<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290387</hangar_id>
 <dok_id>GF03112</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>112</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:112</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>112</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om F-skattebevis, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03112/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03112</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03112</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:112&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om F-skattebevis, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03112/prop_199192__112-1.png" style="width:41pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till nya regler för skatteavdrag och betal-&lt;br&gt;ning av socialavgifter. Förslaget innebär att skyldigheten att göra såväl skat-&lt;br&gt;teavdrag som att betala arbetsgivaravgifter vid utbetalning av ersättning för&lt;br&gt;arbete knyts till vilken typ av skattsedel på preliminär skatt mottagaren har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de nya reglerna är att göra det möjligt för den som betalar ut&lt;br&gt;ersättningen att på ett enkelt sätt få uppgift om huruvida han är skyldig att&lt;br&gt;göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter eller inte. Med dagens reg-&lt;br&gt;ler kan detta i många fall inte ske utan stora svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny skattsedel på preliminär skatt för företagare - en F-skattesedel -&lt;br&gt;införs. Samtidigt slopas den nuvarande B-skattesedeln. F-skattesedeln får&lt;br&gt;utfärdas för den som bedriver näringsverksamhet eller som kan antas&lt;br&gt;komma att bedriva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för ett arbete anlitar någon som har en F-skattesedel skall inte&lt;br&gt;vara skyldig vare sig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;ersättningen för arbetet. Har den som utför arbetet däremot en A-skattese-&lt;br&gt;del eller saknar han skattsedel på preliminär skatt skall den som betalar ut&lt;br&gt;ersättningen för arbetet vara skyldig att både göra skatteavdrag och betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. En sådan ordning innebär att skatteavdrag skall göras&lt;br&gt;även på sidoinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått en F-skattesedel skall betala sin preliminära skatt i form&lt;br&gt;av F-skatt efter särskild debitering och socialavgifter i form av egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu föreslagna systemet ingår att det vid beräkningen av F-skatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tas hänsyn också till sådan mervärdeskatt som den skattskyldige har att&lt;br&gt;redovisa i sin allmänna självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel skall kunna tilldelas inte bara fysiska personer utan&lt;br&gt;också juridiska personer, t.ex. aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, som bedriver verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas&lt;br&gt;till intäkt av näringsverksamhet eller kan antas komma att bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet. Om så inte är fallet skall de i stället få en A-skattesedel. Även&lt;br&gt;när det gäller arbete som uppdragits åt juridiska personer är uppdragsgiva-&lt;br&gt;ren befriad från skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter på ersättningen för arbetet om den juridiska personen innehar en F-&lt;br&gt;skattesedel. Har den i stället en A-skattesedel är uppdragsgivaren alltid skyl-&lt;br&gt;dig att göra skatteavdrag men däremot inte att betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel skall kunna återkallas och ersättas med en A-skattesedel&lt;br&gt;bl.a. om F-skattesedeln missbrukas eller om innehavaren påtagligt försum-&lt;br&gt;mar att redovisa och betala skatter och avgifter. Sedan en F-skattesedel har&lt;br&gt;återkallats på grund av missbruk får ny F-skattesedel inte utfärdas förrän två&lt;br&gt;år förflutit från återkallelsebeslutet. Har återkallelse skett på annan grund&lt;br&gt;får en ny F-skattesedel inte utfärdas så länge återkallelsegrunden fortfarande&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avser utfärdande eller återkallelse av en F-skattesedel skall&lt;br&gt;meddelas av skattemyndigheten. Sådana beslut skall kunna överklagas hos&lt;br&gt;länsrätt. Därifrån kan överklagande ske hos kammarrätt och, i sista hand,&lt;br&gt;hos regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna täcker även de områden som nu regleras av lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdrags-&lt;br&gt;ersättningar och lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) m.m. Dessa lagar föreslås därför bli upphävda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även ändringar i reglerna om skatteavdrag från&lt;br&gt;artistersättning. Dessutom innehåller propositionen ett förslag till ändring i&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter som syftar till en&lt;br&gt;mer flexibel ordning för förvaring och gallring av deklarationshandlingar av-&lt;br&gt;seende främst aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter föreslås bli till-&lt;br&gt;lämpliga fr.o.m. den 1 april 1993 och reglerna rörande förvaring och gallring&lt;br&gt;av deklarationshandlingar fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 24 § 2 mom. och 104 § samt anvisningarna till 3 § skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 14 § och 24 § 1 mom. skall betecknas 13 § 3 mom. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 §, 2 § 1, 2 och 4 mom., 3 § 1 och 2 mom., 4 § 1 och 4 mom., 5-7,&lt;br&gt;10-12, 13 § 1 och 2 mom. samt nya 3 mom., 15, 17, 20 och 22 §§, nya 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 och 26 §§, 27 § 2 och 3 mom., 33 och 34-36 §§, 39 § 1, 2 och 3 mom., 40,&lt;br&gt;41 och 43 §§, 45 § 1 och 2 mom., 46 § 2-4 mom., 48 § 1 och 2 mom., 52 §, 54&lt;br&gt;§ 1 mom., 55 § 1 mom., 56, 65, 75, 77, 78, 79, 80, 83 och 102 §§, anvisning-&lt;br&gt;arna till 39, 40, 45 och 46 §§ samt rubrikerna närmast före 13 och 22 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 7 a, 14, 27 b, 33 a-33 d,&lt;br&gt;36a, 38 a, 38 b, 40a, 52a, 75 c-75 e och 79 a §§, nya moment, 3§ 3 och&lt;br&gt;4mom., 4 § 2 mom. och 39 § 1 a mom. samt närmast före 3, 14, 15, 33 och&lt;br&gt;38 a §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avkastningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. annuitet på avdikningslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om socialav-&lt;br&gt;gifter även tillämpas i fråga om skatt&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster följer av 3 § sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), la-&lt;br&gt;gen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt, taxeringslagen (1990:324) eller lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:697.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattskyldig likställs i denna&lt;br&gt;lag handelsbolag, om inte annat&lt;br&gt;framgår av sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;I denna lag/br.v/å.s&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; med 2 mom. I denna lag avses med&lt;br&gt;slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av&lt;br&gt;skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande&lt;br&gt;föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande&lt;br&gt;av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt;&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits&lt;br&gt;enligt 27 § 2 mom.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande skatt: sådan enligt 27 § 2 mom. gottskriven skatt som över-&lt;br&gt;stiger slutlig skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller&lt;br&gt;enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats;&lt;br&gt;kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respitränta: ränta enligt 32 §;&lt;br&gt;anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;&lt;br&gt;ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;&lt;br&gt;restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;&lt;br&gt;skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;&lt;br&gt;inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;&lt;br&gt;uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari&lt;br&gt;månad det följande året;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom.&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ogift skattskyldig: annan ogift skattskyldig: annan&lt;br&gt;skattskyldig fysisk person än nyss skattskyldig fysisk person än nyss&lt;br&gt;har sagts. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har sagts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare: den som betalar&lt;br&gt;ut ersättning för vilken mottagaren&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom.&lt;br&gt;första och andra styckena skall betala&lt;br&gt;preliminär A-skatt, varvid med ar-&lt;br&gt;betsgivare likställs den som utger&lt;br&gt;ränta eller utdelning för vilken motta-&lt;br&gt;garen enligt bestämmelserna i 3 § 2&lt;br&gt;mom. tredje stycket skall betala preli-&lt;br&gt;minär A-skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare: skattskyldig som&lt;br&gt;skall betala preliminär A-skatt enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § 2 mom. första&lt;br&gt;och andra styckena, varvid med ar-&lt;br&gt;betstagare likställs den som skall be-&lt;br&gt;tala preliminär A-skatt enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 § 2 mom. tredje stycket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön: lön eller annan ersättning för&lt;br&gt;vilken mottagaren enligt bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Skattereduktion medges&lt;br&gt;skattskyldig för underskott av kapi-&lt;br&gt;tal enligt 3 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen uppgår till 25&lt;br&gt;procent av den del av underskottet&lt;br&gt;som inte överstiger 100 000 kronor&lt;br&gt;och 18 procent av återstoden. Har&lt;br&gt;skattskyldig under beskattningsåret&lt;br&gt;varit skyldig att betala sjömansskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt och har denna nedsatts enligt&lt;br&gt;12 § 4 mom. samma lag på grund av&lt;br&gt;underskott av kapital skall skattere-&lt;br&gt;duktionen dock minskas med det be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sema i 3 § 2 mom. första och andra&lt;br&gt;styckena skall betala preliminär A-&lt;br&gt;skatt, varvid med lön likställs sådan&lt;br&gt;ränta och utdelning för vilken preli-&lt;br&gt;minär A-skatt skall betalas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 § 2 mom. tredje&lt;br&gt;stycket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet: &amp;nbsp;&amp;nbsp;verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet av sådant slag att intäkten&lt;br&gt;därav räknas till intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten eller, när verksamhe-&lt;br&gt;ten bedrivs av ett handelsbolag, för&lt;br&gt;någon delägare i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Skattereduktion medges&lt;br&gt;skattskyldig för underskott av kapi-&lt;br&gt;tal enligt 3 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen skall uppgå till 25&lt;br&gt;procent av den del av underskottet&lt;br&gt;som inte överstiger 100 000 kronor&lt;br&gt;och 18 procent av återstoden. Om en&lt;br&gt;skattskyldig under beskattningsåret&lt;br&gt;har varit skyldig att betala sjömans-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt och denna har satts ned&lt;br&gt;enligt 12 § 4 mom. samma lag på&lt;br&gt;grund av underskott av kapital skal!&lt;br&gt;skattereduktionen dock minskas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lopp varmed nedsättning har skett. med det belopp varmed nedsättning&lt;br&gt;har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattereduk-&lt;br&gt;tion iakttagas vid debitering av slut-&lt;br&gt;lig skatt, tillkommande skatt och&lt;br&gt;preliminär B-skatt samt vid faststäl-&lt;br&gt;lande av preliminär A-skatt. Öretal&lt;br&gt;som uppkommer vid beräkning av&lt;br&gt;skattereduktion bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattereduk-&lt;br&gt;tion skall tillämpas vid debitering av&lt;br&gt;slutlig skatt, tillkommande skatt,&lt;br&gt;preliminär F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt samt vid beslut om beräkning i&lt;br&gt;enskilt fall av preliminär A-skatt.&lt;br&gt;Öretal som uppkommer vid beräk-&lt;br&gt;ning av skattereduktion bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;1 den omfattning nedan&lt;br&gt;anges skall skattskyldig betala preli-&lt;br&gt;minär skatt med belopp, vilket så&lt;br&gt;nära som möjligt kan antas motsvara&lt;br&gt;i den slutliga skatten ingående statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, statlig förmögenhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. I den omfattning nedan&lt;br&gt;anges skall skattskyldig betala preli-&lt;br&gt;minär skatt med belopp, vilket så&lt;br&gt;nära som möjligt kan antas motsvara&lt;br&gt;den slutliga skatten minskad med&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:697.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, avkastningsskatt, egenavgifter,&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, skogs-&lt;br&gt;vårdsavgift, statlig fastighetsskatt och&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o mf Preliminär skatt utgår så-&lt;br&gt;som preliminär A-skatt eller prelimi-&lt;br&gt;när B-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Preliminär A-skatt skall&lt;br&gt;med de undantag, som framgår av&lt;br&gt;vad nedan i detta moment och i 10 §&lt;br&gt;sägs, betalas för sådan inkomst av&lt;br&gt;tjänst, vilken helt eller delvis utgår i&lt;br&gt;pengar och vilken hänför sig till den&lt;br&gt;skattskyldiges huvudsakliga arbets-&lt;br&gt;anställning eller annars utgör hans&lt;br&gt;huvudsakliga inkomst av tjänst. För&lt;br&gt;inkomst av sådan huvudsaklig ar-&lt;br&gt;betsanställning hos fysisk person el-&lt;br&gt;ler dödsbo, som är avsedd att vara&lt;br&gt;kortare tid än en vecka, skall dock&lt;br&gt;preliminär A-skatt erläggas endast&lt;br&gt;om vad som utbetalats utgör utgift i&lt;br&gt;en av arbetsgivaren bedriven närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tjänst likställs i denna lag rätt&lt;br&gt;till pension, livränta, som utgår på&lt;br&gt;grund av sjuk-, olycksfalls- eller&lt;br&gt;skadeförsäkring eller annorledes än&lt;br&gt;på grund av försäkring och inte ut-&lt;br&gt;gör vederlag vid avyttring av egen-&lt;br&gt;dom, ersättning, som i annan form&lt;br&gt;än livränta utgår på grund av sjuk-&lt;br&gt;eller olycksfallsförsäkring, tagen i&lt;br&gt;samband med tjänst, samt undan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt. Hänsyn skall dock inte tas till i&lt;br&gt;den slutliga skatten ingående skatte-&lt;br&gt;tillägg och förseningsavgift enligt tax-&lt;br&gt;eringslagen (1990:324) eller annuitet&lt;br&gt;på avdikningslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära skatten skall beta-&lt;br&gt;las genom skatteavdrag (preliminär&lt;br&gt;A-skatt) eller enligt särskild debite-&lt;br&gt;ring (preliminär F-skatt och särskild&lt;br&gt;A-skatt). Den skattskyldige får där-&lt;br&gt;utöver betala preliminär skatt i annan&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag skall, om inte annat&lt;br&gt;sägs i denna lag, betala preliminär A-&lt;br&gt;skatt trots att slutlig skatt inte skall&lt;br&gt;påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Preliminär A-skatt&lt;br&gt;skall för inkomståret betalas av den&lt;br&gt;som har tilldelats en A-skattesedel&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 33 a eller&lt;br&gt;38 b § eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt. Preliminär A-skatt&lt;br&gt;skall dock inte betalas av staten,&lt;br&gt;landsting, kommuner eller andra me-&lt;br&gt;nigheter. Preliminär A-skatt skall,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i detta mo-&lt;br&gt;ment eller i 10 §, betalas för sådan er-&lt;br&gt;sättning för arbete, vilken helt eller&lt;br&gt;delvis lämnas i pengar. PreliminärA-&lt;br&gt;skatt skall inte betalas för ersättning&lt;br&gt;som tillsammans med annan ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete från samma utbeta-&lt;br&gt;lare understiger 10 000 kronor under&lt;br&gt;inkomståret, om utbetalaren är en fy-&lt;br&gt;sisk person eller ett dödsbo och vad&lt;br&gt;som utbetalats inte utgör utgift i en av&lt;br&gt;utbetalaren bedriven näringsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning för arbete likställs i&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livränta, som inte utgör ersätt-&lt;br&gt;ning vid avyttring av egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning, som i annan form än&lt;br&gt;livränta lämnas på grund av sjuk- el-&lt;br&gt;ler olycksfallsförsäkring, tagen i&lt;br&gt;samband med tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inkomst som avses i punkt 12 av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:697.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagsförmåner och sådant periodiskt&lt;br&gt;understöd eller sådan därmed jäm-&lt;br&gt;förlig periodisk intäkt för vilken gi-&lt;br&gt;varen enligt 23 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) är berättigad till&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall också,&lt;br&gt;med de undantag som föreskrivs i 10&lt;br&gt;§, betalas för sådan ränta och utdel-&lt;br&gt;ning vilken utgår i pengar och för vil-&lt;br&gt;ken kontrolluppgift skall lämnas&lt;br&gt;med tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 22, 23 eller 27 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall utgå en-&lt;br&gt;ligt skattetabell, som avses i 4 §, el-&lt;br&gt;ler enligt de grunder som anges i 7,&lt;br&gt;12 eller 40 §. För enskilda fall får&lt;br&gt;skattemyndighet föreskriva särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund, exempelvis att&lt;br&gt;skatten skall beräknas på viss del av&lt;br&gt;inkomsten eller på inkomsten mins-&lt;br&gt;kad med visst belopp eller att skat-&lt;br&gt;ten skall utgå med särskilt angiven&lt;br&gt;procent av inkomsten eller att preli-&lt;br&gt;minär skatt inte skall betalas för viss&lt;br&gt;ränta eller utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den, som åtnjuter ovan avsedd&lt;br&gt;inkomst av tjänst, skattskyldig jäm-&lt;br&gt;väl för annan inkomst eller för för-&lt;br&gt;mögenhet får skattemyndighet, då&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, föreskriva&lt;br&gt;att preliminär A-skatt skall betalas&lt;br&gt;också för sistnämnda inkomst eller&lt;br&gt;för förmögenheten. Därvid skall den&lt;br&gt;skattskyldiges preliminära skatt be-&lt;br&gt;räknas antingen till viss procent av&lt;br&gt;den huvudsakliga inkomsten av&lt;br&gt;tjänst eller enligt skattetabell på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. undantagsförmåner och sådant&lt;br&gt;periodiskt understöd eller sådan&lt;br&gt;därmed jämförlig periodisk intäkt-&lt;br&gt;för vilken givaren enligt 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen är berättigad till&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om mottagaren har en A-&lt;br&gt;skattesedel eller en F-skattesedel eller&lt;br&gt;saknar skattsedel på preliminär skatt&lt;br&gt;skall preliminär A-skatt, med de un-&lt;br&gt;dantag som föreskrivs i 10 §, betalas&lt;br&gt;för sådan ränta och utdelning som&lt;br&gt;lämnas i pengar och för vilken kon-&lt;br&gt;trolluppgift skall lämnas med till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap. 22, 23 eller 27 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om dagpenning från arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa, korttidsstudiestöd eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall, i fråga&lt;br&gt;om en fysisk person, beräknas enligt&lt;br&gt;skattetabell, som avses i 4 §, eller en-&lt;br&gt;ligt de grunder som anges i 7,12 eller&lt;br&gt;40 § och ifråga om en juridisk person&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i 7 a eller&lt;br&gt;40 §. För enskilda fall får skattemyn-&lt;br&gt;dighet i fråga om sådan ersättning&lt;br&gt;som utgör mottagarens huvudsakliga&lt;br&gt;inkomst av arbete föreskriva särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund, exempelvis att&lt;br&gt;skatten skall beräknas på viss del av&lt;br&gt;inkomsten eller på inkomsten mins-&lt;br&gt;kad med visst belopp eller att skat-&lt;br&gt;ten skall beräknas med särskilt angi-&lt;br&gt;ven procent av inkomsten eller att&lt;br&gt;preliminär skatt inte skall betalas för&lt;br&gt;viss ränta eller utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den, som åtnjuter i första eller&lt;br&gt;andra stycket avsedd inkomst, skatt-&lt;br&gt;skyldig också för annan inkomst/rån&lt;br&gt;vilken skatteavdrag inte kan göras el-&lt;br&gt;ler för förmögenhet eller skall han&lt;br&gt;betala statlig fastighetsskatt, får skat-&lt;br&gt;temyndighet, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, föreskriva att preliminär A-&lt;br&gt;skatt skall betalas också för sist-&lt;br&gt;nämnda inkomst eller för förmögen-&lt;br&gt;heten eller för fastighetsskatten. Där-&lt;br&gt;vid skall den skattskyldiges prelimi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda inkomst ökad med visst be-&lt;br&gt;lopp eller också utgå med visst be-&lt;br&gt;lopp utöver vad i skattetabellen an-&lt;br&gt;ges för den huvudsakliga inkomsten&lt;br&gt;av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är i fall varom i föregående stycke&lt;br&gt;sägs inkomsten vid sidan av den hu-&lt;br&gt;vudsakliga inkomsten av tjänst bety-&lt;br&gt;dande i förhållande till denna eller&lt;br&gt;föreligger annars särskilda omstän-&lt;br&gt;digheter, får skattemyndighet före-&lt;br&gt;skriva, att preliminär B-skatt skall er-&lt;br&gt;läggas i stället för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om preli-&lt;br&gt;minär A-skatt finns i lagen&lt;br&gt;(1990:326) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från folkpension m.m., lagen&lt;br&gt;(1990:327) om skatteavdrag från&lt;br&gt;sjukpenning m.m. och lagen&lt;br&gt;(1990:328) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från artistersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Preliminär B-skatt skall&lt;br&gt;för inkomståret betalas av skattskyl-&lt;br&gt;dig, som inte skall betala preliminär&lt;br&gt;A-skatt enligt 1 första eller andra&lt;br&gt;stycket.Preliminär B-skatt skall avse&lt;br&gt;de skatter och avgifter som anges i 1&lt;br&gt;mom. Preliminär B-skatt skall beta-&lt;br&gt;las enligt särskild debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att&lt;br&gt;fysisk person, som har inkomst av så-&lt;br&gt;dan uppdragsverksamhet som avses i&lt;br&gt;4 § lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar, skall be-&lt;br&gt;tala preliminär A-skatt i stället för&lt;br&gt;preliminär B-skatt. Ett sådant beslut&lt;br&gt;får meddelas om den för inkomståret&lt;br&gt;beräknade slutliga skatten kan antas&lt;br&gt;till huvudsaklig del bli betald genom&lt;br&gt;avdrag för skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nära skatt beräknas antingen till viss&lt;br&gt;procent av inkomsten enligt första el-&lt;br&gt;ler andra stycket eller enligt skatteta-&lt;br&gt;bell på nämnda inkomst ökad med&lt;br&gt;visst belopp eller också beräknas&lt;br&gt;med visst belopp utöver vad i skatte-&lt;br&gt;tabellen anges för inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Preliminär F-skatt&lt;br&gt;skall för inkomståret betalas av den&lt;br&gt;som har tilldelats en F-skattesedel en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 33 b § första&lt;br&gt;stycket. Preliminär F-skatt skall, om&lt;br&gt;inte annat följer av andra stycket,&lt;br&gt;avse den slutliga skatten med de ju-&lt;br&gt;steringar som anges i 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten enligt 33 a&lt;br&gt;§ första stycket andra meningen har&lt;br&gt;utfärdat en A-skattesedel för den&lt;br&gt;skattskyldige, skall detta beaktas vid&lt;br&gt;beräkningen av den preliminära F-&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Särskild A-skatt&lt;br&gt;skall, om skattemyndigheten beslutar&lt;br&gt;om det, för inkomståret betalas av&lt;br&gt;skattskyldig som har tilldelats en A-&lt;br&gt;skattesedel. Ett sådant beslut får&lt;br&gt;meddelas om överensstämmelsen&lt;br&gt;mellan den preliminära och den slut-&lt;br&gt;liga skatten med de justeringar som&lt;br&gt;anges i 1 mom. därigenom kan antas&lt;br&gt;bli bättre än om endast preliminär A-&lt;br&gt;skatt betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. För inkomst av&lt;br&gt;tjänst som hänför sig till bestämd&lt;br&gt;tidsperiod och uppbärs vid regelbun-&lt;br&gt;det återkommande tillfällen eller till&lt;br&gt;arbetsanställning som är avsedd att&lt;br&gt;vara kortare tid än en vecka skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt utgå med belopp,&lt;br&gt;som anges i skattetabeller, om inte&lt;br&gt;skattemyndighet har bestämt annat.&lt;br&gt;Skattetabellerna skall ange den preli-&lt;br&gt;minära skatt som belöper på olika in-&lt;br&gt;komstbelopp, beräknade för månad&lt;br&gt;eller den kortare tid som anges i ta-&lt;br&gt;bellerna. Regeringen eller myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer fast-&lt;br&gt;ställer för varje inkomstår sådana ta-&lt;br&gt;beller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. För inkomst av arbete&lt;br&gt;som hänför sig till bestämd tidspe-&lt;br&gt;riod och uppbärs vid regelbundet&lt;br&gt;återkommande tillfällen och arbete&lt;br&gt;som är avsett att pågå kortare tid än&lt;br&gt;en vecka skall preliminär A-skatt&lt;br&gt;utgå med belopp, som anges i skatte-&lt;br&gt;tabeller, om inte annat framgår av 7&lt;br&gt;eller 7 a § eller av skattemyndighets&lt;br&gt;beslut. Regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer faststäl-&lt;br&gt;ler för vatje inkomstår sådana tabel-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellerna skall grundas på föl-&lt;br&gt;jande förutsättningar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellerna skall, om inte annnat&lt;br&gt;sägs i 2 mom., ange den preliminära&lt;br&gt;skatten på olika inkomstbelopp, be-&lt;br&gt;räknade för en månad eller den kor-&lt;br&gt;tare tid som anges i tabellerna och&lt;br&gt;grundas på följande förutsättningar,&lt;br&gt;nämligen&lt;br&gt;att inkomsten är oförändrad under inkomståret,&lt;br&gt;att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges&lt;br&gt;i tabellen,&lt;br&gt;att den skattskyldige inte skall er-&lt;br&gt;lägga annan skatt eller avgift som av-&lt;br&gt;ses i denna lag än statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra avdrag&lt;br&gt;än grundavdrag samt avdrag som avses i 33 § 2 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) med ett belopp av 4 000 kronor, dock högst tio procent av inkoms-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a t t den skattskyldige inte skall&lt;br&gt;betala annan skatt eller avgift som&lt;br&gt;avses i denna lag än statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. För inkomst som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första, andra och femte styckena i&lt;br&gt;punkt 12 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;med undantag för vårdbidrag enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, skall avdrag för preliminär A-&lt;br&gt;skatt göras med ledning av särskilda&lt;br&gt;skattetabeller. Detta gäller också i&lt;br&gt;fråga om skatteavdrag från dagpen-&lt;br&gt;ning från arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda tabellerna för beräk-&lt;br&gt;ning av skatteavdrag på ersättning&lt;br&gt;som avses i första stycket första me-&lt;br&gt;ningen skall för olika sjukpenning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. I skattetabellerna skall&lt;br&gt;också anges det belopp varmed pre-&lt;br&gt;liminär A-skatt skall beräknas på in-&lt;br&gt;komst för dag av sådan anställning&lt;br&gt;som är avsedd att vara kortare tid än&lt;br&gt;en vecka. Skattebeloppet skall be-&lt;br&gt;räknas på grundval av beräknelig ge-&lt;br&gt;nomsnittlig sysselsättning under året&lt;br&gt;och med ledning av för riket genom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundande inkomster enligt 3 kap.&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring ange den&lt;br&gt;preliminära skatt som skall tas ut på&lt;br&gt;en viss ersättning uttryckt i procent av&lt;br&gt;ersättningen. I tabellerna skall det&lt;br&gt;finnas särskilda kolumner med pro-&lt;br&gt;centsatser dels för ersättningar som&lt;br&gt;grundas på hela den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten, dels för ersätt-&lt;br&gt;ningar som grundas på 80 eller 90&lt;br&gt;procent av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten. Ersättning som en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa lämnar en-&lt;br&gt;ligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuk-&lt;br&gt;lön skall anses grundad på 90 procent&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De procenttal efter vilka skatteav-&lt;br&gt;drag skall göras skall grundas på&lt;br&gt;skattesatsen för en årlig inkomst mot-&lt;br&gt;svarande den skattskyldiges sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst eller, om er-&lt;br&gt;sättningen grundas på 80 eller 90 pro-&lt;br&gt;cent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, den andel av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundandeinkomsten som&lt;br&gt;ersättningen beräknas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst inte har fastställts för den&lt;br&gt;skattskyldige, skall det underlag som&lt;br&gt;utgör grund för ersättningen anses&lt;br&gt;som sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;när skatteavdraget bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär A-skatt på&lt;br&gt;föräldrapenning görs endast om den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;uppgår till lägst 6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellen för skatteavdrag&lt;br&gt;från dagpenning från arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa skall grundas på för landet ge-&lt;br&gt;nomsnittlig skattesats till kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt under beskattningsåret.&lt;br&gt;Skattesatsen bestäms med tillämp-&lt;br&gt;ning av avrundning enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. I skattetabellerna skall&lt;br&gt;också anges det belopp varmed pre-&lt;br&gt;liminär A-skatt skall beräknas på in-&lt;br&gt;komst för en dag av sådant arbete&lt;br&gt;som är avsett att pågå kortare tid än&lt;br&gt;en vecka.Skattebeloppet skall be-&lt;br&gt;räknas på grundval av beräknelig ge-&lt;br&gt;nomsnittlig sysselsättning under året&lt;br&gt;och med ledning av för riket genom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snittlig skattesats till kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt föregående år. I övrigt&lt;br&gt;skall vad ovan i denna paragraf sägs&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla vid skattebe-&lt;br&gt;loppens beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt enligt skattetabell skall för en-&lt;br&gt;var skattskyldig, beträffande vilken&lt;br&gt;icke skall tillämpas enligt 4 § 3 mom.&lt;br&gt;andra stycket fastställd särskild ta-&lt;br&gt;bell, tillämpas den tabell, som avser&lt;br&gt;en sammanlagd utdebitering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt och lands-&lt;br&gt;tingsskatt, vilken för skattekrona&lt;br&gt;och skatteöre är lika med det belopp,&lt;br&gt;som för inkomståret bestämts till ut-&lt;br&gt;debitering i kommunen eller kom-&lt;br&gt;mundelen. Ingår i sistnämnda utde-&lt;br&gt;bitering öretal, uppgående till högst&lt;br&gt;femtio, användes den tabell, som av-&lt;br&gt;ser närmast lägre utdebitering. Där-&lt;br&gt;est i utdebiteringen ingår öretal,&lt;br&gt;överstigande femtio, tillämpas den&lt;br&gt;tabell som avser närmast högre ut-&lt;br&gt;debitering. Att å inkomst av arbets-&lt;br&gt;anställning, som är avsedd att vara&lt;br&gt;kortare tid än en vecka, preliminär&lt;br&gt;A-skatt dock kan beräknas enligt&lt;br&gt;vilken som helst för inkomståret&lt;br&gt;upprättad skattetabell, framgår av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snittlig skattesats till kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt föregående år. I övrigt&lt;br&gt;skall vad ovan i denna paragraf sägs&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla vid skattebe-&lt;br&gt;loppens beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt enligt skattetabell skall för&lt;br&gt;varje skattskyldig, beträffande vil-&lt;br&gt;ken inte skall tillämpas enligt 4 § 3&lt;br&gt;mom. andra stycket fastställd sär-&lt;br&gt;skild tabell, tillämpas den tabell,&lt;br&gt;som avser en sammanlagd utdebite-&lt;br&gt;ring till kommunal inkomstskatt och&lt;br&gt;landstingsskatt, vilken för skattekro-&lt;br&gt;nor och skatteören är lika med det&lt;br&gt;belopp, som för inkomståret be-&lt;br&gt;stämts till utdebitering i kommunen&lt;br&gt;eller kommundelen. Ingår i sist-&lt;br&gt;nämnda utdebitering öretal, upp-&lt;br&gt;gående till högst femtio, används&lt;br&gt;den tabell,som avser närmast lägre&lt;br&gt;utdebitering. Om i utdebiteringen&lt;br&gt;ingår öretal, överstigande femtio,&lt;br&gt;tillämpas den tabell som avser när-&lt;br&gt;mast högre utdebitering. Att på in-&lt;br&gt;komst av arbete som är avsett att&lt;br&gt;pågå kortare tid än en vecka, preli-&lt;br&gt;minär A-skatt dock kan beräknas&lt;br&gt;enligt vilken som helst för inkomst-&lt;br&gt;året upprättad skattetabell, framgår&lt;br&gt;av bestämmelserna i 4 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst&lt;br&gt;uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det inkomstbe-&lt;br&gt;lopp och den tidsperiod som är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning som avses i 4 § 4 mom. skall, om&lt;br&gt;inkomst som intjänats under flera&lt;br&gt;dagar uppbärs vid ett tillfälle, den&lt;br&gt;preliminära A-skatten beräknas på&lt;br&gt;grundval av inkomsten under varje&lt;br&gt;ifrågakommande dag och med till-&lt;br&gt;lämpning av vad som anges i skatte-&lt;br&gt;tabellen för dagsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är anställningen annan än sådan,&lt;br&gt;varom i 4 § 4 mom. sägs, skall gälla&lt;br&gt;att, därest inkomsten avser annan&lt;br&gt;tidsperiod än som är i skattetabellen&lt;br&gt;upptagen, först uträknas huru&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av arbete som avses i&lt;br&gt;4 § 4 mom. skall, om inkomst som&lt;br&gt;tjänats in under flera dagar uppbärs&lt;br&gt;vid ett tillfälle, den preliminära A-&lt;br&gt;skatten beräknas på grundval av in-&lt;br&gt;komsten under varje ifrågakom-&lt;br&gt;mande dag och med tillämpning av&lt;br&gt;vad som anges i skattetabellen för&lt;br&gt;dagsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inkomsten annan än sådan,&lt;br&gt;som avses i 4 § 4 mom., skall gälla&lt;br&gt;att, om inkomsten avser annan tids-&lt;br&gt;period än som är upptagen i skatteta-&lt;br&gt;bellen, först uträknas hur mycket av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket av inkomsten som belöper&lt;br&gt;pä en i tabellen upptagen tidsperiod&lt;br&gt;av minst en veckas längd. Skatten&lt;br&gt;beräknas därefter med utgångs-&lt;br&gt;punkt från det skattebelopp, som&lt;br&gt;skulle utgå för sådan del av inkoms-&lt;br&gt;ten, och efter förhållandet mellan, å&lt;br&gt;ena sidan, längden av den tidsperiod&lt;br&gt;den uppburna inkomsten avser och,&lt;br&gt;å andra sidan, den i tabellen angivna&lt;br&gt;tidsperiodens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbäres vid anställning varom&lt;br&gt;nu är fråga inkomst för kortare tids-&lt;br&gt;period än en vecka, skall preliminär&lt;br&gt;skatt icke utgå mer än en gång i&lt;br&gt;veckan. Därvid skola de under&lt;br&gt;samma vecka uppburna inkomstbe-&lt;br&gt;loppen sammanräknas och anses på&lt;br&gt;en gång utbetalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomsten som belöper på en i tabel-&lt;br&gt;len upptagen tidsperiod av minst en&lt;br&gt;veckas längd. Skatten beräknas där-&lt;br&gt;efter med utgångspunkt från det&lt;br&gt;skattebelopp, som skulle utgå för så-&lt;br&gt;dan del av inkomsten, och efter för-&lt;br&gt;hållandet mellan, å ena sidan, läng-&lt;br&gt;den av den tidsperiod den uppburna&lt;br&gt;inkomsten avser och, å andra sidan,&lt;br&gt;den i tabellen angivna tidsperiodens&lt;br&gt;längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbärs vid arbete inkomst för en&lt;br&gt;kortare tidsperiod än en vecka, skall&lt;br&gt;preliminär skatt inte utgå mer än en&lt;br&gt;gång i veckan. Därvid skall de under&lt;br&gt;samma vecka uppburna inkomstbe-&lt;br&gt;loppen sammanräknas och anses på&lt;br&gt;en gång utbetalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av tjänst, som icke av-&lt;br&gt;ser bestämd tidsperiod eller icke&lt;br&gt;uppbäres vid regelbundet återkom-&lt;br&gt;mande tillfällen, skall utgå prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt med trettio procent av&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbäres inkomst som avses i&lt;br&gt;första stycket jämte inkomst, som&lt;br&gt;avses i 4 § 1 mom. första stycket,&lt;br&gt;skall preliminär A-skatt utgå enligt&lt;br&gt;grunder som riksskatteverket fast-&lt;br&gt;ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst som avses i 3 § 2&lt;br&gt;mom. 1 tredje stycket skall prelimi-&lt;br&gt;när skatt utgå med tjugofem procent&lt;br&gt;av inkomsten. Preliminär skatt på&lt;br&gt;ränta eller utdelning på utländska&lt;br&gt;värdepapper skall utgå med så stort&lt;br&gt;belopp att det tillsammans med den&lt;br&gt;skatt som innehållits i utlandet upp-&lt;br&gt;går till tjugofem procent av räntan&lt;br&gt;eller utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av arbete som upp-&lt;br&gt;bärs av en fysisk person och som inte&lt;br&gt;avser bestämd tidsperiod eller inte&lt;br&gt;uppbärs vid regelbundet återkom-&lt;br&gt;mande tillfällen skall preliminär A-&lt;br&gt;skatt utgå med 30 procent av in-&lt;br&gt;komsten. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om inkomst som inte utgör den skatt-&lt;br&gt;skyldiges huvudsakliga inkomst av&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbärs inkomst som avses i&lt;br&gt;första stycket första meningen till-&lt;br&gt;sammans med inkomst, som utgör&lt;br&gt;den skattskyldiges huvudsakliga in-&lt;br&gt;komst av arbete, skall preliminär A-&lt;br&gt;skatt utgå enligt grunder som riks-&lt;br&gt;skatteverket fastställer med beak-&lt;br&gt;tande av bestämmelserna i 3 § 1&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst som avses i 3 § 2&lt;br&gt;mom. tredje stycket skall prelimi-&lt;br&gt;när skatt utgå med 25 procent av in-&lt;br&gt;komsten. Preliminär skatt på ränta&lt;br&gt;eller utdelning på utländska värde-&lt;br&gt;papper skall utgå med så stort be-&lt;br&gt;lopp att det tillsammans med den&lt;br&gt;skatt som innehållits i utlandet upp-&lt;br&gt;går till 25 procent av räntan eller ut-&lt;br&gt;delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första eller andra Skatt enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket uttages icke på belopp under stycket tas inte ut på belopp under&lt;br&gt;tio kronor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vissa fall framgår av 3 §2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gälla icke om annat följer av 40 §. gäller inte om annat följer av 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av arbete som upp-&lt;br&gt;bärs av en juridisk person skall preli-&lt;br&gt;minär A-skatt betalas med 30procent&lt;br&gt;av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första stycket skall inte&lt;br&gt;tas ut på belopp under 100 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskost-&lt;br&gt;nader som lämnas vid sådan tjänsteresa inom riket som avses i punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) endast till den del&lt;br&gt;ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum el-&lt;br&gt;ler, såvitt gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. På ansökan av den&lt;br&gt;som betalar ut ersättning får skattemyndigheten besluta att i den mån tjäns-&lt;br&gt;teresa varar mer än tre månader motsvarande skall gälla till den del ersätt-&lt;br&gt;ningarna inte överstiger vad som anges i punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan tjänsteresa utom riket&lt;br&gt;som avses i punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 33 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersättningen över-&lt;br&gt;stiger avdragsgillt belopp enligt nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär&lt;br&gt;A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i&lt;br&gt;punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade&lt;br&gt;med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att&lt;br&gt;ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens in-&lt;br&gt;komsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall be-&lt;br&gt;räknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen som&lt;br&gt;överstiger det avdragsgilla beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall inte utgå för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) folkpension och tilläggspension&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1990:326)&lt;br&gt;om skatteavdrag i vissa fall från folk-&lt;br&gt;pension m.m. eller den skattskyldige&lt;br&gt;begär att avdrag för sådan skatt skall&lt;br&gt;göras-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;familjebidrag till den som a) familjebidrag till den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgör inom totalförsvaret; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tjänstgör inom totalförsvaret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådan pension, livränta eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från försäkringsföretag utgående an-&lt;br&gt;nan skattepliktig ersättning, som&lt;br&gt;uppgår till högst hälften av det basbe-&lt;br&gt;lopp som enligt lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring gällde för året före det år un-&lt;br&gt;der vilket ersättningen utges. Vad nu&lt;br&gt;har sagts skall dock ej tillämpas på&lt;br&gt;pension och vårdbidrag, som utgår&lt;br&gt;på grund av lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, delpension enligt lagen&lt;br&gt;(1979:84) om delpensionsförsäkring&lt;br&gt;och på yrkesskadelivränta eller liv-&lt;br&gt;ränta enligt lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta eller utdelning som till-&lt;br&gt;kommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk per-&lt;br&gt;son som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta eller utdelning som enligt&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal är helt un-&lt;br&gt;dantagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta på förfogarkonto som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter, om räntan inte uppgår till 1000&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) ränta på konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ränta som ingår i belopp som&lt;br&gt;redovisats enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) utdelning som avses i punkt 2&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller 3 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'“Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta eller utdelning som till-&lt;br&gt;kommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk per-&lt;br&gt;son som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ränta eller utdelning som enligt&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal är helt un-&lt;br&gt;dantagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta på förfogarkonto som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter, om räntan inte uppgår till 1000&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta på konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta som ingår i belopp som re-&lt;br&gt;dovisats enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) utdelning som avses i punkt 2&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller 3 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ersättning till en och samma&lt;br&gt;idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. la-&lt;br&gt;gen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och som har till huvudsakligt&lt;br&gt;syfte att främja idrottslig verksamhet,&lt;br&gt;om ersättningen från föreningen un-&lt;br&gt;der året inte uppgått till ett halvt bas-&lt;br&gt;belopp enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;å det belopp, som återstår sedan&lt;br&gt;från inkomsten avräknats dels avgif-&lt;br&gt;ter, som den skattskyldige erlägger&lt;br&gt;för sådan pensionsförsäkring eller&lt;br&gt;sjuk- eller olycksfallsförsäkring som&lt;br&gt;tagits i samband med tjänst, dels ock&lt;br&gt;avgifter, som den skattskyldige i&lt;br&gt;samband med tjänsten erlägger för&lt;br&gt;egen eller efterlevandes pensione-&lt;br&gt;ring annorledes än genom försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra vid taxering medgivna&lt;br&gt;avdrag för kostnader för fullgörande&lt;br&gt;av tjänst än ovan sagts får hänsyn&lt;br&gt;inte tas vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på det belopp, som återstår sedan&lt;br&gt;från inkomsten avräknats dels avgif-&lt;br&gt;ter, som den skattskyldige betalar för&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring eller sjuk-&lt;br&gt;eller olycksfallsförsäkring som tagits&lt;br&gt;i samband med tjänst, dels avgifter,&lt;br&gt;som den skattskyldige i samband&lt;br&gt;med tjänsten betalar för egen eller&lt;br&gt;efterlevandes pensionering på annat&lt;br&gt;sätt än genom försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra vid taxering medgivna&lt;br&gt;avdrag för kostnader från inkomst&lt;br&gt;som uppbärs av en fysisk person än&lt;br&gt;ovan sagts får hänsyn tas vid beräk-&lt;br&gt;ning av preliminär A-skatt endast&lt;br&gt;om kostnaderna kan beräknas uppgå&lt;br&gt;till minst 10 procent av arbetstaga-&lt;br&gt;rens ersättning från arbetsgivaren un-&lt;br&gt;der inkomståret. I sådant fall gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet re-&lt;br&gt;geringen bestämmer får fastställa en&lt;br&gt;schablon för beräkning av en skatt-&lt;br&gt;skyldigs kostnader i en viss verksam-&lt;br&gt;het. Schablonen skall avse bestämda&lt;br&gt;yrkesgrupper och grundas på de ge-&lt;br&gt;nomsnittliga kostnaderna inom re-&lt;br&gt;spektive grupp. Om en sådan scha-&lt;br&gt;blon är tillämplig på den skattskyl-&lt;br&gt;dige, skall kostnaderna beräknas en-&lt;br&gt;ligt schablonen. Finns det inte någon&lt;br&gt;schablon skall skattemyndigheten på&lt;br&gt;framställning av arbetsgivaren be-&lt;br&gt;stämma hur kostnaderna skall beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får skattemyndigheten på ansökan av arbets-&lt;br&gt;givaren besluta att vid beräkningen av preliminär A-skatt hänsyn inte skall&lt;br&gt;tas till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa med&lt;br&gt;allmänna kommunikationer till den del förmånen eller ersättningen inte&lt;br&gt;överstiger avdragsgillt belopp enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst som inte berät-&lt;br&gt;tigar till avdrag som avses i 33 § 2&lt;br&gt;mom. kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) skall preliminär A-skatt i fall&lt;br&gt;som avses i 4 och 40 §§ utgå enligt de&lt;br&gt;grunder som anges i sistnämnda pa-&lt;br&gt;ragrafer med beaktande av att rätt&lt;br&gt;till sådant avdrag inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst som inte berät-&lt;br&gt;tigar till avdrag som avses i 33 § 2&lt;br&gt;mom. kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) skall preliminär A-skatt i fall&lt;br&gt;som avses i 4 och 40 §§ utgå enligt de&lt;br&gt;grunder som anges i sistnämnda pa-&lt;br&gt;ragrafer med beaktande av att rätt&lt;br&gt;till sådant avdrag inte föreligger.&lt;br&gt;Vad gäller folkpension och annan er-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;sättning som utbetalas tillsammans&lt;br&gt;med sådan pension får dock den ut-&lt;br&gt;betalande myndigheten eller inrätt-&lt;br&gt;ningen vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt med frångående av dessa be-&lt;br&gt;stämmelser ta hänsyn till att den&lt;br&gt;skattskyldige kan vara berättigad till&lt;br&gt;särskilt grundavdrag, om därmed&lt;br&gt;bättre överensstämmelse kan uppnås&lt;br&gt;mellan preliminär och slutlig skatt.&lt;br&gt;Skattemyndighets beslut med stöd av&lt;br&gt;3 § 2 mom. om preliminär skatt för&lt;br&gt;den skattskyldige får dock inte från-&lt;br&gt;gås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Preliminär F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Preliminär B-skatt skall&lt;br&gt;tas ut med belopp motsvarande 120&lt;br&gt;procent av den i 14 § angivna delen&lt;br&gt;av den slutliga skatt som har påförts&lt;br&gt;den skattskyldige året före inkomst-&lt;br&gt;året. Understiger den slutliga skatten&lt;br&gt;den ursprungligen debiterade B-&lt;br&gt;skatten tas preliminär B-skatt ut med&lt;br&gt;110 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt enligt första&lt;br&gt;stycket får inte tas ut med lägre be-&lt;br&gt;lopp än som motsvarar den prelimi-&lt;br&gt;nära B-skatt som har debiterats för&lt;br&gt;året före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller inte när preli-&lt;br&gt;minär B-skatt skall beräknas med&lt;br&gt;ledning av preliminär taxering enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. eller när annars särskilda&lt;br&gt;omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär B-&lt;br&gt;skatt skall, om möjligt, hänsyn tas&lt;br&gt;till preliminär A-skatt som den&lt;br&gt;skattskyldige kan ha att betala enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 1 tredje stycket eller på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1990:327) om skatteavdrag från&lt;br&gt;sjukpenning m.m. eller lagen&lt;br&gt;(1990:328) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från artistersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Har skattskyldig inte på-&lt;br&gt;förts slutlig skatt enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret,&lt;br&gt;men kan han antas bli påförd sådan&lt;br&gt;skatt enligt den årliga taxeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Preliminär F-skatt skall&lt;br&gt;tas ut med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;120 procent av den skatt enligt 3&lt;br&gt;mom. som har bestämts för den&lt;br&gt;skattskyldige vid den årliga debite-&lt;br&gt;ringen året före inkomståret. Under-&lt;br&gt;stiger denna skatt den ursprungligen&lt;br&gt;debiterade F-skatten tas preliminär&lt;br&gt;F-skatt ut med 110 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt enligt första&lt;br&gt;stycket får inte tas ut med ett lägre&lt;br&gt;belopp än som motsvarar den preli-&lt;br&gt;minära F-skatt som har debiterats&lt;br&gt;för året före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller inte när preli-&lt;br&gt;minär F-skatt skall beräknas med&lt;br&gt;ledning av preliminär taxering enligt&lt;br&gt;2 mom. eller när annars särskilda&lt;br&gt;omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär F-&lt;br&gt;skatt skall, om möjligt, hänsyn tas&lt;br&gt;till preliminär A-skatt som den&lt;br&gt;skattskyldige kan ha att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Har skattskyldig inte på-&lt;br&gt;förts slutlig skatt enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret,&lt;br&gt;men kan han antas bli påförd sådan&lt;br&gt;skatt enligt den årliga taxeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året efter inkomståret, skall prelimi-&lt;br&gt;när B-skatt beräknas med ledning av&lt;br&gt;särskild taxering (preliminär&lt;br&gt;taxering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt skall också be-&lt;br&gt;räknas med ledning av preliminär&lt;br&gt;taxering, om det med sannolikhet&lt;br&gt;kan antas, att den i 14 § angivna de-&lt;br&gt;len av den slutliga skatten enligt den&lt;br&gt;årliga taxeringen året efter inkomst-&lt;br&gt;året kommer att avvika från motsva-&lt;br&gt;rande skatt enligt den årliga taxe-&lt;br&gt;ringen året före inkomståret med&lt;br&gt;minst en femtedel av sistnämnda&lt;br&gt;skatt, dock minst 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt får beräknas på&lt;br&gt;grundval av preliminär taxering&lt;br&gt;även i annat fall än som sägs i första&lt;br&gt;eller andra stycket, om det är fråga&lt;br&gt;om mer betydande skillnad mellan&lt;br&gt;annars utgående preliminär skatt&lt;br&gt;och beräknad slutlig skatt eller det&lt;br&gt;finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I den slutliga skatt som avses i&lt;br&gt;13 § 1 mom. första stycket, 13 § 2&lt;br&gt;mom. andra stycket och 17 § 1 mom.&lt;br&gt;2 skall inte inräknas skattetillägg el-&lt;br&gt;ler förseningsavgift enligt taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324), mervärdeskatt en-&lt;br&gt;ligt lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt eller sådan i denna lag inte om-&lt;br&gt;nämnd skatt eller avgift, vilken har&lt;br&gt;påförts enligt bestämmelse i annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året efter inkomståret, skall prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt beräknas med ledning av&lt;br&gt;särskild taxering (preliminär&lt;br&gt;taxering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt skall också be-&lt;br&gt;räknas med ledning av preliminär&lt;br&gt;taxering, om det med sannolikhet&lt;br&gt;kan antas, att den skatt som avses i&lt;br&gt;3 mom. enligt den årliga taxeringen&lt;br&gt;året efter inkomståret kommer att&lt;br&gt;avvika från motsvarande skatt enligt&lt;br&gt;den årliga taxeringen året före in-&lt;br&gt;komståret med minst en femtedel av&lt;br&gt;sistnämnda skatt, dock minst 2000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt får beräknas på&lt;br&gt;grundval av preliminär taxering&lt;br&gt;även i annat fall än som sägs i första&lt;br&gt;eller andra stycket, om det är fråga&lt;br&gt;om mer betydande skillnad mellan&lt;br&gt;annars utgående preliminär skatt&lt;br&gt;och beräknad slutlig skatt eller det&lt;br&gt;finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Vid tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 mom. första&lt;br&gt;stycket, 2 mom. andra stycket och 17&lt;br&gt;§ 1 mom. 2 avses med skatt slutlig&lt;br&gt;skatt minskad med dels skattetillägg&lt;br&gt;och förseningsavgift enligt taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324), dels överskju-&lt;br&gt;tande ingående mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär taxering skall ske i en-&lt;br&gt;lighet med de bestämmelser som&lt;br&gt;skall tillämpas vid den årliga taxe-&lt;br&gt;ringen året efter inkomståret. Vid&lt;br&gt;debitering av den preliminära skat-&lt;br&gt;ten skall hänsyn dock inte tas till så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av särskild A-skatt&lt;br&gt;skall gälla vad som föreskrivs i 13 § 1&lt;br&gt;och 3 mom. om preliminär F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild A-skatt skall beräknas&lt;br&gt;med ledning av preliminär taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär taxering skall ske i en-&lt;br&gt;lighet med de bestämmelser som&lt;br&gt;skall tillämpas vid den årliga taxe-&lt;br&gt;ringen året efter inkomståret. Vid&lt;br&gt;debitering av den preliminära skat-&lt;br&gt;ten skall hänsyn dock inte tas till så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan skatt som inte ingår i den slut- dan skatt som inte ingår i den slut-&lt;br&gt;liga skatten enligt 14 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;liga skatten enligt 13 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den preliminära taxeringen skall hänsyn tas till de förhållanden som&lt;br&gt;kan antas komma att ligga till grund för taxering under året efter inkomst-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Skattskyldig, som skall&lt;br&gt;betala preliminär B-skatt, skall utan&lt;br&gt;anmaning lämna preliminär självde-&lt;br&gt;klaration:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) om han inte har påförts slutlig&lt;br&gt;skatt enligt den årliga taxeringen året&lt;br&gt;före inkomståret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) om den i 14 § angivna delen av&lt;br&gt;den slutliga skatten enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året efter inkomståret,&lt;br&gt;såvitt senast den 1 december året&lt;br&gt;före inkomståret kan bedömas,&lt;br&gt;kommer att överstiga motsvarande&lt;br&gt;skatt enligt den årliga taxeringen&lt;br&gt;året före inkomståret med minst en&lt;br&gt;femtedel av sistnämnda skatt, dock&lt;br&gt;minst 2 000 kronor; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) om han året före inkomståret&lt;br&gt;har haft att betala preliminär A-skatt&lt;br&gt;enligt 3 § 2 mom. 1 första eller andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Skattskyldig må i andra&lt;br&gt;fall än i 1 mom. sägs avgiva prelimi-&lt;br&gt;när självdeklaration, därest han så&lt;br&gt;finner erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Skattskyldig skall utan&lt;br&gt;anmaning lämna preliminär självde-&lt;br&gt;klaration:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när han ansöker om skattsedel&lt;br&gt;på preliminär F-skatt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 om han har debiterats prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt eller särskild A-skatt och&lt;br&gt;den skatt som avses i 13 §3 mom. en-&lt;br&gt;ligt den årliga taxeringen året efter&lt;br&gt;inkomståret, såvitt senast den 1 de-&lt;br&gt;cember året före inkomståret kan&lt;br&gt;bedömas, kommer att överstiga&lt;br&gt;motsvarande skatt enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret&lt;br&gt;med minst en femtedel av sist-&lt;br&gt;nämnda skatt, dock minst 2 000 kro-&lt;br&gt;nor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Skattskyldig får även i&lt;br&gt;andra fall än som avses i 1 mom.&lt;br&gt;avge preliminär självdeklaration,&lt;br&gt;om han anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes anledning antaga, att skatt-&lt;br&gt;skyldig enligt 17 § 1 mom. varit skyl-&lt;br&gt;dig att utan anmaning avgiva preli-&lt;br&gt;minär självdeklaration, men har han&lt;br&gt;icke avlämnat sådan deklaration&lt;br&gt;inom föreskriven tid eller befinnes&lt;br&gt;avgiven deklaration ofullständig,&lt;br&gt;äger skattemyndigheten anmana&lt;br&gt;den skattskyldige att avgiva dylik&lt;br&gt;deklaration eller att fullständiga den&lt;br&gt;avgivna deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning att anta, att&lt;br&gt;skattskyldig enligt 17 § 1 mom. varit&lt;br&gt;skyldig att utan anmaning avge preli-&lt;br&gt;minär självdeklaration, men har han&lt;br&gt;inte avlämnat sådan deklaration&lt;br&gt;inom föreskriven tid eller är avgiven&lt;br&gt;deklaration ofullständig, får skatte-&lt;br&gt;myndigheten anmana den skattskyl-&lt;br&gt;dige att avge sådan deklaration eller&lt;br&gt;att fullständiga den avgivna deklara-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får också anma-&lt;br&gt;nas att avge en preliminär självdekla-&lt;br&gt;ration om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att han bör betala särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debitering av skatt m.m. samt ut- Debitering av skatt m.m.&lt;br&gt;färdande av skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet beslutar i fråga&lt;br&gt;om beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;samt debitering av preliminär B-&lt;br&gt;skatt och slutlig, kvarstående och&lt;br&gt;tillkommande skatt. Skattemyndig-&lt;br&gt;het fastställer också avgiftsunderlag&lt;br&gt;för egenavgifter. Skatt, avgift och&lt;br&gt;ränta beräknas enligt denna lag i helt&lt;br&gt;krontal, varvid öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. För varje skattskyldig,&lt;br&gt;som skall betala preliminär A-skatt&lt;br&gt;för annan inkomst än inkomst av ka-&lt;br&gt;pital, skall bestämmas tillämplig&lt;br&gt;skattetabell i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 § eller, i förekommande&lt;br&gt;fall, den särskilda beräkningsgrund&lt;br&gt;efter vilken skatten skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har för kommunal inkomstskatt fastställd skattesats ändrats genom beslut&lt;br&gt;som meddelats så sent under december månad året före inkomståret att änd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet beslutar i fråga&lt;br&gt;om beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;samt debitering av preliminär F-&lt;br&gt;skatt, särskild A-skatt samt slutlig,&lt;br&gt;kvarstående och tillkommande&lt;br&gt;skatt. Skattemyndighet fastställer&lt;br&gt;också avgiftsunderlag för egenavgif-&lt;br&gt;ter. Skatt, avgift och ränta beräknas&lt;br&gt;enligt denna lag i helt krontal, varvid&lt;br&gt;öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk person, som skall betala&lt;br&gt;preliminär A-skatt för annan in-&lt;br&gt;komst än inkomst av kapital, skall&lt;br&gt;bestämmas tillämplig skattetabell i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 5 §&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, den sär-&lt;br&gt;skilda beräkningsgrund efter viiken&lt;br&gt;skatten skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen inte kan beaktas vid beräkningen av den preliminära skatten, skall&lt;br&gt;den först fastställda skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid debitering av preliminär B- Vid debitering av preliminär F-&lt;br&gt;skatt med ledning av preliminär tax- skatt och särskild A-skatt med led-&lt;br&gt;ering skall iakttas: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning av preliminär taxering skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iakttas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att egenavgifter uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats, som&lt;br&gt;för inkomståret gäller i beskattningsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt skall debiteras&lt;br&gt;i en gemensam post. Skattebeloppet&lt;br&gt;avrundas till det närmast lägre hela&lt;br&gt;krontal, som utan att öretal upp-&lt;br&gt;kommer är jämnt delbart med anta-&lt;br&gt;let uppbördsmånader under vilka&lt;br&gt;skatten skall betalas. Skatt som inte&lt;br&gt;uppgår till 600 kronor påförs ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt skall betalas&lt;br&gt;med lika stora belopp senast den 18&lt;br&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt skall debiteras i en post. Skat-&lt;br&gt;tebeloppet avrundas till det närmast&lt;br&gt;lägre hela krontal, som utan att öre-&lt;br&gt;tal uppkommer är jämnt delbart&lt;br&gt;med antalet uppbördsmånader un-&lt;br&gt;der vilka skatten skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt skall betalas med lika stora be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i uppbördsmånaderna mars, maj,&lt;br&gt;juli, september, november och ja-&lt;br&gt;nuari under uppbördsåret eller, vid&lt;br&gt;debitering under inkomståret, i var&lt;br&gt;och en av de nyss nämnda uppbörds-&lt;br&gt;månaderna som återstår efter ut-&lt;br&gt;gången av den månad då skatten de-&lt;br&gt;biteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lopp senast den 18 i uppbördsmåna-&lt;br&gt;derna mars, maj, juli, september,&lt;br&gt;november och januari under upp-&lt;br&gt;bördsåret eller, vid debitering under&lt;br&gt;inkomståret, i var och en av de nyss&lt;br&gt;nämnda uppbördsmånaderna som&lt;br&gt;återstår efter utgången av den må-&lt;br&gt;nad då skatten debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PreliminärF-skatt som inte uppgår&lt;br&gt;till 2 000 kronor för uppbördsåret på-&lt;br&gt;förs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:&lt;br&gt;1} debiterad preliminär B-skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;debiterad preliminär F-skatt&lt;br&gt;och debiterad särskild A-skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan preliminär A-skatt, som&lt;br&gt;den skattskyldiges arbetsgivare&lt;br&gt;ålagts att betala enligt 75 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) sådan preliminär A-skatt, som&lt;br&gt;den skattskyldiges arbetsgivare i&lt;br&gt;strid mot denna lag eller med stöd av&lt;br&gt;lagen meddelade bestämmelser un-&lt;br&gt;derlåtit att innehålla genom skatteav-&lt;br&gt;drag och som till följd härav fast-&lt;br&gt;ställts till betalning-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) annan än under 1 och 2 avsedd&lt;br&gt;preliminär skatt, som av den skatt-&lt;br&gt;skyldige erlagts-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan än under 1 och 2 avsedd&lt;br&gt;preliminär skatt, som har betalats av&lt;br&gt;den skattskyldige i den mån skatten&lt;br&gt;inte har använts för betalning av in-&lt;br&gt;nehållen preliminär skatt enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 52 a § första stycket-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. överskjutande ingående mer-&lt;br&gt;värdeskatt; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skatt som överförts från stat&lt;br&gt;med vilken Sverige ingått överens-&lt;br&gt;kommelse om uppbörd och överfö-&lt;br&gt;ring av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) överskjutande ingående mer-&lt;br&gt;värdeskatt; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) skatt som överförts från stat&lt;br&gt;med vilken Sverige ingått överens-&lt;br&gt;kommelse om uppbörd och överfö-&lt;br&gt;ring av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild&lt;br&gt;inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den&lt;br&gt;skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. &lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;Överstiger skattskyldigs slutliga skatt, efter avdrag för överskju-&lt;br&gt;tande ingående mervärdeskatt, den preliminära skatt som han har betalat&lt;br&gt;senast den 18 februari året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas&lt;br&gt;honom enligt 2 mom. första stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket samma&lt;br&gt;moment, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det&lt;br&gt;överskjutande beloppet. Kvarskatteavgift tas ut med en procentsats motsva-&lt;br&gt;rande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november&lt;br&gt;inkomståret på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preli-&lt;br&gt;minär skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomståret och&lt;br&gt;med en procentsats motsvarande 125 procent av statslåneräntan på reste-&lt;br&gt;rande del. Procentsatserna bestäms till tal med högst en decimal. Om sär-&lt;br&gt;skild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1991/92:82.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift, i förekommande fall efter&lt;br&gt;avdrag för ö-skatteränta, påförs inte&lt;br&gt;om beloppet understiger/emtfo kro-&lt;br&gt;nor. Vid beräkningen av avgiften&lt;br&gt;gäller att i den slutliga skatten inte&lt;br&gt;inräknas skattetillägg eller förse-&lt;br&gt;ningsavgift enligt taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och att avgift inte skall&lt;br&gt;beräknas på överskjutande belopp&lt;br&gt;till den del det uppgår till högst den&lt;br&gt;mervärdeskatt som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket jämte 20 000 kronor och har&lt;br&gt;betalats senast den 30 april året efter&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift, i förekommande fall efter&lt;br&gt;avdrag för ö-skatteränta, påförs inte&lt;br&gt;om beloppet under stiger 50 kronor.&lt;br&gt;Vid beräkningen av avgiften gäller&lt;br&gt;att i den slutliga skatten inte inräk-&lt;br&gt;nas skattetillägg eller förseningsav-&lt;br&gt;gift enligt taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;och att avgift inte skall beräknas på&lt;br&gt;överskjutande belopp till den del det&lt;br&gt;uppgår till högst 20000 kronor och&lt;br&gt;har betalats senast den 30 april året&lt;br&gt;efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras&lt;br&gt;tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften be-&lt;br&gt;stäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den&lt;br&gt;årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt&lt;br&gt;skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag på ersättning för arbete&lt;br&gt;till ett handelsbolag skall gottskrivas&lt;br&gt;bolaget som inbetalning av sådan ut-&lt;br&gt;gående mervärdeskatt som avses i 5 §&lt;br&gt;lagen (1968:430) om (nervärdeskatt&lt;br&gt;för den sista redovisningsperioden&lt;br&gt;under det kalenderår då det inne-&lt;br&gt;hölls. Detta gäller även om beloppet&lt;br&gt;inte har betalats in till skattemyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skattebelopp, som inte har in-&lt;br&gt;nehållits men betalats in av den som&lt;br&gt;betalat ut ersättningen i enlighet med&lt;br&gt;ett beslut av skattemyndigheten eller&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, skall&lt;br&gt;gottskrivas bolaget som inbetalning&lt;br&gt;av utgående mervärdeskatt för den&lt;br&gt;redovisningsperiod då ersättningen&lt;br&gt;betalades ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra&lt;br&gt;styckena tillämpas inte om skatte-&lt;br&gt;myndigheten meddelat beslut om be-&lt;br&gt;talning enligt 52 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig skall utfärdas För skattskyldig skall utfärdas&lt;br&gt;skattsedel, särskild för preliminär skattsedel, särskild för preliminär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, för slutlig skatt och för till-&lt;br&gt;kommande skatt. Skattsedel skall&lt;br&gt;dock inte utfärdas för preliminär&lt;br&gt;skatt enligt 3§ 2 mom. 1 tredje&lt;br&gt;stycket. Vid skattsedel på preliminär&lt;br&gt;A-skatt skall fogas skattekort och&lt;br&gt;skattetabell. Vid skattsedel på preli-&lt;br&gt;minär B-skatt skall fogas skattekort,&lt;br&gt;varjämte inbetalningskort skall till-&lt;br&gt;ställas den skattskyldige. Vid skattse-&lt;br&gt;del på tillkommande skatt samt vid&lt;br&gt;sådan skattsedel på slutlig skatt enligt&lt;br&gt;vilken kvarstående skatt skall betalas&lt;br&gt;skall fogas inbetalningskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges slutliga&lt;br&gt;skatt består uteslutande av skatt på&lt;br&gt;ränta eller utdelning för vilken preli-&lt;br&gt;minär skatt skall betalas enligt 3§&lt;br&gt;2 mom. 1 tredje stycket behöver nå-&lt;br&gt;gon skattsedel på slutlig skatt inte ut-&lt;br&gt;färdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om skattsedel&lt;br&gt;och handlingar som skall fogas till&lt;br&gt;skattsedel meddelas av regeringen el-&lt;br&gt;ler myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel, skattekort och inbetal-&lt;br&gt;ningskort skall upprättas i enlighet&lt;br&gt;med formulär som fastställs av rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, för slutlig skatt och för till-&lt;br&gt;kommande skatt. Skattsedel skall&lt;br&gt;dock inte utfärdas för preliminär&lt;br&gt;skatt enligt 3§ &amp;nbsp;2 mom. tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Att skattsedel får utfärdas&lt;br&gt;för handelsbolag framgår av 33 a och&lt;br&gt;33 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på preliminär A-skatt&lt;br&gt;(A-skattesedel) skall utfärdas för&lt;br&gt;skattskyldig som inte har tilldelats en&lt;br&gt;F-skattesedel. En A-skattesedel skall&lt;br&gt;även utfärdas för skattskyldig om&lt;br&gt;skattemyndigheten beslutat om ett så-&lt;br&gt;dant villkor som avses i 33 b § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En A -skattesedel får efter ansökan&lt;br&gt;också utfärdas för ett handelsbolag&lt;br&gt;som är registrerat i handelsregistret&lt;br&gt;och som inte har tilldelats en F-skat-&lt;br&gt;tesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på preliminär F-skatt&lt;br&gt;(F-skattesedel) skall, om inte an-&lt;br&gt;nat följer av 33 c §, efter ansökan ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdas för en skattskyldig som bedri-&lt;br&gt;ver eller som kan antas komma att&lt;br&gt;bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att&lt;br&gt;en F-skattesedel utfärdas under vill-&lt;br&gt;kor att den inte åberopas i ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande. Av F-skattesedeln&lt;br&gt;skall i sådant fall framgå att även en&lt;br&gt;A-skattesedel har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall sådan arbetsgivare till den skatt-&lt;br&gt;skyldige som skattemyndigheten&lt;br&gt;känner till underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller ifråga om ett handelsbolag en-&lt;br&gt;dast om bolaget är registrerat i han-&lt;br&gt;delsregistret. F-skattesedel får inte ut-&lt;br&gt;färdas för en delägare i ett handelsbo-&lt;br&gt;lag enbart på grund av intäkt som&lt;br&gt;han åtnjuter i denna egenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V)9m:W.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje uppbördsår skall utan&lt;br&gt;ansökan utfärdas en F-skattesedel för&lt;br&gt;den som vid utgången av närmast&lt;br&gt;föregående uppbördsår har en sådan&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel får inte utfärdas&lt;br&gt;för den som har fått en tidigare utfär-&lt;br&gt;dad F-skattesedel återkallad på&lt;br&gt;grund av sådant missbruk som avses&lt;br&gt;i 38 a § första stycket 3 förrän två år&lt;br&gt;förflutit från återkallelsebeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel får inte utfärdas&lt;br&gt;för den som har fått en tidigare F-&lt;br&gt;skattesedel återkallad på annan&lt;br&gt;grund än som avses i andra stycket så&lt;br&gt;länge grunden för återkallelsen finns&lt;br&gt;kvar. En F-skattesedel får inte heller&lt;br&gt;utfärdas för den som inte har haft nå-&lt;br&gt;gon F-skattesedel men för vilken det&lt;br&gt;skulle finnas grund för återkallelse av&lt;br&gt;en sådan skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får en&lt;br&gt;F-skattesedel utfärdas trots vad som&lt;br&gt;sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en A-skattesedel skall fogas ett&lt;br&gt;skattekort. Till en F-skattesedel skall&lt;br&gt;fogas ett F-skattebevis. Om den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel enligt 33 § utfärdas av&lt;br&gt;den skattemyndighet som har att be-&lt;br&gt;sluta i fråga om den skatt som skatt-&lt;br&gt;sedeln avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldige har debiterats preliminär F-&lt;br&gt;skatt eller särskild A-skatt skall inbe-&lt;br&gt;talningskort tillställas honom. Till en&lt;br&gt;skattsedel på tillkommande skatt&lt;br&gt;samt till en sådan skattsedel på slutlig&lt;br&gt;skatt enligt vilken kvarstående skatt&lt;br&gt;skall betalas skall fogas inbetalnings-&lt;br&gt;kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges slutliga&lt;br&gt;skatt består uteslutande av skatt på&lt;br&gt;ränta eller utdelning för vilken preli-&lt;br&gt;minär skatt skall betalas enligt 3§&lt;br&gt;2 mom. tredje stycket, behöver någon&lt;br&gt;skattsedel på slutlig skatt inte utfär-&lt;br&gt;das.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel, skattekort, F-skattebe-&lt;br&gt;vis och inbetalningskort skall upprät-&lt;br&gt;tas i enlighet med formulär som fast-&lt;br&gt;ställs av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel enligt 33 § utfärdas av&lt;br&gt;den skattefnyndighet som skall be-&lt;br&gt;sluta i fråga om den skatt som skatt-&lt;br&gt;sedeln avser. Skattsedel på prelimi-&lt;br&gt;när skatt som avser handelsbolag ut-&lt;br&gt;färdas av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där bolaget enligt uppgift i handelsre-&lt;br&gt;gistret har sin adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel å slutlig skatt skall till-&lt;br&gt;ställas den skattskyldige senast den&lt;br&gt;15 december under taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel, avseende preliminär A-&lt;br&gt;skatt, skall översändas till skattskyl-&lt;br&gt;dig senast den 18 januari under in-&lt;br&gt;komståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär skattskyldig, som tidigare&lt;br&gt;icke haft inkomst för vilken prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt uttages, sådan inkomst&lt;br&gt;under inkomståret, skall han oför-&lt;br&gt;dröjligen göra anmälan därom hos&lt;br&gt;vederbörande skattemyndighet.&lt;br&gt;Denna har att skyndsamt sända&lt;br&gt;skattsedel till den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel, upptagande preliminär&lt;br&gt;B-skatt, skall översändas till skatt-&lt;br&gt;skyldig senast den 25 februari under&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på slutlig skatt skall&lt;br&gt;översändas till den skattskyldige se-&lt;br&gt;nast den 15 december under taxe-&lt;br&gt;ringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En A-skattesedel skall översändas&lt;br&gt;till den skattskyldige senast den 18&lt;br&gt;januari under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär skattskyldig, som tidigare&lt;br&gt;inte haft inkomst för vilken prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt skall betalas, sådan in-&lt;br&gt;komst under inkomståret, skall han&lt;br&gt;anmäla detta till vederbörande skat-&lt;br&gt;temyndighet. Denna skall sända en&lt;br&gt;skattsedel till den skattskyldige så&lt;br&gt;snart det kan ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel skall översändas&lt;br&gt;till den skattskyldige senast den 25&lt;br&gt;februari under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel å preliminär B-skatt,&lt;br&gt;som grundar sig på preliminär taxe-&lt;br&gt;ring verkställd under inkomståret,&lt;br&gt;så ock skattsedel å tillkommande&lt;br&gt;skatt skola översändas till skattskyl-&lt;br&gt;dig så snart ske kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel, som grundar sig&lt;br&gt;på preliminär taxering verkställd un-&lt;br&gt;der inkomståret, och skattsedel på&lt;br&gt;tillkommande skatt skall översändas&lt;br&gt;till den skattskyldige så snart det kan&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett besked om debitering av sär-&lt;br&gt;skild A-skatt skall översändas till den&lt;br&gt;skattskyldige senast den 25 februari&lt;br&gt;under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett besked om debitering av sär-&lt;br&gt;skild A-skatt som grundar sig på pre-&lt;br&gt;liminär taxering verkställd under in-&lt;br&gt;komståret, skall översändas till den&lt;br&gt;skattskyldige så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av F-skattesedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel skall återkallas&lt;br&gt;om innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begär att skattsedeln skall åter-&lt;br&gt;kallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upphör att bedriva näringsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte iakttar villkor som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av 33 b § andra stycket&lt;br&gt;eller på annat sätt missbrukar sin F-&lt;br&gt;skattesedel och missbruket inte är&lt;br&gt;ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte efterkommer föreläggande&lt;br&gt;att lämna allmän självdeklaration el-&lt;br&gt;ler, i fråga om handelsbolag, uppgif-&lt;br&gt;ter som avses i 2 kap. 25 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter, eller endast läm-&lt;br&gt;nar en handling med så bristfälligt in-&lt;br&gt;nehåll att den uppenbarligen inte är&lt;br&gt;ägnad att ligga till grund för taxering&lt;br&gt;och underlåtenheten inte är ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. brister i redovisning eller betal-&lt;br&gt;ning av preliminär eller slutlig skatt,&lt;br&gt;skatt som skall innehållas genom&lt;br&gt;skatteavdrag, sådana avgifter som&lt;br&gt;uppbärs enligt lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare eller mervärdeskatt som&lt;br&gt;uppbärs enligt lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt och försummelsen&lt;br&gt;inte är ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Vid utbetalning av kon-&lt;br&gt;tant belopp, som för mottagaren (ar-&lt;br&gt;betstagaren) utgör sådan inkomst&lt;br&gt;av tjänst som i 3 § 2 mom. under 1&lt;br&gt;första och andra styckena avses&lt;br&gt;(lön), skall den som utbetalar belop-&lt;br&gt;pet (arbetsgivaren) göra avdrag&lt;br&gt;för betalning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;som arbetstagaren har att betala&lt;br&gt;(skatteavdrag) om inte annat föl-&lt;br&gt;jer av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) m.m. Bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet att göra avdrag i vissa fall&lt;br&gt;när det utbetalade beloppet inte utgör&lt;br&gt;sådan lön finns i lagen (1982:1006)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. har meddelats näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är i konkurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. är företagsledare i ett fåmans-&lt;br&gt;företag eller i ett fåmansägt handels-&lt;br&gt;bolag och företagets eller bolagets F-&lt;br&gt;skattesedel har återkallats på grund&lt;br&gt;av ett förhållande som kan hänföras&lt;br&gt;till företagsledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt första stycket 3 —&lt;br&gt;8 får underlåtas om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåmartsföretags eller ett få-&lt;br&gt;mansägt handelsbolags F-skattesedel&lt;br&gt;skall, om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;emot det, återkallas också om en F-&lt;br&gt;skattesedel inte får utfärdas för en fö-&lt;br&gt;retagsledare i företaget eller bolaget&lt;br&gt;på grund av ett förhållande som avses&lt;br&gt;i första stycket 3-5 eller 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en F-skattesedel har återkal-&lt;br&gt;lats, skall innehavaren efter föreläg-&lt;br&gt;gande av skattemyndigheten över-&lt;br&gt;lämna F-skattesedeln och F-skattebe-&lt;br&gt;viset till myndigheten. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten skall lämna uppgift om återkal-&lt;br&gt;lelsen till sådana berörda uppdrags-&lt;br&gt;givare som myndigheten känner till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en F-skattesedel har återkal-&lt;br&gt;lats skall skattemyndigheten i stället&lt;br&gt;utfärda en A-skattesedel om det inte&lt;br&gt;är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Vid utbetalning av kon-&lt;br&gt;tant ersättning för arbete skall den&lt;br&gt;som betalar ut ersättningen göra av-&lt;br&gt;drag för betalning av mottagarens&lt;br&gt;preliminära A-skatt (skatteav-&lt;br&gt;drag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avdrags- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;beträffande vissa uppdragsersätt-&lt;br&gt;ningar. Bestämmelser om skatteav-&lt;br&gt;drag finns dessutom i lagen&lt;br&gt;(1990:326) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från folkpension m.m., lagen&lt;br&gt;(1990:327) om skatteavdrag från&lt;br&gt;sjukpenning m.m. och lagen&lt;br&gt;(1990:328) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från artistersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;br&gt;föreligger inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det kan antas att vad en arbetsgi-&lt;br&gt;vare kommer att betala ut till arbets-&lt;br&gt;tagaren under inkomståret inte upp-&lt;br&gt;går till minst 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättningen betalas ut av ett&lt;br&gt;handelsbolag och mottagaren är del-&lt;br&gt;ägare i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;br&gt;föreligger inte heller, om den som tar&lt;br&gt;emot ersättningen har en F-skattese-&lt;br&gt;del antingen när ersättningen för ar-&lt;br&gt;betet bestäms eller när den betalas ut.&lt;br&gt;En uppgift om innehav av en F-skat-&lt;br&gt;tesedelfår tas för god om den lämnas&lt;br&gt;i en anbudshandling en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om ut-&lt;br&gt;betalarens och betalningsmottaga-&lt;br&gt;rens namn och adress eller andra för&lt;br&gt;identifiering godtagbara uppgifter&lt;br&gt;samt uppgift om betalningsmottaga-&lt;br&gt;rens personnummer eller organisa-&lt;br&gt;tionsnummer. Det som sagts i andra&lt;br&gt;meningen gäller dock inte om den&lt;br&gt;som betalar ut ersätttningen känner&lt;br&gt;till att uppgiften om innehav av en F-&lt;br&gt;skattesedel är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsmottagaren har&lt;br&gt;både en F-skattesedel och en A-skat-&lt;br&gt;tesedel får skatteavdrag underlåtas&lt;br&gt;bara om F-skattesedeln skriftligen&lt;br&gt;åberopas. Görs detta, anses mottaga-&lt;br&gt;ren ha endast en F-skattesedel. I an-&lt;br&gt;nat fall anses han ha endast en A-&lt;br&gt;skattesedel. I fråga om ersättning&lt;br&gt;som avses i 3 § 2 mom. andra stycket&lt;br&gt;skall han alltid anses ha endast enA-&lt;br&gt;skattesedel. En sådan uppgift om in-&lt;br&gt;nehav av en F-skattesedel som enligt&lt;br&gt;andra stycket får tas för god gäller&lt;br&gt;även som skriftligt åberopande av F-&lt;br&gt;skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagare, vilken har att&lt;br&gt;vidkännas skatteavdrag för prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt, att erlägga kvarstående&lt;br&gt;skatt, som har debiterats året före&lt;br&gt;det år skatteavdraget skall göras, är&lt;br&gt;arbetsgivaren skyldig att vid utbetal-&lt;br&gt;ning av lön göra skatteavdrag även&lt;br&gt;för sådan skatt. Avdragsskyldighet&lt;br&gt;föreligger dock inte, om anställ-&lt;br&gt;ningen är avsedd att vara kortare tid&lt;br&gt;än en vecka. För betalning av den&lt;br&gt;kvarstående skatten skall arbetsgi-&lt;br&gt;varen vid vaije utbetalningstillfälle&lt;br&gt;avdraga ett belopp motsvarande så&lt;br&gt;stor del av skatten som belöper på&lt;br&gt;utbetalningstillfället medhänsyn till&lt;br&gt;antalet utbetalningstillfällen före in-&lt;br&gt;gången av uppbördsmånaden april.&lt;br&gt;Belopp, som dras av vid annat utbe-&lt;br&gt;talningstillfälle än det första, skall&lt;br&gt;dock avrundas till närmast lägre hela&lt;br&gt;antal kronor och återstoden dras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a mom. Har en fysisk person, vil-&lt;br&gt;ken har att vidkännas skatteavdrag&lt;br&gt;för preliminär A-skatt att betala&lt;br&gt;kvarstående skatt, som har debite-&lt;br&gt;rats året före det år skatteavdraget&lt;br&gt;skall göras, är arbetsgivaren, om inte&lt;br&gt;annat framgår av andra stycket, skyl-&lt;br&gt;dig att vid utbetalning av ersättning&lt;br&gt;förarbete göra skatteavdrag även för&lt;br&gt;sådan skatt om arbetstagaren har sin&lt;br&gt;huvudsakliga inkomst av arbete från&lt;br&gt;honom. Detsamma gäller även den&lt;br&gt;som betalar ut annan ersättning för&lt;br&gt;arbete om skattemyndigheten har be-&lt;br&gt;slutat att avdrag för kvarstående skatt&lt;br&gt;skall göras eller mottagaren begär&lt;br&gt;det. En arbetsgivare är dock inte&lt;br&gt;skyldig att göra avdrag för kvarstå-&lt;br&gt;ende skatt, om arbetet är avsett att&lt;br&gt;pågå kortare tid än en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid det första utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kvarstående skatt skall&lt;br&gt;inte göras från sådan ersättning som&lt;br&gt;avses i punkt 12 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) eller livränta, om inte&lt;br&gt;skattemyndigheten har beslutat att&lt;br&gt;avdrag för kvarstående skatt skall gö-&lt;br&gt;ras eller mottagaren begär det, och&lt;br&gt;inte heller från ränta eller utdelning.&lt;br&gt;Utgörs ersättningen av korttidsstu-&lt;br&gt;diestöd eller särskilt vuxenstudiestöd&lt;br&gt;skall dock avdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt göras om inte mottagaren visar&lt;br&gt;upp intyg från en annan arbetsgivare&lt;br&gt;att denna gör ett sådant avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För betalning av den kvarstående&lt;br&gt;skatten skall arbetsgivaren, om inte&lt;br&gt;annat följer av 40 § 2 mom. andra&lt;br&gt;stycket, vid varje utbetalningstill-&lt;br&gt;fälle dra av ett belopp motsvarande&lt;br&gt;så stor del av skatten som belöper på&lt;br&gt;utbetalningstillfället med hänsyn till&lt;br&gt;antalet utbetalningstillfällen före in-&lt;br&gt;gången av uppbördsmånaden april.&lt;br&gt;Belopp, som dras av vid annat utbe-&lt;br&gt;talningstillfälle än det första, skall&lt;br&gt;dock avrundas till närmast lägre hela&lt;br&gt;antal kronor och återstoden dras av&lt;br&gt;vid det första utbetalningstillfället.&lt;br&gt;Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Under januari månad&lt;br&gt;och, då särskilda förhållanden därtill&lt;br&gt;föranleda, jämväl under februari&lt;br&gt;månad må skatteavdrag för gäl-&lt;br&gt;dande av preliminär A-skatt, beräk-&lt;br&gt;nad enligt skattetabell, ske enligt&lt;br&gt;den tabell som senast tillämpats un-&lt;br&gt;der nästföregående inkomstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Vid utbetalning eller&lt;br&gt;gottskrivning av sådan ränta eller ut-&lt;br&gt;delning som avses i 3 § 2 mom. 1&lt;br&gt;tredje stycket skall den som har att&lt;br&gt;avge kontrolluppgift beträffande&lt;br&gt;räntan eller utdelningen göra skatte-&lt;br&gt;avdrag för betalning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt som mottagaren har att be-&lt;br&gt;tala. I fråga om sådant avdrag skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 27§ 2 mom., 39 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket och 44 § gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar. Vad som där sägs&lt;br&gt;om arbetsgivare och arbetstagare&lt;br&gt;skall då gälla den som har att avge&lt;br&gt;kontrolluppgift beträffande räntan&lt;br&gt;eller utdelningen, respektive den som&lt;br&gt;gottskrivs eller mottar räntan eller ut-&lt;br&gt;delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Arbetstagare, som skall&lt;br&gt;vidkännas avdrag för preliminär A-&lt;br&gt;skatt, skall överlämna skattsedel på&lt;br&gt;sådan skatt till arbetsgivaren omedel-&lt;br&gt;bart efter det han mottagit den. An-&lt;br&gt;nan arbetstagare skall snarast för ar-&lt;br&gt;betsgivaren uppvisa skattsedel på&lt;br&gt;preliminär B-skatt eller skattekort på&lt;br&gt;sådan skatt eller intyg av skattemyn-&lt;br&gt;dighet, att han inte har att betala&lt;br&gt;preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgör inte arbetstagare sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt första stycket, skall av-&lt;br&gt;drag för preliminär skatt göras enligt&lt;br&gt;skattetabellen för den ort, där ar-&lt;br&gt;betsgivaren har sitt kontor eller lö-&lt;br&gt;nen i annat fall utbetalas, jämte tio&lt;br&gt;procent av nämnda avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Under januari månad&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;också under februari månad får&lt;br&gt;skatteavdrag för betalning av preli-&lt;br&gt;minär A-skatt, beräknad enligt skat-&lt;br&gt;tetabell, ske enligt den tabell som se-&lt;br&gt;nast tillämpats under det föregående&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Vid utbetalning eller&lt;br&gt;gottskrivning av sådan ränta eller ut-&lt;br&gt;delning som avses i 3 § 2mom.tredje&lt;br&gt;stycket skall den som har att avge&lt;br&gt;kontrolluppgift beträffande räntan&lt;br&gt;eller utdelningen göra skatteavdrag&lt;br&gt;för betalning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;som mottagaren har att betala. I&lt;br&gt;fråga om sådant avdrag skall bestäm-&lt;br&gt;melsen i 39 § 1 a mom. fjärde stycket&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Den som skall ta emot er-&lt;br&gt;sättning för arbete är skyldig att upp-&lt;br&gt;lysa den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;om vilken skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt han har. Om han skall vidkän-&lt;br&gt;nas avdrag för preliminär A-skatt på&lt;br&gt;ersättningen, skall han snarast visa&lt;br&gt;upp en skattsedel på sådan skatt för&lt;br&gt;utbetalaren. I annat fall skall han visa&lt;br&gt;upp ett intyg av skattemyndighet att&lt;br&gt;han inte har att betala preliminär A-&lt;br&gt;skatt eller en F-skattesedel eller ett F-&lt;br&gt;skattebevis, om han inte enligt 39 § 1&lt;br&gt;mom. tredje stycket lämnar en sådan&lt;br&gt;uppgift om innehav av en F-skattese-&lt;br&gt;del som får tas för god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgör inte den som tar emot er-&lt;br&gt;sättning för arbete sin skyldighet en-&lt;br&gt;ligt första stycket, skall avdrag för&lt;br&gt;preliminär skatt göras, ifråga om en&lt;br&gt;juridisk person, med 30 procent av&lt;br&gt;ersättningen och, ifråga om en fysisk&lt;br&gt;person, enligt skattetabellen för den&lt;br&gt;ort, där den som skall göra skatteav-&lt;br&gt;draget har sitt kontor eller ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter arbetstagaren, förutom&lt;br&gt;kontant inkomst, annan förmån som&lt;br&gt;avses i 8 § första stycket, skall skat-&lt;br&gt;teavdraget enligt andra stycket be-&lt;br&gt;räknas även på förmånens värde för&lt;br&gt;den tid lönen avser.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen i annat fall utbetalas, jämte&lt;br&gt;tio procent av nämnda avdrag. Skat-&lt;br&gt;teavdraget skall dock vara 30 procent&lt;br&gt;av sådan ersättning för arbete som&lt;br&gt;inte utgör en fysisk persons huvud-&lt;br&gt;sakliga inkomst av arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter den som skall vidkännas&lt;br&gt;avdrag för preliminär A-skatt, för-&lt;br&gt;utom kontant ersättning, annan för-&lt;br&gt;mån som avses i 8 § första stycket,&lt;br&gt;skall skatteavdraget enligt andra&lt;br&gt;stycket beräknas även på förmånens&lt;br&gt;värde för den tid ersättningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhöjningen av avdrag som avses i andra stycket skall utgöra minst en&lt;br&gt;krona för daglön, fem kronor för veckolön, tio kronor för halvmånadslön&lt;br&gt;och tvåveckorslön samt tjugo kronor för månadslön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Arbetstagare, som skall&lt;br&gt;vidkännas skatteavdrag enligt 1&lt;br&gt;mom., skall omedelbart efter det&lt;br&gt;han mottagit skattsedel ä slutlig&lt;br&gt;skatt överlämna den eller vederbör-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Arbetstagare, som skall&lt;br&gt;vidkännas skatteavdrag enligt 1&lt;br&gt;mom., skall omedelbart efter det&lt;br&gt;han mottagit skattsedel på slutlig&lt;br&gt;skatt överlämna den eller vederbör-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lig del därav till arbetsgivaren eller&lt;br&gt;för arbetsgivare uppvisa skattsedeln&lt;br&gt;eller vederbörlig del därav eller in-&lt;br&gt;tyg av skattemyndighet att han icke&lt;br&gt;har att erlägga kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgör icke arbetstagare sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt första stycket, göres&lt;br&gt;under tid, då avdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt skall verkställas, avdrag för så-&lt;br&gt;dan skatt vid varje avlöningstillfälle&lt;br&gt;med lika stort belopp som skall av-&lt;br&gt;dragas för preliminär A-skatt. Att&lt;br&gt;skatteavdrag för kvarstående skatt&lt;br&gt;icke skall verkställas vid anställning,&lt;br&gt;som är avsedd att vara kortare tid än&lt;br&gt;en vecka, framgår av 39 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Bestämmelserna om&lt;br&gt;skatteavdrag när skattsedel icke&lt;br&gt;lämnats tillämpas icke, om arbetsgi-&lt;br&gt;varen erhållit besked av skattemyn-&lt;br&gt;digheten beträffande vederbörligt&lt;br&gt;skatteavdrag från arbetstagarens&lt;br&gt;lön. I sådant fall skall arbetsgivaren&lt;br&gt;göra skatteavdrag enligt det erhållna&lt;br&gt;beskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lig del därav till den arbetsgivare som&lt;br&gt;enligt 39 § 1 a mom. är skyldig att&lt;br&gt;göra skatteavdrag för den kvarstå-&lt;br&gt;ende skatten eller för denne uppvisa&lt;br&gt;skattsedeln eller vederbörlig del&lt;br&gt;därav eller intyg av skattemyndighet&lt;br&gt;att han inte har att betala kvarstå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgör inte arbetstagare sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt första stycket, görs un-&lt;br&gt;der tid, då avdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt skall verkställas, avdrag för så-&lt;br&gt;dan skatt vid varje utbetalningstill-&lt;br&gt;fälle med lika stort belopp som skall&lt;br&gt;dras av för preliminär A-skatt. Att&lt;br&gt;skatteavdrag för kvarstående skatt&lt;br&gt;inte skall verkställas vid arbete som&lt;br&gt;är avsett att pågå kortare tid än en&lt;br&gt;vecka, framgår av 39 § lo mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Bestämmelserna om&lt;br&gt;skatteavdrag när skattsedel inte läm-&lt;br&gt;nats tillämpas inte, om den som är&lt;br&gt;skyldig att göra skatteavdraget erhål-&lt;br&gt;lit besked av skattemyndigheten be-&lt;br&gt;träffande vederbörligt skatteavdrag&lt;br&gt;från den skattskyldiges ersättning för&lt;br&gt;arbete. I sådant fall skall skatteav-&lt;br&gt;drag göras enligt det erhållna beske-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att ett arbete&lt;br&gt;har utförts under sådana förhållan-&lt;br&gt;den att den som utfört arbetet är att&lt;br&gt;anse som anställd hos den som beta-&lt;br&gt;lar ut ersättningen för arbetet, skall&lt;br&gt;denne skriftligen anmäla förhållan-&lt;br&gt;det till skattemyndigheten om den&lt;br&gt;som tar emot ersättningen åberopar&lt;br&gt;en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Anmäler arbetstagare till&lt;br&gt;arbetsgivare att skatteavdrag för&lt;br&gt;preliminär A-skatt skall göras med&lt;br&gt;större belopp än som följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag eller eljest&lt;br&gt;föreskrivits, är arbetsgivaren skyldig&lt;br&gt;att göra avdrag med det begärda be-&lt;br&gt;loppet från och med det avlönings-&lt;br&gt;tillfälle, som infaller näst efter det två&lt;br&gt;veckor förflutit från det anmäl-&lt;br&gt;ningen skedde. Har skattemyndig-&lt;br&gt;het med stöd av 45 § 3 mom. beslutat&lt;br&gt;om minskning av skatteavdrag, äger&lt;br&gt;arbetsgivaren dock icke tillmötesgå&lt;br&gt;arbetstagarens begäran om förhöjt&lt;br&gt;skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Anmäler arbetstagare till&lt;br&gt;arbetsgivare från vilken arbetstaga-&lt;br&gt;ren har sin huvudsakliga inkomst av&lt;br&gt;arbete att skatteavdrag för prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt skall göras med större&lt;br&gt;belopp än som följer av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag eller annars före-&lt;br&gt;skrivits, är arbetsgivaren skyldig att&lt;br&gt;göra avdrag med det begärda belop-&lt;br&gt;pet från och med det utbetalningstill-&lt;br&gt;fälle, som infaller sedan två veckor&lt;br&gt;förflutit från det anmälningen&lt;br&gt;skedde. Sådan skyldighet finns dock&lt;br&gt;inte vid utbetalning av dagpenning&lt;br&gt;från arbetslöshetskassa. Har skatte-&lt;br&gt;myndighet med stöd av 45 § 3 mom.&lt;br&gt;beslutat om minskning av skatteav-&lt;br&gt;drag, får arbetsgivaren dock inte till-&lt;br&gt;mötesgå arbetstagarens begäran om&lt;br&gt;förhöjt skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Om det belopp, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvarstå-&lt;br&gt;ende skatt har gjorts, jämte den inkomst den skattskyldige i övrigt kan åt-&lt;br&gt;njuta understiger vad den skattskyldige behöver för eget underhåll och fa-&lt;br&gt;miljens behov (förbehållsbeloppet) får skattemyndigheten efter ansökan av&lt;br&gt;den skattskyldige förordna antingen att skatteavdrag över huvud taget inte&lt;br&gt;skall göras eller att för skatteavdraget får tas i anspråk endast vad av lönen&lt;br&gt;överskjuter förbehållsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehållsbeloppet beräknas med ledning av bestämmelserna i 15 kap. 6&lt;br&gt;a § utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall tillämpa beslut&lt;br&gt;om skatteavdrag enligt första stycket&lt;br&gt;senast från och med det avlönings-&lt;br&gt;tillfälle som inträffar sedan en vecka&lt;br&gt;förflutit från det han fått del av be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall tillämpa beslut&lt;br&gt;om skatteavdrag enligt första stycket&lt;br&gt;senast från och med det utbetalnings-&lt;br&gt;tillfälle som inträffar sedan en vecka&lt;br&gt;förflutit från det han fått del av be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutet eller, om det ej kan ske, inom&lt;br&gt;fyra dagar efter nämnda avlönings-&lt;br&gt;tillfälle tillställa den skattskyldige&lt;br&gt;det belopp som skulle ha tillkommit&lt;br&gt;denne om beslutet tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutet eller, om det inte kan ske,&lt;br&gt;inom fyra dagar efter nämnda utbe-&lt;br&gt;talningstillfälle tillställa den skatt-&lt;br&gt;skyldige det belopp som skulle ha&lt;br&gt;tillkommit denne om beslutet tilläm-&lt;br&gt;pats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Arbetsgivare skall vid&lt;br&gt;varje avlöningstillfälle genom sär-&lt;br&gt;skilt kvitto eller på annat lämpligt&lt;br&gt;sätt lämna arbetstagare uppgift om&lt;br&gt;det belopp, som genom skatteav-&lt;br&gt;drag har innehållits på lönen. Skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna sådan uppgift före-&lt;br&gt;ligger dock inte, om lönen kvitteras&lt;br&gt;på avlöningslista, där skatteavdraget&lt;br&gt;har angivits. I fråga om folkpension&lt;br&gt;och tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;delpension enligt lagen (1979:84)&lt;br&gt;om delpensionsförsäkring, livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1954:243) om yrkes-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd eller lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän el-&lt;br&gt;ler annan jämförbar ersättning en-&lt;br&gt;ligt äldre lagstiftning behöver upp-&lt;br&gt;gift om skatteavdragets belopp dock&lt;br&gt;inte lämnas om avdraget är lika stort&lt;br&gt;som vid det närmast föregående ut-&lt;br&gt;betalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatteavdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt inte kunnat göras med så stort&lt;br&gt;belopp, som motsvarar den kvarstå-&lt;br&gt;ende skatten, skall arbetsgivaren vid&lt;br&gt;det avlöningstillfälle, som närmast&lt;br&gt;föregår uppbördsmånaden april, un-&lt;br&gt;derrätta arbetstagaren om storleken&lt;br&gt;av felande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 18 i den sista uppbörds-&lt;br&gt;månad, under vilken skatt enligt&lt;br&gt;skattsedel skall erläggas, eller, om ar-&lt;br&gt;betstagare tidigare har slutat sin an-&lt;br&gt;ställning, vid dennas slut skall ar-&lt;br&gt;betsgivaren återlämna skattsedeln&lt;br&gt;till arbetstagaren. Har arbetstagaren&lt;br&gt;slutat sin anställning under tid då av-&lt;br&gt;drag för kvarstående skatt skall gö-&lt;br&gt;ras, skall arbetsgivaren lämna ar-&lt;br&gt;betstagaren skriftlig uppgift om&lt;br&gt;summan av gjorda skatteavdrag för&lt;br&gt;sådan skatt och den tid som avdra-&lt;br&gt;gen avser. Sådan uppgift, som skall&lt;br&gt;vara undertecknad eller signerad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Den som betalar ut ersätt-&lt;br&gt;ningförarbete skall vid varje utbetal-&lt;br&gt;ningstillfälle genom särskilt kvitto el-&lt;br&gt;ler på annat lämpligt sätt lämna mot-&lt;br&gt;tagaren uppgift om det belopp, som&lt;br&gt;genom skatteavdrag har innehållits&lt;br&gt;på ersättningen. Skyldighet att&lt;br&gt;lämna sådan uppgift föreligger dock&lt;br&gt;inte, om ersättningen kvitteras på av-&lt;br&gt;löningslista, där skatteavdraget har&lt;br&gt;angivits. I fråga om folkpension och&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;delpension enligt lagen (1979:84)&lt;br&gt;om delpensionsförsäkring, livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1954:243) om yrkes-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd eller lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän el-&lt;br&gt;ler annan jämförbar ersättning en-&lt;br&gt;ligt äldre lagstiftning behöver upp-&lt;br&gt;gift om skatteavdragets belopp dock&lt;br&gt;inte lämnas om avdraget är lika stort&lt;br&gt;som vid det närmast föregående ut-&lt;br&gt;betalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatteavdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt inte kunnat göras med så stort&lt;br&gt;belopp, som motsvarar den kvarstå-&lt;br&gt;ende skatten, skall arbetsgivaren vid&lt;br&gt;det utbetalningstillfälle, som närmast&lt;br&gt;föregår uppbördsmånaden april, un-&lt;br&gt;derrätta arbetstagaren om storleken&lt;br&gt;av felande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 18 i uppbördsmånaden&lt;br&gt;april eller, om arbetstagare tidigare&lt;br&gt;har avslutat sitt arbete, vid arbetets&lt;br&gt;slut skall arbetsgivaren återlämna&lt;br&gt;skattsedeln på slutlig skatt till arbets-&lt;br&gt;tagaren. Har arbetstagaren avslutat&lt;br&gt;sitt arbete under tid då avdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt skall göras, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren lämna arbetstagaren&lt;br&gt;skriftlig uppgift om summan av&lt;br&gt;gjorda skatteavdrag för sådan skatt&lt;br&gt;och den tid som avdragen avser. Så-&lt;br&gt;dan uppgift, som skall vara under-&lt;br&gt;tecknad eller signerad av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren eller någon hos honom anställd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall också omfatta arbetsgivarens&lt;br&gt;namn och adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaren eller någon hos ho-&lt;br&gt;nom anställd, skall också omfatta ar-&lt;br&gt;betsgivarens namn och adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formu-&lt;br&gt;lär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kost-&lt;br&gt;nadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Arbetsgivare är pliktig&lt;br&gt;att låta arbetstagare, när så utan vä-&lt;br&gt;sentlig olägenhet kan ske, taga del av&lt;br&gt;för honom utfärdad skattsedel, som&lt;br&gt;förvaras hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Arbetsgivare är skyldig&lt;br&gt;att låta arbetstagare ta del av för ho-&lt;br&gt;nom utfärdad skattsedel, som förva-&lt;br&gt;ras hos arbetsgivaren, när det kan&lt;br&gt;ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Sedan skattsedel på preli-&lt;br&gt;minär skatt har utfärdats, får, om&lt;br&gt;bättre överensstämmelse mellan den&lt;br&gt;preliminära och den motsvarande&lt;br&gt;slutliga skatten därigenom kan anta-&lt;br&gt;gas uppkomma, genom jämkning&lt;br&gt;föreskrivas ändrade grunder för ut-&lt;br&gt;tagande av den preliminära skatten.&lt;br&gt;Jämkning skall göras bland annat i&lt;br&gt;följande fall, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) då skattskyldig gör sannolikt el-&lt;br&gt;ler det annars för myndigheten&lt;br&gt;framstår såsom troligt, att den preli-&lt;br&gt;minära skatten till följd av ändring i&lt;br&gt;inkomst eller i avdrag för omkostna-&lt;br&gt;der i förvärvskälla eller beträffande&lt;br&gt;allmänna avdrag eller av annan an-&lt;br&gt;ledning kommer att avvika från mot-&lt;br&gt;svarande slutliga skatt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) då genom ändring i inkomstför-&lt;br&gt;hållandena eller av annat skäl änd-&lt;br&gt;rad skatteform synes påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall, som avses i första stycket&lt;br&gt;under 1), bör såvitt angår preliminär&lt;br&gt;A-skatt jämkning göras bara då på&lt;br&gt;grund av jämkningen preliminär&lt;br&gt;skatt skulle tas ut med minst en fem-&lt;br&gt;tedel högre eller lägre belopp än&lt;br&gt;som utan jämkning skulle erläggas.