systemen som har skisserats befinner sig i ett sådant gränsland. Det får&lt;br&gt;ankomma på bankinspektionen att uppmärksamt följa utvecklingen och&lt;br&gt;ingripa, om det skulle bli nödvändigt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kassastyrelsens mening, är det viktigt att skilja mellan informa-&lt;br&gt;tionssystem och avslutssystem. Kassastyrelsen anser att det är fråga om&lt;br&gt;börsverksamhet först när affärsavslut kan ske på grundval av ett samlat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anbudsförfarande i ett och samma system eller på en och samma mark- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;nadsplats. För börsverksamhet måste således krävas en organiserad ord- Bilaga 3&lt;br&gt;ning för avslut i systemet eller på marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock mycket svårt att finna någon entydig definition av be-&lt;br&gt;greppet börs för räntebärande värdepapper. Den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;kommer hela tiden att ändra formerna för handeln. Detta talar starkt för&lt;br&gt;att helt avskaffa det krav på auktorisation av börshandel för räntebärande&lt;br&gt;värdepapper som kommittén förordar. Det är inte en framkomlig väg att&lt;br&gt;låta bankinspektionen ständigt pröva alla nya tänkbara former för&lt;br&gt;handelsverksamhet på detta område. Det framstår som en för bankinspek-&lt;br&gt;tionen mindre angelägen uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3.8 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den av kommittén föreslagna definitionen för börs synes vara alldeles för&lt;br&gt;vid. Ursprungligen var börsen den marknadsplats där själva handeln med&lt;br&gt;värdepapper genomfördes. På motsvarande sätt utgör moderna datasystem&lt;br&gt;den handelsplats där själva försäljningen och köpet genomförs. Kom-&lt;br&gt;mittén utvidgar definitionen av börsverksamhet till den som lämnar&lt;br&gt;information om marknaden, dock begränsat till primärkällan. Det innebär&lt;br&gt;också med den definition av fondpapper som kommittén gjort att den&lt;br&gt;information som lämnas t.ex. genom Reuters system kommer att omfattas&lt;br&gt;av börsdefinitionen. Kommitténs uttalanden i dessa avseenden (betänkan-&lt;br&gt;det del 1 s. 298) är motsägelsefulla och skapar stor oklarhet om vad som&lt;br&gt;gäller beträffande börsverksamhet och vad som utgör börsverksamhet.&lt;br&gt;Kommittén synes vara medveten om definitionens oklarhet men överläm-&lt;br&gt;nar åt bankinspektionen att &amp;quot;ingripa, om det skulle bli nödvändigt&amp;quot;&lt;br&gt;(betänkandet del 1 s. 284 n). Lagstiftningsmetoden får anses vara mycket&lt;br&gt;tveksam. Även de i nuvarande lag om Stockholms fondbörs angivna de-&lt;br&gt;finitionerna av börsverksamheten är oklara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den internationalisering som sker av börshandeln, t.ex. gränsöver-&lt;br&gt;skridande handel som kommittén behandlar i 14 kap är det av stor vikt&lt;br&gt;att ett enhetligt börsbegrepp införs. Det framstår också som naturligt att&lt;br&gt;lagstiftningen inte förhindrar anslutning till utländska datoriserade&lt;br&gt;handelssystem. Invik delar utredningens uppfattning att avgörande för&lt;br&gt;huruvida det datoriserade handelssystemet utgör börsverksamhet i Sverige&lt;br&gt;eller ej skall bedömas med utgångspunkt från var systemets regel-&lt;br&gt;skapande funktion finns (se betänkandet del 2 s. 273y). Ytterligare&lt;br&gt;kriterier för att verksamheten skall anses bedriven utomlands är att&lt;br&gt;verksamheten drivs i ett utländskt bolag eller auktorisation erhållits&lt;br&gt;utomlands eller datamaskinutrustningen är belägen utomlands. Här vill&lt;br&gt;dock Invik påpeka att Invik anser att kommitténs förslag till 31 §&lt;br&gt;fondkommissionslag om möjlighet att förhindra svensk fondkommissionär&lt;br&gt;eller annan mellanman att ansluta sig till sådant system är alltför&lt;br&gt;långtgående. Om ett utländskt system är tillåtet utomlands eller har&lt;br&gt;erhållit tillstånd till sin verksamhet av myndighet motsvarande bank-&lt;br&gt;inspektionen bör detta vara tillräckligt för att en svensk fondkommis-&lt;br&gt;sionär skall kunna ansluta sig till systemet. Genom förslaget till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondkommissionslag skulle svensk fondkommissionär och annan till-&lt;br&gt;ståndspliktig mellanman kunna förbjudas att handla i ett system medan&lt;br&gt;däremot den som inte står under bankinspektionens tillsyn har möjlighet&lt;br&gt;att handla genom systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Grundläggande krav på verksamheterna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.4.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK har ställt upp vissa allmängiltiga förutsättningar för börsverksamhet&lt;br&gt;nämligen neutralitet, fritt tillträde, god genomlysning samt låga avgifter.&lt;br&gt;Syftet härmed är att upprätthålla allmänhetens förtroende för sådan verk-&lt;br&gt;samhet. Kommittén påpekar att förutsättningarna för att privatägda börser&lt;br&gt;drivna i vinstsyfte skall få etableras är att dessa före etableringen från det&lt;br&gt;allmännas sida utsätts för en omfattande och ingående kontroll och att&lt;br&gt;verksamheten därefter ställs under det allmännas tillsyn. Därmed kan de&lt;br&gt;grundläggande kraven på börsverksamhet upprätthållas vinstinstresset till&lt;br&gt;trots.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att kommittén gjort sina överväganden om innebörden&lt;br&gt;av begreppet neutralitet har kommittén redovisat sina synpunkter på&lt;br&gt;OM:s blockorderhandel. Kommitténs slutsats innebär att det är att före-&lt;br&gt;dra att även blockorderhandel sker i ett helt datoriserat system men att&lt;br&gt;OM:s telefonhandel bör kunna accepteras under förutsättning av att det&lt;br&gt;system för löpande kontroll genom utomstående som OM nu fått till&lt;br&gt;stånd fungerar tillfredsställande bl.a. i det hänseendet att eventuella&lt;br&gt;iakttagelser av missförhållanden inrapporteras till bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löpande kontroll av utomstående som kommittén åsyftar utförs av&lt;br&gt;två personer s.k. handelscontrollers anställda av Fondhandlareföreningen.&lt;br&gt;Föreningen står inte under inspektionens tillsyn och det finns idag inget&lt;br&gt;formaliserat förfarande för hur iakttagelser om missförhållanden skall&lt;br&gt;rapporteras till inspektionen. VMK har inte heller föreslagit några regler&lt;br&gt;om hur detta skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur detta skall lösas bör bli föremål för ytterligare överväganden i det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet. Den lösning som föreslås bör innehålla en&lt;br&gt;rätt för bankinspektionen att om det anses erforderligt ge föreskrifter för&lt;br&gt;hur kontrollen av den löpande verksamheten hos en börs skall gå till. En&lt;br&gt;sådan föreskrift skulle kunna gå ut på att av bankinspektionen utsedda&lt;br&gt;kontrollanter skall övervaka den löpande handeln och rapportera sina&lt;br&gt;iakttagelser till inspektionen samt att kostnaderna för denna kontroll skall&lt;br&gt;bäras av börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har inget att erinra mot kommitténs krav på minimikapital&lt;br&gt;för börsverksamhet på 10 milj. kr. som huvudprincip. För att inte en&lt;br&gt;verksamhet onödigt skall belastas med kapitalkostnader bör dock bank-&lt;br&gt;inspektionen ges rätt att i enskilt fall medge ett lägre belopp. Detta bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna aktualiseras när verksamheten är upplagd på sådant sätt att de&lt;br&gt;ekonomiska riskerna är eliminerade eller begränsade i sådan utsträckning&lt;br&gt;att det inte är motiverat med ett eget kapital på 10 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller mot kravet på kapitaltäckning på 5 % av det totala säkerhets-&lt;br&gt;saldot i en clearingorganisation finns något att invända i princip. För att&lt;br&gt;inte omotiverade kostnader skall uppstå bör dock bankinspektionen ges&lt;br&gt;rätt att sätta ned kravet, om ett så högt krav som 5% inte är sakligt&lt;br&gt;motiverat i det enskilda fallet. Konkurrensneutralitet måste dock upprätt-&lt;br&gt;hållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4.3 Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB (OM)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om clearingorganisationens verksamhet.&lt;br&gt;Bl.a. skall clearingorganisationen registrera transaktioner på kundnivå.&lt;br&gt;Vidare skall clearingoiganisationen beräkna storleken av de säkerheter&lt;br&gt;som kunden skall ställa samt underrätta kunderna härom och kontrollera&lt;br&gt;att säkerhet ställs i enlighet med kravet. Sistnämnda bestämmelser synes&lt;br&gt;innebära att clearingoiganisationen skall ansvara för underrättelse till&lt;br&gt;kunden samt for kontrollen. Det är oklart om dessa uppgifter kan över-&lt;br&gt;låtas till clearingmedlem/börsmedlem. Å andra sidan diskuterar värdepap-&lt;br&gt;persmarknadskommittén (sid. 426 del 1) huruvida fondkommissionären&lt;br&gt;skall få rätt avveckla positioner. Därvid pekar kommittén på att det ofta&lt;br&gt;är fondkommissionären som först upptäcker att det brister i säkerhetsstäl-&lt;br&gt;landet. Det vore önskvärt om clearingoiganisationen tillförsäkrades vissa&lt;br&gt;friheter vid utförandet av dessa uppgifter. Exempelvis skulle Clearing&lt;br&gt;Control kunna utföra vissa kontrolluppgifter samt fondkommissionären&lt;br&gt;bevaka att säkerhet ställs för de affärer som gjorts genom fondkommis-&lt;br&gt;sionären. Clearingorganisationens ansvar i dessa avseenden bör också&lt;br&gt;klarläggas och möjliggöra att utförandet kan organiseras på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall vara riskneutral, dvs. balansera sina&lt;br&gt;riskrelationer så att ingen nominell obalans föreligger i riskhänseende.&lt;br&gt;Därutöver gäller att med anpassade säkerhetssystem tillgodose att de&lt;br&gt;aktörer som för clearingorganisationen utgör en risk genom säkerställan-&lt;br&gt;de &amp;quot;eliminera&amp;quot; risken enligt vad som på goda erfarenhetsmässiga grunder&lt;br&gt;kan bedömas. Kreditrisken hos dem som för clearingoiganisationen utgör&lt;br&gt;en risk kan i sammansättning och solvens variera över tiden, dvs. den&lt;br&gt;faktiska risken är inte nödvändigtvis jämnt balanserad även om den i&lt;br&gt;vaije ögonblick är det i nominella termer. Därför krävs en riskbuffert&lt;br&gt;som står till clearingorganisationernas förfogande i form av eget kapital&lt;br&gt;eller annat kapital för att vid en kris systemet ej skall sättas i fråga. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden förefaller den föreslagna 5%-regeln balanserad, liksom&lt;br&gt;mätmetodiken och tidsfrist för komplettering av kapital. Undantag bör&lt;br&gt;kunna medges av Bankinspektionen förutsatt att det är uppenbart att&lt;br&gt;grundsyftet med en buffert tillgodoses på annat sätt och att konkurrens-&lt;br&gt;neutraliteten ej sätts ur spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4.4 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Invik delar kommitténs uttalanden om de grundläggande krav som bör&lt;br&gt;föreligga för börsverksamhet. Invik har dock svårt att se några fördelar&lt;br&gt;i de begränsningar som kommittén önskar göra bl.a. vad avser ägarför-&lt;br&gt;hållanden m.m. Kommittén redogör utförligt för dessa frågor och hän-&lt;br&gt;visar bl.a. till &amp;quot;nackdelar&amp;quot; med att en börsverksamhet drivs i vinst-&lt;br&gt;intresse. Kommittén har inte i några avseenden redovisat dessa nackdelar&lt;br&gt;utan synes grunda sina ställningstaganden på allmänna antaganden.&lt;br&gt;Tvärtom har kommittén funnit att den enda verksamhet förutom&lt;br&gt;Stockholms fondbörs som bedrivs i Sverige och bedrivs med vinstintresse&lt;br&gt;har visat sig fungera synnerligen väl och t.o.m. har sänkt sina avgifter.&lt;br&gt;De slutsatser som kommittén drar om att neutralitetskravet skulle ifråga-&lt;br&gt;sättas om en börs drivs i vinstintresse är inte i några avseenden påvisade.&lt;br&gt;Inte heller de fördelar som kommittén ser i offentlig styrelserepresenta-&lt;br&gt;tion är visade. Det måste i dessa hänseenden vara viktigare att kontrollen&lt;br&gt;av handeln sker enligt uppställda regler och genom bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Stockholms fondbörs som även i framtiden torde handha&lt;br&gt;den allt övervägande delen av aktiehandeln uppställs ett krav på &amp;quot;eget&lt;br&gt;kapital&amp;quot; på 1 miljon kronor. Bildandet av nya börser kräver ett kapital på&lt;br&gt;10 miljoner kronor enligt kommitténs förslag. Avsikten är att beloppet&lt;br&gt;skall täcka bl.a. eventuella förluster. Invik kan inte förstå den skillnad&lt;br&gt;som görs mellan Stockholms fondbörs och en eventuellt nybildad börs i&lt;br&gt;form av ett aktiebolag. Beträffande förluster uppkomna i verksamheten&lt;br&gt;av det slag som kommittén anger torde dessa i första hand regleras&lt;br&gt;genom en ansvarsförsäkring. Det torde få anses sedvanligt att aktiebolag&lt;br&gt;som bedriver rörelseverksamhet också har ansvarsförsäkringar som täcker&lt;br&gt;bolagets verksamhet. I detta fäll bör övervägas om inte fondbörsbolag&lt;br&gt;bör ha skyldighet att teckna en ansvarsförsäkring för verksamheten. Invik&lt;br&gt;uppfattar det höga kapitalkravet såsom ett sätt att befästa och skydda&lt;br&gt;Stockholms fondbörs verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Tillståndsprövningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.5.1 Konsumentverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är ett allmänt intresse att kostnaderna för aktiehantering o.dyl. inte&lt;br&gt;blir för höga. En valmöjlighet mellan flera konkurrerande börser är här-&lt;br&gt;vidlag betydelsefull. Med hänsyn till den ökande internationella konkur-&lt;br&gt;rens som Stockholmsbörsen torde komma att få vidkännas, finner verket&lt;br&gt;det dock acceptabelt att ha den tillståndsprövning för nyetablering, som&lt;br&gt;kommittén föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5.2 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NO invänder inte mot förslaget att det skall krävas tillstånd för att&lt;br&gt;bedriva börsverksamhet och clearingverksamhet. Stockholms fondbörs&lt;br&gt;bör dock inte på sätt som sker i lagförslaget särbehandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lämplighetsprövningen vill NO dock peka på svårigheten&lt;br&gt;att pröva erfarenheten hos ett innovativt företag som t.ex. i likhet med&lt;br&gt;OM vill starta börsverksamhet med nya instrument. Erfarenhetskravet bör&lt;br&gt;därför inte tillämpas så att man onödigtvis hindrar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår också att det skall ställas upp som en prövnings-&lt;br&gt;grund för koncession att verksamheten kan antas bli till nytta för det&lt;br&gt;allmänna, dvs. en behovsprövning. NO avstyrker förslaget. Enligt NOs&lt;br&gt;uppfattning bör behovsprincipen för gott utmönstras ur de olika regel-&lt;br&gt;systemen för tillståndsprövning av verksamheter på det finansiella&lt;br&gt;området. På försäkringsområdet har man övergivit denna princip och&lt;br&gt;såvitt NO förstår är det aktuellt att även slopa nyttorekvisitet vid&lt;br&gt;prövning av bankotroj. På dessa områden, liksom är fallet med bl.a.&lt;br&gt;fondkommissionärer, övergår man i stället till ett skaderekvisit som ger&lt;br&gt;samhället vissa möjligheter att styra utvecklingen på lång sikt. NO anser&lt;br&gt;att denna väg bör väljas även på det nu aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anför att en skadeprövning även innefattar ett hänsyns-&lt;br&gt;tagande till om behov av rörelsen föreligger. NO vill i linje med det nyss&lt;br&gt;anförda med anledning härav framhålla att enligt NOs uppfattning så bör&lt;br&gt;det för framtiden klargöras att en skadlighetsprövning inte skall innefatta&lt;br&gt;en behovsprövning. Förarbetsuttalanden i olika lagar med skaderekvisit&lt;br&gt;synes på denna punkt i vissa fall något oklara. Beträffande fondkommis-&lt;br&gt;sionärer återkommer NO senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i stället klart anges vad som skall anses vara till skada. Enligt&lt;br&gt;NOs uppfattning bör prövningen vara av rent kvalitativ natur och inriktas&lt;br&gt;på organisation, ledning, ägarförhållanden, kapitalstyrka m.m. som kan&lt;br&gt;påverka en sund verksamhet. Det bör således röra sig om objektivt&lt;br&gt;fastställda kriterier. Särskilt måste beaktas att rekvisiten inte hindrar&lt;br&gt;tillkomsten av innovationer på den aktuella marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5.3 Riksbanksfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De kvalitativa kraven bör sättas så högt att börsverksamheten kan&lt;br&gt;bedrivas under betryggande former. I kommitténs förslag stipuleras,&lt;br&gt;utöver allmänna bestämmelser om lämpligheten hos det sökande företaget&lt;br&gt;och de regler enligt vilka handeln skall bedrivas, att ett börsföretag måste&lt;br&gt;ha en tillräcklig kapitalbas. Regler som gör att verksamheten kan be-&lt;br&gt;drivas med viss varaktighet kan ses som ett led i konsumentskyddet. Vid&lt;br&gt;en oväntad nedläggning av en börs kan tillgångarnas likviditet försämras,&lt;br&gt;vilket både direkt och indirekt kan åsamka investerarna förluster.&lt;br&gt;Bestämmelser av denna karaktär framstår därför som motiverade. Auk-&lt;br&gt;torisationen kan således uppfattas som en form av typgodkännande, som&lt;br&gt;gör att verksamheten måste uppfylla vissa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av slutsatsen att konkurrens mellan börser kan tillåtas följer att det kan&lt;br&gt;finnas skäl att ifrågasätta den särställning som kommitténs lagförslag ger&lt;br&gt;Stockholms fondbörs. Kommittén föreslår exempelvis att auktorisation att&lt;br&gt;bedriva börsverksamhet endast kan ges till aktiebolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening och att denna måste ha ett kapital på minst 10 miljoner kronor.&lt;br&gt;Några motsvarande krav uppställs inte för Stockholms fondbörs, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan närmare motivering, föreslås få behålla sin oklara rättsliga status Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;och arbeta med en grundfond på 1 miljon kronor. Fullmäktiges förslag Bilaga 3&lt;br&gt;att även andra än Stockholms fondbörs skall kunna ges möjlighet att&lt;br&gt;bedriva aktiehandel innebär att i princip samma regler bör gälla för alla&lt;br&gt;aktiebörser. Fullmäktige föreslår därför att Stockholms fondbörs rättsliga&lt;br&gt;ställning omprövas och möjligheterna att omvandla fondbörsen till en&lt;br&gt;ekonomisk förening eller ett aktiebolag utreds. Därigenom skulle fond-&lt;br&gt;börsen också kunna ges en mer stabil kapitalbas. Synen på mark-&lt;br&gt;nadsplatsen som relativt oproblematisk från konsumentskyddssynpunkt&lt;br&gt;har även konsekvenser för andra delar av kommitténs förslag till regle-&lt;br&gt;ring och tillsyn. Dessa frågor kan därför förtjäna ytterligare analys.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5.4 Allmänna pensionsfonden (l-3:e fondstyrelserna)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén utgår ifrån att börsverksamheten skall varaktigt bedrivas i&lt;br&gt;Sverige. Man betonar emellertid risken att förekomsten av flera inhemska&lt;br&gt;börser skulle komma att försämra konkurrensläget med utlandet. Detta&lt;br&gt;anges vara ett skäl mot att andra företag än Stockholms Fondbörs får&lt;br&gt;driva börsverksamhet. Koncentration till en marknadsplats antas förbättra&lt;br&gt;möjligheterna till att konkurrera med utlandet. Samtidigt som konkurren-&lt;br&gt;sen på utlandet garanterar den kostnadseffektivitet, som annars skulle&lt;br&gt;kunnat drivas fram av inhemsk konkurrens. Det är utifrån denna&lt;br&gt;kommitténs uppfattning om konkurrensens roll man kan se kravet på&lt;br&gt;koncession för börshandel med aktier för andra än för Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs. Behovsprövningen skall visa om en ytterligare marknadsplats&lt;br&gt;skall kunna vara &amp;quot;till nytta för det allmänna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande invändning mot behovsprövningen i detta samman-&lt;br&gt;hang är att det är nästan omöjligt att fastställa dess innebörd. För&lt;br&gt;kommittén är som nämnts bevisföringen inte desto mindre enkel. Man&lt;br&gt;mer eller mindre förutsätter att aktiehandeln behöver koncentreras till en&lt;br&gt;marknadsplats. Eftersom Stockholms Fondbörs anses fylla föreliggande&lt;br&gt;behov, skulle ytterligare en aktiebörs inte kunna bli till nytta från allmän&lt;br&gt;synpunkt: &amp;quot;I praktiken kommer det sagda att innebära att Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs även i fortsättningen kommer att inta en helt dominerande&lt;br&gt;position på detta område&amp;quot;. (Del 1, sid. 314). Betänkandets krav på&lt;br&gt;koncession kan i princip komma att användas till förmån för monopol&lt;br&gt;även på handeln med räntebärande papper och på clearingverksamhet.&lt;br&gt;Här kan kommittén dock tänka sig andra huvudmän än Stockholms Fond-&lt;br&gt;börs. Det framgår emellertid inte hur den utveckling skall se ut, som&lt;br&gt;leder fram till behovet av en annan huvudman, resp, vem denna huvud-&lt;br&gt;mannen i så fall skulle vara.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5.5 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet anser att samma regler för koncession bör gälla för en&lt;br&gt;clearingorganisation som för en börs. Det är utomordentligt viktigt att en&lt;br&gt;sådan organisation åtnjuter förtroende. Det är dock inte som VMK:s&lt;br&gt;genomgång på sidorna 326-327 i del 1 av betänkandet visar, några av-&lt;br&gt;görande praktiska fördelar med en enda clearingorganisation. Vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning av koncession för en clearingoiganisation bör dock en viktig&lt;br&gt;fråga vara hur säkerhetsclearing mellan flera olika existerande organisa-&lt;br&gt;tioner kan lösas. Att en clearingoiganisation kan svara för total säkerhet&lt;br&gt;mot sina kunder är ett absolut krav från försäkringsbolagen som placerare&lt;br&gt;av försäkringstagarnas medel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5.6 Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB (OM)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;OM motsätter sig behovsprövningen enligt kommitténs förslag. Den&lt;br&gt;lämplighetsprövning för börs- och clearingverksamhet som kommittén&lt;br&gt;föreslår, innebärande krav på att verksamheten skall antas vara till nytta&lt;br&gt;för det allmänna, innebär tolkningssvårigheter och ger utrymme för&lt;br&gt;godtyckliga bedömningar från tillstånds- och tillsynsmyndigheter.&lt;br&gt;Kommitténs förslag till behovsprövning synes ha som förebild det i&lt;br&gt;banklagstiftningarna intagna kriteriet för materiell prövning av oktroj, att&lt;br&gt;verksamheten skall vara nyttig för det allmänna (se bl.a. 2 kap. 3 §&lt;br&gt;tredje stycket bankaktiebolagslagen). I proposition 1989/90:16 anför&lt;br&gt;chefen för finansdepartementet kritik mot nyttorekvisitet. Den kritiken&lt;br&gt;kan i många stycken också riktas mot kommitténs förslag till nyttorekvisit&lt;br&gt;för tillstånd till börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5.7 Invik o Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Invik delar inte kommitténs uppfattning att en behovsprövning skall ske.&lt;br&gt;Om börsmonopolet skall avskaffas är det av vikt att etableringsrätten inte&lt;br&gt;motverkas av förhållanden som liknar ett börsmonopol. På sätt angetts&lt;br&gt;tidigare måste det viktiga ligga i att en effektiv kontroll hålls över den&lt;br&gt;verksamhet som drives. En risk med en behovsprövning är att svensk&lt;br&gt;aktiehandel flyttas utomlands genom att möjligheterna till nyetablering&lt;br&gt;och ökad konkurrens inte finns. En stor risk finns också att anslutning&lt;br&gt;sker till utländska datoriserade handelssystem i stället för att börsverk-&lt;br&gt;samheten drivs direkt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Generella ägarbegränsningar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.6.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår införandet av ägar- och inflytandebegränsningar i företag&lt;br&gt;som vill bedriva börs-och clearingverksamhet. Bankinspektionen av-&lt;br&gt;styrker förslaget mot bakgrund av vad som sagts under avsnitt 1.1.&lt;br&gt;Inspektionen vill i övrigt endast göra följande påpekande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 7 § i förslag till lag om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet har kommittén berört bl.a. den situationen att börsen är ett&lt;br&gt;helägt dotterbolag till ett holdingbolag. Kommittén har därvid framhållit&lt;br&gt;att en sådan situation bör godtas och att ägarbegränsningsreglema då bör&lt;br&gt;gälla för holdingbolaget i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holdingbolagskonstruktioner kan dock medföra andra svårigheter. Ett&lt;br&gt;holdingbolag kan i olika dotterbolag bedriva en rad olika finansiella&lt;br&gt;verksamheter. Såsom kommittén framhållit är det viktigt att en börs eller&lt;br&gt;en clearingorganisation kan agera neutralt och att den är fristående i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till den som utnyttjar dess tjänster. Mot bakgrund härav synes Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;det inte vara lämpligt att en börs eller en clearingoiganisation ingår i en Bilaga 3&lt;br&gt;koncern där det t.ex. finns ett fondkommissionsbolag eller ett marknads-&lt;br&gt;garantbolag som är börs- eller clearingmedlemmar. Enligt bankinspek-&lt;br&gt;tionens uppfattning är frågan så betydelsefull att det bör införas en&lt;br&gt;bestämmelse i lagen eller ett klart uttalande i förarbetena att holding-&lt;br&gt;bolagskonstruktionen endast bör tillåtas i det fäll holdingbolaget är&lt;br&gt;moderbolag och endast bedriver börs- och/eller clearingverksamhet eller&lt;br&gt;annan verksamhet som har anknytning till nämnda verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6.2 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna avvisar kommitténs förslag till begränsning av ägande och&lt;br&gt;inflytande i börs- och clearingoiganisationer (6.5.2). Agar- och inflyt-&lt;br&gt;andebegränsningar utgör inget verksamt medel mot bristande neutralitet&lt;br&gt;och felaktig handläggning. De utgör däremot ett störande inslag i en fri&lt;br&gt;marknad. De legala kraven på verksamheten och tillsynen måste utgöra&lt;br&gt;tillräckliga garantier mot oegentligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.6.3 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det anges att fördelningen av ägandet i börs eller clearingorganisation&lt;br&gt;skall &amp;quot;framstå som lämplig&amp;quot;. Ett sådant kriterium är alltför vagt och&lt;br&gt;obestämt och ägnat att skapa osäkerhet respektive fresta till godtycke.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.6.4 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De av kommittén framförda synpunkterna (betänkandet del 1 s. 330y)&lt;br&gt;som huvudgrund för begränsning av ägandet i en börs är inte över-&lt;br&gt;tygande. Det är svårt att tänka sig att en börs som står under bankinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn skulle kunna &amp;quot;manipuleras&amp;quot; av ägarna bara därför att dessa&lt;br&gt;är aktiva i handeln på börsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Offentligt inflytande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.7.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med förebild från bankaktiebolagslagen har VMK föreslagit dels att&lt;br&gt;regeringen får utse två ledamöter i styrelsen för en börs eller en&lt;br&gt;clearingorganisation och dels att styrelsens ordförande skall godkännas&lt;br&gt;av regeringen. Inledningsvis har bankinspektionen framhållit att skydds-&lt;br&gt;intresset knutet till börser och clearingoiganisationer är av annan be-&lt;br&gt;skaffenhet än vad gäller banker. Mot bakgrund härav och till att börser&lt;br&gt;och clearingorganisationer skall stå under inspektionens tillsyn samt till&lt;br&gt;att inspektionen skall utse revisor i sådana företag synes något behov av&lt;br&gt;regler om offentliga styrelseledamöter och godkännande av styrelseord-&lt;br&gt;föranden inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensen av börsmonopolets avskaffande blir att det inte heller i Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;styrelsen för Stockholms fondbörs bör ingå några offentliga styrelse- Bilaga 3&lt;br&gt;ledamöter. Styrelsen bör endast bestå av företrädare för börsmedlemmar-&lt;br&gt;na, emittenterna och placerarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.2 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna avvisar förslagen om såväl statlig styrelserepresentation&lt;br&gt;som kravet på regeringsgodkännande av styrelseordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således inget skäl att i detta sammanhang frångå aktiebolags-&lt;br&gt;lagens (eller annan aktuell associationsrättslig lagstiftnings) bestämmelser&lt;br&gt;om ett bolags ledning. Det bör betonas att man inte har något att vinna&lt;br&gt;i skydd för det allmänna intresset genom att lägga lager på lager av olika&lt;br&gt;regleringar och liknande, såsom lagstiftning, tillsyn, statligt beslutad&lt;br&gt;prissättning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna är övertygade om att en tillsyn grundad på en rätlinjig&lt;br&gt;lagstiftning vinner i tydlighet och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.7.3 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelserna för övriga marknadsplatser bör enligt SARF tillsättas enligt&lt;br&gt;allmänna associationsrättsliga regler utan krav på godkännande från stats-&lt;br&gt;makternas sida. Samma bör gälla för Stockholms Fondbörs styrelse om&lt;br&gt;särlagstiftningen för fondbörsen slopas. SARF anser att det i alla företag&lt;br&gt;inklusive börsen är eftersträvansvärt att ha kompetenta och lämpligt&lt;br&gt;dimensionerade styrelser som representerar ägarintresset samt de övriga&lt;br&gt;intressen och den kompetens som ägarna kan finna det motiverat att låta&lt;br&gt;representeras där. Det är enligt SARF principiellt felaktigt att genom&lt;br&gt;lagstiftning garantera arbetsmarknadsorganisationer eller politiker&lt;br&gt;representation i börsernas styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Stockholms Fondbörs skulle förbli en ägarlös institution som för&lt;br&gt;närvarande, föreslår SARF att styrelsen får två ledamöter utsedda av&lt;br&gt;emittentbolagen, två ledamöter utsedda av fondhandlama samt att&lt;br&gt;placerarna utser två ledamöter. Av de sistnämnda skall en representera&lt;br&gt;småaktieägarna och en de institutionella placerarna. Dessa sex styrelse-&lt;br&gt;ledamöter skall utse en ordförande utanför kretsen. Ledamot i styrelsen&lt;br&gt;skall ha var sin personlig suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.7.4 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sammansättningen av styrelsen för en börs eller clearing-&lt;br&gt;oiganisation anser riksförbundet det viktigaste kravet vara att kompetenta&lt;br&gt;personer med kunskap om marknaden ingår och att olika aktörer&lt;br&gt;representeras på ett allsidigt sätt. Det allmännas bästa garanteras på detta&lt;br&gt;sätt bättre än genom krav på att ett visst antal statliga representanter&lt;br&gt;ingår i berörda styrelser. Riksförbundet instämmer i den uppfattning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reservanterna till kommittén uttrycker, nämligen att ett dominerande&lt;br&gt;statligt inflytande är omotiverat i den nya situation då monopolet för&lt;br&gt;börsverksamhet hävs, bankinspektionens tillsyn förstärks och en av rege-&lt;br&gt;ringen tillsatt disciplinnämnd införs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.7.5 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammarför-&lt;br&gt;bundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt den uppfattning som organisationerna utvecklat ovan bör nya&lt;br&gt;börser accepteras utan särskilda ägarbegränsningar och med tillåtet&lt;br&gt;vinstsyfte. I linje med detta ligger också oiganisationemas inställning, att&lt;br&gt;styrelsesammansättningen skall representera ägarbilden. I själva verket&lt;br&gt;kan en inblandning från andra leda till ett minskat intresse från ägarnas&lt;br&gt;sida att sköta verksamheten på det mest effektiva sättet eller för att&lt;br&gt;överhuvudtaget etablera sig på marknaden. Sådana effekter bidrar natur-&lt;br&gt;ligtvis inte till att skapa den konkurrenssituation som organisationerna&lt;br&gt;argumenterat för tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna menar sålunda att styrelsen för en börs skall utses&lt;br&gt;enligt de gängse regler som gäller för den företagsform i vilken börsen&lt;br&gt;etablerar sig. Regeringen bör inte utse någon person i en börsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.7.6 Småföretagens Riksorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att staten bör få rätt att utse ett visst antal&lt;br&gt;styrelseledamöter och godkänna styrelsens ordförande i de olika börs-&lt;br&gt;och clearingorganisationema. Detta innebär bl.a. ett fortsatt starkt statligt&lt;br&gt;inflytande i Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation kan inte finna att statligt inflytande är&lt;br&gt;nödvändigt på en fri marknad. Även de privata börserna kommer enligt&lt;br&gt;kommitténs förslag också att fälla under bankinspektionens tillsyn. Vi&lt;br&gt;delar tidigare nämnda ledamöters uppfattning att lagstiftning, tillsyn och&lt;br&gt;konkurrens måste vara den bästa garantin för en god verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.7.7 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte framfört några bärande motiv varför staten skall utse&lt;br&gt;styrelserepresentanter i börsstyrelser. De syften som anförts, nämligen&lt;br&gt;att skapa garantier för att företagen agerar på ett neutralt självständigt&lt;br&gt;sätt kan uppnås genom andra medel där framförallt bankinspektionens&lt;br&gt;tillsynsverksamhet får anses avgörande. Om statliga representanter utses&lt;br&gt;kan detta missuppfattas från utlandet genom att ge alla svenska börser en&lt;br&gt;officiell prägel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.8 Avgiftskontroll&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.8.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att regeringen eller efter regeringens bemyndigande bank-&lt;br&gt;inspektionen får meddela föreskrifter om de avgifter som andra börser än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs och clearingorganisationer tar ut. Bankinspektionen&lt;br&gt;avstyrker förslaget mot bakgrund av att avskaffandet av börsmonopolet&lt;br&gt;bör leda till att fri konkurrens bör råda även på detta område och att det&lt;br&gt;finns även konkurrens från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill inspektionen peka på att den av kommittén&lt;br&gt;föreslagna regeln om kapitaltäckning för clearingorganisationer starkt&lt;br&gt;påverkar kostnaderna vilket i sin tur ger clearingorganisationema en stark&lt;br&gt;ställning mot aktörerna när det gäller att fastställa avgifternas storlek.&lt;br&gt;Någon utredning som visar att det föreslagna kapitaltäckningskravet är&lt;br&gt;rimligt har inte presenterats av kommittén. Frågan bör därför övervägas&lt;br&gt;ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8.2 Riksgäldskontoret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår i sitt betänkande att bankinspektionen i efterhand&lt;br&gt;skall kontrollera att avgifter för börs- och clearingverksamhet är skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från kommitténs förslag anser riksgäldskontoret till&lt;br&gt;följd av att naturliga monopol kan uppstå i börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;att det är befogat med en viss övervakning av avgifterna och att denna&lt;br&gt;lämpligen kan ske genom bankinspektionens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontoret vill dock understryka att behovet av sådan övervakning beror&lt;br&gt;på hur konkurrenssituationen ser ut. Någon detaljreglering av avgifts-&lt;br&gt;besluten ter sig ej nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8.3 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NO är i princip negativ till prisreglering. NO anser inte att kommitténs&lt;br&gt;påstående att fåtalskonkurrens kan leda till att avgifterna hamnar på en&lt;br&gt;för hög nivå är självklart. Det bästa sättet att säkerställa effektivitet och&lt;br&gt;låga kostnader i börsverksamhet är enligt NOs uppfattning som tidigare&lt;br&gt;framgått konkurrenstrycket, såväl faktiskt som potentiellt. Att ge bank-&lt;br&gt;inspektionen uppgiften att i enlighet med kommitténs förslag i efterhand&lt;br&gt;avgöra om avgifterna framstår som oskäligt höga vill NO avvisa. Det&lt;br&gt;torde medföra stora svårigheter för en myndighet att exempelvis avgöra&lt;br&gt;vad som är en skälig vinst. Vinsterna i näringslivet varierar starkt både&lt;br&gt;mellan olika företag i samma bransch och över tiden. Att reglera och ta&lt;br&gt;ansvar för vad som skall anses vara rimliga kostnader bör inte vara en&lt;br&gt;myndighetsuppgift. I och för sig håller NO som förut berörts inte för&lt;br&gt;troligt att det kommer att uppstå en med Stockholms fondbörs konkur-&lt;br&gt;rerande börs i Sverige. Konkurrenstrycket från utländska börser kommer&lt;br&gt;emellertid med stor sannolikhet att i framtiden bli mycket kännbart för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs. Detta konkurrenstryck bör utgöra en god garanti&lt;br&gt;mot att Stockholms fondbörs tar ut för höga avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8.4 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den av börsstyrelsen inledningsvis redovisade grundsynen bygger på att&lt;br&gt;genom konkurrens verka för högsta möjliga effektivitet på marknadsplat-&lt;br&gt;ser och inom clearingorganisationema. Föreligger verklig konkurrens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saknas enligt börsstyrelsen anledning till någon form av priskontroll. Som&lt;br&gt;VMK framhållit är det endast i de situationer då verklig konkurrens ej&lt;br&gt;existerar - t.ex. då ett faktiskt privat monopol utvecklats - som former av&lt;br&gt;avgiftsreglering eller kontroll kan behöva övervägas. Svenska och inter-&lt;br&gt;nationella erfarenheter talar för att man har att räkna med att sådana&lt;br&gt;situationer kan uppstå. Enligt börsstyrelsens mening är det rimligt att i&lt;br&gt;dessa fall kontrollera skäligheten i avgiftssättningen. Med hänsyn till de&lt;br&gt;uppgifter av liknande art som anförtrotts bankinspektionen ligger det&lt;br&gt;enligt börsstyrelsen närmast till hands att lägga uppgiften på inspektionen&lt;br&gt;och utforma den i enlighet med vad VMK föreslagit, dvs. som en kon-&lt;br&gt;troll i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.5 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vinstintresset hos en börs kan föreningarna inte se något&lt;br&gt;som hindrar att ett sådant får förekomma. Kommitténs antydan om att&lt;br&gt;vinstsyftet kan neutraliseras genom att föreskrifter utfärdas om vilka&lt;br&gt;avgifter en börs får ta ut avvisas. Avgifts- och prissättning genom&lt;br&gt;myndigheter är överhuvudtaget olämpligt. Härigenom skapas en falsk&lt;br&gt;prisstruktur, som lätt leder till att kostnader fördelas på ett felaktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna kan inte heller acceptera en kostnadsreglering i verksam-&lt;br&gt;heten av det slag som följer av vad som sägs om låga kostnader i 4 §&lt;br&gt;förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet. Avgörande för vad&lt;br&gt;som skall vara kostnadseffektivt är förmågan att till lägsta kostnad&lt;br&gt;tillgodose kundernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningsvis kan nämnas att det utomlands finns flera börser som&lt;br&gt;drivs i vinstsyfte. Tendensen är att antalet sådana ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna organisationen av Stockholms fondbörs bör avgifts-&lt;br&gt;sättningen där beslutas i samma ordning som inom andra organisationer,&lt;br&gt;dvs. av organisationen själv med marknadens reaktion som enda korrek-&lt;br&gt;tiv. Föreningarna avvisar således den priskontroll resp, föreskriftsrätt&lt;br&gt;beträffande prissättningen som kommittén (s. 346) vill tillägga bank-&lt;br&gt;inspektionen. Härigenom har föreningarna också tagit ställning till frågan&lt;br&gt;om finansiering av Stockholms fondbörs. Det är en fråga som ankommer&lt;br&gt;på börsen själv, med marknadens krav som förutsättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8.6 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att Bankinspektionen i efterhand ges rätt att kontrollera&lt;br&gt;börs- och clearingavgiftemas skälighet. Om de fäcto börsmonopol fort-&lt;br&gt;sätter att råda tillstyrker SARF att Bankinspektionen även framdeles ges&lt;br&gt;denna rätt. Om emellertid möjlighet till konkurrens öppnas, som SARF&lt;br&gt;föreslår, bör tillsynsmyndighetens uppgift till denna del istället vara av&lt;br&gt;konkurrensövervakande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8.7 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet delar VMK:s uppfattning på sid. 345-346 i del 1 om av-&lt;br&gt;giftsuttaget vid privata börser och clearingorganisationer. Prisövervak-&lt;br&gt;ningen bör ske genom bankinspektionens granskning i efterhand, såsom&lt;br&gt;VMK föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller VMK:s förslag om finansieringen av Stockholms fond-&lt;br&gt;börs anser riksförbundet att nuvarande princip bör bestå, dvs. att avgifter&lt;br&gt;tas ut av börsmedlemmar och emittenter. Avgifterna allokeras sedan ut&lt;br&gt;på övriga aktörer via courtagesättningen. VMK:s uttalande på sid. 348&lt;br&gt;i del 1 får inte tolkas så att börsen dessutom får rätt att ta ut avgift direkt&lt;br&gt;av dessa andra aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8.8 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammar-&lt;br&gt;förbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningens majoritet vill begränsa ägandet i börserna och är kritisk till&lt;br&gt;att marknadsplatserna drivs i vinstsyfte. Organisationerna är av annan&lt;br&gt;uppfattning. Om målet är att åstadkomma en så effektiv marknad som&lt;br&gt;möjligt måste det tillåtas att börser drivs med vinst och att ägandet kan&lt;br&gt;konstrueras fritt. Det är genom ett sådant system som man stimulerar&lt;br&gt;nytänkande och etablering av nya börser. Marknadsaktörerna ser sedan&lt;br&gt;själva till att börserna inte tar ut för höga vinster. Skulle så ske skapas&lt;br&gt;ett hot om att en konkurrerande marknadsplats etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nyss sagda ligger också att oiganisationema anser, att avgifterna&lt;br&gt;skall bestämmas av marknadsplatserna själva och inte av någon myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8.9 Småföretagens Riksorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser vidare att börsverksamhet inte skall drivas med&lt;br&gt;vinstsyfte och att bankinspektionen i efterhand skall kunna granska att&lt;br&gt;avgifterna på privatägda börser är skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en väl fungerande marknad kan varken vinstnivåer eller avgifter&lt;br&gt;ligga på en oskälig nivå. En skälig avgiftsnivå är på en fri marknad&lt;br&gt;avhängig av vad kunderna är villiga att betala. På samma sätt skulle&lt;br&gt;oskäliga vinstnivåer leda till att det finns utrymme att starta konkurrer-&lt;br&gt;ande verksamhet. Organisationen avstyrker därför kommitténs förslag&lt;br&gt;angående avgiftsgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8.10 Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB (OM)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det kan te sig märkligt att i lagstiftning föreskriva vad för grad av&lt;br&gt;avkastning en verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform alternativt som&lt;br&gt;ekonomisk förening skall generera på eget kapital. Regeln är föranledd&lt;br&gt;av att en börs i praktiken kan erhålla ensamställning och därmed enligt&lt;br&gt;värdepappersmarknadskommittén ta ut avgifter som negativt skulle på-&lt;br&gt;verka viljan att anlita börsens tjänster. Kommittén borde fortsätta sitt&lt;br&gt;resonemang och konstatera att en börs vars tjänster inte anlitas måste&lt;br&gt;upphöra med sin verksamhet. Börsen har därför ett eget intresse att sätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifterna på sådan nivå att dess tjänster anlitas. Någon lagregel härom&lt;br&gt;eller tillsyn över avgifter bör inte förekomma. Ett annat skäl härför ligger&lt;br&gt;i den godtycklighet som måste prägla bedömningen av begreppet skälig&lt;br&gt;avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förordar vidare ett spritt ägande i privatägd börs och sätter&lt;br&gt;upp gränser för hur stort det enskilda ägandet får vara. En aktie vars&lt;br&gt;avkastning skall sättas av myndigheterna torde emellertid ha svårt att&lt;br&gt;uppnå en mer omlättande spridning bland andra än börsens avnämare&lt;br&gt;som genom nyttjande kan ernå avkastning. Legalt satta normer för av-&lt;br&gt;kastningen motverkar således det i förslaget uppställda målet om sprid-&lt;br&gt;ning av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8.11 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte på något sätt kunnat visa att en fri prissättning skulle&lt;br&gt;leda till att avgifterna kan hamna på en för hög nivå. Tvärtom konstate-&lt;br&gt;rar kommittén självt att OM kontinuerligt sänkt sina avgifter. Något&lt;br&gt;behov för den prisreglering som införs finns således ej. Fri prissättning&lt;br&gt;skulle ha fördelar ur konkurrenssynpunkt vilka särskilt förstärks så länge&lt;br&gt;Stockholms fondbörs kommer att ha sin dominerande ställning. Genom&lt;br&gt;en fri prissättning har svenska börser också möjlighet att lättare kunna&lt;br&gt;anpassa sig till konkurrerande verksamhet från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.9 Krav och former för anslutning till börs resp, clearing-&lt;br&gt;organisation&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.9.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen ansluter sig till kommitténs förslag att förutom företag&lt;br&gt;med fondkommissionstillstånd även företag med markandsgarantitillstånd&lt;br&gt;skall äga rätt att direktansluta sig till börser och clearingoiganisationer.&lt;br&gt;Inspektionen ställer sig också positiv till att utländska företag verksamma&lt;br&gt;i utlandet får under av kommittén angivna förutsättningar rätt att bli börs-&lt;br&gt;och clearingmedlemmar i Sverige samt att svenska fondkommissionärer&lt;br&gt;och marknadsgaranter under av kommittén angivna förutsättningar får&lt;br&gt;direktansluta sig till börser och clearingorganisationer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sistnämnda förslag synes gå längre än vad som föreslås gälla inom EG.&lt;br&gt;Enligt det direktivförslag som rör finansiella tjänster och som finns&lt;br&gt;refererat i betänkandet bilaga 3 punkt 6 anges att börsmedlemskap skall&lt;br&gt;stå öppet för företag endast om företaget upprättat en filial i värdlandet&lt;br&gt;eller etablerat ett dotterföretag i värdlandet eller förvärvat ett företag i&lt;br&gt;värdlandet som är börsanslutet. Det kan därför ifrågasättas om svenska&lt;br&gt;fondkommissionärer kommer att kunna utnyttja den föreslagna möjlig-&lt;br&gt;heten att ansluta sig till en börs inom EG utan etablering i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankinspektionens uppfattning är det från tillsynssynpunkt en&lt;br&gt;fördel om alla börs- eller clearingmedlemmar har någon form av etable-&lt;br&gt;ring i värdlandet. Inspektionen anser att frågan bör lösas på sätt som&lt;br&gt;föreslagits inom EG och att den därför bör bli föremål för ytterligare&lt;br&gt;överväganden i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.9.2 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen, Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Bilaga 3&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har inga invändningar mot vad kommittén anför om börs-&lt;br&gt;anslutning och börstvång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.9.3 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK diskuterar om även andra aktörer på värdepappersmarknaden utom&lt;br&gt;auktoriserade fondkommissionärer skall kunna få direkt access till en&lt;br&gt;börs. Kommittén tar dock inte upp något sådant förslag bl.a. med hän-&lt;br&gt;visning till att den lämplighetsprövning som skulle ske av dem som skulle&lt;br&gt;få direkt access kan tänkas inrymma alltför mycket godtycke. Riksför-&lt;br&gt;bundet anser emellertid inte att tanken helt bör överges. Kriterier för god&lt;br&gt;soliditet för aktörer som kan ges tillträde torde kunna uppställas i syfte&lt;br&gt;att upprätthålla förtroendet för handeln. En alltför ensidig begränsning av&lt;br&gt;kretsen som har rätt till börsanslutning kan ge bilden av ett skråväsende&lt;br&gt;som inte är ägnat att uppehålla allmänhetens förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet anser att det finns uppenbara fördelar med ett börstvång.&lt;br&gt;Genomlysningen av marknaden blir tydligast om all handel registreras på&lt;br&gt;börsen. Men friheten att göra avslut utanför börsen bör inte tas bort. Det&lt;br&gt;är dock som VMK föreslår angeläget att alla affärer av viss omfattning&lt;br&gt;som sker utanför börsen omedelbart anmäles, så att marknaden får full-&lt;br&gt;ständig information.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.9.4 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén synes i första hand ha reglerat det traditionella börsmedlem-&lt;br&gt;skapet. Handel i framtiden och även handeln vid Stockholms fondbörs&lt;br&gt;kommer att ske genom datamaskinella system. Sådan verksamhet kan&lt;br&gt;bedrivas från terminaler som utplaceras hos inte bara fondkommis-&lt;br&gt;sionärer utan även stora institutionella placerare. Som kommittén riktigt&lt;br&gt;konstaterar kan stora placerare t.ex. försäkringsbolag spara betydande&lt;br&gt;belopp i courtage om de kan bedriva handel direkt från egna terminaler.&lt;br&gt;Att detta skulle innebära inkomstminskningar för fondkommissionärema&lt;br&gt;kan inte utgöra ett avgörande skäl för att inte även den som inte är&lt;br&gt;börsmedlem skall få driva sådan handel. Något självändamål att skydda&lt;br&gt;fondkommissionärema och tillse att dessa får courtageintäkter kan inte&lt;br&gt;föreligga. Detta skulle innebära ett onödigt och konkurrenshämmande&lt;br&gt;skydd i en verksamhet som är stadd under snabb utveckling och utsatt för&lt;br&gt;internationell konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invik delar inte kommitténs uppfattning att även den som inte är&lt;br&gt;fondkommissionär skall inrapportera avslut i fondpapper och andra&lt;br&gt;finansiella instrument till fondbörsen. Kommitténs krav på sådan in-&lt;br&gt;rapporteringsskyldighet utgör ett led i kommitténs försök att flytta över&lt;br&gt;all handel av aktier till Stockholms fondbörs. Om handel inte sker vid&lt;br&gt;Stockholms fondbörs beror det på att handelsplatsen inte är tillräckligt&lt;br&gt;konkurrensfördelaktig i förhållande till andra handelsplatser. Att bygga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp olika skyddsregler av det slag som föreslås bör därför undvikas. Den Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;ytterligare information som skulle fås genom det av kommittén föreslagna Bilaga 3&lt;br&gt;förfärandet torde vara begränsad. Tvärtom bör det i stället införas lag-&lt;br&gt;stiftning som förhindrar att indirekta börstvång införs, t.ex. det som blir&lt;br&gt;följden av SAX-systemet (se betänkandet del 1 s. 355ö).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.10 Inregistrering av värdepapper vid en börs/Informations-&lt;br&gt;krav&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.10.1 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser liksom kommittén gjort att handeln med aktier&lt;br&gt;noterade på OTC- och O-listoma bör ligga under börsstyrelsens ansvar&lt;br&gt;och att informationskraven m.m. för dessa bolag bör vara desamma som&lt;br&gt;gäller för börsbolagen. Inspektionen biträder således förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.2 Konsumentverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag att fler bolag bör börsregistreras finner verket&lt;br&gt;positivt förutsatt att de kvalitativa kraven som gäller inte sänks och att&lt;br&gt;tillsynen blir fullgod.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.3 Riksgäldskontoret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller riksgäldskontorets inregistrering av låneprospekt vid Stock-&lt;br&gt;holms Fondbörs är denna inregistrering av vikt främst av två skäl. För&lt;br&gt;det första kräver en rad utländska investerares placeringsreglementen att&lt;br&gt;de endast får placera i börsregistrerade värdepapper eller i värdepapper&lt;br&gt;som handlas på en offentligt reglerad marknad. För det andra tillhanda-&lt;br&gt;håller Stockholms Fondbörs avslutskurser och omsättningsinformation&lt;br&gt;avseende obligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur riksgäldskontorets perspektiv är dessa funktioner vitala. De skulle&lt;br&gt;dock lika gärna kunna ombesörjas av andra än Stockholms Fondbörs. För&lt;br&gt;att få en anpassning till internationella regler bör dock en sådan ordning&lt;br&gt;sanktioneras av det offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekt avseende fondpapper bör enligt riksgäldskontorets mening&lt;br&gt;centralt inregistreras hos t.ex. bankinspektionen, som bör ansvara för viss&lt;br&gt;juridisk granskning och standardisering. En sådan ordning skulle stärka&lt;br&gt;förtroendet för den svenska värdepappersmarknaden såväl nationellt som&lt;br&gt;internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om hur genomlysning av marknaden skall utformas,&lt;br&gt;är det kontorets mening att man ej i lag eller via myndighets normgiv-&lt;br&gt;ning i detalj skall reglera detta. Denna fråga torde lämpligast avgöras av&lt;br&gt;marknadens parter. Samhällsintresset bör dock leda till att vissa minimi-&lt;br&gt;krav inom detta område uppställs av bankinspektionen på den handels-&lt;br&gt;plats eller clearingorganisation som ombesöijer informationsspridningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.4 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK har förtjänstfullt kartlagt och analyserat rubricerade förhållanden.&lt;br&gt;Börsstyrelsen ansluter i allt väsentligt till kommitténs slutsatser och&lt;br&gt;förslag. Börsstyrelsen vill dock peka på att kommitténs vällovliga strävan&lt;br&gt;att göra innebörden av begreppet &amp;quot;börsregistrerat värdepapper&amp;quot; tydlig,&lt;br&gt;kan leda till att handeln i och informationen om allmänt spridda aktier -&lt;br&gt;som ej är börsregistrerade - kan komma att avsevärt försämras. Behovet&lt;br&gt;av någon form av motsvarighet till den nuvarande O-listan är så tydligt&lt;br&gt;att en omprövning av kommitténs absoluta förbudsregel framstår som&lt;br&gt;nödvändig. Accepteras konkurrerande aktiebörsverksamhet, kommer be-&lt;br&gt;greppet “börsregistrerad aktie&amp;quot; härigenom att få en delvis förändrad&lt;br&gt;innebörd, vilket också skulle kunna tala för en mindre kategorisk regel&lt;br&gt;än den VMK föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK har - i syfte att harmonisera det svenska regelverket med EGs -&lt;br&gt;föreslagit att de formella kraven för börsregistrering sänks och att&lt;br&gt;börsstyrelsen ges en friare prövningsrätt i de enskilda fållen. Börsstyrel-&lt;br&gt;sen har inget att erinra mot att dessa förslag läggs till grund för&lt;br&gt;lagstiftning men vill i fråga om sin framtida befattning med prospekt-&lt;br&gt;granskningen framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK har föreslagit att börsstyrelsen skall godkänna ett introduk-&lt;br&gt;tionsprospekt med däri ingående revisionsberättelse innan prospektet får&lt;br&gt;publiceras och inregistrering ske. Från de synpunkter börsstyrelsen har&lt;br&gt;att beakta är det angeläget att framhålla att ett sådant godkännande ej&lt;br&gt;förändrar utgivarens och medverkande fondkommissionärs ansvar för&lt;br&gt;prospektet. Enligt börsstyrelsens mening bör i klarhetens intresse verbet&lt;br&gt;&amp;quot;godkänna&amp;quot; bytas ut mot &amp;quot;granska&amp;quot; och - med förebild i amerikanska&lt;br&gt;regler - bör innebörden av börsstyrelsens befattning med prospektet&lt;br&gt;preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen stöder förslagen om att i introduktions- och emissions-&lt;br&gt;prospekt skall redovisas dels ett underlag för kursens fastställande, dels&lt;br&gt;de tilldelningsprinciper som bestämts för aktiernas fördelning. I klar-&lt;br&gt;hetens intresse bör framhållas att detta ej innebär någon förhandsgransk-&lt;br&gt;ning eller värdering av kurssättningen eller att börsstyrelsen dras in i&lt;br&gt;beslutsfattandet rörande hur aktietilldelning faktiskt utformas i enskilda&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen kan i princip ansluta till de slutsatser VMK dragit av sin&lt;br&gt;analys och utvärdering av OTC-marknaden, men styrelsen avstyrker att&lt;br&gt;förslagen läggs till grund för lagstiftning, eftersom - med hänsyn till&lt;br&gt;skattekonsekvenserna - de små och medelstora företagens riskkapitalför-&lt;br&gt;sörjning skulle löpa risk att allvarligt försämras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.5 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet anser det är av stor vikt att den kvalitetsstämpel, som&lt;br&gt;inregistrering på en börslista ger, bevaras. Så länge behov av särskilda&lt;br&gt;listor finns av andra än börstekniska skäl är det därför angeläget att&lt;br&gt;nuvarande listor består. Riksförbundet instämmer dock i att inriktningen&lt;br&gt;bör vara att på sikt inte mer än en enda lista skall behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.6 Sveriges Finansanalytikers Förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För SFF är det önskvärt att det finns en så bra kontroll som möjligt av&lt;br&gt;de företag vars aktier vi handlar i. Föreningen är därför positiv till&lt;br&gt;kommitténs förslag att all aktiehandel som sker på fondbörsen ska avse&lt;br&gt;aktier som är inregistrerade vid denna. Därmed kommer all aktiehandel&lt;br&gt;på fondbörsen att ligga under börsstyrelsens ansvarsområde och börs-&lt;br&gt;styrelsen får möjlighet att övervaka att bolagen fullgör sin informa-&lt;br&gt;tionsplikt och i övrigt uppfyller de krav som kan ställas på börsförtag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagens ikraftträdande övergår ansvaret for handeln med aktier på&lt;br&gt;OTC- och O-listan till börsstyrelsen och dessa listor försvinner därmed.&lt;br&gt;Ur finansanalytikerns synvinkel är detta positivt eftersom bl.a. kraven på&lt;br&gt;att lämna information är högre för börsnoterade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF instämmer i kommitténs förslag att handeln med OTC-och O-&lt;br&gt;listenoterade bolag under en övergångsperiod får fortgå på i princip&lt;br&gt;samma sätt som sker nu. Ansvaret för handeln skall dock ligga hos börs-&lt;br&gt;styrelsen även innan inregistreringskontraktet skrivits under. SFF betonar&lt;br&gt;vikten av att börsstyrelsen verkligen tar sitt ansvar även för de icke&lt;br&gt;inregistrerade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med aktier på den inofficiella listan som inte accepterar de&lt;br&gt;krav som börsstyrelsen ställer i inregistreringskontraktet bör inte enligt&lt;br&gt;utredningen få förekomma i börshuset. SFF instämmer i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill understryka att det är utomordentligt viktigt att Bankinspek-&lt;br&gt;tionen, som tillsynsmyndighet, förstärker sin kompetens för att kunna&lt;br&gt;fullgöra både nuvarande plikter och de nya inom detta område. Förslaget&lt;br&gt;att BI ska samarbeta med fondbörsen vad gäller tillsyn över aktiehandel&lt;br&gt;kan vara ett led i denna kompetensförstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.7 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammar-&lt;br&gt;förbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om de inregistreringskrav som VMK uppställer hänvisar man till&lt;br&gt;EG och menar att reglerna i stort utgör en anpassning till gemenskapens&lt;br&gt;regler. Det synes också som om denna bedömning från kommitténs sida&lt;br&gt;i stort sett är riktig. Organisationerna tillstyrker de regler som föreslås&lt;br&gt;gälla för inregistrering. I ett avseende ställer vi oss emellertid frågande&lt;br&gt;inför det redovisade innehållet i EGs regler. Detta gäller beträffande&lt;br&gt;spridningskravet. På flera ställen i betänkandet anges att EG kräver att&lt;br&gt;minst 25 % av det tecknade kapitalet skall vara spritt till allmänheten för&lt;br&gt;att inregistrering skall få ske. I redogörelsen för EGs första börsdirektiv&lt;br&gt;återkommer också dessa uppgifter (se bl.a. del 2 av betänkandet sid.&lt;br&gt;513).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisning av spridningskravet vid enskilda EG-börser som åter-&lt;br&gt;finns i del 1 (sid. 454-459) visar dock att spridningskraven i många&lt;br&gt;länder klart understiger 25%. Den lista som benämns &amp;quot;Le second&lt;br&gt;marche&amp;quot; vid Parisbörsen har t.ex. ett spridningskrav på 10%. Någonting&lt;br&gt;motsvarande förefaller gälla i London.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmodligen sammanhänger skillnaden mellan EG-direktivet och de&lt;br&gt;faktiska kraven vid olika börser med den möjlighet som direktivet ger att&lt;br&gt;acceptera en lägre grad av spridning, om det kan förväntas att handeln&lt;br&gt;ändå fungerar tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om detta är en riktig tolkning av förhållandena känner vi oss inte helt&lt;br&gt;övertygade om att det klart framgår av VMKs förslag, att man i&lt;br&gt;praktiken syftar till att skapa en lika stor flexibilitet för spridningskraven&lt;br&gt;som skett inom EG. I 44 § förslaget till lag om börs och clearingverk-&lt;br&gt;samhet sägs att &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; måste föreligga för att 25-procentsnivån&lt;br&gt;skall kunna frångås. Uttrycket &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; utgör enligt organisa-&lt;br&gt;tionernas uppfattning inte en adekvat beskrivning, när det snarare synes&lt;br&gt;vara regel än undantag att utländska börser ligger lägre än 25 % i kravet&lt;br&gt;på spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade frågorna bör klarläggas i det fortsatta lagstiftnings-&lt;br&gt;arbetet. Utgångspunkten bör därvid vara att svenska inregistreringskrav&lt;br&gt;inte skall vara mer långtgående än vad som de facto är fallet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.8 Småföretagens Riksorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EGs direktiv reglerar skyldigheten att avge halvårsrapporter för börs-&lt;br&gt;noterade företag. I betänkandet föreslås att svenska aktiebolag med&lt;br&gt;allmänt spridda aktier skall avge delårsrapporter. De svenska kraven&lt;br&gt;skulle således vara högre än inom EG. Oiganisationen menar att kraven&lt;br&gt;för mindre och medelstora företag inte skall vara strängare än vad som&lt;br&gt;är reglerat inom EG och avstyrker därför förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.9 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt LOs uppfattning har utredningen behandlat redovisningsfrågorna&lt;br&gt;alltför knapphändigt. Det är av stor vikt att aktiemarknadsbolagen iakttar&lt;br&gt;god redovisningssed vid upprättande av sina årsredovisningar. Mot bak-&lt;br&gt;grund av den uppluckring av efterlevnaden av rådande redovisnings-&lt;br&gt;normer som skett under senare år är det motiverat att klarare markera&lt;br&gt;marknadsplatsernas ansvar för att påverka utvecklingen i rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan lämpligen ske genom att man i inregistreringskontrakten&lt;br&gt;reglerar att börsbolag är skyldigt att följa den statliga Bokföringsnämnd-&lt;br&gt;ens (och därmed även det nya redovisningsrådets) redovisningsrekom-&lt;br&gt;mendationer. Det blir då också naturligt att den nya disciplinnämnden får&lt;br&gt;hantera ev. avvikelser från uppställda redovisningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.10 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De företag vars värdepapper är noterade på en börs har ett speciellt&lt;br&gt;ansvar gentemot allmänheten vad avser information. Kommittén har före-&lt;br&gt;slagit att bl.a. prospekt skall kontrolleras av börsen innan de sprids till&lt;br&gt;allmänheten. Lika viktigt är det att de redovisningar av den ekonomis-&lt;br&gt;ka verksamheten som företagen ger ut tas fram i enlighet med god redo-&lt;br&gt;visningssed. Detta kan enligt TCO lämpligen ske genom att man i&lt;br&gt;börsens inregistreringskontrakt tar in en bestämmelse enligt vilken&lt;br&gt;aktiemarknadsbolagen åtar sig att följa det nyinrättade redovisningsrådets&lt;br&gt;rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10.11 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Invik anser inte att kommitténs förslag i dessa delar bör införas genom&lt;br&gt;den föreslagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet med olika listor på Stockholms fondbörs är en följd av&lt;br&gt;historisk utveckling. Idag fyller listorna olika funktioner. En av dessa är&lt;br&gt;bl.a. att ge möjlighet för familjeföretag att få en reglerad möjlighet till&lt;br&gt;kapitalförsöijning genom att omfattas av börshandel utan att samtidigt de&lt;br&gt;i vissa avseenden skärpta skattekonsekvenserna inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invik delar kommitténs slutsatser vad avser skattekonsekvenser till följd&lt;br&gt;av en ändring av nuvarande förhållanden. Invik är emellertid av den upp-&lt;br&gt;fattningen att kommittén undervärderar de följder som förslaget kan med-&lt;br&gt;föra. Invik tror att riskerna för börshandeln är betydligt större och tror&lt;br&gt;att förslaget i dessa delar kan leda till en motsatt effekt till kommitténs&lt;br&gt;önskemål att förstärka Stockholms fondbörs. Förslaget kan nämligen leda&lt;br&gt;till att många av de bolag som idag är inregistrerade lämnar börsen. En&lt;br&gt;sådan utveckling skulle ha mycket allvarliga effekter för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invik anser att en ny lagstiftning på detta område inte bör införas&lt;br&gt;förrän en fullständig utredning gjorts av alla skatterättsliga frågor. En&lt;br&gt;sådan utredning måste också ta hänsyn till den viktiga frågan om kapital-&lt;br&gt;försöijningen av framförallt fämiljebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.11 Noteringsformer&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.11.1 Länsskattemyndigheten i Stockholms län&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Aktiehandeln på Stockholms fondbörs är uppdelad i tre olika former, de&lt;br&gt;officiella börslistorna (AI och AII), OTC och den s.k. O-listan. För&lt;br&gt;aktier noterade på de olika listorna gäller olika skatteregler vid beskatt-&lt;br&gt;ning av realisationsvinst, förmögenhetsskatt samt arv och gåva. Utred-&lt;br&gt;ningen önskar föreslå att alla aktier skall vara börsregistrerade men&lt;br&gt;avstår från detta förslag och föreslår öveigångsregler, i avvaktan på att&lt;br&gt;skattefrågorna har kunnat lösas. Länsskattemyndigheten instämmer i att&lt;br&gt;det är olämpligt att skattereglerna är beroende av val av noteringsform.&lt;br&gt;En översyn av skattereglerna bör snarast göras inte minst av enkelhets-&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.2 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den diskussion som kommittén för om OTC-marknaden kan&lt;br&gt;NO principiellt hålla med om att det är mindre ändamålsenligt att valet&lt;br&gt;av noteringsform styrs av skatteregler. Med tanke på de effekter det med&lt;br&gt;nuvarande regler får i skattehänseende för OTC-bolagen och deras ägare&lt;br&gt;att noteras på AI- och All-listoma anser NO att frågan om att få en&lt;br&gt;enhetlig noteringsform på samtliga börser inte får göras till något&lt;br&gt;överordnat mål. Eftersom skattefrågorna inte legat inom kommitténs&lt;br&gt;arbetsområde bör man avvakta med förändringar avseende noteringsform&lt;br&gt;för OTC-bolagen tills skattefrågorna för företag i ett mera övergripande&lt;br&gt;sammanhang har fått en tillfredsställande lösning. NO ser det från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenssynpunkt negativt om de företag som nu är eller kan tänkas&lt;br&gt;vara intresserade av att bli noterade på OTC-listan skulle få sina&lt;br&gt;möljligheter till anskaffning av kapital försvårade genom tekniska för-&lt;br&gt;ändringar av reglerna för börsnotering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.3 Allmänna pensionsfonden (2:a löntagarfondstyrelsen)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från rent marknadstekniska utgångspunkter finns inget att invända mot&lt;br&gt;att regler för handel, information med mera skulle bli mer lika för före-&lt;br&gt;tagen på de officiella börslistoma och de på OTC- och O-listan. Om ett&lt;br&gt;sammanförande till en lista av samtliga aktuella företag samtidigt skulle&lt;br&gt;innebära att skattereglerna skulle ändras får detta konsekvenser för det&lt;br&gt;fortsatta intresset för någon form av marknadsnotering för de företag&lt;br&gt;som idag noteras på OTC- och O-listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.11.4 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna kan i stort sett godta kommitténs förslag i fråga om&lt;br&gt;inregistrering av fondpapper och aktiehandeln vid Stockholms fondbörs.&lt;br&gt;Dock kan föreningarna inte se någon möjlighet att undvara någon form&lt;br&gt;av väntelista. En sådan, motsvarande den nuvarande O-listan, måste där-&lt;br&gt;för bibehållas. Om det inte går att undvika en ökad skattebelastning på&lt;br&gt;OTC-bolagen om dessa överförs till en börslista, bör den nuvarande&lt;br&gt;OTC-listan behållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.5 Svenska OTC-föreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I de delar som rör OTC-företagen instämmer föreningen till övervägande&lt;br&gt;del i kommitténs grundläggande bedömning. Denna grundläggande&lt;br&gt;bedömning är att OTC-listan fungerat väl i förhållande till de mål som&lt;br&gt;uppsattes; att skapa en möjlighet för små och medelstora företag att&lt;br&gt;skaffa kapital för sin expansion på ett ordnat och kontrollerat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen menar dock samtidigt att det är av stor vikt att inte&lt;br&gt;betänkandet trots denna bedömning resulterar i åtgärder som för fram-&lt;br&gt;tiden allvarligt försvårar de mindre företagens försöijning med kapital för&lt;br&gt;fortsatt utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreslagen harmonisering med AI och All-listorna får inte innebära&lt;br&gt;förändringar i beskattningen som gör det omöjligt för företag i de nu-&lt;br&gt;varande OTC-bolagens situation att söka börsnotering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-marknaden skapades 1982 som en aktiemarknad för de mindre&lt;br&gt;och medelstora företagen. Särskilda skatteregler skapade möjligheter för&lt;br&gt;den tidigare ägarkretsen att sprida ägandet och därigenom tillföra&lt;br&gt;företaget kapital för utveckling och expansion. Skattereglerna bidrar&lt;br&gt;också till att undanröja många av de problem som normalt uppstår vid&lt;br&gt;generationsskiften i liknande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-noterade bolag har under tiden sedan 1982 utvecklats snabbare än&lt;br&gt;näringslivet i övrigt. Det gäller vinstutveckling, investeringsbenägenhet,&lt;br&gt;sysselsättning m.m. Företagen på OTC-listan omsatte 1989 ca 23&lt;br&gt;miljarder kronor och sysselsatte ca 26.000 personer. Börsvärdet uppgår&lt;br&gt;till ca 20 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det låter sig väl sägas att OTC-listan visat sig ha stor betydelse för att&lt;br&gt;bidra till utvecklingen av många nya starka, svenska företag. Förhopp-&lt;br&gt;ningen om att OTC-listan skulle bli &amp;quot;framtidsföretagens vagga&amp;quot; har till&lt;br&gt;stora delar infriats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-listans regler för förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt har varit så&lt;br&gt;konstruerade att de gjort det möjligt för tidigare huvudägare att våga ta&lt;br&gt;steget till en börsintroduktion. Företagen har genom detta steg tillförts&lt;br&gt;kapital som i hög grad bidragit till att stärka företagets utveckling, och&lt;br&gt;i flera fäll varit nödvändigt för förtagets fortsatta existens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är värt att betona, att huvudägaren i OTC-företaget ofta är&lt;br&gt;entreprenören, ledaren och grundaren i samma förtag. När denna&lt;br&gt;person/dessa personer har att fatta viktiga beslut i frågor som rör&lt;br&gt;företagets kapitalförsöijning och framtida utveckling är det en självklarhet&lt;br&gt;att skattereglernas utformning kan ha en avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en entreprenör skall välja att utveckla sitt företag med hjälp av&lt;br&gt;en börsintroduktion får skatteeffekterna av noteringen inte vara alltför&lt;br&gt;oförmånliga, vare sig för företaget eller för privatpersonema/ägama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén har fastslagit att OTC-listan fungerar&lt;br&gt;bra, i alla hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av detta konstaterande blir att listan inte längre behövs, och&lt;br&gt;att OTC-företagen kan inlemmas i AI och All-listorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-föreningen har inga principiella invändningar mot resonemanget&lt;br&gt;i sig, men hävdar med skärpa att en sådan samordning inte får medföra&lt;br&gt;skatteskärpningar som motverkar framtida börsnotering av mindre och&lt;br&gt;medelstora företag, respektive inte får medföra att nuvarande OTC-&lt;br&gt;företag lämnar börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En harmonisering i skattehänseende med reglerna för börsbolagen på&lt;br&gt;AI och All-listorna får ofrånkomligen sådana effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesituationen för starka huvudägare i OTC- företagen skulle bli helt&lt;br&gt;ohållbar. Den tidigare lindrigare beskattningen är bl.a. motiverad av&lt;br&gt;OTC-bolagens karaktär av familjeföretag. En ny, tung skattebelastning&lt;br&gt;på huvudägama skulle säkerligen medföra att många skulle känna sig&lt;br&gt;tvungna att återigen bli rena familjeföretag - och en expansiv del av&lt;br&gt;svenskt näringsliv skulle därmed få sämre förutsättningar till en framtida&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utomståendes placeringar i OTC-aktier skulle komma att påverkas&lt;br&gt;negativt av en skattemässig harmonisering. Den nuvarande &amp;quot;rabatten&amp;quot; kan&lt;br&gt;sägas vara den stimulans som behövs för att placerare skall välja&lt;br&gt;investeringar i OTC-företag, med den ökade risk detta innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* OTC-företagen är oftast begränsade till en specialiserad marknads-&lt;br&gt;nisch och därigenom mera utsatta för &amp;quot;svängningar&amp;quot; på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Aktierna är ofta mindre &amp;quot;likvida&amp;quot;, genom att mindre antal aktier är&lt;br&gt;föremål för handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén hävdar i generella ordalag att något behov av en särskild&lt;br&gt;marknad for aktier i små och medelstora företag, för att underlätta dessa&lt;br&gt;företags försöijning med riskkapital, inte längre skulle föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för detta skulle - enligt kommittén - vara, att det numera finns&lt;br&gt;&amp;quot;acceptabelt fungerande marknader för emissioner av aktier även i&lt;br&gt;mycket små resp, nystartade eller på annat sätt riskfyllda företag som av&lt;br&gt;dessa skäl inte längre uppfyller kraven på börsregistrering. Uppskatt-&lt;br&gt;ningsvis ett hundratal sådana företag har under senare år kunnat skaffa&lt;br&gt;riskkapital i betydande kvantiteter från utomstående, med eller utan&lt;br&gt;medverkan av en fondkommissionär.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den form av kapitalanskaffning som kommittén avser torde främst vara&lt;br&gt;s.k. &amp;quot;private placements&amp;quot; d.v.s. placeringar i företag eller projekt från&lt;br&gt;privatpersoner eller företag. Flertalet av dessa &amp;quot;private placements&amp;quot; har&lt;br&gt;enligt vad föreningen inhämtat skett genom förmedling av fondkommis-&lt;br&gt;sionärer, banker och finansieringsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har av de företrädare för nyssnämnda kategorier som&lt;br&gt;föreningen tillfrågat erhållit besked utvisande att en förutsättning för&lt;br&gt;kapitalanskaffning genom &amp;quot;private placement&amp;quot; i små företag varit att&lt;br&gt;företaget ifråga inom viss angiven tid skulle söka introduktion av före-&lt;br&gt;tagets aktier på OTC- eller O-listan. Att notering endast kan vara aktuell&lt;br&gt;på dessa listor är dels beroende av företagets storlek, dels av det faktum&lt;br&gt;att ägaren/ledaren av företaget ifråga främst av skatteskäl är hänvisad till&lt;br&gt;dessa listor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningens bestämda mening är kommitténs ståndpunkt i detta&lt;br&gt;avseende därför felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma orsaker som förelåg vid OTC-listans tillkomst är den enda&lt;br&gt;praktiska möjlighet som föreligger för små och medelstora företag att få&lt;br&gt;tillgång till riskkapitalmarknaden fortfarande en introduktion på en&lt;br&gt;ordnad och kontrollerad OTC-lista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nuvarande skattebelastning skapar problem för stora ägare i&lt;br&gt;OTC-bolag. Flera företag har under senare tid valt att lämna börsen på&lt;br&gt;grund av skattebelastningen (Svedbergs, Pendax, Allhus m.fl.). En&lt;br&gt;ytterligare skatteskärpning skulle tvinga fram en flykt från börsen som&lt;br&gt;inte kan önskas av någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan oönskad effekt skulle med stor sannolikhet bli att en ny&lt;br&gt;oreglerad aktiemarknad uppstår, med det främsta syftet att undgå höjd&lt;br&gt;förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-föreningen vill inte se en sådan utveckling, och det är svårt att&lt;br&gt;se vem som skulle vara betjänt av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget syns den mest praktiska ordningen för att även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen främja tillväxt och utveckling i mindre och medelstora företag&lt;br&gt;vara att bibehålla OTC-listan i sin nuvarande utformning. De samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska mål som en gång styrde listans tillkomst är inte någonstans&lt;br&gt;ifrågasatta. Då finns det inte heller anledning att motverka dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.6 Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att beskattningen mellan olika noteringsformer bör vara&lt;br&gt;neutral. FAR anser dock att kommittén inte tillräckligt beaktat de syn-&lt;br&gt;punkter som legat till grund för nuvarande differentierade förmögenhets-&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.7 Svenska Revisorssamfundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag att inordna&lt;br&gt;&amp;quot;OTC-listan&amp;quot; under fondbörsen. Detta ställningstagande förutsätter dock&lt;br&gt;att en sådan samordning inte utan ytterligare överväganden leder till att&lt;br&gt;skattesituationen för huvudägaren väsentligen ändras. Då skattefrågorna&lt;br&gt;för närvarande övervägs i annat sammanhang vill samfundet här enbart&lt;br&gt;framhålla att det finns starka skäl för att förmögenhets- samt arvs- och&lt;br&gt;gåvobeskattningen inte bör skärpas jämfört med vad som nu gäller för&lt;br&gt;företag på &amp;quot;OTC-listan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.8 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskanunarför-&lt;br&gt;bundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt VMKs förslag måste verksamheten vid en börs begränsas till&lt;br&gt;handel med och information om fondpapper som är inregistrerade vid&lt;br&gt;börsen. VMKs syfte med förslaget är att göra begreppet börsregistrering&lt;br&gt;tydligt. Detta är i och för sig vällovligt men leder samtidigt till negativa&lt;br&gt;praktiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från många utgångspunkter är det viktigt, att det finns möjligheter att&lt;br&gt;successivt slussa ut fämiljeägda företag på en större kapitalmarknad med&lt;br&gt;många intressenter. Börsen ger härvid en tillväxtmöjlighet, som både&lt;br&gt;företag och samhället i övrigt har nytta av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under sådana förhållanden är det viktigt, att en börs har möjlighet att&lt;br&gt;erbjuda olika &amp;quot;noteringsformer&amp;quot; för bolagen. Något slags &amp;quot;väntelista&amp;quot; bör&lt;br&gt;därför fortfarande få finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att OTC-listan på sikt avskaffas, men att handeln får&lt;br&gt;fortgå som hittills till dess att skattefrågorna lösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiellt delar organisationerna VMKs uppfattning att den typ av&lt;br&gt;lista som bolagen är noterade på inte bör vara styrande för den beskatt-&lt;br&gt;ning som företagets ägare blir utsatta för. Skattesystemet bör inte heller&lt;br&gt;vara så konstruerat att det missgynnar ägarna om bolaget går till börsen&lt;br&gt;för att skaffa mer kapital. Utgångspunkten bör istället vara att det överlag&lt;br&gt;skapas en rimligt låg nivå i fråga om förmögenhetsbeskattningen och&lt;br&gt;arvs- och gåvobeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att så sker bör OTC-listan behållas. Om OTC-listan i&lt;br&gt;dagens läge skulle integreras med AI- och All-listorna synes det inte&lt;br&gt;möjligt att skapa ett system där OTC-bolagen får behålla sin förmånliga&lt;br&gt;skattesits. Detta i sin tur skulle med all sannolikhet leda till att flertalet&lt;br&gt;OTC-företag lämnar börsen. Många gånger är OTC-listan den enda prak-&lt;br&gt;tiska möjligheten för mindre företag att komma in på riskkapital-&lt;br&gt;marknaden. Om detta alternativ inte längre står till buds kommer före-&lt;br&gt;tagen att avstå från expansion av sin verksamhet med åtföljande negativa&lt;br&gt;konsekvenser för produktion och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.9 Småföretagens Riksorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De börsnoterade företagen har traditionellt haft en rad möjligheter att&lt;br&gt;erhålla riskvilligt kapital. Aktiemarknaden är för dessa företag en väsent-&lt;br&gt;lig källa för försöijning av riskkapital. När små företag startas är det&lt;br&gt;ägaren som skjuter till kapital. Företagsägarens privatekonomi ger sällan&lt;br&gt;utrymme för några större kapitaltillskott till bolaget under löpande verk-&lt;br&gt;samhet. För flertalet småföretag är inte heller en börsintroduktion ett&lt;br&gt;realistiskt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likartade effekter som en börsintroduktion medför skulle uppnås om&lt;br&gt;privatpersoners intresse att satsa pengar i småföretag stimulerades. Fler-&lt;br&gt;talet länder i Västeuropa har infört speciella system för att stimulera det&lt;br&gt;privata utbudet av riskkapital till småföretag. Systemen varierar till sin&lt;br&gt;utformning men har i allmänhet det gemensamt att de grundas på en&lt;br&gt;skattepremiering. Småföretagens Riksorganisation har i yttrande 1989-&lt;br&gt;09-15 till Industridepartementet över finansieringsutredningens betänkan-&lt;br&gt;de föreslagit att ett liknande system införs i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att som kommittén hävda att behovet av en marknad för små och&lt;br&gt;medelstora företags aktier inte längre finns är en felaktig slutsats, anser&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att beskattningen skall vara neutral mellan olika&lt;br&gt;noteringsformer. Den risk en placerare tar är dock inte neutral mellan&lt;br&gt;olika bolag. De särskilda skattereglerna för OTC-bolag är en stimulans&lt;br&gt;för placerare att välja OTC-företag. Att en sådan stimulans behövs beror&lt;br&gt;bl.a. på att bolagen ofta är nischföretag och då också mera riskutsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen hävdar att det är av yttersta vikt att inga skatte-&lt;br&gt;skärpningar införs som försvårar börsnotering av mindre och medelstora&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda OTC-listan, i kombination med de särskilda värderings-&lt;br&gt;reglerna, är nödvändig för en fungerande riskkapitalmarknad för medel-&lt;br&gt;stora företag. OTC-noteringen i sig utgör ett informationsmedel för&lt;br&gt;allmänheten. Utan denna särskilda aktielista skulle inte företagen&lt;br&gt;uppmärksammas på samma sätt. Emissioner riktade till allmänheten&lt;br&gt;skulle i så fäll försvåras. Noteringar på OTC-listan ger även en allmän&lt;br&gt;information om företaget. Jämfört med företag noterade på AI- eller AII-&lt;br&gt;listoma är det normalt mindre företag med mindre spridning av aktierna&lt;br&gt;och ofta en dominerande ägare. Risken är ofta större. Därför avvisar&lt;br&gt;organisationen bestämt ett slopande av OTC- och O-listorna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.10 Företagarförbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Därtill understryker förbundet den av OTC-föreningen framförda syn-&lt;br&gt;punkten att en samordning av OTC-listan med AI- och All-listorna inte&lt;br&gt;får medföra skatteskärpningar som motverkar framtida börsnoteringar av&lt;br&gt;mindre och medelstora företag, respektive inte får medföra att nuvarande&lt;br&gt;OTC-företag lämnar börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.11 Svensk Industriförening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden har på senare år fått en ökande betydelse för&lt;br&gt;riskkapitalförsöijningen inom de mindre och medelstora företagen. In-&lt;br&gt;förandet av den s.k. OTC-listan 1982 har därvidlag givetvis haft mycket&lt;br&gt;stor betydelse och blivit något av en succé bland såväl företag som&lt;br&gt;placerare. OTC-listan har således mycket väl uppfyllt sitt syfte och&lt;br&gt;fungerar från alla synpunkter sett bra, vilket också konstateras av&lt;br&gt;kommittén, som utifrån detta drar den något underliga slutsatsen att listan&lt;br&gt;inte längre behövs. OTC-företagen skall, liksom företagen på O-listan,&lt;br&gt;enligt kommitténs förslag noteras på AI- och All-listorna. Däri ligger&lt;br&gt;även att skattereglerna harmoniseras med de som gäller för dessa listor.&lt;br&gt;En omläggning av detta slag skulle enligt föreningens uppfattning med-&lt;br&gt;föra mycket allvarliga skattemässiga konsekvenser för många mindre&lt;br&gt;företag och deras ägare. Även placerarnas intresse för OTC-företag&lt;br&gt;skulle påverkas negativt enär stimulansen försvinner för att utsätta sig för&lt;br&gt;de ökade riskerna, som det innebär att placera kapital i ett mindre&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående innebär i praktiken att företag kommer att tvingas bort&lt;br&gt;från börsen samtidigt som intresset för nyintroduktioner kommer att&lt;br&gt;minska. Det grundläggande målet med OTC-listan, nämligen att förbättra&lt;br&gt;och underlätta riskkapitalförsöijningen för de mindre företagen, kan&lt;br&gt;därmed inte längre uppfyllas, med en mängd från samhällsekonomisk&lt;br&gt;synpunkt sett negativa konsekvenser som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Industriförening är mot bakgrund av ovanstående av den&lt;br&gt;bestämda uppfattningen att de skatte- och värderingsprinciper som idag&lt;br&gt;gäller för företag noterade på OTC- och O-listoma bör behållas. Av&lt;br&gt;praktiska skäl bör därför även dessa företag noteras separat från AI- och&lt;br&gt;All-listorna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11.12 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samfundet delar uppfattningen att det är mindre ändamålsenligt att val av&lt;br&gt;noteringsform styrs av skatteregler. Eventuella ändringar avseende de&lt;br&gt;olika listorna (fondbörs, OTC och O) får ej ske på sådant sätt att mindre&lt;br&gt;och medelstora företag avstår från notering eller blir uppköpta av&lt;br&gt;skatteskäl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.12 Vite och övriga sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.12.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt hovrättens mening måste det från samhällets synpunkt sett anses&lt;br&gt;vara så allvarligt att driva den här typen av koncessionspliktig verksam-&lt;br&gt;het utan tillstånd att en ekonomisk sanktion inte kan anses tillfyllest.&lt;br&gt;Vidare skall anmärkas att det inom ett förhållandevis närliggande&lt;br&gt;område, bankväsendet, inte föreslås någon ändring i detta hänseende; det&lt;br&gt;är alltjämt kriminaliserat att bedriva bankrörelse utan oktroj. Därtill&lt;br&gt;kommer att utredarnas förslag till fondkommissionslag innebär att det är&lt;br&gt;kriminaliserat att bedriva de enligt den lagen omfattade verksamheterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan tillstånd. Hovrätten kan inte se någon anledning till att det just&lt;br&gt;beträffande börs- och clearingverksamhet skulle kunna räcka med en&lt;br&gt;ekonomisk sanktion. Förfarandet bör alltså även framdeles vara förenat&lt;br&gt;med straffansvar. Detta hindrar i och för sig inte att också den av&lt;br&gt;utredarna föreslagna vitesmöjligheten införes.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.12.2 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår i likhet med vad som gäller i dag enligt fondkommissions-&lt;br&gt;lagen att den som bedriver tillståndspliktig rörelse enligt lagen utan&lt;br&gt;tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK har i förslaget till börs- och clearingverksamhet föreslagit en&lt;br&gt;annan lösning. Där sägs att bankinspektionen får vid vite förelägga den&lt;br&gt;som bedriver sådan verksamhet utan tillstånd att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser att sanktionssystemet bör vara likformigt&lt;br&gt;utformat i dessa båda situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kommittén framhållit i specialmotiveringen till 70 § i förslaget&lt;br&gt;till lag om börs- och clearingverksamhet innebär en straffbestämmelse ett&lt;br&gt;mindre effektivt sanktionsmedel än en kraftfull ekonomisk sanktion&lt;br&gt;genom vite. Inspektionen förordar därför att den föreslagna straff-&lt;br&gt;bestämmelsen i förslaget till fondkommissionslag ersätts med en be-&lt;br&gt;stämmelse som innebär att inspektionen får vid vite förelägga den som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet utan tillstånd driver rörelse enligt 2 § 1-&lt;br&gt;6 att upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.12.3 Riksåklagaren&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det löpande lagstiftningsarbetet bör frågan om en handling eller under-&lt;br&gt;låtenhet nödvändigtvis måste vara förenad med straffansvar ständigt&lt;br&gt;uppmärksammas. I första hand bör prövas om annan sanktion än straff-&lt;br&gt;ansvar lämpligen bör komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 70 § förslaget till börs- och clearinglag ges bankinspektionen be-&lt;br&gt;fogenhet att förelägga vite som sanktion mot verksamhet utan tillstånd.&lt;br&gt;Kommittén anger i specialmotiveringen till paragrafen att en straff-&lt;br&gt;bestämmelse inte innebär någon effektiv metod att förhindra olaga börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet. Enligt kommittén bör en kraftfull ekonomisk&lt;br&gt;sanktion i form av ett vite kunna ha en avhållande effekt. När det gäller&lt;br&gt;motsvarande överträdelse i fondkommissionslagen (58 §) föreslår&lt;br&gt;kommittén böter eller fängelse i högst ett år. Jag förordar att vitesinstitu-&lt;br&gt;tet används även vid överträdelse av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill även ifrågasätta nödvändigheten av att ha ett straffansvar i 81&lt;br&gt;§ förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet samt i 59 § förslaget&lt;br&gt;till fondkommissionslag. De överträdelser som här är aktuella torde&lt;br&gt;effektivt kunna motverkas genom andra åtgärder från tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det straffbara området i speciallagstiftningen skulle med en sådan&lt;br&gt;ordning kunna begränsas till lämnandet av oriktiga uppgifter till till-&lt;br&gt;synsmyndigheten (80 § lagen om börs- och clearingverksamhet och 60&lt;br&gt;§ fondkommissionslagen) samt till s.k. insiderbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.13 Överklagande av börs- och clearingorganisationers&lt;br&gt;beslut&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.13.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut lättat av styrelse för en börs- eller clearing-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten måste till en böljan konstatera att regeln har fått en alldeles&lt;br&gt;för vidsträckt lydelse. Sålunda synes överklagandekretsen vara obegräns-&lt;br&gt;ad och en naturlig läsning av lagtexten ger närmast vid handen att alla&lt;br&gt;olika slag av beslut som fättas av berörda styrelser kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller överklagandekretsen anser hovrätten att det i förtydligande&lt;br&gt;syfte borde framgå att endast de som berörs av beslutet och som beslutet&lt;br&gt;gått emot skall vara berättigade att klaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller frågan om vilka beslut som är överklagbara utgår&lt;br&gt;hovrätten från att det inte kan vara utredarnas mening att börsstyrelsens&lt;br&gt;interimistiska ställningstaganden enligt 74 § lagförslaget skall kunna&lt;br&gt;klandras samtidigt som angelägenheten är anhängig vid disciplinnämnden&lt;br&gt;ävensom att beslut om börsstängning inte skall gå att överpröva vid&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten ifrågasätter vidare starkt om beslut om börsstopp och&lt;br&gt;derivathandelsstopp skall kunna överprövas vid domstol. I den mån detta&lt;br&gt;skulle vara utredarnas avsikt är det i sådant fäll ganska ologiskt att ett av&lt;br&gt;börsstyrelsen fättat beslut om börsstopp skall överklagas till domstol&lt;br&gt;medan ett beslut om börsstopp fättat av bankinspektionen överprövas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfättningsvis anser hovrätten alltså att överklagande-&lt;br&gt;bestämmelserna bör förtydligas, lämpligen genom en uttrycklig upp-&lt;br&gt;räkning av de överklagbara besluten. Därvid bör i tydlighetens namn&lt;br&gt;framgå att jämväl de formlösa avslagsbesluten till följd av att en ansökan&lt;br&gt;om inregistrering av fondpapper inte avgjorts inom sex månader (27 §&lt;br&gt;lagförslaget) går att få överprövade av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan slutligen gäller frågan om var i domstolsorganisationen&lt;br&gt;målen hör hemma är ändamålsenligheten med att dessa administrativa&lt;br&gt;beslut överprövas av allmän domstol inte påtaglig. För att måltypen hör&lt;br&gt;hemma inom förvaltningsdomstolarna talar förutom den administrativa&lt;br&gt;karaktären hos besluten även att börsstyrelser, oaktat de är enskilda&lt;br&gt;organ, i viss mån är besläktade med förvaltningsmyndigheter. Att inte&lt;br&gt;heller utredarna torde vara främmande för att vissa typer av beslut av&lt;br&gt;de slag som styrelserna fättar enligt denna lag kan tänkas höra hemma på&lt;br&gt;förvaltningsdomstolssidan framgår om en jämförelse görs mellan börs-&lt;br&gt;styrelsernas godkännande enligt förevarande lagförslag av emissions-&lt;br&gt;prospekt för börsnoterade bolag och bankinspektionens godkännande av&lt;br&gt;motsvarande prospekt för de icke börsnoterade bolagen enligt lagförslaget&lt;br&gt;om informationsskyldighet för aktiebolag vilkas aktier är allmänt spridda.&lt;br&gt;Enligt sistnämnda lagförslag överklagas nämligen besluten till kammar-&lt;br&gt;rätten, vilket förefaller naturligt mot bakgrund av att bankinspektionen är&lt;br&gt;en central förvaltningsmyndighet. Det är naturligt att mål med samma typ&lt;br&gt;av problemställningar handläggs av samma slag av domstolar. Det före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faller därför allmänt sett riktigt att förvaltningsdomstolarna handlägger&lt;br&gt;överprövningen av styrelsernas administrativa beslut. Mot bakgrund av&lt;br&gt;att börsstyrelsernas prövning har många drag gemensamt med den pröv-&lt;br&gt;ning som bankinspektionen gör enligt flera lagar i förslaget förefaller&lt;br&gt;kammarrätt vara den lämpligaste överprövningsinstansen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.13.2 Kammarrätten i Stockholm&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Besvär över bankinspektionens beslut skall enligt förslagen till lag om&lt;br&gt;handel med fondpapper och andra finansiella instrument, lagen om in-&lt;br&gt;formationsskyldighet för aktiebolag vilkas aktier är allmänt spridda,&lt;br&gt;fondkommissionslagen samt lagen om insynshandel på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden anföras hos kammarrätt. Domstolen anser sig kunna utgå från&lt;br&gt;att det blir fråga om ett mycket begränsat antal mål och att de är av&lt;br&gt;brådskande natur. Det synes då rationellt att samtliga mål förs till en&lt;br&gt;kammarrätt. Såväl bankinspektionen som marknadsplatserna är belägna&lt;br&gt;i Stockholm. Det är därför naturligt och rationellt att kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm blir exklusiv domstol vid besvär över bankinspektionens beslut&lt;br&gt;enligt nämnda lagar. Detta följer också av 1 § förordningen (1977:397)&lt;br&gt;om kammarrätternas domkretsar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kammarrätten har föreslagit (ovan s. 6) om ärenden, som över-&lt;br&gt;klagats från disciplinnämnden, bör domstolen i här aktuella mål tillföras&lt;br&gt;två särskilda sakkunniga ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärsreglema i de aktuella lagförslagen bör kompletteras i enlighet&lt;br&gt;med vad som har sagts nu. En erinran bör i så fåll också tas in i 12 §&lt;br&gt;fjärde stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs förslag skall bankinspektionens beslut gälla&lt;br&gt;omedelbart även om det inte har vunnit laga kraft. Kammarrätten utgår&lt;br&gt;från att inhibition skall kunna meddelas med stöd av 28 § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagarna saknar särskilda bestämmelser om besvärstid. I&lt;br&gt;detta hänseende kommer därför bestämmelserna i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt betänkandet utökas bankinspektionens möjligheter att vid vite&lt;br&gt;förelägga part att rätta sig efter gällande bestämmelser. Eftersom för-&lt;br&gt;slaget inte innehåller några bestämmelser om utdömande av vite,&lt;br&gt;förutsätter kammarrätten att det är avsett att lagen (1985:206) om viten&lt;br&gt;skall vara tillämplig. Detta medför bl.a. att det ankommer på bankinspek-&lt;br&gt;tionen att ansöka om utdömande av vitet (jfr 6 § nyssnämnda lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan påpekas, att det i förslaget till lag om&lt;br&gt;disciplinnämnd för värdepappersmarknaden saknas rubrik före besvärs-&lt;br&gt;reglema. Jfr häremot t.ex. rubrikerna före 77 § förslaget till lag om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet liksom före 19 § förslaget till lag om handel&lt;br&gt;med fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.14 Disciplinnämnd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.14.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten noterar att disciplinnämndens verksamhet finansieras på ett för&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter mindre vanligt sätt. Finansieringssättet kan dock&lt;br&gt;inte frånta nämnden dess karaktär av myndighet. Hovrätten delar&lt;br&gt;utredarnas uppfattning att en specialreglering av nämndens verksamhet&lt;br&gt;är behövlig utöver förvaltningslagens regelsystem. Enligt hovrättens&lt;br&gt;mening har emellertid utredarna inte tillräckligt beaktat nämndens&lt;br&gt;domstolsliknande karaktär och vilka följder en tillämpning av förvalt-&lt;br&gt;ningslagen kan få i olika hänseenden. Sålunda torde inte förvaltningslag-&lt;br&gt;ens snävare och fakultativa jävsregler passa för disciplinnämnden. I&lt;br&gt;stället bör en hänvisning till rättegångsbalkens absoluta jävsregler intas&lt;br&gt;i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten delar utredarnas uppfattning att det måste anses erforderligt&lt;br&gt;med en kvalificerad majoritet vid de beslut som rör de mer ingripande&lt;br&gt;lagstadgade sanktionerna. Av regeln bör framgå att ledamöterna skall&lt;br&gt;kallas till sammanträdena. Enligt förvaltningslagen kan ärenden avgöras&lt;br&gt;efter cirkulation mellan beslutsfattarna. Detta förfärande kan emellertid&lt;br&gt;inte godtas i den domstolsliknande disciplinnämnden. Utredarna synes&lt;br&gt;mena att förvaltningslagens omröstningsregler skall gälla i disciplin-&lt;br&gt;nämnden. Hovrätten vill i detta sammanhang påpeka att de förvaltnings-&lt;br&gt;rättsliga reglerna, med ett acklamationsförfärande som huvudregel, inte&lt;br&gt;passar i ett domstolsliknande organ. Detta framgår också av att det för&lt;br&gt;ett flertal förvaltningsmyndigheter med domstolsliknande funktioner finns&lt;br&gt;specialbestämmelser som hänvisar till rättegångsbalkens kollegiala om-&lt;br&gt;röstningsregler. Så är t.ex. fallet med överförmyndamämnder, vapenfri-&lt;br&gt;nämnden och koncessionsnämnden för miljöskydd. Med tanke på att dis-&lt;br&gt;ciplinnämnden har att tillämpa olika sanktioner kan måhända en hän-&lt;br&gt;visning till reglerna i 29 kap. rättegångsbalken med vissa justeringar&lt;br&gt;vara lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten finner det i viss mån olyckligt att endast styrelse för börs- eller&lt;br&gt;clearingorganisation skall ha talerätt vid disciplinnämnden. Mot bakgrund&lt;br&gt;av att de enskilda aktörerna har möjlighet att via bankinspektionen mer&lt;br&gt;eller mindre tvinga styrelserna att hänskjuta disciplinärenden anser sig&lt;br&gt;hovrätten dock kunna godta utredarnas förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten godtar i och för sig såväl att disciplinnämndens prövning skall&lt;br&gt;vara inskränkt till de sakförhållanden som påtalas av styrelserna som att&lt;br&gt;det skall stå nämnden fritt att välja lämplig sanktion. I den mån nämnden&lt;br&gt;har denna valfrihet anser hovrätten dock att rättssäkerheten påfordrar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disciplinnämnden, för det fäll den avser att välja strängare sanktion än&lt;br&gt;den föreslagna, får avgöra ärendet först efter muntligt sammanträde med&lt;br&gt;parterna. Anledningen till detta är att det inte kan förväntas av svaranden&lt;br&gt;att denne regelmässigt går i svaromål beträffånde alla tänkbara sanktioner&lt;br&gt;när motparten endast yttrat sig om en sanktion. Detta är så mycket&lt;br&gt;allvarligare som praxis på området i initialskedet är obefintlig eller i vart&lt;br&gt;fall inskränkt till Stockholms fondbörs' tidigare avgöranden. Därtill&lt;br&gt;kommer att lagförslaget även introducerar en del sanktioner som inte&lt;br&gt;funnits vid fondbörsen. Hovrätten föreslår därför att det av lagen om&lt;br&gt;disciplinnämnden skall framgå att nämnden skall ha hållit muntliga&lt;br&gt;sammanträden med parterna om strängare sanktion än styrelserna på-&lt;br&gt;fordrat skall bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att 7 § förvaltningslagen tillåter att myndigheter&lt;br&gt;inhämtar upplysningar och yttranden från andra håll än hos parterna&lt;br&gt;förordar hovrätten att disciplinnämndslagen får en regel av innebörd att&lt;br&gt;nämndens möjlighet att inhämta ytterligare material är inskränkt till att&lt;br&gt;förelägga parterna att komplettera vad de förut anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § och 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de stora ekonomiska värden som kan stå på spel i den&lt;br&gt;här typen av ärenden tillstyrker hovrätten utredarnas förslag om snabb&lt;br&gt;handläggning. Hovrätten finner det anmärkningsvärt att disciplinnämnden&lt;br&gt;inte ges någon möjlighet att inhibera styrelsernas interimistiska beslut.&lt;br&gt;Som lagförslaget är uppbyggt innehas den rätten enkom av bankinspek-&lt;br&gt;tionen enligt 61 § förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet.&lt;br&gt;Hovrätten utgår från att detta beror på ett rent förbiseende och föreslår&lt;br&gt;att disciplinnämnden ges möjlighet att inhibera styrelsernas interimistiska&lt;br&gt;beslut medan bankinspektionen fråntas motsvarande möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet klargör inte vilken typ av utredning som kan komma i&lt;br&gt;fråga vid disciplinnämnden. Utredarna har således inte tagit ställning till&lt;br&gt;hur nämnden skall ställa sig då någon av parterna påkallar att någon&lt;br&gt;utomstående skall yttra sig i ärendet. Hovrätten ställer sig tveksam till&lt;br&gt;om nämnden skall ges rätt att ta upp muntlig bevisning. Frågan om hur&lt;br&gt;utredning skall kunna tillföras ärendet bör dock övervägas i det fortsatta&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid kan då först noteras att förvaltningslagen inte innehåller några&lt;br&gt;regler om bevisupptagning. Att disciplinnämnden, i likhet med t.ex.&lt;br&gt;hyresnämnderna, skulle ges lagstadgad rätt att ta upp bevisning kan inte&lt;br&gt;anses lämpligt med hänsyn till disciplinnämndens ställning av halvoffent-&lt;br&gt;ligt organ. En annan variant står att återfinna i reglerna för såväl hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens ansvarsnämnd som statens ansvarsnämnd (33 § lag&lt;br&gt;1980:11 om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. respektive&lt;br&gt;14 kap. 2 § LOA) vari nämnderna ges möjlighet att begära bevisupptag-&lt;br&gt;ning vid allmän domstol. Den sistnämnda varianten framstår emellertid&lt;br&gt;som verklighetsfrämmande omständlig med tanke på skyndsamhetskravet&lt;br&gt;vid berörd ärendekategori. Slutligen finns givetvis också möjligheten att&lt;br&gt;nämnden bereds möjlighet att låta annan än parterna yttra sig i en mer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formlös ordning utan att krav uppställs på bevisupptagning (jmf. 14 kap.