<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290399</hangar_id>
 <dok_id>GF03105</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>105</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:105</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>105</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03105/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03105</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03105</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:105&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om lokal försöksverksamhet med finansiell&lt;br&gt;samordning mellan socialförsäkring och hälso-&lt;br&gt;och sjukvård&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03105/prop_199192__105-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut-&lt;br&gt;drag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992 för de åtgärder och de&lt;br&gt;ändamål som föredraganden hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att möjligheter öppnas att genomföra lokala&lt;br&gt;försök med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och&lt;br&gt;sjukvård. Syftet är att sammanföra resurser från de båda områdena och&lt;br&gt;därigenom skapa incitament för samordnade bedömningar och åtgärder&lt;br&gt;som bidrar till förbättrad hälsa och minskad belastning på samhälls-&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokala försöken skall bygga på vissa gemensamma förutsättningar.&lt;br&gt;Utifrån dessa skall berörda parter i avtal reglera hur det enskilda för-&lt;br&gt;söksprojeket skall bedrivas, hur var och en skall utöva inflytande över&lt;br&gt;försöksverksamheten och de närmare formerna för ett gemensamt be-&lt;br&gt;slutsfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöken skall innebära att sjukvårdshuvudmannen utöver ansvaret för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård ges ett delansvar för utgifter för sjukpenning och&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning enligt lagen om allmän försäkring samt för sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Förutsättningar skapas&lt;br&gt;för en mer flexibel medelsanvändning för åtgärder med syfte att åstad-&lt;br&gt;komma en förbättrad rehabilitering och begränsa social försäkringskost-&lt;br&gt;naderna genom att medel för den allmänna sjukförsäkringen ställs till&lt;br&gt;förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra för försöksparter som så önskar att inrätta en lokal&lt;br&gt;nämnd för hälso- och sjukvården inom ett försöksområde föreslås avsteg&lt;br&gt;få göras från kommunallagens bestämmelser om proportionella val. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder skall därmed inte föreligga för fullmäktigeförsamlingen att till Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;ledamöter i en sådan nämnd utse personer som är förtroendevalda inom&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet föreslås efter regeringens tillstånd få bedrivas&lt;br&gt;under åren 1993 - 1995 i högst tio områden i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för försök är att uppföljning och utvärdering sker på&lt;br&gt;lokal och nationell nivå. Uppföljningen och utvärderingen av försöken&lt;br&gt;skall handhas gemensamt av riksförsäkringsverket och socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försöksverksamheten föreslås regler i en särskild lag om lokal för-&lt;br&gt;söksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och&lt;br&gt;hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning&lt;br&gt;mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om regeringen medger det, får en sjukvårdshuvudman och en all-&lt;br&gt;män försäkringskassa som har kommit överens om det bedriva lokal&lt;br&gt;försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring&lt;br&gt;och hälso- och sjukvård i syfte att pröva möjligheterna till en effektivare&lt;br&gt;användning av tillgängliga resurser. Regeringen får bestämma de villkor&lt;br&gt;som skall gälla för försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvårdshuvudman avses i denna lag ett landsting, en kommun&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting eller en kommun som bedriver försöks-&lt;br&gt;verksamhet med kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I en försöksverksamhet med finansiell samordning får sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmannen, i enlighet med överenskommelsen med försäkrings-&lt;br&gt;kassan, ansvar för att i ett försöksområde täcka kostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader enligt första stycket får avse förmåner för tiden den 1 januari&lt;br&gt;1993 - den 31 december 1995. Detta gäller dock inte om rätten till för-&lt;br&gt;månen har fastställts först efter utgången av januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Försöksverksamheten får innefatta att en sjukvårdshuvudman fullgör&lt;br&gt;vissa uppgifter inom socialförsäkringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som skall fullgöras med stöd av första stycket skall anges i&lt;br&gt;framställningen om medgivande enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om sjukvårdshuvudmannens uppgifter som avser hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård inom försöksverksamheten fullgörs av en lokal nämnd för försöks-&lt;br&gt;området, får vid val av ledamöter och ersättare i nämnden undantag&lt;br&gt;göras från bestämmelserna om proportionella val i 5 kap. 46 och 47 §§&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En nämnd som avses i 4 § får besluta i en angelägenhet som en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa har att befatta sig med, om angelägenheten&lt;br&gt;faller inom ramen för försöksverksamheten och försäkringskassans&lt;br&gt;styrelse överlåter beslutanderätten till nämnden. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;frågor som rör rätt till förmåner för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och gäller till utgången av&lt;br&gt;år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de offentliga ekonomiska resurserna i Sverige används till&lt;br&gt;insatser som har samband med medborgarnas ohälsa. Den allmänna&lt;br&gt;sjukförsäkringen ersätter inkomstbortfall på grund av sjukdom medan&lt;br&gt;hälso- och sjukvården skall förebygga, bota eller lindra sjukdom. Det&lt;br&gt;förhållandet att ekonomiska medel till hälso- och sjukvård respektive&lt;br&gt;sjukförsäkring är uppdelade på skilda system kan emellertid innebära att&lt;br&gt;resursernas användning inte alltid är väl samordnad och att resurserna&lt;br&gt;ibland används mindre effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen anförde i oktober 1990 i en skrivelse till&lt;br&gt;riksdagen (skr. 1990/91:50) bl.a. att det var angeläget att granska hur&lt;br&gt;förändringar kunde göras för att samla ansvaret för sjukvård och sjuk-&lt;br&gt;försäkring och göra det möjligt att bättre hushålla med resurserna. För-&lt;br&gt;sök med totalkostnadsansvar avseende de samlade ekonomiska resur-&lt;br&gt;serna för hälso- och sjukvård, läkemedel, sjukresor, sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring samt förtidspensioner avsågs därför snarast inledas i&lt;br&gt;några primärvårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsskrivelsen framhölls som önskvärt att något eller några&lt;br&gt;försök skulle ingå i den försöksverksamhet som planerades genomföras&lt;br&gt;med primärkommunal primärvård, varvid primärvårdens verksamhet då&lt;br&gt;skulle komma att bli integrerad med den kommunala socialtjänsten. I&lt;br&gt;andra försök kunde totalkostnadsansvaret ligga kvar hos landstingsdriven&lt;br&gt;primärvård, i ytterligare andra hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet, som behandlade skrivelsen i sitt betänkande&lt;br&gt;1990/91 :FiU 10, anförde att den försöksverksamhet med samordning av&lt;br&gt;sjukvårdens och sjukförsäkringens resurser som regeringen avsåg att&lt;br&gt;föreslå riksdagen borde kunna leda till ett bättre utnyttjande av resur-&lt;br&gt;serna och bidra till att ge en bättre service till medborgarna. Utskottet&lt;br&gt;hemställde att detta skulle ges regeringen till känna. Riksdagen följde ut-&lt;br&gt;skottet (rskr. 1990/91:103).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fick ytterligare information om den planerade försöksverk-&lt;br&gt;samheten med finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;socialförsäkringssystemet i den proposition om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunalt huvudmannaansvar för primärvården m.m. (prop. 1990/91:121) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förelädes riksdagen i mars 1991. I ett särskilt avsnitt utvecklades&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrund och syfte samt förutsättningarna för försök med finansiell Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;samordning. Vidare redogjordes för hur det fortsatta beredningsarbetet&lt;br&gt;avsågs bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet behandlade propositionen i sitt betänkande 1990/9l:SoU21&lt;br&gt;sedan socialförsäkringsutskottets yttrande inhämtats. Det konstaterades&lt;br&gt;att inkomna motioner i ärendet inte stod i motsats till vad som anförts i&lt;br&gt;propositionen om den allmänna inriktningen av försöksverksamheten.&lt;br&gt;Mot bakgrund av att målsättningen var oförändrad och att det inte an-&lt;br&gt;gavs hur försöksverksamheten närmare skulle utformas och genomföras,&lt;br&gt;ansåg utskottet att propositionen inte borde föranleda något ytterligare&lt;br&gt;uttalande från riksdagens sida. Riksdagen delade denna uppfattning&lt;br&gt;(rskr. 1990/91:362).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Beredningsarbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I mars 1991 inbjöd socialdepartementet samtliga sjukvårdshuvudmän,&lt;br&gt;försäkringskassor och primärkommuner att anmäla sitt intresse av att delta i&lt;br&gt;en försöksverksamhet med syfte att skapa en bättre finansiell samord-&lt;br&gt;ning mellan hälso- och sjukvården, socialförsäkringssystemet och social-&lt;br&gt;tjänsten. Syftet var bl.a. att inventera alternativ och idéer som skulle&lt;br&gt;innebära en finansiell samordning. Ett annat viktigt syfte var att undersöka i&lt;br&gt;vilken utsträckning det fanns intresse och samsyn hos berörda huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för den aviserade försöksverksamheten visade sig vara stort.