&lt;br&gt;Jämkning av preliminär B-skatt i&lt;br&gt;nyss angivna fall bör göras bara då&lt;br&gt;påräknelig skatt med minst en fem-&lt;br&gt;tedel över- eller understiger den tidi-&lt;br&gt;gare antagna skatten, dock med&lt;br&gt;minst 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Sedan skattsedel på preli-&lt;br&gt;minär skatt har utfärdats, får, om&lt;br&gt;bättre överensstämmelse mellan den&lt;br&gt;preliminära skatten och den motsva-&lt;br&gt;rande slutliga skatten minskad med&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt därigenom kan antas upp-&lt;br&gt;komma, genom jämkning föreskri-&lt;br&gt;vas ändrade grunder för uttagande&lt;br&gt;av den preliminära skatten. Vid&lt;br&gt;jämkning av preliminär A-skatt för&lt;br&gt;en juridisk person får dock hänsyn&lt;br&gt;inte tas till den juridiska personens&lt;br&gt;kostnader för lön till delägare. Jämk-&lt;br&gt;ning skall göras bland annat i föl-&lt;br&gt;jande fall, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. då skattskyldig gör sannolikt el-&lt;br&gt;ler det annars för myndigheten&lt;br&gt;framstår såsom troligt, att den preli-&lt;br&gt;minära skatten till följd av ändring i&lt;br&gt;inkomst eller i avdrag för omkostna-&lt;br&gt;der i förvärvskälla eller beträffande&lt;br&gt;allmänna avdrag eller av annan an-&lt;br&gt;ledning kommer att avvika från mot-&lt;br&gt;svarande slutliga skatt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. då genom ändring i inkomstför-&lt;br&gt;hållandena eller av annat skäl änd-&lt;br&gt;rad skatteform synes påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall, som avses i första stycket 1,&lt;br&gt;bör såvitt angår preliminär A-skatt&lt;br&gt;jämkning göras bara då på grund av&lt;br&gt;jämkningen preliminär skatt skulle&lt;br&gt;tas ut med minst en femtedel högre&lt;br&gt;eller lägre belopp än som utan jämk-&lt;br&gt;ning skulle betalas. Jämkning av pre-&lt;br&gt;liminär F-skatt eller särskild A-skatt&lt;br&gt;i nyss angivna fall bör göras bara då&lt;br&gt;påräknelig skatt med minst en fem-&lt;br&gt;tedel över- eller understiger den tidi-&lt;br&gt;gare antagna skatten, dock med&lt;br&gt;minst 2000 kronor. Jämkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag från dagpenning från&lt;br&gt;arbetslöshetskassa får ske endast vid&lt;br&gt;arbetslöshet där dagpenning har be-&lt;br&gt;talats för längre tid än en månad och&lt;br&gt;skatteavdrag enligt tabell skulle med-&lt;br&gt;föra ett avsevärt överuttag av prelimi-&lt;br&gt;när skatt. Jämkning av skatt för så-&lt;br&gt;dan mottagare av dagpenning som&lt;br&gt;debiterats preliminär F-skatt eller&lt;br&gt;särskild A-skatt skall i första hand&lt;br&gt;avse den debiterade skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som sägs i föregående stycke, får jämkning verkställas om&lt;br&gt;skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer&lt;br&gt;betydande eller det föranleds av särskilda omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning skall i första hand ske Jämkning skall i första hand ske&lt;br&gt;av preliminär skatt på andra inkoms- av preliminär skatt på sådan ersätt-&lt;br&gt;ter än ränta och utdelning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning som utgör den skattskyldiges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakliga inkomst av arbete och&lt;br&gt;därefter på andra inkomster än ränta&lt;br&gt;och utdelning. Om särskild A-skatt&lt;br&gt;har debiterats, skall dock jämk-&lt;br&gt;ningen i första hand avse sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om preliminär skatt på ränta och utdelning får jämkning ske även&lt;br&gt;om skattsedel avseende annan preliminär skatt inte har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får en skattemyndighet genom an-&lt;br&gt;mälan av skattskyldig eller annars&lt;br&gt;vetskap om att preliminär skatt har&lt;br&gt;blivit påförd obehörigen eller med&lt;br&gt;oriktigt belopp eller att felaktighet&lt;br&gt;har ägt rum vid utskrivandet av skatt-&lt;br&gt;sedel, skall myndigheten vidtaga den&lt;br&gt;jämkning av nämnda skatt, som kan&lt;br&gt;behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig, om detta inte uppenbarligen är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den&lt;br&gt;preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning skall&lt;br&gt;av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Har skattskyldig inbetalt&lt;br&gt;preliminär skatt med belopp, som&lt;br&gt;beräknas överskjuta motsvarande&lt;br&gt;slutliga skatt med minst en femtedel&lt;br&gt;av sistnämnda skatt, dock minst 500&lt;br&gt;kronor, skall efter beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i samband med jämk-&lt;br&gt;ning det överskjutande beloppet&lt;br&gt;återbetalas till den skattskyldige på&lt;br&gt;det sätt som anges i 68 § 1 mom. utan&lt;br&gt;avvaktan på debitering av den slut-&lt;br&gt;liga skatten. Då särskilda omstän-&lt;br&gt;digheter föranleder det, får skatte-&lt;br&gt;myndighet besluta om återbetalning&lt;br&gt;av för mycket erlagd preliminär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Har skattskyldig betalat&lt;br&gt;preliminär skatt med belopp, som&lt;br&gt;beräknas överstiga motsvarande&lt;br&gt;slutliga skatt, i förekommande fall&lt;br&gt;minskad med överskjutande ingå-&lt;br&gt;ende mervärdeskatt, med minst en&lt;br&gt;femtedel av den sålunda minskade&lt;br&gt;slutliga skatten, dock minst 500 kro-&lt;br&gt;nor, skall efter beslut av skattemyn-&lt;br&gt;digheten i samband med jämkning&lt;br&gt;det överskjutande beloppet återbe-&lt;br&gt;talas till den skattskyldige på det sätt&lt;br&gt;som anges i 68 § 1 mom. utan avvak-&lt;br&gt;tan på debitering av den slutliga&lt;br&gt;skatten. Då särskilda omständighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, även om den inbetalda preli-&lt;br&gt;minärskatten inte överstiger den be-&lt;br&gt;räknade slutliga skatten på det sätt&lt;br&gt;som nyss har angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter föranleder det, får skattemyndig-&lt;br&gt;het besluta om återbetalning av för&lt;br&gt;mycket erlagd preliminär skatt, även&lt;br&gt;om den inbetalda preliminärskatten&lt;br&gt;inte överstiger den beräknade slut-&lt;br&gt;liga skatten, i förekommande fall,&lt;br&gt;minskad med överskjutande ingå-&lt;br&gt;ende mervärdeskatt på det sätt som&lt;br&gt;nyss har angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Beslut om jämkning skall tillställas den skattskyldige. Innebär be-&lt;br&gt;slutet, att debiterad preliminär skatt, som förfaller till betalning efter det be-&lt;br&gt;slutet meddelats, skall betalas med annat belopp än som tidigare utfärdad&lt;br&gt;skattsedel utvisar, skall därjämte utfärdas ny skattsedel upptagande den änd-&lt;br&gt;rade skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker jämkning av preliminär skatt, skall i beslutet anges, att skatten skall&lt;br&gt;beräknas t.ex. på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst&lt;br&gt;belopp eller att skatten skall tas ut med viss procent av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid jämkning av preliminär skatt, som tas ut efter i 7 § första stycket&lt;br&gt;nämnd procentsats, skall i beslutet anges efter vilken procentsats den änd-&lt;br&gt;rade skatten skall tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker jämkning av preliminär skatt på ränta eller utdelning skall i beslutet&lt;br&gt;anges att preliminär skatt inte skall tas ut på ränta på eller utdelning från&lt;br&gt;visst konto eller vissa värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker jämkning av preliminär B-&lt;br&gt;skatt, skall skatten beräknas på&lt;br&gt;samma sätt som i 13, 15 och 25 §§ an-&lt;br&gt;ges beträffande påföring av sådan&lt;br&gt;skatt efter preliminär taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker jämkning av preliminär F-&lt;br&gt;skatt eller särskild A-skatt, skall skat-&lt;br&gt;ten beräknas på samma sätt som i&lt;br&gt;13-15 och 25 §§ anges beträffande&lt;br&gt;påföring av sådan skatt efter preli-&lt;br&gt;minär taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Beslut om jämkning, som grundar sig på ansökan av skattskyldig,&lt;br&gt;skall meddelas skyndsamt. Beslutet och, i förekommande fall, den nya skatt-&lt;br&gt;sedeln skall genast tillställas den skattskyldige utan kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har att vidkännas skatteavdrag skall genast till arbetsgi-&lt;br&gt;varen överlämna beslut om jämkning och, i förekommande fall, den nya&lt;br&gt;skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall iakttaga beslut&lt;br&gt;om jämkning från och med det avlö-&lt;br&gt;ningstillfälle, som infaller näst efter&lt;br&gt;det två veckor förflutit från det han&lt;br&gt;fick del av beslutet. Innebär sådant&lt;br&gt;beslut nedsättning av skatteavdrag i&lt;br&gt;annat fall än som avses i 45 § 3&lt;br&gt;mom., skall beslutet tillämpas redan&lt;br&gt;vid det avlöningstillfälle som inträf-&lt;br&gt;far sedan en vecka förflutit från det&lt;br&gt;arbetsgivaren fått del av beslutet el-&lt;br&gt;ler, om det ej kan ske, det belopp&lt;br&gt;som skulle ha tillkommit den skatt-&lt;br&gt;skyldige om beslutet tillämpats till-&lt;br&gt;ställas denne inom fyra dagar efter&lt;br&gt;sistnämnda avlöningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall iaktta beslut&lt;br&gt;om jämkning från och med det utbe-&lt;br&gt;talningstillfälle som först infaller se-&lt;br&gt;dan två veckor förflutit från det han&lt;br&gt;fick del av beslutet. Innebär sådant&lt;br&gt;beslut nedsättning av skatteavdrag i&lt;br&gt;annat fall än som avses i 45 § 3&lt;br&gt;mom., skall beslutet tillämpas redan&lt;br&gt;vid det utbetalningstillfälle som in-&lt;br&gt;träffar sedan en vecka förflutit från&lt;br&gt;det arbetsgivaren fått del av beslutet&lt;br&gt;eller, om det inte kan ske, det belopp&lt;br&gt;som skulle ha tillkommit den skatt-&lt;br&gt;skyldige om beslutet tillämpats till-&lt;br&gt;ställas denne inom fyra dagar efter&lt;br&gt;sistnämnda utbetalningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Skattskyldig är efter an-&lt;br&gt;maning av skattemyndighet skyldig&lt;br&gt;att för jämkning av den preliminära&lt;br&gt;skatten avgiva preliminär självde-&lt;br&gt;klaration eller inkomma med för&lt;br&gt;den skattskyldige utfärdad skattse-&lt;br&gt;del å preliminär skatt. Befmnes de-&lt;br&gt;klaration ofullständig, äger myndig-&lt;br&gt;heten anmana den skattskyldige att&lt;br&gt;fullständiga den avgivna deklaratio-&lt;br&gt;nen. Bestämmelserna i 21 § skola&lt;br&gt;härvid äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Skattskyldig, vars skatte-&lt;br&gt;betalningsförmåga har blivit nedsatt&lt;br&gt;på grund av arbetslöshet eller sjuk-&lt;br&gt;dom eller annars oförvållat, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med erläggande av preliminär B-&lt;br&gt;skatt, kvarstående skatt eller till-&lt;br&gt;kommande skatt. Ansökan om an-&lt;br&gt;stånd skall för att kunna prövas ha&lt;br&gt;kommit in senast den dag då den&lt;br&gt;skatt, som ansökningen avser, senast&lt;br&gt;skall betalas. Beslut om anstånd får&lt;br&gt;meddelas i fråga om skatt som skall&lt;br&gt;betalas under de två uppbördsmåna-&lt;br&gt;der, vilka utlöper närmast efter det&lt;br&gt;ansökan om anstånd har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndet får avse hela skatten ell&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmas till längst ett ar. Avser anstandet skatt, som skall betalas under tva&lt;br&gt;uppbördsmånader, skall anståndstiden räknas från utgången av den först in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallande uppbördsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Värnpliktig, som har&lt;br&gt;iyckt in till militärtjänstgöring och&lt;br&gt;vars skattebetalningsförmåga till&lt;br&gt;följd härav har blivit nedsatt, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med erläggande av preliminär B-&lt;br&gt;skatt, kvarstående skatt eller till-&lt;br&gt;kommande skatt, som skall betalas&lt;br&gt;under uppbördsmånad, vilken helt&lt;br&gt;eller delvis infaller under tiden för&lt;br&gt;militärtjänstgöringen eller under ti-&lt;br&gt;den därefter, dock senast under&lt;br&gt;tredje kalendermånaden efter den&lt;br&gt;då tjänstgöringen upphör. Anstån-&lt;br&gt;det får avse hela skatten eller en del&lt;br&gt;av den. Anståndstiden får bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Skattskyldig är efter an-&lt;br&gt;maning av skattemyndighet skyldig&lt;br&gt;att för jämkning av den preliminära&lt;br&gt;skatten avge preliminär självdekla-&lt;br&gt;ration eller inkomma med för den&lt;br&gt;skattskyldige utfärdad skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt. År deklarationen&lt;br&gt;ofullständig, får myndigheten an-&lt;br&gt;mana den skattskyldige att fullstän-&lt;br&gt;diga den avgivna deklarationen. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 21 § skall härvid äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Skattskyldig, vars skatte-&lt;br&gt;betalningsförmåga har blivit nedsatt&lt;br&gt;på grund av arbetslöshet eller sjuk-&lt;br&gt;dom eller annars oförvållat, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med betalning av preliminär F-skatt,&lt;br&gt;särskild A-skatt, kvarstående skatt&lt;br&gt;eller tillkommande skatt. Ansöka-&lt;br&gt;nom anstånd skall för att kunna prö-&lt;br&gt;vas ha kommit in senast den dag då&lt;br&gt;den skatt, som ansökningen avser,&lt;br&gt;senast skall betalas. Beslut om an-&lt;br&gt;stånd får meddelas i fråga om skatt&lt;br&gt;som skall betalas under de två upp-&lt;br&gt;bördsmånader, vilka utlöper när-&lt;br&gt;mast efter det ansökan om anstånd&lt;br&gt;har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en del av den. Anståndstiden får be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Värnpliktig, som har&lt;br&gt;ryckt in till militärtjänstgöring och&lt;br&gt;vars skattebetalningsförmåga till&lt;br&gt;följd härav har blivit nedsatt, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med betalning av preliminär F-skatt,&lt;br&gt;särskild A-skatt, kvarstående skatt&lt;br&gt;eller tillkommande skatt, som skall&lt;br&gt;betalas under uppbördsmånad, vil-&lt;br&gt;ken helt eller delvis infaller under ti-&lt;br&gt;den för militärtjänstgöringen eller&lt;br&gt;under tiden därefter, dock senast un-&lt;br&gt;der tredje kalendermånaden efter&lt;br&gt;den då tjänstgöringen upphör. An-&lt;br&gt;ståndet får avse hela skatten eller en&lt;br&gt;del av den. Anståndstiden får be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mas till längst ett år. Anstånd får&lt;br&gt;dock därutöver beviljas för tiden in-&lt;br&gt;till dess den värnpliktige efter bevil-&lt;br&gt;jad ledighet för återgång till civil&lt;br&gt;verksamhet (hempermittering) eller&lt;br&gt;hemförlovning har varit fri från&lt;br&gt;tjänstgöring tre kalendermånader i&lt;br&gt;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, som har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag, skall betalas genom&lt;br&gt;insättning på skattepostgirokonto&lt;br&gt;hos den skattemyndighet som avses i&lt;br&gt;2 a § andra stycket. Inbetalning från&lt;br&gt;landsting och kommun skall dock,&lt;br&gt;såvitt gäller preliminär A-skatt, ske&lt;br&gt;genom avräkning mot fordran enligt&lt;br&gt;4 § lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och an-&lt;br&gt;nan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmas till längst ett år. Anstånd&lt;br&gt;får dock därutöver beviljas för tiden&lt;br&gt;intill dess den värnpliktige efter be-&lt;br&gt;viljad ledighet för återgång till civil&lt;br&gt;verksamhet (hempermittering) eller&lt;br&gt;hemförlovning har varit fri från&lt;br&gt;tjänstgöring tre kalendermånader i&lt;br&gt;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, som har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag, skall betalas in senast&lt;br&gt;den 18 i den uppbördsmånad, som&lt;br&gt;infaller närmast efter utgången av&lt;br&gt;den månad, då skatteavdraget gjor-&lt;br&gt;des genom insättning på skattepost-&lt;br&gt;girokonto hos den skattemyndighet&lt;br&gt;som avses i 2 a § andra stycket.Inbe-&lt;br&gt;talning från landsting och kommun&lt;br&gt;skall dock, såvitt gäller preliminär&lt;br&gt;A-skatt, ske genom avräkning mot&lt;br&gt;fordran enligt 4 § lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuns och annan menighets ut-&lt;br&gt;debitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan preliminär eller kvarstå-&lt;br&gt;ende skatt, som inte har innehållits&lt;br&gt;genom skatteavdrag samt tillkom-&lt;br&gt;mande skatt skall betalas genom in-&lt;br&gt;sättning på skattepostgirokonto hos&lt;br&gt;den skattemyndighet till vilken skat-&lt;br&gt;ten skall betalas enligt skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan preliminär A-skatt eller&lt;br&gt;kvarstående skatt, som ej har inne-&lt;br&gt;hållits genom skatteavdrag prelimi-&lt;br&gt;när B-skatt samt tillkommande skatt&lt;br&gt;skall betalas genom insättning på&lt;br&gt;skattepostgirokonto hos den skatte-&lt;br&gt;myndighet till vilken skatten skall&lt;br&gt;betalas enligt skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbetal-&lt;br&gt;ning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken skat-&lt;br&gt;temyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på skattepostgiro-&lt;br&gt;konto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit skatten&lt;br&gt;respektive den skattskyldige är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara&lt;br&gt;inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postanstalt. Statlig&lt;br&gt;myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (system S) för&lt;br&gt;betalning av skatt, skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala skatten&lt;br&gt;sändes till redovisningscentral i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är sannolikt att preliminär&lt;br&gt;A-skatt som har betalats av en juri-&lt;br&gt;disk person kommer att överstiga den&lt;br&gt;slutliga skatt som den juridiska per-&lt;br&gt;sonen skall betala, får skattemyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten, efter särskild ansökan, besluta&lt;br&gt;att det överskjutande beloppet tillgo-&lt;br&gt;doräknas den juridiska personen så-&lt;br&gt;som inbetalning enligt 52 § första&lt;br&gt;stycket av preliminär skatt som den&lt;br&gt;juridiska personen har innehållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om preliminär skatt har betalats&lt;br&gt;av ett handelsbolag får skattemyndig-&lt;br&gt;heten, efter särskild ansökan, besluta&lt;br&gt;att det betalda beloppet skall tillgodo-&lt;br&gt;räknas handelsbolaget enligt första&lt;br&gt;stycket eller delägare såsom betalning&lt;br&gt;av hans preliminära skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; En arbetsgivare, som&lt;br&gt;har gjort skatteavdrag för preliminär&lt;br&gt;A-skatt eller utgett lön för vilken&lt;br&gt;månadsavgift skall redovisas enligt&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av so-&lt;br&gt;cialavgifter från arbetsgivare skall&lt;br&gt;utan anmaning lämna uppgift (upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration) om detta till&lt;br&gt;den skattemyndighet som avses i&lt;br&gt;2a§ andra stycket. Deklaration&lt;br&gt;skall lämnas av landsting och kom-&lt;br&gt;mun senast den 12 och av annan ar-&lt;br&gt;betsgivare senast den 18 i uppbörds-&lt;br&gt;månaden efter den månad då skatte-&lt;br&gt;avdraget gjordes eller lönen utgavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndighet som avses i&lt;br&gt;andra stycket. Deklaration&lt;br&gt;lämnas av landsting och kom-&lt;br&gt;senast den 12 och av annan ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. En arbetsgivare,som har&lt;br&gt;gjort skatteavdrag för preliminär A-&lt;br&gt;skatt på ersättning för arbete eller ut-&lt;br&gt;gett lön för vilken månadsavgift&lt;br&gt;skall redovisas enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare skall utan&lt;br&gt;anmaning lämna uppgift (upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration) om detta till&lt;br&gt;den&lt;br&gt;2a§&lt;br&gt;skall&lt;br&gt;mun&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsgivare senast den 18 i uppbörds-&lt;br&gt;månaden efter den månad då skatte-&lt;br&gt;avdraget gjordes eller lönen utgavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är deklara-&lt;br&gt;tionsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på&lt;br&gt;blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsdeklaration skall upptaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda re-&lt;br&gt;dovisningsnummer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 §&lt;br&gt;första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräknat&lt;br&gt;det belopp som avses i punkt 5;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) månadsavgiftens belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall&lt;br&gt;lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Sådan&lt;br&gt;deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och upp-&lt;br&gt;taga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som dragits av&lt;br&gt;&lt;sup&gt;I6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på ränta eller utdel-&lt;br&gt;ning skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för ränta och utdelning} om&lt;br&gt;detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden ef-&lt;br&gt;ter den månad då skatteavdraget gjordes och ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnum-&lt;br&gt;mer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;när särskilda skäl föreligger besluta&lt;br&gt;att en arbetsgivare förutom upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration skall lämna upp-&lt;br&gt;gift om namn och personnummer&lt;br&gt;samt avdrag för preliminär A-skatt&lt;br&gt;för vatje arbetstagare. Beslutet skall&lt;br&gt;upphävas av skattemyndigheten när&lt;br&gt;skäl för att vidhålla det inte längre&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;när särskilda skäl föreligger besluta&lt;br&gt;att en arbetsgivare förutom upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration skall lämna upp-&lt;br&gt;gift om namn och personnummer el-&lt;br&gt;ler organisationsnummer samt av-&lt;br&gt;drag för preliminär A-skatt för varje&lt;br&gt;arbetstagare. Beslutet skall upp-&lt;br&gt;hävas av skattemyndigheten när skäl&lt;br&gt;för att vidhålla det inte längre finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om uppbördsdeklaration gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar uppgifter enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt, som skattskyl-&lt;br&gt;dig har inbetalt utöver debiterat be-&lt;br&gt;lopp, skall avräknas på senare under&lt;br&gt;uppbördsåret förfallande B-skatt i&lt;br&gt;den mån den inte erläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt eller särskild A-&lt;br&gt;skatt, som skattskyldig har inbetalt&lt;br&gt;utöver debiterat belopp, skall avräk-&lt;br&gt;nas på senare under uppbördsåret&lt;br&gt;förfallande F-skatt eller särskild A-&lt;br&gt;skatt i den mån den inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inbetalt skattebelopp på grund av bristfälliga identifieringsuppgifter&lt;br&gt;inte kunnat tillgodoföras skattskyldig inom sju år efter utgången av det upp-&lt;br&gt;bördsår, under vilket inbetalningen skedde, skall beloppet tillfalla statsver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkortning av obetald debiterad&lt;br&gt;skatt skall äga rum, då någon vunnit&lt;br&gt;nedsättning i eller befrielse från ho-&lt;br&gt;nom påförd debitering, dock att pre-&lt;br&gt;liminär skatt skall avkortas endast i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkortning av obetald debiterad&lt;br&gt;skatt skall äga rum, då någon vunnit&lt;br&gt;nedsättning i eller befrielse från ho-&lt;br&gt;nom påförd debitering, dock att pre-&lt;br&gt;liminär skatt skall avkortas endast i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mån den blivit restförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mån den blivit restförd. Har en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldig debiterats både prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt och särskild A-skatt för&lt;br&gt;ett och samma uppbördsår skall av-&lt;br&gt;kortningen i första hand avse den&lt;br&gt;först debiterade skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall, om skattskyldig vid debitering av slutlig skatt gottskrivits&lt;br&gt;preliminär skatt till högre belopp än den slutliga skatten, det överskjutande&lt;br&gt;beloppet avkortas i den mån det är obetalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arbetsgivare för betalning av arbetstagares skatt verkställt avdrag&lt;br&gt;på lön enligt denna lag eller enligt 15 kap. utsökningsbalken men trots anma-&lt;br&gt;ning underlåtit att inbetala det innehållna beloppet, skall häremot svarande&lt;br&gt;skatt, om denna är debiterad, avkortas såvitt den skattskyldige angår samti-&lt;br&gt;digt som ett motsvarande belopp uppdebiteras såsom fordran på arbetsgiva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare utan skälig an-&lt;br&gt;ledning underlåter att göra avdrag&lt;br&gt;för preliminär eller kvarstående&lt;br&gt;skatt, är han ansvarig för skatt, som&lt;br&gt;skatteavdraget skulle ha avsett, till&lt;br&gt;belopp som svarar mot vad han har&lt;br&gt;underlåtit att avdraga. Gäller ar-&lt;br&gt;betsgivarens ansvarighet på grund&lt;br&gt;av underlåtenhet att göra avdrag för&lt;br&gt;preliminär skatt arbetstagare, som&lt;br&gt;ej är känd, skall vad arbetsgivaren&lt;br&gt;har underlåtit att avdraga anses ut-&lt;br&gt;göra 40 procent av den lön på vilken&lt;br&gt;skatteavdrag skulle ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket skall fattas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggs betalningsskyldighet ar-&lt;br&gt;betsgivare på grund av underlåten-&lt;br&gt;het att göra avdrag för preliminär&lt;br&gt;skatt, innan slutlig skatt har debite-&lt;br&gt;rats för det inkomstår under vilket&lt;br&gt;skatteavdraget skulle ha gjorts, skall&lt;br&gt;betalningsskyldighet för skattebe-&lt;br&gt;loppet åläggas också arbetstagaren,&lt;br&gt;om han är känd. Beloppet får indri-&lt;br&gt;vas hos arbetstagaren i samma ord-&lt;br&gt;ning som gäller för restförd skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare utan skälig an-&lt;br&gt;ledning underlåter att göra avdrag&lt;br&gt;för preliminär eller kvarstående&lt;br&gt;skatt, är han ansvarig för skatt, som&lt;br&gt;skatteavdraget skulle ha avsett, till&lt;br&gt;belopp som svarar mot vad han har&lt;br&gt;underlåtit att dra av. Gäller arbetsgi-&lt;br&gt;varens ansvarighet på grund av un-&lt;br&gt;derlåtenhet att göra avdrag för preli-&lt;br&gt;minär skatt arbetstagare, som ej är&lt;br&gt;känd, skall vad arbetsgivaren har&lt;br&gt;underlåtit att dra av anses utgöra 30&lt;br&gt;procent av den ersättning på vilken&lt;br&gt;skatteavdrag skulle ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggs betalningsskyldighet ar-&lt;br&gt;betsgivare på grund av underlåten-&lt;br&gt;het att göra avdrag för preliminär&lt;br&gt;skatt, innan slutlig skatt har debite-&lt;br&gt;rats för det inkomstår under vilket&lt;br&gt;skatteavdraget skulle ha gjorts, skall&lt;br&gt;betalningsskyldighet för skattebe-&lt;br&gt;loppet åläggas också arbetstagaren,&lt;br&gt;om han är känd. Beloppet får indri-&lt;br&gt;vas hos arbetstagaren i samma ord-&lt;br&gt;ning som gäller för restförd skatt.&lt;br&gt;Betalningsskyldighet enligt detta&lt;br&gt;stycke får inte åläggas handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts ar-&lt;br&gt;betsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje stycket,&lt;br&gt;skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstagaren. Blir ar-&lt;br&gt;betstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur&lt;br&gt;stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfat-&lt;br&gt;tas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas&lt;br&gt;arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det med fog&lt;br&gt;kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som i en av honom bedri-&lt;br&gt;ven näringsverksamhet betalar ut er-&lt;br&gt;sättning för arbete till någon som har&lt;br&gt;en F-skattesedel, inte i samband där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med har gjort anmälan enligt 40 a §&lt;br&gt;trots att han varit skyldig att göra det,&lt;br&gt;får betalningsskyldighet åläggas ho-&lt;br&gt;nom enligt vad nedan sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifall då arbetet har utförts av betal-&lt;br&gt;ningsmottagaren själv eller, när be-&lt;br&gt;talningsmottagaren är ett handelsbo-&lt;br&gt;lag, en delägare i bolaget, får betal-&lt;br&gt;ningsansvar åläggas utbetalaren för&lt;br&gt;betalningsmottagarens eller deläga-&lt;br&gt;rens obetalda skatt intill ett belopp&lt;br&gt;som svarar mot 60 procent av ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet i annat fall har utförts&lt;br&gt;av en annan person än betalnings-&lt;br&gt;mottagaren, får utbetalaren åläggas&lt;br&gt;betalningsskyldighet för skatt som&lt;br&gt;belöper på ersättningen för arbetet, i&lt;br&gt;den mån betalningsskyldighet enligt&lt;br&gt;75 eller 77 § har ålagts betalningsmot-&lt;br&gt;tagaren eller någon annan som varit&lt;br&gt;arbetsgivare åt den som utfört arbe-&lt;br&gt;tet, samt för dröjsmålsavgift som be-&lt;br&gt;löper på skattebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet får inte åläg-&lt;br&gt;gas enligt denna paragraf, om betal-&lt;br&gt;ningsmottagaren har betalat sin preli-&lt;br&gt;minära F-skatt för uppbördsåret&lt;br&gt;inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt 75 c § skall fattas av skattemyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet enligt 75 c §&lt;br&gt;får inte åläggas sedan den skattskyl-&lt;br&gt;diges betalningsskyldighet för skatte-&lt;br&gt;beloppet fallit bort enligt lagen&lt;br&gt;(1982:188) om preskription av skat-&lt;br&gt;tefordringar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som blivit ålagd betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt 75 c § får in-&lt;br&gt;drivning ske i samma ordning som&lt;br&gt;gäller för restförd skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 e §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbetalare som har fullgjort be-&lt;br&gt;talningsskyldighet i enlighet med be-&lt;br&gt;slut enligt 75 c § andra stycket får&lt;br&gt;söka beloppet åter av den som har ut-&lt;br&gt;fört arbetet. En utbetalare som har&lt;br&gt;fullgjort betalningsskyldighet i enlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het med beslut enligt 75 c § tredje&lt;br&gt;stycket får söka beloppet åter av den&lt;br&gt;som har ålagts betalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 75 eller 77 § eller, om betal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten ålagts enligt 75 §,&lt;br&gt;av den som utfört arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regressfordran enligt första&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;76 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som har gjort&lt;br&gt;skatteavdrag men inte betalat in det&lt;br&gt;innehållna beloppet i den tid och&lt;br&gt;ordning, som föreskrivs i 52 och&lt;br&gt;53 §§, är ansvarig för beloppet. Se-&lt;br&gt;dan beslut om beloppets storlek har&lt;br&gt;fattats får beloppet drivas in hos ar-&lt;br&gt;betsgivaren i den ordning som gäller&lt;br&gt;för indrivning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som har gjort&lt;br&gt;skatteavdrag men inte betalat in det&lt;br&gt;innehållna beloppet i den tid och&lt;br&gt;ordning, som föreskrivs i 24 §&lt;br&gt;2 mom., 52 och 53 §§, är ansvarig för&lt;br&gt;beloppet. Sedan beslut om belop-&lt;br&gt;pets storlek har fattats får beloppet&lt;br&gt;drivas in hos arbetsgivaren i den ord-&lt;br&gt;ning som gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren lämnat uppbördsdeklaration inom den tid som anges i&lt;br&gt;54 § 1 mom. första stycket eller inom den tid som anges i ett beslut om an-&lt;br&gt;stånd med att lämna deklaration, anses beslut om skattens storlek ha fattats&lt;br&gt;i enlighet med deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer deklarationen in till skattemyndigheten vid en senare tidpunkt&lt;br&gt;anses beslut om skattens storlek också ha fattats i enlighet med deklaratio-&lt;br&gt;nen, om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket skall fattas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren är fri från betalningsansvar för skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna paragraf får drivas in hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Arbetsgivare, som en-&lt;br&gt;ligt lag är skyldig föra handels-&lt;br&gt;böcker, skall ha sin bokföring så ord-&lt;br&gt;nad att därav framgår arbetstagares&lt;br&gt;namn, lönebelopp och skatteav-&lt;br&gt;drags belopp. Om skattsedel eller&lt;br&gt;skattekort har företetts för arbetsgi-&lt;br&gt;varen skall också framgå arbetstaga-&lt;br&gt;res födelsetid samt nummer på för&lt;br&gt;honom utfärdad skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Arbetsgivare, som enligt&lt;br&gt;lag är bokföringsskyldig skall ha sin&lt;br&gt;bokföring så ordnad att därav fram-&lt;br&gt;går arbetstagares namn, lönebelopp&lt;br&gt;och skatteavdrags belopp. Om skatt-&lt;br&gt;sedel eller skattekort har företetts&lt;br&gt;för arbetsgivaren skall också framgå&lt;br&gt;arbetstagares födelsetid samt num-&lt;br&gt;mer på för honom utfärdad skattse-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också annan arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkställa&lt;br&gt;skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfattning föra&lt;br&gt;anteckningar i hänseenden som har sagts nyss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att bestämmel-&lt;br&gt;serna om skatteavdrag har följts får&lt;br&gt;revision verkställas hos sådan arbets-&lt;br&gt;givare, som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena. Beslut om revision med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att bestämmel-&lt;br&gt;serna om skatteavdrag har följts får&lt;br&gt;revision göras hos sådan arbetsgi-&lt;br&gt;vare, som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena. Revision får också göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:503.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas av riksskatteverket eller skat-&lt;br&gt;temyndighet. I övrigt gäller i fråga&lt;br&gt;om revision i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 8-14 §§ taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Det åligger varje arbets-&lt;br&gt;givare att efter anmaning av skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämna uppgift om an-&lt;br&gt;ställda arbetstagare, utbetalda löner&lt;br&gt;och beloppet av verkställda skatte-&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av grov oaktsamhet till myndighet&lt;br&gt;eller arbetsgivare lämnar oriktig upp-&lt;br&gt;gift om förhållande, som har bety-&lt;br&gt;delse för hans skyldighet att erlägga&lt;br&gt;skatt, eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift av sådant slag,&lt;br&gt;dömes till böter, om ej gärningen är&lt;br&gt;belagd med straff i skattebrotts-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall dömes ej till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos den som har ansökt om en F-&lt;br&gt;skattesedel för kontroll av att läm-&lt;br&gt;nade uppgifter är riktiga och fullstän-&lt;br&gt;diga. Beslut om revision meddelas&lt;br&gt;av riksskatteverket eller skattemyn-&lt;br&gt;dighet. I övrigt gäller i fråga om revi-&lt;br&gt;sion i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Det åligger varje arbets-&lt;br&gt;givare att efter anmaning av skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämna uppgift om ar-&lt;br&gt;betstagare,utbetalda löner och be-&lt;br&gt;loppet av verkställda skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet till myndighet lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift om förhållande, som&lt;br&gt;har betydelse för skyldigheten för&lt;br&gt;honom eller för en juridisk person&lt;br&gt;som han företräder att betala skatt,&lt;br&gt;eller underlåter att lämna föreskri-&lt;br&gt;ven uppgift av sådant slag, döms till&lt;br&gt;böter, om inte gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som uppsåtligen el-&lt;br&gt;ler av grov oaktsamhet åsidosätter&lt;br&gt;skyldighet att verkställa skatteav-&lt;br&gt;drag dömes till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet till arbetsgivaren lämnar&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om innehav av F-&lt;br&gt;skattesedel eller något annat förhål-&lt;br&gt;lande som har betydelse för skyldig-&lt;br&gt;heten för honom eller för en juridisk&lt;br&gt;person som han företräder att betala&lt;br&gt;skatt döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträ-&lt;br&gt;der inte, om ansvar för gärningen&lt;br&gt;kan utdömas enligt skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69) eller brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som uppsåtligen el-&lt;br&gt;ler av grov oaktsamhet åsidosätter&lt;br&gt;skyldighet att verkställa skatteav-&lt;br&gt;drag döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall dömes ej till ansvar en- I ringa fall döms inte till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörsammar inte skattskyldig anmaning att avlämna preliminär självdekla-&lt;br&gt;ration eller att komplettera sådan deklaration eller att för jämkning in-&lt;br&gt;komma med för den skattskyldige utfärdad skattsedel på preliminär skatt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåter någon att hörsamma underlåter någon att hörsamma&lt;br&gt;anmaning enligt 19 eller 54 §, eller anmaning enligt 19 §, 38 b § första&lt;br&gt;stycket eller 54 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåter arbetsgivare, som är skyldig att göra skatteavdrag, att fullgöra&lt;br&gt;sådan skyldighet eller gör han skatteavdrag med för lågt belopp, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgör arbetsgivare inte vad som åligger eller åläggs honom enligt 43 §, 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 1 mom. första stycket eller 78 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får skattemyndigheten förelägga den försumlige vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) eller i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;prövas en fråga om uttagande av den länsrätt som är behörig enligt nämnda&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet&lt;br&gt;bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut om preliminär&lt;br&gt;taxering, sättet för att ta ut preliminär&lt;br&gt;skatt, debitering eller jämkning av&lt;br&gt;sådan skatt, verkställande av skatte-&lt;br&gt;avdrag och anstånd med att betala in&lt;br&gt;skatt får inte överklagas. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock inte beslut med&lt;br&gt;anledning av en begäran enligt 44 §&lt;br&gt;om besked angående skyldigheten&lt;br&gt;att verkställa skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut om preliminär&lt;br&gt;taxering, debitering eller jämkning&lt;br&gt;av preliminär skatt, verkställande av&lt;br&gt;skatteavdrag och anstånd med att&lt;br&gt;betala in skatt får inte överklagas.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock inte be-&lt;br&gt;slut med anledning av en begäran&lt;br&gt;enligt 44 § om besked angående&lt;br&gt;skyldigheten att verkställa skatteav-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I 39 § 1 mom. anges när fråga&lt;br&gt;är om arbetsgivare och arbetstagare i&lt;br&gt;uppbördslagens mening. Så är i prin-&lt;br&gt;cip fallet då någon utbetalar belopp,&lt;br&gt;som för mottagaren motsvarar i&lt;br&gt;nämnda paragraf avsedd inkomst av&lt;br&gt;tjänst. Härav följer att exempelvis&lt;br&gt;den som är självständig företagare&lt;br&gt;och vars inkomst är hänförlig till in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet inte&lt;br&gt;skall vidkännas skatteavdrag på&lt;br&gt;nämnda inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsbolag eller enkelt bolag är&lt;br&gt;det icke ovanligt, att en eller flera del-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare utföra arbete för bolagets räk-&lt;br&gt;ning och därför uppbära bestämd&lt;br&gt;lön, beräknad för vecka, månad eller&lt;br&gt;annan bestämd tidsperiod, varjämte&lt;br&gt;vederbörande, utöver lönen, erhåller&lt;br&gt;viss del i vinsten. Sådan delägare är&lt;br&gt;icke arbetstagare enligt denna lags&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att någon vid&lt;br&gt;sidan av fastställd lön uppbär tantiem&lt;br&gt;eller avlönas medelst provision för-&lt;br&gt;hindrar i och för sig icke att skatteav-&lt;br&gt;drag verkställes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har arbetstagaren jämte sin hu-&lt;br&gt;vudsyssla en eller flera bisysslor,&lt;br&gt;skall, i de fall då enligt vad förut sagts&lt;br&gt;skatteavdrag skall verkställas, sådant&lt;br&gt;avdrag göras av den arbetsgivare,&lt;br&gt;hos vilken arbetstagaren har sin hu-&lt;br&gt;vudanställning. Kan av flera anställ-&lt;br&gt;ningar ingen anses såsom den huvud-&lt;br&gt;sakliga eller föreligger tvekan om vil-&lt;br&gt;ken anställning som skall betraktas&lt;br&gt;såsom huvudsaklig, har arbetstaga-&lt;br&gt;ren eller arbetsgivaren att vända sig&lt;br&gt;till skattemyndigheten, som medde-&lt;br&gt;lar besked om vid vilken anställning&lt;br&gt;skatteavdrag skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Skatteavdrag ifrågakommer&lt;br&gt;icke beträffande preliminär B-skatt&lt;br&gt;eller tillkommande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dragsskyldighet för kvarstående&lt;br&gt;skatt är icke inskränkt till att avse&lt;br&gt;skatt, som utgår för inkomst av&lt;br&gt;tjänst, utan gäller även i fråga om&lt;br&gt;skatt för annan inkomst. Den kvar-&lt;br&gt;stående skatten kan nämligen avse&lt;br&gt;även annan inkomst än av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreligger särskilda svårigheter&lt;br&gt;för arbetsgivare att göra skatteav-&lt;br&gt;drag för kvarstående skatt, får skat-&lt;br&gt;temyndigheten medge, att sådant&lt;br&gt;avdrag inte görs. Svårighet att göra&lt;br&gt;skatteavdrag för sådan skatt kan&lt;br&gt;vara för handen, om lön utbetalas&lt;br&gt;för kvartal eller halvår eller annars&lt;br&gt;vid sådana tidpunkter, att genom&lt;br&gt;skatteavdrag innehållna medel inte&lt;br&gt;förslår att betala den kvarstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skatteavdrag kommer inte i&lt;br&gt;fråga för preliminär F-skatt, särskild&lt;br&gt;A-skatt eller tillkommande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreligger särskilda svårigheter&lt;br&gt;för arbetsgivare att göra skatteav-&lt;br&gt;drag för kvarstående skatt, får skat-&lt;br&gt;temyndigheten medge, att sådant&lt;br&gt;avdrag inte görs. Svårighet att göra&lt;br&gt;skatteavdrag för sådan skatt kan&lt;br&gt;vara för handen, om ersättning utbe-&lt;br&gt;talas för kvartal eller halvår eller an-&lt;br&gt;nars vid sådana tidpunkter, att ge-&lt;br&gt;nom skatteavdrag innehållna medel&lt;br&gt;inte förslår att betala den kvarstå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ende skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl arbetsgivare som arbetstagare kan göra framställning om befrielse&lt;br&gt;från skatteavdrag. Har arbetsgivare begärt befrielse från att göra skatteav-&lt;br&gt;drag, skall arbetstagare, som berörs av framställningen, eller ombud för&lt;br&gt;denne höras i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av arbetsgivares ansökan om befrielse frän skyldighet att&lt;br&gt;göra skatteavdrag skall särskilt beaktas intresset för arbetstagare att få en&lt;br&gt;bekväm skattebetalningsform och för det allmänna att få en effektiv skatte-&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Riksskatteverket må,ds. fråga är&lt;br&gt;om anställning som är avsedd att&lt;br&gt;vara kortare tid än en vecka, före-&lt;br&gt;skriva att skatteavdrag ej skall verk-&lt;br&gt;ställas, därest sådant avdrag skulle&lt;br&gt;medföra avsevärda olägenheter eller&lt;br&gt;om särskilda skäl eljest föreligga.&lt;br&gt;Även i andra fall må verket, där&lt;br&gt;detta med hänsyn till skattskyldigs&lt;br&gt;inkomst eller anställningsförhållan-&lt;br&gt;den finnes påkallat, förklara att&lt;br&gt;skatteavdrag ej skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket äger medgiva att preliminär&lt;br&gt;A-skatt, som skall utgå enligt skatte-&lt;br&gt;tabell, må beräknas till annat belopp&lt;br&gt;än som angives i tabellen under för-&lt;br&gt;utsättning att avvikelsen är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 40 § 1 mom. andra stycket och 2&lt;br&gt;mom. andra stycket angivna skatte-&lt;br&gt;avdrag skola ej verkställas, då det är&lt;br&gt;uppenbart för arbetsgivaren att an-&lt;br&gt;ställningen hos honom är att anse så-&lt;br&gt;som bisyssla. Är så ej fallet, må av-&lt;br&gt;drag underlåtas allenast därest ar-&lt;br&gt;betstagaren med intyg från skatte-&lt;br&gt;myndighet styrker att fråga är om bi-&lt;br&gt;syssla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall icke göras å&lt;br&gt;lön, som utbetalas senast den 25 feb-&lt;br&gt;ruari under inkomståret, därest ar-&lt;br&gt;betstagaren företer skattsedel eller&lt;br&gt;skattekort utvisande att han för näst-&lt;br&gt;föregående inkomstår varit påförd&lt;br&gt;preliminär B-skatt. Vad sist sagts har&lt;br&gt;dock icke avseende å nyanställd ar-&lt;br&gt;betstagare, som kan antagas hava sin&lt;br&gt;väsentliga utkomst av anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger arbetsgivaren, att se-&lt;br&gt;nast en vecka innan i 40 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket angivet avdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt första gången gö-&lt;br&gt;res, genom skriftlig eller muntlig&lt;br&gt;hänvändelse till arbetstagaren upp-&lt;br&gt;mana denne att överlämna skattse-&lt;br&gt;del å slutlig skatt eller vederbörlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den skattemyndighet som utfär-&lt;br&gt;dat den skattskyldiges A-skattesedel&lt;br&gt;får, då fråga är om arbete som är av-&lt;br&gt;sett att pågå kortare tid än en vecka,&lt;br&gt;föreskriva att skatteavdrag inte skall&lt;br&gt;göras om sådant avdrag skulle med-&lt;br&gt;föra avsevärda olägenheter eller om&lt;br&gt;det annars finns särskilda skäl. Även&lt;br&gt;i andra fall får skattemyndigheten,&lt;br&gt;där detta med hänsyn till skattskyl-&lt;br&gt;digs inkomst eller anställningsför-&lt;br&gt;hållanden är påkallat, förklara att&lt;br&gt;skatteavdrag inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får medge att&lt;br&gt;preliminär A-skatt, som skall utgå&lt;br&gt;enligt skattetabell, får beräknas till&lt;br&gt;annat belopp än som anges i tabellen&lt;br&gt;under förutsättning att avvikelsen är&lt;br&gt;ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 40 § 2 mom. andra stycket angi-&lt;br&gt;vet skatteavdrag skall inte verkstäl-&lt;br&gt;las, då det är uppenbart för arbetsgi-&lt;br&gt;varen att anställningen hos honom&lt;br&gt;är att anse såsom bisyssla.Är så inte&lt;br&gt;fallet, får avdrag underlåtas endast&lt;br&gt;om arbetstagaren med intyg från&lt;br&gt;skattemyndighet styrker att fråga är&lt;br&gt;om bisyssla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall inte göras på&lt;br&gt;lön, som utbetalas senast den sista&lt;br&gt;februari under inkomståret, om ar-&lt;br&gt;betstagaren företer skattsedel eller&lt;br&gt;F-skattebevis utvisande att han för&lt;br&gt;nästföregående inkomstår varit på-&lt;br&gt;förd preliminär F-skatt. Vad sist&lt;br&gt;sagts gäller dock inte nyanställd ar-&lt;br&gt;betstagare, som kan antas ha sin vä-&lt;br&gt;sentliga utkomst av anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger arbetsgivaren, att se-&lt;br&gt;nast en vecka innan i 40 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket angivet avdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt första gången&lt;br&gt;görs, genom skriftlig eller muntlig&lt;br&gt;hänvändelse till arbetstagaren upp-&lt;br&gt;mana denne att överlämna skattse-&lt;br&gt;del på slutlig skatt eller vederbörlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av sådan skattsedel eller på före-&lt;br&gt;skrivet sätt visa att skatteavdrag för-&lt;br&gt;kvarstående skatt ej skall göras.&lt;br&gt;Därvid skall arbetsgivaren tillika&lt;br&gt;erinra arbetstagaren om det skatte-&lt;br&gt;avdrag, som eljest kommer att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarens val av skattetabell&lt;br&gt;för beräkning av förhöjt avdrag en-&lt;br&gt;ligt 40 § 1 mom. andra stycket bör&lt;br&gt;godtagas, om skälig anledning får&lt;br&gt;anses ha förelegat att tillämpa skat-&lt;br&gt;tetabellen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har genom skatteavdrag enligt 40&lt;br&gt;§ 1 mom. andra stycket eller 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket innehållits större be-&lt;br&gt;lopp än vad som skall inbetalas vid&lt;br&gt;närmast följande uppbördstillfälle&lt;br&gt;enligt skattsedel, skattekort eller av&lt;br&gt;skattemyndighet utfärdat intyg, som&lt;br&gt;arbetstagaren företett efter det av-&lt;br&gt;draget gjorts, eller erhållet besked&lt;br&gt;om skatteavdrag, skall arbetsgiva-&lt;br&gt;ren, om icke särskilda hinder före-&lt;br&gt;ligga, mot kvitto tillhandahålla ar-&lt;br&gt;betstagaren vad som sålunda inne-&lt;br&gt;hållits för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antagas, att nyanställd ar-&lt;br&gt;betstagare, som har skattsedel å preli-&lt;br&gt;minär B-skatt, har sin väsentliga ut-&lt;br&gt;komst av anställningen, åligger det&lt;br&gt;arbetsgivaren anmäla dylikt förhål-&lt;br&gt;lande till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 40 § sägs om skyldighet att&lt;br&gt;överlämna skattsedel till arbetsgi-&lt;br&gt;vare och om påföljd för underlåten-&lt;br&gt;het att fullgöra sådan skyldighet äger&lt;br&gt;icke tillämpning vid utbetalning av&lt;br&gt;folkpension eller tilläggspension&lt;br&gt;från allmän försäkringskassa eller&lt;br&gt;riksförsäkringsverket eller eljest i&lt;br&gt;den mån regeringen så förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av sådan skattsedel eller på före-&lt;br&gt;skrivet sätt visa att skatteavdrag för-&lt;br&gt;kvarstående skatt inte skall göras.&lt;br&gt;Därvid skall arbetsgivaren tillika&lt;br&gt;erinra arbetstagaren om det skatte-&lt;br&gt;avdrag, som annars kommer att gö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarens val av skattetabell&lt;br&gt;för beräkning av förhöjt avdrag en-&lt;br&gt;ligt 40 § 1 mom. andra stycket bör&lt;br&gt;godtas, om skälig anledning får an-&lt;br&gt;ses ha förelegat att tillämpa skatteta-&lt;br&gt;bellen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har genom skatteavdrag enligt 40&lt;br&gt;§ 1 mom. andra stycket eller 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket innehållits större be-&lt;br&gt;lopp än vad som skall inbetalas vid&lt;br&gt;närmast följande uppbördstillfälle&lt;br&gt;enligt skattsedel, F-skattebevis eller&lt;br&gt;av skattemyndighet utfärdat intyg,&lt;br&gt;som arbetstagaren företett efter det&lt;br&gt;avdraget gjorts, eller erhållet besked&lt;br&gt;om skatteavdrag, skall arbetsgiva-&lt;br&gt;ren, om inte särskilda hinder förelig-&lt;br&gt;ger, mot kvitto tillhandahålla arbets-&lt;br&gt;tagaren vad som sålunda innehållits&lt;br&gt;för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 40 § sägs om skyldighet att&lt;br&gt;visa upp skattsedel för arbetsgivare&lt;br&gt;och om påföljd för underlåtenhet att&lt;br&gt;fullgöra sådan skyldighet gäller inte&lt;br&gt;vid utbetalning av folkpension eller&lt;br&gt;tilläggspension från allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa eller riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket eller annars i den mån rege-&lt;br&gt;ringen så förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skattemyndighet äger utan särskild anmälan från den skattskyldige&lt;br&gt;uppta fråga om jämkning av preliminär skatt i fall som avses i 45 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För att få bättre överensstäm- 2. För att få bättre överensstäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse mellan slutlig skatt och erlagd&lt;br&gt;preliminärskatt kan genom jämk-&lt;br&gt;ning föreskrivas, att utbyte skall ske&lt;br&gt;av preliminär A-skatt beräknad en-&lt;br&gt;ligt skattetabell eller av preliminär&lt;br&gt;B-skatt mot preliminär A-skatt be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse mellan slutlig skatt och betald&lt;br&gt;preliminärskatt kan genom jämk-&lt;br&gt;ning föreskrivas, att utbyte skall ske&lt;br&gt;av preliminär A-skatt beräknad en-&lt;br&gt;ligt skattetabell mot preliminär A-&lt;br&gt;skatt beräknad enligt särskild av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndighet angiven grund.&lt;br&gt;Jämför vidare 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;räknad enligt särskild av skattemyn-&lt;br&gt;dighet angiven grund. Jämför vidare&lt;br&gt;3 § och anvisningarna till samma pa-&lt;br&gt;ragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning med-&lt;br&gt;delats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den&lt;br&gt;för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära&lt;br&gt;skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsvarande mån reduce-&lt;br&gt;ras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till be-&lt;br&gt;lopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt&lt;br&gt;vid jämkning under senare delen av inkomståret, då preliminärskatten ned-&lt;br&gt;sätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots att han helt befriats från&lt;br&gt;att betala sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbe-&lt;br&gt;talt högre skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det för mycket inbetalda&lt;br&gt;beloppet till minst en femtedel av&lt;br&gt;den slutliga skatt, som kan beräknas&lt;br&gt;komma att utgå, dock till minst 500&lt;br&gt;kronor, har den skattskyldige rätt att&lt;br&gt;få tillbaka det för mycket inbetalda&lt;br&gt;beloppet utan avvaktan på debite-&lt;br&gt;ring av den slutliga skatten. Är sär-&lt;br&gt;skilda förhållanden för handen -&lt;br&gt;fråga är t.ex. om ett särskilt stort&lt;br&gt;skattebelopp - kan myndigheten,&lt;br&gt;även om det angivna villkoret inte är&lt;br&gt;uppfyllt, medge att det för mycket&lt;br&gt;betalda beloppet återbetalas till den&lt;br&gt;skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det för mycket inbetalda&lt;br&gt;beloppet till minst en femtedel av&lt;br&gt;den beräknade slutliga skatten, i&lt;br&gt;förekommande fall minskad med&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt, dock till minst 500 kronor, har&lt;br&gt;den skattskyldige rätt att få tillbaka&lt;br&gt;det för mycket inbetalda beloppet&lt;br&gt;utan avvaktan på debitering av den&lt;br&gt;slutliga skatten. Är särskilda förhål-&lt;br&gt;landen för handen - fråga är t.ex.&lt;br&gt;om ett särskilt stort skattebelopp -&lt;br&gt;kan myndigheten, även om det an-&lt;br&gt;givna villkoret inte är uppfyllt,&lt;br&gt;medge att det för mycket betalda be-&lt;br&gt;loppet återbetalas till den skattskyl-&lt;br&gt;dige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär självdeklaration kan&lt;br&gt;vara behövlig t.ex. om skattskyldig,&lt;br&gt;som har att erlägga preliminär di-&lt;br&gt;skatt, kan antagas komma att få sina&lt;br&gt;inkomster eller utgifter mera avse-&lt;br&gt;värt förändrade eller om skattskyl-&lt;br&gt;dig, för vilken utfärdats skattsedel å&lt;br&gt;preliminär A-skatt, blivit näringsid-&lt;br&gt;kare och i följd därav bör påföras&lt;br&gt;preliminär B-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär självdeklaration bör icke infordras, där för jämkning erforder-&lt;br&gt;liga uppgifter kunna införskaffas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär självdeklaration kan&lt;br&gt;vara behövlig t.ex. om skattskyldig,&lt;br&gt;som har att betala preliminär F-skatt&lt;br&gt;eller särskild A-skatt, kan antagas&lt;br&gt;komma att få sina inkomster eller ut-&lt;br&gt;gifter mera avsevärt förändrade eller&lt;br&gt;om skattskyldig, för vilken utfärdats&lt;br&gt;skattsedel på preliminär A-skatt,&lt;br&gt;också bör påföras särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;dock i fråga om preliminär skatt som avser tid före den 1 april 1993. Vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna om jämkning i samband med sådan återbe-&lt;br&gt;talning av för mycket betald preliminär skatt som avses i 45 § 2 mom. och&lt;br&gt;anvisningarna till 45 § skall vid återbetalningar som avser inkomståret 1992&lt;br&gt;hänsyn tas också till överskjutande ingående mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid lagens ikraftträdande skall fysiska och juridiska personer, som är&lt;br&gt;registrerade för betalning av preliminär B-skatt och redovisning av mer-&lt;br&gt;värdeskatt, eller som är registrerade för betalning av preliminär B-skatt och&lt;br&gt;som vid 1992 års taxering redovisat mervärdeskatt i sin allmänna självdekla-&lt;br&gt;ration tilldelas en F-skattesedel. Vad som sagts nu gäller dock inte sådan&lt;br&gt;skattskyldig som är registrerad i kronofogdemyndighetens register för obe-&lt;br&gt;talda skatter eller avgifter. Under tiden den 1 januari - 31 mars 1993 skall&lt;br&gt;äldre bestämmelser om preliminär B-skatt och skattsedel på sådan skatt&lt;br&gt;gälla för den som har tilldelats en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid utgången av mars 1993 upphör följande lagar att gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) lagen (1990:328) om skatteavdrag från artistersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu nämnda lagar skall dock fortfarande tillämpas i fråga om ersättningar&lt;br&gt;som har betalats ut före den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4, 5, 9,35 och 37 §§ samt 4 kap. 13 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut belop-&lt;br&gt;pet eller gett ut förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har&lt;br&gt;fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första&lt;br&gt;och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som för mottagaren utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet om den som be-&lt;br&gt;talat ut beloppet eller gett ut förmå-&lt;br&gt;nen åtagit sig att betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter på ersättningen eller förmånen&lt;br&gt;eller gjort avdrag enligt lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet beträffande vissa upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdragen&lt;br&gt;preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som skall&lt;br&gt;iakttas när kontrolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första&lt;br&gt;och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som mottagaren får för arbete och&lt;br&gt;som för honom utgör intäkt av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet om inte mottagaren&lt;br&gt;antingen har enbart en F-skattesedel&lt;br&gt;eller både en F-skattesedel och en A-&lt;br&gt;skattesedel och skriftligen åberopat&lt;br&gt;F-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skatte-&lt;br&gt;myndigheten beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts ut&lt;br&gt;av fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i näringsverksamhet,&lt;br&gt;om avdrag för preliminär A-skatt inte har gjorts och det som mottagaren&lt;br&gt;sammanlagt fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete i andra fall än&lt;br&gt;som avses i 1 om det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än&lt;br&gt;100 kronor för hela året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning för uppdrag enligt 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa uppdragsersättningar i fråga&lt;br&gt;om fastighet eller bostadslägenhet&lt;br&gt;som avses i 8 § första stycket nämnda&lt;br&gt;lag, om avdrag för skatt inte har&lt;br&gt;gjorts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. följande slag av ersättningar om 3. följande slag av ersättningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det har angetts i kontrolluppgiften det har angetts i kontrolluppgiften&lt;br&gt;att sådan ersättning har lämnats att sådan ersättning har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunikationsme-&lt;br&gt;del, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kostnadsersättning för logi vid sådan resa i tjänsten som avses i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370), motsvarande&lt;br&gt;gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan resa i tjänsten som av-&lt;br&gt;ses i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;eller för kostnader för resa med egen bil i tjänsten, i den mån ersättningarna&lt;br&gt;enligt 10 § första-tredje styckena uppbördslagen (1953:272) inte skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren skall&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skali särskilt för sig tas upp det sammanlagda värdet&lt;br&gt;av utgivna ersättningar för ökade levnadskostnader vid resa i tjänsten som&lt;br&gt;varit förenad med övernattning och kostnader för resa med egen bil i tjäns-&lt;br&gt;ten till den del ersättningarna överstiger avdragsgilla belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av andra kostnadsersättningar än sådana som av-&lt;br&gt;ses i andra stycket skall anges särskilt för sig. Traktamentsersättning vid resa&lt;br&gt;i tjänsten som inte varit förenad med övernattning skall dock anges som lön,&lt;br&gt;arvode eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp sådant avdrag som har&lt;br&gt;gjorts för preliminär A-skatt eller&lt;br&gt;enligt lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som uppburit&lt;br&gt;visst avlöningsbelopp som ackordsö-&lt;br&gt;verskott eller dylikt för att fördelas&lt;br&gt;inom ett arbetslag eller liknande&lt;br&gt;grupp av personer lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift för medlem av gruppen.&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall avse det be-&lt;br&gt;lopp som betalats ut till medlemmen&lt;br&gt;med upplysning huruvida arbetsgiva-&lt;br&gt;ren för beloppet skall betala avgift&lt;br&gt;enligt 19 kap. 1 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp sådant avdrag som har&lt;br&gt;gjorts för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som uppburit&lt;br&gt;visst avlöningsbelopp som ackordsö-&lt;br&gt;verskott eller dylikt för att fördelas&lt;br&gt;inom ett arbetslag eller liknande&lt;br&gt;grupp av personer lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift för medlem av gruppen.&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall avse det be-&lt;br&gt;lopp som betalats ut till medlem-&lt;br&gt;men. I förekommande fall skall an-&lt;br&gt;märkas att denne innehar F-skattese-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall kontrolluppgift om&lt;br&gt;utbetalning av ersättning för tillfäl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall kontrolluppgift om&lt;br&gt;utbetalning av ersättning för arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt arbete lämnas av den som betalt&lt;br&gt;ut ersättningen. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall lämnas för den som bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet och avse utbetalt&lt;br&gt;belopp.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till den som innehar enbart en F-skat-&lt;br&gt;tesedel eller innehar både en F-skatte-&lt;br&gt;sedel och en A-skattesedel och skrift-&lt;br&gt;ligen åberopat F-skattesedeln. Kon-&lt;br&gt;trolluppgiften skall avse utbetalt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självdeklarationer och andra&lt;br&gt;handlingar som enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag eller taxeringsla-&lt;br&gt;gen (1990:324) har avlämnats till&lt;br&gt;ledning för taxering eller upprättats&lt;br&gt;eller för granskning omhändertagits&lt;br&gt;av en myndighet för taxeringskont-&lt;br&gt;roll, skall/örvaras hos skattemyndig-&lt;br&gt;heten. Om inte regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer föreskriver något annat, skall&lt;br&gt;handlingarna förstöras sedan sex år&lt;br&gt;har förflutit efter taxeringsårets ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självdeklarationer och andra&lt;br&gt;handlingar som enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag eller taxeringsla-&lt;br&gt;gen (1990:324) har avlämnats till&lt;br&gt;ledning för taxering eller upprättats&lt;br&gt;eller för granskning omhändertagits&lt;br&gt;av en myndighet för taxeringskont-&lt;br&gt;roll, skall förstöras sedan sex år eller,&lt;br&gt;ifråga om handlingar som avser ak-&lt;br&gt;tiebolag eller ekonomisk förening,&lt;br&gt;tio år har förflutit efter taxerings-&lt;br&gt;årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att handlingarna skall bevaras&lt;br&gt;under längre tid än som sägs i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Bestämmelserna i 3 kap. i sin nya&lt;br&gt;lydelse skall dock tillämpas för tid från och med den 1 april 1993. Äldre be-&lt;br&gt;stämmelser i 3 kap. gäller fortfarande i fråga om ersättningar som betalats&lt;br&gt;ut före den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 och 2 a §§, 11 kap. 2 § samt 20 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare&lt;br&gt;få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete). Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt&lt;br&gt;10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en arbets-&lt;br&gt;givare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om arbetet&lt;br&gt;har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som&lt;br&gt;utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land&lt;br&gt;för arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Som&lt;br&gt;inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte hel-&lt;br&gt;ler intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag&lt;br&gt;för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbets-&lt;br&gt;skada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst bortses från så-&lt;br&gt;dan inkomst av anställning och an-&lt;br&gt;nat förvärvsarbete som överstiger&lt;br&gt;sju och en halv gånger basbeloppet.&lt;br&gt;Det belopp som sålunda skall un-&lt;br&gt;dantas skall i första hand räknas av&lt;br&gt;från inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete. Ersättning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner för utfört ar-&lt;br&gt;bete i annan form än pension räknas&lt;br&gt;som inkomst av anställning, såvida&lt;br&gt;ersättningen under ett år uppgår till&lt;br&gt;minst 1 000 kronor, även om motta-&lt;br&gt;garen inte är anställd hos den som&lt;br&gt;utger ersättningen. Ifråga om ersätt-&lt;br&gt;ning som utgör inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet, gäller vad nu har sagts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst bortses från så-&lt;br&gt;dan inkomst av anställning och an-&lt;br&gt;nat förvärvsarbete som överstiger&lt;br&gt;sju och en halv gånger basbeloppet.&lt;br&gt;Det belopp som sålunda skall un-&lt;br&gt;dantas skall i första hand räknas av&lt;br&gt;från inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete. Ersättning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner för utfört ar-&lt;br&gt;bete i annan form än pension räknas&lt;br&gt;som inkomst av anställning, såvida&lt;br&gt;ersättningen under ett år uppgår till&lt;br&gt;minst 1 000 kronor, även om motta-&lt;br&gt;garen inte är anställd hos den som&lt;br&gt;utger ersättningen. I nu angivna fall&lt;br&gt;skall den som utför arbetet anses så-&lt;br&gt;som arbetstagare och den som utger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:689.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen såsom arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;annans räkning under året inte antas&lt;br&gt;uppgå till minst 1 000 kronor, skall&lt;br&gt;ersättningen från denne inte tas med&lt;br&gt;vid beräkningen av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten i annat&lt;br&gt;fall än då den utgör inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning skall bortses från ersätt-&lt;br&gt;ning som enligt 2 a § skall anses som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;samt ersättning som idrottsutövare&lt;br&gt;får från sådan ideell förening som&lt;br&gt;avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt och som har&lt;br&gt;till huvudsakligt syfte att främja id-&lt;br&gt;rottslig verksamhet, om ersätt-&lt;br&gt;ningen från föreningen under året&lt;br&gt;inte kan antas uppgå till minst ett&lt;br&gt;halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast under förutsättning att den&lt;br&gt;försäkrade och den som utger ersätt-&lt;br&gt;ningen är ense om detta. I nu angivna&lt;br&gt;fall skall den som utför arbetet anses&lt;br&gt;såsom arbetstagare och den som ut-&lt;br&gt;ger ersättningen såsom arbetsgivare.&lt;br&gt;Kan ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;annans räkning under året inte antas&lt;br&gt;uppgå till minst 1 000 kronor, skall&lt;br&gt;ersättningen från denne inte tas med&lt;br&gt;vid beräkningen av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten i annat&lt;br&gt;fall än då den utgör inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning skall bortses från ersätt-&lt;br&gt;ning som idrottsutövare får från så-&lt;br&gt;dan ideell förening som avses i 7 § 5&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt och som har till huvud-&lt;br&gt;sakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från&lt;br&gt;föreningen under året inte kan antas&lt;br&gt;uppgå till minst ett halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhål-&lt;br&gt;landena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar&lt;br&gt;som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller&lt;br&gt;som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäk-&lt;br&gt;rades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än&lt;br&gt;som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om&lt;br&gt;inkomsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall de tas upp&lt;br&gt;till ett värde som bestäms i enlighet med 8 § första-fjärde styckena uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från en&lt;br&gt;arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person an-&lt;br&gt;ses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser arbete som&lt;br&gt;utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskom-&lt;br&gt;melse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig inkomst&lt;br&gt;av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande förelegat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands el-&lt;br&gt;ler utländsk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersätt-&lt;br&gt;ningen betalas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skat-&lt;br&gt;tesedel antingen när ersättningen be-&lt;br&gt;stäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-&lt;br&gt;skattesedel eller som saknar skattse-&lt;br&gt;del på preliminär skatt om ersätt-&lt;br&gt;ningen tillsammans med annan er-&lt;br&gt;sättning för arbete från samma utbe-&lt;br&gt;talare under inkomståret kan antas&lt;br&gt;komma att understiga 10 000 kronor&lt;br&gt;och utbetalaren är en fysisk person&lt;br&gt;eller ett dödsbo samt vad som utbeta-&lt;br&gt;lats inte utgör utgift i en av utbetala-&lt;br&gt;ren bedriven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ifall som avses i tredje stycket&lt;br&gt;1 mottagaren har både en F-skattese-&lt;br&gt;del och en A-skattesedel, räknas er-&lt;br&gt;sättningen som inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete bara om F-skattesedeln&lt;br&gt;skriftligen åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare&lt;br&gt;i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare&lt;br&gt;utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ter utgör underlag för nämnda skatt. I fråga om arbete som har utförts utom-&lt;br&gt;lands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana&lt;br&gt;lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda för-&lt;br&gt;hållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande er-&lt;br&gt;sättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst så-&lt;br&gt;som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsför-&lt;br&gt;säkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1839.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti-&lt;br&gt;tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsöv-&lt;br&gt;ning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under för-&lt;br&gt;svarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal vuxenutbildning (komvux), vid vuxenut-&lt;br&gt;bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de star-&lt;br&gt;tar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-&lt;br&gt;ståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självstän-&lt;br&gt;digt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner för ut-&lt;br&gt;fört arbete i annan form än pension&lt;br&gt;samt i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av an-&lt;br&gt;ställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäk-&lt;br&gt;rade har fått från en arbetsgivare,&lt;br&gt;som är bosatt utom riket eller är ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, endast i fall&lt;br&gt;då den försäkrade sysselsatts här i ri-&lt;br&gt;ket och överenskommelse inte träf-&lt;br&gt;fats enligt 3 kap. 2 a § eller då han&lt;br&gt;tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs&lt;br&gt;här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska&lt;br&gt;staten eller, där lönen härrör från ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, en svensk ju-&lt;br&gt;ridisk person, som äger ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande över den ut-&lt;br&gt;ländskajuridiska personen, enligt av&lt;br&gt;riksförsäkringsverket godtagen för-&lt;br&gt;bindelse har att svara för tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner för ut-&lt;br&gt;fört arbete i annan form än pension&lt;br&gt;samt i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket samt 2 a § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av an-&lt;br&gt;ställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäk-&lt;br&gt;rade har fått från en arbetsgivare,&lt;br&gt;som är bosatt utom riket eller är ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, endast i fall&lt;br&gt;då den försäkrade sysselsatts här i ri-&lt;br&gt;ket och överenskommelse inte träf-&lt;br&gt;fats enligt 3 kap. 2 a § första stycket&lt;br&gt;eller då han tjänstgjort som sjöman&lt;br&gt;ombord på svenskt handelsfartyg.&lt;br&gt;Vad som sägs här skall inte gälla be-&lt;br&gt;träffande lön till svenska medbor-&lt;br&gt;gare, om svenska staten eller, där lö-&lt;br&gt;nen härrör från utländsk juridisk&lt;br&gt;person, en svensk juridisk person,&lt;br&gt;som äger ett bestämmande infly-&lt;br&gt;tande över den utländska juridiska&lt;br&gt;personen, enligt av riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket godtagen förbindelse har att&lt;br&gt;svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket&lt;br&gt;godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses&lt;br&gt;som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad, som&lt;br&gt;vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § och&lt;br&gt;11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har&lt;br&gt;eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § likstäl-&lt;br&gt;las den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn&lt;br&gt;för vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn&lt;br&gt;i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid tillämp-&lt;br&gt;ning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension barnet anses&lt;br&gt;som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sverige, om den bli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vande adoptivföräldern var bosatt här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) m.m. skall ersättning som&lt;br&gt;avses i nämnda lag i vissa fall anses&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;vid tillämpning av denna lags be-&lt;br&gt;stämmelser om sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dandeinkomst och pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst Vid tillämpning av&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelser gäller vi-&lt;br&gt;dare vad som i 22 c § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare sägs om iakt-&lt;br&gt;tagande av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet vid den tidpunkt då han avled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lags be-&lt;br&gt;stämmelser om sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst och pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst gäller vad som i 22 c&lt;br&gt;§ lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare sägs&lt;br&gt;om iakttagande av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2a§ tredje stycket skall&lt;br&gt;den som lämnat uppgift om innehav&lt;br&gt;av en F-skattesedel i en anbudshand-&lt;br&gt;ling, en faktura eller någon därmed&lt;br&gt;jämförlig handling, som även inne-&lt;br&gt;håller uppgifter om utbetalarens och&lt;br&gt;betalningsmottagarens namn och&lt;br&gt;adress eller andra för identifiering&lt;br&gt;godtagbara uppgifter samt uppgift&lt;br&gt;om betalningsmottagarens person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer&lt;br&gt;anses ha en sådan skattsedel. Uppgif-&lt;br&gt;ten om innehav av en F-skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller även som sådant skriftligt åbe-&lt;br&gt;ropande av F-skattesedeln som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 2 a § fjärde stycket. Det som&lt;br&gt;nu sagts gäller dock inte om den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen känner till att&lt;br&gt;uppgiften om innehav av en F-skatte-&lt;br&gt;sedel är oriktig. Bestämmelser om&lt;br&gt;påföljd för den som lämnar oriktig&lt;br&gt;uppgift om innehav av F-skattesedel&lt;br&gt;finns i 79 a § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall betalas av arbets-&lt;br&gt;givare samt av den som är försäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring och har inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2&lt;br&gt;eller 2 a § eller 11 kap. 3 § nämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter och egenavgifter. Arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter skall betalas av den som&lt;br&gt;är arbetsgivare och egenavgifter av&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 3 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag skall, även om ett anställningsförhållande&lt;br&gt;inte föreligger, den som har utgett sådan ersättning som enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 § andra stycket eller 11 kap. 2 § första stycket m), andra&lt;br&gt;stycket och femte stycket lagen om allmän försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som arbetsgivare. Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;gäller vidare vad som i 22 c § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare sägs om iakttagande av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om betalning av av-&lt;br&gt;gifter vid vissa uppdrag finns i lagen&lt;br&gt;(1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte upp-&lt;br&gt;gått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn&lt;br&gt;eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som arbetsgivare&lt;br&gt;får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i&lt;br&gt;hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetsta-&lt;br&gt;gare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarslagen (1960:74) i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpen-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte&lt;br&gt;räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet&lt;br&gt;är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om&lt;br&gt;beskattning tfj utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell för-&lt;br&gt;ening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och&lt;br&gt;som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersätt-&lt;br&gt;ningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är&lt;br&gt;tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10&lt;br&gt;procent av arbetstagarens ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivaren under utgiftsåret.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får fast-&lt;br&gt;ställa schablon för beräkning av ar-&lt;br&gt;betstagares kostnader i viss verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är&lt;br&gt;tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10&lt;br&gt;procent av arbetstagarens ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivaren under utgiftsåret.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får fast-&lt;br&gt;ställa schablon för beräkning av ar-&lt;br&gt;betstagares kostnader i viss verk-&lt;br&gt;samhet. Schablonen skall avse be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämda yrkesgrupper och grundas på&lt;br&gt;de genomsnittliga kostnaderna inom&lt;br&gt;respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 21 och 22 §§ skall betecknas 15 och 19 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 och 25 §§ samt övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1907)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;br&gt;vare skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 21 § skall sättas närmast före den&lt;br&gt;nya 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 16 - 18 och 22 e §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får vid redovisning av en arbetstagares lön göra avdrag för&lt;br&gt;sådana kostnader som avses i 2 kap. 4 § första stycket 6 lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och som arbetstagaren haft under månaden, om kostnaderna&lt;br&gt;för utgiftsåret kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens lön&lt;br&gt;från arbetsgivaren under nämnda år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en schablon, som fastställts enligt 2 kap. 4 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;socialavgifter, tillämplig på arbetstagare hos arbetsgivaren, skall avdrag i&lt;br&gt;fråga om lön för sådan arbetstagare beräknas enligt schablonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall på fram-&lt;br&gt;ställning av arbetsgivaren på för-&lt;br&gt;hand bestämma hur en arbetstagares&lt;br&gt;kostnader skall beräknas vid redo-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte en sådan schablon&lt;br&gt;som avses i andra stycket skall skatte-&lt;br&gt;myndigheten på framställning av ar-&lt;br&gt;betsgivaren bestämma hur kostna-&lt;br&gt;derna skall beräknas vid redovis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den, som i en av honom bedri-&lt;br&gt;ven näringsverksamhet betalar ut er-&lt;br&gt;sättning för arbete till någon som har&lt;br&gt;en F-skattesedel, inte i samband där-&lt;br&gt;med har gjort anmälan enligt 40 a §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) trots att&lt;br&gt;han varit skyldig att göra det, får, i&lt;br&gt;fall då arbetet har utförts av en annan&lt;br&gt;person än F-skattesedelsinnehava-&lt;br&gt;ren, betalningsskyldighet åläggas ut-&lt;br&gt;betalaren för de arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och den dröjsmålsavgift som F-skat-&lt;br&gt;tesedelsinnehavaren skall betala på&lt;br&gt;ersättningen till den som har utfört&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet får inte åläg-&lt;br&gt;gas enligt första stycket om F-skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse av 21 § enligt prop. 1991/92:93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;sedelsinnehavaren har betalat avgif-&lt;br&gt;terna inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet får inte heller&lt;br&gt;åläggas sedan F-skattesedelsinneha-&lt;br&gt;varens betalningsskyldighet för av-&lt;br&gt;gifterna bortfallit enligt lagen&lt;br&gt;(1982:188) om preskription av skat-&lt;br&gt;tefordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som har blivit ålagd betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt första stycket&lt;br&gt;får indrivning ske i samma ordning&lt;br&gt;som gäller för restförd skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en F-skattesedelsinnehavare av-&lt;br&gt;ses i 16 § en person som har en F-&lt;br&gt;skattesedel antingen när ersättningen&lt;br&gt;för arbetet bestäms eller när den beta-&lt;br&gt;las ut. En uppgift om innehav av en&lt;br&gt;F-skattesedel får tas för god om den&lt;br&gt;lämnas i en anbudshandling, en fak-&lt;br&gt;tura eller någon därmed jämförlig&lt;br&gt;handling, som även innehåller upp-&lt;br&gt;gifter om utbetalarens och betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens namn och adress&lt;br&gt;eller andra för identifiering godtag-&lt;br&gt;bara uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer el-&lt;br&gt;ler organisationsnummer. Det som&lt;br&gt;sagts i andra meningen gäller dock&lt;br&gt;inte om den som betalar ut ersätt-&lt;br&gt;ningen känner till att uppgiften om&lt;br&gt;innehav av en F-skattesedel är orik-&lt;br&gt;tig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsmottagaren har&lt;br&gt;både en F-skattesedel och enA-skat-&lt;br&gt;tesedel anses han ha endast en F-skat-&lt;br&gt;tesedel om F-skattesedeln skriftligen&lt;br&gt;åberopas. I annat fall anses han ha&lt;br&gt;endast en A-skattesedel. En sådan&lt;br&gt;uppgift om innehav av en F-skattese-&lt;br&gt;del som enligt första stycket får tas&lt;br&gt;för god gäller även som skriftligt åbe-&lt;br&gt;ropande av F-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt 16 § första stycket skall fattas av&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fullgjort betalnings-&lt;br&gt;skyldighet i enlighet med ett beslut&lt;br&gt;enligt 16 § får söka beloppet åter av&lt;br&gt;F-skattesedelsinnehavaren. Den som&lt;br&gt;vill söka beloppet åter skall till kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheten ge in det kvitto&lt;br&gt;som han fått vid betalningen eller på&lt;br&gt;annat sätt styrka, att han har betalat&lt;br&gt;avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får hos&lt;br&gt;F-skattesedelsinnehavaren driva in&lt;br&gt;beloppet i den ordning som gäller för&lt;br&gt;indrivning av skatt. Införsel får dock&lt;br&gt;inte beviljas. F-skattesedelsinnehava-&lt;br&gt;ren skall betala dröjsmålsavgift på&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskriptions-&lt;br&gt;lagen (1981:130) gäller i fråga om re-&lt;br&gt;gressfordran enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har en A-skattesedel eller&lt;br&gt;saknar skattsedel på preliminär skatt&lt;br&gt;och som bedriver näringsverksamhet&lt;br&gt;är betalningsskyldig för ett belopp&lt;br&gt;motsvarande de arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;som belöper på en till honom utbe-&lt;br&gt;tald ersättning för arbete som utförts&lt;br&gt;inom näringsverksamheten och den&lt;br&gt;dröjsmålsavgift som belöper på dessa&lt;br&gt;om utbetalarens betalningsskyldighet&lt;br&gt;för avgifterna eftergetts enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 22 d § och det måste&lt;br&gt;anses ha varit uppenbart för den som&lt;br&gt;bedrivit näringsverksamheten att ut-&lt;br&gt;betalaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte insåg att han var arbetsgi-&lt;br&gt;vare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med hänsyn till föreliggande&lt;br&gt;omständigheter måste anses ha sak-&lt;br&gt;nat anledning att räkna med att han&lt;br&gt;var arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt första stycket skall fattas av skat-&lt;br&gt;temyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare står i skuld för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, allmän löneav-&lt;br&gt;gift enligt 1 § lagen (1982:423) om&lt;br&gt;allmän löneavgift, skatt enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller mer-&lt;br&gt;värdeskatt, har denne rätt att av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare står i skuld för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, skatt enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272), mervärde-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1968:430) om mer-&lt;br&gt;värdeskatt, särskild löneskatt enligt&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild löne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som skall restitueras enligt&lt;br&gt;denna lag återfå bara vad som över-&lt;br&gt;stiger de obetalda avgifterna eller&lt;br&gt;skatterna och de räntor eller avgifter&lt;br&gt;som belöper på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster eller&lt;br&gt;enligt lagen (1991:687) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader har&lt;br&gt;denne rätt att av det belopp som&lt;br&gt;skall restitueras enligt denna lag&lt;br&gt;återfå bara vad som överstiger de&lt;br&gt;obetalda avgifterna eller skatterna&lt;br&gt;och de räntor eller avgifter som be-&lt;br&gt;löper på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;finns också föreskrifter som begränsar rätten till restitution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1992. Utom såvitt avser 43 och&lt;br&gt;62 §§ skall dock äldre bestämmelser&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter som belöper på tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1992. Utom såvitt avser 3, 43&lt;br&gt;och 62 §§ skall dock äldre bestäm-&lt;br&gt;melser fortfarande gälla i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som belöper på&lt;br&gt;tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas, med undantag för&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna, från och med den 1 april 1993. Äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser, med undantag för övergångsbestämmelserna, gäller fortfarande i fråga&lt;br&gt;om ersättningar som betalats ut före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;1991:1907.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;1992:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala sär-&lt;br&gt;skild löneskatt med 21,85 procent på inkomst av passiv näringsverksamhet&lt;br&gt;här i riket samt, om den skattskyldige före årets början fyllt 65 år eller inte&lt;br&gt;fyllt 65 år men under hela året uppburit hel ålderspension eller avlidit under&lt;br&gt;året, på inkomst som avses i 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter samt vidare på ersättning som utgår enligt sådan avtalsgrupp-&lt;br&gt;sjukförsäkring som avses i punkt 12 av anvisningarna till 22 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i nämnda&lt;br&gt;anvisningspunkt till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som&lt;br&gt;inte utgör kompensation för mistad inkomst. Skatt beräknas inte på sådana&lt;br&gt;inkomster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap.&lt;br&gt;4 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt beräknas inte heller på ersätt-&lt;br&gt;ning för ett uppdrag där avtal har&lt;br&gt;träffats om att ersättningen för upp-&lt;br&gt;draget skall likställas med inkomst av&lt;br&gt;anställning enligt 3 kap. 2 f&lt;br&gt;lagen(1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om ersättningar som betalats ut före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1846.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6&lt;br&gt;§§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföre-&lt;br&gt;tag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller mer-&lt;br&gt;värdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringsla-&lt;br&gt;gen (1990:324) eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt. För vaije&lt;br&gt;sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets&lt;br&gt;beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med&lt;br&gt;anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har full-&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyl-&lt;br&gt;dighet att betala skatt, uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt&lt;br&gt;enligt uppbördslagen (1953:272) och&lt;br&gt;lagen om mervärdeskatt eller avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1982:423) om allmän&lt;br&gt;löneavgift och lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare samt uppgifter om redo-&lt;br&gt;visning, inbetalning och återbetal-&lt;br&gt;ning av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyl-&lt;br&gt;dighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt, uppgifter om beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av skattsedel på preliminär&lt;br&gt;F-skatt med angivande av skälen för&lt;br&gt;beslutet, uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att bestämma skatt enligt uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272) och lagen om mer-&lt;br&gt;värdeskatt eller avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1982:423) om allmän löneavgift och&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av so-&lt;br&gt;cialavgifter från arbetsgivare samt&lt;br&gt;uppgifter om redovisning, inbetal-&lt;br&gt;ning och återbetalning av sådana&lt;br&gt;skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag&lt;br&gt;eller förordning skall antecknas i skattelängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med&lt;br&gt;betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga för-&lt;br&gt;fall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i allmän självdeklaration i sammanställning-&lt;br&gt;arna för statlig och kommunal inkomstskatt, i förmögenhetsredovisningen&lt;br&gt;om skattepliktig förmögenhet samt uppgifter som skall lämnas i förenklad&lt;br&gt;självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvida-&lt;br&gt;tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummmer, särskild adress för skattsedelsförsän-&lt;br&gt;delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan&lt;br&gt;särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde, be-&lt;br&gt;skattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs el-&lt;br&gt;ler innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och&lt;br&gt;övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt&lt;br&gt;uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt be-&lt;br&gt;skattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för pla-&lt;br&gt;nerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande en-&lt;br&gt;ligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 26 a § lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- eller bankgironummer, om personen är närings-&lt;br&gt;idkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kate-&lt;br&gt;gorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning&lt;br&gt;på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga&lt;br&gt;kostnader å andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 19 § lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter samt uppgifter angående resultat av bruttovinstberäk-&lt;br&gt;ning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning&lt;br&gt;och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordo-&lt;br&gt;nets registreringsnummer, märke typ, och årsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap.&lt;br&gt;16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt re-&lt;br&gt;spektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för&lt;br&gt;koncernmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel-&lt;br&gt;spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-&lt;br&gt;gren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om F-skattebevis, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om skyldigheten att göra skatteavdrag och betala socialav-&lt;br&gt;gifter är ibland svåra att tillämpa. De har framför allt brister som gör att det&lt;br&gt;kan vara svårt för en arbetsgivare eller en uppdragsgivare att avgöra om han&lt;br&gt;på en ersättning för ett visst arbete är skyldig att göra skatteavdrag och be-&lt;br&gt;tala arbetsgivaravgifter eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet har sedan en tid pågått ett arbete som syftar till att&lt;br&gt;göra systemet för uppbörd av inkomstskatt och socialavgifter enklare och&lt;br&gt;smidigare. En viktig del i detta arbete är att förenkla reglerna om skyldighe-&lt;br&gt;ten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Målet är att inte nå-&lt;br&gt;gon skall behöva sväva i ovisshet om huruvida han har en sådan skyldighet&lt;br&gt;eller inte. Riksdagen har redan vid flera tillfällen antagit lagförslag som inne-&lt;br&gt;burit inte oväsentliga förenklingar för såväl de enskilda som skattemyndig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning år 1984 infördes regler om en samordnad uppbörd av&lt;br&gt;källskatt och arbetsgivaravgifter (prop. 1983/84:167, SfU 28, rskr. 369, SFS&lt;br&gt;1984:668-673). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan åtgärd som bidragit till ett smidigare uppbördssystem är den&lt;br&gt;ändring av uppbördslagen (1953:272), UBL, som gjordes sommaren 1985&lt;br&gt;och som innebär att en arbetsgivare som har överklagat ett beslut varigenom&lt;br&gt;han ålagts betalningsskyldighet för en arbetstagares skatt, kan få anstånd&lt;br&gt;med betalningen i avvaktan på att förvaltningsdomstolarna slutligt avgör&lt;br&gt;ärendet (prop. 1984/85:192, SkU 61, rskr. 352, SFS 1985:404).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse är också de ändringar som har gjorts i lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL, och som innebär att den&lt;br&gt;lokala skattemyndigheten, numera skattemyndigheten, fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1987 getts möjlighet att lämna förhandsbesked i frågor huruvida arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter skall betalas för en viss ersättning eller inte (prop. 1986/87:16, SfU&lt;br&gt;4, rskr. 66, SFS 1986:1137). En motsvarande möjlighet fanns redan i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skyldigheten att göra skatteavdrag. Vidare innebär dessa ändringar att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter kan efterges i de fall arbetsgivaren haft skäl att inte upp-&lt;br&gt;fatta sig som arbetsgivare. I samband med dessa lagändringar infördes mot-&lt;br&gt;svarande eftergiftsmöjlighet beträffande skyldigheten att göra skatteavdrag&lt;br&gt;(prop. 1986/87:16 och 47, SkU 11, rskr. 95, SFS 1986:1288).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samordnade uppbörden och de nu redovisade lagändringarna bygger&lt;br&gt;på förslag som lämnats av socialavgiftsutredningen (S1981:04)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Utred-&lt;br&gt;ningen har dessutom utarbetat ett förslag om företagarregistrering, Ds S&lt;br&gt;1985:1, Företagarregistrering - klarare regler för socialavgifter, som har re-&lt;br&gt;missbehandlats. Vid remissbehandlingen framhölls från flera håll att försla-&lt;br&gt;get inte var tillräckligt långtgående. Bl.a. riktades kritik mot att reglerna om&lt;br&gt;företagarregistrering inte skulle gälla juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överarbetning av utredningsförslaget har gjorts inom regeringskans-&lt;br&gt;liet. I samband därmed har också regler om skatteavdrag på biinkomster ar-&lt;br&gt;betats in i förslaget. Arbetet i den delen bygger på ett av riksskatteverket,&lt;br&gt;RSV, under år 1983 till regeringen avlämnat förslag (RSV Rapport 1983:3,&lt;br&gt;Skatteavdrag på biinkomster).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av överarbetningen har redovisats i en promemoria, Ds&lt;br&gt;1988:59, F-skattebevis - nya regler för skatteavdrag och socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna överväganden som har redovisats i promemorian bygger i&lt;br&gt;princip på samma grund som socialavgiftsutredningens förslag, nämligen att&lt;br&gt;skyldigheten att betala socialavgifter bör knytas till en särskild registrering.&lt;br&gt;Övervägandena har emellertid gett vid handen att anknytningen till en sådan&lt;br&gt;registrering bör utformas efter delvis andra linjer än de som utredningen&lt;br&gt;följt och att möjligheterna till en registrering och rättsverkningarna av denna&lt;br&gt;bör vidgas i förhållande till utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorians förslag bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-&lt;br&gt;ser som har yttrat sig över promemorian bör fogas som bilaga 2 till protokol-&lt;br&gt;let. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansde-&lt;br&gt;partementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 5510/88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har den 29 juni 1989 lagt fram ett förslag till ändringar i reglerna om&lt;br&gt;preliminär skatt på ersättning till artister som i sin tur förutsätter att försla-&lt;br&gt;gen i promemorian om F-skattebevis genomförs. Verkets förslag har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas som bilaga 3 till&lt;br&gt;protokollet. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom&lt;br&gt;finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr&lt;br&gt;3675/89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid sin behandling av prop. 1989/90:74 om en ny taxerings-&lt;br&gt;lag m.m. framställt önskemål om nya regler för skatteavdrag och socialavgif-&lt;br&gt;ter (1989/90:SkU32, rskr. 217).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 30 januari 1992 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som utarbetats inom finansdepartementet mot den bak-&lt;br&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Särskild utredningsman regeringsrådet G. Björne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund som jag nu har redogjort för. De granskade förslagen bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 5. Jag återkommer&lt;br&gt;till yttrandet i författningskommentarerna till de lagrum vilkas utformning&lt;br&gt;lagrådet lämnat synpunkter på. Jag godtar, som kommer att framgå, lagrå-&lt;br&gt;dets förslag till ändringar. Lagrådets granskning har också lett till vissa re-&lt;br&gt;daktionella ändringar i lagtexten. Behovet av en genomgripande lagteknisk&lt;br&gt;översyn av UBL kvarstår dock. Jag vill framhålla att lagrådet i sitt yttrande&lt;br&gt;understryker vikten av att den översyn av UBL som jag aviserade i protokol-&lt;br&gt;let till remissen snarast kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de lagförslag som remitterades till lagrådet tar jag här upp ett kom-&lt;br&gt;pletterande förslag till ändring i skatteregisterlagen (1980:343). Dessutom&lt;br&gt;föreslår jag justeringar i 4 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter, samt i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:1907) om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändring i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;bygger på en framställning av RSV den 1 augusti 1991 med begäran om änd-&lt;br&gt;rade lagregler avseende gallring av deklarationer för aktiebolag och ekono-&lt;br&gt;miska föreningar. Framställningen har remissbehandlats. Yttranden har av-&lt;br&gt;getts av Riksåklagaren, Bokföringsnämnden, Riksarkivet, Statistiska cen-&lt;br&gt;tralbyrån och Länsrätten i Östergötlands län.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Behovet av en reform&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörden av arbetsgivaravgifter inom socialförsäkringen har fr.o.m. år&lt;br&gt;1985 samordnats med uppbörden av preliminär skatt som innehållits av ar-&lt;br&gt;betsgivare. Genom samordningen har man fått en säkrare avgiftsberäkning&lt;br&gt;samt en effektivare och snabbare avgiftsuppbörd. Dessutom medför ett sam-&lt;br&gt;ordnat uppbördssystem ett jämnare betalningsflöde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen gäller i huvudsak formerna för arbetsgivarnas redovisning&lt;br&gt;till myndigheterna, betalningen av skatterna och avgifterna och handlägg-&lt;br&gt;ningen inom myndigheterna. De materiella reglerna är däremot i stort sett&lt;br&gt;desamma som tidigare. Några väsentliga ändringar har sålunda inte skett i&lt;br&gt;fråga om vilka företag eller enskilda som skall betala arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;vilka som skall göra avdrag för preliminär A-skatt resp, vilka som skall be-&lt;br&gt;tala egenavgifter och preliminär B-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i nämnda avseenden inom socialförsäkringen och den prelimi-&lt;br&gt;nära beskattningen stämmer i stor utsträckning överens men rymmer också&lt;br&gt;betydande skillnader. Dessa skillnader är en naturlig följd av att olika syften&lt;br&gt;har legat till grund för lagstiftningen inom socialförsäkrings- och skatteområ-&lt;br&gt;dena och att reglerna i praxis tillämpats vid helt skilda förfaranden och av&lt;br&gt;skilda myndigheter och domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De materiella reglerna är i många fall, främst i fråga om skyldigheten att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter, komplicerade och förutsätter att en rad olika om-&lt;br&gt;ständigheter beaktas i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beskattningsområdet gäller att arbetsgivarens skyldighet att Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;göra avdrag för preliminär A-skatt knyter an till de olika inkomstslagen en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen (1928:370), KL, inkomst av tjänst och inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet. Bestämmelser om preliminär A- och B-skatt samt om&lt;br&gt;arbetsgivarnas skyldighet att göra skatteavdrag finns i UBL. Preliminär A-&lt;br&gt;skatt skall betalas endast för sådan inkomst av tjänst som hänför sig till den&lt;br&gt;skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller annars utgör hans huvud-&lt;br&gt;sakliga inkomst av tjänst. Skatteavdrag skall följaktligen göras endast av s.k.&lt;br&gt;huvudarbetsgivare. Enligt UBL:s regler ifrågakommmer inte skatteavdrag&lt;br&gt;på biinkomster. I de fall utbetalningen sker till en anställd eller uppdragsta-&lt;br&gt;gare som är skyldig att betala preliminär B-skatt skall skatteavdrag inte gö-&lt;br&gt;ras. Den som betalar ut ersättningen har här endast att kontrollera att motta-&lt;br&gt;garen har en B-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialförsäkringen gäller enligt USAL att arbetsgivaravgifter i regel&lt;br&gt;skall betalas av arbetsgivaren om en ersättning för arbete på minst 1 000 kr.&lt;br&gt;betalats ut under ett år till en arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut en ersättning för arbete tvingas beträffande socialav-&lt;br&gt;gifterna att själv bedöma om arbetsgivaravgifter eller egenavgifter skall be-&lt;br&gt;talas på ersättningen. Frågan skall bedömas med utgångspunkt i det civil-&lt;br&gt;rättsliga arbetstagarbegreppet. Flera olika lagar på det socialpolitiska områ-&lt;br&gt;det har emellertid inverkat på rättspraxis. Vid bedömningen fästs i princip&lt;br&gt;inte någon avgörande vikt vid om mottagaren har en B- skattesedel eller är&lt;br&gt;registrerad till mervärdeskatt. Vid bedömningen av det enskilda fallet skall&lt;br&gt;hänsyn tas till samtliga i samband med arbetsavtalet förekommande omstän-&lt;br&gt;digheter. Det förekommer dock i viss utsträckning en schabloniserad be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer också fall där arbetsgivaravgifter skall betalas trots att&lt;br&gt;det inte är fråga om ett direkt anställningsförhållande. Jag tänker då på det&lt;br&gt;fallet att en makes arbetsgivare utger en förmån till den andra maken eller&lt;br&gt;att ett bolag i en koncern tillhandahåller en bilförmån till någon som är an-&lt;br&gt;ställd i ett annat bolag inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som betalar ut ersättning för arbete till en arbetstagare,&lt;br&gt;är skyldig att betala arbetsgivaravgifter i ett stort antal fall där han inte skall&lt;br&gt;göra skatteavdrag. Detta gäller t.ex. då han inte är huvudarbetsgivare eller&lt;br&gt;om ersättningen betalas ut till någon som har en B-skattesedel. Att mottaga-&lt;br&gt;ren är registrerad för mervärdeskatt och inlevererar sådan skatt hindrar inte&lt;br&gt;att han kan anses vara arbetstagare i socialförsäkringslagstiftningens me-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också arbetsgivare som är skyldiga att göra skatteavdrag men&lt;br&gt;som inte är skyldiga att betala arbetsgivaravgifter. Detta gäller t.ex. huvud-&lt;br&gt;arbetsgivare som enbart betalar ut sjukpenning, pensioner och livräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Kritiken mot nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen för uttag av arbetsgivaravgifter föranleder inte&lt;br&gt;någon tvekan om avgiftsskyldigheten i det stora flertalet fall. I fråga om sed-&lt;br&gt;vanliga anställnings- och uppdragsförhållanden skall den som betalar ut er-&lt;br&gt;sättningen för arbetet betala socialavgifterna i form av arbetsgivaravgifter. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa fall är den som betalar ut ersättningen också i regel skyldig att göra Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;avdrag för preliminär skatt. Han fungerar alltså som arbetsgivare inom både&lt;br&gt;socialförsäkrings- och skatteområdet. Båda parter har i dessa fall fullt klart&lt;br&gt;för sig vilka skyldigheter som åligger dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid en lång rad gränsfall där framför allt skyldigheten att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter men också skyldigheten att göra avdrag för preli-&lt;br&gt;minär skatt inte framstår lika klart. Det är till dessa fall som invändningarna&lt;br&gt;mot nuvarande system i huvudsak hänför sig. Kritiken har framförts från&lt;br&gt;flera skilda utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anledning till kritiken - och kanske den väsentligaste - har varit den&lt;br&gt;bristande samordningen mellan skyldigheten att göra avdrag för preliminär&lt;br&gt;A-skatt och att betala arbetsgivaravgifter för utgiven ersättning för arbete.&lt;br&gt;Båda dessa skyldigheter kan sägas ge den som utger ersättningen ställning&lt;br&gt;av arbetsgivare gentemot motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rad fall har företag och enskilda personer påförts arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;trots att de varit övertygade om att den som för deras räkning utfört arbetet&lt;br&gt;varit en självständig företagare och att socialavgifter på ersättningen för ar-&lt;br&gt;betet skulle betalas av mottagaren i form av egenavgifter. De faktiska förhål-&lt;br&gt;landena i dessa fall har växlat. Den som utfört arbetet har ofta uppträtt som&lt;br&gt;egenföretagare med inregistrerad firma, företett B-skattesedel, lämnat fak-&lt;br&gt;tura avseeende det utförda arbetet etc. Även registrering till mervärdeskatt&lt;br&gt;har ibland förelegat. Den för vars räkning arbetet utförts har därför ansett&lt;br&gt;det vara klart att något skatteavdrag för preliminär skatt inte skulle ske och&lt;br&gt;inte ansett sig vara arbetsgivare i fråga om den preliminära skatten. Han har&lt;br&gt;då, med visst fog, inte heller föreställt sig att han skulle kunna anses som&lt;br&gt;arbetsgivare när det gäller socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också förekommit fall där den som utfört ett arbete oriktigt påstått&lt;br&gt;sig ha en B-skattesedel liksom fall där parterna inte ens diskuterat frågan om&lt;br&gt;preliminär skatt. I dessa fall har den som utfört arbetet likväl utåt framträtt&lt;br&gt;som egenföretagare. Uppdragsgivaren har då inte ansett sig behöva fråga&lt;br&gt;motparten eller skattemyndigheten om den preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan utgångspunkt för kritiken mot gällande ordning har varit att reg-&lt;br&gt;lerna för vem som skall betala arbetsgivaravgifter är komplicerade och svår-&lt;br&gt;tillämpade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor är att skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter bör be-&lt;br&gt;dömas redan när avtalet om arbetet ingås eftersom detta är av betydelse vid&lt;br&gt;bestämmandet av ersättningen för arbetet. Därvid skall hänsyn tas till bl.a.&lt;br&gt;arbetets art, var arbetet skall utföras, hur ersättningen skall beräknas etc.&lt;br&gt;Det kan uppenbarligen i många fall vara svårt för parterna att överblicka&lt;br&gt;dessa förhållanden i förväg och att redan då man kommer överens om en viss&lt;br&gt;arbetsprestation kunna bedöma om socialavgifterna skall betalas i form av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse är också att reglerna om en arbetsgivares skyldighet att be-&lt;br&gt;tala arbetsgivaravgifter på lön till en arbetstagare är tvingande. Därav följer&lt;br&gt;att en överenskommelse, som träffas av parterna om att lönen eller ersätt-&lt;br&gt;ningen inkluderat sociala avgifter eller att arbetstagaren åtar sig att själv&lt;br&gt;svara för sina socialavgifter, inte fritar arbetsgivaren från skyldigheten att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kritiken av den nuvarande ordningen har man också framhållit att&lt;br&gt;oklarheten i fråga om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter har gjort det&lt;br&gt;svårt för företag och enskilda att bilda sig en allmän uppfattning om skyldig-&lt;br&gt;heterna i detta hänseende för den som betalar ut ersättning till annan för&lt;br&gt;utfört arbete. Den krets som enligt skatte- och socialförsäkringsreglerna be-&lt;br&gt;traktas som arbetsgivare är långt mera omfattande än vad som framgår av&lt;br&gt;allmänt språkbruk. Många underlåter därför att fullgöra sina skyldigheter&lt;br&gt;mera av bristande kunskaper än med en direkt avsikt att undandra skatter&lt;br&gt;eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheten att förutse avgiftsskyldigheten har också föranlett en lång rad&lt;br&gt;processer vid försäkringsdomstolarna och de allmänna förvaltningsdomsto-&lt;br&gt;larna. Sammantaget är det avsevärda resurser hos myndigheter och domsto-&lt;br&gt;lar som avsätts för att handlägga ärenden rörande avgiftsskyldighet. Till&lt;br&gt;detta kommer de arbetsinsatser som företag och enskilda måste lägga ned&lt;br&gt;för att bedöma vem som är skyldig att svara för socialavgifterna i ett visst&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att den nuvarande ordningen för preliminär&lt;br&gt;beskattning och uttag av arbetsgivaravgifter föranlett en stor mängd situatio-&lt;br&gt;ner där företag och enskilda personer på mer eller mindre goda grunder ut-&lt;br&gt;gått ifrån att de inte varit skyldiga att göra avdrag för preliminär A-skatt eller&lt;br&gt;att betala arbetsgivaravgifter för utgiven arbetsersättning. När sedan ansvar&lt;br&gt;i dessa hänseenden görs gällande genom myndighetsåtgärder, ofta långt efter&lt;br&gt;det att ersättningen betalats ut, kan de ekonomiska konsekvenserna bli för-&lt;br&gt;ödande för de enskilda. De lagstiftningsåtgärder som hittills vidtagits för att&lt;br&gt;förbättra situationen har fått verkan endast under vissa omständigheter eller&lt;br&gt;i fråga om vissa typer av arbeten. Jag anser därför att mera generella änd-&lt;br&gt;ringar av reglerna krävs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Det nya förfarandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänna riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetsgivarnas skyldighet att göra avdrag för preliminär&lt;br&gt;skatt från ersättning för arbete och att betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;sådan ersättning skall knytas an till en särskild registrering av de skatt-&lt;br&gt;skyldiga hos skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta är mycket positiva till den föreslagna lös-&lt;br&gt;ningen. Det är endast en remissinstans, kammarrätten i Göteborg, som inte&lt;br&gt;accepterar den grundläggande konstruktion som bär upp förslaget. Kam-&lt;br&gt;marrätten anser att en bättre lösning vore att komplettera lagstiftningen med&lt;br&gt;en bestämmelse som närmare reglerade begreppen arbetsgivare och arbets-&lt;br&gt;tagare. Enligt kammarrätten i Stockholm är det också önskvärt att en gene-&lt;br&gt;rell definition av arbetsgivar- och arbetstagarbegreppen tas in på ett lämpligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställe i lagtexten. Därefter får område för område prövas om avvikelser från Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;denna definition behövs och, när så är fallet, dessa avvikelser tas in i den&lt;br&gt;aktuella lagtexten. Kammarrätten i Stockholm anser emellertid att den i pro-&lt;br&gt;memorian föreslagna modellen i det allt övervägande antalet fall gör det lätt&lt;br&gt;för en arbets-eller uppdragsgivare att avgöra om han är skyldig att göra skat-&lt;br&gt;teavdrag och betala avgifter. Kammarrätten i Stockholm är därför beredd att&lt;br&gt;i huvudsak godta förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Erfarenheterna från de nuvarande systemen för&lt;br&gt;uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter enligt UBL resp. USAL är i det&lt;br&gt;stora hela positiva. I flertalet fall råder det ingen tvekan om huruvida en ar-&lt;br&gt;bets- eller uppdragsgivare är skyldig att innehålla preliminär skatt och betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller inte. I vissa situationer krävs emellertid, som jag re-&lt;br&gt;dan framhållit, en ingående prövning av den som vill ha ett arbete utfört för&lt;br&gt;att han skall få klarhet i vilka skyldigheter han eventuellt har. Denna brist&lt;br&gt;måste man råda bot på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den enskilde skall slippa att göra en sådan ingående prövning som&lt;br&gt;nu kan behöva göras bör ansvaret för prövningen, som föreslås i promemo-&lt;br&gt;rian, i stället generellt överlåtas på skattemyndigheterna. En sådan prövning&lt;br&gt;måste göras på förhand för att ge avsedd effekt. Prövningen måste alltså&lt;br&gt;grundas på uppgifter om under vilka förhållanden ett arbete kommer att ut-&lt;br&gt;föras och inte, som nu, med hänsyn till hur förhållandena faktiskt varit i det&lt;br&gt;enskilda fallet. Eftersom skattemyndigheterna givetvis inte kan gå in och&lt;br&gt;pröva varje särskilt fall bör man ha regler av schablonkaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att systemet skall bli enkelt att administrera är det vidare önskvärt att&lt;br&gt;skyldigheterna att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter i så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt sammanfaller. Reglerna bör dessutom ges ett så-&lt;br&gt;dant innehåll att de så långt som möjligt stämmer överens med de regler om&lt;br&gt;avdrags- och betalningsskyldighet som finns nu. Om ett sådant system skall&lt;br&gt;leda till de förenklingar som eftersträvas måste det vinna gehör hos både ar-&lt;br&gt;betsgivare och arbetstagare. Görs systemet enkelt och klart bör det också&lt;br&gt;kunna få den nödvändiga förankringen. Det bör då vara möjligt att, om det&lt;br&gt;behövs, i någon mån rubba på exempelvis den nuvarande förutsättningen att&lt;br&gt;i princip endast den som är arbetsgivare är skyldig att betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgiftsskyldighet bör sålunda kunna åläggas även i vissa andra fall un-&lt;br&gt;der förutsättning att det inte råder någon tvekan om vilka som avses. Ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet kan ju då bestämmas med utgångspunkt i att socialavgif-&lt;br&gt;terna skall betalas i form av arbetsgivaravgifter i stället för egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att skyldigheterna att göra skatteavdrag och&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter skall knytas an till ett för mottagaren särskilt regi-&lt;br&gt;streringsförfarande hos skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att, som någon remissinstans föreslagit, i stället införa en legaldefinition&lt;br&gt;av begreppen arbetsgivare och arbetstagare, är enligt min mening i prakti-&lt;br&gt;ken inte möjligt. En definition av begreppet arbetstagare har övervägts tidi-&lt;br&gt;gare vid flera tillfällen men tanken har förkastats, t.ex. i betänkandet SOU&lt;br&gt;1961:57, Sociallagstiftningen och de beroende uppdragstagarna. Där anför-&lt;br&gt;des bl.a. följande (s. 209):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de starkt växlande förhållandena inom näringslivet&lt;br&gt;och den frihet, som de enskilda människorna har att gestalta sina&lt;br&gt;mellanhavanden efter vad som passar dem bäst, torde det inte vara&lt;br&gt;möjligt att i lag lämna en så utförlig beskrivning av arbetstagarbeg-&lt;br&gt;reppet, att man av lagtexten klart kan utläsa hur vaije enskilt fall&lt;br&gt;skall bedömas.