<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229769</hangar_id>
 <dok_id>GF03106</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>106</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:106</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>106</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om vissa socialförsäkringsfrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03106/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03106</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03106</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:106&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa socialförsäkringsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 februari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03106/prop_199192__106-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att rätten till ersättning från sjukförsäkringen vid&lt;br&gt;närståendevård utvidgas så att det skall bli möjligt att erhålla ersättning&lt;br&gt;även om den sjuke vårdas t.ex. på sjukhus eller annan sjukvårdsinrätt-&lt;br&gt;ning. Kravet på att vården skall bedrivas i hemmet eller i annan enskild&lt;br&gt;bostad föreslås därmed slopat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom föräldraförsäkringen föreslås att utbyte av föräldrapenning mot&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning endast skall kunna ske om det barn för vilket&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning söks vårdas på sjukhus. När det gäller utbyte&lt;br&gt;av föräldrapenning mot sjukpenning förslås detta kunna ske endast i den&lt;br&gt;utsträckning föräldern är ur stånd att vårda barnet på grund av sjuk-&lt;br&gt;domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På pensionsområdet läggs förslag fram om förbättringar av vårdbidrag&lt;br&gt;till föräldrar som vårdar handikappade barn. Enligt förslaget höjs vård-&lt;br&gt;bidraget så att ett helt vårdbidrag motsvarar 2,5 basbelopp. Motsvarande&lt;br&gt;höjning görs vid partiell förmån. Samtidigt föreslås en ny förmånsnivå&lt;br&gt;för vårdbidraget, nämligen tre fjärdedels förmån. Vid helt vårdbidrag&lt;br&gt;skall i vissa fall ersättning för merkostnader som motsvarar minst 18 %&lt;br&gt;av basbeloppet kunna utbetalas som en skattefri ersättning utöver det&lt;br&gt;annars gällande maximibeloppet för vårdbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringar föreslås också beträffande särskilt pensionstillägg till&lt;br&gt;folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn. Lagstift-&lt;br&gt;ningen föreslås ändrad så att kortare uppehåll i vården av barnet som&lt;br&gt;inte är av väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårduppgiften&lt;br&gt;inte skall utgöra hinder för rätt att tillgodoräknas vårdår. En ändring&lt;br&gt;sker också så att en förälder skall kunna bli berättigad till särskilt pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionstillägg redan om denne kan tillgodoräknas sex vårdår. Vidare före- Prop. 1991/92:106&lt;br&gt;slås att lagstiftningen förtydligas så att det klart framgår att föräldrar&lt;br&gt;födda före år 1911 skall kunna tillgodoräknas det 65:e levnadsåret som&lt;br&gt;ett vårdår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller slutligen förslag till lagändring i syfte att&lt;br&gt;möjliggöra en sammanslagning av försäkringskassor samt förslag om&lt;br&gt;vissa ändringar av lagteknisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avses bli genomförda den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närstående som vårdar någon&lt;br&gt;som är svårt sjuk i hemmet eller i&lt;br&gt;annan enskild bostad har rätt till&lt;br&gt;ersättning för tid då han avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband&lt;br&gt;med vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närstående som vårdar någon&lt;br&gt;som är svårt sjuk har rätt till&lt;br&gt;ersättning för tid då han avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband&lt;br&gt;med vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vårdaren får oreducerade löneförmåner under tid då han bedriver&lt;br&gt;studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsar-&lt;br&gt;bete vid tillämpning av föreskrifterna om ersättning enligt denna lag, i&lt;br&gt;den mån vårdaren går miste om löneförmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 §, 4 kap. 10, 11 och 13 §§, 9 kap.&lt;br&gt;4 och 4 a §§ samt 18 kap. 1, 7, 14 och 20 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbets-&lt;br&gt;förmågan är fullständigt nedsatt&lt;br&gt;skall, om sjukdomen kan antas&lt;br&gt;vara kortvarig, särskilt beaktas om&lt;br&gt;den försäkrade på grund av sjuk-&lt;br&gt;domen är ur stånd att utföra sitt&lt;br&gt;vanliga eller därmed jämförligt&lt;br&gt;arbete. Om den försäkrade på&lt;br&gt;grund av sjukdomen behöver avstå&lt;br&gt;från förvärvsarbete under minst en&lt;br&gt;fjärdedel av sin normala arbetstid&lt;br&gt;en viss dag, skall hans arbets-&lt;br&gt;förmåga anses nedsatt i minst&lt;br&gt;motsvarande mån den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbets-&lt;br&gt;förmågan är fullständigt nedsatt&lt;br&gt;skall, om sjukdomen kan antas&lt;br&gt;vara kortvarig, särskilt beaktas om&lt;br&gt;den försäkrade på grund av sjuk-&lt;br&gt;domen är ur stånd att utföra sitt&lt;br&gt;vanliga eller därmed jämförligt&lt;br&gt;arbete. Om den försäkrade på&lt;br&gt;grund av sjukdomen behöver avstå&lt;br&gt;från förvärvsarbete under minst en&lt;br&gt;fjärdedel av sin normala arbetstid&lt;br&gt;en viss dag, skall hans arbets-&lt;br&gt;förmåga anses nedsatt i minst&lt;br&gt;motsvarande mån den dagen. Vid&lt;br&gt;prövning av den försäkrades rätt&lt;br&gt;till sjukpenningför tid under vilken&lt;br&gt;han annars skulle ha uppburit&lt;br&gt;föräldrapenning, skall arbets-&lt;br&gt;förmågan anses nedsatt endast i&lt;br&gt;den utsträckning som den försäkra-&lt;br&gt;des förmåga att vårda barnet är&lt;br&gt;nedsatt på grund av sjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomen kan antas bli långvarig eller den försäkrade bedöms&lt;br&gt;inte kunna återgå till sitt arbete, skall försäkringskassan undersöka om&lt;br&gt;den försäkrade efter sådan åtgärd, som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 §,&lt;br&gt;kan försörja sig själv genom förvärvsarbete om arbetsförhållandena&lt;br&gt;ändras eller om annat lämpligt arbete erhålls. Därvid skall beaktas vad&lt;br&gt;som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till sjukdomen, hans&lt;br&gt;utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden&lt;br&gt;och andra sådana omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till&lt;br&gt;sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende&lt;br&gt;från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete som ligger till grund för utgående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd&lt;br&gt;lider av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt&lt;br&gt;7 b § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukperiod omfattar sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuk-&lt;br&gt;lön enligt vad som sägs i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn,&lt;br&gt;som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsar-&lt;br&gt;bete i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukdom eller smitta hos barnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder&lt;br&gt;besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förut-&lt;br&gt;sättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård av ett barn vars lev-&lt;br&gt;nadsålder understiger 240 dagar&lt;br&gt;utges tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt första stycket endast om&lt;br&gt;tillsynen av barnet är stadigvaran-&lt;br&gt;de ordnad eller om barnet vårdas&lt;br&gt;på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård av ett barn vars lev-&lt;br&gt;nadsålder understiger 240 dagar&lt;br&gt;utges tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt första stycket endast om&lt;br&gt;tillsynen av barnet är stadigvaran-&lt;br&gt;de ordnad eller om barnet vårdas&lt;br&gt;på sjukhus. För vård av ett barn&lt;br&gt;som är äldre än som nyss sagts&lt;br&gt;utges tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;enligt första stycket inte för tid&lt;br&gt;under vilken annars föräldrapen-&lt;br&gt;ning skulle ha uppburits; undantag&lt;br&gt;gäller dock om barnet vårdas på&lt;br&gt;sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder till barn som fyllt fyra år har, till och med det kalenderår&lt;br&gt;under vilket barnet fyller tolv år, rätt till tillfällig föräldrapenning även&lt;br&gt;när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbild-&lt;br&gt;ning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverk-&lt;br&gt;samhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar (kontakt-&lt;br&gt;dagar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid&lt;br&gt;förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt&lt;br&gt;tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att&lt;br&gt;adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan utges för vård av ett barn som fyllt tolv&lt;br&gt;men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utveck-&lt;br&gt;lingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning enligt första&lt;br&gt;stycket utges om föräldern be-&lt;br&gt;höver avstå från förvärvsarbete av&lt;br&gt;skäl som anges i 10 § första&lt;br&gt;stycket. För vård- eller tillsynsbe-&lt;br&gt;hov som grundat rätt till vårdbi-&lt;br&gt;drag enligt 9 kap. 4 § utges dock&lt;br&gt;inte tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning enligt&lt;br&gt;första stycket utges om föräldern&lt;br&gt;behöver avstå från förvärvsarbete&lt;br&gt;av skäl som anges i 10 § första&lt;br&gt;stycket. För tid under vilken&lt;br&gt;annars föräldrapenning skulle ha&lt;br&gt;uppburits utges dock inte tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning annat än om bar-&lt;br&gt;net vårdas på sjukhus. För vård-&lt;br&gt;eller tillsynsbehov som grundat&lt;br&gt;rätt till vårdbidrag enligt 9 kap.&lt;br&gt;4 § utges inte heller tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningar-&lt;br&gt;na enligt första stycket föreligger. Ett sådant beslut är bindande för den&lt;br&gt;tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhållanden som har&lt;br&gt;lagts till grund för beslutet ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att styrka det särskilda vård- eller tillsynsbehov som avses i 11 §&lt;br&gt;första stycket skall läkarutlåtande inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får när det finns skäl till det kräva att särskilt ut-&lt;br&gt;låtande inges för att styrka barnets eller den ordinarie vårdarens sjuk-&lt;br&gt;dom eller smitta som avses i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får även kräva&lt;br&gt;att en förälder styrker sin rätt till&lt;br&gt;föräldrapenning i samband med&lt;br&gt;föräldrautbildning genom särskilt&lt;br&gt;intyg av den som har anordnat&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får även kräva&lt;br&gt;att en förälder styrker sin rätt till&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning i fall som&lt;br&gt;avses i 10 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen eller 77 § andra stycket&lt;br&gt;andra meningen genom särskilt&lt;br&gt;intyg av arbetsgivare eller annan&lt;br&gt;som kan ge upplysning om arbets-&lt;br&gt;förhållandena. Därjämte får krä-&lt;br&gt;vas att en förälder styrker sin rätt&lt;br&gt;till föräldrapenningförmån i sam-&lt;br&gt;band med föräldrautbildning ge-&lt;br&gt;nom särskilt intyg av den som&lt;br&gt;anordnat utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad förälder har för vård av barn som inte fyllt sexton år rätt till&lt;br&gt;vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning&lt;br&gt;eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild&lt;br&gt;tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall även&lt;br&gt;beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom&lt;br&gt;eller handikapp. Vårdar föräldern flera handikappade barn som inte fyllt&lt;br&gt;sexton år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det samman-&lt;br&gt;lagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:776.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag utgår allt efter till-&lt;br&gt;syns- och vårdbehovets omfattning&lt;br&gt;och merkostnadernas storlek med&lt;br&gt;belopp motsvarande hel eller halv&lt;br&gt;eller en fjärdedel av hel förtids-&lt;br&gt;pension till ensamstående jämte&lt;br&gt;pensionstillskott som svarar mot&lt;br&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag utges allt efter till-&lt;br&gt;syns- och vårdbehovets omfattning&lt;br&gt;och merkostnadernas storlek så-&lt;br&gt;som hel, tre fjärdedels, halv eller&lt;br&gt;en fjärdedels förmån. Hel förmån&lt;br&gt;utgör, utom i fall som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket, 250 procent av&lt;br&gt;basbeloppet och partiell förmån&lt;br&gt;tillämplig andel därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för&lt;br&gt;merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbe-&lt;br&gt;loppet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 % om merkostnaderna uppgår till 18 men inte 36 % av basbe-&lt;br&gt;loppet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 % om merkostnaderna uppgår till 36 men inte 53 %;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 % om merkostnaderna uppgår till 53 men inte 69 %;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 % om merkostnaderna uppgår till 69 % eller däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om behovet av särskild tillsyn&lt;br&gt;och vård för ett barn grundar rätt&lt;br&gt;till hel förmån utan att merkostna-&lt;br&gt;der beaktas och merkostnaderna&lt;br&gt;uppgår till minst 18 procent av&lt;br&gt;basbeloppet, skall beloppet av hel&lt;br&gt;förmån enligt andra stycket höjas&lt;br&gt;med merkostnadsersättning som,&lt;br&gt;allt efter merkostnadernas storlek,&lt;br&gt;bestäms till 18, 36, 53 eller 69&lt;br&gt;procent av basbeloppet med tillämp-&lt;br&gt;ning av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall om-&lt;br&gt;prövas minst vart annat år, om det inte finns skäl för omprövning med&lt;br&gt;längre mellanrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utgår vårdbidrag&lt;br&gt;under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl kan vårdbidrag utgå även under ett avbrott som varar ytterligare&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider ett barn, för vilket vård-&lt;br&gt;bidrag enligt 4 § utgår med belopp&lt;br&gt;motsvarande hel eller halv förtids-&lt;br&gt;pension till ensamstående jämte&lt;br&gt;pensionstillskott som svarar mot&lt;br&gt;pensionen, utges vårdbidrag till&lt;br&gt;efterlevande förälder till och med&lt;br&gt;den åttonde månaden efter döds-&lt;br&gt;fallet, dock längst till och med&lt;br&gt;den månad då vårdbidraget annars&lt;br&gt;skulle ha upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider ett barn, för vilket vård-&lt;br&gt;bidrag enligt 4 § utgår såsom hel,&lt;br&gt;tre fjärdedels eller halv förmån,&lt;br&gt;utges vårdbidrag till efterlevande&lt;br&gt;förälder till och med den åttonde&lt;br&gt;månaden efter dödsfallet, dock&lt;br&gt;längst till och med den månad då&lt;br&gt;vårdbidraget armars skulle ha&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:131.