&lt;br&gt;1 § 2 st. LOA och 13 § förordning 1988:1102 med instruktion för statens&lt;br&gt;ansvarsnämnd). Mot bakgrund av utredarnas intentioner att disciplin-&lt;br&gt;nämnden i det stora flertalet fall skall utgöra första och enda instans utgår&lt;br&gt;hovrätten från att det fortsatta lagstiftningsarbetet inriktas på att lösa den&lt;br&gt;nu angivna problematiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 - 77 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten ifrågasätter till att böija med anledningen till att disciplin-&lt;br&gt;nämndens beslut skall angripas genom klandertalan. Måhända har för-&lt;br&gt;slaget tillkommit som en följd av utredarnas förslag att allmän domstol&lt;br&gt;skall överpröva besluten. Emellertid finns det redan nu i rättsordningen&lt;br&gt;exempel på att förvaltningsbeslut kan överklagas hos allmän domstol&lt;br&gt;genom vanligt rättsmedel. Sålunda överklagas militära disciplinbeslut hos&lt;br&gt;allmän underrätt, och över länsstyrelsens gåvoskattebeslut anföres besvär&lt;br&gt;hos hovrätten. Oavsett var i domstolsorganisationen överprövningen av&lt;br&gt;disciplinnämndens beslut skall äga rum anser hovrätten således att besvär&lt;br&gt;bör vara tillämpligt rättsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till nämndens sammansättning och ställning av förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet framstår det som mindre lämpligt med underrätt som&lt;br&gt;överinstans. Det bör bl.a. observeras att ordföranden i nämnden torde&lt;br&gt;hämtas bland landets främsta domare. Det är då inte lämpligt med en&lt;br&gt;överprövning av besluten i underrätt. Hovrätten anser övervägande skäl&lt;br&gt;tala för att överprövningen bör ske i förvaltningsdomstolarna. Börs-&lt;br&gt;styrelsema må visserligen vara enskilda organ men har detta till trots&lt;br&gt;flera offentligrättsliga drag med bl.a. en verksamhet som ligger myndig-&lt;br&gt;hetsutövningen nära. Mot denna bakgrund och då disciplinnämnden är att&lt;br&gt;anse som förvaltningsmyndighet anser hovrätten att nämndens beslut bör&lt;br&gt;överklagas till förvaltningsdomstol. Med hänsyn till vad som tidigare&lt;br&gt;anförts förefaller således kammarrätt vara den lämpliga instansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår hovrätten att disciplinnämndens beslut&lt;br&gt;skall överklagas genom besvär till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna lydelsen av 17 § saknas möjligheter för den&lt;br&gt;överprövande domstolen att inhibera disciplinnämndens beslut. Såvitt&lt;br&gt;gäller utdömda viten spelar detta mindre roll eftersom nämndens beslut&lt;br&gt;därvidlag inte är direkt exigibla. Emellertid träder några av de mest&lt;br&gt;ingripande sanktionerna, såsom upphörande av medlemskap och av-&lt;br&gt;registrering av fondpapper, omedelbart i kraft. Från rättssäkerhetssyn-&lt;br&gt;punkt är det tillrådligt att införa en inhibitionsmöjlighet i lagen.&lt;br&gt;Hovrätten erinrar om att det enligt nu gällande lagstiftning finns en&lt;br&gt;möjlighet för bankinspektionen att under vissa förhållanden förbjuda&lt;br&gt;verkställighet av fondbörsstyrelsens beslut. Inspektionen har därvid även&lt;br&gt;möjlighet att förelägga styrelsen att vidta rättelse av beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten utgår från att utredarna med den föreslagna lagregeln inte&lt;br&gt;avser att utesluta JO och JK från deras tillsynsbefogenheter över&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsmyndigheter. Överhuvudtaget förefaller det besynnerligt att&lt;br&gt;en förvaltningsmyndighet skall utöva tillsyn över en annan. Första stycket&lt;br&gt;av den föreslagna lagregeln bör lämpligen utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14.2 Kammarrätten i Stockholm&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår (del 2 s. 125 f.) att sanktionsärenden inte längre skall&lt;br&gt;handläggas av börsstyrelsen. I stället skall prövningen ankomma på ett&lt;br&gt;fristående organ som kommittén benämner disciplinnämnden. Kammarrät-&lt;br&gt;ten tillstyrker förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 syfte att förebygga misstanken om partiskhet o.dyl. bör enligt&lt;br&gt;kommittén nämnden inta en självständig ställning i förhållande till börser&lt;br&gt;och clearingorganisationer. Syftet är enligt betänkandet (del 2 s. 129) inte&lt;br&gt;att skapa en klagoinstans för enskilda aktieägare. Endast börser och&lt;br&gt;clearingorganisationer skall därför få anhängiggöra ärenden hos nämnden.&lt;br&gt;Kammarrätten sätter i fråga om inte en disciplinnämnd, som endast skall&lt;br&gt;uppta ärenden på initiativ av börs eller clearingoiganisation, kan komma&lt;br&gt;att av marknaden betraktas som en del av börsstyrelsen, dess förlängda&lt;br&gt;arm. Med en sådan konstruktion ligger det med andra ord nära till hands&lt;br&gt;att nämndens opartiskhet framstår som tveksam. Det får i så fall&lt;br&gt;antagligen till följd att nämndens beslut kan komma att klandras i&lt;br&gt;onödan, vilket skulle vara beklagligt. Ett överklagande leder nämligen i&lt;br&gt;många fall endast till tidsutdräkt och onödiga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att markera disciplinnämndens självständighet i förhållande till&lt;br&gt;börs och clearingoiganisationer bör övervägas om inte nämndens verk-&lt;br&gt;samhetsområde lämpligen kan utvidgas till att även avse ärenden som&lt;br&gt;anhängiggörs av enskilda aktieägare som anser sig ha blivit felaktigt&lt;br&gt;behandlade på värdepappersmarknaden. Även med en sådan ordning är&lt;br&gt;emellertid vissa risker förenade. Nämnden skulle nämligen kunna komma&lt;br&gt;att belastas med okynnesärenden. En lösning skulle kunna vara att ge mer&lt;br&gt;etablerade organisationer på området talerätt. Förslaget till lag om&lt;br&gt;disciplinnämnd bör ytterligare prövas med utgångspunkt i vad som har&lt;br&gt;anförts här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten tillstyrker kommitténs förslag att parterna skall svara för&lt;br&gt;sina egna kostnader i disciplinnämnden. Om kompetensområdet för&lt;br&gt;nämnden vidgas i enlighet med vad domstolen har anfört, bör kostnads-&lt;br&gt;regleringen avse även de tillkommande ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget kan disciplinnämndens beslut klandras hos Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt och fullföljas därifrån enligt instansordningen för de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. I betänkandet uttalas (del 2 s. 135) att vissa åtgärder kan&lt;br&gt;vidtagas, utan att rättssäkerhetskravet åsidosätts, för att minska handlägg-&lt;br&gt;ningstiden för mål av förevarande slag. En sådan åtgärd som föreslås är&lt;br&gt;att Stockholms tingsrätt skall bli exklusiv första besvärsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen av mål mellan de allmänna domstolarna och de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna har i stort sett gjorts så att till allmän domstol&lt;br&gt;hänförs tvister mellan enskilda, medan tvister mellan det allmänna och&lt;br&gt;enskilda prövas av allmän förvaltningsdomstol. Undantag gäller dock för&lt;br&gt;brottmål som handläggs av allmän domstol. De ärenden varom här är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga är inte av brottmåls natur även om påföljden bär tycke av straff.&lt;br&gt;Det senare gäller dock också beträffande många förval tningsmål, t.ex.&lt;br&gt;mål enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personalen m.fl. Mot denna bakgrund synes det mest naturligt att hänföra&lt;br&gt;de aktuella ärendena till allmän förvaltningsdomstol. Härför talar också&lt;br&gt;att enligt kommitténs förslag besvär i en del andra frågor skall anföras&lt;br&gt;hos sådan domstol (se nedan s. 9 under Besvärsreglema).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär över centrala organs beslut överprövas normalt direkt av&lt;br&gt;kammarrätt. Med hänsyn härtill samt till disciplinnämndens kvalificerade&lt;br&gt;sammansättning och dess arbetsformer kan sättas i fråga om inte dess&lt;br&gt;beslut bör kunna klandras hos kammarrätt som första domstolsinstans. Å&lt;br&gt;andra sidan uttalas i direktiven för den nyligen tillkallade domstolsutred-&lt;br&gt;ningen sympatier för att skjuta ner prövningen i större omfattning än nu&lt;br&gt;till första instans (dir. 1989:56 s. 8). Detta talar för att resultatet av&lt;br&gt;domstolsutredningens arbete vägs in vid ställningstagandet till instans-&lt;br&gt;ordningen i här aktuellt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktuella ärendena torde bli av speciell och ofta tekniskt betingad&lt;br&gt;natur. Det synes därför motiverat att kammarrätten vid handläggningen,&lt;br&gt;utöver de tre lagfarna domarna, tillförs två marknadssakkunniga&lt;br&gt;ledamöter. En sådan sammansättning är ägnad att medföra att domstolen&lt;br&gt;i mindre utsträckning behöver inhämta utredning utifrån än vad som&lt;br&gt;annars skulle bli fallet. Därmed förkortas handläggningstidema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås (del 2 s. 137) att bankinspektionen skall vara&lt;br&gt;tillsynsmyndighet över disciplinnämnden. Det är enligt kommittén härvid&lt;br&gt;inte meningen att bankinspektionen skall styra verksamheten utan endast&lt;br&gt;kontrollera att den inte strider mot lag. Kammarrätten anser att det är&lt;br&gt;mindre lämpligt att bankinspektionen ges en sådan uppgift i förhållande&lt;br&gt;till nämnden, som i en del hänseenden tänks indirekt kunna styra inspek-&lt;br&gt;tionens verksamhet. Som exempel nämns (del 2 s. 129) i betänkandet det&lt;br&gt;fallet att en aktör förlorar sitt börsmedlemskap eller rätten att vara direkt&lt;br&gt;ansluten kund till optionsmarknaden. Det bör vara möjligt för bank-&lt;br&gt;inspektionen att utöva erforderlig kontrollerande verksamhet på grundval&lt;br&gt;av den information som inspektionen inhämtar i sin tillsynsverksamhet&lt;br&gt;över börs, clearingorganisationer och andra parter på marknaden.&lt;br&gt;Kammarrätten avstyrker förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14.3 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att ett nytt organ, disciplinnämnden, inrättas på marknad-&lt;br&gt;en. Nämndens uppgift är att avgöra sanktionsärenden som uppkommer&lt;br&gt;vid börser eller clearingorganisationer. Nämndens ledamöter utses av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att börsmonopolet avskaffas uppstår ett behov att inrätta en&lt;br&gt;särskild instans där de sanktionsärenden som nu handläggs av Stockholms&lt;br&gt;fondbörs kan avgöras. Om det finns flera börser som själva äger rätt att&lt;br&gt;avgöra sina sanktionsärenden kan knappast berättigade krav på förutse-&lt;br&gt;barhet och likabehandling upprätthållas. Genom att ledamöterna utses av&lt;br&gt;regeringen får disciplinnämnden karaktär av myndighet. Detta är en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördel eftersom nämndens ställning som ett i förhållande till emittenter&lt;br&gt;och andra aktörer på marknaden oberoende oigan därmed inte kan ifråga-&lt;br&gt;sättas. Bankinspektionen tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen delar kommitténs uppfattning att disciplinnämndens&lt;br&gt;avgörande borde vara slutgiltigt och sålunda inte överklagbart. Härför&lt;br&gt;talar onekligen nämndens sammansättning och arbetsformer men också&lt;br&gt;det rättssäkerhetsintresse som ligger i ett slutligt avgörande utan&lt;br&gt;tidsutdräkt av hänsyn till såväl parterna som marknadens behov av&lt;br&gt;prejudikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu främst av hänsyn till harmonisering med EG en överklagande-&lt;br&gt;möjlighet införs kan inspektionen inte dela kommitténs uppfattning att -&lt;br&gt;för att inte överklagandemöjligheten i praktiken skall komma att&lt;br&gt;utnyttjas - disciplinnämndens beslut bör överklagas hos Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt som exklusiv första instans med HD som sista instans, dvs.&lt;br&gt;teoretisk möjlighet till prövning i fyra instanser. Inspektionen tror inte&lt;br&gt;heller att, i den alltmer intemationaliserade marknaden med gränsöver-&lt;br&gt;skridande handel, kommitténs antagande om att part kommer att avstå&lt;br&gt;från att överklaga är hållbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av sakkunskap hos den överprövande instansen har enligt&lt;br&gt;inspektionens uppfattning stor betydelse för ett materiellt riktigt resultat&lt;br&gt;av en överprövning. Inspektionen anser därför, som kommittén diskuterar&lt;br&gt;men avvisar, att marknadsdomstolen med vissa ändringar i fråga om&lt;br&gt;sammansättningen framstår som en bättre lösning än den kommittén för-&lt;br&gt;ordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna fondkommissionslagen skall bankinspektionens&lt;br&gt;beslut enligt den lagen av bl.a. hänsyn till EG överklagas till kammar-&lt;br&gt;rätten i stället för som nu till regeringen. Samma instans för överpröv-&lt;br&gt;ning föreslår kommittén i sitt förslag till lag om handel med fondpapper&lt;br&gt;och andra finansiella instrument. Även i sådana fäll talar enligt inspek-&lt;br&gt;tionens mening av skäl som förut anförts intresset av ett relativt snabbt&lt;br&gt;avgörande för ett tvåinstanssystem. Med hänsyn till behovet av sakkun-&lt;br&gt;skap för att nå ett materiellt riktigt resultat vill inspektionen förorda att&lt;br&gt;lösningen med marknadsdomstolen med en särskild sammansättning&lt;br&gt;prövas även här.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14.4 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NO anser att det är välmotiverat att införa en disciplinnämnd för&lt;br&gt;handläggning av sanktionsärenden i enlighet med vad kommittén föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO vill i denna del endast något beröra frågan om hur disciplin-&lt;br&gt;nämndens beslut skall kunna överklagas till allmän domstol. Detta&lt;br&gt;innebär teoretiskt att en sanktionsfråga kan komma att prövas i fyra&lt;br&gt;instanser. Detta synes vara onödigt omständligt. En bättre ordning vore&lt;br&gt;enligt NOs uppfattning att låta mellaninstans, närmast kammarrätt, bli&lt;br&gt;den domstol till vilken disciplinnämndens beslut kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén avvisar NO tanken att låta marknadsdomstolen&lt;br&gt;pröva besluten. Med hänsyn till bl.a. karaktären av den lagstiftning som&lt;br&gt;marknadsdomstolen i övrigt tillämpar framstår en sådan ordning som&lt;br&gt;olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14.5 Styrelsen för Stockholms fondbörs&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK har föreslagit inrättande av en disciplinnämnd för värdepappers-&lt;br&gt;marknadema, till vilket organ marknadsplatsernas och clearingorganisa-&lt;br&gt;tionemas disciplinärenden hänskjuts till avgörande. På skäl som redovisas&lt;br&gt;i betänkandet anser börsstyrelsen att handläggningen av börsens s.k.&lt;br&gt;anmärkningsärenden bör flyttas från börsstyrelsen. Genomförs den av&lt;br&gt;börsstyrelsen förordade renodlingen och marknadsanpassningen av&lt;br&gt;börsverksamheten, framstår förändringen som än mer motiverad. Börs-&lt;br&gt;styrelsen lämnar förslagen om nämndens sammansättning och organisa-&lt;br&gt;tion utan erinran. Skulle fråga uppkomma i nämnden om avregistrering&lt;br&gt;av fondpapper eller annat finansiellt instrument, om upphörande av börs-&lt;br&gt;eller clearingmedlemskap eller om återkallande av godkännande som&lt;br&gt;ombud, bör nämnden innan beslutet meddelas inhämta yttrande från&lt;br&gt;respektive börs- eller clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller sannolikt att gränsdragningsproblem kan uppstå när det&lt;br&gt;gäller att avgöra vad som skall förstås med &amp;quot;disciplinärende&amp;quot;. Börsstyrel-&lt;br&gt;sen utgår från att detta kan lösas genom samråd mellan nämnden och&lt;br&gt;respektive marknadsplats eller clearingorganisation, eventuellt under&lt;br&gt;medverkan av den gemensamma tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.14.6 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinnämndens sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att samtliga ledamöter i disciplinnämnden skall&lt;br&gt;utses av regeringen. Bakgrunden till förslaget är att ledamöterna skall&lt;br&gt;känna sig obundna av särskilda partsintressen på marknaden. Man måste&lt;br&gt;emellertid undvika risken för att vederbörlig sakkunskap om förhållande-&lt;br&gt;na på marknaden inte kommer att finnas representerad i nämnden. Av&lt;br&gt;denna anledning bör i vart fall några av nämndens ledamöter hämtas från&lt;br&gt;marknaden. Dessa ledamöter bör dock inte verka såsom särskilda parts-&lt;br&gt;representanter. Deras uppdrag som nämndledamöter bör enbart ha sin&lt;br&gt;grund i den särskilda sakkunskap som de besitter, och de bör utses av&lt;br&gt;regeringen efter förslag från organisationerna på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klander av disciplinnämndens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har - med hänsyn till sin önskan att åstadkomma en har-&lt;br&gt;monisering med EG - infört en möjlighet att överklaga disciplinnämndens&lt;br&gt;avgöranden. Detta skall enligt förslaget göras hos Stockholms tingsrätt&lt;br&gt;med rätt till överprövning av hovrätt och högsta domstolen som sista&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningarna bör man inte öppna en möjlighet till prövning av&lt;br&gt;disciplinnämndens avgöranden i de allmänna domstolarnas samtliga&lt;br&gt;instanser. För att disciplinnämnden skall utöva en normbildande&lt;br&gt;verksamhet på marknaden måste dess beslut vinna laga kraft inom rimlig&lt;br&gt;tid efter nämndens beslut. Det rör sig om en marknad med snabbt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växlande förhållanden. Att anvisa en möjlighet till överprövning i tre Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;instanser kan enligt föreningarnas mening medföra en oacceptabel för- Bilaga 3&lt;br&gt;dröjning av beslut. En bättre lösning är att låta hovrätt utgöra första&lt;br&gt;instans vid ett överklagande, med högsta domstolen som sista instans.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14.7 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att fondbörsstyrelsens sanktionsbeslut överförs till ett nytt&lt;br&gt;oigan, en disciplinnämnd, som bör fetta motsvarande beslut även med&lt;br&gt;avseende på andra marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF tillstyrker VMK:s förslag. Att renodla Fondbörsens och andra&lt;br&gt;börsers verksamhet till en marknadsplats och att bryta ut den disciplinära&lt;br&gt;verksamheten till en disciplinnämnd är positivt i så måtto att börsernas&lt;br&gt;myndighetsliknande karaktär minskas. Vaije börs bör emellertid ha sin&lt;br&gt;egen disciplinnämnd. Eftersom olika marknader har olika regelkomplex&lt;br&gt;bedömer SARF att en enda gemensam disciplinnämnd aldrig kan uppnå&lt;br&gt;den specialistkompetens som erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14.8 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet är i princip positivt till de förslag VMK framför i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättande av en fristående disciplinnämnd som övertar fondbörsstyrel-&lt;br&gt;sens nuvarande roll som sanktionsotgan och som skall omfetta verksam-&lt;br&gt;heten vid alla marknadsplatser är ett förslag som är väl ägnat att skapa&lt;br&gt;förtroende för verksamheterna. Riksförbundet delar uppfattningen att&lt;br&gt;nämnden inte bör vara en klagoinstans för enskilda aktieägare utan ute-&lt;br&gt;slutande handlägga ärenden som förs till nämnden av börser eller&lt;br&gt;clearingoiganisationer och gälla överträdelser av för dem uppställda&lt;br&gt;regler. Mot den föreslagna sammansättningen av nämnden har riksför-&lt;br&gt;bundet ingen erinran. Riksförbundet finner det riktigt att nämndens beslut&lt;br&gt;skall kunna klandras till allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14.9 Aktiemarknadsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Aktiemarknadsnämnden tillstyrker förslaget att inrätta en disciplinnämnd.&lt;br&gt;Den prövning det här är fråga om bör utföras av ett oigan med annan&lt;br&gt;sammansättning än den börsstyrelsen har. Disciplinnämnden bör dock&lt;br&gt;inte stå under bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14.10 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammarför-&lt;br&gt;bundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att en särskild disciplinnämnd, gemensam för alla&lt;br&gt;marknadsplatser, inrättas. Nämndens fem ledamöter skall utses av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oiganisationema tillstyrker att en särskild disciplinnämnd inrättas.&lt;br&gt;Erferenhetema visar att det är olyckligt från alla parters synpunkter att&lt;br&gt;sanktionsärenden handläggs direkt hos marknadsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det också riktigt att ledamöterna i nämnden utses av rege- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;ringen. Ledamöterna bör inte tillvarata något särskilt partsintresse. Bilaga 3&lt;br&gt;Däremot är det lämpligt att regeringen, vid utnämnande av ledamöter, ser&lt;br&gt;till att nämnden får en sådan sammansättning, att den kan anses besitta&lt;br&gt;goda kunskaper om och praktiska erfarenheter av marknadens funktions-&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av disciplinnämnden som innebär att ett fondpapper skall&lt;br&gt;avregistreras eller att en lika ingripande åtgärd skall vidtas mot en&lt;br&gt;börsmedlem får stora konsekvenser. Detta gäller inte bara för bolaget&lt;br&gt;som sådant utan även för dess aktieägare. Också när en medlem utesluts&lt;br&gt;får det effekter på dennes kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de marknadsmässiga aspekter som finns på de nu disku-&lt;br&gt;terade sanktionerna menar organisationerna, att disciplinnämnden bör&lt;br&gt;åläggas att, före sitt beslut, inhämta yttrande från berörd marknadsplats&lt;br&gt;om avregistrering eller uteslutning är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14.11 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 och med att kommittén föreslår en delning av funktionerna i dagens&lt;br&gt;börsstyrelse till den framtida börsstyrelsen och en särskild disciplin-&lt;br&gt;nämnd, så kommer det allmännas intresse att något förändras vad gäller&lt;br&gt;behov av representation. Kommittén föreslår att börsstyrelsen bantas&lt;br&gt;något på ledamotsidan och avsevärt på suppleantsidan. TCO accepterar&lt;br&gt;denna förändring men vill göra två kommentarer kring sammansätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första anser TCO att det är en olycklig begränsning som&lt;br&gt;kommittén gör när man föreslår att ordföranden i börsstyrelsen måste&lt;br&gt;vara jurist. Det torde vara möjligt att finna lämpliga personer även med&lt;br&gt;annan bakgrund och utbildning än den juridiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra så anser TCO att de styrelseledamöter som regeringen&lt;br&gt;föreslås utse vid sidan om ordförande och vice ordförande bör komma&lt;br&gt;från riksdagen. Detsamma bör gälla den suppleant som regeringen före-&lt;br&gt;slås utse. Börsstyrelsen måste dock kompletteras med en personal-&lt;br&gt;representant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinnämnden som föreslås tillstyrkes av TCO, som återigen vill&lt;br&gt;peka på vad som framförts ovan om redovisningsfrågor. I övrigt till-&lt;br&gt;styrker TCO förslagen kring disciplinnämndens ställning och ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.15 Bidrag till rättegångskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.15.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten anser det vara en god idé att en möjlighet skapas för enskilda&lt;br&gt;aktieägare att få viss ersättning för rättegångskostnader i mål mot&lt;br&gt;aktiebolaget eller dess ledning. Domstolen delar vidare utredarnas syn-&lt;br&gt;punkter att det förefaller mindre lämpligt att den möjligheten tillskapas&lt;br&gt;genom ändringar i 18 kap. rättegångsbalken eller i rättshjälpslagen. Mot&lt;br&gt;utredarnas förslag om inrättandet av en fristående styrelse med uppgift&lt;br&gt;att fördela de på marknaden insamlade medlen ställer sig hovrätten skep-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tisk. Konstruktionen som sådan torde nämligen medföra en risk för att&lt;br&gt;mer eller mindre godtyckliga, inte överklagbara, beslut av denna styrelse&lt;br&gt;framdeles får viss betydelse för vilka mål som förs till domstolarna. En&lt;br&gt;sådan indirekt prägling av rättsbildningen är inte eftersträvansvärd. En&lt;br&gt;konstruktion som ger mindre anledning till betänkligheter är att beslut om&lt;br&gt;ersättning beslutas i efterhand av en av bankinspektionen inrättad fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.15.2 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att en särskild fond skall inrättas för att&lt;br&gt;garantera bidrag till rättegångskostnader för aktieägares skadeståndstalan&lt;br&gt;mot ett aktiebolag eller mot dess ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något bärande motiv för att införa en regel om subventionerade rätte-&lt;br&gt;gångskostnader just på värdepappersmarknaden har inte anförts av&lt;br&gt;kommittén. Enligt föreningarna innebär förslaget ett avsteg från den&lt;br&gt;normala ordningen enligt svensk processrätt. De personer som deltar i&lt;br&gt;denna handel kan inte anses vara mer utsatta och beroende av samhällets&lt;br&gt;skydd inför rättsliga tvister än vad man är inom andra affärsområden.&lt;br&gt;Det rör sig här om en marknad som är föremål för en genomgripande&lt;br&gt;reglering och dessutom satt under tillsyn av offentlig myndighet. Om&lt;br&gt;man önskar erbjuda ett skydd för enskilda som engagerar sig på aktie-&lt;br&gt;marknaden bör detta kunna åstadkommas genom t.ex. ett försäkrings-&lt;br&gt;system. Mot denna bakgrund avstyrker föreningarna förslaget om bidrag&lt;br&gt;till aktieägares rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.15.3 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att medel skall ställas till förfogande av börser och&lt;br&gt;clearingorganisationer, när ärendet är av allmänt intresse och den&lt;br&gt;enskilde aktieägaren saknar egen finansiell förmåga att bekosta en&lt;br&gt;process mot ett aktiebolags funktionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF anser att de senaste årens händelser visar att ett stort behov finns&lt;br&gt;för denna typ av riskfond. Möjligheten att inleda en skadeståndsprocess&lt;br&gt;mot ett aktiebolags funktionärer är idag för flertalet aktieägare illusorisk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.15.4 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammar-&lt;br&gt;förbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att regeringen skall kunna meddela föreskrifter om&lt;br&gt;att börser och clearingoiganisationer skall avsätta medel för att kunna&lt;br&gt;lämna bidrag till rättegångskostnader i mål om ersättning för skador som&lt;br&gt;enskild person har lidit på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna har svårt att se att aktieägare utgör en så speciell&lt;br&gt;grupp att den bör behandlas annorlunda och fördelaktigare än andra&lt;br&gt;parter som uppträder i rättegångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna principiella inställning kommer de praktiska omständig-&lt;br&gt;heterna att aktieägare kan få allmän rättshjälp, att Aktiespararnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbund inrättat en egen fond för samma ändamål som VMK åsyftar&lt;br&gt;samt att aktieägarna har möjlighet att - utan kostnad - vända sig till&lt;br&gt;Aktiemarknadsnämnden för ett uttalande. Nämndens uttalande blir visser-&lt;br&gt;ligen inte ett exigibelt domslut men torde vara av stor betydelse vid en&lt;br&gt;rättslig prövning av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna avstyrker förslaget om att särskilda bidrag för&lt;br&gt;rättegångskostnader skall ställas till aktieägarnas förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.15.5 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samfundet avstyrker de föreslagna arrangemangen och anser att modi-&lt;br&gt;fieringar i reglerna om allmän rättshjälp i stället bör införas. Att genom&lt;br&gt;lagstiftning framtvinga att en viss grupp i samhället - aktieägarna - får&lt;br&gt;särskilda fördelar i rättegångsavseende förefaller direkt olämpligt.&lt;br&gt;Generella system är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.16 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.16.1 Riksbanksfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har högt ställda ambitioner när det gäller att med hjälp av&lt;br&gt;regler och tillsyn rätta till missförhållanden som kan tänkas uppstå på&lt;br&gt;marknaderna. Kommittén skriver exempelvis: &amp;quot;Vår strävan har (...) varit&lt;br&gt;att (...) utnyttja regler som förhindrar att icke önskvärda konsekvenser&lt;br&gt;överhuvudtaget uppstår.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(s. 1:276). Kombinerade med effektiv tillsyn och kontroll räknar&lt;br&gt;kommittén med att dess förslag skall leda till att alla typer av problem&lt;br&gt;elimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen att eliminera missförhållanden är naturligtvis i sig lovvärd.&lt;br&gt;Det finns emellertid anledning att ifrågasätta realismen i detta mål. I vart&lt;br&gt;fäll är det nödvändigt att ställa fördelarna i form av ökat investerarskydd&lt;br&gt;mot de direkta och indirekta kostnader som ett omfattande regel- och&lt;br&gt;tillsynssystem ger upphov till. De indirekta kostnaderna, t.ex. i form av&lt;br&gt;försämrad fömyelseförmåga och effektivitet, har fullmäktige berört i&lt;br&gt;tidigare avsnitt. Det finns dock även anledning att diskutera tillsynens&lt;br&gt;direkta kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är brukligt att på andra samhällsområden göra en avvägning mellan&lt;br&gt;kostnaderna för att minska risker av olika slag och värdet av de insatser&lt;br&gt;som görs, dvs. den reella ambitionen är inte att eliminera alla risker.&lt;br&gt;Kommittén tycks obenägen att göra motsvarande avvägningar på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Kostnaderna för tillsynsverksamheten diskuteras inte&lt;br&gt;utöver konstaterandet att bankinspektionen kommer att behöva omfattande&lt;br&gt;resurstillskott. När det gäller finansieringen föreslår kommittén att denna&lt;br&gt;skall ske på samma sätt som hittills, dvs. med hjälp av avgifter på de&lt;br&gt;företag och marknadsplatser som står under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att de direkta kostnaderna belastar instituten får dock&lt;br&gt;inte undanskymma att det ytterst är kunderna, dvs. placerare och emit-&lt;br&gt;tenter, som på olika sätt betalar huvuddelen. Det är oundvikligt att ett&lt;br&gt;kostsamt tillsynssystem fördyrar värdepappershandeln. Det är därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viktigt att väga kostnaderna mot de fördelar som tillsynen kan tänkas ge.&lt;br&gt;Om det blir alltför kostsamt att använda sig av dessa marknader, kommer&lt;br&gt;både emittenter och placerare att söka andra alternativ. Till skillnad från&lt;br&gt;vad kommittén hävdar är mer omfattande tillsyn inte nödvändigtvis ett&lt;br&gt;konkurrensmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte självklart att kommitténs förslag ger den grad av trygghet&lt;br&gt;som placerarna efterfrågar. Att göra en korrekt avvägning är inte lätt&lt;br&gt;inom ramen för ett system där statsmakterna tar på sig uppgiften att&lt;br&gt;bedöma vad som är en rimlig grad av säkerhet. En överskattning av&lt;br&gt;kundernas betalningsvilja gör att handeln flyttar utomlands och marknad-&lt;br&gt;en fungerar sämre. Med det system kommittén förespråkar finns inga&lt;br&gt;naturliga mekanismer för att rätta till detta. Förändringar kräver nu&lt;br&gt;lagstiftning eller åtminstone ändrade föreskrifter från tillsynsmyndigheten.&lt;br&gt;Från denna synpunkt är det inte självklart att det föreslagna tillsyns-&lt;br&gt;systemet är förenligt med kommitténs mål att se till att värdepappers-&lt;br&gt;handel även i framtiden kan bedrivas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är svåra awägningsproblem och fullmäktige kan inte anvisa&lt;br&gt;några enkla lösningar. Fullmäktige vill dock betona att kostnaderna för&lt;br&gt;tillsynsverksamheten måste ges större vikt än de har fått i kommitténs&lt;br&gt;betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet tillsynsuppgifter skall enligt kommitténs förslag skötas av&lt;br&gt;bankinspektionen. Ett problem med att ge bankinspektionen omfattande&lt;br&gt;nya arbetsuppgifter är att den traditionella tillsynen av kreditinstituten kan&lt;br&gt;få stå tillbaka även om utökade resurser tillförs inspektionen. Från&lt;br&gt;riksbankens synpunkt framstår det som särskilt allvarligt om övervak-&lt;br&gt;ningen av banksystemet skulle försvagas. Bankinspektionen bör ges&lt;br&gt;möjlighet att koncentrera sig på tillsynen av banken, andra kreditinstitut&lt;br&gt;och de skyddsvärda delarna av värdepappershandeln och får inte belastas&lt;br&gt;med resurskrävande uppgifterna vid sidan av detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte minst tillsynen av insiderhandeln, som riskerar att&lt;br&gt;störa bankinspektionens reguljära arbete, trots att detta i ett samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt perspektiv inte tillhör inspektionens viktigaste uppgifter.&lt;br&gt;Insiderfrågoma passar också dåligt in i det finansieringssystem med&lt;br&gt;avgifter som tillämpas för inspektionens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vill i detta sammanhang påpeka att den disciplinnämnd&lt;br&gt;som kommittén föreslår skall hantera vissa ärenden mellan marknads-&lt;br&gt;platsernas och tillsynsmyndighetens ansvarsområden framstår som en&lt;br&gt;olycklig kompromiss. Den tänkta uppdelningen mellan inspektion, dis-&lt;br&gt;ciplinnämnd och börsstyrelser kommer att ge upphov till svåra gränsdrag-&lt;br&gt;ningsproblem. Ett av kommitténs viktigaste motiv för att föreslå denna&lt;br&gt;lösning är en önskan att få en enhetlig behandling av etikfrågor på olika&lt;br&gt;börser. Mot bakgrund av fullmäktiges bedömning att en enhetlig regle-&lt;br&gt;ring för alla typer av marknadsplatser och instrument inte är motiverad,&lt;br&gt;framstår emellertid detta inte som en särskilt angelägen fråga. Full-&lt;br&gt;mäktige avvisar därför förslaget att inrätta en disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige finner det också angeläget att ta upp en av de nya&lt;br&gt;arbetsuppgifter som kommittén föreslår skall åläggas bankinspektionen.&lt;br&gt;Det gäller övervakningen av företag vars aktier inte är börsnoterade, men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändå föremål för vad som betecknas som allmän handel. Kommitténs&lt;br&gt;motiv för detta är att allmänhetens kapitalskyddsintresse måste tillvaratas&lt;br&gt;även om de väljer att köpa icke börsnoterade aktier. Bankinspektionen&lt;br&gt;skall därför regelbundet granska dessa företags redovisning och informa-&lt;br&gt;tionsgivning till allmänheten. Eftersom det inte finns något utrymme för&lt;br&gt;självreglering via en marknadsplats, blir de lagstadgade bestämmelserna&lt;br&gt;för dessa företag i vissa avseenden hårdare än för de börsnoterade.&lt;br&gt;Kommittén uppskattar att ett hundratal företag på detta sätt skulle komma&lt;br&gt;under bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag bör bestämt avvisas. Det måste från såväl principiell som&lt;br&gt;praktisk synpunkt uppfattas som orimligt att förvandla bankinspektionen,&lt;br&gt;som är tillsynsmyndighet för finansiella institutioner, till en allmän&lt;br&gt;företagsinspektion med tillsynsansvar för ett stort antal icke-finansiella&lt;br&gt;företag. Som fullmäktige noterade i avsnitt 2 kan det anföras motiv för&lt;br&gt;en granskning av börsnoterade företag, där det viktigaste är att allmän-&lt;br&gt;heten inte ska behöva göra helt självständiga riskbedömningar. Att ut-&lt;br&gt;sträcka detta &amp;quot;typgodkännande&amp;quot; även till företag som inte är börsnotera-&lt;br&gt;de framstår emellertid som omotiverat. De etablerade börserna erbjuder&lt;br&gt;ett tillräckligt utbud av aktier för privatpersoner som är intresserade av&lt;br&gt;aktier och de som väljer att investera i icke börsnoterade företag måste&lt;br&gt;få göra det på egen risk. Fullmäktige avvisar därför förslaget om tillsyn&lt;br&gt;av företag vars aktier inte är börsnoterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra tillsynsuppgifter som kommittén föreslår skall läggas på&lt;br&gt;bankinspektionen kan förtjäna en mer allsidig prövning, där de grundläg-&lt;br&gt;gande skyddsintressena preciseras bättre än i kommitténs betänkande.&lt;br&gt;Som fullmäktige ovan betonat är det inte rimligt att utgå från att all&lt;br&gt;verksamhet som har beröring med värdepappershandel är lika skydds-&lt;br&gt;värd. Ett område där kommittén utsträcker tillsynsambitionema väl långt&lt;br&gt;är förslaget om auktorisation av placeringsrådgivare. Kommittén sätter&lt;br&gt;här likhetstecken mellan rådgivning och portfölj förvaltning. Det är&lt;br&gt;emellertid klart att risken för den enskilde att råka illa ut är långt större&lt;br&gt;i samband med att han eller hon överlåter hanteringen av tillgångar till&lt;br&gt;någon annan än då råd om valet av placering inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs argument för att kräva auktorisation är att sådan verksam-&lt;br&gt;het bör &amp;quot;få bedrivas endast av ansvarsfulla personer med tillräckliga&lt;br&gt;kunskaper&amp;quot; (s. 2:31). Det konkreta förslaget gäller emellertid företaget&lt;br&gt;och innebär ett krav på viss kapitalbas. Det finns möjligen vissa&lt;br&gt;paralleller mellan placeringsrådgivare och t.ex. advokater och auk-&lt;br&gt;toriserade revisorer. De krav som uppställs för dessa yrkesgrupper är&lt;br&gt;kopplade till enskilda individers erfarenheter och kompetens. Auktorisa-&lt;br&gt;tionen sköts dock av privata branschoiganisationer, under viss offentlig&lt;br&gt;tillsyn. En sådan lösning ligger närmare till hands även för placeringsråd-&lt;br&gt;givare. Fullmäktige föreslår därför att förslaget att bankinspektionen skall&lt;br&gt;auktorisera placeringsrådgivare avvisas. Detta innebär ett avsteg från&lt;br&gt;EG:s regler, men fullmäktige anser att detta är motiverat i det aktuella&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.16.2 Allmänna pensionsfonden (l-3:e fondstyrelserna)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets forslag om breddning av området dels för lagstiftningens&lt;br&gt;tillämpning och dels för skyddsintressen leder fram till ett ökat behov av&lt;br&gt;tillsyn. Denna skall enligt betänkandet utövas av bankinspektionen som&lt;br&gt;härigenom skulle få utökade och delvis helt nya arbetsuppgifter. Det är&lt;br&gt;i senare fallet inte småsaker det rör sig om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;att kontrollera fördelningen av ägareandel av en börs eller en&lt;br&gt;clearingorganisation och meddela undantag från reglerna om ägandebe-&lt;br&gt;gränsningar, godkänna beslut om ändring av en börs, eller en clearing-&lt;br&gt;verksamhets bolagsordning eller stadgar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;att meddela beslut om börsstopp när särskilda skäl föreligger och att&lt;br&gt;meddela undantag från börsstopp för handel med optioner eller terminer&lt;br&gt;när det underliggande fondpappret är föremål för börsstopp&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;att efter bemyndigande meddela föreskrifter om avgifter som en annan&lt;br&gt;börs än Stockholms Fondbörs eller clearingorganisation uppbär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;att förutom fondkommissionärer även marknadsgaranter, emissions-&lt;br&gt;förmedlare, värdepappersförmedlare, placeringsrådgivare och portfölj-&lt;br&gt;förvaltare skall vara skyldiga att söka tillstånd hos bankinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;att bankinspektionen skall kunna förbjuda handel med finansiella&lt;br&gt;instrument om handeln innebär att allmänhetens förtroende för värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden äventyras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;att bankinspektionen skall vara ansvarig för att misstänkta fäll av&lt;br&gt;insiderhandel blir utredda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;att bankinspektionen skall övervaka efterlevnaden av den föreslagna&lt;br&gt;lagen om informationsskyldighet för aktiebolag vilkas aktier är allmänt&lt;br&gt;spridda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;att bankinspektionen bör aktivt medverka till att självreglering&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Del 2, sid. 289-290).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen - som inte är fullständig - visar att det av kommittén&lt;br&gt;föreslagna regelsystemet sannolikt överskrider de gränser, där kostnader-&lt;br&gt;na överväger de vinster tillsynen kan tillföra samhällsekonomin. För-&lt;br&gt;slagen präglas av ett synsätt, som är dåligt anpassat till marknader under&lt;br&gt;avreglering och i snabb utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankinspektionen skulle förslaget innebära att dess traditionella&lt;br&gt;övervakning av kreditinstituten utvidgas till hela nya områden. Kredit-&lt;br&gt;marknadskommittén ansåg att bankinspektionen behövde kraftigt ökade&lt;br&gt;resurser redan för att kunna fylla sina traditionella uppgifter. Värdepap-&lt;br&gt;perskommitténs förslag skulle nödvändiggöra ytterligare förstärkning,&lt;br&gt;alternativt uttunning av bevakningen på traditionella områden. Fondstyrel-&lt;br&gt;serna anser att det är viktigt att någon myndighet tar det samlade&lt;br&gt;ansvaret för den tillsyn som kan anses bli nödvändig och ges de resurser&lt;br&gt;som erfordras härför. För närvarande är gränserna oklara mellan riks-&lt;br&gt;banken, riksgäldskontoret, Stockholms Fondbörs, bankinspektionen och&lt;br&gt;rättsliga myndigheter. Inte minst gäller detta förhållandet på marknaden&lt;br&gt;för räntebärande papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.16.3 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska bankföreningen, Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Bilaga 3&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tidigare sammanhang har framförts att bankinspektionens verksamhet&lt;br&gt;bör finansieras över statsbudgeten. De ytterligare tillsynsuppgifter som&lt;br&gt;blir aktuella för bankinspektionen - om kommitténs förslag genomförs -&lt;br&gt;innebär betydande kostnadsökningar för inspektionen. Föreningarnas&lt;br&gt;principiella uppfattning är att verksamheten - även efter en utökning av&lt;br&gt;densamma - bör finansieras över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.16.4 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att alla aktörer som bedriver yrkesmässig verksamhet som&lt;br&gt;interbankbrokers eller market makers eller sysslar med förmedling av&lt;br&gt;aktielån, emissionsverksamhet, placeringsrådgivning, portfölj förvaltning&lt;br&gt;eller förvaring av fondpapper och andra finansiella instrument skall få&lt;br&gt;utöva verksamhet först efter särskilt tillstånd och stå under tillsyn av&lt;br&gt;Bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF tillstyrker i detta hänseende VMK:s förslag endast i vissa delar.&lt;br&gt;En effektiv konkurrens med väl fungerande konsumentupplysning lär bäst&lt;br&gt;tillgodose kravet att kapitalmarknadens aktörer bedriver en seriös verk-&lt;br&gt;samhet. Olika aktörernas egen självreglering är alltid att föredra på grund&lt;br&gt;av dess närhet till marknaden, kostnadseffektivitet och kollegiala över-&lt;br&gt;vakning. Tillsynsmyndighetens uppgifter kan därför begränsas till att&lt;br&gt;tjäna som konkurrensövervakare och som yttersta kontrollorgan. SARF&lt;br&gt;ifrågasätter dock förslaget till de delar det avser placeringsrådgivning och&lt;br&gt;portföljförvaltning. Visserligen talar EG:s direktivförslag för en reglering&lt;br&gt;men svårigheterna att definiera samt på ett meningsfullt sätt övervaka&lt;br&gt;denna typ av verksamhet skall inte underskattas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Regler för aktiebolag med allmänt spridda aktier&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Svea hovrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten tillstyrker i allt väsentligt utredarnas förslag. Möjligen kan&lt;br&gt;ifrågasättas om bestämmelserna inte kunde inarbetas i aktiebolagslagen&lt;br&gt;i stället för att utgöra en egen lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Bankinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen ansluter sig till kommitténs bedömning att även&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier fått eller kommer att få en viss spridning men som&lt;br&gt;inte är noterade vid en börs i princip bör ha krav på sig att ge en utförlig&lt;br&gt;och vederhäftig information om verksamheten och att detta garanteras&lt;br&gt;genom lagstiftning. Sverige bör inte i denna fråga ha en liberalare&lt;br&gt;lagstiftning än dem som finns i andra länder främst inom EG. Enligt&lt;br&gt;lagförslaget skall bankinspektionen förhandsgranska och godkänna emis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsprospekt som utges av sådana aktiebolag och i övrigt tillse att Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;bolagen uppfyller de informationskrav som ställs upp. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget åläggs inspektionen att spela en roll på marknaden som&lt;br&gt;i jämförelse med inspektionens övriga uppgifter inte framstår som&lt;br&gt;naturlig. Inspektionen förordar därför att det söks en annan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs har erfarenhet av att övervaka att börsbolagen&lt;br&gt;uppfyller sin informationsskyldighet gentemot börsen och allmänheten.&lt;br&gt;Enligt förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet skall börsen&lt;br&gt;också godkänna emissionsprospekt. En lösning skulle vara att fondbörsen&lt;br&gt;tilläggs motsvarande uppgifter vad gäller bolag som inte är börsnoterade.&lt;br&gt;Börsens ansvar innefattar naturligt endast börsnoterade företag och det&lt;br&gt;vore därmed lika främmande för börsen som för inspektionen att ta på&lt;br&gt;sig den uppgiften. Mot bakgrund härav synes inte heller fondbörsen vara&lt;br&gt;ett realistiskt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inspektionens mening finns det inte någon oiganisation där&lt;br&gt;denna typ av övervakningsverksamhet naturligt hör hemma. Det bör där-&lt;br&gt;för övervägas om det inte är tillräckligt att det i lag anges att ifråga-&lt;br&gt;varande bolag är skyldiga att upprätta prospekt med visst innehåll och&lt;br&gt;offentliggöra viss information utan att det i lagen ställs krav på att&lt;br&gt;prospekt skall godkännas och att efterlevnaden av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;skall övervakas av en myndighet eller annan organisation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Konsumentverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verket tillstyrker även förslaget om att företag, som inte är börs-&lt;br&gt;registrerade men har allmänt spridda aktier, ska omfattas av kraven på&lt;br&gt;bättre information.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Kommerskollegium&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår kommittén utvidgade regler för aktiebolag vilkas aktier&lt;br&gt;o. dyl. är allmänt spridda (eller i vissa fäll kan väntas bli allmänt&lt;br&gt;spridda) men inte är börsnoterade. Dessa företag skall åläggas en relativt&lt;br&gt;långtgående informationsplikt, bl.a. innefattande skyldighet att upprätta&lt;br&gt;emissionsprospekt vid erbjudanden till allmänheten. Sådan lagstadgad&lt;br&gt;skyldighet har idag endast de bolag som måste utse minst en auktoriserad&lt;br&gt;revisor dvs. är av viss storlek eller är börsnoterade. Betänkandet&lt;br&gt;innehåller inte något uttalande om huruvida icke börsnoterade företag&lt;br&gt;med allmänna spridda aktier skall ha minst en auktoriserad revisor. (Det&lt;br&gt;är idag oklart om aktienotering på OTC- resp. O-listoma medför skyldig-&lt;br&gt;het för bolaget att utse auktoriserad revisor.) Kollegiet vill i detta&lt;br&gt;sammanhang påpeka att dagens reglering innebär att erfärenhet av att&lt;br&gt;granska emissionsprospekt och av revision i företag med informations-&lt;br&gt;plikt till fondbörsen finns främst hos de auktoriserade revisorerna. Vidare&lt;br&gt;torde enbart auktoriserade revisorer ha granskningserfärenhet av företag&lt;br&gt;som omfattas av Leo-lagen, vilken enligt betänkandet bör göras tillämplig&lt;br&gt;på företag vilkas aktier är allmänt spridda utan att vara börsnoterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för godkännande som revisor har under senare år höjts stegvis.&lt;br&gt;Trots att kraven för godkännande fortfarande är lägre än för auktorisa-&lt;br&gt;tion, är det tänkbart att tilldela godkända revisorer uppgifter som tidigare&lt;br&gt;varit förbehållen de auktoriserade revisorerna. Utan att ta ställning i sak&lt;br&gt;finner dock kollegiet att skillnaderna i kompetenskrav och erfärenhet&lt;br&gt;mellan dessa revisorskategorier bör beaktas vid den fortsatta behand-&lt;br&gt;lingen av kommitténs olika förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Pätent- och registreringsverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;PRV är positivt till att kraven på emissionsprospekt föreslås omfatta en&lt;br&gt;större krets av aktiebolag och delar utredningens uppfattning att in-&lt;br&gt;formationsbehovet är minst lika stort beträffande den nya grupp av bolag&lt;br&gt;som föreslås omfattas av regleringen. Den föreslagna lagstiftningen&lt;br&gt;innebär en förbättring på så sätt att det blir enklare att avgöra när ett&lt;br&gt;bolag är skyldigt att upprätta emissionsprospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV är däremot tveksamt till att ett bolags aktier skall anses vara&lt;br&gt;allmänt spridda endast när aktier &amp;quot;av ett visst slag&amp;quot; innehas av minst&lt;br&gt;tvåhundra personer. Ett aktiebolag som ger ut aktier av flera olika slag&lt;br&gt;kan av den anledningen fälla utanför reglernas tillämpningsområde. Det&lt;br&gt;kan tänkas inträffä att bolag, genom att emittera flera slag av aktier,&lt;br&gt;söker undvika att regleringen blir tillämplig. Enligt PRVs uppfättning bör&lt;br&gt;i stället ett bolags aktier anses vara allmänt spridda, när de innehas av&lt;br&gt;minst tvåhundra personer. Det finns ingen anledning att göra en åt-&lt;br&gt;skillnad mellan bolag som bara har ett aktieslag och bolag som har flera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De praktiska konsekvenserna av förslaget att i vissa fäll kräva&lt;br&gt;emissionsprospekt beträffände bolag, som inte är skyldigt att ha auk-&lt;br&gt;toriserad revisor och vars aktier inte är allmänt spridda, är oklara.&lt;br&gt;Tillämpningsproblem kan uppstå, om ett dylikt bolag riktar erbjudandet&lt;br&gt;exempelvis till en bank som tecknar hela emissionen, men med avsikt att&lt;br&gt;aktierna därefter skall vidaresäljas till en vidare krets. Under dessa&lt;br&gt;förutsättningar kan det råda tveksamhet om huruvida bolaget är skyldigt&lt;br&gt;att upprätta prospekt; emissionen tecknas ju av endast en aktietecknare,&lt;br&gt;nämligen banken. PRV vill därför förorda att bestämmelsen utformas så&lt;br&gt;att prospekt skall upprättas så snart aktier tecknas av bank eller liknande&lt;br&gt;institution, om det inte framgår att aktierna inte skall säljas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV skall granska emissionsprospektet i samband med handläggningen&lt;br&gt;av anmälan av ökning av aktiekapital. Enligt förslaget skall utkast till&lt;br&gt;emissionsprospekt förhandsgranskas av bankinspektionen, som skall&lt;br&gt;kontrollera att prospektet uppfyller de krav som ställs i aktiebolagslagen.&lt;br&gt;Då bankinspektionens och PRVs granskning sammanfäller till stora delar,&lt;br&gt;torde det endast undantagsvis bli aktuellt att vägra registrering på grund&lt;br&gt;av brister i ett prospekt, som är godkänt av bankinspektionen. Däremot&lt;br&gt;kan PRV ha en uppgift att fylla när det gäller att kontrollera att de&lt;br&gt;aktiebolag som skall upprätta emissionsprospekt har iakttagit denna&lt;br&gt;skyldighet. Registrering av nyemission bör med andra ord vägras, om&lt;br&gt;prospekt ej inskickas i ärendet. Enligt PRV:s uppfattning bör det framgå&lt;br&gt;av insänt emissionsprospekt att det är godkänt av bankinspektionen,&lt;br&gt;förslagsvis genom bankinspektionens påteckning av prospektet. PRV&lt;br&gt;föreslår att en sådan regel införs i aktiebolagsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV anser att de aktiebolag som är skyldiga att lämna boksluts-&lt;br&gt;kommuniké skall insända ett exemplar av kommunikén till PRV. Syftet&lt;br&gt;med kommunikén är att snabbt informera marknaden om innehållet i&lt;br&gt;årsbokslutet. Då PRV lämnar allmänheten information i många andra&lt;br&gt;frågor avseende aktiebolag, bör verket kunna tillhandahålla upplysning&lt;br&gt;även om innehållet i bokslutskommuniké.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Riksbanksfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige finner det också angeläget att ta upp en av de nya arbetsupp-&lt;br&gt;gifter som kommittén föreslår skall åläggas bankinspektionen. Det gäller&lt;br&gt;övervakningen av företag vars aktier inte är börsnoterade, men ändå&lt;br&gt;föremål för vad som betecknas som allmän handel. Kommitténs motiv för&lt;br&gt;detta är att allmänhetens kapitalskyddsintresse måste tillvaratas även om&lt;br&gt;de väljer att köpa icke börsnoterade aktier. Bankinspektionen skall därför&lt;br&gt;regelbundet granska dessa företags redovisning och informationsgivning&lt;br&gt;till allmänheten. Eftersom det inte finns något utrymme för självreglering&lt;br&gt;via en marknadsplats, blir de lagstadgade bestämmelserna för dessa före-&lt;br&gt;tag i vissa avseenden hårdare än för de börsnoterade. Kommittén upp-&lt;br&gt;skattar att ett hundratal företag på detta sätt skulle komma under&lt;br&gt;bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag bör bestämt avvisas. Det måste från såväl principiell som&lt;br&gt;praktisk synpunkt uppfattas som orimligt att förvandla bankinspektionen,&lt;br&gt;som är tillsynsmyndighet för finansiella institutioner, till en allmän&lt;br&gt;företagsinspektion med tillsynsansvar för ett stort antal icke-finansiella&lt;br&gt;företag. Som fullmäktige noterade i avsnitt 2 kan det anföras motiv för&lt;br&gt;en granskning av börsnoterade företag, där det viktigaste är att allmänhe-&lt;br&gt;ten inte ska behöva göra helt självständiga riskbedömningar. Att utsträcka&lt;br&gt;detta &amp;quot;typgodkännande&amp;quot; även till företag som inte är börsnoterade fram-&lt;br&gt;står emellertid som omotiverat. De etablerade börserna erbjuder ett&lt;br&gt;tillräckligt utbud av aktier för privatpersoner som är intresserade av&lt;br&gt;aktier och de som väljer att investera i icke börsnoterade företag måste&lt;br&gt;få göra det på egen risk. Fullmäktige avvisar därför förslaget om tillsyn&lt;br&gt;av företag vars aktier inte är börsnoterade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK har föreslagit att aktiebolag vars aktier eller aktierelaterade&lt;br&gt;instrument är spridda på minst 200 ägare skall underkastas krav på att&lt;br&gt;lämna grundläggande information om sin verksamhet (t.ex. i emissions-&lt;br&gt;prospekt, prel. bokslutskommunikéer, delårsrapporter och liknande) med&lt;br&gt;förebild i vad som gäller för börsbolag och däijämte föras in under&lt;br&gt;tillämpningsområdet för insiderhandelsreglema och den s.k. Leolagen.&lt;br&gt;Bankinspektionen föreslås utöva tillsyn över de nya reglernas efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen är inte övertygad om att fördelarna med den föreslagna&lt;br&gt;regleringen väger över nackdelarna. Det torde enligt börsstyrelsen vara&lt;br&gt;uppenbart, att det föreligger stor risk för att tillsynen av reglerna - med&lt;br&gt;hänsyn till bankinspektionens traditionella roll och funktion - blir mindre&lt;br&gt;effektiv. Vidare kan ej bortses från att bolagen skulle kunna marknads-&lt;br&gt;föra sin &amp;quot;listning&amp;quot; i mindre lämpliga former. Börsstyrelsen avstyrker&lt;br&gt;därför förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna delar kommitténs uppfattning att det inte minst från&lt;br&gt;investerarsynpunkt finns anledning att ställa vissa ytterligare krav ifråga&lt;br&gt;om information och insyn på aktiebolag som har allmänt spridda aktier&lt;br&gt;utan att vara noterade vid börs. Kommittén föreslår som gräns för den&lt;br&gt;vidgade informationsplikten att bolagets aktier eller av bolaget utgivna&lt;br&gt;aktierelaterade instrument innehas av minst 200 ägare. Från principiella&lt;br&gt;utgångspunkter kan kritik riktas mot den valda gränsdragningen med hän-&lt;br&gt;syn till att det därigenom skapas ännu en kategori av aktiebolag. Det&lt;br&gt;kunde ifrågasättas om inte i stället en samordning borde ske med&lt;br&gt;kriterierna för utseende av auktoriserad revisor i aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer, t.ex. bolag med ett fåtal aktieägare men med&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev utgivna till 200 anställda i bolaget, uppkommer&lt;br&gt;frågan om den offentliga information som efterfrågas såväl enligt aktie-&lt;br&gt;bolagslagen som enligt den nya lagen om särskild informationsskyldighet&lt;br&gt;är meningsfull. Föreningarna utgår från att den dispensmöjlighet som&lt;br&gt;antytts skulle kunna utnyttjas då spridningen av aktuella värdepapper&lt;br&gt;hålls så att säga inom familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget åläggs bankinspektionen att granska och godkänna bl.a.&lt;br&gt;emissionsprospekt. Det är en uppgift som enligt föreningarna inte natur-&lt;br&gt;ligen låter sig förena med bankinspektionens normala tillsynsfunktioner.&lt;br&gt;En olycklig konflikt med skyldigheten för börser att granska prospekt kan&lt;br&gt;också uppstå i vissa fall. Föreningarna anser därför att en samordning&lt;br&gt;med börsens granskning måste göras så att likformighet i bedömningarna&lt;br&gt;i hithörande frågor åstadkoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning med prospektkraven inom EG bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen påpekas att rubriken till den särskilda lagen blir&lt;br&gt;missvisande, eftersom lagen tar sikte inte bara på bolag med spridda&lt;br&gt;aktier utan också på allmänt spridda andra värdepapper, liksom på situa-&lt;br&gt;tioner då sådana värdepapper avses bli spridda till en vidare krets.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.9 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att företag vars aktier är spridda bland allmänheten men&lt;br&gt;inte är föremål för notering på någon till fondbörsen knuten lista bör&lt;br&gt;omfattas av vissa utvidgade regler om bland annat informationsgivning.&lt;br&gt;Även insiderregler samt LEO-lagstiftning är exempel på regler som&lt;br&gt;kommer att omfatta en vidare krets av bolag. SARF förutser vissa svårig-&lt;br&gt;heter att effektivt tillämpa en sådan lagstiftning men vill ändå tillstyrka&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.10 Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vissa regler för förhandsgranskning av emissions-&lt;br&gt;prospekt. FAR finner att den föreslagna ordningen innebär avsevärd tids-&lt;br&gt;utdräkt och betydande merarbete. Det bör i stället övervägas om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna granskningen inte kan ersättas av granskning utförd av de Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;valda revisorerna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR har i och för sig inget att erinra mot att högre krav än nu ställs&lt;br&gt;på bolag med spritt ägande. Med de föreslagna reglerna kommer dock&lt;br&gt;även bolag där någon allmän handel i aktierna inte förekommer att om-&lt;br&gt;fattas. Det kan handla om bolag som ägs av de anställda (större konsult-&lt;br&gt;företag och revisionsbyråer) eller där ägandet är begränsat till ett&lt;br&gt;geografiskt område. FAR föreslår att undantagsbestämmelser inarbetas&lt;br&gt;i lagen eller, i andra hand, att det klart utsägs att dispens skall lämnas till&lt;br&gt;dessa slag av bolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.11 Svenska Revisorssamfundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande regler för aktiebolag med allmänt spridda aktier (9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfundet delar i allt väsentligt utredningens överväganden och&lt;br&gt;förslag. Med hänsyn till den förestående översynen av aktiebolagslagen&lt;br&gt;menar samfundet att den närmare utformningen av reglerna bör sam-&lt;br&gt;ordnas med denna översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller reglerna om emissionsprospekt (9.4.3) noterar&lt;br&gt;samfundet att förslaget inte innebär någon ändring när det gäller&lt;br&gt;behörighetskrav på revisor som skall granska emissionsprospektet.&lt;br&gt;Samfundet delar utredningens bedömning i detta hänseende och tillstyrker&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utvidgningen av lagen (1987:464) om vissa riktade&lt;br&gt;emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. tillstyrks. (9.4.5) Samfundet&lt;br&gt;menar dock att regleringen kan utvidgas ytterligare och omfatta samtliga&lt;br&gt;aktiebolag (jämför samfundets remissyttrande över &amp;quot;Riktade emissioner&lt;br&gt;av aktier m.m.&amp;quot; &amp;quot;Ds Fi 1986:21&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.12 Aktiemarknadsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nämndens verksamhetsområde omfattar f.n. aktiemarknadsbolag och&lt;br&gt;bolag som vidtagit åtgärd för att bli aktiemarknadsbolag. Enligt nämnd-&lt;br&gt;ens mening är det önskvärt att även andra bolag med ett spritt ägande&lt;br&gt;underkastas bl.a. ökade informationskrav. Den avgränsning som förslaget&lt;br&gt;innebär förefaller vara allmänt accepterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa tillämpningsproblem kan uppkomma på grund av svårigheten att&lt;br&gt;från dag till dag avgöra om bolaget har ett - i lagens mening - spritt&lt;br&gt;ägande. Med hänsyn till de rättsverkningar som är knutna till misstag i&lt;br&gt;denna del, kan problemen i regel lämnas därhän. Eftersom &amp;quot;insiderlagen&amp;quot;&lt;br&gt;görs tillämplig även på de nu aktuella bolagen och överträdelser av lagen&lt;br&gt;i vissa fall är straffbelagda, anser nämnden dock att det i detta fall är&lt;br&gt;nödvändigt med en klarare gräns än den förslaget innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.13 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammarförbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att icke börsnoterade företag där något av vissa&lt;br&gt;angivna fondpapper innehas av minst 200 ägare, åläggs informationsplik-&lt;br&gt;ter och dessutom förs in under insiderreglema och den s.k. Leolagens&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna har i och för sig förståelse för att VMK diskuterar&lt;br&gt;frågan om också andra bolag än de som är börsnoterade bör åläggas ut-&lt;br&gt;ökade informationsplikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl kan dock anföras mot det förslag som kommittén nu&lt;br&gt;presenterat. Först kan konstateras att ett införande av de av VMK&lt;br&gt;föreslagna skyldigheterna skulle komplicera systemet genom att ytter-&lt;br&gt;ligare en grupp av företag skulle särbehandlas i informationshänseende.&lt;br&gt;Därtill kommer att VMKs förslag omfattar alla bolag där något fondpap-&lt;br&gt;per har mer än 200 ägare, oavsett om det bara finns några enstaka aktie-&lt;br&gt;ägare. Förslaget borde under alla förhållanden ha begränsats till bolag&lt;br&gt;med ett visst minsta aktiekapital respektive eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang måste också erinras om att den form av tillsyn av&lt;br&gt;reglernas efterlevnad som enligt VMK skulle fullgöras av bankinspek-&lt;br&gt;tionen knappast ligger inom ramen för inspektionens normala verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs redovisning av internationella förhållanden talar inte heller&lt;br&gt;för att det i Sverige skulle finnas behov av några särskilda regler för de&lt;br&gt;nu aktuella bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna föreslår som tidigare nämnts att börsen bör kunna få&lt;br&gt;erbjuda någon form av väntelista. Accepteras detta innebär det att vissa&lt;br&gt;företag, förutom de inregistrerade börsbolagen, underkastas en längre&lt;br&gt;gående informationsplikt än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav samt på de skäl organisationerna i övrigt anfört&lt;br&gt;avstyrker vi VMKs förslag vad avser ökade informationskrav. I fråga om&lt;br&gt;att utsträcka insiderreglemas tillämpningsområde till nu aktuella bolag har&lt;br&gt;vi i och för sig inga principiella invändningar mot förslaget. Däremot&lt;br&gt;ifrågasätter vi om värdet av regleringen är så stort, att det uppväger de&lt;br&gt;praktiska svårigheter som inryms i ett sådant system. De särskilda&lt;br&gt;förteckningar över bolagen som måste upprättas kan bli relativt komplice-&lt;br&gt;rade att hantera, bl.a. eftersom den fixerade ägargränsen gör att före-&lt;br&gt;tagen i ena stunden är ett &amp;quot;kontrollsubjekt&amp;quot; för att i nästa läge inte&lt;br&gt;omfattas av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen menar vi att Leolagens innehåll bör tas upp till behandling i&lt;br&gt;samband med den aviserade översynen av 1975 års aktiebolagslag. Leo-&lt;br&gt;lagen har lett till avsevärda praktiska svårigheter som bör föranleda&lt;br&gt;förändringar av reglerna. Organisationerna kommer att utveckla detta i&lt;br&gt;annat sammanhang. I avvaktan på en sådan översyn bör lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde inte utvidgas på det sätt som VMK föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.14 Småföretagens Riksorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår skärpta informationskrav för företag vars aktier är&lt;br&gt;spridda på minst 200 ägare men vilka inte är börsregistrerade. Aktierna&lt;br&gt;i bolaget behöver inte regelbundet vara föremål för handel. Ingen åt-&lt;br&gt;skillnad skall göras mellan små och stora bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är organisationen mycket tveksam till de förslag&lt;br&gt;som kommittén lämnat angående denna grupp företag. Gruppen är liten,&lt;br&gt;men vi menar att fler mindre företag behöver externt kapital och att detta&lt;br&gt;bör underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har förståelse för kommitténs önskan att underlätta för placerarna&lt;br&gt;att erhålla en god information om de aktiebolag som söker kapital. De&lt;br&gt;mycket långtgående informationskraven kan emellertid innebära stora&lt;br&gt;hinder för expansiva företag som behöver riskkapital, eftersom det ofta&lt;br&gt;är fråga om så små företag att dessa krav ses som alltför resurskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationens utgångspunkt är att lagstiftning sällan är ett bra sätt att&lt;br&gt;komma till rätta med den här typen av problem. Det krävs i stället andra&lt;br&gt;metoder som tillfredsställer det allmännas intresse utan att därmed leda&lt;br&gt;till negativa konsekvenser för företagen. Inte minst viktigt är också&lt;br&gt;tillsynsmöjlighetema vid lagstiftning. Det gäller till exempel kommitténs&lt;br&gt;förslag att låta denna grupp aktiebolag omfattas av insider-reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vaije tillfälle när allmänheten (en vidare krets) inbjuds att investera&lt;br&gt;kapital skall krav ställas på god information om placeringen oavsett det&lt;br&gt;slutligt tecknade beloppets storlek. Kommittén föreslår således att&lt;br&gt;enmiljongränsen i nuvarande reglering slopas. Regleringen skall också&lt;br&gt;gälla bl.a. konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen föreslår att enmiljongränsen ersätts av annan regel som&lt;br&gt;klart definierar vad som menas med vidare krets. Till exempel skulle&lt;br&gt;detta kunna innebära att aktiebolagen vänder sig till minst 100 personer.&lt;br&gt;Härigenom skulle de mindre emissionerna fortfarande vara undantagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs direktiv reglerar skyldigheten att avge halvårsrapporter för&lt;br&gt;börsnoterade företag. I betänkandet föreslås att svenska aktiebolag med&lt;br&gt;allmänt spridda aktier skall avge delårsrapporter. De svenska kraven&lt;br&gt;skulle således vara högre än inom EG. Organisationen menar att kraven&lt;br&gt;för mindre och medelstora företag inte skall vara strängare än vad som&lt;br&gt;är reglerat inom EG och avstyrker därför förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att en ny lag skall stiftas gällande aktiebolag med&lt;br&gt;allmänt spridda aktier, vilken skall reglera övriga informationskrav.&lt;br&gt;Bland annat skall bolagen åläggas att offentliggöra bokslutet i en&lt;br&gt;bokslutskommuniké. Undantag skall kunna göras för små företag och för&lt;br&gt;företag där aktierna innehas av de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås vidare att bankinspektionen skall kunna ålägga bolagen&lt;br&gt;att informera om kommunikén genom annons i dagspressen. Risken är&lt;br&gt;nämligen, anser kommittén, att massmedia inte tycker att kommunikéerna&lt;br&gt;har något nyhetsvärde!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen har svårt att tänka sig ett system där de mindre&lt;br&gt;bolagen, förutom att de skall följa samma informationskrav som de stora&lt;br&gt;börsnoterade bolagen, skall tvingas till högre kostnader. Oiganisationen&lt;br&gt;avstyrker med kraft förslaget om annonstvång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.15 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även förslaget om att skärpa kraven på information från icke börs-&lt;br&gt;noterade företag med spritt ägande tillstyrkes. Detta innebär i praktiken&lt;br&gt;att kraven på dessa företag närmar sig de som gäller för börsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.16 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även andra bolag än börs- och OTC-bolag med ett spritt ägande föreslås&lt;br&gt;omfattade av bland annat &amp;quot;Leo-lagen&amp;quot; och &amp;quot;insiderlagen&amp;quot;. Med hänsyn&lt;br&gt;till sanktionerna i dessa lagförslag bör övervägas en tydligare avgräns-&lt;br&gt;ning mellan ogiltigt och giltigt respektive straffbart och straffritt än det&lt;br&gt;spridningsrekvisit som utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.17 Invik &amp;amp; Co AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln enligt det svenska värdepapperssystemet har varit att anslut-&lt;br&gt;ning till fondbörsen och registrering på börsens olika listor förutsätter att&lt;br&gt;bolaget i fråga självt ansluter sig till systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte anfört att några missförhållanden föreligger be-&lt;br&gt;träffande de bolag som skall omfattas av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att de personer som placerar pengar i dessa&lt;br&gt;bolag sannolikt är medvetna om riskerna (betänkandet del 1 s. 442x).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagslagen innehåller omfattande regler om årsredovisning vilka&lt;br&gt;alla aktieägare har möjlighet att ta del av liksom att delta på bolags-&lt;br&gt;stämma. Aktiebolagslagen innehåller också grundläggande regler om&lt;br&gt;emissionsprospekt. De föreslagna reglerna skulle inte förstärka aktie-&lt;br&gt;ägarnas skydd i någon nämnvärd utsträckning härutöver. Oavsett&lt;br&gt;kommitténs uttalanden (betänkandet del 1 s. 475m) finns en uppenbar&lt;br&gt;risk att allmänheten kommer att betrakta bankinspektionens kontroll som&lt;br&gt;en kvalitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invik anser inte att den föreslagna lagstiftningen bör införas. Lagförs-&lt;br&gt;laget är alltför långtgående och motsvaras inte av ett faktiskt behov av&lt;br&gt;regler. De angivna frågorna är av principiell natur och bör avvakta en&lt;br&gt;eventuell översyn av aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att om förslaget genomförs skulle de bolag som&lt;br&gt;inte är registrerade på börsen genom tvingande lag utsättas för en&lt;br&gt;strängare lagstiftning än de registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.18 Stockholms universitet, juridiska fakulteten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 6 § i den föreslagna lagen om informationsskyldighet för aktiebolag&lt;br&gt;vilkas aktier är allmänt spridda föreskrivs bl.a. att om det &amp;quot;inträffar en&lt;br&gt;händelse (understruket här) som i inte oväsentlig grad påverkar den bild&lt;br&gt;av bolaget eller, när bolaget är moderbolag, koncernen som har skapats&lt;br&gt;av föregående årsredovisning eller delårsrapport eller annat som&lt;br&gt;offentliggjorts senare eller eljest värderingen av bolagets aktier, skall&lt;br&gt;bolaget så snart det kan ske offentliggöra upplysning om förhållandet&lt;br&gt;(understruket här).&amp;quot; Av formuleringen framgår inte klart huruvida ett&lt;br&gt;bolag även måste informera om sådana icke företagsspecifika händelser&lt;br&gt;som t.ex. att nya handelshinder har införts som försvårar export till en&lt;br&gt;viktig marknad eller att bolagets två huvudkonkorrenter har fusionerat.&lt;br&gt;Vidare framstår det som osäkert hur omfettande upplysningar som måste&lt;br&gt;lämnas för att upplysningsskyldigheten skall vara uppfylld. Räcker det&lt;br&gt;med information om själva händelsen eller måste bolaget även informera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vilka konsekvenser händelsen enligt bolagsledningen kommer att få&lt;br&gt;för bolagets resultat? Det föreslagna stadgandet bör omformuleras så att&lt;br&gt;upplysningsskyldighetens omfattning i dessa båda hänseenden tydligare&lt;br&gt;framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skrivelse 1990-10-13 till finansdepartementet från styrelsen&lt;br&gt;för Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets dnr 6855/89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för Stockholms fondbörs har den 25 april 1990 yttrat sig över&lt;br&gt;värdepappersmarknadskommitténs förslag till bl a ny börslagstiftning. I&lt;br&gt;yttrandet har styrelsen bedömt att lagstiftningen i många länder förändras&lt;br&gt;i syfte att underlätta fria kapitalrörelser och fri konkurrens för finansiella&lt;br&gt;tjänster, att en konkurrenskraftig finansplats i Sverige är en viktig förut-&lt;br&gt;sättning för tillförsel av kapital till svenska företag på internationellt&lt;br&gt;marknadsmässiga villkor samt att ett övergripande mål bör vara att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för att göra Sverige till en konkurrenskraftig finansplats&lt;br&gt;i sin del av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen har vidare angivit att dess övergripande syn på det fram-&lt;br&gt;tida regelverket får långtgående konsekvenser för fondbörsen. Börsstyrel-&lt;br&gt;sen vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att det är ett oavvisligt krav&lt;br&gt;att fondbörsen framdeles ges möjlighet ett bedriva börsverksamhet på&lt;br&gt;samma villkor som presumtiva konkurrenter och att inga särskilda upp-&lt;br&gt;gifter av myndighetskaraktär läggs på fondbörsen som inte samtidigt&lt;br&gt;åläggs andra marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning av en på ett sådant sätt utformad framtida lagstift-&lt;br&gt;ning har fondbörsen genomfört en analys av fondbörsens rättsliga ställ-&lt;br&gt;ning och framtida organisatioriska uppbyggnad, allt i syfte att skapa för-&lt;br&gt;utsättningar för högsta effektivitet och konkurrenskraft. Sådana krav&lt;br&gt;torde behöva ställas på fondbörsen i framtiden även om fondbörsens na-&lt;br&gt;tionella ensamställning skulle kvarstå, eftersom en fortsatt skärpning av&lt;br&gt;konkurrensen från utländska marknadsplatser är att vänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för fondbörsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsens nuvarande rättsliga ställning är oklar. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om huvudmannaskapet. Det är enligt börsstyrelsen nödvändigt att&lt;br&gt;undanröja dessa oklarheter. Detta kan göras genom att verksamheten&lt;br&gt;framdeles bedrivs - under den generella börslagstiftningen - i samma&lt;br&gt;former och med samma ansvar som andra marknadsplatser här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt börsstyrelsens mening skapar ett tydligt och aktivt ägande av&lt;br&gt;fondbörsen de bästa förutsättningarna för effektivitet och konkurrenskraft.&lt;br&gt;Styrelsen anser att förändringen av fondbörsens huvudmannaskap bör&lt;br&gt;genomföras i syfte att möjliggöra ett sådant ägande. Styrelsen anser också&lt;br&gt;att ägandet av fondbörsen genom direktiv eller föreskrifter inte bör be-&lt;br&gt;gränsas till vissa ägarkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representanter för fondbörsens medlemmar och emittenter har förklarat&lt;br&gt;sig villiga att ingå som huvudmän i en ny fondbörsoiganisation och att&lt;br&gt;dela huvudmannaskapet för fondbörsen inbördes lika. En sådan föränd-&lt;br&gt;ring av börsens huvudmannaskap och ägande framstår för börsstyrelsen&lt;br&gt;som ändamålsenlig och lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem utgör överförande av fondbörsens verksamhet till&lt;br&gt;en ny association. Börsstyrelsen har därvid övervägt att - om det skulle&lt;br&gt;visa sig nödvändigt för denna transformering - bilda en stiftelse, vars&lt;br&gt;huvudändamål skulle vara att verka för utvecklingen av Stockholm som&lt;br&gt;ett livskraftigt finansiellt centrum och för andra med börsverksamhet&lt;br&gt;sammanhängande frågor. Stiftelsen skulle också, eventuellt temporärt,&lt;br&gt;kunna inträda som ägare av en mindre del av den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på det allmännas insyn i och inflytande över verksamheten vid&lt;br&gt;fondbörsen bör tillgodoses genom att fondbörsen - på samma sätt som&lt;br&gt;gäller för andra marknadsplatser - underkastas den kommande lagstift-&lt;br&gt;ningens generella krav på koncession, kapital, ev begränsningar av&lt;br&gt;ägande och inflytande samt i fråga om styrelsens sammansättning. Börs-&lt;br&gt;styrelsen, som i sitt remissyttrande berört dessa och angränsande frågor,&lt;br&gt;avstår i denna skrivelse från att gå in på den generella lagstiftningens&lt;br&gt;innehåll och utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsens framtida organisationsform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan huvudmannaskapet för fondbörsens fästlagts och ägandets pre-&lt;br&gt;ciserats, måste organiserandet av verksamheten anordnas så att effektivi-&lt;br&gt;tet, affärsmässighet och konkurrenskraft möjliggörs. Börsstyrelsen har&lt;br&gt;övervägt skilda tekniska lösningar. I det slutliga valet mellan ekonomisk&lt;br&gt;förening och aktiebolag har börsstyrelsen stannat för bolagsformen,&lt;br&gt;främst med hänsyn till denna associationsforms överlägsenhet när det&lt;br&gt;gäller kapitalanskaffningen men också till dess större flexibilitet för&lt;br&gt;anpassning till framtida ändrade behov. Börsstyrelsen förordar alltså att&lt;br&gt;fondbörsen reorganiseras som ett aktiebolag med ett initialt ägande be-&lt;br&gt;gränsat till medlems- och emittentkretsama och - om det visar sig nöd-&lt;br&gt;vändigt - till den ovan nämnda stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det av börsstyrelsen förordade huvudmannaskapet kommer möjlig-&lt;br&gt;heter att öppnas för utövande av ett aktivt ägande. Enligt börsstyrelsens&lt;br&gt;mening bör ägande genom bransch- eller andra oiganisationer undvikas.&lt;br&gt;Direkt ägande kan förutsättas leda till att ägaren ställer upp avkastnings-&lt;br&gt;krav som i sin tur kan bidra till uppfyllandet av effektivitets- och andra&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår för börsstyrelsen som självklart, att ansvaret för förvalt-&lt;br&gt;ningen av det nya fondbörsbolaget läggs på en styrelse som i enlighet&lt;br&gt;med aktiebolagslagens regler utses av ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reorganiserandet av Stockholms fondbörs är politiskt och tekniskt ej helt&lt;br&gt;okomplicerat. Börsstyrelsen har med biträde av extern expertis lagt ned&lt;br&gt;ett omfattande arbete på att belysa bl a associations- och skatterättsliga&lt;br&gt;aspekter på förändringen. Börsstyrelsen är beredd att delge departementet&lt;br&gt;detta utredningsmaterial och att vidta erforderliga initiativ såvitt gäller&lt;br&gt;värdering av tillgångar, bildande av bolag och eventuellt tillskapande av&lt;br&gt;stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLMS FONDBÖRS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Johan Åberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Rydén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte biträda börsstyrelsens beslut att i en skrivelse till finans-&lt;br&gt;departementet begära att Stockholms fondbörs omvandlas till ett aktie-&lt;br&gt;bolag med börsbolagen och fondkommisionärema som ägare och utan&lt;br&gt;krav på statlig styrelserepresentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under årens lopp varit en viktig funktion för börsstyrelsen att&lt;br&gt;garantera marknadsplatsens neutralitet gentemot placerare, emittenter och&lt;br&gt;fondkommisionärer samt att spelreglerna på börsen följer högt ställda&lt;br&gt;etiska krav. I ett antal fall har ingripanden krävts från börsstyrelsen för&lt;br&gt;att korrigera överträdelser i olika avseenden. För upptäckten av dessa&lt;br&gt;överträdelser har börsadministrationens nära kontakt med den dagliga&lt;br&gt;verksamheten varit av stor betydelse. Den nuvarande börsen har också&lt;br&gt;haft en viktig roll när det gäller att hävda kraven på fullgod information&lt;br&gt;från börsföretagen och lika tillgång för alla aktörer till marknadsinforma-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om statlig insyn i och kontroll över börsverksamheten är av&lt;br&gt;stor betydelse, inte minst med tanke på att börsverksamheten har starka&lt;br&gt;inslag av naturigt monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om insyn och kontroll skall skötas av utomstående, finns risken att den&lt;br&gt;i praktiken blir väsentligt mindre effektiv än vad som är fallet idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bättre alternativ är att i ett system utan legalt börsmonopol låta&lt;br&gt;staten ta ett betydande ägaransvar för Stockholms fondbörs, och däri-&lt;br&gt;genom få möjligheter att direkt via marknadsplatsen påverka utveck-&lt;br&gt;lingen i önskvärd riktning. En sådan lösning skulle kunna förena kraven&lt;br&gt;på en ökad operativ effektivitet hos Stockholms fondbörs med en smidigt&lt;br&gt;fungerande statlig insyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett minimikrav är att staten behåller ett sådant inflytande i Stockholms&lt;br&gt;fondbörs att man även i fortsättningen effektivt kan garantera börsens&lt;br&gt;neutralitet och att inte etikkraven åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom är det olämpligt att överlåta ägarskapet i Stockholms Fond-&lt;br&gt;börs till de två ägargrupperna börsbolag och fondkommisionärer, utan&lt;br&gt;någon begränsning av ägandet. Det skulle kunna leda till att några få&lt;br&gt;stora intressenter kan skaffa sig kontroll över börsen, vilket kan äventyra&lt;br&gt;börsens neutralitet mot andra företag som i olika avseenden är konkurren-&lt;br&gt;ter till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven Hegelund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över skrivelse&lt;br&gt;1990-10-03 från styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;br&gt;angående ombildning av fondbörsen till aktiebolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgivits av bankinspektionen (numera&lt;br&gt;finansinspektionen), riksgäldskontoret, riksbanksfullmäktige, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen (numera Sparbanks-&lt;br&gt;gruppen Aktiebolag), Sveriges Föreningsbankers Förbund (numera&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbank, central föreningsbank), Sveriges Fondhandlare-&lt;br&gt;förening, Svenska OTC-föreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund,&lt;br&gt;Aktiefrämjandet, Fondbolagens Förening, Svenska Försäkringsbolags&lt;br&gt;Riksförbund (numera Sveriges Försäkringsförbund), Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund, Svenska Handelskammarförbundet, Landsoiganisation i Sverige&lt;br&gt;(LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen (SAF) och Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission&lt;br&gt;Aktiebolag (numera OM Stockholm Aktiebolag).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har i sitt remissvar över Värdepappersmarknads-&lt;br&gt;kommitténs betänkande SOU 1989:72 framfört att Stockholms fondbörs&lt;br&gt;inte bör särbehandlas i en kommande generellt gällande börslagstiftning&lt;br&gt;utom på en punkt nämligen att det av lag borde framgå att fondbörsen&lt;br&gt;äger rätt att bedriva börsverksamhet. Sistnämnda avsteg från den uttalade&lt;br&gt;principen byggde på den förutsättningen att fondbörsen även framgent&lt;br&gt;skulle bedriva verksamhet i nuvarande oiganisatoriska form. Vad gällde&lt;br&gt;styrelsen för Stockholms fondbörs anförde inspektionen i remissvaret att&lt;br&gt;den endast borde bestå av företrädare för börsmedlemmar, emittenter och&lt;br&gt;placerare. Skäl att bibehålla det nuvarande systemet med en majoritet av&lt;br&gt;offentliga styrelseledamöter ansåg inspektionen inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankinspektionens mening bör målet vara att skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för Stockholms fondbörs att av egen kraft effektivisera sin&lt;br&gt;verksamhet för att därmed kunna möta den konkurrens den är och&lt;br&gt;kommer att bli utsatt för. Varken nuvarande lagstiftning eller VMK:s&lt;br&gt;förslag ger dessa förutsättningar. Det är därför positivt att fondbörsen&lt;br&gt;själv tar initiativ till att en radikal förändring kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs fortsatta verksamhet torde bäst gynnas av att&lt;br&gt;fondbörsen tillåts verka under samma marknadsmässiga villkor som andra&lt;br&gt;börser såväl svenska som utländska. Huruvida fondbörsen oiganisatoriskt&lt;br&gt;skall bedriva verksamhet i form av ett aktiebolag eller en ekonomisk&lt;br&gt;förening är något som fondbörsen själv i princip bör avgöra. Aktie-&lt;br&gt;bolagsformen är dock organisatoriskt överlägsen och underlättar kapital-&lt;br&gt;skaffhing samt erbjuder också möjlighet till flexibilitet vad gäller ägandet.&lt;br&gt;Associationsformen aktiebolag är en av de former i vilka börser bör&lt;br&gt;bedrivas enligt VMK:s förslag och fondbörsens ställningstagande&lt;br&gt;överensstämmer därför med vad en kommande lag på detta område kan&lt;br&gt;tänkas innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VMK har i sitt betänkande bl a föreslagit att ett tillståndskrav för att&lt;br&gt;få bedriva börsverksamhet skall vara att företaget ej är olämpligt att driva&lt;br&gt;sådan verksamhet. Ett sådant krav finns för auktorisation av andra finan-&lt;br&gt;siella verksamheter. Enligt bankinspektionens mening bör detta krav&lt;br&gt;också återfinnas i en kommande lag som innehåller regler om tillstånds-&lt;br&gt;prövning av börser. Som en följd härav kommer ägarfrågan att vägas in&lt;br&gt;i den prövning som skall ske. Endast de ägare som i ej oväsentlig mån&lt;br&gt;kan utöva inflytande på verksamheten kommer därvid att underkastas en&lt;br&gt;sådan prövning. Tidigare erfarenheter ger dock vid handen att det är först&lt;br&gt;sedan verksamheten bedrivits en tid som det visar sig om någon inte är&lt;br&gt;lämplig som ägare. Det sagda innebär således att man vid själva till-&lt;br&gt;ståndsprövningen endast i undantagsfall p g a vederbörandes tidigare&lt;br&gt;agerande kan komma fram till att en viss ägare är olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsen har föreslagit att det nybildade bolaget initialt skall ägas&lt;br&gt;av börsmedlemmar och emittenter samt eventuellt av en stiftelse. Från de&lt;br&gt;utgångspunkter som redovisats ovan har bankinspektionen inget att erinra&lt;br&gt;emot att ägarkretsen initialt hämtas ur angivna grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Stockholms fondbörs råder emellertid speciella om-&lt;br&gt;ständigheter som innebär att även andra skäl än som angivits ovan bör&lt;br&gt;läggas på ägarfrågan. De speciella omständigheter som här avses är att&lt;br&gt;fondbörsen har ett legalt monopol på börsverksamhet och på grund av det&lt;br&gt;allmännas inflytande i styrelsen även fått en halvofficiell prägel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från dessa utgångspunkter talar övervägande skäl för att ägarkretsen&lt;br&gt;initialt hämtas ur kategorierna börsmedlemmar, emittenter och den aktie-&lt;br&gt;sparande allmänheten som förutom staten varit representerad i fond-&lt;br&gt;börsens styrelse och därmed sedan lång tid varit direkt engagerade i&lt;br&gt;fondbörsens verksamhet. Hur emission av aktier bör fördelas mellan&lt;br&gt;dessa kategorier är inte självklart. Man bör dock vid fördelningen ta&lt;br&gt;hänsyn till att det är börsmedlemmama som har det starkaste intresset av&lt;br&gt;att fondbörsen fungerar effektivt och konkurrenskraftigt. Aktierna bör&lt;br&gt;vara fritt överlåtbara och därigenom kan ägarkretsen komma att succes-&lt;br&gt;sivt förändras. Resultatet av den initiala fördelningen av aktierna behöver&lt;br&gt;därför inte få avgörande betydelse för fondbörsens långsiktiga ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen vill samtidigt peka på att det är angeläget att fond-&lt;br&gt;börsens styrelse får en sammansättning som i första hand främjar börsens&lt;br&gt;verksamhet. Det innebär att styrelsen inte som f n bör bestå av represen-&lt;br&gt;tanter för ett stort antal branschintressen. Om fondbörsen ombildas till ett&lt;br&gt;aktiebolag och får aktiva ägare bör styrelsearbetet kunna inriktas på att&lt;br&gt;långsiktigt främja fondbörsens effektivitet och konkurrenskraft utan att&lt;br&gt;enskilda branschintressen tillåts dominera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den här förespråkade lösningen skulle det kunna undvikas att&lt;br&gt;den tänkta stiftelsen blev ägare av fondbörsen. Det framstår överhuvud-&lt;br&gt;taget som mindre ändamålsenligt att låta en &amp;quot;herrelös&amp;quot; organisation som&lt;br&gt;en stiftelse utgör ta ett ägaransvar för fondbörsen. Syftet med bildandet&lt;br&gt;av stiftelsen bör endast vara att på ett rimligt sätt lösa frågan om hur det&lt;br&gt;kapital som inflyter vid försäljning av aktierna bäst skall förvaltas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ombildning av Stockholms fondbörs till ett aktiebolag klar-&lt;br&gt;läggs fondbörsens rättsliga ställning. Fondbörsen kan därmed utan sär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglering i lagstiftningen behandlas på samma sätt som andra börser.&lt;br&gt;Därmed renodlas statens inflytande över fondbörsen till att avse till-&lt;br&gt;ståndskrav, verksamhet och tillsyn. Med hänsyn härtill och till att kon-&lt;br&gt;kurrensförutsättningarna därmed blir likformiga i förhållande till andra&lt;br&gt;börser anser bankinspektionen att den föreslagna förändringen bör kunna&lt;br&gt;leda till att fondbörsens verksamhet effektiviseras och att därmed förut-&lt;br&gt;sättningarna för att fondbörsen skall kunna behålla sin konkurrenskraft&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningstekniskt bör detta kunna lösas på det sättet att lagen om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs upphävs och att fondbörsens ombildning sker i&lt;br&gt;överensstämmelse med innehållet i den kommande nya börslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I remissvaret på betänkandet Värdepappersmarknaden i framtiden (SOU&lt;br&gt;1989:72) anförde riksgäldskontoret bl a följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl talar för att Stockholms fondbörs bör ombildas till aktie-&lt;br&gt;bolag, ekonomisk förening eller dylikt, där intressenterna utgör ägarna.&lt;br&gt;Antalet ledamöter i börsstyrelsen bör minska; till de intressentgrupper&lt;br&gt;som i framtiden bör vara representerade i styrelsen hör emittenter, fond-&lt;br&gt;kommissionärer och investerare. Styrelsen bör ha en av regeringen&lt;br&gt;utsedd representant för det allmänna. Därutöver bör styrelsens samman-&lt;br&gt;sättning återspegla intressenternas ägarandel i börsen efter en ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret kan konstatera att de förslag som framförs i den nu&lt;br&gt;remitterade skrivelsen till stor del står i överensstämmelse med de syn-&lt;br&gt;punkter som kontoret framförde i det ovan angivna remissvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret ansluter sig till börsstyrelsens uppfattning att aktie-&lt;br&gt;bolagsformen är den lämpligaste associationsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffånde den framtida ägarkretsen är det lämpligt att riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret, i dess egenskap av emittent av statsobligationer som handlas på börs-&lt;br&gt;en, ingår i ägarkretsen. Därför bör kontoret erhålla bemyndigande att&lt;br&gt;teckna aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis anser riksgäldskontoret att ett framtida avkastningskrav&lt;br&gt;inte får sättas för högt, eftersom detta kan komma i konflikt med intres-&lt;br&gt;set av att hålla låga avgifter för börsens tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Riksbanksfullmäktige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige välkomnar börsstyrelsens initiativ i frågan om ombildning av&lt;br&gt;fondbörsen. Att klarlägga fondbörsens rättsliga ställning och att ge den&lt;br&gt;samma verksamhetsförutsättningar som andra marknadsplatser är viktigt,&lt;br&gt;dels principiellt, dels som ett led i att effektivisera börsens verksamhet&lt;br&gt;och stärka dess konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige delar börsstyrelsens uppfattning att aktiebolagsformen har&lt;br&gt;klara fördelar, men för att dessa skall kunna utnyttjas fullt ut bör ägandet&lt;br&gt;inte onödigtvis begränsas till vissa ägarkategorier. Samtidigt kan det&lt;br&gt;finnas ett värde i att ta till vara de motiv för att stärka börsens effek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tivitet och konkurrenskraft som finns hos börsmedlemmama. Därför&lt;br&gt;anser fullmäktige att aktierna kan fördelas så att fondkommissionärema&lt;br&gt;får en roll som ägare i fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kan däremot resas om emittentema är en grupp som bör ges en&lt;br&gt;särställning när det gäller ägandet i fondbörsen. Det finns, oberoende av&lt;br&gt;vilka ägare börsen får, inte någon självklar grund för att bestämma vilken&lt;br&gt;andel av aktierna som bör förbehållas en viss ägarkategori. Det är dock&lt;br&gt;av väsentlig vikt att börsstyrelsen inte på nytt blir ett forum för parts-&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen nämner - utan att förorda en sådan lösning - att en&lt;br&gt;stiftelse kan behöva bildas som ett led i omvandlingen av fondbörsen och&lt;br&gt;att denna eventuellt kan tänkas stå kvar som ägare till aktier i börsen.&lt;br&gt;Denna lösning är dock inte utan problem. En stiftelse av detta slag kan&lt;br&gt;inte förväntas ta ett reellt ägaransvar. Följaktligen anser fullmäktige att&lt;br&gt;den inte bör ges en ägarroll i den ombildade fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en stiftelse över huvud taget bör bildas är svårbedömd.&lt;br&gt;Generellt är det, enligt fullmäktiges uppfattning, olyckligt om i och för&lt;br&gt;sig vällovliga organisationsförändringar i olika delar av samhällslivet&lt;br&gt;leder till att det skapas stiftelser med ofta klara ändamål. Ar stiftelsen ett&lt;br&gt;nödvändigt led i omvandlingen av Stockholms fondbörs får dessa reserva-&lt;br&gt;tioner mot stiftelseformen stå tillbaka. Fullmäktige vill dock betona att&lt;br&gt;behovet av att bilda en stiftelse för detta ändamål bör prövas mycket&lt;br&gt;noga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för Stockholms fondbörs har i en skrivelse till finansdepar-&lt;br&gt;tementet föreslagit att fondbörsen skall omvandlas till ett aktiebolag.&lt;br&gt;Bakgrunden till detta förslag är bl.a. att fondbörsens rättsliga ställning&lt;br&gt;och huvudmannaskapet för börsen hittills varit oklara. Ett klarläggande&lt;br&gt;av dessa förhållanden skulle, för det första, göra det möjligt att i fort-&lt;br&gt;sättningen bedriva börsverksamhet vid Stockholms fondbörs enligt samma&lt;br&gt;villkor som är tänkta att gälla för andra marknadsplatser. Börsstyrelsen&lt;br&gt;hänvisar här till värdepappersmarknadskommitténs förslag att tillstånd att&lt;br&gt;bedriva börsverksamhet fortsättningsvis skall kunna ges till aktiebolag&lt;br&gt;eller ekonomisk förening som uppfyller vissa preciserade krav och står&lt;br&gt;under offentlig tillsyn. För det andra skulle ett klarare huvudmannaskap&lt;br&gt;göra det möjligt att skapa ett aktivt ägande i fondbörsen, vilket, enligt&lt;br&gt;börsstyrelsen, skulle ge de bästa förutsättningarna för att förbättra&lt;br&gt;effektiviteten och stärka börsens konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig vara nödvändigt för att genomföra bytet av associa-&lt;br&gt;tionsform, kan börsstyrelsen tänka sig att det bildas en stiftelse. I&lt;br&gt;frånvaro av en klart definierad huvudman för den nuvarande fondbörsen&lt;br&gt;skulle stiftelsen träda in som ägare till aktierna i det nybildade bolaget.&lt;br&gt;Den skulle därefter sälja ut aktierna till andra intressenter. Börsstyrelsen&lt;br&gt;utesluter inte att stiftelsen kan stå kvar som ägare i börsen genom att&lt;br&gt;behålla en viss andel av aktierna, men stiftelsens huvuduppgift tänks vara&lt;br&gt;att förvalta det kapital som den får in vid utförsäljning av aktierna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens ändamål föreslås vara &amp;quot;att verka för utvecklingen av Stock-&lt;br&gt;holm som ett livaktigt finansiellt centrum och för andra med börsverk-&lt;br&gt;samhet sammanhängandet frågor&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;FULLMÄKTIGES SYNPUNKTER&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Fondbörsens ställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissvar på värdepappersmarknadskommitténs betänkande (SOU&lt;br&gt;1989:72) påpekade fullmäktige att fondbörsens rättsliga ställning borde&lt;br&gt;omprövas och föreslog att möjligheterna att omvandla fondbörsen till ett&lt;br&gt;aktiebolag eller en ekonomisk förening skulle utredas. Utöver en anpass-&lt;br&gt;ning till de regler som kommittén föreslog skulle gälla för andra börser&lt;br&gt;pekade fullmäktige på att detta skulle göra det möjligt att ge börsen en&lt;br&gt;mer stabil kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige välkomnar därför börsstyrelsens initiativ i denna fråga. Att&lt;br&gt;ge fondbörsen samma verksamhetsförutsättningar som andra marknads-&lt;br&gt;platser är viktigt, dels principiellt, dels som ett led i att effektivisera&lt;br&gt;börsens verksamhet. Börsen är redan nu utsatt för konkurrens från mark-&lt;br&gt;nadsplatser i andrå länder. För att ge Stockholms fondbörs bättre för-&lt;br&gt;utsättningar att möta denna konkurrens, liksom eventuell framtida kon-&lt;br&gt;kurrens från nya inhemska aktiebörser, är det viktigt att det finns möj-&lt;br&gt;lighet att uppställa och genomdriva klara mål för verksamheten.&lt;br&gt;Erfarenheterna pekar på att i konkurrensutsatt verksamhet är en aktiv&lt;br&gt;ägarfunktion av stor betydelse för att främja effektivitet och långsiktighet.&lt;br&gt;I sista hand är det ägarna som har störst intresse av verksamhetens kon-&lt;br&gt;kurrenskraft och överlevnadsförmåga. Detta bör kunna tas till vara även&lt;br&gt;i syfte att effektivisera Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stärkt roll för ägare i börsen gör att det kommer att ställas lön-&lt;br&gt;samhetskrav på verksamheten, vilket, givet den konkurrens från andra&lt;br&gt;marknadsplatser som finns, bör bidra till ökad effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på hur en klarare definition av ägarrollen skulle kunna&lt;br&gt;effektivisera börsens arbete är styrelsens sammansättning och arbetssätt.&lt;br&gt;För närvarande är börsstyrelsen sammansatt av representanter för ett stort&lt;br&gt;antal partsintressen. Styrelseledamöter utsedda på detta sätt kan inte utan&lt;br&gt;vidare förväntas sätta börsens intressen främst utan kommer i många fall&lt;br&gt;agera som ombud för sina respektive huvudmän. Detta gör börsstyrelsen&lt;br&gt;till ett organ för förhandlingar mellan partsintressen, vilket inte kan&lt;br&gt;främja vare sig ett effektivt styrelsearbete eller börsens verksamhet i&lt;br&gt;stort. Styrelsen för fondbörsen bör ha en sådan sammansättning att den&lt;br&gt;kan ta ett entydigt ansvar för börsens långsiktiga intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omvandling av fondbörsen till aktiebolag innebär att den i framtiden&lt;br&gt;kan underställas samma regler för auktorisation, kapitalbas etc. som&lt;br&gt;andra handelsplatser för aktier. Som fullmäktige betonade i sitt remissvar&lt;br&gt;på värdepappersmarknadskommitténs betänkande bör lagstiftningen vara&lt;br&gt;generell och inte särbehandla Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten på fondbörsen kommer även om den bedrivs i aktie-&lt;br&gt;bolagsform att stå under bankinspektionens tillsyn. I detta avseende inne-&lt;br&gt;bär ett klarläggande av börsens ställning att statsmakternas inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över fondbörsen kan renodlas till att gälla fastställande av ramarna för&lt;br&gt;verksamheten och tillsyn. Däremot skulle det inte omfatta direkt med-&lt;br&gt;verkan i interna beslut. Fondbörsen skulle därmed hanteras utifrån&lt;br&gt;samma principer som tillämpas för annan finansiell verksamhet. När det&lt;br&gt;gäller omfattningen av denna tillsyn och vilka krav som bör ställas på&lt;br&gt;olika verksamheter hänvisar fullmäktige till de synpunkter som framför-&lt;br&gt;des i riksbankens remissvar på värdepappersmarknadskommitténs&lt;br&gt;betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Associationsform och ägande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt värdepappersmarknadskommitténs förslag skall börsverksamhet&lt;br&gt;kunna bedrivas av aktiebolag eller ekonomisk förening. Börsstyrelsen&lt;br&gt;föreslår i sin skrivelse att börsen skall omvandlas till ett aktiebolag. Det&lt;br&gt;viktigaste argumentet för detta är att aktiebolagsformen ger bättre möjlig-&lt;br&gt;heter när det gäller att stärka börsens kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den lämpliga organisationsformen kan inte ses oberoende&lt;br&gt;av vilka som skall träda in som ägare i börsen. Om fondbörsen skulle&lt;br&gt;organiseras som en ekonomisk förening, framstår det som naturligt att de&lt;br&gt;som för närvarande betecknas som fondbörsens medlemmar, dvs. fond-&lt;br&gt;kommissionärema, också skulle bli medlemmar i den förening som skulle&lt;br&gt;driva börsverksamheten. Det skulle således bli en renodlad medlemsbörs,&lt;br&gt;där ägandet utövas av de företag som är verksamma på börsen. Detta&lt;br&gt;alternativ har fördelen att det ger inflytandet till en part som har ett starkt&lt;br&gt;intresse av att bevara fondbörsens konkurrenskraft som handelsplats.&lt;br&gt;Börsmedlemmama har sin utkomst på själva marknadsplatsen och gör&lt;br&gt;förluster om handeln minskar, t.ex. genom att kunderna väljer att handla&lt;br&gt;på utländska börser. Däremot kan det vara förenat med vissa svårigheter&lt;br&gt;för en ekonomisk förening att skaffa fram nytt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag är det å andra sidan möjligt att låta ägandet utövas av&lt;br&gt;intressenter som inte är direkt verksamma på börsen. Fondkommis-&lt;br&gt;sionärema skulle i så fall vara en kategori av kunder, som i likhet med&lt;br&gt;emittenter och placerare köper tjänster av fondbörsen, medan ägarrollen&lt;br&gt;kan utövas av i princip vilka intressenter som helst. I jämförelse med&lt;br&gt;medlemsbörsaltemativet, där medlemmarna kan tjäna pengar både via sin&lt;br&gt;verksamhet som fondkommissionärer och som ägare till börsen, innebär&lt;br&gt;det en renodling av intresset att driva fondbörsens verksamhet på ett&lt;br&gt;vinstgivande sätt. Stockholms Optionsmarknad, OM, kan sägas vara&lt;br&gt;organiserad utifrån denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen har i sin skrivelse stannat vid en lösning som kan upp-&lt;br&gt;fattas som en kompromiss mellan dessa båda alternativ. Ägandet i det&lt;br&gt;föreslagna aktiebolaget är tänkt att utövas av nuvarande börsmedlemmar&lt;br&gt;och emittenter, även om överlåtelse av aktier till andra parter inte&lt;br&gt;utesluts. Något motiv för detta val av ägarkrets anförs inte utöver&lt;br&gt;konstaterandet av den framstår som &amp;quot;ändamålsenlig och lämplig&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige delar börsstyrelsens uppfattning att aktiebolagsformen har&lt;br&gt;klara fördelar, men för att dessa skall kunna utnyttjas fullt ut bör ägandet&lt;br&gt;inte onödigtvis begränsas till vissa ägarkategorier. Samtidigt kan det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas ett värde i att ta till vara de motiv för att stärka börsens effek-&lt;br&gt;tivitet och konkurrenskraft som finns hos börsmedlemmama. Därför an-&lt;br&gt;ser fullmäktige att aktierna kan fördelas så att fondkommissionärema får&lt;br&gt;en roll som ägare i fondbörsen. Frågan kan däremot resas om emittenter-&lt;br&gt;na är en grupp som bör ges en särställning när det gäller ägandet i fond-&lt;br&gt;börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns, oberoende av vilka ägare börsen får, inte någon självklar&lt;br&gt;grund för att bestämma vilken andel av aktierna som bör förbehållas en&lt;br&gt;viss ägarkategori. Det är dock av väsentlig vikt att börsstyrelsen inte på&lt;br&gt;nytt blir ett forum för partsintressen. Under förutsättning att, i enlighet&lt;br&gt;med börsstyrelsens förslag, ingen hembudsskyldighet införs kan emeller-&lt;br&gt;tid aktierna handlas fritt. Därmed kan frågan om aktiernas fördelning vid&lt;br&gt;bolagets bildande få något mindre betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stiftelsekonstruktionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen nämner - utan att förorda en sådan lösning - att en stiftelse&lt;br&gt;kan behöva bildas som ett led i omvandling av fondbörsen och att denna&lt;br&gt;eventuellt kan tänkas stå kvar som ägare till aktier i börsen. Denna lös-&lt;br&gt;ning är dock inte utan problem, i synnerhet om stiftelsen skall ta ett&lt;br&gt;ägaransvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tänkta stiftelsen skulle inte ha någon huvudman och ärver i detta&lt;br&gt;avseende de problem som fondbörsen för närvarande har. En stiftelse av&lt;br&gt;detta slag kan därför inte förväntas ta ett reellt ägaransvar. Följaktligen&lt;br&gt;anser fullmäktige att den inte bör ges en ägarroll i den ombildade fond-&lt;br&gt;börsen. Det framstår snarast som angeläget att, när bolagsbildningen är&lt;br&gt;genomförd och aktierna sålda, markera att stiftelsen inte har någon kopp-&lt;br&gt;ling till fondbörsen. Såväl oiganisatoriskt som personellt bör stiftelsen&lt;br&gt;således separeras från Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en stiftelse över huvud taget bör bildas är svårbedömd. Vid&lt;br&gt;en omvandling av fondbörsen till ett aktiebolag och utförsäljning av&lt;br&gt;aktierna måste intäkterna tillfalla någon, men oklarheten om huvudman-&lt;br&gt;naskapet gör att det är svårt att avgöra hur de skall fördelas. De kan inte&lt;br&gt;tillåtas stå kvar i det nybildade bolaget, då detta vore liktydigt med att&lt;br&gt;börsen skänktes till de nya ägarna. Fullmäktige inser, utan att ha tagit del&lt;br&gt;av det material som börsstyrelsen hänvisar till, svårigheterna att finna en&lt;br&gt;i någon mening rättvis grund för att fördela dessa pengar. Likartade&lt;br&gt;problem uppstår i samband med omvandlingen av vissa hypoteksinstitut&lt;br&gt;till aktiebolag, där motsvarande oklarhet om ägandet till det kapital som&lt;br&gt;samlats i den tidigare verksamheten ansetts råda. Att överföra det till en&lt;br&gt;stiftelse är en väg ur detta dilemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strävan efter rättvisa får dock inte leda till att det skapas institu-&lt;br&gt;tioner med oklar ställning och verksamhetsinriktning och utan kontroll&lt;br&gt;från vare sig ägare eller myndigheter. Detta utgör inte en god grund för&lt;br&gt;effektiv hantering av det kapital som binds i stiftelserna och kan därmed&lt;br&gt;leda till långsiktiga effektivitetsförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt är det, enligt fullmäktiges uppfattning, olyckligt om i och för&lt;br&gt;sig vällovliga organisationsförändringar i olika delar av samhällslivet&lt;br&gt;leder till att det skapas stiftelser med ofta klara ändamål. Fullmäktige vill&lt;br&gt;här hänvisa till riksrevisionsverkets nyligen redovisade utredning,&lt;br&gt;Stiftelser för statliga verksamheter (Revisionsrapport 1990-08-31, Dnr&lt;br&gt;1989:422). Där pekas bl.a. på svårigheterna att avveckla stiftelser som&lt;br&gt;fullgjort sitt syfte, samt på de begränsade möjligheterna för en huvudman&lt;br&gt;att få insyn i eller styra en stiftelses verksamhet. Dessa problem blir inte&lt;br&gt;mindre i en stiftelse där, som i det aktuella fallet, en klart definierad&lt;br&gt;huvudman saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt får inte oklarheter i rådande ägarförhållanden förhindra för-&lt;br&gt;ändringar som kan leda till viktiga effektiviseringar av de berörda verk-&lt;br&gt;samheterna. Är stiftelsen ett nödvändigt led i omvandlingen av Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs får således dessa reservationer mot stiftelseformen stå&lt;br&gt;tillbaka. Fullmäktige vill dock betona att behovet av att bilda en stiftelse&lt;br&gt;för detta ändamål bör prövas mycket noga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I sitt, tillsammans med Svenska Fondhandlareföreningen och övriga&lt;br&gt;bankoiganisationer, avgivna yttrande över värdepappersmarknadskommit-&lt;br&gt;téns betänkande (SOU 1989:72) Värdepappersmarknaden i framtiden be-&lt;br&gt;handlade föreningen frågan om börsens organisation. Föreningen fram-&lt;br&gt;förde därvid en uppfattning som nära ansluter till vad börsstyrelsen nu&lt;br&gt;uttalat. Bl.a. anfördes i yttrandet att en översyn av organisationsformen&lt;br&gt;för Stockholms fondbörs borde ske mot bakgrund bl.a. av en efterlyst&lt;br&gt;symmetri mellan ägande och ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som uttalades i detta yttrande gäller alltjämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vidhåller således sin uppfattning att Stockholms&lt;br&gt;fondbörs bör inordnas under en generell börslagstiftning utan särbehandli-&lt;br&gt;ng. De skyddsregler som krävs för en ur alla synpunkter väl fungerande&lt;br&gt;börs bör i första hand åstadkommas genom en sådan generell lagstiftning.