---En sådan lagtext skulle nämligen, hur om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fångsrik och detaljerad den än gjordes, ändå aldrig kunna bli kom-&lt;br&gt;plett; den skulle dessutom sannolikt bli föråldrad ganska snart.&lt;br&gt;Inte heller torde det vara möjligt att utan en väsentlig inskränk-&lt;br&gt;ning av det nuvarande arbetstagarbegreppet i lag angiva ett eller&lt;br&gt;ett fåtal kriterier, som skulle vara av utslagsgivande betydelse vid&lt;br&gt;prövningen av vem som är arbetstagare.---.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som anfördes i betänkandet gäller enligt min mening även i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivarbegreppet och i minst lika hög grad i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör frågan om vem som skall vara skyldig att i första hand svara&lt;br&gt;för inbetalningen av preliminär skatt och socialavgifter kunna knytas an till&lt;br&gt;ett särskilt registreringsförfarande för den som tar emot ersättning för arbete&lt;br&gt;även om reglerna för registreringen i enstaka fall medför att dessa skyldighe-&lt;br&gt;ter kommer att åvila någon som enligt allmänt språkbruk inte är att anse som&lt;br&gt;arbetsgivare. Det är emellertid av avgörande betydelse att man då utformar&lt;br&gt;entydiga regler. Detta kan ske utan att man behöver göra några långtgående&lt;br&gt;avsteg från vad som nu gäller. Den i promemorian föreslagna registreringen&lt;br&gt;ger goda möjligheter att lösa de nu aktuella problemen. Jag anser därför att&lt;br&gt;det alternativet bör väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en registrering redan i nuvarande system för utfärdande av skattsed-&lt;br&gt;lar på preliminär skatt kommit att påverka skattsedelsinnehavarens möjlig-&lt;br&gt;heter att få arbete har berörts i olika sammanhang. Det har visat sig att inne-&lt;br&gt;hav av B-skattesedel av många uppdragsgivare ställs som förutsättning för&lt;br&gt;att den som vill utföra ett visst arbete skall få uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att en registrering som styr både skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag och skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter får ett ännu&lt;br&gt;större konkurrensvärde än nuvarande registrering till preliminär B-skatt.&lt;br&gt;Det är därför av största vikt att bestämmelserna om en registrering avvägs&lt;br&gt;så att de som åtar sig ett arbete mot ersättning för vilken socialavgifter skall&lt;br&gt;betalas i form av egenavgifter inte utan särskilda skäl undanhålls möjlighe-&lt;br&gt;ten att bli registrerade. Men det gäller också att skapa klara regler om vilka&lt;br&gt;skyldigheter den har som inte är registrerad. Därigenom bör de nackdelar&lt;br&gt;som i en del branscher kan vara förknippade med att driva en verksamhet&lt;br&gt;utan registrering kunna minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Grunderna i ett nytt system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det skall finnas två slags skattsedlar på preliminär skatt,&lt;br&gt;A-skattesedel och F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheternas registrering av skattsedel på preliminär skatt&lt;br&gt;skall vara avgörande för hur såväl den preliminära skatten som social-&lt;br&gt;avgifterna skall betalas på ersättning för arbete som betalas till skatt-&lt;br&gt;sedelns innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser anser att den före-&lt;br&gt;slagna ordningen gör reglerna enklare och klarare och tillstyrker därför för-&lt;br&gt;slaget. Flera, bl.a. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, framhåller att&lt;br&gt;förslagen är väl genomtänkta och ägnade att leda till en förbättrad rättssä-&lt;br&gt;kerhet och en rationellare hantering. Kammarrätten i Stockholm ställer sig&lt;br&gt;tveksam till förslaget att B-skattesedeln skall avskaffas. Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund finner de överväganden som redovisas i promemorian vara välgrun-&lt;br&gt;dade och anser i huvudsak de lösningar som föreslås ändamålsenliga. FUD&lt;br&gt;anser att förslagen ger en så väl avvägd situation mellan de uppbördsskyldiga&lt;br&gt;som det enligt delegationens erfarenhet är möjligt att uppnå. Enligt Närings-&lt;br&gt;livets skattedelegation innebär förslagen i promemorian en klar förbättring&lt;br&gt;av gällande system. Endast kammarrätterna i Stockholm och Göteborg har,&lt;br&gt;som redan framgått av föregående avsnitt, uttryckt tveksamhet till grun-&lt;br&gt;derna i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I promemorian föreslås att den särskilda registre-&lt;br&gt;ring hos skattemyndigheterna till vilken skyldigheten att göra avdrag för pre-&lt;br&gt;liminär skatt och att betala arbetsgivaravgifter skall knytas an också skall ges&lt;br&gt;en uppbördsteknisk funktion. Registreringen avses i denna del få samma be-&lt;br&gt;tydelse som nuvarande registrering till preliminär B-skatt. Förslaget innebär&lt;br&gt;alltså att nuvarande regler om preliminär B-skatt skall tillämpas på inkomst&lt;br&gt;som förvärvas av den som registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med det stora flertalet remissinstanser ansluter jag mig till prome-&lt;br&gt;morians förslag. Den som registreringen avser bör givetvis få en handling&lt;br&gt;som bekräftar registreringen och som kan ses som ett beslut om denna. Med&lt;br&gt;hänsyn till de funktioner som avses bli knutna till registreringen bör denna&lt;br&gt;handling kunna utformas som en skattsedel på preliminär skatt. Den kan&lt;br&gt;lämpligen kallas F-skattesedel, där F:et står för Företagare. Den preliminära&lt;br&gt;skatt F-skattesedelns innehavare skall betala bör benämnas preliminär F-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att införa en F-skattesedel med de funktioner som jag föreslagit&lt;br&gt;nu får man klarare regler om skyldigheten att betala preliminär skatt och&lt;br&gt;socialavgifter för många fall. De nuvarande bristerna avhjälps dock endast&lt;br&gt;om den som åtar sig ett arbete har en F-skattesedel. Hade han däremot en&lt;br&gt;A- eller B-skattesedel skulle nuvarande problem komma att stå kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att även A-skattesedeln skall ges vissa rätts-&lt;br&gt;verkningar, i förhållande till en arbets- eller uppdragsgivare, som rör skyldig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter och att B-skattese- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;deln skall slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillerkänns A-skattesedeln vissa rättsverkningar gentemot en arbets- eller&lt;br&gt;uppdragsgivare i fråga om skyldigheten att göra skatteavdrag och betala ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter bör den också ges vissa rättsverkningar i förhållande till in-&lt;br&gt;nehavaren. Situationer kan annars uppkomma där socialavgifter kan påföras&lt;br&gt;bägge parter eller där socialavgifter över huvud taget inte kan tas ut. Jag&lt;br&gt;återkommer till denna fråga (avsnitten 3.4 och 3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte praktiskt möjligt att tillerkänna B-skattesedeln några rätts-&lt;br&gt;verkningar gentemot en arbets- eller uppdragsgivare utöver vad som gäller i&lt;br&gt;dag. Här skulle alltså den som ger ett uppdrag alltjämt komma att vara&lt;br&gt;tvungen att utföra en tämligen noggrann undersökning för att få klarhet i&lt;br&gt;vilka skyldigheter som åligger honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införs en F-skattesedel kommer antalet skattskyldiga med B-skattesedel&lt;br&gt;att bli begränsat. B-skattesedel skulle då innehas endast av personer som&lt;br&gt;inte behöver någon F-skattesedel men som inte kan ha nuvarande form av&lt;br&gt;A-skattesedel och av personer som fått sin F-skattesedel återkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsade användning av B-skattesedeln som kan förutses har väckt&lt;br&gt;frågan om inte denna skattsedel kan slopas. För detta talar framför allt att&lt;br&gt;man då kan få tydliga regler om båda parternas skyldigheter i såväl skatte-&lt;br&gt;som avgiftshänseende i alla uppdragssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att B-skattesedeln skall kunna avskaffas är givetvis,&lt;br&gt;som påpekas i promemorian, att skatte- och avgiftsuppbörden för den krets&lt;br&gt;skattskyldiga som inte bör tilldelas en F-skattesedel kan ordnas på något an-&lt;br&gt;nat ändamålsenligt sätt. För närvarande är det ju bara den som har en B-&lt;br&gt;skattesedel som kan åläggas att själv betala in sin preliminära skatt inkl,&lt;br&gt;egenavgifterna. Någon särskild debitering förekommer alltså inte beträf-&lt;br&gt;fande preliminär A-skatt. Ingen av remissinstanserna har ställt sig direkt av-&lt;br&gt;visande till att B-skattesedeln slopas men det har pekats på att den fyller en&lt;br&gt;viktig funktion exempelvis för personer som vid sidan av arbetsinkomster&lt;br&gt;har kapitalinkomster av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera görs i regel skatteavdrag även från räntor och utdelningar. Det är&lt;br&gt;därför i allmänhet endast näringsidkare som ges en B-skattesedel. Dessutom&lt;br&gt;avser jag att föreslå att skattemyndigheten skall kunna debitera den som har&lt;br&gt;enbart en A-skattesedel en särskild A-skatt i de fall hans inkomster är av&lt;br&gt;sådant slag att preliminär skatt inte kan innehållas genom avdrag från lön&lt;br&gt;(avsnitt 3.3). Nuvarande B-skattesedel bör därför kunna slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Fysiska personers skattsedlar på preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En F-skattesedel får efter ansökan utfärdas för en fysisk&lt;br&gt;person som bedriver eller som gör troligt att han kommer att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En A-skattesedel skall utfärdas för en fysisk person som inte skall&lt;br&gt;ha en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har en F-skattesedel skall också kunna tilldelas en A-skat-&lt;br&gt;tesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om både en F-skattesedel och en A-skattesedel skall utfärdas skall&lt;br&gt;F-skattesedeln förenas med villkor om att denna inte åberopas i an-&lt;br&gt;ställningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har enbart en A-skattesedel och har sådana inkomstför-&lt;br&gt;hållanden att hans preliminära skatt inte kan antas bli betald genom&lt;br&gt;att skatteavdrag görs skall kunna debiteras en särskild A-skatt att be-&lt;br&gt;talas preliminärt med lika belopp under månaderna mars, maj, juli,&lt;br&gt;september, november och januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås dock att en F-skattesedel skall kunna utfärdas för en fysisk&lt;br&gt;person som bedriver rörelse eller som gör troligt att han kommer att bedriva&lt;br&gt;rörelse. Detsamma gäller i fråga om jordbruk men endast om den fysiska&lt;br&gt;personen kan antas ha behov av en F-skattesedel. I promemorian föreslås&lt;br&gt;att den som har tilldelats en A-skattesedel skall kunna debiteras s.k. D-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inte haft något&lt;br&gt;att invända mot förslaget. RSV anser dock att det knappast är motiverat att&lt;br&gt;behandla en jordbrukare annorlunda än en rörelseidkare. LRF förutsätter&lt;br&gt;att lantbrukarna ges en lika stor rätt till F-skatteregistrering som övriga nä-&lt;br&gt;ringsidkare. LRF anser vidare att man inte bör ytterligare komplicera preli-&lt;br&gt;minärskatteuttaget genom att införa tre typer av preliminär skatt. De fall&lt;br&gt;som enligt promemorian motiverar införandet av särskilt debiterad A-skatt&lt;br&gt;(D-skatt enligt promemorians förslag) bör enligt LRF kunna lösas inom ra-&lt;br&gt;men för det nya skattesystemet. Sveriges fastighetsägareförbund anser att det&lt;br&gt;måste klarläggas bättre vilka personer som skall betala D-skatt. Enligt för-&lt;br&gt;bundets mening bör det inte vara möjligt att kunna ta ut A-skatt av den som&lt;br&gt;betalar D-skatt. Företagareförbundet SFR motsätter sig förslaget att en per-&lt;br&gt;son skall kunna inneha både en A- och en F-skattesedel. I sådana fall skulle&lt;br&gt;nuvarande gränsdragningsproblem kvarstå. Näringslivets skattedelegation&lt;br&gt;anser däremot att förslaget om att A-skattesedel skall kunna innehas och an-&lt;br&gt;vändas parallellt med F-skattesedel innebär ett värdefullt inslag för den som&lt;br&gt;både vill ha anställning och driva eget företag. Liknande synpunkter förs&lt;br&gt;fram av Svenska revisorsamfundet och Sveriges advokatsamfund. Fastighets-&lt;br&gt;ägareförbundet hyser förståelse för systemet med dubbla skattsedlar men an-&lt;br&gt;ser att man endast i undantagsfall skall använda sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelserna i UBL om vem som skall tilldelas&lt;br&gt;A- resp. B-skattesedel är av rent uppbördsteknisk natur. De reglerar endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den ordning i vilken en skattskyldig skall betala sin egen preliminära skatt, Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;genom skatteavdrag (A-skattesedel) eller betalning i enlighet med utfärdad&lt;br&gt;räkning (B-skattesedel). Bestämmelserna har utformats efter grundtanken&lt;br&gt;att en skattskyldig skall tilldelas en A-skattesedel när han har sådana in-&lt;br&gt;komstförhållanden att huvuddelen av hans skatt kan betalas genom att skat-&lt;br&gt;teavdrag görs. De regler enligt vilka skattemyndigheten skall avgöra om en&lt;br&gt;skattskyldig bör tilldelas A- eller B-skattesedel är därför inte precisa utan&lt;br&gt;mera riktlinjer för skattemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett system vari skyldigheten att göra skatteavdrag och betala socialavgif-&lt;br&gt;ter knyts an till skattsedeln på preliminär skatt måste villkoren för de olika&lt;br&gt;skattsedlarna vara mer bundna till den skattskyldiges verksamhet än när en&lt;br&gt;registrering endast avser sättet för inbetalning av den registrerades egen&lt;br&gt;skatt. Man måste också beakta att ett system med F-skattesedlar inte är me-&lt;br&gt;ningsfullt, om inte F-skattesedeln ges rättsverkningar i fråga om både skyl-&lt;br&gt;digheten att betala socialavgifter och skyldigheten att göra skatteavdrag. Om&lt;br&gt;den som enligt nu gällande regler bör tilldelas en A-skattesedel får rätt att&lt;br&gt;inneha en F-skattesedel måste han sålunda också ges rätt att själv betala den&lt;br&gt;preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för F-skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i promemorian bör ett grundläggande villkor för F-skattese-&lt;br&gt;del vara att den skattskyldige utövar en verksamhet från vilken inkomsten&lt;br&gt;skall läggas till grund för beräkning av egenavgifter. Det innebar - vid tiden&lt;br&gt;för promemorian - att den skattskyldige skulle ha inkomst av rörelse eller&lt;br&gt;jordbruksfastighet. Som en ytterligare förutsättning borde enligt promemo-&lt;br&gt;rian gälla att den skattskyldige hade behov av en F-skattesedel. Detta kunde&lt;br&gt;förutsättas generellt för dem som hade inkomst av rörelse medan de som&lt;br&gt;hade inkomst av jordbruksfastighet många gånger knappast kunde anses ha&lt;br&gt;något sådant behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet har genom skattereformen&lt;br&gt;slagits ihop med delar av inkomstslaget annan fastighet till ett inkomstslag,&lt;br&gt;näringsverksamhet. Frågan är då om det verkligen finns ett behov av att be-&lt;br&gt;handla jordbrukare på annat sätt än andra företagare. Med hänsyn till att&lt;br&gt;det är vanligt att jordbrukare vid sidan av själva jordbruket åtar sig arbeten&lt;br&gt;för vilka ersättningen skall ingå i inkomstslaget näringsverksamhet kan jag&lt;br&gt;inte se något skäl att ha olika regler. Var och en som bedriver eller avser att&lt;br&gt;bedriva näringsverksamhet bör kunna tilldelas en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige också inkomster av annat slag, främst inkomst av&lt;br&gt;tjänst, bör som anförs i promemorian ytterligare villkor gälla. Jag vill då först&lt;br&gt;framhålla att om man vill skapa enkla och lättillämpade regler beträffande&lt;br&gt;skyldigheten att göra skatteavdrag och att betala socialavgifter måste man&lt;br&gt;vara beredd till eftergifter i det nuvarande källskattesystemet. Man måste&lt;br&gt;nämligen lägga större vikt än för närvarande vid den skattskyldiges behov av&lt;br&gt;att ha en F-skattesedel. Detta behov får å andra sidan inte övervärderas i&lt;br&gt;förhållande till det allmännas berättigade krav på att den skattskyldige in-&lt;br&gt;ordnas i källskattesystemet på ett sätt som är lämpligt och i det särskilda fal-&lt;br&gt;let visat sig nödvändigt för att skatten skall bli betald i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar alltså för att man bör vara relativt generös när det gäller möj- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;ligheten att utfärda en F-skattesedel, men man bör samtidigt skapa en ord-&lt;br&gt;ning som så långt möjligt hindrar ett missbruk av det nya systemet. En sådan&lt;br&gt;ordning behöver i stort sett bara ta sikte på sådana skattskyldiga som vid&lt;br&gt;sidan av sin näringsverksamhet har så stora tjänsteinkomster att de helt eller&lt;br&gt;till väsentlig del kan betala den preliminära skatten genom skatteavdrag.&lt;br&gt;Detta innebär inte att F-skattesedlar inte bör få utfärdas för sådana skatt-&lt;br&gt;skyldiga utan i stället att en F-skattesedel bör få kombineras med en A-skat-&lt;br&gt;tesedel så som föreslås i promemorian. Jag återkommer strax till denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för A-skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt källskattesystem bygger till största delen på A-skattesedeln, som styr&lt;br&gt;uppbörden av preliminär skatt på tjänsteinkomster. Sådan skatt betalas ge-&lt;br&gt;nom att arbetsgivaren gör ett skatteavdrag vid utbetalningen av lönen och&lt;br&gt;betalar in det innehållna beloppet till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler innebär att en A-skattesedel skall utfärdas för skattskyl-&lt;br&gt;diga som inte skall ha en B-skattesedel. Principen bör kunna vara densamma&lt;br&gt;i ett system med F-skattesedel. Tanken är ju att den i många avseenden skall&lt;br&gt;ersätta B-skattesedeln även om tillämpningsområdena inte kommer att&lt;br&gt;överensstämma helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår alltså att en A-skattesedel skall utfärdas för fysiska personer&lt;br&gt;som inte skall ha en F-skattesedel antingen det beror på att de inte har rätt&lt;br&gt;att få en sådan skattsedel, att utfärdad F-skattesedel har återkallats eller att&lt;br&gt;den skattskyldige helt enkelt inte vill ha någon F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om A-skattesedeln skall kunna utgöra det enda alternativet till F-skatte-&lt;br&gt;sedeln krävs såsom påpekas i promemorian vissa ändringar i reglerna om&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Anledningen till detta är att preliminär skatt i vissa fall&lt;br&gt;bör betalas också av de skattskyldiga själva även om de inte kommer att upp-&lt;br&gt;fylla de villkor som avses gälla för tilldelning av F-skattesedel och därför&lt;br&gt;skall ha en A-skattesedel. Visserligen gäller numera regler om skatteavdrag&lt;br&gt;från räntor och utdelningar oberoende av vilken typ av preliminärskattese-&lt;br&gt;del mottagaren har (3 § 2mom. 1 tredje stycket och 39 § 2mom. UBL). Det&lt;br&gt;finns emellertid fortfarande inkomster för vilka preliminär skatt inte lämpli-&lt;br&gt;gen kan betalas genom skatteavdrag. Jag tänker då t.ex. på sådana inkoms-&lt;br&gt;ter som uppkommer på grund av försäljning av varor eller andra produkter&lt;br&gt;och som uppbärs av någon som inte vill eller får ha en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att det skall införas en möjlighet att i det särskilda&lt;br&gt;fallet bestämma att den som innehar en A-skattesedel även själv skall betala&lt;br&gt;in preliminär skatt. Det blir alltså fråga om en särskild debitering som mot-&lt;br&gt;svarar den nuvarande B-skatten och som skall avse inkomster på vilka skat-&lt;br&gt;teavdrag inte kan göras. Senare i detta avsnitt föreslår jag att en sådan möj-&lt;br&gt;lighet skall föras in i uppbördssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för F-skattesedel i kombination med A-skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga skattskyldiga har inkomster från både anställning och närings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. Från uppbördssynpunkt är det viktigt att en sådan person beta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lar sin källskatt för tjänsteinkomsterna genom preliminär A-skatt och att so-&lt;br&gt;cialavgifterna på dessa inkomster betalas i form av arbetsgivaravgifter. Han&lt;br&gt;bör alltså tilldelas en A-skattesedel. När det gäller den bedrivna närings-&lt;br&gt;verksamheten måste beaktas att den som har tilldelats en A-skattesedel i&lt;br&gt;konkurrenshänseende kan komma i ett sämre läge en den som har fått en F-&lt;br&gt;skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att lösa detta problem har föreslagits i promemorian. Det är att&lt;br&gt;möjliggöra en kombination av F- och A-skattesedel, där F-skattesedeln skall&lt;br&gt;användas för inkomsterna av näringsverksamhet och A-skattesedeln för&lt;br&gt;tjänsteinkomsterna. En sådan kombination är enligt min mening den bästa&lt;br&gt;vägen att lösa de problem som uppstår när en skattskyldig, som har behov&lt;br&gt;av en F-skattesedel, har såväl inkomster för vilka preliminär skatt bör beta-&lt;br&gt;las genom skatteavdrag som inkomster för vilka han själv bör betala den pre-&lt;br&gt;liminära skatten. Vilka rättsverkningar som då skall gälla kommer att bero&lt;br&gt;på vilken av skattsedlarna som används i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för att få kombinera en A-skattesedel med en F-skattesedel bör&lt;br&gt;vara desamma som gäller för att få enbart en F-skattesedel, dvs. att den&lt;br&gt;skattskyldige visar sig bedriva näringsverksamhet eller gör troligt att han i&lt;br&gt;fortsättningen kommer att bedriva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med en kombination av A- och F-skattesedel är som redan&lt;br&gt;nämnts att A-skattesedeln skall användas när den skattskyldige har tjänste-&lt;br&gt;inkomster och F-skattesedeln när han har inkomster av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Möjligheten till en sådan ordning blir betydelsefull inte minst för den som&lt;br&gt;har en anställning men som avser att starta en näringsverksamhet. Det är då,&lt;br&gt;som flera remissinstanser påpekat, angeläget att han redan från början kan&lt;br&gt;visa att han har den skattsedel på preliminär skatt som allmänt blir en nä-&lt;br&gt;ringsidkares kännetecken. Att han samtidigt har en A-skattesedel för att an-&lt;br&gt;vändas i ett klart anställningsförhållande bör inte på något sätt vara till nack-&lt;br&gt;del i hans näringsverksamhet. För de enskilda bör en sådan ordning tvärtom&lt;br&gt;vara till stor fördel eftersom den möjliggör en generös tillämpning av syste-&lt;br&gt;met med F-skattesedel. A-skattesedeln har också den fördelen för den en-&lt;br&gt;skilde att tjänsteinkomsten automatiskt kan räknas in i underlaget för ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter. Detta tillgodoser önskemålet att en företagarregistrering&lt;br&gt;inte skall påverka skyldigheten att betala socialavgifter när det är fråga om&lt;br&gt;klara tjänsteinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med det anförda ligger att den som redan har en F-skattesedel skall,&lt;br&gt;om han så önskar, tilldelas också en A-skattesedel. I denna situation behöver&lt;br&gt;ingen prövning göras. Skattemyndigheten bör givetvis också på eget initiativ,&lt;br&gt;när det finns skäl för det, kunna utfärda en A-skattesedel för den som har&lt;br&gt;en F-skattesedel. I de nu nämnda fallen bör F-skattesedeln bytas ut mot en&lt;br&gt;ny av vilken det framgår att skattsedelsinnehavaren även har en A-skattese-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt bör det vara lättare att få en F-skattesedel i kombination med en&lt;br&gt;A-skattesedel än att få enbart en F-skattesedel. För att möjliggöra en gene-&lt;br&gt;rös tillämpning måste det emellertid skapas någon form av garantier för att&lt;br&gt;rätt skattsedel används vid rätt tillfälle. Från uppbördsteknisk synpunkt är&lt;br&gt;det givetvis särskilt viktigt att A-skattesedeln används när det är fråga om&lt;br&gt;tjänsteinkomster. Denna fråga behandlar jag mer utförligt i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här vill jag bara nämna att i promemorian föreslås att en F-skattesedel som&lt;br&gt;kombineras med en A-skattesedel skall tilldelas under villkor att F-skattese-&lt;br&gt;deln inte används i anställningsförhållanden. Jag instämmer i detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild A -skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om B-skattesedeln slopas uppstår som redan nämnts i vissa fall ett behov av&lt;br&gt;att kunna debitera en skattskyldig som inte har en F-skattesedel preliminär&lt;br&gt;skatt. Jag tänker då t.ex. på sådana skattskyldiga som bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet men som inte vill ha en F-skattesedel eller som fått sin F-skattesedel&lt;br&gt;återkallad. Detsamma kan gälla om den skattskyldige har att betala exem-&lt;br&gt;pelvis skatt på tjänsteinkomst förvärvad i utlandet. Men frågan gäller inte&lt;br&gt;bara att skapa en ändrad ordning för debitering. Någon form av skattsedel&lt;br&gt;bör nämligen alltid utfärdas för att det för en eventuell arbets-eller uppdrags-&lt;br&gt;givare skall framgå vad han har att rätta sig efter i fråga om betalning av&lt;br&gt;källskatt och socialavgifter när han betalar ut ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anförs att det ligger nära till hands att utvidga tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för A-skattesedeln på det sättet att det öppnas möjlighet att&lt;br&gt;bestämma att en A-skattesedelsinnehavare själv skall betala preliminär skatt&lt;br&gt;utöver vad som kan komma att betalas genom skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan lösning har många fördelar. Med en möjlighet att i ett enskilt fall&lt;br&gt;föreskriva att ett bestämt belopp skall betalas som preliminär skatt saknas&lt;br&gt;anledning att ha kvar B-skattesedeln exempelvis för sådana näringsidkare&lt;br&gt;som inte har något behov av F-skattesedeln därför att de inte har något mel-&lt;br&gt;lanhavande där fråga om skatteavdrag kan uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu angivna ordningen bör innebära att en A-skattesedel - till skillnad&lt;br&gt;från nu - bör få utfärdas även för alla slag av näringsidkare och för juridiska&lt;br&gt;personer. Något principiellt eller praktiskt hinder mot en sådan utvidgning&lt;br&gt;kan jag inte se. Tveksamhet kan däremot finnas rörande fall där en närings-&lt;br&gt;idkares F-skattesedel bör återkallas samtidigt som denne har behov av en F-&lt;br&gt;skattesedel för att kunna upprätthålla smidiga kontakter med sina kunder.&lt;br&gt;Som jag senare kommer att utveckla (se avsnitt 3.11) bör en påtvingad åter-&lt;br&gt;kallelse emellertid få ske endast under närmare angivna förutsättningar som&lt;br&gt;har det gemensamt att den skattskyldige på ett påtagligt sätt har missbrukat&lt;br&gt;sin F-skattesedel. Jag anser därför att det inte inger några betänkligheter att&lt;br&gt;i stället utfärda en A-skattesedel för att därigenom förbättra möjligheterna&lt;br&gt;till att det allmännas skatte- och avgiftsfordringar verkligen blir betalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag i den här delen medför att B-skattesedeln kan avskaffas. Till&lt;br&gt;övervägande del kommer den då att ersättas av F-skattesedeln men i en del&lt;br&gt;fall av A-skattesedeln kombinerad med en särskilt debiterad A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Rättsverkningar av skattsedlar på preliminär skatt som Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;innehas av fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som för ett arbete anlitar en fysisk person som har&lt;br&gt;enbart en F-skattesedel skall varken göra skatteavdrag eller betala ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter på ersättningen för arbetet. Detta gäller även om&lt;br&gt;den som har åtagit sig arbetet har en F-skattesedel kombinerad med&lt;br&gt;en A-skattesedel, om han skriftligen har åberopat F-skattesedeln.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller även om den som har åtagit sig arbetet anlitar&lt;br&gt;en annan person för att utföra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som åtagit sig ett arbete både en F- och en A-skattesedel&lt;br&gt;skall det presumeras att han har endast en A-skattesedel om han inte&lt;br&gt;gentemot uppdragsgivaren skriftligen åberopat F-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När reglerna för F-skatt tillämpas skall skattsedelsinnehavaren&lt;br&gt;själv betala sin preliminärskatt (F-skatt) och socialavgifterna på er-&lt;br&gt;sättningen i form av egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdragstagare med F-skattesedel som låter arbetet utföras av&lt;br&gt;en annan person (anställda, medhjälpare eller underentreprenörer)&lt;br&gt;skall överta det ansvar för dessa personers källskatt och socialavgifter&lt;br&gt;som enligt nuvarande regler kan åligga uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för ett arbete anlitar en fysisk person som har en A-skatte-&lt;br&gt;sedel skall, med ett undantag, alltid vara skyldig att göra skatteavdrag&lt;br&gt;och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller om uppdragsgivaren är en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo. En sådan uppdragsgivare skall vara skyldig att göra skatteav-&lt;br&gt;drag och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet endast&lt;br&gt;om vad som har utbetalats utgör utgift i en av utbetalaren bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet eller under ett kalenderår överstiger 10 000 kr. I&lt;br&gt;övriga fall skall uppdragstagaren (A-skattesedelsinnehavaren) själv&lt;br&gt;svara för den preliminära skatten och socialavgifterna som då skall be-&lt;br&gt;talas i form av egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås dock att begränsningen i skyldigheten att göra skatteavdrag&lt;br&gt;för fysiska personer och dödsbon skall vara beroende av om ersättningen har&lt;br&gt;betalats ut inom en bokföringspliktig verksamhet. Vidare föreslås att gräns-&lt;br&gt;beloppet 10 000 kr. skall beräknas med utgångspunkt i en tidsrymd på ett år&lt;br&gt;och att gränsbeloppet skall knytas an till vad som kan komma att betalas ut&lt;br&gt;under denna tidsrymd. Gränsbeloppsregeln föreslås dessutom gälla även när&lt;br&gt;ersättningen betalas ut av en juridisk person som inte är bokföringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV tillstyrker den föreslagna beloppsgränsen på&lt;br&gt;10 000 kr. men framhåller att den som betalar ut ersättning som överstiger&lt;br&gt;beloppsgränsen sannolikt i många fall inte kommer att känna till sina skyl-&lt;br&gt;digheter. Eftersom mottagaren av ersättning som understiger gränsbeloppet&lt;br&gt;blir skyldig att betala egenavgifter för ersättningen föreslår verket införandet&lt;br&gt;av ett schablonavdrag för sådana avgifter. RSV föreslår slutligen med hänsyn&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till att uppbördssystemet är uppbyggt kring kalenderårsprincipen att gräns-&lt;br&gt;beloppet skall beräknas per kalenderår. KLYS anser det vara en fördel att&lt;br&gt;själva innehavet av F-skattesedeln konstituerar förhållandet mellan betal-&lt;br&gt;ningsmottagare och betalare. Näringslivets skattedelegation anser att skyldig-&lt;br&gt;het att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter för en inte bokför-&lt;br&gt;ingsskyldig uppdragsgivare skall föreligga endast om uppdragsersättningen&lt;br&gt;överstiger ett halvt basbelopp i stället för föreslagna 10 000 kr. Dessutom bör&lt;br&gt;det i lagtexten för tydlighets skull tilläggas att i ersättningen inte skall räknas&lt;br&gt;in vad som utgör ersättning för material och dylikt. Länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län anför att utformningen av en F-skattesedel som kombineras med A-skat-&lt;br&gt;tesedel måste vara sådan att även mycket oerfarna personer och personer&lt;br&gt;som första gången uppdrar åt någon annan person att utföra ett arbete inte&lt;br&gt;kan missuppfatta de rättsverkningar som följer av skattsedeln. Det kan där-&lt;br&gt;för enligt länsrätten inte nog betonas att det är av största vikt att de fakta&lt;br&gt;som är relevanta klart och otvetydigt framgår av skattsedeln. FAR tillstyrker&lt;br&gt;förslaget men föreslår att ytterligare uppmärksamhet riktas på den situatio-&lt;br&gt;nen att en enskild person tillfälligt anlitar en rörelseidkare, t.ex. en advokat&lt;br&gt;som inte har en F-skattesedel. LRF vill peka på det fall att om en person med&lt;br&gt;A-skattesedel och med ett D-skattebeslut tar ett uppdrag utan att ansöka om&lt;br&gt;F-skattesedel, uppstår, trots beslutet om D-skatteinbetalning, skyldighet för&lt;br&gt;uppdragsgivaren att betala arbetsgivaravgifter. En sådan ordning kan enligt&lt;br&gt;LRF medföra att oklarheter kan uppkomma om vem av parterna som är&lt;br&gt;skyldig att leverera in avgifterna. Detta anser LRF illustrerar det riktiga i&lt;br&gt;förbundets uppfattning att företeelsen D-skatt inte bör införas. Sveriges ad-&lt;br&gt;vokatsamfund anser att det föreslagna undantaget för enskilda personers an-&lt;br&gt;svar för skatteavdrag och socialavgifter bör avse utbetalningar under en tids-&lt;br&gt;rymd av ett år endast om de faktiskt understiger 10 000 kr. Svenska revisor-&lt;br&gt;samfundet SRS anser att den närmare tillämpningen av den föreslagna pre-&lt;br&gt;sumtionsregeln inte är helt klar. Enligt samfundets mening bör det inte före-&lt;br&gt;komma någon skillnad beroende på om den fysiska personen har enbart en&lt;br&gt;F-skattesedel eller kombinerad F- och A-skattesedel. Samfundet föreslår att&lt;br&gt;det skall krävas att uppdragstagaren skriftligen vitsordar, t.ex. på en faktura,&lt;br&gt;att han innehar en F-skattesedel för att presumtionen om A-skattesedel skall&lt;br&gt;brytas. Kammarrätten i Göteborg anser att förslaget måhända innebär ett en-&lt;br&gt;kelt och smidigt sätt för det allmänna att få in obetalda skatter och avgifter&lt;br&gt;men knappast medför någon förenkling eller förbättring för uppdragsgi-&lt;br&gt;varna generellt. Enligt kammarrätten vore det antagligen en bättre väg att&lt;br&gt;utveckla förhandsbeskeden enligt 44 § UBL och 22 a § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Enligt kammarrätten i Göteborg skulle det antag-&lt;br&gt;ligen vara en bättre väg att komma till rätta med de nu aktuella bristerna&lt;br&gt;i uppbördssystemet genom att utveckla förhandsbeskeden enligt UBL och&lt;br&gt;USAL. Jag delar inte denna uppfattning. En sådan ordning har flera allvar-&lt;br&gt;liga nackdelar. Allvarligast är den att parterna måste vänta viss tid på ett&lt;br&gt;förhandsbesked och att de därför ofta inte kommer att känna till sina skyldig-&lt;br&gt;heter när avtalet om arbetet ingås. Med hänsyn till det relativt stora antalet&lt;br&gt;fall där det kan råda osäkerhet om källskatt och socialavgifter skall betalas&lt;br&gt;eller inte och förhandsbesked därför skulle behövas skulle den angivna ord-&lt;br&gt;ningen dessutom kunna bli mycket kostsam. En annan allvarlig nackdel är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att parterna i vissa fall kan anse att avgiftsfrågan tveklöst skall bedömas på Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;visst sätt och därför avstår från att begära förhandsbesked, varefter skatte-&lt;br&gt;myndigheten gör en annan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppbördssystemet skall bli effektivt och vara lätt att tillämpa måste&lt;br&gt;det innehålla vissa schabloner. Att införa skattsedlar på preliminär skatt som&lt;br&gt;har rättsverkningar i fråga om skyldigheten att betala såväl preliminär skatt&lt;br&gt;som socialavgifter kan ses som att skattemyndigheten skall lämna förhands-&lt;br&gt;besked till alla skattskyldiga om hur den preliminära skatten och socialavgif-&lt;br&gt;terna skall betalas. Jag anser att detta leder till ett väsentligt enklare och mer&lt;br&gt;förutsebart uppbördssystem än det som föreslås av kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg. Jag godtar därför i huvudsak de förslag som läggs fram i promemorian&lt;br&gt;och som i allmänhet också har godtagits av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skattesedeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel bör medföra att den som uppdrar ett arbete åt skattsedels-&lt;br&gt;innehavaren inte betraktas som arbetsgivare. Han bör därför inte vara skyl-&lt;br&gt;dig att vare sig göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet. Den preliminära skatten och socialavgifterna bör F-skat-&lt;br&gt;tesedelsinnehavaren själv betala. Socialavgifterna bör alltså betalas i form&lt;br&gt;av egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att F-skattesedeln får rättsverkan också i fråga om de&lt;br&gt;personer som utför arbetet såsom anställda, medhjälpare eller underentre-&lt;br&gt;prenörer till den som åtagit sig arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den osäkerhet, särskilt i fråga om skyldigheten att betala arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter, som en uppdragsgivare i dag kan känna avspeglas visserligen rikligast i&lt;br&gt;sådana ärenden om åläggande av betalningsskyldighet som har sin grund i&lt;br&gt;utbetalningar till uppdragstagare som felaktigt uppfattats som enmansföre-&lt;br&gt;tagare. Men de fall i vilka betalningsskyldigheten avser uppdragstagarens&lt;br&gt;personal eller medhjälpare får, trots att de är färre, oftast de allvarligaste&lt;br&gt;konsekvenserna för uppdragsgivaren. Betalningsskyldigheten gäller nämli-&lt;br&gt;gen då vanligen mycket stora belopp. Till detta kommer att det är i dessa fall&lt;br&gt;som det kan vara särskilt svårt att bedöma om ett anställningsförhållande&lt;br&gt;föreligger eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som har sagts nu bör F-skattesedeln ges sådana rätts-&lt;br&gt;verkningar att den som uppdrar ett arbete åt någon som har en F-skattesedel&lt;br&gt;men som i sin tur anlitar någon annan för att utföra arbetet inte heller skall&lt;br&gt;riskera ansvar för källskatt eller socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta talar också konkurrensskäl. Om F-skattesedeln ges rättsverk-&lt;br&gt;ningar endast i förhållande till innehavaren själv skulle en uppdragstagare&lt;br&gt;som själv utför ett arbete få en fördel gentemot den som låter arbetet utföras&lt;br&gt;av någon annan, t.ex. en anställd. En sådan ordning skulle därför behöva&lt;br&gt;kompletteras med regler som utjämnar skillnaden. När det gäller uppdrags-&lt;br&gt;tagare som är fysiska personer torde emellertid full likställdhet kunna upp-&lt;br&gt;nås endast om F-skattesedeln ges rättsverkningar också i fråga om de perso-&lt;br&gt;ner som uppdragstagaren låter utföra arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer alltså i promemorians förslag även i den här delen. Ett soli-&lt;br&gt;dariskt betalningsansvar bör dock kunna kunna krävas ut i vissa missbrukssi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tuationer. Jag återkommer till denna fråga (avsnitt 3.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller F-skattesedelns rättsverkningar för innehavaren själv är det Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;uppenbart att socialavgifterna på ersättningen bör betalas av denne. Det-&lt;br&gt;samma gäller den preliminära skatten. Socialavgifterna bör betalas i form av&lt;br&gt;egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En logisk följd av att ge F-skattesedeln en friande verkan för uppdragsgi-&lt;br&gt;varen när det gäller skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter på ersättningen för arbetet även i fråga om skattsedelsinnehava-&lt;br&gt;rens anställda, medhjälpare eller underentreprenörer är, som föreslås i pro-&lt;br&gt;memorian, att flytta över ett eventuellt ansvar för källskatt och socialavgifter&lt;br&gt;på skattsedelsinnehavaren. Denne bör med andra ord sättas i uppdragsgiva-&lt;br&gt;rens ställe. Skattsedelsinnehavaren bör alltså i detta fall bli skyldig att betala&lt;br&gt;källskatt och socialavgifter på ersättning som utgått till exempelvis en under-&lt;br&gt;entreprenör. Huruvida betalningsskyldighet uppkommer i det enskilda fallet&lt;br&gt;bör naturligtvis bero på bl.a. vilken typ av skattsedel entreprenören har och&lt;br&gt;på om denne i sin tur anlitat en underentreprenör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna ordningen vinner man också den fördelen att skyldig-&lt;br&gt;het att betala socialavgifter på en ersättning för arbete i princip alltid åvilar&lt;br&gt;någon. En annan sak är att denna skyldighet i vissa fall kan komma att efter-&lt;br&gt;ges enligt eftergiftsreglerna i USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skattesedeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis önskvärt att parterna i ett avtalsförhållande som rör arbete&lt;br&gt;skall kunna förutse vilka skyldigheter som åvilar resp, part även när den som&lt;br&gt;utför arbetet har en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör, som sägs i promemorian, vara att en arbets- eller&lt;br&gt;uppdragsgivare skall göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter när&lt;br&gt;han anlitar någon som har en sådan A-skattesedel. Fördelen med en sådan&lt;br&gt;regel är att den blir mycket enkel att tillämpa. Den medför också att man får&lt;br&gt;till stånd en ordning med skatteavdrag på biinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna regeln måste förses med tämligen långtgående undantag som&lt;br&gt;tar sikte på vanliga transaktioner mellan enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian skall den som anlitar en fysisk person med en A-skat-&lt;br&gt;tesedel inte vara skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;om ersättningen för arbetet inte belastar en bokföringspliktig verksamhet el-&lt;br&gt;ler kan antas komma att överstiga 10 000 kr. under en tidsperiod på ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på er-&lt;br&gt;sättningar understigande 10 000 kr. skulle enligt promemorians förslag i hu-&lt;br&gt;vudsak komma att åvila arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet och&lt;br&gt;som det normalt ställs högre krav på vad gäller bl.a. bokföring och olika for-&lt;br&gt;mer av medverkan i beskattningssammanhang. Det ligger då nära till hands&lt;br&gt;att göra en gränsdragning utifrån bokföringsskyldigheten enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen och jordbruksbokföringslagen. En sådan gränsdragning har också för-&lt;br&gt;ordats av RSV när det gäller skyldigheten att göra skatteavdrag från biin-&lt;br&gt;komster i den tidigare nämnda rapporten med förslag i detta ämne. Enligt&lt;br&gt;det förslaget skulle nämligen den som är bokföringsskyldig göra skatteav-&lt;br&gt;drag även på ersättningar som denne betalar ut utan att vara huvudarbetsgi-&lt;br&gt;vare. RSV:s förslag, som har remissbehandlats, godtogs i den här delen av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nära nog samtliga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger alltså helt i linje med RSV:s nämnda förslag att den som är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig alltid skall göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;arbetsersättning som betalas till den som har enbart en A-skattesedel. Med&lt;br&gt;bokföringsskyldig avses då en person, fysisk eller juridisk, som är bokför-&lt;br&gt;ingsskyldig enligt någon av nyssnämnda lagar om bokföring när den utbe-&lt;br&gt;talda ersättningen utgör en utgift i den bokföringspliktiga verksamheten.&lt;br&gt;Härigenom kommer i stort sett var och en som bedriver näringsverksamhet&lt;br&gt;att omfattas. De två lagarna om bokföring gäller däremot inte bl.a. staten&lt;br&gt;och kommunerna och inte heller alla juridiska personer. Ideella föreningar&lt;br&gt;och stiftelser som inte bedriver näringsverksamhet är nämligen undantagna.&lt;br&gt;Dessa kan emellertid, liksom staten och kommunerna, vara stora arbetsgi-&lt;br&gt;vare och bör därför i det här sammanhanget ha samma skyldigheter som bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör ett undantag finnas med i huvudsak den innebörd&lt;br&gt;som föreslagits i promemorian. Jag anser dock att undantaget bör begränsas&lt;br&gt;till att gälla i fråga om sådan ersättning som betalas ut av fysiska personer&lt;br&gt;och dödsbon och som inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven närings-&lt;br&gt;verksamhet. Med en sådan lösning behövs inga särskilda regler vare sig i&lt;br&gt;fråga om staten och kommunerna eller för ideella föreningar och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser vidare i likhet med RSV att gränsbeloppet 10 000 kr. bör knytas&lt;br&gt;an till kalenderåret. Jag delar också advokatsamfundets uppfattning att un-&lt;br&gt;dantagsregeln bör tillämpas endast när ersättningen faktiskt understigit&lt;br&gt;gränsbeloppet och inte, som föreslås i promemorian, knytas an till vad som&lt;br&gt;kan antas komma att betalas ut under en viss period. Med dessa justeringar&lt;br&gt;blir undantagsregeln mer precis och därigenom lättare att tillämpa. Däremot&lt;br&gt;är jag inte beredd att såsom flera remissinstanser föreslagit knyta an gränsbe-&lt;br&gt;loppet till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Jag anser att re-&lt;br&gt;geln har större chans att vinna gehör hos allmänheten om gränsbeloppet inte&lt;br&gt;ändras varje år. Det kan emellertid finnas anledning att se över den efter&lt;br&gt;någon tid. Vid beräkningen av gränsbeloppet skall inte medräknas ersätt-&lt;br&gt;ning för material och dylikt om detta inte inkluderas i ersättningen för arbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som omfattas av den nu föreslagna undantagsregeln bör arbetstaga-&lt;br&gt;ren betala de socialavgifter som belöper på ersättningen för arbetet. De bör&lt;br&gt;betalas i form av egenavgifter. Jag föreslår att ersättningen i sådana fall i soci-&lt;br&gt;alförsäkringshänseende skall hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;br&gt;Bestämmelserna i punkten 7 av anvisningarna till 32 § KL om schablonav-&lt;br&gt;drag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst blir då tillämpliga. Därigenom&lt;br&gt;tillgodoses RSV:s önskemål om ett schablonavdrag för egenavgifter i nu ak-&lt;br&gt;tuella fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag även beröra vad som avses gälla när en upp-&lt;br&gt;dragstagare med A-skattesedel anlitar en medhjälpare som också har en A-&lt;br&gt;skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppdragsgivaren betalar ut ersättningen för arbetet till såväl upp-&lt;br&gt;dragstagaren som medhjälparen uppstår inga problem med den föreslagna&lt;br&gt;ordningen. I båda fallen skall uppdragsgivaren göra skatteavdrag och betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på ersättningarna om inte den föreslagna undantagsre-&lt;br&gt;geln blir tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas däremot hela ersättningen till uppdragstagaren, som i sin tur avlö- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;nar medhjälparen, blir skatte- och avgiftsuttaget för stort. Uppdragsgivaren&lt;br&gt;blir nämligen skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;hela ersättningen vid utbetalningen till uppdragstagaren eftersom en upp-&lt;br&gt;dragstagares kostnader för arbetsersättning till en medhjälpare som har A-&lt;br&gt;skattesedel inte bör utgöra sådan kostnad till vilken hänsyn generellt får tas&lt;br&gt;vid beräkning av preliminär A-skatt (se avsnitt 3.8). Uppdragstagaren blir&lt;br&gt;därefter skyldig att också göra samma sak vid utbetalningen av ersättningen&lt;br&gt;till medhjälparen eftersom ersättningen även i detta fall måste anses utgöra&lt;br&gt;ersättning för arbete. Det nu angivna problemet kan dock, som nyss fram-&lt;br&gt;gått, enkelt undvikas genom att uppdragsgivaren direkt avlönar såväl upp-&lt;br&gt;dragstagaren som dennes medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att man skall få ett heltäckande system bör, i enlighet med vad som&lt;br&gt;sägs i promemorian, det som föreslagits i fråga om den som har en A-skatte-&lt;br&gt;sedel gälla också den som saknar skattsedel på preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel kombinerad med en A-skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en person innehar både en A-skattesedel och en F-skattesedel bör i prin-&lt;br&gt;cip inte förändra resp, skattsedels rättsverkningar. Vem av parterna som&lt;br&gt;skall vara ansvarig för källskatt och avgifter bör givetvis vara beroende av&lt;br&gt;vilken av skattsedlarna som används i det anställnings- eller uppdragsförhål-&lt;br&gt;lande som är aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts bygger kombinationsmöjligheten på att A-skattesedeln&lt;br&gt;skall användas när det är fråga om tjänsteinkomster. Det blir då en viktig&lt;br&gt;fråga vilka regler som behövs för att så långt möjligt garantera att rätt skatt-&lt;br&gt;sedel används vid rätt tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har redan föreslagit (avsnitt 3.3) att den skattskyldige skall kunna till-&lt;br&gt;delas en F-skattesedel tillsammans med en A-skattesedel på villkor att han&lt;br&gt;inte åberopar F-skattesedeln i anställningsförhållanden. Denna regel bör&lt;br&gt;kompletteras med en underrättelserutin. När arbetsgivaren är känd för skat-&lt;br&gt;temyndigheten bör myndigheten sålunda skriftligen underrätta arbetsgiva-&lt;br&gt;ren om villkoret för F-skattesedeln och om hans skyldighet att göra skatteav-&lt;br&gt;drag i enlighet med vad som anges på A-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlet för att hindra att den skattskyldige åberopar F-skattesedeln i ett&lt;br&gt;anställningsförhållande bör vara att den skattskyldige då löper risken att få&lt;br&gt;sin F-skattesedel indragen. Detta ger emellertid inte några garantier för att&lt;br&gt;den skattskyldige verkligen använder A-skattesedeln när arbetsgivaren är&lt;br&gt;okänd för skattemyndigheten. Innan ett missbruk av F-skattesedeln väl upp-&lt;br&gt;täcks kan det ha gått lång tid och den skattskyldige kan ha ådragit sig stora&lt;br&gt;skatte- och avgiftsskulder, som visar sig omöjliga att driva in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret att använda A-skattesedeln i anställningsförhållanden bör därför&lt;br&gt;kompletteras, förutom med den föreslagna underrättelserutinen, med en re-&lt;br&gt;gel som innebär att ett visst ansvar för att rätt skattsedel används läggs också&lt;br&gt;på den som anlitar någon för att få ett arbete utfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås en presumtionsregel innebärande att en uppdrags-&lt;br&gt;givare alltid skall utgå från att den som utför arbetet har en A-skattesedel.&lt;br&gt;Först om den som skall utföra arbetet verkligen åberopar en F-skattesedel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall presumtionen brytas. Detta bör kunna ske genom att uppdragstagaren Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;skriftligen vitsordar att han åberopar en F-skattesedel, t.ex. på en faktura på&lt;br&gt;ersättningen för arbetet. Därigenom kan uppdragsgivaren lätt visa att han&lt;br&gt;inte är skyldig att betala socialavgifter på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna presumtionsregeln bör gälla endast då den som utför ett&lt;br&gt;arbete har både en F- och en A-skattesedel. Har han däremot endast en F-&lt;br&gt;skattesedel bör det räcka med att uppdragsgivaren förvissar sig om detta an-&lt;br&gt;tingen genom att han tar kontakt med skattemyndigheten eller genom att&lt;br&gt;uppdragstagaren företer sin skattsedel eller anger innehavet t.ex. på en fak-&lt;br&gt;tura.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen innebär i och för sig inte att uppdragstagaren&lt;br&gt;är förhindrad att använda sig av F-skattesedeln också när det är fråga om&lt;br&gt;tjänsteinkomster. Ett sådant missbruk kan emellertid begränsas genom en&lt;br&gt;bestämmelse om att arbetsgivaren skall vara skyldig att anmäla förhållandet&lt;br&gt;till skattemyndigheten. Anmälningsskyldigheten bör kunna begränsas till så-&lt;br&gt;dana fall då det är fråga om uppenbara anställningsförhållanden. Det kan&lt;br&gt;t.ex. vara så att F-skattesedelsinnehavaren själv arbetar åt uppdragsgivaren&lt;br&gt;under sådana förhållanden att det är uppenbart att han är att anse som an-&lt;br&gt;ställd hos honom. F-skattesedelsinnehavaren kan också vara mellanman för&lt;br&gt;en eller flera personer som arbetar åt uppdragsgivaren under sådana förhål-&lt;br&gt;landen att det är uppenbart att de är att anse som anställda hos uppdragsgi-&lt;br&gt;varen. Det kan också vara så att mellanmannen är en juridisk person som&lt;br&gt;bara förmedlar arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förmedlade arbetskraften arbetar hos uppdragsgivaren under så-&lt;br&gt;dana förhållanden att ersättningen uppenbarligen skulle ha utgjort inkomst&lt;br&gt;av anställning om den hade utbetalats direkt bör anmälningsskyldighet före-&lt;br&gt;ligga. Om förmedlingen skett med stöd av lagen (1991:746) om privat arbets-&lt;br&gt;förmedling och uthyrning av arbetskraft är den arbetstagare som ställs till&lt;br&gt;förfogande alltid att anse som arbetstagare hos uthyraren och inte hos utbe-&lt;br&gt;talaren av ersättningen. I sådant fall kommer därför anmälningsskyldighet&lt;br&gt;inte i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en arbetsgivare eller en uppdragsgivare skall kunna veta om en&lt;br&gt;arbetstagare resp, uppdragstagare har båda typerna av skattsedlar bör ett&lt;br&gt;sådant förhållande framgå av F-skattesedeln. Även den nyss nämnda anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten bör omnämnas på F-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattemyndigheten beslutat att en F-skattesedel skall kombineras&lt;br&gt;med en A-skattesedel bör skattemyndigheten som redan nämnts underrätta&lt;br&gt;känd arbetsgivare om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Juridiska personers skattsedlar på preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En F-skattesedel får efter ansökan utfärdas för en juri-&lt;br&gt;disk person som bedriver eller som gör troligt att den kommer att be-&lt;br&gt;driva verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas till intäkt&lt;br&gt;av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när&lt;br&gt;verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, hos någon delägare i bola-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag får dock tilldelas en F-skattesedel endast om det&lt;br&gt;har registrerats i handelsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En A-skattesedel skall utfärdas för en juridisk person som inte skall&lt;br&gt;ha en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person som har en A-skattesedel och har sådana in-&lt;br&gt;komstförhållanden att den preliminära skatten inte kan antas bli be-&lt;br&gt;tald genom att skatteavdrag görs skall även kunna debiteras prelimi-&lt;br&gt;när skatt, s.k. särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås emellertid att en F-skattesedel skall kunna utfärdas för en&lt;br&gt;juridisk person som bedriver rörelse eller som gör troligt att den kommer att&lt;br&gt;bedriva rörelse. Detsamma gäller i fråga om jordbruk, dock endast om den&lt;br&gt;juridiska personen kan antas ha ett behov av en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV anser att möjligheten för juridiska personer att&lt;br&gt;inneha endera en A-skattesedel eller en F-skattesedel innebär en förenkling&lt;br&gt;och ett förtydligande av uppbördssystemet. Verket anser det dock vara ett&lt;br&gt;problem att en fysisk person, som genom avregistrering mist sin F-skattese-&lt;br&gt;del kan klara sig undan avregistreringen genom att i fortsättningen driva sin&lt;br&gt;verksamhet i aktiebolagsform. Problemen torde i allt väsentligt avse fåmans-&lt;br&gt;bolag. Verket anser det vara en möjlighet att inte tilldela fåmansbolag F-&lt;br&gt;skattesedel om fåmansbolagsdelägare missbrukat sin F-skattesedel och fått&lt;br&gt;den återkallad. En ytterligare skärpning vore att utvidga lagregeln i 77 a §&lt;br&gt;UBL om företrädaransvar till att omfatta även inte avdragen skatt och obe-&lt;br&gt;talda arbetsgivaravgifter. Kammarrätten i Stockholm föreslår att juridiska&lt;br&gt;personer skall likställas med fysiska personer som innehar en F-skattesedel.&lt;br&gt;Med en sådan ordning skulle enligt kammarrätten enkla regler komma till&lt;br&gt;stånd i fråga om de juridiska personerna och risken för bevissvårigheter för&lt;br&gt;den andra parten undanröjas i den delen. KLYS påpekar att en ordning som&lt;br&gt;innebär att F-skattesedeln kan användas också för juridiska personer och i&lt;br&gt;mellanmanssituationer torde komma en del kulturarbetare till godo, t.ex.&lt;br&gt;fotografer som har sin verksamhet på bolag eller konstnärer som vid utfö-&lt;br&gt;rande av monumentalverk anlitar medhjälpare som underentreprenörer el-&lt;br&gt;ler konstnärliga medarbetare. Svenska revisorsamfundet SRS framhåller vik-&lt;br&gt;ten av att handelsbolag jämställs med andra juridiska personer. Samfundet&lt;br&gt;uppger dessutom att det kan finnas skäl att överväga om någon reglering för&lt;br&gt;enkla bolag är påkallad. Sveriges advokatsamfund vill understryka nödvän-&lt;br&gt;digheten av att i enlighet med promemorians förslag låta handelsbolag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna tilldelas F-skattesedel. Näringslivets skattedelegation framhåller att Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;det genom att även juridiska personer skall kunna tilldelas en F-skattesedel&lt;br&gt;skapas neutralitet i uppbördshänseende mellan olika slag av näringsidkare.&lt;br&gt;Delegationen anser dock att även juridiska personer som inte driver rörelse&lt;br&gt;skall kunna tilldelas en F-skattesedel, exempelvis kapital- eller fastighetsför-&lt;br&gt;valtande aktiebolag som i vissa fall kan tänkas ha behov av en sådan skattse-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att nå en sådan bredare lösning på problemet&lt;br&gt;med en bristande förutsebarhet inom uppbördssystemet som efterfrågats&lt;br&gt;från många håll har jag redan föreslagit att en fysisk persons F-skattesedel&lt;br&gt;skall ges rättsverkningar inte bara när skattsedelsinnehavaren själv utfört ett&lt;br&gt;arbete som han åtagit sig utan även när innehavaren har låtit arbetet utföras&lt;br&gt;av en anställd, en medhjälpare eller en underentreprenör. Om hela proble-&lt;br&gt;met skall kunna lösas måste motsvarande regler gälla när en juridisk person&lt;br&gt;har åtagit sig att utföra ett visst arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att juridiska personer, t.ex. aktiebolag, ekono-&lt;br&gt;miska föreningar och handelsbolag, också skall kunna tilldelas en F-skattese-&lt;br&gt;del. Remissinstanserna har med endast något enstaka undantag anslutit sig&lt;br&gt;till promemorians förslag även i denna del. För förslaget talar att det är av&lt;br&gt;värde även när det gäller juridiska personer att genom uppbördssystemet&lt;br&gt;kunna ingripa mot den som inte sköter sina åligganden i fråga om skatter och&lt;br&gt;socialavgifter. En registrering till F-skatt bör nämligen i sådana fall kunna&lt;br&gt;återkallas. Med en registrering till F-skatt ges också möjlighet att avskaffa&lt;br&gt;B-skattesedeln även för juridiska personer. Med hänsyn härtill skulle det&lt;br&gt;inte vara ändamålsenligt att som någon gjort gällande likställa juridiska per-&lt;br&gt;soner med fysiska personer som innehar en F-skattesedel. Jag ansluter mig&lt;br&gt;därför också till promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkla bolag kan regelmässigt inte utöva annan näringsverksamhet än&lt;br&gt;jordbruksrörelse. Visserligen finns det undantag från denna regel, t.ex. vissa&lt;br&gt;konsortier och båtlag. Dessa undantagsfall är dock enligt min mening inte så&lt;br&gt;vanligt förekommande att även enkla bolag bör kunna tilldelas en F- skatte-&lt;br&gt;sedel. Dessutom är det i dessa fall sällan på det sättet att det enkla bolaget&lt;br&gt;åtar sig att utföra ett visst arbete åt någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för F-skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig alltså till förslaget i promemorian om att även juridiska per-&lt;br&gt;soner bör kunna tilldelas en F-skattesedel. Förslaget rörande villkoren för&lt;br&gt;en F-skattesedel måste dock justeras med hänsyn till att ett nytt inkomstslag,&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet, har ersatt inkomstslagen rörelse och jord-&lt;br&gt;bruksfastighet genom skattereformen. Till inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs all inkomst som förvärvas av juridiska personer utom dödsbon. Jag&lt;br&gt;föreslår att juridiska personer skall kunna tilldelas en F-skattesedel om de&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet eller gör troligt att sådan verksamhet kommer&lt;br&gt;att bedrivas. Med begreppet näringsverksamhet avser jag i detta fall verk-&lt;br&gt;samhet av sådant slag att intäkten därav räknas till intäkt av näringsverksam-&lt;br&gt;het för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av&lt;br&gt;ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening skall skattemyndigheten inte behöva göra någon mera&lt;br&gt;ingående utredning av om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening bedri-&lt;br&gt;ver eller avser att bedriva näringsverksamhet för att en F-skattesedel skall&lt;br&gt;kunna utfärdas. En enkel ansökan torde i de flesta fall vara tillräcklig. Vid&lt;br&gt;en sådan ansökan bör fogas ett registreringsbevis som visar att aktiebolaget&lt;br&gt;eller den ekonomiska föreningen verkligen existerar och vem eller vilka som&lt;br&gt;tecknar den juridiska personens firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mera ingående prövning blir naturligtvis aktuell om den juridiska per-&lt;br&gt;sonen i fråga tidigare har fått sin F-skattesedel återkallad. Detsamma bör&lt;br&gt;gälla t.ex. om en styrelseledamot eller firmatecknare i aktiebolaget eller för-&lt;br&gt;eningen fått sin F-skattesedel återkallad. Dessa frågor avser jag dock att&lt;br&gt;återkomma till (avsnitt 3.11) när frågan om återkallelse av en F-skattesedel&lt;br&gt;tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda problem föreligger i fråga om handelsbolag eftersom dessa inte&lt;br&gt;är inkomstskattesubjekt. De tilldelas därför enligt nuvarande ordning inte&lt;br&gt;någon skattsedel på preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handelsbolagen inte ges möjlighet till registrering för F-skatt, finns&lt;br&gt;risken att bolagen skulle missgynnas som företagsform. Att inte kunna&lt;br&gt;förete en F-skattesedel skulle nämligen kunna uppfattas med misstro av pre-&lt;br&gt;sumtiva uppdragsgivare. Men inte sällan skulle bolagsformen tvärtom kunna&lt;br&gt;gynnas, eftersom det då skulle saknas möjligheter till ett effektivt ingri-&lt;br&gt;pande - genom avregistrering från F-skatt - mot det bolag som missköter&lt;br&gt;sina skyldigheter. Vidare skulle en fysisk person, som genom avregistrering&lt;br&gt;mist sin F-skattesedel, i praktiken kunna klara sig undan verkningarna av en&lt;br&gt;avregistrering genom att fortsätta sin verksamhet i handelsbolagets form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda tillfredsställande lösningen på det nu aktuella problemet är att&lt;br&gt;införa ett registreringsförfarande till F-skatt också för handelsbolagen. Det&lt;br&gt;kan då visserligen göras gällande att det krävs ett omfattande och ingående&lt;br&gt;prövningsförfarande. Detta är naturligtvis riktigt om man förutsätter en&lt;br&gt;prövning av om bolaget verkligen bedriver eller avser att bedriva verksam-&lt;br&gt;het som skall beskattas som inkomst av näringsverksamhet hos någon av dess&lt;br&gt;delägare. Med tanke på syftet med en F-skattesedel behöver man dock inte&lt;br&gt;gå så långt. Jag anser att även handelsbolag bör kunna tilldelas en F-skattese-&lt;br&gt;del utan någon mera ingående prövning i nu aktuellt hänseende. Det bör&lt;br&gt;vara tillräckligt att samtliga bolagsmän som inte är kommanditdelägare an-&lt;br&gt;mäler att de önskar en registrering av handelsbolaget till F-skatt och att bevis&lt;br&gt;företes om att de äger rätt att företräda bolaget. Givetvis bör en mer ingå-&lt;br&gt;ende prövning göras om någon av delägarna har fått sin F-skattesedel åter-&lt;br&gt;kallad. Detsamma gäller om handelsbolaget tidigare fått sin F-skattesedel&lt;br&gt;återkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom handelsbolag inte är inkomstskattesubjekt skall F-skattesedeln&lt;br&gt;inte leda till att någon preliminär F-skatt debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolagen bör på samma sätt som aktiebolag och ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar kunna åta sig uppdrag utan att uppdragsgivaren skall behöva befara&lt;br&gt;att senare bli ålagd betalningsskyldighet för källskatt och arbetsgivaravgifter.&lt;br&gt;Med hänsyn till att en uppdragsgivare inte alltid kan avgöra om det verkligen&lt;br&gt;är ett handelsbolag som åtar sig att utföra arbetet bör uppdragsgivaren gå fri&lt;br&gt;från skatteavdrags- och avgiftsskyldigheten inte bara när ett handelsbolag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faktiskt föreligger. Han bör vara befriad också om motparten på ett påvis-&lt;br&gt;bart sätt gett uttryck för att det är ett handelsbolag även om det inte skulle&lt;br&gt;förhålla sig så. Har uppdragstagaren åberopat en för honom utfärdad F-skat-&lt;br&gt;tesedel bör uppdragsgivaren kunna utgå från att han inte är skyldig att vare&lt;br&gt;sig göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så långt möjligt förhindra att en F-skattesedel tilldelas i fall där det&lt;br&gt;oriktigt uppges vara fråga om ett handelsbolag bör givetvis gälla att skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall ha rätt att vägra registrering till F-skatt. Handelsbolagets&lt;br&gt;existens bör dessutom bekräftas genom att ett registreringsbevis från han-&lt;br&gt;delsregistret skall bifogas en ansökan om F-skattesedel. Visserligen kan ett&lt;br&gt;handelsbolag föreligga utan att registrering skett i handelsregistret. En sådan&lt;br&gt;registrering är nämligen enligt lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag inte någon förutsättning för att handelsbolag skall anses föreligga.&lt;br&gt;Men jag anser ändå att en sådan registrering tillsammans med den prövning&lt;br&gt;som skattemyndigheten skall ha rätt att göra vid tilldelning av en F-skattese-&lt;br&gt;del bör medföra att det inte behöver göras några särskilda inskränkningar i&lt;br&gt;rättsverkningarna av de F-skattesedlar som utfärdats för handelsbolag. Jag&lt;br&gt;återkommer strax till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för A -skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan sagt bör en F-skattesedel kunna återkallas. Från avgiftssyn-&lt;br&gt;punkt finns det inte någon anledning att tilldela en juridisk person en A-skat-&lt;br&gt;tesedel på samma sätt som gäller för fysiska personer. På ersättning för ar-&lt;br&gt;bete som betalas ut till en juridisk person skall ju arbetsgivaravgifter aldrig&lt;br&gt;betalas. Men eftersom det ibland kan vara svårt för en uppdragsgivare att&lt;br&gt;avgöra om den han anlitar verkligen är en juridisk person eller inte bör också&lt;br&gt;juridiska personer som inte har rätt till en F-skattesedel, t.ex. om F-skattese-&lt;br&gt;deln har återkallats, ges ett bevis på att skattemyndigheten uppfattar dem&lt;br&gt;som juridiska personer. Det kan ske genom att den juridiska personen tillde-&lt;br&gt;las en A-skattesedel. Jag föreslår därför att också juridiska personer skall&lt;br&gt;kunna tilldelas en A-skattesedel. Det blir således aktuellt när en juridisk per-&lt;br&gt;son har ansökt om en F-skattesedel men fått sin ansökan avslagen eller om&lt;br&gt;en för den juridiska personen utfärdad F-skattesedel har återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De juridiska personer som enligt nuvarande regler är skyldiga att betala&lt;br&gt;preliminär skatt bör givetvis vara skyldiga att göra det även i fortsättningen.&lt;br&gt;Den nu föreslagna ordningen, dvs. att även juridiska personer skall kunna&lt;br&gt;tilldelas en A-skattesedel, öppnar en möjlighet att låta även dessa juridiska&lt;br&gt;personers preliminära skatt såsom huvudregel betalas genom skatteavdrag&lt;br&gt;som knyts till A-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det i de flesta fall inte nödvändigt att göra någon&lt;br&gt;annan prövning vad gäller frågan om en juridisk person är för handen eller&lt;br&gt;inte än att kontrollera att personen är registrerad på föreskrivet sätt, dvs. att&lt;br&gt;ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag är registrerat i&lt;br&gt;aktiebolagsregistret, föreningsregistret resp, handelsregistret. En mer ingå-&lt;br&gt;ende prövning bör ske först vid taxeringen av den juridiska personens in-&lt;br&gt;komster. Visar det sig då att den första bedömningen var felaktig får en avre-&lt;br&gt;gistrering ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en juridisk person som har tilldelats en A-skattesedel sådana inkomst-&lt;br&gt;förhållanden att den preliminära skatten inte kan betalas helt eller till vä-&lt;br&gt;sentlig del genom skatteavdrag bör det finnas en möjlighet att också debitera&lt;br&gt;sådana juridiska personer en preliminär skatt. Det kan ske genom att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna om särskild A-skatt görs tillämpliga också i fråga om ju-&lt;br&gt;ridiska personer på samma sätt som jag redan föreslagit i fråga om fysiska&lt;br&gt;personer med enbart en A-skattesedel. I sådana fall bör alltså den juridiska&lt;br&gt;personen få en särskild debitering av den preliminära skatten i form av sär-&lt;br&gt;skild A-skatt. Detta gäller dock inte för handelsbolag, eftersom dessa inte är&lt;br&gt;skyldiga att betala inkomstskatt. Med den nu föreslagna ordningen blir det&lt;br&gt;möjligt att helt avskaffa B-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Rättsverkningar av skattsedlar på preliminär skatt som&lt;br&gt;innehas av juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Den som för ett arbete anlitar en juridisk person som har&lt;br&gt;en F-skattesedel skall varken vara skyldig att göra skatteavdrag eller&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person med en F-skattesedel skall, i likhet med en fysisk&lt;br&gt;person med sådan skattsedel, själv betala sin preliminärskatt (F-skatt)&lt;br&gt;att avräknas mot den slutliga skatten. Detta gäller dock inte handels-&lt;br&gt;bolag. Sådana bolags inkomster skall även i fortsättningen beskattas&lt;br&gt;hos delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som en fysisk person med F-skattesedel skall en juri-&lt;br&gt;disk person med sådan skattsedel som låter arbetet utföras av an-&lt;br&gt;ställda eller underentreprenörer överta det ansvar för dessa personers&lt;br&gt;källskatt och socialavgifter som enligt nuvarande regler kan åligga&lt;br&gt;uppdragsgivaren. I fråga om handelsbolags utbetalning av ersättning&lt;br&gt;för arbete till en delägare skall gälla att bolaget inte är skyldigt att göra&lt;br&gt;vare sig källskatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersätt-&lt;br&gt;ningen. Detta skall gälla även om delägaren är kommanditdelägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för ett arbete anlitar en juridisk person som har en A-skat-&lt;br&gt;tesedel skall, med ett undantag, vara skyldig att göra skatteavdrag&lt;br&gt;med 30 % på ersättningen för arbetet. Undantaget gäller om upp-&lt;br&gt;dragsgivaren är en fysisk person eller ett dödsbo. En sådan uppdrags-&lt;br&gt;givare skall vara skyldig att göra skatteavdrag på ersättningen för ar-&lt;br&gt;betet endast om vad som har utbetalts utgör utgift i en av utbetalaren&lt;br&gt;bedriven näringsverksamhet eller under inkomståret överstiger&lt;br&gt;10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning av skatteavdraget skall kunna medges om den juridiska&lt;br&gt;personen gör sannolikt att dess kostnader (för annat än ersättning för&lt;br&gt;arbete till person som innehar A-skattesedel) är så höga att den preli-&lt;br&gt;minära skatten kommer att överstiga motsvarande slutliga skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den juridiska personen med A-skattesedel i sin tur anlitar per-&lt;br&gt;soner som innehar A-skattesedel, t.ex. delägare i bolaget, och således&lt;br&gt;är skyldig att innehålla preliminär skatt vid utbetalning av ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet skall skattemyndigheten kunna besluta att skatten&lt;br&gt;får inbetalas genom avräkning mot vad som betalats av den juridiska&lt;br&gt;personen genom skatteavdrag. Om uppdragstagaren är ett handelsbo-&lt;br&gt;lag med A-skattesedel och arbetet utförs av delägare i bolaget skall&lt;br&gt;skattemyndigheten ha möjlighet att besluta att skatteavdrag som&lt;br&gt;gjorts på ersättning till bolaget skall få användas för betalning av del-&lt;br&gt;ägarens preliminära skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall inte betalas på ersättning till juridisk per-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås dock att begränsningen i skyldigheten för fysiska personer&lt;br&gt;och dödsbon att göra skatteavdrag skall vara beroende av om ersättningen&lt;br&gt;har betalats ut inom en bokföringspliktig verksamhet. Vidare föreslås att&lt;br&gt;gränsbeloppet 10 000 kr. skall beräknas med utgångspunkt i en tidsrymd på&lt;br&gt;ett år och att gränsbeloppet skall knytas an till vad som kan komma att beta-&lt;br&gt;las ut under denna tidsrymd. Gränsbeloppsregeln föreslås även gälla när er-&lt;br&gt;sättningen betalas ut av en juridisk person som inte är bokföringsskyldig.&lt;br&gt;Dessutom föreslås att skatteavdrag på ersättningen till en juridisk person&lt;br&gt;med A-skattesedel skall göras med 50% av ersättningen. När det gäller&lt;br&gt;andra juridiska personer än handelsbolag avses den preliminära skatten bli&lt;br&gt;avräknad mot den juridiska personens slutliga skatt på vanligt sätt. Prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt som betalats av ett handelsbolag föreslås däremot bli gottskriven&lt;br&gt;bolaget som mervärdeskatt. Slutligen föreslås att ett handelsbolag skall vara&lt;br&gt;skyldigt att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättning för&lt;br&gt;arbete som betalas ut till en kommanditdelägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till pro-&lt;br&gt;memorians förslag. Ett fåtal instanser har dock haft synpunkter på förslagets&lt;br&gt;detaljutformning, bl.a. det föreslagna procenttal efter vilket en uppdragsgi-&lt;br&gt;vare skall göra skatteavdrag. Bl.a. RSV anser att metoden att gottskriva av-&lt;br&gt;dragen preliminär skatt för personer som inte är inkomstskattesubjekt som&lt;br&gt;mervärdeskatt är olämplig. Verket anser att problematiken i första hand bör&lt;br&gt;lösas genom att samtidigt med införandet av F-skattesedeln göra handelsbo-&lt;br&gt;lag till egna skattesubjekt. Det är enligt verket inte civilrättsligt möjligt att&lt;br&gt;ta inbetald preliminär skatt i anspråk för eventuellt obetalda skatter hos del-&lt;br&gt;ägarna. Men om skatteavdraget skall ha någon egentlig funktion om han-&lt;br&gt;delsbolag inte blir egna skattesubjekt borde enligt verkets mening i andra&lt;br&gt;hand en sådan lösning konstrueras. RSV anser vidare att det inte finns till-&lt;br&gt;räckligt starka skäl att ur skatte- och avgiftssynpunkt behandla kommandit-&lt;br&gt;delägare annorlunda än andra handelsbolagsdelägare. Enligt RSV:s mening&lt;br&gt;bör handelsbolag antingen bli inkomstskattesubjekt och alla delägare be-&lt;br&gt;handlas som anställda, vilket RSV förordar, eller också bör även komman-&lt;br&gt;ditdelägare tilldelas F-skattesedel och fullt ut ses som rörelseidkare. Svenska&lt;br&gt;försäkringsbolags riksförbund anser att en lösning där skatteavdrag som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts på ersättning till ett handelsbolag kunde tillgodoföras bolagsmännen Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;direkt vore att föredra. Även TCO och näringslivets skattedelegation har pe-&lt;br&gt;kat på att promemorians förslag medför en komplikation i fråga om handels-&lt;br&gt;bolag som inte bedriver skattepliktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har föreslagit att juridiska personer skall kunna&lt;br&gt;få en F-skattesedel eller en A-skattesedel, däremot inte - till skillnad från&lt;br&gt;fysiska personer - en kombination av F- och A-skattesedel. Detta beror på&lt;br&gt;att all ersättning för arbete som mottas av en juridisk person skall hänföras&lt;br&gt;till ett och samma inkomstslag, nämligen inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsverkningarna av skattsedlar på preliminär skatt som innehas av juri-&lt;br&gt;diska personer bör i princip vara desamma som när en motsvarande skattse-&lt;br&gt;del innehas av en fysisk person. Detta är en förutsättning för att det nya sy-&lt;br&gt;stemet skall få den genomslagskraft hos uppdragsgivare och uppdragstagare&lt;br&gt;som är nödvändig för att systemet skall fungera i praktiken. Men den skillna-&lt;br&gt;den bör finnas att socialavgifter aldrig skall betalas på ersättning som utges&lt;br&gt;till en juridisk person som har tilldelats en skattsedel på preliminär skatt.&lt;br&gt;Det bör därvid vara utan betydelse om den juridiska personen har en F-skat-&lt;br&gt;tesedel eller en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skattesedeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överensstämmelse i stora delar mellan fysiska och juridiska personer i&lt;br&gt;fråga om en skattsedels rättsverkningar bör innebära att den som för ett ar-&lt;br&gt;bete anlitar en juridisk person med F-skattesedel inte skall riskera att bli be-&lt;br&gt;talningsskyldig för vare sig källskatt eller socialavgifter hänförliga till ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet. Detta bör gälla oberoende av om arbetet utförts av den&lt;br&gt;juridiska personens anställda, underentreprenörer eller, i fråga om handels-&lt;br&gt;bolag, delägare i bolaget. Jag vill dock också här nämna att jag avser att före-&lt;br&gt;slå (avsnitt 3.9) att ett solidariskt ansvar skall kunna krävas ut i vissa miss-&lt;br&gt;brukssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida den juridiska personen i sin tur är ansvarig för den källskatt och&lt;br&gt;de socialavgifter som belöper på ersättning som betalas ut till anställda och&lt;br&gt;underentreprenörer beror på vilken skattsedel dessa har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller handelsbolag kan det diskuteras att också ge en F-skattese-&lt;br&gt;del rättsverkningar i förhållande till delägarna i bolaget. Detta skulle med-&lt;br&gt;föra att bolaget alltid skall vara skyldigt att betala arbetsgivaravgifter på er-&lt;br&gt;sättning till delägare som har en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås emellertid att ett handelsbolag skall vara skyldigt&lt;br&gt;att betala arbetsgivaravgifter endast på sådan ersättning för arbete som beta-&lt;br&gt;las ut till en delägare hos vilken ersättningen inte skall hänföras till inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete, dvs. på ersättning till en kommanditdelägare. Här-&lt;br&gt;igenom uppnår man att socialavgifterna skall betalas i form av arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter när mottagaren inte är skyldig att betala egenavgifter på ersättningen.&lt;br&gt;I promemorian föreslås också att handelsbolaget i sådana fall skall vara skyl-&lt;br&gt;digt att göra skatteavdrag på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i sitt remissvar föreslagit att handelsbolag skall göras till skatte-&lt;br&gt;subjekt och att ett sådant bolag skall vara skyldigt att göra skatteavdrag och&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter på all ersättning som betalas ut till delägare i bola-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get. Jag är emellertid inte beredd att nu ta upp frågan om handelsbolag skall Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;vara skattesubjekt eller inte. Den frågan övervägs för närvarande i ett annat&lt;br&gt;sammanhang. Jag utgår därför här från de regler som gäller i dag i detta av-&lt;br&gt;seeende. Dessa innebär bl.a. att bolagets inkomst taxeras hos delägarna och&lt;br&gt;att sådan inkomst vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten,&lt;br&gt;om den skattskyldige inte är en kommanditdelägare, hänförs till inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Detta medför i sin tur att delägare som inte är kom-&lt;br&gt;manditdelägare kommer att betala egenavgifter på ersättningen. Enligt min&lt;br&gt;mening finns det inte tillräckligt starka skäl för att ha särskilda regler för&lt;br&gt;kommanditdelägare. Jag föreslår därför att de regler som enligt promemo-&lt;br&gt;rian skall gälla andra delägare än kommanditdelägare skall gälla även kom-&lt;br&gt;manditdelägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person som har en F-skattesedel bör själv betala sin prelimi-&lt;br&gt;nära skatt i form av preliminär F-skatt. Detta bör givetvis dock inte gälla&lt;br&gt;handelsbolag eftersom sådana bolag inte är inkomstskattesubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skattesedeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter bör aldrig betalas på ersättningar för arbete som betalas&lt;br&gt;till en juridisk person som innehar en A-skattesedel. Däremot bör skatteav-&lt;br&gt;drag i princip göras. Detta bör dock inte gälla generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en inte bokföringsskyldig person som anlitar&lt;br&gt;en juridisk person med A-skattesedel inte skall vara skyldig att göra skatte-&lt;br&gt;avdrag om vad som kan antas bli utbetalt understiger 10 000 kr. under en&lt;br&gt;tidsrymd av ett år. Remissinstanserna har inte haft något att invända mot&lt;br&gt;detta. Även jag godtar förslaget. Justeringar bör dock, i likhet med vad jag&lt;br&gt;föreslagit beträffande fysiska personer, göras på två punkter. Dels bör un-&lt;br&gt;dantagsregeln knytas till bedriven näringsverksamhet i stället för till bokför-&lt;br&gt;ingsskyldighet (jfr avsnitt 3.4), dels bör gränsbeloppet på 10 000 kr. beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt i kalenderåret och avse vad som faktiskt betalats ut under&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skatteavdragets storlek har vid remissbehandlingen påpe-&lt;br&gt;kats att 50 % är en för hög procentsats efter skattereformen. Enligt min me-&lt;br&gt;ning bör, med hänsyn till den sänkning av uttaget av statlig inkomstskatt för&lt;br&gt;juridiska personer som nu skett, skatteavdraget bestämmas till 30% av er-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har föreslagit i fråga om rättsverkningarna av skatt-&lt;br&gt;sedlar som innehas av fysiska personer föreslår jag att samma regler som av-&lt;br&gt;ses gälla för den som har en A-skattesedel skall gälla också i fråga om den&lt;br&gt;som saknar en skattsedel på preliminär skatt. Utbetalas ersättning för arbete&lt;br&gt;till ett handelsbolag som saknar skattsedel skall alltså skatteavdrag göras&lt;br&gt;med 30 % av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Tidpunkt för preliminärskattesedlarnas rättsverkningar Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En F-skattesedels rättsverkningar skall gälla om upp-&lt;br&gt;drags- eller arbetstagaren innehar skattsedeln antingen när ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet bestäms eller när ersättningen betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedels rättsverkningar skall begränsas till att gälla&lt;br&gt;t.o.m. februari året efter det år den har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En A-skattesedels rättsverkningar skall gälla om inte den skattskyl-&lt;br&gt;dige innehaft en F-skattesedel antingen vid avtalstillfället eller vid ut-&lt;br&gt;betalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skattesedlarna skall utan särskild ansökan förnyas årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: En uppdrags- eller arbetstagares skattsedelsinne-&lt;br&gt;hav vid utbetalningstillfället skall vara avgörande för vilka skyldigheter som&lt;br&gt;skall åligga parterna i fråga om skatteavdrag och socialavgifter. Parterna&lt;br&gt;skall dock kunna avtala om att förhållandet vid tidpunkten för ersättningens&lt;br&gt;bestämmande i stället skall vara avgörande. En F-skattesedels rättsverk-&lt;br&gt;ningar skall begränsas att gälla t.o.m. den 25 februari året efter det år den&lt;br&gt;utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har i allmänhet godtagits. Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län anser att det i lagtexten bör arbetas in en regel som anger att&lt;br&gt;om parterna önskar att avtalstillfället i stället för utbetalningstillfället skall&lt;br&gt;vara den avgörande tidpunkten för skattsedlarnas rättsverkningar detta&lt;br&gt;måste skriftligen dokumenteras för att det skall gälla. Enligt Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna och Schaktentreprenöremas riksförbund bör reglerna om skattsed-&lt;br&gt;larnas rättsverkningar utformas så att ingen skyldighet skall föreligga att&lt;br&gt;göra skatteavdrag eller att betala socialavgifter om uppdragstagaren innehar&lt;br&gt;F-skattesedel antingen vid avtalstidpunkten eller vid tidpunkten för utbetal-&lt;br&gt;ning av ersättningen. Även FUD, Småföretagens riksorganisation, Näringsli-&lt;br&gt;vets skattedelegation och Sveriges fastighetsägareförbund instämmer i detta&lt;br&gt;förslag. Något uttryckligt avtal angående skyldigheten att göra skatteavdrag&lt;br&gt;och betala socialavgifter mellan parterna skulle med en sådan ordning inte&lt;br&gt;behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande är skyldigheten att göra skatteav-&lt;br&gt;drag från ersättning för arbete i princip beroende av vilken typ av skattsedel&lt;br&gt;mottagaren har när ersättningen betalas ut. Det är i regel utan betydelse vil-&lt;br&gt;ken skattsedel mottagaren hade dessförinnan, t.ex. när arbetsavtalet in-&lt;br&gt;gicks. Att man kan ha denna ordning beror bl.a. på att storleken av ersätt-&lt;br&gt;ningen inte påverkas av om skatteavdrag skall göras eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna, som är väl inarbetade hos arbetsgivare, arbetsta-&lt;br&gt;gare och myndigheter, har visat sig vara praktiska och fungera bra. Det vore&lt;br&gt;därför en fördel om en liknande ordning kunde användas även inom det nya&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag att ge skattsedlarna rättsverkningar också i fråga om skyldig-&lt;br&gt;heten att betala socialavgifter medför emellertid att mottagarens typ av pre-&lt;br&gt;liminärskattesedel får betydelse även vid bestämmandet av ersättningens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;storlek. Skall socialavgifterna betalas i form av egenavgifter bör ju ersätt- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;ningen vara större än om socialavgifterna skall betalas i form av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. En avgörande fråga är då vid vilken tidpunkt en F-skattesedel skall&lt;br&gt;finnas för att de rättsverkningar som avses följa med skattsedeln skall in-&lt;br&gt;träda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdragstagares innehav av skattsedel på preliminär skatt kan givetvis&lt;br&gt;ändras under den tid som löper mellan ingåendet av ett avtal om arbete och&lt;br&gt;utbetalningen av ersättningen. För att parterna på ett enkelt sätt skall få klart&lt;br&gt;för sig vad som gäller i fråga om källskatt och socialavgifter måste på något&lt;br&gt;sätt bestämmas vid vilken eller vilka tidpunkter det förhållandet skall ha&lt;br&gt;förelegat som avgör avdrags- och betalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ha olika tidpunkter för skyldigheten att göra skatteavdrag resp, att be-&lt;br&gt;tala socialavgifter skulle medföra att uppbördssystemet blir alltför komplice-&lt;br&gt;rat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skyldigheten att göra skatteavdrag ligger det nära till hands att låta&lt;br&gt;skattsedelsinnehavet vid utbetalningsstillfället vara avgörande även inom&lt;br&gt;det nya systemet. Läget är ett annat i fråga om skyldigheten att betala social-&lt;br&gt;avgifter, eftersom parterna bör veta vem som är betalningsskyldig redan när&lt;br&gt;arbetsavtalet ingås. När det gäller socialavgifterna är det därför naturligt att&lt;br&gt;låta skattsedelsinnehavet vid avtalstillfället vara utslagsgivande. Två tid-&lt;br&gt;punkter är alltså aktuella, avtalstillfället och betalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att skattsedelsinnehavet vid utbetalnings-&lt;br&gt;tillfället skall styra parternas skyldigheter. Parterna skulle dock få avtala att&lt;br&gt;tidpunkten för ersättningens bestämmande i stället skall vara avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har i stället förordat att någon skyldighet att göra&lt;br&gt;skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter inte skall föreligga om den som&lt;br&gt;åtagit sig arbetet innehar en F-skattesedel antingen vid avtalstidpunkten el-&lt;br&gt;ler vid tidpunkten för utbetalning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill först påpeka att skillnaden mellan detta förslag och promemorians&lt;br&gt;inte är så stor som man först kan tro. I normalfallet har ju uppdragstagaren&lt;br&gt;samma typ av skattsedel vid de båda tillfällena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas förslag tillgodoser uppdragsgivarnas önskemål. För&lt;br&gt;uppdragsgivarna förenas de fördelar som följer av att man väljer avtalstid-&lt;br&gt;punkten med dem som följer av att man väljer utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att låta skattsedelsförhållandet vid avtalstidpunkten vara bestäm-&lt;br&gt;mande i fråga om såväl skatteavdrag som socialavgifter tillgodoser man på&lt;br&gt;ett enkelt sätt det närmast oeftergivliga kravet på förutsebarhet när det gäl-&lt;br&gt;ler frågan vem av parterna som skall betala socialavgifterna. Ersättningen&lt;br&gt;kan då tryggt bestämmas med utgångspunkt i mottagarens aktuella innehav&lt;br&gt;av skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att dessutom låta förhållandena vid utbetalningstillfället vara avgörande&lt;br&gt;för vilka skyldigheter som skall åligga parterna i fråga om att göra skatteav-&lt;br&gt;drag och betala socialavgifter har också flera fördelar. Beträffande skyldig-&lt;br&gt;heten att göra skatteavdrag kommer överensstämmelse att råda med vad&lt;br&gt;som gäller i dag. Man undviker alltså att frångå en inarbetad och fungerande&lt;br&gt;ordning. Det är också i många fall naturligt att en arbets- eller uppdragsgi-&lt;br&gt;vare först i samband med utbetalningen ställer sig frågan om skatteavdrag&lt;br&gt;skall göras eller inte i enlighet med de regler som gäller för den skattsedel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som arbets- resp, uppdragstagaren då har. Vidare är det i regel lättare att i Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;efterhand avgöra när en ersättning har betalats ut än att utröna när ett avtal&lt;br&gt;har träffats. Metoden underlättar därigenom för parterna och för skattemyn-&lt;br&gt;digheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget rymmer också nackdelar, nämligen för uppdragstagare. En F-&lt;br&gt;skattesedelsinnehavare blir t.ex. skyldig att betala egenavgifter på en arbets-&lt;br&gt;ersättning även om han efter avtalstillfället men före utbetalningstillfället får&lt;br&gt;skattsedeln ersatt med en A-skattesedel. Detta bör dock i regel inte vara nå-&lt;br&gt;got problem för uppdragstagaren eftersom ersättningen för arbetet bör ha&lt;br&gt;bestämts med utgångspunkt i att egenavgifter skulle betalas. Denna situation&lt;br&gt;skiljer sig för övrigt inte från vad som skulle gälla enligt förslaget i promemo-&lt;br&gt;rian om parterna vid ersättningens bestämmande kommit överens om att&lt;br&gt;egenavgifter skulle betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan nackdel med remissinstansernas förslag är att om en uppdrags-&lt;br&gt;tagare har en A-skattesedel när arbetsavtalet träffas men har fått den utbytt&lt;br&gt;mot en F-skattesedel när ersättningen för arbetet betalas så skall socialavgif-&lt;br&gt;terna betalas i form av egenavgifter. Detta gäller även om parterna vid av-&lt;br&gt;talstidpunkten utgick från att arbetsgivaravgifter skulle betalas på ersätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är inte heller de nu redovisade konsekvenserna av re-&lt;br&gt;missinstansernas förslag av allvarlig natur. Uppdragstagaren har ju möjlighet&lt;br&gt;att själv välja när han vill ansöka om en F-skattesedel. Elan kan alltså göra&lt;br&gt;det vid en tidpunkt då han inte har någon utestående fordran på ersättning&lt;br&gt;för arbete. Han har också möjlighet att begära att F-skattesedeln kombine-&lt;br&gt;ras med en A-skattesedel och sedan inte åberopa F-skattesedeln i nu aktuellt&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas förslag medför i viss mån även ett uppbördstekniskt&lt;br&gt;problem. Jag tänker då på den situationen att en F-skattesedel har återkal-&lt;br&gt;lats. En återkallelse skulle inte i något fall få effekt på ersättningar som be-&lt;br&gt;stämts före återkallelsen. Det skulle alltså inte bli möjligt för skattemyndig-&lt;br&gt;heten att, om den upptäcker att en F-skattesedel används inom ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande, hindra skattsedelns fortsatta användning genom att åter-&lt;br&gt;kalla den. Motsvarande problem uppkommer om man väljer promemorians&lt;br&gt;förslag och parterna vid bestämmandet av ersättningen har överenskommit&lt;br&gt;att skattsedelsförhållandet vid den tidpunkten skall vara avgörande. Jag an-&lt;br&gt;ser dock att inte heller detta är något allvarligare problem med hänsyn till&lt;br&gt;att en F-skattesedels rättsverkningar skall begränsas till att gälla t.o.m feb-&lt;br&gt;ruari året efter det år den har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians huvudregel, dvs. att man skall utgå från förhållandet vid&lt;br&gt;utbetalningstillfället, innebär att parterna inte vid avtalstillfället kan vara&lt;br&gt;säkra på vilka skyldigheter i fråga om skatteavdrag och socialavgifter som&lt;br&gt;de har. Ett ändrat skattsedelsinnehav skulle kunna medföra att endera av&lt;br&gt;parterna åläggs skyldigheter som inte förelåg vid avtalstillfället. Detta pro-&lt;br&gt;blem har i promemorian lösts på det sättet att parterna har getts möjlighet&lt;br&gt;att träffa avtal om att förhållandena vid tidpunkten för ersättningens bestäm-&lt;br&gt;mande i stället skall vara avgörande. Med en sådan ordning kan det dock&lt;br&gt;hända att parterna förlitar sig på att en F-skattesedel som utfärdats för den&lt;br&gt;som åtar sig arbetet kommer att gälla även vid utbetalningstillfället och där-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inte träffar något uttryckligt avtal om att skattsedeln skall gälla. Om Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;skattsedeln återkallas före utbetalningstidpunkten kommer skyldigheten att&lt;br&gt;göra skatteavdrag och betala socialavgifter, tvärtemot vad parterna utgått&lt;br&gt;ifrån, då att styras av en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som sagts nu, och eftersom man härigenom får ett&lt;br&gt;mycket enkelt system som kan förväntas vinna gehör hos parterna, föreslår&lt;br&gt;jag att en F-skattesedels rättsverkningar skall gälla om en uppdrags- eller&lt;br&gt;arbetstagare innehar skattsedeln antingen när ersättningen för arbetet be-&lt;br&gt;stäms eller när ersättningen betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedelsinnehavare som efter avtalstillfället men före utbetal-&lt;br&gt;ningstillfället förlorat sin F-skattesedel blir med den nu aktuella lösningen, i&lt;br&gt;motsats till vad som gäller enligt promemorians förslag, skyldig att ändå be-&lt;br&gt;tala egenavgifter för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en situation kan det uppkomma osäkerhet om vilka skyldigheter par-&lt;br&gt;terna har, nämligen när den som utfört arbetet har fått sin F-skattesedel ut-&lt;br&gt;bytt mot en A-skattesedel före utbetalningstidpunkten och det är outrett vid&lt;br&gt;vilken tidpunkt arbetsavtalet träffades. De föreslagna reglerna bör då tilläm-&lt;br&gt;pas på det sättet att det åligger den som betalat ut ersättningen att visa att&lt;br&gt;mottagaren hade en F-skattesedel när avtalet ingicks om han skall befrias&lt;br&gt;från skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. För&lt;br&gt;uppdragstagare som har en kombinerad A- och F-skattesedel skall F-skatte-&lt;br&gt;sedelns rättsverkningar gälla endast om den som betalar ut ersättningen visar&lt;br&gt;att F-skattesedeln åberopats antingen vid avtalstillfället eller vid utbetal-&lt;br&gt;ningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedlarnas giltighetstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas också frågan hur långt fram i tiden en F-skattese-&lt;br&gt;del skall gälla. Införs ingen begränsning kan den som uppdragit ett arbete åt&lt;br&gt;någon som då hade en F-skattesedel aldrig åläggas att göra skatteavdrag från&lt;br&gt;och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet. Detta skulle gälla&lt;br&gt;även om F-skattesedeln återkallades och ersättningen betalades ut efter åter-&lt;br&gt;kallelsen. En sådan ordning skulle alltså innebära att den som har en F-skat-&lt;br&gt;tesedel men åtar sig att utföra ett arbete såsom anställd själv skulle få svara&lt;br&gt;för socialavgifterna så länge anställningsförhållandet pågick. Detta skulle&lt;br&gt;gälla även om F-skattesedeln återkallades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande B-skattesedel gäller i princip t.o.m. den 25 februari året efter&lt;br&gt;det inkomstår för vilket den utfärdats (se anvisningarna till 40 § UBL). Detta&lt;br&gt;hänger samman med att en ny B-skattesedel enligt huvudregeln skall över-&lt;br&gt;sändas till den skattskyldige senast vid nämnda datum (36 § första stycket&lt;br&gt;UBL) och intill dess den skattskyldige fått den nya skattsedeln avses den&lt;br&gt;gamla kunna användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom det nya systemet bör skattsedlarna automatiskt förnyas med&lt;br&gt;jämna intervaller. De bör förnyas årligen och nya A- och F-skattesedlar bör&lt;br&gt;översändas till de skattskyldiga senast den 18 januari under inkomståret&lt;br&gt;resp, den 25 februari under inkomståret. Det ligger då nära till hands att -&lt;br&gt;som också föreslagits i promemorian och godtagits av remissinstanserna -&lt;br&gt;begränsa en skattsedels rättsverkningar att gälla fram till den tidpunkt då en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny skattsedel skall utfärdas. Med hänsyn till att både preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter beräknas månadsvis anser jag emellertid att praktiska&lt;br&gt;skäl talar för att en F-skattesedels rättsverkningar bör gälla t.o.m. februari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begränsning är dessutom ett nästan nödvändigt komplement till&lt;br&gt;mitt förslag att den som betalar ut ersättning för arbete till någon som inne-&lt;br&gt;har en F-skattesedel antingen vid avtalstidpunkten eller vid tidpunkten för&lt;br&gt;utbetalningen av ersättningen inte skall vara skyldig att vare sig göra skatte-&lt;br&gt;avdrag eller betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsningen innebär att den som uppdrar ett arbete åt någon med&lt;br&gt;en F-skattesedel under tiden den 1 januari ett år t.o.m. februari året därpå&lt;br&gt;är skyddad från krav på källskatt och arbetsgivaravgifter hänförliga till er-&lt;br&gt;sättningen för arbetet om den betalas ut någon gång under samma period.&lt;br&gt;Om ersättningen däremot betalas ut efter nämnda period och F-skattesedeln&lt;br&gt;har ersatts med en A-skattesedel blir den som uppdragit arbetet skyldig att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Någon möjlighet att undgå detta&lt;br&gt;finns inte enligt mitt förslag. Jag bortser då från reglerna om eftergift av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter som jag anser bör finnas kvar även inom det nya systemet&lt;br&gt;(se avsnitt 3.16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Underlaget för beräkning av skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om i en ersättning för ett arbete som betalas ut till någon&lt;br&gt;som har en A-skattesedel har räknats in även kostnader för t.ex. ma-&lt;br&gt;terial eller anlitande av underentreprenör med F-skattesedel, skall&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter beräknas på hela ersättningen&lt;br&gt;om kostnaderna kan beräknas understiga 10 % av hela ersättningen&lt;br&gt;för arbetet under kalenderåret. Beräknas kostnaderna vara större än&lt;br&gt;10 % av ersättningen skall vid beräkningen av såväl skatteavdrag som&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter bortses från den del av ersättningen som är avsedd&lt;br&gt;att täcka kostnaderna, om riksskatteverket har fastställt en schablon&lt;br&gt;för beräkning av arbetstagarens kostnader eller skattemyndigheten&lt;br&gt;har bestämt hur arbetstagarens kostnader skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i princip med mitt. I promemo-&lt;br&gt;rian föreslås dock att arbetsgivarna själva skall ha rätt att beräkna kostnads-&lt;br&gt;avdragets storlek om tillämplig schablon inte finns. Om uppgift saknas om&lt;br&gt;kostnadernas storlek skall skattemyndigheten dessutom på framställning av&lt;br&gt;arbetsgivaren på förhand bestämma hur kostnaderna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flerta-&lt;br&gt;let remissinstanser, bl.a. RSV. Vägverket konstaterar att med föreslaget sy-&lt;br&gt;stem måste verket vara mycket noga med att alltid få en specificerad faktura.&lt;br&gt;Av denna skall det klart framgå hur stor del av fakturan som utgör ersättning&lt;br&gt;för utfört arbete resp, hur stor del som är kostnadsersättning. Om en specifi-&lt;br&gt;kation saknas riskerar verket att bli skyldigt att betala både källskatt och so-&lt;br&gt;cialavgifter på hela fakturabeloppet. Byggentreprenörerna anser att det i so-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cialavgiftslagen och i UBL bör föreskrivas att kostnadsersättning skall bort- Prop.&lt;br&gt;räknas från underlaget för socialavgifter och från underlaget för skatteav-&lt;br&gt;drag oavsett kostnadens storlek om kostnaden kan särskiljas från ersätt-&lt;br&gt;ningen i övrigt. Enligt byggentreprenörerna sägs också detta i promemorian&lt;br&gt;men den föreslagna lagtexten ger ett annat intryck. Även Näringslivets skat-&lt;br&gt;tedelegation pekar på denna misstämning. Enligt delegationens mening bör&lt;br&gt;kostnadsersättningar - oavsett storlek - aldrig räknas med i underlaget om&lt;br&gt;beloppen är specificerade på en faktura. I lagtexten bör för tydlighets skull&lt;br&gt;tilläggas att i ersättningen för arbetet inte skall inräknas vad som utgör er-&lt;br&gt;sättning för material och dylikt. Delegationen vill dessutom understryka vik-&lt;br&gt;ten av att underlaget för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter bestäms på&lt;br&gt;samma sätt. Svenska revisorsamfundet SRS tillstyrker att underlaget för be-&lt;br&gt;räkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter skall bestämmas oberoende&lt;br&gt;av hur ersättningen skall taxeras hos mottagaren. Sveriges fastighetsägareför-&lt;br&gt;bund anser att flera invändningar kvarstår mot de aktuella skatteavdragen.&lt;br&gt;En sådan invändning gäller de fall då inkomsttagaren anlitar medhjälpare&lt;br&gt;och i sin tur skall betala ersättning till dessa. Om preliminärskatt beräknas&lt;br&gt;på hela den ursprungliga ersättningen blir skatteavdraget alltför högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I praktiken har nuvarande regler om skatteavdrag&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter, som bl.a. knyter an till hur en viss ersättning skall&lt;br&gt;taxeras hos mottagaren, visat sig skapa ett stort mått av osäkerhet hos såväl&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare som uppbördsmyndigheter. Reglerna har där-&lt;br&gt;igenom blivit svårtillämpade och lett till att arbetsgivare inte sällan drabbats&lt;br&gt;av betalningskrav som de haft svårt att förutse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika nuvarande tillämpningsproblem bör, som jag redan före-&lt;br&gt;slagit (avsnitten 3.4 och 3.6), skyldigheten att göra skatteavdrag och betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter vara helt oberoende av hur ersättningarna skall taxeras&lt;br&gt;hos mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina hittills framlagda förslag löser dock inte hela problemet. Det behövs&lt;br&gt;också regler om hur den avgiftspliktiga ersättningen skall beräknas när er-&lt;br&gt;sättningen också är avsedd att täcka mottagarens kostnader för använt mate-&lt;br&gt;rial m.m. Man bör då hålla i minnet att ersättningarna bör bestämmas utifrån&lt;br&gt;faktorer som är kända för utbetalaren. Ersättningarna bör dessutom, som&lt;br&gt;understrukits från remisshåll, så långt möjligt bestämmas på ett och samma&lt;br&gt;sätt vid beräkning av både skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Därigenom&lt;br&gt;underlättas uppbörden av källskatten och socialavgifterna för såväl arbetsgi-&lt;br&gt;vare och arbetstagare som skattemyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att en person som åtar sig att utföra ett arbete betingar&lt;br&gt;sig en ersättning i ett för allt, dvs. en ersättning som även omfattar kostnader&lt;br&gt;för material e.d. Har uppdragstagaren en F-skattesedel, vilket torde bli van-&lt;br&gt;ligast förekommande, uppkommer inga problem. Mottagaren av ersätt-&lt;br&gt;ningen skall ju då svara för både den preliminära skatten och socialavgif-&lt;br&gt;terna. Har han däremot en A-skattesedel kan tveksamhet uppstå om vilket&lt;br&gt;underlag skatteavdraget och arbetsgivaravgifterna skall beräknas på. Tvek-&lt;br&gt;samheten undviks om uppdragstagaren i sin faktura anger ersättningen för&lt;br&gt;själva arbetet för sig och kostnadsersättningen för sig. I sådana fall bör kost-&lt;br&gt;nadsersättningen givetvis inte ingå i underlagen för beräkning av vare sig&lt;br&gt;skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger är det inte möjligt att med en rimlig arbetsinsats dela upp&lt;br&gt;en uppdragsersättning på ersättning för arbete och ersättning för kostnader,&lt;br&gt;särskilt när kostnaderna är små i förhållande till den utbetalda ersättningen.&lt;br&gt;Även i framtiden torde det därför ofta förekomma att den som utfört ett ar-&lt;br&gt;bete låter bli att göra en sådan uppdelning. För dessa fall behövs därför en&lt;br&gt;särreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för arbetsgivaravgifterna överensstämmer inte alltid helt med&lt;br&gt;arbetstagarnas förmånsgrundande inkomster. Det finns i allmänhet också&lt;br&gt;skillnader mellan den preliminära skatt som skall betalas genom skatteav-&lt;br&gt;drag och arbetstagarnas slutliga skatt. Med hänsyn härtill finns det inget ab-&lt;br&gt;solut behov av att vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter all-&lt;br&gt;tid beakta att viss del av en utgiven ersättning är avsedd att täcka mottaga-&lt;br&gt;rens kostnader. Av förenklingsskäl bör man vid beräkningen av både skatte-&lt;br&gt;avdrag och arbetsgivaravgifter kunna acceptera vissa schabloner. De bör in-&lt;br&gt;nebära att man bortser från att en viss del av en ersättning för ett arbete är&lt;br&gt;avsedd att täcka kostnader om dessa är små i förhållande till den utgivna&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avgiftsunderlaget finns det redan i dag en schablonregel.&lt;br&gt;Vid avgiftsberäkningen skall sålunda bortses från ersättning till den del&lt;br&gt;denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagaren har haft att täcka&lt;br&gt;med ersättningen endast om kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 %&lt;br&gt;av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret [2 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter, socialavgiftslagen]. I fråga om beräkning&lt;br&gt;av skatteavdrag saknas för närvarande någon motsvarande regel. Enligt min&lt;br&gt;mening bör emellertid en sådan införas, något som också ligger i linje med&lt;br&gt;vad som tidigare sagts om att man bör sträva efter ett enhetligt underlag för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. För arbetstagaren upp-&lt;br&gt;kommer-jämfört med gällande rätt - ingen annan nackdel än att han kan&lt;br&gt;få betala en något för hög preliminär skatt i de fall kostnaderna inte uppgår&lt;br&gt;till 10 % av ersättningen. Detta justeras dock vid debiteringen av den slutliga&lt;br&gt;skatten. Arbetstagaren har också möjlighet att begära att den preliminära&lt;br&gt;skatten skall jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den nyss föreslagna regeln inte blir tillämplig, dvs. när kostna-&lt;br&gt;derna kan beräknas uppgå till minst 10 % av ersättningen, bör kostnadsav-&lt;br&gt;dragets storlek vid beräkningen av såväl skatteavdraget som arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna efter särskild framställning från arbetsgivaren bestämmas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Det bör alltså ankomma på den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;att visa hur stor del av denna som är kostnadsersättning. I den mån kostnads-&lt;br&gt;ersättningen inte kan skiljas ut bör presumeras att hela ersättningen utgör&lt;br&gt;ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som föreslås i promemorian, dvs. att arbetsgivaren själv skall&lt;br&gt;få beräkna skatteavdragets storlek, anser jag öppnar för stora möjligheter&lt;br&gt;till missbruk om den används på både skatte- och avgiftssidan. Däremot an-&lt;br&gt;sluter jag mig till promemorians förslag om att arbetsgivaren skall få göra&lt;br&gt;kostnadsavdrag enligt schablon när sådan finns. En sådan regel är enkel att&lt;br&gt;hantera för både arbetsgivare och skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 Solidarisk och subsidiär betalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som inom en näringsverksamhet har uppdragit ett&lt;br&gt;arbete till en person med F-skattesedel skall - om F-skattesedeln har&lt;br&gt;missbrukats - kunna åläggas ett med F-skattesedelsinnehavaren soli-&lt;br&gt;dariskt ansvar för de inkomstskatter och socialavgifter som hänför sig&lt;br&gt;till ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det solidariska ansvaret skall kunna krävas ut om det är uppenbart&lt;br&gt;att utbetald ersättning utgör inkomst av anställning för mottagaren&lt;br&gt;och utbetalaren underlåtit att i samband med utbetalningen anmäla&lt;br&gt;detta till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet har uppdragits till en fysisk person med F-skattesedel&lt;br&gt;som själv utfört arbetet skall ansvaret begränsas till 60% av ersätt-&lt;br&gt;ningen. Har arbetet uppdragits till ett handelsbolag och har arbetet&lt;br&gt;utförts av en delägare skall det solidariska ansvaret också begränsas&lt;br&gt;till 60 % av ersättningen. Har arbetet uppdragits till en fysisk eller ju-&lt;br&gt;ridisk person men utförts av någon som betalningsmottagaren anställt&lt;br&gt;eller anlitat och har betalningsmottagaren ålagts betalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 75 eller 77 §§ uppbördslagen skall utbetalarens ansvar också&lt;br&gt;omfatta detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person med A-skattesedel som åtagit sig att utföra ett ar-&lt;br&gt;bete inom näringsverksamhet som han bedriver skall - om A-skatte-&lt;br&gt;sedeln har missbrukats - kunna åläggas ett subsidiärt ansvar för de&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som hänför sig till ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det subsidiära ansvaret skall kunna krävas ut endast om det måste&lt;br&gt;anses ha varit uppenbart för uppdragstagaren att uppdragsgivaren&lt;br&gt;inte insåg att han var arbetsgivare och med hänsyn till omständighe-&lt;br&gt;terna måste anses ha saknat anledning räkna med att han var arbetsgi-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om solidarisk eller subsidiär betalningsskyldighet skall i&lt;br&gt;första instans prövas av skattemyndigheten. Ett beslut i frågan skall&lt;br&gt;kunna överklagas till länsrätt och vidare till kammarrätt och rege-&lt;br&gt;ringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att den som till en person&lt;br&gt;med F-skattesedel har uppdragit ett arbete som utförts under sådana förhål-&lt;br&gt;landen att det måste anses ha varit uppenbart för uppdragsgivaren att det&lt;br&gt;förelegat en fast eller tillfällig arbetsanställning hos honom skall kunna åläg-&lt;br&gt;gas ett solidariskt ansvar för den skatt och de socialavgifter som hänför sig&lt;br&gt;till ersättningen för arbetet. I promemorian föreslås vidare att det solidariska&lt;br&gt;ansvaret skall avse 80 % av ersättningen för arbetet i de fall en F-skattese-&lt;br&gt;delsinnehavare åtagit sig arbetet och själv utfört det. Detsamma föreslås&lt;br&gt;gälla då ett handelsbolag har åtagit sig arbetet och låtit en bolagsman utföra&lt;br&gt;det. I promemorian föreslås dessutom att det solidariska ansvaret skall be-&lt;br&gt;gränsas till ersättning som utges av en bokföringsskyldig uppdragsgivare.