&lt;br&gt;Flertalet sjukvårdshuvudmän och allmänna försäkringskassor anmälde att&lt;br&gt;de önskade delta med ett eller flera projekt. I några fall ingick primär-&lt;br&gt;kommuner i de tilltänkta försöksprojekten. Dessutom inkom ett antal&lt;br&gt;separata intresseanmälningar från primärkommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inkomna intresseanmälningarna från parter som var överens om&lt;br&gt;värdet av att delta i försök med finansiell samordning avsåg ett 30-tal&lt;br&gt;projekt med varierande uppläggning. Variationerna gällde bl.a. grad av&lt;br&gt;samverkan, vad som skulle ingå i en gemensam ekonomisk ram och vem&lt;br&gt;som skulle ha det ekonomiska ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1991 har företrädare för socialdepartementet fört för-&lt;br&gt;djupade diskussioner med vissa huvudmän rörande sju intresseanmäl-&lt;br&gt;ningar som bedömts vara principiellt intressanta. Diskussionerna har&lt;br&gt;syftat till att konkretisera de föreslagna projekten och att klargöra vad&lt;br&gt;som krävs för att genomföra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen har framkommit att en trepartssamverkan i avsedd&lt;br&gt;form, innefattande också den kommunala socialtjänsten, skulle förutsätta&lt;br&gt;speciella organisatoriska och lagstiftningsmässiga förändringar. De för-&lt;br&gt;slag som föreliggande beredningsarbete har utmynnat i är därför in-&lt;br&gt;riktade på en tvåpartssamverkan mellan organ för hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och socialförsäkringssystemet. För att öka jämförbarheten och möjlig-&lt;br&gt;göra slutsatser av försöksverksamheten är det enligt min mening väsent-&lt;br&gt;ligt att försöken utgår från vissa generella regler. För detta ändamål har&lt;br&gt;en modell byggts upp med generella regler i fråga om vad som skall&lt;br&gt;ingå i den finansiella ramen, i vilken utsträckning socialförsäkrings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel får användas till annat än förmånsutbetalningar till enskilda, efter&lt;br&gt;vilka principer resultatberäkning skall ske, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Begreppet finansiell samordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med finansiell samordning avses i detta sammanhang att ekonomiska&lt;br&gt;resurser för vissa verksamheter sammanförs och att en av de berörda&lt;br&gt;parterna får ett kostnadsansvar för de vårdinsatser och förmåner som&lt;br&gt;ingår i en angiven finansiell ram. Detta medför en skyldighet för den&lt;br&gt;kostnadsansvarige att täcka samtliga kostnader för hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och de delar av socialförsäkringen som omfattas av samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en samordning av resurser inom hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;socialförsäkringen är att få båda systemen att fungera mer effektivt så att&lt;br&gt;medborgarna får bättre vård samtidigt som samhällets totala kostnader&lt;br&gt;för socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård för den del av&lt;br&gt;befolkningen som är i yrkesverksam ålder minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundidén med en finansiell samordning är att ett mer samlat kost-&lt;br&gt;nadsansvar förstärker motivationen hos beslutsfattare och verkställare att&lt;br&gt;välja handlingsalternativ som sammantagna är de mest effektiva. Så är inte&lt;br&gt;alltid fallet idag. Sjukskrivning kan ur hälso- och sjukvårdens perspektiv&lt;br&gt;te sig som kostnadsfri eftersom utgifterna inte belastar sjukvårdens bud-&lt;br&gt;get. Det kan inte uteslutas att patienter med diffusa symptom ibland&lt;br&gt;sjukskrivs utan att någon egentlig behandling ges eller att någon plan för&lt;br&gt;rehabilitering aktualiseras, trots att en sådan åtgärd vore motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en finansiell samordning skulle en del av de resurser som i ett&lt;br&gt;läge utan samordning åtgår för socialförsäkringsutgifter kunna användas&lt;br&gt;för satsningar inom hälso- och sjukvården som bedöms leda till kortare&lt;br&gt;sjukskrivningsperioder och därmed till minskade socialförsäkringsut-&lt;br&gt;gifter. Samtidigt skulle ett tydligare kostnadsmedvetande vad gäller&lt;br&gt;försäkringsutgiftema skapas inom hälso- och sjukvården. Det kan vara&lt;br&gt;fråga om att minska väntetider genom ökade insatser i form av operationer&lt;br&gt;och behandlingar. Satsningar kan också bli aktuella inom försäkrings-&lt;br&gt;kassans verksamhetsområde vad gäller yrkesinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell samordning skapar incitament för de samverkande parterna&lt;br&gt;att använda de samlade resurserna effektivare på flera sätt. Grund-&lt;br&gt;läggande för försöken bör vara möjligheten till en mer flexibel använd-&lt;br&gt;ning av sjukförsäkringsmedel. Vidare uppkommer incitament genom&lt;br&gt;möjligheten att få del av överskott till följd av att social försäkringskost-&lt;br&gt;naderna blir lägre än utan finansiell samordning och genom ett åtagande&lt;br&gt;från de samverkande parterna att täcka del av ett eventuellt underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkter för lokala försök med finansiell&lt;br&gt;samordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Syfte med försöken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de försök som föreslås är att pröva värdet av en finansiell&lt;br&gt;samordning i den meningen att medel för sjukförsäkringen får användas&lt;br&gt;mer flexibelt varvid sjuktalets utveckling får betydelse för sjukvårds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudmannens ekonomi. Därmed förväntas att de gemensamma resur- Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;serna används effektivare så att vård- och rehabiliteringsinsatserna ökar&lt;br&gt;samtidigt som samhällsekonomiska vinster uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokala försöken med finansiell samordning mellan socialförsäkring&lt;br&gt;och hälso- och sjukvård ingår i regeringens strategi för att minska ohälsan,&lt;br&gt;befrämja rehabilitering och att begränsa socialförsäkringsutgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna strategi innehåller flera delar. Inom försäkringskassorna pågår&lt;br&gt;sedan ett antal år en medveten satsning på metodutveckling och nya&lt;br&gt;arbetssätt med syfte att åstadkomma en arbetslinje inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. Fr.o.m. den 1 januari 1992 har nya regler för rehabilitering trätt&lt;br&gt;i kraft med särskilda ersättningsformer, rutiner och ansvarsförhållanden.&lt;br&gt;Den betydelse som tillmäts satsningen på aktiv rehabilitering understryks&lt;br&gt;av de mål för ohälsotalets minskning som uppställts på senare år. Sär-&lt;br&gt;skilda resurser har tillförts för att ge försäkringskassorna ökade förut-&lt;br&gt;sättningar att samverka med andra samhällssektorer, dels genom köp av&lt;br&gt;rehabiliteringstjänster hos andra organ, dels genom att efter överlägg-&lt;br&gt;ningar med sjukvårdshuvudmännen bidra med resurser till medicinsk&lt;br&gt;rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut har nyligen fattats om att tillkalla en kommitté med uppdrag att&lt;br&gt;dels analysera och bedöma hälso- och sjukvårdens resursbehov fram till&lt;br&gt;år 2000, dels överväga hur framtidens hälso- och sjukvård bör finan-&lt;br&gt;sieras och organiseras på en övergripande samhällsnivå. Kommitténs&lt;br&gt;överväganden skall utgå från en analys och utvärdering av i första hand&lt;br&gt;tre olika finansierings- och organisationsmodeller. I samtliga modeller&lt;br&gt;skall kommittén pröva för- och nackdelar med en ökad samordning med&lt;br&gt;andra samhällssektorer eller förmånssystem, i första hand sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen. Om kommittén finner att fördelarna överväger skall kom-&lt;br&gt;mittén lämna förslag till hur den ökade samordningen skall åstad-&lt;br&gt;kommas. Utredningsarbetet skall vara slutfört senast den 1 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det följande avses de lokala försöken med finansiell&lt;br&gt;samordning inledas den 1 januari 1993 och sedan pågå i tre år. Det är&lt;br&gt;angeläget att löpande erfarenheter som görs inom försöken blir tillgängliga&lt;br&gt;för nyssnämnda kommitté. I samband med remissbehandling av kom-&lt;br&gt;mitténs kommande betänkande och efterföljande beredning bör det finnas&lt;br&gt;ytterligare möjligheter att ta tillvara resultaten från de första försöksåren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förutsättningar för försök&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De som primärt kommer att beröras av försöksverksamheten är den del&lt;br&gt;av befolkningen som är i yrkesverksam ålder, dvs. 16-64 år, eftersom&lt;br&gt;det är för denna kategori som samordningsvinsterna förväntas uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöken får inte innebära att vårdtillgången för befolkningen i övrigt&lt;br&gt;minskar till följd av att verksamheten inriktas mot en viss målgrupp. För&lt;br&gt;att säkerställa hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på lika villkor&lt;br&gt;skall konsekvenserna för olika patientkategorier noga följas i utvärde-&lt;br&gt;ringen av försöken. En del av de samordningsvinster som kan upp-&lt;br&gt;komma förutsätts användas för att finansiera förbättringar av vården för&lt;br&gt;de kategorier som inte ingår i försökens primära målgrupp. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grundläggande förutsättning för försöken är att den lagfästa&lt;br&gt;rätten till olika socialförsäkringsförmåner inte skall påverkas. Inte heller&lt;br&gt;får den nuvarande beslutsordningen för utgivande av sådana förmåner&lt;br&gt;rubbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna förutsättningarna innebär att det vidgade kostnadsan-&lt;br&gt;svar som föreslås bli lagt på ena parten inte medför att denne fritt kan&lt;br&gt;förfoga över socialförsäkringsmedlen. Förfoganderätten över medel från&lt;br&gt;socialförsäkringen måste begränsas med hänsyn till de försäkrades lag-&lt;br&gt;fästa rätt till olika socialförsäkringsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de grundläggande krav som skall gälla och vissa andra gene-&lt;br&gt;rella villkor bör parterna ges stor frihet att bedriva försöksverksamheten.