<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2361543</hangar_id>
 <dok_id>GF03108</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>108</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:108</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>108</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03108/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03108</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03108</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:108&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Statens roll i den exportfrämjande&lt;br&gt;verksamheten vid Sveriges exportråd&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03108/prop_199192__108-1.png" style="width:35pt;height:46pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92: 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande vid regeringssammanträdet har varit statsrådet Dinkel-&lt;br&gt;spiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 februari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Dinkelspiel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen konstateras att det finns samhällsekonomiska motiv för&lt;br&gt;fortsatt statligt stöd med viss inriktning till den exportfrämjande verksam-&lt;br&gt;het som bedrivs genom Sveriges exportråd. De små och medelstora export-&lt;br&gt;oerfarna företagen bör prioriteras i rådets verksamhet. Förslag lämnas om&lt;br&gt;inriktning och koncentration av det statliga stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör i första hand inriktas på upplysnings-, informations- och&lt;br&gt;rådgivningsverksamhet. Övriga aktiviteter bör i princip bedrivas på affärs-&lt;br&gt;mässiga villkor, men här kan särskilda skäl tala för visst statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas vissa bedömningar avseende den export-&lt;br&gt;främjande verksamhetens inriktning och organisation. Vidare behandlas&lt;br&gt;samarbetet mellan exportrådet och andra organ med exportfrämjande&lt;br&gt;inslag i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet bör även fortsatt ha två huvudmän nämligen staten och&lt;br&gt;näringslivet företrätt av Sveriges Allmänna Exportförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag framläggs om godkännande av ett reviderat avtal mellan staten&lt;br&gt;och Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges exportråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med den omläggning som sker av den ekonomiska politiken i&lt;br&gt;riktning mot generellt verkande åtgärder för att främja det svenska nä-&lt;br&gt;ringslivets konkurrenskraft föreslås en halvering av det statliga stödet&lt;br&gt;under en treårsperiod. För budgetåret 1992/93 föreslås totalt 219 180000&lt;br&gt;kr. anvisas under anslaget Exportfrämjande verksamhet. Av detta belopp&lt;br&gt;föreslås att 190000000 kr. disponeras av Sveriges exportråd medan åter-&lt;br&gt;stoden föreslås stå till regeringens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om statens roll i den exportfrämjande &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1991/92:108&lt;br&gt;verksamheten vid Sveriges exportråd&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Sveriges exportråd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges exportråd bildades år 1972 av staten och näringslivet företrätt av&lt;br&gt;Sveriges Allmänna Exportförening. Nu gällande avtal mellan de två hu-&lt;br&gt;vudmännen är från år 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet skall rådet som centralt organ planera, samordna, mark-&lt;br&gt;nadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export. Rådet skall&lt;br&gt;särskilt insamla, bearbeta och förmedla marknadsinformation, lämna råd i&lt;br&gt;internationell marknadsföring samt stimulera och stödja exportansträng-&lt;br&gt;ningar. Exportrådet har genom särskild lag tilldelats beslutanderätt för&lt;br&gt;handelssekreterare. För närvarande har rådet ca 405 anställda, varav 194&lt;br&gt;vid 32 handelskontor inkl, filialer i 20 länder. Rådet har också genom&lt;br&gt;särskild lag tilldelats viss direktivrätt för den exportfrämjande verksamhe-&lt;br&gt;ten inom utrikesrepresentationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets omslutning uppgick verksamhetsåret 1990/91 till ca 440 milj. kr.&lt;br&gt;varav 260 milj. kr. tillskjutits som statsanslag över anslaget Exportfräm-&lt;br&gt;jande verksamhet. Statsanslaget är avsett i första hand för exportservice&lt;br&gt;till företag med export av mindre omfattning, för tjänster som handelssek-&lt;br&gt;reterare utför avgiftsfritt, för vissa bransch- eller temabundna kollektiva&lt;br&gt;exportfrämjande aktioner samt för exportrådets ledning och planering av&lt;br&gt;handelssekreterarnas verksamhet och av exportfrämjande verksamhet&lt;br&gt;inom utrikesrepresentaionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet leds av en styrelse med åtta ledamöter och lika många supplean-&lt;br&gt;ter. Hälften utses av regeringen och hälften av Sveriges Allmänna Export-&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Exportrådsutredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 21 juni 1989 åt en särskild utredare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att göra en&lt;br&gt;förutsättningslös översyn av statens roll i den exportfrämjande verksamhe-&lt;br&gt;ten vid Sveriges exportråd inkl, dess utlandsorganisation. Utredaren har&lt;br&gt;presenterat sina överväganden och förslag i betänkandet (SOU 1991:3)&lt;br&gt;Statens roll vid främjande av export. En sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;är fogad till propositionen som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna återfinns i bilaga 2. De kompletta remissyttrandena finns tillgängliga&lt;br&gt;i utrikesdepartementets handelsavdelnings ärende med dnr 90/1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förre generaldirektören Axel Wallén.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Statens roll vid främjande av export&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Mål och motiv för en statlig exportfrämjandepolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Selektiva åtgärder till stöd för näringslivet&lt;br&gt;bör begränsas till områden där det finns tydliga samhällsekonomis-&lt;br&gt;ka motiv för statliga insatser. Exportfrämjandet är ett sådant områ-&lt;br&gt;de. Med den omläggning som sker av den ekonomiska politiken i&lt;br&gt;riktning mot generellt verkande åtgärder för att främja svenskt&lt;br&gt;näringslivs konkurrenskraft kan dock statens insatser även på detta&lt;br&gt;område begränsas. Under den kommande treårsperioden föreslås en&lt;br&gt;halvering av det statliga anslaget. Genom den förda politiken skapas&lt;br&gt;också bättre förutsättningar för företagen att själva svara för en&lt;br&gt;större del av kostnaderna för olika exportfrämjande aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportfrämjandepolitikens mål bör vara att främja svenskt nä-&lt;br&gt;ringslivs export och internationalisering på ett sätt som positivt&lt;br&gt;påverkar Sveriges långsiktiga välfardsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör lägga ett tydligt uppdrag på exportrådet för att få vissa&lt;br&gt;tjänster utförda som ter sig samhällsekonomiskt angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: I exportrådsutredningen konstateras att någon&lt;br&gt;djupare analys av statens ansvar på exportfrämjandeområdet inte förefal-&lt;br&gt;ler ha gjorts vid exportrådets tillkomst i början av 1970-talet. Man utgick&lt;br&gt;från att staten hade en roll att spela med hänsyn till exportens betydelse för&lt;br&gt;den svenska ekonomin och till de externa balansproblemen. Det ansågs att&lt;br&gt;insatserna borde göras tillsammans med näringslivet i en gemensam orga-&lt;br&gt;nisation med statliga bidrag till verksamhetens finansiering. Bakgrund var&lt;br&gt;också den verksamhet som tidigare bedrivits av Sveriges Allmänna Ex-&lt;br&gt;portförening och av staten, samt exportfrämjandesatsningar från andra&lt;br&gt;länders sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådsutredningen har haft som huvuduppgift att analysera frågan&lt;br&gt;om statens mål och motiv för ett fortsatt engagemang i den exportfrämjan-&lt;br&gt;de verksamheten vid Sveriges exportråd i ett samhällsekonomiskt sam-&lt;br&gt;manhang och mot bakgrund av en utvärdering av den hittillsvarande&lt;br&gt;verksamheten jämte förändringar i förutsättningarna för det statliga enga-&lt;br&gt;gemanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att den ekonomiska poli-&lt;br&gt;tiken har till uppgift att skapa sådana villkor att svenska produkter kan&lt;br&gt;säljas på utländska marknader på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt,&lt;br&gt;och att Sverige i det syftet handelspolitiskt verkar för ett fritt utbyte av&lt;br&gt;varor och tjänster mellan länder. Utredningen har inte funnit några bäran-&lt;br&gt;de motiv för en svensk exportpolitik med betydande selektiva insatser till&lt;br&gt;stöd för exporten. Utredningen konstaterar vidare att förutsättningarna&lt;br&gt;för det statliga exportfrämjandet har ändrats. Utredningen konstaterar&lt;br&gt;också att företagen själva står för den helt övervägande delen av de&lt;br&gt;samlade insatserna för att marknadsföra och sälja svenska produkter utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar vidare att det är svårt att bedöma de kvantita- Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;tiva effekterna på svensk export av de insatser som gjorts genom Sveriges&lt;br&gt;exportråd och att svensk export knappast skulle påverkas betydligt på kort&lt;br&gt;sikt om stödet via exportrådet föll bort. Om exportrådet inte fanns skulle&lt;br&gt;detta dock få kännbara konsekvenser för företagen vad gäller tillgången på&lt;br&gt;relevant handelsinformation från exportserviceinriktade exportrådsenhe-&lt;br&gt;ter i Sverige och i utlandet. Uteblivandet av utställningar och andra&lt;br&gt;manifestationer utomlands för svensk industri skulle likaledes på längre&lt;br&gt;sikt kunna ge negativa effekter på exporten, varjämte exporten från ex-&lt;br&gt;portoerfarna mindre företag sannolikt skulle påverkas. Däremot bedöms&lt;br&gt;effekterna på de större företagen bli mindre. Det konstateras att en stabil&lt;br&gt;efterfrågan finns på exportrådets tjänster från exportföretagen och att&lt;br&gt;detta tyder på att verksamheten är uppskattad. Utredningen konstaterar&lt;br&gt;att det torde stå utom allt tvivel att exportrådets insatser har en kvalitets-&lt;br&gt;höjande effekt på exporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående samt en samhällsekonomisk analys drar&lt;br&gt;utredningen slutsatsen att det är ett statligt intresse att även i fortsättning-&lt;br&gt;en lämna visst stöd till den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges&lt;br&gt;exportråd, samtidigt som förutsättningarna har ändrats på ett sådant sätt&lt;br&gt;att det statliga stödet kan minska. Syftet är att genom vissa strategiska&lt;br&gt;insatser förbättra marknadernas funktionssätt, t. ex. genom att undanröja&lt;br&gt;informationsbrister, underlätta uppbyggnaden av nätverk av relationer&lt;br&gt;samt initiera s. k. spjutspetsaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De som har yttrat sig tillstyrker i stort utredningens&lt;br&gt;bedömning rörande mål och motiv för ett fortsatt statligt engagemang i&lt;br&gt;exportfrämjande verksamhet genom Sveriges exportråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Allmänna Exportförening (SAE) anser att grundläggande för&lt;br&gt;föreningens och det privata näringslivets syn är att det är värdefullt med&lt;br&gt;ett samlat och och kompetent exportfrämjande organ för att stärka företa-&lt;br&gt;gens internationella konkurrenskraft på utlandsmarknaderna. Föreningen&lt;br&gt;anser att i dagens hårdnande affärsklimat med allt större affärsverksamhet&lt;br&gt;över gränserna och därmed hårdnande konkurrens är internationalisering&lt;br&gt;av största vikt också för svenskt näringsliv. Många företag i Sverige,&lt;br&gt;framför allt de mindre, saknar exporterfarenhet och kan behöva kvalifice-&lt;br&gt;rad hjälp. En mer pragmatisk inställning rekommenderas snarare än att i&lt;br&gt;alltför stor utsträckning hårdra nationalekonomiska motiv för statens in-&lt;br&gt;satser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet framhåller att utredningen konstaterat att det finns starka&lt;br&gt;samhällsekonomiska motiv för ett statligt engagemang. I den politiska&lt;br&gt;praktiken är det enligt rådet ambitionen att slå vakt om välfärden genom&lt;br&gt;ökad export som leder till anspråk på statligt exportfrämjande. I rådande&lt;br&gt;ekonomiska läge med konjunkturella men även strukturella kristecken,&lt;br&gt;minskande nyföretagande m.m. måste det enligt rådet vara en central&lt;br&gt;samhällsekonomisk uppgift att bana väg för företag som kan bli nya&lt;br&gt;motorer för export, sysselsättning och tillväxt. Det finns alltså skäl att&lt;br&gt;satsa särskilt på de mindre företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet instämmer i att statligt stött exportfrämjande från&lt;br&gt;såväl nationalekonomisk som från företagsservicesynpunkt är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet nämner främst exportservice men också insatser där det över-&lt;br&gt;gripande ”svenska” intresset kan vara större än de enskilda företagens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskammarförbundet anser att det finns ett visst behov av stödjan-&lt;br&gt;de åtgärder, främst till de små företagen, för att underlätta deras exportan-&lt;br&gt;strängningar. Mycket av denna assistans måste av nödvändighet helt eller&lt;br&gt;delvis finansieras av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium redovisar de svenska internationella förpliktelserna&lt;br&gt;i fråga om statliga stödåtgärder och drar slutsatsen att merparten av den&lt;br&gt;statsstödda verksamhet som föreslås i utredningen bör vara förenlig med&lt;br&gt;gällande internationella åtaganden och EGs bestämmelser. Detta stöds av&lt;br&gt;förhållandet att de svenska stödåtgärderna inte är unika internationellt&lt;br&gt;sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är en huvuduppgift för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken att bryta den ekonomiska stagnationen och lägga&lt;br&gt;grunden för en ny period av tillväxt, företagande och utveckling. Av&lt;br&gt;största vikt för Sveriges ekonomiska utveckling under 1990-talet blir att&lt;br&gt;små- och nyföretagandet får en renässans och att skattetrycket minskar.