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag enligt första stycket&lt;br&gt;utges som halv förmån, om vid&lt;br&gt;tiden för dödsfallet vårdbidrag&lt;br&gt;lämnades med belopp motsvarande&lt;br&gt;hel förtidspension till ensamståen-&lt;br&gt;de jämte pensionstillskott som&lt;br&gt;svarade mot pensionen, och i&lt;br&gt;annat fall som fjärdedels förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag enligt första stycket&lt;br&gt;utges som halv förmån, om vid&lt;br&gt;tiden för dödsfallet vårdbidrag&lt;br&gt;lämnades såsom hel eller tre fjär-&lt;br&gt;dedels förmån, och i annat fall&lt;br&gt;som en fjärdedels förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vårdbidrag som utgick vid dödsfallet till viss del hade bestämts&lt;br&gt;som merkostnadsersättning skall motsvarande del av vårdbidraget enligt&lt;br&gt;denna paragraf anses utgöra sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landstingskommun&lt;br&gt;samt varje kommun, som ej tillhör&lt;br&gt;landstingskommun, skall finnas en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting samt varje&lt;br&gt;kommun, som inte tillhör något&lt;br&gt;landsting, skall det finnas en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa. En försäkrings-&lt;br&gt;kassas verksamhetsområde får&lt;br&gt;dock, om regeringen för ett sär-&lt;br&gt;skilt fall bestämmer det, omfatta&lt;br&gt;två landsting eller ett landsting och&lt;br&gt;en sådan kommun som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassa skall inrätta lokalkontor i den mån så prövas&lt;br&gt;erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse för allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa består av ordförande och&lt;br&gt;vice ordförande som utses av&lt;br&gt;regeringen samt fyra ledamöter&lt;br&gt;som utses av landstinget eller, där&lt;br&gt;fråga är om kassa vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde utgöres av kommun,&lt;br&gt;av kommunfullmäktige. Härutöver&lt;br&gt;få i styrelsearbetet deltaga två&lt;br&gt;personalföreträdare. I fråga om&lt;br&gt;dessa äger lagen (1976:230) om&lt;br&gt;rätt för arbetstagarorganisation att&lt;br&gt;utse och entlediga företrädare för&lt;br&gt;de anställda i styrelse eller annat&lt;br&gt;organ vid statlig myndighet mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning. 1 styrelsen&lt;br&gt;för Stockholms läns allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa utser landstinget&lt;br&gt;sex ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse för allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa skall bestå av ordförande&lt;br&gt;och vice ordförande samt, om&lt;br&gt;något annat inte framgår av det&lt;br&gt;följande, ytterligare fyra ledamö-&lt;br&gt;ter. Styrelsen för Stockholms läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa skall&lt;br&gt;bestå av åtta ledamöter. Om en&lt;br&gt;försäkringskassas verksamhetsom-&lt;br&gt;råde bestämts av regeringen enligt&lt;br&gt;1 §, skall styrelsen likaledes bestå&lt;br&gt;av åtta ledamöter. Ordförande och&lt;br&gt;vice ordförande utses av rege-&lt;br&gt;ringen. Övriga ledamöter utses av&lt;br&gt;landstinget eller, i fråga om en&lt;br&gt;kassa vars verksamhetsområde&lt;br&gt;utgörs av en kommun, av kom-&lt;br&gt;munfullmäktige. Om en kassas&lt;br&gt;verksamhetsområde bestämts av&lt;br&gt;regeringen enligt 1 §, beslutar&lt;br&gt;regeringen om fördelningen mellan&lt;br&gt;landsting respektive mellan lands-&lt;br&gt;ting och kommun när det gäller val&lt;br&gt;av övriga sex ledamöter. Här-&lt;br&gt;utöver får två personalföreträdare&lt;br&gt;delta i styrelsearbetet. I fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa tillämpas lagen (1976:230)&lt;br&gt;om rätt för arbetstagarorganisation&lt;br&gt;att utse och entlediga företrädare&lt;br&gt;för de anställda i styrelse eller&lt;br&gt;annat organ vid statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalföreträdare är ledamot i den omfattning som framgår av sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna, utom ordföranden och vice ordföranden, utses lika&lt;br&gt;många suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller supplean-&lt;br&gt;ter skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter&lt;br&gt;i landstinget eller kommunfullmäktige som motsvarar den kvot, vilken&lt;br&gt;erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer&lt;br&gt;som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den av-&lt;br&gt;rundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportio-&lt;br&gt;nellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt&lt;br&gt;vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. Om suppleanterna inte&lt;br&gt;väljs proportionellt, skall vid valet även den ordning bestämmas i vilken&lt;br&gt;de skall kallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassas räkenskaper skall omfatta perioden den&lt;br&gt;1 juli-den 30 juni (budgetår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall senast den&lt;br&gt;1 oktober varje år till revisorerna&lt;br&gt;lämna en av styrelsens ledamöter&lt;br&gt;underskriven årsberättelse inne-&lt;br&gt;fattande förvaltningsberättelse,&lt;br&gt;resultaträkning och balansräkning&lt;br&gt;för det senast förflutna budget-&lt;br&gt;året. Styrkt avskrift av årsbe-&lt;br&gt;rättelsen skall samtidigt översän-&lt;br&gt;das till riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;till landstinget eller kommunfull-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall senast den&lt;br&gt;1 oktober varje år till revisorerna&lt;br&gt;lämna en av styrelsens ledamöter&lt;br&gt;underskriven årsredovisning inne-&lt;br&gt;fattande förvaltningsberättelse,&lt;br&gt;resultaträkning och balansräkning&lt;br&gt;för det senast förflutna budget-&lt;br&gt;året. Styrkt avskrift av årsredovis-&lt;br&gt;ningen skall samtidigt översändas&lt;br&gt;till riksförsäkringsverket och till&lt;br&gt;berört landsting eller berörd kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall årligen tillställa riksförsäkringsverket de uppgifter om&lt;br&gt;kassans förvaltning som fordras för framställning om anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd skall&lt;br&gt;bestå av sju ledamöter. Av dessa&lt;br&gt;utses en ledamot, som skall vara&lt;br&gt;nämndens ordförande, av rege-&lt;br&gt;ringen. Av de övriga ledamöterna&lt;br&gt;utses tre av riksförsäkringsverket&lt;br&gt;efter förslag av organisationer på&lt;br&gt;arbetsmarknaden och väljs tre av&lt;br&gt;landstinget. Om kassans verksam-&lt;br&gt;hetsområde utgörs av en kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd skall&lt;br&gt;bestå av sju ledamöter. Av dessa&lt;br&gt;utses en ledamot, som skall vara&lt;br&gt;nämndens ordförande, av rege-&lt;br&gt;ringen. Av de övriga ledamöterna&lt;br&gt;utses tre av riksförsäkringsverket&lt;br&gt;efter förslag av organisationer på&lt;br&gt;arbetsmarknaden och väljs tre av&lt;br&gt;landstinget. Om kassans verksam-&lt;br&gt;hetsområde utgörs av en kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tre ledamöter väljas av kom-&lt;br&gt;munfullmäktige i stället för av&lt;br&gt;landstinget. Nämnden utser inom&lt;br&gt;sig en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tre ledamöter väljas av kom-&lt;br&gt;munfullmäktige i stället för av&lt;br&gt;landstinget. Om en kassas verk-&lt;br&gt;samhetsområde bestämts av rege-&lt;br&gt;ringen enligt 1 §, beslutar rege-&lt;br&gt;ringen om fördelningen mellan&lt;br&gt;landsting respektive mellan lands-&lt;br&gt;ting och kommun när det gäller val&lt;br&gt;av de tre sistnämnda ledamöterna.&lt;br&gt;Nämnden utser inom sig en vice&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en av de av riksförsäkringsverket utsedda ledmötema&lt;br&gt;skall, efter förslag i samma ordning som enligt första stycket, en supp-&lt;br&gt;leant utses. För de ledamöter som har valts av landstinget eller kom-&lt;br&gt;munfullmäktige skall lika många suppleanter väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 § fjärde stycket om val av ledamöter eller supp-&lt;br&gt;leanter i styrelse för allmän försäkringskassa skall tillämpas vid lands-&lt;br&gt;tingets och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller suppleanter i&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 3 kap. 8 § samt 4 kap. 10 och 11 §§&lt;br&gt;tillämpas första gången i fråga om ersättningsfall som börjar efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser i 9 kap. 4 och 4 a §§ gäller fortfarande i fråga&lt;br&gt;om vårdbidrag som avser tid före ikraftträdandet. För den som vid&lt;br&gt;ikraftträdandet uppbär vårdbidrag tillämpas de nya bestämmelserna i&lt;br&gt;9 kap. 4 § andra stycket, såvitt avser tre fjärdedels förmån, och fjärde&lt;br&gt;stycket första gången vid omprövning som görs enligt femte stycket i&lt;br&gt;samma paragraf i anledning av en framställning av föräldern eller på&lt;br&gt;annan grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg till folkpension för långvarig&lt;br&gt;vård av sjukt eller handikappat barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 5 §§ lagen (1990:773) om särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat barn samt punkt 5 av ikraftträdande- och övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda pensionstillägget&lt;br&gt;utges till förälder som har vårdat&lt;br&gt;sjukt eller handikappat barn under&lt;br&gt;minst tio vårdår och därvid har&lt;br&gt;avstått från förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda pensionstillägget&lt;br&gt;utges till förälder som har vårdat&lt;br&gt;sjukt eller handikappat barn under&lt;br&gt;minst sex vårdår och därvid har&lt;br&gt;avstått från förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda pensionstillägget kan förutom till förälder utges till någon&lt;br&gt;annan som i övrigt uppfyller förutsättningarna enligt första stycket och&lt;br&gt;som under vårdåren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga&lt;br&gt;vårdnaden om barnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för sta-&lt;br&gt;digvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne,&lt;br&gt;om de varaktigt bott tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare hade vårdnaden&lt;br&gt;om barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller vid den tidigare&lt;br&gt;tidpunkt då det ingick äktenskap skall för tid därefter likställas med en&lt;br&gt;vårdnadshavare enligt andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett vårdår avses ett kalenderår under vilket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föräldern under större delen av året har vårdat sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat barn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt&lt;br&gt;sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förälderns rätt att tillgodoräknas&lt;br&gt;vårdår påverkas inte av avbrott i&lt;br&gt;vården under den del av dygnet då&lt;br&gt;barnet vistats i förskola, skola,&lt;br&gt;dagcenter eller liknande, eller av&lt;br&gt;kortare avbrott i övrigt i vården&lt;br&gt;som varit utan väsentlig betydelse&lt;br&gt;för förälderns bundenhet till vård-&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tio tillgodoräknade vårdår är&lt;br&gt;det särskilda pensionstillägget per&lt;br&gt;kalenderår tjugofem procent av&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring. För varje vårdår som&lt;br&gt;tillgodoräknas därutöver ökar&lt;br&gt;tillägget med fem procent av bas-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sex tillgodoräknade vårdår&lt;br&gt;är det särskilda pensionstillägget&lt;br&gt;per kalenderår fem procent av&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring. För varje vårdår som&lt;br&gt;tillgodoräknas därutöver ökar&lt;br&gt;tillägget med fem procent av bas-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har börjat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än&lt;br&gt;den månad under vilken han fyller 65 år minskas respektive ökas det&lt;br&gt;särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall min-&lt;br&gt;skas eller ökas vid förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En förälder som är född un-&lt;br&gt;der något av åren 1911-1927 får&lt;br&gt;tillgodoräknas vårdår även för det&lt;br&gt;år under vilket han fyllt 65 år, om&lt;br&gt;han inte enligt 6 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket nämnda lag har tagit ut&lt;br&gt;ålderspension före den månad&lt;br&gt;under vilken han fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En förälder som är född år&lt;br&gt;1927 eller tidigare får tillgodo-&lt;br&gt;räknas vårdår även för det år&lt;br&gt;under vilket han fyllt 65 år, om&lt;br&gt;han inte enligt 6 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket nämnda lag har tagit ut&lt;br&gt;ålderspension före den månad&lt;br&gt;under vilken han fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om särskilt pensionstillägg för tid före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Denna lag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; träder i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1977, då lagen (1954:243)&lt;br&gt;om yrkesskadeförsäkring skall&lt;br&gt;upphöra att gälla. I fråga om&lt;br&gt;skada som har inträffat före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller fortfarande äldre&lt;br&gt;bestämmelser, dock med undantag&lt;br&gt;av 13 § andra stycket nämnda lag&lt;br&gt;såvitt avser avdrag på sjukpenning&lt;br&gt;vid sjukhusvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; träder i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1977, då lagen (1954:243)&lt;br&gt;om yrkesskadeförsäkring skall&lt;br&gt;upphöra att gälla. I fråga om&lt;br&gt;skada som har inträffat före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller fortfarande äldre&lt;br&gt;bestämmelser, dock med undantag&lt;br&gt;av 13 § andra stycket nämnda lag&lt;br&gt;såvitt avser avdrag på sjukpenning&lt;br&gt;vid sjukhusvård. Bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 5 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen och 6 § andra stycket&lt;br&gt;andra meningen lagen om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring skall tillämpas på&lt;br&gt;motsvarande sätt i fråga om sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen om yrkes-&lt;br&gt;skadeförsäkring .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas i sin nya lydelse&lt;br&gt;i fråga om ersättning för tid från och med den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1642.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; 1976:380.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; 1992:000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.' Denna lag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; träder i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphäves&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) militärersättningslagen&lt;br&gt;(1950:261),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förordningen (1954:249) om&lt;br&gt;ersättning i anledning av kropps-&lt;br&gt;skada, ådragen under tjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 civilförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förordningen (1954:250) om&lt;br&gt;ersättning i anledning av kropps-&lt;br&gt;skada, ådragen under vistelse å&lt;br&gt;anstalt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skada som har in-&lt;br&gt;träffat före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;fortfarande äldre bestämmelser,&lt;br&gt;dock med undantag av 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. andra stycket militärer-&lt;br&gt;sättningslagen såvitt avser avdrag&lt;br&gt;på sjukpenning vid sjukhusvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; träder i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphäves&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) militärersättningslagen&lt;br&gt;(1950:261),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förordningen (1954:249) om&lt;br&gt;ersättning i anledning av kropps-&lt;br&gt;skada, ådragen under tjänstgöring&lt;br&gt;i civilförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förordningen (1954:250) om&lt;br&gt;ersättning i anledning av kropps-&lt;br&gt;skada, ådragen under vistelse å&lt;br&gt;anstalt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skada som har in-&lt;br&gt;träffat före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;fortfarande äldre bestämmelser,&lt;br&gt;dock med undantag av 6 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket militärersättnings-&lt;br&gt;lagen såvitt avser avdrag på sjuk-&lt;br&gt;penning vid sjukhusvård. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen och 6 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring skall tillämpas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt i fråga om sjukpen-&lt;br&gt;ning och särskild sjukpenning enligt&lt;br&gt;de upphävda författningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas i sin nya lydelse&lt;br&gt;i fråga om ersättning för tid från och med den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1644.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 1977:265.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; 1992:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Thurdin, Björck,&lt;br&gt;Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet B. Westerberg, såvitt avser frågor om föräldra-&lt;br&gt;försäkringen (avsnitt 3), och statsrådet Könberg, såvitt avser övriga&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa socialförsäkringsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende på socialförsäkringens område behandlas&lt;br&gt;frågor om utvidgning av möjligheterna att erhålla ersättning för när-&lt;br&gt;ståendevård, vissa frågor om ändringar och administrativa förenklingar&lt;br&gt;inom föräldraförsäkringen samt förbättringar av särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn. I&lt;br&gt;dessa hänseenden har riksförsäkringsverket lagt fram rapporter med&lt;br&gt;förslag som redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tas frågan upp om förbättringar av vårdbidraget till föräldrar&lt;br&gt;som vårdar handikappade barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas också frågan om en lagändring för att möj-&lt;br&gt;liggöra en sammanslagning av Malmö allmänna försäkringskassa och&lt;br&gt;Malmöhus allmänna försäkringskassa. Slutligen aktualiseras vissa jämk-&lt;br&gt;ningar och rättelser av formell natur.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bakgrund och gällande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den sedan den 1 juli 1989 gällande lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närstående som vårdar en svårt sjuk person i hemmet eller i annan&lt;br&gt;enskild bostad har rätt till ersättning från sjukförsäkringen och ledighet&lt;br&gt;från sin anställning under högst 30 hela arbetsdagar. Dagantalet räknas&lt;br&gt;för den person som vårdas. Som villkor för rätten till ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård gäller att såväl den sjuke som vårdaren är&lt;br&gt;inskrivna hos allmän försäkringskassa och att vården ges i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen är i regel lika stor som den sjukpenning som utges per&lt;br&gt;dag under de första 14 dagarna av en sjukperiod, dvs. 65 % av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) för de första tre dagarna i vård-&lt;br&gt;perioden och 80 % av SGI fr.o.m. den fjärde dagen med ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet är knuten till ersättningsrätten. Det innebär att en&lt;br&gt;arbetstagare har rätt till hel ledighet från arbetet under den tid han får&lt;br&gt;hel ersättning och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre&lt;br&gt;fjärdedelar under den tid han får halv resp, fjärdedels ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har genomfört en uppföljning av reglerna om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård. Verket har överlämnat rap-&lt;br&gt;porten Uppföljning av reglerna om närståendepenning (RFV ANSER&lt;br&gt;1991:20). I rapporten föreslås att reglerna ändras så att närståendeersätt-&lt;br&gt;ning skall kunna beviljas oberoende av var den sjuke får sin vård, dvs.