&lt;br&gt;Frågan om solidarisk betalningsskyldighet föreslås bli prövad av den lokala&lt;br&gt;skattemyndigheten i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några har ställt sig tveksamma till förslaget om en soli- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;darisk betalningsskyldighet. Flertalet har dock accepterat det, i vissa fall&lt;br&gt;först om vissa justeringar görs. RSVanser att en solidarisk betalningsskyldig-&lt;br&gt;het bör införas. Av samma mening är länsrätten i Stockholms län. Den under-&lt;br&gt;stryker dock att för att frångå de rättsverkningar som knyts till en F-skattese-&lt;br&gt;del måste synnerligen starka skäl föreligga. Det bör enligt länsrätten objek-&lt;br&gt;tivt sett stå helt klart att en fast eller tillfällig arbetsanställning föreligger. En&lt;br&gt;precisering av vad som åsyftas med uppenbart anser länsrätten därför vara&lt;br&gt;önskvärd, liksom en precisering av vad som åsyftas med tillfällig arbetsan-&lt;br&gt;ställning. Byggentreprenörerna har förståelse för att en ventil i form av ett&lt;br&gt;undantag från huvudregeln behövs för att komma till rätta med eventuella&lt;br&gt;missbruksfall. De anser dock att den i promemorian föreslagna undantagsre-&lt;br&gt;geln är alltför vagt formulerad. En uppdragsgivare bör enligt byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna kunna ådra sig ansvar för uppdragstagarens skatter och avgifter en-&lt;br&gt;dast om det visas att parterna med uppsåt och i samförstånd använt sig av&lt;br&gt;uppdragstagarens F-skattesedel för att undkomma skatter och avgifter. LRF&lt;br&gt;föreslår, om ett solidariskt ansvar skall införas, också införandet av en be-&lt;br&gt;loppsgräns. Endast när ersättningsbeloppet under en tolvmånadersperiod&lt;br&gt;överstiger beloppsgränsen bör enligt LRF:s mening betalningsskyldighet&lt;br&gt;komma ifråga. Dessutom anser LRF att rättssäkerhetshänsyn kräver att ut-&lt;br&gt;förliga anvisningar utfärdas rörande tillämpningen av den solidariska betal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten. Småföretagens riksorganisation m.fl. anser att hänsynen&lt;br&gt;till konkurrensneutraliteten kräver att vissa regler om solidarisk betalnings-&lt;br&gt;skyldighet finns. Utformningen av den föreslagna lagtexten ger emellertid&lt;br&gt;utrymme för en för vid tolkning. Utgångspunkten bör vara att först om det&lt;br&gt;visats att uppdragsgivaren insett och varit medveten om förhållandet bör so-&lt;br&gt;lidariskt ansvar kunna åläggas. Dessutom bör i anvisningar till lagen uttryck-&lt;br&gt;ligen anges i vilka fall fast eller tillfällig arbetsanställning skall anses före-&lt;br&gt;ligga. För att få en överensstämmelse med den faktiska beskattningen bör&lt;br&gt;den solidariska betalningsskyldigheten begränsas till 60 % av den utbetalda&lt;br&gt;ersättningen. Näringslivets skatte delegation delar uppfattningen att missbruk&lt;br&gt;av en F-skattesedel så långt möjligt bör förhindras. Ansvar för eventuellt&lt;br&gt;missbruk bör kunna åläggas uppdragsgivaren endast om parterna i samför-&lt;br&gt;stånd och uppsåtligen utnyttjat F-skattesedeln i syfte att undandra skatt. En-&lt;br&gt;ligt Svenska revisorsamfundet SRS bör undantagsreglerna utformas efter fö-&lt;br&gt;rebild i reglerna om enkel borgen. Enligt samfundets mening bör frågan re-&lt;br&gt;dan från början prövas i ett domstolsförfarande då det rör sig om ett beslut&lt;br&gt;med allvarliga rättsverkningar. Samfundet anser vidare att för att minska ris-&lt;br&gt;ken för missbruk bör delvis andra åtgärder vidtas. En sådan åtgärd kan vara&lt;br&gt;att kräva att uppdragstagarens vitsordande av att han har en F-skattesedel&lt;br&gt;skall innefatta uppgift som gör det möjligt att identifiera skattsedeln, t.ex.&lt;br&gt;någon form av registreringsnummer och uppgift om vilken skattemyndighet&lt;br&gt;som utfärdat skattsedeln. En annan åtgärd kan vara att skattemyndigheten&lt;br&gt;kan ålägga kända uppdragsgivare att göra skatteavdrag och betala sociala&lt;br&gt;avgifter för vissa uppdragstagare även om de uppvisar en F-skattesedel.&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att sådana fall där solidariskt ansvar skulle&lt;br&gt;kunna bli aktuellt när uppdrag har getts till en F-skattesedelsinnehavare som&lt;br&gt;i sin tur låtit annan person utföra arbetet synes vara så udda att det framstår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som onödigt att tynga författningskomplexet med den angivna undantagsre- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;geln. TCO, som har tolkat förslaget om solidariskt ansvar på det sättet att&lt;br&gt;ansvar inte kan komma i fråga om uppdragsgivaren anmält uppdragsförhål-&lt;br&gt;landet till skattemyndigheten enligt den föreslagna bestämmelsen i 40 a §&lt;br&gt;UBL, anser att denna paragraf bör kompletteras med en bestämmelse om&lt;br&gt;att anmälan skall ske skriftligen. Enligt länsrätten i Malmöhus län bör ett&lt;br&gt;solidariskt ansvar inte ifrågakomma. Länsrätten anför att i rena fall av miss-&lt;br&gt;bruk torde det räcka med sanktioner enligt skattebrottslagen. Även stats-&lt;br&gt;kontoret, Sveriges advokatsamfund och Sveriges redovisningskonsulters för-&lt;br&gt;bund avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att ett nytt system för skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag och betala socialavgifter - där skyldigheten kopplas till ett regi-&lt;br&gt;streringsförfarande - skall få en så fast förankring hos uppdragsgivare och&lt;br&gt;uppdragstagare som är nödvändig för att systemet skall fungera i praktiken,&lt;br&gt;måste det vara klart och entydigt. De rättsverkningar som skall följa med&lt;br&gt;registreringen bör därför helst vara definitiva. Det krävs med andra ord att&lt;br&gt;man så långt som möjligt undviker undantagsbestämmelser som upphäver&lt;br&gt;skattsedlarnas rättsverkningar och att - om undantag ändå måste göras - de&lt;br&gt;blir tillämpliga endast i situationer där parterna måste ha klart för sig att regi-&lt;br&gt;streringen inte ger uttryck för det verkliga förhållandet mellan dem. En&lt;br&gt;eventuell undantagsregel bör således kunna tillämpas endast när det är upp-&lt;br&gt;enbart att, trots att annat i och för sig kan följa av registreringen, ett arbetsgi-&lt;br&gt;vare-/arbetstagareförhållande föreligger enligt både skatterättslig och social-&lt;br&gt;försäkringsrättslig praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall alltså vara uppenbart att ersättningen hos mottagaren skall taxe-&lt;br&gt;ras som anställningsinkomst och att ersättningen, om mottagaren inte hade&lt;br&gt;haft en F-skattesedel, vid beräkningen av sjukpenninggrundande eller pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst skulle ha hänförts till inkomst av anställning. Där-&lt;br&gt;emot avses inte tolkningen av arbetsgivar- eller arbetstagarbegreppen i an-&lt;br&gt;nan lagstiftning påverka den här aktuella frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solidarisk betalningsskyldighet för den som betalar ut ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom nuvarande system för uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifer före-&lt;br&gt;kommer inte sällan skatte- och avgiftsundandragande genom olika slag av&lt;br&gt;olaglig arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedling fick enligt lagen (1935:113) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;arbetsförmedling inte bedrivas utan tillstånd. Som arbetsförmedling ansågs&lt;br&gt;inte bara ett förfarande varigenom en arbetssökande mot avgift hänvisades&lt;br&gt;till en uppdragsgivare för att själv avtala om arbetet och ersättningen. Det&lt;br&gt;blev också arbetsförmedling om den som skulle göra arbetet var anställd hos&lt;br&gt;den som åtog sig uppdraget om det av omständigheterna framgick att det&lt;br&gt;huvudsakliga syftet med anställningen var förmedling av arbete åt arbetsta-&lt;br&gt;garen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade reglerna om arbetsförmedling gällde fram till den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1992 då lagen med vissa bestämmelser om arbetsförmedling upphörde&lt;br&gt;att gälla. Samtidigt trädde en ny lag, lagen (1991:746) om privat arbetsför-&lt;br&gt;medling och uthyrning av arbetskraft i kraft (prop. 1990/91:124, AU20, rskr.&lt;br&gt;304).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen särregleras uthyrning av arbetskraft, dvs. sådan verksam-&lt;br&gt;het som enligt tidigare rätt ansågs som en form av arbetsförmedling och som&lt;br&gt;var förbjuden om den bedrevs i förvärvssyfte. Särregleringen innebär att ut-&lt;br&gt;hyrning av arbetskraft legaliseras samtidigt som den som hyr ut eller hyr in&lt;br&gt;arbetskraft i sin verksamhet måste iaktta vissa regler som syftar till att arbets-&lt;br&gt;tagare som fått arbete via uthyrningsföretag inte skall hamna i svårigheter av&lt;br&gt;olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa regler innebär bl.a. att uthyrd arbetskraft endast får anlitas om&lt;br&gt;detta föranleds av ett tillfälligt behov av arbetskraft samt att vissa begräns-&lt;br&gt;ningar skall gälla i förhållande till de möjligheter som lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd ger att träffa tidsbegränsade anställningsavtal. Vidare får&lt;br&gt;en enskild arbetstagare, inom ramen för uthyrningsuppdraget, ställas till en&lt;br&gt;beställares förfogande för en sammanhängande tid av högst fyra månader.&lt;br&gt;Genom kollektivavtal får emellertid avvikelser överenskommas från bl.a.&lt;br&gt;den angivna tidsfristen. Arbetskraften anses inte som anställd hos beställa-&lt;br&gt;ren, utan hos arbetsförmedlaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fall som, enligt tidigare regler, mer eller mindre tydligt framstår som&lt;br&gt;en olaga arbetsförmedling smälter såvitt nu är i fråga ihop med andra fall i&lt;br&gt;vilka arbetstagaren i själva verket intar en annan ställning gentemot upp-&lt;br&gt;dragsgivaren än som framgår av det avtal som träffats angående uppdraget.&lt;br&gt;Det gäller de fall i vilka det mellan uppdragsgivaren och dem som skall ar-&lt;br&gt;beta för hans räkning sätts in en s.k. mellanman. Denne står formellt som&lt;br&gt;arbetsgivare men företräder i verkligheten bara de övriga arbetstagarna när&lt;br&gt;arbetsavtalet ingås och vid arbetets utförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för dessa former av arbetsavtal är att förmedlaren eller mel-&lt;br&gt;lanmannen ofta inte gör något avdrag för preliminär A-skatt vid utbetal-&lt;br&gt;ningen av arbetstagarnas ersättningar och inte heller lämnar föreskrivna&lt;br&gt;kontrolluppgifter efter inkomstårets utgång. Till bilden hör då också att ar-&lt;br&gt;betstagarna inte deklarerar sina inkomster rätt. Ibland avspeglas dessa för-&lt;br&gt;hållanden även i att arbetstagarnas ersättning satts lägre än som skulle skett&lt;br&gt;om de utfört sitt arbete som anställda hos uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedlaren eller mellanmannen, som också ofta underlåter att redovisa&lt;br&gt;sin inkomst av verksamheten, undandrar sig inkomstskatt samtidigt som var-&lt;br&gt;ken han själv eller uppdragsgivaren redovisar de arbetsgivaravgifter som be-&lt;br&gt;löper på arbetstagarnas ersättningar. För att ge exempel på områden där&lt;br&gt;klara fall av arbetsförmedling förekommit och påtalats kan nämnas att ar-&lt;br&gt;betstagare förmedlats för taxibilskörning, för arbete på ett företags lager el-&lt;br&gt;ler för förstärkning av en uppdragsgivares egen städpersonal. Mellanmans-&lt;br&gt;fall har särskilt uppmärksammats vid kontrollaktioner rörande entreprenad-&lt;br&gt;verksamheten hos varv och större anläggnings- och byggnadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de hittills föreslagna reglerna om F-skattesedel skulle det fortfarande&lt;br&gt;finnas stora möjligheter till skatte- och avgiftsfusk om en F-skattesedelsinne-&lt;br&gt;havare hyr ut arbetskraft olagligt eller uppträder som mellanman. Även när&lt;br&gt;F-skattesedelsinnehavaren själv utför arbetet kan F-skattesedeln missbrukas&lt;br&gt;i vissa situationer, t.ex. i rena anställningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vissa skyddsregler som inskränker F-skattesedelns&lt;br&gt;rättsverkningar med syfte att förhindra eller försvåra missbruk. Huvuddelen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av remissinstanserna har accepterat förslaget om en solidarisk betalnings- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;skyldighet men några har redovisat avvikande meningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ett håll har gjorts gällande att det i rena fall av missbruk torde räcka&lt;br&gt;med sanktioner enligt skattebrottslagen. Jag kan inte dela den uppfatt-&lt;br&gt;ningen. Skattebrottslagen blir inte automatiskt tillämplig på de missbrukssi-&lt;br&gt;tuationer som nu är aktuella utan i lagen måste det uttryckligen anges i vilka&lt;br&gt;situationer den skall tillämpas. Detta är minst lika svårt som att ange tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för regler om ett solidariskt ansvar. Jag anser emellertid att det&lt;br&gt;inte är nödvändigt att tillgripa straffrättsliga sanktioner för det nu aktuella&lt;br&gt;missbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser jag att det bör införas regler om ett solidariskt betalnings-&lt;br&gt;ansvar som kan tillgripas om F-skattesedeln missbrukas. Frågan blir då i&lt;br&gt;vilka situationer ett solidariskt ansvar bör kunna göras gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Byggentreprenörerna och Näringslivets skat-&lt;br&gt;tedelegation, anser att det solidariska ansvaret skall kunna krävas ut endast&lt;br&gt;om det visats att parterna med uppsåt och i samförstånd använt sig av upp-&lt;br&gt;dragstagarens F-skattesedel för att undkomma skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening vore det en svaghet i systemet om uppdragsgivare trots&lt;br&gt;allt inte skulle vara på den säkra sidan om de förlitar sig på skattemyndighe-&lt;br&gt;ternas beslut i fråga om skattsedlar. Jag har tidigare (avsnitt 3.4) föreslagit&lt;br&gt;att den som betalar ut ersättning för arbete skall vara skyldig att anmäla till&lt;br&gt;skattemyndigheten om en F-skattesedel missbrukas i ett anställningsförhål-&lt;br&gt;lande. En sådan anmälningsskyldighet skall dock föreligga endast om det är&lt;br&gt;uppenbart att det varit fråga om ett anställningsförhållande. Jag anser att&lt;br&gt;solidariskt ansvar inte skall kunna åläggas en utbetalare som i samband med&lt;br&gt;utbetalningen fullgör sådan skyldighet. En förutsättning för solidarisk betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet bör således vara att utbetalaren underlåtit att göra anmälan&lt;br&gt;trots att sådan skyldighet förelegat. Det innebär att det solidariska ansvaret&lt;br&gt;kan krävas ut endast när det kan anses ha varit uppenbart för den som upp-&lt;br&gt;dragit arbetet att ett anställningsförhållande förelegat men detta inte i sam-&lt;br&gt;band med utbetalningen anmälts till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att en fördel med den i promemorian föreslagna metoden är att&lt;br&gt;reglerna inte behöver tillämpas så länge F-skattesedelsinnehavaren fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter att betala skatter och socialavgifter. Man skall alltså inte,&lt;br&gt;som i dag, kunna hamna i den situationen att arbetsgivaravgifter måste krä-&lt;br&gt;vas ut av någon som betalat ut en arbetsersättning trots att mottagaren har&lt;br&gt;betalat egenavgifter för ersättningen. Vidare anser jag att promemorians&lt;br&gt;förslag att betalningsskyldighet bara bör kunna åläggas om utbetalaren varit&lt;br&gt;bokföringsskyldig av likformighetsskäl (jfr avsnitt 3.4 och 3.6) bör ersättas&lt;br&gt;med att arbetet har uppdragits inom en av utbetalaren bedriven näringsverk-&lt;br&gt;samhet. En fysisk person som anlitar någon för att utföra ett arbete bör alltså&lt;br&gt;inte kunna påföras ett solidariskt ansvar om inte ersättningen för arbetet be-&lt;br&gt;talas ut inom en näringsverksamhet som bedrivs av den fysiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av det solidariska ansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en F-skattesedelsinnehavare som är fysisk person åtagit sig ett arbete&lt;br&gt;och själv utfört det bör det solidariska ansvaret i princip avse den inkomst- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt och de egenavgifter som belöper på ersättningen för arbetet. Det-&lt;br&gt;samma bör gälla när ett handelsbolag som åtagit sig arbetet låtit en bolags-&lt;br&gt;man utföra arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu angivna fall kan det emellertid inte sällan vara svårt att beräkna de&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbelopp som hänför sig till ersättningen. Detta beror bl.a.&lt;br&gt;på att socialavgifterna skall betalas i form av egenavgifter. Som föreslagits i&lt;br&gt;promemorian bör man därför införa en schablonregel som innebär att det&lt;br&gt;solidariska ansvaret skall omfatta på ersättningen belöpande skatt inkl,&lt;br&gt;egen avgifterna för det beskattningsår då ersättningen betalades ut intill ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot en procentuell andel av den utbetalda ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det sänkta skatteuttaget som följt av skattereformen anser&lt;br&gt;jag att det solidariska ansvaret för skatten inkl, egenavgifterna bör begränsas&lt;br&gt;till 60% av ersättningen i de nu aktuella fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det föreslagna solidariska ansvaret tillsammans med en mel-&lt;br&gt;lanman eller någon som förmedlat arbetskraft bör ansvaret däremot avse det&lt;br&gt;skatteavdrag som skulle ha gjorts från ersättningen och de arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter som belöper på ersättningen för arbetet. I dessa fall ser jag inget behov&lt;br&gt;av en schablonregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subsidiärt ansvar för A-skattesedelsinnehavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett subsidiärt ansvar aktualiseras när det gäller arbeten som har&lt;br&gt;utförts av någon som har en A-skattesedel. Då skall ju den som betalar ut&lt;br&gt;ersättningen för arbetet normalt göra skatteavdrag och - om den som åtagit&lt;br&gt;sig arbetet är en fysisk person - betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant system skulle emellertid också kunna missbrukas. Jag tänker&lt;br&gt;då på sådana situationer där uppdragsgivaren inte har anledning att räkna&lt;br&gt;med att uppdragstagaren har en A-skattesedel. Det kan exempelvis vara så&lt;br&gt;att uppdragstagaren tidigare haft en F-skattesedel som återkallats men trots&lt;br&gt;detta fortsätter att bedriva en omfattande näringsverksamhet. Ersättningen&lt;br&gt;kan dessutom ha bestämts som om egenavgifter skulle ha betalats för ersätt-&lt;br&gt;ningen. I en sådan situation tyder omständigheterna på att han alltjämt har&lt;br&gt;en F-skattesedel. I nu aktuella fall kan reglerna om eftergift av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter i 22 d § USAL bli tillämpliga. Uppdragsgivaren befrias då helt från&lt;br&gt;skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Om det då måste anses ha varit&lt;br&gt;uppenbart för uppdragstagaren att uppdragsgivaren inte insåg att han var&lt;br&gt;arbetsgivare och med hänsyn till föreliggande omständigheter måste anses&lt;br&gt;ha saknat anledning att räkna med att han var arbetsgivare, bör uppdragsta-&lt;br&gt;garen kunna göras ansvarig för avgifterna. När det gäller den preliminära&lt;br&gt;skatten behövs däremot ingen särskild regel eftersom han kan sägas redan&lt;br&gt;ansvara för den genom att han har det slutliga ansvaret för betalningen av&lt;br&gt;eventuell kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret bör endast kunna åläggas fysiska personer. Denna begränsning&lt;br&gt;motiveras av att ansvaret gäller endast arbetsgivaravgifter och därför, enligt&lt;br&gt;vad som tidigare har sagts, inte kommer i fråga beträffande uppdrag till juri-&lt;br&gt;diska personer med A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det subsidiära ansvaret bör dessutom i linje med promemorians förslag&lt;br&gt;begränsas till att gälla endast i fråga om ersättning för arbete som utförts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ramen för en av A-skattesedelsinnehavaren bedriven näringsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med mina tidigare förslag bör vad jag nu sagt i fråga om den som&lt;br&gt;innehar en A-skattesedel även gälla den som saknar skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om solidariskt eller subsidiärt ansvar kan i många fall förväntas bli&lt;br&gt;komplicerade att avgöra. De förutsätter därför att den som skall fatta beslu-&lt;br&gt;tet är väl förtrogen med både skatte- och avgiftsområdet. Detta talar för att&lt;br&gt;beslut om solidarisk betalningsskyldighet skall meddelas av skattemyndighet&lt;br&gt;eller förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan hävdas att ett solidariskt betalningsansvar är av så allvarlig be-&lt;br&gt;skaffenhet för den som drabbas att ansvaret redan från början bör prövas&lt;br&gt;i ett domstolsförfarande. Å andra sidan blir handläggningen smidigare och&lt;br&gt;snabbare om det primära beslutet kan anförtros åt skattemyndigheterna.&lt;br&gt;Dessa har redan nu att i olika sammanhang ta ställning till frågor om arbets-&lt;br&gt;givare/arbetstagareförhållanden bl.a. vid skattsedelstilldelningen och fram-&lt;br&gt;för allt vid taxeringen. Med hänsyn härtill anser jag att även frågan om soli-&lt;br&gt;darisk betalningsskyldighet i första instans bör prövas av skattemyndighe-&lt;br&gt;ten. Detsamma bör gälla frågan om subsidiär betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 Skattsedelstilldelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En skattsedel på preliminär A- eller F-skatt skall utfär-&lt;br&gt;das av skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hemorts-&lt;br&gt;kommun är belägen. Om den skattskyldige saknar hemortskommun&lt;br&gt;skall beslut meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handelsbolag skall skattsedeln utfärdas av skattemyndigheten&lt;br&gt;i det län där handelsbolaget enligt uppgift i handelsregistret har sin&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att bestämmelserna om skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt har följts skall revision få verkställas hos den som ansöker om&lt;br&gt;en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Skattsedlar på preliminär skatt skall utfärdas av&lt;br&gt;den lokala skattemyndighet som har att besluta om den skatt som skattse-&lt;br&gt;deln avser. Skattsedel som avser handelsbolag skall dock utfärdas av den lo-&lt;br&gt;kala skattemyndigheten i det fögderi där bolagets huvudkontor är beläget.&lt;br&gt;Något förslag om revision läggs inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV anser att förslaget bör kompletteras med en regel&lt;br&gt;om att det skall ankomma på skattemyndigheten att pröva om en F-skattese-&lt;br&gt;del skall bytas ut mot en A-skattesedel eller mot en A-skattesedel med D-&lt;br&gt;skatt. Verket påpekar också att den regel som föreslagits när det gäller vilken&lt;br&gt;skattemyndighet som skall besluta om skattsedel på preliminär skatt kan bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårhanterlig. RSV föreslår därför att avgörandet av vilken myndighet som&lt;br&gt;skall vara behörig att utfärda skattsedeln knyts till ett kriterium som är lätt&lt;br&gt;att konstatera. Ett sådant kriterium skulle enligt RSV kunna vara den i han-&lt;br&gt;delsregistret intagna adressen. Slutligen föreslår verket att det införs möjlig-&lt;br&gt;het att göra preliminärskatterevision. Kammarrätten i Göteborg anför att det&lt;br&gt;finns många personer som oriktigt innehar B-skattesedel och som är registre-&lt;br&gt;rade till mervärdeskatt. Att inledningsvis automatiskt tilldela sådana perso-&lt;br&gt;ner en F-skattesedel anser kammarrätten kunna inbjuda till missbruk och&lt;br&gt;felanvändning. Med tanke på de rättsverkningar skattsedlarna föreslås få&lt;br&gt;måste skattsedelstilldelningen enligt kammarrätten ske med betydligt större&lt;br&gt;noggrannhet än tidigare. Byggentreprenörerna anser att även företag som&lt;br&gt;förvaltar fastigheter eller kapital borde kunna tilldelas en F-skattesedel. Ur&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt är det väsentligt att en företagare erhåller en F-skatte-&lt;br&gt;sedel. Enligt byggentreprenörerna är det därför av största vikt att det garan-&lt;br&gt;teras att besluten angående skattsedeln handläggs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Mot bakgrund av den ändring som gjorts i skatte-&lt;br&gt;förvaltningens organisation gäller numera att beslut enligt UBL rörande en&lt;br&gt;skattskyldig normalt fattas av skattemyndigheten i det län där den skattskyl-&lt;br&gt;diges hemortskommun för inkomståret är belägen (2 a § UBL). Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser bör också gälla i fråga om de nya A- och F-skattsedlarna för fy-&lt;br&gt;siska personer, aktiebolag och ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller handelsbolagen har RSV föreslagit att beslut om sådana bo-&lt;br&gt;lags preliminärskattesedlar skall meddelas av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där handelsbolaget enligt uppgift i handelsregistret har sin adress. En sådan&lt;br&gt;behörighetsregel blir lättare att hantera än den som förelagits i promemo-&lt;br&gt;rian. Jag ansluter mig alltså till RSV:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt bör nuvarande förfarande för skattsedelstilldelningen tilläm-&lt;br&gt;pas också i fortsättningen. Jag anser alltså att det inte behövs något formellt&lt;br&gt;beslut om företagarregistrering. Det är tillräckligt att en F-skattesedel, som&lt;br&gt;alltså blir beslutshandling, utfärdas. Jag anser inte heller att det finns något&lt;br&gt;behov av att i lagen ange att ärenden om skattsedlar på preliminär skatt skall&lt;br&gt;handläggas skyndsamt. Det ligger i sakens natur. Jag utgår ifrån att skatte-&lt;br&gt;myndigheterna kommer att behandla nu aktuella ärenden så snart de har fått&lt;br&gt;in tillräckliga uppgifter från sökandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ett påpekande vid remissbehandlingen att även förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag bör kunna tilldelas en F-skattesedel vill jag säga följande. Alla&lt;br&gt;juridiska personer som sysslar med ekonomisk verksamhet anses enligt den&lt;br&gt;nu föreslagna ordningen bedriva näringsverksamhet. De nya reglerna med-&lt;br&gt;för att vissa förvaltningsföretag som tidigare inte har ansetts vara rörelsedri-&lt;br&gt;vande nu anses bedriva näringsverksamhet. I sådana fall kommer förvalt-&lt;br&gt;ningsföretaget också att kunna tilldelas en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang understryka att skattemyndighetens uppgift&lt;br&gt;att besluta om skattsedel på preliminär skatt ofta är en mycket grannlaga&lt;br&gt;uppgift. Det kan nämligen vara svårt att - med ledning av de uppgifter den&lt;br&gt;skattskyldige lämnat - avgöra om den skattskyldige är arbetstagare eller nä-&lt;br&gt;ringsidkare. I de fall den skattskyldige parallellt med en anställning även be-&lt;br&gt;driver näringsverksamhet kan det dessutom vara svårt att bedöma hur stora&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster han kommer att få och hur de kommer att förhålla sig till var-&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skyldigheterna att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;knyts an till de olika skattsedlarna på preliminär skatt blir det ännu viktigare&lt;br&gt;än i dag att de skattskyldiga och handelsbolagen får rätt typ av skattsedel.&lt;br&gt;Skattemyndigheterna måste alltså även fortsättningsvis bedriva arbetet med&lt;br&gt;skattsedelstilldelningen med stor omsorg. Arbetsuppgiften bör emellertid bli&lt;br&gt;mindre tidskrävande än i dag. Den bör exempelvis bli enklare genom att&lt;br&gt;myndigheterna i en del tveksamma situationer inte behöver välja mellan&lt;br&gt;skattsedlar utan kan kombinera två olika skattsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den skattskyldige har endast anställningsinkomster, dvs. inkoms-&lt;br&gt;ter som skall taxeras som inkomst av tjänst, bör inga problem uppstå. Då&lt;br&gt;skall den skattskyldige givetvis tilldelas en A-skattesedel. Problem bör inte&lt;br&gt;heller uppstå när den skattskyldige endast bedriver näringsverksamhet och&lt;br&gt;har ansökt om en F-skattesedel. Då bör en sådan skattsedel utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedriver däremot den skattskyldige näringsverksamhet samtidigt som han&lt;br&gt;uppbär anställningsinkomster eller ersättningar för uppdrag som skall taxe-&lt;br&gt;ras som inkomst av tjänst kan vissa svårigheter uppstå. De flesta av dessa&lt;br&gt;bör dock kunna undvikas om den skattskyldige - förutom en F-skattesedel -&lt;br&gt;tilldelas också en A-skattesedel. Då skall F-skattesedel som jag redan sagt&lt;br&gt;utfärdas under villkor att den inte åberopas i anställningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid förutses att det i vissa fall kommer att bli svårt för skat-&lt;br&gt;temyndigheten att avgöra om den skattskyldige verkligen bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet. Med hänsyn till de rättsverkningar som avses följa med en F-&lt;br&gt;skattesedel bör skattemyndigheten ges möjlighet att på något sätt kontrol-&lt;br&gt;lera de uppgifter som den skattskyldige har lämnat. RSV har i sitt remissvar&lt;br&gt;förordat införandet av en möjlighet att göra preliminärskatterevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i UBL och USAL får revision verkställas&lt;br&gt;hos en arbetsgivare för kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag&lt;br&gt;resp, uppgiftsskyldighet har följts. Därvid skall bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;8-14 §§ taxeringslagen (1990:324) gälla i tillämpliga delar. Även jag anser&lt;br&gt;det lämpligt att nu justera revisionsbestämmelserna så att revision också får&lt;br&gt;göras för kontroll av att bestämmelserna om F-skattesedel har följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig att en F-skattesedelsinnehavare har missbrukat sin skatt-&lt;br&gt;sedel, t.ex. på det sättet att han underlåtit att göra skatteavdrag och betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på ersättningar till sina anställda, bör skattemyndigheten&lt;br&gt;vara skyldig att pröva om F-skattesedeln skall bytas ut mot en A-skattesedel,&lt;br&gt;eventuellt i kombination med att särskild A-skatt debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver näringsverksamhet men vars F-skattesedel har återkal-&lt;br&gt;lats och den som inte vill ha en F-skattesedel skall tilldelas en A-skattesedel.&lt;br&gt;Detta gäller även näringsidkare som har uppdragsgivare bland allmänheten.&lt;br&gt;En sådan ordning medför att enskilda personer - i motsats till vad som gäller&lt;br&gt;i dag - på grund av A-skattesedeln kan bli skyldiga att både göra skatteav-&lt;br&gt;drag och betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer dock att detta inte blir något problem. De flesta näringsid-&lt;br&gt;kare kommer säkerligen att finna det mest rationellt att ha en F-skattesedel&lt;br&gt;vilket de ju också i allmänhet har rätt att få. I de fall en näringsidkare undan-&lt;br&gt;tagsvis har tilldelats en A-skattesedel blir reglerna om skatteavdrag och ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsgivaravgifter aktuella för en fysisk person som inte bedriver näringsverk- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;samhet endast om ersättningen överstiger 10 000 kr. för inkomståret. I dessa&lt;br&gt;fall bör de regler om subsidiär betalningsskyldighet för A-skattesedelsinne-&lt;br&gt;havare som jag föreslagit och reglerna om eftergift av arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;medverka till att den som innehar en A-skattesedel upplyser sin motpart om&lt;br&gt;detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur frågan om skattsedelstilldelningen vid införandet av det nya systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör lösas återkommer jag till (avsnitt 3.22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 Återkallelse av F-skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En F-skattesedel skall återkallas om innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begär det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte längre skall bedriva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har underlåtit att efterkomma villkor som förenats med F-skat-&lt;br&gt;tesedeln eller på annat sätt missbrukat sin skattesedel, såvida&lt;br&gt;inte underlåtenheten eller missbruket är ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har underlåtit att efter föreläggande avlämna allmän självdekla-&lt;br&gt;ration inom föreskriven tid, eller lämnar en självdeklaration&lt;br&gt;med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad&lt;br&gt;att ligga till grund för taxering, såvida inte underlåtenheten är&lt;br&gt;ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. har brustit i redovisning eller betalning av preliminär eller slutlig&lt;br&gt;skatt, skatt som har innehållits genom skatteavdrag, mervärde-&lt;br&gt;skatt eller sådana avgifter som uppbärs enligt lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, såvida inte bris-&lt;br&gt;ten är ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. har meddelats näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk persons F-skattesedel skall återkallas också om han är fö-&lt;br&gt;retagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag och&lt;br&gt;företagets resp, bolagets F-skattesedel har återkallats och återkallel-&lt;br&gt;sen beror på omständigheter som kan hänföras till den fysiska perso-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåmansföretags eller ett fåmansägt handelsbolags F-skattesedel&lt;br&gt;skall återkallas också om företagsledaren själv inte har rätt att få en&lt;br&gt;F-skattesedel på grund av att han underlåtit att fullgöra sina skyldig-&lt;br&gt;heter i fråga om skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av en F-skattesedel skall få underlåtas om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en F-skattesedel har återkallats skall skattemyndigheten un-&lt;br&gt;derrätta kända uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås dock att en F-skattesedel skall återkallas om innehavaren&lt;br&gt;inte driver rörelse eller annan verksamhet som motiverar innehavet av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan skattesedel. I promemorian föreslås vidare att ett handelsbolags F- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;skattesedel skall få återkallas på grund av att en delägare underlåter att redo-&lt;br&gt;visa eller betala sin egen preliminära eller slutliga skatt endast om skatten&lt;br&gt;hänför sig till inkomster från bolaget. I promemorian finns inget förslag om&lt;br&gt;att en F-skattesedel skall kunna återkallas om innehavaren har underlåtit att&lt;br&gt;avlämna en allmän självdeklaration, underlåtit att redovisa eller betala mer-&lt;br&gt;värdeskatt eller försatts i konkurs och inte heller något förslag om att ett få-&lt;br&gt;mansföretags eller ett fåmansägt handelsbolags F-skattesedel skall kunna&lt;br&gt;återkallas på grund av förhållanden som gäller en företagsledare i företaget&lt;br&gt;resp, bolaget. I promemorian saknas också ett förslag till en generell regel&lt;br&gt;om att återkallelse får underlåtas om det föreligger särskilda skäl eller någon&lt;br&gt;regel om att skattemyndigheten skall underrätta kända uppdragsgivare om&lt;br&gt;återkallelse av en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ä.SK accepterar huvuddelen av promemorians förslag&lt;br&gt;även i dessa delar. Verket anser dock att det är skattemyndigheten ensam&lt;br&gt;som bör ha rätten att besluta om skattsedel på preliminär skatt samt om debi-&lt;br&gt;tering av sådan skatt. Vidare anser verket att de riktlinjer som anges i pro-&lt;br&gt;memorian för återkallelse av en F-skattesedel är för detaljerade. Större ut-&lt;br&gt;rymme bör lämnas åt praxis. RSV anser också att bristande redovisning och&lt;br&gt;betalning av mervärdeskatt bör kunna föranleda återkallelse av F-skattese-&lt;br&gt;deln. Detsamma bör enligt RSV gälla ett aktiebolags F-skattesedel om sty-&lt;br&gt;relseledamot eller verkställande direktör underlåter att redovisa eller betala&lt;br&gt;sin preliminära eller slutliga skatt. Dessutom bör ett aktiebolag inte kunna&lt;br&gt;få en F-skattesedel om i bolagets styrelse ingår någon som har fått sin egen&lt;br&gt;F-skattesedel återkallad eller som har meddelats näringsförbud. Kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm påpekar att de civilrättsliga konsekvenser som kan upp-&lt;br&gt;komma vid en återkallelse också bör belysas. Kammarrätten understryker&lt;br&gt;dessutom att om en F-skattesedel återkallas bör det ankomma på skattemyn-&lt;br&gt;digheten att utan dröjsmål infordra både den och F-skattebeviset. Kammar-&lt;br&gt;rätten i Göteborg efterlyser en närmare beskrivning av själva återkallelseför-&lt;br&gt;farandet. Bl.a. bör det anges från vilken tidpunkt en återkallelse skall gälla.&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län vill påtala att det kan uppfattas som stötande att&lt;br&gt;en person som år efter år skönstaxeras men som betalar skatter och avgifter&lt;br&gt;som påförs honom skall få behålla en F-skattesedel. Länsrätten i Malmöhus&lt;br&gt;län finner att starka motiv föreligger för återkallelse av F-skattesedel även&lt;br&gt;när innehavaren inte fullgjort sin deklarationsskyldighet och när innehava-&lt;br&gt;ren underlåtit att redovisa och betala mervärdeskatt. Enligt Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna kan brister i redovisningen och betalningen av skatter och avgifter&lt;br&gt;ha andra orsaker än missbruk och vårdslöshet. Det finns därför anledning&lt;br&gt;att göra en helhetsbedömning när det gäller återkallelse på den grunden.&lt;br&gt;Byggentreprenörerna anser dessutom att återkallelsegrunderna är för om-&lt;br&gt;fattande när det gäller en handelsbolagsdelägares brister i redovisning eller&lt;br&gt;betalning av sina egna skatter och avgifter. Vid överprövning av återkallelse-&lt;br&gt;beslut bör hänsyn också kunna tas till förhållanden som inträffat efter åter-&lt;br&gt;kallelsebeslutet. Småföretagens riksorganisation anser att den föreslagna re-&lt;br&gt;geln att ett handelsbolags F-skattesedel skall återkallas om en annan del-&lt;br&gt;ägare i bolaget än en kommanditdelägare fått sin F-skattesedel återkallad är&lt;br&gt;alltför generell. Endast missbruk som har samband med bolagets rörelse bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få påverka frågan om bolagets F-skattesedel skall återkallas. Riksorganisa- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;tionen anser vidare att bedömningen av vad som är att anse som ringa miss-&lt;br&gt;bruk bör vara generös. Riksorganisationen påpekar slutligen att det är av&lt;br&gt;största vikt att ärenden och mål om återkallelse av F-skattesedel handläggs&lt;br&gt;skyndsamt. Därför bör det finnas särskilda lagbestämmelser om förtur. Vi-&lt;br&gt;dare bör man föra in en lagbestämmelse om möjlighet till inhibition av åter-&lt;br&gt;kallelsebeslut vid överklagande om inte missbruket är att anse som grovt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Näringslivets skattedelegation förefaller de riktlinjer som anges i pro-&lt;br&gt;memorian vara alltför snävt utformade. Att återkalla en F-skattesedel under&lt;br&gt;löpande år bör normalt ske endast om bristen är väsentlig och inte framstår&lt;br&gt;som ursäktlig, t.ex. på grund av sjukdom eller liknande. I övriga fall bör&lt;br&gt;återkallandet ske i form av att företagaren inte erhåller någon ny F-skattese-&lt;br&gt;del för det följande året. Enligt delegationens mening kan det visserligen fin-&lt;br&gt;nas skäl att i vissa fall koppla samman ett bolags och en bolagsmans skattse-&lt;br&gt;delsinnehav. De föreslagna reglerna i detta avseende synes dock vara alltför&lt;br&gt;generellt utformade. Svenska revisorsamfundet SRS har inget att erinra mot&lt;br&gt;att en F-skattesedel skall kunna återkallas om innehavaren brister i sina skat-&lt;br&gt;te- och avgiftsskyldigheter. Samfundet anser dock att de enskilda förhållan-&lt;br&gt;dena måste vara avgörande när en återkallelse övervägs. Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund framhåller att en återkallelse bör ske endast i fall då det verkligen&lt;br&gt;är påkallat. Vid återkallande av ett handelsbolags F-skattesedel på grund av&lt;br&gt;en delägares förhållanden föreslår samfundet att återkallelse skall få ske&lt;br&gt;först sedan de övriga delägarna i handelsbolaget haft möjlighet att utesluta&lt;br&gt;den delägare som utgör grund för avregistreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En återkallelse av en F-skattesedel bör i första&lt;br&gt;hand syfta till att i det enskilda fallet åstadkomma en säkrare och effektivare&lt;br&gt;form för betalning av källskatt och socialavgifter än vad som följer av ett F-&lt;br&gt;skattesedelsinnehav. Detta syfte kan i regel uppnås genom att F-skattesedeln&lt;br&gt;ersätts med en A-skattesedel. Då skall uppdragsgivarna i princip såväl göra&lt;br&gt;skatteavdrag som betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konstruktion av motsvarande slag finns redan i dag. Enligt 3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 andra stycket UBL kan skattemyndigheten när det gäller en fysisk person&lt;br&gt;byta ut en B-skattesedel mot en A-skattesedel om innehavaren har inkomst&lt;br&gt;av sådan verksamhet som avses i 4 § AUL. Förutsättningen är att den för&lt;br&gt;inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli be-&lt;br&gt;tald genom avdrag för skatt. Konsekvenserna av ett sådant utbyte av skattse-&lt;br&gt;del blir att en uppdragsgivare som uppdrar ett arbete till någon som har en&lt;br&gt;A-skattesedel blir skyldig att göra skatteavdrag enligt AUL om inte sådan&lt;br&gt;skyldighet redan föreligger enligt UBL. Detta gäller oavsett om uppdragsta-&lt;br&gt;garen bedriver näringsverksamhet eller inte. Skyldigheten att betala social-&lt;br&gt;avgifter påverkas dock inte av utbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går in på frågan om i vilka situationer en F-skattesedel bör åter-&lt;br&gt;kallas vill jag understryka att en återkallelse av en F-skattesedel i allmänhet&lt;br&gt;måste ses som en mycket ingripande åtgärd. Återkallelsegrunderna bör där-&lt;br&gt;för anges i detalj i lagtexten och denna bör tolkas restriktivt. Det bör dess-&lt;br&gt;utom finnas en möjlighet för skattemyndigheten att ta hänsyn till samtliga&lt;br&gt;omständigheter i varje enskilt fall. Enligt min mening bör man därför föra in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en generell regel om att återkallelse får underlåtas om det finns särskilda Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en återkallelse av en F-skattesedel skall bli så effektiv som möjligt&lt;br&gt;bör skattemyndigheten underrätta kända uppdragsgivare till den som fått sin&lt;br&gt;F-skattesedel återkallad om återkallelsen. Den som, efter att ha fått en så-&lt;br&gt;dan underrättelse, anlitar den som har fått sin F-skattesedel återkallad bör&lt;br&gt;givetvis inte ha rätt att förlita sig på uppgift från uppdragstagaren om inne-&lt;br&gt;hav av F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.1 Återkallelse av fysiska personers F-skattesedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall först beröra vilka följder en återkallelse kan få i olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkallelse av en F-skattesedel som inte har kombinerats med en A-&lt;br&gt;skattesedel får olika betydelse beroende på i vilken situation innehavaren&lt;br&gt;befinner sig. Har han upphört med den näringsverksamhet som föranlett F-&lt;br&gt;skattesedeln medför en återkallelse i regel inte några olägenheter. Det kan&lt;br&gt;tvärtom vara så att han själv önskar en A-skattesedel för att preliminärskatt&lt;br&gt;och socialavgifter skall beräknas på hans tjänsteinkomster enligt vad som an-&lt;br&gt;nars gäller för arbetstagare. Så länge han hade en F-skattesedel skulle han&lt;br&gt;ju betala preliminär skatt och egenavgifter också för sina tjänsteinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skattsedelsinnehavaren en fysisk person och bedriver han en sådan nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet som normalt berättigar honom till en F-skattesedel kan där-&lt;br&gt;emot en återkallelse medföra betydande nackdelar för honom. Skattsedeln&lt;br&gt;på preliminär F-skatt byts ut mot en på preliminär A-skatt. I stället för att&lt;br&gt;han själv alltid är skyldig att betala preliminär skatt och egenavgifter för sina&lt;br&gt;arbetsinkomster blir hans uppdragsgivare skyldiga att göra skatteavdrag från&lt;br&gt;och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller en sådan skattsedelsinnehavare vilkens näringsverksamhet innebär att&lt;br&gt;han utför arbete åt motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om F-skattesedelsinnehavaren däremot bedriver försäljningsverksamhet,&lt;br&gt;t.ex. partihandel, där det inte förekommer några uppdragsgivare, kommer&lt;br&gt;en återkallelse av F-skattesedeln i och för sig inte att leda till en effektivare&lt;br&gt;skatte- och avgiftsuppbörd. Den preliminära skatten och socialavgifterna&lt;br&gt;kan oavsett skatteform endast betalas av näringsidkaren själv. Detta blir han&lt;br&gt;skyldig att göra också efter att ha fått en A-skattesedel, nämligen genom att&lt;br&gt;denna förenas med en särskild debitering av preliminär skatt, s.k. särskild&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver näringsverksamhet är både som innehavare av F-skatte-&lt;br&gt;sedel och som innehavare av A-skattesedel i princip skyldig att betala egen-&lt;br&gt;avgifter för inkomsterna från näringsverksamheten. Dock skall sådana er-&lt;br&gt;sättningar för arbete för vilka utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter undantas, dvs. ersättningar som betalas ut till en fysisk person som har&lt;br&gt;en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fysisk person slutligen inkomst av tjänst vid sidan av sin närings-&lt;br&gt;verksamhet och har han på grund därav tilldelats både en F-skattesedel och&lt;br&gt;en A-skattesedel gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig i dag har inkomster av flera slag skall han tilldelas an- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;tingen en A- eller en B-skattesedel. Det skatteavdrag som skall göras eller&lt;br&gt;den B-skatt som skall betalas har då regelmässigt jämkats uppåt för att av-&lt;br&gt;draget resp. B-skatten så nära som möjligt skall svara mot den slutliga skat-&lt;br&gt;ten på den totala inkomsten. För inkomsterna från näringsverksamheten&lt;br&gt;skall den skattskyldige betala egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som F-skattesedelsinnehavare får mottagaren inom det föreslagna syste-&lt;br&gt;met betala egenavgifter också på eventuella tjänsteinkomster, om han inte&lt;br&gt;också har tilldelats en A-skattesedel. Byts F-skattesedeln ut mot en A-skat-&lt;br&gt;tesedel skall socialavgifterna alltid betalas i form av arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;ersättning för arbete med undantag för de fall då en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo som inte bedriver näringsverksamhet betalar ut ersättning understig-&lt;br&gt;ande 10 000 kr. Endast i detta undantagsfall eller i den mån A-skattesedelsin-&lt;br&gt;nehavaren har andra inkomster av näringsverksamhet än arbetsersättning&lt;br&gt;kommer han att bli skyldig att betala egenavgifter. Hans uppdragsgivare&lt;br&gt;kommer också enligt huvudregeln att bli skyldiga att göra skatteavdrag på&lt;br&gt;all ersättning för arbete till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om F-skattesedeln återkallas i ett fall som detta blir följden att den skatt-&lt;br&gt;skyldige får behålla A-skattesedeln med jämkning så att skatteavdraget&lt;br&gt;också täcker skatten på näringsinkomsterna till den del den preliminära skat-&lt;br&gt;ten inte kan betalas genom skatteavdrag. Skatteavdrag kan t.ex. inte göras&lt;br&gt;om näringsverksamheten är någon form av försäljningsverksamhet. En an-&lt;br&gt;nan möjlighet är att han debiteras särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen begäran m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian bör en F-skattesedel kunna återkallas om skattsedelsin-&lt;br&gt;nehavaren anmäler att han inte längre vill ha en sådan skattsedel. Det bör&lt;br&gt;också enligt vad som sägs i promemorian vara möjligt att besluta om återkal-&lt;br&gt;lelse om det visar sig att skattsedelsinnehavaren inte driver rörelse eller - när&lt;br&gt;denne är jordbrukare - sådan verksamhet som föranlett F-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag i den här delen har godtagits av remissinstanserna.&lt;br&gt;RSV anser dock att det bör vara skattemyndigheten ensam som skall besluta&lt;br&gt;om vilken typ av skattsedel som skall utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar inte RSV:s uppfattning på den här punkten. En F-skattesedels&lt;br&gt;rättsverkningar avses bli av sådan betydelse för innehavaren, bl.a. skall han&lt;br&gt;betala egenavgifter också för tjänsteinkomster, att skattemyndigheten inte&lt;br&gt;mot den skattskyldiges vilja bör kunna tilldela honom en sådan skattsedel.&lt;br&gt;Jag instämmer därför i promemorians förslag. Det bör dock justeras med&lt;br&gt;hänsyn till den nya indelning i inkomstslag som införts genom skatterefor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av F-skattesedeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vidare att en F-skattesedel skall kunna återkallas om&lt;br&gt;innehavaren underlåter att efterkomma villkor som förenats med skattse-&lt;br&gt;deln eller om skattsedeln missbrukas på annat sätt. Remissinstanserna har i&lt;br&gt;allmänhet godtagit förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör först erinras om att utfärdandet av en F-skattesedel för en fysisk Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;person avses kunna kombineras med en A-skattesedel under villkoret att&lt;br&gt;den skattskyldige - om han också har eller får inkomst på grund av anställ-&lt;br&gt;ning - inte använder F-skattesedeln i anställningsförhållandet. Denna kom-&lt;br&gt;binationsmöjlighet är motiverad främst för att en F-skattesedel skall kunna&lt;br&gt;tilldelas även den som bedriver näringsverksamhet i mindre omfattning men&lt;br&gt;som från konkurrenssynpunkt är i behov av en sådan skattsedel. Inte minst&lt;br&gt;kan detta vara fallet med den som startar en verksamhet men under kanske&lt;br&gt;relativt lång tid också måste skaffa sig tjänsteinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en F-skattesedelsinnehavare bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet i endast ringa omfattning kan alltså inte ses som något skäl för en&lt;br&gt;återkallelse. Ett sådant skäl måste däremot anses föreligga om innehavaren&lt;br&gt;underlåter att uppfylla det villkor som uppställts för F-skattesedeln. För en&lt;br&gt;återkallelse bör dock förutsättas att den skatt som inte innehållits på grund&lt;br&gt;av underlåtenheten inte är obetydlig i förhållande till den slutliga skatt som&lt;br&gt;kan beräknas bli debiterad för det år tjänsteinkomsten uppbärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra former av missbruk av en F-skattesedel bör, enligt vad som&lt;br&gt;sägs i promemorian, medföra att F-skattesedeln återkallas. Återkallelse bör&lt;br&gt;dock inte få ske om missbruket är ringa. Jag instämmer även i den här delen&lt;br&gt;i promemorians förslag. Jag vill dock tillägga att man bör vara mycket re-&lt;br&gt;striktiv vid tolkningen av begreppet missbruk. Om F-skattesedeln används&lt;br&gt;på ett sådant sätt att skatter och avgifter undandras, exempelvis i sådana fall&lt;br&gt;där skattsedelsinnehavaren bedriver uthyrning av arbetskraft i strid mot be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbets-&lt;br&gt;kraft eller uppträder som s.k. mellanman när det föreligger ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande (jämför avsnitt 3.9) bör det givetvis anses föreligga ett missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlätelse att lämna allmän självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian finns inget förslag om att en F-skattesedel skall kunna åter-&lt;br&gt;kallas om innehavaren underlåtit att avlämna allmän självdeklaration. Läns-&lt;br&gt;rätterna i Stockholms län och Malmöhus län anser att det bör finnas en sådan&lt;br&gt;möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar länsrätternas uppfattning. Det måste anses vara minst lika viktigt&lt;br&gt;att en F-skattesedelsinnehavare avlämnar självdeklaration inom föreskriven&lt;br&gt;tid som att han redovisar och betalar sina skatter och avgifter på rätt sätt. I&lt;br&gt;regel är det ju dessutom en förutsättning för en riktig skattedebitering att en&lt;br&gt;självdeklaration har lämnats. Jag föreslår därför att en F-skattesedel skall&lt;br&gt;kunna återkallas även när innehavaren har underlåtit att lämna allmän själv-&lt;br&gt;deklaration efter föreläggande eller lämnat en självdeklaration med så brist-&lt;br&gt;fälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristande redovisning eller betalning av skatter och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges som en femte återkallelsegrund bristande redovisning&lt;br&gt;eller betalning av preliminär skatt, slutlig skatt eller socialavgifter. Återkal-&lt;br&gt;lelse avses dock inte kunna ske om bristen är ringa. Det stora flertalet re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missinstanser har inte haft något att invända mot förslaget. RSV och länsrät- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;ten i Malmöhus län anser emellertid att bristande redovisning och betalning&lt;br&gt;av mervärdeskatt också bör kunna medföra att F-skattesedeln återkallas.&lt;br&gt;Det har också framhållits att brister i redovisningen och betalningen av skat-&lt;br&gt;ter och avgifter kan ha andra orsaker än missbruk och vårdslöshet, varför&lt;br&gt;det finns anledning att göra en helhetsbedömning när det gäller återkallelse&lt;br&gt;på den nu aktuella grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om återkallelse på grund av att skattsedelsinnehavaren inte sköter&lt;br&gt;betalningen av skatter och avgifter har vissa beröringspunkter med reglerna&lt;br&gt;om näringsförbud eftersom näringsförbud kan meddelas - om vissa ytterli-&lt;br&gt;gare förutsättningar föreligger - bl.a. när en näringsidkare underlåtit att full-&lt;br&gt;göra sina skyldigheter i nämnda hänseende. Att ett näringsförbud oavsett på&lt;br&gt;vilken grund det är meddelat skall resultera i en återkallelse av F-skattese-&lt;br&gt;deln föreslås i det följande. Bristande betalning av skatter och avgifter kan&lt;br&gt;sålunda via ett näringsförbud resultera i att F-skattesedeln återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är nu om möjligheterna till ett ingripande med anledning av under-&lt;br&gt;låten redovisning eller betalning av skatter och avgifter bör byggas ut ytterli-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna F-skattesedeln har getts rättsverkningar som jämfört med&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser innebär en inte obetydlig uppmjukning av arbets-&lt;br&gt;givarnas ansvarighet för källskatt och socialavgifter. En F-skattesedel bör&lt;br&gt;därför få innehas endast av dem som sköter sin verksamhet på ett seriöst sätt&lt;br&gt;och korrekt redovisar och betalar sina skatter och socialavgifter. Det skulle&lt;br&gt;framstå som mycket otillfredsställande om en näringsidkare kom att kvarstå&lt;br&gt;som innehavare av en F-skattesedel en längre tid efter det han börjat brista&lt;br&gt;i sin redovisning eller betalning av skatter och avgifter. Att avvakta ett nä-&lt;br&gt;ringsförbud skulle inte sällan medföra en fördröjning som inte är önskvärd.&lt;br&gt;Det kan dessutom i flera fall vara så att förutsättningarna för att meddela ett&lt;br&gt;näringsförbud inte är uppfyllda men att bristerna i fråga om redovisning och&lt;br&gt;betalning av källskatt och socialavgifter är så allvarliga att F-skattesedeln bör&lt;br&gt;återkallas. Jag delar alltså den uppfattning som framförts i promemorian och&lt;br&gt;instämmer i princip i det förslag som läggs fram där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser emellertid att förslaget av administrativa skäl bör justeras på det&lt;br&gt;sättet att bristande redovisning eller betalning i fråga om vilka som helst av&lt;br&gt;de skatter och avgifter som uppbärs enligt bestämmelserna i UBL och USAL&lt;br&gt;skall kunna leda till att en F-skattesedel återkallas. Genom den redan före-&lt;br&gt;slagna regeln om att återkallelse får underlåtas om det föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl blir det möjligt för skattemyndigheten att ta hänsyn till omständighe-&lt;br&gt;terna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bristande redovisning eller betalning av sådan mervärdeskatt som&lt;br&gt;skall redovisas i den allmänna självdeklarationen skall alltså kunna medföra&lt;br&gt;återkallelse av en F-skattesedel. Mervärdeskatt som uppbärs enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i ML bör inte behandlas på annat sätt än sådan mervärdeskatt som&lt;br&gt;skall redovisas i allmän självdeklaration och alltså skall uppbäras enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i UBL. Skulle mervärdeskatt som uppbärs enligt ML inte om-&lt;br&gt;fattas av återkallelsereglerna skulle följden kunna bli att en näringsidkare&lt;br&gt;som får likviditetsproblem helt avstår från att betala mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En persons F-skattesedel bör självfallet inte återkallas så snart han brister&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sina skatte- och avgiftsskyldigheter. Det bör förutsättas att bristerna inte är Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;ringa. Dessutom bör skattesedelsinnehavaren ges tillfälle att yttra sig och&lt;br&gt;inom en kortare frist fullgöra sin betalningsskyldighet innan skattsedeln åter-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om när brister i redovisning eller betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;skall anses som ringa är en fråga som det ankommer på rättstillämpningen&lt;br&gt;att besvara. Av administrativa skäl är det lämpligt att schabloner tillämpas&lt;br&gt;så långt det är möjligt. Härvid bör hänsyn tas till såväl skuldbeloppets storlek&lt;br&gt;som till betalningsdröjsmålets längd. Många gånger bör även skattsedelsin-&lt;br&gt;nehavarens enskilda förhållanden kunna beaktas. Här vill jag endast anföra&lt;br&gt;några synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt som debiteras som F-skatt eller särskild A-skatt skall en-&lt;br&gt;ligt mitt förslag betalas senast den 18 i varannan månad med början i mars.&lt;br&gt;Någon enstaka betalningsförsummelse bör inte ens vid stora skuldbelopp di-&lt;br&gt;rekt föranleda återkallelse. Först om betalning har uteblivit i fråga om mer&lt;br&gt;än två tillfällen bör det komma i fråga att återkalla F-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skatteskuld som hänför sig till endast en eller två betalningstillfällen&lt;br&gt;bör dessutom kunna föranleda återkallelse om betalningsdröjsmålet blir&lt;br&gt;långvarigt. Betalas inte skulden inom viss tid, senast under närmast följande&lt;br&gt;uppbördsår, bör återkallelse i regel ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållen källskatt och arbetsgivaravgifter skall redovisas och betalas se-&lt;br&gt;nast den 18 i månaden efter den månad lönen betalades ut. Källskatter och&lt;br&gt;avgifter skall sålunda vanligtvis betalas vaije månad. Även när det gäller så-&lt;br&gt;dana skatter och avgifter bör nyssnämnda principer kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt som uppbärs enligt bestämmelserna i ML skall i regel redo-&lt;br&gt;visas i tvåmånadersperioder. Kvarstående skatt skall betalas senast den 18&lt;br&gt;april året efter taxeringsåret och tillkommande skatt senast den 18 i den upp-&lt;br&gt;bördsmånad som skattemyndigheten bestämmer. Även för dessa skatter bör&lt;br&gt;nyssnämnda principer kunna tillämpas. Främst vad gäller kvarstående och&lt;br&gt;tillkommande skatt bör också skuldens storlek påverka frågan om återkal-&lt;br&gt;lelse skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har berörts bör den enskilde, innan F-skattesedeln återkallas, lämnas&lt;br&gt;tillfälle att åberopa skäl som kan medföra att skattsedeln inte återkallas. Ett&lt;br&gt;skäl kan vara att han inte kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet på grund&lt;br&gt;av omständigheter som han i huvudsak inte kunnat råda över. Det kan vara&lt;br&gt;fråga om tillfälliga likviditetsproblem. Han har exempelvis kundfordringar&lt;br&gt;där betalningen har försenats. Återkallelse bör inte heller ske i fall där det&lt;br&gt;vid en kreditprövning eller liknande ekonomisk analys bedöms att han har&lt;br&gt;möjlighet att reda ut betalningsproblemen. Kronofogdemyndigheten gör&lt;br&gt;ofta sådana analyser i samband med överväganden om att upprätta avbetal-&lt;br&gt;ningsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att riksskatteverket lämnar rekommendationer om den när-&lt;br&gt;mare tillämpningen av bestämmelserna om återkallelse. De bör bl.a. be-&lt;br&gt;handla i vilken mån skattemyndigheten bör samråda med kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten med hänsyn till att den som inte fullgjort sin betalningsskyldighet i&lt;br&gt;den utsträckning som förutsätts för beslut om återkallelse ofta också kom-&lt;br&gt;mer att vara föremål för indrivningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian sägs inget om återkallelse av F-skattesedeln vid konkurs.&lt;br&gt;Frågan kan emellertid inte förbigås. Enligt 6 kap. 1 § konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) får en gäldenär som är en fysisk person under konkursen inte be-&lt;br&gt;driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokför-&lt;br&gt;ingslagen (1976:125) under konkursen. Från denna regel finns vissa undan-&lt;br&gt;tag som motiveras av grundlagsskyddade rättigheter. Däremot har en kon-&lt;br&gt;kursgäldenär rätt att bedriva jordbruk. En konkursgäldenär bör inte ha rätt&lt;br&gt;till en F-skattesedel med tanke på det ansvar för betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter som följer med skattsedeln. Den bör därför kunna återkallas. Vis-&lt;br&gt;serligen avslutas många konkurser efter relativt kort tid och då har den som&lt;br&gt;försatts i konkurs i regel åter rätt att bedriva bokföringspliktig näringsverk-&lt;br&gt;samhet och till följd av detta åter ett behov av F-skattesedel. Jag anser emel-&lt;br&gt;lertid att en ny F-skattesedel bör kunna utfärdas först efter en sådan pröv-&lt;br&gt;ning som regelmässigt skall ske när någon ansöker om en F-skattesedel. En&lt;br&gt;ny F-skattesedel bör kunna utfärdas så snart konkursen avslutats såvitt det&lt;br&gt;inte finns även annat skäl för återkallelsen (se avsnitt 3.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en F-skattesedel skall återkallas om innehavaren&lt;br&gt;har meddelats näringsförbud. Remissinstanserna har inte haft något att in-&lt;br&gt;vända mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud får enligt lagen (1986:436) om näringsförbud (prop.&lt;br&gt;1985/86:126, NU 22, rskr. 335) meddelas bl.a. när någon i egenskap av en-&lt;br&gt;skild näringsidkare gjort sig skyldig till brott som inte är ringa eller underlåtit&lt;br&gt;att betala sådan skatt, tull eller avgift som omfattas av lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. För att näringsförbud skall&lt;br&gt;få meddelas krävs dock att underlåtenheten att betala inte är ringa. Vidare&lt;br&gt;gäller för dessa fall att näringsförbud får meddelas endast om näringsidkaren&lt;br&gt;grovt åsidosatt vad som har ålegat honom i näringsverksamhet och förbudet&lt;br&gt;är påkallat från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av ett näringsförbud är många. Den som meddelats ett&lt;br&gt;förbud har bl.a. inte rätt att driva näringsverksamhet eller att vara bolags-&lt;br&gt;man i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller komplementär i ett&lt;br&gt;kommanditbolag. Han är också förbjuden att vara styrelseledamot eller sup-&lt;br&gt;pleant för styrelseledamot i bl.a. aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet gäller också hans möjligheter att vara verkställande eller vice&lt;br&gt;verkställande direktör i ett aktiebolag eller att i annan egenskap vara ställfö-&lt;br&gt;reträdare för juridisk person. Av ett näringsförbuds övriga verkningar kan&lt;br&gt;dessutom nämnas att den som meddelats förbud inte får vara anställd eller&lt;br&gt;ta emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en när-&lt;br&gt;stående till honom och inte heller i den näringsverksamhet där han åsidosatt&lt;br&gt;sina åligganden. Talan om näringsförbud förs i allmän domstol av allmän&lt;br&gt;åklagare. Vidare gäller att ett näringsförbud skall meddelas för viss tid, som&lt;br&gt;får bestämmas till lägst tre och högst fem år. Den som är underkastad nä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsförbud kan medges dispens för att driva en näringsverksamhet, inneha&lt;br&gt;anställning eller uppdrag, vara delägare i ett handelsbolag eller äga vissa ak-&lt;br&gt;tier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i detta sammanhang viktigaste konsekvensen av ett näringsförbud är&lt;br&gt;att den som har meddelats förbudet inte har rätt att driva näringsverksamhet&lt;br&gt;utan särskild dispens. Härigenom faller den grundläggande förutsättningen&lt;br&gt;för innehav av F-skattesedel, nämligen att innehavaren bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet. Att ett undantagslöst näringsförbud, oavsett på vilken grund&lt;br&gt;det är meddelat, bör resultera i en återkallelse av en F-skattesedel ligger där-&lt;br&gt;för i sakens natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som sagts nyss framgår emellertid att den som har meddelats nä-&lt;br&gt;ringsförbud ändå kan bedriva näringsverksamhet, nämligen om han fått dis-&lt;br&gt;pens för viss sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har medgetts dispens för viss näringsverksamhet som normalt&lt;br&gt;bedrivs av någon med F-skattesedel kan få svårigheter att bedriva verksam-&lt;br&gt;heten om inte också han kan få en F-skattesedel. Därigenom kan syftet med&lt;br&gt;dispensen motverkas. En möjlighet att få eller behålla en F-skattesedel när&lt;br&gt;dispens getts bör därför finnas för dessa fall. Den redan föreslagna regeln&lt;br&gt;om att återkallelse får underlåtas om det föreligger särskilda skäl medger en&lt;br&gt;sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ställföreträdares F-skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person som bedrivit näringsverksamhet genom en juridisk person,&lt;br&gt;t.ex ett handelsbolag, som fått sin F-skattesedel återkallad skulle - med den&lt;br&gt;ordning som jag hittills föreslagit - kunna fortsätta att bedriva sin verksam-&lt;br&gt;het som enskild näringsidkare med F-skattesedel. Att låta ett beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av F-skattesedeln endast gälla handelsbolaget som sådant skulle där-&lt;br&gt;för uppenbarligen vara otillräckligt. Här behövs alltså kompletterande reg-&lt;br&gt;ler för att hindra ett kringgående av bestämmelserna om återkallelse av ett&lt;br&gt;handelsbolags F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bolagsman som varit orsak till att handelsbolagets F-skattesedel har&lt;br&gt;återkallats bör rimligen inte kunna fortsätta verksamheten som enskild nä-&lt;br&gt;ringsidkare med F-skattesedel eller i ett annat handelsbolag med F-skattese-&lt;br&gt;del. Det behövs därför en bestämmelse om att även bolagsmannens egen F-&lt;br&gt;skattesedel skall kunna återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna bestämmelserna bör emellertid inte gälla i fråga om alla&lt;br&gt;delägare i handelsbolag. Jag anser att de bör kunna begränsas till företagsle-&lt;br&gt;dare i fåmansägda handelsbolag. Motsvarande bestämmelser bör av likfor-&lt;br&gt;mighetsskäl och för att hindra ett kringgående av bestämmelserna finnas&lt;br&gt;också för företagsledare i fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.2 Återkallelse av juridiska personers F-skattesedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit (se avsnitt 3.5) att bl.a. aktiebolag, handelsbolag&lt;br&gt;och ekonomiska föreningar skall kunna tilldelas en F-skattesedel efter ansö-&lt;br&gt;kan. Det kan givetvis hända att även sådana juridiska personer missbrukar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina skattsedlar. Det behövs alltså regler som gör det möjligt att återkalla&lt;br&gt;också en F-skattesedel som innehas av en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skattsedelsinnehavaren en juridisk person blir följden av en återkal-&lt;br&gt;lelse att den juridiska personen i stället tilldelas en A-skattesedel. Detta&lt;br&gt;medför i sin tur att en arbetsersättning som betalas ut till den juridiska perso-&lt;br&gt;nen i regel blir föremål för skatteavdrag. I sådana fall avses skatteavdrag gö-&lt;br&gt;ras med 30 % av ersättningen. Däremot blir den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;inte skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egen begäran m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad jag föreslagit i fråga om fysiska personers F-&lt;br&gt;skattesedlar bör även för juridiska personer gälla att en F-skattesedel skall&lt;br&gt;återkallas om den juridiska personen begär det. Det ligger också i sakens&lt;br&gt;natur att återkallelse av F-skattesedeln bör kunna beslutas om den juridiska&lt;br&gt;personen inte längre skall bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av F-skattesedeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person skall, enligt vad jag tidigare har föreslagit, kunna tilldelas&lt;br&gt;antingen en F- eller en A-skattesedel. F-skattesedeln avses dock inte kunna&lt;br&gt;utfärdas i kombination med en A-skattesedel och under sådant villkor såsom&lt;br&gt;föreslagits beträffande fysiska personer, dvs. att F-skattesedeln inte används&lt;br&gt;i anställningsförhållanden. När det gäller juridiska personer finns det alltså&lt;br&gt;inte något behov av en bestämmelse om återkallelse av F-skattesedeln om&lt;br&gt;visst villkor inte har uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör det, i likhet med vad jag föreslagit i fråga om fysiska perso-&lt;br&gt;ners F-skattesedlar, finnas en möjlighet att återkalla en juridisk persons F-&lt;br&gt;skattesedel mot dennes vilja om det har visat sig att den juridiska personen&lt;br&gt;har missbrukat F-skattesedeln, t.ex. i samband med att den bedriver uthyr-&lt;br&gt;ning av arbetskraft i strid mot bestämmelserna i lagen om privat arbetsför-&lt;br&gt;medling och uthyrning av arbetskraft eller uppträder som mellanman i an-&lt;br&gt;ställningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlätelse att lämna allmän självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad jag föreslagit i fråga om fysiska personers F-&lt;br&gt;skattesedlar bör även för juridiska personer gälla att en F-skattesedel skall&lt;br&gt;återkallas om den juridiska personen underlåtit att efter föreläggande lämna&lt;br&gt;allmän självdeklaration eller lämnat en självdeklaration med så bristfälligt&lt;br&gt;innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag är inte skyldigt att lämna allmän självdeklaration efter-&lt;br&gt;som bolaget inte är inkomstskattesubjekt. Handelsbolag är i stället skyldiga&lt;br&gt;att varje år lämna en särskild uppgift för delägares taxering. Lämnar bolaget&lt;br&gt;inte sådan uppgift bör bolagets F-skattesedel kunna återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristande redovisning eller betalning av skatter och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller i vad mån bristande redovisning eller betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter skall medföra återkallelse av en fysisk persons F-skattesedel har jag&lt;br&gt;föreslagit att återkallelse skall kunna ske på grund av sådana brister rörande&lt;br&gt;såväl egna skatter, inkl, mervärdeskatt och egenavgifter, som innehållna&lt;br&gt;skatter och arbetsgivaravgifter (avsnitt 3.11.1). F-skattesedeln skall då ersät-&lt;br&gt;tas med en A-skattesedel. Samma ordning bör gälla för juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolags, handelsbolags och ekonomiska föreningars konkurs avslutas,&lt;br&gt;om konkursen inte ger överskott, med att den juridiska personen upphör.&lt;br&gt;För dessa fall behövs därför inga särskilda regler om återkallelse av F-skatte-&lt;br&gt;sedeln. Ger konkursen ett överskott kan emellertid den juridiska personen&lt;br&gt;fortsätta att bedriva näringsverksamhet. För sådana fall finns ett behov av att&lt;br&gt;kunna återkalla den juridiska personens F-skattesedel redan vid konkursens&lt;br&gt;böljan på samma sätt som har föreslagits gälla vid en fysisk persons konkurs.&lt;br&gt;Jag föreslår att en sådan möjlighet införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person kan inte meddelas näringsförbud. Har näringsverksam-&lt;br&gt;het bedrivits av en juridisk person får dock vissa ställföreträdare för den juri-&lt;br&gt;diska personen under särskilda förutsättningar meddelas sådant förbud.&lt;br&gt;Detta gäller i fråga om ledamot och suppleant i styrelsen i ett aktiebolag eller&lt;br&gt;i en ekonomisk förening och i fråga om komplementär i kommanditbolag&lt;br&gt;samt bolagsman i annat handelsbolag. Detsamma gäller också verkställande&lt;br&gt;och vice verkställande direktör i aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om näringsförbud måste en juridisk persons ställföreträdare&lt;br&gt;som meddelats näringsförbud frånträda sitt uppdrag. Det skall sålunda inte&lt;br&gt;förekomma att en juridisk person driver verksamhet med en ställföreträdare&lt;br&gt;som meddelats näringsförbud. Därför finns det inget behov av att kunna&lt;br&gt;återkalla en juridisk persons F-skattesedel på den grunden att en ställföre-&lt;br&gt;trädare meddelats näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den situationen uppstå att t.ex. en delägare i ett handelsbolag som&lt;br&gt;ensam ansvarat för den bedrivna näringsverksamheten meddelats närings-&lt;br&gt;förbud och sätter han inte någon annan i sitt ställe bör bolagets F-skattesedel&lt;br&gt;kunna återkallas. Men inte heller för detta fall behövs någon särskild åter-&lt;br&gt;kallelseregel. F-skattesedeln kan nämligen då återkallas med stöd av den re-&lt;br&gt;dan föreslagna regeln att en F-skattesedel skall återkallas om den juridiska&lt;br&gt;personen inte längre skall bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ställföreträdares förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person som bedrivit näringsverksamhet som enskild näringsidkare&lt;br&gt;men som fått sin F-skattesedel återkallad skulle - med den ordning som jag&lt;br&gt;hittills föreslagit - kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet genom en juri-&lt;br&gt;disk person, t.ex. ett handelsbolag som ansöker om en F-skattesedel. Om en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan ansökan skulle beviljas uppnår man inte syftet med återkallelsen av Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;näringsidkarens F-skattesedel. Det är också så att det i fall där en delägare i&lt;br&gt;ett handelsbolag underlåter att redovisa eller betala sin preliminära eller&lt;br&gt;slutliga skatt uppstår en situation snarlik den som uppkommer då en fysisk&lt;br&gt;person som bedriver näringsverksamhet underlåter att fullgöra motsvarande&lt;br&gt;skyldigheter. Det kan vara rena tillfälligheter som avgör om en näringsverk-&lt;br&gt;samhet bedrivs av en enskild näringsidkare eller genom ett bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hindra ett kringgående av bestämmelserna om återkallelse av en&lt;br&gt;fysisk persons F-skattesedel föreslås i promemorian att ett handelsbolags F-&lt;br&gt;skattesedel skall få återkallas när en delägare i bolaget, som har bedrivit så-&lt;br&gt;dan verksamhet som berättigat honom att ha en egen F-skattesedel, fått sin&lt;br&gt;F-skattesedel återkallad eller i annat fall underlåtit att redovisa eller betala&lt;br&gt;sin preliminära eller slutliga skatt inkl, egenavgifterna. För återkallelse i sist-&lt;br&gt;nämnda fall förutsätts att skatten eller avgifterna hänför sig till inkomster&lt;br&gt;från bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag har accepterats av huvuddelen av remissinstan-&lt;br&gt;serna. Några företrädare för näringslivet har dock ansett att återkallelse-&lt;br&gt;grunderna är för omfattande när det gäller en handelsbolagsdelägares brister&lt;br&gt;i fråga om redovisning eller betalning av sina egna skatter och avgifter. Det&lt;br&gt;har också framhållits att ett beslut om återkallelse bör ske med försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för min del anser jag att man bör ha uppbördsregler som i möjligaste&lt;br&gt;mån är neutrala med hänsyn till den form i vilken en näringsverksamhet be-&lt;br&gt;drivs. De kompletterande regler om återkallelse som behövs bör emeller-&lt;br&gt;tid - till skillnad från vad som föreslagits i promemorian - inte gälla i fråga&lt;br&gt;om alla handelsbolag och inte heller alla delägare i ett bolag. De bör begrän-&lt;br&gt;sas till att avse fåmansägda handelsbolag. Dessutom bör endast en företags-&lt;br&gt;ledares förhållanden få beaktas. F-skattesedeln för ett fåmansägt handelsbo-&lt;br&gt;lag bör således kunna få återkallas på grund av missförhållanden i skatte-&lt;br&gt;eller avgiftshänseende som avser en företagsledare i bolaget. För återkallelse&lt;br&gt;bör förutsättas att missförhållandena är av det slaget att företagledaren - om&lt;br&gt;han hade ansökt om en F-skattesedel för egen del - på grund av dem inte&lt;br&gt;skulle ha fått någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att missförhållandena rörande en företagsledare normalt&lt;br&gt;kommer att hänföra sig till bolagets verksamhet, t.ex. avse påtagliga brister&lt;br&gt;i betalningen av skatt på inkomster från bolaget. Det kan också förekomma&lt;br&gt;att de påvisade missförhållandena inte har något samband med bolagets&lt;br&gt;verksamhet. De kan exempelvis avse en verksamhet som företagsledaren&lt;br&gt;driver vid sidan av handelsbolaget. I ett sådant särskilt fall bör det vara möj-&lt;br&gt;ligt att underlåta att återkalla F-skattesedeln för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om återkallelse aktualiseras bör - i likhet med vad jag sagt&lt;br&gt;beträffande enskilda näringsidkare - bolaget ges tillfälle att yttra sig och där-&lt;br&gt;vid anföra skäl som kan leda till att F-skattesedeln inte återkallas. Även&lt;br&gt;kända delägare i bolaget bör underrättas. Det kan då komma att pekas på&lt;br&gt;omständigheter som bör föranleda att återkallelse inte skall ske, exempelvis&lt;br&gt;att en återkallelse skulle medföra väsentliga olägenheter för övriga delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian finns det inte något behov av regler om återkallelse&lt;br&gt;på grund av ställföreträdares förhållanden när det gäller t.ex. aktiebolag.&lt;br&gt;Det sägs vara betydligt svårare att bilda sådana bolag än handelsbolag. Bl.a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs ett aktiekapital på minst 50 000 kr. och detta kapital kan tas i anspråk&lt;br&gt;för bolagets skatte- och avgiftsskulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har dock framfört en annan uppfattning. Enligt verket bör även ett ak-&lt;br&gt;tiebolags F-skattesedel kunna återkallas om en styrelseledamot eller en verk-&lt;br&gt;ställande direktör underlåter att redovisa eller betala sin preliminära eller&lt;br&gt;slutliga skatt. Detsamma bör enligt RSV gälla om det i bolagets styrelse ingår&lt;br&gt;någon vars F-skattesedel har återkallats eller som har meddelats näringsför-&lt;br&gt;bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar i princip RSV:s uppfattning att även aktiebolag bör omfattas.&lt;br&gt;För detta talar bl.a. likformighetsskäl. Man bör emellertid begränsa tillämp-&lt;br&gt;ningen till fåmansföretag och till en företagsledares förhållanden. Vidare be-&lt;br&gt;hövs ingen regel om återkallelse av bolagets F-skattesedel på grund av att en&lt;br&gt;ställföreträdare har meddelats näringsförbud, eftersom en ställföreträdare&lt;br&gt;som meddelats näringsförbud är skyldig att frånträda sitt uppdrag. Jag före-&lt;br&gt;slår alltså att ett fåmansföretags F-skattesedel skall kunna återkallas i samma&lt;br&gt;omfattning som jag föreslagit för fåmansägda handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.3 Tidpunkt för återkallelsens rättsverkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För själva återkallelseförfarandet bör de vanliga reglerna för förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden gälla, dvs. de regler som finns i förvaltningslagen (1986:223), om&lt;br&gt;det inte för viss fråga finns en särskild regel i UBL. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;innan ett återkallelsebeslut meddelas skall skattsedelsinnehavaren ges till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig. Därigenom blir det t.ex. möjligt för ett handelsbolag att,&lt;br&gt;såsom Sveriges advokatsamfund föreslagit, utesluta en delägare som varit&lt;br&gt;orsak till att frågan om en återkallelse blivit aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakens natur ligger att ärenden och mål om återkallelse av en F-skattese-&lt;br&gt;del skall handläggas skyndsamt. Jag anser emellertid att detta inte bör före-&lt;br&gt;skrivas i lag utan i stället regleras av de handläggande myndigheterna själva&lt;br&gt;i deras arbetsordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkallelse av en F-skattesedel bör få omedelbar effekt. En återkallad&lt;br&gt;F-skattesedel bör alltså inte kunna användas sedan innehavaren fått del av&lt;br&gt;återkallelsebeslutet. Skulle innehavaren ändå använda F-skattesedeln bör&lt;br&gt;detta emellertid inte medföra att hans motpart skall kunna åläggas betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet för källskatt och arbetsgivaravgifter. Även i ett sådant fall&lt;br&gt;bör den som betalar ut ersättningen för ett arbete alltså kunna lita på motta-&lt;br&gt;garens uppgifter om innehav av F-skattesedel. Detta gäller givetvis inte om&lt;br&gt;skattemyndigheten har underrättat uppdragsgivaren om återkallelsen i en-&lt;br&gt;lighet med den regel om underrättelse till kända uppdragsgivare som jag har&lt;br&gt;föreslagit (se avsnitt 3.11). Genom en sådan ordning undviker man de pro-&lt;br&gt;blem som med nuvarande regler kan uppstå genom att ersättning för ett ar-&lt;br&gt;bete bestämts under ett felaktigt antagande om att socialavgifterna skall be-&lt;br&gt;talas i form av egenavgifter. Visar det sig senare att socialavgifterna skall be-&lt;br&gt;talas i form av arbetsgivaravgifter har ersättningen bestämts till ett för högt&lt;br&gt;belopp. Ett krav på nedsättning av ersättningen kan då prövas endast i civil-&lt;br&gt;rättslig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall bör emellertid en återkallad F-skattesedel medföra rättsverk-&lt;br&gt;ningar, nämligen om en ersättning för ett arbete bestämts eller betalats ut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under tid då mottagaren ännu hade en F-skattesedel. Denna fråga har jag&lt;br&gt;redan behandlat mera utförligt (avsnitt 3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en F-skattesedel har återkallats bör det, som kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm påpekat, åligga skattemyndigheten, förutom att underrätta kända upp-&lt;br&gt;dragsgivare om återkallelsen, att infordra såväl F-skattesedeln som F-skatte-&lt;br&gt;beviset (jfr avsnitt 3.13). Därigenom minskar risken att F-skattesedeln åbe-&lt;br&gt;ropas även efter återkallelsen. Om handlingarna inte återlämnas bör ett vi-&lt;br&gt;tesföreläggande kunna tillgripas. Däremot är jag inte beredd att nu föreslå&lt;br&gt;någon straffrättslig sanktion för den som inte lämnar tillbaka sin F-skattese-&lt;br&gt;del eftersom en sådan kommer att kräva stora utredningsresurser. Jag vill&lt;br&gt;avvakta och se om det kommer att behövas någon form av sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett återkallelsebeslut överklagas bör de allmänna reglerna i förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291) gälla om det inte för viss fråga finns en särskild&lt;br&gt;regel i UBL. Det innebär bl.a. att reglerna om inhibition blir tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12 Ny F-skattesedel efter återkallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Har en F-skattesedel återkallats på grund av att inneha-&lt;br&gt;varen har underlåtit att efterkomma sådant villkor som förenats med&lt;br&gt;F-skattesedeln eller på annat sätt missbrukat sin F-skattesedel skall en&lt;br&gt;ny F-skattesedel få utfärdas tidigast två år senare. Finns det särskilda&lt;br&gt;skäl skall dock en ny F-skattesedel kunna utfärdas tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en F-skattesedel återkallats på annan grund än som nyss sagts&lt;br&gt;skall en ny F-skattesedel få utfärdas så snart grunden för återkallelsen&lt;br&gt;inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en F-skattesedel har återkallats skall detta antecknas i skattere-&lt;br&gt;gistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att spärrtiden skall gälla&lt;br&gt;när återkallelse har skett på annan grund än egen begäran eller näringsverk-&lt;br&gt;samheten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: ÄSU förutsätter att anteckning om att en skattsedel&lt;br&gt;återkallats också skall ske i kronofogdemyndighetens utsökningsregister.&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län anser, särskilt mot bakgrund av att utfärdande&lt;br&gt;av skattsedel är en årlig företeelse och att F-skattesedel utfärdas efter ansö-&lt;br&gt;kan, att någon fast karenstid inte bör införas. Eventuellt skulle dock sär-&lt;br&gt;skilda krav kunna ställas upp för den som fått sin F-skattesedel återkallad.&lt;br&gt;FUD anser att tvåårsregeln bör kompletteras med ett undantag för de fall&lt;br&gt;där det får anses ursäktligt att vissa brister förelegat och dessa senare rättats&lt;br&gt;till. Ett alternativ till detta är att kriterierna för att återkalla en F-skattesedel&lt;br&gt;blir lindrigare för företagaren samtidigt som tvåårsregeln behålls. FUD an-&lt;br&gt;ser vidare att endast förhållanden som har att göra med ett handelsbolag och&lt;br&gt;dess rörelse skall påverka handelsbolagets rätt att inneha en F-skattesedel.&lt;br&gt;Bestämmelserna som anknyter till bolagsmännen bör därför justeras så att&lt;br&gt;de inte gäller för annat än näringsförbud. FUD framhåller dessutom att alla&lt;br&gt;åtgärder som innebär en förlust av en F-skattesedel kommer att föra med sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsningar i näringsverksamheten eftersom inga andra än F-skattesedels-&lt;br&gt;innehavare framdeles i praktiken kommer att betraktas som näringsidkare.&lt;br&gt;Av detta skäl är det enligt FUD:s mening viktigt med en generös tillämpning&lt;br&gt;av F-skattesedlar. Sveriges advokatsamfund föreslår att en ny F-skattesedel&lt;br&gt;skall kunna utfärdas för handelsbolag tidigare än två år efter återkallelsen&lt;br&gt;om den delägare som utgjort grund för återkallelsen inte längre är delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En skattskyldig vars F-skattesedel har återkallats&lt;br&gt;bör givetvis ha möjlighet att så småningom få en ny sådan skattsedel. Det&lt;br&gt;måste beaktas att en återkallad F-skattesedel medför att det blir väsentligt&lt;br&gt;svårare för den skattskyldige att bedriva näringsverksamhet. Den skattskyldi-&lt;br&gt;ges intresse av att så snart som möjligt få tillbaka sin F-skattesedel måste dock&lt;br&gt;vägas mot det allmännas intresse av att de som tilldelas en F-skattesedel full-&lt;br&gt;gör sina skyldigheter i skatte- och avgiftshänseende. Dessutom bör av admi-&lt;br&gt;nistrativa skäl tidsrymden så långt möjligt kunna bestämmas efter en scha-&lt;br&gt;blonregel och inte med hänsyn till de särskilda omständigheterna i varje en-&lt;br&gt;skilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en F-skattesedel återkallats på grund av att innehavaren har underlå-&lt;br&gt;tit att fullgöra en skyldighet som åvilar honom, t.ex. att avlämna självdekla-&lt;br&gt;ration efter det att särskilt föreläggande meddelats eller att betala skatter&lt;br&gt;och avgifter, skulle en i förväg fastlagd spärrtid - vilket föreslås i promemo-&lt;br&gt;rian - i många fall kunna leda till att skyldigheten inte fullgörs förrän vid&lt;br&gt;spärrtidens utgång. En regel om spärrtid skulle alltså kunna motverka syftet&lt;br&gt;med återkallelsen. Med hänsyn härtill föreslår jag att om en F-skattesedel&lt;br&gt;har återkallats på annan grund än att den missbrukats så skall en ny F-skatte-&lt;br&gt;sedel få utfärdas så snart grunden för återkallelsen inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny F-skattesedel skall alltså inte få utfärdas om det fortfarande förelig-&lt;br&gt;ger en återkallelsegrund. Har återkallelsen skett t.ex. på den grunden att&lt;br&gt;innehavaren inte betalat sina skatter eller avgifter skall en ny F-skattesedel&lt;br&gt;inte få utfärdas så länge skatte- eller avgiftsskulden finns kvar. I de fall ett&lt;br&gt;näringsförbud har meddelats skall en ny F-skattesedel inte kunna utfärdas&lt;br&gt;förrän näringsförbudet har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om att ett näringsförbud skall meddelas&lt;br&gt;för viss tid, lägst tre och högst fem år. Enligt 17 § lagen om näringsförbud får&lt;br&gt;emellertid ett lagakraftvunnet beslut om näringsförbud upphävas på ansö-&lt;br&gt;kan av den som förbudet avser om det senare kommer fram att han inte hade&lt;br&gt;grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet. Det kan alltså före-&lt;br&gt;komma att ett näringsförbud upphävs inom tre år från det att förbudet med-&lt;br&gt;delades. Om detta sker bör också en ny F-skattesedel kunna utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör det enligt min mening förflyta viss tid innan en ny F-skattese-&lt;br&gt;del kan utfärdas, om en F-skattesedel har återkallats på grund av att inneha-&lt;br&gt;varen har underlåtit att efterkomma sådant villkor som förenats med F-skat-&lt;br&gt;tesedeln eller på annat sätt missbrukat den. Härigenom understryks vikten&lt;br&gt;av att F-skattesedeln används på ett riktigt sätt. Jag anser vidare, till skillnad&lt;br&gt;från länsrätten i Stockholms län, att återkallelsetiden bör vara bestämd på&lt;br&gt;förhand. Den bör dessutom inte vara för kort. En sådan ordning underlättar&lt;br&gt;det administrativa förfarandet genom att antalet ansökningar om ny skattse-&lt;br&gt;del som inte kan bifallas blir mindre under spärrtiden. Det främjar också en&lt;br&gt;likformig tillämpning av reglerna om när en ny F-skattesedel kan utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser i likhet med det stora flertalet remissinstanser att den i promemo-&lt;br&gt;rian föreslagna karenstiden på två år är väl vald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas skäl att i vissa fall frångå den föreslagna spärrtiden. Hänsyn&lt;br&gt;bör kunna tas till omständigheterna idet särskilda fallet. Som föreslås i prome-&lt;br&gt;morian bör därför tvåårsgränsen kunna frångås om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller handelsbolag vill jag nämna att mitt förslag leder till att bolaget&lt;br&gt;ges möjlighet att få en ny F-skattesedel tidigare än två år efter återkallelsen&lt;br&gt;om en delägare som föranlett återkallelsen har utträtt ur bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag har vid remissbehandlingen också den synpunk-&lt;br&gt;ten framförts att endast förhållanden som har att göra med bolaget och dess&lt;br&gt;verksamhet skall påverka bolagets rätt att inneha en F-skattesedel. Bestäm-&lt;br&gt;melserna som anknyter till bolagsmännen borde därför justeras så att de inte&lt;br&gt;gäller för annat än näringsförbud. Jag delar inte denna uppfattning. En F-&lt;br&gt;skattesedels rättsverkningar är så omfattande att man måste kunna kräva att&lt;br&gt;delägarna i ett handelsbolag uppfyller de krav som uppställts i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer även i promemorians förslag om att ett beslut om återkal-&lt;br&gt;lelse av en F-skattesedel skall antecknas i skatteregistret. Med hänsyn till att&lt;br&gt;en uppgift om att en gäldenärs F-skattesedel har återkallats är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för kronofogdemyndigheten i indrivningsarbetet bör även krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten ha tillgång till sådana uppgifter. Jag anser att det lämpli-&lt;br&gt;gen bör ske genom att kronofogdemyndigheten ges terminalåtkomst till de&lt;br&gt;nu aktuella uppgifterna i skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § första stycket 3 skatteregisterlagen (1980:343) får det centrala&lt;br&gt;skatteregistret för fysiska och juridiska personer innehålla bl.a. uppgift om&lt;br&gt;registrering av skyldighet att betala skatt samt de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att bestämma skatt enligt uppbördslagen. Nu aktuella uppgifter kan inte an-&lt;br&gt;ses tillhöra den nämnda kategorin. Mitt förslag föranleder därför ändringar&lt;br&gt;i skatteregisterlagen. Dessutom behöver det göras vissa justeringar i skatte-&lt;br&gt;registerförordningen (1980:556). Jag avser att återkomma till regeringen i&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13 F-skattebevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid F-skattesedeln skall fogas ett F-skattebevis. Av detta&lt;br&gt;bevis skall framgå att innehavaren själv svarar för den preliminära&lt;br&gt;skatt och de socialavgifter som belöper på ersättning för arbete som&lt;br&gt;uppdras åt honom. Av skattebeviset skall det också framgå om F-skat-&lt;br&gt;tesedeln har kombinerats med en A-skattesedel och vad som då gäl-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är F-skattesedelsinnehavaren registrerad till mervärdeskatt skall&lt;br&gt;också detta framgå av F-skattebeviset. Detsamma skall gälla om han&lt;br&gt;redovisar mervärdeskatt i sin allmänna självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppdrar ett arbete till någon skall ha rätt att förlita sig på&lt;br&gt;den uppgift om skattsedel på preliminär skatt som denne lämnar i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;såvida han inte känner till att uppgiften är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt bortsett från att det i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian inte föreslås att en registrering till mervärdeskatt skall framgå Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;av F-skattebeviset. Promemorians förslag är dessutom snävare på det sättet&lt;br&gt;att endast uppgift om innehav av F-skattesedel som lämnats i en faktura får&lt;br&gt;tas för god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSKliksom Svenska försäkringsbolags riksförbund fö-&lt;br&gt;reslår att F-skattebeviset samordnas med det registreringsbevis som skall ut-&lt;br&gt;färdas enligt lagen om mervärdeskatt. Kammarrätten i Stockholm anser att&lt;br&gt;frågan om vad som skall krävas av uppdragsgivaren i bevishänseende när det&lt;br&gt;gäller ett påstående från honom att en F-skattesedel har företetts för honom&lt;br&gt;måste penetreras ytterligare. Enligt kammarrätten bör det exempelvis vara&lt;br&gt;till fyllest om en uppdragstagare vid fall av dubbla skattsedlar har åberopat&lt;br&gt;eller företett antingen F-skattesedeln eller F-skattebeviset. LRF anser att&lt;br&gt;det i UBL bör anges att betalningsmottagaren alltid skriftligt skall ange att&lt;br&gt;han innehar en F-skattesedel och dessutom att skattebeviset skall uppvisas.&lt;br&gt;Ett alternativ till detta anser LRF vara att en kopia av F-skattebeviset alltid&lt;br&gt;skall tillställas uppdragsgivaren. Svenska försäkringsbolags riksförbund an-&lt;br&gt;ser att det föreslagna systemet med F-skattesedel och A-skattesedel skulle&lt;br&gt;kunna innebära en lättnad för försäkringsbolagen i skaderegleringen. För-&lt;br&gt;bundet understryker att försäkringsbolagen alltid måste kunna utgå från att&lt;br&gt;när ersättning betalas till en uppdragstagare som skriftligen åberopat en F-&lt;br&gt;skattesedel bolagen skall vara fria från skyldighet att dra preliminär skatt&lt;br&gt;resp, betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Bolagen måste också kunna&lt;br&gt;utgå från att de, om en F-skattesedel av någon anledning har återkallats men&lt;br&gt;ändå åberopas av uppdragstagaren på fakturan, inte i efterhand skall bli be-&lt;br&gt;talningsskyldiga för skatter och avgifter. Länsrätten i Stockholms län anser&lt;br&gt;att det bör vara en ovillkorlig förutsättning för de tänkta återkallelsereglerna&lt;br&gt;att tredje man inte drabbas i den situationen att F-skattesedeln är formellt&lt;br&gt;återkallad men ända utnyttjas. Företagareförbundet SFR, som konstaterar&lt;br&gt;att en uppdragsgivare inte utan fortlöpande kontroll hos skattemyndigheten&lt;br&gt;kan hålla sig informerad om avregistrering från F-skatt, anser att om upp-&lt;br&gt;dragstagaren har sin F-skattesedel i behåll och företer den inför uppdragsgi-&lt;br&gt;varen måste detta vara tillräckligt bevis för uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En uppdragsgivare som inom det nya systemet vill&lt;br&gt;veta vilken typ av skattsedel motparten har skall naturligtvis kunna vända&lt;br&gt;sig till skattemyndigheten för att få besked. Om detta vore enda möjligheten&lt;br&gt;att få svar på frågan skulle detta emellertid leda till mycket extra arbete för&lt;br&gt;såväl parterna som skattemyndigheterna. Den bör därför som föreslås i pro-&lt;br&gt;memorian kompletteras med en möjlighet för den som innehar en F-skatte-&lt;br&gt;sedel att visa att han har en sådan utan att för den skull behöva visa upp&lt;br&gt;skattsedeln. Den kan ju innehålla uppgifter om debiterad preliminär skatt&lt;br&gt;som kan uppfattas som känsliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tilldelas en F-skattesedel bör samtidigt med denna få ett särskilt&lt;br&gt;bevis om att han innehar en F-skattesedel, ett s.k. F-skattebevis. Av beviset&lt;br&gt;bör tydligt framgå att innehavaren av F-skattesedeln själv svarar för den pre-&lt;br&gt;liminära skatt och de socialavgifter som belöper, på ersättning för arbete som&lt;br&gt;uppdras åt honom. Av skattebeviset skall också framgå om F-skattesedeln&lt;br&gt;har kombinerats med en A-skattesedel och vad som då gäller i fråga om skyl-&lt;br&gt;digheten att betala preliminär skatt och socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med några remissinstanser anser jag att en samordning bör ske Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;med registreringsbeviset enligt lagen om mervärdeskatt. F-skattebeviset kan&lt;br&gt;dock inte helt ersätta registreringsbeviset eftersom det kan finnas fall där den&lt;br&gt;som är registrerad till mervärdeskatt inte skall ha en F-skattesedel. Men i de&lt;br&gt;fall den som innehar en F-skattesedel också är registrerad till mervärdeskatt&lt;br&gt;bör detta framgå av F-skattebeviset. Detsamma gäller de övriga uppgifter&lt;br&gt;som i dag skall anges i registreringsbeviset. Om innehavaren redovisar mer-&lt;br&gt;värdeskatt i sin allmänna självdeklaration, bör F-skattebeviset innehålla&lt;br&gt;uppgift om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag också något beröra vissa bevisfrågor som kan&lt;br&gt;uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som utför ett arbete har en A-skattesedel både vid avtalstillfället&lt;br&gt;och vid utbetalningstillfället bör inga problem uppstå. Jag bortser då från det&lt;br&gt;fallet att en arbets- eller uppdragstagare påstår sig ha en F-skattesedel. Har&lt;br&gt;mottagaren en A-skattesedel skall sålunda den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Att mottagaren av ersätt-&lt;br&gt;ningen har en A-skattesedel kan utbetalaren i detta fall få veta antingen ge-&lt;br&gt;nom att han gör en förfrågan hos skattemyndigheten eller genom att motpar-&lt;br&gt;ten visar upp sin skattsedel. För utbetalaren finns inget behov av att doku-&lt;br&gt;mentera vilken typ av skattsedel som har använts. Däremot kan han behöva&lt;br&gt;se skattsedeln för att få veta hur skatteavdraget skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utbetalaren inte känner till vilken typ av skattsedel motparten har och&lt;br&gt;inte vill ha besväret att kontakta skattemyndigheten, bör han alltid utgå från&lt;br&gt;att det är en A-skattesedel. Då riskerar han aldrig att i efterhand bli krävd&lt;br&gt;på vare sig källskatt eller arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som utfört ett arbete i stället en F-skattesedel både vid avtalstill-&lt;br&gt;fället och vid utbetalningstillfället blir situationen inte lika enkel från bevis-&lt;br&gt;synpunkt. Då skall i princip F-skattesedelns rättsverkningar gälla. Den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen måste dock vidta vissa åtgärder för att inte riskera att&lt;br&gt;i efterhand bli betalningsskyldig för både källskatt och arbetsgivaravgifter.&lt;br&gt;Han kan t.ex. genom att kontakta skattemyndigheten kontrollera att mot-&lt;br&gt;partens uppgift om F-skattesedel är riktig. En sådan kontroll skall då avse&lt;br&gt;förhållandet antingen vid avtalstidpunkten eller vid utbetalningstidpunkten.&lt;br&gt;Jag vill här påpeka att om flera uppdrag lämnas till en och samma person&lt;br&gt;under ett år måste kontroll göras vid vaije avtalstillfälle resp, utbetalnings-&lt;br&gt;tillfälle eftersom en utfärdad F-skattesedel kan ha återkallats. Om uppgiften&lt;br&gt;stämmer behöver han dessutom kunna visa när avtalet om arbetet träffades&lt;br&gt;eller när ersättningen betalades ut. Detta kan ske genom ett skriftligt avtal,&lt;br&gt;genom att utbetalningen sker genom post eller bank eller genom att den kvit-&lt;br&gt;teras av mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian skall den som uppdrar ett arbete få lita på uppgifter&lt;br&gt;som motparten lämnar om sin skattsedel på preliminär skatt i en faktura.&lt;br&gt;Ingen av remissinstanserna har invänt mot detta. Jag instämmer i förslaget.&lt;br&gt;Som jag ser det får man annars ett alltför krångligt system. Åberopas en F-&lt;br&gt;skattesedel skall den alltså i princip gälla. Detta bör gälla även om F-skatte-&lt;br&gt;sedeln har återkallats och till och med om motparten aldrig har haft någon&lt;br&gt;F-skattesedel. Men det måste krävas av uppdragsgivaren att han kan visa att&lt;br&gt;en F-skattesedel har åberopats. Det bör vara tillräckligt att mottagaren av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen har angett sitt personnummer eller organisationsnummer samt&lt;br&gt;innehav av F-skattesedel t.ex. på sin faktura. Regeln bör dessutom, som lag-&lt;br&gt;rådet förordat, ges en mer generell utformning. Man bör sålunda låta även&lt;br&gt;uppgifter om innehav av F-skattesedel som lämnats i t.ex. en anbudshand-&lt;br&gt;ling eller i ett av båda parter undertecknat avtal få samma verkan som en&lt;br&gt;uppgift lämnad i en faktura. En annan möjlighet är att en kopia av F-skatte-&lt;br&gt;beviset bifogas anbudshandling, faktura eller annan liknande handling. Om&lt;br&gt;F-skattesedeln eller F-skattebeviset endast har uppvisats bör det ankomma&lt;br&gt;på den som betalar ut ersättningen att dokumentera detta på lämpligt sätt,&lt;br&gt;t.ex. genom att själv fotokopiera skattsedeln eller skattebeviset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har utfört arbetet har både en F-skattesedel och en A-skatte-&lt;br&gt;sedel skall, enligt vad jag föreslagit tidigare, den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;för arbetet utgå från att A-skattesedeln skall användas. Det är alltså inte&lt;br&gt;möjligt för den som betalar ut ersättningen att i den här situationen lita till&lt;br&gt;F-skattesedeln även om han genom att vända sig till skattemyndigheten får&lt;br&gt;veta att motparten har en sådan skattsedel. Det är alltså viktigt att skatte-&lt;br&gt;myndigheten i förekommande fall lämnar besked om att en F-skattesedel&lt;br&gt;har kombinerats med en A-skattesedel. Det är endast om F-skattesedeln har&lt;br&gt;åberopats av innehavaren, antingen vid avtalstillfället eller vid utbetalnings-&lt;br&gt;tillfället, som den skattsedeln skall gälla. Även i detta fall måste det krävas&lt;br&gt;av den som uppdragit arbetet att han kan visa för skattemyndigheten att F-&lt;br&gt;skattesedeln har åberopats. Hur det kan ske har jag redan nämnt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.14 Likställighetsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nuvarande möjlighet att ingå s.k. likställighetsavtal skall&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: En fysisk person som har en F-skattesedel skall&lt;br&gt;med uppdragsgivaren kunna ingå avtal om att denne skall betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter och göra skatteavdrag (likställighetsavtal). Ett sådant likställighets-&lt;br&gt;avtal skall alltid omfatta både arbetsgivaravgifter och skatteavdrag. Ett avtal&lt;br&gt;som enbart avser arbetsgivaravgifter skall ändå anses omfatta också skyldig-&lt;br&gt;heten att göra skatteavdrag. Ett avtal som enbart avser skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag skall däremot inte påverka skyldigheten att betala socialavgif-&lt;br&gt;ter. Likställighetsavtal skall inte heller i fortsättningen kunna ingås när upp-&lt;br&gt;dragstagaren är en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast två remissinstanser har yttrat sig särskilt om&lt;br&gt;likställighetsavtal. Båda föreslår att sådana avtal i förenklingssyfte skall slo-&lt;br&gt;pas. RSV konstaterar att genom möjligheten att kombinera F-skattesedeln&lt;br&gt;med en A-skattesedel ges den skattskyldige möjlighet att i förväg bestämma&lt;br&gt;de inkomster på vilka egna skatteinbetalningar skall ske. Verket ser därför&lt;br&gt;inget behov av likställighetsavtal vare sig detta gäller endast skatteavdrag&lt;br&gt;eller såväl skatteavdrag som socialavgifter. Statskontoret påpekar också att&lt;br&gt;kombinationsmöjligheten skapar alternativ till likställighetsavtalen. I de fall&lt;br&gt;sådana avtal kan bli aktuella kan i stället A-skattesedlar användas. Enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontorets bedömning skulle ett slopande av reglerna om likställighetsavtal&lt;br&gt;innebära en förenkling av regelsystemet utan några nackdelar för de tänk-&lt;br&gt;bart berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande regler om likställighetsavtal innebär&lt;br&gt;följande. Socialavgifter på ersättning för arbete som för mottagaren utgör&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet skall normalt betalas i form av egenavgifter.&lt;br&gt;Är parterna ense om att arbetsgivaravgifter i stället skall betalas för ersätt-&lt;br&gt;ningen gäller emellertid detta. Parterna sägs då ha träffat ett likställighetsav-&lt;br&gt;tal. Ett sådant avtal kan endast avse ersättning för arbete som uppdragits åt&lt;br&gt;en fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna möjligheten att kombinera en F-skattesedel med en A-&lt;br&gt;skattesedel medför att det inte längre finns något behov av likställighetsav-&lt;br&gt;tal. Att ha kvar avtalsvägen skulle endast vara av intresse för den F-skattese-&lt;br&gt;delsinnehavare som för en enstaka ersättning inte vill ha besväret med att&lt;br&gt;också skaffa sig en A-skattesedel. Med hänsyn till den förenkling som upp-&lt;br&gt;nås föreslår jag emellertid att likställighetsavtalen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.15 Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattemyndighetens beslut om tilldelning av skattsedel&lt;br&gt;och återkallelse av F-skattesedel får överklagas av den skattskyldige&lt;br&gt;och riksskatteverket hos länsrätt och vidare hos kammarrätt och rege-&lt;br&gt;ringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut om solidarisk eller subsidiär betalnings-&lt;br&gt;skyldighet får överklagas hos länsrätt, kammarrätt och regeringsrät-&lt;br&gt;ten av den som ålagts betalningsansvar och av riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Det bygger&lt;br&gt;dock på att lokal skattemyndighet skall vara beslutsinstans och att det finns&lt;br&gt;ett allmänt ombud i uppbördsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal har kommenterat förslaget. Bl.a.&lt;br&gt;och kammarrätten i Göteborg understryker att det är av största vikt att mål&lt;br&gt;angående tilldelning av skattsedel handläggs med förtur vid domstolarna.&lt;br&gt;Kammarrätten anser att det behövs en komplettering i form av en bestäm-&lt;br&gt;melse om förtur eller tidsgränser för avgörandet. Kammarrätten i Stockholm&lt;br&gt;påpekar att, med hänsyn till den stora betydelse beslut om tilldelning av&lt;br&gt;skattsedel kan ha för den skattskyldige, rättssäkerhetsskäl med styrka talar&lt;br&gt;för den föreslagna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som allmän regel vid uppbörd av skatt gäller enligt&lt;br&gt;UBL att skattemyndighetens beslut kan överklagas till länsrätt. Därifrån kan&lt;br&gt;överklagande ske till kammarrätt och regeringsrätten. Länsrättens beslut om&lt;br&gt;bl.a. sättet för att ta ut preliminär skatt får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett beslut om skattsedel på preliminär skatt avses vara direkt av-&lt;br&gt;görande för frågan om hur socialavgifterna skall betalas bör för ett sådant&lt;br&gt;beslut gälla samma överklagandeordning som för andra beslut rörande skyl-&lt;br&gt;digheten att betala socialavgifter. Skattemyndighetens beslut om sättet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttagande av preliminär skatt bör alltså kunna fullföljas till länsrätt och vi-&lt;br&gt;dare till kammarrätt och regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om företrädare för det allmänna bör gälla även i mål om&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att någon skall fråntas sin F-skattesedel bör få verkställas&lt;br&gt;utan hinder av att det har överklagats. Detsamma bör gälla ett beslut om att&lt;br&gt;preliminär F-skatt skall betalas. Ett beslut av förvaltningsdomstol i mål om&lt;br&gt;F-skattesedel bör inte ges retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om inhibition av beslut om återkallelse av en F-skat-&lt;br&gt;tesedel vill jag anföra följande. I UBL finns inget undantag från den enligt&lt;br&gt;lagen gällande regeln att åtgärd skall verkställas oavsett att det beslut som&lt;br&gt;föranlett åtgärden inte vunnit laga kraft. Eftersom särskilda regler om inhi-&lt;br&gt;bition av återkallelsebeslut saknas i UBL blir de allmänna reglerna om detta&lt;br&gt;institut i förvaltningsprocesslagen (1971:292) tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan sättas i fråga om det inte behövs särskilda bestämmelser i lag om&lt;br&gt;förtur för mål om skattsedelstilldelning. Några sådana bestämmelser är jag&lt;br&gt;dock inte beredd att föreslå nu. Däremot kan det vara lämpligt att domsto-&lt;br&gt;larna själva ser till att frågan regleras i deras arbetsordningar. Jag vill under-&lt;br&gt;stryka att det är av stor betydelse att dessa mål behandlas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller skattemyndighetens beslut i fråga om återkallelse av en F-&lt;br&gt;skattesedel och betalningsansvar anser jag det lämpligt att ha samma ord-&lt;br&gt;ning som gäller i övrigt för beslut enligt UBL. Belopp för vilka betalnings-&lt;br&gt;skyldighet ålagts kommer då att kunna drivas in även om beslutet överklagas&lt;br&gt;(103 § UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.16 Tillämpningsområdet för nuvarande bestämmelser om&lt;br&gt;förhandsbesked och eftergift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Nuvarande bestämmelser om förhandsbesked&lt;br&gt;och om eftergift av betalningsskyldighet för arbetsgivaravgifter samt&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser rörande skatteavdrag skall stå kvar oför-&lt;br&gt;ändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har tagit upp denna fråga&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Den som uppdragit ett arbete åt någon&lt;br&gt;som har en F-skattesedel skall inte löpa risken att bli betalningsskyldig för&lt;br&gt;den källskatt och de socialavgifter som belöper på ersättningen för arbetet.