&lt;br&gt;Regeringens politik syftar till ett förbättrat klimat för företagande och&lt;br&gt;investeringar och till förstärkt konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för näringslivets och exportens utveckling är att den ekono-&lt;br&gt;miska politiken bidrar till ett bra klimat för företagande i Sverige, samti-&lt;br&gt;digt som den internationella ekonomiska politiken och handelspolitiken&lt;br&gt;skapar förbättrade möjligheter för svensk industri att konkurrera i andra&lt;br&gt;länder. Selektivt statligt stöd till branscher och företag bör avvecklas både&lt;br&gt;av principiella och statsfinansiella skäl, utom i de fall då insatserna är&lt;br&gt;samhällsekonomiskt motiverade och av strategisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt diskuterat mål och motiv för ett&lt;br&gt;fortsatt statligt engagemang i den exportfrämjande verksamheten vid Sve-&lt;br&gt;riges exportråd. I likhet med utredningen anser regeringen att det finns&lt;br&gt;samhällsekonomiska motiv för statligt stöd till insatser framför allt för att&lt;br&gt;erbjuda sådan information och rådgivning och skapa sådana nätverksrela-&lt;br&gt;tioner som kan vara av betydelse för svensk export. Vidare anser regering-&lt;br&gt;en att det finns anledning att vidta särskilda åtgärder för att främja de små&lt;br&gt;och medelstora företagens export och internationalisering. Verksamhet på&lt;br&gt;områden där det finns privata alternativ bör begränsas till områden där&lt;br&gt;exportrådet har särskild kompetens och kapacitet och där aktiviteterna&lt;br&gt;utgör naturliga komplement till den statsstödda verksamheten. Även om&lt;br&gt;enskilda företag kan ha intresse av att export subventioneras leder dylika&lt;br&gt;subventioner till snedvridningar och välfärdsförluster. Rena export-&lt;br&gt;subventioner är dessutom förbjudna i internationella överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör alltså, liksom ett antal remissinstanser, bedömningen att&lt;br&gt;det finns samhällsekonomiska motiv för staten att även i fortsättningen&lt;br&gt;avdela visst finansiellt stöd till delar av Sveriges exportråds verksamhet,&lt;br&gt;framför allt med inriktning på de små och medelstora exportoerfarna&lt;br&gt;företagens situation. I enlighet med utredningens förslag bör staten lägga&lt;br&gt;en preciserad beställning på exportrådet för att få ett antal tjänster utförda&lt;br&gt;som ter sig samhällsekonomiskt angelägna. Regeringen återkommer i det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande med förslag till en precisering av syftet med den statliga finansi- Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;eringen. Förslagen innebär en koncentration jämfört med nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Allmänna Exportförening har ställt sig bakom de mål och motiv&lt;br&gt;för statlig medverkan som nu har angetts, vilket avspeglas i förslag till&lt;br&gt;avtal (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet mellan staten och näringslivet bör alltfort återspeglas i ett&lt;br&gt;särskilt avtal som regeringen återkommer till i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Exportfrämjande verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statens stöd till exportrådet bör utifrån en&lt;br&gt;samhällsekonomisk bedömning inriktas på följande aktiviteter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplysnings- och rådgivningsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vissa projekt/aktioner, i samverkan med företag, vilka syftar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. utveckling av exportoerfarna, framför allt små och medelstora,&lt;br&gt;företags export,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. export till svårbearbetade eller avlägsna men lovande marknader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. större manifestationer med inriktning på svenskt näringsliv eller&lt;br&gt;svensk industri, efter samråd med utrikesdepartementet (UD).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen anser som tidigare nämnts att&lt;br&gt;staten i första hand bör främja export i ett långsiktigt perspektiv genom att&lt;br&gt;avhjälpa informationsbrister och stödja vissa slag av spjutspetsinsatser.&lt;br&gt;Utredningen har dragit slutsatsen att staten även i fortsättningen bör&lt;br&gt;anslagsfmansiera exportservice i form av upplysning och rådgivning m. m.&lt;br&gt;Vidare anser utredningen att staten bör fortsätta att medverka i vissa&lt;br&gt;kollektiva satsningar i samarbete med företag, s. k. aktioner. I första hand&lt;br&gt;bör aktioner som syftar till att vinna insteg på avlägsna eller svårbearbeta-&lt;br&gt;de men lovande marknader kunna få stöd. Staten bör också hjälpa företag&lt;br&gt;— framför allt mindre och exportoerfarna — att övervinna ”tröskelpro-&lt;br&gt;blem” vid initierande av eller expansion av export. Slutligen anser utred-&lt;br&gt;ningen att vissa mer allmänt reklambetonade manifestationer för svensk&lt;br&gt;industri och svenskt näringsliv i form av utställningar och delegationsresor&lt;br&gt;bör få statligt stöd, då effekterna för företagen själva av sådana aktioner är&lt;br&gt;långsiktiga och osäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till svensk projektexport och konsultstöd infördes i slutet av 1970-&lt;br&gt;talet. Stödformerna avser att ge svenska systemleverantörer möjlighet att i&lt;br&gt;internationell konkurrens ta huvudansvar eller delat ansvar för samman-&lt;br&gt;hållna projekt och att stimulera företagen att ge fler anbud än annars. Båda&lt;br&gt;stödformerna är utformade som garantisystem. Utredningen konstaterar&lt;br&gt;att en utvärdering visar att det finns motiv för att behålla de båda stödfor-&lt;br&gt;merna. Vissa förslag ges till smärre justeringar i villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker i stort utredningens förslag i dessa avseen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAE understryker att exportservice är en grundläggande beståndsdel i&lt;br&gt;rådets verksamhet. När det gäller exportaktioner påpekar SAE vikten av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en hård kontroll från ledningens sida så att förberedelsekostnaderna mini- Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;meras. Uppdragsverksamhet bör enligt SAE ske till marknadsmässig pris-&lt;br&gt;sättning men SAE pekar också på betydelsen av att rådet kan ta på sig&lt;br&gt;uppdrag till rimliga priser för mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet delar uppfattningen att det finns goda skäl att nu stärka&lt;br&gt;rådets insatser för de mindre företagen. Det finns också enligt rådet anled-&lt;br&gt;ning att intensifiera spjutspetsinsatserna. Den föreslagna koncentrationen&lt;br&gt;av de statliga insatserna kan öka slagkraften. Samtidigt anser sig rådet ha&lt;br&gt;till uppgift att betjäna den svenska exportindustrin i hela dess bredd.&lt;br&gt;Tjänsteutbudet bör enligt exportrådet avspegla de för företagen mest ange-&lt;br&gt;lägna behoven. Uppdragsverksamheten bör bedrivas på marknadens vill-&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för mindre företag anser att en utökad satsning på småföre-&lt;br&gt;tag är välbetänkt, särskilt med tanke på den goda exportpotential som&lt;br&gt;finns där. Exempel på insatser som bör stärkas är exportchef-att-hyra,&lt;br&gt;uppsökande verksamhet, mässframträdanden m. m. Delegationen ser ex-&lt;br&gt;portrådet som en garant för ett professionellt samarbete och naturlig&lt;br&gt;partner för de mindre företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKN understryker behovet av samråd när aktioner planeras till lovande&lt;br&gt;men svårbearbetade marknader där landrisken också är en viktig faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sveriges exportråds nuvarande verk-&lt;br&gt;samhet kan grovt indelas i tre kategorier — exportservice, exportaktioner&lt;br&gt;och exportuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ingående belyst dessa verksamhetsgrenars utveckling&lt;br&gt;genom åren såväl innehållsmässigt som ur finansieringssynvinkel. Utred-&lt;br&gt;ningen drar slutsatsen att aktiviteter inom samtliga tre områden fyller&lt;br&gt;angelägna syften, framför allt serviceverksamheten, och att det finns för-&lt;br&gt;delar med att hålla samman verksamheterna inom en organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens i grunden positiva bedömning av export-&lt;br&gt;rådets insatser. I enlighet med vad som tidigare framhållits bör dock den&lt;br&gt;helt eller delvis statsfinansierade verksamheten koncentreras i förhållande&lt;br&gt;till nuläget. Därvid skapas förutsättningar för en minskning av statsansla-&lt;br&gt;get. Även mot bakgrund av utvecklingstendenserna för svensk ekonomi,&lt;br&gt;framför allt storföretagens internationalisering och en förestående EG-&lt;br&gt;integration, finns det skäl att koncentrera den exportfrämjande verksam-&lt;br&gt;het som bedrivs med statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett samhällsintresse att svenska företag, inte minst de små och&lt;br&gt;medelstora företagen, har tillgång till information och sakkunnig rådgiv-&lt;br&gt;ning om främmande marknader, avsättningsmöjligheter för svenska pro-&lt;br&gt;dukter, samverkansmöjligheter med utländska företag, legala förhållan-&lt;br&gt;den, handelsteknik m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för sådan information och rådgivning behöver finnas tillgängli-&lt;br&gt;ga både i Sverige och på utlandsmarknaderna också för besvarandet av&lt;br&gt;förfrågningar från utländska företag angående import från Sverige m.m.&lt;br&gt;Vad som i allmänhet anses innefattas i verksamheten exportservice svarar&lt;br&gt;mot ett sådant informationsbehov som det därmed är en statlig angelägen-&lt;br&gt;het att stödja finansiellt. En väl utbyggd, effektiv efterfrågestyrd export-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;service bör vara det centrala i exportrådets verksamhet, såväl i Sverige Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;som i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av en efterfrågestyrd exportservice förekommer också en&lt;br&gt;uppsökande exportservice, varmed förstås informationsinsamling, utvär-&lt;br&gt;dering och analys av marknadspotentialer för svensk export. Sådan service-&lt;br&gt;verksamhet kan vara av stor betydelse inte minst för små och medelstora&lt;br&gt;företag. Dock bör tyngdpunkten ligga på den efterfrågestyrda delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör exportservice även framgent finansieras&lt;br&gt;genom statsanslag och företagens abonnemangsavgifter. I högre utsträck-&lt;br&gt;ning än i dagsläget bör avgiftsdebitering emellertid också kunna komma i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten medverkar idag i finansieringen av en rad s. k. exportaktioner&lt;br&gt;med större eller mindre del av totalkostnaden. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;bör omfattningen av den aktionsverksamhet som sker med statligt stöd&lt;br&gt;reduceras. Huvudprincipen bör vara att aktionsverksamheten bör bekos-&lt;br&gt;tas av de deltagande företagen själva. Staten bör i första hand finansiellt&lt;br&gt;medverka i sådana aktioner som bistår exportoerfarna mindre företag eller&lt;br&gt;som inriktas mot komplicerade men lovande marknader. Vidare bör vissa&lt;br&gt;angelägna manifestationer kunna få visst statsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet har under åren initierat en rad aktioner med deltagande på&lt;br&gt;hög nivå vilka till stor del har haft karaktären av allmänna Sverige-&lt;br&gt;manifestationer, med inriktning på att främja svenskt näringslivs intres-&lt;br&gt;sen. Exempel på sådana manifestationer är högnivådelegationer och delta-&lt;br&gt;gande i stora utställningar. Statlig medverkan i vissa manifestationer bör&lt;br&gt;även fortsättningsvis kunna ske, dock i mindre utsträckning än tidigare&lt;br&gt;och efter samråd med UD. Aktionerna har bl. a. till syfte att väcka intresse&lt;br&gt;för Sverige och därmed kan de också ha positiva effekter för turismen till&lt;br&gt;Sverige. Exportrådet har, inte minst tillsammans med de större svenska&lt;br&gt;exportföretagen, gjort betydelsefulla insatser när det gäller bilden av Sveri-&lt;br&gt;ge som avancerad industrination utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktioners finansiering delas i regel mellan staten och medverkande&lt;br&gt;företag enligt fördelningen 40 — 60%. Denna fördelningsnyckel riskerar&lt;br&gt;enligt utredningen att leda till suboptimeringar eftersom företag genom&lt;br&gt;subventioneringen kan få bidrag till aktioner som antingen har tvivelaktigt&lt;br&gt;värde från kommersiell synpunkt eller skulle ha genomförts även utan&lt;br&gt;statliga medel. Samtidigt bör påpekas att företagen i enskilda aktioner ofta&lt;br&gt;har stora kostnader som inte redovisas över exportrådets budget och som&lt;br&gt;därför bör beaktas vid uppskattningen av den samlade kostnadsfördel-&lt;br&gt;ningen. Den hittills tillämpade fördelningen bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;ersättas med en möjlighet att från fall till fall bedöma den lämpliga kost-&lt;br&gt;nadsfördelningen mellan staten och företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet exportaktioner bör i framtiden kunna begränsas avsevärt. Det&lt;br&gt;ankommer på exportrådets ledning och styrelse att etablera procedurer för&lt;br&gt;en noggrann prövning av förslag till exportaktioner samt att avgöra vilka&lt;br&gt;aktioner som skall genomföras med statlig delfinansiering, inom ramen för&lt;br&gt;här redovisade riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådets aktionsverksamhet bör ha goda möjligheter att i ökande&lt;br&gt;grad drivas på affärsmässiga villkor, dvs. utan statlig finansiering framför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt såvitt avser större foretag, delvis inom ramen för etablerade s.k. Prop. 1991/92: 108&lt;br&gt;samverkansgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det av principiella skäl egentligen inget&lt;br&gt;intresse för staten att via exportrådet bedriva sådan uppdrags- och kon-&lt;br&gt;sultverksamhet på exportfrämjandeområdet som likaväl skulle kunna om-&lt;br&gt;händertas av privata företag och sammanslutningar. Uppdragsverksamhe-&lt;br&gt;ten tjänar emellertid som ett viktigt komplement till rådets övriga tjänste-&lt;br&gt;utbud, framför allt på utlandsmarknaderna. Det är väsentligt att upp-&lt;br&gt;dragsverksamheten bedrivs på affärsmässiga villkor, något som det borde&lt;br&gt;finnas goda förutsättningar för genom exportrådets ställning och kompe-&lt;br&gt;tens. Inte heller bör införsäljning av uppdrag finansieras med statliga&lt;br&gt;medel, även om uppsökande exportservice delvis kan skapa förutsättning-&lt;br&gt;ar for ökad uppdragsvolym. Uppdragsverksamheten bör vara ett resultat&lt;br&gt;av efterfrågan från företagen och verksamheten bör inte tränga ut ändamål&lt;br&gt;som statsanslaget är avsett att finansiera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har berört frågan om en utvidgning av exportrådets an-&lt;br&gt;svarsområde till att inkludera även importfrämjande, mot bakgrund av att&lt;br&gt;inslaget av importvaror i svensk export är så stort. Regeringens bedömning&lt;br&gt;är att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att förorda en dylik&lt;br&gt;förändring av exportrådets uppgifter och karaktär. I stället bör ett nära&lt;br&gt;samarbete ske med importörernas organ, framför allt Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har erfarit att en diskussion har förts inom vissa näringslivs-&lt;br&gt;organisationer om möjligheten att tillskapa en ny i huvudsak näringslivsfi-&lt;br&gt;nansierad organisation för service m. m. på hela utrikeshandelsområdet.&lt;br&gt;Detta är i första hand en fråga för näringslivsorganisationerna, men rege-&lt;br&gt;ringen är givetvis beredd att diskutera de konsekvenser detta kan få för&lt;br&gt;organisationen av exportfrämjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har berört frågan om allmän och kommersiell&lt;br&gt;information. I denna fråga understryker regeringen det angelägna i att ett&lt;br&gt;närmare samarbete etableras mellan exportrådet och Svenska Institutet för&lt;br&gt;produktion av allmänt Sverige-informationsmaterial. Exportrådets verk-&lt;br&gt;samhet omfattar även tjänstenäringar som t. ex. turismen till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Exportfrämjandets organisation i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sveriges exportråd är den centrala organi-&lt;br&gt;sationen på det exportfrämjande området. Verksamheten bör bedri-&lt;br&gt;vas i en organisation med inriktning på huvudkategorierna export-&lt;br&gt;service, exportaktioner och exportuppdrag. Exportrådet bör liksom&lt;br&gt;hittills administrera handelssekreterarnas verksamhet och ha en&lt;br&gt;ledningsfunktion for exportfrämjande verksamhet vid utrikesrepre-&lt;br&gt;sentationen samt annan exportfrämjande verksamhet utomlands&lt;br&gt;med statliga inslag. Kontakterna och samarbetet med andra organ&lt;br&gt;med exportfrämjande inslag i sin verksamhet, i första hand utveck-&lt;br&gt;lingsfonderna och handelskamrarna i såväl Sverige som i utlandet,&lt;br&gt;måste förstärkas. Dessa organ bör i ökad utsträckning kunna funge-&lt;br&gt;ra som exportrådets regionala nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för exportrådet bör få sin ställning stärkt och inslaget&lt;br&gt;från näringslivet öka. Antalet styrelseposter bör minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Stämmer i dessa avseenden överens med rege-&lt;br&gt;ringens. Utredningen har därutöver framfört vissa förslag rörande inrät-&lt;br&gt;tandet av ett stabsorgan för strategisk planering samt rörande exportrådets&lt;br&gt;interna organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Understryker allmänt exportrådets centrala roll.&lt;br&gt;Olika synpunkter framförs på utredningens förslag till ny organisation av&lt;br&gt;exportrådet. Den interna organisationen är enligt flera remissinstanser en&lt;br&gt;fråga för exportrådets ledning och styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAE anför att det s. k. sammanhållna konceptet med exportservice,&lt;br&gt;kollektiva aktioner och uppdrag i en gemensam organisation är värdefullt&lt;br&gt;och att det även i fortsättningen bör utgöra en grundprincip för rådet. SAE&lt;br&gt;anför vidare att en naturlig strävan bör vara att hålla basorganisation och&lt;br&gt;administration så liten som möjligt utan att det går ut över verksamheten.&lt;br&gt;SAE understryker det angelägna i att rådet löpande prövar i vad mån&lt;br&gt;organisationen är den som bäst svarar mot efterfrågan och behov. SAE&lt;br&gt;anser också att det är viktigt att organisationsstrukturen inte blir låst utan&lt;br&gt;omprövas i takt med näringslivets och marknadernas utveckling. Likaså är&lt;br&gt;det enligt SAE naturligt att rådet bör ha frihet att fritt bedriva den verk-&lt;br&gt;samhet som kan ske med företagsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal instanser har yttrat sig i frågan om styrelsen och ett stabsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAE delar bedömningen att styrelsen bör bli mer aktiv. Den kan även bli&lt;br&gt;mindre. SAE önskar ytterligare renodla styrelsen så att styrelserepresen-&lt;br&gt;tanterna bör väljas enbart på grundval av kompetens på exportområdet.&lt;br&gt;Ett slags representantskap bör enligt SAE bildas för diskussioner mellan de&lt;br&gt;två huvudmännen i övergripande frågor. SAE anser att frågan om ett&lt;br&gt;stabsorgan för att följa utvecklingen på det närings- och industripolitiska&lt;br&gt;planet samt rådets verksamhet i den belysningen får bedömas av rådets&lt;br&gt;ledning. Exportrådet är inne på samma bedömning avseende styrelsens&lt;br&gt;arbetssätt, samrådsformer mellan huvudmännen och stabsorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om exportrådets juridiska status har berörts av några instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAE anser att det dubbla huvudmannaskapet har ett värde i sig. Den Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;ståtlige huvudmannen disponerar över stora ekonomiska resurser, ett kon-&lt;br&gt;torsnät över hela världen och ger en värdefull officiell ”hatt” åt exportrå-&lt;br&gt;det. Den private huvudmannen ger en identifikation åt rådet som är viktig&lt;br&gt;för förtroendet i näringslivet. SAE anser att samarbetet genom avtalet har&lt;br&gt;fungerat bra. Enligt SAE är det tveksamt om några särskilda fördelar kan&lt;br&gt;nås med aktiebolagsformen. Detta bör dock enligt SAEs mening inte&lt;br&gt;hindra att man kan överväga bolagisering av någon enskild verksamhet&lt;br&gt;eller handelskontor där så bedöms lämpligt. Associationsformen ideell&lt;br&gt;förening för själva exportrådet anses kunna vara rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för utländsk rätt (IUR) är inne på samma tanke avseende den&lt;br&gt;associationsrättsliga formen och konstaterar att exportrådet i aktiebolags-&lt;br&gt;form och i dotterbolag må kunna driva sådan verksamhet som lämpar sig&lt;br&gt;för renodlat kommersiell hantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med andra organ har tagits upp av ett antal remissinstanser,&lt;br&gt;som uttrycker intresse för fortsatt och utökat samarbete med exportrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAE delar utredningens syn på angelägenheten av samordning mellan&lt;br&gt;exportrådet och andra statliga exportfrämjande verksamheter, framför allt&lt;br&gt;utvecklingsfonderna. Exportrådet anser att rådets roll bör befästas vad&lt;br&gt;gäller samordning av andra organisationers exportfrämjande. Handels-&lt;br&gt;kammarförbundet påtalar vikten av lokal närhet i landet. Handelskamrar-&lt;br&gt;na kan på ett kostnadseffektivt sätt medverka till att det statliga export-&lt;br&gt;främjandet når ut till företag i olika branscher i skilda delar av landet. En&lt;br&gt;väsentlig förstärkning kan enligt förbundet ske av den exportfrämjande&lt;br&gt;verksamheten genom en sammankoppling av exportrådets centrala roll&lt;br&gt;med det lokalt förankrade internationella nätverk som handelskamrarna&lt;br&gt;utgör. Detta kan enligt förbundet även komma rådets utlandsorganisation&lt;br&gt;tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation betonar vikten av att frågan om export-&lt;br&gt;rådets befattning med importfrågor undersöks ytterligare. Grossistförbun-&lt;br&gt;det understryker importens betydelse för exporten och ser gärna att samar-&lt;br&gt;betet utökas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser tar upp frågan om de regionala utvecklingsfonderna.&lt;br&gt;RR V, SIND, Landstingsförbundet, statskontoret och utvecklingsfondernas&lt;br&gt;VD-råd pekar på vikten av att fonderna kan utgöra det regionala kontakt-&lt;br&gt;nätet för exportrådet för ökad kontakt med de små företagen. Landstings-&lt;br&gt;förbundet pekar vidare på att fonderna själva avgör hur verksamheten skall&lt;br&gt;utformas. Skälet till att fonderna stöttar små företag med exportfrämjande&lt;br&gt;beror troligen på att rådet hittills inte prioriterat dessa. Utvecklingsfonder-&lt;br&gt;nas VD-råd anför också att fonderna och exportrådet till stora delar arbetar&lt;br&gt;med olika kunder och att organisationerna därför kompletterar varandra.&lt;br&gt;Fonderna måste enligt VD-rådet ha en internationell kompetens för att&lt;br&gt;långsiktigt kunna arbeta med företagsutveckling men inriktningen synes&lt;br&gt;vara att fonderna inte skall representeras på utlandsmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som tidigare har framhållits är Sveri-&lt;br&gt;ges exportråd den centrala serviceorganisationen på det exportfrämjande&lt;br&gt;området. I likhet med utredningen anser regeringen att det finns klara&lt;br&gt;fördelar med det dubbla huvudmannaskapet genom staten och näringsli- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vet företrätt av Sveriges Allmänna Exportförening. Detta samarbete&lt;br&gt;skapar ömsesidig legitimitet för verksamheten och manifesteras också&lt;br&gt;genom det gemensamma ansvaret för finansieringen av verksamheten. Det&lt;br&gt;finns således många skäl som talar för ett fortsatt samarbete mellan staten&lt;br&gt;och näringslivet i Sveriges exportråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också andra organisationer i Sverige som har verksamhet med&lt;br&gt;exportfrämjande inslag. Detta gäller t. ex. de regionala utvecklingsfonder-&lt;br&gt;na men också privata organisationer som handelskammare m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att fungerande, effektiva och harmoniska relationer&lt;br&gt;råder mellan dessa organ och exportrådet och att de samlade resurserna&lt;br&gt;utnyttjas på ett sätt som är effektivt och rationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala utvecklingsfonderna utgår i sin verksamhet från en helhets-&lt;br&gt;syn på de små och medelstora företagen och de tillväxthinder dessa kan&lt;br&gt;möta. Målsättningen för fonderna är främst att medverka till att avhjälpa&lt;br&gt;olika former av kompetensbrister som kan föreligga. Det kan gälla bl. a.&lt;br&gt;administration, marknadsföring, produktionsorganisation och teknikut-&lt;br&gt;veckling. Vidare arbetar fonderna med finansieringsfrågor tillsammans&lt;br&gt;med olika aktörer på kapitalmarknaden. De problem som mindre företag&lt;br&gt;har att övervinna när de böijar exportera är bara en typ av hinder som de&lt;br&gt;möter i sin tillväxtprocess, och dessa problem kan ofta inte särskiljas från&lt;br&gt;andra kompetensbrister som kan föreligga. Av denna anledning finns det&lt;br&gt;skäl att inte behandla exportfrågoma helt skilt från andra problem i&lt;br&gt;småföretagen. Emellertid kräver dessa frågor i väsentlig utsträckning ett&lt;br&gt;expertkunnande som utvecklingsfonderna inte kan upprätthålla inom den&lt;br&gt;egna organisationen. Därför är det naturligt att fonderna i första hand&lt;br&gt;vänder sig till exportrådet då mer omfattande insatser på exportfrämjan-&lt;br&gt;deområdet är aktuella. Utvecklingsfonderna och exportrådet bör därmed&lt;br&gt;ses som organ som kompletterar varandra i förhållande till företagen och&lt;br&gt;utvecklingsfonderna bör liksom hittills kunna anlitas av exportrådet som&lt;br&gt;dess regionala nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med exportrådet bör etableras så snart en fond planerar att ta&lt;br&gt;något mer betydande initiativ på exportfrämjandeområdet. Omvänt bör&lt;br&gt;exportrådet i sin uppsökande verksamhet avseende små och medelstora&lt;br&gt;företag samverka med de regionala utvecklingsfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör understrykas att den hårdare prioriteringen av de statliga&lt;br&gt;medlens användning inom exportrådet som har förordats i det föregående&lt;br&gt;inte bör urholkas genom att företagen istället kan vända sig till utveck-&lt;br&gt;lingsfonder för att få stöd utan motsvarande prioritering. Det bör också&lt;br&gt;vara ett samhällsintresse att undvika det dubbelarbete som skulle bli&lt;br&gt;följden om utlandsrepresentation etablerades av utvecklingsfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även handelskammare bör i högre grad kunna fungera som exportrådets&lt;br&gt;regionala organisation i Sverige. Allmänt sett är det väsentligt att exportrå-&lt;br&gt;det, utvecklingsfonder och handelskammare på det lokala planet samord-&lt;br&gt;nar sin verksamhet i syfte att underlätta för företagen och i syfte att kunna&lt;br&gt;erbjuda effektivare service. Lokalgemenskap kan underlätta sådant samar-&lt;br&gt;bete. Det finns många exempel på utomordentligt gott samarbete mellan&lt;br&gt;exportrådet, utvecklingsfonder och handelskammare och regeringen förut-&lt;br&gt;sätter att detta samarbete ytterligare fördjupas och utvidgas. Regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har erfarit att alla berörda parter har ett intresse av att gå vidare med&lt;br&gt;konkreta åtgärder på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådets juridiska form har varit oklar alltsedan rådets start. Den&lt;br&gt;nuvarande ordningen med ett avtal som grund för en institution som&lt;br&gt;exportrådet har vunnit hävd och problem som har uppkommit med den&lt;br&gt;obestämda formen har lösts. Enligt utredningen vore det dock fördelaktigt&lt;br&gt;om rådet för framtiden kunde finna en erkänd associationsrättslig form,&lt;br&gt;vilket bl. a. också IUR pekar på. Utredningen har diskuterat olika organi-&lt;br&gt;sationsformer och rekommenderat att rådet formellt betecknas som en&lt;br&gt;ideell förening. Mot bakgrund av att nuvarande ordning blivit allmänt&lt;br&gt;accepterad finns emellertid enligt regeringens mening ingen anledning att&lt;br&gt;göra några ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådets hemmaorganisation skall liksom hittills ha det övergripan-&lt;br&gt;de ledningsansvaret för rådets utlandsorganisation. Administrationen av&lt;br&gt;utlandsorganisationen bör bekostas med statliga medel som för närvaran-&lt;br&gt;de sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har som nämnts föreslagit en omorganisation av rådet så&lt;br&gt;att organisationen klarare skulle återspegla den delade finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är detta i första hand en fråga för rådets&lt;br&gt;ledning och styrelse. Regeringen har erfarit att rådets styrelse på förslag av&lt;br&gt;verkställande direktören nyligen beslutat om en ny organisationsstruktur&lt;br&gt;och att styrelsen understrukit vikten av att exportrådet ges en tydligare&lt;br&gt;arbetsform internt och externt, inklusive en tydligare resultatuppföljning.