<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2303655</hangar_id>
 <dok_id>GF03110</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>110</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:110</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>110</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-01-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändring i jordabalken m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03110/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03110</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03110</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:110&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändring i jordabalken m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03110/prop_199192__110-1.png" style="width:40pt;height:49pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 23 januari 1992 för de åtgärder och de ändamål som&lt;br&gt;framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lagändring beträffande det formkrav som enligt&lt;br&gt;jordabalken gäller vid köp av fast egendom. Förslaget innebär att en oriktig&lt;br&gt;uppgift om köpeskillingen i en köpehandling inte längre skall medföra att&lt;br&gt;köpet är ogiltigt samt att parterna gentemot varandra blir bundna vid den&lt;br&gt;uppgift om köpeskillingen som finns i köpehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås några lagändringar som medför rationaliseringar på in-&lt;br&gt;skrivningsväsendets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas också vissa frågor om överlåtelseförbud vid för-&lt;br&gt;värv av fastigheter och tomträtter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 2 §§, 19 kap. 13 § samt 22 kap. 12 §&lt;br&gt;jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom slutes ge-&lt;br&gt;nom upprättande av köpehandling&lt;br&gt;som underskrives av säljaren och&lt;br&gt;köparen. Handlingen skall upptaga&lt;br&gt;köpeskillingen och innehålla förkla-&lt;br&gt;ring av säljaren att egendomen över-&lt;br&gt;låtes på köparen. Köpes utom fast&lt;br&gt;egendom även annat mot en gemen-&lt;br&gt;sam köpeskilling, är det tillräckligt&lt;br&gt;att denna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom slutes ge-&lt;br&gt;nom upprättande av köpehandling&lt;br&gt;som underskrives av säljaren och&lt;br&gt;köparen. Handlingen skall innehålla&lt;br&gt;en uppgift om köpeskilling och för-&lt;br&gt;klaring av säljaren att egendomen&lt;br&gt;överlåtes på köparen. Köpes utom&lt;br&gt;fast egendom även annat mot en ge-&lt;br&gt;mensam köpeskilling, är det tillräck-&lt;br&gt;ligt att köpehandlingen innehåller en&lt;br&gt;uppgift om gemensam köpeskilling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säljaren och köparen vid sidan&lt;br&gt;av köpehandlingen har träffat över-&lt;br&gt;enskommelse om annan köpeskilling&lt;br&gt;än den som anges i köpehandlingen,&lt;br&gt;är den överenskommelsen ogiltig.&lt;br&gt;Mellan säljaren och köparen gäller i&lt;br&gt;stället den köpeskilling som anges i&lt;br&gt;köpehandlingen. Denna köpeskil-&lt;br&gt;ling får dock jämkas om det med&lt;br&gt;hänsyn till köpehandlingens inne-&lt;br&gt;håll, omständigheterna vid avtalets&lt;br&gt;tillkomst, senare inträffade förhål-&lt;br&gt;landen och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;är oskäligt att den köpeskillingen&lt;br&gt;skall vara bindande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltiga. Dock är&lt;br&gt;förvärv, som har gjorts enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv&lt;br&gt;för ombildning till bostadsrätt eller lagen (1985:658) om arrendatorers rätt&lt;br&gt;att förvärva arrendestället, giltiga även om föreskrifterna i första stycket inte&lt;br&gt;har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har köp slutits och upprättas där-&lt;br&gt;efter köpebrev eller annan ytterli-&lt;br&gt;gare köpehandling angående samma&lt;br&gt;förvärv, äger 1 § första stycket till-&lt;br&gt;lämpning även i fråga om den senare&lt;br&gt;handlingen. Handling som icke upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har köp slutits och upprättas där-&lt;br&gt;efter köpebrev eller annan ytterli-&lt;br&gt;gare köpehandling angående samma&lt;br&gt;förvärv, äger 1 § första och andra&lt;br&gt;styckena tillämpning även i fråga om&lt;br&gt;den senare handlingen. Handling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1985:659.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1991/92:110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fyller dessa föreskrifter är utan ver-&lt;br&gt;kan som köpehandling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som icke uppfyller föreskrifterna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket är utan verkan som&lt;br&gt;köpehandling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Har beslut i inskrivningsärende&lt;br&gt;gått emot sökanden eller annan som&lt;br&gt;hörts i ärendet, skall denne genast&lt;br&gt;underrättas om beslutet i rekom-&lt;br&gt;menderat brev.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Har beslut i inskrivningsärende&lt;br&gt;gått emot sökanden eller annan som&lt;br&gt;hörts i ärendet, skall denne genast&lt;br&gt;underrättas skriftligen om beslutet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av innehavare av&lt;br&gt;pantbrev eller vilandebevis skall an-&lt;br&gt;teckning göras i fastighetsboken om&lt;br&gt;innehavet. Är annan förut anteck-&lt;br&gt;nad som innehavare, skall inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten sedan anteckning&lt;br&gt;om det nya innehavet skett avföra&lt;br&gt;den tidigare anteckningen och un-&lt;br&gt;derrätta den som tidigare var an-&lt;br&gt;tecknad som innehavare om åtgär-&lt;br&gt;den genom rekommenderat brev.&lt;br&gt;Skyldighet att underrätta tidigare&lt;br&gt;antecknad innehavare föreligger&lt;br&gt;dock icke, om det är uppenbart att&lt;br&gt;underrättelsen saknar betydelse för&lt;br&gt;honom. Föreligger anledning till an-&lt;br&gt;tagande att sökanden icke innehar&lt;br&gt;pantbrevet eller beviset, skall före-&lt;br&gt;läggande meddelas honom att upp-&lt;br&gt;visa detta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av innehavare av&lt;br&gt;pantbrev eller vilandebevis skall an-&lt;br&gt;teckning göras i fastighetsboken om&lt;br&gt;innehavet. Är annan förut anteck-&lt;br&gt;nad som innehavare, skall inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten sedan anteckning&lt;br&gt;om det nya innehavet skett avföra&lt;br&gt;den tidigare anteckningen och skrift-&lt;br&gt;ligen underrätta den som tidigare&lt;br&gt;var antecknad som innehavare om&lt;br&gt;åtgärden. Skyldighet att underrätta&lt;br&gt;tidigare antecknad innehavare före-&lt;br&gt;ligger dock icke, om det är uppen-&lt;br&gt;bart att underrättelsen saknar bety-&lt;br&gt;delse för honom. Föreligger anled-&lt;br&gt;ning till antagande att sökanden icke&lt;br&gt;innehar pantbrevet eller beviset,&lt;br&gt;skall föreläggande meddelas honom&lt;br&gt;att uppvisa detta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anmäler den som antecknats som innehavare att innehavet upphört, skall&lt;br&gt;anteckningen avföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre lydelse av 4 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;gäller dock i fråga om rättshandlingar som har företagits före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:1085. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:98) om inskrivningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1973:98) om inskrivningsregister skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivning i inskrivningsregister gäller 19-23 kap. jordabalken, i den&lt;br&gt;mån ej annat följer av denna lag. Därvid äger bestämmelserna om fastighets-&lt;br&gt;bok och tomträttsbok motsvarande tillämpning på inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan bestämma att änd-&lt;br&gt;ring i fråga om namn- och adress-&lt;br&gt;uppgifter i anteckningar rörande in-&lt;br&gt;nehav av pantbrev eller vilandebevis&lt;br&gt;får införas i inskrivningsregistret i&lt;br&gt;annan ordning än som följer av&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Johansson,&lt;br&gt;Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,&lt;br&gt;Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändring i jordabalken m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1983 tillkallades en kommitté med uppdrag att utreda frågor om förbätt-&lt;br&gt;rat konsumentskydd vid förvärv av småhus m.m. (se Dir. 1983:01). Kommit-&lt;br&gt;tén (justitierådet Johan Lind, ordförande, samt riksdagsledamöterna Allan&lt;br&gt;Ekström och Bengt Silfverstrand) antog namnet 1983 års småhusköpsutred-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har avgivit betänkandena (SOU 1986:38) Förvärv av nya&lt;br&gt;småhus, (SOU 1987:30) Fel i fastighet samt (SOU 1988:66) Köp av byggnad&lt;br&gt;på ofri grund m.m. Flertalet av de frågor som tas upp i betänkandena har&lt;br&gt;behandlats i en proposition om konsumentskyddet vid förvärv av småhus&lt;br&gt;m.m. (prop. 1989/90:77). På grundval av förslag i propositionen antog riks-&lt;br&gt;dagen lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1991 (se SFS 1990:931,&lt;br&gt;935 och 936). I förevarande proposition tar jag upp de frågor som återstår,&lt;br&gt;nämligen de frågor som utredningen har behandlat i 1988 års betänkande&lt;br&gt;och som gäller överlåtelseförbud m.m. och oriktig köpeskilling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens sammanfattning&lt;br&gt;av 1988 års betänkande som bilaga 1, dels utredningens lagförslag i fråga om&lt;br&gt;oriktig köpeskilling som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av remissyttrandena över de här aktuella avsnitten i&lt;br&gt;1988 års betänkande har upprättats i justitiedepartementet och finns till-&lt;br&gt;gänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 89-256).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende behandlar jag också vissa frågor om rationalise-&lt;br&gt;ringar på inskrivningsväsendets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om inskrivningsväsendet på fastighetsrättens område finns&lt;br&gt;i 19-23 kap. jordabalken. Dessa bestämmelser kompletteras av flera andra&lt;br&gt;författningar. Huvudprincipen är att inskrivning sker i fastighetsbok eller&lt;br&gt;tomträttsbok. Genom den s.k. fastighetsdatareformen ersätts emellertid in-&lt;br&gt;skrivning i fastighetsböcker och tomträttsböcker successivt av inskrivning i&lt;br&gt;det ADB-baserade inskrivningsregistret. Reformen, som för närvarande ge-&lt;br&gt;nomförts i ca 75 % av landet, beräknas vara fullbordad år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande utreder panträttsutredningen (Ju 1990:05) om det finns&lt;br&gt;anledning att införa ett nytt panträttssystem på fastighetsrättens område. Ut- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket och centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har i en ge- Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;mensam skrivelse, som kom in till regeringen den 2 juli 1991 (justitiedeparte-&lt;br&gt;mentets Dnr 91 -1916), lämnat vissa förslag till rationaliseringar på inskriv-&lt;br&gt;ningsväsendets område. I denna proposition behandlas två av dessa förslag.