&lt;br&gt;Jag bortser då från de fall då de föreslagna reglerna om ett solidariskt ansvar&lt;br&gt;kan bli tillämpliga. Anlitar en näringsidkare i stället någon som har en A-&lt;br&gt;skattesedel blir förhållandet det motsatta, dvs. han blir skyldig att både göra&lt;br&gt;skatteavdrag och, om A-skattesedelsinnehavaren är en fysisk person, betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Är uppdragsgivaren inte näringsidkare föreligger dock&lt;br&gt;dessa skyldigheter bara om ersättningen under beskattningsåret överstiger&lt;br&gt;10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu angivna fall kommer det i allmänhet att vara möjligt för uppdragsgiva- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;ren att förutse vilka skyldigheter i skatte- och avgiftshänseende som åvilar&lt;br&gt;honom. Man kan dock inte utesluta att det även inom det nya systemet, t.ex.&lt;br&gt;på grund av att någon av parterna missuppfattat vilken skattsedel som skall&lt;br&gt;användas i ett visst fall, kan uppstå situationer där det skulle vara oskäligt&lt;br&gt;att kräva ut ansvar för källskatt och arbetsgivaravgifter. Någon gång kan&lt;br&gt;motsvarande gälla när en privatperson anlitar en näringsidkare som har fått&lt;br&gt;sin F-skattesedel återkallad eller en näringsidkare som själv har valt att ha&lt;br&gt;en A-skattesedel i stället för en F-skattesedel. De möjligheter till eftergift&lt;br&gt;av betalningsskyldigheten som finns inom det nuvarande uppbördssystemet&lt;br&gt;genom bestämmelserna i 75 § UBL och anvisningarna till denna paragraf&lt;br&gt;samt i 22 d § USAL bör därför, såsom också föreslås i promemorian, finnas&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att kunna få ett förhandsbesked angående skatteavdrag och&lt;br&gt;avgiftsskyldighet enligt de nuvarande bestämmelserna i 44 § UBL resp.&lt;br&gt;22 a § USAL bör i stort sett upphöra med den nu föreslagna ordningen. Det&lt;br&gt;kan dock inte uteslutas att situationer kan uppstå där det råder viss osäkerhet&lt;br&gt;rörande skyldigheten att göra skatteavdrag eller att betala socialavgifter. Jag&lt;br&gt;anser därför att nuvarande regler om förhandsbesked, såsom föreslås i pro-&lt;br&gt;memorian, också skall finnas kvar i UBL och USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.17 Närmare om skatteavdrag på biinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skatteavdrag på ersättningar för arbete som utgör biin-&lt;br&gt;komst för mottagaren skall göras med 30 % om inte skattemyndighe-&lt;br&gt;ten efter särskild ansökan beslutat om ett lägre procenttal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beloppsgräns på 1 000 kr. skall finnas för såväl skyldigheten att&lt;br&gt;göra skatteavdrag som skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i de särskilda lagarna om skatteavdrag på sjukpenning&lt;br&gt;m.m., folkpension och tilläggspension inarbetas i uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås dock att skatteavdrag på biinkomster skall beräknas enligt&lt;br&gt;tabell utom i de fall skatteavdraget enligt tabell skulle vara mindre än 30 %&lt;br&gt;av den utbetalda ersättningen. I sådana fall skulle skatteavdrag göras med&lt;br&gt;30%. I promemorian föreslås också att skatteavdrag på sådant engångsbe-&lt;br&gt;lopp som inte avser bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet&lt;br&gt;återkommande tillfällen skall göras med 30 % av beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV konstaterar med tillfredsställelse att skatteav-&lt;br&gt;drag införs på biinkomster. Verket anser dock att den föreslagna spärregeln&lt;br&gt;om att skatteavdrag på biinkomst får understiga 30 % av ersättningen endast&lt;br&gt;om den som skall göra avdraget är huvudarbetsgivare bör undvikas. Verket&lt;br&gt;anser vidare att det är en klar förbättring om alla bestämmelser som behand-&lt;br&gt;lar skatteavdrag finns i en och samma lag. Kammarrätten i Stockholm erinrar&lt;br&gt;om att domstolen i ett remissyttrande år 1984 avstyrkte ett förslag om skatte-&lt;br&gt;avdrag på binkomster. De argument som då anfördes synes enligt kammar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten fortfarande i det väsentliga vara bärande. Kammarrätten anser att den&lt;br&gt;föreslagna beloppsgränsen, 1 000 kr., är för låg. Kammarrätten föreslår att&lt;br&gt;den sätts till 10 000 kr, eller - hellre - motsvarande andel av ett basbelopp.&lt;br&gt;Kammarrätten framhåller att det är angeläget att systemet med skatteavdrag&lt;br&gt;på biinkomster konstrueras så att den skattskyldige aldrig blir dubbelt belas-&lt;br&gt;tad av preliminärskatt. Byggentreprenörerna anser att förslaget visserligen&lt;br&gt;torde innebära en ökning av företagens arbete med uppbörd av skatt men&lt;br&gt;fördelen med ett effektivare uppbördssystem väger upp denna nackdel. För-&lt;br&gt;slaget tillstyrks därför. Kooperationens pensionsanstalt anför att merparten&lt;br&gt;av de skatteavdrag som enligt förslaget skall ske på biinkomster kommer vad&lt;br&gt;gäller pensionsanstalten att uppgå till 30 %. En kontrollfunktion på gällande&lt;br&gt;skattetabell för envar betalningsmottagare måste dock inarbetas i de admi-&lt;br&gt;nistrativa systemen. Näringslivets skattedelegation är inte övertygad om att&lt;br&gt;förslaget löser de praktiska problem som fastställandet av preliminärskat-&lt;br&gt;teavdragets storlek medför. Delegationen anser sig inte kunna tillstyrka för-&lt;br&gt;slaget innan detta problem är löst. Svenska försäkringsbolags riksförbund&lt;br&gt;pekar på att försäkringsbolagen årligen betalar ut pensioner, skadelivräntor&lt;br&gt;och ersättningar för inkomstförlust till försäkringstagare och skadelidande&lt;br&gt;till avsevärda belopp och i ett stort antal utbetalningar. Genom förslaget får&lt;br&gt;de ett mycket omfattande skatteuppbördsarbete. Enligt förbundets mening&lt;br&gt;måste förutsättas att bolagen inte skall ha någon skyldighet att undersöka&lt;br&gt;vilken typ av skattsedel på preliminär skatt mottagaren av ersättningen har&lt;br&gt;utan att de skall kunna utgå från att skatteavdrag alltid skall göras. Riksför-&lt;br&gt;bundet anser vidare att för att bolagen skall ha någon möjlighet att verkställa&lt;br&gt;skatteavdrag på biinkomster måste ett schablonuttag med viss procentsats få&lt;br&gt;göras på alla utbetalningar oavsett vilken skattetabell som gäller i det en-&lt;br&gt;skilda fallet. Försäkringsbolagen kan inte heller ta på sig att undersöka om&lt;br&gt;begäran om förhöjt skatteavdrag eller jämkning av skatt föreligger. Dess-&lt;br&gt;utom anser riksförbundet att den skatteavdragsfria gränsen bör sättas vid ett&lt;br&gt;helt basbelopp i stället för, som föreslagits, ett halvt basbelopp. Förbundet&lt;br&gt;pekar slutligen på att inget sägs i promemorian om skatteavdrag på utbetal-&lt;br&gt;ningar till mottagare bosatta utomlands. I dessa fall skall skatt ofta inte beta-&lt;br&gt;las i Sverige. Svenska revisorsamfundet SRS anser att det föreslagna systemet&lt;br&gt;kan bli administrativt betungande för uppdragsgivarna genom att de måste&lt;br&gt;hantera ett stort antal skattetabeller. Samfundet anser därför att förenk-&lt;br&gt;lingar bör övervägas. Sveriges fastighetsägareförbund befarar att antalet&lt;br&gt;jämkningsansökningar kommer att öka avsevärt om skatteavdrag görs på bi-&lt;br&gt;inkomster. Förbundet anser dessutom att de föreslagna beloppsgränserna&lt;br&gt;bör höjas och göras värdebeständiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I det nuvarande systemet för uppbörd av prelimi-&lt;br&gt;när skatt enligt UBL är det endast den som är huvudarbetsgivare som är&lt;br&gt;skyldig att göra skatteavdrag för betalning av den preliminära A-skatt som&lt;br&gt;arbetstagaren har att betala. Vid utbetalning av ersättning, som för den an-&lt;br&gt;ställde inte utgör huvudsaklig inkomst av tjänst, skall arbetsgivaren sålunda&lt;br&gt;inte göra något källskatteavdrag. Resultatet blir att den preliminära skatten&lt;br&gt;väsentligt understiger den slutliga skatten om den skattskyldige har stora bi-&lt;br&gt;inkomster. Detta tar sig uttryck i stora fyllnadsinbetalningar och kvarstående&lt;br&gt;skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter finns inte, som inom&lt;br&gt;skatteområdet, någon skillnad mellan huvudarbetsgivare och andra arbetsgi-&lt;br&gt;vare. Samtliga arbetsgivare är skyldiga att betala arbetsgivaravgifter för ut-&lt;br&gt;givna löner och andra ersättningar för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu (sedan år 1985) gällande samordnade systemet för uppbörd av&lt;br&gt;källskatt och arbetsgivaravgifter framträder skillnaderna mellan arbetsgivar-&lt;br&gt;nas skyldighet att göra skatteavdrag och betala avgifter tydligare än förr.&lt;br&gt;Varje arbetsgivare är skyldig att månatligen lämna en uppbördsdeklaration&lt;br&gt;och i denna redovisa avgiftsunderlag och arbetsgivaravgifter. Däremot är det&lt;br&gt;bara huvudarbetsgivare som är skyldiga att också redovisa gjorda skatteav-&lt;br&gt;drag. En sådan skillnad ter sig i många avseenden omotiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom mitt redan framlagda förslag att den som betalar ut ersättning för&lt;br&gt;arbete till någon som har en A-skattesedel i princip skall vara skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag på ersättningen oberoende av om han är mottagarens huvudar-&lt;br&gt;betsgivare eller inte uppnår man en ordning med skatteavdrag även på biin-&lt;br&gt;komster. Jag anser, till skillnad från kammarrätten i Stockholm, att förde-&lt;br&gt;larna med ett sådant system är så stora att man nu inte kan avstå från att&lt;br&gt;ta ut preliminär skatt även på biinkomster. Genom en sådan ordning kan&lt;br&gt;uppbördssystemet göras effektivare. Man minskar behovet av fyllnadsinbe-&lt;br&gt;talningar och debitering av kvarstående skatt. Dessutom kommer alla an-&lt;br&gt;ställningsinkomster att behandlas mer likformigt i uppbördshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förbättringar kan uppnås utan någon väsentlig ökning i arbetsgivar-&lt;br&gt;nas skyldigheter om man begränsar kretsen av arbetsgivare som skall vara&lt;br&gt;skyldiga att göra skatteavdrag även från biinkomster till sådana arbetsgivare&lt;br&gt;som under alla förhållanden är skyldiga att redovisa och betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hittills föreslagna bestämmelserna om skatteavdrag på biinkomster in-&lt;br&gt;nebär bl.a. att en uppdrags- eller arbetsgivare som bedriver näringsverksam-&lt;br&gt;het och som betalar ut ersättning för arbete till någon som har en A-skattese-&lt;br&gt;del eller som saknar skattsedel alltid skall vara skyldig att betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter för och göra skatteavdrag från ersättningen. Skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag skall alltså gälla även om ersättningen hos mottagaren skall tax-&lt;br&gt;eras som inkomst av näringsverksamhet. Skatteavdragsskyldigheten skall&lt;br&gt;emellertid inte gälla för en uppdrags- eller arbetsgivare som inte bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet om ersättningen från honom understiger 10 000 kr. under&lt;br&gt;inkomståret. De föreslagna reglerna behöver emellertid kompletteras i vissa&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis viktigt att systemet med skatteavdrag på biinkomster kon-&lt;br&gt;strueras så att den skattskyldiges preliminära skatt så nära som möjligt anslu-&lt;br&gt;ter till den slutliga skatten. Därigenom undviker man bl.a. jämkningsansök-&lt;br&gt;ningar. I promemorian föreslås att samtliga arbetsgivare i princip skall vara&lt;br&gt;skyldiga att göra skatteavdrag enligt skattetabell. För att få ett så gott upp-&lt;br&gt;bördsresultat som möjligt föreslås dock att det skall införas en spärregel.&lt;br&gt;Den innebär att skatteavdrag, som beräknat efter skattetabell understiger&lt;br&gt;viss procentuell andel av ersättningen, får göras endast av huvudarbetsgivare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medan övriga arbetsgivare skall beräkna skatteavdraget enligt ett fast pro- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;centtal. För att en arbetsgivare i så få fall som möjligt skall behöva ta ställ-&lt;br&gt;ning till om han är huvudarbetsgivare eller inte föreslås i promemorian att&lt;br&gt;gränsen för när skatteavdraget inte får beräknas enligt tabell skall vara när&lt;br&gt;skatteavdraget enligt tabell understiger 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i promemorian framlagda förslaget innebär alltså i praktiken att vid&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag från biinkomst skall samma skattetabeller använ-&lt;br&gt;das som vid beräkning av skatteavdrag från huvudinkomst. Förslaget inne-&lt;br&gt;bär att arbetsgivarna i många fall måste arbeta med flera tabeller än nu. En-&lt;br&gt;dast i de fall skatteavdraget beräknat enligt tabell blir mindre än 30 % skall&lt;br&gt;tabellerna frångås och skatteavdraget i stället beräknas till just 30% av er-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Svenska revisorsamfundet, har pekat på att&lt;br&gt;den i promemorian föreslagna ordningen är administrativt betungande för&lt;br&gt;arbetsgivarna. RSV anser att den i promemorian föreslagna spärregeln bör&lt;br&gt;undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill först nämna att den sänkning av marginalskatterna som vi fått ge-&lt;br&gt;nom skattereformen bl.a. innebär att den i promemorian föreslagna ord-&lt;br&gt;ningen för uttag av preliminär skatt på biinkomster inte längre ter sig så en-&lt;br&gt;kel. Genom att marginalskatten har sänkts blir antalet fall där arbetsgivaren&lt;br&gt;måste ställa sig frågan om han är huvudarbetsgivare eller inte väsentligt&lt;br&gt;större. Jag anser därför att man bör välja en annan metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de regler som gäller efter skattereformen skall den statliga och&lt;br&gt;kommunala inkomstskatten tas ut efter endast två olika procentsatser. Den&lt;br&gt;ena motsvarar det kommunala skatteuttaget och den andra det kommunala&lt;br&gt;skatteuttaget ökat med 20 %. Den högre procentsatsen kommer att gälla för&lt;br&gt;endast ca 15 % av de skattskyldiga. Av administrativa skäl bör skatteavdrag&lt;br&gt;på biinkomster beräknas med utgångspunkt i den lägre av dessa två procent-&lt;br&gt;satser för samtliga skattskyldiga. Om ett skatteavdrag på 30 % i ett enskilt&lt;br&gt;fall skulle bli för högt bör skattemyndigheten ha möjlighet att bestämma en&lt;br&gt;lägre procentsats. Ett sådant beslut måste på ett enkelt sätt kunna meddelas&lt;br&gt;arbetsgivaren. Det kan ske genom att den aktuella procentsatsen anges på&lt;br&gt;den skattskyldiges A-skattesedel. Jag föreslår att den nu redovisade meto-&lt;br&gt;den skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att automatiskt innehålla kvarstående skatt bör endast före-&lt;br&gt;ligga för den som betalar den huvudsakliga inkomsten av arbete med undan-&lt;br&gt;tag för sjukpenning, föräldrapenningförmåner m.m. Om den skattskyldige&lt;br&gt;särskilt begär eller skattemyndigheten särskilt beslutar att skatteavdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt skall göras bör sådan skyldighet föreligga också i fråga om&lt;br&gt;inkomst av arbete som utgör sidoinkomst och sjukpenning, föräldrapenning-&lt;br&gt;förmån m.m. Vidare bör skatteavdrag för betalning av kvarskatt göras från&lt;br&gt;korttidsstudiestöd om den skattskyldige inte visar upp intyg från annan ar-&lt;br&gt;betsgivare att denne gör avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att verkställa förhöjt skatteavdrag från biikomster bör inte&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 4 § socialavgiftslagen skall vid bestämmandet av avgiftsun-&lt;br&gt;derlaget bortses från ersättning till en och samme arbetstagare om den under&lt;br&gt;året inte uppgått till 1 000 kr. Beloppsgränserna för skyldigheten att göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;källskatteavdrag och för skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter bör en-&lt;br&gt;ligt promemorian överensstämma. I promemorian föreslås att gränsbeloppet&lt;br&gt;skall vara 1 000 kr. Kammarrätten i Stockholm anser att denna beloppsgräns&lt;br&gt;bör höjas till 10 000 kr. eller till motsvarande andel av ett basbelopp. Lik-&lt;br&gt;nande synpunkter har förts fram av Sveriges fastighetsägareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör man inte höja den i promemorian föreslagna skat-&lt;br&gt;teavdragsfria gränsen. Det skulle vara ett alltför stort avsteg från principen&lt;br&gt;att skatteavdrag skall göras även från biinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att den som betalar ut ett sådant engångsbe-&lt;br&gt;lopp som avses i 7 § första stycket UBL även fortsättningsvis skall innehålla&lt;br&gt;preliminär skatt med 30 %. Jag instämmer i detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skatteavdragets storlek när en ersättning för arbete tas emot&lt;br&gt;av någon som i sin tur har anlitat medhjälpare och själv avlönar dessa har&lt;br&gt;jag behandlat i avsnitt 3.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det slutligen gäller ansvars- och straffbestämmelser föranleder de för-&lt;br&gt;slag som jag har lagt fram nu vissa justeringar i gällande bestämmelser.&lt;br&gt;Dessa redovisas dock endast i författningskommentarerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda regler som nu gäller i fråga om skatteavdrag på sjukpenning&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring m.m. innebär att preliminär A-skatt skall&lt;br&gt;betalas oberoende av om inkomsten utgör den skattskyldiges huvudsakliga&lt;br&gt;inkomst av tjänst enligt 3 § 2 mom. UBL eller inte. Eftersom detta blir hu-&lt;br&gt;vudregel enligt det system jag nu föreslår kan de särskilda reglerna i detta&lt;br&gt;hänseende slopas. Skatteavdrag från sjukpenning och andra ersättningar&lt;br&gt;som grundar sig på sjukpenninggrundande inkomst bör emellertid även fort-&lt;br&gt;sättningsvis göras enligt särskilda skattetabeller eftersom den ordningen ger&lt;br&gt;ett mer korrekt skatteuttag. Dessa regler bör emellertid tas in i UBL, liksom&lt;br&gt;de särskilda reglerna om skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa. Lagen om skatteavdrag från sjukpenning m.m. bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagens riksförbund har påpekat att de genom förslaget om&lt;br&gt;skatteavdrag på biinkomster får utföra ett mycket omfattande skatteupp-&lt;br&gt;bördsarbete och menar att bolagen måste få utgå ifrån att skatteavdrag alltid&lt;br&gt;skall göras efter samma procentsats utan hänsyn till skattsedelsinnehav,&lt;br&gt;jämkningsbeslut, begäran om förhöjt skatteavdrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsbolagen skall följa de bestämmelser jag föreslår kommer&lt;br&gt;de - när livräntan utgör biinkomst - att ha att göra skatteavdrag med 30%.&lt;br&gt;Som tidigare föreslagits bör skyldighet att verkställa förhöjt skatteavdrag&lt;br&gt;från biikomster inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den preliminära skatten skall jämkas bör jämkningen i första hand&lt;br&gt;göras av den skatt som hänför sig till huvudinkomsten och som skall betalas&lt;br&gt;enligt tabell. I undantagsfall kan jämkning behöva beslutas även beträffande&lt;br&gt;skatteavdrag från livräntor som utgör biinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller enligt 10 § UBL beträffande livräntor att skatteavdrag inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall göras när utbetalningen understiger ett halvt basbelopp. Eftersom det&lt;br&gt;nu föreslagna systemet innebär att skatteavdrag skall göras även från biin-&lt;br&gt;komster skulle en sådan regel aktualiseras på ett helt annat sätt än tidigare&lt;br&gt;om den behölls. Det torde vara administrativt lättare för försäkringsbolag&lt;br&gt;m.fl. att innehålla skatt efter 30 % även när utbetalningen understiger ett&lt;br&gt;halvt basbelopp än att göra undantag för sådana utbetalningar. Dessutom&lt;br&gt;skulle härigenom undvikas problemet med att bestämma skatteavdragets&lt;br&gt;storlek när en utbetalning ensam understiger ett halvt basbelopp men efter-&lt;br&gt;följande utbetalningar på grund av samma försäkring medför att denna gräns&lt;br&gt;överskrids. Jag föreslår att undantaget slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av livränta enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om stat-&lt;br&gt;ligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjö-&lt;br&gt;män skall preliminär A-skatt i dag betalas enligt den särskilda lagen om skat-&lt;br&gt;teavdrag i vissa fall från folkpension m.m. Skatteavdraget verkställs enligt&lt;br&gt;tabell. Den särskilda lagen bör upphävas så att skatteavdrag verkställs an-&lt;br&gt;tingen enligt tabell eller - om livräntan utgör en biinkomst för mottagaren -&lt;br&gt;med 30%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension, tilläggspension, delpension och vårdbidrag enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt bör betalas även för folkpension, tilläggspension och&lt;br&gt;vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring samt delpension enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om delpensionsförsäkring enligt samma principer som för övriga in-&lt;br&gt;komster. Hänsyn bör därvid tas till att folkpensionärer åtnjuter ett särskilt&lt;br&gt;grundavdrag vid beskattningen. Därför bör preliminär skatt inte tas ut på&lt;br&gt;folkpension så länge den inte betalas ut tillsammans med annan pension, liv-&lt;br&gt;ränta eller liknande förmån. Den skattskyldige kommer enligt 41 § 1 mom.&lt;br&gt;UBL att kunna åstadkomma att den utbetalande myndigheten eller inrätt-&lt;br&gt;ningen ändå innehåller skatt. Skattemyndigheten kommer också enligt 3 § 2&lt;br&gt;mom. UBL att kunna fatta särskilt beslut beträffande preliminär skatt på&lt;br&gt;pension om pensionen utgör den huvudsakliga inkomsten av arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.18 Artistersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De särskilda reglerna i lagen (1990:328) om skatteavdrag&lt;br&gt;i vissa fall från artistersättning m.m. upphävs. Skatteavdrag vid utbe-&lt;br&gt;talning av ersättning till en artist eller en idrottsman skall i stället gö-&lt;br&gt;ras enligt reglerna i uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall dock inte betalas på sådana ersättningar till&lt;br&gt;idrottsutövare för vilka arbetsgivaravgifter inte skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av skatten skall ske i vanlig uppbördsdeklaration se-&lt;br&gt;nast den 18 i månaden efter utbetalningen. Uppgift om vem skatten&lt;br&gt;avser skall lämnas till skattemyndigheten först i kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt utom så till vida att verket före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slär att en särskild fördelningslista på blankett enligt fastställt formulär skall&lt;br&gt;lämnas till skattemyndigheten senast vid samma tidpunkt som uppbördsdek-&lt;br&gt;larationen skall ges in. Det skall finnas olika formulär för turnerande resp,&lt;br&gt;icke turnerande artister för att utbetalaren skall veta hur kostnadsersätt-&lt;br&gt;ningar skall behandlas. RSV:s förslag innehåller inte heller någon regel om&lt;br&gt;undantag från skyldigheten att betala preliminär A-skatt på vissa ersätt-&lt;br&gt;ningar till idrottsutövare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att de&lt;br&gt;särskilda reglerna för skatteavdrag från ersättning till artister och idrottsmän&lt;br&gt;avskaffas. AMS anser dock att frågan om artistskatt behöver bli föremål för&lt;br&gt;en mer allsidig utredning och bedömning och statskontoret menar att de ad-&lt;br&gt;ministrativa och resursmässiga konsekvenserna bör belysas innan slutgiltigt&lt;br&gt;beslut tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande det föreslagna kravet på fördelningslista är meningarna de-&lt;br&gt;lade. RRV anser att det från kontrollsynpunkt är angeläget att fördelningslis-&lt;br&gt;tan bibehålls. Kammarrätten i Jönköping tillstyrker förslaget men anför att&lt;br&gt;listorna helt kan slopas när skattemyndigheterna fått erfarenhet av de nya&lt;br&gt;uppbördsreglerna. Vidare anser kammarrätten liksom länsrätten i Örebro&lt;br&gt;län att det vore lämpligt att också ta in bestämmelser om vad som omfattas&lt;br&gt;av artistisk verksamhet i lagrummet om redovisning av skatt. Artisternas och&lt;br&gt;arbetsgivarnas intresseorganisationer, däribland Svenska musikerförbundet&lt;br&gt;och Svenska teaterförbundet menar att förslaget om fördelningslistor inte lö-&lt;br&gt;ser problemet att bedöma i vad mån ersättning för resor och andra kostnader&lt;br&gt;skall ingå i underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter och skatteavdrag.&lt;br&gt;Sveriges Radio AB påpekar att det krävs en dispensmöjlighet om krav på&lt;br&gt;fördelningslista föreskrivs. Folkbildningsförbundet är av uppfattningen att&lt;br&gt;fördelninglistorna kommer att förenkla hanteringen - om utformningen blir&lt;br&gt;klargörande - samt att det är en fördel att medföljande teknisk personal fö-&lt;br&gt;reslås få tas upp på listorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regler om skatteavdrag från artistersättning även&lt;br&gt;i fall där ersättningen inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av&lt;br&gt;tjänst och där den skattskyldige har B-skattesedel infördes 1969. De gavs&lt;br&gt;först i förordningsform med stöd av bemyndigande i 3 § 3 mom. UBL men&lt;br&gt;överfördes i huvudsak oförändrade till en särskild lag, lagen (1990:328) om&lt;br&gt;skatteavdrag i vissa fall från artistersättning m.m. Samtidigt utmönstrades&lt;br&gt;bemyndigandet ur UBL (prop. 1989/90:74, SkU32, rskr. 217). Reglerna in-&lt;br&gt;nebär i korthet att preliminär A-skatt skall dras med 40 % av det utbetalade&lt;br&gt;beloppet till den del det inte utgör reseersättning. Skattemyndigheten kan i&lt;br&gt;särskilda fall bestämma annan beräkningsgrund för avdraget, t.ex. beroende&lt;br&gt;på att den skattskyldige har så stora avdragsgilla kostnader att skatteuttaget&lt;br&gt;annars skulle bli för högt. Skatten skall normalt betalas in till skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Örebro län senast fjorton dagar efter det att avdraget gjorts. Uppgift&lt;br&gt;om bl.a. ersättningens storlek, datum för utbetalningen och mottagarens&lt;br&gt;namn skall lämnas på inbetalningskortet eller, om inbetalning sker i en post&lt;br&gt;vid samma tillfälle för flera skattskyldiga, i en särskild förteckning (fördel-&lt;br&gt;ningslista).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglernas tillkomst hängde samman med att artister ofta mottar ersätt-&lt;br&gt;ning som utgör inkomst av tjänst utan att det är fråga om ersättning från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsaklig inkomst av tjänst vilket innebar att skatteavdrag inte skulle gö- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;ras enligt bestämmelserna i UBL. Det hade förekommit ett antal uppmärk-&lt;br&gt;sammade fall där artister med B-skattesedel hade fått problem med höga&lt;br&gt;kvarstående skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina redan lämnade förslag om skatteavdrag även från biinkomster har&lt;br&gt;en sådan generell utformning att även artistersättning omfattas. Skatteav-&lt;br&gt;drag skall alltså göras också från artisters biinkomster om de har en A-skatte-&lt;br&gt;sedel. Om en artist som innehar F-skattesedel inte sköter sina preliminär-&lt;br&gt;skatteinbetalningar och alltså riskerar att få hög kvarskatt kan F-skattese-&lt;br&gt;deln återkallas. Följaktligen kommer de skäl som en gång anfördes för de&lt;br&gt;särskilda reglerna inte längre att föreligga. RSV har också funnit att de sär-&lt;br&gt;skilda reglerna för artister kan avskaffas. Härigenom kan en samordning ske&lt;br&gt;av preliminärskatteuppbörd och uppbörd av arbetsgivaravgifterna så som&lt;br&gt;skett för andra arbetstagare. Jag delar uppfattningen att särreglerna för ar-&lt;br&gt;tister m.m. bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende föreslår RSV att särregleringen behålls, nämligen vad gäller&lt;br&gt;redovisningen till skattemyndigheterna i form av en s.k. fördelningslista.&lt;br&gt;Skälen anges huvudsakligen vara dels att listorna, särskilt om två alternativa&lt;br&gt;nya formulär upprättades, skulle vara ett gott hjälpmedel för den som beta-&lt;br&gt;lar ut ersättning till artister vid bedömning av hur kostnaderna för resa och&lt;br&gt;uppehälle skall behandlas, dels att den behövs för skattemyndigheternas&lt;br&gt;kontrollverksamhet. Aktörerna på artistmarknaden däremot har starkt ifrå-&lt;br&gt;gasatt att införandet av två fördelningslistor - en för turnerande och en för&lt;br&gt;icke turnerande artister - skulle lösa bedömningsproblemen vad gäller rese-&lt;br&gt;kostnadsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan RSV lade fram sitt förslag har som en del av skattereformen genom-&lt;br&gt;förts ändringar i 10 § UBL, som bl.a. innebär att beräkningen av preliminär&lt;br&gt;skatt på traktamentsersättning vid tjänsteresa och resa med egen bil i tjäns-&lt;br&gt;ten har kopplats samman med de avdragsschabloner som numera gäller på&lt;br&gt;dessa områden. Beträffande annan kostnadsersättning beräknas preliminär&lt;br&gt;skatt endast om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte&lt;br&gt;är avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger av-&lt;br&gt;dragsgillt belopp. De nyligen införda bestämmelserna i 10 § UBL anser jag&lt;br&gt;vara ändamålsenliga även vid beräkning av preliminär skatt på ersättning till&lt;br&gt;artister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att RSV anser att det finns behov av gränsdragning mellan turnerande&lt;br&gt;och inte turnerande artister bottnar i att resor till olika orter där artisten haft&lt;br&gt;kortvariga engagemang ses som resor till de i resp, engagemangsavtal an-&lt;br&gt;givna tjänsteställena och således inte som resor i tjänsten (se RÅ 1979 ref&lt;br&gt;1:93), medan resor för den som inte återvänder till bostaden mellan de olika&lt;br&gt;engagemangen (turnerande artist) betraktats som tjänsteresor (se kammar-&lt;br&gt;rättens i Stockholm dom den 6 februari 1984 i mål 4895-1983). För min del&lt;br&gt;kan jag inte se att någon särskild redovisningsblankett bör påbjudas av&lt;br&gt;denna anledning. Inte heller kan jag se att kontrollaspekten motiverar andra&lt;br&gt;bestämmelser än de som föreskrivs i 78 § UBL. Jag föreslår därför inga så-&lt;br&gt;dana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning utgetts i en klumpsumma och artisten svarar för kostnader&lt;br&gt;förenade med framträdandet innebär mitt förslag att vid beräkningen av så-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl skatteavdrag som arbetsgivaravgifter hänsyn tas till kostnaderna endast Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;om de kan beräknas uppgå till minst 10 % av ersättningen (11 § UBL och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § socialavgiftslagen). Skattemyndigheten skall på framställning av&lt;br&gt;den som utger betalningen bestämma hur kostnaderna skall beräknas. För&lt;br&gt;musiker och sångartister gäller för närvarande en av RSV fastställd schablon&lt;br&gt;(30 %) vid beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter enligt socialavgifts-&lt;br&gt;lagen. Den bör gälla även vid beräkningen av preliminärskatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar artisten eller idrottsmannen en F-skattesedel skall inte vare sig&lt;br&gt;skatteavdrag göras eller arbetsgivaravgifter betalas. Om den skattskyldige&lt;br&gt;har både F- och A-skattesedel måste F-skattesedeln ha åberopats för att&lt;br&gt;gälla (jfr avsnitt 3.4). Samma regler om skatteavdrag skall gälla när artister-&lt;br&gt;sättning betalas ut till en juridisk person. Även om ersättningen ges ut till&lt;br&gt;ett handelsbolag skall preliminär skatt innehållas om bolaget inte innehar F-&lt;br&gt;skattesedel. När artistersättning betalas ut till en juridisk person kommer&lt;br&gt;däremot inte arbetsgivaravgifter i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning från en ideell förening till en idrottsutövare, som inte är att be-&lt;br&gt;trakta som näringsidkare, skall, om den per år understiger ett halvt basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen om allmän försäkring, inte räknas med vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst och inte utgöra underlag för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter (prop. 1990/91:76, SfUlO, rskr. 116, SFS 1991:121). Av&lt;br&gt;administrativa skäl bör den som betalar ut nu aktuella ersättningar inte hel-&lt;br&gt;lervara skyldig att göra skatteavdrag. Däremot bör de allmänna reglerna om&lt;br&gt;kontrolluppgift gälla även dessa ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.19 Uppbörd av F-skatt och särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Preliminär F-skatt och särskilt debiterad A-skatt skall&lt;br&gt;betalas varannan månad med böljan i mars. De skattskyldiga skall till-&lt;br&gt;ställas särskilda inbetalningskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall hän-&lt;br&gt;syn tas också till sådan mervärdeskatt som den skattskyldige redovisar&lt;br&gt;i allmän självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian finns inget förslag i de här delarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående vid flera tillfällen framhål-&lt;br&gt;lit att en F-skattesedel skall kunna utfärdas efter en relativt enkel prövning.&lt;br&gt;Den som ansöker om en F-skattesedel skall, om inte särskilda skäl talar emot&lt;br&gt;det, få en sådan skattsedel, i vissa fall kombinerad med en A-skattesedel. I&lt;br&gt;ett system som är så generöst mot de skattskyldiga måste det finnas goda&lt;br&gt;möjligheter att kontrollera att varje F-skattesedelsinnehavare fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter i fråga om betalningen av den preliminära skatten. Inte minst&lt;br&gt;viktigt är att skatten betalas i tid och att det ges möjligheter för skattemyn-&lt;br&gt;digheterna att snabbt gripa in då detta inte sker. Därigenom minskas risken&lt;br&gt;för att en F-skattesedelsinnehavare drar på sig stora preliminärskatteskulder&lt;br&gt;som han sedan inte förmår betala med åtföljande skattebortfall för det all-&lt;br&gt;männa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd varannan månad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att uppbörden av arbetsgivaravgifter samordnades med upp-&lt;br&gt;börden av källskatt infördes en månatlig betalning av sådana avgifter och&lt;br&gt;skatter. Dessförinnan, dvs. före den 1 januari 1985, skulle avgifterna och&lt;br&gt;skatterna betalas varannan månad - avgifterna i jämna månader och skat-&lt;br&gt;terna i udda. Varje betalning avsåg då en period på två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den månatliga uppbörden av arbetsgivaravgifter och källskatt har visat sig&lt;br&gt;fungera mycket bra. Skattemyndigheterna använder ett system för maskinell&lt;br&gt;bevakning av att betalningar görs och kan med hjälp av detta snabbt sända&lt;br&gt;ut betalningspåminnelser till de arbetsgivare som har missat en inbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör samma slag av rutiner som nu används vid uppbör-&lt;br&gt;den av arbetsgivaravgifter och källskatt användas också vid uppbörden av F-&lt;br&gt;skatt. Med hänsyn till att de skattskyldigas likviditet inte bör försämras i det&lt;br&gt;kärva ekonomiska klimat som råder nu anser jag dock inte att också F-skat-&lt;br&gt;ten skall betalas in till skattemyndigheten varje månad. Den bör i stället, så-&lt;br&gt;som nu gäller i fråga om B-skatten, betalas in varannan månad med början&lt;br&gt;i mars. De skattskyldiga bör betala den preliminära F-skatten med särskilt&lt;br&gt;inbetalningskort som de får från skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av administrativa skäl bör uppbörden av särskilt debiterad A-skatt ske på&lt;br&gt;samma sätt som uppbörden av preliminär F-skatt. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;även sådan skatt skall betalas varannan månad med inbetalningskort som&lt;br&gt;sänds ut av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt ifråga om mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen gjordes också en omfattande reformering av&lt;br&gt;de indirekta skatterna, dvs. mervärdeskatten och punktskatterna. Mervär-&lt;br&gt;deskatten utvidgades till en generell och enhetlig beskattning av i princip all&lt;br&gt;yrkesmässig omsättning av varor och tjänster. Endast enstaka undantag från&lt;br&gt;skatteplikten behölls. Samtidigt ändrades redovisningsordningen för mer-&lt;br&gt;värdeskatten så att redovisning av skatten skall ske för all skattepliktig om-&lt;br&gt;sättning utan någon nedre gräns. Av förenklingsskäl beslutades att om den&lt;br&gt;skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kr. per år skall redovis-&lt;br&gt;ningen ske i den skattskyldiges inkomstdeklaration. För att inte betalnings-&lt;br&gt;tidpunkten skulle komma tidigare vid en redovisning av mervärdeskatten i&lt;br&gt;självdeklarationen bestämdes att mervärdeskatten skulle få betalas så sent&lt;br&gt;som senast den 30 april utan att kvarskatteavgift påfördes. En sådan betal-&lt;br&gt;ning sker då såsom en fyllnadsinbetalning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att göra fyllnadsinbetalning avseende mervärdeskatten skulle&lt;br&gt;kunna ha motverkats genom att låta även mervärdeskatten ingå i den preli-&lt;br&gt;minärt debiterade B-skatten. RSV bedömde emellertid att detta inte var&lt;br&gt;praktiskt möjligt att genomföra förrän tidigast under inkomståret 1993. Tills&lt;br&gt;vidare skulle därför mervärdeskatten inte ingå i den preliminärt debiterade&lt;br&gt;B-skatten (prop. 1989/90:111, SkU31, rskr. 357, SFS 1990:576).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nu inhämtat från RSV att verket har möjligheter att administrera&lt;br&gt;en preliminär skatt även i fråga om sådan mervärdeskatt som redovisas i&lt;br&gt;självdeklaration fr.o.m. inkomståret 1993. Visserligen medför detta att inbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talningen av mervärdeskatt i vissa fall måste tidigareläggas. Slutdatum blir Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;den 18 februari i stället för den 30 april. Detta gäller dock endast den del av&lt;br&gt;mervärdeskatten som tillsammans med obetald preliminär skatt på övriga&lt;br&gt;inkomster överstiger 20 000 kr. För vissa skattskyldiga medför preliminär&lt;br&gt;skatt i fråga om mervärdeskatt däremot fördelar, nämligen för sådana skatt-&lt;br&gt;skyldiga som har rätt att få tillbaka mervärdeskatt. Detta kan då ske redan&lt;br&gt;under inkomståret i stället för som nu först i samband med att överskjutande&lt;br&gt;preliminär skatt återbetalas i december året efter inkomståret. Jag anser att&lt;br&gt;även sådan mervärdeskatt som redovisas i allmän självdeklaration bör inord-&lt;br&gt;nas i preliminärskattesystemet. En sådan ordning har så stora administrativa&lt;br&gt;fördelar att den bör införas nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.20 AUL och undantagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Både lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträf-&lt;br&gt;fande vissa uppdragsersättningar (AUL) och lagen om undantag från&lt;br&gt;vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om uppgiftsskyldighet i AUL skall flyttas&lt;br&gt;över till lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av nästan&lt;br&gt;alla remissinstanser. Kammarrätten i Stockholm anser att AUL bör avskaffas&lt;br&gt;utan att få någon motsvarighet på annat håll. Svenska revisorsamfundet SRS&lt;br&gt;tillstyrker att AUL och undantagslagen upphävs. Mot bakgrund av att upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten för innehavare av schablontaxerade fastigheter och lägen-&lt;br&gt;hetsinnehavare i AUL inte visat sig fungera särskilt bra bör det enligt sam-&lt;br&gt;fundet övervägas att utmönstra reglerna helt. Den lösning som anförs i pro-&lt;br&gt;memorian leder enligt samfundets mening inte till några förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet beträffande vissa uppdragsersätttningar, AUL, skall skatteavdrag&lt;br&gt;göras med 50 % av överenskommen ersättning för uppdrag som utgör mer-&lt;br&gt;värdeskattepliktig tjänst och avser vissa i lagen angivna arbeten. För att av-&lt;br&gt;dragsskyldighet skall föreligga krävs att uppdragstagaren, när denne är en&lt;br&gt;fysisk person, har en A-skattesedel. Med dessa bestämmelser i AUL korre-&lt;br&gt;sponderar en föreskrift i UBL, som gör det möjligt för skattemyndigheten&lt;br&gt;att utfärda en A-skattesedel i stället för en B-skattesedel för en fysisk person&lt;br&gt;som har sådan uppdragsverksamhet som avses i AUL. En A-skattesedel får&lt;br&gt;sålunda utfärdas om uppdragstagarens för inkomstårets beräknade slutliga&lt;br&gt;skatt kan antas till huvudsaklig del bli betald genom skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AUL:s bestämmelser om skatteavdrag får genom UBL:s särskilda före-&lt;br&gt;skrift om utfärdande av A-skattesedel en dubbel effekt. När uppdragstaga-&lt;br&gt;ren har en fast anställning och vid sidan av denna åtar sig uppdrag av det slag&lt;br&gt;som anges i AUL medför uppdragsgivarens avdragsskyldighet att uppdrags-&lt;br&gt;tagaren får vidkännas skatteavdrag också på biinkomster, något som ju inte&lt;br&gt;kan bli fallet om endast UBL:s bestämmelser hade varit tillämpliga. Driver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdragstagaren sin uppdragsverksamhet yrkesmässigt innebär uppdragsgi-&lt;br&gt;varens avdragsskyldighet i stället att skatteavdrag kommer att göras på en&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AUL är, som sagts, konstruerad så att skatteavdrag på biinkomster skall&lt;br&gt;göras inom de områden som omfattas av lagen. Genom de av mig föreslagna&lt;br&gt;generella bestämmelserna om skatteavdrag på biinkomster blir den särskilda&lt;br&gt;regleringen i AUL mer eller mindre obehövlig såvitt gäller en uppdragsta-&lt;br&gt;gare som är fysisk person. AUL:s regler om skatteavdrag i denna del bör&lt;br&gt;därför upphävas, även om det i vissa fall kommer att innebära en minskad&lt;br&gt;avdragsskyldighet. Jag har ju föreslagit att skatteavdrag skall ske endast om&lt;br&gt;uppdragsgivaren är näringsidkare eller om ersättningen överstiger 10 000 kr.&lt;br&gt;Dessutom kommer skatteavdraget på biinkomster enligt de regler jag före-&lt;br&gt;slagit att vara 30 % i stället för 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skatteavdrag i AUL tillämpas inte på ägare av privatbostads-&lt;br&gt;fastigheter och lägenhetsinnehavare om uppdraget avser fastigheten resp, lä-&lt;br&gt;genheten. Skatteavdrag från ersättning för sådana uppdrag skall sålunda&lt;br&gt;bara göras enligt reglerna i UBL med beaktande av reglerna i undantagsla-&lt;br&gt;gen. Skatteavdrag skall alltså göras endast av huvudarbetsgivare samt under&lt;br&gt;förutsättning att mottagaren har en A-skattesedel och inte skall betala mer-&lt;br&gt;värdeskatt. I fråga om privatbostadsfastigheter och lägenheter kommer där-&lt;br&gt;för den nyss beskrivna lindringen i avdragsskyldigheten att inträda bara i de&lt;br&gt;fall en huvudarbetsgivare betalar ut ersättning som understiger 10 000 kr. till&lt;br&gt;någon som inte är skyldig att betala mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att antalet fall där en lindring i avdragsskyldigheten inträf-&lt;br&gt;far är begränsat och eftersom eventuella bestämmelser om avdragsskyldig-&lt;br&gt;het i sådana fall skulle kräva att begreppet huvudarbetsgivare används, vil-&lt;br&gt;ket i sin tur skulle medföra problem för främst uppdragsgivare, bör området&lt;br&gt;inte regleras särskilt. Jag föreslår därför inte något undantag från den tidi-&lt;br&gt;gare nämnda 10 000-kronorsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsskyldighet som ägare av en privatbostadsfastighet och lägen-&lt;br&gt;hetsinnehavare har enligt AUL och som innebär att uppgiften om utbetald&lt;br&gt;ersättning skall lämnas i självdeklarationen har visat sig fungera mindre bra.&lt;br&gt;Dessutom har uppgiftsskyldigheten lett till praktiska svårigheter genom in-&lt;br&gt;förandet av den förenklade självdeklarationen. Att sådana uppgifter som an-&lt;br&gt;ges i AUL skall lämnas i självdeklarationen är olämpligt. Reglerna om upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet i AUL bör därför upphävas. I de situationer som nu är av&lt;br&gt;intresse bör i stället kontrolluppgift lämnas under samma förutsättningar&lt;br&gt;som gäller beträffande andra skattepliktiga ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättningar till juridiska personer syftar AUL:s bestämmel-&lt;br&gt;ser om skatteavdrag till att förbättra skattekontrollen inom vissa tjänstesek-&lt;br&gt;torer där erfarenheterna visade att ett skattebortfall inte var ovanligt. Det&lt;br&gt;rör sig om sektorer där uppdragsgivarna i regel är bokföringsskyldiga. Av&lt;br&gt;särskilt intresse är att lagen inte föreskriver någon avdragsskyldighet om be-&lt;br&gt;talning erläggs mot faktura som bl.a. anger att uppdragstagaren är registre-&lt;br&gt;rad för mervärdeskatt eller, om uppdragstagaren inte är registrerad, hans or-&lt;br&gt;ganisationsnummer samt mervärdeskattens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det föreslagna systemet med att ge rättsverkningar åt både A- och&lt;br&gt;F-skattesedlarna blir AUL:s regler närmast överspelade. Enligt mitt förslag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall nämligen skatteavdrag inte göras på ersättning till den som har en F-&lt;br&gt;skattesedel - vilket praktiskt taget samtliga nu berörda juridiska personer&lt;br&gt;kommer att ha - medan skatteavdrag många gånger skall göras för andra.&lt;br&gt;För att uppdragsgivaren skall kunna veta om avdrag skall göras måste upp-&lt;br&gt;dragstagaren visa vilken skattsedel han har. En F-skattesedel kan i detta&lt;br&gt;sammanhang sägas få samma betydelse som en registrering till mervärde-&lt;br&gt;skatt. AUL:s bestämmelser bör därför kunna upphävas även i den här delen.&lt;br&gt;Det som sagts nu innebär att AUL kan avskaffas i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom undantagslagen har, för en begränsad krets av uppdragsgivare, in-&lt;br&gt;förts regler som gör det möjligt att i fråga om vissa uppdrag förutse om skyl-&lt;br&gt;dighet föreligger att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Jag&lt;br&gt;har nu föreslagit regler med samma syfte men som, till skillnad från undan-&lt;br&gt;tagslagens regler, avses kunna gälla samtliga uppdragsgivare. De föreslagna&lt;br&gt;reglerna avses alltså kunna tillämpas även i fråga om de uppdragsgivare som&lt;br&gt;anges i undantagslagen. Detta innebär i vissa avseenden en skärpning av nu-&lt;br&gt;varande regler om skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. Skärpningen berör ägare av privatbostadsfastighet och lägenhetsin-&lt;br&gt;nehavare som för ett arbete på fastigheten resp, lägenheten anlitat någon&lt;br&gt;som har en A-skattesedel och som är registrerad till mervärdeskatt när er-&lt;br&gt;sättningen för arbetet uppgår till 10 000 kr. eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpningen gäller för både huvudarbetsgivare och sidoarbetsgivare. Med&lt;br&gt;hänsyn till gränsbeloppets storlek torde antalet berörda uppdragsgivare vara&lt;br&gt;begränsat. Med hänsyn härtill och eftersom en specialreglering bör undvikas&lt;br&gt;när generella regler finns att tillgå föreslår jag att också undantagslagen upp-&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.21 Gallring av bolags- och föreningsdeklarationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Självdeklarationer och andra taxeringshandlingar som&lt;br&gt;avser aktiebolag eller ekonomiska föreningar skall normalt förstöras&lt;br&gt;sedan tio år förflutit efter taxeringsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV föreslår dock&lt;br&gt;att handlingarna skall förstöras sedan sex år har gått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har i huvudsak fått ett positivt mottagande.&lt;br&gt;Riksåklagaren framhåller att myndigheterna genom den föreslagna ord-&lt;br&gt;ningen avhänder sig en stor del av de möjligheter som finns för att kunna få&lt;br&gt;fram utredning i anslutning till bolagets eller föreningens deklaration. Detta&lt;br&gt;kan ha betydelse inte bara vid grova skattebedrägerier, där preskriptionsti-&lt;br&gt;den är tio år, utan även utredningar av andra brott exempelvis förskingrings-&lt;br&gt;brott och bokföringsbrott. Enligt riksåklagarens mening bör gallringsreg-&lt;br&gt;lerna anpassas inte bara till de intressen som ligger bakom skattelagstift-&lt;br&gt;ningen utan även till de krav som kan ställas från brottsutredningssynpunkt.&lt;br&gt;Riksarkivet framhåller att bolags- och föreningsdeklarationerna har ett stort&lt;br&gt;forskningsvärde framförallt på grund av att företagsarkiven gallras allt hår-&lt;br&gt;dare, särskilt avseende små och medelstora företag där som regel inga arkiv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestånd bevaras åt framtiden. Riksarkivet föreslår att samtliga deklaratio- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;ner, såväl för fysiska personer som för bolag och ekonomiska föreningar&lt;br&gt;inom Östergötlands, Gotlands, och Västernorrlands län samt Göteborgs&lt;br&gt;kommun skall undantas från gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 4 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter, LSK, skall självdeklarationer och andra hand-&lt;br&gt;lingar som avlämnats eller upprättats med anledning av taxering förvaras hos&lt;br&gt;skattemyndigheten. Handlingarna skall förstöras sedan sex år har gått efter&lt;br&gt;taxeringsårets utgång, om inte regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer föreskriver något annat. Med stöd härav har regeringen&lt;br&gt;lämnat föreskrifter, 3 § förordningen (1990:1237) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter, i fråga om handlingar som avser aktiebolag och ekono-&lt;br&gt;miska föreningar. Sådana handlingar skall förvaras i sex år efter utgången av&lt;br&gt;det år då bolaget eller föreningen blivit upplöst, och först därefter förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i förordningen innefattar väsentliga undantag från de ge-&lt;br&gt;nerella gallringsreglerna i LSK såvitt avser aktiebolag och ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar. Detta har medfört att ett mycket omfattande arkivmaterial har&lt;br&gt;byggts upp hos skattemyndigheterna. Som exempel kan nämnas att i Stock-&lt;br&gt;holms län förvaras för närvarande ca 2 000 hyllmeter bolags- och förenings-&lt;br&gt;deklarationer. För hela landet kan materialet beräknas uppgå till ca 5 000&lt;br&gt;hyllmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta anledningen till att bolags- och föreningsdeklarationer nor-&lt;br&gt;malt inte gallras är att även uppgifter om gamla förhållanden kan vara av&lt;br&gt;betydelse vid taxering till utskiftningsskatt (se bl.a. prop. 1927:210 s. 246).&lt;br&gt;Läget har förändrats genom att lagen (1927:321) om utskiftningsskatt upp-&lt;br&gt;hört att gälla vid utgången av år 1990. Enligt lagen (1990:1452) om upphä-&lt;br&gt;vande av lagen om utskiftningsskatt skall dock de äldre bestämmelserna till-&lt;br&gt;lämpas vid 1992 och senare års taxeringar om, efter beslut om likvidation&lt;br&gt;eller fusion, medel har utskiftats till aktieägare före utgången av år 1990. Det&lt;br&gt;innebär att taxering tilll utskiftningsskatt kan komma att äga rum avsevärd&lt;br&gt;tid efter 1990 års utgång. Det kan emellertid på goda grunder antas att de&lt;br&gt;äldre bestämmelserna bara i undantagsfall kommer att tillämpas senare än&lt;br&gt;vid 1992 års taxering (jfr prop. 1990/91:54 s. 252). Mot den här bakgrunden&lt;br&gt;finns det inte av hänsyn till beskattningsverksamheten skäl att bevara dekla-&lt;br&gt;rationsmaterialet under någon längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har föreslagit att en del av deklarationsmaterialet bevaras för&lt;br&gt;att forskningens behov skall kunna tillgodoses. I 3 § arkivlagen (1990:782)&lt;br&gt;anges också att myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vår-&lt;br&gt;das så att de tillgodoser bl.a. forskningens behov. Mot bakgrund av de nya&lt;br&gt;arkivreglerna föreskrivs numera i socialtjänstförordningen (1981:750) att&lt;br&gt;handlingar som omfattas av gallringsskyldigheten enligt 60 § socialtjänstla-&lt;br&gt;gen (1980:620) av hänsyn till forskningens behov skall undantas från gallring&lt;br&gt;bl.a. avseende kommuner som ingår i Östergötlands, Gotlands och Väster-&lt;br&gt;norrlands län samt Göteborgs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskningens behov bör ett urval av självdeklarationer för aktiebolag&lt;br&gt;och ekonomiska föreningar undantas från gallring. Det förefaller lämpligt&lt;br&gt;att urvalet, på samma sätt som socialtjänsthandlingar och i enlighet med riks-&lt;br&gt;arkivets förslag, utgörs av de deklarationer som hänför sig till kommuner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ingår i Östergötlands, Gotlands och Västernorrlands län samt Göte- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;borgs kommun. Även ett urval av äldre bolags- och föreningsdeklarationer&lt;br&gt;som avser andra kommuner bör få bevaras. Det material som undantas från&lt;br&gt;gallring bör överlämnas till de statliga arkivmyndigheterna. Övertagandet av&lt;br&gt;deklarationerna förutsätts ske inom de statliga arkivmyndigheternas befint-&lt;br&gt;liga ekonomiska ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår alltså att huvuddelen av det äldre deklarationsmaterialet av-&lt;br&gt;seende aktiebolag och ekonomiska föreningar gallras. Gallringsfristen bör,&lt;br&gt;bl.a. med hänsyn till vad riksåklagaren anfört, bestämmas till tio år efter tax-&lt;br&gt;eringsårets utgång. Förslaget bör föranleda ändringar i 4 kap. 13 § LSK.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om vilket material som bör föras över till landsarkiven&lt;br&gt;bör ges i förordningen om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.22 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den föreslagna lagstiftningen skall träda i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1993. Reglerna om skattsedlarnas rättsverkningar skall dock&lt;br&gt;inte träda i kraft förrän den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagens ikraftträdande skall fysiska och juridiska personer, som&lt;br&gt;är registrerade för betalning av preliminär B-skatt och redovisning av&lt;br&gt;mervärdeskatt, eller som är registrerade för betalning av preliminär&lt;br&gt;B-skatt och som vid 1992 års taxering redovisat mervärdeskatt i sin&lt;br&gt;allmänna självdeklaration automatiskt tilldelas en F-skattesedel.&lt;br&gt;Detta skall dock inte gälla om den skattskyldige är registrerad i krono-&lt;br&gt;fogdemyndighetens register för en obetald skatte-eller avgiftsskuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att den nya lagstiftningen&lt;br&gt;skulle träda i kraft den 1 januari 1991. Reglerna om skattsedlarnas rättsverk-&lt;br&gt;ningar avsågs dock inte träda i kraft förrän den 1 april 1991.1 promemorian&lt;br&gt;gjordes inget undantag från den automatiska tilldelningen av F-skatt för så-&lt;br&gt;dana skattskyldiga som har skatte- eller avgiftsskulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV ansåg, med hänsyn till alla ändringar som måste&lt;br&gt;göras i ADB-system på grund av olika reformer, bl.a. skattereformen, att&lt;br&gt;det inte var möjligt att genomföra den i promemorian föreslagna reformen&lt;br&gt;1991. RSV föreslog i stället att reglerna om F-skattebevis genomförs fr.o.m.&lt;br&gt;inkomståret 1993. Företagareförbundet SFR, Svenska revisorssamfundet&lt;br&gt;SRS och TCO ansåg att promemorieförslaget var så angeläget att det borde&lt;br&gt;genomföras så snart som möjligt. Kooperationens pensionsanstalt uttryckte&lt;br&gt;en viss tveksamhet till huruvida den föreslagna tiden till dess reglerna om&lt;br&gt;skatteavdrag på biinkomster skulle träda i kraft var tillräcklig. LRF ansåg&lt;br&gt;att man borde avvakta till dess skattereformen genomförts. Målarmästarnas&lt;br&gt;riksförening framhöll att det parallellt med de föreslagna reglerna erfordras&lt;br&gt;en grundlig information till olika kategorier, inte minst enskilda fastighets-&lt;br&gt;och villaägare samt bostadsrättshavare. Näringslivets skattedelegation ville&lt;br&gt;understryka vikten av att en övergång till ett nytt system sker så smidigt som&lt;br&gt;möjligt och utan någon administrativ belastning för företagen. Den i prome-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;morian föreslagna ordningen synes delegationen uppfylla kravet på en smi- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;dig övergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Reformen bör träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Skatteförvaltningen får därmed tid bl.a. för utbildning och - inte minst - för&lt;br&gt;att lämna grundlig information om de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika ett särskilt ansökningsförfarande för alla dem som blir be-&lt;br&gt;rättigade till en F-skattesedel enligt den föreslagna ordningen bör genomför-&lt;br&gt;andet av förslaget, i enlighet med vad som sägs i promemorian, planeras så&lt;br&gt;att utfärdande av de nya F-skattesedlarna kan ske i samband med att nya&lt;br&gt;preliminärskattesedlar för uppbördsåret framställs, utan att särskild ansökan&lt;br&gt;behöver ske. Samtliga fysiska och juridiska personer som är registrerade för&lt;br&gt;betalning av preliminär B-skatt och redovisning av mervärdeskatt bör auto-&lt;br&gt;matiskt tilldelas en F-skattesedel i samband med att de nya skattsedlarna&lt;br&gt;framställs. Även sådana skattskyldiga som redovisar sin mervärdeskatt i den&lt;br&gt;allmänna självdeklarationen, och alltså inte är registrerade till mervärde-&lt;br&gt;skatt, bör automatiskt tilldelas en F-skattesedel om de under 1992 har haft&lt;br&gt;en B-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör andra regler tillämpas i fråga om handelsbolag. För att ett&lt;br&gt;handelsbolag skall kunna tilldelas en F-skattesedel bör det vara registrerat i&lt;br&gt;handelsregistret. Uppgift om sådan registrering finns inte i skatteregistret.&lt;br&gt;Handelsbolag bör därför tilldelas en F-skattesedel endast efter ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler kan delägare i ett handelsbolag tilldelas en B-&lt;br&gt;skattesedel. Detta beror givetvis på att bolagets vinst beskattas hos deläg-&lt;br&gt;arna och att dessa skall betala preliminär skatt i avräkning mot den slutliga&lt;br&gt;skatten på vinsten. Inom det nya systemet bör, med hänsyn till de rättsverk-&lt;br&gt;ningar som har knutits till F-skattesedeln, delägare i handelsbolag normalt&lt;br&gt;tilldelas en A-skattesedel. Den preliminära skatten på bolagets vinst, som&lt;br&gt;även i fortsättningen skall beskattas hos delägarna, bör i det nya systemet tas&lt;br&gt;ut som särskild A-skatt. Eftersom delägare i handelsbolag inte är registre-&lt;br&gt;rade för bolagets mervärdeskatt och inte heller redovisar bolagets mervärde-&lt;br&gt;skatt i sin självdeklaration medför mitt förslag att handelsbolagsdelägare&lt;br&gt;normalt inte kommer att få en automatisk tilldelning av F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som brister i redovisning eller betalning av vissa skatter och avgifter&lt;br&gt;skall enligt mitt förslag inte ha rätt till en F-skattesedel såvida bristen inte&lt;br&gt;är ringa. Jag anser därför att sådana skattskyldiga som är registrerade hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten på grund av obetalda skatter eller socialavgifter&lt;br&gt;inte bör få en F-skattesedel automatiskt om skatte- eller avgiftsskulden till&lt;br&gt;någon del är obetald. I sådana fall bör frågan om en F-skattesedel prövas av&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna om skattsedlarnas rättsverkningar i lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring, socialavgiftslagen och UBL skulle kunna göras till-&lt;br&gt;lämpliga samtidigt med att de nya reglerna om utfärdande av skattsedlar trä-&lt;br&gt;der i kraft. Detta skulle innebära att bestämmelserna i de nämnda lagarna&lt;br&gt;fick beaktas av de skattskyldiga som automatiskt tilldelas en F-skattesedel&lt;br&gt;och deras motparter allt eftersom skattsedlarna distribuerades. En sådan&lt;br&gt;ordning skulle dock kunna skapa oklarheter. Ifrågavarande bestämmelser&lt;br&gt;bör därför göras tillämpliga först viss tid efter den tidpunkt då skattsedlarna&lt;br&gt;på preliminär F-skatt skall vara utsända. De som tilldelas en F-skattesedel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;automatiskt bör dessutom få möjlighet att om de så önskar få sin F-skattese-&lt;br&gt;del utbytt mot en A-skattesedel innan reglerna om skattsedlarnas rättsverk-&lt;br&gt;ningar träder i kraft. Jag anser att det därför är lämpligt att välja den 1 april&lt;br&gt;1993 som ikraftträdandedag för de föreslagna reglerna om skattsedlarnas&lt;br&gt;rättsverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också ett annat skäl talar för en sådan lösning. Enligt det nu framlagda&lt;br&gt;förslaget får den som kan antas komma att förvärva inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet och handelsbolag som är registrerade i handelsregistret tilldelas en&lt;br&gt;F-skattesedel efter ansökan. Av praktiska och administrativa skäl bör utfär-&lt;br&gt;dande av F-skattesedel efter särskild ansökan kunna ske under några måna-&lt;br&gt;der innan de nya reglerna om skattsedlarnas rättsverkningar i lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring, socialavgiftslagen och UBL börjar tillämpas. Det kan inte&lt;br&gt;anses föreligga hinder mot att möjlighet ges skattemyndigheten att pröva an-&lt;br&gt;sökningar om F-skattesedel innan den automatiska tilldelningen har skett.&lt;br&gt;En sådan ordning förutsätter att allmänheten informeras om att en automa-&lt;br&gt;tisk tilldelning av F-skattesedlar kommer att ske och att denna tilldelning&lt;br&gt;kommer att gälla alla fysiska och juridiska personer som har B-skatt och är&lt;br&gt;registrerade för redovisning av mervärdeskatt eller redovisar mervärdeskatt&lt;br&gt;i sin självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden den 1 januari-den 31 mars 1993 bör nuvarande regler&lt;br&gt;gälla för den som har en A- skattesedel och för den som betalar ut lön till en&lt;br&gt;sådan person. För den som har tilldelats en F-skattesedel bör däremot gälla&lt;br&gt;särskilda övergångsregler. Under den nyssnämnda perioden bör nuvarande&lt;br&gt;regler om en B-skattesedels rättsverkningar gälla F-skattesedeln. Det inne-&lt;br&gt;bär bl.a. att den som betalar ut lön till innehavaren inte skall göra skatteav-&lt;br&gt;drag och att debiterad F-skatt skall betalas in av den skattskyldige själv på&lt;br&gt;samma sätt som debiterad B-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med vad som nyss har föreslagits bör AUL och undantagsla-&lt;br&gt;gen upphävas fr.o.m. den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system för uppbörd av källskatt, inom vilket den preliminära A-&lt;br&gt;skatten betalas månatligen genom skatteavdrag och den preliminära B-skat-&lt;br&gt;ten varannan månad av de skattskyldiga själva, medför relativt stora skillna-&lt;br&gt;der mellan den preliminära skatt som betalas i anslutning till inkomståret och&lt;br&gt;den slutliga skatten. Skillnaderna korrigeras till stor del med fyllnadsinbetal-&lt;br&gt;ningar av preliminär skatt, främst under månaderna januari, fr.o.m. 1992&lt;br&gt;februari, och april året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den exakta avstämningen mellan preliminär och slutlig skatt sker genom&lt;br&gt;återbetalning av för mycket betald preliminär skatt i form av överskjutande&lt;br&gt;skatt, s.k. Ö-skatt under december året efter inkomståret och uttag av för&lt;br&gt;lite betald skatt i form av kvarstående skatt, s.k. K-skatt. K-skatten skall&lt;br&gt;betalas antingen av de skattskyldiga själva eller genom att deras arbetsgivare&lt;br&gt;gör skatteavdrag under januari - mars andra året efter inkomståret. I båda&lt;br&gt;fallen skall K- skatten betalas in till statsverket senast den 18 april samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu framlagda förslaget om skatteavdrag även på biinkomster innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det redan under inkomståret blir en väsentligt bättre överensstämmelse&lt;br&gt;mellan den preliminära A-skatten och den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under januari 1991 gjorde skattskyldiga med A-skattesedel fyllnadsinbe-&lt;br&gt;talningar avseende inkomståret 1990 med ca 4 miljarder kronor. Huvudde-&lt;br&gt;len av fyllnadsinbetalningarna kan antas vara hänförlig till skatt på kapital,&lt;br&gt;bl.a. skatt på realisationsvinster. Av det inbetalda beloppet kan 40%, dvs.&lt;br&gt;1,6 miljarder kronor, beräknas vara hänförligt till biinkomster. Under april&lt;br&gt;1991 gjorde skattskyldiga med A-skattesedel fyllnadsinbetalningar med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13,1 miljarder kronor. Även av detta belopp kan 40%, dvs. 5,2 miljarder&lt;br&gt;kronor, beräknas vara hänförligt till biinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den K-skatt som debiterades skattskyldiga med A-skattesedel för betal-&lt;br&gt;ning senast den 18 april 1991, dvs. skatt som avsåg inkomståret 1989, uppgick&lt;br&gt;till ca 8,2 miljarder kronor. Av detta belopp kan huvuddelen, uppskattnings-&lt;br&gt;vis ca 70% eller 5,7 miljarder kronor, hänföras till skatt på biinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigareläggningen av inbetalningen av skatt som kan hänföras till biin-&lt;br&gt;komster ger en effekt på statsbudgetens saldo som kan uppskattas till 2,1&lt;br&gt;miljarder kronor budgetåret 1992/93 samt till 6,1 och 0,3 miljarder kronor&lt;br&gt;budgetåren 1993/94 resp. 1994/95. Till detta kommer en minskning av sta-&lt;br&gt;tens slutliga indrivningsförluster genom att skatteavdrag på biinkomster&lt;br&gt;inom det nya systemet kommer att göras redan i anslutning till inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i uppbördssystemet för källskatt och arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter medför i inledningsskedet vissa kostnader för skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen, t.ex. för anpassning av ADB-systemen, utbildning av förvaltningens&lt;br&gt;personal och information till allmänheten. Jag beräknar att genomförande-&lt;br&gt;kostnaderna vid RSV kommer att uppgå till ca 15 milj.kr. och vid förvalt-&lt;br&gt;ningen i övrigt till ca 5 milj .kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den löpande driften av det reformerade uppbördssystemet&lt;br&gt;är det min bedömning att den ökning av insatser för kontroll och uppfölj ning&lt;br&gt;av att F-skattesedelsinnehavarna fullgör sina skyldigheter som bör göras för&lt;br&gt;att systemet skall bli så effektivt som möjligt uppvägs av att minskade resur-&lt;br&gt;ser behöver användas för telefonförfrågningar, förhandsbesked, processer&lt;br&gt;och revisioner med hänsyn till att problemet med att tolka arbetsgivar- och&lt;br&gt;arbetstagarbegreppen i princip försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnaden för administrationen av skatteavdrag på biinkomster kom-&lt;br&gt;penseras arbetsgivarna genom att de ges möjlighet att tillgodogöra sig ränta&lt;br&gt;på de skatteavdrag som skall göras från biinkomsterna vid löneutbetalningen&lt;br&gt;till dess den innehållna skatten skall betalas in till statsverket. Det kan beräk-&lt;br&gt;nas motsvara en räntevinst på drygt 100 milj .kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu föreslagna systemet för uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter medför väsentliga förenklingar inte bara för skatteförvaltningen utan&lt;br&gt;också för såväl arbetsgivarna som arbetstagarna. Hur stora besparingar ar-&lt;br&gt;betsgivarna kan göra på grund av dessa förenklingar är svårt att säga men&lt;br&gt;jag beräknar att de - tillsammans med den räntevinst arbetsgivarna kan göra&lt;br&gt;på innehållen preliminär skatt på biinkomster - mer än väl uppväger de kost-&lt;br&gt;nader arbetsgivarna åsamkas genom att de blir skyldiga att också göra skat-&lt;br&gt;teavdrag på sådana inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 3-5 har upprättats i samråd med statsrådet Könberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat förslagen under 1-6, dock med den begränsning&lt;br&gt;som nämnts i avsnitt 1 beträffande förslagen under 2 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i avgivet yttrande över förslaget under 7 inte haft&lt;br&gt;någon erinran mot den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systematiken i uppbördslagen (1953:272), UBL, har i huvudsak behållits&lt;br&gt;oförändrad. Skyldigheten att betala preliminär skatt avses således alltjämt&lt;br&gt;åligga den skattskyldige. Den regeln gäller i princip också när den prelimi-&lt;br&gt;nära skatten skall betalas genom att arbetsgivaren gör skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systematiken har dock ändrats på en väsentlig punkt. Huvudbestämmel-&lt;br&gt;serna om när de olika typerna av preliminär skatt skall användas har flyttats&lt;br&gt;från 3 § 2 mom. och i stället tagits in i bestämmelserna om tilldelning av skatt-&lt;br&gt;sedel på preliminär A- och preliminär F-skatt (33 a och 33 b §§). 13 § regleras&lt;br&gt;nu endast för vilka inkomster preliminär A-och F-skatt skall betalas och hur&lt;br&gt;betalningen skall göras. I 3 § 4 mom. anges dock när särskild A-skatt skall&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan väsentlig ändring är att skyldigheten att göra skatteavdrag för&lt;br&gt;betalning av preliminär skatt inte längre skall förutsätta att den utbetalda&lt;br&gt;ersättningen utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av tjänst. Skatteav-&lt;br&gt;drag skall kunna komma i fråga beträffande all ersättning för arbete. Av-&lt;br&gt;dragsskyldigheten knyts endast an till vilken typ av skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt mottagaren av ersättningen har. En förutsättning för att skatteavdrag&lt;br&gt;skall göras är sålunda att mottagaren har en A-skattesedel eller ingen skatt-&lt;br&gt;sedel alls. Den som betalar ut en ersättning för arbete kan alltså med ledning&lt;br&gt;av mottagarens skattsedel enkelt avgöra om han är skyldig att göra skatteav-&lt;br&gt;drag eller inte. Han behöver inte ta ställning till hur ersättningen skall taxe-&lt;br&gt;ras hos mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen arbetsgivare och arbetstagare har nu getts en väsentligt vidare&lt;br&gt;betydelse i UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom anknytningen av avdragsskyldigheten till endast mottagarens&lt;br&gt;skattsedelsinnehav har det skapats ett system med skatteavdrag även på biin-&lt;br&gt;komster. Vidare har de nuvarande bestämmelserna i lagen (1990:326) om&lt;br&gt;skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m., lagen (1990:327) om skatte-&lt;br&gt;avdrag från sjukpenning m.m. och lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från artistersättning m.m. arbetats in i UBL. Dessa bestämmelser har i&lt;br&gt;sak inte ändrats på annat sätt än att skyldigheten att göra skatteavdrag i&lt;br&gt;några fall - helt i linje med principen att skatteavdrag skall göras även på&lt;br&gt;biinkomster - har utökats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal ändringar i lagtexten beror slutligen på att F-skattesedeln, som&lt;br&gt;avses ha samma uppbördstekniska funktioner som den nuvarande B-skatte-&lt;br&gt;sedeln, har ersatt denna skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förtydligande syfte erinras i andra stycket, som är nytt, om att bestämmel-&lt;br&gt;serna om egenavgifter gäller även sådan särskild löneskatt som avses i 2 §&lt;br&gt;lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.5) framgår att även ett handelsbo-&lt;br&gt;lag skall kunna tilldelas antingen en F- eller en A-skattesedel trots att en så-&lt;br&gt;dan juridisk person inte är skattskyldig för inkomstskatt. Också i dessa fall&lt;br&gt;skall skattsedeln vara avgörande för om skatteavdrag skall göras på ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete som betalas ut till handelsbolaget. UBL:s regler för skattskyl-&lt;br&gt;diga avses därför i tillämpliga delar gälla även i fråga om handelsbolag om&lt;br&gt;inte annat framgår av sammanhanget. En bestämmelse om att handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 UBL skall likställas med skattskyldig om inte annat framgår av samman-&lt;br&gt;hanget har därför tagits in i andra stycket, som är nytt. Ett handelsbolag skall&lt;br&gt;sålunda kunna tilldelas skattsedel på preliminär skatt och vara skyldigt att&lt;br&gt;betala preliminär A-skatt. Däremot skall ett handelsbolag inte betala vare&lt;br&gt;sig F-skatt eller särskild A-skatt. Detta framgår av de nya bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om vad som avses med begreppen arbetsgivare, arbetsta-&lt;br&gt;gare och lön har flyttats från 39 § 1 mom. första stycket till detta moment som&lt;br&gt;innehåller också andra definitioner. Samtidigt har alla tre begreppen getts en&lt;br&gt;vidare betydelse än de har nu. I momentet har på lagrådets inrådan också&lt;br&gt;tagits in en definition av begreppet näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsgivare avses inte bara den som betalar ut sådan ersättning som&lt;br&gt;för mottagaren utgör dennes huvudsakliga inkomst av tjänst. Begreppet om-&lt;br&gt;fattar alla som betalar ut sådan arbetsersättning eller därmed likställd ersätt-&lt;br&gt;ning för vilken mottagaren skall betala preliminär A-skatt. Det innebär att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man inte längre gör någon skillnad mellan huvudarbetsgivare och sidoarbets- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;givare när det gäller skyldigheten att göra skatteavdrag. Det har inte heller&lt;br&gt;någon betydelse till vilket inkomstslag ersättningen skall hänföras. Även den&lt;br&gt;som betalar ut sådan ersättning för arbete som hos mottagaren skall taxeras&lt;br&gt;som t.ex. inkomst av näringsverksamhet är att betrakta som arbetsgivare i&lt;br&gt;UBL:s mening om ersättningen betalas ut till någon som har en A-skattese-&lt;br&gt;del. Vilka ersättningar som likställs med arbetsersättning framgår av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 § 2 mom. andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsgivare likställs den som betalar ut sådan ränta eller utdelning&lt;br&gt;som mottagaren är skyldig att betala preliminär A-skatt för. Vilka räntor och&lt;br&gt;utdelningar det är fråga om framgår av 3 § 2 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetstagare avses den som mottar sådan arbetsersättning och där-&lt;br&gt;med likställd ersättning som han skall betala preliminär A-skatt för. I konse-&lt;br&gt;kvens med vad som avses gälla i fråga om arbetsgivare likställs den som mot-&lt;br&gt;tar sådan ränta eller utdelning för vilken han skall betala preliminär A-skatt&lt;br&gt;med arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att de som betalar ut här aktuella räntor och utdelningar har lik-&lt;br&gt;ställts med arbetsgivare och genom att mottagarna har jämställts med arbets-&lt;br&gt;tagare har nuvarande bestämmelser i 104 § kunnat utmönstras. Vissa betäm-&lt;br&gt;melser i UBL skall dock även fortsättningsvis inte gälla i fråga om ränta och&lt;br&gt;utdelning. Detta anges i de aktuella bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön avses sådan arbetsersättning eller därmed likställd ersättning som&lt;br&gt;mottagaren skall betala preliminär A-skatt för. Begreppet har getts en vidare&lt;br&gt;betydelse än det har nu. Det omfattar inte bara den huvudsakliga inkomsten&lt;br&gt;av tjänst utan också biinkomster. Det har dessutom inte längre någon bety-&lt;br&gt;delse till vilket inkomstslag ersättningen skall hänföras vid taxeringen. Er-&lt;br&gt;sättning för arbete som skall taxeras som t.ex. inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;kan alltså i vissa fall anses vara lön. Detta gäller om mottagaren enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 § 2 mom. första stycket är skyldig att betala preliminär A-&lt;br&gt;skatt för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21 § KL anges förutsättningarna för att en verksamhet skall anses som&lt;br&gt;näringsverksamhet i skatterättslig mening. Det är i första hand fråga om rö-&lt;br&gt;relse, jordbruk och skogsbruk samt förvaltning av s.k. näringsfastigheter.&lt;br&gt;För juridiska personer gäller emellertid enligt 2 § 1 mom. sjätte stycket lagen&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt att alla skattepliktiga intäkter, dvs. även intäkter av&lt;br&gt;annan verksamhet än näringsverksamhet i egentlig mening, skall räknas till&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet. På lagrådets inrådan har i detta moment också&lt;br&gt;tagits in en uttrycklig definition av begreppet näringsverksamhet. Av defini-&lt;br&gt;tionen framgår att med näringsverksamhet avses, verksamhet av sådant slag&lt;br&gt;&lt;sub&gt;e&lt;/sub&gt; *&lt;br&gt;att intäkten räknas till intäkt av näringsverksamhet för mottagaren. När det&lt;br&gt;är fråga om juridiska personer omfattar begreppet all verksamhet som ger&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. För de fall då verksamheten bedrivs i handelsbolag klar-&lt;br&gt;görs att det avgörande är om intäkten för någon delägare i bolaget utgör in-&lt;br&gt;täkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentets inledning har slutligen gjorts en redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära B-skatten har slopats. Uppbörden av den preliminära F-&lt;br&gt;skatten avses i huvudsak ske på samma sätt som nu gäller i fråga om B-skatt.&lt;br&gt;Nuvarande bestämmelser om skattereduktion skall sålunda iakttas även vid&lt;br&gt;debiteringen av preliminär F-skatt. Detsamma skall gälla vid debitering av&lt;br&gt;särskild A-skatt. Bestämmelserna i tredje stycket har utformats i enlighet&lt;br&gt;med detta. Vidare har nuvarande bestämmelse om att skattereduktionen&lt;br&gt;skall beaktas även vid fastställande av preliminär A-skatt justerats eftersom&lt;br&gt;skattereduktion på grund av underskott av kapital inte kan beaktas vid fast-&lt;br&gt;ställande av källskattetabellerna. Sådant underskott får däremot beaktas när&lt;br&gt;den preliminära A-skatten beräknas enligt särskild beräkningsgrund (3 § 2&lt;br&gt;mom.) eller enligt jämkningsbeslut (45 § 1 mom.). Slutligen har redaktio-&lt;br&gt;nella ändringar gjorts i såväl första som tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket föranleds av att preliminär F- och särskild A-&lt;br&gt;skatt skall beräknas även med hänsyn till sådan mervärdeskatt som den&lt;br&gt;skattskyldige skall redovisa i sin allmänna självdeklaration. Stycket har&lt;br&gt;också redigerats om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra stycket, som är nytt, har från 3 § 2 mom. första stycket flyttats&lt;br&gt;bestämmelserna om hur den preliminära skatten skall tas ut. Bestämmel-&lt;br&gt;serna har samtidigt ändrats på det sättet att den preliminära B-skatten ersatts&lt;br&gt;med preliminär F-skatt. Vidare har särskild A-skatt kommit till. Dessutom&lt;br&gt;anges på vilket sätt, genom skatteavdrag eller särskild debitering, den preli-&lt;br&gt;minära skatten skall betalas. Att den preliminära skatten kan betalas även&lt;br&gt;på annat sätt, genom s.k. fyllnadsinbetalning, framgår av sista meningen.&lt;br&gt;Flyttningen har vidtagits av redaktionella skäl. De efterföljande tre momen-&lt;br&gt;ten har därigenom uteslutande kunnat ägnas åt särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;preliminär A-skatt, preliminär F-skatt resp, särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket, som också är nytt, anges att handelsbolag i vissa fall skall&lt;br&gt;betala preliminär A-skatt trots att slutlig skatt inte kan komma i fråga för&lt;br&gt;sådana bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i nuvarande första stycket har, efter viss omarbetning, flyt-&lt;br&gt;tats till 3 § 1 mom. andra stycket (se kommentaren till detta moment).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i 3 § 2 mom. 1 och 2 anger i vilka fall preliminär&lt;br&gt;A- resp, preliminär B-skatt skall betalas. Systematiken har nu ändrats. Hu-&lt;br&gt;vudbestämmelserna om när de olika typerna av preliminär skatt skall använ-&lt;br&gt;das har tagits in i bestämmelserna om tilldelning av skattsedel på preliminär&lt;br&gt;A- och preliminär F-skatt (33 a och 33 b §§). I 3 § 2-4 mom. regleras nu&lt;br&gt;endast för vilka inkomster preliminär skatt skall betalas. I 4 mom. anges&lt;br&gt;dock även när särskild A-skatt skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra momentct/ör.sta stycket anges sålunda för vilka inkomster prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt skall betalas när mottagaren har en skattsedel på sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att såväl fysiska som juridiska personer inkl, handelsbolag kan tilldelas en&lt;br&gt;A-skattesedel framgår av 33 a och 38 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna avses gälla även i fråga om fysiska och juridiska personer,&lt;br&gt;inkl, handelsbolag, som saknar skattsedel på preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln skall preliminär skatt betalas för all ersättning för ar-&lt;br&gt;bete vilken helt eller delvis utgår i pengar. Det fordras inte längre att ersätt-&lt;br&gt;ningen har betalats ut av mottagarens huvudarbetsgivare. Preliminär A-&lt;br&gt;skatt skall alltså betalas även för biinkomster. Det är inte heller längre av&lt;br&gt;betydelse hur ersättningen skall taxeras hos den skattskyldige. Preliminär A-&lt;br&gt;skatt skall betalas också för inkomst av näringsverksamhet om mottagaren&lt;br&gt;har en A-skattesedel. Det finns sålunda inte längre någon koppling till in-&lt;br&gt;komstslaget tjänst enligt kommunalskattelagen. Detta begrepp har därför&lt;br&gt;bytts ut mot det mera allmänt hållna ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning för arbete avses ersättning som mottagits för en arbetspre-&lt;br&gt;station oberoende av till vilket inkomstslag enligt kommunalskattelagen som&lt;br&gt;ersättningen är att hänföra. I detta sammanhang ges även begreppet ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete en vid tolkning. Det rymmer bl.a. ersättningar till idrottsmän&lt;br&gt;och artister. I ersättning för arbete skall däremot inte räknas in betalning för&lt;br&gt;material o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning är det endast fysiska personer som är skyldiga&lt;br&gt;att betala preliminär A-skatt. Ytterligare en förutsättning är att inkomsten&lt;br&gt;är skattepliktig. Dessa begränsningar följer i dag av att det skall vara fråga&lt;br&gt;om inkomst av tjänst. Den nya ordningen innebär att även juridiska perso-&lt;br&gt;ner kan bli skyldiga att betala preliminär A-skatt. Däremot skall begräns-&lt;br&gt;ningen till skattepliktiga ersättningar i princip fortfarande gälla. Någon sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse om detta har emellertid inte ansetts nödvändig i det nu&lt;br&gt;aktuella momentet eftersom bestämmelserna i UBL, som ju reglerar skatte-&lt;br&gt;uppbörden, över huvud taget endast gäller i fråga om skattepliktiga ersätt-&lt;br&gt;ningar. Att även handelsbolag kan bli skyldiga att betala preliminär A-skatt&lt;br&gt;trots att sådana bolag inte är inkomstskattesubjekt framgår uttryckligen av&lt;br&gt;3 § 1 mom. tredje stycket. Däremot skall staten, landstingskommuner, kom-&lt;br&gt;muner och andra menigheter inte vara skyldiga att betala preliminär A-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu aktuella momentets första stycke anges två undantag från huvud-&lt;br&gt;regeln att preliminär A-skatt skall betalas för ersättning för arbete, dels ge-&lt;br&gt;nom en hänvisning till 10 §, dels genom en särskild regel om ersättning för&lt;br&gt;arbete som betalas ut av en fysisk person eller ett dödsbo. För sådan ersätt-&lt;br&gt;ning skall preliminär A-skatt inte betalas under förutsättning att den sam-&lt;br&gt;manlagda ersättningen från utbetalaren understiger 10 000 kr. under in-&lt;br&gt;komståret och den utbetalda ersättningen inte heller utgör utgift i en av utbe-&lt;br&gt;talaren bedriven näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom preliminär A-skatt inte skall betalas för nu angivna ersättningar&lt;br&gt;genom att utbetalaren gör skatteavdrag måste den skattskyldige själv betala&lt;br&gt;in den preliminära skatt som belöper på ersättningarna. Görs inte en sådan&lt;br&gt;inbetalning i form av en fyllnadsinbetalning kommer den skattskyldige att&lt;br&gt;påföras en kvarstående skatt. Vad som sagts nu gäller dock inte i fråga om&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket uppräknade ersättningar skall likställas med ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete i stället för, som nu, med inkomst av tjänst. Nuvarande begränsning&lt;br&gt;i fråga om vissa livräntor har slopats. Dessutom har i stycket (punkt 4) till-&lt;br&gt;lagts de ersättningar för vilka preliminär skatt hittills betalats enligt lagen&lt;br&gt;(1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m. samt vårdbidrag. Den&lt;br&gt;lagen har nu upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har också tagits in en bestämmelse om betalning av prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt för dagpenning från arbetslöshetskassa och för korttidsstudie-&lt;br&gt;stöd. Den motsvarar vad som nu gäller enligt 2 § lagen om skatteavdrag från&lt;br&gt;sjukpenning m.m. dock med den ändringen att B-skatt ersatts med F-skatt.&lt;br&gt;Genom lagen (1991:744) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring byttes orden ”erkänd arbetslöshetskassa” i olika böjningsformer ut&lt;br&gt;mot ”arbetslöshetskassa” i motsvarande form. Här används därför det se-&lt;br&gt;nare begreppet. Här har också lagts till en motsvarande bestämmelse om be-&lt;br&gt;talning av preliminär A-skatt för särskilt vuxenstudiestöd. Lagen om skatte-&lt;br&gt;avdrag från sjukpenning m.m. har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges hur den preliminära A-skatten skall beräknas. Skall&lt;br&gt;skatten betalas av en fysisk person skall skatten i regel beräknas enligt skat-&lt;br&gt;tetabell och skall den betalas av en juridisk person skall skatten beräknas&lt;br&gt;enligt ett visst procenttal av ersättningen. De närmare bestämmelserna om&lt;br&gt;beräkningen anges i särskilda paragrafer till vilka hänvisning sker. Nuva-&lt;br&gt;rande bestämmelser om särskild beräkningsgrund kvarstår. De skall dock&lt;br&gt;gälla endast i fråga om sådan ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga&lt;br&gt;inkomst av arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i femte stycket föranleds av att preliminär A-skatt inte längre&lt;br&gt;skall betalas enbart för sådan inkomst som är mottagarens huvudsakliga in-&lt;br&gt;komst av tjänst. Inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras kan vara&lt;br&gt;t.ex. inkomst från en försäljningsverksamhet som bedrivs vid sidan av en fast&lt;br&gt;anställning. Bestämmelserna i stycket har dessutom utvidgats till att gälla&lt;br&gt;även statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i sjätte stycket, som i första hand tar sikte på det&lt;br&gt;fallet att den skattskyldige har stora biinkomster eller kapitalinkomster, har&lt;br&gt;slopats. De redan införda bestämmelserna om skatteavdrag på räntor och&lt;br&gt;utdelningar och de nu föreslagna reglerna om skatteavdrag på biinkomster&lt;br&gt;samt om särskild A-skatt medför att bestämmelserna inte längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i de tre lagar som nu anges i sjunde stycket har arbetats&lt;br&gt;in i UBL. Hänvisningen till dessa lagar har följaktligen utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet, som är nytt, anges i första stycket när preliminär F-skatt skall&lt;br&gt;betalas. Preliminär F-skatt skall betalas av den som tilldelats en skattsedel&lt;br&gt;på preliminär F-skatt i avräkning på sådan slutlig skatt som avses i 1 mom.&lt;br&gt;Att skatten skall betalas enligt särskild debitering framgår av 3 § 1 mom.&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen och i kommentaren&lt;br&gt;till 33 b § kan skattemyndigheten som villkor för en skattsedel på preliminär&lt;br&gt;F-skatt föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas för anställningsin-&lt;br&gt;komster. Skattsedeln på preliminär F-skatt skall då, enligt 33 a § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket, kombineras med en skattsedel på preliminär A-skatt. Den skattskyl-&lt;br&gt;dige har också själv möjlighet att ansöka om en sådan kombination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att om skattemyndigheten beslutat att någon&lt;br&gt;som har tilldelats en F-skattesedel skall betala preliminär A-skatt för sina&lt;br&gt;anställningsinkomster och den skattskyldige på grund av detta tilldelats&lt;br&gt;också en A-skattesedel skall detta beaktas vid beräkningen av den prelimi-&lt;br&gt;nära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i 3 § 2 mom. 2 andra stycket, som ger skattemyn-&lt;br&gt;digheten möjlighet att i de fall AUL är tillämplig byta ut en B-skattesedel&lt;br&gt;mot en A-skattesedel, har slopats eftersom B-skattesedeln har utmönstrats&lt;br&gt;och AUL har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta moment, som också är nytt, har tagits in bestämmelser om särskild&lt;br&gt;A-skatt. Sådan skatt skall betalas av den som tilldelats en skattsedel på preli-&lt;br&gt;minär A-skatt om skattemyndigheten fattar ett särskilt beslut om detta. Ett&lt;br&gt;beslut om särskild A-skatt får fattas om man därigenom kan uppnå en bättre&lt;br&gt;överensstämmelse mellan den preliminära skatten och den slutliga skatt som&lt;br&gt;avses i 1 mom. Särskild A-skatt avses alltså kunna tas ut jämsides med preli-&lt;br&gt;minär A-skatt. Vid beräkningen av den särskilda A-skatten skall beaktas att&lt;br&gt;den skattskyldige, som har en A-skattesedel, kan komma att betala en del&lt;br&gt;av den preliminära skatten genom skatteavdrag. Detta framgår av hänvis-&lt;br&gt;ningen i 14 § till 13 §. Även den särskilda A-skatten skall betalas enligt sär-&lt;br&gt;skild debitering. Detta framgår av 3 § 1 mom. andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta moment anges hur den preliminära A-skatten skall beräknas i vissa&lt;br&gt;fall. Bestämmelserna avser alltså inte att reglera om preliminär A-skatt skall&lt;br&gt;utgå eller inte. Bestämmelser i detta avseende finns dels i 33 a § första stycket&lt;br&gt;och 38 b § andra stycket, där det anges vem som skall ha en A-skattesedel,&lt;br&gt;dels i 3 § 2 mom., där det anges för vilka inkomster preliminär A-skatt skall&lt;br&gt;betalas om mottagaren har en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket föranleds dels av den utvidgning av området&lt;br&gt;för preliminär A-skatt som följer av ändringarna i 3 § 2 mom., vilket lett till&lt;br&gt;att inkomst av tjänst har ersatts med inkomst av arbete, dels av att bestäm-&lt;br&gt;melser om hur den preliminära A-skatten skall beräknas har tagits in också i&lt;br&gt;7 och 7 a §§. Skall den preliminära A-skatten beräknas enligt någon av dessa&lt;br&gt;bestämmelser gäller alltså inte bestämmelserna i detta moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har nuvarande bestämmelse i första stycket om vad skattetabel-&lt;br&gt;lerna skall ange av redaktionella skäl flyttats till andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i inledningen till andra stycket och tredje att-satsen är endast&lt;br&gt;av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet är nytt. Första stycket innehåller bestämmelser om hur beräkning&lt;br&gt;av preliminär skatt på ersättning som grundar sig på sjukpenninggrundande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst och på dagpenning från arbetslöshetskassa skall gå till. Reglerna Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;motsvarar dem som nu finns i 4 § första stycket och 5 § första meningen lagen&lt;br&gt;(1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m. Nämnda lag föreslås bli&lt;br&gt;upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra-fjärde styckena har tagits in bestämmelser som nu finns i 4 § andra,&lt;br&gt;tredje och femte styckena i den nyss nämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i femte stycket motsvarar vad som nu sägs i 3 § första stycket&lt;br&gt;lagen om skatteavdrag från sjukpenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i sjätte stycket motsvarar vad som nu sägs i 5 § andra och&lt;br&gt;tredje meningarna lagen om skatteavdrag från sjukpenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 4 mom., 5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av den utvidgning av området för preliminär A-skatt&lt;br&gt;som följer av ändringarna i 3 § 2 mom. Skyldigheten att betala preliminär A-&lt;br&gt;skatt är inte längre kopplad till ett anställningsförhållande. I 5 och 6 §§ har&lt;br&gt;också gjorts redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu aktuell paragraf har i första stycket tagits in regler som innebär att preli-&lt;br&gt;minär A-skatt på en biinkomst skall utgå med 30 procent av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den preliminära skatten bli för hög om den beräknas enligt den nyss&lt;br&gt;nämnda regeln har den skattskyldige möjlighet att begära att den prelimi-&lt;br&gt;nära skatten jämkas enligt bestämmelserna i 45 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skatteavdrag på biinkomster innebär att den som be-&lt;br&gt;talar ut ersättning för arbete behöver ta ställning till om det är fråga om hu-&lt;br&gt;vudsaklig arbetsinkomst eller inte för mottagaren. I de fall frågan uppkom-&lt;br&gt;mer bör ledning kunna hämtas ur den praxis som finns rörande tolkningen&lt;br&gt;av nuvarande bestämmelser i 3 § 2 mom. där en liknande frågeställning upp-&lt;br&gt;kommer. Vidare finns möjligheten för såväl den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;som för mottagaren att vända sig till skattemyndigheten för besked. Vid ur-&lt;br&gt;säktliga fel kan den som gör ett för lågt skatteavdrag undgå betalningsansvar&lt;br&gt;för mellanskillnaden. Det följer av bestämmelserna i 75 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att de regler som avses gälla vid beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag på biinkomster skall tillämpas också på huvudinkomst som inte&lt;br&gt;avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet återkom-&lt;br&gt;mande tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har dessutom inkomst av tjänst ersatts med det vidare be-&lt;br&gt;greppet inkomst av arbete. Även redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i andra stycket har justerats så att de gäller en-&lt;br&gt;dast när de där aktuella inkomsterna uppbärs tillsammans med inkomst som&lt;br&gt;utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete. De har dessutom kom-&lt;br&gt;pletterats med en erinran om att RSV är bundet av vad som sägs i 3 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har hänvisningen till 3 § 2 mom. justerats i enlighet med&lt;br&gt;den redaktionella ändring som gjorts i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde och sjätte styckena har redaktionella ändringar gjorts. I fjärde&lt;br&gt;stycket har dessutom beloppsgränsen höjts från 10 till 100 kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen skall även sådana juridiska per-&lt;br&gt;soner som aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag i vissa fall&lt;br&gt;kunna tilldelas en skattsedel på preliminär A-skatt. Den som anlitar en så-&lt;br&gt;dan person för ett arbete skall då vara skyldig att göra skatteavdrag på ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet. Detsamma avses gälla om den juridiska personen saknar&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt. I första stycket har tagits in en bestämmelse&lt;br&gt;om hur den preliminära A-skatten skall beräknas när inkomsten uppbärs av&lt;br&gt;en juridisk person. Skatten skall då vara 30 % av inkomsten. Underlaget för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdraget är i detta fall alltid bruttoinkomsten. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 11 § andra stycket är nämligen inte tillämpliga i fråga om juridiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar nuvarande fjärde stycket i 7 §. Dock har gränsbe-&lt;br&gt;loppet höjts till 100 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skatteavdrag på 30 % blir för högt för en juridisk person kan en&lt;br&gt;ansökan om jämkning av den preliminära skatten göras enligt 45 § 1 mom.&lt;br&gt;Ett beslut om lägre preliminär skatt bör givetvis inte meddelas förrän den&lt;br&gt;juridiska personen visat att ett preliminärskatteuttag på 30 % totalt sett är&lt;br&gt;för högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 3 § 2 mom. andra stycket uppräknade ersättningarna likställs med er-&lt;br&gt;sättning för arbete. Om mottagaren har en A-skattesedel eller saknar skatt-&lt;br&gt;sedel på preliminär skatt skall i princip preliminär A-skatt betalas för ersätt-&lt;br&gt;ningarna. I femte stycket av den nu aktuella paragrafen görs dock vissa un-&lt;br&gt;dantag från denna huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller folkpension innebär nuvarande bestämmelser att preliminär&lt;br&gt;A-skatt skall tas ut endast om det följer av bestämmelserna i lagen om skat-&lt;br&gt;teavdrag i vissa fall från folkpension m.m. eller den skattskyldige begär att&lt;br&gt;avdrag för sådan skatt skall göras. Bestämmelserna i den nämnda lagen har&lt;br&gt;nu arbetats in i UBL. Undantaget i nuvarande femte stycket a för folkpen-&lt;br&gt;sion och tilläggspension utmönstras därför. Vidare utmönstras undantaget i&lt;br&gt;punkten c för ersättningar på mindre än ett halvt basbelopp från försäkrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ipunkten h, som avser idrottsutövare, har tagits in bestämmelser som kor-&lt;br&gt;responderar med 2 kap. 4 § första stycket 14 socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har förts in nya bestämmelser om beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt i de fall den utgivna ersättningen innefattar även ersättning för kost-&lt;br&gt;nader i arbetet som den skattskyldige haft att täcka med ersättningen. Be-&lt;br&gt;stämmelserna gäller i fråga om inkomst av såväl tjänst som näringsverksam-&lt;br&gt;het som förvärvas av en fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att regeringen eller myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer får fastställa schabloner för kostnadsberäkningen samt ramarna för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana schabloner. Finns det inte någon tillämplig schablon skall kostnads- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;avdragets storlek bestämmas av skattemyndigheten. Motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser har förts in på avgiftsområdet (se 6 § USAL). Motivet till de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 § gäller ersättning som betalas till en fysisk person.&lt;br&gt;Kostnadsavdrag enligt denna paragraf kan således inte medges vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt för en juridisk person. Skulle den preliminära A-skat-&lt;br&gt;ten för en sådan person bli för hög med hänsyn till att den juridiska personen&lt;br&gt;har stora kostnader finns dock möjligheten att begära jämkning hos skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med bestämmelser motsvarande dem som nu&lt;br&gt;finns i 2 och 3 §§ lagen om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.&lt;br&gt;som gör det möjligt för utbetalaren att ta hänsyn också till det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § 1-3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken närmast före paragrafen har ändrats till att gälla F-skatt i stället&lt;br&gt;för B-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen avses i huvudsak samma upp-&lt;br&gt;bördsregler gälla för preliminär F-skatt som nu gäller för preliminär B-skatt&lt;br&gt;med undantag för bestämmelserna om skattsedelstilldelningen. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1 och 2 mom. har i enlighet med detta ändrats till att i stället för B-&lt;br&gt;skatt avse F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redaktionella skäl har nuvarande bestämmelser i 14 § i aktuella delar&lt;br&gt;flyttats till 3 mom., som är nytt. De ändringar som har gjorts i bestämmel-&lt;br&gt;serna föranleds dels av deras nya placering, dels av att preliminär F- och sär-&lt;br&gt;skild A-skatt skall beräknas även med hänsyn till sådan mervärdeskatt som&lt;br&gt;den skattskyldige skall redovisa i sin allmänna självdeklaration. Hänsyn skall&lt;br&gt;tas till såväl utgående mervärdeskatt som överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt. Flyttningen föranleder även ändringar i 1 mom. första stycket och 2&lt;br&gt;mom. andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna om skatteavdrag från sjukpenning och ar-&lt;br&gt;tistersättning som hittills har funnits i två särskilda lagar har arbetats in i&lt;br&gt;UBL. Hänvisningen till de särskilda lagarna i 1 mom. fjärde stycket har där-&lt;br&gt;för slopats. Däremot har styckets inledning behållits eftersom det även inom&lt;br&gt;det nya systemet kan inträffa att preliminär A-skatt skall utgå samtidigt som&lt;br&gt;en preliminär skatt har debiterats. Detta gäller t.ex. då en F-skattesedel&lt;br&gt;kombineras med en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmast före paragrafen, som blev ledig när paragrafens nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser flyttades till 13 § 3 mom., har införts en ny rubrik, Särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att bestämmelserna i 13 § 1 och 3 mom., som gäller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;163&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för beräkning m.m. av preliminär F-skatt, skall gälla även i fråga om särskild Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;A-skatt. Under vilka förutsättningar särskild A-skatt får tas ut framgår av 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 4 mom. Bestämmelserna i 13 § 1 mom. första och andra styckena kan antas&lt;br&gt;komma att tillämpas endast i mindre omfattning eftersom särskild A-skatt&lt;br&gt;ofta kommer att tas ut av den som har att också betala preliminär A-skatt&lt;br&gt;genom skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har på lagrådets inrådan tagits in en bestämmelse som klar-&lt;br&gt;gör att också särskild A-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxe-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmast före paragrafen har en ny rubrik, Preliminär taxering, förts in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första stycket har hänvisningen till 14 § ersatts med en hänvisning till 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 3 mom. dit de aktuella bestämmelserna har flyttats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 15-21 §§ om preliminär taxering och preliminär självde-&lt;br&gt;klaration avses gälla i fråga om både preliminär F-skatt och särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som nu gäller i fråga om preliminär B-skatt skall preli-&lt;br&gt;minär F-skatt utgå endast efter särskild ansökan. Skattemyndigheten avses&lt;br&gt;sålunda inte kunna mot den skattskyldiges vilja besluta att preliminär F-skatt&lt;br&gt;skall betalas. Särskild A-skatt skall utgå endast i de fall skattemyndigheten&lt;br&gt;funnit skäl till det och meddelat ett särskilt beslut om detta. Nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i punkterna 1 och 3 har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1, som ersätter nuvarande punkterna 1 och 3, framgår att en pre-&lt;br&gt;liminär självdeklaration skall bifogas en ansökan om skattsedel på prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 2 har gjorts tillämplig på den som redan har att be-&lt;br&gt;tala preliminär F-skatt eller särskild A-skatt. I punkten har också gjorts en&lt;br&gt;ändring som föranleds av att nuvarande bestämmelser i 14 § har flyttats till&lt;br&gt;13 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som är nytt, har tagits in en bestämmelse som ger skatte-&lt;br&gt;myndigheten möjlighet att anmana en skattskyldig som myndigheten över-&lt;br&gt;väger att debitera särskild A-skatt att komma in med en preliminär självde-&lt;br&gt;klaration. Om den skattskyldige inte efterkommer anmaningen får skatte-&lt;br&gt;myndigheten förelägga den försumlige vite. Detta framgår av 83 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken närmast före paragrafen har begränsats till att gälla ”Debitering&lt;br&gt;av skatt m.m.” Närmast före 33 § har införts rubriken ”Utfärdande av skatt-&lt;br&gt;sedel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär att skattemyndigheten blir behörig att&lt;br&gt;besluta även om debitering av preliminär F-skatt och särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i nuvarande 2 mom. har av redaktionella skäl flyttats till 52&lt;br&gt;§ första stycket under rubriken Uppbörd av skatt. Paragrafens momentindel-&lt;br&gt;ning har därefter kunnat slopas. Nuvarande 24 § 1 mom. betecknas därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §. Första stycket har ändrats så att paragrafen blir tillämplig endast i fråga&lt;br&gt;om fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen skall gälla i fråga om såväl preliminär F-skatt&lt;br&gt;som särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen skall, med ett undantag, gälla i fråga om så-&lt;br&gt;väl preliminär F-skatt som särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelse i första stycket sista meningen har flyttats till ett&lt;br&gt;nytt tredje stycke. Den behöver gälla endast i fråga om preliminär F-skatt&lt;br&gt;eftersom en F-skattesedel skall utfärdas helt oberoende av den preliminära&lt;br&gt;skattens storlek medan däremot skattemyndigheten själv får besluta om sär-&lt;br&gt;skild A-skatt skall debiteras eller inte. Beloppsgränsen har höjts till 2 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i 26 § andra stycket framgår att preliminär F-skatt och&lt;br&gt;särskild A-skatt skall betalas varannan månad med början i mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om debiterad preliminär B-skatt blir genom änd-&lt;br&gt;ringen i punkt 1 i stället tillämpliga på debiterad preliminär F-skatt och sär-&lt;br&gt;skild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkten 3 föranleds av att en möjlighet införts i 52 a § att i&lt;br&gt;vissa fall använda preliminär A-skatt för inbetalning av innehållen prelimi-&lt;br&gt;när skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i punkterna 2 och 4 är av endast redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket föranleds av att sådan mervärdeskatt som den&lt;br&gt;skattskyldige skall redovisa i sin allmänna självdeklaration också skall ingå i&lt;br&gt;preliminär F-skatt och i särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, anges i första och andra styckena hur ett belopp som&lt;br&gt;har innehållits genom skatteavdrag på ersättning för arbete till ett handels-&lt;br&gt;bolag resp, inte har innehållits men betalats i enlighet med ett beslut av skat-&lt;br&gt;temyndigheten eller allmän förvaltningsdomstol skall krediteras bolaget.&lt;br&gt;Bestämmelserna har utarbetats med 16 § AUL som förebild. Innehållet be-&lt;br&gt;lopp skall dock hänföras till den sista redovisningsperioden under det kalen-&lt;br&gt;derår då det innehölls. Har bolaget fullgjort sin skyldighet att betala mer-&lt;br&gt;värdeskatt skall beloppet återbetalas till bolaget. Detsamma gäller om bola-&lt;br&gt;get över huvud taget inte bedriver mervärdeskattepliktig verksamhet. Har&lt;br&gt;det allmänna en fordran på bolaget blir bestämmelserna i lagen (1985:146)&lt;br&gt;om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att bestämmelser i första och andra styckena inte skall&lt;br&gt;tillämpas om skattemyndigheten meddelat beslut om betalning enligt 52 a §.&lt;br&gt;Detta innebär att ett beslut att gottskriva betald preliminär skatt som mer-&lt;br&gt;värdeskatt måste upphävas om skattemyndigheten senare bifaller en ansö-&lt;br&gt;kan enligt 52 a § om att den preliminära skatten i stället skall användas för&lt;br&gt;betalning av preliminär skatt som handelsbolaget innehållit eller delägares&lt;br&gt;preliminära skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 33 - 38 §§, varav 33 a - 33 d och 36 a §§ är nya, handlar&lt;br&gt;om utfärdande av skattsedlar. Närmast före 33 § har därför införts rubriken&lt;br&gt;”Utfärdande av skattsedel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra meningarna i 33 § överensstämmer i huvudsak med den&lt;br&gt;nuvarande lydelsen. Resterande delar av nuvarande 33 § med undantag av&lt;br&gt;tredje stycket har efter vissa ändringar flyttats till 33 d§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen skall skattsedel på såväl preli-&lt;br&gt;minär F-skatt som preliminär A-skatt kunna utfärdas också för handelsbo-&lt;br&gt;lag, trots att sådana bolag inte är skattesubjekt vid inkomstbeskattningen.&lt;br&gt;En erinran om att skattemyndigheten får utfärda skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt för handelsbolag har tagits in i sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges när skattsedel på preliminär A-skatt skall utfärdas. Det&lt;br&gt;skall ske om den skattskyldige inte har att betala preliminär F-skatt, dvs. om&lt;br&gt;den skattskyldige inte har fått en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har utvecklats i den allmänna motiveringen skall en F-skattesedelsin-&lt;br&gt;nehavare kunna få sin F-skattesedel under villkor att F-skattesedeln inte an-&lt;br&gt;vänds i anställningsförhållanden. Om skattemyndigheten beslutat om ett så-&lt;br&gt;dant villkor skall även en A-skattesedel utfärdas för den skattskyldige. En&lt;br&gt;bestämmelse om detta har också tagits in i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att också ett handelsbolag kan få en A-skattesedel.&lt;br&gt;För sådana bolag skall en A-skattesedel dock utfärdas endast efter ansökan&lt;br&gt;från bolaget. Även i detta fall är en förutsättning att bolaget inte har tillde-&lt;br&gt;lats en F-skattesedel. En ytterligare förutsättning är att bolaget är registrerat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i handelsregistret. Att en A-skattesedel skall utfärdas för en juridisk person Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;också när en F-skattesedel som innehafts av den juridiska personen har åter-&lt;br&gt;kallats framgår av 38 b § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskild A-skatt debiteras en skattskyldig skall någon skattsedel på&lt;br&gt;sådan skatt inte utfärdas. Den skattskyldige skall i ett sådant fall tilldelas&lt;br&gt;en vanlig A-skattesedel. Det skall sålunda finnas endast två olika typer av&lt;br&gt;skattsedlar på preliminär skatt, A-skattesedel och F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 33 b och 33 c §§ regleras under vilka förutsättningar en F-skattesedel skall&lt;br&gt;utfärdas. Frågan har behandlats utförligt i den allmänna motiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 3.3 och 3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 33 b § första stycket anges att en skattsedel på preliminär F-skatt skall&lt;br&gt;utfärdas för en skattskyldig som ansökt om sådan skattsedel om han bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet eller kan antas komma att bedriva sådan verksamhet.&lt;br&gt;Bestämmelsen gäller i fråga om såväl fysiska som juridiska personer. Vad&lt;br&gt;som avses med näringsverksamhet framgår av den i 2 § 2 mom. intagna defi-&lt;br&gt;nitionen av detta begrepp. Näringsverksamheten behöver inte ha en viss om-&lt;br&gt;fattning för att en F-skattesedel skall kunna utfärdas. Bedrivs näringsverk-&lt;br&gt;samheten i endast ringa omfattning bör emellertid F-skattesedeln kombine-&lt;br&gt;ras med en A-skattesedel enligt bestämmelserna i andra stycket. Det är inte&lt;br&gt;heller nödvändigt att preliminär F-skatt skall debiteras för att en F-skattese-&lt;br&gt;del skall utfärdas. Den som bedriver näringsverksamhet som under ett in-&lt;br&gt;komstår går med förlust skall alltså kunna tilldelas en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in bestämmelser som gör det möjligt för skatte-&lt;br&gt;myndigheten att kombinera en F-skattesedel med en A-skattesedel. En så-&lt;br&gt;dan kombination bör tillgripas när den skattskyldige bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet i endast ringa omfattning och när han vid sidan av inkomsterna från&lt;br&gt;näringsverksamheten också uppbär tjänsteinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att skattemyndigheten skall underrätta känd arbetsgi-&lt;br&gt;vare till den skattskyldige om sitt beslut att kombinera F-skattesedeln med&lt;br&gt;en A-skattesedel. Samtidigt bör skattemyndigheten upplysa arbetsgivaren&lt;br&gt;om att den skattskyldige är skyldig att använda A-skattesedeln inom anställ-&lt;br&gt;ningsförhållandet och att skatteavdrag alltså skall göras från anställningsin-&lt;br&gt;komsten. Använder den skattskyldige sin F-skattesedel i anställningsförhål-&lt;br&gt;landet är arbetsgivaren skyldig att anmäla detta till skattemyndigheten enligt&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i 40 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att handelsbolag inte är skattskyldiga till inkomstskatt skall sådana&lt;br&gt;bolag också kunna tilldelas en F-skattesedel enligt bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket om de är registrerade i handelsregistret. Detta anges i fjärde stycket.