&lt;br&gt;Den nya organisationen bör också kunna leda till ett närmare samarbete&lt;br&gt;med utvecklingsfonder och handelskammare. En effekt av de minskade&lt;br&gt;statsanslagen blir sannolikt att exportrådets hemmaorganisation kommer&lt;br&gt;att reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under diskussionen om exportrådets organisation i Sverige och i ljuset&lt;br&gt;av regeringens förslag rörande statsanslagets storlek och användning har&lt;br&gt;frågan uppkommit om inte huvuddelen av aktionsverksamheten och upp-&lt;br&gt;dragsverksamheten, vilka förutsetts bedrivas på affärsmässiga villkor,&lt;br&gt;lämpligen skulle kunna särskiljas från exportserviceverksamheten och be-&lt;br&gt;drivas i ett särskilt bolag. Regeringen ställer sig positiv till en fortsatt&lt;br&gt;diskussion i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen har en viktig roll i rådets verksamhet som det högsta beslutan-&lt;br&gt;de organet. Styrelsens roll bör stärkas. Denna uppfattning delas av de&lt;br&gt;remissinstanser som har yttrat sig. Styrelsen bör liksom hittills tillsättas&lt;br&gt;med lika många ledamöter av varje huvudman. Antalet personer bör dock&lt;br&gt;kunna minska till totalt åtta från nuvarande sexton inklusive suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöterna bör väljas utifrån erfarenhet, kompetens och all-&lt;br&gt;män lämplighet med hänsyn till exportrådets uppgifter. En bred närings-&lt;br&gt;livsbakgrund är önskvärd liksom även annan bakgrund med samhällseko-&lt;br&gt;nomisk inriktning. Med hänsyn till vad som tidigare har anförts om att&lt;br&gt;små och medelstora företag bör prioriteras i exportrådets verksamhet är&lt;br&gt;det önskvärt att företrädare för denna företagsgrupp finns representerade i&lt;br&gt;rådets styrelse. Vidare bör det finnas ledamöter med erfarenhet från andra&lt;br&gt;verksamheter som exempelvis utvecklingsfonder och handelskammare i&lt;br&gt;styrelsen i syfte att skapa tydliga samarbetsrelationer mellan exportrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sådana organ samt for att främja ett effektivt utnyttjande av de&lt;br&gt;samlade exportfrämjande resurserna. Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;naturligt att ordföranden tas ur den krets ledamöter som Exportföreningen&lt;br&gt;utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få till stånd ett effektivare samarbete mellan exportrådet, han-&lt;br&gt;delskammare och utvecklingsfonder bör exportrådet ta initiativ till särskil-&lt;br&gt;da referensgrupper eller liknande knutna till exportrådets ledning, där&lt;br&gt;frågor rörande samarbete och samordning av den exportfrämjande verk-&lt;br&gt;samheten kan diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Allmänna Exportförening har föreslagit att någon form av&lt;br&gt;representantskap eller liknande med representanter för staten resp. Ex-&lt;br&gt;portföreningen bör skapas för diskussion om övergripande frågor som rör&lt;br&gt;samarbetet mellan de två huvudmännen. Regeringen ställer sig positiv till&lt;br&gt;detta förslag och en bestämmelse härom har intagits i det förslag till&lt;br&gt;reviderat avtal mellan de två huvudmännen som redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har som nämnts föreslagit att ett stabsorgan för omvärlds-&lt;br&gt;analys och strategisk planering knyts till ledningen för exportrådet. Denna&lt;br&gt;stabsenhet skulle ge ledningen rekommendationer avseende aktionsverk-&lt;br&gt;samheten, följa utvecklingen i andra länders exportfrämjande system&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att exportrådet baserar sina prioriteringar i vad avser&lt;br&gt;fältorganisationen och den exportfrämjande verksamheten på kvalificera-&lt;br&gt;de framförhållande omvärldsanalyser rörande den ekonomiska utveckling-&lt;br&gt;en på aktuella marknader. Kompetens härvidlag finns inom exportrådet&lt;br&gt;men även i hög grad inom t. ex. utrikesdepartementet, finansdepartemen-&lt;br&gt;tet, exportkreditnämnden, konjunkturinstitutet och kommerskollegium.&lt;br&gt;Det kan därför vara naturligt att rådet i sin verksamhet så långt möjligt tar&lt;br&gt;tillvara andras kunskaper och erfarenheter i dessa avseenden och att ett&lt;br&gt;samrådsförfarande etableras med deltagande av ovannämnda organ med&lt;br&gt;syfte att ge exportrådet råd vad gäller marknadsprioriteringar. Det ankom-&lt;br&gt;mer på exportrådets ledning och styrelse att i övrigt bedöma behovet av ett&lt;br&gt;stabsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92: 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Exportfrämjandets organisation i utlandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Handelskontoren och utrikesförvalt-&lt;br&gt;ningens utlandsmyndigheter är en viktig resurs i det exportfrämjan-&lt;br&gt;de arbetet. Frågan om handelskontorens antal och lokalisering bör&lt;br&gt;kontinuerligt prövas av exportrådets ledning och styrelse i ljuset av&lt;br&gt;marknadsprioriteringar, företagens efterfrågan och finansiella för-&lt;br&gt;hållanden. En utgångspunkt för överväganden angående utlandsor-&lt;br&gt;ganisationen bör vara behovet av exportservice och efterfrågan på&lt;br&gt;stöd för exportaktioner. Förekomsten av andra organ eller samman-&lt;br&gt;slutningar som tillhandahåller tjänster på exportfrämjandeområdet&lt;br&gt;bör också beaktas. En ökad flexibilitet är önskvärd vad gäller for-&lt;br&gt;merna för utlandsrepresentationen, bl. a. i vad avser samarbete med&lt;br&gt;handelskammare. Exportrådet bör inte via handelskontoren engage-&lt;br&gt;ra sig i direkt handelsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De som har yttrat sig om utlandsorganisationen&lt;br&gt;understryker i stort kravet på flexibilitet i utlandsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAE anser att fältorganisationen kontinuerligt bör anpassas till ändrade&lt;br&gt;förhållanden i stationeringsländerna. Den centrala uppgiften för exportrå-&lt;br&gt;det ligger i att vidmakthålla en slagkraftig och flexibel fältorganisation.&lt;br&gt;Fristående handelskontor anses vara ett centralt inslag i denna organisa-&lt;br&gt;tion i de länder där sådana bedöms som angelägna. I fråga om vilka länder&lt;br&gt;som bör ha fristående handelskontor menar SAE att de kriterier utredning-&lt;br&gt;en för fram — och som delas av SAE — inte bör leda till slutsatsen att&lt;br&gt;sådana kontor inte bör finnas i Europa. Målsättningen att hjälpa mindre&lt;br&gt;företag motiverar enligt SAE att sådana kontor finns i flera västeuropeiska&lt;br&gt;länder. SAE delar inte utredningens tveksamhet rörande behovet av han-&lt;br&gt;delskontor i Västeuropa. För framför allt mindre företag torde steget till&lt;br&gt;dess att EG-marknaden upplevs som en hemmamarknad enligt SAE vara&lt;br&gt;betydande. Hänsyn måste enligt SAE givetvis tas till eventuella nya EG-&lt;br&gt;regler. Intressanta andra marknader anges vara Östeuropa och Fjärran&lt;br&gt;Östern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet för fram liknande tankar. Rådet pekar också på att närmare&lt;br&gt;samarbete har vuxit fram med lokala handelskammare i vissa länder men&lt;br&gt;att kamrarnas inriktning och kvalitet varierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska handelskammarförbundet framhåller att i ett framtida läge där&lt;br&gt;statligt stöd inte tillåts för exportfrämjande på marknader inom EG kan en&lt;br&gt;förstärkning av handelskamrarna utomlands inte längre ske med statliga&lt;br&gt;bidrag. Förbundet välkomnar mot denna bakgrund utredningens resone-&lt;br&gt;mang om en starkare betoning i dagsläget av de svenska utlandshandels-&lt;br&gt;kamrarna i exportfrämjandets utlandsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utlandsorganisationen utgör en nyck-&lt;br&gt;elresurs i den exportfrämjande verksamheten. Det är således av stor&lt;br&gt;betydelse att en slagkraftig och flexibel utlandsorganisation finns på de&lt;br&gt;intressantaste och viktigaste marknaderna. På vissa platser kan det vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiverat att ha särskilda handelskontor med handelssekreterare som Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;chefer medan det på andra är mer ändamålsenligt att handelsfrämjandet&lt;br&gt;tas om hand av privata handelskammare med visst stöd från exportrådet.&lt;br&gt;På andra platser åter kan handelsfrämjandet tas om hand av utrikes-&lt;br&gt;förvaltningens utlandsmyndigheter. Organisationen bör löpande om-&lt;br&gt;prövas av exportrådets styrelse och den organisationsform väljas som är&lt;br&gt;lämpligast med hänsyn till de skiftande förhållandena på olika marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de marknader som bör bevakas av handelssekreterare är&lt;br&gt;det naturligt att utgå från de prioriteringar som har gjorts under tidigare&lt;br&gt;avsnitt. Handelssekreterare bör i första hand finnas i länder som är särskilt&lt;br&gt;intressanta för exportsatsningar med statligt stöd, där behovet av tjänster&lt;br&gt;är av sådan omfattning att handelskontor är motiverade inte minst med&lt;br&gt;tanke på de små och medelstora företagen och där insatserna inte görs på&lt;br&gt;ett mer ändamålsenligt sätt genom utrikesrepresentationen, handelskam-&lt;br&gt;mare eller genom andra organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelssekreterare finns sedan länge i de större länderna i Västeuropa&lt;br&gt;och i Norden. Mot bakgrund av att mindre företag prioriteras har handels-&lt;br&gt;sekreterarna i denna region viktiga arbetsuppgifter. Detta har också starkt&lt;br&gt;understrukits från flertalet remissinstansers sida. Samtidigt har påpekats&lt;br&gt;att det just i Västeuropa till en del finns handelskammare och privata&lt;br&gt;konsulter som kan tillhandahålla vissa av de tjänster som nu ges av&lt;br&gt;handelskontoren och som kan utvecklas till alternativ till handelskontor.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening finns mot denna bakgrund anledning att ha en&lt;br&gt;öppen attityd till möjligheten att på vissa håll ersätta handelskontor med&lt;br&gt;samarbetsarrangemang med privata handelskammare eller med andra for-&lt;br&gt;mer av representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av förändringar i det exportfrämjande arbetet och i&lt;br&gt;omvärlden är som tidigare nämnts behovet stort av flexibilitet i utlandsor-&lt;br&gt;ganisationen. I takt med att förordnandena för nuvarande handelssekrete-&lt;br&gt;rare löper ut är det regeringens uppfattning att organisationsform och&lt;br&gt;arbetssätt bör ses över så att bästa organisationsform kan erhållas i varje&lt;br&gt;enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelssekreterare utses enligt nu gällande ordning av regeringen på&lt;br&gt;förslag av exportrådet. Handelssekreterare är myndigheter vars verksam-&lt;br&gt;het regleras av en särskild av regeringen utfärdad instruktion. Handelssek-&lt;br&gt;reterare rekryteras normalt från näringslivet och erhåller tidsbegränsade&lt;br&gt;förordnanden på normalt högst fem år. Exportrådet har samtidigt ansvaret&lt;br&gt;för ledning av handelssekreterarnas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan på vissa platser andra anställningsförhål-&lt;br&gt;landen och representationsformer än de som gäller för handelssekreterare&lt;br&gt;vara ändamålsenliga för exportrådets utlandsorganisation. Önskvärdheten&lt;br&gt;härav bör prövas från fall till fall i samband med att gällande förordnan-&lt;br&gt;den löper ut. Exportrådet skulle därmed få större frihet att besluta i&lt;br&gt;person- och organisationsfrågor och att själv besluta om anställningsvill-&lt;br&gt;kor och förordnandetider för privatanställda chefer för utlandskontoren.