&lt;br&gt;Förslagen har inte något direkt samband med de frågor som panträttsutred-&lt;br&gt;ningen överväger och bör inte vila i avvaktan på resultatet av utredningens&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 4 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 december 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om ändring i jordabalken m.m. Förslagen hade upprät-&lt;br&gt;tats inom justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, vars yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 6, har förkla-&lt;br&gt;rat sig inte vara berett att godta förslaget till lagändring beträffande det&lt;br&gt;formkrav som enligt jordabalken gäller vid köp av fast egendom. Lagrådets&lt;br&gt;betänkligheter tar väsentligen sikte på det förhållandet att säljaren och kö-&lt;br&gt;paren vid en fastighetsöverlåtelse genom förslaget gentemot varandra blir&lt;br&gt;bundna vid den uppgift om köpeskillingen som anges i köpehandlingen. En-&lt;br&gt;ligt lagrådet kan detta leda till oskäliga och stötande effekter i de fall då den&lt;br&gt;i köpehandlingen angivna köpeskillingen i avsevärd mån avviker från den&lt;br&gt;överlåtna egendomens verkliga värde. Jag har tagit fasta på lagrådets kritik&lt;br&gt;mot de remitterade förslagen i denna del. Jag har därför i propositionens&lt;br&gt;förslag infört en särskild bestämmelse om att den i köpehandlingen upptagna&lt;br&gt;köpeskillingen får jämkas om det är oskäligt att den köpeskillingen skall vara&lt;br&gt;bindande. Härutöver har jag gjort några redaktionella ändringar i de remit-&lt;br&gt;terade förslagen såvitt avser formkravet vid köp av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har lagrådet lämnat de remitterade förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Överlåtelseförbud m.m. vid köp av fast egendom och&lt;br&gt;tomträtt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Några särskilda regler som ger möjlighet att in-&lt;br&gt;skränka köparens förfoganderätt bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Vid fastighetsköp skall parterna med giltig verkan&lt;br&gt;kunna avtala att köparen inte utan säljarens medgivande får överlåta fastig-&lt;br&gt;heten för ett högre vederlag än han själv har erlagt. Ett sådant villkor skall&lt;br&gt;gälla under högst fem år från den dag då köpehandlingen upprättades. Mot-&lt;br&gt;svarande regler skall gälla vid avtal om förvärv av tomträtt. Avtal om in-&lt;br&gt;skränkningar i en köpares rätt att förfoga över en fastighet genom försäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. skall vidare kunna träffas genom köpeavtal som har anknytning till ett&lt;br&gt;familjerättsligt förordnande om succession (se betänkandet s. 85 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag har överlag fått ett negativt be-&lt;br&gt;mötande vid remissbehandlingen. Stockholms stad och kommunförbundet&lt;br&gt;förordar dock att frågan om överlåtelseförbud blir föremål för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: I samband med att en fastighet överlåts kan&lt;br&gt;överlåtaren ha ett intresse av att förvärvarens rätt att förfoga över fastighe-&lt;br&gt;ten begränsas i olika avseenden. Så kan vara fallet t.ex. om en kommun vid&lt;br&gt;försäljning av en fastighet, som uppförts på av kommunen subventionerad&lt;br&gt;tomtmark och finansierats med statliga lån, vill förhindra att köparen kort&lt;br&gt;tid efter köpet i sin tur säljer fastigheten till ett högre pris och tillgodogör sig&lt;br&gt;den vinst som därvid uppkommer. Mot bakgrund av bl.a. sistnämnda situa-&lt;br&gt;tion har utredningen föreslagit en generell lagbestämmelse om att avtal skall&lt;br&gt;kunna träffas om att köparen inom fem år från köpet inte får sälja fastighe-&lt;br&gt;ten vidare till ett högre pris än vad han själv har betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag närmare går in på utredningens förslag vill jag något beröra frå-&lt;br&gt;gan om vilka möjligheter som i dag finns för en säljare att genom avtal för-&lt;br&gt;säkra sig om att köparen inte i sin tur överlåter fastigheten utan säljarens&lt;br&gt;godkännande. Det kan då konstateras att det i gällande lagstiftning inte finns&lt;br&gt;någon bestämmelse som säger att ett avtal om förbud mot vidareöverlåtelse&lt;br&gt;är ogiltigt. Däremot anges i 4 kap. 3§ 3 p. jordabalken att en bestämmelse&lt;br&gt;som inte intas i köpehandlingen är ogiltig, om bestämmelsen innebär att kö-&lt;br&gt;parens rätt att överlåta fastigheten eller att söka inteckning eller upplåta rät-&lt;br&gt;tighet i fastigheten inskränks. Om en sådan inskränkande bestämmelse har&lt;br&gt;tagits med i köpehandlingen, skall enligt 20 kap. 14 § jordabalken anteckning&lt;br&gt;härom göras i fastighetsboken. Anteckningen medför bl.a. att en ny förvär-&lt;br&gt;vare av fastigheten inte kan åberopa att han inte kände till den inskränkning&lt;br&gt;som anteckningen avser (18kap. 8§ jordabalken). De angivna lagrummen&lt;br&gt;kan sägas förmedla det intiycket att avtalsklausuler som inskränker förvär-&lt;br&gt;varens rätt att överlåta fastigheten i princip är tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också erinras om att lagberedningen i 1960 års förslag till jorda-&lt;br&gt;balk direkt framhöll att dess förslag inte utgjorde hinder för klausuler om&lt;br&gt;överlåtelseförbud (uttalandet finns återgivet i småhusköpsutredningens be-&lt;br&gt;tänkande, s. 76). I senare rättsvetenskaplig litteratur har Knut Rodhe&lt;br&gt;(Handbok i sakrätt, 1985, s. 119 f.) hävdat att det finns vidsträckt möjlighet&lt;br&gt;att i samband med överlåtelse av fast egendom avtala att förvärvaren inte&lt;br&gt;skall ha rätt att överlåta egendomen vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild form av inskränkning i rätten att förfoga över en fastighet upp-&lt;br&gt;kommer om en klausul om hembudsskyldighet har intagits i köpehand-&lt;br&gt;lingen. Ett köpeavtal som innebär att förvärvaren är skyldig att vid en senare&lt;br&gt;försäljning erbjuda överlåtaren eller viss annan person att köpa fastigheten&lt;br&gt;har i svensk rätt sedan länge ansetts sakna giltighet, såvida inte företrädes-&lt;br&gt;rätten följer av särskild lagstiftning. Efter ikraftträdandet av 1970 års jorda-&lt;br&gt;balk har denna rättsuppfattning blivit bekräftad genom några avgöranden i&lt;br&gt;högsta domstolen (se NJA 1981 s. 897 och NJA 1984 s. 673). Rättsfallen&lt;br&gt;gällde alltså den speciella form av förfoganderättsinskränkning som en hem-&lt;br&gt;budsskyldighet innebär, och enligt min mening kan man inte utan vidare dra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutsatsen av dessa rättsfall att även ett avtal om förbud för köparen att över- Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;låta fastigheten skulle vara ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad jag nu har anfört framgår att det finns ett visst stöd för uppfatt-&lt;br&gt;ningen att det redan i dag är möjligt att vid köp av fast egendom träffa avtal&lt;br&gt;om förbud mot vidareöverlåtelse. Jag delar emellertid utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning att rättsläget får anses vara oklart och att ett helt säkert svar inte kan&lt;br&gt;ges på frågan i vad mån ett överlåtelseförbud i en köpehandling avseende&lt;br&gt;fast egendom är giltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden kan det det synas önskvärt att genom ett&lt;br&gt;klargörande i lag undanröja den ovisshet som finns beträffande överlåtelse-&lt;br&gt;förbud. Om lagstiftningen skall kompletteras på denna punkt, är det emel-&lt;br&gt;lertid inte lämpligt att enbart behandla frågan om sådana överlåtelseförbud&lt;br&gt;som avses med den av utredningen föreslagna regeln. Enligt min mening bör&lt;br&gt;man i så fall ta ställning också till den generella frågan om avtalsmässiga in-&lt;br&gt;skränkningar i köparens rätt att framdeles förfoga över fastigheten. Om lag-&lt;br&gt;stiftningen kompletteras i detta avseende, skulle det vidare bli nödvändigt&lt;br&gt;att gå in på en rad svårbedömbara spörsmål av bl.a. sakrättslig karaktär, så-&lt;br&gt;som i vad mån ett överlåtelseförbud utgör hinder för att fastigheten utmäts.&lt;br&gt;Enligt min mening är det mest ändamålsenligt att dessa frågor överlämnas&lt;br&gt;åt rättstillämpningen. Jag vill erinra om att det inte heller vid införandet av&lt;br&gt;1970 års jordabalk ansågs behövligt med någon reglering av vilka avtalade&lt;br&gt;begränsningar i köparens förfoganderätt som saknar giltighet. Som jag&lt;br&gt;nämnde tidigare har därefter en särskild sådan fråga aktualiserats, nämligen&lt;br&gt;frågan om giltigheten av avtal om förköpsrätt, och då kunnat få sin lösning&lt;br&gt;genom rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda bör en lagreglering av avtalade överlåtelse-&lt;br&gt;förbud vid fastighetsköp komma till stånd endast om det finns ett mycket&lt;br&gt;påtagligt behov av att ge säljaren en i lag klart fastslagen möjlighet att genom&lt;br&gt;avtal med köparen förhindra att denne inom viss tid, av utredningen föresla-&lt;br&gt;gen till fem år, säljer fastigheten vidare till ett högre pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skäl som utredningen har anfört för förslaget att en säljare skall kunna&lt;br&gt;hindra att en fastighet överlåts vidare är väsentligen att det bör vara möjligt&lt;br&gt;att stävja missbruk av samhällets bostadsstöd. Missbruket kan ske genom&lt;br&gt;snabba vidareförsäljningar av nyproducerade hus till betydligt högre pris än&lt;br&gt;det som säljaren har betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan för min del instämma i att det inte är godtagbart att samhällets&lt;br&gt;stöd till småhusproduktionen får den effekten att enskilda kan göra snabba&lt;br&gt;spekulationsvinster. Ett sådant missbruk har utan tvivel tidigare förekommit&lt;br&gt;i viss utsträckning. Jag vill dock framhålla att utredningen inte ger något un-&lt;br&gt;derlag för att bedöma omfattningen av det eventuella missbruk som kan ha&lt;br&gt;fortgått under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om antalet fall där problemet gör sig gällande sannolikt är ganska&lt;br&gt;begränsat skulle det givetvis vara otillfredsställande, om samhället saknade&lt;br&gt;möjlighet att förhindra spekulationsaffärer av här avsett slag. Frågan om be-&lt;br&gt;hovet av särskilda lagstiftningsåtgärder bör emellertid ses i ljuset av den ut-&lt;br&gt;veckling som har ägt rum under de senaste åren på det bostadspolitiska om-&lt;br&gt;rådet. De förändringar som har genomförts och nu pågår på det området i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förening med den allmänna prisutvecklingen på fastighetsmarknaden mins- Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;kar möjligheterna till spekulation med anledning av statligt bostadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller de subventioner som består i att kommunerna vid&lt;br&gt;nybyggnad av småhus bidrar till att hålla kostnaderna nere genom låga mark-&lt;br&gt;och exploateringskostnader har flera av remissinstanserna påpekat att någon&lt;br&gt;sådan subventionering knappast längre förekommer. En prissättning av&lt;br&gt;tomtmarken på marknadsmässiga villkor har i stället alltmera kommit att&lt;br&gt;tillämpas. Det är också min erfarenhet att kommunernas subventionering av&lt;br&gt;småhusbyggandet inte har samma omfattning som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda ger vid handen att behovet av sådana inskränkande klausuler&lt;br&gt;i köpeavtal som utredningens förslag tar sikte på inte är stort. Till detta kom-&lt;br&gt;mer att sådana klausuler har flera negativa konsekvenser. Sålunda hämmar&lt;br&gt;de omsättningsfriheten och skapar olikheter i prisbildningen mellan kommu-&lt;br&gt;ner som utnyttjar sig av möjligheten till överlåtelseförbud och kommuner&lt;br&gt;som väljer att inte göra det. Vidare uppkommer konstlade tröskeleffekter&lt;br&gt;vid utgången av förbudstiden. Klausulerna skulle drabba inte bara dem som&lt;br&gt;har köpt ett småhus i spekulationssyfte utan också sådana köpare som av&lt;br&gt;sociala eller ekonomiska skäl är tvungna att sälja fastigheten innan förbuds-&lt;br&gt;tiden går ut. Den vinst som ägaren går miste om genom att han tvingas sälja&lt;br&gt;fastigheten till oförändrat pris skulle i sådana fall i stället tillfalla den nya&lt;br&gt;köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört och med hänsyn till remisskritiken an-&lt;br&gt;ser jag att utredningens förslag till regler om förbud mot överlåtelse av fast&lt;br&gt;egendom inte bör genomföras. Vad som sagts nu gäller även den motsva-&lt;br&gt;rande regel för tomträtter som utredningen har föreslagit. Med dessa ställ-&lt;br&gt;ningstaganden bör det enligt min mening inte heller komma i fråga att införa&lt;br&gt;den av utredningen föreslagna regeln om överlåtelseförbud med anknytning&lt;br&gt;till vissa familjerättsliga förordnanden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Oriktig köpeskilling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett köp av fast egendom skall vara giltigt, även om köpe-&lt;br&gt;skillingen har angetts oriktigt i köpehandlingen. Parterna skall gent-&lt;br&gt;emot varandra vara bundna vid den uppgift om köpeskillingen som&lt;br&gt;finns i köpehandlingen. Denna köpeskilling skall dock kunna jämkas,&lt;br&gt;om det är oskäligt att den skall vara bindande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt (se betänkan-&lt;br&gt;det s. 103 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna ansluter sig till&lt;br&gt;utredningens förslag. Några remissinstanser instämmer i att köpet skall vara&lt;br&gt;giltigt men menar att parterna gentemot varandra skall vara bundna vid den&lt;br&gt;köpeskilling som har överenskommits vid sidan av köpehandlingen. En re-&lt;br&gt;missinstans anser att gällande ordning inte behöver ändras och att köpet&lt;br&gt;alltså skall vara ogiltigt, om köpeskillingen har angetts oriktigt i köpehand-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Vid köp av fast egendom måste vissa formkrav iakttas för att Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;köpet skall vara giltigt. Enligt 4kap. 1 § jordabalken skall köpet ske genom&lt;br&gt;en skriftlig köpehandling som underskrivs av både säljaren och köparen och&lt;br&gt;innehåller en förklaring av säljaren att egendomen överlåts på köparen. I&lt;br&gt;paragrafen föreskrivs också att köpeskillingen skall anges i köpehandlingen.