&lt;br&gt;Försöken bör förenas med ett visst risktagande för parterna. Jag åter-&lt;br&gt;kommer i det följande till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Former för lokala försök med finansiell&lt;br&gt;samordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Generella regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För försöksverksamhet med finansiell samordning&lt;br&gt;mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård skall generella regler&lt;br&gt;gälla i fråga om kostnadsansvar, finansiell ram, flexibel användning&lt;br&gt;av medel, resultatberäkning och fördelning av överskott/underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De intresseanmälningar som har inlämnats till&lt;br&gt;socialdepartementet uppvisar stora variationer, bl.a. vad gäller de social-&lt;br&gt;försäkringsförmåner som föreslagits ingå i samordningen. I en in-&lt;br&gt;tresseanmälan föreslås att endast sjukpenningutgifter avseende sjukfall&lt;br&gt;mellan dag 15 och dag 365 skall medräknas. I andra anmälningar avses&lt;br&gt;en samordning som skulle omfatta flertalet socialförsäkringsförmåner.&lt;br&gt;Även vad gäller formerna för organisation och styrning är skillnaderna&lt;br&gt;mellan de olika intresseanmälningarna betydande. Mest genomgripande&lt;br&gt;är förslag om att införa helt nya offentligrättsliga organ. I andra fall har&lt;br&gt;man tänkt sig enbart överläggningar mellan parterna av det slag som&lt;br&gt;hittills förts rörande användningen av den särskilda ersättningen för&lt;br&gt;medicinsk rehabilitering från sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det inte ändamålsenligt att bland försöken medge&lt;br&gt;så stora variationer som framgår av de förslag som framkommit under&lt;br&gt;beredningsarbetet. Vissa förslag ställer krav på stora förändringar av&lt;br&gt;organisatorisk karaktär som förutsätter mer djupgående överväganden&lt;br&gt;och lagstiftningsarbete än som kan anses motiverat för en försöksverk-&lt;br&gt;samhet av den omfattning som här föreslås. Jag förordar därför att en&lt;br&gt;enhetlig grundmodell ställs upp för den nu föreslagna försöksverksam-&lt;br&gt;heten. Denna bör ange vissa generella regler som måste följas om för-&lt;br&gt;söksverksamhet skall kunna medges. I det följande beskrivs vari dessa&lt;br&gt;generella regler bör bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen framhålla att en enhetlig modell väsentligt underlättar Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;utvärderingen av försöken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Modell för försöken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En sjukvårdshuvudman och en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa får bedriva försöksverksamhet med finansiell samordning i&lt;br&gt;syfte att skapa förutsättningar att på bästa sätt utnyttja tillgängliga&lt;br&gt;resurser. Det vidgade kostnadsansvaret skall läggas på sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna kan i avtal komma överens om vilket inflytande var&lt;br&gt;och en av dem skall ha över försöksverksamheten. En möjlighet&lt;br&gt;öppnas för försäkringskassan att överlämna beslutanderätt i vissa&lt;br&gt;frågor som rör handhavandet av socialförsäkringar till en lokal&lt;br&gt;nämnd inom sjukvårdshuvudmannens organisation. Vid val av leda-&lt;br&gt;möter i en sådan lokal nämnd får sjukvårdshuvudmannen göra&lt;br&gt;avsteg från kommunallagens bestämmelser om proportionella val,&lt;br&gt;vilket gör det möjligt att utse personer som förtroendevalda på&lt;br&gt;förslag av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall bygga på ett avtal mellan parterna och&lt;br&gt;kräva medgivande av regeringen. Ett medgivande får förenas med&lt;br&gt;villkor för försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Parter i en försöksverksamhet med finansiell&lt;br&gt;samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård är natur-&lt;br&gt;ligen en allmän försäkringskassa och en sjukvårdshuvudman. Den sist-&lt;br&gt;nämnda parten kan vara ett landsting, en kommun som inte ingår i ett&lt;br&gt;landsting eller en kommun som bedriver försöksverksamhet med kom-&lt;br&gt;munal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är i överensstämmelse med regeringens skrivelse (skr. 1990/91:50)&lt;br&gt;som förutsåg kommunal medverkan av detta slag som ett alternativ.&lt;br&gt;Även i ett sådant alternativ skulle det röra sig om en samverkan mellan&lt;br&gt;två huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några av de intresseanmälningar som inkommit till socialdepartementet&lt;br&gt;föreslås en trepartssamverkan med en vidare innebörd så att i stort sett&lt;br&gt;hela socialtjänsten i en kommun skulle sammanföras med socialförsäk-&lt;br&gt;ring och hälso- och sjukvård i ett försök med finansiell samordning via&lt;br&gt;någon form av fristående offentligrättsligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trepartssamverkan av denna typ kan inte ske inom ramen för gällande&lt;br&gt;kommunalrättsliga och socialförsäkringsrättsliga system utan förutsätter&lt;br&gt;grundläggande organisations- och författningsändringar. Enligt min&lt;br&gt;mening bör därför den nu aktuella försöksverksamheten inriktas på en&lt;br&gt;tvåpartssamverkan mellan å ena sidan en försäkringskassa och å andra&lt;br&gt;sidan ett landsting, en kommun som inte ingår i ett landsting eller en&lt;br&gt;kommun som har övertagit huvudmannaskapet för primärvården. Jag&lt;br&gt;återkommer till frågan om trepartssamverkan i det följande (avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör vidare det vidgade kostnadsansvaret i de lokala Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;försök med finansiell samordning som nu föreslås läggas på sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmannen. Denne disponerar redan över de egna medlen för hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och kommer i och med försöket att erhålla en dispositionsrätt&lt;br&gt;över en avgränsad del av socialförsäkringsmedlen. Att som ett alternativ&lt;br&gt;lägga det vidgade kostnadsansvaret på försäkringskassan skulle förutsätta&lt;br&gt;att en avgränsning sker av tillgängliga medel för hälso- och sjukvård till&lt;br&gt;dem som primärt berörs av försöken, dvs. befolkningen i yrkesverksam&lt;br&gt;ålder. Detta skulle innebära en uppdelning av ansvaret för hälso- och&lt;br&gt;sjukvården inom försöksområdet vars konsekvenser för styrningen inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården enligt min mening är svåra att överblicka. Dess-&lt;br&gt;utom har en försäkringskassa jämfört med en sjukvårdshuvudman föga&lt;br&gt;utrymme för att stå för ett reellt risktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår bl.a. av regeringsskrivelsen hösten 1990 var tanken till&lt;br&gt;en början att ett totalkostnadsansvar skulle kunna bäras antingen av&lt;br&gt;försäkringskassan eller sjukvårdshuvudmannen. I några av de intressean-&lt;br&gt;mälningar som diskuterats under beredningsarbetet förutsätts bildandet&lt;br&gt;av ett styrorgan i form av en gemensam beställamämnd som är fristående&lt;br&gt;från nuvarande huvudmän, dvs. att det skulle bli fråga om att för för-&lt;br&gt;söken tillskapa nya offentligrättsliga organ. Därvid uppstår en rad problem&lt;br&gt;som bl.a. sammanhänger med att landsting resp, kommun och försäk-&lt;br&gt;ringskassa har mycket olika organisationsstruktur. Att skapa helt nya&lt;br&gt;offentligrättsliga organ kräver organisatoriska och författningsmässiga&lt;br&gt;överväganden av djupgående art. Som jag tidigare har nämnt är jag inte&lt;br&gt;beredd att nu lägga fram så långtgående förslag till förändringar. Syftet&lt;br&gt;med försöksverksamheten torde för övrigt i allt väsentligt kunna uppnås&lt;br&gt;inom de ramar som jag föreslår skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra försöksuppläggningar har man avstått från att föreslå inrättande&lt;br&gt;av särskilda beslutsorgan för försöken. I stället avses samverkan ske i&lt;br&gt;former som nära överensstämmer med dem som för närvarande före-&lt;br&gt;kommer i samband med användning av den särskilda ersättning för&lt;br&gt;medicinsk rehabilitering som numera utgår som en del av sjukvårdser-&lt;br&gt;sättningen från den allmänna sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att parterna bör ha frihet att inbördes komma överens om&lt;br&gt;vilket inflytande var och en av dem skall ha på en mer flexibel använd-&lt;br&gt;ning av sjukförsäkringsmedlen. Detta kan ske inom ramen för det avtal&lt;br&gt;som skall träffas mellan parterna där det således bör fastställas vilket&lt;br&gt;samrådsförfarande som skall äga rum. Mot bakgrund av de önskemål&lt;br&gt;som framförts i flera intresseanmälningar föreställer jag mig att det blir&lt;br&gt;vanligt att parterna gemensamt fattar beslut om de satsningar som skall&lt;br&gt;finansieras av socialförsäkringsmedel. I ett sådant fall måste parterna&lt;br&gt;således vara överens om de satsningar som någon av dem föreslagit. Det&lt;br&gt;innebär att kassan får ett lika stort inflytande som sjukvårdshuvudman-&lt;br&gt;nen över de medel som får användas flexibelt, ehuru den senare har det&lt;br&gt;formella kostnadsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid också andra möjligheter, t.ex. att parterna kom-&lt;br&gt;mer överens om att sjukvårdshuvudmannen inom en gemensamt fastställd&lt;br&gt;ram kan besluta om konkreta satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose huvudmän som önskar organisera en mer kontinuerlig Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;styrning av försöksverksamheten, bör det finnas förutsättningar att in-&lt;br&gt;rätta en lokal nämnd för försöksområdet inom ramen för sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannens organisation. En del av ledamöterna i nämnden bör kunna utses&lt;br&gt;bland förtroendevalda verksamma inom försäkringskassans organisation.&lt;br&gt;Dessa ledamöter avses därvid få samma funktion och ansvar som övriga&lt;br&gt;ledamöter. De har emellertid också förutsättningar att förmedla synpunk-&lt;br&gt;ter och bidra med kunskap från försäkringskassans verksamhetsområde.