&lt;br&gt;Bakgrunden till en sådan nyordning är att erfarenheterna av nuvarande&lt;br&gt;system för rekrytering och förordnande av handelssekreterare inte är ode-&lt;br&gt;lat positiva. De av exportrådet rekryterade cheferna för utlandskontoren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle inte kallas handelssekreterare, eftersom denna titel är knuten till de Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;befattningshavare som utses av regeringen och vars verksamhet styrs av en&lt;br&gt;särskild av regeringen utfärdad instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under debatten om exportrådets utlandsorganisation har ibland fram-&lt;br&gt;förts att handelskontoren borde ombildas till dotterbolag under exportrå-&lt;br&gt;det. Det är emellertid oklart vilka konsekvenser som en bolagisering av&lt;br&gt;handelskontoren skulle få på kontorens möjligheter att tillhandahålla ex-&lt;br&gt;portservice. Även i andra avseenden, t. ex. vad gäller skatter och status,&lt;br&gt;har konsekvenserna av en bolagisering inte utretts. Allmänt sett är det&lt;br&gt;regeringens mening att staten inte har något intresse av att direkt eller&lt;br&gt;indirekt engageras i en rent kommersiell handelsverksamhet samtidigt&lt;br&gt;som viss uppdragsverksamhet är ett naturligt och värdefullt komplement&lt;br&gt;till handelskontorens exportservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i diskussioner om fältorganisationen väckt frågan om&lt;br&gt;den form av exportfrämjande som bedrivs inom handelskontoren är fören-&lt;br&gt;lig med EGs regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom kommerskollegium kan regeringen konstatera att hänsyn givet-&lt;br&gt;vis måste tas till svenska internationella förpliktelser ifråga om statliga&lt;br&gt;stödåtgärder — GATT, EFTA-konventionen och frihandelsavtalet med&lt;br&gt;EG — vid utformningen av exportrådets statsstödda verksamhet. Kolle-&lt;br&gt;giet erinrar om att bestämmelserna om statsstöd i frihandelsavtalet med&lt;br&gt;EG i stort överensstämmer med de allmänna reglerna för statliga stödåt-&lt;br&gt;gärder inom EG, dvs. Romfördragets artiklar 92 — 94. Såvitt kollegiet&lt;br&gt;känner till finns inga speciella riktlinjer för bedömning av exportfrämjan-&lt;br&gt;de åtgärder av den typ som tillhandahålls av exportrådet och exportrådets&lt;br&gt;motsvarigheter i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att det svenska statliga stödet till exportrådet&lt;br&gt;inte står i strid med internationella åtaganden eller med reglerna i Rom-&lt;br&gt;fordraget. Det kan samtidigt inte uteslutas att kontrollen och övervakning-&lt;br&gt;en rörande statliga stödåtgärder kan komma att skärpas ytterligare inom&lt;br&gt;EG. Det är därför viktigt att noga följa utvecklingen inom EG på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsfrämjande ingår som en viktig uppgift för utrikesförvaltningen,&lt;br&gt;inte minst för utlandsmyndigheter i länder med stor svensk export och där&lt;br&gt;det inte finns någon handelssekreterare. Exportrådet har som tidigare&lt;br&gt;nämnts viss direktivrätt i exportfrämjande angelägenheter över utlands-&lt;br&gt;myndigheterna. Enligt regeringens uppfattning har utrikesförvaltningen&lt;br&gt;alltfort viktiga uppgifter vad gäller handelsfrämjande på mer avlägsna och&lt;br&gt;svårbearbetade marknader där officiell status ofta är en fördel i det ex-&lt;br&gt;portfrämjande arbetet. Inte minst spelar utlandsmyndigheter en viktig roll&lt;br&gt;när det gäller att främja svenska företags möjligheter att delta i stora&lt;br&gt;projekt som involverar värdlandets myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också understryka att rapportering från UDs utlands-&lt;br&gt;myndigheter i frågor rörande t. ex. import- och exportregleringar, etable-&lt;br&gt;ringsregler samt valuta- och skattebestämmelser är av stor betydelse för&lt;br&gt;exportrådets kompetens vad gäller främmande marknader och därmed för&lt;br&gt;den exportservice som exportrådet erbjuder företagen. Allt detta har givet-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vis konsekvenser för prioriteringar och rekrytering inom utrikesförvalt- Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet mellan exportrådet och utrikesförvaltningen är intensivt och&lt;br&gt;fungerar väl. Samråd sker när det gäller såväl den löpande verksamheten&lt;br&gt;som organisations- och personfrågor. I dessa frågor är det givetvis väsent-&lt;br&gt;ligt att samstämmighet föreligger mellan de två organen. Det är också&lt;br&gt;nödvändigt att exportrådet samråder med UD innan förändringar görs i&lt;br&gt;den egna utlandsorganisationen. Dessutom är det naturligt att sådana&lt;br&gt;organisationsfrågor diskuteras i det föreslagna representantskapet, bl. a.&lt;br&gt;för att belysa budgetkonsekvenser och få en samlad bedömning av de&lt;br&gt;totala statliga insatserna för exportfrämjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de nära relationerna mellan utrikesförvaltningen och&lt;br&gt;exportrådet vore det önskvärt om en högre grad av personutbyte kunde äga&lt;br&gt;rum i båda riktningarna. En modell som har prövats i ett antal fall med&lt;br&gt;goda erfarenheter är att exportrådet rekryterar en senior kommersiell&lt;br&gt;handläggare som placeras på den svenska ambassaden i det aktuella lan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett anser regeringen att det är väsentligt att fungerande och&lt;br&gt;effektiva samarbetsrelationer och tydliga ansvarsgränser råder mellan oli-&lt;br&gt;ka svenska myndigheters och organs utlandsrepresentationer. Detta gäller&lt;br&gt;givetvis ambassader och handelskontor men också STATT-kontor och&lt;br&gt;handelskammare. Inte minst bör de möjligheter till samarbete och effek-&lt;br&gt;tivisering som nya informationssystem erbjuder tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Finansieringsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statens finansiering bör återspegla de mål&lt;br&gt;och den inriktning som har angetts tidigare. Mot bakgrund av om-&lt;br&gt;läggningen av regeringens ekonomiska politik i riktning mot mer&lt;br&gt;generellt verkande åtgärder och en hårdare prioritering utifrån sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska utgångspunkter bör en väsentlig minskning av&lt;br&gt;statsanslaget vara möjlig. Näringslivets finansiering bör liksom hit-&lt;br&gt;tills ske genom abonnemang och ersättning för medverkan i ak-&lt;br&gt;tioner och för uppdrag. Vidare bör möjligheter prövas till en ökad&lt;br&gt;avgiftsdebitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Bedömningen avseende finansieringskällor&lt;br&gt;stämmer överens med regeringens. Utredaren har haft i uppdrag att pre-&lt;br&gt;sentera tre budgetnivåer — en oförändrad samt två neddragningsalterna-&lt;br&gt;tiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Uttalar sig i regel mot en sänkning av statsanslaget.&lt;br&gt;Ingen instans har uttalat sig mot ett fortsatt delat ansvar för exportrådets&lt;br&gt;finansiering mellan staten och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den rådande ordningen för exportrå-&lt;br&gt;dets finansiering har i princip visat sig vara ändamålsenlig. Jämfört med&lt;br&gt;liknande organ i andra länder är exportrådets företagsfinansieringsandel&lt;br&gt;hög om uppdragsintäkterna medräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som har anförts i det föregående bör dock statens Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;bidrag till exportrådet reduceras till hälften över den kommande treårspe-&lt;br&gt;rioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av statliga, liksom andra, medel måste givetvis ses i&lt;br&gt;relation till verksamhetens mål. Det ankommer på exportrådet att utifrån&lt;br&gt;det övergripande målet ange delmål för olika verksamhetsgrenar, vilka kan&lt;br&gt;följas upp. För att kunna studera måluppfyllelse är det nödvändigt att&lt;br&gt;kunna studera effekterna av gjorda insatser, låg vara att det kan vara svårt&lt;br&gt;att mäta verksamhetens resultat i kvantitativa termer, i synnerhet vad&lt;br&gt;gäller exportserviceverksamheten. Många faktorer påverkar och samver-&lt;br&gt;kar innan en exportaffär kommer till stånd. Exportrådet gör redan nu en&lt;br&gt;rad uppföljningsinsatser. Rådet bör dock undersöka vilka ytterligare åtgär-&lt;br&gt;der som kan vidtas så att en så god uppföljning och efifektivitetsmätning&lt;br&gt;som möjligt kan göras. Det är härvid för statens vidkommande inte till-&lt;br&gt;räckligt att enbart se på kretsen av återkommande kunder hos exportrådet.&lt;br&gt;Andra bedömningsgrunder behövs också för att mäta nyttan av insatta&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet bör ges i uppdrag att följa upp och rapportera de statligt&lt;br&gt;finansierade insatserna på ett mer detaljerat sätt. Det är väsentligt att&lt;br&gt;undvika att anslagsmedel används för andra ändamål än de avsedda.&lt;br&gt;Tillsammans med den andre huvudmannen bör också uppdraget till ex-&lt;br&gt;portrådets revisorer preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Anslag för budgetåret 1992/93&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;TREDJE HUVUDTITELN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;E. Utrikeshandel och exportfrämjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 2. Exportfrämjande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;br&gt;exkl. mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273818683&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259 815000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259479939&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219180000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 28 044 989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anslaget Exportfrämjande verksamhet skall&lt;br&gt;uppgå till 219 180000 kr. budgetåret 1992/93. Anslagsminskningen&lt;br&gt;förväntas leda till en minskning av den statsstödda aktionsverksam-&lt;br&gt;heten och rationaliseringar. Vidare föreslås att verksamheterna stöd&lt;br&gt;till svensk projektexport och konsultstödet upphör i sin nuvarande&lt;br&gt;form. Förslaget att upphöra med verksamheten stöd till svensk&lt;br&gt;projektexport innebär att lagen (1979:545) om beslutanderätt för&lt;br&gt;Sveriges exportråd beträffande projektexport bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den kommande treårsperioden föreslås anslaget reduceras&lt;br&gt;till hälften uttryckt i fast penningvärde. Minskningen förutses leda&lt;br&gt;till ytterligare minskning av aktionsverksamheten samt förändring-&lt;br&gt;ar i utlandsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådets förslag: Rådet har lämnat en kortfattad anslagsframställ-&lt;br&gt;ning för budgetåret 1992/93 med en plan för budgetåren 1993/94 —&lt;br&gt;1994/95. I anslagsframställningen redovisar exportrådet även sina priori-&lt;br&gt;teringar för den kommande verksamheten. Arbetsområdet exportservice&lt;br&gt;bör enligt rådet byggas ut och anpassas till de växande krav som ställs.&lt;br&gt;Insatserna för små och medelstora företag anges vara en av rådets nyckel-&lt;br&gt;aktiviteter. Det särskilda småföretagsprogram, som funnits sedan länge,&lt;br&gt;planeras förstärkas. Underleverantörsfrågor anges därvid vara av särskilt&lt;br&gt;intresse. Europaprogrammet, som går ut på att på olika sätt hjälpa svenska&lt;br&gt;företag in på Europamarknaderna, avses byggas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller marknadsprioriteringar framhålls Europa som den domi-&lt;br&gt;nerande marknaden för svensk export. Särskild uppmärksamhet avses&lt;br&gt;ägnas åt de s. k. reformländerna i Östeuropa. De snabbt växande markna-&lt;br&gt;derna i Fjärran Östern prioriteras också liksom Nordamerika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet anför att det särskilda arrangemanget för att främja svensk&lt;br&gt;projektexport har givit positiva effekter och att det bör få fortsatt stöd. När&lt;br&gt;det gäller konsultstödet pekas på att efterfrågan har fördubblats under&lt;br&gt;senare år. Garantiramen föreslås höjas från 8 till 10 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet avser vidta åtgärder för att ytterligare höja kompetensen&lt;br&gt;inom rådet. Vidare framhålls att konkreta mål måste finnas för att så långt&lt;br&gt;möjligt uppnå mätbarhet. Ett rationaliseringsmål om 3% av kostnaderna&lt;br&gt;har satts upp. Representationen i världen måste ses över liksom organisa-&lt;br&gt;tion och ledningsstruktur. Företagsintäkterna bör enligt rådets målsättning&lt;br&gt;kunna öka med 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet begär totalt 302,5 milj. kr. i anslag för budgetåret 1992/93.1&lt;br&gt;detta ligger en prisomräkning med 7% (ca 17 milj, kr.), ökade medel för&lt;br&gt;svensk projektexport med 6 milj. kr. samt 20 milj. kr. för en utökning av&lt;br&gt;programmen för små och medelstora företag samt underleverantörer. Det-&lt;br&gt;ta senare belopp avses gälla för ett budgetår. Planen för budgetåren&lt;br&gt;1993/94 och 1994/95 innehåller endast prisomräkning på 7%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En huvuduppgift för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken är att bryta den ekonomiska stagnationen och att lägga grunden&lt;br&gt;för en ny period av tillväxt, företagande och utveckling i Sverige. Av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;största vikt för Sveriges ekonomiska utveckling under 1990-talet är att Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;små- och nyföretagandet får en renässans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste månaderna har ett antal viktiga beslut fattats vilka&lt;br&gt;syftar till att skapa ett sådan allmänt klimat för företagande och investe-&lt;br&gt;ringar i Sverige att grunden återskapas för varaktig tillväxt. Inte minst har&lt;br&gt;skatterna för småföretagen sänkts och regelverket för dessa företag förenk-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst genom dylika generella åtgärder som förutsättningarna&lt;br&gt;skapas för ett vitalt och dynamiskt näringsliv. Men samtidigt finns det skäl&lt;br&gt;för statsmakterna att göra mer riktade insatser på områden som kan ses&lt;br&gt;som en del i den ekonomiska infrastrukturen, där det finns samhällsekono-&lt;br&gt;miska motiv för statligt stöd och där insatser kan leda till att ekonomins&lt;br&gt;funktionssätt kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått i det föregående är det regeringens bedömning att det&lt;br&gt;finns samhällsekonomiska motiv för visst fortsatt statligt stöd till Sveriges&lt;br&gt;exportråd. Anslaget bör emellertid reduceras till hälften över en treårsperi-&lt;br&gt;od uttryckt i fast penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller prioriteringarna i exportrådets anslagsframställning noterar&lt;br&gt;regeringen att betoningen av exportservice och insatser till förmån för små&lt;br&gt;och medelstora företag samt underleverantörer stämmer väl med vad som&lt;br&gt;har förordats i tidigare avsnitt avseende mål och motiv för statens engage-&lt;br&gt;mang i exportrådet. Regeringen delar likaledes de marknadsprioriteringar&lt;br&gt;som exportrådet har givit uttryck för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet har under senare tid förstärkt sina insatser gentemot de&lt;br&gt;baltiska länderna mot bakgrund av förändringar i dessa länder och svenska&lt;br&gt;företags ökade intresse för dessa marknader. I enlighet med vad som sagts&lt;br&gt;tidigare om rådets möjligheter att själv bestämma om utlandsorganisa-&lt;br&gt;tionen kan en chef utses för verksamheten i Estland, Lettland och Litauen&lt;br&gt;om rådet anser att detta är önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till dels preciseringar i statens uppdrag till exportrådet,&lt;br&gt;dels till den omläggning av näringspolitiken som regeringen har aviserat&lt;br&gt;kan anslaget minska med 50 milj. kr. budgetåret 1992/93. Anslagsminsk-&lt;br&gt;ningen budgetåret 1992/93 förväntas leda till i första hand en minskning&lt;br&gt;av den statsstödda aktionsverksamheten och rationaliseringar av verksam-&lt;br&gt;heten i stort. På längre sikt förutses också att besparingar kan uppnås&lt;br&gt;genom förändringar i utlandsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neddragningen innebär bl. a. att, till skillnad från utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning, att det särskilda stödet till programmet svensk projektexport dras in.