&lt;br&gt;Med köpeskillingen avses därvid den verkligen avtalade köpeskillingen. Om&lt;br&gt;parterna av någon anledning i köpehandlingen angivit en annan köpeskilling&lt;br&gt;än den verkliga, är köpet i sin helhet ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att köpeskillingen skall anges korrekt infördes genom den nya&lt;br&gt;jordabalken. Lagstiftaren ville härigenom förhindra olika former av vilsele-&lt;br&gt;danden av tredje man eller myndigheter (se prop. 1970:20 del Bl s. 150 f och&lt;br&gt;3LU 1970:80 s. 197 f). Om parterna har angett en lägre köpeskilling än den&lt;br&gt;verkliga kan, framhålls det i förarbetena, avsikten vara att undgå full lag-&lt;br&gt;fartsstämpel eller undvika realisationsvinstbeskattning hos säljaren. Om&lt;br&gt;parterna å andra sidan har angett en högre köpeskilling än den verkliga, kan&lt;br&gt;meningen t.ex. vara att vilseleda arrendatorer som har förköpsrätt till den&lt;br&gt;sålda fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den civilrättsliga konsekvensen av att parterna - vid sidan av vad som an-&lt;br&gt;givits i köpehandlingen - träffar en särskild överenskommelse om köpeskil-&lt;br&gt;lingens storlek är att vem som helst av parterna kan få till stånd att köpet i&lt;br&gt;sin helhet ogiltigförklaras. Den oriktiga uppgiften om köpeskillingen utgör&lt;br&gt;en bestående ogiltighetsgrund. Senare förvärv av äganderätt, panträtt eller&lt;br&gt;annan rätt som hänför sig till fastigheten kan inte göras gällande om köpet&lt;br&gt;går åter (se 6 kap. 8 § och 7 kap. 25 § jordabalken). Detta gäller oavsett om&lt;br&gt;förvärvaren av rättigheten har varit i god tro eller inte (se 18kap. 3§ 3 p&lt;br&gt;jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening har de motiv, som vid införan-&lt;br&gt;det av den nya jordabalken ansågs tala för att lagstiftningen borde vara så&lt;br&gt;konstruerad att den motverkar oriktiga prisuppgifter, på intet sätt förlorat i&lt;br&gt;styrka. Jag anser alltså att lagen också i fortsättningen bör innehålla en in-&lt;br&gt;byggd drivkraft som förmår parterna att ange den riktiga köpeskillingen.&lt;br&gt;Om denna drivkraft saknas, måste man nämligen räkna med att frestelsen att&lt;br&gt;genom en oriktig prisuppgift vilseleda myndigheter och tredje man många&lt;br&gt;gånger blir för stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda har tillämpning inte bara på de nyss nämnda fallen utan också&lt;br&gt;i åtskilliga andra situationer. Bl.a. kan, på samma sätt som vid arrendeför-&lt;br&gt;hållanden, en för högt angiven köpeskilling i vissa fall användas för att&lt;br&gt;kringgå hyresgästers rätt att förvärva en fastighet för ombildning till bostads-&lt;br&gt;rätt. Även i andra fall av förköpsrätt kan en oriktig prisuppgift användas för&lt;br&gt;att vilseleda. En annan situation är att parterna anger en lägre köpeskilling&lt;br&gt;än den verkliga för att villkoren för statligt bostadsstöd skall vara uppfyllda.&lt;br&gt;Den särskilda överenskommelsen om köpeskillingen kan i sådana fall vara&lt;br&gt;maskerad i form av betalning för gemensamma vägarbeten, kabeldragning&lt;br&gt;eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att parterna skall avstå från att ange köpeskillingen oriktigt är det en-&lt;br&gt;ligt min mening inte tillräckligt att det kan utkrävas ett straffrättsligt ansvar&lt;br&gt;i vissa fall för oredliga förfaranden, olika former av skattefusk m.m. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryck som parterna bör vara utsatta för bör om möjligt åstadkommas också Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har anfört leder till slutsatsen att mycket starka skäl talar mot&lt;br&gt;att, som några remissinstanser har förordat, återgå till det rättsläge som&lt;br&gt;rådde före 1970 års jordabalk och som innebar att både köpeavtalet och si-&lt;br&gt;doöverenskommelsen kunde göras gällande. Anledningen till att den då gäl-&lt;br&gt;lande ordningen övergavs var just att förhindra olika former av vilseledan-&lt;br&gt;den på grund av en för lågt - eller för högt - angiven köpeskilling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådet kan det emellertid visa sig motiverat att ännu en gång över-&lt;br&gt;väga alternativet att återgå till den ordning som gällde före år 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan för min del instämma i att en återgång till den äldre jordabalkens&lt;br&gt;regelsystem från rent principiella utgångspunkter vore att föredra, eftersom&lt;br&gt;det systemet innebär att parternas vilja beträffande köpeskillingen blir helt&lt;br&gt;avgörande. Som jag nyss berörde har emellertid äldre jordabalkens ordning&lt;br&gt;den svagheten att den inte förhindrar olika former av vilseledanden av tredje&lt;br&gt;man. En återgång till den äldre ordningen skulle också motverka det intresse&lt;br&gt;som rent allmänt finns av ordning och reda i fastighetsrättsliga förhållanden.&lt;br&gt;Det har enligt min mening ett värde i sig att den handling som har utgjort&lt;br&gt;grund för lagfart återspeglar vad som rättsligt gäller mellan säljaren och kö-&lt;br&gt;paren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt om det inte går att få parterna att lämna riktiga&lt;br&gt;köpeskillingsuppgifter genom förstärkta sanktioner av mer traditionellt slag.&lt;br&gt;Med detta torde lagrådet syfta på bl.a. förändringar i de straff- och skatte-&lt;br&gt;rättsliga regelsystemen. För min del anser jag att denna väg att komma till&lt;br&gt;rätta med problemet knappast är framkomlig. Denna bedömning grundar&lt;br&gt;jag bl.a. på att det normalt sett torde vara mycket svårt att få fram en säker&lt;br&gt;uppgift om den verkliga köpeskillingen eller att över huvud taget bevisa att&lt;br&gt;en annan köpeskilling är överenskommen. Parterna får nämligen som regel&lt;br&gt;antas ha ett gemensamt intresse av att hemlighålla en eventuell sidoöverens-&lt;br&gt;kommelse beträffande köpeskillingen. Flera remissinstanser har också fram-&lt;br&gt;hållit att upptäcktsrisken är liten. Bl.a. har riksåklagaren framhållit att det i&lt;br&gt;sådana fall kan uppkomma svåra bevisproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda anser jag att det inte tjänar något syfte att ytterli-&lt;br&gt;gare utreda möjligheterna att återgå till den ordning som gällde enligt äldre&lt;br&gt;jordabalken. Jag kommer alltså till uppfattningen att de problem som är för-&lt;br&gt;enade med den nuvarande ogiltighetsregeln måste lösas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande ordning bör ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är den i jordabalken föreskrivna ogiltighetspåföljden i&lt;br&gt;och för sig väl ägnad att i flertalet fall motverka att säljare och köpare kom-&lt;br&gt;mer överens om att ange en oriktig köpeskilling i köpehandlingen. Utred-&lt;br&gt;ningen har emellertid påvisat att den nuvarande ordningen i andra viktiga&lt;br&gt;avseenden har betydande nackdelar, både vad gäller det inbördes förhållan-&lt;br&gt;det mellan parterna och skyddet för tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förhållandet mellan parterna kan sålunda den osäkerhet&lt;br&gt;som råder, huruvida köpet kommer att bestå eller inte, begagnas i påtryck-&lt;br&gt;ningssyfte och kan också ge endera sidan möjlighet att göra ekonomiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 110&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinster på motpartens bekostnad. Ogiltighetspåföljden kan utnyttjas av en Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;köpare som efter försäljningen upptäcker fel i fastigheten. Detsamma gäller&lt;br&gt;i fråga om en säljare som finner att priset på fastigheten har stigit. Ogiltig-&lt;br&gt;hetspåföljden kan också utnyttjas, om någondera parten av någon anledning&lt;br&gt;helt enkelt ångrar sig. Risken för att köpet kommer att förklaras ogiltigt kan&lt;br&gt;vidare inverka negativt på den nya ägarens vilja att göra investeringar eller&lt;br&gt;att företa behövliga underhållsarbeten på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den kommunala förköpsrätten får de nu gällande reglerna&lt;br&gt;egendomliga konsekvenser. Om förköpsrätt görs gällande, kan nämligen en-&lt;br&gt;dera parten få köpet ogiltigförklarat med åberopande av den särskilda över-&lt;br&gt;enskommelsen om ett annat pris än det som anges i köpehandlingen. Frågan&lt;br&gt;om förköpsrätten förfaller då automatiskt, eftersom det inte finns något gil-&lt;br&gt;tigt köp för kommunen att ta över. (Om parterna har avtalat att ett köp som&lt;br&gt;har ingåtts med giltig verkan skall gå åter för den händelse att förköpsrätten&lt;br&gt;görs gällande, har kommunen dock ansetts ha kvar sin förköpsrätt, se NJA&lt;br&gt;1978 s. 176.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om köpet förklaras ogiltigt på grund av oriktig köpeskilling, skall i princip&lt;br&gt;säljarens och köparens prestationer på ömse sidor gå åter. Det kan emeller-&lt;br&gt;tid, särskilt i fall då köparen har innehaft fastigheten under lång tid, vara&lt;br&gt;förenat med stora svårigheter att närmare bestämma hur en sådan återgång&lt;br&gt;skall ske. På senare tid har det förekommit rättsfall, som har handlat om hur&lt;br&gt;avräkning i en ogiltighetssituation bör göras för fordringar och motford-&lt;br&gt;ringar avseende vanvård, nedlagda kostnader, avkastning m.m. Rättsfallen&lt;br&gt;har belyst dessa svårigheter och visat att rättssystemet är mindre väl anpassat&lt;br&gt;för situationer av detta slag (se NJA 1987 s. 845 I och II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan hävdas att det i princip kan accepteras att någon av parterna får&lt;br&gt;vidkännas negativa konsekvenser av att ett köp blir ogiltigt. Vederbörande&lt;br&gt;har ju själv medverkat till ett lagstridigt handlande genom att underteckna&lt;br&gt;en köpehandling som innehåller en oriktig uppgift om köpeskillingen. Det&lt;br&gt;nuvarande rättsläget innebär emellertid möjligen också att en ny ägare, som&lt;br&gt;i god tro har förvärvat fastigheten och har fått lagfart på den, kan förlora&lt;br&gt;äganderätten på grund av en oriktig köpeskillingsuppgift i ett tidigare sälj-&lt;br&gt;led. Ett sådant resultat skulle strida mot intresset av trygghet och stabilitet i&lt;br&gt;fråga om ägandet av fastigheter. Regleringen i jordabalken innebär likväl&lt;br&gt;att formfel vid fastighetsköp inte läks genom godtrosförvärv. Felet är - med&lt;br&gt;endast den begränsning som jordabalkens regler om hävd till fast egendom&lt;br&gt;utgör - en för all framtid bestående ogiltighetsgrund och en talan om ogiltig-&lt;br&gt;het på grund av felet kan inte heller bli föremål för preskription (jfr 18 kap.&lt;br&gt;3 §). Också upplåtelse av bl.a. panträtt i fastigheten är enligt jordabalken&lt;br&gt;ogiltig, även om panträttshavaren är i god tro. En godtroende förvärvare av&lt;br&gt;fastigheten eller en rättighet däri har i nu nämnda fall rätt att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar få ersättning av staten för sin förlust (se 18 kap. 4 § jordabal-&lt;br&gt;ken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en godtroendes ställning måste man emellertid även beakta&lt;br&gt;bestämmelsen i 34 § avtalslagen, som rör de sakrättsliga verkningarna av&lt;br&gt;skenavtal. Det är möjligt att den bestämmelsen innebär att en godtroende&lt;br&gt;tredje man bereds ett längre gående skydd än det som följer av reglerna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordabalken. I förarbetena till jordabalken hänvisas till att den frågan får Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;lösas i rättstillämpningen (se prop. 1970:20 del Bis. 151).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det sammanfattningsvis oklart vad gällande rätt in-&lt;br&gt;nebär i fråga om godtroende tredje mans rättsställning när ett tidigare för-&lt;br&gt;värv är ogiltigt på grund av att köpeskillingen har angetts oriktigt och köpa-&lt;br&gt;ren efter att ha fått lagfart säljer eller pantsätter fastigheten till en god-&lt;br&gt;troende tredje man (jfr betänkandet s. 105).