&lt;br&gt;även i de fall vården sker på sjukvårdsinrättningar av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets sammanfattning av rapporten bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga har genom socialdepartementets försorg hållits en hea-&lt;br&gt;ring. Vid denna har deltagit representanter för riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen, länsrätten i Stockholms län, Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och&lt;br&gt;Handikappförbundens centralkommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisning av de synpunkter som lämnats vid hearingen har upp-&lt;br&gt;rättats inom socialdepartementet och finns tillgänglig i ärendet (dnr&lt;br&gt;S91/8229/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Utvidgning av möjligheterna att erhålla ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ändring görs i lagen om ersättning och ledighet&lt;br&gt;för närståendevård så att ersättning skall kunna beviljas även om&lt;br&gt;den sjuke inte får sin vård i hemmet eller i en annan enskild bo-&lt;br&gt;stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingen: Några invändningar mot förslaget framfördes inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Då möjligheten till ersättning för närstående-&lt;br&gt;vård infördes framhölls (prop. 1987/88:176) bl.a. att det var en viktig&lt;br&gt;livskvalitetsfråga för berörda personer att kunna vara tillsammans i en&lt;br&gt;svår situation som ett allvarligt sjukdomstillstånd utgör. Det sågs därför&lt;br&gt;som mycket angeläget att närstående till svårt sjuka gavs rätt att vara&lt;br&gt;lediga från förvärvsarbetet för att ge vård i vissa situationer under en&lt;br&gt;kortare tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt framhölls att det i första hand var kommunens och lands-&lt;br&gt;tingets ansvar att ge behövlig service och vård till äldre och människor&lt;br&gt;med funktionshinder. Brister i denna service och vård fick inte innebära&lt;br&gt;att närstående känner sig mer eller mindre tvingade att åta sig vårdupp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter. Det betonades i propositionen att närståendes insatser måste vara&lt;br&gt;frivilliga och ett komplement till samhällets insatser. Det fanns mot&lt;br&gt;denna bakgrund inte tillräckliga skäl för att ge närstående rätt till ledig-&lt;br&gt;het och ersättning för den vård som behövs när den sjuke väntar i hem-&lt;br&gt;met på plats vid sjukhus e.d. eller på grund av konvalescens i hemmet i&lt;br&gt;stället för vid sjukhus. Tillfälligt avbruten vård vid sjukhus eller vård-&lt;br&gt;hem borde inte heller i sig vara ett skäl för sådana förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksförsäkringsverkets rapport anförs att tillämpningen av reglerna&lt;br&gt;om närståendepenning i stort sett fungerar tillfredsställande. Däremot&lt;br&gt;kan enligt verkets uppfattning regeln om att vården måste bedrivas i&lt;br&gt;hemmet eller i annan enskild bostad för att ersättning skall kunna utges&lt;br&gt;vara svår att förstå för den enskilde. Som exempel nämns att rätten til!&lt;br&gt;närståendepenning upphör när den sjukes tillstånd förvärras så att en&lt;br&gt;överflyttning till sjukhus blir nödvändig. Det är också relativt vanligt att&lt;br&gt;närståendepenning inte har kunnat beviljas på grund av att vården bedri-&lt;br&gt;vits på sjukhus. Riksförsäkringsverket konstaterar att detta har varit&lt;br&gt;fallet i drygt 12 % av alla avslagsärenden under den period (den 1 juli&lt;br&gt;1989 - 5 oktober 1990) som rapporten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning finns det mot bakgrund av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;kets rapport om hittillsvarande erfarenheter av den aktuella lagstiftning-&lt;br&gt;en tillräckliga skäl att det ekonomiska stödet till närstående vårdare som&lt;br&gt;avstår från förvärvsarbete förbättras så att ersättning kan lämnas även&lt;br&gt;när den sjuke vårdas på sjukhus eller annan institution. En sådan åtgärd&lt;br&gt;ger en väsentligt ökad möjlighet att få del av förmånen. Detta avses inte&lt;br&gt;innebära något avsteg från principen att de närståendes insatser skall ses&lt;br&gt;som ett komplement till samhällets vårdinsatser. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;kravet för ersättning att vården skall bedrivas i hemmet eller i annan&lt;br&gt;enskild bostad slopas. Några ändringar i villkoren i övrigt för närståen-&lt;br&gt;devårdsersättning behövs enligt min mening inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag leder till ändring i 4 § lagen om ersättning och ledighet&lt;br&gt;för närståendevård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utvidgningen av rätten till ersättning för närståendevård&lt;br&gt;beräknas öka försäkringsutgiftema med ca 14 milj.kr. per år och ad-&lt;br&gt;ministrationskostnaderna med ca 2 milj.kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förenklingar i föräldraförsäkringen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Bakgrund och gällande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen, som regleras i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL), består av två huvudförmåner, föräldrapenning och&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning med anledning av barns födelse eller ett adoptivbarns&lt;br&gt;ankomst utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid&lt;br&gt;flerbamsbörd ökas antalet föräldrapenningdagar med 180 för vaije barn&lt;br&gt;utöver det första. Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har vardera föräldern rätt till föräldrapenning under minst 90 av de 450&lt;br&gt;dagarna. En förälder har dock rätt att avstå från att uppbära föräldrapen-&lt;br&gt;ning till förmån för den andre föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 360 av de 450 dagarna betalas föräldrapenning ut med belopp&lt;br&gt;motsvarande förälderns sjukpenning, dock lägst 60 kr. per dag, den s.k.&lt;br&gt;garantinivån. För återstående 90 dagar utges föräldrapenning med be-&lt;br&gt;lopp enligt garantinivån. Föräldrapenning får tas ut längst till dess bar-&lt;br&gt;net fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat det första&lt;br&gt;skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från&lt;br&gt;förvärvsarbete för att vårda barn som inte har fyllt 12 år i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukdom eller smitta hos barnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder&lt;br&gt;besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förut-&lt;br&gt;sättning att också det barnet omfattas av bestämmelserna om tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bamet yngre än 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning endast&lt;br&gt;om tillsynen av av bamet är stadigvarande ordnad eller bamet vårdas på&lt;br&gt;sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning i fall som nyss nämnts under punkterna 1, 3&lt;br&gt;och 4 utges under högst 120 dagar per bam och år. I annat fall är ersätt-&lt;br&gt;ningstiden högst 60 dagar per bam och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges också till förälder till ett bam som fyllt&lt;br&gt;fyra och under kalenderåret högst tolv år när föräldern avstår från för-&lt;br&gt;värvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola&lt;br&gt;eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barn-&lt;br&gt;omsorg i vilken bamet deltar. Dessa s.k. kontaktdagar är två per bam&lt;br&gt;och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan även utges för vård av ett bam som fyllt&lt;br&gt;12 men inte 16 år om bamet på grund av sjukdom, psykisk utvecklings-&lt;br&gt;störning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges också till fadem i samband med bams&lt;br&gt;födelse eller adoption under högst tio dagar för varje nyfött eller adop-&lt;br&gt;terat bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning kan utges i form&lt;br&gt;av hel, halv eller fjärdedels förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 7) angav den&lt;br&gt;dåvarande regeringen bl.a. att flexibiliteten inom föräldraförsäkringen i&lt;br&gt;vissa fall utnyttjats på ett sätt som förorsakat en icke obetydlig admini-&lt;br&gt;strativ belastning hos försäkringskassorna och att reglerna i vissa fall ter&lt;br&gt;sig svåröverskådliga. Riksförsäkringsverket erhöll därefter i uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta förslag till förenklingar av föräldraförsäkringen. I en rapport&lt;br&gt;Administrativa förenklingar inom föräldraförsäkringen (RFV ANSER&lt;br&gt;1991:7) har riksförsäkringsverket lämnat förslag till vissa regeländ-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets sammanfattning av rapporten bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har remissbehandlats. Försäkringsöverdomstolen, försäk-&lt;br&gt;ringsrätten för Mellansverige, Stockholms läns allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa, statskontoret och Försäkringskasseförbundet har avgett yttrande.&lt;br&gt;Vidare har Tjänstemännens Centralorganisation inkommit med yttrande.&lt;br&gt;En remissammanställning har upprättats inom socialdepartementet och&lt;br&gt;finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr S91/1870/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid vård av bam som är 240 dagar gammalt eller&lt;br&gt;äldre skall föräldrapenning kunna bytas ut mot tillfällig föräldra-&lt;br&gt;pennning endast om det bam för vilket tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;söks vårdas på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget. För-&lt;br&gt;säkringsöverdomstolen framhåller dock att förslaget måste bearbetas och&lt;br&gt;göras tydligare. Försäkringsrätten för Mellansverige tillstyrker förslaget&lt;br&gt;såvitt avser utbyte om bamet vårdas på sjukhus. Syftet med förslaget att&lt;br&gt;föräldrapenning även skall kunna utbytas mot tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;om föräldern annars skulle ha utfört förvärvsarbete är enligt försäkrings-&lt;br&gt;rätten svårt att förstå och rätten avstyrker därför förslaget i denna senare&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 4 kap. 10 § första stycket AFL har en&lt;br&gt;förälder i vissa situationer, vilka redovisats i det föregående, rätt till&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning för vård av ett bam som inte har fyllt tolv år,&lt;br&gt;om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete. I andra stycket i samma&lt;br&gt;paragraf anges att tillfällig föräldrapenning enligt första stycket utges för&lt;br&gt;vård av bam vars levnadsålder understiger 240 dagar endast om tillsy-&lt;br&gt;nen av bamet är stadigvarande ordnad eller om bamet vårdas på sjuk-&lt;br&gt;hus. Enligt tredje stycket i paragrafen har en förälder till bam som fyllt&lt;br&gt;fyra år till och med det kalenderår under vilket bamet fyller tolv år rätt&lt;br&gt;till tillfällig föräldrapenning även när föräldern avstår från förvärvsarbe-&lt;br&gt;te i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i&lt;br&gt;förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i&lt;br&gt;vilken bamet deltar (kontaktdagar). I fjärde stycket slutligen regleras&lt;br&gt;faderns rätt till tio dagar med tillfällig föräldrapenning i samband med&lt;br&gt;barns födelse eller adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 11 § AFL första stycket föreskrivs att tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning kan utges för vård av ett bam som fyllt tolv men inte sexton år i de&lt;br&gt;fall bamet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat&lt;br&gt;handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket AFL, som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1988, bygger på förslag i 1988 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1987/88:100 bil. 7). I propositionen (s. 33 f.) uttalade föredragande&lt;br&gt;statsrådet bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom föräldrapenningen får de förvärvsarbetande föräldrarna i&lt;br&gt;huvudsak täckning för den inkomstförlust som uppstår under denna&lt;br&gt;period. En generell möjlighet att under den pågående och ekonomiskt&lt;br&gt;kompenserade föräldraledigheten ta ut tillfällig föräldrapenning vid&lt;br&gt;barns sjukdom för enligt min uppfattning för långt. Beträffande bam&lt;br&gt;som inte har plats i den kommunala barnomsorgen eller i annan sta-&lt;br&gt;digvarande barnomsorg förordar jag därför att en regel införs om att&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning inte skall kunna utges för vård av sjukt bam&lt;br&gt;under dess första 240 levnadsdagar. De föräldrar som redan innan&lt;br&gt;bamet uppnått 240 dagar ordnat en sådan mer beständig barntillsyn&lt;br&gt;som ger möjlighet att återinträda i arbetslivet berörs alltså inte av&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bam som vårdas på sjukhus finns skäl att göra undantag.&lt;br&gt;Även för dessa mycket unga bam bör föräldrar - liksom hittills - få&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från förvärvsarbete för&lt;br&gt;att besöka ett bam som vårdas på sjukhuset. Av särskild betydelse är&lt;br&gt;detta för föräldrar med för tidigt födda barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under pågående föräldraledighet med föräldrapenning är föräldern&lt;br&gt;kompenserad för det inkomstbortfall som ledigheten för med sig. Om&lt;br&gt;bamet som föräldern vårdar blir sjukt saknas det därför enligt min me-&lt;br&gt;ning bärande skäl för att byta ut föräldrapenningen mot tillfällig föräld-&lt;br&gt;rapenning så länge som föräldern fortsätter att vårda bamet enligt tidiga-&lt;br&gt;re uppgjorda planer. Detsamma gäller för det fall att något äldre syskon&lt;br&gt;till bamet insjuknar och måste stanna hemma från skolan eller den kom-&lt;br&gt;munala barnomsorgen. Uppbär föräldern föräldrapenning för det yngsta&lt;br&gt;bamet bör det således inte finnas möjlighet att byta ut föräldrapenningen&lt;br&gt;mot tillfällig föräldrapenning för vård av det äldre bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bam som vårdas på sjukhus anser jag dock att det finns skäl att&lt;br&gt;göra undantag. När det är ett äldre bam i familjen som vårdas på sjuk-&lt;br&gt;hus är det naturligt om föräldern inte kan fortsätta vården av det bam&lt;br&gt;för vilket han uppbär föräldrapenning. Främst för att inte försvåra för-&lt;br&gt;säkringskassornas handläggning anser jag att det även i det fall att sist-&lt;br&gt;nämnda bam vårdas på sjukhus skall finnas möjlighet att byta ut föräl-&lt;br&gt;drapenningen mot tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget berör inte bam vars levnadsålder understiger 240 dagar. För&lt;br&gt;denna grupp skall alltjämt gälla bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra&lt;br&gt;stycket AFL. Den föreslagna ändringen tar således sikte på bam som&lt;br&gt;har uppnått eller är äldre än 240 dagar. Eftersom jag inte finner anled-&lt;br&gt;ning att ha särskilda regler i förevarande hänseende för de bam som&lt;br&gt;fyllt 12 år omfattar förslaget bam vars levnadsålder är 240 dagar eller&lt;br&gt;mer men som inte fyllt 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget berör inte heller förälderos möjlighet att byta ut föräldrapen-&lt;br&gt;ning mot tillfällig föräldrapenning i samband med föräldrautbildning,&lt;br&gt;besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet&lt;br&gt;inom samhällets barnomsorg i vilken bamet deltar, s.k. kontaktdagar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa kontaktdagar, till antalet två per bam och år utöver maximiantalet&lt;br&gt;dagar i övrigt, bör kvarstå ograverade och kunna disponeras av föräl-&lt;br&gt;drarna så som hittills varit möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För klarhetens skull bör framhållas att mitt förslag inte utgör något&lt;br&gt;hinder för en förälder, som arbetar halvtid och är föräldraledig på halv-&lt;br&gt;tid, att samma dag uppbära såväl halv föräldrapenning som halv tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning. Förutsättningen är dock att föräldern på grund av t.ex.&lt;br&gt;sjukdom hos bamet måste avstå från förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har föreslagit att tillfällig föräldrapenning skall&lt;br&gt;kunna utges för tid då annars föräldrapenning skulle ha uppburits också&lt;br&gt;om föräldern kan styrka att han annars skulle ha utfört förvärvsarbete.&lt;br&gt;Förslaget tar sikte på situationen då en förälder avser att avbryta en&lt;br&gt;löpande föräldrapenningperiod och återgå i förvärvsarbete, men inte&lt;br&gt;hinner anmäla denna förändring till försäkringskassan förrän det står&lt;br&gt;klart att bamet insjuknat och föräldern därför inte kan gå till arbetet.