&lt;br&gt;Detta innebär att lagen (1979:545) om beslutanderätt för Sveriges export-&lt;br&gt;råd beträffande projektexport bör upphävas. En del av rådgivningsverk-&lt;br&gt;samheten, knuten till denna stödform, förutsätts ske inom rådets övriga&lt;br&gt;verksamhet. Det bör också vara möjligt för rådet att inom ramen för givna&lt;br&gt;medel pröva frågan om stöd till viss projektexport mot särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna anslaget innebär också att exportrådets förslag om ökade&lt;br&gt;medel för småföretagsprogram och särskilda insatser för underleverantö-&lt;br&gt;rer inte kan tillgodoses. Eventuellt utökade insatser för dessa företagsgrup-&lt;br&gt;per får finansieras genom omprioriteringar eller på annat sätt, exempelvis&lt;br&gt;genom ett ökat företagsengagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pris-och löneomräkning budgetåret 1992/93 uppgår till ca 9,7 milj. kr. Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;En del av anslaget skall liksom tidigare stå till regeringens disposition for&lt;br&gt;särskilda exportfrämjande insatser av olika slag. Som exempel på sådana&lt;br&gt;insatser kan nämnas särskilda exportaktioner inklusive medverkan i inter-&lt;br&gt;nationella utställningar, informationssatsningar och tillfällig förstärkning&lt;br&gt;av kommersiell representation i utlandet samt stöd till export av tjänster&lt;br&gt;från statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för att täcka tidigare gjorda åtaganden inom verksamheterna&lt;br&gt;stöd till svensk projektexport och konsultstödet får belasta denna del av&lt;br&gt;anslaget. Administrationen av verksamheterna får dock hanteras av ex-&lt;br&gt;portrådet inom ramen för hos rådet tillgängliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall en del av anslaget användas i departementets informations-&lt;br&gt;verksamhet om det europeiska integrationsarbetet. UD bedriver sedan&lt;br&gt;flera år en omfattande informationsverksamhet om EG och EES. Målsätt-&lt;br&gt;ningen är att förse svensk allmänhet med en bred saklig information.&lt;br&gt;Under yåren 1992 kommer regeringen att presentera en informationsplan&lt;br&gt;för tiden fram till folkomröstningen om ett svenskt EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag används huvudsakligen tre kanaler för regeringskansliets externa&lt;br&gt;informationsarbete:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nuvarande integrationsorganisationen kom till bildades inom&lt;br&gt;regeringskansliet ett antal arbetsgrupper som täcker samtliga de sakområ-&lt;br&gt;den som är aktuella i integrationsprocessen. Till arbetsgrupperna har i&lt;br&gt;flertalet fall knutits referensgrupper med företrädare för berörda sakintres-&lt;br&gt;sen. Referensgrupperna är de främsta kontaktytorna för regeringen när det&lt;br&gt;gäller att informera organisationer och näringsliv om Sveriges närmande&lt;br&gt;till EG. De bildades infor EES-förhandlingarna men kommer att spela en&lt;br&gt;än större roll under tiden fram till folkomröstningen och därefter. Arbets-&lt;br&gt;gruppen för informationsfrågor, ARBIN, kommer under UDs ledning att&lt;br&gt;fortsätta att fungera som ett forum för samråd i informationsfrågor med&lt;br&gt;anknytning till Europaarbetet. I gruppen ingår företrädare for en rad&lt;br&gt;intresseorganisationer. Vid sidan av arbetsgrupperna finns Rådet för Euro-&lt;br&gt;pafrågor, som leds av statsministern, där representanter for foretag, orga-&lt;br&gt;nisationer och statliga institutioner ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå ut till den enskilde medborgaren bedriver UD en tämligen&lt;br&gt;storskalig utgivning av nyhetsbrev, publikationer och böcker rörande EG&lt;br&gt;och EES. De s. k. Grönböckerna — med dels konsekvensanalyser av ett&lt;br&gt;svenskt EG/EES-medlemskap, dels redogörelser for rättsakter som blir&lt;br&gt;aktuella vid ett sådant medlemskap — utgör tillsammans med skriftserien&lt;br&gt;Fakta Europa hörnstenarna i denna utgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje informationskanal är den muntliga informationen. Varje vec-&lt;br&gt;ka håller tjänstemän från UD och det övriga regeringskansliet föredrag och&lt;br&gt;deltar i debatter och frågestunder runt om i landet. Utöver detta anordnar&lt;br&gt;och/eller delfmansierar regeringen seminarier och konferenser som be-&lt;br&gt;handlar EG och EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagets fördelning framgår av följande tabell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad&lt;br&gt;ändring&lt;br&gt;1992/93&lt;br&gt;Föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Exportfrämjande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231990000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41990000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Stöd till svensk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;projektexport m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Till regeringens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10489939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 18 690061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29180000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259479939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40299939&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219180000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;4 Avtalet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att sluta nytt&lt;br&gt;avtal, med delvis annat innehåll än i det tidigare, med Sveriges&lt;br&gt;Allmänna Exportförening om Sveriges exportråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Har inte haft i uppdrag att lämna förslag till nytt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande avtal mellan de två huvud-&lt;br&gt;männen staten och Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges export-&lt;br&gt;råd är från år 1979. Regeringen har ansett det önskvärt att de bedömningar&lt;br&gt;som har redovisats i det föregående rörande det statliga anslagets använd-&lt;br&gt;ning återspeglas i avtalet mellan huvudmännen. Vid förhandlingar mellan&lt;br&gt;representanter för staten och Sveriges Allmänna Exportförening har enig-&lt;br&gt;het nåtts om ett förslag till nytt avtal från och med den 1 juli 1992 (se&lt;br&gt;bilaga 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreliggande avtalsförslaget bygger till stora delar på 1979 års avtal.&lt;br&gt;Dock har flera ändringar av språklig och redaktionell natur vidtagits.&lt;br&gt;Vidare har avtalsförslaget försetts med mellanrubriker, vilket torde under-&lt;br&gt;lätta läsningen. Den tidigare ordningen mellan paragraferna har i vissa fall&lt;br&gt;ändrats. I avtalsförslaget återspeglas också vad som har framhållits i det&lt;br&gt;föregående om inriktningen av de statliga medlens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande paragrafer föreslås få ett förändrat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det faktum att Sverige exportråd är det centrala serviceorganet för&lt;br&gt;exportfrämjande åtgärder anges redan i första paragrafen. Markeringen att&lt;br&gt;exportrådet ses som ett serviceorgan är en nyhet jämfört med gällande&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 den andra paragrafen anges tydligare de uppgifter rådet särskilt skall&lt;br&gt;genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fjärde paragrafen har angetts att exportrådet årligen för regeringen&lt;br&gt;skall redovisa användningen av statliga medel. Så sker redan nu i prakti-&lt;br&gt;ken men detta faktum bör också anges i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den sjunde paragrafen behandlar styrelsens sammansättning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;storlek. I enlighet med vad som har angetts tidigare om styrelsens storlek Prop. 1991/92:108&lt;br&gt;fastslås här att styrelsen skall ha åtta ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den åttonde paragrafen är ny och behandlar frågan om representant-&lt;br&gt;skap for överläggningar mellan de två avtalsparterna i övergripande frågor&lt;br&gt;rörande exportrådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 den tionde paragrafen anges på vilka områden och för vilka ändamål&lt;br&gt;de statliga medlen skall användas. Här specificeras upplysnings- och råd-&lt;br&gt;givningsverksamheten, projekt/aktioner, i samverkan med foretag, vilka&lt;br&gt;syftar till utveckling av exportoerfarna företags export, export till svårbe-&lt;br&gt;arbetade marknader samt vissa manifestationer. Bakgrunden till dessa&lt;br&gt;skrivningar har redovisats i tidigare avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Den tolfte paragrafen är ny och har tillkommit för att i avtalet på ett&lt;br&gt;fullständigt sätt ange rådets relation till företagen utöver abonnemangsav-&lt;br&gt;gifterna enligt föregående paragraf. I denna paragraf sägs att rådet kan&lt;br&gt;bedriva den projekt- och uppdragsverksamhet i samverkan med företag&lt;br&gt;som kan finansieras med medel från företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som har anförts har inom utrikesdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till lag om upphävande av lagen (1979:545) om beslutanderätt&lt;br&gt;för Sveriges exportråd beträffande projekt export.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1979:545) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande&lt;br&gt;projektexport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Sveriges&lt;br&gt;Allmänna Exportförening om Sveriges exportråd i huvudsaklig överens-&lt;br&gt;stämmelse med vad som sägs i det föregående (avsnitt 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att riksdagen till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisar ett reservationsanslag på 219 180 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1979:545) om beslutanderätt&lt;br&gt;för Sveriges exportråd beträffande projektexport.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1979:545) om beslutanderätt for Sveri-&lt;br&gt;ges exportråd beträffande projektexport skall upphöra att gälla vid utgång-&lt;br&gt;en av juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:3)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Statens roll vid främjande av export&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande behovet av information och rådgivning i exportfrågor&lt;br&gt;bör enligt utredningen även i fortsättningen finansieras med statliga medel&lt;br&gt;och abonnentavgifter. I övrigt föreslår utredningen att statliga medel till&lt;br&gt;exportrådet (ER) koncentreras för att i högre grad än hittills utveckla rådet&lt;br&gt;till ett organ för hjälp till exportoerfarna företag — framför allt mindre och&lt;br&gt;medelstora foretag — att starta eller vidga export. Denna inriktning är&lt;br&gt;angelägen med hänsyn bl. a. till de problem som följer av storföretagens&lt;br&gt;internationalisering och som föreligger inför en närmare anknytning till&lt;br&gt;EG. Vid sidan härav bör staten kunna stöda exportaktioner mot svårbear-&lt;br&gt;betade men lovande marknader eller beträffande vissa intressanta men&lt;br&gt;svårlanserade produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En klar gräns dras mellan statsfmansierad och företagsfinansierad verk-&lt;br&gt;samhet. Utredningen föreslår viss omorganisation för att markera denna&lt;br&gt;skiljelinje. Den föreslagna begränsningen av statsfinansierade projekt kan&lt;br&gt;möjliggöra neddragning av statsanslaget till ER. Utredningen diskuterar&lt;br&gt;skilda alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ER bildades 1972 som ett samarbetsorgan mellan staten och näringslivet&lt;br&gt;genom Sveriges Allmänna Exportförening (SAE) för att centralt samordna&lt;br&gt;och planera främjandet av den svenska exporten. Rådet verkar genom en&lt;br&gt;hemmaorganisation (ERS) i Stockholm med ca 200 anställda och en fältor-&lt;br&gt;ganisation (ERI) med ungefär lika många anställda vid ett tjugotal fristå-&lt;br&gt;ende handelskontor, framför allt i västvärlden. Rådet har också direktiv-&lt;br&gt;rätt för det främjande som beskickningen bedriver. Verksamheten finansi-&lt;br&gt;eras med statliga anslag på