&lt;br&gt;Förslag till val av dessa ledamöter bör kunna lämnas till landstingsfull-&lt;br&gt;mäktige av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som kan vara ett hinder mot tillsättande av en lokal nämnd med en&lt;br&gt;sådan sammansättning är kommunallagens regler om proportionella val.&lt;br&gt;Undantag från dessa regler bör därför kunna göras. Jag återkommer till&lt;br&gt;detta i samband med att jag redogör för den rättsliga regleringen av&lt;br&gt;försöksverksamheten (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans styrelse avses kunna överföra en del av sitt beslutsan-&lt;br&gt;svar till den lokala nämnden. Det kan gälla frågor av mer övergripande&lt;br&gt;natur, t.ex. principiella frågor i rehabiliteringsarbetet eller användningen&lt;br&gt;av medel för köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. Överföringen&lt;br&gt;får dock inte avse beslutanderätt i enskilda socialförsäkringsärenden. Jag&lt;br&gt;förordar att den nu beskrivna styrformen möjliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få delta i försöksverksamheten bör det enligt min mening&lt;br&gt;krävas ett medgivande av regeringen. Regeringens medgivande avses&lt;br&gt;kunna förenas med villkor för försöksverksamheten. De lokala försöken&lt;br&gt;med finansiell samordning bör därför grundas på avtal mellan berörda&lt;br&gt;samverkande huvudmän som skall godkännas av regeringen. I avtalet&lt;br&gt;bör anges vilka förutsättningar som gäller för försöken, hur den ekono-&lt;br&gt;miska regleringen skall gå till inklusive respektive parts kostnadsansvar,&lt;br&gt;vad uppföljningen och utvärderingen skall omfatta samt berörda huvud-&lt;br&gt;mäns åtaganden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningen av ärenden om medgivande till en försöksverksamhet&lt;br&gt;bör regeringen enligt min mening i huvudsak kunna stödja sig på under-&lt;br&gt;lag och yttranden som inhämtas från riksförsäkringsverket. Denna myn-&lt;br&gt;dighet bör också få till uppgift att administrera försöken i viktiga hän-&lt;br&gt;seenden. Uppgiften att ansvara för central uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;bör enligt min mening överlämnas till riksförsäkringsverket och social-&lt;br&gt;styrelsen gemensamt. Jag återkommer till dessa frågor (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Finansiell ram&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För de samverkande parternas ekonomiska resurser&lt;br&gt;skall skapas en finansiell ram. I den finansiella ramen skall ingå&lt;br&gt;budgeterade hälso- och sjukvårdskostnader och sjukreseersättning för&lt;br&gt;försöksområdet. Vidare skall ingå beräknade kostnader för sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt såväl lagen (1962:381) om allmän försäkring som lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring samt rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;enligt förstnämnda lag. Även medel som är avsedda för yrkesinrikta-&lt;br&gt;de rehabiliteringstjänster skall kunna ingå i den finansiella ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Syftet med försöken är som jag nämnt i det&lt;br&gt;föregående att pröva om en sammanläggning av de ekonomiska resur-&lt;br&gt;serna kan underlätta för parterna att i ökad utsträckning arbeta för att&lt;br&gt;resurser utnyttjas på ett ur helhetssynpunkt effektivare sätt. De resurser som&lt;br&gt;skall omfattas av denna sammanläggning utgör försökens finansiella ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från sjukvårdshuvudmannens sida bör den finansiella ramen omfatta&lt;br&gt;de budgeterade hälso- och sjukvårdskostnaderna för försöksområdet.&lt;br&gt;Härtill kommer den sjukreseersättning som belöper på försöksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vanligaste förmånerna vid sjukdom och därav föranledd rehabilitering&lt;br&gt;är sjukpenning samt rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring. Det är i vården och rehabiliteringen av personer som&lt;br&gt;uppbär sådana förmåner som de stora effektivitets- och resursvinstema kan&lt;br&gt;finnas att hämta. Till den finansiella ramen bör därför räknas de medel&lt;br&gt;som, om inget försök hade inletts, kan uppskattas åtgå för att inom&lt;br&gt;försöksområdet täcka kostnaderna för sjukpenning och rehabiliteringser-&lt;br&gt;sättning. Även försöksområdets andel av de medel som står till försäkrings-&lt;br&gt;kassans förfogande för köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster bör&lt;br&gt;kunna ingå. Om detta skall ske avgör de samverkande parterna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kostnaderna för läkemedel i öppen vård övervägs för när-&lt;br&gt;varande olika alternativ för huvudmannaskapet. Mot denna bakgrund bör&lt;br&gt;kostnaderna för läkemedel inom öppen vård inte omfattas av den finan-&lt;br&gt;siella ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksområdets kostnader för sjukbidrag, förtidspensioner samt ar-&lt;br&gt;betsskadelivräntor är svåra att påverka under den korta tid som försöks-&lt;br&gt;verksamheten avses pågå. De insatser som blir möjliga inom ramen för&lt;br&gt;försöksverksamheten kommer i första hand att vara inriktade på att&lt;br&gt;förkorta sjukskrivningsperioder och söka motverka att den nedsatta ar-&lt;br&gt;betsförmågan övergår i permanent arbetsoförmåga snarare än att reha-&lt;br&gt;bilitera dem som redan blivit förtidspensionerade. Försöksområdets&lt;br&gt;kostnader för förtidspensionering m.m. bör därför inte ingå i den finan-&lt;br&gt;siella samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det viktigt att försöksuppläggningen inte inbjuder till ett&lt;br&gt;handlande som innebär att kostnader skjuts över från sjukförsäkringen&lt;br&gt;till förtidspensioneringen. Jag kommer därför i det följande att föreslå&lt;br&gt;ett förfarande för resultatberäkning som motverkar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en intresseanmälan har föreslagits att tillfällig föräldrapenning skall&lt;br&gt;ingå i den finansiella ramen med motivering att detta skulle stimulera till&lt;br&gt;insatser som i sin tur kan förväntas leda till ett minskat uttag av tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning. Jag anser att detta skäl inte är tillräckligt tungt vägande&lt;br&gt;för att tillfällig föräldrapenning skall ingå i den finansiella ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har det i en annan intresseanmälan föreslagits att den finansiella&lt;br&gt;samordningen skall begränsas till sjukskrivningar upp till ett år. Jag&lt;br&gt;anser att det med en sådan konstruktion finns en risk för att sjukskrivna&lt;br&gt;som passerat ettårsgränsen ägnas mindre uppmärksamhet, vilket kan&lt;br&gt;leda till såväl försämrad hälsa som utgiftsökningar. Ur utvärderingssyn-&lt;br&gt;punkt är det vidare att föredra att alla försök innefattar samma kostnadsan-&lt;br&gt;svar vad gäller sjukskrivningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå av det följande är det framför allt medel av- Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;sedda för sjukpenningutbetalningar som kan komma i fråga för flexibel&lt;br&gt;användning. Det är också förbrukningen av sjukpenningmedel som av-&lt;br&gt;gör om ett försöksprojekt har haft ekonomisk framgång eller inte. De&lt;br&gt;övriga komponenterna i den finansiella ramen har emellertid också stor&lt;br&gt;betydelse. Att de ingår i ramen tydliggör för de samverkande parterna&lt;br&gt;vilka verksamheter som ingår i helheten. En kontinuerlig information&lt;br&gt;om utfall i fråga om hälso- och sjukvårdskostnader, sjukpenningut-&lt;br&gt;betalningar och rehabiliteringsersättning respektive satsningar inom&lt;br&gt;ramen för försöket bör befrämja en helhetssyn hos parterna. Den finan-&lt;br&gt;siella ramen ger också en klar markering av vad uppföljningen och ut-&lt;br&gt;värderingen bör rikta in sig på.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Fastställande av s.k. kostnadstäckningsbelopp och&lt;br&gt;disponibelt belopp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Socialförsäkringssystemets tillskott till den finan-&lt;br&gt;siella ramen skall utgöras av ett kostnadstäckningsbelopp som&lt;br&gt;beräknas på grundval av vissa antaganden om utvecklingen utan&lt;br&gt;försöksverksamhet. Ett preliminärt kostnadstäckningsbelopp fast-&lt;br&gt;ställs när ett försök startar. Detta skall dels motsvara socialför-&lt;br&gt;säkringsutgifter för sjukpenning och rehabiliteringsersättning, dels&lt;br&gt;skapa ett handlingsutrymme för satsningar på vård, rehabilitering&lt;br&gt;m.m. som bedöms kunna bidra till lägre socialförsäkringutgifter.&lt;br&gt;Högst 10 % av det preliminära kostnadstäckningsbeloppet skall få&lt;br&gt;användas för andra ändamål än att täcka socialförsäkringsutgifter&lt;br&gt;(disponibelt belopp). Kostnadstäckningsbeloppet fastställs slutligt&lt;br&gt;efter en jämförelse med den faktiska utvecklingen i flera kontroll-&lt;br&gt;områden allteftersom försöket fortlöper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Försök med finansiell samordning förutsätter&lt;br&gt;bedömningar av sannolika kostnader under viss tidsperiod för de social-&lt;br&gt;försäkringsförmåner som ingår i den finansiella ramen. Dessa beräk-&lt;br&gt;ningar bör baseras på den antagna utvecklingen om försök inte ägde rum.