<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286336</hangar_id>
 <dok_id>GF03104</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>104</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:104</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>104</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03104/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03104</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03104</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:104&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03104/prop_199192__104-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03104/prop_199192__104-2.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 13 februari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att patientjoumallagen (1985:562) ändras så, att&lt;br&gt;patientjournaler inom den enskilda hälso- och sjukvården kan tas om&lt;br&gt;hand dels om det på sannolika skäl kan antas att journalerna inte kom-&lt;br&gt;mer att handhas enligt lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen, dels om den som ansvarar för journalerna ansöker om om-&lt;br&gt;händertagande och det finns ett påtagligt behov av att journalerna tas om&lt;br&gt;hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagna journaler skall enligt lagförslaget förvaras hos arkiv-&lt;br&gt;myndigheten i det landsting eller, i fråga om kommuner som inte tillhör&lt;br&gt;något landsting, den kommun där journalerna finns. Som minsta tid för&lt;br&gt;förvaring föreslås tio år från den dag joumalhandlingama inkom till&lt;br&gt;arkivmyndigheten med möjlighet för arkivmyndigheten att besluta om&lt;br&gt;längre förvaring. Arkivmyndigheten och andra myndigheter som har&lt;br&gt;hand om patientjournaler upprättade inom enskild hälso- och sjukvård&lt;br&gt;föreslås få samma begränsade skyldighet att i vissa särskilt reglerade fall&lt;br&gt;lämna uppgifter ur joumalhandlingar som den haft som ansvarat för&lt;br&gt;handlingarna före överlämnandet av journalen till myndigheten. Denna&lt;br&gt;skyldighet gäller endast när uppgifterna begärs för särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att omhändertagna journaler efter ansökan skall åter-&lt;br&gt;lämnas om journalerna inte gallrats ut och det inte heller finns anledning&lt;br&gt;att anta att hanteringen av journalerna kommer att misskötas efter åter-&lt;br&gt;lämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om omhändertagande och återlämnande skall enligt för-&lt;br&gt;slaget meddelas av socialstyrelsen med möjlighet till överklagande hos&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa ett starkt sekretesskydd läggs i propositionen också&lt;br&gt;fram förslag om ändringar i sekretesslagen (1980:100). Det föreslås att&lt;br&gt;en ny bestämmelse införs som reglerar sekretessen i verksamhet som&lt;br&gt;avser omhändertagande av patientjournaler som upprättats inom enskild&lt;br&gt;hälso- och sjukvård. Denna sekretess innebär att uppgifter om enskilds&lt;br&gt;hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i princip får lämnas&lt;br&gt;endast om den enskilde medgett det eller uppgiften begärs av hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal samt behövs för vård eller behandling och det är av&lt;br&gt;synnerlig vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i patientjoumallagen (1985:562)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om patientjoumallagen (1985:562)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 11-16 §§ skall betecknas 15-20 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 § och den nya 15 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före nuvarande 11, 14 och 16 §§ skall&lt;br&gt;sättas närmast före de nya 15, 18 respektive 20 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 11-14 §§, och&lt;br&gt;närmast före den nya 11 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En joumalhandling skall bevaras&lt;br&gt;minst tre år efter det den sista&lt;br&gt;uppgiften fördes in i handlingen.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att vissa slags journal-&lt;br&gt;handlingar skall bevaras minst tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En joumalhandling skall bevaras&lt;br&gt;minst tre år efter det den sista&lt;br&gt;uppgiften fördes in i handlingen.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att vissa slags journal-&lt;br&gt;handlingar skall bevaras minst tio&lt;br&gt;år. Om bevarande av journal-&lt;br&gt;handlingar som tagits om hand&lt;br&gt;efter beslut av socialstyrelsen finns&lt;br&gt;det särskilda föreskrifter i 12 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För joumalhandlingar som utgör allmän handling gäller, med de un-&lt;br&gt;dantag som följer av första stycket, arkivlagen (1990:782) samt de be-&lt;br&gt;stämmelser som meddelas med stöd av arkivlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande och återläm-&lt;br&gt;nande av patientjournal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om det på sannolika skäl&lt;br&gt;kan antas att patientjournaler inom&lt;br&gt;enskild hälso- och sjukvård inte&lt;br&gt;kommer att handhas enligt före-&lt;br&gt;skrifterna i denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen, får socialstyrelsen&lt;br&gt;besluta att de skall tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 14 § 1986:197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:785.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen får också besluta&lt;br&gt;om omhändertagande av patient-&lt;br&gt;journaler inom enskild hälso- och&lt;br&gt;sjukvård, om den som ansvarar för&lt;br&gt;hanteringen av journalerna an-&lt;br&gt;söker om det och det finns ett&lt;br&gt;påtagligt behov av att journalerna&lt;br&gt;tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omhändertagenpatientjournal&lt;br&gt;skall återlämnas, om det är möjligt&lt;br&gt;och det inte finns skäl för om-&lt;br&gt;händertagande enligt första&lt;br&gt;stycket. Beslut i fråga om återläm-&lt;br&gt;nande meddelas av socialstyrelsen&lt;br&gt;efter ansökan av den som vid be-&lt;br&gt;slutet om omhändertagande an-&lt;br&gt;svarade för hanteringen av jour-&lt;br&gt;nalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 § Patientjournaler som skall&lt;br&gt;tas om hand enligt 77 § skall för-&lt;br&gt;varas avskilda hos arkivmyndig-&lt;br&gt;heten i det landsting eller, i fråga&lt;br&gt;om kommuner som inte tillhör&lt;br&gt;något landsting, den kommun där&lt;br&gt;journalerna finns. Socialstyrelsen&lt;br&gt;skall i varje beslut om omhänder-&lt;br&gt;tagande ange hos vilken arkiv-&lt;br&gt;myndighet journalerna skall förva-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagna journalhand-&lt;br&gt;lingar skall bevaras minst tio år&lt;br&gt;frän det att de kom in till arkiv-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut om omhänder-&lt;br&gt;tagande av patientjournaler får&lt;br&gt;verkställas även om det inte vunnit&lt;br&gt;laga kraft, om inte något annat&lt;br&gt;föreskrivits i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna&lt;br&gt;den hjälp som behövs för att verk-&lt;br&gt;ställa ett beslut om omhänder-&lt;br&gt;tagande av patientjournaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Socialstyrelsens beslut i&lt;br&gt;fråga om omhändertagande eller&lt;br&gt;återlämnande av patientjournaler&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(77 §) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten att ta del av joumalhandlingar inom den allmänna hälso-&lt;br&gt;och sjukvården finns bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet som har hand om&lt;br&gt;en patientjournal upprättad inom&lt;br&gt;enskild hälso- och sjukvård har,&lt;br&gt;om uppgift ur journalen begärs för&lt;br&gt;särskilt fall, samma skyldighet att&lt;br&gt;lämna uppgiften som den haft som&lt;br&gt;ansvarat för journalen före över-&lt;br&gt;lämnandet till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1, 2 och 6 §§ sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 s&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhål-&lt;br&gt;landen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskil-&lt;br&gt;de eller någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i annan&lt;br&gt;medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk under-&lt;br&gt;sökning, insemination, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilise-&lt;br&gt;ring, kastrering och åtgärder mot smittsamma sjukdomar samt i verk-&lt;br&gt;samhet som avser särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och&lt;br&gt;därmed likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos&lt;br&gt;myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn&lt;br&gt;över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;br&gt;som avser omhändertagande av&lt;br&gt;patientjournal inom enskild hälso-&lt;br&gt;och sjukvård för uppgift om en-&lt;br&gt;skilds hälsotillstånd eller andra&lt;br&gt;personliga förhållanden. Utan&lt;br&gt;hinder av sekretessen får uppgift&lt;br&gt;lämnas till hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal om uppgiften behövs för&lt;br&gt;vård eller behandlingoch det är av&lt;br&gt;synnerlig vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller kommunal myndighet som bedriver verk-&lt;br&gt;samhet som avses i första stycket får lämna uppgift till en annan sådan&lt;br&gt;myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för admini-&lt;br&gt;stration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Vidare får&lt;br&gt;utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (1984:1140) om insemination, lagen (1988:1473) om&lt;br&gt;undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål och lagen (1991:1129)&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Sekretessen enligt 1 § gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1964&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1964&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår fri-&lt;br&gt;hetsberövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bila-&lt;br&gt;gan till nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan och beslut i ärende&lt;br&gt;om ansvar eller behörighet för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan och beslut i ärende&lt;br&gt;om ansvar eller behörighet for&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i fråga om omhänder-&lt;br&gt;tagande eller återlämnande av&lt;br&gt;patientjournal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården samt inom socialtjän-&lt;br&gt;sten för anmälan eller annan ut-&lt;br&gt;saga av enskild om någons hälso-&lt;br&gt;tillstånd eller andra personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;fara uppkommer för att den som&lt;br&gt;har gjort anmälan eller avgivit&lt;br&gt;utsagan eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende utsätts för våld eller annat&lt;br&gt;allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården och annan verksamhet&lt;br&gt;som avses i 1 § samt inom social-&lt;br&gt;tjänsten för anmälan eller annan&lt;br&gt;utsaga av enskild om någons häl-&lt;br&gt;sotillstånd eller andra personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;fara uppkommer för att den som&lt;br&gt;har gjort anmälan eller avgivit&lt;br&gt;utsagan eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende utsätts för våld eller annat&lt;br&gt;allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändring i patientjoumallagen&lt;br&gt;(1985:562) m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Patientjoumallagen (1985:562) trädde i kraft den 1 januari 1986. Den&lt;br&gt;innehåller bl.a. bestämmelser om förande av patientjournal, hur en&lt;br&gt;sådan journal skall hanteras och minsta tid den skall bevaras. Några&lt;br&gt;särskilda regler om vad som ska hända med patientjournaler sedan&lt;br&gt;exempelvis den som är ansvarig för hanteringen och bevarandet av dessa&lt;br&gt;avlidit, finns dock inte i lagen. I allmänna läkarinstruktionen (1963:341)&lt;br&gt;och allmänna tandläkarinstruktionen (1963:666) föreskrivs i stället att&lt;br&gt;socialstyrelsen skall meddela bestämmelser om hur journaler hos en&lt;br&gt;läkare respektive tandläkare som avlidit eller vars legitimation åter-&lt;br&gt;kallats, skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har utarbetat förslag till bestämmelser rörande behand-&lt;br&gt;lingen av patientjournaler efter avlidna läkare m.fl. Detta förslag över-&lt;br&gt;lämnades i maj 1984 till joumalutredningen (S 1980:3). I betänkandet&lt;br&gt;Journalarkiv utanför den offentliga hälso- och sjukvården och tandvården&lt;br&gt;(Ds S 1984:18), som överlämnades i december 1984, föreslog utred-&lt;br&gt;ningen att det i patientjoumallagen skulle införas en bestämmelse enligt&lt;br&gt;vilken patientjournaler inom enskild hälso- och sjukvård skulle kunna tas&lt;br&gt;om hand efter beslut av socialstyrelsen om vissa förutsättningar förelåg.