ca 240 milj. kr. för exportservice och kollektiva&lt;br&gt;aktioner, 25 milj. kr. i abonnemangsavgifter och ca 150 milj. kr. i intäkter&lt;br&gt;från företag for uppdrag och deltagande i aktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppgift har varit att bedöma om målen och förutsättning-&lt;br&gt;arna för det statliga engagemanget ändrats sedan rådets tillkomst och att&lt;br&gt;avge de förslag som bedömningen motiverar. Mål och motiv för engage-&lt;br&gt;manget har satts in i ett samhällsekonomiskt sammanhang. Utredningen&lt;br&gt;har inte sett exportfrämjandet som ett konjunkturpolitiskt medel utan sökt&lt;br&gt;utveckla en främjarstrategi på något längre sikt. Utvecklingen i förhållan-&lt;br&gt;de till och inom EG är emellertid svår att förutse men kan få stor betydelse&lt;br&gt;för främjandet. Former och metoder för främjande kan bli obsoleta om&lt;br&gt;Sverige blir en del av en stor europeisk marknad. Att främja handel som&lt;br&gt;helhet och att stärka företagens konkurrenskraft kan bli viktigare än genu-&lt;br&gt;int exportfrämjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har informerat sig om ett antal europeiska och nordameri-&lt;br&gt;kanska system för exportfrämjande. Dessa länder ger alla service i form av&lt;br&gt;upplysningar och rådgivning och satsar på kollektiva aktioner i form av&lt;br&gt;utställningar, mässor, delegationsresor m. m. Utredningen har inte funnit&lt;br&gt;att den utländska verksamheten erbjuder några nya mycket intressanta&lt;br&gt;uppslag att följa för svenskt vidkommande. ER synes i allt väsentligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttja beprövad metodik i sin främjandeverksamhet och får förutsättas&lt;br&gt;successivt anpassa sin produktutveckling till förändringar i omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna for främjandeverksamheten har ändrats påtagligt se-&lt;br&gt;dan 1972. Den försämrade betalningsförmågan har radikalt beskurit ex-&lt;br&gt;porten till många öst- och u-länder. Den svenska storindustrin internatio-&lt;br&gt;naliseras med de konsekvenser detta har för landet och den hemmavaran-&lt;br&gt;de industrin framför allt underleverantörerna. Kapitalmarknaderna har&lt;br&gt;liberaliserats varigenom företagens möjligheter att finansiera exporten&lt;br&gt;förbättrats. Exporten är i växande grad beroende av importerade produk-&lt;br&gt;ter. Svenska företags kunskap om export är mycket större än för 20 år&lt;br&gt;sedan. En betydande privat marknad för konsulttjänster på exportområdet&lt;br&gt;har vuxit upp. Regionala utvecklingsfonder har tillkommit som också&lt;br&gt;bedriver visst exportfrämjande med allmänna medel. Rimligheten av stöd&lt;br&gt;till näringslivet ifrågasätts av statsmakterna på ett helt annat sätt i dag än&lt;br&gt;förr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets insatser måste i förhållande till företagens egna insatser bedömas&lt;br&gt;som marginella, även om de kan underlätta, stöda eller komplettera företa-&lt;br&gt;gens insatser. Generellt sett har betydelsen av rådets insatser för de större&lt;br&gt;företagen sannolikt minskat. De kvantitativa effekterna på exporten av&lt;br&gt;rådets verksamhet är svåra att mäta. Utredningen har fått lita till kvalita-&lt;br&gt;tiva bedömningar av olika insatser framför allt från berörda företag. Be-&lt;br&gt;dömningarna har i allmänhet varit positiva. Det torde stå utom allt tvivel&lt;br&gt;att ER:s insatser har en kvalitetshöjande effekt på landets export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportfrämjandet bör ses i ljuset av dessa omständigheter. Den framtida&lt;br&gt;inriktningen av främjandet påverkas enligt utredningen framför allt av&lt;br&gt;storföretagens internationalisering och en eventuell EG-anslutning. De&lt;br&gt;problem dessa förhållanden vållar framför allt för mindre svenska företag&lt;br&gt;får betydelse för utredningens ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har låtit samhällsekonomisk expertis bedöma vilken främ-&lt;br&gt;jarroll staten bör ha genom ER. Mot bakgrund bl. a. av denna bedömning&lt;br&gt;är utredningen inte beredd föreslå statligt stöd annat än till verksamhet&lt;br&gt;som har samhällsekonomiska motiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska expertisen anser inte att exportfrämjande har någon&lt;br&gt;relevans för landets balansproblem i jämförelse med stabiliserings- eller&lt;br&gt;penningpolitiska åtgärder. Expertisen anser inte heller att man bör främja&lt;br&gt;export uteslutande av den anledningen att andra länder gör det. Den&lt;br&gt;samhällsekonomiska analysen av statens främjarroll visar däremot att&lt;br&gt;staten har motiv att stöda export genom att bota informationsbrister och&lt;br&gt;stöda olika slag av spjutspetsinsatser. Utredningen har dragit slutsatsen att&lt;br&gt;staten även i fortsättningen bör anslagsfinansiera exportservice i form av&lt;br&gt;upplysning och rådgivning m. m. Vidare anser utredningen att staten bör&lt;br&gt;fortsätta att medverka i vissa kollektiva satsningar i samarbete med före-&lt;br&gt;tag — s. k. Aktioner — som huvudsakligen är samhällsekonomiskt motive-&lt;br&gt;rade och som inte skulle ha kommit till stånd utan statlig medverkan.&lt;br&gt;Aktioner som syftar till att vinna insteg på avlägsna eller svårbearbetade&lt;br&gt;men lovande marknader bör kunna få stöd. Dessutom bör staten hjälpa&lt;br&gt;företag — framför allt mindre och exportoerfarna — att övervinna ”trös-&lt;br&gt;kelproblem” vid initierande av eller expansion av export. Slutligen anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen att vissa mer allmänt reklambetonade manifestationer för&lt;br&gt;svensk industri och svenskt näringsliv i form av utställningar och delega-&lt;br&gt;tionsresor bör få statligt stöd, då effekterna för företagen själva av sådana&lt;br&gt;aktioner är långsiktiga och osäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga medlen för exportservice och aktioner avses således bli&lt;br&gt;riktade mot vissa tydligare definierade ändamål. Staten bör lägga en be-&lt;br&gt;ställning hos ER för att få ett antal tjänster utförda som ter sig samhälls-&lt;br&gt;ekonomiskt angelägna. I avsaknad av bransch- eller sektorspecifika priori-&lt;br&gt;teringar måste kriterierna med nödvändighet bli ganska vaga och ge vitt&lt;br&gt;utrymme för ER i den praktiska tillämpningen. Generellt avses verksam-&lt;br&gt;hetsinriktningen bli mer småföretagsorienterad än tidigare. För aktioner-&lt;br&gt;nas del innebär de prioriteringar som utredningen gjort att hittillsvarande&lt;br&gt;modell med en ”fördelningsnyckel”, enligt vilken statliga medel kan på-&lt;br&gt;räknas, om företagen bidrar med ett ungefär motsvarande belopp, överges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålen med ett sålunda definierat statligt engagemang kan i princip&lt;br&gt;tillgodoses på skilda sätt. Ett informationscentrum i Stockholm skulle&lt;br&gt;kunna ge exportservice inom landet liksom beskickningarna kunde göra&lt;br&gt;det utomlands. UD, beskickningar och handelskamrar kunde initiera och&lt;br&gt;ta del i de aktioner som prioriteras med större eller mindre statliga bidrag,&lt;br&gt;småföretagsstödet kunde knytas till de regionala utvecklingsfonderna. En&lt;br&gt;sådan modell skulle reducera det totala anslagsbehovet avsevärt. Utred-&lt;br&gt;ningen anser emellertid att det nuvarande ”sammanhållna konceptet”&lt;br&gt;med exportservice, aktioner och företagsuppdrag inom en och samma&lt;br&gt;oganisation i ERS och ERI har sådana potentiella fördelar att modellen&lt;br&gt;bör bibehållas. Hur länge kan bli beroende av t. ex. utvecklingen i förhål-&lt;br&gt;lande till och inom EG. Det är utredningens uppfattning att rådet i dag&lt;br&gt;förfogar över en betydande kompetens på skilda områden som bör kunna&lt;br&gt;ytterligare utvecklas i samverkan mellan organisationens olika grenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen är emellertid såtillvida problematisk som den rymmer en&lt;br&gt;konflikt mellan efterfrågestyrd service och aktivt främjande, mellan stats-&lt;br&gt;finansierad och företagsfinansierad verksamhet etc. Utredningen anser att&lt;br&gt;det ligger i samhällets intresse att dra en så tydlig gräns som möjligt mellan&lt;br&gt;det samhällsekonomiskt och marknadsmässigt styrda, mellan vad som&lt;br&gt;anslagsfinansieras och vad som finansieras på annat sätt. Utredningen&lt;br&gt;menar att detta bör markeras och bekräftas genom en förändring av&lt;br&gt;organisationen. Utredningen föreslår att en särskild chef för exportservice&lt;br&gt;får ansvaret för hela serviceverksamheten och för den därför avsedda&lt;br&gt;medelsförbrukningen. På motsvarande sätt bör aktionsverksamheten resp,&lt;br&gt;uppdragsverksamheten läggas under var sin chef. Det är inte bara ett&lt;br&gt;statsfinansiellt intresse att undvika att anslagsmedlen kan användas för&lt;br&gt;andra ändamål än de avsedda. I fråga om uppdragsverksamheten är det&lt;br&gt;från samhällsekonomisk synpunkt viktigt tillse att kvalificerad privat kon-&lt;br&gt;sultverksamhet varken dubbleras genom rådets försorg eller utsätts för&lt;br&gt;konkurrenssnedvridning. En förändring av organisationen bör kunna bi-&lt;br&gt;dra till ett effektivt intäkts- och kostnadsmedvetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att det bör finnas goda förutsättningar för ER att&lt;br&gt;vidga den helt företagsfinansierade uppdrags- och aktionsverksamheten,&lt;br&gt;t. ex. den som på senare år etablerats under medverkan av s. k. samver-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kansgrupper. Rådet bör fritt utveckla denna verksamhet med de medel&lt;br&gt;som erhålls från företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte funnit att verksamheten såvitt gäller det statliga&lt;br&gt;engagemanget skulle påverkas positivt av att rådet omvandlas till aktiebo-&lt;br&gt;lag. Eventuellt skulle den helt företagsfinansierade uppdragsverksamheten&lt;br&gt;kunna drivas i bolag, men utredningen lägger inte fram något förslag på&lt;br&gt;den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avtal som utgör grunden för ER-samarbetet bör kunna bestå med&lt;br&gt;vissa ändringar. Rådet utgör en juridisk person och kan måhända karakte-&lt;br&gt;riseras som en sluten ideell förening. Som en följd av avtalet bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis abonnemang tecknas hos rådet av intresserade företag.&lt;br&gt;Avgifterna för abonnemang bör liksom för närvarande föras till täckning&lt;br&gt;av serviceverksamheten i ERS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utredningens uppfattning att en stark men flexibel fältorganisa-&lt;br&gt;tion utgör det viktigaste inslaget i rådets resurser. Ett fristående handels-&lt;br&gt;kontors framgång är i hög grad relaterad till handelssekreterarens person&lt;br&gt;och hans kunskap om den marknad där han verkar. Fristående handels-&lt;br&gt;kontor bör finnas i länder i förhållande till vilka de samhällsekonomiska&lt;br&gt;motiven för export är påtagliga men där handeln inte behöver gå via&lt;br&gt;officiella kanaler. Med utredningens prioriteringar är det naturligt att&lt;br&gt;fristående handelskontor finns framför allt på marknader med stor poten-&lt;br&gt;tial för svensk export, som antingen är svårbearbetade eller naturliga&lt;br&gt;inkörsportar för exportoerfarna företag — särskilt små och medelstora. ER&lt;br&gt;bör vara beredd att pröva nära samarbete med handelskamrar framför allt&lt;br&gt;inom Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudpunkterna i utredningens förslag är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att staten lägger en beställning hos ER att bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels exportservice — efterfrågestyrd och uppsökande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels genomföra kollektiva aktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utveckling av exportoerfarna — framför allt mindre och medel-&lt;br&gt;stora — företagsexportmöjligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för export till svårbearbetade och/eller avlägsna men lovande mark-&lt;br&gt;nader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt för export av vissa intressanta men svårlanserade produkter,&lt;br&gt;framför allt högteknologiska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels — efter samråd med utrikesdepartementet — genomföra manifesta-&lt;br&gt;tioner för svenskt näringsliv vid större utställningar, delegationsresor på&lt;br&gt;hög nivå m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att staten för nyss angivna ändamål och för erforderlig kompetensut-&lt;br&gt;veckling inom organisationen ställer till förfogande anslagsmedel (se&lt;br&gt;nedan),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att ER vid sidan av statsfinansierad verksamhet bedriver den aktions-&lt;br&gt;och uppdragsverksamhet som kan till fullo finansieras av intresserade&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att ER inför en organisation och ett ekonomistyrningssystem som befäs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter uppdelningen av verksamheten i stats- resp, företagsfinansierade&lt;br&gt;delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att ER inrättar ett särskilt stabsorgan for kontinuerliga studier av bl. a.&lt;br&gt;industripolitik, marknads- och bransch- forhållanden för rådgivning till&lt;br&gt;styrelsen och ledningen, särskilt med avseende på utvecklingen av ett&lt;br&gt;aktionsprogram från delvis nya utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har lagt fram budgetalternativ i enlighet med direktiven.