&lt;br&gt;Det ändamål som en fondbörs bör fylla synes enligt föreningen kunna&lt;br&gt;uppnås även om börsen organiseras som ett aktiebolag. Härav följer&lt;br&gt;emellertid att det formella börsmonopolet måste upphävas utan att ersättas&lt;br&gt;av den typ av monopolistisk reglering som värdepappersmarknadskom-&lt;br&gt;mittén föreslog. Föreningen vill dock understryka att det inte finns&lt;br&gt;anledning att sträva efter en förändring av den centrala börsroll som&lt;br&gt;Stockholms fondbörs spelar för aktiehandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen har sammanfattningsvis ingen erinran mot förslaget om&lt;br&gt;en ombildning av Stockholms fondbörs till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Svenska Sparbanksföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsen föreslår i skrivelsen att det för börsen tillskapas en ny&lt;br&gt;fondbörsorganisation med fondbörsens medlemmar och emittenter som&lt;br&gt;huvudmän och att börsen ombildas till aktiebolag med i första hand med-&lt;br&gt;lems- och emittentkretsama som ägare. Förslaget, som har till syfte att&lt;br&gt;öka fondbörsens effektivitet och konkurrenskraft på den framtida värde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersmarknaden, skall ses mot bakgrund av Värdepappersmarknads-&lt;br&gt;kommitténs förslag till bl a ny börslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen har tidigare tillsammans med övriga bankorganisa-&lt;br&gt;tioner och Svenska Fondhandlareföreningen yttrat sig över de förslag som&lt;br&gt;Värdepappersmarknadskommittén lagt fram i betänkandet (SOU 1989:72)&lt;br&gt;&amp;quot;Värdepappersmarknaden i framtiden&amp;quot;. I detta gemensamma yttrande&lt;br&gt;anförde organisationerna bl a att Stockholms fondbörs måste behandlas&lt;br&gt;på samma sätt som andra liknande organisationer och driva sin verksam-&lt;br&gt;het på de meriter som börsen kan visa upp och att fondbörsen måste tåla&lt;br&gt;att bli prövad på marknadens villkor. Organisationerna ansåg att det inte&lt;br&gt;borde förekomma någon särlagstiftning rörande Stockholms fondbörs.&lt;br&gt;Vidare uttalade sig organisationerna om hur styrelsen för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs borde vara sammansatt. Organisationerna motsatte sig därvid&lt;br&gt;tanken på statlig styrelserepresentation och krav på regeringsgodkännande&lt;br&gt;av styrelseordförande. Organisationerna uttalade för fondbörsen måste&lt;br&gt;finnas symmetri mellan ägande och ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen kan mot ovan angivna bakgrund ansluta sig till de&lt;br&gt;tankegångar på vilka de nu av fondbörsen framlagda förslagen vilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen finner det angeläget att fondbörsen i framtiden får&lt;br&gt;förutsättningar att bedriva börsverksamhet på samma villkor som even-&lt;br&gt;tuella konkurrenter och att fondbörsen inte åläggs uppgifter av myndig-&lt;br&gt;hetskaraktär som inte samtidigt läggs på fondbörsens konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen anser det viktigt att rådande oklarhet ifråga om&lt;br&gt;fondbörsens rättsliga ställning och huvudmannaskap undanröjs. Spar-&lt;br&gt;banksföreningen, som delar uppfattningen att ett tydligt och aktivt ägande&lt;br&gt;av fondbörsen skapar de bästa förutsättningarna för konkurrenskraft och&lt;br&gt;effektivitet, finner de framlagda förslagen om förändrat huvudmannaskap&lt;br&gt;och ändrad organisationsform rimliga och ändamålsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen vill dock uttrycka viss tveksamhet till förslaget om att bilda&lt;br&gt;en stiftelse som skulle ha till huvudändamål att bl a verka för utvecklin-&lt;br&gt;gen av Stockholm som ett finansiellt centrum och som skulle kunna in-&lt;br&gt;träda som ägare av en del av den nya fondbörsorganisationen. Sparbanks-&lt;br&gt;föreningen har svårt att på nuvarande stadium och utan mera ingående&lt;br&gt;utredning inse i vad mån en sådan lösning är behövlig och ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen finner således innehållet i fondbörsens skrivelse&lt;br&gt;vara väl ägnat att ligga till grund for ett fortsatt arbete med att förändra&lt;br&gt;fondbörsens organisatoriska form och uppbyggnad i den riktning som&lt;br&gt;marknaden och utvecklingen kräver.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rent principiellt är SFF av den åsikten att fondbörsens formella monopol&lt;br&gt;skall tas bort. Det skall inte finnas någon särlagstiftning för fondbörsen&lt;br&gt;utan den skall kunna utsättas för konkurrens. Detta innebär också att&lt;br&gt;fondbörsen inte skall ha några begränsningar gentemot utländska börser.&lt;br&gt;Om fondbörsen inte fungerar effektivt eller rationellt finns det därigenom&lt;br&gt;incitament att starta konkurrerande börser. Ur effektivitetssynpunkt är det&lt;br&gt;bäst med konkurrens eller åtminstone möjlighet till konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt möjligt bör börsen få sköta sig själv utan statlig reglering. Om&lt;br&gt;börsen skulle ägas av emittentema och placerarna garanterar detta effek-&lt;br&gt;tiviteten på ett bättre sätt än dagens situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF anser liksom börsstyrelsen att ägandet inte bör begränsas av stat-&lt;br&gt;liga direktiv. Det bör vara intressenterna i börsen - medlemmarna och&lt;br&gt;emittentema - som bör vara ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skrivelsen föreslås börsen drivas i aktiebolagsform. SFF har&lt;br&gt;inget att erinra mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF ansluter sig således till börsstyrelsens förslag om ombildning av&lt;br&gt;fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen delar börsstyrelsens uppfattning att&lt;br&gt;Stockholms fondbörs bör organiseras om och ansluter sig i allt väsentligt&lt;br&gt;till vad börsstyrelsen anför om hur detta bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt, tillsammans med de olika bankorganisationema, avgivna yttrande&lt;br&gt;över värdepappersmarknadskommitténs betänkande (SOU 1989:72)&lt;br&gt;Värdepappersmarknaden i framtiden tog föreningen upp dessa frågor och&lt;br&gt;framförde uppfattningar som nära ansluter till vad börsstyrelsen nu&lt;br&gt;uttalat. Bl a anfördes i yttrandet att en översyn av organisationsformen&lt;br&gt;för Stockholms fondbörs borde ske mot bakgrund bl a av en efterlyst&lt;br&gt;symmetri mellan ägande och ansvar. Fondhandlareföreningen uttalade i&lt;br&gt;yttrandet, såsom företrädare för de nuvarande börsmedlemmama, sig&lt;br&gt;beredd att verka för att dessa tar ett ägaransvar för fondbörsen vid en&lt;br&gt;eventuell organisationsförändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som uttalades i detta yttrande gäller alltjämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen vidhåller således - i överensstämmelse med&lt;br&gt;börsstyrelsen - sin uppfattning att Stockholms fondbörs skali inordnas&lt;br&gt;under en generell börslagstiftning utan särbehandling. Samma legala&lt;br&gt;ramar bör alltså gälla för Stockholms fondbörs som för annan eventuellt&lt;br&gt;förekommande börsverksamhet. Det betyder att lagstiftningen bör hållas&lt;br&gt;neutral och inte explicit ange någon viss börs utan behandla börsverksam-&lt;br&gt;het i generella termer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i detta måste det formella börsmonopolet upphävas utan att&lt;br&gt;ersättas av den typ av monopolistisk reglering som värdepappersmark-&lt;br&gt;nadskommittén föreslog. När detta sker är det inte längre behov av en&lt;br&gt;exakt definition i lagtexten av börsverksamhet. Man kan alltså lämna åt&lt;br&gt;sidan de ganska komplicerade resonemang i denna fråga som fördes av&lt;br&gt;kommittén, liksom till följd därav av fondhandlareföreningen och bank-&lt;br&gt;organisationema i det nämnda yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen vill dock understryka att det inte finns anledning att sträva&lt;br&gt;efter en förändring av den centrala börsroll som Stockholms fondbörs&lt;br&gt;spelar. Med en ändrad organisation bör fondbörsen tvärtom stå starkare&lt;br&gt;när det gäller att värna sin position såväl nationellt som internationellt.&lt;br&gt;Det är dock angeläget att möjlighet till konkurrens erbjuds för att fond-&lt;br&gt;börsen på bästa sätt kan ta sin nya roll till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för fondbörsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått har fondhandlareföreningen den uppfattningen att&lt;br&gt;börsmedlemmama lämpligen bör få ett ägande av börsen. Detta skapar&lt;br&gt;förutsättningar för ett tydligt förhållande mellan ägande, ansvar och&lt;br&gt;ekonomiskt utbyte av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser vidare att det på samma grunder är naturligt att låta&lt;br&gt;de på börsen representerade bolagen få bli ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till börsstyrelsen anser föreningen att ägandet av börsen&lt;br&gt;inte bör styras av föreskrifter eller begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen är dock tveksam till behovet av att, för att underlätta en&lt;br&gt;ägarreformering, bilda en särskild stiftelse. Skulle detta i det fortsatta&lt;br&gt;arbetet visa sig nödvändigt kan föreningen dock acceptera detta. Det är&lt;br&gt;emellertid snarast en praktisk fråga, som får lösas i det fortsatta arbetet&lt;br&gt;på en omläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsens framtida associationsform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen delar uppfattningen att aktiebolagsformen är den&lt;br&gt;som bör väljas med ett initialt ägande av medlemmar och emittenter. För&lt;br&gt;aktiebolagsformen talar också att fondbörsen, såsom ovan sagts, bör in-&lt;br&gt;ordnas i en generell börslagstiftning, vilken lämpligen bör bygga på&lt;br&gt;aktiebolagsformen som form för rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopplingen mellan ägande, ansvar och ekonomiskt beroende av verk-&lt;br&gt;samheten talar starkt för ett direkt ägande av de berörda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsbolagets styrelse bör på sedvanligt sätt utses av bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Svenska OTC-föreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har inga principiella invändningar mot de förslag som fram-&lt;br&gt;förts i ifrågavarande skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen förutsätter emellertid att små och medelstora bolag noterade&lt;br&gt;på fondbörsen icke blir förfördelade i ekonomiskt avseende genom att det&lt;br&gt;i skrivelsen angivna bolaget, på grund av avkastningskrav eller andra&lt;br&gt;orsaker, påför nyssnämnda bolag alltför höga avgifter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SARF ställer sig i allt väsentligt bakom de analyser och slutsatser som&lt;br&gt;styrelsen för Stockholms Fondbörs gör i ovan rubricerade skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I strävandena att skapa de bästa förutsättningarna för effektivitet och&lt;br&gt;konkurrenskraft utgår SARF ifrån att likabehandling av olika typer av&lt;br&gt;aktörer sker samt att handelssystem utvecklas som på ett bättre sätt än&lt;br&gt;idag beaktar mindre placerares behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av remissyttrandena över VMK utgår SARF från att för-&lt;br&gt;slag kommer att läggas som innebär att det formella börsmonopolet av-&lt;br&gt;skaffas, utan att något koncessionsförfärande av den typ VMK förordat&lt;br&gt;införs i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid i princip fri etablering är det väsentligt att Stockholms Fondbörs&lt;br&gt;ges möjlighet att konkurrera på lika villkor med andra aktörer som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att etablera börs i Sverige. För att möjliggöra detta anser SARF&lt;br&gt;det vara av stor vikt att de inslag av myndighetsutövning som idag åvilar&lt;br&gt;börsen övertas av andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller huvudmannaskapet accepterar SARF att börsmedlemmama&lt;br&gt;och emittentema inledningsvis blir ägare av börsen. SARF ser inga skäl&lt;br&gt;till att införa några ägarbegränsningar. Beträffånde associationsformen&lt;br&gt;talar övervägande skäl för aktiebolagsformen. Den föreslagna lösningen&lt;br&gt;med en stiftelse kan endast accepteras om det av juridiska skäl skulle visa&lt;br&gt;sig absolut nödvändigt och då endast som en övergångslösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången till den nya associationsformen anser SARF att viss&lt;br&gt;mängd aktier bör erbjudas intressenter utanför kretsen av de nu tilltänkta&lt;br&gt;ägama. Andra intressenter bör också ges insyn i börsverksamheten mot&lt;br&gt;bakgrund av verksamhetens betydelse i samhällsekonomin. På så sätt&lt;br&gt;skulle även individuella placerare ha möjlighet att ingå i delägarkretsen,&lt;br&gt;om än i begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de föreslagna ägarändringama anser SARF att Stockholms Fond-&lt;br&gt;börs kommer att kunna erbjuda såväl nationella som internationella&lt;br&gt;placerare en effektiv och väl fungerande marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Aktiefrämjandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter överläggning i styrelsen tillstyrker Stiftelsen Aktiefrämjandet&lt;br&gt;Stockholms fondbörs' förslag under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det formella börsmonopolet upplöses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ägandet av fondbörsen förblir väl spritt bland fondhandel och&lt;br&gt;värdepappersemi ttenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ägandeformen inte förhindrar eller försvårar nytillträde av fondhan-&lt;br&gt;dels- och emittentföretag på den svenska värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Fondbolagens Förening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreningen delar börsstyrelsens uppfattning att ett tydligt och aktivt&lt;br&gt;ägande av fondbörsen skapar de bästa förutsättningarna för börsens effek-&lt;br&gt;tivitet och konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I rubricerade skrivelse anför börsstyrelsen att fondbörsens nuvarande&lt;br&gt;rättsliga ställning är oklar samt att detta förhållande också gäller frågan&lt;br&gt;om huvudmannaskapet. Riksförbundet delar börsstyrelsens uppfattning att&lt;br&gt;det är nödvändigt att undanröja dessa oklarheter. I syfte att råda bot på&lt;br&gt;bristerna har börsstyrelsen föreslagit att fondbörsen skall reorganiseras&lt;br&gt;till ett aktiebolag med en ägarkrets som närmare preciserar i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare skäl som redovisas för att vidta omorganisationen är be-&lt;br&gt;hovet av ökad effektivitet, affärsmässighet och konkurrenskraft.&lt;br&gt;Riksförbundet konstaterar att börsstyrelsen genom de nämnda faktorerna&lt;br&gt;har pekat på det som är avgörande för om det i Sverige fortsättningsvis&lt;br&gt;skall finnas en livaktig marknadsplats. Enligt riksförbundet har börsstyre-&lt;br&gt;lsen presenterat ett förslag som innebär att Stockholms fondbörs på ett&lt;br&gt;effektivt sätt kan möta den internationella konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet har mot bakgrund av det nu sagda inget att erinra mot&lt;br&gt;den föreslagna ombildningen av Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskam-&lt;br&gt;mareförbundet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Handelskammareförbundet och Sveriges Industriförbund till-&lt;br&gt;styrker skrivelsen och menar i likhet med börsstyrelsen att det är nöd-&lt;br&gt;vändigt för fondbörsens effektivitet och konkurrenskraft att det skapas&lt;br&gt;möjligheter för ett tydligt och aktivt ägande av fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna vill mot bakgrund av bland annat värdepappersmarkn-&lt;br&gt;adskommitténs betänkande (SOU 1989:72) understryka vikten av att&lt;br&gt;Stockholms fondbörs inte blir föremål för särskild lagstiftning. En&lt;br&gt;särreglering eller särställning i övrigt för Stockholms fondbörs i för-&lt;br&gt;hållande till andra börser skulle kunna leda till att etablering av andra&lt;br&gt;marknadsplatser försvåras eller förhindras, eller, vilket är lika allvarligt,&lt;br&gt;medföra att Stockholms fondbörs får sämre konkurrensförutsättningar än&lt;br&gt;presumtiva konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser det vidare viktigt att erforderlig tillsyn och&lt;br&gt;kontroll utövas genom tillsynsoiganet. Statligt ägande och styrelse-&lt;br&gt;representation bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt vill organisationerna hänvisa till sitt gemensamma yttrande&lt;br&gt;över värdepappersmarknadskommitténs betänkande (SOU 1989:72)&lt;br&gt;Värdepappersmarknaden i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det har under årens lopp varit en viktig funktion för börsstyrelsen att&lt;br&gt;garantera marknadsplatsens neutralitet gentemot placerare, emittenter och&lt;br&gt;fondkommissionärer samt att spelreglerna på börsen följer högt ställda&lt;br&gt;etiska krav. I ett antal fåll har ingripanden krävts från börsstyrelsen för&lt;br&gt;att korrigera överträdelser i olika avseenden. För upptäckten av dessa&lt;br&gt;överträdelser har börsadministrationens nära kontakt med den dagliga&lt;br&gt;verksamheten varit av stor betydelse. Den nuvarande börsen har också&lt;br&gt;haft en viktig roll när det gäller att hävda kraven på fullgod information&lt;br&gt;från börsföretagen och lika tillgång för alla aktörer till marknadsinforma-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om statlig insyn i och kontroll över börsverksamheten är av&lt;br&gt;stor betydelse, inte minst med tanke på att börsverksamheten har starka&lt;br&gt;inslag av naturligt monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om insyn och kontroll skall skötas av utomstående, finns risken att den&lt;br&gt;i praktiken blir väsentligt mindre effektiv än vad som är fallet idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bättre alternativ är att i ett system utan legalt börsmonopol låta&lt;br&gt;staten ta ett betydande ägaransvar för Stockholms fondbörs, och däri-&lt;br&gt;genom få möjligheter att direkt via marknadsplatsen påverka utveckligen&lt;br&gt;i önskvärd riktning. En sådan lösning skulle kunna förena kraven på en&lt;br&gt;ökad operativ effektivitet hos Stockholms fondbörs med en smidigt&lt;br&gt;fungerande statlig insyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett minimikrav är att staten behåller ett sådant inflytande i Stockholms&lt;br&gt;fondbörs att man även i fortsättningen effektivt kan garantera börsens&lt;br&gt;neutralitet och att inte etikkraven åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt olämpligt att överlåta ägarskapet i Stockholms Fondbörs&lt;br&gt;till de två ägaigruppema börsbolag och fondkommissionärer, utan någon&lt;br&gt;begränsning av ägandet. Det skulle kunna leda till att några få stora&lt;br&gt;intressenter kan skaffa sig kontroll över börsen, vilket kan äventyra&lt;br&gt;börsens neutralitet mot andra företag som i olika avseenden är konkur-&lt;br&gt;renter till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att det är viktigt att handeln med värdepapper är effektiv och&lt;br&gt;internationellt konkurrenskraftig. Att en ny ägarform i sig skulle garan-&lt;br&gt;tera effektivitet och konkurrensförmåga är, enligt TCO, inte självklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO delar reservantens oro för tillsyn av marknadsplatsen om offent-&lt;br&gt;liga representanter inte bereds möjlighet att på nära håll följa Fondbörs-&lt;br&gt;ens verksamhet, inte minst då denna verksamhet har starkt inslag av&lt;br&gt;naturligt monopol. TCO förutsätter därför att staten kommer att få utse&lt;br&gt;representanter till en ombildad Fondbörs styrelse på samma sätt som idag&lt;br&gt;sker i bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser vidare att om Fondbörsen ombildas till aktiebolag så bör&lt;br&gt;någon form av ägarbegränsningar införas. Vidare bör graderad rösträtt&lt;br&gt;inte tillåtas. Det är dessutom viktigt att ägandet av Fondbörsen blir&lt;br&gt;stabilt, då trovärdigheten som marknadsplats förutsätter att marknads-&lt;br&gt;platsen inte själv utsätts för spekulation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsen bör enligt TCOs uppfattning även fortsättningsvis, och&lt;br&gt;oberoende av ägarform, stå under Bankinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser vidare att det är av stor betydelse att de anställda vid Fond-&lt;br&gt;börsen fortsättningsvis får representation i Börsstyrelsen enligt de regler&lt;br&gt;som gäller för bolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för skrivelsen från styrelsen för Stockholms fondbörs är,&lt;br&gt;att ett övergripande mål bör vara att göra Sverige till en konkurrenskraf-&lt;br&gt;tig finansplats i sin del av världen. En konkurrenskraftig finansplats i&lt;br&gt;Sverige är en viktig förutsättning för tillförseln av kapital till svenska&lt;br&gt;företag på internationellt marknadsmässiga villkor. SAF instämmer i&lt;br&gt;börsstyrelsen uppfattning att det är ett oavvisligt krav att fondbörsen&lt;br&gt;framdeles ges möjlighet att bedriva börsverksamhet på samma villkor&lt;br&gt;som presumtiva konkurrenter och att inga särskilda uppgifter av myndig-&lt;br&gt;hetskaraktär läggs på fondbörsen som inte samtidigt åläggs andra mark-&lt;br&gt;nadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägande och huvudmannaskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsen föreslår mot denna bakgrund att Stockholms fondbörs om-&lt;br&gt;organiseras till ett aktiebolag med medlems- och emittentkretsen som&lt;br&gt;initiala ägare. Därmed skulle nuvarande oklarheter om fondbörsens rätts-&lt;br&gt;liga ställning och huvudmannaskap försvinna. Fondstyrelsen framhåller,&lt;br&gt;att ett tydligt och aktivt ägande av börsen skapar de bästa förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för effektivitet och konkurrenskraft. Börsstyrelsen framhåller det&lt;br&gt;som självklart, att ansvaret för förvaltningen av det nya fondbörsbolaget&lt;br&gt;läggs på en styrelse som i enlighet med aktiebolagslagens regler utses av&lt;br&gt;ägarna. SAF delar till fullo dessa bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generell börslagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen anför i sin skrivelse, att kraven på det allmännas insyn i&lt;br&gt;och inflytande över verksamheten vid fondbörsen bör tillgodoses genom&lt;br&gt;att denna, liksom andra marknadsplatser, inordnas under en generell&lt;br&gt;börslagstiftnings krav på koncession, kapital o.s.v. SAF delar också i&lt;br&gt;detta hänseende börsstyrelsens bedömning. Samma legala regler bör gälla&lt;br&gt;för Stockholms fondbörs som för annan eventuellt förekommande börs-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;OM delar den i skrivelsen framförda uppfattningen att fondbörsens&lt;br&gt;rättsliga ställning är oklar och att detsamma även gäller ifråga om&lt;br&gt;fondbörsens huvudmannaskap. OM får även instämma i börsstyrelsens&lt;br&gt;förslag att en omvandling av fondbörsen till ett aktiebolag undanröjer&lt;br&gt;dessa oklarheter. Aktiebolaget som associationsform har också visat sig&lt;br&gt;överlägsen när det gäller kapitalanskaffningen och till dess större flexi-&lt;br&gt;bilitet för anpassning till framtida ändrade behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom aktiebolagsformen möjliggörs ett aktivt ägande av fondbörsen,&lt;br&gt;vilket är de bästa förutsättningarna för att fondbörsen skall kunna drivas&lt;br&gt;med största möjliga effektivitet och konkurrenskraft. Detta är särskilt&lt;br&gt;viktigt mot bakgrund av värdepappersmarknadens internationalisering och&lt;br&gt;en framtida avveckling av fondbörsens monopolställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM har självt, allt sedan starten av marknadsplats och clearingverk-&lt;br&gt;samheten avseende standardiserade optioner och terminer i juni 1985,&lt;br&gt;drivits som ett aktiebolag. OM har idag ca 2 000 aktieägare och är&lt;br&gt;noterat på fondbörsens O-lista. OMs expansion och utveckling under de&lt;br&gt;ca fem år OM varit verksamt skulle varit otänkbar med en annan asso-&lt;br&gt;ciationsform än aktiebolagets. Det spridda ägandet i OM har i detta&lt;br&gt;avseende också varit en viktig faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsens skrivelse föranleder emellertid OM att göra några ytter-&lt;br&gt;ligare påpekanden vad gäller dels den tilltänkta aktieägarkretsen i det&lt;br&gt;föreslagna fondbörsaktiebolaget, dels behovet av statliga representanter&lt;br&gt;i bolagets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt OMs mening finns det ingen anledning att begränsa ägandet i&lt;br&gt;Stockholms fondbörs till medlems- och emittentkretsama. Investerare och&lt;br&gt;andra finansiärer bör kunna medverka till att täcka verksamhetens&lt;br&gt;kapitalbehov. De representerar också indirekt andra nyttjarkategorier än&lt;br&gt;emittentema och förmedlarna. Börsen är lika mycket till för placerare&lt;br&gt;som för emittenter och förmedlare. Allmänheten borde därför inbjudas&lt;br&gt;till aktieteckning i fondbörsen i samband med ombildningen till aktie-&lt;br&gt;bolag. Detta kan exempelvis ske genom någon form av auktionsför-&lt;br&gt;färande och/eller genom att förmedlarna åläggs en skyldighet att sprida&lt;br&gt;en del av de aktier de tecknat till sina respektive kunder. Sistnämnda&lt;br&gt;förfärande användes bl a i samband med OMs marknadsintroduktion och&lt;br&gt;erfarenheterna härav är positiva. Det viktiga är att uppnå en möjlighet till&lt;br&gt;omsättning i aktien så att en riktig prissättning kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en reservation till betänkandet av värdepappersmarknadskommittén&lt;br&gt;&amp;quot;Värdepappersmarknaden i framtiden&amp;quot; (SOU 1989:72) har ledamöterna&lt;br&gt;Kjell A Mattsson, Per Westerbeig och Olle Wästbeig framfört starka skäl&lt;br&gt;mot statlig representation i börser och clearingoiganisationer. OM ställer&lt;br&gt;sig helt bakom vad reservanterna härvid anfört. Stockholms fondbörs är&lt;br&gt;föremål för en laglig reglering samt även en effektiv tillsyn av Bankinsp-&lt;br&gt;ektionen. Med ett statligt styrelseinflytande vid sidan av denna lagstiftn-&lt;br&gt;ing och tillsyn finns det en risk att den senare inte får fullgod effektivitet.&lt;br&gt;Frågan är om tillsynsmyndigheten, Bankinspektionen, över huvud taget&lt;br&gt;kan reagera i känsliga eller svårbedömbara fäll mot beslut som fättas av&lt;br&gt;samhälleliga representanter. För det fäll fondbörsen omvandlas till ett&lt;br&gt;aktiebolag bör därför enligt OMs mening styrelsen väljas i enlighet med&lt;br&gt;aktiebolagslagens regler av aktieägarna. Det är dessa som kommer att&lt;br&gt;mobilisera riskkapital i bolaget. Som tidigare nämnts tillförsäkrar&lt;br&gt;lagstiftning och Bankinspektionens tillsyn att verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;ordnade former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn med vad som ovan anförts tillstyrker OM således att fond-&lt;br&gt;börsen omvandlas till ett aktiebolag. Aktieägandet i bolaget borde&lt;br&gt;emellertid göras möjligt för envar samt tillsättandet av styrelse ske i&lt;br&gt;enlighet med vad som ankommer på bolagets aktieägare och inte på&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Minnesanteckningar förda vid hearing den 16&lt;br&gt;december 1991 angående lagrådsremiss om ny&lt;br&gt;börslagstiftning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Generella synpunkter på uppdelningen mellan börs och&lt;br&gt;marknadsplats&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Förslaget om inrättande av auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplatser är en viktig nyhet om den genomförs. Lagförslagets utgångs-&lt;br&gt;punkt är att det är bra med konkurrens även på en marknad för börsverk-&lt;br&gt;samhet. Viktigt är emellertid att kravet på konkurrensneutralitet kan&lt;br&gt;upprätthållas mellan de olika former för handel som inrättas på denna&lt;br&gt;marknad. I praktiken kan skillnaderna bli stora mellan börs och auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats. Kritik kan riktas mot förslagets entydigt&lt;br&gt;endimensionella konkurrensbegrepp. En sammanblandning föreligger&lt;br&gt;också mellan effektivitetsbegreppet mellan börsdrivande företag och&lt;br&gt;marknader. Det är viktigt med effektivitet men också med likviditet. En&lt;br&gt;effektiv marknad är en koncentrerad marknad. Av förslaget framgår inte&lt;br&gt;klart om en auktoriserad marknadsplats skall kunna erbjuda handel med&lt;br&gt;papper som är inregistrerade vid en auktoriserad börs. I så fäll föreligger&lt;br&gt;ett ingrepp mot konkurrensneutraliteten. Villkoren för en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats är en mycket viktig fråga för fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen: Mellanformen auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;onödig. Det ifrågasätts om något behov härav föreligger. Förslaget ger&lt;br&gt;inte svar på denna punkt. Lagen om värdepappersrörelse ger möjlighet&lt;br&gt;att driva viss verksamhet och därefter är steget till auktoriserad börs&lt;br&gt;naturligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen: Det är svårt att se bevekelsegrundema för en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. En analys saknas om hur situationen på&lt;br&gt;market maker- marknaden och penningmarknaden påverkas. Klarare rikt-&lt;br&gt;linjer krävs. Det räcker med formen auktoriserad börs men med något&lt;br&gt;lindrigare krav för penningmarknaden vad gäller kraven på medlemskap&lt;br&gt;och genomlysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen: Det finns inte någon efterfrågan på&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. Det synes som om kraven från penning-&lt;br&gt;marknaden styrt begreppet auktoriserad marknadsplats. Denna form är&lt;br&gt;dock inte tillräckligt liberal för penningmarknaden, som är en market&lt;br&gt;maker-marknad med stora positioner som man inte vill visa upp. Kraven&lt;br&gt;på en auktoriserad marknadsplats måste anpassas till penningmarknadens&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken: Rent allmänt sett är denna lösning elegant. Det är en fördel&lt;br&gt;om man kan införa en handel som omfattas av olika formkrav. Av motiv&lt;br&gt;och lagtext framgår dock inte skillnaderna mellan börs och auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats i tillräcklig grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund: En auktoriserad marknadsplats får&lt;br&gt;inte bli ett eldorado för mindre seriösa aktörer. Minimikrav bör införas&lt;br&gt;beträffande de aktier som är föremål för handel på en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats med iakttagande av VPC-registrering, insiderlagstiftning, Leo-&lt;br&gt;lagstiftning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transvik Ltd: Ett antal argument kan anföras för en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats. Denna form kan främja den tekniska utvecklingen. Om mark-&lt;br&gt;naden inte vill ha denna form kommer den inte att överleva. Även i&lt;br&gt;England finns denna nivå i form av auktoriserade serviceföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms handelskammare: Det kan finnas anledning att införa en&lt;br&gt;företeelse även om det inte finns något konstaterat behov. Det är viktigt&lt;br&gt;att pröva olika former för handel. Skillnaderna i förslaget mellan börs&lt;br&gt;och marknadsplats är emellertid för små. Syftet med auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats är inte helt klart. Man bör överväga utrymme för fler modeller&lt;br&gt;bl.a. för anpassning till penningmarknadens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM: Delar den uppfattning som framförts från handelskammarens sida.&lt;br&gt;Möjligen förhåller det sig så att avslutsinformation måste accepteras även&lt;br&gt;om det inte önskas av alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen: Förslaget är mycket inriktat på aktiemarknad-&lt;br&gt;en. Man bör analysera konsekvenserna för penningmarknaden, vilken&lt;br&gt;uppfyller högt ställda krav. Detta framgår inte av lagrådsremissen.&lt;br&gt;Vidare måste frågan om kraven på handel med aktier på börs resp, mark-&lt;br&gt;nadsplats noga utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Det föreligger en risk med att bara inrikta sig på&lt;br&gt;penningmarknaden. Snart kommer andra marknader med krav på genom-&lt;br&gt;lysning. Förslaget med auktoriserad marknadsplats uppfattas som ett&lt;br&gt;tillgodoseende av behovet av en regional börs. Ställning måste tas till&lt;br&gt;konkurrensneutraliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund: Det är viktigt att börsen har hög status. Sam-&lt;br&gt;tidigt är det bra att ha olika kvalitetsformer och att handel kan ske på en&lt;br&gt;marknad där risktagandet är något högre än normalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden: Kärnfrågan bakom förslaget är nödvändigheten av att&lt;br&gt;gentemot EG och andra länder kunna säga att vi har en reglerad mark-&lt;br&gt;nad, inte att reglera penningmarknaden. En viktig fråga är huruvida&lt;br&gt;handel på en marknadsplats skall kunna ske med på en börs inregi-&lt;br&gt;strerade fondpapper (s.k. free riders).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund: Detta är ofrånkomligt med den föreslagna&lt;br&gt;uppdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Vad gäller en auktoriserad marknadsplats skall&lt;br&gt;vissa kvalitetskrav vara uppfyllda för att auktorisation skall kunna&lt;br&gt;lämnas. Etablering kan emellertid uppkomma utan auktorisation.&lt;br&gt;Kvalitetsstämpel saknas då, vilket inte är bra. Om en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats kan erbjuda handel med papper som inregistrerats vid en&lt;br&gt;börs innebär det att marknadsplatsen slipper undan en del skyldigheter&lt;br&gt;som åvilar en börs. En annan viktig bit är kostnadsaspekten. Börsen har&lt;br&gt;stora kostnader för inregistrering och bör därför ha ensamrätt i fråga om&lt;br&gt;handel med nu aktuella fondpapper. Konkurrensneutralitet bör föreligga&lt;br&gt;även i detta fäll. Bristande neutralitet uppkommer om en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats skaffar sig större delen av marknaden i ett inregistrerat&lt;br&gt;papper med förbigåeende av mellanhanden. Det finns dock inte något&lt;br&gt;självklart svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund: Vissa gemensamma minimikrav&lt;br&gt;bör gälla oavsett var man handlar. Det skulle leda till orimligheter att&lt;br&gt;inte tillåta handel med inregistrerade papper på en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats. Förutsättningen är emellertid att handeln sker under ordnade&lt;br&gt;former. Detta går dock inte att garantera på en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen: Får en bank eller försäkringsbolag söka med-&lt;br&gt;lemskap på en auktoriserad marknadsplats?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden: Detta är tanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Det är ej konkurrensneutralt om auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser får större frihet i fråga om medlemskretsen än börser.&lt;br&gt;Vad gäller börsmedlemskretsen saknas anledning för Sverige att ställa sig&lt;br&gt;utanför vad som gäller i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken: Riksbanken ifrågasätter hur skillnaden mellan kund och&lt;br&gt;nuvarande medlem skall definieras om en kund blir medlem i en auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats. Måste verksamheten omdefinieras? Ett klar-&lt;br&gt;läggande krävs i förslaget i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen: Handeln med fondpapper består av&lt;br&gt;en hel kedja åtgärder, i vilken handeln på en marknadsplats utgör den&lt;br&gt;första länken. En aktör måste kunna fullfölja hela kedjan, varför ribban&lt;br&gt;för medlemskap bör läggas högt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: De allmänna utgångspunkterna är väl beskrivna&lt;br&gt;och fondbörsen ansluter sig till det mesta som framförts i denna del, även&lt;br&gt;om slutsatserna i förslaget inte logiskt följer dessa grundläggande ut-&lt;br&gt;gångspunkter. Lagförslaget utgör en glidning från självreglering mot&lt;br&gt;myndighetsreglering. Många av de frågor som nu bestäms av fondbörsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergår till finansinspektionen. Är anledningen till detta en EG-anpass-&lt;br&gt;ning? Tillsynsmyndigheten får därvid en ökad makt över marknaden. Om&lt;br&gt;minimikraven blir lägre än de krav som uppställs av fondbörsen och om&lt;br&gt;andra börser därefter inrättas som bara följer dessa minimikrav, så&lt;br&gt;tvingas fondbörsen att sänka sig till dessa krav. Beträffånde ägande-&lt;br&gt;begränsning uppkommer frågan om vaije börs skall reglera sådant i sin&lt;br&gt;bolagsordning. I så fäll bör detta antydas av lagstiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden: Förslaget innebär tvärtom en glidning från myndighets-&lt;br&gt;reglering till självreglering och utgör i denna del en ren EG-anpassning.&lt;br&gt;Utöver denna anpassning föreligger ett stort utrymme för självreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund: Börsens uppfattning att förslaget utgör en&lt;br&gt;markant svängning mot myndighetsreglering delas. Vi har en tradition&lt;br&gt;som visar att självreglering fungerar väldigt bra och man bör hålla fast&lt;br&gt;vid den på marknaden redan existerande självregleringen eller t.o.m. ge&lt;br&gt;större utrymme för självreglering. Om finansinspektionen skall befinna&lt;br&gt;sig i toppen av tillsynsorganisationen bör det skrivas in att föreskrifter&lt;br&gt;skall meddelas i nära samarbete med marknadens aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen: I förslaget bör anges att finans-&lt;br&gt;inspektionen bör utnyttja berörda branschers kunnande vid utarbetandet&lt;br&gt;av riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Enligt förslaget skall fondbörsen inte längre fatta&lt;br&gt;beslut om börsstopp, sanktioner m.m. Det är oklart huruvida finans-&lt;br&gt;inspektionen skall meddela föreskrifter i dessa frågor. Om så är fallet&lt;br&gt;föreligger en risk att dessa blir så allmänna att de leder till en nivellering&lt;br&gt;av marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet: Av lagförslaget framgår att börsen bestämmer om&lt;br&gt;börsstopp utan föreskrifter från finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen: Inspektionen är för självreglering. En annan ord-&lt;br&gt;ning skulle innebära att inspektionen skulle ge ut för mycket detalj regler.&lt;br&gt;Självregleringen har fungerat bra hittills och det föreligger därför inte&lt;br&gt;någon anledning till ändring. En fråga som inte nämnts i förslaget är vem&lt;br&gt;som skall betala kostnaderna för finansinspektionens auktorisationspröv-&lt;br&gt;ning. Kostnaderna kan bli stora, eftersom utomstående konsulter måste&lt;br&gt;anlitas för granskning av datorsystem m.m. Kostnadsfrågan bör tas upp&lt;br&gt;i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund: Bedömningen att självreglering&lt;br&gt;fungerat väl delas inte. Det bör åläggas finansinspektionen att se till att&lt;br&gt;självregleringen fungerar och verka pådrivande i denna fråga. Ett ökat&lt;br&gt;skydd för investerarna efterlyses. Aktiemarknaden fungerar i dag inte&lt;br&gt;särskilt väl för den enskilde aktiehandlaren, som successivt trängs ut&lt;br&gt;från handeln. Lagstiftaren skall slå fast att allmänheten skall ges tillfälle&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att delta i handeln på rimliga villkor. Det kan inträffå att enskilda aktie-&lt;br&gt;sparare vid försäljning av udda poster tvingas till en uppdelning av&lt;br&gt;posten och därigenom drabbas av dubbla courtage. Bankerna avråder&lt;br&gt;t.o.m. enskilda från att köpa individuella aktier och förordar i stället&lt;br&gt;engagemang i aktiefonder m.m. Detta leder till färre aktörer på aktie-&lt;br&gt;marknaden och försämrad likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska fondhandlareföreningen: Vissa krav, såsom beträflånde&lt;br&gt;medlemskap, måste upprätthållas. Däremot kan exempelvis kravet på&lt;br&gt;genomlysning variera något beroende på marknaderna. Något mer&lt;br&gt;nyanserade krav gäller för market maker-marknaden. Det bör ankomma&lt;br&gt;på börs och finansinspektionen att lägga ribban så högt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM: Man bör överväga att i lagförslaget ange vissa grundläggande prin-&lt;br&gt;ciper, såsom att registrering skall ske av alla affärer i börsen och att&lt;br&gt;börsen bör ansvara för att transaktionen genomförs. Vidare bör de rutiner&lt;br&gt;anges som skall gälla för hantering av klagomål från kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Värdepappersmarknaden styrs allt mer av profes-&lt;br&gt;sionella aktörer, med vars intressen det är förenligt med ett lägre krav på&lt;br&gt;genomlysning. Det kan ifrågasättas om det är rimligt att låta en mindre&lt;br&gt;marknads krav i fråga om genomlysningen styra hela marknaden och att&lt;br&gt;uppställa samma krav för alla delmarknader. En annan fråga gäller den&lt;br&gt;i lagförslaget behandlade bestämmelsen om börsstängning. Hur skall&lt;br&gt;denna regel tillämpas i paktiken? I en krissituation kan det vara svårt att&lt;br&gt;få finansinspektionens medgivande. Den nu gällande bestämmelsen bör&lt;br&gt;därför bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Börs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund: Skrivningen i förslaget angående&lt;br&gt;handel vad gäller sundhetskravet bör förstärkas. Allmänhetens tillgång till&lt;br&gt;information är för dåligt skyddad. En börs skall säkerställa information&lt;br&gt;till allmänheten. Allmänheten skall kunna handla på rimliga villkor vid&lt;br&gt;en börs. Vidare bör uppmärksammas frågan om vilken annan affärsverk-&lt;br&gt;samhet som en börs bör få ägna sig åt. Kretsen av finansiella instrument&lt;br&gt;bör breddas. Man bör med hänsyn till att nya finansiella instrument ut-&lt;br&gt;vecklas dagligen undvika att skriva fest sig med en alltför snäv definition.&lt;br&gt;Fråga uppkommer om t.ex. råvaruhandeln feller utanför. Vidare bör&lt;br&gt;högre krav ställas beträffånde fondpapper som är noterade men inte in-&lt;br&gt;registrerade. Det är sådana företag som skapar problem varför strängare&lt;br&gt;regler borde gälla för dessa papper. Aktierna bör vara VPC-registrerade.&lt;br&gt;Vad gäller bestämmelsen om kursnoteringar i 4 kap. 4 § bör anges att&lt;br&gt;information skall lämnas omedelbart, eventuellt med tillägget &amp;quot;om inte&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen: Vad gäller möjligheten för börsmediem att &amp;quot;dele-&lt;br&gt;gera börsskärm&amp;quot; till kund bör denna möjlighet anges direkt i lagen i&lt;br&gt;likhet med 3 kap. 1 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen: Utländska aktörers kapitalstyrka kan vara&lt;br&gt;svårutredd. Eventuellt borde övervägas att införa villkor för att förhindra&lt;br&gt;sådana motpartsrisker som finns i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM: Termen finansiella instrument bör användas i stället för enbart&lt;br&gt;optioner och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund: I förslaget anges att halvårs-&lt;br&gt;rapport vid offentliggörandet skall ges in till börsen, vilket är en olycklig&lt;br&gt;skrivning. Det vore bättre att skriva att halvårsrapport skall offentliggöras&lt;br&gt;och samtidigt delges börsen. Börsen skall inte ha möjlighet att få lämna&lt;br&gt;anstånd. Det föreligger en risk med att endast föreskriva halvårsrapport-&lt;br&gt;er. Eventuellt ligger vi längre fram på detta område än EG. En annan&lt;br&gt;fråga är det förhållandet att det förekommer börsstopp i Sverige medan&lt;br&gt;handeln fortsätter i exempelvis London. Detta går inte att göra något åt,&lt;br&gt;däremot det motsatta förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Fondbörsen har förbundit sig att följa övriga&lt;br&gt;börsers hemmastopp. Den föreslagna lagstiftningen påverkar inte detta&lt;br&gt;förhållande. En viktig fråga är däremot om ett börsstopp på den&lt;br&gt;inhemska marknaden gäller samtliga börser i landet. Klart är att derivat-&lt;br&gt;marknaden följer med ett börsstopp liksom handeln på en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen: Kräver EG halvårsrapporter även av banker?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet: EG kräver detta av börsnoterade bolag. Om en&lt;br&gt;bank är ett börsnoterat bolag gäller således detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Auktoriserad marknadsplats&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken: En hårdare differentiering i fråga om kraven på börs resp,&lt;br&gt;marknadsplats bör göras. Penningmarknaden är lika mycket reglerad som&lt;br&gt;tidigare. Den nya börslagstiftningen utgör inte anledning att ompröva&lt;br&gt;tidigare ställningstaganden i värdepappersfondspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen och finansinspektionen: Regleringen&lt;br&gt;av penningmarknadens aktörer går längre både vad gäller tillståndskravet&lt;br&gt;enligt lagen om värdepappersrörelse och finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen: Lagtekniken med hänvisningar till paragrafer&lt;br&gt;beträffande vad som gäller för en auktoriserad marknadsplats är svår-&lt;br&gt;överskådlig. Lämpligare vore att specifisera vilka börsparagrafer som inte&lt;br&gt;är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;OM: Det finns andra instrument som borde inordnas såsom swappar,&lt;br&gt;aktielån m.m. Lagstiftningen bör utvidgas till att omfatta finansiella&lt;br&gt;instrument, inte bara optioner och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen: Definitionen av clearing bör vara central och&lt;br&gt;innefatta alla finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Utländska företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;OM: Lösningen med utländska medlemmar är bra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Börsens verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;OM: Några principiella skäl mot att samma företag får bedriva såväl&lt;br&gt;börs- som clearingverksamhet föreligger inte. Detta kan t.o.m. vara&lt;br&gt;praktiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Fondbörsen delar OM:s uppfattning. Det saknas&lt;br&gt;anledning att reglera vilka andra verksamheter en auktoriserad börs bör&lt;br&gt;få ägna sig åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen: Finansinspektionen ser inte något fel i att börs och&lt;br&gt;clearing drivs samtidigt av samma företag. Vad gäller andra verksam-&lt;br&gt;heter vill finansinspektionen gärna ha ett ord med i laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen: Delar finansinspektionens uppfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Prospekt utanför börs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen: Förslaget innehåller alltför detalje-&lt;br&gt;rade föreskrifter om vad som skall vara med i prospektet. Vidare bör&lt;br&gt;börsen ha tillräckliga resurser för att kunna klara av offentliggörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen: Ett bolag vars aktier är inregistrerade vid börs kan&lt;br&gt;ge ut ett obligationslån som inte skall inregistreras vid börsen. Prospektet&lt;br&gt;anmäls då till finansinspektionen, vilket inte är lämpligt. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen vill ha en klar uppdelning mellan börsen och finansinspektionen,&lt;br&gt;dvs. börsen bör ta hand om alla prospekt som ges ut av börsregistrerade&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Detta är inte en börsfråga. Börserna skall inte&lt;br&gt;påläggas myndighetsliknande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet: Fråga är inte om en förhandsgranskning utan om&lt;br&gt;en registrering hos finansinspektionen. Inspektionen kan dock ingripa mot&lt;br&gt;felaktigheter i prospektet. Bestämmelsen vore i annat fäll tandlös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs: Godkännande från börs av prospekt fri tar inte&lt;br&gt;bolaget från ansvar för sakinnehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen och riksbanken: Det framstår som märkvärdigt att&lt;br&gt;i lagtexten ange värdet direkt i ecu. Hur skall detta belopp beräknas?&lt;br&gt;Begreppet måste definieras ordentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Flaggningsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen: Aktielån bör omfettas av flaggningsreglema. Vidare&lt;br&gt;bör observeras att personnummer och otganisationsnummer inte finns i&lt;br&gt;utlandet, varför undantag bör göras härför. Offentliggörandet bör ligga&lt;br&gt;på börs och inte finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM: Vid aktielån bör man kunna flagga upp och ned vid samma tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Omvandlingen av Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen: Föreningen ansluter sig till forslaget&lt;br&gt;utom såvitt avser bildandet av en stiftelse. Äganderätten till kapitalet kan&lt;br&gt;ifrågasättas. Fråga är här om att vederlagsfritt återföra förmögenheten till&lt;br&gt;medlemmar och emittenter. Eventuellt överskott tillhör medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund: Förbundet ansluter sig till fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningens uppfattning. En stiftelse behövs inte. Om kapitalet överförs till&lt;br&gt;det aktiebolag som skall driva fondbörsen värnar man om en effektiv&lt;br&gt;kapitalmarknad. Fråga är här inte om att ta ut pengar utan att tillföra&lt;br&gt;bolaget pengar genom kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund: Det framstår som onödigt med en&lt;br&gt;stiftelse. Om en sådan ändå föreslås, bör ändamålet preciseras bättre. Det&lt;br&gt;framstår som olyckligt att lägga krav på de nya ägarna att tillskjuta medel&lt;br&gt;till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I. Finansdepartementet redogör för innehållet i Svenska Bankföreningens&lt;br&gt;skrivelse av den 21 december 1990. Inga synpunkter lämnas på&lt;br&gt;innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Avsnittet angående emissionsmedverkan av advokater och revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund: Det är ett bra klargörande. Undantag för&lt;br&gt;advokater som uppträder som rådgivare till bolag är tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen: Ett uttryckligt undantag i lagen vore bättre. Enbart&lt;br&gt;motivering i en proposition är mindre lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skriftliga synpunkter med anledning av hearingen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Finansinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Generella synpunkter på uppdelning mellan marknadsplats och&lt;br&gt;börs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen ifrågasätter behovet av mellanformen marknadsplats.&lt;br&gt;Marknaden blir onödigt komplicerad och kan leda till instabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De legala kraven på fritt tillträde, neutralitet och god genomlysning är&lt;br&gt;desamma för en börs och en auktoriserad marknadsplats. Även på en&lt;br&gt;börs kan enligt förslaget andra fondpapper än inregistrerade förekomma.&lt;br&gt;Den som önskar starta börsverksamhet kan göra det med stöd av 1 kap&lt;br&gt;3 § 2 lagen om värdepappersrörelse. Därifrån kan man ta steget upp till&lt;br&gt;auktoriserad börs. Mellanformen marknadsplats verkar onödig. Behovet&lt;br&gt;av lokala börser löses genom lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan börsverksamhet enligt värdepappersrörelselagen och&lt;br&gt;börslagen bör dock klatgöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget ges inspektionen en omfettande föreskriftsrätt som inne-&lt;br&gt;bär att inspektionen skall utfärda detaljerade regler på områden som i dag&lt;br&gt;är föremål för självreglering. Inspektionen ifrågasätter om detta är nöd-&lt;br&gt;vändigt av EG-skäl. Principen bör vara att så mycket som möjligt iäggs&lt;br&gt;på självreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sid 8-10 talas om säkra tekniska system, neutralitet samt betalnings-&lt;br&gt;och leveransrutiner. Där sägs bl a att en grundläggande förutsättning för&lt;br&gt;att bedriva börs- och clearingverksamhet är att det sker med tekniska&lt;br&gt;system som är säkra. Det är av stor betydelse att sådana system som&lt;br&gt;godkänns av staten utsätts för en grundläggande prövning. Kontroll skall&lt;br&gt;göras av hårdvaran, mjukvaran, datorkopplingar och arbetsstationer.&lt;br&gt;Systemen får inte särbehandla någon medlem. Börsen skall ha regler for&lt;br&gt;likvider och leveranser, (jfr också sid 21-22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan prövning som förutsätts ske kräver betydande insatser från&lt;br&gt;inspektionens sida. Det kan förutses att inspektionen måste anlita utom-&lt;br&gt;stående mycket kvalificerade konsulter för att bistå vid prövningen. Det&lt;br&gt;kan således förväntas ta betydande ekonomiska resurser i anspråk. Det&lt;br&gt;bör anges varifrån dessa medel skall tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetskrav (clearing)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid 9-10. Det som sägs i det stycket tyder på att lagstiftaren anser att&lt;br&gt;säkerhet bör ställas inte bara vid handel med optioner och terminer utan&lt;br&gt;också i avistahandeln. I texten sägs att avistatransaktioner är korta&lt;br&gt;terminsavtal. Innebörden är oklar. Betyder det som sägs att regelsystemet&lt;br&gt;i 9 kap skall omfetta avistaaffärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3 Börs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lägsta aktiekapital för börs och clearing bör kunna skrivas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida samma papper kan vara inregistrerat eller noterat vid flera&lt;br&gt;börser bör analyseras. Om så är fallet bör klargöras hur i den situationen&lt;br&gt;inrapportering av affärer gjorda utanför börserna skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap 1 § sägs att de standardiserade villkoren skall vara bestämda&lt;br&gt;av börsen. Varför? Meningen är onödig. 4 kap 2 § första och sista styc-&lt;br&gt;ket är tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även första meningen i 4 kap 1 § verkar onödig. Om förslaget om&lt;br&gt;marknadsplats inte genomförs bör det väl kunna finnas börser med endast&lt;br&gt;noterade ej inregistrerade finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap 4 § följer att börsen kan besluta om avregistrering av fond-&lt;br&gt;papper. Bör en börs inte också kunna besluta om avnotering av finan-&lt;br&gt;siella instrument. I så fåll bör ett avslag på notering eller avförande av&lt;br&gt;notering fa klandras enligt 11 kap 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap 4 § borde ha en egen rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs i motiven s. 25 att börsmedlemmen skall kunna tillåta kunder&lt;br&gt;att genomföra affärer direkt på börsen över egna terminaler. Enligt aktie-&lt;br&gt;kontolagen krävs för att ett Kl skall kunna delegera möjligheten att göra&lt;br&gt;registreringar i VP-systemet till annan ett särskilt tillstånd från inspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande tillståndsplikt bör införas för börsmedlemmar som&lt;br&gt;önskar delegera möjligheten till direkt access till börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vart fall måste en sådan delegationsmöjlighet anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en börs önskar bedriva någon annan verksamhet vid sidan av börs-&lt;br&gt;verksamheten bör detta få ske först efter tillstånd från inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5 Clearingverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av clearingverksamhet omfattar optioner, terminer och andra&lt;br&gt;liknande avtalsförhållanden. Av 9 kap framgår att säkerhet skall ställas&lt;br&gt;i clearingverksamheten. I förhållande till vad som gäller enligt mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelser i lagen om handel med finansiella instrument har&lt;br&gt;det skett en inskränkning av begreppet clearingverksamhet och en utvidg-&lt;br&gt;ning vad gäller kravet på säkerhet genom att det även för annat än&lt;br&gt;optioner och terminer skall ställas säkerhet. Texten i avsnitt 3.1.1&lt;br&gt;korresponderar inte helt med lagförslaget. Jfr också vad som sagts ovan&lt;br&gt;under rubriken Säkerhetskrav (clearing).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att ovan redovisade oklarheter klarläggs, dvs skill-&lt;br&gt;naderna mellan gällande lag och föreslagen lag bör analyseras vad är&lt;br&gt;&amp;quot;annat liknande avtalsförhållande&amp;quot; (standardiserade värdepapperslån?) vad&lt;br&gt;innebär uttalandet att avistaaffärer är korta terminsavtal?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen bör ha möjlighet att kräva att en clearingmedlem avstängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingorganisation önskar bedriva någon annan verksamhet&lt;br&gt;vid sidan av clearingverksamheten bör detta få ske först efter tillstånd&lt;br&gt;från inspektionen. 9 kap 6 § bör kompletteras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.7 Prospekt utanför börsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Principen bör vara att allt som berör bolag som har något papper in-&lt;br&gt;registrerat eller noterat vid en börs hanteras av börsen. Andra prospekt&lt;br&gt;ges in till inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ger in ett prospekt till inspektionen bör betala en avgift för&lt;br&gt;detta. Det är inte rimligt att detta bekostas av institut under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det lämpligt att i lagtext 2 kap 2-3 §§ förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen om handel med finansiella instrument ange &amp;quot;ett belopp motsvarande&lt;br&gt;40.000 ECU&amp;quot;. Bör i stället anges som &amp;quot;ett belopp i svenska kronor som&lt;br&gt;motsvarar 40.000 ECU&amp;quot; eller ett antal basbelopp eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur beräknas värdet 40.000 ECU om t ex OM introducerar en ny lång&lt;br&gt;option. Är det underliggande värdet, premien eller avgiften till OM som&lt;br&gt;utgör underlag for beräkningen. Vilken tidsperiod skall vara avgörande?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8 Flaggningsregler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det bör klaigöras om aktielån omfattas av flaggningsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs i 4 kap 3 § att person- resp oig. nummer skall anges.&lt;br&gt;Utlänningar saknar sådana nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om offentliggörande av uppgifter bör utformas av börsen ej&lt;br&gt;inspektionen. 4 kap 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10 Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vitesmöjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap 3 § 1 bör ändras så att den täcker situationen att föreskrifterna inte&lt;br&gt;följts och p 4 att offentliggörandet sker i strid med meddelande före-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör klargöras om aktielån omfattas av anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § talas om organiserad marknadsplats. Är det rätt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna utvidgningen av begreppet aktiemarknadsbolag&lt;br&gt;kommer anmälningsskyldigheten enligt insiderlagen att utvidgas till be-&lt;br&gt;tydligt flera bolag. Innan förslaget genomfors bör kontakt tas med VPC&lt;br&gt;för att utreda vad förslaget har för inverkan på insiderregistret både i&lt;br&gt;tekniskt hänseende och i kostnadshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör klargöras att fondema får låna ut papper och att p g a EG-regler&lt;br&gt;blankning både äkta och oäkta är förbjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På s. 51 sägs att penningmarknaden inte längre kan anses vara en&lt;br&gt;reglerad marknadsplats och att värdepappersfonderna därför inte kan&lt;br&gt;placera på penningmarknaden mer än i begränsad utsträckning. Det&lt;br&gt;ifrågasätts dels om det formellt är möjligt att på detta sätt ändra den&lt;br&gt;skrivning som finns i propen till lagen om värdepappersfonder och dels&lt;br&gt;om det är så klokt i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap 1 § talas om aktier inregistrerade vid en börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats. Inregistrerad på marknadsplats går inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen talas alltjämt om fondbörsväsendet. Bör i stället relateras till börs&lt;br&gt;och clearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater och revisorer bör undantas från tillståndsplikten enligt 1 kap&lt;br&gt;3 § 5 lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På s. 154 i prop. 90/91:142 står att den som är emittent behjälplig&lt;br&gt;med t.ex. utformandet av villkor m vid en emission är tillståndspliktig.&lt;br&gt;Därmed kan lagen knappast tolkas på annat sätt än att advokater och&lt;br&gt;revisorer som medverkar som rådgivare omfattas av tillståndsplikten. Det&lt;br&gt;är därför nödvändigt med ett undantag i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget kan utformas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 5 krävs inte när en advokat eller auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor genom rådgivning eller annat liknande biträde medverkar&lt;br&gt;vid utformandet av prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Riksbanken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Generella synpunkter rörande börser resp, auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den lösning med frivillig auktorisation som föreslås är elegant och und-&lt;br&gt;viker de gränsdragningsproblem som förelåg i VMK:s förslag. Det är&lt;br&gt;vidare bra att det införs en möjlighet att bedriva värdepappershandel i&lt;br&gt;olika former. Därigenom kan de skillnader i risker och skyddsintressen&lt;br&gt;som uppträder i samband med instrument av olika karaktär, t.ex. aktier&lt;br&gt;resp, räntebärande instrument, tillåtas påverka kraven på information,&lt;br&gt;granskning av emittenter osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiv- och lagtexten bör de kvalitativa skillnaderna mellan börser och&lt;br&gt;marknadsplatser dock kunna markeras tydligare än i det föreliggande&lt;br&gt;förslaget. Ett sätt att tydliggöra dessa skillnader är att i det avsnitt i lagen&lt;br&gt;som behandlar marknadsplatser inte genomgående hänvisa till mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelser för börser utan ange villkoren separat. Därigenom&lt;br&gt;skulle det exempelvis vara möjligt att ställa krav på omedelbart offentlig-&lt;br&gt;görande om kurser och omsättningsuppgifter, liksom skyndsam anmälan&lt;br&gt;av avslut som gjorts utanför handelssystemet om det är fråga om en börs,&lt;br&gt;men nöja sig med att kräva att denna information publiceras en gång per&lt;br&gt;dag på en auktoriserad marknadsplats. Villkoren bör naturligtvis på&lt;br&gt;vanligt sätt utformas med hänsyn till formerna för handeln och egen-&lt;br&gt;skaperna hos de instrument som handlas. I ett system baserat på mark-&lt;br&gt;nadsgaranter kan dessa hamna i ett informationsmässigt underläge gente-&lt;br&gt;mot slutkunder om de tvingas offentliggöra sina transaktioner omedelbart&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och därmed avslöja storleken på sitt handelslager. Hänsyn till denna typ&lt;br&gt;av faktorer bör tas i samband med den bedömning av ändamålsenligheten&lt;br&gt;hos handelssystemet som skall göras vid auktorisationsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Granskning av emittenter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas tydligare att den granskning av en emittents ekono-&lt;br&gt;miska ställning som skall ske på både börser och marknadsplatser inte&lt;br&gt;innebär ett lagstadgat krav på kreditvärdering från marknadsplatsens&lt;br&gt;sida. Beteckningen &amp;quot;kvalitetsprövning&amp;quot; kan här vara vilseledande.&lt;br&gt;Granskningen bör gälla att papperet kan antas vara anpassat för handel&lt;br&gt;på den aktuella marknadsplatsen och att den information som emittenten&lt;br&gt;lämnar är komplett och korrekt. Därutöver bör det stå en marknadsplats&lt;br&gt;fritt att i sina regier lägga fäst vissa minimikrav (t.ex. i from av rating).&lt;br&gt;Lagen bör dock inte förhindra auktoriserad handel i t.ex. &amp;quot;junk bonds&amp;quot;.&lt;br&gt;Dess syfte skall vara att säkerställa att de som handlar på en marknads-&lt;br&gt;plats med auktorisation får information om vad de ger sig in på, inte i sig&lt;br&gt;att förhindra handel med vissa typer av instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Förslagets effekter på penningmarknadshandeln&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen diskuteras ingående den nya börslagstiftningens in-&lt;br&gt;verkan på penningmarknadshandeln. Det konstateras att den verksamhet&lt;br&gt;som för närvarande bedrivs av informationsföretag som Pml och Reuter's&lt;br&gt;inte är tillståndspliktig. Lagstiftningen som sådan påverkar således inte&lt;br&gt;penningmarknadshandeln. Det skulle dock vara möjligt för exempelvis&lt;br&gt;dessa båda företag att söka auktorisation som marknadsplats under förut-&lt;br&gt;sättning att de vidgar sin verksamhet till att omfatta spridning av avsluts-&lt;br&gt;information, prövning av kvaliteten på de papper som handlas i systemet&lt;br&gt;etc. Denna möjlighet finns naturligtvis även för andra aktörer. En sådan&lt;br&gt;etableringsfrihet bör i sig välkomnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen dras emellertid mycket långtgående slutsatser om vad&lt;br&gt;införandet av begreppet auktoriserad marknadsplats skulle innebära för&lt;br&gt;synen på penningmarknaden i dess nuvarande utformning. Det sägs att&lt;br&gt;den föreslagna lagen gör att det inte längre är rimligt att hävda att den&lt;br&gt;uppfyller kraven på en s.k. reglerad marknad enligt placeringsreglema&lt;br&gt;för värdepappersfonder. Riksbanken vänder sig mot denna tolkning. Att&lt;br&gt;det tillkommer en ny form i vilken värdepappershandel kan auktoriseras&lt;br&gt;kan rimligen inte i sig göra att penningmarknaden blir mindre reglerad&lt;br&gt;än tidigare. Skälen för att uppfatta statspappersmarknaden som en&lt;br&gt;reglerad marknad, t.ex. det förhållandet att marknadsgarantema står&lt;br&gt;under tillsyn och omsättningsstatistik offentliggörs, kvarstår därför.&lt;br&gt;Slutsatserna i avsnitt 3.2.4 om att begränsningar av värdepappersfonders&lt;br&gt;placeringar i penningmarknadspapper måste införas bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Prospekt utanför börs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till EG:s regelsystem föreslås att prospekt för värde-&lt;br&gt;papper som inte är avsedda för handel på börs eller auktoriserad mark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsplats skall inlämnas till finansinspektionen för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen är mindre omfettande än i VMK:s förslag som innebar att&lt;br&gt;inspektionen skulle bedriva en fortlöpande övervakning av företag vars&lt;br&gt;aktier är föremål för &amp;quot;allmän handel&amp;quot;. Den principiella kritik som fram-&lt;br&gt;fördes i riksbankens remissvar mot att ge finansinspektionen ansvar för&lt;br&gt;icke-finansiella företag är dock giltig även i detta fell. Till detta kommer&lt;br&gt;att inspektionens knappa resurser bör koncentreras till områden som är&lt;br&gt;av större betydelse för finansmarknadernas funktionssätt och stabilitet än&lt;br&gt;icke noterade värdepapper. Tesen att denna typ av värdepapper skulle&lt;br&gt;spela någon väsentlig roll för verksamheten på auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platser är inte övertygande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare nackdel med att ge finansinspektionen ansvar för denna&lt;br&gt;verksamhet är att de oinformerade investerare som bestämmelsen avser&lt;br&gt;att skydda kan komma att misstolka formuleringar i prospekt om att det&lt;br&gt;granskats av finansinspektionen. Detta kan komma att uppfettas som mer&lt;br&gt;eller mindre likvärdigt med den tillsyn som inspektionen normalt bedriver&lt;br&gt;gentemot finansiella företag, vilket ökar snarare än minskar sannolikheten&lt;br&gt;att allmänheten skall råka illa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kvarstår att EG:s regler, trots de svaga motiv som föreligger,&lt;br&gt;uppställer ett krav på granskning av prospekt av denna karaktär. På&lt;br&gt;principiella grunder skulle förslaget avvisas, men om avsteg från EG-&lt;br&gt;bestämmelsema är otänkbara bör, för det första, granskningen ges en så&lt;br&gt;liten omfettning som möjligt. För det andra bör den institutionella lös-&lt;br&gt;ningen vara sådan att granskningen inte ger intryck av kvalitetsprövning&lt;br&gt;från myndigheternas sida. En förnyad prövning av alternativet att ge&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket ansvar för denna verksamhet bör därför&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Förslaget om auktoriserade marknadsplatser torde kräva ytterligare&lt;br&gt;överväganden och analys. För fondbörsen framstår följande frågor som&lt;br&gt;obesvarade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Vilka behov avser förslaget tillgodose?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Vilka risker är förenade med förslaget (t ex fragmentering av och&lt;br&gt;försämrad likviditet i marknaden, konkurrens genom prutningen i regel-&lt;br&gt;verket)?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Bör handel och notering på börs- och marknadsplats bedrivas på&lt;br&gt;enahanda villkor? Om inte, vilka är skälen för att tillåta konkurrens på&lt;br&gt;olika villkor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Vilka regler är nödvändiga om handel och notering i samma instru-&lt;br&gt;ment får förekomma på börs- och marknadsplats?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fondbörsens mening är oklarheten och riskerna med förslaget om&lt;br&gt;auktoriserade marknadsplatser så betydande att det ej bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle likväl möjligheten öppnas, bör på börs- och marknadsplats ej få&lt;br&gt;förekomma handel och notering i samma instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreliggande förslag avseende regelutveckling och kontroll präglas av&lt;br&gt;ett förstärkt myndighetsinflytande. Det kan med visst fog göras gällande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att självregleringen på värdepappersområdet i vårt land ännu ligger i sin&lt;br&gt;linda. Emellertid skulle i detta lagstiftningsärende - utan att EG-kraven&lt;br&gt;träds för när - mycket kunna göras. Med nuvarande skrivning finns en&lt;br&gt;uppenbar risk att EGs minimikrav kommer att bli normerande. På åtskil-&lt;br&gt;liga punkter finns möjligheter att genom departementschefsuttalande&lt;br&gt;skapa incitament för fortsatt självreglering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Utkast till lagrådsremiss ang ny börsiagstiftning m m&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid den hearing rörande rubricerade utkast som ägde rum den 16&lt;br&gt;december 1991 gavs de närvarande tillfälle att efter hearingen inkomma&lt;br&gt;med skriftliga synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen har per telefax överfört en icke&lt;br&gt;underskriven promemoria daterad 1991-12-16 med ett antal synpunkter&lt;br&gt;på utkastet till lagrådsremiss och några synpunkter av sidoordnat slag.&lt;br&gt;Denna promemoria biläggs detta brev och utgör föreningens synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen kommer vidare att tillsammans med Stockholms Handels-&lt;br&gt;kammare och Sveriges Industriförbund ge in en skrivelse rörande ombild-&lt;br&gt;ningen av Stockholms fondbörs med synpunkter som överensstämmer&lt;br&gt;med vad fondhandlareföreningen anfört i den nämnda promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utveckling av vad fondhandlareföreningen anfört i den nämnda&lt;br&gt;promemorian och i skrivelsen vill föreningen lämna följande komplet-&lt;br&gt;terande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Auktoriserad marknadsplats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har fondhandlareföreningen uttalat viss tvekan till den&lt;br&gt;konstruktion med en särskild form för auktoriserad marknadsplats, som&lt;br&gt;tas upp i utkastet till lagrådsremiss. När föreningen nu haft ytterligare&lt;br&gt;tillfälle att överväga utkastet har tveksamheten ökat. Såsom angavs i&lt;br&gt;promemorian får inte frågan om tillkomsten av den nya formen av mark-&lt;br&gt;nadsplats inverka på förutsättningarna för att driva penningmarknads-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige. Förutsatt att någon negativ inverkan på penning-&lt;br&gt;marknaden inte sker om ordningen med en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;inte genomförs anser föreningen att det inte finns fog för den nya formen&lt;br&gt;av marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man, såsom föreningen angav på sidan 3 i bifogad promemoria,&lt;br&gt;släpper kravet på att endast en mindre del av handeln på en börs skall få&lt;br&gt;avse icke inregistrerade instrument, torde något som helst behov av en&lt;br&gt;särskild form av marknadsplats vid sidan om börsverksamhet inte före-&lt;br&gt;ligga, om ett sådant behov alls är för handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle formen med auktoriserad marknadsplats likväl införas, vill före-&lt;br&gt;ningen nu återkomma till en fråga som togs upp vid hearingen, dock&lt;br&gt;utan att den berördes av någon företrädare för föreningen, nämligen&lt;br&gt;frågan om handel på en auktoriserad marknadsplats skall få äga rum i&lt;br&gt;finansiella instrument (fondpapper) som samtidigt är registrerade på en&lt;br&gt;börs. Fondhandlareföreningen hyser i denna fråga förståelse för den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattning som börschefen Bengt Rydén framförde vid hearingen, inne-&lt;br&gt;bärande att detta ej bör få förekomma. Om denna princip blir fullt&lt;br&gt;genomförd, skulle emellertid den svenska penningmarknaden lamslås helt&lt;br&gt;såvitt avser instrument registrerade på en börs. Det bör därvid framhållas&lt;br&gt;att alla obligationslån som f n handlas på penningmarknaden är regist-&lt;br&gt;rerade på Stockholms fondbörs. Detta visar, att frågan om auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats, om den överhuvudtaget skall bli aktuell, måste analyseras&lt;br&gt;mera noggrant än som hittills skett.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Medlemskap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen vill understryka det som framhölls vid hearingen och som&lt;br&gt;sägs i den bilagda promemorian om kraven på medlemskap på en börs.&lt;br&gt;Om ordningen med auktoriserad marknadsplats skulle införas trots det&lt;br&gt;sagda, bör motsvarande krav på medlemskap vid en sådan marknadsplats&lt;br&gt;i huvudsak kunna ställas. Det är således viktigt att medlemmarna måste&lt;br&gt;ha en dokumenterad förmåga att uppfylla de krav som måste ställas med&lt;br&gt;hänsyn till marknadens funktion. Däri ligger att de måste ha förmåga att&lt;br&gt;stå för de motpartsrisker som kan uppkomma i handeln och att de har&lt;br&gt;förmåga att medverka till en fullgången affarsaweckling. Det bör därför&lt;br&gt;inte komma ifråga att låta andra än värdepappersinstitut bli medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken &amp;quot;Utländska företag, tillsyn och sanktioner (avsnitt 3 i&lt;br&gt;övrigt)&amp;quot; tar föreningen helt kort i den bilagda promemorian upp frågan&lt;br&gt;om finansieringen av finansinspektionens verksamhet. Föreningen gör det&lt;br&gt;med en hänvisning till att inspektionen enligt förslaget kommer att få&lt;br&gt;avsätta resurser för det s k inregistreringskontraktet, vilket primärt angår&lt;br&gt;företag, vilka inte står under inspektionens tillsyn och således inte bidrar&lt;br&gt;till finansieringen av inspektionens verksamhet. En översyn av finansie-&lt;br&gt;ringen av inspektionsverksamheten understryks ytterligare, om inspek-&lt;br&gt;tionen också skall syssla med granskning av prospekt m med &amp;quot;uppdrags-&lt;br&gt;givare&amp;quot; också utanför kretsen av företag som står under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för finansinspektionens verksamhet har redan fått en sådan&lt;br&gt;omfattning att det inte kan accepteras att de företag som hittills stått för&lt;br&gt;inspektionens kostnader skall belastas ytterligare, dessutom med kost-&lt;br&gt;nader som avser verksamhet hänförlig till andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVENSKA FONDHANDLAREFÖRENINGEN&lt;br&gt;1991-12-16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Några huvudsakliga synpunkter på utkast till lagrådsremiss om ny&lt;br&gt;börslagstiftning m m&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen har följande huvudsakliga synpunkter&lt;br&gt;på rubricerade utkast. Här tas upp dels frågor som behandlades vid&lt;br&gt;hearingen den 16 december 1991 i anledning av utkastet, dels ytterligare&lt;br&gt;några frågor som har samband med utkastet. På slutet tas upp ett par&lt;br&gt;sidoordnande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1. Generella synpunkter på uppdelningen mellan börs och marknads-&lt;br&gt;plats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan börs och marknadsplats är enligt förslaget ganska små.&lt;br&gt;Frågan är därför om uppdelningen får en praktisk betydelse, som rim-&lt;br&gt;ligen måste vara avsedd för att ordningen skall införas. Det är således&lt;br&gt;enligt föreningens uppfattning tveksamt om det är motiverat med auk-&lt;br&gt;toriserade marknadsplatser i den form som förslaget anger. Om mark-&lt;br&gt;nadsplatsen är tänkt för penningmarknaden, måste större hänsyn tas till&lt;br&gt;att det är en market maker marknad. Föreningen återkommer till detta&lt;br&gt;under 4. nedan. Skulle man inte uppnå en ordning som tillgodoser&lt;br&gt;penningmarknaden ser inte föreningen att det finns något uttalat behov&lt;br&gt;av en ordning med särskild auktoriserad marknadsplats. Eventuella lokala&lt;br&gt;arrangemang borde kunna klaras inom ramen för börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2. Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen kan väsentligen instämma i vad som sägs i avsnitt 2 i&lt;br&gt;utkastet, dock med följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 9 (överst) sägs beträffande börsers och clearingoiganisationers&lt;br&gt;lika behandling av medlemmar att &amp;quot;i detta ligger att medlemmarna skall&lt;br&gt;kunna disponera över likvärdig teknisk utrustning, som tillhandahålls av&lt;br&gt;börsen eller clearingsorganisationen&amp;quot;. Detta kan i vissa fäll vara en&lt;br&gt;lämplig ordning, men det är inte självklart att börsen eller clearing-&lt;br&gt;organisationen i konkurrens med andra leverantörer skall tillhandahålla&lt;br&gt;utrustning, eftersom sådan konkurrens lätt blir ojämlik och därmed i&lt;br&gt;princip till nackdel för marknaden. Det tekniska s k gränssnitt, genom&lt;br&gt;vilket medlemmarna kan ansluta sig, bör vara öppet och generellt så att&lt;br&gt;olika systemleverantörer i konkurrens kan erbjuda utrustning till&lt;br&gt;medlemmarna. Den utveckling som detta för med sig kommer hela mark-&lt;br&gt;naden till nytta. Det tekniska gränssnittet för medlemmar får däremot inte&lt;br&gt;gynna eller missgynna någon eller några medlemmar. Ett alternativt sätt&lt;br&gt;att uttrycka saken i motivtexten skulle kunna vara: &amp;quot;I detta ligger att&lt;br&gt;börsen eller clearingoiganisationen har att beakta att medlemmarna har&lt;br&gt;möjlighet att disponera över utrustning, som ger dem likvärdiga möjlig-&lt;br&gt;heter att hålla kontakt med börsen eller clearingorganisationen. Det kan&lt;br&gt;t ex ske genom att börsen eller clearingorganisationen tillhandahåller&lt;br&gt;teknisk utrustning, eller i vart fall förvissar sig om att sådan utrustning&lt;br&gt;finns att lätt tillgå på marknaden.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande genomlysning (s 9) återkommer föreningen under avsnitt&lt;br&gt;3 och 4 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 13 (överst) talas om att det skall säkerställas att fondpapper&lt;br&gt;med viss standard handlas på börs. En differentierad standard bör dock&lt;br&gt;godtas, t ex i den formen att aktier av olika &amp;quot;kvalitet&amp;quot; förs in på olika&lt;br&gt;listor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3. Börs (avsnitt 3.1)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen instämmer i vad som sägs i avsnitt 3.1, dock med följande&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande associationsformen (3.1.2) anser föreningen att aktiebolags-&lt;br&gt;formen är att föredra, men har inte anledning att motsätta sig att verk-&lt;br&gt;samhet kan förekomma också i ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör beträffånde medlemskap (3.1.5) betonas att samma krav för&lt;br&gt;medlemskap måste kunna ställas på utländska medlemmar som på in-&lt;br&gt;hemska. Beträffånde såväl svenska medlemmar som utländska är det&lt;br&gt;därvid av största vikt att de uppfyller den svenska marknadens krav på&lt;br&gt;likvid och leverans. Om leveransreglema är annorlunda i utlandet och ett&lt;br&gt;utländskt företag följer dessa och inte de svenska, kan det få ytterst&lt;br&gt;negativa konsekvenser för marknaden. Samtliga börsmedlemmar måste&lt;br&gt;vara beredda att göra affärer med vaije annan börsmedlem och skall inte&lt;br&gt;behöva ta risken att annan medlem inte iakttar förutsättningarna på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Det vore av värde om dessa förhållanden betonas i&lt;br&gt;motivtexten. Det kan ske i anslutning till diskussion av lämplighets-&lt;br&gt;rekvisitet i 3 kap 1 § andra stycket och i anslutning till 3 kap 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 26 (sista stycket) sägs att medlemskap endast i undantagsfåll&lt;br&gt;skall kunna nekas med hänvisning till olämplighet. Även om föreningen&lt;br&gt;instämmer i principen om fritt tillträde, måste olämpliga parter alltid&lt;br&gt;kunna hållas utanför. Om detta sker undantagsvis eller inte är därvid&lt;br&gt;ovidkommande. Meningen bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rutan på sidan 27, liksom i texten på sidan 31, talas endast om&lt;br&gt;optioner och terminer som derivatinstrument. Texten borde vara öppnare&lt;br&gt;så att också andra derivat (swaps, värdepapperslån etc) räknas in i före-&lt;br&gt;kommande fåll. Man kunde t ex använda begreppet finansiella instrument&lt;br&gt;i lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 30 talas om att &amp;quot;en mindre del&amp;quot; av handel på en börs skall få&lt;br&gt;avse icke inregistrerade fondpapper, resp att &amp;quot;huvuddelen&amp;quot; skall avse in-&lt;br&gt;registrerade värdepapper. För att undvika praktiska gränsdragnings-&lt;br&gt;svårigheter vore det bra om detta - även i lagtexten i 4 kap 1 § - angavs&lt;br&gt;som ett mål och inte som ett absolut krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet 3.1.11 behandlas rapporteringsskyldigheten, varvid (t ex på&lt;br&gt;sidan 47) sägs att börsmedlemmar skall vara skyldiga att omedelbart till&lt;br&gt;börsen inrapportera avslut i finansiella instrument som gjorts vid eller&lt;br&gt;utanför börsen för egen eller annans räkning och som avser sådana&lt;br&gt;finansiella instrument som noteras vid börsen. Detta berör den s k&lt;br&gt;genomlysningen, om vilken enighet råder. Det är således av vikt för en&lt;br&gt;god marknad att genomlysningen är god. Den måste emellertid anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till marknadssituationen. Vid market making är det således&lt;br&gt;uppenbart att de olika market makers exponerar sig för risker beroende&lt;br&gt;på de positioner de tar. En fullständig, momentan genomlysning skulle&lt;br&gt;därvid kunna accentuera denna risk. Genomlysningen motsvaras av det&lt;br&gt;förhållandet att market makers är villiga att göra avslut till angivna&lt;br&gt;priser. På stora utländska marknader har därför rapporteringskraven&lt;br&gt;anpassats härtill, eftersom resultatet annars förmodats bli att market&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maker handeln skulle fungera sämre eller inte alls, då market makers inte&lt;br&gt;skulle vara villiga att utsätta sig för riskerna. För att värna möjligheterna&lt;br&gt;till en god market maker marknad i Sverige bör lagrådsremissen därför&lt;br&gt;ändras så att det anges att rapporteringsskyldigheten och/eller offentlig-&lt;br&gt;görandet av de rapporterade uppgifterna måste anpassas till de marknads-&lt;br&gt;förutsättningar, som gäller, varvid det t ex kan anges att finansinspek-&lt;br&gt;tionen skall se till att en så god genomlysning som möjligt upprätthålls.&lt;br&gt;Beträffånde orderdriven handel finns det inget som hindrar en absolut&lt;br&gt;genomlysning, dvs sådan som anges i utkastet. 4 kap 5 § kan t ex ändras&lt;br&gt;enligt följande: &amp;quot;En börsmedlem skall inom den tid och i den ordning&lt;br&gt;och omfattning som börsen bestämmer anmäla avslut.....som noteras vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börsen. Tidpunkten för rapportering skall ligga i så nära anslutning till&lt;br&gt;tidpunkten för avslut som kan krävas med hänsyn till marknadsförutsätt-&lt;br&gt;ningarna. &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4. Auktoriserad marknadsplats (avsnitt 3.2)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har redan uttalat viss tvekan till konstruktionen med&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. Denna tvekan hänger samman med den&lt;br&gt;diskussion som förs på sidoma 52-53 om penningmarknaden. Denna är&lt;br&gt;en market maker marknad och för en sådan skulle kraven på omedelbar&lt;br&gt;rapportering av affärer vara omöjlig. Med en jämkning av kravet på&lt;br&gt;genomlysningen som nyss nämnts, vore det dock möjligt att lägga&lt;br&gt;rapporteringskravet på en nivå som tar hänsyn till att det är en market&lt;br&gt;maker marknad. Därvid skulle eventuellt penningmarknaden kunna ut-&lt;br&gt;nyttja en marknadsplats, om ordningen med auktoriserad sådan införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom beskrivs i utkastet (s 53) har den svenska penningmarknaden&lt;br&gt;hittills ansetts som en reglerad marknad. Det låter sig givetvis inte göra&lt;br&gt;att - såsom sker på sidan 53 - underkänna denna ståndpunkt med hän-&lt;br&gt;visning till den nya formen av auktoriserad marknadsplats. Det gäller&lt;br&gt;oavsett om den nya formen auktoriserad marknadsplats införs eller inte.&lt;br&gt;En annan ordning skulle kunna bli mycket besvärande för den viktiga&lt;br&gt;svenska penningmarknaden, eftersom fonder i endast begränsad utsträck-&lt;br&gt;ning skulle få placera i penningmarknadsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare synpunkt till frågan om penningmarknaden är en&lt;br&gt;reglerad marknad kan läggas det förhållandet att många penningmark-&lt;br&gt;nadsinstrument är börsregistrerade, i vart fäll alla papper som inte är helt&lt;br&gt;kortfristiga. Vidare gäller att alla market markers i marknaden numera&lt;br&gt;skall ha tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse och stå under&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om ordningen med auktoriserad marknadsplats införs eller inte&lt;br&gt;bör således penningmarknaden i nuvarande skepnad alltjämt kunna anses&lt;br&gt;som en reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 51 talas om jämförelsevis lägre krav på sakkunskap och er-&lt;br&gt;farenhet på ledning och personal vid en auktoriserad marknadsplats än&lt;br&gt;vid en börs. Det synes föreningen olämpligt att ange detta i lagmotiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5. Clearingverksamhet (avsnitt 3.3)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har inget att invända mot avsnitt 3.3 i utkastet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6. Utländska företag, tillsyn och sanktioner (avsnitt 3 i övrigt)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen vill här endast lägga några synpunkter på tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i anslutning till avsnitt 3.5 konstateras att finansinspektionen -&lt;br&gt;i många fall efter bemyndigande - kommer att ha att utfärda föreskrifter.&lt;br&gt;I motiven bör noteras att det är viktigt att beslut om sådana föreskrifter&lt;br&gt;föregås av samråd med företrädare för berörda företag. I fråga om in-&lt;br&gt;registreringskontrakt bör samråd därvid ske med företrädare för de in-&lt;br&gt;registrerade bolagen. Bl a detta föranleder frågan om finansiering av&lt;br&gt;inspektionens verksamhet när denna kommer att riktas in på nya&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall enligt utkastet bl a ha ett viktigt inflytande när&lt;br&gt;det gäller informationsskyldigheten till börs. Det synes därvid svårt att&lt;br&gt;tänka sig att inspektionen skall ställa formella krav som går längre än&lt;br&gt;informationsskyldigheten på &amp;quot;EG-nivå&amp;quot;. Det är emellertid viktigt att den&lt;br&gt;nya friheten att driva börsverksamheten inte leder till att den etiska nivån&lt;br&gt;stannar där, t ex därför att nyetablerade börser konkurrerar med &amp;quot;minimi-&lt;br&gt;nivåer&amp;quot;. Finansinspektionen bör därför främja en självreglering som leder&lt;br&gt;till att informationsnivån blir så god som möjligt och alltså ligger över&lt;br&gt;miniminivån enligt EG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7. Prospekt utanför börs (avsnitt 5)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Här tas upp några frågor rörande prospekt i allmänhet, dvs inte bara&lt;br&gt;prospekt utanför börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap 5 § tredje stycket (observera att på sidoma 109-111 fel-&lt;br&gt;aktigt anges 3 kap) skall börsprospekt innehålla en presentation av&lt;br&gt;underlaget för kursens bestämmande samt uppgift om principerna hur&lt;br&gt;fördelningen skall ske. Det synes onödigt detaljerat att kräva detta i&lt;br&gt;lagtexten, eftersom det är risk att beskrivningar i prospekten av dessa&lt;br&gt;båda förhållanden med nödvändighet blir intetsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motiven till fjärde stycket i samma paragraf (s 111) får det&lt;br&gt;ankomma på börsen att bestämma hur lång erbjudandetiden bör vara. Det&lt;br&gt;är emellertid partema som enligt aktiebolagslagen har ansvaret för&lt;br&gt;besluten. Den mening i motivtexten på sid 111 som hänvisar beslutande-&lt;br&gt;rätten till börsen bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste tillses att den prospektgranskning som skall utföras av&lt;br&gt;finansinspektionen resp i förekommande fäll av börsen kan göras så att&lt;br&gt;det inte blir en &amp;quot;trång sektor&amp;quot; i emissions- och introduktions-verksam-&lt;br&gt;heten, vilken ofta är tidspressad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap 6 § skall aktiebolag, vars aktier är registrerade på börs,&lt;br&gt;offentliggöra halvårsrapport. Det måste beaktas att banklagstiftningen&lt;br&gt;därvidlag har andra krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8. Flaggningsregler (avsnitt 6)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På sidan 85 behandlas den anmälan som person med s k insynsställning&lt;br&gt;skall göra till VPC enligt insiderlagen. Enligt uppgift från finansinspek-&lt;br&gt;tionen fungerar anmälningsskyldigheten till VPC inte tillfredsställande.&lt;br&gt;Detta bestyrker grunden for den framställning som fondhandlareförening-&lt;br&gt;en tillsammans med Svenska Bankföreningen gjort om ett alternativ med&lt;br&gt;möjlighet till förvaltarregistrering också för person med insynsställning.&lt;br&gt;Den framställningen bör nu tas upp till behandling av finansdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9. Ombildning av Stockholms fondbörs (avsnitt 4)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen ansluter sig till de synpunkter på ombildning&lt;br&gt;av Stockholms fondbörs som anförs i utkastet utom såvitt avser den&lt;br&gt;stiftelse som det talas om i motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utkastet föreslås att det kapital som under åren har byggts upp inom&lt;br&gt;Stockholms fondbörs skall tillfälla en stiftelse med ett allmänt kapital-&lt;br&gt;marknadsfrämjande syfte. Mot detta vill föreningen anföra följande syn-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bortsett från frågan om den enskilda äganderätten till kapitalet torde&lt;br&gt;börsen själv vara den institution som har mest att vinna på en effektiv&lt;br&gt;svensk kapitalmarknad. Det vore således mycket svårt att se att en&lt;br&gt;stiftelse med dess diffusa representation och huvudmannaskap skulle&lt;br&gt;kunna göra detta mer effektivt än marknaden själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Till frågan om äganderätten till Stockholms fondbörs kapital kan&lt;br&gt;först hänvisas till förarbetena till den börslagstiftning som föregick den&lt;br&gt;nuvarande, i vilken angavs att för det fall Stockholms fondbörs skulle&lt;br&gt;upphöra med sin verksamhet, skulle kapitalet tillfalla medlemmarna.&lt;br&gt;Detta kom ej med i den nu gällande lagen, då situationen ej ansågs kunna&lt;br&gt;inträffa. Detta är att beklaga då dagens debatt om en stiftelse eller inte&lt;br&gt;hade blivit överflödig. Emellertid anser föreningen att den principiella&lt;br&gt;inställningen alltjämt gäller, dvs överskottet tillhör medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemmarnas rätt till kapitalet framstår som så mycket mer logisk,&lt;br&gt;då de ensamma har det slutliga finansiella ansvaret för verksamheten.&lt;br&gt;Situationen kan jämföras med statens garantiförpliktelse mot Stads-&lt;br&gt;hypotekskassan med den skillnaden att någon ersättning ej utgår till&lt;br&gt;medlemmarna för deras förpliktelser mot börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förslaget om att kapitalet skall tillfalla en stiftelse förefaller än&lt;br&gt;mindre berättigat om man tar hänsyn till att börsverksamheten under de&lt;br&gt;senaste åren har subventionerat börsens marknadsinformationsverksam-&lt;br&gt;het. Den del av verksamheten som har karaktär av public utility har alltså&lt;br&gt;subventionerat den kommersiella verksamheten! Konsekvensen av detta&lt;br&gt;är att börsens finansiärer snarare borde få en återbetalning än att få köpa&lt;br&gt;tillbaka sitt eget överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emittenter och medlemmar har emellertid enats om att ta ett gemen-&lt;br&gt;samt finansiellt ansvar för den nya Stockholms fondbörs trots uppfatt-&lt;br&gt;ningen om medlemmarnas rätt till verksamheten. Fördelningen skall vara&lt;br&gt;50/50. Andelarna skall baseras på avgifterna under den senaste 5-10-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsperioden. Då börsens nuvarande finansiärer därmed är överens, är det&lt;br&gt;svårt att se vem som i övrigt skulle ha avvikande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär alltså att talet om en vederlagsfri överlåtelse av börsen&lt;br&gt;till de blivande ägarna som en förmögenhetsöverföring är felaktigt. Av&lt;br&gt;det tidigare sagda framgår att det i stället är en förmögenhetsåterföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningens uppfattning bör alltså börsmedlemmar och de&lt;br&gt;börsnoterade företagen ta över fondbörsen verderlagsfritt, eftersom dessa&lt;br&gt;båda företagsgrupper under åren bekostat börsens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon stiftelse behövs således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ekonomisk utgångspunkt är det långt viktigare att tillse att de nya&lt;br&gt;ägarna är beredda att tillskjuta det riskkapital som behövs i det nya börs-&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättviseargument som anförs mot att överföra börsens tillgångar&lt;br&gt;vederlagsfritt till medlemmar och emittenter har ingen bärkraft, eftersom&lt;br&gt;medlemmar och emittenter stått för uppbyggnaden av börsen. Även om&lt;br&gt;rättviseaigumentet kunde anföras måste det vara av helt underordnad&lt;br&gt;betydelse vid en ombildning av en väsentlig funktion för svensk kapital-&lt;br&gt;marknad. Det är således av största vikt att ombildningen av fondbörsen&lt;br&gt;kan ske i enkla former och att man inte belastar ombildningen med&lt;br&gt;onödiga kostnader i ett läge då fondbörsen skall utsättas för konkurrens.&lt;br&gt;Balansräkningen i den nya börsen och ägarnas kostnader i samband med&lt;br&gt;ombildningen måste därför tillåtas få den omfattning att de medverkar till&lt;br&gt;högsta möjliga kostnadseffektivitet. Ombildningsproceduren får inte&lt;br&gt;motverka detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att det knappast har någon betydelse för en effektiv&lt;br&gt;svensk kapitalmarknad med en verksamhet som den föreslagna stiftelsens.&lt;br&gt;Avgörande är i stället den faktiska konkurrensförmågan hos marknadens&lt;br&gt;olika delar, däribland börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börs och clearing och sidoverksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kallelsen till hearingen den 16 december 1991 noteras frågan om en&lt;br&gt;börs skall få bedriva verksamhet vid sidan av börsverksamheten samt,&lt;br&gt;som en utvidgning därav, om börs och clearing skall få drivas i samma&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att en börs vid sidan av börsverksamheten bör få&lt;br&gt;driva sådan verksamhet som har ett naturligt samband med börsverksam-&lt;br&gt;heten. Finansinspektionen har anledning att tillse att detta inte stör börs-&lt;br&gt;resp. clearingfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen anser att det bör vara möjligt att driva börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet i samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utkastet till lagrådsremiss tas upp vissa ändringar i lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Det vore anledning att i det sammanhanget samtidigt göra&lt;br&gt;några förtydliganden av denna lag. Det kan ske i lagtext, eller eventuellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom förtydligande motivuttalanden. I den hittillsvarande tillämpningen&lt;br&gt;har således bestämmelsen i 1 kap 10 § ställt till bekymmer. Det har inte&lt;br&gt;kunna avgöras om en affär med en närstående i alla avseenden skall be-&lt;br&gt;handlas som ett s k självinträde eller inte. Det bör klargöras att affären&lt;br&gt;skall vara att se som ett självinträde. Vidare bör hänvisningen i den&lt;br&gt;nämnda paragrafen till 6 kap 3 § klargöras så att det klart framgår vilka&lt;br&gt;som är att anse som närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldebrevslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen noterar med tillfredsställelse förslaget rörande&lt;br&gt;22 § skuldebrevslagen. Detta är så väsentligt, och är så fristående från&lt;br&gt;lagstiftningen i övrigt att ikraftträdandet beträffande denna lagändring bör&lt;br&gt;ske med förtur, t ex den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;och Stockholms Handelskammare&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Ombildning av Stockholms fondbörs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det utkast till lagrådsremiss, som var föremål för en s k hearing i&lt;br&gt;finansdepartementet den 16 december 1991, behandlas bl a (i avsnitt 4)&lt;br&gt;hur en ombildning av Stockholms fondbörs skall gå till. Undertecknade&lt;br&gt;organisationer representerar de grupper av foretag, som i utkastet till&lt;br&gt;lagrådsremiss anges som de blivande ägama till börsen. Organisationerna&lt;br&gt;har därför funnit det angeläget att gemensamt redovisa följande uppfatt-&lt;br&gt;ningar rörande ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först kan sägas att organisationerna i allt väsentligt ansluter sig till den&lt;br&gt;ordning för ombildning av börsen som beskrivs i utkastet till lagråds-&lt;br&gt;remiss. Det gäller dock inte i fråga om det vederlag som i utkastet antyds&lt;br&gt;böra utgå vid överlåtelsen och den i samband därmed förordade&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs har under årens lopp kapitalmässigt byggts upp&lt;br&gt;genom avgifter från börsmedlemmama och de börsregistrerade bolagen&lt;br&gt;(emittentema). Det betyder att medlemmarna och emittentema rent&lt;br&gt;faktiskt agerat som om de hade varit ägare till börsen och tagit ett&lt;br&gt;ägaransvar trots att den formella äganderätten saknats. Härtill kan läggas&lt;br&gt;att medlemmarna haft ett åtagande att täcka underskott som kunnat upp-&lt;br&gt;komma i börsens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu dessa båda grupper av företag som skall ges möjlighet att&lt;br&gt;med ägande ta över och driva börsen. Undertecknade oiganisationer har&lt;br&gt;i samråd och enighet kommit överens om hur detta i stora drag skall gå&lt;br&gt;till. Fördelningen av det initiala ägandet av börsen på femtio/femtio-&lt;br&gt;basis ingår som ett led i detta. Ägarandelarna för vaije enskilt företag&lt;br&gt;inom resp grupp baseras på avgifterna under de senaste åren. Medlem-&lt;br&gt;mar och emittenter kommer att ta ett gemensamt finansiellt ansvar för&lt;br&gt;den nya Stockholms fondbörs, bl a genom att tillskjuta erforderligt risk-&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i rekonstruktionen av börsen är det naturligt att de båda&lt;br&gt;företagsgrupperna skall ta över börsen vederlagsfritt. Förslaget om att en&lt;br&gt;stiftelse skall bildas i samband med omorganisationen kan därför inte&lt;br&gt;accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättviseargument som i utkastet till lagrådsremiss anförts mot att&lt;br&gt;överföra börsens tillgångar vederlagsfritt till medlemmar och emittenter&lt;br&gt;har ingen bärkraft, eftersom medlemmar och emittenter stått för upp-&lt;br&gt;byggnaden av börsen. Även för det fäll ett rättviseargument förelegat,&lt;br&gt;måste detta vara av helt underordnad betydelse. Det är i stället av största&lt;br&gt;vikt att ombildningen av fondbörsen kan ske i enkla former och att man&lt;br&gt;inte belastar ombildningen med onödiga kostnader i ett läge då fond-&lt;br&gt;börsen skall utsättas för konkurrens. Balansräkningen i den nya börsen&lt;br&gt;och ägarnas kostnader i samband med ombildningen måste därför få den&lt;br&gt;omfattningen att de medverkar till högsta möjliga kostnadseffektivitet.&lt;br&gt;Den viktigaste ekonomiska förutsättningen för en ombildning är att ett&lt;br&gt;tillräckligt riskkapital kan tillskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bilda en stiftelse av föreslagen modell förutsätter aktiverade&lt;br&gt;organisationskostnader alternativt good will, vilket belastar balansräk-&lt;br&gt;ningen och medför väsentliga avskrivningsbehov. Detta är olyckligt i ett&lt;br&gt;skede när börsen skall stå på egna ben och utsättas för konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att det knappast har någon betydelse för en effektiv&lt;br&gt;svensk kapitalmarknad med en verksamhet som den föreslagna stiftelsens.