&lt;br&gt;I detta fall skall skattemyndigheten givetvis inte debitera någon preliminär&lt;br&gt;F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i ett handelsbolag avses inte få rätt till en F-skattesedel på grund&lt;br&gt;av den verksamhet som bolaget bedriver trots att bolagets inkomst skall tax-&lt;br&gt;eras hos delägarna. En uttrycklig bestämmelse om detta har på lagrådets in-&lt;br&gt;rådan också tagits in i fjärde stycket. Bolagsmännen skall i ett sådant fall&lt;br&gt;tilldelas en A-skattesedel och den preliminära skatten skall tas ut av bolags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männen i form av särskild A-skatt. Bedriver delägaren också själv närings-&lt;br&gt;verksamhet skall han däremot ha rätt till en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att en utfärdad F- skattesedel automatiskt skall förnyas&lt;br&gt;årligen. Detta gäller dock inte om annat sägs i andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs en spärrtid på två år från beslutet om återkallelse&lt;br&gt;om det grundas på att F-skattesedeln har missbrukats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i tredje stycket får en F-skattesedel inte utfärdas för&lt;br&gt;den som fått en tidigare utfärdad F-skattesedel återkallad på annan grund&lt;br&gt;än missbruk förrän grunden för återkallelsen inte längre föreligger. I tredje&lt;br&gt;stycket anges också att den som inte har haft någon F-skattesedel inte får&lt;br&gt;tilldelas en sådan skattsedel om det skulle föreligga en återkallelsegrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i fjärde stycket framgår att även om det föreligger hin-&lt;br&gt;der för utfärdande av en F-skattesedel enligt bestämmelserna i andra och&lt;br&gt;tredje styckena får skattemyndigheten utfärda en ny F-skattesedel om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar nuvarande 33 § första stycket&lt;br&gt;tredje-femte meningarna. Bestämmelserna har dock fått ett vidare tillämp-&lt;br&gt;ningsområde med hänsyn till att även en juridisk person skall kunna tilldelas&lt;br&gt;en A-skattesedel. Bestämmelserna har justerats med hänsyn till dels att pre-&lt;br&gt;liminär skatt skall kunna debiteras även som särskild A-skatt, dels att skatte-&lt;br&gt;bevis har införts. Slutligen har bestämmelsen om att en skattetabell skall bi-&lt;br&gt;fogas A-skattesedeln slopats. Avsikten är att göra det möjligt att införa en&lt;br&gt;mer flexibel ordning. I de fall två makar båda har en A- skattesedel bör det&lt;br&gt;exempelvis räcka om en skattetabell sänds ut till hushållet. Bestämmelser&lt;br&gt;om detta behöver inte ha lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket motsvarar nuvarande 33 § andra stycket&lt;br&gt;med den justering som föranleds av att punktindelningen i 3 § 2 mom. slo-&lt;br&gt;pats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i 33 § tredje stycket har slopats. Sådana bestäm-&lt;br&gt;melser behöver inte ha lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket motsvarar nuvarande 33 § fjärde stycket&lt;br&gt;med tillägget att också ett F-skattebevis skall upprättas i enlighet med formu-&lt;br&gt;lär som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i första meningen, som är oförändrad, skall en skattse-&lt;br&gt;del utfärdas av den skattemyndighet som har att besluta om den skatt som&lt;br&gt;skattsedeln avser. Enligt 2 a § första stycket meddelas ett sådant beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hemortskommun är belä-&lt;br&gt;gen. Om den skattskyldige saknar hemortskommun beslutar skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Stockholms län. För aktiebolag och ekonomiska föreningar anses&lt;br&gt;hemortskommunen vara den kommun i vilken styrelsen har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom handelsbolag inte betalar någon inkomstskatt behövs en särskild&lt;br&gt;behörighetsregel för de fall ett sådant bolag skall tilldelas en A- eller en F-&lt;br&gt;skattesedel. I paragrafen har därför lagts till en bestämmelse om vilken skat-&lt;br&gt;temyndighet som har att utfärda skattsedel på preliminär skatt för handels-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var ett handelsbolag har sin adress framgår av bolagets registrering i han-&lt;br&gt;delsregistret. Att ett handelsbolag skall vara registrerat i handelsregistret för&lt;br&gt;att över huvud taget kunna få en skattsedel på preliminär skatt framgår av&lt;br&gt;bestämmelserna i 33 a och 33 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första och andra styckena är endast av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket används det mer lätthanterliga begreppet A-skattesedel&lt;br&gt;som har införts genom 33 a § i stället för skattsedel avseende preliminär A-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket har mildrats i förhållande till den skatt-&lt;br&gt;skyldige. Det ligger emellertid i den skattskyldiges intresse att göra anmälan&lt;br&gt;så snart som möjligt eftersom han utan skattsedel på preliminär skatt i regel&lt;br&gt;får vidkännas ett för högt skatteavdrag. Skattemyndigheten skall, på samma&lt;br&gt;sätt som sägs i 36 §, sända den skattskyldige en skattsedel så snart det kan&lt;br&gt;ske. I stycket har även gjorts ändringar av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som skall gälla skattsedel på preliminär F-skatt i stället för pre-&lt;br&gt;liminär B-skatt, används det mer lätthanterliga begreppet F-skattesedel som&lt;br&gt;införts genom 33 b §. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, anges när besked om debiterad särskild A-skatt&lt;br&gt;skall översändas till den skattskyldige. Bestämmelserna motvarar vad som&lt;br&gt;gäller i fråga om F-skattesedel, dock skall ingen separat skattsedel på sär-&lt;br&gt;skild A-skatt utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 38 a och 38 b §§ har tagits in regler om återkallelse av en F-skattesedel.&lt;br&gt;Närmast före 38 a § har en ny rubrik tagits in som anger vad bestämmelserna&lt;br&gt;reglerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138 a § första stycket anges under åtta punkter när en F-skattesedel skall&lt;br&gt;återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 framgår att en F-skattesedel skall återkallas om innehavaren&lt;br&gt;själv begär det. Skattemyndigheten kan alltså inte - till skillnad från vad som&lt;br&gt;nu gäller i fråga om preliminär B-skatt - mot innehavarens vilja besluta att&lt;br&gt;preliminär F-skatt skall betalas. Anser skattemyndigheten att preliminär&lt;br&gt;skatt bör betalas efter särskild debitering får myndigheten i stället besluta att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild A-skatt skall betalas. I ett sådant fall skall den skattskyldige tilldelas&lt;br&gt;en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 2 framgår att en F-skattesedel skall återkallas om innehavaren&lt;br&gt;upphör med att bedriva näringsverksamhet. Vad som avses med närings-&lt;br&gt;verksamhet framgår av definitionen av detta begrepp i 2 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 3 framgår att en F-skattesedel skall återkallas om innehavaren i&lt;br&gt;strid med skattemyndighetens beslut enligt 33 b § andra stycket åberopar en&lt;br&gt;F-skattesedel som kombinerats med en A-skattesedel i ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande. Här anges också att en F-skattesedel skall återkallas om F-skatte-&lt;br&gt;sedeln missbrukas även på annat sätt. Det missbruk som kan komma i fråga&lt;br&gt;här är uthyrning av arbetskraft i strid med bestämmelserna i lagen om privat&lt;br&gt;arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft eller att innehavaren uppträ-&lt;br&gt;der som mellanman och genom detta medverkar till skatteundandragande.&lt;br&gt;Beträffande sådant missbruk hänvisas till vad som sagts i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 3.11.1 och 3.11.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt punkten 3 skall inte ske om missbruket är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ipunkt 4 anges att återkallelse skall ske om den skattskyldige trots föreläg-&lt;br&gt;gande underlåter att lämna sin allmänna självdeklaration, eller, när det gäl-&lt;br&gt;ler handelsbolag, sådana uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen om självde-&lt;br&gt;klaration och kontrolluppgifter inom föreskriven tid eller lämnat en handling&lt;br&gt;med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till&lt;br&gt;grund för taxering. Den som har en F-skattesedel torde inte kunna lämna en&lt;br&gt;förenklad självdeklaration. Därför har denna punkt begränsats till att gälla&lt;br&gt;allmän självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt punkt 4 får underlåtas om deklarationen eller uppgif-&lt;br&gt;terna lämnats för sent men förseningen varit ringa. En försening upp till en&lt;br&gt;månad bör kunna accepteras innan en återkallelse aktualiseras. Återkallelse&lt;br&gt;enligt denna punkt bör inte ske om deklarationen eller uppgifterna, trots att&lt;br&gt;de lämnats för sent, kommit in innan skattemyndigheten hunnit meddela ett&lt;br&gt;återkallelsebeslut. En återkallelse blir givetvis inte aktuell om skattemyndig-&lt;br&gt;heten gett den skattskyldige anstånd med att lämna deklaration eller sär-&lt;br&gt;skilda uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ipunkt 5 anges att en F-skattesedel skall återkallas om innehavaren brister&lt;br&gt;i redovisning eller betalning av sådana skatter och avgifter som uppbärs en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i UBL, USAL eller ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skatter och avgifter som uppbärs enligt UBL är främst preliminär och&lt;br&gt;slutlig inkomstskatt, skatt som har innehållits genom skatteavdrag, förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt, statlig fastighetsskatt, egenavgifter, avkastningsskatt, mer-&lt;br&gt;värdeskatt i vissa fall samt särskild löneskatt i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgifter som uppbärs enligt USAL är i första hand arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och särskild löneskatt i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller återkallelse av ett handelsbolags F-skattesedel på grund av&lt;br&gt;bristande redovisning eller betalning av skatter och avgifter blir endast inne-&lt;br&gt;hållen källskatt och avgifter som uppbärs enligt USAL samt mervärdeskatt&lt;br&gt;som uppbärs enligt ML aktuella. Övriga skatter tas ju inte ut av handelsbola-&lt;br&gt;get utan från delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt punkten 5 skall inte ske om försummelsen är ringa. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den allmänna motiveringen (avsnitt 3.11.1) har anförts vissa synpunkter på Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;när återkallelse bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 6 anges att en F-skattesedel skall återkallas om innehavaren har&lt;br&gt;meddelats näringsförbud. Återkallelse får enligt bestämmelsen i andra&lt;br&gt;stycket underlåtas om det föreligger särskilda skäl. Vilka skäl som kan med-&lt;br&gt;föra att F-skattesedeln inte behöver återkallas trots att ett näringsförbud har&lt;br&gt;meddelats framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.11.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 7 anges att en F-skattesedel skall återkallas om innehavaren är i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 8 skall en F-skattesedel återkallas om innehavaren är före-&lt;br&gt;tagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag och företa-&lt;br&gt;gets resp, bolagets F-skattesedel har återkallats på grund av brist, underlå-&lt;br&gt;tenhet eller missbruk som kan hänföras till företagsledaren. Företagets eller&lt;br&gt;bolagets F-skattesedel skall alltså ha återkallats enligt någon av de grunder&lt;br&gt;som anges i punkterna 3, 4, 5 eller 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 2 § 1 mom. skall beteckningar som används i bl.a.&lt;br&gt;kommunalskattelagen ha samma betydelse i UBL om inte annat anges eller&lt;br&gt;framgår av sammanhanget. Det innebär att begreppen fåmansföretag, få-&lt;br&gt;mansägt handelsbolag och företagsledare i sådant företag eller bolag även i&lt;br&gt;UBL har den betydelse som anges i punkten 14 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att skattemyndigheten får underlåta att återkalla en&lt;br&gt;F-skattesedel om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges en särskild återkallelsegrund för fåmansföretag och&lt;br&gt;fåmansägda handelsbolag. Enligt den skall företagets resp, bolagets F-skat-&lt;br&gt;tesedel återkallas om en företagsledare inte har rätt att få en egen F-skattese-&lt;br&gt;del på grund av ett förhållande som avses i första stycket 3-5 eller 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits in en bestämmelse om att en återkallad F-skattese-&lt;br&gt;del skall återlämnas till skattemyndigheten tillsammans med F-skattebevi-&lt;br&gt;set. Bestämmelsen kompletteras med en ändring i 83 § som ger skattemyn-&lt;br&gt;digheten möjlighet att förelägga vite i de fall handlingarna inte återlämnas.&lt;br&gt;I stycket har också tagits in en bestämmelse om att skattemyndigheten skall&lt;br&gt;upplysa kända uppdragsgivare om återkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om att skattemyndigheten, när en F-&lt;br&gt;skattesedel har återkallats, skall tilldela den skattskyldige en A-skattesedel&lt;br&gt;om det inte är obehövligt. Detta gäller också när ett handelsbolags F-skatte-&lt;br&gt;sedel har återkallats. Skall den fysiska eller juridiska person som innehaft F-&lt;br&gt;skattesedeln debiteras preliminär skatt får detta ske genom att han debiteras&lt;br&gt;särskild A-skatt. Detta blir dock inte aktuellt i fråga om handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta moment har de grundläggande bestämmelserna om skyldigheten att&lt;br&gt;göra skatteavdrag och om betydelsen av att mottagaren har en F-skattesedel&lt;br&gt;tagits in. Bestämmelserna har utformats i enlighet med vad lagrådet föror-&lt;br&gt;dat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns den grundläggande regeln om när skatteavdrag skall Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är skyldig att göra skatteavdrag används i UBL beteckningen&lt;br&gt;arbetsgivare. Detta begrepp, som i UBL är vittomfattande, har definierats i&lt;br&gt;2 § 2 mom. Det omfattar inte bara den som betalar ut ersättning som hos&lt;br&gt;mottagaren skall taxeras som inkomst av tjänst utan avser alla som betalar&lt;br&gt;ut ersättning för arbete till någon som har att betala preliminär A-skatt för&lt;br&gt;ersättningen. Begreppet omfattar alltså även den som betalar ut ersättning&lt;br&gt;till en juridisk person som har tilldelats en A-skattesedel. Med arbetsgivare&lt;br&gt;likställs dessutom den som utger sådan ränta eller utdelning som mottagaren&lt;br&gt;skall betala preliminär skatt för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som i dag gäller vid utbetalning av lön från en arbetsgivare&lt;br&gt;behöver den faktiska utbetalaren och den faktiska arbetsgivaren inte vara&lt;br&gt;samma person. Att utbetalningen görs av ett ombud för arbetsgivaren inne-&lt;br&gt;bär inte att skyldigheten att göra skatteavdrag bortfaller. En arbetsgivare&lt;br&gt;kan alltså inte undgå skatteavdragsskyldigheten genom att låta någon annan&lt;br&gt;göra utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med ersättning för arbete framgår av kommentaren till 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är att anse som ersättning för&lt;br&gt;arbete enligt bestämmelsen i 3 § 2 mom. Den som t.ex. köpt och sedan för&lt;br&gt;ett högre pris sålt en bil kan - om han lagt ner arbete på bilen - kanske vara&lt;br&gt;benägen att betrakta en del av försäljningsvinsten som ersättning för arbete.&lt;br&gt;Den som köper bilen av honom skall emellertid inte göra skatteavdrag efter-&lt;br&gt;som köpeskillingen från köparens synpunkt inte är att anse som ersättning&lt;br&gt;för sådant arbete som har utförts åt honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skatteavdragsskyldighet skall föreligga enligt den nu aktuella be-&lt;br&gt;stämmelsen gäller att den som tar emot ersättningen är skyldig att betala pre-&lt;br&gt;liminär A-skatt för ersättningen, dvs. att han har en A-skattesedel eller sak-&lt;br&gt;nar preliminärskattesedel. Eftersom skyldigheten att göra skatteavdrag inte&lt;br&gt;har knutits an till den som i praktiken tar emot ersättningen kan en arbetsgi-&lt;br&gt;vare inte undgå avdragsskyldigheten genom att låta någon som har en F-&lt;br&gt;skattesedel ta emot ersättningen för arbetstagarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen att skatteavdraget skall göras för betalning av den preli-&lt;br&gt;minära A-skatt som mottagaren har att betala jämförd med bestämmelserna&lt;br&gt;i 8 § följer att vid beräkningen av skatteavdragets storlek hänsyn skall tas&lt;br&gt;inte bara till den kontanta lönen utan också till naturaförmåner och andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner som har utgetts. Å andra sidan skall skatteavdrag&lt;br&gt;inte göras om begränsningsregeln i 3 § 2 mom. första stycket är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges i två punkter undantag från bestämmelsen om skatte-&lt;br&gt;avdrag i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns ingen beloppsgräns för skatteavdrag i UBL. I ett sy-&lt;br&gt;stem där skatteavdrag skall göras även på biinkomster är det nödvändigt&lt;br&gt;med en sådan gräns. I punkt 1 anges den beloppsgräns som skall gälla för&lt;br&gt;skatteavdrag. Ett lönebelopp på 1 000 kr. under utgiftsåret är den gräns som&lt;br&gt;i dag gäller för skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Genom att här har&lt;br&gt;valts samma beloppsgräns för inkomståret uppnås på denna punkt parallelli-&lt;br&gt;tet mellan skatte- och avgiftssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande betämmelser (punkt 1 av anvisningarna till 39 §) skall Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;en delägare i ett handelsbolag inte anses vara arbetstagare i förhållande till&lt;br&gt;bolaget. Av detta följer att bolaget inte skall göra skatteavdrag på ersättning&lt;br&gt;som betalas ut till delägaren. Detta gäller även om ersättningen betecknas&lt;br&gt;lön och hänför sig till arbete som utförs åt bolaget. Bakgrunden till detta är&lt;br&gt;att handelsbolaget inte är ett skattesubjekt ur inkomstskattesynpunkt. Bola-&lt;br&gt;gets vinst beskattas i stället hos delägarna. Sådan ersättning hänförs till in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet hos delägarna (punkt 9 av anvisningarna till 32&lt;br&gt;§KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall inte heller betalas på ersättning som ett handels-&lt;br&gt;bolag betalar ut till en delägare. Socialavgifterna skall i stället betalas av del-&lt;br&gt;ägaren i form av egenavgifter. Enligt praxis anses emellertid en kommandit-&lt;br&gt;delägare som utför arbete åt bolaget vara arbetstagare i förhållande till bola-&lt;br&gt;get. I sådana fall skall bolaget betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom parallellitet bör föreligga även när det gäller skyldigheten att&lt;br&gt;göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättning till delägare i&lt;br&gt;handelsbolag och med hänsyn till att reglerna på skattesidan har ansetts vara&lt;br&gt;de mest ändamålsenliga (se avsnitt 3.6) har i punkt 2 tagits in bestämmelser&lt;br&gt;om skatteavdrag som gäller såväl kommanditdelägare som andra delägare i&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;3.7) är arbetstagarens skattsedelsinnehav vid utbetalningstillfället normalt&lt;br&gt;avgörande för vad som åligger arbetsgivaren i fråga om skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Huvudregeln är att skatteav-&lt;br&gt;drag för preliminär skatt inte skall ske om mottagaren av ersättningen vid&lt;br&gt;utbetalningstillfället innehar en F-skattesedel. Skatteavdrag skall få underlå-&lt;br&gt;tas också i de fall då mottagaren haft en F-skattesedel vid den tidpunkt då&lt;br&gt;ersättningen bestämdes (men inte längre innehar den vid utbetalningstillfäl-&lt;br&gt;let). Bestämmelser om detta har tagits in i tredje stycket. Det ligger i sakens&lt;br&gt;natur att den som vill göra gällande att mottagaren vid tidpunkten då ersätt-&lt;br&gt;ningen bestämdes hade en F-skattesedel måste kunna visa vid vilken tid-&lt;br&gt;punkt detta skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i det föreslagna systemet är att den som betalar ut en&lt;br&gt;ersättning för arbete under vissa förutsättningar skall kunna lita på och ta för&lt;br&gt;god en uppgift från mottagaren om att denne har en F-skattesedel. En upp-&lt;br&gt;gift om innehav av F-skattesedel skall få godtas om uppgiften tagits in i en&lt;br&gt;faktura eller lämnats i t.ex. en anbudshandling eller i ett av båda parter un-&lt;br&gt;dertecknat avtal. En uppgift om innehav av F-skattesedel skall dock inte få&lt;br&gt;tas för god om den som uppdragit arbetet känt till att uppgiften var oriktig,&lt;br&gt;t.ex. om skattemyndigheten lämnat sådan uppgift om återkallad F-skattese-&lt;br&gt;del som avses i 38 b §. I tredje stycket har tagits in bestämmelser också om&lt;br&gt;detta. Motsvarande bestämmelser finns i 17 § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket regleras vad som gäller om arbetstagaren har både en F-&lt;br&gt;skattesedel och en A-skattesedel. I ett sådant fall skall man bortse från F-&lt;br&gt;skattesedel om inte denna har åberopats skriftligen. Å andra sidan skall&lt;br&gt;bortses från A-skattesedeln om ett sådant åberopande har skett. I konse-&lt;br&gt;kvens med detta har i detta stycke tagits in en bestämmelse om att skatteav-&lt;br&gt;drag inte skall göras om F-skattesedeln har åberopats skriftligen. Ett skrift-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt åberopande kan ske genom en handling som innehåller en sådan uppgift Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;om att utställaren innehar en F-skattesedel som enligt tredje stycket får tas&lt;br&gt;för god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att någon skriftlig handling av nyss nämnt slag inte be-&lt;br&gt;hövs om betalningsmottagaren har endast en F-skattesedel. I den situationen&lt;br&gt;kan ju inte någon annan typ av skattsedel komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde meningen i fjärde stycket framgår att ett skriftligt åberopande&lt;br&gt;av F-skattesedeln inte har någon verkan när det gäller sådana ersättningar&lt;br&gt;som skall jämställas med ersättning för arbete enligt bestämmelserna i 3 § 2&lt;br&gt;mom. andra stycket, dvs. sjukpenning m.fl. ersättningar. I fråga om sådana&lt;br&gt;ersättningar skall betalningsmottagaren i nu aktuellt fall alltid anses ha en-&lt;br&gt;dast en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i 39 § 1 mom. andra och tredje styckena har på&lt;br&gt;lagrådets inrådan tagits in i ett nytt moment, 39 § 1 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 a mom. första och tredje styckena motsvarar bestäm-&lt;br&gt;melserna i nuvarande 1 mom. andra stycket. Eftersom skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag har utvidgats till att gälla även för sidoarbetsgivare men detta&lt;br&gt;inte kan gälla i fråga om kvarstående skatt har första stycket kompletterats&lt;br&gt;med en regel om att skyldigheten att göra skatteavdrag för kvarstående skatt&lt;br&gt;endast gäller för sådan arbetsgivare från vilken arbetstagaren har sin huvud-&lt;br&gt;sakliga inkomst av arbete. Huruvida inkomsten skall taxeras som inkomst av&lt;br&gt;tjänst eller som inkomst av näringsverksamhet hos mottagaren saknar i detta&lt;br&gt;sammanhang betydelse. Skatteavdrag för kvarstående skatt skall alltså i&lt;br&gt;princip göras av varje huvudarbetsgivare som betalar ut ersättning för arbete&lt;br&gt;till någon som inte har en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följdändring till ändringen att skatteavdrag i princip skall göras&lt;br&gt;från all ersättning för arbete har den begränsning av avdragsskyldigheten&lt;br&gt;som nu knyter an till anställningar som är avsedda att pågå kortare tid än en&lt;br&gt;vecka i stället knutits an till arbeten som är avsedda att pågå sådan kortare&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har också tagits in en bestämmelse om att skattemyndighe-&lt;br&gt;ten eller den skattskyldige i andra fall skall kunna bestämma att skatteavdrag&lt;br&gt;för kvarstående skatt skall göras från ersättning för arbete som avses pågå&lt;br&gt;en vecka eller längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln om att skatteavdrag skall göras även för kvarstående&lt;br&gt;skatt har dock i andra stycket gjorts ett antal undantag genom att den som&lt;br&gt;betalar ut endast sådan ersättning som avses i punkt 12 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen, dvs. i första hand sjukpenning, samt livränta inte&lt;br&gt;skall vara skyldig att göra skatteavdrag för betalning av kvarstående skatt&lt;br&gt;om inte skattemyndigheten beslutat att skatteavdrag skall göras eller motta-&lt;br&gt;garen begärt sådant avdrag. Avdrag för kvarstående skatt skall inte heller&lt;br&gt;göras från sådan ränta eller utdelning från vilken skatteavdrag för betalning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har också tagits in en särskild bestämmelse om skatteav- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;drag för betalning av kvarstående skatt från korttidsstudiestöd och särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd. Sådant avdrag skall alltid göras om den skattskyldige inte&lt;br&gt;har visat upp ett intyg från annan arbetsgivare om att denne gör avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har i förtydligande syfte tagits in en hänvisning till bestäm-&lt;br&gt;melserna i 40 § 2 mom. andra stycket om beräkning av skatteavdrag för kvar-&lt;br&gt;stående skatt i de fall arbetstagaren inte visat upp sin slutskattesedel. Dess-&lt;br&gt;utom har några redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har bestämmelsen i första meningen behållits oförändrad. Öv-&lt;br&gt;riga bestämmelser i nuvarande 3 mom. - utom den som anger att regeln att&lt;br&gt;öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag bortfaller skall tilläm-&lt;br&gt;pas även vid beräkning av skatteavdrag på ränta och utdelning - har kunnat&lt;br&gt;slopas eftersom begreppen arbetsgivare och arbetstagare enligt definitio-&lt;br&gt;nerna i 2 § 2 mom. även omfattar den som utger resp, den som har att betala&lt;br&gt;preliminär A-skatt på ränta och utdelning. En motsvarande utvidgning har&lt;br&gt;gjorts av begreppet lön. Bestämmelserna i bl.a. 27 § 2 mom. och 44 § blir&lt;br&gt;härigenom tillämpliga utan en särskild bestämmelse om detta. Avrundnings-&lt;br&gt;regeln i förutvarande 39 § 1 mom. tredje stycket finns numera i 39 § 1 a mom.&lt;br&gt;fjärde stycket. En hänvisning sker dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande ankommer det på en arbetsgivare att undersöka om han&lt;br&gt;skall göra skatteavdrag eller inte. Har arbetstagaren inte visat upp sin skatt-&lt;br&gt;sedel på preliminär skatt för arbetsgivaren är denne skyldig att göra ett på&lt;br&gt;visst sätt förhöjt skatteavdrag. Bestämmelser om detta finns i 40 § 1 mom.&lt;br&gt;andra stycket. En arbetsgivare kan alltså inte undgå skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag genom att hävda att han inte känner till vilken typ av prelimi-&lt;br&gt;närskattesedel arbetstagaren har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det nu föreslagna systemet där skattsedlarna ges direkta&lt;br&gt;rättsverkningar i fråga om skyldigheten att både göra skatteavdrag och be-&lt;br&gt;tala arbetsgivaravgifter är det ännu viktigare för arbetsgivaren att känna till&lt;br&gt;vilken typ av skattsedel på preliminär skatt arbetstagaren har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom det nya systemet finns ett behov av en bestämmelse om uppvi-&lt;br&gt;sande av skattsedel på preliminär A-skatt för den som betalar ut ersättning&lt;br&gt;för arbete. En sådan regel är naturlig eftersom det är enklare för skattsedel-&lt;br&gt;sinnehavaren att visa upp sin A-skattesedel än det är för den som betalar&lt;br&gt;ut ersättningen att på annat sätt ta reda på vilken skattsedel mottagaren av&lt;br&gt;ersättningen har och vad som sägs i en eventuell A-skattesedel om beräkning&lt;br&gt;av skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns bestämmelser som reglerar ersättningsmottagarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet att visa upp skattsedel eller motsvarande för arbets- eller upp-&lt;br&gt;dragsgivaren. Stycket har utformats enligt vad lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket anges att det ankommer på den som tar emot ersättning för ett&lt;br&gt;arbete att upplysa utbetalaren om vilken typ av preliminärskattesedel han&lt;br&gt;har. Bestämmelsen gäller oberoende av om mottagaren har en A- eller en&lt;br&gt;F-skattesedel. I stycket regleras också skyldigheten för den som har en A-&lt;br&gt;skattesedel att visa upp skattsedeln för den som skall göra skatteavdrag på&lt;br&gt;ersättning för arbete till skattsedelsinnehavaren. Bestämmelsen avses gälla&lt;br&gt;även för juridiska personer inkl, handelsbolag som har tilldelats en A-skatte-&lt;br&gt;sedel. Med hänsyn till detta har inte begreppen arbetsgivare och arbetsta-&lt;br&gt;gare och inte heller skattskyldig använts här. Eftersom skatteavdrag skall gö-&lt;br&gt;ras inte bara av huvudarbetsgivaren utan också av sidoarbetsgivare och&lt;br&gt;skattsedelsinnehavaren därför behöver ha tillgång till skattsedeln vid varje&lt;br&gt;nytt arbetstillfälle skall skattsedeln inte överlämnas utan endast visas upp. I&lt;br&gt;stycket anges slutligen hur mottagaren kan visa att han har en F-skattesedel.&lt;br&gt;Vad som skall ske om ersättningsmottagaren inte fullgör sin upplysningsskyl-&lt;br&gt;dighet anges även fortsättningsvis i 40 § 1 mom. andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall ersättning för arbete till en arbetstagare understiger 10 000 kr.&lt;br&gt;under kalenderåret och utbetalas av en fysisk person eller ett dödsbo skall&lt;br&gt;något skatteavdrag inte göras om inte ersättningen utbetalas i en närings-&lt;br&gt;verksamhet. I de fall skatteavdrag inte skall göras skall dock den som betalar&lt;br&gt;ut ersättningen utan anmaning vara skyldig att lämna kontrolluppgift om er-&lt;br&gt;sättningen överstiger 1 000 kr. under inkomståret och mottagaren inte har&lt;br&gt;en F-skattesedel. Även i dessa fall kan det därför vara lämpligt att den som&lt;br&gt;tar emot ersättningen visar vilken skattsedel han har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras vad som skall ske om någon skattsedel på prelimi-&lt;br&gt;när skatt inte visas upp. De nya bestämmelserna motsvarar i huvudsak de&lt;br&gt;nuvarande. Dessutom har tillagts en bestämmelse om hur stort skatteavdra-&lt;br&gt;get skall vara om mottagaren är en juridisk person som inte visat upp en&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt. Skatteavdrag skall då göras med 30 % av er-&lt;br&gt;sättningen, dvs. samma skatteavdrag som skulle ha gjorts om den juridiska&lt;br&gt;personen hade visat upp en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de nu aktuella bestämmelserna inte gäller undantagslöst framgår av&lt;br&gt;40 § 3 mom. Den bestämmelsen ger den som betalar ut ersättning för arbete&lt;br&gt;möjlighet att underlåta förhöjt skatteavdrag om han - utan att någon skattse-&lt;br&gt;del uppvisats - ändå känner till vad som gäller. Utbetalaren kan t.ex. efter&lt;br&gt;kontakt med skattemyndigheten ha fått veta att betalningsmottagaren har&lt;br&gt;enbart en F-skattesedel. Skatteavdrag skall då inte göras. Har han däremot&lt;br&gt;fått veta att betalningsmottagaren har både en A-skattesedel och en F-skat-&lt;br&gt;tesedel skall skatteavdrag göras om inte F-skattesedeln skriftligen åberopats&lt;br&gt;(se 39 § 1 mom. fjärde stycket). Om förhöjt skatteavdrag skall göras eller&lt;br&gt;inte när utbetalaren vet att mottagaren har en A-skattesedel beror på om&lt;br&gt;utbetalaren också känner till enligt vilken skattetabell etc. som avdraget&lt;br&gt;skall göras. I stycket har dessutom lagts till en bestämmelse om att skatteav-&lt;br&gt;drag dock skall göras med 30 % av ersättningen när det är fråga om en fysisk&lt;br&gt;persons biinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket föranleds av att preliminär skatt i vissa fall skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalas också av juridiska personer. Dessutom har ändringar av redaktionell&lt;br&gt;natur gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nu föreslagna systemet skall skatteavdrag för betalning av prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt inte göras bara av huvudarbetsgivaren utan också av varje si-&lt;br&gt;doarbetsgivare. Av praktiska skäl är det inte lämpligt att samma ordning gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om skatteavdrag för kvarstående skatt. I 39 § 1 a mom. första&lt;br&gt;stycket anges därför att sådant avdrag skall göras endast av den från vilken&lt;br&gt;den skattskyldige får sin huvudsakliga inkomst av arbete. Första stycket i det&lt;br&gt;nu aktuella momentet har i konsekvens med detta kompletterats med en be-&lt;br&gt;stämmelse om att skattsedeln på slutlig skatt eller vederbörlig del av den&lt;br&gt;skall överlämnas till den arbetsgivare som skall göra skatteavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har ordet avlöningstillfälle ersatts med utbetalningstillfälle&lt;br&gt;eftersom skatteavdrag skall kunna göras även från ersättning för arbete som&lt;br&gt;taxeras som inkomst av näringsverksamhet hos mottagaren. Av samma an-&lt;br&gt;ledning har ordet anställning ersatts med arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har även gjorts redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta moment avses gälla även i fråga om juridiska personer&lt;br&gt;inkl, handelsbolag. Begreppen arbetsgivare och arbetstagare har därför er-&lt;br&gt;satts. Vidare har begreppet lön bytts ut mot ersättning för arbete. Även re-&lt;br&gt;daktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin föregångare i sjätte stycket av nuvarande anvisningar&lt;br&gt;till 40 §. En väsentlig ändring i förhållande till nuvarande ordning är dock att&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten enligt den nu aktuella paragrafen föreligger endast&lt;br&gt;i uppenbara fall och när mottagaren åberopar en F-skattesedel. Det är alltså&lt;br&gt;å ena sidan fråga om en lindring i anmälningsskyldigheten som har sin grund&lt;br&gt;i att det inom det nya systemet läggs en helt annan vikt vid skattsedelsinneha-&lt;br&gt;vet än tidigare. Å andra sidan har regeln skärpts genom att underlåtenhet&lt;br&gt;att göra anmälan kan medföra att utbetalaren åläggs betalningsansvar för&lt;br&gt;den skatt och de socialavgifter som mottagaren underlåter att betala (se 75 c&lt;br&gt;§ UBL resp. 16 § USAL och kommentarerna till dessa paragrafer). Anmälan&lt;br&gt;skall ske skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som ställts till förfogande enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft är alltid att anse&lt;br&gt;som arbetstagare hos uthyraren och inte hos en sådan utbetalare av ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i förevarande paragraf. I sådana fall skall alltså anmälan till&lt;br&gt;skattemyndigheten inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § 1 och 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet avlöningstillfälle har ersatts med utbetalningstillfälle eftersom skatte-&lt;br&gt;avdrag för betalning av såväl preliminär A-skatt som kvarstående skatt i&lt;br&gt;vissa fall skall göras också från ersättning som hos mottagaren skall hänföras&lt;br&gt;till inkomst av näringsverksamhet. 11 mom. anges att endast sådan arbetsgi-&lt;br&gt;vare från vilken arbetstagaren har sin huvudsakliga inkomst av arbete är&lt;br&gt;skyldig att göra ett förhöjt skatteavdrag. Det innebär alltså att reglerna om&lt;br&gt;förhöjt skatteavdrag inte gäller ränta och utdelning. Enligt ett särskilt tillägg&lt;br&gt;skall de inte heller gälla vid utbetalning av ersättning från arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa. I momenten har även gjorts ändringar av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 41 § har upphävts genom SFS 1990:653. Hänvisningen&lt;br&gt;sist i paragrafen till anvisningarna har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket föranleds dels av att skatteavdrag i vissa fall skall&lt;br&gt;göras även från ersättning som hos mottagaren taxeras som inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet, dels av att skatteavdrag i vissa fall skall göras också på er-&lt;br&gt;sättning som betalas ut till en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds av att skatteavdrag i vissa fall skall&lt;br&gt;göras även från ersättning som hos mottagaren taxeras som inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har nuvarande bestämmelse i första meningen ändrats så&lt;br&gt;att den endast gäller för skattsedel på slutlig skatt eftersom en skattsedel på&lt;br&gt;preliminär A-skatt inte längre skall överlämnas till arbetsgivaren utan endast&lt;br&gt;visas upp för denne (se kommentaren till 40 § 1 mom. första stycket). En&lt;br&gt;skattsedel på slutlig skatt skall däremot, som ett alternativ till att den uppvi-&lt;br&gt;sas, kunna överlämnas till arbetsgivaren enligt bestämmelserna i 40 § 2 mom.&lt;br&gt;Om skattsedeln har överlämnats till arbetsgivaren skall den återlämnas om&lt;br&gt;arbetstagaren slutar sitt arbete under den tid då skatteavdrag för kvarstå-&lt;br&gt;ende skatt skall göras och i annat fall senast den 18 april året efter taxerings-&lt;br&gt;året. En bestämmelse om detta har tagits in i det nu aktuella stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har endast gjorts redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att syftet med bestämmelsen om preliminär A-skatt för juridiska perso-&lt;br&gt;ner skall uppnås har i första stycket lagts till en bestämmelse som innebär att&lt;br&gt;preliminär A-skatt skall beräknas även om den juridiska personen vidarebe-&lt;br&gt;fordrar all vinst till delägarna. En sådan ordning medför i vissa fall nackde-&lt;br&gt;lar. För att undvika dessa har i 52 a § förts in regler som tillåter att den preli-&lt;br&gt;minära skatten används bl.a. för betalning av innehållen skatt. Här har också&lt;br&gt;tagits in en regel om att överskjutande ingående mervärdeskatt skall beaktas&lt;br&gt;vid jämkning. I stycket har också gjorts ändringar av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har bestämmelserna om jämkning av preliminär B-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersatts med motsvarande regler för jämkning av preliminär F-skatt och sär-&lt;br&gt;skild A-skatt. I stycket har vidare lagts till en regel om jämkning av skatteav-&lt;br&gt;drag från dagpenning från arbetslöshetskassa. En motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;finns för närvarande i 6 § lagen om skatteavdrag från sjukpenning m.m.&lt;br&gt;Dessutom har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges i vilken ordning den preliminära skatten på olika slag&lt;br&gt;av ersättningar skall jämkas. I första hand skall ett beslut om jämkning avse&lt;br&gt;skatt på ersättning för arbete som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst&lt;br&gt;av arbete. Därigenom berörs inte sidoarbetsgivare av jämkningsbeslutet.&lt;br&gt;Skulle i något fall den nyss nämnda skatten inte räcka till får jämkningsbeslut&lt;br&gt;även omfatta skatt på annan ersättning för arbete. Då blir alltså även sidoar-&lt;br&gt;betsgivare berörda. I sista hand får ett jämkningsbeslut avse även skatt på&lt;br&gt;ränta eller utdelning. I ett sådant fall gäller enligt 46 § 2 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;att preliminär skatt över huvud taget inte skall tas ut på ränta på eller utdel-&lt;br&gt;ning från visst konto eller vissa värdepapper. Har särskild A-skatt debiterats&lt;br&gt;skall dock jämkningen i första hand avse sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i sjätte stycket har slopats eftersom bestämmel-&lt;br&gt;serna i 84 § om omprövning ger skattemyndigheten möjlighet att också göra&lt;br&gt;de ändringar av den preliminära skatten som reglerats här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet har justerats så att hänsyn skall tas också till överskjutande ingå-&lt;br&gt;ende mervärdeskatt vid beräkning av den beloppsgräns som gäller vid för-&lt;br&gt;tida återbetalning av för mycket betald preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i femte stycket skall gälla i fråga om preliminär F-skatt och&lt;br&gt;särskild A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Vid beräkning av särskild A-&lt;br&gt;skatt skall dessutom bestämmelserna i 14 § gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 45 § 1 mom. fjärde stycket och 46 § 2 mom. fjärde stycket framgår att ett&lt;br&gt;beslut om jämkning skall avse viss ersättning för arbete eller viss ränta eller&lt;br&gt;viss utdelning. Bestämmelsen i andra stycket förevarande moment innebär,&lt;br&gt;med den definition av begreppet arbetsgivare som tagits in i 2 § 2 mom., att&lt;br&gt;jämkningsbeslutet skall överlämnas till den som betalar ut den ersättning,&lt;br&gt;ränta eller utdelning som omfattas av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har ordet avlöningstillfälle ersatts med utbetalningstillfälle&lt;br&gt;eftersom reglerna i momentet skall tillämpas även i fråga om ersättning för&lt;br&gt;arbete som inte är anställningsinkomst. I momentet har också gjorts änd-&lt;br&gt;ringar av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är endast av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om anstånd i första stycket har gjorts tillämpliga på prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt och särskild A-skatt i stället för på preliminär B-skatt. I stycket&lt;br&gt;har dessutom gjorts en ändring av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om anstånd i momentet har gjorts tillämpliga på preliminär&lt;br&gt;F-skatt och särskild A-skatt i stället för på preliminär B-skatt. I momentet&lt;br&gt;har dessutom gjorts en ändring av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i 24 § 2 mom. om när inbetalning av innehållen&lt;br&gt;skatt skall ske har av redaktionella skäl flyttats till första stycket i den här&lt;br&gt;aktuella paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (se avsnitt 3.19) har föreslagits att preliminär&lt;br&gt;F-skatt och särskild A-skatt skall betalas på samma sätt och till samma konto&lt;br&gt;som nu sker i fråga om B-skatt. Andra stycket har ändrats i enlighet med&lt;br&gt;detta. I stycket har också gjorts en ändring av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver näringsverksamhet genom en juridisk person, t.ex. ett ak-&lt;br&gt;tiebolag, vill inte sällan ta ut hela vinsten i form av lön. Vid utbetalning av&lt;br&gt;lön är bolaget skyldigt att göra skatteavdrag och betala in det innehållna be-&lt;br&gt;loppet till skattemyndigheten. En aktiebolag som har fått sin F-skattesedel&lt;br&gt;återkallad och i stället tilldelats en A-skattesedel kan i vissa fall få likviditets-&lt;br&gt;problem på grund av att skatteavdrag skall göras på de ersättningar för ar-&lt;br&gt;bete som betalas ut till bolaget. Genom bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;öppnas en möjlighet för juridiska personer som har en A-skattesedel att un-&lt;br&gt;der visst villkor använda betald A-skatt till betalning av innehållen skatt.&lt;br&gt;Villkoret är att det är sannolikt att den preliminära A-skatten överstiger den&lt;br&gt;juridiska personens slutliga skatt. Ett sådant villkor innebär för handelsbola-&lt;br&gt;gens del att den preliminära A-skatten alltid kan användas på detta sätt. När&lt;br&gt;det gäller handelsbolag ges bolaget dessutom möjlighet att använda betald&lt;br&gt;preliminär A-skatt för betalning av en delägares preliminära skatt. De nu&lt;br&gt;aktuella reglerna rörande handelsbolag kan antas medföra att bestämmel-&lt;br&gt;serna i 27 b § kommer att tillämpas endast i mindre utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya terminologin likställs den som betalar ut sådan ränta eller&lt;br&gt;utdelning för vilken prelimär skatt skall betalas med arbetsgivare. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket skall inte gälla i fråga om ränta eller utdelning.&lt;br&gt;Första stycket har ändrats i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att skatteavdrag i vissa fall skall göras även från ersättning&lt;br&gt;för arbete som betalas till en juridisk person har i första stycket angetts att&lt;br&gt;uppgift får krävas även om organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avräkning i förevarande paragraf har gjorts tillämpliga&lt;br&gt;på preliminär F-skatt och särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i vissa fall inträffa att en skattskyldig under ett uppbördsår debiteras&lt;br&gt;såväl preliminär F-skatt som särskild A-skatt. Detta kan t.ex. ske om en A-&lt;br&gt;skattesedelsinnehavare, som har debiterats särskild A-skatt, under upp-&lt;br&gt;bördsåret får A-skattesedeln ersatt med en F-skattesedel samtidigt som han&lt;br&gt;debiteras F-skatt. Blir det aktuellt att avkorta den preliminära skatten be-&lt;br&gt;hövs en regel om vilken preliminära skatt som avkortningen i första hand&lt;br&gt;skall avse. En sådan regel har tagits in i första stycket. Regeln innebär att det&lt;br&gt;är den tidigast debiterade preliminära skatten som skall avkortas först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelse i första stycket om att skatteavdrag för okända ar-&lt;br&gt;betstagare skall anses utgöra 40 % av lönen medför efter skattereformen i&lt;br&gt;allmänhet ett för högt skatteavdrag. Procenttalet har sänkts till 30 för att&lt;br&gt;bättre passa de regler om betalning av preliminär skatt som gäller nu. I&lt;br&gt;stycket har också gjorts en ändring av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en juridisk person har tilldelats en A-skattesedel skall den juridiska&lt;br&gt;personen ses som arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna i UBL.&lt;br&gt;Detta skall emellertid inte gälla handelsbolag i fråga om de bestämmelser&lt;br&gt;som finns i 75 § tredje stycket eftersom sådana bolag inte är inkomstskatte-&lt;br&gt;subjekt och till följd därav inte heller är skyldiga att själva betala preliminär&lt;br&gt;A-skatt. En bestämmelse om detta har tagits in i sista meningen i stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, regleras frågan om solidarisk betalningsskyldighet.&lt;br&gt;Frågan har behandlats i den allmänna motiveringen i avsnitt 3.9. Paragrafen&lt;br&gt;har utformats i enlighet med vad lagrådet har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges huvudförutsättningen för att ålägga utbetalaren be-&lt;br&gt;talningsskyldighet för betalningsmottagarens obetalda skatt, nämligen att&lt;br&gt;utbetalaren underlåtit att i samband med utbetalningen göra anmälan enligt&lt;br&gt;40 a § trots att han varit skyldig att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon tid inom vilken anmälan skall göras var inte uttryckligen föreskri-&lt;br&gt;ven i det till lagrådet remitterade lagförslaget. Det är dock tydligt att anmä-&lt;br&gt;lan måste göras i nära anslutning till utbetalningstillfället, om inte bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna skall bli verkningslösa. Underlåtenhet att göra anmälan enligt 40 a&lt;br&gt;§ torde som lagrådet påpekat ofta inte bli upptäckt förrän vid en närmare&lt;br&gt;granskning av utbetalarens och betalningsmottagarens skatteförhållanden.&lt;br&gt;Det är givetvis inte tillfredsställande om utbetalaren skulle kunna undgå på-&lt;br&gt;följd för sin underlåtenhet genom att göra anmälan på ett så sent stadium.&lt;br&gt;Ett krav på att anmälan enligt 40 a § skall göras i samband med utbetalningen&lt;br&gt;har därför på lagrådets inrådan tagits in i förevarande paragrafs första&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det solidariska ansvaret kan komma i fråga när någon uppdragit ett arbete&lt;br&gt;till en fysisk eller juridisk person som innehar en F-skattesedel. Parterna i&lt;br&gt;ett sådant förhållande betecknas i den nu aktuella paragrafen som utbetalare&lt;br&gt;resp, betalningsmottagare. Ett solidariskt ansvar kan komma i fråga också&lt;br&gt;när uppdraget getts till en fysisk person som har både en F-skattesedel och&lt;br&gt;en A-skattesedel men som skriftligen har åberopat F-skattesedeln. I sådana&lt;br&gt;fall skall nämligen den fysiska personen enligt 39 § 1 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;anses inneha endast en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det solidariska ansvaret för skatt skall inte gälla i fråga om all ersättning&lt;br&gt;för arbete. Ansvaret skall bara gälla sådan ersättning för arbete som betalas&lt;br&gt;ut som ett led i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet. Detta anges&lt;br&gt;också i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett solidariskt ansvar skall kunna krävas ut förutsätts vidare att an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet enligt 40 a § förelegat men försummats, dvs. att det&lt;br&gt;måste anses ha varit uppenbart för den som uppdragit arbetet att den som&lt;br&gt;utfört arbetet varit att anse som anställd hos honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utbetalaren gör gällande att anmälningsskyldighet enligt 40 a § inte&lt;br&gt;förelegat på grund av att han hyrt arbetstagare enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft ankommer det gi-&lt;br&gt;vetvis på utbetalaren att visa att de tidsgränser som anges i nämnda lag inte&lt;br&gt;överskridits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till tjänst räknas enligt 31 § första stycket KL inte bara anställning utan&lt;br&gt;även uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfäl-&lt;br&gt;lig natur, om den inte är att hänföra till näringsverksamhet eller inkomst av&lt;br&gt;kapital. När det gäller det solidariska ansvaret är det emellertid begränsat&lt;br&gt;till sådana ersättningar för arbete som utgör anställningsinkomster hos mot-&lt;br&gt;tagaren. Övriga inkomster som är att hänföra till inkomst av tjänst enligt KL&lt;br&gt;och som kan vara väsentligt svårare för utbetalaren att skilja ut från andra&lt;br&gt;inkomstslag har sålunda lämnats utanför i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situation som de nu aktuella bestämmelserna i första hand syftar till&lt;br&gt;att reglera är när någon med en F-skattesedel anlitas för ett arbete som utförs&lt;br&gt;under samma ledning och på samma sätt som gäller för utbetalarens övriga&lt;br&gt;anställda. En annan situation där bestämmelserna kan bli tillämpliga är när&lt;br&gt;en F-skattesedelsinnehavare ersätter en ordinarie anställd som har semester&lt;br&gt;eller är sjuk. Har extra personal uthyrts enligt bestämmelserna i lagen om&lt;br&gt;privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft skall solidariskt ansvar&lt;br&gt;givetvis inte krävas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det solidariska ansvaret förutsätter att det har varit uppenbart att ersätt-&lt;br&gt;ningen utgjorde anställningsinkomst hos mottagaren. Skattemyndigheten&lt;br&gt;har alltså i första hand att ta ställning till om anställningsförhållandet varit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbart för en arbetsgivare i allmänhet. Myndigheten bör dock också Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;kunna ta hänsyn till vilka möjligheter den aktuella utbetalaren haft att be-&lt;br&gt;döma anställningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje styckena anges hur det belopp för vilket solidariskt an-&lt;br&gt;svar kan komma i fråga skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket är ansvaret kopplat till den skatt som F-skattesedelsinneha-&lt;br&gt;varen resp, delägaren skall betala. Med den definition på skatt som ges i 1 §&lt;br&gt;UBL kommer ansvaret att omfatta bl.a. inkomstskatt och egenavgifter. Det&lt;br&gt;är att märka att mervärdeskatt omfattas av UBL:s definition av skatt endast&lt;br&gt;till den del sådan skatt skall redovisas i allmän självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller storleken av den solidariska ansvarigheten kan konstateras att&lt;br&gt;det med hänsyn till att det är fråga om ansvar för F-skattesedelsinnehavarens&lt;br&gt;egen skatt och egenavgifter är mycket svårt och ibland till och med omöjligt&lt;br&gt;att beräkna den skatt och de avgifter som belöper på en viss arbetsersättning.&lt;br&gt;Det är därför nödvändigt att använda sig av en schablonregel. Med 13 §&lt;br&gt;AUL som förebild har regeln konstruerats så att betalningsansvaret omfattar&lt;br&gt;F-skattesedelsinnehavarens resp, delägarens skatt för det beskattningsår då&lt;br&gt;ersättningen skall tas upp till beskattning intill ett belopp som svarar mot en&lt;br&gt;viss procent av ersättningen. I detta fall omfattar ansvaret betalningsmotta-&lt;br&gt;garens eller delägarens obetalda skatt intill ett belopp motsvarande 60 % av&lt;br&gt;ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket, som avser det fallet att arbetet har utförts av någon som&lt;br&gt;har anlitats av betalningsmottagaren direkt eller genom en eller flera mellan-&lt;br&gt;män, har valts en annan metod. I detta fall förutsätts att reglerna i 75 eller&lt;br&gt;77 § har tillämpats, dvs. att betalningsskyldighet enligt någon av de nämnda&lt;br&gt;paragraferna har ålagts arbetsgivaren till den som utfört arbetet. Då kan&lt;br&gt;samma ansvar krävas ut även av utbetalaren. Här knyts således betalnings-&lt;br&gt;skyldigheten an till det belopp som fastställts enligt reglerna i 75 eller 77 §.&lt;br&gt;Bestämmelsen blir tillämplig på utbetalaren oavsett i hur många led uppdra-&lt;br&gt;get har delegerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiärde stycket anges att det solidariska ansvaret inte får krävas ut om be-&lt;br&gt;talningsmottagaren har betalat sin preliminära F-skatt för uppbördsåret&lt;br&gt;inom föreskriven tid. Bestämmelsen innebär att fråga om solidariskt ansvar&lt;br&gt;kan tas upp till prövning efter den 18 i uppbördsmånaden för den preliminära&lt;br&gt;F-skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom behörighetsregeln i första stycket kommer en fråga om solidariskt&lt;br&gt;ansvar att prövas av samma skattemyndighet som prövar frågor om arbetsgi-&lt;br&gt;vares ansvar enligt 75 och 77 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att solidariskt ansvar inte kan krävas ut enligt bestämmelserna i 75 c § om&lt;br&gt;den skatt som belöper på ersättningen har preskriberats framgår av bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att ansvarsbeloppet får drivas in enligt den ordning&lt;br&gt;som gäller för restförd skatt. Bestämmelsen har sin förebild i 77 a § andra&lt;br&gt;stycket sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 e §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras omfattningen av regressrätten för den som i enlighet&lt;br&gt;med beslut om solidariskt ansvar enligt 75 c § har betalat ansvarsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att för själva regressförfarandet skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 76 § gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att 24 § 2 mom. har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 § 1 och 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 3.10) har föreslagits att revision skall&lt;br&gt;få göras hos den som ansöker om en F-skattesedel eller som redan har tillde-&lt;br&gt;lats en sådan skattsedel. I 1 mom. har förts in en bestämmelse om detta.&lt;br&gt;Syftet med en sådan revision skall vara att kontrollera att till skattemyndig-&lt;br&gt;heten lämnade uppgifter om bedriven näringsverksamhet är riktiga. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har sin förebild i 28 § första stycket ML. Där sägs bl.a. att revision får&lt;br&gt;göras hos den som har anmält sig för registrering för kontroll av att lämnade&lt;br&gt;uppgifter är riktiga och fullständiga. 11 mom. första stycket har också gjorts&lt;br&gt;en ändring som hänger samman med att uttrycket handelsböcker, som före-&lt;br&gt;kom i 1929 års bokföringslag, inte längre används i bokföringslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 2 mom. motiveras av att begreppet arbetstagare genom änd-&lt;br&gt;ringen i 2 § 2 mom. har getts en vid betydelse i UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna systemet ges en F-skattesedel väsentliga rättsverkningar.&lt;br&gt;Det måste därför finnas bestämmelser om straff för den som tillskansar sig&lt;br&gt;en F-skattesedel genom att lämna oriktiga uppgifter till skattemyndigheten.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som företräder en juridisk person i ett ärende om F-&lt;br&gt;skattesedel till den juridiska personen. Straffbestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;har ändrats så att de omfattar även de nu nämnda situationerna. Nuvarande&lt;br&gt;straffbestämmelser för de fall då oriktiga uppgifter lämnas till en arbetsgi-&lt;br&gt;vare har kompletterats och flyttats till en ny paragraf, 79a §. I första stycket&lt;br&gt;har också gjorts redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket är endast av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till första stycket i denna paragraf, som är ny, har från 79 § flyttats bestäm-&lt;br&gt;melserna om straff för den som till en arbetsgivare har lämnat oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter om förhållande som har betydelse för uppgiftslämnarens skyldighet att&lt;br&gt;betala skatt. Bestämmelserna har utvidgats till att gälla även uppgifter be-&lt;br&gt;träffande en juridisk person som företräds av uppgiftslämnaren. I paragrafen&lt;br&gt;anges oriktig uppgift om innehav av F-skattesedel såsom ett exempel på så-&lt;br&gt;dana oriktiga uppgifter om förhållande som har betydelse för skyldigheten&lt;br&gt;att betala skatt som straffbeläggs. Böter, som var den enda påföljden enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §, har inte ansetts vara tillräckligt i dessa fall. Fängelse i högst sex måna-&lt;br&gt;der har därför förts in i straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oriktig uppgift om innehav av F-skattesedel kan givetvis lämnas på olika&lt;br&gt;sätt. Ett är att uppgiften lämnas genom att det i en faktura felaktigt anges att&lt;br&gt;utställaren har en F-skattesedel. En uppdragsgivare får i princip ta en sådan&lt;br&gt;uppgift för god (se 39 § 1 mom. tredje stycket). Ett annat sätt är att åberopa&lt;br&gt;en F-skattesedel vars giltighetstid har gått ut eller som har återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att den som åberopar en F-skattesedel eller ett F-skat-&lt;br&gt;tebevis som har förfalskats av honom eller har utfärdats för en annan person&lt;br&gt;kan straffas enligt 14 kap. 1 § resp. 15 kap. 12 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att ansvar enligt första stycket inte skall inträda om&lt;br&gt;ansvar för gärningen kan dömas ut enligt skattebrottslagen eller brottsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att ansvar inte skall dömas ut i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har endast ändringar av redaktionell natur gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 38 b § första stycket har tagits in en bestämmelse om att en återkallad F-&lt;br&gt;skattesedel skall överlämnas till skattemyndigheten tillsammans med F-skat-&lt;br&gt;tebeviset. Den nu aktuella paragrafen har kompletterats med en bestäm-&lt;br&gt;melse som ger skattemyndigheten möjlighet att, sedan den anmanat skattse-&lt;br&gt;delsinnehavaren att återlämna de nyss nämnda handlingarna, förelägga den&lt;br&gt;som varit försumlig vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning får länsrättens beslut i fråga om bl.a. sättet för att&lt;br&gt;ta ut preliminär skatt inte överklagas. Denna begränsning har nu slopats.&lt;br&gt;Det innebär att skattemyndighetens beslut om tilldelning av A-skattesedel&lt;br&gt;och F-skattesedel samt återkallelse av F-skattesedel får överklagas till läns-&lt;br&gt;rätt. Därifrån får överklagande ske till kammarrätt och regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 2 mom. anges att med arbetsgivare och arbetstagare likställs den som&lt;br&gt;utger sådan ränta eller utdelning som mottagaren skall betala preliminär&lt;br&gt;skatt för resp, den som har att betala den preliminära skatten. De bestäm-&lt;br&gt;melser i UBL som avser arbetsgivare och arbetstagare blir därigenom auto-&lt;br&gt;matiskt tillämpliga även på den som utger eller tar emot sådan ränta eller&lt;br&gt;utdelning som preliminär A-skatt skall betalas för. Nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;i den nu aktuella paragrafen har därför slopats. I de fall en bestämmelse i&lt;br&gt;UBL inte skall gälla i fråga om ränta eller utdelning har detta angetts i den&lt;br&gt;aktuella paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 av de nuvarande anvisningarna till 3 § regleras frågan huruvida en&lt;br&gt;skattskyldig skall betala preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt. Nu av-&lt;br&gt;ses skyldigheten att betala preliminär skatt bli direkt knuten till vilken typ&lt;br&gt;av skattsedel på preliminär skatt den skattskyldige har tilldelats. Regler om&lt;br&gt;utfärdande av skattsedlar på preliminär skatt finns i 33 - 38 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattemyndigheten ställs inför frågan vilken typ av preliminär skatt&lt;br&gt;en skattskyldig skall betala skall utgångspunkten vara att han skall betala&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Har den skattskyldige ansökt om en F-skattesedel och är&lt;br&gt;förutsättningarna för en sådan skattsedel uppfyllda skall han betala prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt. Mot den bakgrunden finns inte längre något behov av punkt 1&lt;br&gt;av anvisningarna till 3 §. Den har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i punkt 2 kompletterar bestämmelserna i 3 § 2&lt;br&gt;mom. 1 i dess nu gällande lydelse. Bestämmelserna har närmast karaktär av&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter. De har därför utmönstrats ur lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 2 mom. definieras bl.a. begreppen arbetsgivare och arbetstagare och i&lt;br&gt;39 § 1 mom. andra stycket 2 har tagits in en bestämmelse om att skatteavdrag&lt;br&gt;inte skall göras på ersättning som betalas ut av ett handelsbolag till en del-&lt;br&gt;ägare i bolaget. De nuvarande bestämmelserna i punkt 1 i anvisningarna till&lt;br&gt;39 § har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det nya systemet skall skatteavdrag göras även från biinkomster. Det&lt;br&gt;är alltså inte lika betydelsefullt att veta vilken av flera anställningar som är&lt;br&gt;den skattskyldiges huvudanställning. Det kan emellertid vara av betydelse&lt;br&gt;bl.a. i vissa fall när skatteavdragets storlek skall beräknas. Skatteavdrag en-&lt;br&gt;ligt tabell får nämligen göras endast av huvudarbetsgivare (se 4 §). En arbets-&lt;br&gt;givare som är osäker om huruvida han är huvudarbetsgivare eller inte har&lt;br&gt;möjlighet att vända sig till skattemyndigheten och få ett besked enligt 44 §.&lt;br&gt;Med hänsyn till detta har även nuvarande bestämmelser i punkt 2 i anvis-&lt;br&gt;ningarna slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny punkt 1 har tagits in bestämmelser som motsvarar dem som nu finns&lt;br&gt;i punkten 3 första stycket. I punkt 1 har emellertid preliminär B-skatt ersatts&lt;br&gt;med preliminär F-skatt. Dessutom har särskild A-skatt lagts till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skatteavdrag för betalning av kvarstående skatt finns i&lt;br&gt;39 § 1 a mom. Dessa bestämmelser är inte inskränkta till att avse någon viss&lt;br&gt;del av den kvarstående skatten. Någon påminnelse om detta behövs inte här.&lt;br&gt;Nuvarande bestämmelser i punkt 3 andra stycket har därför också slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en ny punkt 2 har, efter en redaktionell ändring, flyttats nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser i punkten 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en ny punkt 3 har flyttats nuvarande bestämmelser i punkten 5. Be-&lt;br&gt;stämmelserna har ändrats på det sättet att beslutande myndighet skall vara&lt;br&gt;skattemyndigheten i stället för RSV. Vidare har ordet anställning ersatts&lt;br&gt;med arbete som även kan avse näringsverksamhet. Bestämmelserna har&lt;br&gt;dessutom blivit föremål för redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regel i första stycket att skatteavdrag för betalning av preliminär&lt;br&gt;skatt får underlåtas om det är uppenbart för arbetsgivaren att anställningen&lt;br&gt;hos honom är att anse som bisyssla har slopats. Detta är en konsekvens av&lt;br&gt;den nya ordningen som innebär att skatteavdrag skall göras även på biin-&lt;br&gt;komster. Övriga ändringar i första stycket är endast av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket föranleds dels av att den preliminära B-skat-&lt;br&gt;ten har ersatts med preliminär F-skatt och av att F-skattesedeln skall kombi-&lt;br&gt;neras med ett F-skattebevis på samma sätt som B-skattesedeln kombinera-&lt;br&gt;des med ett skattekort, dels av att en F-skattesedels rättsverkningar skall&lt;br&gt;gälla t.o.m. februari månad året efter det inkomstår för vilket den utfärdats.&lt;br&gt;I stycket har också redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje och fjärde styckena har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket har skattekort ersatts med F-skattebevis. Dessutom har re-&lt;br&gt;daktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om anmälningsskyldighet i nuvarande sjätte stycket har,&lt;br&gt;efter vissa ändringar, getts en mer framträdande plats. De har flyttats till 40&lt;br&gt;a § (se vidare kommentaren till denna paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjätte stycket, tidigare sjunde stycket, har anpassats till&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 40 § om uppvisande av skattsedel. I stycket har också&lt;br&gt;redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 har möjligheten för skattemyndigheten att genom jämkning be-&lt;br&gt;sluta att preliminär A-skatt skall betalas i stället för preliminär B-skatt slo-&lt;br&gt;pats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det nya systemet skall en F-skattesedel inte få bytas ut mot en A-&lt;br&gt;skattesedel endast av den anledningen att man därigenom skulle få en bättre&lt;br&gt;överensstämmelse mellan den preliminära och den slutliga skatten. En F-&lt;br&gt;skattesedel skall, mot innehavarens vilja, kunna ersättas med en A-skattese-&lt;br&gt;del endast om det finns grund för en återkallelse av F-skattesedeln. Dess-&lt;br&gt;utom har hänvisningen till anvisningarna till 3 § tagits bort eftersom dessa&lt;br&gt;anvisningar har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 andra stycket har gjorts en följdändring till de nya reglerna om&lt;br&gt;beräkning av beloppsgränsen i 45 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna \ första stycket har ändrats till att i stället för B-skatt gälla&lt;br&gt;F-skatt. Dessutom har de utvidgats till att också omfatta situationer då sär-&lt;br&gt;skild A-skatt kan komma i fråga. En bestämmelse om att preliminär självde-&lt;br&gt;klaration skall lämnas då någon ansöker om en F-skattesedel har tagits in i&lt;br&gt;17 § 1 mom. Det finns därför inget behov av att här ta in ytterligare bestäm-&lt;br&gt;melser för en sådan situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen skall träda i kraft den 1 januari 1993. Fram till den 1&lt;br&gt;april 1993 skall emellertid, med ett undantag, äldre bestämmelser om preli-&lt;br&gt;minär skatt tillämpas. Förfarandet vid övergången till det nya skattsedelssys-&lt;br&gt;temet har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.22) till vilken&lt;br&gt;det hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller mervärdeskatt som redovisas i en allmän självdeklaration inne-&lt;br&gt;bär mina förslag att UBL skall tillämpas fullt ut. Nuvarande regler innebär&lt;br&gt;däremot bl.a. att mervärdeskatten inte skall ingå i underlaget för debitering&lt;br&gt;av preliminär skatt. I fråga om den möjlighet till förtida återbetalning av&lt;br&gt;överskjutande skatt som avses i 45 § 2 mom. UBL har det visat sig finnas&lt;br&gt;delade meningar huruvida även överskjutande ingående mervärdeskatt om-&lt;br&gt;fattas. Enligt min mening saknas skäl att inte tillåta förtida återbetalning av&lt;br&gt;sådan skatt. I övergångsbestämmelserna bör anges att vid återbetalning av&lt;br&gt;för mycket betald preliminär skatt som avser inkomståret 1992 skall hänsyn&lt;br&gt;tas också till överskjutande ingående mervärdeskatt. I fråga om inkomståret&lt;br&gt;1991 har riksdagen redan beslutat en sådan ordning (1991/92:SkU15, rskr.&lt;br&gt;123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Kontrolluppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket, som gäller ersättningar och förmåner som mottagaren får för&lt;br&gt;arbete och som hos mottagaren skall taxeras som inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet, har den ändringen vidtagits att kontrolluppgiftsskyldigheten gjorts&lt;br&gt;beroende av om mottagaren saknar en F-skattesedel. Ändringen innebär att&lt;br&gt;kontrolluppgift i vissa fall skall lämnas för näringsidkare och juridiska perso-&lt;br&gt;ner (som exempelvis inte sköter sina skatteinbetalningar och därför har fått&lt;br&gt;sin F-skattesedel ersatt med en A-skattesedel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i tredje stycket om likställighetsavtal och skatte-&lt;br&gt;avdrag enligt AUL har utmönstrats eftersom likställighetsavtalen slopas (jfr.&lt;br&gt;avsnitt 3.14) och AUL upphävs (jfr. avsnitt 3.20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande punkt 3 i första stycket har utmönstrats till följd av att AUL upp-&lt;br&gt;hävs. Detta innebär att kontrolluppgift skall lämnas utan anmaning beträf-&lt;br&gt;fande bl.a. sådana ersättningar för arbete som ges ut av fastighetsägare och&lt;br&gt;ägare av bostadslägenheter till någon som har en A-skattesedel eller saknar&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt om inte undantagsbestämmelsen i punkt 1 är&lt;br&gt;tillämplig, dvs. om inte ersättningen understiger 1000 kr. för hela året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket har anpassats till att AUL upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna upplysning om huruvida arbetsgivaren skall betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på utgivet belopp har ersatts med en skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift om någon medlem i gruppen har en F-skattesedel. Den uppgiften är&lt;br&gt;nödvändig för att skattemyndigheten skall kunna avgöra om arbetsgivaren&lt;br&gt;är skyldig att betala arbetsgivaravgifter på utgivet belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att efter föreläggande lämna kontrolluppgift för näringsidkare&lt;br&gt;har ändrats till att avse sådana personer som har en F-skattesedel antingen&lt;br&gt;som enda skattsedel eller i kombination med en A-skattesedel om F-skatte-&lt;br&gt;sedeln har åberopats skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kommenterats i avsnitt 3.21. I den nya avfattningen anges&lt;br&gt;särskilt taxeringshandlingar avseende aktiebolag och ekonomiska föreningar&lt;br&gt;med hänsyn till att gallringen av sådana handlingar påtagligt avviker från vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om andra taxeringshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4 och 3.6) framgår att den som be-&lt;br&gt;talar ut ersättning för utfört arbete till någon som har en A-skattesedel eller&lt;br&gt;som saknar skattsedel på preliminär skatt skall vara skyldig att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter på ersättningen. Har den som utfört arbetet i stället en F-skat-&lt;br&gt;tesedel antingen då ersättningen för arbetet bestäms eller då ersättningen&lt;br&gt;betalas ut skall han vara skyldig att själv betala socialavgifterna på ersätt-&lt;br&gt;ningen i form av egenavgifter. Av den allmänna motiveringen framgår vidare&lt;br&gt;att sådan ersättning för arbete som skall utgöra underlag för beräkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter skall hänföras till inkomst av anställning vid beräkning&lt;br&gt;av sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst. På motsvarande sätt skall&lt;br&gt;sådan ersättning för vilken egenavgifter skall betalas hänföras till inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som nu föreslås i lagen om allmän försäkring är sådana juste-&lt;br&gt;ringar som behöver göras i definitionerna av begreppen inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning och inkomst av annat förvärvsarbete på grund av de rättsverkningar&lt;br&gt;som A- och F-skattesedlama avses få i fråga om skyldigheten att betala soci-&lt;br&gt;alavgifter på ersättning för arbete inom det nya systemet. Förslaget medför&lt;br&gt;ändringar i 3 kap. 2 och 2 a §§ samt i 11 kap. 2 §. Dessutom föreslås en änd-&lt;br&gt;ring i 20 kap. 2 § som har sin grund i att den s.k. undantagslagen avses bli&lt;br&gt;upphävd. Den föreslagna lagtexten har utformats i enlighet med vad lagrå-&lt;br&gt;det förordat i fråga om lagen om ändring i UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Om sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgiftslagen är lagtekniskt sammankopplad med lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring. Sålunda skall egenavgifter enligt bestämmelser i socialavgiftslagen&lt;br&gt;betalas för sådan inkomst som enligt lagen om allmän försäkring är att hän-&lt;br&gt;föra till inkomst av annat förvärvsarbete. Vidare skall sådan ersättning för&lt;br&gt;arbete som enligt socialavgiftslagen skall ingå i underlaget för beräkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt motsvarande bestämmelser i lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring utgöra inkomst av anställning för mottagaren. Dessa samband bör&lt;br&gt;finnas även fortsättningsvis. Det innebär att definitionerna av begreppen in-&lt;br&gt;komst av anställning och av annat förvärvsarbete behöver justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf anges för närvarande vilka ersättningar som skall&lt;br&gt;hänföras till inkomst av anställning vid beräkning av sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst. I paragrafen finns också bestämmelser om vilka ersättningar som&lt;br&gt;skall hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete. Bestämmelser om in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete finns dessutom i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i 2 § första stycket innebär bl.a. att en försäk-&lt;br&gt;rads inkomst av eget arbete såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;skall hänföras till inkomst av anställning. Den bestämmelsen står kvar inom&lt;br&gt;det nya systemet men kompletteras med vissa undantagsregler i 2 a §, exem-&lt;br&gt;pelvis skall ersättning för arbete som en arbetsgivare betalar ut till en arbets-&lt;br&gt;tagare som har tilldelats en F-skattesedel hänföras till inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete. Arbetsinkomster som förvärvas av någon som har en A-skatte-&lt;br&gt;sedel eller som saknar skattsedel på preliminär skatt skall däremot alltid hän-&lt;br&gt;föras till inkomst av anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i andra stycket skall ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete räknas som inkomst av anställning även om mottagaren inte är an-&lt;br&gt;ställd hos den som utger ersättningen. I fråga om ersättning som utgör in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet gäller detta emellertid endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att den försäkrade och den som utger ersättningen är överens om detta.&lt;br&gt;Möjligheten att träffa sådana avtal, s.k. likställighetsavtal, har nu slopats.&lt;br&gt;Motivet för detta framgår av den allmänna motiveringen (se avsnitt 3.14).&lt;br&gt;Kvar står huvudregeln att även uppdragsersättningar som överstiger 1 000&lt;br&gt;kr. skall hänföras till inkomst av anställning. Detta skall dock inte gälla om&lt;br&gt;uppdragsersättningen enligt bestämmelserna i 2 a § är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete. Detta framgår av det nu gjorda tillägget i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena finns för närvarande bestämmelser som anger att&lt;br&gt;vissa ersättningar som utbetalas från utlandet skall anses som inkomst av an-&lt;br&gt;nat förvärvsarbete vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser kan sägas vara undantag från vad som föreskrivs i 2 §.&lt;br&gt;I tredje stycket, som är nytt, har i tre punkter tagits in ytterligare bestämmel-&lt;br&gt;ser som kompletterar bestämmelserna i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en F-skattesedel skall, enligt vad som sägs i den allmänna motive-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen, följa skyldighet för skattsedelsinnehavaren att betala egenavgifter på Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;ersättning för utfört arbete. Sådan ersättning skall hänföras till inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete oberoende av hur den taxeras hos mottagaren. En be-&lt;br&gt;stämmelse om detta har tagits in i punkt 1.1 2 a § punkten 1 anges också när&lt;br&gt;F-skattesedeln skall föreligga för att få den rättsverkan som nyss sagts. Mot-&lt;br&gt;tagaren skall sålunda ha en gällande F-skattesedel antingen då ersättningen&lt;br&gt;för arbetet betalas ut eller då ersättningen för arbetet bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen har vidare föreslagits att den som betalar ut&lt;br&gt;ersättning för arbete till någon som har en A-skattesedel eller som saknar&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt alltid skall betala arbetsgivaravgifter på ersätt-&lt;br&gt;ningen. Sådan ersättning skall hänföras till inkomst av anställning. Detta gäl-&lt;br&gt;ler även om ersättningen hos mottagaren taxeras som inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den nu angivna huvudregeln skall dock finnas två undantag. I dessa&lt;br&gt;undantagsfall skall ersättningen i stället hänföras till inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete. Härigenom uppnås enhetlighet med vad som skall gälla enligt&lt;br&gt;UBL (se kommentaren till 3 § 2 mom. och 39 § 1 mom. UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första undantaget, som anges i punkt 2, gäller det fallet att ersättning&lt;br&gt;för arbete betalats ut av en fysisk person eller ett dödsbo till någon som har&lt;br&gt;en A-skattesedel eller som saknar skattsedel på preliminär skatt. I ett sådant&lt;br&gt;fall skall arbetsgivaravgifter inte betalas på ersättningen om den inte betalats&lt;br&gt;ut inom näringsverksamhet som bedrivits av den fysiska personen eller av&lt;br&gt;dödsboet och ersättningen under inkomståret kan antas komma att under-&lt;br&gt;stiga 10 000 kr. I nu angivet fall skall egenavgifter betalas för ersättningen&lt;br&gt;och den skall därför hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra undantaget, som anges i punkt 3, avser det fallet att ersättning&lt;br&gt;för arbete betalas ut till någon som har en A-skattesedel eller saknar skattse-&lt;br&gt;del på preliminär skatt och som är delägare i ett handelsbolag. I sådant fall&lt;br&gt;skall ersättningen hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete om ersätt-&lt;br&gt;ningen betalas ut av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen framgår också att den som har både en A-&lt;br&gt;och en F-skattesedel måste åberopa F-skattesedeln skriftligen om han vill att&lt;br&gt;den skattsedelns rättsverkningar skall gälla. Om han gör det anses han ha&lt;br&gt;endast en F-skattesedel. I konsekvens med detta skall ersättning för arbete&lt;br&gt;som betalas ut till någon som har både en A- och en F-skattesedel hänföras&lt;br&gt;till inkomst av annat förvärvsarbete om F-skattesedeln skriftligen åberopas&lt;br&gt;för utbetalaren. F-skattesedeln skall för att få effekt åberopas antingen då&lt;br&gt;ersättningen för arbetet bestäms eller då ersättningen betalas ut. Bestäm-&lt;br&gt;melser om detta har tagits in i fjärde stycket, som också är nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Om pensionsgrundande inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsverkningar som har föreslagits följa med A- och F-skattesedlarna&lt;br&gt;har såsom framgår av kommentarerna till 3 kap. 2 § medfört att omfatt-&lt;br&gt;ningen av begreppen inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten har änd-&lt;br&gt;rats. Motsvarande ändringar skall göras också i dessa begrepp vid beräk-&lt;br&gt;ningen av den pensionsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller i fråga om 3 kap. 2 § första stycket innebär Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;bestämmelserna i 11 kap. 2 § första stycket att tjänsteinkomst som uppbärs&lt;br&gt;av någon som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt skall hänföras till inkomst av anställning. Någon särskild bestämmelse&lt;br&gt;om detta behöver alltså inte föras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för arbete som någon utfört för någon annans räk-&lt;br&gt;ning utan att vara anställd i dennes tjänst gäller bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket även vid beräkning av den pensionsgrundande inkomsten.&lt;br&gt;Detta framgår av 11 kap. 2 § andra stycket. De ändringar som har gjorts i 3&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket kommer således automatiskt att gälla även vid beräk-&lt;br&gt;ning av pensionsgrundande inkomst. Det återstår då endast att i 11 kap. föra&lt;br&gt;in bestämmelser som motsvarar dem som tagits in i 3 kap. 2 a § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena samt att göra en följdändring i 11 kap. 2 § till de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i 3 kap. 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i andra stycket blir bestämmelserna i 3 kap. 2 a § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena tillämpliga även vid beräkningen av pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket av förevarande paragraf finns en hänvisning till 3 kap. 2 a&lt;br&gt;§. Nyss har föreslagits att denna paragraf skall få två nya stycken, tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena. I förtydligande syfte har hänvisningen preciserats till 3 kap.&lt;br&gt;2 a § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (se avsnitt 3.20) framgår att den s.k. undan-&lt;br&gt;tagslagen föreslås bli upphävd. På grund härav har hänvisningen i femte&lt;br&gt;stycket till den lagen fått utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som skall gälla i fråga om skyldigheten att göra skatteav-&lt;br&gt;drag och betala arbetsgivaravgifter skall en uppgift från den som utställer en&lt;br&gt;faktura eller någon därmed jämförlig handling, om att han har en F-skattese-&lt;br&gt;del tas för god vid tillämpningen av bestämmelserna om sjukpenning- och&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst i denna lag (se även kommentarerna till 39 § 1&lt;br&gt;mom. UBL). Bestämmelser i detta hänseende har tagits in i sjätte stycket,&lt;br&gt;som är nytt. I detta stycke har också tagits in en hänvisning till 79 a § UBL&lt;br&gt;som innehåller bestämmelsr om straffrättslig påföljd för den som till en ar-&lt;br&gt;betsgivare lämnar oriktig uppgift om innehav av F-skattesedel. Paragrafen&lt;br&gt;föreslås ändrad också enligt lagförslag i prop. 1991/92:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det nya systemet skall skattsedlarna på preliminär skatt styra i vilken&lt;br&gt;form socialavgifterna skall betalas på ersättning för arbete som utges till&lt;br&gt;skattsedelsinnehavaren. Särskilda regler avses dock gälla för ersättning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utges till delägare i handelsbolag av bolaget. Socialavgiftslagen innehåller Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;bl.a. bestämmelser om underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;egenavgifter. Bestämmelserna är redan nu utformade på det sättet att det&lt;br&gt;finns ett lagtekniskt samband mellan arbetsgivaravgifter och begreppet in-&lt;br&gt;komst av anställning i lagen om allmän försäkring. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om egenavgifter och begreppet inkomst av annat förvärvsarbete. På grund&lt;br&gt;av det nyss nämnda lagtekniska sambandet medför de ändringar som har fö-&lt;br&gt;reslagits i lagen om allmän försäkring att avgiftsunderlagen i socialavgiftsla-&lt;br&gt;gen också har ändrats. Ändringarna i socialavgiftslagen har kunnat begrän-&lt;br&gt;sas till 1 kap. 2 § och 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges för närvarande att de avgifter som regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen skall betalas av arbetsgivare och av den som är försäkrad enligt lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring och som har inkomst av annat förvärvsarbete än an-&lt;br&gt;ställning. Däremot sägs inget om i vilken form avgifterna skall betalas. Av&lt;br&gt;andra bestämmelser i lagen framgår indirekt att avgifterna skall betalas an-&lt;br&gt;tingen som arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsikt att göra lagen mer lättläst har i första stycket tagits in en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse om att avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgif-&lt;br&gt;ter. Dessutom anges vem som är skyldig att betala resp, avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kommentaren till förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring har i 3 kap. 2 a § nämnda lag tagits med bestämmelser om&lt;br&gt;ytterligare ersättningar som skall hänföras till inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete än anställning. Även den som uppbär sådana ersättningar skall betala&lt;br&gt;egenavgifter. En särskild bestämmelse om detta behövs emellertid inte efter-&lt;br&gt;som 3 kap. 2 a § redan anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke anges för närvarande att bestämmelser om be-&lt;br&gt;talning av avgifter vid vissa uppdrag finns i den s.k. undantagslagen. Den&lt;br&gt;lagen skall nu upphävas och stycket har därför slopats. Paragrafen föreslås&lt;br&gt;ändrad också enligt lagförslag i prop. 1991/92:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges att underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter är&lt;br&gt;bl.a. sådan ersättning för utfört arbete som avses i 3 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring. Detta lagrum har nu ändrats på det sättet att&lt;br&gt;den som betalar ut ersättning för utfört arbete i annan form än pension till&lt;br&gt;någon som inte har en F-skattesedel skall anses som arbetsgivare även om&lt;br&gt;mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. Mottagaren&lt;br&gt;skall i sådana fall anses som arbetstagare. Detta innebär att den som betalar&lt;br&gt;ut ersättning till någon som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel&lt;br&gt;på preliminär skatt är att anse som arbetsgivare. Till följd av den hänvisning&lt;br&gt;till lagen om allmän försäkring som redan finns i den nu aktuella paragrafen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir arbetsgivaren skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättningen utan Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;att någon ändring behöver göras i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ersättningar för arbete som betalas ut till någon som&lt;br&gt;inte har en F-skattesedel i 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring komplette-&lt;br&gt;ras med bestämmelser i två nya stycken, tredje och fjärde styckena, i 3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § samma lag. Där anges att ersättning för arbete som enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;skall anses som inkomst av anställning under vissa förutsättningar skall räk-&lt;br&gt;nas som inkomst av annat förvärvsarbete. Detta gäller t.ex. när en arbetsgi-&lt;br&gt;vare betalar ut ersättning för arbete till en arbetstagare som har en F-skatte-&lt;br&gt;sedel. I ett sådant fall skall arbetsgivaren inte vara skyldig att betala arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter på ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 § socialavgiftslagen regleras vilka ersättningar man skall bortse&lt;br&gt;från vid beräkning av avgiftsunderlaget. Enligt paragrafens första stycke 11&lt;br&gt;gäller detta bl.a. i fråga om sådan ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring. Eftersom bestämmelserna om att ersättning för ar-&lt;br&gt;bete som betalas ut till någon som innehar en F-skattesedel skall räknas som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete har tagits in i just denna paragraf kommer&lt;br&gt;dessa ersättningar att undantas från underlaget för arbetsgivaravgifter utan&lt;br&gt;att några särskilda ändringar behöver göras i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har dock gjorts ett tillägg som anger ramarna för de ak-&lt;br&gt;tuella schablonerna. Därigenom uppnås likformighet med 11 § tredje stycket&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragrafs första stycke anges grunden för beräkning av de egenavgif-&lt;br&gt;ter som avses i 3 kap. 1 § 1 och 5-7 (3 kap. 1 § 1 och 4-6 enligt förslag i prop.&lt;br&gt;1991/92:149). Den utgörs av sådan inkomst av annat förvärvsarbete som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 2 och 2 a §§ lagen om allmän försäkring. I dessa paragrafer har&lt;br&gt;ändringar nu gjorts som bl.a. innebär att ersättning för arbete som betalas&lt;br&gt;till någon som har en F-skattesedel skall hänföras till inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete. Med hänsyn härtill kommer sådana ersättningar att utgöra&lt;br&gt;grund för de nyss nämnda egenavgiftema utan att några särskilda ändringar&lt;br&gt;behöver göras i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu aktuella paragrafens andra stycke anges grunden för beräkning&lt;br&gt;av de egenavgifter som anges i 3 kap. 1 § 2-4 (3 kap. 1 § 2 och 3 enligt förslag&lt;br&gt;i prop. 1991/92:149). Den utgörs av sådan inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 3 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 kap. 2 § anges vad som vid beräkning av pensiongrundande inkomst&lt;br&gt;skall hänföras till inkomst av anställning. Enligt tredje stycket i paragrafen&lt;br&gt;gäller därvid bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket i tillämpliga delar.&lt;br&gt;De ändringar som har gjorts i sistnämnda lagrum och som gäller vid beräk-&lt;br&gt;ning av sjukpenninggrundande inkomst får alltså effekt även vid beräkning&lt;br&gt;av pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill kap. 2 § lagen om allmän försäkring har nu tagits in också en hänvis- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;ning till 3 kap. 2 a § som bl.a. gäller ersättningar för arbete som utges till&lt;br&gt;någon som har en F-skattesedel. Sådana ersättningar skall inte heller vid be-&lt;br&gt;räkning av pensiongrundande inkomst hänföras till inkomst av anställning.&lt;br&gt;Ill kap. 3 § anges vad som vid beräkning av pensiongrundande inkomst av-&lt;br&gt;ses med inkomst av annat förvärvsarbete. Den är formulerad på det viset att&lt;br&gt;de ersättningar som anges i 3 kap. 2 a § kommer att hänföras till inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Med hänsyn härtill kommer även i detta fall sådana&lt;br&gt;ersättningar för arbete som betalas till den som har en F-skattesedel att ut-&lt;br&gt;göra grund för de sist nämnda egenavgifterna utan att några särskilda änd-&lt;br&gt;ringar behöver göras i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL,&lt;br&gt;har bestämmelserna i 6 § om kostnadsavdrag ändrats så att de korresponde-&lt;br&gt;rar med 11 § UBL. Vidare har i tre nya paragrafer, 16-18 §§, tagits in bestäm-&lt;br&gt;melser om ett solidariskt betalningsansvar för arbetsgivaravgifter i vissa fall.&lt;br&gt;Slutligen har i en ny paragraf, 22 e §, tagits in bestämmelser om ett sekundärt&lt;br&gt;ansvar för arbetsgivaravgifter i vissa fall. Dessutom har vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts i lagen. Den föreslagna lagtexten har utformats i enlighet&lt;br&gt;med vad lagrådet förordat i fråga om lagen om ändring i UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet lön i förevarande paragraf avses omfatta samtliga ersättningar för&lt;br&gt;arbete på vilka arbetsgivaravgifter skall beräknas. Av författningskommen-&lt;br&gt;tarerna till 1 kap. 2 § och 2 kap. 3 § socialavgiftslagen framgår att arbetsgivar-&lt;br&gt;begreppet har vidgats. På grund av detta har definitionen av lönebegreppet&lt;br&gt;i USAL automatiskt utvidgats i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket syftar till att uppnå parallellitet mellan 6 § USAL&lt;br&gt;och 11 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln inom det nya systemet är att den som har uppdragit ett arbete&lt;br&gt;åt någon som har en F-skattesedel inte skall vara skyldig att vare sig göra&lt;br&gt;skatteavdrag från eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet.&lt;br&gt;Dock skall den som uppdragit arbetet i vissa fall kunna åläggas ett med F-&lt;br&gt;skattesedelsinnehavaren solidariskt betalningsansvar för de inkomstskatter&lt;br&gt;och socialavgifter som hänför sig till ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgifterna omfattas av UBL:s definition av skatt. Av detta följer att&lt;br&gt;de föreslagna bestämmelserna om solidariskt ansvar för skatt i 75 c § UBL&lt;br&gt;också omfattar egenavgifterna (se författningskommmentarerna till 75 c §&lt;br&gt;UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (se avsnitt 3.9) framgår emellertid att ett&lt;br&gt;solidariskt betalningsansvar också för arbetsgivaravgifter skall kunna krävas&lt;br&gt;ut i vissa fall. Detta gäller när ett arbete uppdragits till en F-skattesedelsinne-&lt;br&gt;havare som såsom arbetsgivare i sin tur låtit annan utföra arbetet, om arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall betalas på den ersättning som utges till den som utfört ar-&lt;br&gt;betet. I ett sådant fall skall den som betalar ut ersättningen för arbetet kunna&lt;br&gt;åläggas ett med F-skattesedelsinnehavaren solidariskt betalningsansvar för&lt;br&gt;avgifterna och den dröjsmålsavgift som belöper på avgiftsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts nu gäller dock endast under förutsättning att arbetet har&lt;br&gt;uppdragits inom en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet, att utbetala-&lt;br&gt;ren inte i samband med utbetalningen av ersättningen gjort anmälan enligt&lt;br&gt;40 a § UBL, och att betalningsmottagaren inte betalat arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;inom föreskriven tid. Bestämmelser av denna innebörd har tagits in i första&lt;br&gt;och andra styckena. De motsvarar de föreslagna bestämmelserna i 75 c §&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs att det solidariska betalningsansvaret inte får&lt;br&gt;krävas ut sedan F-skattesedelsinnehavarens skyldighet att betala avgifterna&lt;br&gt;fallit bort på grund av preskription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket sägs att belopp som en utbetalare ålagts att betala enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket får drivas in i samma ordning som gäller för&lt;br&gt;restförd skatt enligt UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i tredje och fjärde styckena uppnås likformighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 75 d § andra och tredje styckena UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges närmare bestämmelser om vad som i 16 § skall avses med&lt;br&gt;en F-skattesedelsinnehavare. Bestämmelserna stämmer överens med mot-&lt;br&gt;svarande regler i UBL (se bl.a. 39 § 1 mom. och kommentarerna till denna&lt;br&gt;paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en F-skattesedelsinnehavare avses en person som i enlighet med be-&lt;br&gt;stämmelserna i UBL innehar enbart en F-skattesedel antingen då ersätt-&lt;br&gt;ningen bestäms eller då den betalas ut. Bestämmelser i dessa avseenden har&lt;br&gt;tagits in i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har också tagits in en bestämmelse om att en uppgift i en&lt;br&gt;anbudshandling, faktura eller någon därmed jämförlig handling om att ut-&lt;br&gt;ställaren innehar en F-skattesedel får tas för god. Detta skall dock inte gälla&lt;br&gt;om den som uppdragit arbetet känt till att uppgiften var oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fysisk person såväl en F-skattesedel som en A-skattesedel skall han&lt;br&gt;anses vara en F-skattesedelsinnehavare endast om han skriftligen åberopat&lt;br&gt;F-skattesedeln. En sådan uppgift om innehav av F-skattesedel som får tas&lt;br&gt;för god skall gälla som skriftligt åberopande. Bestämmelser om detta har ta-&lt;br&gt;gits in i andra stycket. Motsvarande bestämmelser finns i 39 § 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits in en behörighetsregel. Med hänsyn till bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 § blir den skattemyndighet hos vilken arbetsgivaren är registrerad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt behörig att tillämpa&lt;br&gt;bestämmelserna i 16 §. Är arbetsgivaren inte registrerad skall beslut i nu ak-&lt;br&gt;tuell fråga i stället fattas av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren&lt;br&gt;är bosatt. Saknar en arbetsgivare, som är bosatt utomlands eller är juridisk&lt;br&gt;person, fast driftställe här i landet, skall beslutet fattas av skattemyndigheten&lt;br&gt;i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra-fjärde styckena finns bestämmelser om regressrätt för den som&lt;br&gt;fullgjort sin solidariska betalningsskyldighet enligt 16 §. Bestämmelserna har&lt;br&gt;utformats med 76 § UBL som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.9) framgår att en fysisk person med&lt;br&gt;A-skattesedel som utfört ett arbete i vissa fall skall kunna göras subsidiärt&lt;br&gt;ansvarig för de arbetsgivaravgifter som belöper på ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det subsidiära ansvaret avses kunna krävas ut endast av sådan A-skattese-&lt;br&gt;delsinnehavare som bedriver näringsverksamhet och endast för sådan ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete som hänför sig till näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det subsidiära ansvaret avses vidare kunna utkrävas endast när arbetsgi-&lt;br&gt;varens betalningsskyldighet för avgifterna eftergetts enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i nuvarande 22 d §. Det måste dessutom ha varit uppenbart för A-skattese-&lt;br&gt;delsinnehavaren att den som uppdragit arbetet inte insåg att han var arbets-&lt;br&gt;givare och med hänsyn till föreliggande omständigheter måste anses ha sak-&lt;br&gt;nat anledning att räkna med att han var arbetsgivare. Motsvarande avses&lt;br&gt;gälla i fråga om den som saknar skattsedel på preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser av nu angiven innebörd har tagits in i första stycket av före-&lt;br&gt;varande nya paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en behörighetsregel. Med hänsyn till bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 § blir den skattemyndighet hos vilken arbetsgivaren är registre-&lt;br&gt;rad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt behörig att till-&lt;br&gt;lämpa bestämmelserna i första stycket. Är arbetsgivaren inte registrerad&lt;br&gt;skall beslut i nu aktuell fråga i stället fattas av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där arbetsgivaren är bosatt. Saknar en arbetsgivare, som är bosatt utomlands&lt;br&gt;eller är juridisk person, fast driftställe här i landet, fattas beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om allmän löneavgift har upphört att gälla fr.o.m. 1992 (prop.&lt;br&gt;1991/92:60, SkUlO, rskr. 97, SFS 1991:1852). Paragrafens bestämmelser rö-&lt;br&gt;rande sådan avgift har därför slopats. I paragrafen har i stället tagits in mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelser rörande särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1907) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning i slutet av år 1991 infördes i 3 § USAL en möjlighet att&lt;br&gt;överflytta beslutsbehörigheten mellan skattemyndigheterna motsvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som gäller på taxeringsområdet. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1992. Enligt nuvarande övergångsbestämmelser skall vad gäller 3 §&lt;br&gt;USAL äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;som belöper på tid före ikraftträdandet. Den föreslagna ändringen innebär&lt;br&gt;att beslutsbehörigheten kan flyttas över även vad gäller beslut rörande ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter som belöper på tid före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att träffa s.k. likställighetsavtal har slopats (se avsnitt 3.14).&lt;br&gt;Den effekt som nu uppnås med ett likställighetsavtal kan inom det nya syste-&lt;br&gt;met uppnås genom att en F-skattesedel kombineras med en A-skattesedel.&lt;br&gt;I de fall skattsedelsinnehavaren vill att en viss ersättning skall hänföras till&lt;br&gt;inkomst av anställning åberopar han inte F-skattesedeln. Därigenom kom-&lt;br&gt;mer ersättningen inte att bli skattegrundande enligt bestämmelserna i 1 § la-&lt;br&gt;gen om särskild inkomstskatt på vissa förvärvsinkomster. Med hänsyn till&lt;br&gt;vad som nu har sagts har nuvarande bestämmelse i tredje stycket slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafenspunkt 3 anges att det centrala skatteregistret får innehålla upp-&lt;br&gt;gift också om innehav av skattsedel på preliminär skatt, dvs- A-skattesedel&lt;br&gt;eller F-skattesedel, samt uppgift om beslut om återkallelse av en F-skattese-&lt;br&gt;del och skälen för sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att uppgifterna om preliminärskattesedlarna och om återkallelse&lt;br&gt;av F-skattesedel har tagits in i punkt 3 ges också kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;terminalåtkomst till uppgifterna. I 10 § femte stycket skatteregisterlagen&lt;br&gt;sägs nämligen att kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det cen-&lt;br&gt;trala skatteregistret i fråga om bl.a. uppgifter enligt 7 § 3. Terminalåtkoms-&lt;br&gt;ten får bl.a. avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gälde-&lt;br&gt;nären.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för- Prop. 1991/92:112&lt;br&gt;värvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av förslagen i&lt;br&gt;finansdepartementets promemoria Ds 1988:59, F-&lt;br&gt;skattebevis - Nya regler för skatteavdrag och&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedelstilldelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det skall finnas två olika typer av skattsedlar för preliminär skatt; A-&lt;br&gt;skattesedel och F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En fysisk person skall kunna tilldelas endera av skattsedlarna eller en&lt;br&gt;kombination av A- och F- skattesedel. En juridisk person skall kunna&lt;br&gt;tilldelas antingen en F- eller en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En F-skattesedel skall utfärdas endast efter ansökan. F-skattesedel skall&lt;br&gt;kunna tilldelas fysisk person som driver rörelse eller som gör troligt att&lt;br&gt;han kommer att driva rörelse. Detsamma gäller i fråga om jordbruk om&lt;br&gt;personen kan antas ha behov av en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. F-skattesedel skall kunna tilldelas aktiebolag och ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar som driver rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Även handelsbolag skall - trots att de inte är inkomstskattesubjekt -&lt;br&gt;kunna tilldelas en F-skattesedel om bolaget är registrerat i handelsregi-&lt;br&gt;stret. Ett handelsbolag skall dock av naturliga skäl inte debiteras preli-&lt;br&gt;minär F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. F-skattesedel får inte utfärdas om det föreligger grund för återkallelse&lt;br&gt;av sådan skattsedel eller sådan grund förelegat under de två närmast&lt;br&gt;föregående åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. A-skattesedel skall tilldelas en fysisk person som inte skall ha en F-skat-&lt;br&gt;tesedel. Även juridiska personer vars F-skattesedel har återkallats skall&lt;br&gt;tilldelas en A-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. A-skattesedel skall också kunna tilldelas en fysisk person som har en F-&lt;br&gt;skattesedel. Om detta sker skall F-skattesedeln utfärdas under villkor&lt;br&gt;att A-skattesedeln används i anställningsförhållanden. En kombination&lt;br&gt;av A- och F-skattesedel skall kunna tillkomma på initiativ från såväl den&lt;br&gt;skattskyldige som skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Den som har en A-skattesedel och har sådana inkomstförhållanden att&lt;br&gt;hans preliminära skatt inte kan antas bli betald genom att skatteavdrag&lt;br&gt;görs skall även kunna debiteras preliminär skatt, s.k. D-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Vid F-skattsedeln skall fogas ett F-skattebevis. Av detta bevis skall&lt;br&gt;framgå hur den preliminära skatt och de socialaavgifter som belöper på&lt;br&gt;ersättning för arbete som uppdras åt honom skall betalas. Det skall&lt;br&gt;också framgå om F-skattesedeln har kombinerats med en A-skattesedel&lt;br&gt;och vad som gäller härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedlarnas rättsverkningar för utbetalaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. En arbets- eller uppdragsgivares skyldigheter i fråga om källskatteav-&lt;br&gt;drag och socialavgifter knyts direkt an till vilken typ av skattsedel mot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parten har. Delvis olika regler skall gälla beroende på om den som upp-&lt;br&gt;dragit arbetet har gjort det inom ramen för en bokföringspliktig verk-&lt;br&gt;samhet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. En uppdrags- eller arbetstagares skattsedelsinnehav vid utbetalningstill-&lt;br&gt;fället skall vara avgörande för vilka skyldigheter som åligger parterna i&lt;br&gt;fråga om socialavgifter och skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna skall dock ha möjlighet att avtala om att förhållandena vid&lt;br&gt;tidpunkten för ersättningens bestämmande i stället skall vara avgö-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedlarna skall förnyas årligen. F-skattesedelns rättsverkningar&lt;br&gt;skall begränsas till att gälla t.o.m. den 25 februari året efter det år den&lt;br&gt;har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Den som mottar ersättning för arbete skall vara skyldig att visa vilken&lt;br&gt;typ av skattsedel han har. Har han en kombination av A- och F-skattese-&lt;br&gt;del skall han anses ha endast en A-skattesedel om han inte skriftligen&lt;br&gt;åberopat F-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. En uppgift på en faktura om att utställaren har en F-skattesedel skall få&lt;br&gt;tas för god. Detta gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;insett eller bort inse att uppgiften var oriktig. Uppgift på faktura om F-&lt;br&gt;skattesedelsinnehav skall gälla som sådant skriftligt åberopande som av-&lt;br&gt;ses i punkt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Den som betalar ut ersättning för arbete till någon som har enbart en F-&lt;br&gt;skattesedel skall, om inte ett likställighetsavtal har träffats, alltid vara&lt;br&gt;befriad från skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter. Detta gäller även om F-skattesedelsinnehavaren anlitar annan för&lt;br&gt;att utföra arbetet. Dock skall uppdragsgivaren i vissa fall kunna åläggas&lt;br&gt;ett med mottagaren solidariskt ansvar för dennes skatter och socialavgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Den som uppdrar ett arbete till en fysisk person som har en F-skattese-&lt;br&gt;del skall i ett undantagsfall kunna åläggas ett med F-skattesedelsinneha-&lt;br&gt;varen solidariskt ansvar för dennes inkomstskatt och egenavgifter till&lt;br&gt;den del de kan hänföras till ersättningen för arbetet. Detta gäller om&lt;br&gt;arbetet utförts av F-skattesedelsinnehavaren under sådana förhållanden&lt;br&gt;att det måste anses ha varit uppenbart för den som uppdragit arbetet att&lt;br&gt;en fast eller tillfällig anställning har förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Den som uppdrar ett arbete till en fysisk eller juridisk person med F-&lt;br&gt;skattesedel som i sin tur låter någon annan utföra arbetet skall i ett un-&lt;br&gt;dantagsfall också kunna åläggas ett med F-skattesedelsinnehavaren, el-&lt;br&gt;ler annan som har ålagts betalningsskyldighet för källskatt och arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter som hänför sig till ersättningen för arbetet, solidariskt ansvar&lt;br&gt;för skatten och avgifterna. Detta gäller om den som utfört arbetet gjort&lt;br&gt;det under sådana förhållanden att det måste anses ha varit uppenbart för&lt;br&gt;den som uppdragit arbetet att en fast eller tillfällig anställning hos ho-&lt;br&gt;nom har förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. När ett uppdrag ges till någon som saknar F-skattesedel och det måste&lt;br&gt;anses vara uppenbart för honom att uppdragsgivaren inte insåg att han&lt;br&gt;var arbetsgivare och med hänsyn till omständigheterna måste anses ha&lt;br&gt;saknat anledning att räkna med att han var arbetsgivare skall uppdrags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagaren kunna åläggas ett med uppdragsgivaren solidariskt betalnings-&lt;br&gt;ansvar för de arbetsgivaravgifter som belöper på ersättningen för arbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Den som betalar ut ersättning för arbete till någon som har en A-skatte-&lt;br&gt;sedel skall enligt en huvudregel vara skyldig att göra skatteavdrag från&lt;br&gt;och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Detta gäller oberoende&lt;br&gt;av om utbetalaren är huvudarbetsgivare eller inte och oberoende av om&lt;br&gt;ersättningen hos mottagaren taxeras som inkomst av tjänst, rörelse eller&lt;br&gt;jordbruksfastighet. Från denna huvudregel finns två undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Det ena undantaget avser det fallet att mottagaren har både en A-skatte-&lt;br&gt;sedel och en F-skattesedel. I den situationen föreligger inte skyldighet&lt;br&gt;att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter om mottagaren&lt;br&gt;skriftligen åberopar F-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Det andra undantaget avser det fallet att ersättningen betalas ut utom&lt;br&gt;bokföringspliktig verksamhet. Utbetalaren är alltså en fysisk person&lt;br&gt;som inte är bokföringsskyldig. I sådant fall skall skatteavdrag inte göras&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter inte betalas om ersättningen för arbetet kan an-&lt;br&gt;tas komma att understiga 10 000 kr. under en tidrymd av ett år. I nämnda&lt;br&gt;undantagsfall skall den som utfört arbetet själv svara för den preliminära&lt;br&gt;skatten och socialavgifterna (egenavgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Den som betalar ut ersättning för arbete till en juridisk person med en&lt;br&gt;A-skattesedel skall göra skatteavdrag enligt en schablon. Den innebär&lt;br&gt;att 50 % av ersättningen skall dras av och betalas in till skattemyndighe-&lt;br&gt;terna på samma sätt som innehållen skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet belopp skall gottskrivas den juridiska personen som preli-&lt;br&gt;minär skatt. Om uppdragstagaren är handelsbolag skall beloppet i stället&lt;br&gt;gottskrivas som mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedlarnas rättsverkningar för innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Den preliminära skatten skall betalas som preliminär A-, D- eller F-&lt;br&gt;skatt. Preliminär A-skatt skall betalas genom skatteavdrag. Preliminär&lt;br&gt;D- och F-skatt skall betalas enligt särskild debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. En F-skattesedelsinnehavare är skyldig att själv svara för den prelimi-&lt;br&gt;nära skatt och de socialavgifter som belöper på de ersättningar han får&lt;br&gt;för utfört arbete. Socialavgifterna skall betalas i form av egenavgifter.