&lt;br&gt;Ett lägsta alternativ innebär vissa beskärningar av medel för ES-verksam-&lt;br&gt;het som har samband med ES-medlens nuvarande täckning av samkostna-&lt;br&gt;der samt en markant nedskärning av anslag till Aktioner. Summan — inkl,&lt;br&gt;ett i stort sett oförändrat belopp till SPE- och konsultstöd — utgör 175&lt;br&gt;milj. kr. att jämföra med ca 240 milj. kr. förbudgetåret 1990/91. Ett högre&lt;br&gt;alternativ med framför allt större satsningar på exportoerfarna företag och&lt;br&gt;spjutspetsaktioner slutar vid 205 milj. kr. Utredningen framhåller att det&lt;br&gt;lägsta alternativet förefaller rimligt endast om det utgör ett led i en allmän&lt;br&gt;kraftfull nedskärning av offentliga utgifter. Det andra alternativet är mer&lt;br&gt;naturligt om behov anses föreligga att i högre grad stöda de mindre&lt;br&gt;företagen och även i övrigt tillgodose de samhällsekonomiska exportintres-&lt;br&gt;sen, som utredningen angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar relationen till annat exportfrämjande, bl. a. ut-&lt;br&gt;vecklingsfondernas. Det är utredningens uppfattning att fonderna inte bör&lt;br&gt;bygga upp betydande egen kompetens för exportfrämjande, framför allt&lt;br&gt;inte utlandsrepresentation. Fonderna bör samråda med ER om kundernas&lt;br&gt;exportutveckling. Utredningen räknar med att framtida styrning av statli-&lt;br&gt;ga medel till fondernas verksamhet skall innefatta möjligheter att begränsa&lt;br&gt;fondernas egen aktivitet på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har avgett&lt;br&gt;yttrande över betänkandet (SOU 1991:3) Statens&lt;br&gt;roll vid främjande av export&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande avgetts av beredningen för internationellt tek-&lt;br&gt;niskt-ekonomiskt samarbete (BITS), exportkreditnämnden (EKN), Swed-&lt;br&gt;fund, Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel,&lt;br&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien, Institutet för Utländsk Rätt (IUR), kom-&lt;br&gt;merskollegium, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Sve-&lt;br&gt;riges Riksbank, riksgäldskontoret, riksrevisionsverket (RRV), SIDA, sta-&lt;br&gt;tens industriverk (SIND), statskontoret, styrelsen för teknisk utveckling&lt;br&gt;(STU), Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svens-&lt;br&gt;ka Bankföreningen, Svenska Handelskammarförbundet, Svenska institu-&lt;br&gt;tet, Svenska Metallindustriarbetareförbundet, Sveriges Allmänna Export-&lt;br&gt;förening (SAE), Sveriges exportråd, Sveriges Industriförbund, Sveriges&lt;br&gt;tekniska attachéer (STATT), Sveriges turistråd, Tjänsteförbundet, Tjäns-&lt;br&gt;temännens Centralorganisation, Utvecklingsfondernas VD-råd, ambassa-&lt;br&gt;den i Ankara, Belgrad, Bern, Bonn, Bryssel, Budapest, Dublin, Kairo,&lt;br&gt;Köpenhamn, Lissabon, London, Madrid, New Delhi, Oslo, Peking, Prag,&lt;br&gt;Riyadh, Seoul, Tokyo, Tripoli, Tunis och Washington.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Delegationen för mindre företag vid&lt;br&gt;Sveriges exportråd, Nämnden för stöd till svensk projektexport vid Sveri-&lt;br&gt;ges exportråd, Swedish Trade Commissioners’ Association (STCA), Swe-&lt;br&gt;dish Chamber of Commerce for the United Kingdom och Utlandshandels-&lt;br&gt;kamrarnas Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BITS, Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Sveriges Riksbank, riksgäldskontoret, SIDA, ambassaden i Bryssel och&lt;br&gt;Dublin avstår från att lämna synpunkter. Industriförbundet och Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen hänvisar till yttrandet från SAE. Svensk Industriförening&lt;br&gt;hänvisar till yttrandet från Delegationen för mindre företag vid Sveriges&lt;br&gt;exportråd. Utlandshandelskamrarnas Förening ger sitt stöd till yttrandet&lt;br&gt;från Svenska Handelskammarförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;AVTAL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;mellan Svenska staten och Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges&lt;br&gt;exportråd&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;PARTER OCH MÅLSÄTTNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska staten och Sveriges Allmänna Exportförening skall enligt detta&lt;br&gt;avtal driva Sveriges exportråd som centralt serviceorgan för exportfräm-&lt;br&gt;jande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UPPGIFTER&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets uppgift är att initiera, planera, samordna, marknadsföra och ge-&lt;br&gt;nomföra åtgärder för att främja svensk export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. insamla, bearbeta och tillhandahålla marknadsinformation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna råd i samband med export och internationalisering som leder&lt;br&gt;till export,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stimulera och stödja kollektiva och enskilda exportansträngningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall planera och leda handelssekreterarnas verksamhet och export-&lt;br&gt;främjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till rådet kan även i övrigt efter överenskommelse mellan parterna&lt;br&gt;delegeras statliga förvaltningsuppgifter på sätt som anges i lag eller annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uppgifter finansieras med medel som staten ställer till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall till regeringen årligen avge anslagsframställning för handelssek-&lt;br&gt;reterarnas verksamhet och för annan exportfrämjande verksamhet som&lt;br&gt;finansieras med statliga medel. Rådet skall också årligen för regeringen&lt;br&gt;redovisa användningen av statliga medel med utgångspunkt i gällande&lt;br&gt;riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelssekreterare utses av regeringen på förslag av rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall samråda med utrikesdepartementet vid planering av sådana i&lt;br&gt;2 § angivna uppgifter, för vilka behövs medverkan av utrikesrepresenta-&lt;br&gt;tionen och som inte anges i 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet kan ingå avtal om den exportfrämjande verksamheten med svenska&lt;br&gt;handelskamrar i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;STYRELSE OCH REPRESENTANTSKAP&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet leds av en styrelse som består av åtta ledamöter med erfarenhet&lt;br&gt;inom export området. Hälften utses av regeringen och hälften av Sveriges&lt;br&gt;Allmänna Exportförening. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överläggningar i övergripande frågor rörande rådets verksamhet och&lt;br&gt;rörande förhållandet mellan parterna skall finnas ett representantskap. Till&lt;br&gt;detta skall vardera parten utse högst fyra ledamöter, däribland statssekre-&lt;br&gt;teraren med ansvar för utrikeshandelsfrågor och ordföranden i Sveriges&lt;br&gt;Allmänna Exportförening. Representantskapet bör sammanträda två&lt;br&gt;gånger per år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FINANSIERING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets verksamhet finansieras genom statliga medel, avgifter för abonne-&lt;br&gt;mang samt andra inkomster i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall utifrån en bedömning av det samhällsekonomiska intresset&lt;br&gt;utöver vad som anges i 3 §, bidra till rådets finansiering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplysnings- och rådgivningsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vissa projekt/aktioner, i samverkan med företag, vilka syftar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. utveckling av exportoerfarna, framför allt mindre och medelstora,&lt;br&gt;företags export,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. export till svårbearbetade eller avlägsna men lovande marknader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. större manifestationer med inriktning på svenskt näringsliv eller&lt;br&gt;svensk industri, efter samråd med utrikesdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Abonnemangsavgiften skall beräknas för varuexporterande företag på dess&lt;br&gt;exportvärde och för tjänsteexporterande företag på aktiekapitalet. Om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger att beräkna avgiften på annat sätt får frågan&lt;br&gt;hänskjutas till parterna. För andra abonnemang får rådet besluta om&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet kan i samverkan med företag bedriva den aktions- och uppdragsver-&lt;br&gt;ksamhet som kan finansieras med medel från företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92: 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ÖVRIGA BESTÄMMELSER&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att anlita rådet, handelssekreterarna och utrikesrepresentationens&lt;br&gt;exportfrämjande verksamhet samt de handelskammare som avses i 6 §&lt;br&gt;tillkommer alla foretag. De som har tecknat avtal om abonnemang med&lt;br&gt;rådet äger rätt till rabatt på dess avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet är skyldigt att inom ramen för den verksamhet, som anges i 2 §,&lt;br&gt;mot avgift utföra tjänster som begärs av svenska myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar som fast-&lt;br&gt;ställs av regeringen efter godkännande av Sveriges Allmänna Exportföre-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör avtalet att gälla, delas rådets tillgångar och skulder lika mellan&lt;br&gt;parterna såvitt inte annat avtalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om detta avtal skall avgöras genom skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller tills vidare. Uppsäg-&lt;br&gt;ning av avtalet skall ske minst 18 månader före det budgetårsskifte som&lt;br&gt;enligt uppsägningen utgör tidpunkt för avtalets upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Svenska staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Sveriges Allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;U trikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel-&lt;br&gt;spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell. P.&lt;br&gt;Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Dinkelspiel anmäler fråga om statens roll i den exportfrämjan-&lt;br&gt;de verksamheten vid Sveriges exportråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen&lt;br&gt;om statens roll i den exporfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd&lt;br&gt;i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet: Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning................................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Sveriges exportråd........................................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Exportrådsutredningen ................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens roll vid främjande av export ........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Mål och motiv for en statlig exportfrämjandepolitik .......... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Exportfrämjande verksamhet .............................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Exportfrämjandets organisation i&amp;nbsp;Sverige.................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Exportfrämjandets organisation i&amp;nbsp;utlandet................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Finansieringsfrågor....................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag för budgetåret 1992/93 ............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet ................................................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag ...................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet till riksdagen..................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:3) Statens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid främjande av export .............................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser ...................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Avtal mellan Svenska staten och Sveriges Allmänna Export-&lt;br&gt;förening om Sveriges exportråd ........................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 6 februari 1992 .. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som sägs i det föregående (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Sveriges Allmänna Exportförening om Sveriges exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som sägs i det föregående (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 219 180 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 219 180 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-02-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Ny demokrati</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:22:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03108</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:22:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03108</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__108.pdf</filnamn>
<filstorlek>1575759</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2C461133-7223-4E37-AF25-E13103E35532</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:NU23</uppgift>
<ref_dok_id>GF01NU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Exportfrämjande verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:108&lt;br/&gt;
Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:108 Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:108&lt;br/&gt;
Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:108 Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:108&lt;br/&gt;
Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:108 Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Gradin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:108&lt;br/&gt;
Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:108 Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Gradin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Dalström  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:108&lt;br/&gt;
Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:108 Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Dalström  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf L Nilson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:108&lt;br/&gt;
Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:108 Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf L Nilson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>