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har stor förståelse för det syfte som har förestavat reglerna om form-&lt;br&gt;krav och ogiltighetspåföljd i 1970 års jordabalk, nämligen att komma till&lt;br&gt;rätta med oriktiga köpeskillingar. Mot bakgrund av vad jag nyss har anfört&lt;br&gt;kan jag emellertid inte finna annat än att den lösning som då valdes medför&lt;br&gt;alltför drastiska konsekvenser för parterna samt ett oklart rättsläge i fråga&lt;br&gt;om tredje mans rättsställning. Jag anser därför att man nu bör välja en annan&lt;br&gt;lösning som ändå tillgodoser kravet på att den verkliga köpeskillingen skall&lt;br&gt;framgå av köpehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också lagrådet har ansett att en ogiltighetspåföljd som har nuvarande kon-&lt;br&gt;struktion kan medföra olägenheter av olika slag. Lagrådet har framhållit att&lt;br&gt;reglerna i vissa fall skapar osäkerhet hos parterna om köpets bestånd och&lt;br&gt;att denna osäkerhet kan begagnas i påtryckningssyfte och ge endera sidan&lt;br&gt;möjlighet att göra ekonomiska vinster på motpartens bekostnad. Enligt lag-&lt;br&gt;rådet finns det vidare belägg för att förekomsten av en bestående ogiltighets-&lt;br&gt;grund kan vålla problem för tredje man och att reglerna kan utnyttjas för att&lt;br&gt;kringgå bl.a. bestämmelser om förköpsrätt. Även om det är svårt att bedöma&lt;br&gt;den faktiska omfattningen av dessa och liknande problem, har lagrådet inte&lt;br&gt;velat bestrida att redan principiella brister i nuvarande system gör det moti-&lt;br&gt;verat att överväga ändringar i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad den nya ordningen bör innebära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att den i köpehandlingen intagna uppgiften om&lt;br&gt;köpeskillingen skall vara bindande mellan parterna, även om de i en särskild&lt;br&gt;överenskommelse har träffat avtal om en annan köpeskilling. Jämfört med&lt;br&gt;gällande rätt innebär förslaget dels att den särskilda överenskommelsen inte&lt;br&gt;kan göras gällande ens parterna emellan, dels att förekomsten av en sådan&lt;br&gt;överenskommelse inte medför att köpet enligt köpeavtalet är ogiltigt. Inne-&lt;br&gt;hållet i den särskilda överenskommelsen skall alltså inte alls beaktas och kö-&lt;br&gt;pet skall stå fast på de villkor som anges i köpehandlingen. En sådan ordning&lt;br&gt;innebär bl.a. att tredje man alltid kan förlita sig på köpehandlingens uppgift&lt;br&gt;om köpeskillingen och att de ovan berörda problemen vid tillämpningen av&lt;br&gt;godtrosreglerna i jordabalken försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att en säljare som är medveten om att betal-&lt;br&gt;ning enligt en sidoöverenskommelse inte kan krävas ut samtidigt som köpet&lt;br&gt;står fast knappast kommer att våga räkna med att köparen betalar mera än&lt;br&gt;vad han enligt lag är skyldig till. Trycket att ange en korrekt köpeskilling i&lt;br&gt;köpehandlingen verkar med lika stor kraft gentemot en köpare i fall det&lt;br&gt;kommer på fråga att i en sidoöverenskommelse avtala om ett lägre pris. Kö-&lt;br&gt;paren riskerar nämligen att få betala det högre, i köpehandlingen simulerade&lt;br&gt;priset och han har inte som i dag någon möjlighet att få köpet ogiltigförkla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rat. Det är troligt att bruket av sidoöverenskommelser med tiden i stor ut-&lt;br&gt;sträckning kommer att försvinna, om dessa frånkänns rättslig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den av utredningen föreslagna regeln allmänt sett innebär en&lt;br&gt;praktiskt fungerande lösning på de problem som den nuvarande ordningen&lt;br&gt;har visat sig innefatta. Några remissinstanser har emellertid menat att den&lt;br&gt;föreslagna lösningen synes vara svår att förena med det synsätt som bär upp&lt;br&gt;34 § avtalslagen. Även utredningen har diskuterat denna fråga (se betänkan-&lt;br&gt;det s. 109 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den berörda 34 § i avtalslagen kan en skriftlig handling som upprät-&lt;br&gt;tats för skens skull göras gällande av en godtroende förvärvare gentemot den&lt;br&gt;enligt handlingen förpliktade avtalsparten. Lagrummet utgår från att det&lt;br&gt;finns en i lagstiftningen underförstådd grundsats om att skenavtal inte är bin-&lt;br&gt;dande mellan parterna. Tillämpat på den nu aktuella situationen kan det sy-&lt;br&gt;nas innebära en avvikelse från denna grundsats att låta parterna bli bundna&lt;br&gt;av en för skens skull tillkommen prisuppgift i överlåtelsehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening måste frågan huruvida utredningens förslag till ändring&lt;br&gt;i formkravet vid fastighetsköp går att förena med allmänna principer om&lt;br&gt;skenavtals ogiltighet ses mot bakgrund av de specifika krav på formbunden-&lt;br&gt;het som gäller vid överlåtelse av fast egendom. Formkravet innebär att par-&lt;br&gt;ternas avtalsfrihet vid fastighetsköp är underkastad begränsningar i olika av-&lt;br&gt;seenden. Ett närliggande exempel är bestämmelserna i 4 kap. 3 § jordabal-&lt;br&gt;ken, som innebär att en bestämmelse vid köp som inte tas in i köpehand-&lt;br&gt;lingen är ogiltig, om den innebär exempelvis att förvärvets fullbordan eller&lt;br&gt;bestånd är beroende av villkor. På principiellt samma sätt som utredningsför-&lt;br&gt;slaget innebär den bestämmelsen att en ingången sidoöverenskommelse blir&lt;br&gt;ogiltig samt att köpet blir gällande enligt köpehandlingen, alltså med ett an-&lt;br&gt;nat avtalsinnehåll än det som parterna har varit överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis anfört har lagrådet riktat kritik mot den nu angivna&lt;br&gt;lösningen och menat att denna kan leda till oskäliga resultat mellan parterna&lt;br&gt;i fall då den i köpehandlingen angivna köpeskillingen i avsevärd mån avviker&lt;br&gt;från den överlåtna egendomens verkliga värde. Enligt lagrådet är det ovisst&lt;br&gt;om 36 § avtalslagen ger något korrektiv i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag nyss anfört torde förslaget leda till att bruket av sidoöver-&lt;br&gt;enskommelser beträffande köpeskillingen med tiden i stor utsträckning för-&lt;br&gt;svinner. Jag kan emellertid ansluta mig till lagrådets uppfattning att den före-&lt;br&gt;slagna ordningen kan tänkas leda till stötande resultat i varje fall i vissa un-&lt;br&gt;dantagssituationer då parterna av någon anledning har valt att ingå en sido-&lt;br&gt;överenskommelse trots att denna inte kan göras gällande. Enligt min mening&lt;br&gt;finns det mycket som talar för att den generella jämkningsregeln i 36 § avtals-&lt;br&gt;lagen då skulle kunna användas. Genom att tillämpa den regeln borde man&lt;br&gt;således kunna korrigera avtalsinnehållet i fall då ett stötande resultat annars&lt;br&gt;skulle uppkomma. Mot bakgrund av lagrådets uttalande att det är ovisst om&lt;br&gt;36 § avtalslagen kan användas i dessa fall, finns det dock enligt min mening&lt;br&gt;anledning att klargöra att en sådan korrigering som kan ske med stöd av den&lt;br&gt;regeln kan förekomma också i de nu aktuella fallen. Det sker lämpligen ge-&lt;br&gt;nom att det i anslutning till den nya regeln om formkravet läggs till en sär-&lt;br&gt;skild jämkningsregel. Jag anser att den regeln bör utformas efter mönster av&lt;br&gt;36 § avtalslagen. Det kan erinras om att det också tidigare har förekommit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att jämkningsregler som till sitt innehåll motsvarar 36 § avtalslagen i klargö- Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;rande syfte har förts in i särskild lagstiftning. Så har skett i exempelvis&lt;br&gt;12 kap. äktenskapsbalken som rör frågan om jämkning vid bodelning. Enligt&lt;br&gt;min mening innebär tillägget av en jämkningsregel av det nu angivna slaget&lt;br&gt;att det inte längre finns någon anledning att hysa sådana betänkligheter som&lt;br&gt;lagrådet har gett uttryck för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kommer jag till uppfattningen att utredningens för-&lt;br&gt;slag bör genomföras med den nu angivna kompletteringen. I lagtekniskt&lt;br&gt;hänseende bör en något annorlunda lösning väljas än den som utredningen&lt;br&gt;har föreslagit. Det bör bl.a. göras klart vad som gäller i fall då någon köpe-&lt;br&gt;skilling inte alls har angetts i köpehandlingen. Till den närmare utform-&lt;br&gt;ningen av de nya reglerna återkommer jag i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Formkravet vid förvärv av bostadsrätter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Beträffande avtal om förvärv av bostadsrätter bör&lt;br&gt;för närvarande inte införas några regler om formkravet liknande dem&lt;br&gt;som jag tidigare har föreslagit i fråga om fastighetsköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte behandlat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Vid avtal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp finns ett&lt;br&gt;formkrav som innehållsmässigt anknyter till vad som gäller vid överlåtelse&lt;br&gt;av fast egendom. Tidigare återfanns detta formkrav i 12 a § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479). Bestämmelsen har utan ändring i sak förts över till 6 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§ i den nya bostadsrättslag som har trätt i kraft den 1 juli 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:92, BoU13, rskr. 247, SFS 1991:614). Bostadsrättslagen anslöt inte&lt;br&gt;från början till formkravet i jordabalken, utan bestämmelsen infördes först&lt;br&gt;genom lagstiftning år 1982. Anledningen till att det då infördes ett formkrav&lt;br&gt;även vid köp av bostadsrätt var bl.a. att få till stånd en precisering av avtals-&lt;br&gt;villkoren och i övrigt att skapa ordning och reda i rättsförhållandena (se&lt;br&gt;prop. 1981/82:169 s. 61 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa praktiskt viktiga fall har överlåtelse av bostadsrätt kommit att jäm-&lt;br&gt;ställas med överlåtelse av fast egendom. Jag syftar här framför allt på de för-&lt;br&gt;ändringar som nyligen skett av realisationsvinstbeskattningen (se prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 418). Jag kan också nämna att det i rättstillämpningen finns&lt;br&gt;fall där det har uppkommit fråga huruvida formkravet vid överlåtelse av bo-&lt;br&gt;stadsrätt får till följd att - i likhet med vad som gäller vid fastighetsköp -&lt;br&gt;utfästelse att sälja bostadsrätt inte är bindande (se Svea hovrätts dom&lt;br&gt;1989-06-07, DT 9:27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Det kan sättas i fråga om inte ändringar mot-&lt;br&gt;svarande dem som jag föreslår i jordabalken bör införas också när det gäller&lt;br&gt;formkravet i bostadsrättslagen. Förhållandena är dock i viktiga avseenden&lt;br&gt;olika vid de båda egendomstyperna. Det finns bl.a. inte någon möjlighet att&lt;br&gt;få inteckning i bostadsrätt och det finns över huvud taget inte någon särskild&lt;br&gt;reglering av de tredjemansrättsliga aspekterna vid överlåtelse av bostads-&lt;br&gt;rätt. Jag anser därför att frågan om eventuella ändringar i formkravet vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelse av bostadsrätt måste bli föremål för ytterligare överväganden in- Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;nan något förslag i denna del läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Slopandet av kravet på att vissa underrättelser skall&lt;br&gt;skickas i rekommenderat brev&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Underrättelser i inskrivningsärenden om beslut, som har&lt;br&gt;gått sökanden eller annan som hörts i ärendet emot, skall inte längre&lt;br&gt;skickas i rekommenderat brev. Inte heller underrättelser till en tidi-&lt;br&gt;gare antecknad innehavare om att innehavsanteckningen har avförts&lt;br&gt;skall i fortsättningen sändas i rekommenderad försändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget om att&lt;br&gt;underrättelse om att innehavsanteckning avförts inte längre skall sändas i&lt;br&gt;rekommenderat brev. Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga har också tillstyrkt förslaget att underrättelser om beslut, som har gått&lt;br&gt;emot sökanden eller annan som har hörts i ärendet, inte längre skall sändas&lt;br&gt;i rekommenderat brev. I denna senare fråga har dock några remissinstanser&lt;br&gt;uttalat tveksamhet eller avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Om ett beslut i ett inskrivningsärende har gått sökanden eller&lt;br&gt;annan som har hörts i ärendet emot, skall denne - enligt 19 kap. 13 § jorda-&lt;br&gt;balken - genast underrättas om beslutet i rekommenderat brev. Ett av syf-&lt;br&gt;tena bakom föreskriften om användande av rekommenderat brev är att sä-&lt;br&gt;kerställa att beslutet kommer adressaten till del. Viss betydelse torde det&lt;br&gt;även ha att användandet av rekommenderat brev ger särskild möjlighet att&lt;br&gt;fastställa när underrättelsen har avsänts. Tidpunkten för avsändandet av un-&lt;br&gt;derrättelsen kan nämligen få betydelse för beräkningen av besvärsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 kap. 12 § jordabalken finns bestämmelser om anteckning i fastighets-&lt;br&gt;eller tomträttsbok rörande innehav av pantbrev och vilandebevis. Vid de in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheter, som omfattas av fastighetsdatasystemet, görs mot-&lt;br&gt;svarande anteckningar i inskrivningsregistret. Om ett nytt innehav anteck-&lt;br&gt;nas för ett pantbrev eller ett vilandebevis, för vilket annan redan är anteck-&lt;br&gt;nad som innehavare, skall den tidigare anteckningen avföras. I samband där-&lt;br&gt;med skall den tidigare antecknade innehavaren underrättas om åtgärden ge-&lt;br&gt;nom rekommenderat brev, såvida det inte är uppenbart att underrättelsen&lt;br&gt;saknar betydelse för honom. Även beträffande dessa slag av underrättelser&lt;br&gt;torde syftet med föreskriften om användande av rekommenderat brev vara&lt;br&gt;att säkerställa att den som underrättelsen riktar sig till verkligen får del av&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Användandet av rekommenderat brev har blivit&lt;br&gt;mycket kostnadskrävande. Enbart i fastighetsdatasystemet skickas vaije år&lt;br&gt;cirka 60.000 rekommenderade försändelser. Detta innebär extra kostnader&lt;br&gt;för CFD om 1,2 miljoner kr. per år. Mot denna bakgrund finns det anledning&lt;br&gt;att överväga om det fortfarande är motiverat att använda rekommenderade&lt;br&gt;försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller underrättelse om beslut som har gått sökanden eller annan Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;emot skall understrykas att föreskriften om rekommenderat brev inte har&lt;br&gt;någon motsvarighet i rättegångsbalken eller i de författningar som reglerar&lt;br&gt;domstols expeditionsskyldighet i tvistemål och brottmål. Det anses alltså i&lt;br&gt;sådana sammanhang tillräckligt att underrättelse om dom eller beslut skickas&lt;br&gt;i vanligt brev. Så är fallet även om parterna inte i förväg har blivit underrät-&lt;br&gt;tade om den tidpunkt då domen eller beslutet kommer att meddelas. I vissa&lt;br&gt;särskilda fall låter domstolen delge domen eller beslutet med den berörde.