&lt;br&gt;Såsom den beskrivs i utkastet till lagrådsremiss har den ett alltför oklart&lt;br&gt;syfte. I stiftelseformen ligger dessutom i sig otydliga ägar- och styrfunk-&lt;br&gt;tioner. Det kan inte vara ändamålsenligt att i en modernisering av börs-&lt;br&gt;verksamheten bygga in sådana otidsenliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknade organisationer har således sammanfattningsvis den upp-&lt;br&gt;fattningen att medlemmarna och emittentema skall överta börsen veder-&lt;br&gt;lagsfritt och att någon stiftelse inte skall bildas. Organisationerna är&lt;br&gt;beredda att under dessa förutsättningar medverka till att omorganisationen&lt;br&gt;av börsen kan ske i den ordning som i övrigt skisserats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissen om ny börslagstiftning m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har tagit del av Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningens skrivelse den 16 december 1991 med synpunkter på utkastet till&lt;br&gt;lagrådsremiss om ny börslagstiftning m. Vi delar i allt väsentligt de&lt;br&gt;synpunkter som kommit fram i denna skrivelse. Därutöver vill vi, som&lt;br&gt;en komplettering till de synpunkter som vi lämnade vid hearingen ang&lt;br&gt;lagrådsremissen den 16 december 1991, anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Generella synpunkter på uppdelningen mellan börs och mark-&lt;br&gt;nadsplats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi ifrågasätter den uppdelning som gjorts mellan börs och auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats i lagförslaget. Med hänsyn till att skiljelinjerna mellan de&lt;br&gt;två organen inte är klart definierade i förslaget har vi svårt att förstå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevekelsegrundema för uppdelningen. Så långt är klart att inregistrering&lt;br&gt;av fondpapper skall kunna ske endast vid en börs. Däremot anser vi att&lt;br&gt;förslaget inte klart uttrycker vilka krav som ställs på aktörerna vid en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats i fråga om kunskapsnivå och kompetens. Att&lt;br&gt;lägre krav skulle ställas på aktörerna vid en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;än vid en börs anser vi vara oacceptabelt. Andra oklarheter är vilka&lt;br&gt;aktörer som skall kunna bli medlemmar vid en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats, hur genomlysningen skall ske där samt vad som skall gälla be-&lt;br&gt;träffande värdepappersfondernas placeringsmöjligheter. Att t ex försäk-&lt;br&gt;ringsbolag och industriföretag skall få ingå i medlemskretsen fick vi&lt;br&gt;besked om vid hearingen. Som framgår av det följande är vi kritiska till&lt;br&gt;en sådan ordning. Under alla förhållanden bör lagstiftarens avsikt härvid-&lt;br&gt;lag klart framgå av lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till oklarheten när det gäller skillnaderna mellan en börs och&lt;br&gt;en marknadsplats är troligtvis att någon grundläggande analys av&lt;br&gt;penningmarknadens villkor inte har gjorts i lagrådsremissen. Vi saknar&lt;br&gt;en beskrivning av såväl inter bank-handeln som market maker funktionen&lt;br&gt;ävensom en analys av hur förhållandena på penningmarknaden bör styra&lt;br&gt;den nya lagstiftningen på området. Detta är en brist i förslaget. Förslaget&lt;br&gt;innebär samtidigt att den egentliga penningmarknadshandeln föreslås&lt;br&gt;förbli oreglerad, vilket enligt remissen skulle få den effekten att värde-&lt;br&gt;pappersfonderna för framtiden inte skulle tillåtas placera medel i den&lt;br&gt;utsträckning som behövs där. Detta är en klart oacceptabel lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle för övrigt inte heller vara konkurrensneutralt att tillåta&lt;br&gt;handel med inregistrerade fondpapper på en auktoriserad marknadsplats,&lt;br&gt;som ju själv slipper kostnaden för inregistrering av fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av motiven bakom förslaget om auktoriserad marknadsplats synes&lt;br&gt;ha varit att tillgodose behovet av handel på penningmarknaden i ordnade&lt;br&gt;former. Eftersom lagstiftaren trots allt försummat att ta hänsyn till de&lt;br&gt;speciella krav som bör ställas på en fungerande market maker marknad&lt;br&gt;fyller förslaget om auktoriserad marknadsplats inte någon vettig funktion.&lt;br&gt;Det eventuella behovet av en marknadsplats för sådan handel bör i stället&lt;br&gt;kunna tillgodoses genom en börs, dock med den reservationen att&lt;br&gt;reglerna om genomlysning av handeln bör anpassas till de speciella&lt;br&gt;förutsättningar som krävs för en market maker marknad. Dessutom bör&lt;br&gt;man vid en börs för penningmarknadshandeln ha större frihet att besluta&lt;br&gt;om medlemskretsen. Vår inställning är alltså att man kan undvara mellan-&lt;br&gt;steget auktoriserad marknadsplats. Dessutom anser vi att handeln på&lt;br&gt;penningmarknaden även fortsättningsvis bör kunna bedrivas i friare&lt;br&gt;former vid sidan av en börs och att den tillsyn och kontroll av handeln&lt;br&gt;som redan finns även framgent skall innebära att marknaden bedöms vara&lt;br&gt;en reglerad marknad enligt 18 § lagen om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Börs (avsnitt 3.1)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På sid 16 ff i lagrådsremissen uttalas att det inte är nödvändigt att i den&lt;br&gt;nya börslagstiftningen införa auktorisationsplikt. Auktorisation av börs&lt;br&gt;bör enligt vad som uttalas ske på frivillig basis. Man kan av denna skriv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning få intrycket av att det kan finnas såväl auktoriserade som icke&lt;br&gt;auktoriserade börser. Att detta inte kan ha varit avsikten framgår av&lt;br&gt;i kap 4 § punkt 1 i själva lagen. Börs definieras där som ett &amp;quot;företag&lt;br&gt;som har fått auktorisation enligt 2 kap att driva verksamhet som&amp;quot; ......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att börsstatusen kräver auktorisation. Ett klarläggande bör&lt;br&gt;därför göras på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Auktoriserad marknadsplats (avsnitt 3.2)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär, som redan konstaterats, att även industriföretag, för-&lt;br&gt;säkringsbolag och andra stora aktörer skall kunna ingå som medlemmar&lt;br&gt;i en auktoriserad marknadsplats och handla utan mellanhänder. Denna&lt;br&gt;ordning innebär en konkurrensfördel för företagen i förhållande till andra&lt;br&gt;placerare. Dessutom innebär den en avvikelse från den internationella&lt;br&gt;standarden när det gäller placerare. Även dessa förhållanden gör förslaget&lt;br&gt;om auktoriserad marknadsplats oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4 Clearingverksamhet (avsnitt 3.3)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Definitionen på clearingverksamhet har flyttats över till den nya lagen&lt;br&gt;från lagen om handel med finansiella instrument. Vid inlemmandet av&lt;br&gt;bestämmelsen i lagen om börs- och clearingverksamhet har definitionen&lt;br&gt;av clearingverksamhet begränsats till att gälla clearing av options- och&lt;br&gt;terminsavtal. I lagen om handel med finansiella instrument omfattar&lt;br&gt;clearingdefinitionen handel med finansiella instrument utan någon&lt;br&gt;begränsning till vissa instrument. Vi anser det vara av största vikt att&lt;br&gt;clearingverksamhet i nya börs- och clearinglagen får omfatta allehanda&lt;br&gt;finansiella instrument. En lagstiftning bör vara generell och möjlig att&lt;br&gt;anpassa till de förändringar som med kort varsel kan inträda på mark-&lt;br&gt;naden. Det bör istället överlåtas åt finansinspektionen att göra en be-&lt;br&gt;dömning av om tillstånd till clearingverksamhet skall lämnas eller ej i det&lt;br&gt;enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5 Flaggningsregler (avsnitt 6)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det framgår inte klart av lagrådsremissen om aktielån omfattas av flagg-&lt;br&gt;ningsreglema. Ett klargörande bör ske på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6 Ombildning av Stockholms Fondbörs (avsnitt 4)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi hänvisar i detta avsnitt till vad fondhandlareföreningen anfört i sin&lt;br&gt;skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7 Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6.7.1 Börs- och clearingverksamhet i ett och samma företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kallelsen till hearingen ställs frågan, om samma företag bör få bedriva&lt;br&gt;både börs- och clearingverksamhet. Vi besvarar denna fråga jakande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.2 Självreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt intryck av den nya lagstiftningen är att man tagit ett steg bort från&lt;br&gt;principen om självreglering, som tidigare har varit vägledande för en&lt;br&gt;sund utveckling av värdepappersmarknaden. Förslaget saknar enligt vår&lt;br&gt;mening en avvägning mellan myndighetsreglering och självreglering.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten får en ökad makt. Det framgår inte klart på vilken&lt;br&gt;nivå regleringskraven kommer att ligga på de olika marknadsplatserna.&lt;br&gt;Föreskriftsrätten bör enligt vår mening i betydligt större utsträckning&lt;br&gt;ligga på börsen och marknadsaktörerna i stället för på finansinspektionen.&lt;br&gt;På denna punkt krävs en revidering av förslaget, som medger ett be-&lt;br&gt;tydligt större utrymme för självreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.3 Börsstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi saknar ett uttalande i lagrådsremissen om vad som skall gälla vid en&lt;br&gt;börs när en annan börs har börsstopp. Det enda rimliga är enligt vår&lt;br&gt;mening att andra börser följer efter och inför börsstopp under samma&lt;br&gt;förutsättningar som den börs som ursprungligen införde börsstoppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.4 Motpartrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremissen skall, förutom riksbanken, värdepappersinstitut&lt;br&gt;med tillstånd att bedriva kommissionshandel och förmedlingsverksamhet&lt;br&gt;eller handel för egen räkning liksom utländskt företag, som i sitt hemland&lt;br&gt;har rätt att delta i börshandel av liknande slag och som där står under&lt;br&gt;tillsyn av myndighet eller annat behörigt bolag, kunna antas som medlem&lt;br&gt;vid en börs. Detta innebär att en börs kommer att ha medlemmar med&lt;br&gt;olika krav på finansiell styrka beroende på de nationella regler som gäller&lt;br&gt;för börsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det handelssystem som förekommer vid Stockholm fondbörs, SAX-&lt;br&gt;systemet, är motparten i en börsaffär okänd till dess avslut har skett.&lt;br&gt;Man tar således vid avslutstillfället en risk på sin motpart, motpartsrisk,&lt;br&gt;som inte är övervägd, till dess affären är klar för leverans i VPC. Det&lt;br&gt;förtjänar att påpekas att man inte kan betrakta motpartsriskema affär för&lt;br&gt;affär utan snarare som en pågående och kontinuerlig risk, eftersom det&lt;br&gt;ligger i sakens natur att nya affärer ständigt görs vid en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom man kan räkna med att SAX-systemet kommer att användas&lt;br&gt;även i framtiden vid börsen med den motpartsrisk som systemet medför&lt;br&gt;är det av största vikt att börslagstiftningen ställer upp ett krav på viss&lt;br&gt;finansiell styrka på ett företag som där söker medlemskap. Detsamma bör&lt;br&gt;givetvis gälla för ett företag som blir medlem vid en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats. Om ett sådant krav inte uppställs för medlemskap vid börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats finns en uppenbar risk för att en&lt;br&gt;dominoeffekt kan uppstå på marknaden då ett företag inte klarar av en&lt;br&gt;affär. Detta kan ge allvarliga störningar på marknaden. Konsekvensen av&lt;br&gt;att en affär inte genomförs, är vidare att säljande part får stå för&lt;br&gt;eventuell kurs-förlust beträffande berörd post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom kravet på viss finansiell styrka är det av största vikt att den&lt;br&gt;svenska marknadens krav på likvid och leveranser tillgodoses. Utländska&lt;br&gt;företag som ansluter sig till en svensk börs måste alltså följa även de&lt;br&gt;likvid- och leveransregler som gäller i Sverige. Vi ansluter oss till&lt;br&gt;fondhandlareföreningens uppfattning att nu nämnda krav på en utländsk&lt;br&gt;börsmedlem bör komma till klart uttryck i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.5 Lagstiftningstekniken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftningsteknik som har använts i lagrådsremissen innebär att i&lt;br&gt;vart fäll bestämmelserna om auktoriserad marknadsplats och clearing-&lt;br&gt;organisation, dvs. 7 resp. 8 kap i lagen om börs- och clearingverksam-&lt;br&gt;het, har blivit svåröverskådliga. Kapitlen innehåller ett stort antal&lt;br&gt;hänvisningar till bestämmelser om framför allt börs. I lagtexten bör i&lt;br&gt;enlighet med anvisningar från Statsrådsberedningen om utformning av&lt;br&gt;lagtext en kort beskrivning ges av innehållet i de bestämmelser till vilka&lt;br&gt;hänvisning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslagets 1 kap 1 § bör en hänvisning göras till 1 kap 1 § lagen&lt;br&gt;om handel med finansiella instrument för att i börs- och ciearinglagen&lt;br&gt;klargöra innebörden av orden &amp;quot;finansiella instrument&amp;quot;. Att uttrycket skall&lt;br&gt;ha samma betydelse där som i lagen om handel med finansiella instru-&lt;br&gt;ment framgår ju av förarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslagets 1 kap 4 § punkt 3 saknas orden &amp;quot;med finansiella instru-&lt;br&gt;ment&amp;quot; efter ordet &amp;quot;handel&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.6 Sekretessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kan ifrågasättas om inte sekretessbestämmelsen i 2 kap 8 § börs- och&lt;br&gt;ciearinglagen bör ha en med sekretessbestämmelsen i 1 kap 8 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse överensstämmande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.7 Lagen om ändring i lagen om värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i lagen om värdepappersfonder innehåller ett förslag&lt;br&gt;om att fondbolaget inte får sälja fondpapper som fonden inte förfogar&lt;br&gt;över. Enligt muntlig uppgift vid hearingen skall denna lagändring utgå&lt;br&gt;ur lagrådsremissen. Det är emellertid oklart vad som gäller beträffande&lt;br&gt;möjligheten för ett fondbolag, som förvaltar en värdepappersfond, att&lt;br&gt;låna ut värdepapper till viss procentandel av fondens värde. Ett klar-&lt;br&gt;görande bör göras på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att börsmonopolet föreslås bli avskaffat. De juridiska formerna&lt;br&gt;för att bedriva börs i form av aktiebolag eller ekonomisk förening före-&lt;br&gt;faller också vara bra. Det är bra att man inte reglerar ägandet av börser-&lt;br&gt;na och att man inte heller t ex via Finansinspektionen reglerar avgiftsätt-&lt;br&gt;ningen på respektive börs. Vidare är det bra att nuvarande OTC-lista och&lt;br&gt;O-lista tillåts noteras även fortsättningsvis på Stockholms Fondbörs, dvs&lt;br&gt;att man tillåter att även icke inregistrerade aktier får noteras på Stock-&lt;br&gt;holms Fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är mindre bra i förslaget är att allt vackert tal om effektivitet&lt;br&gt;på börsen, behovet av hög likviditet, fritt tillträde till marknaden,&lt;br&gt;neutralitet och genomlysning inte får något praktiskt genomslag i lagstift-&lt;br&gt;ningen. Det är en mycket allvarlig brist. Jag anser att lagstiftaren bör&lt;br&gt;ställa betydligt högre krav på börsens funktionssätt. Likaså talas det&lt;br&gt;mycket om behovet av ett fullgott investerarskydd i utkastet. Med det får&lt;br&gt;inte heller något praktiskt genomslag i lagstiftningen. Förslaget om&lt;br&gt;riskfond och disciplinnämnder är helt slopat och inte heller ställs det&lt;br&gt;några krav på ej börsregistrerade aktier som noteras på börs eller på&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. I synnerhet det sistnämnda är en allvarlig&lt;br&gt;brist i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1 I förslagets 2:a kapitel § 1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;anges ett antal sundhetskrav som skall ställas på en auktoriserad börs. I&lt;br&gt;denna paragraf skulle jag vilja att lagstiftaren på ett betydligt tydligare&lt;br&gt;sätt uttryckte ett krav på att en auktoriserad börs måste säkerställa att&lt;br&gt;allmänheten kan handla med aktier på rimliga villkor och att allmänheten&lt;br&gt;inte diskrimineras visavi större institutioner eller andra större aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså är det oerhört viktigt att man säkerställer att allmänheten tillför-&lt;br&gt;säkras samma information som övriga aktörer på marknaden. Som det nu&lt;br&gt;är formulerat i förslaget verkar det snarare som att allmänheten i nåder&lt;br&gt;skall ges tillgång till viss information. Med detta vill jag betona att det&lt;br&gt;är oerhört viktigt för att allmänhetens förtroende för marknaden skall&lt;br&gt;kunna upprätthållas och att allmänheten verkligen får samma villkor som&lt;br&gt;övriga aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget tycker jag det också är angeläget att peka på&lt;br&gt;en annan problematik, nämligen vilken annan affärsverksamhet som en&lt;br&gt;auktoriserad börs får ägna sig åt. I det här fallet tänker jag på börsens&lt;br&gt;försäljning av information till marknadens aktörer. Min erfarenhet säger&lt;br&gt;mig att det föreligger en ganska ordentlig intressekonflikt mellan å ena&lt;br&gt;sidan börsens önskan att göra affärer på sin informationsgivning och å&lt;br&gt;andra sidan det krav som allmänheten har på att information skall lämnas&lt;br&gt;från börsen. Jag menar att lagstiftaren måste slå fäst att den här intresse-&lt;br&gt;konflikten måste alltid lösas på så sätt att allmänhetens intressen av&lt;br&gt;information går före en auktoriserad börs' intressen att göra business på&lt;br&gt;sin informationsförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Kommentar avseende 4:e kapitlet, BÖRSENS VERKSAMHET&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;§ 1 notering av finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som § 1 har formulerats, är jag rädd att lagstiftaren har definierat&lt;br&gt;börsens verksamhet alltför snävt. Det finns redan idag i USA finansiella&lt;br&gt;instrument som med fördel kan noteras på även en svensk börs men som&lt;br&gt;skulle fälla utanför definitionen i § 1. Jag menar alltså att man måste&lt;br&gt;hitta ett vidare begrepp än optioner och terminer. Dessutom tror jag man&lt;br&gt;bör tänka igenom gränsdragningen, t ex mot råvaruoptioner och råvaru-&lt;br&gt;terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 I § 2 4:e kapitlet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;ges regler avseende handel i ej inregistrerade aktier. De krav som ställs&lt;br&gt;upp i denna paragraf är enligt mitt förmenande alldeles otillräckliga. Vår&lt;br&gt;erfarenhet är att de flesta klagomål och problem uppstår just på O-listan&lt;br&gt;och OTC-listan. Det är enligt mitt förmenande helt nödvändigt att man&lt;br&gt;sätter ribban högre än vad lagstiftaren har gjort i detta förslag. Man bör&lt;br&gt;t ex överväga att även för de ej inregistrerade aktierna som noteras på&lt;br&gt;auktoriserad börs kräva att de skall följa NBKs rekommendationer, t ex&lt;br&gt;NBKs take over-regler. Dessa bolag bör dessutom inordnas under LEO-&lt;br&gt;lagstiftningen och insider-lagstiftningen. VPC-registrering av aktierna är&lt;br&gt;en självklarhet och likaså vill jag i det här sammanhanget peka på att&lt;br&gt;idag är börsledningen ensam ansvarig för övervakningen av handeln i ej&lt;br&gt;inregistrerade papper på Stockholms Fondbörs. Självklart måste man i&lt;br&gt;framtiden ändra detta så att börsstyrelsen får det öveigripande ansvaret&lt;br&gt;även för denna handel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 § 4:e kapitlet BÖRSENS VERKSAMHET&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beträffånde kursnotering m m stadgas i § 4 att information om kurser&lt;br&gt;och omsättningsuppgifter skall offentliggöras. Min bestämda åsikt är att&lt;br&gt;denna mening bör ändras enligt följande: &amp;quot;Information om kurser och&lt;br&gt;omsättningsuppgifter skall omedelbart offentliggöras&amp;quot;. Eventuellt med&lt;br&gt;tillägget att om särskilda omständigheter är för handen kan avsteg från&lt;br&gt;denna princip göras, men huvudprincipen måste ändå vara att informa-&lt;br&gt;tionen offentliggörs omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5 Kommentar till 5:e kapitlet SÄRSKILDA BESTÄMMELSER&lt;br&gt;FÖR INREGISTRERADE FONDPAPPER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;§ 6 avseende halvårsrapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen att om särskilda skäl föreligger få börsen medge anstånd&lt;br&gt;med offentliggörandet, bör utgå. Det kan aldrig ankomma på en börs att&lt;br&gt;medge anstånd med offentliggörandet av en del årsrapport. En delårs-&lt;br&gt;rapport måste alltid offentliggöras. Vidare sägs i § 6 &amp;quot;vid offentliggöran-&lt;br&gt;det skall halvårsrapporten ges in till börsen&amp;quot;. Den formuleringen är&lt;br&gt;direkt olämplig eftersom den kan innebära att den auktoriserade börsen&lt;br&gt;övertar ansvaret för vidaredistributionen av bolagens halvårsrapporter. I&lt;br&gt;stället bör det stå att &amp;quot;halvårsrapport skall offentliggöras och samtidigt&lt;br&gt;delges börsen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln om halvårsrapporter riskerar att leda till att vi får en&lt;br&gt;försämring av bolagens informationsgivning till marknaden. Som för-&lt;br&gt;slaget nu ligger är risken överhängande för att bolag som idag publicerar&lt;br&gt;tertialrapporter övergår till att bara publicera halvårsrapporter. Därför&lt;br&gt;anser jag att § 6 också bör innehålla en regel som säger att i de fall ett&lt;br&gt;bolag publicerar mer än en delårsrapport, dvs halvårsrapport, bör inte&lt;br&gt;bolaget vara bundet att publicera en rapport avseende sex månader. Detta&lt;br&gt;innebär t ex att det skulle vara tillåtet liksom tidigare att publicera två&lt;br&gt;tertialrapporter plus en bokslutskommuniké. Detta är ett förfärande som&lt;br&gt;är vida överlägset en halvårsrapport plus en bokslutskommuniké.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.6 Kommentar till 6 kapitlet AVBRYTANDE AV BÖRSHANDEL&lt;br&gt;§ 1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I § 1 6 kap fättas det en bestämmelse som stadgar att en auktoriserad&lt;br&gt;börs är skyldig att börsstoppa aktie som är börsstoppad på sin &amp;quot;hemma-&lt;br&gt;marknad&amp;quot;. Det bör inte heller vara möjligt att handla en aktie t ex i&lt;br&gt;London som är börsstoppad i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7 Kommentar till 7 kapitlet AUKTORISERAD MARKNADS-&lt;br&gt;PLATS&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att större institutioner inte bör få driva en egen blockhandei i&lt;br&gt;aktier på en &amp;quot;egen&amp;quot; marknad. Likviditet, neutralitet och genomlysning&lt;br&gt;går förlorad på en sådan marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en auktoriserad marknadsplats där aktier handlas bör också krav&lt;br&gt;ställas på omedelbar publicering av kursuppgifter och omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om aktier som inregistrerats på auktoriserad börs skall kunna&lt;br&gt;handlas på en auktoriserad marknadsplats är inte så lätt att besvara. Jag&lt;br&gt;tenderar dock att säga nej. Risken är annars stor att den auktoriserade&lt;br&gt;börsen blir kostnadsmässigt utkonkurrerad av den auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplatsen, dvs man få konkurrens på icke neutrala villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag med aktier som noteras på en auktoriserad marknadsplats bör&lt;br&gt;också underställas vissa minimikrav. I minimikraven bör ingå:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* VPC-registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Insiderlagstiftning som för inregistrerade bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* LEO-lagstiftning som för inregistrerade bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* NBK-rekommendationer följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för en auktoriserad marknadsplats bör gälla som krav för auk-&lt;br&gt;torisationen att allmänheten garanteras tillgång till information på lika&lt;br&gt;villkor samt att allmänheten till rimliga villkor ges möjlighet att handla&lt;br&gt;på en sådan marknad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.8 Kommentar till 10 kap 9 § AVGIFTER TILL FINANSINSPEK-&lt;br&gt;TIONEN&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dessa avgifter bör definitivt finansieras över statsbudget. Nuvarande&lt;br&gt;ordning ger utrymme för en massa godtycke och skapar missämja mellan&lt;br&gt;Finansinspektionen och aktörer på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.9 Kommentar till slopande av riskfond och disciplinnämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att VMKs förslag att inrätta en riskfond och disciplin-&lt;br&gt;nämnd slopas. Sett från allmänhetens skyddsintressen är detta inte bra.&lt;br&gt;Ett minimikrav som bör övervägas är att vaije börs/marknadsplats där&lt;br&gt;allmänheten handlar får någon form av klagomålsinstans där de kan få&lt;br&gt;sina ärenden prövade och rättade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Sveriges Försäkringsförbund&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Allmänna utgångspunkter för lagstiftningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet ställer sig bakom de i remissen angivna grunderna&lt;br&gt;vilka bör bilda utgångspunkt för ny lagstiftning på området. Här bör&lt;br&gt;understrykas att det är av avgörande betydelse att få till stånd en regle-&lt;br&gt;ring som medför att marknaden blir effektiv. En av förutsättningarna&lt;br&gt;härför är att det tillhandahålls fullständig och korrekt information. Det&lt;br&gt;är därför nödvändigt att, såsom också sägs i remissen, handeln präglas&lt;br&gt;av god genomlysning. Enligt Försäkringsförbundets uppfattning är det&lt;br&gt;rimligt att i dessa avseenden ställa mycket höga krav. Att handeln präglas&lt;br&gt;av god genomlysning är lika viktigt för stora placerare som för små&lt;br&gt;placerare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Börs- och clearingverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet kan inte se något hinder mot att börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet skall få bedrivas av ett och samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3 Auktoriserad marknadsplats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att, vid sidan av börser, möjlighet skall finnas att etablera&lt;br&gt;auktoriserade marknadsplatser. Enligt förslaget får en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats anta som medlemmar dem som marknadsplatsen själv bedömer&lt;br&gt;lämpliga. Enligt Försäkringsförbundets uppfattning saknas skäl att&lt;br&gt;motsätta sig att lagstiftaren skapar möjlighet till etablering av aukto-&lt;br&gt;riserade marknadsplatser på sätt som föreslås. Som förutsättnings bör&lt;br&gt;gälla att de grundläggande kraven för handel med finansiella instrument &amp;gt;&lt;br&gt;iakttas också vad avser en auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.4 Självreglering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den självreglering på området som utövas för närvarande måste betraktas&lt;br&gt;som mycket värdefull. Den har stor betydelse för marknaden och det&lt;br&gt;finns inget som talar for att den bör inskränkas och ersättas med myndig-&lt;br&gt;hetsreglering. Självregleringen bör därför bibehållas i vart fäll i sin&lt;br&gt;nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 OM Stockholm Aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Distribution av finansiella tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det senaste årens utveckling inom telekommunikationsområdet samt inom&lt;br&gt;informationsspridning och informationsöverföring kommer inom de&lt;br&gt;närmaste åren även revolutionera marknaden för distribution och till-&lt;br&gt;handahållandet av finansiella produkter och tjänster. Börser och andra&lt;br&gt;handelssystem kommer att erhålla tekniska möjligheter att tillhandahålla&lt;br&gt;andras produkter inom sitt eget geografiska område för att tillgodose&lt;br&gt;behov hos sin primära intressentkrets - medlemmarna - och deras kunder.&lt;br&gt;I vissa fäll kan en börs komma att notera andra börsers produkter, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra fäll kan tillhandahållandet begränsas till tekniska tjänster i vidare-&lt;br&gt;kopplingen till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta påverkar ej de grundläggande krav som ställs på börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet enligt lagförslaget men utvecklingstendenserna finns&lt;br&gt;och kommer sannolikt att accelerera på likartat sätt som skett i övrig&lt;br&gt;distribution. Lagstiftning och auktorisationskrav bör därför utformas så&lt;br&gt;att sådana distributionssamarbeten underlättas och ej förhindras eller&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Angivande av ytterligare minimikrav för börsauktorisation&lt;br&gt;respektive ciearingauktorisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten i förslaget anger följande minimikrav för auktorisation som&lt;br&gt;börs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Fritt tillträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B Neutralitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C God genomlysning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM instämmer i att dessa principer utgör minimikrav på en väl&lt;br&gt;fungerande börs och att dessa principer därför bör anges i lagtexten som&lt;br&gt;auktorisationskrav. Härutöver bör emellertid övervägas huruvida de i&lt;br&gt;lagtexten angivna auktorisationskraven bör utökas. Viss vägledning kan&lt;br&gt;härvidlag hämtas från brittiska Financial Services Act, 1986. Följande&lt;br&gt;tillkommande krav bör enligt OMs förmenande utgöra förutsättning för&lt;br&gt;börsauktorisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D Att börsen ansvarar för att samtliga transaktioner vilka har utförts&lt;br&gt;på börsen registreras på ett tillförlitligt sätt utan fördröjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E Att börsen ansvarar för att samtliga transaktioner vilka har utförts på&lt;br&gt;börsen avvecklas på ett ordnat sätt. Detta kan ske i börsens egen regi&lt;br&gt;eller genom avtal med annan oiganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F Att börsen har rutiner för att övervaka efterlevnaden av det egna&lt;br&gt;regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G Att börsen har fungerande och tillförlitliga rutiner för hantering av&lt;br&gt;klagomål från kunder och allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av ovanstående krav omnämns i lagrådsremissen under den&lt;br&gt;allmänna motiveringen i kap 2 och 3. OM anser att även ovannämnda&lt;br&gt;auktorisationskrav är av sådan vikt att de bör framgå av lagtexten och&lt;br&gt;ytterligare utvecklas i lagmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De under punkterna E, F och G ovan föreslagna auktorisationskraven&lt;br&gt;bör även uppställas som förutsättning för tillstånd att bedriva clearing-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Undantag från principen om fritt tillträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som angivits under punkt 9.2 ovan instämmer OM i att principen om&lt;br&gt;fritt tillträde bör gälla som krav för auktorisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär emellertid inte att vissa minimiavgifter av börsens&lt;br&gt;medlemmar inte kan krävas. Skälet härtill är främst att en medlemsan-&lt;br&gt;slutning är förenad med vissa fästa kostnader för börsen vilket motiverar&lt;br&gt;krav på viss minimiavgift eller på viss minimiomsättning. Nämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifts- eller omsättningskrav skall gälla lika för alla medlemskategorier&lt;br&gt;inom samma geografiska område. Ökade kostnader t ex p g a uppkopp-&lt;br&gt;ling av utländska medlemmar måste dock kunna påverka minimiavgiftens&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall en börs inom ramen för principen om fritt tillträde kunna&lt;br&gt;uppställa krav på t ex teknisk utrustning och/eller vissa administrativa&lt;br&gt;rutiner såsom förutsättning för medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.4 Begreppen optioner och terminer bör ersättas av begreppet&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I syfte att undvika att nyskapade finansiella produkter faller utanför&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde redan från böljan bör begreppen optioner och&lt;br&gt;terminer ersättas med begreppet finansiella instrument, såsom detta be-&lt;br&gt;grepp definieras i lagen om handel med finansiella instrument. Detta&lt;br&gt;gäller såväl reglerna om börs- som clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller börsverksamhet anges på sid 31 (jmf lagtexten 4 kap 1 §)&lt;br&gt;att av en börs som organiserar handel med derivatinstrument bör krävas&lt;br&gt;att handel skall avse enbart optioner eller terminer med standardiserade&lt;br&gt;villkor, som bestämts av börsen i fråga. Ett standardiseringskrav upp-&lt;br&gt;ställs sålunda för derivatinstrumenten optioner och terminer men inte för&lt;br&gt;övriga derivatinstrument. Detta är en brist. På OMs marknadsplats hand-&lt;br&gt;las idag, förutom optioner och terminer, även aktielån och inom en snar&lt;br&gt;framtid kan andra derivatinstrument som exempelvis swappar komma att&lt;br&gt;handlas. Samma standardiseringskrav för samtliga derivatinstrument bör&lt;br&gt;alltså gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget (sid 31) skall nuvarande bestämmelser i 2 kap 1 §&lt;br&gt;lagen om handel med finansiella instrument flyttas över till den nya lagen&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet (jmf 4 kap 2 § sista stycket). I nämnda&lt;br&gt;lagrum finns en regel som syftar till att motverka möjligheterna till&lt;br&gt;otillbörlig kurssättning på optioner och terminer. Enligt bestämmelsen&lt;br&gt;krävs för att optioner och terminer skall få handlas på en reglerad&lt;br&gt;marknad att det förekommer en betydande handel med tillförlitlig kurs-&lt;br&gt;sättning i den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas&lt;br&gt;på. I konsekvens med vad som anförts ovan bör detta krav gälla för&lt;br&gt;samtliga derivatinstrument, alltså inte bara för optioner och terminer. Det&lt;br&gt;kan vara lämpligt att göra denna ändring nu när bestämmelsen utmönstras&lt;br&gt;ur lagen om handel med finansiella instrument för att istället flyttas över&lt;br&gt;till den nya börs- och ciearinglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad härefter gäller clearingverksamheten skapas genom förslaget en&lt;br&gt;särskild reglering för företag som bedriver clearingverksamhet med&lt;br&gt;optioner och terminer. I den allmänna motiveringen (sid 53-54) samt i&lt;br&gt;specialmotiveringen (sid 94-95) hänvisas till den nyligen tillsatta&lt;br&gt;clearingutredningen och att ett heltäckande regelsystem för clearing får&lt;br&gt;vänta till dess att utredningen lagt ett förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt OMs mening är det av stor vikt att regelsystemet om clearing-&lt;br&gt;verksamhet inte begränsas till endast optioner och terminer utan avser&lt;br&gt;samtliga finansiella instrument där behov av clearing kan förekomma. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagsläget omfattar t ex inte reglerna om ställande av säkerhet den av OM&lt;br&gt;tillhandahållna aktielåneprodukten. Reglerna kommer inte heller att om-&lt;br&gt;fatta swap-kontrakt. Av samma skäl som krav på säkerhet ställs upp för&lt;br&gt;optioner och terminer bör sålunda även för andra derivatinstrument säker-&lt;br&gt;het ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som beträffande börsverksamheten avses vissa&lt;br&gt;centrala bestämmelser om clearing i lagen om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument att flyttas över till den föreslagna börs- och ciearinglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt OMs mening ett väl valt tillfälle att även på detta område&lt;br&gt;nu göra erforderliga ändringar. Det framstår som närmast olämpligt att&lt;br&gt;avvakta clearingutredningens resultat med ett förmodat förslag om utvidg-&lt;br&gt;ning av regelsystemet i enlighet med OMs riktlinjer. Det skulle då dröja&lt;br&gt;kanske ända upp till 2 år innan ändringen kunde göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva lagtexten (1 kap 4 § p 4) talas visserligen under definitionen&lt;br&gt;av clearingverksamhet om &amp;quot;annat liknande avtalsförhållande&amp;quot; men lag-&lt;br&gt;motiveringen ger inte stöd för uppfattningen att andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment än optioner och terminer skulle kunna inrymmas häri.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.5 Börs och clearing i samma bolag m m&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;OM kan inte se några skäl till varför börs- och clearingverksamhet inte&lt;br&gt;skulle kunna bedrivas i samma juridiska person. Internationellt finns&lt;br&gt;exempel på båda modellerna. OM har under sin verksamhetstid bedrivit&lt;br&gt;clearingverksamheten i samma juridiska person som börsverksamheten&lt;br&gt;utan att några nackdelar framkommit härav eller någon kritik riktats&lt;br&gt;häremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM redogjorde utförligt för sin ståndpunkt i denna fråga i sitt&lt;br&gt;remissvar till Optionsutredningens betänkande SOU 1988:13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang tar OM tillfället i akt att nämna den närmast själv-&lt;br&gt;klara principen att en börs respektive ett clearinghus måste, vid sidan&lt;br&gt;av den ordinarie verksamheten, få bedriva sådan verksamhet som ej&lt;br&gt;negativt påverkar börs- och clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.6 Börsregistrering av obligationslån&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;OM ansluter sig till Svenska Bankföreningens förslag i skrivelse till&lt;br&gt;finansdepartementet daterad 1990-12-21 om en övergångsregel med av-&lt;br&gt;seende på börsregistreringskravet för redan emitterade obligationslån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.7 Informationsutbyte mellan Finansinspektionen och börs respek-&lt;br&gt;tive clearinghus&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler i sekretesslagen är Finansinspektionen förhindrad&lt;br&gt;att lämna ut upplysningar till börs respektive clearinghus om förhållanden&lt;br&gt;som rör börsens respektive clearinghusets medlemmar. Enligt OMs&lt;br&gt;mening bör erforderliga ändringar göras i sekretesslagen och eventuell&lt;br&gt;annan lagstiftning så att sådan information kan lämnas ut som rör med-&lt;br&gt;lemmarnas förmåga att kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot börsen&lt;br&gt;respektive clearinghuset. Det är särskilt viktigt att ett clearinghus, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inträder som motpart och kontraktsgarant, får kännedom om en medlem&lt;br&gt;har svåra ekonomiska problem till undvikande av s.k. dominoeffekter i&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.8 Förändringar i den löpande texten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sid 4. Beskrivningen av vad som i Sverige brukar benämnas clearing-&lt;br&gt;verksamhet bör även innehålla clearingorganisationens garantiansvar,&lt;br&gt;hantering av betalnings- och leveransrutiner och beräkning och ad-&lt;br&gt;ministration av säkerheter. Meningen bör därför ha följande lydelse,&lt;br&gt;&amp;quot;Inträde som motpart gentemot köpare respektive säljare, hantering av&lt;br&gt;betalnings- och leveransrutiner samt uträkning av eventuella säkerhets-&lt;br&gt;krav brukar i Sverige benämnas clearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid 46. Regeln om att efteranmälda affärer i regel ej får avvika från&lt;br&gt;aktuell köp respektive säljkurs gäller även då OMs marknadsplats ej är&lt;br&gt;öppen. Meningen &amp;quot;Regeln gäller under tid då marknadsplatsen är öppen&lt;br&gt;men ej därefter.&amp;quot; bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid 4, Bilaga 7. Under punkt 1.1.3 bör &amp;quot;New York” ändras till&lt;br&gt;&amp;quot;Chicago&amp;quot; samt OM Stockholms firma ändras till &amp;quot;OM Stockholm AB&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid 9, Bilaga 7. Under punkt 1.1.2 bör noteras att Oslo Fondbörs&lt;br&gt;sedan den 30/8 1991 ej längre noterar valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid 10, Bilaga 7. Under beskrivningen av värdepappersmarknadema i&lt;br&gt;Storbritannien bör noteras att det i London finns fler än två auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser för finansiella derivat. En av dessa marknadsplatser är&lt;br&gt;svenskägda OM London Ltd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid 11, Bilaga 7. Under beskrivningen av värdepappersmarknadema i&lt;br&gt;USA bör andra meningen förtydligas så att det klart framgår att handel&lt;br&gt;i aktier förekommer vid ytterligare åtta börser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samfundet har tidigare pekat på att innebörden av uttrycket &amp;quot;annan&lt;br&gt;medverkan&amp;quot; i lag om värdepappersrörelse (1 kap 3 § 5) är oklar och att&lt;br&gt;sådan rådgivning som advokat lämnar till klient i fråga rörande en&lt;br&gt;emission eller ett offentligt erbjudande om aktieförvärv eventuellt&lt;br&gt;omfattas av tillståndsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom uttalanden i utkastet till lagrådsremiss undanröjs i viss ut-&lt;br&gt;sträckning denna oklarhet och osäkerhet om lagens innebörd (se sid. 89-&lt;br&gt;90). Emellertid kvarstår viss tveksamhet om innebörden genom uttalan-&lt;br&gt;den på annan plats i utkastet (se sid. 129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undanröja vaije tvekan om lagens innebörd bör enligt sam-&lt;br&gt;fundets mening i lagen om värdepappersrörelse göras ett uttryckligt&lt;br&gt;undantag för medverkan av advokat och revisor i berört hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Stockholm Börs &amp;amp; Företagsinformation AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi vill dels framföra vår åsikt att det är angeläget att den planerade&lt;br&gt;etableringsfriheten kommer till stånd så att det skapas reella förutsätt-&lt;br&gt;ningar för konkurrens på börsområdet. Dels lämnar vi synpunkter på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget om auktoriserade marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kort relatera en verksamhet vi själva bedrivit på börsområ-&lt;br&gt;det vill vi argumentera för konkurrens med möjligheter även för mindre&lt;br&gt;företag att spela en roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en femårsperiod fram till sommaren 1988 var Stockholm Börs-&lt;br&gt;information ansvarig för den dåvarande s k inofficiella aktieiistan, som&lt;br&gt;1988 övertogs av Stockholms fondbörs (nuvarande O-listan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten - och listan - började med Fagersta, som 1983 avfördes&lt;br&gt;från börsen. Genom överenskommelse med viktigare medier kunde vi&lt;br&gt;garantera företaget fortsatt dagliga kursnoteringar i pressen. Aktierna&lt;br&gt;handlades i fria förhandlingar mellan mäklarfirmoma, på ungefär samma&lt;br&gt;sätt som det inledningsvis handlades i OTC-aktier. Uppgifter om köp-&lt;br&gt;sälj- och betalkurser samlades dagligen in hos oss och spreds på olika&lt;br&gt;sätt vidare till media och databaser. För den aktieplacerande allmänheten&lt;br&gt;kom därför - på gott och ont - fondbörsens utestängning av bolaget att&lt;br&gt;framstå som mindre betydelsefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fagersta följdes i rask takt av andra bolag som vilie få sina aktier&lt;br&gt;marknadsnoterade utan börsregistering. 1988 var 37 företag noterade på&lt;br&gt;listan med ett eller flera aktieslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med att listan utökades byggde vi upp rutiner och service,&lt;br&gt;såsom Förutsättningar som måste uppfyllas för notering, Omständigheter&lt;br&gt;som föranledde borttagande från listan, Rutiner för noteringsstopp, Krav&lt;br&gt;på information, Rutiner för informationsgivning och Praktisk hjälp att&lt;br&gt;distribuera bolagsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla beslut om uppförande av aktier på listan, avförande, noterings-&lt;br&gt;stopp etc fattades av Stockholm Börsinformation som byggde upp egen&lt;br&gt;kompetens för ändamålet. Samtidigt engagerades bankinspektionens&lt;br&gt;tidigare generaldirektör Sten Walberg som konsult i bolaget och rutiner&lt;br&gt;skapades för löpande, informellt samråd med fondbörsledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationskraven var desamma som ställdes på börsbolag. Till följd&lt;br&gt;av att det inte fanns kontrakt mellan listade bolag och Stockholm&lt;br&gt;Börsinformation kunde bolag som inte följde uppställda regler snabbt&lt;br&gt;avföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småningom ansågs det dock allmänt att ett sådant kontrakt borde finnas&lt;br&gt;och en handling liknande inregisteringskontraktet utarbetades. Kontrakten&lt;br&gt;kom emellertid aldrig att skrivas under då Stockholms fondbörs dess-&lt;br&gt;förinnan övertog listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av ovanstående beskrivning bedrevs en verksamhet som&lt;br&gt;i väsentliga delar hade karaktär av börsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten finansierades genom avgifter från listade bolag, dels i&lt;br&gt;form av en introduktionsavgift, dels genom årsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grund för verksamheten kan sägas ha varit pressens beredvillighet -&lt;br&gt;och behov av - att tillhandahålla sina läsare kursinformation m m om&lt;br&gt;bolag vars aktier var allmänt spridda. Samtidigt var det naturligtvis så,&lt;br&gt;att en bred spridning av många företags aktier kom till stånd först genom&lt;br&gt;och efter listning på inofficiella listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Poängen&amp;quot; är emellertid främst den, att många av de företag som 1988&lt;br&gt;fanns på listan inte hade kunnat marknadsnoteras på annat sätt. Ett skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var att flera av dem inte hade den record som krävdes för notering på&lt;br&gt;börs- eller OTC-listan. Att våra avgifter var lägre än fondbörsens torde&lt;br&gt;ha spelat en mindre roll. Avgörande för många av de då aktuella före-&lt;br&gt;tagens beslut att lista sina aktier på inofficiella listan torde ha varit att vi&lt;br&gt;- som ett småföretag med ekonomiska incitament att utöka listan -aktivt&lt;br&gt;tog kontakt med företag och sökte övertyga dem om att låta marknads-&lt;br&gt;notera sina aktier samt att vi ställde i utsikt - och senare gav företagen -&lt;br&gt;aktivt stöd i främst informationsfrågor under den tid de hade värdepap-&lt;br&gt;per listade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av de foretag som marknadsnoterades på detta sätt visade sig&lt;br&gt;senare inte hålla måttet, men detta var ju inte speciellt för bolagen på O-&lt;br&gt;listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheten är nog i stället den att ett antal välskötta företag fick möj-&lt;br&gt;lighet att ta riskkapitalmarknaden i anspråk till följd av aktiviteter hos&lt;br&gt;ett småföretag som egentligen inte tänktes agera på denna marknad och&lt;br&gt;vars aktiviteter då föreföll vara en nagel i ögat på de institutioner som&lt;br&gt;hade i uppgift att möjliggöra företagens riskkapitalförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån våra erfarenheter ser vi det som angeläget för näringslivet att&lt;br&gt;det kommer till stånd reella alternativ till Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.1 Auktoriserad marknadsplats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som nyss framhållits ser vi ett behov av konkurrens till Stockholms fond-&lt;br&gt;börs. Vi tror också att det kan finnas utrymme för sådan konkurrens.&lt;br&gt;Utifrån våra erfarenheter som småföretagare på området är förslaget om&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats särskilt intressant då det skulle kunna ge&lt;br&gt;handlingsutrymme för mindre företag som inte kan eller vill bedriva&lt;br&gt;&amp;quot;börsverksamhet av internationell standard&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen finner vi ingen klart beskriven bakgrund till eller&lt;br&gt;konkret angiven målsättning med förslaget till auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats. Av de allmänna utgångspunkterna för lagstiftningen framgår dock&lt;br&gt;att man önskar bättre förutsättningar för konkurrens på börsområdet, att&lt;br&gt;man gärna ser en mer dynamisk utveckling inom börsområdet och att&lt;br&gt;man kan tänka sig marknadsplatser av varierande storlek, inriktning och&lt;br&gt;kvaliteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill man uppnå dessa effekter förutsätter det sannolikt aktivt stöd, t ex&lt;br&gt;genom auktorisation, till börsverksamheter av lägre dignitet än aukto-&lt;br&gt;riserad börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant stöd åt presumtiv småföretagsverksamhet på börsområdet&lt;br&gt;ligger naturligtvis väl i linje med den ekonomiska politikens inriktning&lt;br&gt;mot stöd åt småföretagande på nästan alla områden. De satsningar som&lt;br&gt;görs på och de förhoppningar som knyts till småföretagsamheten är nu&lt;br&gt;så stora att endast förekomsten av speciella och väl dokumenterade stor-&lt;br&gt;driftsfördelar skulle motivera att man avstod från att skapa motsvarande&lt;br&gt;betingelser för småföretagande på börsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem kan vara att småföretagande - till den del det är grundat&lt;br&gt;på innovationer och entreprenörskap - ju ofta inriktas på att överskrida&lt;br&gt;befintliga gränser och att det därför kan vara svårt att förutse och på ett&lt;br&gt;bra sätt begränsa sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T ex förefaller begreppet auktoriserad marknadsplats innebära en&lt;br&gt;omotiverad begränsning till just marknadsplatser av sådana verksamheter&lt;br&gt;som kan auktoriseras, även om detta inte är utsagt och kanske heller inte&lt;br&gt;tanken. Det går ju mycket väl att tänka sig att ett företag bedriver börs-&lt;br&gt;liknande verksamhet ungefär av det slag som vi beskrivit tidigare samt&lt;br&gt;&amp;quot;driver marknadsplats&amp;quot; genom att hyra in sig i ett handelssystem, inom&lt;br&gt;eller utom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar därför att den i remissukastet föreslagna, betydelsefulla möj-&lt;br&gt;lighet som beskrivs under rubriken auktoriserad marknadsplats, till sin&lt;br&gt;form bör regleras så lite som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill vi lämna synpunkter på förslagen om kvalitetspröv-&lt;br&gt;ning och krav som bör ställas på företag med fondpapper noterade vid&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på record, kapital och spridning bör kunna ställas mycket lågt.&lt;br&gt;Marknadsplatsen bör ges stor frihet att notera aktier, eljest begränsas&lt;br&gt;underlaget för de tilltänkta verksamheterna som riskerar att få för liten&lt;br&gt;omfattning för att kunna drivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liberal inställning vid notering bör balanseras av att det ställs i&lt;br&gt;princip gängse krav på löpande information från bolag vars aktier är&lt;br&gt;föremål för notering, så långt informationen inte skadar bolagets verk-&lt;br&gt;samhet. Informationsplikten borde således omfatta även någon form av&lt;br&gt;enklare introduktionsprospekt, ett slags delårsrapport, flaggning och helst&lt;br&gt;även information om insiderhandel. Flera skäl kan anföras härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jämfört med placeringar i inregistrerade aktier väsentligt större&lt;br&gt;risken motiverar största möjliga öppenhet gentemot marknaden. Det är&lt;br&gt;svårt att tänka sig placeringar i någon större omfattning av andra än&lt;br&gt;närstående med särskild information utan en sådan öppenhet. Av samma&lt;br&gt;skäl måste rimligtvis frekvensen i informationsgivningen vara hög, inte&lt;br&gt;minst då resultat och utsikter för mindre företag kan pendla mer och&lt;br&gt;snabbare än för större företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bra och frekvent informationsgivning stimulerar aktiehandeln och&lt;br&gt;intresset för den aktuella listan. Härigenom ökar olika intressenters&lt;br&gt;möjligheter till erforderlig ekonomisk ersättning för sina engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler och praxis som vuxit fram på informationsområdet uppfattas till&lt;br&gt;stora delar som ett slags hederskodex som man knappast kan avstå från&lt;br&gt;att följa utan risk att betraktas som mindre seriös. Risken måste bedömas&lt;br&gt;som stor att de marknadsbolag som kan tillkomma inom ramen för auk-&lt;br&gt;toriserade marknadsplatser bedöms som jämförelsevis mindre seriösa&lt;br&gt;även om de iakttar gällande regler för övriga marknadsbolag och följer&lt;br&gt;aktuell praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är avsikten med auktoriserade marknadsplatser att stimulera mindre&lt;br&gt;och medelstora företag att gå ut på riskkapitalmarknaden får sannolikt&lt;br&gt;samspelet med massmedia avgörande betydelse för framgången. Utan en&lt;br&gt;systematisk rapportering om företagen och aktierna i för respektive bolag&lt;br&gt;aktuella tidningar och etermedier blir det svårt att skapa tillräckligt stort&lt;br&gt;intresse för dessa placeringsaltemativ. Sådan rapportering torde förutsätta&lt;br&gt;särskilt god information till media från bolagen, som har att konkurrera&lt;br&gt;om spaltutrymme med större och mer publika företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas bli svårt för en auktoriserad marknadsplats att på egen&lt;br&gt;hand genomdriva väsentligt mer långtgående informationskrav än de som&lt;br&gt;förfåttningsregleras. De tilltänkta marknadsplatserna vore därför betjänta&lt;br&gt;av en något mer omfattande författningsreglering på just informations-&lt;br&gt;området än vad som framgår av remissutkastet, alternativt någon form av&lt;br&gt;allmän skrivning om betydelsen av öppen och frekvent bolagsrapporte-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om börs- och clearingverksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Företag som driver verksamhet i syfte att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument kan få auktorisation som börs eller&lt;br&gt;marknadsplats enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet får drivas endast av företag som har fått tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som clearingorganisation enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om auktorisation och tillstånd prövas av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Auktorisation och tillstånd kan meddelas svenska aktiebolag, svenska&lt;br&gt;ekonomiska föreningar och utländska foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om börs finns särskilda bestämmelser i 2-6 kap., om auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats i 7 kap. och om clearingorganisation i 8 och 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börs: företag som har fått auktorisation enligt 2 kap. att driva&lt;br&gt;verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med&lt;br&gt;finansiella instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. börsmedlem: den som av en börs har fått tillåtelse att delta i handeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad marknadsplats: företag som har fått auktorisation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: verksamhet som består i att yrkesmässigt i&lt;br&gt;options- eller terminsavtal träda in som part eller på annat sätt garantera&lt;br&gt;att avtalet fullgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. clearingorganisation: företag som har fått tillstånd enligt 8 kap. att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driva clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som av en clearingorganisation har fått&lt;br&gt;tillåtelse att delta i clearingen hos organisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. option: en rätt att till ett bestämt pris i framtiden få köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett belopp som&lt;br&gt;räknas ut på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. termin: ett avtal om köp av tillgångar som mot ett i avtalet bestämt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pris skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att&lt;br&gt;betalning mellan parterna i framtiden skall ske på grundval av ändringar&lt;br&gt;i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. finansiellt instrument och fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Börs&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Förutsättningar för auktorisation m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En börs skall driva sin verksamhet så att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte&lt;br&gt;otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen skall därvid tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i denna lag och av börsen får bli börsmedlem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;neutralitet, som innebär att av börsen uppställda regler tillämpas på ett&lt;br&gt;likformigt sätt gentemot alla börsmedlemmar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god genomlysning, som innebär att börsmedlemmama får en snabb,&lt;br&gt;samtidig och korrekt information om handeln och att allmänheten får&lt;br&gt;tillfälle att ta del av sådan information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Auktorisation som börs får meddelas ett svenskt aktiebolag eller en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller&lt;br&gt;någon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla de krav&lt;br&gt;som anges i 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ansökan om auktorisation får göras innan bolaget eller föreningen&lt;br&gt;har registrerats. Om en sådan ansökan har gjorts av ett aktiebolag inom&lt;br&gt;sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, räknas den i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) föreskrivna tiden från&lt;br&gt;auktorisationsbeslutet. Om en sådan ansökan i stället har gjorts av en&lt;br&gt;ekonomisk förening inom sex månader från det att beslut om att bilda&lt;br&gt;föreningen fattats, räknas den i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar föreskrivna tiden från auktorisationsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En börs bolagsordning eller stadgar skall godkännas av finansinspek-&lt;br&gt;tionen i samband med att auktorisation beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av bolagsordningen eller stadgarna får inte&lt;br&gt;registreras innan det har godkänts av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En börs som är aktiebolag skall ha ett aktiekapital som med hänsyn&lt;br&gt;till verksamhetens art och omfattning är tillräckligt stort. Vid bedömning-&lt;br&gt;en av om aktiekapitalet är tillräckligt skall hänsyn tas även till andra&lt;br&gt;finansiella resurser som börsen har eller kan utnyttja. För börs som är&lt;br&gt;ekonomisk förening gäller vad som sägs om aktiekapital i stället summan&lt;br&gt;av gjorda medlemsinsatser och förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om storleken av aktiekapitalet och Bilaga 8&lt;br&gt;summan av gjorda medlemsinsatser och förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En börs skall ha en styrelse med minst fem ledamöter och en&lt;br&gt;verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Auktorisation för ett utländskt företag att driva verksamhet som börs&lt;br&gt;här i landet från avdelningskontor med självständig förvaltning (filial) får&lt;br&gt;meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget i sitt hemland driver sådan verksamhet och där står under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn av en myndighet eller annat behörigt organ, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten här i landet kan antas komma att&lt;br&gt;uppfylla de krav som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga&lt;br&gt;delar. I övrigt gäller lagen (1992:000) om utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som är eller har varit knuten till en börs som anställd eller&lt;br&gt;uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i anställ-&lt;br&gt;ningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsför-&lt;br&gt;hållanden eller personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Börsmedlemmar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En börs får som medlemmar ha endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 1, 2 eller 3 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som i sitt hemland har rätt att delta i börshandel&lt;br&gt;av liknande slag och som där står under tillsyn av myndighet eller annat&lt;br&gt;behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till börsmedlem får antas endast den som har tillräckliga finansiella&lt;br&gt;resurser och i övrigt är lämplig att delta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en börsmedlem inte längre uppfyller kraven för medlemskap,&lt;br&gt;skall börsen besluta att medlemskapet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett börsmedlemskap upphört på grund av beslut enligt första&lt;br&gt;stycket, får medlemmen, om särskilda skäl föreligger, utföra köp- eller&lt;br&gt;sälj order vid börsen för att skydda uppdragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Börsmedlemmar skall lämna börsen de upplysningar som behövs för&lt;br&gt;att börsen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Börsens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för notering och handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid en börs får notering av och handel med alla slags finansiella&lt;br&gt;instrument ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt instru-&lt;br&gt;ment får dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt godkännande till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen,&lt;br&gt;efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av fondpap-&lt;br&gt;peren. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering får sådant&lt;br&gt;godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optioner och terminer får godkännas för notering och handel bara om&lt;br&gt;det förekommer en betydande handel med tillförlitlig kurssättning i den&lt;br&gt;eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En börs skall ha ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen&lt;br&gt;skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen skall övervaka handeln och kursbildningen vid börsen och se&lt;br&gt;till att handeln sker i överensstämmelse med denna lag och andra&lt;br&gt;författningar samt med god sed på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursnotering och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kurser noteras med ledning av de köpanbud, säljanbud och&lt;br&gt;betalkurser som förekommer vid eller rapporteras till börsen. Information&lt;br&gt;om kurser och omsättningsuppgifter skall offentliggöras omedelbart, om&lt;br&gt;inte finansinspektionen med hänsyn till handelns effektivitet tillåter något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportering av avslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En börsmedlem skall, på det sätt och i den omfattning som börsen&lt;br&gt;bestämmer, till börsen anmäla avslut som medlemmen utanför börsen har&lt;br&gt;gjort för egen eller någon annans räkning i de finansiella instrument som&lt;br&gt;noteras vid börsen. Om ett sådant avslut har skett vid en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats och avser inregistrerade fondpapper, behöver avslutet inte&lt;br&gt;anmälas till börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En börs får, utöver sådan verksamhet som auktorisationen omfattar,&lt;br&gt;i företaget driva endast sådan verksamhet som har nära samband med&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får finansinspektionen tillåta en börs att&lt;br&gt;driva även annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förvärv av aktier eller andelar i företag kräver tillstånd av&lt;br&gt;finansinspektionen, om förvärvet ingår som ett led i organisationen av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Inregistrering av fondpapper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för inregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Inregistrering av fondpapper vid en börs sker efter ansökan av den&lt;br&gt;som har gett ut fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inregistrering får ske endast om det med hänsyn till marknadsför-&lt;br&gt;hållandena för de fondpapper som avses och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;föreligger förutsättningar för en ändamålsenlig börshandel med fondpap-&lt;br&gt;peren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet föreligger enligt 5 § att offentliggöra börsprospekt, får&lt;br&gt;inregistrering av fondpapperen inte ske förrän prospektet har godkänts av&lt;br&gt;börsen och offentliggjorts av utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen&lt;br&gt;skall meddela närmare föreskrifter om villkoren för inregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En ansökan om inregistrering får inte avslås utan att sökanden har&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig över det som har tillförts ärendet genom någon&lt;br&gt;annan än honom själv, om inte åtgärden är uppenbart obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inregistrering skall meddelas snarast och senast sex månader&lt;br&gt;från det att ansökan gjordes hos börsen eller, om ansökan kompletteras,&lt;br&gt;senast sex månader från det att kompletteringen kom in till börsen.&lt;br&gt;Meddelas inte beslut inom angiven tid, skall det anses som om ansökan&lt;br&gt;har avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivarens informationsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som har gett ut fondpapper som har inregistrerats vid en börs&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upplysningar som den behöver för att kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och annan författning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar om verksamheten och fondpapperen&lt;br&gt;som är av betydelse för bedömning av kursvärdet på fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En börs skall besluta om avregistrering av fondpapper, om utgivaren&lt;br&gt;av fondpapperen begär det eller om han allvarligt åsidosatt sina för-&lt;br&gt;pliktelser enligt lag eller någon annan författning. Avregistrering skall&lt;br&gt;ej ske om det är olämpligt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering får inte beslutas utan att utgivaren har fått tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över det som har tillförts ärendet genom någon annan än honom&lt;br&gt;själv, om inte åtgärden är uppenbart obehövlig eller beslutet inte kan&lt;br&gt;uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avregistrering skall offentliggöras omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsprospekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Till en ansökan om inregistrering skall utgivaren av fondpapperen&lt;br&gt;foga en särskild redogörelse för sina förhållanden (börsprospekt).&lt;br&gt;Prospektet skall innehålla de upplysningar som behövs for att en&lt;br&gt;investerare skall kunna göra en välgrundad bedömning av utgivarens&lt;br&gt;verksamhet och ekonomiska ställning samt av de rättigheter som är&lt;br&gt;förenade med fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta börsprospekt föreligger inte om inregistreringen&lt;br&gt;avser fondpapper som är utgivna av staten eller är andelar i en värde-&lt;br&gt;pappersfond. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;finansinspektionen får meddela föreskrifter om undantag från skyldig-&lt;br&gt;heten att upprätta börsprospekt i fäll då behovet av information har&lt;br&gt;tillgodosetts på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsprospektet skall lämnas in till den börs där inregistrering söks.&lt;br&gt;När börsen har granskat och godkänt prospektet, skall det offentliggöras&lt;br&gt;av utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvårsrapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett aktiebolag vars aktier är inregistrerade vid en börs skall under&lt;br&gt;varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader offentliggöra en&lt;br&gt;redogörelse för räkenskapsårets första sex månader (halvårsrapport).&lt;br&gt;Rapporten skall offentliggöras inom två månader från halvårets utgång.&lt;br&gt;Vid offentliggörandet skall halvårsrapporten ges in till börsen. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får börsen medge anstånd med offentliggörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvårsrapporten skall innehålla en redogörelse för bolagets verksam-&lt;br&gt;het och resultat under räkenskapsårets första sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Fondpapper som inte inregistreras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för notering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Notering vid en börs av fondpapper som inte är föremål för&lt;br&gt;inregistrering sker efter ansökan av den som har gett ut fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notering får ske endast om det med hänsyn till marknadsförhållandena&lt;br&gt;för de fondpapper som avses och omständigheterna i övrigt föreligger&lt;br&gt;förutsättningar för en ändamålsenlig börshandel med fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivarens informationsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En utgivare av fondpapper vilka noterats med stöd av 1 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande informera börsen om sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt lämna börsen de upplysningar som den behöver för att kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och andra författningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- offentliggöra de upplysningar om verksamheten och fondpapperen&lt;br&gt;som är av betydelse för bedömning av kursvärdet på fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Auktoriserad marknadsplats&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Förutsättningar för auktorisation m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En auktoriserad marknadsplats skall driva sin verksamhet så att&lt;br&gt;allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och&lt;br&gt;enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att&lt;br&gt;verksamheten kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den auktoriserade marknadsplatsen skall därvid tillämpa principerna&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller av marknads-&lt;br&gt;platsen uppställda krav får delta i handeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;neutralitet, som innebär att av marknadsplatsen uppställda regler&lt;br&gt;tillämpas på ett likformigt sätt gentemot alla som deltar i handeln, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god genomlysning, som innebär att de som deltar i handeln får en&lt;br&gt;snabb, samtidig och korrekt information om handeln och att allmänheten&lt;br&gt;får tillfälle att ta del av sådan information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna för börs i 2, 4 och 6 kap. skall, med i andra stycket&lt;br&gt;angivna undantag, tillämpas även i fråga om auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktoriserad marknadsplats gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 1&lt;br&gt;§ om sundhetskrav, i 2 kap. 6 § om styrelses storlek och verkställande&lt;br&gt;direktör, i 4 kap. 1 § andra stycket såvitt avser inregistrering av&lt;br&gt;fondpapper, i 4 kap. 3 § om kursnotering och information och i 4 kap.&lt;br&gt;4 § om rapportering av avslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En auktoriserad marknadsplats där det förekommer notering av&lt;br&gt;fondpapper som är inregistrerade vid en börs, skall till börsen rapportera&lt;br&gt;alla avslut i dessa fondpapper som sker vid marknadsplatsen eller som&lt;br&gt;anmäls dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursnotering och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kurser noteras med ledning av de köpanbud, säljanbud och&lt;br&gt;betalkurser som förekommer vid eller anmäls till den auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatsen. Information om kurser och omsättningsuppgifter skall&lt;br&gt;offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Clearingorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Clearingverksamhet skall drivas så att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte&lt;br&gt;otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;426&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingorganisationen skall därvid tillämpa principerna om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som Bilaga 8&lt;br&gt;ställs i denna lag och av clearingorganisationen får delta i clearingen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;neutralitet, som innebär att av clearingorganisationen uppställda regler&lt;br&gt;tillämpas på ett likformigt sätt gentemot alla clearingmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillstånd för ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening att driva clearingverksamhet får meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller&lt;br&gt;någon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla de krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett utländskt företag får efter tillstånd av finansinspektionen driva&lt;br&gt;clearingverksamhet från avdelningskontor med självständig förvaltning&lt;br&gt;(filial).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget i sitt hemland bedriver likartad clearingverksamhet och där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten här i landet kan antas komma att&lt;br&gt;uppfylla de krav som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga&lt;br&gt;delar. I övrigt gäller lagen (1992:000) om utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna i 2 kap. 3 § om ansökan innan bolaget eller&lt;br&gt;föreningen har registrerats, i 2 kap. 4 § om godkännande av bolagsord-&lt;br&gt;ning eller stadgar, i 2 kap. 5 § om kapital, i 2 kap. 6 § om styrelses&lt;br&gt;storlek och verkställande direktör och i 2 kap. 8 § om sekretess skall&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En clearingorganisation skall, utöver det kapital som krävs enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §, ha annat kapital, garanti, försäkring eller liknande som ger kunderna&lt;br&gt;ett tillfredsställande skydd mot förluster som kan drabba dem i clearing-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En clearingorganisation får som medlem ha endast den som har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka och som i övrigt bedöms vara lämplig att delta&lt;br&gt;i clearingen hos organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre uppfyller de krav som anges i första&lt;br&gt;stycket, skall clearingorganisationen besluta att medlemskapet skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upphört på grund av beslut enligt andra Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;stycket, får medlemmen, om särskilda skäl föreligger, ändå vidta åtgärder Bilaga 8&lt;br&gt;i förhållande till clearingorganisationen för att skydda uppdragsgivare mot&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Clearingmedlemmar skall lämna clearingoiganisationen de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs for att clearingorganisationen skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Clearingorganisationens verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En clearingorganisation skall ha ändamålsenliga regler för hur&lt;br&gt;clearingen hos organisationen skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingen skall ske under förhållanden som överensstämmer med&lt;br&gt;denna lag och andra författningar samt med god sed på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetskrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En clearingorganisation skall se till att det vid clearingen ställs&lt;br&gt;betryggande säkerhet för gjorda åtaganden och att sådan säkerhet&lt;br&gt;vidmakthålls så länge ett åtagande består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten skall anses betryggande om det kan antas att åtagandet kan&lt;br&gt;avvecklas utan att ytterligare kapital behöver tillskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En clearingorganisation får besluta att efterge kravet på säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den mån det är uppenbart att säkerhet inte behövs. Ett sådant beslut får&lt;br&gt;inte tillämpas innan det har godkänts av finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare föreskrifter om säkerhetskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en clearingorganisation intar ställning av part i handeln, skall&lt;br&gt;organisationen se till att dess riskmässiga ställning i handeln är balan-&lt;br&gt;serad. Uppstår obalans skall organisationen omedelbart vidta åtgärder för&lt;br&gt;att återställa jämvikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En clearingorganisation får, utöver clearingverksamhet, i företaget&lt;br&gt;driva endast sådan verksamhet som har nära samband med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får finansinspektionen tillåta en clearing-&lt;br&gt;organisation att driva även annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Förvärv av aktier eller andelar i företag kräver tillstånd av&lt;br&gt;finansinspektionen om förvärvet ingår som ett led i organisationen av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;428&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Avbrytande av handel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handelsstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om allmänheten inte har tillgång till information om ett visst&lt;br&gt;finansiellt instrument på lika villkor eller inte i tillräcklig omfattning har&lt;br&gt;tillgång till information om utgivaren, eller om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;skall en börs eller auktoriserad marknadsplats besluta att handeln med det&lt;br&gt;finansiella instrumentet skall avbrytas (handelsstopp). Sådant beslut får&lt;br&gt;inte gälla längre än som oundgängligen behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om handeln med ett visst finansiellt instrument vid en börs eller en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats har avbrutits och detta instrument utgör den&lt;br&gt;underliggande tillgången för optioner eller terminer som är föremål for&lt;br&gt;handel där eller vid någon annan börs eller marknadsplats, skall börsen&lt;br&gt;respektive marknadsplatsen omedelbart avbryta handeln med optionema&lt;br&gt;eller terminerna. Detsamma gäller om den underliggande tillgången&lt;br&gt;utgörs av annan egendom och det för den egendomen saknas tillförlitligt&lt;br&gt;marknadsvärde. Handeln får återupptas först när handeln i det finansiella&lt;br&gt;instrumentet återupptagits respektive när ett tillförlitligt marknadsvärde&lt;br&gt;för egendomen finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får finansinspektionen medge undantag&lt;br&gt;från första stycket. Sådant medgivande får begränsas till viss tid och&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om handel med ett visst finansiellt instrument vid en börs eller en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats har avbrutits enligt 1 eller 2 §, skall även&lt;br&gt;handel med samma instrument vid annan börs eller marknadsplats&lt;br&gt;avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en börs eller en auktoriserad marknadsplats i strid med 1, 2&lt;br&gt;eller 3 § underlåter att avbryta handeln med ett visst finansiellt instru-&lt;br&gt;ment, får finansinspektionen besluta att handeln med instrumentet skall&lt;br&gt;avbrytas. Om inspektionens beslut gäller ett sådant fäll som avses i 1 §,&lt;br&gt;skall börsen eller marknadsplatsen i samråd med inspektionen besluta om&lt;br&gt;när handeln kan återupptas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stängning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid krig, krigsfara eller andra onormala förhållanden får regeringen&lt;br&gt;besluta att all handel vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats skall&lt;br&gt;avbrytas. I brådskande fäll får sådant beslut meddelas av börsen eller&lt;br&gt;marknadsplatsen efter samråd med finansinspektionen. Börsens eller&lt;br&gt;marknadsplatsens beslut, som får avse högst en vecka, skall omedelbart&lt;br&gt;underställas regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliggörande av beslut om handelsstopp eller stängning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut enligt detta kapitel skall omedelbart offentliggöras. Om sådant&lt;br&gt;beslut fattats av börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen, skall den&lt;br&gt;dessutom samtidigt underrätta finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Upplysningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Företag med auktorisation eller tillstånd enligt denna lag står under&lt;br&gt;tillsyn av finansinspektionen. Företagen skall lämna inspektionen de&lt;br&gt;upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande om-&lt;br&gt;ständigheter som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka upplysningar företagen skall lämna till inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företagens löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt&lt;br&gt;förvaring och inventering av värdehandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillsynen skall bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Finansinspektionen skall vid sin tillsyn över företagen se till att en&lt;br&gt;sund utveckling av värdepappersmarknaden främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Finansinspektionen får förordna en revisor att med övriga revisorer&lt;br&gt;delta i revisionen av ett företag. Inspektionen får när som helst återkalla&lt;br&gt;ett sådant förordnande och utse en ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode av företaget för sitt arbete.&lt;br&gt;Arvodets storlek bestäms av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Finansinspektionen får, när det anses nödvändigt, sammankalla&lt;br&gt;styrelsen i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företagets styrelse inte rättat sig efter en begäran från finansinspek-&lt;br&gt;tionen om att kalla till en extra stämma, får inspektionen utfärda sådan&lt;br&gt;kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för inspektionen får närvara vid stämma och vid sådant&lt;br&gt;styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i&lt;br&gt;överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot företag som står under tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett företag har fättat ett beslut som strider mot denna lag eller&lt;br&gt;någon annan författning som reglerar dess verksamhet, mot föreskrift&lt;br&gt;som meddelats med stöd av denna lag eller någon annan författning eller&lt;br&gt;mot bolagsordningen, får finansinspektionen förbjuda att beslutet&lt;br&gt;verkställs. Har beslutet redan verkställts, får inspektionen förelägga&lt;br&gt;företaget att göra rättelse, om detta är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av auktorisation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Auktorisation eller tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett&lt;br&gt;företag skall återkallas av finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget genom att överträda denna lag eller någon föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan verksamhet som auktorisationen eller tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget inte bedriver sådan verksamhet som auktorisationen eller&lt;br&gt;tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. såvitt avser svenskt aktiebolag, bolagets egna kapital understiger två&lt;br&gt;tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den blev känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspektionen i de fäll som anges i första&lt;br&gt;stycket 1 meddela varning i stället för att återkalla auktorisationen eller&lt;br&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återkallelse av ett tillstånd att driva clearingverksamhet får&lt;br&gt;inspektionen besluta om hur rörelsen skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse av tillstånd att driva clearingverksamhet får&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot den som saknar tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om någon driver clearingverksamhet utan att ha tillstånd till det,&lt;br&gt;skall finansinspektionen förelägga honom att upphöra med detta.&lt;br&gt;Detsamma gäller om någon i handel med finansiella instrument använder&lt;br&gt;någon av beteckningarna börs och auktoriserad marknadsplats utan att&lt;br&gt;vara auktoriserad som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det osäkert om en viss verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt&lt;br&gt;denna lag, får finansinspektionen förelägga den som driver verksamheten&lt;br&gt;att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma&lt;br&gt;om lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag&lt;br&gt;får riktas såväl mot det utländska företaget som mot den som här i landet&lt;br&gt;är verksam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För prövning av ansökan om auktorisation eller tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag skall sökanden betala avgift enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar. Om finansinspektionen för bedömning av en viss&lt;br&gt;fråga i prövningen behöver anlita någon med särskild fackkunskap, skall&lt;br&gt;kostnaden för detta betalas av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som står under tillsyn enligt denna lag skall med årliga avgifter&lt;br&gt;bekosta finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;denna lag, får inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Finansinspektionens beslut enligt 11 kap. 5 § och 8 § andra stycket&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som finansinspektionen meddelar enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud eller föreläggande&lt;br&gt;enligt 11 kap. 6 § eller om återkallelse enligt 11 kap. 7 § skall gälla&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är missnöjd med ett beslut av en börs att avslå en ansökan&lt;br&gt;om inregistrering av fondpapper eller att avregistrera fondpapper kan&lt;br&gt;väcka talan mot börsen vid allmän domstol inom tre månader från den&lt;br&gt;dag då beslutet meddelades. Om talan inte väcks inom denna tid är rätten&lt;br&gt;till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs i 3 kap. 1 § 2 om värdepappersinstitut skall också&lt;br&gt;gälla sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1991:981) om värdepappersrörelse driver&lt;br&gt;rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Frågor om auktorisation eller tillstånd enligt denna lag får prövas&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidigast från&lt;br&gt;och med ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om en börs övertar Stockholms fondbörs verksamhet far den&lt;br&gt;börsen, på ansökan av den som har gett ut fondpapper som vid lagens&lt;br&gt;ikraftträdande är inregistrerade vid Stockholms fondbörs, inregistrera&lt;br&gt;dessa fondpapper utan sådan prövning som anges i 5 kap. 1 §. Detta&lt;br&gt;gäller dock bara om villkoren för inregistrering vid den nya börsen inte&lt;br&gt;är strängare än de villkor som gällde vid Stockholms fondbörs vid tiden&lt;br&gt;för övertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av löpande skuldebrev vare ej gällande mot överlåtarens&lt;br&gt;borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelsen skett fått handlingen&lt;br&gt;i besittning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljer bank löpande skuldebrev,&lt;br&gt;vare försäljningen gällande mot&lt;br&gt;bankens borgenärer, ändå att skul-&lt;br&gt;debrevet för förvaring kvarlämnats&lt;br&gt;hos banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljer bank eller värdepappers-&lt;br&gt;institut löpande skuldebrev, vare&lt;br&gt;försäljningen gällande mot bankens&lt;br&gt;eller värdepappersinstitutets borge-&lt;br&gt;närer, ändå att skuldebrevet för&lt;br&gt;förvaring kvarlämnats hos banken&lt;br&gt;eller institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1949:722) om pantlånerörelse&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett lån förfallit till betalning, får panten försäljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för försäljning får dock&lt;br&gt;ej utan särskild begäran från lån-&lt;br&gt;tagaren vidtas tidigare än två&lt;br&gt;månader efter lånets förfellodag.&lt;br&gt;Försäljningen får inte ske på annat&lt;br&gt;sätt än på offentlig auktion på den&lt;br&gt;ort, där pantsättningen ägt rum,&lt;br&gt;eller, då panten är ett värdepapper&lt;br&gt;som är noterat vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats, genom&lt;br&gt;värdepappersinstitut till gällande&lt;br&gt;börs- eller marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för försäljning får dock&lt;br&gt;ej utan särskild begäran från lån-&lt;br&gt;tagaren vidtas tidigare än två&lt;br&gt;månader efter lånets förfellodag.&lt;br&gt;Försäljningen får inte ske på annat&lt;br&gt;sätt än på offentlig auktion på den&lt;br&gt;ort, där pantsättningen ägt rum,&lt;br&gt;eller, då panten är ett värdepapper&lt;br&gt;som noterats pä fondbörs eller på&lt;br&gt;sådan marknad som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1979:749) om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs, genom&lt;br&gt;värdepappersinstitut till gällande&lt;br&gt;börs- eller marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning på auktion skall minst åtta dagar i förväg kungöras i&lt;br&gt;tidning inom orten med angivande även av lånets förfellodag eller, om&lt;br&gt;flera panter skall försäljas, under vilken eller vilka månader förfello-&lt;br&gt;tidema inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att i 12 kap 8 § ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot; finansinspektionen&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 1 och 22 §§, 5 kap. 4 § samt 10 kap. 3 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier tecknas mot betalning&lt;br&gt;(nyemission) eller genom att aktier ges ut eller aktiemas nominella&lt;br&gt;belopp höjes utan ny betalning (fondemission).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om emission fattas av bolagsstämman, om ej annat följer av 14&lt;br&gt;eller 15 §. Sådant beslut får ej lättas förrän bolaget blivit registrerat.&lt;br&gt;Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 2 § äger motsvarande tillämpning vid&lt;br&gt;nyemission. Vid fondemission får ej till aktiekapitalet överföras belopp&lt;br&gt;som understiger summan av de nya aktiemas nominella belopp eller den&lt;br&gt;sammanlagda höjningen av aktiemas nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nyemission i bolag vars&lt;br&gt;aktier är noterade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs får aktier tecknas mot&lt;br&gt;betalning av lägre belopp än det&lt;br&gt;nominella, under förutsättning att&lt;br&gt;skillnaden mellan vad som skall&lt;br&gt;betalas för de nya aktierna och&lt;br&gt;deras sammanlagda nominella&lt;br&gt;belopp tillförs aktiekapitalet genom&lt;br&gt;överföring från bolagets eget kapi-&lt;br&gt;tal i övrigt eller genom uppskriv-&lt;br&gt;ning av värdet av anläggningstill-&lt;br&gt;gångar. Sådan överföring eller&lt;br&gt;uppskrivning skall ske innan be-&lt;br&gt;slutet om nyemission registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nyemission i bolag vars&lt;br&gt;aktier är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats får&lt;br&gt;aktier tecknas mot betalning av&lt;br&gt;lägre belopp än det nominella,&lt;br&gt;under förutsättning att skillnaden&lt;br&gt;mellan vad som skall betalas för de&lt;br&gt;nya aktierna och deras samman-&lt;br&gt;lagda nominella belopp tillförs&lt;br&gt;aktiekapitalet genom överföring&lt;br&gt;från bolagets eget kapital i övrigt&lt;br&gt;eller genom uppskrivning av värdet&lt;br&gt;av anläggningstillgångar. Sådan&lt;br&gt;överföring eller uppskrivning skall&lt;br&gt;ske innan beslutet om nyemission&lt;br&gt;registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktiebolag, som enligt insiderlagen (1990:1342) utgör&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sådana bolag gäller, förutom&lt;br&gt;föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen (1987:464) om vissa&lt;br&gt;riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kortfattad historik över bolaget och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. redogörelse för bolagets och, om dotterföretag finnes, koncernens&lt;br&gt;verksamhet, råvarutillgångar, produkter och driftställen samt för dess&lt;br&gt;ställning inom branschen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;uppgift om bolagets styrelseledamöter, revisorer och ledande&lt;br&gt;befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om bolagets&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt första stycket 1&lt;br&gt;får utelämnas av aktiebolag, vars&lt;br&gt;aktier noteras på fondbörs eller på&lt;br&gt;lista utgiven av sammanslutning av&lt;br&gt;svenska fondkommissionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt första stycket 1&lt;br&gt;får utelämnas av aktiebolag, vars&lt;br&gt;aktier är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om emission skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. emissionens belopp eller högsta belopp eller det lägsta och högsta&lt;br&gt;beloppet för emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den företrädesrätt att deltaga i emissionen som tillkommer aktieägare&lt;br&gt;eller annan eller vem som eljest äger deltaga i emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett visst&lt;br&gt;belopp eller ett lägsta belopp bestämts för emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tid, ej understigande två veckor från utfärdandet av kungörelse&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket första meningen eller, i fäll som avses i 6 §&lt;br&gt;fjärde stycket, från beslutet eller, i fråga om avstämningsbolag, från&lt;br&gt;avstämningsdagen, inom vilken aktieägare kan begagna sin företrädesrätt&lt;br&gt;till teckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskurs och räntefot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt den&lt;br&gt;beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som icke&lt;br&gt;tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om ej föreskrift meddelas att&lt;br&gt;fördelningen skall bestämmas av styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. tid och villkor för utbyte eller nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. den rätt som skall tillkomma borgenär eller innehavare av options-&lt;br&gt;bevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller nyteckningen ökas&lt;br&gt;eller nedsättes eller nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning utges eller bolaget upplöses eller upphör&lt;br&gt;genom fusion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. det belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas genom utbyte&lt;br&gt;eller nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, om aktier av olika&lt;br&gt;slag finnes eller kan utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbehåll enligt 3 kap. 1 § fjärde stycket eller 3 §, 6 kap. 8 §&lt;br&gt;eller 17 kap. 1 § skall gälla beträffande de nya aktierna, skall erinran&lt;br&gt;därom intagas i emissionsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avstämningsbolag iakttages, att avstämningsdag skall anges&lt;br&gt;i emissionsbeslutet, om aktieägare skall ha företrädesrätt att deltaga i&lt;br&gt;emissionen. Avstämningsdagen får ej sättas tidigare än tre veckor från&lt;br&gt;det beslutet kungjorts enligt 6 § första stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall skuldebrev bli föremål för&lt;br&gt;handel vid fondbörs, kan i emis-&lt;br&gt;sionsbeslutet upptagas bemyndigan-&lt;br&gt;de för styrelsen eller den styrelsen&lt;br&gt;inom sig förordnar att innan teck-&lt;br&gt;ning påbörjas bestämma emis-&lt;br&gt;sionens belopp, emissionskurs,&lt;br&gt;räntefot samt villkor för utbyte&lt;br&gt;eller nyteckning. I fråga om av-&lt;br&gt;stämningsbolag iakttages dock, att&lt;br&gt;nämnda villkor skall bestämmas&lt;br&gt;senast på avstämningsdagen, om&lt;br&gt;aktieägare skall ha företrädesrätt&lt;br&gt;att deltaga i emissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall skuldebrev bli föremål för&lt;br&gt;handel vid en börs eller auktori-&lt;br&gt;serad marknadsplats, kan i emis-&lt;br&gt;sionsbeslutet upptagas bemyn-&lt;br&gt;digande för styrelsen eller den&lt;br&gt;styrelsen inom sig förordnar att&lt;br&gt;innan teckning påbörjas bestämma&lt;br&gt;emissionens belopp, emissionskurs,&lt;br&gt;räntefot samt villkor för utbyte&lt;br&gt;eller nyteckning. I fråga om&lt;br&gt;avstämningsbolag iakttages dock,&lt;br&gt;att nämnda villkor skall bestämmas&lt;br&gt;senast på avstämningsdagen, om&lt;br&gt;aktieägare skall ha företrädesrätt&lt;br&gt;att deltaga i emissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad&lt;br&gt;revisor eller godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad&lt;br&gt;revisor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000&lt;br&gt;gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som&lt;br&gt;gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i&lt;br&gt;medeltal överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets aktier eller skulde-&lt;br&gt;brev är noterade vid Stockholms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets aktier eller skulde-&lt;br&gt;brev är noterade vid en börs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondbörs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om&lt;br&gt;visst bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna&lt;br&gt;omständigheterna föreligger, förordna att bolaget får utse viss godkänd&lt;br&gt;revisor i stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för moderbolag&lt;br&gt;i en koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt&lt;br&gt;fastställda koncembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren&lt;br&gt;överstiger det gränsbelopp som anges i andra stycket eller om antalet&lt;br&gt;anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal överstigit&lt;br&gt;200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 annat bolag än som avses i andra och fjärde styckena skall auktori-&lt;br&gt;serad revisor utses, om ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det&lt;br&gt;vid bolagsstämma, där revisorsval skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. &amp;nbsp;&amp;nbsp;.. Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-&lt;br&gt;tionsanläggning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1976:240) om förvärv av&lt;br&gt;eldistributionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som direkt eller genom förmedling av juridisk person innehar&lt;br&gt;koncession för att draga fram eller använda elektrisk starkströmsledning&lt;br&gt;får ej genom fång som avses i 1 § utan tillstånd av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer förvärva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. andel i ekonomisk förening som äger eldistributionsanläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;aktie i bolag som äger&lt;br&gt;eldistributionsanläggning och vars&lt;br&gt;aktier ej är noterade vid Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om inlösen enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktie i bolag som äger eldistri-&lt;br&gt;butionsanläggning och vars aktier&lt;br&gt;ej är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i&lt;br&gt;tillståndsgivning eller tillsyn med&lt;br&gt;avseende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, fondbolag, värdepappers-&lt;br&gt;institut, fondbörsväsendet eller&lt;br&gt;försäkringsväsendet, för uppgift&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i&lt;br&gt;tillståndsgivning eller tillsyn med&lt;br&gt;avseende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, värdepappersmarknaden eller&lt;br&gt;försäkringsväsendet, för uppgift&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt&lt;br&gt;i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i&lt;br&gt;övervakning enligt insiderlagen (1990:1342), för sådan uppgift om&lt;br&gt;enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, vilken på begäran&lt;br&gt;lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten.&lt;br&gt;Rör uppgiften den uppgiftsskyldige gäller dock sekretess endast om denne&lt;br&gt;kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte&lt;br&gt;motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation, hos myndighet&lt;br&gt;i verksamhet som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena för sådan upp-&lt;br&gt;gift om affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden och ekonomiska eller&lt;br&gt;personliga förhållanden som myn-&lt;br&gt;digheten erhållit enligt avtalet.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får&lt;br&gt;inte i fråga om denna sekretess&lt;br&gt;tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation, hos myndighet&lt;br&gt;i verksamhet som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena för sådan upp-&lt;br&gt;gift om affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden och ekonomiska eller&lt;br&gt;personliga förhållanden som myn-&lt;br&gt;digheten erhållit enligt avtalet.&lt;br&gt;Samma sekretess gäller hos finans-&lt;br&gt;inspektionen, i den män regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, om inspektionen&lt;br&gt;frän motsvarande utländsk myndig-&lt;br&gt;het erhällit uppgifter enligt annat&lt;br&gt;avtal. Föreskrifterna i 14 kap. 1-&lt;br&gt;3 §§ får inte i fråga om denna&lt;br&gt;sekretess tillämpas i strid med&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fäll förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 24 § och 14 kap. 12 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad historik över försäkringsbolaget och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redogörelse för bolagets eller, om det finns dotterföretag,&lt;br&gt;koncernens verksamhet, försäljningsställen samt for dess ställning inom&lt;br&gt;branschen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer och ledande&lt;br&gt;befattningshavare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagets aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket&lt;br&gt;1 behöver inte lämnas av försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag, vars aktier noteras&lt;br&gt;på Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket&lt;br&gt;1 behöver inte lämnas av försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag, vars aktier är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auktori-&lt;br&gt;serad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig&lt;br&gt;auktion eller på något annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom till&lt;br&gt;pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets&lt;br&gt;skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsen-&lt;br&gt;lig avveckling eller för att de anställda skall få ett skäligt rådrum för att&lt;br&gt;skaffa sig nya anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har finansinspektionen förordnat&lt;br&gt;en likvidator och vägrar denne utan&lt;br&gt;skäl samtycke till avyttring under&lt;br&gt;hand av bolagets egendom får&lt;br&gt;inspektionen på ansökan av övriga&lt;br&gt;likvidatorer tillåta försäljningen.&lt;br&gt;Om likvidatorema önskar överlåta&lt;br&gt;värdepapper som är noterade på&lt;br&gt;fondbörs till gällande börspris&lt;br&gt;behövs inte något samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har finansinspektionen förordnat&lt;br&gt;en likvidator och vägrar denne utan&lt;br&gt;skäl samtycke till avyttring under&lt;br&gt;hand av bolagets egendom får&lt;br&gt;inspektionen på ansökan av övriga&lt;br&gt;likvidatorer tillåta försäljningen.