&lt;br&gt;Den naturliga utgångspunkten är härvid den närmast föregående period&lt;br&gt;för vilken uppgift om utbetalningar föreligger. Denna uppgift justeras&lt;br&gt;med hänsyn till kända regeländringar, dessa regeländringars och andra&lt;br&gt;omständigheters inverkan på sjuktalet samt den förväntade löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kostnad för socialförsäkringsförmånerna som antas uppstå om försök&lt;br&gt;inte görs bör fastställas preliminärt när ett försök inleds. På motsvarande&lt;br&gt;sätt beräknas kostnadstäckningsbelopp inför varje nytt försöksår. Flera&lt;br&gt;kontrollområden bör väljas ut mot vilka det årsvis görs en jämförelse&lt;br&gt;när utfall för respektive år föreligger. Med ledning av denna jämförelse&lt;br&gt;bör sedan ett slutligt kostnadstäckningsbelopp kunna fastställas. Jag&lt;br&gt;kommer i det följande (avsnitt 5.5) att utveckla detta närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss del av kostnadstäckningsbeloppet avses få användas för andra&lt;br&gt;ändamål än direkta utgifter för sjuk- och arbetsskadeförsäkringsför-&lt;br&gt;måner. En sådan användning skall ha till syfte att minska belastningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på socialförsäkringssystemet. Som jag tidigare har sagt kan en mer flexibel Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;användning av sjukförsäkringsmedel innebära att fler operationer och&lt;br&gt;behandlingar utförs antingen genom ökade egna insatser eller genom att&lt;br&gt;tjänster köps från andra vårdgivare. Även inom försäkringskassans kom-&lt;br&gt;petensområde är satsningar tänkbara vad gäller yrkesinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de överläggningar som socialdepartementet haft med olika huvud-&lt;br&gt;män har framhållits att det finns begränsningar för hur mycket ytter-&lt;br&gt;ligare resurser som kan tillföras genom en ökad satsning på vård, reha-&lt;br&gt;bilitering m.m. På många håll råder brist på t.ex. ortopeder och psykia-&lt;br&gt;ter. Med hänsyn taget till bl.a. detta anser jag att den del av kostnads-&lt;br&gt;täckningsbeloppet som får användas till satsningar av olika slag bör&lt;br&gt;utgöra högst 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De socialförsäkringsmedel som under försöket får användas för alter-&lt;br&gt;nativa ändamål benämns disponibelt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Resultatberäkning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Efter jämförelse med utvecklingen i en grupp kon-&lt;br&gt;trollområden fastställs ett slutligt kostnadstäckningsbelopp, var-&lt;br&gt;efter resultat beräknas genom att det slutliga kostnadstäcknings-&lt;br&gt;beloppet minskas med summan av faktiskt utbetalda försäkrings-&lt;br&gt;förmåner och förbrukat disponibelt belopp. Vid beräkningen tas&lt;br&gt;hänsyn till ökningar eller minskningar i fråga om nybeviljade&lt;br&gt;sjukbidrag, förtidspensioner samt arbetsskadelivräntor. Det över-&lt;br&gt;skott eller underskott som uppkommer fördelas enligt principer&lt;br&gt;som anges i avsnitt 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det möter svårigheter att i förväg närmare&lt;br&gt;beräkna storleken av sjukförsäkringsutgifterna med eller utan försök&lt;br&gt;med finansiell samordning. Kostnadstäckningsbeloppets storlek bör därför&lt;br&gt;som jag redan nämnt vara preliminärt med möjlighet till senare justering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutgiftema påverkas bl.a. av konjunkturförändringar&lt;br&gt;och förändrade ersättningsregler. Exempel på det sistnämnda är de nya&lt;br&gt;bestämmelser om sjuklön och rehabilitering som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992. Det är därför nödvändigt att en avstämning sker mot&lt;br&gt;utvecklingen i områden där försöksverksamhet inte pågår. Dessa om-&lt;br&gt;råden bör i fråga om befolkningssammansättning, sjuktal m.m. likna&lt;br&gt;försöksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet nödvändiggör således att uppgifter insamlas för såväl för-&lt;br&gt;söksområden som kontrollområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning bör ske inte bara efter varje verksamhetsår utan också&lt;br&gt;under året så att de i försöket deltagande huvudmännen får löpande&lt;br&gt;information om det ekonomiska läget. Överskott/underskott bör fastställas&lt;br&gt;efter varje verksamhetsår. Resultatreglering bör ske efter det andra verk-&lt;br&gt;samhetsårets utgång och sedan också efter det tredje och sista försöksåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första ledet i resultatberäkningen består i att räkna fram det slutliga&lt;br&gt;kostnadstäckningsbeloppet för aktuellt försöksår. Detta sker genom att&lt;br&gt;det senast kända utfallet i försöksområdet före försök justeras med hän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn till den kostnadsförändring som faktiskt skett i kontrollområdena Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;under försöksåret. Framräkning av överskott eller underskott sker sedan&lt;br&gt;genom att det slutliga kostnadstäckningsbeloppet reduceras med de fak-&lt;br&gt;tiska försäkringsutgiftema i försöksområdet under året samt den del av&lt;br&gt;det disponibla beloppet som tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående finns det skäl för att förtidspensionsut-&lt;br&gt;giftema inte skall ingå i den finansiella ramen som sådan. Samtidigt&lt;br&gt;gäller att förtidspensioneringen utgör en tung post i ohälsotalet och att&lt;br&gt;ett viktigt mål är att minska förtidspensioneringen genom att begränsa de&lt;br&gt;långa sjukfallen. Vidare är det väsentligt att uppmärksamma förtidspen-&lt;br&gt;sionsbeslut av det skälet att förtidspensionering/sjukbidrag ur ett snävt&lt;br&gt;försäkringsutgiftsmässigt perspektiv kan te sig som ett fördelaktigt alter-&lt;br&gt;nativ till långvarig sjukskrivning och omfattande rehabiliteringsinsatser.&lt;br&gt;Således bör vid resultatberäkningen hänsyn tas till en eventuellt ökad&lt;br&gt;frekvens av nybeviljade sjukbidrag, förtidspensioner och arbetsskadeliv-&lt;br&gt;räntor i försöksområdet i förhållande till frekvensen i kontrollområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera korrigeringsmetoder är möjliga. En metod är att vid beräkningen&lt;br&gt;av försäkringsutgifter betrakta nytillkomna förtidspensions- och sjuk-&lt;br&gt;bidragsfall som fortsatta sjukfall såväl i försöksområdet som i kontroll-&lt;br&gt;områdena. En annan metod är att utgå från ett nuvärde av det framtida&lt;br&gt;produktionsbortfallet, dvs. ett mått på samhällets totala förlust av en&lt;br&gt;förtidspensionering. En tredje metod är den försäkringsfinansiella, dvs.&lt;br&gt;ett mått på de samlade utbetalningar av förtidspension som hade kunnat&lt;br&gt;undvikas. Min uppfattning är att den förstnämnda metoden ger till-&lt;br&gt;räckligt stöd för att motverka oönskad utveckling samtidigt som den, till&lt;br&gt;skillnad från övriga metoder, innebär rimliga konsekvenser för huvud-&lt;br&gt;männen vid extrema utfall. Den är också förhållandevis enkel att förstå&lt;br&gt;och tillämpa. Den närmare utformningen av det förfarande som skall&lt;br&gt;tillämpas bör överlämnas till den för försökens administration ansvariga&lt;br&gt;myndigheten att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Fördelning av överskott resp, underskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om ett försök leder till ett överskott får sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmannen och försäkringskassan behålla sammanlagt hälften&lt;br&gt;av detta överskott medan den andra hälften tillfaller staten. I fall&lt;br&gt;av underskott täcks detta till lika delar av staten resp, de sam-&lt;br&gt;verkande parterna. De samverkande parterna får själva komma&lt;br&gt;överens om hur deras del av ett överskott/underskott skall för-&lt;br&gt;delas resp, täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De ekonomiska incitament som uppkommer&lt;br&gt;genom finansiell samordning består i första hand i möjligheten till en&lt;br&gt;mera flexibel resursanvändning men också i möjligheten att få del av ett&lt;br&gt;överskott eller risken att få finansiera ett underskott. Det är viktigt att de&lt;br&gt;principer som tillämpas för fördelning av överskott och underskott blir&lt;br&gt;rätt avvägda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de intresseanmälningar som beretts närmare inom socialdepartementet Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;och vid de överläggningar som förevarit med berörda huvudmän har&lt;br&gt;olika fördelningsprinciper diskuterats. En av dessa består i att som vill-&lt;br&gt;kor för deltagande ålägga huvudmännen ett garantiåtagande, t.ex. av&lt;br&gt;innebörd att socialförsäkringsutgifterna efter avdrag för kostnader för&lt;br&gt;gjorda satsningar skall minska med minst en viss procentandel. Det&lt;br&gt;överskott som ligger inom ramen för garantiåtagandet skulle då alltid&lt;br&gt;tillfalla staten medan de samverkande parterna enbart skulle få del av ett&lt;br&gt;överskott därutöver. I andra fall har en likadelningsprincip av såväl&lt;br&gt;överskott som underskott föreslagits. En tredje föreslagen princip har&lt;br&gt;bestått i att staten får allt överskott men också blir skyldig att täcka&lt;br&gt;uppkommet underskott i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det viktigt att tillämpa enkla fördelningsprinciper som inte&lt;br&gt;upplevs orättvisa och som ger huvudmännen för försöken motivation att&lt;br&gt;både eftersträva överskott och undvika underskott. Jag förordar därför&lt;br&gt;att framräknat överskott/underskott fördelas lika mellan å ena sidan&lt;br&gt;staten och å andra sidan sjukvårdshuvudmannen och försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening motiverat att också försäkringskassan får viss&lt;br&gt;del av ett överskott och att parterna inbördes får komma överens om de&lt;br&gt;närmare villkoren för detta. Det förefaller dock naturligt att den över-&lt;br&gt;vägande delen av ett överskott tillfaller sjukvårdshuvudmannen och att&lt;br&gt;denne också får ta på sig betalningsansvaret för en motsvarande del av&lt;br&gt;ett eventuellt underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sjukvårdshuvudmannens och försäkringskassans användning&lt;br&gt;av överskott anser jag inte att det finns skäl att föreskriva några särskilda&lt;br&gt;begränsningar. Sjukvårdshuvudmannen har i kraft av sitt huvudmanna-&lt;br&gt;ansvar att tillse att behövliga vårdsatsningar görs när ekonomiskt ut-&lt;br&gt;rymme tillskapats. Försäkringskassans uppgift i dessa sammanhang är att&lt;br&gt;verka för att försäkringsutgiftema begränsas genom rehabilitering och&lt;br&gt;förebyggande insatser. Det finns enligt min mening inte heller skäl för&lt;br&gt;staten att lägga restriktioner på huvudmännens val av interna styrformer&lt;br&gt;för att uppnå goda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Försöksperiod och försöksområden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försöksverksamhet med finansiell samordning skall&lt;br&gt;kunna påbörjas fr.o.m. år 1993 och får bedrivas fram till ut-&lt;br&gt;gången av år 1995. Försöksverksamhet får bedrivas i högst tio&lt;br&gt;områden som utgör delar av ett landsting eller en landstingsfri&lt;br&gt;kommun. Det ankommer på regeringen att välja ut