&lt;br&gt;Så sker ofta i fråga om tredskodomar och en del beslut under rättegången.&lt;br&gt;Delgivning är i sådana fall en förutsättning för att återvinnings- eller besvärs-&lt;br&gt;fristen skall börja löpa och därigenom också en förutsättning för att domen&lt;br&gt;eller beslutet skall kunna vinna laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte motiverat att ha mera långtgående föreskrifter beträffande un-&lt;br&gt;derrättelser om inskrivningsmyndighetens beslut än vad som gäller beträf-&lt;br&gt;fande underrättelser om domar och beslut. Det finns därför inte skäl att ge-&lt;br&gt;nerellt tillämpa rutiner som innebär att adressaten måste kvittera försändel-&lt;br&gt;sen eller - som några remissinstanser har varit inne på - delges den. En re-&lt;br&gt;missinstans har visserligen påtalat risken för att underrättelsen kommer bort&lt;br&gt;under posthanteringen. Denna risk torde dock vara mycket begränsad. Om&lt;br&gt;en försändelse kommer bort, lär det oftast bero på att tillgängliga adressupp-&lt;br&gt;gifter kan vara felaktiga eller ofullständiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom flera remissinstanser har påpekat finns det ett visst samband mellan&lt;br&gt;underrättelser enligt 19 kap. 13 § jordabalken och reglerna om fullföljd. Om&lt;br&gt;besvär över inskrivningsmyndighetens slutliga beslut och beslut om vilande-&lt;br&gt;förklaring finns bestämmelser i 58 a § lagen (1970:995) om införande av nya&lt;br&gt;jordabalken. (De särskilda bestämmelserna i 19 kap. 14 § andra stycket jor-&lt;br&gt;dabalken har ännu inte trätt i kraft.) Där stadgas att besvärstiden är två&lt;br&gt;veckor från den dag då expeditionen i ärendet hölls sökanden tillhanda, dock&lt;br&gt;minst fyra veckor från den inskrivningsdag som beslutet hänför sig till. Med&lt;br&gt;”den dag då expeditionen hölls sökanden tillhanda” avses vanligen den dag&lt;br&gt;då underrättelsen enligt 19 kap. 13 § dagtecknades (se prop. 1971:179 s.47).&lt;br&gt;För andra slag av beslut som inskrivningsmyndigheten äger meddela gäller&lt;br&gt;rättegångsbalkens bestämmelser. Sålunda kan beslut som avses i 49 kap. 4§&lt;br&gt;rättegångsbalken, t. ex. beslut om utdömande av vite, och som inte medde-&lt;br&gt;lats vid sammanträde normalt överklagas inom tre veckor från den dag då&lt;br&gt;beslutet kom klaganden till del. För uppskovsbeslut - som kan överklagas&lt;br&gt;enligt 49 kap. 6 § rättegångsbalken - gäller över huvud taget inte någon sär-&lt;br&gt;skild besvärsfrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att syftena bakom dessa fullföljdsregler skall tillgodoses är det enligt&lt;br&gt;min mening inte nödvändigt att underrättelsen om inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;tens beslut sänds i rekommenderat brev. Än mindre är det - frånsett sådana&lt;br&gt;beslut för vilka fullföljdstiden räknas från delfåendet - nödvändigt att delge&lt;br&gt;beslutet med den som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare är det givetvis nödvändigt att inskrivningsmyndigheterna&lt;br&gt;sparar någon form av dokumentation som utvisar att underrättelsen har av-&lt;br&gt;sänts och anger tidpunkten för detta. Tidpunkten kan ju vara av betydelse&lt;br&gt;för när besvärsfristen börjar löpa. En sådan dokumentation kan emellertid&lt;br&gt;komma till stånd på annat sätt än genom användande av rekommenderat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brev. I det manuella inskrivningsväsendet behåller inskrivningsmyndigheten Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;en daterad kopia av underrättelsen. I fastighetsdatasystemet upprättar CFD&lt;br&gt;enligt sina interna rutiner daterade expeditionslistor som förses med uppgift&lt;br&gt;om utsändningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot bakgrund av vad jag nu sagt att det inte längre är nödvändigt&lt;br&gt;att behålla föreskriften om att underrättelse om de här aktuella besluten&lt;br&gt;skall sändas i rekommenderat brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användandet av rekommenderad försändelse för underrättelse om att in-&lt;br&gt;nehavsanteckning har avförts har länge uppfattats som en onödigt tyngande&lt;br&gt;och kostsam hantering. I dag torde en sådan rutin ha liten betydelse för sä-&lt;br&gt;kerheten i översändandet. Dokumentation om den tidpunkt då underrättel-&lt;br&gt;sen avsändes kan åstadkommas på annat vis. Föreskriften om användande&lt;br&gt;av rekommenderat brev bör alltså avskaffas även i fråga om detta slag av&lt;br&gt;underrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Uppdatering av innehavsanteckningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: CFD får möjlighet att i inskrivningsregistret ändra&lt;br&gt;namn- och adressuppgifter beträffande kreditinstitut och försäkrings-&lt;br&gt;bolag som antecknats som innehavare av pantbrev eller vilandebevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såsom har berörts i tidigare avsnitt kan den som&lt;br&gt;innehar ett pantbrev eller ett vilandebevis få innehavet antecknat i fastig-&lt;br&gt;hetsboken eller tomträttsboken resp, i inskrivningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt är det enbart inskrivningsmyndigheten som är behörig&lt;br&gt;att handlägga inskrivningsärenden. Det är därför också enbart inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten som får föra in uppgifter i inskrivningsregistret (se 19 kap. 2 §&lt;br&gt;jordabalken jämfört med 3 § lagen, 1973:98, om inskrivningsregister). Detta&lt;br&gt;gäller även anteckningar om innehav jämte ändringar i sådana anteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis väsentligt att de namn- och adressuppgifter som innehav-&lt;br&gt;santeckningarna innehåller hålls aktuella. Detta har betydelse för de anteck-&lt;br&gt;nade innehavarna och det bidrar också rent allmänt till en hög kvalitet i re-&lt;br&gt;gistret. Det förekommer ibland att antecknade innehavare - som främst är&lt;br&gt;banker och andra kreditinstitut - ändrar adress. Även namnbyten förekom-&lt;br&gt;mer, bland annat till följd av fusioner inom bankvärlden. Med dagens system&lt;br&gt;krävs i sådana fall ett omfattande arbete för att föra in de nya namn- och&lt;br&gt;adressuppgifterna i registret. Både i det manuella systemet och i fastighets-&lt;br&gt;datasystemet måste åtgärderna företas ute på de olika inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heterna inom ramen för särskilda anteckningsärenden, i princip ett ärende&lt;br&gt;för varje innehavsanteckning som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det databaserade inskrivningsregistrets område skulle det uppenbarli-&lt;br&gt;gen vara en mera rationell ordning om ändrade namn- och adressuppgifter&lt;br&gt;kunde införas genom CFDs försorg. Nämnden har redan tillgång till data-&lt;br&gt;program som kan användas för detta. Det är fråga om åtgärder som inte in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nefattar någon juridisk prövning och som inte medför några rättsverkningar.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill bör åtgärderna kunna göras av CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt kan en sådan ordning åstadkommas genom en ändring i 3§&lt;br&gt;lagen om inskrivningsregister så att regeringen bemyndigas att föreskriva att&lt;br&gt;annan myndighet än inskrivningsmyndigheten får föra in aktuella namn- och&lt;br&gt;adressuppgifter i inskrivningsregistret. En föreskrift om rätt för CFD att&lt;br&gt;uppdatera namn- och adressuppgifter som hänför sig till innehavsanteck-&lt;br&gt;ningar bör sedan föras in i fastighetsdatakungörelsen (1974:1058). För att en&lt;br&gt;sådan föreskrift inte skall komma i konflikt med datalagens bestämmelser&lt;br&gt;om personregister och registeransvar bör nämndens behörighet begränsas&lt;br&gt;till innehavsanteckningar, som avser kreditinstitut eller försäkringsbolag,&lt;br&gt;vilka står under finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Ikraftträdande och övergångsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör de föreslagna lagändringarna genomföras så att de&lt;br&gt;kan träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om verkan av att köpeskillingen har angivits oriktigt i kö-&lt;br&gt;pehandlingen bör vara tillämpliga endast på avtal om fastighetsköp som har&lt;br&gt;ingåtts efter ikraftträdandet. Någon särskild bestämmelse erfordras inte för&lt;br&gt;att klargöra detta. Däremot behövs en övergångsregel som klargör att jorda-&lt;br&gt;balkens regler i deras äldre lydelse fortfarande skall tillämpas i fråga om av-&lt;br&gt;tal som har ingåtts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt torde det inte behövas några övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Informationsbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom den av mig föreslagna lagändringen förändras på ett påtagligt sätt de&lt;br&gt;rättsliga villkor som parterna har att beakta vid köp av fast egendom. Det är&lt;br&gt;därför nödvändigt att information om dem och om deras konsekvenser läm-&lt;br&gt;nas till en vid krets av sammanslutningar och individer. Jag avser att senare&lt;br&gt;ta närmare ställning till hur det av mig beskrivna informationsbehovet bör&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Kostnadsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En effekt av förslaget rörande oriktigt angiven köpeskilling är att antalet fall&lt;br&gt;i vilka staten är ersättningsskyldig enligt reglerna i 18 kap. 4 § jordabalken&lt;br&gt;kommer att minska. Kostnadsbesparingar kan också tänkas uppkomma för&lt;br&gt;bl.a. statsverket genom att antalet rättstvister om återgång av fastighetsköp&lt;br&gt;på grund av formfel torde komma att minska. De ändrade reglerna försvårar&lt;br&gt;vidare möjligheterna till skattefusk, bl.a. när det gäller realisationsvinst,&lt;br&gt;stämpelskatt och underlaget för beräkning av taxeringsvärde. Förslaget&lt;br&gt;kommer därigenom att föranleda ökade inkomster för stat och kommun. De&lt;br&gt;kostnader för informationsinsatser som inledningsvis uppkommer för det all-&lt;br&gt;männa kan klaras med tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopandet av föreskriften om att vissa underrättelser skall sändas i rekom-&lt;br&gt;menderat brev kan antas leda till besparingar för staten på cirka en miljon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. Även förslaget om att låta CFD ha hand om uppdatering av innehav-&lt;br&gt;santeckningar är ägnat att rationalisera inskrivningsarbetet och kan på sikt&lt;br&gt;leda till inte oväsentliga besparingar av inskrivningsmyndigheternas resur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:98) om inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som jag föreslår innehåller i sak endast två nyheter, vilka hör&lt;br&gt;nära samman med varandra. Nyheterna består dels i att en oriktig uppgift&lt;br&gt;om köpeskillingen i en köpehandling inte längre skall medföra att köpet är&lt;br&gt;ogiltigt, dels i att köpare och säljare som regel blir bundna vid den uppgift&lt;br&gt;om köpeskillingen som finns i köpehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke innebär att det inte längre ställs som&lt;br&gt;villkor för köpets giltighet att det är den mellan parterna avtalade köpeskil-&lt;br&gt;lingen som anges i köpehandlingen. Det framgår av att uttrycket ”upptaga&lt;br&gt;köpeskillingen” har ersatts med ”innehålla en uppgift om köpeskilling”. En&lt;br&gt;motsvarande ändring har gjorts i tredje meningen, som reglerar hur köpe-&lt;br&gt;skillingen skall anges när köpet omfattar även annat än den fasta egendo-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att även den nya lagtexten innehåller ett krav på att en&lt;br&gt;bestämd köpeskillingsuppgift skall intas i köpehandlingen. Om det försum-&lt;br&gt;mas, t.ex. genom att det av själva handlingen framgår att det angivna priset&lt;br&gt;inte avser hela köpeskillingen för den fasta egendom som köpet avser eller&lt;br&gt;genom att prisfrågan över huvud taget inte berörs i köpehandlingen, är kö-&lt;br&gt;pet liksom tidigare ogiltigt enligt paragrafens sista stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden i förhållande till nu gällande rätt är alltså att köpet är giltigt&lt;br&gt;även om den uppgift om köpeskillingen som tas in i köpehandlingen inte&lt;br&gt;överensstämmer med det pris som parterna verkligen har avtalat om. Form-&lt;br&gt;kravet beträffande köpeskillingen är uppfyllt så snart som en prisuppgift&lt;br&gt;finns intagen i handlingen, oavsett om denna uppgift i något enskilt fall&lt;br&gt;skulle framstå som uppenbart för hög eller för låg. Formkravet är också upp-&lt;br&gt;fyllt om det med ledning av de upplysningar som lämnas i köpehandlingen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. om fastighetens areal och ett visst pris per kvadratmeter, går att be-&lt;br&gt;räkna priset på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att köpet är giltigt även om köpeskillingsuppgiften är&lt;br&gt;oriktig får betydelse också i sakrättsligt hänseende. Eftersom köpet är giltigt&lt;br&gt;blir det inte längre aktuellt med någon bedömning enligt 18 kap. jordabalken&lt;br&gt;huruvida godtrosförvärv föreligger i ett senare säljled. Motsvarande gäller i&lt;br&gt;fråga om förvärv av panträtt eller annan särskild rätt som upplåtits i fastig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan synas något tveksamt vad som bör gälla när köpeskillingen avser&lt;br&gt;både fast egendom och annat och det samtidigt finns en sidoöverenskom-&lt;br&gt;melse om ett annat pris än det som anges i den köpehandling som utgör&lt;br&gt;grund för lagfarten. Även i ett sådant fall bör emellertid sidoöverenskom-&lt;br&gt;melsen vara ogiltig medan köpet står fast enligt den till inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten ingivna köpehandlingen. Köpet skall alltså fullföljas enligt köpehand-&lt;br&gt;lingen både vad gäller fastigheten och den andra egendomen (jfr lagrådets&lt;br&gt;yttrande i prop. 1970:20 del A s. 211).