&lt;br&gt;Om bamet insjuknar dagen efter en period med föräldrapenning före-&lt;br&gt;ligger enligt reglerna i övrigt rätt till tillfällig föräldrapenning om föräl-&lt;br&gt;dern behöver avstå från förvärvsarbete för vård av bamet. Någon regel&lt;br&gt;med den av riksförsäkringsverket föreslagna utformningen bör därför&lt;br&gt;inte införas. Däremot bör det finnas möjlighet för försäkringskassan att&lt;br&gt;begära att föräldern styrker att han skulle ha utfört förvärvsarbete den&lt;br&gt;aktuella dagen. En komplettering i detta avseende bör tas in i 4 kap.&lt;br&gt;13 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjukpenning för tid under vilken en försäkrad an-&lt;br&gt;nars skulle ha uppburit föräldrapenning skall kunna utges endast i&lt;br&gt;den utsträckning som den försäkrade är ur stånd att vårda bamet.&lt;br&gt;Försäkringskassan ges möjlighet att, när det finns skäl till det,&lt;br&gt;kräva att den försäkrade genom läkarintyg styrker att sjukdomen&lt;br&gt;hindrar honom från att vårda bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks. Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;anser dock att lagförslaget inte tillgodoser kravet på exakthet och att&lt;br&gt;lagtexten bör kompletteras med en särskild mening som uttryckligen tar&lt;br&gt;sikte på en föräldraledig person som på grund av sjukdom är ur stånd att&lt;br&gt;vårda bamet. Försäkringskasseförbundet framför liknande synpunkter.&lt;br&gt;Försäkringsrätten för Mellansverige anser att det blir svårt att bedöma&lt;br&gt;om föräldern kunnat vårda bamet och föreslår att man borde kräva dels&lt;br&gt;intyg av läkare eller distriktssköterska, dels utredning om vem som&lt;br&gt;vårdar bamet. Statskontoret förordar att rätten till sjukpenning i sam-&lt;br&gt;band med föräldraledighet i första hand baseras på objektiva grunder&lt;br&gt;som exempelvis att den andre föräldern avstår från eget förvärvsarbete&lt;br&gt;för att överta vården av bamet och därvid ansöker om föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 3 kap. 8 § första stycket AFL i dess lydelse&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1992 föreskrivs att det vid bedömningen i ett sjuk-&lt;br&gt;penningärende av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall, om&lt;br&gt;sjukdomen kan antas vara kortvarig, särskilt beaktas om den försäkrade&lt;br&gt;på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller därmed&lt;br&gt;jämförligt arbete. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver&lt;br&gt;avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbets-&lt;br&gt;tid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsva-&lt;br&gt;rande mån den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom föräldern under pågående föräldraledighet med föräldrapen-&lt;br&gt;ning är kompenserad för det inkomstbortfall som ledigheten för med sig,&lt;br&gt;bör det enligt min mening inte vara möjligt för en förälder att byta föräl-&lt;br&gt;drapenning mot sjukpenning om föräldern ändå har förmågan att utföra&lt;br&gt;sysslan att vårda barnet. Jag föreslår därför att lagregleringen ändras så&lt;br&gt;att, vid prövning av rätten till sjukpenning för sjukdomstid då föräldern&lt;br&gt;annars skulle ha uppburit föräldrapenning, arbetsförmågans nedsättning&lt;br&gt;bedöms enbart med hänsyn till förälderns förmåga att vårda barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försäkringskassan skall ha möjlighet att bedöma om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att byta föräldrapenning mot sjukpenning är uppfyllda bör&lt;br&gt;kassan ha rätt att kräva läkarintyg om förälderns sjukdom och dess in-&lt;br&gt;verkan på hans förmåga att vårda bamet. Det innebär emellertid inte&lt;br&gt;hinder mot att kassan godtar också utlåtande eller intyg från annan vård-&lt;br&gt;personal, t.ex. sjuksköterska, under förutsättning att försäkringskassan&lt;br&gt;kan göra sin bedömning med ledning av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De under avsnitten 3.2 och 3.3 redovisade förslagen beräknas minska&lt;br&gt;de sammanlagda försäkringsutgiftema med 396 milj.kr. och administra-&lt;br&gt;tionskostnaderna med ca 18 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Uppdelning av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Rätten för varje förälder att vid gemensam&lt;br&gt;vårdnad om bamet uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar&lt;br&gt;bör kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag: Föräldrarna skall själva få bestämma&lt;br&gt;hur föräldrapenningdagama skall fördelas mellan dem utan att formellt&lt;br&gt;behöva överlåta visst antal dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation avstyrker förslaget. Enligt försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen bör även en följdändring göras i det aktuella lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I 4 kap. 3 § tredje stycket AFL anges&lt;br&gt;att, om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om bamet, varje förälder&lt;br&gt;har rätt att uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av det för&lt;br&gt;föräldrarna sammanlagt medgivna dagantalet. Av fjärde stycket i samma&lt;br&gt;paragraf framgår att en förälder, som ensam har vårdnaden om bamet,&lt;br&gt;har rätt att själv uppbära ersättning för samtliga föräldrapenningdagar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket i paragrafen föreskriver att en förälder, efter skriftlig&lt;br&gt;anmälan till försäkringskassan, kan avstå rätt att uppbära föräldrapen-&lt;br&gt;ning till förmån för den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett slopande av bestämmelsen om uppdelning av ersätt-&lt;br&gt;ningstiden mellan föräldrarna behandlades i propositionen (prop.&lt;br&gt;1984/85:78) om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskaps-&lt;br&gt;penningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen. Departe-&lt;br&gt;mentschefen konstaterade bl.a. (s. 57) att statistik över uttag av föräldra-&lt;br&gt;penning tydde på att reglerna om fördelning av dagar inte hade medfört&lt;br&gt;att fäder som får sig tilldelade särskilda föräldrapenningdagar tar ut mer&lt;br&gt;föräldrapenning än andra fäder. Enligt departementschefen var det ange-&lt;br&gt;läget att det skedde en fortsatt utjämning när det gällde föräldrarnas&lt;br&gt;vårdansvar för barnen. Inriktningen borde vara att föräldraförsäkringens&lt;br&gt;ersättningsdagar - efter den första tiden efter barnets födelse - i princip&lt;br&gt;skulle tas ut lika av båda föräldrarna. Han var därför inte beredd att ta&lt;br&gt;upp ett förslag om att ersättningsdagama inom den sammanslagna föräl-&lt;br&gt;drapenningen (föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild&lt;br&gt;föräldrapenning) skulle tillkomma föräldrarna gemensamt utan särskild&lt;br&gt;fördelning mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om uppdelning av rätten till ersättningsdagar har till&lt;br&gt;syfte att stimulera fäderna att öka sitt uttag av föräldrapenning. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets förslag skulle, om det genomfördes, innebära en viss&lt;br&gt;administrativ avlastning för försäkringskassorna. Det kan emellertid&lt;br&gt;befaras försvåra för fäderna att utnyttja föräldraledigheten. Hittills har&lt;br&gt;deras uttag av föräldrapenning varit av relativt blygsam omfattning. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav och då förslaget har betydande nackdelar från jämställd-&lt;br&gt;hetssynpunkt är jag inte beredd att lägga fram ett förslag av nu aktuell&lt;br&gt;innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Föräldrapenningens storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Reglerna om i vilken tidsföljd föräldrapenning&lt;br&gt;skall tas ut bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag: Föräldrapenning med belopp enligt&lt;br&gt;garantinivån skall få tas ut först sedan föräldern förbrukat samtliga för-&lt;br&gt;äldrapenningdagar med belopp motsvarande sjukpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation avstyrker förslaget. Stockholms läns all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa framhåller att förslaget inte innebär någon re-&lt;br&gt;sursbesparing om det leder till att föräldrarna växlar ersättningsnivåer i&lt;br&gt;stället för att varva sjukpenningdagar med garantidagar. Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen anser att förslaget torde motverka syftet att stimu-&lt;br&gt;lera fäderna att ta ut föräldrapenning. Om modern varit föräldraledig&lt;br&gt;under barnets första tid är sannolikheten stor att sjukpenningdagarna är&lt;br&gt;utnyttjade när det blir aktuellt för fadern att vara föräldraledig, varför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han får nöja sig med garantipenning. I fall där modem vid barnets födel-&lt;br&gt;se har en låg sjukpenninggrundande inkomst - hon är t.ex. studerande&lt;br&gt;eller har ganska nyligen inträtt i förvärvsarbete - innebär nuvarande&lt;br&gt;regler en möjlighet att skjuta upp uttaget av föräldrapenning tills bamet&lt;br&gt;fyllt åtta år. Därmed kan den sjukpenninggrundande inkomsten höjas&lt;br&gt;och föräldrapenning uttas på en högre nivå. För dessa föräldrar kan det&lt;br&gt;vara en fördel att först ta ut garantidagama och skjuta upp uttaget av&lt;br&gt;sjukpenningdagar, åtminstone en del av dem, till ett senare tillfälle då&lt;br&gt;deras sjukpenningnivå blivit högre. En reglering i enlighet med förslaget&lt;br&gt;skulle omöjliggöra ett sådant val. Vidare blir det omöjligt för en förälder&lt;br&gt;att förkorta sin arbetstid med en fjärdedel och samtidigt få hel garanti-&lt;br&gt;penning, innan samtliga sjukpenningdagar är förbrukade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Av 4 kap. 6 § AFL första - fjärde&lt;br&gt;styckena framgår följande. Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kr. om&lt;br&gt;dagen (garantinivå). En förälder har rätt till föräldrapenning med belopp&lt;br&gt;som motsvarar förälderns sjukpenning under de första 180 dagarna av&lt;br&gt;ersättningstiden om han varit sjukpenningförsäkrad över garantinivån&lt;br&gt;under 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunk-&lt;br&gt;ten härför. Enligt detta kvalifikationsvillkor skall dessa 180 dagar alltid&lt;br&gt;avräknas från de 360 sjukpenningdagama oavsett om ersättning betalas&lt;br&gt;ut enligt garantinivån eller sjukpenningnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de övriga 270 ersättningsdagama ersätts 180 dagar med belopp&lt;br&gt;motsvarande förälderns sjukpenning utan krav på viss tids sjukpenning-&lt;br&gt;försäkring över garantinivån och 90 dagar med belopp enligt garantini-&lt;br&gt;vån. Dessa dagar kan tas ut utan särskild tidsföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flerbamsbörd utges för varje bam utöver det första föräldrapen-&lt;br&gt;ning för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och&lt;br&gt;90 dagar med belopp enligt garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna möjliggör en betydande flexibilitet i använd-&lt;br&gt;ningen av förmånen. Detta är ett positivt inslag som i möjligaste mån&lt;br&gt;bör bevaras. Möjligheten att - förutom vad gäller de första 180 dagarna&lt;br&gt;- ta ut föräldrapenningdagar utan särskild tidsföljd innebär att föräld-&lt;br&gt;rarna kan växla dagar på sjukpenningnivå med dagar enligt garantinivån&lt;br&gt;för att få en jämnare inkomst under föräldraledigheten. Detta medför&lt;br&gt;förvisso att den administrativa belastningen för försäkringskassorna blir&lt;br&gt;avsevärd. Såsom framhållits under remissbehandlingen finns det emeller-&lt;br&gt;tid skäl att anta, att en ändring av förevarande slag skulle motverka syftet&lt;br&gt;att stimulera fäderna att öka sitt uttag av föräldrapenning. Om fadem är&lt;br&gt;hänvisad till att huvudsakligen ta ut föräldrapenning enligt garantinivån,&lt;br&gt;vilket kan bli fallet om modem är hemma under barnets första tid, är det&lt;br&gt;lätt att inse att hans intresse att stanna hemma med bamet avtar. Detta&lt;br&gt;är en icke önskvärd utveckling och förslaget kan därför starkt kritiseras&lt;br&gt;från jämställdhetssynpunkt. Jag är således inte beredd att föreslå en&lt;br&gt;ändring med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Hel, halv eller fjärdedels ersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon ändring av reglerna om beräkningen av&lt;br&gt;föräldrapenning bör inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag: När föräldern förvärvsarbetar högst&lt;br&gt;hälften eller tre fjärdedelar av normal arbetstid under en period för&lt;br&gt;vilken föräldrapenning skall betalas ut kan halv respektive fjärdedels&lt;br&gt;föräldrapenning utges för varje dag i perioden oavsett arbetstidens för-&lt;br&gt;läggning per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen är dock tveksam och anser bl.a. att förslaget innebär&lt;br&gt;en förändrad syn på föräldraförsäkringen. Den nuvarande lagstiftningen&lt;br&gt;är uppbyggd kring tidsbegreppet dag. Med den nu föreslagna ändringen&lt;br&gt;kan enligt domstolen kravet på vård av bam inte upprätthållas, eftersom&lt;br&gt;föräldrapenning då skulle kunna utges även för dagar då föräldern för-&lt;br&gt;värvsarbetar hela dagen. Domstolen framhåller vidare att rätten till&lt;br&gt;föräldrapenning styr en förälders rätt till ledighet från förvärvsarbetet&lt;br&gt;enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och&lt;br&gt;att följdändringar erfordras också i denna lag och i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt 4 kap. 7 § första stycket AFL&lt;br&gt;utges hel föräldrapenning för dag med belopp motsvarande förälderns&lt;br&gt;sjukpenning när föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller fjärdedels&lt;br&gt;föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning utges&lt;br&gt;när föräldern förvärvsarbetar högst hälften respektive tre fjärdedelar av&lt;br&gt;normal arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag har vissa förtjänster. Det ger utrymme&lt;br&gt;för en bättre kompensation till dem som arbetar s.k. koncentrerad deltid&lt;br&gt;och leder till en något minskad arbetsbelastning hos försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den av riksförsäkringsverket föreslagna ändringen skulle föräldra-&lt;br&gt;penning kunna utges även för dagar då föräldern förvärvsarbetar hela&lt;br&gt;dagen. Som framhållits under remissbehandlingen är ett sådant förslag&lt;br&gt;inte förenligt med hittillsvarande principer inom föräldraförsäkringen,&lt;br&gt;eftersom försäkringsförmånerna är uppbyggda som ersättning för dag då&lt;br&gt;föräldern vårdar bam. Lagstiftningen anger också som ett krav att föräl-&lt;br&gt;dern avstår från förvärvsarbete under den tid för vilken föräldrapenning&lt;br&gt;utges. Med denna konstruktion anger lagen närmare hur mycket en&lt;br&gt;förälder högst får arbeta per dag för att få rätt till föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag får också, som försäkringsöverdom-&lt;br&gt;stolen påpekat, återverkningar i annat hänseende som inte är tillfreds-&lt;br&gt;ställande klarlagda. Rätten till föräldrapenning styr nämligen till vissa&lt;br&gt;delar en förälders rätt till ledighet från förvärvsarbetet enligt lagen om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vård av bam, m.m. Denna sakliga och författnings-&lt;br&gt;tekniska koppling gör att förslaget inte kan genomföras utan särskilda&lt;br&gt;överväganden avseende bl.a. rätten till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu redovisat är jag inte beredd att på förelig- Prop. 1991/92:106&lt;br&gt;gande underlag föreslå ändring beträffande beräkningen av föräldrapen-&lt;br&gt;ning enligt 4 kap. 7 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Vårdbidrag för handikappade barn&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Gällande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 4 § AFL utges vårdbidrag till förälder som vårdar bam&lt;br&gt;under 16 års ålder som under minst sex månader behöver särskild tillsyn&lt;br&gt;och vård på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat&lt;br&gt;handikapp. Vid bedömning av rätt till vårdbidrag beaktas även merkost-&lt;br&gt;nader på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdbidraget utges&lt;br&gt;med belopp motsvarande hel, halv eller fjärdedels förtidspension till&lt;br&gt;ensamstående jämte pensionstillskott. Det innebär att det årliga bidraget&lt;br&gt;fr.o.m. år 1991 utgör 200, 100 resp. 50 % av basbeloppet. Vårdbidraget&lt;br&gt;är i princip skattepliktig och pensionsgrundande inkomst för föräldern.&lt;br&gt;Av vårdbidraget kan viss del bestämmas som ersättning för merkostna-&lt;br&gt;der. Merkostnadsersättningen är skattefri, och denna ersättning grundar&lt;br&gt;inte någon rätt till pension. Merkostnadsersättningen har fyra nivåer&lt;br&gt;nämligen 18, 36, 53 resp. 69 % av basbeloppet. Vårdar föräldern flera&lt;br&gt;handikappade bam som inte fyllt 16 år grundas bedömningen av rätten&lt;br&gt;till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt&lt;br&gt;merkostnadernas omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam för vilket helt eller halvt vårdbidrag utges enligt 9 kap.