vilka områden&lt;br&gt;som skall delta i försöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag anser att försöken bör påbörjas i full&lt;br&gt;skala vid en tidpunkt då huvudmännen för försöken haft tillräcklig tid på&lt;br&gt;sig att vidta erforderliga förberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att den 1 januari 1993 är en lämplig tidpunkt att Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;påbörja försöken. Denna tidpunkt har också rekommenderats av före-&lt;br&gt;trädare för de försäkringskassor och sjukvårdshuvudmän med vilka&lt;br&gt;närmare kontakter hållits i beredningsarbetet. Försöken bör sedan pågå&lt;br&gt;under tre års tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet försök bör begränsas bl.a. med tanke på att denna typ av sam-&lt;br&gt;ordning mellan de två systemen tidigare inte prövats varför det kommer&lt;br&gt;att krävas betydande insatser i fråga om uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid urvalet av de intresseanmälningar som utgjort grunden för bered-&lt;br&gt;ningsarbetet i dess senare skeden lades stor vikt vid bl.a. den tänkta&lt;br&gt;utformningen av försöket och vid att det fanns en god beredskap och&lt;br&gt;samsyn mellan berörda parter. Den dialog som förts med berörda huvudmän&lt;br&gt;och de synpunkter som erhållits har varit värdefulla för framtagandet av&lt;br&gt;en enhetlig grundmodell för försöksverksamheten. Även om urvalet av&lt;br&gt;intresseanmälningar inte innebar någon garanti för deltagande i försöken&lt;br&gt;anser jag att dessa huvudmän bör ges ett visst försteg framför övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att intresset för att delta i försöken är stort anser jag&lt;br&gt;emellertid att även andra sjukvårdshuvudmän och försäkringskassor skall&lt;br&gt;kunna få delta på angivna villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet områden som önskar delta blir större än tio anser jag att ett&lt;br&gt;urval bör ske utifrån följande kriterier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- såväl tätbefolkade områden som glesbygdsområden bör vara före-&lt;br&gt;trädda i försöken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i försöken bör områden med höga, normala och låga sjuktal vara&lt;br&gt;företrädda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försöksområdena bör vara någorlunda jämnt fördelade över landet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Den rättsliga regleringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det lagstöd som behövs för försöksverksamheten&lt;br&gt;tas in i en särskild lag om lokal försöksverksamhet med finansiell&lt;br&gt;samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. I&lt;br&gt;lagen anges i vilka avseenden avvikelser från nuvarande lagregler&lt;br&gt;får gälla under försöksperioden. Dessa avvikelser består främst i&lt;br&gt;att en sjukvårdshuvudman, utöver sitt befintliga ansvar för hälso- och&lt;br&gt;sjukvård, får ett ansvar för att täcka vissa social försäkringskost-&lt;br&gt;nader, att sjukvårdshuvudmannen får fullgöra vissa uppgifter&lt;br&gt;inom socialförsäkringsområdet och att en försäkringskassa kan få&lt;br&gt;överlåta beslutanderätten i vissa frågor till sjukvårdshuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;framgår att ett landsting eller en kommun inte får ha hand om ange-&lt;br&gt;lägenheter som enbart skall handhas av någon annan. Om ett landsting&lt;br&gt;eller en kommun skall få ett delansvar för att täcka kostnader för vissa&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner och fullgöra vissa uppgifter inom socialför-&lt;br&gt;säkringssystemet måste detta regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nu sagda följer att försöksverksamheten måste regleras i lag. Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;Lagregleringen bör ha karaktären av en tidsbegränsad försökslag, i&lt;br&gt;vilken det anges vilka avvikelser från nuvarande regler som skall gälla&lt;br&gt;under försöksperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen bör framgå att möjligheten att delta i försöksverksamheten&lt;br&gt;står öppen för å ena sidan försäkringskassor och å andra sidan sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmän (landsting, kommuner som inte ingår i ett landsting samt&lt;br&gt;kommuner som har övertagit huvudmannaansvaret för primärvård). De&lt;br&gt;deltagande parterna skall träffa ett avtal om att bedriva försöksverksam-&lt;br&gt;het. De förutsättningar och villkor som skall gälla i försöksverksamheten&lt;br&gt;skall i huvudsak anges i avtalet. Jag anser att försökslagen enbart bör&lt;br&gt;reglera de förhållanden där det behöver göras avsteg från nuvarande&lt;br&gt;lagregler för att möjliggöra försöksverksamheten. Detta innebär dock&lt;br&gt;samtidigt att vissa ramar ges för försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare nämnts bör det krävas medgivande av regeringen för att&lt;br&gt;bedriva försöksverksamhet. Regeringen avses kunna förena sitt med-&lt;br&gt;givande med villkor för försöksverksamheten. Hit hör villkor i enlighet&lt;br&gt;med vad som sagts i det föregående om fördelning av överskott och&lt;br&gt;underskott som framkommit vid resultatberäkningen samt om betalning&lt;br&gt;av vad som tillkommer staten efter fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu aktuella försöksverksamheten avses med finansiell samordning&lt;br&gt;att en sjukvårdshuvudman får ett delansvar för vissa socialförsäkrings-&lt;br&gt;kostnader som ingår i den finansiella ramen. Detta medför en skyldighet&lt;br&gt;att i försöksområdet täcka kostnader för hälso- och sjukvård och de&lt;br&gt;delar av socialförsäkringssystemet som ingår i försöket. Kostnadsan-&lt;br&gt;svaret ger dock inte sjukvårdshuvudmannen bestämmanderätt över hur&lt;br&gt;medlen skall användas inom den andra partens kompetensområde. För-&lt;br&gt;söksverksamheten medför inte någon förändring av försäkringskassans&lt;br&gt;ansvar för att besluta om enskildas rätt till ersättning från socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna. Vad gäller andra frågor som faller inom ramen för försäk-&lt;br&gt;ringskassans kompetens bör det möjliggöras att överföra viss beslutande-&lt;br&gt;rätt till sjukvårdshuvudmannen. Jag återkommer till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försökslagen bör regleras vad som skall ingå i kostnadsansvaret, och&lt;br&gt;som inte redan tillhör partens kompetensområde. Som framgått bör an-&lt;br&gt;svaret omfatta vissa socialförsäkringsförmåner samt hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;kostnader, inbegripet sjukreseersättning. Lagreglering fordras i fråga om&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner. Ansvaret kan även omfatta försäkringskassans&lt;br&gt;medel för köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster, vilket dock inte&lt;br&gt;kräver någon lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De socialförsäkringsförmåner som skall ingå i kostnadsansvaret är som&lt;br&gt;jag tidigare har nämnt sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring (AFL) samt sjukpenning enligt lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring (LAF). Dessa ersättningsslag svarar för den helt&lt;br&gt;dominerande volymen när det gäller förmåner vid sjukdom och därav&lt;br&gt;föranledd rehabilitering. Sjukpenningförmåner utges även enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL) och lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd (LSP). Dessa förmåner är dock mindre vanligt&lt;br&gt;förekommande och bör därför inte tas med i den finansiella ramen. Det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan emellertid uppkomma situationer där AFL-sjukpenning utgetts men&lt;br&gt;där det senare visar sig att YFL- eller LSP-sjukpenning rätteligen bort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utges. I sådana fall torde dock den utgivna ersättningen kunna återföras&lt;br&gt;till den kostnadsansvarige parten utan att någon författningsreglering är&lt;br&gt;nödvändig. Sådan återföring skall dock inte ske om ett annat ersättnings-&lt;br&gt;slag fastställs efter det att kostnadsansvaret har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss del av socialförsäkringsmedlen skall kunna disponeras av sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmannen för satsningar som syftar till att minska behovet av&lt;br&gt;inkomstbortfallsersättningar. Hur dessa medel skall användas kan be-&lt;br&gt;stämmas vid överläggningar mellan parterna. Därefter fullföljer resp,&lt;br&gt;part överenskommelsen inom sitt kompetensområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativt sätt att styra den mer flexibla resursanvändningen är att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmannen tillsätter en lokal nämnd med ansvar för hälso-&lt;br&gt;och sjukvården inom försöksområdet och för försöksverksamheten. Till&lt;br&gt;ledamöter och ersättare i denna nämnd kan sjukvårdshuvudmannen utan&lt;br&gt;hinder av kommunallagen (1991:900) utse vissa personer som också är&lt;br&gt;förtroendevalda inom försäkringskasseorganisationen. Dessa ledamöter&lt;br&gt;blir, som jag tidigare framhållit, att jämställa med övriga förtroende-&lt;br&gt;valda inom sjukvårdshuvudmannens organisation. De avses dock även&lt;br&gt;kunna förmedla synpunkter från försäkringskassan i försöksverksam-&lt;br&gt;heten. Behov finns dock av en undantagsregel i försökslagen som ger&lt;br&gt;möjlighet till avsteg från bestämmelserna om proportionella val i 5 kap.&lt;br&gt;46 och 47 §§ kommunallagen, vilkas tillämpning annars skulle kunna&lt;br&gt;förhindra den avsedda fördelningen av ledamotsplatser i en lokal nämnd&lt;br&gt;för försöksverksamhet. Om parterna är överens om att undantagsregeln&lt;br&gt;skall utnyttjas bör detta tas in som ett villkor i avtalet mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lokal hälso- och sjukvårdsnämnd avses även kunna fatta beslut i&lt;br&gt;frågor som faller inom försäkringskassans kompetensområde i den mån&lt;br&gt;det inte är fråga om rätt till förmåner för enskilda. Det förutsätter att&lt;br&gt;beslutanderätt har överlåtits till nämnden (jfr avsnitt 5.2). Den före-&lt;br&gt;slagna försökslagen bör innehålla bestämmelser som skapar det författ-&lt;br&gt;ningsstöd som är nödvändigt för att ge nämnden denna kompetens och&lt;br&gt;för att ge försäkringskassan denna möjlighet att överlåta beslutanderätt.