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke har inte någon motsvarighet i nuvarande lagstift-&lt;br&gt;ning. Som framgår av lagtexten innebär den nya regeln att en sidoöverens-&lt;br&gt;kommelse om annan köpeskilling än den i köpehandlingen angivna är ogil-&lt;br&gt;tig. Sidoöverenskommelsen saknar således rättslig verkan och kan inte göras&lt;br&gt;gällande ens parterna emellan. Det blir därmed villkoren i köpehandlingen&lt;br&gt;och inget annat som blir avgörande för parternas inbördes rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter. För att göra detta helt klart sägs i andra meningen att det i stäl-&lt;br&gt;let är den köpeskilling som anges i köpehandlingen som gäller mellan sälja-&lt;br&gt;ren och köparen. För parterna innebär den nya regeln alltså att något krav&lt;br&gt;på betalning på grund av en sidoöverenskommelse inte kan framställas resp,&lt;br&gt;att betalning som redan gjorts på grund av en sidoöverenskommelse kan krä-&lt;br&gt;vas åter, samtidigt som enligt paragrafens första stycke köpet som sådant&lt;br&gt;skall stå fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra styckets sista mening, som införts med anledning av lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande (jfr avsnitt 2.2 i den allmänna motiveringen), återfinns en jämknings-&lt;br&gt;regel. Regeln är - som har framhållits i den allmänna motiveringen - avsedd&lt;br&gt;att användas i speciella fall då det skulle leda till oskäliga och stötande effek-&lt;br&gt;ter att låta parterna bli bundna vid den uppgift om köpeskillingen som anges&lt;br&gt;i köpehandlingen. Jämkningsbestämmelsen är utformad efter mönster av&lt;br&gt;36 § avtalslagen och bygger på samma grunder. Vad som kan bli föremål för&lt;br&gt;jämkning är den prisuppgift som upptagits i köpehandlingen. En tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelsen torde vanligen leda till att den prisuppgift som svarar mot&lt;br&gt;formkravet i jordabalken korrigeras så att den överensstämmer med den i&lt;br&gt;verkligheten överenskomna köpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör lägga märke till att den nya jämkningsregeln inte kan begagnas&lt;br&gt;för att sätta i fråga köpets giltighet eller bestånd. Bestämmelsen rör endast&lt;br&gt;frågan till vilket pris köpet skall fullföljas. Genom att en särskild jämknings-&lt;br&gt;möjlighet förs in i paragrafen bör det inte heller finnas något utrymme för&lt;br&gt;att genom hävning korrigera konsekvenserna av en oriktig prisuppgift med&lt;br&gt;åberopande av den allmänna jämkningsregeln i 36 § avtalslagen. Däremot&lt;br&gt;kan givetvis avtalslagens bestämmelser exempelvis om svek (30 §) och ocker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(31 §) liksom enligt gällande rätt leda till att den rättshandling som represen- Prop. 1991/92:110&lt;br&gt;teras av köpehandlingen är ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande jämkningsmöjlighet bör utnyttjas restriktivt. En allmän för-&lt;br&gt;utsättning för tillämpningen bör vara att parterna eller åtminstone någon av&lt;br&gt;dem inte till fullo har insett konsekvenserna av att en oriktig uppgift om kö-&lt;br&gt;peskillingen har angetts i köpehandlingen. Som ett exempel där jämknings-&lt;br&gt;regeln inte bör kunna åberopas med framgång kan tas att parterna i samför-&lt;br&gt;stånd har angett en för hög köpeskilling i syfte att hindra en arrendator från&lt;br&gt;att utöva sin förköpsrätt samt därvid varit på det klara med att den för höga&lt;br&gt;köpeskillingen var rättsligt bindande även dem emellan. Andra allmänna&lt;br&gt;förutsättningar för tillämpning av bestämmelsen bör vara att den i köpe-&lt;br&gt;handlingen angivna köpeskillingen i högst avsevärd mån skiljer sig från den&lt;br&gt;överlåtna egendomens verkliga värde och att det med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt, t.ex. parternas eller den ena partens ekonomiska situation,&lt;br&gt;skulle framstå som stötande om köpeskillingen skulle vara rättsligt gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regleringen tar närmast sikte på den situationen att parterna av-&lt;br&gt;siktligt uppgivit ett oriktigt pris i köpehandlingen och ett verkligt pris i en&lt;br&gt;sidoöverenskommelse. Det kan emellertid inträffa att prisuppgiften i köpe-&lt;br&gt;handlingen på grund av felskrivning eller annat liknande misstag får ett orik-&lt;br&gt;tigt innehåll. Någon sidoöverenskommelse har i ett sådant fall inte upprät-&lt;br&gt;tats. I den beskrivna situationen är förhållandet mellan säljaren och köparen&lt;br&gt;att bedöma enligt 32 § första stycket avtalslagen, vilket som regel torde leda&lt;br&gt;till att ingendera parten kan påfordra att försäljningen genomförs till det av&lt;br&gt;misstag felaktigt angivna priset. Fastigheten kan däremot bli föremål för&lt;br&gt;godtrosförvärv, eftersom det inte föreligger något formfel eller annan sådan&lt;br&gt;kvalificerad ogiltighetsgrund som upptas i 18 kap. 3 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När parterna begagnar sig av dubbla köpehandlingar, såsom köpekontrakt&lt;br&gt;och köpebrev, skall enligt gällande rätt formkravet iakttas även i fråga om&lt;br&gt;den senare handlingen. Om så inte sker saknar köpebrevet verkan som kö-&lt;br&gt;pehandling. Däremot gäller själva köpet, under förutsättning att köpekon-&lt;br&gt;traktet upptar köpeskillingen och även i övrigt har upprättats med iaktta-&lt;br&gt;gande av formkraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förut nämnts är det även enligt den nya lydelsen av 4 kap. 1 § jorda-&lt;br&gt;balken ett formkrav att köpehandlingen innehåller en uppgift om köpeskil-&lt;br&gt;lingen, låt vara att uppgiften enligt paragrafens nya lydelse inte längre behö-&lt;br&gt;ver överensstämma med den verkligen avtalade köpeskillingen. Formkravet&lt;br&gt;bör liksom hittills gälla beträffande båda köpehandlingarna när parterna an-&lt;br&gt;vänder sig av dubbla köpehandlingar. I 2§ har lagtexten därför jämkats så&lt;br&gt;att hänvisningen i paragrafen avser 1 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att föreskriften om att underrättelser om vissa beslut&lt;br&gt;skall skickas med rekommenderat brev avskaffas. De beslut som föreskriften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berör är avslagsbeslut, beslut om vilandeförklaring, uppskovsbeslut och&lt;br&gt;andra beslut som innebär att ansökan inte har bifallits omedelbart. Hit hör&lt;br&gt;även andra beslut som är negativa för sökanden eller annan som har hörts i&lt;br&gt;ärendet, exempelvis beslut om utdömande av vite. Liksom hittills skall i&lt;br&gt;dessa fall sändas en särskild skriftlig underrättelse om beslutet till den som&lt;br&gt;beslutet har gått emot. Underrättelsen behöver emellertid inte längre&lt;br&gt;skickas i rekommenderat brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande kan det i vissa fåtaliga fall vara nödvändigt att delge beslutet&lt;br&gt;med den som berörs. Detta gäller främst sådana beslut för vilka tiden för&lt;br&gt;fullföljd skall räknas från dagen för delfåendet av beslutet (jfr 52kap. 1§&lt;br&gt;rättegångsbalken) samt beslut som är förenade med något slag av föreläg-&lt;br&gt;ganden. Slopandet av kravet på rekommenderad försändelse bör emellertid&lt;br&gt;inte leda till att delgivningsförfarande kommer till användning i större ut-&lt;br&gt;sträckning än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills skall, när en innehavsanteckning avförs, en särskild skriftlig&lt;br&gt;underrättelse tillställas den tidigare antecknade innehavaren, såvida det inte&lt;br&gt;är uppenbart att underrättelsen saknar betydelse för honom. Förslaget inne-&lt;br&gt;bär att underrättelse inte längre behöver skickas i rekommenderat brev.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:98)&lt;br&gt;om inskrivningsregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 kap. 2§ jordabalken skall inskrivningsärende handläggas av in-&lt;br&gt;skrivningsmyndighet. Om inskrivning skall ske i inskrivningsregister, gäller&lt;br&gt;visserligen särskilda bestämmelser enligt lagen (1973:98) om inskrivningsre-&lt;br&gt;gister. Denna lag innehåller emellertid för närvarande inte någon möjlighet&lt;br&gt;att lämna över inskrivningsärende till annan myndighet än inskrivningsmyn-&lt;br&gt;digheten. Eftersom införande, ändring och avförande av innehavsanteck-&lt;br&gt;ningar handläggs som inskrivningsärende kan alltså för närvarande sådana&lt;br&gt;uppgifter skötas endast av inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen i 3 § innebär att det i ett nytt andra stycke förs in ett bemyn-&lt;br&gt;digande för regeringen att föreskriva att vissa anteckningar rörande innehav&lt;br&gt;av pantbrev eller vilandebevis får införas i annan ordning. Avsikten är att&lt;br&gt;regeringen med stöd av en sådan regel skall föreskriva att CFD äger att i&lt;br&gt;inskrivningsregistret föra in ändrade namn- och adressuppgifter i befintliga&lt;br&gt;innehavsanteckningar. Detta kommer inte att ge CFD möjlighet att föra in&lt;br&gt;nya innehavsanteckningar i registret utan endast befogenhet att göra sådana&lt;br&gt;namn- och adressändringar som inte sammanhänger med att innehavet av&lt;br&gt;pantbrevet eller vilandebeviset ändrats. För att en sådan befogenhet inte&lt;br&gt;skall komma i konflikt med datalagens bestämmelser om personregister och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registeransvar torde nämndens befogenhet böra begränsas till att gälla inne-&lt;br&gt;havsanteckningar som avser kreditinstitut eller försäkringsbolag som står&lt;br&gt;under finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om anteckning om innehav utgör inskrivningsärende (jfr 19 kap.&lt;br&gt;1§ jordabalken). För sådant ärende gäller i princip 19 kap. jordabalken&lt;br&gt;och - i fastighetsdatasystemet - lagen om inskrivningsregister. Vad som där&lt;br&gt;stadgas om fullföljd mot beslut i inskrivningsärende (19 kap. 14 § jordabal-&lt;br&gt;ken, jfr 58 a § lagen, 1979:995, om införande av nya jordabalken), om rät-&lt;br&gt;telse (19 kap. 17 § jordabalken) och om skadestånd (19 kap. 19 § jordabal-&lt;br&gt;ken) kommer därför att äga motsvarande tillämpning på sådana införingar&lt;br&gt;som centralnämnden beslutat om. För tydlighetens skull bör påpekas att&lt;br&gt;ändringen i 3 § förevarande lag inte syftar till att tillägga centralnämnden be-&lt;br&gt;fogenhet att besluta om rättelse. Rättelseärenden - även om de enbart berör&lt;br&gt;innehavsanteckningar - skall alltså även i fortsättningen handläggas enbart&lt;br&gt;av inskrivningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:98) om inskrivningsregister,&lt;br&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. överlåtelseförbud m.m. vid köp av fast egendom och tomträtt (avsnitt&lt;br&gt;2.