&lt;br&gt;Utredningen föreslog också en ändring i sekretesslagen (1980:100). En&lt;br&gt;av utredningen gjord sammanfattning avbetänkandet och utredningens&lt;br&gt;förslag till författningsändringar bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilagorna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joumalutredningens betänkande har remissbehandlats. Till protokollet&lt;br&gt;bör som bilaga 3 fogas en förteckning över samtliga remissinstanser och&lt;br&gt;en sammanställning av remissyttrandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 30 januari 1992 att inhämta lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över lagförslag som upprättats inom socialdepartementet med anled-&lt;br&gt;ning av vad jag nu redogjort för. Dessa lagförslag var likalydande med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem jag nu lägger fram. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Prop. 1991/92:104&lt;br&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Patientjournaler efter avlidna läkare m.fl. och&lt;br&gt;hittillsvarande behandling av sådana journaler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I patientjoumallagen anges att patientjournal skall föras vid vård, under-&lt;br&gt;sökning och behandling av patienter inom hälso- och sjukvård. Med&lt;br&gt;patientjournal avses de anteckningar som görs och de handlingar som&lt;br&gt;upprättas eller kommer in i samband med vården och som innehåller&lt;br&gt;uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden&lt;br&gt;och om vårdåtgärder. En patientjournal omfattar sålunda i regel ett antal&lt;br&gt;joumalhandlingar som har betydelse för vården av patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En joumalhandling behöver inte alltid vara en framställning i skrift.&lt;br&gt;Den kan även bestå av en bild eller en upptagning som kan läsas, av-&lt;br&gt;lyssnas eller i övrigt uppfattas med tekniskt hjälpmedel. Som exempel&lt;br&gt;på det senare kan nämnas diktafonupptagningar och röntgenfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldig att föra patientjournal är främst sådan hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal som har legitimation eller särskilt förordnande att utöva sitt&lt;br&gt;yrke. Inom den enskilda hälso- och sjukvården gäller denna skyldighet&lt;br&gt;också en person som arbetar som logoped, psykolog eller psykoterapeut&lt;br&gt;och utan att ha legitimation för yrket biträder en legitimerad yrkesut-&lt;br&gt;övare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I patientjoumallagen föreskrivs vidare att vaije joumalhandling skall&lt;br&gt;hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till den och att en&lt;br&gt;joumalhandling skall bevaras minst tre år efter det att den sista upp-&lt;br&gt;giften fördes in i handlingen. Regeringen, eller den myndighet regering-&lt;br&gt;en bestämmer, kan dock föreskriva att vissa joumalhandingar skall be-&lt;br&gt;varas minst tio år. Så har också skett i förordningen (1986:203) om&lt;br&gt;förlängd bevarandetid för vissa joumalhandlingar inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt patientjoumallagen den som fört in en uppgift i en pa-&lt;br&gt;tientjournal som ansvarar för uppgiften. Vem som har ansvaret för han-&lt;br&gt;teringen och bevarande av patientjournalerna framgår däremot inte&lt;br&gt;direkt av lagstiftningen. Ansvaret torde kunna delas av flera. Det är&lt;br&gt;dock naturligt att den som driver verksamheten ytterst svarar för för-&lt;br&gt;varingen av journalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den enskilda hälso- och sjukvården kan det i många fall vara så&lt;br&gt;att den läkare eller arman som behandlar patienten och som för patient-&lt;br&gt;journalen också är den som driver verksamheten. Denne skall då bl.a.&lt;br&gt;se till att journalen förvaras på det sätt som patientjoumallagen före-&lt;br&gt;skriver. Reglering saknas emellertid om vad som skall hända med jour-&lt;br&gt;nalen om denne person avlider eller på annat sätt avslutar verksamheten&lt;br&gt;utan att någon annan dessförinnan har övertagit ansvaret för patientjour-&lt;br&gt;nalerna. Detta kan leda till osäkerhet hos patienterna om deras journaler&lt;br&gt;förvaras på ett tillfredsställande sätt. Det har också förekommit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;patientjournaler återfunnits förvarade på vindar och andra olämpliga&lt;br&gt;ställen. Det är vidare troligt att en del journaler förstörts i förtid då&lt;br&gt;anhöriga till avlidna läkare m.fl. helt enkelt inte känt till kravet på viss&lt;br&gt;tids bevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid förekommer, och har tidigare förekommit, att anhöriga till&lt;br&gt;avlidna läkare m.fl. eller vårdgivare som avser att avsluta sin verksam-&lt;br&gt;het, kontaktar myndigheterna med förfrågningar om hur de skall förfara&lt;br&gt;med patientjournalerna. Fram till den 1 juli 1981 sköttes dessa frågor av&lt;br&gt;länsläkama eftersom dessa, enligt dåvarande lydelse av 6 § allmänna&lt;br&gt;läkarinstruktionen, skulle bestämma hur det skulle förfaras med journa-&lt;br&gt;lerna när en läkare avlidit och hans journaler inte övertagits av annan&lt;br&gt;läkare. Socialstyrelsen skulle meddela närmare anvisningar om detta,&lt;br&gt;men några sådana meddelades aldrig. Motsvarande reglering för journa-&lt;br&gt;ler efter avlidna tandläkare fanns i 6 § allmänna tandläkarinstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiskt kunde det gå till så att en företrädare för ett dödsbo kontak-&lt;br&gt;tade länsläkaren varefter denne besökte mottagningen och gick igenom&lt;br&gt;patientjournalerna samt tog över ansvaret för dem. Länsläkaren kunde&lt;br&gt;också föreslå att journalerna direkt skulle lämnas till länsläkarorganisa-&lt;br&gt;tionen, som ordnade med förvaringen av dessa. Länsläkaren var där-&lt;br&gt;emot sällan mer aktiv i den bemärkelsen att han t.ex. följde dödsannon-&lt;br&gt;ser eller på annat sätt själv försökte inhämta information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagna journaler som var äldre än tio år förstördes normalt&lt;br&gt;eftersom föreskriven kortaste tid för bevarande av läkar- och tandläkar-&lt;br&gt;joumaler då var tio år från den sista anteckningen i journalen. Med&lt;br&gt;hänsyn till det nära sambandet mellan länsläkarorganisationen och läns-&lt;br&gt;styrelsen föll det sig naturligt att därefter överlämna journalerna till läns-&lt;br&gt;styrelsen för förvaring. Några få länsläkarorganisationer fick i stället&lt;br&gt;hjälp med förvaringen av något landsarkiv eller kommunalt arkiv eller&lt;br&gt;av någon vårdcentral på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att länsläkarorganisationen avskaffades år 1981 ändra-&lt;br&gt;des allmänna läkarinstruktionen och allmänna tandläkarinstruktionen.&lt;br&gt;Enligt den nya lydelsen skall, som tidigare anförts, socialstyrelsen med-&lt;br&gt;dela bestämmelser om hur journalerna hos en läkare respektive tand-&lt;br&gt;läkare som avlidit skall behandlas om dessa inte övertas av en annan&lt;br&gt;läkare eller tandläkare. Motsvarande skall gälla journaler förda av läkare&lt;br&gt;eller tandläkare vars legitimation återkallats. Några sådana bestämmelser&lt;br&gt;har emellertid inte utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter år 1981 har länsstyrelserna under en tid fortsatt att ta emot vissa&lt;br&gt;patientjournaler efter avlidna läkare och tandläkare. Detta har skett när-&lt;br&gt;mast mot bakgrund av att vissa tjänstemän inom länsläkarorganisationen&lt;br&gt;under en övergångsperiod fortsatt att som tidigare hjälpa länsstyrelsen i&lt;br&gt;medicinska frågor. Efter denna övergångsperiod har socialstyrelsen bl.a.&lt;br&gt;hänvisat till närmaste landsarkiv. Det har också förekommit att journaler&lt;br&gt;lämnats till ett landstingsarkiv och i något undantagsfall att journalerna&lt;br&gt;arkiverats hos socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Omhändertagande av patientjournaler inom den &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:104&lt;br&gt;enskilda hälso- och sjukvården samt återlämnande&lt;br&gt;av omhändertagna journaler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Socialstyrelsen skall kunna besluta att patientjour-&lt;br&gt;naler, som tillhör yrkesutövare inom den enskilda hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården, skall tas om hand. Sådant beslut skall kunna meddelas&lt;br&gt;dels om det på sannolika skäl kan antas att journalerna annars inte&lt;br&gt;skulle komma att handhas på det sätt som föreskrivs i patientjour-&lt;br&gt;nallagen eller i föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen,&lt;br&gt;dels efter ansökan av en person som ansvarar för journalerna om&lt;br&gt;det finns ett påtagligt behov av att journalerna tas om hand. Jour-&lt;br&gt;nalhandlingar, som blivit omhändertagna, skall efter ansökan&lt;br&gt;lämnas tillbaka om det saknas skäl att anta annat än att journaler-&lt;br&gt;na kommer att handhas på föreskrivet sätt efter återlämnandet.&lt;br&gt;Också i sådana frågor skall beslut fattas av socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med mitt när det gäller om-&lt;br&gt;händertagande i de situationer då det på sannolika skäl kan antas att&lt;br&gt;journalerna inte skulle komma att handhas enligt lagstiftningen och i&lt;br&gt;fråga om återlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har berört utredningens&lt;br&gt;förslag om omhändertagande har ställt sig positiva. Handikappförbun-&lt;br&gt;dens centralkommitté anför att det med hänsyn till patienternas trygghet&lt;br&gt;är ytterst angeläget att denna fråga regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om återlämnande har endast berörts av några få remissinstan-&lt;br&gt;ser. Kammarrätten i Stockholm framhåller dock att uttryckliga före-&lt;br&gt;skrifter bör ges om att det är socialstyrelsen som skall pröva frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt patientjoumallagen skall vaije joumal-&lt;br&gt;handling hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till den.