&lt;br&gt;De frågor i vilka kompetensöverlämnande sker bör anges i avtalet mellan&lt;br&gt;parterna. Härutöver bör förutsättas att försäkringskassan fattar ett beslut&lt;br&gt;om att överlämna beslutanderätt till nämnden. Det jag nu har anfört&lt;br&gt;medför att det i försökslagen bör anges att sjukvårdshuvudmannen får&lt;br&gt;rätt att fullgöra vissa uppgifter inom socialförsäkringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Administration och utvärdering av&lt;br&gt;försöksverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Ärenden om medgivande att bedriva försöks-&lt;br&gt;verksamhet bör beredas under medverkan av riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket som också skall svara för administrationen av försöksverk-&lt;br&gt;samheten enligt de riktlinjer regeringen fastställer. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket skall i sitt arbete samråda med socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöken bör utvärderas enligt vissa gemensamma principer. Upp-&lt;br&gt;följningen och utvärderingen avses ske både på central och lokal&lt;br&gt;nivå. Socialstyrelsen och riksförsäkringsverket bör få i uppdrag&lt;br&gt;att i samarbete svara för uppföljning och utvärdering av försöks-&lt;br&gt;verksamheten. De båda myndigheterna bör i samarbete svara dels&lt;br&gt;för genomförandet av utvärderingen på central nivå, dels för viss&lt;br&gt;samordning av de utvärderingar som sker lokalt i de olika försöken.&lt;br&gt;Huvudmännen för försöken skall dock genomföra den lokala&lt;br&gt;utvärderingen. Uppföljning skall ske löpande. En slutlig utvärde-&lt;br&gt;ringsrapport skall vara färdigställd senast den 1 november 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Arbetet med att utforma en modell för&lt;br&gt;försöksverksamheten har utförts inom regeringskansliet. Den framtagna&lt;br&gt;modellen utgör en principlösning. Ett arbete återstår med att bereda&lt;br&gt;framställningar från sjukvårdshuvudmän och försäkringskassor om att få&lt;br&gt;bedriva försöksverksamhet samt med att utforma lösningar av frågor om&lt;br&gt;hur preliminärt respektive slutligt kostnadstäckningsbelopp skall fram-&lt;br&gt;räknas, hur resultatberäkning skall ske m.m. Med tanke på att det i&lt;br&gt;huvudsak är socialförsäkringsmedel som berörs anser jag att riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket bör medverka med det utredningsarbete som behövs. Verket&lt;br&gt;bör samråda och samarbeta med socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen av försöken bör läggas upp så att den beaktar dels syftet&lt;br&gt;med försöksverksamheten, dels de grundläggande förutsättningarna om&lt;br&gt;vård på lika villkor och lagstadgade rättigheter inom socialförsäkringen.&lt;br&gt;Så långt möjligt bör den därför belysa sådana faktorer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sjuktalsutveckling för olika grupper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konsekvenser för sjukpenningförsäkrade i termer av väntetid, tillgäng-&lt;br&gt;lighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konsekvenser för olika vårdgivare i termer av arbetsbelastning och&lt;br&gt;resurser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utveckling av nybeviljade förtidspensioner, sjukbidrag och arbets-&lt;br&gt;skadelivräntor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- relationer i resurshänseende mellan rehabilitering av yrkesverksamma&lt;br&gt;och rehabilitering av övriga befolkningsgrupper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konsekvenser för andra grupper än de sjukpenningförsäkrade i termer&lt;br&gt;av väntetider, tillgänglighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konsekvenser vad gäller samverkan dels mellan försäkringskassan och&lt;br&gt;landstinget, dels mellan dessa intressenter och andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande uppgifter måste insamlas från ett antal kontrollområden.&lt;br&gt;Det kan också finnas skäl att följa upp om vissa kostnader övervältrats&lt;br&gt;på andra områden, t.ex. genom att minskade sjukpenningutgifter åtföljts&lt;br&gt;av ökade utgifter för socialbidrag eller arbetslöshetsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen utövar tillsyn över socialför-&lt;br&gt;säkringarna respektive hälso- och sjukvården. I riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;roll ligger bl.a. att tillse att försöken beaktar den enskildes rättigheter&lt;br&gt;till socialförsäkringsförmåner och att följa utvecklingen vad gäller sjuk-&lt;br&gt;fallens antal och längd samt beviljande av förtidspensioner m.m. För&lt;br&gt;socialstyrelsen bör en central del av utvärderingen bestå i att bevaka att&lt;br&gt;försöksverksamheten inte får negativa konsekvenser för dem som inte&lt;br&gt;tillhör den primära målgruppen för försöken, dvs. andra än de sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkrade. Jag anser därför att de båda myndigheterna bör anför-&lt;br&gt;tros uppgiften att i samarbete handha uppföljningen och utvärderingen&lt;br&gt;av försöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att uppföljningen bör ske löpande och på sådant sätt att er-&lt;br&gt;farenheterna av försöken blir till nytta för såväl den kommitté som inom&lt;br&gt;kort tillsätts för att se över hälso- och sjukvårdens finansiering och orga-&lt;br&gt;nisation som vid efterföljande beredningsarbete. En utvärderingsrapport&lt;br&gt;bör färdigställas snarast efter avslutade försök och i god tid före års-&lt;br&gt;skiftet 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kostnader och finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De medel som avses kunna användas flexibelt (dis-&lt;br&gt;ponibelt belopp) finansieras genom medel från statsbudgetens&lt;br&gt;anslag D 1. Bidrag till sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den allmänna sjukförsäkringen finansieras till&lt;br&gt;85 % genom socialavgifter och till 15 % av statsmedel. Statsbidraget&lt;br&gt;redovisas i statsbudgeten under femte huvudtitelns anslag D 1. Bidrag&lt;br&gt;till sjukförsäkringen. Förutsatt att försöken med finansiell samordning&lt;br&gt;leder till förväntat resultat blir följden ett minskat utgiftsbehov och en&lt;br&gt;minskad belastning på statsbudgeten och socialförsäkringsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande administrationen och utvärderingen av försöksverksam-&lt;br&gt;heten anser jag att de ansvariga myndigheterna i särskild ordning bör&lt;br&gt;erhålla ersättning för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kostnadstäckningsbeloppen skall som jag tidigare nämnt endast ett&lt;br&gt;angivet högsta belopp få användas för annat än utbetalningar av sjukpen-&lt;br&gt;ning och rehabiliteringsersättning. Endast den del som sålunda är avsedd&lt;br&gt;för flexibel användning får disponeras av sjukvårdshuvudmannen. Frågan&lt;br&gt;om vilken redovisningsteknik som bör väljas för att göra de medel som&lt;br&gt;är avsedda för flexibel användning disponibla för sjukvårdshuvudmannen&lt;br&gt;bör övervägas ytterligare och bli föremål för regeringens beslut. Det&lt;br&gt;ankommer sedan på berörda myndigheter att i samarbete med försöks-&lt;br&gt;områdena utarbeta rutiner för att uppnå en tydlig bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att tio försöksområden med i genomsnitt 50 000 in-&lt;br&gt;vånare skulle komma att delta i försöksverksamheten kan de samman-&lt;br&gt;tagna utgifterna för sjukpenning och rehabiliteringsersättning per år&lt;br&gt;uppskattas till ca 1 400 milj.kr. (exklusive sjuklön), vilket ger en unge-&lt;br&gt;färlig uppfattning om de kostnadstäckningsbelopp som kan bli aktuella.&lt;br&gt;De disponibla beloppen skulle då uppgå till sammantaget högst 140 milj.kr.&lt;br&gt;Hur stor andel av dessa medel som faktiskt kommer att tas i anspråk för&lt;br&gt;en mer flexibel användning avgörs av försökspartemas överväganden om&lt;br&gt;möjligheter att reducera sjukförsäkringskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle visa sig att för försöksområdena beräknade medel för&lt;br&gt;sjukpenning- och rehabiliteringskostnader inte räcker för uppkommande&lt;br&gt;utbetalningar blir sjukvårdshuvudmannen i princip skyldig att tillskjuta&lt;br&gt;medel. Sjukvårdshuvudmannens ansvar begränsas dock av de regler för&lt;br&gt;hur eventuella underskott skall fördelas mellan olika deltagare respektive&lt;br&gt;staten som jag föreslår skall gälla i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningsarbetet har framkommit önskemål från vissa huvud-&lt;br&gt;mäns sida om att staten helt eller delvis borde stå för de kostnader som&lt;br&gt;uppstår för lokal projektadministration och uppföljning/utvärdering. Jag&lt;br&gt;anser att huvudmännens kostnader för administration och utvärdering av&lt;br&gt;försöken bör kunna betraktas som delar i försöken och att de därmed&lt;br&gt;kan finansieras av medel som ingår i det disponibla belopp som försöks-&lt;br&gt;partema kommer att förfoga över. Genom de regler för fördelning av&lt;br&gt;överskott respektive underskott som jag tidigare redogjort för kommer&lt;br&gt;staten att stå för hälften av huvudmännens kostnader för projektadmini-&lt;br&gt;stration och utvärdering. Hänsyn till dessa kostnader har också tagits vid&lt;br&gt;valet av fördelningsregler för uppkommet överskott. Någon ytterligare&lt;br&gt;ersättning från statens sida anser jag inte motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Utvidgad finansiell samordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bland dem som har anmält intresse att delta i försöken har det framförts&lt;br&gt;förslag om en trepartssamverkan med en primärkommun som tredje&lt;br&gt;part. Detta är bl.a. fallet vad gäller ett projekt som avses bedrivas i&lt;br&gt;Stenungsunds kommun. I dessa projekt avses den finansiella samord-&lt;br&gt;ningen innefatta även den kommunala socialtjänstens ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse (skr. 1990/91:50) upptog kommunal medverkan&lt;br&gt;som ett försöksaltemativ men avsåg då en kommun som deltar i försöks-&lt;br&gt;verksamheten med primärkommunal primärvård. Vid ett sådant försök&lt;br&gt;skulle primärvårdens verksamhet också kunna integreras med den