&lt;br&gt;Detta gäller även om ersättningen för arbetet taxeras som inkomst av&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. En F-skattesedelsinnehavare som åtar sig ett arbete som han låter någon&lt;br&gt;annan utföra skall anses vara arbetsgivare åt den som utfört arbetet när&lt;br&gt;det gäller skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likställighetsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. En fysisk person som har en F-skattesedel skall med uppdragsgivaren&lt;br&gt;kunna ingå avtal om att denne skall betala arbetsgivaravgifter och göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag (s.k. likställighetsavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett likställighetsavtal skall omfatta både arbetsgivaravgifter och skat-&lt;br&gt;teavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som enbart avser arbetsgivaravgifter skall anses omfatta&lt;br&gt;också skyldigheten att göra skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som enbart avser skyldigheten att göra skatteavdrag skall&lt;br&gt;inte påverka skyldigheten att betala socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Likställighetsavtal skall, i likhet med vad som nu gäller inte kunna ingås,&lt;br&gt;om den som åtagit sig ett arbete är en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Underlag för beräkning av såväl skatteavdrag som arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;skall vara ersättning för utfört arbete (alltså ej ersättning för material&lt;br&gt;m.m.). Hänsyn skall inte tas till om ersättningen utgör mottagarens hu-&lt;br&gt;vudsakliga inkomst av tjänst eller inte. Genom en sådan regel införs ett&lt;br&gt;system med skatteavdrag på biinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Vid beräkning av skatteavdrag (men ej vid beräkning av arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter) jämställs med ersättning för arbete bl.a. pensioner. Dessa kom-&lt;br&gt;mer sålunda alltid att bli föremål för skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Skatteavdrag skall i regel beräknas enligt skattetabell. Blir avdraget&lt;br&gt;mindre än 30 % skall avdrag dock göras efter detta procenttal om inte&lt;br&gt;den som betalar ut ersättningen är huvudarbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter förelig-&lt;br&gt;ger inte om ersättningen för arbete från en och samme utbetalare under&lt;br&gt;ett kalenderår understiger 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Skatteavdrag för K-skatt skall göras endast av huvudarbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av F-skattesedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. En F-skattesedel skall återkallas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) innehavaren begär att skattsedeln skall återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) innehavaren upphör med att driva rörelse eller annan verksamhet&lt;br&gt;som motiverar innehavet av F-skattesedeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) innehavaren brister i redovisning eller betalning av preliminär eller&lt;br&gt;slutlig skatt eller socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) innehavaren underlåter att efterkomma villkor som förenats med&lt;br&gt;skattsedeln eller på annat sätt missbrukar sin F-skattesedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) innehavaren har meddelats näringsförbud eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) innehavaren är bolagsman i annat handelsbolag än kommanditbo-&lt;br&gt;lag eller är komplementär i ett kommanditbolag och bolagets F-skattese-&lt;br&gt;del har återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt punkterna c och d skall inte ske när underlåtenhe-&lt;br&gt;ten eller missbruket är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolags skattsedel skall utöver i de fall som anges ovan i&lt;br&gt;punkterna a, b och d återkallas om en annan delägare i bolaget än en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommanditdelägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) brister i redovisning eller betalning av egen preliminär eller slutlig&lt;br&gt;skatt och skatten hänför sig till inkomster från handsbolagets verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) fått sin F-skattesedel återkallad eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) meddelats näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlätelse enligt g skall inte föranleda återkallelse om underlåten-&lt;br&gt;heten är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Ny F-skattesedel får inte utfärdas förrän tidigast två år efter dagen för&lt;br&gt;ett återkallelsebeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfaranderegler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Beslut om i vilken form den preliminära skatten skall betalas (A-, D-&lt;br&gt;eller F-skatt) samt beslut om återkallelse av F-skattesedel skall medde-&lt;br&gt;las av den lokala skattemyndigheten. Sådana beslut skall kunna överkla-&lt;br&gt;gas hos länsrätt, kammarrätt och, efter prövningstillstånd, hos rege-&lt;br&gt;ringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna ombudet skall få överklaga ett beslut om skattsedelstill-&lt;br&gt;delning endast när beslutet innebär att en fysisk eller juridisk person&lt;br&gt;skall tilldelas en F-skattesedel. Det allmänna ombudet får också över-&lt;br&gt;klaga ett beslut som rör återkallelse av en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Reglerna om skatteavdrag på sjukpenning m.m., artistersättning samt&lt;br&gt;på folkpension och tilläggspension flyttas in under särskilda rubriker i&lt;br&gt;uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Den som lämnar osann uppgift om innehav av F-skattesedel kan dömas&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. AUL upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Den s.k. undantagslagen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Den föreslagna lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1991. Reg-&lt;br&gt;lerna om F-skattesedlarnas rättsverkningar skall dock inte träda i kraft&lt;br&gt;förrän den 1 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över finansdepartementets promemoria Ds 1988:59,&lt;br&gt;F-skattebevis - nya regler för skatteavdrag och&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren (RÅ), datainspektionen, riksförsäkringsverket (RFV), väg-&lt;br&gt;verket, riksskatteverket (RSV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),&lt;br&gt;statistiska centralbyrån (SCB), kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, länsrätten i Stockholms län, länsrätten i Malmöhus län, försäk-&lt;br&gt;ringsrätten för Mellansverige, Byggentreprenörerna, Föreningen Auktori-&lt;br&gt;serade revisorer FAR (FAR), Företagareförbundet SFR, Företagens upp-&lt;br&gt;giftslämnardelegation (FUD), Försäkringskasseförbundet, Handelns ar-&lt;br&gt;betsgivareorganisation, HSB:s riksförbund (HSB), Kooperativa förbundet&lt;br&gt;(KF), Kooperationens pensionsanstalt, Konstnärliga och Litterära yrkesut-&lt;br&gt;övares samarbetsnämnd (KLYS), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Målaremästarnas&lt;br&gt;riksförening, Schaktentreprenörernas riksförbund, Småföretagens riksorga-&lt;br&gt;nisation, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska försäkringsbolags&lt;br&gt;riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska revisorsamfundet SRS,&lt;br&gt;Svenska åkeriförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsäga-&lt;br&gt;reförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges handelsagenters förbund,&lt;br&gt;Sveriges industriförbund (SIF), Sveriges köpmannaförbund, Sveriges reda-&lt;br&gt;reförening, Sveriges redovisningskonsulters förbund, Tjänstemännens cen-&lt;br&gt;tralorganisation (TCO), Stockholms handelskammare och Sveriges riks-&lt;br&gt;idrottsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ har bifogat yttranden som han har hämtat in från överåklagaren i&lt;br&gt;Stockholm, regionåklagarmyndigheterna i Härnösand, Kalmar och Västerås&lt;br&gt;samt statsåklagarmyndigheten för speciella mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har under remissarbetets gång erhållit yttrande från tio av landets&lt;br&gt;länsskattemyndigheter och fem av landets kronofogdemyndigheter. Läns-&lt;br&gt;myndigheternas synpunkter har arbetats in i verkets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet har under arbetet med sitt yttrande berett de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna tillfälle att lämna synpunkter på det remitte-&lt;br&gt;rade förslaget. Synpunkterna utgör underlag för förbundets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens riksorganisation och Sveriges köpmannaförbund har av-&lt;br&gt;gett ett gemensamt yttrande. Till detta yttrande hänvisar också Svenska åke-&lt;br&gt;riförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelns arbetsgivareorganisation, SAF, Svenska försäkringsbolags riks-&lt;br&gt;förbund, SIF och Stockholms handelskammare hänvisar i sina remissvar till&lt;br&gt;ett yttrande från Näringslivets skattedelegation. Svenska försäkringsbolags&lt;br&gt;riksförbund avger därutöver ett eget yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges grossistförbund hänvisar för sin del till det yttrande som avgetts&lt;br&gt;av Svenska revisorsamfundet SRS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över riksskatteverkets förslag den 29 juni 1989 till&lt;br&gt;ändringar i reglerna för preliminär beskattning av&lt;br&gt;ersättningar för artistisk verksamhet (rsv, Dnr f 13-1198-&lt;br&gt;89)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, Statens kulturråd, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Riksrevisionsverket, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i&lt;br&gt;Örebro län, Folkbildningsförbundet, Konstnärliga och litterära yrkesutöva-&lt;br&gt;res samarbetsnämnd (KLYS), Svenska teaterförbundet samt Sveriges Radio&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har Folketshusrörelsens förhandlingsorganisation och Folkets&lt;br&gt;Parkers Centralorganisation, Musiketablissementens Förening och EMA&lt;br&gt;Telstar AB, Föreningen Turnerande Sällskap och Svenska musikerförbundet&lt;br&gt;avgett ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska rikskonserter, som inte har lämnat något eget yttrande, har hänvi-&lt;br&gt;sat till det yttrande som lämnats av Svenska teaterförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund har anslutit sig till det yttrande&lt;br&gt;som avgetts av bl.a. Musiketablissementens Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;De remitterade lagförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 24 § 2 mom. och 104 § samt anvisningarna till 3 § skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 14 § och 24 § 1 mom. skall betecknas 13 § 3 mom. och&lt;br&gt;24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 §, 2 § 1, 2 och 4 mom., 3 § 1 och 2 mom., 4 § 1 och 4 mom., 5-7,&lt;br&gt;10-12, 13 § 1 och 2 mom. samt nya 3 mom., 15,17, 20, 22, nya 24, 25 och 26&lt;br&gt;§§, 27 § 2 och 3 mom., 33, 34-36 §§, 39 § 1-3 mom., 40, 41 och 43 §§, 45 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 46 § 2-4 mom., 48 § 1 och 2 mom., 52 §, 54 § 1 mom., 55 § 1&lt;br&gt;mom., 56, 65, 75 och 77 §§, 78, 79, 80, 83 och 102 §§, anvisningarna till 39,&lt;br&gt;40, 45 och 46 §§ samt rubrikerna närmast före 13 och 22 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 7 a, 14, 27 b, 33 a-33 d, 36&lt;br&gt;a, 38 a, 38 b, 39 a, 40 a, 52 a, 75 c-75 e och 79 a §§ samt nya moment, 3 § 3&lt;br&gt;och 4 mom., 4 § 2 mom. och 13 § 3 mom. samt närmast före 3,14,15,33 och&lt;br&gt;38 a §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avkastningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. annuitet på avdikningslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om socialav-&lt;br&gt;gifter även tillämpas ifråga om skatt&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster framgår av 3 § sistnämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), la-&lt;br&gt;gen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt, taxeringslagen (1990:324) eller lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:697.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattskyldig likställs i denna&lt;br&gt;lag handelsbolag, om inte annat&lt;br&gt;framgår av sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;l denna lag förstås med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 m o m. I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av&lt;br&gt;skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande&lt;br&gt;föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande&lt;br&gt;av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt;&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan preliminär skatt och&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdeskatt har avräknats från slutlig skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande skatt: sådan preliminär skatt och överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdeskatt som överstiger slutlig skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller&lt;br&gt;enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;&lt;br&gt;respitränta: ränta enligt 32 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;&lt;br&gt;ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;&lt;br&gt;restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;&lt;br&gt;skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;&lt;br&gt;inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;&lt;br&gt;uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari&lt;br&gt;månad det följande året;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom.&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ogift skattskyldig: annan ogift skattskyldig: annan&lt;br&gt;skattskyldig fysisk person än nyss skattskyldig fysisk person än nyss&lt;br&gt;har sagts. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har sagts,&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare: den som betalar&lt;br&gt;ut ersättning för vilken mottagaren&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom.&lt;br&gt;första och andra styckena skall betala&lt;br&gt;preliminär A-skatt, varvid med ar-&lt;br&gt;betsgivare likställs den som utger&lt;br&gt;ränta eller utdelning för vilken motta-&lt;br&gt;garen enligt bestämmelserna i 3 § 2&lt;br&gt;mom. tredje stycket skall betala preli-&lt;br&gt;minär A-skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare: skattskyldig som&lt;br&gt;skall betala preliminär A-skatt enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § 2 mom. första&lt;br&gt;och andra styckena, varvid med ar-&lt;br&gt;betstagare likställs den som skall be-&lt;br&gt;tala preliminär A-skatt enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 § 2 mom. tredje stycket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön: lön eller annan ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1869.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Skattereduktion medges&lt;br&gt;skattskyldig för underskott av kapi-&lt;br&gt;tal enligt 3 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen uppgår till 25&lt;br&gt;procent av den del av underskottet&lt;br&gt;som inte överstiger 100 000 kronor&lt;br&gt;och 18 procent av återstoden. Har&lt;br&gt;skattskyldig under beskattningsåret&lt;br&gt;varit skyldig att betala sjömansskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt och har denna nedsatts enligt&lt;br&gt;12 § 4 mom. samma lag på grund av&lt;br&gt;underskott av kapital skall skattere-&lt;br&gt;duktionen dock minskas med det be-&lt;br&gt;lopp varmed nedsättning har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattereduk-&lt;br&gt;tion iakttagas vid debitering av slut-&lt;br&gt;lig skatt, tillkommande skatt och&lt;br&gt;preliminär B-skatt samt vid faststäl-&lt;br&gt;lande av preliminär A-skatt. Öretal&lt;br&gt;som uppkommer vid beräkning av&lt;br&gt;skattereduktion bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken mottagaren enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 § 2 mom. första och andra&lt;br&gt;styckena skall betala preliminär A-&lt;br&gt;skatt, varvid med lön likställs sådan&lt;br&gt;ränta och utdelning för vilken preli-&lt;br&gt;minär A-skatt skall betalas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 § 2 mom. tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Skattereduktion medges&lt;br&gt;skattskyldig för underskott av kapi-&lt;br&gt;tal enligt 3 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen skall uppgå till 25&lt;br&gt;procent av den del av underskottet&lt;br&gt;som inte överstiger 100 000 kronor&lt;br&gt;och 18 procent av återstoden. Om en&lt;br&gt;skattskyldig under beskattningsåret&lt;br&gt;har varit skyldig att betala sjömans-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt och denna har satts ned&lt;br&gt;enligt 12 § 4 mom. samma lag på&lt;br&gt;grund av underskott av kapital skall&lt;br&gt;skattereduktionen dock minskas&lt;br&gt;med det belopp varmed nedsättning&lt;br&gt;har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattereduk-&lt;br&gt;tion skall tillämpas vid debitering av&lt;br&gt;slutlig skatt, tillkommande skatt,&lt;br&gt;preliminär F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt samt vid beräkning av prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt utom i de fall beräk-&lt;br&gt;ningen skall ske enligt skattetabell.&lt;br&gt;Öretal som uppkommer vid beräk-&lt;br&gt;ning av skattereduktion bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;1 den omfattning nedan&lt;br&gt;anges skall skattskyldig betala preli-&lt;br&gt;minär skatt med belopp, vilket så&lt;br&gt;nära som möjligt kan antas motsvara&lt;br&gt;i den slutliga skatten ingående statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, statlig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt, avkastningsskatt, egenavgifter,&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, skogs-&lt;br&gt;vårdsavgift, statlig fastighetsskatt och&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. I den omfattning nedan&lt;br&gt;anges skall skattskyldig betala preli-&lt;br&gt;minär skatt med belopp, vilket så&lt;br&gt;nära som möjligt kan antas motsvara&lt;br&gt;den slutliga skatten minskad med&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt. Hänsyn skall dock inte tas till i&lt;br&gt;den slutliga skatten ingående skatte-&lt;br&gt;tillägg och förseningsavgift enligt tax-&lt;br&gt;eringslagen (1990:324) eller annuitet&lt;br&gt;på avdikningslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:697.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Preliminär skatt utgår&lt;br&gt;såsom preliminär A-skatt eller preli-&lt;br&gt;minär B-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Preliminär A-skatt skall&lt;br&gt;med de undantag, som framgår av&lt;br&gt;vad nedan i detta moment och i 10 §&lt;br&gt;sägs, betalas för sådan inkomst av&lt;br&gt;tjänst, vilken helt eller delvis utgår i&lt;br&gt;pengar och vilken hänför sig till den&lt;br&gt;skattskyldiges huvudsakliga arbets-&lt;br&gt;anställning eller annars utgör hans&lt;br&gt;huvudsakliga inkomst av tjänst. För&lt;br&gt;inkomst av sådan huvudsaklig ar-&lt;br&gt;betsanställning hos fysisk person el-&lt;br&gt;ler dödsbo, som är avsedd att vara&lt;br&gt;kortare tid än en vecka, skall dock&lt;br&gt;preliminär A-skatt erläggas endast&lt;br&gt;om vad som utbetalats utgör utgift i&lt;br&gt;en av arbetsgivaren bedriven nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tjänst likställs i denna lag rätt&lt;br&gt;till pension, livränta, som utgår på&lt;br&gt;grund av sjuk-, olycksfalls- eller&lt;br&gt;skadeförsäkring eller annorledes än&lt;br&gt;på grund av försäkring och inte ut-&lt;br&gt;gör vederlag vid avyttring av egen-&lt;br&gt;dom, ersättning, som i annan form&lt;br&gt;än livränta utgår på grund av sjuk-&lt;br&gt;eller olycksfallsförsäkring, tagen i&lt;br&gt;samband med tjänst, samt undan-&lt;br&gt;tagsförmåner och sådant periodiskt&lt;br&gt;understöd eller sådan därmed jäm-&lt;br&gt;förlig periodisk intäkt för vilken gi-&lt;br&gt;varen enligt 23 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928:370) är berättigad till av-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära skatten skall beta-&lt;br&gt;las genom skatteavdrag (preliminär&lt;br&gt;A-skatt) eller genom särskild debite-&lt;br&gt;ring (preliminär F-skatt och särskild&lt;br&gt;A-skatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag skall, om inte annat&lt;br&gt;sägs i denna lag, betald preliminär A-&lt;br&gt;skatt trots att slutlig skatt inte skall&lt;br&gt;påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Preliminär A-skatt&lt;br&gt;skall för inkomståret betalas av den&lt;br&gt;som har tilldelats en A-skattesedel&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 33 a eller 38&lt;br&gt;b § eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller dock inte staten, landstings-&lt;br&gt;kommuner, kommuner eller andra&lt;br&gt;menigheter. Preliminär A-skatt skall,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i detta mo-&lt;br&gt;ment eller i 10 §, betalas för sådan er-&lt;br&gt;sättning för arbete, vilken helt eller&lt;br&gt;delvis lämnas i pengar. Preliminär&lt;br&gt;A-skatt skall inte betalas för ersätt-&lt;br&gt;ning som tillsammans med annan er-&lt;br&gt;sättning för arbete från samma ar-&lt;br&gt;betsgivare understiger 10 000 kronor&lt;br&gt;under inkomståret, om arbetsgivaren&lt;br&gt;är en fysisk person eller ett dödsbo&lt;br&gt;och om vad som utbetalats inte utgör&lt;br&gt;utgift i en av arbetsgivaren bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning för arbete likställs i&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livränta, som inte utgör ersätt-&lt;br&gt;ning vid avyttring av egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning, som i annan form än&lt;br&gt;livränta lämnas på grund av sjuk- el-&lt;br&gt;ler olycksfallsförsäkring, tagen i&lt;br&gt;samband med tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inkomst som avses i punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. undantagsförmåner och sådant&lt;br&gt;periodiskt understöd eller sådan&lt;br&gt;därmed jämförlig periodisk intäkt&lt;br&gt;för vilken givaren enligt 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) är be-&lt;br&gt;rättigad till avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:697.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall också,&lt;br&gt;med de undantag som föreskrivs i 10&lt;br&gt;§, betalas för sådan ränta och utdel-&lt;br&gt;ning vilken utgår i pengar och för vil-&lt;br&gt;ken kontrolluppgift skall lämnas&lt;br&gt;med tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 22, 23, eller 27 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall utgå en-&lt;br&gt;ligt skattetabell, som avses i 4 §, el-&lt;br&gt;ler enligt de grunder som anges i 7,&lt;br&gt;12 eller 40 §. För enskilda fall får&lt;br&gt;skattemyndighet föreskriva särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund, exempelvis att&lt;br&gt;skatten skall beräknas på viss del av&lt;br&gt;inkomsten eller på inkomsten mins-&lt;br&gt;kad med visst belopp eller att skat-&lt;br&gt;ten skall utgå med särskilt angiven&lt;br&gt;procent av inkomsten eller att preli-&lt;br&gt;minär skatt inte skall betalas för viss&lt;br&gt;ränta eller utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den, som åtnjuter ovan avsedd&lt;br&gt;inkomst av tjänst, skattskyldig jäm-&lt;br&gt;väl för annan inkomst eller för för-&lt;br&gt;mögenhet får skattemyndighet, då&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, föreskriva&lt;br&gt;att preliminär A-skatt skall betalas&lt;br&gt;också för sistnämnda inkomst eller&lt;br&gt;för förmögenheten. Därvid skall den&lt;br&gt;skattskyldiges preliminära skatt be-&lt;br&gt;räknas antingen till viss procent av&lt;br&gt;den huvudsakliga inkomsten av&lt;br&gt;tjänst eller enligt skattetabell på&lt;br&gt;nämnda inkomst ökad med visst be-&lt;br&gt;lopp eller också utgå med visst be-&lt;br&gt;lopp utöver vad i skattetabellen an-&lt;br&gt;ges för den huvudsakliga inkomsten&lt;br&gt;av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar ifall varom i föregående stycke&lt;br&gt;sägs inkomsten vid sidan av den hu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall, med de&lt;br&gt;undantag som föreskrivs i 10 §, beta-&lt;br&gt;las för sådan ränta och utdelning&lt;br&gt;som betalas ut i pengar och för vilken&lt;br&gt;kontrolluppgift skall lämnas med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap. 22, 23, eller 27 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter oavsett om motta-&lt;br&gt;garen har en A-skattesedel eller inte.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som får dag-&lt;br&gt;penning från arbetslöshetskassa,&lt;br&gt;korttidsstudiestöd eller särskilt vux-&lt;br&gt;enstudiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall, z fråga&lt;br&gt;om en fysisk person, beräknas enligt&lt;br&gt;skattetabell, som avses i 4 §, eller en-&lt;br&gt;ligt de grunder som anges i 7,12 eller&lt;br&gt;40 § och ifråga om en juridisk person&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i 7 a eller&lt;br&gt;40 §. För enskilda fall får skattemyn-&lt;br&gt;dighet i fråga om sådan ersättning&lt;br&gt;som utgör mottagarens huvudsakliga&lt;br&gt;inkomst av arbete föreskriva särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund, exempelvis att&lt;br&gt;skatten skall beräknas på viss del av&lt;br&gt;inkomsten eller på inkomsten mins-&lt;br&gt;kad med visst belopp eller att skat-&lt;br&gt;ten skall beräknas med särskilt angi-&lt;br&gt;ven procent av inkomsten eller att&lt;br&gt;preliminär skatt inte skall betalas för&lt;br&gt;viss ränta eller utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den, som åtnjuter ovan avsedd&lt;br&gt;inkomst av arbete, skattskyldig&lt;br&gt;också för annan inkomst från vilken&lt;br&gt;skatteavdrag inte kan göras eller för&lt;br&gt;förmögenhet får skattemyndighet,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, före-&lt;br&gt;skriva att preliminär A-skatt skall&lt;br&gt;betalas också för sistnämnda in-&lt;br&gt;komst eller för förmögenheten. Där-&lt;br&gt;vid skall den skattskyldiges prelimi-&lt;br&gt;nära skatt beräknas antingen till viss&lt;br&gt;procent av arbetsinkomsten eller en-&lt;br&gt;ligt skattetabell på nämnda inkomst&lt;br&gt;ökad med visst belopp eller också&lt;br&gt;beräknas med visst belopp utöver&lt;br&gt;vad i skattetabellen anges för arbets-&lt;br&gt;inkomsten. Motsvarande gäller när&lt;br&gt;den skattskyldige skall betala statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vudsakliga inkomsten av tjänst bety-&lt;br&gt;dande i förhållande till denna eller&lt;br&gt;föreligger annars särskilda omstän-&lt;br&gt;digheter, får skattemyndighet före-&lt;br&gt;skriva, att preliminär B-skatt skall er-&lt;br&gt;läggas i stället för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om preli-&lt;br&gt;minär A-skatt finns i lagen&lt;br&gt;(1990:326) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från folkpension m.m., lagen&lt;br&gt;(1990:327) om skatteavdrag från&lt;br&gt;sjukpenning m.m. och lagen&lt;br&gt;(1990:328) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från artistersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Preliminär B-skatt skall&lt;br&gt;för inkomståret betalas av skattskyl-&lt;br&gt;dig, som inte skall betala preliminär&lt;br&gt;A-skatt enligt 1 första eller andra&lt;br&gt;stycket. Preliminär B-skatt skall avse&lt;br&gt;de skatter och avgifter som anges i 1&lt;br&gt;mom. Preliminär B-skatt skall beta-&lt;br&gt;las enligt särskild debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att&lt;br&gt;fysisk person, som har inkomst av så-&lt;br&gt;dan uppdragsverksamhet som avses i&lt;br&gt;4 § lagen (1982:1006) om av drags-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar, skall be-&lt;br&gt;tala preliminär A-skatt i stället för&lt;br&gt;preliminär B-skatt. Ett sådant beslut&lt;br&gt;får meddelas om den för inkomståret&lt;br&gt;beräknade slutliga skatten kan antas&lt;br&gt;till huvudsaklig del bli betald genom&lt;br&gt;avdrag för skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Preliminär F-skatt&lt;br&gt;skall för inkomståret betalas av den&lt;br&gt;som har tilldelats en F-skattesedel en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 33 b § första&lt;br&gt;stycket. Preliminär F-skatt skall, om&lt;br&gt;inte annat bestämts med stöd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i andra stycket, avse&lt;br&gt;de skatter och avgifter som avses i 1&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 33 b § andra stycket&lt;br&gt;har beslutat att en skattskyldig, som&lt;br&gt;är skyldig att betala preliminär F-&lt;br&gt;skatt i stället skall betala preliminär&lt;br&gt;A-skatt för sådan ersättning för ar-&lt;br&gt;bete som betalas ut i ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande, skall detta beaktas vid&lt;br&gt;beräkningen av den preliminära F-&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. För inkomst av tjänst som&lt;br&gt;hänför sig till bestämd tidsperiod&lt;br&gt;och uppbärs vid regelbundet åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Särskild A-skatt&lt;br&gt;skall för inkomståret betalas av skatt-&lt;br&gt;skyldig som har tilldelats en A-skatte-&lt;br&gt;sedel, om skattemyndigheten beslu-&lt;br&gt;tar om det. Ett sådant beslut får med-&lt;br&gt;delas om överensstämmelsen mellan&lt;br&gt;den preliminära och den slutliga&lt;br&gt;skatten därigenom kan antas bli&lt;br&gt;bättre än om preliminär A-skatt beta-&lt;br&gt;las endast genom skatteavdrag. Sär-&lt;br&gt;skild A-skatt får avse de skatter och&lt;br&gt;avgifter som avses i 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. För inkomst av arbete&lt;br&gt;som hänför sig till bestämd tidspe-&lt;br&gt;riod och uppbärs vid regelbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande tillfällen eller till arbets-&lt;br&gt;anställning som är avsedd att vara&lt;br&gt;kortare tid än en vecka skall prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt utgå med belopp, som&lt;br&gt;anges i skattetabeller, om xnte. skatte-&lt;br&gt;myndighet har bestämt annat. Skatte-&lt;br&gt;tabellerna skall ange den preliminära&lt;br&gt;skatt som belöper på olika inkomst-&lt;br&gt;belopp, beräknade för månad eller&lt;br&gt;den kortare tid som anges i tabel-&lt;br&gt;lerna. Regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer faststäl-&lt;br&gt;ler för varje inkomstår sådana tabel-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkommande tillfällen och arbete&lt;br&gt;som är avsett att pågå kortare tid än&lt;br&gt;en vecka skall preliminär A-skatt&lt;br&gt;utgå med belopp, som anges i skatte-&lt;br&gt;tabeller, om inte annat framgår av 7&lt;br&gt;eller 7 a § eller av skattemyndighets&lt;br&gt;beslut. Regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer faststäl-&lt;br&gt;ler för varje inkomstår sådana tabel-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellerna skall grundas på föl-&lt;br&gt;jande förutsättningar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellerna skall, om inte annnat&lt;br&gt;sägs i 2 mom., ange den preliminära&lt;br&gt;skatten på olika inkomstbelopp, be-&lt;br&gt;räknade för en månad eller den kor-&lt;br&gt;tare tid som anges i tabellerna och&lt;br&gt;grundas på följande förutsättningar,&lt;br&gt;nämligen&lt;br&gt;att inkomsten är oförändrad under inkomståret,&lt;br&gt;att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges&lt;br&gt;i tabellen,&lt;br&gt;att den skattskyldige inte skall er-&lt;br&gt;lägga annan skatt eller avgift som av-&lt;br&gt;ses i denna lag än statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra avdrag&lt;br&gt;än grundavdrag samt avdrag som avses i 33 § 2 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) med ett belopp av 4 000 kronor, dock högst tio procent av inkoms-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skattskyldige inte skall&lt;br&gt;betala annan skatt eller avgift som&lt;br&gt;avses i denna lag än statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. För inkomst som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första, andra och femte styckena i&lt;br&gt;punkt 12 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;med undantag för vårdbidrag enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, skall avdrag för preliminär A-&lt;br&gt;skatt göras med ledning av särskilda&lt;br&gt;skattetabeller. Detta gäller också i&lt;br&gt;fråga om skatteavdrag från dagpen-&lt;br&gt;ning från arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda tabellerna för beräk-&lt;br&gt;ning av skatteavdrag på ersättning&lt;br&gt;som avses i första stycket första me-&lt;br&gt;ningen skall för olika sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomster enligt 3 kap.&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring ange den&lt;br&gt;preliminära skatt som skall tas ut på&lt;br&gt;en viss ersättning uttryckt i procent av&lt;br&gt;ersättningen. I tabellerna skall det&lt;br&gt;finnas särskilda kolumner med pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. I skattetabellerna skall&lt;br&gt;också anges det belopp varmed pre-&lt;br&gt;liminär A-skatt skall beräknas på in-&lt;br&gt;komst för dag av sådan anställning&lt;br&gt;som är avsedd att vara kortare tid än&lt;br&gt;en vecka. Skattebeloppet skall be-&lt;br&gt;räknas på grundval av beräknelig ge-&lt;br&gt;nomsnittlig sysselsättning under året&lt;br&gt;och med ledning av för riket genom-&lt;br&gt;snittlig skattesats till kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt föregående år. I övrigt&lt;br&gt;skall vad ovan i denna paragraf sägs&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla vid skattebe-&lt;br&gt;loppens beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centsatser dels för ersättningar som&lt;br&gt;grundas på hela den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten, dels för ersätt-&lt;br&gt;ningar som grundas på 80 eller 90&lt;br&gt;procent av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten. Ersättning som en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa lämnar en-&lt;br&gt;ligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuk-&lt;br&gt;lön skall anses grundad på 90 procent&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De procenttal efter vilka skatteav-&lt;br&gt;drag skall göras skall grundas på&lt;br&gt;skattesatsen för en årlig inkomst mot-&lt;br&gt;svarande den skattskyldiges sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst eller, om er-&lt;br&gt;sättningen grundas på 80 eller 90 pro-&lt;br&gt;cent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, den andel av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten som&lt;br&gt;ersättningen beräknas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst inte har fastställts för den&lt;br&gt;skattskyldige, skall det underlag som&lt;br&gt;utgör grund för ersättningen anses&lt;br&gt;som sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;när skatteavdraget bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär A- skatt på&lt;br&gt;föräldrapenning görs endast om den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;uppgår till lägst 6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellen för skatteavdrag&lt;br&gt;från dagpenning från arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa skall grundas på för landet ge-&lt;br&gt;nomsnittlig skattesats till kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt under beskattningsåret.&lt;br&gt;Skattesatsen bestäms med tillämp-&lt;br&gt;ning av avrundning enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. I skattetabellerna skall&lt;br&gt;också anges det belopp varmed pre-&lt;br&gt;liminär A-skatt skall beräknas på in-&lt;br&gt;komst för en dag av sådant arbete&lt;br&gt;som är avsett att pågå kortare tid än&lt;br&gt;en vecka. Skattebeloppet skall be-&lt;br&gt;räknas på grundval av beräknelig ge-&lt;br&gt;nomsnittlig sysselsättning under året&lt;br&gt;och med ledning av för riket genom-&lt;br&gt;snittlig skattesats till kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt föregående år. I övrigt&lt;br&gt;skall vad ovan i denna paragraf sägs&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla vid skattebe-&lt;br&gt;loppens beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt enligt skattetabell skall för en-&lt;br&gt;var skattskyldig, beträffande vilken&lt;br&gt;icke skall tillämpas enligt 4 § 3 mom.&lt;br&gt;andra stycket fastställd särskild ta-&lt;br&gt;bell, tillämpas den tabell, som avser&lt;br&gt;en sammanlagd utdebitering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt och lands-&lt;br&gt;tingsskatt, vilken för skattekrona&lt;br&gt;och skatteöre är lika med det belopp,&lt;br&gt;som för inkomståret bestämts till ut-&lt;br&gt;debitering i kommunen eller kom-&lt;br&gt;mundelen. Ingår i sistnämnda utde-&lt;br&gt;bitering öretal, uppgående till högst&lt;br&gt;femtio, användes den tabell, som av-&lt;br&gt;ser närmast lägre utdebitering. Där-&lt;br&gt;est i utdebiteringen ingår öretal,&lt;br&gt;överstigande femtio, tillämpas den&lt;br&gt;tabell som avser närmast högre ut-&lt;br&gt;debitering. Att å inkomst av arbets-&lt;br&gt;anställning, som är avsedd att vara&lt;br&gt;kortare tid än en vecka, preliminär&lt;br&gt;A-skatt dock kan beräknas enligt&lt;br&gt;vilken som helst för inkomståret&lt;br&gt;upprättad skattetabell, framgår av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt enligt skattetabell skall för&lt;br&gt;varje skattskyldig, beträffande vil-&lt;br&gt;ken inte skall tillämpas enligt 4 § 3&lt;br&gt;mom. andra stycket fastställd sär-&lt;br&gt;skild tabell, tillämpas den tabell,&lt;br&gt;som avser en sammanlagd utdebite-&lt;br&gt;ring till kommunal inkomstskatt och&lt;br&gt;landstingsskatt, vilken för skattekro-&lt;br&gt;nor och skatteören är lika med det&lt;br&gt;belopp, som för inkomståret be-&lt;br&gt;stämts till utdebitering i kommunen&lt;br&gt;eller kommundelen. Ingår i sist-&lt;br&gt;nämnda utdebitering öretal, upp-&lt;br&gt;gående till högst femtio, används&lt;br&gt;den tabell, som avser närmast lägre&lt;br&gt;utdebitering. Om i utdebiteringen&lt;br&gt;ingår öretal, överstigande femtio,&lt;br&gt;tillämpas den tabell som avser när-&lt;br&gt;mast högre utdebitering. Att på in-&lt;br&gt;komst av arbete som är avsett att&lt;br&gt;pågå kortare tid än en vecka, preli-&lt;br&gt;minär A-skatt dock kan beräknas&lt;br&gt;enligt vilken som helst för inkomst-&lt;br&gt;året upprättad skattetabell, framgår&lt;br&gt;av bestämmelserna i 4 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst&lt;br&gt;uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det inkomstbe-&lt;br&gt;lopp och den tidsperiod som är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning som avses i 4 § 4 mom. skall, om&lt;br&gt;inkomst som intjänats under flera&lt;br&gt;dagar uppbärs vid ett tillfälle, den&lt;br&gt;preliminära A-skatten beräknas på&lt;br&gt;grundval av inkomsten under varje&lt;br&gt;ifrågakommande dag och med till-&lt;br&gt;lämpning av vad som anges i skatte-&lt;br&gt;tabellen för dagsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar anställningen annan än sådan,&lt;br&gt;varom i 4 § 4 mom. sägs, skall gälla&lt;br&gt;att, därest inkomsten avser annan&lt;br&gt;tidsperiod än som är i skattetabellen&lt;br&gt;upptagen, först uträknas huru&lt;br&gt;mycket av inkomsten som belöper&lt;br&gt;på en i tabellen upptagen tidsperiod&lt;br&gt;av minst en veckas längd. Skatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av arbete som avses i&lt;br&gt;4 § 4 mom. skall, om inkomst som&lt;br&gt;tjänats in under flera dagar uppbärs&lt;br&gt;vid ett tillfälle, den preliminära A-&lt;br&gt;skatten beräknas på grundval av in-&lt;br&gt;komsten under varje ifrågakom-&lt;br&gt;mande dag och med tillämpning av&lt;br&gt;vad som anges i skattetabellen för&lt;br&gt;dagsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är inkomsten annan än sådan,&lt;br&gt;som avses i 4 § 4 mom., skall gälla&lt;br&gt;att, om inkomsten avser annan tids-&lt;br&gt;period än som är upptagen i skatteta-&lt;br&gt;bellen, först uträknas hur mycket av&lt;br&gt;inkomsten som belöper på en i tabel-&lt;br&gt;len upptagen tidsperiod av minst en&lt;br&gt;veckas längd. Skatten beräknas där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas därefter med utgångs-&lt;br&gt;punkt från det skattebelopp, som&lt;br&gt;skulle utgå för sådan del av inkoms-&lt;br&gt;ten, och efter förhållandet mellan, å&lt;br&gt;ena sidan, längden av den tidsperiod&lt;br&gt;den uppburna inkomsten avser och,&lt;br&gt;å andra sidan, den i tabellen angivna&lt;br&gt;tidsperiodens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbäres vid anställning varom&lt;br&gt;nu är fråga inkomst för kortare tids-&lt;br&gt;period än en vecka, skall preliminär&lt;br&gt;skatt icke utgå mer än en gång i&lt;br&gt;veckan. Därvid skola de under&lt;br&gt;samma vecka uppburna inkomstbe-&lt;br&gt;loppen sammanräknas och anses på&lt;br&gt;en gång utbetalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av tjänst, som icke av-&lt;br&gt;ser bestämd tidsperiod eller icke&lt;br&gt;uppbäres vid regelbundet återkom-&lt;br&gt;mande tillfällen, skall utgå prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt med trettio procent av&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbäres inkomst som avses i&lt;br&gt;första stycket jämte inkomst, som&lt;br&gt;avses i 4 § 1 mom. första stycket,&lt;br&gt;skall preliminär A-skatt utgå enligt&lt;br&gt;grunder som riksskatteverket fast-&lt;br&gt;ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst som avses i 3 § 2&lt;br&gt;mom. 1 tredje stycket skall prelimi-&lt;br&gt;när skatt utgå med tjugofem procent&lt;br&gt;av inkomsten. Preliminär skatt på&lt;br&gt;ränta eller utdelning på utländska&lt;br&gt;värdepapper skall utgå med så stort&lt;br&gt;belopp att det tillsammans med den&lt;br&gt;skatt som innehållits i utlandet upp-&lt;br&gt;går till tjugofem procent av räntan&lt;br&gt;eller utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket uttages icke på belopp under&lt;br&gt;tio kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskilda grunder för uttagande&lt;br&gt;i vissa fall framgår av 3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter med utgångspunkt från det&lt;br&gt;skattebelopp, som skulle utgå för så-&lt;br&gt;dan del av inkomsten, och efter för-&lt;br&gt;hållandet mellan, å ena sidan, läng-&lt;br&gt;den av den tidsperiod den uppburna&lt;br&gt;inkomsten avser och, å andra sidan,&lt;br&gt;den i tabellen angivna tidsperiodens&lt;br&gt;längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbärs vid arbete inkomst för en&lt;br&gt;kortare tidsperiod än en vecka, skall&lt;br&gt;preliminär skatt inte utgå mer än en&lt;br&gt;gång i veckan. Därvid skall de under&lt;br&gt;samma vecka uppburna inkomstbe-&lt;br&gt;loppen sammanräknas och anses på&lt;br&gt;en gång utbetalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av arbete som upp-&lt;br&gt;bärs av en fysisk person och som inte&lt;br&gt;avser bestämd tidsperiod eller inte&lt;br&gt;uppbärs vid regelbundet återkom-&lt;br&gt;mande tillfällen skall preliminär A-&lt;br&gt;skatt utgå med 30 procent av in-&lt;br&gt;komsten. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om inkomst som inte utgör den skatt-&lt;br&gt;skyldiges huvudsakliga inkomst av&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbärs inkomst som avses i&lt;br&gt;första stycket första meningen till-&lt;br&gt;sammans med inkomst, som utgör&lt;br&gt;den skattskyldiges huvudsakliga in-&lt;br&gt;komst av arbete, skall preliminär A-&lt;br&gt;skatt utgå enligt grunder som riks-&lt;br&gt;skatteverket fastställer med beak-&lt;br&gt;tande av bestämmelserna i 3 § 1&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst som avses i 3 § 2&lt;br&gt;mom. tredje stycket skall prelimi-&lt;br&gt;när skatt utgå med 25 procent av in-&lt;br&gt;komsten. Preliminär skatt på ränta&lt;br&gt;eller utdelning på utländska värde-&lt;br&gt;papper skall utgå med så stort be-&lt;br&gt;lopp att det tillsammans med den&lt;br&gt;skatt som innehållits i utlandet upp-&lt;br&gt;går till 25 procent av räntan eller ut-&lt;br&gt;delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket tas inte ut på belopp under&lt;br&gt;100 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av preliminär A-skatt kan föreskrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gälla icke om annat följer av 40 §. gäller inte om annat följer av 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av arbete som upp-&lt;br&gt;bärs av en juridisk person skall preli-&lt;br&gt;minär A-skatt utgå med 30procent av&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första stycket skall inte&lt;br&gt;tas ut på belopp under 100 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att genom jämkning kan föreskri-&lt;br&gt;vas ändrade grunder för uttag av pre-&lt;br&gt;liminärskatt framgår av 45 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskost-&lt;br&gt;nader som lämnas vid sådan tjänsteresa inom riket som avses i punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) endast till den del&lt;br&gt;ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum el-&lt;br&gt;ler, såvitt gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. På ansökan av den&lt;br&gt;som betalar ut ersättning får skattemyndigheten besluta att i den mån tjäns-&lt;br&gt;teresa varar mer än tre månader motsvarande skall gälla till den del ersätt-&lt;br&gt;ningarna inte överstiger vad som anges i punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan tjänsteresa utom riket&lt;br&gt;som avses i punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 33 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersättningen över-&lt;br&gt;stiger avdragsgillt belopp enligt nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär&lt;br&gt;A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i&lt;br&gt;punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade&lt;br&gt;med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att&lt;br&gt;ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens in-&lt;br&gt;komsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall be-&lt;br&gt;räknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen som&lt;br&gt;överstiger det avdragsgilla beloppet. Preliminär A-skatt skall inte utgå för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) folkpension och tilläggspension&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1990:326)&lt;br&gt;om skatteavdrag i vissa fall från folk-&lt;br&gt;pension m.m. eller den skattskyldige&lt;br&gt;begär att avdrag för sådan skatt skall&lt;br&gt;göras;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) familjebidrag till den som a) familjebidrag till den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgör inom totalförsvaret; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tjänstgör inom totalförsvaret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådan pension, livränta eller&lt;br&gt;från försäkringsföretag utgående an-&lt;br&gt;nan skattepliktig ersättning, som&lt;br&gt;uppgår till högst hälften av det basbe-&lt;br&gt;lopp som enligt lagen om allmän för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring gällde för året före det år un-&lt;br&gt;der vilket ersättningen utges. Vad nu&lt;br&gt;har sagts skall dock ej tillämpas på&lt;br&gt;pension och vårdbidrag, som utgår&lt;br&gt;på grund av lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, delpension enligt lagen&lt;br&gt;(1979:84) om delpensionsförsäkring&lt;br&gt;och på yrkesskadelivränta eller liv-&lt;br&gt;ränta enligt lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta eller utdelning som till-&lt;br&gt;kommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk per-&lt;br&gt;son som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta eller utdelning som enligt&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal är helt un-&lt;br&gt;dantagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta på förfogarkonto som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter, om räntan inte uppgår till 1000&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) ränta på konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ränta som ingår i belopp som&lt;br&gt;redovisats enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) utdelning som avses i punkt 2&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller 3 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas&lt;br&gt;å det belopp, som återstår sedan&lt;br&gt;från inkomsten avräknats dels avgif-&lt;br&gt;ter, som den skattskyldige erlägger&lt;br&gt;för sådan pensionsförsäkring eller&lt;br&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta eller utdelning som till-&lt;br&gt;kommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk per-&lt;br&gt;son som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ränta eller utdelning som enligt&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal är helt un-&lt;br&gt;dantagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta på förfogarkonto som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter, om räntan inte uppgår till 1000&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta på konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta som ingår i belopp som re-&lt;br&gt;dovisats enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) utdelning som avses i punkt 2&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller 3 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ersättning till en och samma&lt;br&gt;idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. la-&lt;br&gt;gen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och som har till huvudsakligt&lt;br&gt;syfte att främja idrottslig verksamhet,&lt;br&gt;om ersättningen från föreningen un-&lt;br&gt;der året inte uppgått till ett halvt bas-&lt;br&gt;belopp enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;§1&lt;/sub&gt;°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas&lt;br&gt;på det belopp, som återstår sedan&lt;br&gt;från inkomsten avräknats dels avgif-&lt;br&gt;ter, som den skattskyldige betalar för&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring eller sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuk- eller olycksfallsförsäkring som&lt;br&gt;tagits i samband med tjänst, dels ock&lt;br&gt;avgifter, som den skattskyldige i&lt;br&gt;samband med tjänsten erlägger för&lt;br&gt;egen eller efterlevandes pensione-&lt;br&gt;ring annorledes än genom försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra vid taxering medgivna&lt;br&gt;avdrag för kostnader/örfullgörande&lt;br&gt;av tjänst än ovan sagts får hänsyn&lt;br&gt;inte tas vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller olycksfallsförsäkring som tagits&lt;br&gt;i samband med tjänst, dels avgifter,&lt;br&gt;som den skattskyldige i samband&lt;br&gt;med tjänsten betalar för egen eller&lt;br&gt;efterlevandes pensionering på annat&lt;br&gt;sätt än genom försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra vid taxering medgivna&lt;br&gt;avdrag för kostnader från inkomst&lt;br&gt;som uppbärs av en fysisk person än&lt;br&gt;ovan sagts får hänsyn tas vid beräk-&lt;br&gt;ning av preliminär A-skatt endast&lt;br&gt;om kostnaderna kan beräknas uppgå&lt;br&gt;till minst 10 procent av arbetstaga-&lt;br&gt;rens ersättning från arbetsgivaren un-&lt;br&gt;der inkomståret. I sådant fall gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet re-&lt;br&gt;geringen bestämmer får fastställa en&lt;br&gt;schablon för beräkning av en skatt-&lt;br&gt;skyldigs kostnader i en viss verksam-&lt;br&gt;het. Schablonen skall avse bestämda&lt;br&gt;yrkesgrupper och grundas på de ge-&lt;br&gt;nomsnittliga kostnaderna inom re-&lt;br&gt;spektive grupp. Om en sådan scha-&lt;br&gt;blon är tillämplig på den skattskyl-&lt;br&gt;dige, skall kostnaderna beräknas en-&lt;br&gt;ligt schablonen. Finns det inte någon&lt;br&gt;schablon skall skattemyndigheten på&lt;br&gt;framställning av arbetsgivaren be-&lt;br&gt;stämma hur en arbetstagares kostna-&lt;br&gt;der skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får skattemyndigheten på ansökan av arbets-&lt;br&gt;givaren besluta att vid beräkningen av preliminär A-skatt hänsyn inte skall&lt;br&gt;tas till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa med&lt;br&gt;allmänna kommunikationer till den del förmånen eller ersättningen inte&lt;br&gt;överstiger avdragsgillt belopp enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst som inte berät-&lt;br&gt;tigar till avdrag som avses i 33 § 2&lt;br&gt;mom. kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) skall preliminär A-skatt i fall&lt;br&gt;som avses i 4 och 40 §§ utgå enligt de&lt;br&gt;grunder som anges i sistnämnda pa-&lt;br&gt;ragrafer med beaktande av att rätt&lt;br&gt;till sådant avdrag inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst som inte berät-&lt;br&gt;tigar till avdrag som avses i 33 § 2&lt;br&gt;mom. kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) skall preliminär A-skatt i fall&lt;br&gt;som avses i 4 och 40 §§ utgå enligt de&lt;br&gt;grunder som anges i sistnämnda pa-&lt;br&gt;ragrafer med beaktande av att rätt&lt;br&gt;till sådant avdrag inte föreligger.&lt;br&gt;Vad gäller folkpension och annan er-&lt;br&gt;sättning som utbetalas tillsammans&lt;br&gt;med sådan pension får dock den ut-&lt;br&gt;betalande myndigheten eller inrätt-&lt;br&gt;ningen vid beräkning av preliminär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skatt med frångående av dessa be-&lt;br&gt;stämmelser ta hänsyn till att den&lt;br&gt;skattskyldige kan vara berättigad till&lt;br&gt;särskilt grundavdrag, om därmed&lt;br&gt;bättre överensstämmelse kan uppnås&lt;br&gt;mellan preliminär och slutlig skatt.&lt;br&gt;Skattemyndighets beslut med stöd av&lt;br&gt;3 § 2 mom. beträffande preliminär&lt;br&gt;skatt för förmånstagaren får dock&lt;br&gt;inte frångås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Preliminär F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Preliminär B-skatt skall&lt;br&gt;tas ut med belopp motsvarande 120&lt;br&gt;procent av den i 14 § angivna delen&lt;br&gt;av den slutliga skatt som har påförts&lt;br&gt;den skattskyldige året före inkomst-&lt;br&gt;året. Understiger den slutliga skatten&lt;br&gt;den ursprungligen debiterade B-&lt;br&gt;skatten tas preliminär B-skatt ut med&lt;br&gt;110 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt enligt första&lt;br&gt;stycket får inte tas ut med lägre be-&lt;br&gt;lopp än som motsvarar den prelimi-&lt;br&gt;nära B-skatt som har debiterats för&lt;br&gt;året före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller inte när preli-&lt;br&gt;minär B-skatt skall beräknas med&lt;br&gt;ledning av preliminär taxering enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. eller när annars särskilda&lt;br&gt;omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär B-&lt;br&gt;skatt skall, om möjligt, hänsyn tas&lt;br&gt;till preliminär A-skatt som den&lt;br&gt;skattskyldige kan ha att betala enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 1 tredje stycket eller på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1990:327) om skatteavdrag från&lt;br&gt;sjukpenning m.m. eller lagen&lt;br&gt;(1990:328) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från artistersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Har skattskyldig inte på-&lt;br&gt;förts slutlig skatt enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret,&lt;br&gt;men kan han antas bli påförd sådan&lt;br&gt;skatt enligt den årliga taxeringen&lt;br&gt;året efter inkomståret, skall prelimi-&lt;br&gt;när B-skatt beräknas med ledning av&lt;br&gt;särskild taxering (preliminär&lt;br&gt;taxering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Preliminär F-skatt skall&lt;br&gt;tas ut med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;120 procent av den skatt enligt 3&lt;br&gt;mom. som har bestämts för den&lt;br&gt;skattskyldige vid den ärliga debite-&lt;br&gt;ringen året före inkomståret. Under-&lt;br&gt;stiger denna skatt den ursprungligen&lt;br&gt;debiterade F-skatten tas preliminär&lt;br&gt;F-skatt ut med 110 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt enligt första&lt;br&gt;stycket får inte tas ut med ett lägre&lt;br&gt;belopp än som motsvarar den preli-&lt;br&gt;minära F-skatt som har debiterats&lt;br&gt;för året före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller inte när preli-&lt;br&gt;minär F-skatt skall beräknas med&lt;br&gt;ledning av preliminär taxering enligt&lt;br&gt;2 mom. eller när annars särskilda&lt;br&gt;omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär F-&lt;br&gt;skatt skall, om möjligt, hänsyn tas&lt;br&gt;till preliminär A-skatt som den&lt;br&gt;skattskyldige kan ha att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Har skattskyldig inte på-&lt;br&gt;förts slutlig skatt enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret,&lt;br&gt;men kan han antas bli påförd sådan&lt;br&gt;skatt enligt den årliga taxeringen&lt;br&gt;året efter inkomståret, skall prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt beräknas med ledning av&lt;br&gt;särskild taxering (preliminär&lt;br&gt;taxering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt skall också be-&lt;br&gt;räknas med ledning av preliminär&lt;br&gt;taxering, om det med sannolikhet&lt;br&gt;kan antas, att den i 14 § angivna de-&lt;br&gt;len av den slutliga skatten enligt den&lt;br&gt;årliga taxeringen året efter inkomst-&lt;br&gt;året kommer att avvika från motsva-&lt;br&gt;rande skatt enligt den årliga taxe-&lt;br&gt;ringen året före inkomståret med&lt;br&gt;minst en femtedel av sistnämnda&lt;br&gt;skatt, dock minst 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt får beräknas på&lt;br&gt;grundval av preliminär taxering&lt;br&gt;även i annat fall än som sägs i första&lt;br&gt;eller andra stycket, om det är fråga&lt;br&gt;om mer betydande skillnad mellan&lt;br&gt;annars utgående preliminär skatt&lt;br&gt;och beräknad slutlig skatt eller det&lt;br&gt;finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I den slutliga skatt som avses i&lt;br&gt;13 § 1 mom. första stycket, 13 § 2&lt;br&gt;mom. andra stycket och 17 § 1 mom.&lt;br&gt;2 skall inte inräknas skattetillägg el-&lt;br&gt;ler förseningsavgift enligt taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324), mervärdeskatt en-&lt;br&gt;ligt lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt eller sådan i denna lag inte om-&lt;br&gt;nämnd skatt eller avgift, vilken har&lt;br&gt;påförts enligt bestämmelse i annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär taxering skall ske i en-&lt;br&gt;lighet med de bestämmelser som&lt;br&gt;skall tillämpas vid den årliga taxe-&lt;br&gt;ringen året efter inkomståret. Vid&lt;br&gt;debitering av den preliminära skat-&lt;br&gt;ten skall hänsyn dock inte tas till så-&lt;br&gt;dan skatt som inte ingår i den slut-&lt;br&gt;liga skatten enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den preliminära taxeringen sk&lt;br&gt;kan antas komma att ligga till grund&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt skall också be-&lt;br&gt;räknas med ledning av preliminär&lt;br&gt;taxering, om det med sannolikhet&lt;br&gt;kan antas, att den skatt som avses i&lt;br&gt;3 mom. enligt den årliga taxeringen&lt;br&gt;året efter inkomståret kommer att&lt;br&gt;avvika från motsvarande skatt enligt&lt;br&gt;den årliga taxeringen året före in-&lt;br&gt;komståret med minst en femtedel av&lt;br&gt;sistnämnda skatt, dock minst 2000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt får beräknas på&lt;br&gt;grundval av preliminär taxering&lt;br&gt;även i annat fall än som sägs i första&lt;br&gt;eller andra stycket, om det är fråga&lt;br&gt;om mer betydande skillnad mellan&lt;br&gt;annars utgående preliminär skatt&lt;br&gt;och beräknad slutlig skatt eller det&lt;br&gt;finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Vid tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 mom. första&lt;br&gt;stycket, 2 mom. andra stycket och 17&lt;br&gt;§ 1 mom. 2 avses med skatt slutlig&lt;br&gt;skatt minskad med skattetillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift enligt taxeringsla-&lt;br&gt;gen (1990:324) samt överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av särskild A-skatt&lt;br&gt;skall gälla vad som föreskrivs i 13 § 1&lt;br&gt;och 3 mom. om preliminär F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär taxering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär taxering skall ske i en-&lt;br&gt;lighet med de bestämmelser som&lt;br&gt;skall tillämpas vid den årliga taxe-&lt;br&gt;ringen året efter inkomståret. Vid&lt;br&gt;debitering av den preliminära skat-&lt;br&gt;ten skall hänsyn dock inte tas till så-&lt;br&gt;dan skatt som inte ingår i den slut-&lt;br&gt;liga skatten enligt 13 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 hänsyn tas till de förhållanden som&lt;br&gt;för taxering under året efter inkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Skattskyldig, som skall 1 mom. Skattskyldig skall utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala preliminär B-skatt, skall utan&lt;br&gt;anmaning lämna preliminär självde-&lt;br&gt;klaration:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) om han inte har påförts slutlig&lt;br&gt;skatt enligt den årliga taxeringen året&lt;br&gt;före inkomståret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) om den i 14 § angivna delen av&lt;br&gt;den slutliga skatten enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året efter inkomståret,&lt;br&gt;såvitt senast den 1 december året&lt;br&gt;före inkomståret kan bedömas,&lt;br&gt;kommer att överstiga motsvarande&lt;br&gt;skatt enligt den årliga taxeringen&lt;br&gt;året före inkomståret med minst en&lt;br&gt;femtedel av sistnämnda skatt, dock&lt;br&gt;minst 2000 kronor; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) om han året före inkomståret&lt;br&gt;har haft att betala preliminär A-skatt&lt;br&gt;enligt 3§ 2mom. 1 första eller andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Skattskyldig må i andra&lt;br&gt;fall än i 1 mom. sägs avgiva prelimi-&lt;br&gt;när självdeklaration, därest han så&lt;br&gt;finner erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes anledning antaga, att skatt-&lt;br&gt;skyldig enligt 17 § 1 mom. varit skyl-&lt;br&gt;dig att utan anmaning avgiva preli-&lt;br&gt;minär självdeklaration, men har han&lt;br&gt;icke avlämnat sådan deklaration&lt;br&gt;inom föreskriven tid eller befinnes&lt;br&gt;avgiven deklaration ofullständig,&lt;br&gt;äger skattemyndigheten anmana&lt;br&gt;den skattskyldige att avgiva dylik&lt;br&gt;deklaration eller att fullständiga den&lt;br&gt;avgivna deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmaning lämna preliminär självde-&lt;br&gt;klaration:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när han ansöker om skattsedel&lt;br&gt;på preliminär F-skatt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han har debiterats prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt eller särskild A-skatt och&lt;br&gt;den skatt som avses i 13 § 3 mom. en-&lt;br&gt;ligt den årliga taxeringen året efter&lt;br&gt;inkomståret, såvitt senast den 1 de-&lt;br&gt;cember året före inkomståret kan&lt;br&gt;bedömas, kommer att överstiga&lt;br&gt;motsvarande skatt enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret&lt;br&gt;med minst en femtedel av sist-&lt;br&gt;nämnda skatt, dock minst 2000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Skattskyldig får även i&lt;br&gt;andra fall än som avses i 1 mom.&lt;br&gt;avge preliminär självdeklaration,&lt;br&gt;om han anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning att anta, att&lt;br&gt;skattskyldig enligt 17 § 1 mom. varit&lt;br&gt;skyldig att utan anmaning avge preli-&lt;br&gt;minär självdeklaration, men har han&lt;br&gt;inte avlämnat sådan deklaration&lt;br&gt;inom föreskriven tid eller är avgiven&lt;br&gt;deklaration ofullständig, får skatte-&lt;br&gt;myndigheten anmana den skattskyl-&lt;br&gt;dige att avge sådan deklaration eller&lt;br&gt;att fullständiga den avgivna deklara-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får också anma-&lt;br&gt;nas att avge en preliminär självdekla-&lt;br&gt;ration om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att han bör betala särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debitering av skatt m.m. samt utför- Debitering av skatt m.m.&lt;br&gt;dande av skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet beslutar i fråga&lt;br&gt;om beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;samt debitering av preliminär B-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet beslutar i fråga&lt;br&gt;om beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;samt debitering av preliminär F-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse se prop. om ett nytt avgiftssystem vid försenade skattebetalningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt och slutlig, kvarstående och&lt;br&gt;tillkommande skatt. Skattemyndig-&lt;br&gt;het fastställer också avgiftsunderlag&lt;br&gt;för egenavgifter. Skatt, avgift och&lt;br&gt;ränta beräknas enligt denna lag i helt&lt;br&gt;krontal, varvid öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. För varje skattskyldig,&lt;br&gt;som skall betala preliminär A-skatt&lt;br&gt;för annan inkomst än inkomst av ka-&lt;br&gt;pital, skall bestämmas tillämplig&lt;br&gt;skattetabell i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 § eller, i förekommande&lt;br&gt;fall, den särskilda beräkningsgrund&lt;br&gt;efter vilken skatten skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har för kommunal inkomstskatt fastställd skattesats ändrats genom beslut&lt;br&gt;som meddelats så sent under december månad året före inkomståret att änd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, särskild A-skatt samt slutlig,&lt;br&gt;kvarstående och tillkommande&lt;br&gt;skatt. Skattemyndighet fastställer&lt;br&gt;också avgiftsunderlag för egenavgif-&lt;br&gt;ter. Skatt, avgift och ränta beräknas&lt;br&gt;enligt denna lag i helt krontal, varvid&lt;br&gt;öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk person, som skall betala&lt;br&gt;preliminär A-skatt för annan in-&lt;br&gt;komst än inkomst av kapital, skall&lt;br&gt;bestämmas tillämplig skattetabell i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 5 §&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, den sär-&lt;br&gt;skilda beräkningsgrund efter vilken&lt;br&gt;skatten skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen inte kan beaktas vid beräkningen av den preliminära skatten, skall&lt;br&gt;den först fastställda skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid debitering av preliminär B- Vid debitering av preliminär F-&lt;br&gt;skatt med ledning av preliminär tax- skatt och särskild A-skatt med led-&lt;br&gt;ering skall iakttas: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning av preliminär taxering skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iakttas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att egenavgifter uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats, som&lt;br&gt;för inkomståret gäller i beskattningsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt skall debiteras&lt;br&gt;i en gemensam post. Skattebeloppet&lt;br&gt;avrundas till det närmast lägre hela&lt;br&gt;krontal, som utan att öretal upp-&lt;br&gt;kommer är jämnt delbart med anta-&lt;br&gt;let uppbördsmånader under vilka&lt;br&gt;skatten skall betalas. Skatt som inte&lt;br&gt;uppgår till 600 kronor påförs ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt skall betalas&lt;br&gt;med lika stora belopp senast den 18&lt;br&gt;i uppbördsmånaderna mars, maj,&lt;br&gt;juli, september, november och ja-&lt;br&gt;nuari under uppbördsåret eller, vid&lt;br&gt;debitering under inkomståret, i var&lt;br&gt;och en av de nyss nämnda uppbörds-&lt;br&gt;månaderna som återstår efter ut-&lt;br&gt;gången av den månad då skatten de-&lt;br&gt;biteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt skall debiteras i en post. Skat-&lt;br&gt;tebeloppet avrundas till det närmast&lt;br&gt;lägre hela krontal, som utan att öre-&lt;br&gt;tal uppkommer är jämnt delbart&lt;br&gt;med antalet uppbördsmånader un-&lt;br&gt;der vilka skatten skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt skall betalas med lika stora be-&lt;br&gt;lopp senast den 18 i uppbördsmåna-&lt;br&gt;derna mars, maj, juli, september,&lt;br&gt;november och januari under upp-&lt;br&gt;bördsåret eller, vid debitering under&lt;br&gt;inkomståret, i var och en av de nyss&lt;br&gt;nämnda uppbördsmånaderna som&lt;br&gt;återstår efter utgången av den må-&lt;br&gt;nad då skatten debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt som inte uppgår&lt;br&gt;till 2 000 kronor för uppbördsåret på-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;förs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:&lt;br&gt;1) debiterad preliminär B-skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) sådan preliminär A-skatt, som&lt;br&gt;den skattskyldiges arbetsgivare i&lt;br&gt;strid mot denna lag eller med stöd av&lt;br&gt;lagen meddelade bestämmelser un-&lt;br&gt;derlåtit att innehålla genom skatteav-&lt;br&gt;drag och som till följd härav fast-&lt;br&gt;ställts till betalning',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) annan än under 1 och 2 avsedd&lt;br&gt;preliminär skatt, som av den skatt-&lt;br&gt;skyldige erlagts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. debiterad preliminär F-skatt&lt;br&gt;och debiterad särskild A-skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2- sådan preliminär A-skatt, som&lt;br&gt;den skattskyldiges arbetsgivare&lt;br&gt;ålagts att betala enligt 75 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan än under 1 och 2 avsedd&lt;br&gt;preliminär skatt, som har betalats av&lt;br&gt;den skattskyldige / den mån skatten&lt;br&gt;inte har använts för betalning av in-&lt;br&gt;nehållen preliminär skatt enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 52 a § första stycket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. överskjutande ingående mer-&lt;br&gt;värdeskatt; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skatt som överförts från stat&lt;br&gt;med vilken Sverige ingått överens-&lt;br&gt;kommelse om uppbörd och överfö-&lt;br&gt;ring av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) överskjutande ingående mer-&lt;br&gt;värdeskatt; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) skatt som överförts från stat&lt;br&gt;med vilken Sverige ingått överens-&lt;br&gt;kommelse om uppbörd och överfö-&lt;br&gt;ring av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild&lt;br&gt;inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den&lt;br&gt;skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Överstiger skattskyldigs slutliga skatt, efter avdrag för överskju-&lt;br&gt;tande ingående mervärdeskatt, den preliminära skatt som han har betalat&lt;br&gt;senast den 18 februari året efter inkomståret och den preliminära skatt som&lt;br&gt;skall gottskrivas honom enligt 2 mom. 1 eller 2, skall den skattskyldige betala&lt;br&gt;en avgift {kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvarskatteavgift&lt;br&gt;tas ut med en procentsats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som&lt;br&gt;gällde vid utgången av november inkomståret på det överskjutande beloppet&lt;br&gt;till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 30&lt;br&gt;april året efter inkomståret och med en procentsats motsvarande 125 procent&lt;br&gt;av statslåneräntan på resterande del. Avgiften bestäms till procenttal med&lt;br&gt;högst en decimal. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om&lt;br&gt;beloppet understiger femtio kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift&lt;br&gt;enligt taxeringslagen (1990:324);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avgift inte skall beräknas på&lt;br&gt;överskjutande belopp till den del det&lt;br&gt;uppgår till högst den mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avgift inte skall beräknas på&lt;br&gt;överskjutande belopp till den del det&lt;br&gt;uppgår till högst 20000 kronor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:82.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse se prop. om ett nytt avgiftssystem vid försenade skattebetalningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 1 § första stycket jämte har betalats senast den 30 april året Bilaga 4&lt;br&gt;20 000 kronor och har betalats senast efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 30 april året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller överskju-&lt;br&gt;tande ingående mervärdeskatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny&lt;br&gt;beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som&lt;br&gt;skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av mot-&lt;br&gt;svarande slutliga skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt&lt;br&gt;skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag på ersättning för arbete&lt;br&gt;till ett handelsbolag skall gottskrivas&lt;br&gt;bolaget som sådan utgående mer-&lt;br&gt;värdeskatt som avses i 5 § lagen&lt;br&gt;(1968:431) om mervärdeskatt för den&lt;br&gt;sista redovisningsperioden under det&lt;br&gt;kalenderår då det innehölls. Detta&lt;br&gt;gäller även om beloppet inte har beta-&lt;br&gt;lats in till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skattebelopp, som inte har in-&lt;br&gt;nehållits men betalats in av den som&lt;br&gt;betalat ut ersättningen i enlighet med&lt;br&gt;ett beslut av skattemyndigheten eller&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, skall&lt;br&gt;gottskrivas bolaget som utgående&lt;br&gt;mervärdeskatt för den redovisnings-&lt;br&gt;period då ersättningen betalades ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra&lt;br&gt;styckena tillämpas inte om skatte-&lt;br&gt;myndigheten meddelat beslut om be-&lt;br&gt;talning enligt 52 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig skall utfärdas&lt;br&gt;skattsedel, särskild för preliminär&lt;br&gt;skatt, för slutlig skatt och för till-&lt;br&gt;kommande skatt. Skattsedel skall&lt;br&gt;dock inte utfärdas för preliminär&lt;br&gt;skatt enligt 3§ 2 mom. 1 tredje&lt;br&gt;stycket. Vid skattsedel på preliminär&lt;br&gt;A-skatt skall fogas skattekort och&lt;br&gt;skattetabell. Vid skattsedel på preli-&lt;br&gt;minär B-skatt skall fogas skattekort,&lt;br&gt;varjämte inbetalningskort skall till-&lt;br&gt;ställas den skattskyldige. Vid skattse-&lt;br&gt;del på tillkommande skatt samt vid&lt;br&gt;sådan skattsedel på slutlig skatt enligt&lt;br&gt;vilken kvarstående skatt skall betalas&lt;br&gt;skall fogas inbetalningskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig skall utfärdas&lt;br&gt;skattsedel, särskild för preliminär&lt;br&gt;skatt, för slutlig skatt och för till-&lt;br&gt;kommande skatt. Skattsedel skall&lt;br&gt;dock inte utfärdas för preliminär&lt;br&gt;skatt enligt 3 § 2 mom. tredje&lt;br&gt;stycket. För handelsbolag får utfär-&lt;br&gt;das skattsedel på preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges slutliga&lt;br&gt;skatt består uteslutande av skatt på&lt;br&gt;ränta eller utdelning för vilken preli-&lt;br&gt;minär skatt skall betalas enligt 3§&lt;br&gt;2 mom. 1 tredje stycket behöver nå-&lt;br&gt;gon skattsedel på slutlig skatt inte ut-&lt;br&gt;färdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om skattsedel&lt;br&gt;och handlingar som skall fogas till&lt;br&gt;skattsedel meddelas av regeringen el-&lt;br&gt;ler myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel, skattekort och inbetal-&lt;br&gt;ningskort skall upprättas i enlighet&lt;br&gt;med formulär som fastställs av rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på preliminär A-skatt&lt;br&gt;(A -skattesedel) skall utfärdas för&lt;br&gt;skattskyldig som inte skall betala pre-&lt;br&gt;liminär F-skatt. En A-skattesedel&lt;br&gt;skall även utfärdas för skattskyldig&lt;br&gt;om skattemyndigheten beslutat om&lt;br&gt;ett sådant villkor som avses i 33 b §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En A -skattesedel får efter ansökan&lt;br&gt;också utfärdas för ett handelsbolag&lt;br&gt;som är registrerat i handelsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på preliminär F-skatt&lt;br&gt;(F-skattesedel) skall, om inte an-&lt;br&gt;nat följer av 33 c §, efter ansökan ut-&lt;br&gt;färdas för en skattskyldig som bedri-&lt;br&gt;ver näringsverksamhet eller som kan&lt;br&gt;antas komma att bedriva sådan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att&lt;br&gt;en F-skattesedel utfärdas under vill-&lt;br&gt;kor att den inte åberopas i ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande. Då skall prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt betalas för sådan ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete som betalas ut i an-&lt;br&gt;ställningsförhållandet. Av F-skatte-&lt;br&gt;sedeln skall framgå att även en A-&lt;br&gt;skattesedel har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall skattemyndigheten, om det är&lt;br&gt;möjligt, underrätta arbetsgivaren om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även ifråga om ett handelsbo-&lt;br&gt;lag som är registrerat i handelsregi-&lt;br&gt;stret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje uppbördsår skall utan&lt;br&gt;ansökan utfärdas en F-skattesedelför&lt;br&gt;den som vid utgången av närmast&lt;br&gt;föregående uppbördsår har en sådan&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel får inte utfärdas&lt;br&gt;förden som har fått en tidigare utfär-&lt;br&gt;dad F-skattesedel återkallad på&lt;br&gt;grund av sådant missbruk som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 38 a § första stycket 3 förrän två år&lt;br&gt;förflutit från återkallelsebeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel får inte utfärdas&lt;br&gt;för den som har fått en tidigare F-&lt;br&gt;skattesedel återkallad på annan&lt;br&gt;grund än som avses i andra stycket så&lt;br&gt;länge grunden för återkallelsen finns&lt;br&gt;kvar. En F- skattesedel får inte heller&lt;br&gt;utfärdas för den som inte har haft nå-&lt;br&gt;gon F-skattesedel men för vilken det&lt;br&gt;finns grund för återkallelse av en så-&lt;br&gt;dan skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får en&lt;br&gt;F-skattesedel utfärdas trots vad som&lt;br&gt;sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en A-skattesedel skall fogas ett&lt;br&gt;skattekort. Till en F-skattesedel skall&lt;br&gt;fogas ett F-skattebevis. Om den skatt-&lt;br&gt;skyldige har debiterats preliminär F-&lt;br&gt;skatt eller särskild A-skatt skall han&lt;br&gt;tillställas inbetalningskort. Till en&lt;br&gt;skattsedel på tillkommande skatt&lt;br&gt;samt till en sådan skattsedel på slutlig&lt;br&gt;skatt enligt vilken kvarstående skatt&lt;br&gt;skall betalas skall fogas inbetalnings-&lt;br&gt;kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges slutliga&lt;br&gt;skatt består uteslutande av skatt på&lt;br&gt;ränta eller utdelning för vilken preli-&lt;br&gt;minär skatt skall betalas enligt 3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. tredje stycket behöver någon&lt;br&gt;skattsedel på slutlig skatt inte utfär-&lt;br&gt;das.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel, skattekort, F-skattebe-&lt;br&gt;vis och inbetalningskort skall upprät-&lt;br&gt;tas i enlighet med formulär som fast-&lt;br&gt;ställs av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel enligt 33 § utfärdas av Skattsedel enligt 33 § utfärdas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattemyndighet som har att be-&lt;br&gt;sluta i fråga om den skatt som skatt-&lt;br&gt;sedeln avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel å slutlig skatt skall till-&lt;br&gt;ställas den skattskyldige senast den&lt;br&gt;15 december under taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel, avseende preliminär A-&lt;br&gt;skatt, skall översändas till skattskyl-&lt;br&gt;dig senast den 18 januari under in-&lt;br&gt;komståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär skattskyldig, som tidigare&lt;br&gt;icke haft inkomst för vilken prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt uttages, sådan inkomst&lt;br&gt;under inkomståret, skall han oför-&lt;br&gt;dröjligen göra anmälan därom hos&lt;br&gt;vederbörande skattemyndighet.&lt;br&gt;Denna har att skyndsamt sända&lt;br&gt;skattsedel till den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattemyndighet som skall be-&lt;br&gt;sluta i fråga om den skatt som skatt-&lt;br&gt;sedeln avser. Skattsedel på prelimi-&lt;br&gt;när skatt som avser handelsbolag ut-&lt;br&gt;färdas av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där bolaget enligt uppgift i handelsre-&lt;br&gt;gistret har sin adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på slutlig skatt skall&lt;br&gt;översändas till den skattskyldige se-&lt;br&gt;nast den 15 december under taxe-&lt;br&gt;ringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En A-skattesedel skall översändas&lt;br&gt;till den skattskyldige senast den 18&lt;br&gt;januari under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär skattskyldig, som tidigare&lt;br&gt;inte haft inkomst för vilken prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt skall betalas, sådan in-&lt;br&gt;komst under inkomståret, skall han&lt;br&gt;anmäla detta till vederbörande skat-&lt;br&gt;temyndighet. Denna skall sända en&lt;br&gt;skattsedel till den skattskyldige så&lt;br&gt;snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel, upptagande preliminär&lt;br&gt;B-skatt, skall översändas till skatt-&lt;br&gt;skyldig senast den 25 februari under&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel å preliminär B-skatt,&lt;br&gt;som grundar sig på preliminär taxe-&lt;br&gt;ring verkställd under inkomståret,&lt;br&gt;så ock skattsedel å tillkommande&lt;br&gt;skatt skola översändas till skattskyl-&lt;br&gt;dig så snart ske kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel skall översändas&lt;br&gt;till den skattskyldige senast den 25&lt;br&gt;februari under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel, som grundar sig&lt;br&gt;på preliminär taxering verkställd un-&lt;br&gt;der inkomståret, och skattsedel på&lt;br&gt;tillkommande skatt skall översändas&lt;br&gt;till den skattskyldige så snart det kan&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett besked om debitering av sär-&lt;br&gt;skild A-skatt skall översändas till den&lt;br&gt;skattskyldige senast den 25 februari&lt;br&gt;under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett besked om debitering av sär-&lt;br&gt;skild A-skatt som grundar sig på pre-&lt;br&gt;liminär taxering verkställd under in-&lt;br&gt;komståret, skall översändas till den&lt;br&gt;skattskyldige så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av F-skattesedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattesedel skall återkallas&lt;br&gt;om innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begär att skattsedeln skall åter-&lt;br&gt;kallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upphör att bedriva näringsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåter att efterkomma vill-&lt;br&gt;kor som meddelats med stöd av 33 b §&lt;br&gt;andra stycket eller på annat sätt miss-&lt;br&gt;brukar sin F-skattesedel och underlå-&lt;br&gt;tenheten eller missbruket inte är&lt;br&gt;ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trots föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten underlåter att inom utsatt tid&lt;br&gt;lämna allmän självdeklaration eller, i&lt;br&gt;fråga om handelsbolag, uppgifter&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 25 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter, eller endast läm-&lt;br&gt;nar en självdeklaration med så brist-&lt;br&gt;fälligt innehåll att den uppenbarligen&lt;br&gt;inte är ägnad att ligga till grund för&lt;br&gt;taxering och underlåtenheten inte är&lt;br&gt;ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. brister i redovisning eller betal-&lt;br&gt;ning av preliminär eller slutlig skatt,&lt;br&gt;skatt som skall innehållas genom&lt;br&gt;skatteavdrag, sådana avgifter som&lt;br&gt;uppbärs enligt lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare eller mervärdeskatt som&lt;br&gt;uppbärs enligt lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt och bristen inte är&lt;br&gt;ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. har meddelats näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är försatt i konkurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. är företagsledare i ett fåmans-&lt;br&gt;företag eller i ett fåmansägt handels-&lt;br&gt;bolag och företagets respektive bola-&lt;br&gt;gets F-skattesedel har återkallats på&lt;br&gt;grund av ett förhållande som kan&lt;br&gt;hänföras till företagsledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt första stycket 3 -&lt;br&gt;8 får underlåtas om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåmansföretags eller ett få-&lt;br&gt;mansägt handelsbolags F-skattesedel&lt;br&gt;skall, om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;emot det, återkallas också om en F-&lt;br&gt;skattesedel inte får utfärdas för en fö-&lt;br&gt;retagsledare på grund av ett förhål-&lt;br&gt;lande som avses i första stycket 3-5&lt;br&gt;eller 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en F-skattesedel har återkal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lats skall innehavaren efter föreläg-&lt;br&gt;gande av skattemyndigheten över-&lt;br&gt;lämna F-skattesedeln och F-skattebe-&lt;br&gt;viset till myndigheten. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten skall lämna uppgift om återkal-&lt;br&gt;lelsen till sådana berörda uppdrags-&lt;br&gt;givare som myndigheten känner till.&lt;br&gt;Om en F-skattesedel har återkal-&lt;br&gt;lats skall skattemyndigheten, om pre-&lt;br&gt;liminär skatt skall betalas eller om F-&lt;br&gt;skattesedeln innehades av ett han-&lt;br&gt;delsbolag, i stället utfärda en A-skat-&lt;br&gt;tesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Vid utbetalning av kon-&lt;br&gt;tant belopp, som för mottagaren&lt;br&gt;(arbetstagaren) utgör sådan in-&lt;br&gt;komst av tjänst som i 3 § 2 mom. un-&lt;br&gt;der 1 första och andra styckena avses&lt;br&gt;(lön), skall den som utbetalar belop-&lt;br&gt;pet (arbetsgivaren) göra avdrag&lt;br&gt;för betalning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;som arbetstagaren har att betala&lt;br&gt;(skatteavdrag) om inte annat föl-&lt;br&gt;jer av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) m.m. Bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet att göra avdrag i vissa fall&lt;br&gt;när det utbetalade beloppet inte utgör&lt;br&gt;sådan lön finns i lagen (1982:1006)&lt;br&gt;om avdrags- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;beträffande vissa uppdragsersätt-&lt;br&gt;ningar. Bestämmelser om skatteav-&lt;br&gt;drag finns dessutom i lagen&lt;br&gt;(1990:326) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från folkpension m.m., lagen&lt;br&gt;(1990:327) om skatteavdrag från&lt;br&gt;sjukpenning m.m. och lagen&lt;br&gt;(1990:328) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från artistersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Vid utbetalning av kon-&lt;br&gt;tant ersättning för arbete skall arbets-&lt;br&gt;givaren göra avdrag för betalning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt som arbetstaga-&lt;br&gt;ren har att betala (skatteavdrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;br&gt;enligt första stycket föreligger inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det kan antas att vad arbetsgiva-&lt;br&gt;ren kommer att betala ut till arbetsta-&lt;br&gt;garen under inkomståret inte uppgår&lt;br&gt;till minst 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsgivaren kan visa att ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet bestämts under så-&lt;br&gt;dan tid då arbetstagaren hade enbart&lt;br&gt;en F-skattesedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren har både en A-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagare, vilken har att&lt;br&gt;vidkännas skatteavdrag för prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt, att erlägga kvarstående&lt;br&gt;skatt, som har debiterats året före&lt;br&gt;det år skatteavdraget skall göras, är&lt;br&gt;arbetsgivaren skyldig att vid utbetal-&lt;br&gt;ning av lön göra skatteavdrag även&lt;br&gt;för sådan skatt. Avdragsskyldighet&lt;br&gt;föreligger dock inte, om anställ-&lt;br&gt;ningen är avsedd att vara kortare tid&lt;br&gt;än en vecka. För betalning av den&lt;br&gt;kvarstående skatten skall arbetsgi-&lt;br&gt;varen vid varje utbetalningstillfälle&lt;br&gt;avdraga ett belopp motsvarande så&lt;br&gt;stor del av skatten som belöper på&lt;br&gt;utbetalningstillfället med hänsyn till&lt;br&gt;antalet utbetalningstillfällen före in-&lt;br&gt;gången av uppbördsmånaden april.&lt;br&gt;Belopp, som dras av vid annat utbe-&lt;br&gt;talningstillfälle än det första, skall&lt;br&gt;dock avrundas till närmast lägre hela&lt;br&gt;antal kronor och återstoden dras av&lt;br&gt;vid det första utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;skattesedel och en F-skattesedel och&lt;br&gt;F-skattesedeln skriftligen åberopas&lt;br&gt;antingen när ersättningen för arbetet&lt;br&gt;bestäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningen betalas ut av ett&lt;br&gt;handelsbolag och mottagaren är bo-&lt;br&gt;lagsman i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fysisk person, vilken har&lt;br&gt;att vidkännas skatteavdrag för preli-&lt;br&gt;minär A-skatt att betala kvarstående&lt;br&gt;skatt, som har debiterats året före&lt;br&gt;det år skatteavdraget skall göras, är&lt;br&gt;arbetsgivaren, om inte annat fram-&lt;br&gt;går av fjärde stycket, skyldig att vid&lt;br&gt;utbetalning av ersättning för arbete&lt;br&gt;göra skatteavdrag även för sådan&lt;br&gt;skatt om arbetstagaren har sin hu-&lt;br&gt;vudsakliga inkomst av arbete från&lt;br&gt;honom. Detsamma gäller även den&lt;br&gt;som betalar ut annan ersättning för&lt;br&gt;arbete om skattemyndigheten har be-&lt;br&gt;slutat att avdrag för kvarstående skatt&lt;br&gt;skall göras eller mottagaren begär&lt;br&gt;det. En arbetsgivare är dock inte&lt;br&gt;skyldig att göra avdrag för kvarstå-&lt;br&gt;ende skatt, om arbetet är avsett att&lt;br&gt;pågå kortare tid än en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kvarstående skatt skall&lt;br&gt;inte göras från sådan ersättning som&lt;br&gt;avses i punkt 12 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) eller livränta, om inte skatte-&lt;br&gt;myndigheten har beslutat att avdrag&lt;br&gt;för kvarstående skatt skall göras eller&lt;br&gt;mottagaren begär det, och inte heller&lt;br&gt;från ränta eller utdelning. Utgörs er-&lt;br&gt;sättningen av korttidsstudiestöd eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd skall dock&lt;br&gt;avdrag för kvarstående skatt göras&lt;br&gt;om inte mottagaren visar upp intyg&lt;br&gt;från en annan arbetsgivare att denne&lt;br&gt;gör ett sådant avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För betalning av den kvarstående&lt;br&gt;skatten skall arbetsgivaren, om inte&lt;br&gt;annat följer av 40 § 2 mom. andra&lt;br&gt;stycket, vid varje utbetalningstill-&lt;br&gt;fälle dra av ett belopp motsvarande&lt;br&gt;så stor del av skatten som belöper på&lt;br&gt;utbetalningstillfället med hänsyn till&lt;br&gt;antalet utbetalningstillfällen före in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gången av uppbördsmånaden april.&lt;br&gt;Belopp, som dras av vid annat utbe-&lt;br&gt;talningstillfälle än det första, skall&lt;br&gt;dock avrundas till närmast lägre hela&lt;br&gt;antal kronor och återstoden dras av&lt;br&gt;vid det första utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Under januari månad&lt;br&gt;och, då särskilda förhållanden därtill&lt;br&gt;föranleda, jämväl under februari&lt;br&gt;månad må skatteavdrag för gäl-&lt;br&gt;dande av preliminär A-skatt, beräk-&lt;br&gt;nad enligt skattetabell, ske enligt&lt;br&gt;den tabell som senast tillämpats un-&lt;br&gt;der nästföregående inkomstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Vid utbetalning eller&lt;br&gt;gottskrivning av sådan ränta eller ut-&lt;br&gt;delning som avses i 3§ 2 mom. 1&lt;br&gt;tredje stycket skall den som har att&lt;br&gt;avge kontrolluppgift beträffande&lt;br&gt;räntan eller utdelningen göra skatte-&lt;br&gt;avdrag för betalning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt som mottagaren har att be-&lt;br&gt;tala. I fråga om sådant avdrag skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 27§ 2 mom., 39 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket och 44 § gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar. Vad som där sägs&lt;br&gt;om arbetsgivare och arbetstagare&lt;br&gt;skall då gälla den som har att avge&lt;br&gt;kontrolluppgift beträffande räntan&lt;br&gt;eller utdelningen, respektive den som&lt;br&gt;gottskrivs eller mottar räntan eller ut-&lt;br&gt;delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Under januari månad&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;också under februari månad får&lt;br&gt;skatteavdrag för betalning av preli-&lt;br&gt;minär A-skatt, beräknad enligt skat-&lt;br&gt;tetabell, ske enligt den tabell som se-&lt;br&gt;nast tillämpats under det föregående&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Vid utbetalning eller&lt;br&gt;gottskrivning av sådan ränta eller ut-&lt;br&gt;delning som avses i 3 § 2 mom. tredje&lt;br&gt;stycket skall den som har att avge&lt;br&gt;kontrolluppgift beträffande räntan&lt;br&gt;eller utdelningen göra skatteavdrag&lt;br&gt;för betalning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;som mottagaren har att betala. I&lt;br&gt;fråga om sådant avdrag skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 39 § 1 mom. sjätte&lt;br&gt;stycket gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar emot ersättning för ar-&lt;br&gt;bete är skyldig att upplysa den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen om vilken&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt han&lt;br&gt;har. Detta kan ske genom att han vi-&lt;br&gt;sar upp skattsedeln eller ett F-skatte-&lt;br&gt;bevis eller, om ersättningen betalas&lt;br&gt;mot en faktura, denna innehåller&lt;br&gt;uppgift om utställarens och mottaga-&lt;br&gt;rens namn och adress eller annan för&lt;br&gt;identifieringen godtagbar angivelse,&lt;br&gt;utställarens personnummer eller or-&lt;br&gt;ganisationsnummer samt innehav av&lt;br&gt;F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren har både en A-&lt;br&gt;skattesedel och en F-skattesedel skall&lt;br&gt;han anses ha endast en A-skattesedel,&lt;br&gt;om han inte skriftligen åberopar F-&lt;br&gt;skattesedeln. Om han gör detta skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han anses ha endast en F- skattesedel.&lt;br&gt;Ifråga om ersättning som avses i 3 §&lt;br&gt;2 mom. andra stycket skall dock ar-&lt;br&gt;betstagaren anses ha endast en A-&lt;br&gt;skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen för arbetet betalas&lt;br&gt;enligt en sådan faktura som avses i&lt;br&gt;första stycket får uppgiften om inne-&lt;br&gt;hav av F-skattesedel tas för god och&lt;br&gt;även gälla som sådant skriftligt åbe-&lt;br&gt;ropande som anges i andra stycket.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen känner till att&lt;br&gt;uppgiften är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Arbetstagare, som skall&lt;br&gt;vidkännas avdrag för preliminär A-&lt;br&gt;skatt, skall överlämna skattsedel på&lt;br&gt;sådan skatt till arbetsgivaren omedel-&lt;br&gt;bart efter det han mottagit den. An-&lt;br&gt;nan arbetstagare skall snarast för ar-&lt;br&gt;betsgivaren uppvisa skattsedel på&lt;br&gt;preliminär B-skatt eller skattekort på&lt;br&gt;sådan skatt eller intyg av skattemyn-&lt;br&gt;dighet, att han inte har att betala&lt;br&gt;preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgör inte arbetstagare sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt första stycket, skall av-&lt;br&gt;drag för preliminär skatt göras enligt&lt;br&gt;skattetabellen för den ort, där ar-&lt;br&gt;betsgivaren har sitt kontor eller lö-&lt;br&gt;nen i annat fall utbetalas, jämte tio&lt;br&gt;procent av nämnda avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter arbetstagaren, förutom&lt;br&gt;kontant inkomst, annan förmån som&lt;br&gt;avses i 8 § första stycket, skall skat-&lt;br&gt;teavdraget enligt andra stycket be-&lt;br&gt;räknas även på förmånens värde för&lt;br&gt;den tid lönen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhöjningen av avdrag som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Den, som skall vidkän-&lt;br&gt;nas avdrag för preliminär A-skatt på&lt;br&gt;ersättning för arbete, skall snarast&lt;br&gt;visa upp skattsedel på sådan skatt&lt;br&gt;för den som skall göra skatteavdra-&lt;br&gt;get. Annan person skall snarast för&lt;br&gt;den som betalar ut ersättning för ar-&lt;br&gt;bete visa upp intyg av skattemyndig-&lt;br&gt;het, att han inte har att betala preli-&lt;br&gt;minär A-skatt, om han inte enligt&lt;br&gt;39 a § har visat upp en F-skattesedel&lt;br&gt;eller ett F-skattebevis eller på en fak-&lt;br&gt;tura lämnat uppgift om innehavet av&lt;br&gt;en sådan skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgör inte den som tar emot er-&lt;br&gt;sättning för arbete sin skyldighet en-&lt;br&gt;ligt första stycket, skall avdrag för&lt;br&gt;preliminär skatt göras, ifråga om en&lt;br&gt;juridisk person, med 30 procent av&lt;br&gt;ersättningen och, ifråga om en fysisk&lt;br&gt;person, enligt skattetabellen för den&lt;br&gt;ort, där den som skall göra skatteav-&lt;br&gt;draget har sitt kontor eller ersätt-&lt;br&gt;ningen i annat fall utbetalas jämte&lt;br&gt;tio procent av nämnda avdrag. Skat-&lt;br&gt;teavdraget skall dock vara 30 procent&lt;br&gt;av sådan ersättning för arbete som&lt;br&gt;inte utgör en fysisk persons huvud-&lt;br&gt;sakliga inkomst av arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter den som skall vidkännas&lt;br&gt;avdrag för preliminär A-skatt, för-&lt;br&gt;utom kontant ersättning, annan för-&lt;br&gt;mån som avses i 8 § första stycket,&lt;br&gt;skall skatteavdraget enligt andra&lt;br&gt;stycket beräknas även på förmånens&lt;br&gt;värde för den tid ersättningen avser,&lt;br&gt;i andra stycket skall utgöra minst en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krona för daglön, fem kronor för veckolön, tio kronor för halvmånadslön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tvåveckorslön samt tjugo kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Arbetstagare, som skall&lt;br&gt;vidkännas skatteavdrag enligt 1&lt;br&gt;mom., skall omedelbart efter det&lt;br&gt;han mottagit skattsedel å slutlig&lt;br&gt;skatt överlämna den eller vederbör-&lt;br&gt;lig del därav till arbetsgivaren eller&lt;br&gt;för arbetsgivare uppvisa skattsedeln&lt;br&gt;eller vederbörlig del därav eller in-&lt;br&gt;tyg av skattemyndighet att han icke&lt;br&gt;har att erlägga kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgör icke arbetstagare sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt första stycket, göres&lt;br&gt;under tid, då avdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt skall verkställas, avdrag för så-&lt;br&gt;dan skatt vid varje avlöningstillfälle&lt;br&gt;med lika stort belopp som skall av-&lt;br&gt;dragas för preliminär A-skatt. Att&lt;br&gt;skatteavdrag för kvarstående skatt&lt;br&gt;icke skall verkställas vid anställning,&lt;br&gt;som är avsedd att vara kortare tid än&lt;br&gt;en vecka, framgår av 39 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Bestämmelserna om&lt;br&gt;skatteavdrag när skattsedel icke&lt;br&gt;lämnats tillämpas icke, om arbetsgi-&lt;br&gt;varen erhållit besked av skattemyn-&lt;br&gt;digheten beträffande vederbörligt&lt;br&gt;skatteavdrag från arbetstagarens&lt;br&gt;lön. I sådant fall skall arbetsgivaren&lt;br&gt;göra skatteavdrag enligt det erhållna&lt;br&gt;beskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för månadslön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Arbetstagare, som skall&lt;br&gt;vidkännas skatteavdrag enligt 1&lt;br&gt;mom., skall omedelbart efter det&lt;br&gt;han mottagit skattsedel på slutlig&lt;br&gt;skatt överlämna den eller vederbör-&lt;br&gt;lig del därav till den arbetsgivare som&lt;br&gt;enligt 39 § 1 mom. tredje stycket är&lt;br&gt;skyldig att göra skatteavdrag för den&lt;br&gt;kvarstående skatten eller för denne&lt;br&gt;uppvisa skattsedeln eller vederbör-&lt;br&gt;lig del därav eller intyg av skatte-&lt;br&gt;myndighet att han inte har att betala&lt;br&gt;kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgör inte arbetstagare sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt första stycket, görs un-&lt;br&gt;der tid, då avdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt skall verkställas, avdrag för så-&lt;br&gt;dan skatt vid varje utbetalningstill-&lt;br&gt;fälle med lika stort belopp som skall&lt;br&gt;dras av för preliminär A-skatt. Att&lt;br&gt;skatteavdrag för kvarstående skatt&lt;br&gt;inte skall verkställas vid arbete som&lt;br&gt;är avsett att pågå kortare tid än en&lt;br&gt;vecka, framgår av 39 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Bestämmelserna om&lt;br&gt;skatteavdrag när skattsedel inte läm-&lt;br&gt;nats tillämpas inte, om den som är&lt;br&gt;skyldig att göra skatteavdraget erhål-&lt;br&gt;lit besked av skattemyndigheten be-&lt;br&gt;träffande vederbörligt skatteavdrag&lt;br&gt;från den skattskyldiges ersättning för&lt;br&gt;arbete. I sådant fall skall skatteav-&lt;br&gt;drag göras enligt det erhållna beske-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att ett arbete&lt;br&gt;har utförts under sådana förhållan-&lt;br&gt;den att den som utfört arbetet är att&lt;br&gt;anse som anställd hos den som beta-&lt;br&gt;lar ut ersättningen för arbetet skall&lt;br&gt;denne skriftligen anmäla förhållan-&lt;br&gt;det till skattemyndigheten om den&lt;br&gt;som tar emot ersättningen åberopar&lt;br&gt;en F-skattesedel. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte om arbetet har utförts av en ar-&lt;br&gt;betstagare som hyrts ut enligt be-&lt;br&gt;stämmmelsema i lagen (1991:746)&lt;br&gt;om privat arbetsförmedling och ut-&lt;br&gt;hyrning av arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Anmäler arbetstagare till&lt;br&gt;arbetsgivare att skatteavdrag för&lt;br&gt;preliminär A-skatt skall göras med&lt;br&gt;större belopp än som följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag eller eljest&lt;br&gt;föreskrivits, är arbetsgivaren skyldig&lt;br&gt;att göra avdrag med det begärda be-&lt;br&gt;loppet från och med det avlönings-&lt;br&gt;tillfälle, som infaller näst efter det två&lt;br&gt;veckor förflutit från det anmäl-&lt;br&gt;ningen skedde. Har skattemyndig-&lt;br&gt;het med stöd av 45 § 3 mom. beslutat&lt;br&gt;om minskning av skatteavdrag, äger&lt;br&gt;arbetsgivaren dock icke tillmötesgå&lt;br&gt;arbetstagarens begäran om förhöjt&lt;br&gt;skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Anmäler arbetstagare till&lt;br&gt;arbetsgivare att skatteavdrag för&lt;br&gt;preliminär A-skatt skall göras från&lt;br&gt;ersättning som utgör arbetstagarens&lt;br&gt;huvudsakliga inkomst av arbete med&lt;br&gt;större belopp än som följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag eller an-&lt;br&gt;nars föreskrivits, är arbetsgivaren&lt;br&gt;skyldig att göra avdrag med det be-&lt;br&gt;gärda beloppet från och med det ut-&lt;br&gt;betalningstillfälle, som infaller sedan&lt;br&gt;två veckor förflutit från det anmäl-&lt;br&gt;ningen skedde. Sådan skyldighet&lt;br&gt;finns dock inte vid utbetalning av&lt;br&gt;dagpenning från arbetslöshetskassa.&lt;br&gt;Har skattemyndighet med stöd av 45&lt;br&gt;§ 3 mom. beslutat om minskning av&lt;br&gt;skatteavdrag, får arbetsgivaren dock&lt;br&gt;inte tillmötesgå arbetstagarens begä-&lt;br&gt;ran om förhöjt skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Om det belopp, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvar-&lt;br&gt;stående skatt har gjorts, jämte den inkomst den skattskyldige i övrigt kan&lt;br&gt;åtnjuta understiger vad den skattskyldige behöver för eget underhåll och fa-&lt;br&gt;miljens behov (förbehållsbeloppet) får skattemyndigheten efter ansökan av&lt;br&gt;den skattskyldige förordna antingen att skatteavdrag över huvud taget inte&lt;br&gt;skall göras eller att för skatteavdraget får tas i anspråk endast vad av lönen&lt;br&gt;överskjuter förbehållsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehållsbeloppet beräknas med ledning av bestämmelserna i 15 kap. 6&lt;br&gt;a § utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall tillämpa beslut&lt;br&gt;om skatteavdrag enligt första stycket&lt;br&gt;senast från och med det avlönings-&lt;br&gt;tillfälle som inträffar sedan en vecka&lt;br&gt;förflutit från det han fått del av be-&lt;br&gt;slutet eller, om det ej kan ske, inom&lt;br&gt;fyra dagar efter nämnda avlönings-&lt;br&gt;tillfälle tillställa den skattskyldige&lt;br&gt;det belopp som skulle ha tillkommit&lt;br&gt;denne om beslutet tillämpats.&lt;br&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall tillämpa beslut&lt;br&gt;om skatteavdrag enligt första stycket&lt;br&gt;senast från och med det utbetal-&lt;br&gt;ningstillfälle som inträffar sedan en&lt;br&gt;vecka förflutit från det han fått del&lt;br&gt;av beslutet eller, om det inte kan ske,&lt;br&gt;inom fyra dagar efter nämnda utbe-&lt;br&gt;talningstillfälle tillställa den skatt-&lt;br&gt;skyldige det belopp som skulle ha&lt;br&gt;tillkommit denne om beslutet tilläm-&lt;br&gt;pats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Arbetsgivare skall vid&lt;br&gt;varje avlöningstillfälle genom sär-&lt;br&gt;skilt kvitto eller på annat lämpligt&lt;br&gt;sätt lämna arbetstagare uppgift om&lt;br&gt;det belopp, som genom skatteav-&lt;br&gt;drag har innehållits på lönen. Skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna sådan uppgift före-&lt;br&gt;ligger dock inte, om lönen kvitteras&lt;br&gt;på avlöningslista, där skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Den som betalar ut ersätt-&lt;br&gt;ningförarbete skall vid varje utbetal-&lt;br&gt;ningstillfälle genom särskilt kvitto el-&lt;br&gt;ler på annat lämpligt sätt lämna mot-&lt;br&gt;tagaren uppgift om det belopp, som&lt;br&gt;genom skatteavdrag har innehållits&lt;br&gt;på ersättningen. Skyldighet att&lt;br&gt;lämna sådan uppgift föreligger dock&lt;br&gt;inte, om ersättningen kvitteras på av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har angivits. I fråga om folkpension&lt;br&gt;och tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;delpension enligt lagen (1979:84)&lt;br&gt;om delpensionsförsäkring, livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1954:243) om yrkes-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd eller lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän el-&lt;br&gt;ler annan jämförbar ersättning en-&lt;br&gt;ligt äldre lagstiftning behöver upp-&lt;br&gt;gift om skatteavdragets belopp dock&lt;br&gt;inte lämnas om avdraget är lika stort&lt;br&gt;som vid det närmast föregående ut-&lt;br&gt;betalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatteavdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt inte kunnat göras med så stort&lt;br&gt;belopp, som motsvarar den kvarstå-&lt;br&gt;ende skatten, skall arbetsgivaren vid&lt;br&gt;det avlöningstillfälle, som närmast&lt;br&gt;föregår uppbördsmånaden april, un-&lt;br&gt;derrätta arbetstagaren om storleken&lt;br&gt;av felande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 18 i den sista uppbörds-&lt;br&gt;månad, under vilken skatt enligt&lt;br&gt;skattsedel skall erläggas, eller, om ar-&lt;br&gt;betstagare tidigare har slutat sin an-&lt;br&gt;ställning, vid dennas slut skall ar-&lt;br&gt;betsgivaren återlämna skattsedeln&lt;br&gt;till arbetstagaren. Har arbetstagaren&lt;br&gt;slutat sin anställning under tid då av-&lt;br&gt;drag för kvarstående skatt skall gö-&lt;br&gt;ras, skall arbetsgivaren lämna ar-&lt;br&gt;betstagaren skriftlig uppgift om&lt;br&gt;summan av gjorda skatteavdrag för&lt;br&gt;sådan skatt och den tid som avdra-&lt;br&gt;gen avser. Sådan uppgift, som skall&lt;br&gt;vara undertecknad eller signerad av&lt;br&gt;arbetsgivaren eller någon hos ho-&lt;br&gt;nom anställd, skall också omfatta ar-&lt;br&gt;betsgivarens namn och adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formu-&lt;br&gt;lär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kost-&lt;br&gt;nadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Arbetsgivare är pliktig&lt;br&gt;att låta arbetstagare, när så utan vä-&lt;br&gt;sentlig olägenhet kan ske, taga del av&lt;br&gt;för honom utfärdad skattsedel, som&lt;br&gt;förvaras hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löningslista, där skatteavdraget har&lt;br&gt;angivits. I fråga om folkpension och&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;delpension enligt lagen (1979:84)&lt;br&gt;om delpensionsförsäkring, livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1954:243) om yrkes-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd eller lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän el-&lt;br&gt;ler annan jämförbar ersättning en-&lt;br&gt;ligt äldre lagstiftning behöver upp-&lt;br&gt;gift om skatteavdragets belopp dock&lt;br&gt;inte lämnas om avdraget är lika stort&lt;br&gt;som vid det närmast föregående ut-&lt;br&gt;betalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatteavdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt inte kunnat göras med så stort&lt;br&gt;belopp, som motsvarar den kvarstå-&lt;br&gt;ende skatten, skall arbetsgivaren vid&lt;br&gt;det utbetalningstillfälle, som närmast&lt;br&gt;föregår uppbördsmånaden april, un-&lt;br&gt;derrätta arbetstagaren om storleken&lt;br&gt;av felande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 18 i uppbördsmånaden&lt;br&gt;april eller, om arbetstagare tidigare&lt;br&gt;har avslutat sitt arbete, vid dettas slut&lt;br&gt;skall arbetsgivaren återlämna skatt-&lt;br&gt;sedeln på slutlig skatt till arbetstaga-&lt;br&gt;ren. Har arbetstagaren avslutat sitt&lt;br&gt;arbete under tid då avdrag för kvar-&lt;br&gt;stående skatt skall göras, skall ar-&lt;br&gt;betsgivaren lämna arbetstagaren&lt;br&gt;skriftlig uppgift om summan av&lt;br&gt;gjorda skatteavdrag för sådan skatt&lt;br&gt;och den tid som avdragen avser. Så-&lt;br&gt;dan uppgift, som skall vara under-&lt;br&gt;tecknad eller signerad av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren eller någon hos honom anställd,&lt;br&gt;skall också omfatta arbetsgivarens&lt;br&gt;namn och adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Arbetsgivare är skyldig&lt;br&gt;att låta arbetstagare ta del av för ho-&lt;br&gt;nom utfärdad skattsedel, som förva-&lt;br&gt;ras hos arbetsgivaren, när det kan&lt;br&gt;ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Sedan skattsedel på pre-&lt;br&gt;liminär skatt har utfärdats, får, om&lt;br&gt;bättre överensstämmelse mellan den&lt;br&gt;preliminära och den motsvarande&lt;br&gt;slutliga skatten därigenom kan anta-&lt;br&gt;gas uppkomma, genom jämkning&lt;br&gt;föreskrivas ändrade grunder för ut-&lt;br&gt;tagande av den preliminära skatten.&lt;br&gt;Jämkning skall göras bland annat i&lt;br&gt;följande fall, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) då skattskyldig gör sannolikt&lt;br&gt;eller det annars för myndigheten&lt;br&gt;framstår såsom troligt, att den preli-&lt;br&gt;minära skatten till följd av ändring i&lt;br&gt;inkomst eller i avdrag för omkostna-&lt;br&gt;der i förvärvskälla eller beträffande&lt;br&gt;allmänna avdrag eller av annan an-&lt;br&gt;ledning kommer att avvika från mot-&lt;br&gt;svarande slutliga skatt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) då genom ändring i inkomst-&lt;br&gt;förhållandena eller av annat skäl&lt;br&gt;ändrad skatteform synes påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall, som avses i första stycket&lt;br&gt;under 1), bör såvitt angår preliminär&lt;br&gt;A-skatt jämkning göras bara då på&lt;br&gt;grund av jämkningen preliminär&lt;br&gt;skatt skulle tas ut med minst en fem-&lt;br&gt;tedel högre eller lägre belopp än&lt;br&gt;som utan jämkning skulle erläggas.