&lt;br&gt;Handlingarna skall bevaras i minst tre - eller i vissa fall tio - år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare anfört är det inte alltid är den enskilde yrkesutövaren&lt;br&gt;som ytterst är ansvarig för att föreskrifterna om hantering och bevarande&lt;br&gt;av joumalhandlingar följs. Är denne person anställd ligger detta ansvar&lt;br&gt;i stället på arbetsgivaren, den som driver verksamheten. Som utred-&lt;br&gt;ningen anfört får denne anses vara ägare till journalerna även om denna&lt;br&gt;äganderätt är inskränkt på många sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver hälso- och sjukvård skall alltså ordna med bl.a.&lt;br&gt;journal förvaring och därvid iaktta vad som krävs beträffande skydds-&lt;br&gt;nivån och bevarandetiden. Det förhållandet att verksamheten ändrar&lt;br&gt;inriktning eller helt läggs ner påverkar i princip inte detta förhållande.&lt;br&gt;Någon påföljd finns emellertid inte angiven i patientjoumallagen för den&lt;br&gt;som bryter mot föreskrifterna i lagen. Däremot kan, enligt lagen&lt;br&gt;(1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. (till-&lt;br&gt;synslagen), disciplinpåföljd åläggas den som tillhör hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7** Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som åligger honom i hans yrkesutövning om felet inte är ringa. Även&lt;br&gt;den som när en disciplinpåföljd blir aktuell inte längre tillhör hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen kan åläggas disciplinansvar om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. En yrkesutövare som är legitimerad kan i vissa fall också fråntas&lt;br&gt;sin legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvårdspersonal avses enligt sistnämnda lag bl.a.&lt;br&gt;personal vid sjukhus eller andra inrättningar för vård av patienter om&lt;br&gt;inrättningen drivs av det allmänna eller av enskilda med bidrag från det&lt;br&gt;allmänna eller efter särskilt tillstånd samt den som i annat fall i egen-&lt;br&gt;skap av legitimerad yrkesutövare meddelar vård åt patienter eller tillhör&lt;br&gt;personal som biträder en sådan yrkesutövare i vården. Dessa personer&lt;br&gt;står i yrkesutövningen under tillsyn av socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare, tandläkare eller annan som förlorar sin legitimation upphör&lt;br&gt;normalt att tillhöra hälso- och sjukvårdspersonalen och står då inte läng-&lt;br&gt;re under socialstyrelsens tillsyn. Om en sådan person eller någon annan&lt;br&gt;som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skulle bryta mot före-&lt;br&gt;skrifterna om hantering och bevarande av patientjournaler saknas därför&lt;br&gt;möjlighet att ingripa enligt tillsynslagen. Endast om åsidosättandet av&lt;br&gt;nämnda föreskrifter skulle innebära att personen i fråga också bryter&lt;br&gt;mot föreskriven tystnadsplikt kan ingripande ske. Denne kan i så fall&lt;br&gt;dömas enligt 20 kap 3 § brottsbalken för brott mot tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså en &amp;quot;lucka&amp;quot; i lagstiftningen när det gäller förvaringen av&lt;br&gt;patientjournaler. Då dessa journaler kan innehålla uppgifter av känslig&lt;br&gt;karaktär är det framför allt från integritetssynpunkt av vikt att en reg-&lt;br&gt;lering kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joumalhanteringen uppfattas inte heller så sällan som ett praktiskt&lt;br&gt;problem när en privatpraktiserande yrkesutövare lägger ner sin verksam-&lt;br&gt;het utan att överlåta sin praktik till någon kollega som samtidigt övertar&lt;br&gt;hanteringen och ansvaret för patientjournalerna. Den vanligaste orsaken&lt;br&gt;till att frågan om den fortsatta hanteringen av joumalhandlingar väcks är&lt;br&gt;att den som ansvarat för hanteringen avlidit. Ett ofta framfört argument&lt;br&gt;är att dödsbodelägarna saknar både kompetens och möjligheter att ta&lt;br&gt;hand om materialet under den föreskrivna arkiveringstiden. Om döds-&lt;br&gt;boet inte får hjälp utifrån kan alternativet bli att journalerna helt enkelt&lt;br&gt;läggs undan eller kastas bort, vilket kan komma att verkställas utan&lt;br&gt;några garantier beträffande säker destruktion m.m. Enligt vad stads-&lt;br&gt;arkivet i Malmö anfört i ett yttrande som riksarkivet bifogat sitt remiss-&lt;br&gt;svar är det också arkivmyndigheternas erfarenhet att det vid återkom-&lt;br&gt;mande tillfällen hänt att enskilda läkares arkiv påträffats på vindar och i&lt;br&gt;garage. Samma problem kan uppkomma t.ex. när tillståndet för ett en-&lt;br&gt;skilt vårdhem återkallas med omedelbar verkan eller när en enskild&lt;br&gt;verksamhet läggs ner abrupt av andra skäl, som när en enhet för före-&lt;br&gt;tagshälsovård stängs på grund av företagets konkurs. Även med hänsyn&lt;br&gt;härtill bör en reglering komma till stånd som i största möjliga utsträck-&lt;br&gt;ning säkrar att patientjournaler förvaras på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna reglering bör, med hänsyn till syftet med den, innebära att jour-&lt;br&gt;nalerna kan omhändertas för förvaring. Förvaringen bör dock i möj-&lt;br&gt;ligaste mån följa de regler som gäller förvaringen hos den enskilde vård-&lt;br&gt;givaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser frågan om ett säkert förvarande av journalerna närmast som en&lt;br&gt;tillsynsfråga. Det bör därför vara en naturlig uppgift för socialstyrelsen&lt;br&gt;såsom tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård att vid behov gripa in&lt;br&gt;exempelvis när en verksamhet inom enskild hälso- och sjukvård upphör&lt;br&gt;eller förändras på det sätt jag nämnt och, om det är sannolikt att patient-&lt;br&gt;journalerna inte kommer att handhas på föreskrivet sätt, fatta beslut om&lt;br&gt;omhändertagande av berörda journaler. Det bör därvid ligga närmast till&lt;br&gt;hands att sådana beslut fattas av de olika regionala enheterna inom&lt;br&gt;socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även öppnas en möjlighet för socialstyrelsen att efter ansökan&lt;br&gt;av den som ansvarar för hanteringen av patientjournaler, besluta att&lt;br&gt;dessa skall tas om hand. Så bör exempelvis kunna ske om en enskild&lt;br&gt;yrkesutövare avser att avbryta sin verksamhet i landet för en längre tids&lt;br&gt;vistelse utomlands. Det bör dock betonas att ansvaret för bevarande&lt;br&gt;m.m. i första hand åvilar den enskilde och att prövning om det är moti-&lt;br&gt;verat att besluta om omhändertagande av journalerna måste göras i vaije&lt;br&gt;särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joumalhandlingar är ett betydelsefullt arbetsinstrument inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Det är därför av stor vikt för den enskilde yrkesutövaren att&lt;br&gt;omhändertagna journaler kan återfås när förhållandena så medger. Detta&lt;br&gt;gäller t.ex. om en person som fått sin legitimation återkallad får ny&lt;br&gt;legitimation eller om en nedlagd praktik återupptas av den ursprunglige&lt;br&gt;ägaren. Prövning av återlämnande bör ske av samma myndighet som&lt;br&gt;prövar frågor om omhändertagande. Ett återlämnande förutsätter natur-&lt;br&gt;ligtvis att handlingarna finns kvar och inte har gallrats ut. Jag återkom-&lt;br&gt;mer till detta i det följande under avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om omhändertagande och återlämnande av patientjour-&lt;br&gt;naler hör naturligt samman med föreskrifterna i patientjoumallagen om&lt;br&gt;hantering och bevarande av joumalhandlingar. De nu föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna bör därför föras in i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förvarande myndighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Joumalhandlingar, vilka socialstyrelsen beslutat&lt;br&gt;skall omhändertas, skall förvaras hos arkivmyndigheten i det&lt;br&gt;landsting eller den landstingsfria kommun där joumalhandlingama&lt;br&gt;finns. Socialstyrelsen skall i beslutet om omhändertagande ange&lt;br&gt;den arkivmyndighet hos vilken förvaring skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att omhändertagna&lt;br&gt;joumalhandlingar skall förvaras hos länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ställt sig bakom&lt;br&gt;utredningens förslag. Några tar emellertid avstånd från detta. Riks-&lt;br&gt;arkivet och länsstyrelsernas organisationsnämnd anser att en uppgift av&lt;br&gt;detta slag ligger vid sidan av länsstyrelsernas verksamhet. De framhål-&lt;br&gt;ler även att länsstyrelsernas resurser för arkivvård varierar från län till&lt;br&gt;län och att de i vissa län är otillräckliga. Dessa instanser föreslår i stället&lt;br&gt;att omhändertagna arkiv med joumalhandlingar förs över till huvudmän-&lt;br&gt;nen för hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har i sitt remissvar framhållit betydelsen av att&lt;br&gt;omhändertagna journaler utan onödiga dröjsmål kan rekvireras från&lt;br&gt;länsstyrelserna om de bedöms ha värde för den fortsatta vården av pati-&lt;br&gt;enten. Några remissinstanser har vidare påtalat vikten av att det finns&lt;br&gt;registrerat var omhändertagna handlingar förvaras så att de lätt kan&lt;br&gt;återfinnas om de behövs för den fortsatta vården av patienterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt vad som framgår av remissvaren kan&lt;br&gt;en förvaring hos länsstyrelserna medföra praktiska problem. Utredning-&lt;br&gt;en har förutsatt att länsstyrelsernas konsultläkare skall medverka vid&lt;br&gt;hanteringen av de privata journalarkiven. Tillgången till konsultläkare&lt;br&gt;varierar dock. Framför allt kan det förutses svårigheter när det gäller att&lt;br&gt;med tillräcklig snabbhet ta fram handlingar som begärs utlämnade och&lt;br&gt;som behövs för patientens fortsatta vård. Länsstyrelserna är inte heller&lt;br&gt;beredda att åta sig den nya arkiveringsuppgiften utan att få kostnaden för&lt;br&gt;den täckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom landstingen finns däremot både kunskaper och kapacitet att ta&lt;br&gt;hand om den relativt begränsade mängd handlingar som det kan bli fråga&lt;br&gt;om. Fram till och med år 1985 rörde det sig om två till tio arkiv om&lt;br&gt;året vilket motsvarar ca tio hyllmeter för landet som helhet. Den totala&lt;br&gt;arkivmängden torde inte heller i fortsättningen bli så stor. Visserligen&lt;br&gt;kan förutsättas att ett antal enskilda vårdhem för psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda kommer att läggas ner inom de närmaste åren men detta innebär&lt;br&gt;inte att journalarkiv avseende hälso- och sjukvård vid dessa vårdhem&lt;br&gt;alltid behöver omhändertas på sätt jag nu föreslagit. I den mån det sub-&lt;br&gt;jekt som drivit vårdhemmet finns kvar behåller detta ansvaret för för-&lt;br&gt;varingen av journalerna. I många fall kan det också förutsättas att an-&lt;br&gt;svaret