kom-&lt;br&gt;munala socialtjänsten. Avsikten var även i detta alternativ att det skulle&lt;br&gt;röra sig om en samverkan mellan två huvudmän. Ingen intresseanmälan&lt;br&gt;har emellertid inkommit avseende en samverkan av denna typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som föreslagit en trepartssamverkan avseende hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;socialförsäkring och socialtjänst har framför allt pekat på det angelägna&lt;br&gt;i att ha en helhetssyn på individen samt att både välfärdsvinster och&lt;br&gt;ekonomiska fördelar kan uppnås genom ett nära samarbete mellan be-&lt;br&gt;rörda sektorer som baseras på en samordnad ekonomi. Man har fram- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållit en rad exempel på problem som nuvarande sektorisering har lett&lt;br&gt;till, bl.a. tendenser till problem- och kostnadsövervältring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid många svårigheter som måste överbryggas för att Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;uppnå en sådan samordning. Redan det faktum att det rör sig om tre&lt;br&gt;parter som representerar åtskilda system med olika organisatorisk upp-&lt;br&gt;byggnad gör att försöksverksamheten blir mer komplicerad. Vidare är&lt;br&gt;det enligt min mening inte uppenbart att en mer flexibel användning av&lt;br&gt;socialförsäkringsmedel som innefattar satsningar inom den primärkom-&lt;br&gt;munala socialtjänsten kan inrymmas i den försöksreglering som bedömts&lt;br&gt;möjlig i detta skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samverkan mellan tre parter torde med erforderligt lagstöd kunna&lt;br&gt;möjliggöras genom att primärkommunen och landstinget bildar ett kom-&lt;br&gt;munalförbund för hälso- och sjukvård och socialtjänstfrågor. Detta för-&lt;br&gt;bund skulle sedan kunna bedriva försök med finansiell samordning i ett&lt;br&gt;tvåpartsförhållande med berörd försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om Stenungsundsprojektet, som är den mest långtgående av de&lt;br&gt;försöksuppläggningar som inneburit en trepartssamverkan, har huvud-&lt;br&gt;männen velat tillskapa en gemensam fristående beställamämnd avseende&lt;br&gt;hälso- och sjukvård, socialförsäkring och socialtjänst. En sådan gemen-&lt;br&gt;sam beställamämnd är ett offentligrättsligt organ av helt ny typ, något&lt;br&gt;som nödvändiggör tidskrävande rättsliga och organisatoriska övervägan-&lt;br&gt;den och därmed en mer omfattande försökslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har funnit det angeläget att snarast möjligt kunna inleda en för-&lt;br&gt;söksverksamhet med finansiell samordning och har därför i detta ärende&lt;br&gt;angett förutsättningarna för den finansiella samverkan som kräver minst&lt;br&gt;förändringar, den mellan hälso- och sjukvården och socialförsäkrings-&lt;br&gt;systemet. Det är också en sådan samverkan som i första hand avsågs i&lt;br&gt;de ursprungliga planerna för försök. Jag vill dock framhålla att jag finner&lt;br&gt;redovisade förslag till trepartssamverkan i syfte att uppnå bättre resurs-&lt;br&gt;utnyttjande och främjande av helhetssyn intressanta och värda att över-&lt;br&gt;väga närmare. Jag ser därför positivt på fortsatta diskussioner med be-&lt;br&gt;rörda intressenter med inriktning på att möjliggöra någon form av finan-&lt;br&gt;siell samordning där socialtjänsten ingår. I sådana diskussioner är det&lt;br&gt;naturligt att representanter för intresserade trepartssamverkande deltar.&lt;br&gt;Om dessa fortsatta överläggningar visar på möjliga lösningar är jag&lt;br&gt;beredd att vidta åtgärder för att de skall kunna förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anförts i avsnitt 7 har inom socialdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till lag om lokal försöksverksamhet med finansiell&lt;br&gt;samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta förslaget till lag om lokal försöksverksamhet med finan-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna de riktlinjer för lokal försöksverksamhet med Prop. 1991/92:105&lt;br&gt;finansiell samordning som jag har förordat (avsnitt 5 och 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna att från femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag&lt;br&gt;till sjukförsäkring för budgetåret 1992/93 får utbetalas medel för&lt;br&gt;disponibelt belopp i samband med försöksverksamheten (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta&lt;br&gt;del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. administration och utvärdering av försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård (avsnitt 8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utvidgad finansiell samordning (avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992 . . 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beredningsarbetet ...........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begreppet finansiell samordning ..................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för lokala försök med&amp;nbsp;finansiell samordning . 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Syfte med försöken.......................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Förutsättningar för försök...................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Former för lokala försök med finansiell&amp;nbsp;samordning ......8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Generella regler.........................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Modell för försöken ......................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Finansiell ram.........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Fastställande av s.k. kostnadstäckningsbelopp och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disponibelt belopp.......................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Resultatberäkning.......................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;Fördelning av överskott resp,&amp;nbsp;underskott.........15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksperiod och försöksområden................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rättsliga regleringen......................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Administration och utvärdering av försöksverksamheten ... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och finansiering.....................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgad finansiell samordning..................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag.........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41057, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för lokal försöksverksamhet med finansiell samordning som förordats i propositionen (avsnitt 5 och 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för lokal försöksverksamhet med finansiell samordning som förordats i propositionen (avsnitt 5 och 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att från femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkring för budgetåret 1992/93 får utbetalas medel för disponibelt belopp i samband med försöksverksamheten (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att från femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkring för budgetåret 1992/93 får utbetalas medel för disponibelt belopp i samband med försöksverksamheten (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om administration och utvärdering av försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om administration och utvärdering av försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utvidgad finansiell samordning (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utvidgad finansiell samordning (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:32:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03105</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:32:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03105</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__105.pdf</filnamn>
<filstorlek>1175634</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9CC1B3A0-1C3C-4CC5-B202-C592F2D91509</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SfU17</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SfU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:105&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring och hälso- och sjukvård</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:105 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:105&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring och hälso- och sjukvård</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:105 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:105&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring och hälso- och sjukvård</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:105 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:105&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring och hälso- och sjukvård</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:105 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Doris Håvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:105&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring och hälso- och sjukvård</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:105 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Doris Håvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hugo Hegeland  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:105&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring och hälso- och sjukvård</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:105 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hugo Hegeland  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C, KD, M, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:105&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring och hälso- och sjukvård</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:105 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C, KD, M, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:105&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring och hälso- och sjukvård</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:105 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>