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. formkravet vid förvärv av bostadsrätter (avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de&lt;br&gt;åtgärder och de ändamål föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning (SOU 1988:66)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta betänkande, utredningens slutbetänkande, behandlas tre skilda frå-&lt;br&gt;gor. Varje fråga behandlas separat och framställningen är därför uppdelad i&lt;br&gt;tre olika delar. Den första delen gäller köp av byggnad på ofri grund. I den&lt;br&gt;andra delen behandlas frågan om överlåtelseförbud i samband med fastig-&lt;br&gt;hetsöverlåtelse. Den sista och tredje delen gäller frågan om vad som bör gälla&lt;br&gt;vid köp av fast egendom när det konstateras att en i köpehandlingen intagen&lt;br&gt;uppgift om köpeskillingen är felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens överväganden har resulterat i förslag som innebär viss för-&lt;br&gt;ändring gentemot gällande rätt i samtliga av de nämnda frågorna. Till följd&lt;br&gt;härav utmynnar utredningsarbetet i förslag som innebär författningsänd-&lt;br&gt;ringar beträffande den gällande köplagen och jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller köp av byggnad på ofri grund föreslås att den nuvarande&lt;br&gt;köplagen kompletteras med en ny paragraf, 72 §. Innebörden av den före-&lt;br&gt;slagna bestämmelsen är att vårt tidigare förslag beträffande felreglerna i jor-&lt;br&gt;dabalken (se SOU 1987:30) görs tillämpligt vid köp av byggnad på ofri&lt;br&gt;grund. Den nya paragrafen kan därmed sägas utgöra en särreglering av fe-&lt;br&gt;lansvaret när det gäller säljarens ansvar för fel i bestämt gods (42 §) köpla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande rättsläge beträffande överlåtelseförbud och andra villkor som&lt;br&gt;inskränker ägarens rätt att förfoga över sin fastighet är oklart. I förevarande&lt;br&gt;betänkande lämnas förslag som undanröjer sagda oklarhet. Enligt förslaget&lt;br&gt;blir det möjligt för parterna, säljaren och köparen, att med giltig verkan av-&lt;br&gt;tala om inskränkning i köparens rätt att förfoga över fastigheten såvitt gäller&lt;br&gt;köparens rätt att träffa avtal om storleken av vederlaget när köparen i sin&lt;br&gt;tur överlåter fastigheten. Regeln är generell, dvs. den kan tillämpas på alla&lt;br&gt;försäljningar, inte bara på kommunala försäljningar av statligt belånade&lt;br&gt;småhus. Villkoret har, efter förebild av regleringen i 4 kap. 4 § jordabalken,&lt;br&gt;tidsbegränsad giltighet. Villkoret gäller för en tidsperiod om fem år. Skulle&lt;br&gt;villkoret avse annat än vederlaget eller har längre tid än den stadgade blivit&lt;br&gt;bestämd, är villkoret, men inte köpet, ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu redovisade regeln föreslås bli intagen i en ny paragraf, 4 kap. 6 a §&lt;br&gt;jordabalken. I denna paragraf föreslås också ingå en specialregel (andra&lt;br&gt;stycket) som gäller överlåtelseförbud vid successionsrättsliga transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om överlåtelseförbud föranleder en del tillägg i jordabalkens&lt;br&gt;regler om tomträtt. De berörda bestämmelserna är 13 kap. 6§ och 21 kap.&lt;br&gt;4 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den tredje delfrågan, oriktig köpeskilling, gäller som bekant för&lt;br&gt;närvarande att ett avtal om köp av fast egendom kan förklaras ogiltigt på&lt;br&gt;talan av part för den händelse den verkliga köpeskillingen inte anges korrekt&lt;br&gt;i köpehandlingen. Det nu föreliggande förslaget innebär att denna ordning&lt;br&gt;ändras. I korthet innebär lösningen att uppgiften i köpehandlingen om köpe-&lt;br&gt;skillingen är bindande för parterna, även om parterna skulle i en sidoöve-&lt;br&gt;renskommelse ha träffat avtal om en annan köpeskilling. Skillnaden jämfört&lt;br&gt;med gällande rätt blir alltså att avtalet om själva fastigheten blir giltigt men&lt;br&gt;att sidoöverenskommelsen blir ogiltig och parterna bundna vid den uppgift&lt;br&gt;om köpeskillingen som finns i köpehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag (SOU 1988:66)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 2 §§ jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom slutes ge-&lt;br&gt;nom upprättande av köpehandling&lt;br&gt;som underskrives av säljaren och&lt;br&gt;köparen. Handlingen skall upptaga&lt;br&gt;köpeskillingen och innehålla förkla-&lt;br&gt;ring av säljaren att egendomen över-&lt;br&gt;låtes på köparen. Köpes utom fast&lt;br&gt;egendom även annat mot en gemen-&lt;br&gt;sam köpeskilling, är det tillräckligt&lt;br&gt;att denna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp som inte uppfyller föreskrif-&lt;br&gt;terna i första stycket är ogiltiga. Dock&lt;br&gt;är förvärv, som har gjorts enligt lagen&lt;br&gt;(1982:352) om rätt till fastighetsför-&lt;br&gt;värv för ombildning till bostadsrätt&lt;br&gt;eller lagen (1985:658) om arrendato-&lt;br&gt;rers rätt att förvärva arrendestället,&lt;br&gt;giltiga även om föreskrifterna i första&lt;br&gt;stycket inte har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom slutes ge-&lt;br&gt;nom upprättande av köpehandling&lt;br&gt;som underskrives av säljaren och&lt;br&gt;köparen. Handlingen skall innehålla&lt;br&gt;förklaring av säljaren att egendo-&lt;br&gt;men överlåtes på köparen. Uppfyller&lt;br&gt;köpet inte dessa villkor är det ogiltigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har köp slutits och upprättas där-&lt;br&gt;efter köpebrev eller annan ytterli-&lt;br&gt;gare köpehandling angående samma&lt;br&gt;förvärv, äger 1 § första stycket till-&lt;br&gt;lämpning även i fråga om den senare&lt;br&gt;handlingen. Handling som icke upp-&lt;br&gt;fyller dessa föreskrifter är utan ver-&lt;br&gt;kan som köpehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpehandlingen skall upptaga kö-&lt;br&gt;peskillingen. Köpes utom fast egen-&lt;br&gt;dom även annat mot en gemensam&lt;br&gt;köpeskilling är det tillräckligt att&lt;br&gt;denna anges. Har köparen och sälja-&lt;br&gt;ren vid sidan av köpehandlingen träf-&lt;br&gt;fat överenskommelse om annan kö-&lt;br&gt;peskilling än den som anges i köpe-&lt;br&gt;handlingen är sidoöverenskommel-&lt;br&gt;sen ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv som har gjorts enligt lagen&lt;br&gt;(1982:352) om rätt till fastighetsför-&lt;br&gt;värv för ombildning till bostadsrätt&lt;br&gt;eller lagen (1985:658) om arrendato-&lt;br&gt;rers rätt att förvärva arrendestället är&lt;br&gt;giltiga även om föreskrifterna i första&lt;br&gt;stycket inte har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har köp slutits och upprättas där-&lt;br&gt;efter köpebrev eller annan ytterli-&lt;br&gt;gare köpehandling angående samma&lt;br&gt;förvärv, äger 1 § första och andra&lt;br&gt;stycket tillämpning även i fråga om&lt;br&gt;den senare handlingen. Handling&lt;br&gt;som icke uppfyller dessa föreskrifter&lt;br&gt;är utan verkan som köpehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Balken omtryckt 1971:1209.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över avsnitten 2 Överlåtelseförbud m.m. och 3&lt;br&gt;Oriktig köpeskilling i betänkandet (SOU 1988:66)&lt;br&gt;Köp av byggnad på ofri grund m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1988:66) Köp av bygg-&lt;br&gt;nad på ofri grund m.m. i rubricerade delar avgivits av hovrätten för Västra&lt;br&gt;Sverige, Södra Roslags tingsrätt, Malmö tingsrätt, riksåklagaren (avsnitt 3),&lt;br&gt;konsumentverket, juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet, riks-&lt;br&gt;skatteverket, plan- och bostadsverket (avsnitt 2), Näringslivets byggnadsde-&lt;br&gt;legation, Sveriges trähusfabrikers riksförbund, Småföretagens riksorganisa-&lt;br&gt;tion, Svenska kommunförbundet, Stockholms stad, Lantbrukarnas riksför-&lt;br&gt;bund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges&lt;br&gt;industriförbund, Sveriges villaägareförbund, Svenska bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska sparbanksföreningen, Sveriges föreningsbankers förbund, Mäklar-&lt;br&gt;samfundet, Sveriges aktiva fastighetsmäklares förbund samt Svensk fastig-&lt;br&gt;hetsförmedling AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges byggmästareförbund, BPA Byggproduktion AB, Sveriges doma-&lt;br&gt;reförbund, Sparbankernas fastighetsbyrå AB samt Konsumentvägledarnas&lt;br&gt;förening har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet men har avstått&lt;br&gt;från att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över avsnitten 1 och 2 i domstolsverkets och&lt;br&gt;centralnämndens för fastighetsdata skrivelse&lt;br&gt;Förslag till ändrade författningar inom&lt;br&gt;inskrivningsväsendet (justitiedepartementets Dnr&lt;br&gt;91-1916).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgivits av hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;Göteborgs och Västerviks tingsrätter, datainspektionen (avsnitt 2), finansin-&lt;br&gt;spektionen, Svenska Bankföreningen, Sparbanksgruppen AB, Konungari-&lt;br&gt;ket Sveriges Stadshypotekskassa, Sveriges Föreningsbank, Försäkringsför-&lt;br&gt;bundet och Sveriges Domareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 2§§, 19 kap. 13 § samt 22kap. 12 §&lt;br&gt;jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom slutes ge-&lt;br&gt;nom upprättande av köpehandling&lt;br&gt;som underskrives av säljaren och&lt;br&gt;köparen. Handlingen skall upptaga&lt;br&gt;köpeskillingen och innehålla förkla-&lt;br&gt;ring av säljaren att egendomen över-&lt;br&gt;låtes på köparen. Köpes utom fast&lt;br&gt;egendom även annat mot en gemen-&lt;br&gt;sam köpeskilling, är det tillräckligt&lt;br&gt;att denna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom slutes ge-&lt;br&gt;nom upprättande av köpehandling&lt;br&gt;som underskrives av säljaren och&lt;br&gt;köparen. Handlingen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om köpeskillingen och för-&lt;br&gt;klaring av säljaren att egendomen&lt;br&gt;överlåtes på köparen. Köpes utom&lt;br&gt;fast egendom även annat mot en ge-&lt;br&gt;mensam köpeskilling, är det tillräck-&lt;br&gt;ligt att uppgift om denna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säljaren och köparen vid sidan&lt;br&gt;av köpehandlingen, har träffat över-&lt;br&gt;enskommelse om annan köpeskilling&lt;br&gt;än den som anges i köpehandlingen,&lt;br&gt;är den överenskommelsen ogiltig.&lt;br&gt;Köpare och säljare blir i stället gent-&lt;br&gt;emot varandra bundna av den upp-&lt;br&gt;gift om köpeskillingen som anges i&lt;br&gt;köpehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltiga. Dock är&lt;br&gt;förvärv, som har gjorts enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv&lt;br&gt;för ombildning till bostadsrätt eller lagen (1985:658) om arrendatorers rätt&lt;br&gt;att förvärva arrendestället, giltiga även om föreskrifterna i första stycket inte&lt;br&gt;har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har köp slutits och upprättas där-&lt;br&gt;efter köpebrev eller annan ytterli-&lt;br&gt;gare köpehandling angående samma&lt;br&gt;förvärv, äger 1 § första stycket till-&lt;br&gt;lämpning även i fråga om den senare&lt;br&gt;handlingen. Handling som icke upp-&lt;br&gt;fyller dessa föreskrifter är utan ver-&lt;br&gt;kan som köpehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har köp slutits och upprättas där-&lt;br&gt;efter köpebrev eller annan ytterli-&lt;br&gt;gare köpehandling angående samma&lt;br&gt;förvärv, äger 1 § första och andra&lt;br&gt;stycket tillämpning även i fråga om&lt;br&gt;den senare handlingen. Handling&lt;br&gt;som icke uppfyller dessa föreskrifter&lt;br&gt;är utan verkan som köpehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut i inskrivningsärende Har beslut i inskrivningsärende&lt;br&gt;gått emot sökanden eller annan som gått emot sökanden eller annan som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1985:659.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörts i ärendet, skall denne genast hörts i ärendet, skall denne genast&lt;br&gt;underrättas om beslutet i rekom- underrättas skriftligen om beslutet.&lt;br&gt;menderat brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av innehavare av&lt;br&gt;pantbrev eller vilandebevis skall an-&lt;br&gt;teckning göras i fastighetsboken om&lt;br&gt;innehavet. Är annan förut anteck-&lt;br&gt;nad som innehavare, skall inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten sedan anteckning&lt;br&gt;om det nya innehavet skett avföra&lt;br&gt;den tidigare anteckningen och un-&lt;br&gt;derrätta den som tidigare var an-&lt;br&gt;tecknad som innehavare om åtgär-&lt;br&gt;den genom rekommenderat brev.