för journalerna övertagits av någon annan före eller i samband&lt;br&gt;med nedläggningen av vårdhemmet. Exempelvis kan dessa ha överläm-&lt;br&gt;nats till den offentliga vården med patientens samtycke eller för att vård-&lt;br&gt;hemmet funnit vara motiverat med hänsyn till patientens fortsatta vård&lt;br&gt;och behandling och kunna ske utan hinder av bestämmelserna om tyst-&lt;br&gt;nadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en överenskommelse om ersättningar från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen (prop. 1985/86:167, SfU 1, rskr. 9) har slutlig&lt;br&gt;reglering skett av frågan om ersättning till sjukvårdshuvudmännen för&lt;br&gt;uppgiften att ta hand om journalarkiv huvudsakligen efter privatpraktise-&lt;br&gt;rande läkare, tandläkare, psykologer m.fl. som avlidit eller mist sin&lt;br&gt;legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joumalutredningen har fört fram omsorgen om patienternas integritet&lt;br&gt;som ett starkt skäl för att överföra journalarkiven till länsstyrelserna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser det vara mindre lämpligt att överlåta ansvaret för de&lt;br&gt;privata journalerna på landstingen eftersom handlingarna rör patienter&lt;br&gt;som kanske av personliga skäl valt en privat vårdgivare. Självfallet&lt;br&gt;anser jag att det är angeläget att i detta sammanhang ta hänsyn till pati-&lt;br&gt;enternas integritet. Sådana hänsyn anser jag dock kunna tas även om de&lt;br&gt;privata journalarkiven tas om hand av landstingen och särskilt om förva-&lt;br&gt;ringen sköts av arkivmyndigheterna. Skulle den medicinska kompetensen&lt;br&gt;hos arkivmyndigheten inte vara tillräcklig vid mer komplicerade sekre-&lt;br&gt;tessbedömningar och annat bör samråd kunna ske med annan personal&lt;br&gt;inom landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är alltså att den myndighet som är lämpligast att sköta&lt;br&gt;förvaringen av omhändertagna patientjournaler är arkivmyndigheten i&lt;br&gt;respektive landsting. När det gäller de landstingsfria kommunerna bör&lt;br&gt;förvaringen anförtros arkivmyndigheten i respektive kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den enskilde inte skall behöva tveka om vilken arkivmyndighet&lt;br&gt;som skall sköta förvaringen bör detta uttryckligen anges i socialstyrel-&lt;br&gt;sens beslut om omhändertagande. En bestämmelse om detta bör införas&lt;br&gt;i patientjoumallagen. Däremot anser jag det inte vara nödvändigt att&lt;br&gt;föreskriva att något särskilt register skall upprättas rörande var omhän-&lt;br&gt;dertagna joumalhandlingar finns. Denna information kan hämtas från&lt;br&gt;omhändertagandebeslutet och det torde för övrigt ofta framstå som na-&lt;br&gt;turligt vilken arkivmyndighet som kan vara aktuell. Att arkivmyndig-&lt;br&gt;heterna måste hålla sådan ordning på handlingarna att dessa lätt kan&lt;br&gt;återfinnas vid förfrågan skall jag strax återkomma till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utlämnande av uppgifter ur omhändertagna&lt;br&gt;j ournalhandlingar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I sekretesslagen införs en bestämmelse om sekretess&lt;br&gt;för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga för-&lt;br&gt;hållanden i omhändertagna patientjournaler och när sådan uppgift&lt;br&gt;i övrigt kan förekomma i verksamhet som avser omhändertagande&lt;br&gt;av patientjournaler. Enligt huvudregeln skall en sådan uppgift få&lt;br&gt;lämnas endast om den som uppgiften rör har medgett det eller om&lt;br&gt;uppgiften begärs av hälso- och sjukvårdspersonal och behövs för&lt;br&gt;vård eller behandling samt det är av synnerlig vikt att uppgiften&lt;br&gt;lämnas. I förhållande till patienten skall samma sekretess gälla&lt;br&gt;som inom den offentliga hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I patientjoumallagen införs vidare en bestämmelse enligt vilken&lt;br&gt;bl.a. en arkivmyndighet som förvarar en omhändertagen patient-&lt;br&gt;journal har samma skyldighet att lämna uppgifter som den som&lt;br&gt;var ansvarig för journalen innan denna överlämnades till myndig-&lt;br&gt;heten. Myndighetens skyldighet att lämna uppgift begränsas dock&lt;br&gt;till att uppgiften begärts för särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att samma sekretess skul-&lt;br&gt;le gälla för uppgifter i omhändertagna patientjournaler som för upp-&lt;br&gt;gifter i patientjournaler inom den offentliga hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal instanser berör dessa frågor. De flesta&lt;br&gt;som gör det är i stort sett positiva till utredningens förslag. Några, bl.a.&lt;br&gt;Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun, anför dock att den&lt;br&gt;personliga integriteten bäst skulle respekteras om de omhändertagna&lt;br&gt;patientjournalerna kunde behålla sin privaträttsliga status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: En patientjournal innehåller uppgifter om&lt;br&gt;bl.a. patientens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Till&lt;br&gt;skydd för sådana uppgifter gäller inom den offentliga hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården sekretess enligt sekretesslagen. Sekretess gäller för uppgift om&lt;br&gt;enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden och innebär att&lt;br&gt;uppgifterna inte får röjas på något sätt vare sig det sker muntligen,&lt;br&gt;genom utlämnande av handlingen eller på annat sätt, om det inte står&lt;br&gt;klart att de kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men. I förhållande till patienten själv gäller att uppgift om hans&lt;br&gt;hälsotillstånd inte får röjas om det med hänsyn till ändamålet med vår-&lt;br&gt;den eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till&lt;br&gt;honom. Vidare finns en särskild sekretessbestämmelse till skydd för&lt;br&gt;anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller&lt;br&gt;andra personliga förhållanden. För hälso- och sjukvårdspersonal inom&lt;br&gt;den enskilda vården finns i tillsynslagen bestämmelser av i princip sam-&lt;br&gt;ma innehåll. Dessa bestämmelser gäller inte bara den som tillhör hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen utan också den som har tillhört sådan perso-&lt;br&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en uppgift får lämnas ut eftersom tystnadsplikt inte gäller för den i&lt;br&gt;förhållande till patienten eller annan innebär i sig inte att denne har rätt&lt;br&gt;att ta del av uppgiften. Handlingar i patientjournaler inom den offentliga&lt;br&gt;hälso- och sjukvården är dock allmänna handlingar. För sådana gäller&lt;br&gt;enligt tryckfrihetsförordningen (TF) att alla enskilda som begär det har&lt;br&gt;rätt att ta del av innehållet i handlingarna. Denna rätt kan begränsas med&lt;br&gt;hänsyn till vissa förhållanden, bl.a. skyddet för enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden, något som skett genom tidigare omnämnd reglering i sekre-&lt;br&gt;tesslagen. Motsvarande generella rätt för enskilda att ta del av uppgifter&lt;br&gt;i joumalhandlingar finns inte när det är fråga om patientjournaler inom&lt;br&gt;den privata vården. Patienten har emellertid genom en särskild bestäm-&lt;br&gt;melse i patientjoumallagen fått en sådan rätt i fråga om joumalhand-&lt;br&gt;lingar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joumalhandlingar som omhändertas efter beslut av socialstyrelsen skall&lt;br&gt;enligt mitt förslag överlämnas till vissa arkivmyndigheter för förvaring.&lt;br&gt;Enligt en huvudregel i TF anses de då, i och med att de kommer in till&lt;br&gt;arkivmyndigheten, vara allmänna handlingar hos denna myndighet&lt;br&gt;(2 kap. 3 § första stycket TF). Från denna regel finns i 2 kap 11 § 3 TF&lt;br&gt;ett undantag som innebär att handlingar som under vissa förutsättningar&lt;br&gt;lämnas till en myndighet inte anses vara allmänna handlingar. Då emel-&lt;br&gt;lertid ett sådant undantag bör tolkas restriktivt och det får anses tvek-&lt;br&gt;samt om förutsättningarna i bestämmelsen är uppfyllda vid det av mig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna förfarandet för omhändertagande av patientjournaler, bör&lt;br&gt;regleringen i förevarande sammanhang inte bygga på undantagsbestäm-&lt;br&gt;melsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen bör alltså utgå från att en joumalhandling som omhänder-&lt;br&gt;tagits efter beslut av socialstyrelsen och förvaras hos en arkivmyndighet&lt;br&gt;är en allmän handling. Den i TF föreskrivna rätten att ta del av hand-&lt;br&gt;lingen gäller då om inte annat föreskrivs i sekretesslagen. I sekretessla-&lt;br&gt;gen saknas emellertid sekretessbestämmelser som är tillämpliga på upp-&lt;br&gt;gifter i en sådan handling. Erforderliga bestämmelser bör därför införas&lt;br&gt;i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sekretess som bör gälla för arkivpersonal och andra som kommer&lt;br&gt;eller har kommit i kontakt med omhändertagna patientjournaler liksom&lt;br&gt;ärenden om omhändertagande eller återlämnande av patientjournaler,&lt;br&gt;bör i stort sett ha samma innehåll som den som gäller inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Detta gäller exempelvis i förhållande till patienten själv. När&lt;br&gt;det gäller sekretess i förhållande till annan än patienten måste man dock&lt;br&gt;beakta att berörda patientjournaler kommer från den enskilda sektorn där&lt;br&gt;det saknas en allmän rätt för annan än patienterna att ta del av uppgif-&lt;br&gt;terna i journalerna. Många patienter har också valt att vända sig till den&lt;br&gt;enskilda hälso- och sjukvården just med hänsyn härtill. Detta talar för&lt;br&gt;att uppgifter ur omhändertagna joumalhandlingar borde få lämnas till&lt;br&gt;annan än patienten endast efter medgivande av patienten. Jag anser dock&lt;br&gt;att detta skulle leda för långt och att - även om huvudregeln skall vara&lt;br&gt;att medgivande inhämtas från patienten - vissa begränsade möjligheter&lt;br&gt;bör finnas att få lämna ut uppgifter ur omhändertagna joumalhandlingar&lt;br&gt;utan ett sådant medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förfrågningar skett om att få del av uppgifter ur omhändertagna&lt;br&gt;joumalhandlingar har det oftast gällt en begäran från läkare eller andra&lt;br&gt;vårdgivare. En sådan förfrågan bör kunna tillmötesgås om det, med&lt;br&gt;hänsyn till vård eller behandling, är starkt motiverat att begärd uppgift&lt;br&gt;utlämnas. Sekretessen för arkivpersonal och andra som kommer eller&lt;br&gt;har kommit i kontakt med omhändertagna joumalhandlingar m.m. bör&lt;br&gt;därför inte gälla om den som begär en uppgift tillhör hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen och uppgiften som begärs utlämnad behövs för vård&lt;br&gt;eller behandling samt det är av synnerlig vikt för denna vård eller be-&lt;br&gt;handling att uppgiften lämnas. Detta innebär i princip att endast läkare,&lt;br&gt;tandläkare eller andra vårdgivare inom offentlig eller enskild hälso- och&lt;br&gt;sjukvård som verkligen behöver uppgifterna för vård eller behandling&lt;br&gt;skall ha rätt att ta del av dessa utan patientens medverkan. I övrigt mås-&lt;br&gt;te patientens samtycke först inhämtas. Sekretesskyddet för uppgifter