&lt;br&gt;Om likvidatorema önskar överlåta&lt;br&gt;finansiella instrument som är note-&lt;br&gt;rade vid en börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats till gällande börs-&lt;br&gt;eller marknadspris behövs inte&lt;br&gt;något samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i konkurrenslagen (1982:729)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § konkurrenslagen (1982:729) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fäll som anges i 5 § en förhandling om avstående från företags-&lt;br&gt;förvärvet avslutats utan att den skadliga verkan har kunnat förhindras och&lt;br&gt;finner marknadsdomstolen att förbud eller åläggande enligt 3 § inte bör&lt;br&gt;meddelas eller är otillräckligt, kan domstolen förbjuda förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud enligt första stycket&lt;br&gt;får inte meddelas i fråga om för-&lt;br&gt;värv av aktier som har skett på&lt;br&gt;Stockholms fondbörs eller förvärv&lt;br&gt;som har skett genom inrop på&lt;br&gt;exekutiv auktion. I stället får mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen ålägga närings-&lt;br&gt;idkaren att avhända sig aktierna&lt;br&gt;eller den på auktionen förvärvade&lt;br&gt;egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud enligt första stycket får&lt;br&gt;inte meddelas i fråga om förvärv&lt;br&gt;som har skett på en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;förvärv som har skett genom inrop&lt;br&gt;på exekutiv auktion. I stället får&lt;br&gt;marknadsdomstolen ålägga närings-&lt;br&gt;idkaren att avhända sig den för-&lt;br&gt;värvade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;sup&gt;8&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolag får till en allemansfond förvärva endast följande slag av&lt;br&gt;värdepapper, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana svenska aktier och av&lt;br&gt;svenskt aktiebolag utfärdade kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev eller skulde-&lt;br&gt;brev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning som är inregistrerade&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska aktier i bolag som&lt;br&gt;träffat avtal med värdepappers-&lt;br&gt;institut om att denne på begäran&lt;br&gt;skall ange kurser på aktier i bolag-&lt;br&gt;et och till dessa kurser köpa och&lt;br&gt;sälja aktier i bolaget (OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana svenska aktier och av&lt;br&gt;svenskt aktiebolag utfärdade kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev eller skulde-&lt;br&gt;brev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning som utbjuds till försälj-&lt;br&gt;ning under sådana förhållanden att&lt;br&gt;sannolika skäl finns för antagande&lt;br&gt;att de inom ett år från förvärvet&lt;br&gt;kommer att inregistreras vid Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;andra svenska aktier samt&lt;br&gt;andra av svenskt aktiebolag ut-&lt;br&gt;färdade konvertibla skuldebrev&lt;br&gt;eller skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;förlagsandelsbevis i svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bevis om rätt att teckna eller&lt;br&gt;erhålla aktier eller andra värdepap-&lt;br&gt;per som avses i 1-5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. obligationer och andra skuld-&lt;br&gt;förbindelser, utfärdade av staten,&lt;br&gt;svenska hypoteksinstitut och sven-&lt;br&gt;ska kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har värdepapper som förvärvats&lt;br&gt;enligt första stycket 3 ej in-&lt;br&gt;registrerats inom ett år från förvär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana svenska aktier och av&lt;br&gt;svenskt aktiebolag utfärdade kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev eller skulde-&lt;br&gt;brev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning som är noterade vid en&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana svenska aktier och av&lt;br&gt;svenskt aktiebolag utfärdade kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev eller skulde-&lt;br&gt;brev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning som utbjuds till försälj-&lt;br&gt;ning under sådana förhållanden att&lt;br&gt;sannolika skäl finns for antagande&lt;br&gt;att de inom ett år från förvärvet&lt;br&gt;kommer att noteras vid en börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;andra svenska aktier samt&lt;br&gt;andra av svenskt aktiebolag ut-&lt;br&gt;färdade konvertibla skuldebrev&lt;br&gt;eller skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;förlagsandelsbevis i svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bevis om rätt att teckna eller&lt;br&gt;erhålla aktier eller andra värdepap-&lt;br&gt;per som avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. obligationer och andra skuld-&lt;br&gt;förbindelser, utfärdade av staten,&lt;br&gt;svenska hypoteksinstitut och sven-&lt;br&gt;ska kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har värdepapper som förvärvats&lt;br&gt;enligt första stycket 2 ej noterats&lt;br&gt;inom ett år från förvärvet, skall de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vet, skall de avyttras så snart det&lt;br&gt;lämpligen kan ske, om de inte vid&lt;br&gt;något tillfälle under ettårsperioden&lt;br&gt;kunnat inrymmas inom trettio-&lt;br&gt;procentsgränsen enligt fjärde styck-&lt;br&gt;et eller tioprocentsgränsen enligt&lt;br&gt;femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till en allemansfond förvärva aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till fonden&lt;br&gt;mot vederlag förvärva aktier som&lt;br&gt;avses i första stycket 2 eller bevis&lt;br&gt;om rätt att teckna eller erhålla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttras så snart det lämpligen kan&lt;br&gt;ske, om de inte vid något tillfälle&lt;br&gt;under ettårsperioden kunnat inrym-&lt;br&gt;mas inom tioprocentsgränsen enligt&lt;br&gt;fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana aktier i en sådan omfatt-&lt;br&gt;ning att värdet av aktierna och&lt;br&gt;bevisen, tillsammans med de värde-&lt;br&gt;papper som omfattas av tio-&lt;br&gt;procentsgränsen enligt sista styck-&lt;br&gt;et, genom förvärvet kommer att&lt;br&gt;överstiga trettio procent av fondens&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till fonden&lt;br&gt;mot vederlag förvärva värdepapper&lt;br&gt;som avses i första stycket 4 och 5&lt;br&gt;eller bevis om rätt att teckna eller&lt;br&gt;erhålla sådana värdepapper i sådan&lt;br&gt;omfattning att värdet av värde-&lt;br&gt;papperen och bevisen genom för-&lt;br&gt;värvet kommer att överstiga tio&lt;br&gt;procent av fondens värde. Ej heller&lt;br&gt;får ett fondbolag till fonden mot&lt;br&gt;vederlag förvärva värdepapper&lt;br&gt;enligt första stycket 7 i sådan&lt;br&gt;omfattning att värdet av de värde-&lt;br&gt;papper som där avses genom för-&lt;br&gt;värvet kommer att överstiga tjugo-&lt;br&gt;fem procent av fondens värde. Den&lt;br&gt;sistnämnda begränsningen gäller&lt;br&gt;dock inte förrän ett år efter det att&lt;br&gt;fondbolaget erhållit bankinspek-&lt;br&gt;tionen tillstånd att bedriva fond-&lt;br&gt;verksamhet. Bankinspektionen kan,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, medge&lt;br&gt;att de procenttal, som anges i detta&lt;br&gt;stycket, överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till fonden&lt;br&gt;mot vederlag förvärva värdepapper&lt;br&gt;som avses i första stycket 3 och 4&lt;br&gt;eller bevis om rätt att teckna eller&lt;br&gt;erhålla sådana värdepapper i sådan&lt;br&gt;omfattning att värdet av värde-&lt;br&gt;papperen och bevisen genom för-&lt;br&gt;värvet kommer att överstiga tio&lt;br&gt;procent av fondens värde. Ej heller&lt;br&gt;får ett fondbolag till fonden mot&lt;br&gt;vederlag förvärva värdepapper&lt;br&gt;enligt första stycket 6 i sådan&lt;br&gt;omfattning att värdet av de värde-&lt;br&gt;papper som där avses genom för-&lt;br&gt;värvet kommer att överstiga tjugo-&lt;br&gt;fem procent av fondens värde. Den&lt;br&gt;sistnämnda begränsningen gäller&lt;br&gt;dock inte förrän ett år efter det att&lt;br&gt;fondbolaget erhållit finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillstånd att bedriva fond-&lt;br&gt;verksamhet. Finansinspektionen&lt;br&gt;kan, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;medge att de procenttal, som anges&lt;br&gt;i detta stycket, överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 och 37 §§ lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för allmänna pensionsfonden&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att allmän-&lt;br&gt;na pensionsfonden annars skulle&lt;br&gt;lida en avsevärd förlust får en&lt;br&gt;fondstyrelse, i avsikt att skydda en&lt;br&gt;fordran, på offentlig auktion eller&lt;br&gt;fondbörs köpa in egendom som är&lt;br&gt;utmätt eller pantsatt för fordringen&lt;br&gt;eller överta egendom som betalning&lt;br&gt;för fordringen. Egendom som&lt;br&gt;förvärvats på detta sätt skall av-&lt;br&gt;yttras så snart det är lämpligt och&lt;br&gt;senast då det kan ske utan förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;får vardera inte förvärva så många&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs in-&lt;br&gt;registrerade aktier i ett aktiebolag&lt;br&gt;att dessa uppgår till mer än tio&lt;br&gt;procent av samtliga aktier i bolaget&lt;br&gt;eller, om aktierna har olika röst-&lt;br&gt;värde, att röstetalet for aktierna&lt;br&gt;uppgår till mer än tio procent av&lt;br&gt;röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att allmän-&lt;br&gt;na pensionsfonden annars skulle&lt;br&gt;lida en avsevärd förlust får en&lt;br&gt;fondstyrelse, i avsikt att skydda en&lt;br&gt;fordran, på offentlig auktion eller&lt;br&gt;på en börs eller auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats köpa in egendom som är&lt;br&gt;utmätt eller pantsatt för fordringen&lt;br&gt;eller överta egendom som betalning&lt;br&gt;för fordringen. Egendom som&lt;br&gt;förvärvats på detta sätt skall av-&lt;br&gt;yttras så snart det är lämpligt och&lt;br&gt;senast då det kan ske utan förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;får vardera inte förvärva så många&lt;br&gt;vid en börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats noterade aktier i ett&lt;br&gt;aktiebolag att dessa uppgår till mer&lt;br&gt;än tio procent av samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget eller, om aktierna har olika&lt;br&gt;röstvärde, att röstetalet för aktierna&lt;br&gt;uppgår till mer än tio procent av&lt;br&gt;röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 kap. 5 §, 2 kap. 4, 7, 12 och 17 §§, 3 kap. 2 §, 4 kap. 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5, 7, 9, 13 och 14 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 6 och 7 §§, 7 kap. 2, 3, 6, 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 15 §§, 8 kap. 16 §, 10 kap. 2, 4-7, 15, 18 och 20 §§, 11 kap. 3, 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 9 §§, 12 kap. 5, 6 och 8 §§ ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot &amp;quot;finansinspektionen&amp;quot; i motsvarande&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 23 § och 5 kap. 4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad historik över bankaktiebolaget och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redogörelse för bolagets och, om det finns dotterföretag,&lt;br&gt;koncernens verksamhet samt för bolagets del uppgifter som är av&lt;br&gt;betydelse för bedömningen av rörelsens karaktär och utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse för kapitaltäck-&lt;br&gt;ningen enligt 2 kap. 9 och 10 §§&lt;br&gt;samt, i förekommande fall, 11 §&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) och&lt;br&gt;dess betydelse för bankbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer samt anställda&lt;br&gt;och delegater i ledande ställning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om&lt;br&gt;bolagets aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 behöver inte lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankaktiebolag, vars aktier är&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse för kapital täck-&lt;br&gt;ningen enligt 2 kap. 9-10 §§ samt,&lt;br&gt;i förekommande fäll, 11 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617) och dess&lt;br&gt;betydelse för bankbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket&lt;br&gt;1 behöver inte lämnas av&lt;br&gt;bankaktiebolag, vars aktier är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om emission skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. emissionens belopp eller det högsta beloppet eller det lägsta och&lt;br&gt;högsta beloppet för emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den företrädesrätt att delta i emissionen som tillkommer aktieägare&lt;br&gt;eller någon annan eller vem som annars får delta i emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett visst&lt;br&gt;belopp eller ett lägsta belopp har bestämts för emissionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt till&lt;br&gt;teckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskursen och räntefoten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt den&lt;br&gt;beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som inte&lt;br&gt;tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs att&lt;br&gt;fördelningen skall bestämmas av styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. tiden och villkoren för utbytet eller nyteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. den rätt som skall tillkomma borgenären eller innehavaren av&lt;br&gt;optionsbevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller&lt;br&gt;nyteckningen ökas eller sätts ned eller nya konvertibla skuldebrev eller&lt;br&gt;skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning ges ut eller bolaget&lt;br&gt;upplöses eller upphör genom fusion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. det belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas genom utbyte&lt;br&gt;eller nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall aktier av&lt;br&gt;olika slag finns eller kan utges, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna samt det&lt;br&gt;räkenskapsår för vilket rätten till utdelning inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt&lt;br&gt;första stycket 4 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det kungörelse enligt 6 § första stycket första meningen skedde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslutet, när det gäller sådana fäll som avses i 6 § fjärde stycket,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § fjärde stycket, 6 kap. 8 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 § skall gälla för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet&lt;br&gt;innehålla en erinran om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen, gäller&lt;br&gt;för avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet. Avstämningsdagen får inte&lt;br&gt;kungörelse enligt 6 § första stycket&lt;br&gt;Om ett skuldebrev skall bli före-&lt;br&gt;mål för handel vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs, kan det i emissions-&lt;br&gt;beslutet tas upp ett bemyndigande&lt;br&gt;för styrelsen eller den som styrel-&lt;br&gt;sen inom sig förordnar att innan&lt;br&gt;teckning påböijas bestämma emis-&lt;br&gt;sionens belopp, emissionskursen,&lt;br&gt;räntefoten och villkoren för utbyte&lt;br&gt;eller nyteckning. I fråga om av-&lt;br&gt;stämningsbolag skall dock nämnda&lt;br&gt;villkor bestämmas senast på av-&lt;br&gt;stämningsdagen, om aktieägarna&lt;br&gt;skall ha företrädesrätt att delta i&lt;br&gt;emissionen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättas tidigare än tre veckor från det&lt;br&gt;första meningen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skuldebrev skall bli före-&lt;br&gt;mål för handel vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats, kan&lt;br&gt;det i emissionsbeslutet tas upp ett&lt;br&gt;bemyndigande för styrelsen eller&lt;br&gt;den som styrelsen inom sig förord-&lt;br&gt;nar att innan teckning påböijas&lt;br&gt;bestämma emissionens belopp,&lt;br&gt;emissionskursen, räntefoten och&lt;br&gt;villkoren för utbyte eller nyteck-&lt;br&gt;ning. I fråga om avstämningsbolag&lt;br&gt;skall dock nämnda villkor be-&lt;br&gt;stämmas senast på avstämnings-&lt;br&gt;dagen, om aktieägarna skall ha&lt;br&gt;företrädesrätt att delta i emis-&lt;br&gt;sionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 och 10 §§ konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av lös egendom som inte sker genom fortsättande av&lt;br&gt;gäldenärens rörelse skall ske på auktion eller på annat sätt efter vad&lt;br&gt;förvaltaren anser vara mest fördelaktigt för boet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lös egendom i vilken en borgenär har panträtt eller någon annan&lt;br&gt;särskild förmånsrätt får inte utan hans samtycke säljas på annat sätt än&lt;br&gt;på auktion, om hans rätt är beroende av försäljningen. Även om&lt;br&gt;samtycke inte lämnas, får egendomen säljas på annat sätt än på auktion,&lt;br&gt;om det är sannolikt att högre pris uppnås därigenom och om tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt andra stycket&lt;br&gt;krävs inte när förvaltaren genom&lt;br&gt;värdepappersinstitut säljer värde-&lt;br&gt;papper, noterat på fondbörs eller&lt;br&gt;på sådan marknad som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1979:749) om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs till gällande&lt;br&gt;börs- eller marknadspris eller när&lt;br&gt;det är fråga om försäljning av lös&lt;br&gt;egendom genom fortsättande av&lt;br&gt;gäldenärens rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd finns i 14&lt;br&gt;kap. 26 och 27 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt andra stycket&lt;br&gt;krävs inte när förvaltaren genom&lt;br&gt;värdepappersinstitut säljer finan-&lt;br&gt;siella instrument, noterade vid en&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats till gällande börs- eller mark-&lt;br&gt;nadspris eller när det är fråga om&lt;br&gt;försäljning av lös egendom genom&lt;br&gt;fortsättande av gäldenärens rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som innehar lös&lt;br&gt;egendom med handpanträtt får&lt;br&gt;själv ombesöija att egendomen&lt;br&gt;säljs på auktion eller, när det är&lt;br&gt;fråga om värdepapper som är&lt;br&gt;noterat på fondbörs eller på sådan&lt;br&gt;marknad som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1979:749) om Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs, genom värde-&lt;br&gt;pappersinstitut till gällande börs-&lt;br&gt;eller marknadspris. En sådan för-&lt;br&gt;säljning får dock inte utan för-&lt;br&gt;valtarens samtycke äga rum tidig-&lt;br&gt;are än fyra veckor efter edgångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som innehar lös&lt;br&gt;egendom med handpanträtt får&lt;br&gt;själv ombesöija att egendomen&lt;br&gt;säljs på auktion eller, när det är&lt;br&gt;fråga om finansiella instrument&lt;br&gt;som är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriseradmarknadsplats, genom&lt;br&gt;värdepappersinstitut till gällande&lt;br&gt;börs- eller marknadspris. En sådan&lt;br&gt;försäljning får dock inte utan för-&lt;br&gt;valtarens samtycke äga rum&lt;br&gt;tidigare än fyra veckor efter ed-&lt;br&gt;gångssammanträdet. Borgenären&lt;br&gt;skall minst en vecka innan han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanträdet. Borgenären skall&lt;br&gt;minst en vecka innan han vidtar&lt;br&gt;åtgärd för egendomens försäljning&lt;br&gt;ge förvaltaren tillfälle att lösa in&lt;br&gt;egendomen. Om det är fråga om&lt;br&gt;ett lärtyg eller gods i färtyg eller i&lt;br&gt;luftfartyg eller intecknade reserv-&lt;br&gt;delar till luftfartyg, skall egen-&lt;br&gt;domen säljas exekutivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidtar åtgärd för egendomens för-&lt;br&gt;säljning ge förvaltaren tillfälle att&lt;br&gt;lösa in egendomen. Om det är&lt;br&gt;fråga om ett färtyg eller gods i&lt;br&gt;färtyg eller i luftfärtyg eller in-&lt;br&gt;tecknade reservdelar till luftfärtyg,&lt;br&gt;skall egendomen säljas exekutivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenären skall minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om&lt;br&gt;tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har egendomen sålts på annat sätt än exekutivt, skall borgenären för&lt;br&gt;förvaltaren redovisa vad som har flutit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesöija&lt;br&gt;försäljningen. En inteckning i luftfärtyg eller i reservdelar till luftfärtyg&lt;br&gt;som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock&lt;br&gt;inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i&lt;br&gt;inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma&lt;br&gt;gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder &lt;sup&gt;Bllaga 8&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3, 4, 6, 10, 11, 19-21, 23, 29, 32, 33-35, 38-44 och 46 §§&lt;br&gt;ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; i olika böjningsformer skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;finansinspektionen&amp;quot; i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 och 18 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget får inte i fondverk-&lt;br&gt;samheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ha hand om egendom som&lt;br&gt;ingår i fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;br&gt;lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;br&gt;inte förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget får trots bestämmelserna i första stycket ta kortfristiga lån&lt;br&gt;till ett belopp motsvarande högst 10 procent av fondens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget får inte i fondverk-&lt;br&gt;samheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ha hand om egendom som&lt;br&gt;ingår i fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta upp eller bevilja län, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gå i borgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta upp eller bevilja penning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gå i borgen, eller&lt;br&gt;sälja fondpapper som fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som ingår i en värdepap-&lt;br&gt;persfond får, med de begräns-&lt;br&gt;ningar som följer av 19—24 §§,&lt;br&gt;placeras i fondpapper och andra&lt;br&gt;finansiella instrument som är eller&lt;br&gt;inom ett år från emissionen avses&lt;br&gt;bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inregistrerade vid en fond-&lt;br&gt;börs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;föremål för regelbunden&lt;br&gt;handel vid någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad som är öppen för allmän-&lt;br&gt;heten, under förutsättning att fond-&lt;br&gt;börsen eller marknaden är godkänd&lt;br&gt;av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, bankinspek-&lt;br&gt;tionen, eller finns angiven i fond-&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som ingår i en värdepap-&lt;br&gt;persfond får, med de begräns-&lt;br&gt;ningar som följer av 19—24 §§,&lt;br&gt;placeras i fondpapper och andra&lt;br&gt;finansiella instrument som är eller&lt;br&gt;inom ett år från emissionen avses&lt;br&gt;bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. noterade vid en börs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. noterade vid en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;föremål för regelbunden&lt;br&gt;handel vid någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad som är öppen for allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för placeringar&lt;br&gt;enligt första stycket är att börsen,&lt;br&gt;marknadsplatsen eller marknaden&lt;br&gt;finns angiven ifondbestämmelserna&lt;br&gt;eller har godkänts av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, finansinspektionen för&lt;br&gt;sådana placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en värdepappersfond får det ingå andra fondpapper och finansiella&lt;br&gt;instrument än de som anges i första stycket, dock högst till 10 procent&lt;br&gt;av fondens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registrering eller regelbunden handel enligt första stycket inte&lt;br&gt;skett inom ett år från emissionen och de förvärvade instrumenten inte&lt;br&gt;ryms inom tioprocentsgränsen enligt andra stycket, skall de avyttras så&lt;br&gt;snart det lämpligen kan ske. Skälig hänsyn skall därvid tas till&lt;br&gt;fondandelsägamas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdepappersfond får ha de likvida medel som behövs för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om insiderlagen (1990:1342)&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 8, 9, 16-20 och 24 §§ ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot &amp;quot;finansinspektionen&amp;quot; i motsvarande&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 och 13 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmarknaden-, handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller genom värdepappersinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter&lt;br&gt;eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i&lt;br&gt;värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning&lt;br&gt;förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier vilka&lt;br&gt;är inregistrerade vid Stockholms&lt;br&gt;fondbörs eller som trätt i stället för&lt;br&gt;utgivare av sådana aktier (börs-&lt;br&gt;bolag) eller svenskt aktiebolag som&lt;br&gt;träffat avtal med värdepappers-&lt;br&gt;institut om att detta på begäran&lt;br&gt;skall ange kurser pä aktier i bolag-&lt;br&gt;et och till dessa kurser köpa och&lt;br&gt;sälja aktier i bolaget (OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier vilka&lt;br&gt;är noterade vid en börs eller auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och&lt;br&gt;aktietermin. Utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning av&lt;br&gt;de aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas&lt;br&gt;med köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption, räntetermin,&lt;br&gt;indexoption och indextermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt, skall en&lt;br&gt;delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många&lt;br&gt;av fondpapperen som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 9 § om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall&lt;br&gt;göras senast fjorton dagar efter det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i bolaget noterats vid en&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i bolaget inregistrerats&lt;br&gt;vid Stockholms fondbörs eller&lt;br&gt;sådant avtal som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket 3 antecknats hos bank-&lt;br&gt;inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insynsställning uppkommit enligt 8 § första stycket 1, 2, 4, 5 eller&lt;br&gt;7 eller den som avses med 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot&lt;br&gt;underrättelse enligt 14 eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller&lt;br&gt;annan ändring skett i aktieinnehavet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses&lt;br&gt;i 10 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller att annan&lt;br&gt;ändring skett i den närståendes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 2 kap. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4 kap. 1-3 §§ skall betecknas 5 kap. 1, 2 och 4 §§&lt;br&gt;och nuvarande 5 kap. betecknas 6 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 § och nya 5 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in två nya kapitel, 2 och 4 kap., och en&lt;br&gt;ny paragraf, 5 kap. 3 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiellt instrument: fondpap-&lt;br&gt;per och annan rättighet eller för-&lt;br&gt;pliktelse avsedd för handel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondpapper: aktie och obligation&lt;br&gt;samt sådana andra delägarrätter&lt;br&gt;eller fordringsrätter som är utgivna&lt;br&gt;för allmän omsättning, andel i&lt;br&gt;värdepappersfond och aktieägares&lt;br&gt;rätt gentemot den som för hans&lt;br&gt;räkning förvarar aktiebrev i ett&lt;br&gt;utländskt bolag (depåbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;option: en rätt att till ett bestämt&lt;br&gt;pris i framtiden få köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en&lt;br&gt;framtida tidpunkt få ett belopp som&lt;br&gt;räknas ut på grundval av änd-&lt;br&gt;ringar i ett kursindex eller lik-&lt;br&gt;nande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;termin: ett avtal om köp av till-&lt;br&gt;gångar som mot ett i avtalet be-&lt;br&gt;stämt pris skall levereras vid en&lt;br&gt;framtida tidpunkt eller ett avtal om&lt;br&gt;att betalning mellan parterna i&lt;br&gt;framtiden skall ske på grundval av&lt;br&gt;ändringar i ett kursindex eller&lt;br&gt;liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingverksamhet: verksamhet&lt;br&gt;som går ut på att vid handel med&lt;br&gt;finansiella instrument räkna ut&lt;br&gt;parternas förpliktelser att betala&lt;br&gt;och leverera eller att garantera att&lt;br&gt;dessa förpliktelser fullgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingorganisation: den som&lt;br&gt;bedriver clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiellt instrument: fondpap-&lt;br&gt;per och annan rättighet eller för-&lt;br&gt;pliktelse avsedd för handel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondpapper: aktie och obligation&lt;br&gt;samt sådana andra delägarrätter&lt;br&gt;eller fordringsrätter som är utgivna&lt;br&gt;för allmän omsättning, andel i&lt;br&gt;värdepappersfond och aktieägares&lt;br&gt;rätt gentemot den som för hans&lt;br&gt;räkning förvarar aktiebrev i ett&lt;br&gt;utländskt bolag (depåbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Prospekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid emissioner som avses i 2 § och&lt;br&gt;erbjudanden som avses i 3 §, som&lt;br&gt;är riktade till en öppen krets, skall&lt;br&gt;prospekt upprättas om summan av&lt;br&gt;de belopp som till följd av emis-&lt;br&gt;sionen eller erbjudandet kan kom-&lt;br&gt;ma att erläggas uppgår till minst&lt;br&gt;300 000 kronor. Ett sådant pro-&lt;br&gt;spekt skall innehålla de upplys-&lt;br&gt;ningar som, med hänsyn till de&lt;br&gt;finansiella instrument som avses,&lt;br&gt;behövs för en välgrundad bedöm-&lt;br&gt;ning av emissionen eller erbjudan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospekt behöver inte upprättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om emissionen eller erbjudan-&lt;br&gt;det görs av staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om emissionen eller erbjudan-&lt;br&gt;det avser andelar i en värdepap-&lt;br&gt;persfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om emissionen eller erbjudan-&lt;br&gt;det avser fordringsrätter med kort-&lt;br&gt;are löptid än ett år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om lägsta beloppet som skall&lt;br&gt;erläggas av en enskild investerare&lt;br&gt;är 300 000 kronor eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om ytterligare undantag&lt;br&gt;från skyldigheten att upprätta pros-&lt;br&gt;pekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid emission av fondpapper som&lt;br&gt;inte är inregistrerade och inte&lt;br&gt;heller avses att inregistreras vid en&lt;br&gt;börs, skall utgivaren upprätta pros-&lt;br&gt;pekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid erbjudande om köp eller för-&lt;br&gt;säljning av finansiella instrument,&lt;br&gt;skall den som lämnar erbjudandet&lt;br&gt;upprätta prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospektet skall lämnas in till&lt;br&gt;finansinspektionen med ansökan om&lt;br&gt;registrering. Sedan inspektionen&lt;br&gt;har registrerat prospektet skall det&lt;br&gt;offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ansökan om registrering av Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;prospekt skall sökanden betala Bilaga 8&lt;br&gt;avgift enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Offentliggörande av aktie-&lt;br&gt;innehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förvärvat eller över-&lt;br&gt;låtit aktier i ett svenskt eller ut-&lt;br&gt;ländskt aktiebolag, som utgivit&lt;br&gt;aktier vilka är noterade vid en börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats,&lt;br&gt;skall inom sju dagar från förvärvet&lt;br&gt;eller överlåtelsen skriftligen an-&lt;br&gt;mäla detta till bolaget och till den&lt;br&gt;börs eller auktoriserade marknads-&lt;br&gt;plats där aktier i bolaget är&lt;br&gt;noterade om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärvet medför att för-&lt;br&gt;värvarens andel av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier i bolaget uppnår&lt;br&gt;eller överstiger någon av gränser-&lt;br&gt;na 10, 20, 33 1/3, 50 och 66 2/3&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlåtelsen medför att över-&lt;br&gt;låtarens andel av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier i bolaget går ned&lt;br&gt;under någon av gränserna i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 1 § skall följan-&lt;br&gt;de aktier likställas med förvär-&lt;br&gt;varens eller överlåtarens egna,&lt;br&gt;nämligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag inom samma koncern&lt;br&gt;som förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som innehar aktier i&lt;br&gt;bolaget för förvärvarens eller&lt;br&gt;överlåtarens räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som med förvärvaren eller&lt;br&gt;överlåtaren har träffat skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse att genom sam-&lt;br&gt;ordnat utövande av rösträtten inta&lt;br&gt;en långsiktig gemensam hållning i&lt;br&gt;fråga om bolagets förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den, för vilkens aktier för-&lt;br&gt;värvaren eller överlåtaren har fått&lt;br&gt;eller kommer att få utöva röst-&lt;br&gt;rätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. make eller sambo till för-&lt;br&gt;värvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omyndiga barn som står under&lt;br&gt;förvärvarens eller överlåtarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnad. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses i denna para- Bilaga 8&lt;br&gt;graf vad som anges i 1 kap. 2 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 1 § skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den anmälningsskyldiges namn&lt;br&gt;och personnummer eller annat&lt;br&gt;identifierings nummer eller, om den&lt;br&gt;anmälningsskyldige är en juridisk&lt;br&gt;person, firma, organisationsnum-&lt;br&gt;mer eller annat identifieringsnum-&lt;br&gt;mer och adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antal och de slag av aktier&lt;br&gt;som den anmälningsskyldige för-&lt;br&gt;fogar över,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. storleken av ökningen eller&lt;br&gt;minskningen av aktieinnehavet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tidpunkten för ändringen eller&lt;br&gt;ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget skall, om börsen eller&lt;br&gt;den auktoriserade marknadsplatsen&lt;br&gt;inte har offentliggjort uppgifterna i&lt;br&gt;en anmälan inom nio dagar från&lt;br&gt;det att bolaget mottog denna, självt&lt;br&gt;offentliggöra dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen eller den auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatsen får besluta att ett&lt;br&gt;offentliggörande enligt 4 § inte&lt;br&gt;behöver ske om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det strider mot något allmänt&lt;br&gt;intresse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan allvarligt skada aktie-&lt;br&gt;bolaget, såvida inte ett under-&lt;br&gt;låtande att offentliggöra skulle&lt;br&gt;kunna vilseleda allmänheten om&lt;br&gt;bolagets ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett värdepappersinstitut för-&lt;br&gt;värvat eller överlåtit aktierna i sin&lt;br&gt;värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen eller marknadsplatsen&lt;br&gt;skall omedelbart underrätta aktie-&lt;br&gt;bolaget om ett beslut om undantag&lt;br&gt;enligt första stycket. Beslutet skall&lt;br&gt;också omedelbart tillställas finans-&lt;br&gt;inspektionen som har att pröva om&lt;br&gt;offentliggörande ändå skall ske.&lt;br&gt;Beslutar inspektionen att uppgifter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;459&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na skall offentliggöras, skall bör- Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;sen eller marknadsplatsen göra Bilaga 8&lt;br&gt;detta omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får vid vite&lt;br&gt;förelägga någon att göra rättelse&lt;br&gt;om han inte fullgör skyldigheten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upprätta och till finansinspek-&lt;br&gt;tionen lämna in prospekt enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra anmälan till aktiebolag&lt;br&gt;och till börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. offentliggöra uppgifterna i en&lt;br&gt;anmälan enligt 4 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 8 § och 4 kap. 5 § samt rubriken närmast före 3 kap.&lt;br&gt;8 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in två nya paragrafer, 1 kap. 3 a och 7&lt;br&gt;a §§ samt närmast före 1 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte för&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av en auktorisation som börs eller&lt;br&gt;marknadsplats enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersinstitut som utan-&lt;br&gt;för en börs för egen eller annans&lt;br&gt;räkning har gjort avslut i finan-&lt;br&gt;siella instrument som är inregistre-&lt;br&gt;rade vid en börs med svensk auk-&lt;br&gt;torisation skall omedelbart anmäla&lt;br&gt;avslutet till börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börs- eller noteringsstopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrytande av handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid, då sådant beslut om&lt;br&gt;avbrytande av handel och notering&lt;br&gt;som avses i 25 § lagen (1979:749)&lt;br&gt;om Stockholms fondbörs gäller, får&lt;br&gt;ett värdepappersinstitut inte handla&lt;br&gt;eller medverka vid handel med ett&lt;br&gt;finansiellt instrument som beslutet&lt;br&gt;avser. En tidigare avtalad affär får&lt;br&gt;dock genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid, då ett sådant beslut&lt;br&gt;om avbrytande av handel som&lt;br&gt;avses i 10 kap. 1 eller 2 § lagen&lt;br&gt;(1992:000) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet gäller, får ett värdepap-&lt;br&gt;persinstitut inte handla eller med-&lt;br&gt;verka vid handel med ett finansiellt&lt;br&gt;instrument som beslutet avser. En&lt;br&gt;tidigare avtalad affär far dock&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också under den tid då ett beslut&lt;br&gt;enligt 26 § lagen om Stockholms&lt;br&gt;fondbörs gäller, om inte regeringen&lt;br&gt;föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också under den tid då ett beslut&lt;br&gt;enligt 10 kap. 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:000) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet gäller, om inte rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;svenskt bankinstitut som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots&lt;br&gt;förbuden i 7 kap. 1 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) och 6 kap. 9 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;förvärva egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag för att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen. Detta gäller dock endast aktier&lt;br&gt;som är inregistrerade vid Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs eller som har ut-&lt;br&gt;bjudits till försäljning under&lt;br&gt;sådana förhållanden att det är&lt;br&gt;sannolikt att de inom ett är kom-&lt;br&gt;mer att inregistreras vid fond-&lt;br&gt;börsen och aktier som omfattas av&lt;br&gt;sådant avtal som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket 3 insiderlagen (1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;svenskt bankinstitut som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots&lt;br&gt;förbuden i 7 kap. 1 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) och 6 kap. 9 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;förvärva egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag för att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen. Detta gäller dock endast aktier&lt;br&gt;som är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Senaste lydelse 1991:983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen omtryckt 1982:739. Senaste lydelse av 12 kap. 8 § 1990:367.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Senaste lydelse 1991:985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senaste lydelse 1982:629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Senaste lydelse 1991:987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Senaste lydelse 1991:1767.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Lagen omtryckt 1986:522.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Senaste lydelse 1991:991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Lagen omtryckt 1991:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Senaste lydelse 1989:1087.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Senaste lydelse 1990:1307.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Senaste lydelse 1991:999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Senaste lydelse 1991:999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;462&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Senaste lydelse av 18 § 1991:1005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Senaste lydelse 1991:1005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Senaste lydelse 1991:1005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-03-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;jusititerådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över forslg till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsan-&lt;br&gt;läggning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i konkurrenslagen (1982:729),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i insiderlagn (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Göran&lt;br&gt;Haag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har till lagrådet inkommit med en den 25&lt;br&gt;februari 1992 dagtecknad skrivelse till vilken fogats två till finans-&lt;br&gt;departementet avgivna yttranden i lagtiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om handel med värdepapper är sedan en tid föremål för&lt;br&gt;genomgripande reformer. Grundvalen i detta arbete är värdepappers-&lt;br&gt;marknadskommitténs betänkande (SOU 1989:72) Värdepappersmark-&lt;br&gt;naden i framtiden. En del av de förslag som lagts fram i betänkandet har&lt;br&gt;redan lett till ny lagstiftning, nämligen insiderlagen (1990:1342), lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel med finansiella instrument och lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande lagrådsremiss omfattar de återstående delarna av kom-&lt;br&gt;mitténs betänkande. Dessutom behandlas en skrivelse till finansdepar-&lt;br&gt;tementet från styrelsen for Stockholms fondbörs angående ombildning av&lt;br&gt;samma börs till aktiebolag. Tyngdpunkten i remissen utgörs av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;464&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en ny lag om börs- och clearingverksamhet (i fortsättningen förkortad&lt;br&gt;börslagen). Genom den lagen ersätts det nuvarande monopolet för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs med bestämmelser om etableringsfrihet. Det öppnas&lt;br&gt;med andra ord möjlighet till konkurrens mellan flera börser i landet.&lt;br&gt;Stockholms fondbörs, som nu regleras genom en särskild lag, skall om-&lt;br&gt;bildas till aktiebolag och därmed falla in under den allmänna börslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande tanke i lagförslaget är att företag, som driver&lt;br&gt;verksamhet med ändamål att åstadkomma handel med finansiella instru-&lt;br&gt;ment, skall kunna få auktorisation antingen som börs eller som — enligt&lt;br&gt;den föreslagna men inte helt träffande benämningen — marknadsplats.&lt;br&gt;Medlemskretsen vid en börs kan endast bestå av riksbanken, värdepap-&lt;br&gt;persinstitut och utländska företag som i sitt hemland har rätt att delta i&lt;br&gt;börshandel. När det gäller auktoriserad marknadsplats får också andra&lt;br&gt;företag delta i handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som här ytterligare kan böra framhållas särskilt är att företag med&lt;br&gt;auktorisation eller tillstånd enligt börslagen skall stå under tillsyn av&lt;br&gt;finansinspektionen. Reglerna om tillsyn kan sägas ytterst gå ut på att&lt;br&gt;främja en sund utveckling av värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De framlagda lagförslagen har föregåtts av ett grundligt berednings-&lt;br&gt;arbete. Utöver remissbehandling av såväl värdepappersmarknadskom-&lt;br&gt;mitténs betänkande som skrivelsen från Stockholms fondbörs har inom&lt;br&gt;finansdepartementet hållits en hearing med myndigheter, organisationer&lt;br&gt;och andra berörda. Dessa har därutöver beretts tillfälle att skriftligen&lt;br&gt;komma in med ytterligare synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagstiftningsärendet förekommande frågor har sålunda fått en ingående&lt;br&gt;och allsidig belysning. De i remissen upptagna lagförslagen, som på&lt;br&gt;många håll är försedda med utförliga och vägledande motiveringar, bär&lt;br&gt;också prägel av att vara i sak väl övervägda. Detta gäller såväl i fråga&lt;br&gt;om lagstiftningens huvuddrag som beträffånde enskildheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remitterade lagförslagen innebär också en anpassning till förekom-&lt;br&gt;mande EG-direktiv som rör börs- och värdepappershandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man ser lagstiftningen på värdepappersmarknaden i stort, kan den&lt;br&gt;ge intryck av att vara onödigt splittrad. Det är många lagar - även andra&lt;br&gt;än som nämnts i det föregående, t.ex. lagen (1990:1114) om värdepap-&lt;br&gt;persfonder och lagen (1988:606) om finansbolag - som aktörerna på&lt;br&gt;marknaden har att hålla reda på. Att åstadkomma ett mera sammanhållet&lt;br&gt;regelverk på området synes dock stöta på svårigheter. I vart fall kan en&lt;br&gt;sådan operation inte övervägas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder till att lagrådet inte har något att erinra mot de fram-&lt;br&gt;lagda lagförslagen i huvudsak. I anslutning härtill bör särskilt påpekas att&lt;br&gt;vad som i avsnitt 4 i remissprotokollet föreslås beträffånde de närmare&lt;br&gt;villkoren vid ombildningen av Stockholms fondbörs till aktiebolag inte&lt;br&gt;utmynnar i något lagförslag och inte omfåttas av lagrådets granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa hänseenden har lagrådet emellertid anmärkningar att göra.&lt;br&gt;Dessa redovisas vid de olika lagförslagen i det följande. En av de&lt;br&gt;åsyftade anmärkningarna är av mera övergripande natur och bör därför&lt;br&gt;lämpligen behandlas redan i detta inledande sammanhang. Vad som avses&lt;br&gt;är frågan om den föreslagna lagstiftningens förhållande till utländska&lt;br&gt;börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;465&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tydligt att regleringen i den nya börslagen i princip bara gäller&lt;br&gt;för svenska börser och marknadsplatser. Av lagen framgår (1 kap. 2 §)&lt;br&gt;att dessutom även utländska företag med filial i Sverige kan omfettas.&lt;br&gt;Utländska börser i övrigt feller naturligen utanför den svenska börslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de andra remitterade lagförslagen - vilka utgör ändringar i&lt;br&gt;gällande lagar - är det däremot oklart om regleringen är avsedd&lt;br&gt;uteslutande för svenska börser (resp, marknadsplatser) eller om den har&lt;br&gt;syftning också på utländska börser. För att ta ett exempel: När det i&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse talas&lt;br&gt;om &amp;quot;värdepapper som är noterat vid en börs eller auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats&amp;quot;, menas då endast svenska företag eller även utländska? Mot-&lt;br&gt;svarande fråga inställer sig beträffende det stora flertalet av de övriga&lt;br&gt;framlagda lagförslagen. Frågan synes inte kunna besvaras enhetligt över&lt;br&gt;hela linjen. Det är enligt lagrådets mening nödvändigt att förslagen under&lt;br&gt;det fortsatta lagstiftningsarbetet förtydligas i här berörda hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den föreslagna börslagen har som framgår nedan lag-&lt;br&gt;rådet också funnit anledning att ta upp vissa frågor av konstitutionell&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget innehåller åtskilliga bestämmelser om&lt;br&gt;delegation av riksdagens normgivningsmakt. I ett fell är normgivningen&lt;br&gt;delegerad till regeringen (11 kap. 9 §) medan normgivningen i andra fell&lt;br&gt;är delegerad till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finans-&lt;br&gt;inspektionen (2 kap. 5 §, 5 kap. 1 och 5 §§, 9 kap. 4 § och 11 kap. 2&lt;br&gt;§)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 11 kap. 9 § ger regeringen rätt att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om avgifter för finansinspektionens verksamhet. Den till regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen delegerade normgiv-&lt;br&gt;ningsrätten avser föreskrifter om storleken av aktiekapital (alternativt&lt;br&gt;summan av medlems- och förlagsinsatser) för en börs (2 kap. 5 §), före-&lt;br&gt;skrifter om villkor för inregistrering (5 kap. 1 §), föreskrifter om&lt;br&gt;undantag från skyldigheten att upprätta börsprospekt (5 kap. 5 §), före-&lt;br&gt;skrifter om säkerhetskrav vid clearingen (9 kap. 4 §) samt föreskrifter&lt;br&gt;om upplysningsplikt och redovisning (11 kap. 2 §). Bemyndigandet i&lt;br&gt;2 kap. 5 § avseende aktiekapitalets eller insatskapitalets storlek gäller&lt;br&gt;även auktoriserad marknadsplats och clearingorganisation (7 kap. 2 §&lt;br&gt;resp. 8 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 2 § regeringsformen (RF) anges att föreskrifter om enskildas&lt;br&gt;personliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden inbördes skall meddelas genom lag. Som exempel på sådana&lt;br&gt;föreskrifter nämns föreskrifter om avtal samt om bolag, föreningar,&lt;br&gt;samfälligheter och stiftelser. Befogenheten att utfärda föreskrifter som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 2 § RF kan inte delegeras till regeringen eller annan.&lt;br&gt;Regler som tar sikte på enskildas personliga ställning och ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden inbördes sägs därför tillhöra det obligatoriska lagområdet.&lt;br&gt;Med enskild avses i RF såväl fysiska personer som aktiebolag, föreningar&lt;br&gt;och andra juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 3 § första stycket RF skall föreskrifter om förhållandet&lt;br&gt;mellan enskilda och det allmänna - såvida fråga är om åligganden för&lt;br&gt;enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomi-&lt;br&gt;ska förhållanden - meddelas genom lag. Av 8 kap. 7 och 9 §§ framgår&lt;br&gt;emellertid att vissa av de i 8 kap. 3 § RF angivna ämnena kan delegeras&lt;br&gt;till regeringen. Det delegerbara området gäller bl.a. kreditgivning och&lt;br&gt;näringsverksamhet (8 kap. 7 § första stycket 3 RF) och avgifter (8 kap.&lt;br&gt;9 § andra stycket RF). Föreskrifter om skatt kan inte delegeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av riksdagen lämnat bemyndigande enligt 8 kap. 7 eller 9 § RF kan&lt;br&gt;enligt 8 kap. 11 § RF kompletteras med ett medgivande för regeringen&lt;br&gt;att överlåta till förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att föreskrifter om enskildas personliga ställning och&lt;br&gt;inbördes ekonomiska förhållanden måste meddelas genom lag. Föreskrif-&lt;br&gt;ter om bildande och likvidation av aktiebolag liksom föreskrifter som&lt;br&gt;gäller relationen mellan ett bolag och dess ägare och borgenärer kan&lt;br&gt;alltså inte delegeras. Föreskrifter som gäller enskildas åligganden gente-&lt;br&gt;mot det allmänna är däremot - bortsett från skatter - i betydande om-&lt;br&gt;fattning möjliga att delegera. Till detta s.k. fakultativa lagområde hör&lt;br&gt;bl.a. normgivning avseende villkor för näringsverksamhets bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissprotokollet innehåller inte några uttalanden om förhållandet&lt;br&gt;mellan de i börslagen föreslagna bemyndigandena och reglerna i 8 kap.&lt;br&gt;RF. Det finns dock anledning att utgå från att förslagen grundas på upp-&lt;br&gt;fattningen att bemyndigandena avser sådana näringsrättsliga föreskrifter&lt;br&gt;som riksdagen kan delegera med stöd av 8 kap. 7 och 11 §§ RF och&lt;br&gt;sådana föreskrifter om avgifter som kan delegeras med stöd av 8 kap.&lt;br&gt;9 § RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening får bemyndigandena om villkor för inregistre-&lt;br&gt;ring av fondpapper (5 kap. 1 §), undantag från skyldigheten att upprätta&lt;br&gt;börsprospekt (5 kap. 5 §), säkerhetskrav vid clearingen (9 kap. 4 §) samt&lt;br&gt;skyldigheten att lämna upplysningar (11 kap. 2 §) anses fälla inom det&lt;br&gt;näringsrättsliga området. Likaså får avgifterna för bekostande av finans-&lt;br&gt;inspektionens verksamhet (11 kap. 9 §) anses vara av sådant slag att&lt;br&gt;rätten att utfärda föreskrifter kan delegeras till regeringen. Nu nämnda&lt;br&gt;bemyndiganden föranleder därför inte någon erinran från lagrådets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer tveksamt är om föreskrifter rörande storleken av ett bolags aktie-&lt;br&gt;kapital (från motsvarande kapital för ekonomiska föreningar bortses för&lt;br&gt;enkelhetens skull i den fortsatta framställningen) och föreskrifter om&lt;br&gt;redovisning kan anses tillhöra det fakultativa lagområdet. Skäl kan an-&lt;br&gt;föras för att föreskrifter i dessa ämnen faller under 8 kap. 2 § RF och&lt;br&gt;därmed inte lagligen kan delegeras. Lagrådet behandlar i det följande de&lt;br&gt;båda bemyndigandena var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om aktiekapitalets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det obligatoriska lagområdet hänförs, som nämnts i det föregående,&lt;br&gt;bl.a. föreskrifter om bolag. Härmed avses i första hand regier som är av&lt;br&gt;konstitutiv betydelse för ett bolag, dvs. regler som tar sikte på bildande&lt;br&gt;och upplösning av ett bolag. Föreskrifter av detta slag berör såväl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;467&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagets &amp;quot;personliga ställning&amp;quot; som bolagets förhållande till andra&lt;br&gt;enskilda personer, exempelvis borgenärer och aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i börslagen (2 kap. 5 §) föreslagna bemyndigandet för regeringen&lt;br&gt;eller finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om aktie-&lt;br&gt;kapitalets storlek för en börs (auktoriserad marknadsplats eller clearing-&lt;br&gt;oiganisation) som bedrivs i aktiebolagsform omfattar formellt sett inte&lt;br&gt;regler av konstitutiv aktiebolagsrättslig natur. Ett i föreskri ftsform upp-&lt;br&gt;ställt krav på minsta aktiekapital medför inte med nödvändighet att det&lt;br&gt;bolag som inte uppfyller kravet måste träda i likvidation. Följden blir&lt;br&gt;endast att bolaget blir tvunget att upphöra med sin verksamhet som börs&lt;br&gt;och därmed övergår till att bli ett &amp;quot;vanligt&amp;quot; aktiebolag. Bemyndigandet&lt;br&gt;rörande aktiekapitalets storlek kan med detta synsätt framstå som ett&lt;br&gt;sådant offentligrättsligt bemyndigande av näringsrättsligt slag som enligt&lt;br&gt;8 kap. 3 och 7 §§ RF är delegerbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta resonemang kan anföras att det ofta torde vara orealistiskt&lt;br&gt;för en börs att börja driva en helt annan verksamhet. En föreskrift som&lt;br&gt;innebär en avveckling av börsverksamheten får därmed i praktiken nära&lt;br&gt;nog samma effekt som en föreskrift om upplösning av bolaget. Det kan&lt;br&gt;vidare hävdas att krav rörande aktiekapitalets storlek inte bara gäller&lt;br&gt;bolagets existens utan också berör det grundläggande förhållandet mellan&lt;br&gt;bolaget och dess ägare ävensom - indirekt - bolagets borgenärer. Före-&lt;br&gt;skrifter om enskildas inbördes ekonomiska förhållanden tillhör, som&lt;br&gt;nämnts flera gånger, det obligatoriska lagområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan det finnas skäl att erinra om att gränsdrag-&lt;br&gt;ningen mellan det obligatoriska och det fakultativa lagområdet behandlats&lt;br&gt;i andra lagstiftningsärenden rörande finansiell verksamhet. I den lagråds-&lt;br&gt;remiss som låg till grund för lagen (1980:2) om finansbolag föreslogs att&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde skulle kunna&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vad som utgjorde ett finansbolags egna kapital&lt;br&gt;samt om beräkningen i övrigt av kapitalkravet. Två av lagrådets leda-&lt;br&gt;möter ansåg att detta bemyndigande avsåg en föreskrift om ett finans-&lt;br&gt;bolags &amp;quot;personliga ställning&amp;quot; och därmed fick anses vara av den natur&lt;br&gt;som omfattades av föreskrifterna i 8 kap. 2 § RF. Lagrådets två övriga&lt;br&gt;ledamöter uttalade däremot att den sakliga innebörden av lagförslaget var&lt;br&gt;att bolag, som önskade driva finansieringsverksamhet, till kundernas&lt;br&gt;skydd ålades att uppfylla vissa krav i fråga om kapitaltäckningen. Påfölj-&lt;br&gt;den om dessa villkor inte uppfylldes var att bolaget förbjöds att fortsätta&lt;br&gt;med finansieringsverksamheten. Med hänsyn bl.a. till detta fann dessa&lt;br&gt;ledamöter att det föreslagna bemyndigandet var att hänföra till sådan för&lt;br&gt;enskild betungande offentligrättslig reglering som avsågs i 8 kap. 3 § RF&lt;br&gt;(se prop. 1978/79:170 s. 118 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anslöt sig departementschefen till den mening som sist-&lt;br&gt;nämnda lagrådsledamöter uttalat och anförde att riksdagen därför med&lt;br&gt;stöd av 8 kap. 3 och 7 §§ RF kunde bemyndiga regeringen att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter i ämnet. Av andra skäl föreslog dock departementschefen att&lt;br&gt;bemyndigandet skulle utgå och ersättas av lagregler om kapitaltäckningen&lt;br&gt;(a prop. s. 145 f). Detta blev också riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagsenligheten hos ett bemyndigande att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;kapitaltäckning behandlades även i samband med tillkomsten av fond-&lt;br&gt;kommissionslagen (1979:748). Näringsutskottet uttalade därvid att -&lt;br&gt;oavsett hur det av regeringen föreslagna bemyndigandet skulle bedömas&lt;br&gt;konstitutionellt - goda skäl förelåg att ersätta bemyndigandet med en&lt;br&gt;materiell kapitaltäckningsbestämmelse (se NU 1978/79:50 s. 4 f och&lt;br&gt;10 ff). Riksdagen följde utskottets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förekommit vid utarbetande av lagen om finansbolag och&lt;br&gt;fondkommissionslagen visar att fog kan föreligga för olika meningar i&lt;br&gt;frågan om det är förenligt med 8 kap. RF att delegera rätten att meddela&lt;br&gt;föreskrifter rörande krav på kapitaltäckning. Det nu aktuella bemyndigan-&lt;br&gt;det i börslagen gäller inte kapitaltäckningsregler utan föreskrifter om&lt;br&gt;aktiekapitalets storlek. Med hänsyn till aktiekapitalets fundamentala&lt;br&gt;betydelse för bolagets rättskapacitet synes grundlagsenligheten hos ett&lt;br&gt;bemyndigande beträffande kapitalets storlek kunna i än högre grad ifråga-&lt;br&gt;sättas än ett bemyndigande beträffånde kapitaltäckning. Enligt lagrådets&lt;br&gt;uppfattning kan det inte uteslutas att domstolar och andra myndigheter&lt;br&gt;kommer att anse sig förhindrade att tillämpa föreskrifter om aktie-&lt;br&gt;kapitalets storlek såvida dessa meddelats med stöd av det föreslagna&lt;br&gt;bemyndigandet (jfr 11 kap. 14 § RF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i 11 kap. 2 § börslagen föreslagna bemyndigandet ger regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen rätt att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om företagens löpande bokföring, årsbokslut och årsredo-&lt;br&gt;visning samt förvaring och inventering av värdehandlingar. Till skillnad&lt;br&gt;från de bemyndiganden i fråga om bokföring som infördes i bl.a. fond-&lt;br&gt;kommissionslagen och lagen om finansbolag omfattar således det nu&lt;br&gt;förevarande bemyndigandet hela redovisningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om bokföringsskyldighet finns i&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125, BFL). Därutöver finns kompletterande be-&lt;br&gt;stämmelser i associationsrättslig lagstiftning. För aktiebolagens vidkom-&lt;br&gt;mande är sådana bestämmelser införda i 11 kap. aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385, ABL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av det föreslagna bemyndigandet i börslagen skulle ge&lt;br&gt;regeringen eller finansinspektionen rätt att för aktiebolag, som är börser,&lt;br&gt;meddela bindande föreskrifter om redovisning som avviker från vad som&lt;br&gt;gäller enligt BFL och ABL (jfr 3 § första stycket BFL). I enlighet med&lt;br&gt;vad som konstaterats i det föregående är ett sådant bemyndigande tillåtet&lt;br&gt;bara under förutsättning att föreskrifter om redovisning inte bedöms avse&lt;br&gt;ämne som regleras i 8 kap. 2 § RF utan anses falla under 8 kap. 3 § RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om redovisningsreglernas konstitutionella karaktär synes inte ha&lt;br&gt;analyserats under det lagstiftningsarbete som föregick RF. Inte heller vid&lt;br&gt;tillkomsten av BFL eller annan redovisningslagstiftning torde stats-&lt;br&gt;maktema ha gjort några närmare uttalanden i saken. Huruvida regier om&lt;br&gt;redovisning skall klassificeras som tillhörande det obligatoriska eller det&lt;br&gt;fakultativa lagområdet synes hittills ha diskuterats främst i doktrinen (se&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;469&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. Claes Norberg, Reglering och beskattning av banker, Uppsala 1991,&lt;br&gt;med vidare hänvisningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer - i likhet med vad som är fallet beträffande föreskrifter&lt;br&gt;om aktiekapitalets storlek - i sista hand på domstolarna att avgöra om&lt;br&gt;redovisningslagstiftningen tillhör det obligatoriska lagområdet eller inte.&lt;br&gt;Någon sådan praxis föreligger ännu inte. Enligt lagrådets mening kan det&lt;br&gt;dock knappast råda något tvivel om att åtminstone vissa föreskrifter på&lt;br&gt;redovisningsområdet avser enskildas inbördes ekonomiska förhållanden.&lt;br&gt;Vad som här främst kommer i blickpunkten är bestämmelserna om års-&lt;br&gt;bokslut i 11-21 §§ BFL och reglerna i ABL om årsredovisning och kon-&lt;br&gt;cernredovisning. Det övergripande syftet med dessa bestämmelser är att&lt;br&gt;förstärka borgenärernas ställning gentemot näringsidkaren. Underlåtenhet&lt;br&gt;från exempelvis ett aktiebolags sida att följa BFL:s och ABL:s regler om&lt;br&gt;värdering av tillgångar och skulder kan föranleda skadeståndsskyldighet&lt;br&gt;för bl.a. bolagets styrelse och verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening kan det mot denna bakgrund ifrågasättas om&lt;br&gt;det i remissen föreslagna bemyndigandet beträffånde redovisning är för-&lt;br&gt;enligt med 8 kap. RF. Det synes även här föreligga en risk för att före-&lt;br&gt;skrifter som kan komma att meddelas med stöd av bemyndigandet inte&lt;br&gt;kommer att följas av domstolarna. Påpekas kan också att remissproto-&lt;br&gt;kollet inte innehåller något om det faktiska behov som skall tillgodoses&lt;br&gt;genom den föreslagna rätten att såvitt avser börser m.fl. kunna delegera&lt;br&gt;normgivning på redovisningsområdet. Något motsvarande bemyndigande&lt;br&gt;finns inte för näringsidkare utanför den finansiella sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det sagda kan läggas det faktum att uttaget av inkomstskatt för ett&lt;br&gt;aktiebolag är kopplat till bolagets offentliga redovisning. Som allmän&lt;br&gt;regel gäller nämligen enligt punkt 1 av anvisningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) att beräkningen av inkomst skall ske på grundval&lt;br&gt;av den skattskyldiges bokföring. BFL:s värderings- och periodiserings-&lt;br&gt;regler får av denna anledning omedelbar betydelse för skattebelastningen.&lt;br&gt;Detsamma skulle - förutsatt att de befanns grundlagsenliga - gälla före-&lt;br&gt;skrifter om redovisning som utfärdats med stöd av det tilltänkta&lt;br&gt;bemyndigandet i börslagen. Bindande regler av betydelse för skatteuttaget&lt;br&gt;skulle därigenom indirekt kunna utfärdas i form av föreskrifter med lägre&lt;br&gt;konstitutionell status än lag. En sådan ordning måste betecknas som&lt;br&gt;olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda ger sammanfattningsvis vid handen att det framstår som&lt;br&gt;osäkert om de i remissen föreslagna bemyndigandena i fråga om aktie-&lt;br&gt;kapitalets storlek och företagets redovisning är förenliga med bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 kap. RF. Hade förslag av denna innebörd avsetts att för första&lt;br&gt;gången föreläggas riksdagen skulle lagrådet inte ha tillstyrkt förslagen.&lt;br&gt;Bemyndiganden av dessa slag har emellertid tidigare behandlats av riks-&lt;br&gt;dagen. Det föreslagna bemyndigandet om aktiekapitalets storlek torde&lt;br&gt;exempelvis ha som förebild i sak likalydande bemyndiganden i 2 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse och i 6 § lagen (1990:1114)&lt;br&gt;om värdepappersfonder. Bemyndigandet beträffande redovisning (11 kap.&lt;br&gt;2 §) överensstämmer i princip med de bemyndiganden på redovisnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området som lämnats till regeringen eller finansinspektionen i bl.a. 4&lt;br&gt;kap. 1 § bankrörelselagen (1987:617) och i 6 kap. 2 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse. De i det förevarande lagstiftningsärendet valda lösningar-&lt;br&gt;na har alltså tidigare godtagits av riksdagen. Lagrådet har därför viss&lt;br&gt;förståelse for att de konstitutionella aspekterna nu kommit något i bak-&lt;br&gt;grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att det sagda inte innebär att från konstitutionell&lt;br&gt;synpunkt tvivelaktiga bemyndiganden kan införas i ny lagstiftning bara&lt;br&gt;därför att bemyndiganden av liknande slag accepterats tidigare. Målsätt-&lt;br&gt;ningen måste rimligen vara att i möjligaste mån undvika lagstiftning som&lt;br&gt;kan vålla problem vid tillämpningen. Å andra sidan ligger det naturligtvis&lt;br&gt;allmänt sett ett värde i att åstadkomma enhetliga regler för delegation på&lt;br&gt;det finansiella området. En helhetslösning bör därför eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen nyligen till-&lt;br&gt;satt en kommitté för att göra en allmän översyn av redovisningslag-&lt;br&gt;stiftningen (dir 1991:71 och 1992:19). Kommittén skall bl.a. överväga&lt;br&gt;om det är motiverat att även i framtiden ha redovisningsregler för finan-&lt;br&gt;siella företag som avviker från vad som gäller för företag i allmänhet.&lt;br&gt;Det finns anledning att räkna med att kommittén vid sin översyn kommer&lt;br&gt;att ta upp frågan i vad mån reglerna i 8 kap. RF utgör ett hinder mot&lt;br&gt;delegation av rätten att utfärda redovisningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet utgår från att redovisningskommitténs arbete ger upphov till&lt;br&gt;en förutsättningslös prövning från statsmakternas sida rörande utrymmet&lt;br&gt;för och lämpligheten av att på redovisningsområdet delegera normgiv-&lt;br&gt;ningen till regeringen eller annat organ. I anslutning till den problematik-&lt;br&gt;en synes det naturligt att också ta ställning till lagligheten av be-&lt;br&gt;myndiganden på närliggande områden, exempelvis i fråga om aktiekapi-&lt;br&gt;talets storlek. I avvaktan på resultatet av en sådan översyn vill lagrådet&lt;br&gt;inte motsätta sig att det i börslagen införs bemyndiganden av det slag&lt;br&gt;som redan nu finns i annan lagstiftning på det finansiella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en börs eller en auktoriserad marknadsplats på skäl som anges i&lt;br&gt;10 kap. 1 § har beslutat att handeln med ett finansiellt instrument skall&lt;br&gt;avbrytas och detta instrument utgör den underliggande tillgången för&lt;br&gt;optioner eller terminer, skall enligt första stycket i förevarande paragraf&lt;br&gt;även handeln med dessa avbrytas. Detsamma gäller om den under-&lt;br&gt;liggande tillgången utgörs av annan egendom och denna saknar tillförlit-&lt;br&gt;ligt marknadsvärde. Enligt andra stycket i paragrafen får finansinspek-&lt;br&gt;tionen medge undantag från reglerna i första stycket. Inspektionens&lt;br&gt;medgivande får begränsas till viss tid och förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sist angivna föreskriften rörande medgivandets innehåll återfinns&lt;br&gt;inte på något annat ställe i börslagen. Detta kan uppfattas så, att andra&lt;br&gt;slag av tillstånd som meddelas av finansinspektionen enligt samma lag&lt;br&gt;inte kan förses med villkor. Emellertid torde enligt allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;rättsliga principer en myndighet, som enligt författning har rätt att ge&lt;br&gt;tillstånd och att medge undantag från förbud, också ha rätt att därvid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;471&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foga vissa villkor. En förutsättning är att villkoren ligger inom ramen för&lt;br&gt;de syften som legat till grund för beslutet (jfr Regeringsrättens årsbok&lt;br&gt;1990 ref 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagtexten synes mot denna bakgrund kunna leda till&lt;br&gt;missförstånd. Lagrådet förordar att andra meningen i andra stycket av&lt;br&gt;paragrafen utgår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ny punkt i första stycket införs förbud för fondbolag att i&lt;br&gt;fond verksamheten sälja fondpapper som fonden inte förfogar över. Enligt&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (avsnitt 8) avses bestämmelsen hindra fond-&lt;br&gt;bolag från att utföra s.k. blankningsaffärer. På den svenska värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden skiljs mellan äkta och oäkta blankning. Utmärkande för&lt;br&gt;den äkta blankningen är att man säljer värdepapper som man fått med&lt;br&gt;förfoganderätt genom en försträckning (lån). Oäkta blankning innebär en&lt;br&gt;försäljning av värdepapper som man över huvud taget inte innehar. Enligt&lt;br&gt;allmänmotiveringen skall det föreslagna förbudet omfatta båda formerna&lt;br&gt;av blankning. I fråga om äkta blankning synes emellertid uttalandet stå&lt;br&gt;i strid med den föreslagna lagtexten. Ett klarläggande bör ske i det fort-&lt;br&gt;satta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de inledningsvis omnämnda handlingarna från Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;ifrågasätts bl.a. finansdepartementets bedömning av den nuvarande&lt;br&gt;penningmarknadens status. Det görs gällande att den handel som före-&lt;br&gt;kommer på den svenska penningmarknaden är &amp;quot;reglerad och öppen för&lt;br&gt;allmänheten&amp;quot; på det sätt som det aktuella EG-direktivet förutsätter för&lt;br&gt;en värdepappersfonds möjligheter till placering på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Svenska Bankföreningen sålunda anfört har som framgår av&lt;br&gt;remissprotokollet övervägts vid utarbetandet av lagförslaget. Under&lt;br&gt;föredragningen i lagrådet har upplysts att de av föreningen framförda&lt;br&gt;synpunkterna avses skola behandlas ytterligare under det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet. Med hänsyn bl.a. härtill föranleder vad som före-&lt;br&gt;kommit i denna del inte något vidare uttalande från lagrådets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se beträffånde förvarande lag även det inledande allmänna avsnittet i&lt;br&gt;fråga om lagens tillämplighet när det gäller utländska börser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I ingressen till detta lagförslag anges att nya 5 kap. 2 § skall ha ändrad&lt;br&gt;lydelse. Förslaget innehåller emellertid inte någon lagtext till paragrafen,&lt;br&gt;och några motivuttalanden till den finns inte heller. Vid föredragningen&lt;br&gt;inför lagrådet har upplysts att den berörda paragrafen av förbiseende&lt;br&gt;blivit utelämnad i det remitterade förslaget och att den avsedda ändringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast utgör en konsekvensändring som en följd av den nya börslagen.&lt;br&gt;Lagförslaget torde böra kompletteras på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt vill lagrådet hänvisa till vad som i det allmänna avsnittet sagts&lt;br&gt;angående tillämpligheten på utländska börser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från vad lagrådet i det allmänna avsnittet har uttalat beträffånde&lt;br&gt;utländska börser lämnas förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;473&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Den svenska värdepappersmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden utgör en viktig del av kapitalmarknaden.&lt;br&gt;Kännetecknande för värdepappersmarknaden är främst förekomsten av en&lt;br&gt;andrahands- eller sekundärmarknad. Värdepapper som getts ut av företag&lt;br&gt;och institutioner på den s.k. primärmarknaden kan göras till föremål för&lt;br&gt;handel. Placerare kan härigenom förändra sitt innehav av värdepapper&lt;br&gt;eller omvandla det till likvida medel. Utan denna möjlighet skulle&lt;br&gt;intresset för investeringar i värdepapper minska avsevärt. Därmed skulle&lt;br&gt;tillgången till riskvilligt kapital bli väsentligt mindre och priset på sådant&lt;br&gt;kapital i motsvarande grad högre. En väl fungerande värdepappers-&lt;br&gt;marknad är således av central betydelse för hela samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln på den svenska värdepappersmarknaden bedrivs på i huvudsak&lt;br&gt;tre delmarknader; aktiemarknaden, penning- och obligationsmarknaden&lt;br&gt;och derivatmarknaden. I det följande lämnas först en redogörelse för&lt;br&gt;resp, marknads uppkomst och utveckling. Därefter behandlas system för&lt;br&gt;information och clearing, som är av betydelse för värdepappersmarknad-&lt;br&gt;en i sin helhet. Slutligen ges en översikt över nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.1 Aktiemarknaden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På aktiemarknaden sker handel med aktier, dvs. andelsrätter i aktiebolag,&lt;br&gt;och andra aktierelaterade värdepapper. Handeln sker huvudsakligen vid&lt;br&gt;Stockholms fondbörs, som sedan år 1979 har ensamrätt att bedriva&lt;br&gt;fondbörsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med värdepapper av olika slag har förekommit i Sverige under&lt;br&gt;lång tid. Under 1800-talets första hälft förekom i Stockholm en relativt&lt;br&gt;omfattande börshandel med bl.a. reverser och växlar. Sådan handel&lt;br&gt;förekom också på andra orter. Börserna ombesöijde under denna tid en&lt;br&gt;avsevärd del av den kreditförmedling som affärsbankerna sedermera&lt;br&gt;övertog. I mitten av århundradet gav ökningen av aktiebolagsbildningen&lt;br&gt;ett ökat underlag för handel med aktier. Grunden till Stockholms&lt;br&gt;fondbörs lades genom ett reglemente som utfärdades av regeringen år&lt;br&gt;1862. Reglementet ersattes år 1901 av en kungörelse angående fond-&lt;br&gt;mäklare i Stockholm. Genom lagen (1919:240) om fondkommissions-&lt;br&gt;rörelse och fondbörsverksamhet tillkom den första egentliga börslagstift-&lt;br&gt;ningen. Denna ersattes år 1979 av den nu gällande lagen om Stockholms&lt;br&gt;fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1900-talets början präglades börsen av kraftiga kurssvängningar&lt;br&gt;och tidvis omfattande handel. Omsättningen dämpades i slutet av 1930-&lt;br&gt;talet och förblev länge relativt obetydlig. Under 1980-talet skedde en&lt;br&gt;markant förändring. Börsens omsättning ökade från 8 miljarder kronor&lt;br&gt;under år 1980 till 142 miljarder kronor under år 1986. Omsättningen har&lt;br&gt;därefter varit lägre och uppgick under år 1991 till 125 miljarder kronor.&lt;br&gt;Även börskurserna och emissionsaktiviteten ökade kraftigt. Vid slutet&lt;br&gt;av år 1991 uppgick börsvärdet för aktierna på AI- och AH-listoma till&lt;br&gt;540 miljarder kronor mot 44 miljarder kronor vid utgången av år 1979.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;474&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyemissioner och introduktioner av nya bolag omfattade under perioden&lt;br&gt;1981-1990 närmare 60 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs böljade redan år 1974 att i mindre omfattning&lt;br&gt;utnyttja datorer. Sedan år 1989 bedrivs handeln vid Stockholms fondbörs&lt;br&gt;i det datoriserade SAX-systemet (Stockholm Automated Exchange).&lt;br&gt;Systemet medger börsombuden att delta i handeln via datorer på valfri&lt;br&gt;plats. Ombuden behöver därför inte längre vara fysiskt närvarande på&lt;br&gt;börsen och den traditionella handeln vid upprop i börssalen upphörde&lt;br&gt;under år 1990. I SAX kan ombuden registrera köp- och säljorder,&lt;br&gt;inrapportera affärer som genomförts utanför systemet och ta del av&lt;br&gt;information. Alla affärer av normal omfattning skall utföras i SAX.&lt;br&gt;Större affärer får under vissa förutsättningar göras utanför systemet och&lt;br&gt;skall då inrapporteras till SAX. Stockholms fondbörs driver även ett&lt;br&gt;satellitbaserat informationssystem, SIX (Stockholm Information&lt;br&gt;Exchange).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning år 1982 lades grunden för en särskild marknad för&lt;br&gt;mindre och medelstora företag, ofta huvudsakligen fämiljeägda, med&lt;br&gt;mindre aktiespridning, den s.k. OTC-listan. Syftet var att underlätta&lt;br&gt;sådana företags riskkapitalförsöijning. Ett hundratal bolag har sedan&lt;br&gt;starten introducerats på denna marknad. Hösten 1991 återstod ca 50&lt;br&gt;bolag på OTC-listan. Handeln ägde till en böijan rum helt utan fond-&lt;br&gt;börsens medverkan men sker sedan juni 1990 i SAX-systemet. Under&lt;br&gt;år 1991 omsatte OTC-handeln 1,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet lockades även vissa andra bolag, som inte kunde&lt;br&gt;påräkna notering vid fondbörsen eller på OTC-marknaden, att rikta&lt;br&gt;erbjudanden om aktieteckning till allmänheten. Med tiden uppstod en&lt;br&gt;relativt omfattande handel med sådana papper vid sidan av fondbörsen.&lt;br&gt;Stockholms fondbörs införde år 1988 en särskild s.k. O-lista för&lt;br&gt;oregistrerade värdepapper, där flertalet av dessa aktier noteras. Sedan år&lt;br&gt;1990 sker även handeln på O-listan i SAX-systemet. Under år 1991&lt;br&gt;omsatte denna handel 4,1 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även ett relativt stort antal andra företag som har en så vid&lt;br&gt;ägarkrets att en mer eller mindre regelbunden handel i deras aktier har&lt;br&gt;uppstått. Handeln i vissa av dessa aktier rapporteras i massmedia under&lt;br&gt;benämningar som &amp;quot;inofficiella listan&amp;quot;, &amp;quot;C-listan&amp;quot;, &amp;quot;D-listan&amp;quot; m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.2 Penning- och obligationsmarknaden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag brukar utöver aktiekapitalet låna kapital för sin rörelse. Detta&lt;br&gt;kan ske genom lån i bank eller annat kreditinstitut. De fordringsrätter&lt;br&gt;som uppstår är inte avsedda att överlåtas och ligger därför utanför&lt;br&gt;värdepappersmarknadsområdet. Större bolag och andra stora låntagare&lt;br&gt;som staten, kommuner och bostadsfinansieringsinstitut kan i stället låna&lt;br&gt;kapital genom att ge ut skuldebrev. Lånevillkoren är standardiserade och&lt;br&gt;varierar främst i fråga om ränta och löptid. Penning- och obligations-&lt;br&gt;marknaden har traditionellt setts som två skilda delmarknader, men&lt;br&gt;skillnaden har kommit att bli diffus - i huvudsak är skillnaden endast&lt;br&gt;skuldebrevens löptid. I dagligt tal används penningmarknaden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlande benämning. Långfristiga lån kallas obligationslån. Vid kortare&lt;br&gt;lån benämns skuldebreven certifikat. Inom grupperna förekommer&lt;br&gt;särskilda beteckningar för olika typer av skuldebrev. Skuldebreven ges&lt;br&gt;som regel ut genom ett emissionsinstitut, vanligen en bank eller ett&lt;br&gt;värdepappersbolag, som bistår bl.a. med upprättande av prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiskt taget all obligationshandel har sedan länge skett utanför&lt;br&gt;börsen. Nästan alla obligationslån är dock inregistrerade vid börsen.&lt;br&gt;Skälet är att det i placeringsbestämmelsema för stora placerare ofta&lt;br&gt;föreskrivs att placeringar endast får ske i sådana fondpapper som är&lt;br&gt;börsnoterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet växte fram en fristående marknad för handel med&lt;br&gt;kortfristiga räntebärande värdepapper. Grunden för handeln var s.k&lt;br&gt;bankcertifikat och av riksgäldskontoret utgivna statsskuldväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om marknadsläget sprids genom datoriserade infor-&lt;br&gt;mationsnät. I dessa visas endast s.k. indikativa kurser, dvs. information&lt;br&gt;utan förpliktelse för avsändaren. Handeln sker genom telefonkontakter&lt;br&gt;mellan banker, värdepappersbolag och ett fåtal större placerare. Det&lt;br&gt;förekommer även att emissionsinstitut gentemot låntagaren åtar sig att&lt;br&gt;köpa och sälja skuldebrev och därmed upprätthålla en marknad i&lt;br&gt;skuldebrevet. Ett sådant institut brukar kallas market maker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På penningmarknaden omsätts mycket stora belopp. Tillförlitlig statistik&lt;br&gt;över den totala omsättningen saknas. Under år 1991 har emellertid&lt;br&gt;omsättningen av statspapper, som dominerar marknaden, normalt uppgått&lt;br&gt;till flera tiotals miljarder kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs inledde i slutet av år 1991 handel med obliga-&lt;br&gt;tioner på en särskild obligationsbörs, SOX.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lång tid har staten som ett led i sin upplåning emitterat&lt;br&gt;premieobligationer, där avkastningen fördelas genom utlottning av&lt;br&gt;vinster. Premieobligationslånen är noterade på Stockholms fondbörs, där&lt;br&gt;också en stor del av handeln sker; numera i SAX-systemet. Omsättningen&lt;br&gt;i börshandeln med premieobligationer har sjunkit under senare år och&lt;br&gt;uppgick under år 1991 till 4,3 miljarder kronor. Handeln utanför börsen&lt;br&gt;uppgår enligt gjorda beräkningar till 10-25 % av den registrerade&lt;br&gt;börshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.3 Derivatmarknaden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På derivatmarknaden är det som görs till föremål för handel inte en&lt;br&gt;ekonomisk tillgång som sådan, utan ett avtal som medför en rätt eller&lt;br&gt;skyldighet att i framtiden köpa eller sälja en tillgång till ett visst pris.&lt;br&gt;Avtalet kan således härledas till eller sägas vara ett derivat av en&lt;br&gt;underliggande tillgång. Avtalets värde varierar med marknadspriset på&lt;br&gt;den underliggande tillgången. Denna kan i princip vara vad som helst;&lt;br&gt;råvaror, valuta eller värdepapper som aktier och obligationer. Numera&lt;br&gt;finns även derivatinstrument som baseras på index över t.ex. aktier,&lt;br&gt;obligationer eller råvaror. De viktigaste derivatinstrumenten är optioner&lt;br&gt;och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;476&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En option är ett avtal som ger den ena parten (optionsinnehavaren) rätt Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;men inte skyldighet att köpa eller sälja något till ett visst pris. För Bilaga 10&lt;br&gt;motparten (optionsutfärdaren) medför avtalet en motsvarande skyldighet&lt;br&gt;att vid anfordran sälja eller köpa det avtalet avser. En termin är ett avtal&lt;br&gt;som innebär skyldighet för båda parter att vid en viss framtida tidpunkt&lt;br&gt;köpa eller sälja det avtalet avser till ett vid avtalstillfället överenskommet&lt;br&gt;pris. Optioner och terminer kan användas för att omfördela, minska eller&lt;br&gt;eliminera risker som följer med ett värdepappersinnehav, men kan också&lt;br&gt;vara ett sätt för ägaren att öka avkastningen. Sett från motsatt håll kan&lt;br&gt;någon genom att ta på sig en risk spekulera i hög avkastning i förhållan-&lt;br&gt;de till det satsade kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Options- och terminsliknande avtal har under vissa tidsperioder spelat&lt;br&gt;en betydande roll på marknader av börsliknande slag. Särskilt termins-&lt;br&gt;handel har under lång tid förekommit på internationella valuta- och&lt;br&gt;råvarumarknader. Ursprunget till dagens handel är de options- och&lt;br&gt;terminsmarknader för jordbruksprodukter som uppstod i USA under&lt;br&gt;1800-talet. Den moderna derivatmarknaden för värdepapper skapades i&lt;br&gt;Chicago år 1973, då standardiserade options- och terminskontrakt,&lt;br&gt;ursprungligen utformade för handel i grismagar och majs, började&lt;br&gt;användas på aktiemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige påbörjades handel med standardiserade aktieoptioner år 1985.&lt;br&gt;Handeln har senare utvidgats till såväl optioner som terminer avseende&lt;br&gt;aktier, aktieindex och räntebärande värdepapper. Hösten 1991 intro-&lt;br&gt;ducerades även standardiserade aktielån. Verksamheten bedrivs av OM&lt;br&gt;Stockholm Aktiebolag (OM). En del av handeln sker direkt i OM:s data-&lt;br&gt;system genom att värdepappersinstitut lämnar köp- och säljorder via&lt;br&gt;egna terminaler. Den övriga handeln sker genom order per telefon till&lt;br&gt;OM. 1 OM:s verksamhet ingår även clearing (se avsnitt 2.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1991 omsattes aktierelaterade derivatinstrument för samman-&lt;br&gt;lagt drygt 10 miljarder kronor. Det underliggande värdet var emellertid&lt;br&gt;betydligt högre. Av den totala dagsomsättningen av statspapper, som&lt;br&gt;under år 1991 uppgick till i genomsnitt 30 miljarder kronor, utgör&lt;br&gt;terminshandeln numera normalt 30-40 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM har flera intressebolag utomlands som är godkända options- och&lt;br&gt;terminsbörser. Ett helägt dotterbolag, OM London Ltd, har etablerat en&lt;br&gt;i London auktoriserad börs (Recognized Investment Exchange) för handel&lt;br&gt;med och clearing av optioner och terminer. OM London är länkad till&lt;br&gt;handeln i Sverige och därigenom erhålls en i princip gemensam marknad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.4 Informationssystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande värdepappersmarknad förutsätter att investerarna har&lt;br&gt;tillgång till uppgifter om t.ex. kurser och omsättning. Sådan information&lt;br&gt;har sedan länge spritts genom dagspressen, men också genom radio och&lt;br&gt;numera även televisionen. Teknikens utveckling har under senare år&lt;br&gt;öppnat möjligheter att genom elektroniska nätverk och liknande få&lt;br&gt;tillgång till mer aktuell och ibland omedelbar (i realtid) information om&lt;br&gt;marknadsläget. De elektroniska handelssystem som beskrivits tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger även den information som behövs för den omedelbara handeln. Hit&lt;br&gt;hör t.ex. SAX, där informationen kan presenteras både i form av order-&lt;br&gt;böcker och som marknadssammanfettningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översikt över de i Sverige mest använda fristående elektroniska&lt;br&gt;informationssystemen finns i prop. 1990/91:142 s. 59-61.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.5 Clearing m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handeln på värdepappersmarknaden förutsätter rutiner eller system både&lt;br&gt;för uträkning av parternas förpliktelser och för betalning och leverans.&lt;br&gt;Dessa funktioner har i Sverige traditionellt sammanfattats i begreppet&lt;br&gt;clearing. I internationellt språkbruk avser termen clearing uträkningen av&lt;br&gt;parternas förpliktelser medan beräkningen av nettoförpliktelsema, eller&lt;br&gt;utjämningen, vanligen benämns netting. Den faktiska leveransen och&lt;br&gt;betalningen kallas internationellt för settlement. Den svenska termen&lt;br&gt;clearing motsvaras således internationellt av uttrycket &amp;quot;clearing and&lt;br&gt;settlement&amp;quot;. I direktiven (dir 1991:111) till utredningen om clearingverk-&lt;br&gt;samhet och kontosystem används uttrycken &amp;quot;clearing och avveckling&amp;quot;&lt;br&gt;resp, &amp;quot;betalning och leverans&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet kan ha olika omfattning, från enbart registerhåll-&lt;br&gt;ning och uträkning av parternas förpliktelser till centraliserad leverans av&lt;br&gt;värdepapper och i vissa fell även betalning. Den som gör en värdepap-&lt;br&gt;persaffär löper en risk att motparten inte fullgör sina förpliktelser. Det&lt;br&gt;förekommer därför att en clearingorganisation övertar dessa s.k.&lt;br&gt;motpartsrisker antingen genom att träda in som part mellan köpare och&lt;br&gt;säljare eller genom att ställa garantier gentemot parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av aktiehanteringen på den svenska aktiemarknaden sker&lt;br&gt;i ett kontobaserat värdepapperssystem, VP-systemet, vilket handhas av&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC AB (VPC). Inom VP-systemet saknas&lt;br&gt;aktiebrev och andra andels- eller fordringsbevis och de rättsverkningar&lt;br&gt;som var förbundna med sådana värdepapper knyts i stället till en registre-&lt;br&gt;ring på ett s.k. VP-konto. Systemet tillämpas sedan den 1 januari 1991&lt;br&gt;fullt ut på aktierelaterade instrument. Obligationer och andra fordrings-&lt;br&gt;rätter kan också registreras. Alla ändringar av registreringar, t.ex. vid&lt;br&gt;köp, försäljning och pantsättning, görs av s.k. kontoförande institut (Kl),&lt;br&gt;främst banker och värdepappersbolag, som fungerar som ombud för&lt;br&gt;ägaren. En värdepappersinnehavare kan ha ett eget VP-konto eller vara&lt;br&gt;förvaltarregistrerad hos ett värdepappersinstitut. VP-systemet innehåller&lt;br&gt;även clearingfunktioner. VPC tar fram uppgifter om vilka likvider som&lt;br&gt;skall erläggas för gjorda affärer och kontrollerar att betalning erlagts&lt;br&gt;innan omregistrering sker. Betalningen sker emellertid via de konto-&lt;br&gt;förande instituten och VPC har inte något ansvar för den delen av av-&lt;br&gt;vecklingen av affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På penningmarknaden finns inget utbyggt system för clearing. Utbyte&lt;br&gt;av värdepapper och likvider sker i stället direkt mellan parterna, utom&lt;br&gt;beträffande sådana obligationer som är registrerade hos VPC. De stora&lt;br&gt;aktörerna på marknaden har bedrivit ett långt framskridet arbete med att&lt;br&gt;skapa en clearingorganisation, Penningmarknadscentralen PMC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;478&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadssystemet har emellertid inte tagits i bruk. För detta&lt;br&gt;ändamål beslutad lagstiftning har inte heller trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På derivatmarknaden ombesöijer OM clearingen av alla instrument som&lt;br&gt;handlas i OM:s system. OM ansvarar även för betalning och leverans&lt;br&gt;och eliminerar de s.k. motpartsriskema. Detta sker genom att OM&lt;br&gt;inträder som part mellan köpare och säljare. OM erbjuder också clearing&lt;br&gt;av instrument som handlas utanför OM:s system.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1.6 Gällande lagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknaden regleras genom författningar, myndighetsföre-&lt;br&gt;skrifter, börsregler, allmänna avtalsvillkor och rekommendationer från&lt;br&gt;branschorgan. Här redovisas de viktigaste författningarna rörande bl.a.&lt;br&gt;Stockholms fondbörs och värdepappersrörelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;ensamrätt till fondbörsverksamhet och om börsens oiganisation och för-&lt;br&gt;valtning, börsens verksamhet och börsmedlemskap m.m. I förordning-&lt;br&gt;en (1979:996) om Stockholms fondbörs finns regler om bl.a. inregistre-&lt;br&gt;ring av fondpapper och om hur handeln vid börsen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 augusti 1991, innehåller bestämmelser riktade till samtliga&lt;br&gt;aktörer på värdepappersmarknaden om hur handeln på marknaden skall&lt;br&gt;bedrivas, däribland regler om förfoganden över finansiella instrument&lt;br&gt;som tillhör någon annan. All handel med finansiella instrument skall&lt;br&gt;enligt lagen bedrivas så att allmänhetens förtroende för värdepappers-&lt;br&gt;marknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte äventyras. I&lt;br&gt;lagen finns även grundläggande bestämmelser för den tidigare inte&lt;br&gt;lagreglerade handeln med optioner och terminer samt vissa regler om&lt;br&gt;clearing av sådana instrument, bl.a beträffånde krav på ställande av&lt;br&gt;säkerhet. Om clearing i övrigt saknas särskilda bestämmelser. Detsamma&lt;br&gt;gäller informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionslagen (1979:748) ersattes den 1 augusti 1991 av lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse. Lagen innehåller regler för företag&lt;br&gt;som bedriver verksamhet på värdepappersmarknaden (värdepappers-&lt;br&gt;rörelse). För sådan rörelse gäller samma allmänna sundhetskrav som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen om handel med finansiella instrument. Tillstånd av&lt;br&gt;finansinspektionen fordras for företag som yrkesmässigt tillhandahåller&lt;br&gt;någon av följande tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Handel med finansiella instrument i eget namn för annans räkning&lt;br&gt;(kommi ssionshandel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella&lt;br&gt;instrument eller i annat fell medverkan vid transaktioner avseende sådana&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Handel med finansiella instrument för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förvaltning av annans finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper&lt;br&gt;eller offentligt erbjudande om köp eller försäljning av finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva värdepappersrörelse får ges till svenska aktiebolag,&lt;br&gt;bankinstitut och utländskt företags filial. Dessa kallas med en gemensam&lt;br&gt;benämning värdepappersinstitut. Företag som beviljats tillstånd får inom&lt;br&gt;ramen för tillståndet bedriva finansiell rådgivning, ta emot värdepapper&lt;br&gt;för förvaring, ta emot medel med redovisningsskyldighet samt, efter sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd från finansinspektionen, mot betryggande säkerhet lämna&lt;br&gt;kredit och ta emot kunders medel på konto (inlåning). Lagen innehåller&lt;br&gt;vidare regler om bl.a. kapitalstorlek, kapitaltäckning och ansvarsförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om VP-systemet, som beskrivits i avsnitt 1.1.5,&lt;br&gt;återfinns i aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om insiderhandel fanns tidigare i lagen (1985:571) om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Dessa har ersatts av insiderlagen (1990:1342)&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 februari 1991. Insiderlagen innehåller betydligt&lt;br&gt;strängare regler mot insiderhandel. Var och en som genom anställning,&lt;br&gt;uppdrag eller annan befattning har fått kunskap om en icke offentliggjord&lt;br&gt;väsentligt kurspåverkande omständighet förbjuds att utnyttja denna&lt;br&gt;kunskap för handel på värdepappersmarknaden. Den som i sin handel&lt;br&gt;använder ett tips erhållet från en sådan person kan också straffås för&lt;br&gt;insiderbrott. Insiderlagen är en anpassning till reglerna i EG:s direktiv&lt;br&gt;om insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:1114) om värdepappersfonder innebär en anpassning till&lt;br&gt;EG:s regler om sådana fonder och medför bl.a. att fonder i större&lt;br&gt;omfattning än tidigare åläggs att informera om sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolagslagen (1975:1385), som innehåller de grundläggande&lt;br&gt;reglerna om aktiebolag, finns regler om bl.a. emission av aktier m.m.&lt;br&gt;och om prospekt. Därutöver kan nämnas lagen (1987:464) om vissa&lt;br&gt;riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m., den s.k. LEO-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1989 upphävdes i huvudsak de återstående svenska&lt;br&gt;valutarestriktionema. Avvecklingen skulle dock ske så att skattekontroll&lt;br&gt;och statistikinsamling kunde upprätthållas. I detta syfte tillkom lagen&lt;br&gt;(1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m. som bl.a. inne-&lt;br&gt;håller regler om att betalningar till eller från Sverige och köp eller&lt;br&gt;försäljningar av utländska fondpapper i utlandet skall ske genom en auk-&lt;br&gt;toriserad valutahandlare resp, ett av riksbanken godkänt värdepappers-&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Internationella förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.2.1 Den internationella utvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste årtiondena har den tekniska utvecklingen och den allt-&lt;br&gt;mer omfattande ekonomiska integrationen mellan olika länder medfört&lt;br&gt;en ökad internationalisering av värdepappersmarknadema. Dessa har&lt;br&gt;knutits samman i ökad omfattning och i former som tidigare delvis varit&lt;br&gt;okända. Tidigare legala hinder som valutaregleringar har i stor utsträck-&lt;br&gt;ning avvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På åtskilliga marknadsplatser sker värdepappershandeln numera helt&lt;br&gt;eller delvis i datoriserade system. Information om köp- och säljkurser&lt;br&gt;samt avslut sprids i realtid, dvs. helt utan tidseftersläpning, till mottagare&lt;br&gt;runt världen. Detta innebär att finansiella transaktioner som tidigare har&lt;br&gt;förutsatt fysisk närvaro vid marknadsplatsen i allt större omfattning kan&lt;br&gt;utföras från andra länder. Även beträffånde clearing har utvecklingen&lt;br&gt;varit snabb. Registrering av innehav och överlåtelser av värdepapper&lt;br&gt;samt utbyte av likvider sker numera på många håll i datasystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska och organisatoriska framstegen har allmänt sett medfört&lt;br&gt;väsentligt lägre kostnader för bearbetning av information och genom-&lt;br&gt;förande av värdepappersaffärer. Framväxten av elektronisk handel har&lt;br&gt;också lett till påtagliga koncentrationstendenser i länder som av tradition&lt;br&gt;haft börshandeln spridd på flera marknadsplatser. Bl.a. har utvecklats&lt;br&gt;gemensamma system för informationsspridning och annat samarbete. I&lt;br&gt;vissa länder har genomförts eller planeras samgåenden mellan konkur-&lt;br&gt;rerande marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av värdepappersmarknadema sker på olika plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanligaste formen av internationalisering är utländska inslag på&lt;br&gt;nationella marknader. Förekomsten av utländska värdepapper samt ut-&lt;br&gt;ländska kunder och förmedlare på enskilda nationella marknader har&lt;br&gt;successivt ökat i de västliga industriländerna. Ett viktigt inslag är&lt;br&gt;emissioner av värdepapper i andra länder än emittentens hemland. Sådana&lt;br&gt;emissioner och övriga utländska inslag är principiellt av relativt okomp-&lt;br&gt;licerad natur eftersom de utländska aktörerna normalt arbetar inom ramen&lt;br&gt;för värdlandets institutioner och regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En längre gående internationalisering brukar benämnas gränsöver-&lt;br&gt;skridande verksamhet, dvs. verksamhet som bedrivs från ett land till ett&lt;br&gt;annat. Gränsöverskridande verksamhet kan avse en eller flera funktioner&lt;br&gt;såsom informationsspridning, marknadsplatser, mäklarverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan fondbörser i flera länder förekommer eller planeras överföring&lt;br&gt;på elektronisk väg av information om kursnoteringar och handeln i&lt;br&gt;övrigt. Avsikten är i första hand att lämna information &amp;quot;för kännedom&amp;quot;&lt;br&gt;till de egna börsmedlemmama. Detta kan sägas vara en passiv form för&lt;br&gt;sammankoppling av marknadsplatser. En aktivare form är samarbete som&lt;br&gt;ger möjlighet till handel direkt på en annan marknadsplats. Gränsöver-&lt;br&gt;skridande handel har gett upphov bl.a. till tidsmässiga anpassningar.&lt;br&gt;Vissa amerikanska börser har t.ex ändrat sitt öppethållande så att det&lt;br&gt;passar marknadsplatser i andra tidszoner såsom Fjärran Östern och&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu längre gående internationalisering kan ske i s.k. övernationella&lt;br&gt;system. Vanligen är detta marknader utan någon direkt anknytning till&lt;br&gt;nationella system. Den första övemationella marknaden av detta slag var&lt;br&gt;den s.k. Eurobondmarknaden (se vidare avsnitt 1.2.3) för handel i vissa&lt;br&gt;obligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För framtiden kan för värdepappersmarknaden förväntas framväxt av&lt;br&gt;delvis skilda marknader. På en internationell marknad kommer att noteras&lt;br&gt;värdepapper från emittenter av högsta internationella kvalitet. I övrigt kan&lt;br&gt;handeln komma att bli av huvudsakligen nationell karaktär, men med&lt;br&gt;vissa internationella inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;481&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan konstateras att innovationer på värdepappersområdet har Prop. 1991/92:113&lt;br&gt;en tendens att snabbt sprida sig över världen, även till Sverige. Sådana Bilaga 10&lt;br&gt;innovationer kommer även i fortsättningen att få snabbt genomslag här.&lt;br&gt;Tänkbara nyheter är t.ex. ny handelsteknik och nya typer av finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.2 Förhållandena i vissa andra länder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdepappershandelns organisation, regelverkets utformning och sätten&lt;br&gt;för tillsyn m.m. varierar på grund av historiska och andra skäl mellan&lt;br&gt;olika länder. Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av förhållandena i&lt;br&gt;vissa andra länder. En mer omfattande och detaljerad beskrivning finns&lt;br&gt;i värdepappersmarknadskommitténs betänkande Värdepappersmarknaden&lt;br&gt;i framtiden (SOU 1989:72).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpenhamns fondbörs är en självägande institution av offentligrättslig&lt;br&gt;karaktär liknande den status Stockholms fondbörs för närvarande har.&lt;br&gt;Fondbörsen har som en av mycket få börser i världen monopol på handel&lt;br&gt;med alla slags värdepapper och på information om kurser och omsätt-&lt;br&gt;ning. Handel och kurssättning skall ske &amp;quot;på en redelig och genomskuelig&lt;br&gt;måde&amp;quot; och så att likabehandling av alla berörda kan säkerställas. För&lt;br&gt;clearing av derivatinstrument finns en särskild oiganisation. Verksam-&lt;br&gt;heten vid fondbörsen regleras av en börslagstiftning som trädde i kraft&lt;br&gt;år 1987. Denna kompletteras av kungörelser utfärdade av industri-&lt;br&gt;ministern och bestämmelser som utfärdas av börsstyrelsen. Tillsyn över&lt;br&gt;värdepappersmarknaden utövas av myndigheten Finanstilsynet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Oslo fondbörs är en självägande institution av offentligrättslig&lt;br&gt;karaktär. Verksamheten regleras i en särskild börslag från år 1988 som&lt;br&gt;bl.a. föreskriver tillståndsplikt för börsverksamhet. För sådan verksamhet&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter som fastställs av regeringen. I en lag från år&lt;br&gt;1985 om värdepappershandel regleras bl.a fondmäklarföretagens upp-&lt;br&gt;gifter. Handel med derivatinstrument sker vid Oslo fondbörs. Clearing&lt;br&gt;av sådana instrument ombesöijs av två separata bolag. Tillsyn över&lt;br&gt;värdepappersmarknaden, liksom över banker, finansbolag och försäk-&lt;br&gt;ringsbolag utövas av myndigheten Kredittilsynet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingfors fondbörs drivs sedan år 1984 som ett s.k. andelslag, mot-&lt;br&gt;svarande en svensk ekonomisk förening. Till skillnad från de övriga&lt;br&gt;nordiska fondbörserna är Helsingfors fondbörs en rent privaträttslig&lt;br&gt;sammanslutning. Värdepappershandeln regleras av lagstiftning från år&lt;br&gt;1989. Bestämmelserna omfattar fondbörsens och börsmäklarföretagens&lt;br&gt;verksamhet samt vissa föreskrifter för börsbolagen. En stor del av de&lt;br&gt;konkreta reglerna utfärdas av fondbörsen. Handel med derivatinstrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;482&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekommer vid två privata börser och regleras i en särskild lag från år&lt;br&gt;1988. Tillsyn över värdepappersmarknaden utövas av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebörser finns förutom i Paris i en rad städer. Parisbörsen har&lt;br&gt;emellertid en helt dominerande ställning. En successiv samordning av de&lt;br&gt;olika börserna har skett. I Frankrike finns två marknadsplatser för&lt;br&gt;derivatinstrument, MATIF (Marché å Terme International de France) och&lt;br&gt;MONEP (Marché des Options Négociables de Paris). Tillsynen är upp-&lt;br&gt;delad på flera organ på olika nivåer. Finansministern lämnar och&lt;br&gt;återkallar tillstånd för marknadsplatser att utöva handel och stadfäster de&lt;br&gt;regler som utfärdas av styrelserna för aktiebörserna och MATIF. Där-&lt;br&gt;utöver finns två statliga tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organisatoriska formerna för aktiehandeln omdanades radikalt år&lt;br&gt;1986; denna omvandlingen brukar kallas &amp;quot;the Big Bang&amp;quot;. Bl.a. samman-&lt;br&gt;slogs den gamla Londonbörsen och en sammanslutning av utländska&lt;br&gt;mäklarfirmor med verksamhet utanför börsen. Värdepappersmarknaden&lt;br&gt;vid Londonbörsen är den största i Europa och den tredje största i&lt;br&gt;världen. För finansiella derivatinstrument finns flera marknadsplatser,&lt;br&gt;bl.a. Londonbörsens särskilda avdelning LTOM (London Traded Options&lt;br&gt;market), LIFFE (London International Financial Futures Exchange) och&lt;br&gt;tidigare nämnda OM London Ltd. Beträffånde de två förstnämnda sker&lt;br&gt;clearing inom särskilda oiganisationer knutna till resp, marknadsplats.&lt;br&gt;Värdepappersmarknaden regleras av ett lagkomplex, the Financial&lt;br&gt;Services Act, som i sina huvuddelar trädde i kraft år 1988. Systemet kan&lt;br&gt;beskrivas som en långt driven självreglering inom en omfattande ramlag-&lt;br&gt;stiftning. Handels- och industriministern har det formella ansvaret för&lt;br&gt;investerarskydd och sunda förhållanden på marknaden. Ministerns ansvar&lt;br&gt;och befogenheter har dock i hög grad delegerats till en privaträttslig&lt;br&gt;&amp;quot;paraplyorganisation&amp;quot;, the Securities and Investment Board (SIB), som&lt;br&gt;i sin tur godkänt s.k. självreglerande organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland finns åtta aktiebörser, varav den i Frankfurt är den helt&lt;br&gt;dominerande. Ett par av börserna leds av lokala handelskammare, men&lt;br&gt;de övriga är självständiga privata institutioner. Samarbete mellan&lt;br&gt;börserna sker genom en gemensam organisation. Handel med derivat-&lt;br&gt;instrument sker vid Deutsche Terminbörse (DTB). En ny börslag trädde&lt;br&gt;i kraft år 1989. Tillsyn över marknaden handhas av den federala bank-&lt;br&gt;inspektionen, centralbanken (Deutsche Bundesbank), finansdepartementet&lt;br&gt;i Bonn samt delstatsregeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;483&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den amerikanska aktiemarknaden får ofta representeras av New York&lt;br&gt;Stock Exchange (New Yorkbörsen eller NYSE). Handel med aktier&lt;br&gt;förekommer emellertid vid ytterligare åtta börser. American Stock&lt;br&gt;Exchange i New York har samma heltäckande inriktning som NYSE,&lt;br&gt;medan de övriga har regional karaktär. Handelssystemet NASDAQ&lt;br&gt;(National Association of Securities Dealers Automatic Quotation), som&lt;br&gt;är ett elektroniskt handelssystem for den amerikanska OTC-marknaden,&lt;br&gt;är världens största enskilda värdepappersmarknad med ca 4 500 företags&lt;br&gt;aktier noterade. De amerikanska börserna är privata organisationer.&lt;br&gt;Handel med derivatinstrument förekommer vid elva renodlade börser.&lt;br&gt;Vissa instrument handlas även på flera aktiebörser. Den största options-&lt;br&gt;handeln sker på Chicago Board Options Exchange (CBOE). Världens&lt;br&gt;största börs för terminshandel i obligationer m.m. anses vara Chicago&lt;br&gt;Board of Trade (CBOT). En annan viktig marknadsplats för derivatinstru-&lt;br&gt;ment är Chicago Mercantile Exchange (CME). Värdepappersmarknaden&lt;br&gt;regleras huvudsakligen av tre lagar, the Securities Act, the Securities&lt;br&gt;Exchange Act och the Commodity Exchange Act. Marknaden övervakas&lt;br&gt;av två tillsynsmyndigheter, Securities and Exchange Commission (SEC)&lt;br&gt;och Commodity Futures Trading Commission (CFTC). Den amerikanska&lt;br&gt;regel- och tillsynsapparaten är vid en internationell jämförelse mycket&lt;br&gt;omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.3 System för information och handel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De nedan beskrivna systemen har — i den mån de ger möjlighet till&lt;br&gt;elektronisk handel -- samma grundläggande syfte som en traditionell&lt;br&gt;börs, dvs. att sammanföra anbud från ett större antal aktörer. Tekniken&lt;br&gt;har numera även gjort det möjligt för stora enskilda förmedlare att driva&lt;br&gt;handel i sina egna system där avslut sker på grundval av order direkt&lt;br&gt;från de egna kunderna. Följande system och kopplingar kan illustrera&lt;br&gt;utvecklingen på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instinet är ett handelssystem med ca 1 000 anslutna terminaler. I&lt;br&gt;systemet, som huvudsakligen används för större blockorder, noteras ca&lt;br&gt;10 000 olika amerikanska och brittiska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEAQ (The Stock Exchange Automated Quotations system) är&lt;br&gt;Londonbörsens helt datoriserade system för marknadsinformation om&lt;br&gt;såväl den brittiska aktiemarknaden som vissa internationella aktier.