&lt;br&gt;4 § AFL avlider, kan enligt 4 a § i samma kapitel vårdbidrag utges för&lt;br&gt;viss tid till efterlevande föräldrar. Därvid uppgår vårdbidraget till halv&lt;br&gt;förmån, om bidrag dessförinnan lämnades som hel förmån, och annars&lt;br&gt;till en fjärdedels förmån. Hade viss del av vårdbidraget bestämts som&lt;br&gt;merkostnadsersättning skall motsvarande del av efterlevandebidraget&lt;br&gt;anses utgöra sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Vårdbidragets storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Helt vårdbidrag skall utgöra 2,5 basbelopp och&lt;br&gt;partiell förmån proportionell andel därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vården av ett handikappat bam hemma&lt;br&gt;ställer stora krav på en familj, särskilt där en av föräldrarna helt eller&lt;br&gt;delvis måste avstå från förvärvsarbete, något som kan skapa en besvärlig&lt;br&gt;ekonomisk situation. Helt bidrag uppgår vid oförändrade regler under år&lt;br&gt;1992 till två basbelopp eller 67 400 kr. per år. Storleken på nuvarande&lt;br&gt;vårdbidrag står inte i god relation till det merarbete som en förälder till&lt;br&gt;ett handikappat bam utför. Det är därför angeläget att vårdbidraget höjs&lt;br&gt;påtagligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att vårdbidraget höjs så att helt vårdbidrag mot-&lt;br&gt;svarar 2,5 basbelopp och de partiella förmånerna en proportionell andel&lt;br&gt;därav. Denna höjning innebär att ett helt vårdbidrag uppgår till&lt;br&gt;84 250 kr., dvs. en förbättring med diygt 1 400 kr. i månaden. Höj-&lt;br&gt;ningen av det hela och de partiella bidragen leder automatiskt till att&lt;br&gt;också den pensionsgrundande inkomsten ökar. För närvarande kan föräl-&lt;br&gt;der som uppbär en fjärdedels vårdbidrag medges merkostnadsersättning&lt;br&gt;motsvarande 18 eller 36 % av basbeloppet. I och med att en fjärdedels&lt;br&gt;vårdbidrag höjs till 0,625 basbelopp kan även merkostnadsersättning&lt;br&gt;med 53 % av basbeloppet medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Vårdbidragets förmånsnivåer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vårdbidraget skall kunna utges på en ny förmåns-&lt;br&gt;nivå, nämligen tre fjärdedelar av helt vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vårdbidraget utges enligt gällande regler på&lt;br&gt;tre olika nivåer, nämligen en fjärdedels, halvt resp, helt vårdbidrag.&lt;br&gt;Halvt vårdbidrag utgör ett basbelopp och helt vårdbidrag två basbelopp.&lt;br&gt;Den som uppbär halvt vårdbidrag på grund av att bamet är i behov av&lt;br&gt;sådan vård- och tillsyn som i sig berättigar till halvt vårdbidrag kan inte&lt;br&gt;få sina merkostnader täckta så länge det sammanlagda behovet av tillsyn&lt;br&gt;och vård samt merkostnadernas omfattning inte räcker till helt vårdbi-&lt;br&gt;drag. Steget mellan ett halvt vårdbidrag och ett helt vårdbidrag innebär&lt;br&gt;att en stor grupp av föräldrar inte får ersättning för en betydande del av&lt;br&gt;sina merkostnader eller ersättning för viss del av den särskilda tillsynen&lt;br&gt;och vården. För att överbrygga denna klyfta mellan ett halvt vårdbidrag&lt;br&gt;och helt vårdbidrag föreslår jag att vårdbidraget skall kunna utges med&lt;br&gt;tre fjärdedelar av ett helt vårdbidrag. Förslaget innebär att en familj,&lt;br&gt;som har halvt vårdbidrag med för närvarande 33 700 kr. per år och blir&lt;br&gt;berättigad till bidrag på den nya nivån, får en förbättring med 2 457 kr.&lt;br&gt;i månaden inkl, den allmänna höjningen av vårdbidraget med 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Merkostnadsersättning vid helt vårdbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om tillsyns- och vårdbehovet för ett bam uppfyller&lt;br&gt;kravet för att vårdbidrag skall utges som helt bidrag skall ersätt-&lt;br&gt;ning för merkostnader som motsvarar minst 18 % av basbeloppet&lt;br&gt;utbetalas som en skattefri ersättning utöver annars gällande maxi-&lt;br&gt;mibelopp för vårdbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Där tillsyns- och vårdbehovet för ett bam är&lt;br&gt;så stort att det ensamt räcker för att grunda rätt till helt vårdbidrag kan&lt;br&gt;ett behov av ersättning för merkostnader inte tillgodoses enligt gällande&lt;br&gt;regler. Detta blir följden av att den skattefria merkostnadsersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vården av ett bam med stort vårdbehov och stora merkostnader&lt;br&gt;reducerar ersättningen för själva vårdinsatsen. Förhållandet påverkar&lt;br&gt;också vårdarens pensionsgrundande inkomst negativt. För att avhjälpa&lt;br&gt;dessa brister vid helt vårdbidrag föreslår jag att merkostnadsersättning&lt;br&gt;med 18, 36, 53 eller 69 % av basbeloppet skall kunna betalas ut utöver&lt;br&gt;det annars gällande maximibeloppet för helt vårdbidrag, 2,5 basbelopp,&lt;br&gt;om merkostnaderna uppgår till minst de nämnda procentandelarna av&lt;br&gt;basbeloppet. Detta innebär - utöver höjningen av vårdbidraget i övrigt -&lt;br&gt;en förbättring för den enskilde med 505, 1 011, 1 488 resp. 1 937 kr.&lt;br&gt;per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När merkostnadsersättning på nu angivet sätt betalas ut utöver annars&lt;br&gt;gällande maximibelopp blir följden att den pensionsgrundande delen av&lt;br&gt;vårdbidraget ökar väsentligt jämfört med nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Särskilt pensionstillägg till folkpension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat barn&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund och gällande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Särskilt pensionstillägg till folkpension för vård av sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat bam (SPT), som infördes den 1 januari 1991, är avsett att kom-&lt;br&gt;pensera föräldrar som på grund av vården har gått miste om förvärvsin-&lt;br&gt;komster och därmed fått låg eller ingen ATP (prop. 1989/90:117,&lt;br&gt;SfU20, rskr. 347). Bestämmelser om tillägget finns i lagen (1990:773)&lt;br&gt;om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt&lt;br&gt;eller handikappat bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få SPT skall föräldern ha vårdat bamet i minst tio år samtidigt&lt;br&gt;som bamet under en större del av vårdåret uppburit vårdbidrag enligt de&lt;br&gt;regler som gällde före 1974 eller hel förtidspension/sjukbidrag jämte&lt;br&gt;handikappersättning. SPT utges per kalenderår med som lägst 25 % av&lt;br&gt;basbeloppet om 10 vårdår finns och som högst med 50 % av basbe-&lt;br&gt;loppet om föräldern förvärvat 15 vårdår. SPT är befriat från inkomst-&lt;br&gt;skatt och reducerar inte kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;br&gt;(KBT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i en rapport till socialdepartementet redo-&lt;br&gt;visat en uppföljning av lagen om SPT (RFV ANSER 1991:14). Uppfölj-&lt;br&gt;ningen har avsett tillämpningen av den nya lagen, handläggningsrutiner&lt;br&gt;och den antalsmässiga utvecklingen. Avsikten med uppföljningen har&lt;br&gt;också varit att undersöka om syftet med lagen har tillgodosetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över riksförsäkringsverkets rapport avgetts&lt;br&gt;av försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för Mellansverige,&lt;br&gt;Stockholms läns allmänna försäkringskassa, statskontoret och Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I korthet har riksförsäkringsverket uppföljningsrapport gett vid handen&lt;br&gt;att ca 65 % av ansökningarna om SPT avslogs under tiden januari -&lt;br&gt;april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta orsaken till avslag på SPT var att bamet inte uppburit Prop. 1991/92:106&lt;br&gt;erforderliga förmåner som vårdbidrag, förtidspension eller sjukbidrag&lt;br&gt;jämte handikappersättning under vårdtiden (ca 35 %). Ca 22 % av av-&lt;br&gt;slagen berodde på att den sökande inte hade minst 10 vårdår utan pen-&lt;br&gt;sionspoäng och ca 20 % på att vårdrekvisitet inte ansågs vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Vårdrekvisitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagstiftningen ändras så att kortare uppehåll i vår-&lt;br&gt;den av bam inte skall utgöra ett hinder för rätt till vårdår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag: Vårdrekvisitet mildras, så att kortare&lt;br&gt;avbrott i form av barnets vistelse på skola, dagcenter eller dylikt inte&lt;br&gt;skall vara ett hinder för att en förälder skall få tillgodoräkna sig vårdår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 3 § lagen om SPT krävs bl.a. för att&lt;br&gt;vårdår skall få tillgodoräknas att föräldern under större delen av året har&lt;br&gt;vårdat sjukt eller handikappat bam. I förarbetena (prop. 1989/90:117)&lt;br&gt;gavs exempel på situationer där rätten till vårdår inte ansågs inskränkt&lt;br&gt;på grund av att bamet någon eller några timmar vistades utanför hem-&lt;br&gt;met. RFV har i sin uppföljning av lagen om SPT kunnat konstatera att&lt;br&gt;olika försäkringskassor har haft olikartad bedömning av vårdrekvisitet.&lt;br&gt;Av 1 200 ansökningar om SPT som kom in till försäkringskassorna&lt;br&gt;under tiden januari - april år 1991 har, enligt riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;rapport, 430 resulterat i att SPT beviljats och ca 735 i avslag. Av dessa&lt;br&gt;avslag berodde, som tidigare nämnts, ca 20 % på att vårdrekvisitet inte&lt;br&gt;ansågs uppfyllt. Avslagen på grund av att vårdrekvisitet inte har ansetts&lt;br&gt;uppfyllt berodde till övervägande delen på att bamet har vistats inom&lt;br&gt;skola eller dagverksamhet mer än några få timmar varje dag eller mer&lt;br&gt;än en hel dag per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i specialmotiveringen till lagförslagen i propositionen&lt;br&gt;1989/90:117 måste förälderns bundenhet till följd av vården av bamet&lt;br&gt;räknas in vid bedömningen av rätten att få tillgodoräkna sig vårdår. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att lagen om SPT ändras så att kortare avbrott i föräl-&lt;br&gt;derns vård av bam inte skall kunna vara ett hinder för att få tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig vårdår. Med sådana kortare avbrott avser jag situationer där&lt;br&gt;bamet under del av dygnet vistats i förskola, skola, dagcenter eller lik-&lt;br&gt;nande eller andra kortare avbrott i vården som inte väsentligt påverkar&lt;br&gt;vårdarens bundenhet till vårduppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Lägsta antal vårdår och storleken på särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det lägsta antalet vårdår som berättigar till SPT&lt;br&gt;ändras från tio till sex vårdår. SPT skall utges med 5, 10, 15&lt;br&gt;respektive 20 % av basbeloppet till förälder som tillgodoräknats&lt;br&gt;sex, sju, åtta respektive nio vårdår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Föräldrar som har vårdat ett sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat barn i nio år får enligt gällande regler ingen ersättning för detta&lt;br&gt;i form av SPT, eftersom det krävs minst tio vårdår utan pensionspoäng&lt;br&gt;för att få SPT. Föräldrar som på grund av vård av sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat bam inte haft möjlighet att förvärva pensionspoäng innan föräld-&lt;br&gt;rarna uppnått pensionsåldern kan i praktiken bli utestängda från rätten&lt;br&gt;till SPT genom att de inte hinner tillgodoräkna sig tio vårdår fr.o.m. det&lt;br&gt;första år (1964) som vårdår kan tillgodoräknas. Genom att det nuvaran-&lt;br&gt;de lägsta antalet vårdår är tio för rätt till SPT uppstår påtagliga tröskel-&lt;br&gt;effekter i ersättningen till föräldrar som vårdat bam i nio, åtta, sju res-&lt;br&gt;pektive sex år genom att dessa helt utestängts från SPT. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets uppföljning visar, som tidigare nämnts, att detta är den näst&lt;br&gt;vanligaste anledningen till att SPT avslås (ca 22 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att lagstiftningen ändras så att föräldrar som kan&lt;br&gt;tillgodoräknas minst sex vårdår skall kunna bli berättigade till SPT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår vidare, i kongruens med nuvarande lagstiftning, att ersätt-&lt;br&gt;ningen för sex vårdår skall utgöra 5 % av basbeloppet, och ökas med&lt;br&gt;5 procentenheter för varje vårdår dämtöver.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Tillgodoräknande av vårdår för förälder född före år&lt;br&gt;1911&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagstiftningen förtydligas så att det klart framgår att&lt;br&gt;föräldrar födda före år 1911 kan tillgodoräkna sig det 65:e lev-&lt;br&gt;nadsåret som ett vårdår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När pensionsåldern år 1976 sänktes från 67&lt;br&gt;till 65 år begränsades möjligheten att tjäna in pensionspoäng till att gälla&lt;br&gt;t.o.m. det år den försäkrade fyller 64 år. För personer födda under&lt;br&gt;något av åren 1911 - 1927 gällde dock fortsättningsvis att de kunde&lt;br&gt;förvärva pensionspoäng även för det 65 :e året. De som var födda år&lt;br&gt;1910 eller tidigare hade redan fyllt 65 år när denna ändring genomför-&lt;br&gt;des, varför endast personer födda under något av åren 1911 - 1927 kom&lt;br&gt;att omfattas av övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillämpningen av lagen om SPT har det betydelse om även perso- Prop. 1991/92:106&lt;br&gt;ner födda före år 1911 kan få tillgodoräkna sig vårdår under det 65 :e&lt;br&gt;levnadsåret. Jag föreslår därför att lagen förtydligas så att det av lag-&lt;br&gt;texten framgår att denna möjlighet finns.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Sammanslagning av försäkringskassor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De allmänna försäkringskassorna handlägger enskilda ärenden inom&lt;br&gt;socialförsäkrings- och bidragssystemen på lokal och regional nivå. Det&lt;br&gt;finns 26 allmänna försäkringskassor, en i vaije landsting respektive&lt;br&gt;kommun som inte tillhör något landsting. Vaije försäkringskassa leds av&lt;br&gt;en styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning den 25 mars 1991 har styrelsen för Malmöhus all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa föreslagit att kassan skall sammanläggas med&lt;br&gt;Malmö allmänna försäkringskassa. Som främsta motiv anges att resurser&lt;br&gt;härigenom kan frigöras för satsning på åtgärder i kampen mot ohälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 Del 11,&lt;br&gt;s. 48) anförde dåvarande socialministern mot bakgrund av Malmöhus-&lt;br&gt;kassans skrivelse att åtgärder borde övervägas för att ge de två försäk-&lt;br&gt;ringskassorna möjlighet att gå samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter inkom under hösten 1991 skrivelser dels från vice ordföran-&lt;br&gt;den i Malmökassan, dels från den s.k. chefsgruppen vid samma kassa, i&lt;br&gt;vilka uttalas stöd för ett samgående med Malmöhuskassan. I anslutning&lt;br&gt;till skrivelserna har översänts protokollsutdrag från styrelsesammanträde&lt;br&gt;i Malmökassan den 9 december 1991. Av utdraget framgår att styrelsen&lt;br&gt;vid sammanträdet beslöt bordlägga ärende om samgående mellan försäk-&lt;br&gt;ringskassorna i Malmö stad och Malmöhus län för att tas upp i samband&lt;br&gt;med verksamhetsplanering i mars 1992. De borgerliga ledamöterna&lt;br&gt;anmälde avvikande mening och ställde sig positiva till ett samgående&lt;br&gt;samt yrkade att en för båda kassorna gemensam utredning snarast borde&lt;br&gt;komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 6, s. 29) har jag&lt;br&gt;anfört att avsikten är att föreslå regeringen att förelägga riksdagen för-&lt;br&gt;slag om lagändring som innebär att en försäkringskassas verksamhets-&lt;br&gt;område kan omfatta mer än ett landsting eller kommun. Jag återkommer&lt;br&gt;nu i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Nuvarande organisationsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 kap. 1 § AFL skall det finnas en försäkringskassa för vaije&lt;br&gt;landsting samt varje kommun som inte tillhör något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifrågavarande lagparagraf i dess lydelse före år 1975 innehöll även en&lt;br&gt;bestämmelse om att försäkringskassas verksamhetsområde då särskilda&lt;br&gt;förhållanden förelåg fick omfatta två landstingskommuner eller en lands-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingskommun och kommun som inte tillhörde en landstingskommun. Det&lt;br&gt;ankom på Kungl. Maj:t att förordna om antalet försäkringskassor och&lt;br&gt;deras verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition (prop. 1974:167) som låg till grund för slopandet av&lt;br&gt;specialbestämmelsen i fråga om försäkringskassas verksamhetsområde&lt;br&gt;angavs som motiv att bestämmelsen kunde utgå då det vid den tid-&lt;br&gt;punkten i praktiken inte fanns någon kassa vars verksamhetsområde&lt;br&gt;omfattade två landstingskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid AFL:s ikraftträdande år 1963 var antalet försäkringskassor 30,&lt;br&gt;nämligen en för varje landstingskommun och en för vaije stad som inte&lt;br&gt;tillhörde sådan kommun. De båda landstingskommunerna i Kalmar län&lt;br&gt;tillhörde dock samma kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m år 1971, sedan de dåvarande kassorna för Stockholms stad och&lt;br&gt;Stockholms län slagits samman, samtidigt som staden inträdde i lands-&lt;br&gt;tingskommunen, har antalet försäkringskassor varit 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en försäkringskassa skall finnas en styrelse och en eller flera social-&lt;br&gt;försäkringsnämnder (18 kap. 6 § AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassas styrelse skall enligt 18 kap. 7 § AFL bestå av ord-&lt;br&gt;förande och vice ordförande vilka utses av regeringen samt fyra ledamö-&lt;br&gt;ter som utses av landstinget eller, där fråga är om en kassa vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde utgörs av kommun, av kommunfullmäktige. Härutöver&lt;br&gt;får i styrelsearbetet delta två personalföreträdare. I styrelsen för Stock-&lt;br&gt;holms läns allmänna försäkringskassa utser landstinget sex ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendevalda medverkar i försäkringskasseverksamheten även i&lt;br&gt;socialförsäkringsnämndema. Sådan nämnd skall enligt 18 kap. 20 §&lt;br&gt;AFL bestå av sju ledamöter. Av dessa utses en ledamot, som skall vara&lt;br&gt;nämndens ordförande, av regeringen. Av de övriga ledamöterna utses&lt;br&gt;tre av riksförsäkringsverket efter förslag av organisationer på arbets-&lt;br&gt;marknaden och väljs tre av landstinget. Om kassans verksamhetsområde&lt;br&gt;utgörs av en kommun, skall tre ledamöter väljas av kommunfullmäktige&lt;br&gt;i stället för av landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Nya regler om försäkringskassornas organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En försäkringskassas verksamhetsområde skall un-&lt;br&gt;der särskilda förhållanden kunna omfatta två landsting eller ett&lt;br&gt;landsting och en sådan kommun som inte tillhör något landsting. I&lt;br&gt;sådant fall skall antalet styrelseledamöter vara åtta i stället för sex.