om&lt;br&gt;enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden i omhänder-&lt;br&gt;tagna patientjournaler m.m. blir därmed starkare än vad som gäller inom&lt;br&gt;offentlig hälso- och sjukvård. Jag kommer att i specialmotiveringen&lt;br&gt;närmare beröra situationer då nämnda typ av uppgifter bör kunna lämnas&lt;br&gt;utan att patientens samtycke inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa undantag måste göras från nämnda regler. Främst gäller detta i&lt;br&gt;fall då den som varit ansvarig för joumalhandlingama före beslutet om&lt;br&gt;omhändertagande varit skyldig att lämna ut i övrigt sekretessbelagda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter i handlingarna. Sådan uppgiftsskyldighet föreligger exempelvis&lt;br&gt;for uppgifter som kan behövas i ett tillsynsärende hos socialstyrelsen&lt;br&gt;och uppgifter som smittskyddsläkaren behöver för att kunna fullgöra&lt;br&gt;sina uppgifter enligt smittskyddslagen (1988:1472) m.m. Hänsyn bör&lt;br&gt;dock tas till att arkivpersonal m.fl. endast har i uppgift att förvara hand-&lt;br&gt;lingarna och normalt inte har anledning att studera dessa. Detta bör&lt;br&gt;medföra att sådan personal inte skall ha skyldighet att lämna ut uppgifter&lt;br&gt;utan att detta särskilt begärts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör i övrigt sekretessbelagda uppgifter kunna lämnas till dom-&lt;br&gt;stol som i anledning av ett överklagande har att pröva en fråga om ut-&lt;br&gt;lämnande av uppgifterna liksom till åklagare m.fl. som kan behöva&lt;br&gt;sådana uppgifter för förundersökning m.m. i anledning av misstanke&lt;br&gt;mot någon arkivtjänsteman för brott i tjänsten. Föreskrifter om att sekre-&lt;br&gt;tess inte hindrar att uppgifter lämnas i dessa fall finns i 14 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 sekretesslagen. Också flertalet bestämmelser i&lt;br&gt;övrigt om utlämnande av annars sekretessbelagda uppgifter som finns i&lt;br&gt;det kapitlet bör, i den mån bestämmelserna är tillämpliga på motsvaran-&lt;br&gt;de uppgifter inom offentlig hälso- och sjukvård, vara tillämpliga på&lt;br&gt;uppgifter om enskilds hälsotillstånd m.m. i omhändertagna patientjour-&lt;br&gt;naler och ärenden som rör omhändertagande eller återlämnande av såda-&lt;br&gt;na journaler. Flera av dessa bestämmelser torde emellertid, med hänsyn&lt;br&gt;till att uppgifter i omhändertagna patientjournaler inte rör skeenden efter&lt;br&gt;omhändertagandetidpunkten, i praktiken inte bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda sekretessregler behövs inte för den situationen att&lt;br&gt;arkivpersonal samråder med mer medicinskt kunnig personal inom&lt;br&gt;landstinget för att kunna avgöra exempelvis om det är av synnerlig vikt&lt;br&gt;att lämna en uppgift som behövs för vård eller behandling eller om det&lt;br&gt;är uppenbart att en joumal som patienten begärt få förstörd inte behövs&lt;br&gt;för dennes vård. De personer med vilka samråd skett är nämligen bund-&lt;br&gt;na av samma sekretessregler som arkivpersonalen (jfr. 1 kap 6 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Bevarandetid och andra frågor som rör förvaringen&lt;br&gt;av omhändertagna joumalhandlingar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De omhändertagna joumalhandlingama skall beva-&lt;br&gt;ras hos arkivmyndigheten minst tio år räknat från det att de inkom&lt;br&gt;till myndigheten. Längre tid för bevarande skall dock kunna be-&lt;br&gt;slutas av arkivmyndigheten. De skall under förvaringstiden hållas&lt;br&gt;avskilda från andra handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Handlingarna skall bevaras i tre år men riks-&lt;br&gt;arkivet skall kunna föreskriva längre bevarandetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bevarandetiden berörs av flera remissinstanser.&lt;br&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd anser t.ex. att journaler från&lt;br&gt;läkare som fråntagits sin legitimation bör bevaras längre tid än tre år,&lt;br&gt;eftersom det kan förekomma att legitimation kan återfås efter en längre&lt;br&gt;period varvid journalarkivet bör kunna återlämnas. Även flera arkiv-&lt;br&gt;myndigheter anför att joumalhandlingama inte alltid bör gallras så tidigt&lt;br&gt;som efter tre år. Som skäl anförs, förutom att längre bevarandetid un-&lt;br&gt;derlättar för yrkesutövare som fråntagits sin legitimation att kunna återfå&lt;br&gt;sina handlingar, att erfarenheten visar att behovet av uppgifter för vård&lt;br&gt;av patienten sträcker sig längre än tre år och att vissa joumalhandlingar&lt;br&gt;kan vara av intresse för forskningen. Bl.a. riksförsäkringsverket anför&lt;br&gt;som skäl för längre bevarandetid för vissa joumalhandlingar att ett lång-&lt;br&gt;siktigt behov av handlingar kan föreligga när det gäller prövning enligt&lt;br&gt;lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring. Folktandvården i Göteborg&lt;br&gt;pekar på tandvårdsjoumalemas värde för rättsmedicinen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag anfört är det av stor vikt att en yr-&lt;br&gt;kesutövare inom den enskilda hälso- och sjukvården kan få tillbaka sina&lt;br&gt;omhändertagna joumalhandlingar om förhållandena så medger. Detta&lt;br&gt;förutsätter dock att handlingarna inte gallrats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild gallringstid är inte föreskriven för denna typ av hand-&lt;br&gt;lingar. Patientjoumallagen föreskriver endast den minsta tid joumalhand-&lt;br&gt;lingar skall bevaras. När denna tid gått ut får den enskilde vårdgivaren&lt;br&gt;förstöra dessa om han så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den längsta föreskrivna bevarandetiden för en joumalhandling inom&lt;br&gt;den enskilda hälso- och sjukvården är minst tio år efter det att den sista&lt;br&gt;uppgiften fördes in i handlingen. Så är exempelvis fallet beträffande&lt;br&gt;joumalhandlingar som rör en patient vars sak prövas eller har prövats&lt;br&gt;enligt tillsynslagen, enligt ersättningsreglerna för patient- eller läke-&lt;br&gt;medelsförsäkringen eller enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring. Detta framgår av förordningen (1986:203) om förlängd bevarande-&lt;br&gt;tid för vissa joumalhandlingar inom hälso- och sjukvården. Huvudre-&lt;br&gt;geln, som finns i patientjoumallagen, är dock att joumalhandlingar skall&lt;br&gt;bevaras minst tre år efter det den sista uppgiften fördes in. Samma reg-&lt;br&gt;ler gäller den offentliga hälso- och sjukvården. Vissa särskilda regler&lt;br&gt;gäller dock för journaler med uppgifter om spermagivare enligt lagen&lt;br&gt;(1984:1140) om insemination. Vidare är allmänna råd som rör gallring-&lt;br&gt;en av patientjournaler inom den hälso- och sjukvård som landsting och&lt;br&gt;landstingsfria kommuner bedriver enligt 3 och 4 §§ hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763) samt tandvård enligt 5 och 6 §§ tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125) under utarbetande. Dessa torde komma att bygga på uttalan-&lt;br&gt;den i förarbetena till patientjoumallagen om att väsentliga delar av pa-&lt;br&gt;tientjournaler i offentlig öppen och sluten vård bör bevaras under patien-&lt;br&gt;tens livstid samt att, med hänsyn till forskningens intressen, joumal-&lt;br&gt;handlingar rörande personer födda vissa dagar allmänt skall undantas&lt;br&gt;från gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som flera remissinstanser påpekat kan en så kort bevarandetid som tre&lt;br&gt;år, när det gäller joumalhandlingar som omhändertagits från en vård-&lt;br&gt;givare som fråntagits sin legitimation, innebära att vårdgivaren riskerar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inte kunna få tillbaka handlingarna även om han återfår sin legitima-&lt;br&gt;tion. Detta är inte tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också andra skäl kan motivera en längre tid än tre år för bevarande av&lt;br&gt;omhändertagna joumalhandlingar. För vissa fall tillgodoses sådana syn-&lt;br&gt;punkter genom den tidigare nämnda förordningen. Emellertid omfattas&lt;br&gt;där exempelvis när det gäller handlingar som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;prövning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring endast handlingar som&lt;br&gt;rör en patient vars sak prövas eller redan prövats enligt nämnda lagstift-&lt;br&gt;ning. Att, som flera remissinstanser påpekar, vissa joumalhandlingar,&lt;br&gt;t.ex. inom företagshälsovården, kan bli aktuella i kommande arbets-&lt;br&gt;skadeprövningar är inte ett förhållande som förlänger bevarandetiden&lt;br&gt;enligt förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner med hänsyn till det anförda att omhändertagna joumalhand-&lt;br&gt;lingar alltid bör bevaras i minst tio år. För att underlätta hanteringen för&lt;br&gt;arkivmyndigheten bör denna tid räknas från det att handlingarna kom in&lt;br&gt;till arkivmyndigheten. Regleringen bör göras i patientjoumallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna tiden för bevarande av omhändertagna joumalhand-&lt;br&gt;lingar är en minimitid. Skulle arkivmyndigheten i det enskilda fallet&lt;br&gt;finna att en längre bevarandetid är motiverad bör myndigheten kunna&lt;br&gt;besluta om detta. Så kan exempelvis vara fallet om myndigheten får&lt;br&gt;vetskap om att den vårdgivare, från vilken handlingarna omhändertagits,&lt;br&gt;före tioårsperiodens utgång har ansökt om att återfå sin legitimation och&lt;br&gt;att frågan inte beräknas bli slutligt avgjord förrän efter utgången av&lt;br&gt;perioden. Även i fall när det finns särskild anledning att anta att hand-&lt;br&gt;lingarna är av intresse för den framtida vården av patienten bör ett be-&lt;br&gt;slut om förlängd bevarandetid kunna anses motiverat. Däremot bör inte&lt;br&gt;uttalandena i förarbetena till patientjoumallagen om ett generellt be-&lt;br&gt;varande av patientjournaler så länge patienten lever regelmässigt till-&lt;br&gt;lämpas i fråga om omhändertagna journaler från den enskilda hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagna joumalhandlingar bör inte hos arkivmyndigheten sam-&lt;br&gt;manblandas med arkivhandlingar från den offentliga hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. I patientjoumallagen bör därför föreskrivas att omhändertagna&lt;br&gt;patientjournaler skall förvaras avskilda hos arkivmyndigheten. Även&lt;br&gt;omhändertagna handlingar bör dock följa arkivlagens (1990:782) be-&lt;br&gt;stämmelser när det gäller ordning och vård m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Möjlighet till överprövning av beslut om&lt;br&gt;omhändertagande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beslut om omhändertagande resp, återlämnande av&lt;br&gt;joumalhandlingar skall kunna överklagas till kammarrätten. Ett&lt;br&gt;omhändertagandebeslut skall kunna verkställas utan hinder av att&lt;br&gt;det överklagats. Vidare skall polismyndigheten vara skyldig att&lt;br&gt;lämna den hjälp som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar inte något förslag i dessa frågor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anför att såväl beslut&lt;br&gt;om omhändertagande som beslut om återlämnande bör kunna överklagas&lt;br&gt;och att sådana överklaganden bör ske hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I