&lt;br&gt;Handeln sker genom telefonkontakter. Sedan ett par år finns även ett&lt;br&gt;automatiskt avslutssystem som gör telefonkontakter onödiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan Londonbörsen och det amerikanska handelssystemet NASDAQ&lt;br&gt;finns ett utbyte av kursinformation för ett stort antal aktier från de två&lt;br&gt;marknaderna. Samarbetet är avsett att utvidgas även till avsluts- och&lt;br&gt;bekräftel sefunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eurobondmarknaden är en internationell marknad för obligationer.&lt;br&gt;Handeln har hittills skett på ungefär samma sätt som på den svenska&lt;br&gt;penningmarknaden med budgivning i elektroniska informationssystem och&lt;br&gt;avslut per telefon. Avsluten kan numera bekräftas i ett datoriserat system,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;484&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRAX, som också innehåller information om avslutskurser och omsätt-&lt;br&gt;ning. För den internationella handeln har bildats ett självreglerande&lt;br&gt;oigan, AIBD (Association of International Bond Dealers; fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1992 International Securities Market Association eller ISDA),&lt;br&gt;med medlemmar i ca 40 länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länkar eller kopplingar mellan marknadsplatser i olika länder och&lt;br&gt;världsdelar har upprättats även för options- och terminshandel. Sådana&lt;br&gt;länkar finns t.ex. mellan USA och Storbritannien och mellan USA och&lt;br&gt;Asien. OM i Stockholm och OM London i Storbritannien har också&lt;br&gt;länkats samman så att en gemensam marknadsplats för dessa kan er-&lt;br&gt;bjudas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.4 System för clearing och avveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått är en förutsättning för en väl fungerande värdepap-&lt;br&gt;pershandel att det finns system för betalning och leverans. I det följande&lt;br&gt;redovisas några exempel på sådana nationellla och internationella system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har i en rad länder införts s.k. värdepapperslösa&lt;br&gt;system för registrering av värdepapper. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;SICOVAM i Frankrike, VPS-systemet i Danmark och VP-systemet i&lt;br&gt;Noige. Ovan har behandlats det svenska VP-systemet. I Tyskland finns&lt;br&gt;två system; ett för leveranser inom landet och ett för leveranser över&lt;br&gt;gränserna. Vid Amsterdambörsen hanteras ungefär en tredjedel av de&lt;br&gt;utländska aktieslagen i ett kontobaserat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande system för leverans av aktier finns vid Londonbörsen.&lt;br&gt;En leveranslänk upprättades år 1986 mellan London och Midwest&lt;br&gt;Securities Clearing Corporation (MSCC) i Chicago. Härigenom kan&lt;br&gt;Londonbörsens medlemmar leverera amerikanska värdepapper. Samma&lt;br&gt;år skapades en länk även med International Securities Clearing Corpora-&lt;br&gt;tion (ISCC) i New York som möjliggör för amerikanska mäklare att&lt;br&gt;koppla sig till Londonbörsens system för brittiska aktier. Motsvarande&lt;br&gt;arrangemang finns med clearingföretag i Frankrike, Tyskland och Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den internationella värdepappershandeln arbetar även Euroclear&lt;br&gt;och Cedel. Euroclear, som är baserat i Bryssel, svarar för leverans av&lt;br&gt;vissa obligationer, aktier och icke standardiserade derivatinstrument.&lt;br&gt;Euroclear ägs av ett större antal internationella banker och mäklarföretag.&lt;br&gt;Cedel i Luxemburg hanterar i första hand obligationsaffärer mellan ett&lt;br&gt;antal europeiska banker utanför Storbritannien. Ett hundratal finansiella&lt;br&gt;institutioner utnyttjar clearingfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.5 De europeiska gemenskaperna (EG)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EG:s mål är att före utgången av år 1992 ha skapat en gränslös inre&lt;br&gt;marknad för varor, tjänster, kapital och personer. Ett viktig led i&lt;br&gt;skapandet av denna inre marknad är harmoniseringen av medlems-&lt;br&gt;ländernas regelsystem inom olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande syftet med regelharmoni seringen vad gäller handeln&lt;br&gt;med värdepapper är att åstadkomma en gemensam marknad där olika&lt;br&gt;aktörer kan emittera och handla med värdepapper över gränserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt som investerarna i de olika medlemsländerna får ett likvärdigt&lt;br&gt;grundskydd. De närmare bestämmelserna framgår av ett antal utfärdade&lt;br&gt;direktiv. Flertalet av de aktuella direktiven innehåller bestämmelser&lt;br&gt;knutna till börsnoterade värdepapper. Kärnan utgörs av de tre börsdirek-&lt;br&gt;tiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979 års direktiv om samordning av villkoren för upptagande av värde-&lt;br&gt;papper till officiell notering vid fondbörs (första börsdirektivet) innehåller&lt;br&gt;dels bestämmelser om minimivillkor för att ett värdepapper skall få&lt;br&gt;noteras officiellt vid en fondbörs, dels minimikrav i fråga om den&lt;br&gt;information som emittenter av börsnoterade värdepapper skall offentlig-&lt;br&gt;göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1980 års direktiv om kraven på upprättande, granskning och sprid-&lt;br&gt;ning av prospekt som skall offentliggöras vid upptagande av värdepapper&lt;br&gt;till officiell notering vid fondbörs (andra börsdirektivet) anges när&lt;br&gt;prospekt måste offentliggöras i samband med börsnotering av aktier,&lt;br&gt;obligationer m.m. och vilka uppgifter ett sådant prospekt skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet från år 1982 om information som regelbundet skall offentlig-&lt;br&gt;göras av bolag vars aktier har upptagits till officiell notering vid fondbörs&lt;br&gt;(tredje börsdirektivet) ställer krav på att börsnoterade bolag skall lämna&lt;br&gt;halvårsrapporter om sin verksamhet, omsättning och rörelseresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i det andra börsdirektivet har ändrats genom två senare&lt;br&gt;direktiv. Det ena är från år 1987 och innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;ömsesidigt godtagande av börsprospekt, som i huvudsak innebär att börs-&lt;br&gt;prospekt som godkänts i ett medlemsland skall godtas också vid officiell&lt;br&gt;notering av värdepapperet i ett annat medlemsland. Det andra ändrings-&lt;br&gt;direktivet är från år 1990 och föreskriver att sådant prospekt som&lt;br&gt;godkänts för erbjudande av värdepapper till allmänheten — i enligt med&lt;br&gt;reglerna i det nedan nämnda prospektdirektivet — skall godtas som&lt;br&gt;prospekt vid officiell börsnotering av samma värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till börsområdet får också hänföras ett direktiv från år 1988 om sådana&lt;br&gt;uppgifter som skall offentliggöras vid förvärv eller avyttring av ett större&lt;br&gt;innehav i ett börsnoterat bolag (flaggningsdirektivet). Direktivet syftar till&lt;br&gt;att garantera att investerarna och allmänheten informeras om när större&lt;br&gt;aktieägare i börsnoterade bolag ökar eller minskar sina innehav och&lt;br&gt;passerar vissa i direktivet stipulerade gränser, varav den lägsta utgörs av&lt;br&gt;10% av rösterna i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nu redovisade direktiven med anknytning till börsnoterade&lt;br&gt;värdepapper är slutligen av intresse ett direktiv från år 1989 om sam-&lt;br&gt;ordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt&lt;br&gt;som skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till all-&lt;br&gt;mänheten (prospektdirektivet). Detta direktiv kan sägas komplementera&lt;br&gt;det andra börsdirektivet och anger i vilka fäll prospekt skall offentlig-&lt;br&gt;göras när värdepapper som inte är börsnoterade eller föremål för ansökan&lt;br&gt;om sådan notering utbjuds till allmänheten. Beträffande innehållet i dessa&lt;br&gt;prospekt uppställs krav som är likartade med dem som gäller enligt andra&lt;br&gt;börsdirektivet. Kraven är dock något mindre omfattande i prospektdirek-&lt;br&gt;tivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;486&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att det inom EG inte har antagits några gemensamma&lt;br&gt;regler om etablering av finansiella foretag. Således finns inte några&lt;br&gt;direktiv som tar sikte på den som driver börsverksamhet och som anger&lt;br&gt;t.ex. förutsättningarna för att driva börsverksamhet och rörelseregier för&lt;br&gt;sådan verksamhet. Detsamma gäller clearingverksamhet. Det föreligger&lt;br&gt;emellertid förslag bl.a. till direktiv beträffånde &amp;quot;investment services&amp;quot;.&lt;br&gt;Beroende på hur direktiven på detta område slutligt utformas kan en an-&lt;br&gt;passning av de svenska reglerna bli nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ingav den 1 juli 1991 sin ansökan om att upptas som medlem&lt;br&gt;av EG. Den svenska målsättningen är att ett medlemskap skall kunna&lt;br&gt;förverkligas fr.o.m. år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1991 träffades en preliminär överenskommelse om ett avtal&lt;br&gt;mellan EG och dess medlemsländer och EFTA-ländema, däribland&lt;br&gt;Sverige, om skapandet av ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde,&lt;br&gt;EES. Avtalet innebär att EFTA-ländema kommer att delta i EG:s inre&lt;br&gt;marknad och att det skapas ett gemensamt samarbetsområde där varor,&lt;br&gt;tjänster, kapital och personer kan röra sig fritt över gränserna. Avtalet&lt;br&gt;innebär också att det regelsystem som finns inom EG skall ligga till&lt;br&gt;grund för samarbetet. Detta regelsystem skall EFTA-ländema — med&lt;br&gt;vissa undantag — ha implementerat i nationell lagstiftning till den 1&lt;br&gt;januari 1993. För Sveriges del innebär detta åtagande bl.a. att bestäm-&lt;br&gt;melserna i de ovan redovisade direktiven för värdepappershandel skall ha&lt;br&gt;integrerats i vår lagstiftning till nämnda datum.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.6 OECD&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development)&lt;br&gt;bedrivs kontinuerligt ett arbete som syftar till att åstadkomma fria&lt;br&gt;kapitalrörelser mellan medlemsländerna och att avskaffa inbördes rest-&lt;br&gt;riktioner i fråga om handel med varor och tjänster. Dessa målsätt-&lt;br&gt;ningarna utvecklas i två av OECD beslutade stadgar, nämligen kapital-&lt;br&gt;liberaliseringsstadgan (Code of Liberalisation of Capital Movements) och&lt;br&gt;stadgan for liberalisering av löpande osynliga transaktioner (Code of&lt;br&gt;Liberalisation of Current Invisible Operations). Genom stadgarna, som&lt;br&gt;har bindande verkan, åläggs medlemsländerna dels att inte vidta åtgärder&lt;br&gt;som begränsar den frihet i fråga om kapitalrörelser och löpande osynliga&lt;br&gt;transaktioner som redan har uppnåtts, dels att sträva efter ytterligare&lt;br&gt;liberalisering inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentliga utvidgningar av de båda stadgarna beslutades i maj 1989&lt;br&gt;med avseende på bankverksamhet och finansiella tjänster. Därvid ut-&lt;br&gt;vidgades kapitalliberaliseringsstadgan till att omfatta bi.a. penning-&lt;br&gt;marknadstransaktioner och transaktioner med olika nya finansiella&lt;br&gt;instrument såsom terminer och optioner. Vidare gjordes tillägg i&lt;br&gt;&amp;quot;invisiblestadgan&amp;quot; som kompletterar kapitalliberaliseringsstadgans&lt;br&gt;etableringsregler. Genom dessa tillägg innehåller &amp;quot;invisiblestadgan&amp;quot;&lt;br&gt;bestämmelser om etablering av bl.a. filialer och agenturer till olika&lt;br&gt;finansiella företag. Till sådana räknas bl.a. banker och andra kredit-&lt;br&gt;institut men också företag som driver olika typer av värdepappersrörelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom företag som sysslar med clearing och settlement. Företag som&lt;br&gt;driver börsverksamhet ingår dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktuella bestämmelserna innebär i huvudsak att medlemsländerna&lt;br&gt;skall tillåta etablering av filialer och agenturer till utländska företag av&lt;br&gt;nämnda slag och att sådana etableringar skall åtnjuta behandling som är&lt;br&gt;likvärdig med vad som gäller for inhemska företags filialer inom det egna&lt;br&gt;landet (&amp;quot;equivalent treatment&amp;quot;). I det fäll auktorisation för den utländska&lt;br&gt;etableringen krävs skall vissa i tillägget till &amp;quot;invisiblestadgan&amp;quot; angivna&lt;br&gt;föreskrifter iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna har möjlighet att avge reservationer till de nya&lt;br&gt;stadgereglema. En genomgång av medlemsländernas förslag till sådana&lt;br&gt;reservationer har nyligen slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.7 Norden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nordiska ministerrådet (finansministrarna) har på anmodan av Nordiska&lt;br&gt;rådet antagit en ekonomisk handlingsplan för perioden 1989-1992. I&lt;br&gt;handlingsplanen anges bi.a. att de nordiska länderna bör införa etable-&lt;br&gt;ringsfrihet för finansiella verksamheter från andra OECD-länder. Vidare&lt;br&gt;sägs att man bör sträva efter att koppla samman fondbörserna i de&lt;br&gt;nordiska länderna och att en sammankoppling av börsernas informations-&lt;br&gt;system därvid utgör ett betydelsefullt första steg. På längre sikt bör också&lt;br&gt;noteringar och handel över de nordiska ländernas gränser möjliggöras.&lt;br&gt;En förutsättning anges vara att länderna accepterar att börsmäklarföre-&lt;br&gt;tagen får utföra tjänster utan geografiska hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En under ministerrådet lydande arbetsgrupp har — med utgångspunkt&lt;br&gt;i den ekonomiska handlingsplanens riktlinjer och ett uttalande av&lt;br&gt;ministerrådet om att liberalisering av de finansiella tjänsterna i de&lt;br&gt;nordiska länderna bör ses i sammanhang med förhandlingarna mellan EG&lt;br&gt;och EFTA — sammanställt en rapport om nordiskt börssammarbete&lt;br&gt;(Rapport vedrörende börssammarbejde i Norden, Nordiska Seminar- og&lt;br&gt;Arbejdsrapporter 1991:537). Arbetsgruppen har studerat EG:s regler för&lt;br&gt;värdepappershandel och motsvarande bestämmelser inom de nordiska&lt;br&gt;länderna samt lämnat förslag om vad som bör göras för att främja ett&lt;br&gt;närmare börssamarbete i Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten föreslås att de nordiska ländernas börs- och värdepappers-&lt;br&gt;lagstiftningar anpassas till EG:s regler. Därutöver föreslås bl.a. att&lt;br&gt;samarbetet mellan de nordiska tillsynsmyndigheterna utvidgas och att&lt;br&gt;vissa åtgärder vidtas som syftar till att underlätta leverans av värdepapper&lt;br&gt;mellan de nordiska länderna. Arbetsgruppen framför också önskemål om&lt;br&gt;att det sker en harmonisering av de nordiska börsernas handelsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska finans- och ekonomiministrarna har i juni 1991 gemensamt&lt;br&gt;uttalat att de är eniga om att arbeta vidare med arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2.8 Internationellt tillsynssamarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av värdepappersmarknadema har ställt lagstiftare&lt;br&gt;och tillsynsmyndigheter över hela världen inför nya problem. I många&lt;br&gt;länder har genomförts eller förbereds omfattande förändringar av regel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;488&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verken. Gemensamt för de flesta av dessa synes vara en ökad tonvikt på&lt;br&gt;lagstiftning och en förstärkning av tillsynens roll. Därutöver sker en&lt;br&gt;kontinuerlig översyn av praktiskt taget alla marknader. Delvis har detta&lt;br&gt;framtvingats som en anpassning till ändrade förhållanden. En annan&lt;br&gt;strävan har varit att minska konflikter mellan regelsystem i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s arbete för att förverkliga den inre marknaden har skett med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i harmonisering av regler som bas för medlemsstaternas&lt;br&gt;ömsesidiga erkännanden av vad var och en av dem gör för att skydda&lt;br&gt;allmänheten. Harmoniseringen vägleds av en princip om hemlandskon-&lt;br&gt;troll. På senare tid har även framhållits principen om hemlandsauktorisa-&lt;br&gt;tion. Den innebär att om ett institut getts auktorisation i ett EG-land skall&lt;br&gt;denna vara tillräcklig för att etablera filialer och erbjuda tjänster inom&lt;br&gt;hela EG-området. Principen bygger på medlemsstaternas godkännande av&lt;br&gt;vissa väsentliga verksamhets- och informationsregler och förtroende för&lt;br&gt;den kontroll som utövas av de enskilda staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktiven på börs- och värdepappersområdet innehåller således&lt;br&gt;regler om tillsyn och tillsynssamarbete. I direktiven föreskrivs att vaije&lt;br&gt;medlemsland skall utse och bemyndiga ett eller flera tillsynsorgan&lt;br&gt;(competent authorities). Tillsynsorganen skall antingen vara offentliga&lt;br&gt;eller organ som är officiellt godkända. I direktiven föreskrivs uttryckligen&lt;br&gt;en skyldighet för dessa &amp;quot;competent authorities&amp;quot; att samarbeta och utbyta&lt;br&gt;information när så erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även arbetet inom OECD omfattar överläggningar om samarbete be-&lt;br&gt;träffande tillsyn över värdepappersmarknadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1974 bildades en sammanslutning för samarbete mellan tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheter i Nord- och Sydamerika. Fr.o.m. år 1986 utvidgades organisa-&lt;br&gt;tionen till tillsynsmyndigheter från hela världen och antog då namnet&lt;br&gt;International Organisation of Securities Commissions (IOSCO). Ett&lt;br&gt;trettiotal myndigheter är fullvärdiga medlemmar, däribland den svenska&lt;br&gt;finansinspektionen. Flera börser, bl.a. Stockholms fondbörs, deltar som&lt;br&gt;observatörer vid IOSCO: s årskonferenser. Vid sidan av konferenserna&lt;br&gt;sker IOSCO:s arbete i olika grupper. Bl.a. arbetar en teknisk kommitté&lt;br&gt;med frågor om internationella värdepapperstransaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Norden finns sedan år 1988 en överenskommelse mellan&lt;br&gt;ländernas tillsynsmyndigheter om principer för samarbete. Avtalet&lt;br&gt;behandlar utbyte av information mellan myndigheterna, men förpliktar&lt;br&gt;inte till detta. Informationsutbyte skall ske endast i den utsträckning det&lt;br&gt;kan ske med rimliga arbetsinsatser och kostnader och endast om de&lt;br&gt;upplysningar som lämnas omfattas av samma tystnadsplikt som i av-&lt;br&gt;sändarlandet. Överenskommelsen öppnar inte möjlighet till gränsöver-&lt;br&gt;skridande tillsyn. I den ovan nämnda rapporten om börssamarbete i&lt;br&gt;Norden föreslås att samarbetet på tillsynsområdet fortsätter och utvidgas,&lt;br&gt;t.ex genom att ett nytt eller fördjupat samarbetsavtal träffas. Arbetsgrup-&lt;br&gt;pen har därvid hänvisat till motsvarande avtal för tillsyn över banker,&lt;br&gt;som föreskriver informationsutbyte och ger möjlighet till gränsöverskri-&lt;br&gt;dande tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;489&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No 1. 66/21&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03113/prop_199192__113-1.png" style="width:10pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;(Actj ubojt publitdhon is not oblitfdtory)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;COUNCIL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;of 5 March 1979&lt;br&gt;coordinating the conditions for the admission of securities to official stock&lt;br&gt;exchange listing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(79/279/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE EUROPEAN&lt;br&gt;COMMUNITIES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European&lt;br&gt;Economic Communiry, and in particular Artides 54&lt;br&gt;(3) (g) and 100 thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commis-&lt;br&gt;sion (*).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the European Parlia-&lt;br&gt;ment (&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and&lt;br&gt;Social Committee (&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the coordination of the conditions for the&lt;br&gt;admission of securities to official listing on stock&lt;br&gt;exchanges situated or operating in the Member States&lt;br&gt;is likely to provide equivalent protection for investors&lt;br&gt;at Communiry level, because of the more uniform&lt;br&gt;guarantees offered to investors in the various Member&lt;br&gt;States ; whereas it will facilitate both the admission to&lt;br&gt;official stock exchange listing, in each such State, of&lt;br&gt;securities from other Member States and the listing of&lt;br&gt;any given security on a number of stock exchanges in&lt;br&gt;the Communiry; whereas it will accordingly make for&lt;br&gt;greater interpenetration of national securities markets&lt;br&gt;and therefore contribute to the prospect of esta-&lt;br&gt;blishing a European Capital market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas such coordination must therefore apply to&lt;br&gt;securities, independently of the legal status of their&lt;br&gt;issuers. and must therefore also apply to secunties&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') OJ No C 56. 10. 3. 1976. p. 3.&lt;br&gt;(•) OJ No C 238. II. 10. 1976, p. 38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(») OJ No C 204. 30. 8. 1976. p. 5.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;issued by non-member States or their regional or local&lt;br&gt;authorities or intemational public bodies; whereas&lt;br&gt;this Directive therefore covers entities not covered by&lt;br&gt;the second paragraph of Artide 58 of the Treaty and&lt;br&gt;goes beyond the seope of Artide 54 (3) (g) while&lt;br&gt;directly affeeting the establishment and functioning of&lt;br&gt;the common market within the meaning of Artide&lt;br&gt;100;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas there should be the possibility of a right to&lt;br&gt;apply to the courts against decisions by the competent&lt;br&gt;national authorities in respect of the application of&lt;br&gt;this Directive, akhough such right to apply must not&lt;br&gt;be allowed to restrict the diseretion of these auth-&lt;br&gt;orities ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, initially, this coordination should be suffi-&lt;br&gt;ciently flexible to enable account to be taken of&lt;br&gt;present differences in the struetures of securities&lt;br&gt;markets in the Member States and to enable the&lt;br&gt;Member States to take account of any specific situa-&lt;br&gt;tions with which they may be confronted ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, for this reason, coordination should first be&lt;br&gt;limited to the establishment of minimum conditions&lt;br&gt;for the admission of securities to official listing on&lt;br&gt;stock exchanges situated or operating in the Member&lt;br&gt;States, without however giving issuers any right to&lt;br&gt;listing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, this partial coordination of the conditions&lt;br&gt;for admission to official listing constitutes a first step&lt;br&gt;towards subsequent doser alignment of the rules of&lt;br&gt;Member States in this field.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;490&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu L 66/22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT1ON I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;General proviiions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;European Communities &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— issuers of securities admitted to such official&lt;br&gt;listing, whether admission takes place before or&lt;br&gt;after the date on which this Directive is imple-&lt;br&gt;mented, are subject to the obligations provided for&lt;br&gt;by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlc I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;This Directive concerns securities which are&lt;br&gt;admitted to official listing or are the subject of an&lt;br&gt;application for admission to official listing on a stock&lt;br&gt;exchange situated or operating within a Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States may decide not to apply this&lt;br&gt;Directive to :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— units issued by collective investment undertakings&lt;br&gt;other than the closed-end type,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— securities issued by a Member State or its regional&lt;br&gt;or local authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purposes of applying this Directive :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) collective investment underukings other than the&lt;br&gt;closed-end type shall mean unit trusts and invest-&lt;br&gt;ment companies :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the object of which is the collective investment&lt;br&gt;of Capital provided by the public. and which&lt;br&gt;operate on the principle of risk spreading, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the units of which are, at the request of&lt;br&gt;holders, repurchased or redeemed, directly or&lt;br&gt;indirectly, out of the assets of these undenak-&lt;br&gt;ings. Action taken by such undertakings to&lt;br&gt;ensure that the stock exchange value of its&lt;br&gt;units does not significantly vary from their net&lt;br&gt;asset value shall be regarded as equivalent to&lt;br&gt;such repurchase or redemption ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) units shall mean securities issued by colleptive&lt;br&gt;investment underukings as representing the rights&lt;br&gt;of participants in the assets of such underukings;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) European unit of account shall mean the unit of&lt;br&gt;account as defined in Article 10 of the Financial&lt;br&gt;Regulation of 2! December 1977 applicable to the&lt;br&gt;general budget of the European Communities (’).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall ensure thst:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— securities may not be admitted to official listing&lt;br&gt;on any stock exchange situated or operating&lt;br&gt;within their territory unless the conditions laid&lt;br&gt;down by this Directive are satisfied, and that&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') OJ No l&amp;quot;~356, 31. 12. 1977. p. I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The admission of securities to official listing&lt;br&gt;shall be subject to the conditions set out in Schedules&lt;br&gt;A and B to this Directive. relating to shares and debt&lt;br&gt;securities respectively.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The issuers of securities admitted to official&lt;br&gt;listing must fulfil the obligations set out in Schedules&lt;br&gt;C and D to this Directive, relating to shares and debt&lt;br&gt;securities respectively.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Certificates representing shares may be admitted&lt;br&gt;to official listing only if the issuer of the shares repre-&lt;br&gt;sented fulfils the conditions set out in I (1) to I (3) of&lt;br&gt;Schedule A and the obligations set out in Schedule C&lt;br&gt;and if the certificates fulfil the conditions set out in II&lt;br&gt;(1) to II (6) of Schedule A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Subject to the prohibitions provided for in&lt;br&gt;Article 6 and in Schedules A and B, the Member&lt;br&gt;States may make the admission of securities to official&lt;br&gt;listing subject to more stringent conditions than those&lt;br&gt;set out in Schedules A and B or to additional condi-&lt;br&gt;tions, provided that these more stringent and addi-&lt;br&gt;tional conditions apply generally for all issuers or for&lt;br&gt;individual classes of issuer and that they have been&lt;br&gt;published before application for admission of such&lt;br&gt;securities is made.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States may make the issuers of securities&lt;br&gt;admitted to official listing subject to more stringent&lt;br&gt;obligations than those set out in Schedules C and D&lt;br&gt;or to additional obligations, provided that these more&lt;br&gt;stringent and additional obligations apply generally&lt;br&gt;for ail issuers or for individual classes of issuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States may, under the same conditions&lt;br&gt;as those laid down in Article 7, authorize derogations&lt;br&gt;from the additional or more stringent conditions and&lt;br&gt;obligations referred to in paragraphs I and 2 hereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States may, in accordance with the appli-&lt;br&gt;cable national rules require issuers of securities&lt;br&gt;admitted to official listing to inform the public on a&lt;br&gt;regular basis of their financial position and the&lt;br&gt;general course of their business.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.No L 66/23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Art k It 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States may not make the admission to official&lt;br&gt;.sting of securities issued by compames or other legal&lt;br&gt;persons which are nationals of another Member State&lt;br&gt;Mibject to the condition that the securities must&lt;br&gt;ilready have been admitted to official listing on a&lt;br&gt;'fock exchange situated or operating in one of the&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any deroganons from the conditions for the admis-&lt;br&gt;Mon of securities to official listing which may be auth-&lt;br&gt;orized in accordance with Schedules A and B mu«t&lt;br&gt;•ipply generally for all issuers where the circumstances&lt;br&gt;itiMifying them are similar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States may decide not to apply the conditions&lt;br&gt;set out in Schedule B and the obligations set out in A&lt;br&gt;(4) (a) and (c) of Schedule D in respect of applications&lt;br&gt;tor admission to official listing of debt securities&lt;br&gt;issued by compames and other legal persons which&lt;br&gt;■ire nationals of a Member State and which are set up&lt;br&gt;by. governed by or managed pursuant to a special law&lt;br&gt;where repayments and interest payments in respect of&lt;br&gt;those securities are guaranteed by a Member State or&lt;br&gt;one of its federal States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT10N II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Authorities competent to admit securities&lt;br&gt;to official listing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Member States shall designate the national&lt;br&gt;juthonty or authorities competent to decide on the&lt;br&gt;idmission of securities to official listing on a stock&lt;br&gt;exchange situated or operating within their temtories&lt;br&gt;■ind shall ensure that this Directive is applied. They&lt;br&gt;shall inform the Commission accordingly. indicating,&lt;br&gt;if appropriate, now duties have been allocated.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall ensurc that the compe*ent&lt;br&gt;authorities have such powers as may be necessary for&lt;br&gt;the exercise of their duties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k Without prejudice to the other powers conferred&lt;br&gt;upon them, the competent authorities may reject an&lt;br&gt;application for the admission of a security to official&lt;br&gt;listing if, in their opinion, the issuer's situation is such&lt;br&gt;that admission would be detrimental to investors'&lt;br&gt;interests.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;By way of derogation from Article 5, Member States&lt;br&gt;may, solely in the interests of protecting the investors.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;give the competent authorities power to make the&lt;br&gt;admission of a security to official listing subject to any&lt;br&gt;special condition which the competent authorities&lt;br&gt;consider appropriate and of which they have explicitly&lt;br&gt;informed the applicant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities may refuse to admit to offi-&lt;br&gt;cial listing a security already officially listed in&lt;br&gt;another Member State where the issuer fails to comply&lt;br&gt;with the obligations resuiting from admission in that&lt;br&gt;Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Without prejudice to any other action or penalties&lt;br&gt;which they may contemplate in the event of failure&lt;br&gt;on the part of the issuer to comply with the obliga-&lt;br&gt;tions resuiting from admission to official listing, the&lt;br&gt;competent authorities may make public the faet that&lt;br&gt;an issuer is failing to comply with those obligations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;An issuer whose securities are admitted to offi-&lt;br&gt;cial listing shall provide the competent authorities&lt;br&gt;with all the information which the latter consider&lt;br&gt;appropriate in order to protect investors or ensure the&lt;br&gt;smooth operation of the market.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where protection of investors or the smooth&lt;br&gt;operation of the market so requires, an issuer may be&lt;br&gt;required by the competent authorities to publish such&lt;br&gt;information in such a form and within such time&lt;br&gt;limits as they consider appropriate. Should the issuer&lt;br&gt;fail to comply with such requirement, the competent&lt;br&gt;authorities may themselves publish such information&lt;br&gt;after having heard the issuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The competent authorities may decide to&lt;br&gt;suspend the listing of a securiry where the smooth&lt;br&gt;operation of the market is, or may be, temporanly&lt;br&gt;jeopardized or where protection of investors so&lt;br&gt;requires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The competent authorities may decide that the&lt;br&gt;listing of the security be discontinued where they are&lt;br&gt;satisfied that, owing to special circumstances, normal&lt;br&gt;regular dealings in a securiry are no longer possible.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Member States shall ensure decisions of the&lt;br&gt;competent authorities refusing the admission of a secu-&lt;br&gt;rity to official listing or discontinuing such a listing&lt;br&gt;shall be subject to the right to apply to the couns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;492&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu l t&amp;gt;bz £4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OtlKi.il Journal ol the European Comn.unnic*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;An applicant shall bc notificd of a decision&lt;br&gt;rcgarding his application for admission to official&lt;br&gt;listing within six months of receipt of the application&lt;br&gt;or. should the competent authority require any further&lt;br&gt;information within that period, within six months of&lt;br&gt;the applicant s supplying such information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Failure to give a decision within the time limit&lt;br&gt;specified in paragraph 2 shall be deemed a rejection&lt;br&gt;of the application. Such rejection shall give rise to the&lt;br&gt;right to apply to the courts provided (or in paragraph&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where an application for admission to official listing&lt;br&gt;relätes to certificates representing shares, the applica-&lt;br&gt;tion shall be considered only if the competent authori-&lt;br&gt;ties are of the opinion that the issuer of the certifi-&lt;br&gt;cates is offering adequate safeguards for the protection&lt;br&gt;of investors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT1ON III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publication of the information to bc made&lt;br&gt;available to the public&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The information which issuers of a security&lt;br&gt;admitted to official listing in a Member State are&lt;br&gt;required to make available to the public in accordance&lt;br&gt;with the requirements of Schedules C and D shall be&lt;br&gt;published in one or more newspapers distributed&lt;br&gt;throughout the Member State or distributed widely&lt;br&gt;therein or shall be made available to the public cither&lt;br&gt;in writing in places indicated by announcements to be&lt;br&gt;published in one or more newspapers distributed&lt;br&gt;throughout the Member State or widely distribute.'&lt;br&gt;therein or by other equivalent means approved by the&lt;br&gt;competent authorities. The issuers must simultane-&lt;br&gt;ously send such information to the competent auth-&lt;br&gt;orities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The information referred to in paragraph I shall&lt;br&gt;be published in the official language or languages, or&lt;br&gt;in one of the official languages or in another language&lt;br&gt;provided that in the Member State in question the offi-&lt;br&gt;cial language or languages or such other language is or&lt;br&gt;are customary in the sphere of finance and accepted&lt;br&gt;by the competent authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT1ON IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cooperation bctween Member States&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. The competent authorities shall cooperate&lt;br&gt;wherever necessary for the purpose of carrying out&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;their duties and shall exchange any information&lt;br&gt;required lor that purpose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where applications are to be made simultane-&lt;br&gt;ously or within short intervall of one another for&lt;br&gt;admission of the same securities to official listing on&lt;br&gt;stock exchanges situated or operating in more than&lt;br&gt;one Member State, or where an application for admis-&lt;br&gt;sion is made in respect of a securiry already listed on a&lt;br&gt;stock exchange in another Member State, the compe-&lt;br&gt;tent authorities shall communicate with each other&lt;br&gt;and make such arrangements as may be necessary to&lt;br&gt;expedite the procedure and simplify as far as possible&lt;br&gt;the formalities and any additionai conditions required&lt;br&gt;for admission of the security concerned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;In order to facilitate the work of the competent&lt;br&gt;authorities. any application for the admission of a secu-&lt;br&gt;rity to official listing on a stock exchange situated or&lt;br&gt;operating in a Member State must State whether a&lt;br&gt;similar application is being or has been made in&lt;br&gt;another Member State, or will be made in the near&lt;br&gt;future.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall provide that all persons&lt;br&gt;employed or formerly employed by the competent&lt;br&gt;authorities shall be bound by professional secrecy.&lt;br&gt;This means that any confidential information received&lt;br&gt;in the course of their duties may not be divulged to&lt;br&gt;any person or authority except by virtue of provisions&lt;br&gt;laid down by law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Paragraph 1 shall not, however, preelude the&lt;br&gt;competent authorities of the various Member States&lt;br&gt;from exchanging information as provided for in this&lt;br&gt;Directive. Information thus exchanged shall be&lt;br&gt;covered by the obligation of professional secrecy to&lt;br&gt;which the persons employed or formerly employed by&lt;br&gt;the competent authorities receiving the information&lt;br&gt;are subject.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT1ON V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Contact Committee&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. A Contact Committee (hereinafter called ‘the&lt;br&gt;Committee*) shall be set up alongside the Commis-&lt;br&gt;sion. Its funetion shall be :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) without prejudice to Artides 169 and 170 of the&lt;br&gt;EEC Treaty to facilitate the harmonized implemen-&lt;br&gt;tation of this Directive through regular consulta-&lt;br&gt;tions on any practical problems arising from its&lt;br&gt;application and on which exchanges of view are&lt;br&gt;deemed usefui ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. 3. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 66/25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to facilitate the establishment of a concerted atti-&lt;br&gt;tude between the Member State» on the more strin-&lt;br&gt;gent or additional condition» and obligation»&lt;br&gt;which, pursuant to Article 5 of thi» Directive. they&lt;br&gt;may lay down at national level;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) to advise the Comminion, if neceiiary, on any&lt;br&gt;»upplementa or amendments to be made to thi»&lt;br&gt;Directive or on any adjustment» to be made in&lt;br&gt;accordance with Article 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. It »hall not be the function of the Committee to&lt;br&gt;appraiie the merita of deciiion» taken by the compe-&lt;br&gt;tent authorities in individual cases.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The Committee »hall be composed of person»&lt;br&gt;appointed by the Member State» and of representa-&lt;br&gt;tive» of the Commission. The chairman shall be a&lt;br&gt;representative of the Commission. Secretarial services&lt;br&gt;»hall be provided by the Commission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Meetings of the Committee shall be convened by&lt;br&gt;its chairman, either on his own initiative or at the&lt;br&gt;request of one Member State delegation. The&lt;br&gt;Committee shall draw up it» rules of procedure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;For the purpose of adjusting, in the light of the&lt;br&gt;requirements of the economic situation, the&lt;br&gt;minimum amount of the foreseeable market capitaliza-&lt;br&gt;tion laid down in the first paragraph of I (2) of Sche-&lt;br&gt;dule A, the Commission shall submit to the&lt;br&gt;Committee a draft of the measures to be taken. The&lt;br&gt;Committee shall deliver its opinion within the period&lt;br&gt;laid down by its chairman. Its decisions shall require&lt;br&gt;41 votes in favour, the votes of the Member States&lt;br&gt;being weighted as provided for in Article 148 (2) of&lt;br&gt;the Treaty.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;When the Committee has delivered an opinion&lt;br&gt;in favour of the draft of the measures envisaged by the&lt;br&gt;Commission the latter shall adopt them.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the opinion of the Committee is not in accor-&lt;br&gt;dance with the draft of the measures envisaged by the&lt;br&gt;Commission or where the Committee has not deliv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ered an opinion within the required period, the&lt;br&gt;Commission shall without delay lay before the&lt;br&gt;Council, which »hall act by qualified majoriry, a pro-&lt;br&gt;posal conceming the measures to be taken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the Council fails to act on the proposal within&lt;br&gt;three months of its receipt, the measures proposed&lt;br&gt;»hall be adopted by the Commission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT1ON VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Final provisions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall take the measures necessary&lt;br&gt;to comply with this Directive within rwo years of its&lt;br&gt;notification. They shall forthwith inform the Commis-&lt;br&gt;sion thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This period shall be eatended by one year in the casc&lt;br&gt;of Member States simultaneously inlroducing this&lt;br&gt;Directive and the proposed Council Directive on the&lt;br&gt;particulars to be published when securities issued by&lt;br&gt;companies within the meaning of the second para-&lt;br&gt;graph of Article 58 of the Treaty arv admitted to offi-&lt;br&gt;cial stock-ezchange listing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;As from the notification of this Directive. the&lt;br&gt;Member States shall communicste to the Commission&lt;br&gt;the texts of the main lswa, regulations and administra-&lt;br&gt;tive provisions which they adopt in the field covered&lt;br&gt;by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is addressed to the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brusseis, 5 March 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For thi Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tht Prttidtnt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. FRANCOIS PONCET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 66/26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communtties&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. 3. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANNEX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCHEDULE A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CONDmONS FOR THE ADMISSION OF SHARES TO OFFICIAL LISTING ON A&lt;br&gt;STOCK EXCHANGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Conditions relating to companies for the shares of which admission to official listing is&lt;br&gt;sought&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lfgal fxijition 9f tbf nmftany&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The legal position of the company must be in conformity with the laws and regulations to which&lt;br&gt;it is subjeic, as rcgards both ia formation and its operation under its surutes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Minimum ritt •/ tbf company&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The foreaeeable märket capttalitarion of the shares for which admission to official listing is&lt;br&gt;sought or. if this cannot be assessed, the compenys Capital and reserves, including profit or loss,&lt;br&gt;from the last financial yrar, must be at least one million European units of account.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, Member States may provide for admission to official listing. t ven when this condition is&lt;br&gt;not fulfilled, provided that the competent authorities are satisfied that there vhil be an adequate&lt;br&gt;märket for the shares cuncemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A higher foreseeable market capitalization or higher Capital and reserves may be required by a&lt;br&gt;Member State for admission to official listing only if another regulated, regularly operating, recog-&lt;br&gt;ni red open market exists in that State and the requirements for it are equai to or iess than those&lt;br&gt;referred to in the first paragraph.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The condition set out in the first paragraph shall not be applicable for the admission to official&lt;br&gt;listing of a further block of shares of the same clasa as those al ready admitted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The equivalent in national cuerency of one million European units of account shall Initially be&lt;br&gt;that applicable on the datt on which the Directive b adopted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IL aa a reault of adjustment of the equivalent of the European unit of account in national&lt;br&gt;currrncy. the market capttalixation expressed in national currrncy remains for a period of one&lt;br&gt;year at least 10 % more or less than the value of one million European units of account the&lt;br&gt;Member State must, arithin the 12 months following the exptry of that period, adjust its laws,&lt;br&gt;regulations or administrative provisions to comply with the first paragraph.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. A company i frrml of txiana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A company must have published or filed its annual accounts in accordanct with national law for&lt;br&gt;the thrve financial yaan precedmg the application for official listing. By way of esception, the&lt;br&gt;competrnt authorities may derogatt from this condition where such derogation b desireble in the&lt;br&gt;interests of the company oe of investors and where the competent authorities arv satisfied that&lt;br&gt;investors have the neevsaary information available to be able to arnve at an informed judgment&lt;br&gt;on the company and the sharvs tor which admission to official listing b sought&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Conditions relating to the shares tor arhich admission to official listing is sought&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ltfa! position of tbc fbam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The legal position of the shares must be in conformity with the laws and regulations to which&lt;br&gt;they ert subject.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ncfotiability a/ tbc tbarti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The shares must be freefy negotiable.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16- 3. 79 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 66/27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authontiea may treat shares which are not fully paid up as freely negotiable, if&lt;br&gt;arrangements have been made to ensurt that the negotiability of such shares is not restneted and&lt;br&gt;that dealing ts made open and proper by providing the public with all appropriate information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities may, in the case of the admission to official listing of shares which&lt;br&gt;may be »cquired only subject to approval. derogate from the first paragraph only if the use of the&lt;br&gt;approval clause does not disturb the market.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ht blir issite ftrtttding admission to official låt ing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where public issue precedes admission to official listing, the first listing may be made only aftrr&lt;br&gt;the end of the penod during which subscription applications may be submitted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Distribution of sharts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K sufficient number of shares must be distributed to the public in one or more Member States&lt;br&gt;not låter than the time of admission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This condition shall not apply where shares are to be distributed to the public through the stock&lt;br&gt;exchange. In that event, admission to official listing may be granted only if the competent author*&lt;br&gt;ities are satisfied that a sufficient number of shares will be distributed through the stock exchange&lt;br&gt;within a short period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where admission to official listing is sought fer a further block of shares of the same c lass, the&lt;br&gt;competent authorities may assets whether a sufficient number of shares has been distributed to&lt;br&gt;the public in relation to all the shares issued and not only in relation to this further block.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, by way of derogation from the first paragraph, if the shares are admitted to official&lt;br&gt;listing in one or more non-Member States, the competent authorities may provide for their admis-&lt;br&gt;sion to official listing if a sufficient number of shares is distributed to the public in the non-&lt;br&gt;Member State or States where they are listed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A sufficient number of shares shall be deemed to have been distributed either when the shares in&lt;br&gt;respect of which application for admission has been made are in the hands of the public to the&lt;br&gt;extent of a least 25 % of the subscribed Capital represented by the c lass of shares concemed or&lt;br&gt;when, in view of the large number of shares of the same class and the extent of their distribution&lt;br&gt;to the public, the market will operate properly with a lower percentage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Listing of sharts of the same dass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The application for admission to official listing must cover all the shares of the same class already&lt;br&gt;issued.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However. Member States may provide that this condition shall not apply to applications for&lt;br&gt;admission not covering all the shares of the same class already issued where the shares of that&lt;br&gt;class fot which admission is not sought belong to blocks serving to maintain control of the&lt;br&gt;company or are not negotiable for a certain time under agreemenu, provided that the public is&lt;br&gt;informed of such situations and that there is no danget of such situations prejudicing the inter-&lt;br&gt;ests of the holdeti of the shares for which admission to official listing is sought. .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Physical form of sharts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the admission to official listing of shares issued by companies which are nationals of another&lt;br&gt;Member State and which shares have a physical form it is necessary and sufficient that their phys-&lt;br&gt;ical form comply with the standards laid down in that other Member State. Where the physical&lt;br&gt;form does not conform to the standards in fnroe in the Member State in which admission to offi-&lt;br&gt;cial listing is applied for. the competent authorities of that State shall make that faet known to&lt;br&gt;the public.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The physical form of shares issued by companies which are nationals of a non-member State&lt;br&gt;must afford sufficient safeguard for the protection of the investors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 66/28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16. 3. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Sharts issued by companies from a non-member State&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If the shares issued by a company which is a national of a non-member State are not listed in&lt;br&gt;either the country of origin or tn the country in which the major proportion of the shares is held,&lt;br&gt;they may not be admitted to official listing unless the competent authorities are satisfied that the&lt;br&gt;absence of a listing in the country of origin or in the country in which the major proportion is&lt;br&gt;held is not due to the need to protect investors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCHEDULE B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CONDITIONS FOR THE ADMISSION OF DEBT SECURITIES TO OFFICIAL LISTING&lt;br&gt;ON A STOCK EXCHANGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. ADMISSION TO OFFICIAL LISTING OF DEBT SECURmES ISSUED BY AN UNDER-&lt;br&gt;TAKING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Conditions relating to undertakinga for the debt securities of which admission to&lt;br&gt;official listing is -sought&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Legat position of tbe undertaking&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The legal position of the undertaking must be in conformity with the laws and regulations to&lt;br&gt;which it is subject, as regards both its formation and its operation under ia statutes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IL Conditions relating to the debt securities for which admission to official listing is&lt;br&gt;sought&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Legal position of tbe debt securities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The legal position of the debt securities must be in conformity with the laws and regulations&lt;br&gt;to which they are subject.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Negotiability of tbe debt securities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The debt securities must be freely negotiable.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities may treat debt securities which are not fully paid up as freely&lt;br&gt;negotiable if arrangementt have been made to ensure that the negotiability of these debt secu-&lt;br&gt;rities is not restricted and that dealing is made open and proper by providing the public with&lt;br&gt;all appropriate information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Public issue precrding admission to official listing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where public issue precedes admission to official listing. the first listing may be made only&lt;br&gt;after the end of the period during which subscription applications may be submitted. This&lt;br&gt;provision shall not apply in the case of tap issues of debt securities when the closing date for&lt;br&gt;subscription is not fixed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Listing of debt securities ranking pari passu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The application for admission to official listing must covet all debt securities ranking pari&lt;br&gt;passu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Physical form of debt securities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the admission to official listing of debt securities issued by undertakings which are&lt;br&gt;nationals of another Member State and which Jebt securities have a physical form, it is neces-&lt;br&gt;sary and sufficient that their physical form comply with the standards laid down in that other&lt;br&gt;Member State. Where the physical form does not conform to the standards in force in the&lt;br&gt;Member State in which admission to official listing is applied for, the competent authorities&lt;br&gt;of that State shall make that fact known to the public.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, the physical form of debt securities issued in a single Member State must conform&lt;br&gt;to the standards in force in that State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The physical fotm of debt securities issued by undertakings which are nationals of a non-&lt;br&gt;member State must af ford sufficient safeguard for the protection of the investors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 6- 3. 79 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 66/29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Other condition»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Minimum amount of the loan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The amount of the loan m»y not be less than 200 000 European unit» of account. Thi» provi-&lt;br&gt;sion ahall not be applicable in the case of tap issue» where the amount of the loan is not&lt;br&gt;fixed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member State» may, however, provide for admission to official listing even when this condi-&lt;br&gt;tion is not fulfilled, where the competent authorities are satisfied that there will be a suffi-&lt;br&gt;cient market for the debt »ecurities concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The equivalent in national currency of 200 000 European units of account shall initially be&lt;br&gt;that applicable on the date on which this Directive is adopted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If as a result of adjustment of the equivalent of the European unit of account in national&lt;br&gt;currency the minimum amount of the loan expressed in national currency remains, for a&lt;br&gt;period of one year, at least 10 */• less than the value of 200 000 European units of account&lt;br&gt;the Member State must, within the 12 months following the expiry of that period, amend its&lt;br&gt;laws, regulations and administrative provisions to comply with the first paragraph.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Convertible or exchangeable debentures, and debentures tritb warrants&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Convertible or exchangeable de ben ru res and debentures with warrants may be admitted to&lt;br&gt;official listing only if the related shares are already listed on the same stock exchange or on&lt;br&gt;another regulated, re gul ari y operating, recognired open market or are »o admitted simultane-&lt;br&gt;ousiy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, Member States may, by way of derogation from the first paragraph, provide for the&lt;br&gt;admission to official listing of convertible or exchangeable debentures or debentures srith&lt;br&gt;warrants, if the competent authorities are satisfied that holders have at their disposal all the&lt;br&gt;information necessary to form an opinion conceming the value of the shares to which these&lt;br&gt;debt securities reläte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. ADMISSION TO OFFICIAL LISTING OF DEBT SECURITIES ISSUED BY A STATE, ITS&lt;br&gt;REGIONAL OR LOCAL AUTHORITIES OR A PUBLIC INTERNATIONAL BODY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Negotiability of tbe debt securities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The debt securities must be freely negotiable.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Public issue preceding admission to official listing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where public issue precedes admission to official listing, the first listing may be made only after&lt;br&gt;the end of the penod during which subscription applications may be submitted. This provision&lt;br&gt;shall not apply where the ciosing date for subscription is not fixed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Listing of debt securities ranking pari passu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The application for admission to official listing must cover all the securities ranking pari passu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Physical form of debt securities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the admission to official listing of debt securities which are issued by a Member State or its&lt;br&gt;regional or local authorities in a physical form, it is necessary and sufficient that such physical&lt;br&gt;form comply with the standards in force in that Member State. Where the physical form does not&lt;br&gt;comply with the standards in force in the Member State where admission to official listing is&lt;br&gt;applied for, the competent authorities of thst State shall bring this situation to the anention of&lt;br&gt;the public.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The physical form of debt securities issued by non-member States or their regional or local&lt;br&gt;authorities or by public intemanonal bodies must afford sufficient safeguard for the protection of&lt;br&gt;the investors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 66/30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16. 3. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCHEDULE C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OBLIGATIONS OF COMPANIES WHOSE SHARES ARE ADMITTED TO OFFICIAL&lt;br&gt;LISTING ON A STOCK EXCHANGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Listing of newly issued shans of the same dass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Without prejudice to the second paragraph of II (5) of Schedule A. in the case of a new public issue&lt;br&gt;of shares of the same class as those already officially listed, the company shall be required, where the&lt;br&gt;new shares are not automatically admitted, to apply for their admission to the same listing, eilher not&lt;br&gt;more than a year after their issue or when they become freely negotiable.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tnatment of shanholders&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The company shall ensure equal treatment for all shareholders who are in the same position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) The company must ensure, at least in each Member State in which its shares are listed, that all&lt;br&gt;the necessary facilities and information are available to enable shareholders to exercise their&lt;br&gt;rights. In partieular, it must:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— inform shareholders of the holding of meetings and enable them to exercise their right to&lt;br&gt;vote.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— publish notices or distribute circulars conceming the allocation and payment of dividends,&lt;br&gt;th: issue of new shares ineluding allotment, subscription, renunciation and conversion&lt;br&gt;arrangements,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— designate as its agent a financial institution through which shareholders may exercise their&lt;br&gt;financial rights, unless the company itself provides financial services.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Amendment of the instrument of incorporafion or tbe statutes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) A company planning an amendment to itr instrument of incorporation or its statutes must&lt;br&gt;communicate a draft thereof to the competent authorities of the Member States in which its&lt;br&gt;shares are listed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) That draft must be communicated to the competent authorities no later than the calling of the&lt;br&gt;general meeting which is to decide on the proposed amendment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Annual aaounts and annual repors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The company must make available to the public, as soon as possible, its most recent annual&lt;br&gt;accounts and its last annual report.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) If the company prepares both annual own and annual Consolidated accounts, it must make them&lt;br&gt;available to the public. In that event the competent authorities may authorize the company only&lt;br&gt;to make available to the public either the own or the Consolidated accounts, provided that the&lt;br&gt;accounts which are not made available to the public do not contain any significant additional&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) If the annual accounts and reports do not comply with the provisions of Council Directives&lt;br&gt;conceming companies’ accounts and if they do not give a true and fair view of the company’s&lt;br&gt;assets and iiabilities, financial position and profit or loss, more detailed and/or additional informs*&lt;br&gt;tion must be provided.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Additional information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The company must inform the public as soon as possible of any major new developments in its&lt;br&gt;sphere of actrvity which are not public knowledge and which may, by virtue of their effeet on its&lt;br&gt;assets and Iiabilities or financial position or on the general course of its business, lead to substan*&lt;br&gt;tial movements ia the prices of its shares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities may, however, exempt the company from this requirement, if the&lt;br&gt;disclosure of partieular information is such as to prejudice the legitimate interests of the&lt;br&gt;company.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) The company must inform the public without delay of any changes in the rights artaching to the&lt;br&gt;various classes of shares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) The company must inform the public of any changes in the strueture (shareholders and break-&lt;br&gt;down of holdings) of the major holdings in its Capital as compared with information previously&lt;br&gt;published on that subject as soon as such changes come to its notice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16- 3. 79__________ Official Journal of the European Communities &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 66/31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Eqmvalence of information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(■) A company whose shares are officially listed on stock exchanges situated or operating in different&lt;br&gt;Member States must ensure that equivalent information is made available to the market at each of&lt;br&gt;these exchanges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) A company whose shares are officially listed on stock exchanges situated or operating in one or&lt;br&gt;more Member States and in one or more non-member States must make available to the markets&lt;br&gt;of the Member State or States in which its shares are listed information which is at least equiva-&lt;br&gt;lent to that which it makes available to the markets of the non-member State or States in ques-&lt;br&gt;tion, if such information may be of importance for the evaluation of the shares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCHEDULE D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OBLIGATIONS OF ISSUERS WHOSE DEBT SECURITIES ARE ADMITTED TO OFFI-&lt;br&gt;CIAL LISTING ON A STOCK EXCHANGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. DEBT SECURITIES ISSUED BY AN UNDERTAKING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Treatment of bölden of debt securities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The undertaking must ensure that all holden of debt securities ranking pari passu are given&lt;br&gt;equal treatment in respect of all the rights attaching to those debt securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provided they are made in accordance with national law, this condition shall not prevent&lt;br&gt;offers of eariy repayment of certain debt secunties being made to holden by an undertaking&lt;br&gt;in derogation from the conditions of issue and in partieular in accordance with social priori-&lt;br&gt;ties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) The undertaking must ensure that at least in each Member State where its debt securities are&lt;br&gt;officially listed all the facilities and information necessary to enable holden to exercise their&lt;br&gt;rights are available. In partieular, it must:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— publish notices or distribute circulan conceming the holding of meetings of holden of&lt;br&gt;debt securities, the payment of interest, the exercise of any convenion, exchange, subscrip-&lt;br&gt;tion or renunciation rights, and repayment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— designste as its agent a financial institution through which holden of debt securities may&lt;br&gt;exercise their finandal rights, unless the undertaking itself provides finandal services.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Amendment of tbe instrument of incorporation or tbe statutes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) An undertaking planning an amendment to its instrument of incorporation or its statutes&lt;br&gt;affeeting the rights of holden of debt secunties must forward a draft thereof to the competent&lt;br&gt;authorities of the Member States in which its debt securities are listed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) That draft must be communicated to the competent authorities no later than the calling of&lt;br&gt;the meeting of the body which is to decide on the proposed amendment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Annual accounts and annual report&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The undertaking must make available to the public as soon as possible its most recent annual&lt;br&gt;accounts and its last annual report the publication of which is required by national law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) If the undertaking prepares both annual own and annual Consolidated accounts, it must make&lt;br&gt;them available to the public In that event, however, the competent authority may authorize&lt;br&gt;the undertaking only to make available to the public either the own accounts or the Consolid-&lt;br&gt;ated accounts, provided that the accounts which are not made available do not contain any&lt;br&gt;significant additional information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) If the accounts and reports do not comply with the provisions of Council Directives&lt;br&gt;conceming undertakings* accounts and if they do not give a true and fair view of the undertak-&lt;br&gt;ing*s assets and Iiabilities, financial position and resulta, more detailed ind/or additional infor-&lt;br&gt;mation must be provided.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Additional information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The undertaking must inform the public soon as possible of any major new developments&lt;br&gt;in its sphere of actrvity which are not public knowkdge and which may significantly affeet its&lt;br&gt;ability to mett its commitmentx.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 66/32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16. 3. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities may, however, exempt the undertaking from this obligation at its&lt;br&gt;request if the disclosure of partieular information wouid be such as to prejudice the legitimate&lt;br&gt;interests of the undertaking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) The undertaking must inform the public without delay of any change in the rights of holden&lt;br&gt;of debt secunties resuiting in partieular from a change in loan terms or in interest råtes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) The undertaking must inform the public without delay of new loan issue» and in partieular of&lt;br&gt;any guarantee or security in respect thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Where the debt securities officially listed are convertible or exchangeable debentures, or&lt;br&gt;debentures with warrants, the undertaking must inform the public without delay of any&lt;br&gt;changes in the rights attaching to the various classes of shares to which they reläte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Eqttivalenct of information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) An undertaking the debt secunties of which are officially listed on stock exchanges situated or&lt;br&gt;operating in different Member States must ensure that equivalent information is made avail-&lt;br&gt;able to the market at each of these exchanges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) An undertaking the debt securities of which are officially listed on stock exchanges situated or&lt;br&gt;operating in one or more Member States and in one or more non-member States must make&lt;br&gt;available to the markets of the Member State or Member States in which its debt securities are&lt;br&gt;listed information which is at least equivalent to that which it makes available to the markets&lt;br&gt;of the non-member State or States in question, if such information may be of importance for&lt;br&gt;the evaluation of the debt securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. DEBT SECURITIES ISSUED BY A STATE OR ITS REGIONAL OR LOCAL AUTHORITIES&lt;br&gt;OR BY A PUBLIC INTERNATIONAL BODY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Treatment of bölden of debt temritiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) States, their regional or local authorities and public intemational bodies must ensure that all&lt;br&gt;holden of debt securities ranking pari paun are given equal treatment in respect of all the&lt;br&gt;rights attaching to those debt securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provided they are made in accordance with national law, this condition shall not prevent&lt;br&gt;offert of eariy repayment of certain debt securities being made to holden by an issuer in dero-&lt;br&gt;gation from the conditions of issue and in partieular in accordance with social priorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) States, their regional or local authorities and public intemational bodies must ensure that at&lt;br&gt;least in each Member State in which their debt securities are officially listed all the faciiities&lt;br&gt;and information necessary to enable holden of debt securities to exercise their rights are avail-&lt;br&gt;able. In partieular, they must:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— publish notices or distribute circulan conceming the holding of meetings of holden of&lt;br&gt;debt securities, the peyment of interest and redemption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— design ate as their agents finandal institutions through which holden of debt securities&lt;br&gt;may exercise their financial rights.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Eqnivalenct of information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) States, their regional or local authorities and public intemational bodies the debt securities of&lt;br&gt;which are officially listed on stock exchanges situated or operating in different Member States&lt;br&gt;must ensure that equivalent information is made available to the market at each of these&lt;br&gt;exchanges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) States, their regional or local authorities and public intemational bodies the detx securities of&lt;br&gt;which are officially listed on stock exchanges situated or operating in one or more Member&lt;br&gt;States and in one or more non-member States must make available to the markets of the&lt;br&gt;Member State or Member States in which thrir debt securities are listed information which is&lt;br&gt;at least equivalent to that which they make available to the märkets of the non-member State&lt;br&gt;or States in question, if such information may be of importance for the evaluation of the debt&lt;br&gt;securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;501&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i?. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communiues&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64cts whose psiblication is not obligatory)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;COUNCIL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;of 17 Marek 1980&lt;br&gt;coordlaatlag tbe req«irea&amp;gt;eats foe tbe drawiag up, acrwtiay aad dbtributloa of tbe listing&lt;br&gt;partieulars to be published foe tbe adaterioa of securities to uffidal Kock exchaafe&lt;br&gt;listlaEg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(80/390/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE EUROPEAN&lt;br&gt;COMMUNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the Euro-&lt;br&gt;pean Economic Community, and in partieular&lt;br&gt;Artides 54 (3) (g) and 100 thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commis-&lt;br&gt;sion ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the European Par-&lt;br&gt;liamentf'),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and&lt;br&gt;Social Committee (*),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the market in which undertakings operate&lt;br&gt;has been enlarged to embrace the whole Community&lt;br&gt;and this enlargement involves a corresponding&lt;br&gt;i nere ase in their financial requirements and exten-&lt;br&gt;sion of the Capital markets on which they must call&lt;br&gt;to satisfy them: whereas admission to official listing&lt;br&gt;on stock exchanges of Member States of secunties&lt;br&gt;issued by undertakings constitutes an important&lt;br&gt;means of access to these Capital markets; whereas&lt;br&gt;furthermore exchange restnetions on the purchase&lt;br&gt;of securities traded on the stock exchanges of&lt;br&gt;another Member State have been eliminated as part&lt;br&gt;of the liberaliration of Capital movements;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas safeguards for the protection of the inter-&lt;br&gt;ests of aetual and potential investors are required in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') OJ NoC 131,13.111971 p. 61.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(•) OJ NoC 11. 7.1 1974, p. 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;gt;) OJ NoC 125,16.10. 1974,p. I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;most Member States of undertakings ofTering their&lt;br&gt;securities to the public, either at the time of their&lt;br&gt;ofTer or of their admission to official stock exchange&lt;br&gt;listing; whereas such safeguards require the provi-&lt;br&gt;sion of information which is sufficient and as objec-&lt;br&gt;tive as possible conceming the finandal circum-&lt;br&gt;stances of the issuer and partieulars of the securities&lt;br&gt;for which admission to offidal listing is requested;&lt;br&gt;whereas the form under which this information is&lt;br&gt;required usually consists of the publication of listing&lt;br&gt;partieulars;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the safeguards required difTer from Mem-&lt;br&gt;ber State to Member State, both as regards the con-&lt;br&gt;tents and the layout of the listing partieulars and the&lt;br&gt;efficacy, methods and timing of the check on the&lt;br&gt;information given therein; whereas the effed of&lt;br&gt;these difTerences is not only to make it more diffi-&lt;br&gt;cult for undertakings to obtain admission of secun-&lt;br&gt;ties to offidal listing on stock exchanges of several&lt;br&gt;Member States but also to hinder the acquisition by&lt;br&gt;investors residing in one Member State of securities&lt;br&gt;listed on stock exchanges of other Member States&lt;br&gt;and thus to inhibit the finandng of the undertakings&lt;br&gt;and investment throughout the Community:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas these difTerences should be eliminated by&lt;br&gt;coordinating the rules and regulations without&lt;br&gt;necessarily making them completely uniform, in&lt;br&gt;order to achieve an adequate degree of equivalence&lt;br&gt;in the safeguards required in each Member State to&lt;br&gt;ensure the provision of information which is suffi-&lt;br&gt;dent and as objective as possible for aetual or&lt;br&gt;potential security holders; whereas at the same time,&lt;br&gt;taking into account the present degree of liberaliza-&lt;br&gt;tion of Capital movements in the Community and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;the fact that a mechanism for checking at the time&lt;br&gt;the securities are offered does not yet exist in all&lt;br&gt;Member States, it would appear sufficient at present&lt;br&gt;to limit the coordination to the admission of secun-&lt;br&gt;ties to official stock exchange listing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas such coordination must apply to securities&lt;br&gt;independently of the legal status of the issuing&lt;br&gt;undertaking, and accordingly, in so far as this Direc-&lt;br&gt;tive applies to entities to which no reference is made&lt;br&gt;in the second paragraph of Article 58 of the Treaty&lt;br&gt;and goes beyond the scope of Artide 54 (.1) (g), it&lt;br&gt;must be based also on Article 100,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT1ON1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;General provisiona&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i I. This Directive shall apply to securities which are&lt;br&gt;the subject of an application for admission to offi-&lt;br&gt;cial listing on a stock exchange situated or operating&lt;br&gt;within a Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. This Directive shall not apply to:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— units issued by collective investment undenak-&lt;br&gt;ings other than the dosed-end type,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— securities issued by a State or by its regional or&lt;br&gt;local authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) ‘units of a collective investment undertaking'&lt;br&gt;shall mean securities issued by a collective&lt;br&gt;investment undertaking as representing the rights&lt;br&gt;of partidpants in the assets of such an undertak-&lt;br&gt;ing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) 'issuers' shall mean companies and other legal&lt;br&gt;persons and any undertaking whose securities are&lt;br&gt;the subject of an application for admission to&lt;br&gt;official listing on a stock exchange;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) 'net tumover' shall comprise the amounts&lt;br&gt;derived from the sale of produets and the provi-&lt;br&gt;sion of services falling within the undertaking s&lt;br&gt;ordinary activities, after deduetion of sales&lt;br&gt;rebates and of value added tax and other taxes&lt;br&gt;directly linked to the tumover;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) 'credit institution* shall mean an undertaking&lt;br&gt;whose business is to receive deposit’ or other&lt;br&gt;repayable funds from the public and to grant&lt;br&gt;eredits for its own account;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) ‘participating interest' shall mean rights in the&lt;br&gt;Capital of other undertakings, whether or not&lt;br&gt;represented by certificates, which, by ereating a&lt;br&gt;durable link with those undertakings, are&lt;br&gt;intended to contribute to the activities of the&lt;br&gt;undertaking which holds these rights;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) 'annual accounts' shall comprise the balance&lt;br&gt;sheet, the profit and loss account and the notes&lt;br&gt;on the accounts. These documents shall consti-&lt;br&gt;tute a composite whole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For purposes of applying this Directive:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a)‘collective investment underukings other than&lt;br&gt;the dosed-end type' shall mean unit trusts and&lt;br&gt;investment companies:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the object of which is the collective invest-&lt;br&gt;ment of Capital provided by the public, and&lt;br&gt;which operate on the prindple of risk spread-&lt;br&gt;ing, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the units of which are, at the holden' request,&lt;br&gt;repurchased or redeemed, directly or indi-&lt;br&gt;rectly, out of the assets of these underukings.&lt;br&gt;Action taken by such underukings to ensure&lt;br&gt;that the stock exchange value of its units does&lt;br&gt;not significantly vary from their net asset&lt;br&gt;value shall be regarded as equivalent to such&lt;br&gt;repurchase or redempoon;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall ensure that the admission of&lt;br&gt;securities to official listing on a stock exchange&lt;br&gt;situated or opera ng within their territories is condi-&lt;br&gt;tional upon the publication of an information sheet.&lt;br&gt;hereinafter referred to as listing partieulars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The listing partieulars shall contain the informa-&lt;br&gt;tion which, according to the partieular nature of the&lt;br&gt;issuer and of the securities for the admission of&lt;br&gt;which application is being made, is necessary to&lt;br&gt;enable investors and their investment advisers to&lt;br&gt;make an informed assessment of the assets and lia-&lt;br&gt;bilities, financial position, profits and losses, and&lt;br&gt;prospeets of the issuer and of the rights attaching to&lt;br&gt;such securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall ensure that the obligation&lt;br&gt;referred to in paragraph I is incumbent upon the&lt;br&gt;persons responsible for the listing partieulars as&lt;br&gt;provided for in heading l.l of Schedules A and B&lt;br&gt;annexed hereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Without prejudice to the obligation referred to&lt;br&gt;in Article 4, Member States shall ensure that, subject&lt;br&gt;to the possibilities for exemptions provided for in&lt;br&gt;Artides 6 and 7, listing partieulars contain, in as&lt;br&gt;easily analysable and comprehensible a form as pos-&lt;br&gt;sible, at least the items of information provided for&lt;br&gt;in Schedules A, B or C, depending on whether&lt;br&gt;shares, debt secunties or certificates representing&lt;br&gt;shares are involved.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;In the speciftc cases covered by Artides S to 17&lt;br&gt;the listing partieulars are to be drawn up in accord-&lt;br&gt;ance with the spedfications given in those Artides,&lt;br&gt;subject to the possibilities for exemptions provided&lt;br&gt;for in Artides 6 and 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Where certain headings in Schedules A, B and C&lt;br&gt;appear inappropriate to the issuer s sphere of activ-&lt;br&gt;ity or legal form, listing partieulars giving equivalent&lt;br&gt;information shall be drawn up by adapting these&lt;br&gt;headings.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States may allow the authorities responsi-&lt;br&gt;ble for checking the listing partieulars within the&lt;br&gt;meaning of this Directive (hereinafter referred to as&lt;br&gt;'the competent authorities') to provide for partial or&lt;br&gt;complete exemption from the obligation to publish&lt;br&gt;listing partieulars in the following cases:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. where the securities for which admission to ofri-&lt;br&gt;dal listing is applied for are:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) securities which have been the subject of a&lt;br&gt;public issue;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) securities issued in connection with a takeover&lt;br&gt;ofTer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) securities issued in connection with a merger&lt;br&gt;involving the acquisition of another company&lt;br&gt;or the formation of a new company, the divi-&lt;br&gt;sion of a company, the transfer of all or part&lt;br&gt;of an undertaking's assets and Iiabilities or as&lt;br&gt;consideration for the transfer of assets other&lt;br&gt;than aish:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and where, not more than 12 months before the&lt;br&gt;admission of the securities to ofTtdal listing, a&lt;br&gt;document, regarded by the competent authorities&lt;br&gt;as containing information equivalent to that of&lt;br&gt;the listing partieulars provided for by this Direc-&lt;br&gt;tive, has been published in the same Member&lt;br&gt;State. Partieulars shall also be published of any&lt;br&gt;material changes which have occurred since such&lt;br&gt;document was prepared. The document must be&lt;br&gt;made available to the public at the registered&lt;br&gt;ofTice of the issuer and at the ofTices of the finan-&lt;br&gt;dal organizations retained to aa as the latter's&lt;br&gt;paying agents, and any partieulars of material&lt;br&gt;changes shall be published in accordance with&lt;br&gt;Artides 20(1) and 21 (I).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. where the securities for which admission to ofTi-&lt;br&gt;dal listing is applied for are:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) shares allotted free of charge to holden of&lt;br&gt;. shares already listed on the same stock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exchange; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) shares resuiting from the convenion of con-&lt;br&gt;vertible debt securities or shares ereated after&lt;br&gt;an exchange for exchangeable debt securities,&lt;br&gt;if shares of the company whose shares are&lt;br&gt;offered by way of convenion or exchange are&lt;br&gt;already listed on the same stock exchange; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) shares resuiting from the exerdse of the rights&lt;br&gt;conferred by wamnts, if shares of the com-&lt;br&gt;pany whose shares are offered to holden of&lt;br&gt;the wamnts are already listed on the same&lt;br&gt;stock exchange; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) shares issued in substitution for shares already&lt;br&gt;listed on the same stock exchange if the issu-&lt;br&gt;ing of such new shares does not involve any&lt;br&gt;inerease in the company's issued share Capi-&lt;br&gt;tal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and, where appropriate, the information pro-&lt;br&gt;vided for in Chapter2 of Schedule A is pub-&lt;br&gt;lished in accordance with Artides 20 (I) and 21&lt;br&gt;(IX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. where the securities for which admission to ofTi-&lt;br&gt;dal listing is applied for are:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) shares of which either the number or the esti-&lt;br&gt;mated market value or the nominal value or,&lt;br&gt;in the absence of ■ nominal value, the&lt;br&gt;accounting par value, amounts to less than&lt;br&gt;10 H of the number or of the corresponding&lt;br&gt;value of shares of the same dass already listed&lt;br&gt;on the same stock exchange; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) debt securities issued by companies and other&lt;br&gt;legal persons which are nationals of a Mem-&lt;br&gt;ber State and which:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;504&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in carrying on their business, benefit from&lt;br&gt;State monopolies, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— are set up or governed by a special law or&lt;br&gt;pursuant to such a law or whose borrow-&lt;br&gt;ings are unconditionally and irrevocably&lt;br&gt;guaranteed by a Member State or one of a&lt;br&gt;Member State's federated States; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) debt securities issued by legal persons, other&lt;br&gt;than companies, which are nationals of a&lt;br&gt;Member State, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— were set up by special law, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— whose activities are governed by that law&lt;br&gt;and consist solely in:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) raising funds under State control&lt;br&gt;through the issue of debt securities,&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(») Gnancing production by means of the&lt;br&gt;resources which they have raised and&lt;br&gt;resources provided by a Member State,&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the debt securities of which are, for the&lt;br&gt;purposes of admission to official listing,&lt;br&gt;considered by national law as debt securi-&lt;br&gt;ties issued or guaranteed by the State; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) shares allotted to employees, if shares of the&lt;br&gt;same class have already been admitted to offi-&lt;br&gt;cial listing on the same stock exchange;&lt;br&gt;shares which difTer from each other solely ks&lt;br&gt;to the date of first entitlement to dividends&lt;br&gt;shall not be considered as being of difTerent&lt;br&gt;classes; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in the case of (a), the issuer has complied with&lt;br&gt;the stock exchange publicity requirements&lt;br&gt;imposed by the national authorities and has&lt;br&gt;produced annual accounts and annual and&lt;br&gt;interim reports which these authorities have&lt;br&gt;considered adequate,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in the case of (e), listing partieulars complying&lt;br&gt;with this Directive have already been pub-&lt;br&gt;lished, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in all the cases referred to in points (a) to (g),&lt;br&gt;information conceming the number and type&lt;br&gt;of securities to be admitted to ofTicial listing&lt;br&gt;and the circumstances in which such securi-&lt;br&gt;ties have been issued has been published in&lt;br&gt;accordance with Artides 20 (I) and 21(1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities may authorize omission&lt;br&gt;from the listing partieulars of certain information&lt;br&gt;provided for by this Directive if they consider that:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) such information is of minor importance only&lt;br&gt;and is not such as will influence assessment of&lt;br&gt;the assets and Iiabilities, financial position,&lt;br&gt;profits and losses and prospeets of the issuer; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) disclosure of such information would be contrary&lt;br&gt;to the public interest oe seriously detrimental to&lt;br&gt;the issuer, provided that, in the latter case, such&lt;br&gt;omission would not be likely to mislead the&lt;br&gt;public with regard to faets and drcumstances.&lt;br&gt;knowledge of which is essential for the assess-&lt;br&gt;ment of the securities in question.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) securities already admitted to olTidal listing&lt;br&gt;on another stock exchange in the same Mem-&lt;br&gt;ber State; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) shares issued in consideration for the partial&lt;br&gt;or total renundation by tbe management of a&lt;br&gt;limited partnership with a share Capital of its&lt;br&gt;statutory rights over the profits, if shares of&lt;br&gt;the same dass have already been admitted to&lt;br&gt;otTida! listing on the same stock exchange;&lt;br&gt;shares which difTer from each other solely as&lt;br&gt;to the date of first entitlement to dividends&lt;br&gt;shall not be considered as bein^ of difTerent&lt;br&gt;classes: or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(gjsupplementary certificates representing shares&lt;br&gt;issued in exchange for the original securities,&lt;br&gt;where the issuing of such new certificates has&lt;br&gt;not brought about any inerease in the com-&lt;br&gt;pany's issued Capital, and provided that certi-&lt;br&gt;ficates representing such skares are already&lt;br&gt;listed on the same stock exchange, and where:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT1ON 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Coateata of the listing partieulars la certala spedflc&lt;br&gt;cases&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Where the application for admission to official&lt;br&gt;listing relätes to shares olTered to shareholders of&lt;br&gt;the issuer on a pre-emptive basis and shares of the&lt;br&gt;latter are already listed on the same stock exchange.&lt;br&gt;the competent authorities may provide that the list-&lt;br&gt;ing partieulars shall contain only the information&lt;br&gt;provided for by Schedule A:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter I,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 3, headings 3.1.0, 3.1.5, 3.2.0, 3.2.1,&lt;br&gt;3.2.6,3.2.7,3.2.8. and 3.2.9,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 4, headings 4.2, 4.4, 4.5, 4.7.1, and&lt;br&gt;4.7.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 5, headings 5.1.4,5.13, and 5.5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 6, headings 6.1,6.2.0,6.2.1,6.2.2, 6.2.3,&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the shares referred to in the first subpara-&lt;br&gt;graph are represented by certificates, the listing par-&lt;br&gt;tieulars shall contain, at least, subject to Article 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) and (3), in addition to the information men-&lt;br&gt;tioned in that subparagraph, that provided for in&lt;br&gt;Schedule C:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter I, headings l.l. 13, 1.4, 1.6 and 1.8,&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;to the listing partieulan either the own or the Consol-&lt;br&gt;idated accounts alone. provided that the accounts&lt;br&gt;not attached to the listing partieulan fumish no&lt;br&gt;material additional information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Where the application for admission to ofTidal&lt;br&gt;listing relätes to convertible debt securities,&lt;br&gt;exchangeable debt securities or debt securities with&lt;br&gt;warrants which are offered on a pre-emptive basis to&lt;br&gt;the shareholders of the issuer and where the latters&lt;br&gt;shares are already listed on the same stock&lt;br&gt;exchange, the competent authorities may provide&lt;br&gt;that the listing partieulars shall contain only:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— information concerning the nature of the shares&lt;br&gt;offered by way of convenion. exchange or sub-&lt;br&gt;scription and the rights attaching thereto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the information provided for in Schedule A and&lt;br&gt;mentioned above in the fint subparagraph of&lt;br&gt;paragraph I, except for that provided for in&lt;br&gt;Chapter 2 of that Schedule,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the information provided for in Chapter 2 of&lt;br&gt;Schedule B, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Where the application for admission to official&lt;br&gt;listing relätes to debt securities which are neither&lt;br&gt;convertible, exchangeable, nor accompanied by&lt;br&gt;warrants and are issued by an undertaking which&lt;br&gt;has securities already listed on the same stock&lt;br&gt;exchange, the competent authorities may provide&lt;br&gt;that the listing partieulan shall contain only the&lt;br&gt;information provided for by Schedule B:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter I,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 3, headings 3.1.0,3.13,3.2.0 and 3.2.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 4, heading 43,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 5, headings 5.13, 5.13,5.1.4 and 5.4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 6, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in chapter 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;When published in accordance with Article 20,&lt;br&gt;listing partieulan as referred to in paragraph I shall&lt;br&gt;be accompanied by the annual accounts for the&lt;br&gt;latest financial year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Where the issuer prepares both own and Consol-&lt;br&gt;idated annual accounts, both sets of accounts must&lt;br&gt;accompany the listing partieulars. However, the&lt;br&gt;competent authorities may allow the issuer to attach&lt;br&gt;to the listing partieulars either the own or the Consol-&lt;br&gt;idated accounts alone, provided that the accounts&lt;br&gt;not attached to the listing partieulan fumish no&lt;br&gt;material additional information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the conditions of and procedures for convenion,&lt;br&gt;exchange and subscription and the situations in&lt;br&gt;which they may be amended.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. When published in accordance with Article 20,&lt;br&gt;listing partieulars as referred to in paragraphs 1&lt;br&gt;and 2 shall be accompanied by the annual accounts&lt;br&gt;for the lalest financial year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Where the issuer prepares both own and Consol-&lt;br&gt;idated annual accounts, borh sets oC accounts shall&lt;br&gt;accompany the listing partieulars. However, the&lt;br&gt;con petent authorities may allow the issuer to attach&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the application for admission to official list-&lt;br&gt;ing relätes to debt securities nearly all of which.&lt;br&gt;because of their nature, are normally bought and&lt;br&gt;traded in by a limited number of investors who are&lt;br&gt;particularly knowledgeable in investment matten,&lt;br&gt;the competent authorities may allow the omission&lt;br&gt;from the listing partieulars of certain- information&lt;br&gt;provided for by Schedule B or allow its inclusion in&lt;br&gt;summary form, on condition that such information&lt;br&gt;is not material from the point of view of the inves-&lt;br&gt;tors concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. For the admission of securities, issued by Finan-&lt;br&gt;cial institutions, to ofTicial listing, the listing parti-&lt;br&gt;eulars must contain:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— at least the information specified in Chapters I,&lt;br&gt;2, 3, 5 and 6 of Schedules A or B, according to&lt;br&gt;whether the issue is of shares or debt securities,&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— information adapted, in accordance with the&lt;br&gt;rules laid down for that purpose by national law&lt;br&gt;or by the competent authorities, to the partieular&lt;br&gt;nature of the issuer of the securities in question&lt;br&gt;and at least equivalent to that spedFied in Chap-&lt;br&gt;ters 4 and 7 of Schedules A or B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fices or at those of the Financial organizations&lt;br&gt;retained to act as the latter's paying agents.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall determine the Financial&lt;br&gt;institutions to be covered by this Artide.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The arrangements laid down by this Article may&lt;br&gt;be extended to:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— collective investment undertakings whose units&lt;br&gt;are not exduded from the seope of this Directive&lt;br&gt;by the First indent of Artide 1 (2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Finance companies engaging in no activity other&lt;br&gt;than raising Capital to make it available to their&lt;br&gt;parent company or to undertakings afTiliated to&lt;br&gt;that company, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— companies holding pottfolios of securities,&lt;br&gt;licences or patents and engaging in no activity&lt;br&gt;other than the management of such portfolios.