&lt;br&gt;Härtill kommer två personal företrädare. Det skall ankomma på&lt;br&gt;regeringen att förordna om sådant undantag från huvudregeln och&lt;br&gt;då även om antalet ledamöter i styrelse och socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd som skall utses av vartdera landstinget respektive lands-&lt;br&gt;tinget och kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är av stor vikt att eftersträva en effektiv&lt;br&gt;användning av offentliga resurser. Med hänsyn till den utveckling som&lt;br&gt;skett under senare tid på socialförsäkringsområdet kan det under vissa&lt;br&gt;förhållanden vara lämpligt att en försäkringskassas verksamhetsområde&lt;br&gt;omfattar mer än ett landsting eller en kommun, bl.a. för att i ett sam-&lt;br&gt;manhängande tätortsområde medge en väl fungerande uppläggning av&lt;br&gt;arbetet med den aktiva rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utvidgade arbetsuppgifter inom rehabiliteringsområdet som försäk-&lt;br&gt;ringskassorna har fr.o.m. den 1 januari 1992 innebär bl.a. kraftigt ökade&lt;br&gt;kontakter med arbetsgivare i frågor som gäller de anställdas hälsa och&lt;br&gt;arbetsgivarens åtgärder för rehabilitering. I de fall den försäkrades ar-&lt;br&gt;betsplats ligger inom en annan försäkringskassas område än där han är&lt;br&gt;inskriven kan en rationell uppläggning av försäkringskassornas arbete&lt;br&gt;kompliceras. Detta förhållande är särskilt framträdande i Malmö-&lt;br&gt;området, där nuvarande organisation med två försäkringskassor, Malmö&lt;br&gt;och Malmöhus, innebär mindre gynnsamma förutsättningar för en ratio-&lt;br&gt;nellt fungerande verksamhet. Många försäkrade som tillhör den ena&lt;br&gt;kassan har sin arbetsplats inom den andra kassans verksamhetsområde.&lt;br&gt;Uppdelningen av detta geografiska område på två försäkringskassor&lt;br&gt;innebär olägenheter även när det gäller det allt viktigare samarbetet med&lt;br&gt;sjukvården liksom samarbetet med övriga myndigheter på länsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits av dem som är verksamma inom dessa försäkrings-&lt;br&gt;kassor skulle en sammanslagning till en kassa innebära stora admini-&lt;br&gt;strativa fördelar för kassaverksamheten, för de försäkrade och för före-&lt;br&gt;tag, myndigheter m.fl. i länet. Jag anser det därför angeläget att lagstift-&lt;br&gt;ningen anpassas så att en sådan sammanläggning kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökning av antalet ledamöter i styrelsen för en kassa med utvidgat&lt;br&gt;verksamhetsområde är enligt min mening motiverad. Enligt nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser är antalet styrelseledamöter åtta i Stockholmskassan och&lt;br&gt;sex i övriga kassor, exklusive personalföreträdare. Jag föreslår att en&lt;br&gt;försäkringskassa med ett verksamhetsområde som omfattar mer än ett&lt;br&gt;landsting skall ha åtta ledamöter. Härtill kommer två personalföreträda-&lt;br&gt;re. Med hänsyn till att antalet invånare inom skilda landstings verksam-&lt;br&gt;hetsområden kan variera kraftigt finner jag att det bör ankomma på&lt;br&gt;regeringen att förordna om antalet ledamöter som skall utses av vartdera&lt;br&gt;landstinget respektive av landstinget och kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämnderna, som till antalet är 167 för hela landet,&lt;br&gt;skall i princip svara för beslut i vissa individuella ärenden som härrör&lt;br&gt;från en viss del av en försäkringskassas geografiska område. Mot bak-&lt;br&gt;grund härav finner jag att det i likhet med vad jag föreslagit i fråga om&lt;br&gt;styrelserna bör ankomma på regeringen att, då kassans område omfattar&lt;br&gt;två landsting eller ett landsting och en kommun som inte tillhör något&lt;br&gt;landsting, förordna om fördelningen mellan landsting respektive mellan&lt;br&gt;landsting och kommun när det gäller att utse ledamöter i socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu sagt föranleder ändring i 18 kap. 1, 7 och 20 §§ AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för de båda försäkringskassorna i Malmöhus län att sam-&lt;br&gt;manläggas till en kassa bör öppnas per den 1 juli 1992 då den nuvarande&lt;br&gt;mandatperioden för ledamöterna i kassornas styrelser och socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder löper ut. Jag bedömer också att erforderligt förbere-&lt;br&gt;delsearbete skall kunna klaras så att den nya organisationen kan träda i&lt;br&gt;kraft nämnda dag. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge riksför-&lt;br&gt;säkringsverket i uppdrag att efter samråd med berörda försäkringskassor&lt;br&gt;och Försäkringskasseförbundet vidta erforderliga åtgärder i anslutning&lt;br&gt;till genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsförändringen beräknas på sikt innebära minskade kost-&lt;br&gt;nader för administrativ personal, lokaler m.m. Diygt hälften av dessa&lt;br&gt;besparingar bör få behållas inom försäkringsadministrationen, bl.a. för&lt;br&gt;att kunna användas för ökade rehabiliteringsinsatser vid den nybildade&lt;br&gt;kassan och därmed bidra till besparingar vad gäller försäkringskostna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar frågan om en mer generell översyn av kassaorganisatio-&lt;br&gt;nen bör denna tas upp först efter det den mera övergripande frågan om&lt;br&gt;länsindelning m.m. övervägts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Terminologisk ändring i 18 kap. 14 § AFL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ordet årsberättelse i 18 kap. 14 § AFL byts ut mot&lt;br&gt;årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Efter utgången av varje räkenskapsår skall de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna på sätt anges i 18 kap. 14 § andra stycket&lt;br&gt;AFL avlämna en årsberättelse, innefattande förvaltningsberättelse, resul-&lt;br&gt;taträkning och balansräkning för det senast förflutna budgetåret. Regler-&lt;br&gt;na överensstämmer till sitt sakliga innehåll väl med vad som gäller för&lt;br&gt;statliga myndigheter i allmänhet enligt budgetförordningen (1989:400) i&lt;br&gt;dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1991. Vissa kompletterande föreskrifter,&lt;br&gt;som krävs för försäkringskasseområdet, kommer att utfärdas av riksför-&lt;br&gt;säkringsverket. Den skillnad som därefter kvarstår är att statliga myn-&lt;br&gt;digheter skall avlämna årsredovisning enligt budgetförordningen och&lt;br&gt;försäkringskassorna årsberättelse enligt 18 kap. 14 § AFL. För att und-&lt;br&gt;vika att denna terminologiska skillnad leder till oklarhet och missför-&lt;br&gt;stånd bör ordet årsberättelse bytas ut mot årsredovisning i nämnda para-&lt;br&gt;graf. Härigenom sker också en anpassning till aktiebolagslagens termi-&lt;br&gt;nologi i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Rättelse av vissa övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rättelser görs i lagtexten till vissa övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser till lagen om arbetsskadeförsäkring och lagen om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med anledning av att avdrag inte längre&lt;br&gt;skulle göras på sjukpenning vid sjukhusvård företogs i december 1991&lt;br&gt;vissa ändringar i socialförsäkringslagstiftningen med verkan fr.o.m. år&lt;br&gt;1992 (prop. 1991/92:19, SfU3, rskr. 38). Bl.a. ändrades punkt 1 av&lt;br&gt;ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring och punkt 1 av ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, i&lt;br&gt;båda fallen med ikraftträdande den 1 januari 1992 (SFS 1991:1642 resp.&lt;br&gt;1991:1644). Därvid beaktades av förbiseende inte att samma författ-&lt;br&gt;ningsrum hade ändrats i juni 1991 genom lagen (1991:1049) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring resp, lagen (1991:1051)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, även dessa&lt;br&gt;lagar med ikraftträdande den 1 januari 1992. Ändringarna av de aktuella&lt;br&gt;författningsrummen genom de sistnämnda ändringslagarna medtogs&lt;br&gt;därför inte vid ändringstillfället i december 1991. Rättelser bör därför&lt;br&gt;göras så att de ändringar som beslöts genom lagen 1991:1049 och lagen&lt;br&gt;1991:1051 kommer till uttryck i övergångsregleringen till lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring resp, till lagen om statligt personskadeskydd.&lt;br&gt;Lagändringar i enlighet härmed föreslås träda i kraft den 1 juli 1992 och&lt;br&gt;avses kunna tillämpas beträffande ersättning för tid från och med den&lt;br&gt;1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör genomföras den 1 juli 1992. De nya bestämmelserna i&lt;br&gt;fråga om utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning resp,&lt;br&gt;mot sjukpenning bör tillämpas första gången vid ersättningsfall avseende&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning eller sjukpenning som inträffar efter lagänd-&lt;br&gt;ringarnas ikraftträdande den 1 juli 1992. De hittills gällande reglerna i&lt;br&gt;fråga om närståendevårdsersättning, vårdbidrag och särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg bör fortfarande gälla i fråga om ersättning som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet. För den som vid ikraftträdandet uppbär vårdbidrag bör&lt;br&gt;det regleras när de nya bestämmelserna om tre fjärdedels förmån och&lt;br&gt;om särskild merkostnadsersättning vid helt vårdbidrag skall tillämpas&lt;br&gt;första gången. Förslag till övergångsregler läggs fram i dessa hänseen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Anslagsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Femte huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;10.1 C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.1.1 C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 554 155 889&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 550 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 832 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1992 års budgetpropoposition (prop. 1991/92:100 bil. 6)&lt;br&gt;föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition rörande&lt;br&gt;förändringar i föräldraförsäkringen, till Bidrag till föräldraförsäkringen&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 2 550 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket beräknar - vid oförändrade regler - anslagsbe-&lt;br&gt;hovet för föräldraförsäkringen till 2 703 milj.kr. utgående från ett an-&lt;br&gt;tagande om en genomsnittlig löneökning om 3,5 % för år 1992. Beräk-&lt;br&gt;ningarna av det totala antalet ersatta dagar baseras på den då före-&lt;br&gt;liggande prognosen från statistiska centralbyrån över antalet födda bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om att begränsa rätten att byta föräldrapenning mot tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning innebär en minskning av försäkringskostnaderna med&lt;br&gt;208 milj.kr. per år. Detta innebär en minskad belastning på anslaget&lt;br&gt;Bidrag till föräldraförsäkringen med ca 31 milj.kr. På grundval av en ny&lt;br&gt;prognos från statistiska centralbyrån över antalet födda bam samt med&lt;br&gt;beaktande av förslaget om att avsätta 3,15 milj.kr. för särskilda infor-&lt;br&gt;mationsinsatser för att öka pappornas uttag av föräldrapenning, som i sin&lt;br&gt;helhet finansieras över statsbudgeten, beräknar jag medelsbehovet för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 till 2 832 milj.kr. De totala kostnaderna för föräldra-&lt;br&gt;försäkringen beräknar jag till 18 864 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1.2 C 4. Vårdbidrag för handikappade barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;766 857 268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;870 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 200 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1991/92:100 bil. 6 föreslagit riksdagen att, Prop. 1991/92:106&lt;br&gt;i avvaktan på en särskild proposition om vissa förbättringar av vård-&lt;br&gt;bidraget, till Vårdbidrag för handikappade bam för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisa ett förslagsanslag på 870 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för vårdbidrag, vid oför-&lt;br&gt;ändrade regler, under budgetåret 1992/93 till 895 milj.kr. utgående från&lt;br&gt;ett antaget basbelopp om 33 800 kr. Antalet vårdbidrag beräknas uppgå&lt;br&gt;till 16 700 varav 7 200 hela, 6 200 halva och 3 300 fjärdedels bidrag i&lt;br&gt;genomsnitt under budgetåret. Vidare har en uppräkning gjorts till följd&lt;br&gt;av retroaktiva utbetalningar och ferievårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till förbättringar av vårdbidraget beräknas innebära att an-&lt;br&gt;talet tre ljärdedels vårdbidrag kommer att uppgå till ca 1 600 och antalet&lt;br&gt;halva vårdbidrag kommer att uppgå till ca 4 600. På grundval av tidiga-&lt;br&gt;re beskrivna förbättringar av vårdbidraget och med beaktande av basbe-&lt;br&gt;loppets utveckling beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till&lt;br&gt;1 200 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 D 7. Särskilt pensionstillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 432 092&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen 1991/92:100 bil. 6 föreslagit riksdagen&lt;br&gt;att, i avvaktan på en särskild proposition om vissa förbättringar av det&lt;br&gt;särskilda pensionstillägget, till Särskilt pensionstillägg budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 41 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket beräknar bl.a. med hänsyn till den beräknade&lt;br&gt;utgiften för budgetåret 1991/92 anslagsbehovet för särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg under budgetåret 1992/93 till 11 milj.kr. vid ett antaget basbe-&lt;br&gt;lopp om 33 800 kr. och 800 förmånstagare i december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till förbättringar av särskilt pensionstillägg beräknas inne-&lt;br&gt;bära att antalet särskilda pensionstillägg kommer att öka från 470 i&lt;br&gt;januari 1992 till 1 100 - ] 200 i slutet av budgetåret 1992/93. På grund-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val av tidigare beskrivna förbättringar av det särskilda pensionstillägget, Prop. 1991/92:106&lt;br&gt;det beräknade utfallet för budgetåret 1991/92 och med beaktande av&lt;br&gt;basbeloppets utveckling beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 12 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till&lt;br&gt;folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Specialmotivering till författningsförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att närståendepenning skall kunna utges&lt;br&gt;oberoende av var vården av den svårt sjuke äger rum och inte som hit-&lt;br&gt;tills bara vid vård i hemmet eller annan enskild bostad. I anslutning&lt;br&gt;härtill erinras om vad som uttalades om vårdrekvisitet vid lagens till-&lt;br&gt;komst (jfr prop. 1987/88:176 s. 115), nämligen att det får anses uppfyllt&lt;br&gt;redan genom samvaron mellan vårdaren och den sjuke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet svårt sjuk ges inte någon ändrad betydelse (jfr nämnda prop.&lt;br&gt;s. 98 ff och s. 114 f).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafens första stycke syftar till att utbyte av föräldrapen-&lt;br&gt;ning mot sjukpenning inte skall ske om den försäkrade trots egen sjuk-&lt;br&gt;dom kan vårda barnet. Även under en påbörjad period med sjukpenning&lt;br&gt;avses rätten till sjukpenning bortfalla för tid under vilken den försäkrade&lt;br&gt;annars skulle ha uppburit föräldrapenning, om han trots egen sjukdom&lt;br&gt;kan vårda bamet. Den nya bestämmelsen har utformats som en tolk-&lt;br&gt;ningsregel med avseende på arbetsförmågans nedsättning på grund av&lt;br&gt;sjukdom. Arbetsförmågan skall enligt bestämmelsen anses nedsatt endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda bamet är&lt;br&gt;nedsatt på grund av sjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oförmåga att på grund av sjukdom vårda bamet kan inte anses före-&lt;br&gt;ligga enbart genom att barnets andre förälder eller annan person faktiskt&lt;br&gt;övertagit vården av bamet. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket om rätt för&lt;br&gt;försäkringskassan att kräva läkarintyg avses kunna tillämpas för att&lt;br&gt;införskaffa utredning om att sjukdomen hindrar den försäkrade från att&lt;br&gt;vårda bamet och därmed även för att styrka arbetsförmågans nedsättning&lt;br&gt;på denna grund. För rätt till sjukpenning får således krävas att den för-&lt;br&gt;säkrade genom läkarintyg styrker att sjukdomen hindrar honom från&lt;br&gt;eller sätter ned hans förmåga att vårda bamet. Det är således inte till-&lt;br&gt;räckligt att ett sådant intyg tar sikte enbart på sjukdomens inverkan på&lt;br&gt;den försäkrades arbetsförmåga i hans vanliga eller därmed jämförligt&lt;br&gt;arbete. Dessa båda olika bedömningar kan lämpligen redovisas i samma&lt;br&gt;intyg. Till ledning för bedömningen av förmågan att vårda bamet bör&lt;br&gt;främst vara om den försäkrades sjukdom kräver att annan person övertar&lt;br&gt;vården av bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades förmåga att vårda bamet bedöms vara nedsatt på&lt;br&gt;grund av sjukdom - vilket enligt vad nyss sagts förutsätter ett behov av&lt;br&gt;att annan person övertar vården av bamet - torde det ligga i sakens&lt;br&gt;natur att det ofta kan vara svårt eller ogörligt att gradera denna nedsätt-&lt;br&gt;ning. I sådana fail bör därför kunna godtas en schablonmässig bedöm-&lt;br&gt;ning av nedsättningens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringskassan med ledning av en försäkrads sjukdom eller&lt;br&gt;andra förhållanden kan dra säkra slutsatser om att den försäkrade på&lt;br&gt;grund av sjukdomen är oförmögen att vårda bamet, behöver läkarintyg&lt;br&gt;självfallet inte krävas i detta avseende. Kassan är oförhindrad att godta&lt;br&gt;intyg av sjuksköterska eller annan befattningshavare inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) börjar&lt;br&gt;löpa när en arbetstagare som är tillfälligt ledig för vård av bam insjuk-&lt;br&gt;nar, om han enligt 7 § SjLL avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren.&lt;br&gt;Om däremot en arbetstagare som är tjänstledig längre tid, t.ex. i sam-&lt;br&gt;band med bams födelse, insjuknar är SjLL inte tillämplig, eftersom&lt;br&gt;arbetstagaren i sådant fall inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren&lt;br&gt;(jfr prop. 1990/91:181 s. 73 f). Den aktuella ändringen innebär inte att&lt;br&gt;utbyte av tillfällig föräldrapenning mot sjuklön hindras vid en arbetsta-&lt;br&gt;gares sjukdom. Den nya bestämmelsen gäller nämligen enbart föräldra-&lt;br&gt;penning och inte tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket om tillfällig föräldrapenning för vård av&lt;br&gt;bam vars levnadsålder understiger 240 dagar kvarstår oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler medger att den som t. ex. uppbär föräldrapenning&lt;br&gt;med anledning av barns födelse och vars barn - 240 dagar gammalt eller&lt;br&gt;äldre - drabbas av sjukdom får byta ut föräldrapenningen mot tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att utbyte av föräldra-&lt;br&gt;penning mot tillfällig föräldrapenning enligt första stycket får ske först&lt;br&gt;när en period under vilken föräldrapenning utges har löpt till ända eller&lt;br&gt;uppehåll görs i ersättningsperioden. Enligt tillägg i 13 § skall den för-&lt;br&gt;säkrade dessutom kunna visa att han under tid som den tillfälliga föräld-&lt;br&gt;rapenningen avser skulle ha förvärvsarbetat. Om barnet vårdas på sjuk-&lt;br&gt;hus föreligger rätt till tillfällig föräldrapenning oaktat att föräldrapenning&lt;br&gt;annars skulle ha uppburits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär följaktligen också att t.ex. försäkrad som uppbär&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning och har en inplanerad ledighet med föräldra-&lt;br&gt;penning inte är berättigad till tillfällig föräldrapenning för tid då han&lt;br&gt;skall vara ledig med föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen har samma innebörd som motsvarande tillägg i&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytet av lokutionen föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning är&lt;br&gt;av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 10 § andra stycket andra meningen eller 11 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen får tillfällig föräldrapenning utges i stället för&lt;br&gt;föräldrapenning om föräldern kan visa att han skulle ha utfört för-&lt;br&gt;värvsarbete. Det ankommer på den försäkrade att styrka att han skulle&lt;br&gt;ha utfört förvärvsarbete. Detta torde i normalfallet på lämpligaste sätt&lt;br&gt;ske genom att den försäkrade inger intyg härom från arbetsgivare eller&lt;br&gt;uppdragsgivare eller annan som kan ge upplysning om arbetsförhållan-&lt;br&gt;dena. Om den försäkrade på annat sätt än genom att inge intyg kan&lt;br&gt;styrka att han skulle ha utfört förvärvsarbete, behöver sådant intyg inte&lt;br&gt;inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafens andra stycke innebär att det införs ytterligare en&lt;br&gt;ersättningsnivå inom vårdbidraget, tre fjärdedels vårdbidrag. Även för&lt;br&gt;den nya ersättningsnivån skall rätten till vårdbidrag grundas på en sam-&lt;br&gt;manvägning av vård- och tillsynsbehovets omfattning samt merkostna-&lt;br&gt;dernas storlek. Endast merkostnader ger inte rätt till vårdbidrag. Van-&lt;br&gt;ligtvis kan man emellertid räkna med att den förälder som har betydande&lt;br&gt;merkostnader för ett sjukt eller handikappat bam också får avsätta mer&lt;br&gt;tid för vård och tillsyn än vad som är fallet vid omsorg om ett friskt&lt;br&gt;bam (jfr prop. 1987/88:46 s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i nämnda stycke innebär att vårdbidragets belopp inte läng-&lt;br&gt;re skall relateras till det belopp varmed hel förtidspension eller del därav&lt;br&gt;utges, i förekommande fall jämte pensionstillskott. Vårdbidraget skall&lt;br&gt;relateras till basbeloppet enligt 1 kap. 6 § AFL. Hel förmån utgör, utom&lt;br&gt;i fall som avses i paragrafens fjärde stycke, 250 procent av basbeloppet&lt;br&gt;och partiell förmån tillämplig andel därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens ny införda fjärde stycke tar sikte endast på den som är&lt;br&gt;berättigad till hel förmån för särskild tillsyn och vård av ett barn utan att&lt;br&gt;merkostnader har beaktats. I sådant fall skall merkostnadsersättning&lt;br&gt;kunna utges enligt de förutsättningar och med det belopp, dvs. procen-&lt;br&gt;tuell andel av basbeloppet, som anges i andra stycket. Om den försäk-&lt;br&gt;rade i sådant fall är berättigad till merkostnadsersättning med t.ex. 18&lt;br&gt;procent av basbeloppet utges alltså vårdbidraget med ett belopp som&lt;br&gt;sammanlagt motsvarar 268 procent av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skall gälla också om föräldern vårdar flera handikappade&lt;br&gt;bam som inte fyllt 16 år, s.k. flerbarnsprövning. Merkostnadsersättning&lt;br&gt;enligt det ny införda fjärde stycket skall dock kunna utges endast om den&lt;br&gt;särskilda tillsynen och vården av ett bam för sig berättigar till helt vård-&lt;br&gt;bidrag. Uppfylls kravet för sådan merkostnadsersättning skall härefter en&lt;br&gt;bedömning göras enligt första stycket av rätten till vårdbidrag utifrån&lt;br&gt;barnens sammanlagda behov av tillsyn och vård samt merkostnadernas&lt;br&gt;omfattning. Därvid skall godtagen merkostnadsersättning enligt det nyin-&lt;br&gt;förda fjärde stycket inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkostnadersättning till vårdbidrag utgör enligt 11 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket c) AFL inte inkomst av anställning vid beräkning av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst. Ersättningen räknas således inte heller som skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna och tilläggen i paragrafen innefattar inga nykonstruktioner&lt;br&gt;som föranleder ändring i annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en konsekvens av den nya lydelsen av 4 §&lt;br&gt;såvitt avser dels att vårdbidragets belopp skall relateras till basbeloppet&lt;br&gt;och således inte längre skall utges med belopp motsvarande förtidspen-&lt;br&gt;sion jämte pensionstillskott, dels att den nya nivån tre fjärdedels vård-&lt;br&gt;bidrag införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytet av begreppet landstingskommun mot landsting är en följd av&lt;br&gt;ändrad terminologi i bl.a. den nya kommunallagen (angående skälen till&lt;br&gt;ändringen; jfr prop. 1990/91:117 s. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler skall det för varje landsting samt varje kom-&lt;br&gt;mun som inte tillhör något landsting finnas en allmän försäkringskassa.&lt;br&gt;Undantag härifrån medges inte enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i paragrafen kommer den nämnda regeln att utgöra&lt;br&gt;huvudregel. Undantag från regeln kan göras, dock endast om regeringen&lt;br&gt;för särskilt fall medger det. Ett sådant beslut får innebära medgivande&lt;br&gt;till att en försäkringskassas verksamhetsområde omfattar två landsting&lt;br&gt;eller ett landsting och en kommun som inte tillhör något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafens första stycke reglerar hur många ledamöter det&lt;br&gt;skall finnas i en styrelse för en sådan försäkringskassa som avses i un-&lt;br&gt;dantagsregeln i 1 § och vem som skall välja dessa ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i nämnda stycke är i övrigt av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytet av ordet årsberättelse mot årsredovisning innebär en anpassning&lt;br&gt;till den benämning som används t.ex. i fråga om aktiebolags redovisning&lt;br&gt;(jfr 11 kap. aktiebolagslagen). Denna benämning är numera gängse även&lt;br&gt;hos statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd skall bestå av sju ledamöter även i fall som&lt;br&gt;avses i undantagsregeln i 1 §. Den nuvarande bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket om regeringens respektive riksförsäkringsverkets funktion att&lt;br&gt;utse ledamot/ledamöter till en socialförsäkringsnämnd skall tillämpas&lt;br&gt;även i nämnda fall. Tillägget i paragrafens första stycke berör endast&lt;br&gt;fördelningen mellan dem - dvs. två landsting respektive ett landsting&lt;br&gt;och en kommun - som i sådant fall skall utse nämndens övriga tre leda-&lt;br&gt;möter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig&lt;br&gt;vård av sjukt eller handikappat bam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundförutsättningen för att särskilt pensionstillägg skall kunna utges&lt;br&gt;ändras - genom paragrafens nya lydelse - från minst tio till minst sex&lt;br&gt;vårdår, under vilka förälder som har vårdat sjukt eller handikappat bam&lt;br&gt;skall ha avstått från förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdrekvisitet i paragrafen skall enligt förarbetena till lagstiftningen&lt;br&gt;anses uppfyllt endast om föräldern haft den reella vården av bamet. Vid&lt;br&gt;prövningen av vårdrekvisitet skall en bedömning göras av förälderns&lt;br&gt;bundenhet till vårduppgiften (jfr prop. 1989/90:117 s. 26 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya andra stycket anges explicit vissa fall där avbrott i vården&lt;br&gt;inte skall påverka förälderns rätt att tillgodoräkna vårdår. Lokutionen&lt;br&gt;&amp;quot;avbrott i vården under den del av dygnet&amp;quot; innebär att bedömningen av&lt;br&gt;förälderns bundenhet till vårduppgiften avses ske utifrån hur stor denna&lt;br&gt;bundenhet är i ett helhetsperspektiv. Därigenom kan vårdrekvisitet anses&lt;br&gt;uppfyllt även om bamet regelmässigt har vistats på förskola, skola,&lt;br&gt;dagcenter eller liknande under del av dygnet - även om denna vistelse&lt;br&gt;motsvarar en hel s.k. skoldag - för så vitt föräldern under dygnet i&lt;br&gt;övrigt har haft en väsentlig bundenhet till vårduppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tillagda stycket anges även att kortare avbrott i övrigt i vården&lt;br&gt;som varit utan väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårdupp-&lt;br&gt;giften inte påverkar rätten att tillgodoräkna vårdår. Härmed avses korta-&lt;br&gt;re avbrott i vården under några enstaka dagar under en månad eller&lt;br&gt;några enstaka veckor under vårdåret. Dessa avbrott kan tillgodose föräl-&lt;br&gt;derns behov av t.ex. semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som uttalades i förarbetena vid lagens tillkomst kan en&lt;br&gt;förälder som t.ex. har avstått från förvärvsarbete för att studera som&lt;br&gt;regel inte sägas ha uppfyllt vårdrekvisitet (jfr nyss nämnda prop. s. 26).&lt;br&gt;Föräldern får nämligen i sådant fall normalt anses ha haft som sin hu-&lt;br&gt;vudsakliga uppgift att förvärvsarbeta. Detta bör gälla också med beak-&lt;br&gt;tande av tillägget i paragrafen. Kravet kan inte heller sägas ha uppfyllts&lt;br&gt;om bamet har vårdats en längre tid på sjukhus eller annan institution.&lt;br&gt;Undantag bör dock kunna göras om bamet har vistats som dagpatient på&lt;br&gt;sjukhus eller institution om föräldern har väsentlig bundenhet till vård-&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att för sex tillgodoräknade vårdår är det&lt;br&gt;särskilda pensionstillägget fem procent av basbeloppet. För varje vårdår&lt;br&gt;som tillgodoräknas därutöver ökar tillägget med fem procent av basbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen 1990:773&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 5 innebär att den som är född före år 1911 skall, på&lt;br&gt;samma villkor som gäller för den som är född under något av åren&lt;br&gt;1911-1927, få tillgodoräknas vårdår även för det år under vilket han&lt;br&gt;fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställer föredragandena att rege-&lt;br&gt;ringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisa ett förslagsanslag på 2 832 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. till Vårdbidrag för handikappade bam för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisa ett förslagsanslag på 1 200 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1992/93 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 12 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra-&lt;br&gt;gandena har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Uppföljning - närståendepenning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;(RFV ANSER 1991:20)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har genomfört en uppföljning av reglerna om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård som trädde ikraft 1 juli 1989.&lt;br&gt;Uppföljningen har främst inriktats på tillämpningen av reglerna men&lt;br&gt;även på de informationsinsatser som genomförts samt i viss mån hand-&lt;br&gt;läggningsrutiner. Viss statistik redovisas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter genomgång av de från försäkringskassorna insända ärendena kan&lt;br&gt;verket konstatera att hanteringen av närståendepenning i stort sett funge-&lt;br&gt;rar bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till närståendepenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närstående som vårdar en svårt sjuk person i hemmet har rätt till&lt;br&gt;ersättning från sjukförsäkringen och ledighet från sin anställning under&lt;br&gt;högst 30 hela arbetsdagar. Dagantalet räknas för den person som vårdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om rätt till närståendepenning föreligger grundar sig&lt;br&gt;till stor del på det läkarutlåtande som bifogas i ärendet. De läkarutlåtan-&lt;br&gt;den som genomgåtts har som regel varit utförliga och väl beskrivit sjuk-&lt;br&gt;domstillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga ärenden har framgått att det förelegat ett släktförhållande&lt;br&gt;mellan vårdaren och den sjuke. Det har därför inte funnits anledning för&lt;br&gt;kassorna att utreda detta ytterligare. Vidare har den sjuke i de flesta fall&lt;br&gt;kunnat lämna ett skriftligt samtycke till vården. Det har dock i ett fåtal&lt;br&gt;ärenden förekommit att närståendepenning har betalats ut trots att det&lt;br&gt;varken har funnits något skriftligt samtycke eller att det i ärendet fram-&lt;br&gt;kommit att samtycke inte har kunnat lämnas av medicinska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården av den sjuke har till övervägande del bedrivits i hemmet. Detta&lt;br&gt;har framgått av kassans utredning i ärendet eller av läkarutlåtandet. I&lt;br&gt;vissa fall har ersättning i enlighet med gällande bestämmelser inte kun-&lt;br&gt;nat betalas ut p.g.a. att det framkommit att vården har bedrivits på sjuk-&lt;br&gt;hus. Detta är fallet för drygt 12 % av alla avslagsärenden under den&lt;br&gt;undersökta perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tycks föreligga viss oklarhet hos kassorna om möjligheten att få&lt;br&gt;närståendepenning under tid då vårdaren annars skulle ha haft semester.