de flesta fall torde omhändertagande av&lt;br&gt;patientjournaler ligga i linje med ägarens önskemål. Detta gäller framför&lt;br&gt;allt omhändertagande efter dödsfall om verksamheten inte överlåts på&lt;br&gt;någon kollega som också tar över ansvaret för journalarkivet. I vissa&lt;br&gt;situationer kan omhändertagandet dock komma att stå i strid mot äga-&lt;br&gt;rens önskan. Jag anser därför det vara väsentligt att möjlighet finns att&lt;br&gt;få en rättslig prövning av socialstyrelsens beslut. På motsvarande sätt&lt;br&gt;anser jag att en möjlighet till överprövning bör finnas for de fall att&lt;br&gt;återlämnande av journaler inte beviljas. Lämplig instans för överpröv-&lt;br&gt;ningen är kammarrätten. Kammarrättens avgörande bör kunna över-&lt;br&gt;klagas hos regeringsrätten. Där prövas sakfrågan dock bara under förut-&lt;br&gt;sättning att prövningstillstånd meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inställningen hos den enskilde vårdgivare eller det dödsbo från vilken&lt;br&gt;joumalhandlingama skall omhändertas bör inte kunna få fördröja verk-&lt;br&gt;ställigheten av omhändertagandebeslutet. Oavsett om överklagande skett&lt;br&gt;bör därför sådana beslut vara verkställbara. Polismyndigheten bör åläg-&lt;br&gt;gas att lämna den hjälp som behövs för verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kostnader och ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna lagstiftningen kommer att innebära visst merarbete&lt;br&gt;för såväl socialstyrelsen som arkivmyndigheterna i landstingen och de&lt;br&gt;landstingsfria kommunerna. När det gäller landsting och kommuner har&lt;br&gt;emellertid, som jag tidigare nämnt, kostnaderna för förvaringen av om-&lt;br&gt;händertagna journaler beaktats i samband med en överenskommelse för&lt;br&gt;år 1987 om ersättning till sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För socialstyrelsens del handlar det om att fatta beslut om omhänder-&lt;br&gt;tagande i vissa situationer och att kontrollera eller se till att besluten&lt;br&gt;verkställs. Endast ett fåtal ärenden där det kan bli aktuellt med ett om-&lt;br&gt;händertagande torde vara av komplicerad beskaffenhet. Ärendehante-&lt;br&gt;ringen beräknas därför inte komma att orsaka socialstyrelsen några kost-&lt;br&gt;nader av betydenhet. Detsamma gäller handläggningen hos de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna av ett fåtal mål om överklagande av beslut av&lt;br&gt;socialstyrelsen eller överprövning av sekretessfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna bör träda i kraft den 1 oktober 1992. I samband med&lt;br&gt;att lagändringarna träder i kraft bör de särskilda bestämmelserna i läkar-&lt;br&gt;och tandläkarinstruktionema om skyldighet för socialstyrelsen att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om behandlingen av journaler efter läkare eller tand-&lt;br&gt;läkare som avlidit eller förlorat sin legitimation upphävas. Jag avser att&lt;br&gt;återkomma till regeringen i denna fråga sedan riksdagen har behandlat&lt;br&gt;lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i patientjoumallagen (1985:562),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 2 har upprättats i samråd med statsrådet Laurén.&lt;br&gt;Lagförslagen har granskats av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i patientjoumallagen&lt;br&gt;(1985:562)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en hänvisning gjorts till den särskilt föreskrivna tiden&lt;br&gt;för bevarande av omhändertagna joumalhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande och återlämnande av patientjournal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger situationer då socialstyrelsen får besluta att&lt;br&gt;patientjournaler inom enskild hälso- och sjukvård får tas om hand och&lt;br&gt;när dessa skall återlämnas. Med hälso- och sjukvård avses, liksom i&lt;br&gt;lagen i övrigt, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och be-&lt;br&gt;handla sjukdomar och skador. Även tandvård omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får beslut om omhändertagande meddelas om det&lt;br&gt;på sannolika skäl kan antas att journalerna inte kommer att handhas&lt;br&gt;enligt föreskrifterna i lagen eller enligt föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen. Därvid avses främst bestämmelserna om hantering och&lt;br&gt;förvaring samt minsta tid för bevarande av joumalhandlingar. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser återfinns i 7 § första stycket och 8 § första stycket samt i&lt;br&gt;förordningen (1986:203) om förlängd bevarandetid för vissa joumal-&lt;br&gt;handlingar inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En situation då ett omhändertagande enligt första stycket kan bli aktu-&lt;br&gt;ellt är när en enskild vårdgivare avlider. Tas inte verksamheten över av&lt;br&gt;någon annan vårdgivare kan det ofta antas att det kommer att brista i det&lt;br&gt;framtida handhavandet av patientjournalerna. Har vårdgivaren varit aktiv&lt;br&gt;ända fram till dödsfallet krävs exempelvis att joumalhandlingar skall&lt;br&gt;bevaras under betryggande former i ytterligare minst tre år, något som&lt;br&gt;ett dödsbo kan ha begränsade möjligheter till. En annan situation då ett&lt;br&gt;omhändertagande enligt första stycket kan bli aktuellt är när en legitime-&lt;br&gt;rad vårdgivare fått sin legitimation återkallad. Hänsyn måste naturligtvis&lt;br&gt;då tas till varför legitimationen återkallats. Om orsaken till återkallelsen&lt;br&gt;inte ger anledning att anta att hanteringen av journalerna kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misskötas och det inte heller framkommer något annat som ger anled-&lt;br&gt;ning till ett sådant antagande kan inte beslut meddelas enligt detta&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om omhändertagande enligt första stycket kan tas upp av&lt;br&gt;socialstyrelsen när anledning finns därtill och någon formell anmälan&lt;br&gt;eller ansökan behövs inte. Agaren till journalerna, vilket normalt är den&lt;br&gt;som driver den verksamhet i vilken journalerna förts, skall emellertid i&lt;br&gt;regel få tillfälle att yttra sig innan beslut fattas. Detta framgår av 17 §&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223). I vissa fall, såsom när avgörandet inte kan&lt;br&gt;uppskjutas, kan dock beslut meddelas utan att berörd part fått tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig i ärendet (17 § andra stycket förvaltningslagen). Så kan exem-&lt;br&gt;pelvis vara fallet när ansvarig vårdgivare inte kan nås inom rimlig tid&lt;br&gt;och joumalhandlingama måste tas om hand för att de inte skall bli för-&lt;br&gt;störda eller för att inte innehållet i handlingarna skall spridas till obe-&lt;br&gt;höriga. Vad som är rimlig tid måste avgöras efter omständigheterna i&lt;br&gt;vaije ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket öppnas en möjlighet för socialstyrelsen att besluta att&lt;br&gt;joumalhandlingar skall tas om hand utan att det finns sådana skäl som&lt;br&gt;anges i första stycket. För detta krävs dock att den som ansvarar för&lt;br&gt;journalerna ansökt om omhändertagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den som ansvarar för patientjournalerna avses här den som ytterst&lt;br&gt;ansvarar för hanteringen av handlingarna i journalerna vilket inte alltid&lt;br&gt;är densamma som den som enligt 9 § är ansvarig för uppgifterna i pa-&lt;br&gt;tientjournalerna. Denna fråga har berörts närmare i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är inte att vaije ansökan om omhändertagande skall beviljas.&lt;br&gt;Det är, som betonats i den allmänna motiveringen, i första hand vård-&lt;br&gt;givaren som ansvarar för förvaringen av joumalhandlingama. I vissa fall&lt;br&gt;kan det dock vara motiverat att dessa tas om hand för förvaring hos&lt;br&gt;landstingens arkivmyndighet. I lagtexten har nämnda förhållanden be-&lt;br&gt;tonats genom kravet på att det skall finnas ett påtagligt behov av att&lt;br&gt;journalerna tas om hand. Ett exempel är när en vårdgivare inom enskild&lt;br&gt;hälso- och sjukvård avslutar eller avbryter sin verksamhet och flyttar&lt;br&gt;utomlands. För att handlingarna skall vara åtkomliga för patienter och&lt;br&gt;andra bör då en förvaring ordnas här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig kan ansökan om omhändertagande göras också av ett&lt;br&gt;dödsbo efter en vårdgivare. I ett sådant fall kan socialstyrelsen meddela&lt;br&gt;beslut enligt detta stycke och det behövs då inte någon utredning om det&lt;br&gt;finns sannolika skäl att anta att journalerna inte kommer att handhas på&lt;br&gt;föreskrivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket reglerar när en omhändertagen patientjournal skall åter-&lt;br&gt;lämnas. En första förutsättning för detta är att ett återlämnande alls är&lt;br&gt;möjligt, dvs. att joumalhandlingama inte förstörts efter utgången av&lt;br&gt;minsta tiden för bevarande (se 12 § andra stycket). Vidare förutsätts för&lt;br&gt;beslut om återlämnande att det inte finns skäl för omhändertagande&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om återlämnande skall meddelas av socialstyrelsen efter&lt;br&gt;ansökan. Ansökan kan göras av den som vid beslutet om omhänder-&lt;br&gt;tagande av en patientjournal ansvarade för denna. Med den som an-&lt;br&gt;svarade för journalen avses densamma som i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges var omhändertagna patientjournaler skall förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka som är arkivmyndigheter i kommuner och landsting om inte&lt;br&gt;annat bestämts av fullmäktige framgår av 8 § arkivlagen (1990:782).