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the application for admission to ofFidal list-&lt;br&gt;ing concems debt securities issued in a continuous&lt;br&gt;or repeated manner by eredit institutions which&lt;br&gt;regularly publish their annual accounts and which,&lt;br&gt;within the Community, are set up or governed by a&lt;br&gt;special law, or pursuant to such a Lw, or are subject&lt;br&gt;to public supervision designed to protecs savings,&lt;br&gt;the Member States may provide that the listing par-&lt;br&gt;tieulars shall contain only:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the information provided for in heading l.l and&lt;br&gt;Chapter 2 of Schedule B, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— information conceming any events of import-&lt;br&gt;ance for the assessment of the securities in ques-&lt;br&gt;tion which have occurred since the end of the&lt;br&gt;finandal year in respect of which the last annual&lt;br&gt;accounts were published. Such accounts must be&lt;br&gt;made available to the public at the issuer s of-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;For the admission to offidal listing of debt&lt;br&gt;securities guaranteed by a legal person, listing parti-&lt;br&gt;eulan must inelude:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— with respect to the issuer, the information pro-&lt;br&gt;vided for in Schedule B, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— with respect to the guarantor, the information&lt;br&gt;provided for in heading 13 and Chapten 3 to 7&lt;br&gt;of that Schedule.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the issuer or guarantor is a Financial institu-&lt;br&gt;tion, the part of the listing partieulan relating to that&lt;br&gt;finandal institution shall be drawn up in accord-&lt;br&gt;ance witb Article II, without prejudice to the Fint&lt;br&gt;subparagraph of this paragraph.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;When the issuer of the guaranteed debt securi-&lt;br&gt;ties is a Finance company within the meaning of&lt;br&gt;Article 11 (3), the listing partieulan must inelude:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— with respect to the issuer, the information pro-&lt;br&gt;vided for in Chapten 1, 2 and 3 and in headings&lt;br&gt;5.1.0 to 5.13 and 6.1 of Schedule B, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— with respect to the guarantor, that provided for in&lt;br&gt;heading 13 and Chapten 3 to 7 of that Schedule.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Where there is more than one guarantor, the&lt;br&gt;information spedFied shall be required of each one:&lt;br&gt;however, the competent authorities may allow&lt;br&gt;abridgement of this information with a view to&lt;br&gt;achieving greater comprehensibility of the listing&lt;br&gt;partieulars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;The guarantee contract must, in the cases&lt;br&gt;referred to in paragraphs I, 2 and 3, be made avail-&lt;br&gt;able for inspection by the public at the olTices of the&lt;br&gt;issuer and at those of the Financial organizations&lt;br&gt;retained to act as the lattefs paying agents. Copies&lt;br&gt;of the contract shall be provided to any penon con-&lt;br&gt;cemed on requesL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Where the application for admission to official&lt;br&gt;listing relätes to convertible debt securities,&lt;br&gt;exchangeable debt securities or debt securities with&lt;br&gt;warrants, the listing partieulars must inelude:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— information conceming the nature of the shares&lt;br&gt;offered by way of conversion. exchange or sub-&lt;br&gt;scription, and the rights attaching thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NoL 100/7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the information provided for in heading 1.3 and&lt;br&gt;Chapten 3 to 7 of Schedule A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the information provided for in Chapter 2 of&lt;br&gt;Schedule B, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the conditions of and procedures for conversion,&lt;br&gt;exchange or subscription and details of the situa-&lt;br&gt;tions in which they may be amended.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. When the issuer of the convertible debt securi-&lt;br&gt;ties, the exchangeable debt securities or the debt&lt;br&gt;securities with warrants is not the issuer of the&lt;br&gt;shares, listing partieulars must inelude:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— information conceming the nature of the shares&lt;br&gt;ofTered by way of conversion, exchange or sub-&lt;br&gt;scription and the rights attaching thereto, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in respect of the issuer of the securities, the infor-&lt;br&gt;mation provided for in Schedule B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in respect of the issuer of the shares, that pro-&lt;br&gt;vided for in heading 13 and Chapten 3 to 7 of&lt;br&gt;Schedule A. and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the conditions of and procedures for convenion,&lt;br&gt;exchange or subscription and details of the situa-&lt;br&gt;tions in which they may be amended.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However. where the issuer of the debt securities is a&lt;br&gt;finance company within the meaning of Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3), listing partieulan need contain, in relation to&lt;br&gt;that company, only the information provided for in&lt;br&gt;Chapten I. 2 and 3 and headings 5.1.0 to 5.1.5 and&lt;br&gt;6.1 of Schedule B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;petent authorities may dispense with the require-&lt;br&gt;ment imposed in that paragraph.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Where the application for admission to official&lt;br&gt;listing relätes to securities issued in connection with&lt;br&gt;a merger involving the acquisition of another com-&lt;br&gt;pany or the formation of a new company, the divi-&lt;br&gt;sion of a company, the transfer of all or part of an&lt;br&gt;undertaking'! assets and Iiabilities, a takeover offer&lt;br&gt;or as consideration for the transfer of assets other&lt;br&gt;than cash, the documents desaibing the terms and&lt;br&gt;conditions of such operations, as well as, where&lt;br&gt;appropriate. any opening balance sheet, whether or&lt;br&gt;not pro forma, if the issuer has not yet prepared its&lt;br&gt;annual accounts, must, without prejudice to the&lt;br&gt;requirement to publish the listing partieulars, be&lt;br&gt;made available for inspection by the public at the&lt;br&gt;officer of the issuer of the securities and at those of&lt;br&gt;the financial organizations retained to aa as the&lt;br&gt;latter's paying agents.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Where the transaetion referred to in paragraph I&lt;br&gt;took place more than two years previously, the com-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;When the application for admission to official&lt;br&gt;listing relätes to certificates representing shares, the&lt;br&gt;listing partieulars must contain the information, as&lt;br&gt;regards certificates, provided for in Schedule C and&lt;br&gt;the information, as regards the shares represented.&lt;br&gt;provided for in Schedule A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;However, the competent authorities may relieve&lt;br&gt;the issuer of the certificates of the requirement to&lt;br&gt;publish details of its own financial position, when&lt;br&gt;the issuer is:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— a eredit institution which is a national of a Mem-&lt;br&gt;ber State and is set up or governed by a special&lt;br&gt;law or pursuant to such law or is subjea to&lt;br&gt;public supervision designed to protea savings, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— a subsidiary 95% or more of which is owned by a&lt;br&gt;eredit institution within the meaning of the&lt;br&gt;preceding indent, the commitments of which&lt;br&gt;towards the holden of certificates are uncondi-&lt;br&gt;tionally guaranteed by that eredit institution and&lt;br&gt;which is subject, de jun or de faeto. to the same&lt;br&gt;supervision, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— an 'Administratiekantoor' in the Netherlands&lt;br&gt;governed, for the safe custody of the original&lt;br&gt;securities, by special regulations laid down by&lt;br&gt;the competent authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;In the case of certificates issued by a securities&lt;br&gt;transfer organization or by an auxiliary institution&lt;br&gt;set up by such organization, the competent&lt;br&gt;authorities may dispense with the publication of the&lt;br&gt;information provided for in Chapter l of Sched-&lt;br&gt;ule C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Where debt securities for which admission to&lt;br&gt;official listing is applied for benefit, as regards both&lt;br&gt;repayment of the ioan and the payment of interest,&lt;br&gt;from the unconditional and irrevocable guarantee of&lt;br&gt;a State or of one of a State's federated States,&lt;br&gt;national legislation or the competent authorities&lt;br&gt;may authorize the abridgement of the information&lt;br&gt;provided for in Chapters 3 and 5 of Schedule B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;The possibility of abridgement provided for in&lt;br&gt;paragraph 1 may also be applied to companies set&lt;br&gt;up or governed by a special law or pursuant to such&lt;br&gt;law which have the power to levy charges on their&lt;br&gt;consumers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECnONIH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arraagemeots for tbe scratlny and publication of&lt;br&gt;listing partieulars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Member States shall appoint one or more com-&lt;br&gt;petent authorities and shall notify the Commission&lt;br&gt;of the appointments of such authorities, giving&lt;br&gt;details of any division of powers among them.&lt;br&gt;Member States shall also ensure that this Directive&lt;br&gt;is applied.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;No listing partieulars may be published until&lt;br&gt;they have been approved by the competent&lt;br&gt;authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;The competent authorities shall approve the&lt;br&gt;publication of listing partieulars only if they are of&lt;br&gt;the opinion that they satisfy all the requirements set&lt;br&gt;out in this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall ensure that the competent&lt;br&gt;authorities have the powers necessary for them to&lt;br&gt;carry out their task.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;This Directive shall not alTect the competent&lt;br&gt;authorities' liability, which shall continue to be&lt;br&gt;governed solely by the national law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offices of the financial organizations retained to&lt;br&gt;act as the latter's paying agents in the Member&lt;br&gt;State in which the admission of securities to offi-&lt;br&gt;cial listing is sought.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. In addition, either the complete listing partieu-&lt;br&gt;lars or a notice stating where the listing partieulars&lt;br&gt;have been published and where they may be&lt;br&gt;obtained by the public must be inserted in a publi-&lt;br&gt;cation designated by the Member State in which the&lt;br&gt;admission of securities to official listing is sought.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities shall decide whether to&lt;br&gt;accept the audit report of the offidal auditor pro-&lt;br&gt;vided for in heading 13 of Schedules A and B or, if&lt;br&gt;necessary, to require an additional report&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The requirement for the additional report must be&lt;br&gt;the outeome of an examination of each case on its&lt;br&gt;merits. At the request of the official auditor and/or&lt;br&gt;of the issuer, the competent authorities must dis-&lt;br&gt;close to them the reasons justifying this requiremenL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Listing partieulars must be published either:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— by insertion in one or more newspapers circu-&lt;br&gt;lated throughout the Member State in which the&lt;br&gt;admission to official listing of securities is&lt;br&gt;sought, or widely circulated therein, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in the form of a brochure to be made available,&lt;br&gt;free of charge, to the public at the offices of the&lt;br&gt;stock exchange or stock exchanges on which the&lt;br&gt;securities are being admitted to official listing, at&lt;br&gt;the registered Office of the issuer and at the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Listing partieulars must be published within a&lt;br&gt;reasonable period, to be laid down in national legis-&lt;br&gt;lation or by the competent authorities before the&lt;br&gt;date on which official listing becomes effeetive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moreover, where the admission of securities to offi-&lt;br&gt;cial listing is preceded by trading of the pre-emptive&lt;br&gt;subscription rights giving rise to dealings recorded&lt;br&gt;in the official list, the listing partieulars must be&lt;br&gt;published within a reasonable period, to be laid&lt;br&gt;down by the competent authorities before such trad-&lt;br&gt;ing starts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;In exceptional, properly justified cases, the&lt;br&gt;competent authorities may allow the postponement&lt;br&gt;of the publication of the listing partieulars until&lt;br&gt;after:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the date on which official listing becomes effee-&lt;br&gt;tive, in the case of securities of a class already&lt;br&gt;listed on the same stock exchange issued in con-&lt;br&gt;sideration of transfers of assets other than cash,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the date of the opening of trading in pre-emptive&lt;br&gt;subscription rights.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;If the admission of debt securities to official&lt;br&gt;listing coincides with their public issue and if some&lt;br&gt;of the terms of the issue are not finalized until the&lt;br&gt;last moment, the competent authorities may merely&lt;br&gt;require the publication, within a reasonable period,&lt;br&gt;of listing partieulars omitting information as to&lt;br&gt;thbse terms but indicating how it will be given. Such&lt;br&gt;information must be published before the date on&lt;br&gt;which offidal listing starts, cxcept where debt secur-&lt;br&gt;ities are issued on a continuous basis at varying&lt;br&gt;prices.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where listing partieulars are, or will be. published in&lt;br&gt;accordance with Artides I and 3 for the admission&lt;br&gt;of securities to official listing, the notices, bilis, pos-&lt;br&gt;ters and documents announdng this operation and&lt;br&gt;indicating the essential characteristics of these&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;509&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i'. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;securities. and all other documents relating to their&lt;br&gt;admission and intended for publication by the&lt;br&gt;issuer or on his behalf, must first be communicated&lt;br&gt;to the competent authorities. The latter shall decide&lt;br&gt;whether they should be submitted to scrutiny before&lt;br&gt;publication.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The abovementioned documents must State that list-&lt;br&gt;ing paniculars exist and indicate where they are&lt;br&gt;being. or will be, published in accordance with&lt;br&gt;Article 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Every significant new factor capable of affecting&lt;br&gt;assessment of the securities which anses between&lt;br&gt;the time when the listing partieulars are adopted and&lt;br&gt;the time when stock exchange dealings begin shall&lt;br&gt;be covered by a supplement to the listing partieulars,&lt;br&gt;scrutinized in the same way as the latter and puplished&lt;br&gt;in accordance with procedures to be laid down by the&lt;br&gt;competent authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Member States shall provide that all persons&lt;br&gt;employed or formerly employed by the competent&lt;br&gt;authorities shall be bound by nrofessional secrecy.&lt;br&gt;This means that any confidential information&lt;br&gt;received in the course of their duties may not be&lt;br&gt;divulged to any person or authority except by virtue&lt;br&gt;of provisions laid down by law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Paragraph 1 shall not, however, predude the&lt;br&gt;competent authorities of the various Member States&lt;br&gt;from exchanging information as provided for in this&lt;br&gt;Directive. Information thus exchanged shall be&lt;br&gt;covered by the obligation of professional secrecy to&lt;br&gt;which the persons employed or formerly employed&lt;br&gt;by the competent authorities receiving the informa-&lt;br&gt;tion are subject.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECnON IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cooperation between tbe Member States&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Where applications for admission of the same&lt;br&gt;securities to official listing on stock exchanges&lt;br&gt;situated or operating within several Member States&lt;br&gt;are made simultaneously, or within short intervals of&lt;br&gt;one another, the competent authorities shall&lt;br&gt;exchange information and use their best endeavours&lt;br&gt;to achieve maximum coordination of their require-&lt;br&gt;ments conceming listing partieulars, to avoid a mul-&lt;br&gt;tiplicity of formalities and to agree to a single text&lt;br&gt;requiring at the most translation, where appropriate,&lt;br&gt;and the issue of supplements as necessary to meet&lt;br&gt;the individual requirements of each Member State&lt;br&gt;concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Where an application for admission to offidal&lt;br&gt;listing is made for securities which have been listed&lt;br&gt;in another Member State less than six months pre-&lt;br&gt;viously, the competent authorities to whom applica-&lt;br&gt;tion is made shall contact the competent authorities&lt;br&gt;which have already admitted the securities to offi-&lt;br&gt;cial listing and shall, as far as possible, exempt the&lt;br&gt;issuer of those securities from the preparation of&lt;br&gt;new listing partieulars. subject to any need for&lt;br&gt;updating, translation or the issue of supplements in&lt;br&gt;accordance with the individual requirements of the&lt;br&gt;Member State concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT1ON V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Coatact Committee&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;The Contact Committee set up by Article 20 of&lt;br&gt;Council Directive 79/279/EEC of 5 March 1979&lt;br&gt;coordinating the conditions for the admission of&lt;br&gt;securities to official stock exchange listing (') shall&lt;br&gt;also have as its funetion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) without prejudice to Artides 169 and 170 of the&lt;br&gt;EEC Treaty to fadlitate the harmonized imple-&lt;br&gt;mentation of this Directive through regular con-&lt;br&gt;sulutions on any practical problems arising from&lt;br&gt;its application on which exchanges of views are&lt;br&gt;deemed useful;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to facilitate consultation between the Member&lt;br&gt;States on the supplements and improvements to&lt;br&gt;the listing partieulars which the competent&lt;br&gt;authorities are entitled to require or recommend&lt;br&gt;at national level;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) to advise the Commission, if necessary, on any&lt;br&gt;additions or amendments to be made to this&lt;br&gt;Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;It shall not be the fundion of the Contact Com-&lt;br&gt;mittee to appraise the merits of dedsions taken by&lt;br&gt;the competent authorities in individual cases.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') OJ No L66, 16.3. 1979. p. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECT1ONV1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Final provisions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Member States shall take the measures neces-&lt;br&gt;sary to comply with this Directive within 30 months&lt;br&gt;of its notification. They shall forthwith inform the&lt;br&gt;Commission thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;As from the notification of this Directive, the&lt;br&gt;Member States shall communicate to the Commis-&lt;br&gt;sion the texts of the main laws, regulations and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80&lt;br&gt;administrative provisions which they adopt in the&lt;br&gt;field covered by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is addressed to the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brussels, 17 March 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J.SANTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;511&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OfTicial Journal of the European Communitiea &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 100/11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANNEX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCHEDULEA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAYOUT FOR LISTING PARTICULARS FOR THE ADMISSION OF SHARES TO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OFFICIAL STOCK EXCHANGE LISTING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la format k&amp;gt;a cvaccndag t boa» respooible for Matlag partieulars aad tbe aadltlagof accoaata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Name and function of natural penons and name and registered office of legal persons&lt;br&gt;responsible for the listing partieulars or, as the case may be, for certain parts of them, with,&lt;br&gt;in the latter case. an indication of those parts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dedaration by those responsible referred to in heading 1.1 that, to the best of their know-&lt;br&gt;ledge, the information given in that part of the listing partieulars for which they are res-&lt;br&gt;ponsible is in accordance with the faets and contains no omissions likely to affeet the&lt;br&gt;import of the listing partieulars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Names, addresses and qualifications of the offidal auditors who have audited the com-&lt;br&gt;pany‘s annual accounts for the preceding three finandal years in accordance with national&lt;br&gt;law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statement that the annual accounts have been audited. If audit reports on the annual&lt;br&gt;accounts have been refused by the ofTidal auditors or if tney contain qualifications, such&lt;br&gt;refusal or such qualifications shall be reproduced in full and the reasons given.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of other information in the listing partieulan which has been audited by the&lt;br&gt;auditors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informatloa coaceraiag adminloa to offklal llsriag and the »harts for tbe admbsioa of which&lt;br&gt;applicatioa is belag made&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Indication that the admission applied for is admission to offidal listing of shares already&lt;br&gt;marketed or admission to listing with a view to stock exchange markering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information conceming the shares in respect of which application for ofTidal listing is&lt;br&gt;being made:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.0. Indication of the resolutions, authorizations and approvals by virtue of which the shares&lt;br&gt;have been or will be ereated and/or issued.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nature of the issue and amount thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Number of shares which have been or will be ereated and/or issued, if predetermined.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1. In the case of shares issued in connection with a merger, the division of a company, the&lt;br&gt;transfer of all or part of an undertaking s assets and Iiabilities, a takeover offer, or as con-&lt;br&gt;sideration for the transfer of assets other than cash, indication of where the documents&lt;br&gt;describing the terms and conditions of such operations are available for inspection by the&lt;br&gt;public&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2. A condse description of the rights attaching to the shares, and in partieular the extent of&lt;br&gt;the voting rights, entitlement to share in the profits and to share in any surplus in the event&lt;br&gt;of liquidation and any privileges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Time limit after which dividend entitlement lapses and indication of the party in whose&lt;br&gt;favour this entitlement operates.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3. Tax on the income from the shares withheld at source in the country of origin and/or the&lt;br&gt;country of listing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication as to whether the issueT assumes responsibility for the withholding of tax at&lt;br&gt;source.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTicial Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4. Arrangements for tran»fer of the ihare» and any restrictioni on their fre-: negotiability (e.g.&lt;br&gt;clause establishing approval requirement).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3. Date on which entitlement to dividendi anses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.6. The stock exchanges where admission to ofTidal listing is or will be sought.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.7. The financial organizations which. at the time of admission of ihares to ofTidal listing. are&lt;br&gt;the paying agents of the issuer in the Member States where admission has taken place.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;In so far as it is relevant, information conceming issue and placing, public or private, of&lt;br&gt;the shares in respect of which the application for admission to official listing is made&lt;br&gt;where such issue or pladng has been effected within the 12 months preceding admission:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.0. Indication of the exerdse of the right of pre-emption of shareholders or of the restnction&lt;br&gt;or withdrawal of such right&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication. where applicable, of the reasons for restriction or withdrawal of such right: in&lt;br&gt;such cases. justification of the issue price, where an issue is for cash; indication of the&lt;br&gt;beneficiaries if the restriction or withdrawal of the right of pre-emption is intended to&lt;br&gt;benefit specific persons.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1. The total amount of the public or private issue or pladng and the number of shares&lt;br&gt;offered, where applicable by category.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2. If the public or private issue or placing were or are being made simultaneously on the mar-&lt;br&gt;kets of two or more States and if a tranche has been or is being reserved for certain of&lt;br&gt;these, indication of any such tranche.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.33. The issue price or the ofTer or pladng price, stating the nominal value or, in its absence,&lt;br&gt;the accounting par value or the amount to be capitalized: the issue premium and the&lt;br&gt;amount of any expenses spedfically charged to the subscriber or purchaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The methods of payment of the price, particularly as regards the paying-up of shares&lt;br&gt;which are not fully paid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4. The procedure for the exerdse of any right of pre-emption: the negotiability of subscrip-&lt;br&gt;tion rights: the treatment of subscription rights not exercised.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5. &amp;nbsp;Period of the opening of the issue or ofTer of shares, and names of the financial organiza-&lt;br&gt;tions responsible for receiving the public's subscriptions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.6. Methods of and time limits for delivery of the shares, possible creation or provisional cer-&lt;br&gt;tificates.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.7. Names, addresses and descriptions of the natural or legal persons underwriting or guaran-&lt;br&gt;teeing the issue for the issuer. Where not all of the issue is underwritten or guaranteed, a&lt;br&gt;statemerit of the portion not covered.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.8. Indication or estimate of the overall amount and/or of the amount per share of the&lt;br&gt;charges relating to the issue operation, stating the total remuneration of the financial inter-&lt;br&gt;mediaries, including the underwriting commission or margin, guarantee commission.&lt;br&gt;pladng commission or selling agent s commission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.9. &amp;nbsp;Net proceeds accruing to the issuer from the issue and intended application of such pro-&lt;br&gt;ceeds, e.g., to finance the investment programme or to strengthen the issuefs financial&lt;br&gt;position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4. Information conceming admission of shares to official listing:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.0. Description of the shares for which admission to official listing is applied, and in parti-&lt;br&gt;eular the number of shares and nominal value per share, or, in the absence of nominal&lt;br&gt;value, the accounting par value or the total nominal value, the exaet designation or class,&lt;br&gt;and coupons attached.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4.80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfHciil Joumtl of the European Communitiei&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 100/13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1. If the shares are to be marketed on the stock exchange and no «uch »hare» have previously&lt;br&gt;been sold to the public, a »tatement of the number of »håret made available to the market&lt;br&gt;and of their nominal value. or. in the absence of nominal value. of their accounting par&lt;br&gt;value. or a »tatement of the total nominal value and, where applicable, a »tatement of the&lt;br&gt;minimum ofTer price.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2. If known. the date» on which the new »hare» will bc listed and dealt in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3. &amp;nbsp;If shares of the »ame class are already listed on one or more stock exchanges, indication of&lt;br&gt;these stock exchanges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4. If shares of the same dass have not yet been admitted to ofTidal listing but are dealt in on&lt;br&gt;one or more other markets which are subject to regulation, are in regular operation and are&lt;br&gt;recogmzed and opcn. indication of soch markets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5. Indication of any of the following which have occurred during the last financial year and&lt;br&gt;the current finandal year:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— public takeover o IT ers by third parties in respect of the issuers shares,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— public takeover ofTers by the issuer in respect of other companies' shares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The price or exchange terms attaching to such offers and the outeome thereof are to be&lt;br&gt;stated.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;If. simultaneously or almost simultaneously with the creation of shares for which admis-&lt;br&gt;sion to offidal listing is being sought, shares of the same dass are subsenbed for or placed&lt;br&gt;privately or if »hares of other dasses are ereated for public or private pladng, details are to&lt;br&gt;be given of the nature of such operations and of the number and charactenstics of the&lt;br&gt;shares to which they reläte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geweral iaforwatioa abowt tW hawer aad lts capitai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;General information about the issuer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.0. Name, registered office and prindpal administrative establishment if difTerent from the&lt;br&gt;registered office.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1. Daie of incorporation and the length of life of the issuer, cxcept where indefinite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2. Legislation under which the issuer operates and legal form which it has adopted under&lt;br&gt;that legislation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3. Indication of the issuer s objeets and reference to the dause of the memorandum of associa-&lt;br&gt;tion in which they are desenbed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4. &amp;nbsp;Indication of the register and of the entry numbeT therein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.5. Indication of where the documents conceming the issuer which are referred to in the list-&lt;br&gt;ing partieulars may be inspeeted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. General information about the Capital:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.0. The amount of the issued Capital, the number and classes of the shares of which it is com-&lt;br&gt;posed with details of their pnndpal charactenstics: the part of the issued Capital still to be&lt;br&gt;paid up. with an indication of the number, or total nominal value, and the type of the&lt;br&gt;shares not yet fully paid up, broken down where applicable according to the extent to&lt;br&gt;which they have ‘'een paid up.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1. Where there is authomed but unissued Capital or an undertaking to inerease the Capital.&lt;br&gt;interalia in connection with convertible loans issued or subscription options granted, indi-&lt;br&gt;cation of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;514&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTicial Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the amount of such authorized capitai or Capital increase and. where appropriate, the&lt;br&gt;duration ol the authorization.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the categories of persons having preferential subscription rights for such additional&lt;br&gt;portions of Capital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the terms and arrangements for the share issue corresponding to such portions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2. &amp;nbsp;If there are shares not representing Capital, the number and main characteristics of such&lt;br&gt;shares are to be stated.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3. The amount of any convertible debt securities, exchangeable debt securities or debt securi-&lt;br&gt;ties with warrants. with an indication of the conditions goveming and the procedures for&lt;br&gt;conversion, exchange or subscription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4. Conditions imposed by the memorandum and artides of association governing changes in&lt;br&gt;the Capital and in the respective rights of the various classes of shares, where such condi-&lt;br&gt;tions are more stringent than is required by law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.5. Summary description of the operations during the three preceding years which have&lt;br&gt;changed the amount of the issued Capital and/or the number and classes of shares of&lt;br&gt;which it is composed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.6. As far as they are known to the issuer. indication of the natural or legal persons who.&lt;br&gt;directlv or indirectlv. severally or jointly. exercise or could exercise control over the issuer,&lt;br&gt;and partieulars of the proportion of the Capital held giving a right to vote.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joint control shall mean control exercised by more than one company or by more than one&lt;br&gt;person having concluded an agreement which may lead to their adopting a common&lt;br&gt;policy in respect of the issuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.7. &amp;nbsp;In so far as they are known to the issuer. indication of the shareholders who, directly or&lt;br&gt;indirectlv. hold a proportion of the issuer s Capital which the Member States may not fix at&lt;br&gt;more than 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.8. &amp;nbsp;If the issuer belongs to a group of undertakings. a brief description of the group and of the&lt;br&gt;issuer s position within it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.9. Number, book value and nominal value or, in the absence of a nominal value, tht&lt;br&gt;accounting par value of any of its own shares which the issuer or another company in&lt;br&gt;which it has a direct or indirect holding of more than 50% has acquired and is holding, if&lt;br&gt;such securities do not appear as a separate item on the balancc sheet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information conceming the issuer’s activities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The issuer s principal activities:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.0. Description of the issuer s principal activities. stating the main categones of produets sold&lt;br&gt;and/or services performed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of anv significant new produets and/or activities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1. &amp;nbsp;Breakdown of net turnover during the past three financial years by categories of activity&lt;br&gt;and into geographical markets in so far as. taking account of the manner in which the sale&lt;br&gt;of produets and the provision of services falling within the issuer s ordinarv activities are&lt;br&gt;organized, these categories and markets differ substantially from one another.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2. &amp;nbsp;Location and size of the issuer s principal establishments and summary information about&lt;br&gt;real estate owned. Any establishment which accounts for more than 10% of turnover or&lt;br&gt;produetion shall be considered a principal establishment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3. &amp;nbsp;For mining, extraetion of hvdrocarbons. quarrying and similar activities in so far as signi-&lt;br&gt;ficant, description of deposits. estimate of economically exploitable reserves and expeeted&lt;br&gt;period of working.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4.80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTiciil Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 100/15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of the penods and main terms of concessions and the economic conditions for&lt;br&gt;working them.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of the progress of aetual working.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4. Where the information given pursuant to headings 4.1.0 to 4.13 has been influenced by&lt;br&gt;exceptional faetors, that faa should be mentioned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2. Summary information regarding the extent to which the issuer is dependent, if at all. on&lt;br&gt;patents or licences, industrial. commeraal or financial contraas or new manufaaunng&lt;br&gt;processes. where such faetors are of fundamental importance to the issuer s business or&lt;br&gt;profitability.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Information conceming policy on the research and development of new produets and pro-&lt;br&gt;ce&amp;lt;ses over the past three finandal years, where significant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information on any legal or arbitration proceedings which may have or have had a signifi-&lt;br&gt;cant efTea on the issuer s finanaal position in the rtcent past&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information on any interruprions in the issuer** business which may have or have had a&lt;br&gt;significant effea on the issuer » finanaal position in the recent past&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Av erage numbers employed and changes therein over the past three financial years, if such&lt;br&gt;changes are material, with, if possible. a breakdown of persons employed by main catego-&lt;br&gt;ries of activity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Investment policy:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.0. Description. with flgures, of the main investment* made, induding interest* such as&lt;br&gt;shares, debt securities. etc_ in other undertakings over the past three financial year* and&lt;br&gt;the months atready elapsed of the current financial year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.1. Information conceming the principal investment* being made with the exception of inter-&lt;br&gt;ests being acquired in other undertaking*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distribution of these investment* geographically (home and abroadX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Method of finandng (internal or extemal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 7.2. Information conceming the issuer s principal future investment*. with the exception of&lt;br&gt;interest» to be acquired in other undertaking» on which its management bodies have&lt;br&gt;already made firm commitment*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lafonwatioa cowceralag tbe teswer'* asset* aa4 Iiabilities, flaaadal posittoa aad profit* aad losse*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Accounts of the issuer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.0. The last three balance sheets and profit and loss accounts drawn up by the company set&lt;br&gt;out as a comparative table. The notes on the annual accounts for the last financial year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The draft listing partieulars must be filed with the competent authorities not more than&lt;br&gt;18 months after the end of the finandal year to which the last annual accounts published&lt;br&gt;reläte. The competent authorities may extend that period in exceptional cases.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1. If the issuer prepares Consolidated annual account* only, it shall inelude those accounts in&lt;br&gt;the listing partieulars in accordance with heading 5.1.0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;516&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTicial Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!f the issuer prepares both own and Consolidated annual accounts, it shall inelude both&lt;br&gt;sets of accounts in the listing partieulars in accordance with heading 5.1.0. However, the&lt;br&gt;competent authorities may allow the issuer to inelude either the own or the Consolidated&lt;br&gt;annual accounts, on condition that the accounts which are not ineluded do not provide&lt;br&gt;any significant additional information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2. The profit or loss per share of the issuing company, for the financial year, arising out of&lt;br&gt;the companys ordinary activities, after tax, for the last three finanaal years, where the&lt;br&gt;company ineludes its own annual accounts in the listing partieulars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the issuer ineludes only Consolidated annual accounts in the listing partieulars, it&lt;br&gt;shall indicate the Consolidated profit or loss per share. for the financial year, for the last&lt;br&gt;three finanaal years. This information shall appear in addition to that provided in accord-&lt;br&gt;ance with the preceding subparagraph where the issuer also ineludes its own annual&lt;br&gt;accounts in tbe listing partieulars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If in the course of the abovementioned period of three financial years the number of&lt;br&gt;shares in the issuing company has changed as a result, for example, of an i nere ase or&lt;br&gt;decrease in capita! or the rearrangement or splitting of shares, the profit or loss per share&lt;br&gt;referred to in the first and second paragraph above shall be adjusted to make them com-&lt;br&gt;parable: in that event the adjustment formulae used shall be disclosed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3. The amount of the dividend per share for the last three finandal years, adjusted, if neces-&lt;br&gt;sary, to make it comparable in accordance with the third subparagraph of heading 5.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4. Where more than nine months have elapsed since the end of the finanaal year to which&lt;br&gt;the last published own annual and/or Consolidated annual accounts reläte, an interim&lt;br&gt;finanaal statement covering at least the first six months shall be ineluded in the listing&lt;br&gt;partieulan or appended to them. if such an interim finanaal statement is unaudited. that&lt;br&gt;faa must be stated.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the issuer prepares Consolidated annual accounts, the competent authorities shall&lt;br&gt;dedde whether the interim finanaal statement to be submitted must be Consolidated or&lt;br&gt;not&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any significant change which has occurred since the end of the last finandal year or the&lt;br&gt;preparation of the interim finandal statement must be described in a note inserted in the&lt;br&gt;listing partieulars or appended thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5. If the own or Consolidated annual accounts do not comply with the Coundl Directives on&lt;br&gt;undertakings' annual accounts and do not give a true and fair view of the issuer s assets&lt;br&gt;and Iiabilities, finanaal position and profits and losses, more detailed and/or additional&lt;br&gt;information must be given.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6. A table showing the sources and application of funds over the past three finandal years.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Individual details listed below relating to the undertakings in which the issuer holds a pro-&lt;br&gt;portion of the Capital likcly to have a significant effeet on the assessment of its own assets&lt;br&gt;and Iiabilities, finanaal position or profits and losses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The items of information listed below must be given in any event for every undertaking in&lt;br&gt;which the issuer has a direct or indirect partidpating interest, if the book value of that&lt;br&gt;partidpating interest represents at least 10 % of the Capital and reserves or accounts for at&lt;br&gt;least 10 % of the net profit or loss of the issuer or, in the case of a group, if the book value&lt;br&gt;of that partidpating interest represents at least 10 H of the Consolidated net assets or&lt;br&gt;accounts for at least 10 H of the Consolidated net profit or loss of the group.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The items of information listed below nced not be given provided that the issuer proves&lt;br&gt;that its holding is of a purely provisional nature.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Similarly, the information required under points(e) and (C) may be omitted where the&lt;br&gt;undertaking in which a partidpating interest is held does not publish its annual accounts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pending subsequent coordination of provisions relating to Consolidated annual accounts.&lt;br&gt;the Member States may authorize the competent authonties to permit the omission of the&lt;br&gt;information prescribed in points (d) to (j) if the annual accounts of the undertakings in&lt;br&gt;which the partidpating interests are held are Consolidated into the group annual accounts&lt;br&gt;or if the value attnbutabie to the interest under the equity method is disclosed in the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;517&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4.80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTiciil Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 100/17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annual accounts, provided that, in the opinion of the competent authorities, the omission&lt;br&gt;of that information is not likely to mislead the public with regard to the facts and cir-&lt;br&gt;cumstances, knowledge of which is essentiai for the assessment of the secunty in question.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The information provided for under points (g) and (J) may be omined if, in the opinion of&lt;br&gt;the competent authorities, such omission does not mislead investors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Name and registered office of the undertaking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Field of activity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Proportion of Capital held.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Issued Capital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Reserves.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Profit or loss arising out of ordinary activities, after tax, for the last financial year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Value at which the issuer obliged to publish listing partieulars shows sha: a heid in its&lt;br&gt;accounts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) Amount still to bc paid up on shares held.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) Amount of dividends received in the course of the last finandal year in respect of&lt;br&gt;shares held.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) Amount of the debts owed to and by the issuer with regard to the undertaking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Individual details relating to the undertakings not referred to in heading 5.2 in which the&lt;br&gt;issuer holds at least 10 H of the Capital. These details may bc omitted when they are of&lt;br&gt;negligible importance for the purpose of the objective set in Artide 4 of this Directive:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) name and registered office of the undertaking;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) proportion of Capital held.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;When the listing partieulars comprise Consolidated annual accounts, disd osure:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) of the consolidation prindples applied. These shall be describcd explidtly where the&lt;br&gt;Member State has no laws goveming the consolidation of annual accounts or where&lt;br&gt;such pdnaples are not in conformity with such laws or with a generally accepted&lt;br&gt;method in use in the Member State in which the stock exchange on which admission to&lt;br&gt;offidal listing is requested is situated or operates;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) of the names and registered offices of the underukings ineluded in the consolidation,&lt;br&gt;where that information is imporunt for the purpose of assessing the assets and liabili-&lt;br&gt;ties, the finandal position and the profits and losses of the issuer. it is suffident to&lt;br&gt;disdnguish them by a sign in the list of undertakings of which details are required in&lt;br&gt;heading 52;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) for each of the undertakings referred to in (b):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the total proportion of third-party interests, if annual accounts are Consolidated&lt;br&gt;globally;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the proportion of the consolidation calculated on the basis of interests, if consoli-&lt;br&gt;dation has been efTected on a pro rata basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where the issuer is a dominant undertaking forming a group with one or more dependent&lt;br&gt;underukings, the deuils provided for in Chapters 4 and 7 shall be given for that issuer&lt;br&gt;and group.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities may permit the provision of that information for the issuer&lt;br&gt;alone or for the group alone, provided that the deuils which are not provided are not&lt;br&gt;material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;If certain information provided for under Schedule A is given in the annual accounts&lt;br&gt;provided in accordance with this Chapter. it need not be repeated.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;518&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTicial Journal of the European Communiucs&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iaformattoa cooctraiag »dmlatatratioa, management and nnervision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Names, sddrtsses and functlons in the Issuing company of the following persons and an&lt;br&gt;indication of the pnndpal activities performed by them outside that company where these&lt;br&gt;are significant with respect to that company:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) members of the administrative, mangement or supervisory bodies;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) partners with unlimited liability, in the case of a limited partnership with a share Capi-&lt;br&gt;tal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) founders, if the company has been established for fewer than Tive years.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Interests of the members of the administrative, management and supervisory bodies in the&lt;br&gt;issuing company;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.0. Remunerarion paid and benefits in kind granted, during the last completed financial year&lt;br&gt;under any heading whatsoever, and charged to overheads or the profit appropnation&lt;br&gt;account, to members of the administrative, management and supervisory bodies, these&lt;br&gt;being total amounts for each category of body.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The total remuneration paid and benefits in kind gran t ed to all members of the adminis-&lt;br&gt;trative, management and supervisory bodies of the issuer by all the dependent undertak-&lt;br&gt;ings with which it forms a group must bc indicated.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1. Total number of sharts in the issuing company held by the members of its administrative,&lt;br&gt;management and supervisory bodies and options granted to them on the company s&lt;br&gt;shares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;633. Information about the nature and extent of the interests of members of the administrative,&lt;br&gt;management and supervisory bodies in transaeuons effeeted by the issuer which are&lt;br&gt;unusual in their nature or conditions (such as purchases outside normal activity, acquisi-&lt;br&gt;tion or disposal of fixed asset items) during the preceding financial year and the currtnt&lt;br&gt;finanaal year. Where such unusual transaeuons were conduded in the course of previous&lt;br&gt;finanaal years and have not been definitively conduded, information on those transac-&lt;br&gt;bons must also bc given.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.23. Total of all the outstanding loans granted by the issuer to the persons referred to in head-&lt;br&gt;ing 6.1 (a) and also of any guarantees provided by the issuer for their benefit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. Schemes for involving the stafT in the Capital of the issuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iaf•rwsdes cowccraiag tbe recent dmlapnaawt and prwpects af tbe tanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1. Except in the event of a derogation granted by the competent authorities, general informa-&lt;br&gt;tion on the trend of the issuer s busmess since the end of the finanaal year to which the&lt;br&gt;last published annual accounts reläte, in partieular:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the most significant recent trends in produetion, sales and stocks and the State of the&lt;br&gt;order book, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— recent trends in costs and sclling pnces.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73. Except in the event of a derogation granted by the competent authorities, information on&lt;br&gt;the issuer s prospeets for at least the currtni financial year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;519&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&amp;quot;. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCHEDULEB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAYOUT FOR LISTING PARTICULARS FOR THE ADMISSION OF DEBT SECURITIES&lt;br&gt;TO OFFICIAL STOCK EXCHANGE LISTING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laforwadoa cwemtag feoaa mfiaafete far Uatiag partfcalan aad fet aaditiag W accents&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Namn and addresses of the natural or legal persons responsible for the listing partieulars&lt;br&gt;or. as the case may be, for certain parts of them with, in the latter case, an indication of&lt;br&gt;those para.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Declaration by those responsible, as referred to in heading l.l, that, to the best of their&lt;br&gt;knowledge, the information given in that part of the listing partieulars for which they are&lt;br&gt;responsible is in accordance with the faets and ccntains no omissions likely to affeet the&lt;br&gt;import of the listing partieulars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IJ. Names, addresses and qualifications of tbe ofTidal auditors who have audited the annual&lt;br&gt;accounts for the preceding three finandal years in accordance with national law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statement that the annual accounts have been audited. If andit reports on the annual&lt;br&gt;accounts have been refused by the official auditors or if they contain qualifications, such&lt;br&gt;refusal or such qualifications must be reproduced in full and the reasons given.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of other information in the listing partieulan which bas been audited by the&lt;br&gt;auditors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lafannadM esecervtag teasa aad fet adabaéaa af debt aecwrtties ta offidal listiag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Conditions of the loan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.0. The nominal amount of tbe loan; if this amount is not fixed, a statement to this efTect&lt;br&gt;be made.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The nature, number and numbering of the debt securities and the denominations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1. Except in the case of continuous issues, the issue and redemption prices and the nominal&lt;br&gt;interest rate; if several interest rates are provided for, an indication of the conditions for&lt;br&gt;changes in the rate.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12. Procedures for the allocation of any other advantages; the method of calculating such&lt;br&gt;advantages.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13. Tax on the income from the debt secunties withheld at source in the country of origin&lt;br&gt;and/or the country of listing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication as to whether the issuer assumes responsibility for the withholding of tax at&lt;br&gt;source.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4. Ärran gem en ts for the amortization of the loan, induding the repayment procedures.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5. The financial organizations which, at the time of admission to offidal listing are the pay*&lt;br&gt;ing agents of the issuer in the Member State of admission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6. Currency of the loan; if the loan is denominated in units of account, the contractual status&lt;br&gt;of these: currency option.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.7. Time limits:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) period of the loan and any interim due dates;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the date from which interest becomes paystble and the due dates for interest;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of tbe European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) tbe time limit on tbe vahdity of daims to interest and repayment of prinapal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) procedures and time limits for delivery of the debt securities, possible ereation of pro-&lt;br&gt;visiooal certificates.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.8. Except in the case of continuous issues. an indication of yield. The method whereby that&lt;br&gt;yield ks cakulated shall be described in summary form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Legal tnforaaatxm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.0. Indication of tbe resolutions, authorizations and approvals by virtue of which the debt&lt;br&gt;sccanties have beea or will be ereated and/or issued.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Type of operation and amount thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Number of debt securities which have been or will bc ereated and/or issued, if pcedeter-&lt;br&gt;tnined.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-2-1. Nature and seope of the guarantees, sureties and comraitments intended to ensure that tbe&lt;br&gt;loan will be duiy semced as regards both the repayment of the debt securities and the&lt;br&gt;payment of interest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of the places where the public may have access to the texts of the contracts&lt;br&gt;relating to these guarantees, sureties and commitments.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222. Oganuation of trustees ar of any other representation for the body of debt secunty&lt;br&gt;bohkn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Name and funetion and description and head office of the representative of the debt&lt;br&gt;security holden, the main conditions of such representation and in partieular the condi-&lt;br&gt;tions undex which the representative may be replaced.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication cf where the pobfic may have access to the contracts relating to these forms of&lt;br&gt;rtpresewtaönw.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223. Men tioa c’ dauses subordinating the loan to other debts of the issuer already contracted&lt;br&gt;or to be contracted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.4. Indication of the tegxslatioa ander which the debt securities have been ereated and of the&lt;br&gt;courts competeM in tbe event of Litigation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222. lodicatioo aa to whether the debt securities are registered or bearer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236. Any restrictioas on the free transferability of the debt securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information conceming the admission of the debt securities to official listing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.Q. Tbe stock exchanges where admission to offidal listing u, or will be, sought&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231. Names, addresses and description of the natural or legal persons underwriting or guaran-&lt;br&gt;teeing the issue for the issuer. Where not ail of the issue is underwritten or guaranteed, a&lt;br&gt;statement of tbe portion not covered.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232. If the pobhc or private issae or placing were or are being made simultaneously on the mar-&lt;br&gt;kets of rwo er more Stairs and if a tranche has been or is being reserved for certain of&lt;br&gt;these. indicatioo of any sweh tranche.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233. If debt securities of tbe same dass are already listed on one or more stock exchanges, indi-&lt;br&gt;catioo of tbese stock exchanges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.4. If debt securities of the same dass have not yet been admitted to offidal listing but are&lt;br&gt;dealt in one or more other märkets which are subject to regulauon, are in regular operation&lt;br&gt;and are recognized and open, indication of such märkets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information conceming the rssne of rt is concomitant whh offidal admission or if it took&lt;br&gt;piace within tbe three months preceding such admission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.0. Tbe procedare for tbe exercise of any right of pre-emption; the negotiability of subscrip-&lt;br&gt;tion rights; tbe treatment of subscription rights not exercised.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1. Mctbod of payment of the issae or offer price.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;521&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of tbe European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 100/21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.42. Except in the case of cononoous debt security issues, period of the opetung of the issue or&lt;br&gt;offer and any possibilities of early ciosure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.43. Indication of the financial organizarions responsible for receiving the public's subscrip-&lt;br&gt;tions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4. Reference, where necessary, to the faa that the subscription* may be reduced.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5. Except in the case of continuous debt secunty issues, indicatioa of the na proceeds of the&lt;br&gt;loan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.6. &amp;nbsp;Purpose of the issue and intended application of its proceeds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;General lafoeaaadoa abort the baaer aad Its Capital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;General information about the issuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.0. Name. registered office and principal administrative establishment if difTerent from the&lt;br&gt;registered office.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1. Date of incorporation and the length of life of the issuer, expea where indefinite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2. Legislation ander which tbe issuer operates and legal form which it has adopted under&lt;br&gt;that legislation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13. Indication of the issuer's objeets and reference to the dause in the memorandum of asso-&lt;br&gt;ciation in which they are desenbed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4. Indication of the register and of the entry number therein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.5. Indication of where the documents conceming the issuer which are referred to in the list-&lt;br&gt;ing partieulars may be inspeaed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;General information about Capital:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.0. The amount of the tssued Capital and the number and classes of the securities of which it&lt;br&gt;is composed with details of their principal charaaenstica.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The part of the issued capitai still to be paid up, with an indication of the number, or total&lt;br&gt;nominal value, and the type of secunties not yet fully paid up, broken down where applic-&lt;br&gt;able according to the extent to which they have been paid up.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1. The amount of any convertible debt securities, exchangeable debt securities or debt securi-&lt;br&gt;ties with warrants, with an indication of the conditions goveming and the procedures for&lt;br&gt;conversion, exchange or subscription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2. If the issuer belongs to a group of undertakings, a brief description of the group and of the&lt;br&gt;issuer s position within it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.23. Number, book value and nominal value or, in the absence of a nominal value, the&lt;br&gt;accounting par value of any of its own shares which the issuer or another company in&lt;br&gt;which the issuer has a direa or indirea holding of more than 50% has acquired and is&lt;br&gt;holding. if such secunties do not appear as a separate item on the balance sheet, in so far&lt;br&gt;as they represent a significant part of the issued Capital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lafomtttioa coocemlag tbe bsaer's activities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1. The issuer’s principal activities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;522&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTicial Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.0. Description of the issuers principal activities, stating the main categories of produets sold&lt;br&gt;and/or services performed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of any significant new produets and/or activities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 l.l. Net tumover during the past two financial years.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12. Location and size of the issuer's principal establishments and summary information about&lt;br&gt;real estate owned. Any establishment which accounts for more than 10 H of tumover or&lt;br&gt;production shall be considered a principal establishment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1J. For mining, extraetion of hydrocarbons, quarrying and similar activities in so far as signifi-&lt;br&gt;cant, description of deposits, estimate of economically exploitable reserves and expeeted&lt;br&gt;pen od of working.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of the periods and main tenns of concessions and the economic conditions for&lt;br&gt;working them.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of the progress of aetual working.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4. Where the information given pursuant to headings 4.1 0 to 4.1.3 has been influenced by&lt;br&gt;exceptional faetors, that faet should be mentioned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2. Summary information regarding the extent to which the issuer is dependent, if at all, on&lt;br&gt;patents or licences, industrial, commercial or financial contracts or new manufaetunng&lt;br&gt;processes, where such faeton are uf fundamental importance to the issuer s business or&lt;br&gt;profitability.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4J. Information on any legal or arbitration proceedings which may have or have had a signifi*&lt;br&gt;cant efTect on the issuefs financial position in the recent pasL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Investment policy:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.0. Description, with figures, of the main investments made, Induding interests such as&lt;br&gt;shares, debt securities, etc, in other undertakings, over the past three financial years and&lt;br&gt;the months already elapsed of the cunent finanaal year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1. Information conceming the principal investments being made with the exception of inter-&lt;br&gt;ests being acquired in other undertakings.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distribution of these investments geographically (home and abroad).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Method of financing (internal or extemal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.42. Information conceming the issuer's principal future investments, with the exception of&lt;br&gt;interests to be acquired in other undertakings, on which its management bodies have&lt;br&gt;already made firm commitments.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IafarwatkM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ilag tbe iuair's assets aad Iiabilities, flaaBcial position and profits and losses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Accounts of the issuer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.0. The last two balance sheets and profit and loss accounts drawn up by the issuer set out as&lt;br&gt;a comparative table. The notes on the annual accounts for the last finandal year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The draft listing partieulars must be filed with the competent authorities not more than&lt;br&gt;18 months after the end of the finanaal year to which the last annual accounts published&lt;br&gt;reläte. The competent authorities may extend that period in exceptional cases.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1. If the issuer prepares Consolidated annual accounts only, it shall inelude those accounts in&lt;br&gt;the listing partieulars in accordance with heading 5.1.0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;523&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTicial Journal of the European Communitiea&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 100/23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If the issuer prepares both own and Consolidated annual accounts. It shall inelude both&lt;br&gt;sets of accounts tn the listing paniculars in accordance with heading 5.1.0. However. the&lt;br&gt;competent authorities may allow the issuer to inelude either the own or the Consolidated&lt;br&gt;annual accounts, on condition that the accounts which are not ineluded do not provide&lt;br&gt;any significant additional information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2. Where more than nine months have elapsed since the end of the financial yev to which&lt;br&gt;the last published own annual and/or Consolidated annual accounts reläte, an interim&lt;br&gt;financial statement covering at least the first six months shall be ineluded in the listing&lt;br&gt;partieulan or appended to them. If the interim finanaal statement is unaudited, that faa&lt;br&gt;must be suted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the issuer prepares Consolidated annual accounts, the competent authorities shall&lt;br&gt;decide whether the interim financial statement to bc submitted must bc Consolidated or&lt;br&gt;not&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any significant change which has occurred since the end of the last financial year or the&lt;br&gt;prtparation of the aforementioned interim financial statement must be described in a note&lt;br&gt;inserted in or appended to the listing partieulars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 J. If the own annual or Consolidated annual accounts do not comply with the Council Direc-&lt;br&gt;tives on undertakings* annual accounts and do not give a true and fair view of the issuer's&lt;br&gt;assets and Iiabilities, financial position and profits and losses, more detailed and/or addi-&lt;br&gt;tional information must bc given.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4. Indication as at the most recent date possible (which must be stat ed) of the foliowing, if&lt;br&gt;material:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the total amount of any loan Capital outstanding, distinguishing between loans guaran-&lt;br&gt;teed (by the provision of secunty or otherwise, by the issuer or by third parues) and&lt;br&gt;loana not guaranteed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the total amount of all other borrowings and indebtedness in the nature of borrowing.&lt;br&gt;distinguishing between guaranteed and unguaranteed borrowings and debts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the total amount of any contingcnt Iiabilities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;An appropriate negative statement shall be given, where relevant, in the absence of any&lt;br&gt;such loan Capital, borrowings and indebtedness and contingent Iiabilities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If the issuer prepares Consolidated annual accounts, the prindples laid down in heading&lt;br&gt;5.1.1 shall apply.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;As a general rule, no account should be taken of Iiabilities between undertakings within&lt;br&gt;the same group, a statement to that effeet being made if necessary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5. A table showing the sources and application of funds over the past three finandal years.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Individual deuils listed below relating to the underukings in which the issuer holds a pro-&lt;br&gt;portion of the capiul likely to have a significant cfTect on the assessment of its own assets&lt;br&gt;and Iiabilities, finandal position or profits and losses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The items of information listed below must bc given in any event for every undertaking in&lt;br&gt;which the issuer has a di rea or indirea partidpating interest. if the book value of that&lt;br&gt;partidpating interest represents at least 10 % of the capiul and reserves or accounts for at&lt;br&gt;least 10 % of the na profit or loss of the issuer, or in the case of a group. if the book value&lt;br&gt;of that partidpating interest represents at least 10% of the Consolidated na assets or&lt;br&gt;accounts for at least 10 % of the Consolidated na profit or loss of the group.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The items of information listed below need not be given provided that the issuer proves&lt;br&gt;that its holding is of a purely provisional nature.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Similarty, the information required under points(e) and (f) may be omined where the&lt;br&gt;undertaking in which a partidpating interest is held does not publish its annual accounts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pending coordination of provisions relating to Consolidated annual accounts. the Member&lt;br&gt;Sutes may authorize the competent authorities to permit the omission of the information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;524&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTidal Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prescribed in points (d) to (h) if the annual accounts of the undertakings in which the par-&lt;br&gt;tidpating interests are held are Consolidated into the group annual accounti or if the value&lt;br&gt;attnbutable to the interest under the equity method is disdosed in the annual accounts,&lt;br&gt;provided that in the opinion of the competent authorities, the omission of that informa-&lt;br&gt;tion is not likely to mislead the public with regard to the facts and drcumstances know-&lt;br&gt;ledgc of which is essential for the assessment of the security in question.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Name and registered office of the undertaking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Field of activity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Proportion of Capital held.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Issued Capital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Reserves.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Profit or loss arising out of ordinary activities, after tax, for the last finandal year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Amount still to be paid up on shares held.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) Amount of dividends received in the course of the last financial year in respect of&lt;br&gt;shares held.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5J. When the listing partieulars comprise Consolidated annual accounts, disclosure:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) of the consolidation prindples applied. These shall be described expliritly where the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member State has no laws governing the consolidation of annual accounts or where&lt;br&gt;such prindples are not in conformity with such laws or with a generally accepted&lt;br&gt;method in use in the Member State in which the stock exchange on which admission to&lt;br&gt;offidal listing is requested is situated or operates: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) of the names and registered offices of the undertakings ineluded in the consolidation,&lt;br&gt;where that information is important for the purpose of assessing the assets and liabili*&lt;br&gt;ties, the finandal position and the profits and losses of the issuer. It is suffident to&lt;br&gt;distinguish them by a sign in the list of companies for which details are required in&lt;br&gt;heading 52;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) for each of the undertakings referred to in (b):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the total prbponion of third-party interests, if annual accounts are Consolidated&lt;br&gt;globally,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the proportion of the consolidation calculated on the basis of interests, if consoli-&lt;br&gt;dation has been efTected on a pro rata basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where the issuer is a dominant undertaking forming a group with one or more dependent&lt;br&gt;undertakings, the deuils provided for in Chapters 4 and 7 shall be given for that issuer&lt;br&gt;and group.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities may permit the provision of that information for the issuer&lt;br&gt;alone or for the group alone, provided that the deuils which are not provided are not&lt;br&gt;material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;If ceruin information provided for undeT Schedule B is given in the annual accounts&lt;br&gt;provided in accordance with this Chapter, it need not be repeated.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ii forma tioa cooceraiag admlaistrattas, maaagemeat a ad supervisloa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1. Names, addresses and funetions in the issuing undertaking of the foliowing persons, and&lt;br&gt;an indication of the principal activities performed by them outside that undertaking where&lt;br&gt;these are significant with respect to that undertaking:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) members of the administrative, management or supervisory bodies:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) partners with unlimited liability, in the case of a limited partnership with a share&lt;br&gt;capiul.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 4. 80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTicial Journal of the European Communitiea&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 100/25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laforeatio* covctrwiBf*be reeewt developmeat aad proapeets of tbe haver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Except in the event of ■ derogation granted by the competent authorities. general informa-&lt;br&gt;tion on the trend of the issuer s business since the end of the finandal year to which the&lt;br&gt;last published annual accounts reläte, in partieular:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the most significant recent trends in produetion, sales and stocks and the State of the&lt;br&gt;order book, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— recent trends in costs and selling prices.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Except in the event of a derogation granted by the competent authorities, information on&lt;br&gt;the issuer*s prospeets for at least the current finanaal year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCHEDULEC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAYOUT FOR LISTING PART1CULARS FOR THE ADMISSION OF CERTIFICATES&lt;br&gt;REPRESENTING SHARES TO OFTICIAL STOCK EXCHANGE LISTING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geaeral la forma tioa aboat tbe taaaer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Name. registered office and prim pal administrative establishment if difTerent from the&lt;br&gt;registered office. •&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Date of incorporation and length of life of the issuer, except where indefinite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IJ. Legislation under which the issuer operates and legal form which it has adopted under&lt;br&gt;that legislation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The amount of the issued Capital and the number and classes of the securities of which it&lt;br&gt;is composed with details of their principal charactenstics.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The part of the issued capita! still to be paid up, with an indication of the number, or total&lt;br&gt;nominal value, and the type of the securities not yet fully paid up, broken down where&lt;br&gt;applicable according to the extent to which they have been paid up.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Indication of the principal holden of the Capital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Names, addresses and funetions in the issuing body of the foliowing penons, and an indi-&lt;br&gt;cation of the principal activities performed by them outside that body where these are sig-&lt;br&gt;nificant with respect to that body, and also the funetions held:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) m em ben of the administrative, management or supervisory bodies:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) partnen with unlimited liability, in the case of a limited partnenhip with a share&lt;br&gt;capiul.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The company's objeets. If the issue of certificates representing shares is not the sole object&lt;br&gt;of the company, the nature of its other activities must be described, those of a purely trus-&lt;br&gt;tee nature being dealt with separately.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A summary of the annual accounts relating to the last completed finandal year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where more than nine months have elapsed since the end of the last financial year to&lt;br&gt;which the last published own annual and/or Consolidated annual accounts reläte, an&lt;br&gt;interim finandal statement covering at least the first six months shall be ineluded in the&lt;br&gt;listing partieulan or appended to them. If the interim finandal statement is unaudited,&lt;br&gt;that faet must be stated.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the issuer prepares Consolidated annual accounts. the competent authorities shall&lt;br&gt;dedde whether the interim finandal statement to be submitted must be Consolidated or&lt;br&gt;not&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 100/26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OfTidil Joumil of the Europein Communitiee&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17. 4. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any significant change which ha» occurred since the end of the laat financial year or the&lt;br&gt;preparation of the interim financial »tatement must bc described in a note insened in the&lt;br&gt;listing partieulan or appended thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lafomattoa m tbe certifkataa tbeaeehaa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Legal status:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indication of the niles goveming the Issue of the certificates and mention of the date and&lt;br&gt;place of their publication.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.0. Exercise of and benefit from the rights attaching to the original securities, in partieular&lt;br&gt;voting rights — conditions on which the issuer of the certificates may exercise such rights,&lt;br&gt;and measures envisaged to obeain the instruetions of the cenificate holden — and the&lt;br&gt;right to share in profits and any liquidation surplus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1. Bank or other guarantees attached to the certificates and intended to underwrite the&lt;br&gt;issuer*» obiigarions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1-2- Possibility of obtaining the convenion of the certificates into original securities and proce*&lt;br&gt;du re for such convenion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2. The amount of the commissions and costs to be bome by the holder in connection with:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the issue of the ccrtificate,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the payment of the coupons,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the ertation of additional certificates,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the exchange of the certificates for original securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2J. Transferability of the certificates:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The stock exchanges where admission to offidal listing ia, or will be, sought;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Any restriction» on the free transferability of the certificates.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•2.4. Supplcmentary information for admission to ofTidal listing:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) If the certificates are to be placed on a stock exchange the number of certificates made&lt;br&gt;available to the market and/or the total nominal value; the minimum sale price, if&lt;br&gt;such a price is fixed;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Date on which the new certificates will be listed, if known.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2J. Indication of the tax arrangement» with regard to any taxes and charges to bc bome by the&lt;br&gt;holden and levied in the countries where the certificates are issued.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Indication of the legislation under which the certificates have been ereated and of the&lt;br&gt;courts competent in the event of litigation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;527&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 7. 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 185/81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;of 22 June 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;amending Directive 80/390/EEC coordinating the requirements for the&lt;br&gt;drawing-up, scruriny and distribution of the listing partieulan to be published&lt;br&gt;for the admission of securities to official stock exchange listing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(87/345/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE EUROPEAN COMMUNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European&lt;br&gt;Economic Community, and in partieular Article 54 (2)&lt;br&gt;thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the European Par-&lt;br&gt;liament ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and Social&lt;br&gt;Committee (*),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, on 17 November 1986, the Council adopted&lt;br&gt;Directive 86/566/EEC amending the First Directive of 11&lt;br&gt;May 1960 for the implementation of Article 67 of the&lt;br&gt;Treaty (’); whereas, as a consequence, the number of&lt;br&gt;cross-border applications for admission to listing is likely&lt;br&gt;to inerease ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Article 24 of Directive 80/390/EEC (*), as&lt;br&gt;amended by Directive 82/148/EEC (*), provides that,&lt;br&gt;where securities are to be admitted to official listing on&lt;br&gt;stock exchanges in two or more Member States, the&lt;br&gt;competent authorities of such Member States are to&lt;br&gt;cooperate and endeavour to agree a single text for the&lt;br&gt;listing partieulars for use in all the Member States&lt;br&gt;concemed;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas that provision does not result in the full mutual&lt;br&gt;recognition of listing partieulars and it is therefore appro-&lt;br&gt;priate to amend Directive 80/390/EEC so as to achieve&lt;br&gt;that recognition ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas mutual recognition represents an important step&lt;br&gt;forward in the ereation of the Community’s intemal&lt;br&gt;market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in this connection, it is necessary to specify&lt;br&gt;which authorities are competent to check and approve&lt;br&gt;listing partieulars in the event of simultaneous applica-&lt;br&gt;tions for admission to official listing in two or more&lt;br&gt;Member States;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas mutual recognition can be effeetive only in so&lt;br&gt;far as Directive 80/390/EEC and the Directives to which&lt;br&gt;it refers have been incorporated in the national legislation&lt;br&gt;of the Member State the competent authorities of which&lt;br&gt;approve the listing partieulars;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(•) OJ No C 125, 11. 5. 1987, p. 173.&lt;br&gt;O OJ No C 150, 9. 6. 1987, p. 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) OJ No L 332, 26. 11. 1986, p. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) OJ No L 100, 17. 4. 1980, p. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9 OJ No L 62. 5. 3. 1982, p. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the mutual recognition of listing partieulars does&lt;br&gt;not in itself confer a right to admission ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is advisable to provide for the extension, by&lt;br&gt;means of agreements to be conduded by the Community&lt;br&gt;with non-member countries, of the recognition of listing&lt;br&gt;partieulars from those countries on a reciprocal basis;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas provision should be made for a transitional&lt;br&gt;period for the Kingdom of Spain and the Portuguese&lt;br&gt;Republic to take account of the periods accorded to those&lt;br&gt;Member States under Artide 2 (2) of Directive&lt;br&gt;86/566/EEC,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Section IV of Directive 80/390/EEC is replaced by the&lt;br&gt;foliowing Sections and Sections V and VI shall become&lt;br&gt;Sections VIII and IX, respectively:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•SECTION IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Determinarion of the competent authority&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where, for the same securities, applications for admis-&lt;br&gt;sion to official listing on stock exchanges situated or&lt;br&gt;operating in two or more Member States, including&lt;br&gt;the Member State in which the issuer’s registered&lt;br&gt;office is situated, are made simultaneously or within a&lt;br&gt;short interval, listing partieulars shall be drawn up in&lt;br&gt;accordance with the rules laid down in this Directive&lt;br&gt;in the Member State in which the issuer has its regis-&lt;br&gt;tered office and approved by the competent authori-&lt;br&gt;ties of that State; if the issuers registered office is not&lt;br&gt;situated in one of those Member States, the issuer&lt;br&gt;must choose one of those States under the legislation&lt;br&gt;of which the listing partieulars will be drawn up and&lt;br&gt;approved.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mutual recognition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Once approved in accordance with Artide 24,&lt;br&gt;listing partieulars must, subject to any translation, be&lt;br&gt;recognized by the other Member States in which&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;528&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 185/82 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;European Communities &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. 7. 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;admission to official listing has been applied for,&lt;br&gt;without its being necessary to obtain the approval of&lt;br&gt;the competent authorities of those States and without&lt;br&gt;their being able to require that additional information&lt;br&gt;be ineluded in the listing partieulan. The competent&lt;br&gt;authorities may, however, require that listing particu-&lt;br&gt;lars inelude information specific to the market of the&lt;br&gt;country of admission conceming in partieular the&lt;br&gt;income tax system, the financial organizations&lt;br&gt;retained to act as paying agents for the issuer in that&lt;br&gt;country, and the way in which notices to investors are&lt;br&gt;published.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Listing partieulars approved by the competent&lt;br&gt;authorities within the meaning of Article 24 must be&lt;br&gt;recognized in another Member State in which applica-&lt;br&gt;tion for admission to official listing is made, even if&lt;br&gt;partial exemption or partial derogation has been&lt;br&gt;granted pursuant to this Directive, provided that:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the partial exemption or partial derogation in&lt;br&gt;question is of a type that is recognized in the rules&lt;br&gt;of the other Member State concemed, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the conditions that justify the partial exemption or&lt;br&gt;partial derogation also exist in the other Member&lt;br&gt;State concemed and that there are no other condi-&lt;br&gt;tions conceming such exemption or derogation&lt;br&gt;which might lead the competent authority in that&lt;br&gt;Member State to refuse them.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Even if the conditions laid down in (a) and (b) are not&lt;br&gt;fulfilled, the Member State concemed may allow its&lt;br&gt;competent authorities to recognize the listing partieu-&lt;br&gt;lars approved by the competent authorities within the&lt;br&gt;meaning of Article 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;When approving listing partieulars, the compe-&lt;br&gt;tent authorities within the meaning of Article 24 shall&lt;br&gt;provide the competent authorities of the other&lt;br&gt;Member States in which application for official listing&lt;br&gt;is made with a certificate of approval. If partial&lt;br&gt;exemption or partial derogation has been granted&lt;br&gt;pursuant to this Directive. the certificate shall State&lt;br&gt;that faet and the reasons for it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;When application for admission to official&lt;br&gt;listing is made, the issuer shall communicate to the&lt;br&gt;competent authorities in each of the other Member&lt;br&gt;States in which it is applying for admission the draft&lt;br&gt;listing partieulars which it intends to use in that State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States may restrict the application of&lt;br&gt;this Article to listing partieulars of issuers having their&lt;br&gt;registered office in a Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Where the securities for which applications for&lt;br&gt;admission to official listing on stock exchanges situ-&lt;br&gt;ated in two or more Member States have been made&lt;br&gt;simultaneously or within a short interval have been&lt;br&gt;the subject of a prospeetus drawn up and approved in&lt;br&gt;accordance with this Directive, at the time of the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;public offer, by the competent authorities within the&lt;br&gt;meaning of Article 24 in the three months preceding&lt;br&gt;the application for admission in that State, that pros-&lt;br&gt;peetus must, subject to any translation, be recognized&lt;br&gt;as listing partieulars in the other Member States in&lt;br&gt;which application for admission to official listing is&lt;br&gt;made, without its being necessary to obtain the&lt;br&gt;approval of the competent authorities of those&lt;br&gt;Member States and without their being able to require&lt;br&gt;that additional information be ineluded in the listing&lt;br&gt;partieulan. The competent authorities may, however,&lt;br&gt;require that listing partieulars inelude information&lt;br&gt;specific to the market of the country of admission&lt;br&gt;conceming, in partieular, the income tax system, the&lt;br&gt;financial organizations retained to act as paying agents&lt;br&gt;for the issuer in the country of admission and the&lt;br&gt;ways in which notices to investors are published.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Article 24a (2), (3), (4) and (5) shall apply in the&lt;br&gt;eventuality referred to in paragraph 1 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Article 23 shall apply to all changes occurring&lt;br&gt;between the time when the content of the prospeetus&lt;br&gt;referred to in paragraph 1 of this Article is adopted&lt;br&gt;and the time when stock exchange dealings begin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cooperation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The competent authorities shall cooperate&lt;br&gt;wherever necessary for the purpose of carrying out&lt;br&gt;their duties and shall exchange any information&lt;br&gt;required for that purpose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where an application for admission to official&lt;br&gt;listing conceming securities giving a right to partici-&lt;br&gt;pate in company Capital, either immediately or at the&lt;br&gt;end of the maturity period, is made in one or more&lt;br&gt;Member States other than that in which the registered&lt;br&gt;office of the issuer of the shares to which those securi-&lt;br&gt;ties give entitlement is situated, while that issuers&lt;br&gt;shares have already been admitted to official listing in&lt;br&gt;that Member State, the competent authorities of the&lt;br&gt;Member State of admission may act only after having&lt;br&gt;consulted the competent authorities of the Member&lt;br&gt;State in which the registered office of the issuer of the&lt;br&gt;shares in question is situated.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where an application for admission to official&lt;br&gt;listing is made for securities which have been listed in&lt;br&gt;another Member State less than six months previously,&lt;br&gt;the competent authorities to whom application is&lt;br&gt;made shall contact the competent authorities which&lt;br&gt;have already admitted the securities to official listing&lt;br&gt;and shall, as far as possible, exempt the issuer of those&lt;br&gt;securities from the preparation of r.jw listing partieu-&lt;br&gt;lars, subject to any need for updating, translation or&lt;br&gt;the issue of supplements in accordance with the indi-&lt;br&gt;vidual requirements of the Member State concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;529&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 185/83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall provide that all persons&lt;br&gt;employed or formerly employed by the competent&lt;br&gt;authorities shall be bound by professional secrecy.&lt;br&gt;This means that any confidential information received&lt;br&gt;in the course of their duties may not be divulged to&lt;br&gt;any person or authority except by virtue of provisions&lt;br&gt;laid down by law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Paragraph 1 shall not, however, preclude the&lt;br&gt;competent authorities of the various Member States&lt;br&gt;from exchanging information as provided for in this&lt;br&gt;Directive. Information thus exchanged shall be&lt;br&gt;covered by the obligation of professional secrecy to&lt;br&gt;which the persons employed or formerly employed by&lt;br&gt;the competent authorities receiving the information&lt;br&gt;are subject.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Without prejudice to cases covered by criminal&lt;br&gt;law, the competent authorities receiving information&lt;br&gt;pursuant to Article 24c (1) may use it only for the&lt;br&gt;periormance of their duties or in the context of ad*&lt;br&gt;ministrative appeals or legal proceedings relating to&lt;br&gt;such periormance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION VII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negotiationa with non-member countries&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 25a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Community may, by means of agreements&lt;br&gt;conduded with one or more non-member countries&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pursuant to the Treaty, recognize listing partieulars&lt;br&gt;drawn up and checked, in accordance with the ruies&lt;br&gt;of the non-member country or countries, as meeting&lt;br&gt;the requirements of this Directive, subject to recipro-&lt;br&gt;city, provided that the ruies concemed give investors&lt;br&gt;protection equivalent to that afforded by this Direc-&lt;br&gt;tive, even if those ruies differ from the provisions of&lt;br&gt;this Directive.’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall take the measures necessary for&lt;br&gt;them to comply with this Directive by 1 January 1990.&lt;br&gt;They shall forthwith inform the Commission thereof.&lt;br&gt;However, for the Kingdom of Spain the date 1 January&lt;br&gt;1990 shall be replaced by 1 January 1991 and for the&lt;br&gt;Portuguese Republic by 1 January 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall communicate to the Commis-&lt;br&gt;sion the texts of the main laws, regulations and adminis-&lt;br&gt;trative provisions which they adopt in the field covered by&lt;br&gt;this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is addressed to the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Luxembourg, 22 June 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L TINDEMANS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;530&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 112/24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 5. 