&lt;br&gt;Skyldighet att underrätta tidigare&lt;br&gt;antecknad innehavare föreligger&lt;br&gt;dock icke, om det är uppenbart att&lt;br&gt;underrättelsen saknar betydelse för&lt;br&gt;honom. Föreligger anledning till an-&lt;br&gt;tagande att sökanden icke innehar&lt;br&gt;pantbrevet eller beviset, skall före-&lt;br&gt;läggande meddelas honom att upp-&lt;br&gt;visa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler den som antecknats som innehavare att innehavet upphört, skall&lt;br&gt;anteckningen avföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av innehavare av&lt;br&gt;pantbrev eller vilandebevis skall an-&lt;br&gt;teckning göras i fastighetsboken om&lt;br&gt;innehavet. Är annan förut anteck-&lt;br&gt;nad som innehavare, skall inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten sedan anteckning&lt;br&gt;om det nya innehavet skett avföra&lt;br&gt;den tidigare anteckningen och skrift-&lt;br&gt;ligen underrätta den som tidigare&lt;br&gt;var antecknad som innehavare om&lt;br&gt;åtgärden Skyldighet att underrätta&lt;br&gt;tidigare antecknad innehavare före-&lt;br&gt;ligger dock icke, om det är uppen-&lt;br&gt;bart att underrättelsen saknar bety-&lt;br&gt;delse för honom. Föreligger anled-&lt;br&gt;ning till antagande att sökanden icke&lt;br&gt;innehar pantbrevet eller beviset,&lt;br&gt;skall föreläggande meddelas honom&lt;br&gt;att uppvisa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre föreskrifter gäller dock i&lt;br&gt;fråga om rättshandlingar som har företagits före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:1085.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:98) om inskrivningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1973:98) om inskrivningsregister skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivning i inskrivningsregister gäller 19-23 kap. jordabalken, i den&lt;br&gt;mån ej annat följer av denna lag. Därvid äger bestämmelserna om fastighets-&lt;br&gt;bok och tomträttsbok motsvarande tillämpning på inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan bestämma att an-&lt;br&gt;teckningar rörande innehav av pant-&lt;br&gt;brev eller vilandebevis får införas i&lt;br&gt;inskrivningsregistret i annan ordning&lt;br&gt;än som följer av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-12-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gun-&lt;br&gt;nar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1991 har re-&lt;br&gt;geringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om ändring i jordabalken, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Olle&lt;br&gt;Abrahamsson och Sten Andersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för det remitterade förslaget till ändring i jordabalken,&lt;br&gt;såvitt avser 4 kap. 1 och2§§, har varit att lagstiftningen bör vara konstruerad&lt;br&gt;så att den motverkar att oriktiga prisuppgifter lämnas i köpehandlingar av-&lt;br&gt;seende fast egendom. I remissprotokollet konstateras att nu gällande ord-&lt;br&gt;ning infördes i syfte att förhindra olika former av vilseledande av tredje man&lt;br&gt;eller myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det betänkande av 1983 års småhusköpsutredning som&lt;br&gt;legat till grund för förslaget (SOU 1988:66) sägs vidare att utredningen påvi-&lt;br&gt;sat att nuvarande ordning i viktiga avseenden har betydande nackdelar, både&lt;br&gt;vad gäller det inbördes förhållandet mellan parterna och skyddet för tredje&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet delar uppfattningen att en ogiltighetspåföljd som har nuvarande&lt;br&gt;konstruktion kan medföra olägenheter av olika slag. Ett viktigt förhållande&lt;br&gt;som understrukits i remissprotokollet är att reglerna i vissa fall skapar osä-&lt;br&gt;kerhet hos parterna om köpets bestånd och att denna osäkerhet kan begag-&lt;br&gt;nas i påtryckningssyfte och ge endera sidan möjlighet att göra ekonomiska&lt;br&gt;vinster på motpartens bekostnad. Vad som sagts i remissprotokollet ger&lt;br&gt;också belägg för att förekomsten av en bestående ogiltighetsgrund kan vålla&lt;br&gt;problem för en godtroende tredje man och att reglerna kan utnyttjas för att&lt;br&gt;kringgå bl.a. bestämmelser om förköpsrätt. I ärendet har inte förebragts nå-&lt;br&gt;got material som belyser den faktiska omfattningen av dessa och liknande&lt;br&gt;problem. I avsaknad av sådant underlag är det svårt att bedöma hur påtagligt&lt;br&gt;reformbehovet egentligen är. Lagrådet vill dock inte bestrida att redan prin-&lt;br&gt;cipiella brister i nuvarande system gör det motiverat att överväga ändringar&lt;br&gt;i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innebär i första hand att en sidoöverenskom-&lt;br&gt;melse om en annan köpeskilling än den som anges i köpehandlingen är ogil-&lt;br&gt;tig. En konsekvens av detta är enligt förslaget att parterna gentemot var-&lt;br&gt;andra blir bundna av den köpeskillingsuppgift som lämnats i köpehandlingen&lt;br&gt;trots att denna uppgift i de avsedda fallen inte motsvarar det pris som par-&lt;br&gt;terna varit överens om. De föreslagna reglerna synes medföra att den osä-&lt;br&gt;kerhet som ansetts råda beträffande en godtroende tredje mans rättsställ-&lt;br&gt;ning i allt väsentligt upphör. Det får vidare antas att reglerna i åtminstone&lt;br&gt;samma utsträckning som nuvarande system avskräcker säljare och köpare&lt;br&gt;från att ta in oriktiga prisuppgifter i köpehandlingarna. Av detta skäl och&lt;br&gt;eftersom ogiltighetspåföljden inte längre kommer att träffa köpet i dessa hel-&lt;br&gt;het torde de föreslagna reglerna också vara ägnade att motverka de kring-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäendeförfaranden som berörts i remissprotokollet. I sistnämnda hänseende&lt;br&gt;finns det dock anledning att göra en reservation. Man kan befara att vissa&lt;br&gt;parter även i fortsättningen - på grund av okunnighet om den nya ogiltighets-&lt;br&gt;påföljden eller i ett medvetet risktagande - kommer att försöka vilseleda&lt;br&gt;t.ex. den som har förköpsrätt genom att i köpehandlingen ange ett betydligt&lt;br&gt;högre pris än det verkliga. Enligt de nya reglerna kommer denna kanske helt&lt;br&gt;orealistiska köpeskilling att bli bindande för parterna och kommer därmed -&lt;br&gt;såsom lagrådet uppfattar det remitterade förslaget - att bli gällande också&lt;br&gt;för den som vill utöva förköpsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse för bedömningen av det remitterade förslaget är de kon-&lt;br&gt;sekvenser detta får för parternas inbördes förhållande. Förslaget innebär att&lt;br&gt;köpet blir bestående på villkor som i ett väsentligt hänseende - priset på fas-&lt;br&gt;tigheten - inte överensstämmer med vad parterna varit ense om. Förhållan-&lt;br&gt;det kan också beskrivas så att lagstiftaren ger bindande verkan åt ett prisvill-&lt;br&gt;kor som parterna för skens skull tagit in i köpehandlingen. Flera av de in-&lt;br&gt;stanser som yttrat sig över SOU 1988:66 har från principiell synpunkt invänt&lt;br&gt;mot denna ordning och ifrågasatt om den är förenlig med grunderna för 34 §&lt;br&gt;avtalslagen. I remissprotokollet sägs att frågan bör bedömas mot bakgrund&lt;br&gt;av de specifika krav på formbundenhet som gäller vid överlåtelse av fast&lt;br&gt;egendom. Det hänvisas i detta sammanhang till bestämmelserna i 4kap. 3 §&lt;br&gt;jordabalken, vilka sägs innebära att en ingången sidoöverenskommelse av&lt;br&gt;det slag som där avses blir ogiltig och att köpet blir gällande med ett annat&lt;br&gt;avtalsinnehåll än det som parterna varit överens om. I remissprotokollet&lt;br&gt;dras slutsatsen att det inte finns något princiellt hinder av angivet slag mot&lt;br&gt;att genomföra förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill emellertid framhålla följande. Det förhållandet att lagstifta-&lt;br&gt;ren genom de föreslagna reglerna öppnar möjlighet för endera parten i ett&lt;br&gt;avtalsförhållande att genomdriva krav som grundas på skenvillkor är i sig&lt;br&gt;ägnat att väcka betänkligheter. Till detta kommer att reglerna på grund av&lt;br&gt;sin konstruktion ofrånkomligen rubbar förhållandet mellan parternas pre-&lt;br&gt;stationer i de berörda fallen. Resultatet blir att den ena parten med rättsord-&lt;br&gt;ningens stöd kan berika sig på den andra partens bekostnad. Man kan visser-&lt;br&gt;ligen anta att det normalt rör sig om parter som medvetet lämnat oriktiga&lt;br&gt;och vilseledande uppgifter i köpehandlingen. Även med beaktande av detta&lt;br&gt;kan de materiella effekterna komma att framstå som oskäliga och stötande i&lt;br&gt;de fall då den i köpehandlingen angivna köpeskillingen i avsevärd mån avvi-&lt;br&gt;ker från den överlåtna egendomens verkliga värde. Dessa effekter torde i&lt;br&gt;själva verket kunna framstå som väl så drastiska som de som följer av nuva-&lt;br&gt;rande regler. Det är ovisst om bestämmelserna i 36 § avtalslagen ger något&lt;br&gt;korrektiv, en fråga som endast kortfattat berörts i SOU 1988:66 och som helt&lt;br&gt;förbigåtts i remissprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det sagda framgår att lagrådet har invändningar mot det remitterade&lt;br&gt;förslaget från både principiella och materiella synpunkter. Det förhållandet&lt;br&gt;att lagstiftaren funnit det motiverat att för giltigheten av sådana avtalsvillkor&lt;br&gt;som avses i 4 kap. 3§ jordabalken uppställa kravet att villkoren skall vara&lt;br&gt;intagna i köpehandlingen utgör enligt lagrådets mening inte ett tillräckligt&lt;br&gt;argument för att trots de redovisade invändningarna använda en ogiltighets-&lt;br&gt;påföljd som sanktion på det sätt som föreslagits i remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda är lagrådet inte berett att tillstyrka förslaget till&lt;br&gt;ändring av 4 kap. 1 och 2 §§ jordabalken. Enligt lagrådets mening finns det&lt;br&gt;behov av att ytterligare utreda möjligheterna att komma till rätta med de&lt;br&gt;problem som beskrivits i remissprotokollet. Det kan visa sig motiverat att&lt;br&gt;därvid ännu en gång överväga alternativet att återgå till den ordning som&lt;br&gt;gällde före 1972. Med den lösningen uppnår man det principiellt riktiga re-&lt;br&gt;sultatet att parternas verkliga prisöverenskommelse blir avgörande i deras&lt;br&gt;inbördes förhållande. I remissprotokollet har detta alternativ avvisats därför&lt;br&gt;att det inte ansetts medföra tillräckligt ”tryck” på parterna att lämna riktiga&lt;br&gt;köpeskillingsuppgifter. Lagrådet vill dock ifrågasätta om inte den eftersträ-&lt;br&gt;vade effekten i erforderlig mån skulle kunna uppnås genom att förstärkta&lt;br&gt;sanktioner av mer traditionellt slag införs i den lagstiftning som i övrigt regle-&lt;br&gt;rar de förhållanden som påverkas av oriktiga köpeskillingsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt lämnar lagrådet de remitterade föreslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Överlåtelseförbud m.m. vid köp av fast egendom och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomträtt.......................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Oriktig köpeskilling................................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Formkravet vid förvärv av bostadsrätter.............. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Slopandet av kravet på att vissa underrättelser skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skickas i rekommenderat brev....................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Uppdatering av innehavsanteckningar................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Ikraftträdande och övergångsfrågor.................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Informationsbehovet............................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Kostnadsfrågor.................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1988:66)........ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningens lagförslag............................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna (SOU 1988:66)..... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna (Dnr 91-1916)..... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande................................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40525, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:LU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförs om</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförs om</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:LU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-02-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:07:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03110</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:07:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03110</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__110.pdf</filnamn>
<filstorlek>1487793</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i jordabalken m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DE471BCF-3F84-4CFE-A320-B7E41DE191CC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:LU31</uppgift>
<ref_dok_id>GF01LU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i jordabalken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:110&lt;br/&gt;
Ändring i jordabalken m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02L15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:110 Ändring i jordabalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Odenberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:110&lt;br/&gt;
Ändring i jordabalken m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02L15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:110 Ändring i jordabalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>