&lt;br&gt;Socialstyrelsen skall dock i beslutet om omhändertagande precisera&lt;br&gt;vilken arkivmyndighet det är som är aktuell i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i första stycket att omhändertagna patientjournaler skall&lt;br&gt;hållas avskilda hos arkivmyndigheten. Denna bestämmelse införs i syfte&lt;br&gt;att se till att joumalhandlingar som kommer från den enskilda hälso- och&lt;br&gt;sjukvården inte blandas samman med joumalhandlingar som överlämnats&lt;br&gt;från den offentliga vården. Detta är av särskild vikt med hänsyn till de&lt;br&gt;speciella sekretessregler som enligt förslaget till ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;skall gälla för uppgifter i omhändertagna patientjournaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arkivmyndighet som enligt denna bestämmelse förvarar omhän-&lt;br&gt;dertagna patientjournaler får anses vara den som skall beredas tillfälle&lt;br&gt;till yttrande före beslut om förstörande av en omhändertagen patientjour-&lt;br&gt;nal eller del av en sådan journal efter beslut som avses i 17 § (tidigare&lt;br&gt;13 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges minsta tid för bevarande av joumal-&lt;br&gt;handlingar som omhändertagits efter beslut enligt 11 §. Utgångspunkten&lt;br&gt;för beräkningen av denna minsta tid är den tidpunkt då handlingarna&lt;br&gt;inkom till arkivmyndigheten. Efter utgången av i paragrafen angiven tid&lt;br&gt;kan handlingarna förstöras. Något krav på gallring har dock inte inforts&lt;br&gt;utan det ankommer på arkivmyndigheten att avgöra om en joumalhand-&lt;br&gt;ling bör bevaras efter utgången av den i lagen angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 och 14 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer finns regler om dels omedelbar verkställighet och&lt;br&gt;polismyndighetens skyldighet att medverka vid verkställigheten (13 §),&lt;br&gt;dels överklagande av beslut om omhändertagande eller återlämnande av&lt;br&gt;patientjournaler (14 §). Att den domstol som har att pröva ett sådant&lt;br&gt;överklagande genom särskilt beslut kan hindra den omedelbara verk-&lt;br&gt;ställigheten framgår av 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke föreskrivs att en uppgift som finns i en patient-&lt;br&gt;journal upprättad inom enskild hälso- och sjukvård och som begärs&lt;br&gt;utlämnad för särskilt fall skall lämnas av en myndighet som har hand&lt;br&gt;om journalen, om den som ansvarat för journalen före överlämnandet av&lt;br&gt;denna till myndigheten hade varit skyldig att lämna uppgiften. Med den&lt;br&gt;som ansvarat för journalen avses här var och en som före överlämnandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;haft ett ansvar för journalen och det är inte knutet till den som hade&lt;br&gt;ansvaret vid tidpunkten for överlämnandet. Denna bestämmelse innebär&lt;br&gt;framför allt att den sekretess som föreslås gälla för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden i omhändertagna patientjournaler och journaler&lt;br&gt;som kan ha överlämnats till en myndighet för ett omhändertagande, inte&lt;br&gt;hindrar ett utlämnande i de fall som här avses. Detta framgår av 14 kap.&lt;br&gt;1 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bl.a. en arkivmyndighet har samma skyldighet att lämna uppgifter&lt;br&gt;som den tidigare joumalansvarige innebär exempelvis att en uppgift i en&lt;br&gt;joumalhandling som tillhört en läkare inom enskild hälso- och sjukvård&lt;br&gt;och som omhändertagits enligt bestämmelserna i patientjoumallagen&lt;br&gt;skall lämnas ut av arkivpersonalen om läkaren hade varit skyldig att&lt;br&gt;lämna uppgiften. Det är däremot inte tillräckligt att läkaren hade haft&lt;br&gt;rätt att lämna ut uppgiften utan det krävs att han varit skyldig att göra&lt;br&gt;det. Bestämmelser om sådan uppgiftsskyldighet finns bl.a. i 7 och&lt;br&gt;7 a §§ tillsynslagen (uppgifter som behövs för socialstyrelsens tillsyn&lt;br&gt;och uppgifter som behövs för en rättsmedicinsk undersökning m.m.).&lt;br&gt;Andra exempel på bestämmelser som innehåller regler om sådan upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet är 8 § smittskyddslagen (1988:1472) som innebär att&lt;br&gt;smittskyddsläkaren skall få del av uppgifter i handlingar hos läkare och&lt;br&gt;andra som är verksamma inom hälso- och sjukvården, om han behöver&lt;br&gt;uppgifterna för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av den, samt 71 § fjärde stycket&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) som ålägger bl.a. läkare, sjuksköterskor och&lt;br&gt;barnmorskor att lämna vissa typer av uppgifter till socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften att utlämnande skall ske om det begärs för särskilt fall&lt;br&gt;innebär att arkivpersonal eller andra som berörs av bestämmelsen inte&lt;br&gt;på eget initiativ är skyldiga att lämna ut aktuella uppgifter utan att dessa&lt;br&gt;skall lämnas endast efter begäran från den som är berättigad att utfå&lt;br&gt;uppgifterna. En sådan begäran måste också gälla särskilt fall och får&lt;br&gt;alltså inte utformas så att exempelvis vissa typer av uppgifter som kan&lt;br&gt;finnas i omhändertagna handlingar alltid skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt tredje stycke. Enligt detta gäller sekretess for&lt;br&gt;uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden&lt;br&gt;som kan finnas i verksamhet som avser omhändertagande av patientjour-&lt;br&gt;naler. Sådan verksamhet innefattar dels ärenden om omhändertagande&lt;br&gt;eller återlämnande av patientjournaler, dels arkivmyndigheternas för-&lt;br&gt;varing av patientjournaler som omhändertagits efter beslut i ett sådant&lt;br&gt;ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen i tredje stycket framgår att i första meningen om-&lt;br&gt;nämnda uppgifter i princip endast får lämnas till hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal samt att det då krävs att uppgiften behövs för vård eller be-&lt;br&gt;handling och att det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas. Med&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal avses detsamma som i tillsynslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sekretessen inte gäller i förhållande till den som uppgifterna rör&lt;br&gt;och att denne kan efterge sekretessen framgår av 14 kap. 4 §. Sekre-&lt;br&gt;tessen gäller dock i vissa fall även mot patienten själv enligt 7 kap. 3&lt;br&gt;och 6 §§. 14 kap. reglerar också några andra allmänna undantag från&lt;br&gt;sekretessen. Det bör dock observeras att 14 kap 2 § sjunde stycket&lt;br&gt;endast gäller lämnande av uppgift från myndighet inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården och socialtjänsten. Då en arkivmyndighet inte är en sådan myn-&lt;br&gt;dighet kommer nämnda bestämmelse inte att gälla för uppgifter i om-&lt;br&gt;händertagna patientjournaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att en aktuell uppgift, om inte något allmänt undantag är&lt;br&gt;tillämpligt, endast får lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om den&lt;br&gt;behövs för vård eller behandling innebär bl.a. att utlämnande till andra&lt;br&gt;personer eller för andra ändamål än de angivna, exempelvis för forsk-&lt;br&gt;ning, kräver patientens samtycke. Vidare har föreskrivits att det måste&lt;br&gt;vara av synnerlig vikt att uppgiften lämnas ut. Detta innebär att även om&lt;br&gt;en begäran om att få del av uppgiften betingats av vård- eller behand-&lt;br&gt;lingsbehov får utlämnande inte ske annat än i undantagsfall om det finns&lt;br&gt;ett mycket stort behov av just den uppgiften för vården eller behand-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på situationer när ett utlämnande bör kunna ske utan&lt;br&gt;inhämtande av samtycke från den enskilde kan nämnas att uppgiften är&lt;br&gt;av mycket stor eller t.o.m. avgörande betydelse för vård av den som&lt;br&gt;uppgiften rör men att denne inte kan lämna sitt medgivande på grund av&lt;br&gt;medvetslöshet eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De få fall då ett utlämnande utan patientens medgivande kan bli aktu-&lt;br&gt;ellt, torde komma att gälla situationer när uppgiften behövs för vård&lt;br&gt;eller behandling av den patient uppgiften rör. Lagen uppställer dock&lt;br&gt;inget krav på att uppgiften skall behövas för vård eller behandling av&lt;br&gt;denne. Skälet härtill är att det kan komma i fråga att pröva om utläm-&lt;br&gt;nande bör ske för behandling av en annan person t.ex. när det gäller en&lt;br&gt;ärftlig sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för uppgifter om enskilds personliga förhållanden inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården gäller sekretessen för sådana uppgifter i omhändertagna&lt;br&gt;patientjournaler m.m. i högst sjuttio år. Till följd av den reglering i&lt;br&gt;patientjoumallagen som avser minsta tid för bevarande av omhänder-&lt;br&gt;tagna patientjournaler kommer dock uppgifter för vilka sekretess skall&lt;br&gt;gälla sällan finnas kvar så länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den nytillkomna punkten i denna paragraf framgår att sekretessen&lt;br&gt;enligt 1 § inte gäller beslut i ärenden om omhändertagande eller återläm-&lt;br&gt;nande av patientjournaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i första stycket kommer samma sekretessregler som&lt;br&gt;gäller för anmälan och utsaga inom hälso- och sjukvården att gälla för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana uppgifter i en omhändertagen patientjournal eller ett ärende om Prop. 1991/92:104&lt;br&gt;omhändertagande eller återlämnande av patientjournaler.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Journalutredningens sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;(Ds S 1984:18) Journalarkiv utanför den offentliga&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och tandvården&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;När en privatpraktiserande yrkesutövare inom hälso- och sjukvård eller&lt;br&gt;tandvård avlider eller upphör med verksamheten av andra skäl, uppstår&lt;br&gt;frågan hur man skall göra med journalarkivet. Om utredningens tidigare&lt;br&gt;framförda förslag om en sänkning av den lagbundna bevarandetiden&lt;br&gt;genomförs, blir förvaringskravet inte särskilt betungande. Joumalutred-&lt;br&gt;ningen framhåller i detta betänkande att det åligger yrkesutövaren eller&lt;br&gt;dennes huvudman att i första hand själv ordna med förvaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om emellertid avvecklingen sker i sådana former att journalerna inte&lt;br&gt;blir säkert omhändertagna under den föreskrivna tiden, måste patienter-&lt;br&gt;nas intressen skyddas på annat sätt. Joumalutredningen föreslår att&lt;br&gt;arkivet skall kunna överföras till länsstyrelse. Konsultläkare hos läns-&lt;br&gt;styrelse bör anlitas i dessa sammanhang. Denne bör också hjälpa till vid&lt;br&gt;frågor om utlämnande av journaler ur arkivet. Ett omhändertagande-&lt;br&gt;beslut av socialstyrelsen kan aktualiseras när den som är ansvarig för&lt;br&gt;journalerna avlider, deslegitimeras eller eljest på sannolika skäl antas&lt;br&gt;missköta förvaringen. Författningsändringar, som berör den tidigare&lt;br&gt;föreslagna lagen om patientjournaler och sekretesslagen, föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslaget ansluter sig i sina huvuddrag till de rutiner som&lt;br&gt;tillämpades före avvecklingen av länsläkarväsendet. Det bedöms därför&lt;br&gt;inte medföra extra besvär eller kostnadsökningar för de berörda myndig-&lt;br&gt;heterna eller för enskilda. I ett särskilt avsnitt diskuteras journal frågor&lt;br&gt;inom företagshälsovården något utförligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Journalutredningens författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1985:000) om patientjournaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i lagen (1985:000) om patientjournaler skall&lt;br&gt;införas en ny paragraf, 11 §, av nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på sannolika skäl kan&lt;br&gt;antas att patientjournaler inom&lt;br&gt;enskild hälso- och sjukvård eller&lt;br&gt;enskild tandvård inte kommer att&lt;br&gt;handhas enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;denna lag, får socialstyrelsen&lt;br&gt;besluta att de skall tas om hand.