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Acts whose publication is not obligatory)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;COUNCIL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;ol X3 April 1990&lt;br&gt;amending Directive 80/390/EEC in respect of the mutual recognition of&lt;br&gt;public-offer prospectuses as stock-exchange listing partieulars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(90/211/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE EUROPEAN COMMUNITIES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European&lt;br&gt;Economic Community, and in partieular Article 54&lt;br&gt;thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commission ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In cooperation with the European Parliament&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and Social&lt;br&gt;Committee&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Article 21 of Directive 89/298/EEC (*) provides&lt;br&gt;that where public offers are made simultaneously or&lt;br&gt;within short intervals of one another in two or more&lt;br&gt;Member States, a public-offer prospeetus drawn up and&lt;br&gt;approved in accordance with Article 7, 8 or 12 of that&lt;br&gt;Directive must be recognized as a public-offer prospeetus&lt;br&gt;in the other Member States concemed on the basis of&lt;br&gt;mutual recognition ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is also desirable to provide the recognition of a&lt;br&gt;public-offer prospeetus as listing partieulars where admis-&lt;br&gt;sion to official stock-exchange listing is requested within&lt;br&gt;a short period of the public offer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, therefore, it is appropriate to amend Article 24b&lt;br&gt;of Directive 80/390/EEC ('j, ms last amended by Directive&lt;br&gt;87/345/EEC (*);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the mutual recognition of public-offer prospec-&lt;br&gt;tuses does not in itself confer the right to admission to&lt;br&gt;official stock-exchange listing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C) OJ No&amp;nbsp;C&amp;nbsp;101,&amp;nbsp;22. 4. 1989, p. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(») OJ No&amp;nbsp;C&amp;nbsp;304,&amp;nbsp;8. 12. 1989, p. 34,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OJ No C 38, 19. 2. 1990, p. 40.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) OJ No&amp;nbsp;C&amp;nbsp;201.&amp;nbsp;7. 8. 1989, p. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(♦) OJ No&amp;nbsp;L&amp;nbsp;124,&amp;nbsp;5. 5. 1989, p. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;gt;) OJ No&amp;nbsp;L&amp;nbsp;100,&amp;nbsp;17. 4. 1980, p. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;) OJ No&amp;nbsp;L&amp;nbsp;185,&amp;nbsp;4. 7. 1987, p. 81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The foliowing is hereby added to the beginning of Article&lt;br&gt;6 of Directive 80/390/EEC:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Without prejudice to Article 24b (1).’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraph 1 of Article 24b of Directive 80/390/EEC is&lt;br&gt;hereby replaced by the foliowing:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘1. Where application for admission to official&lt;br&gt;listing in one or more Member States is made and the&lt;br&gt;securities have been the subject of a public-offer pros-&lt;br&gt;peetus drawn up and approved in any Member State&lt;br&gt;in accordance with Article 7, 8 or 12 of Directive&lt;br&gt;89/298/EEC 0 in the three months preceding the&lt;br&gt;application for admission, the public-offer prospeetus&lt;br&gt;shall be recognized, subject to any translation, as&lt;br&gt;listing partieulars in the Member State or States in&lt;br&gt;which application for admission to official listing is&lt;br&gt;made, without its being necessary to obtain the&lt;br&gt;approval of the competent authorities of that Member&lt;br&gt;State or those Member States and without their being&lt;br&gt;able to require that additional information be&lt;br&gt;ineluded in the prospeetus. The competent authorities&lt;br&gt;may, however, require that the prospeetus inelude&lt;br&gt;information specific to the market of the country of&lt;br&gt;admission conceming, in partieular, the income tax&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;531&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 5. 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 112/25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system, the financial organization» retained to act a»&lt;br&gt;paying agents for the issuer in the country of admis-&lt;br&gt;sion and the way» in which notices to investors are&lt;br&gt;published.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o OJ No L 124, 5. 5. 1989, p. 8.’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Member States »hall take the measures neces-&lt;br&gt;sary for them to comply with this Directive by 17 April&lt;br&gt;1991. They shall forthwith inform the Commission&lt;br&gt;thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The Member State »hall communicate to the&lt;br&gt;Commiaaion the text» of the main law», regulations or&lt;br&gt;administrative provision» which they adopt in the field&lt;br&gt;covered by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive i» addressed to the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Luxembourg, 23 April 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. REYNOLDS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;532&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 48/26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 2. 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Acti uhoit publication il not oblipator))&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;COUNCIL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;of 15 February 1982&lt;br&gt;on information to bc published on a regular basis by companies the shares of&lt;br&gt;which have been admitted to official stock-exchange listing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(82/121/EEQ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE EUROPEAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COMMUNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty esublishing the European&lt;br&gt;Economic Community, and in partieular Artides 54&lt;br&gt;(3) (g) and 100 thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commis-&lt;br&gt;sion ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the European&lt;br&gt;Parliament&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and&lt;br&gt;Social Committee C&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Council D&lt;sup&gt;;&lt;/sup&gt;rective 80/390/EEC of 17 March&lt;br&gt;1980 coordinating the requirements for the drawing&lt;br&gt;up, scrutiny and distribution of the listing partieulars&lt;br&gt;to be published for the admission of secunties to offi-&lt;br&gt;cial stock-exchange listing (*) seeks to ensure improved&lt;br&gt;protection of investors and a greater degree of equiva-&lt;br&gt;lence in the protection provided, by coordinating&lt;br&gt;requirements as to the information to be published at&lt;br&gt;the time of admission ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in the case of securities admitted to official&lt;br&gt;stock-exchange listing. the protection of investors&lt;br&gt;requires that the latter be supplied with appropriate&lt;br&gt;regular information throughout the entire period&lt;br&gt;during which the securities are listed; whereas coordi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) OJ No C 29. I. 2. 1979. p. 5 and OJ No C 210. 16. 8.&lt;br&gt;1980. p. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt;) OJ No C 85. 8. 4. 1980. p. 69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) OJ No C 53. 3. 3. 1980. p. 54.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(•) OJ No L 100. 17. 4. 1980. p. 1.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nation of requirements for this regular information has&lt;br&gt;similar objectives to those envisaged for the listing&lt;br&gt;partieulars, namely to improve such protection and to&lt;br&gt;make it more equivalent, to facilitate the listing of&lt;br&gt;these securities on more than one stock exchange in&lt;br&gt;the Community, and in so doing to contribute towards&lt;br&gt;the establishment of a genuine Community capiul&lt;br&gt;market by permitting a fuller interpenetration of&lt;br&gt;securities markets;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, under Council Directive 79/279/EEC of 5&lt;br&gt;March 1979 coordinating the conditions for the admis-&lt;br&gt;sion of securities to official stock-exchange listing&lt;br&gt;listed companies must as soon as possible make avail-&lt;br&gt;able to investors their annual accounts and report&lt;br&gt;giving information on the company for the whole of&lt;br&gt;the financial year; whereas the fourth Directive&lt;br&gt;78/660/EEC (*) has coordinated the laws, regulations&lt;br&gt;and administrative provisions of the Member Sutes&lt;br&gt;conceming the annual accounts of certain types of&lt;br&gt;companies;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas companies should also, at least once during&lt;br&gt;each financial year, make available to investors reports&lt;br&gt;on their activities; whereas this Directive can, conse-&lt;br&gt;quently, be confined to coordinating the content and&lt;br&gt;distribution of a single report covering the first six&lt;br&gt;months of the financial year;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, however. in the case of ordinary debentures,&lt;br&gt;because of the rights they confer on their holders, the&lt;br&gt;protection of investors by means of the publication of&lt;br&gt;a half-yearly report is not essential; whereas, by virtue&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) OJ No L 66. 16. 3. 1979. p. 21.&lt;br&gt;(•) OJ No L 222. 14. 8. 1978. p. II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;533&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 2. 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 48/27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of- Directive 79/279/EEC, convertible or exchangeable&lt;br&gt;debentures and debentures with wamnu may be&lt;br&gt;admitted to official listing only if the related shares are&lt;br&gt;already listed on the same stock exchange or on&lt;br&gt;another reguiated, regularly operating, recognized open&lt;br&gt;market or are so admitted simultaneously; whereas the&lt;br&gt;Member States may derogate from this principle only&lt;br&gt;if their competent authorities are satisfied that holden&lt;br&gt;have at their disposal all the information necessary to&lt;br&gt;form an opinion conceming the value of the shares to&lt;br&gt;which these debentures reläte; whereas, consequently,&lt;br&gt;regular information needs to be coordinated only for&lt;br&gt;companies whose shares are admitted to official stock-&lt;br&gt;exchange listing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the half-yearly report must enable investon&lt;br&gt;to make an informed appraisal of the general develop-&lt;br&gt;ment of the company s activities during the period&lt;br&gt;covered by the report; whereas, however, this report&lt;br&gt;need contain only the essential deuils on the financial&lt;br&gt;position and general progress of the business of the&lt;br&gt;company in question ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in order to uke account of diffieulties&lt;br&gt;resuiting from the current State of laws in certain&lt;br&gt;Member States, companies may be allowed a longer&lt;br&gt;period to implement the provisions of this Directive&lt;br&gt;than that laid down for the adapution of national&lt;br&gt;laws;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, so as to ensure the effeetive protection of&lt;br&gt;investors and the proper operation of stock exchanges,&lt;br&gt;the ruies relating to regular information to be&lt;br&gt;published by companies, the shares of which are&lt;br&gt;admitted to official stock-exchange listing within the&lt;br&gt;Community, should apply not only to companies from&lt;br&gt;Member States, but also to companies from non-&lt;br&gt;member countries&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;General provisions and seope&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;This Directive shall apply to companies the&lt;br&gt;shares of which are admitted to official listing on a&lt;br&gt;stock exchange situated or operating in a Member&lt;br&gt;State, whether the admission is of the shares them-&lt;br&gt;selves or of certificates representing them and whether&lt;br&gt;such admission precedes or follows the date on which&lt;br&gt;this Directive enters into force.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;This Directive shall not, however. apply to invest-&lt;br&gt;ment companies other than those of the closed-end&lt;br&gt;type.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purposes of this Directive ‘investment com-&lt;br&gt;panies other than those of the closed-end type’ shall&lt;br&gt;mean investment companies :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the object of which is the collective investment of&lt;br&gt;capiul provided by the public, and which operate&lt;br&gt;on the principle of risk spreading, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the shares of which are, at the holders’ request,&lt;br&gt;repurchased or redeemed, directly or indirectly, out&lt;br&gt;of those companies* assets. Action uken by such&lt;br&gt;companies to ensure that the stock-exchange value&lt;br&gt;of their shares does not significantly vary from&lt;br&gt;their net asset value shall be regarded as equivalent&lt;br&gt;to such repurchase or redemption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Member Sutes may exelude central banks&lt;br&gt;from the seope of this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Member Sutes shall ensure that the companies&lt;br&gt;publish half-yearly reports on their activities and&lt;br&gt;profits and losses during the first six months of each&lt;br&gt;financial year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Member States may subject companies to obliga-&lt;br&gt;tions more stringent than those provided for by this&lt;br&gt;Directive or to additional obligations, provided that&lt;br&gt;they apply generally to all companies or to all&lt;br&gt;companies of a given class.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publication and contents&lt;br&gt;of the half-yearly report&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The half-yearly report shall be published within&lt;br&gt;four months of the end of the relevant six-month&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;In exceptional, duly subsuntiated cases, the&lt;br&gt;competent authorities shall be permitted to extend the&lt;br&gt;time limit for publication.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The half-yearly report shall consist of figures and&lt;br&gt;an explanatory sutement relating to the company’s&lt;br&gt;activities and profits and losses during the relevant&lt;br&gt;six-month period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The figures, presented in uble form, shall indi-&lt;br&gt;cate at least:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the net tumover, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the profit or loss before or after deduetion of Ux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;These terms shall havr the same meanings as in the&lt;br&gt;Council Directives on . &amp;gt;mpany accounts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;The Member Sutes may allow the competent&lt;br&gt;authorities to authorize companies, exceptionally and&lt;br&gt;on a case-by-case basis, to supply estimated figures for&lt;br&gt;profits and losses, provided that the shares of each&lt;br&gt;such company are listed officially in only one Member&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;534&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 48/28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 2. 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;State. The use of this procedure must be indicated by&lt;br&gt;the company in its report and must not mislead&lt;br&gt;investors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where the company has paid or proposes to pay&lt;br&gt;an interim dividend, the figures must indicate the&lt;br&gt;profit or loss after tax for the six-month period and&lt;br&gt;the interim dividend paid or proposed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Against each figure there must be shown the&lt;br&gt;figure for the corresponding period in the preceding&lt;br&gt;financial year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The explanatory statement must inelude any&lt;br&gt;significant information enabling investors to make an&lt;br&gt;informed assessment of the trend of the companys&lt;br&gt;activities and profits or losses together with an indica-&lt;br&gt;tion of any special faetor which has influenced those&lt;br&gt;activities and those profits or losses during the period&lt;br&gt;in question, and enable a companson to be made with&lt;br&gt;the corresponding period of the preceding financial&lt;br&gt;year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;It must also, as far as possible, refer to the company’s&lt;br&gt;likely future development in the current financial year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where the figures provided for in paragraph 2&lt;br&gt;are unsuited to the company’s activities, the competent&lt;br&gt;authorities shall ensure that appropriate adjustment!&lt;br&gt;are made.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where a company publishes Consolidated accounts it&lt;br&gt;may publish its half-yearly report in either Consoli-&lt;br&gt;dated or unconsolidated form. However, the Member&lt;br&gt;States may allow the competent authorities, where the&lt;br&gt;latter consider that the form not adopted would have&lt;br&gt;contained additional material information, to require&lt;br&gt;the company to publish such information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The half-yearly report must be published in the&lt;br&gt;Member State or Member States where the shares are&lt;br&gt;admitted to official listing by insertion in one or more&lt;br&gt;newspapers distributed throughout the State or widely&lt;br&gt;distributed therein or in the national gazette. or shall&lt;br&gt;be made available to the public either in writing in&lt;br&gt;places indicated by announcement to be published in&lt;br&gt;one or more newspapers distributed throughout the&lt;br&gt;State or widely distributed therein, or by other equiva-&lt;br&gt;lent means approved by the competent authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A half-yearly report must be drawn up in the&lt;br&gt;official language or languages or in one of the official&lt;br&gt;languages or in another language, provided that, in the&lt;br&gt;Member State concemed, such official language or&lt;br&gt;languages or such other language are customary in the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sphere of finance and are accepted by the competent&lt;br&gt;authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The company shall send a copy of its half-yearly&lt;br&gt;report simultaneously to the competent authorities of&lt;br&gt;each Member State in which its shares are admitted to&lt;br&gt;official listing. It shall do so not later than the time&lt;br&gt;when the half-yearly report is published for the first&lt;br&gt;time in a Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the accounting information has been audited&lt;br&gt;by the official auditor of the companys accounts, that&lt;br&gt;auditor*! report and any qualifications he may have&lt;br&gt;shall be reproduced in full.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Powers of the competent authorities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall appoint one or more compe-&lt;br&gt;tent authorities and shall notify the Commission of&lt;br&gt;the appointment of such authorities, giving details of&lt;br&gt;any division of powers among them. Member States&lt;br&gt;shall also ensure that this Directive is applied.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The Member States shall ensure that the compe-&lt;br&gt;tent authorities have the necessary powers to carry out&lt;br&gt;their tasL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where partieular requirements of this Directive&lt;br&gt;are unsuited to a company's activities or circum-&lt;br&gt;stances, the competent authorities shall ensure that&lt;br&gt;suitable adaptations are made to such requirements.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The competent authorities may authorize the&lt;br&gt;omission from the half-yearly report of certain infor-&lt;br&gt;mation provided for in this Directive if they consider&lt;br&gt;that disclosure of such information would be contrary&lt;br&gt;to the public interest or seriously detrimental to the&lt;br&gt;company, provided that, in the latter case, such omis-&lt;br&gt;sion would not be likely to mislead the public with&lt;br&gt;regard to faets and circumstances knowledge of which&lt;br&gt;is essential for the assessment of the shares in ques-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The company or its representatives shall be respon-&lt;br&gt;sible for the correctness and relevance of the faets on&lt;br&gt;which any application for such exemption is based.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Paragraphs 3 and 4 shall also apply to the more&lt;br&gt;stringent or additionai obligations imposed pursuant to&lt;br&gt;Article 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;If a company governed by the law of a non-&lt;br&gt;member country publishes a half-yearly report in a&lt;br&gt;non-member country, the competent authorities may&lt;br&gt;authorize it to publish that report instead of the half-&lt;br&gt;yearly report provided for in this Directive, provided&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 2. 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 48/29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;that the information given is equivalent to that which&lt;br&gt;would resuit from the application of this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. This Directive shall not affect the competent&lt;br&gt;authorities’ liability, which shall continue to be&lt;br&gt;governed solely by national law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cooperarion between Member States&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The competent authorities shall cooperate&lt;br&gt;whenever necessary for the purpose of carrying out&lt;br&gt;their duties and shall exchange any information&lt;br&gt;required for that purpose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where a half-yearly report has to be published in&lt;br&gt;more than one Member State, the competent authori-&lt;br&gt;ties of these Member States shall, by way of derogation&lt;br&gt;from Article 3, use their best endeavours to accept as a&lt;br&gt;single text the text which meets the requirements of&lt;br&gt;the Member State in which the company s shares were&lt;br&gt;admitted to official listing for the first time or the text&lt;br&gt;which most closely approximates to that text. In cases&lt;br&gt;of simultaneous admission to official listing on two or&lt;br&gt;more stock exchanges situated or operating in differ-&lt;br&gt;ent Member States, the competent authorities of the&lt;br&gt;Member States concemed shall use their best endeav-&lt;br&gt;oun to accept as a single text the text of the report&lt;br&gt;which meets the requirements of the Member State in&lt;br&gt;which the companys head office is situated; if the&lt;br&gt;company*s head office is situated in a non-member&lt;br&gt;country, the competent authorities of the Member&lt;br&gt;States concemed shall use their best endeavours to&lt;br&gt;accept a single version of the report.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Contact Committee&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. The Contact Committee set up by Article 20 of&lt;br&gt;Directive 79/279/EEC shall also have as its function :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) without prejudice to Artides 169 and 170 of the&lt;br&gt;Treaty to facilitate the harmonized implementation&lt;br&gt;of this Directive through regular consultations on&lt;br&gt;any pr»ctical problems arising from its application&lt;br&gt;on which exchanges of views are deemed useful;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to facilitate consultation between the Member&lt;br&gt;States on the more stringent or additionai obliga-&lt;br&gt;tions which they may impose pursuant to Article 3&lt;br&gt;with a view to the ultimate convergence of obliga-&lt;br&gt;tions imposed in all Member Sutes, in accordance&lt;br&gt;with Article 54 (3) (g) of the Treaty;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) to advise the Commission, if necessary, on any&lt;br&gt;additions or amendments to be made to this Direc-&lt;br&gt;tive; in partieular, the Committee shall consider&lt;br&gt;the possible modification of Artides 3 and 5 in the&lt;br&gt;light of progress towards the convergence of obli-&lt;br&gt;gations referred to in (b) above.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Within five years of notification of this Directive,&lt;br&gt;the Commission shall, after Consulting the Conuct&lt;br&gt;Committee, submit to the Council a report on the&lt;br&gt;application of Artides 3 and 5 and on such modifica-&lt;br&gt;tions as it would be possible to make thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Final provisions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member Sutes shall bring into force the&lt;br&gt;measures necessary to comply with this Directive not&lt;br&gt;later than 30 June 1983. They shall forthwith inform&lt;br&gt;the Commission thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member Sutes may postpone application of the&lt;br&gt;measures referred to in paragraph 1 until 36 months&lt;br&gt;from the date on which they bring such measures into&lt;br&gt;force.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;As from the notification of this Directive,&lt;br&gt;Member Sutes shall communicate to the Commission&lt;br&gt;the main provisions of the laws, regulations and&lt;br&gt;administrative provisions which they adopt in the field&lt;br&gt;governed by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is addressed to the Member Sutes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brusscls, 15 February 1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. de KEERSMAEKER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;536&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 124/8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 5. SM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of 17 April 1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;coordinating the requirements for the drawing-up, scrutiny and distribution of the prospeetus&lt;br&gt;to be published when transferable securities are offered to the public&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(89/298/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE EUROPEAN COMMUNITIES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European&lt;br&gt;Economic Community, and in partieular Artide 54&lt;br&gt;thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commission ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In cooperation with the European Parliament (*),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and Social&lt;br&gt;Committee (’),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas investment in transferable securities. like any other&lt;br&gt;form of investment, involves risks; whereas the protection of&lt;br&gt;investors requires that they be put in a position to make a&lt;br&gt;correct assessment of such risks so as to be able to take&lt;br&gt;investment decisions in full knowledge of the faets;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the provision of full, appropnate information&lt;br&gt;conceming transferable securities and the issuers of such&lt;br&gt;securities promotes the protection of investors;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, moreover, such information is an effeetive means&lt;br&gt;of inereasing confidence m transferable securities and thus&lt;br&gt;contributes to the proper funetioning and development of&lt;br&gt;transferable securities markets;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas a genuine Community information policy relating&lt;br&gt;to transferable securities should therefore be introduced;&lt;br&gt;whereas, by virtue of the safeguards that it offers investors&lt;br&gt;and its impaet on the proper funetioning of transferable&lt;br&gt;securities markets, such an information policy is capable of&lt;br&gt;promoting the interpenetration of national transferable&lt;br&gt;securities markets and thus encouraging the creation of a&lt;br&gt;genuine European Capital market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Council Directive 80/390/EEC of 17 March 1980&lt;br&gt;coordinating the requirements for the drawing-up, scrutiny&lt;br&gt;and distribution of the listing partieulars to be published for&lt;br&gt;the admission of secunties to offidal stock exchange&lt;br&gt;listing (*), as last amended by Directive 87/345/EEC (’),&lt;br&gt;represents an important step in the implementation of such a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') OJ No C 226. 31. 8. 1982. p. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;{') OJ No C 125, 17.5.1982, p. 176 and OJ No C 69.&lt;br&gt;20. 3. 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) OJ No C 310. 30. 11. 1981. p. 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'•) OJ No L 100, 17. 4. 1980. p. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ OJ No L 185. 4. 7. 1987. p. 81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Community information policy; whereas that Directive&lt;br&gt;coordinates the information to be published w hen securities&lt;br&gt;are admitted to stock exchange listing conceming the nature&lt;br&gt;of the securities offered and the issuers of such securities. so&lt;br&gt;as to enable investors to make an informed assessment of the&lt;br&gt;assets and Iiabilities, financial position, profits and losses and&lt;br&gt;prospeets of issuers and of the rights attaching to such&lt;br&gt;securities;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas such an information policy also requires that when&lt;br&gt;transferable secunties are offered to the public for the first&lt;br&gt;time in a Member State, whether by, or on behalf of the issuer&lt;br&gt;or a third party, whether or not they are subsequentlv listed,&lt;br&gt;a prospeetus containing information of this nature must be&lt;br&gt;made available to investors; whereas it is also necessary to&lt;br&gt;coordinate the contents of that prospeetus in order to achieve&lt;br&gt;equivalence of the minimum safeguards afforded to investors&lt;br&gt;in the various Member States;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, so far, it has proved impossible to furnish .i&lt;br&gt;common definition of the term ‘public offer’ and all its&lt;br&gt;constituent parts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in cases where a public offer is of transferable&lt;br&gt;securities which are to be admitted to official listing on a&lt;br&gt;stock exchange, information similar to that required b\&lt;br&gt;Directive 80/390/EEC, whilst being adapted to the&lt;br&gt;circumstances of the public offer, must be supplied; w hereas.&lt;br&gt;for public offers of transferable securities that are not to bc&lt;br&gt;admitted to official stock exchange listing, less detailed&lt;br&gt;information can be required so as not to burden small and&lt;br&gt;medium-sized issuers unduly; whereas, for public offers ol&lt;br&gt;transferable securities that are to be admitted to official stock&lt;br&gt;exchange listing, the degree of coordination achieved is such&lt;br&gt;that a prospeetus approved by the competent authorities of a&lt;br&gt;Member State can be used for public offers of the same&lt;br&gt;securities in another Member State on the basis of mutual&lt;br&gt;recognition; whereas mutual recognition should also apply&lt;br&gt;where public offer prospeetuses comply with the basic&lt;br&gt;standards laid down in Directive 80/390/EEC and are&lt;br&gt;approved by the competent authorities even in the absence of&lt;br&gt;a request for admission to official stock exchange listing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in order to ensure that the purposes of this Directive&lt;br&gt;will be fully realized it is necessary to inelude within the seope&lt;br&gt;of this Directive transferable securities issued by companies&lt;br&gt;or firms governed by the laws of third countries;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;537&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' S. X9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 124 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is advisable to provide for the extension, by means&lt;br&gt;.»t agreements to be conduded by the Community with third&lt;br&gt;countries, of the recognition of prospeetuses from those&lt;br&gt;countries on a reciprocal basis:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;General provisions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I This Directive shall apply to transferable securities&lt;br&gt;\\ hich are offered to the public for the first time in a Member&lt;br&gt;State provided that these securities are not already listed on a&lt;br&gt;stock exchange situated or operating in that Member&lt;br&gt;State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Where an offer to the public is for part only of the&lt;br&gt;transferable securities from a single issue, the Member States&lt;br&gt;need not require that another prospeetus be published if the&lt;br&gt;other part is subsequently offered to the public.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive shall not apply:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;to the foliowing types of offer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) where transferable secunties are offered to persons&lt;br&gt;in the context of their trades, professions or&lt;br&gt;occupations, and/or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;where transferable securities are offered to a&lt;br&gt;restricted circle of persons, and/or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) where the selling price of all the transferable&lt;br&gt;secunties offered does not exceed ECU 40 000,&lt;br&gt;and/or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) where the transferable secunties offered can be&lt;br&gt;acquired only for a consideration of at least ECU&lt;br&gt;40 000 per investor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;to transferable securities of the foliowing types:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;to transferable securities offered in individual&lt;br&gt;denominations of at least ECU 40 000;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to units issued by collective investment undertakings&lt;br&gt;other than of the closed-end type;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;to transferable securities issued by a State or by one&lt;br&gt;of a State‘s regional or local authorities or by public&lt;br&gt;intemational bodies of which one or more Member&lt;br&gt;States are members;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;z&lt;/sup&gt;d) to transferable securities offered in connection with&lt;br&gt;a take-over bid;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) &amp;nbsp;to transferable securities offered in connection with&lt;br&gt;a merger;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) &amp;nbsp;to shares allotted free of charge to the holders ol&lt;br&gt;shares;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) &amp;nbsp;to shares or transferable securities equivalent to&lt;br&gt;shares offered in exchange for shares in the same&lt;br&gt;company if the offer of such new securities does not&lt;br&gt;involve anv overall inerease in the company s issued&lt;br&gt;shares Capital;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) to transferable securities offered by their employer&lt;br&gt;or by an affiliated undertaking to or for the benefit&lt;br&gt;of serving or former employees;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;to transferable securities resuiting from the&lt;br&gt;conversion of convertible debt securities or from the&lt;br&gt;exercise of the rights conferred by warrants or to&lt;br&gt;shares offered in exchange for exchangeable debt&lt;br&gt;securities, provided that a public offer prospeetus or&lt;br&gt;listing partieulars relating to those convertible or&lt;br&gt;exchangeable debt securities or those warrants were&lt;br&gt;published in the same Member State;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) &amp;nbsp;to transferable securities issued, with a view to their&lt;br&gt;obtaining the means necessary to achieve their&lt;br&gt;disinterested objectives, by associations with legal&lt;br&gt;status or non-profit-making bodies, recognized by&lt;br&gt;the State;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(k) to shares or transferable securities equivalent to&lt;br&gt;shares, ownership of which entitles the holder to&lt;br&gt;avail himself of the services rendered by bodies such&lt;br&gt;as ‘building societies’, ‘Crédits popuiaires’.&lt;br&gt;‘Genossenschaftsbanken’, or ‘Industrial and&lt;br&gt;Provident Societies’, or to become a member of such&lt;br&gt;a body;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(l) &amp;nbsp;to Euro-securities which are not the subject of a&lt;br&gt;generalized campaign of advertising or&lt;br&gt;canvassing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purposes of this Directive:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) ‘collective investment undertakings other than of the&lt;br&gt;closed-end type’ shall mean unit trusts and investment&lt;br&gt;companies:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the object of which is the collective investment of&lt;br&gt;Capital provided by the public, and which operate on&lt;br&gt;the principle of risk spreading, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the units of which are, at the holders’ request,&lt;br&gt;repurchased or redeemed, directly or indirectlv, out&lt;br&gt;of the assets of those undertakings. Action taken by&lt;br&gt;such undertakings to ensure that the stock exchange&lt;br&gt;value of their units does not significantly varv from&lt;br&gt;their net asset value shall be regarded as equivalent&lt;br&gt;to such repurchase or redemption;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) ‘units of a collective investment undertaking’ shall mean&lt;br&gt;transferable secunties issued by a collective investment&lt;br&gt;undertaking representing the rights of the participants in&lt;br&gt;such an undertaking over its assets;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;538&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 124/10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 5. HM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;‘issuers' shall mean companies and other legal persons&lt;br&gt;and any undertakings the transferable securities of&lt;br&gt;which are offered to the public;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) ‘eredit institution’ shall mean an undertaking the&lt;br&gt;business of which is to receive deposits or other&lt;br&gt;repayable funds from the public and to grant eredits for&lt;br&gt;its own account. ineluding eredit institutions such as&lt;br&gt;referred to in Article 2 of Directive 77/780/EEC (’), as&lt;br&gt;last amended by Directive 86/524/EEC (&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) &amp;nbsp;‘transferable securities’ shall mean shares in companies&lt;br&gt;and other transferable secunties equivalent to shares in&lt;br&gt;companies. debt securities having a maturiry of at least&lt;br&gt;one year and other transferable securities equivalent to&lt;br&gt;debt securities, and any other transferable securiry&lt;br&gt;giving the right to acquire any such transferable&lt;br&gt;securities by subscription or exchange;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) &amp;nbsp;‘Euro-securities’ shall mean transferable securities&lt;br&gt;which:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— are to be underwrinen and distributed by a syndicate&lt;br&gt;at least two of the members of which have their&lt;br&gt;registered offices in different States, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— are offered on a significant scale in one or more&lt;br&gt;States other than that of the issuers registered office,&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— may be subscribed for or initially acquired only&lt;br&gt;through a eredit institution or other financial&lt;br&gt;institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall ensure that any offer of transferable&lt;br&gt;secunties to the public within their temtories is subject to the&lt;br&gt;publication of a prospeetus by the person making the&lt;br&gt;offer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States may provide for partial or complete&lt;br&gt;exemption from the obligation to publish a prospeetus where&lt;br&gt;the transferable securities being offered to the public are:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;debt securities orothertransferablesecuritiesequivalent&lt;br&gt;to debt securities issued in a continuous or repeated&lt;br&gt;manner by eredit institutions or other financial&lt;br&gt;institutions equivalent to eredit institutions which&lt;br&gt;regularly publish their annual accounts and which,&lt;br&gt;within the Community, are set up or governed by a&lt;br&gt;special law or pursuant to such a law, or are subject to&lt;br&gt;public supervision intended to protect savings;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) debt securities orothertransferable securities equivalent&lt;br&gt;to debt securities issued by companies and other legal&lt;br&gt;persons which are nationals of a Member State and&lt;br&gt;which:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') OJ No L 322, 17. 12. 1977, p. 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;gt;) OJ No L 309. 4. 11. 1986. p. 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in carrying on their business, benefit from State&lt;br&gt;monopolies, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— are set up or governed by a special law or pursuant to&lt;br&gt;such a law or whose borrowings are unconditionaik&lt;br&gt;and irrevocably guaranteed by a Member State or&lt;br&gt;one of a Member State’s regional or local&lt;br&gt;authorities;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) debt securities issued by legal persons, other than&lt;br&gt;companies, which are nationals of a Member State,&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— were set up by special law, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— whose activities are governed by that law and consist&lt;br&gt;solely in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;raising funds under State control through the&lt;br&gt;issue of debt securities; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) financing produetion by means of the resources&lt;br&gt;which they have raised and resources provided&lt;br&gt;by a Member State and/or acquiring a holding&lt;br&gt;in such produetion, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the debt securities of which are, for the purposes of&lt;br&gt;admission to official listing, considered by national&lt;br&gt;law as debt securities issued or guaranteed by the&lt;br&gt;State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If a full prospeetus has been published in a Member State&lt;br&gt;within the previous 12 months, the foliowing prospeetus&lt;br&gt;drawn up by the same issuer in the same State, but relating to&lt;br&gt;different transferable securities, may indicate only those&lt;br&gt;changes likely to influence the value of the securities which&lt;br&gt;have occurred since publication of the full prospeetus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, that prospeetus may be made available only&lt;br&gt;accompanied by the full prospeetus to which it relätes or by a&lt;br&gt;reference thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Contents and arrangements for the scrutiny and distribution&lt;br&gt;of the prospeetus for transferable securities for which&lt;br&gt;admission to official stock exchange listing is sought&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where a public offer relätes to transferable secunties which&lt;br&gt;at the time of the offer are the subject of an application for&lt;br&gt;admission to official listing on a stock exchange situated or&lt;br&gt;operating within the same Member State, the contents of the&lt;br&gt;prospeetus and the procedures for scrutinizing and&lt;br&gt;distributing it shall, subject to adaptations appropriate to the&lt;br&gt;circumstances of a public offer, be determined in accordance&lt;br&gt;with Directive 80/390/EEC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'. S9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;European Communities &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 124 1 !&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where a public offer is made in one Member State and&lt;br&gt;idmission is sought to official listing on a stock exchange&lt;br&gt;situated in another Member State, the person making the&lt;br&gt;rublic offer shall have the possibility in the Member State in&lt;br&gt;htch the public offer is to be made of drawing up a&lt;br&gt;prospeetus the contents and procedures for scruffnv and&lt;br&gt;distribution of which shall, subject to adaptations&lt;br&gt;lppropriate to the circumstances of a public offer, be&lt;br&gt;Jctermined in accordance with Directive 80/390/EEC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Paragraph 1 shall apply onlv in those Member States&lt;br&gt;hich in general provide for the prior scrutiny of public offer&lt;br&gt;prospeetuses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ prospeetus must bc published or made available to the&lt;br&gt;public not later than the time wnen an offer is made to the&lt;br&gt;public.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Where a prospeetus in accordance with Article 7 or 8 is&lt;br&gt;or is to be published, the advertisements, notices, posters and&lt;br&gt;documents announcing the public offer must be&lt;br&gt;communicated in advance to the competent authorities. The&lt;br&gt;aforementioned documents must mention that there is a&lt;br&gt;prospeetus and State where the prospeetus is published.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;If the Member States authorize the distribution of the&lt;br&gt;documents referred to in paragraph 1 before the prospeetus is&lt;br&gt;available, those documents must State that a prospeetus will&lt;br&gt;be published and indicate where members of the public will&lt;br&gt;be able to obtain it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The prospeetus must be published either:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— by insertion in one or more newspapers circulated&lt;br&gt;throughout the Member State in which the public offer is&lt;br&gt;made, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— in the form of a brochure to be made available, free of&lt;br&gt;charge, to the public in the Member State in which the&lt;br&gt;public offer is made and at the registered office of the&lt;br&gt;person making the public offer and at the offices of the&lt;br&gt;financial organizations retained to act as paying agents of&lt;br&gt;the larter in the Member State where the offer is&lt;br&gt;made.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. In addition, either the complete prospecrus or a notice&lt;br&gt;stating where the prospeetus has been published and where it&lt;br&gt;may be obtained by the public must be inserted in a&lt;br&gt;publication designated by the Member State in which the&lt;br&gt;public offer is made.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Contents and arrangements for the distribution of the&lt;br&gt;prospeetus for transferable securities for which admission to&lt;br&gt;official stock-exchange listing is not sought&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Where a public offer relätes to transferable securities&lt;br&gt;other than those referred to in Artides 7 and 8, the&lt;br&gt;prospeetus must contain the information which, according to&lt;br&gt;the partieular nature of the issuer and of the transferable&lt;br&gt;securities offered to the public, is necessary to enable&lt;br&gt;investors to make an informed assessment of the assets and&lt;br&gt;Iiabilities, financial position, profits and losses and prospeets&lt;br&gt;of the issuer and of the rights attaching to the transferable&lt;br&gt;securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;In order to fulfil the obligation referred to m&lt;br&gt;paragraph 1, the prospeetus shall, subject to the possibilities&lt;br&gt;for exemption provided for in Artides 5 and 13, contain in as&lt;br&gt;easily analysable and comprehensible a form a possible. at&lt;br&gt;least the information listed below:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;those responsible for the prospeetus (names, funetions&lt;br&gt;and declarations by them that to the best of their&lt;br&gt;knowledge the information contained in the prospeetus&lt;br&gt;is in accordance with the faets and that the prospeetus&lt;br&gt;makes no omission likely to affeet its import);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;the offer to the public and the transferable securities&lt;br&gt;being offered (nature of the securities being offered, the&lt;br&gt;amount and purpose of the issue, the number of&lt;br&gt;securities issued and the rights attaching to them; the&lt;br&gt;income tax withheld at source; the period during which&lt;br&gt;the offer is open; the date on which entitlement to&lt;br&gt;dividends or interest arises; the persons underwriting or&lt;br&gt;guaranteeing the offer; any restrictions on the free&lt;br&gt;transferability of the securities being offered and the&lt;br&gt;markets on which they may be traded; the&lt;br&gt;establishments serving as paying agents; if known. the&lt;br&gt;price at which the secunties are offered, or else. if&lt;br&gt;national ruies so provide, the procedure and timetablc&lt;br&gt;for fixing the price if it is not known when the&lt;br&gt;prospeetus is being drawn up; methods of payment; the&lt;br&gt;procedure for the exercise of any right of pre-emption&lt;br&gt;and the methods of and time-limits for delivery of the&lt;br&gt;securities);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;the issuer (name, registered office; its date oi&lt;br&gt;incorporation, the legislation applicable to the issuer&lt;br&gt;and the issuer’s legal form, its objeets, indication of the&lt;br&gt;register and of the entry number therein) and its Capital&lt;br&gt;(amount of the subscribed Capital, the number and m3in&lt;br&gt;partieulars of the secunties of which the Capital consists&lt;br&gt;and any part of the Capital still to be paid up; the amount&lt;br&gt;of any convertible debt securities, exchangeable debt&lt;br&gt;securities or debt securities with warrants and the&lt;br&gt;procedures for conversion, exchange or subscription;&lt;br&gt;where appropriate, the group of undertakings to which&lt;br&gt;the issuer belongs; m the case of shares, the foliowing&lt;br&gt;additional information must be supplied: any shares not&lt;br&gt;representing Capital, the amount of the authorized&lt;br&gt;Capital and the duration of the authorization; in so far as&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\'&amp;lt;&amp;gt; L 124/12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 5. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;they are known. indication of the shareholders who&lt;br&gt;directly or indirectly exercise or could exercise a&lt;br&gt;determintng role in the management of the issuer);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) the issuers principal activities (description of its&lt;br&gt;principal activities, and, where appropriate, any&lt;br&gt;exceptional faetors which have influenced its activities;&lt;br&gt;any dependence on patents, licences or contracts if these&lt;br&gt;are of fundamental importance; information regarding&lt;br&gt;investments in progress where they are significant; any&lt;br&gt;legal procecdings having an important effeet on the&lt;br&gt;issuer’s financial position);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) &amp;nbsp;the issuer's assets and Iiabilities, finandal position and&lt;br&gt;profits and losses (own accounts and, where&lt;br&gt;appropriate, Consolidated accounts; if the issuer&lt;br&gt;prepares Consolidated annual accounts only, it shall&lt;br&gt;inelude those accounts in the prospeetus; if the issuer&lt;br&gt;prepares both own and Consolidated accounts, it shall&lt;br&gt;inelude both types of account in the prospeetus;&lt;br&gt;however, the issuer may inelude only one of the two,&lt;br&gt;provided that the accounts which are not ineluded do&lt;br&gt;not provide any significant additional information);&lt;br&gt;interim accounts if any have been published since the end&lt;br&gt;of the previous finanaal year; the name of the person&lt;br&gt;responsible for auditing the accounts; if that person has&lt;br&gt;qualifted them or refused an audit report, the faa must&lt;br&gt;be stated and the reasons given;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) &amp;nbsp;the issuers adn..ristration, management and&lt;br&gt;supervision (names, addresses, funaions; in the case of&lt;br&gt;an offer to the public of shares in a limited-liability&lt;br&gt;company, remuneration of the members of the issuer's&lt;br&gt;administrative, management and supervisory bodies);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) to the extent that such information would have a&lt;br&gt;significant impaa on any assessment that might be made&lt;br&gt;of the issuer, recent developments in its business and&lt;br&gt;prospeas (the most significant recent trends conceming&lt;br&gt;the development of the issuer*s business since the end of&lt;br&gt;the proceding financial year, information on the issuers&lt;br&gt;prospeas for at leest the current financial year).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Where a public offer relätes to debt securities&lt;br&gt;guaranteed by one or more legal persons, the information&lt;br&gt;specified in paragraph 2 (c) to (g) must also be given with&lt;br&gt;respea to the guarantor or guarantors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;If the period of existence of the issuer is less than ans&lt;br&gt;period mentioned in paragraph 2, the information need bc&lt;br&gt;provided only for the period of the issuer*s existence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where cenain information specified in paragraph 2 is&lt;br&gt;found to be inappropriate to the issuer's sphere of activity or&lt;br&gt;its legal form or to the transferable securities being offered, .i&lt;br&gt;prospeaus giving equivalent information must be drawn&lt;br&gt;up.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where shares are offered on a pre-emptive basis to&lt;br&gt;shareholders of the issuer on the occasion of their admission&lt;br&gt;to dealing on a stock exchange market, the Member States&lt;br&gt;or bodies designated by them may allow some of the&lt;br&gt;information specified in paragraph 2 (d), (e) and (f) to be&lt;br&gt;omined, provided that investors already possess up-to-datc&lt;br&gt;information about the issuer equivalent to that required bv&lt;br&gt;Seaion III as a result of stock exchange disciosure&lt;br&gt;requirements.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where a class of shares has been admitted to dealing on&lt;br&gt;a stock exchange marka, the Member States or bodies&lt;br&gt;designated by them may allow a partial or complete&lt;br&gt;exemption from the obligation to publish a prospeaus if the&lt;br&gt;number or estimated marka valueor the nominal value or, in&lt;br&gt;the absence of a nominal value, the accounting par value of&lt;br&gt;the shares offered amounts to less than 10% of the number&lt;br&gt;or of the corresponding value of shares of the same class&lt;br&gt;already admitted to dealing, provided that investors already&lt;br&gt;possess up-to-date information about the issuer equivalent to&lt;br&gt;that required by Seaion III as a result of stock exchange&lt;br&gt;disdosure requirements.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;However, the Member States may provide that the&lt;br&gt;person making a public offer shall have the possibility nf&lt;br&gt;drawing up a prospeaus the contents of which shall, subject&lt;br&gt;to adaptations appropriate to the circumstances of a public&lt;br&gt;offer, be determined in accordance with Directive&lt;br&gt;80/390/EEC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The prior scrutiny of the prospeaus referred to in&lt;br&gt;paragraph 1 must be carried out by the bodies designated by&lt;br&gt;the Member States even in the absence of a request for&lt;br&gt;admission to official stock-exchange listing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Where a public offer relätes to convertible debt&lt;br&gt;securities, exchangeable debt securities or debt securities&lt;br&gt;with warrants or to the warrants themselves, information&lt;br&gt;must also be given with regard to the nature of the shares or&lt;br&gt;debt securities to which they confer entitlement and the&lt;br&gt;conditions of and procedures for conversion, exchange or&lt;br&gt;subscription. Where the issuer of the shares or debt securities&lt;br&gt;is not the issuer of the debt securities or warrants the&lt;br&gt;information specified in paragraph 2 (c) to (g) must also be&lt;br&gt;given with respea to the issuer of the shares or debt&lt;br&gt;securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Member States or the bodies designated by them&lt;br&gt;may authorize the omission from the prospeaus referred to&lt;br&gt;in Article 11 of certain information prescribed by this&lt;br&gt;Directive:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) if that information is of minor importance only and is&lt;br&gt;not likely of influence assessment of the issuer’s assets&lt;br&gt;and Iiabilities, financial position, profits and losses and&lt;br&gt;prospeas; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) if disciosure of that information would be contrary to&lt;br&gt;the public interest or seriously detrimental to the issuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. 5. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 124/13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;provided that, in the latter case, omission would not&lt;br&gt;be likely to mislead the public with regard to faets&lt;br&gt;and circumstances essential for assessment of the&lt;br&gt;transferable securities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Where the initiator of an offer is neither the issuer nor a&lt;br&gt;third party acting on the issuers behalf, the Member States or&lt;br&gt;the bodies designated by them may authorize omission from&lt;br&gt;the prospeetus of certain information which would not&lt;br&gt;normally be in the initiator’s possession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The Member States or the bodies designated by them&lt;br&gt;may provide for partial or complete exemption from the&lt;br&gt;obligation to publish a prospeetus where the information&lt;br&gt;which those making the of/er are required to supply by law,&lt;br&gt;regulation or ruies made by bodies enabled to do so by&lt;br&gt;national laws is available to investors not later than the time&lt;br&gt;when the prospeaus must be or should have been published&lt;br&gt;or made available to the public, in accordance with this&lt;br&gt;Direaive, in the form of documents giving information at&lt;br&gt;least equivalent to that required by Seaion ill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. If Member States authorize the dissemination of the&lt;br&gt;documents referred to in paragraph 1 before the prospeaus is&lt;br&gt;available, those documents must State that a prospeaus will&lt;br&gt;be published and indicate where members of the public will&lt;br&gt;be able to obtain it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any significant new faaor or significant inaccuracy in a&lt;br&gt;prospeaus capable of affeaing assessment of the transferable&lt;br&gt;securities which arises or is noted between the publication of&lt;br&gt;the prospeaus and the definitive closure of a public offer&lt;br&gt;must be mentioned or reaified in a supplement to the&lt;br&gt;prospeaus, to be published or made available to the public in&lt;br&gt;accordance with at least the same arrangements as were&lt;br&gt;applied when the original prospeaus was disseminated or in&lt;br&gt;accordance with procedures laid down by the Member States&lt;br&gt;or by the bodies designated by them.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A prospeaus must be communicated, before its publication,&lt;br&gt;to the bodies designated for that purpose in each Member&lt;br&gt;State in which the transferable securities are offered to the&lt;br&gt;public for the first time.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A prospeaus must be published or made available to the&lt;br&gt;public in the Member State in which an offer to the public is&lt;br&gt;made in accordance with the procedures laid down by that&lt;br&gt;Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A prospeaus must be published or made available to the&lt;br&gt;public not iater than the time when an offer is made to the&lt;br&gt;public.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. When a prospeaus complying with Article 11 or 12 is&lt;br&gt;or must be published, the advertisements, notices, posters&lt;br&gt;and documents announcing the public offer distributed or&lt;br&gt;made available to members of the public by the person&lt;br&gt;making the public offer, must be communicated in advance&lt;br&gt;to the bodies designated in accordance with Article 14, if&lt;br&gt;such bodies carry out pnor scrutiny of public offer&lt;br&gt;prospeauses. In such a case, the latter shall determine&lt;br&gt;whether the documents concemed should be checked before&lt;br&gt;publication. Such documents must State that a prospeetus&lt;br&gt;exists and indicate where it is published.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cooperation between Member States&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Member States shall designate the bodies, which may be&lt;br&gt;the same as those referred to in Article 14, which shall&lt;br&gt;cooperate with each other for the purposes of the proper&lt;br&gt;application of this Direaive and shall use their best&lt;br&gt;endeavours, within the framework of their responsibilities,&lt;br&gt;to exchange all the information necessary to that end.&lt;br&gt;Member States shall inform the Commission of the bodies&lt;br&gt;thus designated. The Commission shall communicate that&lt;br&gt;information to the other Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall ensure that the bodies designated have&lt;br&gt;the powers required for the accomplishment of their task.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where, for the same transferable securities, public&lt;br&gt;offers are made simultaneously or within a shon interval of&lt;br&gt;one another in two or more Member States and where a&lt;br&gt;public offer prospeaus is drawn up in accordance with&lt;br&gt;Araicle 7, 8 or 12, the authority competent for the approval&lt;br&gt;of the prospeaus shall be that of the Member State in which&lt;br&gt;the issuer has its registered office if the public offer or any&lt;br&gt;application for admission to official listing on a stock&lt;br&gt;exchange is made in that Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;However, if the Member State referred to in paragraph&lt;br&gt;1 does not provide in gener?&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; for the prior scrutiny of public&lt;br&gt;offer prospeauses and if only the public offer or an&lt;br&gt;application for admission to listing is made in that Member&lt;br&gt;State, as well as in all other cases, the person making the&lt;br&gt;public offer must choose the supervisory authority from&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;542&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni, L 124/ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 5. km&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;those in the Member States in which the public offer is made&lt;br&gt;and which provide in general for the prior scrutiny of public&lt;br&gt;offer prospeauses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mutual recognition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;If approved in accordance with Article 20, a prospeaus&lt;br&gt;must, subjea to translation if required, be recognized as&lt;br&gt;complying or be deemed to comply with the laws of the other&lt;br&gt;Member States in which the same transferable securities are&lt;br&gt;offered to the public simultaneously or within a shon interval&lt;br&gt;of one another, without being subjea to any form of&lt;br&gt;approval there and without those States being able to require&lt;br&gt;that additional information be ineluded in the prospeaus.&lt;br&gt;Those Member States may, however, require that the&lt;br&gt;prospeaus inelude information specific to the marka of the&lt;br&gt;country in which the public offer is made conceming in&lt;br&gt;partieular the income tax system, the finanaal organizations&lt;br&gt;retained to aa as paying agents for the issuer in that country,&lt;br&gt;and the way in which notices to investors ire published.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A prospeaus approved by the competent authorities&lt;br&gt;within the meaning of Artide 24a of Direaive 80/390/EEC&lt;br&gt;must be recognized as complying or be deemed to comply&lt;br&gt;with the laws of another Member State in which the public&lt;br&gt;offer is made, even if partial exemption or partial derogation&lt;br&gt;has been granted pursuant to this Direaive, provided,&lt;br&gt;however, that:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the partial exemption or partial derogation in question is&lt;br&gt;of a type that is recognized in the ruies of the other&lt;br&gt;Member State concemed; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the circumstances that justify the partial exemption or&lt;br&gt;partial derogation also exist in the other Member State&lt;br&gt;concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Even if the conditions laid down in (a) and (b) of the first&lt;br&gt;subparagraph are not fulfilled, the Member State concemed&lt;br&gt;may deem a prospeetus approved by the competent&lt;br&gt;authorities within the meaning of Artide 20 to comply with&lt;br&gt;its laws.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The person making the public offer shall communicate&lt;br&gt;to the bodies designated by the other Member States in which&lt;br&gt;the public offer is to be made the prospeaus that it intends to&lt;br&gt;use in that State. That prospeaus must be the same as the&lt;br&gt;prospeetus approved by the authority referred to in Article&lt;br&gt;20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;The Member States may restria the application of this&lt;br&gt;Artide to prospeauses conceming transferable secunties of&lt;br&gt;issuers who have their registered office in a Member&lt;br&gt;State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Coopcration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arttcle 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The competent authorities shall cooperate wherever&lt;br&gt;necessary for the purpose of carrymg out their duties and&lt;br&gt;shall exchange any information required for that purpose&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where a public offer conceming transferable »ecuritics&lt;br&gt;giving a right to participate in company Capital, either&lt;br&gt;immediately or at the end of a matunty period, is made in one&lt;br&gt;or more Member States other than that in which the&lt;br&gt;registered office of the issuer of the shares to which those&lt;br&gt;securities give entitlement is situated, while that issuer s&lt;br&gt;shares have already been admitted to official listing in that&lt;br&gt;Member State, the competent authorities of the Member&lt;br&gt;State of the offer may aa only after having consultcd the&lt;br&gt;compaent authorities of the Member State in which the&lt;br&gt;registered office of the issuer of the shares in question is&lt;br&gt;situated in cases where the public offer prospeaus is&lt;br&gt;scrutinized.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall provide that all persons then or&lt;br&gt;prcviously employed by the authorities referred to in Article&lt;br&gt;20 shall be bound by the obligation of professional secrecy.&lt;br&gt;This shall mean that they may not divulge any confidential&lt;br&gt;information received in the course of their duties to any&lt;br&gt;person or authority whatsoever, except by vinue of&lt;br&gt;provisions laid down by law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Paragraph 1 shall not prevent the various Member&lt;br&gt;State authorities referred to in Artide 20 from forwarding&lt;br&gt;information as provided for in this Direaive. The&lt;br&gt;information thus exchanged shall be covered by the&lt;br&gt;obligation of professional secrecy applying the persons&lt;br&gt;employed then or previously by the authority receiving such&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Without prejudice to cases covered by criminal law, the&lt;br&gt;authorities referred to in Artide 20 receiving information&lt;br&gt;pursuant to Article 21 may use it only to carry out their&lt;br&gt;funaions or in the context of an administrative appeal or in&lt;br&gt;court proceedings relating to the carrying out of those&lt;br&gt;funaions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION VII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negotiations with non-member countries&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Community may, by means of agreements with one or&lt;br&gt;more non-member countries conduded pursuant to the&lt;br&gt;Treaty, recognize public offer prospeauses drawn up and&lt;br&gt;scrutinized in accordance with the ruies of the non-member&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;543&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 124/15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vountry or countries concemed as mening the requirements&lt;br&gt;&amp;lt;»f this Directive, subject to rectprocity, provided that the&lt;br&gt;ruies concemed give investors protections equivalent to that&lt;br&gt;ifforded by this Direaive, even if those ruies differ from the&lt;br&gt;provisions of this Direaive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION VIII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Contaa Committee&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arttcle 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Contaa Committee sa up by Article 20 of Council&lt;br&gt;Direaive 79/279/EEC of 5 March 1979 coordinating the&lt;br&gt;conditions for the admission of transferable securities to&lt;br&gt;official stock-exchange listing (•), as last amended by&lt;br&gt;Direaive 82/148/EEC (’), shall also have as its funaion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) to facilitate, without prejudice to Artides 169 and 170&lt;br&gt;of the Treaty, the harmomzed implementation of this&lt;br&gt;Direaive through regular consultations on any praaical&lt;br&gt;problems arising from its application on which&lt;br&gt;exchanges of views are deemed useful;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to facilitate consultation baween the Member States on&lt;br&gt;the supplements and improvements to prospeauses&lt;br&gt;which they are entitled to require or recommend at&lt;br&gt;national level;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) to advise the Commission, ifnecessary, on any additions&lt;br&gt;or amendments to be made to this Direaive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. It shall not be the funaion of the Contaa Committee to&lt;br&gt;appraise the merits of decisions taken in individual cases.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION IX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Final provisions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall take the measures necessary for&lt;br&gt;them to comply with this Direaive by 17 April 1989. They&lt;br&gt;shall forthwith inform the Commission thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall communicate to the Commission&lt;br&gt;the texts of the main provisions of national law which thev&lt;br&gt;adopt in the field governed by this Direaive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Direaive is addressed to the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Luxembourg, 17 April 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. SOLCHACA CATALAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;544&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 348/62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 12. 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;of 12 December 1988&lt;br&gt;on the information to be published when a major holding in a listed company is&lt;br&gt;acquired or disposed of&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(88/627/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE EUROPEAN COMMUNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European&lt;br&gt;Economic Community, and in partieular Article 54&lt;br&gt;thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commission ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In cooperation with the European Parliament f),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and Social&lt;br&gt;Committee (0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas a policy of adequate information of investors in&lt;br&gt;the field of transferable secunties is likely to improve&lt;br&gt;investor protection, to inerease investors' confidence in&lt;br&gt;securities markets and thus to ensure that securities&lt;br&gt;markets funetion correctly;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, by making such protection more equivalent,&lt;br&gt;coordination of that policy at Community ievel is likely&lt;br&gt;to make for greater inter*penetrarion of the Member&lt;br&gt;States’ transferable securities markets and therefore help&lt;br&gt;to establish a true European Capital market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas to that end investors should be informed of&lt;br&gt;major holdings and of changes in those holdings in&lt;br&gt;Community companies the shares of which are officially&lt;br&gt;listed on stock exchanges situtated or operating within&lt;br&gt;the Community;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas coordinated ruies should be laid dovm&lt;br&gt;conceming the detailed content and the procedure for&lt;br&gt;applying that requirement;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas companies, the shares of which are officially&lt;br&gt;listed on a Community stock exchange, can inform the&lt;br&gt;public of changes in major holdings only if they have&lt;br&gt;been informed of such changes by the holden of those&lt;br&gt;holdings;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas most Member States do not subject holders to&lt;br&gt;such a requirement and where such a requirement exists&lt;br&gt;there are appreciable differences in the procedures for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C) OJ No C 351, 31. 12. IMS. p. 35, and&lt;br&gt;OJ No C 255, 25. 9. 1917. p. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 OJ No C 125, 11. 5. 1M7, p. 144, and&lt;br&gt;OJ No C 309, 5. 12. 19U.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) OJ No C 263, 20. 10. 1986, p. I.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;applying it; whereas coordinated ruies should therefore&lt;br&gt;be adopted at Community level in this field,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall make subject to this Directive&lt;br&gt;natural persons and legal entities in public or private law&lt;br&gt;who acquire or dispose of, directly or through interme-&lt;br&gt;diaries, holdings meeting the criteria laid dovm in Article&lt;br&gt;4 (1) which involve changes in the holdings of voting&lt;br&gt;rights in companies incorporated under their law the&lt;br&gt;ahares of which are officially listed on a stock exchange or&lt;br&gt;exchanges situated or operating within one or more&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where the acquisidon or disposal of a major holding&lt;br&gt;such as referred to in paragraph 1 is effeeted by means of&lt;br&gt;certificates representing shares, this Directive shall apply&lt;br&gt;to the bearers of those certificates, and not to the issuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X This Directive shall not apply to the acquisition or&lt;br&gt;disposal of major holdings in collective investment&lt;br&gt;undertakings.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Paragraph 5 (c) of Schedule C of the Annex to&lt;br&gt;Council Directive 79/279/EEC of 5 March 1979 coordi-&lt;br&gt;nating the conditions for the admission of securities to&lt;br&gt;official stock exchange listing (*)» as last amended by&lt;br&gt;Directive 82/148/EECfX is hereby replaced by the&lt;br&gt;foliowing:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*(c) The company must inform the public of any&lt;br&gt;changes in the strueture (shareholders and&lt;br&gt;breakdovms of holdings) of the major holdings in&lt;br&gt;its Capital as compared with information&lt;br&gt;previously published on that subject as soon as&lt;br&gt;such changes come to its notice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In partieular, a company which is not subject to&lt;br&gt;Council Directive 88/627/EEC of 12 December&lt;br&gt;1988 on the information to be published when a&lt;br&gt;major holding in a listed company is acquired or&lt;br&gt;disposed of Q must inform the public within nine&lt;br&gt;calender days whenever it comes to its notice that&lt;br&gt;a person or entity has acquired or disposed of a&lt;br&gt;number of shares such that his or its holding&lt;br&gt;exceeds or falls below one of the thresholds laid&lt;br&gt;dovm in Article 4 of that Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Q OJ No L 348, 17. IX 1988, p. 62?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 OJ No L 66, 16. 3. 1979, p. 21.&lt;br&gt;i*) OJ No L 62, 5. 3. 1982, p. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;545&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 12. 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 348/63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purposes of Directive, ‘acquiring a holding* shall&lt;br&gt;mean not only purchasing a holding, but also acquisition&lt;br&gt;by any other means whatsoever, including acquisition in&lt;br&gt;one of the situations refened to in Article 7.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or legal entity as referred to in Article 1 (1) must notify&lt;br&gt;the company concemed and at the same time the&lt;br&gt;competent authority or authorities where he holds 10 %&lt;br&gt;or more of its vo un g rights,-spedfying the proportion of&lt;br&gt;voting rights actuaily held unless that person or entity has&lt;br&gt;already made a deciaration in accordance with Article 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States may subject the natural persons, legal&lt;br&gt;entities and companies refened to in Article 1 (1) to&lt;br&gt;requirements stricter than those provided for in this&lt;br&gt;Directive or to additional requirements, provided that&lt;br&gt;such requirements apply generally to all those acquiring&lt;br&gt;or disposing of holdings and ali companies or to all those&lt;br&gt;falling within a partieular category acquiring or disposing&lt;br&gt;of holdings or of companies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Where a natural person or legal entity refened to.in&lt;br&gt;Article l (1) acquires or disposes of a holding in a&lt;br&gt;company referred to in Article I (1) and where, foliowing&lt;br&gt;that acquisition or disposal, the proportion of voting&lt;br&gt;nghts held by that person or legal entity reaches, exceeds&lt;br&gt;or falls below one of the thresholds of 10*/», 20 */•,'/&amp;gt;&lt;br&gt;50 •/• and ¥„ he shall notify the company and at the same&lt;br&gt;time the competent authority or authorities refened to in&lt;br&gt;Article 13 within seven calendar days of the proportion of&lt;br&gt;voting rights he holds foliowing that acquisition or&lt;br&gt;disposal. Member States need not apply:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the thresholds of 20 •/• and */&amp;gt; where they apply a&lt;br&gt;single threshold of 25 %,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— the threshold of where they apply the threshold of&lt;br&gt;75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The period of seven calendar days shall start from the&lt;br&gt;time when the owner of the major holding leams of the&lt;br&gt;acquisition or disposal, or from the time when, in view of&lt;br&gt;the circumstances, he should have leamt of it&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States may further provide that a company must&lt;br&gt;also bc informed in respect of the proportion of Capital&lt;br&gt;held by a natural person or legal entity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member States shall, if necessary, establish in their&lt;br&gt;national law, and determine in accordance with it, the&lt;br&gt;manner in which the voting rights to be taken into&lt;br&gt;account for the purposes of applying paragraph 1 are to&lt;br&gt;be brought to the notice of the natural persons and legal&lt;br&gt;entities referred to in Article I (1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall provide that at the fint annual&lt;br&gt;general meeting of a company referred to in Article 1 (1)&lt;br&gt;:o talte place more than three months after this Directive&lt;br&gt;has been transposed into national law, any natural person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Within one month of that general meeting, the public&lt;br&gt;shall be informed of all holdings of 10 % or more in&lt;br&gt;accordance with Article 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If the person or entity acquiring or disposing of a major&lt;br&gt;holding as defined in Article 4 is a member of a group of&lt;br&gt;undertakings required under Directive 83/349/EEC (*) to&lt;br&gt;draw up Consolidated accounts, that person or entity shall&lt;br&gt;be exempt from the obligation to make the deciaration&lt;br&gt;provided for in Article 4 (1) and in Article 5 if it is made&lt;br&gt;by the parent undertaking or, where the parent&lt;br&gt;undertaking is itself a subsidiary undertaking, by its own&lt;br&gt;parent undertaking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purposes of determining whether a natural person&lt;br&gt;or legal entity as referred to in Article 1 (1) is required to&lt;br&gt;make a deciaration as provided for in Article 4 (1) and in&lt;br&gt;Article 5, the foliowing shall be regarded as voting rights&lt;br&gt;held by that person or entity:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— voting rights held by other persons or entities in their&lt;br&gt;own names but on behalf of that person or entity,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— voting rights held by an undertaking controlled by&lt;br&gt;that person or entity;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— voting rights held by a third party with whom that&lt;br&gt;person or entity has conduded a written agreement&lt;br&gt;which obliges them to adopt, by concerted exercise of&lt;br&gt;the voting rights they hold, a lasting common policy&lt;br&gt;towards the management of the company in question.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— voting rights held by a third party under a written&lt;br&gt;agreement conduded with that person or entity or&lt;br&gt;with an undertaking controlled by that person or&lt;br&gt;entity providing for the temporary transfer for&lt;br&gt;consideration of the voting rights in question,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— voting rights attaching to shares owned by that person&lt;br&gt;or entity which are lodged as »ecurity, except where&lt;br&gt;the person or entity holding the security Controls the&lt;br&gt;voting rights and declares his intention of exercising&lt;br&gt;them, in which case they shall be regarded as the&lt;br&gt;latters voting rights,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— voting rights attaching to shares of which that person&lt;br&gt;or entity has the life interest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) OJ No L 193, 18. 7. 1983, p. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;546&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 348/64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 12. 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— voting rights which that person or entity or one of the&lt;br&gt;other persons or entities mentioned in the above&lt;br&gt;indents ia entitled to acquire, on his own initiative&lt;br&gt;alone. under a formal agreement; in such cases, the&lt;br&gt;notification prescnbed in Article 4 (1) shall be effected&lt;br&gt;on the date of the agreement,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— voting rights attaching to shares deposited with that&lt;br&gt;person or entity which that person or entity can&lt;br&gt;exercise at its discretion in the absence of specific&lt;br&gt;instmctions from the holders.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;By way of derogation from Article 4(1), where a person or&lt;br&gt;entity may exercise voting rights referred to in the last&lt;br&gt;indent of the preceding subparagraph in a company and&lt;br&gt;where the totaiity of these voting rights together with the&lt;br&gt;other voting rights held by that person or entity in that&lt;br&gt;company reaches or exceeds one of the thresholds&lt;br&gt;provided for in Article 4(1), Member States may lay down&lt;br&gt;that the said person or entity is only obliged to inform&lt;br&gt;the company concemed 21 calendar days before the&lt;br&gt;general meeting of that company.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;For the purposes of this Directive, ‘controlled&lt;br&gt;undertaking' shall mean any undertaking in which a&lt;br&gt;natural person or legal entity:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) has a majority of the sahreholders' or members* voting&lt;br&gt;rights; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) has the right to appoint or remove a majority of the&lt;br&gt;members of the administrative, management or&lt;br&gt;supervisory body and is at the same time a&lt;br&gt;shareholder in, or member of, the undertaking in&lt;br&gt;question; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) is a shareholder or member and alone Controls a&lt;br&gt;majority of the shareholders* or memben* voting&lt;br&gt;rights pursuant to an agreement entered into with&lt;br&gt;other shareholders or members of the undertaking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;For the purposes of paragraph 1. a parent&lt;br&gt;undertaking’* rights as regards voting, appointment and&lt;br&gt;removal shall inelude the rights of any other controlled&lt;br&gt;undertaking and those of any person or entity acting in&lt;br&gt;his own name but on behalf of the parent undertaking or&lt;br&gt;of any other controlled undertaking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The competent authorities may exempt from the&lt;br&gt;deciaration provided for in Article 4 (1) the acquisition or&lt;br&gt;disposal of a major holding, as defined in Article 4, by a&lt;br&gt;professional dealer in securities, in so far as that&lt;br&gt;acquisition or disposal is effected in his capacity as a&lt;br&gt;professional dealer in securities and in ao far as the&lt;br&gt;acquisition is not used by the dealer to intervene in the&lt;br&gt;management of the company concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The competent authorities shall require the profes-&lt;br&gt;sional dealers in securities referred to in paragraph 1 to be&lt;br&gt;memben of a stock exchange situated or operating within&lt;br&gt;a Member State or to be approved or supervised by a&lt;br&gt;competent authorir' such as referred to in Article 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A company which has received a deciaration referred&lt;br&gt;to in the first subparagraph of Article 4 (I) must in turn&lt;br&gt;disclose it to the public in each of the Member States in&lt;br&gt;which its shares are officially listed on a stock exchange&lt;br&gt;as soon as possible but not more than nine calender days&lt;br&gt;after the receipt of that deciaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Member State may provide for the disciosure to the&lt;br&gt;public, referred to in the fint subparagraph, to be made&lt;br&gt;not by the company concemed but by the competent&lt;br&gt;authority, possibly in cooperation with that company.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The disciosure referred to in paragraph 1 must be&lt;br&gt;made by publication in one or more newspapers&lt;br&gt;distributed throughout or widely in the Member State or&lt;br&gt;States concemed or be made available to the public either&lt;br&gt;in writing in places indicated by announcements to be&lt;br&gt;published in one or more newspapen distributed&lt;br&gt;throughout or widely in the Member State or States&lt;br&gt;concemed or by other equivalent means approved by the&lt;br&gt;competent authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The said disciosure must be made by publication in the&lt;br&gt;official language or languages, or in one of the official&lt;br&gt;languages or in another language, provided that in the&lt;br&gt;Member State in question the official language or&lt;br&gt;languages or such other language is or are customary in&lt;br&gt;the sphere of finance and accepted by the competent&lt;br&gt;authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The competent authorities may, exceptionally, exempt the&lt;br&gt;companies referred to in Article 1 (1) from the obligation&lt;br&gt;to notify the public set out in Article 10 where those&lt;br&gt;authorities consider that the disciosure of such&lt;br&gt;information would be contrary to the public interest or&lt;br&gt;seriously detrimental to the companies concemed.&lt;br&gt;provides that, in the latter case, such omission would not&lt;br&gt;be likely to mislead the public with regard to the faets&lt;br&gt;and circumstances knowledge of which is essential for the&lt;br&gt;assessment of the transferable securities in question.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member Sutes shall designate the competent&lt;br&gt;authority or authorities for the purposes of this Directive&lt;br&gt;and shall inform the Commission accordingly, specifying,&lt;br&gt;where appropriate, and division of duties between those&lt;br&gt;authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member Sutes shall ensure that the competent&lt;br&gt;authorities have such powers as may be necessary for the&lt;br&gt;performance of their duties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The competent authorities in the Member Sutes&lt;br&gt;shall cooperate wherever necessary for the purpose of&lt;br&gt;performing their duties and shall exchange any&lt;br&gt;information useful for that purpose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purpose of this Directive, the competent&lt;br&gt;authorities shall be those of the Member State the law of&lt;br&gt;which govems the companies referred to in Article 1 (1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;547&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. 12. 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 348/65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member Statea shall provide that every person who&lt;br&gt;c a mes on or has carried on an activity in the employment&lt;br&gt;of a competent authority whall be bound by professional&lt;br&gt;secrecy. This means that no confidentiai information&lt;br&gt;received in the course of their duties may be divulged to&lt;br&gt;any person or authority except by virtue of provisions laid&lt;br&gt;down by law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Paragraph 1 shall not, however, preclude the&lt;br&gt;competent authorities of the various Member States from&lt;br&gt;exchanging information as provided for in this Directive.&lt;br&gt;Information thus exchanged shall bc covered by the&lt;br&gt;obligation of professional secrecy to which persons&lt;br&gt;employed or previously employed by the competent&lt;br&gt;authorities receiving the information are subject.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A competent authority which receives confidentiai&lt;br&gt;information pursuant to paragraph 2 may use it solely for&lt;br&gt;the periormancc of its duties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall provide for appropriate sanctions in&lt;br&gt;cases where the natural persons or legal entities and the&lt;br&gt;companies referred to in Article i (1) do not comply with&lt;br&gt;the provisions of this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) to permit regular consulutions on any practicai&lt;br&gt;problems which arise from the application of this&lt;br&gt;Directive and on which exchanges of view are deemed&lt;br&gt;useful;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to facilitate consultations between the Member Sutes&lt;br&gt;on the stricter or additional requirements which they&lt;br&gt;may lay down in accordance with Artide 3, so that the&lt;br&gt;requirements imposed in all the Member Sutes may&lt;br&gt;be brought into iine, in accordance with Article 54 (3)&lt;br&gt;(g) of the Treaty;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) to advise the Commission, if necessary, on any&lt;br&gt;additions or amendmcnts to be made to this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member Sutes shall uke the measures necessary for&lt;br&gt;them to comply with this Directive before 1 January&lt;br&gt;1991. They shall forthwith inform the Commission&lt;br&gt;thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Member Sutes shall communicate to the&lt;br&gt;Commission the provisions of national law whidh they&lt;br&gt;adopt in the field governed by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is addressed to the Member Sutes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brussels, 12 December 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Conud Committee set up by Article 20 of&lt;br&gt;Directive 79/279/EEC shall also have as in function :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tbe President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. ROUMELIOTIS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;548&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition..................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll..................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmänna utgångspunkter för lagstiftningen............55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Inledning..............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Behovet av en offentlig reglering................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Internationell anpassning..................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Omfördela sparande och risk................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Erbjuda likviditet.......................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Tillhandahålla information.................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 Skyddsintressen........................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.6 Ny teknik...........................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Regleringens inriktning......................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Sundhetskrav.........................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Slopat börsmonopol och konkurrens...........62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Börser och marknadsplatser................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Ägandebegränsning.....................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Avgiftskontroll........................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Börs- och clearingverksamhet....................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Börs.................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Auktorisation.........................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Associationsform.......................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Auktorisationskraven.....................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4 Finansiella resurser.....................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.5 Sidoverksamhet m.m.....................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.6 Börsmedlemskap.......................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.7 Finansiella instrument som får noteras och handlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid en börs...........................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.8 Inregistreringskrav och informationsskyldighet.....87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.9 Börsprospekt.........................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.10 Halvårsrapporter..................... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.11 Förutsättningar för notering och handel med ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inregistrerade fondpapper................ 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.12 Rapporteringsskyldighet och information om handeln 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Auktoriserad marknadsplats.................. 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Auktorisationskrav m.m.................. 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Deltagande i handeln................... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 Skillnader mellan auktoriserad marknadsplats och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börs.............................. 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4 Penningmarknaden..................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Clearingverksamhet....................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Clearing av optioner och terminer............ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Tillståndskrav m.m..................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Finansiella resurser.................... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;549&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Clearingmedlemskap.................... 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Utländska företags verksamhet i Sverige.......... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Tillsyn och sekretess...................... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Sanktioner............................ 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Avgifter till finansinspektionen................ 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Ingripanden mot den som saknar tillstånd, m.m...... 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Stockholms fondbörs......................... 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Behov av en ombildning och utgångspunkter för denna . 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Ombildningens huvuddrag................... 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Prospekt utanför börs, m.m..................... 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Flaggningsregler........................... 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ändring i 22 § skuldebrevslagen................. 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ändringar i lagen om värdepappersfonder............ 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Ändringar i insiderlagen...................... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Emissionsmedverkan av advokater och revisorer....... 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Ekonomiska effekter av mitt förslag............... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ikraftträdande och vissa följdändringar............. 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Upprättade lagförslag....................... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Specialmotivering.......................... 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 Förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet. . . 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skuldebrev.........................212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 Förslagen till ändring i lagen (1949:722) om&lt;br&gt;pantlånerörelse, aktiebolagslagen (1975:1385), och&lt;br&gt;lagen (1976:240) om förvärv av eldistributions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningar m.m.......................213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)........................... 213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 Förslagen till ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713), konkurrenslagen (1982:729), lagen&lt;br&gt;(1983:890) om allemanssparande, lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden, bankaktiebolagslagen (1987:618) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurslagen (1987:672)................... 214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1149) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersfonder......................215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 Förslaget till lag om ändring i insiderlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1342).......................... 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om handel med finansiella instrument...........216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse......................224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Hemställan..............................225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Beslut................................. 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet värdepappersmark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naden i framtiden (kap. 6,&amp;nbsp;7,&amp;nbsp;9,&amp;nbsp;11&amp;nbsp;och 13-15) .... 227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Kommitténs lagförslag...................238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet 256 Prop. 1991/92:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Skrivelse den 3 oktober 1990 från styrelsen för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs.................... 361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;fondbörsstyrelsens skrivelse................ 364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Minnesanteckningar från hearing den 16 december&lt;br&gt;1991.............................. 380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Skriftliga synpunkter med anledning av hearingen. . . 388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Remitterade lagförslag...................420&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Lagrådets yttrande......................464&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Bakgrundsbeskrivning...................474&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11-17 EG-direktiv.......................490&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;551&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41034, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för en ombildning av Stockholms fondbörs till aktiebolag som har redovisats i avsnitt 4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för en ombildning av Stockholms fondbörs till aktiebolag som har redovisats i avsnitt 4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksgäldskontoret att teckna aktier i det aktiebolag som avses överta Stockholms fondbörs rörelse (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksgäldskontoret att teckna aktier i det aktiebolag som avses överta Stockholms fondbörs rörelse (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att kostnaden för aktieteckningen får belasta det under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1992/93 föreslagna förslagsanslaget D 2 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning (avsnitt 4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att kostnaden för aktieteckningen får belasta det under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1992/93 föreslagna förslagsanslaget D 2 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning (avsnitt 4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:03:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03113</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:03:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03113</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__113.pdf</filnamn>
<filstorlek>25807448</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om börslagstiftning m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/879E8D59-049B-4537-8B5F-79712A313DB7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:NU26</uppgift>
<ref_dok_id>GF01NU26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny börslagstiftning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:113&lt;br/&gt;
Ny börslagstiftning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:113 Ny börslagstiftning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Gradin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:113&lt;br/&gt;
Ny börslagstiftning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:113 Ny börslagstiftning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Gradin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>