&lt;br&gt;Jämkning av preliminär B-skatt i&lt;br&gt;nyss angivna fall bör göras bara då&lt;br&gt;påräknelig skatt med minst en fem-&lt;br&gt;tedel över- eller understiger den tidi-&lt;br&gt;gare antagna skatten, dock med&lt;br&gt;minst 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Sedan skattsedel på pre-&lt;br&gt;liminär skatt har utfärdats, får, om&lt;br&gt;bättre överensstämmelse mellan den&lt;br&gt;preliminära skatten och den motsva-&lt;br&gt;rande slutliga skatten minskad med&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt därigenom kan antas upp-&lt;br&gt;komma, genom jämkning föreskri-&lt;br&gt;vas ändrade grunder för uttagande&lt;br&gt;av den preliminära skatten. Vid&lt;br&gt;jämkning av preliminär A-skatt för&lt;br&gt;en juridisk person får dock hänsyn&lt;br&gt;inte tas till den juridiska personens&lt;br&gt;kostnader för lön till delägare. Jämk-&lt;br&gt;ning skall göras bland annat i föl-&lt;br&gt;jande fall, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. då skattskyldig gör sannolikt&lt;br&gt;eller det annars för myndigheten&lt;br&gt;framstår såsom troligt, att den preli-&lt;br&gt;minära skatten till följd av ändring i&lt;br&gt;inkomst eller i avdrag för omkostna-&lt;br&gt;der i förvärvskälla eller beträffande&lt;br&gt;allmänna avdrag eller av annan an-&lt;br&gt;ledning kommer att avvika från mot-&lt;br&gt;svarande slutliga skatt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. då genom ändring i inkomst-&lt;br&gt;förhållandena eller av annat skäl&lt;br&gt;ändrad skatteform synes påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall, som avses i första stycket 1,&lt;br&gt;bör såvitt angår preliminär A-skatt&lt;br&gt;jämkning göras bara då på grund av&lt;br&gt;jämkningen preliminär skatt skulle&lt;br&gt;tas ut med minst en femtedel högre&lt;br&gt;eller lägre belopp än som utan jämk-&lt;br&gt;ning skulle betalas. Jämkning av pre-&lt;br&gt;liminär F-skatt eller särskild A-skatt&lt;br&gt;i nyss angivna fall bör göras bara då&lt;br&gt;påräknelig skatt med minst en fem-&lt;br&gt;tedel över- eller understiger den tidi-&lt;br&gt;gare antagna skatten, dock med&lt;br&gt;minst 2 000 kronor. Jämkning av&lt;br&gt;skatteavdrag från dagpenning från&lt;br&gt;arbetslöshetskassa får ske endast vid&lt;br&gt;arbetslöshetstillfälle där dagpenning&lt;br&gt;har betalats för längre tid än en må-&lt;br&gt;nad och skatteavdrag enligt tabell&lt;br&gt;skulle medföra ett avsevärt överuttag&lt;br&gt;av preliminär skatt. Jämkning av&lt;br&gt;skatt för sådan mottagare av dagpen-&lt;br&gt;ning som debiterats preliminär F-&lt;br&gt;skatt eller särskild A-skatt skall i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första hand avse den debiterade skat-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som sägs i föregående stycke, får jämkning verkställas om&lt;br&gt;skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer&lt;br&gt;betydande eller det föranleds av särskilda omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning skall i första hand ske Jämkning skall i första hand ske&lt;br&gt;av preliminär skatt på andra inkoms- av preliminär skatt på sådan ersätt-&lt;br&gt;ter än ränta och utdelning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning som utgör den skattskyldiges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakliga inkomst av arbete och&lt;br&gt;därefter på andra inkomster än ränta&lt;br&gt;och utdelning. Om särskild A-skatt&lt;br&gt;har debiterats, skall dock jämk-&lt;br&gt;ningen i första hand avse sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om preliminär skatt på ränta och utdelning får jämkning ske även&lt;br&gt;om skattsedel avseende annan preliminär skatt inte har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får en skattemyndighet genom an-&lt;br&gt;mälan av skattskyldig eller annars&lt;br&gt;vetskap om att preliminär skatt har&lt;br&gt;blivit påförd obehörigen eller med&lt;br&gt;oriktigt belopp eller att felaktighet&lt;br&gt;har ägt rum vid utskrivandet av skatt-&lt;br&gt;sedel, skall myndigheten vidtaga den&lt;br&gt;jämkning av nämnda skatt, som kan&lt;br&gt;behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig, om detta inte uppenbarligen är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den&lt;br&gt;preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning skall&lt;br&gt;av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Har skattskyldig inbetalt&lt;br&gt;preliminär skatt med belopp, som&lt;br&gt;beräknas överskjuta motsvarande&lt;br&gt;slutliga skatt med minst en femtedel&lt;br&gt;av sistnämnda skatt, dock minst 500&lt;br&gt;kronor, skall efter beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i samband med jämk-&lt;br&gt;ning det överskjutande beloppet&lt;br&gt;återbetalas till den skattskyldige på&lt;br&gt;det sätt som anges i 68 § 1 mom. utan&lt;br&gt;avvaktan på debitering av den slut-&lt;br&gt;liga skatten. Då särskilda omstän-&lt;br&gt;digheter föranleder det, får skatte-&lt;br&gt;myndighet besluta om återbetalning&lt;br&gt;av för mycket erlagd preliminär&lt;br&gt;skatt, även om den inbetalda preli-&lt;br&gt;minärskatten inte överstiger den be-&lt;br&gt;räknade slutliga skatten på det sätt&lt;br&gt;som nyss har angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Har skattskyldig inbetalt&lt;br&gt;preliminär skatt med belopp, som&lt;br&gt;beräknas överstiga skillnaden mellan&lt;br&gt;motsvarande slutliga skatt och över-&lt;br&gt;skjutande ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;med minst en femtedel av nämnda&lt;br&gt;skillnad, dock minst 500 kronor,&lt;br&gt;skall efter beslut av skattemyndighe-&lt;br&gt;ten i samband med jämkning det&lt;br&gt;överskjutande beloppet återbetalas&lt;br&gt;till den skattskyldige på det sätt som&lt;br&gt;anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan&lt;br&gt;på debitering av den slutliga skatten.&lt;br&gt;Då särskilda omständigheter föran-&lt;br&gt;leder det, får skattemyndighet be-&lt;br&gt;sluta om återbetalning av för mycket&lt;br&gt;erlagd preliminär skatt, även om&lt;br&gt;den inbetalda preliminärskatten inte&lt;br&gt;överstiger den beräknade slutliga&lt;br&gt;skatten minskad med den överskju-&lt;br&gt;tande ingående mervärdeskatten på&lt;br&gt;det sätt som nyss har angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Beslut om jämkning skall tillställas den skattskyldige. Innebär be-&lt;br&gt;slutet, att debiterad preliminär skatt, som förfaller till betalning efter det be-&lt;br&gt;slutet meddelats, skall betalas med annat belopp än som tidigare utfärdad&lt;br&gt;skattsedel utvisar, skall därjämte utfärdas ny skattsedel upptagande den änd-&lt;br&gt;rade skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker jämkning av preliminär skatt, skall i beslutet anges, att skatten skall&lt;br&gt;beräknas t.ex. på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst&lt;br&gt;belopp eller att skatten skall tas ut med viss procent av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid jämkning av preliminär skatt, som tas ut efter i 7 § första stycket&lt;br&gt;nämnd procentsats, skall i beslutet anges efter vilken procentsats den änd-&lt;br&gt;rade skatten skall tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker jämkning av preliminär skatt på ränta eller utdelning skall i beslutet&lt;br&gt;anges att preliminär skatt inte skall tas ut på ränta på eller utdelning från&lt;br&gt;visst konto eller vissa värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker jämkning av preliminär B-&lt;br&gt;skatt, skall skatten beräknas på&lt;br&gt;samma sätt som i 13, 15 och 25 §§ an-&lt;br&gt;ges beträffande påföring av sådan&lt;br&gt;skatt efter preliminär taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker jämkning av preliminär F-&lt;br&gt;skatt eller särskild A-skatt, skall skat-&lt;br&gt;ten beräknas på samma sätt som i&lt;br&gt;13-15 och 25 §§ anges beträffande&lt;br&gt;påföring av sådan skatt efter preli-&lt;br&gt;minär taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Beslut om jämkning, som grundar sig på ansökan av skattskyldig,&lt;br&gt;skall meddelas skyndsamt. Beslutet och, i förekommande fall, den nya skatt-&lt;br&gt;sedeln skall genast tillställas den skattskyldige utan kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som har att vidkännas skatteavdrag skall genast till arbetsgi-&lt;br&gt;varen överlämna beslut om jämkning och, i förekommande fall, den nya&lt;br&gt;skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall iakttaga beslut&lt;br&gt;om jämkning från och med det avlö-&lt;br&gt;ningstillfälle, som infaller näst efter&lt;br&gt;det två veckor förflutit från det han&lt;br&gt;fick del av beslutet. Innebär sådant&lt;br&gt;beslut nedsättning av skatteavdrag i&lt;br&gt;annat fall än som avses i 45 § 3&lt;br&gt;mom., skall beslutet tillämpas redan&lt;br&gt;vid det avlöningstillfälle som inträf-&lt;br&gt;far sedan en vecka förflutit från det&lt;br&gt;arbetsgivaren fått del av beslutet el-&lt;br&gt;ler, om det ej kan ske, det belopp&lt;br&gt;som skulle ha tillkommit den skatt-&lt;br&gt;skyldige om beslutet tillämpats till-&lt;br&gt;ställas denne inom fyra dagar efter&lt;br&gt;sistnämnda avlöningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Skattskyldig är efter an-&lt;br&gt;maning av skattemyndighet skyldig&lt;br&gt;att för jämkning av den preliminära&lt;br&gt;skatten avgiva preliminär självde-&lt;br&gt;klaration eller inkomma med för&lt;br&gt;den skattskyldige utfärdad skattse-&lt;br&gt;del å preliminär skatt. Befinnes de-&lt;br&gt;klaration ofullständig, äger myndig-&lt;br&gt;heten anmana den skattskyldige att&lt;br&gt;fullständiga den avgivna deklaratio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall iaktta beslut&lt;br&gt;om jämkning från och med det utbe-&lt;br&gt;talningstillfälle som först infaller se-&lt;br&gt;dan två veckor förflutit från det han&lt;br&gt;fick del av beslutet. Innebär sådant&lt;br&gt;beslut nedsättning av skatteavdrag i&lt;br&gt;annat fall än som avses i 45 § 3&lt;br&gt;mom., skall beslutet tillämpas redan&lt;br&gt;vid det utbetalningstillfälle som in-&lt;br&gt;träffar sedan en vecka förflutit från&lt;br&gt;det arbetsgivaren fått del av beslutet&lt;br&gt;eller, om det inte kan ske, det belopp&lt;br&gt;som skulle ha tillkommit den skatt-&lt;br&gt;skyldige om beslutet tillämpats till-&lt;br&gt;ställas denne inom fyra dagar efter&lt;br&gt;sistnämnda utbetalningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Skattskyldig är efter an-&lt;br&gt;maning av skattemyndighet skyldig&lt;br&gt;att för jämkning av den preliminära&lt;br&gt;skatten avge preliminär självdekla-&lt;br&gt;ration eller inkomma med för den&lt;br&gt;skattskyldige utfärdad skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt. Är deklarationen&lt;br&gt;ofullständig, får myndigheten an-&lt;br&gt;mana den skattskyldige att fullstän-&lt;br&gt;diga den avgivna deklarationen. Be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen. Bestämmelserna i 21 § skola stämmelserna i 21 § skall härvid äga&lt;br&gt;härvid äga motsvarande tillämp- motsvarande tillämpning,&lt;br&gt;ning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Skattskyldig, vars skatte-&lt;br&gt;betalningsförmåga har blivit nedsatt&lt;br&gt;på grund av arbetslöshet eller sjuk-&lt;br&gt;dom eller annars oförvållat, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med erläggande av preliminär B-&lt;br&gt;skatt, kvarstående skatt eller till-&lt;br&gt;kommande skatt. Ansökan om an-&lt;br&gt;stånd skall för att kunna prövas ha&lt;br&gt;kommit in senast den dag då den&lt;br&gt;skatt, som ansökningen avser, senast&lt;br&gt;skall betalas. Beslut om anstånd får&lt;br&gt;meddelas i fråga om skatt som skall&lt;br&gt;betalas under de två uppbördsmåna-&lt;br&gt;der, vilka utlöper närmast efter det&lt;br&gt;ansökan om anstånd har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndet får avse hela skatten&lt;br&gt;eller en del av den. Anståndstiden&lt;br&gt;får bestämmas till längst ett fa. Avser&lt;br&gt;anståndet skatt, som skall betalas un-&lt;br&gt;der två uppbördsmånader, skall an-&lt;br&gt;ståndstiden räknas från utgången av&lt;br&gt;den först infallande uppbördsmåna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Värnpliktig, som har&lt;br&gt;ryckt in till militärtjänstgöring och&lt;br&gt;vars skattebetalningsförmåga till&lt;br&gt;följd härav har blivit nedsatt, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med erläggande av preliminär B-&lt;br&gt;skatt, kvarstående skatt eller till-&lt;br&gt;kommande skatt, som skall betalas&lt;br&gt;under uppbördsmånad, vilken helt&lt;br&gt;eller delvis infaller under tiden för&lt;br&gt;militärtjänstgöringen eller under ti-&lt;br&gt;den därefter, dock senast under&lt;br&gt;tredje kalendermånaden efter den&lt;br&gt;då tjänstgöringen upphör. Anstån-&lt;br&gt;det får avse hela skatten eller en del&lt;br&gt;av den. Anståndstiden får bestäm-&lt;br&gt;mas till längst ett år. Anstånd får&lt;br&gt;dock därutöver beviljas för tiden in-&lt;br&gt;till dess den värnpliktige efter bevil-&lt;br&gt;jad ledighet för återgång till civil&lt;br&gt;verksamhet (hempermittering) eller&lt;br&gt;hemförlovning har varit fri från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Skattskyldig, vars skatte-&lt;br&gt;betalningsförmåga har blivit nedsatt&lt;br&gt;på grund av arbetslöshet eller sjuk-&lt;br&gt;dom eller annars oförvållat, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med betalning av preliminär F-skatt,&lt;br&gt;särskild A-skatt, kvarstående skatt&lt;br&gt;eller tillkommande skatt. Ansökan&lt;br&gt;om anstånd skall för att kunna prö-&lt;br&gt;vas ha kommit in senast den dag då&lt;br&gt;den skatt, som ansökningen avser,&lt;br&gt;senast skall betalas. Beslut om an-&lt;br&gt;stånd får meddelas i fråga om skatt&lt;br&gt;som skall betalas under de två upp-&lt;br&gt;bördsmånader, vilka utlöper när-&lt;br&gt;mast efter det ansökan om anstånd&lt;br&gt;har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndet får avse hela skatten&lt;br&gt;eller en del av den. Anståndstiden&lt;br&gt;får bestämmas till längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Värnpliktig, som har&lt;br&gt;ryckt in till militärtjänstgöring och&lt;br&gt;vars skattebetalningsförmåga till&lt;br&gt;följd härav har blivit nedsatt, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med betalning av preliminär F-skatt,&lt;br&gt;särskild A-skatt, kvarstående skatt&lt;br&gt;eller tillkommande skatt, som skall&lt;br&gt;betalas under uppbördsmånad, vil-&lt;br&gt;ken helt eller delvis infaller under ti-&lt;br&gt;den för militärtjänstgöringen eller&lt;br&gt;under tiden därefter, dock senast un-&lt;br&gt;der tredje kalendermånaden efter&lt;br&gt;den då tjänstgöringen upphör. An-&lt;br&gt;ståndet får avse hela skatten eller en&lt;br&gt;del av den. Anståndstiden får be-&lt;br&gt;stämmas till längst ett år. Anstånd&lt;br&gt;får dock därutöver beviljas för tiden&lt;br&gt;intill dess den värnpliktige efter be-&lt;br&gt;viljad ledighet för återgång till civil&lt;br&gt;verksamhet (hempermittering) eller&lt;br&gt;hemförlovning har varit fri från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöring tre kalendermånader i tjänstgöring tre kalendermånader i&lt;br&gt;följd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, som har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag, skall betalas genom&lt;br&gt;insättning på skattepostgirokonto&lt;br&gt;hos den skattemyndighet som avses i&lt;br&gt;2 a § andra stycket. Inbetalning från&lt;br&gt;landsting och kommun skall dock,&lt;br&gt;såvitt gäller preliminär A-skatt, ske&lt;br&gt;genom avräkning mot fordran enligt&lt;br&gt;4 § lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och an-&lt;br&gt;nan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan preliminär A-skatt eller&lt;br&gt;kvarstående skatt, som ej har inne-&lt;br&gt;hållits genom skatteavdrag, prelimi-&lt;br&gt;när B-skatt samt tillkommande skatt&lt;br&gt;skall betalas genom insättning på&lt;br&gt;skattepostgirokonto hos den skatte-&lt;br&gt;myndighet till vilken skatten skall&lt;br&gt;betalas enligt skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, som har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag, skall betalas senast&lt;br&gt;den 18 i den uppbördsmånad, som&lt;br&gt;infaller närmast efter utgången av&lt;br&gt;den månad, då skatteavdraget gjor-&lt;br&gt;des genom insättning på skattepost-&lt;br&gt;girokonto hos den skattemyndighet&lt;br&gt;som avses i 2 a § andra stycket. Inbe-&lt;br&gt;talning från landsting och kommun&lt;br&gt;skall dock, såvitt gäller preliminär&lt;br&gt;A-skatt, ske genom avräkning mot&lt;br&gt;fordran enligt 4 § lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuns och annan menighets ut-&lt;br&gt;debitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan preliminär A-skatt eller&lt;br&gt;kvarstående skatt, som inte har inne-&lt;br&gt;hållits genom skatteavdrag, prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt och särskild A-skatt samt&lt;br&gt;tillkommande skatt skall betalas ge-&lt;br&gt;nom insättning på skattepostgiro-&lt;br&gt;konto hos den skattemyndighet till&lt;br&gt;vilken skatten skall betalas enligt&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbetal-&lt;br&gt;ning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken skat-&lt;br&gt;temyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på skattepostgiro-&lt;br&gt;konto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit skatten&lt;br&gt;respektive den skattskyldige är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara&lt;br&gt;inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postanstalt. Statlig&lt;br&gt;myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (system S) för&lt;br&gt;betalning av skatt, skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala skatten&lt;br&gt;sändes till redovisningscentral i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är sannolikt att preliminär&lt;br&gt;A-skatt som har betalats av en juri-&lt;br&gt;disk person kommer att överstiga den&lt;br&gt;slutliga skatt som den juridiska per-&lt;br&gt;sonen skall betala, får skattemyndig-&lt;br&gt;heten, efter särskild ansökan, besluta&lt;br&gt;att det överskjutande beloppet an-&lt;br&gt;vänds för inbetalning av preliminär&lt;br&gt;skatt enligt 52 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om preliminär skatt har betalats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ett handelsbolag får skattemyndig-&lt;br&gt;heten, efter särskild ansökan, besluta&lt;br&gt;att det inbetalda beloppet skall an-&lt;br&gt;vändas för sådan inbetalning av skatt&lt;br&gt;som avses i första stycket eller för be-&lt;br&gt;talning av delägares preliminära&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; En arbetsgivare, som&lt;br&gt;har gjort skatteavdrag för preliminär&lt;br&gt;A-skatt eller utgett lön för vilken&lt;br&gt;månadsavgift skall redovisas enligt&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av so-&lt;br&gt;cialavgifter från arbetsgivare skall&lt;br&gt;utan anmaning lämna uppgift (upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration om detta till&lt;br&gt;den skattemyndighet som avses i 2 a&lt;br&gt;§ andra stycket. Deklaration skall&lt;br&gt;lämnas av landstingskommun och&lt;br&gt;kommun senast den 12 och av annan&lt;br&gt;arbetsgivare senast den 18 i upp-&lt;br&gt;bördsmånaden efter den månad då&lt;br&gt;skatteavdraget gjordes eller lönen&lt;br&gt;utgavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. En arbetsgivare, som har&lt;br&gt;gjort skatteavdrag för preliminär A-&lt;br&gt;skattpå ersättning för arbete eller ut-&lt;br&gt;gett lön för vilken månadsavgift&lt;br&gt;skall redovisas enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare skall utan&lt;br&gt;anmaning lämna uppgift (upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration) om detta till&lt;br&gt;den skattemyndighet som avses i 2 a&lt;br&gt;§ andra stycket. Deklaration skall&lt;br&gt;lämnas av landstingskommun och&lt;br&gt;kommun senast den 12 och av annan&lt;br&gt;arbetsgivare senast den 18 i upp-&lt;br&gt;bördsmånaden efter den månad då&lt;br&gt;skatteavdraget gjordes eller lönen&lt;br&gt;utgavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är deklara-&lt;br&gt;tionsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på&lt;br&gt;blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsdeklaration skall upptaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda re-&lt;br&gt;dovisningsnummer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 §&lt;br&gt;första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräknat&lt;br&gt;det belopp som avses i punkt 5;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) månadsavgiftens belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall&lt;br&gt;lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Sådan&lt;br&gt;deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och upp-&lt;br&gt;taga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som dragits av&lt;br&gt;för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på ränta eller utdel-&lt;br&gt;ning skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för ränta och utdelning) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden ef-&lt;br&gt;ter den månad då skatteavdraget gjordes och ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnum-&lt;br&gt;mer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;när särskilda skäl föreligger besluta&lt;br&gt;att en arbetsgivare förutom upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration skall lämna upp-&lt;br&gt;gift om namn och personnummer&lt;br&gt;samt avdrag för preliminär A-skatt&lt;br&gt;för varje arbetstagare. Beslutet skall&lt;br&gt;upphävas av skattemyndigheten när&lt;br&gt;skäl för att vidhålla det inte längre&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om uppbördsdeklaration gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar uppgifter enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär B-skatt, som skattskyl-&lt;br&gt;dig har inbetalt utöver debiterat be-&lt;br&gt;lopp, skall avräknas på senare under&lt;br&gt;uppbördsåret förfallande B-skatt i&lt;br&gt;den mån den inte erläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;när särskilda skäl föreligger besluta&lt;br&gt;att en arbetsgivare förutom upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration skall lämna upp-&lt;br&gt;gift om namn och personnummer el-&lt;br&gt;ler organisationsnummer samt av-&lt;br&gt;drag för preliminär A- skatt för varje&lt;br&gt;arbetstagare. Beslutet skall upp-&lt;br&gt;hävas av skattemyndigheten när skäl&lt;br&gt;för att vidhålla det inte längre finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt eller särskild A-&lt;br&gt;skatt, som skattskyldig har inbetalt&lt;br&gt;utöver debiterat belopp, skall avräk-&lt;br&gt;nas på senare under uppbördsåret&lt;br&gt;förfallande F-skatt respektive sär-&lt;br&gt;skild A-skatt i den mån den inte beta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inbetalt skattebelopp på grund av bristfälliga identifieringsuppgifter&lt;br&gt;inte kunnat tillgodoföras skattskyldig, inom sju år efter utgången av det upp-&lt;br&gt;bördsår, under vilket inbetalningen skedde, skall beloppet tillfalla statsver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkortning av obetald debiterad&lt;br&gt;skatt skall äga rum, då någon vunnit&lt;br&gt;nedsättning i eller befrielse från ho-&lt;br&gt;nom påförd debitering, dock att pre-&lt;br&gt;liminär skatt skall avkortas endast i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkortning av obetald debiterad&lt;br&gt;skatt skall äga rum, då någon vunnit&lt;br&gt;nedsättning i eller befrielse från ho-&lt;br&gt;nom påförd debitering, dock att pre-&lt;br&gt;liminär skatt skall avkortas endast i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mån den blivit restförd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den mån den blivit restförd. Har en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldig debiterats både prelimi-&lt;br&gt;när F-skatt och särskild A-skatt för&lt;br&gt;ett och samma uppbördsår skall av-&lt;br&gt;kortningen i första hand avse den&lt;br&gt;först debiterade skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall, om skattskyldig vid debitering av slutlig skatt gottskrivits&lt;br&gt;preliminär skatt till högre belopp än den slutliga skatten, det överskjutande&lt;br&gt;beloppet avkortas i den mån det är obetalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arbetsgivare för betalning av arbetstagares skatt verkställt avdrag&lt;br&gt;på lön enligt denna lag eller enligt 15 kap. utsökningsbalken men trots anma-&lt;br&gt;ning underlåtit att inbetala det innehållna beloppet, skall häremot svarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, om denna är debiterad, avkortas såvitt den skattskyldige angår samti-&lt;br&gt;digt som ett motsvarande belopp uppdebiteras såsom fordran på arbetsgiva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare utan skälig an-&lt;br&gt;ledning underlåter att göra avdrag&lt;br&gt;för preliminär eller kvarstående&lt;br&gt;skatt, är han ansvarig för skatt, som&lt;br&gt;skatteavdraget skulle ha avsett, till&lt;br&gt;belopp som svarar mot vad han har&lt;br&gt;underlåtit att avdraga. Gäller ar-&lt;br&gt;betsgivarens ansvarighet på grund&lt;br&gt;av underlåtenhet att göra avdrag för&lt;br&gt;preliminär skatt arbetstagare, som&lt;br&gt;ej är känd, skall vad arbetsgivaren&lt;br&gt;har underlåtit att avdraga anses ut-&lt;br&gt;göra 40 procent av den lön på vilken&lt;br&gt;skatteavdrag skulle ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket skall fattas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggs betalningsskyldighet ar-&lt;br&gt;betsgivare på grund av underlåten-&lt;br&gt;het att göra avdrag för preliminär&lt;br&gt;skatt, innan slutlig skatt har debite-&lt;br&gt;rats för det inkomstår under vilket&lt;br&gt;skatteavdraget skulle ha gjorts, skall&lt;br&gt;betalningsskyldighet för skattebe-&lt;br&gt;loppet åläggas också arbetstagaren,&lt;br&gt;om han är känd. Beloppet får indri-&lt;br&gt;vas hos arbetstagaren i samma ord-&lt;br&gt;ning som gäller för restförd skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare utan skälig an-&lt;br&gt;ledning underlåter att göra avdrag&lt;br&gt;för preliminär eller kvarstående&lt;br&gt;skatt, är han ansvarig för skatt, som&lt;br&gt;skatteavdraget skulle ha avsett, till&lt;br&gt;belopp som svarar mot vad han har&lt;br&gt;underlåtit att avdraga. Gäller ar-&lt;br&gt;betsgivarens ansvarighet på grund&lt;br&gt;av underlåtenhet att göra avdrag för&lt;br&gt;preliminär skatt arbetstagare, som&lt;br&gt;ej är känd, skall vad arbetsgivaren&lt;br&gt;har underlåtit att avdraga anses ut-&lt;br&gt;göra 30 procent av den ersättning på&lt;br&gt;vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggs betalningsskyldighet ar-&lt;br&gt;betsgivare på grund av underlåten-&lt;br&gt;het att göra avdrag för preliminär&lt;br&gt;skatt, innan slutlig skatt har debite-&lt;br&gt;rats för det inkomstår under vilket&lt;br&gt;skatteavdraget skulle ha gjorts, skall&lt;br&gt;betalningsskyldighet för skattebe-&lt;br&gt;loppet åläggas också arbetstagaren,&lt;br&gt;om han är känd. Beloppet får indri-&lt;br&gt;vas hos arbetstagaren i samma ord-&lt;br&gt;ning som gäller för restförd skatt.&lt;br&gt;Detta gäller inte i fråga om sådant&lt;br&gt;handelsbolag som likställs med ar-&lt;br&gt;betstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts ar-&lt;br&gt;betsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje stycket,&lt;br&gt;skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstagaren. Blir ar-&lt;br&gt;betstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur&lt;br&gt;stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfat-&lt;br&gt;tas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas&lt;br&gt;arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det med fog&lt;br&gt;kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning för&lt;br&gt;arbete till någon som har en F-skatte-&lt;br&gt;sedel får åläggas betalningsskyldig-&lt;br&gt;het enligt andra, tredje eller fjärde&lt;br&gt;stycket om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetet har uppdragits inom en&lt;br&gt;av utbetalaren bedriven näringsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbetalaren inte har gjort anmä- Bilaga 4&lt;br&gt;lan enligt 40 a § trots att han varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att göra det, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. betalningsmottagaren inte har&lt;br&gt;betalat sin preliminära F-skatt inom&lt;br&gt;föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsmottagaren själv&lt;br&gt;har utfört arbetet är utbetalaren an-&lt;br&gt;svarig för betalningsmottagarens&lt;br&gt;obetalda skatt intill ett belopp som&lt;br&gt;svarar mot 60procent av ersättningen&lt;br&gt;för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet har uppdragits till ett&lt;br&gt;handelsbolag och det har utförts av&lt;br&gt;en bolagsman är utbetalaren ansvarig&lt;br&gt;för bolagsmannens obetalda skatt in-&lt;br&gt;till ett belopp som svarar mot 60 pro-&lt;br&gt;cent av ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet har utförts av en annan&lt;br&gt;person än betalningsmottagaren och&lt;br&gt;betalningsskyldighet har ålagts betal-&lt;br&gt;ningsmottagaren eller någon annan&lt;br&gt;som varit arbetsgivare åt den som ut-&lt;br&gt;fört arbetet för skatt som belöper på&lt;br&gt;ersättningen för arbetet enligt 75 eller&lt;br&gt;77 är också utbetalaren betalnings-&lt;br&gt;skyldig för skattebeloppet och den&lt;br&gt;dröjsmålsavgift som belöper på&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt 75 c § skall fattas av skattemyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet enligt 75 c §&lt;br&gt;får inte åläggas sedan den skattskyl-&lt;br&gt;diges betalningsskyldighet för skatte-&lt;br&gt;beloppet fallit bort enligt lagen&lt;br&gt;(1982:188) om preskription av skat-&lt;br&gt;tefordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som blivit ålagd betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt 75 c § får in-&lt;br&gt;drivning ske i samma ordning som&lt;br&gt;gäller för restförd skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdragsgivare som har full-&lt;br&gt;gjort betalningsskyldighet i enlighet&lt;br&gt;med beslut enligt 75 c § andra eller&lt;br&gt;tredje stycket får söka beloppet åter&lt;br&gt;av den som har utfört arbetet. En&lt;br&gt;uppdragsgivare som har fullgjort be-&lt;br&gt;talningsskyldighet i enlighet med be-&lt;br&gt;slut enligt 75 c § fjärde stycket får &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;söka beloppet åter av den som har&lt;br&gt;ålagts betalningsskyldighet enligt 75&lt;br&gt;eller 77 § eller, om betalningsskyldig-&lt;br&gt;heten ålagts enligt 75 §, av den som&lt;br&gt;utfört arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regressfordran enligt första&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;76 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som har gjort&lt;br&gt;skatteavdrag men inte betalat in det&lt;br&gt;innehållna beloppet i den tid och&lt;br&gt;ordning, som föreskrivs i 24 §&lt;br&gt;2 mom., 52 och 53 §§, är ansvarig för&lt;br&gt;beloppet. Sedan beslut om belop-&lt;br&gt;pets storlek har fattats får beloppet&lt;br&gt;drivas in hos arbetsgivaren i den ord-&lt;br&gt;ning som gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som har gjort&lt;br&gt;skatteavdrag men inte betalat in det&lt;br&gt;innehållna beloppet i den tid och&lt;br&gt;ordning, som föreskrivs i 52 och&lt;br&gt;53 §§, är ansvarig för beloppet. Se-&lt;br&gt;dan beslut om beloppets storlek har&lt;br&gt;fattats får beloppet drivas in hos ar-&lt;br&gt;betsgivaren i den ordning som gäller&lt;br&gt;för indrivning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren lämnat uppbördsdeklaration inom den tid som anges i&lt;br&gt;54 § 1 mom. första stycket eller inom den tid som anges i ett beslut om an-&lt;br&gt;stånd med att lämna deklaration, anses beslut om skattens storlek ha fattats&lt;br&gt;i enlighet med deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer deklarationen in till skattemyndigheten vid en senare tidpunkt&lt;br&gt;anses beslut om skattens storlek också ha fattats i enlighet med deklaratio-&lt;br&gt;nen, om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket skall fattas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren är fri från betalningsansvar för skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna paragraf får drivas in hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Arbetsgivare, som en-&lt;br&gt;ligt lag är skyldig föra handels-&lt;br&gt;böcker, skall ha sin bokföring så ord-&lt;br&gt;nad att därav framgår arbetstagares&lt;br&gt;namn, lönebelopp och skatteav-&lt;br&gt;drags belopp. Om skattsedel eller&lt;br&gt;skattekort har företetts för arbetsgi-&lt;br&gt;varen skall också framgå arbetstaga-&lt;br&gt;res födelsetid samt nummer på för&lt;br&gt;honom utfärdad skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Arbetsgivare, som enligt&lt;br&gt;lag är bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) eller jord-&lt;br&gt;bruksbokföringslagen (1979:141),&lt;br&gt;skall ha sin bokföring så ordnad att&lt;br&gt;därav framgår arbetstagares namn,&lt;br&gt;lönebelopp och skatteavdrags be-&lt;br&gt;lopp. Om skattsedel eller skattekort&lt;br&gt;har företetts för arbetsgivaren skall&lt;br&gt;också framgå arbetstagares födelse-&lt;br&gt;tid samt nummer på för honom ut-&lt;br&gt;färdad skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också annan arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkställa&lt;br&gt;skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfattning föra&lt;br&gt;anteckningar i hänseenden som har sagts nyss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att bestämmel- För kontroll av att bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna om skatteavdrag har följts får&lt;br&gt;revision verkställas hos sådan arbets-&lt;br&gt;givare, som avses i första och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna om skatteavdrag har följts får&lt;br&gt;revision göras hos sådan arbetsgi-&lt;br&gt;vare, som avses i första och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:503.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena. Beslut om revision med-&lt;br&gt;delas av riksskatteverket eller skat-&lt;br&gt;temyndighet. I övrigt gäller i fråga&lt;br&gt;om revision i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 8-14 §§ taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Det åligger varje arbets-&lt;br&gt;givare att efter anmaning av skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämna uppgift om an-&lt;br&gt;ställda arbetstagare, utbetalda löner&lt;br&gt;och beloppet av verkställda skatte-&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena. Revision får också göras&lt;br&gt;hos den som har ansökt om en F-&lt;br&gt;skattesedel för kontroll av att läm-&lt;br&gt;nade uppgifter är riktiga och fullstän-&lt;br&gt;diga. Beslut om revision meddelas&lt;br&gt;av riksskatteverket eller skattemyn-&lt;br&gt;dighet. I övrigt gäller i fråga om revi-&lt;br&gt;sion i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Det åligger varje arbets-&lt;br&gt;givare att efter anmaning av skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämna uppgift om ar-&lt;br&gt;betstagare, utbetalda löner och be-&lt;br&gt;loppet av verkställda skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av grov oaktsamhet till myndighet&lt;br&gt;eller arbetsgivare lämnar oriktig upp-&lt;br&gt;gift om förhållande, som har bety-&lt;br&gt;delse för hans skyldighet att erlägga&lt;br&gt;skatt, eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift av sådant slag,&lt;br&gt;dömes till böter, om ej gärningen är&lt;br&gt;belagd med straff i skattebrotts-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall dömes ej till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet till myndighet lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift om förhållande, som&lt;br&gt;har betydelse för skyldigheten för&lt;br&gt;honom eller för en juridisk person&lt;br&gt;som han företräder att betala skatt,&lt;br&gt;eller underlåter att lämna föreskri-&lt;br&gt;ven uppgift av sådant slag, döms till&lt;br&gt;böter, om inte gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som uppsåtligen el-&lt;br&gt;ler av grov oaktsamhet åsidosätter&lt;br&gt;skyldighet att verkställa skatteav-&lt;br&gt;drag dömes till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet till arbetsgivaren lämnar&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om innehav av F-&lt;br&gt;skattesedel eller något annat förhål-&lt;br&gt;lande som har betydelse för skyldig-&lt;br&gt;heten för honom eller för en juridisk&lt;br&gt;person som han företräder att betala&lt;br&gt;skatt döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträ-&lt;br&gt;der inte, om ansvar för gärningen&lt;br&gt;kan utdömas enligt skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69) eller brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som uppsåtligen el-&lt;br&gt;ler av grov oaktsamhet åsidosätter&lt;br&gt;skyldighet att verkställa skatteav-&lt;br&gt;drag döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall dömes ej till ansvar en- I ringa fall döms inte till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörsammar inte skattskyldig anmaning att avlämna preliminär självdekla-&lt;br&gt;ration eller att komplettera sådan deklaration eller att för jämkning in-&lt;br&gt;komma med för den skattskyldige utfärdad skattsedel på preliminär skatt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåter någon att hörsamma underlåter någon att hörsamma&lt;br&gt;anmaning enligt 19 eller 54 §, eller anmaning enligt 19 §, 38 b § första&lt;br&gt;stycket eller 54 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåter arbetsgivare, som är skyldig att göra skatteavdrag, att fullgöra&lt;br&gt;sådan skyldighet eller gör han skatteavdrag med för lågt belopp, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgör arbetsgivare inte vad som åligger eller åläggs honom enligt 43 §,&lt;br&gt;55 § 1 mom. första stycket eller 78 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får skattemyndigheten förelägga den försumlige vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) eller i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;prövas en fråga om uttagande av den länsrätt som är behörig enligt nämnda&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet&lt;br&gt;bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut om preliminär&lt;br&gt;taxering, sättet för att ta ut preliminär&lt;br&gt;skatt, debitering eller jämkning av&lt;br&gt;sådan skatt, verkställande av skatte-&lt;br&gt;avdrag och anstånd med att betala in&lt;br&gt;skatt får inte överklagas. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock inte beslut med&lt;br&gt;anledning av en begäran enligt 44 §&lt;br&gt;om besked angående skyldigheten&lt;br&gt;att verkställa skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut om preliminär&lt;br&gt;taxering, debitering eller jämkning&lt;br&gt;av preliminär skatt, verkställande av&lt;br&gt;skatteavdrag och anstånd med att&lt;br&gt;betala in skatt får inte överklagas.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock inte be-&lt;br&gt;slut med anledning av en begäran&lt;br&gt;enligt 44 § om besked angående&lt;br&gt;skyldigheten att verkställa skatteav-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I 39 § 1 mom. anges när fråga&lt;br&gt;är om arbetsgivare och arbetstagare i&lt;br&gt;uppbördslagens mening. Så är i prin-&lt;br&gt;cip fallet då någon utbetalar belopp,&lt;br&gt;som för mottagaren motsvarar i&lt;br&gt;nämnda paragraf avsedd inkomst av&lt;br&gt;tjänst. Härav följer att exempelvis&lt;br&gt;den som är självständig företagare&lt;br&gt;och vars inkomst är hänförlig till in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet inte&lt;br&gt;skall vidkännas skatteavdrag på&lt;br&gt;nämnda inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsbolag eller enkelt bolag är&lt;br&gt;det icke ovanligt, att en eller flera del-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare utföra arbete för bolagets räk-&lt;br&gt;ning och därför uppbära bestämd&lt;br&gt;lön, beräknad för vecka, månad eller&lt;br&gt;annan bestämd tidsperiod, varjämte&lt;br&gt;vederbörande, utöver lönen, erhåller&lt;br&gt;viss del i vinsten. Sådan delägare är&lt;br&gt;icke arbetstagare enligt denna lags&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att någon vid&lt;br&gt;sidan av fastställd lön uppbär tantiem&lt;br&gt;eller avlönas medelst provision för-&lt;br&gt;hindrar i och för sig icke att skatteav-&lt;br&gt;drag verkställes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har arbetstagaren jämte sin hu-&lt;br&gt;vudsyssla en eller flera bisysslor,&lt;br&gt;skall, i de fall då enligt vad förut sagts&lt;br&gt;skatteavdrag skall verkställas, sådant&lt;br&gt;avdrag göras av den arbetsgivare,&lt;br&gt;hos vilken arbetstagaren har sin hu-&lt;br&gt;vudanställning. Kan av flera anställ-&lt;br&gt;ningar ingen anses såsom den huvud-&lt;br&gt;sakliga eller föreligger tvekan om vil-&lt;br&gt;ken anställning som skall betraktas&lt;br&gt;såsom huvudsaklig, har arbetstaga-&lt;br&gt;ren eller arbetsgivaren att vända sig&lt;br&gt;till skattemyndigheten, som medde-&lt;br&gt;lar besked om vid vilken anställning&lt;br&gt;skatteavdrag skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Skatteavdrag ifrågakommer&lt;br&gt;icke beträffande preliminär B-skatt&lt;br&gt;eller tillkommande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skatteavdrag ifrågakommer&lt;br&gt;inte beträffande preliminär F-skatt,&lt;br&gt;särskild A-skatt eller tillkommande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsskyldighet för kvarstående&lt;br&gt;skatt är icke inskränkt till att avse&lt;br&gt;skatt, som utgår för inkomst av&lt;br&gt;tjänst, utan gäller även i fråga om&lt;br&gt;skatt för annan inkomst. Den kvar-&lt;br&gt;stående skatten kan nämligen avse&lt;br&gt;även annan inkomst än av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreligger särskilda svårigheter&lt;br&gt;för arbetsgivare att göra skatteav-&lt;br&gt;drag för kvarstående skatt, får skat-&lt;br&gt;temyndigheten medge, att sådant&lt;br&gt;avdrag inte görs. Svårighet att göra&lt;br&gt;skatteavdrag för sådan skatt kan&lt;br&gt;vara för handen, om lön utbetalas&lt;br&gt;för kvartal eller halvår eller annars&lt;br&gt;vid sådana tidpunkter, att genom&lt;br&gt;skatteavdrag innehållna medel inte&lt;br&gt;förslår att betala den kvarstående&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreligger särskilda svårigheter&lt;br&gt;för arbetsgivare att göra skatteav-&lt;br&gt;drag för kvarstående skatt, får skat-&lt;br&gt;temyndigheten medge, att sådant&lt;br&gt;avdrag inte görs. Svårighet att göra&lt;br&gt;skatteavdrag för sådan skatt kan&lt;br&gt;vara för handen, om ersättning utbe-&lt;br&gt;talas för kvartal eller halvår eller an-&lt;br&gt;nars vid sådana tidpunkter, att ge-&lt;br&gt;nom skatteavdrag innehållna medel&lt;br&gt;inte förslår att betala den kvarstå-&lt;br&gt;ende skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl arbetsgivare som arbetstagare kan göra framställning om befrielse&lt;br&gt;från skatteavdrag. Har arbetsgivare begärt befrielse från att göra skatteav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag, skall arbetstagare, som berörs av framställningen, eller ombud för&lt;br&gt;denne höras i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av arbetsgivares ansökan om befrielse från skyldighet att&lt;br&gt;göra skatteavdrag skall särskilt beaktas intresset för arbetstagare att få en&lt;br&gt;bekväm skattebetalningsform och för det allmänna att få en effektiv skatte-&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Riksskatteverket må, då fråga är&lt;br&gt;om anställning som är avsedd att&lt;br&gt;vara kortare tid än en vecka, före-&lt;br&gt;skriva att skatteavdrag ej skall verk-&lt;br&gt;ställas, därest sådant avdrag skulle&lt;br&gt;medföra avsevärda olägenheter eller&lt;br&gt;om särskilda skäl eljest föreligga.&lt;br&gt;Även i andra fall må verket, där&lt;br&gt;detta med hänsyn till skattskyldigs&lt;br&gt;inkomst eller anställningsförhållan-&lt;br&gt;den finnes påkallat, förklara att&lt;br&gt;skatteavdrag ej skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket äger medgiva att preliminär&lt;br&gt;A-skatt, som skall utgå enligt skatte-&lt;br&gt;tabell, må beräknas till annat belopp&lt;br&gt;än som angives i tabellen under för-&lt;br&gt;utsättning att avvikelsen är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 40 § 1 mom. andra stycket och 2&lt;br&gt;mom. andra stycket angivna skatte-&lt;br&gt;avdrag skola ej verkställas, då det är&lt;br&gt;uppenbart för arbetsgivaren att an-&lt;br&gt;ställningen hos honom är att anse så-&lt;br&gt;som bisyssla. Är så ej fallet, må av-&lt;br&gt;drag underlåtas allenast därest ar-&lt;br&gt;betstagaren med intyg från skatte-&lt;br&gt;myndighet styrker att fråga är om bi-&lt;br&gt;syssla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall icke göras å&lt;br&gt;lön, som utbetalas senast den 25 feb-&lt;br&gt;ruari under inkomståret, därest ar-&lt;br&gt;betstagaren företer skattsedel eller&lt;br&gt;skattekort utvisande att han för näst-&lt;br&gt;föregående inkomstår varit påförd&lt;br&gt;preliminär B-skatt. Vad sist sagts har&lt;br&gt;dock icke avseende å nyanställd ar-&lt;br&gt;betstagare, som kan antagas hava sin&lt;br&gt;väsentliga utkomst av anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger arbetsgivaren, att se-&lt;br&gt;nast en vecka innan i 40 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket angivet avdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt första gången gö-&lt;br&gt;res, genom skriftlig eller muntlig&lt;br&gt;hänvändelse till arbetstagaren upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den skattemyndighet som utfär-&lt;br&gt;dat den skattskyldiges A-skattesedel&lt;br&gt;får, då fråga är om arbete som är av-&lt;br&gt;sett att pågå kortare tid än en vecka,&lt;br&gt;föreskriva att skatteavdrag inte skall&lt;br&gt;göras om sådant avdrag skulle med-&lt;br&gt;föra avsevärda olägenheter eller om&lt;br&gt;det annars finns särskilda skäl. Även&lt;br&gt;i andra fall får skattemyndigheten,&lt;br&gt;där detta med hänsyn till skattskyl-&lt;br&gt;digs inkomst eller anställningsför-&lt;br&gt;hållanden är påkallat, förklara att&lt;br&gt;skatteavdrag inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får medge att&lt;br&gt;preliminär A-skatt, som skall utgå&lt;br&gt;enligt skattetabell, får beräknas till&lt;br&gt;annat belopp än som anges i tabellen&lt;br&gt;under förutsättning att avvikelsen är&lt;br&gt;ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 40 § 2 mom. andra stycket angi-&lt;br&gt;vet skatteavdrag skall inte verkstäl-&lt;br&gt;las, då det är uppenbart för arbetsgi-&lt;br&gt;varen att anställningen hos honom&lt;br&gt;är att anse såsom bisyssla. Är så inte&lt;br&gt;fallet, får avdrag underlåtas endast&lt;br&gt;om arbetstagaren med intyg från&lt;br&gt;skattemyndighet styrker att fråga är&lt;br&gt;om bisyssla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall inte göras på&lt;br&gt;lön, som utbetalas senast februari&lt;br&gt;under inkomståret, om arbetstaga-&lt;br&gt;ren företer skattsedel eller F-skatte-&lt;br&gt;bevis utvisande att han för nästföre-&lt;br&gt;gående inkomstår varit påförd preli-&lt;br&gt;minär F-skatt. Vad sist sagts gäller&lt;br&gt;dock inte nyanställd arbetstagare,&lt;br&gt;som kan antas ha sin väsentliga ut-&lt;br&gt;komst av anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger arbetsgivaren, att se-&lt;br&gt;nast en vecka innan i 40 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket angivet avdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt första gången&lt;br&gt;görs, genom skriftlig eller muntlig&lt;br&gt;hänvändelse till arbetstagaren upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mana denne att överlämna skattse-&lt;br&gt;del å slutlig skatt eller vederbörlig&lt;br&gt;del av sådan skattsedel eller på före-&lt;br&gt;skrivet sätt visa att skatteavdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt ej skall göras.&lt;br&gt;Därvid skall arbetsgivaren tillika&lt;br&gt;erinra arbetstagaren om det skatte-&lt;br&gt;avdrag, som eljest kommer att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarens val av skattetabell&lt;br&gt;för beräkning av förhöjt avdrag en-&lt;br&gt;ligt 40 § 1 mom. andra stycket bör&lt;br&gt;godtagas, om skälig anledning får&lt;br&gt;anses ha förelegat att tillämpa skat-&lt;br&gt;tetabellen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har genom skatteavdrag enligt 40&lt;br&gt;§ 1 mom. andra stycket eller 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket innehållits större be-&lt;br&gt;lopp än vad som skall inbetalas vid&lt;br&gt;närmast följande uppbördstillfälle&lt;br&gt;enligt skattsedel, skattekort eller av&lt;br&gt;skattemyndighet utfärdat intyg, som&lt;br&gt;arbetstagaren företett efter det av-&lt;br&gt;draget gjorts, eller erhållet besked&lt;br&gt;om skatteavdrag, skall arbetsgiva-&lt;br&gt;ren, om icke särskilda hinder före-&lt;br&gt;ligga, mot kvitto tillhandahålla ar-&lt;br&gt;betstagaren vad som sålunda inne-&lt;br&gt;hållits för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antagas, att nyanställd ar-&lt;br&gt;betstagare, som har skattsedel å preli-&lt;br&gt;minär B-skatt, har sin väsentliga ut-&lt;br&gt;komst av anställningen, åligger det&lt;br&gt;arbetsgivaren anmäla dylikt förhål-&lt;br&gt;lande till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 40 § sägs om skyldighet att&lt;br&gt;överlämna skattsedel till arbetsgi-&lt;br&gt;vare och om påföljd för underlåten-&lt;br&gt;het att fullgöra sådan skyldighet äger&lt;br&gt;icke tillämpning vid utbetalning av&lt;br&gt;folkpension eller tilläggspension&lt;br&gt;från allmän försäkringskassa eller&lt;br&gt;riksförsäkringsverket eller eljest i&lt;br&gt;den mån regeringen så förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skattemyndighet äger utan särskild anmälan från den skattskyldige&lt;br&gt;uppta fråga om jämkning av preliminär skatt i fall som avses i 45 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För att få bättre överensstäm-&lt;br&gt;melse mellan slutlig skatt och erlagd&lt;br&gt;preliminärskatt kan genom jämk-&lt;br&gt;ning föreskrivas, att utbyte skall ske&lt;br&gt;av preliminär A-skatt beräknad en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mana denne att överlämna skattse-&lt;br&gt;del på slutlig skatt eller vederbörlig&lt;br&gt;del av sådan skattsedel eller på före-&lt;br&gt;skrivet sätt visa att skatteavdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt inte skall göras.&lt;br&gt;Därvid skall arbetsgivaren tillika&lt;br&gt;erinra arbetstagaren om det skatte-&lt;br&gt;avdrag, som annars kommer att gö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarens val av skattetabell&lt;br&gt;för beräkning av förhöjt avdrag en-&lt;br&gt;ligt 40 § 1 mom. andra stycket bör&lt;br&gt;godtas, om skälig anledning får an-&lt;br&gt;ses ha förelegat att tillämpa skatteta-&lt;br&gt;bellen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har genom skatteavdrag enligt 40&lt;br&gt;§ 1 mom. andra stycket eller 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket innehållits större be-&lt;br&gt;lopp än vad som skall inbetalas vid&lt;br&gt;närmast följande uppbördstillfälle&lt;br&gt;enligt skattsedel, F-skattebevis eller&lt;br&gt;av skattemyndighet utfärdat intyg,&lt;br&gt;som arbetstagaren företett efter det&lt;br&gt;avdraget gjorts, eller erhållet besked&lt;br&gt;om skatteavdrag, skall arbetsgiva-&lt;br&gt;ren, om inte särskilda hinder/öre/zg-&lt;br&gt;ger, mot kvitto tillhandahålla arbets-&lt;br&gt;tagaren vad som sålunda innehållits&lt;br&gt;för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 40 § sägs om skyldighet att&lt;br&gt;visa upp skattsedel för arbetsgivare&lt;br&gt;och om påföljd för underlåtenhet att&lt;br&gt;fullgöra sådan skyldighet gäller inte&lt;br&gt;vid utbetalning av folkpension eller&lt;br&gt;tilläggspension från allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa eller riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket eller annars i den mån rege-&lt;br&gt;ringen så förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För att få bättre överensstäm-&lt;br&gt;melse mellan slutlig skatt och betald&lt;br&gt;preliminärskatt kan genom jämk-&lt;br&gt;ning föreskrivas, att utbyte skall ske&lt;br&gt;av preliminär A-skatt beräknad en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt skattetabell mot preliminär A-&lt;br&gt;skatt beräknad enligt särskild av&lt;br&gt;skattemyndighet angiven grund.&lt;br&gt;Jämför vidare 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt skattetabell eller av preliminär&lt;br&gt;B-skatt mot preliminär A-skatt be-&lt;br&gt;räknad enligt särskild av skattemyn-&lt;br&gt;dighet angiven grund. Jämför vidare&lt;br&gt;3 § och anvisningarna till samma pa-&lt;br&gt;ragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning med-&lt;br&gt;delats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den&lt;br&gt;för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära&lt;br&gt;skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsvarande mån reduce-&lt;br&gt;ras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till be-&lt;br&gt;lopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt&lt;br&gt;vid jämkning under senare delen av inkomståret, då preliminärskatten ned-&lt;br&gt;sätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots att han helt befriats från&lt;br&gt;att betala sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbe-&lt;br&gt;talt högre skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det för mycket inbetalda&lt;br&gt;beloppet till minst en femtedel av&lt;br&gt;den slutliga skatt, som kan beräknas&lt;br&gt;komma att utgå, dock till minst 500&lt;br&gt;kronor, har den skattskyldige rätt att&lt;br&gt;få tillbaka det för mycket inbetalda&lt;br&gt;beloppet utan avvaktan på debite-&lt;br&gt;ring av den slutliga skatten. Är sär-&lt;br&gt;skilda förhållanden för handen -&lt;br&gt;fråga är t.ex. om ett särskilt stort&lt;br&gt;skattebelopp - kan myndigheten,&lt;br&gt;även om det angivna villkoret inte är&lt;br&gt;uppfyllt, medge att det för mycket&lt;br&gt;betalda beloppet återbetalas till den&lt;br&gt;skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det för mycket inbetalda&lt;br&gt;beloppet till minst en femtedel av&lt;br&gt;skillnaden mellan motsvarande slut-&lt;br&gt;liga skatt och överskjutande ingå-&lt;br&gt;ende mervärdeskatt, dock till minst&lt;br&gt;500 kronor, har den skattskyldige&lt;br&gt;rätt att få tillbaka det för mycket in-&lt;br&gt;betalda beloppet utan avvaktan på&lt;br&gt;debitering av den slutliga skatten.&lt;br&gt;Är särskilda förhållanden för han-&lt;br&gt;den - fråga är t.ex. om ett särskilt&lt;br&gt;stort skattebelopp - kan myndighe-&lt;br&gt;ten, även om det angivna villkoret&lt;br&gt;inte är uppfyllt, medge att det för&lt;br&gt;mycket betalda beloppet återbetalas&lt;br&gt;till den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär självdeklaration kan&lt;br&gt;vara behövlig t.ex. om skattskyldig,&lt;br&gt;som har att erlägga preliminär B-&lt;br&gt;skatt, kan antagas komma att få sina&lt;br&gt;inkomster eller utgifter mera avse-&lt;br&gt;värt förändrade eller om skattskyl-&lt;br&gt;dig, för vilken utfärdats skattsedel å&lt;br&gt;preliminär A-skatt, blivit näringsid-&lt;br&gt;kare och i följd därav bör påföras&lt;br&gt;preliminär B-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär självdeklaration bör icl&lt;br&gt;liga uppgifter kunna införskaffas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär självdeklaration kan&lt;br&gt;vara behövlig t.ex. om skattskyldig,&lt;br&gt;som har att betala preliminär F-skatt&lt;br&gt;eller särskild A-skatt, kan antagas&lt;br&gt;komma att få sina inkomster eller ut-&lt;br&gt;gifter mera avsevärt förändrade eller&lt;br&gt;om skattskyldig, för vilken utfärdats&lt;br&gt;skattsedel på preliminär A-skatt,&lt;br&gt;också bör påföras särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infordras, där för jämkning erforder-&lt;br&gt;inat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;dock i fråga om preliminär skatt som avser tid före den 1 april 1993. Vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna om jämkning i samband med sådan återbe-&lt;br&gt;talning av för mycket betald preliminär skatt som avses i 45 § 2 mom. och&lt;br&gt;anvisningarna till 45 § skall vid återbetalningar som avser inkomståren 1991&lt;br&gt;och 1992 hänsyn tas också till överskjutande ingående mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid lagens ikraftträdande skall fysiska och juridiska personer, som är&lt;br&gt;registrerade för betalning av preliminär B-skatt och redovisning av mer-&lt;br&gt;värdeskatt, eller som är registrerade för betalning av preliminär B-skatt och&lt;br&gt;som vid 1992 års taxering redovisat mervärdeskatt i sin allmänna självdekla-&lt;br&gt;ration tilldelas en F-skattesedel. Vad som sagts nu gäller dock inte sådan&lt;br&gt;skattskyldig som är registrerad i kronofogdemyndighetens register för obe-&lt;br&gt;talda skatter eller avgifter. Under tiden den 1 januari - 31 mars 1993 skall&lt;br&gt;äldre bestämmelser om preliminär B-skatt och skattsedel på sådan skatt&lt;br&gt;gälla för den som har tilldelats en F-skattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid utgången av mars 1993 upphör följande lagar att gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) lagen (1990:328) om skatteavdrag från artistersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu nämnda lagar skall dock fortfarande tillämpas i fråga om ersättningar&lt;br&gt;som har betalats ut före den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4, 5, 9, 35 och 37 §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut belop-&lt;br&gt;pet eller gett ut förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har&lt;br&gt;fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första&lt;br&gt;och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning för arbete eller&lt;br&gt;förmån som för mottagaren utgör in-&lt;br&gt;täkt av näringsverksamhet om den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett ut&lt;br&gt;förmånen åtagit sig att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter på ersättningen eller&lt;br&gt;förmånen eller gjort avdrag enligt la-&lt;br&gt;gen (1982:1006) om avdrags- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdragen&lt;br&gt;preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som skall&lt;br&gt;iakttas när kontrolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första&lt;br&gt;och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som för mottagaren utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet om inte mottaga-&lt;br&gt;ren antingen har enbart en F-skatte-&lt;br&gt;sedel eller både en F-skattesedel och&lt;br&gt;en A-skattesedel och skriftligen åbe-&lt;br&gt;ropat F-skattesedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skatte-&lt;br&gt;myndigheten beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts ut&lt;br&gt;av fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i näringsverksamhet,&lt;br&gt;om avdrag för preliminär A-skatt inte har gjorts och det som mottagaren&lt;br&gt;sammanlagt fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete i andra fall än&lt;br&gt;som avses i 1 om det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än&lt;br&gt;100 kronor för hela året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning för uppdrag enligt 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar i fråga&lt;br&gt;om fastighet eller bostadslägenhet&lt;br&gt;som avses i 8 § första stycket nämnda&lt;br&gt;lag, om avdrag för skatt inte har&lt;br&gt;gjorts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. följande slag av ersättningar om 3. följande slag av ersättningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det har angetts i kontrolluppgiften det har angetts i kontrolluppgiften&lt;br&gt;att sådan ersättning har lämnats att sådan ersättning har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunikationsme-&lt;br&gt;del, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kostnadsersättning för logi vid sådan resa i tjänsten som avses i punkt&lt;br&gt;3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370), motsvarande&lt;br&gt;gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan resa i tjänsten som av-&lt;br&gt;ses i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen el-&lt;br&gt;ler för kostnader för resa med egen bil i tjänsten, i den mån ersättningarna&lt;br&gt;enligt 10 § första-tredje styckena uppbördslagen (1953:272) inte skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren skall&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda värdet&lt;br&gt;av utgivna ersättningar för ökade levnadskostnader vid resa i tjänsten som&lt;br&gt;varit förenad med övernattning och kostnader för resa med egen bil i tjäns-&lt;br&gt;ten till den del ersättningarna överstiger avdragsgilla belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av andra kostnadsersättningar än sådana som av-&lt;br&gt;ses i andra stycket skall anges särskilt för sig. Traktamentsersättning vid resa&lt;br&gt;i tjänsten som inte varit förenad med övernattning skall dock anges som lön,&lt;br&gt;arvode eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp sådant avdrag som har&lt;br&gt;gjorts för preliminär A-skatt eller&lt;br&gt;enligt lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp sådant avdrag som har&lt;br&gt;gjorts för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som uppburit&lt;br&gt;visst avlöningsbelopp som ackords-&lt;br&gt;överskott eller dylikt för att fördelas&lt;br&gt;inom ett arbetslag eller liknande&lt;br&gt;grupp av personer lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift för medlem av gruppen.&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall avse det be-&lt;br&gt;lopp som betalats ut till medlemmen&lt;br&gt;med upplysning huruvida arbetsgiva-&lt;br&gt;ren för beloppet skall betala avgift&lt;br&gt;enligt 19 kap. 1 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som uppburit&lt;br&gt;visst avlöningsbelopp som ackords-&lt;br&gt;överskott eller dylikt för att fördelas&lt;br&gt;inom ett arbetslag eller liknande&lt;br&gt;grupp av personer lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift för medlem av gruppen.&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall avse det be-&lt;br&gt;lopp som betalats ut till medlem-&lt;br&gt;men. I förekommande fall skall an-&lt;br&gt;märkas att denne innehar F-skattese-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 5&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall kontrolluppgift om&lt;br&gt;utbetalning av ersättning för tillfäl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall kontrolluppgift om&lt;br&gt;utbetalning av ersättning för arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt arbete lämnas av den som betalt&lt;br&gt;ut ersättningen. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall lämnas för den som bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet och avse utbetalt&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till den som innehar enbart en F-skat-&lt;br&gt;tesedel eller både en F-skattesedel&lt;br&gt;och en A-skattesedel och F-skattese-&lt;br&gt;deln åberopats. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall avse utbetalt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas på ersättningar&lt;br&gt;som utgetts fr.o.m. den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 och 2 a §§, 11 kap. 2 § samt 20 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring’skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare&lt;br&gt;få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete). Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt&lt;br&gt;10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-&lt;br&gt;skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en arbets-&lt;br&gt;givare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om arbetet&lt;br&gt;har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som&lt;br&gt;utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land&lt;br&gt;för arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Som&lt;br&gt;inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte hel-&lt;br&gt;ler intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag&lt;br&gt;för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbets-&lt;br&gt;skada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst bortses från så-&lt;br&gt;dan inkomst av anställning och an-&lt;br&gt;nat förvärvsarbete som överstiger&lt;br&gt;sju och en halv gånger basbeloppet.&lt;br&gt;Det belopp som sålunda skall un-&lt;br&gt;dantas skall i första hand räknas av&lt;br&gt;från inkomst av annat förvärvsar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst bortses från så-&lt;br&gt;dan inkomst av anställning och an-&lt;br&gt;nat förvärvsarbete som överstiger&lt;br&gt;sju och en halv gånger basbeloppet.&lt;br&gt;Det belopp som sålunda skall un-&lt;br&gt;dantas skall i första hand räknas av&lt;br&gt;från inkomst av annat förvärvsår-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bete. Ersättning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner för utfört ar-&lt;br&gt;bete i annan form än pension räknas&lt;br&gt;som inkomst av anställning, såvida&lt;br&gt;ersättningen under ett år uppgår till&lt;br&gt;minst 1 000 kronor, även om motta-&lt;br&gt;garen inte är anställd hos den som&lt;br&gt;utger ersättningen. Ifråga om ersätt-&lt;br&gt;ning som utgör inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet, gäller vad nu har sagts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bete. Ersättning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner för utfört ar-&lt;br&gt;bete i annan form än pension räknas&lt;br&gt;som inkomst av anställning, såvida&lt;br&gt;ersättningen under ett år uppgår till&lt;br&gt;minst 1 000 kronor, även om motta-&lt;br&gt;garen inte är anställd hos den som&lt;br&gt;utger ersättningen. I nu angivna fall&lt;br&gt;skall den som utför arbetet anses så-&lt;br&gt;som arbetstagare och den som utger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:689.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen såsom arbetsgivare.&lt;br&gt;Kan ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;annans räkning under året inte antas&lt;br&gt;uppgå till minst 1 000 kronor, skall&lt;br&gt;ersättningen från denne inte tas med&lt;br&gt;vid beräkningen av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten i annat&lt;br&gt;fall än då den utgör inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning skall bortses från ersätt-&lt;br&gt;ning som enligt 2 a § skall anses som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;samt ersättning som idrottsutövare&lt;br&gt;får från sådan ideell förening som&lt;br&gt;avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt och som har&lt;br&gt;till huvudsakligt syfte att främja id-&lt;br&gt;rottslig verksamhet, om ersätt-&lt;br&gt;ningen från föreningen under året&lt;br&gt;inte kan antas uppgå till minst ett&lt;br&gt;halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;endast under förutsättning att den&lt;br&gt;försäkrade och den som utger ersätt-&lt;br&gt;ningen är ense om detta. I nu angivna&lt;br&gt;fall skall den som utför arbetet anses&lt;br&gt;såsom arbetstagare och den som ut-&lt;br&gt;ger ersättningen såsom arbetsgivare.&lt;br&gt;Kan ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;annans räkning under året inte antas&lt;br&gt;uppgå till minst 1 000 kronor, skall&lt;br&gt;ersättningen från denne inte tas med&lt;br&gt;vid beräkningen av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten i annat&lt;br&gt;fall än då den utgör inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning skall bortses från ersätt-&lt;br&gt;ning som idrottsutövare får från så-&lt;br&gt;dan ideell förening som avses i 7 §&lt;br&gt;5 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till huvud-&lt;br&gt;sakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från&lt;br&gt;föreningen under året inte kan antas&lt;br&gt;uppgå till minst ett halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhål-&lt;br&gt;landena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar&lt;br&gt;som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller&lt;br&gt;som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäk-&lt;br&gt;rades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än&lt;br&gt;som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om&lt;br&gt;inkomsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall de tas upp&lt;br&gt;till ett värde som bestäms i enlighet med 8§ första-fjärde styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från en&lt;br&gt;arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person an-&lt;br&gt;ses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser arbete som&lt;br&gt;utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskom-&lt;br&gt;melse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig inkomst&lt;br&gt;av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande förelegat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands el-&lt;br&gt;ler utländsk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersätt-&lt;br&gt;ningen utges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mottagare som har enbart en F-&lt;br&gt;skattesedel antingen när ersättningen&lt;br&gt;bestäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mottagare som har både en F-&lt;br&gt;skattesedel och en A-skattesedel om&lt;br&gt;F-skattesedeln skriftligen åberopas&lt;br&gt;för utbetalaren antingen när ersätt-&lt;br&gt;ningen bestäms eller när den betalas&lt;br&gt;ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mottagare som har en A-skatte-&lt;br&gt;sedel eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt om ersättningen un-&lt;br&gt;der inkomståret kan antas komma att&lt;br&gt;understiga 10 000 kronor och utbeta-&lt;br&gt;laren är en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo samt vad som utbetalats inte&lt;br&gt;utgör utgift i en av utbetalaren bedri-&lt;br&gt;ven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagsman i handelsbolag av&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare&lt;br&gt;i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare&lt;br&gt;utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ter utgör underlag för nämnda skatt. I fråga om arbete som har utförts utom-&lt;br&gt;lands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana&lt;br&gt;lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda för-&lt;br&gt;hållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande er-&lt;br&gt;sättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst så-&lt;br&gt;som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsför-&lt;br&gt;säkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti-&lt;br&gt;tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsöv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1839.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner för ut-&lt;br&gt;fört arbete i annan form än pension&lt;br&gt;samt i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket och 2 a § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av an-&lt;br&gt;ställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäk-&lt;br&gt;rade har fått från en arbetsgivare,&lt;br&gt;som är bosatt utom riket eller är ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, endast i fall&lt;br&gt;då den försäkrade sysselsatts här i ri-&lt;br&gt;ket och överenskommelse inte träf-&lt;br&gt;fats enligt 3 kap. 2 a § första stycket&lt;br&gt;eller då han tjänstgjort som sjöman&lt;br&gt;ombord på svenskt handelsfartyg.&lt;br&gt;Vad som sägs här skall inte gälla be-&lt;br&gt;träffande lön till svenska medbor-&lt;br&gt;gare, om svenska staten eller, där lö-&lt;br&gt;nen härrör från utländsk juridisk&lt;br&gt;person, en svensk juridisk person,&lt;br&gt;som äger ett bestämmande infly-&lt;br&gt;tande över den utländska juridiska&lt;br&gt;personen, enligt av riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket godtagen förbindelse har att&lt;br&gt;svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under för-&lt;br&gt;svarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal vuxenutbildning (komvux), vid vuxenut-&lt;br&gt;bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de star-&lt;br&gt;tar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-&lt;br&gt;ståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självstän-&lt;br&gt;digt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner för ut-&lt;br&gt;fört arbete i annan form än pension&lt;br&gt;samt i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av an-&lt;br&gt;ställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäk-&lt;br&gt;rade har fått från en arbetsgivare,&lt;br&gt;som är bosatt utom riket eller är ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, endast i fall&lt;br&gt;då den försäkrade sysselsatts här i ri-&lt;br&gt;ket och överenskommelse inte träf-&lt;br&gt;fats enligt 3 kap. 2 a § eller då han&lt;br&gt;tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs&lt;br&gt;här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska&lt;br&gt;staten eller, där lönen härrör från ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, en svensk ju-&lt;br&gt;ridisk person, som äger ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande över den ut-&lt;br&gt;ländskajuridiska personen, enligt av&lt;br&gt;riksförsäkringsverket godtagen för-&lt;br&gt;bindelse har att svara för tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket&lt;br&gt;godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses&lt;br&gt;som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad, som&lt;br&gt;vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § och&lt;br&gt;11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har&lt;br&gt;haft barn, om de stadigvarande sammanbor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § lik-&lt;br&gt;ställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt&lt;br&gt;barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn&lt;br&gt;i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid tillämp-&lt;br&gt;ning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension barnet anses&lt;br&gt;som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sverige, om den bli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vande adoptivföräldern var bosatt här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) m.m. skall ersättning som&lt;br&gt;avses i nämnda lag i vissa fall anses&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;vid tillämpning av denna lags be-&lt;br&gt;stämmelser om sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst och pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst Vid tillämpning av&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelser gäller vi-&lt;br&gt;dare vad som i 22 c § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare sägs om iakt-&lt;br&gt;tagande av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet vid den tidpunkt da han avled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lags be-&lt;br&gt;stämmelser om sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst och pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst gäller vad som i&lt;br&gt;22 c § lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;sägs om iakttagande av förhandsbe-&lt;br&gt;sked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3kap. 2 § och 2a § tredje&lt;br&gt;stycket skall den som mottar betal-&lt;br&gt;ning enligt en faktura som innehåller&lt;br&gt;uppgift om att utställaren har en F-&lt;br&gt;skattesedel anses ha en sådan skattse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del. Bestämmelser om påföljd för&lt;br&gt;den som lämnar oriktig uppgift om&lt;br&gt;innehav av F-skattesedelfinns i 79 a §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser&lt;br&gt;hos offentliga arbetsgivare är att betrakta som inkomst av anställning vid till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst och pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst framgår av 22 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:432.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande i fråga om sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2§ och 2 kap. 4§ lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter'skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;br&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall betalas av arbets-&lt;br&gt;givare samt av den som är försäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring och har inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2&lt;br&gt;eller 2a § eller 11 kap. 3 § nämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter och egenavgifter. Arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter skall betalas av den som&lt;br&gt;är arbetsgivare och egenavgifter av&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 3 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag skall, även om ett anställningsförhållande&lt;br&gt;inte föreligger, den som har utgett sådan ersättning som enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2§ andra stycket eller 11 kap. 2§ första stycket m), andra&lt;br&gt;stycket och femte stycket lagen om allmän försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som arbetsgivare. Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;gäller vidare vad som i 22 c § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare sägs om iakttagande av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om betalning av av-&lt;br&gt;gifter vid vissa uppdrag finns i lagen&lt;br&gt;(1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om betalning av arbetsgivaravgifter finns också i 23 § lagen&lt;br&gt;(1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte upp-&lt;br&gt;gått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn&lt;br&gt;eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som arbetsgivare&lt;br&gt;får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i&lt;br&gt;hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetsta-&lt;br&gt;gare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1429.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse se lagrådsremiss om civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 4 kap. 8,11 eller 12 § lagen&lt;br&gt;(1992:000) om civilt försvar, i den utsträckning ersättningen utgör eller mot-&lt;br&gt;svarar dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte&lt;br&gt;räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet&lt;br&gt;är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om&lt;br&gt;beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell för-&lt;br&gt;ening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och&lt;br&gt;som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersätt-&lt;br&gt;ningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är&lt;br&gt;tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10&lt;br&gt;procent av arbetstagarens ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivaren under utgiftsåret.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får fast-&lt;br&gt;ställa schablon för beräkning av ar-&lt;br&gt;betstagares kostnader i viss verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är&lt;br&gt;tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10&lt;br&gt;procent av arbetstagarens ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivaren under utgiftsåret.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får fast-&lt;br&gt;ställa schablon för beräkning av ar-&lt;br&gt;betstagares kostnader i viss verk-&lt;br&gt;samhet. Schablonen skall avse be-&lt;br&gt;stämda yrkesgrupper och grundas på&lt;br&gt;de genomsnittliga kostnaderna inom&lt;br&gt;respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 21 och 22 §§ skall betecknas 15 och 19 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 21 § skall sättas närmast före den&lt;br&gt;nya 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 16-18 och 22 e §§, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får vid redovisning av en arbetstagares lön göra avdrag för&lt;br&gt;sådana kostnader som avses i 2 kap. 4 § första stycket 6 lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och som arbetstagaren haft under månaden, om kostnaderna&lt;br&gt;för utgiftsåret kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens lön&lt;br&gt;från arbetsgivaren under nämnda år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en schablon, som fastställts enligt 2 kap. 4 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;socialavgifter, tillämplig på arbetstagare hos arbetsgivaren, skall avdrag i&lt;br&gt;fråga om lön för sådan arbetstagare beräknas enligt schablonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall på fram-&lt;br&gt;ställning av arbetsgivaren på för-&lt;br&gt;hand bestämma hur en arbetstagares&lt;br&gt;•kostnader skall beräknas vid redo-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte en sådan schablon&lt;br&gt;som avses i andra stycket skall skatte-&lt;br&gt;myndigheten på framställning av ar-&lt;br&gt;betsgivaren bestämma hur en ar-&lt;br&gt;betstagares kostnader skall beräk-&lt;br&gt;nas vid redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har betalat ut ersättning&lt;br&gt;för arbete till någon som har en F-&lt;br&gt;skattesedel enligt vad som sägs i 17 §&lt;br&gt;och som har låtit annan utföra arbetet&lt;br&gt;är betalningsskyldig för de arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter och den dröjsmålsavgift&lt;br&gt;som F-skattesedelsinnehavaren skall&lt;br&gt;betala på ersättningen till den som&lt;br&gt;har utfört arbetet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetet har uppdragits inom en&lt;br&gt;av utbetalaren bedriven näringsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbetalaren inte har gjort anmä-&lt;br&gt;lan enligt 40 a § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) trots att sådan skyldighet&lt;br&gt;förelegat och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. betalningsmottagaren inte har&lt;br&gt;betalat avgifterna inom föreskriven&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet enligt första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 21 § se lagrådsremiss om ett nytt avgiftssystem vid försenade skatte-&lt;br&gt;betalningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket får inte åläggas sedan F-skat-&lt;br&gt;tesedelsinnehavarens betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet för avgifterna bortfallit enligt&lt;br&gt;lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som har blivit ålagd betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt första stycket&lt;br&gt;får indrivning ske i samma ordning&lt;br&gt;som gäller för restförd skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en F-skattesedelsinnehavare&lt;br&gt;avses i 16 § en person som vid tid-&lt;br&gt;punkten för bestämmande av ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet eller vid mottagan-&lt;br&gt;det av ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar en F-skattesedel eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehar både en A- och en F-&lt;br&gt;skattesedel om F-skattesedeln skriftli-&lt;br&gt;gen åberopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas ersättningen för arbetet en-&lt;br&gt;ligt faktura som innehåller uppgift&lt;br&gt;om att utställaren har en F-skattese-&lt;br&gt;del får denna uppgift tagas för god&lt;br&gt;och även gälla som sådant skriftligt&lt;br&gt;åberopande som anges i första&lt;br&gt;stycket 2. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;dock inte om den som betalar ut er-&lt;br&gt;sättningen känner till att uppgiften är&lt;br&gt;oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om betalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 16 § första stycket prövas av&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fullgjort betalnings-&lt;br&gt;skyldighet i enlighet med ett beslut&lt;br&gt;enligt 16 § får söka beloppet åter av&lt;br&gt;F-skattesedelsinnehavaren. Den som&lt;br&gt;vill söka beloppet åter skall till kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheten ge in det kvitto&lt;br&gt;som han fått vid betalningen eller på&lt;br&gt;annat sätt styrka, att han har betalat&lt;br&gt;avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får hos&lt;br&gt;F-skattesedelsinnehavaren driva in&lt;br&gt;beloppet i den ordning som gäller för&lt;br&gt;indrivning av skatt. Införsel får dock&lt;br&gt;inte beviljas. F-skattesedelsinnehava-&lt;br&gt;ren skall betala dröjsmålsavgift på&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskriptions-&lt;br&gt;lagen (1981:130) gäller ifråga om re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gressfordran enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har en A-skattesedel eller&lt;br&gt;saknar skattsedel på preliminär skatt&lt;br&gt;och som bedriver näringsverksamhet&lt;br&gt;är betalningsskyldig för ett belopp&lt;br&gt;motsvarande de arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;som belöper på en till honom utbe-&lt;br&gt;tald ersättning för arbete som utförts&lt;br&gt;inom näringsverksamheten och den&lt;br&gt;dröjsmålsavgift som belöper på dessa&lt;br&gt;om utbetalarens betalningsskyldighet&lt;br&gt;för avgifterna eftergetts enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 22 d § och det måste&lt;br&gt;anses ha varit uppenbart för den som&lt;br&gt;bedrivit näringsverksamheten att ut-&lt;br&gt;betalaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte insåg att han var arbetsgi-&lt;br&gt;vare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med hänsyn till föreliggande&lt;br&gt;omständigheter måste anses ha sak-&lt;br&gt;nat anledning att räkna med att han&lt;br&gt;var arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om betalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt första stycket prövas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare står i skuld för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, allmän löneav-&lt;br&gt;gift enligt 1 § lagen (1982:423) om&lt;br&gt;allmän löneavgift, skatt enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller mer-&lt;br&gt;värdeskatt, har denne rätt att av det&lt;br&gt;belopp som skall restitueras enligt&lt;br&gt;denna lag återfå bara vad som över-&lt;br&gt;stiger de obetalda avgifterna eller&lt;br&gt;skatterna och de räntor eller avgifter&lt;br&gt;som belöper på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare står i skuld för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, skatt enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272), mervärde-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1968:430) om mer-&lt;br&gt;värdeskatt, särskild löneskatt enligt&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster eller&lt;br&gt;enligt lagen (1991:687) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader har&lt;br&gt;denne rätt att av det belopp som&lt;br&gt;skall restitueras enligt denna lag&lt;br&gt;återfå bara vad som överstiger de&lt;br&gt;obetalda avgifterna eller skatterna&lt;br&gt;och de räntor eller avgifter som be-&lt;br&gt;löper på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;finns också föreskrifter som begränsar rätten till restitution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomsteFskall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala sär-&lt;br&gt;skild löneskatt med 21,85 procent på inkomst av passiv näringsverksamhet&lt;br&gt;här i riket samt, om den skattskyldige före årets början fyllt 65 år eller inte&lt;br&gt;fyllt 65 år men under hela året uppburit hel ålderspension eller avlidit under&lt;br&gt;året, på inkomst som avses i 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter samt vidare på ersättning som utgår enligt sådan avtalsgrupp-&lt;br&gt;sjukförsäkring som avses i punkt 12 av anvisningarna till 22 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i nämnda&lt;br&gt;anvisningspunkt till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som&lt;br&gt;inte utgör kompensation för mistad inkomst. Skatt beräknas inte på sådana&lt;br&gt;inkomster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap.&lt;br&gt;4 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt beräknas inte heller på ersätt-&lt;br&gt;ning för ett uppdrag där avtal har&lt;br&gt;träffats om att ersättningen för upp-&lt;br&gt;draget skall likställas med inkomst av&lt;br&gt;anställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993 och tillämpas på ersättning som&lt;br&gt;utbetalas efter denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1846.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-02-17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gun-&lt;br&gt;nar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 30 januari 1992 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Kjell Olsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i remissprotokollet har uppbördslagen (UBL) under årens&lt;br&gt;lopp varit föremål för ett stort antal ändringar, vilket lett till brister när det&lt;br&gt;gäller såväl systematik som överskådlighet. Bristerna blir ännu mer påtagliga&lt;br&gt;när man ser på uppbyggnaden av hela det komplex av författningar - UBL,&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL)&lt;br&gt;m.fl. - som reglerar uppbörden av skatter och avgifter. Ett exempel som ak-&lt;br&gt;tualiseras genom lagrådsremissen är bestämmelserna i 3 § lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Dessa hänvisar till bl.a.&lt;br&gt;5 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter, som i sin tur innehåller hänvis-&lt;br&gt;ningar till bl.a. USAL och UBL. Det är inte lätt att av dessa successiva hän-&lt;br&gt;visningar uppfatta att det som i UBL sägs om egenavgifter skall tillämpas&lt;br&gt;på den särskilda löneskatten. Oklarheten har nu föranlett ett förslag om ett&lt;br&gt;förtydligande tillägg till 1 § UBL, som i detta fall får godtas fastän sådana&lt;br&gt;hänvisningar i princip är olämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara svårt att i ett så omfattande och ofta ändrat regelverk som&lt;br&gt;UBL upprätthålla en enhetlig och konsekvent terminologi. Det remitterade&lt;br&gt;förslaget ger exempel också på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på bristande enhetlighet är beskrivningen av den skatteupp-&lt;br&gt;börd som sker från de inkomsttagare som omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Skattebetalningen verkställs i dessa fall i två steg, avdra-&lt;br&gt;get från lönen och den efterföljande inlevereringen av det innehållna belop-&lt;br&gt;pet till statsverket. Det finns behov av en terminologi som skiljer mellan&lt;br&gt;dessa två steg. I det remitterade förslaget används uttrycken ”betala” och&lt;br&gt;”betalning av” skatt för det första steget och ”betala in” och ”inbetalning av”&lt;br&gt;skatt för det andra. Lagrådet vill inte motsätta sig den sålunda föreslagna&lt;br&gt;terminologin, även om den inte kan betraktas som helt tillfredsställande och&lt;br&gt;inte har genomförts konsekvent i de delar av UBL som inte berörs av lag-&lt;br&gt;rådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel, som belyser de terminologiska svårigheter som kan&lt;br&gt;uppkomma vid ingrepp i det befintliga systemet, är beteckningen av de olika&lt;br&gt;formerna av preliminär skatt. I det remitterade förslaget talas om ”prelimi-&lt;br&gt;när” A-skatt, ”särskild” A-skatt och ”preliminär” F-skatt. Eftersom alla tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteformerna är preliminära, är terminologin inte konsekvent. Det hade&lt;br&gt;varit riktigare att använda beteckningarna A-skatt, särskild A-skatt och F-&lt;br&gt;skatt. En övergång från den hittills använda beteckningen ”preliminär A-&lt;br&gt;skatt” till ”A-skatt” skulle emellertid medföra behov av ett stort antal följd-&lt;br&gt;ändringar i såväl UBL som andra författningar. Mot den bakgrunden synes&lt;br&gt;den i remissprotokollet föreslagna terminologin få accepteras tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innefattar principiellt betydelsefulla ändringar&lt;br&gt;av uppbördssystemet. Från lagteknisk synpunkt hade det varit önskvärt att&lt;br&gt;bygga upp det reviderade systemet utan bundenhet till den befintliga lagens&lt;br&gt;systematik. Det har dock av naturliga skäl inte ansetts möjligt att åstad-&lt;br&gt;komma detta inom ramen för det nu aktuella lagstiftningsärendet. Nödvän-&lt;br&gt;digheten av att foga in de nya bestämmelserna i det befintliga regelverket&lt;br&gt;har medfört att dispositionen inte i alla delar blivit tillfredsställande och att&lt;br&gt;de systematiska bristerna i UBL därmed snarast har förstärkts. Lagrådet fö-&lt;br&gt;reslår i det följande ändringar för att underlätta läsningen. Mer väsentliga&lt;br&gt;förbättringar kan knappast uppnås utan en genomgripande lagteknisk över-&lt;br&gt;syn. Lagrådet vill med det sagda inte avstyrka att det remitterade förslaget&lt;br&gt;läggs till grund för lagstiftning utan endast understryka vikten av att den i&lt;br&gt;remissprotokollet aviserade översynen snarast kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet övergår till att kommentera vissa bestämmelser i lagförslaget.&lt;br&gt;Utöver de ändringar som behandlas i det följande förordar lagrådet ett antal&lt;br&gt;redaktionella justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta moment definieras bl.a. begreppen arbetsgivare, arbetstagare och&lt;br&gt;lön. Ett annat grundläggande begrepp i den nya lagstiftningen är närings-&lt;br&gt;verksamhet. Innebörden av detta begrepp får betydelse för tillämpningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. (10 000-kronorsgränsen), 33 b § (förutsättningarna för att utfärda&lt;br&gt;F-skattesedel), 38 a § (förutsättningarna för återkallelse av en F-skattesedel)&lt;br&gt;och 75 c § (arbetsgivarens ansvarighet för arbetstagarens skatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121 § kommunalskattelagen (KL) anges förutsättningarna för att en verk-&lt;br&gt;samhet skall anses som näringsverksamhet i skatterättslig mening. Det är i&lt;br&gt;första hand fråga om rörelse, jordbruk och skogsbruk samt förvaltning av&lt;br&gt;s.k. näringsfastigheter. För juridiska personer gäller emellertid enligt 2 §&lt;br&gt;1 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt (SIL) att alla skatteplik-&lt;br&gt;tiga intäkter, dvs. även intäkter av annan verksamhet än näringsverksamhet&lt;br&gt;i egentlig mening, skall räknas till intäkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte helt klart om begreppet näringsverksamhet, såsom det används&lt;br&gt;i det remitterade förslaget, är avsett att för de juridiska personernas del om-&lt;br&gt;fatta all verksamhet som ger skattepliktig intäkt eller endast näringsverk-&lt;br&gt;samhet i den mening som avses i 21 § KL. Några uttalanden i remissproto-&lt;br&gt;kollet pekar dock på att det är det vidare begreppet som åsyftas. Enligt lagrå-&lt;br&gt;dets mening bör detta klargöras genom en uttrycklig definition i 2 § 2 mom.&lt;br&gt;Av definitionen bör framgå att det avgörande är om verksamheten ger intäk-&lt;br&gt;ter som är att hänföra till inkomstslaget näringsverksamhet. För de fall då&lt;br&gt;verksamheten bedrivs i handelsbolag bör klargöras att det avgörande är om&lt;br&gt;intäkten för någon delägare i bolaget utgör intäkt av näringsverksamhet. I&lt;br&gt;enlighet med det sagda föreslår lagrådet en definition av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkten därav räk-&lt;br&gt;nas till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten el-&lt;br&gt;ler, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bola-&lt;br&gt;get”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommentaren till paragrafens första stycke anges att det är avsett att del-&lt;br&gt;ägare i ett handelsbolag inte skall få rätt till en F-skattesedel på grund av den&lt;br&gt;verksamhet som bolaget bedriver, trots att bolagets inkomst skall taxeras hos&lt;br&gt;delägarna. Uttalandet gäller oavsett om handelsbolaget såsom likställt med&lt;br&gt;skattskyldig enligt 2 § 1 mom. skulle kunna tilldelas F-skattesedel med till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelsen i sista stycket. Att delägare i handelsbolag inte i&lt;br&gt;denna egenskap skall få tilldelas en F-skattesedel bör framgå av lagtexten.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår därför att till sista stycket i 33 b § fogas en mening av föl-&lt;br&gt;jande lydelse: ”F-skattesedel får inte utfärdas för en delägare i ett handels-&lt;br&gt;bolag enbart på grund av intäkt som han åtnjuter i denna egenskap”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom., 39 a § och 40 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innebär att vissa grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;skyldigheten att göra skatteavdrag och om betydelsen av att mottagaren har&lt;br&gt;en F-skattesedel tas in i 39 § 1 mom. Detta moment innehåller i övrigt de&lt;br&gt;detaljerade bestämmelserna om skatteavdrag för kvarstående skatt. Den&lt;br&gt;nya 39 a § föreslås innehålla dels vissa bestämmelser om skyldigheten för den&lt;br&gt;som tar emot ersättning för arbete att till den som ger ut ersättningen lämna&lt;br&gt;upplysning om sitt skattsedelsinnehav, dels bestämmelser som har nära sam-&lt;br&gt;band med de nya bestämmelserna i 39 § 1 mom. om betydelsen av ett inne-&lt;br&gt;hav av en F-skattesedel. 140 § 1 mom. första stycket finns bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar ersättningsmottagarens skyldighet att visa upp skattsedel eller mot-&lt;br&gt;svarande för arbets- eller uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening vinner bestämmelserna i överskådlighet om de&lt;br&gt;disponeras om enligt följande. Bestämmelserna i 39 a § om skyldigheten att&lt;br&gt;lämna upplysning om skattsedelsinnehavet förs över till 40 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket. Återstående bestämmelser i 39 a § förs samman med de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna i 39 § 1 mom. om skatteavdrag för preliminär skatt. Den föreslagna&lt;br&gt;39 a § utgår således. Bestämmelserna i 39 § 1 mom. om skatteavdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt bryts ut till ett särskilt moment som betecknas 39 §&lt;br&gt;1 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring i sak synes också motiverad. Ett viktigt inslag i det föreslagna&lt;br&gt;systemet är att den som betalar ut en ersättning för arbete under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar skall kunna lita på och ta för god en uppgift från mottagaren om&lt;br&gt;att denne har en F-skattesedel. Enligt förslaget skall således en uppgift tas&lt;br&gt;för god, om uppgiften tagits in i en faktura. Lagrådet ifrågasätter om inte&lt;br&gt;formuleringen av detta villkor blivit för snäv. Det synes stå bättre i överens-&lt;br&gt;stämmelse med de föreslagna reglernas uppbyggnad i övrigt och intentio-&lt;br&gt;nerna bakom den aktuella bestämmelsen att låta även uppgifter som lämnats&lt;br&gt;i t.ex. en anbudshandling eller i ett av båda parter undertecknat avtal få&lt;br&gt;samma verkan. Lagrådet förordar en sådan utformning av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala bestämmelser som enligt lagrådets förslag till ändrad disposi-&lt;br&gt;tion samlas i 39 § 1 mom. bör - utan att sakinnehållet går förlorat - kunna&lt;br&gt;förkortas betydligt. Huvudregeln är att skatteavdrag för preliminär skatt inte&lt;br&gt;skall ske om mottagaren av ersättningen vid utbetalningstillfället innehar en&lt;br&gt;F-skattesedel. Av skäl som utförligt redovisats i remissprotokollet bör skat-&lt;br&gt;teavdrag få underlåtas också i de fall då mottagaren haft en F-skattesedel vid&lt;br&gt;den tidpunkt då ersättningen bestämdes (men inte längre innehar den vid&lt;br&gt;utbetalningstillfället). Det ligger i sakens natur och behöver knappast ut-&lt;br&gt;tryckligen anges att den som vill göra gällande att mottagaren vid nämnda&lt;br&gt;tidpunkt hade en F-skattesedel måste kunna dokumentera vid vilken tid-&lt;br&gt;punkt ersättningen bestämdes. En uppgift i en anbudshandling, en faktura&lt;br&gt;eller någon därmed jämförlig handling bör i princip kunna tas för god, vilket&lt;br&gt;innebär att skyldigheten att göra skatteavdrag faller bort även om uppgiften&lt;br&gt;vid en senare tidpunkt än den då ersättningen bestämdes eller betalades ut&lt;br&gt;skulle visa sig vara oriktig. Vid samtidigt innehav av A- och F-skattesedel bör&lt;br&gt;de regler som i remissprotokollet föreslagits för detta fall träda i funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det sagda föreslår lagrådet att bestämmelserna i 39 §&lt;br&gt;1 mom. om skatteavdrag för kvarstående skatt bryts ut till ett nytt moment,&lt;br&gt;39 § 1 a mom., och att 39 § 1 mom. och 40 § 1 mom. första stycket ges föl-&lt;br&gt;jande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Vid utbetalning av kontant ersättning för arbete skall den som be-&lt;br&gt;talar ut ersättningen göra avdrag för betalning av mottagarens preliminära&lt;br&gt;A-skatt (skatteavdrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till arbetsta-&lt;br&gt;garen under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är delägare&lt;br&gt;i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar&lt;br&gt;emot ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet&lt;br&gt;bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattesedel&lt;br&gt;får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon&lt;br&gt;därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens&lt;br&gt;och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering god-&lt;br&gt;tagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer el-&lt;br&gt;ler organisationsnummer. Det som sagts i andra meningen gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av&lt;br&gt;en F-skattesedel är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattesedel&lt;br&gt;får skatteavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas.&lt;br&gt;Görs detta, anses mottagaren ha endast en F-skattesedel. I annat fall anses&lt;br&gt;han ha endast en A-skattesedel. I fråga om ersättning som avses i 3 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket skall han alltid anses ha endast en A-skattesedel. En sådan&lt;br&gt;uppgift om innehav av en F-skattesedel som enligt andra stycket får tas för&lt;br&gt;god gäller även som skriftligt åberopande av F-skattesedeln.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Den som skall ta emot ersättning för arbete är skyldig att upplysa&lt;br&gt;den som betalar ut ersättning om vilken skattsedel på preliminär skatt han&lt;br&gt;har. Om han skall vidkännas avdrag för preliminär A-skatt på ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall han snarast visa upp en skattsedel på sådan skatt för utbetalaren. I an-&lt;br&gt;nat fall skall han visa upp ett intyg av skattemyndighet att han inte har att&lt;br&gt;betala preliminär A-skatt eller en F-skattesedel eller ett F-skattebevis, om&lt;br&gt;han inte enligt 39 § 1 mom. tredje stycket lämnar en sådan uppgift om inne-&lt;br&gt;hav av en F-skattesedel som får tas för god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgör inte ... för månadslön.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i paragrafen innehåller att vad som föreskrivs i första me-&lt;br&gt;ningen inte gäller om det arbete för vilket ersättning betalas ut har utförts av&lt;br&gt;en arbetstagare som hyrts ut enligt bestämmelserna i lagen (1991:746) om&lt;br&gt;privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. En arbetstagare som&lt;br&gt;ställts till förfogande i överensstämmelse med reglerna i den nämnda lagen&lt;br&gt;är alltid att anse som arbetstagare hos uthyraren och inte hos en sådan utbe-&lt;br&gt;talare av ersättning som avses i förevarande paragraf. Andra meningen i pa-&lt;br&gt;ragrafen är därför överflödig och bör utgå ur förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf handlar om sanktionen för den som i en av honom bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet har betalat ut ersättning för arbete till någon som har en&lt;br&gt;F-skattesedel, när utbetalaren underlåtit att göra anmälan enligt 40 a § trots&lt;br&gt;att han varit skyldig att göra det. Skyldighet att göra sådan anmälan förelig-&lt;br&gt;ger om det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhållanden&lt;br&gt;att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos utbetalaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon tid inom vilken anmälan skall göras är inte uttryckligen föreskriven&lt;br&gt;i lagförslaget. Det är dock tydligt att anmälan måste göras i nära anslutning&lt;br&gt;till utbetalningstillfället, om inte bestämmelserna skall bli verkningslösa.&lt;br&gt;Underlåtenhet att göra anmälan enligt 40 a § torde ofta inte bli upptäckt&lt;br&gt;förrän vid en närmare granskning av utbetalarens och betalningsmottaga-&lt;br&gt;rens skatteförhållanden. Det är givetvis inte tillfredsställande om utbetala-&lt;br&gt;ren kan undgå påföljd för sin underlåtenhet genom att göra anmälan på ett&lt;br&gt;så sent stadium. Ett krav på att anmälan enligt 40 a § skall göras i samband&lt;br&gt;med utbetalningen bör framgå av lagtexten i 75 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör denna disponeras så att första stycket anger huvudförutsätt-&lt;br&gt;ningen för att ålägga utbetalaren betalningsskyldighet för betalningsmotta-&lt;br&gt;garens obetalda skatt, nämligen att utbetalaren underlåtit att i samband med&lt;br&gt;utbetalningen göra anmälan enligt 40 a § trots att han varit skyldig att göra&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena bör innehålla bestämmelserna om betalnings-&lt;br&gt;skyldighetens omfattning i olika fall. I fjärde stycket slutligen bör föreskrivas&lt;br&gt;att betalningsskyldighet inte får åläggas utbetalaren, om betalningsmottaga-&lt;br&gt;ren betalat sin preliminära F-skatt för uppbördsåret inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets förslag får paragrafen följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”75 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den, som i en av honom bedriven näringsverksamhet betalar ut ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete till någon som har en F-skattesedel, inte i samband därmed&lt;br&gt;har gjort anmälan enligt 40 a § trots att han varit skyldig att göra det, får&lt;br&gt;betalningsskyldighet åläggas honom enligt vad nedan sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då arbetet har utförts av betalningsmottagaren själv eller, när betal-&lt;br&gt;ningsmottagaren är ett handelsbolag, en delägare i bolaget, får betalningsan-&lt;br&gt;svar åläggas utbetalaren för betalningsmottagarens eller delägarens obetalda&lt;br&gt;skatt intill ett belopp som svarar mot 60 procent av ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet i annat fall har utförts av en annan person än betalningsmotta-&lt;br&gt;garen, får utbetalaren åläggas betalningsskyldighet för skatt som belöper på&lt;br&gt;ersättningen för arbetet, i den mån betalningsskyldighet enligt 75 eller 77 §&lt;br&gt;har ålagts betalningsmottagaren eller någon annan som varit arbetsgivare åt&lt;br&gt;den som utfört arbetet, samt för dröjsmålsavgift som belöper på skattebelop-&lt;br&gt;pet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet får inte åläggas enligt denna paragraf, om betal-&lt;br&gt;ningsmottagaren har betalat sin preliminära F-skatt för uppbördsåret inom&lt;br&gt;föreskriven tid.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslagen till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare bör göras ändringar i konsekvens med vad lagrådet förordat i&lt;br&gt;fråga om förslaget till lag om ändring i uppbördslagen. I övrigt lämnar lagrå-&lt;br&gt;det förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;uppbördslagen (1953:272)............... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrolluppgifter....................................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1962:381)&amp;nbsp;om allmän&amp;nbsp;försäkring....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1981:691)&amp;nbsp;om socialavgifter........ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter från arbetsgivare.................................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa förvärvsinkomster................................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)............ 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1992. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en reform................................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänt.......................................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Kritiken mot nuvarande&amp;nbsp;ordning..................... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nya förfarandet.................................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänna riktlinjer................................ 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Grunderna i ett nytt&amp;nbsp;system......................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Fysiska personers skattsedlar på preliminär skatt....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Rättsverkningar av skattsedlar på preliminär skatt som in-&lt;br&gt;nehas av fysiska personer........................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Juridiska personers skattsedlar på preliminär skatt..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Rättsverkningar av skattsedlar på preliminär skatt som in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nehas av juridiska personer......................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Tidpunkt för preliminärskattesedlarnas rättsverkningar&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Underlaget för beräkning av skatteavdrag och arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter ........................................ 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 Solidarisk och subsidiär betalningsskyldighet.......... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 Skattsedelstilldelningen............................. 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 Återkallelse av F-skattesedel........................ 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.1 &amp;nbsp;Återkallelse av fysiska personers F-skattesedlar.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.2 Återkallelse av juridiska personers F-skattesedlar 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11.3 &amp;nbsp;Tidpunkt för återkallelsens rättsverkningar..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12 Ny F-skattesedel efter återkallelse.................... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13 F-skattebevis...................................... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.14 Likställighetsavtal.................................. 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.15 Överklagande..................................... 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.16 Tillämpningsområdet för nuvarande bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandsbesked och eftergift........................ 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.17 Närmare om skatteavdrag på biinkomster............. 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.18 Artistersättning m.m............................... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.19 Uppbörd av F-skatt och särskild A-skatt.............. 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.20 AUL och undantagslagen........................... 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.21 Gallring av bolags- och föreningsdeklarationer......... 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.22 Ikraftträdande..................................... 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser.............................. 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer............................... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självde-&lt;br&gt;klaration och kontrolluppgifter...................... 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring......................................... 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter ........................................... 192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbetsgivare............... 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster.................. 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343)........................................ 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Sammanfattning av promemorians förslag............ 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser (departementsprome-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;morian) .......................................... 205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser (RSV:s förslag om&amp;nbsp;ar-&lt;br&gt;tistskatt) ......................................... 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;De remitterade lagförslagen........................ 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande................................ 269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40921, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:27:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03112</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:27:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03112</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__112.pdf</filnamn>
<filstorlek>13210494</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om F-skattebevis, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C4F28006-1A4E-4D40-9783-9777251A8978</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU30</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU29</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>F-skattebevis - nya regler för skatteavdrag och socialavgifter, taxeringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>