&lt;br&gt;Sådana patientjournaler skall&lt;br&gt;förvaras av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall ha&lt;br&gt;nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds person-&lt;br&gt;liga förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i&lt;br&gt;annan medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk&lt;br&gt;undersökning, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kast-&lt;br&gt;rering och åtgärder mot smittsamma sjukdomar, samt i verksamhet som&lt;br&gt;avser omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket&lt;br&gt;gäller också i sådan verksamhet&lt;br&gt;hos myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av beslut i eller sär-&lt;br&gt;skild tillsyn över allmän eller&lt;br&gt;enskild hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket&lt;br&gt;gäller också i sådan verksamhet&lt;br&gt;hos myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av beslut i eller sär-&lt;br&gt;skild tillsyn över allmän eller&lt;br&gt;enskild hälso- och sjukvård. Sam-&lt;br&gt;ma sekretess gäller vidare för&lt;br&gt;uppgift i en patientjournal som&lt;br&gt;förvaras hos länsstyrelsen med&lt;br&gt;stöd av lagen (1985:000) om pa-&lt;br&gt;tientjournaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;br&gt;(Ds S 1984:18) Journalarkiv utanför den offentliga&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och tandvården&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över betänkandet har avgetts av kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;socialstyrelsen, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, riksrevisionsverket, riksarkivet, Länsstyrelsernas&lt;br&gt;organisationsnämnd, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands samt&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Landstingsförbundet, Stockholms, Söderman-&lt;br&gt;lands, Malmöhus och Västemorrlands läns landsting, Göteborgs och&lt;br&gt;Malmö kommuner, Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges läkar-&lt;br&gt;förbund, Sveriges tandläkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Handi-&lt;br&gt;kappförbundens Centralkommitté och Föreningen arkivverksamma i&lt;br&gt;landsting och kommuner. Yttranden har också såvitt gäller företags-&lt;br&gt;hälsovård avgetts av arbetarskyddsstyrelsen och Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige. Tjänstemännens centralorganisation och Svenska arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen har förklarat sig avstå från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i några fall bifogat yttranden som de inhämtat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har framfört att de tillstyrker eller inte har något att&lt;br&gt;erinra mot utredningens förslag. Riksrevisionsverket, Södermanlands&lt;br&gt;och Malmöhus läns landsting, Göteborgs och Malmö kommuner,&lt;br&gt;Sveriges läkarförbund, Sveriges tandläkarförbund, Svenska läkare-&lt;br&gt;sällskapet och Handikappförbundens Centralkommitté. Exempelvis anför&lt;br&gt;riksrevisionsverket att förslaget utgör en lämplig anpassning till den&lt;br&gt;ändrade organisation som inträtt i och med länsläkarväsendets avveck-&lt;br&gt;ling och Handikappförbundens Centralkommitté att det med hänsyn till&lt;br&gt;patienternas trygghet är ytterst angeläget att denna fråga regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också flertalet remissinstanser i övrigt tillstyrker utredningens förslag&lt;br&gt;såvitt gäller var omhändertagna journalhandlingar skall förvaras. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. kammarätten i Stockholm, socialstyrelsen, HSAN, riksför-&lt;br&gt;säkringsverket, länsstyrelsen i Södermanlands län, landstingsförbundet&lt;br&gt;och Centralorganisationen SACO/SR. Landstingsförbundet anför dock&lt;br&gt;att det är angeläget att omhändertagna journaler utan onödiga dröjsmål&lt;br&gt;kan rekvireras från länsstyrelsen om de bedöms ha värde för den fort-&lt;br&gt;satta behandlingen och vården av patienten. Också länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län tillstyrker en förvaring hos länsstyrelserna men framför&lt;br&gt;att länsstyrelserna behöver få kostnadstäckning för de utgifter som upp-&lt;br&gt;står i samband med hanteringen. Riksrevisionsverket anger en förvaring&lt;br&gt;hos landstingen som ett formellt likvärdigt alternativ men anför att den&lt;br&gt;sekretessprövning som skall göras vid utlämnande av joumalhandlingar&lt;br&gt;i realiteten torde bli mer omfattande hos en länsstyrelse jämfört med ett&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Västemorrlands län anför att den naturliga lösningen&lt;br&gt;vore att arkiven överförs till den offentliga hälso- och sjukvården om&lt;br&gt;dessa innehåller uppgifter som kan vara av intresse för patienternas&lt;br&gt;fortsatta vård och att utredningens förslag kan försvåra den offentliga&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens möjligheter att ge en god vård. Landstinget till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrker ändå förslaget med motiveringen att den medicinska informa-&lt;br&gt;tionen i ifrågavarande arkiv hittills tycks ha varit av ringa intresse för&lt;br&gt;vårdändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet, Länsstyrelsernas organisationsnämnd och länsstyrelsen i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län avstyrker förslaget att omhändertagna patient-&lt;br&gt;journaler skall förvaras hos länsstyrelserna. I stället föreslås att lands-&lt;br&gt;tingen tillförs denna uppgift. Riksarkivet anför som skäl för att avstyrka&lt;br&gt;förslaget om förvaring hos länsstyrelserna att en uppgift av detta slag&lt;br&gt;ligger vid sidan av länsstyrelsernas övriga verksamhet. Arkivet fram-&lt;br&gt;håller också att länsstyrelsernas resurser för arkivvård varierar från län&lt;br&gt;till län och är klart otillräckliga i vissa län. Länsstyrelsernas organisa-&lt;br&gt;tionsnämnd framhåller också att arkivfunktionema vid länsstyrelserna på&lt;br&gt;flera håll inte fungerar särskilt väl och att aktuella arkiv inte tillhör eller&lt;br&gt;ens har något samband med länsstyrelsernas övriga verksamhet. Nämn-&lt;br&gt;den pekar vidare på att den ekonomiska situationen och personalens&lt;br&gt;arbetsbelastning är besvärlig på många länsstyrelser samt att det nu&lt;br&gt;handlar om joumalhandlingar från fler yrkesgrupper än då länsläkama&lt;br&gt;skötte dessa frågor. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län finner det&lt;br&gt;naturligare att landstingen får arkivansvaret för ifrågavarande handlingar&lt;br&gt;eftersom landstingen svarar för merparten av all sjukvård och det är dit&lt;br&gt;allmänhet och läkare i första hand torde komma att vända sig för att få&lt;br&gt;del av arkivhandlingar. Vidare påpekar länsstyrelsen att de länsstyrelser&lt;br&gt;som har konsultläkare endast disponerar dessa viss tid varför kommuni-&lt;br&gt;kationen mellan länsstyrelser och konsultläkare kan bli besvärliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tar upp frågan om hur länge omhändertagna&lt;br&gt;journalhandlingar skall bevaras och framhåller att tre år är för kort tid.&lt;br&gt;Hit hör HSAN, riksarkivet, riksförsäkringsverket, Malmöhus läns lands-&lt;br&gt;ting och Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun. Som skäl&lt;br&gt;för en längre tids bevarande anförs bl.a. att det kan förekomma att&lt;br&gt;läkare som mist sin legitimation kan komma att återfå denna senare och&lt;br&gt;att de då inte bör vara fråntagna möjligheten att återfå joumalhandling-&lt;br&gt;ama. Vidare anförs att erfarenheten visar att behovet av uppgifter for&lt;br&gt;vård av patienten sträcker sig längre än tre år, att vissa joumalhandling-&lt;br&gt;ar kan vara av intresse för forskningen eller kan behövas vid en senare&lt;br&gt;prövning enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, däribland Göteborgs kommun och Föreningen&lt;br&gt;arkivverksamma i landsting och kommun, har anfört att omhändertagna&lt;br&gt;journaler bör förtecknas i register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Läkaresällskapet anför att föreslagen ordning med beslut om&lt;br&gt;omhändertagande av socialstyrelsen före överförande av journalerna för&lt;br&gt;arkivering hos en länsstyrelse förefaller onödigt komplicerad och före-&lt;br&gt;slår att ett överlämnande skall kunna ske utan mellankommande beslut.&lt;br&gt;Också socialstyrelsen ifrågasätter om inte länsstyrelserna skulle kunna&lt;br&gt;besluta om arkivering av journalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utredningens författningsförslag anför kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm att möjligheten att återfå omhändertagna journaler bör lag-&lt;br&gt;regleras samt att såväl beslut i fråga om omhändertagande av joumal-&lt;br&gt;handlingar som beslut i fråga om återlämnande av sådana handlingar bör&lt;br&gt;kunna överklagas och att detta bör framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-02-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 30 januari 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Könberg beslutat inhämta lag-&lt;br&gt;rådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i patientjoumallagen (1985:562) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Mona&lt;br&gt;Wildig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Patientjournaler efter avlidna läkare m.fl. och hittillsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandling av sådana journaler ...................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omhändertagande av patientjournaler inom den enskilda hälso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvården samt återlämnande av omhändertagna journaler . 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvarande myndighet .......................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlämnande av uppgifter ur omhändertagna joumalhandlingar&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevarandetid och andra frågor som rör förvaringen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omhändertana joumalhandlingar..................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Möjlighet till överprövning av beslut om omhändertagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m...................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och ikraftträdande....................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättande lagförslag .......................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Joumalutredningens sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds S 1984:18) Journalarkiv utanför den offentliga&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och tandvården............28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Joumalutredningens författningsförslag...........29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds S 1984:18) Journalarkiv utanför den offentliga&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och tandvården............31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådet .............................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40896, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:30:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03104</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:30:32</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03104</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__104.pdf</filnamn>
<filstorlek>1397265</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8070535C-5656-4E08-935C-929277AA98BD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SoU16</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SoU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>