&lt;br&gt;Ett förtydligande av allmänna råden i detta avseende bör därför göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på det låga utnyttjandet av närståendepenningen, bör be-&lt;br&gt;gränsningen att vården måste bedrivas i hemmet eller i annan enskild&lt;br&gt;bostad tas bort och närståendepenning kunna utges oberoende av var den&lt;br&gt;sjuke vårdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrings- och administrationskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statistik som finns tillgänglig visar att det under första halvåret&lt;br&gt;1990 inkom 2 589 ansökningar om närståendepenning, medan det under&lt;br&gt;första halvåret 1991 inkom 2 007 ansökningar d.v.s. en minskning med&lt;br&gt;22 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den nya lagens ikraftträdande gjordes en grov uppskattning av&lt;br&gt;kommande försäkringskostnader. Dessa har visat sig vara för högt räk-&lt;br&gt;nade, vilket har sin förklaring i att det inte fanns någon liknande försäk-&lt;br&gt;ringsform att jämföra med när beräkningen gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av anslagna 30 milj.kr. för närståendepenning under budgetåret&lt;br&gt;1989/90 förbrukades 11 milj.kr. Under 1990/91 förbrukades 9,9 miljo-&lt;br&gt;ner av de för budgetåret avsatta 33,3 miljonerna. För 1991/92 beräknas&lt;br&gt;utgifterna för närståendepenningen bli 9,6 miljoner jämfört med anslag-&lt;br&gt;na 20 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag att närståendepenning skall kunna utges&lt;br&gt;även när vården ges på arman plats än i hemmet eller annan enskild&lt;br&gt;bostad kan med ett antagande om att närståendepenningen då skulle&lt;br&gt;användas i ytterligare 6 300 fall innebära en kostnadsökning för försäk-&lt;br&gt;ringen med ca 14 milj.kr. årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av förslaget kan beräknas leda till att arbetsbelast-&lt;br&gt;ningen hos försäkringskassorna ökar i en omfattning som motsvarar ca&lt;br&gt;10 årsarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kassorna kontinuerligt informerar allmänhet, läkare och&lt;br&gt;annan vårdpersonal om reglerna för närståendepenning. Detta kan ske i&lt;br&gt;samband med olika informationsträffar men också genom att sprida&lt;br&gt;broschyren om närståendepenning till olika läkarmottagningar och sjuk-&lt;br&gt;husinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Administrativa förenklingar inom&lt;br&gt;föräldraförsäkringen (RFV ANSER 1991:7)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har fått i uppdrag att utarbeta förslag till föränd-&lt;br&gt;ringar inom föräldraförsäkringens område. I uppdraget ingår dels att&lt;br&gt;verket skall redovisa en samlad bild av föräldraförsäkringens kostnader&lt;br&gt;och administration, dels att utarbeta förslag till förenklingar av föräldra-&lt;br&gt;försäkringen. Som exempel nämns sambandet mellan föräldrapenning&lt;br&gt;och tillfällig föräldrapenning. Enligt direktiven bör verkets förslag vara&lt;br&gt;konkreta och innefatta beräkningar av effekterna såväl kostnadsmässigt&lt;br&gt;som personellt för riksförsäkringsverket och försäkringskassorna samt&lt;br&gt;konsekvenserna för berörda försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringens kostnader och administration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskostnaden för utbetald föräldrapenning i samband med barns&lt;br&gt;födelse var för år 1990 12 136 miljoner kronor. Antalet ersatta dagar&lt;br&gt;under 1990 ökade jämfört med 1989. Detta beror på fler födda bam&lt;br&gt;men även på att föräldrapenningen utökades med ytterligare 90 dagar&lt;br&gt;den 1 juli 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den specialbearbetning som riksförsäkringsverket har gjort över&lt;br&gt;föräldrars uttag av föräldrapenning framkom att av fäder till bam födda&lt;br&gt;under januari och februari 1989 hade 44,5 % varit föräldralediga. Dock&lt;br&gt;var det genomsnittliga antalet uttagna dagar för fäder nästan oförändrat&lt;br&gt;jämfört med tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handläggning av föräldrapenningärenden behövs sammanlagt ca&lt;br&gt;740 årsarbetare. Den sammanlagda kostnaden för att administrera föräl-&lt;br&gt;drapenningen beräknas till 160 miljoner kronor vilket utgör 1,3 % av&lt;br&gt;utbetalt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskostnaden för utbetald tillfällig föräldrapenning var för år&lt;br&gt;1990 3.238 miljoner kronor. Förmånen utnyttjades för drygt hälften&lt;br&gt;(54 %) av bamen upp till 12 år. Antal uttagna dagar per bam var för år&lt;br&gt;1989 i genomsnitt 7,8 dagar för de bam som ersättning togs ut för. Av&lt;br&gt;det antal försäkrade som uppburit tillfällig föräldrapenning var ca 41 %&lt;br&gt;män och 59 % kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handläggning av den tillfälliga föräldrapenningen behövs samman-&lt;br&gt;lagt 400 årsarbetare. Den sammanlagda kostnaden för att administrera&lt;br&gt;den tillfälliga föräldrapenningen beräknas till 86 miljoner kronor, vilket&lt;br&gt;utgör 2,7 % av utbetalt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till regelförändringar som förenklar&lt;br&gt;administrationen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Uppdelning av föräldrapenningdagama mellan föräldrarna&lt;br&gt;Föräldrapenning i samband med ett barns födelse eller adoption kan&lt;br&gt;betalas ut under totalt 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. När båda&lt;br&gt;föräldrarna har den rättsliga vårdnaden om bamet har varje förälder rätt&lt;br&gt;till minst 90 egna dagar av den totala ersättningstiden. En förälder som&lt;br&gt;är rättslig vårdnadshavare kan överlåta sin rätt till föräldrapenning till&lt;br&gt;förmån för den andra föräldern. En sådan överlåtelse görs genom en&lt;br&gt;skriftlig anmälan till försäkringskassan på försäkran för föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen av rätten till ersättningsdagama mellan barnets föräldrar&lt;br&gt;fyller i praktiken ingen funktion eftersom de 90 &amp;quot;egna&amp;quot; dagarna kan&lt;br&gt;överlåtas till den andra föräldern. Detta förfarande är administrativt&lt;br&gt;resurskrävande p.g.a. att den formella överlåtelsen ofta saknas när föräl-&lt;br&gt;drapenningen skall betalas ut. En komplettering måste då göras av den&lt;br&gt;förälder som överlåter ersättningsdagama, vilket i sin tur innebär att&lt;br&gt;utbetalningen av föräldrapenningen fördröjs. Detta upplevs som byråkra-&lt;br&gt;tiskt och svårförståeligt av föräldrarna samtidigt som det innebär en&lt;br&gt;betungande administration för försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser riksförsäkringsverket att föräldrarna skall&lt;br&gt;ha möjlighet att själva bestämma hur föräldrapenningdagama skall förde-&lt;br&gt;las dem emellan utan att formellt behöva överlåta visst antal dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Föräldrapenningens storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hel föräldraperming utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå). En&lt;br&gt;förälder har enligt AFL rätt till föräldrapenning med sjukpenningnivån&lt;br&gt;under de första 180 dagarna av ersättningstiden om föräldern har varit&lt;br&gt;sjukpenningförsäkrad över garantinivån under 240 dagar i följd före&lt;br&gt;barnets födelse. Detta kvalifikationsvillkor innebär att dessa dagar alltid&lt;br&gt;avräknas från de 360 sjukpenningdagama oavsett om ersättning betalas&lt;br&gt;ut enligt garantinivån eller sjukpenningnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de övriga 270 föräldrapenningdagama betalas 180 dagar enligt&lt;br&gt;sjukpenningnivån utan krav på viss tids sjukpenningförsäkring över&lt;br&gt;garantinivån och 90 dagar enligt garantinivån. Dessa dagar kan tas ut&lt;br&gt;utan särskild tidsföljd. Denna möjlighet har fått som resultat att föräl-&lt;br&gt;drarna ofta varvar dessa sjukpenningdagar med garantidagar för att få en&lt;br&gt;jämnare inkomst under föräldraledigheten. Detta medför att handlägg-&lt;br&gt;ningen blir extra resurskrävande för försäkringskassorna eftersom en&lt;br&gt;uppdelning av varje utbetalningsperiod med sjukpenningdagar och garan-&lt;br&gt;tidagar måste göras vid varje utbetalningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket föreslår att samtliga dagar som kan betalas enligt&lt;br&gt;sjukpenningnivån måste tas ut först innan dagar enligt garantinivån kan&lt;br&gt;tas ut. Eftersom ersättningsnivåerna hel, halv och fjärdedels föräldrapen-&lt;br&gt;ning behålls kan föräldrarna ändå påverka den totala föräldrapenningen&lt;br&gt;i kronor vid utbetalningen under större delen av den ersättningsbara&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningen betalas ut beroende av hur mycket föräldern avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete per dag i förhållande till den normalarbetstid som&lt;br&gt;gäller för en heltidsarbetande inom förälderns yrke. Detta innebär att i&lt;br&gt;de fall som en förälder arbetar oregelbunden deltid och samtidigt önskar&lt;br&gt;föräldrapenning med t.ex. varierande halv och fjärdedels belopp måste&lt;br&gt;försäkringskassan beräkna föräldrapenningens omfattning per dag med&lt;br&gt;utgångspunkt från hur föräldern har sin arbetstid förlagd per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket föreslår en förenkling av beräkningsförfarandet&lt;br&gt;som innebär att om föräldern arbetar högst hälften eller tre fjärdedelar&lt;br&gt;av normal arbetstid under en period för vilken föräldern önskar föräldra-&lt;br&gt;penning skall halv respektive fjärdedels föräldrapenning kunna utges för&lt;br&gt;varje dag i perioden oavsett hur föräldern har förlagt sin dagliga arbets-&lt;br&gt;tid. Härigenom får föräldrar större möjligheter att kunna förlägga ar-&lt;br&gt;betstiden på ett för dem lämpligt sätt utan att för den skull gå miste om&lt;br&gt;ersättning p.g.a. att den dagliga arbetstiden inte är förkortad med hälften&lt;br&gt;eller en fjärdedel av normalarbetstiden. Samtidigt blir beräkningen av&lt;br&gt;föräldrapenningen enklare för försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Utbyte av föräldrapenning mot tillfäll ig föräldrapenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för vård av ett bam som inte&lt;br&gt;fyllt tolv år (i vissa fall 16 år) när en förälder behöver avstå från för-&lt;br&gt;värvsarbete exempelvis när bamet eller barnets ordninarie vårdare är&lt;br&gt;sjuk. För bam som är under 240 dagar kan tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;utges endast om speciella omständigheter föreligger. Denna restriktivare&lt;br&gt;regel har införts eftersom det ansågs föra för långt att under en pågåen-&lt;br&gt;de och ekonomiskt kompenserad föräldraledighet ge föräldrar en gene-&lt;br&gt;rell möjlighet att byta till tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock förekommer fortfarande utbyte av föräldrapenning mot tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning under pågående föräldraledighet för vård av äldre bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket föreslår att den regel som i dag gäller för bam&lt;br&gt;som är under 240 dagar kompletteras så att -- oberoende av barnets ålder&lt;br&gt;- tillfällig föräldrapenning utges för tid då annars föräldrapenning skulle&lt;br&gt;ha uppburits endast om föräldern kan styrka att han skulle ha utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete eller om bamet vårdas på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begränsning ger en väsentligt förenklad administration hos&lt;br&gt;försäkringskassorna och innebär dessutom att den avsedda effekten med&lt;br&gt;den redan införda restriktivare regeln uppnås fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt AFL finns det idag möjlighet för en förälder att vid sjukdom&lt;br&gt;kunna byta ut föräldrapenningen mot sjukpenning. Enligt praxis skall då&lt;br&gt;arbetsförmågans nedsättning bedömas i förhållande till det förvärvsar-&lt;br&gt;bete från vilket föräldern är ledig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den förälder som redan är hemma från arbetet med ekonomisk&lt;br&gt;kompensation i form av föräldrapenning bör en restriktivare regel in-&lt;br&gt;föras beträffande rätten till sjukpenning. Verket föreslår att reglerna&lt;br&gt;ändras så att vid bedömning av rätt till sjukpenning under tid då föräl-&lt;br&gt;dern annars skulle ha uppburit föräldrapenning relateras arbetsförmågans&lt;br&gt;nedsättning till förälderns förmåga att kunna vårda bamet. För att un-&lt;br&gt;derlätta försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning i dessa&lt;br&gt;fall bör arbetsförmågans nedsättning styrkas genom intyg från vård-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagna ändringar beräknas reducera handläggningsarbetet motsva-&lt;br&gt;rande 172 årsarbetare hos försäkringskassorna. Försäkringskostnaderna&lt;br&gt;beräknas minska med 396 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att förslagen kan behandlas under vårriksdagen&lt;br&gt;1991 kan ett genomförande ske den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1992 . 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ...............................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning och ledighet för närståendevård ...........15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Bakgrund och gällande bestämmelser...........15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Utvidgning av möjligheterna att erhålla ersättning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledighet för närståendevård .................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förenklingar i föräldraförsäkringen................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Bakgrund och gällande bestämmelser ...........17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning&amp;nbsp;.......&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Uppdelning av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;Föräldrapenningens storlek .................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;Hel, halv eller fjärdedels ersättning............25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdbidrag för handikappade bam................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Gällande bestämmelser....................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Vårdbidragets storlek.....................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Vårdbidragets förmånsnivåer ......  27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Merkostnadsersättning vid helt vårdbidrag........27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av sjukt eller handikappat bam ..................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Bakgrund och gällande&amp;nbsp;bestämmelser...........28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Vårdrekvisitet .........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Lägsta antal vårdår och storleken på särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg ..............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Tillgodoräknande&amp;nbsp;av vårdår&amp;nbsp;för&amp;nbsp;förälder född före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1911 .............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanslagning av försäkringskassor..............31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Inledning............................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Nuvarande organisationsbestämmelser...........31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Nya regler om försäkringskassornas organisation .... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Terminologisk ändring i 18 kap. 14 § AFL...........34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättelse av vissa övergångsbestämmelser . ...........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande.............................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor.............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.........36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom . 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering till författningsförslagen...........38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning och ledighet för närståendevård  ......  38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring.......................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig&lt;br&gt;vård av sjukt eller handikappat bam............42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1....................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2....................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40929, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 832 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 832 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 200 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 200 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 12 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 12 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:25:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03106</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:25:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03106</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__106.pdf</filnamn>
<filstorlek>2184616</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa socialförsäkringsfrågor</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/00F023CD-782B-437B-A018-57F5E7BAC20A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SfU8</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SfU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Socialförsäkring - inriktning och anslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Magnusson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Magnusson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kent Carlsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kent Carlsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Örnfjäder  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Örnfjäder  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Öhrsvik  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:106&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Öhrsvik  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>